Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 11 juli 1985,

På regeringens vägnar Lennart Bodström

Sten Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föresläs alt riksdagen godkänner en mellan Sverige och Ungern träffad överenskommelse om inbördes rättshjälp i brottmål. Överenskommelsen omfattar delgivning, bevisupptagning och övertorande av lagföring och är i allt väsentligt utformad i överensstämmelse med de åtaganden som Sverige har gjort till andra stater genom anslutningen till 1959 års europeiska konvention om inbördes rättshjälp i brottmål. Överenskommelsen har ratificerats av Ungern.

Vidare föreslås all lagen (1964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet skall ersättas av en ny lag, I 1964 års lag meddelas föreskrifter om tidsbegränsad immunitet för tilltalad, vittne och sakkunnig som på kallelse inrest i riket för atl höras i enlighet med vissa särskilt angivna överenskommelser som Sverige träffat med främmande stater. För alt bestämmelserna skall bli tillämpliga på överenskommelsen med Ungern och på andra avtal som Sverige kan komma att träffa i framliden föresläs en ny lag med immunitelsbestämmelser som i sak väsentligen överensstämmer med 1964 års lag. Det föreslås att den nya lagen enligt förordnande av regeringen skall träda i kraft samtidigt med överenskommelsen med Ungern,

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 8

Förslag till Prop. 1985/86:8

Lag om immunitet för vissa vittnen m.fl. Härigenom föreskrivs följande.

1 den mån det har avtalats i en överenskommelse som Sverige har ingått med annan stat, får den som efler kallelse i enlighet med överenskommelsen har rest in i Sverige frän den andra staten för atl höras som tilltalad, vittne eller sakkunnig inte lagforas, fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin frihet på grund av dom eller gärning som härrör från tiden före avresan till Sverige och som, såvitt gäller tilltalad, inte är avsedd med kallelsen.

Immuniteten upphör om den tilltalade, vittnet eller den sakkunnige stannar kvar i Sverige trots alt han haft möjlighet att lämna landel under en sammanhängande tid av femton dagar från det all han har fåll besked frän domstolen om att hans närvaro inte längre påfordras, eller om han, efter att ha lämnat landet, återvänder hit. Innehåller överenskommelsen bestämmelse atl immuniteten skall upphöra tidigare än som nu angivits, gäller i stället den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen (1964:543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet.

ti Riksdagen 1985/86. I saml. Nr8

Prop. 1985/86: 8 Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-05-23

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1, Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss med anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Ungern om inbördes rättshjälp i brottmål.

1 Inledning

År 1980 inleddes förhandlingar mellan Sverige och Ungern om en överenskommelse angående inbördes rättshjälp i brottmål. Förhandlingarna påbörjades i Budapest i juni 1980 och fortsatte i Stockholm i juni 1981, Den svenska delegationen bestod av företrädare för utrikesdepartementet och den ungerska av företrädare för juslitieministeriet, utrikesministeriet, riksåklagarmyndigheten och, vid förhandlingarna i juni 1980, inrikesministeriet.

Förhandlingar rörande vissa återstående frågor avslutades därefter på diplomatisk väg. Överenskommelsen undertecknades av båda parter den 28 september 1983, Dess svenska och engelska text bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Enligl föreskrift i överenskommelsen skall den ratificeras. Detta skedde för Ungerns del den 3 november 1983.

2 Gällande ordning i fråga om inbördes rättshjälp i
brottmål

Sverige lämnar av tradition andra länder rättshjälp i brottmål i den utsträckning vår lagstiftning medger del utan att något särskill avtal träffats om räUshjälp. En del länder kräver emellertid avtal med den andra staten för atl lämna den räUshjälp. Sådana avtal skapar också klarhet mellan länderna under vilka föruisättningar rättshjälpen lämnas. Avtalen brukar också innehålla bestämmelser som syftar lill all underlätta del prakliska förfarandet.

Mellan de nordiska länderna gäller överenskommelsen den 26 april 1974 om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning (SÖ 1975:42), se cirkuläret (1975:301) till statsmyndigheterna angående inbördes rättshjälp mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge genom

delgivning och bevisupptagning. Överenskommelsen gäller säväl tvistemål Prop. 1985/86: 8 som brottmål.

På brottmälsområdel finns en multilateral reglering genom den i Strasbourg den 20 april 1959 dagtecknade europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål (prop. 1961:48). Sverige ratificerade rättshjälpskonventionen år 1967 och avgav vid deponeringen av ratifikationsinstrumentet vissa förbehåll och förklaringar (SÖ 1968: 15). Den trädde för Sveriges del i kraft den 1 maj 1968. Förutom Sverige är till rättshjälpskonventionen anslutna Belgien, Danmark, Finland, Frankrike med besittningar, Grekland, Israel, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Island, Schweiz, Spanien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. I konventionen åtar sig medlemsstaterna atl lämna varandra rättshjälp i största möjliga utsträckning i mål eller ärenden avseende beivrande av brott. Konventionen omfaltar huvudsakligen bevisupptagning som åsyftar utredning och överlämnande av bevismaterial eller handlingar, delgivning av rättegångshandlingar och judiciella beslut, översändande av utdrag ur straffregister, lagföring i annat land samt underrättelse om straffdomar.

Rättshjälpskonventionen har sedermera kompletterats med ett tilläggsprotokoll, daglecknal i Strasbourg den 17 mars 1978 (SÖ 1979: 12), som i vissa hänseenden utvidgar konventionens tillämpningsområde bl. a. i fråga om brott mot skatte- och avgiftsförfaltningar och rättshjälp på verkställig-hetsstadiel. Tilläggsprotokollet har tillträtls av Sverige samt av Danmark. Island, Grekland, Nederländerna och Österrike.

Bestämmelser rörande inbördes rättshjälp ingår också i vissa utläm-ningsavtal. En del bestämmelser av den innebörden finns i den europeiska utlämningskonventionen den 13 december 1957 (SÖ 1959:65) liksom i avtalet den 26 april 1870 med Belgien om ömsesidigt utlämnande av förbrytare (SFS 1870: 37 och 1877: 39) och avtalet den 7 mars 1956 med Frankrike om ömsesidig rättshjälp i brottmål (prop. 1956: 100). Sistnämnda avtal sattes emellertid i stora delar ur kraft genom Sveriges och Frankrikes anslutningar till rältshjälpskonvenlionen (jfr SÖ 1969:50). Sverige har i övrigt inte ingått några bilaterala avtal utanför Norden rörande inbördes rättshjälp i brottmål under modern tid. I en del ytteriigare multilaterala konventioner, t. ex. de europarådskonventioner som rör överförande av lagföring och av straffverkställighet, behandlas emellertid frågor av aktuellt slag.

Förfarandet när en svensk domstol vill anlita en utländsk domstol för all skaffa fram utredning i en rättegång regleras i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol och i kungörelsen (1947:847) med vissa bestämmelser rörande tillämpningen av nämnda lag. I lagens I S föreskrivs alt bevisupptagning inför utländsk domstol i brottmål får ske endasi om det finns synnerliga skäl. Delgivning! utlandet sker genom utrikesdepartementet med stöd av en kungörelse i ämnet (SFS 1933:618).

Bestärrimelserna om bevisupptagning vid svensk domstol och delgivning
i Sverige på begäran av utländsk myndighet är i princip desamma för
brottmål och tvistemål. De viktigaste bestämmelserna finns i lagen
(1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol och i kungörelsen 5

Prop. 1985/86:8 (1909:24 s. I) angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet.

En förutsättning för att bevisupptagning skall kunna äga rum i Sverige enligl 1946 års lag är atl den gärning som avses med framställningen motsvarar brott enligt svensk lag. Vissa begränsningar gäller även för brott som har karaktär av politiskt brott. I kungörelsen (1947:848) med särskilda bestämmelser om bevisupptagning åt domstolarna i vissa främmande stater finns bl, a. regler om kostnader som uppställ vid bevisupptagningen.

Bestämmelser rörande utländska framställningar om beslag och husrannsakan meddelas i lagen (1975: 295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat, 1 fråga om framställningar från ett utomnordiskt land gäller i princip att den begärda åtgärden inte får vidlas om hinder mot utlämning skulle ha förelegat, vilket innebär bl. a, ett krav på atl den aktuella gärningen motsvarar brott, för vilket enligl svensk lag är stadgat fängelse i mer än ett år.

Enligt lagen (1964:543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet gäller immunitet för den som efter kallelse inrest i riket för alt höras som tilltalad, vittne eller sakkunnig i enlighet med överenskommelser som har träffats med vissa främmande stater. I ett särskilt cirkulär (SFS 1968:32) finns slulligen vissa föreskrifter lill de allmänna domstolarna och åklagarna, vilka utfärdades i samband med ikraftträdandet av den europeiska rältshjälpskonvenlionen.

Delgivning på begäran av utländsk myndighet sker enligt 1909 års kungörelse antingen av utrikesdepartementet eller av länsstyrelse, I princip tillämpas delgivningslagen 0970:428) men en begäran om delgivning i annan ordning skall efterkommas om det kan ske. Vissa kostnader kan las ut av den stat varifrån begäran kommer. Bl,a. i ärenden om delgivning enligl rättshjälpskonventionen svarar dock staten för alla kostnader.

3 Överenskommelsen med Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål

överenskommelsen inleds med allmänna beslämmelser (kap, 1). Därefter följer i skilda kapitel de olika former av rättshjälp som regleras i överenskommelsen, nämligen delgivning (kap, 11). bevisupptagning (kap. Ill) och överförande av lagföring (kap, IV), Elt kapitel (V) handlar om behandlingen av den andra partens medborgare. Sist i överenskommelsen upptas slutbestämmelser (kap, VI),

3.1 Allmänna bestämmelser

Genom överenskommelsen ålar sig parterna att lämna varandra inbördes rättshjälp i brottmål i enlighel med beslämmelserna i överenskommelsen (art. I). Därefter anges (art. 2) när en framställning om rättshjälp kan avslås. Delta är fallet när den hänför sig till en gärning som vid tidpunkten för mottagandet av framställningen inte är straffbar inom den ansökande parlens jurisdiktion eller som inte är straffbar enligl den anmodade partens

lag. En framställning fär också avslås om den avser en gärning som Prop. 1985/86:8

betraktas som elt politiskt brott eller ulgör brott mot militär lag eller om gärningen är eller har varil föremål för utredning eller lagföring på den anmodade partens territorium eller om preskription inträtt enligt den anmodade partens lag. Vidare kan en framställning avslås om gärningen är föremål för åtal inför en domstol som endast för ullfället eller för särskilda undantagsförhållanden fått befogenhet att pröva sådana mål (art. 2.l.h) eller där ett efterkommande av framställningen skulle strida mol den anmodade partens allmänna rättsprinciper (ordre public) eller andra väsentliga intressen (art, 2,2).

Regleringen har täckning i svensk rält och överensstämmer, bortsett från art. 2.1.h, till sitt sakliga innehåll med bestämmelserna i art, 1 och 2 i den europeiska rältshjälpskonvenlionen med beaktande av de till art. 2 gjorda svenska förbehållen,

I de allmänna bestämmelserna anges vidare (art. 3) att framställningar skall göras genom det svenska utrikesdepartementel och det ungerska juslitieminisleriet eller den ungerska riksåklagarmyndigheten. Den diplomatiska vägen är dock inte utesluten, om omständigheterna undantagsvis skulle kräva det. Vidare anges i artikeln att det för handlingar som översänds enligt överenskommelsen inte skall krävas någon form av legalisering,

Sverige har i anslulning lill art, 15 punkt 6 rättshjälpskonventionen avgett en förklaring av innebörd all framställningar enligt denna till svenska myndigheter normalt skall ske på diplomatisk väg men att direkl kommunikation med utrikesdepartementet får användas i brådskande fall.

Internationell rättshjälp sker i allmänhet via centralorgan och i alll slörre utsträckning direkt mellan berörda myndigheter, Sverige har ocksä under senare år vid tillträde till internationella konventioner på brottsbekämpningens område avstått frän att kräva all framslällningar skall göras på diplomatisk väg. Sålunda har kravel på diplomatisk väg i lagen (1957:668) om utlämning för brott mjukals upp genom en lagändring år 1979, Enligl nuvarande lydelse av 14 § skall en framställning göras på diplomatisk väg, om inte Sverige i förhållande till den främmande staten har överenskommit om atl tillämpa annan ordning. En liknande bestämmelse finns i 5 § lagen (1975: 295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat. Någol krav på att en framställning om rättshjälp skall göras på diplomatisk väg finns varken i de svenska bevisupplagningslagarna eller i delgivningskungörelserna. Regleringen i art. 3 ulgör således inget hinder för svensk del.

Föreskriften alt handlingar inte behöver legaliseras har också täckning i svensk rätt och motsvaras av art. 17 rättshjälpskonventionen.

3.2 Delgivning

Kapitlet om delgivning inleds med beslämmelser (art. 4) om all framställ
ning om delgivning får göras av domstol, att den skall vara avfaitad pä den
anmodade partens språk eller på engelska och att delgivningshandlingen
skall åtföljas av en översättning till den anmodade parlens språk. Om 7

t2 Riksdagen 1985/86. 1 .saml. Nr 8

Prop. 1985/86; 8 sädan översättning inte bifogas skall delgivning likväl kimna ske, förutsatt att den som skall delges frivilligt tar emot handlingen. I ailikeln regleras vidare vilka uppgifter en fiamställning skall innehålla, däribland en beskrivning av del brott framställningen avser samt tid och plats för brottet.

De svenska delgivningskungörelserna innehåller inga särskilda begränsningar i fräga om vem som får göra fiamställningar. Friin svensk sida finns alllsä i och för sig inte nägot hinder mot att ombesörja delgivning pä framställning av nägon annan myndighet än en domstol.

Den anvisade möjligheten att delge handlingar trots atl översättning saknas, om den som skall delges frivilligt tar emoi handlingen, överensstämmer med vad som utan uttrycklig föreskrift i allmänhet tillämpas vid delgivning i Sverige på begäran av en utländsk myndighet eller enskild. 1 överensstämmelse med den principen har Sverige gjort rörbehåll till art. 16 rältshjälpskonvenlionen av innebörd atl tvångsdelgivning kommer atl ske endast om delgivningshandlingen är översatt till svenska språket. Förbehållet har inte föranlett författningsreglering (jfr prop. 1961:48 s. 15). Principen har ocksä kommit till uttryck i art. 5 i Ha;\gkonveniionen den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mal och ärenden av civil eller kommersiell natur. Det kan nämnas atl en beslämmelse av samma innebörd finns i 8 S kungörelsen (1909: 24 s. I) angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet. Den bestämmelsen gäller dock f. n. endast för nordiska framställningar.

I art. 5 ges föreskrifter om att delgivningen skall ombesörjas i enlighet med lagstiftningen i det anmodade landet eller, om det begärs, pä annat sätt som är förenligt med denna lagstiftning. Vidare ges föreskrifter angående bevis om delgivningen m. m. och om alt, om delgivning inte kunnai ske, den anmodade parten skall underrätta den ansökande parten om anledningen därlill.

Dessa föreskrifter motsvaras i sak av bestämmelser i art. 7 rättshjälpskonventionen och överensstämmer med 1909 års delgivningskungörelse.

1 samma artikel fjärde stycket finns vidare en föreskrift om alt en begäran om delgivning av en kallelse med en misstänkt som befinner sig på den anmodade partens territorium skall översändas i god tid till den parlens myndigheter och atl den misstänkte själv skall erhålla kallelsen senast trettio dagar före angiven inställelsedag.

Rätlshjälpskonventionens molsvarande bestämmelse är delvis annorlun
da konstruerad. Avtalsslutande parter medgavs rätt att i förklaring lill art.
7.3 begära att en sädan kallelse skulle vara den avtalsslutande parten
tillhanda viss lid, inte överstigande 50 dagar, före den utsatta dagen. I den
svenska förklaringen sattes tiden till 30 dagar. Enligt rältshjälpskonven
lionen skall kallelsen således komma svensk myndighet, och inte den
kallade personligen, tillhanda inom fristen. Syftet med rätlshjälpskonven
tionens bestämmelse var att inom konventionens ram sä vitt möjligt tillför
säkra den som instäms till domstol skydd mot risken atl bli åtalad och
dömd utan all ha fått vetskap om stämningen eller inställelsedagen. Enligt
vissa länders lagstiftning anses nämligen delgivning med en person som
vistas i utlandet verkställd i och med alt handlingen överlämnats till äkla-
8 garmyndigheten. Föreskrifter med anledning av rätlshjälpskonventionens

bestämmelser och de gjorda förbehållen meddelas i 1968 års cirkulär.

Ifrågavarande beslämmelse i avtalet med Ungern erbjuder således än Prop. 1985/86:8 större säkerhet i detta hänseende.

Föreskriften i art. 6, som motsvaras av art. 8 rältshjälpskonvenlionen, all elt vittne eller en sakkunnig som inte efterkommit kallelse inte skall underkastas straff eller tvångsåtgärd, ger uttryck för en allmän rättsgrundsats om att myndigheter i en stat som regel inte bör vara skyldiga att genom straffhot medverka till atl personer inom dess område tvingas till inställelse inför etl annal lands domstolar (jfr prop. 1961:48 s. 10). I enlighet härmed bör inte kallelser innehålla någon erinran om påföljd för utevaro. Föreskrifter om detta ges i 1968 års cirkulär.

I an. 7 och 8 regleras ersättningar till vittnen och sakkunniga av samma innehåll som art. 9 och 10.1 och 10.2 rältshjälpskonvenlionen och 1968 års cirkulär.

Art. 9 innehåller en beslämmelse enligt vilken ett vittne eller en sakkunnig inte får lagforas eller fängslas eller på annal sätl underkastas inskränkning i sin personliga frihet när denne på kallelse inställer sig inför det ansökande landets domstolar på grund av gärningar eller domar som härrör frän tiden före hans avresa frän den anmodade partens territorium. Detsamma gäller för tilltalad vad beträffar gärningar som inte är angivna i kallelsen. Immuniteten upphör i princip femlon dagar efter del alt hans närvaro inte längre påfordras av domstolen.

Dessa beslämmelser moisvaras av art. 12 rättshjälpskonventionen. Föreskrifter i ämnet har meddelals i lagen (1964:543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet. För att denna skall bli tillämplig även i fräga om Ungern-avtalet krävs lagändring. Till denna fråga återkommer jag (avsniti 4).

Enligl art. 10 fär en delgivningsframställning inte medföra avgifter och kostnader. Bestämmelsen motsvaras av åtagandena enligt art. 20 rätls-hjälpskonventionen. En bestämmelse härom finns i 5 § andra stycket i 1909 års delgivningskungörelse.

3.3 Bevisupptagning

Bevisupptagning regleras i art. 11-15. I art. II anges inledningsvis vilka åtgärder en framställning om bevisupptagning får omfatta, nämligen sådana som åsyftar utredning eller beslagtagande av egendom och överlämnande av bevismaterial och handlingar. Att framställningar även kan avse förundersökningssladiel framgår av art. 15.

Tillämpningsområdet motsvarar regleringen i rättshjälpskonventionen. Dess art. 3.1 har i detta hänseende samma lydelse som avtalet med Ungern med den skillnaden att beslagtagande av egendom där inte nämns särskill. Till frågan om beslag ålerkommer jag. Även framslällningar som avser förberedande av åtal omfattas av rältshjälpskonvenlionen (art. 15.4).

Förfarandet vid bevisupptagning ät eller vid utländsk domstol regleras,
som jag tidigare nämnt, i 1946 års lagar i ämnet. Begränsningarna enligt
lagen om bevisupptagning ät utländsk domstol, nämligen alt del inte får
röra sig om gärning som inte motsvarar brott enligt svensk lag eller som har
karaktär av politiskt brott, täcks av föreskrifterna i art, 2 om i vilka fall en 9

framställning får avslås.

Prop. 1985/86:8 Art. 5.1 riittshjälpskonventionen handlar om beslag och husrannsakan.

Vid deponeringen av del svenska raiifikaiionsinstrumentet avseende den europeiska rättshjälpskonventionen gjordes från svensk sida ett förbehåll avseende an. 5 av innehåll au sädan rättshjälp inte kommer atl lämnas av Sverige. Genom lagen (1975: 295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stal öppnades därefter möjligheter för aft under vissa förutsältningar besluta om beslag och husrannsakan på begiiran av en främmande stat. Med anledning därav ändrade Sverige i januari 1976 det svenska förbehållet (SÖ 1977:88) och i förklaringen angavs all rättshjälp enligt arl. 5 skulle beviljas i viss närmare angiven utsträckning. Enligt det nya förbehållet krävs att gärningen enlig svensk lag kan medföra utlämning och att verkställigheten är förenlig med svensk lagstiftning.

Föran en framställning om rättshjälp avseende beslag och husrannsakan skall kunna beviljas krävs enligt 1975 års ivängsmedelslag i huvudsak -genom en hänvisning till lagen om utlämning för brott - att gärningen motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är stadgat fängelse i mer än ett år och atl fråga inte är om gärning som anges i 21 eller 22 kap. brottsbalken, dvs. i huvudsak miliiära brott. Hinder mot bifall till en framställning om rättshjälp avseende beslag föreligger vidare om det i fråga om den person som avses med framställningen har meddelats dom beträffande brottet här i riket eller beslul att inte tala å brottet eller om straff för brottet skulle vara förtallet enligt svensk lag.

Enligt art. 12.1 i avtalet med Ungern skall bevisupptagningen verkställas i enlighel med det anmodade landets lagstiftning. Bestämmelsen torde försläs sä att den innefattar även krav i fräga om t. ex. brottets svärhet och dubbel strafTbarhel som det anmodade landet ställer upp. Vidare skall en begäran om att ett särskilt förtärande skall iakttas efterkommas, om förtärandet är förenligt med den anmodade parlens lag,

1 art. 12.3 föreskrivs - i överensstämmelse med art, 3,2 rältshjälpskonvenlionen — alt om den ansökande parten önskar att vittne eller sakkunnig skall höras under ed eller sanningsförsäkran en uttrycklig framställning därom skall göras.

Enligt bestämmelserna i art. II skall alla framslällningar - utom sädana som gäller förundersökningsstadiet - härröra från domstolar. De skall också genom det mottagande organet - för svensk del uirikesdepartemen-tet - tillställas domstol i den anmodade staten. Framställningar i samband med förundersökning fär dock enligt art. 15 göras av allmän åklagare.

Regleringen överensstämmer i huvudsak med rättshjälpskonventionens föreskrifter och den svenska förklaringen enligt art. 24 i denna. Rätlshjälpskonventionens bestämmelser är tillämpliga på framställningar mellan judiciella myndigheter. Enligl den svenska förklaringen skall såvitt gäller bevisupptagning med judiciell myndighet förstås domstol och undersökningsdomare. Andra framslällningar, inklusive sådana som avser förberedande av åtal, får dessutom göras av åklagare. Enligt Ungernavtalei är alltså åklagarens behörighet något vidare.

När bevisupptagningen har ägt rum skall enligt an. 12.2 handlingarna

som denna avser genast återsändas. Kan bevisupptagning inte äga rum,

10 skall den anmodade parten underrätta den ansökande parlen och ange

skälen härtör. Enligl art. 13.3 får den anmodade parten skjuta upp över- Prop. 1985/86:8

lämnandet av protokoll och andra handlingar om dessa behövs i samband med elt pågående hrottmälsförfarandc. Sistnämnda reglering har sin motsvarighet i rättshjälpskonventionen (arl. 6.1).

Enligt arl. 14 skall bevisupptagning inte medföra avgifter eller återbetalning av koslnader med undantag av sädana som uppkommit genom medverkan av sakkunniga på den anmodade partens territorium. Denna bestämmelse, för vilken i första hand praktiska skiil talar, överensstämmer med r;ittshj;ilpskonventionen (art. 20).

För framslällningar som avser riittshjälp under förundcrsökningsstadiet finns en särbestämmelse i art. 15 som innebär att framställningar som avser hörande av vittne, sakkunnig eller misstänkt inte får verkställas om inte den som skall höras ger sill medgivande. Denna bestiimmmelse är nödvändig med hänsyn till att det i svensk rätt - utöver beslämmelserna i 1946 års lag om bevisupptagning ål utländsk domstol, som bl. a. förutsätter att framstiillningen gjorts av domstol eller annan judiciell myndighet - inte finns nägra beslämmelser som reglerar i vad mån förhör kan äga rum med någon i Sverige med anledning av en utländsk förundersökning. Därav följer alt en svensk polis- eller åklagarmyndighet inte kan använda tvång för att förmå någon alt inställa sig till förhör.

I övrigt innehåller kapitlet om bevisupptagning bestämmelserom vad en framställning skall innehålla [ari. 11.2). att den skall vara avfattad pä den anmodade partens språk eller åtföljas av en översättning till detta språk iari. ll.l). alt den anmodade parlen skall underrätta den ansökande parten om när och var bevisupptagningen kommer atl äga rum (art. 13.1), att de handlingar som bevisupptagningen avsett skall återsändas till den ansökande parlen sä snart bevisupptagningen ägt rum lan. 12.2 och 13.4) och alt begärda domstolsbeslut eller handlingar fär översändas i bestyrkta kopior såvida inte den ansökande parten uttryckligen begär all originalen skall översändas. I sistnämnda fall skall den anmodade parten försöka efterkomma denna begäran [art. 13.2). Flertalet av dessa föreskrifter har sin motsvarighet i rältshjälpskonvenlionen. De överensstämmer också med svensk rätt.

3.4 Överförande av lagföring

I art. 16. medges avtalssliilande part att, i enlighet med sin lagstiftning, begiira att lagföring i brottmål skall ske pä den andra partens territorium för brott som begåtts på den ansökande parlens territorium. Artikeln innehåller vidare föreskrifter om vad en sädan begäran skall innehålla och pä vilket språk den skall vara avfattad (arl. 16.2) och en föreskrift för den anmodade parten all underrätta den ansökande parten om varje äigärd som vidtagits med anledning av begäran och att översända en kopia av avkunnade domar (arl. 16.3).

Bestämmelsen innehåller - lika litet som molsvarande reglering i rälts
hjälpskonvenlionen (art. 21.1) - ingen förpliktelse atl älala eller i övrigt
inleda domstolsföriarande. Den förutsätter att gärningen utgör brott enligt
den anmodade statens lag och att dess domstolar är behöriga att döma över 11

Prop. 1985/86:8 gärningen. Bestämmelsen i rältshjälpskonvenlionen har inte uttryckligen transformerats till svensk rält. Inte heller bestämmelsen i förevarande avtal föranleder några särskilda föreskrifter.

3.5 Behandling av den andra partens medborgare

De avtalsslutande parterna förbinder sig i arl. 17 att erbjuda den andra partens medborgare som är föremål för förundersökning eller rättegång i brottmål samma möjligheter att försvara sig som dess egna medborgare. I artikeln nämns särskilt biträde av offentlig försvarare och allmän rättshjälp.

3.6 Slutbestämmelser

I art. 18, anges att överenskommelsen skall ratificeras och att ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Stockholm. Överenskommelsen träder i krafl den trettionde dagen efter utväxlingen av ratifikationsinstrumenten. Uppsägning av överenskommelsen kan ske genom meddelande på diplomatisk väg och träder i kraft sex månader efler dagen för mottagande av etl sådani meddelande.

4 Överväganden

Sverige har sedan länge intagit en restriktiv hållning när det gäller att sluta bilaterala avtal rörande inbördes rättshjälp och har föredragit att sluta avtal pä multilateral basis, säsom skett genom anslutningen till 1959 års europeiska konvention om inbördes rättshjälp i brottmål. Skälet förden svenska inställningen är främst atl olika bilaterala regleringar med en mångfald stater är svåra att tillämpa för administrativa och judiciella myndigheter.

De former av rättshjälp som regleras genom föreliggande överenskommelse med Ungern har sin motsvarighet i den europeiska rättshjälpskonventionen, Sveriges åtaganden och villkoren i övrigt för att rättshjälp skall lämnas och erhållas är utformade pä sådant sätt att de faller inom ramen för de åtaganden Sverige gjort och för vad Sverige kan erhålla genom anslutningen till rältshjälpskonvenlionen med gjorda förbehåll och förklaringar. Överenskommelsen kommer, med några undantag, inte att medföra några ändrade rutiner för de tillämpande myndigheterna och de ändringar i lagstiftningen som föranleds av överenskommelsen är av mer formell natur.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört och lill all del från flera synpunkter fär betecknas som positivt atl en överenskommelse med Ungern kommer till stånd på området, förordar jag att Sverige ratificerar överenskommelsen.

Somjag tidigare nämnt (avsnill 3.2) kräver immunitetsbestämmelsen i
art, 9 lagändring. Enligt denna bestämmelse fär ett vittne eller en sakkun
nig som pä kallelse inställer sig inför den ansökande parlens domstolar inte
lagforas eller fängslas eller på annat sätl underkastas inskränkning i sin
12 personliga frihet på grund av gärningar eller domar som härrör från tiden

före avresan frän den anmodade partens lerrilorium. Detsamma gäller för Prop. 1985/86: 8 tilltalad vad beträffar gärningar som inte är angivna i kallelsen. Immuniteten upphör när vederbörande, trots att han under en sammanhängande lid av femton dagar frän den dag hans närvaro inte längre päfordras av domstolen haft möjlighet att lämna territoriet, stannat kvar där eller, efter atl ha liimnal del. frivilligt återvänt dit. Somjag likaledes niimnt tidigare motsvaras denna bestämmelse av art, 12 rättshjälpskonventioncn,

Enligl 2 kap, 7 S brottsbalken skall i fräga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet, utöver vad som sägs i samma kapitel, de begränsningar iakitas som följer av allmänt erkända Iblkriittsliga grundsatser eller överenskommelse med främmande makt enligt vad därom siirskill är stadgal, 1 propositionen med förslag till brottsbalk (prop, 1962: 10 del C s, 174) anfördes i anslutning till denna bestämmelse atl Sverige i överenskommelser med andra stater om hl,a, ömsesidig rättshjälp i vissa avseenden avtalat om inskränkningar i svensk lags och svensk domstols kompetens och atl ytterligare sädana överenskommelser kunde väntas bli triiffade. Det sades vidare att bestiimmclserom sädana inskränkningar har ringa praktisk betydelse och all de inte borde införas i brottsbalken utan i en särskild lag, 1 samband med ikraftträdandet av brottsbalken meddelades därför bestämmelser härom i lagen (1964:543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet, I denna föreskrivs all för nägon som efter kallelse inrest i riket för atl inställa sig vid domstol såsom tilltalad, vittne eller sakkunnig gäller i fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet de begriinsningar som föreskrivs i vissa, siirskill uppräknade, överenskommelser. Dessa är f, n. tre, nämligen konventionen mellan Sverige och Belgien den 26 april 1870 angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare, avtalet mellan Sverige och Frankrike den 7 mars 1956 rörande ömsesidig rättshjälp i brottmål och 1959 års europeiska rättshjälpskonvenlion. Avtalet med Frankrike har dock. som förut berörts, salts ur spel genom rätlshjälpskonventionen såvitt det avser inskränkningar i den svenska stralTrällsliga kompetensen.

För alt lagen skall bli tillämplig även pä avtalet med Ungern krävs all lagen ändras. Med tanke pä att Sverige sannolikt kommer all ingå ytterligare avtal som upptar bestämmelser om immunitet, är det bällre all 1964 års lag upphävs och ersätts av en ny lag som medger immunitet om del har avtalals i internationella överenskommelser som är bindande för Sverige. I övrigt bör lagtexten utformas i nära anslulning till rätlshjälpskonventionens immunilitelsbestämmelse, vilken är likalydande med Ungern-avtalels, Diirvid bör förbehåll göras fördel fallet all immunitetsbestämmelsen i det tillämpliga avtalet skulle ha annan räckvidd. I så fall skall givelvis den bestämmelsen iakttas.

Det kan i sammanhanget nämnas att Europarådets ministerkommitté
den 23 september 1983 har antagit en rekommendation. NO. R(83)I2, lill
medlemsstaterna rörande tillämpningen av den europeiska rätlshjälpskon
ventionens immunitetsbestämmelse. I rekommendationen anges bl. a. att
vittnet skall upplysas om immunitetens omfattning och särskilt att den inte
omfattar brott som begås i samband med vittnesmålet. Misslänks vittnet
för all ha begått ett sådant brott, bör andra möjligheter än att häkta och 13

Prop. 1985/86: 8 lagfora vittnet i den anmodande staten om möjligt övervägas. Vidare anges att immuniteten skall omfatta även brott som består i vägran atl vittna helt eller delvis. Sverige har, liksom flera andra stater, reserverat sig på sistnämnda punkt. 1 reservationen förklarade Sverige dock att tillbörlig hänsyn skall las lill att vittnet inställt sig frivilligt och, i konsekvens därmed, till det önskvärda i att inte fängsla eller på annat sätt hindra vittnet från att lämna landel om han vägrar att avlägga vittnesmål.

Den nya lagens tillämplighet i förhällande lill olika länder bör i fortsättningen tillkännages av regeringen.

Det är min avsikt atl senare för regeringen anmäla frågan om ändringar i de delgivnings- och rättshjälpsbestämmelser som avtalet föranleder.

5 Upprättat lagförslag

l enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättals förslag till

lag om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Förslaget bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 2.

6 Ikraftträdande

Enligt art. 18 skall överenskommelsen träda i kraft den trettionde dagen efler utväxlingen av ratifikationsinstrumenten. Ikraftlrädandet av den föreslagna nya lagen bör lämpligen anslå lill dess och bör säledes ske den dag regeringen beslämmer.

7 Hemställan

Jag hemställer atl lagrådels ytlrande inhämtas över lagförslagel.

8 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Utdrag Prop. 1985/86:8

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1985-06-14

Närvarande: f. d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller. jusli-lierådel Jermslen.

Enligl prolokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1985 har regeringen pä hemställan av chefen för justitiedepartementet statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Förslaget har inför lagrådel föredragits av hovrättsassessorn Lena Moore.

Förslaget föranleder följande ytlrande av lagrådet.

Första stycket har getts en sådan uiformning atl den vittnen och sakkunniga tillkommande immuniteten skulle kunna gälla såväl i brottmål som i civilmål. De i remissprotokollel redovisade överenskommelser, i vilka Sverige har avtalat om immunitet, avser emellertid endast brottmål, och inte heller på annal sätt behandlar remissen fråga om immunitet i andra mål. För att lagtexten formellt inte skall få annat innehåll än som omfattas av motiven bör enligl lagrådets mening lagtexten i första stycket kompletteras, lämpligen genom atl "i brottmål" tilläggs omedelbart efler "sakkunnig".

Beträffande andra stycket, som reglerar frågan hur länge immuniteten består, lorde orden "följer inte annal av överenskommelsen" rimligen inte vara avsedda att uttrycka annat än att, om vederbörlig överenskommelse innehåller bestämmelse att immuniteten skall upphöra tidigare, en sådan bestämmelse skall gälla i stället. För att denna innebörd skall komma lill tydligare uttryck och i syfte vidare att lagtexten skall få ell innehåll, som närmare överensstämmer med nu aktuella överenskommelser, förordar lagrådet all andra stycket ges förslagsvis följande lydelse: "Immuniteten upphör om den tilltalade, vittnet eller den sakkunnige stannar kvar i Sverige trots att han haft möjlighel att lämna landet under en sammanhängande tid av femton dagar frän det alt han fäll besked från domstolen atl hans närvaro inte längre påfordras eller om han, efter alt ha lämnat landet, återvänder hit. Innehåller överenskommelsen bestämmelse att immuniteten skall upphöra tidigare än som nu angivils, gäller i stället den bestämmelsen".

Prop. 1985/86:8 Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juli 1985

Närvarande: statsrådet Bodström, ordförande, och statsråden Dahl. Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition med anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (1) över förslag lill lag om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Syftei med det remitterade lagförslaget är att göra del möjligl för Sverige alt ingå överenskommelser med främmande stater om straffrätlslig och slraffprocessuell immunitet för tilltalade, vittnen och sakkunniga som har kommit hit för atl höras i en rättegång här i landel. Lagrådet har föreslagit en komplettering av lagtextens första stycke som skulle medföra att lagen i fräga om vittnen och sakkunniga blir tillämplig endasi när deras hörande påkallas i elt brottmål. Den nu gällande lagen (1964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet innehåller visserligen en sådan begränsning, men del skulle enligt min mening vara mindre välbetänkt atl inskränka tillämpningsområdet för en ny lag i ämnet pä delta sätt. De överväganden som behöver göras när etl avtal med främmande stal aktualiseras om straffrätlslig och slraffprocessuell immunitet för vittnen och sakkunniga är ju uppenbarligen i allt väsentligt desamma vare sig avtalet tar sikte pä förhör i brottmål eller tvistemål eller bådadera.

Det kan i sammanhanget nämnas att förutsätlningarna för en svensk anslutning lill den i Haag den 25 oktober 1980 dagtecknade konventionen "on International Access to Justice" f, n, undersöks inom justitiedepartementet. Denna avser ämnen av privaträttslig natur (civil and commercial matters) och innehåller en immunitetsbestämmelse för vittnen och sakkunniga som väsentligen är utformad pä samma sätt som i avtalen pä brottmälsområdel, I den mån Sverige tillträder denna eller nägon annan liknande konvention, är det en uppenbar fördel om immunitetsfrågan kan regleras genom den nu aktuella lagen.

16 (I) Beslul om lagrådsremiss fattat vid regeringssammivnlrade den 23 m;\i 19KS.

Med hänvisning till vad jag har anfört nu är jag inte beredd alt tillstyrka Prop. 1985/86: 8 lagrådets förslag på denna punkl.

Lagrådet har vidare föreslagit vissa smärre ändringar i lagtextens andra stycke. Jag godtar vad lagrådet har föreslagit i dessa delar.

En mindre redaktionell jämkning bör vidare göras i första stycket av det remitterade förslaget,

2 Tillträde till överenskommelse med Ungerska
Folkrepubliken

Vid min anmälan av lagrädsremissen (avsnilt 4) förordade jag atl Sverige tillträder överenskommelsen den 28 september 1983 med Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål. Eftersom överenskommelsen förutsätter att lag ändras bör denna fråga underställas riksdagen.

3 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

dels att godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål,

dels att anta det av lagrådel granskade förslaget lill lag om immunitet för vissa vittnen m.fl. med vidtagna ändringar,

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen alt anla de förslag som föredraganden lagt fram.

Konungariket Sverige och Ungerska Folkrepubliken, vilka önskar utveckla och stärka samarbetet rörande inbördes rättshjälp i brottmål

har kommit överens om följande,

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel I

De avtalsslutande parterna enas om alt i enlighet med beslämmelserna i denna överenskommelse lämna varandra inbördes rättshjälp i brottmål.

An i kel 2

1, En framställning om rättshjälp kan avslås om den hänför sig till en gärning.

(a) som vid tidpunkten för mottagandet av nämnda framställning inte är straffbar inom den ansökande partens jurisdiktion;

(b) som inte är straffbar enligt den anmodade partens lag;

(c) som av den anmodade parten betraktas som ett politiskt brott eller som ett brott som är förknippat med etl politiskt brott;

(d) som enligl den anmodade
partens lag utgör ett brott mot mili
tär lag;

(e) som är eller har varit föremål
för utredning pä den anmodade par
tens territorium;

(f) för vilken den misstänkte är
eller har varil föremål för lagföring
på den anmodade partens territori
um;

(g) rörande vilken den misstänk
te är befriad frän åtal lill följd av

The Kingdom of Sweden and the Hungarian People"s Republic, de-siring to develop and enhance mutual judicial co-operation in criminal matters.

have agreed as follows:

CHAPTER I

General provisions

Artide I

The Coniracling Parties agree lo afford each other, in accordance with the provisions of this Agreement. mutual assistance in criminal proceedings.

Artide 2

I, Assistance may be refused if the request for assistance concerns an offence,

(a) the punishment of which, at the time of the arrival of said request. falls oulside the jurisdiction of the requesting Party;

(b) which is not punishable ac-cording to the law of the requested Party;

(c) which is regarded by the requested Party as an offence of a political character or as an offence connected with an offence of a political character;

(d) which. under the law of the
requested Party, constilutes an of
fence against military law;

(e) which is or has been the sub
ject of an investigation in the terri
tory of the requested Party;

(f) for which the accused person
is being or has been proceeded
against in the lerritory of the re
quested Party;

(g) with regard to which the ac
cused person is exempt from prose-

preskription enligt den anmodade partens lag;

(h) som är föremål för åtal inför en domstol som endast för tillfället eller för särskilda undantagsförhållanden erhållit befogenhei att pröva mål av sådan beskaffenhet,

2. En framställning om rättshjälp fär vidare avslås om den anmodade parten finner alt efterkommande av framställningen skulle slrida mol dess allmänna rättsprinciper (ordre public) eller andra väsentliga intressen.

cution by lapse of time according to the law of the requested Party;

(h) which is tried before a court or tribunal which is specifically set up for trying the case or is only occasionally or under exceptional circumstances authorized to try such cases.

2. Assistance may also be refused if the requested Party con-siders that execution of the request is likely to prejudice the ordre public or other essential interests of its country.

Prop. 1985/86:8

Anikel 3

1. En framställning om inbördes
rättshjälp skall göras genom det
svenska utrikesdepartementet och
del ungerska juslitieministeriet.

En framställning om inbördes rättshjälp i samband med förundersökning skall dock kunna göras genom del svenska utrikesdepartementet och den ungerska riksäkla-garmyndigheten.

Om omständigheterna undantagsvis kräver det, kan framställningar som avses i denna artikel göras på diplomatisk väg,

2, För handlingar som översänds
enligl denna överenskommelse
skall det inte krävas någon form av
legalisering,

KAPITEL II

Delgivning

Anikel 4

1, En framställning om delgiv
ning får komma från en domstol, I
framställningen skall anges

- den myndighet som gör framställningen;

- namn, adress och medborgarskap pä den som skall delges;

- det slag av handling som skall delges;

- beskrivning av det brott som framställningen avser samt lid och plals förbrottet,

2, En framställning om delgiv
ning skall göras antingen på den an-

Article 3

1, Requesls for mutual assis
tance shall be made through the
Swedish Ministry for Foreign Af-
fairs and through the Hungarian
Ministry of Justice respeclively,

Requesls for mutual assistance in an investigation prior lo prosecu-lion may, however, be made through the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Hungarian Chief Public Prosecutor's Office,

In exceptional circumstances requesls referred lo in this Artide may be made through diplomatic channels.

2, Documents iransmitted pur
suant lo this Agreement shall not
require any form of authentication,

CHAPTER 11

Service of documents

Artide 4

1, A request for service may
emanate from a court of law, The
request shall indicale:

- the authority making the request;

- the name, address and ciiizen-ship of the person to be served;

- the nature of the documeni lo be served;

- the descriplion of the offence with regard to which assistance is requested as well as the time and place of the offence,

2, The request for service of do
cuments shall be made either in the

Prop, 1985/86:8

modade partens språk eller på engelska.

3, Delgivningshandlingen skall översändas i tvä exemplar. Den skall åtföljas av en översättning till den anmodade partens språk. Delgivning skall likväl ske även om översättning till den anmodade parlens språk inte bifogas, om den som skall delges frivilligt tar emot handlingen.

language of the requested Parly or in the English language.

3, The documeni to be served shall be iransmitted in duplicate. It shall be accompanied by a transla-tion into the language of the requested Party. Service of documents will, however, be effecled even if not accompanied by a irans-lalion into the language of the requested Party, when the person lo be served voluntarily receives the documents.

Artikel 5

1. Delgivning skall ombesörjas av den anmodade parten på det sätt som gäller för delgivning av liknande handlingar enligt dess egen lagstiftning eller, om den ansökande parten så begär, på annat sätt som är förenligt med denna lagstiftning,

2. Bevis om delgivning skall utfärdas i enlighet med den anmodade partens lagstiftning. En kopia av den handling som delgells samt av delgivningsbeviset skall omedelbart sändas till den ansökande parlens berörda ministerium.

Den anmodade parten skall ange huruvida delgivningen skett i enlighet med den partens lagstiftning.

3. Om delgivning inte kan ske, skall den anmodade parten omedelbart underrätta den ansökande parten om anledningen härtill genom de berörda ministerierna.

4. En begäran om delgivning av en kallelse med en misstänkt, som befinner sig på den anmodade partens territorium, skall i god tid översändas lill den parlens myndigheter. Den misstänkte skall erhålla kallelsen senast trettio dagar före angiven inställelsedag.

Artikel 6

Ett vittne eller en sakkunnig som inte efterkommit en kallelse, om vars delgivning framställning gjorts, skall inte underkastas straff eller ivångsåigärd.

Artide 5

1, Service shall be effecled by the requested Party in the manner provided for the service of analo-gous documents under ils own law or, when the requesting Party so demands, in a special manner con-sisienl with such law,

2, Proof of service shall be given in accordance with the law of the requested Party. One copy of the documeni served and the proof of service shall immediately be sent to the Ministry concerned of the requesting Parly.

The requested Party shall staie whether service has been effecled in accordance with the law of that Party,

3, If service cannot be effecled, the reasons shall immediately be communicaied by the requested Party to the requesting Party through the Ministries concerned,

4, A request for service of a summons on an accused person, who is in the territory of the requested Party, shall be iransmitted lo the authorities of that Party in due lime. The accused person shall receive the summons not låter than thirty days before the date set for appearance.

Artide 6

A wiiness or expert who has failed to answer a summons to ap-pear, service of which has been requested, shall not be subjected lo any punishment or measure of res-Iraint,

Anikd 7

Ersättning för tidsspillan och resekostnad samt traktamente, som den ansökande parten skall betala till elt vittne eller en sakkunnig, skall beräknas med utgångspunkt frän dennes bostadsort och vara minst likvärdiga med den gottgörelse som finns fastställd i gällande taxor och reglementen i det land där personen i fråga skall höras.

Anikel 8

1, Om den ansökande parten an
ser att ett vittnes eller en sakkun
nigs personliga inställelse är syn
neriigen nödvändig, skall detta
anges i delgivningsframställningen
och den anmodade parlen skall
uppmana vederbörande atl inställa
sig. Den anmodade parlen skall un
derrätta den ansökande parlen om
vittnets eller den sakkunniges svar,

2, I del fall som avses under
punkt 1 i denna artikel skall i fram
ställningen anges det ungefärliga
beloppet av utgående ersättning för
tidsspillan och resekostnad samt
traktamente.

Artide 7

The allowances, induding sub-sistence, lo be paid and the travell-ing expenses lo be refunded to a witness or expert by the requesting Party shall be calculated as from his place of residence and shall be at råtes at least equal to those provided for in the scales and rules in force in the country where the hearing is intended lo take place,

Anicle 8

1. If the requesting Party con-siders the personal appearance of a witness or expert especially necessary, it shall so mention in its request for service of the summons and the requested Parly shall invite the wiiness or expert to appear. The requested Party shall inform the requesting Parly of the reply of the wiiness or expert,

2. In the case provided for under paragraph 1 of this Artide, the request shall indicate the approxi-male allowances payable and the travelling and subsistence expenses refundable.

Prop. 1985/86:8

Anikel 9

1, Ett vittne eller en sakkunnig som på kallelse inställer sig inför en av den ansökande partens domstolar fär inte. oavsett sin nationalitet, lagforas eller fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin personliga frihet pä den partens territorium pä grund av gärningar eller domar från liden före hans avresa frän den anmodade partens territorium,

2, Den som i egenskap av tilltalad kallats inför en av den ansökande parlens domstolar fär inte, oavsett sin nationalitet, lagforas eller fängslas eller på annal sätl underkastas inskränkning i sin personliga frihet på grund av gärningar eller domar som härrör frän tiden före hans avresa frän den anmodade parlens territorium och som ej är angivna i kallelsen,

3, Den i denna artikel avsedda immuniteten skall upphöra, när

Anicle 9

1. A witness or expert, whatever his nationality, appearing on a summons before a court of law of the requesting Party shall not be prose-cuied or delained or subjected to any other restriction of his personal liberty in the territory of that Parly in respect of acts or conviciions prior to his departure from the territory of the requested Party,

2. A person, whatever his nationality, summoned before a court of law of the requesting Party to answer for acts forming the subject of proceedings against him, shall not be proseculed or delained or subjected to any other restriction of his personal liberty for acts or conviciions prior to his departure from the territory of the requested Parly and not specified in the summons,

3. The immunity provided for in this Artide shall cease when the

KAPITEL UI

Bevisupptagning

Anikel 11

1. Framställningar om bevisupp
tagning, som åsyftar utredning eller
beslaglagande av egendom och
överlämnande av bevismaterial el
ler handlingar, skall härröra från en
av den ansökande partens domsto
lar och tillställas en av den anmo
dade partens domstolar, utom i de
fall som anges i artikel 15. De skall
upprättas på den anmodade partens
språk eller åtföljas av en översätt
ning till detla språk,

2. I de framställningar om bevis
upptagning som avses i punkt 1 i
denna artikel skall anges:

- den domstol som gör framställningen;

- namn, adress och medborgarskap på den som åtgärden riktar sig mot;

- en brottsbeskrivning och en kortfattad sammanfattning av omständigheterna i målet.

Anikel 12

1. Den anmodade parten skall verkställa bevisupptagningen i enlighet med sin lagstiftning. Om framställningen om bevisupptagning innehåller en begäran om elt särskilt förfarande, skall framställningen efterkommas om förfarandet är förenligt med den anmodade partens lag.

CHAPTER Ul -

Letters Rogatory

Artide II

1. Letters rogatory for the purpose of procuring evidence, search or seizure of property and transmit-ting artides to be produced in evidence, records or documents shall emanate from a court of law of the requesting Party and be addressed to a court of law of the requested Party, except in the cases referred to in Artide 15. They shall be drawn up in the language of the requested Parly or be accompanied by a Iranslation into that language.

2. Letters rogatory referred to in paragraph 1 of this Artide shall indicale:

- the court of law making ihe request;

- the name, address and citizen-ship of the person concerned;

- a descriplion of the offence and a brief summary of the facts of the case.

Artide 12

1, The requested Party shall execule the letters rogatory in the manner provided for by its law, If the letters rogatory contain a request to the effect that a special procedure be applied, the request shall be complied with, if the procedure is consistent with the law of the requested Party,

2, När bevisupptagningen har
ägt rum. skall de handlingar som
denna avser omedelbart ätcrsiindas
till den ansökande parten. Kan
bevisupptagning inte verkställas,
skall den anmodade parten under
rätta den ansökande parten och
ange skälen härför.

3. Önskar den ansökande parten
atl vittne eller sakkunnig skall avge
vittnesmäl under ed eller sannings-
försäkran skall den göra uttrycklig
framställning härom, och den an
modade parten skall efterkomma
denna framställning.

Anikd 13

1. Den anmodade parten skall meddela den ansökande parten när och varbevisupplagningen kommer att iiga rum.

2. Den anmodade parten fär översända bestyrkta kopior av begärda domstolsbeslut eller handlingar, om inte den ansökande parten uttryckligen begär atl originalen skall översändas, i vilket fall den anmodade parten skall försöka efterkomma denna begäran.

3. Den anmodade parten fär skjuta upp överlämnandet av bc-giirda protokoll och andra handlingar, om den har användning för protokollen eller handlingarna i samhand med etl pågående broltmålför-farandc.

4. Prolokoll och andra handlingar i original, vilka överlämnats för bevisupptagningen, skall av den ansökande parten snarast möjligt åter-liimnas till den anmodade parten, om sä begärs.

Anikd 14

Bevisupptagning skall inte medföra avgifter eller återbetalning av kostnader med undantag av sådana som uppkommit genom medverkan av sakkunniga pä den anmodade partens territorium,

Artikd 15

En framställning om riittshjälp i samband med förundersökning fär göras av allmän åklagare. Vad

2. When the letters rogatory have been executed, the documents rclaling lo them shall immediately be reUirned to Ihe requesting Party, If the letters rogatory cannot be executed. Ihe requested Party shall inform the requesting Party accord-ingly. stating ihc reasons,

3. If the requesting Party desires wilncsscs or experts lo give evidence on oalh or on a dcdaralion of truth it shall expressly so request, and the requeslcd Party shall comp-ly with the request.

Anide 13

1. The requested Party shall inform the requesting Parly of the date and place of execution of the letters rogatory.

2. The requested Parly may transmit certified copies of records or documents requested, uniess the requesting Party expressly requesls Ihc transmission of originals, in which case the requested Party shall endeavoiir to comply with the request,

3. The requested Party may de-lay Ihe handing ovcr of records or docimients requested. if it requires the records or documents in connection with pending criminal proceedings.

4. Original records or documents. handed över in execution of letters rogatory. shall be returned by the requesting Party to the requested Party as soon as possible, if Ihc latter Party so desires.

Artide 14

The execution of letters rogatory shall not enlail the levying of any charges or the refunding of any expenses except those incurred by the attendance of experts in the territory of the requested Parly.

Anicle 15

Requesls for investigation prior to prosecution may emanate from a public prosecutor. In regard lo such

Prop. 198.5/86:8

KAPITEL IV

Överförande av lagföring

Anikd 16

1, Endera avlalsslutande parlen får i enlighel med sin lagstiftning begära atl lagföring i brottmål skall ske på den andra partens territori-uni för brott som begåtts pä den ansökande parlens territorium.

2, I detla syfte skall den ansökande parten översända handlingar, uppgifter och föremål till den anmodade parten, och särskilt uppgifter om den strafflag som är tilllämplig på det brott som påstås ha begåtts. Uppgifterna skall vara avfattade på den anmodade partens språk eller åtföljas av en översättning till detta språk,

3, Den anmodade parten skall underrätta den ansökande parten om varje åtgärd som vidtagits med anledning av sådan begäran och skall översända en kopia av varje avkunnad dom.

CHAPTER IV

Transfer of proceedings

Artide 16

1. Either Coniracling Parly may request, in accordance with its le-gislation, criminal proceedings to be instituted in the territory of Ihe other Party for an offence committed in the territory of the requesting Party,

2. To this end, the requesting Party shall forward documents, information and objects to the requested Party, in particular information concerning the penal law applicable to the alleged offence. Such information shall be drawn up in the language of the requested Parly or be accompanied by a Iranslation into that language,

3. The requested Party shall notify Ihe requesting Party of any action taken on such request and shall forward a copy of the record of any verdict pronounced.

KAPITEL V

Behandling av den andra partens medborgare

Artikd 17

Varje avtalsslutande part samtycker till att erbjuda den andra parlens medborgare, som är föremål för förundersökning eller rättegång i brottmål pä dess territorium, samma möjligheter alt försvara sig som dess egna medborgare åtnjuter, vari inbegrips biträde av en offentlig försvarare saml allmiin rättshjälp.

CHAPTER V

Treatment of Nationals of the Other Party

Artide 17

Each Coniracling Parly agrees lo afford nationals of Ihe other Con-tracting Party, who are the subject of an investigation or proceedings in a criminal matter in the territory of Ihe former Parly. the same facilities for their defence as it affords ils own nationals. induding the assistance of a lawyer appointed ex officio and legal aid.

KAPITEL VI

Slutbestämmelser

Anikd 18

1. Denna överenskommelse skall ratificeras, och ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Stockholm.

2. Överenskommelsen träder i kraft den trettionde dagen efter utväxlingen av ratifikationsinstrumenten. Uppsägning sker genom meddelande på diplomatisk väg från den ena avlalsslutande parlen till den andra avtalsslutande parten. Uppsägningen träder i kraft sex månader efler dagen för mottagandet av sådani meddelande.

Till bekräftelse härav har undertecknade, vederbörligen befullmäk-tigade ombud undertecknat denna överenskommelse och anbringat sina sigill.

Som skedde i Budapest den 28 september 1983 i två originalexemplar, båda på svenska, ungerska och engelska, vilka samlliga texter har samma giltighet. Vid olika tolkning av texterna skall den engelska texten äga företräde.

CHAPTER VI

Final Clause

Anicle 18

1. This Agreement shall be rati-fied, and the instruments of ratification shall be exchanged at Stockholm.

2. The Agreement shall enter into force on the thirlieth day after the exchange of the instruments of ratification. It may be lerminaled by either Coniracling Parly by giv-ing notice of termination to Ihe other Coniracling Party through the diplomatic channel. The termination shall become effeclive six months after the date of receipt of such notice.

In wiiness whereof the undersigned, being duly authorized thereto, have signed the Agreement and affixed their seals thereto.

Done at Budapest, this 28th day of September 1983 in two original copies, both in ihe Swedish, Hungarian and English languages, all texts being equally aulhenlic. However, in case divergencies between the texts arise, the English text shall prevail.

Prop. 1985/86:8

Prop. 1985/86:8 Bilaga 2

Det remitterade lagförslaget

Förslag till

Lag om immunitet för vissa vittnen m.ll.

Härigenom föreskrivs följande.

1 den mån det har avtalats i en överenskommelse som Sverige har ingått med en annan stal, fär den som efter kallelse i enlighet med överenskommelsen har rest in i Sverige frän den andra staten för att höras som tilltalad, vittne eller sakkunnig inte lagforas, fängslas eller pä annat sätt underkastas inskränkning i sin frihet pä grund av dom eller gärning som härrör frän tiden före avresan lill Sverige och som, såvitt gäller tilltalad, inte är avsedd med kallelsen.

Följer inte annal av överenskommelsen upphör immuniteten om den hörde stannar kvar i Sverige när femton dagar har förflutit frän det atl han har fåll besked frän domstolen om att hans närvaro inte längre päfordras, eller om han, efter att ha lämnat landet, återvänder hit.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom denna lag upphävs lagen (1964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet.

Innehåll Prop. 198.5/86:8

Sid

Proposition ..................................................................... I

Propositionens huvudsakliga innehall ............................ I

Lagförslag ........................................................................ 3

Uldrag ur regeringsprolokollet den 23 maj 1985 ............ ..... 4

1 Inledning ....................................................................... 4

2 Gällande ordning i fräga om inbördes räUshjälp i hroltmäl 4

3 överenskommelsen med Ungerska Folkrepubliken om inbördes rätttshjälp i hroltmäl 6

3.1 Allmänna bestämmelser ......................................... ..... 6

3.2 Delgivning ............................................................... ..... 7

3.3 Bevisupptagning ...................................................... 9

3.4 överförande av lagföring ....................................... .... II

3.5 Behandling av den andra parlens medborgare ...... 12

3.6 Slulheslänimdser ...................................................... 12

4 överväganden ............................................................. 12

5 Upprättat laglörslag ................................................... 14

6 Ikraftträdande ............................................................. 14

7 Hemställan .................................................................. 14

8 Beslut ......................................................................... 14

Utdrag ur lagrådets prolokoll den 14 juni 1985 ............. 15

Utdrag ur regcringsprotokollel den 11 juli I9S5 ............... 16

Bilagor

Bilapa 1 (överenskommelse mellan Sverige och Ungerska Folk
republiken om inbördes rättshjälp i brottmäl .. IS

Bilaga 2 Det remitterade lagförslagel ....................... 26

Norstedts Trycken, Stockholm 1985 27