Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:100

med förslag till statsbudget för budgetåret

1986/87 1985/86: 100

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll den 19 december 1985 för de ätgärder och de ändarnål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

OlofPalme

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga ändamål

Det i 1986 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 visar en omslutning av 335575 milj. kr. Delta innebär en ökning i förhållande till vad som nu beräknats för innevarande budgetår med 10 116 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 48927 milj. kr. Detta innebär en minskning av underskottet med 3 270 milj. kr. i förhållande tiU vad som numera beräknas för innevarande budgetår.

I bilagorna 1- 19 i budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst och utgiftsposterna närmare. I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mol bakgrund av den samhällsekonomiska UtveckUngen, dels budgetpolitiken och budgetförslaget.

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1986/87

Inkomster:

Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster

Underskott

Prop. 1985/86: 100

244847201000

32614528000

106025000

4861410000

4218615000

Summa kr. 286 647 779 000

48926823000

Summa kr. 335 574 602 000

Prop. 1985/86: 100

Utgiftsanslag:

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Riksdagen och dess myndigheter

Räntor och på statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter

33 575000

10008341000

10673 107000

26368432000

84491298000

11994180000

18413 398000

41487744000

6566936000

19583243000

17623 360000

9860354000

3999783000

469851000

71000000000

1000000

332574602000

Beräknad övrig medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknat tiUkommande utgiftsbehov, netto

1500000000

500000000

1000000000

2000000000 1000000000

Summa kr. 335 574 602 000

Prop. 1985/86:100

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1986/87

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

43 736 000 000 43 736 000 000

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillingsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifl 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, netto 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 1281 AUmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Fastighetsskatt

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

15 031 000 000 15 031000 000

1100000000 1100000000

160000000

5000000 3 000000 1405 000 000 / 573 000 000 61440 000 000

38300000000

1610000000

8 900000000

970000000

478000000

213700000 8100000000 58571700000 58571700000

420000000 3891000000 4311000000

2018000000

30000000 2048000000

Prop. 1985/86: 100

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1000000000 220000000 1220000000

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

2470000000

1205 000 000 3675 000 000 11254 000 000

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 AUmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

65550000000 65550000000

1420, 1430 Skatt på specifika varor:
1421 Bensinskatt	11700000000
1422 Särskilda varuskatter	929000000
1423 Försäljningsskatt på motorfor-
don	1 530000000
1424 Tobaksskatt	3960000000
1425 Skatt på spritdrycker	5125000000
1426 Skatt på vin	2030000000
1427 Skatt på malt- och läskedrycker	1325000000
1428 Energiskatt	9938000000
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle	1 500000
1431 Särskild avgift för oljeprodukter
m.m.	1250000000
1432 Kassettskall	35000000
1433 Skatt på videobandspelare	92000000
1434 Skatt på viss elektrisk kraft	980000000
143.'' Särskild avgift mot försurning _	73000000 38968500000

1440 Överskott vid försäljning av varor

med statsmonopol:

144 J AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skaft på tjänster: 145J Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam 145? Tolalisalorskall 1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 KUometerskatt

1470 Skait på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och Ijänster

180000000

130000000 310000000

198000000 610000000 435000000 105000000 1348000000

3 160000000

2 145 000 000 5305000000

2100000000 2100000000

1000

1000 113581501000

Summa skatter 244847201000

Prop. 1985/86:100

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utmstning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltuUstyrel-sens fastighetsförvaltning

50340000 297000000 100000000 148000000

73200000 2580000000 132640000 3381180000

42000000 64000000 64200000 170200000

7100000000 7100000000

1218600000 457 000 000 / 675 600 000 12 326 980 000

500000

650000000

1400000

651900000

651900000

Prop. 1985/86: 100

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-lån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster pä statens län till den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster pä kraftledningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglän

2322 Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lanlbruksstyrelsen

2324 Räntor pä televerkets statslån

2325 Räntor på postverkets statslån

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bo-stadsförsöijning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster pä allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor pä medel avsatta Ull pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrädsanläggningar

300000000

250000

6251000

179000 1697000

19419000

51000

165000000

3800000

274000000

50340000

820987000

9912000000

230000

300000 9912530000

10000
28000000 28010000

540000000 540000000

7000000 7000000

935960000 935960000

Prop. 1985/86:100

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster pä lån till personal inom bislåndsförvall-ningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för stu-dentkärlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

1000000

3000000

25000000

175000

13 600000

340000

3000000

25000000

100000000

1410 000 000 1581115000 13 825 602 000

390399000

390399000

390399000

2511 ExpedUionsavgifter	554800000
2514 Elevavgifter vid styrelsen för
vårdartjänst	32000
2517 Trafiksäkerhetsavgift	49300000
2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter	351500000
2519 Skeppsmätningsavgifter	2500000
2521 Fartygsinspektionsavgifter	6000000
2522 Avgifter för granskning av bio-
graffilm	2981000
2523 Avgifter för särskild prövning
och fyllnadsprövning inom skol-
väsendet	1500000
2527 Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltill verkning	1000000
2528 Avgifter vid bergsstaten	3200000
2529 Avgifter vid patent- och regi-
streringsväsendet	152025000

Prop. 1985/86:100

2600 Försäljningsinkomster:
2611 Inkomster vid kriminalvården	125200000
2612 Inkomster vid statens rättske-
miska laboratorium	10280000
2616 Försäljning av sjökort	7500000
2617 Lotsavgifter	66800000
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300000
2624 Inkomster av uppbörd av felpar-
keringsavgifter	50400000
2625 Utförsäljning av beredskaps-
lager _	1850000000	2110480000	2110480000
2700 Böter m.m.:
2711 Restavgifter	270000000
2712 Bötesmedel	197800000
2713 Vattenföroreningsavgift	1000	467801000	467801000

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register 24000000

2532 Utsökningsavgifter 90000000

2533 Avgifter vid statens planverk 630000

2534 Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon 130 500 000

2535 Avgifter för statliga garantier 130000000

2536 Lotteriavgifter 3 200000

2537 Miljöskyddsavgift 23000000

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel 120 000000

2539 Täktavgift lOOOOOOO

2541 Avgifter vid tullverket 35 000000

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 22000000

2543 Skatteuljämningsavgift 583 100000

2544 Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar 4650000

2545 Närradioavgifter 2048000

2 302 966 000 2 302 966 000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

538400000

538400000

538400000

Summa inkomster av statens verksamhet 32614528000

Prop. 1985/86: 100

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Affärsverket FFVs inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

30000000

1000000

30000000

61000000

500000

6200000

500000 200000

3000000

50000 10450000 71450000

1575000

1575000 1575000

Prop. 1985/86: 100

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gmvegen-dom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

33000000

33000000

33000000

Summa inkomster av försåld egendom 106 025 000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industritån:

4111 Återbetalning av lokaliserings-

län _______________________	290000000	290000000
4120 Återbetalning av Jordbrukslån:
4122 Återbetalning av statens avdik-
ningslån	650000
4123 Återbetalning av lån lill fiskeri-
näringen _______________________	26526000	27176000
4130 Återbetalning av övriga näringslån:
4131 Återbetalning av vattenkraftslån	233000
4132 Återbetalning av luftfartslån	2309000
4133 Återbetalning av statens lån till
den mindre skeppsfarten	25087000
4134 Återbetalning av kraftlednings-
lån	21000
4135 Återbetalning av skogsväglån	79000
4136 Återbetalning av övriga närings-
län, Kammarkollegiet	95000000
4137 Återbetalning av övriga närings-
län. Lantbruksstyrelsen	1800000
4138 Återbetalning av tidigare in-
friade statliga garantier __	25000000	149529000 466705000

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

2500000000

450000

- 2500450000 2500450000

Prop. 1985/86:100

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån lill personal inom biständsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av län för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån
4519 Återbetalning av statens bosätt
ningslän

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

40000

8000000 1376000000 1384040000 1384040000

300000000 300000000 300000000

4000000

85000000

125000

5500000

15000000

1 350000

33 550000 50690000

210215000

210215000

Summa återbetalning av lån 4861410000

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasligheter

480000000 102000000

112900000

2300000000 2994900000

267550000

267550000

Prop. 1985/86: 100

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader: 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.

komplementkostnader 117080000

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar 185900000

5142 Sjöfartsverkels avskrivningar 53000000

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning 194825000

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar 55 354 000

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto 350000000

117086000

489079000 3868615000

350000000

350000000

Summa kalkylmässiga inkomster 4218 615 000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 286647779000

Statsutgifter Prop. 1985/86:100

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A Kungl. hovstaten

I Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov
hållning 12450000

12450000

B Kungl. slottsstaten

1 De kungl. slotten: Driftkostnader,/örj/agMrti/ag 16375000

2 Kungl. husgerådskammaren,/öri/flgsawi/ög 4750000

___________ 21125000

Summa kr. 33575000

II. Justitiedepartementet

A Justitiedepartementet m. m.

1 Statsrådsberedningen,/öri-/rtg5fl/75/og

2 Justitiedepartementet,/ö/'5/flg5fln5/(7g

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Exlra utgifter, reservationsanslag

5 Informalion om lagstiftning m. m., reservationsanslag

Prop. 1985/86: 100

17256000 33980000 19500000 1050000 1310000 73096000

B Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen,/ö;-5/flg5fln.v/«g

Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet

m. m., förslagsanslag

Statens kriminaltekniska \a.horatonum, förslagsanslag

Lokala polisorganisationen, förslagsanslag

Utrustning m. m. för polisväsendet, reservationsanslag

Underhåll och drift av motorfordon m. m.,

förslagsanslag

Gemensam kontorsdrifl m. m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag

Diverse utgifter, förslagsanslag

Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag

553421000

163 199000

21 143000

4786236000

113221000

110594000

1000

4321000

31300000

5783436000

C Åklagarväsendet

1 RikskklsLgaten, förslagsanslag

2 Åklagarmyndigheterna, förslagsanslag

11677000 275 336000 287013000

D Domstolsväsendet m.m.

1 Domstolsverket,/öri/aifl/M/ag

2 Allmänna domstolarna, förslagsanslag

3 Allmänna för\a\ti\ii\gsdomsto\art]ä, förslagsanslag

4 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslagsanslag

5 Utmstning fill domstolar m. m., reservationsanslag

6 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag

42855000

1018040000

329520000

38268000

35465000

62700000

1526848000

Prop. 1985/86: 100

E Kriminalvården

1 KriminalvårdsstyTdsen, förslagsanslag

2 Kriminalvårdsanstalterna,/ö;.s/ög5fl/;.?/flg

3 Frivården, förslagsanslag

4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag

5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag

6 Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag

7 Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag

78947000

1494680000

222 243 000

4800000

12600000

16105000

65800000

1895175000

F Rättshjälp m. m.

1 Rättshjälpskostnader, förslagsanslag

2 Rättshjälpsnämnderna,/öw/fliörts/ag Allmänna advokatbyråer:

3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4 Driflbidrag, förslagsanslag

5 Vissa domstolskostnader m. m., förslagsanslag

6 Diverse kostnader för rättsväsendet,/öM/agMnä/ag

1000 2130000

250000000 8651000

2131000

39400000

11000000

311182000

G Övriga myndigheter

1 Justitiekansiem, förslagsanslag

2 Datait\spektiot\ei\, förslagsanslag Brottsförebyggande rådet:

3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

4 Utvecklingskostnader, reservationsanslag

5 Bokförrngsnämnden, förslagsanslag
Broltsskadenämnden:

6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7 Ersättning för skador pä grund av brott, förslagsanslag

H Diverse

Svensk författningssamling,/örs/flgi-anj/og Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag Bidrag tiU vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag Stöd lill politiska parUer, förslagsanslag Allmänna va\, förslagsanslag

3 127000 1000

7201000 3 729000

10930000 1686000

10107000

2707000 7400000

25851000

6660000

50000

2 300000

95500000

1230000

105740000

Summa kr. 10008341000

III. Utrikesdepartementet

Prop. 1985/86:100

A Utrikesdepartementet m. m.

1 Utrikesförvaltningen, förslagsanslag

2 Utlandstjänstemännens representation, re serva tionsanslag

3 Inköp, uppförande och islåndsällande av fasligheter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag

4 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

5 Kursdifferenser, förslagsanslag

6 Ersättning åt olönade korsxiler, förslagsanslag

1 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell ovgamsation, förslagsanslag

8 Nordiskt samarbete, förslagsanslag

9 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag

10 Utredningar m. m., reservationsanslag

11 Extra utgifier, reservationsanslag

12 Officiella besök m. m., förslagsanslag

984889000

14704000

33600000

11534000

1000

9310000

32960000

1030000

600000

5235000

700000

6760000

1101323000

B Bidrag till vissa internationella organisationer

1 Förenta Nationerna, förslagsanslag

2 Nordiska mmisterrådet, förslagsanslag

3 Europarådet, förslagsanslag

4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

6 Byråer för handels- och råvamfrågor m. m., förslagsanslag

7 Internationell råvamlagring, förslagsanslag

8 Övriga inlernalionella organisationer m. m., förslagsanslag

102700000

160000000

14200000

17000000

12200000

6305000 3700000

900000 317005000

C Internationellt utvecklingssamarbete

1 Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

3 Information, reservationsanslag

4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5 Nämnden för u-landsutbildning,/ö/-5/ag5flni/flg

2550000000

4624545000

26110000

195875000 20422000

2 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Prop. 1985/86:100

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC),

reservationsanslag

Nordiska afrikainstitutet,/örs/agiöns/ag

Övriga u-landspolifiska insatser m. m.,

reservationsanslag

231715000 3 525000

1108000000 8760192000

Information om Sverige i utlandet

Svenska institutet, reservationsanslag

Sveriges Riksradios programverksamhet för ufiandel,

reservationsanslag

Övrig informalion om Sverige i utlandet,

reservationsanslag

42121000

35235000

12870000 90226000

Utrikeshandel och exportfrämjande

Kommerskollegium,/öM/agifln/ög Exportfrämjande verksamhel, reservationsanslag Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster, förslagsanslag

Krigsmaterielinspektionen,/ör.y/ag5fl«5/flg Interamerikanska utvecklingsbanken,/öw/agionä/ag Importkontoret för u-landsprodukter, reservationsanslag

35274000 233575000

1000

25000000

1000

293852000

Diverse

Ekonomiskt bistånd lill svenska medborgare i utlandet m. m., förslagsanslag

Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor, reservationsanslag

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRl), reservationsanslag Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag

Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag

Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Stockholmskonferensen: Investeringskostnader, reservations anslag

Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna, förslagsanslag

3 600000 75000

8927000 14991000 12955000

1960000

26000000

1000

42000000 110509000

Summa kr. 10673107000

IV.

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet,/c>r.s/flg.ya«5/ag

Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,/örj/agi-

anslag

Utredningar m. m., reservationsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag

Prop. 1985/86: 100

32350000

7065000

8200000

595000

48210000

B Arméförband

Arméförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/ör.r/agjörti/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av ai\läggi\ii\gaT, förslagsanstag

4 Forskning och utvecklmg, förslagsanslag

6057000000

1687000000

249500000

350000000

8343500000

C Marinförband

Marinförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/öri/agiani/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och ulveckling,/öri/agia«5/ag

1882000000

1217000000

138000000

183000000

3420000000

D Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/örs/agiani/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och utveckling,/ö/-5/ag5ani/ag

3 129000000 2613000000 320500000 1723000000 7785500000

E Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1 Ledning och förbands verksamhet,/ö/-5/agia/75/ag

2 Materielanskaffning,/öw/agiani/ag

3 Anskaffning av anläggningar,/ör/agia/Ji/ag

4 Forskning och utveckUng, förslagsanslag

632400000

179900000

186160000

24350000

1022810000

Prop. 1985/86:100

F Gemensamma myndigheter m. m.

1 Försvarets civilförvaltning,/ö/-j/agja«j/ag

2 Försvarets sjukvårdsstyrelse,/ö«/agÄa«5/ag

3 Fortifikalionsförvaltningen,/öw/ag.ya«i/ag

4 Försvarets materielverk,/öw/agi-awi/ag

5 Gemensam försvarsforskning,/örs/agsani/ag

6 Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt,/öw/agia/jj/ag

7 Försvarets radioanstalt,/öw/agaw/ag

8 Värnpliktsverket,/ör5/agia«5/ag

9 Försvarets rationaliseringsinstitut,/ö/-j/ag.ya«j/ag

10 Försvarshögskolan,/ör/agjawj-Zag

11 MUitärhögskolan, förslagsanslag

12 Försvarets förvaltningsskola,/dr5/ög.?a/2.y/ag

13 Försvarets läromedelscentral,/ör5/ag.ya/7i/ag

14 Krigsarkivet,/öri/agÄa«5/ag

15 Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

16 Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag

17 Försvarets datacentral,/öw/agia/zj/ag

18 Vissa nämnder m. m. inom det militära försvarel, förslagsanslag

19 Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag

105540000 28700000 173000000 605400000 336200000

46500000

224500000

108000000

21350000

3520000

41800000

10600000

1000

7930000

12500000

96740000 3501000

13 890000

2000000000 3839672000

G Civil ledning och samordning

1 Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader,/öw/agians/ag

2 Civil ledning och samordning, reservationsanslag

3 Civilbefälhavarna, förslagsanslag

4 Signalskydd, reservationsanslag

5 Vissa skyddsrumsanläggningar, reservationsanslag

6 Vissa teleanordningar, reservationsanslag

32100000

35 860000

19 120000

1 820000

9500000

53200000

151600000

H Civilförsvar och fredräddningstjänst

1 Befolkningsskydd och räddningstjänst, förslagsanslag

2 Anläggningar för fredsorganisalionen, förslagsanslag

3 Skyddsmm,/örj/agsa«5/ag

4 Reglering av prisstegringar för civilförsvar m.m., förslagsanslag

5 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag

458000000

35000000 578700000

100000000

4000

6 Identiietsbrickor, förslagsanslag

7 Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning fill sjöss, förslagsanslag

8 Strandbekämpningsbåtar, reservationsanslag

Prop. 1985/86:100

877000

11600000

970000

1185151000

I Psykologiskt försvar

I Styrelsen för psykologiskt försvar, förslagsanslag

J Övrig varuförsörjning

1 Drifl av beredskapslager,/ö/-j/agia/j5/ag

2 Beredskapslagring och industriella ätgärder, re serva tionsanslag

3 Överstyresen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4 Täckande av förlusler lill följd av statliga beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag

5415000 5415000

243020000

146800000

1000

1000 389822000

K Övriga ändamål

1 Försvarets forskningsanstalt: Iniäktsfinansierad uppdragsverksamhet,/ö/-j/agiön5/ag

2 Flygtekniska försöksanstaUen,/örs/agsani/ag

3 Beredskapsstyrka för FN-tjänst,/öri/ag.jan5/ag

4 FN-styrkors verksamhet utomlands,/öw/aga/js/ag

5 Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag

6 Anläggningar för vissa militära ändamål, reservationsanslag

1000

7 150000

33000000

133400000

3200000

1000 176752000

Summa kr. 26368432000

v. Socialdepartementet

Prop. 1985/86: 100

A Socialdepartementet m. m.

1 Socialdepartementet,/ö/-.y/agian5/ag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

22 801000 26000000

35661000

1725000

86187000

B Administration av socialförsäkring m. m.

1 Försäkringsöverdomslolen,/öw/agsani/ag

2 Försäkringsrätter,/ö/-5/ag5a/?.y/ag

3 Riksförsäkringsverkel, förslagsanslag

4 Allmänna försäkringskassor,/örs/agsans/ag

10981000

40712000

303 851000

405749000

761293000

C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1 Allmänna barnbidrag,/öri/ag.?a«j/ag

2 Bidrag lill föräldraförsäkringen,/öw/agians/ag

3 Vårdbidrag för handikappade bam, förslagsanslag

4 Bidragsförskott,/öri/agiani/ag

5 Barnpensioner, förslagsanslag

6 Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn,/öri/agia«i/ag

*8 245 000 000 954000000 470000000

* 1530000000

211000000

4 900000

11414900000

D Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

1 Bidrag lill sjukförsäkringen,/örs/agia«5/ag

2 Folkpensioner,/ö«/ag5a«i/ag

3 Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension, /öw/agian/ag

4 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag

5005000000 48100000000

1040000000

2500000

54147500000

E Hälso- och sjukvård m. m.

1 Socialstyrelsen,/ö5/agia«5/ag

2 Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

3 Statens rättskemiska laboratorium,/öw/agart/ag

4 Statens rättsläkarstationer,/ör/agiaw/ag

5 Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag

6 Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag

7 Statens giftinformalionscentral,/ör5/ag5a«j/ag

8 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,/öri/agjrans/ag

9 WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag

149629000

1000

23283000

24806000

84770000

20021000

5405000

4558000

1574000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86: 100

10 Statens institul för psykosocial miljömedicin,
förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium:

11 Uppdragsverksamhet,/örj/ag.s-a«j/<7g

12 Driftbidrag, reservationsanslag

13 Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

14 Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag

15 Utrustning, reservationsanslag

16 Hälsoupplysning, reservationsanslag

17 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

18 Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut

19 Bidrag till allmän sjukvård m. m., förslagsanslag

20 Vidareutbildning av läkare m.m., reservationsanslag

21 Beredskapslagring och utbUdning m. m. för hälso-och sjukvård i krig, reservationsanslag

22 Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag

23 Bidrag till undervisningssjukhus m. m., förslagsanslag

1000

21286000

4036000

4190000

3 133000

29514000 6492000 17049000

20500000

4533682000

37953 000

85464000

56099000

"1087000000

6190933000

F Omsorg om barn och ungdom

1 Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsanslag

2 Bidrag till hemspråksträning i förskolan,/ör.j/agi-anslag

3 Barnmiljörådet, förslagsanslag

4 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, förslagsanslag

8490000000

30375000 3075000

3654000 8527104000

G Omsorg om äldre och handikappade

, m.

1 Bidrag lill social hemhjälp,/öz-j/agja/i/ag

2 Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag

3 Kostnader för viss omsorg om handikappade m. m. förslagsanslag

4 Kostnader för viss utbildning av handikappade m. förslagsanslag

5 Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

6 Ersättning fill postverket för befordran av blindskriftsförsändelser,/öw/ag.yart.j/ag

7 Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva, förslagsanslag

8 Statens hundskola, förslagsanslag

9 Statens handikappråd,/öw/agja/ji/ag

10 Bidrag fill handikapporganisationer, reservationsanslag

1831000000 410000000

34859000

32885000

20734000

37211000

22026000 2600000 3654000

49000000 2443969000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86: 100

H Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1 Upplysning och information på drogområdet m. m.,

reservationsanslag 4769000

2 Bidrag till missbrukarvård m. m., förslagsanslag 810000000

3 Bidrag till organisafioner, re.ye/-va//o«5a«.f/ag 45932000

4 Utvecklings- och försöksverksamhet,

reservationsanslag 28466000

889167000

I Internationell samverkan

1 Bidrag till väridshälsoorganisationen saml internationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag 29245000

2 Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag 1000000

30245000

Summa kr. 84491298000

VI.

Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementet m. m.

Kommunikationsdepartementet,/öw/agja/ii/ag Utredningar m. m., reservationsanslag Exlra utgifter, reservationsanslag

Prop. 1985/86: 100

18560000

5200000

430000

24190000

B Vägväsende

1 Vägverket: Ämbetsverksuppgifter,/öi/aganj/ag

2 Drifl av statliga vägar, reservationsanslag

3 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

5 Bidrag tUl byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6 Bidrag till drifl av enskilda vägar m.m., reservationsanslag

7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

8 Tjänster lill utomstående, förslagsanslag

9 Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

7530000 4420000000 1000000000

651000000

360000000

360500000

30000000

31900000

35300000

6896230000

C Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1 Trafik och administration,/öw/ag.yanä/ag

2 Fordon och körkort,/öri/agsans/ag

3 Bil- och körkortsregisler m. m., förslagsanslag

4 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande

25057000 1000 1000

25059000

26265000 51324000

D SJ-koncernen

1 Investeringar i järnvägens infrastruktur, reservationsanslag

2 Investeringar i trafikrörelsens fasta anläggningar vid statens jämvägar, reservationsanslag

3 Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster, reservationsanslag

4 Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar, reservationsanslag

940000000

471000000

1366000000

14900000 2791900000

Prop. 1985/86: 100

E Sjöfart

Sjöfartsverket

1 Farledsverksamhet exkl. isbrytning, förslagsanslag

2 Isbrytning, förslagsanslag

3 Fartygsverksamhet, /ör/agja/ji/ag

4 Sjöfartsmateriel m. m., reservationsanslag

5 Övrig verksamhet,/öw/agiaw5/ag

Övriga sjöfartsändamål

6 Handelsflottans pensionsanstalt

7 Handelsflottans kultur- och fritidsråd,/ö/-i/ag5«n.y/ag

8 Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag

9 Lån till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag
10 Stöd till svenska rederier, förslagsanslag

372 920000 113000000

33062000 1000

94305000

1000 1000

45600000 1000

50000000 708891000

F Luftfart

1 Flygplatser m. m., reservationsanslag

2 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

3 Ersätlning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotiand, förslagsanslag

4 Statens haverikommission

89700000 12900000

14500000

1000

117101000

G Postväsende

1 Ersätlning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser,/örs/agians/ag

2 Ersättning till postverket för tidningsdistribution

553000000

30000000

583000000

H Telekommunikationer

1 Försvarsinvesteringar vid televerket, reservationsanslag

12000000 12000000

I Transportstöd m. m.

1 Transporträdet,/ö/'.y/agia«.v/ag

2 Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag

3 Transportstöd för Gotland, förslagsanslag

4 Riksfärdtjänst,/ö/-5/ag5a«i/ag

5 Ersättning till lokal och regional kollekliv persontrafik, förslagsanslag

6 Kostnader för visst värderingsförfarande,/öri/ag5-anslag

16857000

251 100000

44500000

57400000

253 100000

1000 622958000

Prop. 1985/86: 100

J Transportforskning

1 Statens väg- och trafikinstitul, förslagsanslag

2 Bidrag till statens väg- och trafikinstitul, reservationsanslag

3 Statens väg- och trafikinstitul: Utrustning, reservationsanslag

4 Transportforskningsberedningen, reservationsanslag

1000

35011000

500000 26853000 62365000

K Övriga ändamål

1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, förslagsanslag

2 Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska insfilul, reservationsanslag

3 Sveriges meleorologiska och hydrologiska institut: Utrustning, reservationsanslag

4 Statens geotekniska institut, förslagsanslag

5 Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag

6 Statens geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag

1 Viss intemationell verksamhet,/ör/agjans/ag

1000

101593000

10400000 1000

9150000

311000

2765000

124221000

Summa kr. 11994180000

VII. Finansdepartementet

Prop. 1985/86: 100

Finansdepartementet m. m.

Finansdepartementet,/ö;-5/agja«5/ag Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag

48610000 2325000

21300000 1030000

73265000

B Skatte- och indrivningsväsen

1 Riksskatteverket,/ö«/agia«.y/ag

2 Lokala skattemyndigheterna,/ör.s/ag5a«s/ag

3 Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag

4 Stämpelomkostnader, förslagsanslag

5 Kostnader för årlig taxering m.m., förslagsanslag

6 Ersätlning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m., förslagsanslag

317464000 881807000 579235000 2377000 145000000

49052000 1974935000

C Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1 Marknadsdomstolen,/öw/ag5a/j.y/ög

2 Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag

3 Statens pris- och kartellnämnd,/öw/agi-awi/ag

4 Konsumentverket,/örs/agia«i/ag

5 Allmänna reklamationsnämnden,/ö«/agja«5/ag

2449000

6616000

36542000

*45651000

* 8262000

99520000

D Vissa centrala myndigheter m. m.

9 10 11

12 13

Byggnadsstyrelsen,/öw/agiartj/ag

Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag

Energibesparande ålgärder i statliga byggnader,

reservationsanslag

Tullverket:

Förvaltningskostnader,/öri/ag5aM5/ag Drift och underhäll av teknisk materiel m. m., förslagsanslag

Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag Konjunkturinstitutet,/ö5/ag5anj/ag Statens förhandlingsnämnd,/öw/agM/ii/ag Bankinspektionen, reservationsanslag Försäkringsinspektionen, reservationsanslag Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag Statens arbetsgivarverk, förslagsanslag

791856000

59462000 17810000

115000

1000 lOOOOOOO

50000000

869243000

13 764000

3920000

1000

73000

24696000

971699000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86: 100

Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag

Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala företagsbeskattningen,/ör-

slagsanslag

F Övriga ändamål

1 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag

2 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag

3 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

4 Bidrag till vissa investeringar,/ö«/ag5an5/ag

5 Exportkreditbidrag, förslagsanslag

6 Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag

1 Täckande av förluster lill följd av vissa statliga garantier, förslagsanslag

8 Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs, förslagsanslag

9 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. förslagsanslag

*I I 567500000

* I 694 000 000 13261500000

605000 170000

16700000 1000 1000

15000000

1000

2000000000 2032479000

Summa kr. 18413398000

Beräknat belopp

VIII. Utbildningsdepartementet

Prop. 1985/86: 100

A Utbildningsdepartementet m. m.

1 Utbildningsdepartementet,/öw/agsa/Ji/ag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

33 253000

20880000

951000

55084000

B Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m.

1 Skolöverstyrelsen, förslagsanslag

2 Länsskolnämnderna,/ö«/ag5a«i/ag

3 Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reservationsanslag

4 Statens institut för läromedelsinformation, förslagsanslag

5 Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

6 Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade,/ör5/ag.ya«5/ag

För skolväsendet gemensamma frågor

7 Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol-

väsendet, reservationsanslag

8 Fortbildning m. m., reservationsanslag

9 Regionala åtgärder för elever med handikapp, reservationsanslag

10 Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
UtbUdningsväsendet,/ö/-5/ag5a«s/ag

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

11 Bidrag till driften av grundskolor m. m.,/ör-slagsanslag

12 Särskilda åtgärder i grundskolan

13 Bidrag lill svensk undervisning i utlandet m. m., förslagsanslag

14 Sameskolor,/ö/-.y/agian5/ag Specialskolan m. m.:

15 Utbildningskostnader,/Ör5/ag5anj/ag

16 Utrustning m. m., reservationsanslag

17 Bidrag till driften av särskolor m.m., förslagsanslag

18 Kostnader för viss personal vid slafliga realskolor, förslagsanslag

195605000 7475000

137934000 150272000

31403000 8128000 6447000

15 560000

25974000 19489000

16150000

9355000

14441000000 223750000

29052000 14342000

203080000

611273000

1000

Prop. 1985/86: 100

19 20

Gymnasiala skolor tn. m. Bidrag till driften av gymnasieskolor,/örs/ogs-anslag

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.,förslag.mnslag Särskilda åtgärder i gymnasieskolan Bidrag till driften av fristående skolor pä gymnasial nivå, förslagsanslag

Investeringsbidrag

Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.,

reservationsanslag

4372511000

223192000 22 147000

98180000

180880000 20840120000

C Vuxenutbildning

Bidrag tiU kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,/ö/-i/ag5a/is/ag Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag

Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag

Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

förslagsanslag

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

förlagsanslag

Bidrag till viss central kursverksamhet

Bidrag till kontakttolkutbildning,/ör.s/ag5a«5/ag

15976000 4519000

964550000

20495000 948022000

220762000

480570000

36050000

2866000

2673315000

D Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

1 Universitets- och högskoleämbetet,/ö/-.y/agsa«s/ag

2 Regionstyrelserna för högskoian, förslagsanslag

3 Redovisningscentralerna vid universiteten,/ö/-.y/agj-anslag

4 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i S toe khol m, förslagsanslag

5 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,/örs/ags-anslag

6 Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag

7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag

86883000 12989000

1000

1316947000 86902000

11988000

Prop. 1985/86: 100

Grundläggande högskoleutbildning

8 Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag

9 UtbUdning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

10 Utbildning för värdyrken, reservationsanslag

11 Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag

12 Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservationsanslag

13 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reservationsanslag

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.

15 Forskningsanknytning av gmndläggande högskoleutbildning saml konstnärligt utveckUngsarbete, reservationsanslag

16 Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag

17 Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

18 Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

20 Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

21 Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag

22 Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

23 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

24 Tekniska fakulteterna, reservationsanslag

25 Temaorienterad forskning, reservationsanslag

26 Kungl. biblioteket, reservationsanslag

27 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

28 Vissa särskUda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag

Övriga forskningsfrågor

29 Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

30 Humanistisk-samhäUsvelenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

31 Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag

32 Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m., reservationsanslag

33 NationeU halvledarforskning, reservationsanslag

34 Delegalionen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, reservationsanslag

747654000

339167000 412735000

799618000

208936000

404514000

189105000

17121000

189845000

13609000

17625000

220592000

495529000

54585000

17968000

443924000

432148000

18017000

48764000

3747000

52155000

47211000

90552000 198348000

279708000 7000000

9125000

35 Europeisk forskningssamverkan,/öri/agia/w/ag
Forskningsinstitutet för atomfysik:

36 Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

37 Materiel m. m., reservationsanslag

38 Kimna geofysiska institut, reservationsanslag

39 Institutet för intemationell ekonomi, reserva-tlonsanslag

40 Vissa bidrag fill forskningsverksamhet, reservationsanslag

41 Bidrag till EISCAT Scientific Association, förslagsanslag

Prop.	1985/86:100
	168234000
15 607000
2586000	18193 000
	16919000
	3 250000
	11368000
	700000
	7493677000

E Studiestöd m.m.

1 Centrala sludiestödsnämnden m. m., förslagsanslag

2 Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag

3 Studiehjälp m. m., förslagsanslag

4 Studiemedel m. m., förslagsanslag

5 Vuxenstudieslöd m. m., reservationsanslag

6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag

7 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti, förslagsanslag

8 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, reservationsanslag

82807000

12520000

1576445000

4728290000

794800000

188500000

100000

78040000 7461502000

Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m. m.

Statens kuiturrkd, förslagsanslag

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

m. m., reservationsanslag

Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

reservationsanslag

Bidrag till samisk kultur

Lotterinämnden,/ö«/agM/!i/ag

Ersättningar och bidrag till konstnärer Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

Bidrag till konstnärer, reservationsanslag Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag Ersättning ål författare m. fl. för utiåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag Ersättning tUl rätlighetshavare på musikområdel

15660000

19946000

11046000 2090000 1293000

22 203000

15172000

5917000

46439000 3000000

3 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Prop. 1985/86: 100

Teater, dans och musik

11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservations
anslag

12 Bidrag lill Operan, reservationsanslag

13 Täckning av vissa koslnader vid Operan,
förslagsanslag

14 Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

15 Rikskonsertverksamhel, reservationsanslag

16 Regionmusiken,/ö«/agsanj/ag

17 Bidrag fill regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner,/örs/agjani/ag

18 Bidrag tiil fria teater-, dans- och musikgmpper,
reservationsanslag

19 Bidrag lill Musikaliska akademien

20 Vissa bidrag fill teater-, dans- och musikverk-
samhel, reservationsanslag

Bibliotek

21 Bidrag tUl folkbibliotek, reservationsanslag

22 Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag

Bild och form

23 Statens konstråd,/ör/agjani/ag

24 Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservationsanslag

25 Bidrag till Akademien för de fria konsterna

26 Vissa bidrag till bild och form, reservationsanslag

Arkiv

27 Riksarkivet och landsarkiven,/öri/agjan/ag

28 Dialekt- oeh ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv, förslagsanslag

29 Svenskl biografiskt lexikon, förslagsanslag

30 Statliga arkiv; Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m., reservationsanslag

31 Bidrag fill vissa arkiv

Kulturminnesvård

32 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

33 Kulturminnesvård, reservationsanslag

34 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

122610000 150630000

1000

86968000

53725000

109841000

228587000

33675000 1598000

11021000

15526000 19409000

2513000

26520000 1207000

8279000

75628000

15018000 2054000

3 109000 2634000

47630000 24231000

1000

Prop. 1985/86:100

Museer och utställningar

35 Statens historiska museet, förslagsanslag

36 Statens konstmuseer,/örs/agianä/ag

37 Utställningar av svensk konst i ufiandel, reservationsanslag

38 Livmstkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, förslagsanslag

39 Naturhistoriska riksmuseet,/ö«/ag5ani/ag

40 Statens sjöhistoriska museum: Förvahningskostnader, förslagsanslag

41 Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m.m., reservationsanslag

42 Etnografiska museet, förslagsanslag

43 Arkitekturmuseet, /örs/agM«i/ag

44 Statens musiksamlingar, förslagsanslag

45 Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m., reservationsanslag

46 Bidrag fill Nordiska museet, förslagsanslag

Al Bidrag till Sveriges Tekniska museum, förslagsanslag

48 Bidrag tiU Skansen, förslagsanslag

49 Bidrag fill vissa museer

50 Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

51 Riksutställningar, reservationsanslag

52 Inköp av vissa kulturföremål,/örj/ag5art5/ag

Forskning

53 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kuUur-
omrädet, reservationsanslag

Ungdomsorganisationer

54 Statens ungdomsråd,/ö/-s/ag5an5/ag

55 Bidrag fill ungdomsorganisafionernas centrala verksamhet m. m., förslagsanslag

56 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet, förslagsanslag

57 Bidrag tUl ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna, reservationsanslag

34008000 39758000

1062000

14223000 37518000

15619000

1000

14287000

1743000

12069000

8040000

37867000

8557000

9265000

12769000

34380000

20083000

100 000

637000

3751000

49338000

94600000

9615000 1644471000

G Massmedier m. m.

FUm m.m.

1 Statens biografbyrå,/ör/agiani/ag

2 Filmslöd, reservationsanslag

3 Stöd tiU fonogramverksamhet m. m., reservationsanslag Arkivet för ljud och bild:

4 Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

5 Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag

5530000 381000

4073000

36120000

8092000

8911000

13 762 000 32537000

1916000 1000000

Dagspress och tidskrifter

6 Presstödsnämnden, ,/r'c.v/ag.9a«.v/ag

7 Stöd lill dagspressen,/or?/ag.?a/i.s7ag

8 Lån till dagspressen, reservationsanslag

9 Stöd lill kulturtidskrifter, reservationsanslag

10 Stöd till tidningar på andra språk än svenska, förslagsanslag

11 Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag

Lilteratiir

12 Litteraturstöd, reservationsanslag

13 Kreditgarantier till bokförlag,yor.v/ag.sa//.v/ag

14 Stöd till fackbokhandel m. m., förslagsanslag

15 Stöd till bokhandel, reservationsanslag

16 Lån för investeringar i bokhandel, reservotionsanskig Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

17 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

18 Produktionskostnader, reservationsanslag

19 Bidrag till Svenska språknämnden,/ör.v/ag.van.v/«g

Radio och television

Kabelnämnden:

20 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

21 Stöd till lokal programverksamhet, reservationsanslag

22 Närradionämnden,/öri/ag.ja/75/ag

23 Sändningar av finländska televisionsprogram, /ö/'.9/agj'a/7.y/ag

Prop. 1985/86: 100

2 382000

475 600000

25000000

17510000

*5 365 000

12903000

36129000

1000

2438000

2858000

1925000

46299000 1553000

2916000 2048000

I 300000 693423000

H Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

förslagsanslag

Bidrag lill internationella kongresser m. m. i

Sverige, reservationsanslag

Bidrag till svenska institut i utlandet

Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag

6288000

21820000

630000 3026000

6667000 38431000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86: 100

I Investeringar m. m.

1 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag 9721000

2 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, reservationsanslag 223000000

3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskole
enheterna m. m., reservationsanslag 355000000

___________ 587721000

Summa kr. 41487744000

IX. Jordbruksdepartementet

A Jordbruksdepartementet m. m.

1 Jordbruksdepartementet,/ör5/ag.?an.v/ag

2 Lantbruksråd,/örj/rtg.?a/7x/ag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

Prop. 1985/86:100

20296000

4 306000

3000000

500000

28102000

B Jordbrukets rationalisering m. m.

1 Lantbruksstyrelsen,/ör5/flg5a«.y/ag

2 Lantbruksnämnderna, förslagsanslag

3 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4 Markförvärv för jordbrukels rationalisering, reservalionsanslag

5 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,/öw/agia/vi/ag

6 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag

1 Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag

8 Stöd lill innehavare av fjällägenheter m. m., reservationsanslag

9 Främjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag

10 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag

11 Främjande av rennäringen, reservationsanslag

39678000 220297000

40000000

1000

20000000

7000000 900000

I 300000 260000

215000

29220000

358871000

C Jordbruksprisreglering

1 Statens jordbruksnämnd,/öri/agiaw/ag

2 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,/ör.y/agÄart5/ag

3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag

4 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanstag

6 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag

7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd

8 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag

25703000 2548000

3001 170000

9200000

231968000

*398 900000

1000

25899000 3695389000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86:100

Skogsbruk

Skogsstyrelsen, förslagsanstag Skogsvärdsstyrelserna,/ör.y/agsa«5/ag Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter,/örs/agiawi/ag Frö- och plantverksamhet, förslagsanstag Investeringar, reservationsanslag Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag Stöd tUl byggande av skogsvägar,/öw/agsa/jj/ag Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag Bidrag till trygghelsförsäkring för skogsbmkare, reservationsanslag

143420000

1000

44860000

29501000 1000

188281000

290000000

50000000

10900000

20000000 588683000

E Fiske

Fiskeristyrelsen,/ör/agiart/ag Fiskenämnderna, förslagsanslag Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag Bidrag tUl fiskehamnar m. m., förslagsanslag Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,/örj/agsa«5/ag Bidrag lill fiskets rationalisering m. m., förslagsanslag

Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag Täckande av föriuster vid statUg kreditgaranti till fiske, förslagsanslag

Prisreglerande ålgärder på fiskets område, förslagsanstag

Ersällning för intrång i enskild fiskerätt m. m., förslagsanslag Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag

35084000

8524000

2216000

4657000

1000

9000000 35000000

1000

3000000

4970000

102454000

F Service och kontroll

1 Statens Uvsmedelsverk,/örs/ag5ani/ag

2 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m., förslagsanslag

3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4 Bidrag lill statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag

5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag

6 Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanstag

1 Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag

8 Bekämpande av växtsjukdomar,/öw/agja/jj/ag

9 Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag

60486000 1000 1000

48998000

7000000

1000

2000000

250000

5600000

Prop. 1985/86:100

10 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

11 Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag

12 Statens växtsortnämnd, förslagsanstag

13 Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård; Uppdragsverksamhet,/öw/agja/zi/ag

14 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag

15 Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård , förslagsanslag

16 Bidrag till djurskyddsfrämjande ätgärder, resen'ationsanslag

1000

5207000

329000

1000 43 350000

1910000

2577000 177712000

G Utbildning och forskning

1 Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag

2 Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,/ör.y/ag.yan5/ag

3 Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag

4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitel m. m., reservationsanslag

5 Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag

6 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag

7 Bidrag till växtförädling, reservationsanslag

8 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag

406328000

174296000

23800000

28400000

102298000 21000000 23000000

620000 779742000

H Miljövård

1 Statens naturvårdsverk, förslagsanslag

2 Koncessionsnämnden för miljöskydd,/ö/-j-/agja«i/ag

3 Miljövärdsinformation, reservationsanslag

4 Mark för naturvård, reservationsanslag

5 Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

6 Miljövärdsforskning, reservationsanslag

1 Övervakning av miljöförändringar, m. m., reservationsanslag

8 Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

9 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag

10 Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

11 Statens strålskyddsinstitut:Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

12 Bidrag till statens strålskyddsinsfitut, reservationsanslag

13 Kemikalieinspektionen, _/or.v/ag5a«j/ag

14 Särskilda projekt på miljövårdens område, reservationsanslag

100282000

9068000

4400000

40000000

36200000

68150000

30300000 163000000

16660000 1600000

1000

21062000 1000

14000000 504724000

Prop. 1985/86: 100

I Idrott, rekreation och turism

1 Stöd liU idrotten, reirva/iowsa/is/ag 217 500000

2 Stöd tUl turism och rekreation, reservationsanslag 78050000

295550000

J Diverse

1 Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m., förslagsanslag 35384000

2 Ersättningar för viltskador m. m.,/ör5/agÄa«5/ag ____ 325000

__________ 35709000

Summa kr. 6 566 936 000

41 4 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

Arbetsmarknadsdepartementet,/c»;-5/agja/2j/ag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Internationellt samarbete, förslagsanslag Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsanstag Särskilda jämställdhetsålgärder, reservationsanslag

Prop. 1985/86: 100

28170000

18420000 345000

16200000 4160000 2275000 9000000

78570000

B Arbetsmarknad m. m.

10 11 12 13 14 15

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, förslagsanslag

Arbetsmatknadsservice, förslagsanslag Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag, /ö«/ag5fl/75/ag

Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag Statsbidrag för ungdomslag,/öw/agiani/ag Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer, förslagsanslag

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag

Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde, reservationsanslag AMU:gruppen:

Uppdragsverksamhet,/ör.v/agja«5/ag Bidrag till vissa driftutgifter, reservationsanslag Investeringar, reservationsanslag Arbetsdomstolen, förslagsanslag Statens förlikningsmannaexpeditlon,/örj/agian/ag Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanstag

Nämnden för vapenfriutbildning,/öri/ag.ya/jj/ag Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna,/ör5/agj'a/;5/ag Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar, förslagsanslag

Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag

	1537253000
	504428000
	1838200000
	3111282000
	2687500000
	1200000000
	7323000
	24200000
	1000
1000
29500000
15000000	44501000
	5810000
	1367000
	40000
	5138000
	115085000
	119000000
	1000
	22500000
	11223629000

Prop. 1985/86:100

C Arbetslivsfrågor

1 Arbetsmiljö - TiUsyn och forskning,/ör5/ag.yanj/ag

2 Arbetarskyddsstyrelsen; Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag

3 Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag

4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, förslagsanslag

5 Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag,/ör-slagsanslag

6 Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, reservationsanslag

298755000

3 180000 530309000

3164994000

3052000000

346000000 7395238000

D Invandring m. m.

1 Statens invandrarverk,/örs/ag.yan5/ag

2 Informationsverksamhet, reservationsanslag

3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag

4 Öwersättningsservice, förslagsanslag

5 Överföring och mottagning av flyktingar m.m., förslagsanslag

6 Ersättning till kommunema för ålgärder för flyktingar m. m., förslagsanstag

66231000

10291000

*8 584000

200000

180500000

620000000

__________ 885806000

Summa kr. 19583243000

* Beräknat belopp

XI. Bostadsdepartementet

Prop. 1985/86: 100

A Bostadsdepartementet m. m.

1 Bostadsdepartementet, /örj/agjartj/ag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

4 Bidrag tiil vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag

22067 000

6250000

300000

1341000 29958000

B Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1 Bostadsstyrelsen, förslagsanslag

2 Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag

3 Vissa lån tiU bostadsbyggande,/örs/agsans/ag

4 Räntebidrag m. m.,/öw/agia/i5/ag

5 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagsanslag

6 Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag

7 Bostadsbidrag m. m., förslagsanstag

8 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag

9 Bidrag till förbättring av boendemiljön,/ör-slagsanstag

10 Bidrag fill aUmänna samlingslokaler m. m., förslagsanstag

11 Län till allmänna samlingslokaler, förslagsanslag

Byggnadsforskning, energihushållning m. m.

12 Byggnadsforskning, reservationsanslag

13 Lån till experimentbyggande, reservationsanslag

14 Statens institut för byggnadsforskning,/ör5/ag5-anslag

15 Bidrag fill statens insfitut för byggnadsforskning, reservationsanslag

16 Statens insfitut för byggnadsforskning: Utrustning, reservationsanslag

17 Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m., reservationsanslag

18 Informafion och utbUdning m. m., reservationsanslag

19 Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador,
förslagsanslag

50152000

49646000

1lOOOOOOO

14600000000

105000000

87000000 1457000000

329000000

60000000

130000000 25000000

162000000 37000000

1000

35550000

1000000

1000 20500000

50000000 17308850000

C Plan väsendet

I Statens planverk,/örä/agsani/ag

38003000 38003000

Prop. 1985/86: 100

D Lantmäteriet

1 Lantmäteriet,/öw/ag5a«5/ag 1000

2 Plangenomförande,/öw/ag5a/2Ä/ag 49099000

3 Landskapsinformation, rMervar/on5a/j.y/ag 133843 000

4 Försvarsberedskap, rejerva//ort5an.j/ag 3018000

5 Utrustning m. m., reservaf(Ort5a/i5/ag 15966000

201927000

E Fastighetsdataverksamheten

1 Centralnämnden för fastighetsdata,/ör5/agM«5/ag 43 322000

2 Utrustning m.m., reservationsanslag 1300000

___________ 44622000

Summa kr. 17623360000

XII. Industridepartementet

A Industridepartementet m. m.

1 Industridepartementet, förslagsanslag

2 Industriråd/industriallaché, /ör/agsani/ag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

5 Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling, förslagsanslag

Prop. 1985/86: 100

37874000 735000

19500000 600000

5300000 64009000

B Industri m. m.

Statens industriverk:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2 Utredningsverksamhet, reservationsanslag

3 Sprängämnesinspekfionen,/öri/agsa«5/ag

4 Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag

5 Främjande av hemslöjden, förslagsanslag

6 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit,/ör5/agia«5/ag

7 Kostnader för slatsslödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m., förslagsanslag

8 Ersättning för exlra koslnader för förmånlig kreditgivning till u-länder, förslagsanslag

9 Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag

10 Industripolitiska ålgärder för tekoindustrin, reservationsanslag

11 Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

12 Småföretagsutveckling, reservationsanslag

13 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m., förslagsanslag

47587000 4500000

52087000 1000

12000000 5886000

570000000

*450000000

135000000

15000000

92000000

16638000

143275000

50000000 1541887000

C Regional utveckling

1 Visst regionalpoliliskl stöd, förslagsanslag

2 Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

3 Lokaliseringslän, reservationsanslag

4 Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag

5 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier tiU företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

6 Ersättning för nedsättning av socialavgifter, förslagsanslag

7 Sysselsättningsstöd,/örs/agian/ag

8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling, reservationsanslag

20000000 362000000 300000000

488000000

1000

310000000 120000000

4300000 1604301000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86: 100

D Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1 Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2 Utrustning, reservationsanslag

3 Bergsstaten,/örs/ag5ans/ag
Statens gmvegendom:

4 Prospektering m. m., reservationsanslag

5 Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6 Delegalionen för samordning av havsresursverk
samheten, reservationsanslag

E Energi

Statens energiverk: Förvaltningskostnader,/ö>5/agsa/i5/ag Utredningar m. m. och information, reservationsanslag Statens elektriska inspektion,/ö«/agianj/ag Utbildning och rådgivning m. m. för all spara energi, reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreakto-rer, förslagsanslag

Visst internationeUt energisamarbete,/öri/ag5-anstag

12 13

16 17 18

Statens kämkraffinspeklion: Förvaltningskostnader, reservationsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m., reservationsanslag Energiforskning, reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, reservationsanslag Avveckling av forskningsreaklorer, m. m., reservationsanslag

Anläggningar för radioakfivl avfall i Studsvik, m. m., reservationsanslag Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag Stöd för oljeersättande ålgärder, m. m., reservationsanslag Täckande av förlusler i anledning av statliga garanfier för oljeersättande åtgärder, m. m., förslagsanslag

Drift av beredskapslager,/öa/agiani/ag Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

SärskUda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m. m., förslagsanstag OljekTisnämnden, förslagsanslag

* Beräknat belopp

69236000
900000	70 136000
	2969000
41744000
5798000	47542000
	2524000
	123171000
31655000
15547000	47202000
	9600000
	11330000
	2500000
	180000000
	15028000
1000
1000	2000
	1000
	2910000000
	305 000000
	57410000
	17 150000
	1000
	2 339000
	* 169 600 000
	*20000000
	669630000
	173460000
	1000
	10000
	4590264000
	47

Prop. 1985/86:100

F Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckUng:

1 Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

2 Förvaltningskostnader, förslagsanstag

3 Utmstning, reservationsanslag

4 Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag

5 Bidrag till Tele-X-projektet,/örj/agJa«f/ag

6 Patent- och registreringsverket m.m., förslagsanslag

7 Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, förslagsanslag

8 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

9 Bidrag tUl statens provningsanstalt, reservationsanslag

10 Statens provningsanstalt; Utmstning, reservationsanslag

11 Statens mät- och provråd, reservationsanslag

12 Bidrag till vissa internationeUa organisationer, förslagsanslag

13 Bidrag lill Ingenjörsvetenskapsakademien

14 Bidrag tUl Standardiseringskommissionen

15 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, reservationsanslag

16 Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag, reservationsanslag

17 IndustrieU utveckling inom mikroelektroniken, reservationsanslag

18 Vidareulbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken , reservationsanslag

672545000

70455000

1000

743001000

*135423000

49000000

105309000

52000

1000

33410000

7000000 3401000

2854000

4668000

13 393000

1000000

21700000

21500000

2000000 1143712000

G Statsägda företag m. m.

1 Kostnaderför kronotorp, förslagsanslag

2 Affärsverket FFV; Byggnader och utmstning, reservalionsanslag

3 Nämnden för fartygskreditgaraniier,/örs/ag5a«5/ag

4 Räntestöd m. m. fill varvsindustrin,/örj/agsa/w/ag

5 Föriusttäckning tUl följd av statliga garantier fill svensk varvsindustri och bestäUare av fartyg, förslagsanslag

6 Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB, förslagsanslag

1 Ränta och amortering på statens skuld till SS AB Svenskt Stål AB, förslagsanslag

8 Ränta på statens skuld till Norrbottens Jämverk AB, förslagsanslag

* Beräknat belopp

1900000

128600000

*4 335 000

»300000000

*30000000

*212 150000

58200000

57825000 793010000

Summa kr. 9860354000

XIII. Civildepartementet

A CivUdepartementet m. m.

1 Civildepartementet, förslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifier, reservationsanslag

4 Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanstag

Prop. 1985/86:100

26561000

lOOOOOOO

418000

194010000

230989000

B Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.

1 Statskontoret, förslagsanslag

2 Anskaffning av ADB-utmstning, reservationsanslag

3 Riksrevisionsverket, förslagsanslag

4 Kammarkollegiet, förslagsanstag

5 Viss rationaUserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag

Statisfiska centralbyrån:

6 Statistik, register och prognoser, förslagsanslag

7 Uppdragsverksamhet, /örj/ag.yart5/ag

8 Folk- och bostadsräkningar, förslagsanslag

9 Bidrag till Institutet för storhushållens rationaUsering

276411000 1000

70520000 310000000 *90688000

15406000

1000000

276412000 25949000

679000 790654000

C Statlig lokalförsörjning

1 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

2 Inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m., reservationsanslag

202000000

7450000 209450000

* Beräknat belopp

D Statlig personalpolitik m. m.

1 Statens löne- och pensionsverk,/ör/agans/ag

2 Stafiig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag

3 Statens arbetsmarknadsnämnd,/öw/agja/ii/ag

4 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

5 Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservalionsanslag

Statens institut för personalutveckling;

6 Bidrag till myndighetsuppgifter

7 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

8 Bidrag tUl särskilda personalutbildningsålgärder m. m., förslagsanslag

9 Statens arbetsmiljönämnd,/öri/ag5a«.y/ag

10 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

11 Bidrag till sfiftelsen Stalshälsan,/ör5/agja«5/ag

12 Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanstag

13 Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag

14 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag

15 Bidrag fill förnyelsefonder på del statligt reglerade området, reservationsanslag

16 Externa arbetstagarkonsulter,/öM/agsa/i5/ag

Prop. 1985/86: 100

45542000

1000 22367000

43000000

4000000

9548000 1000

9549000

13000000

1077000

215000

270000000

250000

100000

1000

100000000

6160000

515262000

E Länsstyrelserna m. m.

1 Länsstyrelserna m. m., förslagsanslag

2146966000 2146966000

F Kyrkliga ändamål

1 Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m., förslagsanslag

2 Vissa ersättningar fill kyrkofonden

3 Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål,/örs/agi-anslag

4 Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

5 Byggnadsbidrag på det kyrkliga området, reservationsanslag

13417000 38350000

2033000 39347000

10915000 104062000

G Övriga ändamål

1 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag

2400000 2400000

Summa kr. 3999783000

XIV. Riksdagen och dess myndigheter

A Riksdagen

1 Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m. förslagsanslag

2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag

3 Bidrag lill studieresor, reservationsanslag

4 Bidrag tUl viss verksamhel,/ör/agjans/ag

5 Bidrag till partigrupper, förslagsanslag

6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag

Prop. 1985/86:100

147377000

4 320000

325000

887000

12490000

152177000

450000 318026000

B Riksdagens myndigheter

Riksgäldskontoret Förvaltningskoslnader,/öri/agiarti/ag Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanstag

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli,/Ör5/ag5a«5/ag

Nordiska rådets svenska delegafion och dess kansli,

förslagsanstag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag

47581000 68300000

Summa kr.

115881000

16000000 7 314000

5279000

7351000 151825000

469851000

XV. Räntor på statsskulden, m. m. Prop. 1985/86:100

1 Räntor på statsskulden, m. m.,/ör.y/agMM5/ag *71000000000

Beräknat belopp 52

XVI. Oförutsedda utgifter ProP 1985/86:100

1 Ofömtsedda utgifter,/ö/-j/ög5a/u/ag 1000000

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Prop. 1985/86: 100

Närvarande: statsministern Palme, ordförande och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, HeUström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Proposition med förslag tiil statsbudget för budgetåret 1986/87

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med del upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

Regeringen ansluter sig fill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bUagorna 1-19.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 54

Bilaga I till budgetpropositionen 1986

Finansplanen

Prop.

1985/86:100 Bil. I

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1986

Finansplan

1 Den ekonomisk-politiska strategin

1.1 Bakgrunden

Vårt lands ekonomi stod i början av 1980-talet inför en rad allvarliga problem. Den ekonomiska tillväxten hade under en längre period varit låg och näringslivets konkurrenskraft hade försvagats. Till följd av detta hade arbetslösheten ökat kraftigt och sysselsättningen hade under några är rentav minskat. Under en följd av år hade reallönerna sjunkit och ett växande antal hushåll hade fått svårigheter att klara sin försörjning.

Försvagningen av konkurrenskraften hade tillsammans med strukturproblem lett till svärigheter för en stor del av näringslivet, som visade sig i försämrad lönsamhet, stagnerande produktion, minskande sysselsättning och fallande investeringar. Den försvagade konkurrenskraften ledde också till stora och ihållande underskott i våra utrikesbetalningar, som finansierades med hjälp av en omfattande statlig skuldsättning i utlandet.

Den svaga ekonomiska tillväxten medförde att den offentliga sektorns inkomster ökade långsamt. Samtidigt skärptes kraven pä högre offentliga utgifter för att möta problemen med den växande arbetslösheten och kriserna i näringslivet. Detta ledde, i kombination med en för svag budgetpolitik, till att de offentliga finanserna försämrades i en, både historiskt och internationellt sett, snabb takt. Det kollektiva sparandet i Sverige utplånades och ersattes av en stigande kollektiv skuldsättning.

Inflationen hade under en följd av år legat omkring 10 % per år. Detta medförde inte bara atl konkurrenskraften urholkades utan bidrog ocksä till stora och godtyckliga omfördelningar av förmögenheter och inkomster.

1 Riksdagen 1985/86.

Inflationsklimatet undergrävde såväl ekonomins funktionssätt som den Prop. 1985/86: 100 allmänna samhällsmoralen, genom att spekulativa beteenden och låne- •■'- ' finansierad konsumtion gynnades framför samhällsnyttiga insatser i form av arbete, förelagande och sparande.

När den nuvarande regeringen tillträdde 1982, lade den snabbt och bestämt om den ekonomisk-politiska kursen. Det var nödvändigt att på en och samma gäng angripa alla de fundamentala obalanserna i den svenska ekonomin. Uppgiften kan beskrivas som att det gällde att undanröja de hinder som stod i vägen för en utveckhng fillbaka mot full sysselsättning och stigande levnadsstandard för befolkningen. Det övergripande målet var - och är - att vi fullt ut skall kunna utnyttja våra produktiva resurser i form av arbetskraft och kapital utan att behöva låna i utlandet.

Den strategi som regeringen valt har betecknats som den tredje vägens ekonomiska politik. Den innebär att vi skall både arbeta och spara oss ur krisen. Vi skall arbeta - därför atl det krävs en ekonomisk tillväxt i form av stigande produktion och ökande investeringar för att realinkomster och sysselsättning skall kunna öka. Vi skall spara - därför att den privata och offentliga konsumtionen måste anpassas till de ramar som våra produktiva resurser sätter. Som nation måste vi själva åstadkomma ett tillräckligt stort sparande för atl utan beroende av utländska långivare kunna finansiera den utbyggnad av produktionsapparaten som krävs för att levnadsstandarden skall stiga i framtiden.

Med den tredje vägens ekonomiska politik avvisar vi såväl den ensidiga åtstramningens väg som den generella expansionens väg. Åtstramningens förespråkare tenderar att betona bekämpning av inflation och finansiella obalanser men negligerar problemen med arbetslöshet och låg tillväxt. Mångårig erfarenhet från andra länder som prövat denna väg visar att resultaten blir stigande arbetslöshet, ekonomisk stagnation, växande klyftor och ökade sociala motsättningar.

Expansionens förespråkare tenderar i stället att enbart betona vikten av ökad fillväxt och sysselsättning och underskatta de skador som hög inflation och stora finansieUa obalanser medför. Även här visar internationella erfarenheter, att en sådan politik snabbt leder till förvärrad inflationstakt och växande underskott i offentliga finanser och bytesbalans. Efter kort tid framtvingas, i strid med de ursprungliga intentionerna, en drastisk åtstramning, som dä rentav måste bli hårdare än vad som ursprungligen hade varit nödvändigl.

Tillämpningen av den tredje vägens ekonomisk-politiska strategi i Sverige innebar som ett försia steg att kronan devalverades med 16 %. Härigenom förbättrades det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft kraftigt och det blev möjligt att vrida över resurser frän inhemsk förbrukning till en exportledd expansion. Finans- och penningpolitiken stramades åt i syfte att hålla tillbaka privat och offentlig konsumtion och bidra till att minska underskotten i statsbudgeten och bytesbalansen.

Genom att konkurrenskraftsförstärkningen ledde till alt efterfrågan pä
svenska produkter ökade, steg lönsamhet, produklion och kapacitetsut
nyttjande i näringslivet. Härigenom skapades förutsättningar för en upp
gång av investeringar och sysselsättning i näringslivet. 2

Med denna politik sfimulerades den ekonomiska tillväxten och därmed Prop. 1985/86: 100 vidgades basen för den offentliga sektorns inkomster. Tillsammans med en Bil. 1 hård utgiftsprövning och minskade behov av statliga subventioner till näringslivet m. m. bidrog detta till att budgetunderskottet minskades markant.

En sådan ekonomisk-politisk strategi skapar vissa påfrestningar och i flera avseenden dröjer del viss tid innan de positiva resultaten visar sig. Av bl.a. denna anledning har det varit en central uppgift för regeringen atl driva en aktiv fördelnings- och sysselsättningspolitik. Trots det ansträngda statsfinansiella läget har en rad insatser gjorts för att stödja ekonomiskt utsatta grupper. Samtidigt har andra åtgärder vidtagits, inte minst pä skatteområdet, för att även mera välsituerade grupper skall bidra till det ekonomiska saneringsarbetet. Särskilda insatser har gjorts för att näringslivets ökade vinster skall användas till investeringar, forskning och utveckling samt utbildning.

Sysselsättningspolitiken har förts med stor kraft. Det har inte minst gällt att, i avvaktan på den spontana sysselsättningsökning som med viss eftersläpning skulle bli följden av den ekonomiska uppgången, bryta den kraftiga ökning av arbetslösheten som pågick 1982. Stora insatser har gjorts inom arbetsmarknadspolitiken i form av beredskapsarbeten, utbildning, ökade flyttningsstöd, effektivare arbetsmarknadsservice m. m. Genom bl.a. ungdo.mslagen har det varit möjligt att väsentligt nedbringa den tidigare höga ungdomsarbetslösheten. Särskilda insatser har gjorts för alt möta näringslivets behov av utbildad arbetskraft i konjunkturuppgången.

Härtill kommer en rad andra sysselsättningsfrämjande åtgärder vid sidan av den egentliga arbetsmarknadspolitiken. Det gäller bl.a. insatser för särskilt utsatta regioner, statliga investeringsprogram, ätgärder inom ROT-seklorn (reparalioner, ombyggnad och fillbyggnad) och särskilda insatser inom utbildningsväsendet.

Bokslutet för perioden 1982-1985 är gott. I en rad väsentliga hänseenden har de ekonomiska obalanserna minskat. Den ekonomiska tillväxten har varit god och har överträffat genomsnittet i Västeuropa. Det svenska näringslivet har visat stor dynamik och förmåga att ta tillvara den förstärkning av konkurrenskraften som devalveringen medförde. Lönsamheten och soliditeten har förbättrats avsevärt. Industriproduktionen har ökat kraftigt och investeringarna och sysselsättningen har stigit påtagligt. Även den privata tjänstesektorn har expanderat.

Strukturproblemen i näringslivet har minskat väsentligt i omfattning genom en rad framgångsrika omstruktureringar. De statliga stödåtgärdema till näringslivet har till stor del kunnat avvecklas. Svensk industri har idag en betydligt robustare struktur än tidigare och har ett bättre utgångsläge än vad fallet är för industrin i många jämförbara länder. Underskottet i våra utlandsbetalningar har minskat kraftigt.

Arbet-smarknadsläget har förbättrats sedan mitten av 1983. Sysselsätt
ningen har ökat främst i industrin, den privata tjänstesektorn och kommu
nerna. Det har härigenom varit möjligt att dra ned på de arbetsmarknads
politiska insatserna. Den sysselsättningsökning med 84000 personer som
ägt rum sedan 1982, motsvaras således av en än slörre sysselsättningsök- 3

ning på den öppna arbetsmarknaden. Arbetslösheten har kunnat nedbring- Prop. 1985/86: 100 as till under 3 % att jämföra med en genomsnittlig arbetslöshet i Västeuro- Bil. 1 pa om ca 11 %.

Budgetunderskottet har nedbringats från 87 miljarder kr. för budgetåret 1982/83 till beräknade 52 miljarder kr. för innevarande budgetär. Sparandeunderskottet i den totala offentliga sektorns finanser har minskat från 6% av BNP 1982 tiU ca 1 1/2% av BNP 1985. Detta är en snabbare förbättring än vad som skett i de flesta andra industrUänder.

Inflationstakten har dämpats och beräknas vid slutet av 1985 ha kommit ned till ca 5 1/2 %, vilket är den lägsta ökningstakten sedan slutet av 1960-talet.

1.2 Vägen mot balans

Den restaurering som skett av den svenska ekonomin hade inte varit möjlig utan en bred uppslutning från olika grupper och individer i det svenska samhället. På samma sätt krävs det samverkan och uthållighet under de kommande åren för att utvecklingen mol ekonomisk balans skall kunna fuUföljas.

Den tredje vägens ekonomiska politik ligger fast. Den har visat sig vara framgångsrik under de gångna åren och måste nu fullföljas med kraft och uthållighet. De ekonomiska obalanserna har minskat väsentligt men de har inte eliminerats.'Det är regeringens fasta föresats att fortsätta på den inslagna vägen för all uppnå balans i den svenska ekonomin.

Vi vill återupprätta full sysselsättning och åstadkomma stigande realinkomster för befolkningen. Arbetslöshet är inte bara ett slöseri med ekonomiska resurser. Den skapar också ett mänskligt lidande genom att människor utestängs från delaktighet i arbetshvet.

Del sociala trygghetssystemet måste upprätthållas. Men även med ett väl fungerande trygghetssystem bör ekonomin fungera sä att medborgarna kan försörja sig genom eget förvärvsarbete och egna inkomster. Människor skall ha rätt tUl arbete — och arbetet bör ge en god försörjning.

Det är inte möjligt att förbättra sysselsättning och realinkomster genom att öka de offentliga utgifterna eller genom att låna i utlandet. De ekonomiska obalanserna skulle då snabbt öka och framtvinga en kraftig åtstramning, som skulle försvaga både sysselsättningen och realinkomsterna.

För att sysselsättning och realinkomster skall kunna förbättras uthålligt, krävs att den svenska ekonomin i fundamentala hänseenden utvecklas i rätt riktning.

För det första måste den ekonomiska tillväxten öka. En hög ekonomisk tillväxt gör det lättare att häva obalanserna i ekonomin. Vidare är tillväxt en fömtsättning för atl åstadkomma full sysselsättning och stigande levnadsstandard. Ökade ekonomiska resurser gör del möjligt att både höja realinkomsterna och förbättra den sociala välfärden.

För att tillväxten skaU öka, måste efterfrågan på svenska varor och
tjänster öka - såväl i Sverige som i utlandet. En sådan utveckling kan på
längre sikt endasl åstadkommas genom atl det svenska näringslivels kon-

kurrenskraft bevaras och förbättras. Detta fömtsätter i sin tur att pris- och Prop. 1985/86: 100 kostnadsökningarna nedbringas varaktigt till en låg nivå. Kampen mot Bil. 1 inflationen måste därför ges hög prioritet.

Hämtöver behöver en rad insatser för ökad tiUväxt göras på andra områden. Det gäller åtgärder för att åstadkomma en större flexibilitet på arbetsmarknaden, förbättra utbildningssystemet, förstärka insatserna för forskning och utveckling, öka effektiviteten inom den offentliga sektorn, skapa ökad konkurrens och mindre byråkrati inom en rad sektorer samt förändra skattesystemet i en mera fillväxtbefrämjande riktning.

För det andra måste den ökade efterfrågan och den ökade tillväxten framför alll komma från invesleringar och nettoexport. En expansiv ekonomisk polifik, som främst inriktas pä ökad privat och offentlig konsumtion, skulle däremot leda till ökad importefterfrågan och försämra sparandet i vårt land.

Vi måsle öka investeringama - och dessa investeringar måste vara räntabla - eftersom detla är det enda sättet att långsiktigt öka tiUväxten och förbättra levnadsstandarden. Exporten måste öka snabbare än importen, så att vi kan eliminera underskottet i bytesbalansen och förhindra en ökad skuldsättning i utlandet. 1 annat fall skulle handlingsutrymmet förden ekonomiska politiken beskäras ytterligare, beroendet av utländska långivare öka och förtroendet för den svenska ekonomin minska. Följden skulle bli nya valutakriser.

Den nödvändiga ökningen av sparandet måste främst ske i den sektor som fortfarande uppvisar ett stort sparandeunderskott, dvs. statsbudgeten. Budgetunderskottet måste därför nedbringas ytterligare.

För det tredje måsle en aktiv sysselsättningspolitik föras. Den ekonomisk-politiska huvudstrategin ger en långsiktig förstärkning av arbetsmarknaden. Därutöver är det nödvändigt att redan på kort sikt genom arbetsmarknadspolitiska och andra insatser begränsa arbetslösheten.

Särskilda åtgärder måste riktas in på de grupper som är mest utsatta på arbetsmarknaden, såsom ungdomarna, de långtidsarbelslösa och de arbetshandikappade. Arbetsförmedlingarnas verksamhet måste effektiviseras ytterligare och arbetsmarknadsutbildningen bättre anpassas till den konkurrensutsatla sektorns behov av yrkeskunnig personal. Förnyelsefonderna bör ocksä kunna spela en vikfig roll i utvecklingen av del svenska näringslivet.

För det fjärde måste kampen för en rättvis fördelning intensifieras. Då en stor del av tillväxten under de senaste åren har måst avsättas till investeringar och nettoexport, har det inte funnits något större utrymme för konsumtionsökningar. I delta kärva läge är del av särskild vikt att krispolitikens bördor fördelas efter bärkraft och alt särskilda insatser görs för de mest utsatta grupperna.

För den aktiva befolkningen måste möjligheterna förbättras till en god försörjning genom eget arbete och egna inkomster. Med det begränsade konsumtionsutrymme som finns tillgängligt, betyder det att den offentliga utgiftsökningen - vad avser både offentlig konsumtion och transfereringar - måste stä tillbaka till förmän för en viss ökning av reallönerna.

På längre sikt främjas såväl sysselsättning som en stigande levnadsstan- Prop. 1985/86: 100 dard för hela befolkningen främst av en gynnsam ekonomisk utveckling BU. 1 med hög tillväxt, stigande efterfrågan pä arbetskraft och låg inflation. Ökade ekonomiska resurser skulle ocksä göra det möjligt att förbättra den sociala välfärden. Kampen för full sysselsättning och en rimlig försörjning genom eget arbete mäste stå i centrum för vår strävan efter en rättvis fördelning av levnadsstandarden.

För det femte är det önskvärt atl ett ökat samförstånd om den ekonomiska politiken kan etableras. Breda samförslåndslösningar har en långvarig tradition i vårt land. Det har varil en styrka för vär demokrati all så har varit fallet. Vi har därigenom kunnat slippa den konfrontation och de ökade sociala klyftor som utmärker många andra länder.

Alla grupper i det svenska samhället är beroende av en stabil ekonomisk utveckling. Alla gmpper skuUe därför också tjäna på att ett ökat samförstånd kunde uppnås under de kommande åren. För att detta skall vara möjligt krävs det å ena sidan lyhördhet och insikter om problemen i den svenska ekonomin, ä andra sidan en beredviUighet att medverka lill lösningar av dessa problem och vilja till kompromisser. Regeringen kommer för sin del att verka för ell sådant samförstånd om den ekonomiska politiken.

För det närmaste året är den ekonomiska bilden i flera avseenden tämligen gynnsam. Underskotten i bytesbalansen och i den offentliga sektorns finanser ser ut att kunna minskas. Investeringarna fortsätter atl öka och arbetslösheten förblir på en förhållandevis låg nivå. Inflationstakten är på väg nedåt. De bedömningar som nu kan göras av konjunkturläget 1986 är något gynnsammare än vad fallet var i början av hösten.

Det är nu nödvändigt att aktivt fullfölja den ekonomisk- politiska strategin för att bemästra de problem som fortfarande kvarstår.

Den ekonomiska tillväxten tenderar att avta 1986. Arbetslösheten är alltjämt högre än vad som är acceptabelt utifrån målet om full sysselsättning. Många har svårt att fä pengarna att räcka till. Antalet socialbidragsta-gare är stort.

Det är nödvändigt att hålla den inhemska efterfrågan i strama tyglar, eftersom vår export ännu inte är tillräckligt stor för att kompensera för den höga import som skulle följa av en expansiv inhemsk efterfrågan.

Den förbättring som skett av den offentliga sektorns finanser måste drivas vidare för att öka det inhemska sparandet och stödja en politik som syftar till en förbättrad bytesbalans, lägre inflation och lägre räntor.

Pris- och kostnadsökningen är alltjämt för hög. Under några år har det varit möjligt att parera en högre kostnadsökning i Sverige än i omväriden med atl vår produktivitetsökning har varit snabbare. Den snabba produktivitetsökningen kunde komma till ständ därför att kapacitetsutnyttjandet snabbt höjdes i det svenska näringslivet, vilket frigjorde den betydande produktiviletsreserv som fanns i utgångsläget. Detta kommer inle att vara möjligt under de närmaste åren, då snarare andra länder har en större produktivitetsreserv än vad vi har.

Det är därför oundgängligen nödvändigt att pris- och kostnadsökningar
na i Sverige nu nedbringas liU högsl den nivå som råder bland våra 6

viktigare konkurrentländer. Kravet har snarast skärpts på senare tid, efter- Prop. 1985/86:100
som inflationstakten fortsätter att falla i dessa länder. Bil. 1

Den konkurrensfördel som devalveringarna 1981 och 1982 innebar för del svenska näringslivet har visserligen minskal på senare tid men är alltjämt betydande. Ytterligare förluster skulle emellertid efter en tid ofrånkomligen slå negativt på produktion, sysselsättning och utrikesbetalningar.

1.3 Den ekonomiska politiken under de kommande åren

Kampen mol inflationen ges hög prioritet. Det svenska näringslivets konkurrenskraft måste bevaras och förbättras. Detta kan endast ske genom inhemska anpassningsålgärder. En ytteriigare devalvering av den svenska kronan är helt utesluten. Inflationsbekämpningen måsle därför främst ske genom en stram finanspolitik och genom att löner och andra kostnader ökar i mycket långsam takt.

Under 1985 fullgjordes den stabUiseringspoUtiska uppgiften i förhållandevis slor utsträckning av penningpolifiken. Delta ledde till en hög realränta och, vid en inlernationell jämförelse, hög nominell ränta. Finanspoli-fiken måste nu utformas så atl bördan på penningpolitiken kan minskas. En svag finanspolitik skulle även pä sikt fordra en så hög räntenivå att avkastningskraven på produktiva invesleringar skulle behöva höjas ytterligare. För att investeringsnivån med en sädan utveckUng skulle kunna hällas uppe, skulle vinstandelen i näringslivet behöva höjas ytterligare pä löneandelens bekostnad. Delta skulle omöjliggöra höjda reallöner för löntagarna.

Elt minskat budgetunderskott eller, annorlunda uttryckt, ett ökat sparande i den offentliga sektorn, är nödvändigl också av andra skäl. Sparandet i den svenska ekonomin är alltjämt för litet. Del behöver öka dels för att finansiera den nödvändiga investeringsuppgängen, dels för atl förstärka vår externbalans. Även om hushåUen bör kunna svara för en del av den nödvändiga sparandeökningen, sä talar myckel för att denna huvudsakligen måste komma till stånd i den offenfiiga sektorn och då särskilt genom att det statliga budgetunderskottet minskas.

Del lorde därför vara nödvändigt atl på några års sikl skapa elt vissl överskott i den offenfiiga sektorns sparande. Därmed skulle det kollekliva sparandet kunna återupprättas i Sverige.

Regeringen har lidigare angivit atl det är ett mål för den ekonomiska politiken att skapa elt permanent överskott i bytesbalansen. Endast härigenom bUr det möjligt att successivt minska utlandsskulden och de stora räntebetalningarna på denna. Ett överskott i bytesbalansen skulle öka handlingsfriheten i den ekonomiska poUtiken och i högre grad än f.n. möjliggöra ekonomiska stimulansåtgärder i svaga konjunkturlägen.

Även om bytesbalansen uppvisar ett underskott, så som var faUet 1985 och som också kan komma alt inträffa 1986, bör den ekonomiska polifiken utformas så att staten inte behöver låna i ufiandel.

Erfarenheter frän perioden 1977-1982 i värt land, liksom erfarenheterna
i en rad andra länder, visar alt, om denna norm överges, resultatet blir 7

minskad disciplin i den ekonomiska politiken. Nödvändiga anpassningsåt-

gärder blir ofillräckliga eller skjuts på framtiden. Försök att på kort sikt Prop. 1985/86: 100 kompensera ett minskat inhemskt sparande genom statlig upplåning utom- Bil. I lands leder efler kort tid till lägre tillväxt och en sämre utveckling av realinkomsterna. En ökad skuldsättning utomlands för att finansiera konsumtion innebär att det ekonomisk- politiska oberoendet minskas. Möjligheterna att föra en ambitiös fördelningspolitik begränsas därmed. Normen om att staten inte skall låna i utlandet ligger därför fast.

En stram finanspolitik är av stor betydelse för att öka sparandet i ekonomin, vilket tar sig uttryck dels i ett minskat budgetunderskott, dels i en förbättrad externbalans. En stram finanspolitik kan också bidra till att dämpa inflationen. För att nedbringa inflationen och förbättra sysselsättningen redan pä kortare sikt mäste dessutom etablerade mönster för pris-och lönebildningen brytas. Inför 1985 hade arbetsmarknadens parter vid de s.k. Rosenbadssamtalen med regeringen accepterat att de totala löneökningarna skulle hällas inom en ram på 5 %. Löneökningarna 1985 beräknas dock preliminärt ha blivit i genomsnitt ca 7 %. Detta är visserligen lägre än under tidigare är men innebär ändå all ramen överskreds.

Inför 1986 kan vi konstalera att de stora överhängen, främst i den offentliga sektorn, jämte löneglidning, om denna skulle ligga kvar på samma höga nivå som under föregående år, skulle resultera i en genomsnittlig lönekostnadsökning om ca 5 1/2 % och detta utan all några nya löneavtal för 1986 har träffats.

Även om en sädan löneökning skulle vara klart lägre än den varit på mycket läng tid i Sverige, skulle den likväl medföra en försvagning av konkurrenskraften, eftersom de nominella löneökningarna i våra konkurrentländer förväntas bli ännu lägre. De negativa effekterna av en sädan konkurrenskraftsförsvagning skulle dock huvudsakligen slå igenom först under 1987 och kommande är. Detla understryker det stora ansvar som nu ligger på arbetsmarknadens parter för atl nedbringa pris- och kostnadsökningarna.

Höga nominella löneökningar garanterar inte en positiv reallöneutveckling. Tvärtom visar utvecklingen under perioden 1976—1983 att reallönerna sjönk med 9 %, trots att de nominella lönerna under samma period steg med inte mindre än 80 %. Den bästa vägen att skapa förutsättningar för stigande reallöner är i dagens läge atl åstadkomma låga nominella löneökningar, eftersom dessa bidrar lill atl stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och därmed lägger grunden för en uthållig ekonomisk expansion med stigande inkomster för löntagama. Detta bekräftas av utvecklingen i flera av våra konkurrentländer, där låga nominella löneökningar förenats med stigande reallöner.

Det är nu nödvändigt att skapa förutsättningar för att stabilisera pris-
och kostnadsökningarna på en låg nivå för lång tid framöver. Del skulle
därför vara önskvärt med löneavtal som sträcker sig över en flerårsperiod.
Trovärdigheten i antiinflationspolitiken skulle stärkas avsevärt, om avtal
pä en låg nominell nivå kunde slutas för exempelvis en treårsperiod.
Stabiliteten i den ekonomiska utvecklingen skulle befrämjas och möjlighe
tema till långsiktig planering för hushåU, företag, kommuner m. fl. förbätt
ras. Flerärsavtal skulle också underiätta lösningen av de problem med 8

stora kostnadsöverhäng som finns på vissa avtalsområden. Sådana flerårs- Prop. 1985/86: 100 avtal bör inte innehålla klausuler som tenderar att driva upp inflationen. Bil. 1

Förutsättningarna att sluta flerärsavtal har förbättrats genom att det stora flertalet avtal löper ut omkring årsskiftet 1985/86. Även i andra avseenden är utgångsläget nu bättre än tidigare. De internationella prisstegringarna är låga och sjunker alltjämt, vilket minskar riskerna för inflationsimpulser utifrån. Den strama budget som nu läggs fram och det faktum att taxe- och avgiftshöjningarna blir mycket måttliga bidrar ocksä till en dämpad inflationstakt i Sverige.

Ytteriigare en viktig faktor i detta sammanhang är hur inkomstskatten kommer att utformas för de närmaste åren. Skatteskalorna för 1986 har redan beslutats av riksdagen. Regeringen kommer inom kort atl förelägga riksdagen förslag om hur skatteskalorna för 1987 och 1988 bör utformas. En central utgångspunkt är därvid att möjliggöra höjda reallöner förutsatt alt de nominella löneökningarna och prisökningarna blir låga.

Om löneutvecklingen i kommuner, företag och på andra håll skulle avvika frän vad som är önskvärt, kommer regeringen inte alt tveka att vidta korrigerande åtgärder.

Självfallet kan inte ansvaret för att dämpa kostnadsökningarna ensidigt läggas pä lönlagarna. Även om pris- och kostnadsökningarna till väsentlig del bestäms av löneökningarna - vilket är självklart med hänsyn till att lönerna svarar för 3/4 av nationalinkomsten - sä påverkas de också av en rad andra omständigheter. Alla grupper måste därför medverka i kampen mot inflationen.

Människors levnadsstandard bestäms såväl av verksamheten inom den offentliga sektorn som av reaUönerna. Under en följd av är har den offentliga konsumtionen och inkomstöverföringarna ökat kraftigt medan reaUönerna har urholkats. Det är därför nu nödvändigt all fömtsättningar skapas för höjda reallöner, genom all utgiftsökningen i stat och kommuner hålls tillbaka.

En stram finanspolitik skapar också fömtsättningar för en lägre ränta -och därmed för lägre kapitalkostnader. Några skattehöjningar föresläs inle i budgeten annat än en smärre höjning av arbetsmarknadsavgiften fr. o. m. den 1 januari 1987. Taxe- och avgiftshöjningar sker med stor återhållsamhet. Samma återhållsamhet bör även kommunerna iaktta.

Jordbrukarna bör visa en motsvarande återhållsamhet när del gäller prishöjningar på jordbruksvaror. Även förelagarna i övrigl bör i stor utsträckning avstå frän prishöjningar på sina produkter, inte minst med tanke på att prishöjningar lätt leder till minskade marknadsandelar såväl i Sverige som i omvärlden. Åtskilliga svenska företag möter nu utländska konkurrenter, som faktiskt sänker sina priser.

Ökad sysselsättning och låg inflation är grundläggande inslag i en polifik som syftar till en jämnare fördelning av inkomster och förmögenheler. Härutöver behöver dock även andra åtgärder vidtas i fördelningspolitiskt syfte. Sålunda höjs bostadsbidragen i två etapper nästa år.

Barnfamiljernas ekonomiska situation har under en längre period varit
besvärlig. Visserligen höjdes det familjeekonomiska stödet kraftigt den 1
januari 1985, men det är enligt min mening motiverat att samhällets slöd 9

ökas ytteriigare. Det är angeläget att förbättringarna av stödet till barnfa- Prop. 1985/86: 100

miljerna kan ske med så bred anslutning som möjligt. Statsrådet Lindqvist Bil. I

har därför för avsikt att föreslå regeringen att de övriga riksdagspartiema

inbjuds till överiäggningar om åtgärder för att förbättra barnfamiljernas

ekonomiska situation. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget måste

utgångspunkten för dessa överiäggningar vara att åtgärderna finansieras i

sin helhet.

En annan faktor som har fördelningspolilisk betydelse, men som ocksä kan bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft, är förnyelsefonderna. Avsättningarna till dessa beräknas uppgå till ca 8 miljarder kr. Här finns således en stor potential som kan användas för utbildning och därmed kompetenshöjning av arbetskraften men också för forskning och ulveckling. De fackliga organisationerna har fått ett betydande inflytande över användningen av dessa medel, i och med att deras godkännande krävs av de ansökningar som företagen skall lämna in.

Det är nu av största vikt att dessa medel kommer till god användning. De kan bli av stort värde för många individer och samtidigt förstärka de svenska företagens kompetens och utvecklingsförmåga.

2 Utsikter för 1986

2.1 Den internationella utvecklingen

Industriländernas ekonomier utvecklades svagare än förutsett under 1985. Den genomsnilfiiga tillväxten i OECD-området under 1985 beräknas inte ha uppgått till mer än 23/4 %.

I Västeuropa beräknas produktionsökningen ha stannat vid drygt 2 %. Trots en något större sysselsättningsökning än väntat fortsatte arbetslösheten att stiga.

Inflationen har fortsatt att sjunka i näslan alla industriländer. Konsumentpriserna ökar f.n. i en årlig takt av 4 1/2 % i genomsnitt i OECD-länderna. I Japan och Förbundsrepubliken Tyskland är infiationstakten nu omkring 2 %.

Trots att den ekonomiska tillväxten under 1985 var mindre ojämnt fördelad än lidigare har betalningsobalanserna mellan Förenta staterna och omvärlden förstärkts ytterligare. Underskottet i den amerikanska bytesbalansen beräknas ha ökat frän 100 till inemot 135 miljarder dollar under 1985. Samtidigt har Japan och vissa västeuropeiska länder byggt upp stora, och växande, bytesbalansöverskott.

En inle oväsentlig anpassning har dock skett av växelkurserna mellan
viktigare valutor under det senasle året. En viss omläggning i expansiv
riktning av penningpolitiken i Förenta staterna under 1985 möjliggjorde en
fortsatt sänkning av räntenivån i den amerikanska ekonomin. I förening
med de omfattande samordnade interventioner pä valutamarknaden som
under hösten företogs av de slörre industriländerna har detta banat väg för
en nedgång av dollarns effektiva kurs med drygt 15 % mellan mars och
december 1985. . . 10

Den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna har däremot Prop. 1985/86:100 endast undergått små förändringar. Alltjämt inriktas politiken i Japan och Bil. 1 flera större västeuropeiska länder huvudsakligen pä inflationsbekämpning och StatsfinansieU konsolidering med sikte på atl skapa gynnsamma betingelser för tillväxt av produktion och sysselsättning på längre sikt. I flertalet länder har såväl finans- som penningpolitiken en restrikfiv inriktning.

Den genomsnittliga tillväxten i industriländerna torde under 1986 komma att uppgå lill 2 1/2-3 %. I Förenta staterna förutses nu en lägre tillväxt av den inhemska efterfrågan med en långsammare ökning av den privata konsumtionen och stagnerande eller fallande investeringar. Bruttonationalprodukten väntas öka med 23/4 % under 1986. 1 Japan kan fömtses en långsammare tillväxt nästa år - med omkring 3 1/2 % - trots att vissa ekonomisk-politiska åtgärder vidtagits under hösten i syfte atl sfimulera den inhemska efterfrågan.

I Västeuropa, som de senaste åren i stor utsträckning har byggt sin blygsamma tillväxt på bidrag från utrikesbalansen, väntas tUlväxten under 1986 i ökande grad genereras av inhemsk efterfrågan. En fortsatt sjunkande inflation vänlas förstärka realinkomsterna och stimulera den privata konsumfionen, medan investeringarna lorde håUas uppe av lägre räntor och etl höjt kapacitetsutnyttjande. Ändå bedöms fillväxten i Västeuropa liksom 1985 stanna vid omkring 21/4 %.

För de nordiska länderna sammantaget bedöms produkfionen öka med ungefär 3 % 1985 och 1986. TiUväxlens sammansättning och inriklningen av den ekonomiska politiken uppvisar dock stora skUlnader mellan de enskilda länderna.

Med en tillväxt av denna omfaitning i industriländerna lorde arbetslösheten för OECD-området i genomsnitt under 1986 ligga kvar på nuvarande nivå om 8 1/2 %, men i Västeuropa stiga något liU drygt 11 %. Världshandeln beräknas öka med ca 4 %, dvs. ungefar lika snabbt som under 1985.

Inflafionen förutses fortsätta att sjunka i nästan alla OECD-länder. I de större industriländerna väntas inflationen understiga 4 % och i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland stanna vid drygl I %.

Ett allvarligt hot mot en stabil utveckling i världsekonomin de närmaste åren utgörs av de stora interna och extema obalanser som utmärker den amerikanska ekonomin. Ökningen av det stora budgetunderskottet uppvägs inte av ett ökat inhemskt privat sparande utan måste fill stor del täckas genom ett växande kortfristigt kapitalinfiöde från omvärlden. Detta har drivit upp räntenivån, vilket i sin tur varit en vikfig orsak tiU den höga dollarkursen. En fortsatt smidig anpassning nedåt av dollarns kurs är nödvändig, om det nuvarande amerikanska bylesbalansunderskottet skall kunna minskas. Detta torde också fömtsätta att budgetunderskottet reduceras väsentligt. Den amerikanska kongressen har nyligen antagit etl program för atl eUminera underskottet till 1991. Ännu så länge är det emellertid bara etl principprogram.

En redukfion av nuvarande betalningsobalanser och en anpassning av
växelkurserna skuUe också bidra fill atl avvärja del allvariiga hot mot
väridshandeln som den ökande protekfionismen utgör. En under lång tid
starkt övervärderad dollar är den viktigaste orsaken till de starka protek- ''

tionistiska stämningar som särskilt under det gångna året kommit fiU Prop. 1985/86:100
uttryck i Förenta staterna. Bil. I

Tillväxten i industriländerna och graden av tillträde till deras marknader är också avgörande för skulddrabbade u-länders möjligheter att generera exportintäkter och fullgöra sina betalningsåligganden. Försämrade export-utsikter för dessa länder skulle tvinga dem till att antingen genomföra ytterligare nedskärningar av den egna importen eller inställa sina skuld-tjänstbetalningar.

En viktig uppgift för den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna måste vara att säkra en högre tillväxt. En starkare expansion i Västeuropa är nödvändig för alt arbetslösheten skall kunna reduceras. Men den skulle också bidra till att minska nuvarande betalningsobalanser och upprätthålla efterfrågan pä u-ländernas export, så atl en ytterligare skärpning av skuldproblemen kan undvikas. En mindre restriktiv ekonomisk politik vore därför önskvärd i de länder — i första hand Japan och Förbundsrepubliken Tyskland - som har en stark betalningsbalansställning och samtidigt fått inflation och statsfinanser under rimlig kontroll.

De nordiska finansministrarna har under 1985 presenterat en handlingsplan för gemensamma insatser för all stimulera sysselsättning och ekonomisk utveckling. Planen har antagits av ministerrådet och har nu börjat genomföras.

Vissa tecken finns pä en större beredvillighet från de större industriländerna att i sin ekonomiska politik ta hänsyn till ekonomiernas ömsesidiga inverkan på varandra liksom till behovet av ökad tillväxt och en anpassning av växelkurser och bytesbalanser. Vid det möte som ägde rum i New York hösten 1985 mellan de fem största industriländerna kom man överens om samordnade interventioner på valutamarknaden i syfte att åstadkomma en önskad växelkursanpassning.

Det finns anledning att välkomna denna överenskommelse och i synnerhet den attitydförändring till internationellt ekonomiskt samarbete som den tycks spegla. Samtidigt står det klart att en större omläggning av den ekonomiska politiken är ofrånkomlig, om en bättre anpassning av växelkurserna skall kunna åstadkommas till underliggande ekonomiska förhållanden.

Vid ett möte i GATT i november 1985 beslutades att påbörja förberedelserna för en ny multilateral handelsförhandling, som syftar till att förstärka och utvidga det internationella regelsystemet pä handelns område. Sverige har varit pådrivande i detta arbeie.

Särskilda internationellt samordnade insatser behöver också göras för
alt angripa skuldproblemen. Hittills har dessa kunnat hanteras, men till
priset av stora uppoffringar i många fattiga länder. Det är nu angeläget att
finna mer samlade och långsiktigt verkande lösningar på skuldproblemen
som komplement lill den strategi som hittills tillämpats, där varje skuld
lands fall behandlats för sig. Vissa förslag i denna riktning har under hösten
lagts fram av den amerikanska regeringen i form av den s. k. Baker-planen.
Denna innehåller intressanta element men torde behöva kompletteras,
framför allt med fastare ekonomisk-politiska och handelspolitiska åtagan
den från regeringarnas sida. Den svenska regeringen avser att aktivt med- 12

verka lill att internafionellt samordnade åtgärder nu kommer till stånd för Prop. 1985/86: 100
att möta de växande skuldproblemen. Bil. 1

2.2 Den svenska ekonomin

Efter tre år med stark tillväxt i ekonomin, i genomsnitt mer än 2 1/2 % per år, väntas BNP-fillväxten 1986 bU någol lägre, drygt 1 1/2 %. Inflationen väntas gå ned ytteriigare från 5 1/2 % under loppet av 1985 tiU 4 % under 1986. Bytesbalansens underskott beräknas minska frän 10 miljarder kr. 1985 till 5 miljarder kr. 1986 och budgetunderskottet reduceras frän 55 miljarder kr. 1985 till ca 50 miljarder kr. 1986. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka men långsammare än under 1985. Arbetslösheten bedöms kunna häUas på en i slort sett oförändrad nivä.

Priser, löner och konkurrenskraft

Pris- och löneökningarna har de senaste åren varit högre i Sverige än genomsnilfiigl i våra konkurrentländer. Timlönerna i industrin har ökat med i genomsnitt drygt 8 % per år 1982-1985 att jämföra med drygt 5 % per år i OECD-området. Ocksä prisökningarna har varit högre i Sverige än i vär omvärid, även om de dämpats under senare lid.

Denna utveckling har medfört atl en del av de fördelar, som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982, har gått förlorade. Det svenska pris- och kostnadsläget jämfört med omvärldens är emellertid alltjämt bättre än före de båda devalveringarna. Lönekostnaderna per producerad enhet i industrin har sjunkit relativt konkurrentländerna med 20 %, de totala rörliga kostnaderna med 10 % och de svenska exportpriserna med 9 %. Därtill kommer alt svensk industri idag har återfått en lönsamhet i nivå med den som rådde under 1950- och 1960-talen.

En dämpning av prisökningarna har skett under senare tid. Konsumentprisernas ökningstakt mellan december 1984 och november 1985 var 5,3 %, vilkel är den lägsta prisökningen för motsvarande period sedan början av 1970-talet. Särskilt underdel senaste halvåret har nedgången av inflationen varit påtaglig.

Under det kommande året väntas pris- och löneökningarna i våra viktigaste konkurrenfiänder fortsätta att dämpas. I t. ex. Förbundsrepubliken Tyskland och Japan förutses en inflation på endasl 1 — 1 1/2% 1986.

Till grund för prognoserna för den svenska ekonomin 1986 harjag i avsaknad av nya löneavtal beräkningsmässigt utgått från den löneökning som följer av redan slutna avtal och en viss lönegUdning. Däremot harjag inte räknat in eventuella effekter av nya löneavtal. Beräknade pä sä sätt skulle lönerna stiga med i genomsnitt 5 1/2 % 1986.

Det bör noteras all prognosen för den svenska ekonomins reala ulveck
ling 1986 inle i nägon större utsträckning påverkas av en mindre ändring i
löneantagandet. Däremot skulle högre löneökningar medföra en högre
inflation redan 1986. De negativa konsekvenserna på den reala ekonomin
skulle emellertid bli påtagliga åren efter 1986. '3

Det finns många faktorer som verkar för låga prisstegringar 1986. De Prop. 1985/86: 100 internationella prisstegringarna är som redan nämnts låga. Oljepriserna har Bil. 1 sjunkit. Även övriga råvarupriser har fallit betydligt under del gångna året. Dollarkursen har gått ned från toppnivån 9,74 kr. i mars 1985 tiU 7,70 kr. i mitten av december 1985, vilket sänker priserna på importvaror noterade i dollar. Detta i kombinalion med den antagna kostnadsutvecklingen talar för en fortsalt dämpning av inflationen lill ca 4 % under loppet av 1986. Reallönen för de flesta löntagare beräknas, med del anlagande om löneutvecklingen som jag gjort, komma atl öka något 1986.

Inhemsk efterfrågan och tillväxt

Den privata konsumtionen ökade slarkl, uppskattningsvis med närmare 3 %, under 1985. Del var främst sällanköpsvaruhandeln som ökade sin försäljning. SärskiU stor försäljningsökning redovisades för bil-, radio/TV-, beklädnads- och sporthandeln. Konsumtionsutvecklingen har till en del åstadkommits genom att hushållen dragit ned sitt sparande ytterligare. År 1986 vänlas hushållens realt disponibla inkomster fortsätta att öka, vilket beräknas ge underlag för en privat konsumtionsökning med 11/2 %.

Tabell 1 Försörjningsbalans 1984-1986

	Miljarder	Procentuell volymförändring
	Vr IQK4
	*M. lyoH*	1984	1985	1986
BNP	787,2	3,4	2,2	1.6
Import av varor och tjänster	254,1	4,7	8,1	4,9
Tillgång	1 041,3	3,7	3,6	2,4
Privat konsumtion	397,9	1,3	2,8	1,5
Offentlig konsumtion	221,5	2,0	0,9	1,4
Stat	61,0	0,3	-1,0	-0,9
Kommuner	160,5	2,7	1,7	2,2
Bruttoinvesteringar	144,9	3,9	6,3	0,5
Näringsliv	70,5	9,6	12,0	0,4
Därav industri	23,2	16,6	19,2	5,0
Statliga myndigheter och affärsverk	17,2	-5,7	5,8	6,7
Kommuner	25,0	-4,1	-4,0	-0,5
Bostäder	32,2	4,5	2,6	-2,1
Lagerinvesteringar	-7,5	0,7'	1,1'	0,4'
Export av varor och tjänster	284,4	6,5	2,0	4,5
Användning	1041,3	3,7	3,6	2,4

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

Den kommunala konsumtionen ökade med drygt 2 1/2 % såväl 1983 som 1984. För 1985 beräknas en något lägre ökningstakt. Kommunernas goda ekonomi och deras nyligen fastställda budgeter tyder pä en konsumtionsökning med drygl 2 % 1986. Den statliga konsumtionen beräknas däremot fortsätta att minska 1986.

Den ekonomiska politiken har varit inriktad pä att öka investeringarna i
näringslivet. Den snabba produktionsökningen de senaste åren i kombina
tion med högt kapacitetsutnyttjande och god lönsamhet har också medfört
en kraftig investeringsuppgång. För 1986 förutses en fortsatt ökning, fast i 14

långsammare takt. Industriinvesteringarna fortsätter alt öka 1986. Verk- Prop. 1985/86: 100 stadsindustrins investeringar beräknas öka med ca 20 %. Investeringarna i Bil. I massa- och pappersindustrin förutses emellertid minska från en mycket hög nivå 1985. 1 det övriga näringslivet väntas investeringarna ligga kvar pä den höga nivå som uppnåddes 1985. Därutöver bör noteras att investeringar i företagsanknuten utbildning beräknas öka väsentligt när förnyelsefonderna börjar tas i bruk. Statliga myndigheter och affärsverk beräknas öka sina investeringar

1985 och 1986. Det är främst televerket och statens vatténfallsverk som
svarar för ökningen. Inom den kommunala sektorn följs den tidigare
minskningen av en i stort sett oförändrad investeringsnivå 1986. Inom
landstingen väntas t.o.m. en viss ökning av investeringsakfiviteten. Det
finns tecken som tyder på att även bostadsbyggandet kan komma att öka
de närmaste åren. Antalet outhyrda lägenheter har minskat kraftigt och pä
mänga orter råder nu bostadsbrist. För den statliga reparations- och bygg
nadsverksamheten inom byggnadsstyrelsens område avsätts ökade medel.
Inom kommunerna borde det också finnas möjligheter att öka reparations-
och ombyggnadsverksamheten.

Sammantaget stiger den inhemska efterfrågan med ca 2 % 1986 all jämföra med ca 4 % 1985. Det är främst den svagare investeringsökningen och det minskade bidraget från lagerinvesteringarna som svarar för dämpningen av den inhemska efterfrågetillväxten.

Produktionstillväxten i den svenska ekonomin beräknas bli något lägre

1986 än åren dessförinnan. BNP väntas öka med drygl I 1/2 % jämfört med
i genomsnitt drygt 21/2% per är under perioden 1982-1985. Den låga
tillväxten beror på dels den svenska ekonomins struktur, dels kostnads-
och efterfrågeutvecklingen.

Sverige har liksom Förenta staterna och vissa andra avancerade industriländer en stor tjänstesektor, där produktivitetsökningen inte är lika stora som i varuprodukfionen. Det gör att BNP-tUlväxten på längre sikt knappast kan uppgå till mer än 2-2 1/2 % per år, vilket också visats av 1984 års långtidsutredning. Därtill kommer att kapacitetsutnyttjandet, och speciellt sysselsättningsgraden, redan är högre i Sverige än i många andra OECD-länder. Sverige kan därför inte annat än enstaka år förväntas ha en BNP-tillväxt, som är högre än omvärldens.

För atl den polenfiella fillväxten pä 2-2 1/2 % per år skall kunna realiseras krävs alt samtliga delar av efterfrågan ökar. Nettoexporten synes dock inte uppfylla detta krav 1986. Till stor del torde detta få hänföras till att pris- och kostnadsutvecklingen ännu inte har anpassats ned till de nivåer som gäller i vår omvärid. De svenska företagen har i viss utsträckning föriorat andelar på både export- och hemmamarknaderna.

Tillväxten 1986 hålls således i högre grad än tidigare år uppe av konsum-fionsökning inom landet. Det finns en påtaglig risk med en konsumtions-ledd fillväxt, särskilt om konsumfionen skulle öka mer än vad som har förutsatts. Det skulle leda fill en försämring av bytesbalansen och en minskad kapitalbildning. Därigenom skulle möjligheterna att nä full sysselsättning och balans i den svenska ekonomin undergrävas.

Bytesbalans Prop. 1985/86: 100

I början av 1985 försvagades bytesbalansen kraftigt. Denna försämring var ""■ ' delvis en följd av en kraftig efterfrågeökning i Sverige, främst i form av ökade investeringar, lageruppbyggnad och ökad privat konsumtion. Delvis berodde den också pä atl de svenska företagen i viss mån har lappat marknadsandelar på både export- och hemmamarknaderna. Den viktigaste enskilda förklaringen var emellertid att oljeimporten bl. a. lill följd av den ovanligt kalla vintern blev väsentligt högre än året innan.

Tabell 2 Bytesbalans 1983-1986

Miljarder kr., löpande priser

	1983	1984	1985	1986
Export av varor Import av varor	210,5 200,4	242,4 217,9	259,8 244,8	276,5 258,3
Handelsbalans	10,1	24,5	15,0	18,2
Korrigeringspost Tjänstebalans Transfereringsnetto	- 3,0 9,3 -23,6	- 3,6 9,4 -27,1	- 3,9 9,4 -30,8	- 4,1 9,0 -28,4
Bytesbalans	- 7,2	3,2	-10,3	- 5,3

Även om en försämring av bytesbalansen 1985 förutsägs bäde av konjunkturinstitutet hösten 1984 och i nationalbudgeterna (januari resp. april) 1985, underskattades styrkan i försämringen första halvåret. Under hösten förbättrades emellertid bytesbalansen markant. Underskottet för helåret 1985 beräknas till ca 10 miljarder kr.

För 1986 förutses bytesbalansunderskottet minska till 5 miljarder kr. Exporten av bearbetade varor beräknas öka något långsammare 1986 än 1985. Den totala exporten beräknas likväl öka med 41/2 % 1986 att jämföra med 2 % 1985. Till den högre ökningstakten 1986 bidrar en omsvängning i exporten av trävaror, pappersmassa, petroleumprodukter och fartyg från en minskning 1985 tUl en ökning 1986. Importökningen beräknas stanna vid 5 % 1986 att jämföra med 8 % 1985.

Bakom svängningarna i bytesbalansen under perioden 1984-1986 ligger såväl förändringar i väridshandeln som föriorade marknadsandelar samt etl antal tillfälliga faktorer. Nettoimporten av råolja och petroleumprodukter, ränteutgifterna samt fartygsexporten förklarar en försämring av bytesbalansen med 8 miljarder kr. 1985 och en förbättring med 11 miljarder kr. 1986.

Beräkningar av bytesbalansens utveckling är alltid behäftade med en betydande osäkerhet, vilken bl. a. beror pä dollarkursens och oljeprisernas utveckling. Dollarkursen har svängt kraftigt under det gångna året och oljemarknaden har varit påtagligt instabil under den senaste tiden. Som grund för beräkningarna har antagits att dollarkursen sänks frän genomsnittet 8,61 kr. 1985 till 7,70 kr. 1986 och att räoljepriset sänks frän 27 dollar per fat 1985 till 26 dollar per fat 1986. En nedgång av den genomsnittliga dollarkursen 1986 med ytteriigare 20 öre skulle förbättra bytesbalansen med ca 1 miljard kr. och begränsa inflationen med 0,1 procentenhet. En

sänkning av oljepriset med ytteriigare 1 dollar per fat skulle också förbättra Prop. 1985/86: 100 bytesbalansen med ca 1 miljard kr. och minska konsumentprisökningarna Bil. 1 med 0,15 procentenheter.

Sysselsättning

Läget på arbetsmarknaden började förbättras i mitten av 1983. Under 1984 började den totala sysselsättningen öka påtagligt. Förbättringen har hålUt i sig även hösten 1985. Den totala sysselsättningen beräknas ha ökat med 43000 personer 1985, trots att antalet sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat med 25000 personer. Antalet sysselsatta pä den reguljära arbetsmarknaden har således ökat med närmare 70000 personer. Arbetslösheten har reducerats från 3,5 % 1983 fill 2,9 % 1985.

Erfarenheterna visar att sysselsättningen i näringslivet påverkas av produktionstillväxten med en betydande eftersläpning. Produktionsökningen i näringslivet 1984 och 1985 och det höga kapacitetsutnyttjandet torde därför medföra en fortsatt hög sysselsältningsnivå i näringslivet 1986. Antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda lediga platser var något högre under hösten 1985 än ett år tidigare. Det talar också för en fortsatt god arbetsmarknad i början av 1986. Därtill kommer en fortsatt kraftig sysselsättningsökning i den kommunala sektorn. En viss försvagning av arbetsmarknaden under loppet av 1986 kan emellertid inte uteslutas. Regeringen häller en hög beredskap för att stödja arbetsmarknaden.

3 Den ekonomiska politikens inriktning 3.1 Finanspolitiken

Det övergripande målet för den ekonomiska politiken är att upprätthälla en hög och jämn sysselsättning och atl skapa förutsättningar för stigande realinkomster för hela befolkningen. I en ekonomi av Sveriges typ, med stor utrikeshandel och en hög internationalisering av företagandet, kan full sysselsättning långsiktigt bara nås om vi kan bevara och förstärka näringslivets konkurrenskraft. Den ekonomiska politiken måste därför inriktas på att pressa tillbaka prisstegringarna och minska underskotten i utrikesaffä-rerna och i statsbudgeten.

Mot den bakgrunden var en skärpning av finanspolitiken ett viktigt inslag i den omläggning av den ekonomiska politiken som gjordes hösten 1982. Genom att hälla tillbaka den inhemska efterfrågan, i kombination med den förbättring av konkurrenskraften som 1982 års devalvering medförde, skulle en överflyttning av resurser från privat och offentlig konsumtion ske till förmån för export och investeringar. I flera viktiga avseenden - produktion, investeringar och sysselsättning - har denna omläggning av polifiken burit frukt.

Dessa positiva resultat för produktion och sysselsättning hade det emel
lertid inte varit möjligt att nå om vi inte samiidigt hade minskat de stora 17

2 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 1

finansiella obalanserna i den offentliga sektorn under den senaste treårs- Prop. 1985/86:100 perioden. Det nu föreliggande budgetförslaget innebär att vi fortsätter på Bil. 1 den inslagna vägen med att ytterligare minska budgetunderskottet. Det är nämligen otvetydigt så, alt fortsatt stora budgetunderskott skulle verka uppdrivande på den allmänna prisnivån och på ränteläget. Därmed skulle ekonomins konkurrenskraft gröpas ur och investeringsverksamheten hämmas.

Statens budgetunderskott som 1982 uppgick till drygt 83 miljarder kr., motsvarande drygt 13% av BNP, beräknas 1985 ha gått ned till 55 miljarder kr., eller 6,4 % av BNP. För hela den offenfiiga sektorn har sparandeunderskottet minskat från 6 % av BNP 1982 till knappt 1,5 % 1985. År 1986 beräknas underskottet bli 1 % av BNP.

Orsakerna till denna utveckling är såväl ökade skatte- och avgiftsinkomster till följd av ökad fillväxt i ekonomin som en långsammare utgiftsexpansion än fidigare. Under 1970-talet och fram t.o.m. 1982 ökade de offentliga utgifterna realt med i genomsnitt ca 5,5 % per är. Denna utveckling har nu brutits. För 1986 beräknas ökningstakten till blott 0,2 %. För den statliga sektorn är det fråga om en real minskning av utgifterna.

En del av minskningen av budgetunderskottet 1985 förklaras av atl skatteunderlaget ökar förhållandevis mycket till följd av framför alll en ganska kraftig uppgång av löner och andra hushållsinkomster. En sådan ulveckling leder visserligen pä kort sikt till en reducering av den ofi"entliga sektorns sparandeunderskotl, men på längre sikt, till följd av försämrade tillväxlförutsättningar, till ökande underskoll.

En central uppgift i regeringens ekonomisk-politiska strategi måste därför vara att samtidigt uppnå en reducering av de offentliga underskotten och låga pris- och löneökningar. Denna anpassning av löner, priser och offentliga utgifter skall ske utan att arbetslösheten tiUäts öka.

Den bild av den ekonomiska utvecklingen som redovisas i denna finansplan lyder på en måttlig tillväxt i den svenska ekonomin 1986. Något utrymme för att med ökade statsutgifter temporärt försöka stimulera fram en högre aktivitet finns emellertid inle. En ökning av de offentliga utgifterna, eller ökad utlandsupplåning, skulle tvärtom rubba förtroendet för den ekonomiska polifiken. Infiationsförväntningarna skulle drivas upp. Det skulle uppstå risk för spekulativa valutautflöden som skulle tvinga fram en höjning av ränteläget.

Finanspolitiken måste i stället inriktas på en sädan avvägning visavi penningpolitiken all fömtsättningar skapas för en lättare penningpolifik. Den nuvarande situationen med en realränta på 6—7 % är inte långsiktigt förenlig med en utveckling mot ökad balans i den svenska ekonomin. Därför mäste finanspolitiken ha en stram inriktning.

I enlighet med den ekonomisk-poUtiska strategin måste vi fortsätta atl
vrida över resursanvändningen till mer export och investeringar. Därige
nom kan bylesbalansunderskottet förbytas i det överskott som krävs för
att utlandsskulden skall kunna minskas och handUngsfriheten öka för den
ekonomiska politiken. Del samlade inhemska sparandel måste vara så
stort att det dels finansierar en nödvändig utbyggnad av produktionskapa
citeten, dels genererar elt långsiktigt bytesbalansöverskott. Detta sparan- 18

deöverskott måsle fill slor del komma tiU ständ genom alt den offentliga Prop. 1985/86: 100 sektorns finanser förbättras, även om också ett ökat hushåUssparande, Bil. 1 som i sig är önskvärt, kan ge elt bidrag härtUl.

Arbetet med att förbättra statsfinanserna måste målmedvetet fuUföljas. Det samlade skattetrycket bör inte ökas, varför den fortsatta anpassningen i allt väsentligt måste ske på utgiftssidan. Detta innebär att de offenfiiga utgifternas andel av BNP måste nedbringas.

3.2 Penningpolitiken

Under den första delen av 1985 ledde försvagningen av bytesbalansen och stegringen av dollarkursen lill ett omfattande valutautfiöde. Detta nödvändiggjorde en åtstramning av penningpoUtiken. Diskontot höjdes i mitten av maj från 9,5 fill 11,5 % och straffräntan höjdes från 13,5 till 16 %, samtidigt som utlåningstaket för banker och finansbolag sänktes frän 4 till 2 % för 1985. I syfte att begränsa den snabba tillväxten av den privata konsumtionen genomfördes också vissa skärpningar i vUlkoren för bl.a. avbetalnings- och kontokortskrediter.

Genom åtgärderna i maj kom den svenska räntenivån att ligga betydligt högre än den som rådde i omvärlden. Räntemarginalen gentemot eurodol-larräntan vidgades för en kort tid till 8 %. Under andra halvåret förstärktes emeUertid bytesbalansen, och den sänkning av dollarkursen som inletts i mars fortsatte under hösten. Efter ett utflöde pä inemot 10 miljarder kr. fram tiU dess åtgärderna vidtogs i mitten av maj, uppvisade återstoden av året ett stabilt valutainflöde. De korla räntorna kunde därför åter sänkas i flera steg. Vid slutet av året hade penningmarknadsräntorna nedbringats fill ca 12,5 %.

För året som helhet var valutaflödena i stort sett i balans, dvs. underskottet i bytesbalansen motsvarades av ett privat kapitalinflöde av ungefär .samma storlek. Utvecklingen under 1985 har således legat väl i linje med målet att undvika ett långvarigt valutautfiöde. Statens nettoupplåning utomlands var visserligen betydande, ca 12 miljarder kr., men då den motsvarades av en uppbyggnad av valutareserven av ungefär samma storlek, var den väl förenlig med ambitionen att staten ej skall låna utomlands för atl kompensera ett privat kapitalutflöde eller ett bytesbalansunderskott.

Utvecklingen mot en mer flexibel och marknadsanpassad penningpolitik och färre kvantitativa regleringar har pågätt sedan 1982. I slutet av 1983 avskaffades Ukviditetskvoterna för bankerna och under hösten 1984 ändrades placeringsplikten för försäkringsbolagen och AP-fonden till ett krav på bruttoförvärv istäUetför innehav av prioriterade placeringar. Genom dessa båda reformer skapades väsentligt bättre förutsättningar för en utvecklad kapitalmarknad.

I samband med den penningpolifiska åtstramningen i maj 1985 slopades
rekommendationen om bankernas utläningsräntor, som varit i kraft i stort
sett ulan uppehåll sedan 1952. I november 1985 avskaffades även utlå-
ningslaket för banker, finansbolag och bostadsinstitut. Olika former av
kvantitativa utlåningsbegränsningar hade då varit i kraft i omkring 30 år. 19

I december infördes en s. k. räntetrappa för bankernas upplåning i riks- Prop. 1985/86:100 banken, varigenom räntan stiger med upplåningens storlek. Dessutom höjs Bii. 1 kassakraven från 1 tUl 3 % från den 13 janauri 1986, samiidigt som ränle-gottgöreJsen för dessa medel slopas. De olika åtgärderna sammantagna förutses medföra en effektivare konkurrens mellan olika institut och därvid stärka bankernas ställning pä marknaden, samtidigt som riksbankens räntestyrning underlättas. Kassakraven avses dämpa bankernas benägenhet att öka sin ufiäning.

Redan lidigare har fillväxten i penningmängden varit en dålig indikator pä likvidUetsutveckUngen i ekonomin, bl. a. pä grund av en rad strukturella förändringar som skett på marknaden under senare år. 1 och med att ulläningstaket för bankerna avskaffats kan penningmängdens tillväxt komma att påverkas kraftigt genom att en del av de krediter som i dag kanaliseras utanför banksektorn överförs tUl bankerna. Denna tillväxt i penningmängden speglar inte någon förändring av likviditetsutvecklingen inom den totala ekonomin. Det finns anledning att räkna med att överföringen av krediter till banksystemet kommer att ske successivt och sträcka sig över en längre tid.

Finansieringen av statens budgetunderskott har de senaste åren underlättats genom introduktionen av nya uppläningsinstrument, såsom riksobligationer, statsskuidväxlar och allemanskonton. Samtidigt har budgetunderskottet nedbringats. För 1986 är möjlighelerna att tUlgodose statens länebehov utan stora påfrestningar på kreditmarknaden goda. En bedömning av hur upplåningen kommer atl fördela sig på olika upplåningsförmer framgår av tabell 3.

Tabell 3 Finansiering av statens lånebehov 1984—1986

Nettobelopp, miljarder kr.

1984 1985 1986

Statens budgetunderskott' 74 59 50

Valutaförluster på statliga utlandslån 11 8 4

Statens lånebehov 63 51 46

Finansiering:

1. Riksbanken 28 O 25
därav: företags och kommuners

insättningar i riksbanken 9 16 9

kassakravsmedel - - 8

övrigt 19 -16 8

35	39	21
-3	- 9	0
6	10	13
9	8	4
23	30	4
0	12	0
63	51	46

2. Inhemsk marknad
därav: prioriterade obligationer

allemanssparande

premie- och sparobligationer

övrigt

3. Utlandet
Summa finansiering

Källa: Riksbanken.

' Budgetunderskottet anges här enligt riksgäldskontorets kassamässiga principer och skiljer sig något från det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar.

Hushällens betydelse för statsupplåningen har ökat starkt. Under 1986
väntas hushällen svara för ungefär en tredjedel av statens upplåning. 20

Allemanssparandet förväntas öka i omfatlning liU följd av den extra in- Prop. 1985/86: 100 sättning med högst 5000 kr. som medges utöver.ordinarie belopp under Bil. 1 försia kvartalet 1986, medan netloupplåningen genom premie- och sparob-Ugafioner väntas bli något mindre än under tidigare år.

Finansieringen i riksbanken motsvaras till största delen av en ökning i näringslivets och kommunernas inneslående medel pä konton i riksbanken saml av bankernas kassakravsmedel. NäringsUvets och kommunernas inneslående medel på konton i riksbanken kommer således alt öka under 1986 men tillväxten blir betydligt lägre än under föregående år. Återstoden av finansieringen i riksbanken motsvaras av riksbankens behållna vinstmedel och ökning av den utelöpande sedelvolymen.

Det resterande uppläningbehovet läcks genom försäljning av riksobligationer och statsskuidväxlar på marknaden. Denna del av stalsupplåningen förväntas bli mindre än under lidigare år. Bmtloupplåningen blir dock betydande, eftersom stora volymer statspapper, särskilt statsskuldväxlar, förfaller till inlösen under året. Vid nyupplåningen kommer större vikt att läggas vid alt statsskulden konsolideras. Detta avses ske genom att riksob-ligalionernas andel av bmtloupplåningen ökas.

3.3 Skattepolitiken

Skattesystemet har en rad viktiga uppgifter. Skatterna skall finansiera den offentliga sektorns utgifter. Skattesystemet skaU bidra till att utjämna inkomster och förmögenheter. Det är vidare angeläget att skattesystemet utformas så att produktiva insatser i form av arbete, förelagande och sparande uppmuntras, medan spekulativa beteenden och länefinansierad konsumtion motverkas. Skattesystemet bör ocksä kunna användas inom slabiliseringspoUtiken.

Etl ytterligare krav som bör fillmätas slor vikt är att skattesystemet bör förenklas. Det är av en rad skäl angeläget att skattesystemet är enkelt, robust och begripligt.

Under de senaste åren har en rad förändringar skett av skattesystemet utifrån dessa syften.

Med inkomstskattereformen 1983-1985 bröts en långvarig utveckling med ständigt sfigande marginalskatter. Marginalskatterna har de senaste åren sänkts i så gott som samfiiga inkomstskikt, i vissa fall med nära 20 procentenheter. Idag, när marginalskatlereformen är genomförd, är det bara ca 13 % av samtliga inkomsttagare som har en marginalskatt som överstiger 50 %. Motsvarande andel 1982 var 43 %.

1986 genomförs den förenklade självdeklarationen. I samband därmed höjs schablonavdraget under inkomst av tjänst till 3000 kr. Kostnader för arbetsresor blir på nytt fullt avdragsgiUa. Sparavdraget fördubblas till 1600 kr. För flertalet löntagare innebär dessa förändringar en viss skattesänkning.

Under 1986 fär kommuner med hög kommunalskatt ett riktat stöd förut
satt alt de sänkt den kommunala utdebiteringen i motsvarande män. Där
med kommer spännvidden i det kommunala skatteuttaget mellan olika 21

kommuneratt reduceras avsevärt. Den genomsnittliga kommunala utdebi- Prop. 1985/86: 100
teringen sjunker något 1986, vilket är första gängen pä 30 är. Bil. I

Under de senaste åren har ett antal förändringar inom företagsbeskattningen genomförls. Utrymmet för lagernedskrivningar har reducerats samtidigt som bolagsskatten har sänkts. Vidare har de särskilda invesierings-och forskningsavdragen slopats. Dessa förändringar har inneburit alt basen för företagsbeskattningen har vidgats, samtidigt som skattesatsen har sänkts. Den kommunala beskattningen av juridiska personer har upphört.

Under den gångna mandatperioden har ett flertal förändringar genomförts, som inneburit stora förenklingar av skattesystemet. Den mest genomgripande är den tidigare nämnda reformeringen av löntagarbeskatt-ningen. 1 och med att delta system införs, kommer nära 4 miljoner inkomsttagare alt kunna använda sig av den förenklade självdeklarationen.

Förenklingsarbetet har ocksä manifesterats i att punktskatter har förenklats eller slopats. Det gäller exempelvis för kassettskatlen, som har sänkts och förenklats, och lotterivinstskatten, som har avskaffats.

Reformeringen av skattesystemet måste nu drivas vidare. En viktig utgångspunkl är att det totala skattetrycket bör hållas i stort sett oförändrat. Det innebär, atl den fortsatta förbättringen av den offentliga sektorns sparande i allt väsentligt måste ske genom att de offentliga utgifterna begränsas.

Skattetrycket mäts vanligen med den s.k. skattekvoten, dvs. de totala skatternas andel av BNP. Skattekvoten har under en följd av år legat pä eller strax över 50 %. Jag vill dock erinra om att skattekvoten är ett mycket grovt mätt. Skattekvoten kan sålunda fluktuera över tiden till följd av förskjutningar mellan vinstandel och löneandel i ekonomin, förändringar i konjunkturiäget m. m. utan att skattesatserna har förändrats. Det kan ifrågasättas om sådana fiuktuationer av skattekvoten avspeglar några förändringar i skattetrycket.

Ambitionen om ett i stort sett oförändrat skattetryck utesluter självfallet inte alt skattesystemet kan behöva ändras i åtskilliga avseenden och att vissa skatter kan komma atl höjas och andra sänkas.

I budgetpropositionen föreslås endast tvä smärre skatteförändringar. Arbetsmarknadsavgiften föreslås bli höjd fr. o. m. 1987 med 0,3 procentenheter i syfte atl finansiera förslaget om höjning av dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen, det kontanta arbetsmarknadsstödet och utbildningsbidragen. Vidare föreslås i förenklingssyfte alt vinstskatten slopas pä premieobligationer som emitteras i framtiden. Avkastningen bör justeras ned i den utsträckning som motsvaras av den borttagna skatten.

Regeringen kommer under våren 1986 att lägga fram flera förslag på skatteområdet. Ett sådant förslag, som bör läggas fram inom kort, gäller förändringar av inkomstskatten. Syftet är att lägga fast vilka skatteskalor som skall gälla såväl 1987 som 1988. Därmed skulle de skattemässiga förutsättningarna för löneförhandUngarna inför de kommande tre åren läggas fast.

Det förslag lill reformering av skatteutjämningssyslemet som nyligen presenterats av en statlig utredning skapar förutsättningar för att ylteriiga-

re minska skillnaderna i den kommunala utdebiteringen. Beslut om detta Prop. 1985/86: 100
bör kunna tas redan under våren 1986. Bil. 1

Regeringen avser vidare att under våren 1986 förelägga riksdagen förslag till ändringar inom arvs- och gåvobeskattningen.

En kommitté har nyligen tillkallats för att fortsätta översynen av företagsbeskattningen. Ett viktigt syfte är att pröva möjligheten att åstadkomma en mer likformig beskattning av arbeie och kapital, dvs. de produktionsfaktorer som skapar produktionsresultatet. Kommitténs arbete bör också ge vägledning för om regeringen skall gä vidare pä den redan anträdda vägen som innebär ell bredare underiag och sänkta skattesatser. Andra viktiga syften är att beskattningen skall möjliggöra en ökad röriighet för kapitalet, att den skall befrämja investeringar och alt den skall kunna användas i stabiliseringspolitiskt syfte.

Arbetet med att förenkla skattesystemet bör drivas vidare. Denna strävan bör komma fill uttryck inom såväl inkomstbeskattningen som företagsbeskattningen, kapitalbeskattningen och vad gäller olika punktskatter.

3.4 Sysselsättnings- och fördelningspolitiken

Ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål är atl åstadkomma en rättvis fördelning av levnadsstandarden. En hög och jämn sysselsättning och ett fast penningvärde är två avgörande förutsättningar för att nå en jämnare fördelning av välfärden. En bestående ekonomisk tillväxt skapar möjligheter att höja realinkomsterna för befolkningen och till att göra särskilda insatser för utsatta grupper.

De finansiella obalanser som alltjämt råder i den svenska ekonomin utgör ett hot både mot den fulla sysselsättningen och mot möjligheterna att bedriva en ambitiös fördelningspolitik.

Stora budgetunderskott driver på infiationen. Med en högre inflafions-takt försämras industrins konkurrenskraft och hotas sysselsättningen. En hög och bestående infiationstakt medför också att tUlgångarna omfördelas till de redan välbeställdas förmån. Därmed finns det risk för att klyftorna och de sociala spänningarna ökar mellan olika grupper i samhället.

Sysselsättningspolitik

Den ekonomiska politiken har under senare år varit inriktad på att stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Denna politik har givit resultat. Både produktion och investeringar i industrin har ökat snabbt. Under den senaste tväärsperioden har sysselsättningen i industrin ökat med ca 30000 personer. Antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn har ökat med 25000 personer.

Samtidigt har del av finansieringsskäl varit nödvändigt att bromsa den
tidigare myckel snabba expansionen i den offentliga sektorn. Det har
medfört en långsammare ökning än tidigare i kommunal och statlig syssel
sättning, ökningen uppgår ändock till 50000 personer under åren 1983 tiU
1985. 23

Mellan 1984 och 1985 ökade den totala sysselsättningen med 43000 Prop. 1985/86: 100 personer. Det bör framhållas att detta skedde samfidigt som antalet syssel- Bil. 1 satta i beredskapsarbeten, ungdomslag m.m. minskade med ca 25000 personer. Sysselsättningsläget på den öppna arbetsmarknaden har således genomgått en avsevärd förbättring.

Antalet arbetade timmar har under den senaste konjunkturuppgången ökat betydligt snabbare än under nägon högkonjunktur under 1970-talet. Förklaringen lill detta ligger, förutom i fler sysselsatta, i en längre medelar-betsiid.

Trots att arbetskraftsutbudet ökat har det varit möjligt att minska arbetslösheten under senare är. I november 1985 var 2,6 % av arbetskraften utan arbete. Den öppna arbetslösheten har under konjunkturuppgången 1983-1985 sjunkit med 25000 personer jämfört med en minskning om 10000 personer under konjunkturuppgången 1978-1980. Även den dolda arbetslösheten, som omfattar dem som skulle ha sökt arbete om möjlighet funnits, har sjunkit väsenlligl mer under den senaste konjunkturuppgången.

Sammantaget visar dessa siflror att sysselsättningspolitiken varit framgångsrik. Också vid en internationell jämförelse är de uppnådda resultaten goda. Förvärvsintensiteten är högre och arbetslösheten lägre än i de fiesla jämförbara industriländer.

Den förhållandevis gynnsamma utvecklingen till trots finns del fortfarande problem pä arbetsmarknaden. Det gäller bl.a. ungdomarnas, de arbetshandikappades och de längtidsarbetslösas problem liksom bristande tillgång på arbetskraft inom vissa kategorier.

För att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt har ett antal ätgärder vidtagits på senare år. Arbetsmarknadsverket har avsatt stora resurser för att effektivisera förmedlingsverksamheten. 1 allt större utsträckning sker förmedlingsarbetet i nära kontakt med företagen. Ökade insatser har också gjorts på arbetsmarknadsutbildningens område. Utbildningens inriktning har förändrats. Idag spelar s. k. flaskhalsutbildningar, direkt inriktade på områden där del råder brist på arbetskraft, en stor roll. Av dem som genomgått AMU haren högre andel fått nya jobb. Dessutom har flyttningsbidragen höjts. Sammantaget har dessa och andra ålgärder medfört att lediga jobb tillsatts snabbare än vid tidigare konjunkturuppgångar.

Omfattande insatser har också gjorts för att förbättra ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Mellan 1982 och 1985 har arbetslösheten för 16- 19-åringar nedbringats från nivåer över 10 % till knappl 4 %, bl. a. tack vare insatser inom skolans område och genom de s. k. ungdomslagen. Ungdomarnas situation förtjänar emellertid fortsatt stark uppmärksamhet. Alla ungdomar upp till 20 år skall beredas plats i gymnasieskolan. Arbetsförmedlingens resurser för uppföljning av ungdomar i arbetslag har frän och med i år förstärkts. Jobbsökarakliviteter utgör nu ett obligtoriskt inslag i ungdomslagen. Målet är att ungdomarna så snabbt som möjligl skall få ett ordinarie arbete.

Förslaget tiU statsbudget innebär att åtgärderna på arbetsmarknadspoli
tikens område fullföljs i enlighet med tidigare rikfiinjer. De grupper som
prioriteras är ungdomar, långtidsarbelslösa och handikappade.
- Det rekryteringsstöd som infördes i januari 1984 har bedömls vara 24

mindre effektivt, när tillväxten och arbetskraftseflerfrägan dämpas un- Prop. 1985/86:100 der 1986. Stödet avvecklas därför fills vidare. Enskilda beredskapsarbe- Bil. 1 ten i näringslivet kan även fortsättningsvis användas för att ge praktik inom näringslivet åt grupper med särskUda problem.

—Den nya AMU-organisationen som införs 1986 bör öka möjlighetema för länsarbetsnämnderna att bättre anpassa arbetsmarknadsutbildningen lill avnämarnas krav och de arbetssökandes behov.

—Arbetslöshetsersättningen och utbildningsbidragen höjs.

—Reglerna för lönebidrag föreslås bli ändrade, så att fier handikappade skall få arbete inom näringslivet. Det gäller också reglerna för s.k. näringshjälp, som syfiar till att underiätta för handikappade att starta egna förelag samt bidrag till arbelshjälpmedel åt handikappade. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare idag att mer i

detalj utveckla de olika förslagen i årets budgelproposUion.

Fördelningspolitik

Inflationens ogynnsamma effekter pä fördelningen av levnadsstandarden är väl belagd. I hägnet av ett växande budgetunderskott, som drev upp priser och räntor, kunde under 1970-talet väldiga förmögenhetsomfördelningar äga rum. Sålunda omfördelades åtskUliga miljarder kr. vaije år mellan sparare och låntagare, när inflationslakten för några år sedan var mnt 10-12 %. Dessa omfördelningar var slörre än de som sker via de flesta fördelningspoUfiskl motiverade Iransfereringssystem.

Mot denna bakgmnd är det en stor fördelningspolilisk framgång atl inflationen nu är på väg alt dämpas. Därmed kan omfördelningen av förmögenheter från sparare lill låntagare minskas väsentligt.

Skattesystemet har förändrats på senare år. SärskUt viktig frän fördelningspolilisk synpunkt är den begränsning i avdragsrälten som var en del i den inkomstskattereform som genomfördes 1983-1985.

Riksdagens beslut alt fr.o.m. inkomståret 1986 höja schablonavdraget frän 1000 kr. till 3 000 kr. har störst betydelse för löntagare med låga eller genomsnittliga inkomster. För 1986 höjs pensionerna med 6,9 % på basis av prisutvecklingen november 1984 - november 1985, vUket betyder att pensionerna under 1986 stiger mer än konsumentprisindex. Vidare höjs de statliga och kommunala bostadsbidragen i två omgångar, den 1 juli 1986 och den 1 januari 1987.

Sedan 1980 har antalet socialbidragstagare ökat. TiU en del beror ökningen sannolikt pä att den nya socialtjänstlagen ger fler rätt att idag begära samhällets hjälp. Detta är i linje med målet att ge alla människor lika goda förutsättningar att leva sina liv.

Införandet av den nya socialtjänsfiagen försvårar statisfiska jämförelser
över tiden. Ökningen av antalet socialbidragstagare beror emellertid också
på de ekonomiska svårigheter som den svenska ekonomin brottats med
sedan mitten av 1970-talet. Under flera är var tiUväxten myckel låg.
ReaUönerna sjönk. Många människor tvingades ut i arbetslöshet eller
förtidspension. DärtUl kom att mänga deUidsarbetande, som av ekonomis
ka skäl hade velat öka sin arbetstid, inte fick möjlighet att göra detta. 25

Sysselsättningsökningen sedan 1982 utgörs dock helt av heltidsarbeten. Prop. 1985/86:100 Antalet förvärvsarbetande som har deltidsarbete har därmed minskat. Bil. 1 Prognoserna för det framförliggande året lyder på ökande sysselsättning och fallande inflafion. Det blir aUlsä fler arbetstillfällen, samtidigt som det bör finnas utrymme för en viss reallönehöjning. Här finns nyckeln till alt kunna minska antalet som behöver söka samhällets hjälp för sUl uppehälle. Genom att bevara konkurrenskraften, pressa tillbaka prisstegringarna och fortsätta alt förbättra statsfinanserna kan vi hålla uppe sysselsättningen och reaUönerna. Med stigande reallöner kan fler försörja sig genom eget arbete. För alt skapa utrymme för reallönehöjningar framöver måsle den offentliga sektorns fillväxt håUas tillbaka.

De fördelningspolitiska frågorna står i centrum för regeringens politik. Vår kunskap om den fördelningspoUtiska utvecklingen under de 10-15 senaste åren är ofuUständig. Ökningen av antalet socialbidragsmottagare kan vara en indikator på att klyftorna har ökat i samhället. För att belysa den långsiktiga utvecklingen av inkomst- och förmögenhetsfördelningen har regeringen gett statistiska centralbyrån i uppdrag att göra en bred kartläggning av vad som skett från mitten av 1970-talet och framåt. SCB skall redovisa sill material inom ett år.

Regeringen har mot bakgrund av ökningen av antalet socialbidragstagare tUlsatt en arbetsgmpp inom socialdepartementet med uppgift att analysera orsakerna till socialbidragens utveckling. Arbetsgruppen skall arbeta skyndsamt. Arbetet skall vara slutfört under 1986.

Som jag fidigare nämnt kommer statsrådet Lindqvist all föreslå regeringen att de övriga riksdagspartierna inbjuds tiU överläggningar om ålgärder för att förbättra barnfamiljernas situation.

4 Budgetpolitiken

4.1 Budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv

Budgetpolifiken är en integrerad del av den ekonomisk-politiska strategin för att återställa balansen i den svenska ekonomin. Hur budgetens inkomst- och utgiftssida utformas har avgörande betydelse för möjlighetema att påverka ekonomin i önskad riktning.

Kraven på budgetpolitiken

I prop. 1984/85:40 om rikfiinjer för den ekonomiska politiken på medellång
sikl lade regeringen fast sin syn på vilka krav på budgetpolitiken som
mäste uppfyllas för att de primära målen för den ekonomiska politiken -
full sysselsättning, prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna - skaU
kunna uppnås. Vad som enligt dessa av riksdagen antagna riktlinjer krävs,
är att den offentliga sektoms finansiella sparandeunderskott successivt
skall minskas, så alt jämvikt nås under senare delen av 1980-talet. Detta 26

kräver i sin tur att statens budgetunderskott reduceras tiU nivån 30-40 Prop. 1985/86:100
miljarder kr. 1990.' Bil. 1

I den utveckling av den reala ekonomin som statsmakterna prioriterade låg en relativt sett snabbare tillväxt av den privata konsumtionen och en återhållsam tillväxt av den offentliga konsumtionen. Samfidigt slogs fast att skatternas andel av BNP borde hållas i slorl sett oförändrad. Den nödvändiga minskningen av budgetunderskottet måste således åstadkommas genom en kombination av restriktiv utgiftspolitik och ökade statsinkomster lill följd av ekonomisk fillväxt.

I 1985 års kompletteringsproposilion betonades vikten av att det offentliga sparandet ökas, så alt det totala inhemska sparandel blir tUlräckligt stort för alt finansiera såväl den långsiktigt nödvändiga invesleringsök-ningen i ekonomin, som ett visst permanent bytesbalansöverskott. Detta överskott är nödvändigl för att ufiandsskulden och därmed räntebetalningarna successivt skall kunna minskas och den ekonomisk-poUtiska handlingsfriheten ökas. Den nödvändiga förbättringen av den offentliga sektorns sparande måste i sin lur i allt väsentligt ske genom att det stadiga budgetunderskottet nedbringas.

De statsfinansiella perspektiven analyserades ytterligare — med något olika metoder - såväl i 1985 års långtidsbudget som i de treärskalkyler för den svenska ekonomin som presenterades i kompletteringspropositionen. I långfidsbudgetens framskrivning av inkomster och utgifter, vid oförändrade regler och med ett antagande om låg inflation, sjunker budgetunderskottet till nivån 50 miljarder kr. budgetåret 1989/90. I ett alternativ med hög inflation ökar underskottet lUl nivån 90 miljarder kr. 1 treårskalky-lerna, som redovisar alternativa utvecklingsvägar för svensk ekonomi de närmasle åren, är kravet alt budgetsaldot 1988 mäste nedbringas tiU nivån 40 miljarder kr. För en utveckling mol samhäUsekonomisk balans krävs en stram budgetpolitik som minskar budgetunderskottet med 10-15 miljarder kr. jämfört med långtidsbudgetens framskrivning. 1 detla förlopp ligger också att den offentliga sektorns sparandeunderskott nedbringas till mellan I och 2 % av BNP för att mol 1990 gä mol balans.

Budgetpolitikens resultat

Budgetpolitiken har hittills varit framgångsrik i strävan atl nä de mål som satts upp. Budgetunderskottet mätt som andel av BNP har reducerats från en nivå på 13 % budgetåret 1982/83 fill ca 6 % innevarande budgetär. Saldoutvecklingen uppfyller därmed väl de krav på takten i saneringen av statsfinanserna som lades fast i prop. 1984/85:40 resp. i komplelleringspropositionen.

Som tidigare anförts, tyder därtiU de aktuella beräkningarna över den offentliga sektorns finansieUa sparande på en påtagligt gynnsammare utveckling under 1985 och 1986 än vad som tidigare förutsågs. Till en bely-

' I prop. 1984/85:40 angavs nivån till 40-50 miljarder kr. 1990. Sedan dess har den

statliga bostadslånegivningen på ca 8-9 miljarder kr. lyfts ut ur statsbudgeten. 27

dande del förklaras detta emellerfid av den alltför snabba nominella in- Prop. 1985/86: 100
komstutvecklingen 1984 och 1985. Bil. 1

Bytesbalansens negativa utveckling visar att kraven pä den offentliga sektorns finansiella sparande måste ställas högre än vad 3-årskalkylerna gav vid handen. Bylesbalansunderskottet innebär all del totala inhemska sparandel är otillräckligt. Som jag betonat i det föregående bör hushällen kunna svara för en del av den nödvändiga sparandeökningen. Åtgärder har ocksä vidtagits för att stimulera hushållssparandet. Det tar emellerfid tid för dessa ätgärder att verka. Att på kort sikt höja den privata sektorns sparande tillräckligt för att eliminera bylesbalansunderskottet, skulle sannolikt kräva en påtaglig höjning av ränteläget. Detta skulle få negativa effekter på investeringsverksamheten. Denna väg är därför inte förenlig med den bana som pä sikl leder fill balans för ekonomin. En annan väg alt öka del inhemska sparandel är att öka det offentliga finansiella sparandet. Med hänsyn tiU bytesbalansunderskottet det senaste året krävs då inte bara att jämvikt uppnäs i den offentliga sektorns finansiella sparande. Den offentliga sektorns sparande torde behöva bli positivt, för att bytesbalansen långsiktigt skall uppvisa överskott.

Vid sidan av dessa, med nödvändighet osäkra, bedömningar av utveckUngen de närmaste åren, gör emellertid även andra omständigheter en fortsatt restriktiv finanspolitik nödvändig. Den dämpning av inflationen som varit påtaglig under senare lid måste understödjas av en stram finanspolitik. Möjligheterna att reducera det i förhällande till omvärlden alltjämt höga ränteläget blir beroende av om finanspolitiken även under kommande budgetär ges en restriktiv inriktning.

De senaste årens budgetutveckling har inneburit att statsskulden som andel av BNP vuxit i allt långsammare takt. Likväl innebär den nuvarande nivån på budgetunderskottet alt statsskulden fortsätter alt växa inte endast nominellt, utan även realt.

Oftast redovisas statsskuldens utveckling brutto, dvs. utan hänsyn fiU att staten även bygger upp finansiella fordringar. För alt bedöma den långsiktiga statsfinansiella utvecklingen och dess effekter på förmögenhetsbildningen är del nödvändigt att även väga in utvecklingen av statens fordringar, så att statens finansiella förmögenhetsställning netto erhålls. I diagram 1 presenteras därför ulvecklingen för statsskulden netto som andel av BNP under budgetåren 1970/71-1986/87 pä grundval av uppgUter frän riksrevisionsverket för perioden 1970/71-1983/84 och finansdepartementets beräkningar fr.o.m. budgetåret 1984/85. Statsskulden netto beräknas för budgetåret 1986/87 ligga på en 25 procentenheter lägre nivå än statsskulden brutto.

För att den ökande statsskulden skall kunna finansieras på ett icke-inflafionsdrivande sätt och utan att räntelägel pressas uppåt, är det nödvändigl att den nuvarande trenden med minskande budgetunderskott fortsätter under kommande år. En lägre räntenivå är avgörande för investeringsutveckUngen på sikt och därmed för de framtida tillväxt- och sysselsättningsmöjligheterna.

Slutsatsen är att den nuvarande budgetpolitiken måsle drivas vidare med
stor konsekvens och fasthet. 28

Diagram 1 Budgetunderskott och statsskuld (netto)', andel av BNP budgetåren 1970/71-1986/87

BUDGETUNDERSKOTT 1970/71-1986/87 ANDEL AV BNP

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1

O-J--- 1--- 1--- 1--- 1-- T--- T--- 1--- 1-- 1--- i--- 1-- 1--- i--- 1-- T

70/71 73/74 76/77 79/80 82/83 85/86

STATSSKULD (netto)' 1970/71-1986/87 ANDEL AV BNP

50-40-						r -40
30-						-30
"1						-20
10-0-			y			-10 -0
-10-	1—1—	1 '	-, , ,	' 1 '	I 1 1 1 1	—10

70/71 73/74 76/77 79/80 82/83 85/86

Källa: Finansdepartementet och riksrevisionsverket.

' Statsskulden (netto) är här definierad som statsskulden minus statens finansiella tillgångar.

Riktlinjer för budgetarbetet Prop. 1985/86:100

Bil. I

För budgetens inkomstsida gäller att det alltjämt stora budgetunderskottet

inte möjliggör någon sänkning av det samlade skattetrycket. Detta utesluter inte att förändringar av olika skatter kan och bör ske inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck.

Belräffande utgiftspolitiken har följande riktlinjer antagils av riksdagen (FiU 1984/85:30) och varit vägledande i arbetet med 1986 års budgetförslag:

- Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfattningen av sådana utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansieras genom att andra utgifter minskas.

- Ulgiftsbegränsningar mäste åstadkommas på vissa områden

- Arbetet med alt begränsa utgiftsautomatiken måste fortsätta

- Åtgärder måste vidtas för atl effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer

- En fortgående omprövning av existerande utgiftsprogram mäste göras.

4.2 Budgetläget innevarande budgetår

1 budgetpropositionen 1985 presenterade regeringen sin första beräkning av budgetläget för innevarande budgetär. Då bedömdes atl budgetunderskottet skulle komma att uppgå tiU 63,5 miljarder kr.

I den av riksdagen beslutade statsbudgeten för budgetåret 1985/86 angavs underskottet till 61,4 miljarder kr. Nu beräknar jag att budgetunderskottet kommer att uppgå till ca 52 miljarder kr. Saldoförbältringen förklaras till en betydande del av atl statsinkomsterna blivit väsentligt större än vad som beräknades i statsbudgeten. Det är främst inkomstskatten och mervärdeskatten som svarar för ökningen. Orsaken är att lönerna och den privata konsumtionen stigit snabbare än förutsett. Även utgifterna beräknas nu bli högre än vad som antogs i statsbudgeten. Delta hänger främst samman med att den högre pris- och löneutvecklingen också driver upp utgifterna, om än med viss eftersläpning. Koslnaderna för statsskulden har samtidigt sjunkit markant sedan statsbudgeten lades fram, vilkel i försia hand förklaras av ändrad upplåningsprofil, lägre budgetunderskott och räntenivå.

Det är elt välkänt förhållande att en högre nominell pris- och löneökningstakt kortsiktigt leder till minskade budgetunderskott. Förbättringen av saldot för budgetåret 1985/86 är därför inte förvånande. Å andra sidan leder den snabbare kostnadsökningen till betydande problem i ekonomin. Dessa problem fortplantas med viss eftersläpning också till den statliga budgeten och resulterar då i ett försämrat budgetsaido. Den allmänekonomiska ulvecklingen medför med andra ord alt de krav som lidigare ställts på en stram budgetpolitik står kvar.

Tabell 4 Budgetsaldot för budgetåret 1985/86

(Miljarder kr., löpande priser)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1

Budgeiprop. Jan. 1985

Statsbudget Juni 1985

Nuv. beräkning

Inkomster Utgifier exkl.

statsskuldsräntor Statsskuldsräntor

Redovisat budgetsaido

256,9

249,1 71,2

-63,5

262,0

246,0

77,4

-61,4

273,3

254,0 71,5

-52,2

I maj 1985 vidtog riksbanken och regeringen ätgärder för att vända valutautfiödet främst genom att penningpolitiken stramades åt. Vidare senarelades vissa stadiga utgifter. Därmed skärptes finanspolitiken. Besluten att senarelägga utgifter togs i enlighet med de möjligheter som regeringen har att avstå från att utnyttja av riksdagen anvisade medel. Regeringen utlovade dock alt i den aktuella budgetpropositionen återkomma och redovisa vilka större förändringar som vidtagits i förhällande till redan beslutade utgiftsprogram. Detta redovisas under resp. anslag. Sammanfattningsvis kan konstateras atl ca 1,5 miljarder kr. av anslagen för budgetåret 1985/86 inte utnytfias. De största enskilda posterna är atl utbelalningsru-tinen för bostadsbidrag till kommunsektorn (700 milj. kr.) lagts om, och att bidraget till industrifonden (200 milj. kr.) inte betalas ut. I övrigt fördelas totalbeloppet pä ett stort antal mindre anslag.

4.3 Budgetförslaget för budgetåret 1986/87

Regeringens medelfristiga strategi för att återskapa balansen i den svenska ekonomin ligger fast. Den innebär att budgetpolitiken även framgent måste utformas med betydande stramhet.

Årets budgetförslag ligger väl i linje med de krav den medelfristiga strategin ställer. Alla utgifter har granskats och prövats noga. Detta framgår av att uppgången i den nominella utgiftsnivån inkl. ränteutgifterna mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 endasl är ca 3,1 %.

Sammantaget har det varit möjligt att minska budgetunderskottet fill 48,9 milj.kr. i budgetförslaget för nästa budgetår.

Saldot

Budgetunderskottet har sedan budgetåret 1982/83 minskat kraftigt. Som framgår av tabell 5 fortsätter denna utveckling budgetåret 1986/87, dä saldot förbättras med 3,3 miljarder kr.

Tabell 5 Budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87

(Miljarder kr., löpande priser)

Prop. 1985/86:100 Bil. I

1982/83 Utfall

1983/84 Utfall

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Budgetförslaget

Inkomster

Utgifter exkl. statsskuldsräntor Statsskuldsräntor Redovisat budgetsaido Som andel av BNP

191,3

229,7 48,2 -86,6 13,0%

221,2

237,9

60,4 -77,1

10,3%

260,6

253,9

75,2

-68,5

8,3%

273,3

254,0 71,5 -52,2 5,9%

286,7

264,6

71,0

-48,9

5,2%

Underliggande budgetsaido

Som andel av BNP

-81,4

12,2%

-66,3

8,9%

-58,2

7,1%

-52,8

5,9%

-49,3

5,2%

Sedan några år tiUbaka redovisar regeringen även ett s. k. underiiggande saldo. Skillnaden jämfört med det redovisade budgetsaldot är bl. a. att olika engångseffekter tiU följd av förbättrad kassahållning har exkluderats i beräkningen av det underliggande saldot. Jag återkommer med den närmare redogörelse för hur del underliggande saldot beräknats under mbriken "SärskUda frågor". Man kan konstatera att även det underliggande budgetsaldot dragits ned kraftigt sedan budgetåret 1982/83 och atl denna utveckling fortsäiter under budgetåret 1986/87. Restaureringen av statens finanser under senare år kan med andra ord inle förklaras med hänvisning lill vidtagna kassahållningsåtgärder och tekniska justeringar. Den har tvärtom i alll väsentligt åstadkommits genom en ekonomisk politik inriktad pä ekonomisk tillväxt och en strikt budgelpoUtik syftande till att begränsa utgiftsökningarna.

Det redovisade budgetsaldot har alltid i någon män skilt sig frän det statliga uppläningsbehovet. Förändringar av bokföringsmässig natur som genomförts under senare år, samt de redovisade valutaförlusternas storlek, har gjort att skillnaden mellan redovisat budgetsaido och upplåningsbehov vissa år tenderat alt bli större än tidigare. Frän penningpolitisk synpunkt är det statliga uppläningsbehovet av större intresse än budgetsaldot.

Sett över en längre period skiljer sig dock utveckUngen för den statliga upplåningen inte nämnvärt från vad som gäller för det redovisade budgetsaldot och del underliggande budgetsaldot. Som framgår av diagram 2 har en kraftig förbättring av de statliga finanserna inträffat, oavsett om de mäts som redovisat budgetsaido, underliggande budgetsaido eller statligt upplåningsbehov. Med alla tre beräkningsmetoderna minskar underskottet i statsbudgeten tUl mindre än hälften av vad det var budgetåret 1982/83, uttryckt som andel av BNP.

Diagram 2 Budgetunderskott, underliggande budgetunderskott och statens upplå- Prop. 1985/86: 100
ningsbehov som andel av BNP budgetåren 1982/83-1986/87 gj| |

-Redovisat budgetunderskott

• Underiiggande budgetunderskott

• Statens upplåningsoehov

15.0

10.0-

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Inkomsterna

Inkomsterna beräknas stiga med ca 13,4 miljarder kr. mellan innevarande och nästa budgetår fördelat främsl på mervärdesskatt (3,4 miljarder kr.), sociala avgifter (3,3 miljarder kr.) och fastighetsskatt (2,9 miljarder kr.). Ökningen av de totala inkomsterna uppgår till knappl 5 %. Detta innebär att inkomsterna ökar långsammare än lönesumman. Den saldoförslärkning som uppnätts kan därmed primärt sägas vara ett resultat av att utgiftstillväxten hålls nere.

Utgifterna

Utgiftsprövningen i årets budgetarbete har följt de principer som riksdag och regering fastställt. Detta innebär alt endast de allra mest angelägna reformerna har kunnat tas med i budgeten och alt dessa föresläs finansieras genom neddragningar av andra utgifter. Vidare har direkta utgiftsbegränsningar genomförls och utgiftsaulomatiken minskats.

3 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 1

I realekonomiska termer innebär årets budgetförslag att överföringarna Prop. 1985/86:100 till kommunsektorn dras ned i icke oväsentlig grad. Jag återkommer till BiJ. 1 detta. Även överföringarna tiU företagssektorn minskar ytteriigare samtidigt som den statliga konsumfionen hälls tillbaka, bl.a. genom tillämpning av del s. k. huvudförslaget.

Sammantaget stiger utgiftema exkl. statsskuldräntor med 10,6 miljarder kr., eller med knappt 4,2%. Med hänsyn tUl att många enskilda anslag automatiskt räknas upp med en högre, historisk pris- och löneutveckling, innebär den låga totala tUlväxten för utgifterna att betydande besparingar åstadkommits. Om utgiftsbegränsningar inte genomförts, så atl automatiken i utgiftstiUväxlen hade slagit igenom fullt ut, skulle utgifterna nästa budgetår blivit ca 7 miljarder kr. högre än vad som nu beräknas. Statsskuldräntorna beräknas bli av ungefär samma storlek som innevarande budgelår, främst till följd av att valutaföriuslerna blir betydligt mindre än under innevarande budgetär.

4.4 Fortsatt effektivisering av den offentliga verksamheten

Som jag redogjort för i fidigare ärs finansplaner är effektiviseringen av den offentliga verksamheten ett viktigt led i saneringen av statsfinanserna. Statens och kommunernas verksamhet fyller oftast angelägna behov hos medborgarna. Den ekonomiska situationen gör del nödvändigl att genom omprioritering och effektivisering utnyttja den offentliga sektorns resurser bättre. En effektiv förvaltning som ger god service är en förutsättning för att medborgarnas förtroende för den offentliga verksamheten skall fördjupas. I vissa fall kan verksamhetens organisations- och finansieringsformer behöva förändras.

Arbetet med att effekfivisera den statliga förvaltningen är omfattande och komplicerat. Det mäste därför bedrivas långsiktigt och målmedvetet. Statsmakterna och samtliga myndigheter måsle medverka aktivt för atl arbetet skall bli framgångsrikt. Viktiga inslag i arbetet är de skärpta ekonomiska kraven på myndigheterna tillsamman med strävan att genom avreg-lering förenkla myndigheternas arbete. Vidare mäste den statliga kassahållningen förbättras ytteriigare. En rad åtgärder pä dessa områden har redan vidtagits och ytterligare åtgärder utreds. Jag återkommer senare under avsnittet Särskilda frågor med en kortfattad redovisning av vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.

Med hänsyn till behovet av långsiktighet i effektiviseringsarbetet mäste de utgångspunkter som gällt för myndigheternas arbeie med anslagsframställningarna för budgetåret 1986/87 i huvudsak ligga fast för flera budgetår framöver.

I direktiven för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret
1986/87 har gällt att myndigheterna skall redovisa ett huvudförslag innebä
rande en med 5% minskad real resursförbrukning fördelad på 3 år. Kravet
bör gälla även för anslagsframställningarna för budgetåret 1987/88. Pä
vissa håll har en förbättring kunnat märkas vad gäller efterlevnaden av
kravet på redovisning av huvudförslag såväl vad avser den siffermässiga
redovisningen, som när det gäUer alt beskriva konsekvenserna. Fortfaran- 34

de finns det dock ett stort antal myndigheter som inte levt upp till direkti- Prop. 1985/86:100 ven i denna del. Regeringen har i sina stäUningstaganden i anslagsfrågorna Bil. 1 för budgetåret 1986/87 utgått från att om något huvudförslag inte redovisals enligt direktiven måste slutsatsen som tidigare år vara att huvudförslaget kan genomföras utan påtagliga konsekvenser för verksamheten. Detta bör gälla även i fortsättningen i den mån det finns myndigheter som inte följer de nämnda direktiven.

Det är angeläget att myndigheterna lägger slörre vikt vid all beskriva konsekvenserna av huvudförslaget. Särskilt viktigt är alt de myndigheter som viU understäUa oUka prioriteringsfrågor regeringens prövning redovisar olika alternafiv till hur huvudförslaget kan genomföras. Detta är en viktig förutsättning för atl regeringen skall kunna ta stäUning.

Tyngdpunkten i budgetarbetet måste i ökande utsträckning läggas pä granskningen av sakanslag, främst transfereringar och investeringar. Det är helt nödvändigl alt myndigheterna medverkar med elt fullgott underlag för sådan granskning. Myndigheterna bör kritiskt granska de Iransfereringssystem m. m. som man administrerar i syfte atl få underlag för bedömningar om behovel av allmän omprövning, möjligheterna alt förenkla regelsystemet och minska administrationskostnaderna, minska indexkopplingar och andra automatikinslag, förbättra kassahållningen m. m. Det bör vara en obligatorisk uppgift för myndigheterna atl redovisa resultatet av sädana granskningar. Myndigheterna bör därvid sträva efler all föi-utsättningslöst redovisa olika uppslag, utan krav på att de själva tar ställning lill om förändringar bör genomföras eller inte.

Jag avser att senare föreslå regeringen alt beslula om direktiv för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1987/88 med den inriklning som jag här har redovisal.

5 Kommunernas ekonomi

Med nuvarande förutsättningar kommer kommunerna under 1986 och i synnerhet 1987 att få en mycket god ekonomisk situafion. Den viktigaste orsaken härtill är att kommunernas skatteinkomster ökar med ca 9 % till följd av den snabba löne- och inkomstutvecklingen 1984 och 1985. Vid en volym- och prisutveckling för kommunernas utgifter på sammantaget 5 % förbättras kommunernas finansiella sparande kraftigt. För 1987 föruises elt mycket betydande överskott. Denna förbättring skulle ske utifrån ett redan i utgångsläget utomordentligt starkt finansiellt läge med etl finansieringskapital om ca 35 miljarder kr. molsvarande 15 % av de externa utgifterna 1984.

Den samhäUsekonomiska bakgrunden

Innan jag går närmare in på utsikterna för kommunernas ekonomi 1987 och
de slutsatser som därav följer för statens del, är del nödvändigl att sätta in
den kommunalekonomiska utvecklingen i ett samhällsekonomiskt helhets
perspektiv. 35

Riksdagen godkände hösten 1984 de riktlinjer för den ekonomiska politi- Prop. 1985/86: 100 ken på medellång sikt som presenterades i prop. 1984/85:40. Dessa rikt- Bil. I linjer byggde på analysen i 1984 års långtidsutredning (LU 84). 1 denna konstaterades att det tillgängliga utrymmet för produktionsökning vid gynnsamma förutsättningar är ca 2-2 1/2 % per år. För att samhällsekonomisk balans, inkl. full sysselsättning, skall kunna näs 1990 krävdes, enligt LU 84, att av detta ökande produktionsutrymme en tredjedel avsattes för att förbättra utrikesbalansen och en tredjedel för alt öka investeringarna. En tredjedel av de kommande årens tillväxt skulle därmed återstå för att öka den privata och offentliga konsumtionen.

En central avvägningsfråga i LU 84, liksom i prop. 1984/85:40, var hur detta begränsade konsumtionsutrymme skulle fördelas på privat resp. offentlig konsumtion. För att belysa detta val utvecklades i LU 84 två alternativ, ett med snabbare privat konsumtionsökning och ett med snabbare offentlig konsumtionsökning.

1 det privatexpansiva alternativet hölls skattetrycket i stort sett oförändrat, den privata konsumtionen tilläts öka med 1,5 % per år 1983-1990, medan den offentliga konsumtionen tänktes öka med 0,5 % per år. Därvid ökade den kommunala konsumtionen med 1 % per år medan den statliga antogs minska med I % per är.

1 det offentligexpansiva alternativet ökade den offentliga konsumtionen med 1,5% per år, medan den privata ökade med blott 0,6%. För att finansiera redan gjorda åtaganden mot de äldre och därutöver en snabbare offentlig expansion krävdes att skattetrycket höjdes kraftigt i förhållande till nuläget.

Särskilt påtaglig blev skillnaden i de två alternativen för utvecklingen av reallönerna. 1 det privalexpansiva alternativet ökade reallönerna med ca 2 % per år, medan reallönerna i det offenlligexpansiva fallet skulle öka med endast 0,7 % per år från 1983 års nivå.

En i stor sett enig remissopinion, inkl. löntagarorganisationerna, gav sitt förord för det privatexpansiva alternativet. Inte minst mot bakgrund av del senaste decenniets reallöneutveckling mäste enligt remissopinionen reallönerna nu tillåtas öka. Därtill kommer att mycket betydande resurser de närmaste åren kommer att tas i anspråk för de äldres konsumtion. För att kraven skall tillgodoses inom ramen för tillgängliga resurser krävs en lugnare expansion av den kommunala konsumtionen. I prop. 1984/85:40 ställde sig regeringen bakom denna värdering. Riksdagen anslöt sig likaså lill denna prioritering.

Det kan konstateras att en snabbare kommunal expansion än den som riksdagen förordat skulle leda lill en skärpt konflikt mellan löntagarna och den offentliga sektorn om det realekonomiska utrymmet. I den män denna konflikt tar sig formen av en ökning av inflationstakten, skulle konkurrenskraft, produktion och sysselsättning komma att hotas.

Det bör betonas att även i en utveckling som ansluter till de riktlinjer riksdagen antagit för den ekonomiska politiken kan den kommunala konsumtionen fortsätta att expandera. Detta mäste emellertid ske i en lägre takt än under senare är.

Utsikterna för de närmaste åren Prop. 1985/86: 100

RiI 1

Utvecklingen av den kommunala konsumtionsvolymen med hänsyn till

befolkningsförändringar vid oförändrad standard ligger pä knappt I % per är. Härvid har nägon hänsyn inle tagils till bl.a. utrymmet för rationaliseringar och omprioriteringar.

Den faktiska volymutvecklingen har emellertid blivit klart snabbare. 1 bilagda preliminära nationalbudget bedöms den kommunala konsumtionsökningen komma att stiga med över 2 % 1986, vilket också avseväri överstiger vad som framkommer ur de kommunala fierårsplanerna.

Den finansiella utvecklingen 1986 och 1987 bestäms dels av inkomstutvecklingen, som kan beräknas med relativt god säkerhet då skatteinkomsterna hänför sig till löneutvecklingen tvä är tidigare, dels av de antaganden man kan göra om volym- och prisutvecklingen under de kommande tvä åren.

Inkomsterna kommer att öka med i del närmaste 9 % under 1987.

För utgifterna har antagils alt löneökningen 1987 stannar vid 5 % och att prisökningstakten går ned till 3,5%. Med en volymutveckling pä 1 %, vilket överensstämmer med såväl de av riksdagen antagna riktlinjerna som den utgiftsutveckling som följer av befolkningsutvecklingen, förbättras den kommunala sektorns finansiella sparande redan 1986 för att 1987 öka ytterligare. Därvid har några hänsyn inte tagits till rationaliseringspotentialen hos kommuner och landsting. Detta bör jämföras med de bedömningar som gjordes i prop. 1984/85:40, att den kommunala sektorn långsiktigt bör kunna ha ett mindre finansiellt underskott, som svarar mot en del av sektorns invesleringar.

Den nu förutsebara finansiella utvecklingen riskerar atl 1987 leda till en snabbare ökning av volym och kostnader i den kommunala sektorn än vad som är förenligt med en fortsatt utveckling mot samhällsekonomisk balans. Även om så inte skulle bli fallet och den starka kommunala inkomstutvecklingen enbart skulle leda fill att det finansiella sparandet i den kommunala sektorn ökade ytterligare, är det inte rimligt att kommunerna långsiktigt skall öka sina finansiella tillgångar samtidigt som statens skuldsättning ökar.

Åtgärder

Det primära ansvaret för konsumtionsutvecklingen i den kommunala sektorn åvilar givetvis kommuner och landsting själva. För att begränsa konsumtionsökningen tUl 1 % per år får nya resurser för prioriterade områden inom barn- och äldreomsorgen i stor utsträckning tillskapas genom en omdisponering av befinfiiga resurser.

En viktig uppgift för kommuner och landstingskommuner de närmaste åren blir därför att omfördela resurser inom sina verksamheter fill prioriterade områden och alt effektivisera den befintliga organisationen. Statsmakterna måste också visa återhållsamhet vad avser nya krav och regleringar pä den kommunala sektorn. Del pågående arbetet med att minska detaljregleringen måste drivas vidare med kraft för atl ytteriigare öka

möjligheterna för kommuner och landsting att utnyttja resurserna pä mest Prop. 1985/86: 100
effektiva sätt. Bil. I

Löneutvecklingen har en mycket stor betydelse för kostnadsutvecklingen inom kommunsektorn. Som exempel kan nämnas att en procentenhels snabbare löneökning leder till en försvagning av det finansiella sparandet i kommunsektorn med drygl 1 miljard kr. I praktiken innebär en alltför snabb lönestegring att verksamhetens utrymme mäste inskränkas. Jag vill därför betona vikten av att löneökningarna hälls på en nivä som gör det möjligl atl gä vidare på vägen mot samhällsekonomisk balans.

Mot bakgrund av den finansiella utvecklingen i kommunsektorn, och för att skapa en grund för en begränsning av den kommunala konsumtionen så att det nödvändiga utrymmet kan skapas för en ökning av reallönerna, är det enligt min mening nödvändigt att vidta åtgärder i dämpande riktning även från statens sida.

Kommunernas och landstingskommunernas mycket goda ekonomiska läge skall ocksä ses mot det betydligt kärvare statsfinansiella läget och det nödvändiga i alt vidta åtgärder för att förstärka statsbudgeten. Mot bakgrund härav och i kombination med nödvändigheten av att begränsa den kommunala konsumtionstakten anserjag det befogat att vidta ätgärder för att dra ned de statliga transfereringarna till kommunsektorn. Elt fortsatt arbete med att bryta automatiken i bidragssystemen är dessutom nödvändig. 1 övrigt bör inle beslut nu fattas om att räkna upp bidragen till kommunsektorn för 1987. Ersättningarna till landstingen från staten och sjukförsäkringen kan dock behöva räknas upp något.

1 budgetförslaget ingår sålunda en viss neddragning resp. avveckling av en del bidrag till kommunerna som nu utgår på statsbudgeten. De åtgärder som föreslås gäller bl. a. skolans område där bidragsnivän för bidragen till lärarlöner sänks med 3 procentenheter. Stimulansbidraget lill utbyggnaden av barntandvärden föreslås bli avvecklat fr.o.m. den 1 januari 1987. Därtill kommer vissa ytterligare neddragningar när det gäller statsbidrag till vägar, kollektivtrafik, m.m.

Sammantaget uppgår neddragningarna av de specialdestinerade kommuntransfereringarna till ca 2,5 miljarder kr. 1987. Jag avser atl våren 1986 återkomma med förslag om vilka ytterligare ätgärder som bör vidtas inför 1987 i syfte att få en samhällsekonomisk acceptabel utveckling i den kommunala sektorn och för att stärka statsfinanserna. Då kommer ett mer aktuellt underlag om utvecklingen de närmaste åren att föreligga såväl vad avser kommunsektorn som samhällsekonomin som helhet.

Omfattningen av de åtgärder som behöver vidtas bör enligt min mening
avvägas mot kommunsektorns ekonomiska situation, sä att de kan ske
inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck. Åigärderna bör leda
lill att den kommunala verksamheten utvecklas inom det givna samhälls
ekonomiska utrymmet. En aktiv omprövning och effektivisering av befint
liga verksamheter, kombinerat med en minskad statlig styrning som ger
kommunerna möjlighet att lättare anpassa sina verksamheter lill lokala
förhållanden, bör ocksä medverka till detta. För alt kunna stödja de
kommuner som har en besvärlig ekonomisk situafion kommer jag alt
föreslå att medelsramen för extra skatteutjämningsbidrag höjs. 38

De ätgärder av slörre belydelse som tas upp i budgetförslaget liksom de som kommer att föresläs senare våren 1986, avser år 1987. Kommunerna fär därmed goda möjligheter att beakta dessa i sitt normala budgetarbete och då effeklivt genomföra förändringar i sina verksamheter.

Skatteuljämningskommittén (Fi 1983:05) har nyligen avslutat sitt arbete och överiämnat sitt betänkande (SOU 1985:61) tiU mig. Jag avser alt mol bakgmnd av kommitténs förslag och efter avslutad remissbehandUng återkomma i vår med elt förslag fill ett reviderat skatteutjämningssystem.

Jag avser mot bakgrund av vad som nu anförts och efter ytterligare beredning återkomma med förslag till mer generella åtgärder inom del kommunalekonomiska området inför 1987 under våren 1986.

6 Avslutning

Regeringens ekonomiska polifik för de närmaste tre åren har som yttersta mål alt återställa den fulla sysselsättningen och nä ökad välfärd för folkets breda lager. De framsteg som under den gångna treårsperioden gjorts i fråga om tillväxt av produklionen och bättre balans i Sveriges ekonomi har skapat fömtsättningar för att dessa mål skaU kunna näs. Men den viktigas-le fömtsättningen kvarstår: den ekonomiska polifiken måste med stor fasthet och konsekvens fortsätta atl följa "den tredje vägen".

När den ekonomiska politiken lades om hösten 1982 byggde den på en långsiktig strategi. Denna hade tre huvudelement; att återställa näringslivels produktionskraft och lönsamhet, att öka sparandel och minska budgetunderskottet samt atl bekämpa inflationen genom en kraftigt dämpad kostnadsutveckling, främst på lönesidan.

Väsenlliga resultat har uppnåtts i samtliga dessa avseenden. Svensk industri har visat en god förmåga till återhämtning, fömyelse och utveckling. Den har snabbt och krafligl förbättrat produkfion, lönsamhet och invesleringar. Sparandet i ekonomin har ökat, inle minst genom alt den offentliga sektorns sparandeunderskott gått ner frän 6 % av bmttonationalprodukten 1982 fill 1,5 % i år. Och inflationslakten i Sverige har nästan halverats på tre år. Regeringens polifik har genom dessa resultat fäll ett utbrett slöd och har mötts med växande förtroende av bäde näringsliv och löntagare.

Den ekonomiska politiken för de kommande tre åren har samma huvudinriktning. Alltfort gäller att vägen mot full sysselsättning och ökande välfärd innebär både arbete och sparande, bäde fiUväxl av produktionen och stramhet i den ekonomiska polifiken.

I denna finansplan har de väsentliga inslagen i strategin presenterats. Dess bärande tanke är att tiUväxt i Sveriges ekonomi de närmaste åren oundgängligen fömtsätter en fortsalt mycket god konkurrenskraft hos värt näringsliv. Det innebär att kampen mot inflationen mäste fullföljas.

Den tillväxt som därmed uppnås måste tUl betydande del användas för 39

att minska våra underskott och öka sparandet för produktiva investering- Prop. 1985/86: 100 ar. I övrigt måste fillväxten fördelas sä, all reallönerna kan stiga och Bil. 1 hushällens realinkomster öka. Det finns starka fördelningspolitiska skäl som talar för en sådan användning av ett förbättrat produktionsresultat. De kraftiga försämringarna av reallönerna under den ekonomiska krisen har pressat ner köpkraften för mänga hushåll tiil en oacceptabelt låg nivä.

Slutsatserna för den ekonomiska politikens utformning är följande.

Löneförhandlingarna bör inriktas pä atl sluta avtal som sträcker sig över en flerårsperiod, exempelvis en treårsperiod. Syftet med sådana avtal bör vara att nå både låga kostnadsökningar och höjda reallöner. Det är bara genom en tillräckligt långsiktig uppgörelse om lönerna som förutsättningar kan skapas för höjda reallöner, samtidigt som långsiktighet i lönepolitiken skapar tiUtro tUl stabiUteten och expansionsförmågan hos vär ekonomi.

Den ekonomiska politiken inriktas på en fortsall minskning av budgetunderskotten för att dämpa prisstegringarna och öka sparandet i ekonomin.

Skattetrycket hälls på i huvudsak oförändrad nivå. Den statliga inkomstskatten för 1987 och 1988 justeras så, alt löneförhandlingarnas syfte främjas. Samfidigt effektiviseras utjämningen av kommunalskatterna.

En väl fungerande offenfiig sektor, som ger vård, utbildning och service utifrån medborgarnas behov, är en viktig del av människans välfärd. Men om utrymme skall kunna beredas för höjda reallöner under de närmaste åren mäste utbyggnaden av den offentliga verksamheten begränsas. Med hänsyn tUl de oundgängliga behov som kommuner och landsfing tillgodoser inom vård, ulbildning och omsorg måste den kommunala konsumtionen fä fortsätta att växa, om än i långsammare takt än de senaste åren. Den statliga konsumtionen måste däremot fortsätta atl minskas. Del budgetförslag som nu läggs fram har denna inriktning för budgetåret 1986/87.

En ekonomisk politik efter dessa riktlinjer är den enda som gör det möjligt för Sverige alt fortsätta sin intemalionelll unika utveckling, där både arbetslöshet och infiafion minskar, där vi har både ett blomstrande näringsliv och ökad välfärd för folkets fiertal.

Den strategi, som politiken är ett uttryck för, bygger pä alt del är möjligl att upprätta ett harmoniskt samspel mellan den ekonomiska polifiken och löneutvecklingen. Om arbetsmarknadsparternas insalser för att hålla kostnadsstegringarna nere skall resultera i höjda reallöner, mäste samhällets beslutsfattare hålla tillbaka statens och kommunernas resursanspråk, så att skattetrycket kan håUas oförändrat. Strategins genomförande kräver således att den ges ett brett stöd frän alla grupper i vårt samhälle. Regeringen kommer alt arbeta för att ett sådant stöd kan uppnås för den ekonomiska politik som måste föras i vårt land.

Särskilda frågor

Prop. 1985/86: Bil. 1

100

1 Statliga garantier

Regeringen uppdrog den 6 juli 1985 ät riksrevisionsverkel (RRV) atl fill regeringen redovisa verksamheten med statliga kreditgarantier en gäng per är. RRV har inkommit med sin redovisning den 19 november 1985.1 tabell 1 sammanfattas uppgifterna i redovisningen. Den aktuella redovisningen av gällande garantiramar är kassamässig och avser fr. o. m. i är ramstorleken den 1 juli mol fidigare den 30 juni.

Tabell 1. Statliga garantier per den 30 juni 1985 (Garantiramar per den 1 Juli 1985)

Milj.kr.

Garantier utfärdade	Av regeringen	Gjorda ga-	Garanterad	Under budgelårel 1984/85		per den 30 juni
3.V	medgiven garantiram	rflntiilt-	kapitalskuld	1985
	medgiven garantiram	1 all LlUl fästelser	kapitalskuld	Utgifter till	Inkomster	Inkomster till
	per den	per den	per den	följd av in-	från garanti-	följd av åter-
	1 juli 1985	30 juni 1985	30 juni 1985	friade garantier	avgifter	betalningar av tidigare infriade garantier
Riksgäldskontoret	66586,2	52805,6	51677,8	1957,8	175,5	68,1
(varav grundfonds-
förbindelser)	(22243,9)	(21 101,3)	(21101,3)	(-)	(40,6)	(-)
Exportkredit-
nämnden	51 142,8	55084,2	26435,4	829,6	321,4	354,6
Statens vattenfalls-
verk	10110,7	10148,0	8367,2	-	-	-
Televerket	5010,0	4510,0	4393,0	-	-	-
Lantbruksstyrelsen	4000,0	3 760,0	3 705,0	47,1	2,5	0,0
Statens industriverk	1 786,4	958,2	891,0	96,7	10,7	6,4
Statens energiverk	915,0	6,9	0,2	-	-	-
Statens järnvägar	648,0	301,4	1,4	-	-	-
Kommunikations-
departementet	300,0	300,0	-	-	-	-
Övriga	751,5	543,1	495,0	5,1	1,0	0,1
Summa	141250,6	128417,4	95 966,0	2936,3	511,1	429,2

Garantiramarna för Teleinvesl, Forsmarks Kraflgrupp AB, Statens Bostadsfinansiering AB, SJ Invest AB och garantin för utvinning av gas och olja har ökat mest medan ramarna för garantier till strukturomvandling och stöd liU varvsföretag har minskal kraftigt.

Det är i huvudsak exportkreditgarantierna som svarar för differensen mellan medgivna garantiramar och gjorda garantiutfästelser. Utfästelse för exportkreditgarantier sett över ett helt är kan lämnas tUl belopp som överstiger de fastställda garantiramarna. Även utfästelserna för Forsmark Kraftgmpp AB överstiger garantiramama på grund av ändrade valutakurser.

Den garanterade kapitalskulden har ökat med ca 4268 milj.kr.sedan den 30 juni 1984. Härav svarar valutakursförändringar exkl. exportkreditgarantierna för ca 1 700 milj. kr.

Utgifterna UU följd av infriade garantier uppgår för budgetåret 1984/85

till drygt 2900 milj. kr. och härrör främst från stödet till varvsföretagen Prop. 1985/86: 100
(1 949 milj.kr.) och exportkreditgaranfier(ca 830milj.kr.). Bil. 1

Inkomster från garantiavgifter uppgick för motsvarande period till 511 milj. kr. — en ökning med drygt 100 milj. kr. — och inkomster Ull följd av återbetalning av infriade garantier till ca 429 milj. kr. Av garantiavgiftsinkomsterna härrör ca 320 milj. kr. från exportkreditgarantisystemet.

Statens nettoutgift uppgick således kassamässigt fill ca 2 miljarder kr. för perioden. RRV anför i sin skrivelse till regeringen all även om garantiavgifter tas ut i ökad omfattning för nya garantier och garantisystem, får delta inte något större genomslag pä avgiftsinkomsterna eftersom stocken främsl består av äldre garantier som inle är avgiftsbelagda. Om exportkreditgarantisystemet exkluderas skulle en enprocentig avgift pä uteliggande garanterad kapitalskuld för återstående garantier i sin helhet uppgå lill ca 600 milj. kr.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att fastställa den ram inom vilken televerket fär teckna garanfier för teleinvesl AB. Med anledning av riksdagens beslut inom tilläggsbudget I för innevarande riksmöte om den ändrade omfatlningen av televerkets investeringar har regeringen den 12 december 1985 beslutat medge televerket att teckna garantier upp till elt belopp av ca 7000 milj. kr., en höjning med 2000 milj. kr. Inom industridepartementets område kommer statsrådet Dahl i del följande att föreslå atl garantiramen för statens vatténfallsverk höjs med 146 milj. kr.

Inga ytterligare förslag om förändringar av statliga garantiramar som träder i krafl senare än den 1 juli 1985 har förelagts riksdagen efter kompletteringspropositionen 1985.

Statens garantiåtagande kommer därmed att uppgå till ca 143 397 milj.kr. den IjuU 1986.

Statens nettoutgifter för garantiverksamheten har ökat från budgetaret 1983/84 till budgetåret 1984/85. Jag har lidigare framhållit att denna verksamhet inte bör subventioneras.

Vid min anmälan till 1984 ärs kompletteringsproposition föreslog jag atl de garanlisystem som baseras på årliga ramar borde omvandlas lill s.k. engagemangsramar. Detta bör genomföras för alla garantisystem senast tiU den 1 juli 1986. Jag vill i delta sammanhang erinra om all riksdagen ställde sig bakom milt förslag om att garantiramama i syslem med engagemangsramar fr.o. m. budgetåret 1985/86 skall reduceras med ett belopp motsvarande förlusten inom resp. system under föregående budgetär.

Vid min anmälan till 1985 ärs kompletteringsproposition föreslog jag att
alla garantiavgifter skuUe betalas i förskott, även för de garantier i system
där avgifterna för äldre garantier fortfarande eriäggs i efterskott. Jag före
slog alt denna princip borde gälla genomgående från den 1 juli 1985.
Riksdagen hade inget att erinra mot detta. Det är av vikt att principen
tillämpas genomgående. RRV har den 27 juni 1985 fått regeringens uppdrag
alt utveckla ett ADB-baserat redovisningssystem för den statliga garanti
verksamheten. Systemet skall bl. a. baseras på löpande redovisningar från
långivarna. Kreditinstituten har vid tidigare kontakter framhållit att en
sådan löpande redovisning fömtsätter en enhethg princip vad avser betal
ningstidpunkten för de avgiftsbelagda garantierra. 42

Jag vill i detla sammanhang framhålla att principerna om avgiftsbelägg- Prop. 1985/86: 100 ning och förskottsbetalning skall gälla alla typer av statliga garantier Bil. 1 dvs. kreditgarantier, grundfondförbindelser, garantifondförbindelser och motsvarande.

2 Vissa övergångsåtgärder med anledning av förordningen om avräkning av utgifter på Statsbudgeten

Som en följd av införandel av den statliga bokföringsförordningen (1979:1212) och i anslulning till den tekniska moderniseringen av det statliga redovisningssystemet - system S - har regeringen utfärdat förordningen (1985:498) om avräkning av utgifter pä statsbudgeten. Förordningen gäller fr. o. m. den 1 juli 1985 och ersätter förordningen (1940:695) om bokföring av utgifter på statsbudgeten. De viktigaste förändringama till följd av den nya förordningen är att en konsekvent princip införs för avräkning av utgifter mot samtliga typer av anslag. Principen innebär bland annat att skulder skall beaktas vid bokslutet förutsatt att de är kända och går alt beräkna samt att den s. k. äldreposttekniken avskaffas. Äldrepost-tekniken innebar att det på obetecknade anslagsposter på förslagsanslag var möjligt att - i den mån medelsutrymme fanns kvar på anslaget för det föregående budgetåret - belasta det följande budgetårets anslag med eftersläpande utbetalningar om utgiften var hänförlig till det föregående budgetåret. Redovisningen av detta var tekniskt komplicerad, vilket bl. a. medförde svårigheter att kontrollera om möjligheten utnyttjades pä etl korrekt sätt.

En av effektema av den nya förordningen om avräkning av anslagsmedel är att de anslag på statsbudgeten som har kvarstående skulder från budgetåret 1984/85 och inte avräknat dessa pä anslaget för 1984/85, måste göra detta på 1985/86 års anslag eftersom avräkning av skulder enligt den nya förordningen obligatoriskt skall göras mot samma års anslag. Därvid kan engångsvis uppstå en rent bokföringsmässig merbelastning på anslagen för 1985/86 eller senare i de fall RRV medgivit tillfällig dispens från den nya förordningen.

Jag vill i detta sammanhang informera riksdagen om att för att möjliggöra för myndigheterna alt korrekt bokföra den merbelastning som kan uppkomma tiU följd av de nya bestämmelserna har jag för avsikt atl återkomma tiU regeringen med förslag fill en förordning som medger en sådan merbelastning - upp till en viss nivå - för obetecknade poster pä förslagsanslag. På reservationsanslag får tilläggsanslag för detla ändamål prövas på sedvanligt sätt. Obetecknade anslag kommer sannolikt inte alt beröras.

3 Åtgärder för bättre effektivitet och kassahållning '""p- - 'oo

Allmänt

Som jag nämnt i det föregående pågår ett omfattande arbete som syfiar till att öka effektiviteten i den statliga verksamheten och förbättra statens kassahållning. Jag skall här kortfattat redogöra för några ätgärder som är aktuella.

I syfte att fä till stånd en större långsiktighet i budgetprocessen har en försöksverksamhet med treåriga budgetramar och fördjupade anslagsframstäUningar nyligen inletts. Under hösten 1985 har vissa myndigheter fått särskilda budgetdirektiv. Dessa myndigheter skall ta fram ett fördjupat underlag för regeringens ställningstagande inför nästa års budgetarbete. Försöket genomförs i huvudsak enligt det förslag som verksledningskom-mitten nyligen har presenterat (SOU 1985:40). Med utgångspunkt i budgetdirektiven skall de berörda myndigheterna våren 1986 lämna en rapport med en analys av resultat och effekter av hittills genomförd verksamhet. Rapporten skall utmynna i ett förslag lill riktlinjer för verksamhetens innehåll och inriktning under den kommande treårsperioden. På grundval av denna rapport skall anslagsframställningarna frän de berörda myndigheterna för budgetåret 1987/88 innehålla förslag till budgetram för den kommande treårsperioden.

Regeringen har gett RRV i uppdrag att utreda möjligheterna och lämna förslag till lösningar för hur myndigheterna skall kunna överföra förvaltningsmedel tneltan budgetår. Härigenom skulle myndigheterna inom vissa ramar kunna spara medel under ett budgetår för utnyttjande under följande budgetår. En sädan ändring kan bidra till en mer flexibel resursanvändning inom myndigheterna, bl.a. kan det ge större utrymme för effektivisering t. ex. i form av investeringar i viss utrustning eller i personalutbildning. Jag avser återkomma till regeringen i denna fråga.

Som ett led i strävandena mot en ökad ekonomisk ramstyrning har regeringen nyligen uppdragit åt statens löne- och pensionsverk att, med utgångspunkt i en rapport frän RRV om högstsättning av löneutgifter vid vissa myndigheter, pröva om en automatisk beräkningsrutin för avtalsenliga lönemerutgifter kan utformas. Därigenom skulle avstämningen mellan löneutgifter och beräknade lönemedel under anslagen underlättas.

Myndigheternas bokslut och revisionsberättelser är viktiga informationskällor för att följa upp myndigheternas verksamhet och resultat. RRV har på regeringens uppdrag lämnat förslag till hur sådan information skall kunna utnyttjas mer systemaliskt inom regeringskansliet i den löpande granskningen av myndigheternas verksamhet. Frågan övervägs f. n. inom regeringskansliet.

Arbetet med att förbättra den statliga kassahällningen drivs också vi
dare. Ett exempel på hur myndigheterna kan förbättra kassahållningen är
att i samband med utbetalningar skärpa bevakningen av att betalningsfris
ter eller erbjudna kassarabatter från leverantörer utnyttjas. Myndigheter
na bör därvid vinnlägga sig om all effektivisera medelshanteringen så att
räntekostnaden för staten som helhet blir så liten som möjligt. Inom
regeringskansliet utreds f. n. frågan om alt reglera dessa frägor genom en

förordning. Ett annat led i delta arbeie är den information och ulbildning Prop. 1985/86: 100
som RRV bedriver pä området. Bil. 1

Det statliga betalningssystemets funktionssätt och principerna för hur dragningsrätten på statsverkets checkräkning kan utnyttjas av myndigheterna är av slor betydelse för möjligheterna att på längre sikt ylleriigare förbättra den statliga kassahållningen. Vissa studier av betalningssystemet m. m. pågår inom RRV.

Åtgärder för bättre kassahållning på enskilda områden

Under de senaste åren har pä enskilda områden vidtagits en rad specifika ätgärder för atl förbättra den stafiiga kassahällningen. Ibland har sådana ätgärder fått engängsvisa effekter pä statsbudgeten, vilket till viss del förklarar skillnaden mellan det kassamässiga och del underliggande budgetsaldot. Jag återkommer till detta i etl senare avsnitt. Åtgärderna har dock även haft bestående effekter pä sä sätt att de inneburit ett minskal uppläningsbehov och därmed räntevinster för staten. Jag skall här lämna några exempel på ätgärder med mer betydande ekonomisk effekt.

Effektivare rutiner för uppbörd av mervärdeskatt vid import samtförkor-tad kredittid på utställda tullräkningar tdl importörer infördes under budgetåret 1982/83. Sammantaget beräknas detta ha medfört en årlig räntevinst pä ca 450 milj. kr.

Uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter samordnades med verkan fr. o. m. den I januari 1985. Ändringen innebar en tidigareläggning av källskatteuppbörden och en senareläggning av uppbörden av arbetsgivaravgifter där den sammanlagda nettoeffekten blev atl medlen nu inflyter snabbare till statsbudgeten. Räntevinsten för staten beräknades i prop. (1983/84: 167) om nya regler för uppbörd av socialavgifter frän arbetsgivare, m. m. till ca 120 milj. kr. per år. Därtill kommer effekterna av aktuellare löneunderiag och förbättrad kontroll, som dock är mycket svära att beräkna.

Utbetalningarna av Sveriges bidrag till vissa internationeUa biståndsorgan lades om under budgetåret 1983/84. I stället för förskottsvis utbetalning läggs numera upp skuldsedlar i riksbanken. Den tolala ränteeffeklen kan uppskattas till ca 50 milj. kr. per är. Även utbetalningarna av biståndsmedel från SIDA:s landramar har lagts om. Numera sker i princip utbetalning efter redovisning av upparbetade kostnader till skillnad från tidigare förskoltsutbetalningar.

Bidraget till grundskolan (f. n. ca 14 miljarder kr.) utbetalades tidigare till kommunerna kvartalsvis. Fr.o.m. 1985/86 utbetalas bidraget månadsvis. Statens ränte vinst kan uppskattas lill knappt 100 milj. kr.

Ersättningen från socialförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen (f. n. drygt 11 miljarder kr. per är) utbetalades tidigare i huvudsak kvartalsvis. Medlen utbetalas fr. o. m. är 1985 månadsvis.

Beträffande räntebidragen för bostadslån gäller nya regler fr. o. m. den I
januari 1986. Räntebidrag som avser räntekostnaderna för bostadslånet
avräknas i samband med att kostnaderna för detta län aviseras låntagaren,
medan den del av räntebidraget som avser räntekostnaderna för botten- 45

lånet i sin helhet överförs direkt til! bottenlängivåren vid den tidpunkt då Prop. 1985/86:100 kostnaderna för boltenlänet skall betalas. Räntevinsten för staten torde Bil. 1 komma atl uppgå lill minst 300 milj. kr. per år.

I årets budgetproposition aviseras ocksä en ändring i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer med innebörden att utbetalning i förskott till kommunerna inte längre fär ske. Utbetalning skall i stället ske årsvis i efterskott. Ränteeffekten för staten kan beräknas till ca 100 milj. kr.

Utbetalningen av bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag har lagts om frän kvartalsvis utbetalning fill utbetalning varannan månad.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att, på gmndval av en av RRV genomförd förvaltningsrevision, föreslå atl förfarandet med förskotlering från staten av kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer (KBT) upphör fr.o.m. år 1987. Den genomsnittliga likviditelsvinslen för staten av denna förändring är för år 1987 en engångseffekt på ca 3600 milj.kr. Denna förändring redovisas inte över statsbudgeten, ulan påverkar endasl belastningen pä statens checkräkning. Den bestående räntebesparingen för staten beräknas till ca 475 milj.kr.

Ytterligare några åtgärder som vidtagits under senare år för att förbättra den statliga kassahållningen är en generell omläggning av utbetalningen av statliga bidrag (numera i princip högst en fjärdedel per kvartal i förskott), ändrade regler för inbetalning av avskrivningar och ränta pä statskapital för affärsverk och övergäng till förskottsinbetalning av avgifter för statlig kreditgaranti. Omläggningen av beredskapslagringen av olja som inneburit utförsäljning av statliga lager om ca 4 miljarder kr., möjligheterna till tidigare inbetalning av studiemedelsskulder och anpassningen av vUlkoren för statliga län fill vad som gäller på lånemarknaden i övrigl är också exempel på åtgärder som haft betydelse för kassahållningen.

Att bedöma de lotala effektema av samtliga kassahäUningsåtgärder som vidtagits eller planeras är mycket svårt beroende på att mänga regelsystem påverkar varandra, atl avnämarnas beteenden är svårbedömbara och atl även interna transaktioner inom den statliga sektom påverkas. Sammantaget kan dock den totala positiva effekten för statsbudgeten av de ätgärder som jag här har redovisat uppskattas lill mer än 2 miljarder kr. per år.

4 Extraordinära budgeteffekter

För att beräkna det s. k. underiiggande budgetsaldot mäste sådana effekter på budgeten som är av redovisningsteknisk eller tiUfällig art exkluderas från det kassamässiga budgetsaldot. Det kan vara svårt att särskilja engångseffekter frän mer bestående effekter på statsbudgeten. Trots dessa svärigheter är del angeläget alt göra en redovisning där de engängsvisa effekterna exkluderats sä att inte statsbudgetens underiiggande utveckling undanskyms.

Med kassahållningsåtgärder avses förändringar i statens in- och ulbetal-
ningsruliner. Vanligtvis påverkar kassahållningsåtgärder budgetsaldot en- 46

gångsvis men medför dessutom en bestående räntevinst som påverkar det Prop. 1985/86: 100 underliggande saldot. Exempel på sådana åtgärder är den samordnade Bil. 1 uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter vilken innebar en engångseffekt på statsbudgeten om totalt 6,7 miljarder kr. budgetåret 1984/85. Kortare kredittid för redovisning av punktskatter och konkurrensneulral redovisning av mervärdeskatt har medfört kassamässiga engängsförstärk-ningar av inkomsterna under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Till kategorin rena engängsförstärkningar kan såväl extra inleveranser från affärsverken som utförsäljning av oljelager hänföras. En engångsför-svagning av budgeten på 2,2 miljarder kr. inträffade under budgetåret 1985/86 genom den s. k. skatterabatten i juni 1985.

En ren budgetavlastning minskar det statliga budgetunderskottet men omfördelar enbart långivningen, och innebär således inte nägon realekono-misk besparing. Exempel pä delta är att bostadslånegivningen finansieras genom upplåning via etl särskilt låneinstitut fr.o.m. budgelårel 1985/86. Detta har inneburit en budgetavlastning pä ca 8 miljarder kr. Vidare finansierar vissa affärsverk sina investeringar genom lån på kreditmarknaden eller direkt från riksgäldskontoret i stället för som tidigare genom anslag på statsbudgeten, vilkel också innebär en budgelavlastning.

En kostnadspost på budgeten som ökat kraftigt undan senare år är de redovisade valutaförlusterna. Della beror på att upplåningen i ufiändsk valuta bokförs till värdet i svenska kronor vid upplåningsfillfället. Det ursprungliga värdet pä etl ufiandslän bibehålls i redovisningen tills lånet betalas fillbaka. Om värdet i svenska kronor vid återbetalningen av lånet avviker från det bokförda värdet redovisas skiUnaden på statsbudgeten som en valutaförlust eller valutavinst. De svenska devalveringarna 1981 och 1982 samt den under åren 1983 och 1984 och fram tUl mars 1985 kraftigt stigande dollarkursen - ca 70 % av ufiandsuppläningen är placerad i dollar — har medfört att utlandslänen uttryckt i aktuella valutakurser är högre än det bokförda värdet. Vid amorteringar och inlösen av lån - även när lån inlöses i förtid för att ersättas av län fill fördelaktigare villkor — innebär det alt stora valutaförluster realiseras och redovisningsmässigt belastar statsbudgeten. För budgetåret 1984/85 var valutaförlusterna t. o. m. någol slörre än räntebetalningarna pä utlandslånen.

Riksgäldskontoret påpekar i skrivelse den 28 november 1985, vilken bifogas i bilaga 17 Räntor på statsskulden, m. m. fill denna proposition, atl bokföringen av valutaförluster som en belastning pä statsbudgeten kan diskuteras ufifrån redovisningsprincipiella utgångspunkter. Valutaförlusterna vid omsättning av utlandslån kan snarast betraktas som en förändring i statens finansiella förmögenhet än som en kassamässig utgift för staten. Vid en beräkning av den underliggande budgetutvecklingen måste man särskilja valutaföriuslerna från ränteutgifterna pä statsskulden för all er-hälla de underiiggande statsskuldräntorna.

Utöver den osäkerhet som följer av de tillämpade redovisningsprinci
perna innebär de stora fluktationerna i valutakurser och internationella
räntor under de senasle åren, särskill för den amerikanska dollarn, atl
ränte- och valutaförlustkalkylerna för utlandsskulden har en stor osäker
hetsmarginal. 47

Tabell 2. Underiiggande budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87 Prop. 1985/86: 100

Miljarder kr. gj j

	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87
	utfall	utfall	utfall	prognos	förslag
Budgetsaido	-86,6	-77,1	-68,5	-52,2	-48,9
Särskilda budget-
effekter	-t- 0,9	-1- 3,2	- 4,2	- 6,2	- 1,8
ValutaföHuster,
nello	+ 4,3	-1- 7,6	-(-14,5	+ 5,6	+ 1,4
Underliggande
budgetsaido	-81,4	-66,3	-58,2	-52,8	-49,3

5 Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87

5.1 Beräkningsförutsättningar

För beräkning av statsinkomsternas utveckling är antagandena om inkomstutvecklingen i samhällel av stor betydelse. RRV har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster vilken redovisas i underbilaga 1.2 tiU finansplanen. RRV: s beräkningar gmndas på antagandet att lönesumman mellan åren 1984 och 1985 ökar med 9,1 % samt mellan åren 1985 och 1986 med 6,7%. För år 1987 har verkel anlagk ökningen fill 4,0%, vilket dock endasl påverkar en mindre del av budgetåret 1986/87. Vad gäller den genomsnittliga konsumentprisutvecklingen mellan åren räknar RRV med en ökning med 4,8% mellan åren 1985 och 1986 saml med 3,5% mellan åren 1986 och 1987.

RRV: s beräkningsförutsättningar för åren 1985 och 1986 stämmer i stort sett överens med den pris- och löneutveckling som jag redovisat i det föregående. För är 1987 harjag inte gjort någon bedömning av pris- och löneutvecklingen. Det finns därför ingen anledning att avvika från RRV: s beräkning i delta avseende. Emellertid har RRV räknat med ett basbelopp om 23 200 kr. för år 1986, medan det faktiska beloppet numera är fastställt till 23 300 kr. Detla föranleder en juslering av verkets beräkningar. Vidare har jag justerat verkets beräkningar pä några andra punkter. Jag återkommer till en närmare redovisning av dessa justeringar. Mina beräkningar av statsutgifternas utveckling baseras pä de av mig lidigare redovisade bedömningarna av pris- och löneutvecklingen.

5.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende
budgetåret 1985/86

RRV beräknar statsbudgetens inkomster under budgetåren 1985/86 till 273 227 milj.kr.

RRV har för sina beräkningar antagit att basbeloppet, enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, kommer att uppgå till 23200 kr. för är 1986. Del av regeringen numera fastställda basbeloppet för 1986 är dock 100 kr. högre. Detta medför att jag räknar upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 60 milj.kr. för innevarande budgetår. Samtidigt räknarjag ned

inkomsterna på inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto med 25 48

milj.kr.

Sammantaget medför mina justeringar av RRV: s beräkningar för budgetåret 1985/86 en beräknad ökning av inkomsterna med 35 milj. kr. Ändringama jämfört med RRV: s beräkningar framgår av tabell 3.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1

Tabell 3. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86

1000-tal kr.

RRV: s beräkning

Förändring enl. föredraganden

Inkomstfitel

1111 Fysiska personers skatt på

inkomst, realisationsvinst

och rörelse 5211 Statliga pensionsavgifter, netto

42702000 489000

-1-60000 -25000

Summa inkomster

273227000

Sununa forändringar enligt föredraganden

-1-35000

Utgifter

RRV har i sin beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1985/86 beräknat de lolala utgifterna tiU 325201 milj. kr.

Verkel har beaktat förslag lill anslag på tilläggsbudget om sammanlagl 1720 milj. kr.

Det högre basbeloppet år 1986 gör atl jag räknar upp merbelastningen på förslagsanslag med 125 milj. kr. för innevarande budgetär. I övrigt ser jag ingen anledning att ändra i RRV: s beräkning av utgiftema på statsanslagen. Senare denna dag kommer att föresläs anslag på tiUäggsbudget II om sammanlagt ca 133 milj. kr. Därmed beräknar jag att utgifterna sammantaget kommer att uppgå till 325459 milj. kr.

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reservationsanslag under innevarande budgelår att minska med 2072 milj. kr.för att uppgå till 22717 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1986/87.1 detta belopp ingår ett utnyttjande av finansfuUmakten med 187 milj. kr. Utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1982/83 och 1985/86 framgår av tabell 4. Bedömningen är självfallet osäker, men jag kan fills vidare acceptera RRV: s beräkning som baseras på uppgifter från de ansvariga myndigheterna. Redovisningen koncentreras fiU de departementsområden där anslagsbehållningarnas utveckUng spelar en särskilt stor roll.

Tabell 4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1982/83—1985/86

Miljarder kr.

Huvudtitel

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Industridepartementet Övriga huvudtitlar

Summa

4,6 5,3 3,6 7,6 3,4

24,6

5,1 4,8 4,1 8,7 3,7

26,4

5,8 3,8 3,7 9,0

2,5

24,8

6,5

3,5 2,4 8,2 2,1

22,7

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1

Enligt RRV kommer utnyttjandet av röriiga krediter att minska med 11 Prop. 1985/86: 100
milj. kr. Jag har inget att invända mot RRV: s bedömning. Bil. 1

För tillkommande utgiftsbehov, netto tar RRV upp 1 miljard kr. Jag kan ansluta mig till denna bedömning.

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna budgetåret 1985/86 till 325459 milj. kr. enligt vad som framgår av tabell 5.

Tabell 5. Statsutgifterna budgetåret 1985/86

Milj.kr.

	1985/86	RRV	Föredraganden
	Statsbudget
Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor	244989	251674	251932
Finansfullmaktsulnyttjande	-	-	-
Beräknad merbelastning på förslags-
anslag exkl. statsskuldräntor	-	-1034	-1034
Statsskuldräntor	77400	71500	71500
Förändringar i anslagsbehållningar	-500	-1-2072	-h2072
Ändrad disposition av röriiga
krediter	500	- 11	- 11
Beräknat tillkommande utgifts-
behov, netto	1000	1000	1000
Summa statsutgifter	323389	325201	325459

5.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87

Inkomster

I RRV:s beräkning av statsbudgetens inkomster för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 har verket tagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat eller som regeringen föreslagit före den 1 december 1985. I förslaget till statsbudget för nästa budgetär ingår ett antal förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. Jag ämnar i det följande redogöra för de justeringar av verkets beräkningar som jag funnit vara nödvändiga.

RRV har beräknat statsbudgetens tolala inkomster under budgetåret 1986/87 till 285927 milj. kr.

RRV har som beräkningsförutsättning utgått ifrån att basbeloppet för år 1986 kommer att uppgå till 23 200 kr. Det av regeringen faststäUda basbeloppet för år 1986 uppgår emellerfid, som jag nyss nämnt, till 23 300 kr. Jag har med anledning av detta korrigerat RRV: s beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1986/87. Jag räknar därför upp inkomsterna under inkomsttitlarna Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse och Mervärdeskatt med 90 milj.kr.resp. 50 milj.kr. För inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto innebär ett basbelopp för 1986 på 23 300 kr. alt RRV: s beräkning av inkomsterna netto behöver justeras ned med 50 milj. kr. Jag räknar således med ett överskott på inkomsttiteln med 350 milj.kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift,
netto till I 135 milj.kr. Till följd av de förslag som avser borttagande av 50

stimulansbidraget till barn- och ungdomstandvården samt undanlag för Prop. 1985/86: 100

vissa läkemedel från prisnedsättning saml ändrade regler för sjukpenning Bil. 1

lill pensionärer som chefen för socialdepartementet i det följande avser

lägga fram räknar jag upp inkomsterna under inkomsttiteln med 475

milj.kr.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer i det följande atl föreslå en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,3 procentenheter från 1 januari 1987. Samtidigt höjs ersättningsbeloppen inom bl.a. arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. I juli 1986. Jag räknar därför upp inkomsterna under inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 225 milj. kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag till förvaltningskostnaderna för arbetsskadeförsäkringen fill 71,0 milj.kr.för budgetåret 1986/87. Förvaltningskostnaderna för arbetsskadeförsäkringen brultore-dovisas f. n. över statsbudgeten. Medel motsvarande i princip de inkomster som inflyter på inkomsttiteln budgeteras på femte huvudtitelns anslag Allmänna försäkringskassor. Socialministern kommer i det följande att föreslå att förvallningskostnadsbidraget redovisas som inkomst direkt under nämnda anslag. Det innebär samtidigt att berörd inkomsttitel bör upphöra, varför jag räknar ner RRV: s beräkning av dessa inkomster med 71 milj. kr.

RRV har vid beräkningen av inkomsterna under inkomsttiteln Energiskatt bl. a. utgått från förslagen i prop. 1985/86:53 om en höjning av skallen pä gasol. Riksdagen har nu beslulat om en mer begränsad höjning än vad regeringen föreslagit. Jag räknar därför ner RRV: s beräkning med 22 milj.kr.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare i dag att föreslå att sjöfartsverket får övergå till att göra avskrivningar på anskaffningsvärden och att staten tar över betalningsansvaret för avgiftsutjämningen för Vänertrafiken. Jag justerar därför ner RRV:s beräkning av inkomsttiteln Sjöfartsverkets avskrivningar med 60,0 milj. kr. Samfidigt räknarjag upp inkomsttiteln Sjöfartsverkets inlevererade överskott med 3,0 milj. kr. Inkomsttiteln Fyravgifter, farledsvaruavgifter beräknar jag till 34,6 milj. kr. högre än RRV.

Statsrådet Gradin kommer i det följande att anmäla att avgift bör införas för erhållande av medborgarskapsbevis. Till följd av detta räknarjag upp inkomsterna under inkomsttiteln ExpedUionsavgifter med 3,5 milj. kr.

I samråd med chefen för jordbruksdepartementet beräknar jag inga inkomster på inkomsttiteln Avgifter vid statens Jordbruksnämnd. Jag justerar därvid ner RRV:s beräkning med 2,4 milj. kr. Inkomsttiteln tas inte upp i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

Statsrådet Göransson kommer i det följande att redovisa förslag till inkomster från Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar samt inkomster från Närradioavgifter. För detta ändamål bör nya inkomsttifiar föras upp pä statsbudgeten. Jag beräknar inkomsterna lill 4 650 tkr. och 2048 tkr. pä resp. inkomsttitel.

Vidare kommer chefen för civildepartementet senare idag atl föreslå nya inkomster frän avgifter för statlig personalhälsovård. Dessa inkomster

skall tillföras inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet. Jag justerar upp RRV:s beräkning av inkomsttiteln med 38,4 milj. kr.

RRV:s beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran frän min eller andra berörda statsråds sida. Tolalt innebär de förordade avvikelserna från verkets beräkningar en uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1986/87 med 720,8 milj.kr. Jag beräknar sålunda statsbudgetens inkomster för budgetåret 1986/87 till 286648 milj.kr. Ändringarna i RRV:s beräkningar framgår av tabell 6.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1

Tabell 6. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

1986/87 1 000-tal kr.

		RRV: s beräk-	Förändring
		ning	er	ll. föredra-
			ganden
Inkomsttitel
lill	Fysiska personers skatt på inkomst, realisations-
	vinst och rörelse	43 646000	-{-	90000
1221	Sjukförsäkringsavgift, netto	1 135 000	-f475 000
1251	Övriga socialavgifter, netto	253 000	-H 225 000
1261	Bidrag till förvaltnings-
	kostnader för arbetsskadeförsäkringen	71000	-	71000
1411	Mervärdeskatt	65 500000	-h	50000
1428	Energiskatt	9960000	-	22000
2122	Sjöfartsverkets inlevererade
	överskott	61000	-f	3 000
2511	Expeditionsavgifter	551 300	-	3500
2518	Fyravgifter, fariedsvaruavgifter	316900	-1-	34600
2524	Avgifter vid statens
	jordbruksnämnd	2400	-	2400
2544	Avgifter i ärenden om
	lokala kabelsändningar	-	4-	4650
2545	Närradioavgifter	-	+	2048
2811	Övriga inkomster av
	statens verksamhet	500000	-(-	38400
5142	Sjöfartsverkets avskrivningar	113000	-	60000
5211	Statliga pensionsavgifter,
	netto	400000	-	50000
Summa inkomster		285927 000
Summa förändringar enligt
föredraganden			4-720798

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av statsbudgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 (tabell 7).

Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster Prop. 1985/86: 100
1986/87 gjl I

Inkomsttitel

Förslag

1261	Bidrag till förvaltnings-
	kostnader för arbetsskade-
	försäkringen
1312	Fastighetsskatt
1453	Totalisatorskatt
2121	Vägverkets inlevererade
	överskott
2141	Myntverkets inlevererade
	överskott
2214	Överskott av byggnads-
	styrelsens verksamhet
2522	Avgifter för granskning
	av filmer och video-
	gram
2524	Avgifter vid statens
	jordbruksnämnd
2544	Avgifter i ärenden om
	lokala kabelsändningar
2545	Närradioavgifter
2615	Inkomster vid arbetar-
	skyddsstyrelsen
3111	Postverkets inkomster
	av försålda fastigheter
	och maskiner
3122	Vägverkets inkomster av för-
	sålda byggnader och maskiner
5141	Vägverkets avskrivningar

Upphör

Namnändring

Upphör

Namnändring

Upphör

Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel

Upphör

Namnändring Namnändring

Utgifterna

Milt förslag lill statsbudget för budgetåret 1986/87 uppgår på utgiftssidan lill totalt 335575 milj. kr. Därav uppgår utgiftsanslagen exkt.statskutdrän-fortiU261575milj.kr.

Det största anslaget i budgetförslaget är anslaget Räntor på statsskulden m.m. Riksgäldskonlorei (ROK) beräknar belastningen på detta anslag till 73000 milj.kr.under nästa budgetår. RGK har i sina beräkningar utgått ifrån räntenivån och valutakurserna i böoan av november 1985. Sedan dess har en aUmän nedgång i ränteläget ägt mm. Uppläningskostnaderna för statsskuidväxlar och riksobligalioner har fallit. Därutöver blir upplåningsbehovet lägre såväl budgeiåren 1985/86 som 1986/87 än vad RGK haft som beräkningslekniska förutsättningar i sina kalkyler. Av dessa skäl beräknar jag att statsskuldränlorna blir 2 miljarder kr. lägre än vad RGK

räknat med.

Räntorna pä statsskulden beräknas sålunda till 71000 milj.kr. Det kan noteras att statsskuldräntorna beräknas bli lägre budgetåret 1986/87 än budgetåret 1985/86. Detta sammanhänger i försia hand med att de realiserade valutaföriuslerna, netto, beräknas bli avseväri mindre nästa budgetär än innevarande budgelår. Dessutom påverkas nivån pä statsskuldräntorna enskilda budgelår av uppläningsprofilen, eftersom ränteutgiften för statsskuldväxlar redovisas då växeln ges ut, medan utgiften för andra upplå-ningsinstmment redovisas vid förfallodagen. Den underiiggande utvecklingen för statsskuldräntorna beskrivs närmare i bilaga 17 till denna propo-sifion.

I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av den totala belastning- Prop. 1985/86: 100 en på statsbudgeten beräknas, utöver utgiftsanslagen, på statsbudgetens Bil. 1 utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar, ändrad disposition av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

Jag räknar schablonmässigt med en förbrukning av anslagsbehållningarna om tolalt 1 500 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Budgetutfallet, och därmed statens uppläningsbehov, påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga kredUer hos riksgäldskontoret. Sådana krediter har enligt riksdagens beslut ställts fill förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget räknarjag schablonmässigt med en ökning av utnyttjandet av röriiga krediter med 500 milj. kr.

För att erhålla en rättvisande bild av den slulliga belastningen på statsbudgeten måste ulöver budgeleringen av ulgiftsanslagen, beräkningar av förändringar i anslagsbehållningar och i utnyttjandet av röriiga krediter, posten Beräknat tUlkommande utgiftsbehov, netto föras upp pä statsbudgeten. Normalt mäste under löpande budgetår anvisas medei pä tilläggsbudget för vissa ändamål utöver vad som anvisats i statsbudgeten. Detta sker främst i samlingspropositioner om anslag m. m. pä tUläggsbudgetarna I-III. 1 föreliggande förslag till statsbudget täcker tillkommande utgiftsbehov, netto, i första hand den ändrade belastning som kan komma att uppstå på statsbudgeten till följd av dessa tilläggsbudgetar och andra särskilda propositioner som planeras bli förelagda riksdagen under vårriksdagen och där motsvarande anslag i budgetpropositionen endast upptagils med beräknade belopp. Dessulom ingår vissa allmänna reserver i beräkningen. Mol bakgrund av vad jag nu anfört harjag beräknat poslen Beräknal tillkommande utgiftsbehov, netto till 1 miljarder kr. för budgetåret 1986/87.

Jag beräknat sålunda statsutgifterna för budgetåret 1986/87 i enlighel med vad som anges i tabell 8.

Tabell 8. Statsutgifterna för budgetåret 1986/87

Milj.kr.

	1986/87
	Förslag till
	statsbudget
Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor	261575
Statsskuldräntor	71000
Förändring i anslagsbehållningar	1500
Andrad disposition av röriiga krediter	500
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto	1000
Summa statsutgifter	335575

5.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1985/86 och 1986/87

Med hänvisning till min redovisning i del föregående beräknar jag utfaUet
av statsbudgetens inkomster och utgifier för innevarande budgetår och
förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 enligt vad som framgår av
tabellerna 9 och 10. 54

Tabell 9. SUtsbudget Miljarder kr.	en för budgetåren 1985/86 och 1986/87				Prop. 1985/86:100 Bil. 1
	1985/86 . Beräknat ulfall		1986/87 Förslag till statsbudget	Förändring 1985/86- 1986/87
	Enligt RRV	Enligt föredraganden	1986/87 Förslag till statsbudget	Förändring 1985/86- 1986/87
Inkomster Utgifter (varav statsskuldräntor) Saldo	273,2 325,2 (71,5) -52,0	273,3 325,5 (71,5) -52,2	286,7 335,6 (71,0) -48,9	-1-13,4 -H0,1 (- 0,5) -1- 3,3

Sammanfattningsvis innebär min redogörelse alt underskottet i statsbudgeten för innevarande budgetår kan beräknas uppgå fill 52,2 miljarder kr. För budgetåret 1986/87 beräknar jag att inkomsterna ökar med 13,4 miljarder kr. och att utgifterna ökar med 10,1 miljarder kr. Underskottet i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 beräknas därmed bli 48,9 miljarder kr.

o o

0 o o 000

OOOO m — o o 00 «/-) O O

r- 00 o o

ON c o —'

Os \£> o Os ■* o (--1 -

g	0
0	0
0	0
0	0
0	0
g	g
3	0
<N	"
0 0	0
0 0
0 0	0
0 0	0
	0
0 0	0
gg	0 0
v-, V~l	0

Prop. 1985/86:100 Bil. 1

V) _,

S t «>

-2g5£

; t: cd

j ca &

i-a S2

Oo u i

" ?;'

c o t

.-; * ft 00-

£?§ *

!d£

c u

s t

— D. rt» O) « w

t: cci >=

irt . ca

Set"'

c S; o Q c

-E

u 6

> 1)

« E t, u

E c

<U (U

b E

(rt 3 ji;

i "O S

i c jq

, trt

; t; o

" Crt 00

.c H

o ca ■ca -a

D. -u

ca i-

T3 o 3

H 2.

trt = i: rrS :rt tis

ca (/) 'O 13 o

00 .

-ii-i

- ca ;z;

c 00 Ji

-o = ca 00

r
■Q 00 *=

i .2 a

cn _ C S

.<=« ca .2 § 5 > --ii? ■o " o

oqSOoac

o o

2 o o o

— 00 o r-4

00 \£>

■ m

O O g O

o o c: o

o o c o

»~) C) v- 0\

(N —' — r-

o Tj- \£ r-

■o —' oc r

o O — TT

—H 00 fs: \0

' Tt

■o a .c

t Ui Crt

5 2 E o « o

>i; cn ,5

t/J

. E

i q

a> 00 <u

2 c

oca«a _S

cn —' tS 1-, > C

Ss'« > OJ 00

ca E '

E ■P

ca .£■<« "- c <2 u -TS -a

o t: . • BS

-a

Prop. 1985/86: 100
TUl regenngsprolokollel i delta ärende bör fogas som bilagor: g-i i

Preliminär nationalbudget 1986 (Bilaga 1.1)

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåren 1985/86 och

1986/87 (Bilaga 1.2)

Riksrevisionsverkets beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1985/86

(Bilaga 1.3)

Vissa labeUer rörande den statsfinansiella ulvecklingen m. m. (Bilaga 1.4)

Lagförslag (Bilaga 1.5)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. godkänna dé aUmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna de aUmänna rikfiinjer för budgelregleringen som jag har förordat i det föregående,

3. anla förslaget tUl lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster,

4. för budgetåret 1986/87, i avvaktan på slulliga förslag kompletteringspropositionen och i enlighet med vad jag har

förordat i del föregående,

a) beräkna statsbudgetens inkomster,

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar

c) beräkna förändringar i disposifionen av rörliga krediter,

d) beräkna beräknat fillkommande utgiftsbehov, netto,

dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört beträlfande

5. den kommunala ekonomin,

6. statliga kreditgarantier, m. m.

7. övergångsälgärder med anledning av förordning om avräkning av utgifter på statsbudgeten.

Innehållsförteckning Prop. 1985/86: 100

RiI 1

Finansplanen

1 Den ekonomisk-politiska strategin ........................ ... 1

1.1............................................................. Bakgmnden 1

1.2 Vägen mot balans ................................... .... 4

1.3 Den ekonomiska politiken under de kommande åren 7

2 Utsikterna för 1986 ........................................... 10

2.1 Den intemationella utvecklingen ................. .. 10

2.2 Den svenska ekonomin............................... 13

3 Den ekonomiska politikens inriktning ...................... 17

3.1 Finanspolifiken ....................................... 17

3.2 Penningpolitiken ...... ...................... 19

3.3 SkattepoUtiken......................................... .. 21

3.4 Sysselsättnings- och fördelningspolifiken....... .. 23

4 Budgetpolitiken.................................................. 26

4.1 BudgetpoUtiken i ett medelfristigt perspekfiv.. .. 26

4.2 Budgetläget innevarande budgelår................ 30

4.3 Budgetförslaget för budgetåret 1986/87........ .. 31

4.4 Fortsatt effeklivisering av den offenfiiga verksamheten ... 34

5 Kommunernas ekonomi ...................................... .. 35

6 Avslutning ..................................................... 39

Särskilda frågor

1 Statliga garantier ............................................ 41

2 Vissa övergångsälgärder med anledning av förordningen om avräkning av utgifier på statsbudgeten................................................... ... 43

3 Åtgärder för bättre effektivitet och kassahållning ... ... 44

4 Extraordinära budgeteffekter................................ ... 46

5 Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87..... ... 48

5.1 Beräkningsfömtsättningar ........................... ... 48

5.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1985/86 48

5.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87 50

5.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1985/86 och 1986/87 54

Hemställan ......................................................... ... 57

Tabellförteckning Prop. 1985/86: 100

Finansplanen "''• '

1 Försörjningsbalans 1984-1986.............................. 14

2 Bytesbalans 1983-1986...................................... 16

3 Finansiering av statens lånebehov 1984-1986 ........ 20

4 Budgetsaldot för budgetåret 1985/86.................... 31

5 Budgetsaido för budgeiåren 1982/83-1986/87......... 32

Särskilda frågor

1 Stadiga garantier per den 30 juni 1985 ................ .. 41

2 Underiiggande budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87 .... 48

3 Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86 .................................................................... 49

4 Anslagsbehållningarna vid utgången av budgeiåren 1982/83-1985/86 49

5 Statsutgifterna budgetåret 1985/86 .................. .. 50

6 Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1986/87 .................................................................... 52

7 Förslag tiU förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1986/87 .................................................................... 53

8 Statsutgifterna för budgetåret 1986/87 ............... .. 54

9 Statsbudgeten för budgetåren 1985/86 och 1986/87 55

10 Förslag tiU statsbudget för budgetåret 1986/87 ... 56

Diagramförteckning

Finansplanen

1 Budgetunderskott och statsskuld (netto) andel av BNP budgetåren 1970/71 -1986/87 29

2 Budgetunderskott, underUggande budgetunderskott och statens upplåningsbehov som andel av BNP budgeiåren 1982/83-1986/87 . 33

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 59

Bilaga 1.1

Preliminär nationalbudget för 1986

Förord

Den preliminära nationalbudget för 1986 som härmed läggs fram beskriver den internationella och svenska ekonomins utveckling och innehåller en prognos för det kommande årel. Nationalbudgeten bygger pä material från fackdepartement och olika verk och institutioner. Utredningsrådet har hörts men dess ledamöter bär inte något ansvar för de bedömningar som görs i nafionalbudgeten.

Tidigare har finansdepartementet och konjunkturinstitutet gemensaml utarbetat den preliminära nafionalbudgeten. Del har bl. a. medfört skillnader i bedömningar och siffror mellan olika avsnitt och skapat oklarhet om institutets ställning som självständig konjunkturbedömare

Fr.o.m. i år har arbetsordningen ändrats så att finansdepartementet ensamt svarar för utarbetandet av den preliminära nafionalbudgeten. Samtidigt har omfattningen reducerats väsentligt. Konjunkturinstitutet offentliggjorde redan i december 1985 en egen prognos för del kommande året. Denna prognos utgör det huvudsakliga underlaget för den prehminära nationalbudgeten.

Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet Svante Öberg. Kalkylerna avslutades den 18 december 1985.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

I Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga I.l

1 Sammanfattning Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.1

Den svenska ekonomin har varil inne i en mycket expansiv fas de senaste

åren. BNP-tillväxten har varit i genomsnitt drygt 2 1/2% per år under perioden 1982-1985. Bakgmnden till denna ulveckling är både den kraftiga internationella konjunktumppgången och att den svenska kronan devalverades i inledningsskedet fill uppgången. För att denna positiva utveckling skall bli bestående krävs dels att pris- och kostnadsökningarna dämpas varaktigt, sä alt inte devalveringsefTekten urholkas, dels alt de finansieUa obalanserna rättas fill. Det senare gäller främst statens budget-underskoll.

Pris- och löneökningarna har emellertid de senaste åren varit högre i Sverige än i andra industriländer. Både limlönerna och konsumentpriserna har under treårsperioden 1982-1985 ökat med i genomsnitt ca 8% per år i Sverige jämfört med ca 5% i genomsnitt i OECD-området. Därigenom har en del av den omedelbara sänkningen av svenska priser och kostnader med sammanlagt 24%, som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982, neutraliserats.

Trots detla är det svenska näringslivels konkurrenskraft fortfarande god. Lönekostnaderna per producerad enhet i industrin i Sverige jämfört med i våra konkurrentländer var 20% lägre 1985 än 1981, de totala rörliga kostnaderna var 10% lägre och relativpriserna var 9% lägre. Delvis är denna förmånliga situation en konsekvens av alt produktiviteten har stigit snabbare i Sverige än utomlands. En sådan utveckling kan inle förväntas hålla i sig över en längre period ulan har att göra med att de produktivitets-reserver som fanns i bötjan av 1980-talet har tagits tiUvara genom en höjning av kapacitetsutnyttjandet.

Även i andra avseenden har det svenska näringslivets konkurrensförmåga stärkts. Industrin har omstrukturerats och anpassals till de förändrade marknadsförhållandena. Forsknings- och utvecklingsinsatserna har ökat. Lönsamheten har förbättrats väsentligt och kommit i nivå med vad som gällde under 1950- och 1960-lalen.

Inför de närmaste åren är det än mer väsenfiigl att pris- och löneökningarna dämpas radikalt. De inlernalionella pris- och löneökningarna väntas nämligen fortsätta all falla. Timlönerna i Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Japan beräknas öka med ca 4% 1986. Prisökningarna beräknas stanna vid ca 4% i Förenta staterna och 1-11/2% i de båda andra länderna.

En klar dämpning av den svenska inflafionen har skett under senare tid. Konsumentpriserna beräknas ha stigit med ungefär 5 1/2% under loppet av 1985. Den låga inlernafionella inflationen med faUande oljepriser och rå-vampriser och en lägre dollarkurs talar för en fortsatt dämpning av prisstegringarna även 1986. I kombination med den antagna limlöneökningen (se nedan) väntas inflationen begränsas tiU 4% under loppet av 1986.

Timlönerna beräknas ha ökat med 7% 1985. Som grund för prognoserna
i nationalbudgeten har - eftersom inga löneavtal för 1986 har träffats -
anlagils all timlönerna ökar i enlighet med nu gällande avtal. För näringsli
vet har dämlöver kalkylmässigt antagits en viss löneglidning. Timlönen 2

skulle därmed sliga med 51/2% 1986. Detta är en lägre ökningslakt än Prop. 1985/86:100
under senare år men ändå högre än i våra konkurrentländer. Bil. 1.1

I början av 1985 försämrades den svenska bytesbalansen. Bakom försvagningen låg främst en oväntat kraftig efterfrågeökning i Sverige och en hög nettoimport av råolja och petroleumprodukter'. Försämringen av bytesbalansen förutsågs redan hösten 1984, men styrkan i försvagningen underskattades. Under hösten 1985 stabiliserades bytesbalansen igen och underskottet för hela året uppskattas preliminärt till 10 miljarder kr.

I den reviderade nafionalbudgeten i april 1985 beräknades underskollet i bytesbalansen liU 3 mUjarder kr. Alt underskottet blev större beror på att importökningen 1985 då underskattades med ca 2 procentenheter lill följd av att privat konsumfion och invesleringar ökade mer än förutsatt och på alt exportökningen överskattades med ca 2 procentenheter. Dessa skillnader motverkades delvis av att importpriserna steg något mindre än beräknat.

Prognoserna för utrikeshandeln baseras på en fortsatt tillväxt i OECD-området med knappt 3 % 1986 och på att exportmarknaden för bearbetade varor ökar med 5 1/2% i volym 1986. Vidare har fömtsätts att dollarkurs och internationeU räntenivå är oförändrade fr. o. m. slutet av 1985.

Internationella förutsättningar

1984 1985 1986

BNP i OECD, % 4,9 2 3/4 23/4

Exportmarknadstillväxt, %' 11,3 7,1 5,5

Världsmarknadspriser

i nationella valutor, %' 5,1 4,7 3,5

Dollarkurs i kr. 8,28 8,61 7,70

Råoljepris, dollar per fat 28 27 26

' Avser bearbetade varor vägt enligt vaije lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export av bearbetade varor.

Exporten beräknas med dessa fömtsättningar öka med 41/2% 1986 all jämföra med 2% 1985. Den högre ökningslakten 1986 beror på atl exporten av trävaror, pappersmassa, petroleumprodukter och fartyg, som minskade 1985, väntas öka 1986. Exporten av bearbetade varor beräknas däremoi öka något långsammare 1986 än 1985. Importökningen beräknas till följd av en avsaktande ökning av inhemsk efterfrågan stanna vid 5% 1986 att jämföra med 8% 1985.

Bylesbalansunderskottet reduceras därmed till 5 miljarder kr. 1986. Svängningarna i bytesbalansen mellan 1984 och 1986 beror både på föriorade marknadsandelar och pä etl antal fillfälliga faklorer. De negativa effekterna på svenska företags marknadsandelar av högre prisstegringar pä svenska produkter än utlandets svarar för en försämring av bytesbalansen 1985 och 1986 med ca 3 miljarder kr. per är. Nettoimport av råolja och

' Orsakema till valutautflödet och försvagningen av bytesbalansen första halvåret 1985 har analyserats i "Valutaflödena 1985 och den ekonomiska politiken". Ds Fi 1985:16, finansdepartementet december 1985.

Tabell 1:1 Försörjningsbalans och nyckeltal

		Procentuell	1 volymförändring
	Miljarder
	Miljarder
	kr. 1984	1984	1985	1986
BNP	787,2	3,4	2,2	1,6
Import av varor och tjänster	254,1	4,7	8,1	4.9
Tillgång	1041,3	3,7	3,6	2,4
Privat konsumtion	397,9	1,3	2,8	1,5
Offentlig konsumtion	221,5	2,0	0,9	1,4
Stat	61,0	0,3	-1,0	-0,9
Kommuner	160,5	2,7	1,7	2,2
Bruttoinvesteringar	144,9	3,9	6,3	0,5
Näringsliv	70,5	9,6	12,0	0,4
Därav industri	23,2	16,6	19,2	5,0
Statliga myndigheter och
affärsverk	17,2	-5,7	5,8	6,7
Kommuner	25,0	-4,1	-4,0	-0,5
Bostäder	32,2	4,5	2,6	-2,1
Lagerinvestering	-7,5	0,7'	1.1'	0,4'
Export av varor och tjänster	284,4	6,5	2,0	4,5
Användning	1041,3	3,7	3,6	2,4
		1984	1985	1986
Timlön, % per år		8,6	7,0	5,5
Konsumentpris dec.-dec, %	per år	8,1	5,7	4,2
Sysselsättning, förändring i antal personer		-f 36 000	H-43 000	-1-25000
Arbetslöshet, %		3,1	2,9	2,9
Bytesbalans, miljarder kr.		3	-10	- 5
Budgetsaido, miljarder kr.		-75	-55	-50

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

petroleumprodukter, Iransfereringsnetto och nettoexport av fartyg förklarar en försämring av bytesbalansen med 8 miljarder kr. 1985 och en förbättring med 11 miljarder kr. 1986. Därtill kommer en rad andra faktorer som inverkat på bytesbalansen, t. ex. den inhemska efterfrågeutvecklingen i förhållande fill omvärldens, vissa trendmässiga förändringar i marknadsandelar, ändringar i bytesförhållandet etc.

En bidragande orsak lill försämringen av bytesbalansen 1985 var den kraftiga ökningen av den privata konsumtionen, som beräknas till närmare 3 %. Det är särskilt konsumtionen av varaktiga och delvis varaktiga varor, som har ökat. Någon dämpning av konsumfionsökningen under hösten 1985 har inle märkts trots den kreditåtstramning som genomfördes i maj 1985. För 1986 fömtses en fortsatt ökning av hushåUens reala disponibla inkomster. Den privata konsumtionen fömtses öka med 11/2%, se tabeU 1:1.

Den kommunala konsumtionen beräknas ha ökat någol långsammare 1985 än fidigare år fill följd av en minskning av dels anlalet personer sysselsatta genom arbelsmarknadspolifiska åtgärder, dels den genomsnittliga arbetstiden. Kommunernas relafivt expansiva planer i kombination med en god ekonomi - inkomsterna beräknas öka med 81/2% 1986, likviditeten är god, den kommunala utdebiteringen minskar 1986 för första gången på 30 år - väntas leda tiU en konsumfionsökning med drygl 2%

1986. Den restrikfiva inriktningen av statsbudgeten beräknas leda fill en Prop. 1985/86: 100
fortsatt minskning av den stafiiga konsumtionen med ca I % 1986. Bil. 1.1

En central del i den ekonomisk-polifiska strategin har varit alt uppnå ökade invesleringar i näringsUvet. På de tre åren mellan 1982 och 1985 har också näringslivets investeringar ökat med 25%. Industrins investeringar har ökat med ca 40%. Det höga kapacitetsutnyttjandet i industrin och den goda lönsamheten vänlas medföra en fortsatt ökning av industrins investeringar 1986. I verkstadsindustrin beräknas invesieringarna öka med ca 20%. I massa- och pappersindustrin minskar emellertid invesieringarna efler en tUlfäUigt myckel hög nivå 1985. För hela industrin beräknas invesleringsökningen fiU 5 %. Även för näringslivet totak sett (exkl. bostäder och handelsflolta) väntas en viss ökning av investeringsaktiviteten 1986.

Trots detta beräknas de totala investeringama öka med endasl 1/2% 1986. Det som drar ner den lotala investeringsnivån är i första hand en viss minskning av bostadsinvesteringama. Bostadsbyggandet vänlas ligga kvar på nivån 30000 lägenheter 1986, men minska något i fasla priser. DärtiU kommer all ombyggnadsinvesteringarna, vilka ökat myckel starkt t. o. m. 1985 och nu är större än nybyggnadsinvesleringama, ocksä väntas gä ned någol 1986.

Den beskrivna utvecklingen leder liU att den inhemska efterfrågan ökar betydligt långsammare 1986 än 1985. Det är främsl den svagare investeringsökningen och etl minskat bidrag frän lagerinvesteringarna som svarar för dämpningen av den inhemska efterfrågetillväxten. BNP-tillväxten beräknas sakta av tiU 11/2% 1986. Detta är en någol högre fillväxt 1986 än vad konjunkturinslilulet räknade med i sin prognos i december 1985. Skillnaden beror främst på alt prognosen för investeringarna har upprevi-derals fiU följd av en något mer positiv bedömning av näringslivets och särskilt industrins investeringar samt mer posifiva kommunala planer för bostadsbyggandet.

Arbetsmarknadsläget har förbättrats kraftigt 1984 och 1985. Sysselsättningen beräknas ha ökat med 36000 personer 1984 och 43000 personer 1985. Arbetslösheten har reducerats från 3,5% 1983 tiU 2,9% 1985. Det goda arbetsmarknadslägel kvarstod under hösten 1985. Sysselsättningen ökade relativt kraftigt och arbetslösheten fortsatte atl reduceras. Anlalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda lediga platser var högt och antalet personer som berördes av varsel om personalinskränkningar var lågt.

Arbetsmarknadslägel bedöms bli ungefar oförändral 1986 genomsnittligt sell, även om en viss försvagning under loppet av årel inte kan uteslutas. En fortsalt sysselsättningsökning förväntas inom de privata och offentliga tjänstesektorerna. Inom jord- och skogsbruk och industri kan sysselsättningen komma alt minska under året.

En annan väsentlig del i den ekonomisk-politiska strategin har varil att
rätta tiU de finansiella obalanserna, särskilt att minska det offenfiiga spa
randeunderskottet. Finanspolifiken har också haft en restriktiv inriktning
under de senasle åren och fär det även 1986. Den offenfiiga sektorns
finansiella sparande har förbättrats kraftigt från ett underskott på 40 mil
jarder kr. 1982 lill 12 miljarder kr. 1985. En fortsatt minskning av under- 5

skottet tiU 9 miljarder kr. (motsvarande ca 1 % av BNP) fömtses för 1986. Prop. 1985/86:100

Förbättringen av den offenfiiga sektorns finansiella sparande beror Bil. I.l emellertid inte bara pä ökad fillväxt och restriktiv budgetpolitik utan under senare tid delvis också på atl pris- och löneökningarna har varit högre än önskvärt. Höga pris- och löneökningar leder på kort sikl lill en reducering av den offentliga sektorns sparandeunderskotl, men pä längre sikt fill ökande underskott. Den snabba reduceringen av det offenfiiga sparande-underskottet beror därför inte enbart på en positiv samhällsekonomisk ulveckling.

Till följd av atl ökande invesleringar och lagemppbyggnad endast delvis kompenserades av ell ökat bmttosparande i näringslivet, minskade den privata sektorns finansiella sparande 1985. För 1986 väntas den jämförelsevis måttliga ökningen av invesleringsutgifterna inklusive lager, trots en viss dämpning av vinstandelen, leda tUl en stabiUsering av den privata sektoms finansiella sparande.

Penningpolitiken har under 1985 inriktats på dels all motverka ell privat valutautfiöde genom alt upprätthålla en hög räntenivå, dels alt finansiera budgetunderskottet på etl sådant sätt atl likviditetsutveckUngen begränsas. Vidare har omläggningen av penningpolitiken i marknadsorienlerad riktning fortsalt under året bl. a. genom alt riksbankens rekommendationer för bankernas, finansbolagens och bostadsinstitutens ullåningsvolym slopats och villkoren för bankernas upplåning i riksbanken ändrats.

Under 1985 har en betydande räntemarginal gentemot utlandet upprätthållits. Som störst var den efler kreditåtstramningen i maj, när räntan på statsskuldväxlar uppgick till 16% atl jämföra med en ränta på 8% för 3-månaders eurodollarlån. Räntemarginalen får ses mot bakgmnd av det stora valutautflödet i böijan av året och regeringens uttalade mål atl över längre perioder undvika privata valutautflöden. Sedan maj har valutaströmmarna vänt och etl betydande privat valutainfiöde uppstått. Räntenivån har successivt kunnat sänkas liU drygt 12% i slutet av året.

2 Den internationella utvecklingen

2.1 Allmän översikt

Den genomsnittliga fillväxten i industriländerna gick under 1985 in i en lugnare fas. En oväntat svag utveckling i många länder under första hälften av året följdes av en viss förnyad expansion, som dock blev otiUräcklig för atl infria tidigare bedömningar av BNP-ökningen för helåret. I den reviderade nationalbudgeten 1985 uppskattades OECD-områdets tillväxt under årel fill 3 1/4%. Den fakliska fillväxten ser ul att ha blivit ungefär en halv procentenhet lägre, vilkel främst kan tillskrivas en oväntat låg tillväxt i Förenta staterna och Japan. För de västeuropeiska länderna synes tiUväxten mätt över hela året ha blivit nära vad som tidigare fömtsågs, dvs. drygl 2 1/4%. Sysselsättningen ökade någol snabbare än väntal i Västeuropa, men arbetslösheten fortsatte trots detla att växa.

Utsikterna för 1986 tyder på all tillväxten i OECD-området åter försvagas efter expansionen under andra halvåret 1985. För helåret 1986 kan tillväxten därmed komma att ske i ungefär samma takt som föregående år, eller ca 2 3/4%. En tillväxt i denna takt skulle innebära att de senaste årens konjunktumppgång inle leder tiU lika slark tolal förbättring av aktiviteten som varit fallet vid de uppgångar som inträffade under 1970-talel.

Den största förändringen i utveckUngen 1986 jämfört med 1985 är att den japanska tiUväxten bromsas upp från ca 5 % till ca 31/2%. Så gott som hela

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

Tabell 2:1 Bruttonationalpraduktens utveckling i vissa OECD-länder

Åriig procentuell förändring

	Andel av	1984	1985	1986
	OECD-om-
	rådets totala
	BNPi%'
De sju stora länderna
Förenta staterna	44,5	6,8	2 1/2	2 3/4
Japan	15,1	5,8	5	3 1/2
Förbundsrepubliken Tyskland	7,5	2,7	2 1/2	3
Frankrike	6,0	1,5	1	1 1/2
Storbritannien	5,2	2,5	3 1/2	2 1/4
Italien	4,2	2,6	2 1/4	2 1/2
Kanada	4,1	5,0	4	3
Norden
Danmark	0,7	3,5	2 1/2	3 1/4
Finland	0,6	3,0	3 1/2	2 3/4
Norge	0,7	3,8	3 1/4	2 1/2
Sverige	1,2	3,4	2 1/4	1 1/2
Vissa andra OECD-länder
Belgien	0,9	1,3	1 1/2	1 1/2
Nederiänderna	1,5	1,7	2	2
Schweiz	1,1	2,1	3 3/4	2 1/4
Österrike	0,8	2,0	2 3/4	2 1/4
OECD-Europa	33,9	2,4	2 1/4	2 1/4
OECD-totalt	100,0	4,9	2 3/4	2 3/4

1984 års BNP, löpande priser och växelkurser. Finansdepartementets bedömningar.

denna nedgång i tillväxttakt kan hänföras till minskad nettoexport, och den Prop. 1985/86:100 inhemska efterfrågan kommer sannolikt inte att expandera snabbare och Bil. 1.1 upphäva detta bortfall. I Förenta staterna mattas den inhemska efterfrågetillväxten, och det är främst genom att den reala utrikesbalansen inle fortsätter att försämras som också den totala tillväxten kan konsolideras något. Till bilden av utsikterna för 1986 hör etl vissl "överhäng" från 1985 i och med att tillväxten var snabbare under andra halvåret än under första. Förenta staternas BNP kan sålunda beräknas öka med 2 3/4% 1986. För Västeuropa förutses en fortsatt svag tillväxt. För helåret 1986 kan detta väntas resultera i ungefär samma ökningstakt som fjolåret, dvs. ca 2 1/4%. Trots en gynnsammare demografisk ulveckling förblir detta otillräckligt för att leda till en minskning av arbetslösheten totalt sett. Denna kan i själva verket öka med ytterligare några hundra tusen, och det är bara i ett fåtal länder som arbetslösheten kan väntas falla. För de västeuropeiska länderna sammantagna beräknas nettoexporten komma atl spela en mindre roll för tUlväxten och den inhemska efterfrågan få en motsvarande större betydelse. Särskilt den privata konsumtionen, som under de senaste åren ökat långsammare i Västeuropa än i övriga OECD-länder, väntas kunna svara för en något ökad andel av tillväxten.

Situationen i utvecklingsländerna påverkas i stor utsträckning av ulvecklingen i industriländerna. De oljeproducerande utvecklingsländerna har alltjämt en långsam tillväxt som en återspegling av den fortsatt krympande oljeimporten i industriländerna och den svaga prisutvecklingen. De s.k. NIC-länderna har hamnat i vad som kan förmodas vara en andhäml-ningspaus i den snabba tillväxten, sedan exporten från fiera av dem stagnerat som följd av uppbromsningen av den amerikanska tillväxten. Gmppen övriga icke oljeproducerande utvecklingsländer har en någol heterogen utveckling, men många länder har det gemensamt att exlernbalansen är en utpräglad restriktion för den ekonomiska politiken. Växande skuld-Ijänstbelalningar och försämrat bytesförhållande i utrikeshandeln kommer under 1986 atl ställa ytterligare krav pä en dämpad real efterfrågeutveckling i dessa länder om bylesbalansunderskottet inte skall växa okontrollerat på nylt. För utvecklingsländerna sammantagna kan BNP-tillväxten 1986 bU ungefär oförändrad, 3 1/2 ä 4%.

En UtveckUng av det skisserade slaget kan beräknas medföra en genomsnittlig tUlväxt i världshandeln om ca 4% 1986, dvs. av samma storleksordning som 1985. Handeln meUan industriländerna kan bli något mer Uvaktig än genomsnittet och världshandeln med färdigvaror kan sålunda komma atl öka med drygl 6%, medan råvaruhandeln väntas öka med 2 ä 3%. Fallande reala råvarupriser beräknas göra del svårt för producentländerna att begränsa underskottet i bytesbalansen. Bland industriländerna fömtses bytesbalansema fortsätta all utvecklas i riktning mot ökad ojämvikt, främsl lill följd av kortsikfiga effekter av de växelkursförändringar som till slor del redan skett snarare än p.g.a. ökade obalanser i den underliggande reala utvecklingen. Förenta staternas bytesbalansunderskott 1986 beräknas fiU närmare 4% av BNP, och för Japan och Förbundsrepubliken Tyskland fömtses överskotten samfidigt växa till ca 4% resp. ca 2%.

Som alltid är prognoser över det kommande årets utveckling osäkra. En 8

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder

Årlig procentuell förändring

	1984	1985'	1986'
De sju stora tänderna
Förenta statema Japan Förbundsrepubliken Tyskland Frankrike Storbritannien Italien Kanada	4,3 2,2 2,4 7,4 5,0 10,8 4,3	3 1/2 2 1/4 2 1/4 6 6 1/4 8 3/4 4	4 1 1/4 1 1/2 4 4 1/2 7 1/2 4 1/2
Norden
Danmark Finland Norge Sverige	6,4 7,1 6,6 8,0	4 3/4 6 5 1/2 7 1/2	3 5 6 5
Vissa andra OECD-länder
Belgien Nederiänderna Schweiz Österrike	6,3 3,3 2,9 5,6	5 2 1/4 3 1/2 3 1/4	4 1/2 13/4 2 1/4 2 3/4
OECD-Europa	7,4	6 3/4	5 1/2
OECD-totalt	5,3	5	4 3/4

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

' Finansdepartementets bedömningar.

rad faktorer lalar emellertid för att en sådan ulveckling som här skisserats skall kunna realiseras. Studier inom OECD lyder på alt tUlgången på produktionsfaktorer generellt sell inle skuUe utgöra något hinder för fiU-växlen i OECD-länderna. Arbetskraften är undersysselsatl, särskUt i Västeuropa, och lönekostnaden per producerad enhet har stigit långsammare än prisema de senaste åren, vilket borde stimulera efterfrågan på arbetskrafl. För 1986 förutses en fortsatt långsam ökningstakt om ca 2 1/2% för lönekostnaden per producerad enhet i de största industriländerna i genomsnitt; i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan beräknas ökningen stanna vid 1/2 å 1 %. Vidare är kapacitetsutnyttjandet inom industrin lägre än vid fidigare högkonjunkturer, och investeringsaktiviteten har varit relativt sell Uvlig de senaste åren, vUket stimulerat förnyelsen och anpassningen av produktionsapparaten lill förändringar i efterfrågans inriklning. Denna process bedöms fortsätta även 1986, om än sannolikt i något långsammare takt.

Den långsamma ökningen av lönekostnaderna under de senaste åren är en väsenUig faktor bakom framgångarna i inflationsbekämpningen i industriländerna. I de större länderna understiger inflationstakten nu 4%, vUket inle varit fallet sedan 1968.1 merparten av OECD-länderna bedöms inflafionen fortsätta alt dämpas 1986, vilket breddar underlaget för att också inflationsförväntningarna kan bringas ned mera varaktigt. För delta talar vidare - åtminstone under 1986 - utsikterna för råvampriserna, som hittills hållits tUlbaka av förhåUanden bäde pä utbuds- och på efterfrågesidan. Den allmänna tUlväxten i industriländerna har varil för svag och för lite inriktad på råvaruefterfrågan. Dessutom har utbudet pressats upp av

behovet av exportintäkter hos många råvaruproducerande länder. För Prop. 1985/86:100 1986 talar övervägande skäl för fortsatt fallande reala rävampriser. Ten- Bil. 1.1 densen till lägre realpriser är ännu mer uttalad för råolja och oljeprodukter. Under stor del av hösten 1985 sleg visseriigen oljepriset pä spotmarkna-den, beroende dels pä att den normala säsongseflerfrågan blev särskilt stor sedan lagren i köpariänderna lidigare dragits ned, dels på minskal utbud av sovjetisk olja på väridsmarknaden. Men oljepriset föll åter efter OPEC-mötet i början av december, och utrymmet för ytteriigare prisfall pä olja under 1986 är betydande om t.ex. Saudiarabien skulle göra verklighet av sitt hot om att öka utvinningen även vid svagare efterfrågeläge på spot-marknaden.

Inflationsförväntningarna lorde också påverkas av utvecklingen av de offenfiiga budgetunderskotten och deras finansiering i oUka länder. Den strama inriklning som budgelpoUfiken haft under flera är i flertalet västeuropeiska länder ser i huvudsak ut att bestå under 1986.1 kombination med en mindre restriktiv penningpolitik kan de förbättrade utsikterna fill lägre inflafion medge successivt lägre räntor, inle bara i nominella tal utan också realt. Härvidlag skiljer sig emeUertid möjligheterna och riskerna åt väsentligt mellan olika länder, beroende pä utvecklingen på växelkursomrädet. Generellt sell är en lägre dollarkurs i detta avseende en posUiv omständighet för ländema utanför Förenta staterna, vilka skulle få etl ökat utrymme att föra en mindre stram ekonomisk politik, medan den amerikanska ekonomin genom deprecieringen kan väntas få större infiationsimpulser.

De allmänt sett gynnsamma ulsiklema för en låg inflationslakt under 1986 har sin betydelse också därigenom att tiUtagande inflation historiskt sett spelat en avgörande roll bakom att fidigare konjunkturuppgångar brutits. Antingen har inflationen i sig fått detta resultat eller också har den ekonomiska politiken måst skärpas för atl begränsa prisstegringarna.

Flera av de omständigheter som i denna konjunkturcykel talar för en lugn prisutveckling kan i själva verket komma all dämpa inflationstakten mer än vänlat. Vilken stimulanseffekt delta får på den reala aktiviteten beror emellertid fill stor del på om utvecklingen sker gradvis eller mera

Tabell 2:3 Arbetslöshet i några OECD-länder

Procent av arbetskraften, årsgenomsnitt, standardiserade definitioner

	1984	1985'	1986'
Förenta statema	7,5	7 1/4	7 1/4
Japan	2,7	2 1/2	2 3/4
Förbundsrepubliken Tyskland	8,6	8 3/4	8 1/2
Frankrike	9,7	10 1/4	11
Storbritannien	13,2	13 1/4	13
Danmark	10,0	9 1/4	8 3/4
Finland	6,1	6	6
Norge	3,0	2 3/4	2 3/4
Sverige	3,1	3	3
OECD-Europa	10,7	11	11 1/4
OECD-totalt	8,4	81/2	81/2

' Finansdepartementets bedömningar.

Nationell defmition 10

Tabell 2:4 Bytesbalanssaido i några OECD-länder Prop. 1985/86: 100

Miljarder dollar Bil. l.I

	1984	1985'	1986'
Förenta statema Japan Förbundsrepubliken Tyskland Frankrike Storbritannien	-102 35 6 - 1 1	-128 48 13 1 4	-150 60 20 3 3
OECD-Europa	11	17	30
OECD-totalt	- 64	- 67	- 70

' Finansdepartementets bedömningar.

abrupt; i det senare fallet kan desinflafionen leda till så ökad osäkerhet alt de positiva effektema uteblir.

Jämsides med möjUgheten att nå en lägre inflafionstakt i industriländerna föreligger emeUertid också ell antal faklorer som innebär klara risker för elt sämre utfall än gmndprognosen. Dessa hänför sig både till ulvecklingen inom OECD-området och till relationerna till länder utanför indu-slrilandskretsen.

Den dominerande osäkerheten inom OECD-området är förknippad med den obalanserade utvecklingen i Förenta statema jämfört med övriga industriländer. En anpassning av utrikesbalansen och av den bakomUggande offentliga sparandebrislen måsle ske för alt på sikt öka den amerikanska ekonomisk-politiska handlingsfriheten. Bytesbalansutvecklingen under 1986 fömtses medföra ännu slörre underskott i Förenta staterna, medan i första hand Japan och FörbundsrepublUcen Tyskland ökar sina överskott. Tendensen förstärks tiUfälligt ju mer dollarn faller (inom vissa gränser) mol de andra valutorna. Som nämnts ovan kan emellertid en fortsatt gradvis dollardepreciering stimulera till en starkare tillväxt utanför Förenta staterna. Detta skulle underlätta den amerikanska anpassningen, men för att helt undanröja ojämvikten i bytesbalansen skuUe sannolikt också en ekonomisk-politisk åtstramning av den amerikanska efterfrågan behöva tillgripas. Sådana åtgärder skulle troligen bli hell ofrånkomliga och behöva bli mer långtgående om dollarkursen började falla myckel snabbi. Då skulle ocksä ålerverkningama på omvärlden bli övervägande negativa, och en belydande kontraktiv effekt på världsekonomin måste därvid befaras.

Del bör understrykas att osäkerheten om dollarkursutvecklingen fortfarande är myckel slor. Det bör också uppmärksammas atl dollarkursen under större delen av 1985 fortfarande åtnjöt etl starkt förtroende i samband med intemationella placeringar och atl deprecieringen tidvis kom fiU stånd endast tack vare omfattande valutaintervenlioner och räntepolitiska åtgärder i de stora industriländerna. Det kvarstår sålunda en risk för att dollarn åter förstärks om sådana åtgärder inte längre bedöms kunna tUlgripas.

En förnyad dollamppgång riskerar att medföra de allvariigaste konse
kvenserna för den ekonomiska tillväxten i världen. TiU att börja med kan
befaras att de protektionistiska strömningarna i Förenta staterna får ny 11

näring, vilket inte bara berövar andra länder en exportmarknad utan ocksä Prop. 1985/86:100 torde leda fill en mera utbredd tillämpning av handelspolitiska inskränk- Bil. I.l ningar i andra länder. TiUväxten i industriländema skulle därmed troligen snabbt avta. SärskUl Ula utsatta skuUe emellertid utvecklingsländerna komma atl bU vid ett sådant förlopp. En låg fiUväxt i industriländerna skulle vara det allvarligaste hotet mot en lindring av skuldbördan genom atl begränsa utvecklingsländernas exportmöjligheter och ytterligare försvaga råvamprisema. En hög dollarkurs fördyrar givelvis skuldtjänsten och även relativt låga nominella räntor kan för skuldländerna betyda fortsatt höga realräntor.

Ocksä ulan en förbislring av det handelspolitiska klimatet rymmer utvecklingsländernas skuldproblem betydande potentiella risker för världsekonomins tiUväxt. De länder som svarar för de största skulderna i det internationeUa kreditsystemet har under senare år genomfört omfattande anpassningar som reducerat importbehovel och därmed bylesbalansunderskottet och ufiandsskuldens fillväxt. Vuxil har skulden likväl gjort, och skuldljänstålagandena har till stor del kunnat infrias endast genom omförhandlingar av kreditvillkoren så att betalningarna kunnat uppskjutas. Om fillväxten i industriländema successivt försvagas under 1986 - vilket huvudprognosen innebär - förvärras lägel på nytl för skuldländerna. Det är tveksamt om det är möjligt atl fortsätta med nya ålslramningsälgärder i flertalet av dessa länder, och i så fall ökar deras samlade bylesbalansun-derskotl på nytt så att nya resurser måste ställas lill deras förfogande. Det som erfordras är inte enbart finansieUa resurser för all kunna lillgodose likviditetsbehovet utan framför aUl reala resurser som bidrar tUl atl främja en stmkluranpassning och ekonomisk tiUväxt i utvecklingsländerna själva. En varaktig förbättring för utvecklingsländerna lorde i flera fall fömtsätta en minskning av del stora råvamexportberoendet. Trots initiativ som tagits på senare tid, bl.a. från amerikanskt håU, torde skuldproblemel förbli etl akut riskmomenl under överskådlig fid. Betydelsen av efterfrågan från dessa länder för industriländema kan illustreras med atl den åtstramning som genomfördes 1982-1984 enligt en beräkning av OECD-sekretariatet har reducerat tillväxten i OECDis reala BNP med 1 1/4% och höjt arbetslösheten med 2 1/4 miljoner personer.

2.2 Regionala översikter

Förenta staterna och Japan

Under de båda åren 1983 och 1984 motsvarade tillväxten i Förenta staterna och Japan nära två tredjedelar av hela OECD-områdets tillväxt. TiUväxttakten har därefter successivt faUit, och för 1986 beräknas endast något över hälften av industriländernas ekonomiska tUlväxt ske i dessa båda länder.

TUlväxten av BNP i Förenta staterna blev oväntat svag under första
halvåret 1985 men beräknas ha återhämtat sig något därefter. För helåret
kan tillväxten uppskattas fill ca 2 1/2%. Konjunkturuppgången de senaste
åren har varit relativt ojämnt fördelad mellan olika branscher. De konkur- 12

rensutsalta näringarna jordbmk och tillverkningsindustri har haft problem Prop. 1985/86:100 med konkurrenskraften till följd av den höga dollarkursen. Sysselsättning- Bil. 1.1 en har totalt sett ändå hållils uppe lack vare en slark tillväxt i tjänstenäringama, som har särskilt stor betydelse i den amerikanska ekonomin. Efterfrågan inom landet förblev livaktig under en stor del av 1985, men kom i allt högre grad att spilla över i ökad import. Bytesbalansen beräknas för 1985 ha givit elt underskott molsvarande nära 4% av BNP. I absoluta tal har Förenta staterna därmed blivit världens största kapilalimportör och beräknas ha blivit neltoskuldtagare under 1985.

För 1986 kan fömtses en klart lägre tiUväxt av den inhemska efterfrågan. De amerikanska hushållen ökade under 1985 sin konsumtion mer än inkomsterna, och man kan nu förvänta atl sparkvoten åter normaliseras. De privata investeringarna, som jämte konsumtionen burit upp tiUväxten, väntas plana ut eller kanske t. o. m. falla någol. Lönsamheten inom industrin har varil sämre än under fidigare högkonjunkturer tiU följd av lägre kapacitetsutnyttjande och produktivitetstillväxt än vaiUigl. Om dessulom den allmänna tillväxten försvagas efter en tillfäUig uppgång andra halvåret 1985, blir invesleringsincilamenlen mindre. Den ökade skattebelastning pä företagen som föreslagits i presidentens skattereform kan tillfälligt verka i samma rikining. Lagerinvesteringama har hittills ulvecklals oväntat svagt med hänsyn tiU den framskridna konjunkturfasen. En höjning av lagerkvoterna kan underlättas av fallande realräntor, men omslaget bedöms likväl bli begränsat 1986.

Den finanspoUfiska expansionen har ända sedan 1981 varit en viktig drivkraft bakom den amerikanska konjunktumppgången. Med liden har emellertid den tillväxlstimulerande effekten därav avtagit. För 1986 kan den finanspolitiska effekten för närvarande bedömas bU nära nog neutral. På längre sikt är del nödvändigt atl minska det federala budgetunderskottet väsentligt för atl få till stånd en mer balanserad utveckling av den amerikanska ekonomin, och under en följd av år kan därmed övervägande kontraktiva effekter av finanspolitiken förväntas.

Under första halvåret 1985 gjordes penningpolitiken mindre restriktiv i syfte alt stimulera tUlväxten, och penningmängden ökade under hela året avsevärt snabbare än angivna målintervall. Denna uppmjukning möjliggjordes av det svaga inflationstrycket i ekonomin, och den åtföljande räntesänkningen underlättade den successiva deprecieringen av dollarn. Från mars fiU seplember sjönk dollams effektiva värde med ca 15%. Tendenser till förnyad förstärkning av dollarkursen föranledde i slutet av seplember ett beslut av de fem största industriländerna om samordnade valutainterventioner och vissa andra åtgärder för alt pressa ned doUarkur-sen till en ännu lägre nivå. Sedan dess har dollam (fram tUl mitten av december) deprecierats med ytterligare ca 8%.

Penningpolitikens fortsatia utformning beror i hög grad på hur dollarkur
sen utvecklas framgent. Klart är atl den hittillsvarande deprecieringen inte
är fillräcklig för att i sig generera jämvikt i bytesbalansen, i synnerhet inte
när exportmarknaderna växer sä långsamt. Priseffeklema lUl följd av dol
lardeprecieringen torde i stället medföra alt bytesbalansen kommer atl visa
slörre underskott 1986 än 1985. Förstärkningen av den amerikanska kon- 13

kurrenskraften visar sig först på lite sikt i ökade marknadsandelar utom- Prop. 1985/86:100 lands och hemma. En fortsatt gradvis depreciering av dollarn skuUe göra Bil. 1.1 del möjligl att bibehåUa en ganska expansiv penningpoUtik som i sin tur kunde stödja den inhemska aktiviteten, förbättra förelagens lönsamhet elc. Ell mer abmpl och omfattande dollarfall - som kan utlösas av minskat förtroende för den amerikanska ekonomin, t. ex. om budgetunderskottet ligger kvar pä en hög nivä - mäjte befaras medföra mer akuta inflationsrisker och sannolikt pareras med en kraftig penningpolitisk åtstramning för all dämpa den inhemska efterfrågan och importen samt stödja finansieringen av bytesbalansunderskottet. En tredje möjlighet, slutligen, är att dollarkursen förstärks på nytl. I ett sådant läge skulle sannolikt lättnader i penningpolitiken vara otillräckliga för att förhindra en ytterligare försvagning av BNP-tillväxten lill följd av atl den amerikanska konkurrenskraften försämras.

Sammanlaget innebär bedömningarna alt tillväxttakten i den amerikanska BNP gradvis kan vänlas avla under loppet av 1986. För året som helhet kan tillväxten bli strax under 3 %. Sysselsättningen kan komma att fortsätta att öka något, men inte medge någon ytterligare nedgång i arbetslösheten.

Japan liUhör de länder som kunnat dra stor nytta av den starka tillväxten av efterfrågan i Förenta staterna. Den japanska exporten har sålunda fortsatt atl öka snabbare än världshandeln. Taklen har emeUertid successivt avtagit. Trots de tillväxtimpulser som exportulecklingen givit den interna ekonomin har därmed även den lotala BNP-tUlväxlen kommit atl bli lägre än lidigare. För 1985 som helhet beräknas BNP ha ökat med strax under 5 % — inemot en procentenhet långsammare än föregående år.

Tillväxten torde fortsätta all avla även 1986, trots del stimulanspaket för den inhemska efterfrågan som tillkännagavs i oktober 1985. Delta har till syfte alt motverka en försvagning av den intemationella efterfrågan och att reducera del slruktureUa sparandeöverskott som finns i den japanska ekonomin. Åtgärderna i paketet har officiellt bedömts höja BNP med 1,3 % under 1986, men frislående bedömare menar alt effekten kan bli väsentligt mindre. Effekten av åigärderna på importen torde bli små; även med den optimistiska officiella bedömningen stannar uppskattningen vid 2 miljarder dollar, dvs. endasl 4% av del beräknade.överskottet i bytesbalansen för 1985. Stimulanspaketet är fi-ämst inriktat på bostadsbyggande och infrastrukturella invesleringar. Den privata konsumtionen påverkas huvudsakligen indirekt. Efter 1982 har det visat sig svårt att förmå de japanska konsumenterna att öka konsumtionen mer än ökningen av de disponibla inkomsterna, dvs. hushällens sparkvot har inte fortsatt alt falla som den gjorde under större delen av 1970-talel. Under 1986 kan den privata konsumtionen möjligen åter komma alt öka någol snabbare därför atl realinkomsten stiger lill följd av lägre inflation snarare än accelererande nominella inkomster. Investeringarna fortsäiter troligen alt öka men i långsammare takt när tiUväxten och vinslläget försvagas. Finanspolitiken torde förbli stram och inriktas på att uppnå balans i statsbudgeten före 1980-ta-lets slut.

Den extema obalansen kan komma att förvärras 1986 i så måtto alt 14

bytesbalansöverskottet fortsätler atl öka till ca 60 miljarder dollar. Bakom Prop. 1985/86:100 detta ligger likväl en klart svagare ökningstakt av nettoexporten i reala Bil. 1.1 termer, och överskottet ökar initialt främsl till följd av yenens apprecie-ring. Pä sikt är en högre yen-kurs nödvändig för att reducera den externa obalansen. Hittills har det krävts höjningar av den japanska räntenivån för alt hindra att yenens värde åter faller. Denna penningpolitiska åtstramning förstärker sålunda de redan kontraktiva effekterna av finanspolitiken. Bedömningen av efterfrågefillväxten inom Japan under 1986 torde därför behöva bli ganska pessimistisk. BNP beräknas öka med 31/2%, dvs. i ungefär samma takt som före den senaste konjunkturuppgången.

Försörjningsbalans för Förenta staterna och Japan

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förenta statema Japan

1985	1986	1985	1986
4	2 1/4	2 3/4	3 1/4
5 1/4	2 3/4	2 3/4	2 1/4
5 1/4	I 1/2	5	4 1/4
1	1/4	1/4	0
1	0	1 1/2	1/4

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Bruttoinvesteringar

Lagerinvesteringar

Utrikesbalans

BNP 2 1/2 2 3/4 S 3 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Västeuropa

Tillväxten i de europeiska ekonomierna sammantagna väntas komma att förändras endast obetydligt meUan 1985 och 1986. Även 1986 förutses en genomsnittlig tUlväxt i intervallet 2-2 1/2%. Tillväxten bedöms övergå fiU alt vara alllmer internt genererad och bidraget från utrikeshandeln förväntas avta. Inflationen torde fortsätta att sjunka. Flertalet länder har ulfasl sig att fortsätta budgetsaneringen, men inför kommande parlamentsval i såväl Förbundsrepubliken Tyskland som Frankrike och Storbritannien antyds beredskap från regeringarnas sida all vidta vissa uppmjukningar av den ekonomiska politiken om tillväxten försvagas. Arbetslösheten förväntas ändå kvarstå som det övergripande problemet.

I Förbundsrepubliken Tyskland beräknas BNP under 1985 ha ökat med knappl 2 1/2% i volym. Denna fillväxt har en väsenfiig förklaring i den starka utrikesbalansen. Jämfört med 1984 beräknas bytesbalansens överskott ha fördubblats tUl 35 miljarder DM, motsvarande nära 2% av BNP. Under 1985 har dock konjunkturuppgången befästs genom en förstärkt inhemsk efterfrågan, framför allt vad avser privat konsumtion och industrins maskininvesteringar.

Under 1986 bedöms BNP kunna öka med omkring 3 %. Bidraget från
utrikesbalansen väntas bli väsendigt lägre än 1985, bl. a. fill följd av ökan
de import. Den privata konsumtionen förväntas utvecklas starkt, bl. a. fiU
följd av att hushållens konsumtion torde stimuleras av det första steget i
den skaltereform som regeringen presenterat, Uksom av den fortsatt låga 15

inflationen, som beräknas till ca 1 1/2% i årsgenomsnitt. Industrins ma- Prop. 1985/86:100 skininvesteringar torde komma att öka nägot långsammare än 1985, eller Bil. 1.1 med 7-8%, men del ökande kapacitetsutnyttjandet fillsammans med lägre räntor och goda vinstmarginaler bör hålla investeringsaktiviteten uppe. Den öppna arbetslösheten beräknas under 1986 ligga kvar på en hög nivå om närmare 9%, men utsikterna för en långsam nedgång synes ha förbättrats något.

Riskerna för allvariigare störningar i konjunkturförioppet förefaller begränsade under 1986. De angivna prognoserna för den inhemska efterfrågans tillväxt får snarast betraktas som försikliga och den lotala fillväxten kan komma att bli snabbare. Exportberoendet gör den västtyska ekonomin känslig för förändringar i den inlernalionella konjunkturen eller i de handelspolitiska förutsättningarna. Den gynnsamma produktivitetsutvecklingen, de myckel måttligt stigande lönekostnaderna samt bredden i det västtyska vamutbudet lyder dock på fortsatt gynnsamma exportutsikter, även vid fortsatt sfigande DM-kurs. Bytesbalansens överskott beräknas sfiga till ca 50 miljarder DM.

Den ekonomiska politiken är alltjämt inriktad på alt konsolidera budgeten. Den skattereform som nu inleds vid årsskiftet, fillsammans med vissa familjepolitiskt motiverade transfereringar, innebär dock en paus i konsolideringsarbetet och medför att budgetens finanspolitiska effekter på den västtyska ekonomin lorde bli mindre kontraktiv under 1986 än under föregående år.

I Frankrike har den strama ekonomiska politiken lell till fortsatta förbättringar vad avser externbalansen och inflationen. BNP-fillväxten beräknas under 1985 ha understigit 1 procent men för 1986 torde en tiUväxt av ca 1 1/2% vara möjlig. Tack vare bl.a. en framgångsrik avindexeringspoUtik pä löneområdet väntas inflationen fortsätta atl faUa fill en nivä kring 4 % under loppet av 1986. Den privata konsumtionen har utvecklats positivt under 1985 och kan förväntas fortsätta atl göra det under nästa år, bl. a. till följd av lägre skatter och avgifter. Bedömningen av den franska ekonomins ulveckling under 1986 försvåras dock av osäkerheten kring vilken ekonomisk politik som kommer alt föras efter valen till nationalförsamlingen i mars 1986.

Sysselsättningsläget förblir sannolikt det mest bekymmersamma inslaget i den franska konjunkturbilden. Arbetslösheten ligger för närvarande kring 10% och riskerar att öka ytterligare. Den genomsnittliga längden pä arbetslöshetsperioderna tenderar atl öka och ungdomsarbetslösheten är fortsatt betydligt högre än OECD-genomsnUtet. Denna utveckling riskerar alt leda fill såväl ökade utgifier över budgeten som höjda avgifter fill socialförsäkringssystemet.

I StorbrUannien uppskattas BNP ha ökat med ca 3 1/2% under 1985.
Utvecklingen under 1986 är svårbedömd. Den goda exportutveckling och
de kraftiga privata invesleringar som gynnsamt påverkade den brittiska
ekonomin under Qolåret fömtses nu mattas av. I gengäld förväntas den
privata konsumtionen i högre grad bidra fill fillväxten, bl. a. till följd av en
förväntad positiv ulveckling av reallönerna men också genom en höjd
sysselsättning under 1986. Del förefaller inte heUer osannolikt all vissa 16

skattelättnader kan komma att offentliggöras under 1986. Takten i privafi- Prop. 1985/86: 100 seringen av vissa statliga bolag ökar och intäkterna därav torde kunna ge Bil. l.I utrymme för insatser pä andra områden, även om regeringen fortsatt eftersträvar sjunkande lotala offentliga utgifter.

Infiationen fortsätter atl dämpas. Pä 12-månadersbas beräknas den ligga kring 5% i slutet av 1985 och en fortsalt sänkning fill omkring 4% i slutet av 1986 torde vara möjlig.

Arbetslösheten har upphört atl öka och uppgick i slutet av 1985 lill drygt 13%. För 1986 kan fömtses någon nedgång i arbetslösheten, men liksom föregående år begränsas förbättringen av att befolkningen i aktiva åldrar fortsätler att växa.

Dollarns och oljeprisernas nedgång har medfört att prognosen över bytesbalansens överskott 1985 reviderats ned till ca tvä miljarder pund. Lönekostnadsulvecklingen lyder på atl Storbritanniens internationella konkurrenskraft kommer atl försämras under 1986. Även detla år lorde oljeprisulvecklingen få belydande effekt på pundkursen och pä bytesbalansen. Elt någol mindre bytesbalansöverskotl än 1985 lorde sannolikt bli resultatet 1986. Pundkursens utveckUng påverkar också handlingsutrymmet i den ekonomiska poUtiken. Penningmängdens fillväxt under 1985 har legat betydligt över det målsatia intervallet.

Försörjningsbalans för Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förbundsrepub- Frankrike Storbritannien

liken Tyskland

	1985	1986	1985	1986	1985	1986
Privat konsumtion	1 1/2	2 3/4	1 1/2	1 1/2	2 1/2	3 1/2
Offentlig konsumtion	1 1/4	1 1/4	-0	1/2	1/4	1/2
Bruttoinvesteringar	-1 1/4	4	1/4	2	3 1/2	1 1/2
Lagerinvesleringar	1/4	-0	0	1/4	1/4	0
Utrikesbalans	1 1/4	1/2	-0	0	1	-1/4
BNP	2 1/2	3	1	1 1/2	3 1/2	2 1/4

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Norden

De nordiska länderna har under de senasle årens återhämtning uppvisat en jämförelsevis hög fillväxt. Del gäUer även för åren 1985 och 1986, dä BNP bedöms öka med 2 1/2-3 1/2% per är. TiUväxtens sammansättning och inriklningen av den ekonomiska politiken uppvisar dock stora skiUnader mellan de enskilda länderna.

BNP-fillväxten i Danmark bedöms 1985 ha bUvil 2 1/2%. Tillväxtimpul
serna kom frän näringslivets investeringar och den privata konsumtionen
medan utrikesbalansen gav ett negativt bidrag till tUlväxten. Inflationen
föll fill 4 3/4% i årsgenomsnitt. Arbetslösheten beräknas ha faUU tiU cirka
9% i slutet av året. Den höga importtillväxten medverkade tUl atl bytesba
lansunderskottet ökade tiU drygl 20 miljarder DKK. BNP-liUväxten beräk- 17

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

nas 1986 bli närmare 3 1/2% och väntas även fortsättningsvis baseras på Prop. 1985/86:100

bidrag från privat konsumtion och näringslivets invesleringar. Dämtöver Bil. I.l

bedöms bostadsbyggandet och utrikesbalansen lämna ett visst bidrag fill

BNP. Inflationstakten förutses sjunka ytterligare 1986. Låga löneökningar

och god produktivitet beräknas medföra att koslnaderna per producerad

enhet i tillverkningsindustrin blir i det närmaste oförändrade.

Regeringens ekonomiska poUlik syftar till en industriell expansion med slöd av en relativ konkurrenskraflsförbällring. I detla syfte förs sedan 1983 en stram budgetpolitik kombinerad med inkomstpoliliska ingrepp. Ytteriigare liberaliseringar har skett för in- och utgående kapilaUörelser. Denna utveckling i kombination med en fast växelkurspolitik har medverkat lUl en betydande räntesänkning.

Det mest oroande elementet i den ekonomiska utvecklingen utgör den fortgående försämringen av bytesbalansen. Från regeringens sida har man emellertid inte varit benägen atl vidta ålgärder för atl motverka denna försämring av hänsyn lill investerings- och exportutvecklingen och för alt inle äventyra inkomstpolitikens resultat. LikafuUt har regeringen i del finanspolitiska pakel som presenterades i början av december tvingats föreslå åtstramningar i form av bl. a. höjda energiavgifter, begränsningar av byggandet och dämpning av konsumfionen.

TUlväxten i Finland fortsatte 1985 och beräknas för året ha uppgått till ca 3 1/2% i genomsnitt. Exporten har tidigare under uppgångsperioden svarat för den främsta fillväxtimpulsen, men under 1985 bedöms den inhemska efterfrågan ha svarat för hela tillväxten. Inflationslakten har under loppet av året sjunkit och beräknas ha kommit nära regeringens mål om 5% vid slutet av 1985. Arbetslösheten visar dock inga tecken på att gå ned från nivån strax över 6%. Bytesbalansen beräknas ha uppvisat ett litet överskott.

Även under 1986 bedöms BNP öka med i genomsnitt cirka 3 %, med en viss avmattning under loppet av året belräffande investeringar och export. För att möta den förväntade försvagningen av aktiviteten har budgeten getts en svagt expansiv inriktning. I syfte all skapa gynnsamma betingelser inför lönerörelsen sker vissa justeringar i skatteskalorna där viss överkompensation för inflationen beräknas öka hushållens disponibla inkomster. Även inkomstskatlesalsen för företagen sänks, från 43 till 33%. Målet för inflationen är för 1986 satl liU 3 1/2% under loppet av årel. Bytesbalansen beräknas ge elt någol slörre överskott till följd av lägre importökningstakt och förbättrat bytesförhållande.

Problem som kan skapa osäkerhet inför 1986 utgörs av lönerörelsen och exporten. Lönekostnadsökningarna måste begränsas av hänsyn till konkurrenskraften. Exporten till Sovjetunionen har ulvecklals positivt sedan början av 1985 men för 1986 kan en minskning förväntas.

Den ekonomiska tillväxten i Norge var relativt stark under förra året.
BNP beräknas ha ökat med drygl 3%. I den s.k. fastlandsekonomin
bedöms tillväxten ha varit hela 7%. Den privata konsumtionen har sfimu-
lerats av höjda reallöner och en expansiv finanspolitik. Inflationen beräk
nas ha blivU 5 3/4% i genomsnitt för året. Arbetslösheten har minskal
markant och uppgår f. n. tUl cirka 2%. Bytesbalansen beräknas ha uppvi- 18

sal ett överskott på 22 miljarder NOK.

En dämpning av tillväxten fömtses för 1986 tiU cirka 2 1/2% i genom- Prop. 1985/86:100 snitt fiU följd av lägre privat och offenfiig konsumfionsökning. Bmlloinve- Bil. 1.1 steringarna beräknas öka kraftigt, speciellt bostadsbyggande och offentliga invesleringar. Oljeproduktionen beräknas bli oförändrad jämfört med i år, men oljeintäklerna väntas minska kraftigt till följd av lägre dollarkurs och lägre oljepriser. Till skillnad från i de flesta andra jämförbara länder bedöms inflationstakten inte sjunka utan ligga kvar på 5 1/2-6% under året.

En expansiv finanspolitik bidrar till en hög inhemsk efterfrågan samtidigt som vissa lättnader genomförs i person- och familjebeskallningen i avsikt att dämpa lönekraven. I budgetförslaget för 1986 beräknas etl budgetunderskott (exklusive oljeinkomster) på 27 1/2 miljarder NOK, en ökning med drygt 4 miljarder jämfört med innevarande budgelår. Den tolala statsbudgetens överskoll på knappt 20 miljarder kr. 1985 beräknas därigenom vändas tUl ell underskott pä näslan 1 miljard kr. 1986. Ungefär hälften av denna försvagning beror på lägre oljeinkomster. Den beräknade omsvängningen i budgetsaldot motsvarar 5 % av BNP.

Försörjningsbalans för Danmark, Finland och Norge

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Danmark Finland Norge

	1985	1986	1985	1986	1985	1986
Privat konsumtion	2	2 1/4	3	3	6	3
Offentlig konsumtion	1/4	1/4	2 3/4	2 1/4	3 1/4	2
Bruttoinvesteringar	10	8 1/2	5	2	-6	16
Lagerinvesteringar	1/2	0	1/2	0	3 1/4	-2
Utrikesbalans	- 1/4	1/2	0	- 1/4	-2	-1
BNP	2 1/2	3 1/4	3 1/2	2 3/4	3 1/4	2 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

3 Utrikeshandeln Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.1

3.1 Världshandeln

Handelns ulveckling de senaste åren har framför aUt präglats av två fenomen: Förenta staternas snabbt växande handelsbalansunderskotl och den höga dollarkursen. Underskottet i Förenta staternas handel har växt från 36 miljarder dollar är 1982 fill ca 130 miljarder dollar 1985 vilkel det sislnämnda året motsvarade mer än fyra gånger värdet av den lotala svenska vamexporten. Den amerikanska ekonomin har därigenom givit ett mycket kraftfullt bidrag till världshandelslillväxlen de senaste åren. Dollaruppgången, som är en bidragande orsak fill underskottet i Förenta staternas handelsbalans, har haft mer svåröverskådliga effekter på världshandeln. Fömtom atl den amerikanska industrins konkurrenskraft urholkats har bland annal vinstnivån i förelag som exporterar lill eller konkurrerar med Nordamerika höjts.

Tillväxten i Förenta staternas import av bearbetade varor dämpades 1985 men uppgick ändå tiU hela 13%. I Västeuropa sleg den inhemska efterfrågan något mer 1985 än 1984. Inom exportindustrin ökade behovet av insatsvaror dock långsammare än tidigare, varför den samlade importtillväxten avtog marginellt. I de för svensk export viktiga nordiska ländema ökade importen starkt även 1985 vilket gynnade Sverige särskilt.

I länderna utanför OECD-området hämmades importen av svag prisutveckling på de råvaror (inkl. olja) man exporterar och av problem med stora utlandsskulder. För OPEC-länderna innebar detta att man tvingades tUl kraftiga importnedskärningar för tredje årel i följd. De sä kallade NIC-ländema är mindre beroende av råvammarknaderna vilket var en viktig orsak tiU att de hade den bästa utveckUngen utanför OECD-området. De sämst lottade u-länderna, dvs. de med låg inkomstnivå och som saknar oljelillgångar, ökade importen med i runda tal 5 % 1985 efter ett antal svaga år. Uppgången 1985 skedde dock fill priset av att dessa länders skuldbörda återigen ökade efter elt par är med skuldminskningar.

För 1986 väntas en dämpning av den inhemska efterfrågan i Förenta staterna. Tillsammans med effekterna av dollardeprecieringen medför det en fortsalt minskning av importfillväxten'. I Västeuropa förutses den inhemska efterfrågan och importen öka något mer 1986 än 1985. I de nordiska länderna väntas dock en långsammare importtillväxt än fidigare.

För OPEC-länderna och övriga råvamproducerande u-länder sammanlagda väntas låga råvarupriser och vikande råvaruefterfrågan medföra alt importen blir i stort sett oförändrad mellan 1985 och 1986. NIC-länderna beräknas däremoi få en fortsatt hög, men reducerad, importfillväxl. Sammantaget väntas marknadstiUväxten för den svenska exporten av bearbetade varor minska frän 7% 1985 fiU 5,5% 1986.

' Vid valutaomräkningen har växelkurserna för andra valutor än dollar fram till
slutet av 1986 låsts vid de genomsnittsvärden som noterades i oktober 1985. För
dollams del grundas beräkningama på en genomsnitlskurs på 8,61 kr. för 1985 och
7,70 kr. för 1986. 20

De senaste årens högkonjunktur har utmärkts av en ovanligt svag ut- Prop. 1985/86:100 veckling på råvarumarknaderna, både vad gäller försäljningspriser och Bil. 1.1 efterfrågade volymer. I mitten av 1984 började priserna på de vikliga svenska exportprodukterna massa och trävaror atl falla. PrisfaUet fortsatte 1985 samfidigt som exportvolymerna minskade. Detla följdes av en försämrad utveckling även på papperssidan. Under 1986 väntas nedgången plana ul för skogsindustriprodukter och totah beräknas efterfrågan på råvaror växa något.

3.2 Den svenska industrins konkurrenskraft

Det råder stor osäkerhet om hur vikliga olika faktorer är för konkurrenskraften. Inle ens de förelag som befinner sig i en konkurrenssituation kan med säkerhet uppge vad som avgör framgång eller misslyckande på marknaden. I diskussionerna om den svenska industrins förmåga att hävda sig i konkurrensen på världsmarknaden har däremot intresset så gott som uteslutande fokuserats pä kostnadsutvecklingen. Även om man därigenom inte fångar in alla aspekter på konkurrenskraften är kostnadsläget ändå avgörande för konkurrensförmågan i bäde etl kortare och ett längre perspekfiv.

De viktigaste orsakerna lill förändringar i kostnadsläget relativt utlandet är lönekostnads- och växelkursutveckUngen. Lönernas andel av industrins koslnader är ca 30%, men denna andel stiger tUl 55% om hänsyn tas även fill insatsproduklernas löneinnehäU. Kostnadsutvecklingen bestäms dock inte bara av lönekostnaderna. En mer fuUsländig kalkyl tar hänsyn fill samfiiga kostnader för de insatsvaror som industrin förbrukar. En sädan beräkning visas i tabell 3:1. Det skaU påpekas all beräkningar av delta slag alltid är behäftade med viss osäkerhet. Det har dock inte nägon avgörande betydelse för slutsatserna i detla fall.

Tabell 3:1 Relativ pris-, kostnads- och marginalutveckling per enhet inom tillverkningsindustrin. Sverige jämfört med 14 OECD-länder

Index 1980=100

1980 1981 1982 1983 1984 1985

100	100	94	88	93	94
100	102	90	76	80	82
100	101	93	85	90	91
100	101	94	87	91	92
100	100	100	102	102	101

Insatskostnad

Arbetskraftskostnad per enhet Summa rörlig kostnad per enhet

Produktpris Marginal

Beräkningarna visar atl del relativa kostnadsläget (svenska industrin
jämförd med de utländska konkurrenterna) var 10% lägre 1985 än 1981
(kalkylen innefattar inle räntor, avskrivningar och andra fasta kostnader).
Under samma period har kronans värde genom devalveringarna fallit med
24%. De relativa kostnaderna sänktes emeUertid som mest med endast ca
16% beroende på att den svenska industrins kostnader för importerade
insatsvarör ökade kraftigt till följd av växelkursförändringarna. Vid de två
sista devalveringarna har importpriserna dock inte stigit fuUt sä myckel 21

som själva växelkursförändringen motiverat. Även kostnaderna för de inhemska insatsprodukterna har ökat snabbare än arbetskraftskostnaderna, bl.a. beroende på svag produktivUetsutveckling i näringslivet utanför industrin och på kraftiga prisökningar för inhemska råvaror som exempelvis skog. Totalt låg insatsvamkostnadema 6-7% lägre relativt utlandet 1985 än 1981 medan de relativa arbetskraftskostnaderna var hela 20% lägre. Relativprissänkningen för hela industriproduktionen har beräknats till 9%. Sänkningen var något mindre för bearbetade varor och större för t ex konkurrensskyddade livsmedel.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

3.3 Exporten

Den svenska industrins konkurrenskraft försämrades, som nämnts, nägot 1984 och 1985 vilket påverkade relativa priser och marknadsandelar både på export- och hemmamarknaderna. Relativpriset på Sveriges export av bearbetade varor låg dock stilla mellan 3:e kvartalet 1984 och andra kvartalet 1985. Under första halvåret 1985 förhindrades ytterligare relafivprishöj-ningar emellertid främsl av att den svenska kronan deprecierades med 1,6%. Preliminära uppgifter för tredje kvartalet visar att relafivpriserna återigen steg.

Eftersläpande effekter av lidigare relativprishöjningar medförde tillsammans med andra faktorer, bland annat kapacitetsbrist, att exportmarknadsandelarna för bearbetade varor minskade med drygt 2% 1985. Marknadsandelarna påverkades även av tillfälliga faktorer som att den tidigare betydelsefulla lastbUsexporten till Mellanöstern föll myckel kraftigt. Detla bidrog till att de svenska exportmarknadsandelarna i OPEC-området minskade med ca 20% 1985.

Under 1986 beräknas de relativa exportpriserna, med utgångspunkt från de anlaganden som gjorts om löneutvecklingen, bli i stort sett oförändrade. Samtidigt väntas den kraftiga ökningen av industriinvesteringarna medföra

Tabell 3: 2 Exportmarknadstillväxt,reIativa priser och marknadsandelar för Sveriges export av bearbetade varor

Procentuell förändring

1982 1983 1984 1985 1986 Export marknadstillväxt'

14 OECD-länder Hela världen		3,1 1,7	5,3 3,0	13,5 11,3	8,5 7,1	6,5 5,5
Priser
14 OECD-länders importpriser, 14 OECD-länders importpriser. Svenskt exportpris, SEK Relativpris, SEK	nat. val.' SEK'	6,4 18,8 12,3 -5,4	3,8 16,2 11,9 -3,7	5,1 3,2 6,0 2,7	4,7 5,9 6,1 0,2	3,5 3,5 3,1 -0,4
Marknadsandelar, volym
1 14 OECD-länder I övriga länder Totalt		2,2 1,5 1,9	7,7 -2,7 5,0	0,4 1,4 0,6	-1,7 -5,4 -2,3	-1,7 2,4 -1,1

' Sammanvägt enligt varje lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export.

att produktionskapaciteten stiger 1986. Trots att detta skulle kunna tala för en viss förbättring av den svenska marknadsandelsutvecklingen beräknas Sveriges marknadsandelar på OECD-marknaden fortsätta att minska. An-delsförluslerna beror lill drygt hälften på att den svenska exportens andel av väridshandeln trendmässigt minskar, till förmån för bl.a. NIC-länderna. Resterande del av andelsförlusterna beror på eftersläpande anpassning fiU tidigare relativprishöjningar. För den svenska exporten till OPEC-området fömtses att merparten av de marknadsandelar man förlorade 1985 återtas. Sammantaget beräknas Sveriges exportmarknadsandelar falla med drygt 1 % 1986.

Råvaruexporten återhämtade sig något under senare delen av 1985 efter den svaga utveckUngen i början av årel. Jämfört med 1984 föU ändå exporten av råvaror, exkl. petroleumprodukter, med 0,8%. En förnyad men måttlig tiUväxt av råvamexporten väntas 1986.

Tjänsteexporten svarar för ca 15% av Sveriges samlade exportvärde. Det slafistiska underlaget för analyser av tjänsteexporten är dock tämligen svagt. Exportintäkterna från sjöfarten har fallit i volym vaije år sedan 1981. Mellan 1984 och 1985 föll exporten av sjöfartsljänster med nästan 15 %, men 1986 förutses en smärre ökning, som i sä fall blir den första på 5 år. Intäkterna frän resevaluta var i stort sett oförändrade i volym mellan 1984 och 1985. Bakom detla ligger bland annat etl tämligen slort bortfall av resevalutainkomster på gmnd av arbetsmarknadskonflikten under våren 1985. Resevalutainkomsterna beräknas öka med 4,5% i volym 1985-1986. Exporten av övriga ijänster föll kraftigt meUan första och andra halvåren 1984. Från denna lägre nivå har sedan exporten ökat under loppet av 1985, en utveckling som vänlas fortsätta även under 1986. Tolalt sjönk tjänsteexporten, i nationalräkenskapstermer, mellan 1984 och 1985 med drygt 1 %. För 1986 förutses en ökning av tjänsteexporten med 4,4%.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Tabell 3:3 Exporten varugruppsvis

	Exportvärde miljarder kr. 1984 1985 1986			Årlig procentuell föränd			ring
				Volym			Pris
				1984	1985	1986	1984	1985	1986
Råvaror exkl. petroleumprodukter Bearbetade varor Export exkl. petroleumprodukter och fartyg	38,8 184,9 223,7	37,5 205,1 242,6	37,2 220,6 257,8	4,6 11,5 10.2	- 0,8 4,6 3,6	1,8 4,3 3,9	12,5 6,0 7,1	-2,9 6,1 4,6	-2,5 3,1 2,3
Petroleumprodukter' Fartyg	13,8 4,9	13,1 4,1	12,6 6,1	- 2,2 -40,5	- 5,7 -18,9	1,2 48,4	5,4 7,5	0,3 4,1	-5,1 0,0
Total varuexport	242,4	259,8	276,5	7,6	2,7	4,5	7,1	4,4	1,8
Total varuexport enl. NR" Tjänsteexport enl. NR	241,4 43,0	257,9 45,6	274,4 48,3	7,9 - 0,6	2,5 - 1,1	4,5 4,4	7,0 7,3	4,2 7,2	1,8 1,4
Export av varor och tjänster	284,4	303,5	322,7	6,5	2,0	4,5	7,0	4,6	1,8

' Samt elström.

Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Exporten av varor och tjänster väntas sammanlagt öka med 4,5% 1986 mot 2% 1985. Den högre ökningstakten 1986 beror pä att exporten av råvaror, petroleumprodukter, fartyg samt tjänster beräknas öka 1986 medan den minskade 1985. Det kan nämnas att prognosen över fartygsexporten innefattar förväntad export av begagnade fartyg på 2 miljarder kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

3.4 Importen

Den inhemska efterfrågan tog ordentlig fart första halvåret 1985. De flesta från importsynpunkt viktiga efterfrågekomponenter steg kraftigt och den sammanlagda effekten blev en osedvanligt snabb ökning av importen. De största bidragen fill importefterfrågan kom från investeringar i realkapital och i lager men även den privata konsumtionen ökade starkt. Under andra halvåret bromsades efterfrågeökningen upp mycket krafligl, från en ökningstakt på 3,5 % försia halvårel till en liten minskning andra halvåret (säsongrensat).

Förnyad men måttlig tillväxt av den inhemska efterfrågan väntas 1986. Den privata konsumtionen beräknas växa tämligen starkt. De tolala fasta investeringarna väntas sfiga endasl måttligt, men de för importen avgörande maskininvesteringarna ökar mer.

Importens andel av den inhemska marknaden för bearbetade varor förändras dels trendmässigt, dels som en följd av konkurrenskraftsutvecklingen inom den svenska industrin. En del av importökningen 1985 kan hänföras lill försämrad konkurrenskraft. Importandelsökningen var dock någol mindre än vad de historiska sambanden implicerar. År 1986 vänlas ungefär samma ökning av av importandelen som 1985.

Sammantaget beräknas importen av bearbetade varor öka med 7,5% 1986 jämfört med 11,4% 1985. Vidare kan nämnas att importpriserna väntas stiga något mer än världsmarknadspriserna lill följd av att inflationen i Sverige ännu inle anpassats lill den lägre prisstegringstakten i vår omvärld. För tidigare år har etl klart samband av detla slag konstaterats.

Tabell 3:4 Importen varugruppvis

Råvaror exkl. olja Bearbetade varor Import exkl. olja och fartyg

Olja' Fartyg

Total varuimport

Total varuimport enl. NR' Tjänsteimport enl. NR

Import av varor och tjänster 254,1

Impori jarder	;värde mi kr. 1985	1-1986	Årlig procentue		II förändring
Impori jarder			Volym			Pris
1984			1984	1985	1986	1984	1985	1986
29,2 145,4	30,9 168,0	32,2 187,5	6,0 9,6	2,7 11,4	1,6 7,5	7,0 3,5	2,9 3,7	2,6 3,9
174,6	198,9	219,7	9,0	9,9	6,5	4.2	3,6	3,7
40,9 2,4	43,4 2,5	35,4 3,2	-13,0 34,5	4,5 - 0,9	-6,3 27,5	4,9 5,3	1,6 8,5	-13,0 - 0,6
217,9	244,8	258,3	4,8	8,9	4,7	3,8	3,2	0,8
220,5 33,6	246,8 36,2	260,3 39,3	5,3 0,2	8,8 2,7	4,8 6,1	3,7 7,8	2,8 5,1	0,6 2,4

4,7

8,1 4,9

3,0

0,9

4,1

283,0 299,6

1 Samt elström och naturgas.

2 Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

Oljeimporten var ovanligt hög 1985, med tyngdpunkten föriagd tUl försia Prop. 1985/86:100 halvåret. Det var den myckel kalla vintern, som beräknas ha ökat kostna- Bil. 1.1 derna för importerad olja med drygt 1 miljard kr., och elt tiUfälligt lageromslag som orsakade imporlökningen. Dollarkursens uppgång under 1984 och fram lUl och med mars 1985 motverkade mer än väl de tendenser lill prisfall som förekom på oljemarknaden. Den sammantagna effekten blev atl kostnaderna för nettoimporten av olja steg frän 27 miljarder kr. 1984 tiU 30 miljarder kr. 1985. En mycket kraftig sänkning av oljenolan fill ca 23 miljarder kr. väntas 1986. Del beror främsl på atl importpriset på olja beräknas falla med ca 13% 1985-1986, huvudsakligen p.g.a. dollarkursens nedgång. Om prognosen infrias kommer kostnadema för oljeimporten att bli de lägsta sedan 1979.

Importen av övriga råvaror väntas fortsätta att öka långsamt. Dessa varor är tiU största delen insatsvarör i industriproduktionen och den måttliga importökningen kan därför hänföras tiU en svag industriproduktionsul-veckling. Priserna på råvaror antas, liksom oljepriserna, bU påverkade av dollarkursulvecklingen. Genom atl den svenska importen liU stor del utgörs av varor med en starkare prisutveckling än genomsnittet, exempelvis kaffe, fömtses trots doUarfaUet en importprisuppgång med etl par procentenheter (i svenska kronor).

Importen av tjänster har varierat ganska mycket de senaste åren. Liksom på exportsidan har en svag ulveckling noterats för sjöfartsljänstema. MeUan 1984 och 1985 minskade importen av sjöfartstjänster med 19% medan en ökning med 3 % väntas 1986. Resevalutaulgiftema sjönk kraftigt i volym i samband med devalveringarna, vilket i huvudsak var en följd av alt realinkomslema föll. Efter en måttlig uppgång 1984 medförde bland annat hushållens förbättrade inkomslsiluation alt resevalutaulgiftema sleg med drygl 8% 1985. En fortsalt ökning väntas 1986, denna gång med 3,5%. Importen av övriga tjänster sleg med drygl 10% 1985 och Uknande ökningslal fömtses för 1986. Den lolala tjänsteimporten skulle därmed öka med hela 6,1% 1986, vilket är en dryg fördubbUng av tUlväxten jämfört med 1985.

Sammantaget ökade importen av varor och Ijänster med 8,1% 1985, vilkel är den största ökningen hittills under 1980-talet. TUlväxten dämpas 1986 enligt prognoserna, men beräknas ändå uppgå tiU så mycket som 4,9%, vilket innebär en fortsalt importpenetrafion.

3.5 Analys av handelsbalansens utveckling

Bytesbalansens saldo har varierat kraftigt de senasle åren. De bakomliggande orsakerna lill variationerna är både mänga och sammanlänkade. I princip kan emellertid effekter pä bytesbalansen hänföras tiU någon av faktorerna inkomslulveckling (i Sverige och i utlandet), konkurrenskraft och bytesförhållande. Därtill kommer valuta- och ränteutvecklingens inverkan på transfereringarna.

I tabell 3:5 visas handelsbalansen och handelsbalansens förändring
grovt uppdelad på bakomliggande faktorer. TabeUen innehåller tre delar:
effekter av oljehandeln, priseffekter exkl. olja och volymeffekler exkl. 25

Tabell 3:5 Analys av handelsbalansens förändring

Miljarder kr, löpande priser

	1984	1985	1986
Handelsbalans	24,5	15,0	18,2
Handelsbalansens förändring totalt	14,4	- 9,5	3,2
Bidrag från oljehandeln' Effekt av ändrade oljepriser Lagerförändring Förbrukning	4,3 -1,6 4,4 1,5	- 3,3 - 0,5 - 3,8 1,0	7.5 5,0 -0,1 2,6
Prisejfekter exkl. olja	8,2	4,0	-1.8
Volymeffekter exkl. olja	1.9	-10,2	-2,5
Efterfrågeeffekt Exportmarknadstillväxt Inhemsk efterfrågan Exportens importinnehåll	4,5 19,2 -7,5 -7,2	- 1,3 13,4 - 9,4 - 5,3	3,3 12,0 -4,1 -4,6
Konkurrenskraftseffekt Export Import	3,7 1,9 1,8	- 2,9 - 1,3 - 1,6	-2,9 -0,3 -2,6
Övriga effekter Trendeffekt Variationer i fartygsnetto Övrigt	-6,3 -2,4 -3,5 -0,4	- 6,0 - 2,8 - 0,9 - 2,3	-2,9 -3,2 1,3 -1,0

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

' Samt elström.

Avser i huvudsak volymeffekter av höjda relativpriser. Prishöjningar ger även positiva effekter på handelsbalansen vilka ingår som andel av posten "priseffekter exkl. olja".

' Avser trendmässiga förändringar av export- och importandelar. Sådana förändringar drabbar även övriga med Sverige jämförbara industriländer och beror huvudsakligen på långsiktiga förskjutningar av den internationella arbetsfördelningen.

olja. Samlliga poster visar effekten pä bytesbalansen i miljarder kronor löpande priser.

Kostnaderna för oljeimporten steg med drygt 3 miljarder kr. mellan 1984 och 1985. Detla berodde huvudsakligen på att importvolymen ökade medan de genomsnittliga oljepriserna var i stort sett oförändrade. En kraftig minskning av oljenotan väntas 1986 till följd av faUande dollarkurs och minskad importvolym.

De priseffekter (exkl. olja) på handelsbalansen som redovisas i tabellen framkommer genom atl export- och importpriserna ökar oUka mycket. Priseffekten är beräknad som exportprisförändringen mellan åren multiplicerad med exportvärdet föregående år, minus molsvarande importprisförändring mulfiplicerad med importvärdet. De senaste åren har denna prisef-fekl givit ett poskivt bidrag tiU handelsbalansens förändring. År 1985 blev effekten mindre än fidigare, bl.a. lill följd av att exportpriserna på massa och sågade trävaror föll. I prognosen för 1986 har det fömtsätts att svenska förelag driver en försiktig prispolifik. Resultatet blir en viss negafiv effekt på handelsbalansen av att exportpriserna stiger långsammare än importpriserna. Häri ingår emellertid inte de positiva effekterna av alt oljepriserna väntas falla. Dessa redovisas i stället i samband med oljehandeln.

Till bilden av prisutvecklingen hör också den konkurrenskraflsförsäm-ring som uppkommer genom att svenska företag höjer priserna mer än

konkurrentema. Minskad konkurrenskraft medför sänkt exportvolym och Prop. 1985/86:100 höjd importvolym. Effekten av delta visas längre ned i tabellen. Samspelet Bil. 1.1 mellan prishöjningar och utrikeshandelns volymer är emeUertid komplext då relativprishöjningar ger volymeffekler med upp till 2 års eftersläpning. Det är bl.a. av den anledningen inle meningsfullt all lägga samman pris-och konkurrenskraftseffekterna, för atl erhålla elt värde på konkurrenskraftens samlade belydelse.

Sammantaget gav skUlnadema mellan inhemsk och utländsk efterfrågeutveckling, vilka kan tolkas som skiUnader i konjunkturfas mellan Sverige och ufiandel, etl slort posifivt bidrag tiU handelsbalansen 1984. Den starka efterfrågeökningen i Förenta statema är den viktigaste enskilda förklaringen till delta. Efterfrågeökningen i Sverige lillsammans med avmattningen i ufiandel medförde alt nettoeffekten på handelsbalansen blev negativ 1985. Under 1986 väntas en avmattning av den inhemska efterfrågeökningen i Sverige och bidraget lill handelsbalansen vänlas därför återigen bli positivt.

Konkurrenskraftsutvecklingens inverkan på handelsbalansen har beräknats huvudsakligen utifrån de marknadsandelsfunktioner konjunkturinstitutet använder i skt prognosarbete. Marknadsandels- och kostnadsutvecklingen har redovisats ovan. Av tabell 3:5 framgår hur konkurrenskraflsför-ändringarnas volymeffekler påverkat handelsbalansen. För helåret 1985 gav konkurrenskraflsförsämringen ett negativt bidrag till handelsbalansen på 2,9 miljarder kr. Även 1986 väntas en lika slor försämring, huvudsakligen beroende på eftersläpande effekter av lidigare års relalivprishöjningar.

Utrikeshandeln förändras lill viss del trendmässigt. För importens del är orsaken den ökade intemationella specialiseringen. Följden är att importen växer långsiktigt snabbare än den inhemska efterfrågan vilkel verkar försämrande på handelsbalansen. Della kompenseras dock av alt samma process pågår i andra länder, vilkel höjer marknadsfillväxlen för den svenska exporten. Sveriges exportmarknadsandelar minskar däremoi trendmässigt på gmnd av atl nya exportörer, t.ex. NIC-länderna, tränger in på världsmarknaden. De trendeffekler som visas i tabellen beror aUtså huvudsakligen på långsiktiga förändringar av den internationella arbetsfördelningen. Det är däremot oklart om Sveriges bytesbalans Irendmässigl försämras om både BNP-ulveckling och kostnadsutveckling är densamma i Sverige som i OECD-området.

Handelsbalansens utveckling beror också av tillfälliga faktorer. Hit hör nettoexporten av fartyg vilken bidrog till atl försämra handelsbalansen med 1 miljard kr. 1985 men beräknas ge ett positivt bidrag på 1,3 miljarder kr. 1986.

3.6 Bytesbalansen

Bytesbalansen försämrades från ett överskott på 3 miljarder kr. 1984 tUl ett
underskott på 10 miljarder kr. 1985. Bland annat tUl följd av minskade
kostnader för oljeimporten väntas bytesbalansunderskottet reduceras fill 5
miljarder kr. 1986. Hur handels- och tjänstebalanserna väntas bidra lill
denna förändring har redovisats ovan. 27

Tabell 3:6 Bytesbalansen Prop. 1985/86: 100

Miljarder kr., löpande priser. Bil. 1 1

1983

1984

1985

1986

Export av varor Import av varor Handelsbalans enl. H-stat

Korrigeringspost' Handelsbalans enl. NR Tjänstebalans enl. NR Transfereringsnetto Bytesbalans

210,5

200,4

10,1

- 3,0
7,1
9,3

-23,6

- 7,2

242,4

217,9

24,5

- 3,6 20,9

9,4 -27,1

3,2

259,8

244,8

15,0

- 3,9

11,1

9,4

-30,8

-10,3

276,5

258,3

18,2

- 4,1
14,1

9,0

-28,4

- 5,3

' Korrigering av handelsstatistiken.

Transfereringsbalansen gav ett underskott på hela 30,8 miljarder kr. 1985, vUket var en försämring med 3,7 miljarder kr. från 1984. Bland de ingående posterna var det framför aUl räntenettot som bidrog till underskottet. Räntenettot uppgick tiU -21,1 miljarder kr. 1984 och steg 1985 tUl -22,9 miljarder kr. Försämringen var en följd av alt räntorna steg och alt läneslockarna ökade, men framför alll av att dollarkursen gick upp kraftigt i början av 1985. En förbättring av räntenettot med 1,5 miljarder kr. fömtses 1986 till följd av lägre genomsnUtlig dollarkurs. Den genomsnilfiiga låneräntan antas vara oförändrad mellan 1985 och 1986. Däremot kommer bytesbalansunderskotlen 1985 och 1986 att innebära höjda lånestockar, vilkel i sig ökar ränteutgifterna.

Prognosen i den preliminära nationalbudgeten grundas på ell antagande om oförändrade valutakurser under 1986. En sänkning av den genomsnittliga dollarkursen 1986 med 20 öre tiU 7,50 kr. skulle förbättra bytesbalansen för året med ca 1 miljard kr., under förutsättning av oförändrat valutaindex. Därav faller 0,4 miljarder kr. på räntenettot och 0,3 miljarder kr. på förbättrat bytesförhållande. Konsumentprisindex uppgång skulle också begränsas med ca 0,1 % 1986. Oljemarknaden har den senasle liden varit instabil och det är alltid svårt att förutse oljeprisernas utveckhng. I prognoserna har antagits alt genomsnittspriset för Sveriges råoljeimport minskar från 27 dollar per fat 1985 fill 26 dollar per fal 1986. En nedgång i oljepriserna med 1 dollar per fat beräknas förbättra bytesbalansen med 1 miljard kr. och minska konsumentprisernas ökning med 0,15%.

4 Industrin Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.1 4.1 Produktion, produktivitet och sysselsättning

Industriprodukfionen har de senaste tre åren stigit med i genomsnitt 5,5% per år. Exporten, som utgör närmare 50% av produktionen, har varit drivkraften bakom ulvecklingen. Produktionsökningen är internationellt sett kraftig. Devalveringen i oktober 1982 medförde att induslrikonjunk-luren fick ett kraftigare avstamp i Sverige än i Västeuropa.

Under 1985 var det i första hand inhemska maskininvesteringar och lagemppbyggnad som drog upp produktionen medan exportens bidrag var litet. Under 1986 väntas exporten ge ett något starkare bidrag tiU produk-tionsfillväxten medan bidraget till den inhemska efterfrågan från maskin-och lagerinvesteringar beräknas bli mycket svagare. Notabelt är alt svensk verkstadsindustri inte fär några större produktionsimpulser från den privata konsumtionen. Konsumtionsvaruindustrin är liten i Sverige och det gäller även kapilalvarusidan. Imporlläckagel blir därför mycket stort vid en ökning av hushållens kapitalvaruköp.

Verkstadsindustrin har visal en jämn och hög produklionsökningstakt de senaste tre åren. Branschen bedöms fortsätta att svara för merparten av produktionstiUväxten 1986. Svensk verkstadsindustri är i ovanligt stor utsträckning investeringsvaminriktad och bör dra fördel av den internationella investeringsuppgången i näringslivet. En gynnsam växelkursulveck-linggenlemot huvudkonkurrenten Västtyskland är en annan faktor som kan verka positivt under 1986. Skogs- och stålindustrin har däremot fäll vidkännas produktionsminskningar 1985. Produktionsnedgången väntas upphöra 1986 men någon egentlig tillväxt beräknas inte komma till stånd.

Den starka produktionsuppgängen åstadkoms fram till millen av 1984 med produktivitetsvinster medan sysselsättningen fortsatte all sjunka. Resursutnyttjandet var tämligen lågt inför devalveringen hösten 1982 men har därefter kontinuerligt stigit. Produklivitetsvinstema har dock inte bara uppnåtts genom bättre resursutnyttjande utan också genom nedläggning av lågprodukliva rörelser. På sikl är det önskvärt att nedläggningstakten kan dämpas om industrisektom totalt sett skall kunna växa i den svenska ekonomin. En fömtsättning för detta är bestående god lönsamhet. Den nedläggningshotade industrin torde dock vara relativt liten idag.

Kapacitelsuinyltjandel var under hösten 1985 maximalt högt i delar av verkstadsindustrin medan skogsindustrin redan under 1984 torde ha passerat kulmen. Totalt sell låg resursutnyttjandet 1985 på en hög nivå i industrin (diagram 4:1).

Det stadigt höjda kapacitetsutnyttjandet är en av orsakerna tiU att produktionskapaciteten byggs ut i industrin. Realkapitalstocken bedöms återigen öka 1985 och 1986 efler en längre period av nedgång, då kapitalförslitningen översteg bruttoinvesteringarna. I detla sammanhang bör påpekas att industrins investeringsmönster successivt förändrats. Relativt sett större resurser satsas på forskning och utveckling, internationeU marknadsföring, direklinvesleringar utomlands elc. Industrins framtida produktionskapacitet kan därför inle enbart bedömas utifrån de statistiskt lättast mätbara fasta bruttoinvesteringarna.

Diagram 4:1 Kapacitetsutnyttjande och antal sysselsatta inom industrin

Kapacitets
utnyttjande 1 000-tal
Procent sysselsatta

Prop.-1985/86:100 Bil. I.l

1080

1060

1040

- 1020

- 1000

980

960

90	\ \ \ \ Antal sysselsatta \ \ \ \		/	_r
85	\ A \ \ /\ V		/	t /
	\ / \ \		,.	_v /
	v/ \		/	v'
	\		/
	\ \		/
	\ -■'''		1
	\ \	X XN	/
	\ "»	/ - '
80	\ v
	Kapacitetsutnyttjande			■

1980 1981 1982

Källa: Statistiska centralbyrån.

1983

1984

1985

Svensk industri torde ligga förhållandevis väl framme vad gäller de mer mjukvarubelonade investeringarna. Där finns emellertid också problem, särskilt vad gäller tillgången på kvalificerad arbetskraft. Teknikerbristen är omvittnad, men även behovel av arbetare är svårt all tUlgodose på vissa orter. Här återfinns sannolikt en av orsakerna lill kostnadshöjningarna i industrin.

Expansionen har sedan mitten av 1984 resulterat i ökad sysselsällning (tabell 4:1). Av de drygt 80000 personer som lämnade industrin åren

Tabell 4:1 Produktion, produktivitet och sysselsättning i industrin

Årlig förändring

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Procent
Produktion Produktivitet Antal arbetade timmar	0,4 1,7 -1,2	-3,5 0,3 -3,7	-0,8 2,5 -3,2	5,1 7,4 -2,2	7,1 6,2 0,8	3,8 2,3 1,5	2,0 1,5 0,5
Tusental personer
Sysselsättning	1	-32	-35	-5	13	17	5

Källor: Konjunkturinstitutet, stafisfiska cenlralbyrån och finansdepartementet.

Anm.: Produktiviteten är här definierad som förädlingsvärde per fimme. I tabell 4: 2 och i nedanstående tablå är produktiviteten däremot beräknad som bruttoproduktion per timme. Vidare avser tabell 4:1 tillverkningsindustri och gruvor medan tabell 4:2 och tablån avser fillverkningsindustrin exkl. varv.

1980-83 beräknas industrin under 1984 och 1985 ha tagit tillbaka ca 40000. Produktionsökningen 1986 bedöms bli svagare än 1985 och sysselsättningen kan inle beräknas öka som tidigare. Branscherna utvecklas emellertid olika. Verkstadsindustrin kan behöva anställa, mer folk medan produktionsminskningen i råvamindustrierna inte omedelbart slår igenom på sysselsättningen. Det är därför troligt att industrisysselsättningen genomsnittligt kommer att ligga på en något högre nivä 1986 än 1985.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

4.2 Lönsamhetsutvecklingen

Den gynnsamma produktionsutvecklingen 1982-1984 medförde, som nämnts, alt arbetsproduktiviteten sleg kraftigt. Även vid jämförelse med de utländska konkurrenterna var produktivitetstillväxten framför allt 1983 god, vilket framgår av nedanstående tablå.

Produktion per arbetad timme inom tillverkningsindustrin, fasta priser

Procentuell förändring

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Sverige

14 OECD-länder

Relativ produktivitet

A«m..-Se tabell 4: 1.

0,9	-0,1	2,7	8,1	5,4	1,4	1,5
1,3	1,4	1,9	3,3	4,8	2,9	2,5
0,4	-1,5	0,8	4,6	0,6	-1,4	-1,0

Produktivitetsökningarna förstärkte devalveringarnas gynnsamma inverkan på konkurrenskraft och lönsamhet. Åren 1983 och 1984 innebar kraftiga vinstökningar för industrin. Vinstmarginalerna i den svenska industrin föll preliminärt något 1985 (tabell 4:2). Del var en mycket ogynnsam utveckling för råvambranscherna, framför allt skogsindustrin, som låg bakom nedgången medan producenterna av bearbetade varor istället kunde höja sina marginaler någol. Pä råvamsidan var nedgången ett resultat av

Tabell 4:2 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i tillverkningsindustri exkl. varv.

Procentuell förändring

	1980	1981	1982	1983	1984	1985	1986
Insatskostnad Lönekostnad per enhet	14,9 10,4	10,5 10,8	11,7 4,4	10,1 0,3	8,4 4,7	4,5 6,6	2,1 3,5
Därav:
Lönekostnad per timme' Produktivitet'	11,3 0,9	10,6 -0,1	7,2 2,7	8,5 8,1	10,4 5,4	8,1 1,4	5,1 1,5
Summa röriig kostnad Produktpris Marginal	13,1 13,3 0,2	10,6 9,8 -0,7	9,8 10,8 0,9	7,4 9,9 2.3	7,5 8,2 0,7	5,0 4,7 -0,3	2,4 2,4 0,0

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknut-

na indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion per

timme.

Med avdrag för subventioner.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Anm..Se tabell 4: 1.

att produktionsvolymerna minskade, men framför allt av att försälj- Prop. 1985/86:100 ningspriserna föU. Marknadsandelama för råvaror är mycket känsliga för Bil. 1.1 ändringar av relativpriserna. Därför finns det inte, som för bearbetade varor, några slörre möjligheter för de svenska rävamproducenterna alt la ut priser som avviker från konkurrenternas. De starka svängningarna i världsmarknadspriserna på råvaror slår därmed direkl igenom på vinstnivån. För skogsindustrins del förstärks dessa svängningar genom samspelet med råvammarknaderna. Priserna på rundvirke anpassas till skogsindustrins betalningsförmåga först med viss eftersläpning. Reslulatet är att skogsindustrins vinster stiger krafligl i konjunkturens uppgångsfas, vilket en tid senare driver upp råvarupriserna. När sedan vinstsituationen försämras fortsäiter råvarupriserna att sliga, låt vara långsammare, och vinst-fallet blir myckel kraftigt. Under 1985 har delta framför aUl drabbat sågverksindustrin, men mol slutet av årel har även massaproducenlema fått sina vinster reducerade.

Totalt för industrin väntas vinstmarginalerna bli oförändrade 1986. Inom råvambranschema fortsätter marginalförsämringen, men i reducerad takt. Samlidigl väntas de branscher som producerar bearbetade varor kunna höja vinstmarginalerna med någon tiondels procent. Fömtsättningen är då alt löneökningarna blir låga, men också att företagen utnyttjar den gynnsamma kostnadsutvecklingen liU atl föra en försiktig prispoUlik. Bland gynnsamma faktorer i övrigt kan nämnas att oljepriserna väntas falla och alt övriga importpriser beräknas sliga mycket måtfiigt, vilket håller tillbaka industrins koslnader för insatsvarör. På den negativa sidan återfinns låg ökning av arbetsproduktiviteten och tämligen stora kostnadsökningar för produkter som kommer från näringslivet utanför industrin.

Pris- och kostnadsutveckUngen är också avgörande för industrins räntabilitet (tabeU 4:3). Från och med 1983 har industrins bokförda räntabilitet på eget kaplial före bokslutsdisposUioner och skatt varje år överstigit 20 procent. I tabeUen framstår 1984 som etl sämre år än 1983 och 1985. Detta är en följd av atl industrin gjorde stora skattemässiga överavskrivningar 1984, vUka drog ned del bokföringsmässiga resullalel. Utrymmet för liknande överavskrivningar är begränsat 1985, vilket trots en viss nedgång i vinstmarginalen före avskrivningar ger en räntabilitelsökning jämfört med 1984. Även 1986 vänlas bli ett genomsnittsår vad gäller avskrivningar och räntabiliteten beräknas också bli i stort sett densamma som 1985.

Den totah sett kraftigt höjda lönsamheten rymmer belydande skiUnader beroende på företagens storlek och exportorientering. De mindre företagen (upp till 200 anställda) exporterar i genomsnitt 1/4 av produktionen jämfört med närmare hälften för de större. Lönsamhetsförbällringen kan hänföras lUl de större exportföretagen. Före devalveringarna 1981 och 1982 hade dock hemmamarknadsföretagen en väsentligt bättre lönsamhet än exportindustrin. Det starka genomslaget frän storföretagen visar sig inom verkstadsindustrin där transportmedelsförelagens exepfioneUa räntabilitet höjer branschens tolala lönsamhet över tidigare toppnivåer.

Vid bedömningen av räntabiliteten är även inflationen av belydelse. Vid
en hög inflationslakt åtgår en slor del av avkastningen till att vidmakthålla
det egna kapitalels reala värde. Den bokföringsmässiga räntabiliteten på 32

eget kapital var 12,0% 1980 och inflationen 13,7% (KPI dec-dec), vilkel gav en "real" räntabiUtel pä -1,5%. År 1986 beräknas räntabiUleten på eget kapital uppgå liU ca 20% och inflationen tUl ca 4%. Detta skulle resultera i en "real" räntabilitet på ca 15%, vilket i så fall blir det högsta värdet under 1970- och 1980-talen. Samtidigt har emeUertid även realräntan pä finansiella placeringar höjts.

Företagens intresse för finansiella placeringar har ökat i samband med all finansmarknadema under senare år utvecklats och breddats. I vilken utsträckning delta håller tUlbaka reala invesleringar beror bl. a. på lönsam-helsförhållandena. Är avkastningen högre pä finansieUa placeringar än på materieUa investeringar missgynnas utbyggnaden av produktionskapaciteten. Della var fallet under större delen av 1970-talet och fram tiU 1982. Därefter har emellertid avkastningen på del arbetade kapitalel stigit till ungefär samma nivå som för det finansiella kapitalet.

Industriföretagens finansiella placeringar har ökat sin andel av balansomslutningen från ca 20% i mUten av 1970-talet fill mellan 35 och 40% under senare är. Denna förskjutning beror, förutom ett ökat intresse för finansiella placeringar, pä alt del arbetande kapitalel inle expanderat alls sedan mitten av 1970-talet. En betydande neddragning av lagerkvolen och stora utförsäljningar av industrifastigheter har nämligen skett. Industrifastigheterna hyrs i betydande utsträckning tillbaka för industrins eget utnyttjande.

Sammanfattningsvis har industrin totalt sett uppnått tämligen god finansiell styrka och beredskap. Soliditeten, dvs. eget kapital i procent av totalt kapital, har stärkts de senaste åren. Bakom della ligger bäde kraftiga vinstökningar och större nyemissionsvolymer. Den högre lönsamhetsni-

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

Tabell 4:3 Tillverkningsindustrins räntabilitet

Procent, bokföringsmässiga värden

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

(RT)

(H)

(RE)

Räntabilitet på totalt kapital HävstångsetTekt' Räntabilitet på eget kapital

Uppdelning av räntabilitet på totah kapital RT = (l-AF)xRA-l-AFxRF Avkastning på arbetande kapital (RA) Avkastning på finansiellt kapital (RF) Andel finansiellt kapital i procent (AF)

Uppdelning av hävstångseffekl

H = (RT-RS)xS/E

Genomsnittlig skuldränta (RS)

Totalräntabilitet minus skuldränta (RT-RS)

Skuldsättningsgrad (S/E)

Soliditet i procent (E/(S -H E))

7,3

4,7

12,0

7,0 1,7 8,6

8,7

6,0

14,7

11,0

12,7 23,8

9,8 11,3 21,0

10,2 10,2 20,4

10,0 10,2 20,1

5,7 11,1 29,5

5,2 10,8 31,5

7,2 11,6 32,9

11,6

9,9

36,1

9,5 10,2

37,5

9,9 10,8 36,3

9,8 10,4 36,4

5,6

1,7

2,79

6,4 0,6

2,78

6,4

2,3

2,60

5,6

5,4

2,35

5,1

4,7

2,40

5,5

4,7

2,17

5,5

4,5

2,24

26,4 26,5 27,8 29,8 29,4 31,5 30,9

' Detsamma som finansieringsfaktor.

Anm: Industriföretagen gjorde 1984 stora skattemässiga överavskrivningar. Detta kan inte upprepas i samma

omfattning 1985 vilket leder till en uppgång i den bokförda vinsten efter avskrivningar.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga l.I

vån har uppnåtts främst genom att devalveringarna förbättrade prisrela- Prop. 1985/86:100 tionerna och genom effekfivare utnyttjande av befintligt kapital. Av avgö- Bil. 1.1 rande belydelse för en fortsatt god lönsamhet blir däremot förmågan alt dämpa takten i kostnads- och prisökningarna.

5 Arbetsmarknaden

5.1 Inledning

Arbetsmarknaden försvagades kraftigt i början av 1980-lalel som en följd av balansbristerna i den svenska ekonomin. Sysselsättningen stagnerade för första gången pä decennier, se diagram 5:1. Arbetskraftsulbudet fortsatte emellertid alt öka i takt med all den kvinnliga förvärvsfrekvensen steg. Resullalel blev att arbetslösheten i slort sett fördubblades på tre år.

I mitten av 1983 vände utveckUngen. Arbetslösheten började dämpas. Under loppet av 1984 sleg sysselsättningen kraftigt. Arbetslösheten avtog dock inte i samma mån som sysselsättningen ökade, eftersom arbetskrafts-utbudet efter alt under några år ha hämmats av del dåliga arbetsmarknadsläget fick en kraftigare ökning än tidigare.

Även om den arbetslöshet som uppstod de försia åren på 1980-tälet var hög för svenska förhållanden var den i etl inlernationellt perspektiv mycket låg. År 1983 när arbetslösheten var som högsl i Sverige, 3,5%, var det bara ett fåtal OECD-länder (Norge, Österrike, Schweiz och Japan) som hade en motsvarande arbetslöshetsnivå. I de flesta länder var nivån betydligt högre. För OECD-omrädel som helhet uppgick arbetslösheten lUl 81/2% och för OECD-Europa till 101/2%. Denna skillnad har blivk än större sedan 1983. Medan arbetslösheten i Sverige har reducerats har den i OECD-området legat kvar på 81/2% och vänlas göra sä även 1986. I Västeuropa har arbetslösheten fortsatt att öka och väntas 1986 ligga över 11 %. Än slörre är skUlnadema mellan Sverige och övriga länder för utsatta grupper som ungdomar och långtidsarbetslösa. Också om man ser lill hur

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1977—1985

4450 4400 4350 4300 4250 4200 4150 4100 4050

Tusental. 3 månaders glidande genomsnitt på säsongrensade månadsdata.

						/v	r
				.<	_A	j
r Arbetskraften /x.-'--				y			*r\.*
		/-				_r	J
	/			/	/Vi	j
	y""*	_i/fl
\,.j		Antals	ysselsatta
ly -

liiiiiiHriilii..................... lim II III 111 II 11 III..... I......... llllllilil iiiiiiiliMiif II iiiliiifiiMiiiliiiiMiiiiil

1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

stor andel av befolkningen i arbetskraftsåldrarna som är i arbete så fram- Prop. 1985/86: 100 står situationen i Sverige som förmånlig vid jämförelser med andra länder. Bil. 1.1

5.2 Arbetsmarknaden under 1985

Arbetskraftsutbud

Arbetskraftsulbudet fortsatte att öka under 1985. Utbudsökningen i timmar var kraftigare än ökningen av antalet personer för Qärde året i rad, vilket framgår av tabell 5:1. Det ökande antalet personer i arbetskraften förklaras av en fortsatt höjning av de relativa arbetskraftstalen. För första gängen på mycket länge gällde detta också männen - även om förändringen för deras del var mycket liten. Vidare bröts den tidigare nedgången i relativa arbetskraftstal för den yngsta gruppen - i åldern 16 till 24 år - för såväl kvinnor som män. Däremot sjönk arbetskraftstalen för personer i åldern 55 år och äldre, en tendens som länge gällt för männen i denna åldersgrupp men från 1983 ocksä kommit atl gälla för kvinnorna i dessa åldrar.

Den relativt kraftiga ökningen av arbetskraftsulbudet i antalet timmar har fortsatt under 1985. Bakom uppgången ligger bäde en förlängning av arbetstiden (bland deltidsanställda) och elt ökat övertidsuttag.

Tabell 5:1 Arbetskraftsutbud

Åriig procentuell förändring

	1981	1982	. 1983	1984	1985
Arbetskraftsulbudet
i antal personer	0,7	OA	OA	0.5	0.7
Därav bidrag från
förändring i befolkning	0,3	0,3	0,2	0,2	0,1
förändring i relativa
arbetskraftstal	0,4	0,1	0,2	0,3	0,6
Medelarbetstid per vecka	-0,3	0,4	0,2	0,8	0,7
Långtidsfrånvaro	0,2	0,1	0,3	0,0	-0,2
Arbetskraftsulbudet
i antal timmar	0.6	0,9	0,9	1,3	1,2
Inklusive kalendariska
effekter	0,3	1,5	1,1	0,6	1,1

Källa: Konjunkturinstitutet

Sysselsättning

Utvecklingen av antalet kvarstående lediga platser bmkar användas som en indikator på arbetskraftsbehovet. Antalet lediga platser sjönk i stort sett oavbrutet från sommaren 1980 till sommaren 1982. Därefter stabiliserades volymen pä en låg nivä under 1982 och 1983. Under 1984 skedde en långsam ökning. Därefter steg antalet lediga platser brant till 45000 våren 1985, se diagram 5:2. Även inom tillverkningsindustrin sjönk antalet kvarstående lediga platser mellan 1980 och 1983. Under 1984 och 1985 har anlalet kvarstående industriplalser ökat.

Företagens bedömning av bristen på arbetare och tekniska tjänstemän
framgår av diagram 5.3. Bristtalen för yrkesai-betare befann sig 1982 på en 36

Diagram 5:2 Arbetslöshet, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga Prop. 1985/86: 100
platser 1977-1985 Bil 1 1

Tusental. Säsongrensade månadsdata. 180,

160 140	-		A			/\
1?0			Arbets!	öshet /	_r			_rv
inn			Arbets!	/
HO		fl	_rz		.-'—	........
RO	-/			/"	Arbetslösa kas>		amedlemr	nar
40	■		■<	...-••••
?0	'Vi-	..--"		1 \		- j-''"	-.-—'	'"V.
n					1 V Lediga	}latser

iMiiiiiiiiiliiiiifiiinliiiililllliliiiiiiiiiiiliiiii.iiiiilii............................. iiiiliiililliiiiliiiiiiiiiiil................. iiiiiil

1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

efter tidigare erfarenheter låg nivå. Från våren 1983 fram fill sommaren 1984 ökade bristlalen gradvis för att sedan sjunka någol under slutet av

1984 och sedan åter öka under försia halvåret 1985. Brislen på andra arbetare var i det närmaste obefintlig under åren 1981 fill 1983. Bristtalen har därefter ökat någol men är fortfarande låga. Under andra kvartalet

1985 har del i delar av landet uppstått brist på arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamheten. Della gäller specieUt inom hantverksyrkena.

I denna konjunkturuppgång har alltså brislen på arbetare varil mindre markerad än vid tidigare tillfällen, vilket bl.a. belyses av kortare vakanslider för de lediga platserna.

Bristen på tekniska tjänstemän har ökat kraftigt sedan 1982. Under 1984 och 1985 har brislen varil större än vid tidigare toppnivåer hösten 1974 och sommaren 1980. Della är särskilt markant för verkstadsindustrin, där brislen ligger konstant på en mycket hög nivå.

Den ökade efterfrågan på arbetskraft har följts av en växande sysselsättning. Uppgången mellan första och andra halvårel 1984 var 40000 personer efter rensning för säsongvariationer. Sysselsättningen ökade med ytteriigare ungefär 10000 personer första halvåret 1985 och med 25000 personer andra halvåret 1985.

Den sammanlagda ökningen i årsgenomsnitt mellan 1984 och 1985 var 43000 personer. Fördelat över branscher låg 17000 av ökningen på industrin, 23000 pä offentliga sektorn (i stort sett på kommuner och landsfing) och 13000 på det privata tjänsteområdet. Inom byggnadsverksamheten bröts den tidigare nedgången i början av 1984 och i genomsnitt var sysselsättningen oförändrad mellan 1984 och 1985. Antalet sysselsatta inom jord-och skogsbruk har minskat med sammanlagt 10000 personer sedan 1984.

Sysselsättningen har ökat på beskrivet sätt jämsides med att övertidsuttaget ökat. Jfr med tabell 5:1 ur vilken bl. a. den procentuella förändringen av medelarbetstiden per vecka kan avläsas.

Prop. 1985/86:100 Bil. l.I

Diagram 5:3 Brist på arbetare och tekniska tjänstemän inom industrin

BfllSTTAL 60

Tjänstemän

\	tv	are				*_J/\.*
---\	_V"	are			_A
\ \ '■•-.\	\	F	^C	.-■
		Andra a ------------- H		rbetare .		■ /

u_l

123412341234123412341234
1980 1981 1982 1983 1984 1985

Anm. Diagrammet anger andelen företag, vägda efter storiek, vilka uppger brist på

arbetskraft.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Enligt slafistiska centralbyråns arbetskraflsökningar (AKU) utgjorde de arbetslösa i genomsnitt 3,1 % av arbetskraften under 1984. Arbetslösheten nådde i seplember 1983 en toppnivå säsongrensat sett, dä de arbetslösa utgjorde 3,9% av arbetskraften. Därefter sjönk arbetslösheten under 1984 och nedgången har fortsatt försia halvårel 1985. Under sommaren 1985 låg den säsongrensade arbetslösheten pä 2,7% eller 122000 personer.

Totalt sjönk arbetslösheten med 15000 personer mellan 1983 och 1984. Nedgången berodde till slor del på alt ungdomar i åldern 18-19 år fick arbeie i s.k. ungdomslag. Arbetslösheten i åldersgruppen 16-19 år kom därmed att minska med 12000 personer 1984. För ungdomar i åldern 20-24 år var arbetslösheten samtidigt oförändrad och arbetslösheten för hela åldersgruppen 16-24 år var 6,1 % 1984. För personer över 55 år registrerades en ökad arbetslöshet. Av den totala nedgången i arbetslösheten föU ca 2/3 på männen och någon förändring av den könsmässiga fördelningen synes därmed inle ha ägt mm.

Tabell 5:2 Sysselsättning i olika branscher Prop. 1985/86: 100

1 000-taI personer Bil. 1.1

	Antal personer 1981	Förändring
	Antal personer 1981	1982	1983	1984	1985	1986
						prognos
Jord- och skogsbruk Industri' Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster	237 1035 288 1400 1267	- 1 -35 -11 25 14	- 6 - 5 -10 11 15	-10 13 - 6 12 27	-10 17 0 13 23	-10 5 0 10 20
Totalt	4225	- 6	5	36	43	25
Arbetskraftsutbud Arbetslöshet	4332 108	25 29	18 14	21 -15	35 -10	25 0
Arbetslöshetsnivå, procent	2,5	3,1	3,5	3,1	2,9	2,9

' Gruvor, tillverkningsindustri och el, gas-, vatten- och värmeverk. Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsförvaltning m.m. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.

Trots det förbättrade arbetsmarknadsläget under försia halvåret 1985 minskade inte antalet långtidsarbelslösa (personer med en arbetslöshelstid på mer än 6 månader eUer 4 månader för ungdomar i åldern upp fiU 24 år). Först under andra halvårel 1985 har antalet långtidsarbelslösa sjunkit.

De regionala skiUnadema i arbetslöshetsnivå kvarstår i huvudsak. Del relativa arbetslöshetstalet uppgick 1984 för hela riket lUl 3,1%. Mellan 1984 och 1985 sleg förvärvsfrekvensen mer inom storstadslän och övriga län än inom skogslänen. Då utbuds- och sysselsättningsförändringama i stor utsträckning samvarierade blev nedgången i arbetslöshet därmed förhållandevis jämnt fördelad mellan regionema.

En följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget var atl antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskade. Under 1985 var 25000 personer sysselsatta i beredskapsarbelen, vilkel är 19000 färre än årel innnan. Drygt 30000 personer var sysselsatta i ungdomslag vilket sett över helår innebär en oförändrad nivå. En jämförelse mellan de båda sista halvåren visar dock på en minskning med ca 7500 personer från 1984 fill 1985.

5.3 Arbetsmarknaden 1986

Den från 1985 goda ulvecklingen på arbetsmarknaden väntas fortsätta in på 1986. Då befolkningen i arbetsför ålder liksom föregående år visar en mycket liten ökning, ca 5000 personer, kommer efterfrågan på arbetskraft att avspeglas i höjda relativa arbetskraftstal.

Sysselsättningen inom industrin väntas minska nägot under loppet av
1986. Men ökningen av antalet sysselsatta på ca 20000 personer mellan
första och andra halvårel 1985 höjer ändå genomsnittet så mycket att nivån
1986 lorde ligga över snittet för 1985. 39

Tabell 5:3 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska

Årsgenomsnitt, 1000-tal personer

åtgärder

Prop. 1985/86:100 Bil. l.I

1981

1982

1983

1984

1985

Ungdomslag

Rekryteringsstöd

Beredskapsarbete

Totalt

Arbetsmarknadsutbildning Åtgärder för arbetshandikappade

25 25 32

43 43

59 59

30 21

30 15

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen och finansdepartementet.

Sysselsättningen i byggnadsverksamheten har ökat något under 1984 och 1985. Enligt länsarbetsnämnderna är sysselsättninglägel vintern 1985/86 bättre än de närmast föregående vintrarna. I Slockholms län och UddevaUaregionen väntas t. o. m. en överhettning, medan den höga bygg-arbetslösheten kvarstår i skogslänen. En mindre ökning av byggandet vänlas under 1986. Prognoserna för 1986 tyder på en i stort sett oförändrad byggsysselsältning.

Den privata tjänstesektorn har under en följd av är expanderat relativt kraftigt. Även under är då tUlväxten i ekonomin har varit måtfiig har antalet sysselsatta i den privata Ijänsteseklom ökat. Denna utveckling bedöms bestå även det närmaste året. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har accelererat under andra halvåret 1985 och väntas fort-sälta atl öka 1986, om än svagare än föregående år.

Kommunernas nyligen fastställda budgeter tyder pä en fortsatt sysselsättningsökning med 25000 personer 1986. Den restriktiva inriklningen av statens budget väntas medföra en fortsatt minskning av den statliga sysselsättningen med 3 000 personer.

Totalt sett beräknas sysselsättningen öka med 25000 personer 1986, dvs. långsammare än 1985. Arbetslösheten bedöms komma atl ligga pä ungefär samma nivå 1986 som 1985. En viss försvagning av arbetsmarknadsläget under loppet av årel kan emellertid inle uteslutas.

Tabell 5:4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1986

Årlig procentuell förändring

Jord- och skogsbmk Industri

Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster

Totalt

Produk-	Produk-	Syssel-
tion	tivitet	sättning (timmar)
-1	6	-7
2 1	1,5 1	0,5 0
2	1	1
1,5	0	1,5

1,6

0,8

Anm. Siffrorna för de olika sektorerna är avrundade Källa: Finansdepartementet.

Antalet arbetade rimmar beräknas öka någol mer än antalet sysselsatta Prop. 1985/86: 100 (0,8% resp. 0,6%) fill följd av en fortsatt ökning av den genomsnilfiiga Bil. 1.1 arbetstiden, se tabeU 5:4. Antalet arbetade limmar för löntagare, vUkel är av belydelse vid beräkningarna i kapitel 7 av lönesummornas ulveckling, beräknas öka mer än antalet arbetade timmar för samlliga sysselsatta (1,2% resp. 0,8%). SkUlnaden beror på en ökning i andelen löntagartim-mar och en molsvarande minskning i andelen företagartimmar i den lotala sysselsällningsvolymen.

6 Priser och löner

Pris- och löneutvecklingen har under lång tid varit etl centralt problem i den svenska ekonomin. En viktig förutsättning för att den konkurrens-kraftsförslärkning som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982 skall bli beslående är alt pris- och löneökningarna blir markant lägre än under 1970-talet och början av 1980-lalel. Delta krav förstärks av att den inlernalionella inflationen har halverats sedan början av 1980-talet och fortsäiter alt minska. Detta avsnUt inleds med en jämförelse mellan pris-och löneutveckUngen i Sverige och i omvärlden. Därefter behandlas utsikterna för löner, priser och reallöner 1985 och 1986, samt betydelsen för den svenska ekonomin av olika löneantaganden 1986.

Prop. 1985/86; 100 Bil. 1.1

6.1 Jämförelse med OECD-området

I början av 1980-lalet dämpades löneökningarna i OECD-omrädel från ca 10 % per år till ca 5 % per år, se diagram 6:1.1 diagrammen jämförs Sverige med de 14 OECD-länder, som ingår i den s. k. valutakorgen. Molsvarande dämpning ägde inte mm i Sverige. Timlönerna i den svenska industrin ökade med i genomsnitt drygl 8% per år 1982-1985, vilket är samma genomsnitt som under åren dessförinnan. Även prisökningarna var drygt 8% per år i Sverige jämfört med 5 % i omvärlden.

Diagram 6:1 Timlön inom industrin och konsumentprisindex, Sverige och OECD

Årlig procentuell förändring

Sverige OECD

_M			/	\
	\	_K	/	\
	\	_K	/	\
		\
		\
		\

1980

Källor: Konjunkturinsfitutet, statistiska centralbyrån. Svenska Arbetsgivareföreningen och OECD

Anm.: OECD-området sammanvägt enligt vaqe lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export av bearbetade varor.

Den snabbare pris- och löneutvecklingen i Sverige jämfört med omvärlden har medfört att en del av de fördelar som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982 har neutraliserats. En beräkning av pris- och kostnadsutvecklingen i den svenska industrin jämfört med i konkurrentländernas redovisas i kapitel 3.

Prognoser för det närmaste året tyder på en fortsatt dämpning av prisökningarna i OECD-området 1986. 1 Förbundsrepubliken Tyskland och Japan förutses inflationslakter på 1 -1 1/2 % och i Förenta staterna på ca 4 %.

Även takten i löneökningarna fömtses minska. Timlöneökningarna i industrin för OECD-området i genomsnitt beräknas gå ned från ca 5 % 1985 till 4,5% 1986. Därvid bör noteras att genomsnittet dras upp av länder som Turkiel, Grekland och Portugal med myckel höga löneökningslal. I Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Japan förutses en dämpning av löneökningarna det närmasle året tUl ca 4 %.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

6.2 Löner

Statistik över löneutvecklingen 1985 finns än sä länge bara för SAF/ LO-området. Den visar att timförtjänsten (tidlön -I- ackord) för industriarbetare liksom för hela LO-kolleklivet ökade med 7,3% mellan andra kvartalen 1984 och 1985. För helåret 1985 uppskattas fimlöneökningen till 7-

71/2%.

Tabell 6:1 Lönekostnadsutveckling och arbetskraftskostnader för industriarbetare

Årlig procentuell förändring

	Samtliga löntagare		Industriarbetare
	Avtal Löneglid-	Summa	Avtal Löneglid-	Timför-	Sociala	Timkost-
	ning		ning	tjänst	kostnader	nad
1971	7,2 3,1	10,3	6,3 4,2	10,5	1,2	11,8
1972	8,5 0,7	9,2	7,5 4,3	11,8	0,5	12,4
1973	5,5 2,2	7,7	4,1 4,0	8,1	3,1	11,5
1974	7,3 3,1	10,4	5,0 6,8	11,8	5,1	17,5
1975	12,8 2,1	14,9	10,5 7,5	18,0	3,7	22,4
1976	10,1 3,1	13.2	7,9 5,4	13,3	3,1	16,8
1977	7,3 3,3	10,6	3,7 3,5	7,2	3,4	10,8
1978	8,0' 3,0	11,0'	4,8 3,2	8,0	-0,7	10,7'
1979	6,7 3,2	9,9	4,4 3,8	8,2	0,4	8,7
1980	7,4 1,8	9,2	6,1 3,2	9,3	0,8	10,2
1981	6,2 2,7	8,9	5,9 4,2	10,1	0,5	10,7
1982	4,6 1,1	5,7	4,1 3,5	7,6	0,2	7,8
1983	4,8 1,3	6,1	3,8 2,9	6,7	2,4	9,3
1984	5,6 3,0	8,6	6,2 4,1	10,3	-0,1	10,2
1985
prognos	4,2 2,8	7,0	— —	7-7,5	0,3	ca 7,5

' Inkl. effekten av införandet av femte semesterveckan.

Anm: Uppgiftema för samtliga löntagare baserar sig pä lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare
grundar sig på förtjänststafistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbe
lopp som ej ingår i statistiken.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinsfitutet och finansdepartementet. 43

För privattjänstemännen och de offentliganställda kan bara uppskatt- Prop. 1985/86: 100 ningar göras, baserade på beräkningar av löneökningar enligt träffade Bil. 1.1 löneavtal. Konjunkturinstitutet har mot bakgrund av sådana överväganden uppskattat timlöneökningen för samlliga löntagare till 7% 1985, se tabell 6: 1. Det kan emellertid nämnas att inbetalningarna av preliminär A-skatl och den starka konsumtionsökningen 1985 tyder pä att denna uppskattning kan vara i underkant. Löneökningarna 1985 tycks således ha överstigit den ram på 5% om vilken enighet uppnåddes mellan regeringen och arbetsmarknadens parter.

För 1986 har antagils att lönerna stiger i enlighet med de avtal, som redan har slutits. För näringslivet har dessutom ett beräkningstekniskt antagande gjorts rörande löneglidningen. Däremot har inle inräknats effekter av eventuella nya löneavtal, inle heller nägon löneökning utöver avtal pä det offentliga området. Med dessa principer som utgångspunkt skulle timlönerna sliga med i genomsnitt 5,5% 1986, något mindre i staten och näringslivet och någol mer i kommunerna.

Under perioden 1984-1986 är uttaget av lagstadgade och avtalsregle-rade arbetsgivaravgifter i genomsnitt oförändrat.

6.3 Konsumentpriser

Under 1985 har prisnivån hitfiUs (dec 1984-nov 1985) stigit med 5,3%. Den totala ökningen av konsumentprisindex (KPI) under loppet av 1985 uppskattas preliminärt till 5,7%. Förändringen mellan KPI-ärsgenomsnil-ten 1984 och 1985 skulle därmed uppgå till 7,4%. Prisökningstakten i Sverige ligger nu i nivå med den som gällde i böijan av 1970-lalet. 1970— 1973 låg prisökningarna på i genomsnitt 6,8 % per år.

I böljan av 1985 tenderade priserna att stiga mer än vad som var förenligt med del mål på 3 % inflation under loppet av 1985 som regeringen hade satt upp. Prisförvänlningarna låg klart över denna nivå. Den 6 mars 1985 införde regeringen ell allmänt prisstopp som ell led i strävandena att dämpa inflationen. Sedan en stabilisering av prisutvecklingen konstaterats avvecklades prisstoppet successivt under sommaren och hösten. I samband med avvecklingen utfäste sig berörda branscher i avtal med statens pris- och kartellnämnd (SPK) atl inte höja priserna mer än vad som motiverades av lönekostnadshöjningar om 5% per timme och med hänsyn tagen till produktivitetsutvecklingen.

Bedömningen av prisutvecklingen 1986 ulgår från prognoser och anlaganden om arbetskraftskostnader, importpriser m.m. och innefattar kalkyler av hur dessa faklorer kan vänlas påverka prisutvecklingen. Prognosen fömtsätter oförändral diskonto samt att de indirekta skatter och sub-venfioner som påverkar KPI blir oförändrade under året.

Priserna på råolja och petroleumprodukter beräknas sammantaget falla 13%. Övriga importvaror som påverkar KPI beräknas öka med i genomsnitt 4,1 %. Den totala effekten pä KPI tUl följd av ändrade internafionellt bestämda priser beräknas därmed uppgå lill endasl 0,4%, se tabell 6:2.

Prognoserna för bostadsposten i KPI bygger på en beräknad höjning av
hyrorna med ca 5% och en ökning av egnahemskostnaderna med ca 5%. 44

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 6:2 Konsumentprisförändring uppdelad på komponenter

Procentuell förändring och bidrag därtill

	1980	1981	1982	1983	1984	1985 prognos	1986 prognos
Konsumentpriserna under loppet
av året, långtidsindex dec-dec.	13,7	9,4	9,9	9,3	8,1	5,7	4,2
därav hänförs till:
ändring i indirekta skatter	3,4	-0,7	0,4	2,0	1,2	0,1	-
automatiska effekter av
indirekta skatter	1,0	1,0	1,1	1,1	0,8	0,7	0,5
ändring av intemationellt
bestämda priser	2,7	4,0	4,4	2,1	1,6	0,3	0,4
ändring av jordbrukspriser	0,6	1,0	0,8	0,6	0,4	0,4	0,4
ändring av bostadsprissättning	2,4	2,2	1,6	0,8	1,9	1,4	1,1
ändring av diverse taxor	0,6	0,8	0,4	0,6	0,4	0,4	0,6
trendavvikelse i prisema på
färskvaror	0,2	-0,3	-	0,1	-0,2	-0,2	-
restfaktor	3,0	1,5	1,4	2,2	2,1	2,6	1,2
Konsumentprisindex årsgenomsnitt	13,7	12,1	8,6	8,9	8,0	7,4	5,1
Implicitprisindex för privat konsum-
tion, årsgenomsnitt	12,4	11,3	10,3	10,6	8,3	7,2	4,8

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Sammantaget medför detta en höjning av prisnivån med 1,1%. I egnahemskostnaderna har höjningen av den statliga bostadslåneräntan med 2,1 procentenheter fill 13,3 % den 1 januari 1986 beaktats. Vidare har beaktats att fastighetsskatten, räntebidragen och skatt på garantibeloppen tagits in i KPI-beräkningama.

Restfaktom och diverse taxor representerar i beräkningarna lönekostnadernas genomslag inom de för internationell konkurrens skyddade områdena exkl bosläder och jordbruk. I restfaktom las också hänsyn till effekten av hur vinstmarginalerna förändras. Beräkningen av lönekostnadernas genomslag har gjorts utifrån de timkostnadsökningar som har beräknals för 1986 (se avsnitt 6.2). Restfaktom vänlas ge en KPI-effekt på 1,2% 1986, vilket innefattar ett antagande om oförändrade vinstmarginaler. Effekten på KPI av höjningar av diverse taxor 1986 beräknas tUl 0,6%. Jordbruksområdets bidrag fill den allmänna prisutvecklingen har uppskattats liU 0,4%. Därvid har beaktats det jordbruksavtal som slöts i december 1985.

Sammantaget beräknas konsumentpriserna stiga med 4,2% under loppet av 1986. Detta innebär all KPI meUan årsgenomsnitten 1985 och 1986 beräknas öka med 5,1 %, vilket skulle innebära en ökningstakt av samma storieksordning som under 1960-talet. Implicitprisindex för privat konsumtion beräknas öka i något långsammare takt.

Även om således konsumentpriserna beräknas öka i långsammare takt 1985 än 1984 ligger prisutvecklingen i Sverige fortfarande på en högre nivå än genomsnittligt i andra länder. Prognosen för 1986 innebär dock alt infiationen i Sverige närmar sig den nivå som har antagits för våra konkurrentländer.

6.4 Reallönemas utveckling 1970-1986

I diagram 6:2 redovisas den reala timlönens (se nedan för definition) ulveckling under perioden 1970-1986. Av diagrammet framgår alt reaUönerna före skatt sleg krafligl under 1970-lalel, särskilt under första delen av decenniet. Mellan 1970 och 1979 ökade limlönen realt sell med 18%. Under de fyra åren därefter, 1979—1983, minskade reaUönen så att nivån 1983 översteg nivån 1970 med endast ca 4%. Delta är även internafioneUt sett en mycket kraftig anpassning nedåt av reallönema, en anpassning som nödvändiggjorts dels av en försämrad konkurrenssituation för svenskt näringsliv med åtföljande underskott i bytesbalansen och stigande räntebetalningar, dels av en sämre intemationell ekonomisk utveckling med kraftigt stigande arbetslöshet och i förhållande till tidigare decennier låg tUlväxt. Mellan 1983 och 1985 har nedgången i reallön bmfits och den reala fimlönen varit i slort sett oförändrad. För 1986 förutses, vid den antagna fimlöneökningen på 51/2%, en viss ökning av den reala timlönen.

Beräkningarna av den reala timlönen är baserade på uppgifter från nationalräkenskaperna om genomsnittlig timlön för samtliga löntagare (för 1985 och 1986 finansdepartementets bedömningar). Timlönen har deflate-rals med konsumentprisindex. Uppgifterna avser real limlön före skatt. Beräkningar av månads- och årslöner efter skatt för olika typer av löntagare och löntagarhushåll skiljer sig normall från de redovisade siffroma.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Diagram 6:2 Real timlön

Index 1970 = 100

115

105

100

9S .

/	*_(k*
/
_/rrrrrr

-L

J-

J__ L

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Källor: Konjunkturinstitutet, slafistiska centralbyrån och finansdepartementet.

6.5 Konsekvenser av olika löneantaganden Prop. 1985/86:100

Den prognos för den svenska ekonomins reala utveckUng 1986, som redovisas i den preliminära nationalbudgeten, påverkas inte i någon större utsträckning av en mindre ändring av löneantagandet. Däremot skulle högre löneökningar medföra en högre inflation redan 1986. Det framgår av de kalkyler konjunkturinstitutet gjorde i den reviderade nationalbudgeten 1985. Där gjordes beräkningar av den svenska ekonomins ulveckling 1985 vid två olika löneanlaganden, 5% resp 7%. Resultaten av beräkningarna visade bl. a. att den högre löneökningstakten medförde följande förändringar.

Den privata konsumtionen beräknades bli 0,2% högre. Samiidigt försämrades exporten med 0,4%. BNP påverkades inte aUs. Både bytesbalansen och den offentliga sektorns finansiella sparande förbättrades med 0,5 resp 3,5 miljarder kr. Konsumentpriserna steg med 0,5% för året i genomsnitt. Under loppet av året ökade de emeUertid med 1,3 %.

Däremot skulle högre löneökningstakter få påtagliga negativa konsekvenser på den ekonomiska ulvecklingen åren efter 1986. Det framgår bl. a. av de beräkningar som gjordes av 1984 års långtidsutredning (SOU 1984:4) och i Svensk ekonomi 1985-1988 (bUaga tiU den reviderade nationalbudgeten 1985).

I nämnda bilaga jämförs en utveckling där lönerna stiger med 5% per år och priserna med ca 3 % per år 1985-1988 med alternativ där löneökningarna är 8-9% per är och inflationen ca 7% per år. Resultaten av beräkningama visar på kraftigt fallande BNP och investeringar 1987 och 1988 vid de högre pris- och löneökningstakterna. Även sysselsättningen minskar och arbetslösheten stiger fiU 5-6% 1988. Vid de lägre pris- och löneök-ningslaklema uppnås däremot en fortsatt BNP-tiUväxl på 1-2% per år under hela treårsperioden. Invesieringarna fortsäiter alt öka och arbetslösheten reduceras. Enligt dessa beräkningar medför 1 % per år högre löneökningslakt under treårsperioden 1985-1988 att arbetslösheten 1988 ökar med 40000-50000 personer.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

7 Hushållens ekonomi

7.1 Hushållens disponibla inkomster

Hushållens inkomster ökade med ungefär 9 % både 1984 och 1985, se tabell 7:1. TiU följd av en fallande inflation blev emellertid den reala ökningen betydligt högre 1985 än 1984. Den reala disponibla inkomsten beräknas ha ökat med 2,1 % 1985. Osäkerheten är emellertid fortfarande stor om hur myckel hushållens inkomster ökade 1985. Den kraftiga ökningen av privat konsumtion och slalisfik över in- och utlåning lyder på atl inkomstökningen kan ha varit betydligt större. I sä fall skuUe den nedgång i hushållens sparkvot, som de nuvarande beräkningarna implicerar, vara överdriven.

Prognosema för 1986 baseras bl. a. på de förutsättningar rörande timlöner och priser, som redovisades i kapkel 6. Lönesumman beräknas öka med 6,7%. Ett ökat antal löntagartimmar väntas ge etl bidrag pä 1,2% fiU denna förändring. De beräkningar, som redovisas senare, av inkomstöverföringar och direkta skatter, innebär atl hushållens inkomster därmed skulle öka med 6% 1986. Med en prisökning på ca 5 % ger det underiag för en ökning av real disponibel inkomst med ca I % 1986.

Inkomstöverföringarna till hushåUen frän den offentliga sektorn sjönk något i reala termer meUan 1983 och 1984, se tabell 7:2. En starkt bidragande orsak härtill var den tUl följd av devalveringen hösten 1982 begrän-

Tabell 7:1 Hushällssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

	Milj. kr.			Procentuell förändring från föregående år
	1984	1985	1986	1984	1985	1986
		prognos	prognos		prognos	prognos
Löpande priser Faklorinkomster Löner Enskilda företagares inkomster Tillräknat driftsöverskott, egna hen: Tilläggspost till disponibel inkomst	418745 334264 44737 1 29684 10060	454 731 364602 47097 32252 10780	481 992 389 195 48253 33 244 11300	9.9 10,1 9,8 8,4 8,2	8,6 9,1 5,3 8,7 7,2	6,0 6,7 2,5 3,1 4,8
Nettoinbetalningar lill del offentliga Inkomstöverföringar Ull hushåll Direkta skatter, avgifter m. m. Räntor och utdelningar, netto Övriga transfereringar, netto	- 21 714 146864 -168578 - 4750 7480	- 20389 164771 -185160 - 4925 8062	- 22368 179314 -201682 - 5 376 9456	33.2 7,2 10,0 - 1,1 5,0	-6.1 12,2 9,8 3,7 7,8	9,7 8,8 8,9 9,2 17,3
Disponibel inkomst Privat konsumtion Sparkvot, nivå i %	399761 397911 0,5	437479 438293 -0,2	463704 466212 -0,5	8,9 9,7	9,4 10,1	6,0 6,4
1980 års priser
Disponibel inkomst Privat konsumtion	271485 270220	277254 277771	280370 281886	0,5 1,3	2,1 2,8	1,1 1,5
Prisindex
Implicitprisindex för privat konsumtion (1980=100) Konsumentprisindex (1980=100)	147,25 143,19	157,79 153,74	165,39 161,59	8,3 8,0	7,2 7,4	4,8 5,1

Källor: Konjunkturinsfitutet, slafistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Tabell 7:2 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll

	Milj. kr.,	, löpande priser		Procentuell förändring,
				1980 års	priser
	1984	1985	1986	1984	1985	1986
		prognos	prognos		prognos	prognos
Från staten	69885	77859	82365	- 4,5	4,0	0.9
Barnbidrag	5739	8270	8222	- 8,5	34,5	- 5,2
Studiebidrag m. m.	2675	3440	3 785	-15,3	20,0	5,0
Arbetsmarknadsutbildning	2216	2393	2429	- 3,2	0,8	- 3,2
Arbetsskadeförsäkring	1599	2085	2500	- 4,7	21,6	14,5
Kontant arbetsmarknadsstöd	549	450	435	-34,8	-23,6	- 7,7
Lönegaranti	725	930	970	-17,7	19,7	- 0,5
Folkpensioner	45483	48 585	51816	- 3,7	- 0,3	1,8
Delpension	1 135	905	803	-21,8	-25,6	-15,3
Pensioner till f. d. anställda	2265	2367	2455	0,0	- 2,5	- 1,1
Övrigt	7499	8434	8950	5,5	5,0	1,2
Från kommunerna	14223	15638	17165	1,4	2,6	4.7
Bostadsbidrag	2507	2557	2735	- 6,4	- 4,8	2,0
Pensioner till f. d. anställda	2441	2685	2933	- 0,8	2,7	4,2
Socialbidrag	2833	3 286	3812	12,0	8,3	10,7
Övrigt	6442	7110	7685	1,4	3,0	3,1
Från socialförsäkringssektorn	62 756	71274	79784	2,6	6.0	6,8
ATP	36172	42070	48337	2,8	8,5	9,6
Sjukförsäkring m. m.	20721	23 150	24475	2,3	4,3	0,9
Arbetslöshetsförsäkring	5863	6054	6972	1,6	- 3,6	9,9
Summa inkomstöverföringar	146864	164771	179314	- 1,0	4,7	3,8

Källor: Konjunkturinsfitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, statisfiska centralbyrån och finansdepartementet.

sade prisuppräkningen av pensionema. Vidare minskade stora delar av de statliga transfereringarna som en konsekvens av dels den restriktiva statliga utgiftspolitiken, dels förbättringen av arbetsmarknadsläget.

De offentliga inkomstöverföringarna beräknas 1985 ha ökat realt med nästan 5%. Barnbidragen höjdes kraftigt den 1 januari 1985 frän 3 300 kr per barn till 4800 kr per barn. Även flerbarnstillägget och studiebidragen höjdes. Bland de kommunala transfereringarna är det främst socialbidragen som ökar starkt 1985. Socialbidragen svarar emellertid bara för 2 % av den offentliga sektorns inkomstöverföringar fiU hushållen. Transfereringarna från sociaUörsäkringsseklorn ökar realt sett mest av de offentliga transfereringarna, vilket sammanhänger med atl ATP-utbetalningarna fortfarande stiger i takl med alt det genomsnittliga antalet basbelopp per ATP-pensionär ökar.

Prognoserna för 1986 bygger pä att basbeloppet, enligt utfallet av konsumentprisindex för november 1985, stiger från 21 800 kr 1985 lill 23300 kr 1986. Arbetslöshetsersättningen föresläs i budgelproposifionen höjas med 15 kr. tiU 335 kr. per dag fr. o. m 1 juU 1986. Vidare föreslås att bostadsbidragen ökar den 1 juli 1986 och den 1 januari 1987, genom att inkomst- och hyresgränserna räknas upp. Genom de föreslagna höjningama kommer de maximala bostadsbidragen för bamfamiljer att höjas med 10-15%, beroende pä antalet barn. De lotala inkomstöverföringarna lill hushällen från

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1

den offentliga sektorn beräknas öka realt méd nästan 4% 1986, varvid pensionerna beräknas öka med 5% i reala termer.

Hushållens inbetalningar av skatter, avgifter m.m. lill det offentliga beräknas ha stigit 9,8% mellan 1984 och 1985, motsvarande en ökning i reala termer på 2,5% jämfört med 1,5% 1984, se tabell 7:3. Den preliminära A-skatten minskades med drygt 6 miljarder kr. 1985 jämfört med om 1984 års skatteregler hade tUlämpats. Marginalskatterna sänktes och basenheten för den statliga skatteskalan justerades upp, vilket delvis motverkades av all förvärvsavdragel slopades. Vidare gällde för löntagare en särskild skaltereduktion på 600 kr. Den kommunala utdebiteringen höjdes med 8 öre.

Prop. 1985/86: 100 Bil. I.l

Tabell 7:3 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m.

	Milj. kr.	, löpande priser		Procentuell förändring,
				1980 års	priser
	1984	1985	1986	1984	1985	1986
		prognos	prognos		prognos	prognos
Direkta skaller	155166	170604	186663	1,0	2,6	4,4
Prel. A-skatt	143 506	157107	173 321	IA	2,2	5,3
Prel. B-skatt	12252	13938	15 282	2,8	6,2	4,6
Slutskattereglering	986	548	1599	-44,3	-48,1	177,6
Avgår: Indirekta skatter	2 301	2524	5 250	- 3,8	2,4	98,4
Övriga direkta skatter	723	1535	1711	- 0,2	98,2	6,4
Avgifter m. m.	13412	14556	15019	7,8	1,3	- 1.6
Summa direkta skatter
avgifter m. m.	168578	185 160	201682	1,5	2,5	3,9

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

För 1986 beräknas hushållens totala skaller och avgifter öka med 8,9% — en real ökning med 3,9%. Skatteinbetalningarna dras ner av alt schablonavdraget vid inkomstbeskattningen höjs frän 1000 kr. till 3 000 kr. i samband med atl deklarationsförfarandet förenklas. Däremoi räknas inte basenheten upp 1986. Delta motverkas emellertid av den statliga fastighetsskatt som infördes 1985 och höjs 1986 och atl den särskilda skattereduktionen enbart gällde 1985. Den kommunala utdebiteringen minskar med 4 öre.

I labeU 7:4 redovisas en beräkning av realinkomslernas förändring före och efler skatt med uppdelning på olika inkomstslag. Den reala lönesumman efter skatt beräknas ha ökat med 2,9% 1985, varvid etl ökat antal arbetade timmar beräknas ha bidragit med 1,9%. Del innebär att reallönen per timme efter skatt ökade med ca 1% 1985. Reallöneutvecklingen efter skatt beräknas bli 1,5% 1986. Bidraget från limvolymen föruises bli något mindre varför reallönen per timme skulle öka någol.

Övriga faktorinkomster, som inkluderar enskilda företagares inkomster samt liUräknade driflsöverskoll på egnahem, beräknas realt sett minska

1985 och 1986. Inkomstöverföringarna efter skatt ger både 1985 och 1986 ett poshivl bidrag till realinkomstutvecklingen. Pensionerna efler skatt beräknas öka med 1 % 1985 och drygt 2% 1986.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Tabell 7:4 Realinkomsternas förändring

1980 års priser

	Milj. kr	Procentuell föränd		ring
	1980	från föregående år
	1980	1981	1982	1983	1984	1985	1986
						prognos	prognos
Inkomster, skatter och avgifter
Faktorinkomster	296931	-3,8	-1,6	1,6	1,6	1,4	1,1
Lönesumma	245924	-2,9	-4,0	-2,5	1,6	1,8	1,8
Övrigt	51007	-7,7	10,7	2,5	1,4	-0,3	-2,1
Inkomstöverföringar	102508	2,5	-0,3	1,2	-1,1	4,5	4,2
därav: pensioner	62709	4,3	-0,8	2,3	-0,9	2,9	5,0
Direkta skatter och avgifter	115267	-2,8	0,7	0,0	1,5	2,5	3,9
Disponibel inkomst	284172	-1,9	-2,0	-1,1	0,5	2,1	1,1
Inkomster efter skatter och
avgifter
Faktorinkomster	204259	-3,2	-1,7	-2,1	2,0	1,7	-0,3
Lönesumma	163 111	-2,0	-5,4	-3,2	2,2	2,9	1,5
Övrigt	41 148	-7,8	13,5	1,8	1,2	-2,0	-6,7
Inkomstöverföringar	79913	1,3	-2,7	1,1	-3,0	3,1	4,7
därav: pensioner	52497	3,3	-2,6	0,3	-1,8	1,0	2,3
Disponibel inkomst	284172	-1,9	-2,0	-1,1	0,5	2,1	1,1

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

7.2 Privat konsumtion

De tre försia kvartalen 1985 ökade den privata konsumtionen med 2,9% jämfört med motsvarande period 1984. Särskilt stora ökningar har noterats för uppvärmingskoslnaderna. På gmnd av den kalla vintern steg utgifterna för olja, elström och flärtvärme 16% mellan första halvåren 1984 och 1985. Vidare har bilförsäljningen ökat kraftigt 1985, särskiU i början av året. Nybilsregislreringarna januari-juli 1985 låg nästan 25 % över molsvarande period 1984. Under augusfi-november var emellertid nivån densamma som året innan. Statisfiken över detaljhandelns försäljning visar på en stark uppgång för sällanköpsvaruhandeln under 1985. 1 delta faU märks inte någon dämpning under hösten. Försäljningen inom sällanköpsvaruhandeln låg i juli-oktober 1985 nästan 8 % över försäljningen motsvarande period 1984, vilket t. o. m. är en högre ökningstakt än under första halvåret.

Den säsongrensade konsumtionsprofilen under 1984 och 1985 framgår av diagram 7:1. Diagrammet baseras på nationalräkenskaper 1984 och de tre första kvartalen 1985. Det fjärde kvartalet 1985 är uppskattat. Försia kvartalet 1985 steg konsumtionsnivän kraftigt, sammanlagt med 2,5%.

Diagram 7:1 Privat konsumtion

1980 ärs priser. Säsongrensat. Index första kvartalet 1984 = 100

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

103

102-

2 3 4 12 3

1984 1985

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Därefter kan en slabUisering noteras, även om ökningstalen i förhållande till molsvarande kvartal föregående är är höga hela året ut. För helåret 1985 skulle konsumtionsökningen därmed bli 2,8%, vilket är betydligt mer än enligt bedömningen i den reviderade nationalbudgeten i april 1985. Enligt nu tillgängliga uppgifter har hushållens inkomster inte ökat lika mycket, varför en neddragning av hushållssparandet syns ha skett. Som påpekats ovan är emellertid inkomstberäkningarna ännu osäkra.

Hushållens reala disponibla inkomster beräknas, som redan nämnts, öka med 1,1 % 1986. Detta väntas leda tiU en ökning av den privata konsumtionen med 1,5%. Därvid förutsätts att nettosparandet fortsätler att minska något under 1986, dock inle i samma utsträckning som under föregående år. En av orsakerna till den fallande sparkvoten lorde vara dämpningen av inflationen, men även andra faklorer som dragit ner sparandet 1985 torde kunna vara verksamma också 1986.

8 Investeringar '°p- 1985/86: lOO

Bil. 1.1

8.1 Inledning

En kraftig investeringsexpansion i näringslivet har resulterat i att investe-ringskvoten i ekonomin, dvs. de totala fasla bmttoinvesteringarna i procent av bmttonationalprodukten, beräknas ha sligU markant 1985. Sedan första hälften av 1970-talel har annars en tendens mol sjunkande invesle-ringskvot varit tydlig. Så har även varit fallet internationellt och del gäller för praktiskt tagel samlliga industriländer. Nedgången har därtill varil något kraftigare i de mindre industriländerna än i de slörre. Efter att ha legal på ca 23 % under 1970-talels början sjönk invesleringskvoten i Sverige successivt liU 18,5% 1983-1984 men beräknas för 1985 ha stigit tiU 19,5%.

Pä sikt bedöms investeringstakten i näringslivet vara av cenlral betydelse för atl den svenska ekonomin skaU kunna återföras tUl varaktig balans. I 1984 ärs långtidsutredning bedömdes vägen mot balans kräva en investeringsökning 1983-1990 i näringslivet på drygt 4% och i industrin på ca 10 % per år. Den genomsnittliga invesleringsökningen i näringslivet är ca 8,5% per år perioden 1982-1985 och för industrin drygl 12%. Kapitalul-byggnaden har successivt förstärkts och uppgången 1985 överträffar med marginal prognoserna i den preliminära och reviderade nationalbudgeten frän 1985.

Invesleringsboomen 1985 omfattade samfiiga slörre sektorer i ekonomin utom de statliga och kommunala myndigheterna. Bostadsinvesteringarna kunde öka för andra året i följd lack vare fortsalt expansion pä ombyggnadssidan.

Ulsiklema för 1986 är i vissa avseenden alltjämt ljusa. Inte minst vänlas den internationeUa ekonomiska tillväxten bestå samlidigl som inflationsförväntningarna snarast dämpas ylleriigare. För Sveriges del finns del emellertid skäl alt vänta en mer återhållsam investeringsutveckling 1986. Avsaklande produktionstillväxt, högre pris- och lönestegringar än i utlandet och del myckel höga realränleläget kan komma atl verka hämmande på näringslivets investeringar. Del finns också faktorer av mer fillfäUig art, som drog upp investeringsnivån 1985 och därmed reducerar ökningstakten 1986. Dessa huvuddrag sätter sin prägel pä 1986 års utveckling och totalt sett föruises invesieringarna förbli ungefär oförändrade jämfört med 1985.

Diagram 8:1 Bruttoinvesteringar i näringsliv, bostäder och offentlig sektor

Miljarder kr, 1980 års priser

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Näringsliv Bostäder Offentlig seictor

"»».

--%

.-'■

.....

■-..

■:

._..

••.,

-..

....

.. ..

.. --

..-

1S70 1S71 1972 1973 1974 1979 197S 1977 1979 1979 1180 1061 1992 19B3 1994 190S 1908

Anm.: Näringsliv avser privat näringsliv samt statliga företag.

Källor: Konjunkturinsfitutet, slafistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.2 Näringslivet

Investeringsuppgängen i det svenska näringslivet har den senaste treårsperioden skett på bred front, dvs. den omfattar samtliga huvudområden som anges i tabell 8:1. Som påvisats i konjunkturinstitutets höstrapport har fillverkningsindustrins bruttoinvesteringar räckt till för att realkapitalstocken äter kunnat växa efter en längre stagnationsperiod.

Investeringsökningen bedöms för lolala industrin komma alt bli närmare 20% 1985. I hög grad bärs dock denna höga siffra upp av mycket stora maskin- och byggnadsinvesteringar i massa- och pappersindustrin. Verkstadsindustrins expansion bedöms bli väsendigt lugnare men också ulhälli-gare. Verkstäderna är en nyckelbransch för Sveriges konkurrenskraft och exportkapacilet. Investeringsvolymen 1985 ligger emellertid alltjämt under toppåren i mitten av 1970-talel.

Konjunkturinsfitutet har i sin senaste rapport bedömt att industrins fasta investeringar förblir oförändrade 1986 i volym räknat. Uppskattningar pä basis av investeringsfunkfioner som använts bl.a. i långtidsutredningar och forskningssammanhang pekar emellertid på en fortsalt ökning om än svagare än 1985. En väsenfiig förklaringsfaktor i nämnda funkfioner är den gångna och den förväntade produktionsutvecklingen. Den acceleration i

					Prop.	1985/86:100
					Bil. 1.1
TabeU 8:1 Fasta bruttoinvesteringar efter näringsgren
	Milj. kr. 1984, löpande	Årlig procentuell förändring, 1980 års priser
	Milj. kr. 1984, löpande	1982	1983	1984	1985	1986
	pnser				prognos	prognos
Närlingsliv Jord- och skogsbruk Industri Handel m. m. Offentliga affärsverk Övrigt näringsliv	84119 5923 23 233 11416 15915 27632	0,3 5,9 -17,3 3,8 12,6 6,7	3,2 1,4 1,8 8,9 0,9 4,1	5,2 -1,5 16,6 16,0 -8,5 3,2	10,6 3,9 19,2 18,7 6,2 3,9	1,5 0,2 5,0 -1,2 0,2 -3,0
Offentliga myndigheter Permanenta bostäder	21497 32202	- 4,6 - 1,7	-0,8 -1,2	-1,8 4,5	-4,2 2,6	1,0 -2,1
Totalt inkl. diskrepans därav: näringsliv enligt definition i försöqnings-balansen i kapitel 1 näringsliv exkl. handelsflotta	144926 70499 68467	- 1,1 - 3,5 - 5,3	1,6 3,9 6,4	3,9 9,6 6,6	6,3 12,0 12,8	0,5 0,4 2,1

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

produktionen som inträffade 1982-1984 får expansiva invesleringseffekter flera år framöver, något som också kan avläsas i utvecklingen hillills.

Vidare är kapacitetsutnyttjandet högt, lönsamheten god och framtidsförväntningarna såsom de kommer fill uttryck i akfiekurserna optimistiska, vUkel talar för fortsatta höjningar av investeringsnivån. Den höga realräntan har hittills inte visal sig vara den hämsko på en inlernationell invesle-ringsuppgång som befarats. Del kan tolkas som atl företagen haft möjlighet all självfinansiera sina fasta investeringar med hjälp av kraftiga resultatförbättringar uppnådda medelst snabb produktivitetsökning. Beslående höga realräntor lorde dock verka hämmande på investeringsakfiviteten genom alt finansiella placeringar tenderar alt bU mer lönsamma än investeringar i producerande verksamhel. Med dessa olika utgångspunkter blir vår bedömning atl industriinvesteringarna ökar något även 1986. Därvid förutses dock en kraftig rekyl för massa- och pappersindustrin men fortsatt stark expansion för verkstadsindustrin.

Dominerande delar av den privata tjänstesektorn har under en följd av år noterat invesleringsökningar. Handeln saml bank-, försäkring- och hotellbranscherna har expanderat både lokalmässigt och på maskinsidan med belydande insalser på dalaautomatikens område. Även inom samfärdsel och uppdragsverksamhet har expansionen varil kraftig. Dessa sektorer har sfimulerals av industrins snabba återhämtning men också av informationsteknologins frammarsch, konlorsaulomatiseringen samt framväxten av delvis nya marknader som finans- och konsulttjänster. Uppdragsverksamhelen innefattar stalisfiskl sett leasingtjänsler och en fördelning av dessa på övriga sektorer skulle höja industrins investeringsnivå med meUan 5 och

10 procent. Tjänstesektorn är genereUt sett sämre stalisfiskl kartlagd i den svenska

Diagram 8:2 Bruttoinvesteringar i industrin

Miljarder kr., 1980 års priser

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

Basindustri Verkstadsindustri

3 .

_i___ I__ I__ I__ I__ i___ i___ i___ i___ i__ i___ i___ i___ I__ i___ I__ I

1970 1971 1972 1973 1974 1979 197B 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1989 1988

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

ekonomin. Investeringsbedömningarna vilar därför på en ofullständig gmnd och blir även av denna anledning osäkra. De enkäter som finns fillgängliga visar på en uppbromsning inom flertalet tjänstesektorer. Sammantaget görs här bedömningen all investeringsvolymen i näringslivet utanför industrin kommer all minska elt par procent. Invesleringar i handelsflottan svänger kraftigt år från år och påverkas negativt av bl.a. fartygsutförsäljningar. Då samtidigt off-shoremarknaden är mycket svag ger delta kalkylmässigt en neddragande effekt på näringslivets totala fasta investeringar motsvarande närmare elt par procentenheter. Exklusive handelsflottan och off-shoreverksamheten bedöms näringslivets investeringar öka ett par procent även 1986.

8.3 Bostadsinvesteringar och offentliga investeringar

Den senasle 10-års perioden har investeringarna i nya bostäder halverats medan ombyggnadsvolymen mer än fyrdubblats. Från atl ha utgjort ca 15% av nyinvesteringarna dominerar idag ombyggnader. Den krympande nybyggnadsproduktionen faller helt pä småhussidan där 1985 års investe-

Tabell 8:2 Bostadsinvesteringar							Prop. 1985/86:100
	Milj. kr. 1984, löpande priser	Årlig procentuell förändring.			1980 års priser		Bil. 1.1
	Milj. kr. 1984, löpande priser	1982	1983	1984	1985 prognos	1986 prognos
Nybyggnad Flerbostadshus Småhus	16029 7256 8773	- 8,8 10,1 -17,7	- 9,8 - 1,4 -15,0	-17,8 -10,8 -22,8	- 7,3 0,4 -13,8	- 2,7 0,3 - 5,6
Ombyggnad' Flerbostadshus Småhus	16173 11764 4409	17,9 32,4 - 9,9	16,9 19,1 10,5	41,0 36,6 54,2	12,0 28,8 -32,9	- 1,6 0,0 -10,0
ToUlt	32202	- 1,7	- 1,2	4,5	2,6	- 2,1

' Häri innefattas om- och tillbyggnad samt åtgärder för bostadsanpassning, boendemiljö och energihushållning. Källa: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

ringsvolym motsvarar 1/3 av den frän mitten av 1970-taIet. Investeringar i flerbostadshus nådde en bottenpunkt i mitten av 1970-talet men har sedan dess ökat om än inte sladigvarande.

Anlalet nybyggda bosläder fortsatte atl minska 1985 snarare mer än i prognoserna. År 1985 beräknas ca 30 000 lägenheter ha påbörjats jämfört med ca 33 000 året innan. Småhusbyggandet svarade för nedgången. Under det senasle årel har antalet outhyrda lägenheter minskal avsevärt inle bara i storssladsområdena. Den tidigare obalansen mellan ulbud och efterfrågan är på väg atl rättas till i stora delar av landel. Fömtsättningarna bör därför vara bättre än lidigare för nyproduktionen alt sliga. Några hämmande förhållanden framträdde emellertid under 1985. Etl gäller det överkosl-nadsproblem som uppkommit. Av inte heU klarlagda skäl har anbudskostnaderna legat väsentligt över den nivå som har kunnat godtas för statlig belåning, vilkel periodvis har hindrat igångsättningen. Vidare har en överhettning av byggmarknaden uppstått i delar av landel, särskill i Stor-Slockholm, vilken genom brist på viss arbetskrafl har hämmat såväl nyproduktionen som ombyggnadsverksamheten. Prognoserna för 1986 innebär en fortsall låg ingängsällning av nya lägenheter men på en något högre nivå än 1985 saml en fortsatt men målfiigare minskning av nybyggnadsinvesleringama i fasla priser.

Del bosladsförbätlringsprogram som presenterades hösten 1983 angav riktlinjema för ett nytl långsiktigt bostadsbyggande med inriktning på modernisering och förbättring av det befinlliga beståndet. I detta ROT-pro-gram för bosläder har staten åtagit sig att med olika stimulanser, i första hand gynnsamma lånevillkor, bidraga tUl en kraftigt ökad ombyggnadsverksamhel samt etl bättre och jämnare utnyttjande av byggsektoms kapacitet. Programmet är i huvudsak riktat mot flerfamiljshus. Ombyggnadsin-vesteringama har bl. a. som följd härav på relalivl kort tid uppnått en sädan omfattning atl de tolala bostadsinvesteringarna ökat de två senaste åren.

Efter en ökning med nästan 60% mellan 1983 och 1985 tyder nu tillgäng
liga uppgifter på alt den uppnådda höga nivån i ROT-verksamheten i 57

Tabell 8:3 Offentliga investeringar Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.1

Milj. kr. 1984, löpande priser

Årlig procentuell förändring, 1980 års

1 priser

1982

1983

1984

1985 prognos

1986 prognos

Stadiga myndigheter Statliga affärsverk Primärkommuner Landsting

Totalt'

6251 10959 13649

5880

42166

0,5

22,2

-10,2

7,8

3,0

4,2

0,2

-4,1

4,5

0,5

3,8 -10,5

- 6,4
1,7

- 4,7

-2,8

10,9

-2,8

-8,6

-0,1

2,2

9,0

-0,3

1,6

2,6

' Inklusive kommunala företag, församlingar m. m. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

huvudsak kommer att bestå under 1986. Det är en mer positiv bild än den som framkom i konjunkturinstitutets höstrapport och kan bl.a. återföras på atl kommunernas planer för bostadsbyggandet reviderats upp.

I den offentliga sektorn utgör myndigheterna den tyngsta delen och här har utvecklingen varit dämpad under senare år i första hand i kommunerna. De statliga affärsverkens samlade investeringar svänger kraftigt mellan åren och har visal sig svåra atl bedöma rätt i prognossammanhang. Planema för 1986 tyder emellertid på en relativt kraftig ökning av investeringsnivån främsl inom televerket och statens vattenfallsverk.

Den svaga utvecklingen inom den kommunala sektorn under senare år är förbunden med inriktningen på att begränsa konsumlionsökningen och undvika nya driftskostnader. Kommunernas kraftiga expansion under 1960-lalet innebär emellerfid samtidigt alt reparations- och underhåUsbe-hoven är stora. Rätt insatta åtgärder har därför ansetts kunna minska driftskostnaderna men även förhindra en begynnande kapitalförstöring. I syfte att stimulera fill ökade insalser inom detla fäll saml skapa sysselsättning ställdes statliga bidrag liU förfogande under 1984. Samlidigl vidgades låneramarna på kreditmarknaden för denna typ av verksamhel. Meningen är alt kommunerna efler denna starthjälp själva skall söija för att reparationer och underhåU hälls på en hög nivå.

Kommunernas samlade invesleringar minskade både 1984 och 1985. Planerna för 1986 lyder emellertid på att nedgången har upphört. För landstingen fömtses t. o. m. en mindre ökning.

8.4 Byggnadsverksamhet

En god invesleringskonjunklur i näringslivet har i kombinalion med åtgärdema inom ROT-områdel bidragit tiU en väsenfiigt ljusare situation på byggarbetsmarknaden. Efler flera år med minskad sysselsättning och ökande arbetslöshet har kurvorna vänt. Sedan böijan av 1984 har byggsysselsättningen ökat. Under 1985 har arbetslöshetstalen legal ca 2 procentenheter under nivån från 1984. Förbättringar har skett i slörre delen av landet och även i skogslänen.

ROT-verksamheten är sysselsätlningsintensiv men också inriktad på
hanlverkskunnande. Den fidigare inriktningen på nybyggnafion och an- 58

läggningsarbeten har gett en yrkesmässig sammansättning av byggarbetar-kären som inte är anpassad för de nya verksamhetsformerna. Därtill kommer en regional obalans i byggakliviteten. Ulvecklingen innebär därför betydande omställningsproblem, vilka naturligtvis är mer hanterbara i en växande marknad än en stagnerande.

Utsikterna för byggnadssektorn är relativt goda även för 1986. Som anförts ovan förutses inte samma expansionstakt i näringslivet men inte heller någon slörre avmattning. Av slor belydelse för byggmarknaden blir möjligheterna alt upprätthålla en hög nivå på ROT-verksamheten i bred bemärkelse samt myndigheternas och affärsverkens invesleringsakfivilet.

Sammantaget pekar prognoserna pä en svag minskning av byggnadsinvesteringarna 1986, se tabell 8:4. Avgörande är atl den myckel kraftiga tillväxttakten i bostadsombyggnaden inte kan väntas fortsätta samt all expansionen i näringslivet mattas. Reparations verksamheten vänlas fortgående öka och den tolala byggprodukfionen bör därmed komma alt öka något även 1986 efter tre års obruten produkfionsfillväxt. Ökningen är uppskattad till ca 1 %.

Prognosen för byggverksamheten tyder på en väl hävdad sysselsällning. Arbetsmarknadssituationen är bättre än på många år. De genomsnittliga arbetslöshetstalen var ännu hösten 1985 lägre än årel innan. Antalet lediga platser för den s. k. BÖTM-gmppen (betong- och iräarbelare, murare) var högre och efterfrågan på yrkesgrupperna målare, VVS-monlörer och elek-triker väsenfiigl större. För vintern 85/86 har länsarbetsnämnderna bedömt sysselsältningsutsikterna vara ljusare än föregående vinter.

Prop. 1985/86: 100 Bil. l.I

Tabell 8:4 Byggnadsverksamhet

	Milj. kr.	Åriig procentuell förändring, 1980 års priser
	1984, löpande
	1984, löpande	1982	1983	1984	1985	1986
	pnser				prognos	prognos
Byggnadsinvesteringar	80554	-1,8	-0,4	2,0	0,2	-1,0
därav bostäder	32087	-1,7	-1,2	4,5	2,6	-2,1
näringsliv'	17450	-5,3	-4,0	11,4	3,4	-1,6
offentliga	31017	-0,1	2,3	-4,9	-4,0	0,7
Reparation och
underhåll	34607	5,4	10,5	5,0	9,7	4,6
Summa byggproduktion	115161	0,1	2,7	2,9	3,2	0,9

' Enligt definition i försörjningsbalansen i kapitel 1.

Källa: Konjunkturinstitutet, statisfiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.5 Lagerinvesteringar

Industrin kom under 1985 in i en konjunkturfas där lagren ökade allt mer. Lagerökningama började redan 1984 med lagren av varor i arbete för att 1985 följas av ökningar för alla typer av lager. Det var dock framför aUt lagren av insatsvaror och av varor i arbete, som ökade kraftigast under

Tabell 8:5 Lagerinvesteringar

Milj. kr. 1980 års priser

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

1982

1983

1984

1985 prog.

1986 prog.

Jord- och skogsbruk

Industri

El-, gas- och vattenverk

Handeln

Summa

284 -5023

- 304

- 138

-5181

34 -5388 - 329 -1686

-7369

- 311
-1591

- 536
-1339

-3777

-192 3364 -490 -105

2577

30 5190 -120 -100

5000

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

1985. Lagerökningarna berodde främst på att produktionsnivån har höjts väsentligt sedan 1982 och alt en större produktion har medfört behov av slörre lager.

Lagren i hela ekonomin beräknas ha ökat med ca 2,5 miljarder kr. i 1980 års priser under 1985. Industrin beräknas ha stått för hela ökningen medan lagren bedöms ha minskat något i övriga delar av ekonomin. Handelns lager exklusive oljelager beräknas visserligen ha ökat, men utförsäljning av råolja under året medförde att den lolala lagernivån i handeln blev i slort sell oförändrad.

Lagemppbyggnaden vänlas fortsätta 1986. Även under 1986 beräknas industrin svara för hela lageruppbyggnaden, dock kan en förskjutning väntas ske mot en uppbyggnad av lagren av färdigvaror framför alll under andra halvåret. Delta medför alt lagemppbyggnaden förväntas bli relativt utdragen med en topp under första halvåret 1985 och en andra topp under andra halvåret 1986. En förklaring tiU den ojämna utvecklingen av industrilagren är atl efterfrågan, framför aUt exporten, beräknas ha ulvecklals ojämnt under 1985.

Lageromslaget mellan 1985 och 1986 blir litet, 0,4% av BNP, efter den beräknade kraftiga ökningen mellan 1984 och 1985 då lageromslaget beräknas ha bidragit till den inhemska efterfrågeökningen med 1,1 % av BNP.

9 Den offentliga verksamheten Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.1

Den offentliga verksamheten diskuleras i det följande med utgångspunkt från den finansiella utvecklingen för delsektorema staten, socialförsäkringssektorn och kommunema. Avslutningsvis presenteras en samlad bild av den offentliga sektorn och dess inverkan på samhällsekonomin.

9.1 Staten

Statens inkomster ökade 1985 snabbare än utgifterna. Del innebär, som framgår av tabell 9:1, atl statens finansiella sparande förbättrades. Denna förbättring av del finansiella sparandet fortsätler 1986. Det kassamässiga budgetsaldot har en delvis annorlunda utveckling beroende på effekterna av den samordnade skalteuppbörden, periodiseringseffekter vid inleveranser av indirekta skatter, utbrytning av bostadslånen frän statsbudgeten och kursförluster på statens utlandslån. Sell över treårsperioden mellan 1983 och 1986 förbättras det finansiella sparandel med 22 miljarder kr., medan budgetsaldot förbättras med 30 miljarder kr.

Den snabba ulvecklingen av de direkta skatterna 1985 beror pä att lönesumman beräknas ha ökat med 9,1 %. Denna utveckling bromsas upp 1986 då lönesumman förutsätts öka med endast 6,7%. Flera förändringar av de direkta skattema har genomförts de senaste åren. Genom omläggningen av inkomstbeskattningen, som innebar en kraftig sänkning av marginalskattesatsema och en begränsning av det skattemässiga värdet av underskottsavdragen, har inkomstema frän den statliga inkomstskatten blivit drygt 3 miljarder kr. lägre per är än om reformen inte hade genomförts. Den s.k. basenheten höjdes från 7 600 kr. 1984 tiU 7 800 kr. 1985, vilket motsvarade 1,7 miljarder kr. i minskade skatteinkomster. Detla motverkades delvis av att förvärvsavdragel slopades. Den särskilda skattereduktionen 1985 beräknas ha reducerat inbetalningama av preliminärskalt med 2,2 miljarder kr. För 1986 görs ingen förändring av den s.k. basenheten. I stället införs den förenklade självdeklarafionen som för de direkta skatterna innebär atl alla löntagare får rätt till elt schablonavdrag för inkomsternas förvärvande på 3 000 kr., mot tidigare 1 000 kr. samt alt det s. k. sparavdraget fördubblas från 800 kr. till 1 600 kr. Sammantaget innebär dessa ändringar av skatlereglema atl statens inkomster beräknas bU ca 3,3 miljarder kr. lägre än utan förändringar.

Ungefär hälften av inkomstema från indirekta skatter kommer från mervärdesskatten. Skattesatsen har varil oförändrad sedan januari 1983, men inkomstema från mervärdesskatten ökade kraftigt 1985 p.g.a. den snabba konsumtionsökningen. Inkomsterna av mervärdesskatt beräknas fortsätta atl öka 1986 men i långsammare takt till följd av långsammare konsumtions- och prisutveckling. Statens inkomster från övriga indirekta skatter ökade kraftigt 1985 delvis till följd av de skattehöjningar på bensin, vin, sprit och tobak som genomfördes i december 1984, delvis liU följd av hyreshusavgiflen. Även 1986 väntas en ökning av dessa inkomster lill följd av eftersläpande effekter av den 1985 införda fasfighetsskatten.

Statens inkomster av socialförsäkringsavgifter ökade kraftigt 1985. 61

Fr.o.m. 1985 baseras inbetalningama på en aktueU och därmed högre lönesumma, vilket förklarar den kraftiga ökningen. Dessutom höjdes arbetsmarknadsavgiften någol. Den långsammare ökningen 1986 förklaras av att fyllnadsbetalningar av arbetsgivaravgifter för 1985 bortfaller. Statens övriga inkomster ökade 1985 huvudsakligen till följd av ökade inleveranser från riksbanken samt ökade ränteinkomster. Genom den ändrade beräkningsgrunden för den statliga bosladslåneränlan den 1 januari 1986 ökar statens ränteinkomster kraftigt 1986. Därigenom ökaräven räntebidragen, se nedan.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 9:1 Statens inkomster och utgifter

Exkl. statliga affärsverk och akfiebolag

	Milj. kr. 1983	1984	1985	1986	Förändring, %
	Milj. kr. 1983	1984	1985	1986	1983-	1984-	1985-
					1984	1985	1986
Löpande priser
Inkomster	216798	247474	282718	297320	14,1	14,2	5,0
Direkta skatter	49140	55 805	64389	66200	13,6	15,4	3,0
Indirekta skatter	105 183	124 300	139056	151240	18,2	11,9	9,0
Socialförsäkringsavgifter	35569	38390	43921	44110	7,9	14,4	0,5
Övriga inkomster	26906	28979	35 352	35770	7,7	22,0	1,0
Utgifter	271603	289129	323348	330590	6,5	11,8	2,0
Transfereringar	211250	225 514	256070	261 120	6,8	13,5	2,0
Till hushåll	67540	69885	77859	82370	3,5	11,4	6,0
Till socialförsäkringen	8777	10322	14716	16320	17,6	42,6	11,0
Till kommuner	48144	52991	54930	55230	10,1	3,7	0,5
Till företag	36926	33816	37332	34800	-8,4	10,4	-7,0
Till internationell
verksamhet	4866	4866	5 200	5200	0	6,9	0,0
Ränteutgifter	44997	53 634	66033	67200	19,2	23,1	2,0
Konsumtion	54554	58129	61310	63870	6,6	5,5	4,0
Investeringar	5645	6205	6387	6850	9,9	2,9	7,0
Lagerinvestering	39	-835	-535	-1370
Nettoköp av fastigheter	115	116	116	120
Finansiellt sparande	-54805	-41655	-40630	-33270
Utlåning och andra
finansiella transaktioner	15 704	10999	8973	4550
Kursförluster	6055	11660	8498	5 320
Korrigeringspost	3398	11046	- 3101	6860
Budgetsaido	-79962	-75360	-55000	-50000
Budgetsaido i % av BNP	-11,3	-9,6	-6,4	-5,4
1980 års priser
Konsumfion	43044	43 201	42799	42400	0,4	-0,9	-0,9
Investeringar	4335	4500	4369	4450	3,8	-2,9	1,9

Anm. Uppbörden av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter samordnades 1985, vilket innebar att inbetalningar gjordes av 13 månaders inkomstskatt och 11 månaders arbetsgivaravgifter. För att uppnå jämförbarhet mellan åren redovisas i tabellen, liksom i resten av kapitlet, inkomster och utgifter som om 12 månaders inbetalningar hade gjorts av både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Detta avsteg från nationalräkenskapemas principer (NR redovisar 11 månaders uppbörd av arbetsgivaravgifter och 12 månaders inkomstskatt) medför att statens inkomster och finansiella sparande blir 5,3 miljarder kr. bättre än enligt NR, att socialförsäkringens inkomster och finansiella sparande blir 6,2 miljarder kr. högre och att den offentliga sektoms inkomster och finansiella sparande blir 11,3 miljarder kr bättre. Samma korrigering av NR gjordes i den reviderade nationalbudgeten 1985 men inte i konjunkturinstitutets höstrapport 1985. Korrigeringen påverkar inte redovisningen av 1984 och 1986.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Transfereringar tiU hushåll består lUl drygt tvä tredjedelar av pensioner. Prop. 1985/86:100 Dessa ökar i takt med att basbeloppet höjs. Basbeloppet höjdes 1985 med Bil. 1.1 7,4% tiU 21 800 kr och höjs 1986 med 6,9% lill 23 300 kr. Barnbidraget höjdes från 3 300 kr. per bam 1984 tiU 4 800 kr. 1985. Det är den kraftigaste höjningen någonsin. Även flerbamstiUäggen och studiebidragen höjdes. De totala transfereringarna till hushällen ökade realt sell med nära 4% 1985. Genom all bidragsreglema inte ändras 1986 beräknas de totala trans-fereringama lill hushåll öka med endasl I % i fasta priser.

Transfereringar tiU socialförsäkringssektorn och transfereringar till kommuner kommenteras i avsnitt 9.2 och 9.3

Transfereringar tiU företag inkluderar i enlighet med nationalräkenskapernas principer livsmedelssubvenlioner och räntebidrag. Livsmedelssubventionerna ökar relalivl långsamt 1985 och 1986. Räntebidragen 1986 dras upp av den ovan nämnda höjningen av bostadslåneräntan och av atl räntebidragen höjs som kompensafion för fastighetsskatten.

Under slutet av 1970-talel och de första åren pä 1980-talet vidtogs omfattande industripolitiska ätgärder. Fr.o.m. 1984 upphörde dessa näslan helt. Sedan 1984 har utbetalningarna huvudsakligen avsett förlusler vid fartygsförsäljning från statsägda rederier. För 1985 och 1986 tiUkommer koslnader för avveckling av Uddevallavarvel.

Transfereringar till internationell verksamhet utgörs huvudsakligen av gävodelen av u-landsbiståndet. Transfereringarna till utlandet beräknas 1985 och 1986 utgöra drygl 5 miljarder kr. Del totala u-landsbiståndet är över 8 miljarder kr.

Ränteutgifterna på statsskulden ökar mycket snabbt lill följd av dels underskottet i statsbudgeten, dels all äldre lån som förfaller måste omplaceras lill högre räntesatser. Den kraftiga ökningen av statens ränteutgifter 1984 och 1985 samt den långsamma utvecklingen 1986 förklaras av att staten under de två första åren gav ul statsskuidväxlar där räntan betalades i förskott. Detta har inte utnyttjats i lika hög grad 1986, vilket har medfört en omperiodisering av ränteutbetalningarna mellan åren. Den svenska statsskulden uppgick den 30 november 1985 fiU 577 miljarder kr., varav 130 miljarder kr. avsåg upplåning utomlands. Uppräknat till aktuella växelkurser var statsskulden och utlandsskulden 7 miljarder kr. högre.

Den statliga konsumtionen minskade 1985 i reala termer och vänlas 1986 minska ytterligare p.g.a. rationaliserings- och besparingskraven pä stafiiga myndigheter. De statliga myndigheternas investeringar i reala termer minskade någol 1985 men väntas öka igen 1986.

Statens utlåning — bl. a. i form av bostadslån och lån lill industrier -och andra finansiella transaktioner minskade något 1985. Fr.o.m. den 1 juli 1985 fördes nämligen de statliga bostadslånen över till ett särskiU bostadsläneinslUul, vilkel innebär atl statens utgifter för denna lyp av utlåning minskade med ca 4 miljarder kr. kalenderåret 1985 och kommer alt minska med ytterUgare 4 miljarder kr. kalenderåret 1986.

Genom de senaste årens devalveringar och stigande dollarkurs har sta
tens utlandslån stigit i värde. Dessa kursförluster registreras inte som
utgifter pä statsbudgeten förrän vid amortering eller omsättning av lånen.
Under 1985 har flera ufiändska län omplacerats. Därigenom har stora 63

kursförluster uppstått. Vid den för beräkningarna i nationalbudgeten antagna lägre dollarkursen 1986 kommer betydligt mindre kursförluster alt realiseras under 1986.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

9.2 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn omfattar allmän sjukförsäkring (inkl. föräldraförsäkring), allmän tilläggspensionering saml erkända arbetslöshetskassor. Sektorns inkomster följer i slort sett ulvecklingen av inkomsterna frän socialförsäkringsavgifterna. Dessa beror på den totala lönesummans utveckling och på ATP- och sjukförsäkringsavgifternas storlek. Avgifterna är oförändrade 1985 och 1986. Att ökningen av avgiftsinkomsterna 1985 blev så myckel större än ökningen av lönesumman beror på atl avgifterna beräknas på ett mer aktuellt och därmed högre lönesummeunderiag. Lönesumman beräknas öka betydligt långsammare 1986 än 1985 och dessutom bortfaller inkomster frän fyllnadsbetalningar för 1985, vilket medför att avgiftsinkomsterna beräknas stagnera 1986.

Bidrag från staten ökade kraftigt 1985 och beräknas öka även 1986 beroende på all bidraget för psykiatrisk sjukvård fr.o.m. den 1 juli 1985 redovisas som inkomst (statsbidrag) och ulgift (transferering till kommuner) för socialförsäkringen. Dessutom ökar statsbidragen för att finansiera förbättringen av arbetslöshetsförsäkringen fr. o. m. 1 juli 1986.

Ränteinkomsterna ökar kraftigt vaije år beroende på det belydande finansiella sparandet i AUmänna pensionsfonden. Fr. o. m. 1983 har socialförsäkringssektorn även inkomster av skatter . År 1983 infördes en vinsl-delningsskatl, vilken beräknas ge en betydande inkomstökning 1986. År 1984 fillkom lönlagarfondsavgiften, som utgör 0,2 proc. av lönesumman.

Transfereringar tiU hushållen består lill över hälften av utbetalningar av allmän tiUäggspension (ATP). Basbeloppet höjdes 1985 med 7,4%. De

Tabell 9:2 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter

Löpande priser

	Milj. kr.				Förändring, %
	1983	1984	1985	1986	1983-1984	1984-1985	1985-1986
Inkomster	91616	102291	118251	123060	11,7	15,6	4,0
Avgifter	60084	65 287	73987	73850	8,7	13,3	0,0
Bidrag från staten	8777	10322	14716	16320	17,6	42,6	11,0
Ränteinkomster m. m.	22357	25436	28176	30700	13,8	10,8	9,0
Skatter	398	1246	1372	2190	213,1	10,1	59,5
Utgifter	72571	79774	91237	101390	9,9	14,4	11,0
Transfereringar till
hushållen	56492	62756	71274	79780	11,1	13,6	12,0
Övriga transfereringar	13211	14066	16930	18460	6,5	20,4	9,0
Konsumfion m. m.	2868	2952	3033	3 150	2,9	2,7	4,0
Finansiellt sparande	19045	22517	27014	21670

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

totala utbetalningarna av ATP beräknas ha ökat med drygt 16%. Basbelop- Prop. 1985/86: 100

pet höjs 1986 med 6,9% och ATP-utbetalningarna väntas öka med nära Bil. 1.1

15%. Den maximala arbetslöshetsersättningen höjdes den 1 juli 1985 till

315 kr. och höjs den 1 juli 1986 till 335 kr. per dag. Härigenom ökar

utbetalningarna från de erkända arbetslöshetskassorna både 1985 och 1986

trots sjunkande arbetslöshet.

Det finansiella sparandet motsvarar i stort sett uppbyggnaden av AP-fonden (fr.o.m. 1983 även löntagarfonderna). För 1985 beräknas det underiiggande finansiella sparandel ha ökat till 27 miljarder kr. medan uppbyggnaden av AP-fonden genom den förändrade uppbördsrutinen för arbetsgivaravgifterna begränsas fill drygt 19 miljarder kr (se anm. till tabell 9:1). Dessutom ökade löntagarfonderna med nära 2 miljarder kr. Den långsammare inkomstökning som förväntas 1986 medför ett lägre finansiellt sparande än 1985. Den kassamässiga fonduppbyggnaden blir däremoi ungefär Uka stor som 1985. Den I januari 1985 var värdet av Allmänna pensionsfonden ca 240 miljarder kr. Fondens reala värde ökade med 2% 1985 och beräknas öka med 3% 1986 trots oförändrat avgiftsuttag.

9.3 Kommunerna

Det ekonomiska utfallet för den kommunala sektorn blev bättre för 1983 och 1984 än vad tidigare beräkningar har visal. Det finansieUa sparandet blev enligt nationalräkenskaperna positivt bäde 1983 och 1984. Ända sedan 1978 har därmed det finansiella sparandet för kommunsektorn varit positivt (med undantag för ett litet underskott 1981). För 1985 och 1986 pekar beräkningarna på ett fortsalt positivt finansiellt sparande för kommunsektorn.

Kommunernas lividitet är mycket god. Del s.k. finansieringskapilalel, dvs. kommunernas samlade likvida medel, uppgick till nästan 35 miljarder kr. i slutet av 1984. Primärkommunernas finansieringskapital var 20,4 miljarder kr., vilket motsvarade 13,1 % av de externa utgifterna och lands-fingens var 14,3 miljarder kr., motsvarande 19,2% av de externa utgifterna. Variationerna mellan enskUda primärkommuner och landsting är stora. För atl motverka likviditetsökningar i den svenska ekonomin avsatte kommunerna vid årsskiftet 1984-85 på konto i riksbanken 3% av lönesumman överstigande 20 milj. kr. Vidare skaU kommunerna i början av 1986 göra en motsvarande insättning på 6%. Härigenom beräknas drygl

4 miljarder kr. betalas in.

De totala inkomsterna beräknas öka ca 7% 1985 och ca 8,5% 1986. Den kommunala utdebiteringen höjdes med i genomsnitt endasl 8 öre 1985 lill 30,38 kr. Den kommunala beskattningen av juridiska personer upphörde 1985, vilket gör atl skatteinkomsterna ökade relafivt långsamt. År 1986 beräknas kommunernas skatteinkomster öka kraftigt, vUket sammanhänger med atl de av staten utbetalda kommunalskatterna beräknas på 1984 års höga skatteunderiag. Den genomsnilfiiga utdebiteringen sjunker dock med 4 öre 1986 fill 30,34 kr.

Bidragen från staten och socialförsäkringen uppgick 1985 fill närmare 65
miljarder kr., vilket motsvarade ungefär hälften av kommunernas skattein- 65

5 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 9:3 Kommunernas inkomster och utgifter

Exkl. kommunala aktiebolag och sfiftelser

	Milj. kr. 1983	1984	1985	1986	Förändring, %
	Milj. kr. 1983	1984	1985	1986	1983-	1984-	1985-
					1984	1985	1986
Löpande priser
Inkomster	198958	216541	231876	251830	8,8	7,1	8,5
Skatter	107 363	115 534	123 267	136920	7,6	6,7	11,0
Bidrag från staten och
socialförsäkringssektorn	55 178	60383	64652	66860	9,4	7,1	3,5
Övriga inkomster	36417	40624	43 957	48050	11,6	8,2	9,5
Utgifter	198322	215555	230370	249540	8,7	6,9	8,5
Transfereringar	31852	34299	36786	40470	7,7	7,3	10,0
Till hushåll	12948	14223	15 638	17 170	9,8	9,9	10,0
Till staten	3129	3 345	3426	4750	6,9	2,4	38,5
Till företag	7114	7454	7831	8060	4,8	5,1	3,0
Ofördelat	8661	9277	9891	10490	7,1	6,6	6,0
Konsumtion	146306	160475	172676	187050	9,7	7,6	8,5
Investeringar	20198	20652	20968	22080	2,2	1,5	5,5
Nettoköp av fastigheter	-34	129	-60	-60
Finansiellt sparande	636	986	1506	2290
1980 års priser
Konsumfion	114020	117132	119106	121750	2,7	1,7	2,2
Investeringar	15 709	15224	14 857	14730	-3,1	- 2,4	-0,8

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

komster. Bidragens ökningstakt reduceras väsentligt under den i tabell 9:3 redovisade perioden och stannar 1986 vid 3,5%. I slalsbidragen ingår fr.o.m. 1985, ett kompensationsbelopp för bortfallet av skalleinkomster från juridiska personer (1,8 miljarder kr. 1985 och 1,6 miljarder kr. 1986). Ökningen av skatteutjämningsbidragen 1986 finansieras genom en skatteutjämningsavgift pä 14 öre per skattekrona (molsvarande 1,1 miljarder kr. 1986), vilken ingår i transfereringar fill staten. De speciella statsbidragen beräknas öka relafivt långsamt 1985 och 1986, vilkel sammanhänger med att bidragen är nomineUt oförändrade, såvida inte särskilda regler finns om pris-, löne- eller volymkompensation.

Kommunernas utgifier beräknas öka långsammare 1985 än 1984. Kon-sumlionsvolymen ökade 2,7% 1984 och beräknas ha ökat med 1,7% 1985. Den relativt sett låga ökningstakten 1985 sammanhänger med att antalet kommunala beredskapsarbeten minskade under 1985. Den underliggande volymökningen (exkl. sysselsättningsbefrämjande åtgärder) beräknas fill 2,3% 1985. År 1986 beräknas konsumlionsvolymen öka med 2,2%. Investeringsvolymen väntas minska 2,4% 1985 och 0,8% 1986.

Sysselsättningen i kommunerna beräknas ha ökat med 22 000 personer 1985. Antalet personer i arbete genom ungdomslagen ökade samtidigt som antalet personer i kommunala beredskapsarbeten minskade. Den underiiggande ökningen beräknas fill 31 000 personer 1985. År 1986 beräknas

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 9:4 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

	Milj. kr.				Förändring, %
	1983	1984	1985	1986	1983-1984	1984-1985	1985-1986
Löpande priser
Inkomster	437388	489019	546512	580450	11,8	11,8	6,0
Skatter	262084	296885	328084	356550	13,3	10,5	8,5
Socialförsäkringsavgifter	95653	103677	117908	117960	8,4	13,7	0,0
Övriga inkomster	79651	88457	100520	105940	11,1	13,6	5,5
Utgifter	472512	507171	558622	589760	7,3	10,1	5,5
Transfereringar	242821	259348	294727	308070	6,8	13,6	4,5
TUl hushåll	137374	147391	164771	179320	7,3	11,8	9,0
Till företag	49518	47027	51964	49260	-5,0	10,5	-5,0
Till internationell
verksamhet	4866	4866	5 200	• 5200	0	6,9	0,0
Räntor	51063	60064	72792	74290	17,6	21,2	2,0
Konsumfion	203683	221510	236968	254020	8,8	7,0	7,0
Investeringar	25927	26068	26871	27610	0,5	3,1	3,0
Nettoköp av fastigheter	81	245	56	60
Finansiellt sparande	-35124	-18152	-12110	-9310
% av BNP	-5,0	-2,3	-1,4	-1,0
Över statsbudgeten
finansierad utlåning	15704	10999	8973	4550
1980-års priser
Konsumtion	159316	162568	164090	166310	2,0	0,9	1,4
Investeringar	20077	19758	19261	19220	-1,6	-2,5	-0,2

Anm: 1 tabellen har transfereringar (utom räntebetalningar) mellan de tre offentliga delsektorema eliminerats. Källa: Finansdepartementet.

sysselsättningen i kommunema öka med 25 000 personer. Antalet personer i arbete genom ungdomslagen och kommunala beredskapsarbelen antas sammantaget ligga på en oförändrad nivå 1986 jämfört med 1985.

9.4 Den totala offentliga sektom och samhällsekonomin

Avslutningsvis redovisas i della avsnitt beräkningar av hur den offentliga sektom inverkar på samhäUsekonomin i tre avseenden: Hur den offenfiiga sektom bidrar tUl sparandel i ekonomin, vilka resurser den tar i anspråk och finanspolitikens effekter på produktionsfillväxten.

Sedan 1978 har hela den offentliga sektorn uppvisat ett sparandeunderskotl. Försämringen i den offenfiiga sektorns finansiella sparande kan i sin helhet hänföras tiU ökande statliga budgetunderskott. Som framgår av tabell 9:4 förbättrades del finansiella sparandel väsenfiigl 1984 och 1985, vilket huvudsakligen berodde på all stateiis finansiella sparande förbättrades. För 1986 beräknas den offenfiiga sektorns finansiella sparande förbättras i långsammare takt. Mätt som andel av BNP minskar det finansiella sparandeunderskottet tiU I % 1986.

Mot bakgrund av 1984 års långtidsutredning har statsmakterna antagit

vissa rikthnjer för den ekonomiska politiken på medeUång sikt. Däri ingick Prop. 1985/86:100 bl. a. att den offenfiiga sektorns finansieUa sparande skulle komma i balans Bil. 1.1 under senare delen av 1980-talel samtidigt som ett överskott i bytesbalansen etablerades och pris- och löneökningarna reducerades väsentligt. I långtidsutredningen påvisades också alt snabbare pris- och löneöknings-takter på kort sikl förbättrar den offentliga sektorns finansiella sparande men på längre sikl medför ökande underskott. Detta i kombination med det underskott som uppställ i bytesbalansen 1985 och som delvis vänlas kvarstå 1986 gör alt utveckUngen av den offentliga sektorns finansiella sparande de senasle åren inle är odelat posifiv.

Tabell 9:5 Inkomst-,

Procent av BNP

, skatte- och utgiftsandelar

1970 1980 1981 1982

1983

1984

1985

1986

Inkomster Skatter och avgifter Skatter Utgifter

48,3 58,6 60,4 61,0 40,5 49,5 50,9 50,1 33,0 35,3 35,9 36,3 43,9 62,3 65,3 67,4

62,0 50,7 37,2 67,0

62,1 50,9

37,7 64,4

63,5 51,8 38,1 64,9

63,1 51,6 38,8 64,1

Källa: Finansdepartementet

De konsoliderade offentliga utgifterna satta i relafion till BNP har ökat trendmässigt under 1970-talel, frän knappt 44% av BNP 1970 lill 67,4% 1982. Därefter har utgiftsandelen sjunkit till 64-65% , se tabell 9:5. De lolala inkomsterna har också ökat som andel av BNP under 1970-talet, om än inte lika snabbt som utgifterna. Från 1982 har de ökat från 61 % lill drygt 63% av BNP. Den totala skattekvoten nådde redan 1977 upp fill 51 % och har sedan dess legal pä denna nivå. År 1985 beräknas både skattekvot och inkomstkvot ha stigit med ca en procentenhet. Orsaken fiU detla är av tUlfällig natur och hänger samman med de ändrade rutinerna för skalteuppbörden. All skattekvoten ligger kvar på denna nivå 1986 beror på atl BNP värdemässigt ökar relalivl långsamt.

Den offentliga sektorn påverkar på kort sikt resten av ekonomin främst via de reala inkomst- och utgiftsförändringarna. Dessa är emellertid i sin

Tabell 9:6 Reala förändringar av den offentliga sektorns inkomster och utgifter

Årlig procentuell volymförändring

	1981	1982	1983	1984	1985	1986
Inkomster	0,4	1,9	4,9	3,5	4,1	1,1
Utgifter	3,7	4,2	2,6	0,1	3,2	0,2
Utgifter exkl. räntor	2,0	1,9	2,0	-1,0	2,0	0,6
Staten	3,0	5,5	3,2	-1,1	4,3	-2,7
Staten exkl. räntor	-0,1	1,3	2,0	-3,3	1,9	-2,6
Socialförsäkringen	2,0	4,1	4,4	1,9	6,5	5,7
Kommunerna	2,2	1,5	1,7	1,7	0,9	2,3

Anm. Förändringstalen för den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter
redovisas såsom i tabell 9:4 med samtliga intema betalningsströmmar bortnettade. I
utvecklingstakterna för delsektoremas utgifter ingår emellertid dessa interna trans
aktioner såsom i tabell 9:1 -9:3. Inkomster och transfereringsutgifter har delflaterats
med KPI. Offentlig konsumtion och investeringar har deflaterats med respektive
implicitdeflator.
Källa: Finansdepartementet. 68

lur delvis beroende av hur samhällsekonomin i övrigt utvecklas, varför något ensidigt orsaksambandet inte finns. Med denna reservation redovisas i tabell 9:6 hur den offentliga sektorns reala inkomster och utgifter har ulvecklals under 1980-lalet.

De reala offenfiiga inkomsterna ökade långsamt fram fill 1982, betydligt långsammare än de reala offenfiiga utgifterna. Delta återspeglas i försämringen av del finansiella sparandel. Efter 1982 har emellertid de reala offentliga inkomsterna stigit snabbare än utgifterna både som en följd av den ökade tiUväxten och vissa förändringar i skattereglerna.

Den offentliga sektorns reala utgifter beräknas under perioden 1982-1986 öka betydligt långsammare än lidigare. I genomsnitt ökar de 1,5 % per är att jämföra med 5 ä 6% per är under 1970-lalel och 4% per är de första åren pä 1980-talet. De statliga utgifterna exkl. räntor beräknas t.o.m. minska något i reala termer mellan 1982 och 1986. Denna utveckling sammanhänger med dels alt längsikfigt ulgiflsökande program har blivit alll mer sällsynta, dels en succesivl betydligt mer restriktiv utgiftsprövning. Minskningen av de reala statliga utgifterna 1984 beror på aweckUngen av industristödet och all pensionerna inle fill fullo uppräknades med hänsyn till inflafionen. År 1986 beror minskningen på realt sett minskande transfereringar lUl företag och kommuner.

För atl belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomsterna och utgifterna påverkar hela samhäUsekonomin redovisas avslutningsvis beräkningar av finanspolitikens effekter. Förändringar av delposter i de offentliga inkomsterna och utgifterna ger olika effekter på samhällsekonomin. Även om den offentliga sektoms finansiella sparande är oförändral kan en finanspolitisk effekt uppstå genom att det sker förskjutningar mellan olika typer av inkomster och utgifter, vilka har olika mulfipUkativ effekt på samhäUsekonomin. Genom alt göra antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenhetema tas i beräkningarna hänsyn fill detta förhållande. För 1984 och 1986 antas den marginella importbenägenheten för privat konsumtion vara 0,35 medan den för 1985 antas vara 0,40. Hushållens marginella konsumfionsbenägenhel förutsätts vara 0,7. Med dessa anlaganden som grund erhålls värden på ell antal multiplikatorer med hjälp av vilka effekten av förändringar i den offentliga sektoms verksamhel pä bmttonationalprodukten räknas fram. En närmare redogörelse för den teknik som tillämpas vid beräkningarna av finanspolifi-

Prop. 1985/86: 100 Bii. 1.1

Tabell 9:7 Finanspolitiska effekter

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

0,7 -0,3 3,7 3,1 3,7 0,5 0,6 1,9 -0,5 -2,7 -0,5 0,4

Staten

Socialförsäkringen

Kommunerna

Totala offentliga sektorn

-0,9 -0,8 2,8 3,7 0,2 -0,1 0,3 0,4 1,4 0,6 0,6 -1,0

2,3	-1,0	0,0
0,2	0,2	0,1
1,2	1,3	0,5

1,2 -1,3 -2,9 -0,5 -0,6 0,3 0,2 -0,2 -0,3 0,6 0,4 0,6 0,4 0,3 0,4

Källa: Finansdepartementet.

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

kens effekter har tidigare lämnats i t. ex. den reviderade nationabudgelen Prop. 1985/86:100
1983. Bil. l.I

I tabell 9:7 redovisas resultatet av beräkningarna. År 1984 hade den offentliga sektorn en starkt kontraktiv effekt på ekonomin. Ar 1985 och 1986 har den offentUga sektorn i stort sett neutral inverkan pä samhällsekonomin. Staten har under hela perioden 1982-1986 en återhållande inverkan på samhäUsekonomin. Den betingas 1984 främsl av realt sett minskade transfereringar och höjda indirekta skatter, 1985 av starkt ökade inkomster och 1986 åter av minskade reala transfereringar. Socialförsäkringssektorn har normalt en relativt neutral effekt på ekonomin. Den expansiva effekten 1986 beror på atl avgiftsinkomsterna väntas öka i långsammare takt än 1985. För kommunerna medför ökningen av den kommunala konsumtionen expansiva finanspolitiska effekter för samlliga år under perioden 1984-1986.

10 Kreditmarknaden '°p- ''

Bil. 1.1

10.1 Kreditpolitikens ändrade utformning

Kreditpolitiken har under senare år successivt lagts om och antalet kvantitativa regleringar har reducerats kraftigt. En finansiering av de stora budgetunderskotten utanför banksystemet har efterhand blivit alllmer nödvändig för att dämpa underskotlens inflationsdrivande effekter. I detta syfte har nya upplåningsinslmment, såsom statsskuidväxlar och riksobligationer introducerats, vilket möjliggjort en betydande slallig direklupplä-ning frän företag, kommuner och försäkringsbolag.

Den mer marknadsanpassade kreditpolifiken har medfört att flera för kreditpoliliken tidigare viktiga kvantitativa regleringar har avskaffats. Inledningen på denna utveckling var slopandet av likviditetskvoter för bankerna. Regleringen av bankernas och finansbolagens ullåningsvolym har därefter avvecklats och riksbankens rekommendation om utläningsrän-lorna har slopats. Vidare har utformningen av placeringspliklen för kapi-talmarknadsinslituten ändrats. Placeringskraven gäller således numera bmtloförvärv vid nyemission och inle såsom fidigare neltoinnehav. På delta sätt har skapats fömtsättningar för en andrahandsmarknad för obliga-fioner.

Genom att en fungerande penningmarknad har skapats har riksbanken nu på ett helt annat sätt än tidigare fömtsättningar att styra likviditet och räntenivå genom operationer på den öppna marknaden. Riksbanken har också i aUt högre grad utnyttjat denna möjlighet.

Fr. o. m. december 1985 har viUkoren för bankemas upplåning i riksbanken ändrats. Den tidigare entydigt bestämda straffräntan har ersalls med en slraffräntetrappa. Genom den nya konstmktionen byggs en ökad automatik in i räntebildningen såtUlvida att förändringar i likviditeten på marknaden, via dess effekt på bankernas neltoupplåning i riksbanken, dUekl påverkar dagslåneräntan. Marknadsoperalioner frän riksbankens sida får också mer direkt genomslag pä räntenivån.

10.2 Kreditpolitiken i stort under 1985

Kredilpolilikens allmänna inriklning under 1985 har varit alt begränsa likviditetsutvecklingen i ekonomin till vad som är längsikfigt förenligt med en varaktig nedgång i inflationstakten. RäntepoUliken har haft som målsättning att valutaflödet, dvs. bytesbalans plus privat kapilalbalans, skall balansera och att någon stafiig nettoupplåning ej skall behöva ske.

Riksbankens ränteslyrning har huvudsakligen skett genom förändringar i straffräntan. Banksystemet har under hela året legal med omfattande straffränteupplåning i riksbanken, varigenom straffräntan harblivit styrande för de korta räntorna. Vid ett flertal tillfällen under året har dock riksbanken genom marknadsoperafioner påverkat den s. k. avkastnings-kurvan och därmed också de kortsiktiga ränleförvänlningarna.

Vid den kraftiga kreditpolifiska åtstramningen i maj höjdes straffräntan
från 13,5 tiU 16% samtidigt som diskontot höjdes från 9,5 tiU 11,5%. Under

andra halvåret har räntenivån successivt kunnat sänkas då de privata Prop. 1985/86:100

valutaströmmarna givit upphov tiU ett betydande valutainfiöde. I juU Bil. I.l

sänktes såväl straffräntan som diskontot med en procentenhet till 15 resp.

10,5%. Därefter har straffräntan sänkts ytteriigare i 2 etapper, tiU 13% i

slutet av november. Under hela året har Sverige upprätthållit en betydande

räntemarginal gentemot omvärlden.

Tillväxten i bankernas balansomslutningar under 1985 har varit mycket begränsad. T.o.m. oktober 1985 ökade penningmängden med ca 1,5 mUjarder kr., mätt över 12 månader, jäinfört med ca 16 miljarder kr. samma period föregående år. Denna nedgång har ell flertal förklaringar. För det första har statens utgiftsöverskott minskat. För det andra har betydande belopp deponerats av företag och kommuner i riksbanken och för del tredje har bankernas ufiäning i svenska kronor dragits ned mycket krafligl.

10,3 Valutaflöden och ränteutveckling

De privata valutaflödena var, mätt över helåret 1984, i stort sett i balans. Mol slutet av året märktes dock en tendens tiU ökat valutaulflöde. Samtidigt sjönk den inhemska korta räntenivån från ca 13,5% i september 1984 tUl drygl 11% i början av januari 1985. Detla var en konsekvens av att penningpolitiken lättats under hösten och atl banksystemet hade lämnat straffräntezonen i oktober. Dä utflödet av valuta fortsatte under de försia veckorna i januari intervenerade riksbanken på penningmarknaden i slutet av månaden och sålde under några dagar statsskuidväxlar med en löpfid pä upp till etl år för 18 miljarder kr. Åtstramningen tvingade ånyo bankerna till straffränleupplåning och räntenivån höjdes med ca 2 procentenheter.

Efter åtstramningen fortsatte emeUertid valulaulflödel. Orsaken var en kraftig försämring av bytesbalansen. Det var i första hand utvecklingen av handelsbalansen som var mycket ogynnsam. Överskottet i utrikeshandeln var 6 mUjarder kr. under första kvartalet 1985 jämfört med drygt 15 miljarder kr. för motsvarande period 1984. Detta minskande överskoll räckte ej för att kompensera de stora stafiiga räntebetalningarna till utlandet.

I syfte att dämpa den inhemska efterfrågan genomfördes i maj en kraftig åtstramning av kreditpolitiken. Diskontot höjdes från 9,5 lill 11,5% och straffräntan frän 13,5 till 16%. Även den prioriterade räntan höjdes från 11 fill 12%. Vidare sänktes ulläningstaket för såväl bankerna som finansbolagen från 4 tiU 2% för 1985 och rekommendationen rörande bankernas utlåningsräntor slopades.

Efter åtstramningen har Sverige haft en belydande räntemarginal gentemot omvärlden. Som mest var räntemarginalen gentemot den korta euro-dollarränlan ca 8 procentenheter och gentemot en vägd' internationell ränta ca 7 procentenheter (se diagram 10.1)

Sedan åtgärderna i maj har valutaströmmarna givit upphov lUl ett i del närmasle konfinuerligl inflöde pä sammanlagt ca 10 miljarder kr. t.o.m. november. Då utflödet fram t. o. m. mitten av maj var närmare 10 miljarder

' Räntorna i olika länder är vägda med samma vikter som i valutakorgen. 72

Diagram 10:1 Ränteutvecklingen

3 månaders eurodollarränta, räntan på 3-månaders statsskuldväxlar samt en korgvägd ränta.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

----- Statsskuldväxlar

---- Eurodollar

---- • Korgvägd ränta

1 v »

	V,	_y\	*_Jv*
\ ■•--. \	'"•%		A 1
	/'	_{'. / v.'}		_'_å
			1 \ 1	_{1 K-}
				_v

I ' I I ' I ' ' ' ' ' ' I ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' I ' ' ' ' ' ' ' ' ' I I I I I I I I I I I r I I

1984

1982

1983

1985

Anm.: För den korgvägda räntan gäller att räntorna i olika länder är vägda med samma vikter som i valutakorgen. Källa: Riksbanken.

kr. har således valutaflödet, mätt över hela året, varit i balans. Då bylesbalansunderskottet 1985 kan uppskattas tiU ca 12 miljarder kr. innebär detta att den privata kapilalbalansen givit upphov fill etl motsvarande inflöde (diagram 10.2). Det stabila valutainflödet under andra halvåret har möjliggjort en successiv neddragning av de korta räntorna. I november låg straffräntan pä 13 % jämfört med 16% direkt efter åtstramningen i maj.

När det gäller utvecklingen på kapitalbalansen är det i första hand företagens kortfristiga kapitaltransaktioner som gett upphov tiU ett netloin-flöde. Den betydande räntemarginalen gentemot omvärlden innebär all kortfristig upplåning utomlands är förmånlig för företagen. För alt reducera den osäkerhet, som sammanhänger med risken för valutaförluster pä

Diagram 10:2 Bytesbalans och valuUflöde 1984-1985.

Kumulerade värden från årets början, miljarder kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Bytesbalans Valutaflöde

J=-- 4r.- J

-4.-

5 JäL Hx

1984

-Bi «> Se

I I__ L.

..--- J=- i:-- rt

on lOr

Källa: Riksbanken.

utlandslån i samband med atl den svenska kronans värde gentemot valuta-korgen fluktuerar, offentliggjorde riksbanken i juli den maximala variafio-nen i del officiella valulakursindex. Denna angavs fiU ±1,5% kring riktmärket. Detta kan ha varit en bidragande orsak lill det successivt ökade intresset för utlandsupplåning. I en situation med höga inhemska räntor kan företagen också förväntas påskynda hemtagningen av fordringar i utländsk valuta.

En annan faktor, vid sidan av ränteutvecklingen, som troligen har haft en betydande inverkan på valutaflödena är förväntningarna om dollarkursens ulveckling. Detta sammanhänger med atl en slor del av förelagens kortfristiga tillgångar och skulder är denominerade i dollar. I början av årel när dollarn steg kraftigt är det troligt att detla förstärkte tendensen lill valutaulflöde medan den faUande dollarn under andra halvåret sannolikt haft en positiv effekt på valutaströmmarna.

10.4 Valutareserven och statens utlandsupplåning

Långsiktigt kan det anses motiverat att bygga upp valutareserven ungefär i samma takl som importen. Detla sammanhänger med valutareservens funktion som buffert vid svängningar i handeln med omvärlden. Polentia-len för privata valutaflöden har dock ökat kraftigt under senare år i takt med att en stor volym kortfristiga tillgångar och skulder i utlandet byggts upp. Det har därför under de senaste åren funnits skäl all ytterligare förslärka valutareserven, för atl motståndskraften skall öka något i situa-

. tioner av stark turbulens pä valutamarknaden. Uppbyggnaden av valutareserven med drygl 15 miljarder kr. under 1985 kan delvis förklaras av denna ambition.

Det senaste årets betydande påspädning av valutareserven sammanhänger emellertid också i hög grad med kortsiktiga faktorer. Del gäller i första hand synkroniseringen i tiden mellan statens nyupplåning och inlösen av äldre lån. Staten försöker som låntagare i möjligaste mån utnyttja gynnsamma tillfällen fill upplåning på de internationella kapitalmarknaderna. Detla kan kortsiktigt få lill följd att man tar hem mer utländsk valuta än vad som motiveras av behovet för stunden, vilket innebär en påspädning av valutareserven. I den utsträckning de nya lånen pä sikt endast skall ersätla äldre lån bUr emellertid ökningen av valutareserven endasl temporär.

En statlig ufiandsupplåning som ökar valutareserven påverkar inle likviditeten i ekonomin om riksbanken säljer ut statspapper på den inhemska marknaden i molsvarande omfattning. Samma neutraliserande effekt kan uppnås genom atl företagens likviditet dras in tUl riksbanken på olika konton. Delta är i hög grad vad som skett under loppet av 1985. Riksbanken har under året varit nettosäljare av statspapper samtidigt som företagens och kommunernas insättningar på investeringskonlo och likviditets-konto har ökat med närmare 20 miljarder kr. under perioden januari-november 1985.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 10:1 Likviditetspåverkande faktorer 1985

Miljarder kr.

	Valuta-	Budget-	Förfal-	Övriga	RGK:s	Rb:s	Föränd-	Bankemas
	flöde	under-	lande	exogena	emis-	mark-	ring i	nettoställ-
		skott'	lån på	fak-	sioner	nads-	banker-	ning
			mark-	torer	på mark-	opera-	nas netto-	mot Rb
			naden		naden	tioner	ställning mot Rb
Januari	-1,2	+ 2,6	+ 3,8	+ 3,7	- 7,4	-13,6	-12,1	-12,6
Februari	-2,3	+ 5,8	+ 1,7	- 3,9	- 6,7	- 1,6	- 7,0	-19,6
Mars	-1,8	+ 9,2	+ 9,5	- 0,5	- 5,5	- 5,6	+ 5,3	-14,3
April	-1,7	+ 6,0	+ 10,0	- 3,6	-11,9	- 0,3	- 1,5	-15,8
Maj	-1,7	-16,7	+ 10,4	+ 0,3	- 2,5	0,0	-10,2	-26,0
Juni	+2,1	+ 6,3	+ 4,1	-13,4	- 7,7	+ 6,9	- 1,7	-27,7
Juli	+3,8	+ 1,4	+ 8,9	+ 3,3	- 7,0	- 7,8	+ 2,6	-25,1
Augusti	+ 1,2	- 2,2	+ 9,3	- 0,8	- 8,2	+ 3,0	+ 2,3	-22,8
September	-0,5	+ 7,8	+ 12,1	- 2,8	- 6,6	-10,5	- 0,5	-23,3
Oktober	+ 1,4	+ 8,7	+ 17,0	- 0,4	- 9,0	-12,0	+ 5,7	-17,6
November	+2,0	+ 5,9	+ 5,3	- 5,5	- 7,3	- 3,1	- 2,7	-20,3
December''		+ 16,0	+ 6,5		-12,0
Totalt"	■ •	+50,8	+98,6	••	-91,8	••		••

' (-) = Inkomstöverskott.

Huvudsakligen förändringar i sedelmängd och investeringskonton.

' (-) = Försäljning.

" Preliminära siffror.

Anm. RGK = riksgäldskontoret. Rb = riksbanken. Budgetunderskottet redovisas här kassamässigt exkl. valutaförluster.

Källa: Riksbanken.

10.5 LikviditetsutveckJing och kreditgivning

Ett sätt alt belysa hur likviditeten på marknaden utvecklats är att studera bankernas kassaställning mot riksbanken. Denna bestäms i hög grad av budgetunderskottet och dess finansiering. Såsom framgår av tabell 10:1 har budgetunderskottet likvidiserat marknaden med drygt 50 miljarder kr. under 1985. De privata valutaflödena har i stort sett balanserat över året och därmed inte givit upphov lill något nämnvärt nettoflöde. Likviditetspä-spädningen från budgetunderskottet har neutraliserats dels genom en ökning av statspappersinnehavet hos allmänheten, dels genom indragningen av företagens medel tiU olika konton i riksbanken.

Likviditetsfillväxten i ekonomin, mätt som ökningen i penningmängden, har varil myckel begränsad under året (diagram 10:3). Den utestående sedelmängden har varit i stort sett oförändrad samtidigt som bankinläning-en endasl ökat marginellt. Vidgas likvidiletsbegreppet till att omfatta även finansbolagens upplåning från allmänheten qch korta statspapper på marknaden så har det dock skett en betydande likviditetsuppbyggnad i ekonomin under senare år.

De kortfristiga finansiella placeringarna i förelagssektorn framgår av tabell 10:2. Den uppbyggnad av likviditet som skedde under 1982 och 1983 tycks nu ha ebbat ul. En stagnerande vinstnivå och en relativt kraftig investeringsökning under 1985 har naturiigtvis bidragit lill en svagare likviditetsutveckling än tidigare. Å andra sidan har den stora räntemarginalen

Prop. 1985/86: 100 Bil. I.l

Diagram 10:3 Penningmängden

12-månaders proceiituella förändringar

25r

II"... MiliinMiiiiiluiriiiiiiiliiiii.... liirNiiiiiilii........ In.... iiiliiiiiiiiiiiliirirniiiiliniiiiiiii

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Källa: Riksbanken.

Tabell 10:2 Kortfristiga flnansiella placeringar 1 Miljarder kr.			hos icke-rmansiella företag			Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1
	1982 dec	1983 dec	1984		1985
	1982 dec	1983 dec	sept	dec	sept
Bankkonton specialinlåning andra konton Bankcertifikat Statsskuldväxlar Lån till finansbolag Summa	76,0 36,8 39,2 4,3 20,8 19,2 120,3	82,5 34,6 47,9 11,3 23,1 26,1 143,0	75,8 29,6 46,2 11,7 31,3 25,4 144,2	99,4 44,0 55,4 5,5 26,0 26,2 157,1	70,1 27,3 42,8 11,0 42,0 30,9 154,0

Källa: Statistiska centralbyrån.

mot omväriden, speciellt under andra halvåret, verkat i motsatt riktning. Kortfristigt upplänade medel utomlands har placerats på den inhemska marknaden. Del är värt all notera atl ulöver de likvida medel som anges i tabellen har företagen genom insättningar i riksbanken byggt upp en fordran - om än inte likvid — på riksbanken på ca 28 miljarder kr. vid utgången av 1985.

I slutet av november upphävdes ulläningstaket för banker och finansbolag samt för bostadsinstitutens oprioriterade utlåning. Tidigare gällde för banker och finansbolag etl tak för den s.k. övrigutlåningen i svenska kronor på 2% under 1985. Utlåningstaket var vid årets böijan 4% men sänktes i samband med den kreditpolitiska åtstramningen i maj, då även bostadsinstitutens oprioriterade ufiäning stramades ål.

Tabell 10:3 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, s. k. övrigutlåning

Milj. kr., förändring

	1984	1984 1-3 kv.	1985 1-3 kV.
Övrigutlåning i svenska kronor
Kommuner Företag Hushåll Övriga	-272 7238 2800 2592	-136 2471 680 1356	-1574 - 382 -3 105 -3 303
Summa	12358	4371	-8364
Övrigutlåning i utländsk valuta
Kommuner Företag Övriga	15104 2385	- 48 12268 2089	- 34 4824 -1747
Summa	17489	14309	3043
Summa övrigutlåning	29847	18680	-5321
Därav: kommuner företag hushåll övriga	-272 22342 2800 4977	-184 14739 680 3445	-1608 4442 -3105 -5050

Källa: Riksbanken.

Bankemas utlåning i svenska kronor, exkl. prioriterade byggnadskredi- Prop. 1985/86:100 ter, har under årel anpassats i enlighet med riksbankens rekommendatio- Bil. I.l ner. Mätt äver 12 månader var ökningstakten i oktober endast runt 1 %. Även expansionen av utlåningen i ufiändsk valuta har minskal mot slutet av året. Utlåningen fördelad på sektorer framgår av tabell 10:3. För finansbolagen var den utestående kreditvolymen till allmänheten 7 % slörre vid utgången av 3:e kvartalet 1985 jämfört med elt år fidigare.

10.6 Finansiellt sparande och finansiering av statens lånebehov

Det finansiella sparandet i olika sektorer framgår av tabell 10:4. Den försämring av bytesbalansen som skett mellan 1984 och 1985 motsvaras helt av försvagningen av del finansiella sparandel hos icke-finansiella företag. Nedgången i sparandet i företagssektom sammanhänger med flera faktorer. Bmltoöverskollen har stagnerat samiidigt som investeringama har ökat och den lidigare lageravvecklingen har upphört. Under 1985 har istället en lagemppbyggnad ägt mm. Inom övriga sektorer sker inga större förändringar mellan 1984 och 1985. Noterbart är alt hushåUen uppvisar ett fortsatt relalivl lågt finansiellt sparande, trots all realräntan ökat väsenlligl under de senaste åren. En viss omsvängning frän realt fill finansieUl sparande har dock skett.

Under 1986 förbättras det finansiella sparandet någol i såväl den privata som den offentUga sektom. Några större förändringar i de olika sektorernas finansiella sparande sker dock inte. Underskottet i bytesbalansen beräknas minska med ca 5 miljarder kr. tUl 5 miljarder kr. 1986.

Av tabell 10:5 framgår all statens lånebehov var drygl 10 miljarder kr. lägre 1985 än 1984. Då staten under 1985, fill skiUnad från 1984, dessulom lånade upp belydande belopp i ufiandel, ca 12 miljarder kr., var upplåningen inom landet betydligt lägre än under de närmast föregående åren. Genom att riksbanken under året i åtstramande syfte neltosåll en betydande volym statspapper på marknaden var dock netloupplåningen på den inhemska marknaden någol större än under 1984, ca 55 miljarder kr.

Tabell 10:4 Finansiellt sparande	i olika sektorer
Miljarder kr.
	1983	1984	1985	1986
Offentliga sektom, totalt Staten Kommunema Socialförsäkringssektorn	-35 -55 1 19	-18 -42 1 23	-12 -41 2 27	- 9 -33 2 22
Privata sektom, totalt Icke-finansiella företag Finansiella företag Hushåll	28 - 3 28 3	21 -10 30 1	2 -31 29 4	4 -31 29 6
Bytesbalans = totalt inhemskt sparande	- 7	3	-10	- 5

Anm. För 1985 har redovisats det underliggande finansiella sparandet, se vidare

kap. 9.

Källa: Statisfiska centralbyrån, finansdepartementet. 78

Ungefär en tredjedel av den inhemska upplåningen, eller 18 miljarder kr., skedde hos hushållen i form av premie- och sparobligationer saml allemanssparande. Förelagens insättningar på konto i riksbanken svarade för en ungefär Uka slor del, vUket var näslan dubbelt så myckel som under 1984. Av neltoinsättningaraa på 16 miljarder kr. kan närmare 7 miljarder hänföras liU allmänna invesleringskonton och ungefär lika mycket lill likvidilelskonlon, medan indragningen av medel på särskilda investerings-konton blev ca 3 mUjarder kr. Liksom under föregående år minskade den uteslående stocken prioriterade obligationer något. Upplåningen i form av statsskuldväxlar och riksobligalioner blev ca 30 miljarder.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 10:5 Finansiering av statens budgetunderskott 1983—1985

Miljarder kr.

	1983	1984	1985
Riksbanken	-15	19	-16
Upplåning på den inhemska marknaden	72	44	55
Därav: prioriterade obligationer	31	- 3	- 9
allemanssparande	-	6	10
premie- och sparobligationer	9	9	8
företags och kommuners in-
sättning på konto i rb	1	9	16
övrigt (statsskuldväxlar
och riksobligationer)	31	23	30
Upplåning inom landet	57	63	39
Udandet	20	0	12
Lånebehov	77	63	51
Valutaföriuster på statens
uUandslån	6	11	8
Budgetunderskott'	83	74	59

' Budgetunderskottet redovisas här kassamässigt enligt riksgäldskontorets beräkningsprinciper.

Källa: Riksbanken.

InnehåU Prop. 1985/86: 100

Bil. l.I

1 Sammanfatlning ........................................... .... 2

2 Den intemationella ulvecklingen......................... .... 7

2.1 Allmän översikt .......................................... .... 7

2.2 Regionala översikter ..................................... 12

3 Utrikeshandeln ............................................. 20

3.1 Väridshandeln............................................... 20

3.2 Den svenska industrins konkurrenskraft .......... .. 21

3.3 Exporten ................................................... 22

3.4 Importen ................................................... 24

3.5 Analys av handelsbalansens utveckUng ............. 25

3.6 Bytesbalansen............................................... 27

4 Industrin ................................................... 29

4.1 Produktion, produktivitet och sysselsällning ...... .. 29

4.2 Lönsamhetsutvecklingen .............................. 31

5 Arbetsmarknaden........................................... 35

5.1 Inledning ................................................... 35

5.2 Arbetsmarknaden under 1985 ........................ .. 36

5.3 Arbetsmarknaden 1986 ................................. .. 39

6 Priser och löner .......................................... 42

6.1 Jämförelse med OECD-området ....................... 42

6.2 Löner ........................................................ 43

6.3 Konsumentpriser ........................................... .. 44

6.4 Reallönernas utveckling 1970-1986 .................. .. 46

6.5 Konsekvenser av olika löneantaganden ............. .. 47

7 Hushällens ekonomi ..................................... .. 48

7.1 HushåUens disponibla inkomster........................ .. 48

7.2 Privat konsumtion ....................................... .. 51

8 Investeringar................................................ .. 53

8.1 Inledning .................................................... .. 53

8.2 Näringslivet.................................................. 54

8.3 Bosladsinvesleringar och offenfiiga investeringar 56

8.4 Byggnadsverksamhet...................................... 58

8.5 Lagerinvesteringar......................................... 59

9 Den offenfiiga verksamheten ........................... ... 61

9.1 Staten ....................................................... ... 61

9.2 Socialförsäkringssektorn................................. ... 64

9.3 Kommunema .............................................. ... 65

9.4 Den lolala offentliga sektorn och samhällsekonomin 67

10 Kreditmarknaden .......................................... ... 71

10.1 Kreditpolifikens ändrade utformning ................. ... 71

10.2 Kreditpoliliken i slort under 1985 ..................... ... 71

10.3 Valutaflöden och ränleulveckUng ..................... 72 Prop. 1985/86:100

10.4 Valutareserven och statens utlandsupplåning .... 74 Bil. 1.1

10.5 Likviditetsulveckling och kreditgivning................ 76

10.6 FinansieUt sparande och finansiering av statens lånebehov ... 77

Norstedts Tr/ckeri, Stockholm 1985 81

Till regeringen Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1986/87

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV vaije år till regeringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgelproposifionen.

RRV redovisar i denna skrivelse förslag lill beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1986/87. Beräkningama har gjorts för varje inkomstfitel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av det väntade utfallet för budgetåret 1985/86. Underiag för beräkningarna har hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs laxeringsslalistiska undersökning och aktiebolagsenkät utnyttjats. Underiaget till RRVs taxeringsstatistiska undersökning utgör ett urval av 23000 personers självdek-larafioner. I här presenterade beräkningar ingår resultat baserade pä undersökningen för inkomståret 1983.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. Därefter redovisas de fömtsättningar och antaganden beträffande skatteunderlagets framfida ulveckling som ligger fill grund för beräkningarna. I del sammanhanget redovisas resultaten från RRVs aktiebolagsenkät.

I den återstående delen beskrivs beräkningsresultaten för de olika in-komstfitlarna. Inkomsterna pä statsbudgeten budgetåren 1982/83 -1984/85 framgår av bilaga A. I bilagorna B och C redovisas en specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1985/86 resp. 1986/87. För att underiätta jämförelse med prognoserna i den preliminära nationalbudgeten presenteras i bilaga D beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1985, 1986 och 1987.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgelårel 1985/86 kan användas som komplement till RRVs inkomstberäkning. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dem.

Beslul i delta ärende har fatlats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen SaneU, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektörerna Aronsson, Rahmn och Svahlstedt, revisorn Andersson samt avdelningsdirektören Dalmo, föredragande.

Stockholm den 13 december 1985

G. Rune Berggren

Stig Dalmo

I Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Innehåll Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1986/87 1

Innehållsförteckning ........................................ 2

I. Sammanfattning ................................ ... 6

Fömtsättningar ................................................. 6

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster ....... 7

De beräknade inkomsterna budgetåren 1985/86 och 1986/87 9

II. Allmänna förutsättningar...................... 15

Statsbudgetens utfall budgeiåren 1980/81-1984/85 ... .. 15

Anlaganden för fysiska personers inkomster åren 1984-1987 16

Anlaganden för aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1984,

1985 och 1986 .................................................. .. 17

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna 21

1000 Skatter ....................................... . 21

Samordnat uppbördssystem för socialavgifter och källskatt 21

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 21

1111 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisafionsvinst och rörel
se ............................................................ .. 22

1121 Juridiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rö
relse .......................................................... .. 32

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse 34

1141 Kupongskatt ................................................ .. 35

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskall ............ .. 36

1143 BevUlningsskatt ........................................... .. 36

1144 Lotterivinstskatt ..................... ................ .. 37

1200 Lagstadgade socialavgifter .......................... 37

1211 Folkpensionsavgift ..................................... .. 39

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto ......................... .. 40

1231 Barnomsorgsavgift ..................................... .. 42

1241 Vuxenutbildningsavgift ................................ 43

1251 Övriga socialavgifter, netto .......................... 43

1281 Allmän löneavgift ....................................... .. 45

1300 Skatt på egendom ....................................... .. 46

1311 Skogsvårdsavgifter ....................................... 46

1312 Hyreshusavgift ............................................ 46 2

1311 Fysiska personers förmögenhetsskatt ............... 47 Prop. 1985/86: 100

1312 Juridiska personers förmögenhetsskatt ............. 48 Bil. 1.2

1331 Arvsskatt .................................................. 48

1332 Gåvoskatt ................................................. 48

1341 Stämpelskatt ............................................ . 49

1342 Skatt på värdepapper .................................. . 50

1400 Skatt på varor och tjänster .......................... 51

1411 Mervärdeskall ........................................... 51

1421 Bensinskatt .................................................. . 52

1422 Särskilda vamskatler .................................... 53

1423 Försäljningsskall på motorfordon ..................... 53

1424 Tobaksskatt ............................................... 54

1425 Skatt på spritdrycker ................................... 55

1426 Skatt på vin ............................................... . 56

1427 Skatt på malt- och läskedrycker ...................... 56

1428 Energiskatt .................................................. . 57

1429 SärskUd avgift på svavelhaltigt bränsle ............ . 59

1431 SärskUd avgift för oljeprodukter m. m................ . 60

1432 Kassettskatt .............................................. . 61

1433 Skatt på videobandspelare ............................. . 61

1434 Skatt på viss elektrisk kraft ............................ 62

1435 Särskild avgift mol försurning ........................... 62

1441 AB Vin & Sprilcentralens inlevererade överskott 63

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott ....... .. 63

1451 Reseskatt .................................................. 63

1452 Skall pä annonser och reklam .......................... .. 64

1453 Totalisatormedel ......................................... .. 65

1454 Skatt på spel ............................................... .. 65

1461 Fordonsskatt ............................................. .. 66

1462 KUometerskatt ............................................. .. 67

1471 Tullmedel ................................................. 68

1481 Övriga skatter på varor och tjänster ............. .. 69

2000 Inkomster av statens verksamhet........... 70

2100 Rörelseöverskott ......................................... 70

2111 Postverkels inlevererade överskott ................. .. 70

2112 Televerkets inlevererade överskott ................. .. 73

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott ....... 75

2114 Luftfartsverkels inlevererade överskott ........... 76

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott .. 79

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskoll . 81

2117 Domänverkets inlevererade överskott ............ 85

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskoll ..... .. 87

2131 Riksbankens inlevererade överskott ............... .. 88

2141 Myntverkets inlevererade överskott .......... 88 Prop. 1985/86: 100

2151 Tipsmedel .................................................... 89 Bil. 1.2

2152 Lotterimedel ............................................... 90

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 90

2300 Ränteinkomster .......................................... 91

2325 Räntor pä postverkets statslån ..................... 91

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande ... .. 92

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 92

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade 93

kapitalet

2400 Aktieutdelning ........................................... .. 93

2411 Inkomster av statens aktier ........................... 93

2500 Offentligrättsliga avgifter ............................ 94

2511 Expeditionsavgifter ....................................... 94

2522 Avgifter för granskning av biograffilm ............ .. 95

2543 Skatteuljämningsavgift .................................. 95

2600 Försäljningsinkomster .................................... .. 96

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen ............ .. 96

2700 Böter m. m.................................................. 96

2711 ReslavgUler ............................................... 96

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet .. .. 97

3000 Inkomster av försåld egendom ......... . 99

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m 99

3200 Övriga inkomster av markförsäljning ................. . 100

3211 Övriga inkomster av markförsäljning T............. . 100

3300 Övriga inkomster av försåld egendom ............ . 101

3311 Inkomster av statens gmvegendom ............... . 101

4000 Återbetalning av lån ....................... 102 Prop. 1985/86:100

5 Bil. 1.2

4200 Äterbetalning av bostadslån m. m.................... 102

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande ...... 102

4300 Återbetalning av studielån ........................... 102

4313 Återbetalning av studiemedel ....................... 102

5000 Kalkylmässiga inkomster.................. . 104

5100 Avskrivningar .............................................. 104

5121 Avskrivningar på fasligheter .......................... 104

5131 Uppdragsmyndigheters m. fi. komplemenlkoslnader 105

5141 Statens vägverks avskrivningar ..................... 105

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar ......................... 106

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning ..................... . 106

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt 106

5200 Statliga pensionsavgifter, netto ................... . 107

5211 Statliga pensionsavgifter, netto ................... . 107

Tabellförteckning .............................................. . 110

Bilaga A Statsbudgetens inkomster budgetåren 1982/83-1984/85 . 112

Bilaga B Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomster

för budgetåret 1985/86 .......................... 123

Bilaga C Specifikation av inkomsterna pä statsbudgeten för budget
året 1986/87 ........................................ 134

Bilaga D Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1985, 1986 och

1987 .................................................. 144

I. Sammanfattning Prop. 1985/86: loo

BU. 1.2 Förutsättningar

RRVs förslag lill beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1986/87 och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret 1985/86 har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk polifik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall det föreligger beslul av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 1 december 1985. Till grund för beräkningen ligger bl. a. följande fömtsättningar;

- Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter fr.o.m. är 1985

- Ändrade skatteregler vid införandet av förenklad självdeklaration fr. o. m. 1987 års taxering

- Slopande av den kommunala laxeringen för juridiska personer fr. o. m. den Ijanuari 1985

- ATP-avgiften oförändrad för är 1986 och höjd för år 1987

- Höjning av stämpelskatten fr. o. m. den Ijuli 1985

- Differentiering av bensinskatten

- Sänkning av kassettskatlen fr. o. m. den Ijanuari 1986

- Införande av särskild skatleuljämningsavgUt för år 1986

- Höjning av den slalliga bosladslåneränlan

Fömtom dessa institutionella fömtsättningar är bedömningen av konjunktumtvecklingen betydelsefuU för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning av det ekonomiska läget som presenterades i konjunkturinstitutets höslrapport 1985 har utgjort del huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska ulvecklingen. RRV har också haft underhandskontakter med finansdepartementet under det där pågående arbetet med den preliminära nationalbudgeten för år 1986.

Följande anlaganden ligger lill gmnd för RRVs beräkningar:

1985 1986 1987

Utbetald lönesumma'	9,1	6,7	4,0
Konsumentprisindex, årsmedeltal'	7,3	4,8	3,5
Privat konsumtion, volym'	2,4	1,5	1,0
Basbelopp, kr.	21800	23 200	24200
Basenhet, kr.	7800	7800	7800

' Procentuell förändring från föregående år

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster fömtses öka med 44% från år 1984 lill 1985. Underlaget för denna prognos har hämtats från enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag som RRV har genomfört under hösten 1985. Den höga utvecklingstakten för är 1985 beror främst på alt den kommunala beskattningen för juridiska personer upphör fr.o.m. detta år. Den statligt taxerade inkomsten för är 1986 beräknas öka med 5% jämfört med är 1985. Hänsyn har då tagits tUl alt fastighetsskatten blir avdragsgUl 1986.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgeiåren 1985/86 och 1986/87 framgår av bilaga B resp. bilaga C.

En översikfiig sammanstäUning av beräkningsresultaten redovisas i labeU Prop. 1985/86: 100
2. Bil. 1.2

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

Pä de fiesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endasl inkomster. På ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot äv inkomster och utgifier las upp på statsbudgetens inkomstsida. I tabeU 1 görs en sammanslällning av bmtlobelop-pen budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. I RRVs prognosarbele ingår all bedöma ulvecklingen av bmltobeloppen för såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 1 framgår all bmtloinkomslema för budgetåret 1986/87 beräknas uppgå lUl 601,7 miljarder kr. vUket är mer än dubbelt sä mycket som inkomsterna netto på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttifiarna beräknas lUl 315,7 miljarder kr. för samma budgetår.

Den största differensen meUan bmtlo- och nettoredovisningen finns på inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna pä huvudgruppen 1100 består fill största delen av preliminärskatler (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. För huvudgmpp 1100 beräknas bmtloinkoms-lerna öka med 1,8% meUan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den låga ökningstakten förklaras av en engångseffekt på 13,6 miljarder kr. budgelårel 1984/85 liU följd av den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter. Bmtloutgifterna beräknas öka med 7,5% för budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 ökar bmltoinkomstema med 8,8% och bmtloutgifterna med 11,9%.

Inkomsterna på huvudgmppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivaravgifter. I den tabellariska bmtlosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs till fonderade medel utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar inom den stafiiga sektorn. Vidare ulbelalas sjukförsäkringsavgifternas andel av sjukförsäkringens kostnader. Bmltoinkomstema för huvudgmppen 1200 beräknas öka med 17,7% mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den kraftiga ökningen beror pä all den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter medförde en negaliv engångseffekt på 7,8 miljarder kr. budgetåret 1984/85. Ulvecklingen av bmttoinkomslema mellan budgeiåren 1985/86 och 1986/87 beräknas lill 4,3%.

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas tUl 168,2 miljarder kr. för budgetåret 1986/87 och brultoutgiflerna till 54,6 miljarder kr. för samma år. Bmltoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt.

För budgelårel 1986/87 beräknas bmttoinkomslema på huvudgmpp 5200 bli ungefär lika stora som bmtloutgifterna. Nettot som tas upp på statsbudgeten är 0,4 miljarder kr. Omföringar mellan huvudgrupperna 1200 och 5200 av de stafiiga arbetsgivaravgiftema liksom omföringar mellan huvud-gmpperna 1100, 1200 och 1300 av egenavgifter, förmögenhetsskatter elc. är exkluderade i tabell 1.

cm -o

3 JO

ma\nv<xicn- —' r-- m (N -* Tf v£t in « m

<N o (N (» <N O o oo rj Tf - r

o <n (7\ so >0 —• (N

Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

öoNr>näboori- a\

SD Ti- o (N

r r- o

1 c» o m Tf so O v£) Tf r- 00 »o

oö

Tt -t

S88 I

rj f o

»n 00 "O

I OO 00 o

22 s

00 I

« (NI <N I

(N Tf '

tn o\

»n (N

Tt r-- Tj-

I I

t-t- «s

*/->V-t QO

o o «

mOTfr-~oo Ul

OOtinrOOrO »/)

soTfmoovor \o

-TtOOOJ TtOOTt

ooTt(tN(N(Nr r-

oo — (Nooror*—' «s

ONinm'—'-v-i'—'VO

(NootNON TtooTt m

ONOscNTtrmON—' 00

ooomooto 1

ONrr--oo TtON<n ■
o — tt r-1

Tf (N

c

'>
(rt
c
o		,-.
		S5 " o
cd		fe Crt E c U
C/1		fe Crt E c U
		00 c S o C
cd 2		ialav ;h tjä erksi gend ter äavg
cd 2
r-
CO		gade soc varor oc statens v försåld e av lån a inkoms pensioni
E c
ocd
a		~ "w . ÖO oil cd
a ■UCO		' Lags Skatt mster mster betaln: ylmäs ' Statl
S 2	K	o o o o t- .Ä o
c/5 — > O cd	K	o o o o cd
	e

o t-i		o o o o 1-O o o o cd
o ca		o o o o 1-O o o o cd
—1 >		r m •* u-1 >

■a

De beräknade inkomsterna budgetåren 1985/86 och 1986/87

Diagram 1. Statsbudgetens inkomster budgetåret 1986/87 Procent av totala inkomsterna

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

H?i GVSIGT

; iji"iSTER 2liä 4.* SijItElSEÖvER-3K0TT 2LStl

/-■■■' ■ .? " v.

il» INrOnSl SKATT 113

i2!20

17% i?: ATT PA VAROR OCh TJf*'JbTER

V\■'.\>c;V\\\\V.........

•V<■•.:■.\\\\■ • ■ •

::;7

\>v.v.X\-\\\\'\\\\\'\;;. ■ ■ ■ ■-'■■ ■\ V- \ '\ \ ■■■ \ ■> \ \ -. ■■■.'» ■ ■ ■

::.: :">-_

22X

GOCIAL-

....

hV&IFTER

■\■t\\\\\\V •;

23* rlERVSRDE-SKATT (MOMS) IVll

PFuiiiCS 1905/87 285,927 MK;k

Enligt de nu redovisade beräkningama uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86 tiU 273227 mUj.kr. Det är 12631 milj.kr. eller 4,8% mer än ulfallet för budgetåret 1984/85.

För budgetåret 1986/87 är ökningen 4.6% eller 12700 milj.kr. Inkomstema beräknas således tiU 285927 milj. kr.

Den samordnade uppbörden av skatter och arbetsgivaravgifter tiUsammans med förkortning av kreditlider för redovisning av punktskatter och konkurrensneutral redovisning av mervärdeskall medför engångseffekter på statsbudgeten. En sammanställning av engångseffekterna redovisas nedan.

Engångseffekter budgetåren 1984/85-1986/87 (miljarder kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

273,2 +4,8%

285,9 +4,6

RRVs beräkning, totalt 260,6

Förändring —

Engångseffekter 1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst

och rörelse 13,6

1200 Lagstadgade socialavgifter -7,8

1,6 0,9	1,3	~
8,3	1,3	-
252,3	271,9 +7,8%	285,9 +5,1%

1400 Skatt på varor och tjänster 5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa engångseffekter

Totala inkomster justerade för engångseffekter Förändring

En rensning av inkomsterna från dessa engångseffekter skulle ge en Prop. 1985/86:100 annan inkomstutveckling pä statsbudgeten. För budgetåret 1985/86 skulle Bil. 1.2 utvecklingslakten öka till 7,8%. För budgetåret 1985/86 är engångseffekterna lägre än lidigare budgetår. De justerade inkomsterna ökar med 5,1 % mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Anlaganden om löne- och prisutveckling har stor betydelse för RRVs beräkningar. Enligt RRVs antaganden blir löne- och prisökningarna lägre åren 1986 och 1987 än tidigare år. Detta är huvudförklaringen lill den lägre utvecklingstakten på inkomsterna mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ylleriigare förklaringar lill inkomslulvecklingen redovisas nedan.

Fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas minska med 9631 milj.kr. mellan budgeiåren 1984/85 och 1985/86. Orsaken till minskningen är engångseffekt på statsbudgeten till följd av atl uppbörden av den preliminära A-skatten sker månadsvis fr. o. m. inkomståret 1985. Det innebär att budgetåret 1984/85 innehåller merinkomster motsvarande en månads uppbörd på ca 13600 milj.kr. Om resultatet rensas från denna effekt, innebär delta atl inkomsltheln fysiska personers inkomstskatter ökar med ca 10,2%. Tidsprofilen i de antagna lönesummeökningarna gör med gällande regler för kommunalskalteutbelalningar att dessa bUr förhåUandevis höga budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Vid beräkningen av preliminärskattema för år 1986 och 1987 har RRV antagit en oförändrad kommunal medelutdebilering i förhållande till år 1985, dvs. 30:38 kr.

För budgetåret 1986/87 beräknas titeln fysiska personers inkomstskatter till 43646 milj. kr. Del är en ökning med 944milj. kr. TUI grund för beräkningarna av fysiska personers inkomsskatler år 1986 ligger bl. a. regeländringarna i samband med alt den förenklade självdeklarationen införs. Dä införs bl. a. etl schablonavdrag under inkomst av tjänst, individuella s. k. sparavdrag, konlrolluppgiflsskyldighet för inkomsträntor m. m. RRV har vidare antagit all skatteskalan i nominella termer år 1987 är densamma som för 1986, dvs. etl antagande om oförändrad basenhet. Vid kalkylerna har också hänsyn tagits tiU bl.a. del preliminära taxeringsutfaUet av 1985 ärs taxering. Detla har bl.a. medfört atl den överskjutande skatten har justerats för budgetåret 1985/86 då dessa utbetalningar beräknas tiU drygt 12 100 milj.kr. I preliminärskalletabeUerna tas hänsyn liU 1500 kr. av schablonavdraget på totah 3000 kr. I tabellerna var tidigare ej hänsyn tagen till avdraget på 1000 kr. Underuttaget (skiUnaden meUan preliminärskatter och slutlig skatt) beräknas därför minska mellan kalenderåren 1985 och 1986. Detta medför bl. a. alt fyllnadsinbetalningarna blir lägre år 1987.

Juridiska personers skatter beräknas öka med 3848 milj.kr. mellan
budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det beror främst på att de preliminärt
debiterade B-skatlerna beräknas stiga med 2433 milj. kr., vilket beror pä
atl den slutliga skatten för 1984 har stigit krafligl samt att vinstdelnings-
skatten och hyreshusavgiften/faslighetsskatten preliminärdebUeras. Omfö
ringar till andra inkomsttttlar har stigit med 1160 milj.kr. vilkel ocksä
beror på hyreshusavgiften/fastighetsskalten och vinstdelningsskatlen.
Kommunalskatleutbetalningarna beräknas minska med 1697 milj. kr. mel
lan budgetåren 1984/85 och 1985/86 tiU följd av att den kommunala beskatt- 10

ningen för juridiska personer upphörde fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1060, 1061).

Mellan budgeiåren 1985/86 och 1986/87 beräknas de juridiska personernas skaller alt minska med 500mUj.kr. Preliminär B-skatt beräknas öka med 3 426 milj. kr. Det höga preUminärskatteuttaget medför atl fyllnadsin-belalningama våren 1987 beräknas minska med 1740 milj. kr. jämfört med våren 1986. Omföringar liU andra inkomsttitlar har ökat med 2986 milj. kr. vilkel bl.a. beror på fastighetsskatten som infördes fr.o.m. 1985 (SFS 1984:1052) och omförs 1986/87.

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 12781 mUj.kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Uppgången förklaras av atl ulfallet för budgetåret 1984/85 innehöll en negativ engångseffekt på ca 7,8 miljarder kr. lill följd av övergången lill samordnad uppbörd av skatter och arbetsgivaravgifter.

Utvecklingstakten på inkomsterna från socialavgiftema mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 beräknas bli 4,8% eller 2634mUj.kr. Den föreslagna höjningen av tilläggspensionsavgiften fr.o.m. den Ijanuari 1987 påverkar inte statsbudgetens inkomster.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Diagram 2 Statsbudgetens inkomster av inkomstskatter. Socialavgifter, skatt på varor och tjänster samt övrigt. Budgetåren 1984/85—1986/87 (milj. kr.)

lliili!

iiilii

.äiJ

l> I

;;:il, ;i!!!i|;;:i'!;i

:;:;:'i;!!i;i:'i!n!!!

.;i!i:; -iMi!, :;!iil| ,,., Ii:i!:iiii[:;liiiiiliiji;i

lillllil Hill ; liilili

ijliiiljj

Iliiiii.I

I I

i!':.|-;:iii'ii;';;ii!:Tm

"''l':'!!iÉ!iW:;i

i;i:i !iiliM';Hi!i i'--'''' ■■'■■'■■i-:" '■'

& J / o D

|ii!'hi -'-■■'

ilSTEP l'!

;; i j? n

TFR

Skatt på varor och tjänster uppgick tUl 104270 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Härav svarade mervärdeskatten för ca 57%. För budgetåret 1985/86 beräknas inkomsterna av skatt pä varor och tjänster till 111621 milj.kr. vilkel är en ökning med 7,1%. För budgetåret 1986/87 ökar inkomstema med 1,7 % lill 113 554 milj. kr.

Som tidigare har nämnts har konkurrensneutral redovisning av mervär- Prop. 1985/86:100 deskatt tillsammans med kortare kredittid vid redovisning av punktskatter Bil. 1.2 medfört kassamässiga förstärkningar av inkomsterna under budgetåren 1984/85 och 1985/86. Dessa förstärkningar är engångseffekter och har beräknats tUI 1600 milj. kr. resp. 1300 milj. kr. Rensat för dessa engångseffekter ökar ändå inkomsterna i en högre takt mellan budgeiåren 1984/85 och 1985/86 än mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. En förklaring är atl prisutvecklingen antas bU högre år 1985 än för åren 1986 och 1987. En annan förklaring är all de beräknade inkomsterna för budgetåret 1986/87 bygger på ett antagande om i stort sett oförändrade skattesatser.

En förkortning av kredittiden för redovisning av bensinskatt och energiskatt (inkl. särskild avgift pä oljeprodukter) på olja beräknas ge en engångseffekt pä ca 1300 milj.kr. budgetåret 1985/86. Detla medför atl inkomsterna av bensinskatt och energiskalt minskar budgetåret 1986/87 jämfört med budgetåret 1985/86. För energiskatten och den särskUda avgiften för oljeprodukter förstärks nedgången av all oljekonsumlionen antas minska kraftigt även kommande budgetår. En fortsall anlagen konsumtionsminskning av spritdrycker medför all inkomsterna på titeln skatt på spritdrycker minskar med 120milj. kr. budgetåret 1986/87 jämfört med budgetåret 1985/86. Regeringen har föreslagit en sänkning av kassettskatlen fr.o.m. den Ijanuari 1986. Förslaget beräknas reducera inkomstema av kassettskatt budgetåret 1986/87 med ca 50%.

Ränteinkomsterna ökar med drygt 14% eUer 1710 milj. kr. meUan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ökningen förklaras hell av att bostadslåneräntan antas höjas med 2,1 procentenheter lUl 13,35% för år 1986.

Inkomsthuvudgruppen försäljningsinkomster beräknas öka kraftigt mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ökningen beräknas till 957 milj.kr. vilket beror på de försäljningsinkomsler som erhålls vid utförsäljning av beredskapslager för olja m. m.

Avskrivningar - huvudsakligen för affärsverken - beräknas minska med 623 milj.kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Orsaken till minskningen är att postverkets avskrivningar upphör fr.o.m. budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 beräknas avskrivningama tUl 3929 milj.kr. vilkel är en ökning med 414 milj.kr. jämfört med budgetåret 1985/86. Den slörsta ökningen i inleveranser av avskrivningar svarar statens jämvägar för.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 2 Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1985/86 och 1986/87, (milj. kr.)

	1984/85	1985/86	1985/86	1986/87	Förändring 1985/86-
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos	1986/87
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
					Belopp	Procent
Inkomster	260596	261953	273227	285927	12700	4,6
1000 Skatter	222115	224898	235415	244100	8685	3,7
1100 Skatt på inkomst, realisations
vinst och rörelse	67788	55065	60822	61350	529	0,9
därav
1111 Fysiska peroners skatt på
inkomst, realisationsvinst och
rörelse	52333	36778	42702	43 646	944	2,2
1121 Juridiska personers skatt på
inkomst, realisationsvinst
och rörelse	11683	15797	15531	15031	-500	- 3,2
1200 Lagstadgade socialavgifter	42527	54716	55308	57943	2634	4,8
1300 Skatt på egendom	7530	8120	7665	11254	3 589	46,8
därav
1312 Hyreshusavgift	675	1100	951	3 891	2940	309,1
1400 Skatt på varor och tjänster	104270	106997	111621	113554	1933	1,7
därav
1411 Mervärdeskatt	59296	58300	62100	65 500	3400	5,5
2000 Inkomster av statens verksam-
het	28154	29552	29183	32531	3 348	11,5
2100 Rörelseöverskott	10742	12719	11946	12324	378	3,2
därav
2110 Affärsverkens inlevererade
överskott	3 598	3887	3 951	3 381	-570	-14,4
2131 Riksbankens inlevererade
överskott	5401	7000	6300	7100	800	12,7
2200 Överskott av
statens fastighets-
förvaltning	372	461	459	652	192	41,9
2300 Ränteinkomster	11873	11901	12116	13826	1710	14,1
därav
2332 Ränteinkomster pä
lån för bostadsbyggande	7905	8240	8272	9912	1640	19,8
2400 Aktieutdelning	375	250	305	390	86	28,2
2500 Offentligrätts-
liga avgifter	1587	2089	2228	2261	33	1,5
2600 Försäljnings-
inkomster	1722	1196	1153	2110	957	83,0
därav
2625 Utförsäljning av bered-
skapslager	1467.	900	900	1850	950	105,6
2700 Böter m.m.	427	437	456	468	12	2,5
2800 Övriga inkomster
av statens verksamhet	1056	499	520	500	-20	- 3,8
3000 Inkomster av för-
såld egendom	82	74	122	106	-16	-13,3
3100 Inkomster av för-
sålda byggnader och
niaskiner m. m.	35	46	91	71	-19	-21,3
3200 Övriga inkomster
av markförsäljning	2	1	2	2	—	—
3300 Övriga inkomster
av försåld egendom	46	27	30	33	3	10,0

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

	1984/85	1985/86	1985/86	1986/87	Förändring 1985/86-
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos	1986/87
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
					Belopp	Procent
4000 Återbetalning av
lån	4663	4248	4502	4861	359	8,0
4100 Återbetalning av
tiäringslån	591	400	442	467	25	5,7
4200 Återbetalning av
bostadslän m.m.	2436	2201	2401	2500	100	4,2
4300 Återbetalning av
studielån	964	1038	1138	1384	246	21,6
4400 Återbetalning av
energisparlån	287	305	275	300	25	9,1
4500 Återbetalning av
övriga lån	385	305	247	210	-37	-15,0
5000 Kalkylmässiga
inkomster	5581	3 181	4004	4329	325	8,1
5100 Avskrivningar	4138	3267	3515	3929	414	11,8
5200 Statliga pen-
sionsavgifter, netto	1444	-86	489	400	-89	-18,2

II. Allmänna förutsättningar

Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81-1984/85

Det slalliga budgetsyslemel moderniserades budgetåret 1980/81. Statsbudgetens inkomster grupperades efter karaktären pä inkomsten när den flyter in till den statliga sektorn. Uppdelningen av statsbudgetens utgiftssida i en drift- och en kapitalbudget ersattes av en statsbudget för såväl drtft- som investeringsutgifter.

I tabell 3 presenteras statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1980/81-1984/85.

Inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 blev 260596 milj.kr. Det var en ökning med 39431 milj.kr. eller 17,8% jämfört med budgetåret 1983/84. Statsbudgetens utgifter uppgick tiU 329137 milj.kr. under budgetaret 1984/85. Det var en ökning med 30873 milj.kr. eller 10,3% jämfört med föregående budgetår. Statsbudgetens underskott, dvs. skillnaden meUan utgifier och inkomster, blev för budgetåret 1984/85 68541 milj. kr.

En närmare redogörelse för utveckUngen av statens inkomster och utgifter lämnas i RRVs publikation "Statens finanser 1985". En detaljerad redovisning av budgetulfallet framgår av RRVs publikation "Statsbudgetens utfall budgetåret 1984/85".

Tabell 3. Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Budgetår	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Inkomster
Skatt på inkomst, rea-
lisationsvinst och
rörelse	34057	36251	39534	48903	67788
Lagstadgade social-
avgifter	33890	31250	36032	47059	42527
Skatt på egendom	2358	2741	3284	4172	7 530
Skatt på varor och
tjänster (exkl mer-
värdeskatt)	27 208	29564	35156	39047	44974
Mervärdeskatt	37 305	40665	45423	48 520	59296
Inkomster av statens
verksamhet	14552	17762	22407	23008	26687
Inkomster av försåld
egendom Återbetalning av lån	77	49	190	52	1549
egendom Återbetalning av lån	2406	2644	2978	4358	4663
Kalkylmässiga inkomster	3434	6205	6275	6047	5581
Summa inkomster	155287	167131	191280	221165	260596
Utgifter
Förslags- och obeteck-
nade anslag	170856	185844	212478	244301	286451
Reservationsanslag	43927	50562	64553	53 580	43 830
Röriiga krediter
(+ = ökad disposi-
tion, - = minskad
disposition)	+455	-1242	+848	+383	-1144
Summa utgifter	215238	235164	277879	298264	329137
Underskott	59951	68033	86599	77099	68541

Antaganden för fysiska personers inkomster åren 1984-1987 Prop. 1985/86:100

Inkomstutvecklingen för de fysiska personerna har en avgörande beiydel- o . i. se för de direkta skatternas utveckling. Pä olika sätt påverkar den också förändringarna i de indirekta skatterna liksom inkomster av statens verksamhet och de statliga affärsverkens inleveranser av överskott till staten.

UtveckUngen för de fysiska personernas inkomstskatter bestäms främst av förändringar i inkomst av tjänst, dvs. huvudsakligen av lönesummeutvecklingen. Förändringarna i den lolala lönesumman påverkas av avtalsuppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter och av ändringar i sysselsättningen för anställda samt av den s. k. löneglidningen, dvs. förtjänslut-vecklingen utöver den avtalsmässiga ökningen.

Konjunkturinstitutet beräknade i sin höstrapport 1985 att den lolala utbetalda lönesumman ökade med 9,7% meUan åren 1983 och 1984 och med 9,0% mellan åren 1984 och 1985. Mellan åren 1985 och 1986 antogs en lönesummetillväxl på 6,5 %.

RRV har haft underhandskontakter med konjunkturinstitutet och finansdepartementet och därvid kunnat stämma av några av de centrala antaganden som påverkar statsbudgetens inkomster. Sådana cenlrala anlaganden är förutom lönesummans tillväxt bl.a. konsumentprisutvecklingen, förändringen av den privata konsumtionens volym m. m. Enligt vad RRV erfar antar man i del pågående arbetet med nationalbudgeten att den utbetalda lönesumman ökar med 10,1 % meUan åren 1983 och 1984. MeUan åren 1984 och 1985 beräknas den utbetalda lönesumman öka med 9,1 %. År 1986 förutsätts lönesumman öka med 6,7% varav ca 1 procentenhet antas utgöra den s.k. sysselsätlningskomponenten.

För år 1987 har RRV valt atl skriva fram lönesummans tillväxt med 4,0%.

De utbetalda pensionerna fömlsätts öka med 11,3% mellan åren 1984 och 1985. För år 1986 beräknas ökningstakten till 10,0%. De utbetalda pensionerna beräknas öka med 6,3 % år 1987. RRV har förutsatt att basbeloppet uppgår till 23200 kr. fr.o.m. den Ijanuari 1986. För år 1987 har RRV antagit alt basbeloppet blir 24200 kr. Pensionerna utgjorde inkomståret 1984 ca 19% av de sammanräknade inkomsterna.

För olika sociala förmåner vilka tas upp till beskattning såsom sjukpenning, föräldrapenning, dagpenning, utbildningsbidrag m.m. förutses följande ökningslal. Mellan åren 1983 och 1984 ökade dessa förmåner med 11,6%. För år 1985 har RRV antagit en ökningstakt på 9,4 %. I kalkylen för år 1986 beräknas ökningen bli 10,1%. För år 1987 har RRV skrivit fram dessa inkomster med 6%.

Av fysiska personers sammanlagda inkomst år 1984 svarade inkomst av jordbmksfastighet för 1,0%. Inkomst av rörelse svarade samma år för ca 2,8%. I beräkningarna har antagits att inkomst av jordbruksfastighet och rörelse ökar med 7,9% resp. 4,9% mellan åren 1984 och 1985. Mellan åren 1985 och 1986 föruises inkomsterna av rörelse öka med 6,2% och inkomsterna av jordbruksfastighet med 5,5%.

Inkomst av kapital uppgick är 1984 till 15296 milj. kr., vilket är 3,2% av de sammanräknade inkomsterna. Mellan åren 1984 och 1985 förutses en ökningstakt på 25,5% i inkomstslaget kapital. För år 1986 antar RRV att

inkomsterna av kapital minskar med 4,1% till följd av att sparavdraget Prop. 1985/86:100 individualiseras och höjs tiU 1600kr. Den genomsnittliga räntenivån för Bil. 1.2 inlåning höjdes frän 9,1 procentenheter tiU 9,4 procentenheter 1984 och antas öka tUl 10,7 procentenheter 1985.

Inkomsterna av annan fastighet uppgick till 3266 milj.kr. år 1984 och svarade då för mindre än 1 % av de sammanlagda inkomsterna. För år 1985 och framåt har RRV skrivk fram inkomsterna med knappt I %.

Underskott i förvärvskäUa har sedan slutet av 1960-talel ökat kraftigt vaije är med några fä undanlag. Den mest betydelsefulla avdragsposten är underskott av annan fastighet som svarar för merparten av underskotten. Underskott av kapital svarar för större delen av det resterande underskollet.

De sammanlagda underskotten som utnyttjades i olika förvärvskällor uppgick år 1984 till 32819 milj.kr. Det är 6,8% av de sammanräknade inkomsterna.

För år 1985 har RRV skrivit fram underskottsavdragen med 11,1 %. För är 1986 har underskottsavdragen skrivits fram med 8,7%.

Antaganden för aktiebolagens Inkomster verksamhetsåren 1984, 1985 och 1986

RRV genomför ärligen i oktober en undersökning av de svenska aktiebolagens, sparbankernas och försäkringsbolagens laxerade inkomster. Undersökningen bygger pä uppgifter från en enkät till ett urval om ca 2500 företag. Urvalet görs med utgångspunkt i förelagens statligt taxerade inkomster och antal anslällda. Dessa uppgifter finns hos riksskatteverket och statistiska centralbyråns (SCB) cenlrala förelagsregister. Årets undersökning bygger på etl urval som avser de stadigt taxerade inkomsterna för verksamhelsårel 1983.

I enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal skatt laxerade inkomsten för verksamhetsåren 1984 och 1985 samt beräknade fyUnadsin-betalningar under våren 1986. Vidare ingår frågor angående vinstdelningsskallen.

I det följande redogörs för vissa huvudresultat av undersökningen. Det bör observeras att uppgifterna vad gäller slorleksgmppen 0-19 anslällda är mycket osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med lolala antalet förekommande företag myckel litet. Dessutom är bortfallet störsi inom denna grupp av förelag. Den lotala svarsfrekvensen var myckel låg vid årets undersökning, endast 66%, resultatet är mer osäkert än för lidigare enkäter. En utförlig beskrivning kommer att publiceras i SCBs Statistiska meddelanden, serie F.

Av tabell 4 framgår företagens statligt taxerade inkomster enligt det
definkiva taxeringsutfallet för verksamhetsåren 1971-1984 (preliminärt
UtfaU för 1984). Enligt enkäten uppgick den liU staUig skatt laxerade
inkomsten för verksamhetsåret 1984 till 13232 milj. kr. Det innebär endasl
en ökning med 5% jämfört med utfallet för verksamhetsåret 1983. Det
preliminära utfallet för verksamhetsåret 1984 uppgick till 15495 milj.kr.
vilket är en ökning med 23 % jämfört med ulfallet för verksamhetsåret 17

2 Riksdagen 1985/86. 1 .laml. Nr 100. Bilaga 1.2

1983. Detta innebär att enkätresultatet ligger hela 18% under preliminärt Prop. 1985/86; 100 utfall för verksamhetsåret 1984. En förklaring till detta är den låga svars- Bil. 1.2 frekvensen. En annan förklaring är all de flesta företagen svarar på frågoma om laxerad inkomst utifrån inlämnade deklarationer, vUka senare kan bli upptaxerade av skattemyndigheterna. Den statligt taxerade inkomsten beräknas enligt enkäten öka med 47,6% mellan åren 1984 och 1985.

Tabell4. Statligt taxerad inkomst för aktiebolag m.fl. (Bl-längden) åren 1971-1984

Verksamhetsår	Taxerad inkomst	Förändring från
	milj.kr.	föregående år%
1971	2810	-26
1972	3 473	+24
1973	3919	+ 13
1974	3 627	- 7
1975	6299	+74
1976	5799	- 8
1977	4312	-26
1978	5498	+28
1979	5 857	+ 7
1980	5026	-14
1981	8005	+59
1982	10635	+33
1983	12561	+ 18
1984	15 495 (Prel. utfall)	+ 23

Av tabell 5 framgår övriga enkätresultat. Den kommunall taxerade inkomsten beräknas minska med 62,7% meUan verksamhetsåren 1984 och 1985. Minskningen beror på atl den kommunala taxeringen upphör för juridiska personer fr. o. m. 1985. För förelag med brutet räkenskapsår upphör den kommunala laxeringen fr. o. m. 1986 (SFS 1984:1060, 1061). Fyllnadsbetalningarna under våren 1986 beräknas enligt enkäten utgöra ca 27% av den totala bolagsskatten för verksamhetsåret 1985.

Förändringar som beräknas påverka de svenska aktiebolagens m.fl. skatteunderlag verksamhetsåren 1985 och 1986.

- Inbetalningskvolen för allmänna investeringsfondema höjdes fr.o.m. bokslut per den 31 december 1984 (SFS 1984: 1091)

- Förnyelsefonder infördes fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1090)

- Kommunal beskattning upphörde fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1060)

- Garantibeskattning av fastighet upphörde 1985 (SFS 1984:1060)

- Ändrad skattesats vid staUig beskattning fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1061)

- HyreshusavgUlen upphörde den 31 december 1984 (SFS 1984:1053)

- Fastighetsskatten infördes den I januari 1985 (SFS 1984: 1052)

Fr. o. m. den 1 januari 1984 infördes vinstdelningsskatt (SFS 1983:1086). Vinstdelningsskatten är 20% av vinstdelningsunderiaget. Detla underiag är företagets reala vinst, med hänsyn lagen tUl inflationen (7% 1985), liU den del vinsten överstiger fribeloppet. Fribeloppet är 6% av företagels lönesumma eUer 500000 kr. Vinstdelningsskatlen blir avdragsgill försia gången vid 1986 års taxering dvs. för verksamhetsåret 1985. I det preliminära UtfaUet för verksamhetsåret 1984 uppgick vinstdelningsskatlen till 894milj. kr. Enkäten visade elt vinsldelningsunderiag för verksamhetsåret

1985 på 7247milj.kr., vilkel ger en vinsldelningsskatt på 1449milj.kr. Prop. 1985/86:100 Eftersom enkätens svarsfrekvens var låg beräknar RRV vinsldelningsskal- Bil. 1.2 tenliU 1500 milj. kr.

Vid bedömningen av statligt och kommunall laxerade inkomster för verksamhelsårel 1985 har RRV utgått från enkätresultatet. Delta visar som tidigare nämnts en ökning på 48% för statligt taxerad inkomst meUan verksamhetsåren 1984 och 1985 för Bl-längden. För B2- och C-längden räknas med en 10% ökning. Detta innebäratt skatteunderlaget för juridiska personer ökar med 44% mellan verksamhetsåren 1984 och 1985 från 17125milj. kr. tiU 24663 milj. kr.

Den kommunall laxerade inkomsten beräknas minska med 63%, vUket medför atl del kommunala skalleunderlagel minskar mellan verksamhetsåren 1984 och 1985 från 286l4milj. kr. tiU 10587milj. kr.

Vid bedömningen av det statliga skatteunderlaget 1986 har RRV utgått från en Irendmässig ökning på 10%. DärliU kommer effektema av alt fastighetsskatten för verksamhetsåret 1985 blir avdragsgill kostnad för konventionellt beskattade fastigheter verksamhetsåret 1986. Därmed beräknas det statliga skalleunderlagel öka med 5 % mellan verksamhetsåren 1985 och 1986.

Fastighetsskatten som tiUämpas from 1985 (SFS 1984:1052) skall bl.a. las ut på hyreshus och kontorshus. Skallesatsen är för 1985 och framåt på schablontaxerade hyreshus 1,4 % av taxeringsvärdet och på konventionellt beskattade hyreshus 2%. För konventionellt beskattade fasligheter är skatten en avdragsgill driftkostnad. RRV beräknar att fastighetsskatten för juridiska personer kommer atl uppgå lill 3 058 milj. kr. varav 1700 milj. kr. beräknas bli avdragsgUl kostnad.

Skatteunderlaget för juridiska personer beräknas trendmässigt öka med 10% från verksamhetsåret 1986 till 1987.

00 t- c«

.E jO u c -* x:

— eo c '
u ffl ti oo

— h t'' —

cn 1> ■C C U 2

OOOOONV-iOCt

■rnt-oomO'' tj- r

Prop. 1985/86: Bil. 1.2

100

'ot 00 I • «o

.Q c .: i3oo

■" u, c (O

>n"*i"»o'Orn'—'00 r o

Mh « OT o

LXj r\ (S r*l oflj

00 cd i — OJ >

c c c (U J2 i;)-

'C 3 p d oo

fH E cd -b-* 1-

5 P U- V5 «

t- o S t; t: 55 00

pL, ._ 2 JäS > oc« -

Omsor--mcJH oo rn <Nrm*OmTfH o t--

i I I I I I I I I .T

c f3 p (n -,

S 53 o >-5g;

Tj-too-oiov-i m (S

"y-i

«=3 9S •C ,.j _ w > S 5i

'Ö 00 < v

c;3 « S 5 S I '2 ca o O — c "

f£ .:f 5 .s s 2;

OO 9\

\0 OI CN vo Tj- ( - ■ O* —' Tt lo (- O

+ + + + + + + + + +

. fcj V> cn

4) o - c

;:i ed c o *

\DV-i\DOOO\00- — — "Ot-- — OOOO-

OONOOioavcTvoo
rrj _ OJ

		1)
		C
		■o
		u
Vi 2		II
B J4		23
<a		u ■«
c/)		i2§
■§	'3	2>o
o.	o
3	H

\ ON Os On 0On os

• - ON ON ON On ON

' ■<}■ On ON

I I I I I T ,

> O O O O O O O

(Vl 1/ o o o o o

— OJ in o o — —•O) 3

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2

1000 Skatter

Samordnat uppbördssystem för arbetsgivaravgifter och källskatt

Fr. o. m. år 1985 gäller nya regler för uppbörd av arbetsgivaravgifter och innehåUen preliminär skatt. Den samordnade uppbörden sker månadsvis. Syftet med de nya reglerna är atl få till stånd en säkrare avgiftsberäkning och en effektivare och snabbare uppbörd.

Reglerna innebär i korthet följande:

Uppbörden av arbetsgivaravgifterna knyts an lill de löpande löneutbetalningarna och samordnas med uppbörden av preliminär A-skall som också sker månadsvis. Arbetsgivarna redovisar varje månad den under föregående månad faktiskt utgivna lönen och räknar ul den avgift (månadsavgift) som belöper på lönesumman. Redovisningen görs i en uppbördsdeklaration som innefattar såväl skatter som avgifter. Skattebeloppet och månads-avgtften betalas in till länsstyrelsens skattepostgirokonto samtidigt som redovisningen lämnas. Förfarandet medför atl de arbetsgivaravgifter som månadsvis betalas under uppbördsåret för de allra flesta arbetsgivare blir defmitiva. En samlad redovisning för hela ulgiflsåret skall lämnas endasl i särskilt angivna fall. I sådana fall skall ocksä resterande avgiftsbelopp betalas in.

För avgifter som avser lön för vilken sjömansskall betalas sker en samordning med uppbörden av sjömansskatt.

Det nya uppbördssystemet administreras av de lokala skattemyndigheterna, länsstyrelserna och riksskatteverket.

En av effekterna på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 blev en s.k. kassamässig engångseffekt. Eftersom redovisningen blev månatlig inrymdes en månadsuppbörd mera för källskatterna budgetåret 1984/85 jämfön med del lidigare systemet. För arbetsgivaravgifter inrymdes en månadsuppbörd mindre. Eftersom den årliga källskatteuppbörden översteg uppbörden av arbetsgivaravgifter blev den sammanlagda effekten knappt 7 mUjarder kr. mer i inkomster pä statsbudgeten.

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Skatter på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse redovisas under denna
inkomslhuvudgmpp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller
presumtiv nettoinkomst. Kontot är etl samUngskonlo som redovisar in
komsterna av de skatter och avgifter som debileras på de slutliga skallsed-
lama var för sig, men uppbärs "preliminärt" gemensamt. Det belopp som
skall redovisas under 1100 utgör statens behållna inkomstskatt för en viss
period. Eftersom den samfällda skalleuppbörden är preUminär sker utbe
talningar eller omföringar från kontot när den slulliga taxeringen är klar.
Kontot består således av både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att
beskattningsreglerna är vilt skilda mellan juridiska personer och fysiska
personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen. I de
undantagsfaU när det inle är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskal- 21

terna på dessa två kategorier redovisas inkomsterna som ofördelbara skat- Prop. 1985/86: 100 ter. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva Bil. 1.2 uppbördssystemet. Detta redovisas i den av RRV utgivna Inkomstliggaren.

1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, fyllnadsinbetalningar, kvarstående skatt, restantier m. m. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s. k. överskjutande preliminär skatt. Den redovisas som utgifl på titeln. Som utgifter redovisas även de restitutioner som föranleds av taxeringsändringar m. m. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Kommunalskatterna ingär i den samfällda statligt administrerade skatteuppbörden. Kommunerna erhåller varje är ett förskott på senast kända taxering. Den kända taxeringen ligger också tiU grund för slutavräkningen för inkomstårets erhåUna förskott. I redovisningen vid länsstyrelserna är det f. n. emellertid inte möjUgt all göra uppdelningen mellan fysiska och juridiska personers kommunalskatter. RRV gör därför en ungefärlig beräkning pä denna fördelning. En omföring av denna fördelning görs därför från de totalt redovisade utbetalda kommunalskatterna under titeln 1131 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse tiU resp. fysiska och juridiska personers skatt på inkomst och förmögenhet.

Slutlig debitering av skaller

TUlämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag inne
bär individuell beskattning. Gmndavdraget uppgår tUl 7500 kr. vid den
kommunala taxeringen, förutsatt all taxerade inkomsten uppgår till minst
detta belopp. Grundavdraget vid den slalliga laxeringen slopades år 1980.
Principen om sambeskallning tillämpas dock i ell avseende, nämligen vad
avser beskattningen av s.k. B-inkomster överstigande 5000 kr. dvs. i
huvudsak inkomst av fastighet, tUlfällig förvärvsverksamhet och kapital.
Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkomst skall beskatt
ningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-in
komst avses inkomst av tjänsi saml om den skallskyldige varil verksam i
förvärvskällan, inkomst av jordbmksfastighet och inkomst av rörelse. Vid
skatteberäkningen av B-inkomsten sammanläggs dessa inkomster med den
den av makarna, som har den högsta beskattningsbara A-inkomsten. Skat
ten fördelas på makarna efter förhållandel mellan deras beskattningsbara
B-inkomster. Fr.o.m. 1986 års taxering sker sambeskattning endast vid
beräkning av lUläggsbelopp. i

Inkomståret 1980 infördes en marginalskatlespärr. Vidare finns en spärrregel för den totala skatten. Inkomståret 1986 gäller följande spärrbelopp för skattens sloriek. Spärrbeloppet utgörs av summan av

— 50% av den justerade beskattningsbara inkomsten

- 25 % av del justerade underlaget för tiUäggsbelopp vid inkomster under

45 basenheter (=351000 kr.) 22

- 30% av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del denna Prop. 1985/86: 100

inkomst överstiger 45 basenheter. Bil. 1.2

För vissa kategorier skattskyldiga med A-inkomster och hemmavarande barn under 16 är medgavs förvärvsavdrag. Förvärvsavdrag medgavs med 25% av inkomsten, dock högsl 2000 kr. Avdraget slopades emellertid fr. o. m. inkomståret 1985.

Vidare medges avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18år med högst 3000 kr. per barn. Avdrag för frivilliga periodiska understöd slopades helt fr. o. m. inkomståret 1983.

I skattesystemet finns vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag bl.a. för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga som haft inkomst av tjänst. Ett schablonavdrag på 5% av kontant bmllolön m.m. eller högst 1000 kr. gällde åren 1983-1985. Fr. o. m. år 1986 höjs detta till 3000 kr. och omfattar då ocksä avdrag för resekostnader tiU och från arbetet.Vidare finns vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital eller inkomst av en- eller tvåfamiljsfastighel. Det extra avdraget som medges i vissa fall för inkomster av annan fastighet är 1 500 kr. Även inkomster av sådan fastighet beräknas enligt schablonmetod.

Exlra avdraget för inkomster av kapital uppgår lill maximalt 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för samlaxerade. Fr. o. m. 1986 individuaUse-ras och höjs delta lill 1 600 kr.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s. k. A-längden.

De för taxeringsåren 1981-1985 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985

Statlig inkomst
skatt, A-längden        31682           33 594    34 841    35 352            37238
varav grundbelopp          _                  _                 _          34032      34389
tilläggs
belopp                    -                  -                  -            1320     2 849

De kommunala skatterna utgörs av aUmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt och landsttngsskalt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garanUbelopp för fastighet.

De gällande avdragsreglerna vid statlig taxering äger motsvarande tUlämpning vid taxering liU kommunal beskattning.

Kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1981-1985 till följande belopp (milj. kr.).

	Taxeringsår 1981 1982	1983	1984	1985
Kommunal inkomstskatt: A-längden	78134 88273	93 942	104680	116088

den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 och för 1984 ärs taxering hösten Prop. 1985/86:100 1982. En tUlfällig skärpning av förmögenhetsbeskattningen skedde år 1983. Bil. 1.2 Skärpningen gällde alla skattepliktiga förmögenheter. Skatteuttaget höjdes med 1,0 procentenheter i alla skikl i skalan. Skaltepliktgränsen sänktes från 400000 kr. tiU 300000 kr. och skatteuttaget var i detla skikt 1%. Förmögenhetsskatt beräknas på den sammanlagda förmögenheten tillhörande föräldrar och barn under 18 är, som bor hos föräldrarna. Gränsema för 1985 års resp. 1984 års taxering framgår nedan.

Beskattningsbar förmögenhet (kr.) Skattesats Skattesats vid 1984

vid 1985 års års taxering

taxering

300000- 400000 - 1,0%

400000- 600000 1,5% 2,5%

600000- 800000 2,0% 3,0%

800000-1800000 2,5% 3,5%

1800000- 3,0% 4,0%

Debiterad förmögenhetsskatt uppgick taxeringsåren 1981-1985 lUl följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985

Förmögenhets
skatt 702 718 901 2575 1481

Vissa kategorier skattskyldiga medges reduktion av skatten. För gift skattskyldig vars make saknar inkomst medges skattereduktion med högst 1800 kr. Avtrappning sker med 30% av andra makens inkomst och rällen lill skattereduktion upphör således när inkomsten uppgår till 6000 kr. För ensamstående med barn under 18 år ulgör skattereduktionen 1800 kr. utan reducering. Skallereduktion sker vid debitering av den slulliga skatten genom reducering av slallig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogs-värdsavgift eller skattetillägg. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debileringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.

Våren 1980 beslutade riksdagen om vissa ätgärder i syfte bl.a. alt underlätta elt nylt löneavtal. På skatteområdet omfattade åigärderna bl. a. en tillfäUig höjning av den särskilda skattereduktionen. Den tilUäUiga höjningen av den särskilda skattereduktionen förlängdes även under inkomståret 1981. Fr.o.m. inkomståret 1982 avskaffades även den tUlfälliga särskilda skallereduktionen och byggdes in i skatteskalan.

I oktober 1978 startade det s.k. skattesparandet med bl.a. skattefri
ränta. Sparskattereduktion utgick med 10% av sparat belopp. Procentsal-
sen vid sparande i akliesparfond var 20% vid 1984 ärs taxering. Från
inkomståret 1981 medgavs sparskattereduktion på ell sparande på högsl
7200 kr. per person och år varav högst 4800 kr. avsåg banksparande.
Avkastning och värdestegring på insättningar i skatlesparandet första
kvartalet 1984 är skattefria, medan skattereduktion ej ulgår vid taxeringen
år 1985. Avkastning och värdestegring på sparade medel i det s.k. alle
manssparandet, som började våren 1984 är befriade från inkomstskatt. 24

Vid laxeringen 1982 infördes också en skattereduktion vid utdelning på Prop. 1985/86:100 svenska börspapper, vilken maximerades till 2250 kr. för ogUt skattskyldig Bil. 1.2 och 4500 kr. för makar gemensamt. Denna skallereduktion slopades vid 1984 års taxering.

De debiterade skattetillägg och förseningsavgifter som bokförts på inkomsttiteln laxeringsåren 1981-1985 uppgick lill följande belopp (milj.kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985

Skattetillägg 260 258 296 270 294

Förseningsavgifter 11 12 12 12 14

Skogsvårdsavgifl, annuiteter på avdikningslån, utskiftningsskatt och ersättningsskatt och hyreshusavgifl debiteras i samband med slutlig skatt men omförs eller utbetalas tiU andra inkomsttitlar eller anslag.

En skattereduktion för fackföreningsavgiften pä 40% av erlagd avgift infördes vid taxeringen 1984. Högsta underlaget för skattereduktionen är 1200 kr.

De skattereduktioner som medgivits vid laxeringarna 1981-1985 uppgick till följande belopp (milj. kr.).

	Taxeringsår
	1981	1982	1983	1984	1985
Skattereduktion	698	658	625	597	570
Särskild skatte-
reduktion	2916	4303	-	-	-
Sparskatte-
reduktion	383	753	999	611	—
Aktiespar-
skattereduktion	—	193	208	—	—
Skattereduktion
för fackföreings-
avgift	—	—	—	1106	1188
De s.k. egenavgiftema uppgick taxeringsåren				1981-1985 till följ
belopp (milj. kr.).	Taxeringsår
	1981	1982	1983	1984	1985
Allmän löneavgift	-	-	-	331	326
Socialförsäk-
ringsavgift till
sjukförsäkringen	992	1048	1133	1 160	1260
folkpensioneringen	939	1019	1091	1300	1485
tilläggspensione-
ringen	916	978	1215	1353	1584
arbetsskadeför-
säkringen	64	69	76	85	94
delpensions-
försäkringen	56	60	64	71	79
bamomsorgen	-	262	283	315	346

Särskilda avgifter, s. k. skatteliUägg och förseningsavgift, debiteras vid
överträdelser mot skatte- och avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs
skattskyldig som lämnat oriktig uppgift vilket skuUe leda till för lågt be- 25

skattningsresultat. FörseningsavgUt tas ut vid försummelse att i rätt tid Prop. 1985/86:100
avge deklaration. Bil. 1.2

Förseningsavgiften är vad avser inkomst- och förmögenhetsskatterna 1% av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3% av den beskattningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt belopp. Förseningsavgiften är maximerad tiU 300 kr. eller i de fall dä deklarationen inle inkommit trots anmaning till högst 600 kr.

Lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter saml arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Om det sammanlagda beloppel av skattetillägg och förseningsavgift vid samma taxering understiger 100 kr., påförs inle beloppet.

Beräkning av fysiska personers inkomstskatter 1985/86 och 1986/87

Kalkylerna för inkomstskatterna görs i princip i tre etapper med sinsemellan olika utgångspunkter. Dessa utgångspunkter bestäms av instUulionella faktorer som t. ex. beskattningsregler och uppbördssystemels utformning. Vidare påverkas de av konjunkturutvecklingen , specieUt löne-, sysselsättnings- och prisutveckUngen. Dessutom ingår i beräkningarna erfarenhetsmässiga bedömningar av vissa företeelser som t. ex. inflylandeandel av debilerad kvarskatt. ResuUaten av de etappvisa beräkningarna jämförs och analyseras. I den män resultaten avviker för mycket visar detta att de urspmngliga antagandena är inkonsistenta. Dessa omprövas dä successivt och ger genom en iterativ process upphov till nya beräkningar som upprepas lill dess resultaten överensslämmer.

I den första etappen beräknas de prehminära skatterna på gmndval av antaganden om inkomslulveckling och förändringar i den lotala makroeko-nomiska marginalskattekvoten. Dessa antaganden är avhängiga av löne-och sysselsättningsutvecklingen saml av den allmänna konjunklurutveck-Ungen. Ulvecklingen av skatteunderlaget för preliminärskatteultagel beror också på i vUken utsträckning de skattskyldiga begär jämkning för exempelvis förändringar av biinkomster, avdragsbestämmelser eller av diskontot. För bedömningen av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar uppgifter om influtna belopp av preUminär A- och B-skall. Med hjälp av denna statistik har uppbörden preliminärt kunnat följas t. o. m. uppbördsterminen i oktober år 1985. För de framförliggande åren beräknas preliminärskattema med utgångspunkt i den antagna inkomstökningen och makromarginalskattekvoten.

I den andra elappen beräknas den slutUgt påförda skatten med utgångs
punkt i antaganden om inkomstutveckling och förändring av avdrag och
underskott. Som hjälpmedel för dessa beräkningar används de tidigare
nämnda laxeringsslalistiska uppgifter avseende inkomståret 1983 som
RRV insamlat och bearbetat. På dessa basårsuppgifter tillämpas en prog
nosmodell som innebär, att för varje enskild individ i urvalet, inkomst,
underskott och avdrag beräknas enligt gjorda antaganden för progno
sperioden. Påförda skaller och avgifter beräknas därefter enligt gällande
beskattningsregler. Dessa skatter och avgUter summeras och uppräknas 26

till totalnivä. Under fömtsättning att inkomstfördelningen varil oförändrad Prop. 1985/86:100 mellan basåret och prognosårel, dvs. all inkomstförändringama fördelal Bil. 1.2 sig likformigt mellan inkomstgrupperna, ger beräkningsmodeUen förhållandevis goda estimat för prognosåren. Sell över en längre lidsperiod kan inkomstfördelningen förändras och därmed följer även alt esUmaten blir osäkrare.

I den tredje etappen av beräkningarna görs vissa överväganden om förändringar i skatteuttaget, dvs. förändringar av skiUnaden mellan preliminär och slutlig skatt. Ändringar i utformningen av preliminärskattetabellema som saknar motsvarighet vid debiteringen av den slutliga skallen spelar en slor roll för dessa kalkyler. De senaste årens omläggningar av skattesystemet har tillsammans med förändringar av inkomstema bidragit liU kraftiga omslag i skatteuttaget. Beräkningarna av storleken på dessa förändringar är myckel svära alt göra och har därför närmast karaktär av allmänna överväganden i anslulning tiU kalkylerna.

Preliminärskatteinkomstema utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster.

Vid beräkningarna av den preliminära A-skatten för år 1985 och 1986 har RRV ulgåll från de lidigare redovisade antagandena om utvecklingen av lönesumman och av andra inkomster under inkomst av tjänst såsom pensioner och sociala transfereringar. Vid beräkningen av preliminär A-skatl för år 1986 har RRV utgått frän en oförändrad kommunal medelutdebilering jämfört med är 1985. RRV har således utgått från den antagna ökningen av lönesumman från år 1985 lUl år 1986 med 6,7%. Vidare har en fömyad beräkning gjorts på några effekter av de förändringar som har gjorts i skattesystemet för år 1985 och år 1986.

RRV har beräknal enskilda effekter av några av dessa förslag. Dessa effektberäkningar överensslämmer med de resullal som RRV redovisade våren 1985. Förändringar i övrigl har RRV explicit lagil hänsyn tiU i de programfömtsältningar och framskrivningar som har gjorts i den laxerings-statistiska undersökningen baserad på 1983 års inkomstfördelning.

De fysiska personemas inkomster och avdrag har därvid räknats upp till 1984, 1985 resp. 1986 års nivå. Beräkningar har därefter gjorts dels med beaktande av nya och gamla skatteregler för år 1985 och 1986.

Dessa innebär lillsammans med tidigare beslul i skattelagstiftningen i korthet följande för åren 1985 och 1986.

- Basenheten för år 1985 resp. år 1986 är 7800 kr. Lagen om basenhet i skatteskalan upphör att gälla efler 1986 års taxering.

- Insättningarna i aUemanssparandet höjdes 1985. År 1986 föreslås en engängshöjning på 5000kr. under försia kvartalet.

- Den stadiga fastighetsskallen infördes fr. o. m. år 1985.

- Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter fr. o. m. den Ijanuari 1985.

- Förvärvsavdraget slopas fr.o.m. inkomståret 1985.

- Statliga skattesatsen höjdes från 3 % till 4 % i inkomstskiklet 1 -4 basenheter år 1985.

- Skatterabatt på högsl 600 kr. är 1985.

- Taxeringen 1987 genomförs en förenklad självdeklaration. 27

- Det nuvarande schablonavdraget om 1000kr. under inkomst av tjänst Prop. 1985/86: 100
höjs tiU 3000kr. och omfattar avdrag för resekostnader lill och från Bil. 1.2

arbelel vid 1987 års taxering.

- Schablonavdrag på 100 kr. för pensionärer med enbart pensionsinkomster tas bort år 1986.

- Avdragsbegränsningen för de första 1000 kr. av resekostnaderna lill och frän arbetet avskaffas.

- Sparavdraget under inkomst av kapital på 800 kr. för ensamstående och 1600 kr. för sambeskaltade individualiseras och höjs lill 1600 kr.

- Förvaltningskostnader under inkomst av kapital medges endasl lill den del de överstiger 1000 kr.

- Räntan på överskjutande skatt (på den del som inle överstiger 20 000 kr.) beräknas på halva diskontot vid utgången av inkomståret 1986. På större belopp än 20000 kr. utgår ränta enligt en Qärdedel av diskontot.

- Ett avdrag på 1000 kr. införs under inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som får utnyttjas vid försäljning av aktier som innehafts mindre än 2 är.

- Det nuvarande avdraget på 3000 kr. vid försäljning av aktier som innehafts mer än 2 år omvandlas tiU etl individueUt avdrag på 2 000 kr.

- Schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst medges med 18% av underlaget.

- Kravet på intyg för atl erhålla avdrag för underhållsbidrag för icke hemmavarande barn slopas vid 1987 års taxering.

- KontroUuppgifter pä inlåningsränlor på bankkonton och andra värdepapper skall lämnas vid 1987 ärs taxering.

- Konlrolluppgiflerna skall lämnas pä aktieutdelning och aktieinnehavet vid årets slut.

- Den som avgivit förenklad självdeklaration skall erhåUa ett taxeringsmeddelande med de uppgUler som ligger liU gmnd frän taxeringen.

Vid kalkylerna av preliminär A-skall gör RRV en uppdelning pä tre olika preliminärskatteunderlag, nämligen pensionsutbetalningar, övriga beskattningsbara transfereringar och på övriga inkomster under förvärvskällan tjänst. Totalt innebär kalkylen atl den preUminära A-skalten väntas öka från 142545 milj. kr. år 1984 och tiU 156361 milj. kr. är 1985 eller en ökning med 9,7%. Det är en någol högre ökningstakt än den antagna lönesummeökningen på 9.1 %.

För är 1986 utgår RRV från en anlagen utvecklingstakt på den utbetalda lönesumman på 6,7%. Basenheten i skatteskalan är beslutad lill 7800 kr. I avsaknad av beslul om ändring har RRV antagit alt skatteskalan blir densamma år 1987 som 1986. Vidare har RRV antagit all den komhiunala medeluldebiteringen är oförändrad och all de regler som gäller för förskoll och slulreglering av utbetalningarna till kommunerna är desamma år 1987 som för år 1986. Den preliminära A-skallen beräknas för 1986 uppgå till 171 866 milj. kr. vUket är en ökning med 9,9% jämfört med år 1986.

Inkomsterna av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördsperio-
dema år 1985 är 9323 milj.kr. vilkel är 14,8% högre än molsvarande
perioder år 1984. Under budgetåret 1985/86 beräknas 14531 milj. kr. erläg- 28

gas av fysiska personer i form av preliminär B-skatt.

Preliminär B-skatt debileras normall med det belopp som senast påförts Prop. 1985/86: 100 som lotal slutlig skatt. Det betyder att resultaten av 1984 års taxering ligger Bil. 1.2 liU gmnd för debiteringen är 1985. För år 1983 och därefter har debileringen ökats med ytterligare 20%. RRV beräknar influten B-skatt för budgetåret 1986/87 till 16355 milj. kr.

De skattskyldiga som erlägger preliminär B-skatt har emeUertid möjlighet atl begära jämkningar av den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten brukat avvika från senast kända slutliga skatt.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har RRV uppskattat vad som kommer all påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1986 och 1987 års taxeringar. Som underlag för kalkylema har använts den laxeringsslalistiska undersökning som tidigare nämnts.

1983 ärs inkomster och avdrag har framskrivits med de lidigare nämnda inkomstanlagandena. Med tillämpning av resp. ärs beskattningsregler har motsvarande slutliga skatter och avgtfter för fysiska personer kunnat beräknas för inkomståren 1985 och 1986. I de kalkyler som ligger tUl gmnd för RRVs beräkningar har den påförda statliga skatten, kommunalskatten och förmögenhetsskatten för fysiska personer beräknals tiU följande belopp för taxeringsåren 1986 och 1987. Som jämförelse har även beräkningarna för molsvarande skaller enligt 1985 års taxering medtagits (milj. kr.).

Taxeringsår

1985 1986 1987

Statligskatt 37238 40800 45839

Kommunalskatt 116088 129868 137074

Förmögenhetsskatt 1481 1860 2018

Den påförda skatten reduceras för vissa skattskyldiga, som framgått tidigare, av skaltereduktion.

En skattereduktton på fackföreningsavgifler infördes fr.o.m. 1984 års taxering. Den uppgick då tUl 1 106 milj.kr. En särskild skattereduktion på högst 600 kr. betalades ut i juni 1985. Totalt beräknas den till 1900 milj. kr.

Nedan framgår skattereduktionen vid 1985 års taxering jämte de prognoser som RRV gjort för 1986 resp. 1987 års taxeringar (milj. kr.).

Taxeringsår

1985 1986 1987

Skattereduktion 570 2460 554

Skattereduktion
för fackförenings
avgift 1 188 1236 1 273

Vid beräkningarna har, förutom påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med skattedebiterade socialförsäkringsavgifter lill folkpensioneringen, sjukförsäkringen, arbeisskadeförsäkringen, tilläggspensioneringen, barnomsorgen, delpensioneringen och allmän löneavgift till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1985 ärs taxering medtagits (milj. kr.).

	Taxeringsår			Prop. 1985/86: 100
	(985	1986	1987	Bil. 1.2
Folkpensioneringen	1485	1591	1696
Sjukförsäkringsavgifter	1260	1355	1443
Tilläggspensionsavgifter	1584	1643	1751
Arbetsskadeförsäkrings-
avgift	94	102	108
Barnomsorgsavgift	346	373	397
Delpensionsavgift	79	85	90
Allmän löneavgift	326	369	393

En jämförelse mellan preliminärskatteuppbörden (exkl. fyllnadsinbetalningar) och den slutliga skatten avseende ett visst inkomstår belyser preli-minärskalleinbetalningarnas anpassning eller brist på anpassning lill de slutligt debiterade skattema. Skillnaderna mellan dessa båda belopp benämns uttag. Om preliminärskatteuppbörden överstiger den slutliga skatten har del varit elt överuttag av skatt. I nedanstående tablå redovisas uttaget för åren 1981 -1986.

Inkomstår Preliminärskatt			Slutlig s	katt	Summa Prel	Slud	Uttag
	A-skatt	B-skatt	A-skatt	B-skatt	Summa Prel	Slud	Skill-
					skatt	skatt	nad
1981	108524	8389	109498	11016	116913	120514	-3 601
1982	117989	9458	120 173	11988	127447	132161	-4714
1983	129846	11926	130798	14 726	141772	145 524	-3 752
1984 p	142545	12843	143501	15493	155 388	158994	-3 606
1985 p	156361	13723	159308	16429	170084	175737	-5653
1986 p	171886	16034	173770	17426	187920	191 196	-3 276

p = prognos

År 1982 ökade undemtlaget. Det var främsl reseavdragsbegränsningarna som förorsakade delta. År 1983 sjönk underuttaget med ca 1000 milj.kr. En av orsakerna är bl. a. alt schablonavdraget under inkomst av tjänst inle beaktas i preliminärskattetabellema. År 1984 var underuttaget ungefär lika slort. För 1985 beräknar RRV att undemtlaget ökar med ca2miljarder kr. Orsakerna är främsl att fastighetsskatten inle beaktades i nämnvärd omfatlning i preliminärskatteuttaget. Även det höga ränteläget under år 1985 förorsakar högre avdrag. Dessa har förmodligen inte begärts jämkning på i full utsträckning år 1985. För år 1986 förutsätter RRV att underuttaget sjunker kraftigt. Av del föreslagna schablonavdraget pä 3000 kr. tas endast hänsyn till 1500 kr. i preliminärskattetabellema. Även fastighetsskatten beaktas fullt ut i de slående jämkningarna av preliminärskalten.

Slulregleringen av skatten sker, efter frivilliga fyllnadsinbetalningar av skatt, via utbetalningar av överskjutande skall samt debitering av kvarstående skatt. Fyllnadsinbetalningarna och den inflytande kvarstående skatten ingär bland inkomsttitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skall upptas bland titelns utgifter. Omfatlningen av fyllnadsinbetalningarna, den kvarstående och den överskjutande skatten framgår av följande tablå (milj. kr.).

Inkomstår	Fyllnadsin-	Överskjutande	Kvarstående	Prop. 1985/86:100
	betalningar	skatt exkl. ränta	skatt	Bil. 1.2
1978	4564	6413	4405
1979	4449	7469	4485
1980	5177	8496	5 145
1981	7040	9100	5662
1982	7594	8856	5967
1983	8766	10888	5954
1984 p	8610	11078	6074
1985 p	9291	10397	6755
1986 p	8500	11 188	6134

p = prognos

Fyllnadsinbetalningarna vänlas minska för är 1986 vilket sammanhänger med det minskade underullagel av preliminärskatt detla år.

Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna åren 1985 och 1986, skall eriäggas under budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Under dessa budgetär utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av kvarstående skatt får hänsyn las till all en del av de påförda beloppen inte erläggs i rätt tid utan blir restförda.

RRV beräknar att den kvarstående skatten blir 4752 milj. kr. budgetåret 1985/86 och 5433 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Skalteuppbörden på titeln har mot bakgrund av vad som redovisats beräknats tiU 190258milj. kr. budgetåret 1985/86 och lill 207 190milj. kr. budgetåret 1986/87.

Utgifterna på titeln domineras beloppsmässigt av kommunalskattemedel. Utbetalningarna av kommunalskattemedel grundar sig dels på förskoll, dels på slutavräkningar beräknade på de kommunala skatteunderlagen. För kalenderårel 1984 grundas utbetalningarna på skatteunderiaget enligt 1983 års taxering. Samtidigt sker en avräkning av det under kalenderåret 1982 utbetalade förskottet. RRV har beräknat de totala utbetalningarna av kommunalskattemedel till 128376milj. kr. budgetåret 1985/86 och till 144262 milj. kr. budgetåret 1986/87. RRV har i denna kalkyl utgått från en oförändrad kommunal medelutdebUering mellan kalenderåren 1985, 1986 och 1987.

Från inkomsttiteln utbetalas överskjutande preliminär skatt. Som framgått av det föregående beräknas denna för budgetåret 1985/86 uppgå liU 12061 milj. kr. inkl. ränta. För budgetåret 1986/87 har motsvarande belopp beräknats till 10847 milj. kr.

Från ttteln görs vidare omföringar till andra inkomsttttlar och till allmänna pensionsfonden av utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt samt de olika egenavgiftema. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringama beräknas uppgå till 7119 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och 8435 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Tabell 6. Fysiska personers skatt på inkomst, realisations vinst och rörelse (milj. kr.)

1984/85     1985/86     1985/86     1986/87     Förändring     Förändring
Utfall        Stats-        Prognos    Prognos    från 1985/86    i procent
budget                                till 1986/87

(milj. kr.)

lill Fysiska per-
soners skatt på
inkomst, realisa-
tionsvinst och
rörelse	52333	36778	42702	43 646	944	+ 2,2
Summa inkomster	188440	183524	190258	207190	16932	8,9
Preliminär A-skatt	162939	155163	161684	176902	15218	9,4
Preliminär B-skatt	12868	14269	14531	16355	1824	12,6
Fyllnadsinbetal-
ningar	9059	9375	9291	8500	- 791	- 8,5
Kvarstående skatt	3 574	4717	4752	5433	681	14,3
Övriga inkomster	0	0	0	0	0	0,0
Summa utgifter	136 107	146746	147556	163544	15 988	10,8
Kommunalskatte-
medel	116665	I279I7	128376	144262	15886	12,4
Överskjutande
skatt	11894	11581	12061	10847	-1214	-10,1
Omföringar	7518	7248	7119	8435	1316	18,5
Övriga utgifter	30	0	0	0	0	0,0

Utbetalningarna på titeln uppgår därmed lill 147556 milj. kr. budgelårel 1985/86 och till 163544 milj. kr. budgetåret 1986/87. Del netto som uppstår på titeln Ull fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas således tiU 42702000000 kr. för budgelårel 1985/86 och liU 43646000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

På inkomsttiteln redovisas de juridiska personemas preliminära skatter. En beräkning görs även på avräkningen av de utbetalningar av kommunalskattemedel som kan beräknas från de juridiska personernas kommunala skatteunderiag. Enligt SFS 1984:1061 höjs skattesatsen rill statlig skatt för vissa juridiska personer fr. o. m. taxeringen 1986. Höjningen av den statliga skatten fr.o.m. den Ijanuari 1985 beror på alt den kommunala beskattningen upphör fr. o. m. taxeringen 1986. För företag med brutet räkenskapsår slopas den kommunala skatten taxeringen 1987. Nedan.stående förteckning visar hur slor slallig skatt oUka juridiska personer betalar.

Juridiska personer

Statlig skatt

T.o.m. Fr.o.m.

taxeringen taxeringen

1985 1986

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Svenska aktiebolag Sparbanker

Sparbankemas säkerhetskassa Andra ekonomiska föreningar än sambruksföreningar

Familjestiftelser (fr. o. m. taxeringen 1986) Svenska aktiefonder

Svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag

Utländska juridiska personer utom dödsbon Sveriges allmänna hypoteksbank Konungariket Sveriges stadshypotekskassa Hypoteksföreningar

Sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst Livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen

Andra juridiska personer än ovan nämnda

32%

10% 15%

52%

40%

Dessa juridiska personer redovisar sina skatter på de s. k. Bl-, B2-, Cl-och C2-längderna. De juridiska personemas uträknade statliga och kommunala skatter framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Taxeringsår

Stadig inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 2346 2078 3221 4162 4836 (5125) (12715) (13351)

4710 4266 5208 6287 7257 (8509)

Vid beräkningen av skatterna har de anlaganden som framkommU i enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag legat som grund (se sid. 17). Enligt enkäten väntas den stadigt taxerade inkomsten öka med 48% mellan åren 1984 och 1985. RRV räknar med en ökning på 44% meUan åren 1984 och 1985 på grund av att de juridiska personer som laxeras på B2- och C-längden beräknas öka med enbart 10%. Den kommunall laxerade inkomsten beräknas minska med 63% mellan åren 1984 och 1985 (se sid 19).

RRV har beräknat alt den statligt taxerade inkomsten för juridiska personer ökar med ca 5% mellan åren 1985 och 1986. Vid beräkningen har RRV utgått frän en trendmässig ökning på 10%. Vidare har hänsyn tagils till fastighetsskattens avdragsgilla kostnad för konventioneUt skattade fastigheter. Hänsyn har också tagits till att den kommunala taxeringen upphör.

Den preliminära B-skatten beräknas öka med 3,4miljarder kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Detta beror bl.a. pä att den preliminärt debiterade B-skatten utgör 120% av den slutliga skatten tvä är tidigare. Dessutom är den slutliga skatten 1984 ca 2 miljarder kr. högre än år 1983 och år 1985 beräknas den vara ca 2 miljarder kr. högre än 1984. Detla

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

medför bl.a. att fyllnadsinbetalningarna vären 1987 beräknas bli l,7mU-jarder kr. mindre än inbetalningama våren 1986.

Kommunalskaltemedlen beräknas minska med 0,3 miljarder kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Minskningen beror pä att den kommunala taxeringen för juridiska personer upphör fr.o.m. inkomståret 1985 (SFS 1984:1060, 1061). Detta innebär att endast slutreglering för 1984 sker under 1986.

De omföringar som belastar titelns utgiftssida är förmögenhetsskatten, utskiftningsskatten, skogsvårdsavgiflen, vinstdelningsskatlen och fastighetsskatten.

Effekterna härav gör att nettot pä titeln minskar med 500milj. kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Prop. 1985/86: 100 BU. 1.2 •

Tabell 7. Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

	1984/85	1985/86	1986/87	Förändring	Föränd-
	Utfall	Prognos	Prognos	från 1985/86 till 1986/87	ring i procent
Inkomster	17092	20141	21820	1679	8,3
Preliminär B-skatt	11197	13 630	17056	3426	25,1
Fyllnadsinbetalningar	5217	5800	4060	-1740	-30,0
Kvarstående skatt	678	711	704	- 7	- 1,0
Övriga inkomster	0	0	0	0	0,0
Utgifter	5409	4610	6789	2179	47,3
Kommunalskattemedel	2271	574	236	- 338	-58,9
Överskjutande skatt	2328	2049	1579	- 470	-22,9
Omföringar	688	1848	4834	2986	161,6
Övriga utgifter	122	139	140	1	0,7
Netto på titeln	11683	15 531	15031	- 500	- 3,2

RRV beräknar nettot på titeln juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse lUl 15531000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 15031 OOOOOO kr. för budgetåret 1986/87.

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Till denna inkomsttitel förs de skatteinkomster, som av olika orsaker inte är möjliga atl särredovisa på fysiska eller juridiska personer. Den redovisning som sker hos länsstyrelserna pä resp. budgetår innebär att dessa skatter redovisas mot denna inkomsttitel. Skatteinkomsterna, som tiU stor del utgörs av fyllnadsinbetalningar som inte har kredilerals per den 30 juni, ligger på ett särskilt balanskonlo vilket således avslutas mot inkomsttiteln 1131 i juni varje år. Förutom nämnda balans redovisades som andra ofördelbara skatter utgifter och inkomster med ungefär samma belopp.

Tabell 8. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

	1984/85	1985/86 1985/86 1986/87 Föränd-	Föränd-
		Stats- Prognos Prognos ring från	ring i
		budget 1985/86	procent
		till
		1986/87
		(milj.kr.)
1131 Ofördelbara
skatter på in-
komst, realisa-
tionsvinst och
rörelse	2466	1 100 1 100 1 100 0	0,0

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

RRV beräknar inkomstema på titeln ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 1100000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 1 100000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1141 Kupongskatt

Kupongskatt är en statlig inkomstskatt på aktieutdelning i svenska aktiebolag och på andelar i svenska aktiefonder. Skatten är en definitiv källskatt och erläggs med 30% av utdelningen av i ullandel bosatt och av vissa med dem likställda utdelningsberätligade. Från huvudregeln om 30% kupongskatt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skattesatser.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	48,0 43,0	45,0 54,7	49,0 80,6	95,0 102,7	107,0

I skrivelse den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetåret 1984/85 var nettoinkomsten 104,1 milj.kr., vUket innebär en ökning från föregående år med 23,4 milj. kr. eUer med 29%. Under tiden juU-september 1985 inflöt 125,2 milj.kr. mot 56,2 milj.kr. samma period 1984. Ökningen ulgör 123%.

Den lotala aktieutdelningen i Sverige har under 1984 ökat med 1570 milj. kr. eller med 18% och uppgår totalt tUl 10259 milj. kr.

Till följd av skaltereformens kvitlningsförbud är förvärvskälleindelning numera av betydelse. Detta har medfört att många aktiebolag, speciellt fåmansbolag, under 1985 har börjat utdela bolagels vinst för ätt ge sina aktieägare möjlighet att nå full avdragseffekt i förvärvskällan inkomst av kapital.

Det kan konstateras en markant ökning av anlalet utdelande bolag under 1985. Effekten pä uppbörden av kupongskatt är dock minimal, eftersom huvuddelen av aktieägarna i dessa bolag är hemmahörande i Sverige.

Aktiehandel med uUandet för 1984 resulterade i en försäljning lill utlandet för 5958 milj. kr. och köp från utlandet för 4471 milj. kr., innebärande en nettoförsäljning på 1487 milj. kr. Den kraftiga nedgången i nettoförsäljningen jämfört med 1983, 4624 milj.kr., förklaras främst av minskade direktemissioner i utlandet.

Under januari - augusti 1985 har nettoförsäljningen av svenska aktier Prop. 1985/86:100 tiU utlandet uppgått tilJ 3089 milj. kr. Den svenska aktiestocken i utlandet Bil. 1.2 bedöms därför öka sin volym under de kommande budgetåren.

RSV beräknar inkomsten av kupongskatt under budgetåret 1985/86 till 154 milj. kr. och under budgetåret 1986/87 till 160 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln kupongskatt beräknas till 154000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 160000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Utskiftningskatl skall erläggas tiU staten av svenskl aktiebolag som i samband med bolagels upplösning eller i samband med nedsättning av aktiekapitalet utskiftar tillgångar. Skatten utgår således på besparade vinstmedel som inte delas ut i vanlig ordning och därför inte blir föremål för inkomstbeskattning hos aktieägarna. Utskiftningsskatten är f n. 40% av beskattningsbart belopp. I samband med ändringen av minimikapitalet hos aktiebolag frän 5000 kr. till 50000 kr. har avvecklingsregler införts för sådana bolag som inle kunnat öka sitt aktiekapUal lill minst 50000 kr. den 31 december 1981. Ersättningsskatt erläggs av vissa slag av aktiebolag och ekonomiska föreningar för atl hindra uppskov med beskattningen av fonderade vinstmedel. Skatten ulgör 25% av beskattningsbart belopp.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

15,0 20,9

22,0 32,0

10,0

4,7

5,0

4,7

5,0

RRV beräknar inkomsterna på titeln utskUtningsskatl och ersättningsskatt till 11500000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 5000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1143 Bevillningsskatt

BeviUningsskalt utgår för i utlandet bosatt person, som anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige (SFS 1908:128 med senasle ändring 1975:1028). Skatten för anordnare ulgör 15% av bruttoinkomsten. För medverkande är motsvarande skatt 30%. Av bevillningsskatten tUlfaller hälften staten och hälften den kommun, inom vilken föreställningen hargivUs.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0

Redovisat 2,9 3,2 4,3 4,7

RRV beräknar inkomstema på titeln bevillningsskatt lill 3 000 000 kr. för 36

budgetåret 1985/86 och till 3000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1144 Lotterivinstskatt Prop. 1985/86:100

Skatt ulgår på vinst i svenskt lotteri och pä vinst vid dragning pä premieob- "''• ' •■ ligationer om vinstens värde överstiger 200 kr. Skattepliktgränsen för vamvinster höjdes fr. o. m. den 1 jan 1983 från 200 till 500 kr. Skatten ulgår för närvarande med 20% pä premieobligationsvinst och med 30% av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sädan i varu- eller tombolalotteri skall skall dock inle erläggas med högre belopp än alt därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten. I prop. 1985/86:46 föreslås alt lotterivinstskatten pä varu- och tombolalotlerier slopas. Ändringen föresläs träda i kraft den Ijanuari 1986. Samtidigt föreslås en höjning av gränsen för skattefria penningvinster från 50tiU 100 kr.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 770,0 735,0 865,0 1065,0 1275,0

Redovisat 688,4 752,7 878,8 1 194,6

I skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetåret 1984/85 var nettointäkten av lotterivinstskatt 1194,3milj.kr. jämfört med 879,0 milj.kr. under budgetåret 1983/84. Under tiden juli - september 1985 var nettoinkomsten 286,5 milj. kr. och under samma tid föregående år 319,3 milj. kr., vilket utgör en minskning med cirka 10%.

AB Tipstjänst räknar med att erlägga 480milj.kr. under budgetåret 1985/86, 522milj.kr. under budgetåret 1986/87 och 558 milj.kr. under budgetåret 1987/88. Riksgäldskontoret uppskattar atl lotterivinstskatten på premieobligationer kommer att uppgå lill 573, 612 och 625 milj. kr. Under motsvarande lid räknar Svenska Penninglotteriet AB med att inbetala 155, 163 och 171 milj.kr. Vad avser lotterivinstskatt på vinster i bankernas vinstsparande beräknar RSV denna tiU 100, 108 och 116 milj. kr. för resp. budgetår. För innevarande budgetår kan för dessa institutioner samt bankerna inkomstema beräknas tiU (480+573+155+100=) 1 308milj. kr.

Beträffande övriga lotterier förväntas regeringen komma att föreslå atl skatten på vamvinster slopas fr. o. m. den Ijanuari 1986. Under fömtsättning att riksdagen beslutar i enligthet med förslaget beräknar RSV inkomsten av dessa lotterier till 12 milj. kr. för innevarande budgetår.

RSV beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1985/86 fill 1 320milj. kr. och under budgetåret 1986/87 fill 1405 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln lotterivinstskatt beräknas till 1320000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1405000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1200 Lagstadgade socialavgifter

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla avgifter som beräknas som procent av utbetald lön och som eriäggs av arbetsgivare. Egna företa-

gares socialavgifter av rörelse och av jordbruksfastighet debiteras på skatt- Prop. 1985/86: 100 sedeln och uppbärs i samband med skatteuppbörden. De omförs frän Bil. 1.2 inkomsttiteln 1111 fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse först sedan den slulliga avgiften kan fastställas, dvs. andra året efter inkomståret.

Uppbördsförfarandel för lagstadgade socialavgifter

En förteckning över alla lagstadgade socialavgifter (arbetsgivaravgifter)

och deras sloriek redovisas i tabeU 9. Tabell 9. Lagstadgade socialavgifter

Avgifter	Procentuellt uttag för avgiftsåret
	1982	1983	1984	1985	1986
Socialförsäkringsavgift till ATP	9,40	9,60	10,00'	10,00'	10,00
Allmän löneavgift	-	3,00'	2,00	2,00	2,00
Socialförsäkringsavgift till
folkpensionering	8,45	9,45	9,45	9,45	9,45
Socialavgift till
bamomsorgen	2,20	2,20	2,20	2,20	2,20
Socialförsäkringsavgift till sjukförsäk	-
ring	10,50	9,50	9,50	9,50	9,30
Avgift till arbetsskadeförsäkring	0,60	0,60	0,60	0,60	0,60
Avgift till lönegaranti	0,20	0,20	0,20	0,20	0,20
Avgift till arbetarskydd	0,155	0,155	0,155	0,155	0,350
Avgift till sjöfolkspensionering	0,80	0,80	0,80	0,80	0,80
Socialförsäkringsavgift till delpensions
försäkring	0,50	0,50	0,50	0,50	0,50
Avgift till vuxenutbildning	0,25	0,25	0,25	0,25	0,264
Arbetsmarknadsavgift	0,80	1,30	1,30	1,60=	1,586
Summa-'	33,055	36,755	36,155	36,455	36,450

' Tillfälligt höjd från 2,0% till 3,0% under perioden 1 juli-31 december 1983 ' Inkl. 0,2% till löntagarfonderna ' Exkl. avgift till sjöfolkspensionering " Höjdes till 0,264% fr. o. m. 1986 = Sänktes till 1,586% fr.o.m. 1986

Den sammanlagda avgiftssatsen för de lagstadgade socialavgifterna kommer att minska med 0,005 procentenheter mellan kalenderåren 1985 och 1986. Avgiftssatsen för år 1986 kommer att bli 36,45 %.

I prop. 1985/86:59 föreslås att ATP-avgiften för år 1986 skall vara oförändrad, dvs. 10%. Avgiftsuttaget till ATP inkluderar 0,2 procentenheter avsedda för finansiering av löntagarfonder.

De lagstadgade socialavgifterna kan med hänsyn till uppbördsförfarandet delas in i:

- avgifter från företag och kommuner

- avgifter från statliga myndigheter och affärsverk m. fl.

- egenavgifter frän egna företagare.

Fr. o. m. den Ijanuari 1985 sker uppbörden av arbetsgivaravgifter enligt det nya uppbördssyslemel. Det nya uppbördssyslemet innebär att uppbörden av arbetsgivaravgifter och skatter samordnas. Den samordnade uppbörden sker månadsvis. Uppbörden knyts till de löpande utbetalningarna.

Arbetsgivarna skall varje månad deklarera föregående månads löneutbetalningar och räkna ul den avgift som belöper på lönesumman. De arbelsgi-varavgUler som betalas under uppbördsåret kommer för de flesta arbetsgivare atl bU definifiva. En samlad redovisning för hela årel skall lämnas endasl i vissa fall. I sådana fall kommer även resterande avgiftsbelopp all inbetalas.

I tabell 10 redovisas ulfall och prognos över inkomstema under inkomslhuvudgmpp 1200 som genereras av de lagstadgade socialavgifterna. På statsbudgetens inkomstsida kommer emellertid ett betydUgt lägre belopp statsbudgeten fill godo tiU följd av nettoredovisning.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 10. Inkomster av arbetsgivaravgifter (milj.kr.)

Utfall 1984/85

Prognos 1985/86

Prognos 1986/87

138514

144430

Preliminära avgifter

Regleringsavgifter

Statliga myndigheters

avgifter

Stadiga affärsverks

avgifter

Egenavgifter

Summa

93 682 6431	116452 1216	121758 776
8008	9570	9981
4953 4615	6102 5174	6397 5518

117689

För budgelårel 1985/86 beräknas 138514 milj. kr. att inbetalas i form av socialavgifter. Den stora ökningen av inbetalningarna meUan budgeiåren 1984/85 och 1985/86 förklaras av den engångseffekt som uppstod fill följd av omläggningen av uppbördssyslemel. Den negativa engångseffekt som uppstod för budgetåret 1984/85 beräknas tUl 7,8 miljarder kr.

För budgetåret 1986/87 beräknas 144430 milj. kr. att inbetalas i form av socialavgUler. I det nya uppbördssystemet beräknas de preliminärt inbetalda socialavgifterna atl svara för en mycket slor andel av del totala avgiftsbeloppet.

De lagstadgade socialavgifterna har i det följande delats in i olika grupper med avseende pä olikheter i den kassamässiga redovisningen över inkomslhuvudgmppen. Beräkningarna har baserats på tidigare nämnda antagande om den ekonomiska utveckUngen under åren 1985, 1986 och 1987 saml uppgifter som erhållits frän riksförsäkringsverket.

1211 Folkpensionsavgift

1 samband med upphävandet av beslutet om olika försämringar av sjukförsäkringen (SFS 1982:1235) höjdes folkpensionsavgiften fr.o.m. den Ijanuari 1983 till 9,45% av avgiftsunderlaget. Samtidigt sänktes avgiften tiU sjukförsäkringen med motsvarande procentsats i syfte att åstadkomma bättre kostnadsanpassning inom sjukförsäkringen.

Tabell 11. Folkpensionsavgift (milj.kr.)

Prop. 1985/86:100

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Prognos

Bil. 1.2

Direkta avgifter Egenavgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

26121 1352

3470 30943

30853 1485

4212 36550

32279 1591

4430 38300

Folkpensionsavgiflen redovisas pä statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna för folkpensioneringen redovisas via anslag pä statsbudgetens utgiftssida. Inkomsterna från folkpensionsavgiften beräknas uppgå till 36550 milj. kr. budgetåret 1985/86. Den kraftiga ökningen av inkomsterna frän folkpensionsavgiflen budgetåret 1985/86 förklaras av den negativa engångseffekt som uppstod budgetåret 1984/85 i samband med övergången liU en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr. o. m. den Ijanuari 1985.

RRV beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgUt fill 36550000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 38300000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

Arbetsgivaravgiften Ull sjukförsäkringen är 9,5% av avgiftsunderlaget fr. o. m. år 1983. Arbetsgivaravgiften är avsedd att bidra till täckandet av de utgifter som omfattas av lagen om allmän försäkring (SFS 1982:120). Statsbudgetens utgiftssida skaU via anslag bidra med 15% av ovannämnda utgifter.

Förutom sjukförsäkringsavgiften tillförs titeln den ersättning från den allmänna pensionsfonden som de allmänna försäkringskassorna erhåller för kostnader för administrationen av den allmänna tilläggspensioneringen.

Från titeln utbetalas till de allmänna försäkringskassorna inkomsttitelns andel av koslnaderna för dels sjukförsäkringen, dels försäkringskassornas förvaltningskostnader. Vidare utbetalas till sjukvårdshuvudmännen och apoteksbolaget olika typer av sjukvårdsförmåner. Fr.o.m. år 1986 sänks sjukförsäkringsavgiften till 9,3 % av avgiftsunderiaget lill följd av att ersättningen till förelagshälsovården flyttas över till arbetarskyddsfonden.

Den allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar, enligt särskilda regler, om äterföring eller avsättning bör komma ifråga. Grunderna för denna återföring eller avsättning till fonden fastställs av regeringen. Den årliga avstämningen av inkomsterna och utgifterna för sjukförsäkringen har sedan år 1978 visat ett positivi saldo. Överskottet för åren 1978 och 1979 har använts till att återbetala fondens skuld till statsbudgeten. I och med regleringen av 1980 års överskott gentemot statsbudgeten i juni 1982 fick fonden ett ackumulerat saldo pä 1675,3 milj. kr.

Efler regleringen av 1981 års överskoll skaU fills vidare inle ytterligare Prop. 1985/86: 100 överföringar fill fonden ske (prop. 1982/83:100). FondbehåUningen är efter Bil. 1.2 regleringen av 1981 års överskott 4912,7 milj. kr.

Sjukförsäkringsfonden (milj. kr.)

Ar Överskott Ackumulerat saldo

511,0	-2 846,4
1 950,8	- 895,6
2570,9	+ 1675,3
3237,4	+4912,7
2819,3	+4912,7
380,4	+4912,7
600,0	+4912,7
500,0	+4912,7

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Orsaken liU sjukförsäkringsfondens överskott under de senaste åren är den minskade sjukfrånvaron. Riksförsäkringsverket beskriver sjukfrånvarons omfaitning bl. a. genom s. k. sjuktal. Sjuktalet definieras som antal under årel ersatta sjukpenningdagar per sjukpenningförsäkrad.

Under hela kalenderåret 1984 har sjukfrånvaron åter börjat öka. Försia halvårel 1985 uppvisar elt högre sjuktal än första halvåret 1984.

Sjuktalet för helåret 1985 beräknas tiU 19,0 dagar. Kostnaden för sjukpenningen beräknas till 17 005 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 18 443 milj. kr. för budgelårel 1986/87.

Tabell 12. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader (milj.kr.)

	1985/86	1986/87
	Prognos	Prognos
Sjukpenning	17005	18443
Sjukvårdsförmåner inkl.
läkemedelsersättning	15495	15610
Föräldrapenning	6046	6 346
Frivillig försäkring	4	4
Förvaltningskostnader	2790	2850
Summa utgifter	41340	43253
Statsbidrag	6201	6488
Inkomsttitelns andel av
sjukförsäkringens kostnader	35 139	36765

Av tabeU 12 framgår sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader. Efter avdrag för det l5-procentiga statsbidraget beräknas utgifterna till 35 139 milj. kr. för budgelårel 1985/86 och till 36765 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Av tabell 13 framgår såväl inkomster som utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto.

Tabell 13. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto (milj. kr.)

	1984/85	1985/86	1986/87
	Utfall	Prognos	Prognos
Inkomster
Direkta avgifter	26198	30642	32019
Egenavgifter	1158	1260	1355
Avgifter från statliga
myndigheter och affärsverk	3428	4 188	4361
Övriga inkomster	159	160	165
Summa inkomster	30943	36250	37900
Utgifter
Inkomsttitelns andel av
sjukförsäkringens kostnader	32701	35139	36765
Avsättning till sjukförsäk-
ringsfonden	0	0	0
Summa utgifter	32701	35139	36765
Netto på titeln	-1759	1 111	1135

Prop. 1985/86: 100 BU. 1.2

För budgelårel 1985/86 beräknas saldot pä inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto tiU lill milj.kr. Ökningen av saldot mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 beror främsl på den negafiva engångseffekt som uppstod budgetåret 1984/85 i samband med övergängen till en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr. o. m. den Ijanuari 1985.

För budgetåret 1986/87 beräknas ett överskott på titeln. Detta överskott beräknas fiU 1 135 milj. kr.

RRV beräknar inkomstema på tUeln sjukförsäkringsavgift, netto till 1 111 000000 kr. förbudgeiäret 1985/86 och fill 1135000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1231 Barnomsorgsavgift

För att finansiera det nya statsbidragssystemet infördes den Ijanuari 1977 en socialavgift liU barnomsorgen. Storleken på avgiften var 1 % av avgiftsunderlaget. Barnomsorgsavgiften har sedan successivt höjts och uppgår fr.o.m. år 1981 liU 2,2%.

I likhet med folkpensionsavgiften redovisas inkomsterna av bamomsorgsavgiften på statsbudgetens inkomstsida medan molsvarande utgifier redovisas över anslag på statsbudgetens utgiftssida.

Tabell 14. Barnomsorgsavgift (milj.kr.)

Direkta avgifter Egenavgifter Avgifter frän statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

1984/85 Utfall	1985/86 Prognos	1986/87 Prognos
6097 315	7 173 346	7495 373
784	981	1032
7196	8500	8900

RRV beräknar inkomsterna pä titeln barnomsorgsavgift till 8500000000 Prop. 1985/86:100 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 8900000000 kr. för budgetåret 1986/87. Bil. 1.2

1241 VuxenutbUdningsavgift

Den utvidgade vuxenutbildningen finansieras med en lagstadgad socialavgift till vuxenutbildning. Avgiftens storlek är 0,25% av avgiftsunderiaget sedan år 1978. Den I juli 1985 ändrades avgiftsuttaget för vuxenutbildningsavgiften till 0,264% av avgtflsunderlaget.

Fr.o.m. 1980/81 skaU vuxenutbUdningsavgiften redovisas brutto över statsbudgeten pä samma sätt som folkpensionsavgiften och barnomsorgsavgiften. För budgetåret 1979/80 och lidigare redovisades vuxenutbildningsavgiften under övriga socialavgifter.

Tabell 15. Vuxenutbildningsavgift (milj. kr.)

Direkta avgifter Avgifter frän statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

1984/85 Utfall	1985/86 Prognos	1986/87 Prognos
694	819	854
90	111	116
784	930	970

RRV beräknar inkomsterna på titeln vuxenutbildningsavgift fill 930000000 kr. för budgelårel 1985/86 och till 970000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1251 Övriga socialavgifter, netto

Under inkomsttiteln 1251 redovisas de socialavgifter som överför erhållna medel till särskilda fonder utanför statsbudgeten.

Arbetsmarknadsavgift

Arbetsmarknadsavgiften kan sägas vara en sammanslagning av de tidigare gällande avgifterna för arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsutbildning. Den nya arbetsgivaravgiften gäller från den Ijuli 1981. Avgiftens storlek är fr.o.m. den Ijanuari 1985 1,6% av avgiftsunderlaget och sänktes tiU 1,586% av avgiftsunderlaget fr.o.m. den Ijuli 1985.

Såväl arbetslöshetsfonden som arbetsmarknadsutbildningsfonden upp
löstes den Ijuli 1981. Behållningen tillfördes ett konto hos riksgäldskon
toret. Inkomsterna från arbetsmarknadsavgUlen överförs löpande till sam
ma konto pä riksgäldskontoret. Riksförsäkringsverket disponerar ifrågava
rande konto hos riksgäldskontoret för överföring till arbetsmarknadssty
relsen och de aUmänna försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket har
dessutom en röriig kredit om 100 milj.kr. hos riksgäldskontoret för att
kunna klara tillfäUiga svängningar för berörda konto. Arbetsmarknadsav
giften skall användas för att täcka 65 % av kostnaderna för följande bidrag:
- kontant arbetsmarknadsstöd 43

- grundbidrag och progressivbidrag till erkända arbetslöshetskassor Prop. 1985/86: 100

- statsbidrag tiU permitleringsstödsersättning Bil. 1.2

- utbildningsbidrag till elever i arbetsmarknadsutbildning

- utbildningsbidrag till deltagare i yrkesinriktad rehabilitering. Riksförsäkringsverket skall vid varje överföring frän kontot hos riksgäldskontoret samtidigt göra motsvarande utbetalning från anslaget Bidrag lill arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag med 35% av de belopp som behövs för att läcka de ovan angivna koslnaderna. Kontot hos riksgäldskontoret hade vid ingången av budgetåret 1985/86 en skuld på 2219 milj. kr.

Inkomster av arbetsmarknadsavgiften (milj. kr.)

1985/86 1986/87

Prognos Prognos

Direkta avgifter 5118 5 362

Avgifter från statliga

myndigheter och affärsverk 702 736

Summa inkomster 5 820 6098

RRV beräknar totalutgifterna för ovan angivna bidrag till 8558 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 8993 milj.kr. för budgetåret 1986/87.

Arbetsmarknadsfonden (milj. kr.)

1985/86 1986/87

Prognos Prognos

-2219	-1961
5 820	6098
5 563	, 5 845
-1961	-1708

Ingående balans Inkomster Utgifter Utgående balans

Netto på inkomsttiteln 258 253

Som framgår av tablån kommer inkomsterna från arbetsgivaravgiften atl täcka 65 % av totalutgifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1985/86. Fondens överskott på 258 milj. kr. för budgetåret 1985/86 resp. 253 milj. kr. för budgetåret 1986/87 kommer inte att överföras fill fonden, då denna alltjämt har en skuld till statsbudgeten.

Delpensionsavgift

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en arbetsgivaravgift, som uppgår till 0,50% av det avgiftsunderiag som gäller för socialförsäkringsavgifterna till sjukförsäkringen m. m. Avgiften tillförs en särskild fond. De egna företagarnas delpensionsförsäkring bekostas fr. o. m. år 1980 av en egenavgift, vilken motsvarar den arbetsgivaravgift som eriäggs för anställda.

Delpensionsfondens utveckling (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1986/87

Ingående balans -232 364 1412

Inkomster 1621 1873 1936 44

Utgifter 1025 825 780

Utgående balans 364 1412 2568

Sänkningen av kompensationsnivån fr. o. m. den Ijanuari 1981 har medfört en förändrad utvecklingslakt av ulgUlerna för delpension. Fr. o. m. år 1983 uppvisar fonden ett äriigl överskoll, vilket innebar en förstärkning lill statsbudgetens inkomstsida så länge delpensionsfonden var behäftad med en skuld till statsbudgeten.

Fondens överskott för budgetåret 1984/85 blev 596 milj. kr. För budgetåren 1985/86 och 1986/87 kommer en kraftig fonduppbyggnad atl äga rum.

Övriga arbetsgivaravgifter, som redovisas under titeln övriga socialavgifter, netto, påverkar inle statsbudgetens saldo ulan omförs i sin helhet till fonder utanför statsbudgeten. För den intresserade läsaren hänvisas fill RRVs publikafion InkomsUiggaren 1985/86.

Sammanfattningsvis redovisas inkomsterna och utgifterna under fiteln 1251 övriga socialavgifter, netto i tabell 16.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 16. Övriga socialavgifter, netto (milj. kr.)

	1985/86	1986/87
	Prognos	Prognos
Inkomster
1. Arbetsskadeförsäkring 2. Lönegarantiavgift 3. Arbetarskyddsavgift 4. Avgift för sjöfolks-	2020 720 847	2090 750 1295
pensionenng 5. Delpensionsavgift	10 1873	12 1936
Summa inkomster	5470	6083
Summa utgifter	5470	6083
6. Arbetsmarknadsavgift, netto	+ 258	+253
Netto på titeln	+258	+253

RRV beräknar inkomsterna på fiteln övriga socialavgifter, netto lill 258000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 253000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1281 Allmän löneavgift

För alt bidra fill finansieringen av 1983 års skattereform infördes den aUmänna löneavgiften. Avgiften sattes tiU 2,0%. På ersättningar som betalas ut under perioden juli-december är 1983 utgick en allmän löneavgift med 3% enligt lag om fillfäUig höjning av den allmänna löneavgiften (SFS 1983:58). Fr. o. m. den Ijanuari 1984 är avgiftsuttaget ånyo 2%.

Tabell 17. Allmän löneavgift (milj. kr.)

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Prognos

Direkta avgifter 5540 6533 6793
Avgifter från statliga

myndigheter och affärsverk 720 891 938

Egenavgifter 331 326 369

Summa inkomster 6591 7750 8100

RRV beräknar inkomsterna på titeln allmän löneavgift till 7750000000 Prop. 1985/86:100 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 8100000000 kr. för budgetåret 1986/87. Bil. 1.2

1300 Skatt på egendom

Under huvudgmppen 1300 Skatt på egendom redovisas alla skatter på användningen och/eller ägandet av egendom och förmögenhet. Likaså inkluderas skatt på förbättringar, utvidgningar elc. av egendom. Här redovisas även skall på gåvor och skatt på arv. Skatt på avkastningen av förmögenhet och fasligheler redovisas emellertid under 1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse.

1311 Skogsvårdsavgifter

Skogsvärdsavgift skall med vissa undantag erläggas för jordbmksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog. I maj år 1981 höjdes avgiften från 3 %o tiU 6 °/oo med verkan fr.o.m den 1 juli 1981. Därefter har skogsvårdsavgiften sänkts från 6 till 5 %o fr- o. m. den 1 juli 1982. Skogsvårdsavgiften används huvudsakligen för sädana ändamål som är lUl nytta för skogsbruket.

Fr. o. m. den Ijuli 1984 är avgiften 8 "/qq. Della innebar att avgiften vid 1985 ärs taxering uppgick fill i genomsnitt 6,5 %o eftersom avgiften var 5 °/oo vid 1984 års taxering.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	55,2 55,0	348,0 228,4	274,0 312,3	315,0 262,0	340,0

Enligt preliminär debiteringsstatisfik uppgår skogsvårdsavgiflen tUl 373 milj.kr. vid 1985 års taxering. Enligt RRVs bedömning beräknas den uppgå tUl 420 milj. kr. vid 1986 års taxering.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skogsvårdsavgifter tiU 373000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 420000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1312 Hyreshusavgift

Hyreshusavgiflen som gällde år 1983 och 1984 var i princip avsedd alt träffa de delar av hyreshusbeståndet som är äldre än år 1975. Undantagna är de bostadshus som omfattas av räntesubventionssystemet samt hus som byggts om efter år 1957 med stöd av statliga bostadslån. Avgiften uppgick fill 1,5% av taxeringsvärdet vid 1985 års taxering. Enligt det preliminära taxeringsutfallet blev hyreshusavgiftens storlek 951 milj.kr. vid 1985 års taxering. Intäkterna från avgiften ingår i den allmänna skalteuppbörden, men omförs fill inkomsttiteln först när 1985 års taxering är definitiv, dvs. under budgetåret 1985/86.

En stadig fasfighetsskatt infördes från år 1985. I samband med att den Prop. 1985/86: 100 nya skallen infördes skall hyreshusavgiften upphöra. Som inkomsttitel Bil. 1.2 finns den emellertid kvar t. o. m. budgelårel 1985/86. Därefter föreslår RRV att inkomsttiteln benämns fastighetsskatt. Fastighetsskatten skaU träffa hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbruk. Underlaget för skatten skall för småhus vara en tredjedel av taxeringsvärdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen föreslås vara 1,4% för schablonlaxerade fasligheler och 2% för övriga fasligheter. Fasfighetsskatten skall vara avdragsgill utom för schablonbeskattade fastigheter. Fasfighetsskatten införs under tre år. Första åren dvs. år 1985 och 1986 föreslås skattesatsen utgå med 0,5% resp. 1% för schablontaxerade hus samt 0,7% resp. 1,4 % för övriga småhus och hyreshus på lantbruksenhet. För år 1985 beräknar RRV att fastighetsskatten uppgår lill 3 891 milj. kr. varav 833 milj. kr. debiteras fysiska personer.

RRV beräknar inkomsterna på titeln hyreshusavgift till 951 OOOOOO kr. för budgetåret 1985/86. För inkomståret 1986/87 förslår RRV att inkomsttiteln benämns 1312 fastighetsskatt och upptas till 3891000 000 kr.

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

Taxeringen till förmögenhetsskatt anknyter i väsentliga hänseenden tUl inkomsttaxeringen. Förmögenheten fastställs varje år vid beskattningsårets utgång. Fysiska personer är skattskyldiga för hela sin förmögenhet om de varil bosatta här i riket vid beskattningsårets utgång. Personer som inte varit bosatta i riket vid beskattningsårets utgång är skattskyldiga endast för här i riket nedlagd förmögenhet. Reglerna om förmögenhetsbeskattning för i utlandet bosatta personer gäller inte enbart fysiska personer ulan även utländska juridiska personer.

Förmögenheter under 400000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr. o. m. 1982 års taxering. Skattesatsen är 1,5% för förmögenheter mellan 400000 kr. och 600000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår fill 3% för förmögenheter överstigande 1 800000 kr. Den beskattningsbara förmögenheten beräknas för föräldrar och barn under 18 år gemensaml, fömtsatt att barnen bor hos föräldrarna. Skallesatserna tiUkom hösten 1982, då skatteuttaget höjdes i alla skikl med 0,5 procentenheter. Skatteuttaget höjdes tillfäUigt i samband med 1984 års taxering med 1,0 procentenheter i alla skikten i skalan. Skaltepliktgränsen sänktes också fillfälligl vid 1984 års taxering från 400000 kr. Ull 300000 kr. och skatteuttaget i detla skikt var 1 %. Vid 1985 ärs taxering gäller således de tidigare reglerna.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln fysiska personers skatt på inkomst, realisafionsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 1985/86 utgör således inkomsten under fiteln den förmögenhetsskall som debiterades är 1984.

Enligt den preliminära debiteringsstatislik som nu föreligger kommer omföringen till titeln att bli 1 481 milj. kr. budgelårel 1985/86.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln fysiska personers förmögenhels- Prop. 1985/86: 100 skatttiU 1481000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 2 018 OOOOOO kr. för Bil. 1.2 budgetåret 1986/87.

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

Vissa juridiska personer, dock ej akfiebolag och ekonomiska föreningar, är skyldiga att betala förmögenhetsskatt. Dödsbon, familjesfiflelser m.fl. beskallas enligt samma skala som fysiska personer. Vissa samfund, föreningar och andra juridiska personer betalar en proporfioneU skatt på l,5o/oo överstigande etl förmögenhelsvärde om 25000 kr.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln juridiska personers skall på inkomst, realisafionsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 1985/86 utgör inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades inkomståret 1984.

RRV beräknar inkomsterna på titeln juridiska personers förmögenhetsskatt fill 30000000 kr. för budgelårel 1985/86 och liU 30000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1331 Arvsskatt

Arvsskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente förvärvar egendom. Befriade från skyldighet all erlägga arvsskatt är staten och vissa stiftelser. Skatten är progressiv och las ut enligt olika skalor beroende på vem som ärver egendomen. Tre klasser av arv- och gåvolagare finns. Uppbörden av arvsskatt ombesörjs av länsstyrelsema.

De beräknade och redovisade inkomsterna av arvsskatt under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

475,0 545,6

520,0 559,7

680,0

757,0

780,0 891,7

790,0

Är 1983 höjdes skatteuttaget i två klasser. Ökningen gjordes främst i de högsta skikten och mellanskikten för skattepliktiga belopp.

RRV beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt fill 930000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 1000000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1332 Gåvoskatt

Gåvoskatt skall eriäggas av den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom. Befriade från skyldighet att erlägga gåvoskatt är staten och vissa stiftelser. Dessulom är bl.a. kyrka, landsting, kommuner och hushållningssällskap befriade frän att eriägga gåvoskatt. Uppbörden av gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

De beräknade inkomsterna av gåvoskall under de senaste budgetåren Prop. 1985/86: 100
framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Influten gåvoskatt ca	70,0 92,4	80,0 134,5	110,0 152,8	150,0 197,7	150,0

Gåvoskatten är progressiv och tas ut enligt de regler om förmånstagare som gäller för arvsskatten. Endast två klasser av gåvoskatt finns. Gåvoskatten höjdes är 1983.

RRV beräknar inkomstema på titeln gåvoskatt fiU 210000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 220000000 kr. förbudgeiäret 1986/87.

1341 Stämpelskatt

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp saml beviljande av inteckningar (SFS 1984:404). Stämpelskatt utgår också enUgl lagen (SFS 1984:405) om stämpelskatt på aktier vid bildande av aktiebolag och vid ökning av aktiekapital. Skattesatsen vid inteckning i fasl egendom och tomträtt höjdes fr. o. m. den 1 juli 1985 (SFS 1985:616) från 1 tUl 2 % av inleckningsbeloppet.

Enligt slämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel levereras in till riksskatteverket och domstolsverket, som är uppbördsmyndigheter. Centralnämnden för fastighetsdata svarar för uppbörd av stämpelskatt hos myndigheter som är anslutna fill fastighetsdatasystemet.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln stämpelskall framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 1400,0 1409,2 1729,5 1885,0 2 880,0

Redovisat 1331,2 1620,8 1659,5 1807,9

Stämpelskatten i inskrivningsärenden är proportionell mot taxeringsvär-de/köpeskiUing resp. inteckningsbelopp (stämpelskattelagen 7-ll§§). Stämpelskatten höjdes senast den Ijuli 1985. Respektive myndighet har räknai med oförändrade skattesatser. Skattesatsen för inskrivning av lagfart och tomträtt är 1,5 % av taxeringsvärde/köpeskilling och skattesatsen för inteckning ulgör 2% av inleckningsbeloppet.

Domstolsverket har beräknat uppbörden på titeln lill 980,0 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 910,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Domstolsverket bygger prognosen på utfallet under första halvåret 1985 och förutsätter dels en fyraprocentig ärlig ökning av underlagssumman, dels oförändrad skattesats. I prognosen har hänsyn tagits fill alt aUt fler inskrivningsmyndigheter kommer atl gå över fiU centralnämnden för fastighetsdala.

Riksskatteverket har beräknat inkomsterna av stämpelskatt budgelårel
1985/86 till 440milj. kr. och till 460 milj. kr. budgetåret 1986/87. 4

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Av 1984/85 års uppbörd svarade stämpelskatten på aktier för 236,5 milj. Prop. 1985/86:100
kr. Detta var en ökning på drygt 16% från budgetåret 1983/84. Bil. 1.2

Stämpelskatten på aktier höjdes den I juli 1985 från 1% till2% av aktiens nominella värde. Höjningen påverkar inkomsterna fr.o.m. september 1985.

Stämpelskatt på aktier utgår dels vid bildande av akfiebolag dels vid ökning av aktiekapitalet. Av den influtna skatten svarar sistnämnda ärendegrupp uppskattningsvis för mer än 90%. Enligt RSVs bedömning har emellertid de under senare är frekventa aktieemissionerna numer minskat såväl liU antal som volym. RSV räknar med etl minskal beskattningsunderlag på drygt 10 % innevarande budgetår. För de tvä nästkommande budgetåren bör en mindre återhämtning kunna förväntas.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har beräknat inkomsterna till 1 120 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 1 100 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Stämpelskattehöjningen på inteckningar den Ijuli 1985 innebar en kraftig ökning av inteckningsbeloppen inskrivningsdagarna innan höjningen trädde i kraft. I CFDs uppbörd innebar detta att drygt 230 milj. kr. mer än normalt uppbars under tiden juli-augusti 1985, men till den gamla skattesatsen I %. Detta bedömer CFD påverkar beskattningsunderlaget för inteckningar under längre tid än andra halvårel 1985.

' RRV ansluter sig lill domstolsverkets, riksskatteverkets och centralnämndens för fastighetsdata beräkningar. Inkomstema på titeln stämpelskatt beräknas fill 2540000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2470000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1342 Skatt på värdepapper

En särskild omsättningsskatt på aktier och vissa andra värdepapper infördes den I januari 1984. Skattesatsen är I % på omsättningen.

De beräknade och redovisade inkosmterna på titeln under de två senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Budgetår 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget - 540,0 1000,0

Redovisat 366,7 1093,2

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Skatten på värdepapper infördes den 1 januari 1984. Uppbörden under budgetåret 1984/85 uppgick fiU 1093,1 milj.kr. Under perioden juli-september 1985 inflöt 275,8 milj. kr. och under samma tid 1984 245,3 milj. kr.

Skallskyldiga för värdepappersskatt är dels fondkommissionärer dels andra som omsätter värdepapper för minst 500000 kr. per kalenderhalvår. Fondkommissionärernas andel av skatteuppbörden kan uppskattas till cirka 75%.

RSV räknar med en ärlig ökning av inkomsterna av 5%.

RSV beräknar inkomsten av värdepappersskatt för budgetåret 1985/86
tiU 1150milj. kr. För budgetåret 1986/87 beräknas inkomsten tUl 50

1205 milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä fiteln Prop. 1985/86: 100 skatt på värdepapper beräknas till 1 150000000 kr. för budgetåret 1985/86 Bil. 1.2 och till 1 205OOOOOO kr. för budgetåret 1986/87.

1400 Skatt på varor och tjänster

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla skatter som beräknas på produktion, försäljning, varuhantering, lillhandahällande av tjänster och tillåtelse att använda vissa varor. Försäljningsskatter, skatter pä enskilda produkter och tjänster samt fordonsskatten skall redovisas under denna mbrik. Dessutom skall överskott som uppstår vid bolag eller liknande sammanslutningar där staten har monopol pä försäljningen av produktionen redovisas under skall på varor och tjänster. Även import- och exportavgifter skall redovisas som en skatt på varor och tjänster.

1411 Mervärdeskatt

Mervärdeskatt utgår med 19,0 % av beskattningsvärdet för de flesta skallepliktiga varor och tjänster. Beskattningsvärdet är lika med varans värde med tillägg av tull, annan stafiig avgift eller skatt inkl. mervärdeskatt. Skattesatsen 19,0% motsvaras av 23,46% av beskattningsvärdet exkl. mervärdeskatt.

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara eller tjänst eller importerar mervärdeskattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår inte vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportör i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.

Länsstyrelse är beskattningsmyndighet vid försäljning' eUer annan omsättning inom landet. Vid import är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skaU vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län. Den till tullverket erlagda mervärdeskatten är avdragsgill vid den skattskyldiges redovisning fill länsstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 42700,0 43500,0 49100,0 55 100,0 58300,0

Redovisat 40664,8 45423,1 48520,4 59296,2

Till grund för beräkningen av uppbörden av mervärdeskatt ligger bl.a. en bedömning av den privata konsumtionens utveckling. Mellan åren 1984 och 1985 beräknas värdet av den privata konsumtionen öka med 9,7%. För åren 1986 och 1987 har ökningen beräknats till 6,3 % resp. 4,5 %.

1 prop. 1985/86:47 om ändrad mervärdeskatt föreslär regeringen bl. a. att gränsen för redovisningsskyldighet höjs frän 10000kr. lill 30000kr. i skattepliktig omsättning. Ca 74000 skattskyldiga skulle därmed inte behöva redovisa mervärdeskatt. Skattebortfallet beräknas lill 30 milj. kr. per helår. Förändringen föreslås träda i kraft den Ijuli 1986.

Uppbörden av mervärdeskatt kan delas upp på tullverkets uppbörd och Prop. 1985/86: 100 iänsstyreisernas uppbörd. Länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt be- BiJ. 1.2 står av inbetald skatt, dvs. den uigående skatten som översfiger den ingående. Dessulom redovisar länsstyrelserna återbetald skatt, dvs. den ingående skatten som överstiger den utgående.

TiU grund för beräkningen av tullverkets uppbörd av mervärdeskatt ligger en prognos på importvärdet (se 1471 tullmedel). För 1985/86 beräknas importvärdet fill 252,6 miljarder kr. och för 1986/87 till 266,3 miljarder kr. Utifrån de prognoserade importvärdena uppskattas tullverkets uppbörd fill 48900 milj.kr. resp. 52000 milj.kr. för budgeiåren 1985/86 och 1986/87.

Länsstyrelsernas netlouppbörd av mervärdeskatt beräknas tUl 13200 milj. kr. resp. 13 500 milj. kr. för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 62 100000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 65500000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1421 Bensinskatt

Bensinskatt skall erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, för vissa alkoholer (motoralkoholer) och blandningar av dessa avsedda för molordrifl (SFS 1961:372). Inkomstema redovisas av riksskatteverket och tuUverket.

Bensinskatten är fr.o.m. denl januari 1985 2:27kr. per liter bensin. Tidigare var skatten 1:93 kr. per liter. Skillnaden i skattesats beror på atl fr. o. m. den 1 januari 1985 överfördes den tidigare energiskatten pä bensin lill denna inkomsttitel. Energiskatten på bensin som uppgick till 0,34kr. per liter, redovisades tidigare på inkomsttiteln 1428 energiskalt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetär 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 5253,0 6590,0 6480,0 6860,0 12140,0

Redovisal 5286,1 6659,6 6736,7 8524,0

Redovisningsperioden för bensinskatt är kalendermånad. Skatten skall ha kommit in till riksskatteverket senast den 25: e i månaden efter redovisningsperiodens slut. Denna kredittid för bensinskatt gäller fr.o.m.denl juli 1985. Tidigare gällde alt skatten skulle ha betalats in tiU riksskatteverket senasi den5:e i andra månaden efter redovisningsperiodens slut. TiU följd härav uppstår en engångseffekt, dvs. under innevarande budgetår kommer inkomster för 13 uppbördsmånader att redovisas. Engängseffek-ten uppskattas tiU drygt 1000 milj. kr.

I prop. 1985/86:61 om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m.m. föreslås bl.a. en differenrtériiigaVbensinskatten sä att skallen på blyfri bensin bUr lägre än på blyad bensin. Skattedifferenfieringen föreslås genomföras i två etapper med början den 1 januari 1986. Då höjs skatten på

blyad ben.sin till 2:29 kr. per Uter samtidigt som skatten på blyfri bensin

sänks till 2:13 kr. per Uter. Nästa etapp genomförs den 1 juli 1987. Enligt Prop. 1985/86:100 nämnda proposUion antas skalledifferentieringen bli stalsfinansielll neu- Bil. 1.2 Iral, dvs. ingen förändring i inkomsterna beräknas till följd av skatledUfer-enfieringen.

För budgetåret 1986/87 betyder detta antagande att 88% av de lolala bensinleveranserna kommer all utgöras av blyad bensin och 12% av blyfri bensin. RRV beräknar all skattedifferenfieringen blir statsfinansieUl neutral.

RRV beräknar leveransema av molorbensin tUl 5,09 milj. m' budgelårel 1985/86 och tiU 5,15 milj. m budgetåret 1986/87. Dessa beräkningar bygger på ett realt oförändrat bensinpris.

RRV beräknar inkomstema på fiteln bensinskatt till 12600000000 kr. för budgelårel 1985/86 och liU 11700000000kr. förbudgeiäret 1986/87.

1422 SärskUda varuskatter

Särskild värnskatt utgår på vissa varor (SFS 1941:251). Skatten är 50% av priset vid försäljning tiU detaljhandeln av kemisk-tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, härvatten elc. På choklad- och konfektyrvaror är skatten 5 kr. per kilogram. Skattesatsen är för panlförpackning 8 öre per st och för andra förpackningar med en fyllnadsvolym om högsl 0,3 liter 10 öre per st, högst 0,7 liter 15 öre per st saml mer än 0,7 liter 25 öre per st.

De särskilda varuskatterna redovisas huvudsakligen av riksskatteverket. Tullverket redovisar skatt pä varor som importeras av annan än den som är registrerad hos riksskalleverkel som importör.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 715,0 599,0 702,0 822,0 858,0

Redovisat 663,1 685,5 739,7 844,3

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskilda varuskatter till 872 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 929000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

Försäljningsskatt på motorfordon (SFS 1978:69) utgår för personbilar samt vissa bussar och lastbUar med 4:80 kr. per kg tjänslevikt. För vaije fuUl femtiotal kilogram tjänslevikt över 1600 kg utgår ytteriigare skatt med 600 kr. För motorcyklar utgår skatten med 1005 kr. om tjänstevikten inte överstiger 75 kg, med I 320 kr. om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kg, med 2025 kr. om tjänsteviklen är högre än 160 kg men inte överstiger 210 kg och i annat fall med 3 360 kr. De nuvarande skattesatserna gäUer fr. o. m. den 15 juni 1985 då skatten höjdes med 50%.

Inkomsterna pä titeln redovisas av riksskatteverket och generaUuUsty-relsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä fiteln under de senaste Prop. 1985/86:100
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetär 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 548,0 549,5 590,0 935,0 1336,0

Redovisat 583,9 642,5 725,4 1019,3

RRV antar att försäljningen av bilar är 1985 uppgår till ca 260000st. Vidare antar RRV att försäljningen kommer att ligga kvar pä denna nivå de närmaste åren. Den genomsnittliga tjänstevikten per såld bil antas vara 1200kg, vilket motsvarar en skatt på 5760 kr.

Regeringen anger i prop. (1985/86:61) om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m. att en differentiering av försäljningsskatten på personbilar kommer att ske för 1987 och 1988 års modeller. Skatten sänks för personbilar med avgasrening och höjs för personbilar ulan avgasrening. Skatteomläggningen är avsedd att vara slatsbudgetmässigt neutral. Regeringen avser atl senare framlägga förslag till riksdagen angående differentierad försäljningsskatt.

Försäljningsskatten pä motorcyklar beräknas till 15 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Generaltullslyrelsens inkomster beräknas lill 24 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln försäljningsskatt pä motorfordon tiU 1530000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 1530000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1424 Tobaksskatt

Tobaksskall ulgår efter varans vikt (SFS 1961:394). I följande sammanslällning redovisas skattebeloppen före och efter höjningen.

Vikt för	Belopp för
1 st.	1 st.	Ikg
gram	öre	kr.
t.o.m. 1,7	13,5
över 1,7
t.o.m. 3.0	18,0
över 3,0
t.o.m. 5,0	21,5
över 5,0	30,0
t.o. m. 0,85	30
över 0,85
t.o.m. 1,20	37
över 1,20
t.o.m. 1,55	42
över 1,55
t.o.m. 1,90	47
över 1,90	51
	-	110
	-	35
	-	18

Varuslag

Cigarrer och cigariller grupp 1 grupp II

grupp III

grupp IV Cigarretter grupp I grupp II

grupp Hl

grupp IV

grupp V Röktobak Tuggtobak Snus

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste Prop. 1985/86:100
budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 3250,0 2940,0 3820,0 3925,0 4120 0

Redovisat 3 090,5 3008,2 4057,6 3901,3

Av den lolala uppbörden av tobaksskatt svarar skallen på cigarretter för ca 93%. Av antalet försålda cigarretter hör genomsnilfiigl ca 56% fill grupp 1 och 44% lill grupp II.

Med ledning av uppgifter frän Svenska Tobaks AB om beräknad kon-sumtionsulveckUng kan skatten för budgetåret 1985/86 beräknas fill 4000milj.kr. Med ett antagande om en konsumfionsminskning med 1% per är beräknas inkomsterna tiU 3 960 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln tobaksskatt till 4000000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 3960000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1425 Skatt på spritdrycker

För spritdrycker utgår skall dels med en grundavgift för liter, dels med en procenlavgift (SFS 1977:306). Grundavgtften är I kr. och lOöre per liter och volymprocent alkohol. Procentavgiflen är 56% av delaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 4810,0 4335,0 5950,0 5100,0 5280,0

Redovisat 4633,1 4931,0 5877,3 5247,4

Riksskatteverket har i skrivelse fill RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Försäljningen av spritdrycker, som under perioden oktober 1984-september 1985 uppgick fiU 44,6 milj. liter, har minskat med 3% jämfört med perioden oktober 1983-september 1984. Minskningen är i sin helhet hänförlig till försäljningen under kalenderåret 1984. För budgetåret 1985/86 räknar RSV med alt skatt kommer att inflyta för en försäljning av 44milj. liter. För budgetåret 1986/87 beräknas försäljningen fill 43 milj. liter.

Med stöd av den antagna konsumtionen beräknar RSV att 5 245 milj. kr. kommer atl inflyta i skatt på spritdrycker under budgetåret 1985/86. Den genomsnittliga skatten per liter sprit - grundavgift och procentavgUt tillhopa - har härvid antagils uppgå tiU 119 kr. 20 öre.

För budgetåret 1985/86 antas förbmkningen ligga på samma nivå som i beräkningen tiU statsbudgeten för 1985/86. Att inkomsterna trots det beräknas minska beror pä att den genomsnittliga skatten per liter sänks till 119 kr. 20 öre mot tidigare 120 kr.

RRV ansluter sig fill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln --

skatt på spritdrycker beräknas tiU 5245000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 5 125000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1426 Skatt på vin Prop. 1985/86:100

För v/n utgår skatt dels med en grundavgift för liter, dels med en procent- ' '

avgtft (SFS 1977:306). Gmndavgiflen är 17:50 kr. per liter för vin med en alkoholhall överstigande 15 volymprocent (starkvin) och för annal vin (lättvin) 7 kr. per liter. Procentavgiflen motsvarar 36% av delaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 1100,0 1150,0 1460,0 1590,0 1960,0

Redovisat 1147,7 1282,8 1802,7 1852,1

Riksskatteverket har i skrivelse liU RRV den 6 november 1985 anfört följande:

För budgelårel 1985/86 räknar RSV med att skatt kommer atl inflyta för 100 milj. liter. För budgetåren 1986/87 resp. 1987/88 beräknas försäljningen fiU 101 milj. liter resp. 102 milj. liter. Andelen slarkvin beräknas för vart och ett av budgeiåren uppgå fill lOmUj. Uter.

Med utgångspunkt frän antagna försäljningsvolymer beräknar RSV alt 2015milj. kr. kommer att inflyta i skatt pä vin under budgetåret 1985/86. Den genomsnilfiiga skatten per liter slarkvin - gmndavgifl och procenlavgift tUlhopa - har härvid antagits uppgå lill 36 kr. 30 öre och per liter lättvin fill 18 kr. 35 öre.

RSV beräknar skatteinkomsten pä vin under budgetåret 1985/86 tiU 2015milj. kr. och under budgetåret 1986/87 tUl 2030milj. kr.

RRV ansluter sig liU riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt pä vin beräknas fiU 2015000000 kr. för budgetaret 1985/86 och tUl 2030000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

Skatt på mall- och läskedrycker (SFS 1977:306) ulgår enligt följande sammanställning. Inkomsterna redovisas av riksskalleverkel och generaltullslyrelsen.

Dryck	Skatt per liter
Lättöl	40 öre
Öl	2 kr. 20 öre
Starköl	7 kr. 20 öre
Kolsyrade läskedrycker	40 öre
Övriga läskedrycker	20 öre

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 1076,0 1033,0 1253,0 1268,0 1306,0

Redovisat 1047,6 1036,9 1284,3 1265,3

Rikskatteverket har i skrivelse till RRV den 6 november 1985 redovisat Prop. 1985/86: 100
följande bedömning av försäljningsvolymerna (milj. liter). BiL 1.2

Budgetär 1985/86 1986/87

Starköl 98 98

Öl 160 160

Övriga drycker 450 450

Utifrån de prognoserade försäljningsvolymerna har riksskatteverket beräknal inkomsterna till 1230 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Generaltullslyrelsen beräknar uppbörden av skatt på importerade malt-och läskedrycker till 91 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 95 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker beräknas fill 1321 OOOOOO kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 1 325000000 kr. för budgelårel 1986/87.

1428 Energiskatt

Allmän energiskatt (SFS 1957:262) skall eriäggas för vissa bränslen som kol, koks, motorbrännolja, eldningsolja, bunkerolja, naturgas och gasol samt elkraft.

För åren 1984 och 1985 har regeringen beslulat om nedsättning av allmän energiskatt efter prövning i vatje särskilt fall. Regeringen har medgett nedsättning av energiskatt på elkraft, eldningsolja, gasol och fasta bränslen för viss industrieU tillverkning till 1,5% av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.

Fr.o. m. den 1 januari 1985 överfördes energiskatten pä bensin till bensinskatten. Energiskatten på bensin var 34 öre per liter.

De skallesatser som gäller fr. o. m. den 1 januari 1985 framgår av nedanstående sammanställning.

Elektrisk kraft 7,2 öre per kWh
för industriell verksamhet för den del

av förbrukning som överstiger 40000 kWh 5 öre per kWh

inom vissa kommuner i norra Sverige 6,2 öre per kWh

Kolbränslen 140 kr. per ton

Tunna och tjocka oljor 411 kr. per m3

Gasol för motordrift 92 öre per liter

Gasol för stadsgasframställning 24 kr. per ton

Gasol för annat ändamål 70 kr. per ton

Naturgas 308 kr. per 1 000 m3

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår		1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86	Prop. 1985/86: 100
Statsbudget		7319,0	8710,0	9155,0	9980,0	10520,0	Bil. 1.2
Redovisat		6906,9	8272,2	9214,0	11423,9
Därav på
Elektrisk
kraft		2626,5	2875,6	3 358,3	5471,1
Bensin och
gasol		1 545,0	1 734,6	1 670,3	1 246,0
Andra bräns	;len	2734,0	3662,0	4 185,4	4 706,8

Regeringen föreslår (prop. 1985/86:53) att skatten på gasol som används för annat ändamål än motordrift och stadsgasframställning höjs till 220 kr. per ton fr. o. m. den 1 januari 1986. Vidare föreslås skatten öka till 370 kr. per ton fr. o. m. den I januari 1987.

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket beräknat inkomsterna av energiskatt. I skrivelsen antar verket att skattenedsättningen vid industriell tillverkning gäller tills vidare och den beräknas uppgå till 700 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Energiskatt på el

Ett sammandrag av riksskatteverkets beräkning redovisas i följande sam-

manslällning.

1985/86 1986/87

Skattepliktig förbrukning, TWh Inom industrin Inom övrigsektorn

Totalt

Uppbörd, milj. kr. För industrin För övrigsektorn Bruttouppbörd

+ Högre skatt för industriförbruk-ning upp till 40000 kWh

- Reducerad skatt inom vissa kommuner i norra Sverige

- Skatteavdrag för samfärdsel

- Skatteavdrag för industrin

- Skattenedsättning för industriell tillverkning

- Återbetalning av skatt på elpannekraft

Nettouppbörd

48,2 66,8	49,3 68,8
115,0	118,1
2410 4810 7 220	2465 4954 7419
10	10
50 180 235	50 180 235
500	500
312	324
5953	6140

Energiskatt på andra bränslen än bensin Prop. 1985/86: 100

I sammanställningen nedan redovisas riksskatteverkets beräkning av ener- ''- ' - giskatl på andra bränslen än bensin.

1985/86 1986/87

Skattepliktig förbrukning och försäljning

4350	4390
11300	10000
6	6
150	150
150	250
609	615
4644	4110
6	6
20	43
46	76
5 325	4850
250	-
275	270
190	190
130	130
225	240

Kolbränslen, 1 000 ton

Eldningsoljor, motorbrännoljor, 1 000 m'

Gasol för motordrift, 1 000 m

Gasol för annat ändamål, 1 000 ton

Naturgas, milj. m'

Uppbörd, milj.kr.

Koibränslen

Eldningsoljor, motorbrännoljor

Gasol för motordrift

Gasol för annat ändamål

Naturgas

Brultouppbörd

+ Engångseffekt, minskad betalningstid

- Skatteavdrag för fartygsdrift

- Skatteavdrag för elkraftprod

- Skatteavdrag för bränsleprod

- Skatteavdrag för metallurgiska processer

- Skattenedsättning för industriell tillverkning 200 200

Nettouppbörd 4555 3820

Den höjda skatten på gasol beräknas öka inkomsterna med 9milj.kr. budgetåret 1985/86 och med 32 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Den tolala energiskatten för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 redovisas i tabell 18.

Tabell 18. Energiskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87, i	milj.	kr.
1985/86			1986/87
Elkraft 5953 Andra bränslen 4555 Totalt (avrundat) 10510			6140 3 820 9960

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln energiskatt beräknas tUl 10510 000000kr. för budgetåret 1985/86 och fill 9960000000kr. förbudgeiäret 1986/87.

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

För att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar har regeringen meddelat föreskrifter för användningen av svavelhaltigt bränsle. Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen utser kan medge undantag från bestämmelse om den högsta mängd svavelföreningar som får släppas ut i luften. I dessa fall får en särskild avgift las ul med belopp som fastställs av regeringen eller utsedd förvaltningsmyndighet (SFS 1976:1054).

Statens naturvårdsverk utövar den centrala tUlsynen över efterievnaden av lagen. Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Den särskil-

da avgiften utgår enligt taxa som faststäUs av statens naturvårdsverk efter Prop. 1985/86:100
.samråd med RRV (SFS 1976:1055). Bil. 1.2

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

Statsbudget Redovisat

1981/82

2,0

4,8

1982/83

1,5 4,0

1983/84

1,5

1,7

1984/85

2,0 1,3

1985/86 2,0

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgtfl på svavelhaltigt bränsle tiU 1500000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1500000 kr. för budgetåret 1986/87.

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

Särskild avgift för oljeprodukter m. m. utgår för olja, bensin, kolbränslen och för elkraft framställd i kärnkraftverk. I följande sammanställning redovisas avgiftens storlek och fördelning dels pä fyra särskilda fonder, dels pä inkomsttiteln 1435 särskild avgift mot försurning.

	Olja	Bensin	Kol	Elkraft
	kr.,m'	kr., liter	kr., ton	öre per käm- kraftsproducerad kWh
Oljeersättnings-
fonden	54	1	—	—
Energiforsknings-
fonden	33	3	10	0,2
Oljeprospekterings-
fonden	12	2	—	-
Kolmiljöfonden
(redovisas utanför
statsbudgeten)	10	-	-	-
Inkomsttitel 1435	9	-	-	-
Summa avgift	118	6	10	0,2

Beräkningen av inkomsterna av den särskilda avgiften för oljeprodukter bygger bl.a. på antaganden om besin och oljeförbrukning (se inkomsttitel 1421 och 1428). I följande sammanställning redovisas antagandena.

1985/86

1986/87

Förbrukning, försäljning
eller produktion
Bensin, 1000 m'	5090	5 150
Eldningsoljor, motorbränn-
oljor, 1000 m	11300	10000
Kolbränslen, 1000 ton	4350	4390
Kärnkraft, TWh	57,3	60,4

Utifrån dessa antaganden beräknas den särskilda avgiften tiU 1552 milj. kr. för budgetåret 1985/86. TiU detta belopp tiUkommer ca 90milj. kr. som en engångseffekt av att kredittiden förkortats vid redovisning av skatten på olja och bensin. För budgetåret 1986/87 beräknas inkomsterna till I 404 milj. kr. Av de här beräknade inkomsterna för budgetåret 1985/86 går lOOmilj.kr. fiU kolmiljöfonden utanför statsbudgeten.

Vidare omförs 90mUj. kr. lill inkomsttiteln 1435 särskUd avgift för försur- Prop. 1985/86: 100 ning. För budgelårel 1986/87 går 81 mUj.kr. fill kolmiljöfonden och Bil. 1.2 73 milj. kr. omförs tUl inkomsttiteln 1435.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift för oljeprodukter m.m. liU 1452000000 kr. för budgetåret 1985/86 och liU 1250000000kr. för budgelårel 1986/87.

1432 Kassettskatt

Fr.o.m. den 1 seplember 1982 ulgår skatt på vissa kassettband (SFS 1982:691). Skatt skaU erläggas vid omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel lill landel av inspelade eUer oinspelade videokassetlband och oinspelade Ijudkassellband. Skatten är 25 öre per spelminul för videokassetlband och 2 öre per spelminut för Ijudkasellband. Skall tas inte ut för kassettband vars spellid är högsl 30 minuter. Inkomsterna skall redovisas av rikssskatteverkel och tuUverket. Enligt en särskild avdragsbestämmelse avlyfts skatten på inspelade videokassettband som hyrs ul om s. k. filmavgifl erläggs fill Svenska FUminsfitutet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 80,0 80,0 55,0 60,0

Redovisat 15,0 32,4 49,2

I prop. 1985/86:57 om kassettskatten föreslär regeringen atl kassettskatlen förenklas och sänks. Skatten skall enligt förslaget tas ut med ell fasl belopp per kassettband, inte som nu med etl belopp som varierar efler bandens spelfid. För oinspelade Ijudkassellband föreslås skatten bli I kr. 50 öre per band. För inspelade och oinspelade videokassetlband föreslås att skallen blir 15 kr. per band. Band som har kortare spellid än 30minuter föreslås bli beskattade. Ändringarna föreslås träda i kraft den Ijanuari 1986.

RRV räknar med all den sänkta skallen medför all inkomsterna halveras räknai per helår.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kassellskalt till 40000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 35000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1433 Skatt på videobandspelare

Fr.o.m. den I januari 1983 utgår skall på videobandspelare (SFS 1982:1200). Skatten är 600 kr. per bandspelare. Inkomsterna redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

1983/84

1984/85

1985/86

Prop. 1985/86: 100

90,0

57,6

105,0 106,6

103,0

Bil. 1.2

Budgetår 1982/83

Statsbudget

Redovisat 3,1

RRV beräknar inkomsterna pä titeln skatt på videobandspelare fill 92000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 92000000 kr. för budgelårel 1986/87.

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

Skatt på viss elektrisk kraft (SFS 1982:1201) trädde i kraft den 1 januari 1983. Den skall betalas för elkraft som inom landet framställs i elt vattenkraftverk med en installerad generaloreffekt av minst 1 500 kW. Skatten är 2 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift före år 1973. Har kraftverket tagUs i drifl under åren 1973-1977 är skatten 1 öre per kWh. Har kraftverket tagils i drift senare las ingen skatt ul.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget - 935,0 925,0 895,0

Redovisat 429,1 1020,6 1030,5

I skrivelse fill RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört följande:

Med ledning av produktionen av vattenkraft under 1985 beräknar RSV alt inkomsten blir 15,5 milj.kr. för varje terawattimme (TWh) el som produceras. RSV beräknar inkomsterna delvis med ledning av prognoser från statens energiverk. För budgetåret 1985/86 beräknar RSV inkomsten tiU (65 x 15,5 =) avrundat 1 010 milj. kr. och för budgetåret 1986/87 till (63 x 15,5 =) avrundat 980 milj. kr.

RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets beräkning. Inkomstema på titeln skatt på viss elektrisk kraft beräknas till 1010000000 kr. för budgelårel 1985/86 och till 980000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1435 SärskUd avgift mot försurning

Fr. o. m. den 1 april 1983 omförs inkomster av den särskilda avgiften för oljeprodukter till inkomsttiteln 1435 särskild avgift mol försurning. Omföringen motsvarar 9 kr. per m' olja.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

1983/84	1984/85	1985/86
62,0 79,6	97,0 101,8	92,0

Budgetår 1982/83

Statsbudget

Redovisat 5,2

Under titeln 1431 särskild avgift för oljeprodukter m.m. redogörs för 62

beräkningen av inkomsterna.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift mol försurning liU Prop. 1985/86: 100 90000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 73000000 kr. för budgelårel Bil. 1.2 1986/87.

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln avser AB Vin- & Spritcentralens årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 100,0 140,0 185,0 120,0 115,0

Redovisat 139,7 175,5 221,4 278,7

Riksskatteverket har meddelat all AB Vin- & Spritcentralen beräknar bolagets vinstinleverans tiU statsverket liU 160 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 180 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på fiteln AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott beräknas till 160000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 180000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

Detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl handhas av etl för hela riket gemensaml förelag. Systembolaget AB. Inkomsterna på titeln avser bolagets årsvinst efler avskrivningar, fonderingar och utdelning fill aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	70,0 92,4	60,0 107,0	100,0 113,3	100,0 144,3	120,0

Riksskatteverket har meddelat att Systembolaget AB beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket lill 130 milj. kr. för vart och etl av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV ansluter sig fill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln Systembolaget ABs inlevererade överskott beräknas till 130000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 130000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1451 Reseskatt

Skatt på charterresor med flyg fiU utlandet utgår för passagerare som fyllt
12 år (SFS 1978: 144). Skatteplikten gäller även för s.k. IT-resor med
reguljärt flyg. Skatten är 200 kr. per passagerare. 63

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste Prop. 1985/86: 100
budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 129,0 159,0 148,0 152,0 188,0

Redovisat 159,6 150,8 143,8 148,2

Riksskatteverket har i skrivelse lill RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Enligt uppgift frän luftfartsverket (LFV) beräknas charterresandet uppgå till 1 milj. passagerare under budgetåret 1985/86. I summan ingår barn under 12år och tjänsteresenärer (ej skattepliktiga) med ca5% eUer 50000 passagerare. SkattepUktiga resenärer skulle då bli 950000, vilket motsvarar reseskatleinkomster med 190milj.kr. vid en charlerskatt på 200 kr./passagerare. Långtidsprognosen från LFV för åren 1985-1990 förutser en ökning på 4% per år.

Inkomsten beräknas med ledning av LFVs uppgifter om anlalet passagerare för budgelårel samt ökningen på 4% per år.

Inkomsten av reseskatl för budgetåret 1985/86 beräknas lill 190 milj. kr. och för budgelårel 1986/87 tiU 198milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på fiteln reseskatt beräknas lill 190000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 198000000 kr. förbudgeiäret 1986/87.

1452 Skatt på annonser och reklam

Skatt ulgår på annonser och reklam (SFS 1972:266). Skatten beräknas på underlaget exkl. skall. Fr. o. m. den 1 juli 1985 är skatten 4% för annons i allmän nyhetstidning, annars 11%. Tidigare var skattesatsen 3% resp. 10%. Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliklig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak.

Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller, i fråga om reklamskatt vid införsel, generaltuUstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på fiteln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 249,0 285,0 331,0 409,0 547,0

Redovisat 249,8 300,3 375,4 486,1

I skrivelse tiU RRV den 6 november 1985 beräknar riksskatteverket inkomsterna för budgetåret 1985/86 lill 510 milj. kr. och till 575 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Generaltullstyrelsen beräknar sin uppbörd av skatt på annonser och reklam tiU 35 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets och generallullstyrelsens beräk- Prop. 1985/86:100 ningar. Inkomsterna pä titeln skatt på annonser och reklam beräknas fill Bil. 1.2 545000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 610000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1453 Totalisatormedel

Fr.o.m. den 1 juU 1984 skaU totalisatorskatt (SFS 1984:351) redovisas månadsvis. De fidigare totalisatormedlen redovisades dagen efter varje tävlingsdag. Totalisalorskatten tas ut med 11 % av de sammanlagda insatserna upp lill

2600 milj. kr.	år 1984
2600 milj. kr.	år 1985
2750 milj. kr.	är 1986
3 050 milj. kr.	år 1987
3 150 milj. kr.	år 1988

och med 8% på överskjutande insatser. De tidigare totalisatormedlen motsvarade 10% av totalisatoromsättningen.

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	260.0 250.7	260,0 279,0	310,0 306,1	345,0 336,4	380,0

I skrivelse lill RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket beräknal inkomsterna tiU 395 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och lill 435 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Riksskatteverket har räknat med en omsättningsökning på ca 10% per budgetår.

RRV föreslår atl inkomsttiteln ändras och benämns totalisatorskatt.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln totalisatormedel beräknas lUl 395000000 kr. för budgelårel 1985/86 och lill 435000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1454 Skatt på spel

Spelskatt (SFS 1972:820) utgår pä roulett- och bingospel, som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen. Skallen på roulettspel är en fast avgift för vaije kalendermånad då skattskyldighet råder. För roulettspel utgår avgiften med 6000 kr. för tillstånd som innebär rätt tiU spel minst tre dagar vaije vecka. Avgiften är 2000 kr. för tillstånd i annat fall. Om tiUslånd avser fler än ett spelbord höjs beloppen med 3000 kr. resp. 1000 kr. per ytteriigare spelbord. Skatt pä bingospel ulgår med 5,5% av värdet av erlagda spelinsalser.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Prop. 1985/86: 100

Statsbudget 79,0 78,0 85,0 100,0 100,0 Bil. 1.2

Redovisat 73,1 81,8 91,7 101,7

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört

följande:

RSV, som räknar med en fortsatt 3-procentig omsättningsökning pä bingospel, beräknar skatteinkomsten av bingospel till 85 milj. kr. för innevarande budgetår och 87milj. kr för budgetåret 1986/87. För roulettspel beräknas motsvarande inkomster till 17milj.kr. och 18milj.kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på spel beräknas till 102000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 105000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1461 Fordonsskatt

Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn (SFS 1973:601). SkattepUkligl fordon är fordon som är eller bör vara registrerat och som inle är avställl.

Fordonsskallen utgår med elt grundbelopp och elt filläggsbelopp för varje påbörjat 100-lal kilogram av skatte vikten över en mot grundbeloppet svarande skattevikt. Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt sker enligt etl ruUande syslem. Rullande skalteuppbörd innebär att slutsiffran i fordonets registreringsnummer anger i vilken månad fordonsägaren skaU betala skatten. Skatten omfattar ett är fr. o. m. den följande månaden. För fordon med en årsskatt överstigande 1500 kr. delas skallen upp i tre lika delbetalningar.

Trafiksäkerhetsverket får för sina koslnader med anledning av uppbörd av vägtrafikskalt avräkna 21 kr. per debiterad fordonsskatt. Avräkningen får göras en gång per fordon och år i samband med all registerhällningsav-gift tas ut.

Som stöd för glesbygden är fordonsskatten för personbilar, vars ägare är bosatta inom vissa stödområden, nedsatt med 276 kr. per är.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 2360,0 2385,0 2270,0 2938,0 2975,0

Redovisat 2272,3 2302,6 2303,8 2916,8

Frän centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skaltevikter. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala fordonsskatter beräknals för de i landet registrerade fordonsslagen. I tabell 19 visas resultaten för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Tabell 19. Fordonsskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87 Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.2

Fordonsskatt	1985/86		1986/87
	Genomsnittlig	Total	Genomsnittlig	Total
	årsskatt	skatt,	årsskatt	skatt,
	per fordon.	milj. kr.	per fordon.	milj. kr.
	kr.		kr.
Personbilar	640	1971	642	2022
Lastbilar	3 065	730	3050	748
Släpvagnar	485	237	486	245
Bussar	5110	70	5160	72
Traktorer	221	67	221	68
Motorcyklar	124	5	124	5
Summa		3080		3160

RRV beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt fill 3 080000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 3 160000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1462 Kilometerskatt

KUometerskatt utgår för personbU, lastbil eller buss, som drivs med annal drivmedel än bensin eller gasol (SFS 1973:601). Dessutom utgår kilomelerskatt för släpvagn med skallevikl över 3000 kilogram, som dras av kilometerskattepliktigt fordon.

Kilometerskatten beräknas efler antal körda kilometer och ulgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kUogram över en mot gmndbeloppet svarande skattevikt.

Kilometerskatt betalas i efterhand för skatleperiod som normalt omfattar fyra kalendermånader. Uppbörden av kUometerskatt sker i anslutning till uppbörden av fordonsskatt.

Tullverket uppbär kUometerskatt för brännoljedriven lastbil och buss saml för vissa släpvagnar, som inle är registrerade i Sverige och som förs in från utlandet för att filtfälligt bmkas här i landel (SFS 1976:338).

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	1640,0 1 634,2	1700,0 1 687,0	1 720,0 1735,2	1 780,0 1816,0	2 130,0

Från centrala bUregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skaltevikter och körsträckor. Med ledning av dessa har genomsnUtliga och lotala kilomelerskatler beräknals för de i landet registrerade fordonsslagen. I tabell 20 visas resultaten för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Tabell 20. KilometerskaU budgetåren 1985/86 och 1986/87

1986/87

1985/86

Kilometerskatt

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Genomsnittlig Total

skatt per skatt,

10 km och milj. kr.
fordon, kr.

Genomsnittlig Total

skatt per skatt,

10 km och milj. kr.
fordon, kr.

Personbilar	1:95	513	1:94	525
Lastbilar	3:30	1 125	3:28	1 130
Släpvagnar	2:18	250	2:21	254
Bussar	1:94	112	1:95	116
Summa		2000		2025

Generaltullslyrelsen har i skrivelse den 29 oktober 1985 tiU RRV beräknat sin uppbörd av kilometerskall till 120milj. kr. för vart och ell av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kilomelerskatt liU 2 120000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 2 145000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1471 Tullmedel

För vara som importeras utgår tuU enligt tulltaxan (SFS 1977:975). Tull utgår i regel med vissa procent av varans tullvärde.

Tullmedlen utgörs av tull saml särskild avgift enligt 39 § tullagen (SFS 1973:670), respitränta, extra inkomst m. m. Den influtna bruttouppbörden minskas med återbetalade och restituerade tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomsterna av tullmedel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Budgetår

Statsbudget Redovisat

1981/82

1 305,0 1361,6

1982/83

1585,0 1659,4

1983/84

1705,0 I 654,5

1984/85

1 800,0 1910,1

1985/86 2020,0

Generaltullstyrelsen har i skrivelse lill RRV den 7 november 1985 beräknat inkomsterna av tuUmedel. Styrelsen har i sin beräkning utgått ifrån följande import värden i milj. kr.

1985:246700 1986:259800 1987:275400

På gmndval av dessa importvärden har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden av tullmedel fiU 2020 milj. kr. för budgelårel 1985/86 och fill 2 100 milj. kr. för budgelårel 1986/87.

RRV ansluter sig fill generallullstyrelsens beräkning. Inkomstema på titeln tullmedel beräknas till 2020000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 2 100000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1481 Övriga skatter pä varor och tjänster Prop. 1985/86: 100

Under titeln övriga skaller på varor och tjänster redovisas inkomsterna av "''• - särskild avgUt på bly och bensen i molorbensin. Regeringen har meddelat (SFS 1979:348) föreskrifter om högsta hall av bly och bensen i molorbensin. Produktkontrollnämnden fär medge undantag om särskilda skäl föreligger. Om undanlag medges skall avgtft erläggas enligt särskUd laxa som fastställs av produktkontrollnämnden.

RRV beräknar inkomstema på titeln övriga skatter på varor och tjänster fill 1000kr. för budgetåret 1985/86 och fill 1000 kr för budgetåret 1986/87.

2000 Inkomster av statens verksamhet Pop. 1985/86: loo

Bil. 1.2 Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bl.a. rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrättsliga avgifter och försäljningsinkomsler.

Regeringen har föreskrivU att statens utlåningsränla och statens avkastningsränta skall vara 13% under budgetåret 1984/85 (SFS 1984:243) och 12,25% under budgetåret 1985/86 (SFS 1985:614). Den sistnämnda räntesatsen har även använts i beräkningarna för budgetåret 1986/87.

2100 Rörelseöverskott

Överskott från statliga affärsverk och vissa myndigheter redovisas under denna huvudgmpp.

Affärsverken redovisar i skrivelser fill RRV sina beräknade inkomster på statsbudgeten. De presenterar sina beräkningar på följande sätt. I en huvudlabell redovisas del förväntade resuUalet av rörelsen, bokslutsdisposUioner, överskoll och inleverans. Uppdelning av intäkter pä rörelsegrenar och av kostnader på huvudgmpper redovisas i särskilda tabeller. Övriga faktorer av väsentlig belydelse för bedömning av det förväntade ekonomiska resultatet skaU anges.

Nedan följer en sammanstäUning av affärsverkens skrivelser saml RRVs förslag lill beräkning av affärsverkens inlevererade överskott för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Dessulom redovisas överskott och inleveranser pä inkomsttitlarna för den senaste femårsperioden.

2111 Postverkets inlevererade överskott

Postverkets överskoll och fill staten inlevererat överskott för de senasle fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 21. Postverkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

		1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1980/81	64,6	48,0	16,6
1981/82	86,5		65,0	21,5
1982/83	78,9			60,0	18,9
1983/84	74,0				54,9	19,0
1984/85	29,0					21,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna fitel tagits upp med 50 mUj. kr.

Postverket har i skrivelse tUl RRV den 29 oktober 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 till 46,0 milj. kr. resp. 50,0 milj.kr.

Utdrag ur postverkets skrivelse:

Fr.o.m. budgelårel 1985/86 skall Posten tillämpa de nya reglerna för
ränta och avkastning. Dessa innebär atl Posten skaU betala ränta på ett 70

filldelal amorteringsfritt statslån med totalt ca 50milj. kr. Vidare skaU Posten betala avkastning på ett tilldelat fast statskapital med totalt ca

50mUj.kr. Poslen räknar nu med att kunna leverera båda dessa belopp, dvs. sammanlagt ca lOOmilj.kr. för såväl 1985/86 som 1986/87. Beloppen är beräknade enligt nu gällande utlåningsränla och avkastningsränta på vardera 12,25%. Postens inleveranser av ränta och avkastning framgår av tabell 22.

Resultatet före avsättningar beräknas bli 400milj.kr. 1985/86 och 450milj. kr. 1986/87. Detta är något lägre än vad som anses önskvärt med hänsyn till den långsiktiga målsättningen i Postens treärsplan.

Portot har legal pä nuvarande nivå i stort sett sedan den 3 december 1984. För atl klara den långsikliga resultatutvecklingen planerar vi att höja den allmänna porlonivån i början av 1986.

Poslvolymen beräknas öka med 3,0% under vartdera budgetåret 1985/86 och 1986/87.

Personalvolymen beräknas öka med 1,5% under 1985/86. För 1986/87 räknar vi inte med någon ylleriigare ökning. Den genomsnilfiiga prisökningen på personalkostnaderna beräknas lill 11,0% 1985/86 och till 5,0% 1986/87. Av prisökningen 1985/86 är större delen - ca9,0% - en effekt av redan träffade avtal m. m.

Sakkostnaderna beräknas öka med 11,0% under 1985/86 och med 9,0% under 1986/87.

Diskontot förutsätts successivt gä ner från nuvarande nivå på 10,5 % liU 8,5%ijuUl986.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 22. Postverkets resultaträkningar budgetåren 1984/85-1986/87 (milj.kr.)

	1984/85		1985/86		1986/87
	Drift-	Utfall	Treårs-	Ny be-	Beräkning
	stat		plan	räkning
Rörelseintäkter'	9616	10148	11347	11488	12261
Rörelsekostnader'	-9345	-9564	-10676	-10725	-11371
Rörelseresultat före
avskrivningar	271	584	671	763	890
Avskrivningar enl. plan	-218	-210	-221	-320	-401
Rörelseresultat efter
avskrivningar	53	374	450	443	489
Finansiellt netto''	110	122	-50	-43	-39
Därav ränta på statslån			(-51)	(-50)	(-50)
Resultat efter finan-
siellt nello	163	496	400	400	450
Extraordinära kostnader
Resultatföre boksluls-
dispositioner	163	496	400	400	450
Avskrivningar utöver
plan-	-363	-386	-76	-50	-55
Skillnad mellan faktisk
pensionskostnad och bok-
förd pensionsutgift	(224)	(234)	(256)	(263)	(278)
Konsolideringsfond,
insättning		-81	-270	-300	-345
Konsolideringsfond,
uttag	225
Överskoll att inleverera
till statsverket	25	29	54	50	50
Inleverans	79	40	48	46	50
Därav:
Av föregående års
överskott	19	19	8	8	12
Av årets överskott	60	21	40	38	38
Överskott i procent av
i medelial disponerat
statskapital	13,00	13,00	13,00	12,25	12,25

' Rörelseintäkter och rörelsekostnader specificeras i tabell 23. Rörelsekostnaderna inkluderar här liksom i postverkets otficiella redovisning utbetalade pensioner. Försäkringsmässig merkostnad för pensioner redovisas som vanligt under särskild rubrik.

	1984/85		1985/86		1986/87	Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2
	Drift-	Utfall	Treårs-	Ny be-	Beräkning	Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2
	stat		plan	räkning
' Finansiellt nello
Utdelning på aktier	1	1	1	1	1
Ränta på konsolide-
ringsfonden	109	121
Ränta på lividitets-
konto				6	10
Ränta på statslån*			-51	-50	-50
Summa	110	122	-50	-43	-39
■* Avskrivningar över plan
Skillnad mellan kalkyl-
mässigt beräknade av-
skrivningar och av-
skrivningar enligt
plan	- 63	- 86	-76	-50	-55
Extra avskrivning
enligt regerings-
beslut	-300	-300
Summa	-363	-386	-76	-50	-55

* redovisas pä inkomsttitel 2325

Tabell 23. Postverkets rörelseintäkter och rörelsekostnader (milj. kr.)

	1984/85		1985/86		1986/87
	Drift-	Utfall	Treårs-	Ny be-	Beräkning
	stat		plan	räkning
Rörelseintäkter
Försändelseintäkter'
exklusive driftbidrag	6352	6589	7289	7 302	8050
Driftbidrag, tidningar	42	42	36	36	30
Uppdrag åt staten	208	179	254	246	192
Räntenetto-	1037	1290	1527	1690	1640
Ersättning från
PKbanken	832	774	890	856	912
Postavgifter, betal-
ningsförmedling	380	456	520	521	544
Särskilda affärsområden	384	388	411	411	440
Övriga intäkter	381	430	420	426	453
Summa rörelseintäkter	9616	10148	11347	11488	12261
Rörelsekostnader
Lön och lönetillägg	4768	4877	5442	5480	5736
Arbetsgivaravgifter m. m.	1972	2044	2289	2 308	2444
Övriga personalkostnader	182	242	259	272	285
Summa personalkostnader'	6922	7163	7990	8060	8465
Sakkostnader	2423	2401	2686	2665	2906
Summa rörelsekostnader	9345	9564	10676	10725	11371

' Skillnaden mellan driftstat och utfall 1984/85 beror på större försändelsevolym och

högre prisökning än beräknat.

Skillnaden mellan driftstat och utfall 1984/85 beror på högre medelsaldoutveckling

och högre förräntning än beräknat.

' Skillnaden mellan driftstat och utfall 1984/85 beror främst på högre ökning av

personalvolymen än beräknat.

Enligt riksdagsbeslut den 10 april 1985 (SFS 1985:692) uppvärderades Prop. 1985/86: 100 postens fastigheter tUl ett belopp av 750milj. kr. Delta belopp tillsammans Bil. 1.2 med resterande statskapital per den 30 juni 1985 omvandlades till hälften tUl etl amorteringsfritt statslån som skall förräntas enligt fastställd utlåningsränta. Delta belopp redovisas under inkomstUeln 2325 räntor på postverkets statslån.

Resterande del av kapitalel utgör det fasta statskapitalet på vilken statens avkastningsränla beräknas.

RRV ansluter sig lill postverkels beräkning. Inkomsterna på titeln postverkels inlevererade överskott beräknas till 46000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 50000000kr. för budgetåret 1986/87.

2112 Televerkets inlevererade överskott

Televerkels överskott och tiU staten inlevererade överskoll för de senasle fem budgetåren framgår av tabel 24.

Tabell 24. Televerkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

		1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1980/81	180,7	135,5	45,1
1981/82	208,3		156,0	52,3
1982/83	258,3			194,4	63,9
1983/84	294,0				220,5	73,5
1984/85	320,0					271,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomstema på denna titel tagits upp med 329,0 milj. kr.

Televerkel har i skrivelse tiU RRV den 4 november 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 till 319,8 milj. kr. resp. 297,0 milj. kr.

Utdrag ur televerkets skrivelse:

Fr. o. m. den 1 januari 1987 kommer televerkskoncernen att övergå från brutet räkenskapsår till kalenderår. Vid övergängen föriängs budgetåret 1985/86 med 6 månader och omfattar därmed tolalt 18 månader.

För 1985/86-1987 redovisas samma resultalberäkningar som i televerkskoncernens treårsplan 1986-1989 som lämnades lill regeringen den 30 augusfi 1985.

ResuUatsammanställningarna i tabell 25 omfattar även den till regeringen lämnade driftstaten för budgetåret 1984/85 saml planen för 1985/86 som lämnades i föregående års treärsplan.

Beräkningarna är gjorda i löpande prisnivå.

Tabell 25. Televerkets driftstat budgetåren 1984/85-1985/86 (milj. kr.)

	1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Plan'	Budget-	Budget''
	stat			12 män	18 mån
Rörelseintäkter'	15572	15476	16040	17570	27195
Rörelsekostnader	-10 350	-10962	-10906	-12055	-18 390
Rörelseresultat före
avskrivningar	5222	4514	5134	5515	8805
Avskrivningar enligt
plan	- 3059	- 2143"	- 2514	- 2 625	- 4064
Rörelseresultat efter
avskrivningar	2163	2 371	2620	2890	4741
Finansiella intäkter
och kostnader	- 504	- 599	- 553	- 843	- 1315
Resultat efter finan-
siella intäkter och
kostnader	1659	1772	2067	2047	3426
Extraordinära intäkter
och kostnader	2	77	2	3	4
Resultat före boksluts-
dispositioner	1657	1849	2069	2050	3430
Bokslutsdispositioner	- 1328	- 1529	- 1740	- 1734	- 3008
Årets resultat	329	320	329	316	422
Resultat i procent av i
medeltal disponerat
statskapital	13	13	13	12,25	12,17
Inleverans	345	345	329	320	428
Därav:
Av föregående års
resultat	74	74	57	58	58
Av årets resultat	271	271	272	262	370

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

' Resultatbudget enligt 1985/86-1987/88 ärs treärsplan. Beräkningar enligt 1986-89 års treårsplan. ' Budgetåret 1985/86 förlängt 6 mån och omfattar totalt 18 mån. " Tidigare beräknade bortskrivningar av terminaler har redovisats som extra ordinära kostnader, se not 3.

Fördelning av rörelseintäkter på resultatområden, milj. kr.

	1984/85		1985/86
	Driftstat	Utfall	Plan 12 mån	Budget 12 mån	Budget 18 mån
Kund' Trafikapparaten' Radio Kabel-TV ADB-Service Eliminering av internförsäljn. m. m. Summa rörelseintäkter	15572	4 695 10081 1461 9 349 -1119 15476	16040	6310 10720 1650 160 430 -1700 17570	9940 16230 2590 295 670 -2530 27195
' Fr. 0. m. 1985/86 är 1984/85. Finansiella poster	fördelningen	mellan Kund och Trapp ej jämförbar med
	1984/85		1985/86
	Driftstat	Utfall	Plan 12 mån	Budget 12 mån	Budget 18 mån
Ränteintäkter Räntekostnader Finansiellt netto	5 -509 -504	60 -659 -599	5 -558 -553	29 -872 -843	49 -1364 -1315

Extra ordinära poster

	1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Plan	Budget	Budget
	stat		12 män	12 mån	18 mån
Extra ordinära
intäkter	48	78	49	27	40
Försäljn av terminaler
till Telefinans	—	592	_	_	_
Extra ordinära
kostnader	-50	- 54	-47	-24	-36
Bortskrivning av
terminaler	—	-539	—	_	_
Extra ordinärt, netto	- 2	77	2	3	4
Bokslutsdispositioner
	1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Plan	Budget	Budget
	stat		12 mån	12 mån	18 mån
Avskrivningar utöver
plan	1150	1176	1200	1432	2183
Förändring av
konsolideringsfond	178	353	540	302	825
Summa bokslutsdisposi-
tioner	1328	1529	1740	1734	3008

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

RRV ansluter sig tUl televerkels beräkning. Inkomsterna på titeln televerkets inlevererade överskott beräknas tiU 319800000 kr. för budgetåret 1985/86 och lUl 297000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2113 Statens Järnvägars inlevererade överskott

Statens järnvägars överskott och lill staten inlevererat överskott för de senasle fem budgeiåren framgår av tabell 26.

Tabell 26. Statens järnvägars överskott budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.) Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

		1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1980/81	0,0	0,0	0,0
1981/82	0,0		0,0	0,0
1982/83	0,0			0,0	0,0
1983/84	109,3				0,0	109,3
1984/85	0,0					0,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 200 milj. kr.

Statens järnvägar har i skrivelse till RRV den 5 november 1985 beräknat inleveransen av överskott tUl220,0 milj.kr. under budgetåret 1985/86 och till 100,0 milj. kr. under budgetåret 1986/87

Utdrag ur statens järnvägars skrivelse:

SJ övergår till kalenderårs redovisning fr.o.m. 1986-01-01. Något Prop. 1985/86: 100 bokslut görs därigenom inte för juli 1984 - juni 1985.1 tabell 27 redovisas Bil. 1.2 prel. utfall för juli 1984 - juni 1985 och beräkning för perioden juh 1984 -december 1985.

Beträffande 1986 pågår budgetarbetet just nu. I avvaktan på resuUatel av detla redovisas för 1986 samma tal som i RRV-prognosen i våras, vUket ger etl resultat på -I-100milj. kr.

Tabell 27. Statens järnvägars driftstat för budgetåren 1984/85-1986 (milj. kr.)

	1984/85	Juli 84-dec 85	1986
	Prel.	Beräkning	Beräkning
	Utfall'
Rörelseintäkter	9358	14125	9815
Rörelsekostnader	-8475	-12 803	-9235
Rörelseresultat före
avskrivningar	883	1322	580
Avskrivningar enligt
plan	- 453	- 685	- 475
Rörelseresultat efter
avskrivningar	430	637	105
Finansiella poster	33	7	- 40
Extraordinära poster	12	11	35
Resultat före avskriv-
ningar utöver plan	475	655	100
Avskrivningar utöver
glan	- 435	- 435	-
Arets resultat	40	220	100
Resultat i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	1,0	5,63	2,7
Statskapital vid verksamhets-
årets början	3900	3900	3730
Inleverans	-	109	220
Därav:
Av föregående års
resultat	-	109	220
Av årets resultat	-	-	_
Avskrivningar på
statskapitalet	888	1 120	480
Därav:
Avskrivningar enligt
plan	453	685	480
Avskrivningar utöver
plan	435	435	-

' Enligt 12-månadersrapport

• P. g. a. övergång till kalenderåret 1986 förlängs verksamhetsåret till 18 mån.

' Avser resultatet under 18 mån.

RRV ansluter sig tUl statens järnvägars beräkning. Inkomsterna på titeln statens järnvägars inlevererade överskott beräknas lill 220000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU lOOOOOOOOkr. för budgetåret 1986/87.

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

Luftfartsverkets överskott och fill staten inlevererat överskott för de senasle fem budgetåren framgår av tabell 28

Tabell 28. Luftfartsverkets överskott budgetåren 1980/81 -1984/85 (milj. kr.) Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.2

Budgetår	Överskott	Därav i	nlevererat till staten under budgetåret
	Överskott	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85	41,3 72,9 78,9 76,4 68,7	30,0	11,3 55,0	17,9 61,0	17,9 53,9	22,5 51,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna titel lagils upp med 102,0 milj. kr.

Luftfartsverket har i skrivelse fill RRV den 4 november 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgeiåren 1985/86 och 1986/87 tUl 91,7 milj. kr. resp. 148,0 milj. kr.

Utdrag ur luftfartverkels skrivelse:

Intäkterna för 1985/86 uppgår i driftbudgeten tiU 1209 milj.kr. Efler budgetens fastställande har statens avkastningsränta sänkts. Della medför all kommunala räntor kommer att bU ca5 milj. kr. lägre än budgeterat. Genom en större återbetalning med 10milj. kr. 1984/85 av lidigare ej erlagda räntor till kommuner beräknar luftfartsverket nu all den för 1985/86 budgeterade återbetalningen kan sänkas med 5 milj. kr. Behovel av laxehöjningar beräknas nu liU totalt 42milj. kr., vilket motsvarar en genom-snittlig laxehöjning med ca7%.

Kostnaderna budgetåret 1985/86 beräknas lill lotall 1 101 milj. kr., vilket inkluderar räntekostnader tUl kommuner m.fl. med 195milj.kr. Av detla belopp avser 88 milj. kr. återbetalning av del av tidigare ej eriagda räntor liU kommuner.

Överskottet, för inleverans liU staten, beräknas liU 98mUj. kr. Det fulla förräntningskravet beräknas fill ca 180milj. kr.

Intäktema för budgetåret 1986/87 beräknas nu lUl 1325 milj. kr. varvid en volymökning av intäkterna har inräknats med ca 5%. Prisutvecklingen på verkets taxor och avgifter antas följa den allmänna kostnadsutvecklingen.

Koslnaderna för budgetåret 1986/87 har beräknats liU 1160milj.kr., vUket inkluderar räntekostnader lill kommuner m. fl. med 195 milj. kr. Av detla belopp avser 92 milj. kr. återbetalning av återstående del av tidigare ej eriagda räntor tiU kommuner. Överskottet för inleverans lUl staten beräknas lUl ca 165 milj. kr. Del fulla förräntningskravet beräknas liU ca 190milj.kr. vid en räntesals på 12,25%.

Tabell 29. Luftfartsverkets	driftbudget för budgetåren 1984/85			1-1986/87 (milj. kr.) Pfop. 1985/86:100
	1984/85		1985/86		1986/87 "-'-
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräkning Beräkning
	stat		stat
Rörelseintäkter	1 059,0	1 042,2	1 209,0	1 199,0	1 325,0
Rörelsekostnader	-701,6	-715,7	-776,0	-776,0	-831,0
Rörelseresultat före
avskrivningar	357,4	326,5	433,0	423,0	494,0
Avskrivningar enl plan	-126,0	-126,9	-130,0	-130,0	-134,0
Rörelseresultat efler
avskrivningar	231,4	199,6	303,0	293,0	360,0
Finansiella intäkter
och kostnader	-129,4	-132,9	-205,0	-195,0	-195,0
Resultat efler finansieUa
intäkter och kostnader	102,0	66,7	98,0	98,0	165,0
Extraordinära intäkter
och kostnader	-	2,0	-	-	-
Bokslutsdispositioner	-	-	-	-	-
Resultatföre skall	102,0	68,7	98,0	98,0	165,0
Skatt	—	—	-	—	—
Årets resultat	102,0	68,7	98,0	98,0	165,0
Inleverans
Därav:
Av föregående års resultat	28,1	28,1	17,7	17,7	24,0
Av årets resultat	76,5	51,0	74,0	74,0	124,0
Överskoll i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	6,7	4,7	6,6	6,6	10,8

Tabell 30. Luftfartsverkets intäkter (milj. kr.)

1984/85

1985/86

	Drift-	Utfall	Drift-	Beräkning
	budget		budget
Trafikintäkter
Landningsavgifter	173,8	175,7	137,0	138,0
Passageraravgifter	149,6	141,3	136,0	137,0
Terminaltjänstavgifter	53,8	56,9	60,0	60,0
Tvådelad tariff	70,1	65,9	146,0	146,0
Hangar och parkering	6,3	6,2	5,0	5,0
Undervägsavgifter	201,3	204,7	225,0	227,0
Effekt av planerade
taxeförändringar	-	-	56,0	42,0
Summa trafikintäkter	654,9	650,7	765,0	755,0
Övriga intäkter	300,1	297,3	350,0	350,0
Ersättning för flygtrafik-
tjänst m. m.	90,2	84,6	74,0	74,0
Luftfartsinspektionens
avgifter	17,6	19,3	20,0	20,0
Intäkter totalt	1062,8	1051,9	1209,0	1199,0

Tabell 31. Luftfartsverkets driftbudget, kostnader (milj. kr.)

	1984/85		1985/86
	Driftbudget	Utfall	Driftbudget	Beräkning
Personalkostnader
Löner Sociala kostnader Div. personalomkostnader Avgår: Ersättning frän försäkringskassan	303,9 103,2 16,9 -9,6	307,0 106,7 14,6 -12,2	345,0 117,0 14,0 -10,0
Summa personalkostnader	414,4	416,1	466,0	466,0
Övriga driftskostnader Materialkostnader Administrativa kostnader Ersättningar till andra myndigheter m. m. Övriga kostnader	41,8 11,9 94,5 139,0	40,3 19,1 89,8 150,6	91,0 12,0 100,0 107,0
Summa övriga driftskostnader	287,2	299,8	310,0	310,0
Externa räntor Avskrivningar	85,2 126,0	82,0 126,9	205,0 130,0	195,0 130,0
Kostnader totalt	912,8	924,8	1111,0	1101,0

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

RRV ansluter sig lill luftfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln luftfartsverkets inlevererade överskoll beräknas till 91700000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 148000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

Affärsverket FFVs överskott för de senaste fem räkenslfapsåren och liU staten inlevererat överskoll för de senaste fem budgetåren framgår av tabell 32.

Tabell 32. AfTärsverket FFVs överskott (milj. kr.)

Räkenskapsår	Överskott	Budgetär	Inlevererat till staten
1981	50,3	1980/81	48,7
1982	49,1	1981/82	50,3
1983	55,2	1982/83	40,4
1984	64,9	1983/84	67,3
1985	70,9'	1984/85	49,0

Prognos

Affärsverket FFV har fr. o. m. år 1981 kalenderår som räkenskapsår.

Affärsverket FFV har i skrivelse tiU RRV den 31 oktober 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 till 70,9 milj.kr. resp. 73,2 milj. kr.

Utdrag ur affärsverket FFVs skrivelse:

Utfallet för år 1985 har beräknats med utgångspunkt från vårt halvårsbokslut. Nya prognossiffror kommer atl tas fram under första hälften av

november i samband med utarbetandet av vårt bokslut för tredje kvartalet och har således tyvärr ej kunnat beaktas.

Beräkningen för 1986 bygger i huvudsak på vår operativa långsiktsplan. Resultatet har dock justerats ned och överavskrivningarna beräknas endast kunna inlevereras till ungefär hälften. Budgei- och LSP-arbetet pågår och beräkningen kan komma atl korrigeras. Resultatet härav framkommer i driftstaten som kommer all avlämnas enligt instmktion före den 1 december.

Anlalet helfidsanställda beräknas vid utgången av 1985 uppgå fill ca 5 300.

Invesieringarna för 1985 beräknas uppgå till 106,1 milj. kr.

Verkets resultat 1985 understiger inleveranskravet. Mellanskillnaden planeras täckas genom utdelning och adminislrationsbidrag från koncernens bolagsgrupp. Medel saknas däremoi för täckning av överavskrivningarna.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Tabell 33. Affärsverket FFVs driftstat för räkenskapsåren 1984-1986 (milj. kr.)

	1984		1985		1986
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	stat		stat	ning	ning
Rörelseintäkter	1870,4	1921,1	2026,2	2105,0	2528,7
Rörelsekostnader	-1764,3	-1814,4	-1907,4	-2000,5	-2370,8
Rörelseresultat före
avskrivningar	106,1	106,7	118,8	104,5	157,9
Avskrivningar enligt
plan	- 53,2	- 50,7	- 61,8	- 61,8	- 68,4
Rörelseresultat efter
avskrivningar	52,9	56,0	57,0	42,7	89,5
Finansiella intäkter
och kostnader	5,5	23,1	28,6	37,1	25,5
Resultat efler finan-
siella intäkter och
kostnader	58,4	79,1	85,6	79,8	115,0
Extraordinära intäkter
och kostnader	- 8,5	- 22,0	8,4	8,4	- 8,4
Resullal före boksluts-
dispositioner och skatt	49,9	57,1	77,2	71,4	106,6
Bokslutsdispositioner	8,0	9,0	- 4,0	- 0,5	- 33,4
Resultatföre skall	57,9	66,1	73,2	70,9	73,2
Skatt	1,0	1,2
Årets resultat	56,9	64,9	73,2	70,9	73,2
Resultat i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	13	13	13	13-12,25	12,25
Inleverans	56,4	63,2	71,2	69,1	72,6
Därav:
Av föregående års
resultat	13,7	14,2	16,3	15,9	17,7
Av årets resultat	42,7	49,0	54,9	53,2	54,9
Avskrivningar på stats-
kapitalet	48,2	46,1	56,8	56,8	96,8
Därav:
Avskrivningar enligt
plan	48,2	46,1	56,8	56,8	63,4
Avskrivningar utöver
plan	(22,9)'	(28,8)'	(55,3)'	(55,3)'	33,4 (30,0)'

Överavskrivningar vilka ej beräknas kunna inlevereras.

TabeU 34. Affärsverket FFVs rörelseintäkter (milj. kr.)						Prop. 1985/86:100
	1984		1985		1986	- Bil. 1.2
Sektor	Driftstat	Utfall	Driftstat	Beräkning	Beräkning
Försvarsmateriel Underhåll Materialteknik Övrigt Summa	862,4 1001,5 6,5 1870,4	933,5 958,7 21,8 7,1 1921,1	977,5 1010,5 33,4 4,8 2026,2	1009,0 1064,5 27,1 4,4 2105,0	1 348,0 1 138,8 37,6 4,3 2528,7

RRV ansluter sig lUl affärsverket FFVs beräkning. Inkomsterna på tileUi affärsverket FFVs inlevererade överskott beräknas tiU 70900000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 73200000 kr. för budgetåret 1986/87.

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

Statens vattenfaUsverks överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av tabell 35.

Tabell 35. Statens vattenfallsverks överskott 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

		1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1980/81	1 474,7	973,8	500,9
1981/82	1428,6		977,6	451,0
1982/83	1679,0			1197,0	482
1983/84	1881,0				1384	497
1985'	2 140,0					1605

' Prognos

I statsbudgeten för budgelårel 1985/86 har inkomsterna på denna titel lagils upp med 3 050,0 milj. kr.

Statens vatténfallsverk har i skrivelse till RRV den 28 oktober 1985 beräknal inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 tiU 3026,0 milj. kr. resp. 2580,0 milj. kr.

Statens vattenfaUsverk tUlämpar fr.o.m. 1985 kalenderår som räkenskapsår. Detla innebär bl. a. alt verkels driftstat upprättas för kalenderårel och inle för statens budgelår. P.g.a. omläggningen av räkenskapsåret redovisas utfallet för 1984 för liden 84-07-01-12-31.

Utdrag ur statens vattenfailsverks skrivelse:

Kraftverksrörelsen

Kalenderåret 1985

Vattenfalls beräkningar i drtftstaten för 1985 grundades på vissa antaganden beträffande prisnivån, belastnings- och kraftbalansulvecklingen m. m. Stora förändringar av fömtsättningarna har skett, vilkel påverkar årets resuUat. Resultatet bedöms att efter reviderad inkomstberäkning ge ett överskott på 472milj. kr.

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Den fasta kraftförsäljningen beräknas öka med 3,5 TWh jämfört med , Prop. 1985/86:100 driftstaten. Engrosförsäljningen ökar med 3,2 TWh, medan detaljförsälj-1 Bil. 1.2 ningen ökar med 0,3 TWh.

Vattenfalls nettoförbrukning (egen kraflprodukfion plus inköpt kraft minus försåld fillfäUig kraft) beräknas öka med 4,1 TWh som en följd av den högre belaslningen. Vattenkraftproduktionen beräknas bli 1,5 TWh högre än i driftstaten. Kärnkraftprodukfionen beräknas öka med 0,4 TWh och annan värme öka med 0,3 TWh. Det tillfälliga kraftutbytet beräknas uppvisa en minskad nettoförsäljning (försäljning minus inköp) med 1,9 TWh.

Totalt beräknas rörelseintäktema öka med 1325 milj.kr. jämfört med fastställd driftslat. Den beräknade intäklsökningen fördelar sig med 464 milj. kr. pä fasl engrosförsäljning, med 84milj. kr. pä detaljförsäljning, med 536milj. kr. på tillfäUig försäljning, med 219 milj. kr. på Iransiterings-intäkter och med 22 milj. kr. på övrigt.

Kostnaderna för egen kraftproduktion beräknas öka med 99 milj. kr. och för främmande produklion med 399 milj. kr. Kostnader för administration, utveckling och försäljning beräknas öka med 21 milj. kr.

Tolalt innebär detta ökade rörelsekostnader med 519 milj. kr.

De kalkylmässiga avskrivningarna (avskrivningar beräknade på nuan-skaffningskostnader) beräknas bli lika som i driftstalen och uppgå till 2000milj.kr. Avskrivning enligt plan, dvs på historisk anskaffningskostnad, beräknas bli 900 milj. kr.

Finansiella och extraordinära poster vänlas ge ett minskal resultattill-skoll med 174milj. kr. jämfört med driftsiaten.

Avsättningen till lagerreserv väntas uppgå lill samma belopp som i driftstaten.

Resultat före ränta på statskapitalet uppgår fill 2612milj. kr.

Räntan på statskapitalet har bedömts lill 2 140 milj. kr. vilket underskrider räntan i driftsiaten med 60milj. kr. Räntan motsvarar fastställt förräntningskrav på 12,75%.

Årets resultat uppgår därmed till 472milj. kr., vilkel överstiger driftstaten med 692 milj. kr. Under förutsättning att beräkningarna infrias kommer verket all föreslå alt medlen behålls i verksamhten som disponibla medel för resultaluljämning.

Kalenderåret 1986

Beräkningarna bygger pä en inom verket upprättad intern grovbudget som utgår ifrån normalårstillrinning till de vattenkraflproducerande älvarna och bedömd tillgänglighet för kärnkraft.

Beräkningarna har skett i prisnivå K = 161, vilket är bedömd prisnivå för 1986.

Uigående från dessa förutsättningar utvisar beräkningarna att bedömt förräntningskrav på 2200milj.kr. som motsvarar 12,25% på disponerat statskapital kommer att uppnås.

Kanalrörelsen

Kalenderåret 1985

Kanalrörelsen beräknades i driftstaten för innevarande budgetår ge en
ränta på statskapitalet på 3,3 milj. kr. De fömtsättningar som låg till gmnd
för driftstalen har ändrats så att både rörelsens intäkter och rörelsens
kostnader beräknas öka med 0,2milj. kr. Resuhatet blir därför oförändrat
jämfört med driftsiaten. °

Det bör framhållas atl den allmänna ekonomiska utvecklingen, valuta-kursutvecklingen, kämkraftblockens drifltillgänglighet, vatlenfillrinning och belaslningsulveckling är faktorer som starkt påverkar det ekonomiska resultatet.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Tabell 36. Statens vattenfallsverks driftstat för		1985, utfall för perioden 1/7-
31/12 1984 samt beräkning för 1985 och 1986 (milj.		kr.)
	1/7-31/121984	1985		1986
	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
		stat	ning	ning
Kraftverksrörelsen
Rörelsens intäkter	6079	12351	13 676	13 540
Rörelsens kostnader	-3 890	-8518	-9037	-8970
Rörelseresultat före
avskrivningar	2189	3 833	4639	4570
Avskrivningar enl. plan	- 436	- 900	- 900	-1000
Rörelseresultat efler
avskrivningar	1753	2933	3 739	3 570
Finansiella intäkter	280	573	600	500
Finansiella kostnader	- 47	- 96	- 98	- 120
Extraordinära intäkter	4	-	1	-
Extraordinära kostnader	- 320	- 125	- 325	- 125
Resultatföre boksluts-
dispositioner	1670	3 285	3917	3825
Bokslutsdispositioner	- 580	-1300	-1300	-1400
Resultatföre skatt	1090	1985	2617	2425
Kommunalskatt	- 66	- 5	- 5	- 5
Resultatföre ränta på
statskapitalet	1024	1980	2612	2420
Ränta på statskapitalet	-1024	-2200	-2140	-2 200
Årets resultat	0	- 220	472	220
Ränta på disponerat
statskapital i procent
av i medeltal disponerat
kapital	13	12,75	12,75	12,25
Tabell 37. Driftstat för kraftverken (milj. kr.)
	1/7-31/121984	1985		1986
	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
		stat	ning	ning
Rörelsens intäkter
Elförsäljning m. m.
Fast kraftförsäljning
Engrosförsäljning	3717	8220	8684
Detaljförsäljning	548	1218	1302
Tillfällig kraft	545	684	1220
Transitering	251	515	734
Engångsavgifter	17	31	31
Värmeförsäljning	11	59	34
Summa elförsäljning m. m.	5089	10727	12005	12379
Arbeten åt utomstående	869	1551	1551	1090
Övriga rörelseintäkter	121	73	120	71

12351 13676

13540

6079

Summa rörelsens intäkter

	1/7-31/121984	1985		1986	Prop. 1985/86: - Bil. 1.2	100
	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-	Prop. 1985/86: - Bil. 1.2
		stat	ning	ning
Rörelsens koslnader
Produktions- och di-
stributionskostnader
Egen produktion
Vattenkraft	- 450	- 787	- 807
Kärnkraft	- 679	-1723	-1762
Annan värmekraft	- 185	- 181	- 221
Summa	-1314	-2691	-2790
Främmande produktion
Fast kraft	- 995	-3004	-2784
Tillfällig kraft	- 143	- 109	- 728
Summa	-1138	-3113	-3512
Distribution	- 270	- 558	- 558
Fastighetsskötsel	- 17	- 37	- 37
Stamnäts- och
transieringsavgifter	- 84	- 83	- 83
Summa produktions- och
distributionskostnader	-2823	-6482	-6980	-7389
Arbeten åt utomstående	- 870	-1552	-1552	-1090
Förstudier, administra-
tions- och utvecklings-
kostnader
Administration	- 80	- 165	- 165
Förstudier	- 34	- 75	- 95
Forskning, utveckling,
demonstration (FUD)	- 95	- 234	- 234
Övriga kostnader	-h 12	- 10	- 11
Summa	- 197	- 484	- 505	- 491
Summa rörelsens kostnader	-3890	-8518	-9037	-8970
RörelseresuUat före
avskrivningar	2189	3 833	4639	4570
Avskrivningar enligt plan	- 436	- 900	- 900	-1000
Rörelseresultat efter
avskrivningar	1753	2933	3 739	3570
Finansiella intäkter	280	573	600	500
Finansiella kostnader	- 47	- 96	- 98	- 120
Extraordinära intäkter	4	-	1	-
Extraordinära kostnader	- 320	- 125	- 325	- 125
Resultat före boksluts-
dispositioner och skatt	1670	3285	3917	3 825
Bokslutsdispositioner
Avskrivning utöver
plan	- 532	-1100	-1100	-1200
Avsättning till
lagerreserv	- 75	- 200	- 200	- 200
Upplösning av
lagerreserv	27	-	-	-
Summa	- 580	-1300	-1300	-1400
Resultatföre skatt	1090	1985	2617	2425
Kommunalskatt	- 66	- 5	- 5	- 5
Resultat före ränta
på statskapitalet	1024	1980	2612	2420
Ränta på statskapitalet	-1024	-2200	-2140	-2200
Årets resultat	0	- 220	472	220

Tabell 38. Driftstat för kanalrörelsen (milj. kr.)					Prop. 1985/86: 100
	1/7-31/121984	1985		1986	■ Bil. 1.2
	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
		stat	ning	ning
Rörelsens intäkter
Ersättning för viss
kanaltrafik	19,9	40,4	40,5	46,1
Övriga trafikintäkter	4,3	8,0	8,0	8,4
Arbeten åt utomstående	0,1	0,2	0,2	0,9
Övriga rörelseintäkter	0,6	1,8	1,9	1,9
Summa rörelsens intäkter	24,9	50,4	50,6	57,3
Rörelsens koslnader
Drift och underhåll	-19,1	-38,9	-39,0	-44,0
Arbeten ät utomstående	- 0,1	- 0,2	- 0,2	- 0,9
Administrativa kostnader	- 4,2	- 7,4	- 7,5	- 8,2
Summa rörelsens kostnader	-23,4	-46,5	-46,7	-53,1
Rörelseresultat före
avskrivningar	1,5	3,9	3,9	4,2
Avskrivningar	- 0,2	- 0,6	- 0,6	- 0,6
Rörelseresultat efter
avskrivningar	1,3	3,3	3,3	3,6
Extra ordinära
intäkter	0,2	-	-	-
Kommunalskatt	-	-	-	- 0,1
Resultat före ränta
på statskapitalet	1,5	3,3	3,3	3,5
Ränta på statskapitalet	- 1,5	- 3,3	- 3,3	- 3,5
Årets resultat	0	0	0	0

RRV ansluter sig lill statens vattenfallsverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vattenfailsverks inlevererade överskott beräknas fill 3026000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2580000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2117 Domänverkets inlevererade överskott

Domänverkels överskott för de fem senaste räkenskapsåren och till staten inlevererat överskott för de fem senaste budgetåren framgår av tabell 39.

Tabell 39. Domänverkets överskott (milj. kr.)

Räkenskapsår	Överskott	Budgetår	Inlevererat till staten
1980	135,0	1980/81	110,5
1981	180,0	1981/82	97,4
1982	132,5	1982/83	89,3
1983	227,2	1983/84	48,0
1984	167,0	1984/85	164,3

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna titel lagits upp med 82,8 milj. kr.

Domänverket har i skrivelse fill RRV den 31 oktober 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 lUI 176,7 milj. kr. resp. 132,6 milj. kr. Inleveransen under budgetåret 1985/86 utgörs

av 51 % av årsvinsten för år 1985 (148 milj. kr.) och den fasta delen för år Prop. 1985/86:100 1986 (40 milj.kr.). Från inleveransen dras lOmilj.kr. för bidrag till Göta Bil. 1.2 kanals upprustning enligt regeringsbeslut 1985-09-11. Dessutom minskas inleveransen med 1,2milj. kr. motsvarande bidrag till AB Göta kanalboiag. Under budgetåret 1986/87 består inleveransen av 51 % av årsvinsten för år 1986 (93,8 milj. kr.) och den fasta delen för är 1987 (40 milj. kr.). Motsvarande nedsättning av inleveransen görs beträffande bidrag till AB Göta kanalbolag som föregående budgetår. Utdrag ur domänverkets skrivelse:

Enligt 1968 års riksdagsbeslut skall regeringen fastställa ett avkastningskrav (inleverans av överskottsmedel) grundat på en flerårsplan. För femårsperioden 1980-84 har regeringen föreskrivit att domänverket, som avkastning på domänfonden, skall för vart och ett av åren 1980-84 till staten inleverera dels en fast del på 30milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30% av överskottet efter skatt, dock minst 40milj.kr. Under 1981 har dessutom regeringen vid två skilda tillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för 1980 och 1981 med totalt 30milj. kr.

Med anledning av domänverkets lämnade flerårsplan 1985-89, och att inkomstskatteskyldigheten upphört fr. o. m. 1985 har regeringen fattat beslut om följande inleveranser. För 1985 skall domänverket inleverera dels en fast del om 30milj. kr., dels en rörlig del om 51% av årsvinsten sammantaget dock lägst 75milj. kr. För vart och ett av åren 1986-89 skall domänverket inleverera dels en fast del om 40milj. kr., dels en rörlig del om 51% av årsvinsten sammantaget dock lägst 85 milj. kr. per år. Från inleveransen fär årligen dras 1 200000kr motsvarande beräknat bidrag till AB Göta kanalbolag. Enligt särskilt regeringsbeslut 1985-09-12 skall domänverket bidraga till Göta kanals upprustning. Bidragen som för budgetåret 1985/86 beräknas lill 10 milj. kr. får dras av från inleveransen.

I domänverkets årsredovisning för 1984 lämnas en närmare redogörelse för verksamheten under detta år. Överskottet för 1984 bleV 167 milj. kr.

Beräkningen för 1986 grundar sig på en preliminär budget. Arbetet med denna kommer att fortgå under hösten.

Rörelseintäkter

Rörelseintäktema för 1985 vänlas öka i förhållande till 1984 till följd av ökade virkespriser. Ökningens storlek motverkas nägot av att försålda virkeskvantiteter beräknas minska.

Residtat

ResuUatel före bokslutsdispositioner och skatt beräknas 1985 öka jämfört med 1984. För 1986 beräknas resultatet bli 186milj. kr.

Under 1985 inlevererades 164milj. kr. fill statsverket. Inleveransen under 1986 beräknas uppgå tUl 177milj. kr.

Investeringar Prop. 1985/86:100

Investeringarna under åren 1985-1986 beräknas lill följande (milj. kr.)

1985 1986

Aktier                                  14
Maskiner och inventarier    100             95
Mark, byggnader och mark
anläggningar                      113                  119

Summa 227 214

Personal

Antalet anstäUda (personår) var 1984 5945 och beräknas 1985 uppgå till ca 5735. En fortsatt minskning är att vänta kommande är.

Tabell 40. Domänverkets resultaträkning för åren 1984—1986

	1984		1985		1986
	Beräk-	Utfall	Beräk-	Beräk-	Beräk-
	ning		ning	ning	ning
	okt.		dec.	okt.
	1984		1984	1985
Rörelseintäkter	2001	1980	2074	2170	2104
Rörelsekostnader	-1630	-1632	-1713	-1766	-1808
RörelseresuUat före
avskrivningar	371	348	361	404	296
Räkenskapsenliga av-
skrivningar	- 145	- 141	- 154	- 152	- 141
Rörelseresultat efter
avskrivningar	226	207	207	252	155
Finansiellt nefto	-	4	1	21	13
Resultatföre boksluts-
dispositioner	226	211	208	273	168
Bokslutsdispositioner	19	16	34	18	18
Resultatföre skatt	245	227	242	291	186
Skatt	- 34	- 60	- 66	1	- 2
Årets överskott	211	167	176	290	184
Inleverans	48	48	93	164	177
Överskon i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	18,1	14,2	14,3	23,5	14,3

RRV ansluter sig fill domänverkels beräkning. Inkomsterna på titeln domänverkels inlevererade överskott beräknas fill 176700000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 132600000 kr. för budgetåret 1986/87.

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott

RRV har erhålUt uppgifter från vägverket, sjöfartsverket och statskontoret
om de beräknade överskollen. Överskotten har för budgetaret 1984/85
beräknats efter en avkastningsränta på 13% och för budgetåren 1985/86
och 1986/87 efter 12,25 %. UtfaUet på tillarna för budgetåret 1984/85 och de
beräknade inkomsterna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av
tabell 41. 87

Tabell 41. Övriga myndigheters inlevererade överskott, tusental kr.				Prop. 1985/86:100
	1984/85	1985/86	1986/87	- Bil. 1.2
2121 Statens vägverks
inlevererade över-
skott	31874	35 500	42000
2122 Sjöfartsverkets
inlevererade över-
skott	59872	56000	61000
2123 Inlevererat över-
skott av uthyrning
av ADB-utrustning	49161	60108	64200
Summa	140907	151608	167200

RRV föreslår alt inkomsttiteln 2121 ändras och benämns vägverkels inlevererade överskott.

RRV ansluter sig till myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln övriga myndigheters inlevererade överskott beräknas tiU 151608000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 167200000 kr. för budgetåret 1986/87.

2131 Riksbankens inlevererade överskott

Riksdagen har genom lag (1934:437) för Sveriges riksbank förordnal bestämmelser för riksbanken. Enligt lagen äger riksdagen förfoga över riksbankens behåUna årliga vinst med det undanlaget all om riksbankens reservfond inte uppgår tUl 500 milj. kr. skall minst 10% av vinslen avsällas till densamma. Riksbankens inleverans avser dels överskottet på den egentliga rörelsen, dels överskottet på den särskilda rörelsen. Överskottet på den särskilda rörelsen härrör frän avsättningar på invesleringskonton, likvidilelskonlon m. m. Det överskott som uppslår på dessa medel inlevereras i sin helhet.

Resultatet för år 1984 blev 6890 milj.kr. Under budgetåret 1984/85 inlevererades 5 400milj. kr. varav 1400milj. kr. var överskott på särskilda räkningar.

Riksbanken har i skrivelse till RRV den 5 november 1985 schablonmässigt beräknat inkomsterna av den egentliga rörelsen till 4000milj.kr. för budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Inkomsterna av den särskilda rörelsen är beräknade till 2 300milj. kr. för budgetåret 1985/86 och lill 3 100 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna på fiteln riksbankens inlevererade överskott beräknas tiU 6300000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 7 lOOOOOOOO kr. för budgetåret 1986/87.

2141 Myntverkets inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln härrör frän myntningsverksamheten. Inkomsterna utgörs av nominella värdet av präglade mynt med avdrag av kostnaden för inköpta metaUer och halvfabrikat. Färdiga mynt levereras alll efter beho-

vet liU riksbanken som sätter in molsvarande belopp pä statsverkets Prop. 1985/86: 100 checkräkning i riksbanken för myntverkets räkning. I mindre utsträckning Bil. 1.2 sker försäljning direkl liU samlare m. fl.

Regeringen föreslär (prop. 1985/86:4) all mynttUlverkningen fr.o.m. den 1 juli 1986 sker i aktiebolagsform med riksbanken som huvudman. Della får lill följd all inkomsterna på titeln myntverkets inlevererade överskoll upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Fr.o.m. den 1 juli 1985 upphörde 5-och 25-öresmynten att gälla. I skrivelse fill RRV den 3 oktober 1985 har myntverket beräknat värdet av inlösen av dessa mynt fiU 70 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Samfidigt med denna inlösen har även en mycket slor kvantitet av de övriga mynten inkommit. Bl. a. med hänsyn härtUl kommer produklionen av mynt att bli liten under budgetåret 1985/86. Den totala inkomsten av myntning beräknas av myntverket tUl 15,3 milj. kr.

Med hänsyn lill förslaget om ändrat huvudmannaskap för myntfillverk-ning föreslår RRV all fiteln myntverkets inlevererade överskott upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig fill myntverkets beräkning. Underskottet på fiteln myntverkets inlevererade överskott beräknas fill 54700000 kr. för budgetåret 1985/86.

2151 Tipsmedel

AB Tipsljänst anordnar tips, lotlo och joker. På slryklipset är radpriset 60 öre. På mållips och lotlo är insatsen 1 kr. 50 öre fr. o. m. vecka 47 år 1985. Tidigare var insatsen 1 kr. Insatsen på joker är 3 kr. per kupong.

Pä stryklips och mältips fördelas 60 % av insatserna bland vinnama. På lotlo och joker fördelas 50% av insatserna bland vinnarna. Vid vinster över 50 kr. frånräknas vinstskatt. I regeringens proposition (1985/86:46) om lotterivinstskatten föreslås att gränsen för vinstskall sätts liU 100 kr. fr. o. m. den 1 januari 1986. För all bestrida sina koslnader får bolaget ta i anspråk del av insatserna. På inkomsttiteln redovisas överskottet av AB Tipsljänsts verksamhel.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

827,0

777,5

795,1 874,6

937,0 1 027,3

1 036,9 1 049,4

1 168,8

I skrivelse till RRV den 8 november 1985 har AB Tipstjänst beräknal inkomsterna på titeln fill 1 163,0 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och till 1218,6 milj.kr. för budgetåret 1986/87. På spelformerna lotlo och joker beräknas vinstöverskottet till 33,5% av spelinsatserna. Pä stryktips och måltips beräknas vinstöverskottet fill 23,5% av spelinsatserna.

RRV ansluter sig tUl AB Tipstjänsts beräkning. Inkomsterna på titeln „„

tipsmedel beräknas liU 1163000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 1218600000 kr. för budgetåret 1986/87.

2152 Lotterimedel

Svenska Penninglotteriet AB skall i mån av fillgäng i lotteriet inom en månad efler den dag då dragning förrättats fill kammarkollegiet betala in etl belopp som motsvarar försäljningssumman för sålda lotter efter avdrag av dels den totala vinstsumman inkl. vinstskatt, dels del belopp bolaget har tagit i anspråk för att bestrida sina kostnader.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	415,4 382,3	403,7 396,7	396,4 420,0	436,2 427,2	447,8

I skrivelse till RRV den 16 oktober 1985 har Svenska Penninglotteriet AB beräknat inkomsterna pä titeln lotterimedel fill 435,1 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 457,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Beräkningarna baseras på fakfisk försäljning t. o. m. den 15 oktober 1985.

RRV ansluter sig tUl Svenska Penninglotteriet ABs beräkning. Inkomsterna på fiteln lotlerimedel beräknas fill 435133000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 457000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

Under denna rubrik redovisas de överskott som statens civila fastighetsförvaltning ger upphov till.

RRV har erhåUit uppgifter frän kriminalvårdsstyrelsen, byggnadsslyrelsen och generaltuUstyrelsen om de beräknade överskollen av statens civila fastighetsförvaltning. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 42.

Tabell 42. Överskott av statens fastighetsförvaltning budgetåren 1985/86 och 1986/87, tusental kr.

1985/86

1986/87

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvahni ng

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens
fastighetsförvaltning

500

456444

2500 Summa 459444

500

650000

1400 651900

Byggnadsstyrelsens årsbokslut skaU inlämnas till regeringen före den 1
november vaije år med förslag till disposUion av överskott resp. täckning
av underskott. Verksamhetens överskott inlevereras med elt års eftersläp
ning till inkomsttiteln överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvalt
ning. Verksamhetens överskott budgetåret 1984/85 beräknas till 456,4
milj.kr. Medlen inlevereras budgetåret 1985/86. Verksamhetens överskott
budgetåret 1985/86 beräknas tUl 650,0 milj. kr. Medlen inlevereras budgei- 90

året 1986/87.

Byggnadsstyrelsens verksamhet är uppdelad i sex program varav fas- Prop. 1985/86: 100 fighelsförvallning är ett. En rad andra verksamheter påverkar också verk- Bil. 1.2 samhelens överskott. TiU följd härav föreslår RRV all rubriken på inkomsttiteln 2214 ändras och benämns överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet.

RRV ansluter sig tiU myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln överskott av statens fastighetsförvaltning beräknas till 459444000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 651900000 kr. för budgetåret 1986/87.

2300 Ränteinkomster

Under denna mbrik redovisas statens ränteinkomster vid statlig utlåning. För vissa inkomsttitlar redovisas ränta (ofta statens normalränta) på kapitalbehållningen för verksamheten ulan att någon utlåning ägt rum. Kapitalbehållningen för dessa verksamheter utgörs i många fall av realkapital dvs. inte fordringar som är fallet vid utlåningsverksamhet.

Inkomsterna vid denna inkomsthuvudgrupp är indelade i sju inkomstgrupper, vilket framgår av nedanstående uppstäUning.

Ränteinkomster (milj. kr.)

			1984/85	1985/86	1986/87
			Utfall	Prognos	Prognos
2310,	2320	Räntor på näringslån	793	833	821
2330		Räntor på bostadslån	7905	8 273	9912
2340		Räntor på studielån	35	31	28
2350		Räntor på energispariån	455	465	540
2360		Räntor på medel avsatta
		till pensioner	8	7	7
2370		Räntor på beredskaps-
		lagring	1120	943	936
2380,	2390	Övriga ränteinkomster	1557	1563	1581
Summa			11873	12116	13826

RRV kommenterar i del följande några av de inkomstfitlar som ingår i inkomslhuvudgruppen ränteinkomster.

2325 Räntor på postverkets statslån

Enligt riksdagsbeslut den lOapril 1985 (SFS 1985:692) tillämpas nyäregler för beräkning av postverkets ränta och avkastning. Beslutet innebär bl. a. all elt nytt amorteringsfritt statslän bildats. Statslånet, som skaU förräntas enligt statens utlåningsränta f. n. 12,25%, uppgår till 411 milj. kr.

Postverket beräknar inkomsterna på tUeln räntor på postverkets statslån tiU 50,3 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och till 50,3 milj.kr. budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till postverkets beräkning. Inkomsterna på titeln räntor Prop. 1985/86:100 på postverkets statslån beräknas till 50300000kr. för budgetåret 1985/86 Bil. 1.2 och till 50300000 kr. för budgetåret 1986/87.

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

Inkomsterna redovisas av bostadsstyrelsen. Den utgående balansen på lånefordringar för lån tUl bostadsbyggande var 75 952milj. kr. per den 30 juni 1985. För ca 95% av dessa lånefordringar gäller den statliga bostadslåneräntan. För resterande lånefordringar gäller lägre räntesatser.

EnUgl riksdagsbeslut i maj 1984 (rskr. 303) svarar fr. o. m. den 1 juli 1985 ett nyinrättat statligt kreditinstitut för medel fill utbetalningar av bostadslån. Beslulel innebär även alt räntan på nya län efler den 1 juU 1985 bestäms med ledning av räntan på institutels obligationslån.

Eftersom bostadslånen på detta sätt las bort från statsbudgeten beräknas ingen nyutlåning vars ränteinkomster kommer denna inkomstfiel till del.

Räntan på stafiiga bostadslån är 11,25% för kalenderåret 1985 (SFS 1984:1019). Enligt prop. 1985/86:63 föreslås ändrade principer vid fastställande av bosladslåneränlan fr. o. m. kalenderårel 1986. I nämnda prop. beräknas bostadslåneräntan för år 1986 bli högst 2,5 procentenheter högre än om den skulle ha faststäUts enligt nuvarande grunder. RRV räknar med en bostadsläneränla pä 13,35% för 1986.

Ändringen av beräkningsprinciperna vid fastställandet av bostadslåneräntan påverkar inkomsterna på titeln fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Bostadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till 8,272 miljarder kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 8,342 miljarder kr. för budgetåret 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln ränteinkomster på lån för bostadsbyggande fill 8272000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 9912000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

Inkomsterna redovisas av statens jordbruksnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och socialstyrelsen. Räntan beräknas efler statens avkastningsränla. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens jordbruksnämnd erhåUer anslagsmedel för räntekostnaderna. Räntorna inlevereras i juni avseende hela budgetåret. Räntan som avser vamlagret beräknas utifrån värderingen av vamlagret vid resp. budgetårs ingång. Värdet på anläggningstillgångarna antas vara oförändral under perioden, dvs. avskrivningar och nyinvesteringar balanserar varandra. Räntesatsen är för hela prognosperioden salt tUl 12,25%.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, statens jordbruksnämnd och socialstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till 943,0 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 936,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkning. Inkomsterna på fiteln
räntor på beredskapslagring beräknas fill 943016000 kr. för budgetåret 92

1985/86 och fill 935960000 kr. för budgetåret 1986/87.

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

Fr. o. m budgetåret 1981/82 redovisas förräntningen av det förvaltade kapitalet hos byggnadsstyrelsen under denna inkomstfitel. Tidigare redovisades dessa inkomster under inkomsltheln för överskoll av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning. Ränlekoslnaderna beräknas med hjälp av statens avkastningsränla. För budgetåret 1985/86 har en räntesats pä 12,25% använts (SFS 1985:614). För budgetåret 1986/87 har en avkastningsränla om 11,75 % använts i prognosen. Vid beräkningarna har hänsyn lagUs till föreslagna nedsättningar av förräntningskravet pä vissa byggnader.

Byggnadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln tUl 1 377 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och 1 410 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

RRV ansluter sig liU byggnadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet beräknas fill 1377000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 1410000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2400 Aktieutdelning

Inkomsterna utgörs av avkastningen på statens aktieinnehav. Inkomsterna redovisas av kammarkoUegiet.

2411 Inkomster av statens aktier

Utfallet för budgetåret 1984/85 samt beräknade inkomster (utdelning) för budgetåren 1985/86 och 1986/87 enligt aktiebolagens uppgifter framgår av tabell 43.

Tabell 43. Inkomster »\ statens aktier budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87, tusental kr

	1984/85	1985/86	1986/87
	Utfall	Prognos	Prognos
AB Aerotransport	22031	22031	22031
Apoteksbolaget AB	1500	1500	1500
Cementa AB	3 341	1500	1500
ESKA AB	180	180	200
Företagskapital AB	700	700	700
AB Gambrinus	22500	22500	25000
AB Industrikredit	4400	4400	4400
Lantbrukskredit AB	300	300	300
Loussavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB)	17500	17500	17500
Luxor AB	3 600	—	2700
NorrboHens Järnverk AB (NJA)	45000	50000	50000
Post- och Kreditbanken	101340	-	-
Procordia AB	-	-	80000
AB Statens Anläggnings-
provning	400	400	400
AB Statens Skogsindustrier
(ASSI)	20250	20250	20250
AB Svensk Bilprovning	29	29	29

1984/85

Utfall

1985/86

Prognos

1986/87

Prognos

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

AB Svensk Exportkredit

Svenska Elektriska

Materielkontrollanstalten

Svenska Penninglotteriet AB

Svenska Varv AB

Svenskt Stål AB (SSAB)

Sveriges Investeringsbank AB

Swedair AB

Systembolaget AB

AB Tipstjänst

AB Vin- & Spritcentralen

Värdepapperscentralen AB

Övriga

Totalt

21000

15750

21000

99	94	94
5	5	5
50000	-	-
46875	28130	28130
11700	11700	11700
825	1375	2000
25	25	25
10	5	5
750	750	750
180	180	180
5 232	-	-
374522	204554	290399

Då vissa bolag inte lämnat prognoser på utdelningen för budgetåren 1985/86 och 1986/87, har RRV schablonmässigt räknat upp statens inkomster av aktieutdelning med lOOmilj.kr. för vart och ell av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln inkomster av statens aktier till 304554000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 390399000 kr. för budgetåret 1986/87.

2500 Offentligrättsliga avgifter

De offentligrätlsliga avgifterna las ul av myndigheter med reglerande verksamhet bestående av tiUsyn, kontroll, tillståndsgivning etc. Avgifterna fastställs vanligen av regeringen. Efterfrågan på de tjänster som produceras styrs av lagar, förordningar eller liknande. Inkomsterna av denna verksamhet betraktas som offentligrättsliga avgifter oavsett om det finns koppling mellan inkomster och utgifter i form av ett uttalat ekonomiskt mål för verksamheten.

RRV har erhållit uppgifter från olika myndigheter på flertalet inkomsttitlar under offentligrättsliga avgifter. RRV kommenterar i det följande några av dessa inkomsttitlar.

2511 Expeditionsavgifter

Expeditionsavgifter utgår för expeditioner som utfärdats av statlig myndighet.

1 statsbudgeten beräknades inkomsterna för budgetåret 1985/86 fiU 444,0 milj. kr.

RRV har i skrivelser erhåUU beräkningar för expedifionsavgifier från riksskatteverket, centralnämnden för fastighetsdata, domstolsverket och utrikesdepartementet

RRV ansluter sig lUI myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln Prop. 1985/86:100 expedilionsavgUler beräknas lill 515600000kr. för budgetåret 1985/86 och Bil. 1.2 tUl 551300000 kr. för budgetåret 1986/87.

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

Inkomsterna på denna inkomsttitel härrör från statens biografbyrås granskning av biograffilm och reklamfilm. AvgUten utgår för vatje påböijat 50-tal meter av den först granskade kopian och varierar med olika typer av film.

I prop. 1985/86: 36 om avgifter för granskning av filmer och videogram m. m. föreslås bl. a. all videogram för offenfiig visning skall förhandsgranskas pä samma säll som biograffilm och att granskningsskyldigheten för reklamfilm upphör. Vidare föreslås att avgifterna för granskning av film höjs fr.o.m. denl januari 1986. TiU följd av all videogram föreslås förhandsgranskas, föreslår RRV att rubriken på inkomsttiteln ändras och benämns avgifter för granskning av biograffilm och videogram.

Statens biografbyrå har i skrivelse till RRV den 2 oktober 1985 beräknal inkomsterna på inkomsttiteln i enlighet med nämnda proposition.

RRV ansluter sig tiU statens biografbyrås beräkning. Inkomsterna på titeln avgifter för granskning av biograffilm beräknas fill 2894000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 2981000kr. för budgetåret 1986/87.

2543 Skatteutjämningsavgift

Inkomsterna under denna inkomsttitel redovisas av länsstyrelserna.

Enligt lagen (SFS 1985:533) om skatleutjämningsavgift skaU landsfings-kommuner och kommuner betala skatleutjämningsavgift under år 1986. Avgiften beräknas pä kommunens eget skatteunderlag och det genom skatteutjämningssyslemet tillskjutna skatteunderlaget enligt beslul vid taxering till kommunal inkomstskatt är 1985. AvgUten är 0,14kr. per skallekrona på kommunens lolala skatteunderlag inkl. tillskott av skatteunderiag enligt lagen (SFS 1979: 362) om skatteutjämningsbidrag.

På den del av avgiftsunderlaget som överstiger 135% av medelskattekraften är avgiften progressiv enligt följande:

Avgiftsunderiaget Avgift

>135%«140% 5,14 kr./skr.

>140%:S150% 6,14 kr./skr.

> 150% 8,14 kr./skr.

Avgiften är endast 0,14 kr. per skattekrona liU den del avgiftsunderlaget inte överstiger kommunens fillförsäkrade skatteunderiag. Den progressiva avgiften berör endast några få kommuner.

Skatteutjämningsavgiflen betalas med en tolftedel varje månad genom

avräkning mot utbetalningen av kommunalskattemedel vid varje utbetal-

ningsfillfälle.

RRV beräknar skatteutjämningsavgiften för år 1986 till 1166,2 milj.kr. Prop. 1985/86:100 varav den progressiva delen av skatteutjämningsavgiflen svarar för Bil. 1.2 30,2 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skatteuljämningsavgift till 583 100000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 583 100000 kr. för budgetåret 1986/87.

2600 Försäljningsinkomster

Försäljningsinkomsler redovisas av myndigheter som säljer varor eller tjänster fill enskilda personer, företag eller offentliga institutioner. Prisema bestäms vanligen av myndigheten själv (efter samråd med RRV). Del finns ofta konkurrerande företag inom verksamhetsområdet. Det pris som köparen får betala läcker vanligtvis hela kostnaden eller en inte obetydlig del därav. RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar som ingår i försäljningsinkomsler.

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

HitfiUs har på denna inkomstfitel redovisats inkomster som arbetarskyddsstyrelsen erhållit genom bl. a. uppdrag som styrelsens forskningsavdelning utfört, för granskningsverksamhel omfattande all officiell provning av t. ex. material och tekniska anordningar och för försäljning av arbetar-skyddsslyrelsens författningssamling (AFS) och publikationer, främsl inom det arbetsmedicinska området.

Enligt regeringsbeslut 1985-06-06 redovisas dessa inkomster fr.o.m. budgelårel 1985/86 direkl på program.

RRV föreslår atl inkomsttiteln 2615 inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

2700 Böter m.m.

I denna inkomslkalegori ingår böter, viten och andra straffavgifter som inte är knutna till någon typ av skatt. Inkomslhuvudgruppen Böter m. m. är underindelad i tre inkomstfitlar, restavgifter, bötesmedel och vattenföroreningsavgifter.

2711 Restavgifter

Restavgifter redovisas av riksskatteverket, tullverket och trafiksäkerhets-
verket. På inkomsttiteln redovisas restavgifter och tUläggsavgifler enligt
uppbördslagen och uppbördskungörelsen saml avgUter och räntor i vissa
andra faU. Uppbörden av restavgtfter har överförts successivt från länssty
relsema till riksskatteverket i och med att kronofogdemyndigheterna an
sluts tiU REX-systemel. Fr. o. m. budgetåret 1984/85 är samfiiga kronofog
demyndigheter anslutna liU REX-systemet. Utfallet för budgetåret 1984/85 96
blev 250,5 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln restavgtfler tiU 260000000kr. för Prop. 1985/86:100
budgetåret 1985/86 och tiU 270000000kr. för budgelårel 1986/87. Bil. 1.2

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

På denna inkomslhuvudgmpp finns endasl inkomsttiteln 2811 med samma namn som huvudgmppen.

TUlfälliga inkomster saml andra inkomster, som ej är hänförliga tiU annan fitel i statsbudgeten, redovisas på denna inkomsttitel. Inkomstema på titeln uppgick tUl 1055,9 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och redovisades av hundratalet myndigheter. I tabell 44 redovisas några av de största inkomstposterna på titeln under de tre senaste budgeiåren.

Tabell 44. Övriga inkomster av statens verksamhet (milj. kr.)

	1982/83	1983/84	1984/85
Försäljningsinkomster av
anläggningstillgångar och mark
Fortifikationsförvaltningen	-	11,2	89,1
Särskild rättsverkan	9,6	—	9,7
Förlusttäckningsavgifter	11,5	-	-
Trafiksäkerhetsavgifter'	44,5	45,1	-
Övriga inkomster.
Trafiksäkerhetsverket	—	22,9	78,7
Revers till Eriksson	44,6	-	38,6
Överiålelse av aktier i AB
ASEA-ATOM till ASEA AB	50,0	-	-
Försäljning av aktier.
KammarkoUegiet	-	126,5	746,3
Övriga inkomster.
Kammarkollegiet	—	18,9	11,7
Återbetalning från Export-
kreditnämnden	11,9	—	-
Ränteintäkter, Styrelsen
för teknisk utveckling	-	23,4	-
Inkomster från Svenska Varv	-	16,9	-
Ersättning från hemkommun för
elevs undervisning i special-
skola	—	—	7,4
Arbetslöshetsfonden	290,8	-	-
Avveckling av vissa
statliga fonder	1495,6	93,1	-
Överförda medel från
reservationsanslag	65,0	-	-
Diverse	146,4	142,1	74,4
Summa	2169,9	500,1	1055,9

' Redovisas fr.o.m. budgetåret 1984/85 på'inkomsttitel 2517 trafik säkerhetsavgifter.

Arbetslöshetsfonden och arbelsmarknadsulbildningsfonden löstes upp vid utgången av budgetåret 1980/81. Av behåUningen på arbelslöshetsfon-den har 309,2 mUj.kr. använts för eftersläpande utgifter för arbetsmarknadsutbildningen. Resterande del, 290,8 milj. kr., levererades in på denna inkomsttitel under budgetåret 1982/83.

Under budgetåret 1982/83 slutfördes i stort sett avvecklingen av vissa stafiiga fonder i enlighel med riksdagens beslul den 1 december 1982 (prop.

7 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

1982/83:213). De medel som frigjordes under budgetåret 1982/83 uppgick Prop. 1985/86:100 till 1495,6 milj.kr. Under budgetåret 1983/84 frigjordes 93,1 milj.kr. ge- Bil. 1.2 nom avveckling av fonder hos kammarkollegiet.

Överförda medel frän reservationsanslag är sådana medel som i enlighet med regeringsbeslut eller på gmnd av att disposifionstiden gått ut inte längre får disponeras. Dessa medel har omförts från statsbudgetens utgiftssida tiU denna inkomsttitel.

Inkomstposten Försäljning av akfier, KammarkoUegiet, avser budgelårel 1984/85 försäljning av statens aktier i Södra Skogsägama AB.

I prop. 1985/86:22 om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar m. m. föreslås all kabelnämndens verksamhel finansieras med avgifter från den som fåll tillstånd till satellitsändningar. Dessa avgifter redovisas under budgelårel 1985/86 under inkomsttiteln28ll övriga inkomster av statens verksamhet.

RRV beräknar inkomstema på titeln övriga inkomster av statens verksamhel tiU 520000000kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 500000000kr. för budgetåret 1986/87.

3000 Inkomster av försåld egendom Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2 Med inkomster av försåld egendom menas realkapitalpåverkande inkomster, vilka staten erhåUer i utbyte för en motprestation.

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

Huvudgmppen avser försäljning av byggnader, maskiner och apparaler samt transportmedel.

Vid försäljning av en anläggningsfillgång som utgör en del av myndighetens förräntningspliktiga statskapital skall de medei som motsvarar tiUgångens bokförda värde tillföras vederböriig inkomsttitel inom inkomslhuvudgruppen 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner. Från delta undantas försäljning av anläggningstillgång för vilken gäller att medel motsvarande avskrivningar inte skall inlevereras lill statsverket. Med en anläggningstillgängs bokförda värde förstås i delta sammanhang tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar på anskaffningsvärdet (SFS 1982:49).

Tabell 45. Affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1985/86 och 1986/87, tusental kr.

1985/86 1986/87

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda

byggnader och maskiner 30 000 30 000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda

byggnader och maskiner - -

3115 Affärsverket FFVs inkomster av försålda

byggnader och maskiner 1000 1000

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 10000 30000

3117 Domänverkets inkpmster av försålda byggnader

och maskiner - -

Summa 41000 61000

I skrivelser till RRV har domänverket, affärsverket FFV, luftfartsverket, statens jämvägar och statens vatténfallsverk lämnat uppgUter om affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner.

Enligt postverkets nya regler för ränta och avkastning upphör postverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner.

RRV föreslår att inkomsttiteln 3111 postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

De beräknade inkomsterna på tittarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 45.

Kriminalvårdsstyrelsen, vägverket, sjöfartsverket, statskontoret, bygg
nadsstyrelsen och generaltuUstyrelsen har lämnat uppgifter till RRV om
stafiiga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner. De
beräknade inkomsterna på tittarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87
framgår av tabell 46. I de fall markvärdet inle har gått att särskUja frän
värdet av den sålda egendomen har hela försäljningssumman förts tiU
inkomsttitlarna 3121-3126. 99

Tabell 46. Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Prop. 1985/86: 100
budgetåren 1985/86 och 1986/87, tusental kr. qj| j 2

1985/86 1986/87

500	500
5800	6200
500	500
600	200
7000	3000
350	50
14750	10450

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader

och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m. m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

Summa

RRV föreslår atl inkomsttiteln 3122 ändras och benämns vägverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Slalliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner beräknas lill 14750000 kr. förbudgeiäret 1985/86 och tUl 10450000 kr. förbudgeiäret 1986/87.

3200 Övriga inkomster av markförsäljning

Inkomslhuvudgruppen omfattar försäljning av mark, skog, insjöar och underjordiska tUlgångar. Om markvärdet inle kan särskiljas från värdet på den försålda egendomen skall hela försäljningssumman föras liU huvudgruppen 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

I skrivelse tUl RRV har byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, kriminal-värdsstyrelsen, sjöfartsverket och vägverket lämnat uppgifter om övriga inkomster av markförsäljning.

De beräknade inkomsterna på titeln budgelårel 1985/86 och 1986/87 framgår av följande sammanställning (tusental kr.).

____________________________ 1985/86____ 1986/87

500	1500
75	75
0	0

Byggnadsstyrelsen Kriminalvårdsstyrelsen Övriga myndigheter

Summa 1575 1575

RRV ansluter sig tUl myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på fiteln övriga inkomster av markförsäljning beräknas till 1 575 000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 1 575000 kr. för budgetåret 1986/87.

100

3300 Övriga inkomster av försåld egendom Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2 Under denna huvudgmpp redovisas inkomster vid försäljning av immateriella tillgångar som brytningsrättigheter och fiskerättigheter, andra koncessioner och arrenden med avseende på marken saml patent och copyright.

3311 Inkomster av statens gruvegendom

På inkomstfiteln redovisas arrendeinkomster för upplåtna gmvfyndighe-ter. Under budgetåret 1984/85 var inkomsterna på titeln 26,9 milj. kr. I skrivelse fiU RRV beräknar nämnden för statens gmvegendom inkomsterna pä titeln fill 30,0 mUj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 33,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig lUl nämndens för statens gmvegendom beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster av statens gruvegendom beräknas till 30000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 33000000 kr. för budgetåret 1986/87.

101

4000 Återbetalning av lån Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2 Till återbetalning av lån räknas återbetalningar till statliga ulläningsorgan,

som erhåller alla sina medel från staten och som inte har någon rätt alt la

på sig skulder gentemot andra. Exkluderade är finansiella insthulioner som

tar emot insättningar eller inlåningar.

För budgetåret 1979/80 och tidigare redovisades slörre delen av den stafiiga utlåningen pä statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd. Inom statens utläningsfonder var utiåningen till slor del revolverande, dvs. återbetalningama återfördes tiU resp. fond. I och med budgetomläggningen budgetåret 1980/81 har revolveringen avskaffats för etl stort antal fonder.

Inkomsttypen återbetalning av lån indelas i fem inkomsthuvudgmpper, vUkel framgår av nedanstående uppställning.

Återbetalning av lån (miy. kr.)

	1984/85	1985/86	1986/87
	Utfall	Prognos	Prognos
4100 Återbetalning av nä-
ringslån	591	442	467
4200 Återbetalning av bo-
stadslån m. m.	2436	2401	2500
4300 Återbetalning av stu-
dielån	964	1138	1384
4400 Återbetalning av ener-
gisparlån	287	275	300
4500 Återbetalning av övriga
lån	385	247	210
Summa	4663	4502	4861

RRV kommenterar i del följande några av de inkomsttitlar som ingår i ovanstående inkomsthuvudgmpper.

4200 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

Bostadsslyrelsen har beräknal återbetalningarna av lån för bostadsbyggande tiU 2400 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och 2500 milj. kr. för budgetåret 1986/87. En närmare redogörelse för kapitalbehållningen återfinns under mbriken 2332 ränteinkomster på lån för bostadsbyggande.

RRV ansluter sig lUl bosladsstyrelsens beräkning. Inkomsterna pä titeln återbetalning av lån för bostadsbyggande beräknas till 2400000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2500000000 kr. för budgetåret 1986/87.

4300 Återbetalning av studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

Inkomster på fiteln utgörs dels av amorteringar av studiemedel, dels av 102

återbetalning av felaktigt uppburet studiestöd. I statsbudgeten uppfördes inkomsterna med 1024,0 milj.kr. Centrala sludiestödsnämnden (CSN)

beräknar nu inkomsterna tiU 1125,0 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och Prop. 1985/86:100
1376,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Bil. 1.2

RRV ansluter sig till centrala studiestödsnämndens beräkning. Inkomsterna på titeln återbetalning av studiemedel beräknas till 1J25000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 1 376000000 kr. för budgelårel 1986/87.

103

5000 Kalkylmässiga inkomster

De kalkylmässiga inkomstema består av avskrivningar och stafiiga pensionsavgifter, netto.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

5100 Avskrivningar

Med avskrivning menas en kalkylerad kostnad för ett kapitalobjekts värdeminskning under en viss period. Värdeminskningen, som kan bero på fysisk förslitning, benämns också kapilalkonsumtion. De avskrivningar som redovisas på dessa inkomsttitlar avser avskrivningar på affärsverkens och myndigheternas statskapital.

Tabell 47. Affärsverkens avskrivningar, tusental kr

1985/86

1986/87

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

Summa

232000	480000
100000	102000
75200	112900
2250000	2300000
2657200	2994900

I skrivelse tUl RRV har affärsverket FFV, luftfartsverket, statens jämvägar och statens vattenfaUsverk lämnat uppgifter om affärsverkens avskrivningar. Utdrag ur skrivelsema redovisas i samband med beräkningarna av affärsverkens inlevererade överskott (inkomsttitelgmpp 2110). De beräknade inkomsterna på titlarna för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 47.

5121 Avskrivningar på fastigheter

I skrivelse tUl RRV har byggnadsslyrelsen, generaltuUstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen beräknat inkomstema av avskrivningar på fastigheter för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

De beräknade inkomsterna på fiteln framgår av följande sammanställning (lusental kr.).

1985/86

1986/87

252500

Byggnadsstyrelsen

Generaltullstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen

Summa

245000	260000
1500	1550
6000	6000

267550

RRV ansluter sig tiU myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln avskrivningar på fastigheter beräknas tUl 252500000 kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 267550000 kr. för budgetåret 1986/87.

104

5131 Uppdragsmyndigheters m. fl. komplementkostnader

Uppdragsmyndigheter som tillämpar programbudgetering redovisar inkomster och utgifter för uppdragsverksamhelen på förslagsanslag som tas upp med formellt 1000 kr. Särskilda utmstningsanslag har införts vid vissa av dessa myndigheter.

Utgifter motsvarande avskrivning och förräntning av det kapital som lagts ned i utmstning skall tUl den del de avser uppdragsverksamhelen i den omfattning del framgår av regleringsbrev tas frän uppdragsinkom-stema. Dessa medel skall omföras lill denna inkomsttitel. Till titeln skaU i vissa fall även omföras medel som motsvarar ersättning för portokoslnader och medel som motsvarar räntekostnaden på disponerat rörelsekapital.

Nedanstående tablå visar myndigheternas beräkningar (tusental kr.).

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

	1985/86	1986/87
Allmänna advokatbyråer	2	0
Arbetsmarknadsstyrelsen	8400	15000
Konsumentverket	97	97
Myntverket	1037	0
Skogsvärdsstyrelserna	31562	49578
Socialstyrelsen	801	841
Statens bakteriologiska labora-
torium	6300	6800
Statens institut för personal-
utveckling	135	140
Statens geotekniska institut	427	434
Statens lantbrukskemiska labo-
ratorium	35	35
Statens lantmäteriverk	4781	10201
Statens provningsanstalt	10548	12062
Statens utsädeskontroU	370	385
Statens väg- och traflkinstitut	750	750
Styrelsen för teknisk utveckling	17500	18000
Sveriges geologiska undersökning	2000	2000
Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut	417	763
Summa	85162	117086

Budgetåret 1984/85 inlevererades 91,7 milj.kr. på titeln. För budgetåret 1985/86 beräknas inleveransen bli 85,2 mUj. kr. Den beräknade minskningen beror på alt skogsstyrelsen och statens lantmäteriverk inle beräknar något överskott av verksamheten 1985/86.

RRV ansluter sig lUl myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln uppdragsmyndigheters m.fl. komplemenlkoslnader beräknas lill 85162000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 117086000 kr. för budgetåret 1986/87.

5141 Statens vägverks avskrivningar

Statens vägverks avskrivningar beräknas efter återanskaffningsvärdel för anläggningar resp. maskiner. För anläggningar görs en normalavskrivning på anskaffningsvärdet med varierande procentsatser för olika anläggningsdelar. För maskiner görs en normalavskrivning som beräknas med hänsyn

105

till återstående livslängd och anskaffningsvärde. För både anläggningar Prop. 1985/86: 100 och maskiner görs dessutom en indexuppräkning av normalavskrivningen. Bil. 1.2

I skrivelse till RRV den 18 oktober 1985 beräknar vägverket avskrivningarna fill 186,7 milj.kr. för budgetåret 1985/86, varav 10 milj.kr. avser budgetåret 1984/85 men kommer all bokföras budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 beräknas avskrivningarna uppgå till 185,9 milj. kr.

RRV föreslår att inkomsttiteln ändras och benämns vägverkels avskrivningar.

RRV ansluter sig liU vägverkels beräkning. Inkomsterna pä titeln statens vägverks avskrivningar beräknas till 186700000 kr. för budgelårel 1985/86 och fill 185900000 kr. för budgetåret 1986/87.

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

Pä titeln redovisas avskrivningar på de anläggningstUlgångar som belastar sjöfartsverkels anslag. Verkels avskrivningar beräknas efter tillgångarnas återanskaffningsvärde. Avskrivningarna beräknas för varje tillgäng som summan av planenlig avskrivning och indexavskrivning. Planenlig avskrivning beräknas på anskaffningsvärdet. Indexavskrivning är en uppräkning av planenlig avskrivning. Uppräkningen baseras på konsumentprisindex.

I skrivelse till RRV den 17 oktober 1985 beräknar sjöfartsverket inkomstema tiU 98,4 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 113,0 milj.kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig tiU sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln sjöfartsverkets avskrivningar beräknas tUl 98400000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 113000000 kr. för budgelårel 1986/87.

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

TiU denna titel överförs ett belopp som svarar mot planmässig avskrivning av ADB-utmstning som finansierals över reservationsanslaget XIII B 2 Anskaffning av ADB-utmstning.

Statskontoret har i skrivelse fill RRV den 16 oktober 1985 beräknat inkomsterna lUI 174,3 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 194,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig tUl statskontorets beräkning. Inkomsterna på titeln avskrivningar på ADB-utmstning beräknas tiU 174317000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 194825000 kr. för budgetåret 1986/87.

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

TUI denna titel har t. o. m. budgetåret 1981/82 inlevererats avskrivningsme
del för vissa äldre förrådsanläggningar. Fr. o. m. budgetåret 1982/83 har
alla anläggningar invärderats. Avskrivningarna sker enligt plan. Översty
relsen för ekonomiskt försvar erhåller anslagsmedel för avskrivningskost- 106
naderna.

I skrivelse tiU RRV den 25 oktober 1985 beräknar överstyrelsen för Prop. 1985/86:100 ekonomiskt försvar inkomsterna på titeln till 60,3 milj. kr. för budgetåret Bil. 1.2 1985/86 och lill 55,4 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till överstyrelsens för ekonomiskl försvar beräkning. Inkomsterna pä titeln avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskl försvar beräknas till 60295000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 55354000kr. förbudgeiäret 1986/87.

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

Under denna rubrik redovisas nettot av de på fiteln redovisade inkomsterna och utgifterna. På titelns inkomstsida bokförs de stafiiga myndigheternas lönekostnadspälägg och ersättningar från de allmänna försäkringskassorna tiU riksförsäkringsverket avseende personalsjukpenningar på grund av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Här redovisas även de inkomster som tidigare redovisades under uppbördsliteln Bidrag tiU kostnader för poUs-, domstols- och uppbörds väsendet m. m.

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Vid beräkning av titelns inkomster för innevarande budgetår och det nästkommande har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens löne- och pensionsverk. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln redovisas fördelade på tre program.

Program 1 avser lönekostnadspälägg och de sociala utgifier löne-koslnadspåläggen är avsedda att täcka i de fall oreduceral lönekostnadspälägg utgår.

Program 2 avser lönekostnadspälägg och de sociala utgifter lönekostnadspåläggen är avsedda all täcka i de fall reducerat lönekostnadspålägg ulgår.

Program 3 avser avsättningar till framlida pensioner och utbetalning av utgående personalpensionsförmåner.

Flertalet statliga myndigheter redovisar lönekostnadspälägg i program 1. För program 1 gäller all under inkomstposten personalsjukpenningar redovisas ersättningar från de allmänna försäkringskassorna tUl riksförsäkringsverket på gmnd av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Fömtom slalliga myndigheter omfattar inbetalningarna fr. o. m. den 1 juli 1977 även vissa lärarkategorier. Dessa inkomster särredovisas i tabell 48.

De myndigheter som utbetalar lön från anslag där reducerat lönekostnadspålägg skall utgå, redovisar del reducerade lönekostnadspåläggel i program 2. De största inkomsterna i program 2 kommer från bidragsanslagen fill driften av gmndskolor och gymnasieskolor samt från statens järnvägar.

Med undanlag för de affärsdrivande verken, riksbanken och dess indu
strier samt riksdagens ledamöter utbetalas från inkomsttiteln de arbetsgi
varavgifter som staten är skyldig alt erlägga. 107

Socialavgifterna omförs till inkomslhuvudgruppen 1200 lagstadgade socialavgifter. Vissa socialavgifter omförs vidare till fonder utanför statsbudgeten, exempelvis socialförsäkringsavgiften fill försäkringen för tilläggspension.

Utgiftsposten avsättning till framlida kompletleringspensioner utgör en saidopost under program 1 och 2. Motsvarande medel redovisas som inkomst i program3. Under utgiftsposten personalpensionsförmäner m.m. redovisas pensioner åt f. d. statstjänstemän m. fl. som betalas ul av försvarels civilförvahning, riksförsäkringsverket, sjöfartsverket och statens löne- och pensionsverk.

Överskottet i program 3 är en saldoposl och utgör det tolala överskottet på inkomsttiteln. För budgetåret 1985/86 är lönekostnadspåläggel oförändral 39%.

RRV har räknai med oförändral lönekostnadspålägg på 39% för budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

Tabell 48. Statliga pensionsmedel, netto (milj. kr.)
1984/85	1985/86	1986/87
Utfall	Prognos	Prognos

Program 1 Inkomster

1 Lönekostnadspålägg

2 Personalsjukpenning m. m. därav vissa lärarkategorier

Summa

Utgifter

1 Socialförsäkringsavgift till försäkringen för tilläggspension

2 Socialförsäkringsavgift till den allmänna sjukförsäkringen

3 Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen

4 Lönegarantiavgift

5 Delpensionsavgift

6 Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

7 Ersättning från grupplivförsäkring

8 Vuxenutbildningsavgift

9 Arbetarskyddsavgift

10 Bamomsorgsavgift

11 Arbetsmarknadsavgift

12 Allmän löneavgift

13 Avsättningar till framtida kompletteringspensioner

Summa

Program 2 Inkomster

Lönekostnadspålägg m. m. Utgifter

1 Ersättning från grupplivförsäkring

2 Avsättningar till framtida kompletteringspensioner

Summa

9428	9870	10190
1719	1391	1434
617	500	525

11147

11261

11624

2419

2132

2275

2025

2509 2333

2014	2283	2 371
43	50	50
107	120	125
59	60	63
77	82	85
53	64	67
33	58	87
469	528	553
306	385	398
426	479	502
3403	2458	2481
11147	11261	11624
2082	2177	2247
29	31	33
2053	2146	2214
2082	2177	2247

108

	1984/85	1985/86	1986/87	Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2
	Utfall	Prognos	Prognos	Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2
Program 3
Inkomster
1 Avsättningar till framtida
kompletteringspensioner	5456	4604	4695
2 Bidrag till kostnader för polis-,
domstols- och uppbördsväsendet	25	0	0
3 Vissa pensionsavgifter	21	13	13
Summa	5502	4617	4708
Utgifter
1 Personalpensionsförmåner m. m.	4057	4128	4 308
2 Överskott	1445	489	400
Summa	5502	4617	4708

RRV beräknar inkomstema på titeln statliga pensionsavgifter, netto lill 489000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 400000000 kr. för budgelårel 1986/87.

109

Tabellförteckning Prop. 1985/86: lOO

BU. 1.2

1 Bmttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgeiåren

1984/85-1986/87 ......................................... ... 8

2 Sammanställning av beräkningsresultat för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 13

3 Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81 -1984/85 15

4 Stalligl laxerad inkomst för aktiebolag m.fl. åren 1972—1984 .. 18

5 Statiigt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar och vinsldelningsunderiag fördelal på företagsstorlek verksamhetsåren 1984 och 1985 20

6 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse 32

7 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 34

8 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse .. 35

9 Lagstadgade socialavgifter ............................. .. 38

10 Inkomster av arbetsgivaravgifter ....................... .. 39

11 Folkpensionsavgifl .......................................... .. 40

12 Beräkning av sjukförsäkringsavgUlens andel av sjukförsäkringens koslnader 41

13 Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgUt, netto 42

14 Bamomsorgsavgift .......................................... 42

15 Vuxenutbildningsavgift ................................... 43

16 Övriga socialavgifter, netto............................... 45

17 AUmän löneavgift ......................................... 45

18 Energiskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87 .... .. 59

19 Fordonsskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87..... .. 67

20 Kilometerskall budgetåren 1985/86 och 1986/87 . .. 68

21 Postverkets överskott budgeiåren 1980/81-1984/85 70

22 Postverkels resultaträkningar budgeiåren 1984/85-1986/87 .... 71

23 Postverkets rörelseintäkter och rörelsekoslnader.... .. 72

24 Televerkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 73

25 Televerkets driftstat budgetåren 1984/85-1985/86 74

26 Sialensjärnvägars överskott budgetåren 1980/81-1984/85 75

27 Statens järnvägars driftstat budgeiåren 1984/85-1986/87 76

28 Luftfartsverkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 77

29 Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1984/85-1986/87 .. 78

30 Luftfartsverkels intäkter .................................. .. 78

31 Luftfartsverkets driftbudget, kostnader ............. .. 79

32 Affärsverket FFVs inlevererade överskott............. 79

33 Affärsverket FFVs driftslal för räkenskapsåren 1984-1986 .... 80

34 Affärsverket FFVs rörelseintäkter....................... 81

35 Statens vattenfallsverks överskott 1980/81 -1984/85 81

36 Statens vattenfaUsverks driftstat för 1985 och 1986 83

37 Driftstat för kraftverken................................... .. 83

38 Driflstal för kanalrörelsen ................................. .. 85

39 Domänverkels överskott ................................. 85 ,,«

10 Domänverkets resultaträkning för åren 1984-1986 87 Prop. 1985/86:100

11 Övriga myndigheters inlevererade överskoll ......... . 88 Bil. 1.2

12 Överskott av statens fastighetsförvaltning budgetåren 1985/86 och 1986/87 90

13 Inkomster av statens aktier budgeiåren 1984/85-1986/87 93

14 Övriga inkomster av statens verksamhel ............ . 97

15 Affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1985/86 och 1986/87 ...................................................... 99

16 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner budgeiåren 1985/86 och 1986/87 ................................................ 100

17 Affärsverkens avskrivningar.............................. 104

18 Slalliga pensionsavgifter, netto ....................... 108

111

BILAGOR

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Bilaga A

Statsbudgetens inkomster budgetåren 1982/83-1984/85

Tusental kronor

	1982/83	1 1983/84 1984/85
1000 Skatter:	159429220	187701189	222114731
1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse:	39534121	48902680	67787571
1110 Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:	28923502	35590215	52332 751
Ull Fysiska personers skall på in-
komst, realisationsvinst och rö-
relse	28923502	35590215	52332751
7/20 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:	8477811	10842823	11682502
1121 Juridiska personers skatt på in-
komst, realisationsvinst och rö-
relse	8477811	10842823	11682502

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 FolkpensionsavgUt

1221 Sjukförsäkringsavgtfl, netto

1231 Bamomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgUler, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter tiU arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 1281 AUmän löneavgift

1290215

1484255

54544

2465613

1290215	1484255	2465613
842593	985387	1306705
54745	80613	102650
31964	21744	4709
3179	4271	4729
752705	878759	1194617
36032151	47058528	42526555
26527797	30865036	30942547
-642137	812235	-1758519
6569521	7247175	7 196164
716103	788287	783916
84114	-377634	-1367907

58850

60122

73256 2648953

80642 7583937

79715 6590517

112

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

3284062

228416 228416

740603 717871

22732

694263 559722 134541

1620780 1620780

80578886

45423102 45423102 28412443 6659601 ■ 685526

642473 3008235 4931025 1282771 1036888 8272155

4006

1300 Skatt på egendom:

I3I0 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvärdsavgifter

1312 Hyreshusavgifl

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda vamskatler

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på mall- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift pä svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

1432 Kassettskatt

1433 Skatt på videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

1435 SärskUd avgift mot försurning

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin-& Sprilcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

4172316

312309 312309

923939 901402

22537

909854 757027 152827

2026214

1 659460

366754

87567664

48520384

48520384

32102181

6736710

739737

725429 4057638 5877340 1802723 1284288 9213971

1736

7530271

937055

262055 675000

2602777 2574476

28301

1089397 891650

197747

2901042 1807866 1093 176

104270334

59296222

59296222

36835880

8524021

844314

1019296 3901292 5247419 1852052 1265268 11423913

1298

1437319	472399	1468885
15044	32410	49240
3085	57626	106613
429076	1020610	1030508
5239	79564	101761
282504	334700	422950
175472	221406	278700
107032	113294	144250

8 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

113

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 KUometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 TuUmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skaller på varor och tjänster

811823	916891	1072383
150778	143765	148236
300251	375376	486088
278958	306079	336405
81836	91670	101654
3989569	4039038	4732803
2302608	2303843	2916847
1686961	1735 195	1815956
1659444	1654468	1910095
1659444	1654468	1910095

4000000

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Sialensjärnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkels inlevererade överskott

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

2116 Statens vattenfailsverks inlevererade överskoll

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2720 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utmstning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

22407433	23007789	28154361
8068046	8640783	10741659
2436810	2882154	3597514
81504	73874	40114
246680	284405	344976
' -	109289	-
78880	71878	68060
40400	67313	49000
1900046	2227716	2931009
89300	47679	164355
129503	136373	140907
29249	29517	31874
62203	63699	59872
38051	43157	49161
4000000	4000000	5400905

4000000

5400905

114

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 230394

2141 Myntverkets inlevererade över
skott 230394

174986

174986

125717

125717

2750 Överskott från spelverksamhet:	1271339	1447270	1476616
2151 Tipsmedel	874621	1027306	1049374
2152 Lotlerimedel	396718	419964	427242

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2270 Överskott av civU fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generahullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 2311 2312

2313

2314 2315

2316

2317 2318

2319

2321 2322

2323

2324

Räntor på näringstån: Räntor på lokahseringslån Ränteinkomster på jordbrukels lagerhuslån

Ränteinkomster på statens avdikningslån

Ränteinkomster på fiskerilän Ränteinkomster på fiskbered-ningslån

Ränteinkomster på vattenkrafts-län

Ränteinkomster på luflfartslån Ränteinkomster på statens län lill den mindre skeppsfarten Ränteinkomster på kraftledningslån

Ränteinkomster på skogsväglän Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen Räntor på televerkets statslån

135034

398557

372386

135034	398557	372386
198	71	500
134064	397929	366929
772	557	4957
10251525	11405093	11872916
424764	478729	792640
313141	297398	294656

521	416	316
3587	3972	3185
424	1037	1184
294	182	200
2065	1979	1889
17467	17995	25552
4	3	3
53	63	51
84160	152745	172433
3048	2938	3171
—	—	290000

115

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster pä egnahemslån

2332 Ränteinkomster pä lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade bamrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2343 Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta tUl folkpensionering

2362 Ränteinkomster på medel avsatta tUl civila tjänstepensioner

2363 Ränteinkomster på medel avsatta tUl mUitära pensioner

2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster på medel avsalta vid statens pensionsanstall

2366 Ränteinkomster pä medel avsatta tiU pensioner för vissa

av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån tiU personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

7229368	7987143	7905207
1	1	1
7228705	7986671	7904618

334

307

880

281

328	164	307
41446	39595	34920
8	6	6
41438	39589	34914
372953	442017	454785
372953	442017	454785
180010	8246	7972
144115	6977	7912
3503	-	-
321	-	-
10290	-	-
21720	1269	-
61	_	_______
667195	951637	1120147
667 195	951637	1120147
1335 789	1497724	1557305

1321

347

1468

439

180

116

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

1085406

2383 Ränteinkomster på statens bo-sätlningssslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för slu-dentkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2387 Ränteinkomster på krediter tiU utlandet

2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster pä markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsslyrelsen förvallade kapitalet

20522	13256	8902
105500	82268	51858
173	140	116
10466	11013	10990
162	_	_______

656

423

534

5301	4451	3049
30741	21659	13695
75635	94007	106655

1268636

1359969

2400 Aktieutdelning:

2'70 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 On'entligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 ValtendomstolsavgUler

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgift

2518 Fyravgifier, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifler

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendel

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växlskyddsinspek-fion

123404

152680

374522

123404	152680	374522
123404	152680	374522
1072680	1221386	1587454
358972	379799	461206
1289	630	20
44348	46643	-
100	20	25
—	-	46579
289259	315961	307811
2517	2397	2805
5671	7062	5964

2748

2474

2054

850	811	1374
1922	2750	2777
8666	8496	10134

117

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

300

2689

39687

1467133 118

522	590	-25
5182	4595	3988
115836	131819	145310
21889	22469	21692
82862	85837	87206
659	910	651
97133	105 184	113232
-	67994	187001
-	2788	3045
-	-	9175
_	_	118662
-	-	13220
—	-	18896
-	-	23958
241703	265432	1722266
106288	120137	118789
7312	8484	8687
121	-	-
8228	11457	13281
9042	7036	7755
50631	61225	63945

2526 Avgifter vid köttbesiktning 32949 32157

2527 Avgifter för statskontroll av krigs materieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och regi-slreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Exekulionsavgifler

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 Lotteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgifter vid tuUverket

2542 Patientavgifter vid landläkamt-bildningen

2600 Försäningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rätlskemiska laboratorium

17383	338
7818	6712
1515	1654

2614 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbmkare

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2618 Inkomster vid Sveriges meleorologiska och hydrologiska institut

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2621 Inkomster vid lantfimksnämn-dema

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2623 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt - -

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 33365 48389

2625 Utförsäljning av beredskapslager - -

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
	1982/83	1983/84	1984/85
2700 Böter m.m.:	345178	423780	427177
2711 Restavgifter	170969	245710	250566
2712 Bötesmedel	174209	178020	176490
2713 Vattenföroreningsavgift	—	50	121
2800 Övriga inkomster av statens
verksamhet:	2169863	500077	1055981
2811 Övriga inkomster av statens
verksamhet	2169863	500077	1055981
3000 Inkomster av försåld egendom:	190100	52433	82296

34746

1150

2039

19582

77677

4383

2569 119

3100 Inkomster av försålda byggnader

och maskiner m.m.: 184192 28 019

169842	13896	23069
-1298	314	298
9340	7756	______

i770 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av för-

sålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkels inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Sialensjärnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner 132759 -46440

3114 Luftfartsverkels inkomster av försålda fastigheter och maskiner - 1781

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter

och maskiner - 5 599

3116 Statens vattenfaUsverks in
komster av försålda fasligheter

och maskiner 29041 44886

3117 Domänverkets inkomster av
försålda fasligheler och maski
ner - -

5720 Civila myndigheters inkomster av

försålda byggnader och maskiner: 14350 14123

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in
komster av försålda byggnader

och maskiner 108 326

3122 Statens vägverks inkomster av '' försålda byggnader och maskiner 3540 4803

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 8024 752

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
	1982/83	1983/84	1984/85
3124 Statskontorets inkomster av för-
sålda datorer m.m.	224	1163	779
3125 Byggnadsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och ma-
skiner	2413	6815	2732
3126 GeneraltuUstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och ma-
skiner	41	264	1164
3200 Övriga inkomster av markförsäljning:	1219	4061	1777
3211 Övriga inkomster av markför-
säljning	1219	4061	1777
3300 Övriga inkomster av försåld egendom:	4689	20353	45773
3311 Inkomster av statens gmvegen-
dom	4689	20353	26909
3312 Övriga inkomster av försåld
egendom	-	-	18864
4000 Återbetalning av lån:	2978390	4357530	4663042
4100 Återbetalning av näringslån:	365558	546664	590780
4110 Återbetalning av industrilån:	290197	414 788	341943
4111 Återbetalning av lokaliserings-
lån	290 197	414788	341943
720 Återbetalning av Jordbrukslån:	20365	27 965	14 816
4121 Återbetalning av jordbmkets la-
gerhuslån	_	_	______
4122 Återbetalning av statens avdik-
ningslån	1367	1298	1018
4123 Återbetalning av fiskerilän	17662	16354	10825
4124 Återbetalning av fiskbered-
ningslån	1336	4316	2973
4130 Återbetalning av övriga näringslån:	54996	109908	234021
4131 Återbetalning av vattenkraflslån	269	161	206
4132 Återbetalning av luftfartslån	1957	2041	2129
4133 Återbetalning av statens lån till
den mindre skeppsfarten	16811	28484	34381
4134 Återbetalning av kraftlednings-
lån	19	20	21
4135 Återbetalning av skogsväglån	93	82	79
4136 Återbetalning av övriga närings-
lån, Kammarkollegiet	33189	72975	120116
4137 Återbetalning av övriga närings-
lån. Lantbruksstyrelsen	2658	1938	3312
4138 Återbetalning av fidigare infri-
ade statliga garantier	—	4207	17,111 120

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån tUl egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av län för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariån

1417654	2222954	2435696
3	4	4
1416900	2222064	2434098
744	886	692
7	-	902
710636	956773	963726
59	30	50
32746	39642	19275
677831	917101	944401
153159	224494	287342
153159	224494	287342

331383

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån lUl personal inom ulrikesförvaUningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biständsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studenl-kärlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samhngslokaler

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån

4518 Återbetalning av krediter lill utlandet

4519 Återbetalning av statens bosält-ningslän

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

385498

406645

4683

7228

5826

3311	3994	2447
72440	195567	176443
899	126	113
5517	5671	5100
13391	14851	15176
7069	18202	14005
7172	-	-
54270	46713	32497
1836	1866	1482
26887	31096	30421
33908	82733	100586

121

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
	1982/83	1983/84	1984/85
5000 Kalkylmässiga inkomster:	627S045	6046551	5581437
5100 Avskrivningar:	5358716	5745249	4137845
5770 Affärsverkens avskrivningar:	4 739667	5126923	3378269
5111 Postverkets avskrivningar	84720	400277	406353
5112 Televerkels avskrivningar	1531089	1946456	—
5113 Sialensjärnvägars avskrivning-
ar	896061	848529	877908
5114 Luftfartsverkets avskrivningar	72479	90642	97177
5115 Förenade fabriksverkens av-
skrivningar	53970	65861	34962
5116 Statens vattenfaUsverks av-
skrivningar	2101348	1775158	1961869
5720 Avskrivningar på civila fastig-
heter:	194830	216056	231917
5121 Avskrivningar på civila faslighe-
ter	194830	216056	231917

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

57-0 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfarlsverkels avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

77921

97655

52586

77921

91658

52586

371633	324349	436001
162899	81023	157207
72121	79249	86763
99996	108664	134903
36617	55413	57128
916329	301302	1443592
916329	301 302	1443592
191280188	221165492	260595867

122

Bilagas Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1985/86

1985/86
I statsbud-	Beräknal
geten be-	ulfall
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

7770 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

7720 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

77iO Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

77-0 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 BevUlningsskatt

1144 Lotlerivinslskalt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 BarnomsorgsavgUit

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, nello

1261 Bidrag fiU förvaUningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel 1281 Allmän löneavgtft

235415401

60821500

42702000

42702000 15531000

15531000

7100000 1100000

224898001

55065000

36 778000

36778000 75 797000

15797000

7 100000 1100000

1390000	1488500
107000	154000
5000	11500
3000	3000
1275000	1320000
54716000	55308400
35008000	36550000
2076000	1111000
8189000	8500000
895000	930000
923000	258000

69700

67000

139700 7750000

90000 7468000

123

			Prop. 1985/86:100
			Bil. 1.2
		1985/86
		I statsbud-	Beräknat
		geten be-	ulfall
		räknat be-
		lopp
		Tusental	Tusental
		kr.	kr.
1300 Skatt på egendom:		8120000	7665000
1310 Skatt på fast egendom:		1440000	1324000
1311 Skogsvärdsavgifter		340000	373000
1312 Hyreshusavgift		1100000	951000
7520 Förmögenhetsskatt:		1860000	1511000
1321 Fysiska personers	förmögen-
helsskatt		1830000	1481000
1322 Juridiska personers	förmögen-
hetsskatt		30000	30000

7550 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skall på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420,1430 1421 1422 1423

1424 1425 1426 1427 1428 1429

1431

1432 1433 1434 1435

Skatt på specifika varor: Bensinskatt Särskilda varuskatter Försäljningsskatt på motorfordon

Tobaksskatt Skatt pä spritdrycker Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker Energiskalt

SärskUd avgift på svavelhaltigt bränsle

Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

Kassetlskatl

Skatt på videobandspelare Skatt på viss elektrisk krafl SärskUd avgift mot försurning

940000	1140000
790000	930000
150000	210000
3880000	3690000
2880000	2540000
1000000	1150000
106997001	111620501
58300000	62100000
58300000	62 100000
40122000	40778500
12 140000	12600000
858000	872000
1336000	1530000
4120000	4000000
5280000	5245000
1960000	2015000
1306000	1321000
10520000	10510000

1500

2000

450000	1452000
60000	40000
103000	92000
895000	1010000
92000	90000

124

		Prop. 1985/86:	100
		Bil. 1.2
	1985/86
	I statsbud-	Beräknal
	geten be-	utfall
	räknat be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
1440 Överskott vid försäljning av varor
med statsmonopol:	235000	290000
1441 AB Vin- & Spritcentralens inle-
vererade överskott	115000	160000
1442 Systembolaget ABs inlevere-
rade överskoll	120000	130000
1450 Skatt på tjänster:	1215000	1232000
1451 Reseskatt	188000	190000
1452 Skatt på annonser och reklam	547000	545000
1453 Totalisatormedel	380000	395000
1454 Skatt på spel	100000	102000
1460 Skatt på vägtrafik:	5105000	5200000
1461 Fordonsskatt	2975000	3080000
1462 Kilomelerskatt	2130000	2120000
1470 Skatt på Import:	2020000-	2020000
1471 TuUmedel	2020000	2020000
1480 Övriga skatter på varor och tjänster:	7	7
1481 Övriga skatter på varor och
tjänster	1	1
2000 Inkomster av statens verksamhet:	29551687	29183228
2100 Rörelseöverskott:	12719327	11946212
2770 Affärsverkens inlevererade överskott:	3886500	5957 777
2111 Postverkels inlevererade över-
skott	50000	46071
2112 Televerkels inlevererade över-
skott	329000	319800
2113 Statens järnvägars inlevererade
överskott	200000	220000
2114 Luftfartsverkels inlevererade
överskoll	102000	91700
2115 Förenade fabriksverkens inle-
vererade överskott	72700	70900
2116 Statens vattenfaUsverks inleve-
rerade överskoll	3050000	3026000
2117 Domänverkels inlevererade
överskoll	82800	176700

125

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
	1985/86
	I statsbud-	Beräknat
	geten be-	utfall
	räknal be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
2720 Övriga myndigheters inlevererade
överskott:	156200	757 60S
2121 Statens vägverks inlevererade
överskott	36400	35500
2122 Sjöfartsverkels inlevererade
överskott	59800	56000
2123 Inlevererat överskoll av uthyr-
ning av ADB-utmstning	60000	60108
2750 Riksbankens inlevererade överskott:	7000000	6300000
2131 Riksbankens inlevererade över-
skott	7000000	6300000
2140 Myntverkets inlevererade överskott:	60000	-54700
2141 Myntverkets inlevererade över-
skott	60000	-54700
2750 Överskott från spelverksamhet:	1616627	7 595 755
2151 Tipsmedel	1 168800	1163000
2152 Lotlerimedel	447827	435133

2200 Överskott av statens fastighetsför
valtning: 461024 459468

461024	459468
500	500
458000	456444
2524	2524
11900946	12115598
830598	833472
265000	300000
275	275
6919	5559
199	189
1795	1795

2270 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generallullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-lån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster på statens lån

tiU den mindre skeppsfarten 23718 20736

126

Prop. 1985/86: 100 BiL 1.2

1985/86
I statsbud-	Beräknat
geten be-	UtfaU
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

2 51

179000

63 184629

2319 Ränteinkomster pä kraftledningslån

3525

272000

50340

8272855

4000

290000

54000

8240561

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslän. Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslån

2325 Räntor pä postverkets statslän

2330 Räntor på bostadslån:

8240000

8272300

255

270

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster pä lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån.

Bostadsslyrelsen	290	300
2340 Räntor på studielån:	17007	31010
2341 Ränteinkomster pä statens lån
för universitetsstudier	1	10
2342 Ränteinkomster på allmänna
studielån	17000	31000
2350 Räntor på energisparlån:	465750	465000
2351 Räntor pä energispariån	465750	465000

2360 Räntor på medel avsatta tiU pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsalta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på län till personal inom UlrikesförvaUningen m.m.

7000

7000	7000
808000	943016
808000	943016
532030	1563245

1700

1500

127

Prop. 1985/86:100 Bii. 1.2

1985/86

I statsbud-	Beräknat
geten be-	utfall
räknal be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

2382 Ränteinkomster på lån lUl personal inom biständsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosätiningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för stu-denlkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor på inlressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgifl

2518 Fyravgifter, farledsvamavgifler

2519 Skeppsmätningsavgifler

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskUd prövning och fyUnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbmksnämnd

100	5
5000	5000
31080	40000
175	175
14000	11200
475	365
4500	3000
25000	25000
100000	100000

1350000

1377000

250000

304554

250000	304554
250000	304554
2088639	2228016
444000	515600
26	32
45000	47900
314000	307000
2500	2500
6000	6315

2761

900

2450

2894

1500 2600

128

		Prop. 1985/86:	100
		Bil. 1.2
	1985/86
	I statsbud-	Beräknal
	geten be-	utfall
	räknat be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
2527 Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltUlverkning	800	900
2528 Avgifter vid bergsstaten	3 300	3300
2529 Avgifter vid patent- och regi-
slreringsväsendet	136202	149375
2531 Avgifter för registrering i för-
enings m.fl. register	24000	22000
2532 Utsökningsavgifter	85000	90000
2533 Avgifter vid statens planverk	600	600
2534 Vissa avgifter för registrering av
körkort och motorfordon	124300	124300
2535 Avgifter för statliga garantier	131900	166900
2536 Lotleriavgtfter	3200	3200
2537 Miljöskyddsavgift	20000	21000
2538 Miljöavgift på bekämpningsme-
del och handelsgödsel	115000	120000
2539 Täktavgift	10000	10000
2541 Avgifter vid tullverket	23 200	25000
2542 Patientavgifter vid tandläkaml-
bildningen	26000	22000
2543 Skalleutjämningsavgift	567500	583 100
2600 Försäljningsinkomster:	1196150	1153080
2611 Inkomster vid kriminalvården	145800	119200
2612 Inkomster vid statens rättske-
miska laboratorium	9350	9080
2615 Inkomster vid arbetarskydds-
styrelsen	14300	-
2616 Försäljning av sjökort	7400	7500
2617 Lotsavgifter	63000	63000
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300	300
2624 Inkomster av uppbörd av felpar-
keringsavgifter	56000	54000
2625 Utförsäljning av beredskaps-
lager	900000	900000
2700 Böter m.m.:	437001	456300
2711 Restavgifter	237000	260000
2712 Bötesmedel	200000	195 800
2713 Vattenföroreningsavgift	1	500	129

9 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
	1985/86
	I statsbud-	Beräknal
	geten be-	utfall
	räknal be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
2800 Övriga inkomster av statens verksam-
het:	498600	> 520000
2811 Övriga inkomster av statens
verksamhel	498600	520000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och

maskiner m.m.: 45700 90750

5770 Affärsverkens inkomster av försålda

fastigheter och maskiner: 31000 76000

3111 Postverkets inkomster av för
sålda fastigheter och maskiner — —

3113 Sialensjärnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner - 45000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner - -

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fasligheter

och maskiner 1000 1000

3116 Statens vattenfaUsverks in
komster av försålda fastigheter

och maskiner 30000 30000

3117 Domänverkets inkomster av
försålda fastigheter och maski
ner - -

5720 StatUga myndigheters inkomster av

försålda byggnader och maskiner: 14 700 14 750

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in
komster av försålda byggnader

och maskiner 600 500

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 4900 5800

3123 Sjöfartsverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner 50 500

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. 100 600

130

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1985/86
I statsbud-	Beräknal
geten be-	utfall
räknal be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 GeneraltuUstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäyning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gmvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näruigslån:

4II0 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån fill fiskerinäringen

4750 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraflslån

4132 Återbetalning av luflfartslån

4133 Återbetalning av statens lån liU den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

7000

9000

50	350
1100	1575
1100	1575
27001	30001
27000	30000
1	1
4248421	4502381
399587	441537
280000	290000
280000	290000
20896	20651
750	750
20146	19901
98691	130886
235	235
2213	2220
29700	24531
11	21
82	79
60000	72000
1700	1800

131

Prop. 1985/86:100 Bii. 1.2

1985/86

I statsbudgeten beräknat belopp Tusental kr.

Beräknal utfall

Tusental kr.

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av län till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijning för mindre bemedlade bamrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av aUmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av län till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för sludent-kårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna sanUingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån
4519 Återbetalning av statens bosäti
ningslån

4750 30000

2200505 2400500

2200000 2400000

500

1038040	1138040
40	40
14000	13000
1024000	1125000
305000	275000
305000	275000

247304

305289

7040

4000

800	527
155000	120000
160	125
5000	5300
15000	15000
7069	_

30000

25000

132

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985/86

I statsbudgeten beräknat belopp

Tusental kr.

Beräknal utfall

Tusental kr.

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5770 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vattenfaUsverks avskrivningar

5720 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasfigheter

5750 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkels avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskl försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Stafiiga pensionsavgifter, netto

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

1700

1350

39000	31950
44520	44052
3180891	4003574
3266891	3514574
2444000	2657200
225000	232000
130000	100000

89000

2000000

257 700 251100

75200

2250000

252500 252500

93374

55762

85162

93 374

478417	519712
168400	186700
100000	98400
156000	174317
54017	60295
-86000	489000
-86000-,	489000
261952801	273226910

133

Bilaga C Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

43646000 43646000

7770 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på inkomst, realisafionsvinst och rörelse

15031000

15031000

7720 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse

7750 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1100000

1100000

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

160000

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersält-

ningsskatt	5000
1143 BevUlningsskatt	3000
1144 Lotterivinstskatt	1405000 1573000	61350000
Lagstadgade socialavgifter:
1211 Folkpensionsavgift	38300000
1221 Sjukförsäkringsavgift, netto	1 135000
1231 Bamomsorgsavgift	8900000
1241 Vuxenutbildningsavgift	970000
1251 Övriga socialavgifter, netto	253000
1261 Bidrag till förvaltningskostnader
för arbeisskadeförsäkringen	71000
1271 Inkomster av arbetsgivaravgif-
ter liU arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens verk-
samhet	213700
1281 Allmän löneavgift	8100000 57942700	57942700

134

			Prop. 1985/86:100
			Bil. 1.2
1986/87		Tusental kr.
1300 Skatt på egendom:
7570 Skatt på fast egendom:
1311 Skogsvärdsavgifter		420000
1312 Fastighetsskatt		3891000	4311000
7520 Förmögenhetsskatt:
1321 Fysiska personers	förmögen-
hetsskall		2018000
1322 Juridiska personers	förmögen-
helsskatt		30000	2048000
7550 Arvsskatt och gåvoskatt:
1331 Arvsskatt		1000000
1332 Gåvoskatt		220000	1220000
7540 Övrig skatt på egendom:
1341 Stämpelskatt		2470000
1342 Skatt på värdepapper		1205000	3675000 11254000

1400 Skatt på varor och tjänster:

7470 AUmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt	65500000 65500000
', 7450 Skatt på specifika varor:
1421 Bensinskatt	11700000
1422 Särskilda varuskatter	929000
1423 Försäljningsskatt på motorfor-
don	1530000
1424 Tobaksskatt	3960000
1425 Skatt på spritdrycker	5125000
1426 Skatt på vin	2030000
1427 Skatt på malt- och läskedrycker	1325000
1428 Energiskatt	9960000
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle	1500
1431 Särskild avgift för oljeprodukter
m.m.	1250000
1432 Kassettskatt	35000
1433 Skatt pä videobandspelare	92000
1434 Skatt på viss elektrisk kraft	980000
1435 Särskild avgift mol försurning	73000 38990500

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopot:

1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskoll

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

180000 130000

310000

135

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
1986/87	Tusental kr.
7450 Skatt på tjänster:
1451 Reseskatt	198000
1452 Skatt på annonser och reklam	610000
1453 Totalisatormedel	435000
1454 Skatt pä spel	105000	1348000
7460 Skatt på vägtrafik:
1461 Fordonsskatt	3160000
1462 Kilometerskatt	2145000	5305000
7470 Skatt på Import:
1471 Tullmedel	2 100000	2100000
7450 Övriga skatter på varor och tjänster:
1481 Övriga skatter på varor och
tjänster	1	1 113553501

Summa skatter 244100 201

2000 Inkomster av statens verksamhet:

'2100 Rörelseöverskott:

2770 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkels inlevererade överskott

2113 Sialensjärnvägars inlevererade överskoll

2114 Luftfartsverkels inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vattenfaUsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2720 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Vägverkels inlevererade överskoll

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskoll

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utmstning

2750 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskoll

50340 297000 100000 148000

73200

2580000

132640

42000 61000 64200

7100000

5557 750

167200

7100000

136

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotlerimedel

1218600 457000

1675600 12323980

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2270 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2215 Överskoll av generallullstyrelsens fastighetsförvaltning

500

650000

1400

657 900

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 2311 2313

2314

2316

2317 2318

2319

2321 2322

2323

2324 2325

Räntor på näringslån: Räntor på lokaliseringslån Ränteinkomster på statens avdikningslån

Ränteinkomster pä fiskerinäringen

Ränteinkomster på vattenkraflslån

Ränteinkomster på luftfartslån Ränteinkomster på statens lån tiU den mindre skeppsfarten Ränteinkomster pä kraflled-ningslån

Ränteinkomster på skogsväglån Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen Räntor på leleverkels statslån Räntor på postverkels statslån

2330 Räntor på bostadslån:

.2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre be-

, medlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån,
Bostadsstyrelsen

300000

250

6251

179 1697

19419

165000

3800

274000

50340

9912000

230 300

820987

9912530

137

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
1986/87	Tusental kr.
2340 Räntor på studielån:
2341 Ränteinkomster på statens lån
för universitetsstudier	10
2342 Ränteinkomster på allmänna
studielån	28000	25070
2350 Räntor på energisparlån:
2351 Räntor på energisparlån	540000	540000

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

231 \ Räntor pä beredskapslagring och förrådsanläggningar

2550,

7000

7000

935960

935960

2390 Övriga ränteinkomster:
2381 Ränteinkomster på lån till per-
sonal inom utrikesförvaltningen
m.m.	1000
2382 Ränteinkomster på lån lill per-
sonal inom biståndsförvaltning-
en m.m.	-
2383 Ränteinkomster på statens bo-
sätiningslån	3000
2384 Ränteinkomster pä lån för kom-
munala markförvärv	25000
2385 Ränteinkomster på lån för stu-
denlkårlokaler	175
2386 Ränteinkomster på lån för aU-
männa samlingslokaler	13600
2389 Ränteinkomster på lån för in-
ventarier i vissa specialbostäder	340
2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering	3000
2392 Räntor på inlressemedel	25000
2394 Övriga ränteinkomster	100000
2396 Ränteinkomster pä det av bygg-
nadsslyrelsen förvallade kapita-
let	1410000	1581115

2400 Aktieutdelning:

2470 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

390399

390399

390399

138

Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

1986/87

Tusental kr.

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 ExpedUionsavgifter 551300

2514 Elevavgifter vid styrelsen för

vårdartjänst 32

2517 Trafiksäkerhetsavgift 49300

2518 Fyravgifier, farledsvaruavgifter 316900

2519 Skeppsmätningsavgifler 2500

2521 Fartygsinspektionsavgifter 6000

2522 Avgifter för granskning av biograffilm och videogram 2 981

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol-

väsendet	1500
2524 Avgifter vid statens jordbruks-
nämnd	2400
2527 Avgtfter för stalskonlroU av
krigsmaterieltUlverkning	1000
2528 Avgtfter vid bergsstaten	3 200
2529 Avgtfter vid patent- och regi-
slreringsväsendel	152025
2531 Avgifter för registrering i för-
enings m.fl. register	24000
2532 Utsökningsavgifter	90000
2533 Avgtfter vid statens planverk	630
2534 Vissa avgtfter för registrering av
körkort och motorfordon	130500
2535 Avgtfter för statliga garantier	130000
2536 Lotteriavgtfter	3200
2537 MUjöskyddsavgift	23000
2538 Miljöavgtfl på bekämpningsme-	t
del och handelsgödsel	120000
2539 Täktavgift	10000
2541 Avgtfter vid tullverket	35000
2542 Patienlavgtfler vid tandläkamt-
bildningen	22000
2543 Skalleutjämningsavgtfl	583 100	2260568
2600 Försäljningsinkomster:.
2611 Inkomster vid kriminalvården	125200
2612 Inkomster vid statens rätlske-
miska laboratorium	10280
2616 Försäljning av sjökort	7500
2617 Lotsavgifter	66800
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300

2260568

139

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgtfler

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgifl

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhel

50400 1850000

270000

197800

____ 1

500000

2110480

467801

500000

2110480

467801

500000

Summa inkomster av statens verksamhel 32 530730

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

57/0 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkels inkomster av försålda fasligheler och maskiner

5720 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Vägverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner

30000

1000

30000

500 6200

61000

140

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

500 200

3000

1575

33000

10450

1575

33000

71450

1575

33000

Summa inkomster av försåld egendom 106025

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4770 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån lUI fiskerinäringen

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vallenkraftslån

4132 Återbetalning av luflfartslån

4133 Återbetalning av statens lån fill den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslän, Kammarkollegiet

290000

650 26526

233 2309

25087

21 79

95000

290000

27176

141

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lanlbruksstyrelsen 1800

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 25000

149529

466705

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån tUl egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av län för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

2500000

450

8000 1376000

2500450 2500450

1384040 1384040

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån 300000

300000

300000

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån fill perso
nal inom utrikesförvaltningen

m.m. 4000

4512 Återbetalning av lån lill perso
nal inom biståndsförvaUningen

m.m. -

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv 85 000

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler 125

4515 Återbetalning av lån för aUmänna samlingslokaler 5 500

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag 15000

4517 Återbetalning av u-landslän -
4519 Återbetalning av statens bosäti
ningslån 15000

4521 Återbetalning av lån för inventa
rier i vissa specialbostäder 1350

142

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

33550 50690

210215

210215

5000 Kalkylmässiga inkomster:

Summa återbetalning av lån 4 861410

5100 Avskrivningar:
5110 Affärsverkens avskrivningar:
5113 Sialensjärnvägars avskrivning-
ar	480000
5114 Luftfartsverkets avskrivningar	102000
5115 Affärsverket FFVs avskrivning-
ar	112900
5116 Statens vattenfailsverks av-
skrivningar	2300000	2994900
5120 Avskrivningar på fastigheter:
5121 Avskrivningar pä fastigheter	267550	267550
5130 Uppdragsmyndigheters komplement-
kostnader:
5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.
komplemenlkoslnader	117086	117086
5140 Övriga avskrivningar:
5141 Vägverkels avskrivningar	185900
5142 Sjöfartsverkets avskrivningar	113000
5143 Avskrivningar på ADB-utmst-
ning	194825
5144 Avskrivningar på förrådsanlägg-
ningar för ekonomiskt försvar	55 354	549079

3928615

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Summa kalkylmässiga inkomster

400000

400000

4328615 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 285926981

143

Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1985, 1986 och 1987

Tusental kronor

Bilaga D Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

7/50 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskall

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 BevUlningsskatt

1144 Lotlerivinslskalt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 SjukförsäkringsavgUt, netto

1231 Bamomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgtft

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag lill förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter lUl arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel 1281 Allmän löneavgtfl

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgtfter

1312 Fastighetsskatt

235889403

60080187

40763000

40763000 16701000

16701000

1048000 1048000

237313709

72370001

54328751

54328751 14147502

14147502

2521613 2521613

245345101

60089000

40139000

40139000 17209000

17209000

1100000 1100000

1372135	1568187	/ 641000
152471	156000	170000
4709	11500	5000
3918	1629	3000
1211036	1399059	1463000
47620670	56651366	59368100
33042547	37531000	38874000
-607519	915000	1622000
7678164	8736000	9150000
762372	1030207	952000
-452907	232000	153000

68422

66213

72300

109073	175947	217800
020517	7965000	8327000
171647	7441378	11324000
937055	1324000	4311000
262055	373000	420000
675000	951000	3 891000

144

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skall på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420, 1430 1421 1422 1423

1424 1425 1426 1427 1428 1429

1431

1432 1433 1434 1435

Skatt på specifika varor: Bensinskall Särskilda varuskatter Försäljningsskatt på motorfordon

Tobaksskatt Skatt på spritdrycker Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker Energiskall

Särskild avgtft på svavelhaltigt bränsle

SärskUd avgift för oljeprodukter m.m.

Kassellskalt

Skall på videobandspelare Skall på viss elektrisk krafl Särskild avgift mot försurning

2602777	1511000	2048000
2574476	1481000	2018000
28301	30000	30000
1109151	1232158	1245000
906298	1016000	1025000
202853	216158	220000
3522663	3374220	3 720000
2389487	2200220	2485000
1133 176	1174000	1235000
109151392	111716472	114564001
60439222	63916000	66300000
60439222	63916000	66300000
40224399	38769802	39039000
11896021	11256000	11750000
884915	901000	956000
1224296	1568000	1530000
3801292	3994000	3940000
5171419	5179000	5090000
1913052	2020000	2040000
1302268	1 324000	1327000
10965913	10038000	9990000

1500

1390

1420

1747885	1277000	1235000
54171	34626	37500
104613	93000	92000
1051508	995000	980000
105626	88786	70000

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Sprilcentralens inlevererade överskoll

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skall på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

290000

422950

310000

160000

278700

180000

130000

144250

130000

1156822	1332669	1410000
173511	193911	201000
497296	619187	650000
386015	416300	452000
100000	103271	107000

10 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

145

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilomelerskatt

7470 Skatt på import: 1471 TuUmedel

7450 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och Ijänster

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

27/0 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkels inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Sialensjärnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vattenfaUsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Vägverkels inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskoll av uthyrning av ADB-utrustning

2750 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2740 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotlerimedel

4936803	5348000	5355000
3008847	3 190000	3200000
1927956	2158000	2155000
/ 971195	2060000	2150000
1971195	2060000	2150000
/	I	/
1	1	1
29227553	32655740	29643392
11267237	13137859	11959780
3240679	3318664	3360380
41871	50370	50340
400976	297800	259000
-	220000	100000
77806	77894	165000
59162	54900	73400
2496509	2441000	2580000
164355	176700	132640
151018	149335	183200
35833	38741	54000
66024	50486	65000
49161	60108	64200
6400905	7500000	6700000
6400905	7500000	6700000
-3254	12300	-
-3 254	12300	-
1477889	2157560	1716200
1049374	1673000	1249200
428515	484560	467000

146

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civU fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster på vallenkraftslån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster pä statens lån lill den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraflled-ningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglän

2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

2324 Räntor på televerkels statslån

2325 Räntor på postverkets statslån

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

372386

651900

459468

372386	459468	651900
500	500	500
366929	456444	650000
4957	2524	1400
12144427	13035324	12853895
936332	898425	825473
295063	304793	310000
316	400	235
3671	8244	6658
201	187	172
1889	1794	1697

18370

25552

30850

2	2	-
52	54	51
155308	224293	161000
3179	4397	3950
426000	273000	273000
25100	50410	50340
8077992 1 8077418	9177645	8955465
8077992 1 8077418	9 111 100	8955 000

165

270

244

303	301	300
36603	28563	27710
6	12	10 147

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

på allmänna

1359969

2342 Ränteinkomster studielän

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta liU folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring: 2371 Räntor på beredskapslagring

2550, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster pä län till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster pä lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosätiningslån

2384 Ränteinkomster pä län för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för stu-dentkärlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbmkets rationalisering

2392 Räntor på intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade kapitalet

36597

452485 452485

27700

525000 525000

28551

516400 516400

7000

7575

707/5

7875

7000

10715

1091452	790248	935960
1091 452	790248	935960
1541689	1613327	1577287

772

1211

1473

110	-	-
7149	3753	3000
40758	36500	20300
116	255	175
11296	12979	14700
423	364	340
3047	3971	3000
17794	30060	25000
99555	147233	100000

1377000

1410000

2400 Aktieutdelning:

374273

375560

290399

2470 Inkomster av statens aktier:	374273	375560	290399
2411 Inkomster av statens aktier	374273 .	375560	290399
2500 Offentligrättsliga avgifter:	1679080	2919222	1718827
2511 Expedilionsavgtfler	480788	563 351	571510
2512 Vattendomstolsavgifler	6	-	-
2514 Elevavgifter vid styrelsen för
vårdartjänst	25	46	32

148

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

2517 Trafiksäkerhetsavgifl

2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Fartygsinspeklionsavgtfler

2522 Avgtfter för granskning av biograffilm

2523 Avgtfter för särskild prövning och fyUnadsprövning inom skolväsendel

2524 Avgifter vid statens jordbmksnämnd

2525 Avgtfter för växtskyddsinspektion

2527 Avgtfter för statskontroll av krigsmalerieltiUverkning

2528 Avgifter vid bergsstalen

2529 Avgtfter vid patent- och regi-slreringsväsendel

2531 Avgtfter för registrering i förenings m.fi. register

2532 Ulsökningsavgtfler

2533 Avgtfter vid statens planverk

2534 Vissa avgtfter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgtfter för slalliga garantier

2536 Lotteriavgtfter

2537 Miljöskyddsavgtft

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgtfter vid tullverket

2542 Patienlavgtfler vid tandläkamt-bildningen

2543 Skatteuljämningsavgift

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rätlskemiska laboratorium

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgtfter

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

63 579

314536

2707

6484

2791

48400

314879

2763

6123

2955

49800

330000

2500

6000

3050

1448	1573	1500
2820	2401	2445
6325	2	-
_	875	1000
3748	4670	3200
153285	160237	153425
21666	23978	25400
88548	87569	90000
1947	-702	640
116002	125798	132125
214187	170519	130000
3029	3 233	3200
11669	28106	25000
123587	136075	120000
12067	9153	10000
21020	30876	36000
26815	30143	22000
—	1166200	_
1932500	1709870	1190490
117222	122725	128 100
8883	10283	10390
7755	_	_
7329	6133	7500
64560	64236	68800

300

149

Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

1985

1986

1987

2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna

2622 Inkomster vid statens Uvsme-delsverk

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-keringsavgtfter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgtfler

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

57/0 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner: 3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3116 Statens vattenfailsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

1856	—	—
43161	53494	50400
1681433	1452700	925000
433743	446657	478101
244945	254011	275300
188347	192491	202800
451	155	1
1023907	571780	500000
1023907	571780	500000
68315	128248	104625
39785	96932	70050
27729	77122	60000
298	—	_

1150

30000

45000

2039

2000

24242

30000

30122

150

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

12056

4405

2615 779

2732

/95/0

500

11284

387 600

7000

3120 Civila myndigheters inkomster avför-sålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 GeneraltuUstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gmvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4770 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4720 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilän

4124 Återbetalning av fiskbered-ningslån

4750 Återbetalning av övriga näringstån:

4131 Återbetalning av vattenkraflslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

10050

500

5800

500 200

3000

1475	39	50
1621	1315	1575
1621	1315	1575
26909	30 001	33000
26909	30000 1	33000
548097	1 4794591	5070634
501451	511972.	483167
309143	292000	290000
309143	292000	290000
13595	32625	27301
987	841	600
11597	31791	26701
1011	-7	-
178713	187347	165866
215	284	244
2129	2213	2309

151

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

4133 Återbetalning av statens lån fiU den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

4138 Återbetalning av lidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån tiU egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån tiU personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån lUl personal inom biständsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

20020

24413

28572

21	11	21
81	85	79
75693	125375	112000
3 348	2112	1800
68654	37247	25000
2309618	2524774	2550435
4	-	-
2308198	2524200	2550000
514	574	435
902	-	-
1099663	1238534	1523837
48	40	37
18214	11494	7800
1081401	1227000	1516000
270942	296500	312500
270942	296500	312500

366423

222810

200695

3405

4000

6298

1219	186	-
166043	83500	80000
165	99	125
6796	4048	5600

152

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

4516 Återbetalning av utgivna start-
lån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån
4519 Återbetalning av. statens bosätt
ningslån

100	100	94	88	93	94
100	102	90	76	80	82
100	101	93	85	90	91
100	101	94	87	91	92
100	100	100	102	102	101

100	100	94	88	93	94
100	102	90	76	80	82
100	101	93	85	90	91
100	101	94	87	91	92
100	100	100	102	102	101

100	100	94	88	93	94
100	102	90	76	80	82
100	101	93	85	90	91
100	101	94	87	91	92
100	100	100	102	102	101