Regeringens proposition 1985/86:59

om avgiftsuttag till försäkringen för

tilläggspension 1985/86:59

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 november 1985.

På regeringens vägnar

OlofPalme

G. Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att avgiften till försäkringen för tilläggspension tas Ut med 10,0 procent för år 1986 och 10,2 procent för år 1987. Vidare föreslås i propositionen vissa följdändringar i lagstiftningen om socialavgifter med hänsyn till det beslutade nya ersättningssystemet för förelagshälsovården.

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 59

2 Förslag till Prop. 1985/86:59

Lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
4§
Grunden för beräkning av avgift Grunden för beräkning av avgift

enligt 1 § 1, 5 och 6 utgörs av in- enligt 1 § 1 och 5-7 utgörs av in
komst av annat förvärvsarbete som komst av annat förvärvsarbete som
avses i 3 kap. 2 § lagen (1962:381) avses i 3 kap. 2 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring. om allmän försäkring.

Grunden för beräkning av avgift enligt 1 § 2-4 utgörs av inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

ti Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr59

Prop. 1985/86:59 3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län

Härigenom föreskrivs all 6 § lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och aillmän löneavgift i Norrbottens län skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§' Nedsättning av arbetsgivaravgifter enligt denna lag skall i första hand avse folkpensionsavgiften och därefter barnomsorgsavgiften.

Nedsättning av egenavgifter skall Nedsättning av egenavgifter skall
i första hand avse folkpensionsav- i första hand avse folkpensionsav-
giflen och därefter i angiven ord-   giften och därefter i angiven ord
ning barnomsorgsavgiften, sjukför-            ning barnomsorgsavgiften, sjukför
säkringsavgiften, delpensionsavgif-           säkringsavgiften, arbelarskyddsav-
len, arbetsskadeavgifien och till-   giften, delpensionsavgiflen, ar-
läggspensionsavgiften,              belsskadeavgiften och lilläggspen-

sionsavgiften.

I fråga om förfarandet för nedsällningen av arbetsgivaravgifter gäller bestämmelserna i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

I fråga om förfarandet för nedsättningen av egenavgifter gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Senaste lydelse 1984:862.

Socialdepartementet Prop. 1985/86:59

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1985

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om avgiftsuttag till försäkringen för tilläggspension

1 Inledning

Försäkringen för tilläggspension (ATP) finansieras genom avgifter som regleras i lagen (1981:691) om socialavgifter, socialavgiftslagen. Avgifterna skall betalas av arbetsgivare samt av den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har inkomst av annat förvärvsarbete. Avgifterna beräknas pä del avgiftsunderlag som anges i lagens 2 kap. om arbetsgivaravgifter eller 3 kap. om egenavgifter. Försäkringen för tilläggspension finansieras också av vinstskatl enligt lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatl samt vinstdelningsskatt enligt lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt.

Beslut om avgiftsuttaget för visst är skall fattas senast under året dessförinnan. Det nuvarande avgiftsuttaget har fastställts i lagen (1984:1108) om procentsats för uttag av avgift för år 1985 till försäkringen för tilläggspension.

Enligt 19 kap. 4 § lagen om allmän försäkring skall riksförsäkringsverket vart femte år föreslå avgiftsuttag för nästföljande sju år i den mån uttaget inte redan beslutats. Riksförsäkringsverket har i skrivelse lill regeringen den 16 december 1982 lagt fram förslag till avgiftsuttag för ATP för tiden t.o.m. år 1989. Skrivelsen och en sammanställning av remissyttrandena över denna återfinns i prop. 1984/85: 87, bilagorna 1 och 3.

2 ATP-systemet

Avgiftsuttaget för ATP skall vara så avvägt att avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel kan finansiera pensionsutbelalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter för försäkringen samt den fondering som behövs.

Omfattningen av ATP-systemel har ökat successivt sedan starten år 1960 och volymmässigt är ATP-systemet fortfarande under uppbyggnad. Antalet ATP-pensionärer ökar för varje år och den genomsnittliga ut-

Prop. 1985/86:59 gående ATP-pensionen ökar genom att de nytillkommande pensionärerna vanligtvis har fler intjänandeår och en högre ATP-poäng. Denna utveckling kommer alt fortsätta under de närmaste årtiondena. Antalet ATP-pensio-■ närer beräknas öka ända fram till 2030-lalet.

Under ATP-systemets uppbyggnadsperiod har avgiftsuttaget lagts på en sådan nivå alt en viss fortlöpande fondbildning har sketl. Avsikten med fondbildningen var vid införandetillfället alt ersätta det sparandebortfall som bedömdes inträffa och möjliggöra de investeringar som bedömdes behövas för alt säkerställa de framtida pensionärernas standard. Genom atl i etl tidigt skede anpassa avgiftsuttaget till de mera långsiktiga behoven ville man undvika kraftiga avgiftshöjningar längre fram i tiden då pensionsutbetalningarna nått större omfattning.

Avgiftsuttaget har för de senaste fyra åren fastställts till följande procenttal.

År	1982	1983	1984	1985
Procent	9,4	9,6	10,0'	10,0'

' Därav skall 0,2% förvaltas av löntagarfonderna.

De medel som betalas in i ATP-avgifter förs till den allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Från AP-fonden finansieras löpande pensionsutbelalningar, förvali;ningskoslnader och andra utgifter för försäkringen.

Fondförvaltningen är fr. o. m. den 1 januari 1984 uppdelad på nio styrelser. De fem löntagarfondsstyrelserna skall förvalta de medel som inflyter dels från vinsldelningsskatt och tillfällig vinstskatl på 1983 års vinster, dels från en särskild del (0,2 procentenheter) av ATP-avgiflen. Löntagarfonds-styrelserna skall årligen överföra en real kapitalavkastning på minst 3 % till AP-fondens pensionsmedel.

För år 1984 understeg avgiftsintäkterna pensionsulbetalningarna med ca 3,7 miljarder kr. Samtidigt hade fonden betydande ränteintäkter. Detta innebar sammanlaget att fondens realkapital år 1984 ökade med 1,3 procent, eller med drygt 3 miljarder kr. För år 1985 beräknas avgiftsintäkterna understiga pensionsulbetalningarna med ca 9 miljarder kr. Ökningen av fondens realvärde kan, till följd av de även under innevarande år höga ränteintäkterna, för år 1985 beräknas till 1 procent eller ca 2 miljarder kr.

AP-fondens utveckling påverkas i hög grad av samhällsekonomins utveckling. En god ekonomisk tillväxt med en positiv utveckling av reallöner och realränta medför att fondens inkomster i form av avgifter och ränteintäkter ökar. En låg prisutveckling innebär all utgifterna för pensionsutbetalningar hälls tillbaka. Omvänt gäller att en ekonomisk slagnation och en hög inflation urholkar AP-fonden vid ett oförändrat avgiftsuttag.

Mitt förslag: Avgiftsuttaget för ATP fastställs lill 10,0 procent för är 1986 och till 10,2 procent för år 1987.

Skälen för mitt förslag: ATP-systemel ulgör en grundläggande del av det svenska trygghetssystemet. En utgångspunkt för den fortsatta politiken på detta område är atl den sociala standard som uppnåtts också skall bevaras. För atl detta skall vara möjligt krävs en stark och stabil ekonomi i samhället.

Regeringens ekonomiska politik har lett till en kraftig förbättring av landets ekonomi. En gynnsam utveckling har påbörjats inom för ATP-systemel centrala områden. Tillväxten i ekonomin har stärkt sysselsättningen och skapat möjligheter för en ökning av lönesumman i samhället, dvs. av underlaget för uttag av ATP-avgifter. De kraftfulla insatserna för atl bekämpa inflafionen kan nu också avläsas i form av en sjunkande inflationstakt. Atl inflationen hålls nere på en låg nivå är av stor betydelse för stabiliteten i ATP-systemet, eftersom detta under den pågående uppbyggnadsperioden är speciellt känsligt för variationer i inflalionsnivän. En låg inflationsnivå medför också en god real avkastning på fondens kapital. Jag vill samtidigt framhålla atl del krävs en stram ekonomisk politik för alt bevara de fördelar som nu har uppnåtts och för alt garantera en fortsatt god ekonomisk utveckling.

Den ekonomiska situationen för ATP-systemet har under innevarande år varit gynnsam. Denna situafion kan förväntas bestå även under år 1986. Jag förordar därför att avgiftsuttaget lill försäkringen för tilläggspensionen för detta år fastställs lill 10,0 procent av avgiftsunderlaget. För år 1987 bör en höjning ske med 0,2 procentenheter lill 10,2 procent av avgiftsunderlaget. Härigenom motverkas tendensen atl skillnaden mellan inkomster och pensionsutbetalningar utvecklas på etl ogynnsamt sätt. Jag bedömer att AP-fonden under de båda åren 1986 och 1987 på detta vis kommer att kunna tillföras så mycket medel, efter det att erforderiiga utbetalningar har gjorts, att viss real ökning av fondens medel kan ske.

Avgiftsuttaget för åren därefter får prövas mot bakgrund av resultatet av arbetet i kommittén (S 1984:03) för översyn av vissa frågor inom den allmänna pensioneringen. Bl. a. skall kommittén behandla reglerna för värdesäkring av pensionsförmånerna, reglerna för intjänande av ATP och eflerlevandepensioneringen. I kommitténs direktiv (Dir. 1984:42) sägs att kommittén bör belysa finansieringsförutsättningarna för pensionsåtagandena mol bakgrund av utvecklingen av avgiftsunderiaget och de realrän-leinkomster som kan förväntas tillfalla AP-fonden. Kommittén bör också ge sin syn på hur den framlida finansieringen skall tryggas.

Prop. 1985/86:59 4 Vissa följdändringar i lagen (1981:691) om socialavgifter och i lagen (1983: 1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län

Mitt förslag: Som en följd av det beslutade nya ersättningssystemet för företagshälsovården görs vissa ändringar av lagteknisk natur i lagen (1981:691) om socialavgifter och i lagen (1983: 1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Nortboltens län.

Skälen för mitt förslag: Efter förslag i prop. 1984/85:89 om förelagshälsovård och arbetsanpassning beslöt riksdagen (SoU 13, rskr 172) bl. a. en ändring i 3 kap. 1 § socialavgiftslagen som innebär atl en egenavgifl i form av arbetarskyddsavgifl fr.o.m. är 1986 kommer att las ul av egenföretagare och ensamföretagare. Arbelarskyddsavgiften uppgår till 0,2% av avgiftsunderlaget. Samtidigt sänks egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift i motsvarande mån.

Grunden för beräkning av egenavgifl anges i 3 kap. 4 § socialavgiflsla-gen. Paragrafens första stycke reglerar underlaget för beräkningen av bl. a. sjukförsäkringsavgiften. Där nämns emellertid inte arbelarskyddsavgiften. Mot bakgrund av vad jag nyss har anfört fordras en komplettering i första slyckel med avseende på arbelarskyddsavgiften.

I lagen (1983: 1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län finns bl. a. bestämmelser om hur nedsättning av egenavgifter skall ske. Lagens 6 § bör kompletteras så att nedsättning av egenavgifter omfattar också arbelarskyddsavgiften.

De här berörda följdändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1986.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättals förslag till

1. lag om procentsatser för uttag av avgift för åren 1986 och 1987 till försäkringen för tilläggspension,

2. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

3. lag om ändring i lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län.

Det under 3 angivna förslaget har upprättats efler samråd med chefen för industridepartementet.

Förslagen är enligt min uppfattning av så enkel beskaffenhet alt lagråds-granskning inte är påkallad.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all anta förslagen.