Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har lagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 13 mars 1986.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till ca 1 065 milj. kr. De största anslagen går till särskilda insatser i Malmöregionen och i Bergslagen inom utbildnings-, arbetsmarknads- och industridepartementets verksamhetsområden samt till byggnadsarbeten inom justitiedepartementets verksamhetsområde, energibesparande ålgärder i statliga byggnader och till Vattenfall för förvärv av vallenkrafttillgångar.

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 125

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986 Prop. 1985/86: 125

Närvarande: statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: slalsminislern Carisson och statsråden Feldt, Wickbom, Andersson, Sigurdsen, Hulterström, Bodström, Lundkvist, Leijon, Gradin. Gustafsson, Peterson, Dahl

Proposition med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Statsrådet Feldt anför:

De anslag som riksdagen har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1985/86 fastställdes har uppförts på tilläggsbudget I (FiU 1985/86:9. rskr 105), Regeringen har i prop, 1985/86: 101 föreslagit riksdagen att bifalla vissa anslag på tilläggsbudget II, Regeringen har vidare i prop, 1985/86:82 föreslagit riksdagen att 30 milj, kr, anvisas för bidrag till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter. I prop. 1985:86:91 har regeringen föreslagit riksdagen alt 240 milj. kr. anvisas lill statens vatlenfallsverk och i prop. 1985/86: 102 föreslås alt riksdagen anvisar 150 milj. kr. till vissa åtgärder för omställning av energisystemet. I prop, 1985/86: 120 föreslår regeringen att riksdagen anvisar I 810 milj, kr. till Svenska Varv AB samt inlösen av skuldebrev till Svenska Varv. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Anförandena redovisas i underprotokollen för respektive departement.

Statsrådet Feldt avslutar: ■ Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 och vidta övriga åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredragandena lagl fram.

Regeringen beslutaratt de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1-11.

Bilaga I Prop. 1985/86: 125

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Andra huvudtiteln

B. PoHsväsendet

[1] B 9. Byggnadsarbeten för polisväsendet

1 statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag om I 000 kr. (prop. 1984/85:100 bil. 4, JuU 29, rskr, 271), Anslagets storlek är beräknat pä erfarenhelsmässiga grunder med utgångspunkt från ingående reservation och medelsbehovet för de aktuella byggnadsprojekt som är uppförda i investeringsplanen under anslaget. Det faktiska medelsbehovet blir sedan elt resultat av lidpunkten för byggstart, fakturering från entreprenören och andra förändringar i betalningsströmmarna, I anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 samt i en komplettering till denna anmälde byggnadsstyrelsen att ytterligare medel behövdes för innevarande budgetår. Byggnadsstyrelsen har senare i en kompletterande skrivelse beräknat del ytterligare medelsbehovet till 20 milj, kr.

Föredragandens överväganden

I årets budgetproposition 1985/86:100 bil. 4 (s, 76) anmälde jag att jag avsäg att återkomma lill frågan om ytterligare anslag för budgetåret 1985/86 i samband med förslag till tilläggsbudget 111, Med hänsyn till det faktiska medelsbehovet under innevarande budgetår föreslår jag att begärda 20 milj, kr, anvisas pä tilläggsbudget.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för poUsväsendet på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

E. Kriminalvården

[2] E 7. Byggnadsarbeten för kriminalvården

I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört elt reservationsanslag om 10 milj. kr. (prop. 1984/85:100 bil. 4, JuU 36, rskr. 342). Anslagel är beräknat på erfarenhelsmässiga grunder med utgångspunkt från ingående reservation och medelsbehovet för de aktuella byggnadsprojekten som är uppförda i investeringsplanen under anslaget. Det faktiska medelsbehovet blir sedan ett resultat av tidpunkten för byggstart, fakturering från entreprenören och andra förändringar i betalningsströmmarna. I anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 anmälde kriminalvårdsstyrelsen all ytteriigare medel behövdes för innevarande budgetår.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn lill det faktiska medelsbehovel under innevarande budgetår föreslårjag att 26 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 26000000 kr.

Bilaga 2 Prop. 1985/86:125

Utrikedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet Andersson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Tredje huvudtiteln

A. Utrikesdepartementet

[1] A 10. Kommittéer m.m.

På delta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ett reservationsanslag av 4635000 kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förulses vid anslagsberäkningen hösten 1984. De oförutsedda anslagsbehoven hänför sig bl.a. till det fortsatta arbetet inom utredningen om samband mellan nedrustning och utveckling samt utredningen om Sveriges Radios utlandsprogram, som tillsattes i januari 1985 och som inte kostnadsberäknades hösten 1984.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Kommittéer m.m. pä tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 1 750000 kr.

F. Diverse

[2] F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

På detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ell reservationsanslag av 14500000. En ny chef för institutet har utnämnts av regeringen. Denne kommer att inleda tjänstgöring på institutet den 1 maj 1986 och under en period av fem månader samtjänstgöra med den avgående chefen för inslilutet, varav två månader infaller under detta budgetår. Extrakostnaderna beräknas för detla budgetår till 150000 kr.

Bilaga 3 Prop, 1985/86:125

Socialdepartementet '

Utdrag ur protokoll vid regeringsammanlräde den 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Femte huvudtiteln

E. Hälso- och sjukvård m. m.

E 18. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut

På detta anslag har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats etl anslag av 18,6 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Staten och Landslingsförbundet har träffat en överenskommelse om finansiering av Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) åren 1984-1986. Enligt denna skall bl.a. staten svara för bidrag med 18,9 milj. kr. för år 1985 och 21 milj kr. for är 1986. Som jag anförde vid min anmälan av detta anslag för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86: 100 bil. 7, s. 100) innebär detta alt belastningen på anslaget kan förväntas bli 19950000 kr. under budgetåret 1985/86. Jag återkommer nu till denna fråga.

Eftersom lill Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1985/86 anvisats ett anslag av 18,6 milj. kr. behöver ytteriigare 1350000 kr. anvisas till detta ändamål för innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till anslagel Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ell anslag av I 350000 kr.

Bilaga 4 Prop. 1985/86:125

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet Hulterström

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

[1]A2. Kommittéer m. m.

Under anslagel A 2. har i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ett reservationsanslag på 4,2 milj. kr. Vid ingången av budgetåret fapns på anslagel en reservation på 544743 kr. Under budgetåret 1985/86 har utredningsverksamheten blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1984. Jag räknar nu med etl ytteriigare medelsbehov på 430000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 430000 kr.

B. Vägväsende

[2] Vägverket

ADB-frågor

Vägverket har i en skrivelse den 4 februari 1986 redovisat vissa ADB-frågor och i anslutning härtill hemställt om regeringens medgivande alt få förvärva aktier i etl bolag för utbildning inom ADB-området.

Vägverket har all vid fullgörandet av sina arbetsuppgifter söka tillvarata de rationaliseringsmöjligheter som kan finnas i syfte att öka säkerheten, snabbheten och servicen. Användande av ADB-leknik tjänar dessa syften. Redan i dag är därför ADB-användningen utbredd inom vägverket. Med statskontorets hjälp pågår även anskaffning av ny ADB-utrustning i form av en så kallad konceptupphandling för framlida avrop. Upphandlingen omfattar flerarbetsplatsdatorer, datorarbetsplatser, datakommunikations-nät, basprogramvara saml standardsystem för datahantering och dokumenthantering (s. k. kontorsautomation).

För ett effektivt utnyttjande av såväl den ADB-utrustning som i dag Prop. 1985/86: 125 finns i vägverket som den utrustning som avses anskaffas fordras omfattande utbildningsinsatser. Elt stort anlal anställda i verket på såväl central, regional som lokal nivå förväntas använda ADB. Dessa personer behöver genomgå dels en grundläggande utbildning, dels en återkommande vidareutbildning med hänsyn till de förändringar som kan anlas uppstå inom tekniken i fråga.

Stor del av denna utbildning kan äga rum pä regional nivå. Av praktiska skäl, däribland atl viss utrustning endast kommer atl finnas tillgänglig på central nivå, måste dock också en omfattande utbildning föriäggas till Boriänge där vägverkets huvudkontor finns. Kontoret saknar dock egna lokaler för denna utbildning. Vägverket måsle därför lösa lokalfrågan för atl utbildningen över huvud tagel skall kunna komma lill stånd.

Utbildningscenter

Samtidigt som delta lokalbehov uppstått för vägverket har Borlänge kommun tagit initiativ till etablerande av ett utbildningscenter för ADB i Dalarna. Av den utredning som kommunen låtit utföra framgår att utbudet av kvalificerad ADB-ulbildning inom regionen är mycket begränsat, Elt flertal förelag och organisationer står därför i begrepp att skaffa sig egna basresurser för utbildning. Genom tillskapande av ett utbildningscenter skulle de slippa att göra dessa dyrbara investeringar. Centret skall nämligen ha lill uppgift atl tillhandahålla utbildningsresurser i form av lokaler, ADB-utrustning, programvara och lärare. Således talar såväl ekonomiska som rationella motiv för elt sådant resurscenter.

Även de företag och organisationer som inte koslnadsmässigt kan bära en investering i ADB-hjälpmedel men som har nytta av ADB-stöd för sin verksamhet skall kunna nyilja utbildningscenlret.

Det skall ocksä, enligt utredningens förslag, bli möjligt för företag som överväger atl skaffa ADB-hjälpmedel - men som saknar tidigare erfarenhet och kunskaper - att utnyttja centret för att praktiskt pröva olika alternativ. Härigenom skulle det aktuella företaget få underlag för beslut om vilken funktion det tilltänkta ADB-slödel skall ha.

Det skall understrykas alt utbildningscentret enbart skall tillhandahålla vissa resurser för utbildning inom ADB-området. Avsikten är således inte att centret skall tillhandahålla och ansvara för viss utbildning. I stället får var och en som utnyttjar centrets resurser ta ansvaret för utbildningens innehåll.

Formen för utbildningscentrets verksamhet

Flertalet av dem som visat intresse för centret har ansett alt verksamheten bör bedrivas på affärsmässig grund. Del har dä ansetts fördelaktigt att verksamhelen drivs inom en väl avgränsad ekonomisk enhet. Vidare bör beslut kunna fallas snabbt, vilket underiättar en anpassning till de varierande behov som centrets nyttjare kan ha. Dessutom är det angeläget att det finns elt regelsystem att handla efter i olika tänkbara situationer. Med

ti Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 125

hänsyn till atl del rör sig om affärsverksamhet som kommer att bedrivas Prop. 1985/86: 125

under marknadsmässiga villkor har föreslagits att aktiebolagsformen bör

väljas.

Vägverkets medverkan

Genom atl vägverket förvärvar aktier i bolaget får verket tillgång till de resurser, främst i form av lokaler, som bolaget avser erbjuda sina ägare. Härigenom skapas möjligheter för verket att på etl ekonomiskt och administrativt fördelaktigt sätt lösa de lokalproblem som inledningsvis beskrivits.

Vägverket avser även all låta bolagels övriga ägare och andra som tar bolagets resurser i anspråk, nyttja mot skälig ersättning den ADB-utrustning och de resurser i övrigt inom förevarande område som vägverket disponerar. Härigenom främjas etl effektivt kapacitetsutnyttjande. Vägverkets delägarskap bör således även gynna bolagets affärsidé, vilket torde gagna utvecklingen i Borlängeregionen.

Vägverket föreslår därför i sin skrivelse att verket ges rätt atl förvärva aktier i bolaget.

Uppgifter om bolaget

Bolagets uppgift skall vara att tillhandahålla lokaler, maskiner, programvaror och utbildningsresurser för utbildning inom ADB-området. Som tidigare påpekats skall bolaget inte erbjuda någon utbildning. Ansvaret för denna får åvila var och en som nyttjar bolagets resurser. Härigenom kommer bolaget inte alt konkurrera med de företag som i dag ebjuder utbildning inom det aktuella området.

Förutom vägverket har fem förelag/organisationer anmält sitl intresse alt förvärva aktier i bolaget. Aktiekapitalet föreslås utgöra lägst 240000 kr, och högst 600000 kr. Vid bolagets bildande skall aktiekapitalet uppgår till 240000 kr,, fördelat på 240 aktier om vardera 1000 kr. Var och en av aklietecknarna avser atl förvärva en lika stor aktiepost.

Aktieägarna skall reglera samarbetet inför bolagsbildningen och vid handhavandet av verksamheten i bolaget. Enligt det förslag lill avtal som föreligger är parterna eniga om att uppkommande vinster inte skall fördelas utan atl dessa vinster i stället skall användas för konsolidering och utveckling av bolaget. Aktieförvärven i bolaget sker således inte i vinst-eller spekulationssyfte utan ägandet skall i stället vara alt betrakta som en intresseandel i en gemensamt uppbyggd utbildningsresurs.

Bolagets firma skall vara Dala-Källan Aktiebolag. Styrelsen skall ha sitt säte i Borlänge och varje delägare skall ha en plats i styrelsen.

Vidgade möjUgheter för vägverket att bedriva försäljnings- och uppdragsverksamhet

1 en skrivelse den 24 september 1985 har vägverket hemställt om ändring
av förordningen (1967:258) med instruktion för vägverket. Motiven för
vägverkets förslag är följande. Verket investerar betydande belopp i lek- 'O

niska produkter som utvecklas för interna behov. Del är därför en stark Prop. 1985/86: 125 önskan från vägverket att kunna täcka i vart fall en del av dessa utvecklingskostnader genom försäljning, uihyrning eller rätt för utomstående alt tillverka eller försälja sådana produkter.

Vidare förekommer inom verket vissa tillfälliga resursöverskott, vilka skulle kunna utnyttjas bättre. Detta gäller framför allt för verkels byggnadsorganisation. Vägverket får i dag biträda kommuner och enskilda med utlåtanden, undersökningar eller andra arbeten om det är av allmänt inlresse för vägväsendet. Vägverket föreslår nu atl verkets uppdragsverksamhet får utvidgas till atl även avse byggnadsverksamhet som är likartad vägbyggnadsverksamheten. Som elt exempel på ett sådant utvidgat verksamhetsområde nämner vägverket byggandet av landningsbana på en flygplats.

Föredragandens överväganden

Jag finner att övertygande skäl talar för att vägverket genom den lösning som verkel presenterar i sin skrivelse skall kunna genomföra den omfattande utbildningsinsats som nu förestår inför den fortsatta utvecklingen på ADB-området. Den lösning på utbildningsproblemet som vägverket föreslår skall även syfta lill att vid behov ge elt ulbildningsslöd lill andra statliga myndigheter i Falu-/Borlängeregionen. Det är dessulom regionalpolitiskt viktigt att verkel på elt aktivt sätt deltar i samhällsutvecklingen i regionen.

Statens institut för personalutveckling (SIPU) och statskontoret bör ges möjlighel atl på nära håll ta del av vägverkels och regionens erfarenheter av den föreslagna verksamheten.

Jag föreslär att vägverket ges möjlighet att förvärva aktier i Data-Källan AB intill ell belopp av högst 100000 kr. Medel för förvärvet bör enligt min mening las från anslagel B2. Drift av statliga vägar.

Det bör ankomma på regeringen alt lämna vägverket närmare föreskrifter för förvärvet. I denna fråga har jag samrått med statsråden och cheferna för finans-, civil- och industridepartementen.

Ett godkännande av det förslag som vägverket för fram i fräga om dels försäljning m.m, av tekniska produkter, dels en utvidgning av uppdragsverksamheten till alt även avse byggande som inte ingår i vägverkets väghållningsansvar torde inte omfattas av regeringens befogenheter. Jag delar vägverkels uppfattning alt verket bör ha rätt att utvidga sin verksamhet enligt förslaget. Enligt min mening bör dock med tekniska produkter i vägverkets framställan inte avses ADB-produkter, En viktig förutsättning är dock att verket beträffande sådana uppdrag som frågan gäller uppträder hell affärsmässigt och alt samtliga kostnader för verksamheten täcks.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

I, atl medge alt vägverket får förvärva aktier i Data-Källan AB
för ett belopp av högst 100000 kr,, 11

2, att medge att kostnaderna för förvärvet får belasta anslaget Prop. 1985/86: 125
Drift av statliga vägar,

3. atl medge att vägverkets verksamhetsområde får utvidgas i
enlighel med vad jag nu har förordat.

H. Telekommunikationer

[3] Televerket

Regeringens förslag till insatser i Malmöregionen till följd av avvecklingen av handelsfartygsproduklionen vid Kockums AB har redovisats i prop. 1985/86:120 om vissa varvsfrågor m. m. Insatserna omfattar bl. a. att televerket föreslås få särskild kompensation för att tidigarelägga olika anläggnings-, service- och underhållsarbeten för att förbättra framkomligheten i telenätet och för all förbättra verkets service även i andra avseenden. Sammantaget beräknas åtgärderna ge sysselsättning ål etl 50-lal personer från mitten av år 1986.

Utbildning av personalen, som successivt kommer att ingå i televerkets vanliga organisalion, beräknas kosta 3 milj. kr. Drifl-, ränte- och avskrivningskostnaderna i samband med tidigareläggningen beräknas till 5 milj. kr. Jag föreslär alt televerket kompenseras för dessakostnader genom att statens avkastningskrav pä verkets statskapital tillfälligt sänks med 8 milj, kr. De medel som televerket skall inleverera till statsbudgeten hösten 1986 bör reduceras med delta belopp. Riksdagens medgivande härtill bör inhämtas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen atl medge alt kravet på avkastning pä televerkels statskapital sänks med 8 milj. kr, på det sätt som jag har förordat.

K. Övriga ändamål

[4] K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Riksdagen beslöt (prop. 1984/85: 143, JoU 32, rskr 298) våren 1985 att verksamhelen vid fiskeristyrelsens hydrografiska laboratorium fr, o,m. den 1 juli 1985 skulle föras över till SMHl:s ansvarsområde. Denna organisationsförändring skulle enligt den ulredning som låg lill grund för regeringens proposition medföra besparingar för statsverket på ca 500000 kr. För atl finansiera SMHLs utgifter för laboratoriets verksamhet tillfördes anslaget K 2. I 445000 kr. varvid hänsyn togs lill den beräknade besparingen.

SMHI har sedermera analyserat laboratoriets verksamhet, personal och
ekonomi närmare. Institutet har därvid beräknat behovet av bidragsmedel
för verksamheten under budgetåret 1985/86 till 1 845000 kr. Detta anslags- 12

behov inkluderar koslnader för löner som varit för lågt beräknade samt Prop. 1985/86: 125 kostnader för överlidsuttag som inte medtagits i den ursprungliga budgeten. Dessutom har SMHI haft engångskostnader i samband med omorganisationen på 50000 kr. SMHI har därför i en skrivelse den 23 januari 1986 till regeringen hemställt om en utökning av anslaget med 450000 kr.

Efler utredning enligt förordningen (1982: 136) om handläggning av vissa personalfrågor i statlig verksamhet utmed rikels kuster beslöt regeringen den 7 februari 1985 atl åretruntbemanning skall upprätthållas på Gotska Sandön och Stora Karlsö. Beslutet innebär att bl. a, SMHI skall svara för kostnaderna för bemanningen. Kostnadsfördelningen bland berörda myndigheter gäller även investeringar för gemensamma ändamål.

SMHI har beräknat atl kostnadsfördelningen innebär att institutets driftkostnader för fortsatt åretruntbemanning ökar med 50000 kr, till 250000 kr. Dessutom beräknas SMHLs del för investeringar i bl, a, branddamm och fordon på Golska Sandön under innevarande budgetår uppgå till 110000 kr, SMHI har därför i en skrivelse till regeringen den 20 januari 1986 hemstäUl alt anslaget K2, tillförs 160000 kr. Beräkningarna baseras pä en preliminär bedömning av 1985/86 års kostnader. Enligt institutet kommer de berörda myndigheterna att göra en slutlig bedömning av kostnaderna senare under året.

Föredragandens överväganden

Eftersom riksdagens beslut om överföring av fiskeristyrelsens hydrografiska laboratorium trädde i kraft redan den Ijuli 1985 har jag förståelse för SMHI:s svårigheter atl klara besparingsmålet på etl år. Det får anses rimligl atl medge en viss övergångstid. Behovel därav förutsågs för övrigi redan i samband med överföringsbeslutel. Anslagel beräknades dock, i avsaknad av tillräckligt beräkningsunderlag, med utgångspunkt från atl hela besparingen på 500000 kr. kunde realiseras redan från överföringstidpunkten. Nu föreligger elt bättre underlag för att bedöma kostnadsbilden. Med hänsyn lagen till delta och till att vissa omprioriteringar eller besparingar bör kunna göras anserjag alt SMHI bör anvisas ytterligare 400000 kr.

Jag anser vidare att SMHI bör anvisas 160000 kr. för att täcka merkostnaderna för den fortsatta årelrunlbemanningen vid Gotska Sandön och Stora Karlsö. Del bör ankomma på regeringen alt närmare bestämma om disponeringen av beloppet när de definitiva kostnaderna är kända.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska instilui på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag på 560000 kr.

Bilaga 5 Prop. 1985/86:125

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Sjunde huvudtiteln

D. Vissa centrala myndigheter m. m.

D 15. Energibesparande åtgärder i statliga byggnader

I statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats elt nytt reservationsanslag av 50000000 kr. Under budgetåret får byggnadsstyrelsen fatta beslut om energibesparande älgärder i statliga byggnader inom en ram av 75000000 kr. Byggnadsslyrelsen handhar medlen till energibesparande åtgärder i statliga byggnader exkl. affärsverksbyggnader och byggnader tillhöriga statliga bolag och fördelar dessa till de olika lokalförvallande myndigheterna.

Medel för dessa ändamål har t.o.m. budgetåret 1984/85 anvisats under elfte huvudtitelns reservationsanslag Bidrag lill energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m.m.

Byggnadsstyrelsen hade fr.o.m. budgetåret 1973/74 l.o.m, budgetåret 1984/85 beslutat om energibesparåtgärder lill en sammanlagd kostnad om 555 milj. kr. vilket överensstämmer med lämnat beslutsutrymme. Härav utgör 235 milj. kr, koslnader för åtgärder som utförts eller utförs av andra fastighetsförvaltande myndigheter.

Den 30 juni 1985 hade 80 milj. kr. för tidigare beslutade åtgärder ej utbetalats beroende på att andra fastighetsförvaltande myndigheter inte rekvirerat medel i förväntad omfattning och försenat betalningsutfall. På grund härav beräknas medelsförbrukningen innevarande budgetår öka från tidigare beräknade 50 milj. kr. till totalt 90 milj. kr. Ytteriigare 40 milj. kr. behöver således anvisas för ändamålet.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Energibesparande åtgärder i statliga byggnader på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 40000000 kr.

Bilaga 6 Prop. 1985/86:125

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet Bodslröm

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Åttonde huvudtiteln

C. Vuxenutbildning

[1] C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.

Genom beslut den 25 maj 1973 meddelade Kungl. Maj:l vissa bestämmelser om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. Enligt bestämmelserna utgår statsbidrag för bl. a. verifierade kostnader för ledararvode.

Enligt avtal mellan FolkbUdningsförbundel och Svenska facklärarförbundel om löne- och anställningsvillkor för cirkelledare för perioden den 1 juU 1984-den 31 december 1985 skall fr.o.m. den I januari 1986 de fr. o. m. den I januari 1985 utgående lönebeloppen höjas med det procenttal som blir del totala utfallet av löneutvecklingsgarantin för 1985 i avtal om löner 1984-1985 för statstjänstemän m.fl.

FolkbUdningsförbundel har i en skrivelse anmäll att lönebeloppen för cirkelledarna med anledning härav räknats upp med 1,3 procent fr.o.m, den 1 januari 1986. Folkbildningsförbundet anhöll om att statsbidraget till siudieförbunden räknades upp för att kompensera siudieförbunden för de ökade kostnaderna.

Regeringen har genom förordning den 20 februari 1986 medgett att statsbidraget per studietimme får ulgå med ett belopp söm varierar mellan 182 kr. 30 öre och 206 kr. 90 öre för lagbunden undervisning och mellan 165 kr. 95 öre och 190 kr. 55 öre för övrig undervisning. Av beloppen får högst ett belopp som varierar mellan 88 kr, 85 öre och 113 kr. 45 öre per studietimme avse ledararvode. Detta innebär en ökning av statsbidraget per studietimme som varierar mellan 1 kr. 15 öre och 1 kr. 45 öre beroende på cirkelledarnas anställningstid. Den gjorda bidragsförändringen kan beräknas medföra ett ytteriigare medelsbehov under delta anslag om ca 0,4 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av den beslutade höj
ningen av bidragsbeloppen. Förhandlingar mellan Folkbildningsförbundet
och Svenska facklärarförbundel om nya löne- och anställningsvillkor för
cirkelledare i svenska med samhällsorientering för liden den 1 januari-den
30 juni 1986 pågår f.n. Resultatet av förhandlingarna kan komma alt '5

medföra behov av förbättrade statsbidrag till studieförbunden för att täcka Prop. 1985/86: 125 kostnaderna för ändrade arvoden till cirkelledarna samt för lönebikostnader. Jag finner det angeläget att de höjda statsbidragen lill studieförbunden utgår så fort som möjligt efter det att nya avtal slutits. Studieförbunden får i annal fall först i efterhand kompensation för de koslnader det nya avtalet kan komma att medföra. Härigenom får studieförbunden en hård belastning på sin likviditet.

Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att, som en följd av kommande nyll avlal mellan Folkbildningsförbundet och Svenska facklärarförbundel, få höja statsbidragen till siudieförbunden för svensk-jndervisning för invandrare.

För undervisning i svenska språket med samhällsorientering samt särskild samhällsundervisning får under innevarande budgetär användas 590000 studietimmar.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i en särskild skrivelse hemställt att medel anvisas (31 milj. kr.) för ytterligare 145 000 studietimmar för undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare under innevarande budgetår. Regeringen, som i likhet med SÖ bedömt atl ett ytterligare behov av studietimmar föreligger under innevarande budgetår, har genom beslul den 27 februari 1986 medgett att ytteriigare 60000 studietimmar får användas för undervisning i svenska språket med samhällsorientering under budgetåret 1985/86. Kostnaderna härför beräknas till ca 12 milj. kr. Genom beslutet beräknas ca 2500 invandrare få möjlighet lill svenskstudier i 240 limmar under resten av budgetåret.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av den beslutade höjningen av timramen för svenskundervisning för vuxna invandrare.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den redovisade höjningen av statsbidragsbeloppen,

2. godkänna att regeringen höjer statsbidragen till studieförbunden för deras verksamhet med svenskundervisning för invandrare i enlighel med vad jag har anfört,

3. godkänna den redovisade höjningen av timramen.

D. Högskola och forskning •

[2] D 8. Utbildning för tekniska yrken

Regeringens förslag till insatser i Malmöregionen lill följd av avvecklingen av handelsfartygsproduklionen vid Kockums AB har redovisats i propositionen om vissa varvsfrågor m.m. Regeringen har därvid konstaterat all UlbUdningen har stor betydelse för den tekniska och industriella utvecklingen.

Jag har i den senaste budgetpropositionen (prop. 1985/86:100 bil, 10 s.
222) framhållit angelägenheten av atl kompetensuppbyggnaden fortsätter
inom data- och elektronikområdel och atl jag därför ser mycket positivt på
de initiativ som har tagits från näringsliv och myndigheter för alt i samver
kan skapa centra för detla ändamål. Jag tänker bl. a. på elektronikcentrum
i Lund. '

Jag har i del sammanhanget också redovisat det förslag till satsning på Prop. 1985/86: 125 mikroelektronisk forskning, utbildning och industriell förnyelse i Sydsverige som universitetet i Lund har lagt fram. Syftet med förslaget är bl. a. alt åstadkomma både en kraftig ökning av antalet nybörjarplatser i civilingenjörsutbildningen och nya påbyggnadsutbildningar inom ett antal högteknologiska områden för nyutexaminerade eller redan yrkesverksamma civilingenjörer.

Skånes handelskammare har aktivt deltagit i utarbetandet av förslaget. Handelskammaren har därvid framhållit att om riksdag och regering medverkar till ell snabbi genomförande av programförslaget fmns del anledning anla atl en del av kostnaderna skall kunna finansieras genom insatser från näringslivets sida, t.ex. genom alt förnyelsefonderna utnyttjas. Skånes handelskammare har förklarat sig beredd all bland sina medlemsföretag med kraft verka för att företagen beaktar den stora betydelse för industriell förnyelse i Sydsverige som en delfinansiering av förslagel skulle få.

För atl underlätta och påskynda det försia steget i programmet för industriell förnyelse i Sydsverige förordar jag att elektrotekniklinjen vid universitetet i Lund får ytterligare 30 nybörjarplatser redan budgetåret 1986/87. Vidare bör några av de föreslagna påbyggnadsutbildningarna liksom påbyggnadsutbildning inom området maskinteknik komma till stånd nästa budgetår. En förutsättning för atl utöka kapaciteten i civilingenjörsutbildningen och påbyggnadsutbUdningen måste vara att det skånska näringslivet bidrar till utrustningskostnaderna.

Även tillgången på välutbildade tekniker/operatörer och ingenjörer på mellannivå bör ökas. Särskill viktigt är det atl utbilda fler inom del underhållstekniska området. Jag förordar därför atl produktionsleknikerlinjen förläggs till universitetet i Lund med 30 nybörjarplatser. Samtidigt bör antalet nybörjarplatser på driflingenjörslinjen där ökas med 30. Både produktionstekniker- och driflingenjörslinjen bör inriktas mol fordonsteknik.

Del är också väsentligt att fler kvalificerade yrkesarbetare får möjlighel att skaffa sig en högre teoretisk kompetens, varför verkstadsindustrilinjen (yrkesteknisk högskoleutbildning) bör få ytterligare 30 nybörjarplatser.

Sammantagel innebär förslagen alt 24 milj. kr. anvisas för en förstärkning av högre utbildning i Sydsverige. Gemensamt för vissa tidigare regionalt motiverade åtgärder inom utbUdningsväsendel har varit all de i särskild ordning anvisade medlen disponeras under en fyraårsperiod. Genom denna tidsbegränsade satsning kan högskolan få lill stånd en önskvärd utveckling inom angelägna områden väsentligt snabbare än vad som annars skulle ha varit möjligt. Genom atl medlen får disponeras under fyra år skapas handlingsutrymme för omställning och omprioriteringar inom det samlade högskolesystemet, lill förmån för områden av betydelse för högskolans roll i den regionala utvecklingen. En sådan omställning är en förutsättning för atl kostnaderna för den verksamhei som fr. o. m. budgetåret 1990/91 kommer atl bedrivas inom de berörda områdena skall kunna bestridas inom ramen för ordinarie anslag för högskoleutbildning.

n Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 125

Bilaga 7 Prop. 1985/86: 125

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986

Föredragande: statsrådet Lundkvist såvitt avser punkterna 1 -2 och statsministern Carlsson såvitt avser punkten 3

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Nionde huvudtiteln

G. Utbildning och forskning

[1] G 3. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl reservationsanslag av 14,8 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighel med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående projekten.

I sin anmälan till budgetpropositionen 1986 har, efler samråd med mig, chefen för utbildningsdepartementet mot bakgrund av riksdagens beslut år

1985 och av elt förslag av statskontoret redovisat avsikten att inrätta en
forskningsgrupp för radiologisk onkologi vid Sveriges lantbruksuniversitet
(prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 318).

Byggnadsstyrelsen

För alt tillgodose lokalbehovet för enheten för radiologisk onkologi behövs en nybyggnad av djurstallar och viss ombyggnad av befintliga lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet. Lokalerna bör vara färdigställda till den 1 oktober 1986. Byggnadsstyrelsen föreslår därför att en ny kostnadsram av 4.4 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1986 förs upp i investeringsplanen.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i byggnadsstyrelsens förslag förordar jag atl under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna, Radiologisk onkologi, ny-och ombyggnad en ny kostnadsram av 4.4 milj, kr, i prisläget den ! januari

1986 förs upp i gällande investeringsplan under detta anslag. För att bestri
da kostnaderna för innevarande budgetär bör 4,4 milj, kr, anvisas på
tilläggsbudget.

Hemställan Prop. 1985/86: 125

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten inom den kostnadsram som jag har förordat i det föregående,

2. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversUet m.m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 4400000 kr,

[2] G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl reservationsanslag av 29,9 milj, kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 8,5 milj, kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 17,9 milj. kr. enligt en särskild utruslningsplan.

Byggnadsstyrelsen

Det behövs en ny kostnadsram avseende inredning av lokaler för enheten för radiologisk onkologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Inredningskosl-naderna beräknas till 0.3 milj. kr. i prislägel den 1 januari 1986.

Statskontoret

Kompletleringsanskaffning av viss utrustning måste göras i samband med atl enheten för radiologisk onkologi flyttar till Sveriges lantbruksuniversitet, Utruslningskostnaderna beräknas lill 2,5 milj, kr, i prisläget den 1 januari 1986, Det finns 600000 kr. fonderade utrustningsmedel vid enheten.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna. Radiologisk onkologi en ny kostnadsram av 0,3 milj, kr. förs upp i gällande inredningsplan under detla anslag samt atl under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna. Radiologisk onkologi en ny kostnadsram av 1,9 milj. kr. förs upp i gällande utruslningsplan under anslagel, allt i prisläget den 1 januari 1986. För atl bestrida kostnaderna för innevarande budgetår bör 2,2 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning

och utrustning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det

föregående,

2. lill Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruks- Prop. 1985/86:125 universitet m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 2200000 kr.

H. Miljövård

[3] Ändring i bilskrotningslagen

Reglerna om bilskrotning syftar till alt säkerställa att bilvrak las omband och därmed till alt förhindra all olägenheter uppstår främst från natur- eller miljövårdssynpunkl. Enligt bilskrotningslagen (1975:343) skall skrotningsavgift erläggas för bl.a. personbil. Avgifterna tillförs bilskrotningsfonden. I 7§ bilskrotningslagen anges de ändamål för vilka bilskrotningsfondens medel får användas. Ur fonden bestrids kostnader för sådana skrotningspremier som utgår för i lagen närmare angivna typer av personbilar, bussar och lastbilar som avregistrerats enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) pä grund av skrolningsintyg från auktoriserad bilskrotare eller från kommun som inrättat upplag eller annat mottagningsställe för skrotbilar. Bilskrotningsfondens medel får även användas för bidrag till kommuner för vissa ålgärder avseende bl, a, bilvrak.

Enligt nuvarande regler kan således bilskrotningsfondens medel endast användas för premier och bidrag för omhändertagande av fordon eller fordonsvrak. Jag anser emellertid att bidrag efter särskild prövning bör kunna beviljas också för sådan materialåtervinning av delar av fordon som kan bedömas vara angelägen från främst miljösynpunkt. Ett exempel är gummiåtervinning ur kasserade bildäck. En stor del av däckskrotel hamnar i dag på soptippar där det kan förorsaka betydande problem, framför alll vid brand men också genom sin deslabiliserande verkan i tippen. En verksamhet där gummipulver återvinns ur bildäck byggs f n. upp i Surahammar. Av de skäl som jag här nämnt är sådan verksamhei angelägen, Därior bör möjlighet skapas att i inledningsskedet ge visst stöd i form av ett återvinningsbidrag knutet till mängden återvunnet material. Ett bidrag bör vara maximerat vad gäller storlek och endast utgå under en begränsad tid. Det kan framhållas att verksamhelen även är av belydande intresse från beredskapssynpunkt med hänsyn till försörjningen inom landet av gummipulver m, m.

Del nuvarande bilskrolningssyslemet har setts över av statskontoret som i en rapport. Bilskrotning (1984:14), föreslagit förändringar i regelsystemet. Detta ärende bereds f. n. Det förslag lill utvidgning av ändamålsbestämmelserna jag nu förordar bör dock kunna genomföras utan hinder härav. Jag vill understryka att bidrag bör beviljas restriktivt och främst i syfte att under viss tid överbrygga påtagliga ekonomiska svårigheter när det gäller en från miljösynpunkt angelägen verksamhet med anknytning till återvinning av bilar eller bildelar. Principen är således alt verksamhet av ifrågavarande slag skall bära sina kostnader fulll ut.

Etl genomförande av vad jag nu har förordat föranleder ändringar i 7 och
8§§ bilskrotningslagen. Förslag lill ändring av lagen har upprättats inom 21

Underbilaga 7.1

Förslag till

Lag om ändring i bilskrotningslagen (1975: 343)

Härigenom föreskrivs atl 7 och 8§§ bilskrotningslagen (1975:343) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7% Ur bilskrotningsfonden bestrides

1. kostnad för skrolningspremier,

2. bidrag till kostnad för ålgärd som vidlages av kommun för alt ställa i ordning på plats där vrak av motordrivet fordon eller upplag av sådana vrak medför olägenhel från miljö- eller naturvårdssynpunkl.

3. bidrag under viss tid till verk
samhet för materialåtervinning av
delar från personbil, buss eller last-
bU.
Bidrag enligt försia stycket 2 ut- Bidrag enligt försia styckel 2 och

går endast i den mån bilskrotnings- 3 utgår endast i den mån bilskrot-
fondens medel ej tages i anspråk för ningsfondens medel ej tages i an-
ändamål som avses i första stycket språk för ändamål som avses i förs-
I. la siycket 1.

8§

Fråga om bidrag som avses i 7 § Fråga om bidrag som avses i 7 §

första stycket 2 prövas av regering- första stycket 2 och 3 prövas av

en eller förvaltningsmyndighet som regeringen eller förvaltningsmyn-

regeringen besiämmer. dighet som regeringen besiämmer.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1986.

Bilaga 8 Prop. 1985/86:125

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986

Föredragande: slatsrådet Leijon såviti avser punkterna 1-4; statsrådet Gradin såvitt avser punkten 5.

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Tionde huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m. m.

[1] B 3. Arbetsmarknadsutbildning

I Bergslagslänen minskade sysselsättningen under de senaste tio åren med i genomsniti ca 2000 arbetstillfällen per år. Orsaken är framför allt de omfattande strukturförändringarna inom stål- och gruvindustrin. Mot denna bakgrund behöver insatser göras för att stödja och utveckla näringslivet i Bergslagen. Syftet är att skapa fler arbetstillfällen.

De fortsalla ålgärder som regeringen anser är nödvändiga för att vända den negativa utvecklingen i Bergslagen kommer chefen för industridepartementet senare att redovisa. Som en del av dessa åtgärder föreslårjag att medel anvisas för dels arbetsmarknadsutbildning, dels särskilda projekt.

Förslag om arbelsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen har inkommit bl.a. från TCO-distriklen i Bergslagen.

I Bergslagslänen utbildas för närvarande cirka 10000 personer varje år via arbetsmarknadsutbildningen. Regeringens satsning på Bergslagslänen byggeri hög grad på att skapa förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv. Välutbildad personal utgör härvid en viktig grund. För atl förstärka utbildningsresurserna i Bergslagen för bl. a, datateknik, maskin- och verkstadsteknik bör 35 milj. kr. tillföras för arbetsmarknadsutbildning i regionen. Medlen bör få utnyttjas för köp av utbildning såväl hos AMU-gruppen som hos förelag och andra utbildningsanordnare samt för utbildning av anställda i förelag (AMU i företag). Medlen bör få utnyttjas under tre år. Jag beräknar all totalt ca 1 200 personer kan få utbildning genom detta medelstillskott.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till ArbelsmarknadsutbUdning på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 35000000 kr.

[2] B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder Prop. 1985/86:125

Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Bergslagen

För att inom ramen för arbetsmarknadspolitiken kunna stödja arbetslösa personer i Bergslagen och samtidigt medverka till utveckling av nya produkter och verksamheter föreslårjag att 30 milj. kr. anvisas. Det är min avsikt atl medlen under tre år skall kunna utnyttjas på etl flexibelt sätt, t.ex. genom att arbetslösa medverkar i utveckling av nya produkter, utarbetande av försöksserier m. m. Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, på arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) atl fördela medlen.

Chefen för industridepartementet kommer senare all bl. a. föreslå utökade resurser för Bergslagsdelegationen för atl stödja och initiera nyförela-gande och för all utveckla nya verksamheter.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 30000000 kr.

[3] B 21. Arbetsmarknadspolitiska insatser i Malmöregionen

Nytt anslag

Från anslaget skall betalas kostnaderna för särskilda arbelsmarknadspolitiska insatser i Malmöregionen.

Regeringen har efter föredragning av chefen för industridepartementet i proposition 1985/86:120 redovisat riktlinjerna för den framlida varvspolitiken. Regeringen har därvid också redovisat förslag till åtgärder för att underlätta omställningen för de anställda vid Kockums liksom insatser för en utveckling av regionen. Jag redovisar i del kommande min syn på behovel av arbelsmarknadspolitiska insatser.

Nedläggningen av produktionen av handelsfartyg vid Kockums berör direkt och indirekt mer än tvä lusen personer. Syftet med de arbetsmarknadspolitiska insatserna är alt de skall bli ett effektivt stöd för de personer som berörs av nedläggningen. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall dessutom medverka lill att stödja en positiv utveckling av näringslivet i regionen. De förslag som jag förordar omfattar insatser om ca 95 milj. kr. Huvuddelen av medlen bör anvisas över elt särskUt reservationsanslag. Anslaget bör få disponeras för beslul om insatser i Malmöregionen t. o. m. budgetåret 1987/88.

För alt arbetsförmedlingen skall kunna klara de särskilda insatser som
nu blir nödvändiga måste exlra resurser tillföras. För detta ändamål före
slårjag att totalt 14 milj. kr. får disponeras för personal, utrustning m. m.
Beloppet motsvarar en förstärkning med mellan 35 och 40 personer per år
inkl. utrustning. Det bör ankomma på AMS att bedöma hur resurserna
skall fördelas. Jag förutsätter dock all en särskild arbetsförmedling kom- 25

mer atl upprättas vid varvet. Erfarenheterna från Uddevalla talar för att Prop. 1985/86: 125 förmedlingens arbete både bör och kan komma i gäng snabbi.

För en utökning av arbetsmarknadsutbildningen i Malmöhus län med drygt 1000 personer beräknar jag totaU 28 milj. kr. Medlen bör få användas både för köp av utbildning hos AMU-gruppen, hos förelag och hos andra utbildningsanordnare och för AMU i företag. Vad gäller kravel på motprestation av arbetsgivaren i samband med AMU i företag bör gälla, att anställning av person som har friställts i samband med nedläggningen av varvet bör kunna anses utgöra fullgod motprestation.

I regeringens förslag till insatser i Malmö ingår bl.a. kompletterande produktion vid Kockums såsom ombyggnad av järnvägsvagnar och resurser för avvecklingsorder. Härutöver bör enligt min bedömning exlra resurser tillföras för att möjliggöra insatser i form av beredskapsarbeten. För detta ändamål har jag beräknat 20 milj. kr.

Bland de varvsanställda finns personer som med åren har fått belastningsskador och andra arbelshandikapp som försvårar för dem alt få annat arbete. För att underlätta en arbelsplacering för dessa och andra arbetshandikappade i regionen bör arbetsförmedlingen kunna disponera ytterligare platser med introduktions- och särskill lönebidrag. Ulöver de platser med sådana bidrag som arbetsförmedlingen redan disponerar böi" tillkomma 200 platser med inlroduklionsbidrag och 100 platser med särskilt lönebidrag. Jag räknar med all plfitserna kommer atl tas i anspråk successivt under budgetåren 1986/87 och 1987/88. Dessutom kan antalet platser hos Pileprodukler i Samhällsförelagsgruppen behöva ökas ul.

Kostnaden för ett ökat anlal introduktions- och lönebidrag kommer att belasta anslaget först under budgetåret 1986/87. Jag avser därför att senare föreslå regeringen all på tilläggsbudget I för budgetåret 1986/87 återkomma lill riksdagen med förslag om ytterligare medel under anslagel C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Jag vill emellertid redan i detta sammanhang anmäla atl jag beräknar all medelsbehovel för budgetåret 1986/87 kommer all öka med 20 milj. kr. lill följd av den här förordade ökningen av bidragen. Härtill kommer koslnader för ökningen av antalet platser i Pileprodukter, vilket kan beräknas medföra en ökad belastning på förslagsanslaget C 5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsförelag med ca 4 milj. kr.

I vissa fall kan de ordinarie arbelsmarknadspolitiska åtgärderna eller de särskilda åtgärder som jag nu har föreslagit vara otillräckliga. För att arbetsförmedlingens arbete skall löpa så smidigt som möjligt föreslår jag därför att särskUda medel ställs lill förmedlingens förfogande. De bör kunna utnyttjas för att stödja enskilda individer så atl de kan få arbete. Här kan rymmas stöd för dellagande i projektarbete, utveckling av nya produkter, stöd för rekrytering m. m. Jag beräknar medelsbehovel till 9 milj. kr.

Kostnaderna för de förslag som jag här beräknar medel för uppgår till 71 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna vad jag har anföri om omfattningen av introduktions- Prop. 1985/86: 125 och lönebidrag,

2. till Arbelsmarknadspolitiska insatser i Malmöregionen på lill-läggsbudgel III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 71000000 kr.

C. Arbetslivsfrågor

[4] Fonden för arbetsmiljöförbättringar

Regeringen utfärdade den 5 december 1985 förordningen (1985:997) om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar i syfle alt kartlägga förekomsten av asbest i sådana anläggningar. För informationsinsatser i samband med genomförandet av kartläggningen har regeringen beviljat 200000 kr. ur fonden för arbetsmiljöförbättringar.

I 1986 års budgetproposition har regeringen redovisat att medel ur fonden för arbelsmiljöförbättringar även har beviljats i samband med andra ålgärder inom asbeslområdet. För hälsoundersökningar av personer som i sin lidigare anställning har exponerats för asbest har 16,5 milj. kr. beviljats. Ytterligare 2 milj. kr. har beviljats för information m. m. i samband med dessa undersökningar saml för upprättandet av etl register över resultaten av hälsokontrollerna. Slutligen har 4,5 milj. kr. ställts till arbetarskyddsslyrelsens förfogande för inköp av ett kvalificerat mikroskop. Sammanlagt har regeringen således beviljat 23,2 milj. kr. ur fonden för arbetsmiljöförbättringar i samband med åtgärder inom asbestområdet. Fondens tillgångar efler den redovisade användningen är drygt 115 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört om användningen av medel ur fonden för arbelsmiljöförbättringar för åtgärder inom asbeslområdet.

D. Invandring m. m.

[5] Dl. Statens invandrarverk

Under denna rubrik har för budgetåret 1985/86 anvisats ett förslagsanslag av 66 919 000 kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslutade den 12 december 1985 (prop. 1985/86:25 bil. 5, SfU 7,
rskr 73) atl, ulöver lidigare anvisade medel, anvisa 7591000 kr. under
anslagel D 1. Statens invandrarverk för budgetåret 1985/86 till följd av atl 27

antalet asylsökande ökade mer än beräknat under åren 1984 och 1985, Prop. 1985/86: 125 vilket har medfört elt behov av bl. a, fler tjänster vid statens invandrarverk (SIV). I nämnda proposition behandlades inte behovel av en förstärkning av medlen för verkets övriga förvaltningskostnader eftersom jag ansåg alt ytteriigare erfarenhet borde vinnas av verkets nya uppgift som huvudman för överföring och mottagning av flyktingar och mottagning av asylsökande innan ställning kunde tas till dimensioneringen av dessa resurser. Jag är inte heller nu beredd att ta ställning lill en mera långsiktig förstärkning av dessa resurser ulan avser atl under nästa budgetår föreslå regeringen alt förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

För innevarande budgetår har SIV i en framställning den 28 januari 1986 redovisat ett ytterligare medelsbehov av 9,1 milj. kr. för lönekostnader och övriga förvaltningskostnader. Verket redovisar bl.a. att kostnaderna för resor har ökat på grund av alt fler kommuner engageras i mottagning av flyktingar. Verkets nuvarande lokaler måste utökas vilket medför ökade kostnader för lokalhyror och för anskaffning av kontorsutrustning. Till följd av det ökade antalet asylsökande stiger verkels kostnader för drift av datasystem. Det utökade antalet tjänster har medfört ytterligare kostnader för platsannonsering, utbildning m. m. Ett belydande uttag av övertid sker fortlöpande vid bl.a. verkets registerenhet och tillståndsbyrå för att förhindra en ökning av handläggningstidernas längd i utlänningsärenden.

Jag delar SIV:s uppfattning att verket bör tillföras ytteriigare medel för förvaltningskostnader under innevarande budgetär. Jag anser dock alt frågan om kostnaderna för överlidsuttag och kostnaderna för driften av ADB-system bör prövas av regeringen först i slutet av budgetåret när närmare underlag är tillgängligt. Jag avser därför att återkomma till regeringen med förslag om överskridande vid ett senare tillfälle under budgetåret. Jag beräknar nu det övriga medelsbehovet till 5385000 kr.

Invandrarverket har i en framställning den 17 februari 1986 hemställt om ytterligare medel för utvecklingskostnader för ett nytt dalasystem för utlänningsärenden. Det fleråriga arbetet med utvecklingen av datasystemet har nu avslulals och syslemet har tagits i drift i början av år 1986. Merkostnaderna för utvecklingsarbetet överstiger kalkylerade kostnader med 3638000 kr. Det finns fler orsaker till denna fördyring. Den länga tid under vilken utvecklingsarbetet har bedrivits har spelat en stor roll. De krav som logs fram som en förutsättning för systemutvecklingsarbelet har reviderats till följd av externa och interna förändringar. Delta har medfört ökade konsult- och maskinkostnader. Eftersom datasystemet skall stöjda ett komplicerat verksamhetsområde och bl.a. tillställa polismyndigheter och sökande beslut i tiUståndsärenden har testningen av systemels tillförlitlighet varit av stor vikt och blivit mycket mer omfattande och tidskrävande än vad som kunde förutses när kalkylerna utarbetades.

Vidare hemställer verket om ytterligare medel för utvecklingsarbetet med ett datorbaserat system för administration av flyktingverksamheten. Arbetet bedrivs i två etapper, varav etapp I, som innebär ADB-stöd för föriäggningsverksamheten och arbetet med kommunplacering av flyktingar, har avslutats. Systemet har utvecklats under en period när nya, tidigare

ej planerade förläggningar kontinueriigt har öppnats och anslutils lill dala- Prop. 1985/86: 125 systemet. Detta har inneburit en belydande merkostnad.

Utvecklingen av etapp II, som innebär ADB-stöd för utbetalning av statlig ersällning till kommuner som tar emot flyktingar, har påbörjats. Ytterligare 640000 kr. erfordras för detta utvecklingsarbete.

Jag förordar att sammanlagt 4 278000 kr. anvisas för utvecklingskostnader för dessa två datasystem.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

•atl till Slalens invandrarverk på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 9663000 kr.

Bilaga 9 Prop. 1985/86: 125

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986 Föredragande: slatsrådet Gustafsson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Elfte huvudtiteln

B. Bostadsförsörjning m. m.

[1] B 19. Bidrag till fond för fukt-och mögelskador

För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik på tilläggsbudget lill statsbudgeten anvisats elt reservationsanslag av 20000000 kr. Medlen tillförs den fond för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus som inrättades den 4 februari 1986.

Föredragandens överväganden

1 syfte att komma lill rätta med fukt- och mögelproblemen i byggnader har under den senasie tioårsperioden betydande resurser satsats på insamling av erfarenheter samt på forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetet har gett ökade kunskaper om hur och varför fukt och mögel angriper olika byggnadsdelar och konstruktioner. Metoder för mätning och beräkning av fukt i konstruktioner m. m, har utvecklats. Även om förutsättningarna för alt på ell effektivt sätt förebygga och avhjälpa skadorna väsentligt har förbättrats, är det nödvändigt atl forsknings- och utvecklingsarbetet fortsätter. I olika sammanhang har också framhållits att ytteriigare insatser behövs för alt fördjupa kunskapen på olika delområden och ytterligare belysa de mänga gånger komplicerade orsakssambanden vid uppkomst av fukt- och mögelskador.

I en skrivelse den 19 november 1985 lill regeringen har Sveriges allmännyttiga bostadsförelag (SABO) hemställt om särskilda insatser avseende fukt- och mögelskador i flerbostadshus. Skrivelsen överlämnades samtidigt för kännedom till bostadsutskottet. SABO framhåller i sin skrivelse att del forsknings- och utvecklingsarbete som hittills har bedrivits i och för sig har riktats in på att få fram generellt tillämpbara resultat, men att de metoder som har utvecklats i första hand har anpassats för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus.

För egen del kan jag ställa mig bakom de synpunkter som förs fram i
skrivelsen. Det är självfallet lika angeläget all fukt- och mögelskador 30

avhjälps i hyres- och bostadsrältshusen som i småhusen. Från såväl eko- Prop. 1985/86: 125 nomisk som social och hygienisk synpunkl är del väsentligt atl ålgärder kan vidtas för atl förebygga och eliminera fukt- och mögelskador i hela bostadsbeståndet.

Enligt min mening bör insatserna på detta område nu främsl riktas in på atl utvärdera och komplettera besiktnings- och mätmetoder för all möjliggöra säkrare diagnoser i fråga om problem och åtgärdsbehov, att verifiera olika tekniska lösningar och förebyggande insatser på fukt- och mögelområdet och att föra ul kunskapen i förvallarledel. Jag har också erfarit att SABO och slalens råd för byggnadsforskning (BFR) förordar atl insatserna ges den inriktning som jag nu har angett. Del bör ankomma på den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador all i samråd med BFR och de större bostadsförvaltarna och deras organisationer beställa del forsknings- och utvecklingsarbete som behövs.

Mot denna bakgrund förordarjag att 6 milj. kr. anvisas för forsknings-och utvecklingsarbete m. m, rörande fukt- och mögelproblem i bosläder med särskild inriktning på problem i flerbostadshusbebyggelsen. Medlen bör disponeras av den statliga fonden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen.

atl lill Bidrag till fond för fukt- och mögelskador på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 6000000 kr.

Bilaga 10 Prop. 1985/86:125

Industridepartementet

utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den 13 mars 1986

Föredragande: statsrådet Peterson såvitt avser punkterna 1-3; statsrådet Dahl såvitt avser punkten 4

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Tolfte huvudtiteln

B. Industri m. m.

[1] B 15. Utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m.m.

Något anslag för detta ändamål fmns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Regeringens förslag lill insatser i Malmöregionen till följd av avvecklingen av handelsfartygsproduklionen vid Kockums AB har redovisats i propositionen om vissa varvsfrågor m. m.

Regeringen har den 20 februari 1986 lillkallal en regional samordningsgrupp för insatser i Malmöregionen och uppdragit åt gruppen all utreda vissa frågor om industri- och regionalpoliliska åtgärder i Malmöhus län. Ordförande i samordningsgruppen är landshövdingen i Malmöhus län. Utredningsarbetet skall leda fram till elt program med preciseringar av åtgärdernas inriktning och inplacering i liden.

De rikllinjer som angivits för utredningsuppdraget innebär bl.a. följande:

1. Medel, högst 10 milj. kr., för regionala utvecklingsinsatser ställs under en treårsperiod till länsstyrelsens förfogande för utvecklingsarbete och samordningsinsatser mellan olika regionala intressenter.

2. Medel, högsl 8 milj. kr., tillförs för en treårsperiod den regionala utvecklingsfonden i Malmöhus län. Medlen bör användas för intensifierad förelagsservice riktad till de små och medelstora förelagen i regionen, särskilda insatser för alt stimulera nyföretagande och för atl stödja nyetablerade företag samt för alt möjliggöra en förstärkning av fondens möjligheter all i form av utvecklingskapilal medverka i finansiering av småförelag.

Ianspråktagande av dessa medel förutsätter atl molsvarande bidrag tillskjuts gemensamt från Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. Del åligger den regionala samordningsgruppen alt föra förhandlingar om detta,

3. Det ankommer på den regionala samordningsgruppen alt klargöra

behovel av elt nytt regionalt investmentbolag med inriktning på små och 32

medelstora företag. Som en ram för statligt medelslillskotl till ett sådant Prop. 1985/86: 125

bolag bör gälla 50 milj. kr. Om gruppen finner del motiveral att ell sådanl

bolag bildas, bör den statliga kapitalinsatsen motsvaras av eri insats av

bundet eget kapital från privata intressenter, som minst skall vara 1,5

gånger den statliga insatsen. Del åligger samordningsgruppen att utröna

förutsättningarna för detla. I avvaktan på insatser från privata intressenter

kan högsl 5 milj. kr. av de statliga medlen las i anspråk.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om formerna och villkoren för det statliga medelsliUskoltei.

Samordningsgruppen skall samräda med i länel verksamma investmentbolag i frågor som kan kräva viss samordning;

Samordningsgruppen skall, som elt alternativ till ell nyll investmentbolag, undersöka möjligheterna att med nyss nämnda förutsättningar åstadkomma en samordning med Malmöhus Invesl AB som ägs av den regionala utvecklingsfonden i Malmöhus län.

Medel för de nu angivna ändamålen, sammanlagt 68 milj. kr., bör anvisas över ell särskill anslag på statsbudgeten.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m.m. pä tillläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 68000000 kr.

C. Regional utveckling

[2] C 11. Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen

Något anslag för detta ändamål fmns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Innan jag går in på anslagsfrågorna vill jag, efter samråd med cheferna för utbildnings-, kommunikations- och arbetsmarknadsdepartementen, redovisa några allmänna överväganden om bl. a. inriktningen av de fortsatta insatserna för atl åstadkomma en positiv utveckling i Bergslagen.

Nytt treårsprogram för Bergslagen

Bergslagen har drabbats hårt av slruklurkriserna i främsl gruv- och stålindustrin under den senare delen av 1970-talel och början av 1980-talel. Omfattande omstruktureringar med nedläggningar av arbetsställen och personalminskningar har genomförts.

Elt tjugotal mellansvenska kommuner i sex län i etl bälte från östra
Värmland lill Norduppland har blivit mer utsatta än andra kommuner. I
detta område minskade antalet arbetstillfällen i industrin med 18000 under
perioden 1976-1983; en nedgång av antalet induslrisysselsatta med 25%.
Arbetslösheten är avsevärt högre än riksgenomsnittet. I några kommuner
är den mer än dubbelt så hög. Befolkningen i de berörda kommunerna 33

minskade under perioden 19761985 med nära 25000 personer, vilket Prop. 1985/86: 125 innebär drygt 6%.

Under de senaste åren har Bergslagen prioriterats vad gäller ålgärder inom industri- och regionalpolitiken liksom inom arbetsmarknadspolitiken och andra politikområden. I samband med det senasie större slrukturbe-slulet, som avsåg specialslålinduslrins rostfria sektor, antog riksdagen ell särskilt Bergslagsprogram (prop. 1983/84:157, AU 23, rskr. 352).

Programmet innebar bl. a. all statens industriverk (SIND) och styrelsen för teknisk utveckling (STU) fick i uppdrag alt verka för utvecklingsinsatser i Bergslagen. De båda verken har en särskild delegation. Bergslagsdelegationen, som rådgivande organ. Delegationen har en ekonomisk ram om 25 milj. kr. att använda, främst för att initiera utvecklingsprojekt. Verken har därutöver avsatt 17 milj. kr. av egna anslag.

Delegationen och de båda verken har, inom de ramar de har hafl lill sitt förfogande, åstadkommit en markant höjning av aktiviteten i utvecklingsarbetet. En rad projekt har startals både inom traditionella områden och inom för regionen nya verksamheter. Finansieringen har oftast skell tillsammans med berörda länsstyrelser, regionala utvecklingsfonder m.fl.

Den verksamhet som hittills har bedrivits visar att den initierande och samordnande roll som delegationen har är viktig. Enligt verkens bedömningar kommer de medel, som dessa - och delegationen - förfogar över, att la slut under innevarande budgetär.

Problemen i regionen har ackumulerats under en läng följd av år och är, trots de påbörjade långsiktiga återuppbyggnadsåtgärderna, så slora atl fortsatta kraftfulla insatser är nödvändiga. Med anledning av svårigheterna i Bergslagen har skrivelser med förslag till utvecklingsåtgärder inkommit från ett antal länsstyrelser, kommuner, fackliga organisationer m. fl.

För utvecklingen av Bergslagen bör nu anvisas 425 milj. kr. Förslaget har formen av ell treårigt ramprogram där innehållet får preciseras efler hand.

De allmänna utgångspunkterna för förslaget är följande:

- atl anvisa resurser för alt initiera och genomföra projekt,

- att komplettera nuvarande insatser med ytterligare strategiska satsningar för atl få fram sysselsättningsskapande åtgärder och stärka regionens infrastruktur,

- att förstärka den organisation som skall medverka till att olika åtgärder genomförs.

Förslagel lill treårsprogram ser i sin helhet ut på följande säll (milj. kr.):

Bergslagsdelegalion 53

- förstärkta kansliresurser

- förstärkta projekt- och genomförandemedel Företagsutveckling 68

- riskkapital

- industrilokaler

Forskning och utveckling (FoU)saml utbildning 84

- materialleknikprogram

- högskoleutbildning

- gymnasieutbildning , >

- teknikcentra

Arbetsmarknadsåtgärder 65 Prop. 1985/86: 125

- teknikinriktad arbetsmarknadsutbildning

- projektmedel

Förbättrad infrastruktur 155

- vägar

- järnvägar

Summa milj. i(r. 425

Det bör understrykas all detla nya treårsprogram innehåller verksamheter och resurser utöver de ordinarie. Grunderna från tidigare insatser ligger fast. Del innebär bl. a. atl berörda länsstyrelser även i fortsättningen kommer all få belydande resurser för regionala utvecklingsinsatser och all utvecklingsfonderna ger insatser i Bergslagsregionen särskild prioritet. Vidare har bl.a. Boforssliftelsen och Bruksinvest AB resurser kvar för satsningar pä projekt i bruksorterna.

Belräffande den geografiska inriktningen av insatserna vill jag anföra följande.

I samband med att SIND och STU anvisades medel och fick regeringens uppdrag atl genomföra särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen, angavs som en allmän geografisk riktlinje atl insatserna i försia hand skulle bidra lill en förnyelse av näringslivet i ell anlal angivna kommuner.

Vad gäller de medel som en Bergslagsdelegalion föreslås få disponera bör det enligt min mening ankomma på en delegation alt närmare avgöra den geografiska inriktningen av insatserna i Bergslagsregionen.

I del följande vill jag redovisa inriktningen av programmet i de delar som berör utbildnings- och industridepartementens områden.

Bergslagsdelegation

Inledningsvis berörde jag behovel av samordning av utvecklingsarbetet i Bergslagen och den roll den nuvarande Bergslagsdelegationen därvidlag har spelat.

En delegation bör få en central roll i genomförandet också av det nya treårsprogrammet, med personalresurser motsvarande tre heltidstjänster, Detla ger möjlighet lill elt intensivt samarbete med kommuner, länsstyrelser, utvecklingsfonder, länsarbetsnämnder i Bergslagen samt med SIND, STU och andra cenlrala instanser. Det bör ankomma på regeringen alt besluta om en sådan delegations uppgifter m. m.

Jag avser att senare föreslå regeringen all delegationen anvisas en ram på 50 milj. kr. för alt initiera och genomföra utvecklingsprojekt. Därmed skapas utrymme att arbeta vidare med nuvarande inriktning och att satsa på nya områden, l.ex. försöksverksamhet med kooperativa utvecklingsprojekt.

Ulöver de egna medlen bör delegationen på lämpligt sätt ges inflytande på andra delar av programmet, l.ex. vad gäller inriktning och medelsfördelning.

En av tyngdpunkterna i utvecklingsarbetet i Bergslagen under de när
maste åren kommer alt ligga på utbildning, forskning och utveckling (FoU) 35

saml teknikspridning. Betydande resurser har avsatts för dessa områden i Prop. 1985/86: 125 det föreslagna programmet. Samtidigt arbetar nu samtliga länsstyrelser och de centrala verken - SIND, STU, universitets- och högskoleämbetet och skolöverstyrelsen — med att ta fram regionala teknikspridningsprogram.

En viktig uppgift för närmast berörda myndigheter och Bergslagsdelegationen blir atl lämna förslag om hur en sammanhållen satsning på utbildning, FoU och teknikspridning i regionen skall utformas, vilken roll de olika högskolorna, gymnasieskolorna och teknikcentren bör få osv.

Företagsutveckling

Etl stort antal förelagsuppsökande insatser görs inom ramen för Bergslagsarbetet. Det görs främst genom utvecklingsfonderna som ett komplement till deras ordinarie insatser. Som exempel kan nämnas kapitalralionalise-ring, teknikutveckling, exportfrämjande insatser, marknadsinsatser, af-färsutveckUng m.m.

I takt med att dessa insatser leder till förslag om könkreta åtgärder i företagen börjar nu anspråk att ställas på finansiella resurser för att genomföra åtgärderna. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att en del av de medel som nu föreslås avsätts för regionalpolitiskt utvecklingskapital.

I många bergslagskommuner är en annan viktig faktor för företagens fortsatta utveckling tillgången på lämpliga industrilokaler. Stöd i samband med ny-, lill- eller ombyggnad av lokaler kan lämnas lill förelag i form av lokaliseringsstöd enligt förordningen (1982:677) om regionalpolUiskl stöd (ändrad senast 1985:648). I vissa fall kan stöd även lämnas för atl uppföra industrilokaler för uihyrning på mindre orler, vilket stöd även kan lämnas till kommuner. Lokaliseringsstöd i form av lokaliseringsbidrag lill industrilokaler för uthyrning får lämnas med högsl elt belopp som är 10 procentenheter lägre än vad som gäller om företaget självt uppför lokalerna. Om del finns synnerliga skäl kan regeringen medge att lokaliseringsbidrag lämnas med högre belopp.

Enligt vad jag inhämtat finns särskilda skäl att beakta behovet av industrilokaler i Bergslagen. Som en följd av den omfattande strukturomvandlingen som berört och berör många bruksorter i regionen föreligger ett stort behov av all differentiera näringslivet bl.a. genom utveckling av små och medelstora företag. Behov av lämpliga lokaler finns därför i många kommuner. På flera orter är den lämpligaste åtgärden att bygga om äldre lokaler som disponerats av nu nedlagda industrier. Dessa åtgärder kan i Bergslagen också beröra orter som är större än vad som riksdagen lidigare angett (AU 1980/81:23 s. 85).

Eftersom tillgången på lämpliga industrilokaler för uthyrning mot denna bakgrund är en strategisk faktor, bl. a. för att etablera nya verksamheter, bör regeringen kunna disponera medel från anslaget för lokaliseringsbidrag lill industrilokaler för uthyrning.

Forskning, teknisk utveckling, teknikspridning och utbildning Prop. 1985/86: 125

Jag har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Syflel med de insatser som nu föreslås är atl bredda regionens kunskapsbas och att öka utbildningsinsatserna på alla nivåer. En målinriktning av vissa satsningar på materialteknik - ell framtidsområde som är intressant för Bergslagen - är elt av inslagen i detla delprogram.

Inom högskoleområdet föreslås resurser för utbildning inom teknik och ekonomi. Vidare föreslås resurser för atl initiera FoU, teknikspridning och samverkan högskola-näringsliv. Universitetet i Uppsala och samtliga högskoleenheter i Bergslagen beräknas bli berörda av insatserna. Ell första underlag för verksamhelen kommer att föreligga när regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion redovisar resultatet av projektet Bergslagens tekniska högskola.

För gymnasieskolan föreslås medel för utrustning för olika tekniska påbyggnadsulbildningar samt särskilda medel för utveckling av teknikcentra, där gymnasieskolan och molsvarande utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen skall kunna medverka. I kommuner som berörs av dessa satsningar kommer det sannolikt att finnas behov av ytterligare undervisningsresurser; inte minsl för tekniska ämnen och yrkesämnen i gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Dessa behov bör kunna läckas genom omfördelningar som skolöverstyrelsen och berörda länsskolnämnder kan göra inom de ordinarie ramarna för verksamhelen.

Erfarenheten visar att det ofta är svårt att rekrytera erforderiigl antal deltagare för atl starta komvux-kurser i tekniska ämnen. En kurs måste för närvarande enligt vuxenulbildningsförordningen (1985:288) ha varaktigt lägst tolv eller åtta deltagare för att få startas. För att öka möjligheterna atl få lill stånd vuxenutbildning i tekniska ämnen förordarjag all de aktuella kommunerna i delta sammanhang får rätt atl starta sådana kurser med åtta resp. fem deltagare under den aktuella perioden.

Bergslagens näringsliv beskrivs ofta i branschlermer. Elt alternativ till denna beskrivning är att säga atl Bergslagen levt och lever på materialkunnande, främst om stålels egenskaper och användningsområden. Stål är inget färdigutvecklat malerial. Grundat på industriella behov och tekniska möjligheter kommer nya material, många baserade på stål, att kunna utvecklas. Ett slort malerialkunnande är således en viktig förutsättning för näringslivsutvecklingen i Bergslagen. Men man kan också se alt området nya material med FoU-insatser kan bli en framlida bas för tillväxt.

Därför bör elt särskilt materialteknikprogram för Bergslagen utarbetas och genomföras.

Ett materialleknikprogram bör bl. a. innehålla:

- Stöd till kunskapsuppbyggnad inom vissa områden hos företag i Bergs
lagen.

- En ökning av FoU-kompetensen i Bergslagen, så alt projekt kan genomföras där.

- Utbildningsinsatser på både högskole- och gymnasienivå och i anslutning lill vissa teknikcentra.

Jag övergår nu lill alt redovisa föi-slag om medel för dels Bergslagsdele-

gationens verksamhet, dels vissa förelagsutvecklande insatser, dels insat- Prop. 1985/86: 125 ser för forskning, teknikulveckUng, teknikspridning och utbildning.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har tidigare redovisat sina förslag inom ramen för treårsprogrammet.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare i dag alt föreslå regeringen atl besluta om insatser för atl förbättra infrastrukturen beträffande vägar och järnvägar.

För Bergslagsdelegationens verksamhet beräknar jag medelsbehovet till 53 milj. kr.

För förelagsutvecklande insatser beräknar jag medelsbehovel till 68 milj, kr. Medlen bör användas till regionalpolitiskt utvecklingskapital och lokaliseringsbidrag till industrilokaler för uthyrning.

För forskning, leknisk utveckling, teknikspridning och utbildning beräknar jag, efler samråd med chefen för utbildningsdepartementet, medelsbehovet till 84 milj. kr.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare användningen av medlen.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna mitt förslag om elevantal i komvux-kurser i tekniska ämnen i kommuner inom Bergslagen,

2. lill Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 205000000 kr,

[3] C 12. Lokaliseringsbidrag till Saab-Scania AB

Något anslag för detla ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Regeringens förslag lill insatser i Malmöregionen lill följd av avvecklingen av handelsfartygsproduktionen vid Kockums AB har redovisats i propositionen om vissa varvsfrågor m.m. Därvid har bl.a. anmälts Saab-Scania AB:s beslut att utöka sin produktion av bl.a. personbilar i Mal-möområdel.

Jag avser all föreslå regeringen att bolaget beviljas lokaliseringsstöd i form av lokaliseringsbidrag i samband med dessa investeringar med högst 200000 kr. per nytt arbetstillfälle som tillkommer hos bolaget i regionen. Eftersom bolaget uppger att ny sysselsättning kommer atl skapas för 2070 personer beräknar jag att lokaliseringsbidraget skall uppgå till högst 414 milj, kr. Genom Saab-Scania AB:s investeringar beräknas en nettoökning av antalet anslällda i regionen med ca 570 personer under perioden 1986-1988. När Saab-Scania genomfört hela den planerade utbyggnaden och anläggningarna tagits i drift beräknas antalet anslällda uppgå till totalt 2 700 personer.

Efiersom detta projekt inte bör minska möjligheterna alt lämna lokalise
ringsbidrag inom främsl det regionalpolitiska stödområdet, bör medlen 38

anvisas över ell särskill anslag. I övrigi bör samma regler gälla som för Prop. 1985/86: 125 lokaliseringsbidrag enligt förordningen (1982:677) om regionalpolUiskl stöd (ändrad senasi 1985:648).

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

lill Lokaliseringsbidrag UU Saab-Scania AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 414000000 kr.

E. Energi

[4] Ell. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 2453 milj. kr. (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr. 362). För innevarande budgetår är den ingående reservationen I 096 milj. kr.

I regleringsbrev för budgetåret 1985/86 har tiU statens valtenfallsverk anvisats 2453 milj. kr. Från anslagel har under innevarande budgetår bortförts 7,7 milj. kr, pä grund av att verket anmält att de medel som lidigare anvisats för vissa ändamål inte kommer att utnyttjas.

I regleringsbrev för budgetåret 1985/86 har valtenfallsverkel medgetts en investeringsram om 3045,1 milj. kr. Härtill kommer 41,1 milj. kr. som vid budgetårets ingång inte hade förbrukats av medel som hade anvisats över finansfullmakten under tidigare budgetår.

Riksdagen har bemyndigat regeringen alt besluta att bilda aktiebolag eller förvärva aktier i sådant bolag inom statens vattenfaUsverks verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört i tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (prop. 1981/82:125 bil. 9, NU 53, rskr, 405), För andra typer av bolag än eldistribulionsbolag begränsades bemyndigandel intill ett sammanlagt belopp som skulle fastställas för varje år. För budgetåret 1985/86 har detla faslslällls till 75 milj. kr. (prop. 1984/85:120 s, 294, NU 30. rskr. 362).

Från statens vattenfallsverk har två skrivelser inkommit om byte och förvärv av kraftlillgångar m. m. Den ena rör elt byte med Bålforsens Kraft AB av kraftlillgångar i Gulsele Kraflaktiebolag, Sikfors Kraftslalion samt fallhöjd i Råneälven m.m. Den andra rör förvärv av Boliden Metall AB:s aktier i AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB. Jag vill nu ta upp dessa frågor.

Statens vattenfallsverk

1 skrivelse den 13 februari 1986 har statens valtenfallsverk hemställt alt
med Bålforsens krafl AB (BAKAB) få genomföra ell byte av kraftlillgång
ar. Vidare har verkel som en följd av del föreslagna bytet hemställt att få
sätta i gång utbyggnad av Sikfors kraftstation och att få disponera härför
nödvändiga medel. 39

BÅKAB äger Sikfors kraftstation i Pileälven. Medelårsproduktionen Prop. 1985/86: 125 uppgår för närvarande lill ca 50 GWh. Anläggningen är i behov av ombyggnad. En belydande ökning av produktionen är möjlig genom om- och tillbyggnad av stationen. Åtgärden ingår i den av riksdagen antagna utbyggnadsplanen för vattenkraft.

BÅKAB har genomfört projektering för Sikforsprojeklet. Ansökan till vattendomstolen har ingivits. Vattendomstolen har förklarat all projektet är tillåtligt och regeringen har gett tillslånd lill alt utbyggnaden får genomföras. Deldom för byggnadsarbetena beräknas föreligga före semesterperioden 1986. Genom om- och tillbyggnaden kan produktionen utökas till 185 GWh/år. Utbyggnadskostnaden beräknas uppgå lill 1:50-1:60 kr./kWh, år, dvs. kostnaden per utbyggd årskilowattimme uppgår till 1:50-1:60 kr. Detta innebär alt lönsamheten är god.

BÅKAB:s utbyggnadsbeslut kan komma atl dröja 1-2 år. För att medverka till atl utbyggnaden kan genomföras så snart som möjligt, vilket enligt valtenfallsverket är synnerligen önskvärt från sysselsättningssynpunkt, har en överenskommelse iräffals som innebär att BÅKAB överlåter Sikfors kraftslalion inkl. fallhöjden och regleringsanläggningarna till valtenfallsverket. Överenskommelsen har träffats med förbehåll för regeringens godkännande. Den minskning av sysselsättningen för vatlenfallsverkels byggnadsarbetare som beräknas uppstå under de närmaste åren kan härigenom begränsas.

Överenskommelsen innebär atl BÅKAB dessutom överiåter sin aktiepost i Piteortens Elektriska Distributions AB (Pelab) samt de distributions-anläggningar BÅKAB äger i anslutning till Sikfors kraftstation och Pelab. Vattenfallsverket övertar vidare BÄKAB:s kraftleverans till Pelab. Vattenfallsverket får därutöver enligt överenskommelsen rätt all disponera samtliga de fallhöjder som BÅKAB äger direkl eller indirekt i Råneälven och dess biflöden om en ulbyggnad av Råneälven blir aktuell. Dessa fallhöjder beräknas motsvara en kraftproduktion av storleksordningen 75 GWh/år.

Som ersättning för nyss nämnda anläggningar och tillgångar överlåter valtenfallsverket till BÅKAB 15% av aktierna i Gulsele AB inkl. rätten till den mot aktieposten svarande kraftproduktionen som i medeltal uppgår till ca 93 GWh/år.

Överlåtelsen av Sikfors kraftstation inkl. fallrätter m. m. från BÅKAB till vattenfallsverket och överiåtelsen av aktierna i Gulsele AB från vattenfallsverket till BÅKAB skall ske per den Ijuli 1986.

För valtenfallsverkets del innebär överenskommelsen, förutom nyss redovisade förbättring av sysselsättningsläget för byggnadarbelare i Norrbotten, atl strukturrationaliseringar av eldistributionen i Piteåområdet blir möjliga. Vidare kan snabbast möjliga utbyggnad av Sikfors genomföras, vilket är värdefullt frän kraflförsörjningssynpunkl.

Den redovisade överenskommelsen innebär för BÅKAB:s del atl företagets vattenkraftproduklion samlas i Mellersta Norriand i Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven och Ljungan.

Genom överiåtelsen avstår vattenfallsverket från kraftproduktion om ca
93 GWh/år, men tillförs anläggningar och fallhöjder motsvarande en kraft- "0

produktion om ca 260 GWh/år. Nettotillskottet blir ca 90 GWh/år om Prop. 1985/86:125 enbart Sikfors blir utbyggd och ca 165 GWh/år om även Råneälven inräknas. Härtill kommer aktierna i Pelab samt vissa överföringsanläggningar.

Överenskommelsen mellan BÅKAB och valtenfallsverket är etl byte av kraftlillgångar utan alt någon mellanskillnad behöver erläggas. Valtenfallsverket avser all, med hänsyn lill sysselsätlningssilualionen i Norrbotien, snarast påbörja ombyggnaden av Sikfors kraftstation.

Valtenfallsverket beräknar kostnaden för en utbyggnad i Sikfors lill ca 100 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Den totala kostnaden beräknas lill ca 280 milj. kr. Medel för denna ulbyggnad finns inte med i den redovisning som lämnades i budgetproposUionen (prop. 1985/86:100 bil. 14) vad avser investeringar i valtenkraftanläggningar för budgetåret 1986/87.

I skrivelse den 13 februari 1986 har slalens valtenfaUsverk hemställt atl få förvärva aktier i AB Giytforsen och Rebnis Kraft AB.

Valtenfallsverket är tillsammans med Skellefteå kommun, genom Skellefteå Kraftverk, och Boliden Metall AB ägare av Rebnis Kraft AB som äger Rebnis kraftstation. Vidare är vattenfallsverkel tillsammans med Boliden Metall AB ägare av AB Grytforsen, som äger Grylfors kraftstation. Bägge kraftstationerna är belägna i Skellefleälven. Samarbetet i bolagen regleras i ingångna konsortialavtal.

Boliden Metall AB önskar avyttra sina aktier i berörda bolag och har i enlighet med regler i gällande konsortialavtal upptagit förhandlingar härom med vattenfallsverket och Skellefteå Kraftverk.

Valtenfallsverket har, med förbehåll för regeringens godkännande, tUlsammans med Skellefteå Kraftverk träffat överenskommelse med Boliden Metall AB om förvärv av Boliden MetaU AB:s,aktier i AB Grytforsen och Rebnis Krafl AB. Överenskommelsen innebär elt övertagande av en kraftproduktion om ca 120 GWh per år. Valtenfallsverket och Skellefteå kommun blir efler förvärvet de enda ägarna lill bolagen.

Omfattningen av del föreslagna förvärvet av Boliden Metall AB:s aktier (%) och motsvarande kraftproduktion (GWh/år) framgår av följande SammanstäUning:

Delägare Grytforsen AB Rebnis Kraft AB

% GWh/år % GWh/år

Vattenfallsverket 22 40,7 20 28

Skellefteå kommun 28 51,8

Boliden Metall AB:s andel före förvärv 50 92.5 20 28

Denna fördelning av Boliden Metall AB:s aktier mellan kvarvarande
aktieägare i bolaget innebär etl avsteg från den fördelning av lösenrätl som
finns i konsortialavtalen för de bolag som berörs av dessa överlåtelser.
Skulle hembudsklausulerna strikt följas fick vattenfallsverkel 100 % av
aktierna i Grytforsen AB och 65% av aktierna i Rebnis Kraft AB. Möjlig
heten till administrativa förenklingar har dock gjort att det är önskvärt med
samma fördelning av aktierna mellan vattenfallsverkel och Skellefteå
kraftverk i de bägge bolagen. Vattenfallsverkets kostnad för förvärvet
uppgår till 105 milj. kr. 4j

Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:125

Förvärvet av BÅKAB:s aktier i Sikfors innebär all valtenfallsverket blir dominerande ägare av fallhöjden i Sikfors, Tillstånd finns redan för en utbyggnad. Det är av värde från kraflförsörjningssynpunkl att, genom vatlenfallsverkels förvärv, en utbyggnad nu kan komma lill stånd.

Vidare finner jag det värdefullt att Piteortens Eldistributions AB kan ingå som ett helägt dotterbolag i Svensk Energiverksgrupp AB, genom vattenfallsverkets förvärv av resterande aktier i förelaget. Den möjlighet till strukturrationalisering i Piteåområdel som därmed uppnås tillgodoser enligt vad jag har erfarit önskemål från Piteå kommun.

Bytet av kraftlillgångar med Bålforsens Kraft AB innebär alt valtenfallsverket förvärvar fallhöjd i Råneälven, Jag vill därför någol beröra frågan om Råneälven,

Råneälven ingår i den plan för vattenkraftsulbyggnad som riksdagen fattade beslut om år 1984 (prop. 1983/84:160, BoU 30, rskr. 388). Med något undantag rådde stor enighet i riksdagen all Råneälven skulle föras till planen för vattenkraftsulbyggnad. Ett genomförande av projektet kräver självfallet att det prövas och befinns tillåtligt enligt vattenlagen (1983:291). I samband med denna prövning kommer utbyggnadens ekonomi saml motstående intressen att ingående prövas och vägas mot varandra.

Bytet innebär för vattenfallsverkets del all verket förstärker sin ställning som den dominerande fallhöjdsinnehavaren i Råneälven och därmed har ett avgörande inflytande på älvens utbyggnad.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört anserjag att statens vattenfallsverk bör medges det byte av krafttillgångar som avtalats. Jag förordar därför all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk och BÅKAB om byte av kraftlillgångar.

Jag tillstyrker vidare atl den av vattenfallsverkel föreslagna utbyggnaden av Sikfors kraftstation kommer till stånd. Den har totalt kostnadsberäknats lill 280 milj. kr. Vid min beräkning av erforderliga medel för valtenkraftanläggningar för budgtåret 1986/87 under detta anslag i budgetpropositionen (prop. 1985/86: 100 bil. 14 s: 141) ingick inte en ulbyggnad av Sikfors kraftstation i denna beräkning. Valtenfallsverkel avser att påbörja utbyggnaden under hösten 1986. För alt inte fördröja påbörjandet av utbyggnaden förordarjag all medel som jag i innevarande budgetårs budgetproposition förordade skulle anvisas under detla anslag får användas lill en utbyggnad av Sikfors kraftstation. Jag avser att senare återkomma lill frågan om slutlig finansiering av denna utbyggnad.

Beträffande det föreslagna förvärvet av Boliden AB:s aktier i AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB vill jag inledningsvis ge en bakgrund till ägarsiluationen i AB Grytforsen och Rebnis Krafl AB. ,

I samband med atl dåvarande vattenfallsstyrelsen utredde en ulbyggnad av Skellefleälven i mitten av 1960-talet fördes förhandlingar med Bolidens Gruvakliebolag (Bolidenbolaget) och Skellefteå Stad om bildande av Grytfors aktiebolag för gemensamt tillgodogörande av vattenkraften i Grylfor-sen. Av olika anledningar ledde förhandlingarna den gången inte lill ell

avtal med Skellefteå stad utan etl konsortialavtal tecknades mellan Boli-

denbolaget och vattenfallsstyrelsen. Ensam fallhöjdsinnehavare av Gryt- Prop. 1985/86: 125 forsen var vid delta tillfälle staten. Vattenfallsstyrelsen förband sig att som likvid för tecknade aktier tillskjuta staten tillhörig vattenkraft i Grytforsen. Konslortialavtalel godkändes av riksdagen i december 1965 (prop. 1965:165, SU 191, rskr. 440).

I slatsverkspropositionen förär 1971 (prop. 1971:1 bil. 15 s, 158, NU 15 och 26, rskr, 226) förordade regeringen en utbyggnad av Rebnisluspens kraftstation i Skellefleälven, Stationen tillhörde de vattenkraftprojekt som vattenfallsverkel inventerat som ersättning för tidigare planerade utbyggnader i Vindelälven. Projekteringen av Rebnisluspens kraftstation bedrevs i samarbete med Skellefteå Stads Kraftverk och Boliden AB. Överläggningar i anslutning till projekteringsarbetet ledde till en överenskommelse om bildande av Rebnis Kraft AB för gemensam utbyggnad och drift av Rebnis kraftstation. I samband med bolagsbildriingen förband sig valtenfallsverkel all som likvid för tecknade aktier tillskjuta staten tillhörig vattenkraft i Rebnisslrömmen mellan sjöarna Rebnisjaure och Hornavan. Riksdagen godkände det ingångna avtalet (prop. 1971:145, NU 55, rskr. 358).

Valtenfallsverkets nu aktuella förvärv av Boliden Metall AB:s aktier i Grylforsen AB och Rebnis Krafl AB innebär således all staten återfår fallhöjd, som tidigare lämnais av staten som likvid för tecknade aktier.

Del faktum all Skellefteå kraftverk nu även blir delägare i Grytforsen AB kan ses som en fortsättning på de förhandlingar som inte ledde lill avtal år 1965.

När Boliden AB ursprungligen trädde in som delägare i AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB var vatlenfallsverkels motiv bl. a. alt verket fann det värdefullt alt etablera etl samarbete med större elkonsumenter i regionen. Denna uppfattning är enligt min mening alltjämt giltig. Ett aktivt delägarskap där ägandeintresset kan kopplas till etl nyttjandeintresse kan påverka effektiviteten i kraftföretagel på etl positivt sätt. När nu Boliden Metall AB vill träda ifrån sitt delägarskap anserjag det naturligt att vattenfallsverket söker en annan delägare med intresse att utnyttja elproduktionen. I detta fall har Skellefteå Kraftverk redan en stor andel av aktierna i kraftbolagen. Eftersom hembudsskyldighel funnits i avtalet mellan parterna finner jag det naturiigt alt valtenfallsverket och Skellefteå Kraftverk förvärvar Boliden MetaU AB:s andel. Jag delar således verkels bedömning atl del är värdefullt att likartade ägarförhållanden i elproduklionsbolagen kan uppnås i hela Skellefleälven. Den administrativa förenkling som därmed uppnås kan innebära möjligheter till en sammanslagning av kraflförelag utmed älven och därmed en effektivare skötsel och administration.

Jag tillstyrker det av vattenfallsverkel föreslagna förvärvet och förordar alt 105 milj. kr. anvisas för detla ändamål under innevarande budgetår.

Hemställan Prop. 1985/86: 125

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen alt godkänna det mellan statens vatlen
fallsverk och Bålforsens Kraflaktiebolag träffade avtalet om byte av
kraftlillgångar,

2. bemyndiga regeringen att godkänna det mellan slalens vattenfallsverk, Skellefteå Kraftverk och Boliden Metall AB ingångna avtalet varigenom vattenfaUsverkel av Boliden Metall AB förvärvar aktier i AB Grylforsen och Rebnis Kraft AB,

3. godkänna vad jag nu har anföri om ytterligare investeringsändamål under reservationsanslaget Statens valtenfallsverk: Kraftstationer m.m.,

4. till Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 105000000 kr.

XII. Indusiridepartementel

B 15 Utveckling av näringslivet i Malmöregionen m. m.,

reservationsanslag 68000000

C 11 Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen.

reservationsanslag 205000000

C 12 Lokaliseringsbidrag lill Saab-Scania AB,

reservationsanslag 414000000

E 11 Statens Valtenfallsverk: Kraftstationer m. m.,

reservationsanslag 105 000 000

Summa slalsulgifler 1064503000