Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 13 mars 1986 för den åtgärd och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås atl valularegleringen förlängs att gälla ytterligare ett år, dvs. för fiden den 1 juli 1986-den 30 juni 1987. För riksdagens kännedom läggs samtidigt fram förslag till förordning om fortsatt giltighet av valulaförordningen under samma tid.

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 143

1 Förslag till Prop. 1985/86: 143

Lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrivs alt 2 S första stycket 1, 2 och 4-9 saml 5 § I och 3 valiiialagen (1939:350) skall tillämpas under tiden den I juli 1986-den 30 juni 1987.

2 Förslag till

Förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264)

Härigenom föreskrivs atl valulaförordningen (1959:264), som enligl förordning (1986; 320) gäller lill utgången av juni 1986, skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1987.

Finansdepartementet p™p- '985/86:143

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om fortsatt valutareglering

Enligt valulalagen (1939:350, ändrad senast 1984:413) gäller i fredstid att fullmäktige i riksbanken skall göra framställning lill regeringen om valuta-reglering, om del prövas nödvändigt för atl nå de centrala mål som har fastställts för den ekonomiska politiken. Fullmäktige skall därvid begära atl regeringen föreslår riksdagen en lag om tillämpning av valulalagen för högst ett år. Regeringen skall samtidigt som ett sådant lagförslag läggs fram förelägga riksdagen de valulareglerande föreskrifter som regeringen avser att utfärda. Sådana föreskrifter finns i valulaförordningen (1959; 264, ändrad senast 1984:500). En redogörelse för innehållet i valutalagen och valutaförordningen finns i prop. 1975:82 (s. 14-21) och prop. 1977/78; 169 (s. 6 och 7). I valutakommitléns (1977:03) i november 1985 avgivna slutbetänkande (SOU 1985:52) Översyn av valularegleringen finns vidare en ingående redogörelse för valutaregleringens principer och den nuvarande tillämpningen av regleringen.

Genom lagen (1985:319) om tillämpning av valutalagen (1939:350) och förordningen (1985:320) om fortsall giltighet av valulaförordningen (1959: 264) har valutareglering föreskrivits för tiden den 1 juli 1985—den 30 juni 1986 (prop. 1984/85:153, FiU 28, rskr. 302).

I skrivelse den 6 februari 1986 har fullmäktige i riksbanken anfört atl anledning alltjämt föreligger alt ta i anspråk gällande fullmakter i valutalagen och samtidigt ge valutaförordningen fortsalt giltighet. Fullmäktige har därför hemställt all regeringen föreslår riksdagen all anta lag om tillämpning av 2 § första stycket 1, 2 och 4-9 samt 5 § 1 och 3 valulalagen atl gälla under liden den I juli 1986-den 30 juni 1987 saml att regeringen förordnar om fortsatt giltighet av valutaförordningen. En minoritet i fullmäktige har anfört att förlängningen bör begränsas lill all gälla tiden fram lill den 31 december 1986. Till protokollet i detta ärendet bör som bilaga fogas fullmäktiges skrivelse.

Efter remiss har yttranden avgivils av fullmäktige i riksgäldskonlorei, bankinspektionen. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund. Post- och Kreditbanken, PK-banken, har förklarat sig dela av Svenska bankföreningen framförda synpunkter.

Fullmäktige i riksgäldskonlorei (majoriteten), bankinspektionen och Prop. 1985/86: 143 Svenska sparbanksföreningen har uttalat atl de inte har någol all erinra mot eller inte motsätter sig atl valutaregleringen förlängs. Bankinspektionen framhåller alt även om valulakommitlén nu har avslutat sill arbete, framstår det som naturligt atl valularegleringen får gälla tills statsmakterna tagit ställning till utredningens förslag. Sparbanksföreningen anför liknande synpunkter. Sveriges föreningsbankers förbund saml en minoritet i riksgäldsfullmäktige anser, i likhet med minoriteten i riksbanksfullmäktige, att långtgående lättnader i valularegleringen bör kunna genomföras omedelbart. Förslag bör sedan läggas fram i syfte att kunna nå en avveckling. I avvaktan på detta bör förlängningen av valutaregleringen begränsas till alt gälla lill den 31 december 1986.

Svenska bankföreningen - som i princip anser att valularegleringen nu bör upphävas - anför all valutakommitléns slutbetänkande kan antas leda lill ett omfattande lagstiftningsarbete och all avsevärd tid kommer att förflyta innan ny lagstiftning kan träda i kraft. Till delta kommer alt nya valulaföreskrifler skall beslutas. Enligt bankföreningen bör man inle vänta med liberaliseringsåtgärder ända tills ny lagstiftning kan träda i kraft. Om proposition om föriängning av valulalagens giltighet läggs fram, bör regeringen i samband därmed föreslå atl riksbanken snarast undersöker möjligheterna att inom nuvarande valulalagstiftnings ram genomföra liberaliseringar som en anpassning till situationen i övriga nordiska länder.

För egen del vill jag anföra följande.

Valularegleringen är elt medel i penningpolitiken. Utgångspunkten är därvidlag all man med regleringen som medel kan hindra eller begränsa störande kapilalflöden. Regleringen omfattar huvudsakligen sådana transaktioner som inte har direkt samband med utrikeshandeln. Undantag har nämligen gjorts för löpande betalningar. Regleringen omfattar numera främst rena finansiella placeringar i utlandet.

Inom ramen för valulalagen och valutaförordningen ankommer del på riksbanken att utforma de närmare bestämmelserna rörande kapitaltransaktionerna.

Den svenska ekonomin kännetecknades under en lång period av tilltagande strukturella obalanser. Under senare år har den ekonomiska situationen förbättrats men betydande problem kvarstår alltjämt. Försvaret av växelkursen slår i centrum för penningpolitiken och valularegleringen bedöms alltjämt underlätta denna politik. Det kan dock framhållas all utvecklingen under den senaste tiden medgivit en allt liberalare tillämpning av valularegleringen. Valulaslyrelsen har l.ex. i november 1985 beslutat höja den beloppsgräns vid direkt investering i utlandet från vilken krävs upplåning i utländsk valuta från 1 milj. kr. till 10 milj. kr. Allmänheten behöver fr.o.m. den I januari 1986 inte anmäla utbetalning om högst 25000 kr. fill eller från ufiandet. Därmed höjdes för olika slag av betalning tidigare gällande beloppsgränser till en och samma nivå. Riksbanksfullmäktige har vidare i februari 1986 förordat atl valulaslyrelsen genomför vissa ytteriigare lättnader i tillämpningen av valularegleringen. Lättnaderna avser förtidsinlösen av mindre lån i utländsk valuta, indirekt ägande

vid direkta investeringar i ullandel, lån från svenska banker till utlandet Prop. 1985/86: 143 saml handel med ullandel i utländska aktieoptioner.

Frågan,, om valutaregleringens roll för utformningen av penning- och valutapolitiken har utretts av valutakommittén (E 1977:03). Kommitténs slutbetänkande har remitterats till ett stort antal instanser. Remisstiden går ut den 30 april 1986. Några ändringar i nuvarande lagstiftning bör inte göras innan resultatet av en samlad bedömning av valutakommitléns förslag föreligger.

I syfte alt förbättra belalningsbalansstalisliken har riksbanken föreslagit riksdagen alt i valutaförordningen införs en bestämmelse som ger riksbanken ökade möjligheter all begära in uppgifter om betalningar som verkställs till eller mottas från utlandet. Riksdagen har givit regeringen till känna atl föreslagen ändring bör ske (förs. 1985/86; 11, FiU II, rskr. 109). Jag avser atl senare återkomma till regeringen med förslag till den ändring av valulaförordningen som riksdagen tagit del av.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag all valutaregleringen i dess nuvarande utformning - med den ändring som jag nämnt — bör föriängas i avvaktan på all statsmakterna tar ställning till valutakommitléns förslag. Enligl min uppfattning kan en eventuell ny valutalagsliftning träda i kraft tidigast den I juli 1987.

Del föreslagna lagförslaget är av så enkel beskaffenhet all lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen dels föreslår riksdagen att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag lill

1. lag om tillämpning av valutalagen (1939:350),

dels lämnar riksdagen tillfälle att ta del av ett inom finansdepartementet upprättat förslag till

2. förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:
264).

Regeringen ansluter sig lill föredragandens övervägande och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

SVERIGES RIKSBANK 1986-O2-O6 Prop. 1985/86: 143

Bilaga

Till regeringen Finansdepartementet

Genom lagen (1985:319) om tillämpning av valutalagen (1939:350) har föreskrivits all 2§ första stycket 1, 2 och 4-9 saml 5 § 1 och 3 valulalagen (1939:350) skall tillämpas under liden den 1 juli 1985-den 30 juni 1986. Därjämte har jämlikt förordningen (1985:320) om fortsalt giltighet av valutaförordningen (1959:264) föreskrivits atl valutaförordningen, som enligt förordning (1984:364) gäller till utgången av juni 1985, skall fortsätta all gälla lill utgången av juni 1986.

Då anledning alltjämt föreligger att ianspråktaga gällande fullmakter i valulalagen och samtidigt ge valulaförordningen fortsall giltighet får fullmäktige i riksbanken hemställa att regeringen måtte

dels föreslå riksdagen antaga lag om tillämpning av 2 § första stycket 1, 2 och 4-9 samt 5 § 1 och 3 valutalagen atl gälla under tiden den 1 juli 1986-den 30 juni 1987;

dels förordna om fortsatt giltighet av valulaförordningen. Stockholm som ovan På Fullmäktiges vägnar:

Erik Åsbrink

Hanna Ericson

Reservation: se fullmäktiges protokoll 1986-02-06, §3

SVERIGES RIKSBANK ''p- »985/86:143

Utdrag ur Fullmäktiges protokoll 1986-02-06

Närvarande: Ordföranden Erik Åsbrink, vice ordföranden Olle Göransson, Bengt Dennis, Staffan Burenstam Linder, Anne Wibble, Karl Boo, Ivar Nordberg.

§3. Skrivelse till regeringen om förlängning av valularegleringen

På hemställan av avdelningsdirektören Robert Sparve beslöt fullmäktige atl lill regeringen avlåta skrivelse med hemställan om föriängning av valutaregleringen.

Skrivelsens lydelse framgår av regislralurel.

Mot skrivelsens lydelse, såvitt avsåg begärd föriängning i etl är, reserverade sig Staffan Burenstam Linder, Anne Wibble och Karl Boo som anförde följande.

Vi anser alt långtgående lättnader i valutaregleringen bör kunna genomföras omedelbart. Förslag bör sedan läggas fram i syfte att kunna nå en avveckling. I avvaktan på detta anser vi att förlängningen av valutaregleringen bör begränsas till all gälla liden fram lill den 31 december 1986.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Ur protokollet: Ulla Wetiermark

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986