Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:116

om meritvärdering i statlig tjänst m. m.


mm

Prop. 1985/86:116


Regeringen föreslår riksdagen alt anta del förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 februari 1986.

På regeringens vägnar OlofPalme

Bo Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslås atl prioriteringen av skickligheten framför andra sakliga grunder vid tillsättning av statliga tjänster m. fl. skall ges stöd i lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Lagändringen föreslås träda i kraft den I juli 1986.

I ärendet har lagrådels yttrande inhämtats.

1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 116


 


Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs atl 4 kap. 3 § lagen (1976:600) om offenfiig an­ställning' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

4 kap. 3§ Om saklig grund för tillsättning av statlig tjänst gäller vad som är före­skrivet i regeringsformen eller annan författning.

Åven vid tillsättning av icke stat-      Även vid tillsättning av icke stat-

lig tjänst skall avseende fästas en-     lig tjänsl skall avseende fästas en-

dast vid sakliga grunder, såsom för­tjänst och skicklighet.

dast vid sakliga grunder, såsom för­tjänst och skicklighet. Närmare fö­reskrifter om detla meddelas i för­fattning.

Bland de grunder som sålunda skall beaktas vid tillsättning av statliga och andra tjänster skall skickligheten sättas främst, om del inte finns särskilda skäl för någol annat.

Närmare föreskrifter om vad som sägs i andra och tredje stycke­na meddelas av regeringen.


Prop. 1985/86: 116


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

I fråga om lärartjänster inom skolväsendet tillämpas de nya föreskrifter­na dock först från och med den dag som regeringen bestämmer.

Lagen omtryckt 1982: 100.


 


Civildepartementet                                         Prop. 1985/86: ii6

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1986

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gus­tafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gra­din, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulter­ström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Holmberg

Lagrådsremiss om meritvärdering i statlig tjänst m.m.

1 Inledning

Regeringen har våren 1985 beslutat om nya principer för meritvärderingen vid tillsättning av slatiigt reglerade tjänster. Enligt dessa principer läggs bl. a. ökad vikt vid skickligheten. De nya reglerna, som trätt i krafl den 1 juli 1985, framgår av 7 a och 7 b §§ anställningsförordningen (1965:601, omtryckt 1984:127; paragraferna införda 1985: 334). De belyses i Regering­ens förordningsmotiv 1985: 3.

I enlighet med ell uttalande i förordningsmoliven (s. 6) har regeringen i sin proposition 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken berett riks­dagen tillfälle atl la del av reglerna och motiven för dem. Riksdagen (AU 1985/86:6, rskr. 48) förklarade därvid att den delade den uppfattning om en prioritering av skickligheten som lagts fasl genom de nya föreskrifterna, all denna prioritering borde komma till uttryck i lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA, omtryckt 1982: 100, ändrad senast 1985:417') och att regeringen borde återkomma med förslag till ändringar i LOA enligt de rikllinjer som riksdagen angett.

Jag tar därför i detta ärende upp meritvärderingsfrågorna på nytt.

2 Bakgrund

2.1 Rättsläget intill den 1 juli 1985

Prövningen i de rent statliga tillsättningsärendena sker med direkt tillämp­ning av regeringsformen (RF). Det gäller vid alla statsmyndigheter, inte bara myndigheter under regeringen ulan också riksdagen och dess myndig­heter. Och del gäller alla slags tjänstetillsättningar, både externrekryte­ringar och internrekryteringar.

Enligt 11 kap. 9 § RF skall vid tillsättningar av statliga tjänster "avseen­de fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet".

I fråga om andra statligt reglerade anställningar än statliga lillämpas en likalydande föreskrift i 4 kap. 3 § LOA. ' Efter lagrådsremissen ändrad även 1986:50.

ti    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 116


 


Med statligt reglerade anställningar menas enligt 2 kap. 1 § LOA anställ- Prop. 1985/86: 116 ningar, där enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighei som rege­ringen bestämmer, i regel statens arbetsgivarverk. Sädana anställningar innehas - förutom av arbetstagarna vid de statsmyndigheter som lyder under regeringen — av t. ex. de kommunanslällda lärarna och skolledarna i grundskolan och gymnasieskolan samt försäkringskassetjänstemännen. Antalet arbetstagare med statligt reglerade anställningar uppgår för närva­rande till cirka 575000. Kollektivavtalen på det icke statliga området träffas med stöd av lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. (ändrad senast 1982: 101). Atl staten sålun­da medverkar i löneförhandlingarna också utanför det rent statliga områdel får ses i ljuset av de omfattande statsbidragen till lönekostnaderna på ifrågavarande områden (det s. k. dubbla huvudmannaskapet).

Bakom lagreglerna i RF och i LOA om sakliga grunder ligger statsnyttan, närmare bestämt det allmänna intresset av att offenlliga funktioner utövas av de personer som är bäst skickade för uppgifterna (jfr exempelvis prop. 1974:174 s. 64). Åndamålet med reglerna är sälunda inte enbart eller ens primärt alt skydda arbelstagarintressena utan främsl att tillgodose samhäl­lets och de enskilda medborgarnas inlresse av all statliga tjänster tillsätts efter objektiva grunder (prop. 1975/76:105 bil. 2 s. 206).

När det gäller lagens kriterium skicklighet förstås därmed enligt praxis lämpligheten för en befattning visad främst genom teoretisk och praktisk utbildning samt erfarenhet från tidigare verksamhei. Det framgår av grund­lagens förarbeten (prop. 1973:90 s. 405). Yrkesskicklighet och personliga egenskaper som prestationsförmåga m. m. blir här mätare på de individuel­la förutsättningarna att fylla de krav som den aktuella befattningen ställer på sin utövare.

Sedan länge har i allmänhet lagts större vikt vid skicklighetskriterierna ju högre tjänst del gäller och ju mer självständigt arbete som ingår i tjänsten. Synsättet har sålunda varit att skickligheten bör ha den avgöran­de betydelsen i tillsättningsärenden främsl när det gäller chefstjänster, arbetsledartjänsler. högre handläggartjänsier och vissa andra tjänster med självständigt arbetsinnehåll. Men praxis har redan före den 1 juli 1985 utvecklats åt det hållet atl skickligheten tillmäts allt högre värde också när det gäller tillsättningen av lägre tjänster.

Som framgått, är det frågan om nyssnämnda praxis som är föremål för denna lagrädsremiss.

Med kriteriet förtjänst avser lagstiftaren närmast den vana som har förvärvats genom föregående tjänstgöring (jfr nyssnämnda prop. 1973:90 s. 405). I praktiken har förtjänsten oftast ansetts vara liklydig med antalet statliga tjänsteår. Men också arbete i l.ex. annan offentlig - främst kom­munal - Ijänst har ibland beaktats.

Men RF och LOA ger som framgår av lagtexten utrymme för atl beakta också andra sakliga grunder än skicklighet och förtjänst. I grundlagsmoti­ven (anförda prop. 1973:90 s. 406) sägs därom att bl. a. arbetsmarknadspo-liuska hänsyn kan göra det nödvändigt att vid vissa tjänstetillsättningar väga in även andra faktorer än sådana som brukar hänföras till skicklighet och förtjänst.


 


Några närmare exempel på sådana "andra sakliga grunder" ges inte i lag Prop. 1985/86: 116 eller lagmotiv. Men som ett sådant exempel, godtaget i senare lagstiftning och praxis, kan nämnas företrädesräll lill åleransläUning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984: 1008; jfr 9 kap. 1 § LOA. prop. 1974: 174 s. 63). Etl annat exempel kan vara omplacering enligt anställningsskyddslagen (7 § andra stycket) eller enligt det statliga trygghetsavtalet (TrA-S). Ett tredje exempel ur praxis är intresset att bereda arbetshandikappade sysselsättning - jfr förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning m. m. (ändrad senast 1982:1268). Som etl fjärde fall kan anges atl strävan att främja ökad jämställdhet mellan kvinnor och män har kommit att godtas som en saklig grund enligt RF - jfr numera även lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (omlrycki 1980:412, ändrad senast 1985:216). Detla behandlas utförligt i rapporten (Arbetsgivarverket infor­merar 1984 nr 1) Tjänstetillsättningar och jämställdhet. Sedan hösten 1978 har jämställdhetsinlresset sålunda i regeringens praxis i både förslainslans-och besvärsärenden accepterats som en saklig grund vid tillsättning av statligt reglerade tjänster. Delta har också kommit till ullryck i andra myndigheters lillsättningspraxis. Jämställdhetsinlresset anses därvid kun­na väga över den gradskillnad i fråga om förtjänst och skicklighet eller bådadera som föreligger mellan sökande av olika kön, när deras kvalifika­tioner är i stort sett om också inte hell lika. Den tillämpade principen har också uttryckts sä, att jämställdheten skall betraktas som en av flera sakliga grunder som kan fälla avgörandet, när sökandena bedöms vara jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga (jfr senast KU 1984/85:35 s. 21).

Ulan all gå närmare in på förfarandet vid tjänstetillsättning vill jag peka pä att det numera slälls stora krav på urvalsprocessen vid rekrytering (jfr senasi prop. 1984/85:219 s. 23). Å andra sidan har regeringen för olika fall begränsat den principiella skyldigheten enligt 4 kap. 4 § LOA all ledigkun-göra tjänster (jfr 9 § anställningsförordningen, 8 och 18 §§ omplacerings­förordningen 1984: 110). Det kan också nämnas alt informations- och för­handlingsskyldighet fullgörs enligt kollektivavtal (jfr SAV-cirkulär 1985 A 3).

2.2 Meritutredningen

I februari 1983 tillkallades en särskild ulredare för all se över vissa frågor om meritvärderingen vid tillsättningen av statliga tjänster m. m. (Dir 1983:9). Utredaren (f.d. statssekreteraren i budgetdepartementet Stig Larsson), som arbetade under namnet meritulredningen (C 1983:01), av­lämnade i augusti samma år silt betänkande (Ds C 1983:16) Meritvärde­ringen vid statliga tjänstetillsättningar m. m. Betänkandets sammanfattning bör i valda delar fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Som framgår, innefattar utredningens förslag en regel i LOA om priorite­ring av skickligheten framför de andra sakliga grunderna.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan­
serna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
                                 5


 


En sammanställning av remissyttrandena m. m. har gjorts inom civilde-     Prop. 1985/86: 116 partemenlet och lagts fram i en särskild promemoria (Ds C 1985: 7). Post­verkets yttrande finns inte med i sammanställningen, efiersom det har kommit in lill civildepartementet efter remisstidens utgång.

2.3 1985 års reform m. m.

På grundval av belänkandet och remissyttrandena har regeringen utfärdat de inledningsvis nämnda bestämmelserna i 7 a och 7 b §§ anställningsför­ordningen. De innebär att praxis i vissa delar har ändrats sedan den 1 juli 1985.

De nya föreskrifterna gäller för statligt reglerade tjänster. Dit räknas som framgått inte tjänster vid riksdagen eller dess myndigheter. Slalligt reglera­de lärartjänster har i bl.a. 17 kap. 1 § tredje siycket skolförordningen (1971:235) i dess lydelse (1985: 1103) fr.o.m. den Ijuli 1986 - liksomför närvarande - undantagits från tillämpningen av bl. a. 7 a § anställningsför­ordningen.

Enligt 7 a § skall Ijänstelillsättning ske på grundval främst av skickligheten för arbetsuppgifterna i tjänsten, om det inte finns särskilda skäl för någol annat (försia stycket). Enligt andra styckel skall hänsyn också las till den förtjänst som har förvärvals genom lidigare tjänstgöring i offentlig eller privat anställning eller genom egen verksamhet. Även sådana andra sak­ligagrunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, syssel­sättnings- och socialpolitiska mål skall beaktas, sägs del i paragrafens tredje stycke.

17 b § finns föreskrifterna bl. a. om hur ledighet från en anställning och deltidstjänstgöring samt fullgjord forskarutbildning får räknas till godo som förtjänst.

Av Regeringens förordningsmotiv (s. 8) framgår att reglerna i 7 a och 7 b §§ har följande tre syften:

-     att effeklivera den offenlliga verksamhelen genom alt tydligare låta meritvärderingen bestämmas av de krav som tjänsten ställer på inneha­varen,

-     alt underlätta personalrörligheten - såväl inom statsförvaltningen som mellan olika arbelsmarknadsseklorer - genom alt jämställa kommunal och privat anställning samt egen verksamhet med statlig, när det gäller att beräkna en sökandes förtjänst,

-     alt rationalisera handläggningen av tillsättningsärendena genom atl för­enkla och förtydliga reglerna om förtjänstberäkningen.

I motiven redovisas också de närmare övervägandena bakom_ reglerna enligt följande.

2.3.1 Avvägningen mellan förtjänst och skicklighet: I anslutning till 7 a § första slyckel anställningsförordningen anförde jag i förordningsmotiven (s. 9).


 


Som några av remissinstanserna också har framhållit, är staten med Prop. 1985/86: 116 hänsyn främst till statsnyttan naturligtvis mest betjänt av att den skickligaste och mest lämpade rekryteras till en ledig ijänst. Stats­makterna har också under senare är i olika sammanhang gett uttryck för åsikten atl effektivitetskrav skall beaktas så långt som möjligt. Den pågående förnyelsen av den offenlliga sekiorn (jfr skr. 1984/ 85:202, FiU 35, rskr. 407) ställer krav på engagemang och olika slags kunskaper och erfarenheter hos anslällda på olika nivåer. Inom mänga områden ökar specialiseringen och behovet av fördju­pat yrkeskunnande. Inte minst bidrar datoriseringen och den ökade användningen av ny leknik lill detta. Myndigheternas ökade servi­ceansvar och kontakter med allmänheten och andra intressenter medför samtidigt krav på att de anställda skall kunna utöva många olika funktioner på bästa möjliga sätt. Meritulredningen och flera av remissinstanserna har också framhållit detta som skäl för att skick­ligheten skall få ökad betydelse. Åven kraven på rättssäkerhet har ökat. Myndigheternas behov av framförhållning och flexibilitet mås­te också ges ökad prioritet. Den pågående förnyelsen av samhälls­sektorn medför vidare ökat behov av engagemang, olika slags kun­skaper och erfarenheter hos de anslällda på alla nivåer.

Alll talar för atl skickligheten i framtiden bör betonas starkare än förtjänsten. Enligt min mening ligger del i såväl det allmännas som den enskilde arbetstagarens intresse atl skickligheten tillmäts sär­skild betydelse vid all meritvärdering. Bara vid lika eller vid i slort sett lika skicklighet bör förtjänsten bli utslagsgivande. Denna prin­cip bör gälla oavsett tjänstens nivå.

2.3.2 Skickligheten: I fråga om skickligheten anförde jag i förordningsmoli­ven (s. 9) vidare.

Till skickligheten bör som jag ser det hänföras de faktorer som är av betydelse för att bedöma den sökandes lämplighet för den aktuella tjänsten. Som meritulredningen och flera remissinstanser fram­håller, bör all relevant erfarenhet värderas inom ramen för skicklig­heten. Det skall vara en kvalitativ helhetsbedömning.

Hit bör således räknas bl. a. teoretisk och praktisk utbildning, personliga egenskaper (som prestafionsförmåga, yrkesskicklighet, ledaregenskaper, samarbelsförmåga m. m.) saml kunskaper och er­farenheter som har förvärvats i andra offenlliga eller privata anställ­ningar eller i egen verksamhet. Men erfarenheter från områden som vård av barn, studier, utlandsvistelser, språkkunskaper, ideellt ar­bete m. m. bör också vägas in vid bedömningen av skickligheten, i den mån de är relevanta för den sökta tjänsten.

Av grundläggande betydelse för meritvärderingen är alhså alt det

är de krav som är förknippade med tjänsten som besiämmer vilka

skicklighetsfaktorer som skall beaktas och hur tungt dessa skall

väga.

Det kan tilläggas att prioriteringen av skickligheten naturiigtvis ytteriigare

skärper de ökade krav på förberedelsearbete m. m. vid rekrytering som       7


 


också från andra utgångspunkter har ställts i syfte att åstadkomma säkra     Prop. 1985/86: 116 urval Ofr prop. 1984/85:219 s. 23 f).

2.3.3    Förtjänsten: Åven i fråga om förtjänslberäkningen utvecklades syn­punkter i förordningsmoliven (s. 10). Del saknas emellertid anledning att återge dem i detta sammanhang, eftersom de i huvudsak hänförde sig till 7 a § andra stycket och 7 b § anställningsförordningen.

2.3.4    Andra sakliga grunder: Under denna rubrik anförde jag i förord­ningsmoliven (s. 13) i anslutning till 7 a § tredje stycket anställningsförord­ningen bl. a.

Som framgått ger RF tillsättningsmyndigheterna utrymme att fästa avseende även vid andra sakliga grunder än förtjänst och skicklig­het. Det gäller bl. a. arbelsmarknadspolitiska och lokaliseringspoli­tiska hänsyn.

Det är sålunda angeläget atl staten som arbetsgivare även i fort­sättningen strävar efter all vara en föregångare, t. ex. när del gäller att bereda de människor sysselsättning som på grund av arbetshan-dikapp har svårt alt få eller behålla ett meningsfullt arbete eller när del gäller åtgärder som främjar jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Enligt min mening bör således liksom hittills myndigheterna beak­ta sådana tillsältningsgrunder som stämmer överens med den all­männa samhällsutvecklingen på det personalpolitiska områdel. All­männa arbetsmarknads-, sysselsättnings- och socialpolitiska mål bör därför få betydelse. Som flera remissinstanser framhåller bör därvid generellt ingen bestämd rangordning mellan dessa andra sak­liga grunder tillämpas. Det är nämligen enligt min uppfattning viktigt att individuella hänsyn och hänsyn till omständigheterna kan tas i varje enskilt fall.

2.3.5  Särskilda meritvärderingssystem m.m.: I fråga om särskilda merit­
värderingssystem m. m. sas det i förordningsmotiven (s. 13).

Inom flera myndigheter och sektorer lillämpas som jag har nämnt fasta karriärvägar, interna system för rekrytering och utbildning, meritvärdering, m.m. Detta gäller bl.a. på domarbanan, inom för­svarels område, inom utrikesförvaltningen, för flertalet polismans-tjänster och lärartjänster.

Systemen är i allmänhet så utformade, att de innehåller olika former av personalutveckling och återkommande skicklighelsbe-dömningar. Inte sällan förekommer krav på särskilda examina, in­slag av obligatorisk utbildning, aspirantljänstgöring eller tjänstgö­ring på s. k. utbildningstjänster eller annan obligatorisk tjänstgöring.

Med hänsyn till den mångfald verksamhetsgrenar som dagens
förvaltning omfattar - alltifrån avancerad teknisk produktion och
kvalificerat utvecklings- och utredningsarbete inom olika samhälls­
områden till viktiga normerande och kontrollerande funktioner och
renodlade servicefunktioner - är det naturligt atl sådana system
         8


 


utvecklas och tillämpas som är särskilt anpassade till utbildnings- Prop. 1985/86:116 och rekryteringsförutsätlningarna inom resp. myndighet eller sek­tor. De återkommande skicklighetsbedömningarna i sådana syslem ökar självfallet säkerheten i de bedömningar som görs i samband med tjänstetillsättningar. Del är som jag ser det särskilt viktigt atl sådana skicklighelsbedömningar görs; mekaniskt tillämpade rutiner får inte ersätta nödvändiga bedömningar och värderingar.

När det gäller domartjänslerna, kanjag peka på en inom justitie­departementet i maj 1984 upprättad promemoria, som behandlar olika frågor om domarkarriären. Promemorian har varit föremål för en bred remiss, som resulterat i många olika synpunkter och förslag från remissinstanserna. En del av de ålgärder som presenteras i promemorian har redan genomförts. Andra frågor - bl. a. sådana som rör meritvärderingen vid domartillsätlningar - är för närvaran­de föremål för ytterligare och mer långsikliga överväganden inom departementet.

Nämnas skall ocksä atl tillsättningen av prästtjänster regleras av särskilda föreskrifter i lagen (1957:577) om prästval (ändrad senast 1982:988). Präsltillsätlningsförfarandel ärf. n. föremål för utredning av 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05). Delta förfarande har så nära och naturligt samband med frågan om meritvärderingen vid tillsättningen av prästtjänster, atl den frågan inte bör behandlas innan kommittén har slutfört sitt arbete.

1 den lidigare nämnda personalpolitiska propositionen 1984/85:219 be­handlades i ett :särskilt avsnitt (5.4) för övrigt också frågor om meritvärde­ring vid tillsättning av lärartjänster inom skolväsendet (UbU 1985/86:5, rskr. 50). I propositionen uttalade jag atl principen atl skickligheten skall betonas starkare bör gälla också vid tillsättning av statligt reglerade lärar­tjänster. Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att avgöra vilka bestämmelser som kan behövas och atl besluta om dem. 1 anslutning lill detta uttalande framhöll jag vidare alt etl system med poängmässig beräkning av meriter emellertid bör behållas. Skolöverstyrelsen skall en­ligt propositionen få i uppdrag alt meddela allmänna råd om den poängmäs­siga beräkningen av meriterna.

2.4 Riksdagen hösten 1985

Med anledning av prop. 1984/85: 219 och två därvid väckta motioner (1985/ 86:16 och 17) har riksdagens arbetsmarknadsutskott såvitt gäller den nu aktuella frågan - efter att ha hört konstitutionsutskottet (KU 1985/86:2 y) - anfört följande (AU 1985/86:6 s. 11).

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar först atl konstitutionsutskottet drar
slutsatsen all regeringsformen inte hindrar all man i framtiden lägger större
vikt än hittills vid kriteriet skicklighet. Som framhålls i Regeringens förord­
ningsmoiiv är det ett redan tillämpat synsätt alt skickligheten bör ha den
avgörande betydelsen i tillsättningsärenden när del gäller chefstjänster,
arbetsledartjänsler och högre handläggartjänsier med självständigt inne­
håll. Praxis har emellertid utvecklats i den riktningen att skicklighet nume-
   9


 


ra tillmäts allt högre värde också när det gäller tillsättningen av lägre tjänster. En utveckling i den riktning som regeringen avser med sin anmä­lan i propositionen är således på gäng. Regeringen föreslär nu att skicklig­het generellt skall vara huvudkriterium vid tillsättning av tjänster på det statliga området. Därmed tas ytteriigare ett steg på den redan inslagna vägen.

Som tidigare redovisats ligger bakom lagreglerna om saklig grund i regeringsformen och LOA främst syftet att främja statsnyttan, närmare bestämt det allmänna intresset av alt offentliga funktioner utövas av de personer som är bäst skickade för uppgifterna. Åndamålet med reglerna är således inte primärt atl skydda arbelstagarintressena utan främsl att tillgo­dose samhällets och medborgarnas intresse av all statliga tjänster tillsätts efler objektiva grunder. Åven den inriktning av lönepolitiken som föreslås i propositionen och som utskottet behandlat ovan knyter an till detta synsätt. Sålunda framhålls att statens positioner i löneförhandlingarna skall bestämmas av verksamhetsintresset och av strävan att åstadkomma en ändamålsenlig personalförsörjning. Utskottet delar regeringens uppfatt­ningar i dessa delar.

Den prioritering av skickligheten framför förtjänsten och andra kriterier som regeringen förordar bör - som framhålls i konslitutionsulskoltets yttrande - komma till uttryck i LOA. Av sammanhanget bör vidare framgå att prioriteringen av kriteriet skicklighet inte innebär något avkall på kravet på objektivitet vid tjänstetillsättningar.

Regeringen bör återkomma med förslag till ändringar i LOA enligt de riktlinjer utskottet här angivit.


Prop. 1985/86:116


Riksdagen (rskr. 1985/86:48) har som sin mening gett regeringen lill känna vad arbetsmarknadsutskottet sålunda anfört om ändringar i LOA.

3 Föredraganden

Mitt förslag: I LOA införs en regel som lagfäster ordningen atl statliga och andra myndigheter skall prioritera skickligheten, när de tillämpar föreskrifterna om sakliga grunder vid tillsättning av tjäns­ter.


Utredningens förslag: Överensstämmer (s. 5) med mitt förslag.

Remissinstanserna: De flesta instanserna går inte in på frågan om före­skriftens form. Detla konstaterande bör ses i ljuset av atl så gott som samtliga instanser delar meritutredningens uppfattning att tjänstetillsätt­ning bör ske på grundval främst av sökandenas skicklighet. Några myndig­heter ifrågasätter emellertid utredningens förslag i formellt hänseende. Justitiekanslern (JK) finner det sålunda tveksamt om det är tillåtet alt i lag reglera hur 11 kap. 9 § RF skall tolkas. JK anser atl man i stället bör övedåta åt de olika myndigheterna att genom praxis verka för att de föreslagna ändringarna i detta hänseende genomförs. Svea hovrätt menar alt förslaget utgör ett förtydligande av grundlagen, som bör tas in i själva grundlagsbestämmelsen. Liknande synpunkter framförs av kammarrätten i Göteborg och av arbetsdomstolen. Andra remissinstanser, däribland


10


 


tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och förvarets civilförvall-     Prop. 1985/86: 116 ning. anser att föreskriften bör tas in i lag.

Riksdagen: Arbetsmarknadsutskottets inställning i formfrågan stämmer överens med mitt förslag. 1 sakfrågan delar utskottet som framgått uppfatt­ningen att skickligheten bör prioriteras.

Skälen för mitt förslag: Som jag framhållit i Regeringens förordningsmo­tiv 1985:3 (s. 6), står de riktlinjer för meritvärderingen som lillämpas sedan den I juli 1985 inte i någon motsättning till RF:s eller LOA:s regler om grunderna för tjänstetillsättningar. Riktlinjerna skall i stället ses som en precisering av dessa regler.

Riksdagen anser emellertid att den prioritering av skickligheten framför förtjänsten och andra kriterier som innefattas i 1985 års reform bör komma Ull uttryck i LOA. Jag kan ansluta mig till den uppfattningen.

En sådan regel bör därför tas in i 4 kap. 3 § LOA. Med "skicklighet" avses härvid - liksom i gällande regler - skickligheten för arbetsuppgifter­na i tjänsten.

Jag vill i linje med riksdagens uttalande därvid särskill stryka under alt den nya lagregeln inte innebär något avsteg från den objekliviielsprincip som kommer till uttryck inte bara i 11 kap. 9 § RF och 4 kap. 3 § LOA ulan ocksä i I kap. 9 § RF. I sistnämnda grundlagsbestämmelse fastslås sålunda myndigheternas skyldighet atl "i sin verksamhei beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet".

Den nya lagregeln bör utformas så, alt den medger undanlag för sådana fall där det finns särskilda skäl att låta del avgörande vara nägon annan saklig grund än skickligheten, l.ex. förtjänsten eller omplacerings- eller jämställdhetsintresset. Självfallet får inte några andra skäl komma i fråga än sådana som kan betraktas som sakliga grunder enligt RF och LOA (jfr 7 a § andra och Iredje styckena anställningsförordningen).

Regeln blir med mitt förslag tillämplig på i princip alla statligt reglerade tjänster, dvs. främsl tjänster vid myndigheter under regeringen, lärartjän­ster och försäkringstjänsler (jfr I kap. 1 och 5 §§ LOA). Men den blir i motsats lill reglerna i anställningsförordningen tillämplig också på tjänster vid riksdagen och dess verk.

Antas förslagel, kommer de nu gällande bestämmelserna i 7 a § första siycket anställningsförordningen inte atl behövas längre. Jag avser att efter riksdagens prövning återkomma lill regeringen med förslag lill ändringar i förordningen. 1 och med den nya lagregeln kan också det som jag i denna lagrådsremiss har anfört ur motiven till 1985 års reform i sak betraktas som förarbeten lill lagen.

Däremot berörs vad som sägs i 7 a § andra och Iredje styckena saml 7 b § anställningsförordningen och i motiven till dessa bestämmelser som framgått inte av lagrådsremissen.

11


 


4 Ikraftträdande                                     Prop. 1985/86: ii6

Jag förordar att den föreslagna ändringen i LOA träder i kraft den 1 juli 1986.

Efter samråd med slatsrådet Göransson får jag emellertid tillägga föl­jande.

I fråga om lärartjänsterna - som varken för närvarande eller efter den 1 juli 1986 omfattas av vad som sägs i 7 a § anställningsförordningen — bör den nya föreskriften i LOA träda i verkställighet först när det nya poäng­system som förutskickas i prop. 1984/85:219 (s. 26) har börjat tillämpas. Detta kan beräknas ske tidigast läsåret 1987/88; tidpunkten kan inte be­stämmas nu. Det bör därför ankomma på regeringen atl fastställa den tidpunkt då den nya lagregeln skall börja tillämpas på lärarområdet.

5 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom civildepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

6 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.

7 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

12


 


Bilagal    Prop. 1985/86:116

Ull lagrådsremissen

Ur meritutredningens betänkande (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m.m.

2 Sammanfattning

Bakgrund

Meritulredningen har hafl lill uppgift alt se över en del av de principer som gäller meritvärderingen vid tillsättningen av statligt reglerade tjänster.

Huvudsyftet är alt skapa bättre möjligheter alt tillgodose de växande kraven pä kunskaper, erfarenhet och skicklighet som ställs för alt statsför­valtningen skall kunna fullgöra sina uppgifter effektivt och därvid ge god service till allmänheten.

En viktig målsättning är atl skapa bättre förutsättningar för en bredare rekrytering och en ökad personalrörlighet.

Väsentligt är också atl underiätla en mer ändamålsenlig bedömning av vissa meritvärderingsfrågor och en rationell handläggning av dem. I direk­tiven har särskilt framhållits värderingen av deltidsarbete, vård av barn m.m., forskarutbildning, sludieledighetstid, språkkunskaper och utlands­anställning.

Vissa frågor som hänger samman med ullandsanställning och åleran-passningsproblem efler sådan anställning har också ingått i uppdraget.

Utgångspunkter

Beslämmelsen om alt endast förtjänst och skicklighet skulle beaktas vid en statlig Ijänsletillsättning tillkom genom 1809 års regeringsform. I samband med regeringsformen 1974 tillfördes all även s.k. arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiska skäl skall få vägas in vid en tjänstetillsättning.

Del svenska samhället har under liden efter 1809 genomgått och genom­går fortfarande slora förändringar. I avsnittet "Sverige i förändring" och "Sammanfattande synpunkter" beskrivs i breda och översiktliga pensel­drag de viktigaste förändringarna och utvecklingstendenserna av betydelse för den statliga verksamheten och dess villkor.

Med denna bakgrund blir kopplingen mellan, å ena sidan, målen för myndigheternas verksamhei, kraven från statsmakterna om bl. a. effektivi­tet, service, rättssäkerhet m. m. och behoven av framförhållning och flexi­bilitet samt, ä andra sidan, myndigheternas bemanning och bemannings­planering en allt viktigare fråga. Den behandlas i avsnittet "Rekryteringen i en helhetssyn" där även den förändrade synen på människan i arbetslivet berörs.

För en statlig tjänstetillsättning finns ell omfattande regelverk. Bestäm-         13


 


melser av särskilt inlresse för meritvärderingen tas upp i avsnittet "Tjäns-     Prop. 1985/86: 116 tetillsättningens rättsliga utgångspunkter".

I avsnittet "Erfarenheter från intervjuundersökningen" redovisas över­siktligt vad som framkommit angående den nuvarande tillämpningen. Vid intervjuundersökningen redovisades även värdefulla synpunkler och för­slag till förändringar och förbättringar. Dessa har så långt som möjligt inarbetats i övervägandena och förslagen.

I ett särskill avsnitt redovisas vad som inhämtats om statlig tjänstetill­sättning i Danmark, Finland och Norge.

Överväganden

En viktig förutsättning för alt få rätt person på rätt plals är att myndigheten fastställer arbelsanalys och sökprofil. Arbetsanalysen innebär att arbets­uppgifternas art och omfattning anges och att detla görs mot bakgrund av målen för verksamheten, statsmakternas krav pä myndighetens verksam­het och med hänsyn till förutsebara förändringar och förutsättningar för verksamheten. I sökprofilen bestäms de krav som ställs på tjänstens inne­havare.

Arbelsanalys och sökprofil blir vikliga hjälpmedel vid ett ställningsta­gande om en tjänsl skall återbesättas eller inrättas. Om ett tillsättningsför­farande skall inledas, påverkar innehållet i arbetsanalysen och sökprofilen

-     valet av rekryteringsväg,

-     urvalsförfarandet och

-     meritvärderingen.

Främst sökprofilen bestämmer vilka meriter som är relevanta och hur de skall värderas. Generellt innebär del en förskjutning mot atl sökandenas skicklighet och förmåga alt ulföra arbetsuppgifterna blir avgörande vid tjänstetillsättningen. För all myndigheten skall få en så god uppfattning som möjligt om dem som närmast kan komma i fråga för tjänsten bör intervju och referenstagning genomföras. Det gäller inte minst för att utröna sökandenas personliga egenskaper och lämplighet i övrigt för tjäns­ten,

Mina förslag i denna del är att

-     det i budgethandboken ytteriigare framhålls atl myndigheternas mål och planering för sin verksamhet skall kopplas fill bemanningsplanering och andra personaladministrativa åtgärder inklusive tjänstetillsättning,

-     det i 4 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning anges alt främst skickligheten skall vara avgörande vid tillsättning av statligt reglerade tjänster,

-     arbelsanalys och sökprofil skall fastställas inför tillsättning av statligt reglerade tjänster med undantag för vissa regeringstillsatta tjänster; ny paragraf i anställningsförordningen (1965:601),

-     intervju och referenslagning skall genomföras före beslul om tjänstetill­sättning, om inte särskilda skäl föranleder annat; ny paragraf i anställ­ningsförordningen.

Jag ger vidare en beskrivning och definition av begreppen skicklighet och förtjänst.

14


 


Avseende urvalskriteriet skicklighet anges att endast meriter av betydel-    Prop. 1985/86:116 se för tjänsten i fråga skall beaktas. Sökprofilen bestämmer vilka dessa är och utgör den måttstock med vilken de skall mätas och värderas.

I skicklighelsbedömningen beaktas bl. a. relevant yrkeserfarenhet obe­roende av om den utförts i offentlig eller privat anställning. Därvid sam­manvägs anställningstid, arbetsuppgifternas art, omfattning och kvalitet i en helhetsbedömning. Erfarenhet som vård av barn m.m., forskarutbild­ning, utlandstjänst, språkkunskaper, facklig verksamhet m.fl. meriter be­aktas i den män och omfattning som sökprofilen anger.

I skicklighetskriteriet skall de personliga egenskaperna särskilt upp­märksammas. Det gäller l.ex. kreativitet, mognad, analysförmåga, ord­ningssinne eller självständighet. Hänsyn måste därvid tas till de övriga i arbetsgruppen. Den skall erhålla ett riktigt komplement i kompetens m. m. och dessutom ges goda förutsättningar att samarbeta effektivt.

Förtjänslbegreppel definieras som

-    anställningstid i statligt reglerad tjänst inrättad för minst 40 procent av hellidsljänslgöring,

-    vård av barn vid hel ledighet från statlig eller annan anställning eller utan samband med anställning, dvs. främst de fall vården av barn utförts före inträdel pä arbetsmarknaden. Högsl två år får tillgodoräknas,

-    fullgjord forskarutbildning med fyra år.

Förtjänstbegreppet regleras i nya paragrafer i anställningsförordningen (1965:601). Skicklighetsbegreppet avses bli behandlat i proposition till ändring av 4 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning.

15


 


Bilaga 2    Prop. 1985/86: 116 /(// lagrådsremissen

Remissinstanserna

Remissyttranden över betänkandet (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m.m. har avgells av jusfitiekanslern (JK), Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, kammarrätten i Göteborg, länsrätten i Umeå, domstolsverket (DV), tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsen­det (TFN), nolarienämnden (NON), riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen (RPS), kriminalvårdsstyrelsen, datainspekiionen, styrelsen för internatio­nell utveckling (SIDA), kommerskollegium, exportkreditnämnden (EKN), Sveriges exportråd, överbefälhavaren (ÖB), försvarels civilförvaltning (FCF), försvarets materielverk (FMV), försvarets rationaliseringsinstitut (FRI), försäkringsrätten för Norra Sverige, riksförsäkringsverket (RFV), Stockholms allmänna försäkringskassa, socialstyrelsen, statens bakterio­logiska laboratorium (SBL), po.slverket, televerket, statensjärnvägar (SJ), tullverket, byggnadsstyrelsen, riksskatteverket (RSV), skolöverstyrelsen (SÖ), universitets- och högskoleämbetet (UHÅ), cenlrala studiestöds-nämnden (CSN), lanlbruksslyrelsen (LBS), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), slalens veterinärmedicinska anstalt (SVA), skogsstyrelsen, arhe­tarskyddsstyrelsen (ASS), arbetsdomstolen (AD), jämslälldhetsombuds­mannen (JämO), statens invandrarverk (SIV), bostadsslyrelsen, statens lantmäteriverk (LMV), statens industriverk (SIND), statens vatlenfalls­verk, patent- och registreringsverket (PRV), domänverket, styrelsen för teknisk utveckling (STU), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), sta­tistiska centralbyrån (SCB), statens arbetsgivarverk (SAV), statens löne-och pensionsverk (SPV), statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN), statens institut för personalutveckling (SIPU), statens förhandlingsråd (FHR), länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), länsslyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Jönköpings län, riksdagens ombudsmän (JO), Sveriges riksbank. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska ar­betsgivareföreningen (SAF), Försäkringskasseförbundet (FKF), Koopera­tionens förhandlingsorganisation (KFO), Landsorganisationen i Sverige (LO) genom Statsanställdas förbund (SF), Tjänstemännens centralorgani­sation (TCO) genom TCO:s stalstjänslemannaseklion (TCO-S), Centralor­ganisationen SACO/SR, Försäkringsanslälldas förbund (FF), Sveriges ar­betsledareförbund (SALF), Fredrika-Bremerförbundet, Svenska Personal-Pensionskassan (SPP), Svenska Röda Korset, Sveriges domarförbund, Sveriges industriförbund (SI), Sveriges personaladministraliva förening (SPF), Utlandssvenskarnas förening (UF), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Riksförbundet för sexuelh likaberättigande (RFSL), Svenska Mis­sionsrådet, Svenska Utlandsskolors förening (SUF), Sveriges Civilingen­jörsförbund (CF), Privattjänstemannakartellen (PTK), Föreningen Sveri­ges kronofogdar.

16


 


Bilagas    Prop. 1985/86:116

//// lagrådsremissen

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs alt 4 kap. 3 § lagen (1976:600 ) om offentlig anställning' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

4 kap. 3§ Om saklig grund för tillsättning av statlig tjänsl gäller vad som är före­skrivet i regeringsformen eller annan författning.

Åven vid tillsättning av icke stat-      Åven vid tillsättning av icke stat-

lig Ijänsl skall avseende fästas en-     lig tjänsl skall avseende fastas en­dast vid sakliga grunder, såsom för-     dast vid sakliga grunder, såsom för­tjänst och skicklighet. Närmare fö-     tjänst och skicklighet. reskrifler om detta meddelas i för­fattning.

Bland de grimder som sålunda skaU beaktas vid tiUsättning av statliga och andra tjänster skaU skickligheten sättas främsl, om del inte finns särskilda skäl för något annat. Närmare föreskrifter om vad som sägs i andra och tredje styckena meddelas iförordning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

I fråga om lärartjänster inom skolväsendel tillämpas de nya föreskrifter­na dock försl från och med den dag som regeringen besiämmer.

Lagen omtryckt 1982:100.                                                                                  17


 


Utdrag                       Prop. 1985/86: 116

LAGRÅDET                                    PROTOKOLL

vid sammanträde 1986-02-10

Närvarande: f. d. justitierådet Hull, regeringsrådet Dahlman, justitierådet Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1986 har rege­ringen pä hemställan av statsrådet Holmberg beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag lill lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Agneta Fergenius.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

18


 


Civildepartementet                                        Prop. 1985/86:116

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den 20 februari 1986

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om meritvärdering i statlig tjänst m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrädsremiss fattat vid regeringssammanträde den 23 januari 1986) över förslag till lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning och anför.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

En smärre redaktionell ändring bör emellertid göras i det remitterade förslaget.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

atl anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagen ändring.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all anta det förslag som föredra­ganden har lagl fram.

19


 


/

f   '

Innehåll                                                                      Prop. 1985/86: 116

Propositionen  ....................................................     1

Propositionens huvudsakliga innehåll   .....................      I

Propositionens lagförslag ......................................     2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1986

med beslut om lagrådsremiss   ...............................     3

1   Inledning ........................................................     3

2   Bakgrund   ......................................................     3

 

2.1   Rättsläget intill den 1 juli 1985 ........................ .... 3

2.2   Meritulredningen  ......................................... .... 5

2.3   1985 års reform m.m...................................... .... 6

2.4   Riksdagen hösten 1985   ................................     9

 

3   Föredraganden .................................................    10

4   Ikraftträdande   ...............................................    12

5   Upprättat lagförslag   ........................................    12

6   Hemställan   ....................................................    12

7   Beslul   ........................................................... .. 12

Bilagal       Sammanfattning av meritutredningens betänkande     ...      13

BUaga 2      Förteckning över remissinstanserna    .... .. 16

Bilaga 3       Lagrådsremissens lagförslag    .............. .. 17

Utdrag ur lagrådels protokoll den 10 februari 1986 ..... .. 18

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986

med beslul om proposition   ...................................    19

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                          20