Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:166

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

Prop. 1985/86: 166

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 april 1986.

På regeringens vägnar Svante Lundkvist

Hans Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om prisregleringen på jordbrukspro­dukter för tiden den Ijuli 1986 - den 30juni 1987. Vidare föreslås ändring­ar i områdesindelningen för prisstödet till jordbruket i norra Sverige. En väsentlig höjning av stödbeloppen föreslås också. Investeringsförbudet inom animalieproduktionen föreslås bli föriängt med ett år.

Riksdagen 1985186. I saml. Nr 166

1  Förslag till                                                 PioP- '985/86: 166

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, vilken gäller till utgången av juni månad 1986,

dels att lagen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni månad 1987,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

För att motverka överskott inom För att motverka överskott inom
jordbrukets animalieproduktion är jordbrukets animalieproduktion är
nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nöt­
kreatur, svin och fjäderfä förbjuden kreatur, svin och fjäderfä förbjuden
intill utgången av juni månad 1986. inUll utgången av juni månad 1987.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986, Senaste lydelse 1985:515,

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:000) om ändring i lagen

(1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1967:340) om prisreglering på jord­brukets område i paragrafens lydelse enligt lagen (1986:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

7§'
Tillverkare eller, i fall som avses Tillverkare eller, i fall som avses

nedan under a), innehavare av slak- nedan under a), innehavare av slak­
teri eller költbesiktningsbyrå erläg- teri eller költbesiktningsbyrå eller, i
ger avgift för                                fall som avses nedan under in), den

som inom landet yrkesmässigt till­verkar bekämpningsiiiedd ni. m. el­ler till landet inför bekämpningsme­del in. in. för yrkesmässig åierför-säljnlng eller jör egen yrkesmässig användning inom landet erlägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m, (slaktdjursavgift).

Nuvarande lydelse enligt prop. 1985/86: 74, JoU 13. rskr 165,

 

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse                    Prop, 1985/86: 166

b)  mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c)  mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d)   smör och smöriiknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för
grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e)   vete och råg som användes för     e) vete. korn, havre och råg som
tillverkning av mjöl, gryn, flingor användes för tillverkning av mjöl,
eller liknande produkt,                         gryn, flingor, malt eller liknande

produkt,

f) stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis,
h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller

ur feltråvara, hänföriig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21,03 (fettva-ruavgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänföriig till tulltaxenummer 19.02 eller 23,04,

k) produkt, hänföriig Ull tulltaxenummer 21.07B.

I) naturliga kalciumfosfater. naturliga kalciumaluminiumfosfater. apatit och fosfatkrita hänföriiga till tulltaxenummer 25,10. ammoniak hänförlig till tulltaxenummer 28,16. kaliumnilrat hänförligt till tulltaxenummer 28.39, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofos­fater). kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfal) hänförliga till tulltaxenummer 28,40 samt gödselmedel och andra pro­dukter hänförliga till tulltaxenummer 31,01-31,05.

m) ämnen eller beredningar som är avsedda atl användas lill skydd mol egendomsskada, sanitär olä­genhet eller annan jämförbar olä­genhel, förorsakad av vä.xler, djur. bakierier eller virus (bekämpnings­medel), saml ämnen eller bered­ningar som med hänsyn till sina egenskaper och användning står bekämpningsmedel nära, dock inte vara, avsedd att användas vid be­redning av livsmedel, läkemedel el­ler annan jämförbar vara. eller färger, fernissor, tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas för elt annat ändamål än som avses i försia meningen, om inie varorna genom en särskild benämning eller på något annat sätl anges vara av-

 

Nuvarande hdelse

Föreslagen lydelse

sedda som bekämpningsmedel, och inie heller träskvddsmedel.

Prop. 1985/86: 166

Denna lag träder i kraft den I juli 1986,

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på

jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 25a§ lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område' och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25a§

Används varor som avses i 7 § 1) i en annan näring än jordbruket och medges inte befrielse från eller åter­betalning av avgift med stöd av 25 §, skall näringen enligt föreskrif­ter som meddelas av regeringen el­ler den myndighet som regeringen bestämmer erhålla kompensation av avgiftsmedel för de ökade kost­nader som avgifter enligt denna lag kan ha medfört.

Används varor som avses i 7§ I) eUer m) i en annan näring än jord­bruket och medges inte befrielse frän eller återbetalning av avgift med stöd av 25 §, skall näringen en­ligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer erhålla kom­pensation av avgiftsmedel för de ökade kostnader som avgifter enligt denna lag kan ha medfört.

Bilaga

Förteckning över varor som avses i I § andra stycket
Tulltaxenr      Varuslag

ur 17,04 ur 18,06

ur 19,02

Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halv­fabrikat, ej innehållande kakao, i bulk

Glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingar oe/; andra
liknande efterräller samt pulver, flingor, pastor och flytande be­
redningar endasl avsedda för framställning av pudding och annan
liknande eflerräll eller dryck, innehållande kakao
Beredningar av mjöl. stärkelse eller maltextrakt. av sädana slag
som används som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlag­
ningsändamål, även med tillsats av kakao till mindre än 50 vikt­
procent: produkter av sojamjöl .......................  K

andra slag

Denna lag träder i kraft den Ijuli 1986,

' Lagen omtryckt 1984: 199, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 865,

 

Jordbruksdepartementet                         p™p- 1985/86:166

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 april 1986

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Sigurdsen. Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1 Inledning

Riktlinjer för prisregleringen på jordbruksprodukter för tiden den Ijuli 1985 - den 30juni 1986 fastställdes av riksdagen i juni 1985 (prop. l984/85:211,JoU36, rskr404).

Beslutet innebar bl.a. ett preliminärt kompensationsbelopp till jordbru­ket och viss livsmedelsindustri per den Ijanuari 1986 om 348milj. kr. Det definitiva beloppet skulle få fastställas av regeringen på förslag av statens jordbruksnämnd, som skulle ta upp överläggningar om beloppet med Lant­brukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Även i frå­ga om fördelningen pä produkter och vissa andra frågor skulle det enligt beslutet ankomma pä regeringen att fatta beslut.

För riksdagens information vill jag nämna att jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar och i samförstånd med de båda delegationerna i skrivelse den I9december 1985 inkom till regeringen med förslag till pris-reglerande åtgärder på jordbrukets område fr. o. m. mitten av januari 1986. Förslaget, som sedermera godkändes av regeringen, innebar bl.a, att den totala kompensation som medgavs jordbruket och viss livsmedelsindustri i form av prishöjningar uppgick till 750milj, kr. Jordbruksnämndens skrivel­se bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Regeringen uppdrog genom beslut den 9januari 1986 åt statens jord­bruksnämnd att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdele­gation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30juni 1986. Förslagen skulle utformas med utgängspunkt i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33, rskr 393).

Jordbruksnämnden skulle också ta upp frågan om uppräkning bl. a. med hänsyn till kostnadsutvecklingen av den del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård som finansieras inom ramen för jordbruksprisregle­ringen och härvid utgå frän att näringens andel av de ökade kostnaderna för budgetåret 1986/87 uppgår till minst 4milj. kr.

Jordbruksnämnden skulle vidare närmare överväga en fortsatt tillämp­ning av det särskilda ränte- och etableringsstödet. Den av lantbruksstyrel-

 

sen den l4oktober 1985 framlagda rapporten med förslag rörande bl.a,      Prop, 1985/86: 166 ränte- och etableringsstödet överlämnades i dessa delar till nämnden.

Jordbruksnämnden var oförhindrad att inom den ram som tilldelas jord­bruket föreslå andra åtgärder som kan främja en jämnare inkomstfördel­ning mellan olika kategorier av jordbrukare,

1 skrivelse den 3 april 1986 har jordbruksnämnden efter överiäggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämn­dens konsumentdelegation lagt fram förslag om prisreglerande åtgärder på jordbrukets område förtiden den Ijuli 1986 - den 30juni 1987, Jordbruks­nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga2.

Regeringen uppdrog den 19juni 1985 på grundval av riksdagens beslut (JoU 1984/85: 33, rskr 393) åt statens jordbruksnämnd att företa en översyn av beräkningsunderlaget för områdesindelningen av prisstödet till jordbru­ket i norra Sverige, Översynen skulle gälla förhållandena i Norrlands inland, framför allt inom storsjöområdet. Nämnden skulle i samband med översynen beakta vad som anförts om ifrågavarande stöd i jordbruksut­skottets betänkande 1984/85:33 om livsmedelspolitiken. Jordbruksnämn­den skulle vid uppdragets fullgörande samråda med lantbruksstyrelsen.

Jordbruksnämnden har i skrivelse till regeringen den lOjanuari 1986 redovisat uppdraget och lämnat förslag om vissa ändringar i beräkningsun­derlaget och områdesindelningen för prisstödet till jordbruket i norra Sve­rige, Nämndens skrivelse samt en till skrivelsen fogad rapport bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga3 resp, bilaga4.

Efter remiss har yttranden över förslagen avgetts av lantbruksstyrelsen, statens industriverk, glesbygdsdelegationen, länsstyrelserna i Uppsala, Värmlands. Gävleborgs. Västernorrlands, Jämtlands. Västerbottens och Norrbottens län samt Lantbrukarnas riksförbund. Även länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs, Örebro. Västmanlands och Kopparbergs län har beretts tillfälle att avge yttrande men har inte avgett sådana. En samman­ställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 17 mars 1986 dels redogjort för hittillsvarande erfarenheter av tillämpningen av lagen (1983: 147) om för­bud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels lagt fram förslag om en föriängning av lagens giltighetstid. Lantbruksstyrelsens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.

1 prop. 1985/86: 100 (bil. 11 s. 46) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87 beräkna ett förslagsanslag av 398900000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Underslutet av 1970-talet och början av 1980-talet var kostnadsökningarna kraftiga både inom jordbruket och i efterföljande led. Denna utveckling

 

medförde kännbara prishöjningar för konsumenterna.  Under perioden     Prop. 1985/86: 166 1976-1982 steg livsmedelspriserna i konsumentledet med i genomsnitt 13% per år. Under denna period föll reallönerna med ca 10%.

Prisökningarna och den minskade köpkraften medförde att konsum­tionen av vissa livsmedel, främst kött och fläsk, minskade. Samtidigt ökade produktionen bl, a. genom att jordbrukarna sökte kompensera en sjunkande lönsamhet med ökade arbetsinsatser och större besättningar. Jordbruket kunde därför inte som tidigare avsätta hela sin produktion inom landet utan måste i allt högre grad sälja produkterna utomlands med ökade exportkostnader som följd. Inflationen och det höga ränteläget vållade också ekonomiska problem inom jordbruket.

Den utveckling som jag nu i korthet har beskrivit innebar att den jord­brukspolitik som riksdagen fattade beslut om är 1977, vid början av 1980-talet inte längre fungerade på det sätt som riksdagen avsåg när beslu­tet fattades. Regeringen fann det bl, a. mot denna bakgrund nödvändigt att låta göra en översyn av jordbrukspolitiken. Samtidigt var det alltmer angeläget att sätta in jordbrukspolitiken i ett livsmedelspolitiskt perspek­tiv.

På grundval av förslag frän 1983 års livsmedelskommitté fastställde riksdagen i juni 1985 riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik (prop, 1984/85: 166, JoU 33, rskr 393), Beslutet innebar en klar kursomläggning jämfört med 1977 års politik. Livsmedlens kvalitet och hänsynen till djur och miljö står i förgrunden på ett helt annat sätt än tidigare. Huvudmålet för livsmedelspolitiken skall enligt riksdagsbeslutet vara att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. Under detta huvudmål finns tvä likställda delmål, nämligen konsumentmålet och inkomstmålet.

Därutöver finns ett miljö- och resursmål som innebär att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kravet pä en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.

Det ekonomiska stödet till det svenska jordbruket skall liksom tidigare lämnas som ett prisstöd i huvudsak genom ett gränsskydd som vid behov kompletteras med marknadsreglerande åtgärder.

Jordbruksproduktionen i norra Sverige får med hänsyn till dess regional­politiska betydelse ett särskilt prisstöd. Stödet skall syfta till att kompense­ra jordbruket i norra Sverige för att dess produktionskostnader är högre än motsvarande kostnader i mellersta Sverige,

Riksdagsbeslutet innebär i fråga om prisregleringen pä jordbrukspro­dukter att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter obundna överläggningar. Det är enligt riksdagsbeslutet angeläget att prisregleringen för jordbruksprodukter utformas så att den blir ett stöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens inriktning till marknadens efterfrågan.

Den ekonomiska situationen i Sverige har under de senaste åren förbätt­rats. Av särskild betydelse för jordbruket är att inflationen nu är den lägsta sedan slutet av 1960-talet. Prisökningarna under loppet av år 1986 kan nu

 

beräknas bli drygt 2 %. Vidare har låneräntorna sjunkit avsevärt under del      Prop. 1985/86: 166 senaste året, vilket innebär lägre kostnader för jordbruket.

Tillväxten i ekonomin under de senaste åren har medfört ökad köpkraft för konsumenterna. Den ökade köpkraften i kombination med en lugnare prisutveckling har medfört att konsumtionen av mera priskänsliga jord­bruksprodukter åter tenderar att öka. T, ex. har konsumtionen av nötköU, efter att ha minskat med bortåt 20% mellan åren 1976 och 1984, ökat något under år 1985. Eftersom produktionen var i stort sett oförändrad kunde produktionsbalansen förbättras något.

Trots att produktionsbalanserna på animalieområdet har förbättrats är överskotten fortfarande stora. Exportkostnaderna och andra kostnader för överskotten beräknas under regleringsäret 1985/86 uppgå till ca 2 miljarder kr, för köttvaruomrädet och till ca 400milj.kr, för mejerivaruområdet. Överskotten av kött, fläsk och mjölkprodukter väntas fortsätta att minska under år 1986 främst på grund av minskad produktion. För nötkött väntas ocksä en viss konsumtionsökning under år 1986. Trots minskade överskott av kött, fläsk och mejeri varor väntas kostnaderna för överskotten inte minska i någon större utsträckning under regleringsåret 1986/87. Detta beror på utvecklingen av de internationella priserna.

Väridsmarknadspriserna för flera viktiga vegetabilier har under 1985/86 sjunkit kraftigt. Störst betydelse har prisfallet pä spannmål eftersom Sveri­ge regelmässigt har ett betydande överskott som måste exporteras. De sänkta världsmarknadspriserna på spannmål har leU till att kostnaderna för exporten av spannmål har ökat med 400 - 500milj. kr. jämfört med läget för ett par är sedan. En annan vegetabiliesektor där väridsmarknadspriser­na fallit mycket och snabbt är oljeväxtsektorn. Totalt uppgår kostnaderna för att exportera överskotten av jordbruksprodukter till 3 - 4 miljarder kr.

Sammanfattningsvis innebär den utveckling som jag nu har redovisat en situation med fortsatt stora överskott som måste avsättas till för närvaran­de mycket låga priser på världsmarknaden. Detta har medfört att jordbru­kets ekonomiska situation fortfarande är besväriig. Det finns heller inga tecken som i dagsläget tyder på att väridsmarknaden nämnvärt kommer att förbättras under de närmaste åren.

Jordbruksnämnden anför att den och de båda delegationerna är överens om att det ligger i såväl producenternas som konsumenternas intresse att balans snarast uppnäs mellan produktion och konsumtion av jordbrukspro­dukter och att den nödvändiga omställningsprocessen sker under socialt acceptabla former. Vidare är jordbruksnämnden och de båda delegationer­na ense om att det för alla grupper i samhället är av stor betydelse att prisökningarna kan dämpas och räntan hällas på en låg nivå.

Jag vill framhålla att detta synsätt varit vägledande för regeringens förslag i fråga om livsmédelspolitiken. Jag delar således de överläggande parternas uppfattning i dessa frågor. Det framgår av vad jag har sagt i det föregående att ansträngningarna att pressa ned inflationen och möjliggöra en låg ränta är viktiga inslag i regeringens ekonomiska politik. Denna politik börjar nu ge resultat.

Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut ankommer det pä jordbruket
att ta ansvar för en produktion utöver våra egna behov och utöver vad som      8

 

är samhällsekonomiskt motiverat. Jordbruket har ocksä - med samhällets     Prop. 1985/86: 166

administrativa stöd - vidtagit åtgärder som syftar till en anpassning av

produktionen. Jag tänker bl, a. på tvåprissystemet för mjölk och på den

s,k, avvecklingsersättningen till vissa producenter av mjölk, nötkött och

smågrisar. Dessutom gäller sedan våren 1983 ett förbud mot nybyggnad av

djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä.

Regeringens förslag i proposition 1984/85: 166 om livsmedelspolitiken innebar att produktionen pä den överskottsareal som av olika skäl ansågs böra accepteras i första hand skulle utgöras av spannmål (prop, s, 47f). Samhället borde enligt propositionen ta ett delansvar för överskottsarea­lens kostnader. Andelen för samhället borde vara 40%, medan näringen borde svara för 60%, räknat vid normalskörd. Samhällets kostnader för det första året beräknades till I60milj, kr, för att därefter minska. Kostna­den för en femårsperiod beräknades till sammanlagt 600 milj, kr. Det skulle i första hand ankomma på jordbiuket att aktivt arbeta för att anpassnings-åtgärderna på vegetabilieområdet ledde fram till att samhällets delansvar i finansieringen av överskottsproduktionen kunde upphöra. En utvärdering av anpassningsåtgärderna skulle ske efter femårsperiodens slut, varvid en bedömning skulle göras om uppställda anpassningsmål uppnåtts också beträffande kostnadsansvaret.

Riksdagen godkände dels vad som förordats i propositionen om samhäl­lets kostnadsansvar, dels vad jordbruksutskottet förordat om finansiering­en av hithörande kostnader (JoU 1984/85: 33, rskr 393).

Jordbruksutskottet har i sitt betänkande 1985/86: 13 tagit upp frågan om statens delansvar för överskottsarealens kostnader och anför (s. 25-26):

-------- "För närvarande finns enligt utskottets bedömning inte tillräck­
ligt faktaunderlag för att i bestämda belopp precisera omfattningen av
statens åtagande enligt 1985 års riksdagsbeslut. Utskottet anserdel angelä­
get att mera långsiktiga åtgärder för att lösa överskottsproblemen kan
vidtas. Enligt vad utskottet erfarit pågår såväl inom regeringskansliet som
hos näringen en verksamhet för att lösa dessa problem. I avbidan på den
fortsatta behandlingen av dessa frågor bör enligt utskottets mening under­
strykas att 1985 års riksdagsbeslut lagt fast själva principen om en fördel­
ning av kostnadsansvaret mellan staten och näringen, vilket bl.a. måste
innebära att staten svarar för 40% av de verkliga kostnaderna för spann­
målsöverskottet vid normalskörd. De beräkningar som gjordes i proposi­
tion 1984/85: 166 av kostnaderna för staten bör, till skillnad från uttalande­
na om fördelningsprincipen, inte vara absolut bindande för tillämpningen
av riksdagsbeslutet. De beräkningar som låg till grund för nämnda övervä­
ganden har ocksä, genom utvecklingen på exportmarknaden m. m., till stor
del förlorat sin aktualitet.

Vad utskottet här anfört bör i första hand tillämpas på 1985 års skörd.
Utskottet anser det angeläget att ytterligare överväganden i denna fräga
kan ske i syfte bl. a. att främja en långsiktig produktionsanpassning och för
att om möjligt nä fram till andra lösningar som successivt minskar kost­
nadsbelastningen för samhället."-----

De medel som erfordras för statens andel av överskottsarealens kostna­
der för 1985 års skörd bör få täckas genom överskridande av anslaget C 3.       9

 

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För budgetåret 1986/87 har jag i prop. 1985/86: 100 bil. 11 föreslagit en särskild anslagspost under detta anslag.

Prop. 1985/86: 166

Åtgärder för produktionsanpassning på vegetabilieområdet

Mitt förslag: Det skall ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan komma att behövas för näringens produktionsan­passning.

Skälen för mitt förslag: Jag vill erinra om att det i första hand bör ankomma på näringen aU aktivt arbeta för aU produktionen långsiktigt anpassas så att överskottsproblemen kan lösas. Det är också angeläget att de medel som staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underiätta anpassningen utnyttjas för att stödja en inriktning av produk­tionen som så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen på samhäl­let och på lantbrukets ekonomi. Det bör ocksä eftersträvas att denna anpassning sker under socialt acceptabla former.

Mot denna bakgrund har jag uppdragit åt en arbetsgrupp att lägga fram förslag till olika åtgärder som skulle kunna medverka till att begränsa överskoUsproduktionen av spannmål. Det bör få ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisreg­leringen fatta de beslut som kan komma att behövas för näringens produk­tionsanpassning och som kan föranledas av översynen.

2.2 Prisregleringen på jordbruksprodukter under regleringsåret 1986/87

2.2.1 Prisregleringens närmare utformning

Mitt förslag: Regleringsåret 1986/87 skall delas in i tvä perioder, nämligen den Ijuli - den l6november 1986 och den 17november 1986 - den 30juni 1987. De reglerade priserna skall hällas oföränd­rade under den första perioden.

Jordbrukarna skall ändå få höjda avräkningspriser på mjölk och nötkött under denna period. Jordbruksnämnden skall därför fä an­vända högst 75 milj, kr, av vissa lånemedel för att möjliggöra oför­ändrad betalningsförmåga inom mejerisektorn. Vidare skall jord­bruksnämnden få använda högst 75 milj. kr, av odisponerade medel för låginkomstsatsning m,m, för att höja avräkningspriserna på mjölk och nötkött.

Överläggningar om kostnadskompensation och inkomstföljsam­het genom prisändringar från den 17 november 1986 skall tas upp under hösten 1986, Det skall ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgiftsändringar m, m, som då kan bli aktuella.

10

 

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag,     Prop, 1985/86: 166

Skälen för mitt förslag: Jordbruksnämnden har efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation lagt fram förslag om den närmare utformningen av prisregleringen under regleringsåret 1986/87, Förslaget bygger på de rikt­linjer som har angetts i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop, 1984/85: l66,JoU 33,rskr393),

Nu tillgängligt statistiskt material visar, som jordbruksnämnden fram­håller, pä en kraftigt sjunkande inflationstakt. Med hänsyn till den hittills kända ekonomiska utvecklingen, osäkerheten beträffande utfallet av på­gående löneförhandlingar samt att andra frågor som berör jordbruket ännu inte har klarlagts, har jordbruksnämnden och de båda delegationerna enats om att huvudförhandlingarna för regleringsäret 1986/87 bör äga rum under hösten 1986. De prisändringar som dessa överläggningar kan föranleda föresläs träda i kraft den 17 november 1986. Detta innebär att reglerings-året delas in i tvä perioder, nämligen den Ijuli - den lönovember 1986 resp. den l7november 1986 - den 30juni 1987.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag. Det är tillfredsställande att en överenskommelse har kunnat nås som innebär att de reglerade priserna på jordbruksprodukter nu hålls oförändrade. Det bör få ankomma på rege­ringen att fatta de beslut som kan föranledas av överiäggningarna per den 17 november 1986,

Regeringens ekonomiska politik har alltsedan år 1982 varit inriktad på att etablera en hög och stabil ekonomisk tillväxt. De finansiella obalan­serna skall hävas samtidigt som produktion och investeringar skall öka. Arbetslösheten skall bekämpas samtidigt som inflationen pressas tillbaka. Den internationella ekonomiska bilden har pä senare tid ljusnat i flera hänseenden. Vi har därför fått en chans att häva kvarvarande obalanser i ekonomin och lägga grunden till en ny period av god tillväxt och full sysselsättning. En sådan ekonomisk politik ger ocksä de bästa förutsätt­ningarna för att förbättra lönsamheten i jordbruket.

Vi börjar nu se resultat av den förda politiken. Prisstegringarna har dämpats, om än inte tillräckligt med hänsyn till den låga inflationen som nu registreras i våra viktigaste konkurrentländer. Räntan har kunnat sänkas under de senaste månaderna. Antalet sysselsatta har vuxit kraftigt och det har varit möjligt att minska arbetslösheten. Realinkomsterna har nu åter börjat öka.

Det finns starka samband mellan den ekonomiska politiken och livsme­delspolitiken. När ekonomin var i kris, inflationen var hög. räntan höjdes och reallönerna sjönk drabbades jordbruket av både ökade kostnader och minskad efterfrågan på livsmedel. När utvecklingen nu har vänt kommer också resultaten av den framgångsrika ekonomiska politiken i hög grad jordbruket tillgodo i form av lägre räntekostnader och stabilare produk­tionsmedelspriser. Att räntan har kunnat sänkas betydligt är särskilt gläd­jande med tanke på de nyetablerade och högt skuldsatta jordbrukarna.

Stabila livsmedelspriser är ett viktigt bidrag till en fortsatt framgångsrik
ekonomisk politik. Jordbruksnämndens förslag innebär att de reglerade
priserna på jordbruksprodukter kan hållas oförändrade till mitten av no-           11

 

vember 1986. Tillsammans med de utfästelser som handelns organisationer Prop. 1985/86: 166 gjort beträffande sin prissättning under år 1986 innebär uppgörelsen att konsumentpriserna på jordbruksprisreglerade livsmedel kan hållas i stort sett oförändrade fram till åtminstone mitten av november månad, dä resul­tatet av prisöverläggningarna under hösten 1986 föreligger. Statens pris-och kartellnämnd (SPK) kommer genom sin prisövervakning att följa ut­vecklingen.

Jordbruksnämnden föreslår att de definitiva priser som gäller för spann­mål och oljeväxler under regleringsåret 1985/86 bör gälla som preliminära priser under regleringsäret 1986/87, Hänsyn skall dock tas till att jord­bruksnämnden föreslår att inlösendagen för spannmål ändras från den I april till den I mars fr, o, m, 1986 års skörd. Det preliminära priset på havre bör vidare enligt förslaget sänkas med 3 öre per kg. De definitiva priserna fastställs av regleringsföreningarna under hösten 1986 enligt hittills gällan­de principer, dvs, främst med beaktande av skördens storlek, de interna­tionella priserna och avsättningsmöjligheterna i övrigt samt resp, förenings ekonomi.

Jordbruksnämnden föreslår en säsongdifferentiering av priserna på fläsk, I övrigt bör nu gällande inillpriser för aniinalier enligt nämnden hållas oförändrade t,o,m, den 16november 1986,

Det bör ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor.

Minskade budgetmedel till mjölksektorn - 33 milj, kr. — bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag få kompenseras på marknaden genom prishöjningar. Jordbruksnäringens andel av de ökade kostnaderna för dju­rens hälso- och sjukvård om 4milj. kr. för budgetåret 1986/87 bör tas ut via kollektiva medel. Jordbruket bör kompenseras härför genom höjda pris­regleringspriser. Prishöjningarna - som sammanlagt motsvarar 37milj. kr. - bör dock ske först den 17 november 1986. Vid detta tillfälle bör jordbru­ket även kompenseras för det intäktsbortfall som senareläggningen från den Ijuli medför eftersom tillförseln av budgetmedel upphör vid denna tidpunkt.

För att möjliggöra en oförändrad betalningsförmåga inom mejerisektorn under perioden den Ijuli - den 16november 1986 kommer jordbruks­nämnden att inom sina bemyndiganden ställa vissa regleringsmedel till förfogande.

Regeringen har bemyndigat jordbruksnämnden att medge regleringsföre­ningen Svensk kötthandel att ta upp lån med sammanlagt 300milj. kr. för att underlätta produktionsanpassningen. Jordbruksnämnden föreslår nu att krediten skall få utnyttjas också för att möjliggöra oförändrad betalnings­förmåga inom mejerisektorn intill ett totalt belopp om högst 75 milj. kr. av den totala krediten. Lånemedlen bör återbetalas senast den 30juni 1987 med samma villkor som i övrigt gäller för lånet till Svensk kötthandel.

Det ankommer pä regeringen att besluta i denna fräga. Jag avser att föreslå regeringen att besluta i enlighet med förslaget.

Nämnden bör dessutom få använda högst 75 milj, kr. av ej disponerade medel för låginkomstsatsning m.m. för att möjliggöra vissa höjningar av avräkningspriserna på mjölk och nötkött.

12

 

2.2.2 Ränte- och etableringsstöd

Prop. 1985/86: 166

Mitt förslag: Räntebetalning och amortering för de tvä första årens räntestödslån skall skjutas upp ytterligare ett är och börja först regleringsäret 1987/88.

För fortsatt etableringsstöd till de företag som har beviljats sådant stöd skall 40milj.kr. avsättas inom jordbruksprisregleringen. Det skall ankomma på regeringen att besluta om den närmare finansi­eringen.

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: I syfte att mildra högt skuldsatta jordbrukares problem till följd av en kraftigt höjd räntenivå infördes år 1980 ett tempo­rärt räntestöd. Enligt nu gällande beslut lämnas sådant stöd t. o. m. inneva­rande regleringsår. Räntestödet har utgått med halva beloppet som bidrag. Andra halvan är ett lån som skall betalas tillbaka med början under regle­ringsäret 1986/87, Dessutom tillkommer ränta fr,o.m, regleringsäret 1986/87 pä den utestående delen.

Lantbruksstyrelsen föreslår att tidpunkten för betalning av ränta och amortering på räntestödslånen flyttas fram till är 1990, År 1990 bör en ny bedömning göras av jordbrukarnas möjligheter att betala tillbaka lånen. Lantbruksstyrelsen är tveksam till om de jordbrukare som erhållit ränte­stöd i nuvarande läge har möjlighet att börja amortera och betala ränta på länedelen. En del av dessa jordbrukare skulle enligt lantbruksstyrelsens bedömning komma att försättas i konkurs om de tvingades att nu börja betala ränta och amortering på räntestödslånen.

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har föreslagit att amortering och räntebetalning av de två första årens räntestödslån senareläggs ytterligare ett är. De överläggande parterna har enats om att föreslå detta.

Jag biträder förslaget.

För att underlätta för lantbrukare utan stort eget kapital att etablera sig infördes fr, o, m, den Ijuli 1982 ett särskilt etableringsstöd.

Under innevarande regleringsår utgår 45 milj. kr. av regleringsmedel inom den ram jordbruket tilldelats. Dessa medel täcker kostnaderna för stöd till de jordbruksföretag som anslutits till systemet t.o, m. 1984/85, Medel för stöd till ytterligare företag under år 1985/86 finns inte tillgäng­liga.

Lantbruksstyrelsen föreslär att etableringsstödet tills vidare bör vara kvar. Det anses olämpligt att i nuvarande lönsamhetsläge avveckla stöd­formen så att de som står i begrepp att etablera sig som jordbrukare inte skulle kunna få stöd. En avveckling skulle innebära att orättvisa skapas mellan dem som etablerat sig under senare år och dem som har för avsikt att etablera sig. Enligt lantbruksstyrelsen är det nödvändigt att finansi­eringen av stödet tryggas. Det är en betydande osäkerhetsfaktor om den årliga utbetalningen av stödet är oviss. Likaledes försvårar en osäker finansiering blivande jordbrukares möjligheter att planera sin etablering,

Staiensjordbruksnämnd anför att jordbrukets företrädare vid överlägg-

13

 

ningarna har förklarat sig beredda att svara för kostnaderna för stöd till de företag som redan har anslutits, 1 det lönsamhetsläge som råder anses det dock omöjligt att omfördela ytterligare medel för alt underiätta för nyetab-lerare.

Det kan dessutom enligt jordbruksnämnden från mera principiell ut­gängspunkt ifrågasättas om regleringsmedel skall utgå för att underlätta nyetableringar samtidigt som ersättning ur regleringsmedel utgår till produ­center av mjölk, nötkött och smågrisar för att dessa skall upphöra med sin produktion.

Jordbruksnämnden och delegationerna har därför enats om att föreslå att medel tills vidare anslås endast för stöd till de jordbrukare som redan har anslutits till stödformen. Lantbruksstyrelsen beräknar kostnaderna under år 1986/87 för etableringsstöd avseende dessa företag till 40milj, kr. Under är 1986/87 bör således 40milj, kr, anslås för etableringsstöd.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag i fråga om etableringsstödet, I rådande överskottsläge anser jag således att medel inte bör avsättas för nya etableringsstöd. Det är däremot angeläget att medel avsätts så att finansieringen av redan beviljade etableringsstöd kan tryggas.

Prop. 1985/86: 166

2.3 Införselavgiftsmedel m.m.

Mitt förslag: Inflytande införselavgiftsmedel för regleringsären 1985/86 och 1986/87 skall användas i enlighet med redovisningen i tabell 2.3.1.

Tabell 2.3.1 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.m. reglerings­åren 1984/85, 1985/86 och 1986/87

1984/85 1000-tal kr.

1985/86 1000-tal kr, prel.

1986/87 1000-tal kr. prel.

 

Inkninsler

18857'

2 252-

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter Under resp, regleringsär influtna införselavgifter

319296 237 897

576050

343 000 275 000

620252

355 000 275 000

630 000

exkl, fodermedel

fodermedel

Summa

Vigifier

a) Av medel inom fördelningsplanen

113 640

113 900

29500

27 500

0

0

56202

4000

50000

0

97000

1.30000

68000

66000

4 500

3000

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtinlressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regleringskassan för fägelkött

' Ränta år 1983 och år 1984 samt ej utnyttjade medel Prisåterbäring pälsdjursuppfö­dare regleringsär 1983/84, - Ränta är 1985,

14

 

 

 

1984/85

1985/86

1986/87

 

1000-tal kr.

1000-tal kr.

1000-tal kr.

 

 

prel.

prel.

Regionalt kostnadsbidrag, norra

 

 

 

Sverige

 

 

 

- mjölk

20500

45 500

 

~ kött

5000

5 000

 

- ägg

1700

1700

 

Upplysningsverksamhet och

 

 

 

utvecklingsarbete

10500

13000

 

Djurhälsovård, kontrollverksamhet

 

 

 

m, m.

29575

29 300

 

Stöd till odling av konservärter

 

 

 

och andra köks väx ter

4500

4 500

 

Stöd till odling av bruna bönor

1700

1700

 

Stöd till odling av vallväxtfrö

8000

8000

 

Fonden för kollektiva åtgärder

 

 

 

inom biodlingen

500

500

 

Sveriges exportråd

1500

1.500

 

Sveriges potatisodlares riksförbund

2780

2780

 

Reserv till jordbruksnämndens

 

 

 

förfogande

0

84 320

 

Prop. 1985/86: 166

Summa                                    505 097    542200     542 200'

Härefter kvarstående införsel­
avgiftsmedel                             70953       78052       87800

b) Av medel utanför fördelningsplanen

35096

29000

29000

0

0

0

17 251

16 500

I6.'500

5 688

5 693

5 790

Ulbyleshandel nötkött, öststaterna

Utbyteshandel kött och fläsk

Pristillägg fär- och lammkött

Svensk matpolatiskontroll

Bidrag till Stiftelsen för

ackordhästorganisationens bevarande        475           475    250

Bidrag till fraktkostnader för

mjölk och grädde                           300            300

Fonden för kollektiva ålgärder

500

-

-

3000

1000

2000

1500

1 500

2 000

inom biodlingen''

Stöd till maltproduktionen
Sveriges exportråd
Ränta på lån från riksgälds­
konloret                                         -            4 530        3 500

Summa                                      63810       58998       59040

Summa utgifter                        568 907    601198     601240

Årets saldo                             -1-7 143    +19054     +28760

Ackumulerat saldo vid utgången

av resp. regleringsär               -28691      -9637        +19 123

' Förslag till preliminär fördelning av medel inom fordelningsplanen lämnas våren

1986,

'' Anmärkning: Fr, o, m. 1985/86 betalas posten Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen med medel ur sockerregleringsfonden.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Skälen för mitt förslag: I tabell 2.3.1 redovisas användningen av införsel­avgiftsmedel m.m. under regleringsäret 1984/85 liksom en beräkning av och förslag till användning av införselavgiftsmedel som inflyter under

 

regleringsären 1985/86 och 1986/87. För en närmare redovisning av inför-     Prop. 1985/86: 166 selavgiftsmedlen hänvisas till bilaga 1 och 2.

Fördelningsplanen för regleringsårel 1985/86 utgör enligt riksdagens beslut våren 1985 267,2 milj, kr, samt inflytande avgifter för fodermedels-importen (prop, 1984/85:211. JoU 36, rskr404), Med hänsyn till att infly­tande avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 275 milj, kr. beräknar jag därmed fördelningsplanen till 542,2 milj. kr. Jag beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till 620,3 milj. kr,, vilket innebär att 78,1 milj. kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsäret 1985/86 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av införselavgifterna för fodermedel är kända.

Sammanställningen avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsäret 1985/86 skiljer sig pä några punkter frän de preliminära beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1985, Posten utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 9milj,kr, Bidraget till Svensk matpolatiskontroll (SMAK) har ökats med 193000kr. till följd av lönehöjningar för SMAK under år 1985. Posten stöd till malt­produktionen beräknas minska med 2 milj. kr. eftersom exporten av malt har minskat. En ny post har tillkommit, nämligen ränta pä län från riks­gäldskontoret beräknat till 4,5 milj. kr. eftersom en rörlig kredit hos riks­gäldskontoret har fått anlitas för att finansiera det ackumulerade under­skottet av införselavgiftsmedel.

Medel för sådana ändamål som fär täckas av införselavgiftsmedel utan­för fördelningsplanen beräknas för regleringsåret 1985/86 till 59 milj. kr.

Detta leder till ett beräknat överskott av I9milj.kr. för regleringsåret 1985/86. Vid utgången av regleringsåret 1984/85 fanns ett ackumulerat underskott av 28,7milj. kr,, varför utnyttjad rörlig kredit hos riksgäldskon­toret per den 30juni 1986 kan beräknas uppgå till 9.6 milj. kr. Detta innebär en kraftig reducering av underskottet i förhållande till det prognostiserade underskottet vid utgången av detta regleringsår pä 57 milj. kr. som redovi­sades i prop, 1984/85:211. Detta beror framför allt på att världsmarknads­priserna sjunkit mer än vad man tidigare kunnat förutse. Till följd av att införselavgifternas nivå varierar i takt med förändringar i världsmarknads­priserna är det självfallet svårt att göra en exakt prognos över inflytande införselavgifter.

Om det, sedan ianspråktagen rörlig kredit återbetalats och skälig reserv avsatts, likväl skulle kvarstå ett överskott redan vid utgången av regle­ringsåret 1985/86 bör detta få användas till ändamål inom fördelnings­planen enligt de grunder som angetts för utbyteshandeln med kött och fläsk i prop. 1977/78: 154 och prop. 1978/79:208.

Jag föreslär att fördelningsplanen för regleringsårel 1986/87 skall omfat­ta oförändrat 267,2milj, kr, jämte inflytande fodermedelsavgifter, vilket totalt beräknas ge 542,2 milj, kr.

Jag föreslär att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införsel­
avgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxt­
inlressenter tillföras fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja
för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhemska fröskörden,             16

 

dock högst motsvarande fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen     Prop. 1985/86: 166 inom landet.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika varuområdena har nämnden inte lagt fram nägon plan för fördel­ning av det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att åter­komma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges i samband med att förslag till avgiftsändringar m. m. fr.o, m, den Ijuli 1986 lämnas. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördel­ning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande,

1 det följande anger jag medelsbehovet under regleringsäret 1986/87 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelnings­planen.

För iiihyteshandel med nölkölt med öslslalerna har jag i likhet med jordbruksnämnden beräknat 29milj, kr.

Under regleringsäret 1985/86 uigår pristillägg för får- och lammkött med 330öre per kg vilket beräknas motsvara en utgift på 16,5 milj, kr. Jag föreslår att pristillägget utgår med samma belopp per kg får- och lammkött även regleringsäret 1986/87. vilket beräknas medföra en oförändrad utgift.

Jordbruksnämnden utreder för närvarande möjligheterna att finansiera Svensk malpolaliskontroll (SMAK) på annat sätt än genom tilldelning av medel utanför fördelningsplanen. Nämnden avser att inom den närmaste tiden lägga fram förslag rörande inriktning och finansiering av SMAK: s verksamhet. Förslagen beräknas emellertid inte kunna genomföras förrän regleringsåret 1987/88 varför jag föreslår att medel utanför fördelnings­planen fär användas även 1986/87, Jag föreslår att SMAK tilldelas högst 4390000kr. för den officiella kontrollen och 1.4milj, kr, för upplysnings­verksamheten.

Bidraget lill slijtelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör minskas till 250000kr.

Bidrag lill fraktkostnader för mjölk och grädde har utgått med 300000 kr, Verksamheten bör fr, o.m. regleringsåret 1986/87 finansieras av medel inom fördelningsplanen.

Stöd lill inaltprodukiionen för regleringsåret 1986/87 bör utgå med 2 milj. kr.

Jag föreslår att Sveriges exportråd skall erhålla 2 milj. kr, av medel utanför fördelningsplanen regleringsåret 1986/87,

Med hänsyn till de oundgängliga svängningarna i inflödet av införselav­gifter har jag i 1986 års budgetproposition (bil, 11. s,41-42) föreslagit att en oförändrad rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfo­gande. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör det i enlighet med sammanställningen beräknade överskottet inte intecknas för något ända­mål. Det på detta sätt beräknade överskottet bör stå till regeringens dispo­sition.

Avslutningsvis villjag erinra om några förändringar av finansieringen av
vissa ändamål som genomförts under senare år, I prop, 1983/84; 191 lade
regeringen fram förslag till ändrad finansiering av vissa ändamål som
tidigare täckts av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen, Försia-           '

2    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166

 

gen grundade sig på förslag av jordbruksnämnden och kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen. Förslagen godtogs av riksda­gen (JoU37. rskr416). Sålunda skall bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund och stöd lill odlingen av vallväxtfrö fr.o.m. regleringsåret 1984/85 finansieras av medel inom fördelningsplanen, medan medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och stöd till kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk skall tas från spannmålsregleringen och som restitution av införselavgifter.

1 prop. 1984/85: 211 lade regeringen fram förslag till ändrad finansiering av posten Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen. T.o.m. regle­ringsäret 1984/85 lämnades bidrag till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen både av medel inom och utanför fördelningsplanen. Fr.o.m. regleringsåret 1985/86 har bidraget av medel utanför fördelningsplanen ersatts av medel ur sockerregleringsfonden (JoU 1984/85: 36, rskr404).

Prop. 1985/86: 166

2.4 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige 2.4.1 Stödområdesindelning

Mitt förslag: En ändring av prisstödsomrädena skall ske enligt för­slagen i tabell 2,4.1.

Tabell 2.4.1 Förslag till ändring av prlsstödsonirådena

Nuvarande prisstödsomräde I bör utökas med följande församlingar:

Niiviirande

Län Jämtlands

Norrbollens

stödområdes

Församling

Gäxsjö Mörsil Edefors Gunnarsbyn

Ko/niuiin

Strömsund

Are

Boden

tillhörighet

2b 2b 2a

Nuvarande prisstödsområde 2;i för mjölk bör utökas med följande församlingar:

 

 

 

 

Nuvarande

 

 

 

stödområdes

Län

Koinmun

Församling

tillhörighel

Värmlands

Arvika

Bogen

3

 

Torsby

Dalby, Norra Finnskoga

 

 

 

och Södra Finnskoga

2b

 

 

Lekvattnet, Norra Ny.

 

 

 

Nyskoga. Vitsand och

 

 

 

Östmark

3

Kopparbergs

Malung

Malung

3

 

 

Lima och Translrand

2b

 

Mora

Venjan samt friliggande

 

 

 

delar av Mora

3

 

 

yåmhus

2b

 

Älvdalen

Älvdalen

2b

Västernorrlands

Sollefteå

Edsele och Ådals-Liden

2b

 

Örnsköldsvik

Anundsjö, Björna och

 

 

 

Trehörningsjö

2b

18

 

 

 

 

 

Nuvarande

 

 

 

slödoinrådes-

Län

Kommun

Finsamling

lillhörighel

Jämtlands

Berg

Berg, Hackas. Myssjö och

 

 

 

Oviken

2b

 

Bräcke

Samtliga församlingar

2b

 

Krokom

Alsen. Aspås och Näskott

2b

 

Ragunda

Borgvattnet

2b

 

Strömsund

Hammerdal

2b

 

Åre

Marby. Mattmar och Hallen

2b

 

Östersund

Häggenås. Lit, Lockne,

 

 

 

Näs och Sunne

2b

Nuvarande priss

tödsområde 3 bör utökas med följande församling;

ar:

 

 

 

Nuvarande

 

 

 

stödområdes-

Län

Kommun

Församling

tillhörighel

Värmlands

Grums

Värmskog

4

 

Filipstad

Rämmen och Gäsborn

4

Kopparbergs

Ludvika

Säfsnäs

4

Potatisodling i di

en del av Västerbottens lån som hör till prisstödsområde 1 bör ges

samma stöd som

potatisodling i

i Norrbottens län.

 

Prop. 1985/86: 166

Statens Jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag vad gäller stödområdesindelningen för mjölk, kött, fläsk, smågrisproduktion och getskötsel. Till skillnad frän jordbruksnämnden föreslårjag dessutom att stödet till potatisodling bör vara lika i Norrbottens län och den del av Västerbottens län som tillhör stödområde I,

Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak jordbruksnämndens förslag. Länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen samt i Uppsala, Värmlands och Gävleborgs län föreslär dock vissa lokala justeringar.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anser det angeläget att pristillägget för kött i stödområde 2 differentieras på samma sätt som stödet till mjölk­produktionen. Länsstyrelsen i Jämtlands län menar att det inte finns skäl att avvika frän det i övrigt samstämmiga förhållandet mellan mjölk resp. kött och fläsk.

Glesbygdsdelegationen föreslår att prisstödsomrädet för potatis utökas med de norra delarna av Kopparbergs och Värmlands län och att det högre arealbidraget ges i hela prisstödsomräde I. LRF föreslår att det högre stödet för potatis ges även i Västerbottens inland.

Glesbygdsdelegationen anseratt prisstödet till getskötseln bör differenti­eras sä att Norrlands inland ges större stöd än övriga delar av norra Sverige.

Skälen för mitt förslag: Prisstödet till jordbruket i norra Sverige har hittills differentierats på olika områden så att stödet successivt ökar längre norrut och är högst i nordligaste Sveriges inland. De geografiska gränserna vid denna differentiering bygger bl. a. på produktionskostnadskalkyler för olika områden. Nuvarande stödområdesindelning framgår i detalj av för­ordningen (1985:672) om prisstöd till vissa jordbruk.

Med anledning av riksdagens beslut våren 1985 (JoU 1984/85:33, rskr
393) uppdrog regeringen åt statens jordbruksnämnd att företa en översyn
av beräkningsunderlaget för områdesindelningen för prisstödet till jordbru-  19

 

ket i norra Sverige, Jordbruksnämnden har ijanuari 1986 bl.a. föreslagit ändringar i områdesindelningen (bilaga 3).

Inför jordbruksnämndens ställningstagande har frågorna behandlats i en arbetsgrupp under ledning av nämnden. I gruppen har även lantbruksver­ket och LRF varit företrädda. Arbetsgruppen har bl.a inhämtat syn­punkter från lantbruksnämnderna och LRF: s länsförbund i berörda län. Vidare har arbetsgruppen besökt flertalet norrlandslän och länsföreträdare har getts möjlighet att framföra sina synpunkter. Under arbetets gång har fortlöpande kontakter förekommit med LRF centralt och dess norrlands­delegation. Arbetsgruppen har tagit fram rapporten "Översyn av beräk­ningsunderlaget för prisstödet till jordbruket i norra Sverige" (bilaga 4).

1 rapporten redovisas bl.a, en ny beräkningsmodell som ansluter till traditionell kalkylmetodik. Vidare beräknas avkastningsniväerna i växtod­lingen utifrån skördeniväer i prisstödsområden i stället för i typområden.

Det beräkningsunderiag som tagits fram kan användas för en grov upp­delning av norra Sverige i olika stödområden. Liksom jordbruksnämnden anser jag att den mer detaljerade gränsdragningen måste ske som ett resultat av ställningstaganden grundade pä kännedom om lokala förhållan­den, produktionsutveckling, regional- och sysselsättningspolitiska hänsyn samt miljö- och naturvårdshänsyn. Även rent administrativa ställningsta­ganden kan påverka gränsdragningarna.

Jag finner jordbruksnämndens förslag beträffande stödomrädesindel-ningen väl avvägda. Förslaget innebär att det liksom för närvarande bör finnas fyra prisstödsområden som är gemensamma för mjölk, kött, fläsk och smägrisproduktion.

Mitt förslag innebär vidare att prisstödsomräde I utökas med några församlingar frän prisstödsområde 2a och 2b, prisstödsområde 2a för mjölk utökas med vissa delar från prisstödsområde 2b och 3 samt att prisstöds­omräde 3 utökas med vissa församlingar från stödområde 4.

Liksom för närvarande bör stödområdesgränserna för kött, fläsk och smågrisproduktion följa gränserna för mjölk och prisstödsområde 2 delas upp i 2a och 2b endast i fråga om prisstöd för mjölk.

Beträffande potatisodlingen föreslår jag att det stöd för potatisodling som lämnas i Norrbottens län också börges i den del av Västerbottens län som tillhör stödområde I.

För stöd till getskötsel föreslär jag ingen ändring.

Kostnaderna för den föreslagna ändringen av stödomrädesgränserna beräknar jag till ca 3 milj. kr.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få med­dela föreskrifter om mindre ändringar i gränsdragningen mellan stödområ­dena.

Prop. 1985/86: 166

 

2.4.2 Justering av prisstödsnivåerna

Mitt förslag: Prisstöd skall från den Ijuli 1986 ges med belopp enligt tabell 2.4,2,

20

 

Tabell 2.4.2 Förslag till prisstöd på mjölk, kött och fläsk samt stöd till smågrisproduk-      Prop. 1985/86: 166 tion, getskötsel och potatisodling

Prisstödsomräde

Produkt

Mjölk med 4,1% fett.

öre/kg                                        80        60     49        32         13

Kött, öre/kg                              653      441    441       270        69

Fläsk, öre/kg                                  157       115    115        35
Modersugga, kr,/sugga

och år                                       893      624   624      315       150
Get, kr,/mjölkprodu­
cerande djur och år                                         325'
Potatis, kr,/ha och år                               2 267-   I 297'

' Stödområdet omfattar Värmlands, Kopparbergs. Gävleboigs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

- Stödområdet omfattar Norrbottens län och den del av Västerbottens län som hör

till prisstödsområde 1.

' Stödområdet omfattar Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län saml den

del av Västerbottens län som hör till prisslödsomräde 2,

Skälen för mitt förslag: Riksdagen har i samband med 1985 års livsme­delspolitiska beslut (JoU 1984/85: 33, rskr 393) uttalat sig till förmån för en ärlig justering av prisstödet till jordbruket i norra Sverige, Jag föreslår nu att stödet dessutom justeras med utgångspunkt i det nya beräkningsunder­lag som arbetsgruppen redovisat och med hänsyn tagen till bl.a, det besvärliga läget för många jordbrukare i främst stödområde 1 och 2a. Mitt förslag innebär att stödet totalt sett räknas upp med närmare 10%. Denna justering är ungefär dubbelt sä stor som den justering av priserna på jordbruksprodukter som skett vid prisöverläggningarna det senaste året.

Jag föreslår således att prisstödet till jordbruket i norra Sverige från den Ijuli 1986 skall ges med belopp enligt tabell 2.4,2. Vid beräkningen av örestalen har jag utgått frän de merkostnadsberäkningar som arbetsgrup­pen förordar. En jämförelse mellan nu gällande prisstöd och de merkost­nadsberäkningar som arbetsgruppen tagit fram visar att justeringar av stödet bör göras.

De merkostnadsberäkningar som gruppen tagit fram med hjälp av det nya beräkningsunderlaget ger enligt min mening en god utgångspunkt för justeringen av prisstödsnivåerna även om jag är medveten om att dataun­derlaget till viss del är osäkert. Emellertid måste även flera andra faktorer vägas in när prisstödsnivåerna fastställs. Det är t.ex. inte ekonomiskt försvarbart att producera hela behovet av fodersäd inom stödområdet. Från produktionsteknisk synpunkt är dock en viss produktion av fodersäd i norra Sverige nödvändig. Jag har därför i mina beräkningar eftersträvat att så långt möjligt ta hänsyn till faktiska förhållanden. Det är vidare mot bakgrund av jordbrukets betydelse för sysselsättningen i inlandet moti­verat att ta särskild hänsyn till förhållandena i det området. Tillgängliga uppgifter om produktionsutvecklingen tyder på en ogynnsam utveckling i övre Norrland. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag att stödet liksom hittills trappas av från norr till söder.

Nuvarande prisstöd pä kött är lägre än de beräknade merkostnader vid

3    Riksdagen 1985/86. 1 .saml. Nr 166

 

köttproduktion som redovisas. Däremot är prisstödet på fläsk och stödet till smågrisproduktion i vissa områden högre än de redovisade merkostna­derna. Eftersom vi har en kostsam överproduktion av bl.a. kött och åtgärder vidtagits för att minska produktionen ärjag dock i nuläget inte beredd att höja prisstödet på kött mer än i den grad jag föreslår en höjning på prisstödet till mjölk i prisstödsområde I och 2a, Jag är å andra sidan inte redo att föreslå en sänkning av nuvarande prisstöd pä fläsk och av gällande stöd till smägrisproduktion i de områden där merkostnadsberäkningarna tyder på att en sänkning kunde vara motiverad.

Jag föreslår vidare att stödet till getskötsel räknas upp i enlighet med uppräkningen av prisstödet på mjölk i område 2a och 2b, Stödet till potatisodling bör räknas upp med utgångspunkt i uppräkningen av stödet i övrigt.

Prisstödet på mjölk bör anges för mjölk med 4,1 % fett eftersom den fetthalten numera ligger lill grund för prissättningen på mjölk.

Utfallet för prisstödet till jordbruket i norra Sverige beräknas för inneva­rande budgetår bli ca 375 milj. kr. Med hänsyn till de ändringar av prisstö­det jag nyss har redovisat och vid oförändrad produktionsvolym i förhål­lande till innevarande budgetår beräknar jag att medelsbehovet för prisstöd till norra Sverige ökar med ca 35 milj, kr. Därmed beräknar jag medelsbe­hovet för prisstödet till jordbruket i norra Sverige till ca 4IOmilj,kr, för budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86: 166

2.5 Investeringsförbudet inom animalieproduktionen

Mitt förslag: Investeringsförbudet inom animalieproduktionen skall föriängas med ett år.

Lantbruksstyrelsens förslag: Lagen (1983: 147) om förbud under viss lid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä bör förläng­as att gälla t. o, m, den 30juni 1988.

Statens jordbruksnämnds förslag: Gällande bestämmelser om investe­ringsbegränsning bör förlängas med ett är vad gäller fläsk- och äggproduk­tion.

Skälen för mitt förslag: Investeringsförbud inom animalieproduktionen gäller enligt beslut av riksdagen sedan den 21 april 1983, Ursprungligen gällde förbudet t,o,m, den 30 juni 1984 men riksdagen beslutade både våren 1984 och våren 1985 att förlänga förbudel med ett år.

Vid en bedömning av den effekt som nybyggnadsförbudet hafl bör hänsyn tas till att investeringsbenägenheten varit förhållandevis låg under den period som lagen varit i kraft. Jag delar dock lantbruksstyrelsens uppfattning att lagstiftningen har haft en återhållande effekt på investe­ringsverksamheten.

Genom de möjligheter som finns enligt lagen att lämna dispens från nybyggnadsförbudet har vissa investeringar skett även under tiden för förbudet. Dispensskäl av övergångskaraktär dominerade dispensgivningen

22

 

under de första åren av lagens giltighetstid. Därefter har brister i djur- eller arbetsmiljö varit det dominerande skälet för dispens,

I och med att tvåprissystemet införts har behovet av ett fortsatt förbud mot nybyggnad av djurstallar för mjölkproduktionen ifrågasatts. Inom nötkötts- och svinproduktionen kvarstår emellertid behovet av investe­ringsförbud oförändrat främst mot bakgrund av att avvecklingsersättningar nu införts till producenter av nötkött och smågrisar.

Enligt lantbruksstyrelsen skulle mot denna bakgrund en temporär för­längning av investeringsförbudet i och för sig kunna begränsas till att avse djurstallar avsedda för nötkötts- och svinproduktion. Jordbruksnämnden föreslår en föriängning av investeringsförbudet endast vad gäller fläsk- och äggproduktion. Mot sådana lösningar talar dock att djurstallar uppförda för ett ändamål kan ha alternativ användning. Ett stall uppfört för mjölkpro­duktion kan exempelvis utan vidare användas för specialiserad nötkötts­produktion. Tillämpning av lagstiftningen och kontrollen skulle därför bli svårare än vid det generella förbud som gäller för närvarande. Övervä­gande skäl talar enligt min mening för att nuvarande investeringsförbud förlängs med ett år. Jag föreslär därför att giltighetstiden för lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä föriängs att gälla t. o, m, den 30juni 1987, Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att selektiva åtgärder av detta slag bör vara tidsbegränsade. Om de permanentas finns risk för att de på sikt hämmar effektiviteten.

1 enlighet med vad jag nu har förordat har inom jordbruksdepartementet upprättats ett förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels ändring i samma lag.

Med hänsyn till att frågan från lagteknisk synpunkl är av enkel beskaf­fenhet är lagrådets hörande enligt min mening inte påkallat.

Prop. 1985/86: 166

2.6 Vissa ändringar i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

2.6.1 Prisregleringsavgift på bekämpningsmedel

Mitt förslag: En prisregleringsavgift skall tas ut på bekämpningsme­del som används i jordbruket. De medel som avgiften ger skall fä användas inom jordbruksprisregleringen. Avgiften skall inte få på­verka livsmedelspriserna. Om avgift tas ut på bekämpningsmedel som används i andra näringar skall den återföras till resp, näring.

Närmare bestämmelser om avgiften skall beslutas av regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, av statens jordbruks­nämnd.

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt för­slag. Skälen för mitt förslag: Jordbruksnämnden och de båda delegationerna

23

 

är överens om att föreslå att en avgift tas ut fr.o, m, den Ijuli 1986 på de bekämpningsmedel som används i jordbruket. Jordbruksnämnden föreslår vidare att avgift skall tas ut också på ämnen eller beredningar som med hänsyn till sina egenskaper och användning står bekämpningsmedel nära. Med detta avses medel som används för att motverka groning hos skörde­produkter, eller medel för tillväxtreglering, blad- och blastdödningsmedel, kartgallringsmedel och dylikt. Avgiften föresläs tas ut med i genomsnitt ca 20%. Efter samråd med registreringsinnehavarna har nämnden kommit fram till att avgiften bör beräknas per dos (rekommenderad mängd per hektar vid en behandling). Varje behandling bör således belastas lika av avgiften. Vid en sådan utformning anses avgiften bli neutral vad avser valet av bekämpningsmedel. Avgiften uttryckt per mängdenhet (kg, liter) kommer alt variera mellan bekämpningsmedlen när olika mängd per hektar och behandling rekommenderas.

Vissa bekämpningsmedel används både i jordbruket och inom trädgärds-sektorn. Jordbruksnämnden föreslår att avgifter som belastar andra nä­ringar än jordbruket återförs till resp, näring på samma sätt som nu sker med prisregleringsavgiften på handelsgödsel.

De avgifter som tas in på bekämpningsmedel som används i jordbruket föreslås få användas inom jordbruksprisregleringen. Eftersom medlen via regleringen återförs till jordbruket bör avgiften inte få påverka livsme­delspriserna.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag om en prisregleringsavgift på bekämpningsmedel som används inom jordbruket. Införandet av föresla­gen avgift leder till att de jordbrukare som förbrukar bekämpningsmedel i stor omfattning fär ta ett större ansvar för kostnaderna för överskottspro­duktionen. Detta kan ses som ett led i regeringens strävan att av hälso- och miljöskäl minska användningen av bekämpningsmedel och minska över­skottsproduktionen. Avgiften leder ocksä till en jämnare belastning av interna avgifter mellan jordbrukare som odlar spannmål för foder och humankonsumtion. Avgiften bör tas ut på såväl inhemska som importera­de bekämpningsmedel. Inkomsterna från avgiften bör som jordbruksnämn­den föreslär användas inom jordbruksprisregleringen och avgiften bör därför inte fä påverka livsmedelspriserna.

Det bör få ankomma pä regeringen att besluta om avgiftens storiek och om hur den bör tas ut och administreras. 1 den män avgift av administrativa eller andra skäl måste tas ut pä bekämpningsmedel som används av andra näringar än jordbruket bör avgiften återföras till resp, näring. Hur återför­ingen skall gå till bör fä beslutas av regeringen. Kostnaderna för att administrera avgiften bör finansieras med avgiftsinkomster.

Prop. 1985/86: 166

 

2.6.2 Förmalningsavgift

Mitt förslag: Lagen (1967:340) om prisreglering pä jordbrukets om­råde skall ändras så att det blir möjligt att ta ut förmalningsavgift även på korn och havre som används för humankonsumtion.

24

 

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag, Prop, 1985/86: 166

Skälen för mitt förslag: Med stöd av lagen om prisreglering på jordbru­kets område tas förmalningsavgift ut på vete och råg som används för tillverkning av mjöl, gryn, flingor eller liknande produkt.

Jordbruksnämnden och de båda delegationerna är i princip överens om att en utvidgning av basen för uttagande av förmalningsavgift bör ske fr,o, m. den 17november 1986, En förutsättning för detta är dock enligt nämnden dels att erforderligt lagstöd erhålls, dels att en sädan utvidgning kan göras utan att det leder till mer betydande nu oförutsedda problem för berörda branscher.

Jordbruksnämndens förslag innebär att prisregleringslagen ändras så att det blir möjligt att ta ut förmalningsavgift ocksä pä havre och korn som används för tillverkning av mjöl, gryn, flingor eller liknande produkt. Vidare innebär förslaget att förmalningsavgift skall kunna tas ut för spann­mål som används för tillverkning av malt.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag att prisregleringslagen bör änd­ras så att det blir möjligt att utvidga underiaget för förmalningsavgift på det sätt som jordbruksnämnden föreslår om sä skulle befinnas lämpligt. Jag anser emellertid att frågan behöver utredas ytterligare innan regeringen tar ställning till om och i vilken utsträckning som den av mig nu förordade lagändringen bör utnyttjas. Denna utredning bör enligt min mening gälla dels regleringsekonomins utveckling, dels konsekvenserna för berörd in­dustri, inte minst ur regionalpolitisk synpunkt. Vidare måste effekterna för konsumenterna redovisas. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att göra denna utredning.

2.6.3 Övrigt

I avsnitt 2.6.1 och 2.6.2 har jag föreslagit vissa ändringar i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.

I bilagan till lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område bör vidare texten för varuslag enligt tulltaxenummer 18.06 ändras. Härige­nom uppnäs kongruens med texten i bilagan till lagen (1941:251) om särskild varuskatt enligt den lydelse bilagan erhållit enligt lagen (1984:923) om ändring i nämnda lag.

Eftersom de föreslagna författningsändringarna från lagteknisk syn­punkt är av enkel beskaffenhet är lagrådets hörande enligt min mening inte påkallat.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att anta inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till

1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud
under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och
fjäderfä, dels ändring i samma lag.                                               25

 

2.    lag om ändring i lagen (1986:000) om ändring i lagen (1967: 340)     Prop. 1985/86:166 om prisreglering på jordbrukets område,

3.    lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering pä jordbru­kets område.

deh att

4,     godkänna vad jag har förordat i fråga om åtgärder för produk­
tionsanpassning på vegetabilieområdet (avsnitt 2,1),

5.     godkänna vad jag har förordat i fräga om prisregleringen på
jordbruksprodukter under regleringsåret 1986/87 (avsnitt 2,2),

6,    godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1986/87 eller har influtit under tidigare regleringsär (avsnitt 2,3),

7,    godkänna vad jag har förordat i fräga om prisstöd till jordbru­ket i norra Sverige (avsnitt 2,4).

4 Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

NIONDE HUVUDTITELN

C. Jordbruksprisreglering

C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

1984/85 Utgift     330855 788

1985/86 Anslag   412000000

1986/87 Förslag        410000000

Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för pristillägg enligt förord­ningen (1985:672) om prisstöd till vissa jordbruk. Anslaget får även dispo­neras intill ett belopp av 275000 kr. för att täcka vissa kostnader för att underlätta omhändertagande av värphöns i norra Sverige samt intill ett belopp av 20000 kr. för sortprovning av växtslag som är speciellt lämpade för norra Sverige.

I min anmälan till 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 11) har jag förordat att medel för prisstödet till rennäringen, som anvisats under förevarande anslag, i fortsättningen anvisas över anslaget Främ­jande av rennäringen. 1 avvaktan pä särskild proposition i ämnet beräkna­de jag därför förevarande anslag till 398,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Jag har i det föregående behandlat det prisstöd som bör ges till jordbru­ket i norra Sverige fr. o. m, den Ijuli 1986, Medelsbehovet under anslaget beräknas därmed uppgå till 410milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Prissiöd llll jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 410000000kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

26

 

5 Beslut                                                        ''°P- '985/86-166

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

27

 

 

 

Prop. 1985/86:166 Bilaga 1

STATENS JORDBRUKSNÄMND          1985-12-19              Dnr:  102-1126/85

FORSLAG    TILL    PRISREGLERANDE

ÅTGÄRDER    PA    JORDBRUKETS

OMRÅDE    FR O M    D E N 13,  15    JANUARI

1 S 8 6.

1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 166. Bilagedel

Prop. 1985/86: 166

Innehållsförteckning

1                             Inledning

2                             Utgångspunkter för kompensationen till jordbruket och vass livsmedelsindustri januari - juni 1986

3                             Belopp per den 13, 15 januari 1986

4              Pris- och avgiftsändringar fr o m den 13, 15 januari 1986

5      Åtgärder för att förbättra balansen mellan produktion och
konsumtion av jordbruksprodukter

5.1           Bakgrund

5.2                      Omställnings/avvecklingsersättning till vissa producent­grupper

5.3                      Lån för produktionsanpassning

5.4           Investeringsbegränsningar

6              Låginkomstsatsning m m

6.1                      Avbytarverksamhet, socialförsäkringsskydd, företags­hälsovård m m

6.2                      Temporärt räntestöd

6.3                      Etableringsstöd

7              Övriga frågor

7.1                      Nya produkter

7.2                      Heläggpulver

7.3                      Flexibel prissättning vid prisstopp

7.4           Undersökningar om s k modelljordbruk

7.5           Kontrollstationsöverläggningar

8              Regleringsekonomin

8.1                      Inledning

8.2                      Handelsgödselavgift och avgift på bekämpningsmedel

8.3                      Införselavgifter, interna avgifter m m

 

8.3.1               Införselavgiftsmedel m m 1984/85

8.3.2               Influtna interna avgifter för 1984/85 samt de bleopp av interna avgifter som 1984/85 förts över till reglerings­föreningarna, tkr

8.3.3               Införselavgiftsmedel m m för 1985/86

8.3.4               Prognos beträffande storleken av interna avgifter som beräknas inflyta 1985/86 samt de belopp som kommer att föras över till regleringsföreningarna, tkr

8.3.5               Beräknad användning av handelsgödselavgiftsmedel 1985/86

8.3.6               Införselavgiftsmedel m m för 1986/87

 

Prop. 1985/86: 166

8.3.7               Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m m regleringsåren 1984/85 - 1986/87

8.3.8               Utfallet av interna avgifter 1984/85

 

8.3.8.1        Interna avgifter inom spannmålsregleringen Förmalningsavgifter

8.3.8.2        Interna avgifter inom oljeväxtregleringen Fettvaruavgifter på svensk olja

8.3.8.3        Interna avgifter inom potatisregleringen Arealavgifter

Leveransavgifter

8.3.8.4        Interna avgifter inom köttregleringen Slaktdjursavgifter

8.3.8.5        Interna avgifter inom mjölkregleringen Utjämningsavgift på mjölk

8.3.8.6        Interna avgifter inom äggregleringen

Avgift för innehav av värphöns

Slaktdjursavgift på kyckling/regleringskassan för fågelkött

8.3.8.7        Handelsgödselavgifter

8.3.8.8        Tillverkningsavgifter

Tillverkningsavgifter på oljekraftfoder

Tillverkningsavgift på mjölk- och gräddersättning (fettemulsioner)

9                             Information om kassan för råvarukostnadsutjämningen

10                          Hemställan

11                          Beslutsmening

 

Prop. 1985/86:166

STATFN5 JORDBRUKSNÄMND      1985-12-19                Dnr 402-1126/85

Regeringen Jordbruksdepartementet

Kompensation till jordbruket "och viss livsmedelsindustri fr o m den 13, 15 januari 1986 till följd av kostnadsutveckling m m

1       Inledning

Regeringen uppdrog den 14 februari 1985 åt jordbruksnämnden (JN) att, efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelega­tion (LRF) och JNs konsumentdelegation (KD), lämna förslag om den närmare utformningen av. prisregleringen.på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i riks­dagens beslut om vissa livsmedelspolitiska frågor (prop 1983/84:76, JoU 20, rskr 141);

Vid vårens överläggningar visade det sig att stora motsättningar förelåg vad gäller storleken på kompensationen till jordbruket och viss livsmedelsindustri under regleringesåret 1985/86. De båda delegationerna kunde därför inte godta JNs förslag vad av­såg totalt kompensationsbelopp. I vissa övriga delar anslöt sig emellertid delegationerna- till JNs förslag. Statsmakterna (prop 1984/85:211, JoU 36, rskr 404) godtog JNs förslag för hela regle­ringsåret 1985/86. Vad gäller' kompensationen per 1 januari 1986 angavs ett preliminärt belopp om 348 milj kr till vilket skulle få läggas vissa överhängsbelopp från 1984/85. Det definitiva beloppet borde få fastställas av regeringen på förslag av jord­bruksnämnden, som skulle ta upp överläggningar om beloppet med

 

Prop. 1985/86:166

LRF och KD i slutet av år 1985. Vid detta tillfälle skulle också få tas upp vissa s k överhängsfrågor främst från regleringsårel 1984/85, frågan om fördelningen på produkter, liksom övriga frågor som enligt nämndens förslag borde få åberopas vid detta tillfälle. Även i dessa frågor skulle det få ankomma på rege­ringen att besluta.

Vid överläggningarna våren 1985 redovisade JN ett utförligt material om utvecklingen inom livsmedelssektorn, de livsmedels­politiska riktlinjerna samt vissa ekonomisk-politiska utgångs­punkter som angivits av regeringen. Vid de nu avslutade överlägg­ningarna har ytterligare material tagits fram avseende marknads­utvecklingen på animalie- och vegetabilieområdena, bilagorna ./. ./.  3 och 4 samt analyser av kostnads- och inkomstuvecklingen inom ./.      jordbruket och inom förädlingsindustrin, bilaga 5. JN har vid

överläggningarna på sedvanligt sätt biträtts av vissa andra myn­digheter.

Utvecklingen inom livsmedelssektorn under hösten 1985 kan samman­fattas på följande sätt.

Överskottssituationen inom animalieområdet har under hösten för­bättrats något. Situationen är dock fortfarande allvarlig. Under regleringsåret 1984/85 och hittills under innevarande reglerings­år har flera åtgärder satts in för att minska produktionen. Dessa åtgärder börjar nu leda till vissa resultat. Åtgärderna väntas resultera i forts.att minskad produktion under 1986. Kon­sumtionen har under 1985 ökat något för flera viktiga jordbruks­produkter. Även under 1986 väntas konsumtionen öka något.

Prisstegringarna på jordbrukets produktionsmedel har under senare delen av 1985 blivit större än vad JN räknade med våren 1985.

Prisstoppet har under hösten 1985 successivt avvecklats .1 ./.      bilaga 6 redovisas en av statens pris- och .kartellnämnd ut­arbetad promemoria om tillämpningen av prisstoppet.

 

Prop. 1985/86: 166

2       Utgångspunkter för kompensationen* till jordbruket och viss livsmedelsindustri januari - juni 1986

Som tidigare framgått skulle JN enligt statsmakternas beslut våren 1985 ta upp överläggningar med jordbruket och viss livs­medelsindustri om det definitiva kompensationsbeloppet per den 1 januari 1986. Dessa överläggningar har nu avslutats och har bedrivits utifrån följande utgångspunkter.

Överhäng som kunde åberopas från regleringsperioden 1984/85 (från överläggningarna per den 1 janauri 1985) var följande:

intäkter av internt vidareförädlade biprodukter inom mejeri­industrin

avstämning av preliminärt avdraget belopp för ändrad förbruk­ning av handelsgödsel

-      möjlighet att åberopa definitiva kostnadsuppgifter för viss
livsmedelsindustri avseende år 1984 resp 1984/85

återförande av engångsbelopp för vegetabilier

inkomstföljsamhet från 1984 års pris- och löneutvecklings-garantier inom det statliga området.

Överhängsfrågorna från regleringsperioden 1985/86, dvs från överläggningarna per den 1 juli 1985, var följande:

kostnadskompensation för jordbruket tom oktober 1985

-      preliminär kostnadskompensation för förädlingsindustrin
tom oktober 1985

kapitalkostnaderna inom förädlingsindustrin

-      den s k skatterabatten
smittsamma husdjurssjukdomar.

Dessutom aktualiserades följande frågor:

- kostnader för att anpassa svenska exportslaktener till EG:s krav

intäkter från försäljning av råvara till slakterifett.

Andra centrala utgågnspunkter för de nu avslutade överläggningarna har varit följande:

 

Prop. 1985/86: 166

JN och delegationerna förutsätter självfallet att jordbruket och livsmedelsindustrin producerar livsmedel av god kvalitet. Möjligheterna att ytterligare förbättra jordbruksprodukterna och livsmedlens kvalitet måste tas tillvara t ex genom en ökad kvalitetsbetalning. Parterna är överens om att redovisa ytter­ligare material om dessa frågor vid kommande överläggningar.

JN och delegationerna är vidare ense om att under socialt acceptabla former på olika sätt främja anpassningen i jord-bruket och livsmedelsindustrin mot balans mellan produktion och konsumtion inom animalieområdet. Förslag till sådana åt­gärder redovisas i det följande. I anslutning härtill vill JN och delegationerna udnerstryka vikten av att man vidproduk-tionsanpassningen på olika sätt söker främja en god kvalitets­utveckling.

3       Belopp per den 13, 15 januari 1986

JN och delegationerna är eniga om följande förslag.

Förslaget avser tiden januari - juni 1986 och föreslås träda i kraft den 15 januari 1986, för mjölk och grädde den 13 januari 1986.

Den totala kompensationen som medges jordbruket och viss livs­medelsindustri uppgår till 750 milj kr. Hela beloppet är ett s k nivåbelopp.

1 totalbeloppet ingår även samtliga belopp från de s k överhängs­frågorna från regleringsperioden 1984/85. Därmed har samtliga på sid 3 för denna period angivna poster reglerats. Kostnads­kompensation för jordbruket avser tiden tom oktober 1985. Kostnadskompensationen till livsmedelsindustrin har slutligt reglerats för 1985. Detta innebär att parterna inte kan åberopa definitivt bokföringsmaterial för 1985 för animalier och för 1985/86 för vegetabilier.

 

Prop. 1985/86: 166

Vad avser frågor rörande kostnader för EG-slakten, slakteri fettet, kapitalkostnaden inom förädlingsindustrin samt smittsamma hus­djurssjukdomar innebär överenskommelsen att några nivåjusteringar inte skall aktualiseras för nästa regleringsperiod.

Även den s k skatterabatten har slutgiltigt reglerats.

Att parterna nu har enats om ett totalbelopp innebär dock inte att de har gjort avkall på sina tidigare principiella uppfatt­ningar i olika frågor. KD har under överläggningarna föreslagit att 50 Mkr av totalbeloppet skulle avsättas för åtgärder till särskilt utsatta jordbrukare vid rationella företag.

Parterna är emellertid nu överens om att de åtgärder av social natur som är i kraft eller om vilka förslag föreligger för när­varande får anses vara tillfyllest.

4       Pris- och avgiftsändirngar fr o m den 13, 15 januari 1986

Förslag till fördelning av det totala beloppet 750 milj kr fram­går av följande tabell.

 

Prop. 1985/86:166

Tabell 1  Prisändringar på olika produkter från den 13, 15
januari 1986_____________


Öre/kg

eller öre/1  Milj kr

Olja                                                           47                   60,16

Summa vegetabilier                                                         60,16

13

166,66

23

49,45

9

1,17

100

48,00

80

14,40

100

62,00

130

130,00

80

4,80

89

19,58

 

6,20

 

502,26

40

44.00

80

34,88

0

0,00

50

108,75

 

689,89

 

750,05

2 Dryckesmjölk„

Filprodukter

Industrimjölk

Grädde, tjock

Grädde, tunn

Smör

Hårdost

Färskost

Mjölkpulver

Särskilda prishöjningar på

syrade produkter

Summa mejeriprodukter

Ägg

Fjäderfäkött

Nöt-, kalv-, häst-,

får- och lammkött

Fläsk

Summa animalier

TOTALT

1)      Nytt oljevärde 855 kr/100 kg

2)      Prisändringar på mjölk och grädde träder i kraft den 13 januari 1986.

1 prop 1984/85:166 om livsmedelspolitiken och i JoU 1984/85:33 som byggde på livsmedelskommitténs förslag angavs att "Vid jord­bruksprisöverläggningarna bör i fortsättningen anges hur mycket producentpriserna kan förväntas stiga till följd av den före­slagna partiprishöjningen".

Vid de nu avslutade överläggningarna har det av tidsskäl inte varit möjligt att göra denna uppdelning. JN och delegationerna avser att vid överläggningarna våren 1986 ta fram beräknings­underlag för en sådan uppdelning.

 

Prop. 1985/86: 166

Förslaget innebär att den beräknade prisnivån i partiledet höjs med ca 2,8 %,   vilket betyder att konsumentprisnivån för jord-bruksreglerade livsmedel höjs nästan lika mycket. Höjningen av prisnivån medför att KPI totalt höjs med 0,23 %  och att KPI för livsmedel höjs med 1,2 %,   allt räknat vid oförändrade öresmar­ginaler i handeln men inklusive moms. ■

Med beaktande av de prisförändringar som nu föreslagits föreslås följande mittpriser, prisgränser och införselavgifter fr o m den 15 januari 1986.

Mittpriser och prisgränser fr o m den 15 janauri 1986, kr per 100 kg

 

 

Nedre

 

Övre

 

prisgräns

Mittpris

prisgräns

Nötkött

2 468

2 598

2 728

Kalvkött

2 525

2 686

2 847

Får- och lammkött

2 058

2 287

2 516

Fläsk

1 827

1 923

2 019

Kyckling

1 532

1 665

1 798

Smör

1 811

1 927

2 043

Hårdost

2 393

2 546

2 699

Magert mjölkpulver

1 324

1 409

1 494

Ägg

1 013

1 101

1 189

Heläggpulver

5 347

5 812

6 277

Gränsskyddet skall anpassas till det behov av skydd som bedöms föreligga. JN föreslår att följande normalinförselavgifter bör gälla fr o m den 15 januari 1986.

Normal införselavgift, kr per 100 kg.(100 1)

Matpotatis

48

Potatisstärkelse

210

Nötkött

1 630

Kalvkött

1 150

Får- och lammkött

1 000

Fläsk

1 095

Kyckling och höns

880

Smör

995

Hårdost

1 390

Magert mjölkpulver

975

Ägg

460

Heläggpulver

3 200

K-mjölk

255

10

 

Prop. 1985/86:166

I bilaga 3 redovisas förslag till normalinförselavgifter för samtliga varor med prifigränser samt för n k knnsekven.svarnr (styckningsdetaljer, charkvaror, konserver m m). För varor med rörlig avgift anges i bilagan de högsta införselavgifter och fettvaruavgifter m m vid importen vilka bör få bestämmas av JN under tiden 15 januari - 30 juni.

5       Åtgärder för att förbättra balansen mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter

5.1      Bakgrund

Enligt riksdagsbeslut våren 1985 skall balans eftersträvas mellan produktion och konsumtion av främst animalieprodukter. Den obalans som har rått under de senaste åren har i hög grad försvårat att de livsmedelspolitiska målen kunnat uppnås.. Det är därför viktigt att ansträngningarna att åstadkomma balans fortsätter under de närmaste åren.

Ett flertal åtgärder har redan vidtagits på såväl konsumtions-som produktionssidan. På nötköttssidan sker t ex under inne­varande regleringsår en betydande satsning genom att ca 200 milj kr används för prisnedsättningar på nötkött. Som framgår av bifogade marknadsöversikt har konsumtionen av nötkött ökat och en förbättrad balanssituation förväntas under år 1986. Även för fläsk väntas en förbättrad balans.

Inom mjölkproduktionen har i år införts ett frivilligt tvåpris-system vilket inom ett par år bör föra ned mjölkproduktionen till önskvärd nivå.

I det :öljande redovisas förslag om fortsatta produktionsanpass-ningsåtgärder. Samtliga förslag är tidsbegränsade.

11

 

Prop. 1985/86: 166

5.2   Omställnings/avvecklingsersättning till vissa producent­
grupper

Statens jordbruksnämnd (JN) har i skrivelse den 4 oktober 1985 till regeringen lämnat förslag angående särskilda omställnings-och avvecklingsersättningar inom nötkötts- och smågrisproduktionen.

-      De båda delegationerna har under överläggningarna ställt sig bakom JNs framställning. Förslaget angående ersättning till-nötköttsproducenterna skall dock ses över.

-      Parterna är vidare ense om att vissa ytterligare åtgärder kan erfordras ifråga om avvecklingsersättning för äldre producenter av t ex slaktsvin.

5.3           Lån för produktionsanpassning

För att påskynda ansträngningarna att åstadkomma en önskvärd balans mellan produktion och konsumtion inom animalieområdet hemställer JN om bemyndigande för JN att - utöver nu beviljade omsättningskrediter - under åren-1986 och 1987 låta reglerings­föreningarna på animalieområdet uppta lån.

Som villkor för att JN skall medge att förening får uppta lån för att underlätta finansieringen av produktionsanpassningen skall gälla att näringen kan visa att den föreslår och vidtar åtgärder som leder till en långsiktigt förbättrad prudktionsbalans inom animalieområdet.

Bemyndigandet för JN bör uppgå till ett sammanlagt belopp om 300 Mkr.

Återbetalning av lånet skall ske under åren 1988, 1989 och 1990 med lika årliga annuiteter.

Det årligger JN att inom tilldelad medelsram till föreningarna under åren för återbetalning tillse att annuitetsbeloppet med högsta prioritet direkt överförs till långivaren. Det åligger

12

 

Prop. 1985/86:166

LRF att verka för att erforderliga medel härför finns tillgäng­liga inom regleringsekonomin.

5.4      Investeringsbegränsningar

Under anpassningsperioden för animalieprodukter är en med stat­ligt stöd genomförd fortsatt investeringsbegränsning, med hän­syn till produktionsbalansen, anelägen för fläsk- och äggprpduk-tionen. LRF har vid överläggningarna framfört vissa förslag i denna fråga. KD har förklarat sig beredda att acceptera någon form av dylik begränsning i rådande överskottsläge. JN och dele­gationerna anser att frågan bör utredas ytterligare så att för­slag om möjligt kan lämnas i vårens regleringsskrivelse avse­ende perioden efter den 1 juli 1986. Vid en sådan utredning bör även bl a analyseras frågor rörande sjukdomsfrekvensen i be­sättningar av olika storlekar.

Vad gäller mjölkproduktionen kan denna undantas från en investe­ringsbegränsning med hänsyn till gällande tvåprissystem.

6       Låginkomstsatsning m m

6.1      Avbytarverkamhet, socialförsäknngsskydd, företags­hälsovård m m

För låginkomstsatsning m m inom jordbruket har för budgetåret 1985/86 anvisats 435 milj kr med följande fördelning.

1985/86                                                      milj kr

Leveranstillägg för mjölk                             106

Avbytarverksamhet                                     100

Företagshälsovård                                        15

Socialförsäkringsskydd                                 45

Tillfälligt räntestöd                                        20

Produktionsanpassning m m                       149

Summa                                                        435

13

 

Prop. 1985/86: 166

Eventuella besparingar eller överskridanden beträffande beloppen för leveranstillägg skall enligt gällande bestämmelser tillföras resp avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom får even­tuella överblivna medel som avsatts för tillfälligt räntestöd Qch produktionsanpassningsåtgärder m m användas för övriga ända­mål inom anslagsposten.

JN har i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 föreslagit att oförändrat 435 milj kr anvisas till låginkomstsatsning m m.

JN återkommer våren 1986 med redogörelse för hur de för budget­året 1986/87 föreslagna medlen om 435 milj kr för låginkomst­satsning m m bör fördelas.

6.2      Temporärt räntestöd

I syfte att mildra skuldsatta jordbrukares problem till följd av en kraftigt höjd räntenivå infördes 1980 ett temporärt räntestöd. Jordbruksnämnden skulle för detta ändamål under reg­leringsåret 1980/81 ställa 40 milj kr till lantbruksstyrelsens förfogande. Det temporära räntestödet har sedan dess i huvudsak finansierats från anslaget C 3 Prisreglerande åtgärder, anslags­posten Låginkomstsatsning m m inom jordbruket.

Under regleringsåret 1984/85 anvisades 44 milj kr för det tempo­rära räntestödet till vissa jordbrukare. Den faktiska kostnaden uppgick bara till 30 milj kr.

För regleringsåret 1985/86 finns anvisat 20 milj kr. Riksbankens beslut i maj 1985 om höjning av diskontot med 2 %  skulle enligt lantbruksstyrelsens beräkningar leda till ett medelsbehov på i storleksordningen 40 milj kr. Efter det att lantbruksstyrelsen nu sammanställt gjorda ansökningar om räntestöd beräknas medels­behovet täckas av anvisade medel för 1985/86 och icke lanspråk-tagna medel för 1984/85.

14

 

Prop. 1985/86: 166

6.3     Etableringsstöd

För att underlätta för lantbrukare utan stort eget kapital att etablera sig infördes fr o m den 1 juli 1982 ett särskilt etable­ringsstöd. Jordbruket tillfördes då genom prishöjningar ett sär­skilt belopp för regleringsåret 1982/83 resp 1983/84.

Dessa belopp skulle i första hand användas för nämnda etablerings­stöd. Återstående medel skulle användas för konsumtionsstimul-erande åtgärder.

För regleringsåret 1984/85 avsattes 32 milj kr av prisreglerings-medel till etableringsstöd. De faktiska kostnaderna uppgick till 29,7 milj kr.

Kostnaderna för 1985/86 har av lantbruksstyrelsen tidigare beräk­nats till 32 milj kr. Detta belopp har också tidigare preliminärt avsatts.

Riksbanken beslöt i maj 1985 om höjning av diskontot med 2 %. Lantbruksstyrelsen beräknade då ett medelsbehov under 1985/86 om 60 milj kr.

En höjning av tilldelade medel aktualiserades sålunda vid jord­bruksprisöverläggningarna våren 1985. Parterna kunde då inte enas utan ville skjuta frågan till hösten 1985 då en bättre bild av räntenivån m m kunde erhållas. Lantbruksstyrelsen beräk­nar nu medelsbehovet till 55 milj kr.

Under hösten 1985 har lantbruksstyrelsen utbetalt stöd inom den avsatta ramen '32 milj kr. Detta har inneburit dels att endast 70 %  av det stödbelopp, som enligt reglerna skulle utgå, har kunnat utbetalas dels att inga nya företag kommit ifråga för etableringsstöd; Om etableringsstöd för företag som tidigare erhållit etableringsstöd skall utgå under 1985/86 enligt gällande regler erfordras ett medelstillskott på 13 milj kr. Skall det vara möjligt även för nya företag att få etableringsstöd under 1985/86 måste därutöver ytterligare 10 milj kr tillskjutas.

 

Prop. 1985/86: 166

Parterna har vid de nu avslutade överläggningarna enats om att för 1985/86 ytterligare 13 milj kr bör anslås och skall tas ut inom överenskommet belopp 750 milj kr. Detta innebär att medel för etableringsstöd för nya företag för 1985/86 inte skall utgå.

7       Övriga frågor

7.1      Nya produkter

I beslut den 19 juni 1985 har regeringen gett jordbruksnämnden i uppdrag att överväga och inkomma med förslag till pris- och avgiftsändringar med anledning av vad som anförts i prop 1984/85:166 och JoU 1984/85:33 om prisregleringens förhållande till nya produkter. Dessa frågor har behandlats vid de nu avslut­ade överläggningarna med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation rörande pris- och avgiftsändringar per den 1 januari 1986.

I första hand har diskuterats den tillverkningsavgift som utgår för försålda grädd- eller mjölkliknande fettemulsioner. Det är denna avgift som belastar tillverkningen av bl a gräddersätt­ningsprodukten Visp Ädel. Avgiftsnivån för en produkt med en fetthalt motsvarande den för Visp Ädel har sedan införandet av avgiften 1973 varit 125 öre per kg med undantag för perioden den 1 juli 1982 till den 1 juli 1983 då avgiften var 155 öre per kg.

Försäljningen av Visp Ädel har sedan 1983 legat på ca 2 milj kr per år. Detta ger produkten en marknadsandel på ca 4 %.   Vissa beräkningar av effekterna för mejeriindustrin till följd av Visp Adels lansering har utförts inom nämnden. Resultatet är i hög grad beroende av vilka antaganden som görs om hur försäljnings­utvecklingen hade varit för grädde om inte Visp Ädel lanserats.

16

 

Prop. 1985/86: 166

Beräkningarna visar beroende på antagande en årlig nettoeffekt på från ./. 20 milj kr till +  10 milj kr.

Parterna är nu ense om att jordbruksnämnden fr o m den 15 januari 1986 skall sätta ned tillverkningsavgiften för försålda grädd-eller mjölkliknande fettemulsioner till O kr. Liksom hittills kommer JN att följa marknadsutvecklingen för dessa produkter.

7.2     Heläggpulver

För heläggpulver fastställdes mittprisef fr o m den 1 juli 1981, liksom för övriga prisgränssatta produkter, på en nivå som mot­svarade genomsnittet för den faktiska prisnivån under en histo­risk 12-månadersperiod. Därefter har mittpriset räknats upp med en faktor som multiplicerats med mittprishöjningen för skalägg. Denna faktor har beaktat dels utbytet vid produktion av helägg­pulver dels kostnaden för torkning m m.

17

2    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166. Bilagedel

Prop. 1985/86:166

Från torkindustrin hade inför den 1 juli 1985 rests krav om en höjning av faktorn från 5,75 till 6,0. Jordbruksnämnden accepterade inte då detta krav utan beslöt att närmare utreda utbyte och torkningskostnader. Nämnden beslöt emellertid föreslå regeringen en höjning av mittpriset med 679 öre per kg i avvaktan på utredningens färdigställande.

Under hösten har utredningen påbörjats. Avsikten är att mittpriset för heläggpulver skall grundas på ett pris på s k B-ägg, som beräknas motsvara mittpriset på skalägg, multiplicerat med åtgång per kg pulver. Till detta .skall läggas kostnaden för torkning m m. Det har har härvid ansetts nödvändigt att låta SPK göra en granskning av kostnadsutvecklingen vid tillverkning av äggprodukter. En sådan granskning har inte gått att slutföra inför prissättningen per den 15 januari 1986.

Jordbruksnämnden föreslår att mittpriset på heläggspulver fr o m den 15 januari skall grundas på åtgångstalet 4,94 och ett äggpris på 835 öre per kg. Detta pris ligger 266 öre per kg lägre än det fr o m den 15 januari 1986 föreslagna mittpriset på skalägg. Prisskillnaden motsvarar den faktiska prisskillnaden mellan s k A- och B-ägg. Ifråga om torkningskostnad m m föreslås att den &/ industrin angivna nivån används.

Som mittpris fr o m den 15 januari 1986 föreslås gälla 5 812 öre per kg.

7.3                 Flexibel prissättning vid prisstopp

Parterna är ense om   att samspelet mellan pris och marknad
bör ökas. Detta kan    för kött och fläsk ske genom en ökad
säsongprissättning.     Vid eventuellt prisstopp eller andra pris­
reglerande åtgärder    bör jordbruket och berörd industri ha
möjlighet att ta ut       avtalade genomsnittliga priser.

7.4                 Undersökningar om s k modelljordbruk

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden (LES) har tillsatt

en arbetsgrupp för att utveckla vissa metoder för s k

modell jordbruksberäkningar. LES har anslagit 300 000 kr härför

 

Prop. 1985/86: 166

Gruppen skall vid vårens prisöverläggningar 1986 lämna en lägesrapport. Parterna är överens om att vid behov tillföra ytterligare högst 2 milj kr av regleringsmedel för projektet. De tillskjutna medlen skall användas för att påskynda och fördjupa arbetet.

7.5        Kontrollstationsöverläggningarna

Parterna är ense om att söka förenkla de s k kontrollstations-överläggningarna per den 1 januari. En arbetsgrupp inom JN bör bereda denna fråga till vårens överläggningar.

8                    Regleringsekonomin

8.1                 Inledning

Ekonomin för de olika regleringsföreningarna har blivit ytterst ansträngd under senare år på grund av de ökade expurtkostnaderna. JN har därför sökt upprätta en samlad plan för hela reglerings­ekonomin. En fullständig plan har ännu inte kunnat göras be­roende på att JN inte kunnat bedöma hur stora medelsbelopp som kommer att ställas till förfogande. Det saknas bl a mer defini­tiva uppgifter om samhällets stöd till spannmålsregleringen. När regeringen lämnat besked i dessa frågor avser JNatt in­komma med en fullständig plan för hela regleringsekonomin.

För att förstärka regleringekonomin föreslås JN och delegationerna nu en avgiftshöjning på handelsgödsel och att en ny avgift införs på bekämpningsmedel.

8.2                 Handelsgödselavgift och avgift på bekämpningsmedel

JN och delegationerna föreslår att nuvarande handelsgödsel-avgiften höjs den 1 juni 1986 från 15 %  till 20 %  av handels­gödselns pris. JN avser att senare inkomma med förslag till avgifternas preciserade storlek.

19

 

Prop. 1985/86: 166

1 de fall avgi ftsbp Idgd handelsgödsel används inom andr;j näririgsqrenar än jordl)ruk, skogsbruk och trädqårdsskntsi'I återbetalas eller lämnas befrielse från avgiften efter ansnknn hos nämnden.

JN bör även fortsättningsvis bemyndigas att fastställa beloppens storlek vid återbetalning av handelsgödselavgifter till skogs-och trädgårdsnäringarna.

För att ytterligare förstärka regleringsekonomin föreslår JN i s;imfnrstånd med delegationerna att en särskild avcift (prisrpgleringsavgjft) får tas ut på bekämpningsmndiM . Inom Kl) hiir dock ledamöterna Arnr Gabrjelsnon och Mnnji S;iinl Cyr ;ivi| i v 11 en resprvaLnin, bil;u);) 1. JN kommi-r ;il I !;cii;]ii' i rik(iiiiiii;i med förslag om avgiftens konstruktion och dess sLorlpk. Som information kan nämnas att 1 %  av försäljningsvärdet på dessa produkter beräknas inbringa ca 4 Mkr på årsbarns. Återbäring bör ske till närignar som ligger utanför jordbruksprisregleringen, t ex skogs- och trädgårdsnäringarna.

Medlen från den föreslagna avgiften på bekämprijngsmedlen bör -liksom för närvarande är fallet med medel från handnlsgödsel-avgiften- få användas mom regleringsekonomin och kommer därmed jordbruket som kollektiv tillgodo. Kostnadsökningen på grund av avgifterna bör inte få belasta konsumentpriserna på 1ivsmedel,

JN är uppbördsmyndighet i fråga om handelsgödselavgiften (pris-regleringsavgiften) och bör även få ansvara för den närmare utformningen samt administration av den föreslagna avgift på bekämpningsmedel. JN avser att senare inkomma med närmarp ■förslag till avgiftens utformning samt förslag till den lagstiftning som krävs.

20

 

Prop. 1985/86: 166

8.3

Införselavgifter, interna avgifter m m

8.3.1    Införsel avgiftsmedel m m för 1984/85

Det definitiva utfallet 1984/85 i saimnandrag

Inkomster

Utgifter

-  Fettvaruavgifter till

. Sveriges oljeväxtintressenter (SOI)

-       Införselavgifter för brödsäd m m
till Svensk spannmålshandel
(SSH - utbyteshandel

Kvarstår införselavgifter till regleringsekonomin

-  Fördelningsplanen

-   riksdagens beslut

-   belopp motsvarande influtna fodermedelsavgifter

-  Ändamål utanför fördelningsplanen
Resultat

milj kr 708,6"1

./.127,0 ./.    5.6

 

576,0

267,2

 

237,9

./.505,1 ./.  63.8

 

+       7.1

 

T—I------- :------

Ingår

-  Införsel avgifter netto,  dvs minus restitutioner m m samt räntor.

21

 

Prop. 1985/86:166

Den definitiva sammanställningen beträffande budgetåret 1984/85 visar ett överskott på ca 7 milj kr.  Detta innebär en förbätt­ring jämfört med nämndens prognos i  skrivelse till  regeringen 1985-06-17 med ca 18 milj kr.

Av nedanstående samrnanställning framgår de avgiftsmedel,  avsedda för finansiering av regleringsekonomin,  som influtit vid import av olika produkter.  I beloppen har avdrag gjorts för restit­utioner m m med ca 80 milj kr.  Härav avser ca 13.8 milj kr extra restitutioner på fodermedel  till  slaktsvinsfoder pga överens­kommelse om minskad inblandning av fiskmjöl  i  svinfoder. .Ca 9,5 milj kr avser resitiutioner vid import av kvalitetsvete samt ca 11,6 milj kr resititutioner som av marknadsmässiga skäl medgivits vid import av styckningsdetaljer av kött och fläsk. Dessutom har JN sänkt normal införselavgiften i  vissa fall  vid import av ost.

j_njf l£t£a_i njföirs£Uv£in£r_n£tjto_l£84-/5l                tkr

1983/84   1984/85

852

1 137

3 476

3 507

10 941

8 395

5 473

5 662

6 700

9 783

659

6 406

74 794

lOt 609

212 710

174 830

2 495

2 967

318 100.

319 296

173 048

237 897

25 342

18 857

Ärter och bönor (för människoföda)

Potatis

Stärkelse och stärkelseprodukter

Malt

Sällskapsdjursföder m m

Fettråvaror och fettvaror

Mjölk och mejeriprodukter

Slaktvaror (samt slaktdjur,  ej  fjäderfä)

Ägg och äggprodukter m m

Summa införselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

Räntor från föregående år

Summa                                                  516 490   576 050

Inkomsterna från införselavgifterna ökade gentemot prognos med ca 34 milj kr. Samtidigt ökade utgifterna under rubriken ändamål utanför fördelningsplanen (utomramsmedel) med ca 16 milj kr. Den största ökningen hänför sig till utbyteshandel med öststaterna av nötkött som ökade med ca 15 milj kr.

Härutöver införselavgifter på fettvaror 127,0 milj kr och på brödsäd 5,6 milj kr (se sid 16).

 

Prop. 1985/86: 166

För den största procentuella ökningen av införselavgifter svarade införselavgiften på fetter och fettråvaror. Utfallet blev 6,4 milj kr jämfört med prognosens T milj kr. I prognosen hade räknats med att den inhemska konsumtionen och produktionen av fettvaror skulle väga jämnt. Konsumtionen blev nu större än produktionen. Detta gav ett överskott av införselavgifter efter­som SOI endast erhöll fettvaruavgifter motsvararande den svenska produktionen. Konsumtionsökningen berodde bl a på att industrin i viss utsträckning använt importerade marina oljor istället för inhemskt slakterifett.

Den största delen av inkomsterna kom från importen på 'ost och kött. Dessa två varugrupper svarade för ca 88% av inkomsterna från införselavgifter exklusive inkomsterna från importen av fodermedel och finansierade tillsammans i stort sett det av riksdagen garanterade beloppet 267,2 milj kr.

Ca 10 milj kr av den redovisade ökningen av inkomsterna från införselavgifter gentemot prognos, ca 34 milj kr. kan hänföras till fr o m budgetåret 1984/85 ändrad princip vad gäller bok­föring av återbetalningar av införselavgifter vid import av styckningsdetaljer av kött och fläsk. Tidigare belastade alla återbetalningar som avsåg import ett visst budgetår samma år. Budgetåret 1984/85 har endast belastats med de återbetalningar som hunnit ske tom juni månad 1985.

Fördelningsplanen för 1984/85 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter från fodermedelsimporten. Dessa uppgick till 237,9 milj kr. Fördelningsplanen blir därmed 505,1 milj kr. För ändamål utanför fördelningsplanen (utomrams­medel) kan således disponeras (576.0-505.1=) 70.9 milj kr.

23

 

Prop. 1985/86:166

FÖ£d£l m£g]_a£ 1984/85

tkr

 

1983/84

1984/85

 

Svensk spannmålshandell Sveriges potatisintressenter Sveriges oljeväxtintressenter Svensk kötthandel Svensk kötthandel, utbyteshandel Föreningen för mejeriprodukter Svensk ägghandel Regleringskassan för figelkött Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-    mjölk

-    kött

-    ägg

Upplysninggverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m

Stöd till odling av konservärter och andra

köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor

Stöd tni odling av vallväxtfrö

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

Sveriges exportrad

Sveriges potatisodlares riksförbund

Suima

 

2 000

113 640

29 500

29 500

0

0

10 798

56 202

50 000

50 000

167 000

97 000

75 000

68 000

3 700

4 500

45 500

20 5002

5 000

5 000

1 700

1 700

10 850

10 500

29 000

29 575

4 500

4 500

1 700

1 700

2 000

8 000

500

500

1 500

1 500

0

2 780

505 097

440 248

 

Fördelningen till regleringsföreningarna har skett i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsument­delegationen.

1 Fördelning av interna avgifter till regleringsföreningarna
budgetaret 1984/85 redovisas under avsnitt 8.3.2.

2 Dessutom har 25 milj kr finansierade inom 1983/84 års för­
delningsplan betalats ut.

24

 

Prop. 1985/86:166

De definitiva kostnaderna för ändamål utanför fördelningsplanen (utomramsmedelluppgick enligt nedan till ca 63,8 milj kr. Dispo­nibla medel utgjorde 70.9 milj kr.

ti

<.r

983/84

1984/85

20 318 0

16 328 5 378 2 799

35 096

0

17 251

5 688

475

475

300 6 000 6 000

300

Ändamal_ ut£n_för fördel ni ngspj_anen 1984/85

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandelkött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst­organisationens bevarande Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde

Prisaterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vajlväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen                                                   300        500

Kollektiva åtgärder inom odlingen av
konsumtionsfisk                                            300

29 795 2 000 1 500

3 000 1 500

91 493

63 810

,/. 15 242

+ 7 143

Restitution av införselavgifter på styck­ningsdetaljer av kött och fläsk samt av införsel avgifter på ost Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd

Summa utgifter

Resultat

Summa disponibla medel                            76 251       70 953

Bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR) och stöd till odlingen av vallväxtfrö finansieras fr o m 1984/85 inom fördelningsplanen medan medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och stöd till kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk tas från spannmålsregleringen och som restitution av införselavgifter. Restitution av införsel-avgifter på styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter på ost bokförs fr o m samma budgetår som ett avdrag på införselavgifter på slaktvaror resp mjölk- och mejeriprodukter.

Dispositionen av införsel avgiftsmedel regleringsåret 1984/85 har sammanförts i tabell under avsnitt 8.3.7.

25

 

Prop. 1985/86:166

8.3.2         Influtna interna avgifter för 1984/85 samt de belopp

av interna avgifter som 1984/85 förts över till regleringsföreningarna,  tkr''

Av införselavgifter överfördes 1984/85 ca 560 milj kr till olika ändamål inom jordbruket. Dessutom överfördes ca 2 380 milj kr av interna avgifter.

Brutto­intäkter

Sv kött­handel

Sv Agg­handel

SPI

10 042

 

 

 

 

8 980

15 673

 

 

 

 

15 673

52 387

 

 

 

 

 

567 536

 

 

 

 

 

266 275

 

 

 

 

 

SOI          SSH

intäkter     handel      handel

Arealavgifter

Leveransavgifter

Fettvaruavgifter

svensk olja                   52 387                                                45 155

Förmalningsavgifter         567 536                                                               522 478

Handelsgödselavgifter     265 275                                                 1  000     250 000

Tillverkningsavgifter

oljekraftfoder                13 945                                                                 12 000

Övriga tillverknings­
avgifter                             3 967                                                20 000

Slaktdjursavgifter        1  745 158    1  449 058

Avgift för innehav

av värphöns                    43 537                 43 181

Slaktdjursavgifter

på kyckling till

regleringskassan för

fågelkött2)                       13 173_________ 13 173___________________________

Summa                                 2 731  693    1  449 058    56 354  24 653        66 155        784 478

1)    Se vidare avsnitt 8.3.8.

2)    Finansieras till  ca 60% av slaktdjursavgifter på kyckling och vad gäller resten av in­förselavgiftsmedel  eller tillverkningsavgifter.

26

 

Prop. 1985/86: 166
8.3.3         Införsel avgiftsmedel m m för 1985/86

Beräkning för 1985/86 i  sammandrag

 

 

 

milj kr

Inkomster

 

963.0"!

Utgifter

- Fettvaruavgifter till  SOI

 

 

 

./.360,0

- Införsel avgifter från brödsäd till

 

 

SSH - utbyteshandel

 

./.    3,0

Kvarstår införselavgifter till

 

 

regleringsekonomin

 

600,0

- Fördelningsplanen

 

 

- riksdagens beslut

267,2

 

- belopp motsvarande influtna

 

 

fodermedel savgi fter

275.0

./.542,2

- Ändamål  utanför fördelningsplanen

 

./.  55,4

Beräknat resultat

 

+    2,4

Av nedanstående sammanställning framgår de disponibla avgifts­medlen fördelade på varuslag (efter avdrag för restitutioner m m vilka sammanlagt beräknats till ca 100 milj kr).

£reljiminär beräk nijig_av j_n£lytande_i£frsel avgi fter

£eU T955785; "                                              tkr

1

000

3

000

8

000

5

000

10

000

1

000

105

000

190

000

2

000

325

000

275

000

Ärter och bönor (för människoföda)

Potatis

Stärkelse och stärkelseprodukter

Malt

Sällskapsdjursfoder

Fettråvaror och fettvaror2

Mjölk och mejeriprodukter m m

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä)

Ägg och äggprodukter

Summa införselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

Summa                                                                           600 000

Fördelningsplanen för 1985/86 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten, som nyss nämnts beräknade till 275.0 milj kr. Fordelningsplanen blir därmed 542,2 milj kr.  Beräkningsmässigt finns sålunda (600.0-542.2=) 57,8 milj kr att använda för ändamål  utanför för­delningsplanen.

"I  Se not under avsnitt 8.3.1.                                                                              -,7

2 Exkl  del  till  SOI.                                                                                              '

 

Prop. 1985/86: 166

JN föreslår i  samförstånd med delegationerna och med utgångs­punkt från det beräknade fördelningsbeloppet 542,2 milj kr följande preliminära fördelningsplan.  Denna skiljer sig i vissa avseenden från den plan som redovisades av JN i  skrivelse den 17 juni  1985.

£Ö£dljii£gj_a£ 19£5/8                                                              tkr

113

9001

27

500

4

000

 

02

130

0002

66

000

45

500

5

000

1

700

13

000

29

300

4

500

1

700

8

000

 

500

2

000

2

780

86

820

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel,  utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regleringskassan för fågel kött

Regionalt kostnadsbidrag,  norra Sverige

-    mjölk

-    kött

-    ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete m m Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd Sveriges potatisodlares riksförbund Reserv till förfogande

Summa                                                                            542 200

Definitiv fördelningsplan för 1985/86 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av införselavgifter för fodermedel  är kända.

1 Av beloppet 113,9 milj kr avser 2 milj kr kvalitetstillägg
för vårvete av 1985 års skörd.  69 milj kr avser beslut av jord­
bruksnämnden 1985-10-04 om 250 milj kr till  SSH 1985/86 varav
181  milj kr täcks av handelsgödselavgifter och 69 milj kr av
införselavgifter.  42,9 milj kr avser beslut av jordbruksnämnden
1985-11-12 om att täcka SSH:s underskott 1984/85 55,9 milj kr
med 42.9 milj kr av införselavgifter 1985/86.  11.6 milj kr av
reserv införsel avgifter 1984/85 samt 1.4 milj kr av till­
verkningsavgifter på oljekraftfoder.

2 Beslut av jordbruksnämnden 1985-10-23.

28

 

Prop. 1985/86: 166

Medelsbehovet under regleringsaret 1985/86 för sådana ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införsel avgiftsmedel beräknas till ca 55,4 milj kr i enlighet med följande samman­ställning. Disponibla medel  beräknas till ca 57,8 milj kr.

ndaiiiå]_ £t£n£Ö£ jfÖ£d£l£i£g2.neji 19£5/8             tkr

25

000 0

( +

5 000)

16

500

 

 

5

693

475 300

( +

193)

1

000

(-

2 000)

2

000

( +

500)

4

400

( +

4 400)

55

368

 

 

+ 2

432

 

 

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandelkött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst­organisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Stöd till maltproduktionen Sverige§ exportråd Ränta pa lån från riksgäldskontoret

Summa utgifter

Resultat                                                            _

Summa disponibla medel                                    57 800

Ovanstående fördelning skiljer sig från de beräkningar som lagts fram i prop 1984/85:211.  Den beräknade utgiften för utbytes­handel nötkött öststaterna har ökats med 5 milj kr samt bidraget till  Svensk matpotatiskontroll med 193 000 kr då JN tillstyrker tilläggsanslag för lönehöjningar för SMAK under 1985 med detta belopp.  Pga maltexporten 1983/84 - 1984/85 blev mindre än be­räknat föreslår nämnden 1985/86 en tillfällig besparing genom att minska stödet från 3 till  1  milj kr.  Vidare föreslår nämnden att bidraget till  Sveriges exportråd upptas till  2 milj kr d v s lika mycket som avsätts inom fördelningsplanen för år 1985/86. Nämnden har. med stöd av regeringens bemyndigande, för att finansiera ackumulerade underskott i  regleringsekonomin tagit upp ett lån från rörlig kredit hos riksgäldskontoret. Räntan på detta lån skall  betalas av införselavgiftsmedel.  Räntan för 1985 beräknas uppgå till 4,4 milj kr.

Regleringsåret 1985/86 visar enligt denna beräkning ett över­skott på 2,4 milj kr.  Härigenom beräknas det ackumulerade under­skottet per 1986-06-30 minska till  26,3 milj kr.

29

 

Prop. 1985/86: 166

Om budgetåret 1985/86 skulle ge ett överskott som räcker till mer än att återbetala lån från rörlig kredit bör - sedan villkoren i  regleringsbrev 1985-06-19 i övrigt uppfyllts -återstoden av eventuellt uppkommande överskott kunna fa användas till ändamål  inom fördelningsplanen eftersom medel  för utbyteshandeln med kött och fläsk fått tas från fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79 - 1984/85 (jfr prop 1979/80:208 s 20).

Dispositionen av införsel avgiftsmedel  regleringsåret 1985/86 har sammanförts i  tabell  under avsnitt 8.3.7.

8.3.4       Prognos beträffande storleken av interna avgifter som

beräknas inflyta 1985/86 samt de belopp som kommer att föras över till  regleringsföreningarna,  tkr

 

 

Brutto­intäkt

Sv kött- FFM handel

Sv Agg­handel

SPI

Arealavgifter

11 000

 

 

 

n 000

Leveransavgifter

14 000

 

 

 

14 000

Fettvaruavgifter svensk olja

166 000

 

 

 

 

Förmalningsavgifter

621 700

 

 

 

 

Handelsgödselavgifter.

335 000

 

80 000

 

 

Ti 11verkni ngsavgi fter oljekraftfoder

9 000

 

 

 

 

Övriga tillverknings­avgifter

1 500

 

 

 

 

Slaktdjursavgifter

1 936 000

1

612 000

 

 

Avgift för innehav av värphöns

43 800

 

 

42 000

 

SOI

160 000

1 000 1 400

SSH

564 000 181 000

 

Slaktdjursavgifter pa kyckling till rggleringskassan för fägelkött

Summa

8 400

15 400

3 153 400 1 612 000 80 000   50 400   25 000   162 400  745 000

30

 

Prop. 1985/86: 166

8.3.5   Beräknad användning av handelsgödselavgiftsmedel 1985/86

Disponibla medel enligt prognos                                           335 milj kr

Avdelade medel till: FFM     ca 80 milj kr
SSH                           181 "-

SOI (vallfröstödet)      1 "-Foderfraktstöd till Norrland

fodersäd               ca 50 "-1     - 312 milj kr

Ej disponerat                                                                               23 milj kr2

' Denna post är ett bidrag till spannmålsregleringen.

2 Enligt beslut av regeringen den 21 november 1985 skall 20 milj kr av regleringsmedel användas som stöd till kostnader för transport av grovfoder till norra stödområdet.

31

 

Prop. 1985/86: 166
8.3.6     Införsel avgiftsmedel m m för 1986/87

Storleken av de medel  som kommer in genom införselavgifter m m för regleringsåret 1986/87 beror på importens storlek, världs­marknadsprisernas utveckling och på de eventuella ändringar i avgiftssatserna som kan ske 1986-07-01  och 1987-01-01.

Beräkning för 1986/87 i sammandrag

Milj

kr 963,

0

./.

360,

,0

./.

3,

0

Inkomster

Utgifter

-    Fettvaruavgifter till SOI

-    Införselavgifter för brödsäd m m tillSSH - utbyteshandel

Kvarstår införsel avgifter till

regleringsekonomin                                           600.0

- Fördelningsplanen

-    riksdagens beslut                  267.2

-    belopp motsvarande influtna

fodermedelsavgifter                 275,0           ./.  542,2

- Ändamål  utanför fördelningsplanen            ./.    49,0
Beräknat resultat                                          +     8.8

Fördelningsplanen för 1986/87 föreslås uppta samma belopp som för 1985/86 dvs 267.2 milj kr plus beloppet av inflytande av­gifter för fodermedelsimporten, enligt ovan beräknade till 275.0 milj kr. alltså totalt 542.2 milj kr.  Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införsel avgifter på fodermedel.

32

 

Prop. 1985/86: 166

Med hänsyn till  ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte an­setts möjligt att nu laga fram någon plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden avser att åter­komma med ett förslag till preliminär fördelning i juni  1986. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lant­brukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen och i samband med att förslag till eventuella avgiftsändringar m m fr o m den 1 juli  1986 lämnas.  Det förutsätts härvid att nämnden liksom hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till förfogande. Vidare förutsätts att, liksom hittills. Svensk spannmålshandel får tillföras införsel­avgifter för viss s k utbyteshandel av brödsäd. Det förutsätts även att SOI av inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel  för en kvantitet som mot­svarar fettinnehållet i den svenska oljeväxtskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Vad avser ändamål  utanför fördelningsplanen (utomramsmedel) er­höll jordbruksnämnden i  regleringsbrev 1985-06-19 i uppdrag att senast den 31  december 1985 komma in med förslag till  åtgärder för att fr o m budgetåret 1986/87 avveckla underskottet av.in­förselavgiftsmedel. Da uppdraget gavs pekade de prognoser som jordbruksnämnden lämnade i skrivelse 1985-06-17 på ett ackumulerat underskott per 1985-06-30 på ca 47 milj kr och per 1986-06-30 på ca 56 milj kr. Pga ökade inkomster beräknas nu det ackumulerade underskottet per 1986-06-30 till ca 26 milj kr.

Jordbruksnämnden föreslår i det följande besparingar på utgift­erna utom ramen som, tillsammans med inkomstförstärkningarna, leder till  att det ackumulerade underskottet per 1987-06-30 kan beräknas minska till ca 17 milj kr.

För utbyteshandel  nötkött, öststaterna beräknas 25 milj kr.

33

3    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 166. Bilagedet

Prop. 1985/86:166

För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås samma regler som tillämpats regleringsperioden 1978/79 - 1980/81 samt reglerings­åren därefter (bl a prop 1977/78:154, 1978/79:208). För 1986/87 måste enligt föreliggande prognos hela utbyteshandeln finansieras av medel inom fördelningsplanen

Pristillägg får och lammkött. 1984/85 utgick under denna post pristillägg med 330 öre per kg vilket motsvarade 17.2 milj kr. Under 1985/86 utgår samma pristillägg per kg. Jordbruksnämnden föreslår en minskning av pristillägget till 210 öre per kg vilket,beräknas motsvara en utgift 1986/87 på 11 milj kr.

Svensk matpotatiskontroll (SMAK). Jordbruksnämnden utreder f n möjligheterna att finansiera SMAK på annat sätt än genom utom-ramsmedlen. Nämnden avser att Iriöm den närmaste tiden lägga fram förslag rörande inriktning och finansiering av SMAKs verksamhet. Förslagen beräknas emellertid inte kunna genomföras förrän säsongen 1987/88 varför nämnden föreslår att medel utom ramen får användas även 1986/87.

Nämnden har efter samråd med SMAK och lantbruksstyrelsen beräknat SMAKs medelsbehov enligt de direktiv som gäller för de statliga myndigheternas anslagsframställningar. Nämnden föreslår att SMAK tilldelas högst 4 390 000 kronor för den officiella kontrollen och 1 400 000 för upplysningsverksamheten. För löne­ökningar under 1985/86 som inte beaktades i föregående års an­slagsframställning föreslås ett tilläggsanslag på 193 000 kr.

Bidrag till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Stiftelsen har sedan sin tillkomst erhållit ett årligt bidrag på 475 000 kr. Detta motsvarar ungefär 1/3 av stiftelsens inkomst­er. Tom 1985/86 betalar stiftelsen 226 000 kr per år till staten som avbetalning på överlåtelsesumman för de 1975 befintliga hästarna inom ackordhästorganisationen. Nämnden har i skrivelse 1985-04-24 ansett att anslaget p g härav fr o m 1986/87 skulle kunna dras ner till 250 000 kr samt föreslår nu att denna neddragning sker.

34

 

Prop. 1985/86:166

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde. Under tidigare år har ett belopp på 300 000 kr anslagits som bidrag till frakt av mjölk och grädde till vissa butiker i Norrland. Beloppet, som varit oförändrat i många år. räcker numera inte till för att täcka hela kostnaden. Utgifter 1984/85 motsvarande 125 000 kr måste sålunda bokföras mot 1985/86 års anslag.

Med hänsyn till det ekonomiska läget föreslår jordbruksnämnden att verksamheten fr o m 1986/87 finansieras inom den övriga mejeri regleringen, förslagsvis under posten Regionalt kostnads­bidrag norra Sverige, mjölk, inom fördelningsplanen.

Stödet till maltproduktionen infördes 1978/79 och avsågs vara ett provisorium. Stödet är ett industristöd och hör därför knappast hemma under rubriken ändamål utanför fördelningsplanen. Nämnden, som anser att stödet på sikt bör avvecklas, föreslår ett anslag på 2 milj kr 1986/87 samt återkommer med en särskild skrivelse i ärendet.

Sveriges exportråd. 1983 års livsmedelskommitté föreslog i rapporten Export av livsmedel (Ds Jo 1985:1) att jordbruket budgetåret 1985/86 skall bidra till Exportrådets finansiering med 4 milj kr, därav 2 milj kr inom fördelningsplanen. JN före­slår att samma belopp tas upp för 1986/87.

Med hänsyn till de oundvikliga svängningarna i inflödet av in­förselavgifter föreslår jordbruksnämnden att en likviditets­buffert i form av en oförändrad rörlig kredit även fortsätt­ningsvis ställs till nämndens förfogande. Krediten bör, i den man införselavgifter inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål utanför fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Krediten får ej utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

35

 

Prop. 1985/86: 166

8.3.7   Huvudsaklig medelsdisposition av införsel avgiftsmedel m m regleringsåren 1984/85 - 1986/87

 

1984/85

1985/86

1986/87

tkr

tkr

tkr

 

prel

prel

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter Under resp regleringsår influtna införselavgifter

exkl fodermedel

fodermedel

Summa

18 8571

319 296 237 897

576 050

325 000 275 000

600 000

325 000 275 000

600 000

 

Utgifter

a)Av medel inom fördelningsplan Svensk spannmålshandel Sveriges potatisintressenter Sveriges oljeväxtintressenter Svensk kötthandel Svensk kötthandel, utbyteshandel Föreningen för mejeriprodukter Svensk ägghandel Regleringskassan för fågelkött Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-    mjölk

-    kött

-    ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen     Sveriges exportrad Sveriges potatisodlares riksförbund Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Summa

 

113 640

29 500

0

56 202

50 000

113 27

4

900 500

0 000

0

97 000

68 000

4 500

130 66

000 000

20 500 5 000 1 700

45 5 1

500 000 700

10 500 m 29 575

13 29

000 300

4 500 1 700 8 000

4 1 8

500 700 000

500

1   500

2   780

2 2

500 000 780

0

86

820

505 097    542 200    542 2002

1      Ränta 1983 och 1984 samt ej utnyttjade medel Prisåterbäring pälsdjursuppfödare 1983/84.

2      Förslag till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas,våren 1986.

36

 

Prop. 1985/86: 166

1984/85    1985/86    1986/87 tkr      tkr      tkr prel     prel

35 096

25 000

25 000

0

0

0

17 251

16 500

11 000

5 688

5 693

5 790

475

475

250

300

300

b)Av medel utanför fördelningsplan

Utbyteshandel nötkött, oststaterna Utbyteshandelkött och fläsk Pristillägg får- och lansnkött Svensk matpotatiskontroll Bidrag till Stiftelsen för ackord­hästorganisationens bevarande Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde

 

500 3 000 1 500

0

1            000

2       000
4 400

55 368

0 2 000

2            000

3            000

53 810

, 49 040

568 907 + 7 143

597 568 + 2 432

591 240 + 8 760

/. 28 691

./. 26 259

./. 17 499

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

Stöd till maltproduktionen Sveriges exportrad Ränta på lån från riksgäldskontoret

Summa

Summa utgifter Arets saldo Ackumulerat saldo vid utgången av resp regleringsår

37

 

Prop. 1985/86: 166 8.3.8   " Utfallet av interna avgifter 1984/85

Jordbruksnämnden tar med stöd av statsmakternas beslut ut vissa avgifter på jordbruksproduktionen inom landet, s k interna av­gifter. De medel som flyter in används inom jordbrukspris­regleringen till marknadsreglerande åtgärder. De flesta avgifter är genom regeringsbeslut knutna till att användas inom en viss reglering. Undantagna är de medel som flyter in från handels­gödselavgifter betalade av jordbruket samt från tillverknings­avgifter på oljekraftfoder. Dessa fördelas enligt regeringens beslut av statens jordbruksnämnd.

8.3.8.1  Interna avgifter inom spannmålsregleringen

Förmalningsavgifter

Förmalningsavgifter betalas av kvarnarna vid förmalning av vete och råg.

tkr

1983/84    1984/85

Inkomsterl        _                                  516 656   567 536

Export av vete och råg i form av livsmedels­industriprodukter (RÄK-kassan och prisned-

sättning)                                             - 27 373  - 33 290

-

1   213

- 11   086

 

-

250

-

432

432

Finansiering v del av etableringsstödet
ti 11 nyti 11 trädande 1antbrukare
Prisåterbäring till odling av konsumtionsfisk
Administrationskostnader
Till regleringsföreningen Svensk
spannmålshandel                                  487 638   522 478

T I redovisade inkomster från interna avgifter ingår vissa ränteinkomster. Periodiceringen stämmer inte alltid överens med den i regleringsföreningarnas bokslut.

38

 

Prop. 1985/86: 166 8.3.8.2  Interna avgifter inom oljeväxtregleringen

Fettvaruavgifter på svensk olja

Fettvaruavgift tas ut av margarinindustrin vid tillverkning av livsmedel som innehåller fett eller olja ur vissa fettråvaror.

tkr

1983/84   1984/85

Inkomster                                            53 534   52 387

01jeväxtregleringens bidrag till växt­förädling via växtförädlingsnämnden        - 3 499   - 3 638 Finansiering av del av etableringsstödet

till nytillträdande lantbrukare          -  180  - 1 598
Aterbetalningav lån från rörlig kredit
som tidigare år använts till subventionering
av räntor                                             ___ :_       -  1 996

Till regleringsföreningen SOI               49 8551-  45 1552

8.3.8.3  Interna avgifter inom potatisregleringen

Arealavgifter

Areal avgift betalas av alla potatisodlare som odlar potatis på en sanmaniagd åkerareal av minst 0,5 ha och som brukar minst två ha åkermark. Arealavgiften utgjorde 1983 och 1984 300 kr/ha. Av influtna avgifter fördelas hos regleringsföreningen Sveriges potatisintressenter (SPI) 1/3 till fabrikspotatisregleringen och 2/3 till matpotatisregleringen.

tkr

1983/84  1984/85

Inkomster                                        10 045 10 042
Potatisregleringens bidrag till växtför­
ädling via växtförädlingsnämnden     -  666  -  693
Administrationskostnader                     263     369

Till regleringsföreningen SPI                 9 116  8 980

1  SOI erhöll dessutom ca 107 milj kr från fettvaruavgifter på importerad olja.

2  SOI erhöll dessutom ca 127 milj kr från fettvaruavgifter på     „. importerad olja.

 

Prop. 1985/86:166 Leveransavgifter

Leveransavgifter dras av på fabrikspotatisodlares likvid vid leverans till bränneri eller stärkelseindustri och inlevereras av industrin. Avgiften tillfaller i sin helhet fabrikspotatis-regleringen.

tkr

1983/84 1984/85

Inkomster                                                         10 615  15 673

Till regleringsföreningen SPI                         10 615  15 673

8.3.8.4  Interna avgifter inom köttregleringen

Slaktdjursavgifter

Avgiften tas ut på de djur som levereras till slakt med ett visst belopp per kg. Slakteriet drar av avgiften på producentens likvid och levererar in den till jordbruksnämnden.

tkr

1983/84     1984/85

Inkomster

Lagringsbidrag till  slakterier

Differentierade pristillägg på slaktsvin

till  producenter

Pristillägg får- och lamm över 3:30/kg

till producenter

Kostnadsbidrag till  slakterierna för

kostnader för sanitetsslakt

Finansiering av del av etableringsstöd till

nytillträdande lantbrukare

Kollektiv finansiering av djursjukvården

Återbetalning av lån från rörlig kredit som

tidigare år använts till subventionering

av räntor

Administrationskostnader

Till regleringsföreningen Svensk kötthandel

 

1 078 -  62

635 823

1

745 158 174 534

-  42

684

-

74 972

-

134

-

4 656

-  11

768

-

23 462

5

374

-

6        592

7        000

.

498

1

4 000 884

955

354

1

449 058

40

 

Prop. 1985/86: 166

8.3.8.5    Interna avgifter inom mjölkregleringen

Utjämningsavgift på mjölk                                                     \

Avgiften administreras av regleringsföreningen Föreningen för mejeriprodukter (FFM) och betalas in av samtliga mejerier. FFM distribuerar sedan ut erhållna medel så att mejerierna får unge­fär likvärdig lönsamhet oavsett produktionsinriktning.

tkr

1983/84   1984/85

Omslutningen utgjorde                                  2 602 881  2 720 285

8.3.8.6    Interna avgifter inom äggregleringen

Avgift för innehav av värphöns

Avgiften tas ut för att bidra till finansieringen av export av överskott och andra marknadsreglerande åtgärder. Den betalas av äggproducenterna och utgår enligt en stafflad skala efter antalet per kalenderår insatta värphöns.

tkr

1983/84 1984/85

Inkomster                                                          37 890  43 537

Administrationskostnader                                   355    356

Till regleringsföreningen Svensk ägghandel    37 535  43 181

41

 

Prop. 1985/86: 166

.Slaktdjursavgift på kyckling /Regleringskassan för fågelkött

Avgiften tas ut för att finansiera marknadsreglerande åtgärder på slaktkycklingområdet. Denna verksamhet administreras av Föreningen för fågel köttproducenter samt Svensk ägghandel. Slaktdjursavgiften tillförs hos jordbruksnämnden den s k Regleringskassan för fågelkött. Kassan erhåller även inkomster från andra regleringsmedel. Svensk ägghandel rekvirerar de medel som krävs till marknadsreglering på slaktkycklingområdet.

tkr

1983/84 1984/85

Medel från föregående budgetår                  12 063     6 812

Införsel avgifter/ti 11verkningsavgifter      5 000     8 200

Slaktdjursavgifter kyckling                             11027   13 173
Utbetalningar till:

Föreningen för fågel köttproducenter        - 5 000  - 6 000

Svensk ägghandel                                   ''    -16 278 -19 100

Medel till nästföljande budgetår                      6 812   3 085

8,3.8.7  Handelsgödselavgifter

Tillverkare av handelsgödsel erlägger prisregleringsavgift och miljöavgift för levererad kvantitet. Importör av handelsgödsel erlägger samma avgifter för importerad kvantitet. De avgifter som eriäggs av skogs- och trädgårdsnäringen återgår till dessa näringar i särskild ordning. Miljöavgiften förs av jordbruks­nämnden vidare till en särskild inkomsttitel på statsverkets checkräkning. Resterande medel fördelas till jordbruket enligt jordbruksnämndens beslut.

tkr

1983/84  1984/85

Medel från föregående budgetår                    23 295  12 361

Inkomster                                                          228 238 253 914

Administrationskostnader                            -   172 -   182
Utbetalningar till:

Svensk spannmålshandel                             -210 000 -250 000

SOI (vallfröstödet)                                         - 1 000 - 1 000

FFM                                                                   - 28 000_____ -

Medel till nästföljande budgetår                     12 361 15 093

42

 

Prop. 1985/86: 166 8.3.8.8  Tillverkningsavgifter

Tillverkningsavgifter på oljekraftfoder

Avgiften eriäggs av tillverkaren och skall vid varje tillfälle motsvara den gällande införselavgiften för motsvarande importer­at oljekraftfoder. Medlen fördelas till jordbruket enligt jord­bruksnämndens beslut.

tkr

1983/84 1984/85

Medel från föregående budgetår                  10 952    4 852

Inkomster                                                           5 605    9 093

Administrationskostnader                                  -   5       -   5

Utbetalt ti 11

Svensk spannmålshandel                                        - -12 000

Svensk kötthandel                                            -  200            -

FFM                                                                    - 4 500

Svensk ägghandel                                          - 2 000         - ~

Regleringskassan för fågel kött                   - 5 000 _____ -

Medel till nästföljande budgetår                     4 852   1 940

Tillverkningsavgift på mjölk- och gräddersättning (fettemulsioner)

Avgiften eriäggs av tillverkarna. Hur medlen skall användas bestäms av regeringen.

tkr

1983/84 1984/85

Medel från föregående budgetår                   3 750

Inkomster                                                          2 951   3 967

Till SOI                                                               -6 701  -3 918

Medel till nästföljande budgetår                          O     49

43

 

Prop. 1985/86:166

9                    Information om kassan för råvarukostnadsutjämningen

I regleringsbrev rörande råvarukostnadsutjämning till viss industri den 16 juni 1981 föreskrivs att JN i anslutning till sin årliga redovisning av användningen av införselavgiftsmedel m m också skall redovisa användningen av utjämningskassan. Detta sker i form av följande sammanställning. Se även bilaga 7.

Kassan för råvarukostnadsutjämningen

 

 

19B3/8.i

1984/85

 

tkr

 

tkr

Extern prisutjämning

 

 

 

Inkomster

121

324

153 434

Utgifter

10

320

132 334

Saldo

+ 17

004

+ 21 100

Intern prisutjämning.

 

 

 

ej avgiftsfinansierad

 

 

 

Inkomster

15

646

B 161

Utgifter

24

595

22 385

Saldo

- 8

949

- 14 224

Intern prisutjämning, avgiftsfinansierad

 

 

 

Inkomster

281

506

400 140

Utgifter

282

317

- 430 989

Saldo

-

811

- 30 849

Räntor

 

31

 

Inkomster

 

2 029

Utgifter

----

109 78

-

Saldo

+  2 029

Extraordinära poster

 

 

 

Inkomster

3

255

 

Utgifter

1

313

 

Saldo

+ 1

942

 

Totalt

 

 

 

Inkomster

421

762

563 764

Utgifter

412

654

585 708

Saldo

+ 9

108

- 21 944

Ackumulerat saldo vid

slutet av regleringsåret +37 787       + 15 843

Inkomsträntor på 2 846 tkr avseende 1984/85 bokfördes i början på 1985/86 medan räntor på 1 930 tkr för 1983/84 bokförts 1984/85.

 

Prop. 1985/86:166

Bokföringen av utjämningskassan sker enligt konlantmetoden. För regleringsåret 1984/85 bokfördes 11 månaders utjämnings­avgifter som uppburits av tullverket. Återstående månads in­komster (7,7 Mkr) bokförs på innevarande år. Totalt beräknas kassan ge något överskott under löpande år och det ackumulerade saldot kan bedömas bli ca 30 Mkr. Prognosen är relativt osäker då förändringar i produktion, handelsmönster och alternativ­kostnader inte kan förutses.

10                  Hemställan

Med stöd av det nyss anförda hemställer JN att

1                   förslaget om kostnadskompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri per den 15 januari 1986 godkänns.

2                   det nu framlagda förslaget om ändringar av priser och avgifter godkänns.

3           JN bemyndigas att låta regleringsföreningarna på animalie­
området ta upp lån till ett sammanlagt belopp om 300 Mkr.

4           den föreslagna höjningen av handelsgödselavgiften
(prisregleringsavgifter) godkänns.

5           JN bemyndigas att ta in en särskild avgift (prisreglerings-
avgift) på bekämpningsmedel,

é     det framlagda preliminära förslaget om användning av införselavgiftsmedel m m för regleringsåret 1985/86 godkänns»

45

 

Prop. 1985/86:166

11        Beslutsmening

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och leda­möterna Alamaa, Brangmo, Dockered, Ekberg, Fringel efter föredragning av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim samt byråcheferna Lebert, Sandgvist och Hansson envar för sitt sakområde.

Ingvar Lindström

Hans Lebert

46

 

STATENS JORDBRUKSNÄMND

J»l

 

 

Prop. 1985/86:166

 

BUaga2

kMND

Dolvm

1

Dnr

1986-04-03

402-50/85

 

JORDBRUKSDEP. Registratorn

ink   1986-04-U Dnr.    ',  •' / -t.-

 

O              aa

FORSLAG TILL PRISREGLERANDE ÅTGÄRDER PÅ JORDBRUKETS OMRÅDE FOR TIDEN

DEN 1 JULI 1986 - 30 JUNI 1987

47

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING                                         I              Prop. 1985/86:166

1                         Inledning

2                         Allmänna utgångspunkter

 

2.1                 Ekonomisk-politiska utgångspunkter

2.2                 Jordbruks- och livsmedelspolitiska utgångspunkter

3        Utvecklingen inom jordbruks- och
livsmedelssektorn

3.1                 Internationell bakgrund

3.2                 Utvecklingen i Sverige

 

3.2.1        Inledning

3.2.2        Prisutvecklingen i olika led

3.2.3        Inkomstutvecklingen i jordbruket

3.2.4        Marknadssituationen och regleringsekonomin

3.3    Sammanfattande slutsatser och,
utgångspunkter för överläggningarna

I

4            Prisregleringens allmänna utformning

under 1986/87

4.1                    Allmänt

4.2                    Perioden 1/7 - 16/11 1986

4.3                    Utgångspunkter för överläggningarna inför den 17 november'1986

 

4.3.1               Kostnadskompensation till jordbruket

4.3.2               Jordbrukarnas inkomstersättning   -

4.3.3               Kostnadsutvecklingen i föräd­lingsindustrin

4.3.4               Produkti vi tetsutveckl i ngen

4.3.5               Förmäl ningsavgiften

48

 

II     Prop. 1985/86: 166

5        Ätgärder för att förbättra
produkti onsbalansen

5.1    Social- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

6            Ränte- och etableringsstöd m m

6.1                Temporärt räntestöd

6.2                Etableringsstöd

 

7                         Finansiering av djurens hälso­och sjukvård

8                         Avbytarverksamhet, social försäkrings­skydd, företagshälsovård och annan

1ågi nkomstsatsni ng

 

8.1

Budgetaret 1985/86

 

8.2

Budgetåret 1986/87

 

9

Prisregleringen på

olika produkter

9.1

Nya produkter

 

9.1.1

Gränsskyddsfrågor,

fodermedel

9.2

Spannmål

 

9.2.1

Inlösenpriser 1986

års skörd

9.2.2

Förmalningsavgift

 

9.3

Matpotatis

 

9.4

Vall fröstödet

 

9.5

Buffertzoner för nötkött och fläsk

9.6

Säsongprissättning på fläsk

49

4   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 166. Bilagedel

III    Prop. 1985/86: 166

10                     Spannmålsregleringens finansiering

11                     Handelsgödsel avgift

12                     Avgift på bekämpningsmedel

13                     Regleringsföreningarna

14                     Skördeskadeskyddet

15                     Regleringsekonomin

 

15.1            Fördelningsplanen för 1986/87

15.2            Medel utanför fördelningsplanen

 

16                     Hemstäl1 an

17                     Beslutsmening

Bilaga 1  Förslag till lag om ändring i lagen (1967:340) om

prisregleringen på jordbrukets område. Bilaga 2  Särskilt yttrande av ledamöterna Arvidsson och

Fri ngel. Bilaga 3  Särskilt yttrande av ledamoten Brangmo. Bilaga 4  Särskilt yttrande av lantbrukarnas

förhandlingsdelegation. Bilaga 5  Skrivelse till JN från vall frönämnden samt utredning

om vall fröstödets utformning. Bilaga 6  Förteckning Över utredningar som presenterats vid

överläggningarna.

50

 

Prop. 1985/86:166
STATENS JORDBRUKSNÄMND                          1986-04-03              Dnr 402-50/86

Regeringen

JORDBRUKSDEP. Registratorn

Ink  ;i986-04-U Dnr.   '  " /rf

Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd angående prisreglerande åtgärder pa jordbrukets område för tiden den 1 juli 1986 - 30 juni 1987

1              Inledning

Regeringen uppdrog i beslut den 9 januari 1986 åt jordbruksnämnden (JN) att, efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation (LRF) och JNs konsumentdelegation (KD), lämna förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1986. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt från riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop 1984/85:166, JoU 33, rskr 393).

Av beslutet framgår vidare att JN skulle ta upp frågan om uppräkning bl a med hänsyn till kostnadsutvecklingen av den del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård som finansieras inom ramen för jordbruksprisregleringen. Utgångspunkten skulle härvid vara att näringens andel av de ökade kostnaderna för budgetåret 1986/87 uppgår till minst 4 milj kr.

 

JN skulle vidare närmare överväga en fortsatt tillämpning av det särskilda ränte- och etableringsstödet. I beslut den 19 december 1985 uppdrog regeringen vidare åt jordbruksnämnden att planera och vidta åtgärder inom jordbruksprisregleringen så att underskottet i balansräkningen för Svensk spannmålshandel avvecklas under en fyraårsperiod räknat fr o m den 1 juli 1986.

Som underlag för sina överläggningar har JN och delegationerna haft ett statistiskt underlag som i huvudsak överensstämmer med det som tidigare använts. Det omfattande ekonomiskt-statistiska underlaget belyser bl a läge och utveckling för de t,re livsmedelspolitiska målen - produktionsmålet, inkomstmålet och konsumentmålet. Det material som redovisats vid överläggningarna bifogas denna skrivelse (se bilaga 6).

2    Allmänna utgångspunkter

2.1   Ekonomisk-politiska utgångspunkter

Under de senaste 10 åren har de samhällsekonomiska förhållandena i Sverige i hög grad ändrats. Under 1970-talet rådde i vårt land en relativt god ekonomisk tillväxt och ökande köpkraft. Under mitten av 1970-talet rådde i stort sett balans mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter med undantag för spannmål. Under slutet av 1970-talet försämrades den ekonomiska situationen. Tillväxten i ekonomin avtog vilket medförde att konsumente'-''as köpkraft minskade medan jordbruksproduktionen fortsatte att öka.

Den svenska ekonomin har under de senaste åren varit inne i en. expansiv fas. En klar dämpning av den svenska inflationen har samtidigt skett. För att denna positiva utveckling skall bli bestående krävs enligt regeringen bl a att den allmänna pris-och kostnadsökningen dämpas varaktigt.

Prop. 1985/86: 166

52

 

Konsumentpriserna beräknas ha stigit med 5,6 % under 1985. Den    Prop. 1985/86:166

låga internationella inflationen med fallande oljepriser och

råvarupriser och en lägre dollarkurs talar för en fortsatt

dämpning av prisstegringarna även under 1986. Enligt

finansdepartementets uppskattningar kan prisstegringarna under

kalenderåret 1986 (december 1985 - december 1986) nu beräknas

uppgå till ungefär 2 % medan den genomsnittliga prisökningen

mellan 1985 och 1986 beräknas till ca 3,5 %.

2.2       Jordbruks- och livsmedelspolitiska utgångspunkter

Enligt riksdagens beslut 1985 (prop 1984/85:166, JoU 33, rskr 393) är huvudmålet för en samlad livsmedelspolitik a.tt trygga vårt lands livsmedelsförsörjning både i fredstid och under avspärrning eller krig. Som likställda delmål  under detta huvudmål gäller att konsumenterna får tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och att jordbrukarna får en med jämförbara grupper likvärdig standard.

Inkomstmålet avser liksom tidigare i första hand

hel tidssysselsatta vid rationellt drivna jordbruksföretag.

Prisregleringen skall utformas så, att den ger ökat utrymme för

en mer solidarisk inkomstfördelning mellan olika kategorier av

jordbrukare.

Jordbruksproduktionen bör enligt statsmakternas beslut vara geografisk* väl differentierad. Jordbruket spelar en stor roll för sysselsättningen i bygder där det råder brist på andra arbetstillfällen.

Riksdagsbeslutet innebär i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter obundna överläggningar. Hänsyn skall därvid tas till aktuella förhållanden på marknaden, i jordbruket och samhällsekonomin i övrigt.

53

 

Prop. 1985/86: 166 Det ankommer enligt riksdagsbeslutet på parterna - staten och de bada delegationerna - vid prisöverläggningarna att närmare överväga på vilket sätt kostnadskompensationen skall beräknas. Även vid ett obundet system kan för vissa kostnader tillämpas automatiskt verkande regler. Det är emellertid enl ig c riksdagsbeslutet angeläget att prisregleringen för jordbruksprodukter utfonnas så att den blir ett stöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens inriktning till marknadens efterfrågan.

Enligt statsmakternas beslut bör jordbruksnäringen t3 ett betydande ansvar i fråga om produktionsanpassningen. Det bör vidare i första hand ankomma på jordbruket att aktivt verka för anpassningsåtgärder på vegetabilieområdet.

3    Utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektorn

3.1   Internationell bakgrund

Världsmarknaden för jordbruksprodukter präglas för närvarande av överskott och mycket låga priser. Den sjunkande dollarkursen har förstärkt prisfallet, uttryckt i svensk valuta, på många varor. Konkurrensen om exportmarknaderna hårdnar mellan de stora överskottsländerna. Världshandeln minskade under år 1985 i såväl volym som värde.

För spannmål är produktionsvolymen i världen rekordstor, världslagren ökar, handeln är vikande och priserna låga. Inga tecken tyder på någon snar förändring av denna marknadsbild.

Trots betydande insatser i många länder för att nå kontroll över mjölkproduktionen är situationen på mej eri varuområdet alltjämt besvärande. Lagren ay bl a smör och skummjölkspulyer är fortfarande stora samtidigt som efterfrågan är svag.

Den internationella köttmarknaden präglas alltjämt av betydande överskott och låga världsmarknadspriser. Världshandeln med kött, som är relativt liten, väntas inte nämnvärt öka pga en globalt

54

 

svag efterfrågan och en benägenhet att öka                      Prop. 1985/86:166

självförsörjningsgraden i viktiga avsättningsområden (såsom Främre Asien och Sovjetunionen).

Den rådande situationen med en krympande världsmarknad och begränsade budgetresurser har föranlett intensiva diskussioner om motåtgärder i många länder. Ett särskilt intresse i detta sammanhang tilldrar sig utvecklingen i USA och EG genom dessa länders dominans på världsmarknaden. I USA har en ny mer exportinriktad jordbrukspolitik för perioden 1986 - 1990 nyligen fastlagts. I EG diskuteras f n förslag till reformer, av jordbrukspolitiken i syfte att uppnå en bättre marknadsanpassning och att minska påfrestningarna på den gemensamma jordbruksbudgeten. Också de mindre länderna har ställts inför behovet av omprövningar av sin jordbrukspolitik.

De handelspolitiska spänningarna har inte på något vis minskat. Problemen på världsmarknaden har medfört att vissa länder komnit att ha ganska stora förväntningar på en lösning i samband med en ny tull förhandling i GATT. Dessa länder har ställt långt gående krav på en liberalisering på världshandeln. Andra länder är dock inte beredda att gå så långt och har särskilt betonat att jordbrukssektorn inte kan behandlas som industrisektorn i detta sanmanhang.

I en nyligen framlagd rapport understryker OECD att marknadsutsikterna på jordbruksområdet för närvarande är mycket dystra. Den expansion av jordbruksproduktionen som i dag sker över nästan hela världen har utlösts av såväl rationaliseringsinsatser och teknisk utveckling som nationella prisstödsåtgärder. Samtidigt är marknaderna i i-länderna i stort sett mättade. I u-länderna hämmas importen av skuldproblemen och det faktum att vissa av dessa länder lyckats i ansträngningarna att öka den inhemska produktionen.

För att kunna lösa problemen måste enligt OECD en koordinerad anpassning av jordbrukspolitiken komma till stånd. En sådan koordinering skulle också göra det lättare att uppnå resultat i de kommande tull förhandlingarna i GATT.

55

 

3.2       Utvecklingen i Sverige                                     Prop. 1985/86:166

3.2.1 Inledning

I Sverige har utvecklingen inom livsmedelssektorn unaer 1.980-talet inneburit kännbara prishöjningar på livsmedel. Dessa prishöjningar har påverkats av bl a minskade livsmedelssubventioner. Prisökningarna och minskade subventioner i förening med den minskade allmänna köpkraften har lett till att konsumtionen av vissa livsmedel, främst kött och fläsk har minskat.

Samtidigt har produktionen ökat. Jordbruket har därför, till skillnad mot förhållandena i mitten av 1970-talet, inte kunnat avsätta hela sin produktion inom landet. Jordbruksprodukterna har därför i allt högre grad fått säljas utomlands till lägre priser än på den svenska marknaden vilket lett till ökade exportkostnader. Jordbruket har vidare haft ökade produktionskostnader. Särskilt räntekostnaderna är besvärande för yngre och nyetablerade jordbrukare.

3.2.2  Prisutvecklingen i olika led

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp redovisar indexserier för priser i olika led från producent till konsument. Producentpriserna mäts med avräkningsprisindex (A-rindex). Prisregi eri ngspri si ndex (PR-index) mäter priserna i det led där prisregleringen verkar. Dessa priser innefattar viss förädling. Producentprisindex för livsmedelsindustrin (PPI-J) registrerar priserna för förädlade produkter medan konsumentprisindex för jordbruksprodukter (KPI-J) mäter priserna i butiksledet.

Prisökningar på jordbrukets produktionsmedel registreras i produktionsmedelsprisindex (PM-index).

56

 

Prop. 1985/86: 166

I följande tabell  redovisas prisutvecklingen i olika led för jordbruksprodukter.

Tabell 1  Prisutvecklingen för jordbruksprodukter enligt olika index, procentuell förändring jämfört med föregående år (årsgenomsnitt)

 

Förändring

%

 

 

 

 

Per år i genom-

 

1980-81

.1981-1982

1982-1983

1983-1984

1984-1985

snitt

Konsumentpriser

 

 

 

 

 

 

 

(KPI-J)

+ 18,0

+ 12.7

+ 11.1

+ 12.6

+

7.9

+ 12,4

vegetabilier

+ 15.4

+ 11,4

+ 12.4

+ 11.9

+

6,4

+ 11.5

animalier

+ 19.4

+ 13,5

+ 10,3

+ 13.0

+

8,. 7

+ 12,9

Producentpriser

 

 

 

 

 

 

 

från livsmedels-

 

 

 

 

 

 

 

industrin

 

 

 

 

 

 

 

(PPI-J)

+ 15.3

+ 14,5

+    8,9

+ 12.5

+

7.3

+ 11,7

vegetabilier

+ 14,1

+ 13.0

+ 10,5

+ 11.5

+

7,9

+ 11.4

animalier

+ 15.9

+ 15.8

+    7.7

+ 13.0

+

7.0

+ 11.8

Prisreglerings-

 

 

 

 

 

 

 

priser

 

 

 

 

 

 

 

(PR-index)

+ 15.4

+ 16.3

+    7,2

+ 12.8

+

5.1

+ 11,2

vegetabilier

+ 12,4

+ 12,4

+ 10,5

+ 10.7

+

2,9

+    9.7

animalier

+ 16.3

+ 17.4

+    6.2

+ 13,3

+

5.6

+ 11.7

Avräknings-

 

 

 

 

 

 

 

priser

 

 

 

 

 

 

 

(A-index)

+ 11,5

+    9,4

+    6.3

+    6.9

+

2.3

+    7.2

vegetabilier

+ 11,8

+ 11.0

+    9.8

+    7.6

+

0.9

+    8,1

animalier

+ 11,5

+    9.0

+    5.3

+    6,9

+

2.6

+    7.0

Produktions-

 

 

 

 

 

 

 

medel spri ser

 

 

 

 

 

 

 

(PM-index)

+ 12,6

+ 10.4

+ 10,4

+    8.1

+

6.3

+   9.5

Söm framgår av tabellen har priserna under perioden 1980-1985 ökat mest i konsumentledet medan prisutvecklingen varit lägst i producentledet. Vid jämförelser av prisutvecklingen i olika led bör beaktas att ändringar i mervärdeskatt och livsmedelssubventioner inverkar. Även inhemska avsättningsförhållanden har haft betydelse. Den minskade

57

 

konsumtionen, ökad produktion och fallande priser på        Prop. 1985/86:166 världsmarknaden och därmed ökade exportkostnader har- under perioden bidragit till den förhållandevis .låga ökningstakten i producentpriserna.

Räknat under kalenderåret 1985 (december 1984 - december 1985) steg den allmänna prisnivån i konsumentledet med 5,6 %.  De jordbruksprisreglerade livsmedlen ökade under samma period med 8.1 %  i konsumentledet. I det led där prisregleringen verkar (prisregleringsledet) steg priserna med 6.2 %.  Priserna på jordbrukets produktionsmedel ökade med 5,6 % medan . producentpriserna steg med 5.0 %.

På den internationella marknaden sjönk livsmedelspriserna (mätt enligt det sk världsmarknadsprisindex VM-index) under 1985 med 8 %.

Till överläggningarna har också presenterats uppgifter som överslagsmässigt belyser hur de ökade konsumentutgifterna för jordbruksprisreglerade livsmedel under perioden 1980 - 1985 fördelar sig på olika led. Uppgifterna avser den prismässiga ökningen och effekter av ändrade kvantiteter ingår därför ej. Beräkningarna redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Överslagsmässigt beräknad prismässig ökning av
konsumenternas utgifter för jordbruksprisreglerade livsmedel
1980 - 1985, milj kr____________________________

Milj kr
Prishöjningar föranledda av jordbruks­
prisregleringen                                                  8 850

Ändrade livsmedelssubventioner                  1 150

Prishöjningar inom livsmedelsindustrin

utanför jordbruksprisregleringen                   2 700

Prishöjningar inom parti- och

detaljhandel                                                       5 450

Mervärdesskatt                                                 4 750

Suima - ökade konsumentutgifter               22 900

58

 

3.2.3   Inkomstutvecklingen i jordbruket                             Prop. 1985/86:166

Som framhållits i avsnitt 2.2 gäller som ett delmål för jordbrukspolitiken att jordbrukarna får en med jämförbara grupper likvärdig standard. Inkomstmålet avser i första hand hel ti dssyssel satta vid rationellt drivna jordbruksföretag.

Vid inkomstjämförelser bör vidare hänsyn tas till att jordbruket skall bära kostnaderna för en produktion utöver den samhällsekonomiskt motiverade.

I flera utredningar, bl a i LMK. har det framhållits att det aldrig exakt kan fastställas huruvida inkomstmålet uppfyllts eller ej. Det blir därför endast fråga om Översiktliga och fortlöpande avstämningar dels gentemot andra yrkesgrupper, dels mellan olika brukarkategorier. Dessa bedömningar kan endast ske i efterhand när material föreligger. De bör då avse en följd av år som bör ses i ett sammanhang.

Till grund för sina bedömningar av jordbrukarnas inkomster har parterna haft tillgång till olika material. Detta har utarbetats inom lantbruksekonomiska samarbetsnämndens inkomstgrupp. I materialet belyses inkomsterna enligt tre olika inkomstbegrepp. Företagsekonomiska kalkyler används för att belysa lönsamhet. Vid bedömningen av inkomstutvecklingen används också de skattemässigt deklarerade inkomsterna. En tredje ansats som utnyttjas är undersökningar av levnadsstandarden för olika grupper. I dessa sammanhang utnyttjas en sk jämförelseinkomst vilken avses belysa hushållens konsumtionsmöjligheter. För de två förstnämnda materialen har uppgifter funnits tillgängliga t o m år 1984 medan jämförelseinkomster enligt det synsätt som använts i samband med levnadsstandardjämförelser funnits tillgängligt t o m år 1983. För detta material har vissa uppgifter dock framskrivits till att avse också 1984 och 1985.

59

 

Enligt de olika material som redovisats varierar inkomsterna,  Prop. 1985/86:166

bl a beroende på skilda beräkningsprinciper. Utvecklingen

skiljer sig också mellan olika produktionsgrenar,

storleksgrupper och brukarkategorier (äldre resp nyetablerade).

Även regionala olikheter föreligger. Inom dessa olika grupper

återfinns jordbrukare med såväl goda som dåliga inkomster. Pa

grund av de stora variationerna är det svårt att dra några

entydiga slutsatser om inkomstläget i jordbruket. Eftersom

inkomstfrågorna i de nu avslutade överläggningarna hänskjutits

till hösten 1986 avser nämnden att återkomma till denna fråga.

Inom lantbruksekonomiska samarbetsnämnden pågår f n ett arbete med att utveckla s k modell jordbruksberäkningar. En..särskild arbetsgrupp har bildats för ändamålet. I arbetsgruppen ingår företrädare för bl a parterna. JN utgår från att dessa företrädare fortlöpande informerar resp part om arbetet. Dessa beräkningar bör kunna tillföra kunskap utöver vad det rikhaltiga material om jordbrukarnas inkomster som nu föreligger kan ge. Det finns dock skäl att påtala att sådana beräkningar inte på ett avgörande sätt koraner att lösa de problem som är förknippade med inkomstberäkningarna. Själva utvecklingsarbetet kommer också • att ta viss tid. Därutöver tar insamlingen av det statistiska materialet tid. För arbetet i sin helhet har betydande medel avsatts. Det är angeläget att material från modell jordbruksberäkningarna redovisas inför överläggningarna så snart detta kan ske.

3.2.4  Marknadssituationen och regleringsekonomin

Under 1985 var produktionen av nötkött i stort sett oförändrad jämfört med 1984 medan konsumtionen ökade något. Balanssituationen kunde därigenom förbättras något. Konsumtionsökningen kan delvis förklaras av de konsumtionsstimulerande åtgärder som vidtagits i form av prisaktiviteter och rabattering till skolmåltider.

Även inom fläskområdet var produktionsbalansen i stort sett oförändrad. Såväl produktion som konsumtion ökade något.

60

 

För 1986 förutses för såväl nötkött som'fläsk en viss minskning Prop. 1985/86:166 av överskottet, främst beroende på nedgång i produktionen. En viss konsumtionsökning för nötkött väntas också inträffa under 1986.

Även inom mejeriområdet har en förbättring av produktionsbalansen ägt rum. En nedgång i produktionen är den mest bidragande orsaken till förändringen. För 1986 förutses en fortsatt minskning av mjölkproduktionen vilket medför en ytterligare förbättring av situationen.

Världsmarknadspriserna för flera viktiga vegetabilier har under 1985/86 sjunkit kraftigt. Störst betydelse har prisfallet på spannmål eftersom Sverige regelmässigt har ett betydande över­skott som måste exporteras. De sänkta priserna på spannmål har lett till att intäkterna från exporten av spannmål har minskat med 400 - 500 milj kr/år jämfört med läget för ett par år sedan. En annan vegetabiliesektor där världsmarknadspriserna fallit mycket och snabbt är oljeväxtsidan. Världsmarknadspriserna på de viktigare vegetabiliska oljorna har under loppet av ett år fallit med 60 - 70 %.  För stärkelse har också världsmarknads­priserna varit sjunkande. På matpotatisområdet präglas 1985/86 av överskott beroende på höga skördar i Europa år 1985.

Som tidigare framförts har den bristande balansen mellan produktion och konsumtion sedan början av 1980-talet inneburit en vä':entlig försämring av regleringsekonomin. Utöver de ökade överskottskvantiteterna har, framför allt under det senaste året, de sjunkande priserna på världsmarknaden bidragit till denna utveckling. Exportkostnaderna m m inom köttvaruområdet har exempelvis ökat från ca 225 milj kr till ca 2000 milj kr mellan åren 1977/78 till 1985/86. Till en del beror ökningen från 1977/78 på att redovisningen av exportkostnaderna påverkats av ändrade livsmedelssubventioner. Inom mejeri området har kostnaderna för exporten under samma period ökat från ca 200 milj kr till ca 400 milj kr.

61

 

Trots den något förbättrade balanssituationen förutses inte    Prop. 1985/86:166

någon större positiv förändring inom vare sig mejeri- eller

köttvaruregleringen under 1986/87. Detta beror främst på

utvecklingen av de internationella priserna. Även inom

vegetabilieområdet, särskilt spannmål, innebär låga

världsmarknadspriser betydande kostnader i regleringen.

3.3    Sammanfattande slutsatser och utgångspunkter för överläggningarna

Sammanfattningsvis har JN och delegationerna för överläggningarna utgått från följande:

dels de jordbrukspolitiska riktlinjerna och regeringens direktiv för överläggningarna

dels följande allmänna utgångspunkter.

Den utveckling som redovisats tidigare med sjunkande köpkraft och minskad konsumtion i förening med en ökad produktion har lett till stora överskott i Sverige som måste avsättas till f n mycket låga priser på världsmarknaden. Oetta har medfört att jordbruket hamnat i en besvärlig ekonomisk situation. Det finns heller inga tecken som i dagsläget tyder på att världsmarknaden nämnvärt kommer att förbättras under de närmaste åren. I Sverige går nu samhällsekonomin in i en period med lägre inflationstakt och vissa utsikter till förbättring av konsumenternas köpkraft synes möjlig. En allmän förbättring av den svenska samhällsekonomin ger möjligheter till ökad avsättning av jordbruksprodukter. Inom jordbruket har påbörjats en produktionsanpassning.

JN och delegationerna är överens om att det ligger i såväl producenternas som konsumenternas intresse att balans snarast uppnås mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter och att den nödvändiga omställningsprocessen sker under socialt acceptabla former. Vidare är JN och parterna ense om att det för alla grupper i samhället är av stor betydelse att prisökningarna kan dämpas och räntan hålles på en låg nivå.

62

 

Parterna har tidigare varit eniga om vissa åtgärder för      Prop. 1985/86: 166 anpassning inom animalieområdet, där kostnaderna för överproduktionen är ekonomiskt mycket betungande.

Inom animalieområdet pågår en produktionsanpassning, bl a som en följd av de åtgärder som vidtagits i produktionsbegränsande syfte. Detta bör leda till en förbättrad balanssituation. Under 1986/87 väntas emellertid exportkostnaderna inte minska i någon avgörande utsträckning eftersom de internationella priserna f n ligger på en mycket låg nivå.

Inom mjölkproduktionen prövas under 1985/86 - 1987/88 ett tvåprissystem. F n ges därutöver en särskild avvecklingsersättning till mjölkproducenter mellan 60 och 65 år.

Inom nötköttproduktionen har bl a införts en särskild ersättning för att underlätta för producenter att upphöra med sin produktion. Dessutom har slaktpremier tidvis utgått. I syfte att hålla tillbaka bl a fläsk- och äggproduktionen finns bestämmelser om investeringsbegränsningar.

För spannmålen har de fallande världsmarknadspriserna medfört mycket stora kostnader i regleringen. Den minskade animaliepro­duktionen innebär dessutom att överskotten av spannmål ökar.

JN och delegationerna har diskuterat olika åtgärder som syftar till att begränsa spannmålsproduktionen samt olika alternativ för att finansiera spannmålsöverskottet. En åtgärd som kan ge resultat på kort sikt är införande av en sk jordbank. Utformningen av ett sådant system diskuteras f n inom såväl de statliga organen som LRF.

Bland åtgärder som kan få effekt först på lite längre sikt kan nämnas alternativ användning av åkermarken, exempelvis för energiproduktion, odling av proteinfoder eller användning av spannmål för andra tekniska ändamål samt tillämpning av alternativa odlingsformer.

En tredje väg för att långsiktigt begränsa spannmålsproduktionen är en överföring av åker till skogsproduktion.

63

 

4             Prisregleringens allmänna utformning under 1986/87    Prop. 1985/86:166

4.1         Allmänt

Parterna har enats om följande förslag till utformning av prisregleringen för regleringsåret 1986/87. Konstruktionen bygger på de riktlinjer som angetts i statsmakternas beslut (prop 1984/85:166. JoU 33. rskr 393). Enligt riksdagsbeslutet skall ordningen med obundna överläggningar bibehållas, såväl i fråga om kostnadskompensation till jordbruket och viss förädlingsindustri som beträffande jordbrukarnas inkomstföljsamhet. Även marknadsförhållanden samt förhållandena i jordbruket och samhällsekonomin i övrigt skall beaktas. Det är också angeläget att begränsa jordbrukets starka beroende av importerade produktionsmedel för att därigenom minska sårbarheten vid en avspärrning.

Nu tillgängligt statistiskt material visar på en kraftigt sjunkande inflationstakt. Med hänsyn till den hittills kända ekonomiska utvecklingen, osäkerhet beträffande utfallet av pågående löneförhandlingar samt att andra frågor som berör jordbruket ännu inte har klarlagts har JN och delegationerna enats om att huvudförhandlingarna för 1986/87 bör äga rum under hösten 1986. De prisändringar som dessa överläggningar kan föranleda bör träda i kraft den 17 november 1986. Detta innebär att regleringsåret indelas i två perioder 1 juli ~ 16 november 1986 resp 17 november 1986 — 30 juni 1987.

4.2         Perioden 1/7 - 16/11  1986

Den kända utvecklingen av det statistiska materialet rörande kostnadsutvecklingen inom jordbruket och förädlingsindustrin sedan oktober 1985 visar endast obetydliga förändringar. Löneförhandlingarna på arbetsmarknaden har heller ännu inte slutförts. Detta talar för att man skjuter på eventuella prisjusteringar. Också ur allmän synpunkt är det önskvärt att hålla tillbaka prishöjningarna.

64

 

Hot denna bakgrund har JN och delegationerna enats om att hålla Prop. 1985/86: 166 prisregleringspriserna i princip oförändrade t o m den 16 november 1986.

Med de utfästelser som handelns organisationer gjort beträffande sin prissättning innebär detta att prisnivån på jordbruksregierade livsmedel kan hållas i stort sett oförändrad fram till mitten av november månad då resultatet av prisförhandlingarna under hösten 1986 föreligger. SPK kommer genom sin prisövervakning att följa utvecklingen.

Parterna har utgått ifrån att de definitiva priser som gäller för spannmål och oljeväxter under regleringsåret 1985/86 bör gälla som preliminära priser under 1986/87. Hänsyn bör dock tas till ändrad inlösendag (se avsnitt 9.2.1). Det preliminära priset på havre bör dock sänkas med 3 öre per kg. De definitiva priserna fastställs av regleringsföreningarna under hösten 1986 enligt hittills gällande principer, dvs främst med beaktande av skördens storlek, de internationella priserna och avsättningsmöjligheterna i övrigt samt respektive förenings ekonomi.

Nu gällande mittpriser för animalier bör med de ändringar som föreslås i avsnitt 9.6 hållas oförändrade t o m 16 november 1986.

Minskade budgetmedel tillmjölksektorn - 33 milj kr - innebär ett inkomstbortfall med motsvarande belopp för denna sektor. Inkomstminskningen bör liksom vid tidigare subventionsborttagande få kompenseras på marknaden genom prishöjningar. Ökade kostnader för djurens hälso- och sjukvård om 4 milj kr bör få tas ut via kollektiva medel. Jordbruket bör kompenseras härför genom prishöjningar vilka får tas ut på marknaden. Prishöjningarna - som sammanlagt motsvarar 37 milj kr - bör dock ske först den 17 november 1986. Vid detta tillfälle bör jordbruket kompenseras även för det intäktsbortfall som denna senareläggning i förhållande till den 1 juli medför eftersom tillförseln av budgetmedel upphör vid denna tidpunkt.

65

5    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166. Bilagedel

För att möjliggöra en oförändrad betalningsförmåga inom      Prop. 19*5/86:166 mejeri sektorn under perioden 1 juli - 16 november 1986 bör följande åtgärder genomföras:

Nämnden kommer att inom sina bemyndiganden ställa vissa regleringsmedel till förfogande för detta ändamål.

Bemyndigandet som nämnden har att medge Svensk Kötthandel att ta upp lån med sammanlagt högst 300 milj kr för att underlätta produktionsanpassningen, föreslås kunna få utnyttjas också inom mejerisektorn intill ett totalt belopp om högst 75 milj kr av den totala krediten. Detta lånebelopp bör återbetalas senast den 30 juni 1987 med samma villkor som i övrigt gäller för lånet till Svensk Kötthandel.

Nämnden bör dessutom få använda ej disponerade medel för låginkomstsatsning m m för att möjliggöra vissa höjningar av avräkningspriserna på mjölk och nötkött. (Se vidare avsnitt 8.)

4.3    Utgångspunkter för överläggningarna inför den 17 november 1986

4.3.1   Kostnadskompensation till jordbruket

JN och delegationerna har enats om att kostnadskompensationen till :-r*dbruket den 17 november 1986 bör grundas på utvecklingen av PM-index under perioden oktober 1985 - september 1986.

Vid överläggningarna bör ändringar i införsel avgiftsmedel från import av fodermedel under regleringsåret 1985/86 beaktas på sedvanligt sätt.

66

 

4.3.2   Jordbrukarnas inkomstersättning                     Prop. 1985/86: 166

Inkomstersättningen till jordbrukarna för 1986/87 föreslås ske utifrån bl a utfallet av 1986 års löneförhandlingar och med hänsyn till inkomstmål  samt andra riktlinjer angivna i riksdagsbesluten 1984 och 1985.

Vid pri sjusteringen bör jordbruket härutöver kompenseras med ett engångsbelopp som motsvarar senareläggningen av inkomstkompensationen fr o m den 1 juli 1986.

4.3.3     Kostnadsutvecklingen i förädlingsindustrin

JN och delegationerna har enats om att studera möjligheterna att förändra systemet för hur kostnadsökningarna i förädlingsindustrin bör kompenseras. En utgångspunkt är därvid att förädlingsindustrin skall behandlas separat. Det kan därutöver finnas andra frågeställningar som bör utredas. Ett förslag om separat behandling av förädlingsindustrin är i linje med de principbeslut som tagits av statsmakterna (LM( och prop 1984/85:166).

Till grund för överläggningarna om kompensation till förädlingsindustrin per den 17 november 1986 bör enligt parterna läggas utvecklingen enligt mejeri- och slakteri i ndex under oktober 1985 - september 1986 granskat av SPK.

När den faktiska kostnadsutvecklingen enligt bokföringsmaterial för 1986 föreligger (1987) bör parterna åter kunna få ta upp ersättningen till förädlingsindustrin under 1986 till prövning.

Vid prisöverläggningarna inför den 17 november 1986 bör redovisas hur prishöjningarna fördelar sig mellan jordbruket och förädlingsindustrin.

67

 

4.3.4'  Produktivitetsutvecklingen                                        Prop. 1985/86: 166

Vid överläggningarna inför den 17 november 1986 bör beaktas produktivitetsutvecklingen för helt år såväl inom jordbruket som förädlingsindustrin.

4.3.5   Förmäl ningsavgiften

JN och delegationerna är i princip överens om att en utvidgning av basen för uttagande av förmalningsavgift bör ske fr o m den 17 november 1986. En förutsättning för detta är dock, dels att erforderligt lagstöd erhålles. dels att en sådan utvidgning kan göras utan att det leder till mer betydande nu oförutsedda problem för berörda branscher.

5     Ätgärder för att förbättra produktionsbalansen

Som redovisats i avsnitt 3 har utvecklingen inom jordbrukssektorn lett till betydande produktionsöverskott som fått avsättas utomlands till mycket låga priser. Lönsamheten i jordbruket har härigenom försämrats. Statsmakterna anser att en produktionsanpassning är nödvändig. Omställningsprocessen bör enligt riksdagens beslut ske med hänsyn till den enskildes ekonomiska och sociala trygghet. Dessa förhallanden har varit en utgångspunkt för parternas diskussioner.

JN och delegationerna har tidigare varit eniga om att förorda vissa selektiva åtgärder för produktionsanpassning, sådana åtgärder bör vara tidsbegränsade eftersom de - om de permanentas - har en tendens att medföra komplicerade detaljregleringar vilka på sikt verkar effektivitetshämmande.

JN och delegationerna vill liksom vid tidigare tillfälle understryka vikten av att man vid produktionsanpassningen söker främja en god kvalitetsutveckling.

68

 

Inom mjölkområdet prövas under 1985/86 - 1987/88 ett        Prop. 1985/86: 166

tvåprissystem. Den avvecklingsersättning till mjölkproducenter

mellan 60 och 65 år som gäller bör förlängas så att möjlighet

till anslutning kommer att finnas även under 1987 och 1988.

Några ytterligare åtgärder är enligt parterna f n ince aktuella

inom mjölkproduktionen.

Inom nötköttsområdet har speciella åtgärder, såsom t ex avvecklingsersättning, insatts för att underlätta anpassningen. Ev kan ytterligare sådana åtgärder vara aktuella liksom att konsumtionen stimuleras, t ex genom prisaktiviteter .och rabatteringar. Den ökade marknadsanpassningen i prissättningen samt informationsverksamheten inom köttområdet bör .-ckså kunna bidra till att produktionsbalansen förbättras.

För att underlätta den pågående produktionsanpassningen inom fläskproduktionen föreslås att gällande bestämmelser om investeringsbegränsning förlängs att gälla ytterligare ett år.

Även inom äggområdet finns balansproblem. Dessa har uppstått som en följd av produktionsökningar. Med hänsyn till rådande överkapacitet inom branschen vill JN och delegationerna även här föreslå en förlängning med ytterligare ett år av gällande i nvesteri ngsbegränsni ng.

Det är därvid viktigt med en restriktiv användning av möjligheten till dispens från reglerna om investeringsbegränsning. Det finns även anledning att se över systemet för påföljd vid överträdelser av dessa begränsningar.

JN och delegationerna har vidare diskuterat följande åtgärder som syftar till att begränsa spannmålsproduktionen:

69

 

På kort sikt, upp till 5 år                                                           Prop. 1985/86:166

Jordbank eller motsvarande på längre sikt

Teknisk användning av spannmål

Ökad odling av proteingrödor

Användning av åkermark för energiändamål

Skogsplantering

Även alternativa odlingsformer med större ekologiska hänsyn och minskat kemikalieberoende bör kunna övervägas.

Hur ett jordbankssystem skall utformas diskuteras f n inom såväl de statliga organen som LRF. Det är angeläget att ut-edningarna på området genomförs skyndsamt.

Det är enligt JN och delegationerna vidare angeläget att den försöksverksamhet och det utvecklingsarbete som pågår när det gäller alternativ användning av åkermark, exempelvis för energiproduktion, odling av proteinfoder och användning av spannmål för andra tekniska ändamål samt tillämpning av alternativa odlingsformer ges hög prioritet.

För att långsiktigt begränsa spannmålsproduktionen genom en överföring av åker till skogsproduktion torde det bli nödvändigt med någon form av ekonomisk stimulans. Även denna fråga måste dock utredas närmare.

Det är vidare angeläget att lagstiftningen på markområdet och tillämpningen av den inte försvårar genomförandet av lämpliga anpassningsåtgärder.

Sammanfattningsvis anser JN och delegationerna det viktigt att intensifiera ett praktiskt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete som bl a syftar till att finna metoder för alternativ användning av överskottsarealen.

70

 

JN och delegationerna har dock nu enats om att avvakta till    Prop. 1985/86: 166

höstens överläggningar med att ta ställning till om ytterligare

medel inom prisregleringens ram bör avsättas för detta ändamål.

Då kan man få en samlad syn på de övriga anslag som avsatts för

forsknings- och utvecklingsarbete. Vidare föreligger då också

riksdagsbeslut om användningen av de medel som utgör statens

bidrag till överskottsarealens kostnader.

5.1    Social- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

En anpassning av jordbruksproduktionen får effekter .för sysselsättningen vid berörda företag. Enligt JN och delegationerna bör man därför pröva om olika åtgärder av bl a social-, arbetsmarknads- och regionalpolitisk karaktär kan vidtas för att underlätta lantbrukarnas omställning och därmed förbättra förutsättningarna för en önskad produktionsanpassning. Exempel på frågor som då kan tas upp är bl a reglerna för förtids- och del tidspension liksom utbudet av och formerna för arbetsmarknadsutbildningen.

Det är också angeläget att utvecklingen av andra verksamheter inom ramen för det kombinerade företaget stimuleras så att företagens arbetskraft kan kanaliseras till dessa. Detta kan till viss del ske genom arbetsmarknadsutbildning.

JN och delegationerna anser att dessa mycket komplicerade frågor bör utredas inom en arbetsgrupp med företrädare för arbetsmarknadsverket JN, KD, LBS och LRF.

6     Ränte- och etableringsstöd m m

Jordbruksnämnden skall enligt uppdraget överväga en fortsatt tillämpning av det särskilda ränte- och etableringsstödet.

Den av lantbruksstyrelsen den 14 oktober 1985 framlagda rapporten med förslag rörande bl a ränte- och etableringsstödet har överlämnats till nämnden.

71

 

Jordbruksnämnden är oförhindrad att inom den ram som tilldelas    Prop. 1985/86:166 jordbruket föreslå andra åtgärder som kan främja en jämnare inkomstfördelning mellan olika jordbrukare.

Vid de nu avslutade överläggningarna har endast berörts det temporära räntestödet och etableringsstödet.

6.1         Temporärt räntestöd

I syfte att mildra skuldsatta jordbrukares problem till följd av en kraftigt höjd räntenivå infördes 1980 ett temporärt räntestöd. Enligt nu gällande beslut utgår sådant stöd tom innevarande regleringsår. Räntestödet har utgått med, halva beloppet som bidrag. Andra halvan är ett lån som skall betalas tillbaka med början under regleringsåret 1986/87. Dessutom tillkommer ränta fr o m 1986/87 på den utestående delen.

Lantbruksstyrelsen föreslår i sin rapport att tidpunkten för betalning av ränta och amortering av räntestödslånen flyttas fram till 1990. Är 1990 bör en ny bedömning göras av jordbrukarnas möjligheter att betala tillbaka lånen. Lantbruksstyrelsen är tveksam till om de jordbrukare som erhållit räntestöd i nuvarande läge har möjlighet att börja amortera och betala ränta på lånedelen. En del av dessa jordbrukare skulle då kunna försättas i konkurs.

Om det likväl antas att regleringen skulle tillföras amorteringar och ränta i enlighet med gällande regler skulle i genomsnitt per år under perioden 1986/87 till 1989/90 tillföras ca 8 milj kr i amorteringar och ca 8 milj kr i ränteintäkter.

Det måste emellertid i enlighet med lantbruksstyrelsens uppfattning vara ytterst osäkert hur mycket som i verkligheten skulle tillföras regleringen om nuvarande regler skulle ges tillämpning.

72

 

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har föreslagit att      Prop. 1985/86:166 amortering och räntebeläggning av de två första åreni räntestödslån senareläggs ytterligare ett,år.

De överläggande parterna har i enlighet med LRFs förslag enats om att skjuta på tidpunkten, då amortering och erläggande av ränta för lånedelen bör påbörjas, till regleringsåret 1987/88.

6.2    Etableringsstöd

För att underlätta för lantbrukare utan stort eget kapital att etablera sig infördes fr o m den 1 juli 1982 ett särskilt etableringsstöd.

Under innevarande regleringsår utgår av regleringsmedel inom den till jordbruket tilldelade ramen 45 milj kr. Dessa medel täcker kostnaderna för stöd till de jordbruksföretag som anslutits till systemet tom 1984/85. Medel för ytterligare företag under 1985/86 finns inte tillgängliga.

Lantbruksstyrelsen föreslår i sin rapport att etableringsstödet tillsvidare bör vara kvar. Det anses olämpligt att i nuvarande lönsamhetsläge avveckla stödformen så att de som står i begrepp att etablera sig som jordbrukare inte skulle kunna få stöd. En avveckling skulle innebära att orättvisa skapas mellan dem som etablerat sig under senare år och dem som har för avsikt att etablera sig. Enligt lantbruksstyrelsen är det nödvändigt att finansieringen av stödet tryggas. Det är en betydande osäkerhetsfaktor om den årliga utbetalningen av stödet är oviss. Likaledes försvårar en osäker finansiering blivande jordbrukares möjligheter att planera sin etablering.

Jordbrukets företrädare har vid överläggningarna förklarat sig beredda att svara för kostnaderna för stöd till de företag som redan anslutits. I det lönsamhetsläge som råder anses det dock omöjligt att omfördela ytterligare medel för att underlätta för nyetablerare.

73

 

Prop. 1985/86: 166 Det kan dessutom från mera principiell utgångspunkt ifrågasättas om regleringsmedel skall utgå för att underlätta nyetableringar samtidigt som ersättning ur regleringsmedel utgår till producenter av mjölk, nötkött och smågrisar för att dessa skall upphöra med sin produktion.

JN och delegationerna har därför enats om att medel tillsvidare endast bör anslås för stÖd till de jordbrukare som redan anslutits till stödformen. Lantbruksstyrelsen beräknar kostnaderna under 1986/87 för etableringsstöd avseende dessa företag till 40 milj kr. Under 1986/87 bör sålunda 40 milj kr anslås för etableringsstöd.

7     Finansiering av djurens hälso- och sjukvård

Enligt uppdraget skulle jordbruksnämnden ta upp frågan om uppräkning bl a med hänsyn till kostnadsutvecklingen av den del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård som finansieras inom ramen för jordbruksprisregleringen. Jordbruksnämnden skulle härvid utgå från att näringens andel av de ökade kostnaderna för budgetåret 1986/87 uppgår till minst 4 milj kr.

Nämnda belopp, 4 milj kr, kan täckas dels genom att kollektiva medel tas i anspråk'dels genom att höja den avgift som djurägaren betalar till veterinären då denne anlitas.

Nämnden och de båda delegationerna har enats om att ytterligare medel ur mjölk- resp kött- och fläskregleringen bör ställas till förfogande med högst 4 milj kr. Jordbruket bör på sätt som angivits under punkt 4.2 kompenseras härför. Från såväl jordbruket som KD har man uttryckt oro över den successiva nedskärningen av samhällets stöd till djurens hälso- och sjukvård. Inte minst med tanke på sambandet mellan matens kvalitet och djurens välbefinnande är det av stort intresse att veterinärväsendet i stor utsträckning är en samhällets angelägenhet. LRF och KD har kommit överens om att senare på lämpligt sätt ta upp denna fråga med företrädare för jordbruksdepartementet.

74

 

8      Avbytarverksamhet, social försäkringsskydd,           Prop. 1985/86:166

företagshälsovård och annan låginkomstsats,iing

Denna anslagspost under anslaget IX C 3 på 435 milj kr har vad gäller budgetåret 1985/86 tidigare fastställts av statsmakterna. JN föreslår nu ändringar av vissa delposter.

8.1     Budgetåret 1985/86

För låginkomstsatsning m m inom jordbruket för budgetåret 1985/86 uppgår hos JN fonderade medel från tidigare Ir, anvisade medel och.beräknat utfall till följande belopp, milj kr:

1985/86                           Ingående Anvisade Beräknat Utgående

_ balans,  medel,   utfall,  balans, milj kr  milj kr  milj kr  milj kr

-

106

106

-

-■

100

100

-

2

15

17

-

206

45

84

180

25

20

45

■   -

71 304

149 435

158 510

65 245

Leveranstillägg för mjölk

Avbytarverksamhet

Företagshälsovård

Soci al f örsäkri ngsskydd

Tillfälligt räntestöd

Produktionsanpassning

Summa

1      Dessutom kommer produktionsbegränsade åtgärder för 60 milj kr att finansieras genom lån.

2      Inkl beräknad ränta.

Eventuella besparingar eller överskridanden beträffande beloppen för leveranstillägg skall enligt gällande bestämmelser tillföras resp avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom får eventuella överblivna medel som avsatts för tillfälligt räntestöd och produktionsanpassningsåtgärder m m användas för övriga ändamål inom anslagsposten.

75

 

Frågan om det tillfälliga räntestödet behandlas närmare i     Prop. 1985/86: 166 avsnitt 6.

Avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter bör, som anförts i avsnitt 5, bibehållas tom 1988. Ersättningen bör även under dessa år grundas på mjölkleveranserna 1984. Om leveransen under minst ett år efter 1984 varit mindre än hälften av leveransen 1984 skall ersättningen dock grundas på den under perioden lägsta årsleveransen.

Av återstående medel för produktionsanpassning budgetåret 1985/86 föreslår JN att 50 milj kr får användas för prisstödjande åtgärder beträffande mjölk och kött u.rier budgetåret 1986/87 (se avsnitt 8.2). Detta belopp tas därför upp som utgående balans 1985/86. Eventuella överblivna medel under posten produktionsanpassning m m bör reserveras för en fortsatt utbyggnad av ett system med semesterledighet inom den nuvarande avbytarorganisationen. Den 1 januari 1986 påbörjades nämligen en försöksverksamhet med att erbjuda animalieproducenterna i tre områden en kortare semesterledighet.

I övrigt bör eventuella besparingar eller överskridanden inom anslagsposten hanteras som under innevarande regleringsår.

8.2     Budgetåret 1986/87

JN har i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 föreslagit att oförändrat 435 milj kr anvisas till låginkomstsatsning m m.

76

 

JN och delegationerna har enats om att totalt högst 75 milj kr Prop. 1985/86: 166

under anslagsposten låginkomstsatsning m m bör tillföras

mjölk- (ca 60 milj kr) resp köttregleringen (ca 15 milj kr) för

att möjliggöra en producentprishöjning med 5 öre/kg ör mjölk

och med 25 öre/kg för nötkött. Härav beräknas 60 milj kr, som

nämnts, kunna tas från fonderade medel från 1985/86 och 15 milj

kr utgå från anvisat belopp 1986/87. I övrigt framgår JNs

förslag av följande tablå.

1986/87

Ingående Förslag till Beräknat Utgående balans, fördelning, utfall, balans, milj kr milj kr    mil' kr milj kr

 

Leveranstillägg för mjölk
Avbytarverksamhet
Företagshälsovård
Socialförsäkringar      180
Tillfälligt räntestöd     O
Produktionsanpassning m m  65
Summa                             245

 

95

95

-

134

134

-

21

21

-

90

90

180

0

0

-

95 435

1552 495

5 185

 

1   Ingående balans 1985/86 2 milj kr, ej disponerat

60 milj kr 1985/86 samt ränta på fonderade medel 1985 3 milj kr.

2     50 milj kr till mjölkpensioner och 15 milj kr till vissa
åtgärder inom köttregleringen (se avsnitt 8.1).

77

 

9           Prisregleringen på olika produkter                         Prop. 1985/86:166

9.1         Nya produkter

I regeringsbeslut 1985-06-19 tas frågan om nya produ,;ter upp:

"Regeringen uppdrar vidare åt jordbruksnämnden att överväga och inkomma med förslag till pris- och avgiftsändringar med anledning av vad som anförts i prop 1984/85:166 och JoU 1984/85:33 om prisregleringens förhållande till nya produkter. Jordbruksnämndens förslag bör efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation redovisas senast i samband med nämndens förslag till pris- och avgiftsändringar per den 1 januari 1986".

I jordbruksnämndens skrivelse till  regeringen 1985-12-19 har förslag avgivits rörande gräddersättningsprodukten VispÄdel.

Ett annat produktområde som är aktuellt i sammanhanget är £t£rkeU£omr£d£t där det finns ett bemyndigande att ta ut en tillverkningsavgift vid tillverkning ur annan råvara än potatis. Enligt bemyndigandet får avgiften vara högst 2 kr/kg stärkelse. För närvarande är dock ingen tillverkningsavgift i kraft.

Riksdagen har föreslagit att området rörande stärkelse, sprit och sötmedel  skall utredas i särskild ordning.. Nämnden vill understryka att det är angeläget att nämnda utredning snarast kommer till  stånd.

9.1.1    Gränsskyddsfrågor,  fodermedel

JN har tidigare i olika sammanhang, bl a i skrivelser till regeringen den 24 mars 1982. 10 juni 1983 och 18 december 1984. påtalat de problem som finns på fodermedelsmarknaden därför att vissa fodermedel Tigger utanför jordbruksprisregleringen. Problematiken behandlades även av LMK. Ett införande av dessa fodermedel  under regleringen försvåras genom de bindningar av gränsskyddet som Sverige gjort inom främst GATT och EFTA.

78

 

För närvarande utgörs nästan 40 procent av förbrukningen av   Prop. 1985/86:166 proteinfodermedel av varor som ligger utanför jordbruksprisregleringen. Det rör  sig främst om fiskmjöl, köttmjöl och lupinfrö.

Användningen av fiskmjöl har ökat starkt under de senaste 10. åren. Inblandningen i svinfoder har fr o m 1985 begränsats genom att slakteri näringen infört prisavdrag för fläsk som innehåller så hög halt av vissa fettsyror från fiskmjöl att smakförsämring kan uppstå vid lagring. Eftersom inblandningen i foder till andra djurslag har ökat är dock den totala kvantiteten fiskmjöl fortfarande hög. Fiskmjöl har efterhand blivit alltmer konkurrenskraftigt på den svenska marknaden genom avgiftsuttaget på oljekraftfoder. Medan prisrelationen mellan fiskmjöl och sojamjöl på världsmarknaden för närvarande är 2,2:1 är den i vårt land 1.2:1.

Före 1932 förekom ingen import av lupinfrö för foderändamål.. 1984/85 var importen 66 000 ton. 1985 träffades en överenskoranelse mellan de större fodertillverkarna att dessa skulle upphöra med importen.

Under 1985 - 1986 har världsmarknadspriserna på spannmål sjunkit kraftigt. Detta har inneburit att spannmålsslag, som ligger utanför jordbruksprisregi eri ngen. har fått eller kan få ökat intresse inom fodermedelsindustrin, sålunda har intresse visats för s ■' brutet ris, tull stat nr 10.06.500. Världsmarknadspriserna på denna produkt har nu sjunkit till en nivå som är lägre Sn priserna på alternativa inhemska fodermedel.

Rågvete som är en korsning mellan råg, och vete har av tullverket klassificerats under stat nr 10.07.900 och hamnar därmed utanför regleringen. Stor risk föreligger att en import av rågvete för foderändamål kan komma till stånd. I så fall får motsvarande mängd svensk fodersäd exporteras, vilket f n kan ske endast till mycket låga priser.

79

 

Prop. 1985/86: 166 Det förhållandet att vissa fodervaror ligger utanför regleringen leder till snedvridningar i förbrukningen som är till skada för såväl jordbruket som konsumenterna. För jordbruket innebär det att den inhemska proteinproduktionen måste konkurrera med bl a fiskmjöl som säljs till världsmarknadspris.

För konsumenterna inverkar användningen av fiskmjöl i stället för sojamjöl på livsmedelspriserna eftersom kostnadskompensationen till jordbruket för importerat proteinfoder påverkas av världsmarknadspriserna. På världsmarknaden är fiskmjölet som tidigare nämnts f n 120 procent dyrare än sojamjöl.

Med hänsyn till vad som sagts ovan är statsmakternas uttalande att försörjningen med proteinfodermedel i ökad utsträckning bör tryggas genom inhemsk produktion (JoU 1984/85:33) under nuvarande omständigheter svårt att beakta i regleringen.

Med åberopande av tidigare förslag vill nämnden understryka angelägenheten av att nu nämnda frågor snarast ånyo prövas.

9.2   Spannmål

9.2.1 Inlösenpriser 1986 års skörd

JN föreslår att inlösendagen för spannmål ändras en månad från den 1 april till 1 mars fr o m 1986 års skörd. Bakgrunden till detta är angelägenheten av att snabbare under regleringsåret få definitiva uppgifter om de överskottskvahtiteter som skall avsättas.

80

 

De definitiva priser som gäller för spannmål under           Prop. 1985/86:166

regleringsåret 1985/86 bör gälla som preliminära priser under

1986/87 förutom för havre där det preliminära priset föreslås

sänkas med 3 öre per kg. Priserna bör vidare justeras för ovan

föreslagna förändring av inlösendagen. Med hänsyn härtill

föreslås följande preliminära inlösenpriser för spannmål per den

1 mars 1987.

 

vete

140 öre per kg

råg

134 öre per kg

korn

127 öre per kg

havre

118 öre per kg

9.2.2  Förmalningsavgift

JN och de båda delegationerna är som nämnts i avsnitt 4.3.5 överens om att en utvidgning av basen för uttagande av förmalningsavgift bör ske fr o m 17 november 1986. För närvarande uttas avgift vid förmalning av vete och råg. Basen föreslås utvidgas genom att avgift utgår även vid användning av korn och havre för human konsumtion.

JN föreslår därför att 7 § lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område ändras i enlighet med bilaga 1 .

9.3    Matpotatis

Viss justering av pristrappan kan bli aktuell till följd av att handeln planerar en höjning av nedre storleksgränsen för matpotatis från 35 till 38 m m. JN återkommer i denna fråga i samband med skrivelse om gränsskydd m m i juni månad 1986.

6    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 166. Bilagedel

9.4         Vallfröstödet                                                               Prop. 1985/86: 166

De direktiv som nu gäller för vallfröstödet meddelades av regeringen i regleringsbrev 1979-06-21. Enligt dessa skall stödet i genomsnitt för en längre period till minst 50 procent utgå i form av arealbidrag. Vall frönämnden har i skrivelse till jordbruksnämnden 1985-03-14 föreslagit att denna föreskrift tas bort och att Vall frönämnden i fortsättningen själv får besluta hur stor del av stödet som bör utgå i form av arealbidrag.

Avsikten med vallfröstödet är att skapa ekonomiska förutsättningar för en odling som motsvarar självförsörjning. Detta uppnås bäst genom prisstöd. I vissa fall, bl a vid låg skörd, bör stödet dock till stor del utgå i form av arealbidrag.

JN föreslår att nämnden bemyndigas att besluta om avvägningen mellan arealbidrag och prisstöd inom vallfröstödet.

9.5         Buffertzoner för nötkött och fläsk

Under regleringsåret 1985/86 prövas för nötkött och fläsk ett system utan buffertzongränser och med prisgränser motsvarande 95 %  resp 105 %  av mittpriserna.

Enligt JNs mening bör detta system föreslås gälla även efter 1985/86.

1 Vall frönämndens skrivelse samt en utredning om stödets utformning bifogas denna skrivelse som bilaga 5.

82

 

9.6    Säsongprissättning på fläsk                                          Prop. 1985/86:166

JN och delegationerna är överens om en mer marknadsmässig prissättning på fläsk. Som ettled i detta bör JN därför få regeringens bemyndigande att under ett år få tillämpa en mer flexibel prissättning. Därigenom kan en ökad säsongprissättning genomföras. Detta bör ske genom att mittpriserna höjs med 45 öre/kg under perioden 1 september - 30 december 1986 och sedan sänks med 30 öre/kg under tiden 1 januari - 30 juni 1987 i förhållande till nuvarande mittpriser. Vad gäller prövning av erforderligt gränsskydd skall detta ske enligt gängse regler.

10          Spannmålsregleringens finansiering

JN har regeringens uppdrag att tillse att skulden inom spannmålsregleringen om 555 milj kr återbetalas på en fyraårsperiod räknat från den 1 juli 1986. Med hänsyn till de låga världsmarknadspriserna och den därmed svaga regleringsekonomin föreslår nämnden att amorteringsperioden framflyttas ett år. En plan för spannmålsregleringens finansiering under 1986/87 bör framläggas av nämnden för regeringen i maj/juni 1986 sedan ytterligare besked erhållits i fråga om statens bidrag till överskottsarealens kostnader.

11          Handelsgödsel avgift

JN och delegationerna föreslog i sin skrivelse till regeringen 1985-12-19 att prisregleringsavgiften på handelsgödsel skulle höjas den 1 juni 1986 från 15 procent till 20 procent av handelsgödselns pris. Efter ytterligare samråd med representanter för handeln och Supra föreslår JN nu att höjningen skall träda i kraft den 1 juli 1986. JN avser att senare i vår återkomma med uppgift om vilka avgifter som bör gälla för de olika näringsämnena.

I likhet med tidigare skall avgiftshöjningen ej få återverka på konsumentpriserna.

83

 

12     Avgift på bekämpningsmedel                                       Prop. 1985/86:166

JN har i skrivelse 1985-12-19 till regeringen föreslagit att JN bemyndigas införa en avgift på bekämpningsmedel. Förslag till lag om ändring av lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område bifogas (bilaga 1).

JN och delegationerna är överens om att fr o m den 1 juli 1986, ta ut en avgift på de bekämpningsmedel som används i jordbruket. För 1986/87 beräknas den totala avgiftssumman bli ca 20 procent av totala värdevolymen exkl avgift för bekämpningsmedel i jordbrukarledet. En sådan avgiftsnivå beräknas 1986/87 ge ca 120 milj kr till regleringsekonomin. Efter samråd med registreringsinnehavarna har nämnden kommit fram till att avgiften bör beräknas per dos. (Rekommenderad mängd per hektar vid en behandling). Varje behandling bör således belastas lika av avgiften. Vid en sådan utformning anses avgiften bli neutral vad avser valet av bekämpningsmedel. Avgiften uttryckt per mängdenhet (kg, lit) kommer att variera mellan bekämpningsmedlen när olika mängd per hektar och behandling rekommenderas.

Vissa bekämpningsmedel används både i jordbruket och inom trädgårdssektorn. Avgifter som belastar andra näringar än jordbruket bör återföras till resp näring pa samma sätt som nu sker med prisregleringsavgiften på handelsgödsel.

De avgiftor som tas in på bekämpningsmedel som används i jordbruket bor få användas inom jordbruksregleringen. Eftersom medlen via regleringen återförs till jordbruket bör avgiften inte få påverka livsmedelspriserna.

De större återförsäljarna av bekämpningsmedel som JN har samrått med anser inte att en samordning av uppbörden av avgiften med den uppbörd av s k miljöavgift som riksskatteverket svarar för skulle innebära mera betydande fördelar. De har begärt att avgiften skall administreras av JN. Oavsett om administrationen läggs på JN eller på RSV bör JN bemyndigas att fastställa avgiften. Kostnaden för uppbörden bör få täckas av avgiftsmedel.

84

 

13       Regleringsföreningarna                                                Prop. 1985/86: 166

Vid överläggningarna har frågan om en översyn av regleringsföreningarnas verksamhet aktualiserats.

Jordbruksnämnden har i och för sig redan tagit initiativ till en diskussion med samtliga föreningar om en gemensam översyn av föreningarnas verksamhet särskilt vad avser bevakningen av föreningarnas ekonomi. Nämnden har vidare särskilt begärt en utredning från Svensk Kötthandel om hur exportbidragen fastställs mm.

JN och delegationerna är emellertid nu överens om,att en grundligare översyn bör göras av regleringsföreningarnas verksamhet och arbetsformer.

14       Skördeskadeskyddet

LRF har i samband med överläggningarna aktualiserat frågor som berör skördeskadeskyddet. JN och delegationerna konstaterade att skördeskadeskyddet inte är någon fråga som direkt berör överläggningarna.

JN och delegationerna är emellertid angelägna om att de överläggningar om skyddets framtida utformning som f n pågår snarast kan slutföras.

15       Regleringsekonomin

15.1      Fördelningsplanen för 1986/87

I JNs regleringsskrivelse till  regeringen 1985-12-19 avsnitt 8.3.6 redovisades beräknade inkomster för 1985/86 och 1986/87. JN föreslog därvid att fördelningsplanen för 1986/87 fick uppta samma belopp som 1985/86 eller 542 milj kr.

Som JN förutskickade i nämnda regleringsskrivelse kommer en fördelningsplan att inlämnas i juni 1986.

85

 

15.2  Medel utanför fördelningsplanen                                 Prop. 1985/86: 166

Jordbruksnämnden lämnade i skrivelse 1985-12-19 (dnr 402-1126/85 sid 33) en beräkning beträffande utfallet av regleringsekonomin 1985/86 och 1986/87. Enligt prognosen skulle det ackumulerade underskottet vid 1985/86 års början på 28,9 milj kr. finansierat genom ett lån hos riksgäldskontoret, komma att minska till 26.2 resp 17,5 milj kr vid utgången av resp budgetår.

En beräkning som nu gjorts inom nämnden, se följande sida, visar en avsevärd ökning av inkomsterna. Vid slutet av innevarande budgetår beräknas underskottet ha minskat till 10 milj kr. Vid slutet av budgetåret 1986/87 beräknas skulden vara helt återbetald. Dessutom beräknas ett överskott på 24 milj kr uppkomma.

Nämnden vill beträffande,medel utanför fördelningsplanen anföra följande. I nämndens förslag till regeringen 1985-12-19 skedde, med hänsyn till de minskade inkomsterna, en neddragning av vissa poster. Med hänvisning till redovisad beräkning önskar nämnden nu komplettera detta förslag.

Nämnden vidhåller sålunda förslaget om 2 milj kr till Sveriges exportråd. Vidare önskar nämnden en återgång till förut gällande belopp beträffande pristillägg på får- och lamnkött, dvs en ökning från 11 till 16,5 milj kr. Återstående överskott bör, med hänsyn till osäkerheten i prognosen, inte intecknas för något ändamål.

86

 

Prop. 1985/86: 166

Prognos beträffande införsel avgiftsmedel m m regleringsaren 1985/86 - 1986/87

 

 

 

1984/85

1985/86

1986/87

 

tkr

tkr

tkr

 

 

prel

prel

Inkomster

 

 

Ärter och bönor (för människoföda)

 

1 000

1 000

Potatis

 

4 000

4 000

Stärkelse och stärkelseprodukter

 

10 000

10 000

Malt

 

5 000

5 000

Sällskapsdjursfoder

 

'15 000

17 000

Fettråvaror och fettvaror!

 

5 000

5 000

Mjölkoch mejeriprodukter m m

 

no 000

110 000

Släktvaror (samt slaktdjur.

 

190 000

200 000

ej fjäderfä)

 

 

 

Ägg och äggprodukter

 

3 000

3 000

Ränta 1985

 

2 252

-

Summa

 

345 252

355 000

Fodermedel

 

275 000

275 000

Summa2                 620 252   630 000

Utgifter

a)Äv medel inom fördelningsplan

Svensk spannmålshandel                               113 900

Sveriges potatisintressenter                           27 500

Sveriges oljeväxtintressenter                                O

Svensk kötthandel                                               4 000

Svensk kötthandel, utbyteshandel                        O

Föreningen för mejeriprodukter                    130 000

Svensk ägghandel                                             66 000

Regleringskassan för fågelkött                         3 000

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

45

500

5

000

1

700

13

000

29

300

4

500

1

700

8

000

 

500

1

500

2

780

84

320

-     mjölk

-     kött

-     ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd Sveriges potatisodlares riksförbund Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Summa (införselavgifter pa foder­
medel + 267.2 milj kr)                                     542 200   542 2003

1      Dessutom tillkommer ca 418 milj kr som direkt tillförs SOI

2      Av införselavgifter på råg och vete tillförs dessutom SSH ca 25 milj kr.

3      Förslag till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas maj 1986.

87

 

Prop. 1985/86: 166

b)Av medel utanför fördelningsplan

Utbyteshandel nötkött, oststaterna Utbyteshandel_kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotati skontrol1 Bidrag till Stiftelsen för ackord­hästorganisationens bevarande Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd Ränta på lån från riksgäldskontoret

Summa

Summa utgifter Arets saldo

Ackymulerat saldo vid    , utgången av resp regleringsär

 

1984/85 tkr

1985/86

tkr

prel

1986/87

tkr

prel

 

29 000

0

16 500

5 693

29 000 Ol 16 500 5 790

 

475

250

 

300 1 000 1 500 4 530

0 2 000

2   000

3   500

 

58 998

53 540

 

601 198 + 19 054

595 740 + 28 760

/. 28 691

./. 9 637

+ 19 123

1 Med hänsyn till prognosens osäkerhet har något belopp inte satts in i tabellen.

 

16     Hemställan                                                                       Prop. 1985/86: 166

Med stöd av det nyss anförda hemställer JN att

1                           det nu framlagda förslaget om jordbruksprisregleringens allmänna utformning för perioden den 1 juli 1986 - 30 juni 1987 godkänns.

2                           vad nämnden anfört rörande finansieringen av djurens hälso- och sjukvård godkänns,

3                           JN bemyndigas att, av det bemyndigade som nämnden har att medge Svensk Kötthandel att ta upp lån om högst 300 milj kr för att underlätta

produktionsanpassningar, få utnyttja högst 75 milj kr inom mejeri sektorn,

4                           förslaget om prisregleringspriser under perioden 1 juli - 16 november 1986 godkänns.

5                           basen för uttagande av förmalningsavgift utvidgas till att omfatta även havre och korn för humankonsumtion.

6                           avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter får bibehållas under 1986/87,

7                           gällande bestämmelser om investeringsbegränsning inom ägg-,och fläskproduktionen förlängs att gälla ytterligare ett år,

8                           förslaget angående ränte- och etableringsstödet inom jordbruket godkänns,

9                           förslaget om fördelning och användning av fonderade och anvisade medel för låginkomstsatsning m m inom jordbruket för budgetåren 1985/86 och 1986/87 godkänns.

89

 

10                       JN bemyndigas att besluta om avvägningen mellan     Prop. 1985/86:166 arealbidrag och prisstöd inom vallfröstödet,

11                       få tillämpa ett prisgränssystem för nötkött och fläsk utan buffertzongränser och att prisgränserna skall utgöra 95 respektive 105 % av mittpriserna.

12                       under 1986/87 få tillämpa prisgränssystemet på fläsk på ett sådant sätt att en ökad säsongprissättning kan genomföras.

13                       den tidigare föreslagna höjningen av handelsgödselavgiften får träda i kraft den 1 juli 1986,

14                       den föreslagna höjningen av avgiften på bekämpningsmedel m m godkänns,

15                       vad nämnden anfört rörande användningen av regleringsmedel godkänns.

16                       prisregleringen i övrigt under 1986/87 får tillämpas enligt hittills gällande principer.

90

 

17

Beslutsmening

Prop. 1985/86: 166

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa. Arvidsson, Brangmo. Ekberg och Fringel efter föredragning av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim, byråcheferna Sandqvist, Hansson och Ågren samt tf avdelningsdirektören Hans Andersson, envar för sitt sakområde. Särskilda yttranden har avgetts av ledamöterna Arvidsson och Fringel (bilaga 2) samt ledamoten Brangmo (bilaga 3).

 

Ingvar Lindström

y

J/

Hans Andersson

hr

91

 

Prop. 1985/86: 166 Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 7 § lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

7 §2 Tillverkare eller, ifall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå erlägger avgift för

a kött av häst, nötkreatur, tamsvin. far. höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbe­siktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m.m. (slaktdjurs­avgift).

b)     mjölk som användes av mjölkpro­ducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning.

c)     mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost, ost, torrmjölk och kondenserad mjölk som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d)   smör och smörliknande vara med
minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för
tillverkning av grädde, ersättnings­
medel för grädde eller produkt för
beredning av grädde eller ersätt­
ningsmedel för grädde, om varan ej
skall förbrukas i tillverkarens
hushåll,

Föreslagen lydelse

7 § Tillverkare eller, i" fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå eller, i fall som avses nedan under m,, den som inom landet yrkesmässigt tillverkar bekämpningsmedel m m eller till landet inför bekämpningsmedel m m för yrkes­mässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet er-erlägger avgift för

a)     kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbe­siktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m.m. (slaktdjurs­avgift),

b)     mjölk som användes av mjölkpro­ducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c)     mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri.

d)  smör och smörliknande vara med
minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för
tillverkning av grädde, ersättnings­
medel för grädde eller produkt för
beredning av grädde eller ersätt­
ningsmedel för grädde, om varan ej
skall förbrukas i tillverkarens
hushåll.

 

i Lagen omtryckt 1984:199 2 Senaste lydelse 1984:559

92

 

e)   vete och råg som användes för
tillverkning av mjöl, gryn, flingor
eller liknande produkt,

f)    stärkelse eller stärkelseprodukt
som erhålls ur annan vara än potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänförlig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fettvaruavgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från soja­bönor och hänförlig till tulltaxe-nunmer 19.02 eller 23.04,

k) produkt, hänförlig till tulltaxe­nummer 21.07 B,

1) naturliga kalciumfosfater, natur­liga kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita hänförliga till tull­taxenummer 25.10, ammoniak hänförlig till tulltaxenummer 28.16, kalium-och kalciumpolyfosfater(inbegripet meta- och pyrofosfater), kalium­ortofosfater och kalciumhydrogen­fosfat (dikalciumfosfat) hänförliga till tull taxenummer 28.40 samt gödsel­medel och andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31.01-31.05.

Prop. 1985/86:166 2

e)   vete, korn, havre och råg som an­
vändes för tillverkning av mjöl, gryn,
flingor, malt eller liknande produkt,

f)    stärkelse eller stär/.elseprodukt
som erhålls ur annan vara än potatis,

h) _,fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller hjvsdäggdjur eller ur fettråvara, hänförlig till tulltaxenummer 12.01. 12.02 och 21.03 (fettvaruavgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från soja­bönor och hänförlig till'tulltaxe­nummer 19.02 eller 23.04,

k) produkt hänförlig tVil tulltaxe­nummer 21.07 B,

1) naturliga kalciumfosfater, natur­liga kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita hänförliga till tull­taxenummer 25.10, ammoniak hänförlig till tulltaxenunmer 28.16, kalium-och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofosfater), kalium­ortofosfater och kalciumhydrogen­fosfat (dikalciumfosfat) hänförliga till tulltaxenummer 28.40 samt gödsel­medel och andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31.01-31.05,

m) ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhet, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus (bekämpningsmedel), samt ämnen eller beredningar som med hän­syn till sina egenskaper och använd­ning står bekämpningsmedel nära. Som bekämpningsmedel skall dock inte anses

1)     vara, avsedd att användas vid beredning av livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar vara.

2)     färger, fernissor, tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas för ett annat ändamål än som avses i första meningen, om inte varornagenom en särskild benämning eller på något annat sätt anges vara  93 avsedda som bekämpningsmedel,

3) träskyddsmedel

7 §    SPECIALMOTIVERING                                                      Prop. 1985/86: 166

Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 12) föreslås bemyndigande för regeringen att besluta att tillverkningsavgift för bekämpningsmedel skall tas ut. Bemyndigandet föreslås omfatta dels färdiga bekämpningsmedel, dels sådana råvaror till "bekämpningsmedel som i sig kan användas som bekämpm.igsmedel. Avsikten är emellertid att avgiften t v endast skall utgå för de färdiga bekämpningsmedel en. Avgift på råvaror avses komma i fråga endast om dessa i större utsträckning kommer i användning som bekämpningsmedel.

94

 

1986-04-09                          BILAGA 2    Prop. 1985/86: 166

SÄRSKILT YTTRANDE AV ESKIL ARVIDSSON OCH VIGGO FRINGEL

Frågan om reglering av spannmålsskulden om 555 Mkr har inte lösts. Trots LRFs begäran om förhandlingar med regeringen har några sådana inte kommit till stånd. Vi kan därför inte acceptera något förslag som Innebär att joribruket belastas med amortering av skulden, så länge något resultat mellan LRF och regeringen inte nåtts om samhällets respektive näringens ansvar för underskottet.

Viggo Fringel                     Eskil Arvidsson

95

 

BILAGA 3   Prop. 1985/86: 166

Särskilt yttrande av VJaiter Brangmo

Alternativa former för finansieringen av erforderlig export av överskottsproduktionen av spannmål bör sökas framöver. Härvid bör den avgiftsbelastning som nu drabbar såväl handelsgödsel som växtbekämpningsmedel slopas.

Varje beskattning eller annan avgiftsbeläggning av produktionsmedel är enligt min mening negatr.a inslag i nuvarande Finansieringsformer och i sig också stridande mot effektivitetsmålsättningen i svensk jordbrukspol it ik.

Stockholm den 8 april 1986

Walter Brangmo

96

 

1986-04-09                      BILAGA 4    Prop. 1985/86:166

SÄRSKILT YTTRANDE AV LANTBRUKARNAS FÖRHANDLINGSDELEGATION

Frågan om reglering av spannmålsskulden om 555 Mkr har inte lösts. Trots LRFs begäran om förhandlingar med regeringen har några sådana inte kommit till stånd. Vi kan därför inte acceptera något förslag som innebär att jo-bruket belastas med amortering av skulden, så länge något resultat mellan LRF och regeringen inte nåtts om samhällets respektive näringens ansvar för underskottet.

LANTBRUKARNAS FÖRHANDLINGSDELEGATION .

Sven Tågmark

97 7   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 166. Bilagedel

Prop. 1985/86: 166

SOI

SVERIGES OLJEVÄXTINTRESSENTER förening upa

Box 161,201 21 MALMÖ

Tel: 040-725 75 Telex: 33536 SOI S Telegramadress: Olieväxter Bankgiro: 348-2957 Postgiro: 14 9371-7

Datum

1985-03-U

BILAGA 5

FS/BM

 

Statens Jordbruksnämnd Vallgatan 8

551 82 JÖNKÖPING

r.-< Akr-k-fyA-f..

Översyn av vallfröstödet

Vall frönämnden ber att till statens jordbruksnämnd, som är vall fröstödets huvudman, få översända en utredning om vallfrö­stödet och arbetet med detta.

Granskningen är ett led i en återkommande utvärdering av verk­samheten, men synes nu särskilt angelägen med tanke på ett starkt behov av ytterligare medel för att i direktiven angiven målsättning på ett tillfredsställande sätt skall kunna efter­följas.

Medelstilldelningen höjdes senast 1982/83. I utredningsförsla­gen framgår bl a önskemål om att snarast öka den årliga till­delningen från 9 Mkr till 11 Mkr.

Enligt vall frönämndens uppdrag

Folke Sjöberg

Sveriges Oljeväxtintressenter

förening u.p.a.

Vall frönämnden

Bifogas:   10 exemplar av  vailfröutredningen

98

 

BILAGA 6    Prop. 1985/86: 166

Förteckning över utredningar som presenteracs vid överlägg-
ningarna (bifogas)_______________________________

Sammanfattning av proposition, utskottsutlåtande och riks­dagsbeslut

Jordbrukarnas inkomstförhållanden och jämförelse med andra grupper

Exportkostnadernas inverkan på inkomstjämfbrelserna

överskottsproduktionens påverkan på jordbri-- arnas inkomster

Förutsättningar för nyetablering

Prisutvecklingen i olika led

Preliminära beräkningar av rationaliseringsvinsten inom jordbruket

Normkalkylen 1985/86

Kostnadsutvecklingen enligt PM-index

Införselavgiftsmedel från import av fodermedel m m 1985/86

Beräkning av över- eller underkompensation i förhållande till mittpriserna

Mejeri- och slakteri index

Förädlingsindustrins lönekostnader inom jordbruksprisreg­leringen

Vissa frågor rörande Ibnekostnadsutyecklingen

99

 

BILAGA 6    Prop. 1985/86: 166

Arbetsvolymen i jordbruket

Investeringsutvecklingen i jordbruket

Lagesrapport från modell jordbruksgruppen

Kontrollstationsöverläggningar

Prisändringars effekter på konsumtion och regleringsekonomi

Utfall av tidigare regelutlosningar

Aktuella handelspolitiska frågor

Marknadsöversikt vegetabilier

Marknadsöversikt animalier

Regleringsekonomin

Inkomstfördelningen mellan olika brukarkategorier - Rante- och etableringsstöd

Modell för uppskattning av förväntat producentpris

100

 

JRI

STATENS JORDBRUKSNÄMND

Prop. 1985/86: 166 Bilaga 3

 

Datuin

1986-01-10

1   (7)

Dnr

19-179/86

Regeringen Jordbruksdepartementet

JORDBRUKSDEP. Registratorn

Ink   1986-02-10 Dnr. /J//jf:

Prisstödet till jordbruket i norra Sverige

Inledning

Regeringen gav genom beslut den 19 juni 1985 statens jordbruksnämnd i uppdrag att företa en översyn av beräkningsunderlaget för prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Översynen borde bl a gälla förhållandena i Norrlands inland, framför allt i Storsjö­området. Nämnden borde i samband med översynen beakta vad som anförts om ifrågavarande stöd i jordbruksutskottets betänkande 1984/85:33 om livsmedelspolitiken.

Jordbruksnämnden borde vid uppdragets fullgörande samråda med lantbruksstyrelsen och senast den .15 januari 1986 till regeringen inkomma med de förslag som översynen kan föranleda.

Inför nämndens ställning,3tagande har frågorna behandlats i en arbetsgrupp under ledning av nämnden. I gruppen har också lantbruksverket och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) varit företrädda. Arbetsgruppen har tagit initiativ till ett seminarium i Östersund den 30 och 31 oktober 1985 där lantbruksnämnderna och LRFs länsförbund i berörda län samt LRF centralt var represen­terade. Vidare har flertalet norrlandslän besökts och länsföre­trädare getts möjlighet att framföra sina uppfattningar och visa förhållandena. Under arbetets gång har fortlöpande kontakter tagits med LRF centralt och dess norrlandsdelegation.

Arbetsgruppen har tagit fram en rapport som bifogas.

Beräkningsunderlaget

Det underlag som används för att beräkna skillnader i produktions­kostnader i norra Sverige i förhållande till mellansverige utgörs i första hand av en ekonomisk/statistisk modell. Översynen har härvid koncentrerats till denna beräkningsmodell.

En genomgång av beräkningsmodellen har gjorts vad avser såväl dess principiella uppbyggnad som dataunderlag. Härvid har gruppen funnit motiverat att göra vissa förändringar i såväl den principiella upp-

101

Prop. 1985/86:166

byggnad som ifråga om dataunderlaget. Dessa förändringar påverkar beräkningsresultatet i ringa omfattning. En särskild PM om beräkningsmodellen bifogas.

Stödområdesindelningen med särskild hänsyn till förhållandena i Norrlands inland

Arbetsgruppen har i enlighet med uppdraget till nämnden särskilt prövat förhållandena i Norrlands inland. Gruppen har tagit fram  alternativ till nu gällande stödområdesindelning. Översiktligt redovisas denna indelning i bilaga 1.

Alt 1.

Alternativet innebär en återgång till den områdesindelning som

gällde före den 1 juli 1935. Denna förändring påverkar såväl

stödet för mjölk soii stödet för kött och fläsk. Vid detta alternativ

bedöms de delar av Värmlands och Kopparbergs län som före den

1 juli 1985 ingick i område 3 bli missgynnade i förhållande till
prqduktionskostnadsnivån. Området runt Storsjön i Jämtlands län
bedöms bli överkompenserat i förhållande till produktions­
kostnadsnivån. Kostnaderna för detta alternativ beräknas till

ca 2 milj kr i förhållande till nuvarande stödområdesindelning.

Alt 2.

Alternativel innebär en sammanslagning av nuvarande område

2 A och 2 B. Denna förändring påverkar endast mjölkstödet. Detta
nya område 2 kommer att bli stort till ytan med mycket varierande
produktionsförutsättningar. Vissa områden kommer vid en stödnivå
som motsvarar det genomsnittliga behovet därmed att under-
kompenseras medan andra klart överkompenseras. Detta alternativet
bedöms bli kostsamt. Kostnaden beräknas bli ca 6,5 milj kr i
förhållande till nuvarande stödområdesindelning.

Alt 3.

Alternativet innebär i stort en återgång till den områdes­indelning som gällde före den 1 juli 1985. Skillnaden i förhållande till alternativ 1 är att de delar av Värmlands och Kopparbergs län som före den 1 juli 1985 ingick i område 3 skulle överföras till område 2. Därigenom skulle dessa delar ges ett stöd som bättre motsvarar produktionskostnadsnivån. Beträffande Storsjöområdet gäller samma invändning som under alternativ 1. Kostnaden för detta alternativ beräknas till ca 3,0 milj kr i förhållande till nuvarande stödområdesindelning.

Alt li.

Alternativet innebär dels att ett bälte inom nuvarande område 2 B i Jämtlands och Västernorrlands län utmed gränsen till område 1 överförs till område 2 A och dels att de delar av Värmlands och Kopparbergs län som f n ingår i område 2 B överförs till område 2 A.

Förslaget innebär i detalj överföring från 2 B till 2 A för följande kommuner och församlingar inom Västernorrlands, Jämtlands, Kopparbergs och Värmlands län.

102

 

Prop. 1985/86: 166

Västernorrlands län

Av Sollefteå kommun

Edsele och Adals-Lidens församlingar Av Örnsköldsviks kommun

Anundsjö, Björna och Trehorningssjö församlingar

Jämtlands län

Av Ragunda kommun

Borgvattnets forsamling Av Strömsunds komiiun

Hammerdals församling Av Östersunds kommun

Häggenås, Lockne, Lit, Näs och Sunne församlingar Av Krokoms kommun

Aspås, Näskotls och Alsens församlingar Av Are kommun

De delar som ej ingår i område 1 Av Bergs kommun

De delar som ej ingår i område 1 Bräcke kommun

Kopparbergs län

Malungs kommun

Av Älvdalens kommun

Älvdalens församling Av Mora kommun

Våmhus, Venjan, delar av Mora församling

Värmlands län

Av Torsby kommun

Norra Finnskoga, Södra Finnskoga, Dalby, Nyskoga, Norra Ny, Vitsands, Östmarks och Lekvattnets för­samlingar Av Arvika kommun

Bogens församling

Detta alternativ innebär en anpassning av stödområdesindelningen till produktionskostnadsnivån i de aktuella områdena och kan därför betraktas som en så långt möjligt rättvis områdes­indelning i Norrlands inland.

Kostnaden för denna ändring beräknas till ca 1,5 milj kr i förhållande till nuvarande stödområdesindelning.

Arbetsgruppen förordar alternativ 4.

Stödområdesindelningen med anledning av gjorda framställningar

Jordbruksnämnden har enligt tidigare bemyndigande möjlighst att besluta om smärre områdesändringar.

Under senare delen av 1970-talet och hittills under 1980-talet har framförts önskemål oti sådana ändringar. Framställningar har gjorts hos regeringen, kommittén för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige, 1983 års Livsmedelskommitté och statens jordbruksnämnd.

103

 

Prop. 1985/86:166

Nämnden har under hänvisning till arbetet i nämnda kommittéer

inte gjort några områdesändringar inom ramen för detta bemyndigande

sedan den 1 juli 1981.

Arbetsgruppen har haft i uppdrag att överväga gjorda framställningar

och ta fram ett förslag i detta hänseende för nämndens

avgörande.

Arbetsgruppens förslag innebär följande:

Tillstyrkes

Värmlands län

Av Grums kommun

Värmskogs församling Av Filipstads kommun

Rämmen och Gåsborn församlingar Av Arvika kommun

Bogens församling Av Torsby kommun

Nyskoga, Östmark, Vitsand, Norra Ny

och Lekvattnets församlingar

Kopparbergs län

Av Ludvika kommun

Säfsnäs församling Av Malungs kommun

Malungs församling Av Mora kommun

Venjans församling

Jämtlands län

Av Are kommun

Mörsil församling Av Strömsunds kommun

Gåxsjö församling

Norrbottens län

Av Bodens kommun

Edefors och Gunnarsbyns församlingar

Avstyrkes

Stockholms län

Av Norrtälje kommun

Björkö-Arholma, Blidö, Frötuna, Rådmansö, Singö, Väddö och Vätö församlingar

Uppsala län

Älvkarleby kommun Av Tierps kommun

Hållnäs, Tegelmora, Tierps, Väst­lands, Österlövsla, Vendels och

Tolfta församlingar Av Östhammar kommun

Gräsö, Dannemora, Films, Börsils,

Forsmarks, Hargs, Hökhuvuds, Valö,                                                       iq4

Öregrunds, Östhammars och Morkarla

församlingar

 

Prop. 1985/86: 166

Västmanlands län

Norbergs kommun Fagersta kommun Skinnskattebergs kommun

Värmlands län

Av Filipstads kommun

Nordmarks församling

Kopparbergs län

Av Ludvika kommun

Grangärde församling Av Mora kommun

Våmhus församling

Gävleborgs län

Av Ovanåkers kommun Voxna församling

Västernorrlands län

Av Sundsvalls kommun

Liden och Holms församlingar Av Sollefteå kommun

Edsele församling

Jämtlands län

Av Are kommun

Mattmar församling Av Krokoms kommun

Alsens församling Av Strömsunds kommun

Hammerdals församling Av Östersunds kommun

Häggenås församling

Västerbottens län

Bjurholms kommun Vindelns kommun Burträsk kommun

Norrbottens län

Kalix kommun Haparanda kommun

Kostnaden för dessa områdesändringar beräknas vid nuvarande stödnivå uppgå till 1,8 milj kr.

Jordbruksnämndens övervägande och förslag

Beräkningsunderlaget

Statens jordbruksnämnd anser efter de förändringar som arbets­
gruppen föreslagit att beräkningsmodellen väl fyller sin funktion
som ett underlag vid överväganden om stödbeloppens storlek
och GTirådesindelning. Även andra faktorer som t ex produktions­
utveckling, regional- och sysselsättningspolitiska aspekter samt
miljö- och naturvårdshänsyn "bör kunna beaktas.                                                    .

 

Prop. 1985/86:166

Stödområdesindelningen

Arbetsgruppen har tagit fram 4 alternativ"till nuvarande stödområdesindelning. Gruppen har förordat alternativ 4. Nämnden har liksom gruppen funnit att detta alternativ genom relativt små förändringar av stödområdesindelningen i berörda områden leder till en betydande förbättring vad gäller överens­stämmelsen mellan stödnivå och produktionskostnadsnivå. Nämnden föreslår nu sålunda en ändring av stödområdesindelningen i enlighet med tidigare nämnda alternativ 4 till en vid nuvarande stödnivå beräknad kostnad av 1,5 milj kr i förhållande till nuvarande stödområdesindelning.

Nämnden har sedan tidigare bemyndigande att beslutiom smärre områdesändringar. Såsom framgått av det tidigare har till följd av att nämnden under några år inte tagit ställning till gjorda framställningar antalet icke avgjorda sådana blivit stort. Med hänsyn till det nu anförda där förslagen om ändrad områdestill­hörighet blivit relativt omfattande och bör ses i samband med överväganden om stödområdesindelning för Norrlands inland vill nämnden underställa regeringen samtliga ändringsförslag för prövning;

Nämnden föreslår sålunda ändrad områdestillhörighet enligt följande.

Län

Kommun

Församling

Förändrad områdes­tillhörighet

 

 

Värmland

Grums Filipstad Arvika Torsby

Värmskog Rämmen, Gåsborn Bogen

Lekvattnet, Öst­mark, Nyskoga, Vitsand, Norra Ny

Kopparberg

Ludvika

Mora

Malung

Säfsnäs

Venjan

Malung

 

Jämtland

Are Strömsund

Mörsil Gåxsjö

 

Norrbotten

Boden

Edefors, byn

Gunnars-

Från 4 till 3

ti

Från 3 till 2B

Från 4 till 3 Från 3 till 2B

Från 2B till 1

Från 2A till 1

 

Kostnaden härför beräknas till 1,8 milj kr i förhållande till nuvarande stödområdesindelning.

De förslag till områdesändringar med hänvisning till för­hållandena i Norrlands inland och smärre områdesändringar beräknas sålunda uppgå till totalt ca 3,3 milj kr i förhållande till nuvarande stödområdesindelning.

106

 

Prop. 1985/86: 166

Jordbruksnämnden har vid uppdragets fullgörande haft samråd med lantbruksstyrelsen.

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Brangmo, Ekberg och Fringel efter föredragning av t f byråchefen Lönnblad i närvaro av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim.

Ingvpr Lindström

Anders Lönnblad

107

 

Prop. 1985/86: 166

Bilaga 1    1(2)

Schematiska skisser över fyra alternativa områdesförändringar avseende områdesindelningen för prisstödet till jordbruket i norra Sverige.

Alt 1

Alt 2

108

 

Prop. 1985/86:166

Alt 3

Alt 4

109

 

 

 

Prop. 1985/86:166

Statens Jordbruksnämnd

Översyn   av beräkningsunderlaget

för prisstödet till jordbruket

1  norra

1986 01 03

 

Prop. 1985/86: 166 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning

1. Bakgrund

1.1  Bakgrunden till föreliggande översyn av beräkni ngsunderlaget

1.2  Prisstödets nuvarande utformning

 

2.  Jordbruksproduktionens omfattning och utveckling

3.  Beräkningsunderlag för prisstödet

 

3.1 Inledning

3.2 Stödnivåer

3.3 Områdesgränser

 

4.  Beskrivning av beräkningsmodellen

5.  Analys av beräkningsmodellen

5.1 Översyn av beräkningsmodellen för norrlandsstödet

5.1.1  Kapitalkostnadernas inverkan på
kostnadsski11 naderna

5.1.2Översyn av skillnader i byggnadskostnader

5.1.3Maskinkostnader

5.1.4Merkostnader för markanläggningar

 

5.1.5Ökade kostnader för byggnadsunderhåll till följd av behov av lejd arbetskraft i norra Sverige

5.1.6Skördenivå

5.1.7Gödselgivornas storlek

5.1.8Kostnader för variationer i skördens storlek och kvalitet

112

 

Prop. 1985/86:166

5.1.9   Torkningskostnader

5.1.10Aktualisering av foderstater

5.1.11 Typgårdarnas representativitet

5.1.12    Kostnader för skillnader i
arrondering, transportavstånd m m

5.1.13          Beräkning av produktekvivalenter

5.1.14          Redovisning av diverse kostnader

5.1.15Realräntenivå

5.1.16Ökad användning av ensilage vid företag med mindre besättningar

5.1.17Diverse samkostnader

5.1.18Arbetsåtgång i norra Sverige

5.1.19Alternativ beräkningsmodell

5.1.20M-30 alternativet

6. Analys av beräkningsresultaten

6.1 Utgångspunkt för analysen

6.2 Med och utan fodersäd

6.3 Alternativ beräkningsmodell

6.4 Alternativ databas

6.5    Kombination av alternativ beräkningsmodell och alternativ databas

6.6    Jämförelse mellan beräkningsresultat och aktuell siuödnivå

7. Utvärdering av nuvarande indelning av stödområden

113 8   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166. Bilagedel

Prop. 1985/86: 166

STATENS JORDBRUKSNÄMND Animaliebyrån

1986-01 -03

SAMMANFATTNING

Statens jordbruksnämnd har på uppdrag av regeringen företagit en översyn av beräkningsunderlaget för fastställandet av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Prisstöd utgår till produktion av mjölk, nötkött och fläsk samt smågrisproduktion, getskötsel och potatisodling. Den totala kostnaden beräknas uppgå till ca 400 Mkr under budgetåret 1985/86. Merparten av det totala stödbeloppet, eller ca 380 Mkr går till mjölk- och köttproduktionen. Föreliggande översyn har därför koncentrerats till den modell för beräkning av merkostnaderna för kött- och mjölkproduktionen som utgjort det viktigaste beräkningsunderlaget sedan stödet introducerades 1971.

Arbetet med översynen som har bedrivits i nära kontakt med LRF och lantbrukssverket inleddes med att statens jordbruksnämnd arrangerade ett seminarium i Östersund under oktober månad. Till detta inbjöds representanter för LRFs länsförbund- och lantbruksnämnderna i norra Sverige.

Vid seminariet redovisades och diskuterades det hittills använda beräkningsunderlaget för prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Inhämtade synpunkter har sedan analyserats.

Som ett resultat av föreliggande översyn har förändringar i beräkningsmodellen gjorts. Beräkningsunderlaget har vidare kompletterats genom att en alternativ beräkningsmodell utarbetats.

Med genomförda förändringar och kompletteringar anser nämnden att beräkningsmodellen utgör ett bra underlag för att fastställa prisstödet till jordbruket i norra Sverige.

114

 

Prop. 1985/86: 166

Nämnden vill dock poängtera att en beräkningsmodell av detta slag endast kan ge resultat av indikativ karaktär. När de faktiska stödbeloppen fastställs bör även faktorer såsom produktionsutveckling, speciella lokala förhållanden, regional pol i ti ska hänsyn m m vägas in.

I föreliggande rapport ges en aktuell beskrivning av produktionsutvecklingen i Norrland satt i förhållande till landet i övrigt. Av denna redovisning framgår att det finns tendenser till en minskad mjölk- och köttproduktionen i Norrland. Även om det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser om den negativa produktionsutvecklingen 1 Norrland och då speciellt i dess Inland bör utvecklingen följas noggrant.

Beräkningarna Indikerar att det kan finnas anledning att företa vissa ändringar inom stödområde 2 av gränsen mellan 2 A och 2 B. I rapporten presenteras fyra alternativa förslag.

Därutöver redovisar gruppen förslag till vissa smärre gränsjusteringar.

115

 

Prop. 1985/86: 166 1       Bakgrund

1.1     Bakgrunden till föreliggande översyn av beräkningsunderlaget

Enligt beslut den 19 juni 1985 uppdrar regeringen åt statens jordbruksnämnd att företa en översyn av beräkningsunderlaget för prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Översynen bör bl a gälla förhållandena 1 Norrlands Inland, framför allt inom Storsjöområdet. Nämnden bör i samband med översynen beakta vad som anförts om ifrågavarande stöd i jordbruksutskottets betänkande 1984/85:33 om livsmedelspolitiken.

Jordbruksnämnden bör vid uppdragets fullgörande samråda med lantbruksstyrelsen och senast den 15 januari 1986 till regeringen inkomma med de förslag som översynen kan föranleda

Statens jordbruksnämnd har för att bereda denna fråga tillsatt en arbetsgrupp. Ordförande har varit Olle Hansson. I övrigt har ingått Eskil Nilsson, LRF, Alf Wallin, LBS, och Hans Härshammar, JN. Sven Nilsson LN 1 Skaraborgs län har bistått gruppen speciellt vad avser beräkningsmodellen

Ursprunget till föreliggande översyn av beräkningsunderlaget för prisstödet till norra Sverige ("norrlandsstödet") kan hänföras till det betänkande som kommittén för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige presenterade (DS Jo 1982:7). Kommittén föreslog förutom nya stödnivåer även delvis nya områdesgränser. De föreslagna områdesgränserna kom att bli mycket diskuterade. Det var främst 1 Norrlands inland som kritiken var stor. De "gamla" och "nya" områdena framgår av fig 1 - 2.

116

 

Områdesindelni före 1985-07-C

Fig  1,   mjölk

Nuvarande                      Områdesindelning

områdesindelning           före 1985-07-01

Prop. 1985/86: 166

Fig 2, kött

Nuvarande områdesindelning

"7    --I        -

!:    V

Den beräkningsmodell som använts som underlag vid framräknandet av prisstödbclöppen kom också ätt diskuteras och ifrågasättas. Norrlandskommittens betänkande resulterade inte i någon proposition under 1982, utan istället överlämnades betänkandet till 1983 års Livsmedelskommitte (LMK). LMKs förslag till framtida utformning av norrlandsstödet var till stor del detsamma som Norrlandskommitténs förslag. Regeringens proposition 1984/85:166 om livsmedelspolitiken innehöll också i huvudsak de förslag till framtida not'rlandsstöd som ursprungligen presenterats av Norrlandskommitten. Riksdagen beslöt emellertid att öka stödet med ytterligare 60 miljoner kronor. Även kommitténs förslag till nya områdesgränser diskuterades livligt. Den av Norrlandskommitten använda beräkningsmodellen kom återigen 1 blickpunkten. Områdesförändringen genomfördes dock, men med det viktiga tillägget att en översyn av beräkningsunderlaget skulle företas. Denna översyn presenteras 1 föreliggande rapport.

117

 

Prop. 1985/86:166

Målet för jordbruksproduktionen i norra Sverige ' preciseras i jordbruksutskottets betänkande (JoU 1984/85:33)

"Utskottet understryker att det är viktigt att målet att jordbruksproduktionen 1 norra Sverige bör bibehållas 1 ungefär nuvarande omfattning verkligen uppfylls och att jordbrukarna ges erforderliga förutsättningar härför"

Motiven för detta mål preciseras också av jordbruksutskottet (JoU 1984/85:33)

"Utskottet delar uppfattningen att det med hänsyn till jordbrukets stora betydelse för befolkning, sysselsättning, service, miljö m m i norra Sverige finns anledning att även fortsättningsvis behålla ett regionalpolitiskt motiverat stöd för näringen i denna del av landet"

Det är även väsentligt ur försörjningsberedskapssynpunkt att en regional väl differentierad jordbruksproduktionen upprätthålls. De stöd som bör utgå till jordbruket i norra Sverige för att uppfylla produktionsmålet skall utgöras av prisstöd och rationaliseringsstöd.

Prisstödet skall syfta till att kompensera jordbruket i norra Sverige för att dess produktionskostnader är högre än motsvarande kostnader 1 mellersta Sverige. Stödet till jordbruket 1 norra Sverige ingår inte i den totala värdevolym som ligger till grund för prisregleringen. Därigenom ges ingen kompensation inom ramen för kompensationssystemet. Kostnadskompensationen för uppsamling och förädling baseras på de totala kostnaderna, vilket innebär att det högre kostnadsläget i norra Sverige oåverkar beloppens storlek.

1) Med norra Sverige brukar man 1 samband med att prisstödet

till jordbruket i norra Sverige diskuterades

avse Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands,

Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län samt den del av

Älvsborgs län som omfattar landskapet Dalsland. Fortsättningsvis

kommer även begreppen mellansverige och mellersta Sverige att

användas, oå menas i huvudsak produktionsområdet Götalands norra

118 slättbyggder och Svealands slättbyggder.

 

Prop. 1985/86: 166

Inom ramen för jordbruksprisregleringen omfördelas vissa belopp till förädlingsindustrin 1 norra Sverige som kompensation för deras högre kostnadsläge.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att ett särskilt produktionsmål gäller för norra Sverige. Detta innebär att den framtida produktionsvolymen skall ungefär motsvara nuvarande volym. Detta skall åstadkommas genom prisstöd och rationaliseringsstöd. Prisstödet skall användas generellt för att förbättra lönsamheten inom jordbruksproduktionen.

1.2     Prisstödets nuvarande utformning

Prisstödet till jordbruket 1 norra Sverige tillkom 1 sin nuvarande utformning 1971. Även tidigare utgick regionala stöd till jordbruket 1 form av extra mjölkpristillägg, fraktbidrag och reducerade slaktdjursavgifter.

Nuvarande prisstöd utgår 1 form av ett tillägg på avräkningspriset på mjölk levererad till mejeri samt på veterinärbesiktigat kött av nötkreatur, får och svin. Prisstöd till getskötseln utgår 1 form av ett årligt belopp per mjölkproducerande get. Prisstöd till smågrisproduktionen utgår med ett årligt belopp per sugga.

Dessutom utgår prisstöd till rennäringen baserat på antal slaktade renar. Fr o m budgetåret 1985/86 utgår även stöd till potatisodlingen. Beloppet utgår med visst belopp per arealenhet och år

Under 1980- talet har stödbeloppen räknats upp 1980, 1981, 1982, 1984 och 1985. Kostnaderna för stödet hittills under 1980- talet framgår av tabell 1.

119

Tabell 1    Norrlandsstöd, Milj kr

 

Anvisat

Utfall

1980/81

193,6

201,6

1981/82

228.0

238.8

1982/83

255,0

273,7

1983/84

273,0

271,9

1984/85

330,0

330,8

1985/86

412.0

 

 

Prop. 1985/86: 166

Prisstödet för 1985/86 grundar sig pa beräkningar gjorda av kommittén för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige. Kommittén som lade fram sitt betänkande 1982, presenterade ett förslag till prisstödsnivå fr o m den 1 januari 1983. Stödnivåerna var beräknade bl a med hjälp av den beräkningsmodell som nu är föremål för översyn. Nuvarande prisstödsbelopp är baserade på Norrlandskommittens förslag som först räknats upp med 15 % motsvarande tre fjärdedelar av förändringen av PM-index oktober 1981 - oktober 1983 och därefter med 7,6 %  motsvarande förändringen i PM-index oktober 1983 - oktober 1984.

Som tidigare nämnts beslutade riksdagen att ett särskilt stöd till jordbruket 1 norra Sverige på ytterligare 60 miljoner kronor skulle utgå i form av ett särskilt prisstöd under 1985/86.

"Utskottet finner för sin del skäligt att ytterligare 60 milj kr anvisas för ändamålet. Detta belopp bör användas för särskilt prisstöd till jordbruket i norra Sverige i form av uppräkning av örestalen på olika produkter" (JoU 1984/85:33).

Det ordinarie och särskilda prisstödets stödnivåer för 1985/86 är följande:

Norrlandsstödet fr o m 1 juli 1985

 

ORDINARIE NORRLANDSSTÖD

 

 

 

 

 

Produkt

 

Priss'

tödsområde

 

 

 

 

1

2A

2B

3

4

Mjölk öre/kg

 

57,1

42,2

39,7

26,1

9.9

Kött öre/kg

 

478

323

323

198

50

Fläsk öre/kg

 

99

74

74

25

-

Modersugga kr/s

ugga

 

 

 

 

 

och Ir2)

 

745

495

495

250

125

1)4% fetthalt

2)  Prisstöd till smågrisproduktion lämnas för högst 60 suggor per företag. 120

3)  Innefattar kött frin får och lamm

 

Prop. 1985/86: 166

DET SÄRSKILDA NORRLANDSSTODET

Produkt  Prisstödsomräde

1

2A

2B

 

Mjölk öre/kg          11,4

Kött öre/kg            95

Fläsk öre/kg          58
Modersugga kr/sugga

och år)                   148

 

8.4

7.9

5.2

2,0

64

64

39

10

41

41

5

_

99

25

99

50

6ETSTQDET

Utgår i följande län: Norrbotten, Västerbotten. Jämtland. Västernorrland, Kopparberg och Värmland.

Ordinarie stöd: 250 kr/år. Särskilda stödet: 50 kr/år.

POTATIS

Utgår i följande län

Norrbotten: Ordinarie stöd Särskilda stödet

1 735 kr/ha och år. 345 kr/ha och år.

Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och

Gävleborg:  Ordinarie stöd Särskilda stödet

990 kr/ha och ar 200 kr/ha och år

 

REN

190 kronor per slaktad ren.

121

 

Prop. 1985/86:166 2. JORDBRUKSPRODUKTIONENS OMFATTNING OCH UTVECKLING

I likhet med utvecklingen i övriga Sverige har antalet brukningsenheter 1 norra Sverige minskat.

När omfattningen av jordbruket och jordbruksproduktionen fortsättningsvis skall belysas görs detta bl a genom att utvecklingstendenserna i norra Sverige sätts 1 relation till utvecklingen inom riket totalt och inom produktionsområdena Götalands norra slättbyggder (GNS) och Svealands slättbyggder (SS).

SS- och GNS-områdena är lämpliga för jämförelser därför att dessa områden använts som jämförelseområden, då stödet till jordbruket i norra Sverige beräknats.

Som framgår av tabell 2.1 minskade åkerarealen mer 1 norra Sverige under 1970-talet än i riket totalt. Under 1980-talet tycks det som om minskningen 1 norra Sverige har avstannat och tom förbytts 1 en liten ökning. Detta har skett samtidigt som minskningen för riket totalt fortsatt. Det finns dock vissa län i norra Sverige där minskningen av den totala åkerarealen fortsatt. Dit hör Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län.

122

 

Prop. 1985/86: 166

Tabell 2.1   Areal åker 1971, 1976, 1981 och 1984. Avser brukningsenheter med mer än 2 ha åker

 

 

  1971

1976

 

1981

 

1985

 

 

Ha

Ha

 

Ha

 

Ha

 

 

1000

1000

Index 1971=100

1000

Index 1971=100

1000

Index 1971=100

Värmland

125,5

126,0

100

123,9

99

124,7

99

Kopparbergs

68,5

68,1

99

66,7

97

66,7

97

Gävleborgs

80,1

80,2

100

78,7

98

78.9

98

Västernorrland

64.6

65,2

101

62,5

97

62,2

96

Jämtlands

50,2

48.1

96

46,2

92

46,8

93

Västerbotten

97,5

93.0

95

89,3

92

87,1

89

Norrbotten

52,4

47,3

90

46,5

88

45,8

87

Norra Sverige

539,2

527,1

98

514,0

95

512.2

95

Ss

687,9

681,3

99

673,6

98

670.0

97

GNS

467.9

468,6

100

465.4

99

464.0

99

Riket

3 016,3

2 980,0

99       2

937,8

97          2

929,3

97

Källa: Jordbruksstatistik årsbok 1) Preliminära uppgifter

I takt med att den totala åkerarealen sjunkit har under samma tidsperiod medel areal en ökat. Ökningen av medel areal en har varit betydligt kraftigare i norra Sverige än 1 riket som helhet, vilket Innebär att en större del av företagen lagts ned i norra Sverige. Härvid måste också beaktas att medelarealen 1 norra Sverige ligger på en förhållandevis låg nivå (tab 2.2). De minsta brukningsenheterna inom norra Sverige finns 1 Jämtlands- och Västernorrlands län.

123

 

Prop. 1985/86: 166

Tabell 2.2       Medelareal åker per brukningsenhet 1971, 1981 och 1984. Avser brukningsenheter med mer än 2 ha åker.

Län                    1971    1981    1984    Relativ utveckling

1971 - 1984 '
Område             Ha      Ha      Ha      1971 = 100

Värmlands       15,3       20,5     21.1      138

Kopparbergs   14.1       18.2     18.8      133

Gävleborgs      14.3       18.2     18.8      130

Västernorrlands 9.6       14.1     14,2      148

Jämtlands          9.6       13,7     13.7      143

Västerbottens 10.5       15,5     16,0      152

Norrbottens     11.0       17.1     17.0      155

Norra Sverige  TTiU       TFT?     T77T     T57

Ss                    38,2       45,3     46,3      121

GNS                 29,7       35,5     36,9      124

Riket                20.1       25,5     26,3      131

Kalla, doraoruksstatistlsk årsbok

Strukturrationaliseringen inom jordbruket i norra Sverige har stärkt förutsättningarna för att jordbrukarfamiljerna på sikt kan erhålla en stabil sysselsättning och försörjning av jordbruket. Jordbruket i norra Sverige är dock ytterst känsligt för allmänna försämringar i samhällsekonomin. När det finns tendenser till generellt sänkt lönsamhet för jordbruket bör problemen i norra Sverige beaktas med extra varsamhet. Inom animalieproduktionen, som är livsnerven för stora delar av jordbruket 1 norra Sverige, har problemen varit betydande under 1980-talets första hälft. Ständigt växande överskott tillsammans med borttagna subventioner på nöt och fläsk har inneburit ständigt stigande slaktdjursavgifter, vilket försämrat lönsamheten inom jordbruket.

För mjölk har ett tvåprissystem införts vilket syftar till att begränsa överproduktionen på mjölk. Vid utformningen av tvåprissystemet har Norrland visats speciell hänsyn, genom att reglerna 1 vissa fall är mer liberala 1 större delen av Norrland än 1 övriga landet. Detta kan innebära en viss förstärkning av produktionsförutsättningarna i Norrland jämfört med övriga landet.

124

 

Mjölkproduktionen är den viktigaste sektorn inom animalieproduktionen i  norra Sverige. Mjölkproduktlon av betydande omfattning är en förutsätning för att områdets naturliga produktionsbetingelser skall  kunna utnyttjas. Förändringen av antalet mjölkkor under 1970- talet och 1980- talets första hälft framgår av tabell 2.3.

Prop. 1985/86: 166

 

1971

23 463 16 495 18 945 21 472 18 852 32 582 16 026

14y 840 99 865 84 482

682 550

Tabell  2.3 Län

Område

Värmlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

Norra Sverige

Ss

GNS

Riket

Antal mjölkkor 1971 - 1985 vid företag med mer än 2 ha åker.

1976

1982

1983

1984

19851)

22    516

17    721

19    423

19    552

17    986

28    516

14    725

140     439

96    686

73    863

663     333

22 124 18 179 20 507 18 911 17 162 26 662 15 676

139 221 94 487 73 223

665 189

21    647

17    842

20    532

17    969

16    135

25    424

15    384

134     933

92    366

72    136

655     884

20 996 17 766 20 133 17 564 15 830 25 035 14993

132 317 91 050 71 059

647 582

21 877

17  970 20 494

18  499 16 526 25 815 15 450

136 631 93 268 72 887

660 791

Relativ utveck­ling

1971-1985 1971=100

89 108 106

82

84

77

__ 94

---- 70

91

84

95

 

Källa:    Jordbruksstatistisk årsbok 1) Preliminära uppgifter

Minskningen i  antalet mjölkkor har varit större i  norra Sverige än i riket totalt. Men det finns betydande variationer inom norra Sverige . Kopparbergs- och Värmlands län har sedan 1971 haft en positiv utveckling och tycks ligga på en relativt stabil nivå under 1980-talet.  De fyra nordligaste länen däremot befinner sig i en succesiv minskning av koantalet. Det är även de länen som har den minsta medel areal en.

125

 

Prop. 1985/86:166

Det minskade antalet kor har 1 betydande omfattning kompenserats genom en ökad medelavkastning. Fram till 1985 har mjölkinvägningen i riket ökat under hela 1980-talet. I Norrland ökade invägning fram till och med 1983. Därefter började en invägningsminskning. Den var speciellt kraftig under 1985.

Tabell 2.4

Mjölkproduktlon 1979/80 - 1984/85 i olika prisstödsområden, ton

80/81    81/82    82/83 .  83/84   84/85

Riket,total invägning  3 346 463 3 434 464 3 613 760 3 631 507 3 646 990
Norra Sverige                  709 215  726 952  769 011  764 668  762 230

%  av total invägning      21,2    21,2    21,3    21.1    20,9

Område 1                           59 625   63 110   66 246   66 107   66 323

% av total invägning       1,8     1.8     1,8     1,8     1,8

Område 2                         242 789  244 596  256 650  253 773  251 034

%  av total invägning       7.3     7,1     7.1     7.0     6.9

Område 3                          112 287  118 263  123 883  122 188  123 015

%  av total invägning       3.4     3.4     3,4     3.4     3,4

Område 4)                       100 661  105 072  112 005  111 647  112 570

% av total invägning       3,0     3,1     3,1     3,1     3,1

Område 5)                       193 852  195 912  210 227  210 952  209 288

X av total invägning       5,8     5,7     5,8     5,8     5,7

Källa: Statens jordbruksnämnd

1)  4 %-ig mjölk

2)  Enligt den områdesindelning som gällde för 1 juli 1985

3)  Områden 1, 4, 5 motsvaras efter områdesförändringen 1 juli av 1, 3, 4

126

 

Prop. 1985/86: 166 Tabell 2:5

Mjölkinvagning tom november 1985'' i förhallande till  invägningen närmast
föregående ar_____________________________________________

Mejeriförening

 

Värmlandsmejerier

Dalarnas MF

Gefleortens MF

S:a Hälsinglands MF

Nedre Norrlands MF

Ångermanlands MF

Norrmejerier

Norrbottens läns PF

Riket

 

Jan - nov 1984

Jan - nov 1985

Jan- nov 1985 Jan- nov 1984

107 437

103 452

96

99 525

98 150

99

57 614

55 836

97

46 987

45 365

97

137 983

135 756

98

61 627

58 677

95

120 284

116 602

97

78 182

75 306

96

177 614

3 296 731

98

 

Källa SMR

1) Uppgifterna för november 1985 är preliminära

Det finns flera förklaringar till att mjölkinvägningen minskat under 1985. Ärsmånsförändringar spelar sannolikt en väsentlig roll.

Att minskningen i norra Sverige andelsmässigt är större än i riket totalt är anmärkningsvärt med tanke på att anslutningen till två-prissystemet har varit betydligt lägre i norra Sverige än i riket i övr-gt. I Norrbottens läns producentförening respektive Norrmejerier är andelen till två-prissystemet andelen anslutna leverantörer 26 %  respektive 45 %.  1  riket är 85 %  av leverantörerna anslutna.

Det råder vissa regionala skillnader i norra Sverige vad gäller invägningsminskningen. Störst är minskningen inom Ångermanlands mejeriförenings upptagningsområde.

127

 

Prop. 1985/86: 166

Den försämrade lönsamheten inom mjölkproduktionen och en negativ framtidstro har lett fram till en större minskning än vad tidigare prognoser har visat. Trots en årlig avkastningsökning på 1,3 - 1.5 % beräknas invägningen inom vissa regioner 1 Norrland minska med 8 - 10 % fram t o m 1986 jämfört med motsvarande perlod föregående år.

Norra Sveriges andel av antalet slaktade storboskap 1 riket var under 1970-talet relativt konstant. Av tabell 2:6 framgår att detta gällde även under 1980-talets första år. På samma sätt som mjölkproduktionen i Norrland började minska 1983 har även produktionen av nötkött minskat något de senaste åren.

Tabell 2:6

Produktlon av nötkött 1980/81 - 1984/85 1 olika prisstödsområden, ton

Norra  Riket Sverige

Område

1

Norra Sveriges andel av riket

1980/81 9 738   2 901

1981/82 10 005  3 009

1982/83 10 456  3 228

1933/84 9 774   2 843

1984/85 9 746   2 822

3 035    8 121      23 795   157 871   15.1

3 092    8 139      24 245   159 330   15.2

3 188    8 196      25 068   162 928   15.4

2 760    7 680      23 057   158 005   14.6

2 624    7 480      22 672   151 798   14.9

 

Källa: Statens jordbruksnämnd

1) Enligt den områdesindelning som gällde före 1 juli 1985

Minskningen i mjölk- och nötköttsproduktionen 1 norra Sverige bör observeras. Än så länge tycks det mest vara fråga om säsongmässiga svängningar, men det kan också vara frågan om en anpassning till en lägre produktionsnivå. Andelen slaktade storboskap av den totala nötköttsproduktionen, främst då av hondjur, har ökat. Tendensen tycks vara densamma 1 hela norra Sverige. Detta kan bero på att vad som möjligen håller på att hända inte enbart är något Norrlandsproblem utan ett allmänt lönsamhetsproblem inom jordbruket. En del av de noterade produktionsminskningarna

128

 

Prop. 1985/86: 166

beror på de produktionsbegränsande åtgärder som vidtagits. För norra Sveriges del  torde avvecklingsersättningen till mjölkproducenter haft viss betydelse men betydelsen torde inte vara större i norra Sverige än i riket 1 övrigt.

Antalet svin har 1 norra Sverige ökat från ca 90 000 i början av 1970-talet till  drygt 125 000 under senare delen av deceniet. Ökningstakten under 1980-talet har sedan avtagit.  Inom Värmlands och Västerbottens län finns 50 % av samtliga svin 1 norra Sverige

Svinproduktionens fördelning inom norra Sverige framgår av tabell 2:7

Tabell 2:7

Produktlon av fläsk 1980/81 - 1984/85 i olika prisstödsområden, ton

Område

 

 

1

2

3

Norra Sverige

Riket

Norra

Sverige andel

i riket

 

 

 

 

 

 

 

1980/81

4 983

978

1 238

7 199

317 017

 

2,3

1981/82

5 140

899

1 238

7 277

326 824

 

2,2

1982/83

5 002

962

1 376

7 340

316 990

 

2,3

1983/84

5 070

945

1 396

7 411

321 173

 

2,3

1984/85

5 190

1 021

1 485

7 696

330 625

 

2,3

Källa:  Statens jordbruksnämnd

1) Enligt den områdesindelning som gällde före 1  juli  1985

129

9   Riksdagen I985I86. 1 saml. Nr 166. Bilagedel

■     Prop. 1985/86:166

Norra Sveriges andel av landets totala produktlon av nötkött och fläsk är blygsam. Regionalt är dock produktionen av stor betydelse.

Även produktionen av får- och lamnkött är 1 vissa regioner av stor betydelse. Produktionen har ökat successivt under 1980-talet . Drygt 20 % av allt får- och lammkött som produceras i landet kommer ifrån norra Sverige

Tabell 2:8

Produktion aV får- och lammkött 1980/81 - 1984/85 1 olika prisstödsområden, ton

Område

 

 

1

2

3 .

4

Norra

Riket

Norra

Sverige

 

 

 

 

 

Sverige

 

andel

av

riket

1980/81

380

226

141

363

1 110

5 463

 

 

20.3

1981/82

395

251

142

375

1 163

5 889

 

 

19.8

1982/83

436

268

156

390

1 250

5 861

 

 

21,3

1983/84

406

262

152

385

1 205

5 732

 

 

21,0

1984/85

432 ..

265

144

387

1 228

5 364

 

 

22,9

Källa: Statens jordbruksnämnd

1) Enligt den områdesindelning som gällde före 1 juli 1985

130

 

Prop. 1985/86:166 3       BERÄKNINGSUNDERLAG FÖR PRISSTÖDET

3.1           Inledning

Den beräkningsmodell som utgör basen för att fastställa norrlandsstödets stödnivåer har använts sedan 1972. I samband med att riksdagen skulle besluta om nya stödnivåer fr o m den 1 juli 1985 och att vissa förändringar i stödets områdesgränser skulle genomföras kom beräkningsmodellen i blickpunkten. Modellen kritiserades då på en rad punkter. Kritiken har nu saimanställts och modellen har varit föremål för en översyn.

Under oktober månad arrangerade JN ett seminarium i Östersund där beräkningsmodellen ingående diskuterades. Till seminariet var representanter för jordbruket Inbjudna tillsammans med representanter från samtliga lantbruksnämnder 1 norra Sverige.    / Vid seminariet skedde en genomgång av modellens uppbyggnad och en genomgång av den kritik som riktats mot modellen. Efter seminariet gjordes vissa förändringar av den teoretiska modellen.

I det följande sker en redovisning av kritiken mot modellen och hur model 1 översynen påverkat modellens nuvarande konstruktion. Innan detta behandlas, redovisas 1 ett inledande avsnitt de krav man bör kunna ställa på en teoretisk beräkningsmodell av detta slag.

3.2           Stödnivåer

Avgörande för vilka krav som skall ställas på en teoretisk beräkningsmodell av detta slag är hur modellens resultat skall användas

131

 

Prop. 1985/86: 166

Av mycket stor betydelse för beräkningsresultatet är huruvida företagen producerar egen eller köper in foderspannmålen. I de flesta fall fördyrar egen odling av spannmål animalieproduktionen. Med hänsyn till bl a växtföljden måste dock en viss spannmålsodling 1 norra Sverige upprätthållas.

Modellresultaten Innehåller därför beräkningar utifrån dels ett antagande om att allt foder produceras på den egna gården och dels ett antagande om att allt foder köps in. Detta gör att modellen ger två beräkningsresultat som bör ange inom vilket intervall som merkostnaden för att producera mjölk och kött 1 norra Sverige ligger.

Beräkningsmodellen indikerar sålunda vissa stödnivåer. Andra viktiga faktorer finns dock att ta hänsyn till då stödbeloppen skall sättas. Minskar produktionen inom visst område kan det t ex av beredsskapsskäl finnas anledning till extra stimulans genom ett högre stöd än vad beräkningsmodellen anger. Även regional och sysselsättningspolitiska skäl samt miljö- och naturvårdshänsyn bör beaktas.

3.3     Områdesgränser

Genom att analysera modellresultaten kan flera typområden med likartade merkostnader föras samman. Pa så sätt kan en grov uppdelning av norra Sverige genomföras. Den mer detaljerade gränsdragningen måste sedan ske som ett resultat av ställningstagande grundade på kännedom om lokala förhållanden, och efter överväganden enligt punkt 4.1. Rent administrativa ställningstaganden kan också påverka gränsdragningarna. Under årens lopp har gränsdragningarna anpassats genom att mindre gränsjusteringar genomförts.

132

 

Prop. 1985/86: 166

Norrlandskommitten gjorde en indelning av norra Sverige 1 områden med goda respektive svaga förutsättningar för jordbruksproduktlon.Indelningen gjordes med hjälp av respetive lantbruksnämnd.

Som framgår av fig 4.1 råder en mycket god överensstämmelse mellan de båda kartbilderna som beskriver nämnda Indelning i områden med goda och svaga förutsättningar resp norrlandsstödets områdesindelning.

Fig 4.1 mellan norrlandsstödets gränser med indelning av norra Sverige 1 områden med goda resp svaga förutsättningar för jordbruksproduktlon.

GRÄNSER indelning goda resp svaga förutsättningar för jordbruksproduktion

GRÄNSER norrlandsstöd mjölk

 

□

..-liicto.'

-■

133

 

Prop. 1985/86: 166 4       BESKRIVNING AV BERÄKNINGSMODELLEN

Jordbruksnämnden har i enlighet med regeringens direktiv (1984/85:393) fått 1 uppdrag att företa en översyn av beräkningsunderlaget för prisstödet till jordbruket i norra Sverige.

Vid bedömningen av stödet till mjölk och köttproduktionen består beräkningsunderlaget främst av en beräkningsmodell som beräknar merkostnaderna för produktlon i norra Sverige. Den företagna översynen av beräkningsunderlaget har därför inriktats på en

noggrann genomgång av förevarande modell. Nedan ges en översiktlig beskrivning av modellen. I rapporten "Merkostnader 1985/86 för jordbruket i norra Sverige vid produktlon av mjölk och kött" återfinns en betydligt utförligare beskrivning.

Syftet med det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige är att kompensera för högre produktionskostnader.

Modellen beräknar merkostnaden för 22 typområden i norra Sverige 1 förhållande till två referensområden 1 mellersta Sverige. Produktionen i typföretagen är inriktat på mjölk och kött med en besättningsstorlek på 15 mjölkkor, dvs företag med en i norra Sverige ungefärlig genomsnittlig besättningsstorlek. Varje län i norra Sverige är reprensenterat av 2 - 4 typföretag/typområden, där varje typområde består av ett eller flera skördeområden. Typområdena kan alltså vara relativt stora.

134

 

Prop. 1985/86: 166

Typomrädena, som valts ut 1 samrad med resp lantbruksnämnd, skall avspegla hur de olika länens naturliga produktionsförutsättningar varierar. Referensområdena finns 1 Örebro- och Skaraborgs län

Den beräkningsmetodik som används vid den nu genomförda översynen överensstämmer 1 stort med den som tillämpades av kommittén för översyn av stödet till norra Sverige och som sedemera tillstyrktes av 1 Ivsmedelskotimitten. Vissa förändringar och kompletteringar har dock genomförts 1 samband med föreliggande översyn. Detta kommenteras 1 kap 5.

I beräkningsmodellen beräknas och jämförs typföretagets överskott till byggnader och arbete 1 referensområdena med kalkylmässiga kostnader för arbete och byggnader.När den kalkylmässiga kostnaden beräknas ersätts arbetskraften med avtalsenlig lön jämte sociala avgifter.

Förhållandet mellan typföretagets överskott till arbete och byggnader och den kalkylmässigt beräknade kostnaden för dessa poster 1 referensområdena utgör kostnadstäckningsgraden. För övriga typföretag beräknas det mjölkpris som är nödvändigt för att kunna uppnå samma kostnadstäckningsgrad. Skillnaden mellan det beräknade priset och det faktiska mjölkpriset i referensområdet har här definierats som typområdets merkostnad per kg mjölk.

Alternativt har även beräkningar utförts där täckningsgraden Istället beräknats för arbets och kapitalkostnader

Typföretaget baserar sin mjölk och köttproduktion på en besättning med 15 kor. Det förutsätts egen rekrytering samt uppfödning av 5 tjurar årligen.

Avkastningen per kg i företaget är 6 000 kg mjölk per år.

135

 

Prop. 1985/86: 166

Avkastningsnivån 1 växtodlingen baseras på områdets normskörd jämte tillägg på 15 %.

Erfoderlig mängd grovfoder och spannmål produceras på företaget. Slåttervallen skördas som hö och skulltorkas. Behovet av bete tillgodoses genom bete av återväxten och betesvall. En parallell beräkning har utförts där det förutsatts att all erfoderlig fodersäd köpts in.

För att erhålla jämförbarhet mellan de olika typområdena har ett exakt areal behov för produktion av erfoderlig mängd grovfoder och spannmål beräknats för varje företag.

Beräkningsmodellen innehåller en rad uppgifter som är av betydelse för beräkning av skillnaden i produktionskostnad mellan norra och mellersta Sverige.

Beräkningsmodellen kan beskrivas schematiskt såsom i fig 4:1

Fig 4:1

FlG. 1   NUVAW.ANOE   &KRÄKW>NGSHOOEU. (kOPEUL   A)

FtG 1.   ALTLflNATIV    SEgAKMiNGSKQBELU (»lO&CU.   &)

 

RcrcMeN&oMt.XD«.r

 

 

 

B.CK-   KViG

GRovFoPCftTjua.

VAU. o.  btTC

gPOEftÄQ

fÖBCTAGETS INTAKTCI<    

FÖftETAGtTS   , INTAKT Eft.

 

nAwrMLq.

KAL

RAoe

ovLK«irorr tr\ «

OvCKKOIT  *)U. ABeUl.

 

L   ICO%lNADTAC«(iKA,

jALKtLCRADC

KOMNAOB.R

OvfttCOTr    Ti>    ARfcl-TE     OCH     axaCWAOf.              ,    K«TH*D»rÄCKNiNG»ft»AO

OtM       ti   Cfi»AtTA   ■OVTNAOll  '///'

lliZ:

KAP)

t AU

tCO*T-

NADtft.

roii u*.»iiAi

Il    ■■SA1T«k    KOClHAOtl FOA    AAbCTC

tCAVtfYUERAOt KOSTNAD Eft * VO** t5 TÄcJCt AV FÖRtTACCTS INTÄ.KTKR.

6vtft

KALKyLKOSTNAelt    AKftflt OCM MAPiIAV.

136

 

Prop. 1985/86: 166 5       ANALYS AV BERÄKNINGSMODELLEN

5.1     Översyn av beräkningsmodellen för norrlandsstödet.

I jordbruksutskottets betänkande 1984/85:33 anförs att beräkningsunderlaget för prisstödet till jordbruket i norra Sverige bör ses över mot bakgrund av den kritik som framförts.

Synpunkter på den hittills använda beräkningsmodellens konstruktion som redovisas i detta avsnitt har kommit fram dels via kontakter med LRF och olika länsmyndigheter och dels under det seminarium som JN arrangerade 1 Östersund under två dagar i oktober. Till seminariet var representanter för samtliga lantbruksnämnder och LRFs länsförbund 1 norra Sverige inbjudna.

5.1.1       Kapitalkostnadernas inverkan på kostnadsskillnaderna

Det har framförts önskemål om en särskild analys över hur

skillnader i kapitalbehovet påverkar utfallet i

beräk ni ngsmodel 1 en.

Kalkylen är emellertid inte en likviditetsberäkning utan bygger

på realränteberäkningar eftersom syftet med beräkningarna är att

belysa skillnader 1 produktionskostnader mellan norra och

mellersta Sverige.

Att göra jämförande analyser över kapitalbehovet 1 jordbruket

Innebär också betydande avvägningsproblem. Som ett exempel kan

nämnas att byggnadsinvesteringar i norra Sverige oftast.

genomförs med statsbidrag .

5.1.2       Översyn av skillnader i byggnadskostnader

Skillnaderna 1 lagringsutrymmena för gödsel beaktas i modellen genom det "utrymmesindex" för foder och gödsel utrymmen som beräknats med utgångspunkt från antalet stall dagar för respektive typområde.

137

 

Kostnadsslaget 1 de olika typomrädena beaktas genom ett byggnadskostnadsindex, som har framtagits av lantbruksstyrelsen. Uppräkningen av kostnaderna sker för hela byggnaden, dvs sedan eventuell uppräkning av kostnaderna för foderutrymmen och gödsel anläggning skett.

För att erhålla ytterligare precision krävs insamling och analys av faktiska byggnadskostnader. En sådan insamling kräver ett betydande merarbete som vid denna översyn av beräkningsunderlaget inte varit möjligt av tidsskäl

5.1.3   Maskinkostnader

Vad avser maskinuppsättningar har en översyn skett.

Frågan om ökad maskinkostnad till följd av kort odlingstid, svårigheter till maskinsamverkan m m beaktas i modellen på så sätt att maskinkostnaderna per kilo producerad mjölk stiger ju större areal som åtgår.

Kostnader för lejd tröska ingår bland de prisuppgifter på produktionsmedel som samlats in från lantbruksnämnderna. Maskinkostnadsposten är komplicerad och fordrar kontinuerlig översyn. Vid seminariet diskuterades en rad aspekter som kan påverka maskinkostnaderna, t ex stenförekomst, dragkraftsbehov och kapacitetsbehov.

Vid lantbruksuniversitetet finns ett optimeringsprogram för masjninvesteringar som bl a är baserat på väderleksdata. Databasen är för närvarande inte så komplett att en bearbetning är möjlig för norra Sverige. Vid kommande översyn bör möjligheterna att komplettera modellen med detta optimeringsprogram undersökas.

Prop. 1985/86: 166

138

 

Prop, 1985/86:166

5.1.4  Merkostnader för markanläggningar

Investeringskostnaden för markanläggningar har vägts in i markvärdet som ligger till grund för beräkning av markräntan.Investeringar 1 markanläggningar i norra Sverige sker 1 stor utsträckning med statligt stöd. Skall de högre Investeringskostnaderna beaktas måste även hänsyn tas till detta förhållande. Underhållet för markanläggningar beräknas som ett fast belopp per hektar och utslaget per kg mjölk blir därigenom underhållskostnaden högre i norra Sverige och beaktas alltså 1 beräkningsmodellen.

5.1.5    Ökade kostnader för byggnadsunderhåll till följd av
behov av lejd arbetskraft i norra Sverige.

I beräkningsmodellen tas redan hänsyn till de dyrare, byggnadsunderhållskostnaderna i norra Sverige genom att byggnadsunderhållet beräknas på anläggningskostnaden i respektive typområde.

5.1.6 Skördenivå

Skördenivåerna har uppräknats med hänsyn till normskördarna 1985. Dessutom har hänsyn tagits till att vissa områden har utvidgats eller ändrats.

Beräkningen av skördenivån för fodersäd har anpassats genom att ta hänsyn till fördelningen av arealen korn och havre i länen i stället för att som tidigare beräknas som enkla medeltal.

139

 

Prop. 1985/86: 166 Påslaget på normskörden för fodersäd har reducerats till 15 %.

5.1.7  Gödselgivornas storlek

Gödselgivornas storlek har tidigare beräknats med utgångspunkt från rekommenderade givor. Genom en smärre justering i modellen sker nu beräkninen med utgångspunkt från ersättningsprincipen, dvs behovet av växtnäringsämnen antas stå i direkt proportion till avkastningen.

5.1.8   Kostnader för variationer i skördens storlek och
kvalitet.

Höet 1 mellersta Sverige har högre proteinhalt än i norra Sverige. Några andra kvalitetsskillnader har dock inte kunnat påvisats. Den högre proteinhalten beaktas numera 1 modellen.

Regionala variationer 1 avkastningsnivåer har inte undersökts närmare med hänsyn till den begränsade tid som stått till förfogande. Vid en kommande översyn kan det finnas anledning att närmare undersöka de ekonomiska konsekvenserna av årsmånsvariationen för olika typområden.

5.1.9  Torkningskostnader

De rörliga torkningskostnaderna ingår nu som en särskild post 1 modellen.

5.1.10 Aktualisering av foderstater

Foderstaterna har stämts av mot den ökade avkastningsnivån och med hänsyn till att beräkningarna numera utförs för mjölk med 4,1 %  fett och 3.3 % protein.

140

 

5.1.11                                                                                          Typgårdarnas representativitet          Prop. 1985/86:166

Lantbruksnämnderna svarar för att ett lämpligt antal typområden tas ut. Samtliga lantbruksnämnder i norra Sverige har fått ökad information om vikten av att välja ut representativa typområden. Vidare har vissa nämnder fått ta ställning till föreslagen utvidgning av typområdena för att därigenom förbättra typområdenas representativitet. Beräkningsmodellen har också kompletterats med en alternativ variant där avkastningen för alla typområdena inom sanrna stödområde motsvarar stödområdets genomsnittliga avkastning. För alla typområden inom samma stödområde används då stödområdets genomsnittliga avkastning.

5.1.12 Kostnader för skillnader i arrondering.
transportavstånd m m.

Typområdena har sedan tidigare varit Indelade 1 tre arronderingsklasser. Klasstillhörigheten påverkar behovet av arbets- och maskintid. För att ytterligare fånga effekten av att skillnader i fältstorlek, fältform. avstånd im påverkar kostnaderna har posten diverse kostnader räknats upp med 5 % 1 arronderingsklass II och 10 % 1 arronderingsklass III.

5.1.13 Beräkning av produktekvivalenter

En analys av avräkningspriserna för mjölk och kött visar en förändring från förhållandet 1:11 under 60-ta1et till 1:10 under.1970-talet. För närvarande är förhållandet 1:8, men påverkas av slaktdjursavgiften på kött. En långsiktig trendberäkning tyder på att förhållandet 1:9 skulle ha rått under normala marknadsförhållanden och har därför använts i de nu aktuella beräkningarna.

5.1.14 Redovisning av diverse kostnader

I bil ägda rapport "Merkostnader 1985/86 för jordbruket i norra Sverige vid produktion av mjölk och kött har posten

diverse kostnader specificerats på ett utförligare sätt än

141 tidigare.

 

Prop. 1985/86: 166 5.1.15 Realräntenivå

Nivå på kalkylräntan har diskuterats. I beräkningsmodellen används 5 %  genomgående för alla investeringar 1 fasta anläggningar. För maskin-, djur-, och rörelsekapital används 7 %.  Dessa procentnivåer ansluter sig till de som rekomenderas i lantbruksstyrelsens kal kyl anvisningar.

5.1.16 Ökad användning av ensilage vid företag med mindre
besättningar

Beräkningsmodellen räknar inte med ensilage eftersom det inte tidigare varit lönsamt med två parallella maskinlinjer vid vall skörd. Tekniken förändras emellertid. Under senare tid har det blivit allt vanligare med konservering av rullbalat ensilage 1 plastsäckar. Denna teknik gör att det även för mindre enheter kan bli ekonomiskt försvarbart med ensilagehantering.

En omprövning av grovfoderstaten kan således bli aktuell vid en kommande översyn av modellen.

5.1.17 Diverse samkostnader

Alla diverse samkostnader är proportionella till arealen och inte till produktionen, vilket Innebär att större areal underlag medför högre diverse samkostnader per producerad kg/mjölk.

I rapporten specificeras posten diverse samkostnader utförligt.

142

 

Prop. 1985/86:166

5.1.18            Arbetsåtgång i norra Sverige

Beräkningsmodellen tar hänsyn till att arbetsbehovet för att producera typföretagets produktlon är högre i norra Sverige än i övriga landet dels genom att antalet arbetstimmar för djurskötslen står 1 relation till antalet stalldagar och dels genom att det större areal underlaget i norra Sverige innebär en ökning av arbetskraftsbehovet för växtodlingen.

5.1.19            Alternativ beräkningsmodell

Den beräkningsmodell som används vid fördelningen av prisstödet för mjölk och kött till jordbruket 1 norra Sverige Innehåller i princip 3 kostnadsslag.

-   särkostnader

-   samkostnader exkl byggnader

-   arbets- och byggnadskostnader

Merkostnaden för jordbruket 1 norra Sverige beräknas som summan av de 1 beräkningsmodellen ingående kostnaderna, där sär- och samkostnader täckts fullt ut medan merkostnaderna för arbete och byggnader endast täcks i den utsträckning som den allmänna lönsamhetsnivån 1 jordbruket tillåter. Denna nivå beräknas i modellen så att överskottet 1 referensområdet till arbete och byggnader sätts i relation till de kalkylerade kostnaderna för dessa poster i samma område. Förhållandet kallas kostnadstäckningsgrad. Vid beräkning av merkostnaderna för jordbruket 1 norra  Sverige reduceras alltså de kalkylerade merkostanderna för arbete och byggnader med kostnadstäckningsgraden i referensområdet.

Som ett alternativ till denna modell har beräkningar utförts där kostnadsposterna delats upp så att den del av merkostnaderna som blir reducerade endast omfattar kostnader för arbete och kapital.

143

 

Prop. 1985/86: 166

Nedanstående skiss redovisar den alternativa beräkningsmodel 1 en

Nuvarande modell   Alternativ modell

Merkostnader

 

 

med full

 

 

täckning

Särkostnader

Särkostnader

 

Markränta

Avskrivn och underhåll

 

Rta, rörelsekap

- ekonomibyggnader

 

Kostn rör övr

- maskiner

 

ekbyggn

- övriga byggnader

 

Underhåll, markanl

markanläggningar

 

Maskinkostnader

 

 

Övr samkostnader

Övriga samkostnader

Merkostnader

Arbetskostnader

Arbetskostnader

med

Byggnadskostnader

Kapitalkostnader

reducerad

 

- mark

täckning

 

-   ek byggnad

-   maskiner

-   rörelsekapital

144

 

Prop. 1985/86: 166 5.1.20   M-30 alternativet

Norrlandskommitten lät utföra parallella beräkningar för ett alternativ som avsåg ett företag med 30 mjölkkor (M 30 alternativet). Detta företag var mer rationellt än företaget med 15 mjölkkor. Bakgrunden var att man ville ha en metod att trappa av pristilläggen för mjölk och kött i de sydligaste prisstödsområdena. Man fann det därvid lämpligt att låta stödnivån 1 dessa områden ansluta till de lägre merkostnaderna 1 M-30 alternativet.

Lokalt har man inom prisstödsområdena 3 och 4 kritiserat metoden eftersom M-30 alternativet representerar en företagsstorlek som förekommer 1 niycket ringa omfattning inom dessa områden. Man anser att avtrappningen bör kunna ske med utgångspunkt från alternativet baserat på 15 kor (M-15 alternativet).

Beräkningar avseende M-30 alternativet har inte utförts vid den nu aktuella översynen.

145 10   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166. Bilagedel

Prop. 1985/86:166

ANALYS AV BERÄKNINGSRESULTATEN

6.1

Utgångspunkt för analysen

Beräkningar har utförts för 1984/85 och för 1985/86. Alla beräkningar har skett parallellt för företag med egen fodersädsproduktion och för företag där all fodersäd köps in.

Som ovan redovisats, har beräkningar utförts dels med den ursprungliga modellen (Modell A) och dels en alternativ modell (Modell B).

I beräkningarna har dessutom två olika databaser använts. Databas A innebär att typområdets avkastningsnivåer satts in medan Databas B Innebär att resp typområde antagits ha stödområdets genomsnittliga medelavkastning..

6.2

Med och utan egen fodersäd

 

Beräkningsmodellen innehåller alternativ både med egen fodersäd och då all fodersäd köps in till företaget.

Huvudalternativets (Modell A, Databas A) resultat redovisas 1 tabellen nedan.

 

 

Model 1

A

Model 1

A

Merkostnaden

Prisstöds-

Databas

; A

Databas

; A

vid egen

område

Egen Fodersäd

Inköpt Fodersäd

fodersäd

 

1984/85

1985/86

1984/85

1985/86

1984/85  1985,

4

19

20

16

14

3      6

3

45

47

35

34

10      13

2b

49

52

41

40

8      12

2a

64

67

52

51

12      16

1

85

88

66

65

19      23

146

 

Prop. 1985/86: 166

Av resultaten framgår att odling av fodersäd är olönsamt i norra Sverige vid antagna skördenivåer och vid antagna priser på Inköpt fodersäd.

Vidare framgår att kostnaderna för produktlon av egen fodersäd ökat mellan de två undersökta, åren. Eftersom det 1 beräkningarna antagits ett oförändrat pris på Inköpt spannmål sjunker merkostnaden 1985/86 för alternativet inköpt spannmål.

Körningar med den alternativa beräkningsmodellen (Modell A) med den alternativa databasen (Databas B), ger likartade resultat:

 

 

Model 1

A

Model 1

A

Merkostnaden

 

Databas

A

Databa

s B

vid egen

 

Prisstöds-

Egen Fodersäd

Inköpt

Fodersäd

Fodersäd

 

område

1984/85

1985/86

1984/85

1985/86

1984/85

1985/86

4

25

27

20

19

5

8

3

43

45

34

33

9

12

2b

51

54

42

41

9

13

2a

66

69

54

53

12

16

1

80

83

64

64

16

19

Eftersom skillnaderna mellan 1984/85 och 1985/86 är små har i det följande endast resultaten från 1985/86 analyserats.

6.3

Alternativ beräkningsmodell

En övergång från Modell A till den alternativa beräkningsmodellen. Modell B ger ökade merkostnader i norra Sverige som framgår av sammanställningen nedan (1985/86, öre/kg mjölk):

 

Modell A

 

Modell B

 

 

 

Databas

A

Databas

A

Merkostnad

Prisstöds-

Fodersäd

 

Fodersäd

 

vid Modell B

område

med

utan

med

utan

med    utan

4

20

14

24

19

4      5

3

47

34

52

39

5      5

2b

52

40

58

47

6      7

2a

67

51

73

58

6      7

1

88

65

95

73

7      8

147

 

Prop. 1985/86: 166 Merkostnaderna ökar med 4-8 öre genom bytet av beräkningsmodell.

Delvis förklaras skillnaderna av att avskrivnings- och underhållskostnader för byggnader ersätts fullt ut i Modell B. I Modell A slår merkostnader till följd av högre återanskaffningsvärde endast igenom till ungefär hälften.

6.4

Alternativ databas

 

Om resultaten frän beräkningarna med Databas A jämförs med beräkningar, där skördenivåerna för de olika typområdena motsvarar den genomsnittliga i respektive prisstödsområde (Databas B), framgår hur representativa typområdena är. Om enkla medeltal av beräkningar med Databas A inte väsentligt skulle avvika från beräkningar med Databas B skulle typområdena kunna sägas vara representativa.

Resultaten av en sådan jämförelse framgår av nedanstående sammanställning (1985/86, öre/kg mjölk):

 

 

Modell

A

Modell A

 

 

 

Databas A

Databas

B

Differenser

Prisstöds-

Fodersäd

Fodersäd

 

Fodersäd

område

med

utan

med

utan

med    utan

4

20

14

27

19

+7      +5

3

47

34

45

33

-2      -1

2b

52

40

53

41

+1      +1

2a

67

51

69

53

+2      +2

1

88

65

83

64

-5      -1

Jämförelsen visar att 1 områdena 1, 2a, 2b och 3 är skillnaderna små. Typområdena representerar med andra ord väl respektive prisstödsområde.

148

 

Prop. 1985/86: 166

Däremot blir skillnaden relativt stor i stödområde 4. Detta måste tolkas så att de utvalda typområdena har något bättre förutsättningar än stödsområdet som helhet.

6.5     Kombination av alternativ beräkningsmodell och alternativ databas

En särskild beräkning har uförts för att bedöma den totala förändringen då både den alternativa beräkningsmodellen och den alternativa databasen har använts. Nedanstående sammanställning redovisar resultatet från denna körning (1985/86, öre/kg mjölk):

 

 

Modell A

 

Modell B

 

 

1985/86

Databas

A

Databas

B

Differenser

Prisstöds-

Fodersäd

 

Fodersäd

 

Fodersäd

område

med

utan

med

utan

med    utan

4

20

14

30

24

10      10

3

47

34

49

38

2      4

2b

52

40

59

48

7      8

2a

67

51

75

60

8      9

1

88

65

90

72

2      7

Vid analys av merkostnaderna för produktlon 1 norra Sverige är det lämpligt att låta detta senare alternativ (Modell B. Databas B) utgöra utgångspunkt eftersom

-   den ansluter till en traditionell kal kyl metodik, genom att arbets- och kapitalkostnaden är de poster som speglar lönsamheten.

-   lönsamhetsnivån påverkar därigenom enbart de poster

som normalt brukar bära företagarrisken.

-  de högre kostnader för avskrivning och underhåll som
uppstår till följd av de högre investeringskost­
naderna för byggnader i norra Sverige reduceras inte.

149

 

Prop. 1985/86: 166

Då det gäller övergången till att använda den alternativa databasen bör denna ses som ett komplement för bedömning av merkostnaderna för respektive stödområden. Det kan finnas intresse att känna spridningen mellan typområdena inom respektive prisstödsområde och därför bör beräkningar med Databas A kunna ske parallellt.

6.6     Jämförelse mellan beräkningsresultat och aktuell stödnivå

Resultaten från 1985/86 för Modell B då beräkningarna baserats på Databas B presenteras nedan och jämförs med det aktuella prisstödet (1985/86, öre/kg mjölk):.

 

 

 

Model 1

B

Pristillägg 1 procent

 

 

Databas B

av

beräknat resultat

Prisstöds-

Prisstöd

Fodersäd

 

Fodersäd

område

1985/86

med

utan

med

1   utan

4

12.2

30

24

41

51

3

32.1

49

38

66

84

2b

48.8

59

48

83

102

2a

51.9

75

60

69

86

1

70.2

90

72

78

98

För en utförligare redovisning av beräkningsresultaten för mjölk och för en redovisning av beräkningsresultaten för kött hänvisas till rapporten "Merkostnader 1985/86 för jordbruket 1 norra Sverige vid produktlon av mjölk och kött".

150

 

Prop. 1985/86: 166

7                               UTVÄRDERING AV NUVARANDE INDELNING AV

STÖDOMRÅDEN

Fr o m 1 juli 1985 skedde en förändring 1 norrlandsstödets områdesindelning. Förändringen gällde såväl områdena för mjölk såsom områdena för kött, fläsk samt får och lamm. Förändringarna framgår av fig 1:1 och 1:2 1 kap 1

Mjölkområdena förändrades genom att område 2 och 3 blev 2 A och 2 B. Områdena 4 och 3, blev område 5 och 4. Förändringen kom att Innebära att områden runt Storsjön 1 Jämtland kom att ligga 1 det "tredje bästa området" i stället för som tidigare i det näst bästa området. Detsamma gäller de inre delarna av Västernorrlands län.

Vad gäller övriga produktslag innebar förändringen att en anpassning till mjölkområdena genomfördes, dock med den skillnaden att ingen uppdelning 1 område 2 A och 2 B genomfördes.

I regeringens direktiv till föreliggande utredning står bl a följande:

"Översynen bör bl a gälla förhål länderna i noiTlands Inland, framför allt inom Storsjöområdet"

I den nu aktuella översynen av beräkningsunderlaget är det därför naturligt att också göra en prövning av den genomförda områdesindelningen. Det har tidigare i denna utredning betonats att det resultat som beräkningsmodellen ger är av indikativ natur.

Modellen kan således inte "mejsla" ut några färdiga områden. Däremot kan modellen ge en god indikation på var gränserna bör gå. I fig 7:1 framgår merkostnaderna 1985/86 vid de olika typområdena.

151

 

DATABAS: Huvudalternativet

Områdesindelning för prisstöd till mjölk

Prop. 1985/86: 166

39

5.6

 

<. v;

ri-lnriTi.icimrJldt

3.32

3.35

5.51

referensområde

152

 

Prop. 1985/86: 166

Vad avser områdena 1.3 och 4 anser utredningsgruppen av modellresultaten indikerar att den nuvarande områdesindelningen är väl anpassad. När det gäller områdena 2 A och 2 B är det svårare. I område 2 B råder en förhållandevis stor spridning i resultaten mellan de olika typgårdarna. Typgård nr 9, 18 och 14 har en merkostnad på 3,27 kr/kg respektive 3.36 kr/kg och 3,29, vilket kan jämföras med typgård nr 12 som har 3,13 kr/kg.

Det finns en skillnad i resultaten mellan typgårdarna i område 2 A och typgårdarna i område 2 B. Men det finns samtidigt typgårdar som 18, 14 och 9 som niycket väl skulle kunna ligga 1 område 2 A.

Typgård 18 ligger i Bräcke kommun 1 Jämtlands län. Typgård 9 ligger 1 norra Dalarna. Båda är representativa för ett relativt stort område. (Det streckade området på kartan).

Med utgångspunkt från tidigare nämnda regeringsdirektiv och de resultat som beräkningsmodellen indikerar kan det finnas anledning att genomföra en mindre förändring av områdesgränserna. I det följande presenteras fyra alternativa förändringar.

153

 

Prop. 1985/86: 166 Alternativa lösningar

1. Återgång till tidigare områdesindelning

Fördelar    Området kring Storsjön kommer 1 bättre läge, samma som

Västerbottens kustland vilka man vill jämföra sig med. Man blir av med uppdelningen i 2A och 2B. Ganska billig förändring

Nackdelar   Värmland, Kopparbergs län missgynnat

Storsjöområdet överkompenserade.

Kostnad

2 milj kr

 

Al':)MATIV 1

C.-lRiDESir:DELNIi:G   FOR PRISSTÖD   TILL   ■■'-OLK

154

 

Prop. 1985/86:166

2. 2A och 2B ersätts med 2

Fördelar    Ligger 1 verkligheten nära. Administativt stora fördelar.

Likställdhet med områdesindelningen för kött. Situationen för Jämtland förbättras. Logiskt med 2 huvudområden och två avtrappningszoner. Huvudområdena består av kustområde och inlandsområde.

Nackdelar   Norrbottens- och Västerbottens kustland koraner att känna sig missgynnade. Område 2 kommer att bli det minst homogena. Delar av Gävleborg och Västernorrland överkompenseras. Relativt dyr lösning.

Kostnad

6,5 milj kr.

 

Alternativ 2

OilRiDESitlDEL,'iltlG  FOR PPISSTOD   TILL   .'•IJilLK

155

 

Prop, 1985/86: 166

3. Som alternativ 1 men norra Värmland och Dalarna kommer i område 2.

Fördelar    Situationen för Värmland och Dalarna förbättras. Spridningen 1 område 2B (3) kommer att minskas. Rättvisare Indelning än alternativ 1.

Nackdelar   Kritik kan komma Ifrån Norrbotten och Västerbotten som torde

hävda att delar av Norrbotten och Västerbotten ej skall jämföras med delar av Värmland och Dalarna.

Kostnad

3,0 milj kr.

 

Alternativ ;

O.mrAdesindel ppisstod til

156

 

Prop. 1985/86: 166 4. 2A förlängs söderut och in mot Storsjöområdet

Fördelar    De delar av Västernorrlands och Jämtlands län som bör flyttas kommer att flyttas. Inte några andra delar. Detsamma gäller Kopparbergs och Värmlands län. En rättvis lösning.

Nackdelar   Avstånden mellan område 1, 2A och 2B kommer att bli små vilket leder till att en viss "plåttrighet" uppstår.

Kostnad

1,5 milj kr.

 

Al TFRNATIV   U

OHRiDESl'IDEL;il.NG FOR PRISSTÖD TILL MJCLK

157

 

Bilaga 5   Prop. 1985/86: 166

Sammanställning av remissyttranden över skrivelse från statens jordbruksnämnd om prisstödet till jordbruket i norra Sverige

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden avgetts av lantbruksstyrelsen, statens industri­verk, glesbygdsdelegationen, länsstyrelserna i Uppsala, Värmlands, Gäv­leborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Lantbrukarnas riksförbund.

Stödområdesindelning

Lantbruksstyrelsen- anser att de förändringar som föresläs leder till

en bättre överensstämmelse mellan stödnivå och produktionsförhållanden. Styrelsen ansluter sig därför till de föreslagna ändringarna i enlighet med alternativ 4, Styrelsen har heller inget att erinra mot de ändringar som föreslås med anledning av tidigare gjorda framställningar. Efter kontakt med lantbruksnämnderna i Västernorrlands och Västerbottens län har framkommit förslag om vissa kompletteringar, vilka utvecklas närmare i resp. länsstyrelses yttrande.

Förändringar i områdesindelningen innebär ändrade planeringsförutsätt­ningar för jordbrukarna. Mot denna bakgrund vill styrelsen framhålla vikten av en stabilitet i stödsystemet, dvs. att ändringar inte sker för ofta och endast när skevheten bedöms vara uppenbar.

Statens industriverk: Prisstödet till jordbruket i norra Sverige med­
för dels att enheter kvarstår i drift, dels att nedläggning och sammanlägg­
ning av enheter sker i långsammare takt än vad som eljest skulle bli fallet.
Det har positiv effekt på befolkning och sysselsättning. En snabbare sys­
selsättningsminskning inom jordbruket skulle sannolikt inte kompenseras
av en positiv utveckling inom andra näringsgrenar såsom industri, turism
och tjänster.

Det regionalpolitiska stödet till näringslivet omfattar i huvudsak samma region som får prisstöd till jordbruket i norra Sverige, dvs. samtliga kom­muner i skogslänen samt vissa kommundelar i Älvsborgs och Örebro län. Från det regionalpolitiska stödområdet undantas ett antal kommuner i främst Kopparbergs och Gävleborgs län. I stödområdet inräknas emeller­tid ett antal kommuner i främst Uppsala och Västmanlands län. Vissa av dessa kommuner har föreslagits ingå i ett utvidgat prisstödsområde. Jord­bruksnämnden avstyrker i sitt förslag utvidgningar av nuvarande pris­stödsområde. Nämnden tillstyrker dock viss omgruppering inom nuvaran­de stödområde.

Av utredningsunderlaget framgåratt åkerarealen i norra Sverige minska­de mer än i riket totalt under 1970-talet. Under 1980-talet har minskningen avstannat i norra Sverige men med fortsatt minskning i riket totalt. Med minskad total åkerareal har medelarealen per brukningsenhet ökat snab-

158

 

bare i norra Sverige än i riket. Jordbruket i norra Sverige är mycket    Prop. 1985/86: 166 känsligt för allmänna förändringar i samhällsekonomin och särskilt känsligt för ändringar i animalieproduktionens lönsamhet.

Förädlingsindustrin, främst mejerier och slakterier, är starkt beroende av råvaruproduktionen inom området. En minskning av råvaruproduk­tionen medför risk för nedläggning av industri, som har relativt stor bety­delse regionalt.

I utredningsunderlaget redovisas områden i norra Sverige som har goda resp. svaga förutsättningar för jordbruk. SIND kan konstatera att i samma områden är också förutsättningarna för näringslivet i övrigt goda resp. svaga (med undantag av fjällturism).

SIND har i yttrande 1985-08-22 till jordbruksdepartementet över Sveri­ges Getavelsförbunds hemställan att getstödet skall gälla lika inom hela landet framhållit "att gethållningen och exploateringen av produkter från näringen lämpligen sker inom marknadsekonomins ram. Den särskilda insats i form av getstödet som sker i skogslänen finner emellertid verket regionalpolitiskt väl motiverad. Syftet med det särskilda stödet måste vara att gynna de sysselsättningssvaga områdena i skogslänen." Industriverket avstyrkte hemställan om utvidgning av området. Mot denna bakgrund tillstyrker SIND det förslag som jordbruksnämnden framlagt i fråga om stödområdestillhörighet vilket innebär att prisstödet i huvudsak förbehålls skogslänen och att viss omgruppering, som innebär ökat stöd, sker inom nuvarande stödområde.

Glesbygdsdelegationen tillstyrker jordbruksnämndens förslag till

ändringar av områdesindelningen.

Härutöver vill delegationen framföra att områdesindelningen för prisstö­det till potatis ändras. I dag utgår stöd med 2080 kr. per ha i Norrbottens län och 1190 kr. per ha i Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. Delegationen anser att stöd bör utgå även i de norra delarna av Kopparbergs och Värmlands län. Delegationen anser vidare att även i fråga om potatisen bör inlandet som har de svåraste produktionsför­hållandena ges det största stödet. Delegationen föreslår därför att det högre arealbidraget utgår i, utöver Norrbotten, hela prisstödområde 1,

Även prisstödet till getskötseln bör differentieras så att Norrlands inland ges större stöd än övriga delar av norra Sverige.

Länsstyrelsen i Uppsala län: I Uppsala län har de olika kommunerna och delar av kommunerna mycket varierande förutsättningar att bereda befolk­ningen sysselsättning. Uppsala kommun utmärks av stor befolkningstill­växt och god tillgång till arbetstillfällen. Kommunerna i Norduppland däremot - speciellt i kustområdet - har problem av glesbygdskaraktär; befolkningen minskar, åldersfördelningen har blivit allt skevare och det råder brist på arbetstillfällen. De areella näringarna svarar för en stor del av den sysselsättning som erbjuds.

Lantbruksnämnden har i skrivelse till jordbruksnämnden (1985-10-31)
---- angående förändrad områdesindelning för prisstödet bl, a. framhål­
lit att produktionsförutsättningarna för jordbruket i norra Uppland är säm- 159

 

re än i länet för övrigt. Produktionskostnaderna för mjölk är också betyd- Prop. 1985/86: 166 ligt högre i de nordligaste delarna av länet. Produktionsförutsättningarna i Norduppland överensstämmer väl med de i Gävleborgs läns södra delar, där prisstödet föreslås utgå. Länsstyrelsen anser att områden med likarta­de betingelser för animalieproduktion bör behandlas enhetligt vid bedöm­ning av behovet av prisstöd av typ norrlandsstödet.

Länsstyrelsen har sedan 1979/80 möjlighet att lämna glesbygdsstöd till företag. Ett område i Norduppland har avgränsats där stöd kan utgå. Området omfattar församlingarna Västland, Österlövsta, Hållnäs, Fors­mark, Gräsö samt delar av Börstils och Älvkarleby församlingar. Länssty­relsen anser att det finns starka skäl för att jordbruket i Norduppland skall omfattas av det statliga prisstödet. Det område som avses omfattar Älvkar­leby kommun, i Tierps kommun församlingarna Hållnäs, Tegelsmora, Tierps östra del, Tensta norra del. Västland, Österlövsta, Vendels norra del och Tolfta samt i Östhammars kommun församlingarna Gräsö, Danne­mora. Film, Börstil, Forsmark" Harg, Hökhuvud, Valö, Öregrund, Öst­hammar och Morkarla.

Länsstyrelsen i Värmlands län: Länsstyrelsen anser att viss osäker­
het råder om områdesgränserna i statens jordbruksnämnds skrivning. Om­
rådesbeteckningen 2 A respektive 2 B har använts för samma områden.
Länsstyrelsen utgår från att indelningen på sidan 3, som betecknats 2 A, är
den riktiga. Detta har också bekräftats vid kontakt med jordbruksnämn­
dens föredragande.

Torsby kommun och Bogens församling

Skördeuppskattningsområdena 852 och 774 som tillsammans omfattar Torsby kommun har länets lägsta normskördar. Nivån är jämförbar med övre Norrlands, I kommunen har gjorts lyckade investeringar som stötts med statligt stöd. Effekten av dessa satsningar kan avläsas i statistiken. Koantalet höll sig väl uppe till början av 1980-talet men har sedan 1982 minskat från 1 082 till 934 år 1985 eller med 14 procent. Av de 101 besätt­ningarna år 1985 hade 37 endast 1 -3 kor.

Den utnyttjade åkerarealen har minskat men inte i samma omfattning som koantalet. Det betyder att en del redovisad vallareal i verkligheten är under successiv nedläggning eller att marken förslyas. En sådan utveckling är olycklig av många skäl eftersom den får både sysselsättnings- och miljömässiga konsekvenser. Sysselsättningen i jord- och skogsbruk är av stor betydelse i kommunen. För att vända den negativa trend som nu visar sig krävs ordentliga insatser. Länsstyrelsen anser därför att starka sam­hällsintressen talar för att hela Torsby kommun föres till område 2 A. Hit föres även Bogens församling i Arvika kommun.

Säffle, Grums, KU, Forshaga, Karlslad, Hammarö och Krislinehamn

Inom detta område finns med vissa undantag länets bästa förutsättningar

för jordbruk. Länsstyrelsen anser därför att området med undantag av            160

 

församlingarna Svanskog, Långserud, Värmskog och Boda skall placeras i    Prop. 1985/86: 166 område 4. De undantagna församlingarna böi*föras till område 3.

Övriga länel

Normskördarna i övriga länet är jämförbara med Västerbottens kustland. Den utnyttjade åkerarealen i länet har endast minskat något under senare år. Däremot har det under de senaste åren skett en betydande minskning av animalieproduktionen. Under 1980-talet har koantalet minskat med drygt 8 procent och antalet produktionsställen med 30 procent. Enligt länsstyrelsens mening är det mycket allvarligt att den sysselsättningsinten­siva animalieproduktionen minskar. Det är som nämnts den produktions­gren som har de bästa förutsättningarna i länet. Eftersom lönsamheten i spannmålsodlingen är pressad kan man förutsätta att om den nuvarande nedåtgående trenden fortsätter så kommer det att innebära betydande risker för igenväxning av åkermark. Starka skäl föreligger således för att den aktuella regionen placeras i område 3.

Länsstyrelsens förslag till prisområden innebär en betydande utökning i förhållande till det föreliggande förslaget. Detta är en konsekvens av att länet hittills alltid har fått stå tillbaka för de mera nordliga delarna av norra Sverige, trots att det som ovan anförts inte föreligger stora skillnader när det gäller t. ex. avkastningen i växtodlingen.

Enligt länsstyrelsens uppfattning är det nödvändigt att den negativa trenden som nu kan iakttas för jordbruket stoppas eller åtminstone begrän­sas. För att lyckas med detta krävs det ett samspel av olika insatser där prisstödet är en viktig del.

Länsstyrelsen hemställer att de här presenterade förslagen till områdes­gränser beaktas vid utformningen av prisstödet.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Länsstyrelsen har i stort inte något att invända mot den föreslagna stödområdesindelningen där alternativ 4 föror­das.

Däremot anser länsstyrelsen att Voxna församling bör överföras

från prisområde 3 till 2B på grund av att växtodlingsförhållanden samt transportavstånd till tätort m. m. inom Voxna församling har större lik­heter med förhållandena inom prisområde 2B än med förhållandena inom övriga delar av prisområde 3 i Gävleborgs län.

Länsstyrelsen går alltså här emot jordbruksnämndens förslag och före­slår att Voxna församling på grund av ovanstående överförs från stödom­råde 3 till 2B.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Länsstyrelsen vill först framhålla att
det från vissa synpunkter vore mest ändamålsenligt, om man helt kunde
undvika uppdelning av område 2. Det kan vara fördelar med så få och
korta prisområdesgränser som möjligt, eftersom olika pristillägg till gårdar
i närheten av en gräns - men på olika sidor av denna - lätt uppfattas som
orättvisa av berörda lantbrukare. Vidare bör det innebära administrativa         161

11    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166. Bilagedel

fördelar med så få områden som möjligt, som dessutom överensstämmer    Prop. 1985/86: 166 för olika produkter.

Från dessa synpunkter synes arbetsgruppens alternativ 2 vara att före­dra, eftersom detta alternativ innebär att område 2 är odelat för mjölk liksom för kött. Även nu gällande områdesindelning medför fördelar i här berörda avseenden, eftersom gränsen mellan områdena 2 A och 2 B följer en länsgräns och dessutom är relativt kort.

En med hänsyn till produktionsförutsättningarna mer detaljerad uppdel­ning av område 2 för mjölk synes dock vara nödvändig av bl. a. opinions­skäl, eftersom det här rör sig om ett vidsträckt geografiskt område, där skillnader givetvis finns i produktionsförutsättningarna.

Länsstyrelsen kan därför acceptera en mer detaljerad uppdelning. Här­vid måste del dock vara en hell nödvändig förutsättning all uppdelning sker efter samma kriterier oberoende av länsgränser. Länsstyrelsen har inget att invända mot att kustbygderna i Västerbottens och Norrbottens län liksom nu tillhör område 2 A. Däremol har den förordade nya uppdel­ningen i 2 A och 2 B enligt arbetsgruppens aUernaliv 4 inte genomförts enligt samma principer i Väslernorrlands resp. Jämllands län.

Länsstyrelsen utgår här från att motiv finns för att sammanlagt 24 församlingar i Jämtlands län överföres från 2 B till 2 A. Enligt förslaget sker motsvarande överföring av 5 församlingar i Västernorrlands län.

Det finns dock i Västernorriands län ett flertal ytterligare församlingar i det av länsstyrelsen i samband med glesbygdsstödet avgränsande gles­bygdsområdet, som har lika svaga eller sämre jordbruksförutsättningar än flera av de nämnda 24 församlingarna i Jämtlands län. Arbetsgruppen synes inte ha övervägt detta förhållande och inte heller tagit behövliga kontakter med representanter för Västernorrlands län vad gäller uppdel­ningen mellan områdena 2 A och 2 B.

Det är därför enligt länsstyrelsens mening i hög grad nödvändigt att vissa justeringar göres av gränsdragningen mellan 2 A och 2 B enligt alternativ 4. Göres inie dessa justeringar blir beslutet om prisområdesgränser klart felaktigt.

De församlingar utöver de föreslagna som länsstyrelsen anser bör ingå i område 2 A, är följande.

Av Ange kommun: Borgsjö. Denna församling gränsar till Haverö för­samling, som tillhör område 1.

Av Sundsvalls kommun: Liden och Holm.

Liden har utomordentligt besvärliga brukningsförhållanden, eftersom Indalsälvens dalgång här är trång med små och mycket kuperade åkerskif­ten. Holm är en utpräglad skogsbygd.

Av Härnösands kommun: Viksjö.

Viksjö är en utpräglad skogsbygd.

Av Sollefteå kommun: Graninge, Helgum och Resele.

Dessa är utpräglade glesbygdsförsamlingar med mestadels små bruk­ningsenheter.

Av Örnsköldsviks kommun: Skorped.

Skorped är också en utpräglad glesbygdsförsamling.

Om här nämnda församlingar tillsammans med de av arbetsgruppen              162

 

föreslagna i Västernorrlands och i Jämtlands län föres till område 2 A    Prop. 1985/86: 166 synes en så rättvisande uppdelning som möjligt på områdena 2 A och 2 B erhållas i Västernorrlands och Jämtlands län.

Resultatet blir dock att de församlingar, som fortfarande kommer att tillhöra 2 B i Jämtlands län, kommer att bilda en "ö" avskild från övrig del av 2 B. Detta måste accepteras om alternativet är att en felaktig uppdelning annars erhålles. Det är också med hänsyn till de geografiska förhållandena i stort naturligt att centrala Storsjöbygden och Ragundadelen bildar en "ö". I övrigt kan och bör "ö-bildning" undvikas.

Den här föreslagna utökningen med åtta församlingar av område 2 A i Västernorrlands län berör mycket begränsade produktionsvolymer. Mjölk­invägningen under 1985 uppgår tillsammans för de åtta församlingarna till drygt 6000 ton.

Förutom de rent produktionsmässiga skälen talar även regionalpolitiska skäl för att de åtta Västernorrlandsförsamlingarna bör tillhöra område 2 A. Församlingarna kännetecknas av stor brist på arbetstillfällen och långa pendlingsavstånd. Näringslivet domineras av de areella näringarna, som fortfarande är sysselsättningsmässigt vikande. Därtill är befolkningsunder­lagen för många vitala servicefunktioner hotade p. g. a. såväl mycket ogynnsam åldersstruktur som en alltjämt fortgående befolkningsminsk­ning. Det är därför ytterst viktigt att de sysselsättningstillfällen som kan skapas inom jordbruksnäringen tas till vara. Härvid spelar prisstödet en viktig roll.

Efter genomförande av här lämnat förslag uppkommer en godtagbar överensstämmelse — utan uppdelning av församlingar — mellan å ena sidan prisområdena 1 och 2 A för mjölk och å andra sidan det av länsstyrel­sen fastställda inlandsområde, där glesbygdsstöd enligt SFS 1985:619 kan utgå till bl.a. jordbruksföretag. Det är angeläget ur allmänna regionalpoli­tiska synpunkter att en sådan överensstämmelse kan uppnås.

Länsstyrelsen i Jämtlands län: Vid tidpunkten för förslaget för ändrad stödområdesindelning från den s.k. norrlandskommittén vilket sedermera blev livsmedelsutredningens förslag och proposition fann länets instanser anledning att anföra kritik. Förändringen innebar ändrad stödområdesin­delning med oförändrade eller sänkta prisstöd för stora delar av Jämtlands län.

Länsstyrelsen finner ej här anledning att ånyo upprepa de argument och sakskäl mot den tänkta förändring som tidigare i olika sammanhang fram­förts. Länsstyrelsen står fast vid sitt ursprungliga krav om att den stödom­rådesindelning som före den I juli 1985 fanns för de olika produkterna bäst ger uttryck för de skillnader i produktionsförutsättningar i stort som är rådande i norra Sverige.

Bristen på alternativa sysselsättningsmöjligheter, jordbrukets stora be­tydelse i länet och beredskapssynpunkter motiverar dessutom ett prisstöd som möjliggör ett långsiktigt bestående jordbruk i regionen.

Länsstyrelsen är väl medveten om att det i sådana här sammanhang inte
är praktiskt möjligt att uppnå fullständig rättvis indelning i geografiska
områden.  Det av jordbruksnämnden förordade alternativet innehåller        '63

 

emellertid också brister på grund av de höga varierande produktionsförut- Prop. 1985/86: 166 sättningar som råder även inom närliggande jordbruksföretag inom samma församling. Vetskapen om föreliggande svårigheter föranleder länsstyrel­sen att stå fast vid att en återgång till förhållandena före norriandskommit-téns förslag bör ske med undantag för de två församlingar som nu föreslås flyttade till prisstödsområde 1.

Om detta inte anses lämpligt förordar länsstyrelsen jordbruksnämndens alternativ 4. Ett genomförande av jordbruksnämndens förslag innebär en inte oväsentlig förbättring som emellertid borde kompletteras med samma indelning för kött och fläsk. Det finns inga skäl att avvika från det i övrigt samstämmiga förhållandet mellan mjölk resp. kött och fläsk.

Länsstyrelsen i Västerbottens län: När det gäller förändringar i prisstödom­råden har krav framförts från länet om ändrad områdestillhörighet. LRF och lantbruksnämnden har tillskrivit jordbruksnämnden under utredning­ens arbete och föreslagit att vissa områden i 2 A, flyttas till prisområde 1. Jordbruksnämnden har avstyrkt länskraven. I såväl Norrbottens som Jämtlands län har områden klassats upp från prisområde 2 A till 1.

Lantbruksnämnden har föreslagit att prisstödområde 1 anpassas till stödområdet för glesbygdsstöd till investeringar då de båda stöden har tillkommit utifrån likartade utgångspunkter. Vindelns och Bjurholms kom­muner har i skrivelse till länsstyrelsen framfört samma krav. Även LRF gör denna koppling.

Länsstyrelsen har avgränsat stödområdet där glesbygdsstöd kan lämnas till att omfatta inlandet där sysselsättningen är sämst och behovet av regionalpolitiska insatser är störst. Om prisstödområde 1 skulle anpassas till glesbygdsstödområdet skulle följande områden i länet klassas upp: Fällfors församling i Skellefteå kommun, Vindelns församling i Vindelns kommun, hela Bjurholms kommun samt Norrfors kyrkobokföringsdistrikt i Nordmalings kommun.

Länsstyrelsen finner att goda skäl talar för att tillgodose kraven inte minst utifrån jordbruksnämndens utgångspunkt att regional- och syssel­sättningspolitiska faktorer skall påverka prisområdet.

En utökning av prisområde 1 till att gälla hela glesbygdsstödområdet beräknas medföra ytterligare tillskott av medel till jordbruket i länet med ca 3,5 milj. kr. om gehör för detta krav kan nås. Detta är dock enligt länsstyrelsens mening små insatser i länet i förhållande till de totala pro­blemen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län: Indelning i stödområden synes i stort vara som det är begärt från Norrbotten. Utöver Edefors och Gunnarbyn borde även markbygden i Piteå kommun överföras till område 1,

Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker de föreslagna ändringarna av

---- områdesindelningen i Norrlands inland samt de smärre ändringarna

av områdesgränserna i övrigt. Härutöver vill förbundet framhålla följande.
Beräkningstekniskt har stödnivån för kött kopplats till det framräknade
stödbehovet för mjölk. För mjölk uppdelas stödområde 2 i 2a och 2b.        '64

 

Denna uppdelning baseras på de förslag som utarbetades av den s.k. Prop. 1985/86: 166 Norriandskommittén 1982 (Ds Jo 1982:7). Norriandskommittén föreslog att skillnaden i stödnivå mellan 2a och 2b skulle vara 2 öre. Eftersom differensen mellan 2a och 2b då var begränsad ansågs det inte motiverat att differentiera stödnivån på kött. I samband med den nu genomförda över­synen av beräkningsmodellen visar det sig att produktionskostnaderna för mjölk är ca 17 öre högre per kg i 2a än i 2b. För kött är skillnaden ca 150 öre per kg. Mot denna bakgrund är det angeläget att pristillägget för kött i stödområde 2 differentieras på samma sätt som stödet till mjölkproduk­tionen.

De förslag till ändrad områdesindelning för stödet till potatisodlingen som från olika håll framförts till jordbruksnämnden har inte tagits upp i de förslag som överlämnats till regeringen. För närvarande utgår ett högre stöd till potatisodlingen i Norrbotten än i övriga delar av stödområdet. Eftersom produktionsförutsättningarna i Västerbottens inland är likartade de i Norrbotten, föreslår LRF att det högre stödet utgår även i detta område. Det är angeläget att den snabba minskningen av potatisodlingen i detta område bryts. Merkostnaden för denna ändring är obetydlig.

Det bör särskilt noteras att merparten av framställningarna om smärre områdesändringar har inlämnats till jordbruksnämnden för flera år sedan. Även om LRF inte har något att invända mot jordbruksnämndens förslag i frågan, vill förbundet framhålla att särskild hänsyn bör tas till de syn­punkter som i detta avseende kan komma att framföras från respektive län. Förbundet vill också framhålla att vid bedömningen av förslag till områ­desändringar bör hänsyn tas till utvecklingen av produktionen i de aktuella områdena. Vidare bör jordbrukets betydelse för sysselsättningen, sam- . hällsservicen, miljön m. m. vägas in i dessa bedömningar.

Beräkningsunderlag

Lantbruksstyrelsen: Den använda beräkningsmodellen syftar till att beräk­na merkostnaderna för jordbruksproduktionen i norra Sverige. Modellen följer i huvudsak den som tillämpas av bl.a. lantbruksverket vid lönsam-hetskalkylering inom lantbruket. I det nu genomförda översynsarbetet har vissa mindre förändringar gjorts såväl i den principiella uppbyggnaden som i fråga om dataunderlaget. Lantbruksstyrelsen anser att beräkningsmodel­len väl fyller sin funktion och ansluter sig till de ändringar som gjorts. Styrelsen vill emellertid påpeka att modellen ensam inte kan beskriva situationen i jordbruket i norra Sverige. Även andra överväganden om t.ex. regionalpolitiska effekter, produktionens storlek och jordbrukets lönsamhet kan behöva göras.

Glesbygdsdelegationen----- har inte tagit ställning till de justeringar som

föreslås av beräkningsmodellen för prisstödet.      

Länsstyrelsen i Värmlands län: Länsstyrelsen har inget att erinra mot den

använda beräkningsmodellen, men vill starkt understryka att vid faststäl- 165

 

lande av stödbeloppen skall även andra faktorer bland dem de regionalpoli-    Prop. 1985/86: 166 tiska hänsynen starkt vägas in.

De justeringar som med vissa mellanrum gjorts av prisstödet har alltid givit en lägre kompensation i område 4 (5) än i övriga områden. Motivet har varit att man ansett att det inte fått vara för stort steg mellan stödområ­det och områdena utanför. Länsstyrelsen kan inte godta detta resonemang. I princip är det inte någon skillnad mellan denna gräns och gränsen mellan de olika stödområdena. I dag är pristillägget 12,2 öre i område 4 och 32,1 öre i område 3 dvs. en skillnad på 20 öre. Länsstyrelsen anser att kompen­sationsgraden i område 4 skall höjas och vara i paritet med övriga områ­dens.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län instämmer i jordbruksnämndens slutsats

---- att det är lämpligt att vid analys av merkostnaderna för produktion i

norra Sverige använda "Modell B", "Databas B". De orsaker som anförs i översynen talar för att det inte bara är lämpligt utan egentligen självklart att den.alternativa modellen används.

Länsstyrelsen i Västernorriands län: I den rapport som bildar underlag för den nu aktuella översynen anges bl.a. två alternativ för beräkning av produktionskostnadsskillnaderna mellan referensområdena och norra Sve­rige. Det ena alternativet är baserat på egen fodersädesodling medan det andra alternativet är baserat på inköpt foderspannmål.

Enligt länsstyrelsens mening saknar det senare alternativet verklighets­förankring. En animalieproduktion baserad på inköpt foderspannmål skul­le medföra att betydande åkerarealer friställes. Eftersom alternativa pro­duktionsgrenar i stort sett saknas skulle följden bli en omfattande ned­läggning av åkermark. Detta skulle stå i strid med den jordbrukspolitiska målsättningen. Även vad gäller beredskapsmotivet för det norrländska jordbruket skulle en sådan produktionsinriktning innebära helt oaccep­tabla verkningar.

Alternativet med inköpt foderspannmål kan enligt ovan inte omsättas i praktiken och saknar därför relevans som underlag vid bestämning av prisstödet.

Länsstyrelsen i Västerbottens län: I fråga om beräkningsmodellen delar länsstyrelsen nämndens grundsyn att modellen utgör ell underlag vid över­väganden om stödbeloppens storlek och områdesindelningar. Produktions­utveckling, regional- och sysselsättningspolitiska aspekter och miljöfrågor måste få påverka fastställande av geografiska och prismässiga gränser i Norrland.

Länsstyrelsen i Norrbottens län: Beräkningsmodellen för att framräkna
merkostnaderna för jordbruket i Norra Sverige ser ut att i det stora hela
kunna fungera bra. Modellen ger emellertid endast merkostnaderna för
arbete och kapital upp till den nivå som lönsamheten i referensområdet
tillåter.
Lönsamheten i referensområdet är dock i dag otillräcklig. Detsamma         166

 

gäller då också lönsamheten i stödområdena även efter avräkningsprisets    Prop. 1985/86: 166 komplettering med norrlandsstödet.

Statens jordbruksnämnd framhåller att även andra faktorer som produk­tionsutveckling, regional- och sysselsättningspolitiska aspekter kunna be­aktas. Detta bör lämna utrymme för ett regionalpolitiskt stöd utöver det stöd som framräknas enligt beräkningsmodellen. En modell hur ett sådant stöd skall kunna framräknas utarbetas för närvarande på lantbruksnämn­den i Norrbotten. Resultatet bör snart kunna redovisas för jordbruksnämn­den.

Lantbrukarnas riksförbund: Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker de före­
slagna ändringarna av beräkningsunderlaget         .

Övriga synpunkter

Glesbygdsdelegationen vill emellertid understryka att ett kraftfullt

stöd är nödvändigt särskilt i norra Sveriges inland för att möjliggöra ett livskraftigt jordbruk i området.

Delegationen föreslår att prisstödet till getterna höjs i prisstödområde 1 så att det täcker merkostnaden för produktionen i detta område.

Delegationen vill avslutningsvis understryka att pristillägget årligen bör justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom jordbruket för att ge den stabilitet åt och tilltro till systemet som är nödvändig för att produk­tionen i inlandsjordbruket skall upprätthållas.

Länsstyrelsen i Värmlands län: Enligt länsstyrelsens mening skall prisstö­det ha två olika funktioner. För det första skall det utjämna skillnader i produktionskostnader mellan olika regioner så att lönsamhetsskillnaderna i möjligaste mån elimineras. För det andra skall prisstödet vara en del av de statliga insatser som görs för att bibehålla och utveckla näringslivet i glesbygderna. Detta måste ingå i bedömningarna när man diskuterar områ­desgränserna. Prisstöd, regionalt investeringsstöd och glesbygdsstöd skall ses som nödvändiga komplement till varandra i strävan att bibehålla och utveckla en bestående jordbruksnäring. Ett markant regionalpolitiskt hän­synstagande i jordbrukspolitiken är enligt länsstyrelsens mening det mest framgångsrika sättet att behålla sysselsättning och därmed boende och service i skogslänens skogs- och mellanbygder.

Produktion av mjölk och kött skall enligt länsstyrelsens mening vara den
dominerande inriktningen av länets jordbruk. För detta talar att förutsätt­
ningar för spannmålsodling utanför Vänerområdet inte är gynnsamma me­
dan möjligheterna till en framgångsrik grovfoderodling är goda. Vidare är
animalieproduktionen arbetsintensiv vilket är av vikt i många områden
med brist på arbetstillfällen. Utvecklingen av animalieproduktion skall
därför väga tungt när det gäller att fastställa stödets områdesgränser och
storlek. Man måste också väga in växtodlingens förutsättningar. Dessa
belyses bäst av resultaten från den objektiva skördeuppskattningen. Me- 167

 

delnormskörden i korn och vall för området utanför Vänerområdet är inte    Prop. 1985/86: 166 högre än i Västerbottens kustland.

Länsstyrelsen i Västernorriands län: Den aktuella rapporten ger ingen väg­ledning för uppräkning av prisstödet för fläskproduktion, getskötsel och potatisodling.

Länsstyrelsen förutsätter att en motsvarande uppräkning sker för dessa produktionsgrenar som för de i rapporten behandlade produktionsgrenarna mjölk och kött.

Länsstyrelsen i Jämtlands län: De förändringar i beräkningsunderlaget och den framräkning av produktionskostnadsskillnaderna som vidtagits visar på behovet av en icke oväsentlig höjning av prisstödet. Även om inte materialet ska betraktas som ett förslag till nya prisstödsnivåer vill länssty­relsen i sammanhanget erinra om att det är mycket angeläget med en omedelbar och kraftig uppräkning av priserna på produkterna.

Lönsamheten i näringen är för närvarande mycket låg och produktionen går ner. För att uppnå företagsekonomisk lönsamhet i t. ex. mjölkproduk­tionen bedömer lantbruksnämnden i länet att mjölkpriset måste höjas mellan 40-50 öre/kg. Motsvarande förhållanden finns i övriga produk­tionsgrenar.

Länsstyrelsen i Västerbottens län: Den framtagna rapporten ger en aktuell beskrivning av produktionsutvecklingen i Norrland, Av redovisning fram­går att det finns tendenser till en minskad mjölk- och köttproduktion i Norrland. Samtidigt har riksdagsbeslut 1985 understrukit att produktionen bör bibehållas i ungefär nuvarande omfattning och att förutsättningar bör skapas för detta.

Jordbrukets problem i Väslerbollen

Det höga ränteläget har medfört orimligt höga kapitalkostnader för jord­brukare med höga skulder. Övriga kostnader har dessutom stigit snabbare än produktpriserna. Följden har blivit dålig lönsamhet i Västerbottensjord­bruket. Många jordbrukare försöker därför dels öka inkomsterna genom fler producerande djur, dels dra ned på utgifterna genom bl. a. ett minimum av underhållsåtgärder. Andra försöker få arbetsinkomster utanför jordbru­ket.

Följderna av den dåliga lönsamheten blir allt allvarligare. 180-120
brukningsenheter läggs ned varje år. Rekryteringen till jordbruket är låg.
Priserna på jordbruksfastigheter sjunker. Förutsättningar att etablera sig
som jordbrukare finns endast om man får överta exempelvis föräldrarnas
jordbruk till låg skuldsättning. Nedläggning av åker ökar. I dagsläget är ca
1/3 av länets åkerareal "överflödig". Antalet sökande till lantbruksskolan
minskar.                                                                                         168

 

Länets behov av medel                                                  Prop. 1985/86:166

Den dåliga lönsamheten och sviktande tilltro till jordbruket gör att länssty­relsen anseratt kraftfulla åtgärder är nödvändiga. Enligt gjorda beräkning­ar i länet behöver länets jordbruk ett resurstillskott på minst 75 miljoner kronor i höjt norrlandsstöd och/eller sänkta avgifter på slakt, handelsgöd­sel m, m. Mjölkpriset måste höjas med 45-50 öre per kg och köttet med drygt 3 kronor per kg, för att lönsamheten skall återställas till 1978 års nivå. Då ges utrymme för såväl reinvesteringar som löneuttag för bru­karen. Dessutom krävs höjt investeringsstöd för att angelägna markför­bättrande åtgärder skall kunna genomföras.

Länsstyrelsen anser det utomordentligt angeläget att skyndsamma åtgär­der vidtas för att återställa förutsättningarna för ett långsiktigt jordbruk i länet. De medel som behövs för detta, måste snarast möjligt tillföras länet och bidra till en tro på en framtid för jordbruket i Västerbottens län.

Frågan om ändrad indelning av stödområdet måste därför ses i ett större sammanhang. Som redovisats i det föregående är jordbruket i Västerbot­ten i trängande behov av väsentliga resurstillskott. Därvid bör man också ta ställning till en eventuellt ändrad stödområdesindelning i den riktning som framförts från länet.

169

 

                                                                                       Prop. 1985/86:166

_  lontbruksstyrslsen                                          Bilaga 6

■•   (4) Investeringsenneten

1986-03-17             2500 587/86

Bengt-Olof Svensson,  LAn

Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

JORDBRUKSDEP. Registratorn

Ink 1986-03-19 Dnr. -'c/C

 

Lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av
djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä______________

1. Hittillsvarande erfarenheter av lagens tillämpning

Enligt beslut av riksdagen gäller ett tillfälligt investerings­förbud sedan den 21 april 1983. Beslutet innebär ett terrporärt förbud mot ny-, on- eller tillbyggnad av djurstallar för nöt­kreatur, svin eller fjäderfä. Förbudet gällde ursprungligen tom den 30 juni 1984. Under våren 1984 beslutade riksdagen om en förlängning tom den 30 juni 1985. Under våren 1985 beslutades om ytterligare en förlängning tom den 30 juni 1986.

lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bestänmande lant­bruksnämnderna, har enligt lagen rätt att lämna dispens från nybyggnadsförbudet om det finns särskilda skäl. Med utgångs­punkt från förarbetena till lagen har dispenser lämnats på föl­jande grunder

1      Avtal OTI nybyggnad hade ingåtts innan investerings förbudet offentliggjordes. Med avtal likställs anskaffning av bygg­nadsmaterial till betydande värde likscsn projektering för betydande kostnad.

2      Förvärv av fastighet hade skett nyligen och före lagens of­fentliggörande, varvid byggnadsinvesteringar för en ur eko­nomisk synpunkt nödvändig djurhållning hade förutsatts.

3      Inom vissa delar av norra Sverige (prisstödområdena 1 och 2 för mjölk samt angränsande områden med likartade förutsätt­ningar) i de fall en viss utbyggnad är enda sättet att uppnå en framtida rationell enhet. Dispenser för svin och fjäderfä ges emellertid endast undantagsvis och när starka särskilda skäl föreligger.

4      Glesbygdsstöd kan lämnas till den planerade byggnadsåtgärden om denna har stor betydelse ut sysselsättningssynpunkt.

5      Byggnad har förstörts genan brand eller naturkastrof. Bygg­naden måste då ha använts för djurhållning under senare år.

6      Byggnad är olämplig för djurhållning av arbetsmiljö- eller djurskydsskäl.

170

 

Prop. 1985/86: 166

Angivna dispensskäl 1 och 2 är av övergångskaraktär. Dispens­skäl 3 och 4 är av regionalpolitisk natur.

I följande sairmanställning redovisas beviljade dispenser under verksamhetsåren 1983/84 och 1984/85 med fördelning på dispens­skäl ..

 

Dispensskäl

1983/84

1984/85

Tidigare ingånget avtal

73

4

Nyförvärv

30

14

Regionalpolitiska skäl

46

34

Glesbygdsområde

12

7

Förstörd byggnad'

67

42

Reparation

40

39

Arbetsmi1jö/djurmi1jö

204

168

Övrigt

14

20

S:a

486

328

.Under de första åiren av lagens giltighetstid daninerade dispens­skälen av övergångskaraktär. Därefter har brister i djur- eller arbetsmiljö varit den doninerande orsaken till dispens. Vid kontakter med lantbruksnämnden har framkonmit att endast ett fåtal ansökningar har föranlett avslag. Detta förklaras av att ansökningsförfarandet vanligtvis inleds med en muntlig förfrågan om möjligheten att erhålla dispens vilket leder till att klara avslagsfall aldrig resulterar i en formell ansökan. Dessutom har investeringsbenägenheten bland jordbrukarna varit låg under den tid som lagen hittills varit i kraft.

I nedanstående sairrranställning redovisas dispensernas fördel­ning på olika djurslag samt nettoförändringen av antalet djur­platser under olika onråden åren 1983/84 och 1984/85.

Djurslag

1983/84 Dispenser

Mjölkkor

328

Rekrytering

 

Övriga nötkreatur

33

Suggor

89

Slaktsvin

21

Fjäderfä

15

1984/85
Dispenser   Nettoförändr
__________________ av djurplatsei

 

221

 

563 981

29

 

- 405

52

 

271

15

 

1 504

11

Ägg

25.500

 

Broiler

24 500

S:a                             486                              328

171

 

Prop. 1985/86: 166

Av sammanställningen framgår att de lämnade dispenserna till övervägande del har avsett investeringar i mjölkproduktion. >3ettoförändringen av antalet stallplatser till följd av lämna­de dispenser har varit begränsade. Vad gäller stallar för mjölk­kor har nettoökningen varit i genomsnitt ca 2,5 koplatser per lämnad dispens.

Vid en bedömning av den effekt scfn nybyggnads förbudet haft bör hänsyn son tidigare nämnts tas till att investeringsbenägenheten varit förhållandevis låg under den period som lagen varit i kraft. Så till exempel har antalet platser för mjölkkor som varit före­mål för djurskyddsgranskning minskat från ca 22 000 per år under början av 1980-talet till ca 9 000 under verksamhetsåret 1984/85.

I samnanhanget kan även nämnas att en svaghet i lagstiftningen är att den inte förhindrar insättning av djur i stallar scm stått oanvända även under en lång period. Vidare har den förhållande­vis ringa påföljden för investeringar kunnat innebära att inve­steringar kotmiit till stånd. Enligt de erfarenheter lantbruks­styrelsen kunnat inhämta har dock detta inte förekommit annat än i undantagsfall.

Sammanfattningsvis har lagstiftningen enligt lantbruksstyrelsen haft en återhållande effekt på investeringsverksamheten. lag­stiftningen har ef ter vissa initialsvårigheter visat sig vara förhållandevis enkel att administrera på lantbruksnämnderna. I samband med remissbehandlingen av huvudbetänkandet från 1983 års livsmedelskcjimitté framhöll flera lantbruksnämnder att skäl kan finnas för ett fortsatt investeringsförbud.

2. Förslag om förlängning av investeringsförbudet efter den 1 juli 1986

Enligt beslut av riksdagen med anledning av livsmedelskomnitténs förslag gäller - som tidigare nämnts - investeringsförbudet tom den 30 juni 1986. En eventuell förlängning av tillämpningen förutsätter ett nytt beslut av riksdagen under våren 1986.

Investeringsförbudet har från början varit avsett son en temporär åtgärd från statens sida för att hjälpa till med den produk-tionsanpassning som primärt är näringens ansvar. Ett permanent system kan leda till att statens ansvar för produktionsanpass­ningen blir större än vad scm avsetts. Även under de närnaste åren kvarstår ett behov av olika insatser för att främja en an­passning av produktionen. Investeringsförbudet har verkat åter­hållande på investeringsverksamheten.

lantbruksstyrelsen vill peka på att en styrning av produktionens omfattning och inriktning i första hand bör åstadkamas gencm en lämplig avvägning mellan långsiktigt verkande prispolitiska, rationaliseringspolitiska och även regionalpolitiska insatser. En effektiv och rationell produktion av livsmedel motverkas av kraftiga tillfälliga variationer i företagens ekonomiska plane­rings- och produktionsförutsättningar.

I och med att tvåprissystanet införts kan behovet av ett fortsatt

förbud mot nybyggnad av djurstallar för mjölkproduktionen ifråga-        j-72

 

Prop. 1985/86:166

sättas. Inom nötJtött- och svinproduktionen kvarstår emellertid behovet av investeringförbud oförändrat främst mot bakgrund av att awecklingsersättningar nu införs till svin- och köttpro­ducenter .

En tenporär förlängning av investeringsförbudet skulle mot denna bakgrund i och för sig kunna begränsas till att avse djurstallar avsedda för nötJcött och svinproduktion. Mot en sådan lösning talar dock att djurstallar uppförda för ett annat ändamål kan ha alternativ användning. Ett stall uppfört för mjölkproduktion kan exenpelvis utan vidare användas för specialiserad nötköttspro­duktion. Tillämpning och tillsyn av lagstiftningen skulle där­för bli svårare än vid det generella förbud san gäller för när- ■ varande. lantbruksstyrelsen har funnit att övervägande skäl ta­lar för att nuvarande investeringsförbud förlängs under högst två år.

Vid en ytterligare förlängning av investeringsförbudet under viss tid bör beaktas att vissa lantbrukare har gjort avsättningar till allmän investeringsreserv för framtida investeringar. Enligt nu­varande regler skall belopp san satts in på investeringskonto disponeras inom sju år räknat från utgången av det år då belop­pet satts in. Ctn pengarna inte använts inom den tid och på det sätt lagen anger återförs de till beskattning. För att undvika negativa konsekvenser för de företagare som på grund av förläng­ning av förbudet mot nyinvesteringar inte får möjlighet att an­vända de medel som avsatts på investeringskonto bör den tid un­der vilken medlen får vara innestående förlängas.

Sarmanfattningsvis föreslår lantbruksstyrelsen följande:

• lagen (1983:147) om förbud under viss tid niot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä förlängs att gälla tom den 30 juni 1988.

I handläggningen av detta ärende har deltagit generaldirektören, överdirektören, särskilda ledanräterna Brunander, Isacson, Ström­berg och Svensson, byråchef knutsson samt byrådirektör Svensson, föredragande.

Jr>-w„- W_,.j__

Ingvar Widen Generaldirektör

Bengt-Olof Svensson Byrådirektör

173

 

Innehåll                                                                      Prop. 1985/86:166

Bilaga 1   Förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

from den 13, 15 januari 1986    ...................        1

Bilaga 2   Förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets- område

för tiden den Ijuli 1986-30 juni 1987    ..........     47

Bilaga 3   Skrivelse om prisstödet till jordbruket i norra Sverige   ,,,,   101

Bilaga 4 Översyn av beräkningsunderiaget för prisstödet till jordbru­
ket i norra Sverige   ..................................    111

Bilaga 5 Sammanställning av remissyttranden över skrivelse från
statens jordbruksnämnd om prisstödet till jordbruket i norra
Sverige    ................................................    158

Bilaga 6  Skrivelse om lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot

nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä   1%

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                              174