Regeringens proposition 1985/86:60

om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa,

rrop.
•- 1985/86:60

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1985 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Pä regeringens vägnar

OlofPalme

Mats Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att tullfrihet införs för petroleumgaser och andra gasformiga kolväten och för viss oblekt gasvävnad av bomull samt att tullsatsen för viss blekt gasvävnad sänks.

Vidare redovisas en översyn av tullskyddet för svensk trädgårdsnäring som riksdagen begärt (SkU 1983/84:39, rskr 277). I anslutning därtill föreslås att minimilullskyddel för tomater höjs under viss tid av året.

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 60

Prop. 1985/86:60

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs alt 7 kap., 27 kap. och 55 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa' skall ha följande lydelse.

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning

Ordet "köksväxter" i nr 07.01, 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika, fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana), pepparrot och vitlök.

Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sådana slag sorn är hänförliga till nr 07.01-07.03 andra än:

a. torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05);

b. målen sötpaprika (nr 09.04);

c. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04);

d. mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:
A. kål:
1.	blomkål:
	a. under tiden 1 juni—30 november ....	.... 10%
	b. under tiden 1 december-31 maj .............................................	.... fri
2.	vilkål och rödkål:
	a. under tiden 1 maj—30 november ....	.... 10%
	b. under tiden 1 december—30 april ....	.... 17 %
3.	grönkål och brysselkål:
	a. under liden 1 juni —31 december .............................	.... 20 %
	b. under tiden 1 januari—31 maj .............................................	.... fri
4.	salladskål:
	a. under liden 1 april—31 december .............................	.... 20 %
	b. under tiden 1 januari—31 mars .............................................	.... fri
5.	annan:
	a. under liden 1 mars—31 december .............................	.... 20 %
	b. under tiden 1 januari-29 februari ...,	.... fri
B. gurkor:
1.	slanggurkor:
	a. under liden 16 mars-30 april	20 %
	b. under tiden 1 maj—30 juni ...	__ 20 %,
		dock minst
		50: - per
		100 kg
	c. under tiden 1 juli-30 september ............................	20 %, dock minst 70: - per 100 kg
	d. under tiden 1 oktober-15 mars .............................................	fri

Senaste lydelse av

7 kap. 1984:1021

27 kap. 1984:1021

55 kap. 1985:456.

2. andra:

a. under tiden 16 juni-30 september . .......... 20 %

b. under tiden 1 oktober-15 juni ....... .............. fri

C. lök:

1. vitlök ................................................... .............. fri

2. purjolök, buntlök och gräslök:

a. under tiden I maj-30 november .... ........... 10 %

b. under tiden 1 december-30 april ... fri

3. annan:

a. under tiden 16 juli-29 februari ........ ......... 20 %,

dock minst

25: - per

100 kg

b. under tiden 1 mars-15 juli ............. .............. fri

D. potatis:

1. nyskördad, undertiden 6juni-5juli ....... 20%,

dock minst

25: - per

100 kg

2. annan ................................................. fri

E. sparris:

1. under tiden I maj-30 juni .................... 14 %

2. under tiden 1 juli-30 april .................... fri

F. svampar och tryffel:

1. champinjoner ...................................... 10 %

2. andra..................................................... fri

G. tomater:

1. under tiden 16 april-15 maj ................ 10 %,

dock minst

50: - per

100 kg

2. under tiden 16 maj-30 juni .................. .......... 17 %,

dock minst

50: - per

100 kg

3. under liden 1 juli-30 september .......... 17 %,

dock minst

100: - per

100 kg

4. under liden 1 oktober-31 oktober ....... .......... 17 %,

dock minst

50: - per

100 kg

5. under tiden 1 november—15 april ...... .............. fri

H. sallad:

1. isbergssallad:

a. under tiden 1 april-30 april ............. .............. fri

b. under tiden 1 maj—30 november .. .......... 11 %

c. under tiden 1 december-31 mars ... .............. fri

2. annan:

a. under tiden 1 mars—15 december . .......... Il %

b. under tiden 16 december—29 februari fri

IJ. baljfrukter:

I. ärter:

a. under tiden 1 mars-31 december ... ............ 5 %

Prop. 1985/86:60

Prop. 1985/86:60 b. under tiden 1 januari-29 februari .. .............. fri

2. andra:

7%
fri
fri
10%
3%
5%
10%
fri
10%
fri

a. under tiden 1 mars-31 december ....

b. under liden 1 januari-29 februari ..

K. sölpaprika .................................................

L. rotfrukter:

1. morötter .............................................

2. pepparrot ...........................................

3. andra .................................................

M. kronärtskockor:

1. undertiden 1 juli-30 november ............

2. under liden 1 december-30 juni ..........

N. andra slag:

1. undertiden 1 maj-30 november .........

2. under tiden 1 december—30 april .......

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

A. morötter, ärter, bönor, spenat, lök, annan än vitlök,
purjolök, bunllök och gräslök, samt morötter och

ärter, blandade ....................................... 16 %

B. broccoli och sparris ................................. .............. fri

C. andra slag:

belägges under hela året med samma lull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, sva-
velsyrlighelsvatten eller andra konserverande lösning
ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köks
växter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulverise-
rade, men ej vidare beredda:

A. potatis, vitlök, sparris samt svampar och tryffel,

andra än champinjoner ........................... .............. fri

B. andra slag ............................................... ............ 3 %

07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som an
vändes lill människo- eller djurföda, även skalade eller

kluvna .......................................................... fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrol, jordärtskockor, balater
(sötpotalis) och andra liknande rötter, slam- eller rot
knölar med hög hall av stärkelse eller inulin, färska

eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm ... fri

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapi tel omfattar ej:

a. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar andra än kemiskt rent
metan och kemiskt rent propån, vilka skall tulltaxeras enligt nr 27.11;

b. medikamenter hänförliga dll nr 30.03;

c. blandningar av omättade kolväten, hänförliga till nr 33.01, 33.04 eller 38.07.
2. Nr 27.07 skall anses inbegripa produkter som liknar dem som erhålles genom

destination av högtemperaturtjära från stenkol men som erhålles genom destilla-

tion av lägtemperaturtjära frän stenkol eller av andra mineraltjäror eller genom framställning ur petroleum eller på annat sätt, under förutsättning att vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna.

3. Uttrycket "oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral" i nr 27.10 skall anses inbegripa ej endast oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral utan även, oavsett framställningssättet, liknande oljor ävensom oljor bestående av blandningar av omättade kolväten, under förutsättning att vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsdelarna.

4. Nr 27.13 skall anses inbegripa ej endast paraffin och andra i detta nummer nämnda produkter utan även liknande produkter erhållna genom syntes eller på annat sätt.

27.1 Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen framställda av stenkol fri

27.2 Brunkol, även briketterat ........................... ............. fri

27.3 Torv (inbegripet torvströ), även briketterad fri

27.4 Koks (inbegripet lågtemperaturkoks) av stenkol, brunkol eller torv, även agglomererad; relortkol fri

27.06 Stenkols-, brunkols- och lorvtjära saml andra mineral
tjäror, inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror
samt blandningar av beck med kreosotolja eller med
andra destillationsprodukter ur stenkolstjära (s. k. pre
parerad tjära):

A. råtjära, även separerad (centrifugerad) . .............. fri

B. andra slag ....................................... 100 kg 1:-

27.07 Oljor och andra produkter erhållna genom destillalion
av högtemperaturtjära från stenkol; liknande produkter

enligt definition i anm. 2 till detta kapitel ..... fri

27.08 Slenkolsljärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks

av sådant beck ............................................. fri

27.9 Råolja erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mineral fri

27.10 Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja; produkter, ej annorstädes nämnda eller inbegripna, innehållande som karakteriserande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral:

A. smörifetter .................................... 100 kg 1:-

B. andra slag ............................................... .............. fri

I 27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten fri

27.12 Vaselin ........................................................ .............. fri

27.13 Paraffin, mikrovax, "släck wax", ozokeril, montanvax (lignitvax), torvvax och andra mineralvaxer, även färgade ............................................................ .............. fri

27.14 Petroleumbilumen (asfalt), petroleumkoks och andra ålerstoder från petroleum eller från oljor erhållna ur bituminösa mineral ...................................... fri

27.15 Naturiig bilumen och naturasfall; bituminösa skiffrar, asfallsten och naturlig bilumenhaltig sand ...................................................................... fri

27.16 Bituminösa blandningar pä basis av naturasfall, naturlig bilumen, petroleumbilumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck (t. ex. asfallmastix, "cut-backs"):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulger-

bara med vatten.............................. 100 kg 1: -

B. andra slag ............................................... .............. fri

Prop. 1985/86:60

Prop. 1985/86:60 55 kap. Bomiull

55.1 Bomull., okardad och okammad ............. fri

55.2 pomullslinters .................................... fri

55.3 Avfall eiv bomull (inbegripet riven lump), okardat och okammal fri

55.4 Bomull, kardad eller kammad ................. 3,8 %

55.5 Garn av bomull, ej i delaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd ......................................... ........ 13 %

13. annat:

L t. o. m. t\r 47 engelsk numrering .... 7 %

2. över nr 47 ................................ ........... fri

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A- sytråd ........................................ 13 %

B. annat .......................................... ......... 7 %

55.7 Gasvävnader av bomull ....................... ........ 13 %

55.8 Handduksfrotlé och liknande froltévävnader, av bomull 13 %

55.9 Andra vävnader av bomull:

A- blekta eller oblekta, ej merceriserade vävnader med tväskaflsbindning, vägande minst 14 men högst 40 g per m, som pä en yta av 1 cm innehåller sammanlagt minst 13 men högst 24 varp- och väfttrådar:

1. blekta ....................................... ......... 2%

2. oblekta, ej merceriserade ............. fri

U. andra slag .................................... 13 %

Denna lag tråder i kraft, i fräga om 27 och 55 kap. den Ijanuari 1986, och i övrigt den dag regeringen bestämmer.

Proposition om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m.m.

1 Inledning

I framställningar från olika importörer har dessa hemställt om tullfrihet för naturgas och för vissa gasvävnader av bomull. Jag kommer i propositionen alt behandla dessa frågor liksom en översyn av tullskyddet för den svenska trädgårdsnäringen som riksdagen begärt.

I avsnitt 2.1 kommer jag att ta upp frågan rörande tullfrihet för naturgas. Efter remiss har generaltullstyrelsen och kommerskollegium yttrat sig i denna fråga. Kollegiet har till sitt yttrande fogat yttranden av bl. a. vissa näringslivsorganisalioner. En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet i delta ärende som bUaga 1. Vidare kommer jag i avsnitt 2.2 att behandla frågan om tullfrihet och tullnedsättning för vissa gasvävnader av bomull. Även denna fråga har remissbehandlats, varvid generaltullstyrelsen och kommerskollegium avgivit yttrande. Kollegiet har hört överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) saml berörd näringslivsorganisation. En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. I avsnitt 2.3 lar jag slutligen upp frågor rörande tullskyddét för den svenska trädgårdsnäringen. I anslutning därtill kommer jag atl lämna förslag lill viss höjning av tullskyddet för tomater och i förekommande fall redovisa åtgärder som kan vidtas av regeringen.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Tullfrihet för petroleumgaser, däri inbegripet naturgas, och andra gasformiga kolväten

Mitt förslag: Tullfrihet införs för petroleumgaser och andra gasformiga kolväten, hänförliga tili tulltaxenr 27.11 lagen (1977:975) med tulltaxa.

Prop. 1985/86; 60 Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar ulan erinran alt tullen slopas på naturgas. Stockholms handelskammare anser dock atl den tullfrihet som medges vid import från vissa länder är till fyllest, varför något behov av tullfrihet enligt tulltaxan inte föreligger (se bilaga 1, s. 17).

Skälen för mitt förslag: Sydgas AB har i skrivelse lill regeringen hemställt om tullfrihet för naturgas. Framställningen har gjorts med anledning av att leveranserna till Sverige av naturgas inom ramen för det s.k. Sydgaspro-jektet inletts under innevarande år. Naturgasen importeras av helslatliga Swedegas AB och säljs vidare lill Sydgas AB.

Naturgas åiterfinns i tulltaxan under tulltaxenr 27.11 (Pelroleumgaser och andra gasformiga kolväten). Tull utgår f. n. med 2 kr. per 100 kg. Varor enligt tulltaxenr 27.11 är tullfria vid import från länder inom EG och EFTA samt omfattas av bestämmelserna om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna.

Den aktuella importen av naturgas sker via rörledningar frän Danmark. För importen från bl. a. EG-länder kan tullfrihet, som nyss nämnts, påräknas mot uppvisande av giltigt ursprungscerlifikal. Frågan om tullfrihet för naturgas även frän andra länder bör emellertid enligt Sydgas AB ändå prövas. Företaget anser alt import i ett längre perspektiv kan komma atl ske även från länder utanför EG och EFTA. Härtill kommer det förhållandel alt andra med naturgas konkurrerande energislag är tullfria enligt tulltaxan. Införande av tullfrihet i tulltaxan skulle också enligt förelaget administrativt förenkla importen såväl för importören som för lullverkel.

Frågan om avskaffande av tullen på lill tulltaxenr 27.11 hänförliga varor i deras egenskap av bränslen prövades av 1952 års tulltaxekommitté. Därvid ansågs tullen böra behållas med hänsyn till skifferoljeindustrins ekonomi. Nämnda industri har numera upphört, varför det åberopade skälet inte längre föreligger.

Från energipolitiska utgångspunkter finns inte skäl att i tullsammanhang särbehandla naturgas jämfört med t. ex. olja, kol eller andra energiråvaror. Då inte heller industripolitiska eller statsfinansiella skäl talar i annan riktning och dä någol skyddsbehov inte kan anses föreligga, bör tullen enligt min mening avvecklas vid import frän alla länder. Tulltaxan bör därför ändras sä att tullfrihet införs för naturgas hänförlig till tulltaxenr 27.11 och atl motsvarande ändring vidtas beträffande andra gasformiga kolväten hänförliga till samma tulllaxenummer.

2.2 Tullfrihet och tullnedsättning för vissa gasvävnader av bomull

Mitt förslå;;: Tullfrihet införs för viss oblekt gasvävnad av bomull hänföriig lill tulltaxenr 55.09 lagen (1977:975) med tulltaxa, och lullsatsen för viss blekt gasvävnad hänförlig till samma tulllaxenummer sänks lill 2%.

Remissinstanserna: Kommerskollegium och generaltullstyreisen tillstyrker Prop. 1985/86: 60 införande av tullfrihet och tullnedsättning i enlighet med milt förslag. Kollegiet har hört ÖEF och Texiilrådei. ÖEF har inte funnit några skäl till alt de föreslagna ändringarna inte skulle genomföras. Texiilrådei tillstyrker tullfrihet för oblekt gasvävnad. Vad gäller den blekta vävnaden hänvisar Texiilrådei till en skrivelse från Borås Wäfveri AB. I skrivelsen framhåller företaget som sitt primära intresse alt tullfrihet införs för oblekt vävnad (se bilaga 2, s. 20).

Skälen för mitt förslag: De huvudsakliga importörerna av ifrågavarande gasvävnad av bomull i oblekt och blekt utförande, Mölnlycke Sjukhusprodukter AB och LIC Hygien, har i skrivelser till regeringen hemställt om tullfrihet för dessa produkter. Vävnaderna används för tillverkning av varor av olika slag för medicinskt eller kirurgiskt bruk, såsom operations-dukar och olika typer av kompresser. LIC Hygien importerar f. n. endasl blekt vävnad men avser framdeles atl importera gasvävnad även i oblekt utförande. Mölnlycke importerar materialet lill ca 90% i oblekt form och ca 10% i blekt form. Ifrågavarande varuslag tillverkas inte inom landet utan måste importeras. Importen sker främst från länder i Fjärran Östern (Folkrepubliken Kina, Thailand och Republiken Korea) men även från länder i Östeuropa och inom EG- och EFTA-områdena.

Vävnaderna i fråga klassificeras i såväl oblekt som blekt utförande enligt tulltaxenr 55.09. För varorna utgår tull med 13 % av värdet. Tullfrihet kan medges enligt bestämmelserna i frihandelsförordningen (1977:1194) men däremot inte enligt förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna eller förordningen (1980:5) om tullfrihet för varor från Bulgarien, Rumänien och Folkrepubliken Kina.

Mölnlycke anför i sin framställning bl. a. att det oblekta materialet tvättas och bleks vid företagets anläggning i Mölnlycke, som är del enda blekeriel för gasvävnad i Sverige. Ca 50% konverteras lill färdiga pro-du'.ter. Dessa produkter utgör en väsentlig del av divisionens verksamhet. Produkterna säljs dels inom landet, dels i Europa. Någon möjlighet till tullrestilulion vid export av färdigprodukler finns inte om produkterna skall fä förmånsbehandling vid import till EG- eller EFTA-land.

Resterande hälft av det material som importeras av Mölnlycke till Sverige exporteras efler tvättning och blekning och påföljande skärning lill Finland för löntillverkning. Vid importen till Finland belastas varan med 15% lull. Samtidigt erhålls restitution för lull som eriagts vid importen till Sverige. Den av Mölnlycke i Finland tillverkade färdigproduklen får finskt ursprung och åtnjuter tullfrihet vid retur till Sverige och också tullfrihet vid export från Sverige lill EG/EFTA-länder. I nuvarande läge belastas sålunda den i Finland färdigkonverterade produkten med 15% tull mot 13% om produkten färdigställs i Sverige. Om tullfrihet kan erhållas vid import till Sverige, kommer emellertid en konvertering vid Mölnlyckes fabriker i Sverige att ställa sig mera gynnsam.

Mölnlycke uppger sig ha som mål att fortsättningsvis kunna tillverka
dessa produkter i Sverige, baserade pä den tradition och det kunnande som
finns. Företagel har en omfattande försäljning i Sverige och på export och 9

har också omfattande åtaganden i händelse av avspärrning.

Prop. 1985/86:60

På grund av prismässig konkurrens, framför allt från import av färdiga produkter från samma länder som dem varifrån Mölnlycke köper gasvävnad i metervara och andra länder utanför EG och EFTA, ställer sig en blekning och konvertering av vävnaden i Sverige allt mera ogynnsam. De färdiga produkterna frän de flesta av dessa länder är tullfria genom s. k. u-landspreferens, medan importerad gasvävnad från samma och andra länder är belagd med 13 % tull. Denna situation kan komma alt tvinga den inhemska industrin att successivt upphöra med egen blekning och konvertering av gasvävnad i Sverige.

För all den svenska industrins kostnader skall kunna hållas på en rimlig nivå är det enligt min mening angelägel all undvika att tull tas ut pä varor där skyddsbehov saknas och där tullen endast kommer alt utgöra en onödig kostnadsbelastning för industrin i fråga. Med hänsyn lill de svenska lillverkningsförhållandena vad gäller oblekt gasvävnad av bomull kan något behov av gränsskydd för denna vara inte anses föreligga. Tulltaxan bör ändras så att tullfrihet införs för viss oblekt gasvävnad hänförlig till tulltaxenr 55.09. Vad gäller den blekta vävnaden föreligger med hänsyn lill förekommande inhemska blekeriverksamhet inte några förutsättningar för tullfrihet. För all verksamhetens nettotullskydd skall förbli oförändrat bör dock lullsatsen pä viss blekt gasvävnad hänförlig lill tulltaxenr 55.09 sänkas från 13% lill 2%.

Bakgrunden till min bedömning

Riksdagens begäran om översyn

Riksdagen begärde i maj 1984 en översyn av tullskyddet för svensk trädgårdsnäring (SkU 1983/84:39, rskr 277). Skatteulskollel, som hade alt behandla motioner om förstärkt tullskydd för vissa trädgårdsprodukter, anförde bl. a. följande.

"Vad gäller åtgärder på tullsidan vill skatteutskottet för sin del ånyo betona alt utskottet är medvetet om de handelspolitiska problem och hanteringsmäsisiga och kontrollmässiga svårigheter som ett bifall till de av motionärerna föreslagna åtgärderna skulle innebära. UtskoUet finner det emellertid motiverat att tillgripa åtgärder inom tullområdet för alt värna om trädgårdsnäringen, t. ex. för atl komma till rätta med besvärande lågprisimport med åtföljande marknadsstörningar. Den urholkning av tullskyddet som inflationen innebär medför enligt utskottets uppfattning allvarliga konsekvenser för den svenska trädgårdsodlingen. Utskottet instämmer därför i motionärernas krav på en översyn av bestämmelserna om tullskydd för svensk trädgårdsodling."

Genomförande av översynen Prop. 1985/86:60

Den begärda översynen har under hösten 1984 och våren 1985 genomförts inom regeringskansliet. Därvid har situationen för ett betydande antal trädgårdsprodukler studerats. En förteckning över de aktuella produkterna bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 3. Produkterna har identifierats dels med ledning av riksdagsmotioner under de senaste åren, dels med utgångspunkt från skrivelser från den berörda näringen.

Under översynens gång har en hearing hållits med företrädare för Träd-gärdsnäringens Riksförbund (TRE) samt med Sveriges Frukt- och grönsaksdistributörers Förening (SFG) som representanter för importörer och handel.

Fråri trädgårdsnäringens sida har hävdals att åtskilliga produkter importeras till priser som understiger vad som är mofiverat med hänsyn till produktionskostnaderna. Sådan prispressande lågprisimport har i första hand kommit från slalshandelsländer, men även i vissa fall från andra länder. Även om denna import endast ulgör en mindre del av den totala importen verkar den enligt trädgårdsnäringen pressande på den svenska prisnivån.

Skälen för min bedömning: I dagens läge råder ett spänningsförhållande mellan de krafter i vår omvärld som önskar slå vakt om frihandeln och de krafter som verkar för protektionistiska ingrepp i världshandeln. Mot bakgrund av ansträngningarna att fä till stånd en ny GATT-runda liksom att ytterligare avveckla handelshindren i EFTA/EG-områdel, där Sverige spelat en pådrivande roll, är stor försiktighet nödvändig när det gäller att införa nya eller att höja befintliga tullhinder.

Det är självfallet viktigt att den svenska produktionen kan upprätthållas men under internationell konkurtens. Den produktion av trädgårdsprodukter som vi f. n. har bedömer jag genereUt sett ha god konkurtenskraft. Det är emellertid också viktigt alt vi är beredda alt med lämpliga medel hindra företeelser som undergräver förutsättningarna för en sund produk-fion inom landels gränser. I detta sammanhang bör noteras alt gränsskyddet för de svenska irädgårdsproduklerna i allmänhet är lägre än det som tillämpas av våra närmaste handelspartner.

Jag vill här också erinra om möjligheten alt ingripa mot dumpad eller subventionerad import genom införande av antidumpnings- eller utjämningstullar. Regeringen har nyligen beslutat om en förordning om dumpnings- och subventionsundersökningar (SFS 1985:738). Enligt förordningen, som bygger på överenskommelser om dumpning och subventioner inom ramen för GATT, kan en industri eller näringslivsorganisalion, som anser alt dumpad eller subventionerad import förekommer och att skada därvid vållats, vända sig lill kommerskollegium för alt fä en undersökning genomförd. Om kommerskollegium finner atl del finns tillräckligt underlag för atl föreslå regeringen att en undersökning inleds, skall kollegiet med eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. Tillfälliga åtgärder, t. ex. införande av provisorisk antidumpningslull, kan vidtas under pågående undersökning.

Tomater

Mitt förslå;;: Minimitullen för tomater hänförliga till tulltaxenr 07.01 G.3. lagen (1977:975) med tulltaxa höjs Ull 100 kr./lOO kg under Uden den 1 juli-den 30 september.

Skälen för mitt förslag: För tomater är gränsskyddet fastlagt enligt följande.

16 april-15 maj 10%, dock minst 50 kr./lOO kg

16 maj-30 juni 17%, dock minst 50 kr./lOO kg

1 juli-30 september 17%, dock minst 70 kr./lOO kg

1 oktober-31 oktober 17%, dock minst 50 kr./lOO kg

I november-15 april fri

Såväl värde- som minimivikttullarna är bundna vid sin nuvarande nivå i GATT. Sverige har dock i förhandlingarna om tullnivån gjort förbehåll för alt justeringar i förhållande till ökningen av produktionskostnaderna kan komma atl göras. Justeringarna får dock inte översliga utvecklingen av konsumentprisindex.

Svensk produktionsstatistik efter år 1981 föreligger inte. Den odlade arealen minskade från ca 90 ha år 1976 lill drygt 60 ha år 1981. Skörden uppgick år 1976 lill knappt 12000 ton och år 1981 till ca 10000 ton. Svensk konsumtion har för år 1984 uppskattats till 49000 ton.

Totalimporten var åren 1981 -1984 följande. 1981: 37232 ton 1982: 38265 lon 1983: 35748 lon 1984:352051011

Odlarna har pekat dels på EG:s exporlsubvenlioner som enligt kom-merskollegiels beräkningar i slutet av juli i år uppgick till ca 30 öre/kg vid export från EG, dels pä atl lågprisimporten under sommarmånaderna hotar svensk produktion under en period då förutsättningarna för atl lönsamt producera och sälja svenska tomater borde vara bra.

Vad gäller liigprisimporten under sommarmånaderna är situationen så allvarlig alt en höjning av minimitullen till 100 kr./lOO kg bör vidtas under tiden den 1 juli-den 30 september.

Förädlade fruktträd

Min bedömning: För att bättre kunna följa importen av förädlade fruktträd bör importen härav bli föremål för övervakningslicensie-ring.

Skälen för min bedömning: För förädlade fruktträd (stat.nr 06.02 002) gäller en värdetull på 6%. Tullbefrielse medges för import från u-länder enligt förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna. Någon import från dessa länder har emellertid inte förekommit sedan tullfriheten infördes år 1977. Tullnivån på 6% är inte bunden i GATT.

Från odlarhåll har framhållits att importen från Ungern har ökat kraftigt och atl den skett till låga priser.

Import

	ton			kr./kg
	1982	1983	1984	1982	1983	1984
TOTALT	86	82	142	14:22	16:33	16:85
varav:
Danmark	33	31	51	17:75	22:61	21:42
Statshandels-
ländema	28	34	55	8:91	11:36	14:51

Den svenska produktionen kan uppskattas till ca 200 lon per år. Importen från Ungern sker såvitt kan bedömas lill priser som understiger såväl de svenska produktionskostnaderna som importpriserna från jämförbara konkurrentländer.

Mot bakgrund av vad som anförts från odlarnas sida och med tanke på att importen ökat kraftigt, finner jag att en bättre statistisk övervakning bör införas. Jag avser därför alt föreslå regeringen att uppdra åt statens jordbruksnämnd all tillämpa övervakningslicensiering för förädlade fruktträd.

Gul lök och vitkål

Prop. 1985/86:60 Skälen för min bedömning: Gul lök (ur stal.nr 07.01 308 och 07.01 309) är under liden den 16 juli-den 29 februari belagd med 20% tull, dock minst 25 kr./IOO kg. Denna tull är inte bunden i GATT. Den svenska skörden uppgår lill drygt 10000 ton och konsumtionen lill ca 25000 ton per år.

Import under liden den 16 juli—den 29 februari, stal.nr 07.01 308

	ton			kr./kg
	1982	1983	1984	1982	1983	1984
TOTALT	4351	5568	5165	1:49	1:83	2:22
varav:
EG	2161 ■	1594	1734	1:67	2:41	2:64
Stats-
handels-
länderna	2 135	2566	2815	1:29	1:64	2:05

Från odlarhåll har påtalats de problem som prisbillig import från slats-handelsländerna medför. I vissa fall talas om "dumpningsartad" import som kraftigt stör den svenska prisbilden. Som framgår av statistiken är också importpriserna genomgående lägre från slatshandelsländerna än från länder inom EG.

Lök är en för såväl svensk trädgårdsnäring som för de svenska konsumenterna viktig produkt. Odlingen är av särskilt stor betydelse på Öland. För alt regeringen skall kunna vidta åtgärder — om detta med hänsyn lagen till vad som nyss anförts skulle visa sig nödvändigt - är del av stor vikt att importuivecklingen för lök, liksom för vissa andra produkter, följs noggrant. Jag av5,er därför att föreslå regeringen alt ge jordbruksnämnden i uppdrag att bevaka importutvecklingen avseende lök och atl kvartalsvis underrätta utrikesdepartementet om utvecklingen av ifrågavarande import.

Jag anser dock inte all marknadssituationen och importbilden f. n. är sådan att några åtgärder härutöver bör vidtas.

Tullen för vilkål (ur stal.nr 07.01 411 och 412) är under tiden den 1 maj-den 30 november 10% och under liden den 1 december-den 30 april 17%. Tullsalserna är ej bundna i GATT.

Den svenska produktionen är ca 30000 lon/år vilket innebär ca 75% av konsumtionen. Arealen är drygt 700 ha.

Tolalimporten var åren 1980-1984 följande. 1980: 12617 lon 1981: 10814 ton 1982: 11 030 lon 1983: 11942 ton 1984: 9312 ton

Vitkål får, liksom lök, anses vara av stor betydelse för det svenska
folkhushållel. Vitkål ingår bland de produkter som är föremål för särskild
statistisk övervakning och rapportering från jordbruksnämndens sida.
Rapporteringen från nämnden till utrikesdepartementet vad beträffar im-
]4 port volymer och priser sker f. n. varje halvår. Jag har för avsikt att föreslå

regeringen all ge nämnden i uppdrag atl i fortsättningen avge rapporter

Krukväxter, snittblommor och slanggurka

Min bedömning: Några speciella åtgärder i fråga om krukväxter, snittblommor och slanggurkor behöver inte vidtas.

Skälen för min bedömning: Krukväxter (stal.nr 06.02 007) åtnjuter en värdelull på 8%. Tullnivån är inte bunden i GATT. Vid modifieringar i importsystemet har Sverige dock förbundit sig att konsultera EG, som är huvudleverantör av krukväxter.

Enligt senast tillgängliga uppgifter uppgår den svenska produktionen till ca 35 milj. plantor per år. Den svenska produktionskostnaden ligger på samma nivå som importpriset för krukväxter från Danmark.

ton

kr./kg

1982

1983

1984

1982

1983

1984

TOTALT varav: Danmark Polen

18 775

14031 136

17221

13 043 202

18025

13 344 717

13:23

13:00 7:03

15:64

15:56 4:53

15:65

15:68 4:13

Från svenskt odlarhåll har de låga och sjunkande polska exportpriserna i kombination med ökade exportvolymer anförts som ett hot mot svensk produktion och sysselsättning.

Jag finner f n. inte skäl atl föreslå ändring av den utgående tullen för krukväxter men vill påminna om vad jag sagt i det föregående om möjligheterna att få frågan om skadlig dumpning prövad.

För snittblommor (stal.nr 06.03 002-005, 010-018) utgår, när lull Ullas, vikttullar. För samtliga produkter finns GATT-bindningar. Sverige tillämpar preferenstullar mot EG/EFTA och Spanien för rosor (den 1 februari-den 29 februari) och mot EG/EFTA för tulpaner (den 1 mars-den 31 maj och den 1 oklober-den 30 november). Importen har genomsnittligt sett ökat något de senaste åren.

Uppgifter om svensk produktion är knapphändiga. Frän är 1976 fill år 1981 halverades svensk odlad areal. Senare siffror saknas.

Tullincidens (vikttullen uttryckt i procent)/ör vissa produkter.

Prop. 1985/86:60 Det handelspolitiska handlingsutrymmet för en höjning av tullskyddét

för snillblommor är ytterst begränsat, dels med tanke pä att tull i allmänhet Ullas i enlighet med GATT-bindningarna, dels med hänsyn lill våra åtaganden gentemot EG. Jag finner sålunda atl övervägande handelspolitiska skäl talar mol en liillhöjning på detta område.

Tullskyddet för slanggurka är utformat enligt följande.
16 mai-s-30 april 20%

1 maj-30 juni 20 %, dock minst 50 kr./IOO kg

1 juli-30 september 20 %, dock minst 70 kr./IOO kg

I oktober-15 mars fri

Såväl värde- som vikttullarna är bundna vid sina nuvarande nivåer i GATT. Tillgängliga siffror för svensk produktion visar atl skörden år 1976 uppgick till drygt 11000 ton och år 1981 till ca 17000 ton. Den odlade arealen ökade från knappt 50 ha till närmare 60 ha mellan de båda åren. Den svenska konsumtionen för är 1984 uppskattas lill ca 37700 ton.

Tolalimporten var åren 1981-1984 följande. 1981: 13 192 ton 1982: 14 560 ton 1983: 13042 ton 1984: 13845 ton

Tillgänglig statistik tyder på att svensk näring lyckats hävda sig väl. För gurka, liksom för flera av de produkter jag tidigare nämnt, finns konkurrensfördelar för svenska produkter gentemot importvaror. Korta transportavstånd bör vara en sådan fördel. Mol denna bakgrund anser jag atl någon lullhöjning för ifrågavarande produkter f. n. inte är motiverad.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa. Ändringarna är lagtekniskt okomplicerade och inte heller i övrigt av sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande behöver inhämtas.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen

1. föreslär riksdagen atl anta det upprättade lagförslaget,

2. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om träd-
gärdsnäringens lullskydd.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för
16 den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Bilagal Prop. 1985/86:60

Remissyttranden i frågan om tullfrihet för petroleumgaser och andra gasformiga kolväten

Kommerskollegium tillstyrker för sin del att tullfrihet införs för naturgas. Enligt vad kollegiet erfarit kan naturgas användas i stället för, eller tillsammans med andra bränslen vid en stor mängd tillämpningsområden. Den naturgas som nu kommer alt importeras skall inledningsvis användas för uppvärmning inom industri- och bostadssektorn. I ett inledande skede synes sålunda gasen främst komma atl ersätta eldningsolja. Pä andra energislag såsom t. ex. kol och olja utgår ingen lull. Enligt kollegiets mening bör en likformig tullbeläggning eftersträvas på energiområdet. Mot denna bakgrund och eftersom inget skyddsbehov kan anses föreligga bör sålunda enligt kollegiets uppfattning tullen på naturgas undanröjas. Delta bör lämpligen ske genom ändring i tulltaxan.

Kollegiet anser atl man samtidigt i konsekvens härmed bör överväga all slopa tullen även på andra, med naturgas besläktade varor enligt tulltaxenr 27.11. Kollegiet anser att det skulle vara en fördel om samtliga varor inom lulltaxenumrel blir tullfria. Följderna av en sådan lösning skulle bli atl den hittills helt dominerande importvaran under tulltaxenr 27.11 - gasolen — även skulle komma atl omfattas av tullfriheten. Av den svenska importstatistiken framgår atl gasol praktiskt taget helt importeras från länder från vilka redan i dag EG- eller u-landstullfrihet kan erhållas. Tullincidensen räknad på tullbelagd import är mycket låg, knappt en procent. Effekterna i form av minskat skydd av en tullfrihet i tulltaxan omfattande även gasol torde sålunda, enligt kollegiets mening, bli ringa.

Kollegiet anför vidare att nyss nämnda skattningar av tullincidenser på knappt en procent har beräknats på den import - huvudsakligen gasol -som förekommit under tulltaxenr 27.11 de senaste åren. En eventuell framtida import av naturgas från tullbelagda länder skulle, beräknat på fillgängliga uppgifter, inte heller komma alt uppvisa incidenser över en procent. Någol reellt tullskydd synes nu låga tullsats sålunda inte ge och någol behov härav anser kollegiet inte heller föreligger. Den aktuella tullen framstår enligt kollegiet numera som omotiverad och bör därför avskaffas.

Kollegiet har berett följande organisafioner och myndigheter tillfälle atl inkomma med synpunkter i ärendet, nämligen Sveriges Industriförbund, Sveriges Grossislförbund, Slockholms handelskammare, Skånes handelskammare. Svenska Gasföreningen, Sveriges Kemiska Induslrikonlor, Svenska Pelroleuminstitutel och statens energiverk. De av kollegiet hörda remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran alt tullfrihet införs för naturgas, dock atl Slockholms handelskammare anser alt behov av tullfrihet i tulltaxan inte föreligger med hänsyn till möjligheten att erhålla tullfrihet mot uppvisande av ursprungscertifikal.

Kemikontoret och Svenska Gasföreningen har under hand till kollegiet
meddelat att de inte har några invändningar mot alt tulltaxenr 27.11 blir
tullfritt i tulltaxan i sin helhet. Enligt Kemikontoret framställs visserligen 17

Remissyttranden i frågan om tullfrihet för viss gasvävnad av bomull

Kommerskollegium tillstyrker tullfrihet för oblekt gasvävnad av nu aktuellt slag. Någon inhemsk tillverkning synes enligt kollegiet inte förekomma. Vad gäller den blekta vävnaden anser kollegiet emellertid atl några förutsättningar för tullfrihet inte föreligger med hänsyn till förekommande inhemsk blekeriverksamhet. Kollegiet föreslår att tullen på blekt vävnad säUs ned till 2%.

Enligt vad kollegiet inhämtat från Mölnlycke AB är importpriset på den blekta gasvävnaden ca 10—15% högre än priset på den oblekta vävnaden. Enligt uppgift motsvarar dessa procenttal ungefär också den manufakture-ringskostnadsandel för blekt gasvävnad som företagel har i sitt blekeri i Sverige. Under angivna förhållanden kommer ett borttagande av tullen på oblekt vävnad och ett bibehållande av oförändrad tullsals för den blekta vävnaden att innebära att den aktuella blekeriverksamheten får ett mycket kraftigt förstärkt tullskydd. En tullfrihet för oblekt gasvävnad bör därför enligt kollegiets mening åtföljas av en anpassning av tullen på den blekta vävnaden. För att blekeri verksamhetens nettotullskydd skall förbli detsamma som det är i dag bör enligt kollegiets beräkningar tullen sältas ned frän nuvarande 13 % till ca 2%.

En eventuell tullfrihet för en insatsvara aktualiserar frågan om justeringar bör ske av tullen på färdigvaran. Färdigvaror av gasvävnad (förbandsgas) hänförs lill stat. nr 30.04909 där lullsatsen f n. ulgör 12%. Enligt importindustrin är emellertid de reella förhållandena i dag sådana atl medan inhemska tillverkare av förbandsgasprodukter får betala 13% i tull för sin råvara, kan importörer av färdigvaror i stort sett la in dessa tullfritt genom olika preferenssystem. Dessa uppgifter motsägs inte av den officiella statistiken. Av importen under stat. nr 30.04909 härrörde sålunda under de senaste tre åren kvanlitelsmässigt ca 85 % från olika preferens-berättigade länder. Vad gäller importen under stat. nr 55.09 100 och 209 härrörde under samma period ca 80 % från icke preferensberättigade länder. Ett borttagande av råvarutullen med oförändrad färdigvarutull skulle enligt kollegiets mening minska den konkurtenssnedvridning som i dag synes föreligga på den svenska marknaden för ifrågavarande färdigvaror.

På såväl den inhemska som utländska marknaden för förbandsgaspro-dukler finns enligt Mölnlycke AB de stora konkurrenterna inom EG och i Fjärran Östern. Inom EG utgör tredjelandslullen för här aktuella färdigvaror f. n. 7,8 %. Vid importen till EG synes dock de stora leverantörsländerna som Kina och Thailand Ull skillnad från vad som gäller i Sverige kunna föra in vävnaden - via GSP-syslemel - tullfria lill EG. Nuvarande tullförhållanden tyder således på alt svenska tillverkare av aktuella färdigvaror har konkurtensnackdelar jämfört med motsvarande tillverkare inom EG. Införs tullfrihet för berörd råvara med oförändrad tull på färdigvaran torde en mildring av dessa nackdelar kunna komma fill stånd.

Prop. 1985/86:60 De konkurrenssnedvridningar som aktuella svenska tillverkare f. n. sy-

nes vara utsatta för både på hemma- och exportmarknaden talar enligt kollegiets mening klart för såväl att en ändring av tuHförhållandena på vävnadssidan bör vidtas som att en sådan ändring inte f. n. skulle behöva följas av en justering av tullen på den aktuella färdigvaran.

Kollegiet har under hand informerat Textilrådet om sina ovan redovisade övervägiinden. Organisationen accepterar därvid en nedsättning av tullsatsen på den blekta gasvävnaden till 2 % under förutsättning att tullfrihet medges för den oblekta gasvävnaden. Organisationen anser att någon ändring av aktuell färdigvarutull f. n. inte behöver vidtas.

Generaltullstyrelsen har inget att erinra mot att tullfrihet införs för ifrågavarande oblekta gasvävnad och att tullen för den blekta gasvävnaden sätts ned lill 2%. Enligt styrelsens åsikt bör båda ändringarna vidtas i tulltaxan.

ÖEF meddelar alt någon tillverkning av aktuell vävnadslyp f. n. inte förekommer i Sverige. Med all sannolikhet kommer enligt ÖEF inte heller någon tillverkning av gasvävnad eller substitut härför alt tas upp inom landet inom överskådlig tid. Mot denna bakgrund finner inte ÖEF några skäl till att tullfrihet inte skulle beviljas. Textilrådet konstaterar atl någon inhemsk tillverkning av oblekt gasvävnad inte förekommmer och Ullstyr-ker tullfrihet för oblekt gasvävnad. Vad gäller den blekta vävnaden hänvisar Textilrådet lill en till yttrandet bifogad skrivelse från Borås Wäfveri AB. I skrivelsen tillstyrker företaget endast tullfrihet för den oblekta vävnaden då företaget sedan en tid har övervägt att importera aktuell råvävnad och bleka denna i egna anläggningar i Sverige.

06.01002 06.02001 002 003 004 005 006 007 06.03002 003 004 005 011 012 010 013 014 015 016 017 018 06.04901 07.01210 304 308 411 412 422 703 704 705 706 707 803 804 807 802 853 851 08.06 101 102 08.07401 08.08 101

103 104 201 202

Lökar, stamknölar etc Al, alm etc. Förädlade fruktträd Ej förädlade fruktträd Azalea, erica etc. Andra slag

Andra levande växter Krukväxter Nejlikor

Gladiolus

Rosor

Tulpaner

Andra snittblommor

Adiantum, asparagus

Morötter

Purjolök

Annan lök

Vitkål och rödkål

Blomkål Tomater

Slanggurkor

Isbergssallad Annan sallad Äpplen

Plommon Hallon, krusbär, röda vinbär Svarta vinbär

Jordgubbar

1 mars-30 november I december-29 februari 1 maj—30 september 1 oktober-30 april 1 mars-30 november 1 december-31 januari 1 februari-29 februari 1 mars-31 maj 1 juni-30 september 1 oktober-30 november 1 december-29 februari 1 mars-30 november 1 december-29 februari

1 maj-30 november 1 december-30 april 1 juni-30 november 16 april-15 maj 16 maj-30 juni I juli-30 september 1 oktober-31 oktober 1 november-15 april 16 mars-30 april 1 maj-30 juni 1 juli-30 september I oktober-15 mars 1 maj—30 november 1 mars-15 december 16 juli-29 februari I mars-15 juli 16 juli-30 september

1 juni-31 augusti ljum-31 augusti 1 september-3I maj 8juni-31 augusd 1 september-7juni