Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86: 132

om ändringar i finansieringssystemet för   p

använt kärnbränsle, m.m.                        1985/86:132

Regeringen förelägger riksdagen vad som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 13 mars 1986 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Birgitta Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen föresläs ändringar i finansieringssystemet för använt kärn­bränsle m. m. De avgifter som innehavarna av kärnkraftsreaktorer betalar in fill staten för atl finansiera framlida kostnader för hantering av använt kärnbränsle, avveckling av anläggningar m. m. skall i sin helhet vara place­rade på räntebärande konto i riksbanken. Reaktorinnehavarnas rätt till återlån av de inbetalade medlen föreslås avskaffad.

Det anmäls vidare atl statens kostnader för den fortsatta avvecklingen av del europeiska bolaget för upparbetning av bestrålat kärnbränsle, Euro-chemic, inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) kommer att finansieras från de medel som betalas in till staten inom ramen för finansieringssystemet.

1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 132

 

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981; 669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. dels atl 8 § skall upphöra att gälla, dels att 10 § skall ha följande lydelse.

Prop. 1985/86:132

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

10 § Frågor om kompletterande forsknings- och utvecklingsverk­samhet, övervakning och kontroll av slutförvar, utlåning till reaktor­innehavare av inbetalade avgifter samt användande av inbetalade av­gifter prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer.

10 § Frågor om kompletterande forsknings- och utvecklingsverk­samhet, övervakning och kontroll av slutförvar samt användande av inbetalade avgifter prövas av rege­ringen eller den myndighet som re­geringen bestämmer.

1.    Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

2.    I fråga om amorteringar och räntor avseende lån som beviljats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

 

Industridepartementet                            Pop. 1985/86:132

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986

Närvarande; statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Lund­kvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, An­dersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande; statsrådet Dahl

Proposition med förslag om ändringar i finansieringssystemet för använt kärnbränsle, m. m.

1 Inledning

Enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m. (finansieringslagen) föreligger skyldighet för innehavare av kärnkraftsreaktor att till staten erlägga vissa avgifter i förhållande till den levererade energin. Avgiftssatsen beslutas av regeringen eller myndig­het som regeringen bestämmer. Medlen är avsedda atl användas till att ersätta reaktorinnehavarna för deras kostnader för slutlig hantering av använt kärnbränsle, rivning av reaktoranläggningar och forskning på kärn­avfallsområdet. Vidare används medlen för alt täcka vissa kostnader som staten har i sammanhanget för bl. a. tillsyn och kompletterande forskning. Avgifterna sätts in på räntebärande konto i riksbanken. Medlen får även lånas ut till de reaktorinnehavare som har svarat för inbetalningen inom ramar som har meddelats i en lillämpningsförordning.

Är 1981 inrättades nämnden för hantering av använt kärnbränsle (nume­ra statens kärnbränslenämnd) som förvaltningsmyndighet för statens över­gripande ansvar för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta samt för avveckling och rivning av reaktoranläggningar. Nämn­den har bl. a. fill uppgift att handlägga de nämnda finansieringsfrågorna.

Jag tillkallade i juli 1983 med stöd av regeringens bemyndigande en kommitté med uppgift att se över vissa frågor om resurser och organisation för den statliga verksamheten på kärnavfallsområdel. Kommittén skulle också, vilket utvecklades ytterligare i tilläggsdirektiv i mars 1984, utreda alternafiv fill det nuvarande systemet för förvaltning av de fonderade medlen.

Kommittén överlämnade i september 1984 sill belänkande (SOU 1984; 76) Samordnad kärnavfallshanlering - planering, tillsyn och finansi­ering. Betänkandet har remissbehandlats.

En sammanfattning av kommittébetänkandet, en förteckning över re­missinstanserna och en sammanställning av remissvaren finns fogade som bilaga lill propositionen 1984/85:120.

ti    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 132

 

Efter beslut av riksdagen våren 1985 (prop. 1984/85; 120, NU 30, rskr. Prop. 1985/86: 132 362) har kärnbränslenämndens resurser förstärkts och dess arbetsuppgifter anpassats till den grundsyn i kärnavfallsfrågor som kommer till uttryck i den nya lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Förslag om en reform av finansieringssystemet har aviserats till 1985/86 års riksmöte.

2 Finansieringssystemet

Kärnlekniklagen och finansieringslagen bygger på synsättet att staten har det övergripande ansvaret för den kärntekniska verksamheten, däribland hantering av kärnavfall och avveckling av kärntekniska anläggningar.

Utgångspunkten för finansieringssystemets utformning är alt alla kost­nader, även de framtida, för hanteringen av kärnkraflproduklionens rest­produkter skall bäras av dem som utnyttjar kärnkraften. Elproduktionen i kärnkraftverk kommer alt avslutas helt senast år 2010, medan ca två tredjedelar av slulhanteringskoslnaderna beräknas infalla efter denna tid­punkt. Det nuvarande finansieringssystemet innebär all avgifter läggs på produktionen av kärnkraft och atl avgiftsmedlen fonderas och förvaltas av staten för alt vara tillgängliga när utgifterna uppslår. Med hänsyn lill den långa tid som förvaltningen måste pågå ter sig denna roll för staten som naturlig.

Finansieringssystemets nuvarande utformning och omfattning

Avgiften enligt finansieringslagen har enligt regeringens beslut varil 1,7 öre per kWh levererad elenergi från kärnkraftverk t. o. m. år 1983 och därefter 1,9 öre per kWh. Det ankommer på kärnbränslenämnden all varje år föreslå regeringen vilken avgift som skall utgå.

Innan finansieringssystemet trädde i kraft avsatte kärnkraftföretagen medel för sluthanleringen internt i sina bokslut. De medel som per den 31 december 1981 var fonderade inom kraftföretagen uppgick lill sammanlagt 2230 milj. kr. Övergången till del nuvarande finansieringssystemet skedde successivt under år 1982. Nämnden beslöt sålunda i december 1982 om en särskild engångsavgift, varigenom de inom förelagen avsatta fonderna kunde upplösas. Beslutet kom all innebära atl reaklorägarna skulle betala in sammanlagt 2285 milj. kr. som en engångsavgift. Samtidigt beslöts om ersättningar till reaktorägarna för uppkomna kostnader t.o.m. utgången av år 1982. Sedan dessa ersättningar dragits av skulle återstående medel kvarstå hos förelagen men balanseras av räntebärande fordringar för nämnden. Dessa medel har med förtur använts till ersättningar genom ett kvittningsförfarande och har under januari 1986 lill fullo tagits i anspråk.

Följande sammanställning visar storleken av räntebärande fordringar, inbetalda avgiftsmedel, utbetalda ersättningar saml medel som vid respek­tive års utgång funnits avsatta hos kärnbränslenämnden för alt läcka framUda hanteringskostnader (milj. kr.);

 

Ersättningar

Avsatt för fram-

 

tida hanterings-

 

kostnader

1231

1707

922

1636

894

1835

777

2 325

Fordringar   Avgifter       Ersättningar      Avsatt för fram-        Prop. 1985/86: 132

1982           1 189          634

1983                           611            664

1984                           200            924

1985              13          1061

Ersättningarna har i första hand föranletts av färdigställande och drift av centrallagret för använt kärnbränsle (CLAB) och transportsystemet för bl. a. använt kärnbränsle. Vidare har ersättningar lämnats för betalningar inom ramen för tidigare ingångna upparbetningskonlrakl med del franska företaget Cogéma.

Statens vattenfallsverk övertog år 1981 Gränges kraftverksrörelse av Gränges AB. Köpeskillingen uppgick lill drygt I miljard kronor. Vatlen-fallsverkets förvärv av anläggningar och aktier finansieras normalt över anslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Vid förvärvet av Gränges kraftsverksrörelse tillämpades emellertid en annan finansiering, nämligen atl sådana medel utnyttjades som var disponibla för verket lill följd av dess avsättningar av medel inom ramen för finansieringssystemet (prop. 1981/82:25 bil. 10 punkt 2, NU 13, rskr. 82). Valtenfallsverkel har hittills av dessa medel lånat ca 385 milj. kr. För all finansiera resterande del av köpeskillingen har verket behov av ytteriigare lån.

Möjligheten att låna tillbaka inbetalda medel (åleriån) har utnyttjats av ytteriigare två reaktorinnehavare. OKG AB har lånat 330 milj. kr., som ingår i finansieringen av Oskarshamn III. Sydsvenska Värmekraft AB har lånat 370 milj. kr. för investeringar i bl. a. filleranläggningen för Barse­bäcksverket och i Sydkrafts överförings- och distributionssystem. För Forsmarks Kraftgrupp AB har ännu inle funnits något utrymme för åter­lån.

Sammanlagt har hiUills 1085 milj. kr. lånats ut. OKG AB och statens vatlenfallsverk har i februari 1986 begärt atl få låna ytteriigare 190 milj. kr. resp. 120 milj. kr.

Återbetalningen av de lån som har lämnats sträcker sig fram till åren omkring år 2000 och har enligl amorteringsplanerna sin största omfaUning mot slutet av lånens löptid. I lånevillkoren finns klausuler som reglerar frågor om förtida in- eller slutbetalning och om justeringar av räntesatsen. Dessa klausuler liknar lill sin utformning dem i banklån av motsvarande slag.

Kommittén för översyn av kärnbränslenämndens verksamhet

Den inledningsvis nämnda kommittén för översyn av kärnbränslenämn­dens verksamhet har undersökt den framlida utvecklingen av in- och utbetalningar av medel, fondernas storlek och låneutrymmet enligt nuva­rande bestämmelser. Kommittén har därvid redovisat de antaganden som den hade gjort om den framtida produktionen av kärnkrafisel, kostnader

 

som skall täckas av de fonderade medlen saml avkastningen på det förval- Prop. 1985/86: 132 tade kapitalet. Inbetalningarna ligger i etl referensfall på en jämn nivå fram till ca år 2000 och upphör helt år 2010 i samband med kärnkraftens avveck­ling. Utbetalningarna beräknas bli störst dels under 1980-lalel, dels under åren 2010-2020, då investeringarna för sluthanleringen har stor omfatt­ning. Som följd av dessa betalningsströmmar väntas utrymmet för att bevilja nya återlån växa under 1990-talet och under de första åren av 2000-talet hålla sig på nivån 500-800 milj. kr. per år i nuvarande penning­värde. Därefter minskar del snabbt. Från omkring år 2020 överväger återbetalningarna av lån.

De olika antaganden som kommittén har redovisat i fråga om avkastning av kapitalet, likviditetskrav m. m. leder till varierande ulfall av låneutrym­mets utveckling, men förloppet i stort över tiden följer samma mönster som i referensfallel.

I kommittébetänkandet föreslogs alt ålerlånesysiemet från omkring år 1990 skulle avlösas av ett annat system som tillgodoser säkerhetskrav för de fonderande medlen, krav på real avkastning och energisektorns kredit­behov mer allmänt. Kommittén har redovisat alternativen direktlån, för­valtning omfattande även aktier och obligationer samt fondering i riks­gäldskontoret.

Vid remissbehandlingen har kärnkraflsförelagen motsatt sig att ålerlåne­sysiemet avskaffas. Riksbanksfullmäktige och fullmäktige i riksgäldskon­toret förordar däremot att systemet avskaffas redan före år 1990. Från flera håll avstyrks vidare specialdesfinering av kapital lill energisektorn.

Föredragandens överväganden

För egen del vill jag anföra följande. De fonderade avgiftsmedlen utgör ett sparande som ger utrymme för investeringar inte bara inom kraftindustrin ulan också inom övriga sektorer i ekonomin. För att kredilmarknaden skall fungera som instrument för effektiv kapitaltilldelning för investeringar bör i princip alla investeringsprojekt underkastas iradifionell kreditprövning. Inte heller strävan att realsäkra fonderade medel ger motiv för atl utlåning endast skall ske till kärnkraflsförelagen. Del finns enligt min mening inte anledning till att ge investeringar i kraftindustrin särskild prioritet vid långivningen. Rätten till återlån av inbetalda medel är mot denna bakgrund inle motiverad. Jag föreslär därför atl ålerlånesysiemet avskaffas.

Enligt min mening bör de inbetalda avgifterna i enlighet med nuvarande ordning förvaltas genom att de sätts in på konto i riksbanken. Detta är etl administrativt enkelt sätt att kanalisera medlen till kreditmarknaden.

Avkastningen på de fonderade medlen har hittills varil knuten till den s. k. prioriterade räntan. Denna har genomgående legat lägre än de mark­nadsbestämda räntorna. Det är enligt min mening rimligt atl sä långsiktigt fonderade medel som det här är frågan om ges en avkastning som ligger i paritet med de räntesatser som gäller på den långa kapitalmarknaden. Jag har som en förutsättning för mina överväganden utgått från atl avkastning­en pä de i riksbanken fonderade medlen i fortsättningen kan knytas till räntenivån vid statens långfristiga upplåning och justeras dä förändringar i

 

räntelägel påkallar det. Jag har under hand erfarit all riksbanken har funnit     Prop. 1985/86: 132 all en sådan ordning är möjlig. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om förvaltningen av de fonderade medlen, bl. a. att följa hur avkastningskravet tillgodoses.

Eftersom möjligheten till åleriån faller bort till följd av de förslag jag har redogjort för förändras också valtenfallsverkets möjligheter att slutligt finansiera förvärvet av Gränges kraflverksrörelse. Jag avser därför all senare återkomma till denna fråga.

Åleriån som lämnats före den I juli 1986 bör inle nu påverkas av reformen. Jag har för avsikt att senare inbjuda lånlagarna till överiäggning­ar för att pröva möjligheten till omplaceringar av dessa lån.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdeparlemenlel.

3 Ersättning till det europeiska bolaget Eurochemic i likvidation

Eurochemic, ett europeiskt bolag för upparbetning av bestrålat kärn­bränsle, initierades år 1956 som elt samarbetsprojekt inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess alomenergior-gan (Nuclear Energy Agency, NEA). En konvention om samarbetet un­dertecknades år 1957 och trädde i kraft år 1959. Sverige ratificerade kon­ventionen i januari 1960. Det ursprungliga syftet var att demonstrera upparbetning av använt kärnbränsle. Bolagets anläggningar föriades till Mol i Belgien och uppförandet påbörjades år 1960. Upparbelningen pågick under åren 1966-1975. I slutet av år 1971 beslutade Eurochemics styrelse alt verksamheten skulle läggas ned. Redan ingångna kontrakt krävde en fortsättning fram till år 1975, varefter avvecklingen inleddes. Ca 180 lon bränsle, mest från tung- och lättvattenreaktorer, hade då upparbetats. Häri ingick även svenskt använt kärnbränsle från kraftvärmeverkel Ågesta.

Efter driftens upphörande vid Eurochemic har anläggningarna dekonta-minerals från radioaktiva föroreningar, och det radioakliva avfallet har beretts för slutförvaring. Detta arbete avslutades under åren 1983-1984. Dock kommer det högaktiva upparbetningsavfallet enligt planerna atl vara slutligt behandlat för slutförvaring först på 1990-lalel.

Eurochemic trädde i likvidation ijuli 1982. Avvecklingen sker enligl en konvention från år 1978. Deltagarländerna har att gemensamt svara för avvecklingskoslnaderna, medan arbetet med att omhänderta det radioak­tiva avfallet administreras och utförs av den belgiska staten. Betalnings-planen för återstående kostnader har på deltagarländernas begäran omför-handlats ull en paketlösning för atl därigenom undvika osäkerhet beträf­fande kvarvarande skyldigheter. Ett förslag härom kommer att läggas fram i NEA:s s. k. Special Group i april 1986. Förslaget innebär en åriig ersätt­ning till belgiska staten. Ersättningen uppgår för Sveriges del till ungefär 27 milj. belgiska francs, eller ca 4 milj. kr. (1986 års penningvärde), under åren 1987 - 1990. Därmed skulle samtliga återstående förpliktelser avse­ende Eurochemic vara uppfyllda.

 

För närvarande bestrids kostnaderna för Eurochemic för svenskt vid-    Prop. 1985/86: 132 kommande frän anslaget B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) under femte huvudtiteln.

Det svenska deltagandel i Eurochemicprojektet syftade lill att vinna erfarenheter i sluthanteringssteget för använt kärnbränsle. Enligt finansie­ringslagen har en kraftreaktorinnehavare skyldighet att svara även för Statens kostnader för kompletterande forsknings- och utvecklingsverksam­het för sluthanleringen. Därtill kommer att bränsle från den av vallenfalls-verket innehavda Agestareaklorn har bearbetats av Eurochemic. De åter­stående kostnaderna för Eurochemicprojeklels avveckling bör därför en­ligt min mening anses falla under finansieringslagens bestämmelser och således finansieras med avgiftsmedel. Kärnbränslenämnden förutsätts be­akta detta utgiftsbehov i sill förslag lill avgift fr. o. m. år 1987.

Jag föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om kostnaderna för avvecklingen av det europeiska bolaget för upparbetning av bestrålat kärnbränsle, Eurochemic.

Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt statens kärnbränslenämnd all ombesörja att ersättning utgår till Euroche­mic avseende den svenska delen av de återstående avvecklingskostna­derna.

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Hellström.

4 Upprättat lagförslag

Inom industridepartementet har i anslutning fill vad jag nyss har anfört under 2 utarbetats:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att anta förslagel till lag om ändring i lagen (1981: 669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärn­bränsle m. m.,

dels bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört i det föregående om finansieringen av det svenska deltagandel i avveck­lingen av Eurochemic.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

 

Innehållsförteckning                                      Pop. 1985/86:132

Propositionens huvudsakliga innehåll   .....................     I

Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:669) om finansiering av

framlida utgifter för använt kärnbränsle m. m............ ... 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1986-03-13                    3

1   Inledning ........................................................     3

2   Finansieringssystemet   .....................................     4

Finansieringssystemels nuvarande utformning och omfattning   ...       4

Kommittén för översyn av kärnbränslenämndens verksamhet ....         5

Föredragandens överväganden  .......................... ... 6

3   Ersättning fill det europeiska bolaget Eurochemic i likvidafion   ...        7

4   Upprättat lagförslag   ........................................ ... 8

5   Hemställan  ..................................................... ... 8

6   Beslut   .......................................................... ... 8

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986