Regeringens proposition 1985/86:74

om jordbruksforskning, m. m.

Prop. 1985/86:74

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 december 1985 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar OlofPalme

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förordas bl. a. insatser för ett sammanhållet forskningsprogram om nya produkfionsformer i jordbmket. Resultaten av denna forskning är, tillsammans med bl. a. resultaten av forskning på livsmedelsområdet, av betydelse för inriktningen av 1990-talets livsmedelsprodukfion. Vidare förordas insatser för ökad rådgivning om miljöfrågor i samband med användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket samt om alternativ odling. Fortsatta satsningar i kampen mol försurningen av mark och vatten förordas. Forsknings- och utvecklingsarbete föreslås, bl. a. för att komma till rätta med växlnäringsläckage och för minskning av kadmiumhallen i handelsgödsel. Särskilda åtgärder föreslås i syfte att bevara bl. a. hagmarker. Kostnaderna för de insatser som förordas avses finansieras med de medel som flyter in som miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Slutligen föreslås vissa mindre ändringar i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel och lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets område.

I    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 74

Jordbruksdepartementet '■''p- ''-

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Lundkvist utom såvitt avser frågorna under avsnittet 5

statsrådet I. Carlsson såvitt avser frågorna under avsnittet 5

Proposition om jordbruksforskning, m. m. 1 Inledning

I prop. 1983/84:107 bil. 6 om forskning anförde jag bl. a. alt det behövs en mer heltäckande forskning över störte ämnesområden för all vi skall få ett bättre underlag för planeringen av inriktningen av produktionen inom de areella näringarna. Mol bakgrund härav uppdrog regeringen den 11 juli 1984 ät skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) alt lägga fram förslag lill ett sammanhållet forskningsprogram rörande alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen. Vidare skulle SJFR utarbeta ett förslag lill långsikfigt program för skogsforskning med tvärvetenskaplig inriktning. SJFR har redovisat sina förslag den 30 augusti 1985. Förslagen har remissbehandlats. En sammanfattning av förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 och en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.

Till regeringen har vidare från myndigheter, olika organ och enskilda personer inkommit förslag om insatser av skilda slag i syfte bl. a. all minska eller förändra användningen av bekämpningsmedel och handelsgödsel i jordbruket.

I anslutning till riksdagens beslut år W84 om avgifter på gödsel- och bekämpningsmedel uttalades att inflytande avgiftsmedel skall användas lill utökade insatser i fråga om forskning, rådgivning och miljöförbättrande åtgärder (prop. 1983/84:176, SkU 47, rskr 383). Vidare anfördes att avgifterna i stor utsträckning bör användas för sådan forskning och rådgivning som kan främja en minskning av behovet och användandet av handelsgödsel och bekämpningsmedel i jordbmket och att arbetsmiljön för dem som hanterar preparaten bör beaktas särskilt. I prop. 1984/85:211 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. anförde jag med hänvisning fill SJFR: s uppdrag att jag hade för avsikt att återkomma till regeringen i fråga om avgiftsmedlen så snart SJFR hade redovisat sitt uppdrag.

Jag anhåller att nu få la upp dessa frågor. Frågan om skogsforskning har jag anmält fidigare denna dag.

2 Allmänna överväganden Prop. 1985/86:74

Ett målmedvetet sökande efter nya kunskaper har varit en gmndfömlsält-ning för den snabba tekniska och ekonomiska utveckling som många länder genomgått sedan millen av förra seklet och som lett lill ett ökat materiellt välstånd. Vi vet att denna ulveckhng samtidigt har lett fram till negativa effekter på miljön som allvarligt oroar på gmnd av sina långsiktiga verkningar.

Miljövärden har blivit en allt väsentligare del av vår levnadsstandard. Miljöförstörelse accepteras inte. I allt större utsträckning ställs också krav på en bättre närmiljö och högre kvalitet på de produkter och tjänster som produceras. Ansträngningarna inriktas på alt la fram miljövänliga produk-fionsmetoder.

Vad jag nu har sagt gäller inte minst inom de areella näringarna. Vi vet i dag all de nuvarande produktionsformerna inom jordbmket, som i stor utsträckning grundals på strävan att öka produktionen, haft negafiva effekter på miljön.

Sålunda har exempelvis den kraftiga användningen av stallgödsel och handelsgödsel medfört ökad förorening av grund- och ytvatten och bidragit till försurningen av mark och vatten. Vidare innebär den omfattande användningen av bekämpningsmedel risker både från hälso- och miljösynpunkt. Brukningstekniken har ibland även gått ut över naturvårdens intressen. Det har också framhållits att dagens odlingsformer på sikt kan försämra markens produktionsförmåga.

Det är nödvändigt att man inom de areella näringarna väljer sådana produktionsformer att det blir möjligt att upprätthålla en uthållig produktion. Detta förutsätter minskad användning av sådana produktionsmedel och produktionsmetoder som på längre sikt negativt kan påverka jordens produktionsförmåga och medföra risker för hälsan och miljön. För atl förena produktionstekniska intressen med bevarad, långsiktig produktionsförmåga och med angelägna miljöskyddsinlressen krävs därför en utveckling av produktionsmetoder som undanröjer de problem vi blivit alltmer medvetna om. Vi måsle eftersträva förändrade - allernafiva -produktionsmetoder, som bl. a. kännetecknas av en minimering av användningen av kemikalier.

För jordbrukspolifiken har genom 1985 års livsmedelspoliliska beslul lagts fast ett miljö- och resursmål (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr393). Målet innebär att jordbruket och Uvsmedelsproduklionen måste ta hänsyn fill kravet på en god miljö och behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra nalurtesurser. Jordbruket skall således i möjlig utsträckning använda miljövänliga odlingsmetoder som bidrar till en god hushållning med mark, vatten och växtnäring. I rimlig utsträckning skall jordbruket bedrivas så alt del bidrar lill att bevara genetisk variafion och värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandskapet. Också livsmedlens kvalitet ställs i förgrunden.

1985 års riksdagsbeslut visar färdriktningen mol en livsmedelspolitik där
livsmedlens kvalitet och hänsynen fill djur och miljö slår i förgmnden på
etl helt annat sätt än tidigare. 3

Det synsätt som jag här har redovisat ligger också till gmnd för mitt Prop. 1985/86:74 anförande om de areella näringarna i min anmälan fill prop. 1983/84:107 om forskning. Jag anförde då bl. a. att utvecklingen inom de areella näringarna jordbruk och skogsbmk lett lill åtgärder som skadat miljön och försämrat markens produktionsförmåga. I fråga om animalieproduktionen gjorde jag bedömningen atl tillämpade produktionsformer har negativa effekter beträffande djurens hållbarhet och motståndskraft mot sjukdomar. Jag anförde vidare att det är nödvändigt atl utforma den framlida produktionen så att den med bevarande av en god förelagsekonomi i ökad utsträckning kan fillgodose de krav som måste ställas från allmänheten t. ex. i fråga om produktkvalitet och miljöskydd. Jag pekade vidare på behovet av mer heltäckande forskning över större ämnesområden för att få ett bättre underlag för planeringen av produktionen inom de areella näringarna.

Som en följd av mina överväganden i forskningspropositionen gav regeringen SJFR i uppdrag alt efter en inventering av pågående forskning ge förslag lill dels ett forskningsprogram för alternativa produktionsformer i jordbmket, dels ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för ökad virkesproduktion. Uppdraget som rör jordbmksproduklionen har sedermera kompletterats med ett uppdrag till SJFR att ta fram ett sammanhållet program för livsmedelsforskning. I detta sammanhang skall också kvalitetsaspekterna på livsmedel belysas. Det är nödvändigt att klarlägga och definiera vilka kvalitetskrav på livsmedlen som bör ställas samt vilka produktionsmetoder som erfordras för atl la fram dessa livsmedel. Forskningsresultaten kommer alt ha betydelse för inriktningen av 1990-talels livsmedelsproduktion. På skogsområdet avser programmet en ökad virkesproduktion i en balanserad miljö. Mellan programmen finns flera beröringspunkter, bl. a. på de markvelenskapliga, biolekniska och fylokemiska områdena. Jag kommer att gå närmare in på dessa frågor i det följande.

3 Forskning rörande jordbruk och trädgårdsnäring

I den snabba omvandling som jordbmket i Sverige genomgått under framför allt eflerkrigsfiden har en övergäng skett från arbelsinlensiv till kapital-intensiv produktion karakteriserad av en fortlöpande mekanisering och effektivisering. Nya växlsorter, bättre avelsurval och utfodring, ökad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel och ny teknik har ökat avkastningen per hektar och djurenhet. Även inom trädgårdsnäringen har produktiviteten förbättrats genom rationella metoder och bättre sorter.

I de senaste årtiondenas jordbmkspolitik har produktions- och eff'ektivi-letsmålet haft en framträdande roll. Efter hand har negativa konsekvenser för miljön kunnat påvisas av en alltför långt driven effektivisering med bl. a. höga insatser av gödsel och kemiska bekämpningsmedel. Exempel på detta är ökad förorening av vatten, övergödning av vattendrag och sjukdomar hos animalieprodukfionens djur. Många människor oroar sig för kemikalieanvändningen och de moderna produktionsprocessernas inverkan på livsmedlens kvalitet och vad detta kan innebära för vår hälsa.

Jordbmksproduklionen bygger bl. a. på markens produktionsförmåga. Prop. 1985/86:74 Marken är en resurs som måsle skötas väl om produktionsförmågan skall kunna bibehållas eller ökas. Att utnyttja nalurtesurser innebär alltid en miljöpåverkan. Resursanvändning och miljöfrågor måsle därför ses i ett sammanhang. Hittills har kraven på ökad effektivitet och lönsamhet i hög grad fått styra valet av produktionsmetoder. Del gäller nu att belysa hur vi kan vidmakthålla en god produktivitet och en hög kvalitet på produkterna utan alt miljön eller djuren påverkas negativt. Jag anser att SJFR: s förslag till forskningsprogram bör på ett ändamålsenligt sätt kunna leda fill en utveckling av ny kunskap som behövs.

All livsmedelsproduktion från råvara lill färdig produkt omfattar etl stort antal steg, där kunskaper från olika forskningsområden tillsammans med tillgängliga produktionsmedel måste föras samman fill en produkfionstek-nik som ger kvalitativt högklassiga slutprodukter till rimliga priser. Produktionstekniken skall dämlöver vara skonsam mot människor, djur och miljö.

Den kunskap vi nu har om effekterna på miljön av den stora användningen av t. ex. handelsgödselmedel gör att vi på olika sätt måsle minska denna användning. Det gäller också i fråga om kemiska bekämpningsmedel. Det är viktigt att få belagt hur detta kan ske och vilka förändringar i nuvarande produktionsmetoder som i så fall bör göras.

Produktionsformer som syftar lill all förena effekfivitet och hänsyn till miljön fömtsätter en biologisk-ekologisk helhetssyn. För att nå detta krävs en omfattande kunskapsuppbyggnad på ett flertal områden. De områden där en fördjupning av grundläggande kunskap erfordras enligt programförslagen är i första hand kemi, fysik, mikrobiologi, genetik, biologi, im-munologi, ekologi samt ett antal samhällsvetenskapliga områden. Inriktningen av forskningen bör också vara sådan alt den syftar till att med hjälp av kunskap från gmndläggande discipliner pröva hur en rationell och ekonomisk växt- och djurproduktion skall bedrivas i ett biologiskt-ekolo-giskt sammanhang. En ökad satsning på ekologisk forskning i syfte att klarlägga grundläggande biologiska samband bör säkerställa en på sikt bättre kunskapsbas. Denna forskningsinriktning bör kunna sfimulera och fördjupa även den mer tillämpade forskningen.

Programmet om nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnä
ringen syftar fill att sätta konsumenternas krav på bättre livsmedelskvalitet
i förgrunden för produktionen i hela livsmedelskedjan saml att stärka dessa
näringar och ge oss möjligheter alt utnyttja våra förnyelsebara naturtill
gångar på ett från ekologiska utgångspunkter bättre sätt. En utgångspunkt
måste därvid enligt min mening vara alt naturresurserna skall användas så
alt de ger en god och uthållig försörjning utan att miljön skadas. De nya
metoderna, som kan väntas komma fram som ett resultat av forskning och
teknisk utveckling, bör vara mer miljövänliga än de nuvarande. De bör
kunna ge förutsättningar för en intensiv växtodling saml djurskötsel med
bevarande av en god omgivningsmiljö och utan att djuren utsätts för skada.
Flera av de egenskaper som bedöms förbättra livsmedlens kvalitet är på etl
avgörande sätt bundna till vår råvamprodukfion. Ny miljövänlig teknik
kan väntas leda fill livsmedelsråvaror med en högre kvalitet. Detta kan på 5

sikt stärka den inhemska produktionens konkurtenskraft.

En förutsättning för att erhålla goda resultat är att projekt som känne- Prop. 1985/86:74 tecknas av den nu förordade helhetssynen kan etableras. De föreslagna forsknings- och utvecklingsinsalsema är av mycket olika karaktär. Del organisationsförslag jag kommer att redovisa syftar bl. a. fill att ge SJFR uppdraget att konkretisera de önskvärda forsknings- och utvecklingsinsatserna i forskningsbara projekt. I del följande tar jag upp vissa ämnesområden där ökade forskningsinsatser enligt min mening bör göras.

Det moderna jordbruket och trädgårdsnäringen är beroende av resurser, som inte alltid är förnyelsebara. En viktig begränsning är tillgången på lämplig mark och genetiskt material. Denna begränsning bestämmer i hög grad fömlsätlningama för framtidens jordbruk och trädgårdsnäring. Vår strävan måste vara alt bevara markens långsiktiga produktionsförmåga. Det är därför viktigt atl de faktorer som negativt påverkar denna produktionsförmåga kartläggs. Markprocesserna och mikroorganismernas roll bör klarläggas liksom försurningens, erosionens och tungmetallernas påverkan saml näringstillståndet, näringsbalansen, humushållningen, markbiologin och det markfysikaliska tillståndet.

Växtförädlingen får f. n. betydande anslag för alt tillgängen på bra växt-material skall tryggas. Flera skäl talar för att ytterligare öka forskningsinsatserna på delta område. En intensifierad växtförädling bör kunna ge sorter som är motståndskraftiga mot skadegörare. Därmed bör användningen av bekämpningsmedel kunna minska. Frågorna kring olika odlingssystem såsom ökad användning av mdlangrödor och minskad jordbearbetning bör därvid ägnas ökad uppmärksamhet. Vidare finns en stor mängd kända och okända ämnen som kan påverka växtligheten och od-lingssyslemen. Så l.ex. ger försurningen och dess verkningar nedsatt produktionsförmåga. Ytterligare forskningsinsatser inom växtförädlingen bör enligt min mening på lång sikt anpassa växtmaterialet lill ekologiskt balanserade odlingssystem.

Även om ökad gödsling kan leda lill ett förbättrat näringstillstånd i marken och en högre humushall medför odlingssyslemen med intensiv användning av gödselmedel en försämring av den yttre miljön. Betydande mängder växtnäringsämnen från gödselmedel kan utlakas lill yl- och grundvatten och åstadkomma stora skador. Trots omfattande forskningsarbete är vår kunskap emellertid ofillräcklig vad gäller cirkulationen av kväve i olika odlingssystem. Miljöskador i samband med kväveläckage måsle ytterligare uppmärksammas och belysas. Forskningen måsle omfatta såväl handelsgödselmedel som stallgödsel.

Konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel måste också belysas ytterligare. Effekterna av atl svårnedbrylbara bekämpningsmedel kommit ut i naturen har inte i tillräcklig grad uppmärksammats. Vissa bekämpningsmedel ger skador på människor, djur och växter. Flera skäl talar för en minskad användning av bekämpningsmedel. Forskning som kan ta fram effektiva och biologiskt skonsamma metoder att bekämpa skadegörare måste byggas upp. För en sådan forskningsinsats krävs en satsning på biologiska gmndkunskaper och kunskaper om det agrara ekosystemet.

Jag vill i detta sammanhang betona vikten av atl den kunskap som redan 6

finns hos de etablerade organisationerna för alternativ odling las lill vara     Prop. 1985/86:74 och, såsom SJFR föreslår, bearbetas i forskningen.

De areella näringarnas produktion kommer i framtiden atl få en mer varierad användning. Odling av biomassa för energiändamål är föremål för stor uppmärksamhet i många länder. Biomassans möjligheter som industriråvara för exempelvis högvärdiga kemiska produkter uppmärksammas alltmer. En ökad odling av råvaror för fylokemisk produktion kan bli av väsentlig betydelse för jordbmket och trädgårdsnäringen genom atl nya grödor kan tillföras och traditionella grödor kan få nya användningsområden. För all skapa en konkurtenskraffig industri inom området bör den fylokemiska forskningen förstärkas i huvudsak enligt SJFR: s förslag.

Statsrådet Dahl kommer i sin anmälan fill budgetpropositionen 1986 atl föreslå atl medel anvisas för att klarlägga de tekniska och ekonomiska fömtsätlningarna att i en fullskaleanläggning framställa etanol grundad på spannmål. Finansieringen av vissa kostnader härför bör ske med medel som flyter in av avgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

De senaste decenniernas ökade kunskaper om djurens produkfionsför-måga har lett till en kraftigt ökad effektivitet i animalieproduktionen. I takt med biologiska framsteg och genetiska möjligheter har de tekniska lösningarna utvecklats och förfinals i djurstallarna. Parallellt med kraven på ökad rationalisering och lönsamhet har en följd av denna utveckling varit alt intensiv djumppfödning premierats framför mera extensiva djurhållningsmetoder. Besättningarnas storlek har ökat. Framför alll inom produktionen av fläsk och ägg och uppfödningen av köttdjur har slorleksrationali-seringen gått myckel långt. Trots ökade kunskaper om de olika djurslagens krav på inhysningsformer har man inte i tillräckligt hög grad beaktat djurens naturliga beteende vid utformningen av produktionsmetoder. Denna utveckling har medfört problem från djurhälsosynpunkt. Produktions-sjukdomarna hos djuren förorsakar stort lidande och föranleder risker för nedsättning av kvaliteten på livsmedelsråvarorna. Härtill kommer betydande kostnader för produkfionsbortfall. Del är därför enligt min mening angeläget att forskningen förstärks på del sätt SJFR föreslagit. Jag vill särskilt betona vikten av att utvecklingen av tekniska lösningar bearbetas parallellt med de biologiska frågeställningarna.

Framsteg inom de biologiska vetenskaperna som kan ge ett miljövänligl
jordbmk och Irädgårdsbmk kan ofta inte omsättas i praktiken ulan att ny
teknik las i anspråk. I många fall saknas kunskap om sådan ny teknik.
Delta har lett lill alt jordbmket och trädgårdsbmket i dag förbmkar onö
digt mycket produktionsmedel såsom energi, växtnäring, växlskyddsme-
del, fodermedel och utsäde. För att minska avståndet mellan biologisk och
teknisk forskning fordras enligt min mening en djupare insikt om samban
den mellan teknisk utrustning å ena sidan och människan, växter, djur och
miljö å den andra. För att nå denna insikt krävs satsningar på grundläggan
de leknisk kompelens. Jag avser då inte enbart gmndläggande maskintek
nisk kompelens ulan även kompelens inom den nya mät-, styr- och regler-
tekniken. I detta sammanhang måsle även behovet av förstärkningar inom
området mellan gmndläggande teknisk forskning och praktisk fillämpning
uppmärksammas. Etl program rörande angelägna utvecklingsprojekt base- 7

rade på avancerad forskning bör därför las fram.

Som jag tidigare nämnt har resultaten av den nu förordade forskningen Prop. 1985/86:74 betydelse för inriktningen av 1990-lalels livsmedelsprodukfion. Del gäller bl. a. i fråga om konsumenternas önskemål, produktionsformernas ekonomiska konsekvenser på företags-, region-, sektor- och nationell nivå samt strukturfrågor. Den ekonomiska forskningen är av betydelse för beslut om hur strukturen för produktionen skall utformas och vilka styrmedel som är lämpliga för atl uppställda mål skall näs. Den i programmet förordade forskningen bör enligt min mening prioriteras högt och påbörjas snarast.

För budgetåret 1986/87 bedömer jag all behovet av ökade resurser för det föreslagna forskningsprogrammet uppgår lill 17milj. kr.

Därtill kommer alt jag i min anmälan till budgetpropositionen 1986 har för avsikt atl föreslå alt sammanlagt 7,5milj. kr. anvisas för ulmstning m. m. till institutionen för molekylär genefik vid Sveriges lantbruksuniversitet och fill naturvårdsverkels laboratorier för miljökontroll och brackval-lenloxikolögi. Den föreslagna utmslningen behövs för alt forskningsprogrammet skall kunna genomföras.

Kostnaderna för såväl forskningsprogrammet som den för dess genomförande erforderliga utmslningen avses finansieras med medel som flyter in genom miljöavgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Genetiskt Centrum

Växlförädlingsförelagen inom Cardokoncernen, Svalöf AB och Sveriges lanlbmksuniversitel har gemensamt uppdragit ål professor Lennart Hjelm atl analysera och komma med förslag till den kompetensuppbyggnad som erfordras för alt långsiktigt fillgodose svensk växtförädlings internationella konkurtenskraft.

Förslagen har redovisats i en rapport som har överiämnats lill mig med hemställan om att åtgärder vidtas för alt få fill stånd den i rapporten föreslagna uppbyggnaden och förstärkningen av utbildnings- och forskningsresurserna inom svensk växtförädling.

I rapporten konstateras att det är angelägel atl alltjämt upprätthålla en omfattande forskning av klassisk inriktning som stöd för traditionell växtförädling. På vissa områden kan del vara nödvändigt att intensifiera verksamheten eller atl effektivisera den genom samarbete. En rad angelägna samarbelsområden presenteras i rapporten. Forskningsbehovet bör i huvudsak kunna tillgodoses med de resurser som finns inom växlförädlingsförelagen och vid Sveriges lantbruksuniversitets institutioner för växtförädling och med medel från växtförädlingsnämnden.

I rapporten framhålls vidare vikten av atl en kompetens byggs upp inom bioteknik och sådan gmndläggande forskning som är nödvändig för atl biotekniska metoder skall kunna användas i den praktiska växtförädlingen. I första hand måste enligt rapporten en kunskapsuppbyggnad ske inom molekylär- och cellbiologi, mikrobiologi, molekylärgenelik och fysiologi på växlsidan. Del blir fråga om all sammanfoga kunskaper från en lång rad specialiteter och att samarbeta i grupper.

Mot denna bakgrund föreslås i rapporten atl etl genetikcenlmm byggs
upp i Uppsala. Verksamheten skall enligt förslaget bedrivas i samverkan 8

mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet samt ha an-     Prop. 1985/86:74 knytning också till andra forskningsinstitutioner i Uppsalaområdet.

För egen del vill jag anföra följande. Av rapporten framgår att det inom växtförädlingsföretagen finns en stark medvetenhet om gmndforskningens betydelse för växtförädlingen. Det initiafiv som tagils av Sveriges lanlbmksuniversitel och växlförädlingsförelagen för att skapa fömtsättningar för samverkan mellan högskola och näringsliv tyder på en stark vilja att bidra till arbetet atl bygga upp kompetensen inom växtförädlingen och alt förbättra svensk växtförädlings internationella konkurtenskraft. Initiafivet är enligt min mening lovvärt och ligger i linje med de överväganden som i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1983/84:107) gjordes om samverkan mellan näringslivet och statlig forskningsverksamhet. Efter den ytterligare beredning som krävs för ett ställningstagande avser jag återkomma lill regeringen i denna fråga.

Organisationsfrågor

Med hänsyn till vad jag nu har anfört framstår del som angelägel alt åstadkomma etl sammanhållet forskningsprojekt i enlighet med vad jag nu har redovisat och som bygger på SJFR: s program. Ansvaret för denna samordning bör läggas på SJFR. Till rådet bör som SJFR föreslagit knytas en särskild ledningsgmpp med sakkunskap på de skilda forskningsområdena. Även naturvårdsverket bör vara representerat i gmppen. Gmppen bör få i uppdrag att hålla samman projektet och medverka i den fortsalla planeringen av verksamheten inom de forskningsområden som omfattas av programmet. Vidare skall gmppen bereda frågor om bidrag lill forsknings-och utvecklingsprojekt. En viktig uppgift är att sammanställa resultaten av forskningen. Det ankommer på SJFR att på lämpligt sätt fortlöpande redovisa resultaten lill regeringen som underlag för beslul om den framfida livsmedelspolitiken. Forskningsresultaten måste liksom hitfills snarast föras ut i undervisning och rådgivning.

4 Rådgivning i jordbruket

Jag har inledningsvis redogjort för livsmedelspolilikens miljö- och resursmål. Det innebär bl. a. att jordbmket och livsmedelsproduktionen måste la hänsyn till kravet på en god miljö och behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra nalurtesurser. I regeringsdeklarationen anges målet alt användningen av bekämpningsmedel skall halveras inom jordbruket på en femårsperiod. Till viss del bör detta mål kunna uppnås genom bl. a. ett effektivare utnyttjande av känd teknik.

Mot bakgmnd härav är del viktigt att rådgivningen inom lanlbmket i ökad utsträckning kommer alt omfatta rådgivning om produktionsmetoder som innebär etl ökat hänsynslagande fill miljöskydds- och naturvårdsaspekter. För denna komplettering och anpassning av rådgivningen behövs ytterligare resurser vid lantbmksnämnderna, bl. a. i syfte att uppnå en intensifierad rådgivning inom områdena växtnäring och växtskydd. Del är

väsentligt att man inom rådgivningen noga följer och vidareförmedlar de     Prop. 1985/86:74 rön som erhålls inom forskningen.

Del är av stor betydelse att lantbruksuniversitetet genom sin konsulent-avdelning medverkar till att lantbruksnämndernas rådgivning blir så effektiv och väl underbyggd som möjligt även beträffande miljöskydds- och naturvårdsfrågor. Del är också angelägel att det utifrån de forsknings- och försöksresultat som kommer fram utarbetas underiag för den miljöhänsyn som erfordras.

I syfte atl ytterligare främja utvecklingen av miljövänliga odlingsmetoder bör rådgivning kunna erbjudas i s. k. alternativ odling.

För atl klara den förstärkning av rådgivningen på miljöområdet som jag nu har redovisat förordar jag alt lantbmksnämnderna tillförs 5 milj. kr. Dessa kostnader bör täckas med medel som flyter in genom miljöavgiften på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

5 Särskilda projekt på miljövårdens område

De frågor som chefen för jordbmksdepartemenlel nu har behandlat rör i huvudsak åtgärder som först på något längre sikt ger resultat i form av minskad belastning på vår miljö och ökad omsorg om växter och djur. Härutöver behövs vissa omedelbara insatser för all vi skall kunna komma fill rätta med en rad aktuella miljöproblem med anknytning till jordbmket.

Särskilda insatser inom Ringsjöområdel

1 prop. 1984/85:10 om ändring i miljöskyddslagen (1969:387), m.m. log chefen för jordbmksdepartemenlel upp frågan om övergödning av vattenområden. Bakgrunden är bl. a. att överflödet av växtnäringsämnen i sjöar och vattendrag och kustvatten utgör ett allvarligt problem särskilt i anslutning till Sydsveriges lantbruksområden. Tillförsel av växtnäringsämnen lill vattenområden genom läckage från jordbmksmark eller på annat sätt ger negativa effekter av olika slag. Vegetationen, främst algtillväxten, ökar och vattnet blir grumligt. Vattnet kan av vissa alger få en dålig lukt och smak. Vissa algtyper är giftiga. Bad- och fiskemöjligheler försämras. Fiskreproduktionen kan skadas. På kort tid kan en kraftigt näringsbelastad sjö växa igen eller få andra svåra skador av beslående karaktär. Motsvarande effekter kan även uppslå i kustvatten.

I nyss nämnda proposition redovisas ett allmänt åtgärdsprogram i syfte att motverka övergödningen av våra vattentillgångar. Rådgivning med ökad hänsyn till miljöskyddets intressen och intensifierad fillsyn över miljöskyddet inom jord- och skogsbruket anges därvid som viktiga åtgärder. Vidare anförs att det behövs nya råd och riktlinjer från berörda centrala myndigheter som underlag för den rådgivning och tillsyn som lantbmksnämnder och länsstyrelser har att svara för.

Riksdagens beslul med anledning av propositionen innebär att det nu är möjligt att med stöd av miljöskyddslagen förklara vissa områden som

10

särskilt föroreningskänsliga områden och alt för sådana områden meddela     Prop. 1985/86:74 generella föreskrifter om miljöskyddsåtgärder (JoU 1984/85:10, rskr30).

Ett sådant område som här avses är Ringsjöområdet i Skåne. Regeringen har genom beslut den 25 april 1985 förklarat Ringsjön och Ringsjöns lillrinningsområde som ett särskilt föroreningskänsligt område och bemyndigat länsstyrelsen i Malmöhus län att besluta närmare föreskrifter om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmålt i övrigt för verksamheter inom området. Sådana föreskrifter har numera utfärdats. Regeringen uppdrog i samma beslul åt länsstyrelsen atl inge en första rapport lill regeringen senast den 31 december 1986 om resultaten av den med beslutet förenade verksamheten.

Det är enligt min mening angelägel alt ändamålsenliga åtgärder nu snabbt vidtas för att minska växlnäringsläckagel från främst jordbmks-marker lill Ringsjön. Tillsynen och rådgivningen inom området behöver intensifieras och inriktas särskilt på de vatlenvårdsfrågor som här är aktuella. Detta är nödvändigt för all förhållandena i Ringsjön på sikt skall kunna förbättras. Det är emellertid också angeläget att pröva metoder för atl på andra sätt förbättra vattenbeskaffenheten i sjön. Försök har under de senaste åren gjorts att inom ett särskilt algodlingsprojekt minska mängden växtnäringsämnen i sjön. Projektet har gett intressanta resultat. För genomförandel av Ringsjöprogrammel bör särskilda medel ställas till länsstyrelsens förfogande.

Medel bör även anvisas länsstyrelsen i Hallands län för åtgärder i anslutning lill motsvarande problem i Laholmsbukten. Dessa problem har delvis en annan karaktär eftersom de berör en havsmiljö som är av väsentlig betydelse för yrkesfisket och fiskreproduktionen.

Jag vill i detta sammanhang framhålla all det inom landet finns ytterligare områden med motsvarande problem. Del är angelägel alt ett bättre underlag tas fram för bedömning av belägenheten och karaktären av dessa områden. I första hand bör naturvårdsverket i samverkan med länsstyrelserna och lantbmksnämndema genom sammanställning av tillgänglig information ange områden som är särskilt föroreningskänsliga. De erfarenheter som kan vinnas inom Ringsjöområdet genom den pågående verksamheten är värdefulla också genom att de bör kunna läggas lill grund för utformningen av åtgärder inom andra föroreningskänsliga områden.

Kadmium i handelsgödsel

Kadmium är ett ämne med allvarliga skadeverkningar på hälsa och miljö. Förbud gäller mot användningen av kadmium som färgämne, som stabilisator och för ytbehandling. Vissa övergångsvisa dispenser har emellertid getts. Insatser görs för att begränsa eller helt ta bort kadmium inom andra användningsområden.

En betydande källa för spridning av kadmium är handelsgödsel. I olika
sammanhang, bl. a. i naturvårdsverkets anslagsframställning för budget
året 1986/87, har underslmkits viklen av atl snabbt få fram handelsgödsel
med låg eller ingen kadmiumhalt. Verket beräknar all spridningen av
handelsgödsel filiför åkermarken drygt 3 lon kadmium per år. Utvecklings- 11

arbete pågår för att få fram handelsgödsel med lägre kadmiumhalt. Detta     Prop. 1985/86:74 utvecklingsarbete bör enligt verket stödjas.

För egen del anser jag att spridningen av kadmium lill miljön snarast måste minskas ytterligare. Risker för inverkan på människors hälsa och skador i miljön måste elimineras. I detta syfte bör särskilda medel avsättas för atl stödja arbetet med atl ta fram metoder för produktion av handelsgödsel med låg kadmiumhall. Därigenom kan negativ påverkan på människor och miljö begränsas.

Särskild försöksverksamhet avseende begränsning av kemikalieanvändningen, m.m.

En bred samstämmighet torde råda om angelägenheten att så långt som möjligt minska handelsgödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen. Målet är som tidigare sagts en halverad bekämpningsmedelsanvändning på fem år. Del är mot denna bakgmnd angelägel atl verksamheter och projekt med denna inriktning inifieras och kan genomföras. Som exempel på ett sådant projekt kan nämnas Övertorneå kommuns s.k. ekologiprojekt. Inom ramen för en bred satsning på utveckling av olika verksamheter i kommunen skall åtgärder vidtas för att stödja bl. a. jordbmk och trädgårdsnäring med minimal eller ingen bekämpningsmedels- och handelsgödselanvändning. Kommunens initiativ ligger väl i linje med de åtgärder i övrigt som här behandlas. Jag anser att staten bör lämna visst bidrag fill projektet.

Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet

Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning för nästa budgetår framhållit vikten av särskilda naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Den icke kultiverade gräsmarken i hagar, på torrängar och strandängar innehåller enligt verket de mest art- och individrika växt- och djursamhällena i svensk natur. De biotoper som kan hänföras lill denna typ av mark har utomordentlig betydelse för växt- och djurarternas mångfald och för den genefiska variafionen. De är kulturbelingade och har mycket lång kontinuitet bakåt i tiden. Många ytor har präglats av slätter och betesbmk under mycket lång tid. Den växt- och djurvärld som förekommer pä dessa markslag satte tidigt sin prägel på hela odlingslandskapet.

Enligt naturvårdsverket bör ett urval av dessa marker bevaras för framtiden. Urvalet av områden bör enligt verket ske med utgångspunkt i naturskyddsvärdet. Ett viktigt urvalskriterium bör vara gräsmarkens karaktär av kontinuerligt hävdad ängs- och hagmark utan påverkan av kemikalier.

Jag delar i huvudsak de bedömningar som naturvårdsverket gör när det
gäller skälen för och behovet av all bevara ett urval av de marker som det
här är fråga om. De skäl som naturvårdsverket har redovisat motiverar att
medel ställs lill förfogande så alt insatser kan göras utöver vad som f.n.
sker. I de fall insatserna kan komma att innefatta kulturminnen i odlings
bygd bör verket samråda med riksantikvarieämbetet. 12

Kostnader Prop. 1985/86:74

De sammanlagda kostnaderna för de insatser jag nu har redovisat beräknar jag fill 14milj. kr. Jag har därvid räknat med alt ca 3milj.kr. behövs för särskilda insatser inom Ringsjöområdel, ca2 milj. kr. för åtgärder för att minska kadmiumhalten i handelsgödsel, ca4 milj. kr. för särskilda försöksprojekt och ca5milj.kr. för naturvårdsålgärder i odlingslandskapet. Det bör ankomma på regeringen alt besluta om medlens närmare användning för de olika ändamål jag här har angivit. Kostnaderna för nu angivna åtgärder bör täckas av miljöavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

I detta sammanhang vill jag nämna att jag i min anmälan lill budgetpropositionen 1986 har för avsikt att föreslå alt 2milj. kr. av dessa avgiftsmedel dessutom anvisas naturvårdsverkets forskningsnämnd för ökade forskningsinsatser rörande växlnäringsläckage inom känsliga kustområden. Jag har tidigare pekat på behovet av sådana undersökningar i Laholmsbukten.

För vattenundersökningar har chefen för jordbmksdepartemenlel för avsikt alt föreslå att ytterligare 200000 kr. anvisas till livsmedelsverket.

De nu nämnda avgifterna bör även användas för att täcka vissa kostnader för åtgärder mot försurningen. Betydande resurser satsas f.n. på sådana åtgärder. Väsentliga delar av insatserna har nära anknytning lill jord- och skogsbmket. Det handlingsprogram som regeringen har lagt fram våren 1985 bör fullföljas. För att möjliggöra en ökad insats i arbetet mot försurningen bör det särskilda anslaget härför ökas med 28milj. kr., som bör räknas av mot avgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Jag återkommer till de anslagsfrågor som föranleds av vad jag nu har anfört i min anmälan till budgetpropositionen 1986.

6 Finansiering

De åtgärder som har behandlats i det föregående och de ytterligare insatser som jag tidigare denna dag har förordat i fråga om skogsforskning bör finansieras med de medel som flyter in i form av miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Statens inkomster av dessa avgifter var per den 1 juli 1985 ca 118,7 milj. kr. Förslagen innebär att medlen för budgetåret 1986/87 fördelas enligt följande.

Jordbruksforskning 17,0 milj. kr.

Skogsforskning 21,1 - " -

Allmän nalurtesursforskning 8,0 - " -

Miljövårdsforskning 2,0 - " -

För forskningsprogrammen

nödvändig ulmstning m. m. 7,5 — " -

Vattenundersökningar,

livsmedelsverket 0,2 — " —

Rådgivning till jordbruket 5,0 - " -

Särskilda natur- och
miljöskyddsprojekt	14,0 milj. kr.
Försumingsprogrammet	28,0 - " -
Etanolprojekl	15,0- " -
Riksskatteverkets
administrafionskostnader	0,9 - " -
	118,7 milj. kr.

Prop. 1985/86:74

Till anslagsfrågorna återkommer jag samt statsrådet I. Carlsson, chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Dahl i resp. anmälningar lill budgetpropositionen 1986.

Syftet med avgiften är att av hänsyn till miljön minska bruket av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Omfattningen och fördelningen av resursinsatserna efter budgetåret 1986/87 får bestämmas med hänsyn lill de avgiftsmedel som flyter in.

7 Lagstiftningsfrågor

Det finns två typer av avgifter på gödselmedel. Den ena tas ut enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets område, den andra enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel.

Statens jordbruksnämnd har i en skrivelse den 6 november 1984 föreslagit vissa ändringar beträffande dessa avgifter. Nämndens förslag innebär i huvudsak följande.

Kaliumnilrat används i dag som gödselmedel men är inte belagt med någon av nämnda avgifter. För att handelsgödselprodukter skall kunna konkurrera på lika villkor bör även kaliumnilrat enligt nämnden beläggas med båda avgifterna.

1 dag las avgift ut på gödselmedel som innehåller minst fyra procent av något av ämnena kväve eller fosfor saml, såvitt avser avgiften enligt prisregleringslagen, även kalium. Med tanke på den nivå avgiften har är gränsen för avgiftsuttag av betydelse för olika produkters konkurrenskraft. För att minska snedvridningen av konkurtensen mellan gödselprodukter med olika koncentrafion av kväve eller fosfor anser nämnden atl gränsen för avgiftsuttag enligt 1984 års lag bör sänkas från fyra lill två procent av innehållet av kväve eller fosfor. Motsvarande procentsals bör också gälla enligt prisregleringslagen och då också beträffande innehållet av kalium.

Enligt 1984 års lag kan jordbmksnämnden som avgiftsskyldig registrera den som inför gödselmedel till landet för yrkesmässig äterförsäljning i störte omfattning. Nämnden föreslår alt nämnden skall kunna registrera alla som inför gödselmedel till landet som avgiftsskyldiga. Därigenom blir det administrativa förfarandet enklare.

Jordbruksnämndens framställning har remissbehandlats. Yttranden har
därvid avgetts av generaltullstyreisen, lantbmksstyrelsen, statens natur
vårdsverk, Sveriges industriförbund, Lantbmkarnas riksförbund och
Trädgårdsnäringens riksförbund. Ingen remissinstans har haft någol att
invända i sak mot förslagen. 14

Jag biträder förslagen. För alt inte jordbmksnämnden och tullverket Prop. 1985/86:74 skall belastas i onödan bör dock rätlen att bli registrerad som avgiftsskyldig importör enligt 1984 års lag begränsas till dem som importerar gödselmedel i större omfattning, oavsett om de säljer medlet vidare eller inte, saml därutöver lill fall då del föreligger särskilda skäl lill registrering (jfr l.ex. 4§ lagen (1961:372) om bensinskall).

I samband med de förordade ändringarna i 1984 års lag bör ytterligare en ändring göras i lagen, så atl överensstämmelse uppnås med vad som t. ex. gäller enligt lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel. I lagens 7 § bör sålunda införas en bestämmelse om rätt lill avdrag i den deklaration som en avgiftsskyldig skall upprätta också för erlagd avgift på sådana gödselmedel som har sålts med förlust för den avgiflsskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparens sida.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbmksdepartemenlel upprättats förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

2. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukels område.

Förslagen bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 3. Med hänsyn till den enkla beskaffenheten av lagändringarna anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

8 Hemställan

Med hänvisning till vad som nu har anförts hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

2. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.

Vidare hemställer jag atl regeringen bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag och statsrådet I. Carlsson har anfört om jordbmks- och Iräd-gårdsforskning, om rådgivning och om åtgärder på miljövårdens område.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig fill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och del ändamål som statsrådet Lundkvist har hemställt om.

15

Bilaga I     Prop. 1985/86:74

Skogs- och jordbrukets forskningsråds (SJFR) sammanfattning av rådets rapport med forskningsprogram för alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen samt ett långsiktigt tvärvetenskapligt program för skogsforskning

Jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksforskningen bedrivs för närvarande i huvudsak vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Basfinansiering av forskningen sker av statsmedel via SLU: s budget. Därutöver finansierar forskningsråden, främst SJFR, betydande delar av forskningen. Under budgetåret 1983/84 disponerade SJFR 47,9milj. kr. för denna forskning. Vid SLU disponerades under samma lid sammantaget — inkl. medel från forskningsråden - 314,2milj. kr. för forskning och forskarutbildning.

Del har inte varit möjligt atl direkt ange vad som i dag disponeras för "alternativa produktionsformer". Denna forskning ulgör ofta en integrerad del av den pågående forskningen inom de olika vetenskapliga disciplinerna. Anslag till forskning om "alternativ odling" är i detta sammanhang relativt obetydliga. Detta gäller även om man beaktar verksamheten utanför SLU, t. ex. den vid Nordisk forskningsring i Järna.

Den skogliga forskningen inklusive sina delar av de för SLU gemensamma områdena markvetenskap, ekologi och miljövård, energi etc. uppgick 1983/84 lill 97 milj. kr.

Vi har i den inventerande delen av programarbetet redovisat sådan forskning som har anknytning lill "alternativa produktionsformer". Inventeringen spänner över lantbrukets slmklur- och teknikutveckling, den ekonomiska forskningen samt jordbruk och trädgårdsnäring, djurhållning och svenskt skogsbruk. Syftet har varit atl allsidigt beskriva utvecklingen inom näringarna sett från forskningens perspektiv. Inventeringen visar atl forskningen under senare år i ökad utsträckning bearbetat frågor inom de aktuella områdena.

Etl stort antal forskare, ofta specialister i olika ämnesområden, har från sina utgångspunkter analyserat utvecklingen. De problem som efler hand uppkommit i jordbmket, trädgårdsnäringen och skogsbmket kartläggs. Vidare redovisas hur långt forskningen för närvarande har kommit för att kunna medverka till en lösning av problemen. Produkfionsprocessen har studerats med utgångspunkt från de olika vetenskapliga ämnesområdena. Därvid har analyserats om det i själva produktionsprocessen finns moment eller störningar som medfört att berättigad hänsyn till en omgivande miljö eller lill husdjurens levnadsvillkor ej lagils. Vidare har analyserats vilka brister som för närvarande råder inom den skogliga forskningen och som hindrar all statsmakternas krav på en ökad virkesproduktion uppnås samtidigt som möjligheterna lill rekreation och friluftsliv i våra skogar bibehålls eller förbättras.

I den andra delen av rapporten konstateras det angelägna i all nuvarande produkfionsformer, ofta starkt beroende av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel ändras. I del sammanhanget påtalar vi särskilt de nega-

16

liva effekterna på miljön utanför odlingsmarken och på nu iakllagbara     Prop. 1985/86:74 tecken på obalans såväl inom odlingssyslemen som jordbruksproduktionen. Vi har tagit del av olika alternativa skolor där i vissa fall etl helt handelsgödsel- och kemikaliefritt jordbmk rekommenderats och setts som det bästa sättet atl ändra på nuvarande förhållanden.

Vi har kommit fram lill atl del med forskningens hjälp på sikt för det svenska jordbmket som helhet bör gå både alt uppnå en ekonomiskt försvarbar avkastning och alt bevara miljön. Det förutsätter en helhetssyn som vi med dagens kunskaper saknar. Den bör bli möjlig all realisera med hjälp av den nu pågående och förväntade synneriigen akfiva och dynamiska forskningen. Med resultat frän denna som grund för nödvändiga tillämpningar inom berörda seklorsområden bör det vara möjligt atl uppnå målsättningen inom 10- 15 år. Det ställer emellertid krav på en sådan inriktning av forskningen som syftar lill all med hjälp av kunskap från gmndläggande discipliner studera hur en rationell och ekonomisk växt- och djurproduktion skall bedrivas med beaktande av miljön. Produktionsinlensile-ten och avkastningen kommer att i väsenfiig grad bestämmas av kunskapsnivån vid varje tillfälle. På sikt bör inga hinder föreligga att uppnå en högst betydande produktion med ett gott ekonomiskt utbyte i ett sådant syslem.

Under arbetet med att ta fram ett tvärvetenskapligt program för en ökad virkesproduktion i en även på sikt oförstörd miljö har de lärdomar som kunnat göras av 1960- och 1970-talens produktion inom jordbmket varit lill stort gagn. Det har bedömts fullt möjligt all åstadkomma en ökad virkesproduktion med bevarande av en oförstörd miljö och skogen som en åtråvärd plats för rekreation och fritidsaktiviteter under fömlsältning atl det sker en omfattande kunskapsuppbyggnad inom den skogsvetenskapliga forskningen.

Vi har konstaterat alt etl flertal grundläggande områden av betydelse för skogsproduktionen är gemensamma med dem som äger särskild aktualitet inom jordbruket och trädgårdsnäringen såsom kemi, fysik, biologi, mikrobiologi, ekologi, genetik, botanik etc. Självfallet har det också framstått som naturligt och nödvändigt att dämtöver beakta de mer tillämpade ämnenas olika inriktning inom jordbmk och trädgård respektive skogsbmk. Det djup och den bredd som bör karakterisera den forskning det här är fråga om kommer atl innebära väsentliga satsningar även över institutions-, fakultets- och universitetsgränser saml inte minst präglas av starka inslag av internationellt utbyte och internafionella kontakter. Detta är nödvändigt för all inom skogs- och jordbmket kunna framställa produkter av den höga kvalitet konsumenterna kommer atl efterfråga och i sådan mängd att produktionssättet blir ekonomiskt tillfredsställande.

Programförslagen är av principiell natur och del har varit angelägel att inte i delta skede låta detaljer störa helhetsbilden.

Sammanfattningsvis föreslår SJFR atl för del aktuella forskningsprogrammet avsätts 50 milj. kr. per år att av dessa 22,5milj.  kr. avsätts för alternativa produktionsformer, 22,5 milj. kr. för skogsforskning och 5,0 milj. kr. för vissa utmslningskost-nader

17

2   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 74

att 4milj. kr. per år under 3-6 år ställs fill förfogande för forskning om     Prop. 1985/86:74

alternativa metoder

alt sådan forskning sedan successivt integreras som en naturlig del av

forskningen inom olika huvudområden

all av den föreslagna totala kostnaden 45 milj. kr. tillförs som nya medel

och 5 milj. kr. omfördelas från befinfiiga resurser via SJFR och SLU

att 20milj. kr. anvisas för angelägna forskningsbehov under budgetåret

1985/86

att i första hand fyra områden omedelbart förstärks nämligen: Alternativa metoder, särskilt jämförande studier av livsmedelsråvaror odlade under olika befingelser. Studierna avser alt med nödvändig utveckling av mätmetoder genomföra sådana jämförelser. Teknisk forskning om applicering av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel så atl mängderna inom dessa inom jordbruks- och trädgårdsnäringen avsevärt kan reduceras utan en produktionsminskning som följd.

Ekonomisk forskning om konsekvenserna av alternativa produktionsformer i jordbruks- och trädgårdsnäringen. Därvid skall särskilt studeras sådana frågor som sammanhänger med införande av nya produktionsformer på såväl företags- som samhällsnivå.

Skogsforskning som direkt syftar till att höja virkesproduktionen. SJFR föreslår en väsentlig förstärkning av centrala forskningsområden såsom växtfysiologi, genefik och bioteknik samt forskning om en slåndortsan-passad virkesproduktion.

att SJFR får del övergripande ansvaret för programmets genomförande

att SJFR initialt bör tillföras huvuddelen av de nya medlen

all del i övrigt inte erfordras några särskilda organisatoriska förändringar

med anledning av förslaget.

Beräknade kostnader för forskningsprogrammet

ALTERNATIVA PRODUKTIONSFORMER

Mkr.

Forskning rörande alternativa metoder* (4,0)
Efler denna lid ingår beloppet i följande:

Markforskning 4,5

Odlingssystem, växtskydd, systemanalys, 4,5
fytokemi

Husdjur 8,0

Trädgård 1,0

Teknikförbättringar 2,5

Ekonomisk forskning 2,0

SUMMA ALTERNATIVA PRODUKTIONSFORMER 22,5     22,5

*Särskilda medel anvisas för tre, eventuellt sex år.

18

ÖKAD VIRKESPRODUKTION			Prop. 1985/86:74
Samhället, företaget, skogen		2,5
Skoglig resursinvestering		2,5
Virkesproduktion		6,0
Teknik och förädling		2,5
Fytokemi		1,0
Luftföroreningar		3,0
Användning av åkermark för:	skogsproduktion	0,5
Natur och miljö		2,5
Riskanalys - hotbilder		1,0
Forskningsinformation		1,0

SUMMA ÖKAD VIRKESPRODUKTION

22,5    22,5

VISSA UTRUSTNINGSKOSTNADER TOTALA KOSTNADER

5,0 50,0

19

Bilaga 2     Prop. 1985/86:74

Sammanställning av remissyttranden över skogs- och jordbrukets forskningsråds förslag till program för forskning rörande alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen och för långsiktig tvärvetenskaplig skogsforskning

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över förslagen avgetts av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), lanlbruksslyrelsen, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk (SNV), statens livsmedelsverk, styrelsen för teknisk utveckling (STU), forskningsrådsnämnden (FRN), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Jordbmksleknis-ka institutet, Lantbmkarnas riksförbund (LRF), Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen (SCPF), Trädgårdsnäringens riksförbund (TRE)

1 Allmänt

1.1 Universitets- och högskoleämbetet: I huvudsak kan UHÄ ansluta sig till utredningens förslag om inriktning på verksamhet och forskningsprogram.

1.2 Lantbruksstyrelsen: Del presenterade forskningsprogrammet kan ses som en fortsättning och intensifiering av pågående forskning på jordbmks-området. men med den viktiga kursförändringen att ökad vikt avses läggas på helhets- och miljöhänsyn. Lantbmksstyrelsen fillstyrker förslagen i dessa delar.   

1.3 Skogsstyrelsen:- det är värdefullt att utredningen vall alt behandla såväl skogs- som jordbruksforskningen i ett sammanhang. Skogsstyrelsen instämmer i utredningens positiva syn på svenskt skogsbruks utvecklingsmöjligheter       .

1.4 Statens naturvårdsverk: Förslaget baseras på en övertygelse eller snarare en förhoppning hos utredarna att hög produktion skall kunna vara förenlig med acceptabel miljöpåverkan och man fömtspår en framlida omfattande produkfion i väl fungerande system. Utredarnas täckning för den högt uppsatta opfimismen att t.o.m. ökad produktion skall kunna förenas med en god miljö redovisas ej på annat sätt än som en tillit lill forskarsamhällets stora kunskap och kreativitet. En mer försiktig optimism är säkerligen befogad.       

Den pågående forskningen osv. vid SLU och andra officiella organ samt
vid privata företag leder utvecklingen i stort mol ett allt intensivare använ
dande av kemiska medel och en allt större belastning på miljön. Om denna
utveckling skall kunna styras in på mer miljövänliga banor krävs mycket
stora forsknings- och utvecklingsinsatser. Del program som SJFR presen
terat är en bra start på en sådan satsning. Men det kan endasl ses som en 20

start, eftersom mycket större insatser fortfarande kommer att göras med     Prop. 1985/86:74 den traditionella inriktningen. För framliden krävs således att hela SLU: s forskningsprogram genomsyras av inriktningen mot miljöhänsyn och hushållning med nalurtesurser.

----- Stora krav ställs på den enskilde lantbmkarens kunnande, till
gång lill maskinell ulmstning m. m. när det gäller att i praktiken tillämpa
forskningsresultaten. Detta medför i sin tur ökade svårigheter att nå goda
praktiska resultat även ur miljösynpunkt.

----- Miljöproblemens akuta karaktär gör det angeläget att den långsik
tigt inriktade forskningen även kombineras med mer kortsiktigt inriktade
satsningar.

1.5 Statens livsmedelsverk finner det angeläget att, genom ökad forskning
om alternativa produktionsmetoder minska beroendet av kemiska medel
inom växtodling och djurhållning. En sådan minskning är av betydelse från
hälso- och miljöskyddssynpunkt, men även från beredskapssynpunkl.   

1.6     Styrelsen för teknisk utveckling: Utredningen innehåller en utomor
dentlig inventering av de problem och utvecklingsmöjligheter som finns. -

—  STU (anser) alt utredningen inte tillräckligt redovisat fömtsätlningar
na för genomförandet.

1.7 Forskningsrådsnämnden instämmer i den allmänna hållning som förslagen ger uttryck för.  

1.8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Del forskningsprogram som SJFR nu föreslår har en stor bredd och en hög ambitionsnivå. Det kommer--------

- att få långsiktiga effekter på de forskningsområden, SJFR traditionellt stöder inte bara vad avser betydelsen för de areella näringarna av erhållna resultat utan även på hur kvaliteten och kompetensen för framgångsrik tillämpad biologisk forskning bibehålls och utvecklas inom vårt land.----------------------------------------------

- SJFR (måste) vid realiserandet av detta principiellt inriktade förslag -

—   ägna särskilt stor uppmärksamhet åt den grundläggande forskningens
behov av långsiktighet i både forskningsprogram och kunskapsuppbygg
nad. En stark strategiskt inriktad satsning på biologisk gmndforskning från
SJFR: s sida torde vara den bästa garantin för att vi på sikt skall nå den
eftersträvade kvalitetshöjningen i den biologiska produktionen inom de
areella näringarna.

Förslaget från SJFR visar också på en glädjande bredd och en beredvillighet att ta upp skilda aspekter av de areella näringarnas verksamhet. —

1.9 Sveriges lantbruksuniversitet: SJFR: s förslag berör väsentliga delar av

---- SLU: s verksamhet inom samfiiga fakulteter. Styrelsen vill   

framhålla att frågeställningarna delvis har behandlats i den långsiktiga

planering som utförts vid SLU under senare år.     Genomförs SJFR: s

förslag torde Sverige bli ett föregångsland när det gäller att angripa fråge- 21

ställningarna sett från en biologisk helhetssyn. 3   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 74

---- ofta (sätts) likhetstecken mellan minskad användning av kemika-     Prop. 1985/86:74

lier och förbättrad kvalitet, hälsa och långsiktig produktionsförmåga. SLU vill i detta sammanhang framhålla atl del bland forskarna finns olika uppfattningar om detta synsätt. Kemiska hjälpmedel i odling och husdjurs-skötsel kan ha fördelar inte bara med hänsyn lill kvantitet och effektivitet utan även för kvalitet, hälsa och långsiklighet.

1.10 Jordbrukstekniska institutet: Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit och analyserat de frågeställningar som berörs i direktiven.-----

1.11 Lantbrukarnas riksförbund delar den gmndsyn som kommer till uttryck i den allmänna inriktningen av SJFR: s forskningsprogram.--------------

För atl de intentioner som kommer till uttryck i forskningsprogrammet också skall få en reell innebörd krävs det atl polifiken på berörda områden

successivt förändras.- det (är) således nödvändigt atl del ges ett

ekonomiskt utrymme för en produktion med en kombination av effektivi
tetskrav, miljöhänsyn och kvalitetsinriklning.       

1.12                                                                    Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen: Vi noterar--------------------------------------------- med

tillfredsställelse att bakgrunden lill SJFR: s uppdrag, alt lägga fram etl långsiktigt och tvärvetenskapligt program för skogsforskning, är jord-bmksministerns fråga om del går alt utveckla virkesproduktionen ulan all detta får oacceptabla konsekvenser för skogens alla andra värden saml vilken forskning som behövs för atl säkerställa en sådan inriktning. Vi uppfattar all uppdraget visar på en glädjande offensiv inställning från jordbmksministern där skogsbmket ses som en möjlighet att utveckla och ej, som det hittills ofta förefallit, som ett hot mol miljö, friluftsliv m. m.

Uppdraget har på ett föredömligt sätt genomförts i nära samarbete med forskarna själva och det är deras uppfattning om möjligheter och forskningsbehov som genomsyrar förslaget.

---- del utmanande målet för alla parter måsle vara all inom ramen för

en helhetssyn på skog och skogsmiljö successivt och målmedvetet kombinera den framstående svenska skogsforskningens resultat och kunskaper om hur virkesproduktionen kan förbättras med seriösa vetenskapliga bedömningar av andra effekter.

2 Inventeringsrapporten

2.9 Sveriges lantbruksuniversitet:   Inventeringsrapporten vitsordar

atl den skogs- och jordbruksforskning som bedrivits vid SLU, i myckel
hög grad varit inriktade mot miljöfrågor även om insatserna varit otillräck
liga för all uppfylla den samhälleliga målsättningen som den kommer till
ullryck i 1984 års proposition om forskning. Statsmakterna har fördelat
betydande delar av ansvaret för miljöforskningen på andra organ än SLU.
Man bör slutligen också beakta att samhället under lång tid har prioriterat
effektivitet före kvalitet och miljö. 22

2.12   Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen: Rådels nu genomför-     Prop. 1985/86:74
da inventering och värdering av hela det skogliga forskningsområdet har -

-- varit av stort värde och det är angeläget med en kontinuitet i arbeten

av detta slag.

2.13------------------------------------- Trädgårdsnäringens riksförbund: SJFR har givit en kortfattad

bild av näringens situation, omfattning och utveckling. Där har man också
pekat på att tullskyddét för svenska trädgårdsprodukler är "avsevärt sva
gare än för jordbmksprodukterna".  stafisfiken för trädgårdsnäring
en (är) dålig.-- Företagen i produklionsledel har varit små. Utbudet

av produkterna har varit splittrat.   Strukturförändringen och över
gång lill nya kulturer och specialisering i växthusodhng är andra exempel.
En djupare inventering och orsaksanalys av dessa förhållanden hade varit
värdefull för den fortsatta bedömningen av näringens potential inom områ
det alternativa produktionsformer.

3 Några begrepp och definitioner

3.4 Statens naturvårdsverk: "Alternativa produkfionsformer" inom växt
odlingen förknippas ofta med produkfion utan användning av kemiska
gödsel- och bekämpningsmedel. Utredarna har emellertid givit begreppet
en avsevärt mer vittomspännande innebörd inbegripande även än mer
intensiva produktionsformer än dagens konvenfionella jordbruk.  

3.9 Sveriges lantbruksuniversitet: SJFR har utgått från att allema-

tiva produktionsformer kan ges en relativt bred tolkning.  "alterna
tiva odlingsformerna" (biodynamiska, organiska etc.) (blir) närmast en
specialform av alternativa produktionsformer. SLU ansluter sig i denna
fråga till SJFR: s bedömning.

3.11 Lantbrukarnas riksförbund: De definitioner som rådet har lagt fast —
--- kan uppfattas som om nuvarande forskningsinriktning och produk
tionsformer utgör dess motsats. LRF uppfattar inte alt så är fallet. Vad
gäller forskningens inriktning utgör programmet i allt väsentligt en fortsätt
ning på den policy som gällt sedan slutet av 1970-lalel     . Beträffande

produktionsformerna kan inte heller hävdas atl de nuvarande generellt skulle stå i någon motsatsställning fill önskemål om miljöhänsyn m. m. Däremot kan konstateras atl varken de ekonomiska ramarna eller nuvarande kunskapsnivå medger att dessa aspekter fullt ut kan tillfredsställas. LRF vill därför varna för en överexploatering av begreppet "alternativ".

3.13 Trädgårdsnäringens riksförbund: I den tolkning av begreppet altema-

tiva produktionsformer som görs begränsas detta begrepp fill alt

gälla nuvarande praxis dvs. de tre beskrivna odlingsinriktningarna biody-namisk odling, nalurenlig odling och organisk-biologisk odling. Denna snävhet i begreppet alternativa produktionsformer förekommer inte i di-

rekfiven. Målsättningen som anges under 5.2        anser TRF vara en

betydligt bättre definition av begreppet alternativa produktionsformer. - 23

4 Skogs- och jordbruksforskning för framtiden Prop. 1985/86:74

4.9 Sveriges lantbruksuniversitet delar de gmndläggande värderingar som

SJFR: s program är baserat på.     om samhällets riktlinjer för jord-

bmksforskningen blir en följd av SJFR: s förslag måste även den framfida jordbmkspolifiken påverkas så att jordbmkspolifik och forskningspolitik

får en god överensstämmelse.       förslagets ambitioner rörande miljö

och livsmedelskvalilel är högre än vad den nuvarande jordbrukspolitiken
ger uttryck för.-

4.10----------------------------------- Jordbrukstekniska institutet anser det viktigt att den föreslagna forsk
ningen kommer till stånd för att därigenom fömtsättningar skall skapas för
ett resurssnålare och miljövänligare jordbmk.      

---- vill vi understryka behovet av ett tillämpat forskningsprogram,

som bör ta vid där det nu skisserade programmet slutar.

4.11   Lantbrukarnas riksförbund: Rådet anger att vi i en framlid skulle ha
ett behov av 400000 mjölkkor och att en miljon ha åkermark kan komma

att bli tillgänglig för annan produktion.      LRF ställer sig frågande till

dessa uppgifter och anser atl rådet har överskattat produktionens möjliga
tillväxt.---

5 Miljöfrågor

5.2 Lantbruksstyrelsen- vill emellertid betona att kunskapen om

bl. a. miljöeffekterna av nuvarande produktionsformer i många fall är bristfällig, vilket är ett problem i rådgivningen och annan företagsutvecklande verksamhet. Även utökade satsningar för att klarlägga sådana förhållanden är önskvärda ur miljösynpunkt.

5.3 Skogsstyrelsen:- De analyser som hittills gjorts pekar bl. a. på att

ett intensivare skogsbmk byggt på en ökad ståndortsanspassning av skogs-bmksålgärderna i många avseenden skulle vara positivt även för miljön. -

-- forskning kring skogens naturtillstånd och skogsbmkets inverkan på

flora och fauna (bör) prioriteras framför rekreations- och friluflslivsaspek-
terna. Den mer tvärvetenskapliga inriktning          som utredningen före
slår synes dock mycket väsentlig.

---- kraftiga förstärkningar vad gäller gmndläggande kunskap om

luftföroreningamas effekter i skogslandskapet tillstyrkes. Luftförorening
arnas betydelse i kombination med andra stressfaktorer såsom torka och
vind bör särskilt beaktas. Här bör medel garanteras för att bygga upp ett
sammanhållet forskningsprogram vid SLU. När det gäller den långsiktiga
miljöövervakningen av skog och skogsmark bör enligt skogsstyrelsens
mening denna knytas till riksskogstaxeringen.                                        När det gäller finan
siering av forskning och övervakning rörande luftföroreningar och skogs
skador m. m. bör även SNV: s anslag Åtgärder mot försurningen disku
teras.---------------------------------- 24

5.8 Naturvetenskapliga forskningsrådet:     man (får) på flera ställen     Prop. 1985/86:74

intrycket att ekologin blivit försummad eller också förvandlats till etl

begrepp synonymt med miljövård och naturvård. Som exempel på detta bör särskilt avsaknaden av studier kring ekologiska reglermekanismer t. ex. på populationsnivå framhållas. Vidare förefaller insatserna för den ekologiskt inriktade markforskningen klart underdimensionerade såväl vad gäller skogs- som jordbmksmark.

---- Det borde---- vara en väsentlig uppgift att genom en ökad

satsning på mekanismorienterad ekologisk forskning säkerställa en på sikt bättre kunskapsbas. Detta torde vara nödvändigt om man i framtiden

skulle undvika onödiga konflikter. att kunskapsuppbyggandel vad

avser de areella näringamas effekter på den allmänna livsmiljön såsom växt- och djurliv, miljöfrågor m. m. håller jämna steg med motsvarande kunskapsuppbyggnad på de produktionsinriktade områdena.

5.9 Sveriges lantbruksuniversitet     finner sammanställningen intres
seväckande och förslagen värda att la fasta på. Etl område som dock inte

behandlats-- är de frågor som sammanhänger med arbetsmiljön inom

jord- och skogsbmket. (detta) är ett angeläget forskningsområde.

5.10------------------------------- Jordbrukstekniska institutet saknar         arbetsmiljöfrågoma inom

jordbmket i det föreslagna programmet.    

5.11    Lantbrukarnas riksförbund: Det avsnitt som behandlar forskning
kring effekter av luftföroreningar är av stor vikt. Det gäller särskilt skogs
delen, men också påverkan påjordbmk och trädgårdsnäring har hög priori
tet.

I programmet påtalas möjligheterna att använda nilrifikalionshämmande
substanser, vilka skulle förhindra att stallgödselkvävet kan urlakas under
vintern vid höstspridning. Det finns--- goda samhällsekonomis
ka motiv för att påskynda ett sådant forsknings- och utvecklingsarbete.

5.12-------------------------------------------- Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen: Forskningen om vir
kesproduktion måste präglas av en helhetssyn där naturvårds- och miljö
aspekter alltid integreras som en naturlig del av projektet.         Det är -

-- särskilt viktigt att forskningen om natur- och miljökonsekvenser inte

bara registrerar och beskriver förändringar utan också genom vetenskapliga bedömningar försöker besvara den betydligt svårare frågan vilka förändringar som kan accepteras och vilka som innebär att den ekologiska

stabiliteten mbbas på ett skadligt sätt.      Skogsindustrin känner stor

oro inför effekterna av det förändrade kemiska klimatet och förstärkt
forskning för ökad förståelse och bättre bevakning av detta fäll är angelä
gen. --- Forskning och analys av risker och konsekvenser av olika

utvecklingsscenarion hör rimligen hemma under ämnesområdet "samhället, företaget och skogen".

5.13------------------------------------ Trädgårdsnäringens riksförbund: De problemområden som SJFR be
lyser är också aktuella inom trädgårdsnäringen.                                     Snara forskningsin- 25

satser är av största vikt.    

6 Gemensamma forskningsområden Prop. 1985/86:74

6.1 Universitets- och högskoleämbetet     delar de bedömningar utred
ningen gör--- om utvecklingstendenserna för att överbrygga gapet

mellan biologisk och teknikvetenskaplig forskning.

---- UHÄ (vill) erinra om atl dess referensgmpp för forskning och

utbildning inom biologiområdet bedriver sitt arbete med sikte på atl lägga fram sin slutrapport vid årsskiftet 1985/86. Rapporten kommer därefter att remissbehandlas.

6.3                                                  Skogsstyrelsen: Beträffande energiskog        (måste) miljökonsek
venserna betonas i högre utsträckning. Nuvarande försök pekar på atl
dessa grödor kräver betydande insatser av bl. a. konstgödsel, insekficider

och fungicider.-- effekten på friluftsliv, rekrealionsmöjligheter samt

landskapsbild m. m. (måste) beaktas.       

---- Skogsstyrelsen menar atl man ej, som utredningen gjort, kan utgå

från atl skogsplantering av nedlagd jordbruksmark är mindre tilltalande och mycket kapitalkrävande. Skogsstyrelsen anser att ett intressant alternativ är att arbeta med lövskogsplantering där fömtsältningen för dessa

trädslag är god samt blandskogar av bart- och lövträd.    flertalet av

dessa marker torde kunna skogsodlas lill förhållandevis låg kostnad samtidigt som lönsamheten av en sådan insats torde bli mycket god.

Skogsstyrelsen tillstyrker en intensifierad forskning rörande användning
av åkermark för skogsproduktion----- .     

Den mycket positiva bild som utredningen ger av den nya mät-, styr- och reglertekniken delas av skogsstyrelsen men samtidigt borde även tänkbara

sociala och andra problem diskuteras. Riskanalalys----- är         etl

väsentligt område för skogsbmket.

6.4     Statens naturvårdsverk: Förslaget om forskning rörande produktion av
lämpliga växter som råvara för en fylokemisk industri synes intressant,
liksom odling av energiråvaror. Det vore betydelsefullt ur bl. a. landskaps
bildssynpunkt om man kunde finna alternativ till livsmedelsproduktion

eller skogsbmk på åkermark.- risken (är) stor atl användningen av

kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel blir väsentligt större vid
denna typ av odling än vid livsmedelsproduktion.  

6.6 Styrelsen för teknisk utveckling anser att glappet mellan forskning och

produktutveckling inom skogsteknik är stort.        avståndet bhr ännu

störte med ökad satsning på enbart forskning.      En ökad satsning på

riskmedel för produktutveckling i samverkan mellan maskintillverkare, bmkare och forskningsutförande organ torde möjliggöra att nya impulser och systemlösningar som täcker flera delområden inom skogsbmket får en möjlighet att prövas.

Som mycket positivt ser STU de förslag till tvärtekniskt samarbete,
biologi-teknik, som formuleras.-----

26

STU anser atl ett nytt forskningsprogram som detta bör kompletteras     Prop. 1985/86:74 med utvecklingsinsatser fill innovatörer, företag och bmkare.

Därför föreslår STU att utredningen kompletteras med en studie som visar hur forskningsresultaten prakfiskt kan komma att nyttiggöras och de behov av utvecklingsinsatser som kan bli aktuella.

I detta sammanhang vill STU nämna tre utvecklingsinslmment :

---- Med insatsområden avser STU störte sammanhållna, målinriktade,

fleråriga och tidsbegränsade FoU-insatser.--------------- Teknikupphandling 

-. Utvecklingsprojekt-- .

6.7                                  Forskningsrådsnämnden:     en ökad uppmärksamhet då det gäller

jord- och skogsbmk av den biologiska dimensionen blir allt viktigare.     

-  Det finns inslag av förnyelse i SJFR-texten, och förslag i denna riktning
bör ges stöd.-

För att nå denna breddade och samtidigt fördjupade kunskap om växtodlingens problem i vid mening bör i högre grad än nu landets totala högskolepotential mobiliseras. Många av problemen är inte rent jord- och skogs-bmkssektoriella till sin karaktär.

6.8                                             Naturvetenskapliga forskningsrådet:        Man får dock det intrycket

att utredningen- främst avser att prioritera reglermekanismer dels i

ekonomiska system, dels på cell- och molekylärnivå. Otvivelaktigt ligger
en ökad satsning på gränsområdena mellan växtfysiologi, genetik och
molekylärbiologi i tiden och är välkomna. Speciellt satsningar på det ännu
eftersläpande området växtmolekylärbiologi är värdefulla. Det verkar
dock som om mellannivåerna blivit eftersatta.     

------ Många av de forskningsuppgifter som är aktuella är         ge
mensamma för näringsgrenarna.---------------------- Det är förståeligt att dessa frågor

om integrationen mellan skogs- och jordbruksforskningen inte kunnat be
aktas under utredningsarbetet. Så mycket angelägnare är del att del upp
märksammas då forskningsprogrammet skall realiseras.    Tanken på

vissa centmmbildningar gemensamma för hela skogs- och jordbmksforsk-
ningssektorn förefaller ur denna synpunkt mycket stimulerande. Samtidigt
är del utomordentligt viktigt alt forskningen inte bara koncentreras till ett
centmm eller en ort.-

6.9    Sveriges lantbruksunivel-sitet anser del vara en klar styrka att flera
områden i programmet från forskningssynpunkt behandlas gemensamt. —

—   genomförandet av forskningsprogrammet kräver atl det finns en stor
utbyggd grundläggande forskning och utbildning med inriktning mol jord-
och skogsbmkets problem. Områden som utgör grund för tillämp
ningarna är i första hand kemi, cellbiologi, molekylärbiologi, växtfysiologi,
mikrobiologi och djurfysiologi.

6.10 Jordbrukstekniska institutet:   det föreslagna programmet (är)

till övervägande del inriktat mol gmndläggande forskning. För att de
intentioner som föreligger i arbetet skall kunna överföras fill det praktiska
jordbmket krävs ett omfattande tillämpningsarbete samt framför alll ett 27

framtagande av adekvat teknik för att omsätta gmndforskningens resultat i    Prop. 1985/86:74

praktiken.--- utredningen markerar detta förhållande inom växtod-

lingsomrädet. Vi saknar däremot de betydelsefulla teknikfrågorna inom

animalieproduktionen.- En av de frågeställningar inom detta område

som förtjänar uppmärksamhet rör foderhygien, med åtföljande hälsoprob
lem hos såväl människor som djur.----------------------- Ett annat sådant område  

gäller hantering av avfalls- och biprodukter. En väl genomförd ätercirkula-

tion---- ser vi som mycket vikfiga åtgärder för alt förbättra såväl

resurshushållningen som miljöstörningarna från jordbmk, livsmedelsindu
stri etc.--

6.11--- Lantbrukarnas riksförbund: Det är synnerligen angeläget att de
forskningsområden som berör produktion av energiråvaror och fyloke
miska produkter från jordbmket tilldelas tillräckliga resurser för att möjlig
göra etablering av sådan produktion. Forskning om överföring av åker
mark lill skogsproduktion är också angelägen eftersom en sådan överföring
på sikt blir oundviklig om inte förändringar sker i nuvarande jordbmkspoli
tik. forskning kring syslem för samtidig produktion av jordbmks-

växter och skog- (torde) sakna relevans för svenska förhållanden.

---- det bör finnas goda möjligheter alt genom bl. a. rådgivning, tester

och teknikförbättring åstadkomma en betydande reducering av använd
ningen av bekämpningsmedel ulan att bekämpningseffekten för den skull
minskar.---

6.12---------------------------------------- Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen:      Utvecklingen

inom mekanik, hydraulik, materiallära, mät- och reglerteknik skapar möjligheter för utveckling för helt nya maskinkoncept som är mindre, flexiblare och skonsammare såväl för miljön som för den mänskliga arbetskraften.

6.13 Trädgårdsnäringens riksförbund:        Samtidigt som TRF stödjer

insatserna på föreslagna områden vill vi påpeka vikten av att insatserna inte begränsas till kulturer som redan har en stor areell utbredning i dag. Bioenergi, fytokemi och bioteknik kan finna minst lika intressanta utgångsmaterial på trädgårdssidan som inom andra områden. Inriktningen mol alternativa odlingsformer får inte innebära att satsning på ny teknik avtar. Snarare torde det innebära än störte krav på förfinade tekniska lösningar.

---- Ett större kunnande är säkert nödvändigt även inom det område

SJFR kallar riskanalys.

---- problemområdena inom jordbmk och trädgård (är) så likartade

att en samordning av forskningen ter sig naturlig på många områden.
Erfarenheterna kan vara direkt övertörbara men ofta behövs också paral
lella undersökningar för att klargöra den tillämpliga bredden.       (Det

är) viktigt att man inte enbart ser till specifika forskningsuppgifter, mer
eller mindre av gmndforskningskaraktär. I det dagsaktuella läget är det
också viktigt att försöksverksamheten får särskilda medel.        

Eftersom man bl. a. från livsmedelsverket framställt tvivel om kvaliteten
hos vissa alternativt odlade produkter är det viktigt att undersökningarna 28

också omfattar alla led fram fill konsumfion.         (del kan) vara värde-     Prop. 1985/86:74

fullt alt också studera konsumenternas inställning till kvalitetsbegreppet för konventionellt respektive allemativl odlat.

7 Ekonomisk forskning och alternativa produktionsformer

7.9 Sveriges lantbruksuniversitet:  Här saknas f. n. mycket kunska
per och dalaunderlag. Kunskapen om de ekonomiska konsekvenserna vid

olika åtgärder är i många fall dåligt underbyggd.   den ekonomiska

forskningen om alternativa produktionsformer       bör ges högsta prio
ritet och omedelbart igångsättas.

7.11 Lantbrukarnas riksförbund:--------------- Området har      hög prioritet.

---- det (är) viktigt all konstatera all den ekonomiska forskningen inte

skall vara styrande för utvecklingen.       

7.13 Trädgårdsnäringens riksförbund: Eftersom trädgårdsnäringen under hela efterkrigstiden levt under betydligt liberalare handelsformer än jordbmket vore en jämförande studie av utvecklingen i jordbruk respektive trädgårdsnäringen intressant.

8 Jordbruksforskning

8.2 Lantbruksstyrelsen: Inom vissa delområden finns enligt styrelsens mening skäl att överväga satsningar utöver vad som föreslagils. Ett sådant område är växtskyddsområdel.

---- Resistensforskning och förädling är här ett medel som bör kunna

bidra till alternativa former för bekämpningen.

8.4 Statens naturvårdsverk:          De kemikaliesnåla eller helt kemikalie-

fria alternativa produktionsformerna upptar          ett litet utrymme, vil
ket i och för sig avspeglar nuvarande styrkerelationer mellan konventionell
och alternativ produktion och forskning. Naturvårdsverket biträder därför
förslagel om att initialt anvisa särskilda medel för forskning rörande helt

kemikaliefria produktionsalternativ som biodynamisk odling etc.  

SNV vill betona vikten av all den kunskap som redan finns hos alternativ-odlare tas tillvara och bearbetas i utvecklings- och forskningsarbete. —

Naturvårdsverket bedömer fyra forskningsområden inom jordbmket som särskilt väsentliga för framtiden, nämligen flora- och faunafrågor,

hushållning med växtnäring, odlingssystemfrågor, och      etablerade

alternativa odlingssystem.

Andra områden inom jordbmket som är i behov av förstärkt forskning är

---- Alternafiv lill  livsmedelsprodukfionen på åker.  Markbiologisk

forskning och särskilt rotzonens biologi. Betydelse för växlnäringsför- 29

4   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 74

sörjning och växtskydd, Inverkan av olika växtföljder, odlingssystem,      Prop. 1985/86:74

gödselmedel-- , Minskad tungmelalllillförsel- , Försurningen -

-- , Kemiska bekämpningsmedel- förbättrad appliceringsleknik,

spridarulmstning, minskad dosering osv. Ekonomisk forskning enligt för
slagen --- , Växtförädlingsekologi-- , Ogräsbekämpning--

Växtskydd--- .

8.9 Sveriges lantbruksunviersitet: Många av de förslag som här redovisas
är var för sig inte nya. Styrelsen bedömer att området utgör tyngd
punkt i programmet om alternativa produkfionsformer i jordbruket. SLU
delar också SJFR: s uppfattning atl man övergångsvis bör avdela vissa
medel för de alternativa skolor som delvis baserar sin forskning på en
annan grundsyn än den gängse naturvetenskapliga.

---- mycket av den kunskap som kommer fram vid t. ex. SLU har ett

gemensamt intresse för alla odlare oberoende av inriktning.       

8.11 Lantbrukarnas riksförbund: Beträffande växtskyddsavsnittet bedömer LRF att väsentligt större insatser än vad som framgår av programmet behövs för alt ta fram underlag för en behovsanpassad bekämpning av

olika skadegörare.-- för del tekniska området (är) stora insatser

nödvändiga för att forskningsresultat skall kunna omsättas i tillverkning av ny ulmstning. I ett särskilt avsnitt listas önskemål om ett stort antal forskningsprojekt

rörande de alternativa odlingssyslemen.--------- LRF vill ifrågasätta

om det är rimligt att nu avsätta ett så stort belopp lill denna forskning som föreslås.

9 Husdjur

9.4 Statens naturvårdsverk:------ Det omfattande forskningsprogram

som föreslås på husdjurssidan förefaller     vara en vidareutveckling av

hittillsvarande forskning. En forskning om en alternafiv utveckling är
också här angelägen.- från kulturelit-vetenskaplig naturvårdssyn
punkt (vore det väsentligt) om lösningen på nötkreaturens hälsoproblem
åtminstone delvis stod att finna i betesgång utomhus under sommarhalv
året. "Hotet mol odlingslandskapet" i många delar av landet skulle i så fall
kunna bli mindre.

9.9 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer i de överväganden och förslag som SJFR redovisar under avsnittet.

---- av särskilt intresse är studier som belyser hur miljön och skötseln

påverkar djuren.--

9.11 Lantbrukarnas riksförbund:---- Det är angeläget att också utveck
lingen av byggnads- och andra tekniska lösningar bearbetas parallellt med
de biologiska frågeställningarna.

30

10 Trädgård Prop. 1985/86:74

10.2 Lantbruksstyrelsen: inom trädgårdsområdel vill styrelsen un
derstryka vikten av alt hänsyn las till trädgårdsnäringens problem även i
andra programområden än del särskilda irädgårdsprogrammet. Detta gäl
ler såväl den biologiska, tekniska som ekonomiska forskningen.

10.4 Statens naturvårdsverk:       trädgårdsfrågorna är av stor betydelse

då användningen av kemiska medel är speciellt stor inom trädgårdsnäringen.

10.13 Trädgårdsnäringens riksförbund:----------- intresset för alternativt od
lade (biodynamiskt, nalurenligl etc.) trädgårdsprodukler (har) varit och är
betydligt störte än för motsvarande jordbmksprodukter.  De aller
nafiva produktionsformerna har----- kommit att spela en förhållandevis

viktig roll i diskussionerna kring trädgårdsprodukternas kvalitet och nä
ringsvärde. --

------ det (är) av betydelse att forskningen för alternativa produktions
former inte begränsas till problem av gmndforskningskaraktär. Om mål
sättningen skall kunna uppfyllas inom rimlig tid, måste de områden inom
såväl yrkesodling som fritidsodling där behov av tillämpad forskning finns
ges hög prioritet.-

------ det (är) viktigt att trädgårdsnäringen också får del av de forsk
ningsinsatser som skall göras. De kvalitets- och sorteringsregler

som gäller för ätbara trädgårdsprodukter i vårt land har upprättats i samråd
mellan odling och handel. Reglerna utgår från produkternas yttre egenska
per. Vid odlingsmetod och insatser av l.ex. handelsgödselmedel eller
bekämpningsmedel fästes inget avseende. Eftersom alternativt od
lade produkter oftast betingar ett högre pris är del angeläget att konsumen
terna verkligen vet vad det är de betalar ett merpris för. Ett klarläggande i
denna fråga framstår för TRF som etl myckel angelägel forskningsområde.

11 Skogsbruk

11.3 Skogsstyrelsen: ekonomisk forskning, samhällsvetenskap och

beteendevetenskap behöver förslärkas vid den skogsvetenskapliga

fakulteten.--

Områdena naturresurspolitik och samhällsekonomi såsom val mellan
olika produktionsalternativ omfattande alla aspekter på skogsbmk således
även miljöfrågor synes behöva förstärkning.        

Forskning om del privata enskilda skogsbmket behöver förstärkas inom
många delområden.-

Inom området resursinventering- vill skogsstyrelsen särskilt fram
hålla dalainsamlingsfrågorna såsom inslmmenlutveckling, exempelvis för
tillväxt- och åldersbestämning, informationsbehandlingsfrågor saml att
riksskogstaxeringen i större utsträckning används för den långsiktiga mil
jöövervakningen skogslandskapet.  

31

Området virkesproduktion är det största forskningsområdet inom     Prop. 1985/86:74

den skogs vetenskapliga fakulteten. Området är av fundamental betydelse
---- . Inom området skogsskötsel på våta marker kan påpekas atl skogs
styrelsens forskningsfond tillsammans med SJFR nyligen gjort en större
satsning. En förstärkning av området mykologi och patologi tillstyrkes
men bör även omfatta entomologi och ges en klart fällinriktad profil.
Området främmande trädslag bör fömlom contorta-lall även omfatta andra

intressanta främmande trädslag, såsom exempelvis Picea mariana.       

(Området skogsföryngring) är av stor betydelse för skogsbmket och del är
viktigt alt föryngringsprogrammels intentioner fullföljs.     del är vä
senfiigt alt den traditionella skogliga produklionsforskningen fördjupas
genom en ökad satsning inom skogsfakultelen på exempelvis växtfysio
logi. --- Området virkeskvalitel och skogsproduktion behandlas ej av

utredningen men är av stor betydelse för skogsbrukets framlida lönsamhet m. m. och bör därför räknas till de prioriterade områdena.

Området teknik och förädling       är väl genomarbetat och tillstyrkes.

Skogsstyrelsen tillstyrker en ökad satsning på forskning om skogens och skogsbmkets historia i vårt land.

11.4 Statens naturvårdsverk: En av de gmndläggande teserna i programmet är atl virkesproduktionen kan höjas väsentligt, till i närheten av det

biologiska produktionstaket. Redan med dagens produktionsnivå

finns det etl anlal konfliktområden mellan olika synsätt på markens produktion av nyltigheter samt skogsbmkets påverkan på natur och miljö. -

-- För atl undvika att befintliga konflikter förstärks och/eller alt nya

fillkommer är del därför av största vikt att det inom varje prioriterat forskningsområde sker en fördjupad problemanalys av konsekvensema av nya metoder, såväl biologiska som tekniska, samt atl forskning inifieras kring detta inom ramen för respektive prioriterat område.

---- En förstärkning av den inhemska skogsekonomiska kompetensen

är---- angelägen även sett ur natur- och miljövårdssynpunkt. Det är

också viktigt atl intensifiera forskning och kompentensuppbyggnad kring
konsekvensberäkningar samt naturresurs-politik. Dessa forskningsområ
den är generellt sett försummade inom landet       .

När del gäller området skoglig resursinventering vill SNV särskilt beto
na betydelsen i SJFR: s förslag om alt den slåndortkartering som i dag
bedrivs inom ramen för riksskogstaxeringen permanentas.

---- SJFR föreslår en satsning mot fördjupad kausalforskning inom

alla de områden som berör en ökad virkesprodukfion. Från SNV:s utgångspunkt är del angelägel att en sådan kommer till stånd. SNV delar bedömningen att den skogliga forskningen hitintills varit inriktad på empiriska fältförsök där man avläst produktionseffekten av olika åtgärder utan

att kunna förklara vad som egentligen händer.      En kraftfull satsning

på en mer gmndläggande forskning i syfte atl förklara processer och mekanismer i del skogliga ekosystemet, vilket SJFR föreslår, är därför av största vikt.

Det är viktigt att forskningen kring virkesproduktionen inte blir enbart

32

produktionsinriktad utan får en sådan utformning att hela problemkom-     Prop. 1985/86:74 plexet belyses, inklusive en ökad virkesproduktions effekter på miljön. -

---- En förstärkning inom detta område (markforskningen) framförs

visserligen inom delområdet maximering av virkesproduktionen men förtjänar enligt SNV: s uppfattning dessutom en ställning som särskilt prioriterat delområde på samma sätt som fysiologin.

---- en intensifiering av forskningen kring skogsskötsel på våta

marker--- ligger i linje med pågående verksamheter på naturvårdsver
ket, t. ex. våtmarksinventeringen.

---- en intensifierad forskning rörande lövträdens produktion och

biologi---- är etl angelägel forskningsområde inte minst ur miljösyn
punkt.

---- Teknikutvecklingen, eller avsaknaden av sådan, (kommer) atl

verka styrande. Del är viktigt alt forskningen inom teknik och förädling bedrivs i mycket nära koppling till all övrig forskning inom skogsbmket.

11.9 Sveriges lantbruksunviersitet:  Programmet lar upp forsknings
områden som enligt styrelsen är ytterst angelägna. Den skogliga forskning
en i landet är eftersatt i förhållande till de stora ekonomiska och miljövär
den som skogen representerar.- Enligt styrelsens bedömning finns

här stora nationella fördelar atl vinna på en ökad forskningssatsning.
Särskilt angelägel synes en utbyggd forskning om del småskaliga skogsbm
kets utveckling vara. Styrelsen tillstyrker SJFR: s förslag under detta
avsnitt--- .

11.11  Lantbrukarnas riksförbund konstaterar med tillfredsställelse att pri-
vatskogsbmkets specifika problem nu filldelas en större roll. Forskning
inom området samhället, företagel och skogen är av stort intresse för

skogsnäringens utveckling. det forskningsprogram för det privata

skogsbmket som skogsstyrelsens forskningsnämnd nyligen har låtit utar
beta (bör uppmärksammas).

------ det (är) positivt atl utveckling av ett mer slåndortanpassat skogs
bmk betonas.--

11.12---------------------------------------- Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen:       tillstyrka det

skogliga forskningsprogrammets huvudsakliga inriktning och omfattning.
---- Vi uppfattar forskningsförslaget som ett ramprogram som i kom
mande steg skall styras och preciseras lill detaljprojekl--- .       

Programmet (Samhället, förelagen och skogen) beskriver för skogsnäring
en intressanta problemkomplex, vilka dock är svårbedömda genom att
arbetsuppgifterna ofta ligger på gränsen mellan forskning och utrednings
arbete eller på gränsen mellan forskningsinstitutioner och förelagens egna
planerade eller operativa avdelningar. Forskningen inom området bör i
första hand inriktas mot alt utveckla systematiska "tankemodeller" och
planeringsinslmment- .----

------ ett sakfel i sista stycket på sidan 161. Nu aktuella hushållnings
planer för stats- och bolagsskogama innebär inte alt avverkningsnivån 33

måste sänkas.-- understryka vikten av att resurser säkerställs för     Prop. 1985/86:74

riksskogstaxeringens genomförande och utveckling.       

Delta forskningsområde (virkesproduktion) är naturligtvis centralt i hela
satsningen på en bättre skogsproduktion. Forskningsområdet karakterise
ras av en frisk nyländning. Man talar om del "ståndortsanpassade

skogsbmket"--- .---- nya avancerade kunskaper i de gmndläggan
de biologiska, kemiska, fysiologiska osv. ämnena alltmer (har) kommit in i
och öppnat nya möjligheter inom de traditionella skogsproduktionsäm
nena. Man kan tala om en tyngdpunktsförskjutning i skogsbmket från en

tekniskt betonad utveckling mot biologin.   Det är viktigt med goda

kunskaper om de skador och skadegörare som kan uppträda och ett nära samarbete mellan denna forskning ocji den,trdftionella skogsskölselforsk-ningen.

12 Finansiering, m. m.

12.2 Lantbruksstyrelsen: I de redovisade kostnaderna för forskningsprogrammet har beräknats 4,5 milj. kr. för områdena växtskydd, odlingssys-lem, systemanalys och fytokemi. Lantbruksstyrelsen vill här ifrågasätta om den del av dessa medel, som kan avsättas för forskning inom växt-skyddsområdet, är tillräckliga för all ge några mera betydande framsteg vad gäller bättre resistent sortmaterial. Styrelsen gmndar detta på bedömningar som gjorts inom växtförädlingsnämnden. Enligt dessa har storleksordningen 20 milj. kr. bedömts nödvändiga om ambifionsnlvån skall vara någorlunda hög i fråga om olika mål och den tid inom vilken de skall

uppfyllas.--- Styrelsen vill hämtöver vad gäller växtskyddsområdel

framhålla betydelsen av att nya resurser tillförs för ett intensifierat lilveck-lingsarbete med informationssystem varigenom forskningsresultat inom området kan nå en bredare och snabbare lillämpning.

Medel har föreslagits specialdestineras till forskning om allemativa odlingsformer. Styrelsen delar här SJFR: s principiella åsikt att sådan forskning bör vara en naturlig del av forskningen inom olika huvudområden. -

-- Bristen på kunskap är dock i nuläget ett stort problem i rådgivningen

om denna odling. Det är därför i ett inledningsskede såsom föreslås angeläget alt särskilda forskningsresurser övergångsvis avdelas för alt utveckla de alternativa odlingsformerna.

---- Det är---- viktigt all anpassning och rådgivning sker så atl de

miljöanpassade lösningarna hela fiden är konkurrenskraftiga. Behoven av administrativa regleringar kan då till betydande del reduceras. Uppbyggnad av kompetens för rådgivning och annan förelagsutveckling måste ske parallellt med att nya problem bearbetas inom forskningen. En viktig förutsättning för denna process är alt fillräckliga och i vissa fall ökade resurser för rådgivning inom berörda ämnesområden står till förfogande.

---- Styrelsen vill i detta sammanhang understryka att del är viktigt

att redan vid planeringen av forskningen beakta den efterföljande rådgiv
ningen, bl. a. i fråga om presentation av resultaten. 34

12.3                       Skogsstyrelsen:        en ökad andel av forskningsmedlen måsle sal-     Prop. 1985/86:74

sas direkt lill insfitutionerna vid skogsfakulteten. Detta ger en stadga åt

forskningen och en möjlighet att långsiktigt bygga upp de kompetenser som behövs.

Skogsstyrelsen finner den föreslagna nivån på skogsforskningsinsat
serna snarast i underkant.  

När det gäller fördelning av medel inom området Ökad virkespro
duktion efterlyser skogsstyrelsen en tydligare prioritering och koncentra
tion lill några nyckelområden. Exempel på sådana områden är miljööver
vakning vid riksskogstaxeringen, löv- och blandskogens produktion och
skötsel inklusive markanvändningsfrågor vilket bör utgöra en huvudkom
ponent i skogsforskningen i södra Sverige, bioteknik, väderleksvarialio-
nemas samt luftföroreningarnas effekt på skogen och skogsmarken.     

12.4                                 Statens naturvårdsverk:      den delvis nya inriktningen av jord-

bmksforskningen kräver att rådgivningen anpassar sig till de nya förhållan
dena --- .--- också---- en förstärkt rådgivning på företagsnivå är

behövlig.

SNV vill vidare peka på det stora behovet av översyn av den utbildning
som ges vid länt- och skogsbmksskolorna och SLU.        

SNV vill även stryka under betydelsen av atl Sverige hjälper fill alt

utveckla odlingsmetoder som kan ge ett bättre jordbruk i u-länder.       

---- Det är---- naturligt all tyngdpunkten i den forskning som blir

resultatet av programförslaget kommer att förläggas till SLU. Det är emel
lertid också angeläget att ansträngningar görs att även knyta forskare vid
andra universitet till genomförandet av programförslaget.

SNV tillstyrker alt SJFR får etl övergripande planerings- och genomfö
randeansvar. Naturvårdsverket finner del därvid lämpligt atl verket tillde
las planerings- och genomförandeansvar i de delar som avser renodlat
miljörelaterad forskning. För detta talar den kompetens i miljöfrågor som
finns direkt inom SNV och indirekt i form av forskare finansierade av
SNV. Del vore inte välbetänkt att ge SNV och SJFR ett delat ansvar för
den miljörelaterade skogs- och jordbruksforskningen.      

Delområden i programförslaget som lämpligen bör tillföras SNV är de
delar som berör-- (Landskap, flora och fauna och luftföroreningar).

12.6 Styrelsen för teknisk utveckling anser att man vid en resursför
delning mellan forskningsområdena beaktar även livsmedelskvalilel och
därmed sammanhängade forskning.---

---- För etl optimalt resursutnyttjande torde del dock bli nödvändigt

att identifiera samarbetsmöjligheler även utanför de klassiska SLU-re-
viren.----

STU avser inte själv prioritera jord- och skogsbrukels tekniska utvecklingsverksamhet utifrån ett induslripolifiskt perspekfiv. Däremot är STU villigt att i samverkan med SJFR planera och genomföra ett lämpligt utvecklingsprogram för att komplettera den föreslagna forskningsinsatsen

om särskilda medel filiförs STU.

35

12.7------------------------ Forskningsrådsnämnden:    Generellt kan alltså sägas att en ana-     Prop. 1985/86:74

lys av alternativ odling ej enbart bör stanna vid själva produktionsfasen.

Själva infogandet av produktionssystemet i en samhällelig ram får inte glömmas när FoU-insalser planeras och vägs mol varandra.

---- (del är) lämpligt all SJFR får ett huvudansvar. Del är dock viktigt

alt betona del stora behovet av ett brett samarbete inte bara över högskolan i sin helhet på det forskningsutformande planet utan också då det gäller samverkan mellan olika forskningsfinansiärer.

12.8-------------------------------- Naturvetenskapliga forskningsrådet:       Det bör påpekas atl även

vid övriga universitet och även inom andra organ bedrivs omfattande
forskning med klar anknytning till skogs- och jordbmk. —

Ur en synpunkt ter sig del föreslagna programmet som ett minimipro-gram, nämligen om man jämför med del stora behov av ny och fördjupad

kunskap som föreligger. NFR ser ytterst positivt på denna satsning

på forskning inom ett brett och viktigt område, i synnerhet de biologiska
delarna, som rådet bedömer som väl genomförbara och synnerligen ange
lägna. --- Fördelningen av forskningsmedel måsle ovillkorligen anför
tros organ, som har visat kompetens och förmåga att från vetenskapliga
kvalitelssynpunker granska och prioritera forskningsprojekt av olika slag.
Man bör vidare absolut inte från början hårt reglera och organisera forsk
ningen. Istället bör man satsa på forskarnas egen kreativitet och intresse

för olika uppgifter.-- Anslagsfördelning bör alltså då också ske via

organ, som inslmkfionsmässigt har denna princip för anslagsfördelningen,

dvs. rådsorganisalioner.- NFR har tidigare i andra yttranden starkt

betonat viklen av att markekologisk forskning och ämnet marklära båda av
cehlral betydelse i forskningsprogrammet blir fast etablerade även vid
andra universitet än SLU.

I den föreslagna budgeten avsätts sammanlagt 5 milj. kr. för utrustnings-ändamål. Enligt NFR:s erfarenhet av utrustningsbehovet vid dagens forskning inom fysiologi, genelik och molekylärbiologi är denna summa uppenbart otillräcklig satt i relation till den satsning på forskningen inom dessa områden som förutses i programmet.

12.9--------------------------- Sveriges lantbruksuniversitet:  de beräknade kostnaderna för

programmet är realisfiska. Det är inte--- möjligt all SLU i varje

fall på kort sikt genom omfördelningar utöver de sparmål regeringen uppsatt för lantbruksuniversitetet i nämnvärd utsträckning skall kunna omfördela medel lill den utökade ambitionsnivå programmet ger uttryck för. Självfallet måste SLU ha ambitionen att på längre sikt medverka till

programmets långsikliga finansiering. Genom sin kompetens att

bedöma vetenskapliga projekt är SJFR väl lämpat att påla sig ansvaret för
programmets genomförande.

12.11 Lantbrukarnas riksförbund: SJFR antyder alt medel från näringen
skulle kunna komma ifråga för finansiering av programmet för allernafiva
produktionsformer. LRF vill bestämt avstyrka detta med hänvisning till
dels samhällets ansvar för en gmndläggande forskning, dels riksdagens 36

beslut angående användning av avgifterna på handelsgödsel och kemiska     Prop. 1985/86:74
bekämpningsmedel. I del sammanhanget påtalar LRF ånyo all avgiftsutta
get fungerar som en beskattning av lantbruket.    del (kan) vara

naturligt att omfördela nu inflytande skogsvårdsavgifter till såväl SJFR: s program som det refererade programmet för forskning kring privatskogsbruket.

---- rådgivningen är väsentlig för att forskningsprogrammets resultat

skall komma till användning. LRF konstaterar alt del nu är hög tid

att staten upphör med den sedan flera år pågående avmstningen av rådgiv
ningen vid lantbmksnämnderna.     

12.12 Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen:    tillstyrka atl

forskningsinformationen på det skogliga området förstärks för att säkerställa all nya forskningsresultat snabbi och effektivt når ul i del praktiska

skogsbruket.-- de forskningsresurser som behöver tillföras (måste) i

allt väsentligt-- utgöras av nya medel och ej kan finansieras genom

omfördelningar.

Utredningen pekar på olika finansieringskällor, bl. a. medel från skogs
industrin. I sammanhanget bör erinras om att skogsindustrin i betydande
grad och under senare år till allt större andel deltager i finansieringen av etl
antal branschforskningsinstitut inom skogssektorn samt bl. a. genom Stif
telsen Skogsbmkets Forskningsfond (återförda gödselmedel) finansierar
forskning och utveckling inom ett anlal högt prioriterade områden. Det är
därför knappast realistiskt att i detta sammanhang i betydande grad påräk
na utökade särskilda medel från skogsindustrin.   

Vi delar också utredningens uppfattning all en flaskhals vid en forsk
ningsexpansion av detta slag är tillgången på väl utbildad kompelens.   

- Del är viktigt alt säkerställa en kontinuerlig rekrytering av forskarkom
petens inom centrala skogliga ämnen         .

En successiv uppbyggnad av programmet bör emellertid inte hindra alt
skogsforskningen redan under innevarande budgetår förstärks på det sätt
SJFR föreslår,--

---- vill vi------ avstyrka alt en kommande förstärkning av den

skogliga forskningen ges karaktären av en särskild program- eller projekt-
aktivitet där SJFR har det övergripande ansvaret för genomförandet. Vi
förordar istället en enklare handläggning där förstärkningen sker via befint
liga mfiner för planering och anslagsframställning inom ramar som, med
stöd av utredningen, särskilt kan anges. Detta innebär att vi finner det
särskilt angeläget all nya resurser i största möjliga utsträckning direkt
tillförs såsom fasta basresurser vid de inslitufioner där arbetet skall ut
föras. --- Den hittillsvarande utvecklingen beträffande SLU: s finansi
ering, med allt högre andelar av extern finansiering och krympande drifts
medel för de fasta forskningsresurserna, är olycklig.       

Medel bör naturligtvis även tillföras forskningsrådet.     

12.13 Trädgårdsnäringens riksförbund                                                  (finner) det till trädgård av
satta beloppet av Imilj. kronor av totalt 22,5 respektive 50milj. kronor
alltför blygsamt. Ett väsentligt störte belopp bör anslås till trädgärdsforsk- 37

ningen.---

Bilaga 3 1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 6 och 7§§ lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall ha följande lydelse.

Prop. 1985/86:74

Nuvarande lydelse

Avgift (gödselmedelsavgift) skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning inom landet eller vid införsel lill landet av varor hänförliga till tulkaxenummer 31.02-31.05, i det följande benämnda gödselmedel.

Föreslagen lydelse

1 §

Avgift (gödselmedelsavgift) skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning inom landet eller vid införsel till landet av kaliumnilrat hänförligt tiU tulltaxe nummer 28.39 samt varor hänförliga lill tulllaxenummer 31.02, 31.03 och 31.05, i det följande benämnda gödselme-dd.

2§

Avgift skall erläggas med 30 öre för varje helt kilogram kväve och 60 öre för varje helt kilogram fosfor i gödselmedlet, om andelen kväve respektive fosfor i medlet är minst två procent.

Avgift skall erläggas med 30 öre för varje helt kilogram kväve och 60 öre för varje helt kilogram fosfor i gödselmedlel, om andelen kväve respektive fosfor i medlet är minst fyra procent.

Avgift skall inte erläggas för gödselmedel i form av tabletter, pastiller eller dylikt eller i förpackningar med en bmltovikt som inte överstiger 10 kilogram.

6§

Tillverkare som avses i 4§ 1 skall vara registrerad som avgiftsskyldig hos statens jordbruksnämnd.

Den som inför gödselmedel fill landet för yrkesmässig återförsälj-ning i störte omfattning kan efter ansökan registreras som avgiftsskyldig hos statens jordbmks-nämnd.

Den som inför gödselmedel fill landet i större omfattning kan efter ansökan registreras som avgifts-skyldig hos statens jordbmks-nämnd. Om det finns särskilda skäl, kan även annan som inför gödselmedel registreras som avgiftsskyldig.

7§ I deklaration enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter får avdrag göras för avgift på sådana gödselmedel

1.   som har förts ut ur landet eller förts till svensk frihamnn för annat
ändamål än att användas där,

2. för vilka avgiftsskyldighel enligt denna lag tidigare har inträtt,

3. som har ålertagits i samband med återgång av köp,

4. som har sålts för förbmkning för annat ändamål än att användas som växtnäring.

38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86:74

5. som har sålts med förlust för den avgiftsskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen.

Avdrag enligt första stycket 5 får göras med belopp som svarar mot så stor del av avgiften som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning åter lämnas för avgiften på det gödselmedel som betalningen avser.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1986.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets område' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§ Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller költbesiktningsbyrå erlägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid költbesiktning enligt lagen (1959:99) om költbesiklning m. m. (slakldjursavgifl),

b) mjölk som användes av mjölkproducenl vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som fillverkats i mejeri, margarinosl som ej tillverkats i mejeri,

d)   smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfell men
utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för
grädde, om varan ej skall förbmkas i tillverkarens hushåll,

e)   vete och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn, flingor eller
liknande produkt,

O stärkelse eller slärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis, h) fett, fel olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller

ur feltråvara, hänförlig till tulilaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fettva-

mavgifl),

' Lagen omtryckt 1984: J99.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865.
 Senaste lydelse 1984:559. 39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86:74

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes ur frön och fmkler,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxenummer 19.02 eller 23.04,

k) produkt, hänförlig till tulllaxenummer 21.07 B,

1) naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatil och fosfalkrita hänförliga lill tulllaxenummer 25.10, ammoniak hänförlig till tulltaxenummer 28.16, kalium- och kalciumpolyfosfaler (inbegripet meta- och pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhy-drogenfosfal (dikalciumfosfal) hänförliga lill tulllaxenummer 28.40 saml gödselmedel och andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31.01-31.05.

1) naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita hänförliga lill tulltaxenummer 25.10, ammoniak hänförlig till tulltaxenummer 28.16, kaliumnilrat hänförligt till tulltaxenummer 28.39, kalium- och kalciumpolyfosfaler (inbegripet meta-och pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfal) hänförliga till tulltaxenummer 28.40 samt gödselmedel och andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31.01 -31.05.

Denna lag träder i kraft den I april 1986.

40

Innehållsförteckning Prop. 1985/86:74

Proposition ........................................................ .... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll   ..................... 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985 2

1 Inledning.......................................................... .... 2

2 Allmänna överväganden   ................................... .... 3

3 Forskning rörande jordbmk och trädgårdsnäring   ..... 4

4 Rådgivning i jordbmket   ..................................... .... 9

5 Särskilda projekt på miljövårdens område   ............. 10

6 Finansiering   ................................................... .. 13

7 Lagstiftningsfrågor   .......................................... .. 14

8 Hemställan   .................................................... .. 15

9 Beslut   ........................................................... 15

Bilaga I Skogs- och jordbmkets forskningsråds (SJFR) sammanfatt
ning av rådets rapport med forskningsprogram för alterna
tiva produktionsformer i jordbmket och trädgårdsnäringen
saml ett långsiktigt tvärvetenskapligt program för skogs
forskning   ...............................................     16

BUaga 2 Sammanställning av remissyttranden över skogs- och jord
bmkets forskningsråds förslag till program för forskning
rörande alternativa produktionsformer i jordbmket och
trädgårdsnäringen och för långsiktig tvärvetenskaplig skogs
forskning   ...............................................     20

Bilaga 3 Lagförslag   ............................................     38

Norstedts Tryckeri, Stockholm 19

41