Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:128

om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande

Prop. 1985/86: 128

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 mars 1986.

På regeringens vägnar Thage G Peterson

Sten Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om ett förbättrat försäkringsskydd för de studerande som är sjuka eller föräldralediga under sommarferierna. För­slaget innebär att sjukpenning och föräldrapenningförmåner under sådan ferietid skall beräknas på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan studierna påbörjades, om denna är högre än den sjukpen­ninggrundande inkomst som har fastställts under utbildningstiden.

Vidare föreslås att den sjukpenninggrundande inkomst som gällde före studiernas början skall hållas vilande under den tid som den studerande bedriver studier och uppbär studiestöd, även om studierna beräknas pågå under kortare tid än sex månader. S. k. studietidssjukpenning skall således också vid sådan kortare utbildning kunna beräknas på grundval av den för­värvsinkomst som den studerande har under studietiden.

För de studiehjälpstagare som inte uppbär återbetalningspliktiga studie­medel föreslås att kravet på sjukanmälan till försäkringskassan slopas och att kassan inte längre skall pröva om en sjukperiod skall godkännas. Det föreslås samtidigt att studiemedelsnämnden och skolan skall kunna kräva atl studieoförmåga på grund av sjukdom styrks genom läkarintyg.

Vidare föreslås att uppgiften att beräkna storleken av särskilt vuxenstu­diestöd för arbetslösa och betala ut sådant stöd förs över till de studieso­ciala myndigheterna.

Slutligen föreslås att reglerna i studiestödslagen (1973:349) om försäk­ringskassans möjligheter att i vissa fall vägra godkänna studerandes sjuk­period anpassas till vad som numera gäller beträffande kassans möjligheter

1    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 128

 

att i motsvarande fall dra in eller sätta ned sjukpenning enligt lagen     Prop. 1985/86: 128 (1962; 381) om allmän försäkring.

De ändrade reglerna om sjukpenningberäkning under sommarferier och utbildning föreslås gälla från och med den 1 juni 1986. Övriga ändringar avses träda ikraft den I juli 1986.

 

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1962; 381) om allmän försäk­ring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 kap.

5 § Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäk­ringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a)    när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan­den undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storiek,

b)   när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn Ull ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c)    när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den försäkrade

1.    bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973; 349), studiestöd en­ligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktoran­der,

2.    bedriver studier, för vilka han uppbär timersättning enligt förordning­en (1976:327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna,

3.    är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4.    är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5.    är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Om den försäkrade i fall som      För en försäkrad som avses i

avses i tredje stycket 1) bedriver     tredje stycket 1 skall försäkrings-studier som beräknas pågå minst     kassan, vid sjukdom under utbild-

' Lagen omtryckt 1982:120.  Senaste lydelse 1985:87.

Prop. 1985/86: 128

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86: 128

 

sex månader, skall försäkringskas­san, vid sjukdom under utbildnings­tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

ningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande in­komst som har fastställts på grund­val av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan an­tas få under denna tid. Under stu­dieuppehåll mellan vår- och höst­termin, då den försäkrade inte upp­bär studiesocial förmån som anges i tredje stycket I. skall dock sjuk­penningen beräknas på den sjuk­penninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om den blir högre än sjukpenning be­räknad enligt detta stycke.

Denna lag träder i kraft den I juni 1986. Hittills gällande villkor beträffande studietidens längd skall tillämpas för studerande som vårterminen 1986 avslutar sin utbildning efter ikraftträdandet.

 

2 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs atl 3 kap. 16-19 §§, 4 kap. 34 §, 7 kap. 17 och 17 a §§ samt 8 kap. 79 § studiestödslagen (1973:349)' skall ha följande lydelse.

Prop. 1985/86: 128

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

16 §-

Studiehjälp utgår för sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studie­hjälp.

Studiehjälp utgår för sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studie­hjälp. Studiemedelsnämnd och lä­roanstalt får i fråga om andra stu­diehjälpstagare än sådana som uppbär återbetalningspliktiga stu­diemedel kräva att studieofönnåga på grund av sjukdom skall styrkas genom läkarintyg enligt de före­skrifter som meddelas av regering­en eller den myndighet som rege­ringen bestämmer.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår studie­hjälp dock endast om den studeran­de ingett ansökan om denna studie­hjälp dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan en studerande beviljas studiehjälp även för sådan sjukperiod.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår studie­hjälp i form av extra tillägg, inack­orderingstillägg och återbetal­ningspliktiga studiemedel endast om den studerande ingett ansökan om denna studiehjälp dessförinnan. Om synneriiga skäl föreligger, kan en studerande beviljas studiehjälp även för sådan sjukperiod.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver stu­dier som berättigar till studiehjälp utgår studiehjälp endast för sådan sjuk­period som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

16a§-'

En studerande har rätt till studie­hjälp endast för sådan sjukperiod eller del därav som har godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den studerande är inskriven.

En studerande som uppbär stu­diehjälp i form av återbetalnings­pliktiga studiemedel har rätt lill stu­diehjälp endast för sådan sjuk­period eller del därav som har god­känts av den allmänna försäkrings­kassa, hos vilken den studerande är inskriven.

' Lagen omtryckt 1981:579.  Senaste lydelse 1984:313. ■' Senaste lydelse 1984:313.

ti    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 128

 

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86: 128

17 §"

Blir en studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall han anmäla delta lill den allmänna försäkringskas­san, om han har beviljats studie­hjälp för kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som medde­lats av riksförsäkringsverket.

Blir en studerande på grund av sjukdom helt oförmögen atl bedriva sina studier, skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskas­san, om han har beviljats studie­hjälp i form av återbetalningsplik­tiga studiemedel för kalenderhalv­året eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelats av riksförsäkrings­verket.

18 §

Finner den allmänna försäkrings­kassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att be­driva sina studier, skall kassan god­känna sjukperioden, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Finner den allmänna försäkrings­kassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen alt be­driva sina studier, skall kassan god­känna sjukperioden, om ej annat följer av anåva-fjärde styckena.

Godkännande enligt första stycket får avse endast lid som infaller efter det anmälan skett enligt 17 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande

1.    uppsåtligen åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov oaklsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl förelig­ger,

2.    underlåter atl, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna.

3.    vägrar att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kas­san att verkställa sjukkontroll,

4.    under sjukperiod ändrar vis­telseort utan att underrätta kassan eller reser till utlandet utan medgi­vande av kassan,

5.    ådragit sig sjukdomen vid för­övande av handling för vilken an­svar genom lagakraftägande dom ådömts honom,

6.    vägrar att underkasta sig un­dersökning av läkare eller under­låter att följa läkares föreskrift,

7.    uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vil­seledande uppgift angående förhål­lande som är av betydelse för till-

3. under sjukperiod reser till ut­landet utan medgivande av kassan.

4.    ådragit sig sjukdomen vid för­övande av handling för vilken an­svar genom lagakraftägande dom ådömts honom,

5.    vägrar att underkasta sig un­dersökning av läkare eller under­låter att följa läkares föreskrift,

6.    uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vil­seledande uppgift angående förhål­lande som är av betydelse för till-

" Senaste lydelse 1984:313.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86:128

 

lämpningen av bestämmelserna om ålerbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod.

lämpningen av bestämmelserna om återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod.

Den allmänna försäkringskassan får även, om omständigheterna motiverar det, vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande

1.    vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av för­säkringskassan att utreda studie-förmågan eller behovet av rehabili­teringsåtgärd,

2.    underlåter att meddela för­säkringskassan sin vistelseadress när han under sjukperiod vistas an­nat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan.

I9§5

Om en studerande som har bevil­jats studiehjälp på grund av sjuk­dom har varit helt oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i följd eller om det föreligger annat särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de närma­re bestämmelser som riksförsäk­ringsverket meddelar, undersöka om skäl föreligger att vidta åtgärd som är ägnad att förkorta sjuk­domstiden eller på annat sätt helt eller delvis återställa studieförmå­gan.

Om en studerande som har bevil­jats studiehjälp i form av återbetal­ningspliktiga studiemedel på grund av sjukdom har varit helt oförmö­gen att bedriva studier under 90 da­gar i följd eller om det föreligger annat särskilt skäl, skall den all­männa försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som riksför­säkringsverket meddelar, undersö­ka om skäl föreligger atl vidta åt­gärd som är ägnad alt förkorta sjuk­domstiden eller på annat sätt helt eller delvis återställa studieförmå­gan.

Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses i första stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och tillse att åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått underrättelse om kassans beslut. I underrättelsen skall intagas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

4 kap.

34 §

Finner den allmänna försäkrings­kassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att be­driva sina studier, skall kassan god­känna sjukperioden, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Finner den allmänna försäkrings­kassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen atl be­driva sina studier, skall kassan god­känna sjukperioden, om ej annat följer av af\dra-fjärde styckena.

Senaste lydelse 1984:313.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86: 128

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter det anmälan skett enligt 33 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande

1.   uppsåtligen åsamkat sig sjukdomen eller ort sig skyldig lill grov oaklsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl förelig­ger,

2.   underlåter atl, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna.

3.    vägrar att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kas­san att verkställa sjukkontroll,

4.    under sjukperiod ändrar vistel­seort utan att underrätta kassan el­ler reser till utlandet utan medgi­vande av kassan,

5.    ådragit sig sjukdomen vid för­övande av handling för vilken an­svar genom lagakraftägande dom ådömts honom,

6.    vägrar att underkasta sig under­sökning av läkare eller underlåter att följa läkares föreskrift,

7.    uppsåtligen eller av grov vårds­löshet lämnar oriktig eller vilsele­dande uppgift angående förhållande som är av betydelse för tillämpning­en av bestämmelserna om studie­medel för sjukperiod.

3. under sjukperiod reser till utlan­det utan medgivande av kassan.

4.    ådragit sig sjukdomen vid för­övande av handling för vilken an­svar genom lagakraftägande dom ådömts honom,

5.    vägrar att underkasta sig under­sökning av läkare eller underlåter att följa läkares föreskrift,

6.    uppsåtligen eller av grov vårds­löshet lämnar oriktig eller vilsele­dande uppgift angående förhållande som är av betydelse för tillämpning­en av bestämmelserna om studie­medel för sjukperiod.

Den allmänna försäkringskassan får även. om omständigheterna motiverar det. vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande

1.    vägrar att ta emot besök av en
person, som fått i uppdrag av för­
säkringskassan att utreda studie­
förmågan eller behovet av rehabili­
teringsåtgärd,

2.    underlåter att meddela för­
säkringskassan sin vistelseadress
när han under sjukperiod vistas an­
nat än tillfälligt på annan adress än
den som angetts till kassan.

 

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse                    Prop. 1985/86: 128

7 kap.

I7§«'

För tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmö­gen att bedriva sina studier utgår vuxenstudiebidrag och återbetalnings-pliktiga studiemedel för sjukperiod som infaller under den del av det eller de kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxenstudiestöd. Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 31-35 §§ skall tillämpas.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver stu­dier som berättigar lill särskilt vuxenstudiestöd enligt detta kapitel utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel endast för sjuk­period som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

Utgår sjukpenning enligt 3 kap. Utgår sjukpenning enligt lagen
lagen (1962:381) om allmän försäk- (1976:380) om arbetsskadeförsäk­
ring eller motsvarande ersättning ring eller motsvarande ersättning
enligt annan författning för tid un- enligt annan författning för tid un­
der vilken den studerande uppbär der vilken den studerande uppbär
vuxenstudiebidrag, skall vuxenstu- vuxenstudiebidrag, skall vuxenstu­
diebidraget minskas med det be- diebidraget minskas med det be­
lopp som har utgått i sjukpenning lopp som har utgått i sjukpenning
eller sådan ersättning för samma eller sådan ersättning för samma
tid. Vuxenstudiebidraget skall dock tid. Sådan minskning skall dock
ej minskas med sådant belopp som inte göras för sjukpenning som har
har utgått / sjukpenning enligt 3 utgått enligt lagen (1962:381) om
kap. 5 § fjärde stycket lagen om all-              allmän försäkring,
män försäkring.

llaf

Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och ålerbetalnings­pliktiga studiemedel vid

1.    ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 10-12§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till föräldrapenning,

2.    ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under samman­lagt högst tio dagar under ett kalenderår och

3.    kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt la­gen (1962:381) om allmän försäk­ring för tid under vilken den stude­rande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma tid. Vuxenstudiebidraget skall dock ej minskas med sådant belopp som har utgått i föräldrapenning enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket lagen om allmän försäkring.

' Senaste lydelse 1985:89.

' Lydelse enligt prop, 1985/86: 100, bil 10.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86: 128

8 kap.

79§'*

Har studerande för sådan dag un­der en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk­ring och överstiger denna sjukpen­ning 25 kronor, skall vid tillämp­ning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivil­lig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalningspliktiga studiemedlen för samma dag som motsvarar del belopp varmed sjuk­penningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt an­nan författning eller på grund av re­geringens förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om arbetsska­deförsäkring.

Sådan sjukpenning som har be­räknats enligt 3 kap. 5§ fjärde stycket lagen om allmän försäkring skall dock aldrig beaktas vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbe­lopp eller frivillig återbetalning.

Har studerande för sådan dag un­der en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskade­försäkring och överstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbelopp el­ler frivillig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalnings­pliktiga studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp var­med sjukpenningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med an­ledning av sin sjukdom får ersätt­ning enligt annan författning eller på grund av regeringens förord­nande eller enligt utländsk lagstift­ning om arbetsskadeförsäkring. Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall inte beaktas vid tillämpning av bestäm­melserna i detta kapitel om återbe­talningsbelopp eller frivillig återbe­talning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

' Senaste lydelse 1985:89.

10

 

3 Förslag till                                                   Prop. 1985/86: 128

Lag om ändring i lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 6§§ lagen (1983; 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                                            Föreslagen lydelse

3§
Särskilt vuxenstudiestöd för ar- Särskilt vuxenstudiestöd för ar­
betslösa beviljas av vuxenutbild- betslösa beviljas efter ansökan. An-
ningsnämnden efter ansökan. An- sökan ges in inom den tid och i den
sökan ges in inom den tid och i den ordning som regeringen bestäm­
ordning som regeringen bestäm-                                        mer.
mer.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får beviljas för högst två kalen­derhalvår i sänder.

4§
Allmän   försäkringskassa   skall  Särskilt vuxenstudiestöd för ar-

beräkna storleken av särskilt betslösa handhas av centrala stu-
vuxenstudiestöd för arbetslösa diestödsnämnden och vuxenutbild-
samt betala ut sådant stöd.          ningsnämnderna.

6§
Ett beslut av vuxenutbildnings-    Ett beslut att avslå en ansökan

nämnd om särskilt vuxenstudiestöd om särskilt vuxenstudiestöd för ar-för arbetslösa får inte överklagas.        beislösa får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

II

 

Socialdepartementet                                      Prop. 1985/86:128

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986

Närvarande: statsrådet Thage G Peterson, ordförande, och statsråden Bodström, R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson.

Föredragande; statsrådet Wickbom

Proposition om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande

1 Inledning

Under våren 1984 beslutade riksdagen om ett förbättrat sjukförsäkrings­skydd för studerande (prop. 1983/84; 127, SfU 26, rskr. 336). Med de nya reglerna, som trädde i kraft den I januari 1985, avsågs att göra stödet vid sjukdom under studietiden enhetligt och mer rättvist. Huvudprincipen är att de studerande under en sjukdomsperiod får behålla sitt studiestöd i form av studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxensludiestöd eller utbild­ningsbidrag för doktorander.

Vidare gäller för en studerande som uppbär studiestöd och som hade en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) när studierna påbörjades att denna inkomst inte får sänkas under utbildningstiden om studierna beräknas pågå minst sex månader. I dessa fall får dock sjukpenning under studietiden inte utges på grundval av denna SGI. Den sjukpenninggrundande inkomsten från tiden före studierna hålls i stället vilande för att åter bli gällande, aktiveras, när studietiden är avslutad eller när ett definitivt studieavbrott görs. En särskild studietidssjukpenning kan dock utges vid sjukdom under studietiden. Denna sjukpenning beräknas på grundval av den förvärvsin­komst den studerande kan antas få vid sidan av studierna eller under ferietid, s.k. studietids-SGl. Reglerna om vilande SGI och studietids-SGI gäller även för föräldrapenningförmånerna.

I skrivelser från bl. a. fackliga organisationer, företrädare för vuxenstu­derande samt enskilda har krav rests att reglerna ges en sådan utformning att de studerande som förvärvsarbetar får en sjukpenning som bättre svarar mot inkomstbortfallet vid sjukdom. Därvid har framhållits bl. a. att det nu tillämpade sättet att beräkna sjukpenning under studier har innebu­rit en försämring för många vuxenstuderande som är tjänstlediga från sina ordinarie arbeten under studietiden och återgår till dessa under ferietid.

Riksdagen har påtalat atl den nuvarande överkompensationen till vissa studerande, som innebär att sjukpenning beräknad på en tidigare SGI utges samtidigt med studiestödet för dem som studerar kortare tid än sex måna­der, bör upphöra (SfU 1984/85; 16, s. 26, rskr. 212).

Riksförsäkringsverket (RFV) har i samråd med centrala studiestöds­
nämnden (CSN) hemställt hos regeringen att de nuvarande bestämmelser- 12

 

na i studiestödslagen (1973; 349) om alt studerande skall göra sjukanmälan     Prop. 1985/86: 128 till försäkringskassan och att försäkringskassan skall godkänna sjukperio­den skall upphöra för andra studiehjälpstagare än sådana som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel.

Jag tar i det följande upp frågan om att låta vilande SGI träda i funktion under sommarferierna. Vidare behandlar jag sjukförsäkringsreglerna för dem som studerar kortare tid än sex månader. Jag tar också upp frågan om vissa studerandes sjukanmälan till försäkringskassan. Slutligen föreslår jag vissa följdändringar i studiestödslagstiftningen. Förslagen i propositionen läggs fram efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet.

2 Nuvarande ordning

2.1 Studiestödet under sjukdom samt sjukpenning och föräldrapenningförmåner för studerande

Studerande som uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstu­diestöd enligt studiestödslagen (1973:349), SsL, studiestöd enligt lagen (1983; 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligl förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander far behålla beviljat studiestöd under sjukdom när den studerande är oförmögen alt bedriva sina studier. Den studerande skall göra sjukanmälan till försäk­ringskassan som har att pröva om sjukperioden skall godkännas för rätt till studiestöd.

Den obligatoriska sjuk- och föräldraförsäkringen omfattar även stude­rande om de är inskrivna hos försäkringskassan. Under studietiden gäller dock särskilda regler för rätten till ersäUning. Dessa regler innebär atl den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) inte får sänkas för de studerande som enligt vad tidigare sagts får behålla sitt studiestöd vid sjukdom (3 kap. 5§ tredje stycket 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL). Regeln om att SGI inte får sänkas är kombinerad med en annan regel enligl vilken sjukpenning under studietiden inte får beräknas på denna SGI om stu­dierna avses pågå minst sex månader. Vid sjukdom under sådan längre utbildningstid skall försäkringskassan i stället beräkna sjukpenningen på en SGI som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den studerande kan antas få under utbildningstiden, studietids-SGI (3 kap. 5 § Qärde stycket AFL). En SGI som grundas på förvärvsin­komster från tiden före utbildningens böljan är således vilande under utbildningstiden. Den är vilande också under den ferietid som infaller mellan studieterminerna i den utbildning för vilken studiestöd utges. En vilande SGI blir åter gällande först när den utbildning för vilken studiestö­det utges är avslutad eller när ett definitivt studieavbrott görs. Reglerna om vilande SGI och studietids-SGI omfattar även föräldrapenningförmånerna enligt AFL.

13

 

2.2 Olika former av studiestöd                          Prop. 1985/86:128

För dem som bedriver studier finns olika former av studiestöd, bl.a. studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudie­stöd för arbetslösa och utbildningsbidrag för doktorander.

Reglerna för beräkning av den tid som berättigar till studiestöd skiljer sig mellan de olika studiestödsformerna.

Studiehjälp utges till elever mellan 16 och 20 år i gymnasieskolan och i annan utbildning på gymnasial nivå. Studiehjälp består av studiebidrag, extra tillägg, inackorderingstillägg och återbetalningspHktiga studiemedel. Stödet utges endast för studier under terminstid och beviljas vanligen för etl läsår som avser nio månader. Studiehjälp fördelas vanligen på en hösttermin som är fyra månader och en vårtermin som omfattar fem månader. Höstterminen påbörjas som regel omkring den 20 augusti och avslutas strax före jul. Vårterminen påbörjas omkring den 10 januari och pågår till omkring den 10 juni.

För ett stort antal fall beviljas emellertid studiehjälp för kortare eller längre del av läsåret. Som exempel kan nämnas specialkurser i gymnasie­skolan som ofta pågår under en termin eller endast en del av terminen.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att före­slå regeringen att i en proposition till riksdagen förorda att studiebidrag och extra tillägg inom studiehjälpen skall kunna utges för 12 månader under ett år.

Studiemedel utges till den som studerar på såväl gymnasial som efter­gymnasial nivå. Till studerande på gymnasial nivå kan studiemedel utges fr.o.m. höstterminen det år eleven fyller 20 år. För studerande på efter­gymnasial nivå finns inte någon motsvarande åldersgräns. Studiemedel består av studiebidrag och ålerbetalningspliktiga studiemedel. Stödet utges endast för terminstid och beviljas vanligen för ett läsår som avser nio månader. Höstterminen påbörjas vanligen i månadsskiftet augusti-septem­ber och pågår till omkring den 19 januari. Vårterminen påbötjas därefter omgående utan något uppehåll i studierna och sträcker sig till början av juni månad.

Vid vissa utbildningar l.ex. inom områdena lantbruk och teknik före­kommer utbildning under sommarferierna. Sådana studier berättigar till studiemedel.

Särskilt vuxenstudiestöd är i första hand avsett för arbetstagare med kort utbildning som tar ledigt för att studera och då går miste om sin lön.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa är främst avsett för långvarigt arbetslösa som påbörjar studier.

Båda formerna av vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.

Vuxenstudiestöden utges under terminstid men också under julferier. Stödet utges således för ytterligare den tid som motsvarar jullovets längd.

Utbildningsbidrag för doktorander kan utges till den som bedriver fors­karutbildning vid högskola. Bidraget beviljas för högst 12 månader i sänder och är vanligen inte terminsbundet.

14

 

Som framgår av det nu redovisade har del övervägande flertalet stude­rande sommarferier som pågår från början av juni till slutet av augusti månad.

Prop. 1985/86: 128

2.3 Samordning mellan studiestöd och sjukpenning/ föräldrapenning

Vuxenstudiebidraget skall minskas med belopp som för samma tid har utgetts i sjukpenning enligt 3 kap. AFL eller motsvarande ersättning enligt annan författning (7 kap. 17 § SsL och 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa). Vuxenstudiebidraget minskas dock inte med sjukpenning som har beräknats på studietids-SGI. En samordnings­regel gäller också i fråga om vuxenstudiebidrag och föräldrapenning (7 kap. 17 a § SsL).

I prop. 1985/86; 100, bil. 10 (s. 371 f) har lagts fram förslag om en ändring med innebörden att en studerande som uppbär föräldrapenning på grund­val av en studietids-SGI inte skall få sill vuxenstudiebidrag reducerat med hänsyn till föräldrapenningen.

Beträffande övriga studiestödsformer finns inte motsvarande regler om samordning av bidrag och sjukpenning/föräldrapenning. Däremot redu­ceras den del av de ålerbetalningspliktiga studiemedlen som har undanta­gits från återbetalning enligt 8 kap. 78 § SsL, om sjukpenning har utgetts med mer än 25 kr. per dag under aktuell sjukperiod (8 kap. 79 § SsL). Även i dessa fall undantas sjukpenning som har beräknats på grundval av studie­tids-SGI.

3 Föredragandens överväganden

3.1 Aktivering av vilande SGI under sommarferierna

Mitt förslag: För en studerande som är sjuk eller föräldraledig under sommarferier - och inte uppbär studiestöd under dessa ferier -skall sjukpenning och föräldrapenningförmåner beräknas på grund­val av vilande SGI, om denna SGI är högre än studietids-SGI. Detta gäller för alla försäkrade som omfattas av reglerna om vilande SGI och studietids-SGI.

Skälen för mitt förslag: Som en följd av att det ekonomiska skyddet vid sjukdom inom studiestödssystemet förstärktes den 1 januari 1985 kombi­nerades rätten atl behålla en tidigare SGI med att denna görs vilande under utbildningstiden om studierna beräknas pågå minst sex månader. Så länge som SGI vilar utbetalas ingen sjukpenning eller föräldrapenningförmån på grundval av den. Med utbildningstid avses förutom den tid för vilken studiestödet utges, även den ferietid som infaller mellan studieterminerna i den utbildning för vilken studiestödet har beviljats.

Många studerande förvärvsarbetar emellertid parallellt med studierna och under ferierna. För att bortfall av sådan arbetsinkomst skall kunna

15

 

kompenseras vid sjukdom infördes vid samma tid även regler om en     Prop. 1985/86: 128 studietids-SGI. På denna SGI beräknas sjukpenning och föräldrapenning­förmåner under utbildningstiden.

SGI utgör den försäkrades beräknade inkomst under en tolvmånaders-period framåt i tiden. För en studerande som förvärvsarbetar enbarl under ferierna innebär detta vid sjukdom eller föräldraledighet under ferietid att ersättningen från försäkringskassan kan vara betydligt lägre än det aktuella inkomstbortfallet.

Många vuxenstuderande är tjänstlediga från sina ordinarie arbeten under studietiden. Det finns ofta en överenskommelse om tjänstledighet för studier mellan arbetsgivaren och den anställde, som innebär att den senare återgår till sitt arbete under främst sommarferier. Åtskilliga vuxenstude­rande har riktat kritik mot den låga kompensation som studietidssjukpen­ningen ger i förhållande lill den faktiska inkomstföriust som sjukdom under ferierna leder till.

Jag anser att det är angeläget att de studerande har ett så bra försäkrings­skydd vid sjukdom och föräldraledighet som möjligt. Detta framför allt med tanke på att många studerande har bildat familj och har ett ansvar för familjens försörjning. De regler som gäller för olika former av ekonomiskt stöd under studietiden bör därför vara sådana att de inte skapar osäkerhet inför valet att ta steget till studier.

Jag föreslår därför att reglerna om beräkning av sjukpenning och föräld­rapenningförmåner ändras så atl en vilande SGI åter blir gällande, akti­veras, under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin om denna SGI ger högre sjukpenning än studietids-SGI. Förändringen av de nuvarande reg­lerna bör omfatta alla studerande som uppbär studiestöd.

En aktiverad SGI bör gälla från och med dagen efter den period för vilken studiestödet har beviljats under vårterminen och bör åter bli vilande från och med den första dag på vilken studiestödet för höstterminen belöper eller beräknas komma att belöpa. Vid sjukdom eller föräldrale­dighet därefter under studietid beräknas ersättningen på grundval av even­tuell studietids-SGI. Övergångarna mellan de två typerna av SGI-beräk-ning bör således ske omedelbart vid vårterminens slut och höstterminens början. Någon särskild förhandsanmälan till försäkringskassan bör inte krävas.

För klarhetens skull bör det sägas att för studerande som under sommar­ferier uppbär studiestöd skall ingen aktivering ske av SGI.

När det gäller julferierna föreslår jag ingen ändring av nuvarande regler. För den stora gruppen högskolestuderande sträcker sig höstterminen in i januari utan något uppehåll för julferier. Särskilt vuxensludiestöd kan också utges under julferier. Någon ändring i sjukförsäkringsreglerna är således inte påkallad för dessa grupper.

Jag är emellertid medveten om att det finns vissa grupper studerande,
l.ex. studerande i komvux eller i den kommunala högskolan, som har ett
studieuppehåll vid jul då studiemedel inte utges. De kan således hamna i en
situation vid sjukdom där studiestöd inte utges och sjukpenningen endast
kompenserar en mindre del av inkomstbortfallet. Det rör sig dock alltid om
en förhållandevis kort period.                                                              16

 

Det skulle vara förenat med betydande administrativa olägenheter att låta den vilande sjukpenningen träda i kraft också vid sådana mycket korta studieavbrott. Jag är därför inte beredd att låta de nya reglerna omfatta andra perioder än sommarferierna.

Sommarferierna börjar för flertalet studerande under juni månad. Änd­ringen i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör därför träda i kraft den I juni 1986.

Prop. 1985/86: 128

3.2 Studietidssjukpenning vid studier som beräknas pågå kortare lid än sex månader

Mitt förslag: Reglerna om vilande SGI och studietids-SGI skall gälla oavsett utbildningstidens längd.

Vidare upphör de regler om avräkning som innebär att vuxensludie-bidraget och reduceringen av skulden för återbetalningspliktiga stu­diemedel skall minskas med det belopp som har utgetts i sjukpen­ning/föräldrapenning för samma tid.

Skälen för mitt förslag: Utgångspunkten för det förbättrade sjukförsäk­ringsskyddet för studerande som gäller sedan år 1985 är att det ekonomiska behovet i stort sett får anses vara lika under studier och sjukdom. Som en följd av förbättringen av det ekonomiska skyddet vid sjukdom inom stu­diestödssystemet gäller sålunda principen atl studiestödet utges under sjukdomsperioder under studietiden jämsides med eventuell studietids­sjukpenning.

Enligt 3 kap. 2 § AFL skall till grund för beräkning av SGI läggas den årsinkomst av förvärvsarbete som den försäkrade kan antas komma att ha fills vidare. Att inkomsten skall beräknas som årsinkomst innebär enligt gällande praxis att fillfälliga inkomständringar och inkomstvariationer un­der olika delar av året inte skall påverka SGI. Sjukpenningen kan vid ett långvarigt sjukdomsfall utges under lång tid och det har då inte ansetts riktigt att en fillfälligt hög eller låg inkomst vid tiden för insjuknandet skall bestämma sjukpenningens storiek för hela sjukperioden.

Gällande praxis vid beräkning av SGI har kommit Ull uttryck i en av riksförsäkringsverket utfärdad kungörelse (RFFS 1981:5). I kungörelsen föreskrivs att endast sådan inkomst skall beaktas som en försäkrad kan antas komma att ha tills vidare av eget arbete under minst sex månader i följd.

När det nuvarande systemet med sjukpenningberäkning för studerande infördes undantogs mot bakgrund av den nyss redovisade tillämpningen de som studerar kortare tid än sex månader från de nya reglerna.

Studiefidssjukpenning skall således f. n. inte beräknas för den som be­räknas studera kortare tid än sex månader. Sjukpenningen beräknas i stället på den förvärvsinkomst som den studerande hade före utbildningens början. För den som uppbär särskilt vuxenstudiestöd finns avräknings­regler som innebär att vuxenstudiebidraget skall minskas med det belopp som har utgetts i sjukpenning. Sådana avräkningsregler som förhindrar

17

 

överkompensation finns inte för de studerandegrupper som har andra Prop. 1985/86: 128 former av studiestöd. Dessa studerande blir således vid studier som under­stiger sex månader överkompenserade vid sjukdom eftersom de uppbär såväl oreducerat studiestöd som sjukpenning beräknad på tidigare förvärvsinkomst. För dem som uppbär ålerbetalningspliktiga studiemedel påverkar dock uppburen sjukpenning skuldreduceringen vid längre sjuk­domsperioder.

Jag anser att de nu berörda olikheterna i behandlingen av de skilda studerandegrupperna bör undanröjas. Sociala förmåner bör inte utges på ett sådant sätt alt en studerande får det ekonomiskt bättre ställt vid sjukdom än när han är frisk.

Jag föreslår därför atl reglerna i 3 kap. 5 § Qärde stycket AFL om vilande SGI och studietids-SGI skall gälla oavsett utbildningstidens längd, dvs. även om studierna beräknas pågå kortare tid än sex månader. En konsekvens härav blir att studietids-SGI, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, skall beräknas även om förvärvsarbetet avses pågå kortare tid än sex månader.

Det bör påpekas att del fortfarande kommer att finnas en nedre gräns för hur stor inkomsten skall vara innan sjukpenning kan utges. Enligt 3 kap. 1 § AFL föreligger rätt till sjukpenning endast om den försäkrades SGI uppgår till minst 6000 kronor.

I 7 kap. 17 och 17 a §§ SsL finns som jag tidigare nämnt regler om avräkning mellan vuxenstudiebidragel och sjukpenning/föräldrapenning enligt AFL. Enligt dessa regler skall för tid, under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, bidraget minskas med det belopp som har utgetts i sjukpenning eller föräldrapenning för samma fid.

Vidare finns i 8 kap. 79 § SsL regler om avräkning gentemot den skuld­reducering som sker om en studerande, som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel, är sjuk mer än 14 dagar.

Jag har nyss föreslagit att den SGI som gällde innan studierna påbörja­des skall hållas vilande från första dagen av en studieperiod, för vilken den studerande uppbär studiestöd, även om utbildningen beräknas pågå under kortare tid än sex månader. Det innebär att en sjukpenning enligt AFL som grundar sig på en vilande SGI inte kan utges parallellt med ett studiestöd. Under sådana omständigheter behövs inte några avräkningsregler gent­emot sjukpenning enligt AFL. De avräkningsregler som gäller föräldrapen­ning kan också tas bort.

18

 

3.3 Kravet på sjukanmälan upphör för studiehjälpstagare som inte har återbetalningspliktiga studiemedel

Prop. 1985/86: 128

Mitt förslag: För studiehjälpstagare, som uppbär annan studiehjälp än ålerbetalningspliktiga studiemedel, slopas skyldigheten enligt 3 kap. 17 § SsL att anmäla sjukdom lill försäkringskassan. Kassans prövning av sjukperioder upphör för dessa studerande. I stället skall studiemedelsnämnden och läroanstalten i enlighet med föreskrifter, som utfärdas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, kunna fordra att eleven genom läkarintyg styrker stu­dieoförmåga på grund av sjukdom.

Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: För rätten atl få behålla studiestödet under sjukpe­riod och få reducering av studieskuld (för återbetalningspliktiga studie­medel) på grund av sjukdom krävs atl den studerande gör sjukanmälan till försäkringskassan. Har sådan anmälan gjorts skall försäkringskassan prö­va om hel studieoförmåga pä grund av sjukdom föreligger och, om så bedöms vara fallet, godkänna sjukperioden.

När det gäller de studerande som uppbär studiehjälp har bestämmelser­na i SsL om sjukanmälan till försäkringskassan i praktiken kommit att tillämpas endast i fråga om studiehjälpstagare med ålerbetalningspliktiga studiemedel. En tillämpning av anmälningsskyldigheten för alla studie­hjälpstagare skulle innebära att 300000 gymnasiestuderande i förekom­mande fall skulle göra sjukanmälan till försäkringskassan som sedan har att pröva om studieoförmåga på grund av sjukdom föreligger. Den begränsade tillämpningen av sjukanmälningsregeln har enligt vad riksförsäkringsver­ket uppgivit inte haft några negativa effekter. Riksförsäkringsverket har därför i samråd med centrala studiestödsnämnden föreslagit att bestäm­melserna om anmälan och prövning av sjukdomsfall slopas för studie­hjälpstagare som uppbär enbart studiebidrag.

Jag vill erinra om att del huvudsakliga syftet med studiestödet är att de studerande skall ha ekonomisk möjlighet att bedriva studier. För att en studerande skall ha en ekonomisk trygghet även om han blir sjuk under studietiden har han tillförsäkrats rätt alt behålla studiestödet under sjuk­dom.

Jag delar riksförsäkringsverkels uppfattning all det mot denna bakgrund och den hittillsvarande begränsade tillämpningen inte finns anledning att upprätthålla nuvarande krav på att försäkringskassan skall ta emot sjuk­anmälan och pröva varje kortare sjukperiod för de studiehjälpstagare som inte uppbär återbetalningspliktiga studiemedel.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör skyldigheten att göra sjuk­anmälan till försäkringskassan slopas för studerande som har studiehjälp som inte omfattar ålerbetalningspliktiga studiemedel. För denna grupp bör i stället införas den ordningen att skolan och studiemedelsnämnden skall kunna fordra atl eleven genom läkarintyg styrker oförmåga att bedriva sina

19

 

studier på grund av sjukdom. Behovet av läkarintyg torde främst föreligga vid längre studieavbrott eller i fall då upprepade korta studieavbrott före­kommer.

För klarhetens skull vill jag framhålla att mitt förslag inle berör studeran­de som har beviljats studiemedel enligl 4 kap. SsL. För dem görs således ingen ändring av nuvarande anmälningsplikt och försäkringskassan skall även i fortsättningen pröva dessa studerandes sjukperioder. Riksför­säkringsverket avser dock att tillsammans med centrala studiestödsnämn­den granska erfarenheterna av nuvarande regler på dessa områden.

Prop. 1985/86: 128

3.4 Administration av särskilt vuxenstudietöd för arbetslösa

Mitt förslag: Uppgiften att beräkna storleken av särskilt vuxen­studiestöd för arbetslösa och betala ut sådant stöd förs över till de sludiesociala myndigheterna.

Skälen för mitt förslag: I prop. 1984/85:184 om ändrad administration av studiehjälp och vuxenstudiestöd m. m. (SfU 25, rskr. 327) föreslogs att hela administrationen av vuxenstudiestöden den I juli 1986 skulle föras över till de studiesociala myndigheterna. Idag är det försäkringskassorna som svarar för beloppsberäkning och utbetalning av stöden.

1 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100, bil. 10) har regeringen på föredragning av chefen för utbildningsdepartementet lagt fram förslag om ändringar i I kap. 6§ SsL med innebörden att studiestödet skall handhas av cenlrala studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.

Motsvarande ändring bör nu göras i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

3.5 Vissa följdändringar i studiestödslagen (1973:349)

Mitt förslag: Reglerna om försäkringskassans möjligheter att vägra godkänna studerandes sjukperiod eller del därav anpassas till vad som numera gäller beträffande kassans möjligheter att dra in eller sätta ned sjukpenning. Detta avser fall av vägran att ta emot besök från försäkringskassan och fall av underlåtenhet att underrätta för­säkringskassan om vistelseadressen vid bortovaro under sjukperiod. För vägran att godkänna sjukperiod eller del därav skall i dessa situationer också krävas att ett sådant beslut är motiverat vid en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

Skälen för mitt förslag: I 3 kap. 18 § och 4 kap. 34 § SsL anges att för­säkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav om den studerande vägrar att ta emot besök av person som fått i uppdrag av försäkringskassan atl verkställa sjukkontroll. En motsvarande bestämmel-

20

 

se finns i 3 kap. 17 § AFL, som avser försäkringskassans möjlighet att dra Prop. 1985/86: 128 in eller sätta ned sjukpenning i vissa fall. Denna bestämmelse har ändrats från och med den 1 januari 1986 (prop. 1985/86:38, SfU 3, rskr. 45). Därvid har begreppet sjukkontroll ersatts med en beskrivning som bättre täcker avsikten med åtgärden. Bestämmelsen i AFL gäller numera vid vägran att att ta emot besök av person från försäkringskassan som fåll i uppdrag atl utreda rätten till sjukpenning eller behovet av rehabiliteringsåtgärd. Mot­svarande ändring bör göras i de nyssnämnda lagrummen i SsL.

Enligt samma bestämmelser i SsL får försäkringskassan vägra att god­känna sjukperiod eller del därav om den studerande under sjukperiod ändrar vistelseort utan alt underrätta kassan. Den berörda ändringen i 3 kap. 17 § AFL innebar också att indragning eller nedsättning av sjuk­penning bara kan ske om den försäkrade underlåter att meddela försäk­ringskassan sin vistelseadress vid annan än tillfällig bortovaro. Underrät­telse om ändrad vistelseadress fordras därför inte längre vid tillfällig borto­varo under ett sjukdomsfall. Med tillfällig bortovaro avses enligt vad som uttalas i prop. 1985/86:38 (sid. 10) sådan bortovaro som varar högst tre dagar. Ändringar bör nu göras i SsL så alt överensstämmelse uppnås med vad som gäller enligt 3 kap. 17 § AFL.

Slutligen bör också en anpassning fill AFL ske när det gäller en allmän förutsättning för atl i de fall som nämnts i det föregående besluta att inte godkänna sjukperiod eller del därav. Genom den angivna ändringen i 3 kap. 17 § AFL klargjordes att påföljd i form av indragning eller nedsättning av sjukpenning i där beskrivna situafioner skall komma i fråga bara om det är motiverat vid en helhetsbedömning av omständigheterna. Jag förordar alt motsvarande förtydligande görs i 3 kap. 18 § och 4 kap. 34 § SsL. Vägran att godkänna sjukperiod eller del därav bör alltså förutsätta att en sådan påföljd framstår som motiverad i del särskilda fallet av vägran ta emot besök från försäkringskassan eller av underlåtenhet att meddela försäkringskassan sin vistelseadress vid annan än tillfällig bortovaro. Vad som har uttalats i prop. 1985/86:38 om användning av den där behandlade påföljdsmöjligheten bör kunna tjäna till vägledning för kassorna också när det gäller att pröva om sjukperiod skall godkännas eller ej.

3.6 Kostnader och finansiering

Förslaget att sjukpenning och föräldrapenningförmåner under sommarfe­rierna skall utges på grundval av vilande SGI om den är högre än studie­tids-SGI beräknas öka sjukförsäkringens utgifter för utbetalda ersättning­ar. Slopandet av sexmånadersgränsen, så att sjukpenning och föräldrapen­ningförmåner för de studerande som uppbär studiestöd beräknas på grund­val av studietids-SGI oavsett utbildningstidens längd, beräknas däremot minska sjukförsäkringens utgifter för utbetalda ersättningar. Sammantaget beräknas dessa förändringar innebära oförändrade kostnader.

21

 

4 Upprättade lagförslag                                  P'"°p- '' '8

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprät­tats förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.    lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

3.    lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Förslagen under 2 och 3 har upprättats i samråd med chefen för utbild­ningsdepartementet.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen. Vi­dare hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till sju dagar.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

22

 

Innehållsförteckning                                                    Prop. 1985/86: 128

Sid.

Regeringens proposition   ................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll .....................     1

Propositionens lagförslag   ..................................     3

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986 ...        12

1   Inledning   ....................................................   12

2   Nuvarande ordning   ........................................   13

 

2.1   Studiestödet under sjukdom saml sjukpenning och föräldrapenningförmåner för studerande   ............................................. . 13

2.2   Olika former av studiestöd   ......................... . 14

2.3   Samordning mellan studiestöd och sjukpenning/ föräldrapenning                     15

3 Föredragandens överväganden   ........................ . 15

3.1   Aktivering av vilande SGI under sommarferierna       15

3.2   Studiefidssjukpenning vid studier som beräknas pågå kortare

tid än sex månader   ................................... . 17

3.3  Kravet på sjukanmälan upphör för studiehjälpstagare som

inte har återbetalningspliktiga studiemedel   ....   19

3.4   Administration av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa   ..         20

3.5   Vissa följdändringar i studiestödslagen (1973:349)             20

3.6   Kostnader och finansiering   .........................   21

 

4   Upprättade lagförslag   ....................................   22

5   Hemställan    .................................................   22

6   Beslut   ........................................................ . 22

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                                                                                                                      23