Regeringens proposition 1985/86:163

om ändring av upplåningsrätten m. m. för

Sveriges allmänna hypoteksbank 1985/86:163

Regeringen föreslår riksdagen all anla det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 20 mars 1986,

Pä regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bengt K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås all Sveriges allmänna hypoleksbanks grundfond höjs med 500 milj. kr, lill 2300 milj, kr, samt att uppläningsrätten för banken skall grundas - förutom pä bankens grundfond - även på bankens reservfond. Vidare föresläs att hypoteksbanken och dess föreningar skall få viss möjlighet att förvärva aktier eller andelar i ekonomisk förening, m.m. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986,

I Riksdagen 1985/86. I .saml. Nr 163

Nuvarande lydelse

Banken anskaffar medel för sin verksamhet genom lån mot obligationer och andra skuldförbindelser. Sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och andra skuldförbindelser får icke uppgå till mera än tio gånger beloppet av den i 27 § angivna grundfonden.

Föreslagen lydelse

18 §

Banken anskaffar medel för sin verksamhei genom lån mol obligationer och andra skuldförbindelser. Sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och andra skuldförbindelser får icke uppgå lill mera än lio gånger summan av den i 27 § angivna grundfonden och den i 29 § angivna reservfonden.

Nedgår grundfonden genom förluster med tio procent eller mera. får banken ej upptaga nytt lån förrän grundfonden återställts till sill ursprungliga belopp. Om ordinarie delägarsammankomsl ej skall hållas inom en månad från del sådan nedgång skedde, skall föreningarna kallas lill extra sammankomst för all besluta om de åtgärder som påkallas av omständigheterna.

Lägen omlrycki 1983:588 Senaste lydelse 1983:956

Förvärv av aktier m. m.

30 a §

Banken och föreningarna får förvärva

1. aktie i bolag, vilket uteslutande har tiU syfte atl förvalta fast egendom eller tomträtt, som har förvärvats för all bereda banken eller en förening lokaler för dess in-lyininande eller lillgodose därmed sammanhängande behov,

2. efler lillslånd av regeringen, uklie i sådant bolag eller andel i sådan ekonomisk förening som till-

Finansdepartementet Prop. 1985/86:163

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den 20 mars 1986

Närvarande; statsministern Carlsson, "ordförande, och statsråden Feldt, Leijon, HjelmWallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande; statsrådet Johansson

Proposition om ändring av upplåningsrätten m. m. för Sveriges allmänna hypoteksbank

1 Inledning

Bestämmelser för landshypoleksinslitutionens verksamhei finns i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoleksbank och om landshypoteksföreningar. Institutionen består av Sveriges allmänna hypoteksbank och tio regionala landshypoteksföreningar. Delägare i hypoteksbanken är föreningarna. Genom föreningarna lämnar landshypoleksorganisalionen krediter till långfristig finansiering för jordbruksändamål o,d, mot säkerhet i jordbruksfastigheter, Hypoteksbanken har lill uppgifl att skaffa medel för föreningarnas kreditgivning genom upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning, Hypoleksbankens upplåningsräll bestäms av storleken av den grundfond som staten ställer till hypoleksbankens förfogande. Upplåningen får inte översliga lio gånger grundfondens belopp. Grundfonden uppgår f, n, lill I 800 milj, kr. Den består av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den senaste höjningen skedde år 1984 då grundfonden höjdes med 400 milj, kr, (prop, 1983/84:44, NU 4, rskr, 54, SFS 1983:956),

Hypoleksbankens behållna årsvinst skall avsällas till en reservfond. Denna skall uppgå lill etl belopp som motsvarar en procent av bankens skulder. Uppgår reservfonden lill del föreskrivna beloppet fär banken av dess årsvinst bevilja en förening bidrag ulan återbetalningsskyldighel. Reservfonden får komma föreningarna lill godo genom lättnad i länevillkoren. Fonden får dock användas för detla ändamål endast i den mån den överstiger två procent av bankens skulder. En förening som lidit förlust som inte kan täckas av den egna reservfonden får beviljas bidrag ur bankens reservfond utan återbetalningsskyldighel med belopp som motsvarar högst hälften av reservfonden, 1 övrigt fär reservfonden användas endast till att läcka förlusl som uppkommit på bankens rörelse i dess helhet,

Landshypolekslagen innehåller inte några bestämmelser som medger alt banken eller föreningarna förvärvar aktier eller andelar,

Hypoteksbanken har i en skrivelse till regeringen den 22 oktober 1985

hemställt att grundfonden höjs från I 800 milj. kr. till 2300 milj, kr, samt atl bankens upplåningsrätt ökas genom att bankens reservfond inräknas jämte grundfonden i den bas som bestämmer uppläningsrätten, I skrivelsen har vidare hypoteksbanken hemställt all landshypolekslagen ändras så all banken och föreningarna får möjlighel all förvärva dels aktier i bolag som har till ändamål att förvalta fast egendom eller tomträtt i syfte all bereda banken eller förening lokaler för verksamheten, dels efler tillstånd av regeringen aktier eller andelar i sådana bolag och ekonomiska föreningar som tillgodoser intressen som är gemensamma för institutionen, Hypoleksbankens skrivelse bör fogas lill protokollet lill delta ärende som bilaga t.

Yttranden över hypoleksbankens framslällning har avgelts av bankinspektionen, bostadsstyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskonloret, Allmänna pensionsfonden, första-lredje fondstyrelserna. Svenska bankföreningen. Post- och Krediibanken, PK-banken. Sveriges föreningsbankers förbuhd och Svenska försäkringsbolags riksförbund. Remissinstanserna har tillstyrkt bankens förslag eller förklarat sig inte ha någol att erinra däremot.

Prop, 1985/86: 163

2 Föredragandens överväganden 2.1 Upplåningsrätten

Mitt förslag: Grundfonden höjs med 500 milj, kr, till 2300 milj, kr. Vid bestämmande av hypoleksbankens upplåningsräll fär jämte grundfonden även räknas in bankens reservfond.

Hypoleksbankens framställning: Överensstämmer med mitt förslag. Skälen för mitt förslag: Hypoleksbankens grundfond utgörs av en av slalen genom riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse. Grundfonden är avsedd atl i sista hand användas för all fullgöra bankens förbindelser gentemot obligationsinnehavarna, Hypoleksbankens upplånings-möjligheter begränsas av atl bankens läneskuld inte får uppgå till mer än tio gånger dess grundfond. Eftersom grundfonden f n, är 1 800 milj, kr, kan banken låna upp högst 18000 milj, kr. Enligt vad banken nu uppger kommer de angivna uppläningsmöjligheterna all bli fullt utnyttjade under år 1986, Skall banken därefter kunna öka sin upplåning måsle således upplåningsbasen höjas.

Enligt min mening bör, med hänsyn till den utlåningsverksamhet som kan förutses för hypoleksbankens del de närmaste åren, uppläningsmöjligheterna för hypoteksbanken ökas. Jag föreslär all hypoleksbankens grundfond höjs med 500 milj, kr, lill 2 300 milj. kr. Med nuvarande upplä-ningslakt motsvarar detta hypoleksbankens upplåningsbehov under de närmaste två åren. Förslaget förutsätter att 27 S landshypolekslagen ändras och att fullmäktige i riksgäldskonlorel utfärdar en ny garantiförbindelse.

Medan hypoteksbanken genom sina föreningar lämnar lån mol säkerhel i jordbruksfastigheter lämnar Konungariket Sveriges stadshypotekskassa genom sina föreningar på motsvarande sätt krediter mot säkerhet i huvudsakligen bostads- och affärsfasligheler, Åven sladshypotekskassans upplåningsmöjligheter begränsas på samma sätt som gäller för hypoteksbanken, nämligen till tio gånger den för kassan gällande upplåningsbasen, Sladshypotekskassans upplåningsbas utgörs emellertid, förutom av en av staten garanterad grundfond, även av kassans reservfond och kapitaltäcknings-fond.

Det finns enligt min mening inte några avgörande argument för atl behandla hypoteksbanken annorlunda än stadshypolekskassan när det gäller den nu aktuella frågan om uppläningsrätten. Jag anser därför alt hypoleksbankens reservfond bör kunna grunda upplåningsräll tillsammans med bankens grundfond. Vid utgången av år 1984 uppgick reservfonden lill 315 milj. kr. För bankens del skulle således mitt förslag leda lill all upplå-ningsmöjlighelerna för hypoleksbanken ökade med ytterligare 3150 milj, kr.

Jag förordar således att 18 § landshypolekslagen ändras så atl därav framgår att även bankens reservfond skall ingå i upplåningsbasen för hypoleksbanken. Den nu föreslagna lagändringen kan inte anses påverka de nuvarande borgenärernas rätt på sådant säll att några särskilda övergångsbestämmelser erfordras.

Prop. 1985/86: 163

2.2 Förvärv av aktier m. m.

Mitt förslag: Hypoteksbanken och landshypoteksföreningarna ges rätt atl efter prövning av regeringen förvärva aktier eller andelar i sådana bolag och ekonomiska föreningar som tillgodoser intressen som är gemensamma för banken och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, saml garantifondbevis eller förlagshevis i sädana företag. Vidare ges banken och föreningarna rätt att förvärva aktie i bolag som har till uteslutande ändamål alt förvalla fast egendom eller tomträtt som förvärvats för all bereda banken eller en förening lokaler för dess inrymmande eller för all lillgodose därmed sammanhängande behov. För en förenings förvärv skall banken lämna silt medgivande.

Hypoleksbankens framställning: Överensstämmer med milt förslag. Skälen för mitt förslag: Genom en ändring, som trädde i kraft den 18 juni 1985 (SFS 1985:348), i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar erhöll stadshypolekskassan och sladshypoteksföreningarna viss möjlighet alt förvärva aktier eller andelar i ekonomisk förening. Denna möjlighet hade inte lidigare förelegat. Lagändringen var närmast föranledd av att stadshypolekskassan avsåg att förvärva aktier i etl bolag, PenningmarknadsCenlralen PmC AB, PmC;s uppgift skulle vara att underlätta handeln med penningmarknadsinstrument, dvs, statsskuldväxlar, bank- och företagscerlifikat m, m. Efter hand

avser man att utvidga verksamheten till alt ocksä omfatta obligaiioner med Prop, 1985/86: 163 kort återstående löptid, Stadshypolekskassan har tecknat fem procent av aktierna i bolaget,

Hypoleksbanken hemsläUer nu alt möjlighel öppnas även för banken atl förvärva aktier eller andelar, Landshypolekslagen innehåller inte några bestämmelser som medger detta. Jag förordar därför atl det efler mönsier från sladshypolekslagen införs en bestämmelse i landshypolekslagen som gör del möjligt för banken och föreningarna atl gå in som delägare i aktiebolag eller ekonomiska föreningar som tillgodoser iniressen som är gemensamma för banken och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut vars verksamhet har anknytning till banken eller föreningarna. Regeringens tillstånd bör krävas för förvärv av aktier eller föreningsandelar av nu avsett slag,

Åven kapitaltillskott genom förvärv av förlags- eller garanlibevis eller i annan form är att anse som riskkapital och bör kräva regeringens tillstånd,

Hypoteksbanken och föreningarna kan f. n, förvärva fasl egendom för att bereda sig egna lokaler. Banken har nu hemställt all del öppnas möjlighel för banken och föreningarna alt - pä sätt gäller för stadshypolekskassan och dess föreningar - förvärva aktier i bolag som förvaltar faslighel vari de egna lokalerna är belägna. Jag biträder förslagel. Bestämmelserna bör utformas efter motsvarande bestämmelser i sladshypolekslagen och ges samma innebörd.

Nu aktuella lagförslag är av sä enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag all regeringen föreslår

riksdagen

att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1970; 65) om Sveriges allmänna hypoleksbank och om landshypoteksföreningar.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

BUaga I Prop, 1985/86: 163

Till Finansdepartementet

Enligt 18 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar i lagrumets lydelse enligt lagen (1982: 1257) om ändring i förstnämnda lag får sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och andra skuldförbindelser inte uppgå till mera än lio gånger beloppet av den i 27 § angivna grundfonden, 1 enlighel med senasi gällande lydelse av sislnämnda lagrum (SFS 1983:956) ställer staten som grundfond för banken till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på ettusenåltahundramiljoner kronor. Bankens obliga-lionsskuld får med lillämpning av dessa bestämmelser uppgå till högsl arlontusenmiljoner kronor.

Utvecklingen av bankens obligations- och reversskuld sedan frågan om grundfondens storlek senasi behandlades av riksdagen framgår av följande sammanställning.

Nettobelopp lUelöpande Nettoökning

Datum obligationer och reverser, Mkr under årel. Mk

11/12 1983 12842 1683

31/12 1984 14912 2070

För 1985 har Riksbanken medgivit Hypoteksbanken att emillera prioriterade obligationer till ett belopp av I 500 miljoner kronor. Därjämte har Riksbanken medgivit Hypoteksbanken alt låna upp medel mol oprioriterade obligationer eller andra skuldförbindelser. Någon gräns för upplåningen i sistnämnda hänseende har inte fastställts,

Hypoteksbanken räknar med all sislnämnda medgivande komer att utnyttjas under 1985 intill ett belopp om ca 700 miljoner kronor. Det finns därför anledning all anla atl sammanlagda beloppet av bankens ulelöpande obligationer och reverser vid årsskiftet 1985/86 kommer att uppgå lill drygt . 17000 miljoner kronor. Under förutsättning att Riksbanken medger minst oförändrade belopp för upplåningen kommer gränsen för uppläningsrätten atl uppnås under början av 1986. såvida grundfonden inte höjs.

Den aktualiserade höjningen av grundfonden bör motsvara i vart fall bankens uppläningsbehov under ca två är, varvid banken utgår frän nuvarande limit för upplåningen.

Med hänsyn till det anförda hemställer Hypoteksbanken alt grundfonden höjs med 500 miljoner kronor till 2300 miljoner kronor. Banken vill i detta sammanhang också erinra om sin i det följande gjorda hemställan atl basen för bankens upplåningsrätt får utgöras av såväl grundfonden som reservfonden. Under förutsättning att framställningen i denna del bifalles, medför detta en höjning av grundfonden med 815 miljoner kronor - varav 315 miljoner kronor avser reservfonden till 2615 miljoner kronor.

Banken önskar i delta sammanhang även ta upp ytteriigare några frågor om lagändring. Den för Hypoleksbanken gällande lagstiftningen innehåller

bestämmelser om bl,a. ändamål med verksamheten, regler för bankens Prop. 1985/86: 163 upplåning och utlåning samt bestämmelser som reglerar landshypoleks-föreningarnas verksamhei. Regler i motsvarande hänseenden finns också i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

Lagen innehåller inga bestämmelser som medger all Hypoleksbanken eller landshypoteksföreningarna får förvärva aktier eller andelar. Genom ändring i den för Stadshypolekskassan gällande lagsliflningen (SFS 1985: 348) har kassan och föreningarna erhållit rätt att förvärva dels aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte alt förvalta fast egendom eller tomträtt, som har förvärvals för alt bereda kassan eller en förening lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,. dels, efter tillstånd av regeringen, aktie i sådanl bolag eller andel i sådan ekonomisk förening som tillgodoser intressen som är gemensamma för kassan och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, saml garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller ekonomisk förening som nu nämnis. I samband härmed har föreskriviis all en förening som vill förvärva aktier eller andelar skall ha erhållit kassans tillslånd till förvärvet eller, i förekommande fall, kassans medgivande att föreningen ansöker om regeringens tillsländ.

Den medgivna lagändringen har tillkommit för atl lillgodose Sladshypotekskassans resp. stadshypoteksföreningarnas önskemål att förvärva aktie i Penningmarknadscentralen (PMC), vars uppgifl skall vara all underlätta handeln med penningmarknadsinstrument, dvs. slalsskuldväxlar, bank-och företagscertifikat men också obligationer med relativt kort löptid.

Åven för Hypoteksbanken kan delägarskap bli aktuellt i aktiebolag eller ekonomisk förening som tillgodoser intressen som är gemensamma för banken och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, vars verksamhet har anknytning till landshypoleksorganisalionen. Det kan sålunda tänkas all Hypoleksbanken önskar erhålla delägarskap i PMC eller, beroende på hur den framtida utformningen av Värdepappersmarknads-centralen (VPC) gestaltar sig i framliden, i detta bolag.

Hypoteksbanken hemställer mol bakgrund av del anförda all sädan ändring kommer lill stånd i den för Hypoteksbanken och landshypoteksföreningarna gällande lagstiftningen atl det blir möjligt för banken och föreningarna alt förvärva aktie och andel i ekonomisk förening pä motsvarande sätt som medgivits enligt lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

Hypoteksbanken önskar slutligen ta upp en fråga som gäller grunden för bankens upplåningsrätt. Inledningsvis har nämnts all staten som grundfond för banken ställer till förfogande en garantiförbindelse som utfärdas av riksgäldsfullmäktige. Denna, som f. n. uppgår lill I 800 miljoner kronor, ulgör grunden för bankens rätt att låna upp medel för sin verksamhet.

Enligt 18 § i den för Hypoteksbanken och landshypoteksföreningarna gällande lagen anskaffar banken medel för sin verksamhet genom län mol obligationer och andra skuldförbindelser. Upplåningen får, som framgårav del inledningsvis anförda, inte överstiga lio gånger grundfondens storlek.

Enligt 29 § nyssnämnda lag skall bankens behållna årsvinst avsättas till 9

en reservfond. Denna skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot 1% Prop. 1985/86: 163 av bankens skulder. Uppgår reservfonden lill belopp som nu sagls, får förening av bankens årsvinst beviljas bidrag utan återbetalningsskyldighel.

På sätt stadgas i 30 § samma lag får reservfonden komma föreningarna till godo endast genom lättnad i lånevillkoren enligt beslut som fatlats på delägarsammankomsl. Reservfonden får dock användas fördetia ändamål bara om den överstiger 2% av bankens skulder.

Om förening har lidit förlust som den inte kan läcka med sin reservfond, får banken bevilja föreningen bidrag ur bankens reservfond utan återbetalningsskyldighel med belopp som svarar mot högst hälften av reservfonden, Sådanl bidrag får dock inte lämnas utan delägarsammankpmslens hörande, 1 övrigt får bankens reservfond bara användas lill att täcka förlust som uppkommit på bankens rörelse i dess helhel. Om reservfonden nedgår under föreskrivet belopp, skall den snarast åter ökas lill detta.

För atl möjliggöra en ökad upplåningsrätt utan atl för den skull säkerheten för borgenärerna äventyras anser Hypoteksbanken det befogat att basen för uppläningsrätten utgörs av inte bara grundfonden ulan också reservfonden. Enligt senaste årsredovisning uppgår denna till 315 miljoner kronor, vilket belopp motsvarar i allt väsentligt 2% av bankens skulder. För banken förefaller det naturiigt atl det sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och andra skuldförbindelser inte får uppgå lill mera än tio gånger beloppet av summan av grundfonden och reservfonden. Del bör i sammanhanget noteras all Hypoteksbanken. i motsats lill Stadshypolekskassan inte har nägon kapitaltäckningsfond. vilket sammanhänger med Hypoleksbankens struktur för utlåningen. För den händelse denna skulle förändras, är det bankens avsikt att återkomma till regeringen med hemställan om att den uppläningsgrundande basen ändras så alt den även kommer att omfatta kapilaliäckningsfonden. Banken önskar i detta sammanhang hänvisa till regeringens behandling av Sladshypotekskassans framställning i hithörande fräga, se prop, 1984/85:74,

Hypoteksbanken hemställer sålunda alt 18 § försia siycket lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoleksbank och om landshypoteksföreningar ändras så atl därav framgår alt bankens upplåningsräll skall grundas på summan av grundfonden och reservfonden.

De nu föreslagna lagändringarna bör träda i krafl den I april 1986,

Med anledning av det anförda får banken hemställa, all regeringen mätte föreslå riksdagen atl anla följande förslag till ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoleksbank och om landshypoteksföreningar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

18 §

Banken anskaffar medel för sin Banken anskaffar medel för sin
verksamhei genom lån mot obliga- verksamhei genom lån mol obliga
tioner och andra skuldförbindelser, tioner och andra skuldförbindelser.
Sammanlagda beloppet av bankens Sammanlagda beloppet av bankens
utelöpande obligationer och andra ulelöpande obligationer och andra
skuldförbindelser får icke uppgå lill skuldförbindelser får icke uppgå lill
mera än lio gånger bdoppel av den mera än lio gånger summan av den i

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1985/86:163

i 27 § angivna grundfonden. 27 § angivna grundfonden och den i

29 § angivna reservfonden.

Nedgår grundfonden genom förluster med tio procent eller mera. får banken ej upplaga nyll lån förrän grundfonden återställts till silt ursprungliga belopp. Om ordinarie delägarsammankomsl ej skall hållas inom en månad från det sådan nedgång skedde, skall föreningarna kallas till extra sammankomst för atl beslut om de åtgärder som påkallas av omständigheterna,

27 §
Som grundfond för banken ställer Som grundfond för banken ställer

staten till förfogande en av riks- staten till förfogande en av riks
gäldsfullmäklige utfärdad garanti- gäldsfullmäklige utfärdad garanti
förbindelse på 1800 miljoner kro- förbindelse pä 2300 miljoner kro
nor, nor.

Förvärv av aktier m. m.

30 a §

Banken och föreningarna får förvärva

1. aklie i bolag, vilkei uteslulan-
de har lill syfle all förvalla fasl
egendom eller lomlräll. som har
förvärvals för all bereda banken el
ler en förening lokaler för dess in
rymmande eller lillgodose därmed
sammanhängande behov.

2. efter tillstånd av regeringen,
aklie i sådanl bolag eller andel i
sådan ekonomisk jöreiiing som liU
godoser iniressen som är gemen
samma för banken och föreningar
na eller för dessa och andra kredil-
insliliil, samt garantifondbevis el
ler förlagsbevis utjärdal av bolag
eller ekonomisk förening som nu
nämnts.

För en förening gäller ifråga om jörvärv enligt första styckel t alt banken skall ha medgett förvärvet samt ifråga om förvärv enligt jörs-ta styckel 2 atl banken skall ha medgett atl Jörenlngen ansöker om regeringens tillslånd.

Denna lag träder i kraft den I april 1986,