Regeringens proposition 1985/86:140
om vissa inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m. m.
Prop. 1985/86: 140
Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 mars 1986.
På regeringens vägnar Thage G Peterson
Kjell-Olof Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att skatten höjs på eldningsolja och motorbränn-olja från 411 till 610 kr. per m, på kolbränslen från 140 till 305 kr. per ton, på naturgas från 308 till 460 kr. per 1000 m' och på den gasol som används för annat än motordrift och stadsgasframställning från 125 till 550 kr. per lon. De särskilda avgifterna för oljeprodukter och kol samt elektrisk kraft från kärnkraftverk föreslås få karaktären av skatter i stället för avgifter. Den ändrade karaktären på avgifterna bör träda i kraft den 1 juli 1986. Ändringarna i övrigt föreslås träda i kraft den I januari 1987.
I propositionen föreslås vidare att omsättningsskatten på värdepapper fördubblas och utvidgas till att omfatta också vissa andra värdepapper, däribland s. k. köpopfioner. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.
En begränsning av rätten till avdrag för utgifter för representationsmåltider föreslås också. Avdrag skall normalt inte medges med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch. Begränsningen i avdragsrätten är avsedd att gälla i fråga om representation som utövas efter utgången av år 1986.
1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 140
1 Förslag till Prop. 1985/86:140
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att bilaga 1 fill lagen (1957:262) om allmän energiskatt' skall ha följande lydelse.
Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Nuvarande lydelse
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas
Tulltaxe- Bränsle Skattesats
nummer
ur 27.01,
27.02 eller
27.04 Kolbränslen ............................... 740 kr. per ton
ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av
snabbgående dieselmotorer ...... 411 kr. per m'
ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och
bunkerol
jor ............................................... 4// kr. per m'
ur 27.11 Naturgas ................................... iOS kr. per 1000 m'
ur 27.11 eller
38.19 Gasol som används för
a) motordrift ............................ 92 öre per liter
b) framställning av stadsgas..... 24 kr. per ton
c) annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning 725 kr. per ton.
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas pä sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
' Lagen omtryckt 1984:994.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.
Senaste lydelse 1985:1030.
Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 140
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas
Tulltaxe- Bränsle Skattesats
nummer
ur 27.01,
27.02 eller
27.04 Kolbränslen .............................. iö5 kr. per ton
ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av
snabbgående dieselmotorer....... 610 kr. per m-*
ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och
bunkerol
jor ............................................... 610 kr. per m'
ur27.11 Naturgas .................................... -/öO kr. per I 000 m
ur 27.11 eller
38.19 Gasol som används för
a) motordrift.............................. 92 öre per liter
b) framställning av stadsgas..... 24 kr. per ton
c) annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning 550 kr. per ton.
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
ti Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 140
2 Förslag till Prop. 1985/86:140
Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973; 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol' dels att i 1 § ordet "avgift" skall bytas ut mot "skatt", dels att i 2 § ordet "avgift" skall bytas ut mot "skatt enligt denna lag", dels att lagens rubrik skall ha följande lydelse.
Lag om särskild skatt för oljeprodukter och kol
Denna lag träder i kraft den I juli 1986.
' Lagen omtryckt 1984:995.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1983: 1103.
3 Förslag till Prop. 1985/86:140
Lag om ändring i lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk'
dels all ordet "avgift" i olika böjningsformer skall bytas ut mol "skatt" i motsvarande form,
dels att lagens rubrik skall ha följande lydelse.
Lag om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk
Denna lag träder i kraft den I juli 1986.
Lagen omtryckt 1984: 165.
4 Förslag till Prop. 1985/86:140
Lag om ändring i lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper
Härigenom föreskrivs atl 1, 3 och 4 §§ lagen (1983; 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I §
Till staten skall enligt denna lag Till staten skall enligt denna lag
erläggas, skatt på omsättning av ak- erläggas skatt på omsättning av
tier, konvertibla skuldebrev, skul- 1.
aktier,
debrev förenade med optionsrätt 2. konvertibla
skuldebrev,
till nyteckning, interimsbevis, teck- 3.
skuldebrev förenade med op-
ningsrättsbevis, optionsbevis och tionsrätl till
nyteckning,
delbevis. Med omsättning avses 4. skuldebrev förenade med op-
köp och byte. tionsrätt till köp av aktier.
5. teckningsbevis.
6. interimsbevis,
7. emissionsbevis.
8. inköpsrättsbevis,
9. oplionsbevis,
10. köp- och säljoptioner, som
avser aktier eller konvertibla skul
debrev.
Med omsättning avses köp och byte.
3§
Skattskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om omsättning av värdepapper som avses i 1 § eller medverkar till ett sådant avtal. Om den för vars räkning kommissionären medverkar inte är bosatt i Sverige skall skatt inte eriäggas för hans led när omsättningen avser utländska värdepapper.
Vid omsättning där fondkommissionär inle medverkar är den skattskyldig som är bosatt i Sverige och som under elt halvt kalenderår omsätter värdepapper som avses i 1 § till etl värde av minst 500000 kronor.
/ fråga om var en person skall anses vara bosatt tillämpas för en fysisk person punkt 1 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) och för en juridisk person I § valutaförordningen (1959:262).
Vid överiålelse som avses i 2 § 4 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall skall inte utgå.
' Lagen omtryckt 1984: 164. Senaste lydelse 1985:1024.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1985/86:140
4§
Skatten utgår med fem promille av överiåtelsesumman (vederlaget). I vederlaget inräknas inte courtage, därmed jämförlig ersättning eller skatt. Har vederlaget bestämts i utländskt myntslag räknas det om lill svenska kronor enligt bankernas noterade säljkurs på avslutsdagen.
Skallen utgår med en procent av överlåtelsesumman (vederlaget). När en aktie omsätts på grund av att en köpoption som avses i 1 § första stycket 10 utnyttjas (löses) utgörs dock vederlaget i stället av aktiens lägsta noterade säljkurs på avslutsdagen. om. detta värde är högre än överlåtelsesumman.
I vederlaget inräknas inte courtage, därmed jämföriig ersättning eller skatt. Har vederlaget beslämts i utländskt myntslag räknas det om till svenska kronor enligl bankernas noterade säljkurs på avslutsdagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
5 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt I av anvisningarna fill 20 § kommunalskatlelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Prop. 1985/86: 140
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Anvisningar
fill 20 §
1.' Till skaltskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga försäkringar och avgifter fill kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i vilka den skaltskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 25 § 1 mom., 33 § och 46 § 2 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 22 §, punkt 9 av anvisningarna till 29 § och punkt 6 av anvisningarna till 33 §.
Utgifter för representation och liknande ändamål är all hänföra till omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om alt inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för företagel, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är atl hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt och inte i någol fall för utgifter för spritdrycker och
Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra lill omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om atl inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är atl hänföra lill personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin. Avdrag för måltidsutgifter medges normalt inte med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om representation och liknande som utövas efter utgången av år 1986.
Senaste lydelse 1980: 1077.
Finansdepartementet Prop. 1985/86:140
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986
Närvarande; statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Feldt, Bodström, R. Carisson, Hellström, Wickbom, Johansson
Föredragande; statsrådet Feldt
Proposition om vissa inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m.m.
1 Inledning
Under hösten 1983 fattade riksdagen beslut om energiskattepolitikens inriktning (prop. 1983/84:28, SkU 9, rskr 97). I beslutet lades fast att energibeskattningen bör utformas så atl de energiinvesteringar för oljeersätlning och energihushållning som bör genomföras under 1980-talet främjas. Enligt beslutet skulle också beaktas de olika energikällornas effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella utvecklingen. Skatteändringar på olja skulle vid behov vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring.
Fram till böljan av 1980-talet skedde en relativt kraftig ökning av oljepriset både på världsmarknaden och på den svenska marknaden. Under de senaste åren har emellertid priset, till följd av såväl en ökad produktion som en kraftigt minskad konsumtion av olja, fallit. Speciellt markant har detta varit under det senaste året.
Oljepriserna har de senaste månaderna fallit dramatiskt. Så sent som i november 1985 noterades råolja från nordsjöfälten fill 30 dollar per fat medan priset nu är lägre än 15 dollar per fat. För Sveriges vidkommande har prissänkningen ytterligare förstärkts av den samtidiga nedgången i dollarkursen från 7 kr. 80 öre i november 1985 till 7 kr. 15 öre i böljan av mars.
Flera skäl talar för att konsumentpriset på olja inte bör sänkas i den utsträckning som den internationella utvecklingen skulle medge. De långsikliga strävandena att spara energi och ersätta olja med andra energislag får inte försvagas av fallande oljepriser. Inte minst viktigt är därvid att bibehålla lönsamheten hos redan beslutade investeringar som syftar till att minska Sveriges oljeberoende. Även miljöskäl talar för att begränsa oljeanvändningen. Elt annat skäl är atl oljeprissänkningarnas positiva effekt på bytesbalansen urholkas om den privata konsumtionen ökar alltför kraftigt. Det är därför nödvändigt att något reducera den köpkraftsförstärkning som fallande oljepriser ger upphov fill. En höjning av energiskatten är mot denna bakgrund motiverad.
De särskilda avgifterna på oljeprodukter, kol och bensin samt på elektrisk kraft från kärnkraftverk bör omvandlas till skatter.
Jag har i fråga om energiskallen och de särskilda avgifterna samrått med statsrådet Dahl,
Kursutvecklingen på Stockholms fondbörs har på senare tid varil mycket stark. Det totala börsvårdet har ökat med 80 miljarder kr. sedan i november. Samtidigt aviseras nu avsevärda höjningar av aktieutdelningarna. Starka fördelningspoliliska skäl talar för att även aktiemarknaden bör omfattas av den strama ekonomiska polifik som måste föras, och den senaste fidens utveckling har dessutom klart visat atl utrymme finns för en höjning av skallen på omsättningen av värdepapper. En sådan höjning bör nu göras.
De skalteändringar jag nu har föreslagit kommer också att kunna bidra till finansieringen av de förslag som regeringen idag beslutat lämna till riksdagen på det familjepolitiska området.
I detta sammanhang vill jag också ta upp etl par andra frågor.
Enligt gällande bestämmelser får avdrag göras för representationskostnader. När det gäller måltidsutgifter tillämpas vissa beloppsgränser, som är olika för lunch och middag/supé. Det finns enligt min mening skäl atl någol begränsa rätten lill avdrag för måltidsrepresenlation som sker kvällstid.
Den andra frågan gäller s. k. vinstandelsstiftelser, dvs. stiftelser till vilka företag lämnar medel för att tillgodose de anställdas ekonomiska intressen. För närvarande tas i praxis inte ut några arbetsgivaravgifter när medlen lämnas fill stiftelsen och inte heller när de anställda eller tidigare anställda erhåller ersättning från stiftelsen. En ersättning som på detta sätt kommer en anställd till godo bör jämställas med lön och därför utgöra underiag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Chefen för socialdepartementet avser all senare återkomma till regeringen i denna fråga.
Prop. 1985/86:140
2 Energiskatt
Mitt förslag: Skatten höjs på eldningsolja och andra oljor från 411 fill 610 kr. per m', på kolbränslen från 140 till 305 kr. per lon, på naturgas från 308 lill 460 kr. per 1000 m och på gasol från 125 till 550 kr. per lon.
Skälen för mitt förslag: Energiskatt utgår enligl lagen (1957:262) om allmän energiskatt (omtryckt 1984:994, ändrad senast 1985; 1030) på kolbränslen med 140 kr. per ton, på viss fotogen och på motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor med 411 kr. per m\ på naturgas med 308 kr. per 1000 m' och på gasol som används för annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning med 125 kr per lon.
Skatten på eldningsolja har varit oförändrad sedan den I november 1983. Enligt de av riksdagen under hösten 1983 godkända riktlinjerna för den framtida energipolitiken skall skatten per energienhet på kolbränslen vara ca hälften av skatten på olja och på naturgas ca tre fjärdedelar av skatten på olja. Denna anpassning har fullföljts per den 1 januari 1985. På gasol har
10
däremot inte de fastslagna rikfiinjerna följts. Även i detta fall skall skaUen Prop. 1985/86: 140
per energienhet vara ca tre fjärdedelar av skaUen på olja. Regeringens
förslag under hösten 1985 om en höjning av skatten på gasol till denna nivå
godtogs inte av riksdagen. I stället godtogs ett förslag som innebar att
skatten på gasol motsvarar en fjärdedel av skatten på olja räknat per
energienhet. I krontal bestämdes skatten till 125 kr. per ton (SkU
1985/86:12, rskr 77).
Mol bakgrund av det som anförts inledningsvis är det lämpligt att skatten på olja höjs från 411 till 610 kr. per m', dvs. med knappt 200 kr. per m I enlighet med de tidigare fastlagda riktlinjerna för den framtida energipoli-fiken bör skatten på kolbränslen, naturgas och gasol också höjas i motsvarande mån.
En princip i energibeskattningen är att skatten för olika bränslen skall vara lika per energienhet. Mot bakgrund av den övergång från olja lill kol som förutsattes i den av riksdagen år 1981 beslutade fortsättningen av oljeersättningsprogrammet gjordes tidigare (prop. 1983/84:28 s. 180 bedömningen att man i syfte att åstadkomma en återintrodukfion av kol i Sverige tills vidare kunde höja kolskatten endast till hälften av skatten på olja. Energipolitiken har medfört att energianvändningen har kunnat nedbringas avsevärt jämfört med tidigare bedömningar. Behovet av kol, både nu och framöver, bedöms därför bli väsentligt lägre än tidigare prognoser har gett vid handen. Kol har kunnat introduceras i flera anläggningar som i regel utnyttjar ny teknik och som därigenom kunnat medföra stora miljöförbättringar jämfört med oljeeldning.
Det finns nu i Sverige goda kunskaper om både teknik och ekonomi för koleldning som fyller högt ställda krav. Mot bakgrund härav och då skäl saknas att ytterligare stimulera kolanvändning bör skatten på kol höjas mer än som svarar endast mot höjningen av skatten på olja.
Skatten på kolbränslen bör nu höjas så att den motsvarar ca tre fjärdedelar av skatten på olja, beräknat per energienhet. Detta innebär alt skatten på kolbränslen bör höjas från 140 till 305 kr. per ton, dvs. med 165 kr. per ton.
Skatten på naturgas bör höjas från 308 till 460 kr. per 1000 m', dvs. med drygt 150 kr. per 1000 m'. Då det gäller gasolen bör de tidigare rikfiinjerna följas, vilket innebär att skatten bör höjas så atl den per energienhet blir tre Qärdedelar av skatten på olja. Skatten bör därför höjas från 125 till 550 kr. per ton, dvs. med 425 kr. per ton.
Regeringen har genom särskilda beslut medgett industriföretag nedsättning av den allmänna energiskatten på så sätt att energiskatten för år 1986 begränsas till maximalt 1,5 % av försäljningsvärdet för de tillverkade produkterna. För år 1987 har skatten maximerats fill 1,7% av försäljningsvärdet. För bägge åren gäller att endast 291 kr. per m av skatten på eldningsolja får medräknas då det gäller att fastställa nedsättningens storlek. Mot bakgrund av de skäl som jag anfört för höjningen är del rimligt att också de industriföretag som har nedsättning av energiskatt skall drabbas av höjningen. Nedsättningsbesluten är så utformade att skattehöjningen på eldningsolja utan särskild åtgärd slår igenom också för industrin. Enligt min
11
mening bör besluten för de företag som förbrukar andra bränslen än olja ändras så atl höjningen får effekt även för dessa företag. De föreslagna skattehöjningarna bör träda i kraft den 1 januari 1987.
Prop. 1985/86:140
3 De särskilda avgifterna för oljeprodukter, kol, bensin och elektrisk kraft från kärnkraftverk
Mitt förslag: De särskilda energiavgifterna omvandlas till särskilda skaller.
Skälen för mitt förslag: De omfattande åtgärder inom det energipoliliska området som genomförts sedan oljekrisen 1973 har delvis finansierats genom särskilda avgifter, främst på olja. Detta finansieringssystem fick den struktur och de avgiftsnivåer som nu gäller genom riksdagens beslut 1983 (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 127 och 128).
Beslutet innebar höjningar av den särskilda avgiften på olja och införande av avgifter även på kol, bensin och elektrisk kraft från kärnkraftverk. De ökade intäkterna skulle främst finansiera det samtidigt beslutade investeringsprogrammet inom det energipolitiska området för år 1984 liksom åtgärder mot försurning. Genom avgiftshöjningarna kompenserades även för de intäktsminskningar som orsakats av den minskande oljeförbrukningen.
För närvarande uppgår den särskilda avgiften för olja till 118 kr. per m'. Härav tillförs oljeersättningsfonden 54 kr. per m\ oljeprospekleringsfon-den 12 kr. per m\ energiforskningsfonden 33 kr. per m och bränslemiljöfonden 10 kr. per m Återstående 9 kr. per m avser åtgärder mot försurningen. Den särskilda avgiften för bensin uppgår till 6 öre per liter, varav oljeersältnings-, oljeprospeklerings- resp. energiforskningsfonden tillförs 1, 2 resp. 3 öre per liter. Avgifterna för kol, 10 kr. per ton, och elektrisk kraft, 0,2 öre per kWh, tillförs energiforskningsfonden.
De inkomster som inflyter lill oljeersättningsfonden, oljeprospekterings-fonden och energiforskningsfonden liksom inkomsterna från avgiften mol försurning omförs sedermera i sin helhet till statsbudgetens inkomstsida. Däremot omförs inkomsterna avseende bränslemiljöfonden till en fond utanför statsbudgeten och de påverkar alltså inte statsbudgetens saldo.
Utvecklingen på energiområdet sedan böijan av 1970-talet har motiverat att finansieringen av vissa mycket kostnadskrävande energipolitiska åtgärder tillgodoseUs genom specialdestinerade avgifter, främst på olja. När förutsättningarna förändrats har omfattningen och inriktningen av de ener-gipolifiska åtgärderna omprövats. För vissa energipolitiska målsättningar, främst energisparande och minskat oljeberoende, har framgångarna varit snabbare än väntat. Bl. a. har oljans andel av energiförsörjningen nu minskat till 48% jämfört med närmare 70% i slutet av 1970-talet. Detta har också medfört att kostnaderna för energipolitiska åtgärder i vissa avseenden har kunnat reduceras. Tidigare gjorda åtaganden liksom de nya energi-polifiska åtgärder som efterhand har beslutats innebär dock all stora kost-
12
nåder även i fortsättningen kommer att belasta statsbudgeten. Jag vill i Prop. 1985/86: 140 detta sammanhang särskilt peka på den tidigarelagda avvecklingen av oljeersättningsstödel och den satsning på stöd för introduktion av ny energiteknik som har föreslagits i prop. 1985/86:102.
Från samhällsekonomisk synpunkt har fördelningen mellan skatter och avgifter ingen betydelse. Även för den vanlige energikonsumenlen är denna fördelning oväsenfiig. Avgifterna framstår i detta avseende som jämställda med skatter.
Jag finner att förenklingsskäl talar för att det nuvarande systemet, där vissa av avgiftsinkomsterna redovisas över fonder för att sedermera i sin helhet tillföras statsbudgeten, bör upphöra. Därigenom skapas ökad klarhet om att förändringar i avgiftssystemet direkt påverkar statsbudgetens inkomster och därmed även budgetsaldots utveckling.
Av de skäl som jag nu har anfört bör de särskilda energiavgifterna omvandlas till skatter. Detta görs enklast på det sättet att de gällande lagarna om särskilda avgifter görs om lill lagar om särskild skatt. Innehållet i övrigt i lagarna bör vara oförändrat. Förslaget innebär alltså inte någon ändrad sammanlagd skatte- och avgiftsbelastning på de energislag som omfattas av avgifterna. Förslagel rubbar inte heller de relationer som jag i det föregående har angett som förutsättningar för de föreslagna energiskattehöjningarna.
Förslagel leder också lill att de industriföretag som åtnjuter nedsättning av energiskatt fullt ut kommer att få betala dessa särskilda skatter. Detta innebär ingen skillnad i förhållande till vad som nu gäller eftersom inte heller de särskilda avgifterna får inräknas i underlaget för beräkning av nedsättning av energiskatt.
Budgettekniskl bör inkomsterna av de särskilda skatterna redovisas under särskilda inkomsttitlar. Av inkomsterna bör ett belopp som svarar mot 10 kr. per m' olja avskiljas och tillföras bränslemiljöfonden utanför statsbudgeten och etl belopp som svarar mot 9 kr. per m olja avskiljas och redovisas under inkomsttiteln för särskild avgift mot försurning.
Den föreslagna omläggningen bör träda i kraft den I juli 1986.
4 Omsättningsskatten på värdepapper
4.1 Inledning
Enligt
lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper
(LVP) skall skatt betalas på omsättningen av akfier, konverfibla skulde
brev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, interimsbevis,
teckningsrättsbevis, optionsbevis och delbevis. Med omsättning avses en
ligt lagen köp och byte. Ett köp skall anses innefatta elt säljled och ett
köpled och ett byte dubbla sälj- och köpled. Skatt skall vid en omsättning
betalas med 5 promille av överiåtelsesumman i både sälj- och köpledet.
Skattskyldiga är fondkommissionärer som sluter avtal om omsättning eller
medverkar till sådana avtal. Om en fondkommissionär inte medverkar är
den skattskyldig som är bosatt i Sverige och som under ett halvt kalender
halvår omsätter värdepapper till ett värde av minst 500000 kr. 13
Jag skall i del följande ta upp frågan om en höjning av skatten och en utvidgning av lagens tillämpningsområde till att gälla vissa ytterligare värdepapper. Vidare skall jag behandla en fråga av mera teknisk natur, nämligen efter vilka kriterier det skall avgöras om en köpare eller säljare är bosatt i Sverige eller inte.
Prop. 1985/86: 140
4.2 Höjd skatt på omsättning av värdepapper
Mitt förslag: Skatten höjs från 0,5 fill 1 % av vederlaget.
Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare redogjort för skälen till att skatteuttaget på omsättning av värdepapper bör öka.
Detta bör ske genom att skatten höjs från 0,5 till 1 % av vederlaget samt atl LVP görs tillämplig på vissa värdepapper som för närvarande inte omfattas av lagen. Jag skall strax gå in på frågan om vilka dessa ytterligare värdepapper är. För exempelvis en aktieöverlåtelse innebär mitt förslag att köparen och säljaren vardera skall betala 1 % av vederlaget i skatt.
Jag vill i det här sammanhanget nämna att jag räknar med att inom kort föreslå regeringen att lägga fram ett förslag om vissa lättnader i aktiebeskattningen. Avsikten är att hänsyn skall tas till den latenta skatteskulden på aktier vid värderingen av aktier vid beskattningen av arv, gåva och förmögenhet.
4.3 Skatt på omsättning av köp- och säljoptioner m. m.
Mitt förslag: Skatt skall tas ut på omsättning av köp- och säljoptioner, inköpsrättsbevis, teckningsbevis och skuldebrev förenade med option till köp av aktier. Vidare skall skatt tas ut på omsättning av sådana emissionsbevis som avses i 5 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385).
Skälen för mitt förslag: De värdepapper som för närvarande omfattas av LVP finns alla beskrivna i akfiebolagslagen. Det är alltså fråga om värdepapper med legala definifioner. Riksskatteverket (RSV) har i en skrivelse den lOjuni 1985 föreslagit att även handel med vissa värdepapper, som inte är förfaltningsmässigl definierade men som är bärare av likartade rättigheter som de i LVP angivna värdepapperen, borde omfattas av LVP. De värdepapper RSV nämner är köp- och säljoptioner, inköpsrältsbevis, teckningsbevis och skuldebrev förenade med option till köp av aktie.
Med köp- eller säljopfion avses en rättighet, enligt vilken optionsutfärdaren åtar sig att sälja eller köpa ett visst objekt, exempelvis en akfiepost, till ett i optionen angivet värde under förutsättning att den som åtagandet riktar sig till vill utnyttja optionen och anmäler detta till utfärdaren inom den tid som anges i optionen. Optionen är alltså antingen en sälj- eller köpopfion. Den kan dokumenteras t. ex. genom ett kontrakt, en avräkningsnota eller någon annan form av registrering. För den valmöjlighet
14
utfärdarens motpart får betalar han vid optionsförvärvet en ersättning fill Prop. 1985/86: 140 utfärdaren.
Optionen avser elt bestämt objekt, exempelvis ett bestämt antal aktier i ett visst bolag, som anges i optionen. Detta bolag är emellertid inte part i oplionsavlalel. Köp- och säljopfionerna skiljer sig alltså från de optionsrätter, som utfärdas av bolaget självt enligl 5 kap. aktiebolagslagen och som ger möjlighet all teckna nya aktier i bolaget. Utnyttjandet av en optionsrätt av den sist angivna typen innebär atl bolagels aktiekapital ökas genom alt nya aktier ges ut. När en köp- eller säljoption utnyttjas lämnas däremot aktiekapitalet opåverkat och bolaget i fråga berörs endast på det sättet att redan utgivna aktier byter ägare genom en aktieöverlåtelse.
En optionsinnehavare har alltså möjlighet att utnyttja optionen och köpa eller sälja den aktiepost optionen avser till det i optionen angivna lösenpriset. Han kan också sälja tillbaka optionen lill utfärdaren (kvittning) eller överlåta den lill tredje man. Vidare kan han låta optionen förfalla, dvs. låta optionstiden löpa ut utan att han utnyttjar sin möjlighet till lösen eller överlåtelse av optionen.
En utfärdare av en option kan anfingen låta möjligheten atl optionen utnyttjas kvarstå till slutdagen, eller återköpa optionen innan den har utnyttjats (kvittning) för alt fria sig från den skyldighet som optionen ålägger honom.
Särskilda marknader för handel med standardiserade köp- och säljoptioner finns sedan några år i flera länder, bl. a. i USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Västtyskland och Australien. Handeln har utvecklats kraftigt. I Sverige introducerades handel med standardiserade köpoptioner under år 1985.
RSV anser atl skatt bör tas ut på omsättningen av både optioner som utfärdas enligl standardiserade kontrakt och sådana optioner som utfärdas av privatpersoner och vissa juridiska personer och som inte nödvändigtvis är avsedda för omsättning på kapitalmarknaden.
En typ av värdepapper som företer stora likheter med icke standardiserade köpoptioner är de s.k. inköpsrätlsbevisen. Ett inköpsrältsbevis representerar en rättighet som ett bolag erbjuder sina aktieägare eller i övrigt den som innehar beviset all fill ett visst pris köpa aktier som bolaget innehar i etl annat bolag. Innehavaren av inköpsrättsbevisel kan alltså antingen utnyttja detta för förvärv av aktierna i fråga eller överlåta beviset.
Bestämmelser om leckningsbevis fanns i 1944 års aktiebolagslag. Enligl dessa bestämmelser kunde sådana bevis utfärdas, så snart aktier tecknats även om tilldelning inte skett. Atl så skedde var också regel vid stora nyemissioner. Den nuvarande aktiebolagslagen innehåller inga regler om leckningsbevis. Del har emellertid visat sig föreligga ett praktiskt behov av sådana bevis, och man har därför på akfiemarknaden fortsatt alt utfärda dem.
Som jag nämnt inledningsvis är omsättning av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning skatteplikfiga enligt LVP. Skatteplikt föreligger däremot inle vid omsättning av skuldebrev förenade med option till köp av aktier. Härmed avses emitterade
15
skuldebrev som det utfärdande bolaget förenat med en option för inneha- Prop. 1985/86: 140 våren att förvärva aktie i etl annat bolag.
Som framgår av den lämnade redogörelsen representerar de nu ifrågavarande värdepapperen - köp- och säljoptioner, inköpsrältsbevis, teckningsbevis och skuldebrev förenade med option fill köp av aktier - rättigheter som liknar dem som de i LVP omnämnda papperen är bärare av. Del är därför logiskt och följdriktigt att skatt tas ut även på omsättning av dessa värdepapper.
Omfattningen av handeln med standardiserade köp- och säljopfioner har på de utländska marknaderna ökat markant under åren närmast efter introduktionen. Som exempel kan nämnas att omsättningen av vissa optioner vid Chicago Board Options Exchange motsvarar mer än hälften av omsättningen i de underliggande aktierna. Mot bakgrund av utvecklingen utomlands finns anledning räkna med att även optionshandeln i Sverige kommer att få betydande omfattning, vilket för övrigt bestyrks av den kraftiga uppgång handeln redan fått här.
Även handeln med inköpsrättsbevis, teckningsbevis och skuldebrev förenade med option till köp av aktier har sådan omfattning att del finns skäl låta sådana värdepapper omfattas av LVP.
Jag delar alltså RSV:s uppfattning att uppräkningen i LVP av de värdepapper för vilka skatt skall tas ut vid omsättning bör kompletteras med de nu nämnda värdepapperen.
Till vad jag här har sagt vill jag göra några kommentarer som gäller beskattningen av standardiserade köp- och säljoptioner.
I likhet med vad som gäller vid förvärv av aktier vid bolags bildande eller vid fond- och nyemissioner bör inte utställande av en köp- eller säljoption betraktas som en omsättning. När en optionshavare avyttrar optionen genom kvittning eller genom överlåtelse fill tredje man sker däremot en omsättning. Detsamma är fallet när en optionsutfärdare verkställer kvittning, dvs. löser sig från optionsförpliktelsen genom att köpa tillbaka optionen innan den utnyttjas. Kvittningssituationen bör betraktas som köp. När den med vilken opfionsinnehavaren eller optionsutfärdaren verkställer kvittningen är fondkommissionär som handlar för egen räkning skall enligt 2 § tredje stycket LVP skatt inte utgå för fondkommissionärens led. När en option utnyttjas, löses, bör skatt inte tas ut för optionen. Vid lösen kommer den underliggande aktien att överlåtas, och skatt kommer att träffa denna omsättning. För att skapa en med kvittningssituafionen likartad beskattning i dessa fall bör aktiens kursuppgång under den tid optionen har löpt räknas in i beskattningsvärdet. Om optionen löper ut utan att ha utnyttjats har någon omsättning inte skett. Värdepappersskatt skall därför inte utgå.
Jag
vill här också ta upp en fråga som knyter an fill de av LVP redan
omfattade värdepapperen teckningsrättsbevis och delbevis. Tecknings
rättsbevis ger enligt 4 kap. 3 § aktiebolagslagen aktieägare företrädesrätt
att delta i nyemissioner och delbevis ger enligt samma lagrum aktieägare
motsvarande rätt vid fondemissioner. Båda värdepapperen är alltså emis
sionsbevis, vilket också är den samlade benämningen som aktiebolagsla
gen har på dessa värdepapper. Med emissionsbevis avses enligt 5 kap. 10 § 16
aktiebolagslagen även bevis om företrädesrätt alt delta i emission av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt lill nyteckning. Om begreppen teckningsrättsbevis och delbevis i LVP ersätts av begreppet emissionsbevis kommer samtliga nu nämnda, fullt jämförbara värdepapper, alt omfattas av lagen. Jag förordar en sådan ändring i lagtexten.
Prop. 1985/86: 140
4.4 Bosättningen och skattskyldigheten
Mitt förslag: Bestämmelserna i 3 § LVP om att köparens eller säljarens bosättning i vissa fall skall avgöra om skattskyldighet föreligger skall kompletteras med föreskrifter om hur bosättningen skall bestämmas.
Skälen för mitt förslag: Enligt LVP skall skatt för en omsättning betalas i både sälj- och köpledel, dvs. säljaren och köparen betalar hälften vardera av skatten. När en köpare eller säljare företräds av en fondkommissionär åvilar skattskyldigheten denne men han får av sin uppdragsgivare eller avtalspart ta ut ett belopp som svarar mot skatten. Om emellertid den för vars räkning kommissionären medverkar inle är bosatt i Sverige skall enligt 3 § första stycket LVP skatt inte betalas för hans led, när omsättningen avser utländska värdepapper. Vid omsättning där fondkommissionär inte medverkar föreligger i princip skattskyldighet för en köpare eller säljare som är bosatt i Sverige.
Föreskrifterna om att skattskyldigheten i dessa fall skall bestämmas på grundval av om säljaren eller köparen är bosatt i Sverige infördes i lagen på skatteutskottets förslag (SkU 1983/84; 11).
RSV har i en skrivelse den 8 februari 1985 anfört, atl klara uttalanden saknas i lagens förarbeten om hur bosältningsbegreppet skall tolkas, att verket i sina anvisningar föreskrivit att vägledning om var en fysisk person skall anses bosall bör hämtas ur punkt 1 av anvisningarna lill 53 § kommunalskatlelagen (1928: 370) samt att motsvarande bestämning för en juridisk persons del bör göras med ledning av 1 § valulaförordningen (1959:264). Enligt RSV: s mening bör - i syfte alt undanröja oklarheter -bestämmelser av denna innebörd tas in i lagen.
Jag delar RSV:s uppfattning. Det föreslagna fillägget till lagtexten står i överensstämmelse med lagsfiftningens intentioner. Lagen bör alltså kompletteras i enlighet med RSV:s förslag.
17
5 Avdraget för representationskostnader
Prop. 1985/86: 140
Mitt förslag: Avdraget för middagsrepresentation begränsas till etl belopp motsvarande skäliga utgifter för lunch.
Skälen för mitt förslag: Uttryckliga regler om avdrag för representationskostnader infördes år 1963 i punkt 1 av anvisningarna fill 20 § kommunalskattelagen (1928; 370). En översyn av reglerna gjordes av företagsskatteberedningen (SOU 1977:86). Beredningen föreslog väsentliga inskränkningar i avdragsrätten.
Företagsskatteberedningens förslag genomfördes inte. Den ändring som gjordes några år senare tog sikte enbart på utgifter för vin och sprit. Sedan år 1981 gäller ett generellt avdragsförbud för utgifter av detta slag.
Avdrag för representation medges inte med större belopp än som i det enskilda fallet kan anses som skäligt. För att få en likformig bedömning av representationsavdragen har RSV angett vissa prisramar för måltider i samband med affärsförhandlingar och liknande. Prisramarna - som är avsedda atl täcka även utgifter för teaterbiljetter e. d. - kan få överskridas om representationen riktas mot en i utlandet bosatt representant för elt utomnordiskt företag. För representation efter utgången av år 1985 gäller beloppen 165 kr. för lunch och 275 kr. för middag eller supé (RSV Dt 1985:20 och 1985:22). I beloppen ingår inte mervärdeskatt.
Enligt företagsskatleberedningens förslag skulle avdragsrätten begränsas till målfider under eller i direkt anslutning till affärsförhandlingar och liknande. Det skulle således i regel vara fråga om måltider under normal arbetstid. Ett avdragsbelopp om 50 kr. i 1977 års kostnadsläge var enligl beredningen rimligt i flertalet fall.
Till grund för företagsskatteberedningens förslag låg bl.a. den uppfattningen att avdraget för representation i vissa fall uppmuntrade till en frikoslighel som gick utöver vad som behövdes för affärsverksamheten. Enligt min mening finns det fog för denna uppfattning. Jag anser därför all en begränsning i avdragsrätten är motiverad.
Del är ofta naturligt atl parterna vid affärsförhandlingar intar lunch tillsammans och atl den ena parten slår för utgifterna. Avdrag för utgifter för representationsluncher bör medges enligt samma grunder som hittills. Avdrag bör också medges för utgifter i samband med middag eller supé. I det fallet bör emellertid avdraget begränsas fill den nivå som skulle ha gällt om representationen i stället hade utövats i form av lunch. Det är lämpligt att RSV fortsätter att följa utvecklingen av restaurangpriserna och anger en prisram för måltidsutgifter.
Prisramen bör liksom i dag få överskridas när representationen utövas mot utländska affärsförbindelser. De nya bestämmelserna innebär alltså i det fallet inte någon inskränkning av avdragsrätten. Däremot bör begränsningen av avdragsrätten tillämpas på s. k. intern representation. I fråga om personalfester och liknande bör avdrag medges enligt samma normer oavsett om representationen utövas under eller efter arbetstid.
De nya bestämmelserna bör fillämpas i fråga om representation som utövas efter utgången av år 1986.
18
6 Statsfinansiella effekter p-p- '85/86:140
Höjningarna av energiskatten kan beräknas öka statsverkets intäkter med omkring 1800 milj. kr. per år.
Ändringarna av skatten på omsättning av värdepapper innebär att skatteintäkterna ökar men ökningen kan antas leda fill en viss minskning av omsättningen. Jag anser att ökningen av statsverkets intäkter bör uppskattas fill 600 milj. kr. per år.
Begränsningen av avdraget för representationskostnader kan beräknas öka skatteintäkterna med knappt 100 milj. kr.per år.
De föreslagna åtgärderna kan alltså sammantaget beräknas öka skatteintäkterna med knappt 2500 milj. kr. per år. Mot bakgrund av de föreslagna tidpunkterna för ikraftträdandet kommer endast en del därav att inflyta under budgetåret 1986/87. En närmare beräkning av denna del bör redovisas i kompletteringspropositionen senare i år.
7 Lagrådets hörande
Med hänsyn till lagstiftningsfrågornas enkla beskaffenhet anser jag att något yttrande från lagrådet inte behöver inhämtas.
8 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
2. lag om ändring i lagen (1973; 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol,
3. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
4. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,
5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
9 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 19