Regeringens proposition 1985/86:61

om skärpta avgasreningskrav för

personbilar, m.m. 1985/86:61

Regeringen föreslär riksdagen atl anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 november 1985.

På regeringens vägnar

OlofPalme

Ingvar Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas vissa riktlinjer för införande av skärpta avgasreningskrav för personbilar. Riktlinjerna innebär att avgasreningskrav som motsvarar gällande federala krav i USA införs i Sverige frivilligt för 1987 och 1988 års bilmodeller och obligatoriskt fr. o. m. 1989 års modeller. För alt främja införandel av blyfri bensin föreslås vidare en differentiering av bensinskatten så att skatten pä blyfri bensin blir lägre än på blyad bensin fr.o.m. den I januari 1986.

1 Riksdagen 1975/85. I saml. Nr 61

Prop. 1985/86: 61 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1985

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsråden I. Carlsson och Feldt

Proposition om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m.

Statsråden I. Carisson och Feldt anmäler förslag om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m.

Statsrådet 1. Carlsson hemställer alt regeringen genom proposition föreslär riksdagen atl anta de förslag som han och statsrådet Feldt har lagt fram.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un-derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1 och 2.

Bilagal Prop. 1985/86:61

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1985 Föredragande: statsrådet I. Carlsson

Anmälan till proposition om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m.

1 Inledning

I prop. 1984/85:127 om program mot luftföroreningar och försurning redovisades en rad åtgärder för alt bl. a. minska de svenska utsläppen av olika försurande ämnen, däribland bilavgaser. Riksdagen (JoU 1984/85:28, rskr 275) fann del angelägel all detta program fullföljdes i möjligaste mån.

I den regeringsförklaring som lämnades vid riksmötets öppnande har regeringen angett målet alt alla nya personbilar skall vara försedda med katalytisk avgasrening vid utgången av innevarande mandatperiod.

Jag redovisar i del följande vissa förslag till åtgärder för all fullfölja handlingsprogrammet och målet i regeringsförklaringen i de delar som avser skärpning av avgasreningskraven för personbilar och införande av blyfri bensin.

2 Föredragandens överväganden 2.1 Allmänna utgångspunkter

De åtgärder som redovisas i regeringens program mot luftföroreningar och försurning innebär bl. a. att skärpta avgasreningskrav för personbilar mot svarande de amerikanska kraven införs sä snart det är praktiskt möjligt, dvs. frivilligt redan fr.o.m. 1987 års modeller och obligatoriskt fr.o.m. 1989 års modeller. I programmet framhålls betydelsen av atl de svenska åtgärderna samordnas med den internationella utvecklingen.

Bilar för bensindrift som i dagsläget klarar de aktuella avgaskraven är utrustade med katalytisk avgasrening. En sådan teknik förutsätter tillgång lill biyfri bensin, vilken f n. finns endast i en begränsad omfattning pä den svenska marknaden. Programmet innebär därför också att blyfri bensin görs allmänt tillgänglig. Sådan bensin kan enligt programmet vara tillgänglig i ett rikstäckande nät av bensinstationer över hela landet från sommaren

Prop. 1985/86: 61 1986. Vidare skall blyfri bensin fr. o. m. den 1 juli 1987 tillhandahållas vid alla bensinstationer i landet med undantag för stationer med endast en pump.

Som framhålls i programmet är det frän hälso- och miljöskyddssynpunkt nödvändigt att bilavgasutsläppen kraftigt minskar. Samtidigt är det angeläget med en internationell harmonisering av beslämmelserna pä bilavgas-området. För atl påskynda införandel av effektiv avgasrening och blyfri bensin och för all söka åstadkomma en internationell samordning vad gäller utformning och tillämpning av reglerna log den svenska regeringen under år 1984 initiativ till internationella möten i Stockholm. Detta initiativ resulterade i atl en minislerdeklaralion undertecknades den 5 juli 1985 i Stockholm av älta länder, nämligen Danmark, Finland, Kanada, Liechtenstein, Norge, Schweiz, Sverige och Österrike. Representanter för Nederländerna, Väiittyskland och EG-kommissionen dellog även i ministermötet men valde att inte underteckna deklarationen. Ministerdeklarationens innebörd är att ett samarbete skall ske när det gäller utarbetandet och tillämpningen av internationellt harmoniserade avgasreningskrav för olika fordonskategorier. Prioritet skall ges ål avgasbeslämmelser för personbilar för vilka de amerikanska kraven förordas.

Av de länder som har undertecknat ministerdeklaralionen har Kanada, Schweiz och Österrike fattal beslul om införande av sådana avgasreningskrav som gäller i USA.

EG:s ministerråd har under år 1985 behandlat förslag om skärpning av EG:s direktiv om avgasrening på personbilar. Under perioden den 1 oktober 1988 - den 1 oktober 1993 föresläs medlemsländerna fä införa vissa specificerade skärpta gränsvärden för utsläpp av koloxid, kolväten och kväveoxider vid prov enligt en särskild europeisk provmelod. Förslagel gäller inte mindre personbilar. EG har även beslutat om införande av blyfri bensin. Senast år 1987 avser EG besluta om skärpta gränsvärden för bilar med en slagvolym mindre än 1,4 liter att lillämpas fr. o. m. år 1993 samt om provning vid högre hastigheter.

Från hälso- och miljöskyddssynpunkt är de föreslagna EG-kraven inte i alla delar lika långtgående som USA-kraven.

Med utgångspunkt i handlingsprogrammet har enligt bestämmelserna i GATT och EFTA från Sveriges sida notifiering sketl av de åtgärder som behöver vidtas för atl genomföra skärpta avgasreningskrav för personbilar. I notifieringen har redovisats atl den svenska regeringen i enlighet med de förslag som lagts fram av bilavgaskommillén i betänkandet (SOU 1983:27) Bilar och renare luft och i senare skrivelse lill regeringen den 7 december 1983 avser alt införa avgasreningskrav som motsvarar gällande federala krav i USA.

I notifieringen har också redovisats atl den svenska regeringen avser alt införa bestämmelser om blyfri bensin som bl. a. innebär förbud mot import och tillverkning av blyad regularbensin fr. o. m. den 1 januari 1986.

Med anledning av notifieringen har bl. a. överiäggningar skett med EG-
kommissionen. Därvid har kommissionen tagit upp frågan om ömsesidigt
godkännande av certifikat eller typgodkännanden för nya biltyper och
4 dispensmöjligheler från de obligatoriska kraven.

2.2 Skärpta avgasreningskrav för personbilar ""P- 985/86:61

När del gäller alt förverkliga tidigare gjorda principiella ställningstaganden om skärpta avgasreningskrav måste nu läggas fast vilka krav som skall gälla i Sverige. Min uppfattning i den frågan är att biltyper som tillverkas och godkänns för den federala amerikanska marknaden också skall kunna användas i vårt land. Därigenom kommer den bästa avgasreningsteknik som i dag finns i produkfion att kunna utnyttjas lill fördel för vår miljö, samtidigt som vi når en harmonisering med en stor bilmarknad. Del är därför viktigt att de svenska kraven i praktiken blir likvärdiga med vad som gäller i USA. En anpassning av administrativa rutiner m.m. kan dock behöva göras.

I fråga om gränsvärden för utsläpp innebär de federala amerikanska kraven följande. Utsläppen fär uppgå högst till 2,1 gram koloxid, 0,25 gram kolväten, 0,62 gram kväveoxider, 0,124 gram partiklar samt 2,0 gram avdunstade kolväten vid sådana prov som anges i de amerikanska beslämmelserna. Gränsvärdena skall klaras av personbilar som är upp lill fem år gamla eller som körts högst 80000 km. Dessa gränsvärden har redovisats i den notifiering som gjorts från svensk sida och har varit i kraft federalt i USA fr. o. m. 1981 års bilmodeller. Gränsvärdet för parlikelulsläpp tillämpas dock i USA först fr.o.m. 1987 års bilmodeller. Utöver bestämmelser om gränsvärden och provmetoder finns det federala bestämmelser om bl. a. hållbarhet, efterkonlroll och tillverkaransvar.

Jag förordar således att vi i Sverige beträffande den framtida avgasreningen på personbilar skall tillämpa samma krav som lillämpas federalt i USA. Av hälso- och miljöskyddsskäl bör de nya kraven genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Hänsyn måste därvid bl. a. tas till de förutsättningar bilindustrin har atl snabbt anpassa sig till de nya kraven. Också tidsplanen för införande av blyfri bensin är av betydelse i sammanhanget. När de detaljregler som behövs för att genomföra skärpta avgasreningskrav skall utarbetas, bör i enlighet med den ministerdeklaration som jag redovisat tidigare europeiskt och vidare internationellt samarbete ske.

Del är enligt min bedömning inte möjligt atl göra de skärpta avgasre
ningskraven obligatoriska för 1987 och 1988 års bilmodeller. Beträffande
dessa bör såsom anges i programmet mol luftföroreningar och försurning
dock sådana åtgärder vidtas alt personbilar som uppfyller de nya skärpta
avgasreningskraven fillhandahålls i största möjliga utsträckning. Mol bak
grund av del underlag som nu slår lill buds bedömer jag alt omkring en
tredjedel av de nya personbilarna av 1987 och 1988 års modeller kan
uppfylla de nya avgaskraven. Huvuddelen av dessa bilar kommer sanno
likt atl vara av 1988 års modell. För all en så stor försäljning av bilar med
effektiv avgasrening skall kunna uppnås erfordras all försäljningsskatten
(bilaccisen) för personbilar av 1987 och 1988 års modeller differentieras.
En utgängspunkt för denna differentiering är min bedömning av försälj
ningen av katalytiskt avgasrenade bilar under frivilligperioden. En annan
utgångspunkt är atl effekten på statsbudgeten skall vara neutral. Regering
en har nyligen uppdragit ål kommerskollegium alt notifiera en differentie
ring av bilaccisen i GATT och EFTA. Chefen för finansdepartementet 5
kommer senare atl redovisa frågan om differentieringen av bilaccisen.

Prop. 1985/86:61 För 1989 och senare års modeller bör de nya skärpta avgaskraven

tillämpas obligatoriskt. Denna övergångstid bör enligt min uppfattning vara tillräcklig för atl bilindustrin i allmänhet skall kunna genomföra erforderlig planering, anskaffa komponenter och ställa om produktionen.

Ett införande av nya, skärpta avgasreningskrav i enlighet med de riktlinjer jag nu har redovisat kräver lagstiftningsåtgärder av olika slag. De nödvändiga beslämmelserna bör enligt min mening samlas i en särskild bilavgaslag och i tillämpningsföreskrifter till denna. Däri bör regleras bl. a. frågor om di;;penser och avgifter saml tillverkarens skyldighet att vidta rättelseätgärdier när bilar inte uppfyller avgasreningskraven. Dessa föreskrifter komn-ier atl notifieras i GATT och EFTA.

Etl förslag till bilavgaslag har nyligen granskats av lagrådet. Med anledning av de synpunkter lagrådet framfört ifråga om den lagstiftningsteknik som tillämpats kommer jag all låta överarbeta förslaget för atl detta efler förnyad lagrådsgranskning skall kunna läggas fram för riksdagen senare.

Föreskrifterna i bilavgaskungörelsen (1972:596) om de nuvarande svenska avgasreningskraven har meddelats med stöd av lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer. I avvaktan på en ny särskild bilavgaslag bör del bemyndigande som finns i gällande lagstiftning kunna utnyttjas för de föreskrifter som nu behöver meddelas för att de nya skärpta avgasreningskraven skall kunna införas enligt den tidsplan jag presenterat. Jag avser därför att så snart riksdagen tagit ställning till de riktlinjer jag nu redovisat återkomma till regeringen med förslag lill föreskrifter om avgasgodkännande och kontroll av bilar enligt de nya kraven.

2.3 Blyfri bensin

Som jag inledningsvis angivit förutsätter de nya skärpta avgasreningskraven att blyfri bensin finns tillgänglig. Jag kommer senare i dag all föreslå regeringen all med stöd av lagen (1985:426) om kemiska produkter besluta om förbud mot import och tillverkning av blyad regularbensin för användning inom Sverige fr. o. m. den Ijanuari 1986. Fr.o.m. den 1 juli 1987 skall det vara förbjudet att sälja blyad bensin vid tankslällen med flera bensinpumpar, om inte blyfri bensin samtidigt tillhandahälls. Dessa bestämmelser avses las in i en ny förordning om molorbensin.

Blyfri bensin kan användas av 25—30% av bilarna i den nuvarande svenska bilparken. Vidare kommer blyfri bensin att ingå i den 96-oklaniga s.k. mediumkvahleten, som består av en blandning av regular- och pre-miumbensin. Blyfri bensin kommer successivt all införas vid bensinstationerna under perioden den 1 januari 1986-den 30 juni 1987. Relativt snart efter införandet av blyfri bensin i hela landet kan förbrukningen av blyfri bensin uppgå till omkring hälften av hela bensinförbrukningen. Förbrukningen av blyfri bensin kommer därefter att öka i takt med att nya bilar som skall köras på blyfri bensin tillförs bilparken.

Del kan i glesbygder bli länga-avstånd mellan bensinstationer som till
handahåller blyfri bensin. Komplettering av befintliga tankslällen med
6 endast en bensinpump kan därför behöva övervägas i samband med infö-

randel av de obligatoriskt skärpta avgasreningskraven. Redan i dag finns Prop. 1985/86:61 det möjligheter till statligt stöd till sådana anläggningar. Utvecklingen bör följas med uppmärksamhet och eventuella behov av ytterligare åtgärder bör studeras.

Chefen för finansdepartementet kommer senare att redovisa ett förslag om en differentiering av bensinskatten, innebärande att skatten på blyfri bensin fr. o. m. den Ijanuari 1986 blir 16 öre lägre per liter än skatten på annan bensin. Jag utgår från atl skalledifferenlieringen kommer att slå igenom i konsumentpriserna. Det fär ankomma pä statens pris- och kartellnämnd att särskilt följa prisutvecklingen på bensinmarknaden.

Det är nödvändigt atl information ges till landels bilägare om den förestående omställningen av bensinkvaliteterna och om de nya skärpta avgasreningskraven. Jag har därför uppdragit ål naturvårdsverket att i samarbete med övriga berörda organ svara för de informationsinsatser som behövs.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer om avgasreningskrav för personbilar som jag har redovisat.

Prop. 1985/86:61 Bilaga 2

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1985. Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till proposition om skärpta avgasrenitigskrav för personbilar, m. m.

Beskattningen av blyfri bensin, m. m. 1 Inledning

I det föregående har lämnats en redogörelse för de åtgärder regeringen föreslår mot luftföroreningar och försurning. Åtgärderna innebär skärpta avgasreningskrav för personbilar, och en av huvudpunkterna i förslaget är en övergång till blyfri bensin. Särskilda åtgärder föreslås för att säkerställa all blyfri bensin skall bli tillgänglig över hela landet. Jag ämnar i det följande ta upp frågan om en differentiering av bensinskatten för att ytterligare främja introduktionen av blyfri bensin. Vidare tar jag upp frågan om en differentiering av försäljningsskatten pä motorfordon. Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet I. Carlsson.

2 Gällande bestämmelser

Nu gällande bestämmelser om motorbensin finns i lagen (1973:329) och kungörelsen (1973:334) om hälso- och miljöfarliga varor. Lagen om hälso-och miljöfarliga varor ersätts fr.o.m. den 1 januari 1986 av lagen (1985:426) om kemiska produkter. I anknytning till den nya lagstiftningen kommer atl utfärdas bl. a. en förordning om molorbensin, som ersätter de motsvarande bestämmelserna i kungörelsen. Den nya förordningen avses innehålla bl. a. en definition av blyfri bensin saml bestämmelser om import, tillverkning och överlåtelse av motorbensin, m. m.

Bensinskatt utgår enligt lagen (1961:372) om bensinskatt med f n. 2 kr. 27 öre per liter. Skattesatsen är densamma oavsett bensinkvalilelen. Blandas bensin med motoralkohol, såsom metanol, etanol eller högre alkoholer, räknas skatten för den inblandade motoralkoholen dock ul efter den lägre skattesats som gäller för alkoholen, 80 öre per liter.

Utöver bensinskatt tas på bensin, dock inte motoralkohol, ul en avgift med 6 öre per liter enligt lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol.

3 Differentiering av bensinskatten

Mitt förslag: Bensinskatten differenfieras så alt skatten på blyfri bensin blir 16 öre lägre än skatten på annan bensin. Första steget i omläggningen las den 1 januari 1986, då skatten för blyfri bensin sänks med 14 öre per liter och skatten på annan bensin höjs med 2 öre per liter. Nästa steg las den 1 juli 1987, då skatten på blyfri bensin föreslås bli 8 öre per liter lägre och skatten på annan bensin 8 öre per liter högre än den är i dag.

Skäl för mitt förslag: Som statsrådet I. Carlsson tidigare har redovisat är det angeläget att introduktionen av blyfri bensin på den svenska marknaden kan komma igång så snart som möjligt. Redan nu skulle en betydande del av den svenska bilparken kunna användas med blyfri bensin. När kalalysalorförsedda bilar börjar användas måste tillgången på blyfri bensin vara betryggande. För att uppnå en så vid försäljning och användning av den blyfria bensinen som möjligt är det viktigt alt denna kan säljas på gynnsamma villkor. För att åstadkomma detta erfordras enligt min mening särskilda åtgärder. En differenfiering av bensinskatten till förmån för den blyfria bensinen bör därför komma till stånd. För alt en bensinskattedifferentiering skall ge önskad effekt på försäljningen av blyfri bensin fordras alt differentieringen slår igenom även i prissättningen på bensin. Delta är en fråga som statsrådet I. Carlsson tagit upp särskilt.

Produktkostnaden för den nya blyfria bensinen är ca 10 öre högre per liter än för blyad bensin. Skillnaden i produklkostnader är dock beroende av oktanlalet hos jämförda bensinkvaliteter. Den blyfria bensinen kommer all få oklantal 95. Blyad bensin avses komma atl säljas dels i form av premiumbensin med oktantal lägst 98, dels i form av en blandning av blyfri 95-oktanig bensin och blyad premiumbensin. Enligt min mening är det motiverat att differentiera skatten mellan blyfri och blyad bensin med åtminstone det belopp som motsvaras av skillnaderna i produklkostnader, dvs. åtminstone med 10 öre per liter. Jag anser dock all differenUeringen måste vara någol större om den verksamt skall kunna bidra lill en så vid användning av den blyfria bensinen som möjligt. Vid en samlad bedömning har jag funnit att en differens om 16 öre per liter bör vara tillräcklig i detta avseende.

Differentieringen av bensinskatten bör införas den 1 januari 1986. Den bör genomföras sä att en lägre skattesals införs för den blyfria bensinen, medan skallen för övrig bensin höjs så atl förslaget blir statsfinansiellt neutralt. Som statsrådet I. Carisson har framhållit kommer vid ingången av år 1986 blyfri bensin att finnas tillgänglig i mycket begränsad omfattning. Tillgången kommer sedan alt öka successivt. Först fr. o. m. den 1 juli 1987

Prop. 1985/86:61 kommer krav atl kunna ställas på att blyfri bensin skall finnas tillgänglig vid i huvudsak alla bensinstationer.

Flertalet bilister kan den första liden inte få tillgäng till den blyfria bensinen. Användningen av blyfri bensin kan därför i börian inte bli så omfattande.

Ändringen av skallesatserna på blyfri resp. annan bensin bör därför genomföras i två steg, dock med bibehållen skatledifferens mellan den blyfria och blyade bensinen. Fr.o.m. den 1 januari 1986 bör skatten för blyfri bensin sänkas med 14 öre per liter medan skallen för annan bensin bör höjas med 2öre per liter. Fr.o.m. den 1 juli 1987, dä den blyfria bensinen i huvudsak skall finnas tillgänglig överallt, bör en ny skallesats-förändring göras så atl skallen för blyfri bensin blir 8 öre per liter lägre och skatten pä annan bensin 8 öre högre än vad den är i dag.

Skulle del visa sig att introduktionen av den blyfria bensinen går väsentligt snabbare eller långsammare än vad som nu kan förutses får detta återverkningar på statsinkomsterna. Skattenivån kan dä behöva omprövas. På lite längre sikt, när den blyfria bensinen svarar för en dominerande del av bensiniörsäljningen i landet, bör frågan om behovet av skalledifferenlieringen las under förnyat övervägande.

4 Försäljningsskatten på motorfordon

Som statsrådet I. Carlsson tidigare har anfört bör försäljningen av personbilar med effektiv avgasrening stimuleras genom en differentiering av försäljningsskatten (bilaccisen) för personbilar av 1987 och 1988 års modeller. Förslag i del hänseendet har därför nolifierats i GATT och EFTA. Avsikten är alt personbilar av 1987 och 1988 års modeller som uppfyller de skärpta avgasreningskraven skall få en i förhållande lill andra bilar lägre bilaccis. Skillnaden i bilaccis bör bestämmas med utgångspunkt i merkostnaden för atl uppfylla avgasreningskraven. Accisskillnaden bör i enlighet med detta uppgå till 5 200 kr., dock högst till accisens belopp. Sedan nolifieringsförFarandet slutförts bör förslag läggas fram för riksdagen om en sänkning av bilaccisen för avgasrenade personbilar och en höjning av bilaccisen för övriga personbilar, så att den nämnda differentieringen uppnås. För att uppnå delta syfte saml en statsbudgetmässigl neutral skatteomläggning får bilaccisen höjas till 5 kr. 80 öre per kg avseende personbilar av 1987 års bilmodeller och lill 6 kr. 80 öre per kg avseende 1988 års bilmodeller. Bilaccisen kan därefter äter sänkas till nuvarande nivå. Vid min beräkning av höjningen av accisen har jag utgått från den bedömning av andelen nya personbilar av 1987 och 1988 års modeller som uppfyller de nya skärpta avgaskraven som statsrådet I. Carisson tidigare redovisat.

5 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät-
10 lats förslag lill

1. lagomändringilagen(1961:372) om bensinskatt, Prop. 1985/86:61

2. lag om ändring i lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 2.1.

6 Specialmotivering

Förslaget till ändring i 2§ lagen (1961:372) om bensinskatt

I paragrafen föreslås införd en lägre skattesats för blyfri bensin, och en högre för annan bensin. Denna differentiering skall enligt förslagel till ändring i paragrafens andra stycke gälla även när bensin ingår i blandning med motoralkoholer.

Blyfri bensin har definierats som bensin med en blyhall av högst 0,013 gram per liter vid 15° C. Detta är en definition som avses bli införd i den tidigare nämnda förordning om molorbensin, som skall träda i kraft den 1 januari 1986.

Förslaget till ändring i 5§ lagen (1961:372) om bensinskatt

F. n. säljs vid de flesta svenska bensinstationer blyad bensin med tre olika oklantal, regular 93 oktan, premium 98 oktan och medium som utgörs av en blandning av 60% premium och 40% regular. Blandningen genomförs vanligen i bensinpumpen när bilisterna fyller på bränsle. I vissa fall förekommer dock atl mediumkvalileten blandas lill redan vid ullastning av bensinen från oljebolagens depåer. Detta blir nödvändigt om en bensinstation saknar pump där blandning kan ske.

Vid introduktionen av den blyfria bensinen kommer i princip denna kvalitet att ersätta den nuvarande regularbensinen. Biandkvaliteten, som då kommer atl bestå av dels blyfri bensin, dels blyad premiumbensin, kommer alltjämt alt säljas. En betydande del av de bilar som de närmaste åren måste använda blyad bensin kommer alt kunna använda denna mel-lankvalitet, som får en lägre blyhalt än f. n. Till den del blandkvaliteten beslår av blyfri bensin kommer den lägre skatt som skall gälla för sådan bensin att tas ut. Mediumkvalileten blandas som förut nämnts vanligen i pump vid bensinstationerna. Dä har vanligen redan skattskyldigheten inträtt och därmed skatten blivit bestämd. Skattskyldigheten inträder nämligen enligt 5§ första stycket 1 redan när bensin av den skattskyldige levereras till köpare, som inte är registrerad, eller till eget försäljningsställe för delaljförsäljning som inte utgör depå.

I de fall mellankvalileten blandas redan när bensinen lastas ut från
oljeföretagels depå kan situationen dock vara sådan alt skattskyldigheten
inte inträder förrän efter det atl bensinen blandats. Det skulle kunna
innebära alt biandkvaliteten i dessa fall i .sin helhet skulle beskattas efter
den högre skattesatsen, således även till den del blandningen består av
blyfri bensin. Därför föreskrivs som etl nytt andra stycke i 5 § att skattskyl
digheten i dessa fall skall anses inträda redan när blandningsförfarandet
påbörjas. 11

Prop. 1985/86: 61 Förslaget till ändring i 3§ lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

Nu gällande bestämmelser innebär att bidrag enligt lagen utgår med belopp som motsvarar skallen på 700 liter bensin. Bidraget bör beräknas efter den skattesats som gäller för annan bensin än blyfri bensin, dvs. efler den högre skattesatsen. 3 § bör kompletteras i enlighet därmed.

7 Lagrådets hörande

Med hänsyn lill alt lagstiftningsåtgärderna är av enkel beskaffenhet anser jag alt lagrådets yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.

8 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om ändring i lagen (1960:603) om bidrag lill vissa handikappade ägare av motorfordon.

Ärendet bör, med hänsyn lill det föreslagna ikraftträdandet, behandlas under innevarande höst.

Underbilaga 2.1

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs alt 2 och 5 §§ lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§
Skatt utgår med 2 kronor 27 öre Skatt utgår, om inte annat sägs i

per liler, om annat inte sägs i andra andra eller tredje styckel, med
eller tredje stycket. 2 kronor 19 öre per liler för blyfri

bensin, varmed avses bensin med
en blyhalt om högst 0,013 gram per
liter vid 15°C, och med 2 kronor
35 öre per Ut er för annan bensin.
För metanol, etanol och högre al- För metanol, etanol och högre al-

koholer utgår skatten med 80 öre koholer utgår skatten med 80 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en per liler. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i 1 § första blandning som avses i 1 § första
stycket a) eller b) utgår skatten för stycket a) eller b) utgår skallen för
den inblandade alkoholen med 80 den inblandade alkoholen med
öre per liter och med 2 kronor 80 öre per liter och för blandningen
27 öre per liter för blandningen i i övrigt med 2 kronor 19 öre per
övrigt. liter om den utgörs av blyfri bensin

och med 2 kronor 35 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

För bensin som används för framställning av stadsgas utgår skatten med 1,6 öre per liter.

Skatten beräknas efler varans fakturerade volym. I denna skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan skallen inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder, får beskatlningsmyndighelen fastställa grunder för beräkning av volymen.

5§ Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skallskyldig enligt 3§ 1 eller 2, när bensin av honom levereras till köpare, som inte är registrerad, eller lill eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig enligt 3§ 3, när bensin säljs eller tas i anspråk för skattepliktigt ändamål, och

3. för den som upphör atl vara registrerad enligt 4§, när registreringen upphör, varvid skattskyldigheten omfattar den bensin som dä ingår i hans lager.

Prop. 1985/86:61

Om skallepliklig vara förs in i landet av annan än den som är registrerad skall skallen betalas lill tullmyndighelen. Därvid gäller tulllagen (1973:670) och 9 kap. 4§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Blandas blyfri bensin med annan bensin i samband med all bensinen skall levereras till en köpare som inte är registrerad, eller lill ett eget försäljningsställe som inte är depå, skall ifall som avses i första stycket 1 skatlskyldlghelen inlräda när blandningsförfarandet påbörjas.

Om skattepliktig vara förs in i landet av annan än den som är registrerad skall skallen betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tull-lagen (1973:670) och 9 kap. 4§ lagen (1984:151) om punklskatler och prisregleringsavgifler.

2 Förslag till Prop. 1985/86:61

Lag om ändring i lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

Härigenom föreskrivs atl 3 § lagen (1960:603) om bidrag lill vissa handikappade ägare av motorfordon' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Till ägare av bil utgår bidrag för helt år räknat med belopp motsvarande den skall som under bidragsåret belöpte på 700 liter bensin.

Till ägare av motorcykel utgår motsvarande bidrag med belopp som beräknas på 250 liter bensin.

Bidragsbeloppen skola avrundas Med bensin avses i första och

lill närmaste hela tiotal kronor. andra styckena bensin som inte är

blyfri. Bidragsbeloppen skall avrundas till närmaste hela tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

' Lagen omtryckt 1973:886.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:76. Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 15