Med tjänslepliktig avses den som har inkallats för att

1. enligt värnpliklslagen (1941:967) eller lagen (1966:413) om vapenfri tjänst fullgöra grundutbildning eller repelilionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildningen,

2. fullgöra sådan föreskriven utbildning till befattning för kompanibefäl eller motsvarande utbildning som icke fullgörs enligt värnpliktslagen,

3. tjänstgöra vid hemvärnet eller 3. tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänst- frivilligt utbilda sig för eller tjänst-

göra i befallning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall pågå mtnsl fem dagar i följd och icke ger rätt till dagpenning som motsvarar vad värnpliktig erhåller under repelilionsutbildning eller rätt till lön enligl de grunder som gäller för anställd personal.

Vid tillämpning av bestämmelserna om näringsbidrag avses med tjänslepliktig även den som har inkallals för atl fullgöra tjänstgöring enligt civilförsvarslagen (1960:74) eller lagen (1984:272) om skyldig-hel för civilförsvarspliktiga all tjänstgöra utanför civilförsvaret och den som har inkallals lill annan utbildning eller tjänstgöring enligl värnpliklslagen eller lagen om vapenfri tjänst än som anges i första stycket.

göra i befallning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall pågå minst ra dagar i följd och icke ger rätt till dagpenning som motsvarar vad värnpliktig erhåller under repelilionsutbildning eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal.

Vid tillämpning av bestämmelserna om näringsbidrag avses med tjänslepliktig även den som har inkallals för atl fullgöra tjänstgöring enligl civilförsvarslagen (1960:74) eller lagen (1984:272) om skyldig-hel för civilförsvarsplikliga atl tjänstgöra utanför civilförsvaret och den som har inkallals lill annan utbildning eller tjänstgöring enligl värnpliklslagen eller lagen om vapenfri tjänst än som anges i första stycket samt den som har inkallats för att tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning inom totalförsvaret i andra fall än som anges i första stycket 3.

Proposition om förmåner inom frivilligförsvaret 1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 8 juli 1982 tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet en kommitté' (Fö 1982:08) för alt utreda förmåner m. m. vid frivillig försvarsverksamhel.

Kommittén, som antog namnet Frivilligförmånskommitlén, överlämnade i augusti 1985 betänkandet (SOU 1985; 35) Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret. Betänkandet har remissbehandlats.

Kommitténs redovisning av nuvarande förhållanden rörande ersättningar och förmåner vid frivillig försvarsverksamhet samt dess sammanfattning av betänkandets innehåll bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagorna 1 och 2.

En förteckning över remissinstanserna och en sammanfattning av deras yttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Det svenska totalförsvaret bygger på atl vissa uppgifter skall utföras av frivilligt tjänstgörande personal. I dag finns 22 frivilliga försvarsorganisationer som bl.a. har till uppgift alt rekrytera och utbilda denna personal. Av organisationerna har en del rent militär eller civil karaktär medan andra har uppgifter inom såväl de militära som de civila delarna av totalförsvaret. Frivillig försvarsverksamhet bedrivs även inom hemvärnet, som organisatoriskt utgör en del av armén.

Den frivilliga försvarsverksamhelens omfattning är ett mått på vårl folks försvarsvilja. Frivilligorganisalionerna och hemvärnet har i dag ca 750000 medlemmar som i hög grad bidrar lill alt stärka totalförsvaret och lill atl skapa respekt för vår vilja och förmåga att hävda vår neutralitet.

' 1 kommittén har ingått riksdagsledamoten Axel Andersson, ordförande, samt riksdagsledamöterna Stig Alftin, Göran Allmér. Ulla Ekelund och Erik Hägelmark.

ti Riksdagen 1985/86. 1 .saml. Nr 134

Med hänsyn till det värde som frivilligarbetet har betraktar jag de frivilliga insatserna som ett ytterst värdefullt komplement till övriga försvarsåtgärder. Det är angeläget att statsmakterna stöder och uppmuntrar det frivilliga försvarsinlressel. Ett uttryck för detta är ändamålsenliga former för ekonomisk ersättning och andra förmåner. Jag anser det därför värdefullt att en samlad översyn av frivilligförmånerna nu har genomförts.

Del förslag som kommittén lämnat innebär enligt min mening ett rättvisare och administrativt enklare syslem för ersättning lill personal i frivilligförsvaret. Förslagel beräknas kosta lotalt ca 12,5 milj. kr. Under fjärde huvudtitelns anslag F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m.m. har i prop. 1985/86; 100, bil. 6, beräknats medel för ett genomförande av kommitténs förslag. De förslag jag nu redovisar kommer också atl innebära vissa kostnadsökningar under femte huvudtitelns anslag III. Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig saml tionde huvudtitelns anslag B 7. Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer. Efter samråd med cheferna för social- och arbetsmarknadsdepartementen föreslår jag att dessa kostnadsökningar för budgetåret 1986/87 får finansieras genom överskridande av berörda anslag.

Jag kommer i det följande atl under särskilda rubriker ange mina ställningstaganden lill de olika frågor som kommittén har behandlat. Min allmänna utgångspunkt är därvid alt de ekonomiska villkoren för den som deltar i frivilligutbildning och frivillig försvarsverksamhet i viss utsträckning bör förbättras. Skillnaderna i villkor skall inte vara större än vad uppgifterna kräver. Därmed uppnås såväl rättvisa som administrativ förenkling.

För atl ge berörda myndigheter och organisationer nödvändig lid för att förbereda övergången lill ett nytt ersättningssystem förordar jag atl de nya reglerna skall gälla fr. o. m. den I januari 1987.

Prop. 1985/86:134

2.3 Förmåner i krig

Mitt förslag: Med utgångspunkt i tjänstgöringens art skall frivillig personal inom totalförsvarels civila delar ersättas antingen med tillämpning av dagpenningsyslemet eller enligl samma grunder som gäller för anställd personal på tjänstgöringsplatsen. För hemvärnet skall dagpenningsyslemet träda i kraft då hemvärnsberedskap beordras.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Flertalet är genomgående positiva till kommitténs förslag. Etl antal har dock synpunkter pä förslaget att viss frivillig personal skall följa de regler som kan komma atl gälla för anställda inom näringslivet resp. den civila krigssjukvården.

Skälen för mitt förslag: Ersättningen lill all personal inom försvarsmaktens och civilförsvarels krigsorganisation under beredskap och krig, bestäms enligt del dagpenningsysiem som gäller enligt värnpliktsförmånsför-ordningen (1976; 1008) för värnpliktiga, vapenfria ijänslepliktiga, civilförsvarspliktiga och frivilliga vid repelilionsutbildning i fred. Den enskilde erhåller dessutom ett s. k. fälttraktamente och i vissa fall också befatl-ningspenning.

1 likhet med kommittén anser jag att reglerna för detta ersättningssystem, som fastställdes efter förslag i prop. 1982/83; ll5(FöU II, rskr. 291) kräver komplettering avseende lidpunkten då dagpenningsystemet för hemvärnets personal skall börja gälla. Då hemvärnet kan antas bli den del av försvaret som först beordras inta beredskap, finner jag del följdriktigt atl dess personal i princip omfattas av dagpenningsystemet fr.o.m. den lidpunkt då hemvärnsberedskap gäller.

Jag vill i sammanhanget framhålla att jag utgår från att driftvärnets personal, liksom personal inom företagshemvärnet, avlönas av sin arbetsgivare under beredskapslillslånd och krig.

Den frivilliga personalen inom totalförsvarets civila delar utbildas och avtalsbinds för atl läcka avgångar eller tillgodose speciella behov inom skilda sektorer av totalförsvaret. Denna kategori placeras dels inom de delar av del civila totalförsvaret som är atl hänföra till sjukvårdssektorn eller näringslivet, dels inom enheter som organiseras enligt liknande mönster som t. ex. staber inom försvarsmaktens krigsorganisation.

Del är nu oklart vilket slag av ersättning sådan personal skall erhålla vid beredskap och krig.

Enligt min mening bör skilda ersättningssystem införas för dessa grupper. Eftersom frivillig personal inom civilbefälhavarkanslierna och krigs-

2.4 Ersättningar till frivillig personal i fredstid

Mitt förslag: En generell ersättning enligl dagpenningsystemet införs. Dagpenning skall således utbetalas vid all central och viss regional utbildning som ger, vidmakthåller eller höjer kompetens i krigsbefatlning. Vid hemortsulbildning utbetalas dock dagersättning, såvida inkomstbortfall inle kan styrkas. Personal inom allmänna hemvärnet som fullgör konlraklsenlig årlig repelilionsutbildning, liksom frivillig avtalspersonal, bör få en utbildningspremie. Rätten till familjebidrag, främst näringsbidrag, skall vidgas.

Kommitténs förslag: Dagersättning föreslås betalas ut för utbildning som pågår två dagar i följd under veckoslut i hemortsutbildning. Utbildning eller tjänstgöring om fyra dagar i följd bör ge rätt till familjebidrag. Förslagel överensstämmer för övrigt i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Instanserna delar genomgående kommitténs uppfattning om behovet av förbättrad ersättning till frivillig personal i fredslid. Däremot framförs från flera håll önskemål om förbättrade ersällningsmöj-ligheler vid lokal utbildning.

Skälen för mitt förslag:

Generella dagliga ersättningar

För närvarande finns tre olika huvudformer av generell, daglig ersättning lill frivillig personal, nämligen dagersättning, dagpremie och dagpenning. Dagpenning utgår endast fill personal som fullgör repelifionsutbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsulbildning-

Del nuvarande systemet med tre olika ersättningsformer anses vara komplicerat och svåröverskådligt samt medföra administrativt krångel.

Det uppfattas även som orättvist. Jag delar kommitténs mening all rättvisa Prop. 1985/86:134 i förening med stor administrativ enkelhet bäst uppnås genom en väsentligt vidgad tillämpning av dagpenningsyslemet.

1 likhet med kommittén förordar jag därför alt dagpenning utbetalas lill frivillig personal vid all centralt anordnad utbildning eller annan tjänstgöring. Dagpenning bör även tillämpas vid sådan kvalificerad regional utbildning/tjänstgöring som förutsätter atl vardagar las i anspråk. Härvid skall den frivillige erhålla dagpenning under hel vardag saml under lördag och söndag som omsluts av utbildning eller tjänstgöring.

Liksom kommittén anser jag del vidare vara rimligt atl den frivillige erhåller dagpenning även vid styrkt inkomstbortfall på lördag och/eller söndag som inleder eller avslutar utbildning/tjänstgöring under vardag(ar). En förutsättning för alt dagpenning skall utgå bör dock alltid vara alt tjänstgöringen har som syfte all ge eller bibehålla kompelens för krigsplacering. Regeringen eller den myndighet regeringen utser bör tillsammans med berörd frivilligorganisation fastställa vilken tjänstgöring som uppfyller dessa krav.

Till skillnad från kommittén anser jag vidare alt samma syslem bör kunna tillämpas vid hemortsutbildning. Även vid sådan utbildning bör dagpenning kunna utgå för tjänstgöring som pågår under en veckohelg under förutsättning atl inkomstbortfall kan styrkas. Detta bör enligt min mening stimulera den lokala verksamheten och förbättra rekryteringen till krigsorganisationen.

Vid all övrig utbildning som omfattar i genomsnitt minst sex limmar per dag bör dagersättning motsvarande dagersättning till värnpliktiga enligt värnpliktsförmånsförordningen (1976: 1008) utbetalas.

Jag förordar vidare att befattningshavare inom hemvärnet och frivilligorganisafioner som deltar i ledningsövning för totalförsvaret skall erhålla ersättning med dagpenning. Detsamma skall gälla personal i förband inom allmänna hemvärnet som enligl särskilda bestämmelser medverkar vid bevakning och efterspaning m.m. eller deltar i samövning med förband under krigsförbandsövning.

Förslaget innebär att dagpenning inte blir aktuell för hemvärnets del vid konlraklsenlig årlig utbildning.

Den föreslagna vidgade tillämpningen av dagpenningsyslemet medför att ersättningsformerna dagpremie och ulbildningspremier efter grundkurser kan slopas.

Utbildningspremier

Då hemvärnspersonal i regel genomför den årliga kontrakterade utbild
ningen ulan inkomstbortfall anser jag inte all det är aktuellt alt överväga
ett införande av dagpenningmodellen vid denna utbildning. Jag delar dock
kommitténs uppfattning att ersättningssystemet bör utformas så alt del
uppmuntrar personalen till alt fullgöra föreskriven åriig utbildning. Jag
förordar därför att hittillsvarande dagersättningar och dagpremier ersätts
med åriiga utbildningspremier till all hemvärnspersonal som under utbild
ningsåret fullgjort föreskrivet minimiantal utbildningslimmar inom den 7

egna hemvärnskrelsen. En motsvarande ulbildningspremie bör också till- Prop. 1985/86: 134

komma all avtalsbunden personal för fullgjord repetitionsutbildning. Del

bör ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen utser atl i

samråd med frivilligorganisalionerna besluta om utbildningspremiernas

storlek.

Beträffande hemvärnspersonal som deltar i sammanträde med hemvärnets särskilda organ för förslags- och beslutanderätt föreslår jag i likhet med kommittén att den nuvarande dagersättningen byts ut med ett arvode per sammanträde. Del ankommer på regeringen atl bestämma arvodets storlek.

Familjebidrag

För närvarande kan familjebidrag betalas lill frivilligpersonal - inkl. personal i hemvärnet - under utbildning eller tjänstgöring som pågår minst fem dagar i följd och inle ger rätt till dagpenning. Näringsbidrag kan dock utbetalas för tjänstgöring inom värnpliktsutbildningssystemel som ger rätt till dagpenning.

Den övergång lill vidgad tillämpning av dagpenningmodellen som jag har förordat medför alt behovet av familjebidrag utom näringsbidrag minskar. För viss utbildning, som ersätts med dagersättning, finns behoven dock kvar.

För närvarande stadgas att utbildning eller tjänstgöring skall omfatta minst fem dagar för att ge rätt till familjebidrag. Enligt vad jag har erfarit lägger denna begränsning hinder i vägen för önskvärda förändringar och rationaliseringar av frivilligulbildningen. Mol denna bakgrund förordar jag att även utbildning eller tjänstgöring under fyra dagar i följd skall ge rätt till familjebidrag.

Del är enligt min uppfattning angelägel att frivillig personal får ökad möjlighet att få näringsbidrag såväl i fred som under beredskap och krig. Jag kan i detta avseende inte finna något skäl för all särbehandla frivillig personal i förhållande lill värnpliktig. Jag förordar således alt även frivilligpersonal som erhåller dagpenning eller lön enligt de grunder som gäller för anställd personal skall ha rätt till näringsbidrag.

Vad jag nu har anfört kräver ändringar i familjebidragslagen (1978:520).

Övrigt

Genom beslut av riksdagen (prop. 1982/83:115, FöU 11, rskr. 291) har bestämmelserna om flygrisktillägg till värnpliktiga upphävts. Jag anser för egen del atl inte heller den särskilda ersättningen till medlemmar i frivilliga flygkåren längre fyller sin funktion som risktillägg. Jag anser inte heller alt ersättningen har någon väsentlig betydelse ur rekryleringssynpunkt. Ett avskaffande skulle däremot underiätta administrationen. Jag förordar därför i likhet med kommittén att den särskilda ersättningen slopas.

Kommittén föreslår i övrigt vissa förändringar rörande bl. a. reseförmånerna för frivillig personal och instruktörer. Det ankommer på regeringen alt fatta beslut i dessa frågor.

Mitt förslag: Timarvodet skall vara 100 kr. Maximall ersätts åtta timmar per dygn. Nuvarande dagarvode ersätts med ett veckokursarvode om 150 kr. för dag.

Kommitténs förslag: Enstaka ulbildningstimmar, sammanlagt högst tre under en dag, ersätts med föreläsararvode enligt de bestämmelser som har utfärdats av försvarels civilförvaltning beträffande föreläsararvoden inom försvarsmakten. Utbildning om halv dag(kväll) ersätts med halvdags-arvode. Med halv dag(kväll) avser kommittén utbildning som pågår fyra till sex timmar. Utbildning om hel dag (sju timmar eller däröver) ersätts med heldagsarvode som motsvarar maximalt sex föreläsararvoden i lägsta arvodesgrupp. Nuvarande dagarvode ersätts med veckokursarvode om 1,5 gånger föreläsararvode (i lägsta arvodesgrupp).

Remissinstanserna: Kommitléförslagel får ett blandat mottagande av instanserna.

Skälen för mitt förslag: Jag instämmer till fullo i kommitténs uppfattning atl del är nödvändigt med höjningar av timarvodet. Jag anser det därför angelägel all införa en ersätlningsmodell som stimulerar lill ökat anlitande av frivilligpersonal som instruktörer. I likhet med bl. a. överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen är jag dock tveksam lill den av kommittén uppställda modellen för arvoden. Enligt överbefälhavaren förbättras inte förmånerna vid l.ex. längre övningar vid hemvärnet med kommitléförslagel. För närvarande pågår dessutom en översyn av konstruktionen av de föreläsararvoden som kommittén vill utnyttja för all ersätta instruktörerna.

Under ulbildningskurs som pågår minst tre kalenderdygn i följd med minst sex timmars verksamhet per dygn erhåller tillfällig instruktör dagarvode. 1 likhet med kommittén finner jag det lämpligt all den nuvarande beteckningen dagarvode byts ut mot veckokursarvode. Jag föreslår atl veckokursarvodel fastställs lill 150 kr. för dag. Även framledes erhåller frivillig instruktör härutöver, i förekommande fall, ersättning för mistad avlöning med belopp som motsvarar hel sjukpenning enligl lagen (1962; 381) om allmän försäkring.

Vid annan utbildning får tillfällig instruktör timarvode som omfattar ersättning för normalt förberedelse- och efterarbele saml restid. Jag anser atl timarvodet fortsättningsvis bör ulfalla med 100 kr. Maximalt bör älta timmar per dygn kunna ersättas.

I undantagsfall kan härutöver tillkomma ett förbandsövningslillägg.

Mitt förslag: Ersättningar för kostnader skall ske dels som schablon-ersättning, dels som ersättning mol räkning. Befäl inom allmänna hemvärnet, liksom vissa funktionärer inom frivilligorganisationerna, skall erhålla befattningspenning. Frivilligorganisationernas funktionärer i övrigt får arvode av nuvarande typ.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Instanserna är genomgående positiva.

Skälen för mitt förslag: För närvarande förekommer två principiellt skilda former för ersättning till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas funktionärer. Liksom kommittén anser jag att del nuvarande systemet är otillfredsställande och att det därför finns starka skäl atl renodla systemet för ersättningar och arvoden. Med beaktande av detta finner jag att systemet i framliden bör bestå av tre klart åtskilda delar.

Jag föreslår inledningsvis atl del inom hemvärnet tillämpade systemet med dels schablonersältning, dels ersättning mol räkning skall tillämpas inom all frivillig förs vars verksamhet.

Befäl inom allmänna hemvärnet bör i stället för arvode erhålla befattningspenning. Även vissa funktionärer inom frivilligorganisalionerna, som är avlalsbundna för samverkan, bör få befattningspenning.

Frivilligorganisationernas funktionärer i övrigt bör erhålla arvode av nuvarande typ. Det ankommer pä regeringen eller myndighet som regeringen utser alt reglera ersättningar och arvoden.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet upprättats förslag fill lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520). Med hänsyn lill alt lagstiftningsfrågan är av enkel beskaffenhet torde lagrådets yttrande i ärendet sakna betydelse.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. anta förslagel lill lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520).

2. godkänna vad jag i övrigt har förordat om ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret.

Bilaga 1 Prop. 1985/86: 134

4.2 Grunder för ersättningar och förmåner vid frivillig försvarsverksamhet

Ersättningar och förmåner fill frivilligpersonal under utbildning och tjänstgöring för verksamhet inom totalförsvaret är fastställda i en regeringsförordning (FFS 1977:10, ändrad genom FFS 1979:23). Föreskrifter och anvisningar för tillämpning av nämnda förordning har utfärdats av överbefälhavaren i kungörelse (FFS 1977:48, ändrad genom FFS 1980:11) och av arbetsmarknadsstyrelsen den 18 november 1977 och 18 december 1979.

Även ersättningarna och förmånerna till hemvärnsmän i allmänna hemvärnet och driftvärnet är fastställda i en regeringsförordning (FFS 1977:11). Föreskrifter och anvisningar för tillämpning av denna förordning har utfärdats av chefen för armén i kungörelse (FFS 1977:53, ändrad genom FFS 1978:59 och 1979:49). Härutöver finns en regeringsförordning (FFS 1978:76) om ersättning till viss hemvärnspersonal vid deltagande i ledningsövningar för totalförsvaret.

Föreskrifter rörande arvoden till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisationerna har utfärdals av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i gemensam skrivelse (senast I98I-11-21). Arvoden till viss hemvärnspersonal fastställs årligen av regeringen i det s.k. bisysslobrevet.

Bestämmelser om familjebidrag ul\ frivillig personal finns i familjebidragslagen (1978:520).

Ersättningar och förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning regleras genom en regeringsförordning (FFS 1977:24, ändrad genom FFS 1981:33, 1982:27 och 1983:7). Föreskrifter och anvisningar för tillämpning av denna förordning har utfärdats av försvarels civilförvaltning i en kungörelse (FFS 1983:16).

Ersättning till frivillig personal inom totalförsvaret vid beredskapstillstånd eller krig fastställs av regeringen. Bestämmelserna i förordningarna om förmåner till frivilligpersonal m.fl. (FFS 1977:10) resp. hemvärnspersonal (FFS 1977:11) skall även tillämpas vid vid beredskap och krig, om det inte har utfärdats särskilda bestämmelser. Frivillig personal som tjänstgör inom försvarsmakten i krig omfattades tidigare av ett krigsav-löningsreglemente från år 1945. Detta hade inte trätt i kraft och har numera upphört att gälla (SFS 1983:332).

Efter förslag i prop. 1982/83:115 beslöt riksdagen (FöU 1982/83:11, rskr 291) att dagpenningsystemet, som i fred fillämpas för värnpliktiga m.fl. under repetitionsutbildning, under beredskap och krig bör omfatta — utöver värnpliktiga m.fl. — även den frivilliga personal som skall tjänstgöra inom försvarsmakten, inkl. hemvärnet, och civilförsvaret. Frivilligförmänskommittén skulle dock inom ramen för sina direktiv även ha att pröva frågan om ersättning vid beredskap och krig (jfr p. l.l).

Några regeringsföreskrifter i övrigt om särskilda ersättningar i krig till frivillig personal inom totalförsvarets civila del finns f.n. inle.

Den följande redovisningen avser ersättningar och förmåner m.m. i
fredstid vid frivillig försvarsverksamhet (jfr tabell 4.2 och 4.3). 12

Nu gällande system för ersättningar och förmåner m.m. i fredstid vid frivillig försvarsverksamhet består i huvudsak av

4.3.1 Dagersättning

Dagersättning utgår under vissa villkor för all frivillig utbildning som är nödvändig för att vederbörande skall kunna tjänstgöra i krigsbefattning eller annan befattning inom totalförsvaret eller som funktionär inom frivillig försvarsorganisation. Dagersättning utgår således till den som deltar i grundutbildning, kompletteringsutbildning, befordringsutbildning i allmänhet (jfr tabell 4.2), repetitionsutbildning (dock inte vid krigsförbandsövning och särskild övning inom värnpliktsutbildningen) och av myndighet godkänd funktionärsutbildning. Dagersättningen benämndes före den 1 april 1977 dagtraktamente.

För personal som omfattas av frivilligkungörelsen (1970:301) ställs villkoret att dagersättning utgår endast om utbildningen äger rum minst två dagar i följd och omfattar i medeltal minst sex rimmars utbildning per dag. Vid repetitionsutbildning för personal med A- eller B-avtal och vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning utgår dock ersättning för varje dag då verksamheten omfattar minst tre timmar.

Motsvarande villkor (utbildning tvä dagar i följd) gäller inte för hemvärnsman i allmänna hemvärnet eller för hemvärnets avtalspersonal då den deltar i hemvärnets årliga utbildning. Personal inom hemvärnet får dagersättning för dag med viss närmare specificerad' sammanhängande utbildning om minst tre limmar. Jfr även p. 4.3.3 i det följande.

Hel dagersättning utgår med tjugo kronor per dag. Vid verksamhet som pågår minst tre men inte sex timnmar utgår dagersättning med tio kronor. Denna halverade dagersättning utbetalas dock aldrig till värnpliktiga som utbildas i CFB:s regi.

Dagersättning utbetalas och läcks av respektive frivilligorganisation. Undanlag är dock de fall då dagersättning utgår vid frivillig tjänstgöring enligt "frivilligbrevet" (jfr tabell 4.2 och 4.3) då den utbetalas och läcks av militär myndighet.

Prop. 1985/86: 134

Tabell 4.3 Nuvarande ordning för att täcka och betala ut frivilligersättningar och förmåner

Typ av ersättning eller förmån Täcks och	utbetalas vid/av
Grund-	Kompl.	-Repetitionsutbildi		ning	Frivilli	g tjänstgör.
utbild-	utbild-
ning	ning	KFÖ/SÖ Kurs		Annan	KFÖ/SÖ Annan
				tjg		tjg
				Hv-öv-
				ning
Dagersättning Org.	Org.	—	Org.	Org.	_	Mynd.
Dagpremie —	—	—	Org.	Org.		Mynd.
Dagpenning, personal med A —B-
avtal —	—	Org.	—	—	—	—
friv. tjg pers. m.
A —B-avtal —	—	—	_	_	Org.	_
vpl frivpers. och krigs-
friv. personal —	—	—	—	—	Mynd.	—
Befattningspenning —	—	Mynd.	—	—	Mynd.	—
Utbildningspremie" Org.	—	—	—	—	—	_
Familjebidrag Hem-	Hem-		Hem-			Hem-
kom.	kom.	—	kom.	_	—	kom.'
Resor, in- och utryckning för eleverOrg.	Org.	Mynd.	Org.	Org.	Mynd.	Mynd.
Portionsersättning Org.	Org.	Mynd.	Org.	Org.	Mynd.	Mynd.
Måltidsersättning Org.	Org.	Mynd.	Org.	Org.	Mynd.	Mynd.

Org. = Organisation, Mynd. = Myndighet, Hemkom. = Hemortskommun

" Utbildningspremie efter genomgäng av befordringsutbildning för värnpliktig personal utbetalas av respektive frivilligorganisation. *" Endast vid tjänstgöring högst åtta dagar i följd och inte vid vpl RU (KFÖ/SÖ).

400 Sergeantkurs vid flygvapnet

600 Fanjunkarkurs

800 Löjtnantskurs

Grundutbildning för A- och B-personal

Premie Frivillig be-kr."' fälsutbildning

Grundkurs B-personal 100 Furirkurs

Grundkurs A-personal 200 Överfurirkurs

Gruppbefälskurs (ledarkurs, numera benämnd befälskurs 1)

Plutonsbefälskurs (ledarkurs 2, numera benämnd befälskurs 2)

Plutonsbefälskurs (instruktörskurs, numera benämnd instruktörskurs, teoriskede)

200 Kaptenskurs

Plutonsbefälskurs (praktiskt skede, numera benämnd instruktörskurs, praktiskt skede)

1 200

Kompanibefälskurs (högre ledarkurs)

Premie	Hemvärns-	Premie
kr."	utbildning	kr."
250	Allmänna hemvärnet: befäls-
400	eller specialkurs resp. driftvärnet: introduktionskurs (. befäl
600	eller hemvärns-instruktörskurs
	om 40 timmar	400
	om 80 timmar	800

1 200

1 500

3 100

Grundkurs (3 dagar) 200 kr. Prop. 1985/86: 134

Lågflygning (5 dagar) 120 kr.

Vidareutbildning i flygtjänst (3 dagar) 120 kr.

Kurs för fiygplanmekaniker (2 dagar) 80 kr.

Kurs för signalmekaniker (2 dagar) 80 kr.

Sambandskurs för signalister (2 dagar) 80 kr.

Personal inom frivilliga flygkåren får härutöver för varje dag som den deltar i fiygning en särskild ersättning om 20 kr. per dygn.

Alla i denna punkt redovisade utbildningspremier är skattefria förmåner.

Tabell 4.5 Utbildningspremier för frivillig personal med A-avtal inom totalförsvarets civila del

Organi-	Kurs			Premie
sation				kr.
SKBR	Fortsäuningskurs	1 (Fk 1) 2(Fk2) sjukvård		400 600 400
FAK	..	l(Fkl) 2 (Fk 2)		200 400"
SBS	"	1 traktorförare (Fk 1)		250
	"	veterinär-	och tekniska	bi-
		träden		350

1 Om endast fortsättningskurs 2 genomförs utgår premien med 200 kr.

4.5 Familjebidrag

Familjebidragslagen (1978:520) är tillämplig på bl.a. följande tjänstepliktiga personal som har inkallats för att

n fullgöra sådan föreskriven utbildning till kompanibefäl eller motsvarande utbildning som inte fullgörs enligt värnpliktslagen. D tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall pågå minst fem dagar i följd och inte ger rätt till dagpenning som svarar mot vad värnpliktig får under repetitionsutbildning eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal.

Familjebidrag utgår efter ansökan av den tjänstepliktige. De är behovsprövade och utgår i form av familjepenning, bostadsbidrag, flyttnings-bidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag. Frivillig som får dagpenning under repetitionsutbildning får dock inle näringsbidrag. Familjebidrag prövas och utbetalas av den frivilliges hemortskommun.

Av familjebidragen är näringsbidraget beskattad förmån och övriga bidrag skattefria förmåner.

4.6.1 Reseförmåner

All personal som deltar i frivillig utbildning eller som tjänstgör frivilligt får fri resa mellan bostaden eller arbetsplatsen och utbildnings- eller tjänslgöringsplatsen. Hemvärnsman i driftvärnet får dock fri resa endast vid utbildning på ort där han inle skall utföra arbete i sin anställning.

För frivilligpersonalen' gäller att fri resa erhålls genom militär tjäns-tebiljeit i den mån transport inte kan ordnas genom utbildningsmyndig-heiens försorg. Om sådan biljett inte har tillhandahållits eller om det skulle medföra oskäligt lång restid att använda allmänt kommunikationsmedel, utgår resekostnadsersällning enligt allmänt reseavtal (ARA, SAV;s cirkulär 1984 A 17). Vid resa med tåg eller fartyg skall biljetten avse plats i andra klass och resekostnadsersättning utgå med högst det belopp som motsvarar kostnaden för resa i denna klass. Vid resa med egen bi! utgår ersättning per kilometer enligt det bilersättningsavtal (BEA) som gäller för statsanställda under förutsättning att särskilt medgivande har lämnats. Härvid antas körlängden per budgetår vara enligt avtalstabellens mellangrupp.

Reseförmånerna utbetalas och läcks enligt tabell 4.3.

4.6.2 Fri mat och inkvartering

All frivillig personal får under utbildning och tid för färd till och från utbildningsplatsen fri mat och inkvartering. Kan dessa förmåner inte tillhandahållas, utgår ersättning enligt samma grunder som gäller för värnpliktig.

I tillämpningsföreskrifter till förordningarna om förmåner till frivilligpersonal m.fi.'' resp. till hemvärnspersonal ' anges att portionsersättning utgår endast om restid och övrig tid för vistelse utom bostadsorten uppgår lill sammanlagt mer än sex timmar.

Portions- och måltidsersättning utbetalas och täcks enligl samma grunder som reseersättning (jfr p. 4.6.1).

vårdsförmåner och ersättning vid skada och sjukdom som i sin anställ- Prop. 1985/86: 134

ning.

All frivillig personal omfattas jämlikt förordningen (SFS 1977:284)

om arbetsskadeförsäkring och statligt personalskadeskydd av lagen

(SFS 1977:265) om statligt personalskadeskydd och av lagen (SFS

1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada. Försäkringsskydd enligl kungörelsen (SFS 1963:243, ändrad

1970:302) om grupplivförsäkring åt värnpliktiga m.fl. föreligger för

D frivillig personal under tjänstgöring vid försvarsmakten på grund av åtagande i krigsfrivilligavial eller under annan frivillig utbildning för alt nå eller behålla kompetens för placering inom totalförsvaret,

D sjövärnskårens personal under föreskriven tjänstgöring vid försvarsmakten, som inle sker efter eget åtagande i utbildningssyfte och

D hemvärnets personal under tjänstgöring vid hemvärnet.

All frivillig personal som går genom frivillig utbildning vid försvarsmakten omfattas av förordningen (FFS 1981:18) om skadereglering inom försvaret, m.m. Frivillig inom försvarsmakten kan med stöd av denna förordning och enligt vissa regler fä ersättning för bl.a. reparation av glasögon eller klocka som har skadats under tjänstgöringen.

4.7 Ersättningar till funktionärer och viss hemvärnspersonal

Arvoden m.m. för vissa uppdrag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde fastställs ärligen genom regeringsbeslut (det s.k. bisysslobrevet) frän civildepartementet. F.n. utgår följande arvoden till hemvärnspersonal.

D Kretshemvärnschef: 200 kr. för månad

D Hemvärnschef i hemvärnsomräde: högst 2 780 kr. för år enligt riks-hemvärnschefens närmare bestämmande. n Ställföreträdande kretshemvärnschef eller hemvärnschef, hemvärnskompanichef, adjutant vid hemvärnskrets eller hemvärnsområde, musikledare och ungdomsledare vid ungdomsavdelning: 50 kr. för månad.

Arvoden till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisafionerna har fastställts av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i gemensam skrivelse (senast 1981-11-23). Enligt denna skrivelse gäller tills vidare följande.

Till funktionär, som leder förhandlingar eller ansvarar för penningmedel, rekrytering, utbildning eller direkt samverkan med totalförsvarsmyndighet får sammanlagt till en och samma person av statliga medel utbetalas högst del belopp som i bisysslobrevet fastställs per år för hemvärnschef i hemvärnsomräde, f.n. 2 780 kr. per år.

Till ungdomsledare för inom totalförsvaret bedriven utbildning får på motsvarande sätt utbetalas högst det belopp som i bisysslobrevel fastställs per år för ungdomsavdelning inom hemvärnet, dvs. nu 50 kr. per månad.

4.8 Ersättningar till instruktörer

Förordningen (FFS 1977:24, ändrad genom FFS 1981:33, 1982:27 och 1983:8)* om förmåner till instruktörer skiljer mellan ordinarie och tillfälliga instruktörer. Ordinarie instruktörer är yrkesbefäl som i tjänsten och inom fastställd veckoarbetstid fullgör instruktörsverksamhet. Tillfälliga instruktörer är övriga som fullgör instruktörsuppgifter. Bl.a. kan personer som är utbildade inom frivilligorganisalionerna vara tillfälliga instruktörer under förutsättning att de har godkänts som sådana av berörd utbildningsmyndighet.

Föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av förordningen har meddelats av försvarets civilförvaltning (FCF) genom en kungörelse år 1983 (FFS 1983:16). Arbetsmarknadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter utgavs den 16 november 1978.

Tillfällig instruktör erhåller följande ersättningar.

a) Dagarvode under utbildningskurs som pågår minst tre kalenderdygn i följd med minst sex limmars verksamhet per dygn. Dagarvodet är 100 kr. för varje dygn under vilket instruktören undervisar minst fyra timmar.

b) Bibehållen lön under tjänstledighet för tjänstgöring som tillfällig instruktör. Bestämmelsen gäller för militär tjänsteman på aktiv stal eller militär arvodist. Efter prövning av FCF kan den också tillämpas på annan tjänsteman inom försvaret. Motsvarande kan också gälla vid myndighet inom totalförsvarets civila del.

c) En tillfällig instruktör som inte omfattas av bestämmelserna i föregående punkt får vid ledighet för tjänstgöring som avses i a) ersättning för mistad avlöning med belopp som motsvarar dagpenning för värnpliktig enligl 7 § värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008). Den svarar alltså mot hel sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock f.n. lägst femliofem kronor.

d) Vid annan utbildning än sådan enligt a) får tillfällig instruktör timar-

" Förordningen gäller instruktörer inom civilförsvaret och hemvärnei eller annan verksamhet för frivillig utbildning inom totalförsvaret.

vode som omfattar ersättning för normall förberedelse- och eflerar- Prop. 1985/86: 134 bete samt restid. Timarvode utgår dock inle för instruktörsverksamhet som en tillfällig instruktör, statstjänsteman, fullgör inom ordinarie veckoarbetstid.

Timarvodet är 60 kr. för varje fullgjord undervisningslimme (minst 45 och högst 60 minuter) eller förberedelselimme som överstiger normal förberedelsetid.

e) Fri resa mellan tjänstestället eller bostaden och utbildningsplatsen samt rätt till traktamente och ersättning för logikoslnad för rese- och utbildningstiden.

Kostnaderna för instruktörs resor betalas och täcks av utbildnings-myndighet. Övriga ersättningar lill instruktör utbetalas och täcks av respektive frivilligorganisation.

Alla inslruktörsarvoden är skattepliktiga.

4.9 Bestämmelser om ledighet för frivillig utbildning

I allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) anges bl.a. atl vid tjänslledighet för frivillig utbildning, som fordras för alt vinna eller behålla kompelens för befattning i totalförsvaret utgår lön med B-avdrag 32 dagar av ett och samma kalenderår. Dock skall C-av-drag tillämpas för dag då dagpenning utgår enligl 7 § förordningen (FFS 1977:10) om förmåner till frivilligpersonal m.fl. I övriga fall av tjänstledighet för frivillig utbildning tillämpas C-avdrag (19 § A punkt 2 b).

Vidare anges atl vid tjänstledighet för tjänstgöring vid allmänna hemvärnet, däri inbegripet sammanträde med organ för förslags- och beslutanderätt inom allmänna hemvärnet, utgår lön med B-avdrag 14 dagar av ett och samma kalenderår och C-avdrag i övrigt (19 § A punkt 2 d).

B-avdrag innebär avdrag med 24-33 %' av daglönen i 30-dagarsmå-nad. C- avdrag motsvarar daglönen.

Kommunalt anställda har inte möjlighet att få tjänstledighet med motsvarande förmåner som statsanställda för frivillig utbildning.

Vad gäller övrig personal — icke statligt eller kommunalt anställd — kan konstateras att Svenska Arbetsgivareföreningen i ett delägarcirkulär har utfärdat vissa rekommendationer enligl följande.

Frivillig befälsutbildning och frivillig militärtjänstgöring

Den frivilliga befälsutbildningen och den frivilliga utbildningen i krigsbefattning utgör viktiga komplement till den obligatoriska utbildningen enligt värnpliktslagen. Vi rekommenderar förelagen en välvillig bedömning i samband med sådan utbildning.

SAF:s rekommendationer

Frivillig befälsutbildning och frivillig utbildning i krigsbefattning: ledighet bör

beviljas i den mån detta är möjligt, varvid det kan vara lämpligt att viss del av 9 Procenten varierar utbildningstiden räknas som semester. Den anställde kan för den utbildningstid med lönegraden, som förläggs utom semestern få vidkännas viss ekonomisk uppoffring. Vi rekom-

Bilaga 2 Prop. 1985/86: 134

Sammanfattning

Kommittédirektiven och beskrivningar av utgångsläget m.m. (kap. 1-4)

Kommittén redovisar utöver direktiven (kap. I), utgångsläget vad gäller organisation, verksamhet och personal inom frivilligförsvarel (kap. 2), de skilda formerna av frivillig försvarsutbildning (kap. 3) samt gällande ersättningar och förmåner vid frivillig försvarsverksamhet (kap. 4). Som bakgrund till denna senare redovisning redovisas i kapitel 4 inledningsvis även gällande ersättningar och förmåner till värnpliktiga. •

Grunder för kommitténs överväganden och förslag (kap. 5)

Utöver bl.a. direktiven samt de av statsmakterna angivna målen och uppgifterna för frivilligverksamheten inom totalförsvaret måste enligt kommittén stor vikt fästas vid den principiella syn pä och mål för frivilligverksamheten som de för denna ansvariga myndigheterna anger. Myndigheternas, frivilligorganisationernas och Svenska kommunförbundets uppfattning i dessa frågor har inhämtats och redovisas av kommittén.

Kommittén framhåller atl frivilliga insatser för att försvara vårt land i första hand kommer vårt totalförsvar till godo. Frivillig personal med lokalkännedom och kort inställelseväg kan ha avgörande betydelse vid snabb mobilisering av vårt totalförsvar.

Av stor betydelse är att varje enskild svensk medborgares positiva vilja lill en insats inom totalförsvaret och att utbilda sig för en befattning i detta alllid får ett positivt gensvar i allmänopinionen och hos statsmakterna. Kommittén förutsätter härvid att anslagen ull den frivilliga för-svarsverksamhelen ses över och avpassas så att hinder för fortsatt uppbyggnad av frivilligförsvaret i enlighet med riksdagens beslut röjs undan.

Frivilligverksamheten fyller ocksä vikfiga sociala funktioner eftersom den även gör medborgarna beredda och lämpade att göra insatser vid fredslida olyckor och katastrofer samt verkar stimulerande på förmågan all ta ansvar och initiativ.

Kommittén delar ÖB:s m.fl. uppfattning att frivilligverksamhelen främst skall vara inriktad på att säkerställa krigsorganisationens behov.

Rekryteringsfrågor. — Ledighet m.m. för att delta i frivillig försvarsverksamhet (kap. 6)

Inledningsvis redovisas gällande bestämmelser i lagar och avtal om rätt Ull ledighet. Härvid konstaleras att det endast är den s.k. studieledighetslagen (1974:981) som ger den enskilde rätt till tjänstledighet för frivillig försvarsutbildning. Denna lag har dock vissa begränsningar som medför att det kan inträffa att arbetstagaren inle får avsedd användning för studieledigheten.

Kommittén anser det vara ytterst otillfredsställande att frivillig försvarsutbildning vad gäller lagstadgad rätt till ledighet för den enskilde inte värderas högre än annan utbildning, l.ex. sådan av hobbykaraktär. Kommittén föreslår att en lagfäst rätt lill ledighet för frivillig försvarsverksamhet införs, lämpligen i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. Denna lag föreslås även bli kompletterad med bestämmelse om skydd mot uppsägning eller avskedande av den som går genom frivilligutbildning.

Den lagfästa rätten till ledighet för frivillig försvarsverksamhel föresläs omfatta

D all avtalsenlig tjänstgöring (repetitionsutbildning) D grundutbildning saml D befordrings- och sådan kompletteringsutbildning som erfordras för

att den enskilde skall uppnå eller behålla kompetens för sin krigsbefatlning.

Någon tidsbegränsning av ledigheten bör inte förekomma eftersom det i flertalet fall blir aktuellt med endast en till två veckors och i undanlagsfall tre veckors ledighet.

Även gällande bestämmelser om löneavdrag m.m. för den som beviljas ledighet för frivillig försvarsverksamhet redovisas. Härav framgår att landstings- och kommunanställda har sämre ekonomiska villkor då de deltar i frivilligulbildning än statsanställda. Inom den privata sektorn innebär de av SAF i ett delägarcirkulär utfärdade rekommendationerna att bidrag om 25 % av lönen kan lämnas anställd som beviljas ledighet för frivillig befälsulbildning och hemvärnsulbildning.

Det av kommittén i kapitel 8 föreslagna ersättningssystemet innebär att dessa orättvisor undanröjs.

Efter överväganden om ev. barnpassningsbidrag till frivilliga — Prop. 1985/86: 134 främst kvinnor — som har omvårdnad om minderåriga barn avslår kommittén från atl lägga fram förslag i denna fråga.

Ersättningar vid beredskapstillstånd och i krig (kap. 7)

Pågående arbete med att införa dagpenningsystemet' för frivillig personal inom försvarsmakten (inkl. hemvärnet) och civilförsvaret bör fullföljas. Ersättningar enligt nämnda syslem för hemvärnels del bör dock träda i kraft redan då hemvärnsberedskap beordras.

För frivillig personal inom de civila delarna av totalförsvaret föreslår kommittén två skilda syslem för ersättning under beredskap och krig.

Frivillig personal inom civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser tjänstgör under i stort samma betingelser som frivillig personal inom försvarsmaktens staber. De nämnda civila ledningsorganen är även normalt samgrupperade med militär stab. Kommittén föreslår därför att frivillig personal inom civilbefälhavarkanslier och krigslänsslyrelser får ersättning enligt dagpenningsyslemet vid beredskap och krig.

Frivillig personal inom övriga civila delar av totalförsvaret är placerad inom verksamhetsområden — näringslivet och den civila krigssjuk-vården — som tillförs personal även genom vanlig arbetsförmedling eller med stöd av l.ex. allmänna ijänslepliktslagen (1959:83). De senare grupperna, liksom de som tidigare är verksamma inom dessa sektorer, erhåller lön enligt "gällande författning, reglemente eller avtal". Kommittén föreslår atl detsamma skall gälla frivillig personal vid beredskap och krig inom dessa sektorer.

Frivilligorganisationernas egna avtalsbundna personal föreslås få ersättningar enligt dagpenningsystemet.

Slutligen föreslås atl även frivillig personal bör ha möjlighet att få näringsbidrag under beredskapslillslånd och krig.

Ersättningar till frivillig personal i fredstid (kap. 8)

Med utgångspunkt i direklivkraven att ersättningssystemet för frivillig personal skall uppfattas som rättvist av alla frivilliga och samtidigt vara enkelt och lätt att administrera föreslår kommittén en väsentligt vidgad tillämpning av dagpenningsyslemet som generell ersättning lill frivillig personal i fredslid. Dagpenning skall sålunda, enligl vissa preciserade regler, utbetalas vid all centralt anordnad och viss regional utbildning/ tjänstgöring.

Kommitténs förslag innebär vidare att dagersättningen, höjd till samma belopp som till värnpliktiga, blir aktuell endast inom hemorlsulbild-ningen vid utbildning två dagar i följd och att ersättningsformen dagpremie blir obehövlig. Det förefaller vidare inte längre nödvändigt atl för statstjänstemän m.fl. i allmänt avlöningsavtal (AST) behålla beslämmel-

' Detta ersättningssystem omfattar dagpenning (i princip lika med sjukpenning,

dock f n. lägst 55 kr. per dag), befattningspenning och fälttraktamente. 26

sen om rätt till lön med B-avdrag vid tjänstledighet för viss frivillig Prop. 1985/86: 134 utbildning.

Personal inom allmänna hemvärnet föreslås erhålla en årlig utbildningspremie för fullgjord konlraklsenlig utbildning i stället för nuvarande dagersättning och dagpremie. En motsvarande ulbildningspremie föreslås också för avtalspersonalen.

Ersättning med dagpenning föreslås vidare för frivillig som deltar i ledningövning för totalförsvaret och för personal i förband inom allmänna hemvärnet då sådant tas i anspråk l.ex. för bevakning och efterspaning.

Kommittén föreslår även höjningar av vissa utbildningspremier och att de som utbetalas efter grundkurser skall slopas.

Slutligen föreslås bl.a. alt de frivilliga bör ges rätt alt själva välja färdsätt, dock inte flyg, vid resor lill och från utbildningsplats samt att nuvarande portionsersättning vid resa ändras lill mållidsersättning.

Ersättningar till instruktörer m.m. (kap. 9)

I kapitlet behandlas såväl åliggandet all undersöka möjligheterna alt i ökad omfattning anlita personal ur frivilligorganisalionerna och hemvärnet för instruklörsuppgifter som ersättningsfrågorna.

Kommittén anser atl övervägande skäl talar för att stimulera till ökat anlitande av frivilligpersonal som instruktörer men konstaterar atl det inle är möjligt eller önskvärt all helt överlåta frivilligulbildningen på organisationernas egna instruktörer.

En av grunderna för utredningsarbetet är alt förmånssystemet skall vara rättvist. Det är därför helt uteslutet atl premiera hemvärnels och organisationernas egna instruktörer och ge dem högre inslruktörsarvoden än vad yrkesofficerarna får. Detsamma gäller traktamente och reseersättningar.

Ersättning för inkomstfall lill frivilligpersonal som tjänstgör som instruktörer enligt nuvarande dagpenningsystem bör behällas. Bestämmelserna bör dock ändras sä att även egenföretagare, hemarbelande person och studerande får dagpenning vid tjänstgöring som instruktör vid ulbildningskurs inom frivilligförsvarel.

Vad gäller instruktörsarvodena finner kommittén atl rejäla höjningar av timarvodena är nödvändiga för all man skall få väl kvalificerade och erfarna instruktörer till hemortsutbildningen. Del är också nödvändigt att utforma arvodessystemet så atl del följer utvecklingen av löner och olika kostnadsersättningar. Systemet skall vidare uppfattas som rättvist av alla berörda samtidigt som det skall vara enkelt och lätt att administrera.

Kommittén föreslär atl timarvodet ersätts med det föreläsararvode som gäller som ersättning till föreläsare för personal inom försvarsmakten enligl följande regler.

n Enstaka utbildningstimme, sammanlagt högst tre under en dag, ersatts med föreläsararvode enligt reglerna för sådant arvode. D Utbildning om halv dag (kväll) ersätts med halvdagsarvode som

motsvarar tre föreläsararvoden i lägsta arvodesgrupp. Med halv dag Prop. 1985/86: 134 (kväll) avser kommittén utbildning som pågår fyra lill sex limmar. D Utbildning om hel dag (sju limmar eller däröver) ersätts med heldagsarvode som motsvarar maximalt sex föreläsararvoden i lägsta arvodesgrupp.

Om verksamheten under ett helt veckoslutsdygn bedrivs under sådana villkor som förutsätts för ersättning under förbandsövning bör, utöver nyssnämnda arvoden, även kunna utbetalas ett arvode som motsvarar förbandsövningstillägget. Detta senare bedöms bli undantagsfall.

Nuvarande dagarvode föreslår kommittén bör fastställas till 1,5 x beloppet för föreläsararvode (i lägsta arvodesgrupp) inom försvaret. Det bör samtidigt byta benämning och kallas veckokursarvode.

Bestämmelserna om reseersättning till instruktörerna föresläs bli förenklade och utformade sä all instruktörerna skall känna sig likformigt och rättvist behandlade. Kommittén föreslår att tillfällig instruktör vid färd med egen bil till och från frivilligutbildning erhåller ersättning enligl en schablon med lägsta belopp enligt det statliga bilersättningsav-talel (BEA) — f.n. 94 öre per kilometer. Vidare föresläs att alla reseersättningar till instruktörer betalas ut av berörd frivilligorganisation.

Slutligen föresläs att benämningarna på de skilda instruktörskategorierna ändras frän nuvarande ordinarie resp. tillfällig instruktör till "frivillig" resp. "beordrad" instruktör. Dessa benämningar klargör bättre än de nuvarande vad det är fråga om.

Ersättningar i fredstid till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas funktionärer (kap. 10)

I kapitlet redovisas nuvarande system för ersättningar och arvoden i fredstid lill hemvärnels befäl och frivilligorganisationernas funktionärer samt de synpunkter härpå som har framförts.

• Kommittén redogör för systemet med befattningspenningar lill värnpliktigt befäl samt föreslär att allmänna hemvärnets befäl och vissa av frivilligorganisationernas funktionärer — typ förbundsordförande, kärchef (motsv.) och liknande — skall erhålla befattningspenningar redan i fredstid som lämplig gottgörelse för det särskilda ansvar och de insatser de gör utöver vad frivillig personal i allmänhet avkrävs.

Förslaget innebär vidare alt man framdeles bör klart skilja mellan ersättningar lill enskilda för havda kostnader, befattningspenning till hemvärnsbefäl och vissa funkfionärer resp. arvoden av nuvarande typ lill huvuddelen av organisationernas funktionärer.

Kostnadsersättning bör kunna ske dels med schablonbelopp som fastställs av myndighet, dels mot räkning.

Befattningspenningar till allmänna hemvärnets befäl i vissa nyckelbefattningar redovisas i tabell 10.1. Övriga befäl inom allmänna hemvärnet föreslås fä befattningspenningen inräknad i den föreslagna åriiga utbildningspremien.

ÖB och AMS bör utfärda erforderiiga bestämmelser för befattnings-

penning till organisationsfunktionärer, medan organisationerna själva Prop. 1985/86: 134 bör fastställa arvodena för sina funktionärer.

Tjänstgöringsområden för frivillig personal (kap. 11)

Utvecklingen under senare år i fråga om behov och tillgäng på frivillig avtalspersonal inom de civila delarna av totalförsvaret redovisas. Härav framgår alt bristen på avlalspersonal har ökat trots att tillgången på frivilliga med avtal har stigit.

Fastställda nya områden för avtalspersonal och resultaten av kommitténs egna undersökningar redovisas även.

Täckandet av de fn. fastställda behoven och de nya behov som närmast kan bli aktuella ställer krav på ökade medel för frivillig försvarsverksamhet. Besparingar är i detta sammanhang inte möjliga alt påvisa.

Kommittén anser att tillgängliga resurser bör utnyttjas för atl vidmakthålla sådan frivilligverksamhel som redan finns och avstår från atl lägga fram förslag om utvidgning av tjänslgöringsområdena, utöver redan nu befintliga, för frivillig personal i krigsorganisationen.

Kursavgift vid vissa ungdomskurser (kap. 12)

Inledningsvis redogörs för ungdomsverksamheten såväl inom frivilligförsvaret, som inom de självständiga ungdomsorganisationer — bl.a. Svenska blå stjärnans riksungdomsförbund, Sveriges unglottor. Ungdomens röda kors och Skyiterörelsens ungdomsorganisation — som har anknytning till frivilliga försvarsorganisationer.

Kommittén konstaterar efter sina överväganden att kursavgifter av den storlek som kommittén bedömer vara rimlig och lätt atl motivera skulle innebära en ca lioprocentig ändring av annars möjligt antal elever vid centralt anordnad ungdomsutbildning. Effekten skulle alltså bli begränsad.

Kommittén anser atl all frivillig försvarsulbildning i princip bör vara avgiftsfri. Något förbud för frivilligorganisationerna att själva bestämma och ta ut en mindre avgift av elev i ungdomsutbildningen bör emellertid inle utfärdas.

Övriga frågor (kap. 13)

I kapitlet behandlar kommittén bl.a. två frågor enligl dess direktiv — möjligheterna till dels samordning av statsbidragen lill frivilligorganisationerna, dels delegering av beslutsbefogenheter och föreskrifter m.m. från myndigheterna till frivilligorganisalionerna.

Statsbidragen lill frivilligorganisafionerna betalas f.n. ut enligl en inom totalförsvaret gällande grundprincip att ansvar i fred ocksä omfattar ansvar för motsvarande verksamhet under beredskap och krig. Kommittén finner detta system vara rationellt och effektivt. Någon ändring föreslås inle.

Bilaga 3 Prop. 1985/86:134

Förteckning över remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över frivilligförmånskommitténs betänkande (SOU 1985:35)

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgelts av

Överbefälhavaren (ÖB),

Försvarets civilförvaltning (FCF),

Värnpliktsverket (VPV),

Civilförsvarsstyrelsen (Cfs),

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI),

Försvarets personalvårdsnämnd,

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),

Socialstyrelsen (SoS),

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF),

Statens jordbruksnämnd,

Lantbrukssiyrelsen,

Transportrådel,

Riksförsäkringsverket (RFV),

Riksrevisionsverket (RRV),

Riksskatteverkt (RSV),

Länsstyrelsen i Uppsala län.

Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Länsstyrelsen i Gotlands län.

Hemvärnets centrala förtroendenämnd.

Centralförbundet för befälsulbildning (CFB),

Flygfältsingenjörsföreningarna,

Frivilliga automobilkårernas riksförbund (FAK),

Frivilliga radioorganisalionen (FRO),

Svenska blå stjärnan (SBS),

Föreningen svenska röda korset (SRK),

Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK),

Svenska sportskylteförbundet,

Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR),

Svenska värnpliklsofficersförbundel.

Svenska kommunförbundet.

Landstingsförbundet,

Svenska arbetsgivareföreningen.

Försäkringskasseförbundet,

Försäkringsanslälldas förbund,

Sveriges akademikers centralorganisation (SACO/SR),

Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Överbefälhavarens yttrande har utarbetats i samråd med chefen för
armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, rikshemvärnschefen 31

och värnpliktsverket.

Yttrande har härutöver inkommit från Gollandssektionen av Hemvärns- Prop. 1985/86: 134 befälels riksförbund.

2 Lagfäst rätt till ledighet

Flertalet remissinstanser ansluter sig i princip lill kommitténs förslag rörande lagfäst rätt till ledighet för frivillig försvarsverksamhel. Etl par instanser är dock negativa.

Svenska kommunförbundet, liksom TCO anser det önskvärt all en lagfäst rätt till ledighet för frivillig försvarsverksamhel införs på del sätt som kommittén föreslår. Enligt TCO bör ledigheten vara semesteriönegrun-dande enligt samma regler som tjänstledighet vid repetitionsutbildning.

ÖB framhåller att förslagel bör utgöra en god grund för atl kunna förbättra utbildning och rekrytering, inle minst av kvinnor. Möjligheterna att samöva förband där avtalspersonal ingår ökar också.

AMS, liksom ÖB, förutsätter all endast sådan utbildning som tillför personal till krigsorganisafionen eller vidareutbildar redan krigsplacerad personal i sin krigsbefatlning skall ge rätt till ledighet.

FCF påpekar att kvinnor fåll allt svårare alt delta i frivillig försvarsutbildning. Detta har också inneburit akuta barnpassningsproblem. FCF föreslår att en ny lag införs som ger en ovillkorlig rätt till ledighet för totalförsvarstjänslgöring och att barnledighetslagen bör kompletteras med en regel som ger arbetstagare rätt till ledighet för vård av barn om detta möjliggör att en annan arbetstagare kan fullgöra totalförsvarstjänslgöring.

Cfs ställer sig frågande fill varför kommittén avstår från förslag om barnpassningsbidrag. Styrelsen menar att ett sådant förslag är rekryteringsfrämjande och möjliggör för flera vårdnadshavare all fullgöra tjänstgöring inom frivilligförsvaret.

ÖEF, SoS och CFB förordar atl rätten lill ledighet även läcker frivilligor-ganisafionernas egen instruktörsutbildning.

Försvarets personalvårdsnämnd instämmer i kommitténs förslag, men anser att ytterligare klarläggande behövs när del gäller effekterna. Nämnden menar atl elt eventuellt genomförande bör föregås av en effektiv information lill arbetsgivarna, så all inle överdriven oro för svårigheter, och därigenom en negativ inställning till atl anställda engagerar sig i frivilligförsvaret, sprids bland främst små och medelstora förelag.

SAF påpekar atl dess grundinställning är all frivilligförsvaret är av stor vikt, men kan trots detta inle tillstyrka förslagel. Föreningen anser atl del inte vore förenligt med omsorg om samhällsekonomin atl ytteriigare utöka den totala ledighelsrätten. Denna fråga måste därför anslå lill balans råder i samhällsekonomin. Skulle likväl en lagstadgad rätt till ledighet införas måste ovillkoriigen möjlighet finnas för arbetsgivaren atl skjuta upp begärd ledighet, sä all del ordinarie arbetet inte blir lidande.

Landstingsförbundet vill i nuvarande situation inte rekommendera etl
införande av en lagfäst rätt till ledighet. Denna fråga bör enligt förbundets
uppfattning behandlas i samband med den samlade översyn av ledighelsla-
garna som i annat sammanhang efteriysts. 32

3 Ersättningar till frivillig personal vid •■op- '85/86:134

beredskapstillstånd och i krig

Flera remissinstanser, däribland ÖB, AMS, SKBR, Hemvärnets centrala förtroendenämnd, Cfs, lantbruksstyrelsen saml Ö£F biträder resp. tillstyrker förslaget rörande ersättningar lill frivillig personal under beredskapslillslånd och i krig. Några instanser behandlar inte frågan, och några uttrycker viss tveksamhet till delar av förslagel.

FCF är tveksam till förslaget alt frivillig personal inom totalförsvarets civila delar (utom civilförsvaret) får erhålla lön enligl "gällande författning, reglemente eller avtal". Principiellt anses det lämpligare att dessa grupper omfattades av dagpenningsyslemet och därigenom blir likställda med övriga frivilliga. SBS hävdar att dess medlemmar för rättvisans skull i likhet med annan frivillig personal skall ersättas med dagpenning.

Länsstyrelsen i Norrbottens län förordar ett tillägg som medger att frivillig personal som enligt grundbestämmelserna skall ha ersättning med dagpenning och har likvärdiga uppgifter som personal med författningsenlig lön kan behålla ersättning enligl samma regler. Länsstyrelsens uppfattning är att en sådan undantagsregel kan bli aktuell i ytterst få fall och därför inte kan spräcka de fasfiagda ramarna.

Lantbruksstyrelsen menar att del är viktigt att ersättningarna anpassas lill förhållanden som gäller dels för frivillig personal i kanslitjänsi dels för tjänstgöring inom blockorganisalionen.

AMS, liksom ÖEF, framhåller alt det inom den civila delen av totalförsvaret kan finnas behov av särskilda överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter om hur l.ex. inplacering i lönesystem och utbetalning av löner skall ske. AMS framhåller också att det är viktigt atl frivillig personal i förekommande fall får möjlighet lill näringsbidrag under sin tjänstgöring.

SoS anser atl även de som kommer att tjänstgöra inom socialtjänslsek-tom bör erhålla lön enligt "gällande författning, reglemente eller avtal".

SRK tillstyrker förslagel med tillägget all om den fredstida lönen överstiger "krigslönen" bör mellanskillnaden ersättas av staten.

RFV tillstyrker kommitténs förslag i fråga om införande av dagpenning-syslem. Verket vill i detta sammanhang påpeka, att det självfallet kan synas vara en fördel för den krigslida handläggningen om försäkringskassorna redan i fredslid administrerar utbetalning av dagpenning. En påtaglig nackdel med det fredslida systemet är emellertid atl del blir svårhanterligt och tungrott till skillnad från den förenklade administrationen under beredskap och i krig.

4 Ersättningar till frivillig personal i fredstid

Kommitténs förslag anses allmänt av remissinstanserna kunna medföra en
bredare rekrytering där ingen av ekonomiska skäl skall behöva avstå från
angelägen utbildning. Förslaget anses kunna leda lill etl enklare admini
strativt syslem och lill atl de ekonomiska orättvisorna mellan statligt, 33

kommunalt och privat anställda undanröjs. I vissa fall redovisas dock vissa Prop. 1985/86: 134 avvikande eller kompletterande uppfattningar.

ÖB konstaterar att föreslagna förmåner till frivilligpersonal och hemvärnsmän innebär en kraftig förbättring vid central och viss regional utbildning.

För att få en bättre balans mellan central/regional utbildning och lokal sådan föreslår ÖB all dagpenning endast utgår vid utbildning som tillför personal lill krigsorganisationen eller vidareutbildar redan krigsplacerad personal i sin krigsbefattning. Därigenom ges utrymme att förbättra förmånerna vid lokal utbildning. AMS framför liknande synpunkter.

ÖEF, som biträder förslaget i allt väsentligt, förordar atl dagpenning även bör utbetalas vid lokalt anordnad utbildning/tjänstgöring.

SKBR föreslår atl dagersättning utgår även för utbildning som omfattar en dag med minst sex timmars utbildning. Även övriga organisationer som har yttrat sig över förslagel saml ÖB och AMS önskar en omprövning av förslaget alt ersättning utgår endast vid Ivådagarsövning.

RSV förutsätter att skatt och sociala avgifter även fortsättningsvis skall utgå på dagpenning och de arvoden som omnämns i förslaget, och atl de ersättningar som för närvarande är skatte- och avgiftsfria och som finns med i förslagel till ny förordning även framledes förblir så.

Cfs utgår från att dagpenning och på sikt även befatlningspenning och ev. också andra förmåner skall kunna utbetalas av försäkringskassorna. För att klara detta krävs någon form av aviseringsförfarande.

SACO/SR ifrågasätter det lämpliga i att ej i detta sammanhang föreslå ersättning för barnomsorgskoslnader till frivilliga som har omvårdnaden om minderåriga barn. Det system som tillämpas beträffande statlig personalutbildning torde kunna tillämpas analogt inom detta område.

Ett flertal remissinstanser tillstyrker förslaget om utbildningspremier.

ÖB och AMS konstaterar all ett system med utbildningspremier bör införas vid regional/lokal utbildning, saml atl premiens storiek bör kopplas till hur lång lid som krävs för olika befattningar. ÖB anser all även driftvärnel bör få utbildningspremie.

Länsstyrelsen i Gotlands län delar inte förslagel alt totalt avveckla grundkursernas utbildningspremier. Enligt länsstyrelsens uppfattning tillmäter man hos frivilligorganisationerna ulbildningspremien elt betydande värde av främst psykologisk natur. Detta värde anses inle vara direkt kopplat till premiens storlek i kronor räknat. Länsstyrelsen föreslår därför att utbildningspremierna efter grundkursen behålls men vid nuvarande nivåer.

Hemvärnets centrala förtroendenämnd tillstyrker visserligen principen med årlig utbildningspremie. Nämnden menar dock atl huvuddelen av hemvärnels utbildning, som genomförs som lokal/regional utbildning, inle får tillräcklig stimulans genom detta system och föreslår därför vissa förbättringar.

Riksrevisionsverket (RRV) understryker all svårigheterna alt jämföra
utbildning kommer atl kvarstå då ÖB och AMS skall fastställa premiebe
loppen. RRV förutsätter all utbildningens innehåll och längd kommer att
jämföras för att fastställa all utbildningen är "likartad". 34

5 Ersättningar till instruktörer m. m. P'"op- ''' '"

Den av kommittén föreslagna modellen avseende ersättningar till instruktörer m. m. får etl blandat mottagande av remissinstanserna.

ÖB delar kommitténs uppfattning all det är nödvändigt med rejäla höjningar av limarvodet och att arvodessystemet bör vara följsamt lill utvecklingen av löner och kostnadsersättningar. Däremot anser inle ÖB atl förslaget om hel- resp. halvdagsarvode är lämpligt. Vid l.ex. längre övningar med hemvärnet förbättras inte förmånerna med kommitténs förslag. För närvarande pågår en översyn av föreläsararvoden m. m. som kan innebära atl dagens syslem helt ändas. ÖB vill därför föreslå atl tillfälliga instruktörer erhåller timarvode eller veckokursarvode. Elt sådant timarvode kan l.ex. kopplas till lämplig övertidsersättning - förslagsvis kvalificerad övertid i lönegrad N 14:0. Maximalt skall 12 limmar/dygn kunna ersättas med limarvode. Del bör ankomma på ÖB/AMS alt utforma detaljerna. I undanlagsfall kan dessutom förbandsövningslillägg enligl kommitténs förslag utgå. Liknande uppfattningar redovisas av bl.a. AMS, FCF. SKBR. SRK, FAK, SoS och SLK.

ÖEF anser att övervägande skäl talar för all stimulera till ökat anlitande av frivilligpersonal som instruktörer. ÖEF föreslår därför att ersättning i form av dagpenning vid förlorad arbetsinkomst under utbildningstiden utbetalas till frivilliga som vill utbilda sig till instruktör.

RRV påpekar atl med betalningsansvar följer även kostnadsansvar, vilket kan medföra administrativt merarbete då instruktör och betalande organisation i de flesta fall inle finns på samma plats.

6 Ersättningar i fredstid till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas funktionärer

De remissinstanser som yttrat sig över förslaget om ersättningar i fredstid till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas funktionärer är i huvudsak positiva lill del.

ÖB, som biträder förslaget, anser dock all det bör ankomma på ÖB all reglera befattningspenning till befäl inom det allmänna hemvärnei. AMS som också biträder förslagel, menar att det bör ankomma på ÖB/AMS all reglera befatlningspenning till funktionärer som är avtalsbundna för samverkan i beredskap och krig. Cfs ställer sig tveksam till kommitléförslagel om att arvodesbeloppen till funktionärerna skulle bestämmas av organisationerna själva. Styrelsen menar all delta skulle kunna medföra stora differenser mellan olika organisationer trots likvärdiga funklionärsin-salser.

7 Övriga frågor

Några remissinstanser anmäler viss tveksamhet lill kommitténs kostnads
beräkningar. ÖB anser sig inte ha lyckats öka säkerheten i bedömningen,
men accepterar dock kommitténs beräkningar av den totala kostnadsök- 35

ningen. ÖB har föreslagit vissa ändringar i förhållande till kommitténs Prop. 1985/86: 134 förslag. Dessa innebär att central och regional utbildning torde bli något billigare än kommitténs förslag. Kostnaden för hemortsutbildningen torde bli högre på grund av en viss ökning av kostnaderna för instruktörer, dagersättning och resor. Bedömningen är dock att ÖB:s förslag till ändringar ryms totalt inom den ram kommittén föreslagit. ÖB anser det rimligt med en ökad ekonomisk satsning för all förbättra rekrytering fill utbildning och krigsplacering. Att rymma erforderlig förbättring inom nuvarande ramar skulle innebära en oacceptabel minskning av utbildningsomfånget.

AMS accepterar kommitténs kostnadsberäkningar trots de osäkerheter som föreligger. Den förändring som kommitténs förslag innebär, är rimlig sett mot behovet av kvalificerad personal i krigsorganisationen. AMS vill dock framhålla att omprioritering inom givna ramar för frivilligverksamheten ej kan ske inom den civila sektorn om förslaget skall genomföras. En faktisk uppräkning av anslaget är nödvändig.

RRV framhåller att kommittén enligt direktiven var oförhindrad att föreslå åtgärder som förutsätter ökade kostnader under förutsättning att de innebär besparingar inom totalförsvaret i övrigt. RRV har inte funnit att några sådana besparingar t. ex. genom administrafiva förenklingar redovisas. RRV har också pekat på osäkerheten i de beräknade årliga merkostnaderna på 12,5 milj. kr. Genom att flertalet ersättningar föreslås följa kostnadsutvecklingen blir även totalkostnaderna på några års sikt svåra att förutsäga.

Enligt FCF:s förmenande ankommer det inte på FCF att bedöma om det är till förmån för försvaret att de aktuella förmånerna omregleras på föreslaget sätt på bekostnad av annan försvarsverksamhet. Däremot menar FCF att det är viktigt att administrationen av de föreslagna förmånerna ordnas på etl sådant sätt att statens bekostnad härför i varje fall inte ökar. FCF vill erinra om att förmånssystemet, såsom det framhålls i kommitténs direktiv, bör vara enkelt och lätt att administrera.

Landstingsförbundet menar att kommittén ej tagit erforderlig hänsyn till ökade kostnader för landsfingsseklorn - vilket i sin tur strider mot utfärdade direktiv.

Transportrådet framhåller att förslagen bör genomföras i sin helhet endast under förutsättning atl de anslagsgivande myndigheterna beviljar medel. Anslås inte tillräckliga medel kan förslagen i praktiken komma att medföra nedskärningar i frivilligorganisalionernas verksamhet.

Svenska kommunförbundet, som inte har något i sak att erinra mot ett genomförande av de förslag i ersättningsfrågorna som läggs fram, fastslår att de aktuella kostnadsökningarna måste inrymmas genom omprioriteringar. Mot bakgrund av den frivilliga försvarsverksamhetens betydelse för totalförsvaret bör enligt styrelsens mening sådana omprioriteringar eftersträvas.

pä gruppchefsnivå	4 kr.
" troppchefsnivå	6 "
" plutonchefsnivå	8 "
" kompanichefsnivå	10 "
" bataljonschefsnivä	12 "