Regeringen föreslår riksdagen alt anla de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 februari 1986,

På regeringens vägnar

Olof Palme

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås atl del nuvarande studiestödet i form av förlängt barnbidrag förs över från del studiesociala området tUl socialförsäkringsområdet. Administrationen av bidraget överläs av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Anslaget för bidraget redovisas under socialdepartementets huvudtitel på statsbudgeten.

Bestämmelserna om det förlängda barnbidraget tas in i en ny särskild lag och anpassas i olika avseenden till dem som gäller för allmänt barnbidrag. Administrationen av de båda bidragen samordnas, I likhet med vad som gäller för allmänt barnbidrag skall förlängt barnbidrag utbetalas månadsvis.

Ändrade regler föresläs i fråga om allmänt barnbidrag för barn som vistas i specialskola eller bor utanför del egna hemmet på bekostnad av en huvudman enligt omsorgslagstiftningen. För barn i specialskolan och särskolan föreslås all förlängt barnbidrag skall ulgå ulan hinder av atl barnet bor på skolan eller annars får kost och bostad på allmän bekoslnad,

Bemyndigandel för regeringen enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag alt träffa överenskommelser med andra länder föreslås ändrat så att del överensstämmer med bl,a, molsvarande bemyndigande i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986,

1 1985/86. 1 saml. Nr 96

1 Förslag till Prop, 1985/86:96

Lag om förlängt barnbidrag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En elev i grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag av allmänna medel med 400 kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma gäller elever som deltar i motsvarande utbildning i sameskolan, en riksinternatskola eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap, 1 eller 2 § skollagen (1985:1100),

2 § Rätt till förlängt barnbidrag enligt 1 § har även elever i sårskolan eller specialskolan och elever som deltar i motsvarande utbildning i en fristående skola som är statsunderstödd eller står under statlig lillsyn,

3 § Föriängt barnbidrag lämnas under läsåret. Läsåret skall anses omfatta månaderna september-maj. Om eleven slutar skolan under läsåret lämnas bidraget lill och med den månad eleven avbryter studierna,

4 § Föriängt barnbidrag kan lämnas till en elev vid sådan skola utomlands som åtnjuter svenskt statsbidrag under förutsättning atl eleven deUar i utbildning som i huvudsak motsvarar den som ges vid grundskolan här i riket,

5 § Föriängt barnbidrag lämnas endast till elever som är bosatta i Sverige, Är eleven inte svensk medborgare, gäller därutöver atl eleven skall fostras av någon som år bosatt och mantalsskriven här i landet eller alt antingen denne eller eleven vistas här sedan minst sex månader.

För förlängt barnbidrag enligt 4 § tillämpas i fråga om bosättningen här i landet de föreskrifter om bosättning som gäller för allmänt barnbidrag vid utlandsvistelse enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

6 § Frågor om förlängt barnbidrag handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, Beslul om förlängt barnbidrag fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken den som uppbär bidraget är inskriven,

7 § Ansökan om förlängt barnbidrag enligt 4 § görs hos den allmänna försäkringskassa som avses i 6 §, Annal förlängt barnbidrag lämnas utan ansökan.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om skyldighet för den som driver en skola atl lämna de uppgifter som behövs för tillämpningen av denna lag,

8 § 1 ftåga om förlängt barnbidrag lillämpas även följande bestämmelser i
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

4 § om rätt atl uppbära barnbidraget, m,m,,

5 § om utbetalning av barnbidrag till annan på framställning av socialnämnd,

7 § om rätt för kommunall organ all uppbära allmänt barnbidrag,

11 § om lid och sätt för utbetalning av barnbidrag m,m,,

12 § om återbetalningsskyldighel m,m,,

13 § om överlåtelse och utmätning av rätt till allmänt barnbidrag.

2 Förslag till Prop, 1985/86:96

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag'

dels att 6 § skall upphöra all gälla,

dels att 2 b, 7 och 19 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 b §2
Med de barn som berättigar till Med de barn som berättigar till

flerbarnstillägg enligt 2 a § skall flerbarnstillägg enligt 2 a § skall
jämställas barn som fyllt 16 år, men jämställas barn som fyllt 16 år. men
i övrigt uppfyller kraven för barnbi- i övrigt uppfyUer kraven för barnbi
drag enligt denna lag, och som be- drag enligt denna lag, och som be
driver studier som ger rätt lill för- driver studier som ger rätt till för
längt barnbidrag enligt 2/tap, ,jf«c(e- längt barnbidrag enUgl lagen
stödslagen (1973:349) eller studie- (1986:000) om förlängt barnbidrag
hjälp enligt 3 kap, samma lag. eller studiehjälp enligt 3 kap, sludie-

slödslagen (1973:349).

Som barn enligt första slyckel räknas studerande från och med kvartalet varunder barnet börjar studera och längst till och med del andra kvartalet det år under vilket den studerande fyller 20 år. Den studerande skall stadigvarande sammanbo med den bidragssökande för att berättiga till flerbarnstillägg.

Studerande som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsundervisning inräknas ej i barnantalet. Detsamma gäller studerande som uppbär ålerbelalningspliktiga studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap, 12 § Iredje styckel sludieslödslagen (1973:349) eller som är gifta.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av beslämmelserna i denna paragraf skall anmäla delta till den allmänna försäkringskassan,

6§ För kvartal, vid vars ingång kostnaderna för barns vård å anstaU eller för kost och boslad ål barnet hell bestridas av statsmedel, utgår icke allmänt barnbidrag; dock att sådant bidrag utbetalas för lid, då barnet är inackorderat vid nomadskola.

' Lagen omtryckt 1973:449, 2 Senaste lydelse 1984:1099,

Där vid ingången av visst kvartal barn, för vilket allmäni barnbidrag utgår, på allmän bekoslnad vårdas å anstalt i annat fall än 16 § avses, äger del kommunala organ, som svarar för vårdkostnaden, uppbära på kvartalet belöpande allmänt barnbidrag för barnet och därav gottgöra sig för nämnda kostnad / den mån ersättning därför må uttagas av barnet eller annan enskild person. Uppkommer överskott, skall detta redovisas till den bidragsberättigade.

Vad i försia stycket sägs om kommunalt organ skall äga motsvarande tillämpning å landstingskommun och kommun som ej tillhör landstingskommun eller, efler regeringens bestämmande, annan huvudman i fråga om allmänt barnbidrag för barn som bor i elevhem, vårdhem, specialsjukhus eller inackorderingshem, som avses i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, eller åtnjuter omsorger enligt nämnda lag och bor i enskih hem på huvudmannens bekoslnad eller vårdas på anstalt för epilep-tiker, oavsett all ersättning ej må uttagas av barnet eller annan enskild person.

När ett barn vid ingången av ett vissl kvartal vårdas i en hemför vård eller boende inom socialtjänsten, äger det kommunala organ, som svarar för vårdkostnaden, uppbära på kvartalet belöpande allmänt barnbidrag för barnet och därav gottgöra sig för nämnda kostnad. Uppkommer överskoll, skall detta redovisas lill den bidragsberättigade.

2§

Förlängt bidragsförskott lämnas för barn som går i skolan när det fyller 18 år eller återupptar skolgången innan del fyller 19 år så långe barnet bedriver studier som ger rätt lill förlängt barnbidrag enligt 2 kap. sludieslödslagen (1973:349) eller studiehjälp enligt 3 kap, samma lag, dock längst lill och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller dellidssludier medför dock inte rätt till förlängt bidragsförskott. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningsplikliga studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap, 12 § tredje siycket sludieslödslagen.

Förlängt bidragsförskott lämnas för barn som går i skolan när det fyller 18 år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år så länge barnet bedriver studier som ger rätt lill förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:00) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap, studiestödslagen (1973:349), dock längst lill och med juni månad del år barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än älta veckor eller dellidssludier medför dock inte rätt till förlängt bidragsförskott. Delsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningsplikliga studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap, 12 § Iredje styckel sludieslödslagen.

Förskottet utgår från och med månaden efter det barnet fyllt 18 år lill och med den månad rätten lill förskottet upphör. Förskottet lämnas dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986,

Går barnet i skolan när del fyller 18 år eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, kan bidraget efter särskild ansökan utgå så länge skolgången pågår, dock längst till och med juni månad del år barnet fyller 20 år. Till skolgång räknas studier som ger rätl till förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen (1973:349) eller studiehjälp enligt 3 kap, samma lag. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidssludier medför dock inte rätt lill bidrag. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningspliktiga studiemedel oberoende av förälderns ekonomi enUgl 3 kap, 12 § iredje stycket sludieslödslagen.

Går barnet i skolan när del fyller 18 år eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, kan bidraget efter särskild ansökan utgå så länge skolgången pågår, dock längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Till skolgång räknas studier som ger rätl lill förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:00) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap, studiestödslagen (1973:349). Studier som omfattar kortare lid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rått till bidrag. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningsplikliga studiemedel oberoende av förälderns ekonomi enligt 3 kap, 12 § tredje styckel studiestödslagen.

Social(Jepartementet Prop, 1985/86:96

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1986

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Proposition om ny administration av förlängt barnbidrag, m.m.

1 Inledning

Riksdagen beslutade under våren 1985 alt godkänna ell förslag om ändrad administration av studiehjälpen och vuxenstudiestödet (prop, 1984/85:184, SfU 25, rskr, 327), I propositionen aviserades även en ändrad administration av det förlängda barnbidraget, sedan denna fråga utretts ytterligare.

Centrala siudiesiödsnämnden (CSN) har under sommaren 1985 efler samråd med riksförsäkringsverket (RFV) lämnat regeringen ett förslag enligt vilket hanteringen av det förlängda barnbidraget hos CSN och skolväsendel skall överläs av RFV och de allmänna försäkringskassorna. Samtidigt förordas att bidragsanslaget överförs till den allmänna försäkringens område. Förändringarna föreslås träda i krafl den 1 juli 1986,

I 1986 års budgetproposition har efter föredragning av chefen för utbildningsdepartementet lämnais de förslag till ändringar i sludieslödslagen (1973:349) som behövs för den nya administrationen av studiehjälpen och vuxensludieslödet. Förslagen innefattar även atl reglerna om förlängt barnbidrag utmönstras ur studiestödslagen med hänsyn till den avsedda överföringen av administrationen därav lill socialförsäkringsområdet (prop, 1985/86:100 bil, 10),

Jag avser all nu ta upp frågan om den närmare utformningen av de regler som fr,o,m, den 1 juli 1986 skall gälla för del förlängda barnbidraget. Jag behandlar också vissa spörsmål om rätten till allmänt barnbidrag vid institutionsvistelse. Slutligen behandlar jag bemyndigandet för regeringen enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag all träffa överenskommelser med andra länder.

2 Nuvarande ordning

Allmänt barnbidrag betalas ut lill och med det kvartal, varunder ett barn fyller 16 år. För etl barn är bidraget 400 kr, i månaden. Bidraget betalas ul månadsvis. Administrationen handhas av RFV och de allmänna försäkrings-

kassorna. Föreskrifterna om bidraget finns i lagen (1947:529) om allmänna Prop, 1985/86:96 barnbidrag (omtryckt 1973:449, ändrad senast 1984:1099 och 1100) och i kungörelsen (1973:452) om tillämpningen av lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (omtryckt 1984:1101), Bidragsanslaget återfinns i statsbudgeten under femte huvudtiteln C 1 Allmänna barnbidrag.

Förlängt barnbidrag lämnas med 400 kr, i månaden från och med kvartalet efter del under vilket barnet har fyllt 16 år, när barnet studerar vid grundskolan eller deltar i viss annan motsvarande undervisning. Bidraget lämnas endasl under läsåret (nio månader). Det betalas ul lerminsvis. Administrationen handhas av CSN och skolorna. Bidraget betalas normalt ut av skolstyrelsen. Föreskrifterna om bidraget finns i sludieslödslagen (1973:349) och sludieslödsförordningen (1973:418), Dessutom finns föreskrifter som CSN har utfärdat. Bidragsanslaget återfinns i statsbudgeten under åttonde huvudtiteln E 3 Studiehjälp m,m,

Ell barn som går kvar i grundskolan när rätten till allmänt barnbidrag upphör har aUtså rätt lill förlängt barnbidrag. Förlängt barnbidrag betalas även till studerande som deltar i motsvarande undervisning i bl,a, en fristående skola, dvs, en skola med enskild huvudman (2 kap, 1 § andra siycket sludieslödslagen),

CSN har utfärdat föreskrifter om att förlängt barnbidrag lämnas också till elever i särskolan och specialskolan när eleven inte bor på skolan eller annars erhåller kost och boslad på allmän bekostnad.

Förlängt barnbidrag kan också beviljas för studier på gmndskolenivå vid sådan skola utomlands som åtnjuter svenskt statsbidrag (2 kap, 3 § sludieslödslagen). En fömtsättning är att barnet anses bosatt i Sverige, Enligt CSN:s föreskrifter krävs att allmänt barnbidrag har betalats ut för del kvartal under vilket den studerande fyllt 16 år.

Förlängt barnbidrag beviljas för hell läsår eller för den del av läsåret som den studerande deltar i utbildningen. Läsåret uppdelas på fyra månader under höstterminen och fem månader under vårterminen (2 kap, 2 §),

Avbryter den studerande sina studier upphör rätten till bidrag för liden efter avbrottet.

Det stora flertalet grundskoleelever uppnår 16 års ålder det kalenderår under vilket de slutar grundskolan i och med vårterminens utgång. De grundskoleelever som kan komma i åtnjutande av bidraget är därför barn som är födda tidigt på året eller börjat sin skolgång sent eller som av en eller annan anledning blivit fördröjda i sin skolgång, CSN har beräknat att ca en tredjedel av eleverna i årskurs nio i grundskolan, dvs, ca 35 000 elever har rätt till föriängt barnbidrag under viss del av året. Flertalet av dessa uppbär bidraget endast för månaderna april och maj.

Endast ett fåtal elever (6-8 sl, per år) har förlängt bidrag för studier utomlands. Antalet ansökningar om sådanl bidrag är ca 20 per år.

Antalet särskoleelever med förlängt barnbidrag uppgår lill ca 2 500 per läsår.

Förlängt barnbidrag för studier i Sverige betalas ut utan ansökan. Normalt prövar skolstyrelsen frågor om sådant bidrag. Skolan informerar och föräldrarna/eleverna lämnar vissa personuppgifter på en särskild blankett. Från skolan lämnas blanketterna lill skolstyrelsen, som beslutar om förlängt barn-

bidrag samt betalar ul bidraget minst en gång per termin. Skolstyrelsen rek- Prop, 1985/86:96

virerar och erhåUer medel från CSN lerminsvis i förskott med utgångspunkt

från den beräknade medelsålgången. Av skolstyrelsen gjorda utbetalningar

avstäms sedan mot de beräknade, när det verkliga utfallet bhr känt. Om eleven avbryter studierna upphör som redan sagls rätten till bidrag.

Skolstyrelsen kan då besluta om återkrav av den del av bidraget som avser

tiden efter avbrottet,

Etl beslut av skolstyrelsen kan överklagas hos CSN,

Förlängt barnbidrag för grundskolestudier vid ullandsskola administreras

av CSN, Bidraget betalas ut efler ansökan hos CSN,

3 CSN:s förslag

Allmänt

CSN har efter samråd med RFV föreslagit alt del förlängda barnbidraget fr,o,m, den 1 juU 1986 skall hanleras inom socialförsäkringsområdet av RFV och försäkringskassorna såsom en fortsättning på det allmänna barnbidraget. Enligt CSN är en sådan ändring naturlig och innebär en förbättrad service och en större rationalitet.

Rätlen till förlängt barnbidrag förutsätts i stort sett bli oförändrad. Vid sidan av de föreslagna nya rutiner som redovisas i det följande har CSN föreslagit materiella ändringar i författningsreglerna på två punkter. Dels förordas atl kravel på bosättning här i landet skall regleras så atl samma bosättningsbegrepp blir gällande för både allmänt och förlängt barnbidrag. Dels föreslås atl förlängt barnbidrag, liksom allmänt barnbidrag, skaU utbetalas månadsvis i stället för lerminsvis och att utbetalningarna till en och samma betalningsmottagare skall samordnas.

Nya rutiner

CSN och RFV har i en gemensam promemoria redovisat en uiformning av de nya mtiner som enligt deras mening bör användas för administrationen av del förlängda barnbidraget inom försäkringskassorna. Förlängt barnbidrag för studier i Sverige utbetalas enligt förslaget även forlsållningsvis utan ansökan. Den som fyller 16 år under del första kvartalet under kalenderåret och för denna tid erhållit allmänt barnbidrag får automatiskt genom den allmänna försäkringens ADB-system förlängt barnbidrag för månaderna april och maj, dvs, l,o,m, vårterminens slut i årskurs nio. Rutinerna för förlängt barnbidrag kan då följa rutinerna för allmänt barnbidrag vilket försäkringskassorna redan administrerar. Begreppet betalningsmottagare blir delsamma som för det allmänna barnbidraget och bidraget utbetalas månadsvis.

På detta sätt kan utbetalningen för ca 28 000 elever, eller 80 % av antalet bidragsberättigade i grundskolans årskurs nio, göras genom redan befintliga utbetalningsrutiner i barnbidragssyslemet.

De elever som avslutar grundskolans årskurs nio fyller normall 16 år un
der detta kalenderår. Del finns emellertid etl antal elever, ca 2 % av det 10

totala antalet, som år yngre när de går ut grundskolan. Dessa skulle enligt Prop, 1985/86:96 den angivna rutinen felaktigt få förlängt barnbidrag för två månader den vårtermin de fyller 16 år oavsett all de redan avslutat sin grundskoleutbildning. Flertalet av dessa elever har dock påbörjat gymnasiestudier och erhåller studiehjälp enligt sludieslödslagen. De återfinns då i CSN:s studiehjälpsregis-ler. Genom en rapportering av dem från CSN till RFV kan dubbelulbelal-ning av förlängt barnbidrag och studiehjälp undvikas.

Ett fåtal (maximall ca 50) av de elever som är yngre än vad som är vanligt då de slutar grundskolan kan antas gå från grundskolan till någon annan verksamhei än gymnasieskolan. Av dessa kan en del förutsättas gå till ungdomsuppföljningen, en del förvärvsarbeta och en del utvandra. De som omfattas av ungdomsuppföljningen registreras i CSN:s sludiehjälpsregister och de som förvärvsarbetar kan erhålla sjukpenninggrundande inkomst (SGI) vilken registreras i den allmänna försäkringens syslem, liksom även ulvand-ring. Felaktig utbetalning undviks således även för dessa grupper.

Sammanfattningsvis visar gjorda beräkningar alt maximalt ca 50 000 kr, per år kan komma alt betalas ut med den rutin som redovisats, trots all barnet inte längre går i grundskolan. Rutinen förenklas dock i sådan omfattning att väsentligt större belopp sparas i administrationen.

För att stödet skall kunna betalas ut till de elever som redan på höstterminen i årskurs nio (ev, även tidigare) är berättigade lill förlängt barnbidrag och till elever i särskolor och specialskolor krävs alt försäkringskassan får kännedom om dessa elever. Kassan föreslås få kännedom om dem genom atl skolan skickar en lista lill försäkringskassans lokalkontor med uppgifter om elevens namn, personnummer och lidpunkter för studiernas början och beräknade slut. Försäkringskassan beslular om stödet och betalar ul det månadsvis.

Antalet elever i grundskolans årskurs nio som redan under höstterminen fyller 16 år uppgår till ca 3 500, Antalet elever i särskolan med förlängt barnbidrag är ca 2 500, Totalt kommer således ca 6 000 elever att beröras av den rutin som innebär rapportering från skolan.

Förlängt barnbidrag för elev på grundskolenivå vid svensk ullandsskola förutsätts även i fortsättningen utgå efter ansökan. Ansökan görs på blankett som sänds lill försäkringskassans lokalkontor (=den kassa där eleven är kyrkobokförd). Försäkringskassan beslular om stödet och betalar ut det, Samma villkor som gäller för närvarande bör enligt CSN:s förslag vara uppfyllda för all bidraget skall utgå. Försäkringskassorna beslutar redan om allmänt barnbidrag till vissa barn som vistas utomlands. Redan befintliga rutiner kan därför utnyttjas även för utbetalning till denna gmpp.

Skälen för mitt förslag: Förlängt barnbidrag är ett stöd i de fall då allmänt barnbidrag på grund av barnets ålder inte längre kan utbetalas till den som är elev vid grundskolan. Del är närbesläktat med det allmänna barnbidraget. Månadsbeloppen är lika stora och när flerbarnstillägg enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag kommer ifråga räknas både barn med allmänt barnbidrag och bl,a, barn som bedriver studier vilka ger rätt tUl förlängt barnbidrag.

En samordning hos försäkringskassorna med andra förmåner innebär atl administrationen kan göras mer rationell. Den av CSN och RFV förordade rutinen för utbetalning utan ansökan och utan det nuvarande uppgiftsinsam-landet inom skolväsendel innebär förenklingar liksom också en samordnad utbetalning av förmåner till en betalningsmottagare. Den förordade rutinen bedömer jag som ändamålsenlig.

För att feluibelalningar skall undvikas kräver rutinen information om de elever som är yngre än normah när de går ut grundskolan. Sådan information kan som angivils i CSN:s förslag hämtas ur CSN:s sludiehjälpsregister resp, RFV:s sjukförsäkringsregisler.

Informationen beräknas avse endasl etl begränsat antal barn, några hundra per år, och gäller inte mer integriletskänsliga uppgifter än att barnet har studiehjälp eller sjukpenninggrundande inkomst. För del fall alt myndigheterna finner att informationen bör lämnas på ADB-medium torde en förutsättning enligt dalalagen (1973:289) vara datainspektionens lillslånd. Tillstånd från dalainspektionen behövs inte om regeringen eller riksdagen i stället fattar beslut. Jag finner del inte erforderiigl all i detla ärende lämna förslag med föreskrifter från regeringen eller riksdagen om en rapportering på ADB-medium ulan vid behov får myndigheterna vända sig liU dalainspektionen.

Även vid en rapportering och kontroll som den föreslagna kan i några fall utbetalning komma atl ske faslän barnet inte har rätt till bidraget. Jag anser del angeläget alt återbetalningsskyldighel skall kunna åläggas i dessa fall såsom i andra fall av utbetalningar av allmänt och förlängt barnbidrag när rätt till bidraget saknas. Genom att nuvarande 12 § lagen om allmänna barnbidrag görs tillämplig får försäkringskassan dock även möjlighet atl efterge återbetalningsskyldighet.

En viss rapportering från skolorna bhr alltjämt nödvändig för att föriängt barnbidrag skaU kunna betalas ut. Den gäller dock endasl elever som går i grundskolan eller motsvarande skolor och är äldre än normah saml elever i

Skälen för mitt förslag: Ändamålet med en ny författningsreglering av bidraget är att förenkla den administrativa hanteringen. Det är ingen målsättning att förändra rätten till bidraget i förhållande till den hittUlsvarande till-lämpningen.

Jag har övervägt möjligheten all föra in regleringen av förlängt barnbidrag i lagen om allmänna barnbidrag. Även om de båda bidragen är närbesläktade skiljer de sig emellertid från varandra på åtminstone ett par punkter, där jag inte nu är beredd all föreslå ändringar. Det gäller vad som finns kvar av det s,k, kvartalstänkandet enligt lagen om allmänna barnbidrag. Allmänt barnbidrag börjar resp, upphör att betalas ut samt får ny bidragsmottagare fr,o,m, kvartalet efter det en händelse inträffar som påverkar rätlen (ett barns födelse eller dödsfall, bosättning eller utflyttning, ny värdnadshavare etc). Rätten till allmänt barnbidrag är i sin lur kvartalsvis kopplad tUl rätlen till flerbarnstillägg enligt samma lag. Vidare lämnas allmänt barnbidrag för årets alla månader medan förlängt barnbidrag lämnas endast under läsåret (nio månader). Jag har med hänsyn härtill bedömt del lämpligast alt föreskrifterna om förlängt barnbidrag tas in i en ny särskild lag,

I den nya lagen bör i huvudsak den nuvarande tillämpningen om rätt till bidraget lagfästas. Som jag återkommer till (avsnitt 4,2,4) bör dock även elever i särskolan och specialskolan som bor på skolan ha rätt till bidraget. För att förenkla administrationen hos försäkringskassorna bör kravet på bosättning och föreskrifterna härom göras överensstämmande med dem som gäller för allmänt barnbidrag. Månadsvis utbetalning bör föreskrivas liksom andra administrativa regler som överensstämmer med dem för det allmänna barnbidraget. Jag återkommer i specialmotiveringen med närmare kommentarer till lagförslaget.

Skälen för mitt förslag: Enligt 6 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag lämnas inte allmänt barnbidrag för etl kvartal, vid vars ingång kostnaderna för ett barns vård på anstalt eller för kost och bostad åt barnet helt betalas av statsmedel. Undantag gäller dock enligt paragrafen för del fall att ett barn är inackorderat vid nomadskola (som numera kallas sameskola). Denna inskränkning i rällen till barnbidrag berör huvudsakligen ca 300 barn i den statliga specialskolan, som är avsedd för syn- och hörselskadade.

Denna ordning har uppmärksammals av riksdagen. Senast har riksdagens socialutskott (SoU 1984/85:18) kraftigt understrukit angelägenheten av alt en regeländring kommer till stånd belräffande allmänt barnbidrag för barn i specialskolor.

Statens handikappråd har i oktober 1985 på regeringens uppdrag lämnat en rapport med kartläggning av del ekonomiska stödet till handikappade (Ds S 1985:6), När del gäller rällen lill allmänt barnbidrag för barn inom den statliga specialskolan framgår följande av kartläggningen (avsnitt 5,3,3 i rapporten).

Allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg lämnas utan inskränkning till de elever som bor i sina egna hem. För de elever som är inackorderade genom skolan dras barnbidraget inkl, flerbarnstillägget in andra och fjärde kvartalen med stöd av 6 § lagen om allmänna barnbidrag, I stället betalar skolan ul ell kontant belopp lill föräldrarna för klädinköp. Detta kontantbelopp har fram t,o,m, år 1984 utbetalats med samma belopp som barnbidraget,

Detla föråldrade syslem har sin bakgrund i atl eleverna i specialskolan förr bodde kvar på elevhemmen under hela terminen och endast reste hem i samband med stora lov som sommarlov och jullov. Sedan dess har mycket förändrats och i dag reser eleverna hem i stort sett varje veckoslut. Utökningen av hemresorna innebär all 95 % av de resande eleverna år hemma mer än 200 dagar/år. Uppgiften avser Birgittaskolans elever men i stort sett gäller samma procenttal för flertalet specialskolor. Utvecklingen inom specialskolan har inte medfört någon förändring av den gamla barnbidrags-bestämmelsen.

För inblandade organ innebär detta förfarande en tungrodd administration. Det första och tredje kvartalet på året skall allmänt barnbidrag betalas ul månadsvis från försäkringskassan. Del andra och fjärde kvartalet skall barnbidraget dras in av försäkringskassan och resp, specialskola skall betala ul ell kvartalsbelopp som "klädbidrag".

Enligt min mening bör eleverna i specialskolan få rätl lill allmänt barnbidrag även om de är inackorderade. Del bör ske genom att begränsningsregeln i 6 § lagen om allmänna barnbidrag upphävs per den 1 juli 1986, Någon ny föreskrift om all barnbidrag skall innehållas vid andra "anslallsvistelser" på slalens bekoslnad finns inte skäl atl föreslå, I samband med ändringen bör systemet med klädbidrag upphöra (jft prop, 1985/86:100 bil, 10 s, 114),

Mitt förslag: Allmänt barnbidrag skall lämnas till familjen även när ell barn erhåller bostad enligt omsorgslagstiftningen på huvudmannens bekostnad.

Skälen för mitt förslag: När etl barn vid ingången av ett kvartal bor i elevhem, vårdhem, specialsjukhus eller inackorderingshem, som avses i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, eller åtnjuter omsorger enligt nämnda lag och bor i enskilt hem på huvudmannens bekoslnad eller vårdas på anstalt för epileptiker, får huvudmannen (landstingskommunen, kommunen eller efler regeringens bestämmande annan huvudman) uppbära barnbidraget för kvartalet och ur del la ul ersättning för kostnaderna, 7 § andra siycket lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

Regeln berör mindre än tusen barn som vistas framför allt på landslingskommunala institutioner.

Jag vill erinra om att en ny omsorgslag, lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m,fl,, träder i kraft den 1 juh 1986, Då upphör 1967 års omsorgslag att gälla med de undantag som framgår av en särskild promulgationslag, lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m,fl. Enligt övergångsbestämmelserna tUl den nya omsorgslagen, vilka sammanförts i promulgalionslagen, skall elevhem och inackorderingshem enligt 1967 års lag anses motsvara elevhem resp, gruppbostad enligt den nya lagen. Boende i annat hem än det egna benämns boende i familjehem. Vårdhem och specialsjukhus skall avskaffas men kommer att finnas kvar under ell övergångsskede,

EnUgl min mening är del rimligl alt också föräldrarna till de barn som avses i den nuvarande regleringen i 7 § andra styckel barnbidragslagen får barnbidraget under hela året och inte bara för tid som barnen vistas i hemmet. Det innebär atl föräldrarna kan la större ansvar för sina barns personliga utgifter även för den tid då barnen inte är hemma. Jag föreslår alltså atl 7 § andra slyckel lagen om allmänna barnbidrag skall upphöra att gälla. Regelförändringen får mycket begränsade budgetmässiga konsekvenser,

4.2.4 Förlängt barnbidrag för elever i särskolan och specialskolan

Mitt förslag: Förlängt barnbidrag skall i fortsättningen lämnas under läsåret till elever i sårskolan och specialskolan också om eleven är inackorderad på skolan eller annars får kost och boslad på allmän bekostnad.

Skälen för mitt förslag: I internationella sammanhang brukar barnbidrag och molsvarande utländska barn- och familjeförmåner betecknas som socialförsäkringsförmåner. De socialförsåkringskonvenlioner som Sverige slutit med andra länder omfattar i de allra flesta fall även barnbidragen. Regeringens förhandlingsfullmakt på områdel återfinns i 19 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, EnUgl paragrafen kan överenskommelse träffas om undantag från lagens förutsättningar för utgivande av barnbidrag för här i riket bosall barn som inte är svensk medborgare.

På grundval av denna fullmakt får enligt gällande konventioner barn från de nordiska länderna, Grekland, Israel, Marocko, Nederländerna, Spanien och Österrike svenskt barnbidrag direkt vid bosättning i Sverige utan all behöva avvakta den väntetid på sex månader som enligt 1 § barnbidragslagen krävs för utländska barn som fostras av någon som ännu inte blivit mantalsskriven i Sverige, I andra socialkonventioner, som i allmänhet arbetats fram tidigare än de ovan nämnda, har man från svensk sida inte ansett sig kunna frångå lagens krav vad gäller väntetid för utländska barn. Det bör vara regeringens målsättning atl, när omförhandlingar av dessa konventioner bUr aktuella och i förhandlingar med nya länder, helt jämställa barn från berörda länder med svenska barn under förutsättning att svenska medborgare får motsvarande behandling i länderna i fråga vid flyttning från Sverige,

Förhandlingsfullmaklen i 19 § är emellertid begränsad lill att lämna svenska barnbidrag lill utländska barn som inte uppfyller väntetiden i 1 § och ger enligt sin ordalydelse inga möjligheter alt på annal sätt göra avsteg från förutsättningarna för barnbidrag, t,ex, för svenska barn bosatta utomlands. Denna begränsning i förhandlingsulrymmel har lett till svårigheter när det gäller all skapa en sä god reglering som möjligt för utsända arbetstagare och deras medföljande barn. Problemen gäller dels medföljande barn tiU arbetstagare som utsänds av svenska arbetsgivare för att under viss tid

utföra arbete i ett konventionsland, dels barn som medföljer arbetstagare Prop, 1985/86:96 som av en arbetsgivare i etl konvenlionsland sänds lill Sverige för alt under en viss lid arbeta här, I bägge fallen är målsättningen när konventioner sluts regelmässigt alt det utsändande landets lagstiftning skall fortsätta alt gälla och del andra landets lagstiftning skall vika.

Vid utsändning från Sverige bör således svenska barnbidrag fortsätta atl lämnas för barn som medföljer en utsänd arbetstagare under hela den tid arbetstagaren och hans familj enligt konventionen i fråga skall betraktas som utsända, alltså även om denna tid är längre än etl år och även om bosättningen i Sverige enligt folkbokföringen upphör. Något motsvarande bidrag från del andra landet lämnas nämligen inte, eftersom avsikten med ulsänd-ningsregler i socialförsäkringskonventioner just är alt lagstiftningen i sysselsättningslandet inte skall gälla.

Vad avser utländska barn som medföljer arbetstagare som från etl konvenlionsland sänds ut för ell tidsbegränsat arbete i Sverige bör det motsatta gälla. Arbetstagaren och hans familj skall fortsatt omfattas av den utländska lagstiftningen i fråga och få barnbidrag eller motsvarande förmån från ifrågavarande konvenlionsland även om utsändningen är avsedd all vara längre lid än ett år och arbetstagaren och hans familj således folkbokföringsmässigt skulle anses bosatta i Sverige, Svensk lagstiftning om barnbidrag bör således vika på samma sätt som den gör del vad gäller den allmänna försäkringen och arbelsskadeförsäkringen. För närvarande torde i förhållande till flera konventionsländer dubbla bidrag lämnas, nämligen dels utiändskl bidrag enligt utsändningsreglerna så som dessa tillämpas av konventionsländerna i fråga och dels svenskt barnbidrag - i förekommande fall efter del all väntetiden på sex månader uppfyllts - med direkt lillämpning av den svenska lagstiftningen.

Problemen har uppmärksammals av riksdagen vid behandling av motioner som rörde reglerna för barnbidrag vid längre tids vistelse i ullandel (SoU 1983/84:17, rskr, 211),

För atl Sveriges socialkonventioner med andra länder skall kunna få de effekter vad gäller medföljande barn till utsänd arbetstagare som är rimliga och som jag nyss beskrivit, föreslås all fullmakten för regeringen atl träffa överenskommelse med främmande makt i 19 § lagen om allmänna barnbidrag får en mer allmän lydelse, motsvarande den som finns i 20 kap, 15 § försia slyckel lagen (1962:381) om allmän försäkring och 8 kap, 14 § lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring. Härigenom får regeringen rått atl träffa överenskommelse med främmande makt både om utsträckt tillämpning av lagen om allmänna barnbidrag och om undantag i vissa fall från vad i lagen är stadgat.

5 Kostnadskonsekvenser

I prop, 1985/86:100 (bil, 7 s, 39) har regeringen föreslagit riksdagen atl, i
avvaktan på en särskild proposition, till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1986/87 beräkna ell förslagsanslag av 8 245 milj, kr. Anslagsbehovet för all
männa barnbidrag inkl, flerbarnstillägg beräknar jag nu, i enlighet med vad 17

riksförsäkringsverket gjort i sin anslagsframställning, till 8 180 milj, kr. Det Prop, 1985/86:96 innebär en minskning av anslagsbehovet med 65 milj, kr, i förhåUande lill innevarande budgetår. Anslagsbehovet för det förlängda barnbidraget beräknar jag till 48 milj, kr. Övriga förslag innebär endasl marginella förändringar. Det totala anslagsbehovet för allmänna barnbidrag inkl, flerbarnstill-lägg och förlängt barnbidrag för budgetåret 1986/87 blir därmed avrundat 8 230 milj, kr.

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till

1, lag om förlängt barnbidrag,

2, lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

3, lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande,

4, lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskih bidrag till vissa adoptivbarn.

7 Specialmotivering

7.1 Förslaget till lag om förlängt barnbidrag

1§

Paragrafen motsvarar 2 kap, 1 § sludieslödslagen (1973:349) i dess lydelse före den 1 juli 1986, De ändringar som gjorts är betingade av att riksdagen har antagit en ny skollag (1985:1100),

Rätten till bidrag gäller åven sådana elever i angivna skolor som får särskild undervisning enligt 10 kap, 3 § i den nya skollagen,

2§

Enligt hittillsvarande lillämpning av studiestödslagen har förlängt barnbidrag lämnats också till elever i särskolan och specialskolan sä länge de deltar i utbildningen. Del skall gälla även i fortsättningen. För en elev i särskolan har bidrag kunnat utgå nio månader per år under hela den lid eleven varit särskolpliklig, dvs, längst l,o,m, vårterminen det kalenderår under vilket eleven fyller 21 år eller, i särskilda fall, 23 år. Enligt den nya skollagen är skolplikten inskränkt till tio års skolgång, men eleverna i särskolan skall ha rätt alt få ytterligare utbildning under skolgång som sträcker sig i princip lika långt som den nuvarande särskolplikten. Dessa elever skall som hittills kunna få förlängt barnbidrag, vilket följer av förevarande paragraf.

Även elever i en fristående skola har rätt lill förlängt barnbidrag, om utbildningen motsvarar den som de skulle få i särskolan eller specialskolan. Det gäller elever som fullgör skolplikt i en sådan fristående skola som avses

i 9 kap, 3 § den nya skollagen. En sådan skola slår under statlig lillsyn enligt Prop, 1985/86:96 9 kap, 5 § samma lag. Det gäller också elever, som när skolplikten upphört, deltar i sådan utbildning i en fristående skola som motsvarar den i särskolan och specialskolan under förutsättning att skolan är statsunderstödd eller står under statlig tillsyn.

Bidraget skall i fortsättningen utgå lill särskole- och specialskoleelever även för sådan tid av läsåret under vilken eleven bor på skolan eller annars får kost och bostad på allmän bekoslnad. Det innebär en utvidgning av rällen liU förlängt barnbidrag i förhållande till hittillsvarande lillämpning. Den utvidgade rätten motsvarar den utvidgning av rätten lill allmänt barnbidrag som sker genom att 6 § och 7 § andra styckel lagen om allmänna barnbidrag upphävs, I fråga om rätlen all uppbära bidraget när barnet vårdas i etl hem för vård eller boende inom socialtjänsten hänvisas till vad som sägs under 8§,

Beträffande särskild undervisning enligt 10 kap, 3 § i den nya skollagen hänvisas till vad som sagls under 1 §,

3§

TUI skUlnad från allmänt barnbidrag lämnas förlängt barnbidrag endasl under läsåret, som enligt föreskrifterna i denna paragraf skall anses omfatta månaderna september-maj. Om eleven slutar skolan under läsåret lämnas bidraget t, o, m, den månad då studierna avbryts,

4§

såsom hittills enligt 2 kap, 3 § studiestödslagen kan bidraget lämnas till elever vid vissa skolor utomlands. En förutsättning har varit atl eleven anses bosalt här i landet. Som följer av 5 § gäller alltjämt denna förutsättning. Vid bedömningen av bosättningen skaU i fortsättningen tillämpas de föreskrifter som gäller om bosättning för allmänt barnbidrag vid utlandsvistelse (jfr specialmotiveringen lill 5 §), Enligt CSN:s hittillsvarande föreskrifter har för förlängt barnbidrag vid utlandsskola krävts all allmänt barnbidrag har lämnats för det kvartal under vilket den studerande fyllt 16 år. Något sådanl krav gäller inte enligt nu föreslagna regler.

Som framgår av 7 § förutsätts för förlängt barnbidrag vid utlandsstudier alt en ansökan görs hos försäkringskassan.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket meddelar de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av bl,a, förlängt barnbidrag vid utlandsstudier. Det följer av hänvisningen i 8 § till 14 § lagen om allmänna barnbidrag,

5§

Såsom hittills enligt sludieslödslagen (2 kap, 2 och 3 §§) lämnas föriängt barnbidrag endasl till elever som anses bosatta här i landet.

När möjligheten lill förlängt barnbidrag infördes för vissa studier utomlands angavs i propositionen följande bakgrund (prop, 1973:63 s, 75).

CSN har föreslagit att förlängt barnbidrag skall kunna ulgå även för Prop, 1985/86:96 barn som inte är bosatt i Sverige under förutsättning att barnet bedriver studier vid utlandsskola som avses i kungörelsen (1968:321) om undervisning för utlandssvenskars barn. Förlängt barnbidrag skall emellertid ses som etl stöd i de fall då allmänt barnbidrag på grund av barnels ålder inte längre kan utgå till den som är elev i grundskolan. Det föriängda barnbidraget bör därför utgå enligt samma regler som gäller i fråga om rätt till allmänt barnbidrag. Liksom f,n, bör det därför endasl kunna ulgå för barn som är bosatt i Sverige, Som bosalt i Sverige anses emellertid vid tillämpningen av beslämmelserna om allmänt barnbidrag även barn som tillfälligt vistas utom landet, men som fortfarande är kyrkobokfört här i landet. Så utgår t,ex, allmänt barnbidrag för barn lill den som är anställd i statens Ijänst på utländsk ort, såsom svenska diplomater och Ijånstemån hos styrelsen för internationell utveckling, I molsvarande mån bör förlängt barnbidrag kunna utgå för barn som tillfälligt vistas utom landet, om barnet fortfarande är bosall i Sverige och om barnet under vistelsen utomlands är elev vid utlandsskola som avses i 1968 års kungörelse.

Reglerna om rätl till allmänt barnbidrag vid utlandsvistelse har ändrats genom en ändring i 1 § lagen om allmänna barnbidrag som trädde i kraft den 1 januari 1985 (prop, 1984/85:39, SoU 6, rskr, 66, SFS 1984:1100), Som förutsättning för allmänt barnbidrag gäller nu samma bosättningsbegrepp som enligt 1 kap, 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dvs, alt ett barn som lämnar Sverige fortfarande skall anses bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd alt vara längst ell år. Vissa grupper särbehandlas dock i fråga om allmänt barnbidrag. Alltjämt gäller atl medföljande barn till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning skall anses bosatta i Sverige under ulsändningstiden. Medföljande barn lill en svensk missionär eller präst, som i annal fall är anställd i utlandet, skall fortfarande anses bosatta här, om utlandsvistelsen är avsedd alt vara längst tre år. Enligt övergångsbestämmelserna till SFS 1984:1100 gäller de nya bestämmelserna dock endast för dem som lämnar Sverige efter ikraftträdandet den 1 januari 1985, Den äldre principen om rätt till allmänt barnbidrag under utlandsvistelser som inte överstiger tre år kan alltså fortfarande gälla för vissa barn, faslän de inte tillhör de särbehandlade grupperna.

Enligt hittills gällande föreskrifter från CSN utgår förlängt barnbidrag för utlandsstudier under bl,a, förutsättningen att barnet är kyrkobokfört i Sverige, För förlängt barnbidrag för studier utomlands skall i fortsättningen gälla samma regler i fråga om bosättning som för rätten lill allmänt barnbidrag. Därigenom vidhålls det betraktelsesätt som uttrycktes i propositionen når möjligheten till sådanl bidrag infördes och bosättningsreglerna blir enhetliga till gagn för försäkringskassorna och enskilda,

I fråga om allmänt resp, förlängt barnbidrag för icke svenska medborgare gäller f,n, följande ordning.

Allmänt barnbidrag lämnas för här i Sverige bosatt barn som inte är svensk medborgare, om barnet fostras av någon som är bosall och mantalsskriven här eller om barnet eller endera av dess föräldrar vistas här sedan minsl sex månader.

Förlängt barnbidrag har enligt sludieslödslagen lämnats även för icke _„

svenska medborgare så snart barnet blivit bosalt här i landet, Prop, 1985/86:96

Även när del gäller bosältningskraven för barn som inte är svenska medborgare bör överensstämmande regler gälla för de båda förmånerna. Bakgrunden till atl reglerna om förlängt barnbidrag föreslås utgå ur studiestödslagstiftningen och bli överförda till socialförsäkringsområdet är önskemålet all förenkla den administrativa hanteringen. Del sker genom all administrationen av de förlängda barnbidragen tas om hand av de allmänna försäkringskassorna och där sammankopplas med hanteringen av de allmänna barnbidragen, 1 fortsättningen skall därför bosältningskraven enligt lagen om allmänna barnbidrag gälla även i fråga om rätten för icke svenska medborgare all få förlängt barnbidrag, Belräffande möjligheterna att i konventionsförhandlingar göra avsteg från lagreglerna vill jag hänvisa till avsnUt 4,2,5,

6§

Paragrafen motsvarar 1 a § lagen om allmänna barnbidrag. Härigenom samordnas administrationen av aUmänt och förlängt barnbidrag, se vidare under 8§,

7§

Av första stycket följer atl annat förlängt barnbidrag än sådant vid ullands-studier lämnas utan ansökan. All bidraget skall kunna lämnas utan ansökan bygger på de rutiner som redogjorts för i avsnitt 3, Belräffande flertalet barn behövs inga särskilda uppgifter ulöver dem som försäkringskassan redan förfogar över. En viss kontroll mot uppgifter om annal studiestöd behövs dock för att felutbetainingar skall undvikas. Dämtöver måste försäkringskassan erhålla uppgifter om elever som går kvar i grundskolan eller molsvarande skola och som blivit fördröjda i sin skolgång. Likaså måste kassan få uppgifter om barn som har rätt till bidrag enligt 2 §, I andra styckel av förevarande paragraf har därför föreskriviis om skyldighet för skolorna atl lämna sådana uppgifter. De sammantagna konsekvenserna av de nya föreskrifterna om förlängt barnbidrag är dock alt skolväsendet befrias från administrationen och från uppgiftslämnande beträffande flertalet elever,

8§

Del förlängda barnbidraget samordnas med hanteringen hos försäkringskassorna av del allmänna barnbidraget, I möjlig mån har samma föreskrifter meddelats för båda bidragen, I förevarande paragraf görs hänvisningar till de lagrum i lagen om allmänna barnbidrag som skall gälla även för föriängt barnbidrag.

Föreskrifterna om bidragsmollagare är således desamma för båda bidra
gen (hänvisningen till 4 och 5 §§ lagen om aUmänna barnbidrag). Del under
lättar en samordning av utbetalningarna av bidragen, I vissa fall utgår för
längt barnbidrag tiU den som fyllt 18 år, I sådanl fall har naturiigtvis eleven
själv rätt att uppbära bidraget, i den mån han inte är omyndigförklarad. När
ett barn vårdas i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten kan del 21

kommunala organ som svarar för vårdkostnaden ha rätt att uppbära aUmänt Prop, 1985/86:96 barnbidrag. Det följer av 7 § lagen om allmänna barnbidrag. Också förlängt barnbidrag kan enligt hittillsvarande föreskrifter lämnas till en kommun som omhändertagit ett barn (2 kap, 7 § studiestödsförordningen). Genom hänvisningen i förevarande paragraf till 7 § lagen om allmänna barnbidrag blir detla möjligt även i fortsättningen. En förutsättning är naturligtvis all barnet har rätt till förlängt barnbidrag på grund av sin skolgång.

Liksom det allmänna barnbidraget skall del förlängda i fortsättningen utbetalas månadsvis (hänvisningen till 11 § samma lag). Däremot skall inte tillämpas de kvartalsregler som gäller för allmänt barnbidrag i fråga om när rätten lill bidraget börjar eller upphör. Såsom hittills enligt studiestödslag-stiflningen lämnas förlängt barnbidrag för tid under vilken barnet deltar i utbildning som ger rätt lill bidraget. Avbryter barnet sina studier får bidrag inte lämnas för tid därefter. Om bidrag har lämnats för tid som inte omfattas av rällen lill bidrag, kan försäkringskassan under vissa förutsättningar ålägga återbelalningsskyldighet, vilket följer av hänvisningen lill 12 § lagen om allmänna barnbidrag. Försäkringskassan har dock möjlighel att efterge ålerbelalningsskyldigheten helt eller delvis.

Med stöd av hänvisningen till 14 § lagen om allmänna barnbidrag kan regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket meddela de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av lagen om förlängt barnbidrag.

Hänvisningen till 15 § samma lag gör beslämmelserna i lagen om aUmän försäkring om ändring av och talan mot beslul tillämpliga också i fråga om förlängt barnbidrag.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Ändringen i 2 b § är en följdändring lill den nya lagen om förlängt barnbidrag,

1 fråga om upphävandet av 6 § och 7 § andra stycket hänvisas till avsnitt 4,2,2 och 4,2,3,

De anstalter som berörs av den hittillsvarande lydelsen av 7 § försia slyckel är hem för vård eller boende inom socialtjänsten. Föräldrars skyldighel att ta del i kommunens kostnader för sådan vård regleras numera i 34 § socialtjänstlagen (1980:620) och 43-45 §§ socialtjänslförordningen (1981: 750), Ersättningsskyldigheten bestäms som om del gällde att bestämma underhållsbidrag för barnet enligt föräldrabalken men är maximerad tUl bidragsförskottsnivån. Eftersom underhållsbidrag fastställs med beaktande av att barnet har rätt till barnbidrag bör det kommunala organet kunna uppbära barnbidraget utan hänsyn till vilken ersättning föräldrarna betalar. Den hittillsvarande förutsättningen, att barnbidraget får uppbäras av det kommunala organet i den mån ersällning för vården får uttagas av barnet eller annan enskild person, har därför slopats.

Att allmänt barnbidrag, efler försäkringskassans förordnande därom,
kan uppbäras av den som fostrar barnet i ell familjehem inom socialtjänsten

följer av 4 § iredje slyckel lagen om allmänna barnbidrag, Prop, 1985/86:96

I fråga om ändringen av 19 § hänvisas till avsnitt 4,2,5, Bemyndigandet kommer till följd av hänvisningen i 8 § av den föreslagna lagen om förlängt barnbidrag all omfatta även del förlängda barnbidraget.

7,3 Övriga lagförslag

Ändringarna är redaktionella och en följd av den nya lagen om förlängt barnbidrag.

8 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen dels atl anla förslagen lill

1, lag om föriängt barnbidrag,

2, lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

3, lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande,

4, lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,

dels att

5, till Cl. Allmänna barnbidrag för budgetåret 1986/87 under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 8 230 000 000 kr.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular all genom proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagt fram.

Innehållsförteckning

Sid.

Regeringens proposition.................................................. ....... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll.............................. ....... 1

Propositionens lagförslag................................................. ....... 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den

6 februari 1986................................................................. 8

1 Inledning.................................................................... 8

2 Nuvarande ordning..................................................... 8

3 Centrala sludiestödsnåmndens förslag...................... ..... 10

4 Föredragandens överväganden................................. ..... 12

4.1 Allmänt.............................................................. 12

4.2 Lagreglering...................................................... 13

4.2.1 Förlängt barnbidrag............................... ..... 13

4.2.2 Allmänt barnbidrag för barn i specialskolan , , , , 14

4.2.3 Allmänt barnbidrag för barn som åtnjuter omsorger enligt omsorgslagstiftningen och bor i annat

hem än det egna.................................... ..... 15

4.2.4 Förlängt barnbidrag för elever i särskolan och specialskolan 15

4.2.5 Bemyndigandet för regeringen all träffa överenskommelser med andra länder om barnbidrag , , , 16

5 Kostnadskonsekvenser.............................................. 17

6 Upprättade lagförslag................................................ 18

7 Specialmotivering....................................................... ..... 18

7.1 Förslaget till lag om förlängt barnbidrag........... 18

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag 22

7.3 Övriga lagförslag............................................... 23

8 Hemställan................................................................. ..... 23

9 Beslul......................................................................... ..... 23

Prop, 1985/86:96