Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:155

med förslag till utsökningsregisterlag m.m.

Prop.

1985/86: 155

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 mars 1986.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lagreglering av det ADB-regisler som används inom exekutionsväsendet, del s. k. utsökningsregislrel. Lagförslaget inne­bär i huvudsak en kodifiering av nuvarande ordning. Den nya lagen före­slås innehålla regler om personregistrets ändamål och innehåll samt om ADB-teknisk tillgång till registret och gallring av uppgifter ur delta. Dess­utom föreslås några mindre ändringar i sekretesslagen (1980:100).

1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 155

 

1 Förslag till Utsökningsregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras etl för hela riket gemensamt utsöknings-
register.

Registret skall användas inom exekutionsväsendet för

1. verkställighet enligt utsökningsbalken,

2.    verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,

3.    avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1-3.
Registret får användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för

1.    ändamål som avses i andra stycket 3,

2.    planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kon­trollverksamhet vid beskattning och lulllaxering,

3.    utredningar vid bestämmande och uppbörd av skaller, tullar och socialavgifter.

2 § Riksskatteverket förfogar över hela utsökningsregislrel. En krono­
fogdemyndighet förfogar över registret, såvitt gäller uppgifter i mål eller
ärenden som handläggs hos myndigheten, enligt de närmare föreskrifter
regeringen meddelar.

Prop. 1985/86: 155

Utsökningsregistrets innehåll

3 § Utsökningsregislrel skall innehålla uppgifter om den som enligt 1
kap. 7 § utsökningsbalken är gäldenär eller svarande i mål hos en kronofog­
demyndighet. I fråga om annan person får införas uppgifter som avses i 6 §
9.

4 §    För en fysisk person skall i utsökningsregislrel anges

1.    namn, adress och personnummer eller, när uppgift om personnum­mer saknas, särskilt registreringsnummer,

2.    civilstånd och dag för civilståndsändring,

3.    om han har avlidit dagen för dödsfallet,

4.    om han har flyttat till utlandet dagen för utflyttningen och den för­samling från vilken utflyttningen skett.

5 § För en juridisk person skall i utsökningsregislrel anges firma, adress
och organisationsnummer eller, nar uppgift om organisationsnummer sak­
nas, särskilt redovisnings- eller registreringsnummer.

För etl dödsbo får även registreras den avlidnes personnummer och dagen för dödsfallet.

6 § Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får utsökningsregislrel, i
den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om

1. exekutionstitel, skuldens storlek, medelsslag, dag när skulden fast­ställdes och när den förföll till betalning, influtna medel, den tidpunkt vid

 

vilken skulden preskriberas saml andra förhållanden av betydelse för    Prop. 1985/86: 155 betalningsskyldigheten som framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet,

2.    de verkställighelsåtgärder som har begärts av sökanden,

3.    den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för utbe­talning av influtna medel och annan redovisning,

4.    ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,

5.    utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalnings­säkring,

6.    kvarstad och återtagande av vara,

7.    böiesförvandling,

8.    betalningsinställelse och likvidation,

9.    konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt 2§ ackordslagen (1970:847),

 

10.   förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av tillgångar,

11.   redovisningen av verkslällighelsuppdraget,

12.   administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets an­vändning.

Åtkomst och utlämnande

7 § Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får ha lerminalåt-
komst till utsökningsregislrel.

Terminalålkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast upp­gifter om

1.    den som är registrerad hos en kronofogdemyndighet i länet som gäldenär i mål om exekutiva åtgärder,

2.    den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,

3.    make till person som avses under 1,

4.    den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses under 1,

5.    fåmansförelag som avses i 35 § la mom. sjunde stycket kommunal-skatlelagen (1928:370) och delägare i sådant företag, om företaget eller delägare i delta är gäldenär som avses under 1,

6.    konkurs och näringsförbud.

I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs gäller terminalålkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat län, om detta ingår i lillsynsområdet.

8   § Generaltullstyrelsen, länsstyrelserna och de lokala skaftemyndighe­terna får ha terminalålkomsl till utsökningsregislrel. Terminalålkomsten för generallullstyrelsen får avse endast uppgifter om person som förekom­mer i ärende hos myndigheten. För en länsstyrelse och en lokal skaltemyn­dighet får terminalåtkomsten avse endast uppgifter om person, som före­kommer i ärende hos myndigheten eller hös annan skallemyndighet inom länet.

9   § För utbetalning av influtna medel och för annan redovisning får uppgifter ur utsökningsregislrel lämnas ut på medium för automatisk dala­behandling.

För annat ändamål än som anges i första stycket får uppgifter lämnas ut
på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag
eller förordning eller regeringen har medgett del. Regeringen får uppdra ål         3

 

datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som     Prop. 1985/86: 155 inte omfattas av sekretess. Datainspektionens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

Övriga bestämmelser

10   § Myndighet som är regisleransvarig för utsökningsregislrel skall sär­skilt iaktta alt uppgifterna i registret får bearbetas endast i enlighet med registrets ändamål. Regeringen får för särskilt fall medge annan bearbet­ning, om det föreligger särskilda skäl.

11   § Uppgift om indrivningsuppdrag som avser böter får bevaras i utsök­ningsregislrel till utgången av det år då full betalning skedde. Andra uppgifter som avses i 6§ 1-11 får bevaras under högst tre år. Denna lid räknas för uppgifter om betalningssäkring, kvarstad, näringsförbud och förordnande av god man från utgången av det år då åtgärden förföll eller förlorade sin verkan samt för uppgifter om konkurs och ackord från ut­gången av det år då förfarandet avslutades. För övriga uppgifter räknas liden från utgången av det år under vilket målet avslutades. Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall bevaras så länge annan uppgift om personen före­kommer i registret.

Uppgift som inte längre får bevaras skall gallras ur registret senast tre månader efter bevaringslidens utgång.

Regeringen får föreskriva alt vissa av de uppgifter som avses i 6§ 1 — 11 får bevaras under högst fem år, om särskilda skäl föreligger.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 11 § första och andra styckena den 1 januari 1987, och i övrigt den I september 1986.

 

2 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom   föreskrivs   atl   9   kap.   I,   2   och   19§§   sekretesslagen (1980: 100)' skall ha följande lydelse.

Prop. 1985/86: 155

 

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

Sekretess gäller i myndighels verksamhet, som avser bestäm­mande av skatt eller som avser tax­ering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Uppgift hos tullverket får dock läm­nas ut, om det står klart att uppgif­ten kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om del kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgifter erhål­lits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domsto­len, om uppgiften saknar betydelse i målet.

Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestäm­mande av skatt eller som avser tax­ering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har till­förts sådant register. Uppgift hos tullverket får dock lämnas ut, om del slår klart alt uppgiften kan röjas utan atl den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgifter erhållits från an­nan myndighet och är den sekre­tessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om upp­giften saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet samt omsätiningsskaii, tull och annan indirekt skatt. Med skall jämställs arbets­givaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift samt skalle- och av­giftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrun­dande inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om

1.   förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

2.   befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skatte­pliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i samband med strukturrationalisering,

3.   rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyan­skaffningsfond,

4.   rätt att erhålla avdrag vid laxeringen för kostnad för exportkredit.

' Lagen omtryckt senast I985i 1059. - Senaste lydelse 1984:949.

 

Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1985/86: 155

5. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av forskarskallenämnden.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister.

1 fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

2§ Sekretess gäller i

1.    särskilt ärende om kontroll beträffande skall eller om säkringsåtgärd i
samband med sådan kontroll saml annan verksamhet som avser tullkon­
troll och som inte faller under I §,

2.    ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3.    ärende om anstånd med erläggande av skatt för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

I fråga om sekretess enligt denna   I fråga om sekretess enligt denna

paragraf tillämpas 1 § första stycket     paragraf tillämpas 1 § första stycket
andra-fjärde meningarna.           tredje-femte meningarna.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

I9§ Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål eller ärende angående exekutiv verksamhet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om del kan antas all den enskilde eller någon honom när­slående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten och inte heller beslut i målet eller ärendet.

Sekretess gäller hos kronofogde- Motsvarande sekretess gäller i

myndighet för uppgift i det centrala myndighets verksamhet som avser

skatteregistret om enskilds person- förande av eller uttag  ur utsök-

liga eller ekonomiska förhållanden. ningsregistret för uppgift som har

Har uppgiften tillförts ett mål gäl-                        tillförts registret,
ler dock första stycket.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1986.

' Senaste lydelse 1982:454.

 

Finansdepartementet            ,;                       Prop. 1985/86:155

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1986

Närvarande: statsministern I. Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition med förslag till utsökningsregisterlag m.m.

1 Inledning

Det ADB-system som numera används inom exekutionsväsendet är resul­tatet av ett långvarigt utvecklingsarbete. Redan under senare delen av 1960-lalel togs de första stegen. Exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) fick nämligen år 1966 i uppdrag atl studera möjligheterna att utnytt­ja ADB inom exekutionsväsendet.

Ansvaret för utvecklings- och teslarbetet övertogs när EON upphörde år 1973 av rikssk.itteverket (RSV), som fortsättningsvis drev verksamheten med inriktning på ett centralt ADB-system under arbetsnamnet REX (re­dovisningssystem för exekutionsväsendet). I december 1975 sammanfat­tade RSV i en rapport till regeringen erfarenheterna från en försöksverk­samhet som hade bedrivits i Södermanlands län. Verket föreslog då alt ADB-systemel skulle införas i hela landet.

Rapporten remissbehandlades. Från en del håll kritiserades den före­slagna lösningen med ett centralt system. Nägot förslag med en sådan inriktning kom därför inte atl underställas riksdagen för beslut. I stället uppdrog regeringen ål Statskonsult AB att göra en utvärdering av olika alternativ. Denna utvärdering visade alt alternativet med regionala system skulle bli flera gånger dyrare än den av RSV föreslagna centrala lösningen.

Den fortsatta försöksverksamheten författningsreglerades genom en för­ordning (1976:163) som trädde i kraft den I maj 1976 och RSV tilldelades därefter successivt medel för en utbyggnad av projektet. Delta hade t.o.m. budgetåret 1980/81 genomförts i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. I avvaktan på en utvärdering av försöksverksamheten beslöts att någon ytterligare utbygg­nad av denna inte skulle ske.

Uppdraget all göra en sådan utvärdering gavs ål en särskild utrednings­man (riksdagsmannen Larz Johansson, "REX-ulredningen") och denne redovisade sitt arbete i betänkandet (Ds Kn 1981:5-7) Datorstöd för exekutionsväsendet. Utredningsmannens överväganden om olika system­lösningar mynnade ut i förslag om att försöksverksamheten skulle ersättas

 

med permanent drift och att ADB-systemet med oförändrad struktur skulle Prop. 1985/86: 155 byggas ut till återstående kronofogdemyndigheter under budgetåren 1982/83 och 1983/84. 1 budgetpropositionen för budgetåret 1982/83 före­slogs, i huvudsaklig överensstämmelse med betänkandets förslag, atl sys­temet skulle genomföras vid samtliga kronofogdemyndigheter (prop. 1981/82:100 bilaga 18). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen (CU 1981/82:40, rskr 406).

Vid övergången till permanent drift ersattes reglerna om försöksverk­samhet med en förordning (1983:167) om användning av automatisk data­behandling inom exekutionsväsendet. Denna förordning reglerar bl. a. för­farandet vid registreringen av allmänna mål i REX-systemel, men den innehåller inte några bestämmelser om den närmare utformningen av re­gistret.

Behovet av en utförligare författningsreglering av exekutionsväsendets dalaregister har aktualiserats bl. a. genom det av skalteindrivningsutred-ningen(B 1981:02), SlU, överiämnade betänkandet (Ds Fi 1983:4) Utsök­ningsregisterlag. Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas sammanfattningen av betänkandet och dess författnings­förslag saml en förteckning över remissinstanserna som bilaga 1, 2 och 3.

Regeringen beslutade den 24 oktober 1985 att inhämta lagrådets yttrande över inom finansdepartementet upprättade förslag till lagstiftning på grundval av belänkandet. Lagrådsremissen omfattade ett förslag till utsök­ningsregisterlag och ett förslag till lag om ändring i sekretesslagen. Lagrå­det lämnade förslagen utan erinran. Till protokollet bör fogas som bilaga 4 de till lagrådet remitterade lagförslagen och som bilaga 5 lagrådets yttran­de över dessa.

Jag tar nu också upp ett förslag som inte har granskats av lagrådet. Del gäller en ändring i sekretesslagen som syftar till alt för enhetlighetens skull ge reglerna om sekretess hos myndigheter som har lerminalåtkomst till det centrala skalleregistret samma redaktionella utformning som föreslås i fråga om sekretessen vid lerminalåtkomst till utsökningsregislrel. Även i de av lagrådet granskade förslagen har gjorts vissa justeringar av redak­tionell art. Innan jag går in på lagförslagen skall jag lämna en kortfattad redogörelse för del ADB-system som används av kronofogdemyndighe­terna.

2 ADB-systemet inom exekutionsväsendet

Kronofogdemyndigheternas ADB-system har hittills använts i huvudsak bara för handläggningen av de allmänna målen, dvs. mål om uttagande av det allmännas fordringar på skaller, avgifter, böter o. d. De enskilda målen har registrerats huvudsakligen för alt möjliggöra en datorstödd samordning med de allmänna målen vid handläggningen.

I systemet ingår åtta databaser, nämligen

-     cenlralregister, som innehåller uppgifter om alla allmänna och enskilda mål som är överlämnade för indrivning,

-     transaktionsregister som används för registrering via terminal av nya

 

mål, betalningar, avkortningar och anstånd rri. fh. och vars uppgifter     Prop. 1985/86: 155 efter avstämning överförs satsvis till centralregistrel,

-     namnregister för efterforskning av person-/organisationsnummer, som är identifikationsbegrepp i centralregistret,

-     postnummerregister för fördelning och överflyttning av mål m. m.,

-     e-målsregister för sökning av enskilda mål med hjälp av diarienummer

-     ombudsregister, som innehåller uppgifter om ombud och sökande som är frekventa beträffande e-mål,

-     orgaiiisationsnummerregister för snabb tillgång till namn, adress m.m. för i huvudsak alla juridiska personer och

-     behörighetsregisler för kontroll av behörigheten vid användning av ter­minal.

All datorbearbetning i REX-systemet sker centralt hos daiamaskincen-Iralen för adrpinistrativ dalabehandling (DAFA). Vid ingången av 1986 fanns hos kronofogdemyndigheterna och RSV totalt ca 550 bildskärmster­minaler och 55P dalaskrivare anslutna till datorernas centralenheter via fast uppkopplade telelinjer och kommunikationsdalorer.

För att påverka registrets innehåll via terminal krävs giltigt behörighets­kort. Uppgift om atl visst kort ger behörighet, resp. all behörigheten har upphört, förs in i behörighetsregislret av den säkerhetsansvarige hos kro­nofogdemyndigheten.

Nya allmänna mål förs in i systemet dels vid RSV, dels av en särskild registreringsenhel vid kronofogdemyndigheten i Stockholm.

Vid registreringen av nya mål tillförs ADB-systemet uppgifter om den som avses med den sökta verkställigheten samt uppgift om skuldbeloppet m.m. Finns flera mål mot samma person tillses genom maskinella rutiner att dessa blir tilldelade samma kronofogdemyndighet och sektion. Uppgif­terna om de olika målen kan sökas med hjälp av person- resp. organisa­tionsnummer.

När nya mål har uppdebilerals - vilket sker en gång per vecka -framställs betalningsanmaning maskinellt och skickas med posten från DAFA. Om det finns anledning till del överlämnas betalningsanmaningen i stället till vederbörande kronofogdemyndighet för vidare behandling. Kravrutinen i ADB-systemet innefattar — utöver maskinell utskrift och kuvertering av anmaning - maskinell kontroll av att gäldenären inle är försalt i konkurs, aft förskottsbetalning inte gjorts och att inte anstånd medgetts eller avkprtning av fordringen skett.

ADB-systemet används också för registrering och maskinell bevakning av kronofogdemyndighetens åtgärder i allmänna mål och av vissa andra beslut rörande gäldenärerna som är av betydelse för det exekutiva arbetet. Registreringen i ADB-systemet av sådana förhållanden görs via terminal av den sektion som handlägger målet. Av stor praktisk betydelse för myndigheterna är att anstånd, uppskov, avbetalningsplaner och införsel-beslut bevakas maskinellt.

En annan viktig maskinell rutin är den årliga bearbetningen av överskju­
tande preliminära skatter mot registrerade skulder. De operationer som
krävs för att bestämma hur stort belopp av en överskjutande skatt som
skall tas i anspråk och hur detta skall fördelas mellan olika konkurrerande          9

ti Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 155

 

fordringar och avräknas mot dessa utförs helt maskinellt på grundval av de    Prop. 1985/86: 155 uppgifter om skulder som har registrerats.

Vidare har ADB-systemet viktiga funktioner när det gäller bokföring och redovisning. En stor del (ca 45 %) av betalningarna i de allmänna målen görs med optiskt läsbara inbetalningskort som skickas ut tillsammans med belalningsanmaningarna. Sådana betalningar registreras med hjälp av mag­netband. Medel på kronofogdemyndigheternas konton för allmänna mål överförs dagligen till statsverkels checkräkning maskinellt via system S och postgirot. Även redovisning till uppdragsgivande myndighet sker till stor del genom överlämnande av uppgifter på ADB-medium. Efter vaije redovisningsperiod (kalendermånad) framställer systemet en redovisnings-rapport över medelsförvaltningen för varje kronofogdemyndighet och ett rikssammandrag.

ADB-systemet används också för att underlätta kronofogdemyndighe­ternas arbelsplanering. Sektionen är den minsta enhet som ett mål kan hänföras till i ADB-systemet. Som hjälpmedel för sektionerna framställer systemet bl.a. varannan vecka ett s.k. planeringsunderlag, som ger en överblick över de mål som sektionen har att handlägga. Etl resultat av ADB-driflen är all pappersmängden hos kronofogdemyndigheterna och arbetet med utskrift av handlingar har minskal avsevärt. Handlingar finns nämligen utskrivna bara i de mål som skall behandlas inom den närmaste liden. De arbetshandlingar som behövs skrivs ut maskinellt när etl mål beställs från systemet för handläggning. I princip avgör sektionen vilka mål eller typer av mål som skall handläggas. I systemet finns emellertid lagrade vissa generella prioriteringsregler. Bl.a. gäller att mål som avser s.k. företagarskatter (särskilt uppdebiterade A-skatter, preliminära B-skatter, mervärdeskatter och arbetsgivaravgifter), mål som avser stora belopp, mål som snart preskriberas eller där uppskovstiden gått ut saml mål som legat utan åtgärd i 12 månader alltid prioriteras. Via terminal kan man på vilken sektion som helst snabbi få besked om skulder, kredileringar och indriv­ningsåtgärder m.m. Via den dataskrivare som finns kopplad till flertalet terminaler kan man omedelbart få t. ex. en sammanställning av skulder och kredileringar att lämna till gäldenären. Alla anslutna kronofogdemyndig­heter har tillgång till uppgifterna oberoende av vilken myndighet som handlägger ett visst mål. Vidare får kronofogdemyndigheterna ha lermina­låtkomst till vissa uppgifter i del centrala skalteregistrel. Åtkomsten gäller, med visst undanlag, endast uppgifter om den som är gäldenär hos en kronofogdemyndighet. Detta kontrolleras i exekutionsväsendets ADB-system innan en fråga vidarebefordras till det centrala skalteregistrel.

3 Föredragandens överväganden och förslag

3.1 Allmänna synpunkter

Utsökningsförfarandet har under senare år fått ett delvis ändrat innehåll.
Tidigare var verksamheten väsentligen inriktad på fältkonlroller i form av
bostadsförrättningar o.d. Numera har tyngdpunkten i stället förskjutits
mot ett skrivbordsförfarande, där efterforskning i olika register är ett          10

 

vikligt inslag i sökandel efter utmätningsbar egentlöm. Detta förhållande Prop. 1985/86: 155 förklaras givelvis till stor del av att de tekniska hjälpmedlen utvecklats och tagits i bruk också i kronofogdemyndigheternas verksamhet. Detta har skett som ett naturligt led i strävandena att rationalisera verksamheten och den tekniska inriktningen har numera också lagts fast i de lagbestämmelser som reglerar utsökningsförfarandet. En ledande tanke i den nya utsök­ningsbalken är således atl de rutinmässiga efterforskningarna i gäldenärens bostad i stor utsträckning skall ersättas med bl. a. undersökning i olika register. Mot denna bakgrund är del klart att registerfrågorna och ADB-an-vändningen inom exekutionsväsendet har fåll en allt större betydelse.

Under utvecklingen av REX-systemet har vid återkommande tillfällen diskuterats huruvida ett centralt datasystem är atl föredra framför regiona­la anläggningar. I tur och ordning har EON, RSV, Statskonsult AB och REX-ulredningen haft atl ta ställning till den frågan. Svaret har genomgå-' ende blivit att etl centralt syslem är överlägset andra alternafiv ur effektivi­tetssynpunkt. REX-systemet har utvecklats i enlighet med dessa övervä­ganden, som också riksdagen har fått la ställning till i anslutning till de uttalanden om den fortsatta handläggningen av REX-ulredningens förslag som dåvarande chefen för kommundepartementet gjorde i propositionen 1981/82:100. Principen om ett centralt ADB-system är således redan fast­lagd av statsmakterna och bildar därför utgångspunkten för författnings­regleringen. Del är då naturligt alt RSV som centralmyndighet för admini­stration av exekutionsväsendet ges etl övergripande ansvar för ADB-an-vändningen hos kronofogdemyndigheterna. Jag återkommer senare till frågan huruvida detta också bör medföra alt RSV skall ha ett registeran­svar i dalalagens (1973:289) mening.

RSV:s befattning med ADB-användningen är en del av verkets roll i stort med avseende på den exekutiva verksamheten. Del ingår i SIU:s uppdrag att föreslå de ändringar i fråga om tillsyn och kontroll av krono­fogdemyndigheterna som kan motiveras av ett datorstöd i den exekutiva verksamheten. Utredningen har i betänkandet (Ds Fi 1984:4) Indrivning av skatt m. m. lagt fram vissa förslag som bygger på det ansvar som RSV har för driften och utvecklingen av ADB-systemel. Bl. a. föreslås att RSV skall ha vissa gransknings- och beslutsfunktioner när det gäller registreringen av mål och fördelningen av dessa mellan olika kronofogdemyndigheter, på samma sätt som har varit fallet under utvecklingsarbetet med REX-syste­met. Ett annat förslag är att prioriteringen av insatserna i olika typer av mål skall baseras på rutiner som utarbetas av RSV i form av föreskrifter. Enligt dessa intentioner förutsätts således RSV få vissa materiellt exeku-lionsrättsliga uppgifter som går utöver verkets hittillsvarande funktion som administrativ centralmyndighet för exekutionsväsendet. Det kan förutses alt SIU också i sitt fortsalla arbete kommer in på frågan om en förstärkning av verkets roll i fråga om utsökningsverksamheten.

Det finns alltså anledning till en viss omprövning av RSV:s nuvarande
uppgift som enbart administrativ centralmyndighet för exekutionsväsen­
det. Även om jag nu inte är beredd att gä närmare in på vad en sådan
omprövning kan föra med sig, anser jag att en utgångspunkt för det här
aktuella lagstiftningsärendet bör vara att RSV ges i princip samma upp-      11

 

gifter beträffande registreringen av mål m. m. som verket har haft under uppbyggnaden av REX-systemet.

Prop. 1985/86: 155

3.2 Författningsregleringen

Den av SIU föreslagna regleringen har koncentrerats på personregistrets ändamål och innehåll. Härutöver har SIU föreslagit regler om förfogande­rätt och ADB-teknisk tillgång till registret saml gallring av uppgifter ur detta. Dessa bestämmelser skall enligt utredningens uppfattning meddelas i form av lag.

De flesta remissinstanserna har tillstyrkt denna avgränsning eller lämnat den utan erinran. Även förslaget att regleringen skall ske i lagform har fått etl överlag positivt mottagande. Från några håll har förutsatts all förslaget kompletteras med mera detaljerade föreskrifter i vissa ämnen och del har pekats på möjligheten att göra detta i form av en registerförordning.

För egen del anser jag atl de grundläggande bestämmelserna om utsök­ningsregislrel bör meddelas i form av lag. Ulsökningsregistret har ett så stort allmänt intresse att riksdagen bör ges tillfälle alt ta ställning till de principfrågor som är aktuella i sammanhanget. Lagformen begränsar dock möjligheterna att ge detaljregler. På det aktuella rättsområdet finns emel­lertid också regler i datalagen. Dessa regler är tillämpliga på frågor som lämnas oreglerade i författningsbestämmelserna om utsökningsregislrel. Datainspektionen (DI) har således möjlighet atl meddela vissa föreskrifter som kompletterar författningsregleringen (jfr 6§ datalagen).

När det gäller avgränsningen av de frågor som skall regleras i ulsök-ningsregisterlagen ansluter jag mig till utredningens förslag. Jag avser således all i det följande behandla ändamålet med registret, förfoganderätt till och ansvar för registret, regislerinnehåll, ADB-teknisk tillgång till registret samt gallring av uppgifter ur delta.

3.3 Registrets innehåll och användning 3.3.1 Registrets ändamål

Mitt förslag: Del huvudsakliga ändamålet med utsökningsregislrel skall vara dess användning för kronofogdemyndigheternas verkstäl­lighet enligt utsökningsbalken eller annan författning saml planering och tillsyn av denna verksamhet. Registret skall vid sidan härav också användas fördel ändamål som avses med lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skaller och avgifter. Ett annat an­vändningsområde skall vara kontrollverksamhet och utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatter, tullar och avgifter.

Utredningens förslag: I huvudsak samma som mitt, dock med en något snävare ändamålsbeskrivning.

Remissinstanserna: Förslaget om registerändamål har i allmänhet till­styrkts eller lämnats utan erinran. Från några håll har dock efterlysts ett

12

 

något bredare användningsområde. RSV har således framhållit att det bör Prop. 1985/86: 155 framgå klart av lagtexten att registret får användas för revisions- och annan kontrollverksamhet. Lokala skattemyndigheten i Uppsala fögderi har med instämmande av länsstyrelsen i Uppsala län påpekat atl det beträffande registrets användning för utredningar på skatteområdet bör anges all ända­målet också omfattar sociala avgifter.

Upplysningscentralen (UC) har berört frågan om registrets användning för kreditupplysningsverksamhet. Enligt UC år det inle onaturligt atl regis­terändamålet utvidgas till atl avse också en sådan användning. Skall regist­ret få användas för kreditupplysningsverksamhel bör emellertid delta anges i lagen, eftersom del enligt UC vore olyckligt om en sådan använd­ning finge växa ut helt oreglerad. Liknande synpunkter har framförts av Svenska Bankföreningen. DI har också berört denna fråga och för sin del framhållit alt utlämnande av uppgifter för kreditupplysningsändamål bör komma i fråga endast om utlämnandet kringgärdas av regler till skydd för den enskildes integritet. DI har här hänvisat till motsvarande skyddsregler i kredilupplysningslagen (1973:1173).

Skälen för mitt förslag: Det råder inte några delade meningar om att huvudändamålet för utsökningsregislrel skall vara kronofogdemyndighe­ternas exekutiva verksamhet. Denna sker i huvudsak enligt reglerna i utsökningsbalken men kronofogdemyndigheterna har verkställighetsupp­gifter också enligt vissa andra författningar, t. ex. uppbördslagen (1953:272) och uppbördsförordningen (1967:626). För att fillgodose RSV:s cenlralmyndighelsfunklion bör registerändamålet också omfatta planering och tillsyn av verksamheten. Registret skall härutöver användas vid kro­nofogdemyndigheternas tillämpning av lagen om avräkning vid återbetal­ning av skatter och avgifter. Enligt vad som närmare har utvecklats i prop. 1984/85:108 är sådan avräkning inle alt betrakta som en exekutiv verksam­het och registrets användning för detta ändamål bör därför anges särskilt. Härutöver bör också anges atl registret får användas för de lillsynsupp-gifler som åvilar vissa myndigheter inom exekutionsväsendet. Jag tänker här på de kronofogdemyndigheter som utsetts alt vara tillsynsmyndigheter i konkurs.

Jag har nu berört de cenlrala användningsområden för registret som
enligt min mening bör vara bestämmande för införande och lagring av
uppgifter i detta, dvs. för själva registerföringen. Även användningen av
uppgifterna är givetvis främst tänkt för verksamheten hos myndigheterna
inom exekutionsväsendet. Uppgifterna i registret har dock betydelse också
för verksamheten hos andra myndigheter. I första hand är del skatteför­
valtningen som behöver använda utsökningsregislrel för kontrollverksam­
het och utredningar i bl. a. beskattningsverksamheten. Samma behov finns
hos tullverket. Men också en rad andra myndigheter förutsätts ha tillgång
till vissa uppgifter hos kronofogdemyndigheterna. Enhgt de regler som
numera gäller för offentlig upphandling skall en upphandlande myndighet
ibland ta kontakt med kronofogdemyndigheten innan den antar ett anbud.
Denna ordning har införts som en kontrollåtgärd i kampen mot ekonomisk
brottslighet. Del finns också andra regler med anknytning till den ekono­
miska brottsligheten som bygger på att uppgifter som förekommer i den      13

 

exekutiva verksamheten skall vara tillgängliga för andra myndigheter. Jag Prop. 1985/86: 155 tänker här bl. a. på den vandelsprövning som sker av företagare i några branscher där tillstånd krävs för viss verksamhet, t. ex. transport- och restaurangbranschen. Även om de uppgifter som lämnas ut i dessa sam­manhang hämtas från ulsökningsregistret skulle det enligt min mening föra för långt atl beakta denna användning vid beskrivningen av ändamålet med registret. Ändamålsbeskrivningen bör därför begränsas till att avse sådan användning vid sidan av de exekutiva myndigheternas verksamhet som föranleder särskilda anordningar för utlämnandet, t. ex. lerminalåtkomst. Den bör därför inle omfatta mer än de användningsområden som är ak­tuella i skattemyndigheternas och tullens verksamhet.

Jag är medveten om atl en så snäv ändamålsbeskrivning innebär vissa begränsningar i möjligheterna alt bearbeta registerinnehållet, eftersom an­vändningen av registret i princip är underordnad dess ändamål. Enligt min mening förutsätter emellertid en god registerkvalitet all ändamålsbeskriv­ningen inte görs alltför omfattande. I den mån särskilda program behöver användas för att sammanställa uppgifter för annan användning än den som avses med ändamålsbeskrivningen bör delta i stället kunna medges av regeringen. Jag återkommer till detta i avsnillet om utlämnande på ADB-medium (3.3.5).

Jag kan ansluta mig till det som sagts om att sociala avgifter bör ingå i ändamålsbeskrivningen, såvitt avser registrets användning för utredningar på skattesidan. Jag delar också uppfattningen alt registret skall få använ­das för revisions- och annan kontrollverksamhet. SIU har föreslagit atl registrets användning för beskatlningsändamål skall avse utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatt. Möjligen kan hävdas att detta täcker även revisions- och annan kontrollverksamhet. I de motsvarande bestäm­melser som anger ändamålet i skatteregisterlagen (1980: 343) har emellertid planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontroll­verksamhet tagits upp som ett särskilt användningsområde. I klarhetens intresse bör därför samma uttryckssätt användas i utsökningsregisterla-gen.

Utsökningsregislrel bör vidare få användas för utredningar i samband med lulllaxering. Att tullen bör ha tillgång till ulsökningsregistret följer redan av dess användning för avräkningsändamål. Att uppgifterna därut­över får användas för t. ex. undersökning av företag som misslänks vara inblandade i grov varusmuggling eller annan ekonomisk brottslighet inne­bär bara en marginell utvidgning av registerändamålet. Ändamålsbeskriv­ningen bör utformas i enlighet med delta.

När det gäller den av några remissinstanser diskuterade frågan om
kreditupplysning vill jag framhålla att uppgifter från ulsökningsregistret
redan nu används för sådan verksamhet. Detta sker med tillstånd från DI
och tillgår så atl UC förses med uppgifter på magnetband, dels för eget
bruk men också för vidare befordran till andra kredilupplysningsföretag.
De företag som på detta sätt använder uppgifter i sin verksamhet är
givetvis skyldiga att iaktta de regler som gäller för kreditupplysningsverk­
samhet, bl. a. bestämmelserna i kreditupplysningslagen om underrättelse
till den som berörs av en förfrågan. Det finns därför enligt min mening inte          14

 

skäl att förhindra denna form av uppgifisullämnande från utsökningsregis- Prop. 1985/86: 155 trel och något sådant har heller inle ifrågasatts vid remissbehandlingen. Detta betyder emellertid inte att registerändamålet bör utvidgas till atl omfatta också kredilupplysningsverksamhet. Med en sådan ändamåls­beskrivning skulle registerföringen nämligen kunna få en inriktning som inle är avsedd. I princip skulle då även insamlingen av uppgifter kunna styras av kreditupplysningsändamålet, vilket inle skulle vara förenligt med de registeransvariga myndigheternas verksamhet. Registerändamålet bör alltså inte utvidgis. En annan sak är all uppgifter som samlas in för dessa myndigheters verksamhet kan ha intresse också för andra ändamål. Jag vill här erinra om vad jag redan sagt om alt uppgifter hos kronofogdemyndig­heterna i vissa fall bör kunna lämnas ut till andra myndigheter bl. a. som ett led i kampen mot ekonomisk brottslighet. Även utlämnande av uppgifter till kreditupplysningsförelag innebär en annan användning än den som avses med ändamålsbeskrivningen. Är det då fråga om alt tillhandahålla uppgifterna på ett annat sätt än vad som följer av en myndighels skyldighe­ter enligt tryckfrihetsförordningen är det i princip en förutsättning för att uppgifterna skall få lämnas ut alt utlämnandet regleras genom föreskrifter i författning (jfr 6 och 7 §§ dalalagen). Utlämnandet av uppgifter lill kredil­upplysningsföretag sker som nyss sagts på magnetband och kan därför inle anses falla under offentlighetsprincipen. För atl detta uppgifisullämnande skall kunna fortgå måste det således regleras genom författningsbestäm­melser. Jag återkommer till detta i avsnittet om utlämnande på ADB-me­dium (3.3.5).

Jag vill i del här sammanhanget erinra om del uppdrag som regeringen har lämnat den parlamentariskt sammansatta data- och offentlighetskom­mittén (Ju 1984:06). Kommittén skall enligt sina tilläggsdirektiv (Dir 1984:48) utreda vissa frågor som har atl göra med offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar. I detta uppdrag ligger att överväga åtgärder för alt stärka offentlighetsprincipen när det gäller dess egentliga syfte all ge medborgarna möjligheter till kontroll och insyn i myndigheter­nas verksamhet. Kommittén skall å andra sidan också överväga om del finns skäl atl begränsa möjligheterna att få ut uppgifter från myndigheterna för andra ändamål, t. ex. all göra massutlag ur ADB-register för kommer­siella syften. Som en lösning på de problem som är förenade med sådana massutlag nämns i direktiven möjligheten atl utvidga den sekretess som gäller f. n.

Avsikten är således atl kommittén i ett större sammanhang skall la ställning till vissa grundläggande frågor i samband med myndigheternas ADB-användning, däribland frågan om offentlighetsprincipens räckvidd när det gäller utlämnande av ADB-regislrerade uppgifter. Jag anser mig därför inte böra föregripa kommitténs arbete genom atl här göra några ytteriigare uttalanden om vad som i detta hänseende bör gälla i fråga om uppgifterna i ulsökningsregistret.

15

 

3.3.2 Förfogande och registeransvar                                 Prop. 1985/86:155

Mitt förslag: En kronofogdemyndighet ges förfoganderätt till utsök­ningsregislrel i fråga om uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten. RSV får förfoga över hela ulsökningsregistret. Dessa myndigheter blir gemensamt ansvariga för registret.

Utredningens förslag: I huvudsak samma som mitt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat utredningsför­slaget på denna punkt utan erinran. Dl och justitiekanslern (JK) har ifråga­satt förfoganderätten för RSV, eftersom registerändamålet enligt utred­ningens förslag inte omfattar någon verksamhet inom ramen för verkels uppgifter som centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet. Några andra remissinstanser har efterlyst klarare regler för ansvarsfördel­ningen mellan kronofogdemyndigheterna och RSV.

Skälen för mitt förslag: Förfoganderätten lill ett personregister, dvs. rätten atl påverka registrets innehåll och överföra detta till läsbar form, är tillsammans med dess ändamål avgörande för vem som skall ansvara för registret i datalagens mening. Regisleransvarig är nämligen enligt I § dala­lagen den för vars verksamhet registret förs, om han förfogar över detta. För att någon som tillagts förfoganderätt till ett register också skall bli regisleransvarig krävs alltså alt ändamålet avser en verksamhet som an­kommer på den som förfogar över registret.

RSV har enligt sin instruktion inle alt ulföra några materiellt exekutions-rättsliga uppgifter. Även med en förfoganderätt' till ulsökningsregistret skulle därför förutsättningarna för ett registeransvar brista, om ändamålet begränsas lill kronofogdemyndigheternas verkställighet enligt utsöknings­balken eller annan författning. Att det av SIU föreslagna ändamålet ocksä täcker vissa beskattningsåtgärder anses enligt remisskritiken inte göra någon skillnad, eftersom ändamålsbeskrivningen i denna del inte är kombi­nerad med någon förfoganderätt för RSV.

Såsom har framgått av föregående avsnitt har jag i förhållande lill det av utredningen angivna registerändamålet föreslagit bl. a. den ändringen, att registret skall få användas också för planering och tillsyn av den exekutiva verksamheten. Detta är uppgifter som ankommer på RSV i egenskap av centralmyndighet och för vilkas fullgörande utsökningsregislrel är ett vär­defullt hjälpmedel. Genom denna ändring tillgodoses kravet på atl förfo­ganderätten och registerändamålet skall avse samma verksamhet. Det bör också tilläggas alt utsökningsregistrets användning för avräkningsändamål har sådant samband med RSV:s uppgifter på skatte- och avgiftsområdet alt ett registeransvar för verket är väl motiverat. Tyngdpunkten i verkets befattning med registret ligger hos de allmänna målen. Av bl. a. samord­ningsskäl bör emellertid RSV ha förfoganderätt också beträffande de en­skilda målen. Vissa rutiner som gäller dessa mål sköts redan nu av RSV och man kan förutse en utveckling där ADB-tekniken i ökad utsträckning tas i anspråk på ett sådant sätt atl en central registrering framstår som mest

ändamålsenlig. Jag anser således alt RSV skall ha fört-oganderäll till och     j

därmed registeransvar för ulsökningsregistret i dess helhet.

 

I den mera praktiskt inriktade remisskritiken har framhållits all en Prop. 1985/86: 155 uppdelning av förfoganderätten lill registret kan skapa oklara ansvarsför­hållanden när det gäller t. ex. rättelse av felaktiga uppgifter. Kritiken tar sikte på all utredningen inte har föreslagit någon funktionell fördelning av förfoganderätten, baserad på olika typer av transaktioner i registret. Ut­redningen har avstått från detta under hänvisning till alt den funktionella uppdelningen fortlöpande förändras, t. ex. genom atl magnetbandsrutiner införs för registreringsåtgärder som tidigare utförts via terminal.

Jag vill för egen del framhålla atl systemet med ett delat regisleransvar tillämpas också i fråga om det centrala skatteregislret. Erfarenheterna av detta ger inte belägg för att de farhågor som några remissinstanser har gett uttryck för skulle vara befogade. Jag biträder därför utredningens förslag på denna punkt och anser alltså att man i princip kan nöja sig med en geografisk avgränsning av den enskilda kronofogdemyndighetens förfo­ganderätt.

Enligt nu tillämpade rutiner registrerar kronofogdemyndigheterna en del uppgifter även i mål som inte handläggs hos den egna myndigheten. Detta är fallet när uppdragsgivaren vänder sig till fel myndighet med information om återkallelser, anstånd och avkortningar samt i viss utsträckning också betalningar. Antalet transaktioner som avser sådana uppgifter har uppskat­tats lill tiotusentals per år. Det är överflyttningen av mål mellan olika kronofogdemyndigheter i samband med atl gäldenären byter bostadsort som anges vara orsaken till att uppdragsgivarna ofta vänder sig lill fel myndighet. Av hänsyn till gäldenären har del bedömts angeläget alt i sådana fall kunna göra en omedelbar införing i registret för alt förhindra verkställighelsåtgärder hos den handläggande myndigheten.

För att komma till rätta med de angivna problemen bör man enligt min mening först och främst försöka se till alt en uppgift som hänför sig till ett visst mål redan från böljan kommer lill rätt myndighet. Jag kommer senare alt föreslå all generallullstyrelsen och skattemyndigheterna ges terminalål­komsl till ulsökningsregistret. Dessa myndigheter kan då undersöka vilken kronofogdemyndighet som handlägger etl visst mål och de bör givelvis utnyttja denna möjlighet för atl se till 4tt beslut som påverkar betalnings­skyldigheten sänds direkt till denna myndighet. Även om man därför kan förutse en minskning av de fall då en uppgift kommer in till fel kronofogde­myndighet bör den mottagande myndigheten ändå kunna registrera upp­gifter av det här slaget, åtminstone till dess all antalet transaktioner har nedbringats till en nivå som är hanterlig med andra kommunikationsmöjlig­heter. Jag anser därför att vissa undanlag från den geografiskt begränsade förfoganderätten skall kunna föreskrivas av regeringen. Sådana föreskrif­ter bör då anpassas lill del faktiska behovet av en utvidgad förfoganderätt i fråga om sådana transaktioner som jag nyss angav.

17

t2 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 155

 

3.3.3 Registrets innehåll

Prop. 1985/86: 155

Mitt förslag: Ulsökningsregistret skall få innehålla identifieringsdata och uppgifter om verkställighetsåtgärder i såväl allmänna som en­skilda mål. Registret får också innehålla vissa andra uppgifter som en kronofogdemyndighet behöver för atl fullgöra sina åligganden.

Utredningens förslag: I huvudsak samma som mitt, frånsett att utred­ningsförslaget inle omfattar någon registrering av verkställighelsåtgärder i enskilda mål.

Remissinstanserna: Det är endast ett fåtal remissinstanser som har haft från utredningens förslag avvikande meningar om del föreslagna register­innehållet. RSV har med instämmande av DI framhållit atl en reglering bör omfatta även uppgifter om de verkställighetsåtgärder som företas i enskil­da mål. Även några andra remissinstanser har uttalat sig för en reglering av registerföringen i dessa mål. Olika meningar har framkommit beträffande lämpligheten av att ha med uppgifter om andra än dem som är gäldenärer eller svarande hos en kronofogdemyndighet. DI avråder från delta, medan lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser att bl. a. alla som har tillstånd alt servera alkoholdrycker bör registreras. Några andra remissin­stanser uttalar att denna uppgift inte bör las med, men förordar i stället registerföring av vissa andra uppgifter som inte behöver avse svarande hos en kronofogdemyndighet. LO anser det utomordentligt angeläget att vissa uppgifter av del slaget registreras och pekar särskilt på uppgift om närings­förbud.

Skälen för mitt förslag: SIU har utgått från den personkrets som är aktuell för verkställighelsåtgärder hos kronofogdemyndigheterna. Man har då använt sig av begreppen svarande och gäldenär. Enligt 1 kap. 7§ utsökningsbalken förslås med svarande den som är sökandens motpart hos en kronofogdemyndighet. Rör målet en fordran kallas sökandens motpart i stället gäldenär. I första hand är det identifieringsuppgifter m. m. om dessa personer som föreslås ingå i registret. Därutöver anger SIU vissa register­uppgifter som hänför sig till gäldenärer i både allmänna och enskilda mål. Det är uppgifter om den sökta verkställigheten, uppgifter om preskription samt sådana uppgifter som behövs för utbetalning av influtna medel och annan redovisning. Förslaget tar därefter upp en katalog över verkställig­helsåtgärder som i huvudsak avser gäldenärer i allmänna mål, men som i vissa fall förutsätter registerföring även av uppgifter om andra personer. Här avses uppgifter om betalningssäkring och kvarstad samt om förord­nande av god man enligt 2 § ackordslagen (1970:847), om konkurs, ackord och näringsförbud.

För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig lill utredningens förslag om registreringen i allmänna mål. Detta har också lämnats utan erinran av remissinstanserna. Ett par smärre ändringar i förhållande lill utredningens förslag är dock enligt min mening motiverade. Jag återkommer lill detta. Här skall jag i stället uppehålla mig vid två andra frågor. Den första gäller registreringens omfattning i enskilda mål, där min bedömning avviker från utredningens. Jag skall också ta upp frågan om registrering av vissa upp-

18

 

gifter som inte hänför sig till personer som är gäldenärer eller svarande hos     Prop. 1985/86: 155 en kronofogdemyndighet.

Som jag nyss redovisat innebär utredningsförslaget att registreringen av uppgifter i enskilda mål begränsas lill identifieringsdata och vissa uppgifter om verkslällighelsuppdraget. Del föreslås således inle någon ADB-redo-visning av de åtgärder som kronofogdemyndigheten företar med anledning av uppdraget. Som skäl för delta har utredningen i huvudsak åberopat alt del råder oklarhet i fråga om detaljerna kring ADB-hanteringen i enskilda mål. Man har därför ansett alt en reglering på denna punkt bör anslå tills vidare.

När utredningen lade fram sill förslag var den utvidgade registreringen av enskilda mål en försöksverksamhet begränsad till kronofogdemyndighe­terna i Göteborgs och Bohus län. Numera registreras dessa mål vid landets samtliga kronofogdemyndigheter och denna registrering är också i sina enskildheter mera omfattande än den som förekom under den inledande försöksverksamheten. Dessutom bedrivs inom RSV ett särskilt utveck­lingsprojekt för denna registrering. Del har således hänt åtskilligt sedan utredningen behandlade frågan. Ännu finns del dock inle färdiga ADB-rutiner för alla uppgifter som avses bli registrerade.

Jag anser för egen del alt författningsregleringen skall omfatta alla de uppgifter som enligt redan tillämpade rutiner förs in i registret. Även uppgifter som för närvarande inte registreras bör tas med i den utsträck­ning man redan nu kan bedöma all de behövs i kronofogdemyndigheternas verksamhet. Detta kan ske i form av en fakultativ regel, som medger att uppgifterna får registreras trots att färdiga registerrutiner ännu inte tilläm­pas över lag. De uppgifter som det här gäller avser främst ålgärdsregislre-ringen i enskilda mål. Milt förslag om en utvidgad registerföring i de enskilda målen innebär all bestämmelserna om registerinnehåll kan göras enhetliga för båda slagen av mål. Det finns vissa smärre skillnader mellan de åtgärder som företas, men dessa motiverar enligt min mening inle att del i lagtexten görs någon formell uppdelning mellan de olika mållyperna. De preciseringar som behövs bör i stället meddelas i form av föreskrifter som inskränker tillämpligheten av den fakultativa regeln. En fakultativ regel av det antydda slaget bör således kompletteras med etl bemyndi­gande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer all med­dela närmare föreskrifter om registerinnehållet. På detta sätt läggs en yttre ram fast genom ett riksdagsbeslut, medan den faktiska registreringen kan anpassas till den fortlöpande utvecklingen av ADB-rutinerna.

Jag delar utredningens uppfattning att uppgifter om betalningssäkring och kvarstad skall få införas i registret. Med mitt förslag om etl enhetligt registerinnehåll behöver det inte anges särskilt att dessa uppgifter kan vara hänförliga till olika måltyper.

När del gäller frågan om registerföring av uppgifter som hänför sig till
andra personer än gäldenärer eller svarande i mål hos en kronofogdemyn­
dighet vill jag erinra om vad jag tidigare sagt om registerändamålet. Jag har
på den punkten förordat en viss utvidgning jämfört med utredningens
förslag. Enligt mitt förslag skall registret få användas för planering och
tillsyn av den exekutiva verksamheten men också för tillsynsuppgifler         19

 

enligt annan författning än utsökningsbalken. Under det senare använd- Prop. 1985/86: 155 ningsområdet faller de uppgifter som vissa kronofogdemyndigheter har i egenskap av tillsynsmyndigheter i konkurs. Tillsynsmyndigheternas ålig­ganden förutsätter tillgång till uppgifter om konkurser och meddelade näringsförbud. Dessa uppgifter är också av stor vikt för kronofogdemyn­digheterna i deras exekutiva verksamhet. Uppgifterna bör därför få införas i regislret, även om t. ex. ett näringsförbud inte alllid avser en gäldenär. Jag vill i det här sammanhanget erinra om atl konkursuppgifter också finns registrerade hos den nyinrättade företagsinteckningsmyndigheten i Malmö. Även de av SIU föreslagna uppgifterna om ackord och om god-mansförordnande enligt 2 § ackordslagen behövs i kronofogdemyndighe­ternas verksamhet och de bör därför finnas tillgängliga i regislret.

Del finns också några andra uppgifter som formellt inte hänför sig till personer som är gäldenärer eller svarande hos en kronofogdemyndighet men som ändå behövs med tanke på ADB-systemets användning för krav-rutiner och redovisning. Jag tänker här på vissa uppgifter som registreras redan innan det i lagteknisk mening finns ett mål hos en kronofogdemyn­dighet. Så anses i fråga om allmänna mål vara fallet först när indrivnings­uppdraget har förts in i utsökningsregislrel och uppgifterna är tillgängliga för kronofogdemyndigheten. Från del att det föreligger en exekutionstitel kan del därför gå någon tid innan den belalningsskyldige är atl anse som gäldenär. De uppgifter som det här är fråga om kan gälla bl. a. förskottsbe­talning och blir införda i del s. k. iransaktionsregislrel i avvaktan på att de mål som uppgifterna avser blir uppdebilerade i systemet. De hänför sig alltså utan undanlag lill personer som inom kort blir registrerade som gäldenärer och enligt min mening behövs det därför inle någon särskild bestämmelse om denna s.k. förhandsregistrering.

Den av SIU föreslagna lagtexten om registreringen av verkställighets­uppdraget inleds med vissa uppgifter om skulden m.m. Utöver skuldens storiek, medelsslag, dag när skulden fastställts och när den förfallit lill betalning har föreslagits atl också andra uppgifter om skulden skall få registreras. Dessa uppgifter skall framgå av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet. Som exempel på sådana andra uppgifter som kan framgå av exekutionstiteln har SIU nämnt ärendenummer hos uppdragsgi­vande myndighet, målnummer och doms- eller beslutsnummer hos den myndighet som har fastställt fordringen, granskningsrapportnummer, soli­darisk betalningsskyldighet samt tillämpat lagrum och brotlsbenämning när det gäller böter. SIU har vidare föreslagit atl uppgifterna om skuldbe­lopp skall omfatta såväl det ursprungliga som del aktuella beloppet saml belopp med vilket betalning, avkortning eller liknande ägt rum.

Jag anser det för egen del värdefullt atl man i lagtexten så långt möjligt
preciserar vilka uppgifter om skulden som får registreras. En uppräkning
av det slag som SIU har föreslagit kan emellertid inte bli uttömmande. Den
måste kompletteras med en möjlighet all registrera också andra uppgifter.
Enligt min mening kan det dock inte bli fråga om att registrera alla upp­
gifter om skulden som framgår av exekutionstiteln eller andra handlingar i
målet. I stället måste en begränsning göras till sådana uppgifter som har
betydelse för betalningsskyldigheten och därmed för kronofogdemyndig-           20

helens möjligheter atl genomföra verkställigheten.

 

Enligt min mening är det naturligt atl man i lagtexten utgår från exeku-    Prop. 1985/86: 155 lionslileln. Vad som bör registreras är i första hand uppgifter om denna. Jag tänker då på uppgifter av närmast administrativ karaktär, som l.ex. uppgifter om målnummer och doms- eller beslutsnummer hos den domstol eller myndighet som har fastställt fordringen.

När det gäller uppgifter om skuldens storlek, medelsslag, dag när skul­den har fastställts och när den har förfallit lill betalning ansluter jag mig lill utredningsförslaget. Övriga uppgifter som framgår av exekutionstiteln eller andra handlingar i målet bör däremot få registreras endast om de har betydelse för betalningsskyldigheten. Dessa uppgifter kan avse betalning och avkortning m. m. men också anstånd och inhibition. Däremot anser jag inle all uppgifter om brotlsbenämning och tillämpat lagrum i brottmål har sådan betydelse för betalningsskyldigheten alt de skall få förekomma i registret.

I sammanhanget vill jag nämna atl del inom regeringskansliet övervägs ett förslag från samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) om ett ADB-baserat syslem för uppbörd av domstolsböler m. m. Förslaget går ut på alt den som av allmän domstol har ådömts böter eller ålagts att betala vite eller ett rättsverkansbelopp skall kunna frivilligt betala in beloppet lill rikspolisstyrelsen. Om betalning sker på det sättet, kommer någon registrering av domen eller beslutet inle all ske i utsök­ningsregislrel. Innan förslaget kan genomföras återstår en del systemut­vecklingsarbete. Jag utgår från att detta arbete skall kunna slutföras inom en snar framlid.

Med vissa redaktionella jämkningar kan jag i övrigt godta den föreslagna katalogen över uppgifterna i registret. Med tanke på det jag tidigare har sagt om ålgärdsregistreringen i enskilda mål bör emellertid denna katalog kompletteras med uppgift om återtagande av vara.

Vid sidan av de registeruppgifter som SIU har tagit upp i sitt förfalt-ningsförslag förekommer administrativa och tekniska uppgifter av myckel skiftande slag. De kan t. ex. gälla vilken kronofogdemyndighet och sektion som har tilldelats ett mål, att målet har beställts för handläggning och att betalningsanmaning har skickats ut. Även uppgifterna om olika tjänste­mäns behörighet att utföra transaktioner som påverkar registrets innehåll kan hänföras till denna kategori. Av administrativ karaktär är också upp­gift om branschkod. Enligt min mening bör det anges att uppgifter av detta slag förekommer i registret och jag anser att de kan samlas under beteck­ningen administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets användning.

21

 

3.3.4 Terminalåtkomst och sekretess

Prop. 1985/86: 155

Mitt förslag: RSV och kronofogdemyndigheterna får ha terminalåt­komst lill utsökningsregislrel. Terminalålkomsten för en kronofog­demyndighet är i princip begränsad till uppgifter angående personer som förekommer i mål eller ärenden hos en kronofogdemyndighet i länet. Generallullstyrelsen, länsstyrelserna och de lokala skatte­myndigheterna får också ha terminalåtkomst till uppgifter i registret. För generallullstyrelsen är terminalålkomsten begränsad till upp­gifter om person som förekommer i ärende hos myndigheten. Läns­styrelsernas och de lokala skattemyndigheternas lerminalåtkomst får avse uppgifter om person som förekommer i ärende hos skatte­myndigheterna inom länet.

Sekretessen inom exekutionsväsendet utsträcks lill alt omfatta också uppgifterna i utsökningsregislrel, både när dessa förekommer hos de regisleransvariga myndigheterna och när de är tillgängliga på terminal hos andra myndigheter.

Utredningens förslag: SIU har föreslagit fri lerminalåtkomst för RSV, kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna och atl terminalål­komsten för skattemyndigheterna görs direkt beroende av om uppgifterna omfattas av sekretessen inom exekutionsväsendet eller ej.

Remissinstanserna: Den föreslagna terminalålkomsten för RSV och kronofogdemyndigheterna har genomgående tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Förslaget om terminalåtkomst för länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna har också fått ett positivt mottagande. På denna punkt har dock vissa erinringar gjorts. Således framhålls från flera myndig­heter inom skatteförvaltningen att den av SIU föreslagna sekretessregeln är onödig, eftersom uppgifterna hos de mottagande myndigheterna omfat­tas av reglerna om skatlesekreiess, vilka ger etl bättre skydd än den sekretess som gäller i kronofogdemyndigheternas verksamhet. DI har inta­git en motsatt ståndpunkt och ansett all även flödet av icke sekretessbe-lagda uppgifter till andra myndigheter bör regleras genom särskild behörig­hetskontroll för atl förhindra alt uppgifterna hos dessa myndigheter blir föremål för fri bearbetning.

Generallullstyrelsen har framhållit att innehållet i utsökningsregislrel kan vara av stort intresse för tullverket i samband med tulltaxering och undersökning av förelag som misslänks vara inblandade i ekonomisk brottslighet, exempelvis grov varusmuggling. Man har också pekat på tullmyndigheternas beskatlningsuppgifter i samband med införsel. Av bl. a. dessa skäl har generaltullstyrelsen ansett del angelägel alt också tullverket får terminalåtkomst till ulsökningsregistret.

Skälen för mitt förslag: RSV skall enligt vad jag tidigare har föreslagit ha förfoganderätt till hela ulsökningsregistret. Av detta följer att verket också bör ha terminalåtkomst i samma utsträckning. För kronofogdemyndighe­ternas del har jag i nära överensstämmelse med SlU:s förslag föreslagit en geografiskt begränsad förfoganderätt som i princip innebär att en krono-

22

 

fogdemyndighet förfogar bara över uppgifter i mål och ärenden som hör till Prop. 1985/86: 155 distriktet. Del finns därför anledning alt överväga en motsvarande be­gränsning i fråga om terminalålkomsten. En sådan begränsning har visser­ligen inle föreslagils av SIU eller ifrågasalts under remissbehandlingen. Men enligt min mening bör det med hänsyn lill skyddet av de registrerades personliga integritet vara en naturiig utgångspunkt atl man om möjligt försöker begränsa åtkomsten till cenlrala register av förevarande slag så atl denna omfattar bara uppgifter som behövs i den enskilda myndighetens verksamhet. Det får visserligen förutsättas atl man på en kronofogdemyn­dighet inte lar fram andra uppgifter än som behövs i verksamheten även om åtkomsten lill uppgifterna är obegränsad. Men gör man ingen begräns­ning får man en onödig spridning av uppgifterna i registret, inte minst genom alt detta i sin helhet blir tillgängligt för allmänheten hos varje kronofogdemyndighet.

Jag kommer alltså fram till all man bör införa en begränsning av termi­nalålkomsten med hänsyn till vad som behövs i verksamheten.

Terminalålkomsten för en kronofogdemyndighet måste till atl börja med omfatta uppgifter om den som är registrerad hos myndigheten som gäl­denär i ett mål om exekutiva åtgärder. Vidare bör det i förekommande fall finnas terminalåtkomst till uppgifter om gäldenärens make samt om perso­ner som är gemensamt betalningsansvariga med gäldenären. Även upp­gifter om fåmansförelag som gäldenären är delägare i samt andra delägare i företaget bör omfattas av terminalåtkomsten. Är gäldenären ett fåmans­förelag bör också uppgifter om delägarna i detta ingå. Jag vill här erinra om att uppgifter om familjeförhållanden och delägarskap i fåmansförelag inle är omedelbart tillgängliga genom samhörighelsbeleckningar i ulsöknings­registret. De kan tas fram av kronofogdemyndigheten först med hjälp av den sekretessbelagda terminalålkomsten lill del centrala skalteregistrel.

Jag har hittills uppehållit mig vid uppgifter som har samband med gäl­denärer i distriktet. Som jag framhållit i fråga om förfoganderätten bör en kronofogdemyndighet kunna vidta vissa registreringsåtgärder m. m. också beträffande gäldenärer som hör lill andra distrikt. Det kan gälla fall där myndigheten får betalning, återkallelser, anståndsbeslul o.d. beträffande sådana gäldenärer. Vidare kan påpekas att kronofogdemyndigheten i Stockholm registrerar vissa nyinkomna mål även för andra kronofogde­myndigheters räkning. Terminalålkomsten bör därför omfatta gäldenärer och svarande i alla typer av ärenden som handläggs hos myndigheten. När etl ärende av del nu angivna slaget är färdigbehandlal hos myndigheten bör också rätlen lill lerminalåtkomst upphöra.

De kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs har i
denna egenskap etl utvidgat verksamhetsområde som i de allra flesta fall
omfattar ett län. Dessa kronofogdemyndigheter behöver lerminalåtkomst
till gäldenärerna inom tillsynsområdet. Jag vill i detta sammanhang förul-
skicka att jag kommer all förorda atl länsstyrelserna får lerminalåtkomst
till uppgifter om gäldenärer vars skatteärenden handläggs inom länet. Med
hänsyn till det nära samarbete som bör förekomma mellan länsstyrelsen
och kronofogdemyndigheterna inom länet och till vad jag anfört om till­
synsmyndigheternas verksamhetsområde anser jag det naturligast och       23

 

mest praktiskt all kronofogdemyndigheternas lerminalåtkomst får omfatta     Prop. 1985/86: 155 det egna länet och inle bara del egna distriktet. Härutöver bör kronofogde­myndigheterna ha tillgång lill uppgifter om konkurs och näringsförbud för hela landet.

Nästa fråga är då hur de nu angivna begränsningarna skall kunna genom­föras i praktiken. Målsättningen bör naturligtvis vara alt så långt möjligt försöka begränsa de tekniska åtkomstmöjligheterna i enlighet med vad jag anfört om terminalålkomsten. Det torde vara möjligt att i stor utsträckning göra sådana begränsningar bl.a. med hjälp av behörighetskort o.d. Det torde däremot inte vara möjligt atl helt avskära myndigheterna från lermi­nalåtkomst till vissa uppgifter, bl. a. eftersom del enligt vad jag tidigare har sagt bör finnas möjlighet atl vidta vissa registreringsåtgärder beträffande sådana personer utanför det egna distriktet och länet som man vet namnet på först när ärendet dyker upp. Redan genom en rättslig begränsning är emellertid mycket vunnet från integritetsskyddssynpunkt. Jag vill framhål­la atl i den mån en kronofogdemyndighet själv saknar befogenhet atl göra en ADB-teknisk överföring av viss information från ett personregister så anses denna inle förvarad hos myndigheten, med verkan all inte heller allmänheten kan göra anspråk på informationen hos den myndigheten (jfr tryckfrihetsförordningen 2 kap. 3§ andra stycket).

Inom exekutionsväsendet gäller sekretess för uppgifter i mål och ären­den angående exekutiv verksamhet, om det kan antas alt den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten och inte heller beslut i målet eller ärendet. Sekretessen inom den exekutiva verksamheten är således relativt begränsad och när det gäller annan verksamhet hos kronofogdemyndighe­terna förekommer över huvud taget ingen sekretess. Del gäller l.ex. den verksamhet som utövas av de kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyn­digheter i konkurs saml kronofogdemyndigheternas tillämpning av lagen om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

Ulsökningsregistret skall enligt vad jag tidigare har sagt användas inte bara i exekutiv verksamhet utan också bl. a. för avräkning och i tillsyns­verksamheten. En lerminalåtkomst för kronofogdemyndigheterna för des­sa olika användningsområden medför atl del kan bli svårt all upprätthålla det sekretesskydd som enligt sekretesslagen skall finnas för den exekutiva verksamheten. För alt undvika denna olägenhet föreslår jag efter samråd med chefen för justitiedepartementet att den sekretess som gäller i mål eller ärenden angående exekutiv verksamhet utsträcks lill att omfatta också uppgifterna i ulsökningsregistret.

I den allmänna debatten har man från en del håll förordat en längre
gående sekretess för uppgifterna i ulsökningsregistret. Något förslag i den
riktningen har inle lagts fram av SIU och inte heller efterlysts under
remissbehandlingen. Som jag har framhållit i avsnittet om utsökningsregis­
trets ändamål (3.3.1) har DOK lill uppgift att utreda frågan om offentlig­
hetsprincipens tillämpning på ADB-register och kommittén får i det sam­
manhanget anledning all pröva om en utvidgad sekretess är en ändamåls­
enlig lösning på de problem som är förenade med uppgiftslämnande från     24

 

myndigheternas register. Jag går därför inte in på den frågan i detta    Prop. 1985/86: 155 sammanhang.

Frågan om i vilken utsträckning uppgifterna skall vara tillgängliga för andra myndigheter via terminal har sin rriolsvarighet i den reglering som gäller för uppgifter i det centrala skatteregislret. Utgångspunkten för den­na reglering har varil alt uppgifterna får finnas tillgängliga endast i den mån behovet av all snabbt och enkelt få tillgång till dessa väger tyngre än den risk från integrilelssynpunkl som lerminalåtkomst anses medföra. När kronofogdemyndigheterna gavs terminalåtkomst lill vissa uppgifter i del cenlrala skatteregislret framhölls alt indrivningen av skatter och avgifter hör mycket nära ihop med den direkta beskattningsverksamheten. Indriv­ningen utgör sista ledet i hela den rad av olika åtgärder som krävs för alt förverkliga det allmännas skatteanspråk. Mot den bakgrunden ansågs del i princip inte föreligga några bärande skäl mot att kronofogdemyndigheterna genom ett enkelt och smidigt förfarande fick tillgång lill de ifrågavarande uppgifterna, som kronofogdemyndigheterna för övrigt kunde få del av redan på andra vägar (jfr prop. 1981/82:160 s. 7). Enligt min mening får det nära sambandet mellan indrivning och beskattningsverksamhet beaktas också när det gäller frågan om skallemyndigheternas tillgång lill uppgifter i ulsökningsregistret. Även här gäller det all skapa rationella former för en överföring av uppgifter som i och för sig är tillgängliga på andra vägar. Utredningens förslag att länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheter­na skall ha lerminalåtkomst lill uppgifterna i regislret har heller inle mött några andra invändningar hos remissinstanserna än DI:s erinran om att möjligheter lill fri bearbetning bör undvikas.

Utöver de skäl som SIU har åberopat vill jag för egen del peka på registrets användning för avräkningsändamål. Systemet med generellt ver­kande avräkningsregler bygger i stor utsträckning på atl man med ADB-teknikens hjälp kan få till stånd en förut inte möjlig kommunikation mellan kronofogdemyndigheterna och de myndigheter som återbetalar skaller och avgifter. Denna fråga har berörts i prop. 1984/85:108 (s. 50 f). Utgångs­punkten var då atl de myndigheter som har ADB-registrering och är inkopplade i lerminalsyslem skall kunna tillämpa avräkningsbeslämmel-serna med dessa hjälpmedel. Främst är del länsstyrelserna och, i fråga om punktskatter, sjömansskatt och redaravgifl, RSV som behöver lerminalåt­komst lill utsökningsregislrel för delta ändamål. Som har framhållits i propositionen skulle emellertid även generaltullstyrelsen vinna på atl av-räkningsförfarandet sker med hjälp av lerminalåtkomst. Jag vill här också erinra om vad jag tidigare anfört om registrets användning för utredningar i samband med bl. a. lulllaxering (3.3.1). Det finns således flera skäl för alt även tullverket bör ges lerminalåtkomst lill registret. Denna åtkomst bör dock inte avse andra myndigheter än generallullstyrelsen.

De lokala skattemyndigheterna behöver utbyta upplysningar med krono­
fogdemyndigheterna i en rad olika ärendetyper, t. ex. i fråga om skönstax­
ering, planering av revisionsverksamhet, debitering av B-skatt, anstånd
med inbetalning av skatt, förtidsåterbetalning av preliminär skatt, nedsätt­
ning av skatteavdrag på grund av existensminimum samt kontroll av ar­
betsgivares inbetalning och redovisning av skatter och avgifter. Det finns          25

 

således en hel del uppgifter som kan underlättas för de lokala skatlemyn-    Prop. 1985/86: 155 digheterna om de får terminalåtkomst Ull ulsökningsregistret.

I likhet med vad som föreslagits för kronofogdemyndigheterna bör ter­minalåtkomsten för länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna vara länssluten i den meningen att den inte får avse uppgifter om andra personer än sådana som förekommer i ärende hos skattemyndigheterna inom länet. Generaltullslyrelsens terminalåtkomst bör avse hela landet men även här bör en begränsning ske lill uppgifter om person som före­kommer i ärende hos myndigheten.

Som har framhållits ovan får önskemålet att göra uppgifterna i ulsök­ningsregistret mera lättillgängliga vägas mot den risk delta kan medföra för intrång i den personliga integriteten. När det gäller att överföra uppgifterna till andra myndigheter får vidare beaktas all sekretess gäller inle bara mot enskilda ulan också i förhållandet myndigheter emellan. Sekretesskyddet i den exekutivt verksamheten är dock förhållandevis svagt och de uppgifter som förekommer i ulsökningsregistret torde endast i undanlagsfall vara av sådan karaktär alt de omfattas av sekretess. Som jag tidigare har konstate­ra! är det fråga om uppgifter som i och för sig är tillgängliga för de berörda myndigheterna redan på andra vägar. En del av uppgifterna är för övrigt redan tillgängliga på terminal för skattemyndigheterna, eftersom de finns i det centrala skatteregistret. Jag tänker här på s. k. gäldenärsmarkering och andra uppgifter enligt 7§ 9 skatieregisteriagen. Del finns därför inte några tungt vägande skäl atl begränsa terminalålkomsten på det sättet att endast vissa uppgifter om en person skall vara tillgängliga för den myndighet som har anledning alt utnyttja registret. Däremot finns det anledning atl över­väga om en del av de nyss nämnda uppgifterna kan uteslutas från del cenlrala skalteregistrel, eftersom de enligt milt förslag blir tillgängliga direkt från de myndigheter som närmast svarar för uppgifterna. Denna fråga är jag emellertid inte beredd att ta ställning till i det nu aktuella lagstiftningsärendet.

Reglerna om terminalålkomsten får anses innefatta en skyldighet för de registeransvariga all tillhandahålla uppgifterna i ulsökningsregistret, en skyldighet som i förekommande fall bryter sekretessen mellan de berörda myndigheterna i den mån en uppgift trots allt kan anses hemlig (jfr 14 kap. 1 § sekretesslagen).

I fråga om skyddet för uppgifterna hos den mottagande myndigheten är
det som flera remissinstanser framhållit riktigt att reglerna om skatlesekre­
iess i allmänhet ger ett bättre skydd än de regler som gäller inom exeku­
tionsväsendet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhål­
landen. Även hos tullverket är sekretesskyddet starkare än hos kronofog­
demyndigheterna. Detta gäller visseriigen inte generellt i ärenden om upp­
börd av skaUer, tullar och avgifter, men uppgifterna i utsökningsregislrel
kommer nästan uteslutande att användas i sekretessbelagd verksamhet hos
de lerminalanslutna myndigheterna. Just den omständigheten atl uppgif­
terna i registret i något enstaka fall kan komma till användning i ej sekre­
tessbelagd verksamhet medför emellertid atl det blir oklart vilket sekre­
tesskydd som gäller för uppgifterna så länge de finns i ADB-registrel.
Denna oklarhet bör undanröjas.                                                                           2,6

 

Etl särskilt sekretesskydd bör tillskapas för de uppgifter i utsökningsre­gislrel som finns på terminal hos skaltemyndigheterna. Man kan här tänka sig antingen den sekretess som gäller i exekutiv verksamhet eller den sekretess som gäller på skatteområdet. Del kan i och för sig hävdas att del är bäst förenligt med grunderna för skaltesekretessen all lerminalbilden ges samma skydd som det som allmänt sett gäller inom skattemyndigheter­na. För en sådan lösning talar också den omständigheten all uppgifterna så gott som uteslutande kommer all användas inom sådan verksamhet som är belagd med tull- eller skatlesekreiess. Enligt min mening talar emellertid övervägande skäl för en ordning som innebär att samma sekretess för uppgifterna i regislret gäller oavsett var uppgifterna finns tillgängliga. Det ter sig sålunda knappast motiverat all ha en mera omfattande sekretess för uppgifterna bara därför alt en terminal finns hos en skaltemyndighet. En ordning som innebär att uppgifterna så länge de befinner sig i registret behåller den sekretess som gäller hos den regislerförande myndigheten är också bäst förenlig med den lösning som har valls i fråga om kronofogde­myndigheternas terminalåtkomst till del centrala skalteregistrel.

Efter samråd med chefen för justitiedepartementet föreslår jag därför att del i sekretesslagen införs en bestämmelse som ger uppgifter i utsöknings­regislrel som är tillgängliga på terminal hos generaltullstyrelsen, länssty­relserna och de lokala skattemyndigheterna samma sekretesskydd som gäller för dessa uppgifter i den exekutiva verksamheten. Laglekniskt bör detta uttryckas så att sekretessen för uppgifterna i ulsökningsregistret gäller myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur registret. Detta uttryckssätt, som också används i fråga om allmänt kriminalregisler m. m. (jfr. 7 kap. 17 § sekretesslagen), innebär att den sekretess som gäller hos den regislerförande myndigheten blir tillämplig också hos terminalan­slutna myndigheter, så länge uppgifterna är kvar i registret. Görs ett utdrag ur registret eller används uppgifter ur delta på annat sätt i den lerminalan­slutna myndighetens verksamhet blir sekretessbestämmelserna för denna verksamhet i stället tillämpliga.

Av redaktionella skäl bör samma uttryckssätt användas också i fråga om sekretessen vid kronofogdemyndigheternas terminalåtkomst lill del cen­trala skatteregistret. Den nuvarande regleringen i 9 kap. 19 § sekretessla­gen bör därför utgå och ersättas med en regel av samma slag som den jag har föreslagit beträffande utsökningsregislrel. Den nya regeln om skaltere­gistrel bör tas in i 9 kap. 1 §. Detta föranleder i sin tur en ändring av 9 kap. 2 §. Även i denna fråga har jag samrått med chefen för justitiedepartemen­tet.

Prop. 1985/86: 155

3.3.5 Utlämnande på ADB-medium

Mitt förslag: För utbetalning av influtna medel och för annan redo­visning får uppgifter ur ulsökningsregistret lämnas ut på medium för automatisk databehandling. Sådant utlämnande får ske för andra ändamål endast om detta följer av föreskrifter i författning eller om regeringen har medgivit det. Regeringen får bemyndiga Dl att lämna sådant medgivande i fråga om ej sekretessbelagda uppgifter.

27

 

utredningens förslag: Samma som milt.                                      Prop. 1985/86:155

Remissinstanserna: Förslaget har lämnats ulan erinran av de flesta re­missinstanserna. DI har förutsatt att det sker en noggrannare reglering av utlämnandefrågorna, medan några myndigheter inom skatteförvaltningen har framfört önskemål om att utlämnande ulan särskild prövning skall få ske också för beskattningsändamål. Man har då pekat på behovet av smidiga ADB-rutiner vid l.ex. branschvisa konlrollaklioner som företas i samverkan mellan olika myndigheter. Som ett annat användningsområde där skulduppgifter m. m. bör vara tillgängliga på ADB-medium har nämnts taxeringsnämndernas arbete med skönslaxeringar. Här har framförts tan­ken alt taxeringsavierna kompletteras med uppgifter ur ulsökningsregis­tret, vilket skulle innebära en rationalisering av det informationsutbyte som redan i dag sker mellan kronofogde- och skattemyndigheterna.

Skälen för mitt förslag: Av min redogörelse för ADB-systemet inom exekutionsväsendet (avsnitt 2) har framgått att magnetbandsrutiner tilläm­pas för JdI. a. utbetalning via det statliga redovisningssystemet (system S). Sådana rutiner tillämpas i viss utsträckning också vid redovisning lill uppdragsgivande myndigheter. När det gäller de enskilda målen har jag i avsnittet om förfoganderätt och registeransvar (3.3.2) pekat på utveckling­en mot en ökad användning av ADB-rutiner vid registrering av målen. Denna s. k. bandmålsregislrering bör för att vara rationell ha sin motsva­righet i den teknik som används vid utbetalning och annan redovisning av verkställighetsuppdragen. Detta förutsätter att utlämnande kan ske på medium för ADB-behandling. Både för de allmänna och de enskilda målen finns det således behov av en ordning som medger att betalning och annan redovisning kan ske med hjälp av t. ex. magnetband. Jag ansluter mig därför pä denna punkt till utredningens förslag, som också överlag har godtagits av remissinstanserna.

I fråga om utlämnande för andra ändamål har utredningen föreslagit samma reglering som gäller enligt skalleregisterlagen. Utlämnande skall således få ske när delta följer av förfaltningsföreskrifter eller när regering­en har medgivit det. Vidare föreslås att DI efter bemyndigande av regering­en skall få lämna sådant medgivande i fråga om ej sekretessbelagda upp­gifter. Den sålunda föreslagna ordningen öppnar en möjlighet atl tillgodose önskemålen från skatteförvaltningen om ADB-teknisk tillgång lill uppgifter från utsökningsregislrel i samband med skönstaxeringar. Däremot är den mindre väl lämpad för utlämnande av uppgifter på ADB-medium för tillfäl­liga behov, t. ex. för sådana konlrollaklioner som har nämnts av några remissinstanser. Skattemyndigheternas möjligheter atl rationellt utnyttja registret för sådana ändamål blir alltså i någon mån lidande, men detta kan inte anses vara en olägenhet av sådan art all den motiverar en annan ordning än den som SIU har föreslagit. Skatteförvaltningen har i föregåen­de avsnitt (3.3.4) föreslagits få terminalåtkomst till utsökningsregislrel, och enligt min mening bör man innan ytterligare erfarenheter gjorts låta frågan om utlämnande i andra former bli beroende av en prövning i vaije särskilt fall.

Jag ansluter mig också till utredningens förslag i den del detta innebär att
DI efter delegation från regeringen skall få pröva frågor om utlämnande. I         28

 

delta sammanhang vill jag erinra om vad jag tidigare sagt om registrets     Prop. 1985/86: 155 användning för kredilupplysningsändamål (3.3.1). Massutlag av uppgifter på ADB-medium för delta ändamål avses således bli underkastade DI:s prövning.

Som jag tidigare framhållit blir kreditupplysningslagens skyddsregler om underrättelse m.m. tillämpliga när dessa uppgifter i sin tur lämnas ut av krediiupplysningsföretagen.

Utlämnande av uppgifter i ulsökningsregistret som lämpar sig för kredit­bedömning bör därför kanaliseras via kreditupplysningsförelag. Däremot bör ekonomisk information av det här slaget inte spridas i fall där kredit­upplysningslagens regler inte blir tillämpliga. Risken för detta kan enligt min mening motverkas genom all del i utsökningsregisteriagen tas in en bestämmelse som förhindrar all de registeransvariga myndigheterna vidtar särskilda åtgärder för atl framställa eller tillhandahålla handlingar eller uppgifter som är ägnade för sådan kreditbedömning som avses i kreditupp­lysningslagen, om åtgärderna betingas av annat än den verksamhet som myndigheten har all fullgöra enligt sin instruktion eller enligt lag eller förordning. Bestämmelsen bör laglekniskt kunna utformas så att uppgif­terna i registret endast får bearbetas i enlighet med registrets ändamål. Med hänsyn lill atl del i samband med utlämnande på ADB-medium av uppgifter till l.ex. UC kan finnas behov av speciella bearbetningar bör utsökningsregisteriagen ha en föreskrift också om detta.

Del innebär i fråga om utsökningsregislrel att det inte blir tillåtet atl använda särskilda program för alt sammanställa uppgifter om de registre­rades ekonomiska förhållanden i den mån detta inte är direkt motiverat av kronofogdemyndigheternas verksamhet. Därmed bör man kunna hindra i vart fall massutlag av uppgifter som kan användas för sådan kreditbe­dömning som sker vid sidan av det normala förfarandet i kredilupplys-ningssammanhang.

Man kan överväga ytterligare åtgärder i fråga om utlämnande som ej omfattas av offentlighetsprincipen, l.ex. utlämnande lill myndigheter. Även om ett sådant utlämnade av uppgifter helt håller sig inom ramen för den utlämnande myndighetens skyldigheter kan informationsutbytet näm­ligen - l.ex. i samband med statlig eller kommunal upphandling — ibland vara så pass likt det som sker via krediiupplysningsföretagen att man bör överväga att införa en motsvarighet till den underrättelseskyldighet som finns angiven i 11 § kreditupplysningslagen. Jag har därför övervägt om man t. ex. skulle kunna ha en föreskrift som innebär att en myndighet som från utsökningsregislrel inhämtar uppgifter för en verksamhet som ej avser myndighetsutövning skall underrätta den omfrågade personen om de upp­gifter som inhämtas. Jag har emellertid funnit att en sådan regel inte bör införas ulan mera ingående överväganden än som varil möjliga i detta lagstiftningsärende. Enligt min mening bör frågan kunna övervägas av DOK.

Jag vill slutligen framhålla atl den ordning jag nu har föreslagit bör ses som en provisorisk lösning i avvaktan på atl resultatet av DOK:s arbete föreligger.

29

 

3.3.6 Bevarande och gallring

Prop. 1985/86: 155

Mitt förslag: Uppgifter om indrivning av böter får bevaras i registret lill utgången av det år då betalning har skett. Andra uppgifter om verkslällighelsuppdraget och kronofogdemyndigheternas åtgärder får bevaras i registret under högst tre år. Så länge någon av dessa uppgifter finns kvar skall också idenlifieringsdata bevaras i registret. Uppgifterna skall gallras senast tre månader efter bevaringslidens utgång. Regeringen får medge atl bevaringstiden för vissa uppgifter föriängs lill högst fem år.

Utredningens förslag: SIU har föreslagit en generell bevaringstid på fem

Remissinstanserna: De hörda arkivmyndigheterna har från sina utgångs­punkter godtagit förslagel. Detta har också de flesta andra remissinstanser­na gjort, men några myndigheter inom skalteförvaltningen har ansett alt en föriängd bevaringstid är motiverad i fråga om vissa uppgifter, bl. a. uppgift om konkurs. DI och JK har å andra sidan under hänvisning lill kredilupp-lysningslagens regler uttalat sig för en generell begränsning av bevaringsti­den till tre år.

Skälen för mitt förslag: Utredningen har föreslagit en generell bevarings­tid på fem år, vilket bl. a. skulle underlätta rutinerna för gallring ur regisl­ret. Vissa remissinstanser har velat begränsa bevaringstiden lill tre år.

Enligt min mening bör man beakta i vad mån olika uppgifter behöver bevaras för de ändamål som har angivits i 1 §. Del är därför mindre lämpligt att låsa lidpunkten för gallring till tre eller fem år. 1 stället bör en regel som medger en differentierad gallring införas. Huvudregeln bör då vara att uppgifterna får bevaras under högst tre år. För vissa uppgifter bör beva­ringstiden emellertid vara ännu kortare. Jag tänker här på uppgifter om en bötesdom där böterna är betalda. Dessa uppgifter bör enligt min mening rensas ut så snart de inte längre behövs. Enligt nu tillämpade rutiner sker under det första kvartalet varje år en gallring av registret och jag förutsät­ter all man då kan utesluta uppgifter om böter som har betalats året innan. Detta skulle innebära all den genomsnittliga bevaringstiden för dessa upp­gifter blir ungefär ett halvt år. För vissa andra uppgifter kan del å andra sidan vara motiverat med en något längre bevaringstid än tre år. En uppgift om konkurs behöver t. ex. vara tillgänglig om det kommer in nya mål mot gäldenären. Debiterad B-skatt kan bli restförd och även betald i etl tidigt skede. Skall man senare kunna använda maskinella rutiner för alt beakta en omräkning som rör sådan skatt krävs därför en längre bevaringstid än tre år. Enligt min mening bör man i dessa och liknande fall kunna utsträcka den längsta bevaringstiden lill fem år. Del bör ankomma på regeringen alt avgöra vilka uppgifter som skall omfattas av denna längre bevaringstid. Den femåriga bevaringstiden bör få tillämpas endast när särskilda skäl motiverar detta.

För atl anpassa bestämmelserna lill praktiska gallringsrutiner bör vidare anges atl uppgifterna skall gallras senast tre månader efter bevaringslidens utgång.

30

 

3.3.7 övriga frågor                                                         Prop. 1985/86:155

Bland de frågor som lämnats oreglerade i utredningens förslag är inhäm­tande av uppgifter lill registret och rättelser i detta. Flera remissinstanser har pekat på behovet av bestämmelser på dessa punkter.

I fråga om formerna för inhämtande av uppgifter lill registret vill jag hänvisa till den förordning (1983:167) om användning av ADB inom exeku­tionsväsendet som har legat lill grund för REX-projeklets senare utveck­ling. Förordningen reglerar förfarandet vid införande i registret av de allmänna målen och den ger vidare RSV rätt att föreskriva rutiner för registreringen av enskilda mål. Tills vidare kompletterar den således den föreslagna utsökningsregisteriagen med bestämmelser om inhämtande av uppgifter till regislret. Jag har i avsnitt 3.1 nämnt aU SIU i etl annat sammanhang behandlat frågan om eventuella ändringar av RSV:s uppgifter i materiellt exekulionsrättsligl hänseende med anledning av ADB-hante­ringen inom exekutionsväsendet. Del blir därför anledning att återkomma till frågan om en närmare reglering av bl. a. införandet av uppgifter i registret och i samband därmed ansvarsfördelningen mellan RSV och kronofogdemyndigheterna.

När det gäller frågan om rättelse av felaktiga uppgifter vill jag erinra om alt dalalagen är subsidiärl tillämplig på ulsökningsregistret. De registeran­svariga myndigheterna är därför redan på grund av bestämmelserna i dalalagen skyldiga alt sörja för ändamålsenliga rutiner på detta område. Detta bör lämpligen ske i samråd med DI. Del kan nämnas att RSV och DI redan har kommit överens om etl förfarande som innebär alt felaktiga uppgifter inte görs tillgängliga vid generella fråge- och bearbetningspro­gram, men däremot vid framställning av registerbesked enligt 10 § datala­gen. På regeringens uppdrag har DI också utfärdat rekommendationer om den närmare tillämpningen av datalagens regler om rättelse i personregis­ter. Jag vill vidare hänvisa lill den tidigare nämnda data- och offentlighets­kommittén, som enligt sina tilläggsdirektiv har att behandla frågan om rättelse i ADB-register. Enligt vad jag har inhämtat avser kommittén att endera dagen överlämna ett delbetänkande som bl. a. behandlar frågan om rättelser i personregister.

Enligt min mening är del av värde alt bestämmelserna kan träda i kraft snarast möjligt. Samtidigt krävs det en viss omställning innan registerfö­ringen kan anpassas till mitt förslag, som bl. a. innebär att vissa uppgifter skall uteslutas ur registret. Jag bedömer att denna omställning kan klaras av om ikraftträdandet bestäms lill den 1 september 1986. Utöver dessa mindre justeringar krävs del emellertid också, med hänsyn till de korta bevaringstider jag har föreslagit, en omfattande gallring av äldre uppgifter i hela registret. Enligt min mening bör man inle belasta de registeransvariga myndigheterna med en kostnadskrävande extra gallring kort tid före den årliga gallring som enligt redan tillämpade rutiner sker under del första kvartalet varje år. Jag föreslår därför att ikraftträdandet av bestämmelser­na om bevaringstid och gallring sker först den 1 januari 1987.

31

 

4 Upprättade förslag                              •■"p- '''' '5

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. utsökningsregisterlag

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen har upprättats i samråd med chefen för justifiedepartementel. Lagrådels yttrande har inhämtats över förslagen, utom såvitt avser vissa av de föreslagna ändringarna i sekretesslagen. Förslagel i denna del är dock av redaktionell art, varför jag anser atl lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen genom proposition föreslår riksdagen all anta lagförslagen.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

32

 

Bilagal     Prop. 1985/86: 155

Sammanfattning av skatteindrivningsutredningens betänkande Ds Fi 1983:4

1 det här belänkandet lämnar SIU förslag lill författningsbestämmelser om det personregister som förs med hjälp av ADB för kronofogdemyndighe­ternas exekutiva verksamhet.

SlU tar i sina överväganden inledningsvis upp de allmänna utgångspunk­terna för förslagel (4.1). Utredningen konstaterar atl föremålet för författ­ningsregleringen bör vara det personregister som förs med hjälp av ADB och inte ADB-systemet som sådant. Härav följer att författningsreglering­en inte skall omfatta frågor om ansvaret för driften av systemet och inte heller l.ex. skyldigheten för olika myndigheter all lämna uppgifter för registrering. Vidare konstateras att de olika databaser som ingår i exeku­tionsväsendets ADB-system har ett gemensamt ändamål och att driften av systemet år ordnad på sådant sätt alt del framstår som naturligt atl betrak­ta de olika databaserna m.m. som ett enda register. Detta föreslås få beteckningen ulsökningsregistret.

En annan fråga som behandlas i del inledande avsnittet i utredningens överväganden är vilka områden som är i behov av en fört'allningsreglering. 1 denna fråga kan viss ledning hämtas från skatteregisterlagen (1980: 343). De områden som är reglerade där är också de som datainspektionen har ansett vara i behov av förfatlningsstöd när del gäller utsökningsregislrel, nämligen

-    ändamålet med registreringen,

-    registrets innehåll,

-    rättelse av felaktiga uppgifter,

-    inhämtande och utlämnande av uppgifter på ADB-medium,

-    gallring och

-    sekretessfrågor.

Därefter tar SIU upp frågan om hänsyn vid författningsregleringen bör tas lill en framtida eventuell utbyggnad av registerföringen. Utöver regis­treringen av de allmänna målen, som i princip är fullständig, används ADB-systemel idag också för en registrering i begränsad omfattning av de enskilda målen hos kronofogdemyndigheterna. Försöksverksamhet pågår emellertid i begränsad skala med en mera fullständig registrering av och nya maskinella rutiner i de enskilda målen. Registreringen av dessa mål i framtiden kan idag inle överblickas ens i grova drag. Det bör därför anslå tills vidare med en författningsreglering av denna registrering.

SIU tar också upp frågan om kronofogdemyndigheternas tillgång till ett
utredningsregisler samt ett konkurs- och näringsförbudregisler. Utred­
ningen har i en promemoria upprättad i januari 1983 lagt fram sina syn­
punkter på behovet av en utbyggnad av ADB-regislreringen för de nu
nämnda ändamålen. I promemorian, som har överlämnats till regeringen,
anför SIU atl ADB-tekniken bör utnyttjas för alt bereda kronofogdemyn­
digheterna smidig tillgång till vissa uppgifter om gäldenärernas egendoms­
förhållanden som är av betydelse i praktiskt taget alla mål, liksom även             33

 

uppgifter om företrädare m. m. för företag som har försatts i konkurs. Det     Prop. 1985/86: 155 kan emellertid inte idag med säkerhet bedömas i vad mån en sådan utbygg­nad skulle innebära atl ytterligare uppgifter lagras i exekutionsväsendets ADB-system eller på annat sätt beröra författningsregleringen av utsök­ningsregislrel.

RSV undersöker f. n. möjligheten att ta in två nya typer av uppgifter i exekutionsväsendets ADB-register nämligen dels uppgifter om personer som har tillstånd atl servera alkoholdrycker och dels uppgifter om företag som får ekonomiskt stöd av samhället. SIU anser för sin del all registrering av alla som har tillstånd att servera alkoholdrycker - även personer som inle är gäldenärer skulle innebära en från principiell sypunkl tveksam utvidgning av utsökningsregisirels ändamål och innehåll. En sådan utvidg­ning bör enligt utredningens mening inte göras. Beträffande slödföretagen konstaterar utredningen atl det finns särskilda omständigheter som möjli­gen kan föranleda all en registrering av alla sådana förelag bör accepteras. SIU har emellertid funnit anledning alt peka på vissa problem som är förenade med en utbyggnad av registerföringen på del nu antydda sättet. På grund av dessa problem kan SIU f. n. inte heller biträda tanken på en registrering av alla slödförelag. En mera begränsad registrering av de nu nämnda typerna av uppgifter, omfattande endast personer som är gäldenä­rer hos en kronofogdemyndighet, bedömer utredningen vara av ringa vär­de.

I fortsättningen behandlar SIU i lur och ordning de områden som har ansetts vara i behov av författningsreglering. Till alt börja med behandlas utsökningsregistrets ändamål. Registret används som etl hjälpmedel i den del av kronofogdemyndigheternas verksamhet som gäller verkställighet i allmänna och enskilda mål men däremot inle vid handläggningen av olika slags ärenden, l.ex. ärenden rörande tillsyn i konkurs. Huvuddelen av bestämmelserna om kronofogdemyndigheternas verkställighet finns i ut­sökningsbalken. Bestämmelser om verkställighet i allmänt mål finns dock även i uppbördslagen (1953:272) m. fl. författningar. SIU föreslår därför en föreskrift atl registret skall användas vid kronofogdemyndigheternas verk­ställighet enligt utsökningsbalken eller annan författning. Vidare används ulsökningsregistret för utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatt.

En fråga som hänger nära samman med registrets ändamål är frågan
vilka myndigheter som är registeransvariga i fråga om ulsökningsregistret.
Enligt dalalagen (1973:289) är nämligen den regisleransvarig för vars verk­
samhet ett personregister förs, om han förfogar över registret. SIU konsta­
terar att förfoganderätten över ulsökningsregistret är uppdelad mellan
olika myndigheter dels geografiskt, dels också funktionellt. Den funktio­
nella uppdelningen är främst beroende på om en viss registreringsålgärd
vidtas med hjälp av magnetband eller vid bildskärmsterminal. De magnet-
bandsorienterade regislreringsrulinerna handhas - liksom andra maski­
nella bearbetningar - av RSV för alla anslutna kronofogdemyndigheters
räkning, medan varje kronofogdemyndighet i princip svarar för registre­
ringen via terminal såvitt gäller uppgifter som hänför sig till det egna
distriktet. Registreringen av nya mål sker dock centralt även när uppgif-      34

 

terna inte lämnas på magnetband. Utredningen anser att det bara är den Prop. 1985/86: 155 geografiska uppdelningen av förfoganderätten som behöver författnings-regleras. Utsökningsregislrel förs som nyss har sagts för kronofogdemyn­digheternas verksamhet men också för RSV:s. Verket utnyttjar nämligen regislret för vissa arbetsuppgifter inom beskattningsområdet. Härav följer alt RSV är regisleransvarig beträffande hela ulsökningsregistret, medan varje kronofogdemyndighet år regisleransvarig såvitt gäller uppgifter som hänför sig till del egna distriktet. I det avsnitt som behandlar registeransva­ret tar SIU också upp vissa frågor om myndigheternas serviceskyldighel och konstaterar bl. a. att alla myndigheter som är anslutna lill ulsöknings­registret är skyldiga atl medverka aktivt till att misstänkta felaktigheter i registret utreds och felaktiga uppgifter rättas, samt se till atl den till vilken en uppgift har lämnats ut underrättas om felet.

SIU föreslår bestämmelser som ganska detaljerat anger utsökningsregis­trets innehåll. I princip skall registret bara innehålla uppgifterom personer som är svarande i mål hos kronofogdemyndigheterna. De typer av upp­gifter som förekommer i registret är identifieringsuppgifter m. m. om den registrerade, uppgifter om skulden m. m. och uppgifter om kronofogde­myndighetens beslut och åtgärder m. m. Vilka identifieringsuppgifterna är beror på om det gäller en fysisk eller en juridisk person. Sökbegrepp i ulsökningsregistret är personnummer respektive organisationsnummer. Uppgifterna om de registrerades namn och adress samt, i fråga om fysiska personer, vissa ytterligare uppgifter kontrolleras vid registreringen och aktualiseras regelbundet med hjälp av det statliga person- och adressregis­tret (SPAR) respektive organisationsnummerregisirel. Uppgifter om in-drivningsuppdragel - dvs. skuldbelopp, medelsslag m. m. anges fullstän­digt i alla allmänna mål. I de enskilda målen anges uppgifter om skulden bara när utmätning skall ske av överskjutande preliminär skatt. Uppgif­terna fordras då för den maskinella fördelningen av del för utmätning disponibla beloppet. En viktig funktion hos ulsökningsregistret är åtgärds­registreringen. Uppgifter om kronofogdemyndighetens beslut och åtgärder registreras via terminal och bevakas i viss utsträckning maskinellt. Bevak­ningen innebär att kronofogdemyndigheten underrättas när l.ex. en gäl­denär inte följer en uppgjord avbetalningsplan eller en arbetsgivare brister i redovisningen av medel enligt ett införselbeslut. I utsökningsregislrel anges - utöver kronofogdemyndighetens beslut och åtgärder - även dom­stolarnas beslut om förordnande av god man enligt ackordslagen (1970: 847), konkurs och ackord saml beslut om försättande av etl bolag i likvidation. Uppgift om förordnande av god man, konkurs och ackord anges även beträffande personer som inte är svarande i mål hos någon kronofogdemyndighet. Detta är nödvändigt för att effektivt förhindra fel­aktiga åtgärder från kronofogdemyndighetens sida om det senare kommer in mål mot den som är försatt i konkurs etc. SIU föreslår alt ulsökningsre­gistret också skall innehålla uppgift om näringsförbud. Denna uppgift är av betydelse för kronofogdemyndigheterna såväl i indrivningsarbetel som vid tillsyn i konkurs. Även uppgift om näringsförbud bör anges också beträf­fande personer som inte är svarande hos någon kronofogdemyndighet.

Såväl RSV som kronofogdemyndigheterna har tillgång till alla uppgifter i    35

 

utsökningsregislrel via terminal, ulan någon geografisk begränsning. Prop. 1985/86: 155 Många av uppgifterna i registret har betydelse också i skaltemyndigheter­nas arbete. SIU föreslår därför alt även länsstyrelserna och de lokala skallemyndigheterna får ha terminalålkomsl till utsökningsregislrel. Inte heller dessa myndigheters åtkomst bör förfaltningsmässigl begränsas i geografiskt hänseende. Åtkomsten bör dock inte avse uppgifter som kan omfattas av sekretess enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980: 100).

Uppgifter i utsökningsregislrel lämnas ut på ADB-medium för utbetal­ning av influtna medel och i vissa fall även för annan redovisning lill sökanden. SIU föreslår en föreskrift alt utlämnande på ADB-medium alltid får ske för de nu nämnda ändamålen. I övrigt bör uppgifter få lämnas ut på ADB-medium bara om del följer av lag eller förordning eller har medgivils av regeringen. Regeringen bör i viss utsträckning kunna uppdra ål dalain­spektionen att lämna sådant medgivande.

Varje år gallras äldre uppgifter ut ur ulsökningsregistret och förs över till mikrokort. Alla uppgifter om enskilda mål och flertalet av uppgifterna om allmänna mål gallras ut andra året efter det år då målet har avslutats. För uppgifter om allmänna mål som tillhör vissa medelsslag fordras dock en längre bevaringstid. SIU föreslår att uppgifter om målen får bevaras under högst fem år från utgången av del år då målet avslutades. Samma beva­ringstid som för uppgifter om målen bör gälla för uppgifter om förordnande av god man, konkurs, ackord och näringsförbud.

Avslutningsvis tar SIU upp frågan om författningsregleringens form. Utredningen anser alt författningsregleringen bör ske i lagform.

36

 

Bilaga 2    Prop. 1985/86: 155 Skatteindrivningsutredningens lagförslag

Förslag till utsökningsregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1   § För de ändamål som anges i 3§ skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett för hela riket gemensamt utsökningsregisler. Re­gistret skall innehålla uppgifter om den som är gäldenär eller i annat fall svarande i mål hos en kronofogdemyndighet. Dessutom skall registret innehålla uppgifter om annan person enligt vad som är föreskrivet i 8 § andra stycket.

2   § I denna lag används beteckningarna gäldenär och svarande med samma innebörd som i 1 kap. 7§ utsökningsbalken. Om uppdelning av målen hos kronofogdemyndigheterna i allmänna och enskilda är föreskri­vet i I kap. 6§ utsökningsbalken.

Ändamål och registeransvar

3 § Ulsökningsregistret skall användas vid kronofogdemyndigheternas
verkställighet enligt utsökningsbalken eller annan författning.

Ulsökningsregistret får också användas för utredningar vid bestämman­de och uppbörd av skatt.

4 § En kronofogdemyndighet förfogar över ulsökningsregistret när det
gäller uppgifter som hänför sig till myndighetens eget distrikt.

Riksskatteverket förfogar över hela ulsökningsregistret.

Utsökningsregistrets innehåll

5 §    För en fysisk person skall i ulsökningsregistret anges

1.    namn, adress och personnummer eller, när uppgift om personnum­mer saknas, särskilt registreringsnummer,

2.    civilstånd och dag för civilståndsändring,

3. dödsfall och dag för dödsfall,

4.    flyttning till utlandet, dag för utflyttningen och församling från vilken
utflyttningen skett.

6   § För en juridisk person skall i utsökningsregislrel anges firma, adress och organisationsnummer, eller, när uppgift om organisationsnummer sak­nas, särskilt registreringsnummer.

7   § För den som är gäldenär får utsökningsregislrel innehålla följande uppgifter.

 

1.    Skuldens storlek, slag av medel, dag när skulden fastställts och när den förfallit lill betalning samt andra uppgifter om skulden som framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet.

2.    Den tidpunkt när skulden preskriberas.

3.    Uppgifter som behövs för utbetalning av influtna medel och annan redovisning.

37

 

8 §   För den som är gäldenär i allmänt mål skall utsökningsregislrel     Prop. 1985/86: 155
innehålla följande uppgifter.

1.    Anstånd, uppskov och avbetalningsplan.

2.    Utmätning, införsel, böiesförvandling och ställd säkerhet.

3.    Verkställd betalningssäkring och kvarstad.

4.    Belalningsinslällelse och likvidation.

5.    Förordnande av god man enligt 2§ ackordslagen (1970:847), kon­kurs, ackord och näringsförbud.

6.    Förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av tillgångar.

7.    Anledningen till att fordringen inte har kunnat tas ut.

Uppgifter enligt första stycket 3 och 5 skall anges även när uppgifterna rör en person som inte är gäldenär i allmänt mål.

Övriga bestämmelser

9 § Kronofogdemyndigheterna och riksskattéverket får ha terminalåt­
komst till ulsökningsregistret.

Länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna får ha terminalåt­komst till ulsökningsregistret utom såvitt avser uppgifter som kan omfattas av sekretess enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980: 100).

10      § För utbetalning av influtna medel och för annan redovisning får
uppgifter ut utsökningsregislrel lämnas ut på medium för automatisk data­
behandling.

För annat ändamål än som anges i första stycket får uppgifter lämnas ut på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra ål dalainspektionen atl lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inle omfattas av sekretess. Dalainspektionens beslut överklagas hos rege­ringen genom besvär.

11      § Uppgifter enligt 7 § och 8 § första stycket 1, 2, 4, 6 och 7 får bevaras
under högst fem år från utgången av det kalenderår under vilket målet
avslutades. Samma tid gäller för uppgifter enligt 8 § första stycket 3 och 5.
I dessa fall räknas liden från utgången av del kalenderår då åtgärden förföll
eller förlorade sin verkan eller, i fråga om konkurs och ackord, förfarandet
avslutades.

Uppgifter enligt 5 och 6§§ skall bevaras så länge annan uppgift om personen förekommer i ulsökningsregistret.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

38

 

Bilaga 3    Prop. 1985/86:155

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över skatteindrivningsutredningens betänkande (Ds Fi 1983:4) Ulsökningsregisleriag avgelts av hovrätten för Övre Norr­land, länsrätten i Göteborgs och Bohus län, justitiekanslern, domstolsver­ket rikspolisstyrelsen, datainspektionen, Irafiksäkerhetsverket, general-tullstyrelsen, riksskattéverket, riksarkivet, cenlrala sludieslödsnämnden, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus saml Göteborgs och Bohus län, datalagstiftningskommiltén (DALK), Föreningen Sveriges kronofogdar. Föreningen Sveriges skatte­chefer och Föreningen Sveriges uppbördschefer, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Bankföreningen, Tjänstemännens centralorganisation och Upplysningscenlralen UC AB.

Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttranden från kronofogde­myndigheterna i Stockholm, Sollentuna och Södertälje saml från lokala skaltemyndigheten i Stockholms fögderi. Länsstyrelsen i Uppsala län har bifogat yttranden från kronofogdemyndigheten i Uppsala distrikt och lo­kala skattemyndigheten i Uppsala fögderi. Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden från kronofogdemyndigheten i Malmö och lokala skattemyndigheten i Malmö fögderi. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttrande från lokala skattemyndigheten i Göteborgs fögderi.

Riksarkivet har bifogat yttranden från landsarkiven i Uppsala, Vad­stena, Visby och Härnösand samt från Stockholms stadsarkiv.

39

 

Bilaga 4    Prop. 1985/86:155 Till lagrådet

remitterade lagförslag

1  Förslag till Utsökningsregisterlag

Inledande bestämmelser

1 § För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk dalabehandling föras ett för hela riket gemensamt utsöknings­
regisler.

Registret skall användas inom exekutionsväsendet för

1.    verkställighet enligt utsökningsbalken,

2.    verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,

3.    avräkning enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

4.    planering och tillsyn av verksamhet som avses i punkt 1-3.

För ändamål som avses i andra stycket 3 får registret användas också av myndigheter utanför exekutionsväsendet.

Utsökningsregislrel får också användas vid beskattning och lulllaxering för planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kon­trollverksamhet saml för utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatter, tullar och avgifter.

2 8 Riksskatteverket förfogar över hela utsökningsregislrel. En krono­
fogdemyndighet förfogar över registret såvitt gäller uppgifter i mål eller
ärenden som handläggs hos myndigheten enligt de närmare föreskrifter
regeringen meddelar.

Utsökningsregistrets innehåll

3   § Utsökningsregislrel skall innehålla uppgifter om den som enligt I kap. 7 § utsökningsbalken är gäldenär eller i annat fall svarande i mål hos en kronofogdemyndighet. I fråga om en annan person får införas uppgifter som avses i 6§ 9.

4   §    För en fysisk person skall i utsökningsregislrel anges

 

1.    namn, adress och personnummer eller, när uppgift om personnum­mer saknas, särskilt registreringsnummer,

2.    civilstånd och dag för civilståndsändring,

3.    dödsfall och dag för dödsfall,

4.    flyttning till utlandet, dag för utflyttningen och församling från vilken utflyttningen skett.

5 § För en juridisk person skall i utsökningsregislrel anges firma, adress
och organisationsnummer eller, när uppgift om organisationsnummer sak­
nas, särskilt redovisnings- eller registreringsnummer.

För ett dödsbo får även registreras den avlidnes personnummer och dagen för dödsfallel.

6 § För fysisk och juridisk person får utsökningsregislrel, utöver de
uppgifter som anges i 4 och 5 §§, innehålla uppgifter om

I. exekutionstitel, skuldens storlek, medelsslag, dag när skulden fast­ställdes och när den förföll lill betalning, influtna medel, den tidpunkt vid

40

 

vilken skulden preskriberas samt andra förhållanden av betydelse för    Prop. 1985/86:155 betalningsskyldigheten som framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet,

2.    de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,

3.    den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för utbe­talning av influtna medel och annan redovisning,

4.    ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,

5.    utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalnings­
säkring,

6.    kvarstad och återtagande av vara.

7.    böiesförvandling,

8.    betalningsinställelse och likvidation,

9.    konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt 2 § ackordslagen (1970: 847),

 

10.   förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av tillgångar,

11.   redovisningen av verkställighetsuppdraget.

Ulsökningsregistret får också innehålla adtninislraliva och tekniska upp­gifter som behövs för registrets användning.

7 § Uppgifter som avses i 6§ får tas in i ulsökningsregistret endast i den
utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som rege­
ringen bestämmer.

Åtkomst och utlämnande

8 § Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får ha terminalåt­
komst till ulsökningsregistret. Terminalålkomsten för en kronofogdemyn­
dighet får avse uppgifter om

1.    den som är legislrerad hos en kronofogdemyndighet i länet som gäldenär i mål om exekutiva åtgärder,

2.    den som i annat fall än som avses i punkt 1 är gäldenär eller svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,

3.    make lill person som avses i punkt I,

4.    den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses i punkt I,

5.    fåmansförelag som avses i 35§ I a mom. sjunde stycket kommunal-skaltelagen (1928:370) och delägare i sådant förelag, om fåmansföretagel eller delägare i detta är gäldenär som avses i punkt 1,

6.    konkurs och näringsförbud.

I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs gäller terminalåtkomsten enligt första stycket punkt 1 också gäldenärer i annat län om detta ingår i tillsynsområdet.

Generallullstyrelsen, länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna får också ha terminalåtkomst till ulsökningsregistret. Terminalålkomsten för generallullstyrelsen får avse uppgifter om person som förekommer i ärende hos myndigheten. För en länsstyrelse och en lokal skaltemyndighet får terminalålkomsten avse uppgifter om person som förekommer i ärende hos myndigheten eller annan skattemyndighet inom länet.

9 § För utbetalning av influtna medel och för annan redovisning får
uppgifter ur ulsökningsregistret lämnas ut på medium för automatisk dala­
behandling.

För annat ändamål än som anges i första stycket får uppgifter lämnas ut
på medium för automatisk databehandling endast om delta följer av lag            41

 

eller förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra ål     Prop. 1985/86: 155 datainspektionen atl pröva frågor om utlämnande av uppgifter som inte omfattas av sekretess. Datainspektionens beslut överklagas hos regeringen genom besvär.

Övriga bestämmelser

10   § Vid förandet av registret skall särskilt iakttas att uppgifterna i regist­ret endast får bearbetas i enlighet med registrets ändamål. Regeringen får dock för särskilt fall föreskriva undantag från vad som nu sagts om det föreligger särskilda skäl.

11   § Uppgift om indrivningsuppdrag som avser böter skall gallras ur regislret senast under året efter det då full betalning skedde. Andra upp­gifter som avses i 6§ får bevaras under högst tre år. Denna tid räknas för uppgifter om betalningssäkring, kvarstad, näringsförbud och förordnande av god man från utgången av del år då åtgärden förföll eller förlorade sin verkan samt för uppgifter om konkurs och ackord från utgången av det år då förfarandet avslutades. För övriga uppgifter räknas liden från utgången av del kalenderår under vilket målet avslutades. Uppgift som inle längre får bevaras skall gallras ur registret senast tre månader efter bevaringsli­dens utgång.

Uppgifter enligt 4 och 5§§ skall bevaras så länge annan uppgift om personen förekommer i registret.

Regeringen får föreskriva att vissa av de uppgifter som avses i 6§ får bevaras under högst fem år om särskilda skäl föreligger.

Denna lag träder i kraft den I juni 1986.

42

 

2 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 19§' sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.

Prop. 1985/86: 155

 

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse 9 kap. 19§

Sekretess gäller inom exeku­tionsväsendet i mål eller ärende an­gående exekutiv verksamhet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om del kan antas all den enskilde eller nå­gon honom närstående lider avse­värd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inle uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkstäl­ligheten och inte heller beslut i må­let eller ärendet.

Sekretess gäller inom exeku­tionsväsendet i mål eller ärende an­gående exekutiv verksamhet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om del kan antas atl den enskilde eller nå­gon honom närstående lider avse­värd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i verksamhet som avser för­ande av eller uttag ur ulsökningsre­gistret för uppgift som har tillförts registret. Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställighe­ten och inle heller beslut i målet eller ärendet.

Sekretess gäller hos kronofogdemyndighet för uppgift i del centrala skalleregistret om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Har uppgiften tillförts ett mål gäller dock första stycket.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1986.

' Senaste lydelse 1982:454

43

 

Bilaga 5    Prop. 1985/86: 155

Utdrag
LAGRÅDET                                    PROTOKOLL

vid sammanträde 1986-02-27

A'fln'«rartJÉ'.-f. d. juslilierådel Hult, regeringsrådet Dahlman, justitierådet Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1985 har regeringen på hemställan av statsrådet Johansson beslutat inhämta lagrå­dets yttrande över förslag till

1, ulsökningsregisleriag,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100).

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Kent Sundqvisl.

Lagrådet lämnar förslagen ulan erinran.

44

 

Innehållsförteckning                                        Prop. 1985/86:155

Propositionen .....................................................       I

Propositionens huvudsakliga innehåll   .....................       1

Propositionens lagförslag ......................................       2

1   Förslag till ulsökningsregisleriag   .........................       2

2   Förslag till lag om ändring i sekretesslagen   ...........       5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1986-03-20                7

1   Inledning .........................................................       7

2   ADB-systemet inom exekutionsväsendet  ...............       8

3   Föredragandens överväganden och förslag   .......... .. 10

 

3.1    Allmänna synpunkter   ................................... .. 10

3.2    Författningsregleringen .................................. .. 12

3.3    Registrets innehåll och användning   ................ .. 12

 

3.3.1    Registrets ändamål   ...............................    12

3.3.2    Förfogande och registeransvar  ................    16

3.3.3    Registrets innehåll ..................................    18

3.3.4    Terminalåtkomst och sekretess   ............... .. 22

3.3.5    Utlämnande på ADB-medium ..................... .. 27

3.3.6    Bevarande och gallring ............................ .. 30

3.3.7    Övriga frågor   ....................................... .. 31

 

4   Upprättade förslag   .......................................... . 32

5   Hemställan   ..................................................... . 32

6   Beslut    .......................................................... . 32

Bilaga I   Sammanfattning av  skatteindrivningsutredningens  betän­
kande DS Fi 1983:4    ................................ . 33

Bilaga 2   Skafteindrivningsutredningens lagförslag   ...   37

Bilaga 3   Förteckning över remissinstanserna    ........   39

Bilaga 4  Till lagrådet remitterade lagförslag    ..........   40

Bilaga 5   Utdrag av lagrådets protokoll 1986-02-27      44

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                         45