Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
1986/87:16
om forskning avseende arbetsmarknadspolitik 1986/87:16
och jämställdhet (prop. 1986/87:80)
Sammanfattning
I de til! utskottet remitterade delarna av regeringens proposition om forskning
anmäls de aktiviteter som pågår och planeras beträffande arbetsmarknadspolitisk
forskning och jämställdhetsforskning. Utskottet avstyrker i
anslutning härtill ett antal motioner i dessa ämnen. Till betänkandet har
fogats tre reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1986/87:80 bilaga 8 punkterna 1 —3 resp. 6—7 bereder regeringen
efter föredragning av statsrådet Leijon riksdagen tillfälle att ta del av
vad som anförts om den arbetsmarknadspolitiska forskningen och jämställdhetsforskningen.
Övriga punkter i bilagan behandlas av social- och socialförsäkringsutskotten.
Motioner med anledning av propositionen
1986/87:Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas att
34. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående den arbetsmarknadspolitiska forskningen.
Övriga yrkanden behandlas av andra utskott.
1986/87:Ub6 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att
6. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om anslaget till JÄMFO.
Övriga yrkanden behandlas av andra utskott.
1986/87:Ubl7 av Birthe Sörestedt m. fl. (s) vari yrkas att
2. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en långsiktig plan för att öka kvinnoforskningen,
3. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ett förtydligande av begreppen jämställdhetsforsk
1
-
1 Riksdagen 1986/87. 18 sami. Nr 16
ning och kvinnoforskning samt en eventuell övergång till internationell AU 1986/87:16
terminologi.
Yrkande 1 behandlas av utbildningsutskottet.
Motioner från den allmänna motionstiden
1986/87:A602 av Margo Ingvardsson och Bo Hammar (vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om åtgärder för ett förbättrat
stöd till kvinnoforskningen genom flera forskartjänster och genom projektanslag
till Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.
1986/87:A813 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att
2. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett forskningsprojekt om olikheterna och deras betydelse.
Yrkande 6 har behandlats i AU 1986/87:14 medan övriga yrkanden behandlas
i ett senare betänkande.
Utskottet
Arbetsmarknadspolitisk forskning
I proposition 1986/87:80 framhålls inledningsvis i denna del att styrkan i
den svenska modellen i vad gäller arbetsmarknadspolitik ligger dels i den
nära kopplingen till den ekonomiska politiken, dels i bredden av olika
insatser. Arbetsmarknadspolitiken är också i sig en beståndsdel i den ekonomiska
politiken för att uppnå mål på bl. a. stabiliserings-, allokeringsoch
fördelningsområdet. Vidare har arbetsmarknadspolitiken en given roll
i en ekonomi vars internationella beroende ständigt medför krav på omställning
och förnyelse hos människor och företag. En fortsatt utveckling av
välfärden ställer således stora krav på flexibilitet.
Trendmässigt har emellertid den yrkesmässiga och den geografiska rörligheten
minskat, vilket har en hämmande inverkan på anpassningsbarheten
i ekonomin. Det är enligt propositionen en viktig uppgift för forskningen
att ta sig an de bakomliggande orsakerna till denna utveckling.
Forskning inom arbetsmarknadspolitikens område bedrivs främst på initiativ
av delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA) som är
knuten till arbetsmarknadsdepartementet. EFA:s uppgift är att ta initiativ
till och biträda vid forskning kring arbetsmarknadspolitikens verkningar.
Den EFA-stödda forskningen bedrivs främst inom högskolans ram och
finansieras helt eller delvis från anslagsposten Forskning och utveckling
under arbetsmarknadsdepartementets utredningsanslag.
I 1986 års budgetproposition prioriterades fyra olika forskningsområden,
nämligen
— forskning kring arbetsmarknadens funktionssätt,
— forskning kring arbetsmarknadspolitikens roll och utformning,
— utvärdering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 2
— forskning kring genomförandet av arbetsmarkandspolitiken. AU 1986/87:16
I propositionen anförs att den reella flaskhalsen inom den arbetsmarknadspolitiska
forskningen är antalet forskare. För att på sikt kunna undanröja
denna brist föreslås olika åtgärder. Bl. a. bör de fasta resurserna för
arbetsmarknadspolitisk forskning förstärkas. Chefen för utbildningsdepartementet
föreslår mot denna bakgrund att det inrättas två nya professurer i
nationalekonomi med inriktning på arbetsmarknadspolitik, vilket innebär
en förstärkning av resurserna för arbetsmarknadspolitisk forskning motsvarande
2 milj. kr. Eftersom de samlade forskningsresurserna ändå är små
i förhållande till de totala utgifterna på området avser arbetsmarknadsministern
att successivt inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska resurserna
öka forskningsinsatserna. Avslutningsvis uppmanas också myndigheterna
på området att följa upp och analysera den egna verksamheten.
Enligt regeringen bör riksdagen beredas tillfälle att ta del av vad som
ovan anförts om den arbetsmarknadspolitiska forskningen.
I partimotion 1986/87:Ub5 av moderata samlingspartiet anförs att arbetsmarknadspolitiken
har präglats av motstridiga politiska ambitioner
samt dålig samordning och uppföljning. Medan den arbetsmarknadspolitiska
åtgärdsarsenalen har ökat under en lång följd av år har de underliggande
orsakerna till den stigande arbetslösheten inte beaktats i tillräcklig grad.
Regeringens förslag om ökade ambitioner på detta område är därför tillfredsställande.
Motionärerna är emellertid kritiska mot den direkta koppling som finns
mellan EFA och arbetsmarknadsdepartementet därför att den visat sig bidra
till alltför liten öppenhet i fråga om uppnådda forskningsresultat. Därmed
begränsas möjligheterna för utomstående att delta i den arbetsmarknadspolitiska
debatten.
I motionen föreslås slutligen en omdisponering av departementets medel
för forskning och utredningsverksamhet så att en del av dessa medel överförs
till fakultetsanslagen.
Utskottet vill först stryka under betydelsen av en brett upplagd forskning
på det arbetsmarknadspolitiska området. Behovet av forskningsinsatser på
detta område är omfattande. Det gäller inte bara forskning om de bakomliggande
orsakerna till förändringarna på arbetsmarknaden och medelsarsenalens
effekter utan även följderna i olika avseenden av arbetslöshet.
Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att det är positivt att regeringen
är beredd att anvisa ytterligare resurser för den arbetsmarknadspolitiska
forskningen. Utvärdering och resultatuppföljning inom arbetsmarknadspolitiken
bör — som framhålls i propositionen — stå i rimlig proportion
till omfattningen av denna verksamhet.
Med anledning av vad som anförs i motion Ub5 (m) om EFA:s bristande
öppenhet i fråga om resultaten av sin arbetsmarknadspolitiska forskning
vill utskottet framhålla att det givetvis är angeläget att man aktivt arbetar
för att informera om forskningsresultaten. Så sker också beträffande EFA:s
forskningsverksamhet. Enligt de riktlinjer som gäller för EFA skall forskningsresultaten
göras kända och tillgängliga för beslutsfattare och andra
intressenter. I det syftet arrangerar EFA bl. a. seminarier där forskningsresultat
presenteras och diskuteras. Information om den forskning som med 3
1 * Riksdagen 1986/87. 18 sami. Nr 16
ekonomiskt stöd från EFA bedrivs vid universiteten sker med den öppenhet AU 1986/87:16
som är gängse för all forskning i de sammanhangen. Därutöver har EFA
lagt fram tre betänkanden i SOU-serien där forskningsresultaten successivt
redovisats och satts in i sitt arbetsmarknadspolitiska sammanhang (SOU
1974:29, SOU 1978:60, SOU 1984:31). Med hänvisning till vad utskottet
anfört beträffande information om EFA:s forskningsresultat avstyrks motion
Ub5 i denna del.
Utskottet kan inte heller biträda förslaget i samma motion om utökade
fakultetsanslag på detta område på bekostnad av departementets medel till
forsknings- och utredningsarbete. Utskottet vill erinra om att förslagen i
den forskningspolitiska propositionen innebär att de fasta resurserna för
forskningen vid universitet och högskolor skall förstärkas.
Den i propositionen lämnade redovisningen för arbetsmarknadsforskningen
föranleder inte ytterligare uttalanden från utskottets sida. De aktuella
punkterna i propositionsbilagan bör med det anförda av riksdagen läggas
till handlingarna.
Jämställdhetsforskning
Jämställdhetsforskning och kvinnoforskning är enligt propositionen två
begrepp med delvis olika innebörd. Jämställdhetsforskning avser forskning
kring kvinnors och mäns skilda förutsättningar och villkor i samhället,
medan kvinnoforskning snarare avser forskning om kvinnor ur ett kvinnoperspektiv.
I propositionen används företrädesvis begreppet jämställdhetsforskning
för båda inriktningarna.
Flera faktorer bidrar till att jämställdhetsforskningen tilldragit sig ett allt
större intresse under de senaste 15 åren. Dels har delegationen för jämställdhetsforskning
(JÄMFO) spelat en viktig roll, dels har de s. k. forumorganisationerna
vid universiteten fungerat som en kontaktpunkt för kvinnliga
forskare.
I propositionen framhålls vidare att forskningen på jämställdhetsområdet
varit otillräcklig, trots att denna forskning enligt de två senaste forskningspolitiska
besluten skulle ha prioriterats. Problem i detta sammanhang
är dels att jämställdhetsforskning nästan uteslutande bedrivits av kvinnliga
forskare, dels att så få kvinnor över huvud taget ägnar sig åt forskning. I
annan del i propositionen finns förslag som syftar till att öka andelen
kvinnliga forskare.
I detta sammanhang framhålls angelägenheten av en väsentlig ökning av
jämställdhetsforskningen vid universitet och högskolor. Vidare betonas att
jämställdhetsforskning måste bli en uppgift också för de manliga forskarna.
I propositionen framhålls betydelsen av JÄMFO:s arbete med att följa utvecklingen
av andelen kvinnliga forskare, de kvinnliga forskarnas villkor
och vilket utrymme jämställdhetsforskningen ges inom olika discipliner
och vid olika universitetsorter.
JÄMFO överlämnade i september 1985 rapporten Kvinnors villkor i arbetslivet
— inventering av forskningsbehov till den dåvarande jämställd
hetsministern.
Därefter har regeringen uppdragit åt JÄMFO att göra en 4
inventering av pågående och avslutad forskning liksom av forskningsbeho- AU 1986/87:16
ven inom området män och jämställdhet. Uppdraget kommer att avrapporteras
under hösten 1987.
Jämställdhetsforskningens inriktning m. m. behandlas i fyra motioner.
I partimotion 1986/87:Ub6 av folkpartiet anförs bl. a. att det ställs krav
på kvinnoforskningen att förstå och beskriva verkligheten ur kvinnors perspektiv,
samtidigt som de som legitimerar forskningsresultaten nästan alltid
är män. Det är männens kultur och värderingar som avgör vad som är god
forskning.
I motionen ifrågasätts JÄMFO:s placering under arbetsmarknadsdepartementet,
eftersom en sådan organisation riskerar att leda till att angelägna
forskningsprojekt utan anknytning till arbetslivet får för lite utrymme.
JÄMFO bör därför ges ett eget anslag för fördelning utan regeringsbeslut.
I motion 1986/87:Ubl7 av Birthe Sörestedt m. fl. (s) beskrivs de kvinnliga
forskarnas sämre villkor, bl. a. i fråga om tjänster, tjänsterum och deltagande
i forskargrupper. Motionärerna hävdar att större satsningar måste
göras om kvinnoforskningen skall prioriteras. Våra nordiska grannländer
— särskilt Danmark — framhålls som positiva exempel i detta avseende.
Danmark har t. ex. antagit en aktionsplan för kvinnoforskning. Även i vårt
land bör antas en aktionsplan för ökat stöd och en långsiktig inriktning för
kvinno/jämställdhetsforskning, anser motionärerna.
De föreslår vidare att terminologin kring kvinnoforskning/jämställdhetsforskning
utreds och klargörs. Begreppet kvinnoforskning används internationellt,
och det bör enligt motionen övervägas om vi kan ansluta oss
till den internationella terminologin.
I motion 1986/87:A602 av Margo Ingvardsson och Bo Hammar (vpk)
begärs ett förbättrat stöd till kvinnoforskningen genom flera forskartjänster
och genom projektanslag till Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.
Motionärerna framhåller bl. a. att kvinno- och jämställdhetsforskningen
trots expansion fortfarande får ett mycket begränsat utrymme vid våra universitet.
Även om Forum får ett minimibelopp via Universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) har Forum haft svårt att få medel till sin verksamhet.
Vidare hävdas att det för disputerande kvinnoforskare finns alltför få forskartjänster.
Det anförs vidare att utvecklingen under senare år gått mot en könsideologi
som döljer manlig dominans. T. ex. har könsuppdelningen på arbetsmarknaden
blivit alltmer osynlig. I detta läge krävs mer än någonsin en fri
och obunden kvinnoforskning.
Slutligen framhålls i en partimotion av folkpartiet från den allmänna
motionstiden, 1986/87:A813, att det fortfarande råder en betydande obalans
mellan män och kvinnor i den etablerade forskarvärlden. Motionärerna
anser därvid att forskning som endast speglar mäns livserfarenheter lätt
kan bli missvisande och ensidig. Samtidigt ger den vardagliga verkligheten
ständigt bevis på att genomsnittskvinnan i givna situationer reagerar och
handlar annorlunda än genomsnittsmannen. Mot bakgrund av att det råder
osäkerhet i forskningen beträffande skillnaderna mellan könen i detta sammanhang
bör JÄMFO starta ett forskningsprojekt på detta område. 5
Utskottet konstaterar att det i propositionen och i motionerna Finns en
gemensam och samstämmmig uppfattning om betydelsen av en intensifie- AU 1986/87:16
rad jämställdhetsforskning. Åtgärder i det syftet aviseras också i propositionen.
Forskarvillkoren för kvinnor påverkar självfallet kvinnors intresse för
att ägna sig åt forskning. Av antalet avlagda forskarexamina budgetåret
1984/85 stod kvinnorna för endast 20%. 831 män och 204 kvinnor hade
detta budgetår avlagt doktorsexamen eller licentiatexamen.1
Som framhålls i propositionen bedrivs jämställdhetsforskningen nästan
enbart av kvinnliga forskare. Utskottet delar därför uppfattningen i propositionen
att jämställdhetsforskning måste bli en angelägenhet för både manliga
och kvinnliga forskare.
JÄMFO är det statliga organ som har ansvar för att initiera, samordna
och följa jämställdhetsforskningen samt verka för att forskningsresultaten
sprids. Utskottet vill betona JÄMFO:s roll när det gäller att aktivt följa
frågor som rör rekrytering av kvinnor till forskning och de kvinnliga forskarnas
villkor.
I JÄMFO:s arbete ligger också att mera långsiktigt planera uppläggningen
och genomförandet av forskningen på jämställdhetsområdet. Som tidigare
nämnts har JÄMFO som ett första steg utarbetat ett konkret forskningsprogram
angående kvinnornas villkor på arbetsmarknaden. För närvarande
inventerar JÄMFO forskningsbehoven inom området män och jämställdhet.
Utskottet utgår från att JÄMFO sedan går vidare med forskningsprogram
inom andra sektorer inom jämställdhetsforskningen. Det får därvid
ankomma på JÄMFO att bedöma behovet av särskilda forskningsinsatser
beträffande olikheterna mellan könen, såsom föreslås i motion A813.
Utskottet har inhämtat att vissa frågeställningar med anknytning härtill
finns med i det ovannämnda forskningsprogrammet om kvinnors villkor i
arbetslivet. Det gäller bl. a. följderna för män resp. kvinnor av den nya
tekniken i arbetslivet.
Beträffande frågan om ett eget anslag för JÄMFO vill utskottet framhålla
att en fördel med den nuvarande ordningen är att jämställdhetsfrågorna
inom regeringskansliet kan hållas samman varigenom besluten kan få en
större slagkraft. De i motion Ub6 uttryckta farhågorna att angelägna forskningsprojekt
utan anknytning till arbetslivet skulle få för lite utrymme har
inte kunnat verifieras. Tvärtom uppvisar JÄMFO en stor bredd i sin verksamhet
med forskning angående såväl kvinnligt och manligt språk, parrelationer
och föräldraskap som kvinnors villkor i arbetslivet.
Sammanfattningsvis anser utskottet att de föreliggande motionerna i de
ovan redovisade delarna inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Det framgår
vidare av det anförda att propositionens framställning om jämställdhetsforskningen
av utskottet lämnas utan erinran. Propositionen bör därmed
i denna del av riksdagen kunna läggas till handlingarna.
Utskottet övergår härefter till den i motion Ub 17 aktualiserade frågan om
förtydligande av begreppen kvinnoforskning och jämställdhetsforskning. Utskottet
kan konstatera att båda begreppen används i dag — om än något
opreciserat. Det får bli en uppgift för forskarna att definiera begreppen och
motsvarande forskningsområden. I avvaktan härpå bör — som också fram
-
1 Reviderade preliminära siffror. SM Högskolan 1984/85 Forskarutbildning.
6
hålls i propositionen — begreppet jämställdhetsforskning avse forskning AU 1986/87:16
kring kvinnors och mäns skilda förutsättningar och villkor, medan kvinnoforskning
får avse forskning om kvinnor ur ett kvinnoperspektiv. Vid en
slutlig precisering av begreppen bör beaktas behovet av en terminologi som
möjliggör internationella jämförelser. Med det anförda bör motionen i denna
del av riksdagen kunna lämnas utan åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den arbetsmarknadspolitiska forskningen
att riksdagen
dels avslår motion 1986/87 :Ub5 yrkande 34,
dels lägger till handlingarna punkterna 1 —3 i bilaga 8 till proposition
1986/87:80,
2. beträffande jämställdhetsforskning
att riksdagen
dels avslår motionerna 1986/87:A602, 1986/87:A813 yrkande 2,
1986/87:Ub6 yrkande 6 och 1986/87:Ubl7 yrkande 2,
dels lägger till handlingarna punkterna 6 och 7 i bilaga 8 till proposition
1986/87:80,
3. beträffande begreppen kvinnoforskning och jämställdhetsforskning
att
riksdagen avslår motion 1986/87:Ubl7 yrkande 3.
Stockholm den 7 maj 1987
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m),
Lahja Exner (s), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp),
Inge Carlsson (s), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Sven Lundberg (s),
Anders G Högmark (m), Erik Holmkvist (m), Ture Ångqvist (s), Rosa Östh
(c) och Karl-Erik Persson (vpk).
7
Reservationer
AU 1986/87:16
1. Arbetsmarknadspolitisk forskning (mom. 1)
Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 4 slutar med ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det positivt att regeringen nu är beredd
att stärka den arbetsmarknadspolitiska forskningen. Behovet av forskningsinsatser
på detta område är omfattande, bl. a. i vad gäller de underliggande
orsakerna till den ökande arbetslösheten. Det är emellertid angeläget
att resultaten av denna forskning ges till känna på ett mer öppet sätt än vad
som i dag är fallet.
Mot denna bakgrund ställer sig utskottet i likhet med motion 1986/
87:Ub5 (m) tveksamt till den nuvarande organisatoriska bindningen mellan
EFA och arbetsmarknadsdepartementet, eftersom denna kan begränsa
möjligheterna för utomstående att ta del av uppnådda forskningsresultat.
Utskottet delar därför uppfattningen i motionen att den arbetsmarknadspolitiska
forskningen bör bedrivas i samma former som och på likvärdiga
villkor med annan samhällsvetenskaplig forskning.
Vidare bör — som framhålls i motion Ub5 — en del av departementets
medel för forskning och utredningsverksamhet överföras till fakuitetsanslagen.
Därmed förbättras förutsättningarna för en ökad slagkraft beträffande
den arbetsmarknadspolitiska forskningen. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med ett förslag med denna inriktning.
Vad utskottet med tillstyrkan till motion Ub5 anfört om den arbetsmarknadspolitiska
forskningen bör ges regeringen till känna. Den i propositionen
lämnade redovisningen för arbetsmarknadsforkningen föranleder inte
ytterligare uttalanden från utskottets sida. De aktuella punkterna i propositionsbilagan
bör med det anförda av riksdagen läggas till handlingarna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande den arbetsmarknadspolitiska forskningen
att riksdagen
i/e/s med bifall till motion 1986/87:Ub5 yrkande 34 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels lägger till handlingarna punkterna 1 —3 i bilaga 8 till proposition
1986/87:80.
2. Jämställdhetsforskning (mom. 2)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dets att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Beträffande
frågan” och slutar med ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion 1986/87 :Ub6 (fp) att frågan om
ett eget anslag för JÄMFO väsentligen är en fråga om jämställdhetsforskningens
frihet. Utskottet anser att ett eget anslag för JÄMFO skulle öka
delegationens möjligheter att agera för ett obundet långsiktigt forsknings
-
program. Vidare skulle man eliminera farhågorna för att angelägna forsk- AU 1986/87:16
ningsprojekt utan anknytning till arbetslivet får för litet utrymme om JÄMFO
kan fördela forskningsmedel utan krav på särskilda regeringsbeslut.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag härom.
Vad utskottet med tillstyrkan till motion Ub6 anfört i denna fråga bör ges
regeringen till känna. Övriga motioner får anses besvarade med vad som
anförts i det föregående. Propositionens framställning i övrigt i fråga om
jämställdhetsforskning lämnas utan erinran av utskottet. Propositionen bör
därmed i denna del av riksdagen kunna läggas till handlingarna.
dets att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande jämställdhetsforskning
att riksdagen
dels med bifall till motion 1986/87:Ub6 yrkande 6 samt med avslag
på motionerna 1986/87:A602, 1986/87:A813 yrkande 2 och 1986/
87:Ubl7 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels lägger till handlingarna punkterna 6 och 7 i bilaga 8 till proposition
1986/87:80.
3. Jämställdhetsforskning (mom. 2)
Karl-Erik Persson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”JÄMFO är”
och slutar med ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:
Det är uppenbart att jämställdhetsforskningen vid universitet och högskolor
måste öka väsentligt i omfattning. Samtliga statliga organ på området
måste också ge ökad prioritet åt denna forskning. Utskottet utgår från
att såväl högskolor som forskningsråd och sektorsorgan på ett helt annat
sätt än i dag prioriterar kvinnoforskningen.
JÄMFO är det statliga organ som har ansvar för att initiera, samordna
och följa jämställdhetsforskningen samt verka för att forskningsresultaten
sprids. Det är angeläget att JÄMFO på ett mer aktivt sätt följer frågor som
rör de kvinnliga forskarnas villkor och rekryteringen av kvinnor till forskning.
Siktet måste vara inställt på att öka kvinnornas representation i forskarvärlden.
Utskottets ställningstagande i denna fråga överensstämmer
med den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1986/87:A602 av
Margo Ingvardsson m. fl. (vpk). Vad utskottet med tillstyrkan av motion
A602 anfört i denna del bör regeringen underrättas om.
1 JÄMFO:s (= utskottet) i arbetslivet.
Utskottet har ovan föreslagit riksdagen ett tillkännagivande i anslutning
till motion A602. Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.
Propositionens framställning i övrigt lämnas utan erinran av utskottet.
Riksdagen bör lägga till handlingarna vad som redovisas i propositionen i
denna del.
9
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse AU 1986/87:16
2. beträffande jämställdhetsforskning
att riksdagen
rfe/s med bifall till motion 1986/87:A602 samt med avslag på motionerna
I986/87:A813 yrkande 2, 1986/87:Ub6 yrkande 6 och
1986/87:Ubl7 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
dets lägger till handlingarna punkterna 6 och 7 i bilaga 8 till proposition
1986/87:80.
Särskilda yttranden
1. Arbetsmarknadspolitisk forskning (mom. 1)
Karl-Erik Persson (vpk) anför:
Jag vill i detta sammanhang erinra om att vpk fört fram olika yrkanden i
fråga om den arbetsmarknadspolitiska forskningen i partimotion 1986/
87:Ub3, vilken i sin helhet behandlas av utbildningsutskottet.
I motionen anförs bl. a. att de framtida forskningsinsatserna bör förstärkas
och få en ny inriktning om arbetsmarknadspolitikens målsättningar,
nämligen ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet, skall kunna uppfyllas.
Forskningstraditionen inom arbetarrörelsen och dess fackliga organisationer
måste förstärkas. Vpk anser att statsmakterna skall vidta åtgärder
i syfte att inrätta fackliga forsknings- och kontrollinstitut samt finansiera
forskning med facklig inriktning. Ökade forskningsinsatser förordas
bl. a. beträffande lönestrukturer och deras inverkan på arbetstagarna, arbetsmiljö,
arbetstider, multinationaliseringens effekter och invandrarnas
situation på den svenska arbetsmarknaden.
2. Jämställdhetsforskning (mom. 2)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anför:
Vi vill erinra om att folkpartiet i motion 1986/87:Ub6 begär att anslaget till
Forum för kvinnoforskning för budgetåret 1987/88 skall räknas upp med
1 milj. kr. utöver regeringens förslag. Motionen behandlas i denna del av
utbildningsutskottet.
Bakgrunden till vårt förslag är att vi anser att utbildningsministerns i den
forskningspolitiska propositionen uttryckta förhoppningar att andelen
kvinnor inom forskningen kommer att öka också måste motsvaras av konkret
handling. Vi anser att det anslag som kvinnoforskningen fått sig tilldelad
via Forum för kvinnoforskning, dvs. 500 000 kr., inte är tillräckligt för
att föra kvinnoforskningen framåt. Vi föreslår därför, som ovan nämnts, att
till detta anslag bör anvisas ytterligare 1 milj. kr. Dessa medel bör bl. a.
kunna möjliggöra fortsatta kurser i s. k. kvinno- och jämställdhetsfrågor.
10