Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:50

om ändringar i allemanssparandet

Prop. 1985/86: 50

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll den 31 oktober 1985.

På regeringens vägnar OlofPalme

Bengt K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i allemanssparandet.

Sparare ges möjlighet att, utöver de maximall tillåtna månadsinsättning­arna pä 800 kr., sätta in högst 5000 kr. i allemanssparandet under första kvartalet år 1986. Vidare höjs gränsen för de samlade nettoinsättningarna frän 30000 kr. till 35000 kr. Liksom tidigare utgår bonusränla med 5% till ungdomar under det första kalenderåret de sparar. Bonusen begränsas dock till högst 300 kr.

I    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 50

 

Prop. 1985/86:50     Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1983:890) om allemansspa­rande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§'

Varje sparare får sätta in högst 800 kronor i månaden i allemanssparan-

det.

Spararens insättningar, i före­kommande fall minskade med ut­tag, får sammanlagt inte överstiga 30000 kronor.

Under första kvartalet år 1986 får en sparare, utöver insättningar enligt första stycket, sälta in sam­manlagt högst 5 000 kronor i alle­manssparandet.

Spararens insättningar, i före­kommande fall minskade med ut­tag, får sammanlagt inte överstiga i5 000 kronor.

 

Den som börjar spara under år 1984 fär för delta år ett särskilt till-lägg (bonusränla) motsvarande fem procent årlig ränta. Även den som börjar spara ett senare år och som det året fyller högst 25 år får en sådan bonusränla.

Den som börjar spara och som del forsla kalenderåret tum sparar fyller högst 25 år får för detta är ett särskilt tklägg (bonusränla) mot­svarande fem procent årlig ränta, dock högst 300 kronor.

Bonusräntan bekostas av staten och tillförs sparmedlen med utgången av det år dä sparandet inleddes.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Senaste lydelse 1984: 1036.

 

Finansdepartementet                                     Prop. 1985/86:50

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Görans­son, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson. Hul­terström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om ändringar i allemanssparandet

1 Inledning

Hushällssparandet har under senare år uppvisat en negativ utveckling. Med anledning av detta har regeringen vidtagit åtskilliga åtgärder för att stimulera hushållsparandel.

Under är 1986 frigörs betydande sparbeloppi hushållssektorn. Del gäller såväl skattesparmedel som spar- och premieobligationslän. Dessa sparbe-lopp kommer sammantaget atl medföra kraftiga likviditetspåspädningar i hushållssektorn. Mot denna bakgrund vill jag nu ta upp frågan om ytterii­gare åtgärder i syfte att stimulera hushållssparandet.

2 Allmän bakgrund

2.1 Hushållssparandets utveckling

Hushållens reala sparande består huvudsakligen av hushållens investering­ar i små-och fritidshus. Det finansiella sparandet består av hushällens bankinläning, placeringar i värdepapper och privat pensionssparande m. m. Hushållens sparkvot erhålls som kvoten mellan sparandet och hus­hållens disponibla inkomster.

Under 1960-talet sjönk sparkvoten för att under 1970- talet stabiliseras i intervallet 3-5% (diagram I). År 1982 sjönk sparkvoten drastiskt till 0,5% och har sedan dess sjunkit till 0% är 1984. Under detta år skedde alltså, totalt sett, inget sparande i hushällsseklorn.

Den långsiktiga nedgången av sparandet under 1960-talet förklaras san­nolikt av ATP-systemets tillkomst. ATP-systemel har till stor del ersatt det privata pensionssparandel. Eftersom ATP-sparandet inte definieras som hushållssparande medför detta all pensionssparande som sker i ATP-sy-stemet rent definitionsmässigt minskar hushållssparandet i den mån det

11    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 50

 

Prop. 1985/86:50

Diagram 1. Sparkvotens utveckling 1963—1984. Hushållens reala och finansiella sparande

(Procent av disponibel inkomst)

Procent

63

-T---- 1---- r---- 1--- 1--- 1--- 1---- 1---- 1---- 1--- 1---- 1--- 1---- r---- 1---- 1---- r

64    65    66    67   68   69   70    71    72    73    74    75    76   77   78    79    80    81    82    83   84

ersätter privat pensionssparande. Troligen hade hushållssparandet i slutet av 1960-talet anpassats till pensionssystemets successiva utbyggnad.

Under 1970-talet upprätthölls sparkvoten av det reala sparandet. Peri­oden kännetecknas dock av finansiell skuldsättning främst som en följd av hushällens omfattande förvärv av småhus. Småhusinvesteringar var skat­temässigt gynnsamma under 1970-talet och gav en hög real avkastning. De kortsiktiga parakella variationerna i den totala och finansiella sparkvoten förklaras i huvudsak av förändringar i den disponibla inkomsten, kredit-marknadslägel etc.

Utvecklingen under 1980-talet har, som jag nyss nämnde, kännetecknats av en mycket kraftig nedgång av sparkvoten. Denna utveckling torde främst bero pä den minskning av hushällens reala disponibla inkomster med ca 6% som skedde åren 1981-1983. Nedgången av sparandet är att hänföra till det reala sparandet. Del finansiella sparandet uppvisar en svag ökning. Dessa förändringar beror sannolikt bl. a. på alt den reala avkast­ningen på småhusinvesteringar minskal tkl följd av stigande realräntor och inkomstskattereformen samtidigt som avkastningen på finansiellt sparande ökat. En förklaring till varför det finansiella sparandel inte ökat mer än vad som skett kan vara de kraftiga finansiella förmögenhetsökningar på grund av värdestegring som sketl i hushållssektorn under 1980-lalet. Vid slutet av

 

år 1984 uppgick hushållens finansiella förmögenhet till ca 195 miljarder kr.      Prop. 1985/86; 50 mot knappt 80 miljarder kr. i slutet av är 1979. Ökningen på 115 miljarder kr. hänför sig så gott som helt till kursuppgången på börsnoterade aktier.

Också vid en internationell jämförelse är sparkvoten låg i Sverige. Något som måste beaktas vid en sådan jämförelse är att Sverige till skillnad mot många andra länder har ett väl utbyggt offentligt pensionssystem. Jag har tidigare berört ATP-systemets troliga inverkan på hushällssparandet under 1960-talet. Hushällssparandet i Sverige kan således ej förväntas ligga på en så hög nivå som är fallet i många andra länder.

2.2 Utfallande sparbelopp år 1986

Under är 1986 frigörs betydande sparbelopp i hushällsseklorn. Det gäller såväl 1980 års skaltesparmedel som spar-och premieobligationslån som faller ut. Sammantaget kommer dessa frigjorda sparbelopp att medföra en mycket kraftig likviditetspåspädning i hushållssektorn.

Tabell 2 Uppskattning av frigjorda sparbelopp inom hushållssektorn 1986

(Milj. kr.)

Sparform                                  Månad                 Belopp

Skatlesparandet

Jan. Jan.

3000 500

Jan. Maj Dec. Dec.

6300

3 400

700

3 000

Maj Okt.

600 2200

Skattespar

Skattefond

Sparobligalioner Spar 80:2 Spar 79 Spar 74 Spar 81

Premieobligationer 1981 års lån 1976 års lån

Källa: Riksgäldskontoret, finansdepartementet.

En mycket stor del av beloppen kan lyftas ijanuari 1986. Som jämförelse kan nämnas att sparbeloppen som frigörs dä motsvarar ca 2-3% av den beräknade privata konsumtionen för år 1986.

3 Allemanssparandet

3.1 Nuvarande regler i huvuddrag

Allemanssparandet startade den 1 april 1984 och är öppet för alla i Sverige kyrkobokförda personer fr. o.m. det år de fyller 16 år (prop. 1983/84:30, FiU 13, rskr 32, SFS 1983:890). Sparande kan ske i två former, sparande pä rikssparkonto i bank och värdepapperssparande i kapitalsparfond. Ka-pitalsparfonderna kan vara antingen allmänna, öppna för samtliga sparare, eller företagsanknutna, öppna endast för anställda i ett visst bolag eller inom en viss koncern. Rikssparkonlo och kapitalsparfond benämns i all­mänhet allemansspar resp. allemansfond (akmän/förelagsanknuten).

 

Prop. 1985/86:50   Högsta tillåtna mänadsinsättning i allemanssparandet är 800 kr. Totalt

får en sparares sammanräknade netloinsättningar i båda sparformerna uppgå till högst 30000 kr.

1 allemansspar erhåller spararen ränta motsvarande diskontot + 1,25%. Avkastningen i allemansfond är beroende av den löpande avkastningen och värdeutvecklingen på fondens placeringar. Den löpande avkastningen som tillfaller fonden skall återinvesteras. Spararens avkastning framkom­mer därmed helt i form av värdestegring pä förvärvade fondandelar.

Spararens avkastning är befriad från inkomstskatt. Kapitalsparfonderna är befriade från skatt på löpande avkastning. I april 1985 beslutade riksda­gen att kapitalspaifonder fr.o.m 1986 års taxering befrias från all skattskyl­dighet för realisationsvinster på aktier och obligationer (prop. 1984/85:129, FiU 25, rskr 249. SFS 1985:264). Tidigare var kapitalsparfonderna skatt­skyldiga för realisationsvinster på aktier som innehafts i mindre än tvä år samt för realisationsvinster på obligationer.

Till ungdomar utgår i båda sparformerna bonusränla på 5% under det första kalenderåret, dock senast det år de fyller 25 år.

Ungdomar som sparat ett visst belopp i allemanssparandet har möjlighet att erhålla bospariån fr. o. m. den 1 januari 1986, motsvarande i princip tre gånger den insatta behållningen (prop. 1984/85:51, FiU 7, rskr 59, SFS 1984: 1036). Lånerätien inträder då spararen fyller 18 år och upphör i och med utgången av det år då spararen fyller 28 år. För alt kvalificera sig för bospariån krävs alt de ackumulerade nettoinsättningama uppgår till minst 5000 kr. på ett rikssparkonto eller ett kapitalsparkonlo, utan möjlighet lill sammanläggning.

3.2 Allemanssparandets utveckling

Ett och ett halvt är efter allemanssparandets introduktion kan det konsta­teras att det är den mest omfattande sparform som funnits i Sverige, både vad gäller antalet sparare och sparbeloppens storlek.

Månadsinsättningarna uppgår f n. till nära 900 milj. kr., vilket motsvarar en ärlig sparvolym på nära 11 miljarder kr.

Vad gäller insättningarnas fördelning mellan allemansspar och allemans­fond, sä överväger sparandet i allemansspar kraftigt. De månatliga insätt­ningarna är f n. ca sex gånger större i allemansspar än i allemansfond. Insättningarna i allemansfond har minskat främst under år 1985 samtidigt som de ökat i allemansspar. Minskningen av sparandet i allemansfonderna får nog huvudsakligen tillskrivas den allmänna utvecklingen på börsen, vilket självfallet avspeglas i fondandelarnas värdeutveckling.

 

Tabell 1 Allemanssparandet utveckling

(Milj. kr.)

Prop. 1985/86: 50

 

 

År.

Allemansspar

 

Allemansfond

 

Alleinansspan

indel

Månad

 

 

 

 

 

 

Antal

Behåll-

Antal

Behäll-

Antal

Behåll-

 

konton'

ning-Milj. kr.

konton

ning-MilJ. kr.

konton

ning-Milj. kr

1984

 

 

 

 

 

 

Apr.

1 495 500

658

518 700

170

2014200

828

Maj

1554 800

1353

534 000

357

2088 800

1710

Juni

1567400

2055

537900

542

2 105 300

2 596

Juli

1 585 300

2 756

537 600

722

2 122 900

3 478

Aug.

1599800

3 462

538600

901

2 138400

4 363

Sepi.

1611 100

4 161

537 600

1072

2 148 700

5 233

Okt.

1 625 700

4 867

537400

1244

2 163 100

6111

Nov.

1 638100

5571

535 600

1407

2 173 800

6978

Dec.

1647 900

6264

535 300

1.571

2 183 100

7 835

1985

 

 

 

 

 

 

Jan.

1701500

6979

536000

1707

2 237 500

8686

Feb.

1738900

7 780

536 500

1851

2 275 400

9631

Mars

1757600

8 596

536100

1997

2 293 700

10 593

Apr.

1766000

9377

534800

2 138

2 300800

11515

Maj

1 772 300

10145

531600

2 268

2 303 900

12413

Juni

1 775 300

10882

528500

2 394

2 303 800

13 276

Juli

1780000

11634

524 800

2516

2304 800

14 150

Aug.

1783000

12 396

521900

2 639

2 304900

15035

Sept.

1786200

13 135

518600

2 755

2 304 800

15890

\ Inkl. HSB fr.o.m mars 1985.

- Exkl. ränta resp. värdeförändring.

Källa: Riksgäldskontoret.

4 Förslaget

4.1 Allmänmotivering

De svenska hushållen ökade under första halvåret 1985 kraftigt sin privata konsumtion. Detta gällde framför allt varaktiga konsumtionsvaror. Kon­sumtionsökningen skedde samtidigt som hushållens bankinlåning minska­de underförstå halvåret 1985. Dessutom minskade hushållen sina tillgodo­havanden i bankerna.

Hushållens utgiftsökningar har bidragit till försämringen av bytesbalan­sen. Visseriigen är ökningen av den privata konsumtionen inte den främsta orsaken till bytesbalansförsämringen, men denna belyser ändock de pro­blem landet ställs inför vid en kraftig ökning av den privata konsumtionen i rådande samhällsekonomiska läge. En negativ utveckling av bytesbalan­sen tvingar regeringen alt föra en stram ekonomisk politik.

Den ekonomiska politiken syftar lill att förbättra bytesbalansen och del reala sparandet, främst i form av ökade industriinvesteringar. Denna poli­tik är nödvändig för alt på sikt skapa utrymme för höjda reallöner.

Om utrymme skall skapas för en fortsatt expansion av industrikapacite­ten är det nödvändigt att sparandet inom övriga samhällssektorer ökar. Det innebär att statens budgetunderskott måste minska. Här kan vi nu skönja en positiv utveckling. Vidare krävs det alt hushållens stigande disponibla

 

Prop. 1985/86:50

inkomster inte i alltför hög utsträckning används till konsumtionsökningar. Det är således önskvärt att hushällssparandet ökar för att vi därigenom skall kunna undvika en så stram finanspolitik att den slår alltför hårt mol hushällssektorn.

Mot denna bakgrund är det av samhällsekonomiska skäl angeläget att ytteriigare stimulera hushållssparandet. Ett ökat hushällssparande är även angeläget frän privatekonomiska utgångspunkter. Jag har inte för avsikt att här närmare utveckla de privatekonomiska motiven men önskar ändå påminna om dessa eftersom de ofta glöms bort i den allmänpolitiska debatten. I detta sammanhang kan även nämnas regeringens initiativ att tillsätta en spardelegation fr.o.m. den 1 juli 1985. Denna har till uppgift bl. a. att informera hushållen om den trygghet som följer med ett regelbun­det sparande.

4.2 Temporär höjning av högsta tillåtna månadsinsättning i allemanssparandet

Mitt förslag: En sparare får, utöver de nu maximalt tillåtna månads-insättningarna pä 800 kr., under första kvartalet 1986 sätta in 5 000 kr. i allemanssparandet. Beloppet fär fritt fördelas mellan allemans­spar och allemansfond

Maximigränsen för en sparares totala netloinsättningar höjs från 30000 till 35000 kr.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt finns det starka skäl att befara att en likviditetspåspädning i hushållen av den storlek som jag tidigare redovisat kan komma atl leda till en kraftig konsumtionsökning om inte sparandet ökar.

Flera åtgärder har redan vidtagits för att stimulera hushällssparandet. Viktiga förändringar införs vid årsskiftet. Sparavdraget individualiseras och höjs till 1 600 kr. för var och en. Vidare införs ett nytt avdrag pä 1 000 kr. som får utnyttjas mot vinster vid försäljning av aktier som man innehaft kortare tid än tvä år. Härtill kommer atl riksgäldskonloret under är 1986 på sedvanligt sätt avser alt erbjuda hushållen olika placeringsalternaliv. Sam­tidigt är del dock nödvändigt att staten utformar sina sparformer så alt de stimulerar lik fortsatt sparande och kan ta emot de belopp som nu frigörs. Allemanssparandet har visat sig vara en mycket attraktiv sparform. Enligt min mening skulle en tillfällig höjning av beloppsgränsen i allemanssparan­det vara en lämplig åtgärd för att stimulera sparandel och därmed begränsa riskerna för en kraftig konsumtionsökning. Den föreslagna åtgärden, till­sammans med riksgäldskontorets erbjudanden, bör kunna medföra att åtskilliga skatte- och obligationssparare väljer atl fortsätta att spara de medel som frigörs kring årsskiftet.

Förslaget innebär att en sparare, utöver de insättningar som han f.n. fär göra, kan göra ytterligare insättningar på sammanlagt 5000 kr. under första kvartalet 1986, dvs. i prakfiken under liden fr.o.m. den 2 januari t.o.m.

 

den 27 mars. Spararen får själv avgöra om han under den angivna tiden vill     Prop. 1985/86: 50 sätta in hela beloppet vid ett och samma tillfälle eller om han vill dela upp sparandel i flera insättningar. Totalt kan således en sparare under det första kvartalet 1986 sätta in 7400 kr. i allemanssparandet.

Enligt gällande regler kan en ungdom erhålla högst ca 270 kr. i bonus­ränla under det första kalenderåret han sparar. Bonusräntan tillkommer utöver den ordinarie räntan eller värdeförändringen. Möjligheten att sätta in 5000 kr. extra under första kvartalet år 1986 skulle emellertid medföra en ytterligare bonus pä upp till 250 kr. för nytillkomna ungdomssparare. Jag anser det inte motiverat alt en så hög bonus utgår. Den bör därför begränsas fill totak högst 300 kr. per sparare. Bonusen motsvarar då gott och väl den högsta bonus som kan utgå enligt nuvarande bestämmelser vid maximalt regelbundet sparande.

Möjligheten lill extra insättning under det första kvartalet år 1986 aktua­liserar en höjning av den nuvarande 30000-kronorsgränsen avseende de ackumulerade nettoinsättningarna. Jag föreslär alt gränsen höjs till 35000 kr.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande.

Den föreslagna lagändringen är av sä enkel beskaffenhet alt lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att anta förslaget till

lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan­den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985