Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:100

med förslag till statsbudget för budgetåret

1986/87 1985/86: 100

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll den 19 december 1985 för de ätgärder och de ändarnål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

OlofPalme

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga ändamål

Det i 1986 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 visar en omslutning av 335575 milj. kr. Delta innebär en ökning i förhållande till vad som nu beräknats för innevarande budgetår med 10 116 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 48927 milj. kr. Detta innebär en minskning av underskottet med 3 270 milj. kr. i förhållande tiU vad som numera beräknas för innevarande budgetår.

I bilagorna 1- 19 i budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst och utgiftsposterna närmare. I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mol bakgrund av den samhällsekonomiska UtveckUngen, dels budgetpolitiken och budgetförslaget.

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1986/87

Inkomster:

Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster

Underskott

Prop. 1985/86: 100

244847201000

32614528000

106025000

4861410000

4218615000

Summa kr. 286 647 779 000

48926823000

Summa kr. 335 574 602 000

Prop. 1985/86: 100

Utgiftsanslag:

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Riksdagen och dess myndigheter

Räntor och på statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter

33 575000

10008341000

10673 107000

26368432000

84491298000

11994180000

18413 398000

41487744000

6566936000

19583243000

17623 360000

9860354000

3999783000

469851000

71000000000

1000000

332574602000

Beräknad övrig medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknat tiUkommande utgiftsbehov, netto

1500000000

500000000

1000000000

2000000000 1000000000

Summa kr. 335 574 602 000

Prop. 1985/86:100

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1986/87

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

43 736 000 000 43 736 000 000

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillingsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifl 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, netto 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 1281 AUmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Fastighetsskatt

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

15 031 000 000 15 031000 000

1100000000 1100000000

160000000

5000000 3 000000 1405 000 000 / 573 000 000 61440 000 000

38300000000

1610000000

8 900000000

970000000

478000000

213700000 8100000000 58571700000 58571700000

420000000 3891000000 4311000000

2018000000

30000000 2048000000

Prop. 1985/86: 100

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1000000000 220000000 1220000000

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

2470000000

1205 000 000 3675 000 000 11254 000 000

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 AUmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

65550000000 65550000000

1420, 1430 Skatt på specifika varor:
1421 Bensinskatt	11700000000
1422 Särskilda varuskatter	929000000
1423 Försäljningsskatt på motorfor-
don	1 530000000
1424 Tobaksskatt	3960000000
1425 Skatt på spritdrycker	5125000000
1426 Skatt på vin	2030000000
1427 Skatt på malt- och läskedrycker	1325000000
1428 Energiskatt	9938000000
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle	1 500000
1431 Särskild avgift för oljeprodukter
m.m.	1250000000
1432 Kassettskall	35000000
1433 Skatt på videobandspelare	92000000
1434 Skatt på viss elektrisk kraft	980000000
143.'' Särskild avgift mot försurning _	73000000 38968500000

1440 Överskott vid försäljning av varor

med statsmonopol:

144 J AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skaft på tjänster: 145J Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam 145? Tolalisalorskall 1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 KUometerskatt

1470 Skait på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och Ijänster

180000000

130000000 310000000

198000000 610000000 435000000 105000000 1348000000

3 160000000

2 145 000 000 5305000000

2100000000 2100000000

1000

1000 113581501000

Summa skatter 244847201000

Prop. 1985/86:100

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utmstning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltuUstyrel-sens fastighetsförvaltning

50340000 297000000 100000000 148000000

73200000 2580000000 132640000 3381180000

42000000 64000000 64200000 170200000

7100000000 7100000000

1218600000 457 000 000 / 675 600 000 12 326 980 000

500000

650000000

1400000

651900000

651900000

Prop. 1985/86: 100

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-lån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster pä statens län till den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster pä kraftledningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglän

2322 Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lanlbruksstyrelsen

2324 Räntor pä televerkets statslån

2325 Räntor på postverkets statslån

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bo-stadsförsöijning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster pä allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor pä medel avsatta Ull pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrädsanläggningar

300000000

250000

6251000

179000 1697000

19419000

51000

165000000

3800000

274000000

50340000

820987000

9912000000

230000

300000 9912530000

10000
28000000 28010000

540000000 540000000

7000000 7000000

935960000 935960000

Prop. 1985/86:100

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster pä lån till personal inom bislåndsförvall-ningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för stu-dentkärlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

1000000

3000000

25000000

175000

13 600000

340000

3000000

25000000

100000000

1410 000 000 1581115000 13 825 602 000

390399000

390399000

390399000

2511 ExpedUionsavgifter	554800000
2514 Elevavgifter vid styrelsen för
vårdartjänst	32000
2517 Trafiksäkerhetsavgift	49300000
2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter	351500000
2519 Skeppsmätningsavgifter	2500000
2521 Fartygsinspektionsavgifter	6000000
2522 Avgifter för granskning av bio-
graffilm	2981000
2523 Avgifter för särskild prövning
och fyllnadsprövning inom skol-
väsendet	1500000
2527 Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltill verkning	1000000
2528 Avgifter vid bergsstaten	3200000
2529 Avgifter vid patent- och regi-
streringsväsendet	152025000

Prop. 1985/86:100

2600 Försäljningsinkomster:
2611 Inkomster vid kriminalvården	125200000
2612 Inkomster vid statens rättske-
miska laboratorium	10280000
2616 Försäljning av sjökort	7500000
2617 Lotsavgifter	66800000
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300000
2624 Inkomster av uppbörd av felpar-
keringsavgifter	50400000
2625 Utförsäljning av beredskaps-
lager _	1850000000	2110480000	2110480000
2700 Böter m.m.:
2711 Restavgifter	270000000
2712 Bötesmedel	197800000
2713 Vattenföroreningsavgift	1000	467801000	467801000

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register 24000000

2532 Utsökningsavgifter 90000000

2533 Avgifter vid statens planverk 630000

2534 Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon 130 500 000

2535 Avgifter för statliga garantier 130000000

2536 Lotteriavgifter 3 200000

2537 Miljöskyddsavgift 23000000

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel 120 000000

2539 Täktavgift lOOOOOOO

2541 Avgifter vid tullverket 35 000000

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 22000000

2543 Skatteuljämningsavgift 583 100000

2544 Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar 4650000

2545 Närradioavgifter 2048000

2 302 966 000 2 302 966 000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

538400000

538400000

538400000

Summa inkomster av statens verksamhet 32614528000

Prop. 1985/86: 100

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Affärsverket FFVs inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

30000000

1000000

30000000

61000000

500000

6200000

500000 200000

3000000

50000 10450000 71450000

1575000

1575000 1575000

Prop. 1985/86: 100

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gmvegen-dom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

33000000

33000000

33000000

Summa inkomster av försåld egendom 106 025 000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industritån:

4111 Återbetalning av lokaliserings-

län _______________________	290000000	290000000
4120 Återbetalning av Jordbrukslån:
4122 Återbetalning av statens avdik-
ningslån	650000
4123 Återbetalning av lån lill fiskeri-
näringen _______________________	26526000	27176000
4130 Återbetalning av övriga näringslån:
4131 Återbetalning av vattenkraftslån	233000
4132 Återbetalning av luftfartslån	2309000
4133 Återbetalning av statens lån till
den mindre skeppsfarten	25087000
4134 Återbetalning av kraftlednings-
lån	21000
4135 Återbetalning av skogsväglån	79000
4136 Återbetalning av övriga närings-
län, Kammarkollegiet	95000000
4137 Återbetalning av övriga närings-
län. Lantbruksstyrelsen	1800000
4138 Återbetalning av tidigare in-
friade statliga garantier __	25000000	149529000 466705000

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

2500000000

450000

- 2500450000 2500450000

Prop. 1985/86:100

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån lill personal inom biständsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av län för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån
4519 Återbetalning av statens bosätt
ningslän

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

40000

8000000 1376000000 1384040000 1384040000

300000000 300000000 300000000

4000000

85000000

125000

5500000

15000000

1 350000

33 550000 50690000

210215000

210215000

Summa återbetalning av lån 4861410000

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasligheter

480000000 102000000

112900000

2300000000 2994900000

267550000

267550000

Prop. 1985/86: 100

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader: 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.

komplementkostnader 117080000

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar 185900000

5142 Sjöfartsverkels avskrivningar 53000000

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning 194825000

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar 55 354 000

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto 350000000

117086000

489079000 3868615000

350000000

350000000

Summa kalkylmässiga inkomster 4218 615 000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 286647779000

Statsutgifter Prop. 1985/86:100

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A Kungl. hovstaten

I Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov
hållning 12450000

12450000

B Kungl. slottsstaten

1 De kungl. slotten: Driftkostnader,/örj/agMrti/ag 16375000

2 Kungl. husgerådskammaren,/öri/flgsawi/ög 4750000

___________ 21125000

Summa kr. 33575000

II. Justitiedepartementet

A Justitiedepartementet m. m.

1 Statsrådsberedningen,/öri-/rtg5fl/75/og

2 Justitiedepartementet,/ö/'5/flg5fln5/(7g

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Exlra utgifter, reservationsanslag

5 Informalion om lagstiftning m. m., reservationsanslag

Prop. 1985/86: 100

17256000 33980000 19500000 1050000 1310000 73096000

B Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen,/ö;-5/flg5fln.v/«g

Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet

m. m., förslagsanslag

Statens kriminaltekniska \a.horatonum, förslagsanslag

Lokala polisorganisationen, förslagsanslag

Utrustning m. m. för polisväsendet, reservationsanslag

Underhåll och drift av motorfordon m. m.,

förslagsanslag

Gemensam kontorsdrifl m. m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag

Diverse utgifter, förslagsanslag

Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag

553421000

163 199000

21 143000

4786236000

113221000

110594000

1000

4321000

31300000

5783436000

C Åklagarväsendet

1 RikskklsLgaten, förslagsanslag

2 Åklagarmyndigheterna, förslagsanslag

11677000 275 336000 287013000

D Domstolsväsendet m.m.

1 Domstolsverket,/öri/aifl/M/ag

2 Allmänna domstolarna, förslagsanslag

3 Allmänna för\a\ti\ii\gsdomsto\art]ä, förslagsanslag

4 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslagsanslag

5 Utmstning fill domstolar m. m., reservationsanslag

6 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag

42855000

1018040000

329520000

38268000

35465000

62700000

1526848000

Prop. 1985/86: 100

E Kriminalvården

1 KriminalvårdsstyTdsen, förslagsanslag

2 Kriminalvårdsanstalterna,/ö;.s/ög5fl/;.?/flg

3 Frivården, förslagsanslag

4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag

5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag

6 Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag

7 Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag

78947000

1494680000

222 243 000

4800000

12600000

16105000

65800000

1895175000

F Rättshjälp m. m.

1 Rättshjälpskostnader, förslagsanslag

2 Rättshjälpsnämnderna,/öw/fliörts/ag Allmänna advokatbyråer:

3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4 Driflbidrag, förslagsanslag

5 Vissa domstolskostnader m. m., förslagsanslag

6 Diverse kostnader för rättsväsendet,/öM/agMnä/ag

1000 2130000

250000000 8651000

2131000

39400000

11000000

311182000

G Övriga myndigheter

1 Justitiekansiem, förslagsanslag

2 Datait\spektiot\ei\, förslagsanslag Brottsförebyggande rådet:

3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

4 Utvecklingskostnader, reservationsanslag

5 Bokförrngsnämnden, förslagsanslag
Broltsskadenämnden:

6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7 Ersättning för skador pä grund av brott, förslagsanslag

H Diverse

Svensk författningssamling,/örs/flgi-anj/og Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag Bidrag tiU vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag Stöd lill politiska parUer, förslagsanslag Allmänna va\, förslagsanslag

3 127000 1000

7201000 3 729000

10930000 1686000

10107000

2707000 7400000

25851000

6660000

50000

2 300000

95500000

1230000

105740000

Summa kr. 10008341000

III. Utrikesdepartementet

Prop. 1985/86:100

A Utrikesdepartementet m. m.

1 Utrikesförvaltningen, förslagsanslag

2 Utlandstjänstemännens representation, re serva tionsanslag

3 Inköp, uppförande och islåndsällande av fasligheter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag

4 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

5 Kursdifferenser, förslagsanslag

6 Ersättning åt olönade korsxiler, förslagsanslag

1 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell ovgamsation, förslagsanslag

8 Nordiskt samarbete, förslagsanslag

9 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag

10 Utredningar m. m., reservationsanslag

11 Extra utgifier, reservationsanslag

12 Officiella besök m. m., förslagsanslag

984889000

14704000

33600000

11534000

1000

9310000

32960000

1030000

600000

5235000

700000

6760000

1101323000

B Bidrag till vissa internationella organisationer

1 Förenta Nationerna, förslagsanslag

2 Nordiska mmisterrådet, förslagsanslag

3 Europarådet, förslagsanslag

4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

6 Byråer för handels- och råvamfrågor m. m., förslagsanslag

7 Internationell råvamlagring, förslagsanslag

8 Övriga inlernalionella organisationer m. m., förslagsanslag

102700000

160000000

14200000

17000000

12200000

6305000 3700000

900000 317005000

C Internationellt utvecklingssamarbete

1 Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

3 Information, reservationsanslag

4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5 Nämnden för u-landsutbildning,/ö/-5/ag5flni/flg

2550000000

4624545000

26110000

195875000 20422000

2 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Prop. 1985/86:100

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC),

reservationsanslag

Nordiska afrikainstitutet,/örs/agiöns/ag

Övriga u-landspolifiska insatser m. m.,

reservationsanslag

231715000 3 525000

1108000000 8760192000

Information om Sverige i utlandet

Svenska institutet, reservationsanslag

Sveriges Riksradios programverksamhet för ufiandel,

reservationsanslag

Övrig informalion om Sverige i utlandet,

reservationsanslag

42121000

35235000

12870000 90226000

Utrikeshandel och exportfrämjande

Kommerskollegium,/öM/agifln/ög Exportfrämjande verksamhel, reservationsanslag Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster, förslagsanslag

Krigsmaterielinspektionen,/ör.y/ag5fl«5/flg Interamerikanska utvecklingsbanken,/öw/agionä/ag Importkontoret för u-landsprodukter, reservationsanslag

35274000 233575000

1000

25000000

1000

293852000

Diverse

Ekonomiskt bistånd lill svenska medborgare i utlandet m. m., förslagsanslag

Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor, reservationsanslag

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRl), reservationsanslag Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag

Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag

Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Stockholmskonferensen: Investeringskostnader, reservations anslag

Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna, förslagsanslag

3 600000 75000

8927000 14991000 12955000

1960000

26000000

1000

42000000 110509000

Summa kr. 10673107000

IV.

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet,/c>r.s/flg.ya«5/ag

Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,/örj/agi-

anslag

Utredningar m. m., reservationsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag

Prop. 1985/86: 100

32350000

7065000

8200000

595000

48210000

B Arméförband

Arméförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/ör.r/agjörti/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av ai\läggi\ii\gaT, förslagsanstag

4 Forskning och utvecklmg, förslagsanslag

6057000000

1687000000

249500000

350000000

8343500000

C Marinförband

Marinförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/öri/agiani/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och ulveckling,/öri/agia«5/ag

1882000000

1217000000

138000000

183000000

3420000000

D Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/örs/agiani/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och utveckling,/ö/-5/ag5ani/ag

3 129000000 2613000000 320500000 1723000000 7785500000

E Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1 Ledning och förbands verksamhet,/ö/-5/agia/75/ag

2 Materielanskaffning,/öw/agiani/ag

3 Anskaffning av anläggningar,/ör/agia/Ji/ag

4 Forskning och utveckUng, förslagsanslag

632400000

179900000

186160000

24350000

1022810000

Prop. 1985/86:100

F Gemensamma myndigheter m. m.

1 Försvarets civilförvaltning,/ö/-j/agja«j/ag

2 Försvarets sjukvårdsstyrelse,/ö«/agÄa«5/ag

3 Fortifikalionsförvaltningen,/öw/ag.ya«i/ag

4 Försvarets materielverk,/öw/agi-awi/ag

5 Gemensam försvarsforskning,/örs/agsani/ag

6 Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt,/öw/agia/jj/ag

7 Försvarets radioanstalt,/öw/agaw/ag

8 Värnpliktsverket,/ör5/agia«5/ag

9 Försvarets rationaliseringsinstitut,/ö/-j/ag.ya«j/ag

10 Försvarshögskolan,/ör/agjawj-Zag

11 MUitärhögskolan, förslagsanslag

12 Försvarets förvaltningsskola,/dr5/ög.?a/2.y/ag

13 Försvarets läromedelscentral,/ör5/ag.ya/7i/ag

14 Krigsarkivet,/öri/agÄa«5/ag

15 Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

16 Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag

17 Försvarets datacentral,/öw/agia/zj/ag

18 Vissa nämnder m. m. inom det militära försvarel, förslagsanslag

19 Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag

105540000 28700000 173000000 605400000 336200000

46500000

224500000

108000000

21350000

3520000

41800000

10600000

1000

7930000

12500000

96740000 3501000

13 890000

2000000000 3839672000

G Civil ledning och samordning

1 Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader,/öw/agians/ag

2 Civil ledning och samordning, reservationsanslag

3 Civilbefälhavarna, förslagsanslag

4 Signalskydd, reservationsanslag

5 Vissa skyddsrumsanläggningar, reservationsanslag

6 Vissa teleanordningar, reservationsanslag

32100000

35 860000

19 120000

1 820000

9500000

53200000

151600000

H Civilförsvar och fredräddningstjänst

1 Befolkningsskydd och räddningstjänst, förslagsanslag

2 Anläggningar för fredsorganisalionen, förslagsanslag

3 Skyddsmm,/örj/agsa«5/ag

4 Reglering av prisstegringar för civilförsvar m.m., förslagsanslag

5 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag

458000000

35000000 578700000

100000000

4000

6 Identiietsbrickor, förslagsanslag

7 Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning fill sjöss, förslagsanslag

8 Strandbekämpningsbåtar, reservationsanslag

Prop. 1985/86:100

877000

11600000

970000

1185151000

I Psykologiskt försvar

I Styrelsen för psykologiskt försvar, förslagsanslag

J Övrig varuförsörjning

1 Drifl av beredskapslager,/ö/-j/agia/j5/ag

2 Beredskapslagring och industriella ätgärder, re serva tionsanslag

3 Överstyresen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4 Täckande av förlusler lill följd av statliga beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag

5415000 5415000

243020000

146800000

1000

1000 389822000

K Övriga ändamål

1 Försvarets forskningsanstalt: Iniäktsfinansierad uppdragsverksamhet,/ö/-j/agiön5/ag

2 Flygtekniska försöksanstaUen,/örs/agsani/ag

3 Beredskapsstyrka för FN-tjänst,/öri/ag.jan5/ag

4 FN-styrkors verksamhet utomlands,/öw/aga/js/ag

5 Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag

6 Anläggningar för vissa militära ändamål, reservationsanslag

1000

7 150000

33000000

133400000

3200000

1000 176752000

Summa kr. 26368432000

v. Socialdepartementet

Prop. 1985/86: 100

A Socialdepartementet m. m.

1 Socialdepartementet,/ö/-.y/agian5/ag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

22 801000 26000000

35661000

1725000

86187000

B Administration av socialförsäkring m. m.

1 Försäkringsöverdomslolen,/öw/agsani/ag

2 Försäkringsrätter,/ö/-5/ag5a/?.y/ag

3 Riksförsäkringsverkel, förslagsanslag

4 Allmänna försäkringskassor,/örs/agsans/ag

10981000

40712000

303 851000

405749000

761293000

C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1 Allmänna barnbidrag,/öri/ag.?a«j/ag

2 Bidrag lill föräldraförsäkringen,/öw/agians/ag

3 Vårdbidrag för handikappade bam, förslagsanslag

4 Bidragsförskott,/öri/agiani/ag

5 Barnpensioner, förslagsanslag

6 Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn,/öri/agia«i/ag

*8 245 000 000 954000000 470000000

* 1530000000

211000000

4 900000

11414900000

D Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

1 Bidrag lill sjukförsäkringen,/örs/agia«5/ag

2 Folkpensioner,/ö«/ag5a«i/ag

3 Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension, /öw/agian/ag

4 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag

5005000000 48100000000

1040000000

2500000

54147500000

E Hälso- och sjukvård m. m.

1 Socialstyrelsen,/ö5/agia«5/ag

2 Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

3 Statens rättskemiska laboratorium,/öw/agart/ag

4 Statens rättsläkarstationer,/ör/agiaw/ag

5 Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag

6 Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag

7 Statens giftinformalionscentral,/ör5/ag5a«j/ag

8 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,/öri/agjrans/ag

9 WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag

149629000

1000

23283000

24806000

84770000

20021000

5405000

4558000

1574000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86: 100

10 Statens institul för psykosocial miljömedicin,
förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium:

11 Uppdragsverksamhet,/örj/ag.s-a«j/<7g

12 Driftbidrag, reservationsanslag

13 Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

14 Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag

15 Utrustning, reservationsanslag

16 Hälsoupplysning, reservationsanslag

17 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

18 Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut

19 Bidrag till allmän sjukvård m. m., förslagsanslag

20 Vidareutbildning av läkare m.m., reservationsanslag

21 Beredskapslagring och utbUdning m. m. för hälso-och sjukvård i krig, reservationsanslag

22 Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag

23 Bidrag till undervisningssjukhus m. m., förslagsanslag

1000

21286000

4036000

4190000

3 133000

29514000 6492000 17049000

20500000

4533682000

37953 000

85464000

56099000

"1087000000

6190933000

F Omsorg om barn och ungdom

1 Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsanslag

2 Bidrag till hemspråksträning i förskolan,/ör.j/agi-anslag

3 Barnmiljörådet, förslagsanslag

4 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, förslagsanslag

8490000000

30375000 3075000

3654000 8527104000

G Omsorg om äldre och handikappade

, m.

1 Bidrag lill social hemhjälp,/öz-j/agja/i/ag

2 Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag

3 Kostnader för viss omsorg om handikappade m. m. förslagsanslag

4 Kostnader för viss utbildning av handikappade m. förslagsanslag

5 Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

6 Ersättning fill postverket för befordran av blindskriftsförsändelser,/öw/ag.yart.j/ag

7 Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva, förslagsanslag

8 Statens hundskola, förslagsanslag

9 Statens handikappråd,/öw/agja/ji/ag

10 Bidrag fill handikapporganisationer, reservationsanslag

1831000000 410000000

34859000

32885000

20734000

37211000

22026000 2600000 3654000

49000000 2443969000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86: 100

H Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1 Upplysning och information på drogområdet m. m.,

reservationsanslag 4769000

2 Bidrag till missbrukarvård m. m., förslagsanslag 810000000

3 Bidrag till organisafioner, re.ye/-va//o«5a«.f/ag 45932000

4 Utvecklings- och försöksverksamhet,

reservationsanslag 28466000

889167000

I Internationell samverkan

1 Bidrag till väridshälsoorganisationen saml internationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag 29245000

2 Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag 1000000

30245000

Summa kr. 84491298000

VI.

Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementet m. m.

Kommunikationsdepartementet,/öw/agja/ii/ag Utredningar m. m., reservationsanslag Exlra utgifter, reservationsanslag

Prop. 1985/86: 100

18560000

5200000

430000

24190000

B Vägväsende

1 Vägverket: Ämbetsverksuppgifter,/öi/aganj/ag

2 Drifl av statliga vägar, reservationsanslag

3 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

5 Bidrag tUl byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6 Bidrag till drifl av enskilda vägar m.m., reservationsanslag

7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

8 Tjänster lill utomstående, förslagsanslag

9 Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

7530000 4420000000 1000000000

651000000

360000000

360500000

30000000

31900000

35300000

6896230000

C Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1 Trafik och administration,/öw/ag.yanä/ag

2 Fordon och körkort,/öri/agsans/ag

3 Bil- och körkortsregisler m. m., förslagsanslag

4 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande

25057000 1000 1000

25059000

26265000 51324000

D SJ-koncernen

1 Investeringar i järnvägens infrastruktur, reservationsanslag

2 Investeringar i trafikrörelsens fasta anläggningar vid statens jämvägar, reservationsanslag

3 Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster, reservationsanslag

4 Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar, reservationsanslag

940000000

471000000

1366000000

14900000 2791900000

Prop. 1985/86: 100

E Sjöfart

Sjöfartsverket

1 Farledsverksamhet exkl. isbrytning, förslagsanslag

2 Isbrytning, förslagsanslag

3 Fartygsverksamhet, /ör/agja/ji/ag

4 Sjöfartsmateriel m. m., reservationsanslag

5 Övrig verksamhet,/öw/agiaw5/ag

Övriga sjöfartsändamål

6 Handelsflottans pensionsanstalt

7 Handelsflottans kultur- och fritidsråd,/ö/-i/ag5«n.y/ag

8 Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag

9 Lån till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag
10 Stöd till svenska rederier, förslagsanslag

372 920000 113000000

33062000 1000

94305000

1000 1000

45600000 1000

50000000 708891000

F Luftfart

1 Flygplatser m. m., reservationsanslag

2 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

3 Ersätlning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotiand, förslagsanslag

4 Statens haverikommission

89700000 12900000

14500000

1000

117101000

G Postväsende

1 Ersätlning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser,/örs/agians/ag

2 Ersättning till postverket för tidningsdistribution

553000000

30000000

583000000

H Telekommunikationer

1 Försvarsinvesteringar vid televerket, reservationsanslag

12000000 12000000

I Transportstöd m. m.

1 Transporträdet,/ö/'.y/agia«.v/ag

2 Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag

3 Transportstöd för Gotland, förslagsanslag

4 Riksfärdtjänst,/ö/-5/ag5a«i/ag

5 Ersättning till lokal och regional kollekliv persontrafik, förslagsanslag

6 Kostnader för visst värderingsförfarande,/öri/ag5-anslag

16857000

251 100000

44500000

57400000

253 100000

1000 622958000

Prop. 1985/86: 100

J Transportforskning

1 Statens väg- och trafikinstitul, förslagsanslag

2 Bidrag till statens väg- och trafikinstitul, reservationsanslag

3 Statens väg- och trafikinstitul: Utrustning, reservationsanslag

4 Transportforskningsberedningen, reservationsanslag

1000

35011000

500000 26853000 62365000

K Övriga ändamål

1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, förslagsanslag

2 Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska insfilul, reservationsanslag

3 Sveriges meleorologiska och hydrologiska institut: Utrustning, reservationsanslag

4 Statens geotekniska institut, förslagsanslag

5 Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag

6 Statens geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag

1 Viss intemationell verksamhet,/ör/agjans/ag

1000

101593000

10400000 1000

9150000

311000

2765000

124221000

Summa kr. 11994180000

VII. Finansdepartementet

Prop. 1985/86: 100

Finansdepartementet m. m.

Finansdepartementet,/ö;-5/agja«5/ag Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag

48610000 2325000

21300000 1030000

73265000

B Skatte- och indrivningsväsen

1 Riksskatteverket,/ö«/agia«.y/ag

2 Lokala skattemyndigheterna,/ör.s/ag5a«s/ag

3 Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag

4 Stämpelomkostnader, förslagsanslag

5 Kostnader för årlig taxering m.m., förslagsanslag

6 Ersätlning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m., förslagsanslag

317464000 881807000 579235000 2377000 145000000

49052000 1974935000

C Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1 Marknadsdomstolen,/öw/ag5a/j.y/ög

2 Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag

3 Statens pris- och kartellnämnd,/öw/agi-awi/ag

4 Konsumentverket,/örs/agia«i/ag

5 Allmänna reklamationsnämnden,/ö«/agja«5/ag

2449000

6616000

36542000

*45651000

* 8262000

99520000

D Vissa centrala myndigheter m. m.

9 10 11

12 13

Byggnadsstyrelsen,/öw/agiartj/ag

Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag

Energibesparande ålgärder i statliga byggnader,

reservationsanslag

Tullverket:

Förvaltningskostnader,/öri/ag5aM5/ag Drift och underhäll av teknisk materiel m. m., förslagsanslag

Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag Konjunkturinstitutet,/ö5/ag5anj/ag Statens förhandlingsnämnd,/öw/agM/ii/ag Bankinspektionen, reservationsanslag Försäkringsinspektionen, reservationsanslag Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag Statens arbetsgivarverk, förslagsanslag

791856000

59462000 17810000

115000

1000 lOOOOOOO

50000000

869243000

13 764000

3920000

1000

73000

24696000

971699000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86: 100

Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag

Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala företagsbeskattningen,/ör-

slagsanslag

F Övriga ändamål

1 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag

2 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag

3 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

4 Bidrag till vissa investeringar,/ö«/ag5an5/ag

5 Exportkreditbidrag, förslagsanslag

6 Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag

1 Täckande av förluster lill följd av vissa statliga garantier, förslagsanslag

8 Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs, förslagsanslag

9 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. förslagsanslag

*I I 567500000

* I 694 000 000 13261500000

605000 170000

16700000 1000 1000

15000000

1000

2000000000 2032479000

Summa kr. 18413398000

Beräknat belopp

VIII. Utbildningsdepartementet

Prop. 1985/86: 100

A Utbildningsdepartementet m. m.

1 Utbildningsdepartementet,/öw/agsa/Ji/ag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

33 253000

20880000

951000

55084000

B Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m.

1 Skolöverstyrelsen, förslagsanslag

2 Länsskolnämnderna,/ö«/ag5a«i/ag

3 Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reservationsanslag

4 Statens institut för läromedelsinformation, förslagsanslag

5 Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

6 Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade,/ör5/ag.ya«5/ag

För skolväsendet gemensamma frågor

7 Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol-

väsendet, reservationsanslag

8 Fortbildning m. m., reservationsanslag

9 Regionala åtgärder för elever med handikapp, reservationsanslag

10 Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
UtbUdningsväsendet,/ö/-5/ag5a«s/ag

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

11 Bidrag till driften av grundskolor m. m.,/ör-slagsanslag

12 Särskilda åtgärder i grundskolan

13 Bidrag lill svensk undervisning i utlandet m. m., förslagsanslag

14 Sameskolor,/ö/-.y/agian5/ag Specialskolan m. m.:

15 Utbildningskostnader,/Ör5/ag5anj/ag

16 Utrustning m. m., reservationsanslag

17 Bidrag till driften av särskolor m.m., förslagsanslag

18 Kostnader för viss personal vid slafliga realskolor, förslagsanslag

195605000 7475000

137934000 150272000

31403000 8128000 6447000

15 560000

25974000 19489000

16150000

9355000

14441000000 223750000

29052000 14342000

203080000

611273000

1000

Prop. 1985/86: 100

19 20

Gymnasiala skolor tn. m. Bidrag till driften av gymnasieskolor,/örs/ogs-anslag

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.,förslag.mnslag Särskilda åtgärder i gymnasieskolan Bidrag till driften av fristående skolor pä gymnasial nivå, förslagsanslag

Investeringsbidrag

Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.,

reservationsanslag

4372511000

223192000 22 147000

98180000

180880000 20840120000

C Vuxenutbildning

Bidrag tiU kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,/ö/-i/ag5a/is/ag Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag

Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag

Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

förslagsanslag

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

förlagsanslag

Bidrag till viss central kursverksamhet

Bidrag till kontakttolkutbildning,/ör.s/ag5a«5/ag

15976000 4519000

964550000

20495000 948022000

220762000

480570000

36050000

2866000

2673315000

D Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

1 Universitets- och högskoleämbetet,/ö/-.y/agsa«s/ag

2 Regionstyrelserna för högskoian, förslagsanslag

3 Redovisningscentralerna vid universiteten,/ö/-.y/agj-anslag

4 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i S toe khol m, förslagsanslag

5 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,/örs/ags-anslag

6 Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag

7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag

86883000 12989000

1000

1316947000 86902000

11988000

Prop. 1985/86: 100

Grundläggande högskoleutbildning

8 Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag

9 UtbUdning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

10 Utbildning för värdyrken, reservationsanslag

11 Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag

12 Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservationsanslag

13 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reservationsanslag

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.

15 Forskningsanknytning av gmndläggande högskoleutbildning saml konstnärligt utveckUngsarbete, reservationsanslag

16 Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag

17 Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

18 Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

20 Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

21 Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag

22 Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

23 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

24 Tekniska fakulteterna, reservationsanslag

25 Temaorienterad forskning, reservationsanslag

26 Kungl. biblioteket, reservationsanslag

27 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

28 Vissa särskUda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag

Övriga forskningsfrågor

29 Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

30 Humanistisk-samhäUsvelenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

31 Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag

32 Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m., reservationsanslag

33 NationeU halvledarforskning, reservationsanslag

34 Delegalionen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, reservationsanslag

747654000

339167000 412735000

799618000

208936000

404514000

189105000

17121000

189845000

13609000

17625000

220592000

495529000

54585000

17968000

443924000

432148000

18017000

48764000

3747000

52155000

47211000

90552000 198348000

279708000 7000000

9125000

35 Europeisk forskningssamverkan,/öri/agia/w/ag
Forskningsinstitutet för atomfysik:

36 Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

37 Materiel m. m., reservationsanslag

38 Kimna geofysiska institut, reservationsanslag

39 Institutet för intemationell ekonomi, reserva-tlonsanslag

40 Vissa bidrag fill forskningsverksamhet, reservationsanslag

41 Bidrag till EISCAT Scientific Association, förslagsanslag

Prop.	1985/86:100
	168234000
15 607000
2586000	18193 000
	16919000
	3 250000
	11368000
	700000
	7493677000

E Studiestöd m.m.

1 Centrala sludiestödsnämnden m. m., förslagsanslag

2 Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag

3 Studiehjälp m. m., förslagsanslag

4 Studiemedel m. m., förslagsanslag

5 Vuxenstudieslöd m. m., reservationsanslag

6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag

7 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti, förslagsanslag

8 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, reservationsanslag

82807000

12520000

1576445000

4728290000

794800000

188500000

100000

78040000 7461502000

Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m. m.

Statens kuiturrkd, förslagsanslag

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

m. m., reservationsanslag

Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

reservationsanslag

Bidrag till samisk kultur

Lotterinämnden,/ö«/agM/!i/ag

Ersättningar och bidrag till konstnärer Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

Bidrag till konstnärer, reservationsanslag Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag Ersättning ål författare m. fl. för utiåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag Ersättning tUl rätlighetshavare på musikområdel

15660000

19946000

11046000 2090000 1293000

22 203000

15172000

5917000

46439000 3000000

3 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Prop. 1985/86: 100

Teater, dans och musik

11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservations
anslag

12 Bidrag lill Operan, reservationsanslag

13 Täckning av vissa koslnader vid Operan,
förslagsanslag

14 Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

15 Rikskonsertverksamhel, reservationsanslag

16 Regionmusiken,/ö«/agsanj/ag

17 Bidrag fill regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner,/örs/agjani/ag

18 Bidrag tiil fria teater-, dans- och musikgmpper,
reservationsanslag

19 Bidrag lill Musikaliska akademien

20 Vissa bidrag fill teater-, dans- och musikverk-
samhel, reservationsanslag

Bibliotek

21 Bidrag tUl folkbibliotek, reservationsanslag

22 Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag

Bild och form

23 Statens konstråd,/ör/agjani/ag

24 Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservationsanslag

25 Bidrag till Akademien för de fria konsterna

26 Vissa bidrag till bild och form, reservationsanslag

Arkiv

27 Riksarkivet och landsarkiven,/öri/agjan/ag

28 Dialekt- oeh ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv, förslagsanslag

29 Svenskl biografiskt lexikon, förslagsanslag

30 Statliga arkiv; Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m., reservationsanslag

31 Bidrag fill vissa arkiv

Kulturminnesvård

32 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

33 Kulturminnesvård, reservationsanslag

34 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

122610000 150630000

1000

86968000

53725000

109841000

228587000

33675000 1598000

11021000

15526000 19409000

2513000

26520000 1207000

8279000

75628000

15018000 2054000

3 109000 2634000

47630000 24231000

1000

Prop. 1985/86:100

Museer och utställningar

35 Statens historiska museet, förslagsanslag

36 Statens konstmuseer,/örs/agianä/ag

37 Utställningar av svensk konst i ufiandel, reservationsanslag

38 Livmstkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, förslagsanslag

39 Naturhistoriska riksmuseet,/ö«/ag5ani/ag

40 Statens sjöhistoriska museum: Förvahningskostnader, förslagsanslag

41 Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m.m., reservationsanslag

42 Etnografiska museet, förslagsanslag

43 Arkitekturmuseet, /örs/agM«i/ag

44 Statens musiksamlingar, förslagsanslag

45 Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m., reservationsanslag

46 Bidrag fill Nordiska museet, förslagsanslag

Al Bidrag till Sveriges Tekniska museum, förslagsanslag

48 Bidrag tiU Skansen, förslagsanslag

49 Bidrag fill vissa museer

50 Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

51 Riksutställningar, reservationsanslag

52 Inköp av vissa kulturföremål,/örj/ag5art5/ag

Forskning

53 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kuUur-
omrädet, reservationsanslag

Ungdomsorganisationer

54 Statens ungdomsråd,/ö/-s/ag5an5/ag

55 Bidrag fill ungdomsorganisafionernas centrala verksamhet m. m., förslagsanslag

56 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet, förslagsanslag

57 Bidrag tUl ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna, reservationsanslag

34008000 39758000

1062000

14223000 37518000

15619000

1000

14287000

1743000

12069000

8040000

37867000

8557000

9265000

12769000

34380000

20083000

100 000

637000

3751000

49338000

94600000

9615000 1644471000

G Massmedier m. m.

FUm m.m.

1 Statens biografbyrå,/ör/agiani/ag

2 Filmslöd, reservationsanslag

3 Stöd tiU fonogramverksamhet m. m., reservationsanslag Arkivet för ljud och bild:

4 Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

5 Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag

5530000 381000

4073000

36120000

8092000

8911000

13 762 000 32537000

1916000 1000000

Dagspress och tidskrifter

6 Presstödsnämnden, ,/r'c.v/ag.9a«.v/ag

7 Stöd lill dagspressen,/or?/ag.?a/i.s7ag

8 Lån till dagspressen, reservationsanslag

9 Stöd lill kulturtidskrifter, reservationsanslag

10 Stöd till tidningar på andra språk än svenska, förslagsanslag

11 Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag

Lilteratiir

12 Litteraturstöd, reservationsanslag

13 Kreditgarantier till bokförlag,yor.v/ag.sa//.v/ag

14 Stöd till fackbokhandel m. m., förslagsanslag

15 Stöd till bokhandel, reservationsanslag

16 Lån för investeringar i bokhandel, reservotionsanskig Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

17 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

18 Produktionskostnader, reservationsanslag

19 Bidrag till Svenska språknämnden,/ör.v/ag.van.v/«g

Radio och television

Kabelnämnden:

20 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

21 Stöd till lokal programverksamhet, reservationsanslag

22 Närradionämnden,/öri/ag.ja/75/ag

23 Sändningar av finländska televisionsprogram, /ö/'.9/agj'a/7.y/ag

Prop. 1985/86: 100

2 382000

475 600000

25000000

17510000

*5 365 000

12903000

36129000

1000

2438000

2858000

1925000

46299000 1553000

2916000 2048000

I 300000 693423000

H Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

förslagsanslag

Bidrag lill internationella kongresser m. m. i

Sverige, reservationsanslag

Bidrag till svenska institut i utlandet

Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag

6288000

21820000

630000 3026000

6667000 38431000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86: 100

I Investeringar m. m.

1 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag 9721000

2 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, reservationsanslag 223000000

3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskole
enheterna m. m., reservationsanslag 355000000

___________ 587721000

Summa kr. 41487744000

IX. Jordbruksdepartementet

A Jordbruksdepartementet m. m.

1 Jordbruksdepartementet,/ör5/ag.?an.v/ag

2 Lantbruksråd,/örj/rtg.?a/7x/ag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

Prop. 1985/86:100

20296000

4 306000

3000000

500000

28102000

B Jordbrukets rationalisering m. m.

1 Lantbruksstyrelsen,/ör5/flg5a«.y/ag

2 Lantbruksnämnderna, förslagsanslag

3 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4 Markförvärv för jordbrukels rationalisering, reservalionsanslag

5 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,/öw/agia/vi/ag

6 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag

1 Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag

8 Stöd lill innehavare av fjällägenheter m. m., reservationsanslag

9 Främjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag

10 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag

11 Främjande av rennäringen, reservationsanslag

39678000 220297000

40000000

1000

20000000

7000000 900000

I 300000 260000

215000

29220000

358871000

C Jordbruksprisreglering

1 Statens jordbruksnämnd,/öri/agiaw/ag

2 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,/ör.y/agÄart5/ag

3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag

4 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanstag

6 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag

7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd

8 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag

25703000 2548000

3001 170000

9200000

231968000

*398 900000

1000

25899000 3695389000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86:100

Skogsbruk

Skogsstyrelsen, förslagsanstag Skogsvärdsstyrelserna,/ör.y/agsa«5/ag Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter,/örs/agiawi/ag Frö- och plantverksamhet, förslagsanstag Investeringar, reservationsanslag Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag Stöd tUl byggande av skogsvägar,/öw/agsa/jj/ag Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag Bidrag till trygghelsförsäkring för skogsbmkare, reservationsanslag

143420000

1000

44860000

29501000 1000

188281000

290000000

50000000

10900000

20000000 588683000

E Fiske

Fiskeristyrelsen,/ör/agiart/ag Fiskenämnderna, förslagsanslag Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag Bidrag tUl fiskehamnar m. m., förslagsanslag Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,/örj/agsa«5/ag Bidrag lill fiskets rationalisering m. m., förslagsanslag

Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag Täckande av föriuster vid statUg kreditgaranti till fiske, förslagsanslag

Prisreglerande ålgärder på fiskets område, förslagsanstag

Ersällning för intrång i enskild fiskerätt m. m., förslagsanslag Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag

35084000

8524000

2216000

4657000

1000

9000000 35000000

1000

3000000

4970000

102454000

F Service och kontroll

1 Statens Uvsmedelsverk,/örs/ag5ani/ag

2 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m., förslagsanslag

3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4 Bidrag lill statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag

5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag

6 Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanstag

1 Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag

8 Bekämpande av växtsjukdomar,/öw/agja/jj/ag

9 Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag

60486000 1000 1000

48998000

7000000

1000

2000000

250000

5600000

Prop. 1985/86:100

10 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

11 Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag

12 Statens växtsortnämnd, förslagsanstag

13 Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård; Uppdragsverksamhet,/öw/agja/zi/ag

14 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag

15 Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård , förslagsanslag

16 Bidrag till djurskyddsfrämjande ätgärder, resen'ationsanslag

1000

5207000

329000

1000 43 350000

1910000

2577000 177712000

G Utbildning och forskning

1 Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag

2 Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,/ör.y/ag.yan5/ag

3 Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag

4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitel m. m., reservationsanslag

5 Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag

6 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag

7 Bidrag till växtförädling, reservationsanslag

8 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag

406328000

174296000

23800000

28400000

102298000 21000000 23000000

620000 779742000

H Miljövård

1 Statens naturvårdsverk, förslagsanslag

2 Koncessionsnämnden för miljöskydd,/ö/-j-/agja«i/ag

3 Miljövärdsinformation, reservationsanslag

4 Mark för naturvård, reservationsanslag

5 Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

6 Miljövärdsforskning, reservationsanslag

1 Övervakning av miljöförändringar, m. m., reservationsanslag

8 Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

9 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag

10 Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

11 Statens strålskyddsinstitut:Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

12 Bidrag till statens strålskyddsinsfitut, reservationsanslag

13 Kemikalieinspektionen, _/or.v/ag5a«j/ag

14 Särskilda projekt på miljövårdens område, reservationsanslag

100282000

9068000

4400000

40000000

36200000

68150000

30300000 163000000

16660000 1600000

1000

21062000 1000

14000000 504724000

Prop. 1985/86: 100

I Idrott, rekreation och turism

1 Stöd liU idrotten, reirva/iowsa/is/ag 217 500000

2 Stöd tUl turism och rekreation, reservationsanslag 78050000

295550000

J Diverse

1 Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m., förslagsanslag 35384000

2 Ersättningar för viltskador m. m.,/ör5/agÄa«5/ag ____ 325000

__________ 35709000

Summa kr. 6 566 936 000

41 4 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

Arbetsmarknadsdepartementet,/c»;-5/agja/2j/ag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Internationellt samarbete, förslagsanslag Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsanstag Särskilda jämställdhetsålgärder, reservationsanslag

Prop. 1985/86: 100

28170000

18420000 345000

16200000 4160000 2275000 9000000

78570000

B Arbetsmarknad m. m.

10 11 12 13 14 15

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, förslagsanslag

Arbetsmatknadsservice, förslagsanslag Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag, /ö«/ag5fl/75/ag

Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag Statsbidrag för ungdomslag,/öw/agiani/ag Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer, förslagsanslag

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag

Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde, reservationsanslag AMU:gruppen:

Uppdragsverksamhet,/ör.v/agja«5/ag Bidrag till vissa driftutgifter, reservationsanslag Investeringar, reservationsanslag Arbetsdomstolen, förslagsanslag Statens förlikningsmannaexpeditlon,/örj/agian/ag Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanstag

Nämnden för vapenfriutbildning,/öri/ag.ya/jj/ag Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna,/ör5/agj'a/;5/ag Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar, förslagsanslag

Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag

	1537253000
	504428000
	1838200000
	3111282000
	2687500000
	1200000000
	7323000
	24200000
	1000
1000
29500000
15000000	44501000
	5810000
	1367000
	40000
	5138000
	115085000
	119000000
	1000
	22500000
	11223629000

Prop. 1985/86:100

C Arbetslivsfrågor

1 Arbetsmiljö - TiUsyn och forskning,/ör5/ag.yanj/ag

2 Arbetarskyddsstyrelsen; Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag

3 Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag

4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, förslagsanslag

5 Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag,/ör-slagsanslag

6 Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, reservationsanslag

298755000

3 180000 530309000

3164994000

3052000000

346000000 7395238000

D Invandring m. m.

1 Statens invandrarverk,/örs/ag.yan5/ag

2 Informationsverksamhet, reservationsanslag

3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag

4 Öwersättningsservice, förslagsanslag

5 Överföring och mottagning av flyktingar m.m., förslagsanslag

6 Ersättning till kommunema för ålgärder för flyktingar m. m., förslagsanstag

66231000

10291000

*8 584000

200000

180500000

620000000

__________ 885806000

Summa kr. 19583243000

* Beräknat belopp

XI. Bostadsdepartementet

Prop. 1985/86: 100

A Bostadsdepartementet m. m.

1 Bostadsdepartementet, /örj/agjartj/ag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

4 Bidrag tiil vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag

22067 000

6250000

300000

1341000 29958000

B Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1 Bostadsstyrelsen, förslagsanslag

2 Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag

3 Vissa lån tiU bostadsbyggande,/örs/agsans/ag

4 Räntebidrag m. m.,/öw/agia/i5/ag

5 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagsanslag

6 Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag

7 Bostadsbidrag m. m., förslagsanstag

8 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag

9 Bidrag till förbättring av boendemiljön,/ör-slagsanstag

10 Bidrag fill aUmänna samlingslokaler m. m., förslagsanstag

11 Län till allmänna samlingslokaler, förslagsanslag

Byggnadsforskning, energihushållning m. m.

12 Byggnadsforskning, reservationsanslag

13 Lån till experimentbyggande, reservationsanslag

14 Statens institut för byggnadsforskning,/ör5/ag5-anslag

15 Bidrag fill statens insfitut för byggnadsforskning, reservationsanslag

16 Statens insfitut för byggnadsforskning: Utrustning, reservationsanslag

17 Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m., reservationsanslag

18 Informafion och utbUdning m. m., reservationsanslag

19 Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador,
förslagsanslag

50152000

49646000

1lOOOOOOO

14600000000

105000000

87000000 1457000000

329000000

60000000

130000000 25000000

162000000 37000000

1000

35550000

1000000

1000 20500000

50000000 17308850000

C Plan väsendet

I Statens planverk,/örä/agsani/ag

38003000 38003000

Prop. 1985/86: 100

D Lantmäteriet

1 Lantmäteriet,/öw/ag5a«5/ag 1000

2 Plangenomförande,/öw/ag5a/2Ä/ag 49099000

3 Landskapsinformation, rMervar/on5a/j.y/ag 133843 000

4 Försvarsberedskap, rejerva//ort5an.j/ag 3018000

5 Utrustning m. m., reservaf(Ort5a/i5/ag 15966000

201927000

E Fastighetsdataverksamheten

1 Centralnämnden för fastighetsdata,/ör5/agM«5/ag 43 322000

2 Utrustning m.m., reservationsanslag 1300000

___________ 44622000

Summa kr. 17623360000

XII. Industridepartementet

A Industridepartementet m. m.

1 Industridepartementet, förslagsanslag

2 Industriråd/industriallaché, /ör/agsani/ag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

5 Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling, förslagsanslag

Prop. 1985/86: 100

37874000 735000

19500000 600000

5300000 64009000

B Industri m. m.

Statens industriverk:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2 Utredningsverksamhet, reservationsanslag

3 Sprängämnesinspekfionen,/öri/agsa«5/ag

4 Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag

5 Främjande av hemslöjden, förslagsanslag

6 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit,/ör5/agia«5/ag

7 Kostnader för slatsslödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m., förslagsanslag

8 Ersättning för exlra koslnader för förmånlig kreditgivning till u-länder, förslagsanslag

9 Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag

10 Industripolitiska ålgärder för tekoindustrin, reservationsanslag

11 Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

12 Småföretagsutveckling, reservationsanslag

13 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m., förslagsanslag

47587000 4500000

52087000 1000

12000000 5886000

570000000

*450000000

135000000

15000000

92000000

16638000

143275000

50000000 1541887000

C Regional utveckling

1 Visst regionalpoliliskl stöd, förslagsanslag

2 Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

3 Lokaliseringslän, reservationsanslag

4 Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag

5 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier tiU företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

6 Ersättning för nedsättning av socialavgifter, förslagsanslag

7 Sysselsättningsstöd,/örs/agian/ag

8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling, reservationsanslag

20000000 362000000 300000000

488000000

1000

310000000 120000000

4300000 1604301000

* Beräknat belopp

Prop. 1985/86: 100

D Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1 Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2 Utrustning, reservationsanslag

3 Bergsstaten,/örs/ag5ans/ag
Statens gmvegendom:

4 Prospektering m. m., reservationsanslag

5 Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6 Delegalionen för samordning av havsresursverk
samheten, reservationsanslag

E Energi

Statens energiverk: Förvaltningskostnader,/ö>5/agsa/i5/ag Utredningar m. m. och information, reservationsanslag Statens elektriska inspektion,/ö«/agianj/ag Utbildning och rådgivning m. m. för all spara energi, reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreakto-rer, förslagsanslag

Visst internationeUt energisamarbete,/öri/ag5-anstag

12 13

16 17 18

Statens kämkraffinspeklion: Förvaltningskostnader, reservationsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m., reservationsanslag Energiforskning, reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, reservationsanslag Avveckling av forskningsreaklorer, m. m., reservationsanslag

Anläggningar för radioakfivl avfall i Studsvik, m. m., reservationsanslag Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag Stöd för oljeersättande ålgärder, m. m., reservationsanslag Täckande av förlusler i anledning av statliga garanfier för oljeersättande åtgärder, m. m., förslagsanslag

Drift av beredskapslager,/öa/agiani/ag Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

SärskUda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m. m., förslagsanstag OljekTisnämnden, förslagsanslag

* Beräknat belopp

69236000
900000	70 136000
	2969000
41744000
5798000	47542000
	2524000
	123171000
31655000
15547000	47202000
	9600000
	11330000
	2500000
	180000000
	15028000
1000
1000	2000
	1000
	2910000000
	305 000000
	57410000
	17 150000
	1000
	2 339000
	* 169 600 000
	*20000000
	669630000
	173460000
	1000
	10000
	4590264000
	47

Prop. 1985/86:100

F Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckUng:

1 Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

2 Förvaltningskostnader, förslagsanstag

3 Utmstning, reservationsanslag

4 Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag

5 Bidrag till Tele-X-projektet,/örj/agJa«f/ag

6 Patent- och registreringsverket m.m., förslagsanslag

7 Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, förslagsanslag

8 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

9 Bidrag tUl statens provningsanstalt, reservationsanslag

10 Statens provningsanstalt; Utmstning, reservationsanslag

11 Statens mät- och provråd, reservationsanslag

12 Bidrag till vissa internationeUa organisationer, förslagsanslag

13 Bidrag lill Ingenjörsvetenskapsakademien

14 Bidrag tUl Standardiseringskommissionen

15 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, reservationsanslag

16 Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag, reservationsanslag

17 IndustrieU utveckling inom mikroelektroniken, reservationsanslag

18 Vidareulbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken , reservationsanslag

672545000

70455000

1000

743001000

*135423000

49000000

105309000

52000

1000

33410000

7000000 3401000

2854000

4668000

13 393000

1000000

21700000

21500000

2000000 1143712000

G Statsägda företag m. m.

1 Kostnaderför kronotorp, förslagsanslag

2 Affärsverket FFV; Byggnader och utmstning, reservalionsanslag

3 Nämnden för fartygskreditgaraniier,/örs/ag5a«5/ag

4 Räntestöd m. m. fill varvsindustrin,/örj/agsa/w/ag

5 Föriusttäckning tUl följd av statliga garantier fill svensk varvsindustri och bestäUare av fartyg, förslagsanslag

6 Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB, förslagsanslag

1 Ränta och amortering på statens skuld till SS AB Svenskt Stål AB, förslagsanslag

8 Ränta på statens skuld till Norrbottens Jämverk AB, förslagsanslag

* Beräknat belopp

1900000

128600000

*4 335 000

»300000000

*30000000

*212 150000

58200000

57825000 793010000

Summa kr. 9860354000

XIII. Civildepartementet

A CivUdepartementet m. m.

1 Civildepartementet, förslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifier, reservationsanslag

4 Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanstag

Prop. 1985/86:100

26561000

lOOOOOOO

418000

194010000

230989000

B Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.

1 Statskontoret, förslagsanslag

2 Anskaffning av ADB-utmstning, reservationsanslag

3 Riksrevisionsverket, förslagsanslag

4 Kammarkollegiet, förslagsanstag

5 Viss rationaUserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag

Statisfiska centralbyrån:

6 Statistik, register och prognoser, förslagsanslag

7 Uppdragsverksamhet, /örj/ag.yart5/ag

8 Folk- och bostadsräkningar, förslagsanslag

9 Bidrag till Institutet för storhushållens rationaUsering

276411000 1000

70520000 310000000 *90688000

15406000

1000000

276412000 25949000

679000 790654000

C Statlig lokalförsörjning

1 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

2 Inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m., reservationsanslag

202000000

7450000 209450000

* Beräknat belopp

D Statlig personalpolitik m. m.

1 Statens löne- och pensionsverk,/ör/agans/ag

2 Stafiig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag

3 Statens arbetsmarknadsnämnd,/öw/agja/ii/ag

4 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

5 Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservalionsanslag

Statens institut för personalutveckling;

6 Bidrag till myndighetsuppgifter

7 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

8 Bidrag tUl särskilda personalutbildningsålgärder m. m., förslagsanslag

9 Statens arbetsmiljönämnd,/öri/ag5a«.y/ag

10 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

11 Bidrag till sfiftelsen Stalshälsan,/ör5/agja«5/ag

12 Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanstag

13 Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag

14 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag

15 Bidrag fill förnyelsefonder på del statligt reglerade området, reservationsanslag

16 Externa arbetstagarkonsulter,/öM/agsa/i5/ag

Prop. 1985/86: 100

45542000

1000 22367000

43000000

4000000

9548000 1000

9549000

13000000

1077000

215000

270000000

250000

100000

1000

100000000

6160000

515262000

E Länsstyrelserna m. m.

1 Länsstyrelserna m. m., förslagsanslag

2146966000 2146966000

F Kyrkliga ändamål

1 Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m., förslagsanslag

2 Vissa ersättningar fill kyrkofonden

3 Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål,/örs/agi-anslag

4 Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

5 Byggnadsbidrag på det kyrkliga området, reservationsanslag

13417000 38350000

2033000 39347000

10915000 104062000

G Övriga ändamål

1 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag

2400000 2400000

Summa kr. 3999783000

XIV. Riksdagen och dess myndigheter

A Riksdagen

1 Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m. förslagsanslag

2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag

3 Bidrag lill studieresor, reservationsanslag

4 Bidrag tUl viss verksamhel,/ör/agjans/ag

5 Bidrag till partigrupper, förslagsanslag

6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag

Prop. 1985/86:100

147377000

4 320000

325000

887000

12490000

152177000

450000 318026000

B Riksdagens myndigheter

Riksgäldskontoret Förvaltningskoslnader,/öri/agiarti/ag Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanstag

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli,/Ör5/ag5a«5/ag

Nordiska rådets svenska delegafion och dess kansli,

förslagsanstag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag

47581000 68300000

Summa kr.

115881000

16000000 7 314000

5279000

7351000 151825000

469851000

XV. Räntor på statsskulden, m. m. Prop. 1985/86:100

1 Räntor på statsskulden, m. m.,/ör.y/agMM5/ag *71000000000

Beräknat belopp 52

XVI. Oförutsedda utgifter ProP 1985/86:100

1 Ofömtsedda utgifter,/ö/-j/ög5a/u/ag 1000000

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Prop. 1985/86: 100

Närvarande: statsministern Palme, ordförande och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, HeUström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Proposition med förslag tiil statsbudget för budgetåret 1986/87

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med del upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

Regeringen ansluter sig fill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bUagorna 1-19.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 54

Bilaga I till budgetpropositionen 1986

Finansplanen

Prop.

1985/86:100 Bil. I

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1986

Finansplan

1 Den ekonomisk-politiska strategin

1.1 Bakgrunden

Vårt lands ekonomi stod i början av 1980-talet inför en rad allvarliga problem. Den ekonomiska tillväxten hade under en längre period varit låg och näringslivets konkurrenskraft hade försvagats. Till följd av detta hade arbetslösheten ökat kraftigt och sysselsättningen hade under några är rentav minskat. Under en följd av år hade reallönerna sjunkit och ett växande antal hushåll hade fått svårigheter att klara sin försörjning.

Försvagningen av konkurrenskraften hade tillsammans med strukturproblem lett till svärigheter för en stor del av näringslivet, som visade sig i försämrad lönsamhet, stagnerande produktion, minskande sysselsättning och fallande investeringar. Den försvagade konkurrenskraften ledde också till stora och ihållande underskott i våra utrikesbetalningar, som finansierades med hjälp av en omfattande statlig skuldsättning i utlandet.

Den svaga ekonomiska tillväxten medförde att den offentliga sektorns inkomster ökade långsamt. Samtidigt skärptes kraven pä högre offentliga utgifter för att möta problemen med den växande arbetslösheten och kriserna i näringslivet. Detta ledde, i kombination med en för svag budgetpolitik, till att de offentliga finanserna försämrades i en, både historiskt och internationellt sett, snabb takt. Det kollektiva sparandet i Sverige utplånades och ersattes av en stigande kollektiv skuldsättning.

Inflationen hade under en följd av år legat omkring 10 % per år. Detta medförde inte bara atl konkurrenskraften urholkades utan bidrog ocksä till stora och godtyckliga omfördelningar av förmögenheter och inkomster.

1 Riksdagen 1985/86.

Inflationsklimatet undergrävde såväl ekonomins funktionssätt som den Prop. 1985/86: 100 allmänna samhällsmoralen, genom att spekulativa beteenden och låne- •■'- ' finansierad konsumtion gynnades framför samhällsnyttiga insatser i form av arbete, förelagande och sparande.

När den nuvarande regeringen tillträdde 1982, lade den snabbt och bestämt om den ekonomisk-politiska kursen. Det var nödvändigt att på en och samma gäng angripa alla de fundamentala obalanserna i den svenska ekonomin. Uppgiften kan beskrivas som att det gällde att undanröja de hinder som stod i vägen för en utveckhng fillbaka mot full sysselsättning och stigande levnadsstandard för befolkningen. Det övergripande målet var - och är - att vi fullt ut skall kunna utnyttja våra produktiva resurser i form av arbetskraft och kapital utan att behöva låna i utlandet.

Den strategi som regeringen valt har betecknats som den tredje vägens ekonomiska politik. Den innebär att vi skall både arbeta och spara oss ur krisen. Vi skall arbeta - därför atl det krävs en ekonomisk tillväxt i form av stigande produktion och ökande investeringar för att realinkomster och sysselsättning skall kunna öka. Vi skall spara - därför att den privata och offentliga konsumtionen måste anpassas till de ramar som våra produktiva resurser sätter. Som nation måste vi själva åstadkomma ett tillräckligt stort sparande för atl utan beroende av utländska långivare kunna finansiera den utbyggnad av produktionsapparaten som krävs för att levnadsstandarden skall stiga i framtiden.

Med den tredje vägens ekonomiska politik avvisar vi såväl den ensidiga åtstramningens väg som den generella expansionens väg. Åtstramningens förespråkare tenderar att betona bekämpning av inflation och finansiella obalanser men negligerar problemen med arbetslöshet och låg tillväxt. Mångårig erfarenhet från andra länder som prövat denna väg visar att resultaten blir stigande arbetslöshet, ekonomisk stagnation, växande klyftor och ökade sociala motsättningar.

Expansionens förespråkare tenderar i stället att enbart betona vikten av ökad fillväxt och sysselsättning och underskatta de skador som hög inflation och stora finansieUa obalanser medför. Även här visar internationella erfarenheter, att en sådan politik snabbt leder till förvärrad inflationstakt och växande underskott i offentliga finanser och bytesbalans. Efter kort tid framtvingas, i strid med de ursprungliga intentionerna, en drastisk åtstramning, som dä rentav måste bli hårdare än vad som ursprungligen hade varit nödvändigl.

Tillämpningen av den tredje vägens ekonomisk-politiska strategi i Sverige innebar som ett försia steg att kronan devalverades med 16 %. Härigenom förbättrades det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft kraftigt och det blev möjligt att vrida över resurser frän inhemsk förbrukning till en exportledd expansion. Finans- och penningpolitiken stramades åt i syfte att hålla tillbaka privat och offentlig konsumtion och bidra till att minska underskotten i statsbudgeten och bytesbalansen.

Genom att konkurrenskraftsförstärkningen ledde till alt efterfrågan pä
svenska produkter ökade, steg lönsamhet, produklion och kapacitetsut
nyttjande i näringslivet. Härigenom skapades förutsättningar för en upp
gång av investeringar och sysselsättning i näringslivet. 2

Med denna politik sfimulerades den ekonomiska tillväxten och därmed Prop. 1985/86: 100 vidgades basen för den offentliga sektorns inkomster. Tillsammans med en Bil. 1 hård utgiftsprövning och minskade behov av statliga subventioner till näringslivet m. m. bidrog detta till att budgetunderskottet minskades markant.

En sådan ekonomisk-politisk strategi skapar vissa påfrestningar och i flera avseenden dröjer del viss tid innan de positiva resultaten visar sig. Av bl.a. denna anledning har det varit en central uppgift för regeringen atl driva en aktiv fördelnings- och sysselsättningspolitik. Trots det ansträngda statsfinansiella läget har en rad insatser gjorts för att stödja ekonomiskt utsatta grupper. Samtidigt har andra åtgärder vidtagits, inte minst pä skatteområdet, för att även mera välsituerade grupper skall bidra till det ekonomiska saneringsarbetet. Särskilda insatser har gjorts för att näringslivets ökade vinster skall användas till investeringar, forskning och utveckling samt utbildning.

Sysselsättningspolitiken har förts med stor kraft. Det har inte minst gällt att, i avvaktan på den spontana sysselsättningsökning som med viss eftersläpning skulle bli följden av den ekonomiska uppgången, bryta den kraftiga ökning av arbetslösheten som pågick 1982. Stora insatser har gjorts inom arbetsmarknadspolitiken i form av beredskapsarbeten, utbildning, ökade flyttningsstöd, effektivare arbetsmarknadsservice m. m. Genom bl.a. ungdo.mslagen har det varit möjligt att väsentligt nedbringa den tidigare höga ungdomsarbetslösheten. Särskilda insatser har gjorts för alt möta näringslivets behov av utbildad arbetskraft i konjunkturuppgången.

Härtill kommer en rad andra sysselsättningsfrämjande åtgärder vid sidan av den egentliga arbetsmarknadspolitiken. Det gäller bl.a. insatser för särskilt utsatta regioner, statliga investeringsprogram, ätgärder inom ROT-seklorn (reparalioner, ombyggnad och fillbyggnad) och särskilda insatser inom utbildningsväsendet.

Bokslutet för perioden 1982-1985 är gott. I en rad väsentliga hänseenden har de ekonomiska obalanserna minskat. Den ekonomiska tillväxten har varit god och har överträffat genomsnittet i Västeuropa. Det svenska näringslivet har visat stor dynamik och förmåga att ta tillvara den förstärkning av konkurrenskraften som devalveringen medförde. Lönsamheten och soliditeten har förbättrats avsevärt. Industriproduktionen har ökat kraftigt och investeringarna och sysselsättningen har stigit påtagligt. Även den privata tjänstesektorn har expanderat.

Strukturproblemen i näringslivet har minskat väsentligt i omfattning genom en rad framgångsrika omstruktureringar. De statliga stödåtgärdema till näringslivet har till stor del kunnat avvecklas. Svensk industri har idag en betydligt robustare struktur än tidigare och har ett bättre utgångsläge än vad fallet är för industrin i många jämförbara länder. Underskottet i våra utlandsbetalningar har minskat kraftigt.

Arbet-smarknadsläget har förbättrats sedan mitten av 1983. Sysselsätt
ningen har ökat främst i industrin, den privata tjänstesektorn och kommu
nerna. Det har härigenom varit möjligt att dra ned på de arbetsmarknads
politiska insatserna. Den sysselsättningsökning med 84000 personer som
ägt rum sedan 1982, motsvaras således av en än slörre sysselsättningsök- 3

ning på den öppna arbetsmarknaden. Arbetslösheten har kunnat nedbring- Prop. 1985/86: 100 as till under 3 % att jämföra med en genomsnittlig arbetslöshet i Västeuro- Bil. 1 pa om ca 11 %.

Budgetunderskottet har nedbringats från 87 miljarder kr. för budgetåret 1982/83 till beräknade 52 miljarder kr. för innevarande budgetär. Sparandeunderskottet i den totala offentliga sektorns finanser har minskat från 6% av BNP 1982 tiU ca 1 1/2% av BNP 1985. Detta är en snabbare förbättring än vad som skett i de flesta andra industrUänder.

Inflationstakten har dämpats och beräknas vid slutet av 1985 ha kommit ned till ca 5 1/2 %, vilket är den lägsta ökningstakten sedan slutet av 1960-talet.

1.2 Vägen mot balans

Den restaurering som skett av den svenska ekonomin hade inte varit möjlig utan en bred uppslutning från olika grupper och individer i det svenska samhället. På samma sätt krävs det samverkan och uthållighet under de kommande åren för att utvecklingen mol ekonomisk balans skall kunna fuUföljas.

Den tredje vägens ekonomiska politik ligger fast. Den har visat sig vara framgångsrik under de gångna åren och måste nu fullföljas med kraft och uthållighet. De ekonomiska obalanserna har minskat väsentligt men de har inte eliminerats.'Det är regeringens fasta föresats att fortsätta på den inslagna vägen för all uppnå balans i den svenska ekonomin.

Vi vill återupprätta full sysselsättning och åstadkomma stigande realinkomster för befolkningen. Arbetslöshet är inte bara ett slöseri med ekonomiska resurser. Den skapar också ett mänskligt lidande genom att människor utestängs från delaktighet i arbetshvet.

Del sociala trygghetssystemet måste upprätthållas. Men även med ett väl fungerande trygghetssystem bör ekonomin fungera sä att medborgarna kan försörja sig genom eget förvärvsarbete och egna inkomster. Människor skall ha rätt tUl arbete — och arbetet bör ge en god försörjning.

Det är inte möjligt att förbättra sysselsättning och realinkomster genom att öka de offentliga utgifterna eller genom att låna i utlandet. De ekonomiska obalanserna skulle då snabbt öka och framtvinga en kraftig åtstramning, som skulle försvaga både sysselsättningen och realinkomsterna.

För att sysselsättning och realinkomster skall kunna förbättras uthålligt, krävs att den svenska ekonomin i fundamentala hänseenden utvecklas i rätt riktning.

För det första måste den ekonomiska tillväxten öka. En hög ekonomisk tillväxt gör det lättare att häva obalanserna i ekonomin. Vidare är tillväxt en fömtsättning för atl åstadkomma full sysselsättning och stigande levnadsstandard. Ökade ekonomiska resurser gör del möjligt att både höja realinkomsterna och förbättra den sociala välfärden.

För att tillväxten skaU öka, måste efterfrågan på svenska varor och
tjänster öka - såväl i Sverige som i utlandet. En sådan utveckling kan på
längre sikt endasl åstadkommas genom atl det svenska näringslivels kon-

kurrenskraft bevaras och förbättras. Detta fömtsätter i sin tur att pris- och Prop. 1985/86: 100 kostnadsökningarna nedbringas varaktigt till en låg nivå. Kampen mot Bil. 1 inflationen måste därför ges hög prioritet.

Hämtöver behöver en rad insatser för ökad tiUväxt göras på andra områden. Det gäller åtgärder för att åstadkomma en större flexibilitet på arbetsmarknaden, förbättra utbildningssystemet, förstärka insatserna för forskning och utveckling, öka effektiviteten inom den offentliga sektorn, skapa ökad konkurrens och mindre byråkrati inom en rad sektorer samt förändra skattesystemet i en mera fillväxtbefrämjande riktning.

För det andra måste den ökade efterfrågan och den ökade tillväxten framför alll komma från invesleringar och nettoexport. En expansiv ekonomisk polifik, som främst inriktas pä ökad privat och offentlig konsumtion, skulle däremot leda till ökad importefterfrågan och försämra sparandet i vårt land.

Vi måsle öka investeringama - och dessa investeringar måste vara räntabla - eftersom detla är det enda sättet att långsiktigt öka tiUväxten och förbättra levnadsstandarden. Exporten måste öka snabbare än importen, så att vi kan eliminera underskottet i bytesbalansen och förhindra en ökad skuldsättning i utlandet. 1 annat fall skulle handlingsutrymmet förden ekonomiska politiken beskäras ytterligare, beroendet av utländska långivare öka och förtroendet för den svenska ekonomin minska. Följden skulle bli nya valutakriser.

Den nödvändiga ökningen av sparandet måste främst ske i den sektor som fortfarande uppvisar ett stort sparandeunderskott, dvs. statsbudgeten. Budgetunderskottet måste därför nedbringas ytterligare.

För det tredje måsle en aktiv sysselsättningspolitik föras. Den ekonomisk-politiska huvudstrategin ger en långsiktig förstärkning av arbetsmarknaden. Därutöver är det nödvändigt att redan på kort sikt genom arbetsmarknadspolitiska och andra insatser begränsa arbetslösheten.

Särskilda åtgärder måste riktas in på de grupper som är mest utsatta på arbetsmarknaden, såsom ungdomarna, de långtidsarbelslösa och de arbetshandikappade. Arbetsförmedlingarnas verksamhet måste effektiviseras ytterligare och arbetsmarknadsutbildningen bättre anpassas till den konkurrensutsatla sektorns behov av yrkeskunnig personal. Förnyelsefonderna bör ocksä kunna spela en vikfig roll i utvecklingen av del svenska näringslivet.

För det fjärde måste kampen för en rättvis fördelning intensifieras. Då en stor del av tillväxten under de senaste åren har måst avsättas till investeringar och nettoexport, har det inte funnits något större utrymme för konsumtionsökningar. I delta kärva läge är del av särskild vikt att krispolitikens bördor fördelas efter bärkraft och alt särskilda insatser görs för de mest utsatta grupperna.

För den aktiva befolkningen måste möjligheterna förbättras till en god försörjning genom eget arbete och egna inkomster. Med det begränsade konsumtionsutrymme som finns tillgängligt, betyder det att den offentliga utgiftsökningen - vad avser både offentlig konsumtion och transfereringar - måste stä tillbaka till förmän för en viss ökning av reallönerna.

På längre sikt främjas såväl sysselsättning som en stigande levnadsstan- Prop. 1985/86: 100 dard för hela befolkningen främst av en gynnsam ekonomisk utveckling BU. 1 med hög tillväxt, stigande efterfrågan pä arbetskraft och låg inflation. Ökade ekonomiska resurser skulle ocksä göra det möjligt att förbättra den sociala välfärden. Kampen för full sysselsättning och en rimlig försörjning genom eget arbete mäste stå i centrum för vår strävan efter en rättvis fördelning av levnadsstandarden.

För det femte är det önskvärt atl ett ökat samförstånd om den ekonomiska politiken kan etableras. Breda samförslåndslösningar har en långvarig tradition i vårt land. Det har varil en styrka för vär demokrati all så har varit fallet. Vi har därigenom kunnat slippa den konfrontation och de ökade sociala klyftor som utmärker många andra länder.

Alla grupper i det svenska samhället är beroende av en stabil ekonomisk utveckling. Alla gmpper skuUe därför också tjäna på att ett ökat samförstånd kunde uppnås under de kommande åren. För att detta skall vara möjligt krävs det å ena sidan lyhördhet och insikter om problemen i den svenska ekonomin, ä andra sidan en beredviUighet att medverka lill lösningar av dessa problem och vilja till kompromisser. Regeringen kommer för sin del att verka för ell sådant samförstånd om den ekonomiska politiken.

För det närmaste året är den ekonomiska bilden i flera avseenden tämligen gynnsam. Underskotten i bytesbalansen och i den offentliga sektorns finanser ser ut att kunna minskas. Investeringarna fortsätter atl öka och arbetslösheten förblir på en förhållandevis låg nivå. Inflationstakten är på väg nedåt. De bedömningar som nu kan göras av konjunkturläget 1986 är något gynnsammare än vad fallet var i början av hösten.

Det är nu nödvändigt att aktivt fullfölja den ekonomisk- politiska strategin för att bemästra de problem som fortfarande kvarstår.

Den ekonomiska tillväxten tenderar att avta 1986. Arbetslösheten är alltjämt högre än vad som är acceptabelt utifrån målet om full sysselsättning. Många har svårt att fä pengarna att räcka till. Antalet socialbidragsta-gare är stort.

Det är nödvändigt att hålla den inhemska efterfrågan i strama tyglar, eftersom vår export ännu inte är tillräckligt stor för att kompensera för den höga import som skulle följa av en expansiv inhemsk efterfrågan.

Den förbättring som skett av den offentliga sektorns finanser måste drivas vidare för att öka det inhemska sparandet och stödja en politik som syftar till en förbättrad bytesbalans, lägre inflation och lägre räntor.

Pris- och kostnadsökningen är alltjämt för hög. Under några år har det varit möjligt att parera en högre kostnadsökning i Sverige än i omväriden med atl vår produktivitetsökning har varit snabbare. Den snabba produktivitetsökningen kunde komma till ständ därför att kapacitetsutnyttjandet snabbt höjdes i det svenska näringslivet, vilket frigjorde den betydande produktiviletsreserv som fanns i utgångsläget. Detta kommer inle att vara möjligt under de närmaste åren, då snarare andra länder har en större produktivitetsreserv än vad vi har.

Det är därför oundgängligen nödvändigt att pris- och kostnadsökningar
na i Sverige nu nedbringas liU högsl den nivå som råder bland våra 6

viktigare konkurrentländer. Kravet har snarast skärpts på senare tid, efter- Prop. 1985/86:100
som inflationstakten fortsätter att falla i dessa länder. Bil. 1

Den konkurrensfördel som devalveringarna 1981 och 1982 innebar för del svenska näringslivet har visserligen minskal på senare tid men är alltjämt betydande. Ytterligare förluster skulle emellertid efter en tid ofrånkomligen slå negativt på produktion, sysselsättning och utrikesbetalningar.

1.3 Den ekonomiska politiken under de kommande åren

Kampen mol inflationen ges hög prioritet. Det svenska näringslivets konkurrenskraft måste bevaras och förbättras. Detta kan endast ske genom inhemska anpassningsålgärder. En ytteriigare devalvering av den svenska kronan är helt utesluten. Inflationsbekämpningen måsle därför främst ske genom en stram finanspolitik och genom att löner och andra kostnader ökar i mycket långsam takt.

Under 1985 fullgjordes den stabUiseringspoUtiska uppgiften i förhållandevis slor utsträckning av penningpolifiken. Delta ledde till en hög realränta och, vid en inlernationell jämförelse, hög nominell ränta. Finanspoli-fiken måste nu utformas så atl bördan på penningpolitiken kan minskas. En svag finanspolitik skulle även pä sikt fordra en så hög räntenivå att avkastningskraven på produktiva invesleringar skulle behöva höjas ytterligare. För att investeringsnivån med en sädan utveckUng skulle kunna hällas uppe, skulle vinstandelen i näringslivet behöva höjas ytterligare pä löneandelens bekostnad. Delta skulle omöjliggöra höjda reallöner för löntagarna.

Elt minskat budgetunderskott eller, annorlunda uttryckt, ett ökat sparande i den offentliga sektorn, är nödvändigl också av andra skäl. Sparandet i den svenska ekonomin är alltjämt för litet. Del behöver öka dels för att finansiera den nödvändiga investeringsuppgängen, dels för atl förstärka vår externbalans. Även om hushåUen bör kunna svara för en del av den nödvändiga sparandeökningen, sä talar myckel för att denna huvudsakligen måste komma till stånd i den offenfiiga sektorn och då särskilt genom att det statliga budgetunderskottet minskas.

Del lorde därför vara nödvändigt atl på några års sikl skapa elt vissl överskott i den offenfiiga sektorns sparande. Därmed skulle det kollekliva sparandet kunna återupprättas i Sverige.

Regeringen har lidigare angivit atl det är ett mål för den ekonomiska politiken att skapa elt permanent överskott i bytesbalansen. Endast härigenom bUr det möjligt att successivt minska utlandsskulden och de stora räntebetalningarna på denna. Ett överskott i bytesbalansen skulle öka handlingsfriheten i den ekonomiska poUtiken och i högre grad än f.n. möjliggöra ekonomiska stimulansåtgärder i svaga konjunkturlägen.

Även om bytesbalansen uppvisar ett underskott, så som var faUet 1985 och som också kan komma alt inträffa 1986, bör den ekonomiska polifiken utformas så att staten inte behöver låna i ufiandel.

Erfarenheter frän perioden 1977-1982 i värt land, liksom erfarenheterna
i en rad andra länder, visar alt, om denna norm överges, resultatet blir 7

minskad disciplin i den ekonomiska politiken. Nödvändiga anpassningsåt-

gärder blir ofillräckliga eller skjuts på framtiden. Försök att på kort sikt Prop. 1985/86: 100 kompensera ett minskat inhemskt sparande genom statlig upplåning utom- Bil. I lands leder efler kort tid till lägre tillväxt och en sämre utveckling av realinkomsterna. En ökad skuldsättning utomlands för att finansiera konsumtion innebär att det ekonomisk- politiska oberoendet minskas. Möjligheterna att föra en ambitiös fördelningspolitik begränsas därmed. Normen om att staten inte skall låna i utlandet ligger därför fast.

En stram finanspolitik är av stor betydelse för att öka sparandet i ekonomin, vilket tar sig uttryck dels i ett minskat budgetunderskott, dels i en förbättrad externbalans. En stram finanspolitik kan också bidra till att dämpa inflationen. För att nedbringa inflationen och förbättra sysselsättningen redan pä kortare sikt mäste dessutom etablerade mönster för pris-och lönebildningen brytas. Inför 1985 hade arbetsmarknadens parter vid de s.k. Rosenbadssamtalen med regeringen accepterat att de totala löneökningarna skulle hällas inom en ram på 5 %. Löneökningarna 1985 beräknas dock preliminärt ha blivit i genomsnitt ca 7 %. Detta är visserligen lägre än under tidigare är men innebär ändå all ramen överskreds.

Inför 1986 kan vi konstalera att de stora överhängen, främst i den offentliga sektorn, jämte löneglidning, om denna skulle ligga kvar på samma höga nivå som under föregående år, skulle resultera i en genomsnittlig lönekostnadsökning om ca 5 1/2 % och detta utan all några nya löneavtal för 1986 har träffats.

Även om en sädan löneökning skulle vara klart lägre än den varit på mycket läng tid i Sverige, skulle den likväl medföra en försvagning av konkurrenskraften, eftersom de nominella löneökningarna i våra konkurrentländer förväntas bli ännu lägre. De negativa effekterna av en sädan konkurrenskraftsförsvagning skulle dock huvudsakligen slå igenom först under 1987 och kommande är. Detla understryker det stora ansvar som nu ligger på arbetsmarknadens parter för atl nedbringa pris- och kostnadsökningarna.

Höga nominella löneökningar garanterar inte en positiv reallöneutveckling. Tvärtom visar utvecklingen under perioden 1976—1983 att reallönerna sjönk med 9 %, trots att de nominella lönerna under samma period steg med inte mindre än 80 %. Den bästa vägen att skapa förutsättningar för stigande reallöner är i dagens läge atl åstadkomma låga nominella löneökningar, eftersom dessa bidrar lill atl stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och därmed lägger grunden för en uthållig ekonomisk expansion med stigande inkomster för löntagama. Detta bekräftas av utvecklingen i flera av våra konkurrentländer, där låga nominella löneökningar förenats med stigande reallöner.

Det är nu nödvändigt att skapa förutsättningar för att stabilisera pris-
och kostnadsökningarna på en låg nivå för lång tid framöver. Del skulle
därför vara önskvärt med löneavtal som sträcker sig över en flerårsperiod.
Trovärdigheten i antiinflationspolitiken skulle stärkas avsevärt, om avtal
pä en låg nominell nivå kunde slutas för exempelvis en treårsperiod.
Stabiliteten i den ekonomiska utvecklingen skulle befrämjas och möjlighe
tema till långsiktig planering för hushåU, företag, kommuner m. fl. förbätt
ras. Flerärsavtal skulle också underiätta lösningen av de problem med 8

stora kostnadsöverhäng som finns på vissa avtalsområden. Sådana flerårs- Prop. 1985/86: 100 avtal bör inte innehålla klausuler som tenderar att driva upp inflationen. Bil. 1

Förutsättningarna att sluta flerärsavtal har förbättrats genom att det stora flertalet avtal löper ut omkring årsskiftet 1985/86. Även i andra avseenden är utgångsläget nu bättre än tidigare. De internationella prisstegringarna är låga och sjunker alltjämt, vilket minskar riskerna för inflationsimpulser utifrån. Den strama budget som nu läggs fram och det faktum att taxe- och avgiftshöjningarna blir mycket måttliga bidrar ocksä till en dämpad inflationstakt i Sverige.

Ytteriigare en viktig faktor i detta sammanhang är hur inkomstskatten kommer att utformas för de närmaste åren. Skatteskalorna för 1986 har redan beslutats av riksdagen. Regeringen kommer inom kort atl förelägga riksdagen förslag om hur skatteskalorna för 1987 och 1988 bör utformas. En central utgångspunkt är därvid att möjliggöra höjda reallöner förutsatt alt de nominella löneökningarna och prisökningarna blir låga.

Om löneutvecklingen i kommuner, företag och på andra håll skulle avvika frän vad som är önskvärt, kommer regeringen inte alt tveka att vidta korrigerande åtgärder.

Självfallet kan inte ansvaret för att dämpa kostnadsökningarna ensidigt läggas pä lönlagarna. Även om pris- och kostnadsökningarna till väsentlig del bestäms av löneökningarna - vilket är självklart med hänsyn till att lönerna svarar för 3/4 av nationalinkomsten - sä påverkas de också av en rad andra omständigheter. Alla grupper måste därför medverka i kampen mot inflationen.

Människors levnadsstandard bestäms såväl av verksamheten inom den offentliga sektorn som av reaUönerna. Under en följd av är har den offentliga konsumtionen och inkomstöverföringarna ökat kraftigt medan reaUönerna har urholkats. Det är därför nu nödvändigt all fömtsättningar skapas för höjda reallöner, genom all utgiftsökningen i stat och kommuner hålls tillbaka.

En stram finanspolitik skapar också fömtsättningar för en lägre ränta -och därmed för lägre kapitalkostnader. Några skattehöjningar föresläs inle i budgeten annat än en smärre höjning av arbetsmarknadsavgiften fr. o. m. den 1 januari 1987. Taxe- och avgiftshöjningar sker med stor återhållsamhet. Samma återhållsamhet bör även kommunerna iaktta.

Jordbrukarna bör visa en motsvarande återhållsamhet när del gäller prishöjningar på jordbruksvaror. Även förelagarna i övrigl bör i stor utsträckning avstå frän prishöjningar på sina produkter, inte minst med tanke på att prishöjningar lätt leder till minskade marknadsandelar såväl i Sverige som i omvärlden. Åtskilliga svenska företag möter nu utländska konkurrenter, som faktiskt sänker sina priser.

Ökad sysselsättning och låg inflation är grundläggande inslag i en polifik som syftar till en jämnare fördelning av inkomster och förmögenheler. Härutöver behöver dock även andra åtgärder vidtas i fördelningspolitiskt syfte. Sålunda höjs bostadsbidragen i två etapper nästa år.

Barnfamiljernas ekonomiska situation har under en längre period varit
besvärlig. Visserligen höjdes det familjeekonomiska stödet kraftigt den 1
januari 1985, men det är enligt min mening motiverat att samhällets slöd 9

ökas ytteriigare. Det är angeläget att förbättringarna av stödet till barnfa- Prop. 1985/86: 100

miljerna kan ske med så bred anslutning som möjligt. Statsrådet Lindqvist Bil. I

har därför för avsikt att föreslå regeringen att de övriga riksdagspartiema

inbjuds till överiäggningar om åtgärder för att förbättra barnfamiljernas

ekonomiska situation. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget måste

utgångspunkten för dessa överiäggningar vara att åtgärderna finansieras i

sin helhet.

En annan faktor som har fördelningspolilisk betydelse, men som ocksä kan bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft, är förnyelsefonderna. Avsättningarna till dessa beräknas uppgå till ca 8 miljarder kr. Här finns således en stor potential som kan användas för utbildning och därmed kompetenshöjning av arbetskraften men också för forskning och ulveckling. De fackliga organisationerna har fått ett betydande inflytande över användningen av dessa medel, i och med att deras godkännande krävs av de ansökningar som företagen skall lämna in.

Det är nu av största vikt att dessa medel kommer till god användning. De kan bli av stort värde för många individer och samtidigt förstärka de svenska företagens kompetens och utvecklingsförmåga.

2 Utsikter för 1986

2.1 Den internationella utvecklingen

Industriländernas ekonomier utvecklades svagare än förutsett under 1985. Den genomsnilfiiga tillväxten i OECD-området under 1985 beräknas inte ha uppgått till mer än 23/4 %.

I Västeuropa beräknas produktionsökningen ha stannat vid drygt 2 %. Trots en något större sysselsättningsökning än väntat fortsatte arbetslösheten att stiga.

Inflationen har fortsatt att sjunka i näslan alla industriländer. Konsumentpriserna ökar f.n. i en årlig takt av 4 1/2 % i genomsnitt i OECD-länderna. I Japan och Förbundsrepubliken Tyskland är infiationstakten nu omkring 2 %.

Trots att den ekonomiska tillväxten under 1985 var mindre ojämnt fördelad än lidigare har betalningsobalanserna mellan Förenta staterna och omvärlden förstärkts ytterligare. Underskottet i den amerikanska bytesbalansen beräknas ha ökat frän 100 till inemot 135 miljarder dollar under 1985. Samtidigt har Japan och vissa västeuropeiska länder byggt upp stora, och växande, bytesbalansöverskott.

En inle oväsentlig anpassning har dock skett av växelkurserna mellan
viktigare valutor under det senasle året. En viss omläggning i expansiv
riktning av penningpolitiken i Förenta staterna under 1985 möjliggjorde en
fortsatt sänkning av räntenivån i den amerikanska ekonomin. I förening
med de omfattande samordnade interventioner pä valutamarknaden som
under hösten företogs av de slörre industriländerna har detta banat väg för
en nedgång av dollarns effektiva kurs med drygt 15 % mellan mars och
december 1985. . . 10

Den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna har däremot Prop. 1985/86:100 endast undergått små förändringar. Alltjämt inriktas politiken i Japan och Bil. 1 flera större västeuropeiska länder huvudsakligen pä inflationsbekämpning och StatsfinansieU konsolidering med sikte på atl skapa gynnsamma betingelser för tillväxt av produktion och sysselsättning på längre sikt. I flertalet länder har såväl finans- som penningpolitiken en restrikfiv inriktning.

Den genomsnittliga tillväxten i industriländerna torde under 1986 komma att uppgå lill 2 1/2-3 %. I Förenta staterna förutses nu en lägre tillväxt av den inhemska efterfrågan med en långsammare ökning av den privata konsumtionen och stagnerande eller fallande investeringar. Bruttonationalprodukten väntas öka med 23/4 % under 1986. 1 Japan kan fömtses en långsammare tillväxt nästa år - med omkring 3 1/2 % - trots att vissa ekonomisk-politiska åtgärder vidtagits under hösten i syfte atl sfimulera den inhemska efterfrågan.

I Västeuropa, som de senaste åren i stor utsträckning har byggt sin blygsamma tillväxt på bidrag från utrikesbalansen, väntas tUlväxten under 1986 i ökande grad genereras av inhemsk efterfrågan. En fortsatt sjunkande inflation vänlas förstärka realinkomsterna och stimulera den privata konsumfionen, medan investeringarna lorde håUas uppe av lägre räntor och etl höjt kapacitetsutnyttjande. Ändå bedöms fillväxten i Västeuropa liksom 1985 stanna vid omkring 21/4 %.

För de nordiska länderna sammantaget bedöms produkfionen öka med ungefär 3 % 1985 och 1986. TiUväxlens sammansättning och inriklningen av den ekonomiska politiken uppvisar dock stora skUlnader mellan de enskilda länderna.

Med en tillväxt av denna omfaitning i industriländerna lorde arbetslösheten för OECD-området i genomsnitt under 1986 ligga kvar på nuvarande nivå om 8 1/2 %, men i Västeuropa stiga något liU drygt 11 %. Världshandeln beräknas öka med ca 4 %, dvs. ungefar lika snabbt som under 1985.

Inflafionen förutses fortsätta att sjunka i nästan alla OECD-länder. I de större industriländerna väntas inflationen understiga 4 % och i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland stanna vid drygl I %.

Ett allvarligt hot mot en stabil utveckling i världsekonomin de närmaste åren utgörs av de stora interna och extema obalanser som utmärker den amerikanska ekonomin. Ökningen av det stora budgetunderskottet uppvägs inte av ett ökat inhemskt privat sparande utan måste fill stor del täckas genom ett växande kortfristigt kapitalinfiöde från omvärlden. Detta har drivit upp räntenivån, vilket i sin tur varit en vikfig orsak tiU den höga dollarkursen. En fortsatt smidig anpassning nedåt av dollarns kurs är nödvändig, om det nuvarande amerikanska bylesbalansunderskottet skall kunna minskas. Detta torde också fömtsätta att budgetunderskottet reduceras väsentligt. Den amerikanska kongressen har nyligen antagit etl program för atl eUminera underskottet till 1991. Ännu så länge är det emellertid bara etl principprogram.

En redukfion av nuvarande betalningsobalanser och en anpassning av
växelkurserna skuUe också bidra fill atl avvärja del allvariiga hot mot
väridshandeln som den ökande protekfionismen utgör. En under lång tid
starkt övervärderad dollar är den viktigaste orsaken till de starka protek- ''

tionistiska stämningar som särskilt under det gångna året kommit fiU Prop. 1985/86:100
uttryck i Förenta staterna. Bil. I

Tillväxten i industriländerna och graden av tillträde till deras marknader är också avgörande för skulddrabbade u-länders möjligheter att generera exportintäkter och fullgöra sina betalningsåligganden. Försämrade export-utsikter för dessa länder skulle tvinga dem till att antingen genomföra ytterligare nedskärningar av den egna importen eller inställa sina skuld-tjänstbetalningar.

En viktig uppgift för den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna måste vara att säkra en högre tillväxt. En starkare expansion i Västeuropa är nödvändig för alt arbetslösheten skall kunna reduceras. Men den skulle också bidra till att minska nuvarande betalningsobalanser och upprätthålla efterfrågan pä u-ländernas export, så atl en ytterligare skärpning av skuldproblemen kan undvikas. En mindre restriktiv ekonomisk politik vore därför önskvärd i de länder — i första hand Japan och Förbundsrepubliken Tyskland - som har en stark betalningsbalansställning och samtidigt fått inflation och statsfinanser under rimlig kontroll.

De nordiska finansministrarna har under 1985 presenterat en handlingsplan för gemensamma insatser för all stimulera sysselsättning och ekonomisk utveckling. Planen har antagits av ministerrådet och har nu börjat genomföras.

Vissa tecken finns pä en större beredvillighet från de större industriländerna att i sin ekonomiska politik ta hänsyn till ekonomiernas ömsesidiga inverkan på varandra liksom till behovet av ökad tillväxt och en anpassning av växelkurser och bytesbalanser. Vid det möte som ägde rum i New York hösten 1985 mellan de fem största industriländerna kom man överens om samordnade interventioner på valutamarknaden i syfte att åstadkomma en önskad växelkursanpassning.

Det finns anledning att välkomna denna överenskommelse och i synnerhet den attitydförändring till internationellt ekonomiskt samarbete som den tycks spegla. Samtidigt står det klart att en större omläggning av den ekonomiska politiken är ofrånkomlig, om en bättre anpassning av växelkurserna skall kunna åstadkommas till underliggande ekonomiska förhållanden.

Vid ett möte i GATT i november 1985 beslutades att påbörja förberedelserna för en ny multilateral handelsförhandling, som syftar till att förstärka och utvidga det internationella regelsystemet pä handelns område. Sverige har varit pådrivande i detta arbeie.

Särskilda internationellt samordnade insatser behöver också göras för
alt angripa skuldproblemen. Hittills har dessa kunnat hanteras, men till
priset av stora uppoffringar i många fattiga länder. Det är nu angeläget att
finna mer samlade och långsiktigt verkande lösningar på skuldproblemen
som komplement lill den strategi som hittills tillämpats, där varje skuld
lands fall behandlats för sig. Vissa förslag i denna riktning har under hösten
lagts fram av den amerikanska regeringen i form av den s. k. Baker-planen.
Denna innehåller intressanta element men torde behöva kompletteras,
framför allt med fastare ekonomisk-politiska och handelspolitiska åtagan
den från regeringarnas sida. Den svenska regeringen avser att aktivt med- 12

verka lill att internafionellt samordnade åtgärder nu kommer till stånd för Prop. 1985/86: 100
att möta de växande skuldproblemen. Bil. 1

2.2 Den svenska ekonomin

Efter tre år med stark tillväxt i ekonomin, i genomsnitt mer än 2 1/2 % per år, väntas BNP-fillväxten 1986 bU någol lägre, drygt 1 1/2 %. Inflationen väntas gå ned ytteriigare från 5 1/2 % under loppet av 1985 tiU 4 % under 1986. Bytesbalansens underskott beräknas minska frän 10 miljarder kr. 1985 till 5 miljarder kr. 1986 och budgetunderskottet reduceras frän 55 miljarder kr. 1985 till ca 50 miljarder kr. 1986. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka men långsammare än under 1985. Arbetslösheten bedöms kunna häUas på en i slort sett oförändrad nivä.

Priser, löner och konkurrenskraft

Pris- och löneökningarna har de senaste åren varit högre i Sverige än genomsnilfiigl i våra konkurrentländer. Timlönerna i industrin har ökat med i genomsnitt drygt 8 % per år 1982-1985 att jämföra med drygt 5 % per år i OECD-området. Ocksä prisökningarna har varit högre i Sverige än i vär omvärid, även om de dämpats under senare lid.

Denna utveckling har medfört atl en del av de fördelar, som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982, har gått förlorade. Det svenska pris- och kostnadsläget jämfört med omvärldens är emellertid alltjämt bättre än före de båda devalveringarna. Lönekostnaderna per producerad enhet i industrin har sjunkit relativt konkurrentländerna med 20 %, de totala rörliga kostnaderna med 10 % och de svenska exportpriserna med 9 %. Därtill kommer alt svensk industri idag har återfått en lönsamhet i nivå med den som rådde under 1950- och 1960-talen.

En dämpning av prisökningarna har skett under senare tid. Konsumentprisernas ökningstakt mellan december 1984 och november 1985 var 5,3 %, vilkel är den lägsta prisökningen för motsvarande period sedan början av 1970-talet. Särskilt underdel senaste halvåret har nedgången av inflationen varit påtaglig.

Under det kommande året väntas pris- och löneökningarna i våra viktigaste konkurrenfiänder fortsätta att dämpas. I t. ex. Förbundsrepubliken Tyskland och Japan förutses en inflation på endasl 1 — 1 1/2% 1986.

Till grund för prognoserna för den svenska ekonomin 1986 harjag i avsaknad av nya löneavtal beräkningsmässigt utgått från den löneökning som följer av redan slutna avtal och en viss lönegUdning. Däremot harjag inte räknat in eventuella effekter av nya löneavtal. Beräknade pä sä sätt skulle lönerna stiga med i genomsnitt 5 1/2 % 1986.

Det bör noteras all prognosen för den svenska ekonomins reala ulveck
ling 1986 inle i nägon större utsträckning påverkas av en mindre ändring i
löneantagandet. Däremot skulle högre löneökningar medföra en högre
inflation redan 1986. De negativa konsekvenserna på den reala ekonomin
skulle emellertid bli påtagliga åren efter 1986. '3

Det finns många faktorer som verkar för låga prisstegringar 1986. De Prop. 1985/86: 100 internationella prisstegringarna är som redan nämnts låga. Oljepriserna har Bil. 1 sjunkit. Även övriga råvarupriser har fallit betydligt under del gångna året. Dollarkursen har gått ned från toppnivån 9,74 kr. i mars 1985 tiU 7,70 kr. i mitten av december 1985, vilket sänker priserna på importvaror noterade i dollar. Detta i kombinalion med den antagna kostnadsutvecklingen talar för en fortsalt dämpning av inflationen lill ca 4 % under loppet av 1986. Reallönen för de flesta löntagare beräknas, med del anlagande om löneutvecklingen som jag gjort, komma atl öka något 1986.

Inhemsk efterfrågan och tillväxt

Den privata konsumtionen ökade slarkl, uppskattningsvis med närmare 3 %, under 1985. Del var främst sällanköpsvaruhandeln som ökade sin försäljning. SärskiU stor försäljningsökning redovisades för bil-, radio/TV-, beklädnads- och sporthandeln. Konsumtionsutvecklingen har till en del åstadkommits genom att hushållen dragit ned sitt sparande ytterligare. År 1986 vänlas hushållens realt disponibla inkomster fortsätta att öka, vilket beräknas ge underlag för en privat konsumtionsökning med 11/2 %.

Tabell 1 Försörjningsbalans 1984-1986

	Miljarder	Procentuell volymförändring
	Vr IQK4
	*M. lyoH*	1984	1985	1986
BNP	787,2	3,4	2,2	1.6
Import av varor och tjänster	254,1	4,7	8,1	4,9
Tillgång	1 041,3	3,7	3,6	2,4
Privat konsumtion	397,9	1,3	2,8	1,5
Offentlig konsumtion	221,5	2,0	0,9	1,4
Stat	61,0	0,3	-1,0	-0,9
Kommuner	160,5	2,7	1,7	2,2
Bruttoinvesteringar	144,9	3,9	6,3	0,5
Näringsliv	70,5	9,6	12,0	0,4
Därav industri	23,2	16,6	19,2	5,0
Statliga myndigheter och affärsverk	17,2	-5,7	5,8	6,7
Kommuner	25,0	-4,1	-4,0	-0,5
Bostäder	32,2	4,5	2,6	-2,1
Lagerinvesteringar	-7,5	0,7'	1,1'	0,4'
Export av varor och tjänster	284,4	6,5	2,0	4,5
Användning	1041,3	3,7	3,6	2,4

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

Den kommunala konsumtionen ökade med drygt 2 1/2 % såväl 1983 som 1984. För 1985 beräknas en något lägre ökningstakt. Kommunernas goda ekonomi och deras nyligen fastställda budgeter tyder pä en konsumtionsökning med drygl 2 % 1986. Den statliga konsumtionen beräknas däremot fortsätta att minska 1986.

Den ekonomiska politiken har varit inriktad pä att öka investeringarna i
näringslivet. Den snabba produktionsökningen de senaste åren i kombina
tion med högt kapacitetsutnyttjande och god lönsamhet har också medfört
en kraftig investeringsuppgång. För 1986 förutses en fortsatt ökning, fast i 14

långsammare takt. Industriinvesteringarna fortsätter alt öka 1986. Verk- Prop. 1985/86: 100 stadsindustrins investeringar beräknas öka med ca 20 %. Investeringarna i Bil. I massa- och pappersindustrin förutses emellertid minska från en mycket hög nivå 1985. 1 det övriga näringslivet väntas investeringarna ligga kvar pä den höga nivå som uppnåddes 1985. Därutöver bör noteras att investeringar i företagsanknuten utbildning beräknas öka väsentligt när förnyelsefonderna börjar tas i bruk. Statliga myndigheter och affärsverk beräknas öka sina investeringar

1985 och 1986. Det är främst televerket och statens vatténfallsverk som
svarar för ökningen. Inom den kommunala sektorn följs den tidigare
minskningen av en i stort sett oförändrad investeringsnivå 1986. Inom
landstingen väntas t.o.m. en viss ökning av investeringsakfiviteten. Det
finns tecken som tyder på att även bostadsbyggandet kan komma att öka
de närmaste åren. Antalet outhyrda lägenheter har minskat kraftigt och pä
mänga orter råder nu bostadsbrist. För den statliga reparations- och bygg
nadsverksamheten inom byggnadsstyrelsens område avsätts ökade medel.
Inom kommunerna borde det också finnas möjligheter att öka reparations-
och ombyggnadsverksamheten.

Sammantaget stiger den inhemska efterfrågan med ca 2 % 1986 all jämföra med ca 4 % 1985. Det är främst den svagare investeringsökningen och det minskade bidraget från lagerinvesteringarna som svarar för dämpningen av den inhemska efterfrågetillväxten.

Produktionstillväxten i den svenska ekonomin beräknas bli något lägre

1986 än åren dessförinnan. BNP väntas öka med drygl I 1/2 % jämfört med
i genomsnitt drygt 21/2% per är under perioden 1982-1985. Den låga
tillväxten beror på dels den svenska ekonomins struktur, dels kostnads-
och efterfrågeutvecklingen.

Sverige har liksom Förenta staterna och vissa andra avancerade industriländer en stor tjänstesektor, där produktivitetsökningen inte är lika stora som i varuprodukfionen. Det gör att BNP-tUlväxten på längre sikt knappast kan uppgå till mer än 2-2 1/2 % per år, vilket också visats av 1984 års långtidsutredning. Därtill kommer att kapacitetsutnyttjandet, och speciellt sysselsättningsgraden, redan är högre i Sverige än i många andra OECD-länder. Sverige kan därför inte annat än enstaka år förväntas ha en BNP-tillväxt, som är högre än omvärldens.

För atl den polenfiella fillväxten pä 2-2 1/2 % per år skall kunna realiseras krävs alt samtliga delar av efterfrågan ökar. Nettoexporten synes dock inte uppfylla detta krav 1986. Till stor del torde detta få hänföras till att pris- och kostnadsutvecklingen ännu inte har anpassats ned till de nivåer som gäller i vår omvärid. De svenska företagen har i viss utsträckning föriorat andelar på både export- och hemmamarknaderna.

Tillväxten 1986 hålls således i högre grad än tidigare år uppe av konsum-fionsökning inom landet. Det finns en påtaglig risk med en konsumtions-ledd fillväxt, särskilt om konsumfionen skulle öka mer än vad som har förutsatts. Det skulle leda fill en försämring av bytesbalansen och en minskad kapitalbildning. Därigenom skulle möjligheterna att nä full sysselsättning och balans i den svenska ekonomin undergrävas.

Bytesbalans Prop. 1985/86: 100

I början av 1985 försvagades bytesbalansen kraftigt. Denna försämring var ""■ ' delvis en följd av en kraftig efterfrågeökning i Sverige, främst i form av ökade investeringar, lageruppbyggnad och ökad privat konsumtion. Delvis berodde den också pä atl de svenska företagen i viss mån har lappat marknadsandelar på både export- och hemmamarknaderna. Den viktigaste enskilda förklaringen var emellertid att oljeimporten bl. a. lill följd av den ovanligt kalla vintern blev väsentligt högre än året innan.

Tabell 2 Bytesbalans 1983-1986

Miljarder kr., löpande priser

	1983	1984	1985	1986
Export av varor Import av varor	210,5 200,4	242,4 217,9	259,8 244,8	276,5 258,3
Handelsbalans	10,1	24,5	15,0	18,2
Korrigeringspost Tjänstebalans Transfereringsnetto	- 3,0 9,3 -23,6	- 3,6 9,4 -27,1	- 3,9 9,4 -30,8	- 4,1 9,0 -28,4
Bytesbalans	- 7,2	3,2	-10,3	- 5,3

Även om en försämring av bytesbalansen 1985 förutsägs bäde av konjunkturinstitutet hösten 1984 och i nationalbudgeterna (januari resp. april) 1985, underskattades styrkan i försämringen första halvåret. Under hösten förbättrades emellertid bytesbalansen markant. Underskottet för helåret 1985 beräknas till ca 10 miljarder kr.

För 1986 förutses bytesbalansunderskottet minska till 5 miljarder kr. Exporten av bearbetade varor beräknas öka något långsammare 1986 än 1985. Den totala exporten beräknas likväl öka med 41/2 % 1986 att jämföra med 2 % 1985. Till den högre ökningstakten 1986 bidrar en omsvängning i exporten av trävaror, pappersmassa, petroleumprodukter och fartyg från en minskning 1985 tUl en ökning 1986. Importökningen beräknas stanna vid 5 % 1986 att jämföra med 8 % 1985.

Bakom svängningarna i bytesbalansen under perioden 1984-1986 ligger såväl förändringar i väridshandeln som föriorade marknadsandelar samt etl antal tillfälliga faktorer. Nettoimporten av råolja och petroleumprodukter, ränteutgifterna samt fartygsexporten förklarar en försämring av bytesbalansen med 8 miljarder kr. 1985 och en förbättring med 11 miljarder kr. 1986.

Beräkningar av bytesbalansens utveckling är alltid behäftade med en betydande osäkerhet, vilken bl. a. beror pä dollarkursens och oljeprisernas utveckling. Dollarkursen har svängt kraftigt under det gångna året och oljemarknaden har varit påtagligt instabil under den senaste tiden. Som grund för beräkningarna har antagits att dollarkursen sänks frän genomsnittet 8,61 kr. 1985 till 7,70 kr. 1986 och att räoljepriset sänks frän 27 dollar per fat 1985 till 26 dollar per fat 1986. En nedgång av den genomsnittliga dollarkursen 1986 med ytteriigare 20 öre skulle förbättra bytesbalansen med ca 1 miljard kr. och begränsa inflationen med 0,1 procentenhet. En

sänkning av oljepriset med ytteriigare 1 dollar per fat skulle också förbättra Prop. 1985/86: 100 bytesbalansen med ca 1 miljard kr. och minska konsumentprisökningarna Bil. 1 med 0,15 procentenheter.

Sysselsättning

Läget på arbetsmarknaden började förbättras i mitten av 1983. Under 1984 började den totala sysselsättningen öka påtagligt. Förbättringen har hålUt i sig även hösten 1985. Den totala sysselsättningen beräknas ha ökat med 43000 personer 1985, trots att antalet sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat med 25000 personer. Antalet sysselsatta pä den reguljära arbetsmarknaden har således ökat med närmare 70000 personer. Arbetslösheten har reducerats från 3,5 % 1983 fill 2,9 % 1985.

Erfarenheterna visar att sysselsättningen i näringslivet påverkas av produktionstillväxten med en betydande eftersläpning. Produktionsökningen i näringslivet 1984 och 1985 och det höga kapacitetsutnyttjandet torde därför medföra en fortsatt hög sysselsältningsnivå i näringslivet 1986. Antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda lediga platser var något högre under hösten 1985 än ett år tidigare. Det talar också för en fortsatt god arbetsmarknad i början av 1986. Därtill kommer en fortsatt kraftig sysselsättningsökning i den kommunala sektorn. En viss försvagning av arbetsmarknaden under loppet av 1986 kan emellertid inte uteslutas. Regeringen häller en hög beredskap för att stödja arbetsmarknaden.

3 Den ekonomiska politikens inriktning 3.1 Finanspolitiken

Det övergripande målet för den ekonomiska politiken är att upprätthälla en hög och jämn sysselsättning och atl skapa förutsättningar för stigande realinkomster för hela befolkningen. I en ekonomi av Sveriges typ, med stor utrikeshandel och en hög internationalisering av företagandet, kan full sysselsättning långsiktigt bara nås om vi kan bevara och förstärka näringslivets konkurrenskraft. Den ekonomiska politiken måste därför inriktas på att pressa tillbaka prisstegringarna och minska underskotten i utrikesaffä-rerna och i statsbudgeten.

Mot den bakgrunden var en skärpning av finanspolitiken ett viktigt inslag i den omläggning av den ekonomiska politiken som gjordes hösten 1982. Genom att hälla tillbaka den inhemska efterfrågan, i kombination med den förbättring av konkurrenskraften som 1982 års devalvering medförde, skulle en överflyttning av resurser från privat och offentlig konsumtion ske till förmån för export och investeringar. I flera viktiga avseenden - produktion, investeringar och sysselsättning - har denna omläggning av polifiken burit frukt.

Dessa positiva resultat för produktion och sysselsättning hade det emel
lertid inte varit möjligt att nå om vi inte samiidigt hade minskat de stora 17

2 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 1

finansiella obalanserna i den offentliga sektorn under den senaste treårs- Prop. 1985/86:100 perioden. Det nu föreliggande budgetförslaget innebär att vi fortsätter på Bil. 1 den inslagna vägen med att ytterligare minska budgetunderskottet. Det är nämligen otvetydigt så, alt fortsatt stora budgetunderskott skulle verka uppdrivande på den allmänna prisnivån och på ränteläget. Därmed skulle ekonomins konkurrenskraft gröpas ur och investeringsverksamheten hämmas.

Statens budgetunderskott som 1982 uppgick till drygt 83 miljarder kr., motsvarande drygt 13% av BNP, beräknas 1985 ha gått ned till 55 miljarder kr., eller 6,4 % av BNP. För hela den offenfiiga sektorn har sparandeunderskottet minskat från 6 % av BNP 1982 till knappt 1,5 % 1985. År 1986 beräknas underskottet bli 1 % av BNP.

Orsakerna till denna utveckling är såväl ökade skatte- och avgiftsinkomster till följd av ökad fillväxt i ekonomin som en långsammare utgiftsexpansion än fidigare. Under 1970-talet och fram t.o.m. 1982 ökade de offentliga utgifterna realt med i genomsnitt ca 5,5 % per är. Denna utveckling har nu brutits. För 1986 beräknas ökningstakten till blott 0,2 %. För den statliga sektorn är det fråga om en real minskning av utgifterna.

En del av minskningen av budgetunderskottet 1985 förklaras av atl skatteunderlaget ökar förhållandevis mycket till följd av framför alll en ganska kraftig uppgång av löner och andra hushållsinkomster. En sådan ulveckling leder visserligen pä kort sikt till en reducering av den ofi"entliga sektorns sparandeunderskotl, men på längre sikt, till följd av försämrade tillväxlförutsättningar, till ökande underskoll.

En central uppgift i regeringens ekonomisk-politiska strategi måste därför vara att samtidigt uppnå en reducering av de offentliga underskotten och låga pris- och löneökningar. Denna anpassning av löner, priser och offentliga utgifter skall ske utan att arbetslösheten tiUäts öka.

Den bild av den ekonomiska utvecklingen som redovisas i denna finansplan lyder på en måttlig tillväxt i den svenska ekonomin 1986. Något utrymme för att med ökade statsutgifter temporärt försöka stimulera fram en högre aktivitet finns emellertid inle. En ökning av de offentliga utgifterna, eller ökad utlandsupplåning, skulle tvärtom rubba förtroendet för den ekonomiska polifiken. Infiationsförväntningarna skulle drivas upp. Det skulle uppstå risk för spekulativa valutautflöden som skulle tvinga fram en höjning av ränteläget.

Finanspolitiken måste i stället inriktas på en sädan avvägning visavi penningpolitiken all fömtsättningar skapas för en lättare penningpolifik. Den nuvarande situationen med en realränta på 6—7 % är inte långsiktigt förenlig med en utveckling mot ökad balans i den svenska ekonomin. Därför mäste finanspolitiken ha en stram inriktning.

I enlighet med den ekonomisk-poUtiska strategin måste vi fortsätta atl
vrida över resursanvändningen till mer export och investeringar. Därige
nom kan bylesbalansunderskottet förbytas i det överskott som krävs för
att utlandsskulden skall kunna minskas och handUngsfriheten öka för den
ekonomiska politiken. Del samlade inhemska sparandel måste vara så
stort att det dels finansierar en nödvändig utbyggnad av produktionskapa
citeten, dels genererar elt långsiktigt bytesbalansöverskott. Detta sparan- 18

deöverskott måsle fill slor del komma tiU ständ genom alt den offentliga Prop. 1985/86: 100 sektorns finanser förbättras, även om också ett ökat hushåUssparande, Bil. 1 som i sig är önskvärt, kan ge elt bidrag härtUl.

Arbetet med att förbättra statsfinanserna måste målmedvetet fuUföljas. Det samlade skattetrycket bör inte ökas, varför den fortsatta anpassningen i allt väsentligt måste ske på utgiftssidan. Detta innebär att de offenfiiga utgifternas andel av BNP måste nedbringas.

3.2 Penningpolitiken

Under den första delen av 1985 ledde försvagningen av bytesbalansen och stegringen av dollarkursen lill ett omfattande valutautfiöde. Detta nödvändiggjorde en åtstramning av penningpoUtiken. Diskontot höjdes i mitten av maj från 9,5 fill 11,5 % och straffräntan höjdes från 13,5 till 16 %, samtidigt som utlåningstaket för banker och finansbolag sänktes frän 4 till 2 % för 1985. I syfte att begränsa den snabba tillväxten av den privata konsumtionen genomfördes också vissa skärpningar i vUlkoren för bl.a. avbetalnings- och kontokortskrediter.

Genom åtgärderna i maj kom den svenska räntenivån att ligga betydligt högre än den som rådde i omvärlden. Räntemarginalen gentemot eurodol-larräntan vidgades för en kort tid till 8 %. Under andra halvåret förstärktes emeUertid bytesbalansen, och den sänkning av dollarkursen som inletts i mars fortsatte under hösten. Efter ett utflöde pä inemot 10 miljarder kr. fram tiU dess åtgärderna vidtogs i mitten av maj, uppvisade återstoden av året ett stabilt valutainflöde. De korla räntorna kunde därför åter sänkas i flera steg. Vid slutet av året hade penningmarknadsräntorna nedbringats fill ca 12,5 %.

För året som helhet var valutaflödena i stort sett i balans, dvs. underskottet i bytesbalansen motsvarades av ett privat kapitalinflöde av ungefär .samma storlek. Utvecklingen under 1985 har således legat väl i linje med målet att undvika ett långvarigt valutautfiöde. Statens nettoupplåning utomlands var visserligen betydande, ca 12 miljarder kr., men då den motsvarades av en uppbyggnad av valutareserven av ungefär samma storlek, var den väl förenlig med ambitionen att staten ej skall låna utomlands för atl kompensera ett privat kapitalutflöde eller ett bytesbalansunderskott.

Utvecklingen mot en mer flexibel och marknadsanpassad penningpolitik och färre kvantitativa regleringar har pågätt sedan 1982. I slutet av 1983 avskaffades Ukviditetskvoterna för bankerna och under hösten 1984 ändrades placeringsplikten för försäkringsbolagen och AP-fonden till ett krav på bruttoförvärv istäUetför innehav av prioriterade placeringar. Genom dessa båda reformer skapades väsentligt bättre förutsättningar för en utvecklad kapitalmarknad.

I samband med den penningpolifiska åtstramningen i maj 1985 slopades
rekommendationen om bankernas utläningsräntor, som varit i kraft i stort
sett ulan uppehåll sedan 1952. I november 1985 avskaffades även utlå-
ningslaket för banker, finansbolag och bostadsinstitut. Olika former av
kvantitativa utlåningsbegränsningar hade då varit i kraft i omkring 30 år. 19

I december infördes en s. k. räntetrappa för bankernas upplåning i riks- Prop. 1985/86:100 banken, varigenom räntan stiger med upplåningens storlek. Dessutom höjs Bii. 1 kassakraven från 1 tUl 3 % från den 13 janauri 1986, samiidigt som ränle-gottgöreJsen för dessa medel slopas. De olika åtgärderna sammantagna förutses medföra en effektivare konkurrens mellan olika institut och därvid stärka bankernas ställning pä marknaden, samtidigt som riksbankens räntestyrning underlättas. Kassakraven avses dämpa bankernas benägenhet att öka sin ufiäning.

Redan lidigare har fillväxten i penningmängden varit en dålig indikator pä likvidUetsutveckUngen i ekonomin, bl. a. pä grund av en rad strukturella förändringar som skett på marknaden under senare år. 1 och med att ulläningstaket för bankerna avskaffats kan penningmängdens tillväxt komma att påverkas kraftigt genom att en del av de krediter som i dag kanaliseras utanför banksektorn överförs tUl bankerna. Denna tillväxt i penningmängden speglar inte någon förändring av likviditetsutvecklingen inom den totala ekonomin. Det finns anledning att räkna med att överföringen av krediter till banksystemet kommer att ske successivt och sträcka sig över en längre tid.

Finansieringen av statens budgetunderskott har de senaste åren underlättats genom introduktionen av nya uppläningsinstrument, såsom riksobligationer, statsskuidväxlar och allemanskonton. Samtidigt har budgetunderskottet nedbringats. För 1986 är möjlighelerna att tUlgodose statens länebehov utan stora påfrestningar på kreditmarknaden goda. En bedömning av hur upplåningen kommer atl fördela sig på olika upplåningsförmer framgår av tabell 3.

Tabell 3 Finansiering av statens lånebehov 1984—1986

Nettobelopp, miljarder kr.

1984 1985 1986

Statens budgetunderskott' 74 59 50

Valutaförluster på statliga utlandslån 11 8 4

Statens lånebehov 63 51 46

Finansiering:

1. Riksbanken 28 O 25
därav: företags och kommuners

insättningar i riksbanken 9 16 9

kassakravsmedel - - 8

övrigt 19 -16 8

35	39	21
-3	- 9	0
6	10	13
9	8	4
23	30	4
0	12	0
63	51	46

2. Inhemsk marknad
därav: prioriterade obligationer

allemanssparande

premie- och sparobligationer

övrigt

3. Utlandet
Summa finansiering

Källa: Riksbanken.

' Budgetunderskottet anges här enligt riksgäldskontorets kassamässiga principer och skiljer sig något från det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar.

Hushällens betydelse för statsupplåningen har ökat starkt. Under 1986
väntas hushällen svara för ungefär en tredjedel av statens upplåning. 20

Allemanssparandet förväntas öka i omfatlning liU följd av den extra in- Prop. 1985/86: 100 sättning med högst 5000 kr. som medges utöver.ordinarie belopp under Bil. 1 försia kvartalet 1986, medan netloupplåningen genom premie- och sparob-Ugafioner väntas bli något mindre än under tidigare år.

Finansieringen i riksbanken motsvaras till största delen av en ökning i näringslivets och kommunernas inneslående medel pä konton i riksbanken saml av bankernas kassakravsmedel. NäringsUvets och kommunernas inneslående medel på konton i riksbanken kommer således alt öka under 1986 men tillväxten blir betydligt lägre än under föregående år. Återstoden av finansieringen i riksbanken motsvaras av riksbankens behållna vinstmedel och ökning av den utelöpande sedelvolymen.

Det resterande uppläningbehovet läcks genom försäljning av riksobligationer och statsskuidväxlar på marknaden. Denna del av stalsupplåningen förväntas bli mindre än under lidigare år. Bmtloupplåningen blir dock betydande, eftersom stora volymer statspapper, särskilt statsskuldväxlar, förfaller till inlösen under året. Vid nyupplåningen kommer större vikt att läggas vid alt statsskulden konsolideras. Detta avses ske genom att riksob-ligalionernas andel av bmtloupplåningen ökas.

3.3 Skattepolitiken

Skattesystemet har en rad viktiga uppgifter. Skatterna skall finansiera den offentliga sektorns utgifter. Skattesystemet skaU bidra till att utjämna inkomster och förmögenheter. Det är vidare angeläget att skattesystemet utformas så att produktiva insatser i form av arbete, förelagande och sparande uppmuntras, medan spekulativa beteenden och länefinansierad konsumtion motverkas. Skattesystemet bör ocksä kunna användas inom slabiliseringspoUtiken.

Etl ytterligare krav som bör fillmätas slor vikt är att skattesystemet bör förenklas. Det är av en rad skäl angeläget att skattesystemet är enkelt, robust och begripligt.

Under de senaste åren har en rad förändringar skett av skattesystemet utifrån dessa syften.

Med inkomstskattereformen 1983-1985 bröts en långvarig utveckling med ständigt sfigande marginalskatter. Marginalskatterna har de senaste åren sänkts i så gott som samfiiga inkomstskikt, i vissa fall med nära 20 procentenheter. Idag, när marginalskatlereformen är genomförd, är det bara ca 13 % av samtliga inkomsttagare som har en marginalskatt som överstiger 50 %. Motsvarande andel 1982 var 43 %.

1986 genomförs den förenklade självdeklarationen. I samband därmed höjs schablonavdraget under inkomst av tjänst till 3000 kr. Kostnader för arbetsresor blir på nytt fullt avdragsgiUa. Sparavdraget fördubblas till 1600 kr. För flertalet löntagare innebär dessa förändringar en viss skattesänkning.

Under 1986 fär kommuner med hög kommunalskatt ett riktat stöd förut
satt alt de sänkt den kommunala utdebiteringen i motsvarande män. Där
med kommer spännvidden i det kommunala skatteuttaget mellan olika 21

kommuneratt reduceras avsevärt. Den genomsnittliga kommunala utdebi- Prop. 1985/86: 100
teringen sjunker något 1986, vilket är första gängen pä 30 är. Bil. I

Under de senaste åren har ett antal förändringar inom företagsbeskattningen genomförls. Utrymmet för lagernedskrivningar har reducerats samtidigt som bolagsskatten har sänkts. Vidare har de särskilda invesierings-och forskningsavdragen slopats. Dessa förändringar har inneburit alt basen för företagsbeskattningen har vidgats, samtidigt som skattesatsen har sänkts. Den kommunala beskattningen av juridiska personer har upphört.

Under den gångna mandatperioden har ett flertal förändringar genomförts, som inneburit stora förenklingar av skattesystemet. Den mest genomgripande är den tidigare nämnda reformeringen av löntagarbeskatt-ningen. 1 och med att delta system införs, kommer nära 4 miljoner inkomsttagare alt kunna använda sig av den förenklade självdeklarationen.

Förenklingsarbetet har ocksä manifesterats i att punktskatter har förenklats eller slopats. Det gäller exempelvis för kassettskatlen, som har sänkts och förenklats, och lotterivinstskatten, som har avskaffats.

Reformeringen av skattesystemet måste nu drivas vidare. En viktig utgångspunkl är att det totala skattetrycket bör hållas i stort sett oförändrat. Det innebär, atl den fortsatta förbättringen av den offentliga sektorns sparande i allt väsentligt måste ske genom att de offentliga utgifterna begränsas.

Skattetrycket mäts vanligen med den s.k. skattekvoten, dvs. de totala skatternas andel av BNP. Skattekvoten har under en följd av år legat pä eller strax över 50 %. Jag vill dock erinra om att skattekvoten är ett mycket grovt mätt. Skattekvoten kan sålunda fluktuera över tiden till följd av förskjutningar mellan vinstandel och löneandel i ekonomin, förändringar i konjunkturiäget m. m. utan att skattesatserna har förändrats. Det kan ifrågasättas om sådana fiuktuationer av skattekvoten avspeglar några förändringar i skattetrycket.

Ambitionen om ett i stort sett oförändrat skattetryck utesluter självfallet inte alt skattesystemet kan behöva ändras i åtskilliga avseenden och att vissa skatter kan komma atl höjas och andra sänkas.

I budgetpropositionen föreslås endast tvä smärre skatteförändringar. Arbetsmarknadsavgiften föreslås bli höjd fr. o. m. 1987 med 0,3 procentenheter i syfte atl finansiera förslaget om höjning av dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen, det kontanta arbetsmarknadsstödet och utbildningsbidragen. Vidare föreslås i förenklingssyfte alt vinstskatten slopas pä premieobligationer som emitteras i framtiden. Avkastningen bör justeras ned i den utsträckning som motsvaras av den borttagna skatten.

Regeringen kommer under våren 1986 att lägga fram flera förslag på skatteområdet. Ett sådant förslag, som bör läggas fram inom kort, gäller förändringar av inkomstskatten. Syftet är att lägga fast vilka skatteskalor som skall gälla såväl 1987 som 1988. Därmed skulle de skattemässiga förutsättningarna för löneförhandUngarna inför de kommande tre åren läggas fast.

Det förslag lill reformering av skatteutjämningssyslemet som nyligen presenterats av en statlig utredning skapar förutsättningar för att ylteriiga-

re minska skillnaderna i den kommunala utdebiteringen. Beslut om detta Prop. 1985/86: 100
bör kunna tas redan under våren 1986. Bil. 1

Regeringen avser vidare att under våren 1986 förelägga riksdagen förslag till ändringar inom arvs- och gåvobeskattningen.

En kommitté har nyligen tillkallats för att fortsätta översynen av företagsbeskattningen. Ett viktigt syfte är att pröva möjligheten att åstadkomma en mer likformig beskattning av arbeie och kapital, dvs. de produktionsfaktorer som skapar produktionsresultatet. Kommitténs arbete bör också ge vägledning för om regeringen skall gä vidare pä den redan anträdda vägen som innebär ell bredare underiag och sänkta skattesatser. Andra viktiga syften är att beskattningen skall möjliggöra en ökad röriighet för kapitalet, att den skall befrämja investeringar och alt den skall kunna användas i stabiliseringspolitiskt syfte.

Arbetet med att förenkla skattesystemet bör drivas vidare. Denna strävan bör komma fill uttryck inom såväl inkomstbeskattningen som företagsbeskattningen, kapitalbeskattningen och vad gäller olika punktskatter.

3.4 Sysselsättnings- och fördelningspolitiken

Ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål är atl åstadkomma en rättvis fördelning av levnadsstandarden. En hög och jämn sysselsättning och ett fast penningvärde är två avgörande förutsättningar för att nå en jämnare fördelning av välfärden. En bestående ekonomisk tillväxt skapar möjligheter att höja realinkomsterna för befolkningen och till att göra särskilda insatser för utsatta grupper.

De finansiella obalanser som alltjämt råder i den svenska ekonomin utgör ett hot både mot den fulla sysselsättningen och mot möjligheterna att bedriva en ambitiös fördelningspolitik.

Stora budgetunderskott driver på infiationen. Med en högre inflafions-takt försämras industrins konkurrenskraft och hotas sysselsättningen. En hög och bestående infiationstakt medför också att tUlgångarna omfördelas till de redan välbeställdas förmån. Därmed finns det risk för att klyftorna och de sociala spänningarna ökar mellan olika grupper i samhället.

Sysselsättningspolitik

Den ekonomiska politiken har under senare år varit inriktad på att stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Denna politik har givit resultat. Både produktion och investeringar i industrin har ökat snabbt. Under den senaste tväärsperioden har sysselsättningen i industrin ökat med ca 30000 personer. Antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn har ökat med 25000 personer.

Samtidigt har del av finansieringsskäl varit nödvändigt att bromsa den
tidigare myckel snabba expansionen i den offentliga sektorn. Det har
medfört en långsammare ökning än tidigare i kommunal och statlig syssel
sättning, ökningen uppgår ändock till 50000 personer under åren 1983 tiU
1985. 23

Mellan 1984 och 1985 ökade den totala sysselsättningen med 43000 Prop. 1985/86: 100 personer. Det bör framhållas att detta skedde samfidigt som antalet syssel- Bil. 1 satta i beredskapsarbeten, ungdomslag m.m. minskade med ca 25000 personer. Sysselsättningsläget på den öppna arbetsmarknaden har således genomgått en avsevärd förbättring.

Antalet arbetade timmar har under den senaste konjunkturuppgången ökat betydligt snabbare än under nägon högkonjunktur under 1970-talet. Förklaringen lill detta ligger, förutom i fler sysselsatta, i en längre medelar-betsiid.

Trots att arbetskraftsutbudet ökat har det varit möjligt att minska arbetslösheten under senare är. I november 1985 var 2,6 % av arbetskraften utan arbete. Den öppna arbetslösheten har under konjunkturuppgången 1983-1985 sjunkit med 25000 personer jämfört med en minskning om 10000 personer under konjunkturuppgången 1978-1980. Även den dolda arbetslösheten, som omfattar dem som skulle ha sökt arbete om möjlighet funnits, har sjunkit väsenlligl mer under den senaste konjunkturuppgången.

Sammantaget visar dessa siflror att sysselsättningspolitiken varit framgångsrik. Också vid en internationell jämförelse är de uppnådda resultaten goda. Förvärvsintensiteten är högre och arbetslösheten lägre än i de fiesla jämförbara industriländer.

Den förhållandevis gynnsamma utvecklingen till trots finns del fortfarande problem pä arbetsmarknaden. Det gäller bl.a. ungdomarnas, de arbetshandikappades och de längtidsarbetslösas problem liksom bristande tillgång på arbetskraft inom vissa kategorier.

För att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt har ett antal ätgärder vidtagits på senare år. Arbetsmarknadsverket har avsatt stora resurser för att effektivisera förmedlingsverksamheten. 1 allt större utsträckning sker förmedlingsarbetet i nära kontakt med företagen. Ökade insatser har också gjorts på arbetsmarknadsutbildningens område. Utbildningens inriktning har förändrats. Idag spelar s. k. flaskhalsutbildningar, direkt inriktade på områden där del råder brist på arbetskraft, en stor roll. Av dem som genomgått AMU haren högre andel fått nya jobb. Dessutom har flyttningsbidragen höjts. Sammantaget har dessa och andra ålgärder medfört att lediga jobb tillsatts snabbare än vid tidigare konjunkturuppgångar.

Omfattande insatser har också gjorts för att förbättra ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Mellan 1982 och 1985 har arbetslösheten för 16- 19-åringar nedbringats från nivåer över 10 % till knappl 4 %, bl. a. tack vare insatser inom skolans område och genom de s. k. ungdomslagen. Ungdomarnas situation förtjänar emellertid fortsatt stark uppmärksamhet. Alla ungdomar upp till 20 år skall beredas plats i gymnasieskolan. Arbetsförmedlingens resurser för uppföljning av ungdomar i arbetslag har frän och med i år förstärkts. Jobbsökarakliviteter utgör nu ett obligtoriskt inslag i ungdomslagen. Målet är att ungdomarna så snabbt som möjligl skall få ett ordinarie arbete.

Förslaget tiU statsbudget innebär att åtgärderna på arbetsmarknadspoli
tikens område fullföljs i enlighet med tidigare rikfiinjer. De grupper som
prioriteras är ungdomar, långtidsarbelslösa och handikappade.
- Det rekryteringsstöd som infördes i januari 1984 har bedömls vara 24

mindre effektivt, när tillväxten och arbetskraftseflerfrägan dämpas un- Prop. 1985/86:100 der 1986. Stödet avvecklas därför fills vidare. Enskilda beredskapsarbe- Bil. 1 ten i näringslivet kan även fortsättningsvis användas för att ge praktik inom näringslivet åt grupper med särskUda problem.

—Den nya AMU-organisationen som införs 1986 bör öka möjlighetema för länsarbetsnämnderna att bättre anpassa arbetsmarknadsutbildningen lill avnämarnas krav och de arbetssökandes behov.

—Arbetslöshetsersättningen och utbildningsbidragen höjs.

—Reglerna för lönebidrag föreslås bli ändrade, så att fier handikappade skall få arbete inom näringslivet. Det gäller också reglerna för s.k. näringshjälp, som syfiar till att underiätta för handikappade att starta egna förelag samt bidrag till arbelshjälpmedel åt handikappade. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare idag att mer i

detalj utveckla de olika förslagen i årets budgelproposUion.

Fördelningspolitik

Inflationens ogynnsamma effekter pä fördelningen av levnadsstandarden är väl belagd. I hägnet av ett växande budgetunderskott, som drev upp priser och räntor, kunde under 1970-talet väldiga förmögenhetsomfördelningar äga rum. Sålunda omfördelades åtskUliga miljarder kr. vaije år mellan sparare och låntagare, när inflationslakten för några år sedan var mnt 10-12 %. Dessa omfördelningar var slörre än de som sker via de flesta fördelningspoUfiskl motiverade Iransfereringssystem.

Mot denna bakgmnd är det en stor fördelningspolilisk framgång atl inflationen nu är på väg alt dämpas. Därmed kan omfördelningen av förmögenheter från sparare lill låntagare minskas väsentligt.

Skattesystemet har förändrats på senare år. SärskUt viktig frän fördelningspolilisk synpunkt är den begränsning i avdragsrälten som var en del i den inkomstskattereform som genomfördes 1983-1985.

Riksdagens beslut alt fr.o.m. inkomståret 1986 höja schablonavdraget frän 1000 kr. till 3 000 kr. har störst betydelse för löntagare med låga eller genomsnittliga inkomster. För 1986 höjs pensionerna med 6,9 % på basis av prisutvecklingen november 1984 - november 1985, vUket betyder att pensionerna under 1986 stiger mer än konsumentprisindex. Vidare höjs de statliga och kommunala bostadsbidragen i två omgångar, den 1 juli 1986 och den 1 januari 1987.

Sedan 1980 har antalet socialbidragstagare ökat. TiU en del beror ökningen sannolikt pä att den nya socialtjänstlagen ger fler rätt att idag begära samhällets hjälp. Detta är i linje med målet att ge alla människor lika goda förutsättningar att leva sina liv.

Införandet av den nya socialtjänsfiagen försvårar statisfiska jämförelser
över tiden. Ökningen av antalet socialbidragstagare beror emellertid också
på de ekonomiska svårigheter som den svenska ekonomin brottats med
sedan mitten av 1970-talet. Under flera är var tiUväxten myckel låg.
ReaUönerna sjönk. Många människor tvingades ut i arbetslöshet eller
förtidspension. DärtUl kom att mänga deUidsarbetande, som av ekonomis
ka skäl hade velat öka sin arbetstid, inte fick möjlighet att göra detta. 25

Sysselsättningsökningen sedan 1982 utgörs dock helt av heltidsarbeten. Prop. 1985/86:100 Antalet förvärvsarbetande som har deltidsarbete har därmed minskat. Bil. 1 Prognoserna för det framförliggande året lyder på ökande sysselsättning och fallande inflafion. Det blir aUlsä fler arbetstillfällen, samtidigt som det bör finnas utrymme för en viss reallönehöjning. Här finns nyckeln till alt kunna minska antalet som behöver söka samhällets hjälp för sUl uppehälle. Genom att bevara konkurrenskraften, pressa tillbaka prisstegringarna och fortsätta alt förbättra statsfinanserna kan vi hålla uppe sysselsättningen och reaUönerna. Med stigande reallöner kan fler försörja sig genom eget arbete. För alt skapa utrymme för reallönehöjningar framöver måsle den offentliga sektorns fillväxt håUas tillbaka.

De fördelningspolitiska frågorna står i centrum för regeringens politik. Vår kunskap om den fördelningspoUtiska utvecklingen under de 10-15 senaste åren är ofuUständig. Ökningen av antalet socialbidragsmottagare kan vara en indikator på att klyftorna har ökat i samhället. För att belysa den långsiktiga utvecklingen av inkomst- och förmögenhetsfördelningen har regeringen gett statistiska centralbyrån i uppdrag att göra en bred kartläggning av vad som skett från mitten av 1970-talet och framåt. SCB skall redovisa sill material inom ett år.

Regeringen har mot bakgrund av ökningen av antalet socialbidragstagare tUlsatt en arbetsgmpp inom socialdepartementet med uppgift att analysera orsakerna till socialbidragens utveckling. Arbetsgruppen skall arbeta skyndsamt. Arbetet skall vara slutfört under 1986.

Som jag fidigare nämnt kommer statsrådet Lindqvist all föreslå regeringen att de övriga riksdagspartierna inbjuds tiU överläggningar om ålgärder för att förbättra barnfamiljernas situation.

4 Budgetpolitiken

4.1 Budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv

Budgetpolifiken är en integrerad del av den ekonomisk-politiska strategin för att återställa balansen i den svenska ekonomin. Hur budgetens inkomst- och utgiftssida utformas har avgörande betydelse för möjlighetema att påverka ekonomin i önskad riktning.

Kraven på budgetpolitiken

I prop. 1984/85:40 om rikfiinjer för den ekonomiska politiken på medellång
sikl lade regeringen fast sin syn på vilka krav på budgetpolitiken som
mäste uppfyllas för att de primära målen för den ekonomiska politiken -
full sysselsättning, prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna - skaU
kunna uppnås. Vad som enligt dessa av riksdagen antagna riktlinjer krävs,
är att den offentliga sektoms finansiella sparandeunderskott successivt
skall minskas, så alt jämvikt nås under senare delen av 1980-talet. Detta 26

kräver i sin tur att statens budgetunderskott reduceras tiU nivån 30-40 Prop. 1985/86:100
miljarder kr. 1990.' Bil. 1

I den utveckling av den reala ekonomin som statsmakterna prioriterade låg en relativt sett snabbare tillväxt av den privata konsumtionen och en återhållsam tillväxt av den offentliga konsumtionen. Samfidigt slogs fast att skatternas andel av BNP borde hållas i slorl sett oförändrad. Den nödvändiga minskningen av budgetunderskottet måste således åstadkommas genom en kombination av restriktiv utgiftspolitik och ökade statsinkomster lill följd av ekonomisk fillväxt.

I 1985 års kompletteringsproposilion betonades vikten av att det offentliga sparandet ökas, så alt det totala inhemska sparandel blir tUlräckligt stort för alt finansiera såväl den långsiktigt nödvändiga invesleringsök-ningen i ekonomin, som ett visst permanent bytesbalansöverskott. Detta överskott är nödvändigl för att ufiandsskulden och därmed räntebetalningarna successivt skall kunna minskas och den ekonomisk-poUtiska handlingsfriheten ökas. Den nödvändiga förbättringen av den offentliga sektorns sparande måste i sin lur i allt väsentligt ske genom att det stadiga budgetunderskottet nedbringas.

De statsfinansiella perspektiven analyserades ytterligare — med något olika metoder - såväl i 1985 års långtidsbudget som i de treärskalkyler för den svenska ekonomin som presenterades i kompletteringspropositionen. I långfidsbudgetens framskrivning av inkomster och utgifter, vid oförändrade regler och med ett antagande om låg inflation, sjunker budgetunderskottet till nivån 50 miljarder kr. budgetåret 1989/90. I ett alternativ med hög inflation ökar underskottet lUl nivån 90 miljarder kr. 1 treårskalky-lerna, som redovisar alternativa utvecklingsvägar för svensk ekonomi de närmasle åren, är kravet alt budgetsaldot 1988 mäste nedbringas tiU nivån 40 miljarder kr. För en utveckling mol samhäUsekonomisk balans krävs en stram budgetpolitik som minskar budgetunderskottet med 10-15 miljarder kr. jämfört med långtidsbudgetens framskrivning. 1 detla förlopp ligger också att den offentliga sektorns sparandeunderskott nedbringas till mellan I och 2 % av BNP för att mol 1990 gä mol balans.

Budgetpolitikens resultat

Budgetpolitiken har hittills varit framgångsrik i strävan atl nä de mål som satts upp. Budgetunderskottet mätt som andel av BNP har reducerats från en nivå på 13 % budgetåret 1982/83 fill ca 6 % innevarande budgetär. Saldoutvecklingen uppfyller därmed väl de krav på takten i saneringen av statsfinanserna som lades fast i prop. 1984/85:40 resp. i komplelleringspropositionen.

Som tidigare anförts, tyder därtiU de aktuella beräkningarna över den offentliga sektorns finansieUa sparande på en påtagligt gynnsammare utveckling under 1985 och 1986 än vad som tidigare förutsågs. Till en bely-

' I prop. 1984/85:40 angavs nivån till 40-50 miljarder kr. 1990. Sedan dess har den

statliga bostadslånegivningen på ca 8-9 miljarder kr. lyfts ut ur statsbudgeten. 27

dande del förklaras detta emellerfid av den alltför snabba nominella in- Prop. 1985/86: 100
komstutvecklingen 1984 och 1985. Bil. 1

Bytesbalansens negativa utveckling visar att kraven pä den offentliga sektorns finansiella sparande måste ställas högre än vad 3-årskalkylerna gav vid handen. Bylesbalansunderskottet innebär all del totala inhemska sparandel är otillräckligt. Som jag betonat i det föregående bör hushällen kunna svara för en del av den nödvändiga sparandeökningen. Åtgärder har ocksä vidtagits för att stimulera hushållssparandet. Det tar emellerfid tid för dessa ätgärder att verka. Att på kort sikt höja den privata sektorns sparande tillräckligt för att eliminera bylesbalansunderskottet, skulle sannolikt kräva en påtaglig höjning av ränteläget. Detta skulle få negativa effekter på investeringsverksamheten. Denna väg är därför inte förenlig med den bana som pä sikl leder fill balans för ekonomin. En annan väg alt öka del inhemska sparandel är att öka det offentliga finansiella sparandet. Med hänsyn tiU bytesbalansunderskottet det senaste året krävs då inte bara att jämvikt uppnäs i den offentliga sektorns finansiella sparande. Den offentliga sektorns sparande torde behöva bli positivt, för att bytesbalansen långsiktigt skall uppvisa överskott.

Vid sidan av dessa, med nödvändighet osäkra, bedömningar av utveckUngen de närmaste åren, gör emellertid även andra omständigheter en fortsatt restriktiv finanspolitik nödvändig. Den dämpning av inflationen som varit påtaglig under senare lid måste understödjas av en stram finanspolitik. Möjligheterna att reducera det i förhällande till omvärlden alltjämt höga ränteläget blir beroende av om finanspolitiken även under kommande budgetär ges en restriktiv inriktning.

De senaste årens budgetutveckling har inneburit att statsskulden som andel av BNP vuxit i allt långsammare takt. Likväl innebär den nuvarande nivån på budgetunderskottet alt statsskulden fortsätter alt växa inte endast nominellt, utan även realt.

Oftast redovisas statsskuldens utveckling brutto, dvs. utan hänsyn fiU att staten även bygger upp finansiella fordringar. För alt bedöma den långsiktiga statsfinansiella utvecklingen och dess effekter på förmögenhetsbildningen är del nödvändigt att även väga in utvecklingen av statens fordringar, så att statens finansiella förmögenhetsställning netto erhålls. I diagram 1 presenteras därför ulvecklingen för statsskulden netto som andel av BNP under budgetåren 1970/71-1986/87 pä grundval av uppgUter frän riksrevisionsverket för perioden 1970/71-1983/84 och finansdepartementets beräkningar fr.o.m. budgetåret 1984/85. Statsskulden netto beräknas för budgetåret 1986/87 ligga på en 25 procentenheter lägre nivå än statsskulden brutto.

För att den ökande statsskulden skall kunna finansieras på ett icke-inflafionsdrivande sätt och utan att räntelägel pressas uppåt, är det nödvändigl att den nuvarande trenden med minskande budgetunderskott fortsätter under kommande år. En lägre räntenivå är avgörande för investeringsutveckUngen på sikt och därmed för de framtida tillväxt- och sysselsättningsmöjligheterna.

Slutsatsen är att den nuvarande budgetpolitiken måsle drivas vidare med
stor konsekvens och fasthet. 28

Diagram 1 Budgetunderskott och statsskuld (netto)', andel av BNP budgetåren 1970/71-1986/87

BUDGETUNDERSKOTT 1970/71-1986/87 ANDEL AV BNP

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1

O-J--- 1--- 1--- 1--- 1-- T--- T--- 1--- 1-- 1--- i--- 1-- 1--- i--- 1-- T

70/71 73/74 76/77 79/80 82/83 85/86

STATSSKULD (netto)' 1970/71-1986/87 ANDEL AV BNP

50-40-						r -40
30-						-30
"1						-20
10-0-			y			-10 -0
-10-	1—1—	1 '	-, , ,	' 1 '	I 1 1 1 1	—10

70/71 73/74 76/77 79/80 82/83 85/86

Källa: Finansdepartementet och riksrevisionsverket.

' Statsskulden (netto) är här definierad som statsskulden minus statens finansiella tillgångar.

Riktlinjer för budgetarbetet Prop. 1985/86:100

Bil. I

För budgetens inkomstsida gäller att det alltjämt stora budgetunderskottet

inte möjliggör någon sänkning av det samlade skattetrycket. Detta utesluter inte att förändringar av olika skatter kan och bör ske inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck.

Belräffande utgiftspolitiken har följande riktlinjer antagils av riksdagen (FiU 1984/85:30) och varit vägledande i arbetet med 1986 års budgetförslag:

- Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfattningen av sådana utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansieras genom att andra utgifter minskas.

- Ulgiftsbegränsningar mäste åstadkommas på vissa områden

- Arbetet med alt begränsa utgiftsautomatiken måste fortsätta

- Åtgärder måste vidtas för atl effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer

- En fortgående omprövning av existerande utgiftsprogram mäste göras.

4.2 Budgetläget innevarande budgetår

1 budgetpropositionen 1985 presenterade regeringen sin första beräkning av budgetläget för innevarande budgetär. Då bedömdes atl budgetunderskottet skulle komma att uppgå tiU 63,5 miljarder kr.

I den av riksdagen beslutade statsbudgeten för budgetåret 1985/86 angavs underskottet till 61,4 miljarder kr. Nu beräknar jag att budgetunderskottet kommer att uppgå till ca 52 miljarder kr. Saldoförbältringen förklaras till en betydande del av atl statsinkomsterna blivit väsentligt större än vad som beräknades i statsbudgeten. Det är främst inkomstskatten och mervärdeskatten som svarar för ökningen. Orsaken är att lönerna och den privata konsumtionen stigit snabbare än förutsett. Även utgifterna beräknas nu bli högre än vad som antogs i statsbudgeten. Delta hänger främst samman med att den högre pris- och löneutvecklingen också driver upp utgifterna, om än med viss eftersläpning. Koslnaderna för statsskulden har samtidigt sjunkit markant sedan statsbudgeten lades fram, vilkel i försia hand förklaras av ändrad upplåningsprofil, lägre budgetunderskott och räntenivå.

Det är elt välkänt förhållande att en högre nominell pris- och löneökningstakt kortsiktigt leder till minskade budgetunderskott. Förbättringen av saldot för budgetåret 1985/86 är därför inte förvånande. Å andra sidan leder den snabbare kostnadsökningen till betydande problem i ekonomin. Dessa problem fortplantas med viss eftersläpning också till den statliga budgeten och resulterar då i ett försämrat budgetsaido. Den allmänekonomiska ulvecklingen medför med andra ord alt de krav som lidigare ställts på en stram budgetpolitik står kvar.

Tabell 4 Budgetsaldot för budgetåret 1985/86

(Miljarder kr., löpande priser)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1

Budgeiprop. Jan. 1985

Statsbudget Juni 1985

Nuv. beräkning

Inkomster Utgifier exkl.

statsskuldsräntor Statsskuldsräntor

Redovisat budgetsaido

256,9

249,1 71,2

-63,5

262,0

246,0

77,4

-61,4

273,3

254,0 71,5

-52,2

I maj 1985 vidtog riksbanken och regeringen ätgärder för att vända valutautfiödet främst genom att penningpolitiken stramades åt. Vidare senarelades vissa stadiga utgifter. Därmed skärptes finanspolitiken. Besluten att senarelägga utgifter togs i enlighet med de möjligheter som regeringen har att avstå från att utnyttja av riksdagen anvisade medel. Regeringen utlovade dock alt i den aktuella budgetpropositionen återkomma och redovisa vilka större förändringar som vidtagits i förhällande till redan beslutade utgiftsprogram. Detta redovisas under resp. anslag. Sammanfattningsvis kan konstateras atl ca 1,5 miljarder kr. av anslagen för budgetåret 1985/86 inte utnytfias. De största enskilda posterna är atl utbelalningsru-tinen för bostadsbidrag till kommunsektorn (700 milj. kr.) lagts om, och att bidraget till industrifonden (200 milj. kr.) inte betalas ut. I övrigt fördelas totalbeloppet pä ett stort antal mindre anslag.

4.3 Budgetförslaget för budgetåret 1986/87

Regeringens medelfristiga strategi för att återskapa balansen i den svenska ekonomin ligger fast. Den innebär att budgetpolitiken även framgent måste utformas med betydande stramhet.

Årets budgetförslag ligger väl i linje med de krav den medelfristiga strategin ställer. Alla utgifter har granskats och prövats noga. Detta framgår av att uppgången i den nominella utgiftsnivån inkl. ränteutgifterna mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 endasl är ca 3,1 %.

Sammantaget har det varit möjligt att minska budgetunderskottet fill 48,9 milj.kr. i budgetförslaget för nästa budgetår.

Saldot

Budgetunderskottet har sedan budgetåret 1982/83 minskat kraftigt. Som framgår av tabell 5 fortsätter denna utveckling budgetåret 1986/87, dä saldot förbättras med 3,3 miljarder kr.

Tabell 5 Budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87

(Miljarder kr., löpande priser)

Prop. 1985/86:100 Bil. I

1982/83 Utfall

1983/84 Utfall

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Budgetförslaget

Inkomster

Utgifter exkl. statsskuldsräntor Statsskuldsräntor Redovisat budgetsaido Som andel av BNP

191,3

229,7 48,2 -86,6 13,0%

221,2

237,9

60,4 -77,1

10,3%

260,6

253,9

75,2

-68,5

8,3%

273,3

254,0 71,5 -52,2 5,9%

286,7

264,6

71,0

-48,9

5,2%

Underliggande budgetsaido

Som andel av BNP

-81,4

12,2%

-66,3

8,9%

-58,2

7,1%

-52,8

5,9%

-49,3

5,2%

Sedan några år tiUbaka redovisar regeringen även ett s. k. underiiggande saldo. Skillnaden jämfört med det redovisade budgetsaldot är bl. a. att olika engångseffekter tiU följd av förbättrad kassahållning har exkluderats i beräkningen av det underliggande saldot. Jag återkommer med den närmare redogörelse för hur del underliggande saldot beräknats under mbriken "SärskUda frågor". Man kan konstatera att även det underliggande budgetsaldot dragits ned kraftigt sedan budgetåret 1982/83 och atl denna utveckling fortsäiter under budgetåret 1986/87. Restaureringen av statens finanser under senare år kan med andra ord inle förklaras med hänvisning lill vidtagna kassahållningsåtgärder och tekniska justeringar. Den har tvärtom i alll väsentligt åstadkommits genom en ekonomisk politik inriktad pä ekonomisk tillväxt och en strikt budgelpoUtik syftande till att begränsa utgiftsökningarna.

Det redovisade budgetsaldot har alltid i någon män skilt sig frän det statliga uppläningsbehovet. Förändringar av bokföringsmässig natur som genomförts under senare år, samt de redovisade valutaförlusternas storlek, har gjort att skillnaden mellan redovisat budgetsaido och upplåningsbehov vissa år tenderat alt bli större än tidigare. Frän penningpolitisk synpunkt är det statliga uppläningsbehovet av större intresse än budgetsaldot.

Sett över en längre period skiljer sig dock utveckUngen för den statliga upplåningen inte nämnvärt från vad som gäller för det redovisade budgetsaldot och del underliggande budgetsaldot. Som framgår av diagram 2 har en kraftig förbättring av de statliga finanserna inträffat, oavsett om de mäts som redovisat budgetsaido, underliggande budgetsaido eller statligt upplåningsbehov. Med alla tre beräkningsmetoderna minskar underskottet i statsbudgeten tUl mindre än hälften av vad det var budgetåret 1982/83, uttryckt som andel av BNP.

Diagram 2 Budgetunderskott, underliggande budgetunderskott och statens upplå- Prop. 1985/86: 100
ningsbehov som andel av BNP budgetåren 1982/83-1986/87 gj| |

-Redovisat budgetunderskott

• Underiiggande budgetunderskott

• Statens upplåningsoehov

15.0

10.0-

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Inkomsterna

Inkomsterna beräknas stiga med ca 13,4 miljarder kr. mellan innevarande och nästa budgetår fördelat främsl på mervärdesskatt (3,4 miljarder kr.), sociala avgifter (3,3 miljarder kr.) och fastighetsskatt (2,9 miljarder kr.). Ökningen av de totala inkomsterna uppgår till knappl 5 %. Detta innebär att inkomsterna ökar långsammare än lönesumman. Den saldoförslärkning som uppnätts kan därmed primärt sägas vara ett resultat av att utgiftstillväxten hålls nere.

Utgifterna

Utgiftsprövningen i årets budgetarbete har följt de principer som riksdag och regering fastställt. Detta innebär alt endast de allra mest angelägna reformerna har kunnat tas med i budgeten och alt dessa föresläs finansieras genom neddragningar av andra utgifter. Vidare har direkta utgiftsbegränsningar genomförls och utgiftsaulomatiken minskats.

3 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 1

I realekonomiska termer innebär årets budgetförslag att överföringarna Prop. 1985/86:100 till kommunsektorn dras ned i icke oväsentlig grad. Jag återkommer till BiJ. 1 detta. Även överföringarna tiU företagssektorn minskar ytteriigare samtidigt som den statliga konsumfionen hälls tillbaka, bl.a. genom tillämpning av del s. k. huvudförslaget.

Sammantaget stiger utgiftema exkl. statsskuldräntor med 10,6 miljarder kr., eller med knappt 4,2%. Med hänsyn tUl att många enskilda anslag automatiskt räknas upp med en högre, historisk pris- och löneutveckling, innebär den låga totala tUlväxten för utgifterna att betydande besparingar åstadkommits. Om utgiftsbegränsningar inte genomförts, så atl automatiken i utgiftstiUväxlen hade slagit igenom fullt ut, skulle utgifterna nästa budgetår blivit ca 7 miljarder kr. högre än vad som nu beräknas. Statsskuldräntorna beräknas bli av ungefär samma storlek som innevarande budgelår, främst till följd av att valutaföriuslerna blir betydligt mindre än under innevarande budgetär.

4.4 Fortsatt effektivisering av den offentliga verksamheten

Som jag redogjort för i fidigare ärs finansplaner är effektiviseringen av den offentliga verksamheten ett viktigt led i saneringen av statsfinanserna. Statens och kommunernas verksamhet fyller oftast angelägna behov hos medborgarna. Den ekonomiska situationen gör del nödvändigl att genom omprioritering och effektivisering utnyttja den offentliga sektorns resurser bättre. En effektiv förvaltning som ger god service är en förutsättning för att medborgarnas förtroende för den offentliga verksamheten skall fördjupas. I vissa fall kan verksamhetens organisations- och finansieringsformer behöva förändras.

Arbetet med att effekfivisera den statliga förvaltningen är omfattande och komplicerat. Det mäste därför bedrivas långsiktigt och målmedvetet. Statsmakterna och samtliga myndigheter måsle medverka aktivt för atl arbetet skall bli framgångsrikt. Viktiga inslag i arbetet är de skärpta ekonomiska kraven på myndigheterna tillsamman med strävan att genom avreg-lering förenkla myndigheternas arbete. Vidare mäste den statliga kassahållningen förbättras ytteriigare. En rad åtgärder pä dessa områden har redan vidtagits och ytterligare åtgärder utreds. Jag återkommer senare under avsnittet Särskilda frågor med en kortfattad redovisning av vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.

Med hänsyn till behovet av långsiktighet i effektiviseringsarbetet mäste de utgångspunkter som gällt för myndigheternas arbeie med anslagsframställningarna för budgetåret 1986/87 i huvudsak ligga fast för flera budgetår framöver.

I direktiven för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret
1986/87 har gällt att myndigheterna skall redovisa ett huvudförslag innebä
rande en med 5% minskad real resursförbrukning fördelad på 3 år. Kravet
bör gälla även för anslagsframställningarna för budgetåret 1987/88. Pä
vissa håll har en förbättring kunnat märkas vad gäller efterlevnaden av
kravet på redovisning av huvudförslag såväl vad avser den siffermässiga
redovisningen, som när det gäUer alt beskriva konsekvenserna. Fortfaran- 34

de finns det dock ett stort antal myndigheter som inte levt upp till direkti- Prop. 1985/86:100 ven i denna del. Regeringen har i sina stäUningstaganden i anslagsfrågorna Bil. 1 för budgetåret 1986/87 utgått från att om något huvudförslag inte redovisals enligt direktiven måste slutsatsen som tidigare år vara att huvudförslaget kan genomföras utan påtagliga konsekvenser för verksamheten. Detta bör gälla även i fortsättningen i den mån det finns myndigheter som inte följer de nämnda direktiven.

Det är angeläget att myndigheterna lägger slörre vikt vid all beskriva konsekvenserna av huvudförslaget. Särskilt viktigt är alt de myndigheter som viU understäUa oUka prioriteringsfrågor regeringens prövning redovisar olika alternafiv till hur huvudförslaget kan genomföras. Detta är en viktig förutsättning för atl regeringen skall kunna ta stäUning.

Tyngdpunkten i budgetarbetet måste i ökande utsträckning läggas pä granskningen av sakanslag, främst transfereringar och investeringar. Det är helt nödvändigl alt myndigheterna medverkar med elt fullgott underlag för sådan granskning. Myndigheterna bör kritiskt granska de Iransfereringssystem m. m. som man administrerar i syfte atl få underlag för bedömningar om behovel av allmän omprövning, möjligheterna alt förenkla regelsystemet och minska administrationskostnaderna, minska indexkopplingar och andra automatikinslag, förbättra kassahållningen m. m. Det bör vara en obligatorisk uppgift för myndigheterna atl redovisa resultatet av sädana granskningar. Myndigheterna bör därvid sträva efler all föi-utsättningslöst redovisa olika uppslag, utan krav på att de själva tar ställning lill om förändringar bör genomföras eller inte.

Jag avser att senare föreslå regeringen alt beslula om direktiv för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1987/88 med den inriklning som jag här har redovisal.

5 Kommunernas ekonomi

Med nuvarande förutsättningar kommer kommunerna under 1986 och i synnerhet 1987 att få en mycket god ekonomisk situafion. Den viktigaste orsaken härtill är att kommunernas skatteinkomster ökar med ca 9 % till följd av den snabba löne- och inkomstutvecklingen 1984 och 1985. Vid en volym- och prisutveckling för kommunernas utgifter på sammantaget 5 % förbättras kommunernas finansiella sparande kraftigt. För 1987 föruises elt mycket betydande överskott. Denna förbättring skulle ske utifrån ett redan i utgångsläget utomordentligt starkt finansiellt läge med etl finansieringskapital om ca 35 miljarder kr. molsvarande 15 % av de externa utgifterna 1984.

Den samhäUsekonomiska bakgrunden

Innan jag går närmare in på utsikterna för kommunernas ekonomi 1987 och
de slutsatser som därav följer för statens del, är del nödvändigl att sätta in
den kommunalekonomiska utvecklingen i ett samhällsekonomiskt helhets
perspektiv. 35

Riksdagen godkände hösten 1984 de riktlinjer för den ekonomiska politi- Prop. 1985/86: 100 ken på medellång sikt som presenterades i prop. 1984/85:40. Dessa rikt- Bil. I linjer byggde på analysen i 1984 års långtidsutredning (LU 84). 1 denna konstaterades att det tillgängliga utrymmet för produktionsökning vid gynnsamma förutsättningar är ca 2-2 1/2 % per år. För att samhällsekonomisk balans, inkl. full sysselsättning, skall kunna näs 1990 krävdes, enligt LU 84, att av detta ökande produktionsutrymme en tredjedel avsattes för att förbättra utrikesbalansen och en tredjedel för alt öka investeringarna. En tredjedel av de kommande årens tillväxt skulle därmed återstå för att öka den privata och offentliga konsumtionen.

En central avvägningsfråga i LU 84, liksom i prop. 1984/85:40, var hur detta begränsade konsumtionsutrymme skulle fördelas på privat resp. offentlig konsumtion. För att belysa detta val utvecklades i LU 84 två alternativ, ett med snabbare privat konsumtionsökning och ett med snabbare offentlig konsumtionsökning.

1 det privatexpansiva alternativet hölls skattetrycket i stort sett oförändrat, den privata konsumtionen tilläts öka med 1,5 % per år 1983-1990, medan den offentliga konsumtionen tänktes öka med 0,5 % per år. Därvid ökade den kommunala konsumtionen med 1 % per år medan den statliga antogs minska med I % per är.

1 det offentligexpansiva alternativet ökade den offentliga konsumtionen med 1,5% per år, medan den privata ökade med blott 0,6%. För att finansiera redan gjorda åtaganden mot de äldre och därutöver en snabbare offentlig expansion krävdes att skattetrycket höjdes kraftigt i förhållande till nuläget.

Särskilt påtaglig blev skillnaden i de två alternativen för utvecklingen av reallönerna. 1 det privalexpansiva alternativet ökade reallönerna med ca 2 % per år, medan reallönerna i det offenlligexpansiva fallet skulle öka med endast 0,7 % per år från 1983 års nivå.

En i stor sett enig remissopinion, inkl. löntagarorganisationerna, gav sitt förord för det privatexpansiva alternativet. Inte minst mot bakgrund av del senaste decenniets reallöneutveckling mäste enligt remissopinionen reallönerna nu tillåtas öka. Därtill kommer att mycket betydande resurser de närmaste åren kommer att tas i anspråk för de äldres konsumtion. För att kraven skall tillgodoses inom ramen för tillgängliga resurser krävs en lugnare expansion av den kommunala konsumtionen. I prop. 1984/85:40 ställde sig regeringen bakom denna värdering. Riksdagen anslöt sig likaså lill denna prioritering.

Det kan konstateras att en snabbare kommunal expansion än den som riksdagen förordat skulle leda lill en skärpt konflikt mellan löntagarna och den offentliga sektorn om det realekonomiska utrymmet. I den män denna konflikt tar sig formen av en ökning av inflationstakten, skulle konkurrenskraft, produktion och sysselsättning komma att hotas.

Det bör betonas att även i en utveckling som ansluter till de riktlinjer riksdagen antagit för den ekonomiska politiken kan den kommunala konsumtionen fortsätta att expandera. Detta mäste emellertid ske i en lägre takt än under senare är.

Utsikterna för de närmaste åren Prop. 1985/86: 100

RiI 1

Utvecklingen av den kommunala konsumtionsvolymen med hänsyn till

befolkningsförändringar vid oförändrad standard ligger pä knappt I % per är. Härvid har nägon hänsyn inle tagils till bl.a. utrymmet för rationaliseringar och omprioriteringar.

Den faktiska volymutvecklingen har emellertid blivit klart snabbare. 1 bilagda preliminära nationalbudget bedöms den kommunala konsumtionsökningen komma att stiga med över 2 % 1986, vilket också avseväri överstiger vad som framkommer ur de kommunala fierårsplanerna.

Den finansiella utvecklingen 1986 och 1987 bestäms dels av inkomstutvecklingen, som kan beräknas med relativt god säkerhet då skatteinkomsterna hänför sig till löneutvecklingen tvä är tidigare, dels av de antaganden man kan göra om volym- och prisutvecklingen under de kommande tvä åren.

Inkomsterna kommer att öka med i del närmaste 9 % under 1987.

För utgifterna har antagils alt löneökningen 1987 stannar vid 5 % och att prisökningstakten går ned till 3,5%. Med en volymutveckling pä 1 %, vilket överensstämmer med såväl de av riksdagen antagna riktlinjerna som den utgiftsutveckling som följer av befolkningsutvecklingen, förbättras den kommunala sektorns finansiella sparande redan 1986 för att 1987 öka ytterligare. Därvid har några hänsyn inte tagits till rationaliseringspotentialen hos kommuner och landsting. Detta bör jämföras med de bedömningar som gjordes i prop. 1984/85:40, att den kommunala sektorn långsiktigt bör kunna ha ett mindre finansiellt underskott, som svarar mot en del av sektorns invesleringar.

Den nu förutsebara finansiella utvecklingen riskerar atl 1987 leda till en snabbare ökning av volym och kostnader i den kommunala sektorn än vad som är förenligt med en fortsatt utveckling mot samhällsekonomisk balans. Även om så inte skulle bli fallet och den starka kommunala inkomstutvecklingen enbart skulle leda fill att det finansiella sparandet i den kommunala sektorn ökade ytterligare, är det inte rimligt att kommunerna långsiktigt skall öka sina finansiella tillgångar samtidigt som statens skuldsättning ökar.

Åtgärder

Det primära ansvaret för konsumtionsutvecklingen i den kommunala sektorn åvilar givetvis kommuner och landsting själva. För att begränsa konsumtionsökningen tUl 1 % per år får nya resurser för prioriterade områden inom barn- och äldreomsorgen i stor utsträckning tillskapas genom en omdisponering av befinfiiga resurser.

En viktig uppgift för kommuner och landstingskommuner de närmaste åren blir därför att omfördela resurser inom sina verksamheter fill prioriterade områden och alt effektivisera den befintliga organisationen. Statsmakterna måste också visa återhållsamhet vad avser nya krav och regleringar pä den kommunala sektorn. Del pågående arbetet med att minska detaljregleringen måste drivas vidare med kraft för atl ytteriigare öka

möjligheterna för kommuner och landsting att utnyttja resurserna pä mest Prop. 1985/86: 100
effektiva sätt. Bil. I

Löneutvecklingen har en mycket stor betydelse för kostnadsutvecklingen inom kommunsektorn. Som exempel kan nämnas att en procentenhels snabbare löneökning leder till en försvagning av det finansiella sparandet i kommunsektorn med drygl 1 miljard kr. I praktiken innebär en alltför snabb lönestegring att verksamhetens utrymme mäste inskränkas. Jag vill därför betona vikten av att löneökningarna hälls på en nivä som gör det möjligl atl gä vidare på vägen mot samhällsekonomisk balans.

Mot bakgrund av den finansiella utvecklingen i kommunsektorn, och för att skapa en grund för en begränsning av den kommunala konsumtionen så att det nödvändiga utrymmet kan skapas för en ökning av reallönerna, är det enligt min mening nödvändigt att vidta åtgärder i dämpande riktning även från statens sida.

Kommunernas och landstingskommunernas mycket goda ekonomiska läge skall ocksä ses mot det betydligt kärvare statsfinansiella läget och det nödvändiga i alt vidta åtgärder för att förstärka statsbudgeten. Mot bakgrund härav och i kombination med nödvändigheten av att begränsa den kommunala konsumtionstakten anserjag det befogat att vidta ätgärder för att dra ned de statliga transfereringarna till kommunsektorn. Elt fortsatt arbete med att bryta automatiken i bidragssystemen är dessutom nödvändig. 1 övrigt bör inle beslut nu fattas om att räkna upp bidragen till kommunsektorn för 1987. Ersättningarna till landstingen från staten och sjukförsäkringen kan dock behöva räknas upp något.

1 budgetförslaget ingår sålunda en viss neddragning resp. avveckling av en del bidrag till kommunerna som nu utgår på statsbudgeten. De åtgärder som föreslås gäller bl. a. skolans område där bidragsnivän för bidragen till lärarlöner sänks med 3 procentenheter. Stimulansbidraget lill utbyggnaden av barntandvärden föreslås bli avvecklat fr.o.m. den 1 januari 1987. Därtill kommer vissa ytterligare neddragningar när det gäller statsbidrag till vägar, kollektivtrafik, m.m.

Sammantaget uppgår neddragningarna av de specialdestinerade kommuntransfereringarna till ca 2,5 miljarder kr. 1987. Jag avser atl våren 1986 återkomma med förslag om vilka ytterligare ätgärder som bör vidtas inför 1987 i syfte att få en samhällsekonomisk acceptabel utveckling i den kommunala sektorn och för att stärka statsfinanserna. Då kommer ett mer aktuellt underlag om utvecklingen de närmaste åren att föreligga såväl vad avser kommunsektorn som samhällsekonomin som helhet.

Omfattningen av de åtgärder som behöver vidtas bör enligt min mening
avvägas mot kommunsektorns ekonomiska situation, sä att de kan ske
inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck. Åigärderna bör leda
lill att den kommunala verksamheten utvecklas inom det givna samhälls
ekonomiska utrymmet. En aktiv omprövning och effektivisering av befint
liga verksamheter, kombinerat med en minskad statlig styrning som ger
kommunerna möjlighet att lättare anpassa sina verksamheter lill lokala
förhållanden, bör ocksä medverka till detta. För alt kunna stödja de
kommuner som har en besvärlig ekonomisk situafion kommer jag alt
föreslå att medelsramen för extra skatteutjämningsbidrag höjs. 38

De ätgärder av slörre belydelse som tas upp i budgetförslaget liksom de som kommer att föresläs senare våren 1986, avser år 1987. Kommunerna fär därmed goda möjligheter att beakta dessa i sitt normala budgetarbete och då effeklivt genomföra förändringar i sina verksamheter.

Skatteuljämningskommittén (Fi 1983:05) har nyligen avslutat sitt arbete och överiämnat sitt betänkande (SOU 1985:61) tiU mig. Jag avser alt mol bakgmnd av kommitténs förslag och efter avslutad remissbehandUng återkomma i vår med elt förslag fill ett reviderat skatteutjämningssystem.

Jag avser mot bakgrund av vad som nu anförts och efter ytterligare beredning återkomma med förslag till mer generella åtgärder inom del kommunalekonomiska området inför 1987 under våren 1986.

6 Avslutning

Regeringens ekonomiska polifik för de närmaste tre åren har som yttersta mål alt återställa den fulla sysselsättningen och nä ökad välfärd för folkets breda lager. De framsteg som under den gångna treårsperioden gjorts i fråga om tillväxt av produklionen och bättre balans i Sveriges ekonomi har skapat fömtsättningar för att dessa mål skaU kunna näs. Men den viktigas-le fömtsättningen kvarstår: den ekonomiska polifiken måste med stor fasthet och konsekvens fortsätta atl följa "den tredje vägen".

När den ekonomiska politiken lades om hösten 1982 byggde den på en långsiktig strategi. Denna hade tre huvudelement; att återställa näringslivels produktionskraft och lönsamhet, att öka sparandel och minska budgetunderskottet samt atl bekämpa inflationen genom en kraftigt dämpad kostnadsutveckling, främst på lönesidan.

Väsenlliga resultat har uppnåtts i samtliga dessa avseenden. Svensk industri har visat en god förmåga till återhämtning, fömyelse och utveckling. Den har snabbt och krafligl förbättrat produkfion, lönsamhet och invesleringar. Sparandet i ekonomin har ökat, inle minst genom alt den offentliga sektorns sparandeunderskott gått ner frän 6 % av bmttonationalprodukten 1982 fill 1,5 % i år. Och inflationslakten i Sverige har nästan halverats på tre år. Regeringens polifik har genom dessa resultat fäll ett utbrett slöd och har mötts med växande förtroende av bäde näringsliv och löntagare.

Den ekonomiska politiken för de kommande tre åren har samma huvudinriktning. Alltfort gäller att vägen mot full sysselsättning och ökande välfärd innebär både arbete och sparande, bäde fiUväxl av produktionen och stramhet i den ekonomiska polifiken.

I denna finansplan har de väsentliga inslagen i strategin presenterats. Dess bärande tanke är att tiUväxt i Sveriges ekonomi de närmaste åren oundgängligen fömtsätter en fortsalt mycket god konkurrenskraft hos värt näringsliv. Det innebär att kampen mot inflationen mäste fullföljas.

Den tillväxt som därmed uppnås måste tUl betydande del användas för 39

att minska våra underskott och öka sparandet för produktiva investering- Prop. 1985/86: 100 ar. I övrigt måste fillväxten fördelas sä, all reallönerna kan stiga och Bil. 1 hushällens realinkomster öka. Det finns starka fördelningspolitiska skäl som talar för en sådan användning av ett förbättrat produktionsresultat. De kraftiga försämringarna av reallönerna under den ekonomiska krisen har pressat ner köpkraften för mänga hushåll tiil en oacceptabelt låg nivä.

Slutsatserna för den ekonomiska politikens utformning är följande.

Löneförhandlingarna bör inriktas pä atl sluta avtal som sträcker sig över en flerårsperiod, exempelvis en treårsperiod. Syftet med sådana avtal bör vara att nå både låga kostnadsökningar och höjda reallöner. Det är bara genom en tillräckligt långsiktig uppgörelse om lönerna som förutsättningar kan skapas för höjda reallöner, samtidigt som långsiktighet i lönepolitiken skapar tiUtro tUl stabiUteten och expansionsförmågan hos vär ekonomi.

Den ekonomiska politiken inriktas på en fortsall minskning av budgetunderskotten för att dämpa prisstegringarna och öka sparandet i ekonomin.

Skattetrycket hälls på i huvudsak oförändrad nivå. Den statliga inkomstskatten för 1987 och 1988 justeras så, alt löneförhandlingarnas syfte främjas. Samfidigt effektiviseras utjämningen av kommunalskatterna.

En väl fungerande offenfiig sektor, som ger vård, utbildning och service utifrån medborgarnas behov, är en viktig del av människans välfärd. Men om utrymme skall kunna beredas för höjda reallöner under de närmaste åren mäste utbyggnaden av den offentliga verksamheten begränsas. Med hänsyn tUl de oundgängliga behov som kommuner och landsfing tillgodoser inom vård, ulbildning och omsorg måste den kommunala konsumtionen fä fortsätta att växa, om än i långsammare takt än de senaste åren. Den statliga konsumtionen måste däremot fortsätta atl minskas. Del budgetförslag som nu läggs fram har denna inriktning för budgetåret 1986/87.

En ekonomisk politik efter dessa riktlinjer är den enda som gör det möjligt för Sverige alt fortsätta sin intemalionelll unika utveckling, där både arbetslöshet och infiafion minskar, där vi har både ett blomstrande näringsliv och ökad välfärd för folkets fiertal.

Den strategi, som politiken är ett uttryck för, bygger pä alt del är möjligl att upprätta ett harmoniskt samspel mellan den ekonomiska polifiken och löneutvecklingen. Om arbetsmarknadsparternas insalser för att hålla kostnadsstegringarna nere skall resultera i höjda reallöner, mäste samhällets beslutsfattare hålla tillbaka statens och kommunernas resursanspråk, så att skattetrycket kan håUas oförändrat. Strategins genomförande kräver således att den ges ett brett stöd frän alla grupper i vårt samhälle. Regeringen kommer alt arbeta för att ett sådant stöd kan uppnås för den ekonomiska politik som måste föras i vårt land.

Särskilda frågor

Prop. 1985/86: Bil. 1

100

1 Statliga garantier

Regeringen uppdrog den 6 juli 1985 ät riksrevisionsverkel (RRV) atl fill regeringen redovisa verksamheten med statliga kreditgarantier en gäng per är. RRV har inkommit med sin redovisning den 19 november 1985.1 tabell 1 sammanfattas uppgifterna i redovisningen. Den aktuella redovisningen av gällande garantiramar är kassamässig och avser fr. o. m. i är ramstorleken den 1 juli mol fidigare den 30 juni.

Tabell 1. Statliga garantier per den 30 juni 1985 (Garantiramar per den 1 Juli 1985)

Milj.kr.

Garantier utfärdade	Av regeringen	Gjorda ga-	Garanterad	Under budgelårel 1984/85		per den 30 juni
3.V	medgiven garantiram	rflntiilt-	kapitalskuld	1985
	medgiven garantiram	1 all LlUl fästelser	kapitalskuld	Utgifter till	Inkomster	Inkomster till
	per den	per den	per den	följd av in-	från garanti-	följd av åter-
	1 juli 1985	30 juni 1985	30 juni 1985	friade garantier	avgifter	betalningar av tidigare infriade garantier
Riksgäldskontoret	66586,2	52805,6	51677,8	1957,8	175,5	68,1
(varav grundfonds-
förbindelser)	(22243,9)	(21 101,3)	(21101,3)	(-)	(40,6)	(-)
Exportkredit-
nämnden	51 142,8	55084,2	26435,4	829,6	321,4	354,6
Statens vattenfalls-
verk	10110,7	10148,0	8367,2	-	-	-
Televerket	5010,0	4510,0	4393,0	-	-	-
Lantbruksstyrelsen	4000,0	3 760,0	3 705,0	47,1	2,5	0,0
Statens industriverk	1 786,4	958,2	891,0	96,7	10,7	6,4
Statens energiverk	915,0	6,9	0,2	-	-	-
Statens järnvägar	648,0	301,4	1,4	-	-	-
Kommunikations-
departementet	300,0	300,0	-	-	-	-
Övriga	751,5	543,1	495,0	5,1	1,0	0,1
Summa	141250,6	128417,4	95 966,0	2936,3	511,1	429,2

Garantiramarna för Teleinvesl, Forsmarks Kraflgrupp AB, Statens Bostadsfinansiering AB, SJ Invest AB och garantin för utvinning av gas och olja har ökat mest medan ramarna för garantier till strukturomvandling och stöd liU varvsföretag har minskal kraftigt.

Det är i huvudsak exportkreditgarantierna som svarar för differensen mellan medgivna garantiramar och gjorda garantiutfästelser. Utfästelse för exportkreditgarantier sett över ett helt är kan lämnas tUl belopp som överstiger de fastställda garantiramarna. Även utfästelserna för Forsmark Kraftgmpp AB överstiger garantiramama på grund av ändrade valutakurser.

Den garanterade kapitalskulden har ökat med ca 4268 milj.kr.sedan den 30 juni 1984. Härav svarar valutakursförändringar exkl. exportkreditgarantierna för ca 1 700 milj. kr.

Utgifterna UU följd av infriade garantier uppgår för budgetåret 1984/85

till drygt 2900 milj. kr. och härrör främst från stödet till varvsföretagen Prop. 1985/86: 100
(1 949 milj.kr.) och exportkreditgaranfier(ca 830milj.kr.). Bil. 1

Inkomster från garantiavgifter uppgick för motsvarande period till 511 milj. kr. — en ökning med drygt 100 milj. kr. — och inkomster Ull följd av återbetalning av infriade garantier till ca 429 milj. kr. Av garantiavgiftsinkomsterna härrör ca 320 milj. kr. från exportkreditgarantisystemet.

Statens nettoutgift uppgick således kassamässigt fill ca 2 miljarder kr. för perioden. RRV anför i sin skrivelse till regeringen all även om garantiavgifter tas ut i ökad omfattning för nya garantier och garantisystem, får delta inte något större genomslag pä avgiftsinkomsterna eftersom stocken främsl består av äldre garantier som inle är avgiftsbelagda. Om exportkreditgarantisystemet exkluderas skulle en enprocentig avgift pä uteliggande garanterad kapitalskuld för återstående garantier i sin helhet uppgå lill ca 600 milj. kr.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att fastställa den ram inom vilken televerket fär teckna garanfier för teleinvesl AB. Med anledning av riksdagens beslut inom tilläggsbudget I för innevarande riksmöte om den ändrade omfatlningen av televerkets investeringar har regeringen den 12 december 1985 beslutat medge televerket att teckna garantier upp till elt belopp av ca 7000 milj. kr., en höjning med 2000 milj. kr. Inom industridepartementets område kommer statsrådet Dahl i del följande att föreslå atl garantiramen för statens vatténfallsverk höjs med 146 milj. kr.

Inga ytterligare förslag om förändringar av statliga garantiramar som träder i krafl senare än den 1 juli 1985 har förelagts riksdagen efter kompletteringspropositionen 1985.

Statens garantiåtagande kommer därmed att uppgå till ca 143 397 milj.kr. den IjuU 1986.

Statens nettoutgifter för garantiverksamheten har ökat från budgetaret 1983/84 till budgetåret 1984/85. Jag har lidigare framhållit att denna verksamhet inte bör subventioneras.

Vid min anmälan till 1984 ärs kompletteringsproposition föreslog jag atl de garanlisystem som baseras på årliga ramar borde omvandlas lill s.k. engagemangsramar. Detta bör genomföras för alla garantisystem senast tiU den 1 juli 1986. Jag vill i delta sammanhang erinra om all riksdagen ställde sig bakom milt förslag om att garantiramama i syslem med engagemangsramar fr.o. m. budgetåret 1985/86 skall reduceras med ett belopp motsvarande förlusten inom resp. system under föregående budgetär.

Vid min anmälan till 1985 ärs kompletteringsproposition föreslog jag att
alla garantiavgifter skuUe betalas i förskott, även för de garantier i system
där avgifterna för äldre garantier fortfarande eriäggs i efterskott. Jag före
slog alt denna princip borde gälla genomgående från den 1 juli 1985.
Riksdagen hade inget att erinra mot detta. Det är av vikt att principen
tillämpas genomgående. RRV har den 27 juni 1985 fått regeringens uppdrag
alt utveckla ett ADB-baserat redovisningssystem för den statliga garanti
verksamheten. Systemet skall bl. a. baseras på löpande redovisningar från
långivarna. Kreditinstituten har vid tidigare kontakter framhållit att en
sådan löpande redovisning fömtsätter en enhethg princip vad avser betal
ningstidpunkten för de avgiftsbelagda garantierra. 42

Jag vill i detla sammanhang framhålla att principerna om avgiftsbelägg- Prop. 1985/86: 100 ning och förskottsbetalning skall gälla alla typer av statliga garantier Bil. 1 dvs. kreditgarantier, grundfondförbindelser, garantifondförbindelser och motsvarande.

2 Vissa övergångsåtgärder med anledning av förordningen om avräkning av utgifter på Statsbudgeten

Som en följd av införandel av den statliga bokföringsförordningen (1979:1212) och i anslulning till den tekniska moderniseringen av det statliga redovisningssystemet - system S - har regeringen utfärdat förordningen (1985:498) om avräkning av utgifter pä statsbudgeten. Förordningen gäller fr. o. m. den 1 juli 1985 och ersätter förordningen (1940:695) om bokföring av utgifter på statsbudgeten. De viktigaste förändringama till följd av den nya förordningen är att en konsekvent princip införs för avräkning av utgifter mot samtliga typer av anslag. Principen innebär bland annat att skulder skall beaktas vid bokslutet förutsatt att de är kända och går alt beräkna samt att den s. k. äldreposttekniken avskaffas. Äldrepost-tekniken innebar att det på obetecknade anslagsposter på förslagsanslag var möjligt att - i den mån medelsutrymme fanns kvar på anslaget för det föregående budgetåret - belasta det följande budgetårets anslag med eftersläpande utbetalningar om utgiften var hänförlig till det föregående budgetåret. Redovisningen av detta var tekniskt komplicerad, vilket bl. a. medförde svårigheter att kontrollera om möjligheten utnyttjades pä etl korrekt sätt.

En av effektema av den nya förordningen om avräkning av anslagsmedel är att de anslag på statsbudgeten som har kvarstående skulder från budgetåret 1984/85 och inte avräknat dessa pä anslaget för 1984/85, måste göra detta på 1985/86 års anslag eftersom avräkning av skulder enligt den nya förordningen obligatoriskt skall göras mot samma års anslag. Därvid kan engångsvis uppstå en rent bokföringsmässig merbelastning på anslagen för 1985/86 eller senare i de fall RRV medgivit tillfällig dispens från den nya förordningen.

Jag vill i detta sammanhang informera riksdagen om att för att möjliggöra för myndigheterna alt korrekt bokföra den merbelastning som kan uppkomma tiU följd av de nya bestämmelserna har jag för avsikt atl återkomma tiU regeringen med förslag fill en förordning som medger en sådan merbelastning - upp till en viss nivå - för obetecknade poster pä förslagsanslag. På reservationsanslag får tilläggsanslag för detla ändamål prövas på sedvanligt sätt. Obetecknade anslag kommer sannolikt inte alt beröras.

3 Åtgärder för bättre effektivitet och kassahållning '""p- - 'oo

Allmänt

Som jag nämnt i det föregående pågår ett omfattande arbete som syfiar till att öka effektiviteten i den statliga verksamheten och förbättra statens kassahållning. Jag skall här kortfattat redogöra för några ätgärder som är aktuella.

I syfte att fä till stånd en större långsiktighet i budgetprocessen har en försöksverksamhet med treåriga budgetramar och fördjupade anslagsframstäUningar nyligen inletts. Under hösten 1985 har vissa myndigheter fått särskilda budgetdirektiv. Dessa myndigheter skall ta fram ett fördjupat underlag för regeringens ställningstagande inför nästa års budgetarbete. Försöket genomförs i huvudsak enligt det förslag som verksledningskom-mitten nyligen har presenterat (SOU 1985:40). Med utgångspunkt i budgetdirektiven skall de berörda myndigheterna våren 1986 lämna en rapport med en analys av resultat och effekter av hittills genomförd verksamhet. Rapporten skall utmynna i ett förslag lill riktlinjer för verksamhetens innehåll och inriktning under den kommande treårsperioden. På grundval av denna rapport skall anslagsframställningarna frän de berörda myndigheterna för budgetåret 1987/88 innehålla förslag till budgetram för den kommande treårsperioden.

Regeringen har gett RRV i uppdrag att utreda möjligheterna och lämna förslag till lösningar för hur myndigheterna skall kunna överföra förvaltningsmedel tneltan budgetår. Härigenom skulle myndigheterna inom vissa ramar kunna spara medel under ett budgetår för utnyttjande under följande budgetår. En sädan ändring kan bidra till en mer flexibel resursanvändning inom myndigheterna, bl.a. kan det ge större utrymme för effektivisering t. ex. i form av investeringar i viss utrustning eller i personalutbildning. Jag avser återkomma till regeringen i denna fråga.

Som ett led i strävandena mot en ökad ekonomisk ramstyrning har regeringen nyligen uppdragit åt statens löne- och pensionsverk att, med utgångspunkt i en rapport frän RRV om högstsättning av löneutgifter vid vissa myndigheter, pröva om en automatisk beräkningsrutin för avtalsenliga lönemerutgifter kan utformas. Därigenom skulle avstämningen mellan löneutgifter och beräknade lönemedel under anslagen underlättas.

Myndigheternas bokslut och revisionsberättelser är viktiga informationskällor för att följa upp myndigheternas verksamhet och resultat. RRV har på regeringens uppdrag lämnat förslag till hur sådan information skall kunna utnyttjas mer systemaliskt inom regeringskansliet i den löpande granskningen av myndigheternas verksamhet. Frågan övervägs f. n. inom regeringskansliet.

Arbetet med att förbättra den statliga kassahällningen drivs också vi
dare. Ett exempel på hur myndigheterna kan förbättra kassahållningen är
att i samband med utbetalningar skärpa bevakningen av att betalningsfris
ter eller erbjudna kassarabatter från leverantörer utnyttjas. Myndigheter
na bör därvid vinnlägga sig om all effektivisera medelshanteringen så att
räntekostnaden för staten som helhet blir så liten som möjligt. Inom
regeringskansliet utreds f. n. frågan om alt reglera dessa frägor genom en

förordning. Ett annat led i delta arbeie är den information och ulbildning Prop. 1985/86: 100
som RRV bedriver pä området. Bil. 1

Det statliga betalningssystemets funktionssätt och principerna för hur dragningsrätten på statsverkets checkräkning kan utnyttjas av myndigheterna är av slor betydelse för möjligheterna att på längre sikt ylleriigare förbättra den statliga kassahållningen. Vissa studier av betalningssystemet m. m. pågår inom RRV.

Åtgärder för bättre kassahållning på enskilda områden

Under de senaste åren har pä enskilda områden vidtagits en rad specifika ätgärder för atl förbättra den stafiiga kassahällningen. Ibland har sådana ätgärder fått engängsvisa effekter pä statsbudgeten, vilket till viss del förklarar skillnaden mellan det kassamässiga och del underliggande budgetsaldot. Jag återkommer till detta i etl senare avsnitt. Åtgärderna har dock även haft bestående effekter pä sä sätt att de inneburit ett minskal uppläningsbehov och därmed räntevinster för staten. Jag skall här lämna några exempel på ätgärder med mer betydande ekonomisk effekt.

Effektivare rutiner för uppbörd av mervärdeskatt vid import samtförkor-tad kredittid på utställda tullräkningar tdl importörer infördes under budgetåret 1982/83. Sammantaget beräknas detta ha medfört en årlig räntevinst pä ca 450 milj. kr.

Uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter samordnades med verkan fr. o. m. den I januari 1985. Ändringen innebar en tidigareläggning av källskatteuppbörden och en senareläggning av uppbörden av arbetsgivaravgifter där den sammanlagda nettoeffekten blev atl medlen nu inflyter snabbare till statsbudgeten. Räntevinsten för staten beräknades i prop. (1983/84: 167) om nya regler för uppbörd av socialavgifter frän arbetsgivare, m. m. till ca 120 milj. kr. per år. Därtill kommer effekterna av aktuellare löneunderiag och förbättrad kontroll, som dock är mycket svära att beräkna.

Utbetalningarna av Sveriges bidrag till vissa internationeUa biståndsorgan lades om under budgetåret 1983/84. I stället för förskottsvis utbetalning läggs numera upp skuldsedlar i riksbanken. Den tolala ränteeffeklen kan uppskattas till ca 50 milj. kr. per är. Även utbetalningarna av biståndsmedel från SIDA:s landramar har lagts om. Numera sker i princip utbetalning efter redovisning av upparbetade kostnader till skillnad från tidigare förskoltsutbetalningar.

Bidraget till grundskolan (f. n. ca 14 miljarder kr.) utbetalades tidigare till kommunerna kvartalsvis. Fr.o.m. 1985/86 utbetalas bidraget månadsvis. Statens ränte vinst kan uppskattas lill knappt 100 milj. kr.

Ersättningen från socialförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen (f. n. drygt 11 miljarder kr. per är) utbetalades tidigare i huvudsak kvartalsvis. Medlen utbetalas fr. o. m. är 1985 månadsvis.

Beträffande räntebidragen för bostadslån gäller nya regler fr. o. m. den I
januari 1986. Räntebidrag som avser räntekostnaderna för bostadslånet
avräknas i samband med att kostnaderna för detta län aviseras låntagaren,
medan den del av räntebidraget som avser räntekostnaderna för botten- 45

lånet i sin helhet överförs direkt til! bottenlängivåren vid den tidpunkt då Prop. 1985/86:100 kostnaderna för boltenlänet skall betalas. Räntevinsten för staten torde Bil. 1 komma atl uppgå lill minst 300 milj. kr. per år.

I årets budgetproposition aviseras ocksä en ändring i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer med innebörden att utbetalning i förskott till kommunerna inte längre fär ske. Utbetalning skall i stället ske årsvis i efterskott. Ränteeffekten för staten kan beräknas till ca 100 milj. kr.

Utbetalningen av bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag har lagts om frän kvartalsvis utbetalning fill utbetalning varannan månad.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att, på gmndval av en av RRV genomförd förvaltningsrevision, föreslå atl förfarandet med förskotlering från staten av kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer (KBT) upphör fr.o.m. år 1987. Den genomsnittliga likviditelsvinslen för staten av denna förändring är för år 1987 en engångseffekt på ca 3600 milj.kr. Denna förändring redovisas inte över statsbudgeten, ulan påverkar endasl belastningen pä statens checkräkning. Den bestående räntebesparingen för staten beräknas till ca 475 milj.kr.

Ytterligare några åtgärder som vidtagits under senare år för att förbättra den statliga kassahållningen är en generell omläggning av utbetalningen av statliga bidrag (numera i princip högst en fjärdedel per kvartal i förskott), ändrade regler för inbetalning av avskrivningar och ränta pä statskapital för affärsverk och övergäng till förskottsinbetalning av avgifter för statlig kreditgaranti. Omläggningen av beredskapslagringen av olja som inneburit utförsäljning av statliga lager om ca 4 miljarder kr., möjligheterna till tidigare inbetalning av studiemedelsskulder och anpassningen av vUlkoren för statliga län fill vad som gäller på lånemarknaden i övrigl är också exempel på åtgärder som haft betydelse för kassahållningen.

Att bedöma de lotala effektema av samtliga kassahäUningsåtgärder som vidtagits eller planeras är mycket svårt beroende på att mänga regelsystem påverkar varandra, atl avnämarnas beteenden är svårbedömbara och atl även interna transaktioner inom den statliga sektom påverkas. Sammantaget kan dock den totala positiva effekten för statsbudgeten av de ätgärder som jag här har redovisat uppskattas lill mer än 2 miljarder kr. per år.

4 Extraordinära budgeteffekter

För att beräkna det s. k. underiiggande budgetsaldot mäste sådana effekter på budgeten som är av redovisningsteknisk eller tiUfällig art exkluderas från det kassamässiga budgetsaldot. Det kan vara svårt att särskilja engångseffekter frän mer bestående effekter på statsbudgeten. Trots dessa svärigheter är del angeläget alt göra en redovisning där de engängsvisa effekterna exkluderats sä att inte statsbudgetens underiiggande utveckling undanskyms.

Med kassahållningsåtgärder avses förändringar i statens in- och ulbetal-
ningsruliner. Vanligtvis påverkar kassahållningsåtgärder budgetsaldot en- 46

gångsvis men medför dessutom en bestående räntevinst som påverkar det Prop. 1985/86: 100 underliggande saldot. Exempel på sådana åtgärder är den samordnade Bil. 1 uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter vilken innebar en engångseffekt på statsbudgeten om totalt 6,7 miljarder kr. budgetåret 1984/85. Kortare kredittid för redovisning av punktskatter och konkurrensneulral redovisning av mervärdeskatt har medfört kassamässiga engängsförstärk-ningar av inkomsterna under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Till kategorin rena engängsförstärkningar kan såväl extra inleveranser från affärsverken som utförsäljning av oljelager hänföras. En engångsför-svagning av budgeten på 2,2 miljarder kr. inträffade under budgetåret 1985/86 genom den s. k. skatterabatten i juni 1985.

En ren budgetavlastning minskar det statliga budgetunderskottet men omfördelar enbart långivningen, och innebär således inte nägon realekono-misk besparing. Exempel pä delta är att bostadslånegivningen finansieras genom upplåning via etl särskilt låneinstitut fr.o.m. budgelårel 1985/86. Detta har inneburit en budgetavlastning pä ca 8 miljarder kr. Vidare finansierar vissa affärsverk sina investeringar genom lån på kreditmarknaden eller direkt från riksgäldskontoret i stället för som tidigare genom anslag på statsbudgeten, vilkel också innebär en budgelavlastning.

En kostnadspost på budgeten som ökat kraftigt undan senare år är de redovisade valutaförlusterna. Della beror på att upplåningen i ufiändsk valuta bokförs till värdet i svenska kronor vid upplåningsfillfället. Det ursprungliga värdet pä etl ufiandslän bibehålls i redovisningen tills lånet betalas fillbaka. Om värdet i svenska kronor vid återbetalningen av lånet avviker från det bokförda värdet redovisas skiUnaden på statsbudgeten som en valutaförlust eller valutavinst. De svenska devalveringarna 1981 och 1982 samt den under åren 1983 och 1984 och fram tUl mars 1985 kraftigt stigande dollarkursen - ca 70 % av ufiandsuppläningen är placerad i dollar — har medfört att utlandslänen uttryckt i aktuella valutakurser är högre än det bokförda värdet. Vid amorteringar och inlösen av lån - även när lån inlöses i förtid för att ersättas av län fill fördelaktigare villkor — innebär det alt stora valutaförluster realiseras och redovisningsmässigt belastar statsbudgeten. För budgetåret 1984/85 var valutaförlusterna t. o. m. någol slörre än räntebetalningarna pä utlandslånen.

Riksgäldskontoret påpekar i skrivelse den 28 november 1985, vilken bifogas i bilaga 17 Räntor på statsskulden, m. m. fill denna proposition, atl bokföringen av valutaförluster som en belastning pä statsbudgeten kan diskuteras ufifrån redovisningsprincipiella utgångspunkter. Valutaförlusterna vid omsättning av utlandslån kan snarast betraktas som en förändring i statens finansiella förmögenhet än som en kassamässig utgift för staten. Vid en beräkning av den underliggande budgetutvecklingen måste man särskilja valutaföriuslerna från ränteutgifterna pä statsskulden för all er-hälla de underiiggande statsskuldräntorna.

Utöver den osäkerhet som följer av de tillämpade redovisningsprinci
perna innebär de stora fluktationerna i valutakurser och internationella
räntor under de senasle åren, särskill för den amerikanska dollarn, atl
ränte- och valutaförlustkalkylerna för utlandsskulden har en stor osäker
hetsmarginal. 47

Tabell 2. Underiiggande budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87 Prop. 1985/86: 100

Miljarder kr. gj j

	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87
	utfall	utfall	utfall	prognos	förslag
Budgetsaido	-86,6	-77,1	-68,5	-52,2	-48,9
Särskilda budget-
effekter	-t- 0,9	-1- 3,2	- 4,2	- 6,2	- 1,8
ValutaföHuster,
nello	+ 4,3	-1- 7,6	-(-14,5	+ 5,6	+ 1,4
Underliggande
budgetsaido	-81,4	-66,3	-58,2	-52,8	-49,3

5 Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87

5.1 Beräkningsförutsättningar

För beräkning av statsinkomsternas utveckling är antagandena om inkomstutvecklingen i samhällel av stor betydelse. RRV har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster vilken redovisas i underbilaga 1.2 tiU finansplanen. RRV: s beräkningar gmndas på antagandet att lönesumman mellan åren 1984 och 1985 ökar med 9,1 % samt mellan åren 1985 och 1986 med 6,7%. För år 1987 har verkel anlagk ökningen fill 4,0%, vilket dock endasl påverkar en mindre del av budgetåret 1986/87. Vad gäller den genomsnittliga konsumentprisutvecklingen mellan åren räknar RRV med en ökning med 4,8% mellan åren 1985 och 1986 saml med 3,5% mellan åren 1986 och 1987.

RRV: s beräkningsförutsättningar för åren 1985 och 1986 stämmer i stort sett överens med den pris- och löneutveckling som jag redovisat i det föregående. För är 1987 harjag inte gjort någon bedömning av pris- och löneutvecklingen. Det finns därför ingen anledning att avvika från RRV: s beräkning i delta avseende. Emellertid har RRV räknat med ett basbelopp om 23 200 kr. för år 1986, medan det faktiska beloppet numera är fastställt till 23 300 kr. Detla föranleder en juslering av verkets beräkningar. Vidare har jag justerat verkets beräkningar pä några andra punkter. Jag återkommer till en närmare redovisning av dessa justeringar. Mina beräkningar av statsutgifternas utveckling baseras pä de av mig lidigare redovisade bedömningarna av pris- och löneutvecklingen.

5.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende
budgetåret 1985/86

RRV beräknar statsbudgetens inkomster under budgetåren 1985/86 till 273 227 milj.kr.

RRV har för sina beräkningar antagit att basbeloppet, enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, kommer att uppgå till 23200 kr. för är 1986. Del av regeringen numera fastställda basbeloppet för 1986 är dock 100 kr. högre. Detta medför att jag räknar upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 60 milj.kr. för innevarande budgetår. Samtidigt räknarjag ned

inkomsterna på inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto med 25 48

milj.kr.

Sammantaget medför mina justeringar av RRV: s beräkningar för budgetåret 1985/86 en beräknad ökning av inkomsterna med 35 milj. kr. Ändringama jämfört med RRV: s beräkningar framgår av tabell 3.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1

Tabell 3. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86

1000-tal kr.

RRV: s beräkning

Förändring enl. föredraganden

Inkomstfitel

1111 Fysiska personers skatt på

inkomst, realisationsvinst

och rörelse 5211 Statliga pensionsavgifter, netto

42702000 489000

-1-60000 -25000

Summa inkomster

273227000

Sununa forändringar enligt föredraganden

-1-35000

Utgifter

RRV har i sin beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1985/86 beräknat de lolala utgifterna tiU 325201 milj. kr.

Verkel har beaktat förslag lill anslag på tilläggsbudget om sammanlagl 1720 milj. kr.

Det högre basbeloppet år 1986 gör atl jag räknar upp merbelastningen på förslagsanslag med 125 milj. kr. för innevarande budgetär. I övrigt ser jag ingen anledning att ändra i RRV: s beräkning av utgiftema på statsanslagen. Senare denna dag kommer att föresläs anslag på tiUäggsbudget II om sammanlagt ca 133 milj. kr. Därmed beräknar jag att utgifterna sammantaget kommer att uppgå till 325459 milj. kr.

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reservationsanslag under innevarande budgelår att minska med 2072 milj. kr.för att uppgå till 22717 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1986/87.1 detta belopp ingår ett utnyttjande av finansfuUmakten med 187 milj. kr. Utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1982/83 och 1985/86 framgår av tabell 4. Bedömningen är självfallet osäker, men jag kan fills vidare acceptera RRV: s beräkning som baseras på uppgifter från de ansvariga myndigheterna. Redovisningen koncentreras fiU de departementsområden där anslagsbehållningarnas utveckUng spelar en särskilt stor roll.

Tabell 4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1982/83—1985/86

Miljarder kr.

Huvudtitel

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Industridepartementet Övriga huvudtitlar

Summa

4,6 5,3 3,6 7,6 3,4

24,6

5,1 4,8 4,1 8,7 3,7

26,4

5,8 3,8 3,7 9,0

2,5

24,8

6,5

3,5 2,4 8,2 2,1

22,7

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1

Enligt RRV kommer utnyttjandet av röriiga krediter att minska med 11 Prop. 1985/86: 100
milj. kr. Jag har inget att invända mot RRV: s bedömning. Bil. 1

För tillkommande utgiftsbehov, netto tar RRV upp 1 miljard kr. Jag kan ansluta mig till denna bedömning.

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna budgetåret 1985/86 till 325459 milj. kr. enligt vad som framgår av tabell 5.

Tabell 5. Statsutgifterna budgetåret 1985/86

Milj.kr.

	1985/86	RRV	Föredraganden
	Statsbudget
Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor	244989	251674	251932
Finansfullmaktsulnyttjande	-	-	-
Beräknad merbelastning på förslags-
anslag exkl. statsskuldräntor	-	-1034	-1034
Statsskuldräntor	77400	71500	71500
Förändringar i anslagsbehållningar	-500	-1-2072	-h2072
Ändrad disposition av röriiga
krediter	500	- 11	- 11
Beräknat tillkommande utgifts-
behov, netto	1000	1000	1000
Summa statsutgifter	323389	325201	325459

5.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87

Inkomster

I RRV:s beräkning av statsbudgetens inkomster för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 har verket tagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat eller som regeringen föreslagit före den 1 december 1985. I förslaget till statsbudget för nästa budgetär ingår ett antal förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. Jag ämnar i det följande redogöra för de justeringar av verkets beräkningar som jag funnit vara nödvändiga.

RRV har beräknat statsbudgetens tolala inkomster under budgetåret 1986/87 till 285927 milj. kr.

RRV har som beräkningsförutsättning utgått ifrån att basbeloppet för år 1986 kommer att uppgå till 23 200 kr. Det av regeringen faststäUda basbeloppet för år 1986 uppgår emellerfid, som jag nyss nämnt, till 23 300 kr. Jag har med anledning av detta korrigerat RRV: s beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1986/87. Jag räknar därför upp inkomsterna under inkomsttitlarna Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse och Mervärdeskatt med 90 milj.kr.resp. 50 milj.kr. För inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto innebär ett basbelopp för 1986 på 23 300 kr. alt RRV: s beräkning av inkomsterna netto behöver justeras ned med 50 milj. kr. Jag räknar således med ett överskott på inkomsttiteln med 350 milj.kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift,
netto till I 135 milj.kr. Till följd av de förslag som avser borttagande av 50

stimulansbidraget till barn- och ungdomstandvården samt undanlag för Prop. 1985/86: 100

vissa läkemedel från prisnedsättning saml ändrade regler för sjukpenning Bil. 1

lill pensionärer som chefen för socialdepartementet i det följande avser

lägga fram räknar jag upp inkomsterna under inkomsttiteln med 475

milj.kr.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer i det följande atl föreslå en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,3 procentenheter från 1 januari 1987. Samtidigt höjs ersättningsbeloppen inom bl.a. arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. I juli 1986. Jag räknar därför upp inkomsterna under inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 225 milj. kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag till förvaltningskostnaderna för arbetsskadeförsäkringen fill 71,0 milj.kr.för budgetåret 1986/87. Förvaltningskostnaderna för arbetsskadeförsäkringen brultore-dovisas f. n. över statsbudgeten. Medel motsvarande i princip de inkomster som inflyter på inkomsttiteln budgeteras på femte huvudtitelns anslag Allmänna försäkringskassor. Socialministern kommer i det följande att föreslå att förvallningskostnadsbidraget redovisas som inkomst direkt under nämnda anslag. Det innebär samtidigt att berörd inkomsttitel bör upphöra, varför jag räknar ner RRV: s beräkning av dessa inkomster med 71 milj. kr.

RRV har vid beräkningen av inkomsterna under inkomsttiteln Energiskatt bl. a. utgått från förslagen i prop. 1985/86:53 om en höjning av skallen pä gasol. Riksdagen har nu beslulat om en mer begränsad höjning än vad regeringen föreslagit. Jag räknar därför ner RRV: s beräkning med 22 milj.kr.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare i dag att föreslå att sjöfartsverket får övergå till att göra avskrivningar på anskaffningsvärden och att staten tar över betalningsansvaret för avgiftsutjämningen för Vänertrafiken. Jag justerar därför ner RRV:s beräkning av inkomsttiteln Sjöfartsverkets avskrivningar med 60,0 milj. kr. Samfidigt räknarjag upp inkomsttiteln Sjöfartsverkets inlevererade överskott med 3,0 milj. kr. Inkomsttiteln Fyravgifter, farledsvaruavgifter beräknar jag till 34,6 milj. kr. högre än RRV.

Statsrådet Gradin kommer i det följande att anmäla att avgift bör införas för erhållande av medborgarskapsbevis. Till följd av detta räknarjag upp inkomsterna under inkomsttiteln ExpedUionsavgifter med 3,5 milj. kr.

I samråd med chefen för jordbruksdepartementet beräknar jag inga inkomster på inkomsttiteln Avgifter vid statens Jordbruksnämnd. Jag justerar därvid ner RRV:s beräkning med 2,4 milj. kr. Inkomsttiteln tas inte upp i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

Statsrådet Göransson kommer i det följande att redovisa förslag till inkomster från Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar samt inkomster från Närradioavgifter. För detta ändamål bör nya inkomsttifiar föras upp pä statsbudgeten. Jag beräknar inkomsterna lill 4 650 tkr. och 2048 tkr. pä resp. inkomsttitel.

Vidare kommer chefen för civildepartementet senare idag atl föreslå nya inkomster frän avgifter för statlig personalhälsovård. Dessa inkomster

skall tillföras inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet. Jag justerar upp RRV:s beräkning av inkomsttiteln med 38,4 milj. kr.

RRV:s beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran frän min eller andra berörda statsråds sida. Tolalt innebär de förordade avvikelserna från verkets beräkningar en uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1986/87 med 720,8 milj.kr. Jag beräknar sålunda statsbudgetens inkomster för budgetåret 1986/87 till 286648 milj.kr. Ändringarna i RRV:s beräkningar framgår av tabell 6.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1

Tabell 6. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

1986/87 1 000-tal kr.

		RRV: s beräk-	Förändring
		ning	er	ll. föredra-
			ganden
Inkomsttitel
lill	Fysiska personers skatt på inkomst, realisations-
	vinst och rörelse	43 646000	-{-	90000
1221	Sjukförsäkringsavgift, netto	1 135 000	-f475 000
1251	Övriga socialavgifter, netto	253 000	-H 225 000
1261	Bidrag till förvaltnings-
	kostnader för arbetsskadeförsäkringen	71000	-	71000
1411	Mervärdeskatt	65 500000	-h	50000
1428	Energiskatt	9960000	-	22000
2122	Sjöfartsverkets inlevererade
	överskott	61000	-f	3 000
2511	Expeditionsavgifter	551 300	-	3500
2518	Fyravgifter, fariedsvaruavgifter	316900	-1-	34600
2524	Avgifter vid statens
	jordbruksnämnd	2400	-	2400
2544	Avgifter i ärenden om
	lokala kabelsändningar	-	4-	4650
2545	Närradioavgifter	-	+	2048
2811	Övriga inkomster av
	statens verksamhet	500000	-(-	38400
5142	Sjöfartsverkets avskrivningar	113000	-	60000
5211	Statliga pensionsavgifter,
	netto	400000	-	50000
Summa inkomster		285927 000
Summa förändringar enligt
föredraganden			4-720798

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av statsbudgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 (tabell 7).

Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster Prop. 1985/86: 100
1986/87 gjl I

Inkomsttitel

Förslag

1261	Bidrag till förvaltnings-
	kostnader för arbetsskade-
	försäkringen
1312	Fastighetsskatt
1453	Totalisatorskatt
2121	Vägverkets inlevererade
	överskott
2141	Myntverkets inlevererade
	överskott
2214	Överskott av byggnads-
	styrelsens verksamhet
2522	Avgifter för granskning
	av filmer och video-
	gram
2524	Avgifter vid statens
	jordbruksnämnd
2544	Avgifter i ärenden om
	lokala kabelsändningar
2545	Närradioavgifter
2615	Inkomster vid arbetar-
	skyddsstyrelsen
3111	Postverkets inkomster
	av försålda fastigheter
	och maskiner
3122	Vägverkets inkomster av för-
	sålda byggnader och maskiner
5141	Vägverkets avskrivningar

Upphör

Namnändring

Upphör

Namnändring

Upphör

Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel

Upphör

Namnändring Namnändring

Utgifterna

Milt förslag lill statsbudget för budgetåret 1986/87 uppgår på utgiftssidan lill totalt 335575 milj. kr. Därav uppgår utgiftsanslagen exkt.statskutdrän-fortiU261575milj.kr.

Det största anslaget i budgetförslaget är anslaget Räntor på statsskulden m.m. Riksgäldskonlorei (ROK) beräknar belastningen på detta anslag till 73000 milj.kr.under nästa budgetår. RGK har i sina beräkningar utgått ifrån räntenivån och valutakurserna i böoan av november 1985. Sedan dess har en aUmän nedgång i ränteläget ägt mm. Uppläningskostnaderna för statsskuidväxlar och riksobligalioner har fallit. Därutöver blir upplåningsbehovet lägre såväl budgeiåren 1985/86 som 1986/87 än vad RGK haft som beräkningslekniska förutsättningar i sina kalkyler. Av dessa skäl beräknar jag att statsskuldränlorna blir 2 miljarder kr. lägre än vad RGK

räknat med.

Räntorna pä statsskulden beräknas sålunda till 71000 milj.kr. Det kan noteras att statsskuldräntorna beräknas bli lägre budgetåret 1986/87 än budgetåret 1985/86. Detta sammanhänger i försia hand med att de realiserade valutaföriuslerna, netto, beräknas bli avseväri mindre nästa budgetär än innevarande budgelår. Dessutom påverkas nivån pä statsskuldräntorna enskilda budgelår av uppläningsprofilen, eftersom ränteutgiften för statsskuldväxlar redovisas då växeln ges ut, medan utgiften för andra upplå-ningsinstmment redovisas vid förfallodagen. Den underiiggande utvecklingen för statsskuldräntorna beskrivs närmare i bilaga 17 till denna propo-sifion.

I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av den totala belastning- Prop. 1985/86: 100 en på statsbudgeten beräknas, utöver utgiftsanslagen, på statsbudgetens Bil. 1 utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar, ändrad disposition av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

Jag räknar schablonmässigt med en förbrukning av anslagsbehållningarna om tolalt 1 500 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Budgetutfallet, och därmed statens uppläningsbehov, påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga kredUer hos riksgäldskontoret. Sådana krediter har enligt riksdagens beslut ställts fill förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget räknarjag schablonmässigt med en ökning av utnyttjandet av röriiga krediter med 500 milj. kr.

För att erhålla en rättvisande bild av den slulliga belastningen på statsbudgeten måste ulöver budgeleringen av ulgiftsanslagen, beräkningar av förändringar i anslagsbehållningar och i utnyttjandet av röriiga krediter, posten Beräknat tUlkommande utgiftsbehov, netto föras upp pä statsbudgeten. Normalt mäste under löpande budgetår anvisas medei pä tilläggsbudget för vissa ändamål utöver vad som anvisats i statsbudgeten. Detta sker främst i samlingspropositioner om anslag m. m. pä tUläggsbudgetarna I-III. 1 föreliggande förslag till statsbudget täcker tillkommande utgiftsbehov, netto, i första hand den ändrade belastning som kan komma att uppstå på statsbudgeten till följd av dessa tilläggsbudgetar och andra särskilda propositioner som planeras bli förelagda riksdagen under vårriksdagen och där motsvarande anslag i budgetpropositionen endast upptagils med beräknade belopp. Dessulom ingår vissa allmänna reserver i beräkningen. Mol bakgrund av vad jag nu anfört harjag beräknat poslen Beräknal tillkommande utgiftsbehov, netto till 1 miljarder kr. för budgetåret 1986/87.

Jag beräknat sålunda statsutgifterna för budgetåret 1986/87 i enlighel med vad som anges i tabell 8.

Tabell 8. Statsutgifterna för budgetåret 1986/87

Milj.kr.

	1986/87
	Förslag till
	statsbudget
Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor	261575
Statsskuldräntor	71000
Förändring i anslagsbehållningar	1500
Andrad disposition av röriiga krediter	500
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto	1000
Summa statsutgifter	335575

5.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1985/86 och 1986/87

Med hänvisning till min redovisning i del föregående beräknar jag utfaUet
av statsbudgetens inkomster och utgifier för innevarande budgetår och
förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 enligt vad som framgår av
tabellerna 9 och 10. 54

Tabell 9. SUtsbudget Miljarder kr.	en för budgetåren 1985/86 och 1986/87				Prop. 1985/86:100 Bil. 1
	1985/86 . Beräknat ulfall		1986/87 Förslag till statsbudget	Förändring 1985/86- 1986/87
	Enligt RRV	Enligt föredraganden	1986/87 Förslag till statsbudget	Förändring 1985/86- 1986/87
Inkomster Utgifter (varav statsskuldräntor) Saldo	273,2 325,2 (71,5) -52,0	273,3 325,5 (71,5) -52,2	286,7 335,6 (71,0) -48,9	-1-13,4 -H0,1 (- 0,5) -1- 3,3

Sammanfattningsvis innebär min redogörelse alt underskottet i statsbudgeten för innevarande budgetår kan beräknas uppgå fill 52,2 miljarder kr. För budgetåret 1986/87 beräknar jag att inkomsterna ökar med 13,4 miljarder kr. och att utgifterna ökar med 10,1 miljarder kr. Underskottet i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 beräknas därmed bli 48,9 miljarder kr.

o o

0 o o 000

OOOO m — o o 00 «/-) O O

r- 00 o o

ON c o —'

Os \£> o Os ■* o (--1 -

g	0
0	0
0	0
0	0
0	0
g	g
3	0
	"
0 0	0
0 0
0 0	0
0 0	0
	0
0 0	0
gg	0 0
v-, V~l	0

Prop. 1985/86:100 Bil. 1

V) _,

S t «>

-2g5£

; t: cd

j ca &

i-a S2

Oo u i

" ?;'

c o t

.-; * ft 00-

£?§ *

!d£

c u

s t

— D. rt» O) « w

t: cci >=

irt . ca

Set"'

c S; o Q c

-E

u 6

> 1)

« E t, u

E c

b E

(rt 3 ji;

i "O S

i c jq

, trt

; t; o

" Crt 00

.c H

o ca ■ca -a

D. -u

ca i-

T3 o 3

H 2.

trt = i: rrS :rt tis

ca (/) 'O 13 o

00 .

-ii-i

- ca ;z;

c 00 Ji

-o = ca 00

r
■Q 00 *=

i .2 a

cn _ C S

.<=« ca .2 § 5 > --ii? ■o " o

oqSOoac

o o

2 o o o

— 00 o r-4

00 \£>

■ m

O O g O

o o c: o

o o c o

»~) C) v- 0\

(N —' — r-

o Tj- \£ r-

■o —' oc r

o O — TT

—H 00 fs: \0

' Tt

■o a .c

t Ui Crt

5 2 E o « o

>i; cn ,5

t/J

. E

i q

a> 00

2 c

oca«a _S

cn —' tS 1-, > C

Ss'« > OJ 00

ca E '

E ■P

ca .£■<« "- c <2 u -TS -a

o t: . • BS

-a

Prop. 1985/86: 100
TUl regenngsprolokollel i delta ärende bör fogas som bilagor: g-i i

Preliminär nationalbudget 1986 (Bilaga 1.1)

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåren 1985/86 och

1986/87 (Bilaga 1.2)

Riksrevisionsverkets beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1985/86

(Bilaga 1.3)

Vissa labeUer rörande den statsfinansiella ulvecklingen m. m. (Bilaga 1.4)

Lagförslag (Bilaga 1.5)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. godkänna dé aUmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna de aUmänna rikfiinjer för budgelregleringen som jag har förordat i det föregående,

3. anla förslaget tUl lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster,

4. för budgetåret 1986/87, i avvaktan på slulliga förslag kompletteringspropositionen och i enlighet med vad jag har

förordat i del föregående,

a) beräkna statsbudgetens inkomster,

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar

c) beräkna förändringar i disposifionen av rörliga krediter,

d) beräkna beräknat fillkommande utgiftsbehov, netto,

dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört beträlfande

5. den kommunala ekonomin,

6. statliga kreditgarantier, m. m.

7. övergångsälgärder med anledning av förordning om avräkning av utgifter på statsbudgeten.

Innehållsförteckning Prop. 1985/86: 100

RiI 1

Finansplanen

1 Den ekonomisk-politiska strategin ........................ ... 1

1.1............................................................. Bakgmnden 1

1.2 Vägen mot balans ................................... .... 4

1.3 Den ekonomiska politiken under de kommande åren 7

2 Utsikterna för 1986 ........................................... 10

2.1 Den intemationella utvecklingen ................. .. 10

2.2 Den svenska ekonomin............................... 13

3 Den ekonomiska politikens inriktning ...................... 17

3.1 Finanspolifiken ....................................... 17

3.2 Penningpolitiken ...... ...................... 19

3.3 SkattepoUtiken......................................... .. 21

3.4 Sysselsättnings- och fördelningspolifiken....... .. 23

4 Budgetpolitiken.................................................. 26

4.1 BudgetpoUtiken i ett medelfristigt perspekfiv.. .. 26

4.2 Budgetläget innevarande budgelår................ 30

4.3 Budgetförslaget för budgetåret 1986/87........ .. 31

4.4 Fortsatt effeklivisering av den offenfiiga verksamheten ... 34

5 Kommunernas ekonomi ...................................... .. 35

6 Avslutning ..................................................... 39

Särskilda frågor

1 Statliga garantier ............................................ 41

2 Vissa övergångsälgärder med anledning av förordningen om avräkning av utgifier på statsbudgeten................................................... ... 43

3 Åtgärder för bättre effektivitet och kassahållning ... ... 44

4 Extraordinära budgeteffekter................................ ... 46

5 Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87..... ... 48

5.1 Beräkningsfömtsättningar ........................... ... 48

5.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1985/86 48

5.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87 50

5.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1985/86 och 1986/87 54

Hemställan ......................................................... ... 57

Tabellförteckning Prop. 1985/86: 100

Finansplanen "''• '

1 Försörjningsbalans 1984-1986.............................. 14

2 Bytesbalans 1983-1986...................................... 16

3 Finansiering av statens lånebehov 1984-1986 ........ 20

4 Budgetsaldot för budgetåret 1985/86.................... 31

5 Budgetsaido för budgeiåren 1982/83-1986/87......... 32

Särskilda frågor

1 Stadiga garantier per den 30 juni 1985 ................ .. 41

2 Underiiggande budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87 .... 48

3 Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86 .................................................................... 49

4 Anslagsbehållningarna vid utgången av budgeiåren 1982/83-1985/86 49

5 Statsutgifterna budgetåret 1985/86 .................. .. 50

6 Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1986/87 .................................................................... 52

7 Förslag tiU förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1986/87 .................................................................... 53

8 Statsutgifterna för budgetåret 1986/87 ............... .. 54

9 Statsbudgeten för budgetåren 1985/86 och 1986/87 55

10 Förslag tiU statsbudget för budgetåret 1986/87 ... 56

Diagramförteckning

Finansplanen

1 Budgetunderskott och statsskuld (netto) andel av BNP budgetåren 1970/71 -1986/87 29

2 Budgetunderskott, underUggande budgetunderskott och statens upplåningsbehov som andel av BNP budgeiåren 1982/83-1986/87 . 33

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 59

Bilaga 1.1

Preliminär nationalbudget för 1986

Förord

Den preliminära nationalbudget för 1986 som härmed läggs fram beskriver den internationella och svenska ekonomins utveckling och innehåller en prognos för det kommande årel. Nationalbudgeten bygger pä material från fackdepartement och olika verk och institutioner. Utredningsrådet har hörts men dess ledamöter bär inte något ansvar för de bedömningar som görs i nafionalbudgeten.

Tidigare har finansdepartementet och konjunkturinstitutet gemensaml utarbetat den preliminära nafionalbudgeten. Del har bl. a. medfört skillnader i bedömningar och siffror mellan olika avsnitt och skapat oklarhet om institutets ställning som självständig konjunkturbedömare

Fr.o.m. i år har arbetsordningen ändrats så att finansdepartementet ensamt svarar för utarbetandet av den preliminära nafionalbudgeten. Samtidigt har omfattningen reducerats väsentligt. Konjunkturinstitutet offentliggjorde redan i december 1985 en egen prognos för del kommande året. Denna prognos utgör det huvudsakliga underlaget för den prehminära nationalbudgeten.

Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet Svante Öberg. Kalkylerna avslutades den 18 december 1985.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

I Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga I.l

1 Sammanfattning Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.1

Den svenska ekonomin har varil inne i en mycket expansiv fas de senaste

åren. BNP-tillväxten har varit i genomsnitt drygt 2 1/2% per år under perioden 1982-1985. Bakgmnden till denna ulveckling är både den kraftiga internationella konjunktumppgången och att den svenska kronan devalverades i inledningsskedet fill uppgången. För att denna positiva utveckling skall bli bestående krävs dels att pris- och kostnadsökningarna dämpas varaktigt, sä alt inte devalveringsefTekten urholkas, dels alt de finansieUa obalanserna rättas fill. Det senare gäller främst statens budget-underskoll.

Pris- och löneökningarna har emellertid de senaste åren varit högre i Sverige än i andra industriländer. Både limlönerna och konsumentpriserna har under treårsperioden 1982-1985 ökat med i genomsnitt ca 8% per år i Sverige jämfört med ca 5% i genomsnitt i OECD-området. Därigenom har en del av den omedelbara sänkningen av svenska priser och kostnader med sammanlagt 24%, som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982, neutraliserats.

Trots detla är det svenska näringslivels konkurrenskraft fortfarande god. Lönekostnaderna per producerad enhet i industrin i Sverige jämfört med i våra konkurrentländer var 20% lägre 1985 än 1981, de totala rörliga kostnaderna var 10% lägre och relativpriserna var 9% lägre. Delvis är denna förmånliga situation en konsekvens av alt produktiviteten har stigit snabbare i Sverige än utomlands. En sådan utveckling kan inle förväntas hålla i sig över en längre period ulan har att göra med att de produktivitets-reserver som fanns i bötjan av 1980-talet har tagits tiUvara genom en höjning av kapacitetsutnyttjandet.

Även i andra avseenden har det svenska näringslivets konkurrensförmåga stärkts. Industrin har omstrukturerats och anpassals till de förändrade marknadsförhållandena. Forsknings- och utvecklingsinsatserna har ökat. Lönsamheten har förbättrats väsentligt och kommit i nivå med vad som gällde under 1950- och 1960-lalen.

Inför de närmaste åren är det än mer väsenfiigl att pris- och löneökningarna dämpas radikalt. De inlernalionella pris- och löneökningarna väntas nämligen fortsätta all falla. Timlönerna i Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Japan beräknas öka med ca 4% 1986. Prisökningarna beräknas stanna vid ca 4% i Förenta staterna och 1-11/2% i de båda andra länderna.

En klar dämpning av den svenska inflafionen har skett under senare tid. Konsumentpriserna beräknas ha stigit med ungefär 5 1/2% under loppet av 1985. Den låga inlernafionella inflationen med faUande oljepriser och rå-vampriser och en lägre dollarkurs talar för en fortsatt dämpning av prisstegringarna även 1986. I kombination med den antagna limlöneökningen (se nedan) väntas inflationen begränsas tiU 4% under loppet av 1986.

Timlönerna beräknas ha ökat med 7% 1985. Som grund för prognoserna
i nationalbudgeten har - eftersom inga löneavtal för 1986 har träffats -
anlagils all timlönerna ökar i enlighet med nu gällande avtal. För näringsli
vet har dämlöver kalkylmässigt antagits en viss löneglidning. Timlönen 2

skulle därmed sliga med 51/2% 1986. Detta är en lägre ökningslakt än Prop. 1985/86:100
under senare år men ändå högre än i våra konkurrentländer. Bil. 1.1

I början av 1985 försämrades den svenska bytesbalansen. Bakom försvagningen låg främst en oväntat kraftig efterfrågeökning i Sverige och en hög nettoimport av råolja och petroleumprodukter'. Försämringen av bytesbalansen förutsågs redan hösten 1984, men styrkan i försvagningen underskattades. Under hösten 1985 stabiliserades bytesbalansen igen och underskottet för hela året uppskattas preliminärt till 10 miljarder kr.

I den reviderade nafionalbudgeten i april 1985 beräknades underskollet i bytesbalansen liU 3 mUjarder kr. Alt underskottet blev större beror på att importökningen 1985 då underskattades med ca 2 procentenheter lill följd av att privat konsumfion och invesleringar ökade mer än förutsatt och på alt exportökningen överskattades med ca 2 procentenheter. Dessa skillnader motverkades delvis av att importpriserna steg något mindre än beräknat.

Prognoserna för utrikeshandeln baseras på en fortsatt tillväxt i OECD-området med knappt 3 % 1986 och på att exportmarknaden för bearbetade varor ökar med 5 1/2% i volym 1986. Vidare har fömtsätts att dollarkurs och internationeU räntenivå är oförändrade fr. o. m. slutet av 1985.

Internationella förutsättningar

1984 1985 1986

BNP i OECD, % 4,9 2 3/4 23/4

Exportmarknadstillväxt, %' 11,3 7,1 5,5

Världsmarknadspriser

i nationella valutor, %' 5,1 4,7 3,5

Dollarkurs i kr. 8,28 8,61 7,70

Råoljepris, dollar per fat 28 27 26

' Avser bearbetade varor vägt enligt vaije lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export av bearbetade varor.

Exporten beräknas med dessa fömtsättningar öka med 41/2% 1986 all jämföra med 2% 1985. Den högre ökningslakten 1986 beror på atl exporten av trävaror, pappersmassa, petroleumprodukter och fartyg, som minskade 1985, väntas öka 1986. Exporten av bearbetade varor beräknas däremoi öka något långsammare 1986 än 1985. Importökningen beräknas till följd av en avsaktande ökning av inhemsk efterfrågan stanna vid 5% 1986 att jämföra med 8% 1985.

Bylesbalansunderskottet reduceras därmed till 5 miljarder kr. 1986. Svängningarna i bytesbalansen mellan 1984 och 1986 beror både på föriorade marknadsandelar och pä etl antal fillfälliga faklorer. De negativa effekterna på svenska företags marknadsandelar av högre prisstegringar pä svenska produkter än utlandets svarar för en försämring av bytesbalansen 1985 och 1986 med ca 3 miljarder kr. per är. Nettoimport av råolja och

' Orsakema till valutautflödet och försvagningen av bytesbalansen första halvåret 1985 har analyserats i "Valutaflödena 1985 och den ekonomiska politiken". Ds Fi 1985:16, finansdepartementet december 1985.

Tabell 1:1 Försörjningsbalans och nyckeltal

		Procentuell	1 volymförändring
	Miljarder
	Miljarder
	kr. 1984	1984	1985	1986
BNP	787,2	3,4	2,2	1,6
Import av varor och tjänster	254,1	4,7	8,1	4.9
Tillgång	1041,3	3,7	3,6	2,4
Privat konsumtion	397,9	1,3	2,8	1,5
Offentlig konsumtion	221,5	2,0	0,9	1,4
Stat	61,0	0,3	-1,0	-0,9
Kommuner	160,5	2,7	1,7	2,2
Bruttoinvesteringar	144,9	3,9	6,3	0,5
Näringsliv	70,5	9,6	12,0	0,4
Därav industri	23,2	16,6	19,2	5,0
Statliga myndigheter och
affärsverk	17,2	-5,7	5,8	6,7
Kommuner	25,0	-4,1	-4,0	-0,5
Bostäder	32,2	4,5	2,6	-2,1
Lagerinvestering	-7,5	0,7'	1.1'	0,4'
Export av varor och tjänster	284,4	6,5	2,0	4,5
Användning	1041,3	3,7	3,6	2,4
		1984	1985	1986
Timlön, % per år		8,6	7,0	5,5
Konsumentpris dec.-dec, %	per år	8,1	5,7	4,2
Sysselsättning, förändring i antal personer		-f 36 000	H-43 000	-1-25000
Arbetslöshet, %		3,1	2,9	2,9
Bytesbalans, miljarder kr.		3	-10	- 5
Budgetsaido, miljarder kr.		-75	-55	-50

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

petroleumprodukter, Iransfereringsnetto och nettoexport av fartyg förklarar en försämring av bytesbalansen med 8 miljarder kr. 1985 och en förbättring med 11 miljarder kr. 1986. Därtill kommer en rad andra faktorer som inverkat på bytesbalansen, t. ex. den inhemska efterfrågeutvecklingen i förhållande fill omvärldens, vissa trendmässiga förändringar i marknadsandelar, ändringar i bytesförhållandet etc.

En bidragande orsak lill försämringen av bytesbalansen 1985 var den kraftiga ökningen av den privata konsumtionen, som beräknas till närmare 3 %. Det är särskilt konsumtionen av varaktiga och delvis varaktiga varor, som har ökat. Någon dämpning av konsumfionsökningen under hösten 1985 har inle märkts trots den kreditåtstramning som genomfördes i maj 1985. För 1986 fömtses en fortsatt ökning av hushåUens reala disponibla inkomster. Den privata konsumtionen fömtses öka med 11/2%, se tabeU 1:1.

Den kommunala konsumtionen beräknas ha ökat någol långsammare 1985 än fidigare år fill följd av en minskning av dels anlalet personer sysselsatta genom arbelsmarknadspolifiska åtgärder, dels den genomsnittliga arbetstiden. Kommunernas relafivt expansiva planer i kombination med en god ekonomi - inkomsterna beräknas öka med 81/2% 1986, likviditeten är god, den kommunala utdebiteringen minskar 1986 för första gången på 30 år - väntas leda tiU en konsumfionsökning med drygl 2%

1986. Den restrikfiva inriktningen av statsbudgeten beräknas leda fill en Prop. 1985/86: 100
fortsatt minskning av den stafiiga konsumtionen med ca I % 1986. Bil. 1.1

En central del i den ekonomisk-polifiska strategin har varit alt uppnå ökade invesleringar i näringsUvet. På de tre åren mellan 1982 och 1985 har också näringslivets investeringar ökat med 25%. Industrins investeringar har ökat med ca 40%. Det höga kapacitetsutnyttjandet i industrin och den goda lönsamheten vänlas medföra en fortsatt ökning av industrins investeringar 1986. I verkstadsindustrin beräknas invesieringarna öka med ca 20%. I massa- och pappersindustrin minskar emellertid invesieringarna efler en tUlfäUigt myckel hög nivå 1985. För hela industrin beräknas invesleringsökningen fiU 5 %. Även för näringslivet totak sett (exkl. bostäder och handelsflolta) väntas en viss ökning av investeringsaktiviteten 1986.

Trots detta beräknas de totala investeringama öka med endasl 1/2% 1986. Det som drar ner den lotala investeringsnivån är i första hand en viss minskning av bostadsinvesteringama. Bostadsbyggandet vänlas ligga kvar på nivån 30000 lägenheter 1986, men minska något i fasla priser. DärtiU kommer all ombyggnadsinvesteringarna, vilka ökat myckel starkt t. o. m. 1985 och nu är större än nybyggnadsinvesleringama, ocksä väntas gä ned någol 1986.

Den beskrivna utvecklingen leder liU att den inhemska efterfrågan ökar betydligt långsammare 1986 än 1985. Det är främsl den svagare investeringsökningen och etl minskat bidrag frän lagerinvesteringarna som svarar för dämpningen av den inhemska efterfrågetillväxten. BNP-tillväxten beräknas sakta av tiU 11/2% 1986. Detta är en någol högre fillväxt 1986 än vad konjunkturinslilulet räknade med i sin prognos i december 1985. Skillnaden beror främst på alt prognosen för investeringarna har upprevi-derals fiU följd av en något mer positiv bedömning av näringslivets och särskilt industrins investeringar samt mer posifiva kommunala planer för bostadsbyggandet.

Arbetsmarknadsläget har förbättrats kraftigt 1984 och 1985. Sysselsättningen beräknas ha ökat med 36000 personer 1984 och 43000 personer 1985. Arbetslösheten har reducerats från 3,5% 1983 tiU 2,9% 1985. Det goda arbetsmarknadslägel kvarstod under hösten 1985. Sysselsättningen ökade relativt kraftigt och arbetslösheten fortsatte atl reduceras. Anlalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda lediga platser var högt och antalet personer som berördes av varsel om personalinskränkningar var lågt.

Arbetsmarknadslägel bedöms bli ungefar oförändral 1986 genomsnittligt sell, även om en viss försvagning under loppet av årel inte kan uteslutas. En fortsalt sysselsättningsökning förväntas inom de privata och offentliga tjänstesektorerna. Inom jord- och skogsbruk och industri kan sysselsättningen komma alt minska under året.

En annan väsentlig del i den ekonomisk-politiska strategin har varil att
rätta tiU de finansiella obalanserna, särskilt att minska det offenfiiga spa
randeunderskottet. Finanspolifiken har också haft en restriktiv inriktning
under de senasle åren och fär det även 1986. Den offenfiiga sektorns
finansiella sparande har förbättrats kraftigt från ett underskott på 40 mil
jarder kr. 1982 lill 12 miljarder kr. 1985. En fortsatt minskning av under- 5

skottet tiU 9 miljarder kr. (motsvarande ca 1 % av BNP) fömtses för 1986. Prop. 1985/86:100

Förbättringen av den offenfiiga sektorns finansiella sparande beror Bil. I.l emellertid inte bara pä ökad fillväxt och restriktiv budgetpolitik utan under senare tid delvis också på atl pris- och löneökningarna har varit högre än önskvärt. Höga pris- och löneökningar leder på kort sikl lill en reducering av den offentliga sektorns sparandeunderskotl, men pä längre sikt fill ökande underskott. Den snabba reduceringen av det offenfiiga sparande-underskottet beror därför inte enbart på en positiv samhällsekonomisk ulveckling.

Till följd av atl ökande invesleringar och lagemppbyggnad endast delvis kompenserades av ell ökat bmttosparande i näringslivet, minskade den privata sektorns finansiella sparande 1985. För 1986 väntas den jämförelsevis måttliga ökningen av invesleringsutgifterna inklusive lager, trots en viss dämpning av vinstandelen, leda tUl en stabiUsering av den privata sektoms finansiella sparande.

Penningpolitiken har under 1985 inriktats på dels all motverka ell privat valutautfiöde genom alt upprätthålla en hög räntenivå, dels alt finansiera budgetunderskottet på etl sådant sätt atl likviditetsutveckUngen begränsas. Vidare har omläggningen av penningpolitiken i marknadsorienlerad riktning fortsalt under året bl. a. genom alt riksbankens rekommendationer för bankernas, finansbolagens och bostadsinstitutens ullåningsvolym slopats och villkoren för bankernas upplåning i riksbanken ändrats.

Under 1985 har en betydande räntemarginal gentemot utlandet upprätthållits. Som störst var den efler kreditåtstramningen i maj, när räntan på statsskuldväxlar uppgick till 16% atl jämföra med en ränta på 8% för 3-månaders eurodollarlån. Räntemarginalen får ses mot bakgmnd av det stora valutautflödet i böijan av året och regeringens uttalade mål atl över längre perioder undvika privata valutautflöden. Sedan maj har valutaströmmarna vänt och etl betydande privat valutainfiöde uppstått. Räntenivån har successivt kunnat sänkas liU drygt 12% i slutet av året.

2 Den internationella utvecklingen

2.1 Allmän översikt

Den genomsnittliga fillväxten i industriländerna gick under 1985 in i en lugnare fas. En oväntat svag utveckling i många länder under första hälften av året följdes av en viss förnyad expansion, som dock blev otiUräcklig för atl infria tidigare bedömningar av BNP-ökningen för helåret. I den reviderade nationalbudgeten 1985 uppskattades OECD-områdets tillväxt under årel fill 3 1/4%. Den fakliska fillväxten ser ul att ha blivit ungefär en halv procentenhet lägre, vilkel främst kan tillskrivas en oväntat låg tillväxt i Förenta staterna och Japan. För de västeuropeiska länderna synes tiUväxten mätt över hela året ha blivit nära vad som tidigare fömtsågs, dvs. drygl 2 1/4%. Sysselsättningen ökade någol snabbare än väntal i Västeuropa, men arbetslösheten fortsatte trots detla att växa.

Utsikterna för 1986 tyder på all tillväxten i OECD-området åter försvagas efter expansionen under andra halvåret 1985. För helåret 1986 kan tillväxten därmed komma att ske i ungefär samma takt som föregående år, eller ca 2 3/4%. En tillväxt i denna takt skulle innebära att de senaste årens konjunktumppgång inle leder tiU lika slark tolal förbättring av aktiviteten som varit fallet vid de uppgångar som inträffade under 1970-talel.

Den största förändringen i utveckUngen 1986 jämfört med 1985 är att den japanska tiUväxten bromsas upp från ca 5 % till ca 31/2%. Så gott som hela

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

Tabell 2:1 Bruttonationalpraduktens utveckling i vissa OECD-länder

Åriig procentuell förändring

	Andel av	1984	1985	1986
	OECD-om-
	rådets totala
	BNPi%'
De sju stora länderna
Förenta staterna	44,5	6,8	2 1/2	2 3/4
Japan	15,1	5,8	5	3 1/2
Förbundsrepubliken Tyskland	7,5	2,7	2 1/2	3
Frankrike	6,0	1,5	1	1 1/2
Storbritannien	5,2	2,5	3 1/2	2 1/4
Italien	4,2	2,6	2 1/4	2 1/2
Kanada	4,1	5,0	4	3
Norden
Danmark	0,7	3,5	2 1/2	3 1/4
Finland	0,6	3,0	3 1/2	2 3/4
Norge	0,7	3,8	3 1/4	2 1/2
Sverige	1,2	3,4	2 1/4	1 1/2
Vissa andra OECD-länder
Belgien	0,9	1,3	1 1/2	1 1/2
Nederiänderna	1,5	1,7	2	2
Schweiz	1,1	2,1	3 3/4	2 1/4
Österrike	0,8	2,0	2 3/4	2 1/4
OECD-Europa	33,9	2,4	2 1/4	2 1/4
OECD-totalt	100,0	4,9	2 3/4	2 3/4

1984 års BNP, löpande priser och växelkurser. Finansdepartementets bedömningar.

denna nedgång i tillväxttakt kan hänföras till minskad nettoexport, och den Prop. 1985/86:100 inhemska efterfrågan kommer sannolikt inte att expandera snabbare och Bil. 1.1 upphäva detta bortfall. I Förenta staterna mattas den inhemska efterfrågetillväxten, och det är främst genom att den reala utrikesbalansen inle fortsätter att försämras som också den totala tillväxten kan konsolideras något. Till bilden av utsikterna för 1986 hör etl vissl "överhäng" från 1985 i och med att tillväxten var snabbare under andra halvåret än under första. Förenta staternas BNP kan sålunda beräknas öka med 2 3/4% 1986. För Västeuropa förutses en fortsatt svag tillväxt. För helåret 1986 kan detta väntas resultera i ungefär samma ökningstakt som fjolåret, dvs. ca 2 1/4%. Trots en gynnsammare demografisk ulveckling förblir detta otillräckligt för att leda till en minskning av arbetslösheten totalt sett. Denna kan i själva verket öka med ytterligare några hundra tusen, och det är bara i ett fåtal länder som arbetslösheten kan väntas falla. För de västeuropeiska länderna sammantagna beräknas nettoexporten komma atl spela en mindre roll för tUlväxten och den inhemska efterfrågan få en motsvarande större betydelse. Särskilt den privata konsumtionen, som under de senaste åren ökat långsammare i Västeuropa än i övriga OECD-länder, väntas kunna svara för en något ökad andel av tillväxten.

Situationen i utvecklingsländerna påverkas i stor utsträckning av ulvecklingen i industriländerna. De oljeproducerande utvecklingsländerna har alltjämt en långsam tillväxt som en återspegling av den fortsatt krympande oljeimporten i industriländerna och den svaga prisutvecklingen. De s.k. NIC-länderna har hamnat i vad som kan förmodas vara en andhäml-ningspaus i den snabba tillväxten, sedan exporten från fiera av dem stagnerat som följd av uppbromsningen av den amerikanska tillväxten. Gmppen övriga icke oljeproducerande utvecklingsländer har en någol heterogen utveckling, men många länder har det gemensamt att exlernbalansen är en utpräglad restriktion för den ekonomiska politiken. Växande skuld-Ijänstbelalningar och försämrat bytesförhållande i utrikeshandeln kommer under 1986 atl ställa ytterligare krav pä en dämpad real efterfrågeutveckling i dessa länder om bylesbalansunderskottet inte skall växa okontrollerat på nylt. För utvecklingsländerna sammantagna kan BNP-tillväxten 1986 bU ungefär oförändrad, 3 1/2 ä 4%.

En UtveckUng av det skisserade slaget kan beräknas medföra en genomsnittlig tUlväxt i världshandeln om ca 4% 1986, dvs. av samma storleksordning som 1985. Handeln meUan industriländerna kan bli något mer Uvaktig än genomsnittet och världshandeln med färdigvaror kan sålunda komma atl öka med drygl 6%, medan råvaruhandeln väntas öka med 2 ä 3%. Fallande reala råvarupriser beräknas göra del svårt för producentländerna att begränsa underskottet i bytesbalansen. Bland industriländerna fömtses bytesbalansema fortsätta all utvecklas i riktning mot ökad ojämvikt, främsl lill följd av kortsikfiga effekter av de växelkursförändringar som till slor del redan skett snarare än p.g.a. ökade obalanser i den underliggande reala utvecklingen. Förenta staternas bytesbalansunderskott 1986 beräknas fiU närmare 4% av BNP, och för Japan och Förbundsrepubliken Tyskland fömtses överskotten samfidigt växa till ca 4% resp. ca 2%.

Som alltid är prognoser över det kommande årets utveckling osäkra. En 8

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder

Årlig procentuell förändring

	1984	1985'	1986'
De sju stora tänderna
Förenta statema Japan Förbundsrepubliken Tyskland Frankrike Storbritannien Italien Kanada	4,3 2,2 2,4 7,4 5,0 10,8 4,3	3 1/2 2 1/4 2 1/4 6 6 1/4 8 3/4 4	4 1 1/4 1 1/2 4 4 1/2 7 1/2 4 1/2
Norden
Danmark Finland Norge Sverige	6,4 7,1 6,6 8,0	4 3/4 6 5 1/2 7 1/2	3 5 6 5
Vissa andra OECD-länder
Belgien Nederiänderna Schweiz Österrike	6,3 3,3 2,9 5,6	5 2 1/4 3 1/2 3 1/4	4 1/2 13/4 2 1/4 2 3/4
OECD-Europa	7,4	6 3/4	5 1/2
OECD-totalt	5,3	5	4 3/4

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

' Finansdepartementets bedömningar.

rad faktorer lalar emellertid för att en sådan ulveckling som här skisserats skall kunna realiseras. Studier inom OECD lyder på alt tUlgången på produktionsfaktorer generellt sell inle skuUe utgöra något hinder för fiU-växlen i OECD-länderna. Arbetskraften är undersysselsatl, särskUt i Västeuropa, och lönekostnaden per producerad enhet har stigit långsammare än prisema de senaste åren, vilket borde stimulera efterfrågan på arbetskrafl. För 1986 förutses en fortsatt långsam ökningstakt om ca 2 1/2% för lönekostnaden per producerad enhet i de största industriländerna i genomsnitt; i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan beräknas ökningen stanna vid 1/2 å 1 %. Vidare är kapacitetsutnyttjandet inom industrin lägre än vid fidigare högkonjunkturer, och investeringsaktiviteten har varit relativt sell Uvlig de senaste åren, vUket stimulerat förnyelsen och anpassningen av produktionsapparaten lill förändringar i efterfrågans inriklning. Denna process bedöms fortsätta även 1986, om än sannolikt i något långsammare takt.

Den långsamma ökningen av lönekostnaderna under de senaste åren är en väsenUig faktor bakom framgångarna i inflationsbekämpningen i industriländerna. I de större länderna understiger inflationstakten nu 4%, vUket inle varit fallet sedan 1968.1 merparten av OECD-länderna bedöms inflafionen fortsätta alt dämpas 1986, vilket breddar underlaget för att också inflationsförväntningarna kan bringas ned mera varaktigt. För delta talar vidare - åtminstone under 1986 - utsikterna för råvampriserna, som hittills hållits tUlbaka av förhåUanden bäde pä utbuds- och på efterfrågesidan. Den allmänna tUlväxten i industriländerna har varil för svag och för lite inriktad på råvaruefterfrågan. Dessutom har utbudet pressats upp av

behovet av exportintäkter hos många råvaruproducerande länder. För Prop. 1985/86:100 1986 talar övervägande skäl för fortsatt fallande reala rävampriser. Ten- Bil. 1.1 densen till lägre realpriser är ännu mer uttalad för råolja och oljeprodukter. Under stor del av hösten 1985 sleg visseriigen oljepriset pä spotmarkna-den, beroende dels pä att den normala säsongseflerfrågan blev särskilt stor sedan lagren i köpariänderna lidigare dragits ned, dels på minskal utbud av sovjetisk olja på väridsmarknaden. Men oljepriset föll åter efter OPEC-mötet i början av december, och utrymmet för ytteriigare prisfall pä olja under 1986 är betydande om t.ex. Saudiarabien skulle göra verklighet av sitt hot om att öka utvinningen även vid svagare efterfrågeläge på spot-marknaden.

Inflationsförväntningarna lorde också påverkas av utvecklingen av de offenfiiga budgetunderskotten och deras finansiering i oUka länder. Den strama inriklning som budgelpoUfiken haft under flera är i flertalet västeuropeiska länder ser i huvudsak ut att bestå under 1986.1 kombination med en mindre restriktiv penningpolitik kan de förbättrade utsikterna fill lägre inflafion medge successivt lägre räntor, inle bara i nominella tal utan också realt. Härvidlag skiljer sig emeUertid möjligheterna och riskerna åt väsentligt mellan olika länder, beroende pä utvecklingen på växelkursomrädet. Generellt sell är en lägre dollarkurs i detta avseende en posUiv omständighet för ländema utanför Förenta staterna, vilka skulle få etl ökat utrymme att föra en mindre stram ekonomisk politik, medan den amerikanska ekonomin genom deprecieringen kan väntas få större infiationsimpulser.

De allmänt sett gynnsamma ulsiklema för en låg inflationslakt under 1986 har sin betydelse också därigenom att tiUtagande inflation historiskt sett spelat en avgörande roll bakom att fidigare konjunkturuppgångar brutits. Antingen har inflationen i sig fått detta resultat eller också har den ekonomiska politiken måst skärpas för atl begränsa prisstegringarna.

Flera av de omständigheter som i denna konjunkturcykel talar för en lugn prisutveckling kan i själva verket komma all dämpa inflationstakten mer än vänlat. Vilken stimulanseffekt delta får på den reala aktiviteten beror emellertid fill stor del på om utvecklingen sker gradvis eller mera

Tabell 2:3 Arbetslöshet i några OECD-länder

Procent av arbetskraften, årsgenomsnitt, standardiserade definitioner

	1984	1985'	1986'
Förenta statema	7,5	7 1/4	7 1/4
Japan	2,7	2 1/2	2 3/4
Förbundsrepubliken Tyskland	8,6	8 3/4	8 1/2
Frankrike	9,7	10 1/4	11
Storbritannien	13,2	13 1/4	13
Danmark	10,0	9 1/4	8 3/4
Finland	6,1	6	6
Norge	3,0	2 3/4	2 3/4
Sverige	3,1	3	3
OECD-Europa	10,7	11	11 1/4
OECD-totalt	8,4	81/2	81/2

' Finansdepartementets bedömningar.

Nationell defmition 10

Tabell 2:4 Bytesbalanssaido i några OECD-länder Prop. 1985/86: 100

Miljarder dollar Bil. l.I

	1984	1985'	1986'
Förenta statema Japan Förbundsrepubliken Tyskland Frankrike Storbritannien	-102 35 6 - 1 1	-128 48 13 1 4	-150 60 20 3 3
OECD-Europa	11	17	30
OECD-totalt	- 64	- 67	- 70

' Finansdepartementets bedömningar.

abrupt; i det senare fallet kan desinflafionen leda till så ökad osäkerhet alt de positiva effektema uteblir.

Jämsides med möjUgheten att nå en lägre inflafionstakt i industriländerna föreligger emeUertid också ell antal faklorer som innebär klara risker för elt sämre utfall än gmndprognosen. Dessa hänför sig både till ulvecklingen inom OECD-området och till relationerna till länder utanför indu-slrilandskretsen.

Den dominerande osäkerheten inom OECD-området är förknippad med den obalanserade utvecklingen i Förenta statema jämfört med övriga industriländer. En anpassning av utrikesbalansen och av den bakomUggande offentliga sparandebrislen måsle ske för alt på sikt öka den amerikanska ekonomisk-politiska handlingsfriheten. Bytesbalansutvecklingen under 1986 fömtses medföra ännu slörre underskott i Förenta staterna, medan i första hand Japan och FörbundsrepublUcen Tyskland ökar sina överskott. Tendensen förstärks tiUfälligt ju mer dollarn faller (inom vissa gränser) mol de andra valutorna. Som nämnts ovan kan emellertid en fortsatt gradvis dollardepreciering stimulera till en starkare tillväxt utanför Förenta staterna. Detta skulle underlätta den amerikanska anpassningen, men för att helt undanröja ojämvikten i bytesbalansen skuUe sannolikt också en ekonomisk-politisk åtstramning av den amerikanska efterfrågan behöva tillgripas. Sådana åtgärder skulle troligen bli hell ofrånkomliga och behöva bli mer långtgående om dollarkursen började falla myckel snabbi. Då skulle ocksä ålerverkningama på omvärlden bli övervägande negativa, och en belydande kontraktiv effekt på världsekonomin måste därvid befaras.

Del bör understrykas att osäkerheten om dollarkursutvecklingen fortfarande är myckel slor. Det bör också uppmärksammas atl dollarkursen under större delen av 1985 fortfarande åtnjöt etl starkt förtroende i samband med intemationella placeringar och atl deprecieringen tidvis kom fiU stånd endast tack vare omfattande valutaintervenlioner och räntepolitiska åtgärder i de stora industriländerna. Det kvarstår sålunda en risk för att dollarn åter förstärks om sådana åtgärder inte längre bedöms kunna tUlgripas.

En förnyad dollamppgång riskerar att medföra de allvariigaste konse
kvenserna för den ekonomiska tillväxten i världen. TiU att börja med kan
befaras att de protektionistiska strömningarna i Förenta staterna får ny 11

näring, vilket inte bara berövar andra länder en exportmarknad utan ocksä Prop. 1985/86:100 torde leda fill en mera utbredd tillämpning av handelspolitiska inskränk- Bil. I.l ningar i andra länder. TiUväxten i industriländema skulle därmed troligen snabbt avta. SärskUl Ula utsatta skuUe emellertid utvecklingsländerna komma atl bU vid ett sådant förlopp. En låg fiUväxt i industriländerna skulle vara det allvarligaste hotet mot en lindring av skuldbördan genom atl begränsa utvecklingsländernas exportmöjligheter och ytterligare försvaga råvamprisema. En hög dollarkurs fördyrar givelvis skuldtjänsten och även relativt låga nominella räntor kan för skuldländerna betyda fortsatt höga realräntor.

Ocksä ulan en förbislring av det handelspolitiska klimatet rymmer utvecklingsländernas skuldproblem betydande potentiella risker för världsekonomins tiUväxt. De länder som svarar för de största skulderna i det internationeUa kreditsystemet har under senare år genomfört omfattande anpassningar som reducerat importbehovel och därmed bylesbalansunderskottet och ufiandsskuldens fillväxt. Vuxil har skulden likväl gjort, och skuldljänstålagandena har till stor del kunnat infrias endast genom omförhandlingar av kreditvillkoren så att betalningarna kunnat uppskjutas. Om fillväxten i industriländema successivt försvagas under 1986 - vilket huvudprognosen innebär - förvärras lägel på nytl för skuldländerna. Det är tveksamt om det är möjligt atl fortsätta med nya ålslramningsälgärder i flertalet av dessa länder, och i så fall ökar deras samlade bylesbalansun-derskotl på nytt så att nya resurser måste ställas lill deras förfogande. Det som erfordras är inte enbart finansieUa resurser för all kunna lillgodose likviditetsbehovet utan framför aUl reala resurser som bidrar tUl atl främja en stmkluranpassning och ekonomisk tiUväxt i utvecklingsländerna själva. En varaktig förbättring för utvecklingsländerna lorde i flera fall fömtsätta en minskning av del stora råvamexportberoendet. Trots initiativ som tagits på senare tid, bl.a. från amerikanskt håU, torde skuldproblemel förbli etl akut riskmomenl under överskådlig fid. Betydelsen av efterfrågan från dessa länder för industriländema kan illustreras med atl den åtstramning som genomfördes 1982-1984 enligt en beräkning av OECD-sekretariatet har reducerat tillväxten i OECDis reala BNP med 1 1/4% och höjt arbetslösheten med 2 1/4 miljoner personer.

2.2 Regionala översikter

Förenta staterna och Japan

Under de båda åren 1983 och 1984 motsvarade tillväxten i Förenta staterna och Japan nära två tredjedelar av hela OECD-områdets tillväxt. TiUväxttakten har därefter successivt faUit, och för 1986 beräknas endast något över hälften av industriländernas ekonomiska tUlväxt ske i dessa båda länder.

TUlväxten av BNP i Förenta staterna blev oväntat svag under första
halvåret 1985 men beräknas ha återhämtat sig något därefter. För helåret
kan tillväxten uppskattas fill ca 2 1/2%. Konjunkturuppgången de senaste
åren har varit relativt ojämnt fördelad mellan olika branscher. De konkur- 12

rensutsalta näringarna jordbmk och tillverkningsindustri har haft problem Prop. 1985/86:100 med konkurrenskraften till följd av den höga dollarkursen. Sysselsättning- Bil. 1.1 en har totalt sett ändå hållils uppe lack vare en slark tillväxt i tjänstenäringama, som har särskilt stor betydelse i den amerikanska ekonomin. Efterfrågan inom landet förblev livaktig under en stor del av 1985, men kom i allt högre grad att spilla över i ökad import. Bytesbalansen beräknas för 1985 ha givit elt underskott molsvarande nära 4% av BNP. I absoluta tal har Förenta staterna därmed blivit världens största kapilalimportör och beräknas ha blivit neltoskuldtagare under 1985.

För 1986 kan fömtses en klart lägre tiUväxt av den inhemska efterfrågan. De amerikanska hushållen ökade under 1985 sin konsumtion mer än inkomsterna, och man kan nu förvänta atl sparkvoten åter normaliseras. De privata investeringarna, som jämte konsumtionen burit upp tiUväxten, väntas plana ut eller kanske t. o. m. falla någol. Lönsamheten inom industrin har varil sämre än under fidigare högkonjunkturer tiU följd av lägre kapacitetsutnyttjande och produktivitetstillväxt än vaiUigl. Om dessulom den allmänna tillväxten försvagas efter en tillfäUig uppgång andra halvåret 1985, blir invesleringsincilamenlen mindre. Den ökade skattebelastning pä företagen som föreslagits i presidentens skattereform kan tillfälligt verka i samma rikining. Lagerinvesteringama har hittills ulvecklals oväntat svagt med hänsyn tiU den framskridna konjunkturfasen. En höjning av lagerkvoterna kan underlättas av fallande realräntor, men omslaget bedöms likväl bli begränsat 1986.

Den finanspoUfiska expansionen har ända sedan 1981 varit en viktig drivkraft bakom den amerikanska konjunktumppgången. Med liden har emellertid den tillväxlstimulerande effekten därav avtagit. För 1986 kan den finanspolitiska effekten för närvarande bedömas bU nära nog neutral. På längre sikt är del nödvändigt atl minska det federala budgetunderskottet väsentligt för atl få till stånd en mer balanserad utveckling av den amerikanska ekonomin, och under en följd av år kan därmed övervägande kontraktiva effekter av finanspolitiken förväntas.

Under första halvåret 1985 gjordes penningpolitiken mindre restriktiv i syfte alt stimulera tUlväxten, och penningmängden ökade under hela året avsevärt snabbare än angivna målintervall. Denna uppmjukning möjliggjordes av det svaga inflationstrycket i ekonomin, och den åtföljande räntesänkningen underlättade den successiva deprecieringen av dollarn. Från mars fiU seplember sjönk dollams effektiva värde med ca 15%. Tendenser till förnyad förstärkning av dollarkursen föranledde i slutet av seplember ett beslut av de fem största industriländerna om samordnade valutainterventioner och vissa andra åtgärder för alt pressa ned doUarkur-sen till en ännu lägre nivå. Sedan dess har dollam (fram tUl mitten av december) deprecierats med ytterligare ca 8%.

Penningpolitikens fortsatia utformning beror i hög grad på hur dollarkur
sen utvecklas framgent. Klart är atl den hittillsvarande deprecieringen inte
är fillräcklig för att i sig generera jämvikt i bytesbalansen, i synnerhet inte
när exportmarknaderna växer sä långsamt. Priseffeklema lUl följd av dol
lardeprecieringen torde i stället medföra alt bytesbalansen kommer atl visa
slörre underskott 1986 än 1985. Förstärkningen av den amerikanska kon- 13

kurrenskraften visar sig först på lite sikt i ökade marknadsandelar utom- Prop. 1985/86:100 lands och hemma. En fortsatt gradvis depreciering av dollarn skuUe göra Bil. 1.1 del möjligl att bibehåUa en ganska expansiv penningpoUtik som i sin tur kunde stödja den inhemska aktiviteten, förbättra förelagens lönsamhet elc. Ell mer abmpl och omfattande dollarfall - som kan utlösas av minskat förtroende för den amerikanska ekonomin, t. ex. om budgetunderskottet ligger kvar pä en hög nivä - mäjte befaras medföra mer akuta inflationsrisker och sannolikt pareras med en kraftig penningpolitisk åtstramning för all dämpa den inhemska efterfrågan och importen samt stödja finansieringen av bytesbalansunderskottet. En tredje möjlighet, slutligen, är att dollarkursen förstärks på nytl. I ett sådant läge skulle sannolikt lättnader i penningpolitiken vara otillräckliga för att förhindra en ytterligare försvagning av BNP-tillväxten lill följd av atl den amerikanska konkurrenskraften försämras.

Sammanlaget innebär bedömningarna alt tillväxttakten i den amerikanska BNP gradvis kan vänlas avla under loppet av 1986. För året som helhet kan tillväxten bli strax under 3 %. Sysselsättningen kan komma att fortsätta att öka något, men inte medge någon ytterligare nedgång i arbetslösheten.

Japan liUhör de länder som kunnat dra stor nytta av den starka tillväxten av efterfrågan i Förenta staterna. Den japanska exporten har sålunda fortsatt atl öka snabbare än världshandeln. Taklen har emeUertid successivt avtagit. Trots de tillväxtimpulser som exportulecklingen givit den interna ekonomin har därmed även den lotala BNP-tUlväxlen kommit atl bli lägre än lidigare. För 1985 som helhet beräknas BNP ha ökat med strax under 5 % — inemot en procentenhet långsammare än föregående år.

Tillväxten torde fortsätta all avla även 1986, trots del stimulanspaket för den inhemska efterfrågan som tillkännagavs i oktober 1985. Delta har till syfte alt motverka en försvagning av den intemationella efterfrågan och att reducera del slruktureUa sparandeöverskott som finns i den japanska ekonomin. Åtgärderna i paketet har officiellt bedömts höja BNP med 1,3 % under 1986, men frislående bedömare menar alt effekten kan bli väsentligt mindre. Effekten av åigärderna på importen torde bli små; även med den optimistiska officiella bedömningen stannar uppskattningen vid 2 miljarder dollar, dvs. endasl 4% av del beräknade.överskottet i bytesbalansen för 1985. Stimulanspaketet är fi-ämst inriktat på bostadsbyggande och infrastrukturella invesleringar. Den privata konsumtionen påverkas huvudsakligen indirekt. Efter 1982 har det visat sig svårt att förmå de japanska konsumenterna att öka konsumtionen mer än ökningen av de disponibla inkomsterna, dvs. hushällens sparkvot har inte fortsatt alt falla som den gjorde under större delen av 1970-talel. Under 1986 kan den privata konsumtionen möjligen åter komma alt öka någol snabbare därför atl realinkomsten stiger lill följd av lägre inflation snarare än accelererande nominella inkomster. Investeringarna fortsäiter troligen alt öka men i långsammare takt när tiUväxten och vinslläget försvagas. Finanspolitiken torde förbli stram och inriktas på att uppnå balans i statsbudgeten före 1980-ta-lets slut.

Den extema obalansen kan komma att förvärras 1986 i så måtto alt 14

bytesbalansöverskottet fortsätler atl öka till ca 60 miljarder dollar. Bakom Prop. 1985/86:100 detta ligger likväl en klart svagare ökningstakt av nettoexporten i reala Bil. 1.1 termer, och överskottet ökar initialt främsl till följd av yenens apprecie-ring. Pä sikt är en högre yen-kurs nödvändig för att reducera den externa obalansen. Hittills har det krävts höjningar av den japanska räntenivån för alt hindra att yenens värde åter faller. Denna penningpolitiska åtstramning förstärker sålunda de redan kontraktiva effekterna av finanspolitiken. Bedömningen av efterfrågefillväxten inom Japan under 1986 torde därför behöva bli ganska pessimistisk. BNP beräknas öka med 31/2%, dvs. i ungefär samma takt som före den senaste konjunkturuppgången.

Försörjningsbalans för Förenta staterna och Japan

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förenta statema Japan

1985	1986	1985	1986
4	2 1/4	2 3/4	3 1/4
5 1/4	2 3/4	2 3/4	2 1/4
5 1/4	I 1/2	5	4 1/4
1	1/4	1/4	0
1	0	1 1/2	1/4

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Bruttoinvesteringar

Lagerinvesteringar

Utrikesbalans

BNP 2 1/2 2 3/4 S 3 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Västeuropa

Tillväxten i de europeiska ekonomierna sammantagna väntas komma att förändras endast obetydligt meUan 1985 och 1986. Även 1986 förutses en genomsnittlig tUlväxt i intervallet 2-2 1/2%. Tillväxten bedöms övergå fiU alt vara alllmer internt genererad och bidraget från utrikeshandeln förväntas avta. Inflationen torde fortsätta att sjunka. Flertalet länder har ulfasl sig att fortsätta budgetsaneringen, men inför kommande parlamentsval i såväl Förbundsrepubliken Tyskland som Frankrike och Storbritannien antyds beredskap från regeringarnas sida all vidta vissa uppmjukningar av den ekonomiska politiken om tillväxten försvagas. Arbetslösheten förväntas ändå kvarstå som det övergripande problemet.

I Förbundsrepubliken Tyskland beräknas BNP under 1985 ha ökat med knappl 2 1/2% i volym. Denna fillväxt har en väsenfiig förklaring i den starka utrikesbalansen. Jämfört med 1984 beräknas bytesbalansens överskott ha fördubblats tUl 35 miljarder DM, motsvarande nära 2% av BNP. Under 1985 har dock konjunkturuppgången befästs genom en förstärkt inhemsk efterfrågan, framför allt vad avser privat konsumtion och industrins maskininvesteringar.

Under 1986 bedöms BNP kunna öka med omkring 3 %. Bidraget från
utrikesbalansen väntas bli väsendigt lägre än 1985, bl. a. fill följd av ökan
de import. Den privata konsumtionen förväntas utvecklas starkt, bl. a. fiU
följd av att hushållens konsumtion torde stimuleras av det första steget i
den skaltereform som regeringen presenterat, Uksom av den fortsatt låga 15

inflationen, som beräknas till ca 1 1/2% i årsgenomsnitt. Industrins ma- Prop. 1985/86:100 skininvesteringar torde komma att öka nägot långsammare än 1985, eller Bil. 1.1 med 7-8%, men del ökande kapacitetsutnyttjandet fillsammans med lägre räntor och goda vinstmarginaler bör hålla investeringsaktiviteten uppe. Den öppna arbetslösheten beräknas under 1986 ligga kvar på en hög nivå om närmare 9%, men utsikterna för en långsam nedgång synes ha förbättrats något.

Riskerna för allvariigare störningar i konjunkturförioppet förefaller begränsade under 1986. De angivna prognoserna för den inhemska efterfrågans tillväxt får snarast betraktas som försikliga och den lotala fillväxten kan komma att bli snabbare. Exportberoendet gör den västtyska ekonomin känslig för förändringar i den inlernalionella konjunkturen eller i de handelspolitiska förutsättningarna. Den gynnsamma produktivitetsutvecklingen, de myckel måttligt stigande lönekostnaderna samt bredden i det västtyska vamutbudet lyder dock på fortsatt gynnsamma exportutsikter, även vid fortsatt sfigande DM-kurs. Bytesbalansens överskott beräknas sfiga till ca 50 miljarder DM.

Den ekonomiska politiken är alltjämt inriktad på alt konsolidera budgeten. Den skattereform som nu inleds vid årsskiftet, fillsammans med vissa familjepolitiskt motiverade transfereringar, innebär dock en paus i konsolideringsarbetet och medför att budgetens finanspolitiska effekter på den västtyska ekonomin lorde bli mindre kontraktiv under 1986 än under föregående år.

I Frankrike har den strama ekonomiska politiken lell till fortsatta förbättringar vad avser externbalansen och inflationen. BNP-fillväxten beräknas under 1985 ha understigit 1 procent men för 1986 torde en tiUväxt av ca 1 1/2% vara möjlig. Tack vare bl.a. en framgångsrik avindexeringspoUtik pä löneområdet väntas inflationen fortsätta atl faUa fill en nivä kring 4 % under loppet av 1986. Den privata konsumtionen har utvecklats positivt under 1985 och kan förväntas fortsätta atl göra det under nästa år, bl. a. till följd av lägre skatter och avgifter. Bedömningen av den franska ekonomins ulveckling under 1986 försvåras dock av osäkerheten kring vilken ekonomisk politik som kommer alt föras efter valen till nationalförsamlingen i mars 1986.

Sysselsättningsläget förblir sannolikt det mest bekymmersamma inslaget i den franska konjunkturbilden. Arbetslösheten ligger för närvarande kring 10% och riskerar att öka ytterligare. Den genomsnittliga längden pä arbetslöshetsperioderna tenderar atl öka och ungdomsarbetslösheten är fortsatt betydligt högre än OECD-genomsnUtet. Denna utveckling riskerar alt leda fill såväl ökade utgifier över budgeten som höjda avgifter fill socialförsäkringssystemet.

I StorbrUannien uppskattas BNP ha ökat med ca 3 1/2% under 1985.
Utvecklingen under 1986 är svårbedömd. Den goda exportutveckling och
de kraftiga privata invesleringar som gynnsamt påverkade den brittiska
ekonomin under Qolåret fömtses nu mattas av. I gengäld förväntas den
privata konsumtionen i högre grad bidra fill fillväxten, bl. a. till följd av en
förväntad positiv ulveckling av reallönerna men också genom en höjd
sysselsättning under 1986. Del förefaller inte heUer osannolikt all vissa 16

skattelättnader kan komma att offentliggöras under 1986. Takten i privafi- Prop. 1985/86: 100 seringen av vissa statliga bolag ökar och intäkterna därav torde kunna ge Bil. l.I utrymme för insatser pä andra områden, även om regeringen fortsatt eftersträvar sjunkande lotala offentliga utgifter.

Infiationen fortsätter atl dämpas. Pä 12-månadersbas beräknas den ligga kring 5% i slutet av 1985 och en fortsalt sänkning fill omkring 4% i slutet av 1986 torde vara möjlig.

Arbetslösheten har upphört atl öka och uppgick i slutet av 1985 lill drygt 13%. För 1986 kan fömtses någon nedgång i arbetslösheten, men liksom föregående år begränsas förbättringen av att befolkningen i aktiva åldrar fortsätler att växa.

Dollarns och oljeprisernas nedgång har medfört att prognosen över bytesbalansens överskott 1985 reviderats ned till ca tvä miljarder pund. Lönekostnadsulvecklingen lyder på atl Storbritanniens internationella konkurrenskraft kommer atl försämras under 1986. Även detla år lorde oljeprisulvecklingen få belydande effekt på pundkursen och pä bytesbalansen. Elt någol mindre bytesbalansöverskotl än 1985 lorde sannolikt bli resultatet 1986. Pundkursens utveckUng påverkar också handlingsutrymmet i den ekonomiska poUtiken. Penningmängdens fillväxt under 1985 har legat betydligt över det målsatia intervallet.

Försörjningsbalans för Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förbundsrepub- Frankrike Storbritannien

liken Tyskland

	1985	1986	1985	1986	1985	1986
Privat konsumtion	1 1/2	2 3/4	1 1/2	1 1/2	2 1/2	3 1/2
Offentlig konsumtion	1 1/4	1 1/4	-0	1/2	1/4	1/2
Bruttoinvesteringar	-1 1/4	4	1/4	2	3 1/2	1 1/2
Lagerinvesleringar	1/4	-0	0	1/4	1/4	0
Utrikesbalans	1 1/4	1/2	-0	0	1	-1/4
BNP	2 1/2	3	1	1 1/2	3 1/2	2 1/4

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Norden

De nordiska länderna har under de senasle årens återhämtning uppvisat en jämförelsevis hög fillväxt. Del gäUer även för åren 1985 och 1986, dä BNP bedöms öka med 2 1/2-3 1/2% per är. TiUväxtens sammansättning och inriklningen av den ekonomiska politiken uppvisar dock stora skiUnader mellan de enskilda länderna.

BNP-fillväxten i Danmark bedöms 1985 ha bUvil 2 1/2%. Tillväxtimpul
serna kom frän näringslivets investeringar och den privata konsumtionen
medan utrikesbalansen gav ett negativt bidrag till tUlväxten. Inflationen
föll fill 4 3/4% i årsgenomsnitt. Arbetslösheten beräknas ha faUU tiU cirka
9% i slutet av året. Den höga importtillväxten medverkade tUl atl bytesba
lansunderskottet ökade tiU drygl 20 miljarder DKK. BNP-liUväxten beräk- 17

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

nas 1986 bli närmare 3 1/2% och väntas även fortsättningsvis baseras på Prop. 1985/86:100

bidrag från privat konsumtion och näringslivets invesleringar. Dämtöver Bil. I.l

bedöms bostadsbyggandet och utrikesbalansen lämna ett visst bidrag fill

BNP. Inflationstakten förutses sjunka ytterligare 1986. Låga löneökningar

och god produktivitet beräknas medföra att koslnaderna per producerad

enhet i tillverkningsindustrin blir i det närmaste oförändrade.

Regeringens ekonomiska poUlik syftar till en industriell expansion med slöd av en relativ konkurrenskraflsförbällring. I detla syfte förs sedan 1983 en stram budgetpolitik kombinerad med inkomstpoliliska ingrepp. Ytteriigare liberaliseringar har skett för in- och utgående kapilaUörelser. Denna utveckling i kombination med en fast växelkurspolitik har medverkat lUl en betydande räntesänkning.

Det mest oroande elementet i den ekonomiska utvecklingen utgör den fortgående försämringen av bytesbalansen. Från regeringens sida har man emellertid inte varit benägen atl vidta ålgärder för atl motverka denna försämring av hänsyn lill investerings- och exportutvecklingen och för alt inle äventyra inkomstpolitikens resultat. LikafuUt har regeringen i del finanspolitiska pakel som presenterades i början av december tvingats föreslå åtstramningar i form av bl. a. höjda energiavgifter, begränsningar av byggandet och dämpning av konsumfionen.

TUlväxten i Finland fortsatte 1985 och beräknas för året ha uppgått till ca 3 1/2% i genomsnitt. Exporten har tidigare under uppgångsperioden svarat för den främsta fillväxtimpulsen, men under 1985 bedöms den inhemska efterfrågan ha svarat för hela tillväxten. Inflationslakten har under loppet av året sjunkit och beräknas ha kommit nära regeringens mål om 5% vid slutet av 1985. Arbetslösheten visar dock inga tecken på att gå ned från nivån strax över 6%. Bytesbalansen beräknas ha uppvisat ett litet överskott.

Även under 1986 bedöms BNP öka med i genomsnitt cirka 3 %, med en viss avmattning under loppet av året belräffande investeringar och export. För att möta den förväntade försvagningen av aktiviteten har budgeten getts en svagt expansiv inriktning. I syfte all skapa gynnsamma betingelser inför lönerörelsen sker vissa justeringar i skatteskalorna där viss överkompensation för inflationen beräknas öka hushållens disponibla inkomster. Även inkomstskatlesalsen för företagen sänks, från 43 till 33%. Målet för inflationen är för 1986 satl liU 3 1/2% under loppet av årel. Bytesbalansen beräknas ge elt någol slörre överskott till följd av lägre importökningstakt och förbättrat bytesförhållande.

Problem som kan skapa osäkerhet inför 1986 utgörs av lönerörelsen och exporten. Lönekostnadsökningarna måste begränsas av hänsyn till konkurrenskraften. Exporten till Sovjetunionen har ulvecklals positivt sedan början av 1985 men för 1986 kan en minskning förväntas.

Den ekonomiska tillväxten i Norge var relativt stark under förra året.
BNP beräknas ha ökat med drygl 3%. I den s.k. fastlandsekonomin
bedöms tillväxten ha varit hela 7%. Den privata konsumtionen har sfimu-
lerats av höjda reallöner och en expansiv finanspolitik. Inflationen beräk
nas ha blivU 5 3/4% i genomsnitt för året. Arbetslösheten har minskal
markant och uppgår f. n. tUl cirka 2%. Bytesbalansen beräknas ha uppvi- 18

sal ett överskott på 22 miljarder NOK.

En dämpning av tillväxten fömtses för 1986 tiU cirka 2 1/2% i genom- Prop. 1985/86:100 snitt fiU följd av lägre privat och offenfiig konsumfionsökning. Bmlloinve- Bil. 1.1 steringarna beräknas öka kraftigt, speciellt bostadsbyggande och offentliga invesleringar. Oljeproduktionen beräknas bli oförändrad jämfört med i år, men oljeintäklerna väntas minska kraftigt till följd av lägre dollarkurs och lägre oljepriser. Till skillnad från i de flesta andra jämförbara länder bedöms inflationstakten inte sjunka utan ligga kvar på 5 1/2-6% under året.

En expansiv finanspolitik bidrar till en hög inhemsk efterfrågan samtidigt som vissa lättnader genomförs i person- och familjebeskallningen i avsikt att dämpa lönekraven. I budgetförslaget för 1986 beräknas etl budgetunderskott (exklusive oljeinkomster) på 27 1/2 miljarder NOK, en ökning med drygt 4 miljarder jämfört med innevarande budgelår. Den tolala statsbudgetens överskoll på knappt 20 miljarder kr. 1985 beräknas därigenom vändas tUl ell underskott pä näslan 1 miljard kr. 1986. Ungefär hälften av denna försvagning beror på lägre oljeinkomster. Den beräknade omsvängningen i budgetsaldot motsvarar 5 % av BNP.

Försörjningsbalans för Danmark, Finland och Norge

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Danmark Finland Norge

	1985	1986	1985	1986	1985	1986
Privat konsumtion	2	2 1/4	3	3	6	3
Offentlig konsumtion	1/4	1/4	2 3/4	2 1/4	3 1/4	2
Bruttoinvesteringar	10	8 1/2	5	2	-6	16
Lagerinvesteringar	1/2	0	1/2	0	3 1/4	-2
Utrikesbalans	- 1/4	1/2	0	- 1/4	-2	-1
BNP	2 1/2	3 1/4	3 1/2	2 3/4	3 1/4	2 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

3 Utrikeshandeln Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.1

3.1 Världshandeln

Handelns ulveckling de senaste åren har framför aUt präglats av två fenomen: Förenta staternas snabbt växande handelsbalansunderskotl och den höga dollarkursen. Underskottet i Förenta staternas handel har växt från 36 miljarder dollar är 1982 fill ca 130 miljarder dollar 1985 vilkel det sislnämnda året motsvarade mer än fyra gånger värdet av den lotala svenska vamexporten. Den amerikanska ekonomin har därigenom givit ett mycket kraftfullt bidrag till världshandelslillväxlen de senaste åren. Dollaruppgången, som är en bidragande orsak fill underskottet i Förenta staternas handelsbalans, har haft mer svåröverskådliga effekter på världshandeln. Fömtom atl den amerikanska industrins konkurrenskraft urholkats har bland annal vinstnivån i förelag som exporterar lill eller konkurrerar med Nordamerika höjts.

Tillväxten i Förenta staternas import av bearbetade varor dämpades 1985 men uppgick ändå tiU hela 13%. I Västeuropa sleg den inhemska efterfrågan något mer 1985 än 1984. Inom exportindustrin ökade behovet av insatsvaror dock långsammare än tidigare, varför den samlade importtillväxten avtog marginellt. I de för svensk export viktiga nordiska ländema ökade importen starkt även 1985 vilket gynnade Sverige särskilt.

I länderna utanför OECD-området hämmades importen av svag prisutveckling på de råvaror (inkl. olja) man exporterar och av problem med stora utlandsskulder. För OPEC-länderna innebar detta att man tvingades tUl kraftiga importnedskärningar för tredje årel i följd. De sä kallade NIC-ländema är mindre beroende av råvammarknaderna vilket var en viktig orsak tiU att de hade den bästa utveckUngen utanför OECD-området. De sämst lottade u-länderna, dvs. de med låg inkomstnivå och som saknar oljelillgångar, ökade importen med i runda tal 5 % 1985 efter ett antal svaga år. Uppgången 1985 skedde dock fill priset av att dessa länders skuldbörda återigen ökade efter elt par är med skuldminskningar.

För 1986 väntas en dämpning av den inhemska efterfrågan i Förenta staterna. Tillsammans med effekterna av dollardeprecieringen medför det en fortsalt minskning av importfillväxten'. I Västeuropa förutses den inhemska efterfrågan och importen öka något mer 1986 än 1985. I de nordiska länderna väntas dock en långsammare importtillväxt än fidigare.

För OPEC-länderna och övriga råvamproducerande u-länder sammanlagda väntas låga råvarupriser och vikande råvaruefterfrågan medföra alt importen blir i stort sett oförändrad mellan 1985 och 1986. NIC-länderna beräknas däremoi få en fortsatt hög, men reducerad, importfillväxl. Sammantaget väntas marknadstiUväxten för den svenska exporten av bearbetade varor minska frän 7% 1985 fiU 5,5% 1986.

' Vid valutaomräkningen har växelkurserna för andra valutor än dollar fram till
slutet av 1986 låsts vid de genomsnittsvärden som noterades i oktober 1985. För
dollams del grundas beräkningama på en genomsnitlskurs på 8,61 kr. för 1985 och
7,70 kr. för 1986. 20

De senaste årens högkonjunktur har utmärkts av en ovanligt svag ut- Prop. 1985/86:100 veckling på råvarumarknaderna, både vad gäller försäljningspriser och Bil. 1.1 efterfrågade volymer. I mitten av 1984 började priserna på de vikliga svenska exportprodukterna massa och trävaror atl falla. PrisfaUet fortsatte 1985 samfidigt som exportvolymerna minskade. Detla följdes av en försämrad utveckling även på papperssidan. Under 1986 väntas nedgången plana ul för skogsindustriprodukter och totah beräknas efterfrågan på råvaror växa något.

3.2 Den svenska industrins konkurrenskraft

Det råder stor osäkerhet om hur vikliga olika faktorer är för konkurrenskraften. Inle ens de förelag som befinner sig i en konkurrenssituation kan med säkerhet uppge vad som avgör framgång eller misslyckande på marknaden. I diskussionerna om den svenska industrins förmåga att hävda sig i konkurrensen på världsmarknaden har däremot intresset så gott som uteslutande fokuserats pä kostnadsutvecklingen. Även om man därigenom inte fångar in alla aspekter på konkurrenskraften är kostnadsläget ändå avgörande för konkurrensförmågan i bäde etl kortare och ett längre perspekfiv.

De viktigaste orsakerna lill förändringar i kostnadsläget relativt utlandet är lönekostnads- och växelkursutveckUngen. Lönernas andel av industrins koslnader är ca 30%, men denna andel stiger tUl 55% om hänsyn tas även fill insatsproduklernas löneinnehäU. Kostnadsutvecklingen bestäms dock inte bara av lönekostnaderna. En mer fuUsländig kalkyl tar hänsyn fill samfiiga kostnader för de insatsvaror som industrin förbrukar. En sädan beräkning visas i tabell 3:1. Det skaU påpekas all beräkningar av delta slag alltid är behäftade med viss osäkerhet. Det har dock inte nägon avgörande betydelse för slutsatserna i detla fall.

Tabell 3:1 Relativ pris-, kostnads- och marginalutveckling per enhet inom tillverkningsindustrin. Sverige jämfört med 14 OECD-länder

Index 1980=100

1980 1981 1982 1983 1984 1985

100	100	94	88	93	94
100	102	90	76	80	82
100	101	93	85	90	91
100	101	94	87	91	92
100	100	100	102	102	101

Insatskostnad

Arbetskraftskostnad per enhet Summa rörlig kostnad per enhet

Produktpris Marginal

Beräkningarna visar atl del relativa kostnadsläget (svenska industrin
jämförd med de utländska konkurrenterna) var 10% lägre 1985 än 1981
(kalkylen innefattar inle räntor, avskrivningar och andra fasta kostnader).
Under samma period har kronans värde genom devalveringarna fallit med
24%. De relativa kostnaderna sänktes emeUertid som mest med endast ca
16% beroende på att den svenska industrins kostnader för importerade
insatsvarör ökade kraftigt till följd av växelkursförändringarna. Vid de två
sista devalveringarna har importpriserna dock inte stigit fuUt sä myckel 21

som själva växelkursförändringen motiverat. Även kostnaderna för de inhemska insatsprodukterna har ökat snabbare än arbetskraftskostnaderna, bl.a. beroende på svag produktivUetsutveckling i näringslivet utanför industrin och på kraftiga prisökningar för inhemska råvaror som exempelvis skog. Totalt låg insatsvamkostnadema 6-7% lägre relativt utlandet 1985 än 1981 medan de relativa arbetskraftskostnaderna var hela 20% lägre. Relativprissänkningen för hela industriproduktionen har beräknats till 9%. Sänkningen var något mindre för bearbetade varor och större för t ex konkurrensskyddade livsmedel.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

3.3 Exporten

Den svenska industrins konkurrenskraft försämrades, som nämnts, nägot 1984 och 1985 vilket påverkade relativa priser och marknadsandelar både på export- och hemmamarknaderna. Relativpriset på Sveriges export av bearbetade varor låg dock stilla mellan 3:e kvartalet 1984 och andra kvartalet 1985. Under första halvåret 1985 förhindrades ytterligare relafivprishöj-ningar emellertid främsl av att den svenska kronan deprecierades med 1,6%. Preliminära uppgifter för tredje kvartalet visar att relafivpriserna återigen steg.

Eftersläpande effekter av lidigare relativprishöjningar medförde tillsammans med andra faktorer, bland annat kapacitetsbrist, att exportmarknadsandelarna för bearbetade varor minskade med drygt 2% 1985. Marknadsandelarna påverkades även av tillfälliga faktorer som att den tidigare betydelsefulla lastbUsexporten till Mellanöstern föll myckel kraftigt. Detla bidrog till att de svenska exportmarknadsandelarna i OPEC-området minskade med ca 20% 1985.

Under 1986 beräknas de relativa exportpriserna, med utgångspunkt från de anlaganden som gjorts om löneutvecklingen, bli i stort sett oförändrade. Samtidigt väntas den kraftiga ökningen av industriinvesteringarna medföra

Tabell 3: 2 Exportmarknadstillväxt,reIativa priser och marknadsandelar för Sveriges export av bearbetade varor

Procentuell förändring

1982 1983 1984 1985 1986 Export marknadstillväxt'

14 OECD-länder Hela världen		3,1 1,7	5,3 3,0	13,5 11,3	8,5 7,1	6,5 5,5
Priser
14 OECD-länders importpriser, 14 OECD-länders importpriser. Svenskt exportpris, SEK Relativpris, SEK	nat. val.' SEK'	6,4 18,8 12,3 -5,4	3,8 16,2 11,9 -3,7	5,1 3,2 6,0 2,7	4,7 5,9 6,1 0,2	3,5 3,5 3,1 -0,4
Marknadsandelar, volym
1 14 OECD-länder I övriga länder Totalt		2,2 1,5 1,9	7,7 -2,7 5,0	0,4 1,4 0,6	-1,7 -5,4 -2,3	-1,7 2,4 -1,1

' Sammanvägt enligt varje lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export.

att produktionskapaciteten stiger 1986. Trots att detta skulle kunna tala för en viss förbättring av den svenska marknadsandelsutvecklingen beräknas Sveriges marknadsandelar på OECD-marknaden fortsätta att minska. An-delsförluslerna beror lill drygt hälften på att den svenska exportens andel av väridshandeln trendmässigt minskar, till förmån för bl.a. NIC-länderna. Resterande del av andelsförlusterna beror på eftersläpande anpassning fiU tidigare relativprishöjningar. För den svenska exporten till OPEC-området fömtses att merparten av de marknadsandelar man förlorade 1985 återtas. Sammantaget beräknas Sveriges exportmarknadsandelar falla med drygt 1 % 1986.

Råvaruexporten återhämtade sig något under senare delen av 1985 efter den svaga utveckUngen i början av årel. Jämfört med 1984 föU ändå exporten av råvaror, exkl. petroleumprodukter, med 0,8%. En förnyad men måttlig tiUväxt av råvamexporten väntas 1986.

Tjänsteexporten svarar för ca 15% av Sveriges samlade exportvärde. Det slafistiska underlaget för analyser av tjänsteexporten är dock tämligen svagt. Exportintäkterna från sjöfarten har fallit i volym vaije år sedan 1981. Mellan 1984 och 1985 föll exporten av sjöfartsljänster med nästan 15 %, men 1986 förutses en smärre ökning, som i sä fall blir den första på 5 år. Intäkterna frän resevaluta var i stort sett oförändrade i volym mellan 1984 och 1985. Bakom detla ligger bland annat etl tämligen slort bortfall av resevalutainkomster på gmnd av arbetsmarknadskonflikten under våren 1985. Resevalutainkomsterna beräknas öka med 4,5% i volym 1985-1986. Exporten av övriga ijänster föll kraftigt meUan första och andra halvåren 1984. Från denna lägre nivå har sedan exporten ökat under loppet av 1985, en utveckling som vänlas fortsätta även under 1986. Tolalt sjönk tjänsteexporten, i nationalräkenskapstermer, mellan 1984 och 1985 med drygt 1 %. För 1986 förutses en ökning av tjänsteexporten med 4,4%.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Tabell 3:3 Exporten varugruppsvis

	Exportvärde miljarder kr. 1984 1985 1986			Årlig procentuell föränd			ring
				Volym			Pris
				1984	1985	1986	1984	1985	1986
Råvaror exkl. petroleumprodukter Bearbetade varor Export exkl. petroleumprodukter och fartyg	38,8 184,9 223,7	37,5 205,1 242,6	37,2 220,6 257,8	4,6 11,5 10.2	- 0,8 4,6 3,6	1,8 4,3 3,9	12,5 6,0 7,1	-2,9 6,1 4,6	-2,5 3,1 2,3
Petroleumprodukter' Fartyg	13,8 4,9	13,1 4,1	12,6 6,1	- 2,2 -40,5	- 5,7 -18,9	1,2 48,4	5,4 7,5	0,3 4,1	-5,1 0,0
Total varuexport	242,4	259,8	276,5	7,6	2,7	4,5	7,1	4,4	1,8
Total varuexport enl. NR" Tjänsteexport enl. NR	241,4 43,0	257,9 45,6	274,4 48,3	7,9 - 0,6	2,5 - 1,1	4,5 4,4	7,0 7,3	4,2 7,2	1,8 1,4
Export av varor och tjänster	284,4	303,5	322,7	6,5	2,0	4,5	7,0	4,6	1,8

' Samt elström.

Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Exporten av varor och tjänster väntas sammanlagt öka med 4,5% 1986 mot 2% 1985. Den högre ökningstakten 1986 beror pä att exporten av råvaror, petroleumprodukter, fartyg samt tjänster beräknas öka 1986 medan den minskade 1985. Det kan nämnas att prognosen över fartygsexporten innefattar förväntad export av begagnade fartyg på 2 miljarder kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

3.4 Importen

Den inhemska efterfrågan tog ordentlig fart första halvåret 1985. De flesta från importsynpunkt viktiga efterfrågekomponenter steg kraftigt och den sammanlagda effekten blev en osedvanligt snabb ökning av importen. De största bidragen fill importefterfrågan kom från investeringar i realkapital och i lager men även den privata konsumtionen ökade starkt. Under andra halvåret bromsades efterfrågeökningen upp mycket krafligl, från en ökningstakt på 3,5 % försia halvårel till en liten minskning andra halvåret (säsongrensat).

Förnyad men måttlig tillväxt av den inhemska efterfrågan väntas 1986. Den privata konsumtionen beräknas växa tämligen starkt. De tolala fasta investeringarna väntas sfiga endasl måttligt, men de för importen avgörande maskininvesteringarna ökar mer.

Importens andel av den inhemska marknaden för bearbetade varor förändras dels trendmässigt, dels som en följd av konkurrenskraftsutvecklingen inom den svenska industrin. En del av importökningen 1985 kan hänföras lill försämrad konkurrenskraft. Importandelsökningen var dock någol mindre än vad de historiska sambanden implicerar. År 1986 vänlas ungefär samma ökning av av importandelen som 1985.

Sammantaget beräknas importen av bearbetade varor öka med 7,5% 1986 jämfört med 11,4% 1985. Vidare kan nämnas att importpriserna väntas stiga något mer än världsmarknadspriserna lill följd av att inflationen i Sverige ännu inle anpassats lill den lägre prisstegringstakten i vår omvärld. För tidigare år har etl klart samband av detla slag konstaterats.

Tabell 3:4 Importen varugruppvis

Råvaror exkl. olja Bearbetade varor Import exkl. olja och fartyg

Olja' Fartyg

Total varuimport

Total varuimport enl. NR' Tjänsteimport enl. NR

Import av varor och tjänster 254,1

Impori jarder	;värde mi kr. 1985	1-1986	Årlig procentue		II förändring
Impori jarder			Volym			Pris
1984			1984	1985	1986	1984	1985	1986
29,2 145,4	30,9 168,0	32,2 187,5	6,0 9,6	2,7 11,4	1,6 7,5	7,0 3,5	2,9 3,7	2,6 3,9
174,6	198,9	219,7	9,0	9,9	6,5	4.2	3,6	3,7
40,9 2,4	43,4 2,5	35,4 3,2	-13,0 34,5	4,5 - 0,9	-6,3 27,5	4,9 5,3	1,6 8,5	-13,0 - 0,6
217,9	244,8	258,3	4,8	8,9	4,7	3,8	3,2	0,8
220,5 33,6	246,8 36,2	260,3 39,3	5,3 0,2	8,8 2,7	4,8 6,1	3,7 7,8	2,8 5,1	0,6 2,4

4,7

8,1 4,9

3,0

0,9

4,1

283,0 299,6

1 Samt elström och naturgas.

2 Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

Oljeimporten var ovanligt hög 1985, med tyngdpunkten föriagd tUl försia Prop. 1985/86:100 halvåret. Det var den myckel kalla vintern, som beräknas ha ökat kostna- Bil. 1.1 derna för importerad olja med drygt 1 miljard kr., och elt tiUfälligt lageromslag som orsakade imporlökningen. Dollarkursens uppgång under 1984 och fram lUl och med mars 1985 motverkade mer än väl de tendenser lill prisfall som förekom på oljemarknaden. Den sammantagna effekten blev atl kostnaderna för nettoimporten av olja steg frän 27 miljarder kr. 1984 tiU 30 miljarder kr. 1985. En mycket kraftig sänkning av oljenolan fill ca 23 miljarder kr. väntas 1986. Del beror främsl på atl importpriset på olja beräknas falla med ca 13% 1985-1986, huvudsakligen p.g.a. dollarkursens nedgång. Om prognosen infrias kommer kostnadema för oljeimporten att bli de lägsta sedan 1979.

Importen av övriga råvaror väntas fortsätta att öka långsamt. Dessa varor är tiU största delen insatsvarör i industriproduktionen och den måttliga importökningen kan därför hänföras tiU en svag industriproduktionsul-veckling. Priserna på råvaror antas, liksom oljepriserna, bU påverkade av dollarkursulvecklingen. Genom atl den svenska importen liU stor del utgörs av varor med en starkare prisutveckling än genomsnittet, exempelvis kaffe, fömtses trots doUarfaUet en importprisuppgång med etl par procentenheter (i svenska kronor).

Importen av tjänster har varierat ganska mycket de senaste åren. Liksom på exportsidan har en svag ulveckling noterats för sjöfartsljänstema. MeUan 1984 och 1985 minskade importen av sjöfartstjänster med 19% medan en ökning med 3 % väntas 1986. Resevalutaulgiftema sjönk kraftigt i volym i samband med devalveringarna, vilket i huvudsak var en följd av alt realinkomslema föll. Efter en måttlig uppgång 1984 medförde bland annat hushållens förbättrade inkomslsiluation alt resevalutaulgiftema sleg med drygl 8% 1985. En fortsalt ökning väntas 1986, denna gång med 3,5%. Importen av övriga tjänster sleg med drygl 10% 1985 och Uknande ökningslal fömtses för 1986. Den lolala tjänsteimporten skulle därmed öka med hela 6,1% 1986, vilket är en dryg fördubbUng av tUlväxten jämfört med 1985.

Sammantaget ökade importen av varor och Ijänster med 8,1% 1985, vilkel är den största ökningen hittills under 1980-talet. TUlväxten dämpas 1986 enligt prognoserna, men beräknas ändå uppgå tiU så mycket som 4,9%, vilket innebär en fortsalt importpenetrafion.

3.5 Analys av handelsbalansens utveckling

Bytesbalansens saldo har varierat kraftigt de senasle åren. De bakomliggande orsakerna lill variationerna är både mänga och sammanlänkade. I princip kan emellertid effekter pä bytesbalansen hänföras tiU någon av faktorerna inkomslulveckling (i Sverige och i utlandet), konkurrenskraft och bytesförhållande. Därtill kommer valuta- och ränteutvecklingens inverkan på transfereringarna.

I tabell 3:5 visas handelsbalansen och handelsbalansens förändring
grovt uppdelad på bakomliggande faktorer. TabeUen innehåller tre delar:
effekter av oljehandeln, priseffekter exkl. olja och volymeffekler exkl. 25

Tabell 3:5 Analys av handelsbalansens förändring

Miljarder kr, löpande priser

	1984	1985	1986
Handelsbalans	24,5	15,0	18,2
Handelsbalansens förändring totalt	14,4	- 9,5	3,2
Bidrag från oljehandeln' Effekt av ändrade oljepriser Lagerförändring Förbrukning	4,3 -1,6 4,4 1,5	- 3,3 - 0,5 - 3,8 1,0	7.5 5,0 -0,1 2,6
Prisejfekter exkl. olja	8,2	4,0	-1.8
Volymeffekter exkl. olja	1.9	-10,2	-2,5
Efterfrågeeffekt Exportmarknadstillväxt Inhemsk efterfrågan Exportens importinnehåll	4,5 19,2 -7,5 -7,2	- 1,3 13,4 - 9,4 - 5,3	3,3 12,0 -4,1 -4,6
Konkurrenskraftseffekt Export Import	3,7 1,9 1,8	- 2,9 - 1,3 - 1,6	-2,9 -0,3 -2,6
Övriga effekter Trendeffekt Variationer i fartygsnetto Övrigt	-6,3 -2,4 -3,5 -0,4	- 6,0 - 2,8 - 0,9 - 2,3	-2,9 -3,2 1,3 -1,0

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

' Samt elström.

Avser i huvudsak volymeffekter av höjda relativpriser. Prishöjningar ger även positiva effekter på handelsbalansen vilka ingår som andel av posten "priseffekter exkl. olja".

' Avser trendmässiga förändringar av export- och importandelar. Sådana förändringar drabbar även övriga med Sverige jämförbara industriländer och beror huvudsakligen på långsiktiga förskjutningar av den internationella arbetsfördelningen.

olja. Samlliga poster visar effekten pä bytesbalansen i miljarder kronor löpande priser.

Kostnaderna för oljeimporten steg med drygt 3 miljarder kr. mellan 1984 och 1985. Detla berodde huvudsakligen på att importvolymen ökade medan de genomsnittliga oljepriserna var i stort sett oförändrade. En kraftig minskning av oljenotan väntas 1986 till följd av faUande dollarkurs och minskad importvolym.

De priseffekter (exkl. olja) på handelsbalansen som redovisas i tabellen framkommer genom atl export- och importpriserna ökar oUka mycket. Priseffekten är beräknad som exportprisförändringen mellan åren multiplicerad med exportvärdet föregående år, minus molsvarande importprisförändring mulfiplicerad med importvärdet. De senaste åren har denna prisef-fekl givit ett poskivt bidrag tiU handelsbalansens förändring. År 1985 blev effekten mindre än fidigare, bl.a. lill följd av att exportpriserna på massa och sågade trävaror föll. I prognosen för 1986 har det fömtsätts att svenska förelag driver en försiktig prispolifik. Resultatet blir en viss negafiv effekt på handelsbalansen av att exportpriserna stiger långsammare än importpriserna. Häri ingår emellertid inte de positiva effekterna av alt oljepriserna väntas falla. Dessa redovisas i stället i samband med oljehandeln.

Till bilden av prisutvecklingen hör också den konkurrenskraflsförsäm-ring som uppkommer genom att svenska företag höjer priserna mer än

konkurrentema. Minskad konkurrenskraft medför sänkt exportvolym och Prop. 1985/86:100 höjd importvolym. Effekten av delta visas längre ned i tabellen. Samspelet Bil. 1.1 mellan prishöjningar och utrikeshandelns volymer är emeUertid komplext då relativprishöjningar ger volymeffekler med upp till 2 års eftersläpning. Det är bl.a. av den anledningen inle meningsfullt all lägga samman pris-och konkurrenskraftseffekterna, för atl erhålla elt värde på konkurrenskraftens samlade belydelse.

Sammantaget gav skUlnadema mellan inhemsk och utländsk efterfrågeutveckling, vilka kan tolkas som skiUnader i konjunkturfas mellan Sverige och ufiandel, etl slort posifivt bidrag tiU handelsbalansen 1984. Den starka efterfrågeökningen i Förenta statema är den viktigaste enskilda förklaringen till delta. Efterfrågeökningen i Sverige lillsammans med avmattningen i ufiandel medförde alt nettoeffekten på handelsbalansen blev negativ 1985. Under 1986 väntas en avmattning av den inhemska efterfrågeökningen i Sverige och bidraget lill handelsbalansen vänlas därför återigen bli positivt.

Konkurrenskraftsutvecklingens inverkan på handelsbalansen har beräknats huvudsakligen utifrån de marknadsandelsfunktioner konjunkturinstitutet använder i skt prognosarbete. Marknadsandels- och kostnadsutvecklingen har redovisats ovan. Av tabell 3:5 framgår hur konkurrenskraflsför-ändringarnas volymeffekler påverkat handelsbalansen. För helåret 1985 gav konkurrenskraflsförsämringen ett negativt bidrag till handelsbalansen på 2,9 miljarder kr. Även 1986 väntas en lika slor försämring, huvudsakligen beroende på eftersläpande effekter av lidigare års relalivprishöjningar.

Utrikeshandeln förändras lill viss del trendmässigt. För importens del är orsaken den ökade intemationella specialiseringen. Följden är att importen växer långsiktigt snabbare än den inhemska efterfrågan vilkel verkar försämrande på handelsbalansen. Della kompenseras dock av alt samma process pågår i andra länder, vilkel höjer marknadsfillväxlen för den svenska exporten. Sveriges exportmarknadsandelar minskar däremoi trendmässigt på gmnd av atl nya exportörer, t.ex. NIC-länderna, tränger in på världsmarknaden. De trendeffekler som visas i tabellen beror aUtså huvudsakligen på långsiktiga förändringar av den internationella arbetsfördelningen. Det är däremot oklart om Sveriges bytesbalans Irendmässigl försämras om både BNP-ulveckling och kostnadsutveckling är densamma i Sverige som i OECD-området.

Handelsbalansens utveckling beror också av tillfälliga faktorer. Hit hör nettoexporten av fartyg vilken bidrog till atl försämra handelsbalansen med 1 miljard kr. 1985 men beräknas ge ett positivt bidrag på 1,3 miljarder kr. 1986.

3.6 Bytesbalansen

Bytesbalansen försämrades från ett överskott på 3 miljarder kr. 1984 tUl ett
underskott på 10 miljarder kr. 1985. Bland annat tUl följd av minskade
kostnader för oljeimporten väntas bytesbalansunderskottet reduceras fill 5
miljarder kr. 1986. Hur handels- och tjänstebalanserna väntas bidra lill
denna förändring har redovisats ovan. 27

Tabell 3:6 Bytesbalansen Prop. 1985/86: 100

Miljarder kr., löpande priser. Bil. 1 1

1983

1984

1985

1986

Export av varor Import av varor Handelsbalans enl. H-stat

Korrigeringspost' Handelsbalans enl. NR Tjänstebalans enl. NR Transfereringsnetto Bytesbalans

210,5

200,4

10,1

- 3,0
7,1
9,3

-23,6

- 7,2

242,4

217,9

24,5

- 3,6 20,9

9,4 -27,1

3,2

259,8

244,8

15,0

- 3,9

11,1

9,4

-30,8

-10,3

276,5

258,3

18,2

- 4,1
14,1

9,0

-28,4

- 5,3

' Korrigering av handelsstatistiken.

Transfereringsbalansen gav ett underskott på hela 30,8 miljarder kr. 1985, vUket var en försämring med 3,7 miljarder kr. från 1984. Bland de ingående posterna var det framför aUl räntenettot som bidrog till underskottet. Räntenettot uppgick tiU -21,1 miljarder kr. 1984 och steg 1985 tUl -22,9 miljarder kr. Försämringen var en följd av alt räntorna steg och alt läneslockarna ökade, men framför alll av att dollarkursen gick upp kraftigt i början av 1985. En förbättring av räntenettot med 1,5 miljarder kr. fömtses 1986 till följd av lägre genomsnUtlig dollarkurs. Den genomsnilfiiga låneräntan antas vara oförändrad mellan 1985 och 1986. Däremot kommer bytesbalansunderskotlen 1985 och 1986 att innebära höjda lånestockar, vilkel i sig ökar ränteutgifterna.

Prognosen i den preliminära nationalbudgeten grundas på ell antagande om oförändrade valutakurser under 1986. En sänkning av den genomsnittliga dollarkursen 1986 med 20 öre tiU 7,50 kr. skulle förbättra bytesbalansen för året med ca 1 miljard kr., under förutsättning av oförändrat valutaindex. Därav faller 0,4 miljarder kr. på räntenettot och 0,3 miljarder kr. på förbättrat bytesförhållande. Konsumentprisindex uppgång skulle också begränsas med ca 0,1 % 1986. Oljemarknaden har den senasle liden varit instabil och det är alltid svårt att förutse oljeprisernas utveckhng. I prognoserna har antagits alt genomsnittspriset för Sveriges råoljeimport minskar från 27 dollar per fat 1985 fill 26 dollar per fal 1986. En nedgång i oljepriserna med 1 dollar per fat beräknas förbättra bytesbalansen med 1 miljard kr. och minska konsumentprisernas ökning med 0,15%.

4 Industrin Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.1 4.1 Produktion, produktivitet och sysselsättning

Industriprodukfionen har de senaste tre åren stigit med i genomsnitt 5,5% per år. Exporten, som utgör närmare 50% av produktionen, har varit drivkraften bakom ulvecklingen. Produktionsökningen är internationellt sett kraftig. Devalveringen i oktober 1982 medförde att induslrikonjunk-luren fick ett kraftigare avstamp i Sverige än i Västeuropa.

Under 1985 var det i första hand inhemska maskininvesteringar och lagemppbyggnad som drog upp produktionen medan exportens bidrag var litet. Under 1986 väntas exporten ge ett något starkare bidrag tiU produk-tionsfillväxten medan bidraget till den inhemska efterfrågan från maskin-och lagerinvesteringar beräknas bli mycket svagare. Notabelt är alt svensk verkstadsindustri inte fär några större produktionsimpulser från den privata konsumtionen. Konsumtionsvaruindustrin är liten i Sverige och det gäller även kapilalvarusidan. Imporlläckagel blir därför mycket stort vid en ökning av hushållens kapitalvaruköp.

Verkstadsindustrin har visal en jämn och hög produklionsökningstakt de senaste tre åren. Branschen bedöms fortsätta att svara för merparten av produktionstiUväxten 1986. Svensk verkstadsindustri är i ovanligt stor utsträckning investeringsvaminriktad och bör dra fördel av den internationella investeringsuppgången i näringslivet. En gynnsam växelkursulveck-linggenlemot huvudkonkurrenten Västtyskland är en annan faktor som kan verka positivt under 1986. Skogs- och stålindustrin har däremot fäll vidkännas produktionsminskningar 1985. Produktionsnedgången väntas upphöra 1986 men någon egentlig tillväxt beräknas inte komma till stånd.

Den starka produktionsuppgängen åstadkoms fram till millen av 1984 med produktivitetsvinster medan sysselsättningen fortsatte all sjunka. Resursutnyttjandet var tämligen lågt inför devalveringen hösten 1982 men har därefter kontinuerligt stigit. Produklivitetsvinstema har dock inte bara uppnåtts genom bättre resursutnyttjande utan också genom nedläggning av lågprodukliva rörelser. På sikl är det önskvärt att nedläggningstakten kan dämpas om industrisektom totalt sett skall kunna växa i den svenska ekonomin. En fömtsättning för detta är bestående god lönsamhet. Den nedläggningshotade industrin torde dock vara relativt liten idag.

Kapacitelsuinyltjandel var under hösten 1985 maximalt högt i delar av verkstadsindustrin medan skogsindustrin redan under 1984 torde ha passerat kulmen. Totalt sell låg resursutnyttjandet 1985 på en hög nivå i industrin (diagram 4:1).

Det stadigt höjda kapacitetsutnyttjandet är en av orsakerna tiU att produktionskapaciteten byggs ut i industrin. Realkapitalstocken bedöms återigen öka 1985 och 1986 efler en längre period av nedgång, då kapitalförslitningen översteg bruttoinvesteringarna. I detla sammanhang bör påpekas att industrins investeringsmönster successivt förändrats. Relativt sett större resurser satsas på forskning och utveckling, internationeU marknadsföring, direklinvesleringar utomlands elc. Industrins framtida produktionskapacitet kan därför inle enbart bedömas utifrån de statistiskt lättast mätbara fasta bruttoinvesteringarna.

Diagram 4:1 Kapacitetsutnyttjande och antal sysselsatta inom industrin

Kapacitets
utnyttjande 1 000-tal
Procent sysselsatta

Prop.-1985/86:100 Bil. I.l

1080

1060

1040

- 1020

- 1000

980

960

90	\ \ \ \ Antal sysselsatta \ \ \ \		/	_r
85	\ A \ \ /\ V		/	t /
	\ / \ \		,.	_v /
	v/ \		/	v'
	\		/
	\ \		/
	\ -■'''		1
	\ \	X XN	/
	\ "»	/ - '
80	\ v
	Kapacitetsutnyttjande			■

1980 1981 1982

Källa: Statistiska centralbyrån.

1983

1984

1985

Svensk industri torde ligga förhållandevis väl framme vad gäller de mer mjukvarubelonade investeringarna. Där finns emellertid också problem, särskilt vad gäller tillgången på kvalificerad arbetskraft. Teknikerbristen är omvittnad, men även behovel av arbetare är svårt all tUlgodose på vissa orter. Här återfinns sannolikt en av orsakerna lill kostnadshöjningarna i industrin.

Expansionen har sedan mitten av 1984 resulterat i ökad sysselsällning (tabell 4:1). Av de drygt 80000 personer som lämnade industrin åren

Tabell 4:1 Produktion, produktivitet och sysselsättning i industrin

Årlig förändring

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Procent
Produktion Produktivitet Antal arbetade timmar	0,4 1,7 -1,2	-3,5 0,3 -3,7	-0,8 2,5 -3,2	5,1 7,4 -2,2	7,1 6,2 0,8	3,8 2,3 1,5	2,0 1,5 0,5
Tusental personer
Sysselsättning	1	-32	-35	-5	13	17	5

Källor: Konjunkturinstitutet, stafisfiska cenlralbyrån och finansdepartementet.

Anm.: Produktiviteten är här definierad som förädlingsvärde per fimme. I tabell 4: 2 och i nedanstående tablå är produktiviteten däremot beräknad som bruttoproduktion per timme. Vidare avser tabell 4:1 tillverkningsindustri och gruvor medan tabell 4:2 och tablån avser fillverkningsindustrin exkl. varv.

1980-83 beräknas industrin under 1984 och 1985 ha tagit tillbaka ca 40000. Produktionsökningen 1986 bedöms bli svagare än 1985 och sysselsättningen kan inle beräknas öka som tidigare. Branscherna utvecklas emellertid olika. Verkstadsindustrin kan behöva anställa, mer folk medan produktionsminskningen i råvamindustrierna inte omedelbart slår igenom på sysselsättningen. Det är därför troligt att industrisysselsättningen genomsnittligt kommer att ligga på en något högre nivä 1986 än 1985.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

4.2 Lönsamhetsutvecklingen

Den gynnsamma produktionsutvecklingen 1982-1984 medförde, som nämnts, alt arbetsproduktiviteten sleg kraftigt. Även vid jämförelse med de utländska konkurrenterna var produktivitetstillväxten framför allt 1983 god, vilket framgår av nedanstående tablå.

Produktion per arbetad timme inom tillverkningsindustrin, fasta priser

Procentuell förändring

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Sverige

14 OECD-länder

Relativ produktivitet

A«m..-Se tabell 4: 1.

0,9	-0,1	2,7	8,1	5,4	1,4	1,5
1,3	1,4	1,9	3,3	4,8	2,9	2,5
0,4	-1,5	0,8	4,6	0,6	-1,4	-1,0

Produktivitetsökningarna förstärkte devalveringarnas gynnsamma inverkan på konkurrenskraft och lönsamhet. Åren 1983 och 1984 innebar kraftiga vinstökningar för industrin. Vinstmarginalerna i den svenska industrin föll preliminärt något 1985 (tabell 4:2). Del var en mycket ogynnsam utveckling för råvambranscherna, framför allt skogsindustrin, som låg bakom nedgången medan producenterna av bearbetade varor istället kunde höja sina marginaler någol. Pä råvamsidan var nedgången ett resultat av

Tabell 4:2 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i tillverkningsindustri exkl. varv.

Procentuell förändring

	1980	1981	1982	1983	1984	1985	1986
Insatskostnad Lönekostnad per enhet	14,9 10,4	10,5 10,8	11,7 4,4	10,1 0,3	8,4 4,7	4,5 6,6	2,1 3,5
Därav:
Lönekostnad per timme' Produktivitet'	11,3 0,9	10,6 -0,1	7,2 2,7	8,5 8,1	10,4 5,4	8,1 1,4	5,1 1,5
Summa röriig kostnad Produktpris Marginal	13,1 13,3 0,2	10,6 9,8 -0,7	9,8 10,8 0,9	7,4 9,9 2.3	7,5 8,2 0,7	5,0 4,7 -0,3	2,4 2,4 0,0

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknut-

na indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion per

timme.

Med avdrag för subventioner.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Anm..Se tabell 4: 1.

att produktionsvolymerna minskade, men framför allt av att försälj- Prop. 1985/86:100 ningspriserna föU. Marknadsandelama för råvaror är mycket känsliga för Bil. 1.1 ändringar av relativpriserna. Därför finns det inte, som för bearbetade varor, några slörre möjligheter för de svenska rävamproducenterna alt la ut priser som avviker från konkurrenternas. De starka svängningarna i världsmarknadspriserna på råvaror slår därmed direkl igenom på vinstnivån. För skogsindustrins del förstärks dessa svängningar genom samspelet med råvammarknaderna. Priserna på rundvirke anpassas till skogsindustrins betalningsförmåga först med viss eftersläpning. Reslulatet är att skogsindustrins vinster stiger krafligl i konjunkturens uppgångsfas, vilket en tid senare driver upp råvarupriserna. När sedan vinstsituationen försämras fortsäiter råvarupriserna att sliga, låt vara långsammare, och vinst-fallet blir myckel kraftigt. Under 1985 har delta framför aUl drabbat sågverksindustrin, men mol slutet av årel har även massaproducenlema fått sina vinster reducerade.

Totalt för industrin väntas vinstmarginalerna bli oförändrade 1986. Inom råvambranschema fortsätter marginalförsämringen, men i reducerad takt. Samlidigl väntas de branscher som producerar bearbetade varor kunna höja vinstmarginalerna med någon tiondels procent. Fömtsättningen är då alt löneökningarna blir låga, men också att företagen utnyttjar den gynnsamma kostnadsutvecklingen liU atl föra en försiktig prispoUlik. Bland gynnsamma faktorer i övrigt kan nämnas att oljepriserna väntas falla och alt övriga importpriser beräknas sliga mycket måtfiigt, vilket håller tillbaka industrins koslnader för insatsvarör. På den negativa sidan återfinns låg ökning av arbetsproduktiviteten och tämligen stora kostnadsökningar för produkter som kommer från näringslivet utanför industrin.

Pris- och kostnadsutveckUngen är också avgörande för industrins räntabilitet (tabeU 4:3). Från och med 1983 har industrins bokförda räntabilitet på eget kaplial före bokslutsdisposUioner och skatt varje år överstigit 20 procent. I tabeUen framstår 1984 som etl sämre år än 1983 och 1985. Detta är en följd av atl industrin gjorde stora skattemässiga överavskrivningar 1984, vUka drog ned del bokföringsmässiga resullalel. Utrymmet för liknande överavskrivningar är begränsat 1985, vilket trots en viss nedgång i vinstmarginalen före avskrivningar ger en räntabilitelsökning jämfört med 1984. Även 1986 vänlas bli ett genomsnittsår vad gäller avskrivningar och räntabiliteten beräknas också bli i stort sett densamma som 1985.

Den totah sett kraftigt höjda lönsamheten rymmer belydande skiUnader beroende på företagens storlek och exportorientering. De mindre företagen (upp till 200 anställda) exporterar i genomsnitt 1/4 av produktionen jämfört med närmare hälften för de större. Lönsamhetsförbällringen kan hänföras lUl de större exportföretagen. Före devalveringarna 1981 och 1982 hade dock hemmamarknadsföretagen en väsentligt bättre lönsamhet än exportindustrin. Det starka genomslaget frän storföretagen visar sig inom verkstadsindustrin där transportmedelsförelagens exepfioneUa räntabilitet höjer branschens tolala lönsamhet över tidigare toppnivåer.

Vid bedömningen av räntabiliteten är även inflationen av belydelse. Vid
en hög inflationslakt åtgår en slor del av avkastningen till att vidmakthålla
det egna kapitalels reala värde. Den bokföringsmässiga räntabiliteten på 32

eget kapital var 12,0% 1980 och inflationen 13,7% (KPI dec-dec), vilkel gav en "real" räntabiUtel pä -1,5%. År 1986 beräknas räntabiUleten på eget kapital uppgå liU ca 20% och inflationen tUl ca 4%. Detta skulle resultera i en "real" räntabilitet på ca 15%, vilket i så fall blir det högsta värdet under 1970- och 1980-talen. Samtidigt har emeUertid även realräntan pä finansiella placeringar höjts.

Företagens intresse för finansiella placeringar har ökat i samband med all finansmarknadema under senare år utvecklats och breddats. I vilken utsträckning delta håller tUlbaka reala invesleringar beror bl. a. på lönsam-helsförhållandena. Är avkastningen högre pä finansieUa placeringar än på materieUa investeringar missgynnas utbyggnaden av produktionskapaciteten. Della var fallet under större delen av 1970-talet och fram tiU 1982. Därefter har emellertid avkastningen på del arbetade kapitalel stigit till ungefär samma nivå som för det finansiella kapitalet.

Industriföretagens finansiella placeringar har ökat sin andel av balansomslutningen från ca 20% i mUten av 1970-talet fill mellan 35 och 40% under senare är. Denna förskjutning beror, förutom ett ökat intresse för finansiella placeringar, pä alt del arbetande kapitalel inle expanderat alls sedan mitten av 1970-talet. En betydande neddragning av lagerkvolen och stora utförsäljningar av industrifastigheter har nämligen skett. Industrifastigheterna hyrs i betydande utsträckning tillbaka för industrins eget utnyttjande.

Sammanfattningsvis har industrin totalt sett uppnått tämligen god finansiell styrka och beredskap. Soliditeten, dvs. eget kapital i procent av totalt kapital, har stärkts de senaste åren. Bakom della ligger bäde kraftiga vinstökningar och större nyemissionsvolymer. Den högre lönsamhetsni-

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

Tabell 4:3 Tillverkningsindustrins räntabilitet

Procent, bokföringsmässiga värden

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

(RT)

(H)

(RE)

Räntabilitet på totalt kapital HävstångsetTekt' Räntabilitet på eget kapital

Uppdelning av räntabilitet på totah kapital RT = (l-AF)xRA-l-AFxRF Avkastning på arbetande kapital (RA) Avkastning på finansiellt kapital (RF) Andel finansiellt kapital i procent (AF)

Uppdelning av hävstångseffekl

H = (RT-RS)xS/E

Genomsnittlig skuldränta (RS)

Totalräntabilitet minus skuldränta (RT-RS)

Skuldsättningsgrad (S/E)

Soliditet i procent (E/(S -H E))

7,3

4,7

12,0

7,0 1,7 8,6

8,7

6,0

14,7

11,0

12,7 23,8

9,8 11,3 21,0

10,2 10,2 20,4

10,0 10,2 20,1

5,7 11,1 29,5

5,2 10,8 31,5

7,2 11,6 32,9

11,6

9,9

36,1

9,5 10,2

37,5

9,9 10,8 36,3

9,8 10,4 36,4

5,6

1,7

2,79

6,4 0,6

2,78

6,4

2,3

2,60

5,6

5,4

2,35

5,1

4,7

2,40

5,5

4,7

2,17

5,5

4,5

2,24

26,4 26,5 27,8 29,8 29,4 31,5 30,9

' Detsamma som finansieringsfaktor.

Anm: Industriföretagen gjorde 1984 stora skattemässiga överavskrivningar. Detta kan inte upprepas i samma

omfattning 1985 vilket leder till en uppgång i den bokförda vinsten efter avskrivningar.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga l.I

vån har uppnåtts främst genom att devalveringarna förbättrade prisrela- Prop. 1985/86:100 tionerna och genom effekfivare utnyttjande av befintligt kapital. Av avgö- Bil. 1.1 rande belydelse för en fortsatt god lönsamhet blir däremot förmågan alt dämpa takten i kostnads- och prisökningarna.

5 Arbetsmarknaden

5.1 Inledning

Arbetsmarknaden försvagades kraftigt i början av 1980-lalel som en följd av balansbristerna i den svenska ekonomin. Sysselsättningen stagnerade för första gången pä decennier, se diagram 5:1. Arbetskraftsulbudet fortsatte emellertid alt öka i takt med all den kvinnliga förvärvsfrekvensen steg. Resullalel blev att arbetslösheten i slort sett fördubblades på tre år.

I mitten av 1983 vände utveckUngen. Arbetslösheten började dämpas. Under loppet av 1984 sleg sysselsättningen kraftigt. Arbetslösheten avtog dock inte i samma mån som sysselsättningen ökade, eftersom arbetskrafts-utbudet efter alt under några år ha hämmats av del dåliga arbetsmarknadsläget fick en kraftigare ökning än tidigare.

Även om den arbetslöshet som uppstod de försia åren på 1980-tälet var hög för svenska förhållanden var den i etl inlernationellt perspektiv mycket låg. År 1983 när arbetslösheten var som högsl i Sverige, 3,5%, var det bara ett fåtal OECD-länder (Norge, Österrike, Schweiz och Japan) som hade en motsvarande arbetslöshetsnivå. I de flesta länder var nivån betydligt högre. För OECD-omrädel som helhet uppgick arbetslösheten lUl 81/2% och för OECD-Europa till 101/2%. Denna skillnad har blivk än större sedan 1983. Medan arbetslösheten i Sverige har reducerats har den i OECD-området legat kvar på 81/2% och vänlas göra sä även 1986. I Västeuropa har arbetslösheten fortsatt att öka och väntas 1986 ligga över 11 %. Än slörre är skUlnadema mellan Sverige och övriga länder för utsatta grupper som ungdomar och långtidsarbetslösa. Också om man ser lill hur

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1977—1985

4450 4400 4350 4300 4250 4200 4150 4100 4050

Tusental. 3 månaders glidande genomsnitt på säsongrensade månadsdata.

						/v	r
				.<	_A	j
r Arbetskraften /x.-'--				y			*r\.*
		/-				_r	J
	/			/	/Vi	j
	y""*	_i/fl
\,.j		Antals	ysselsatta
ly -

liiiiiiHriilii..................... lim II III 111 II 11 III..... I......... llllllilil iiiiiiiliMiif II iiiliiifiiMiiiliiiiMiiiiil

1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

stor andel av befolkningen i arbetskraftsåldrarna som är i arbete så fram- Prop. 1985/86: 100 står situationen i Sverige som förmånlig vid jämförelser med andra länder. Bil. 1.1

5.2 Arbetsmarknaden under 1985

Arbetskraftsutbud

Arbetskraftsulbudet fortsatte att öka under 1985. Utbudsökningen i timmar var kraftigare än ökningen av antalet personer för Qärde året i rad, vilket framgår av tabell 5:1. Det ökande antalet personer i arbetskraften förklaras av en fortsatt höjning av de relativa arbetskraftstalen. För första gängen på mycket länge gällde detta också männen - även om förändringen för deras del var mycket liten. Vidare bröts den tidigare nedgången i relativa arbetskraftstal för den yngsta gruppen - i åldern 16 till 24 år - för såväl kvinnor som män. Däremot sjönk arbetskraftstalen för personer i åldern 55 år och äldre, en tendens som länge gällt för männen i denna åldersgrupp men från 1983 ocksä kommit atl gälla för kvinnorna i dessa åldrar.

Den relativt kraftiga ökningen av arbetskraftsulbudet i antalet timmar har fortsatt under 1985. Bakom uppgången ligger bäde en förlängning av arbetstiden (bland deltidsanställda) och elt ökat övertidsuttag.

Tabell 5:1 Arbetskraftsutbud

Åriig procentuell förändring

	1981	1982	. 1983	1984	1985
Arbetskraftsulbudet
i antal personer	0,7	OA	OA	0.5	0.7
Därav bidrag från
förändring i befolkning	0,3	0,3	0,2	0,2	0,1
förändring i relativa
arbetskraftstal	0,4	0,1	0,2	0,3	0,6
Medelarbetstid per vecka	-0,3	0,4	0,2	0,8	0,7
Långtidsfrånvaro	0,2	0,1	0,3	0,0	-0,2
Arbetskraftsulbudet
i antal timmar	0.6	0,9	0,9	1,3	1,2
Inklusive kalendariska
effekter	0,3	1,5	1,1	0,6	1,1

Källa: Konjunkturinstitutet

Sysselsättning

Utvecklingen av antalet kvarstående lediga platser bmkar användas som en indikator på arbetskraftsbehovet. Antalet lediga platser sjönk i stort sett oavbrutet från sommaren 1980 till sommaren 1982. Därefter stabiliserades volymen pä en låg nivä under 1982 och 1983. Under 1984 skedde en långsam ökning. Därefter steg antalet lediga platser brant till 45000 våren 1985, se diagram 5:2. Även inom tillverkningsindustrin sjönk antalet kvarstående lediga platser mellan 1980 och 1983. Under 1984 och 1985 har anlalet kvarstående industriplalser ökat.

Företagens bedömning av bristen på arbetare och tekniska tjänstemän
framgår av diagram 5.3. Bristtalen för yrkesai-betare befann sig 1982 på en 36

Diagram 5:2 Arbetslöshet, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga Prop. 1985/86: 100
platser 1977-1985 Bil 1 1

Tusental. Säsongrensade månadsdata. 180,

160 140	-		A			/\
1?0			Arbets!	öshet /	_r			_rv
inn			Arbets!	/
HO		fl	_rz		.-'—	........
RO	-/			/"	Arbetslösa kas>		amedlemr	nar
40	■		■<	...-••••
?0	'Vi-	..--"		1 \		- j-''"	-.-—'	'"V.
n					1 V Lediga	}latser

iMiiiiiiiiiliiiiifiiinliiiililllliliiiiiiiiiiiliiiii.iiiiilii............................. iiiiliiililliiiiliiiiiiiiiiil................. iiiiiil

1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

efter tidigare erfarenheter låg nivå. Från våren 1983 fram fill sommaren 1984 ökade bristlalen gradvis för att sedan sjunka någol under slutet av

1984 och sedan åter öka under försia halvåret 1985. Brislen på andra arbetare var i det närmaste obefintlig under åren 1981 fill 1983. Bristtalen har därefter ökat någol men är fortfarande låga. Under andra kvartalet

1985 har del i delar av landet uppstått brist på arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamheten. Della gäller specieUt inom hantverksyrkena.

I denna konjunkturuppgång har alltså brislen på arbetare varil mindre markerad än vid tidigare tillfällen, vilket bl.a. belyses av kortare vakanslider för de lediga platserna.

Bristen på tekniska tjänstemän har ökat kraftigt sedan 1982. Under 1984 och 1985 har brislen varil större än vid tidigare toppnivåer hösten 1974 och sommaren 1980. Della är särskilt markant för verkstadsindustrin, där brislen ligger konstant på en mycket hög nivå.

Den ökade efterfrågan på arbetskraft har följts av en växande sysselsättning. Uppgången mellan första och andra halvårel 1984 var 40000 personer efter rensning för säsongvariationer. Sysselsättningen ökade med ytteriigare ungefär 10000 personer första halvåret 1985 och med 25000 personer andra halvåret 1985.

Den sammanlagda ökningen i årsgenomsnitt mellan 1984 och 1985 var 43000 personer. Fördelat över branscher låg 17000 av ökningen på industrin, 23000 pä offentliga sektorn (i stort sett på kommuner och landsfing) och 13000 på det privata tjänsteområdet. Inom byggnadsverksamheten bröts den tidigare nedgången i början av 1984 och i genomsnitt var sysselsättningen oförändrad mellan 1984 och 1985. Antalet sysselsatta inom jord-och skogsbruk har minskat med sammanlagt 10000 personer sedan 1984.

Sysselsättningen har ökat på beskrivet sätt jämsides med att övertidsuttaget ökat. Jfr med tabell 5:1 ur vilken bl. a. den procentuella förändringen av medelarbetstiden per vecka kan avläsas.

Prop. 1985/86:100 Bil. l.I

Diagram 5:3 Brist på arbetare och tekniska tjänstemän inom industrin

BfllSTTAL 60

Tjänstemän

\	tv	are				*_J/\.*
---\	_V"	are			_A
\ \ '■•-.\	\	F	^C	.-■
		Andra a ------------- H		rbetare .		■ /

u_l

123412341234123412341234
1980 1981 1982 1983 1984 1985

Anm. Diagrammet anger andelen företag, vägda efter storiek, vilka uppger brist på

arbetskraft.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Enligt slafistiska centralbyråns arbetskraflsökningar (AKU) utgjorde de arbetslösa i genomsnitt 3,1 % av arbetskraften under 1984. Arbetslösheten nådde i seplember 1983 en toppnivå säsongrensat sett, dä de arbetslösa utgjorde 3,9% av arbetskraften. Därefter sjönk arbetslösheten under 1984 och nedgången har fortsatt försia halvårel 1985. Under sommaren 1985 låg den säsongrensade arbetslösheten pä 2,7% eller 122000 personer.

Totalt sjönk arbetslösheten med 15000 personer mellan 1983 och 1984. Nedgången berodde till slor del på alt ungdomar i åldern 18-19 år fick arbeie i s.k. ungdomslag. Arbetslösheten i åldersgruppen 16-19 år kom därmed att minska med 12000 personer 1984. För ungdomar i åldern 20-24 år var arbetslösheten samtidigt oförändrad och arbetslösheten för hela åldersgruppen 16-24 år var 6,1 % 1984. För personer över 55 år registrerades en ökad arbetslöshet. Av den totala nedgången i arbetslösheten föU ca 2/3 på männen och någon förändring av den könsmässiga fördelningen synes därmed inle ha ägt mm.

Tabell 5:2 Sysselsättning i olika branscher Prop. 1985/86: 100

1 000-taI personer Bil. 1.1

	Antal personer 1981	Förändring
	Antal personer 1981	1982	1983	1984	1985	1986
						prognos
Jord- och skogsbruk Industri' Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster	237 1035 288 1400 1267	- 1 -35 -11 25 14	- 6 - 5 -10 11 15	-10 13 - 6 12 27	-10 17 0 13 23	-10 5 0 10 20
Totalt	4225	- 6	5	36	43	25
Arbetskraftsutbud Arbetslöshet	4332 108	25 29	18 14	21 -15	35 -10	25 0
Arbetslöshetsnivå, procent	2,5	3,1	3,5	3,1	2,9	2,9

' Gruvor, tillverkningsindustri och el, gas-, vatten- och värmeverk. Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsförvaltning m.m. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.

Trots det förbättrade arbetsmarknadsläget under försia halvåret 1985 minskade inte antalet långtidsarbelslösa (personer med en arbetslöshelstid på mer än 6 månader eUer 4 månader för ungdomar i åldern upp fiU 24 år). Först under andra halvårel 1985 har antalet långtidsarbelslösa sjunkit.

De regionala skiUnadema i arbetslöshetsnivå kvarstår i huvudsak. Del relativa arbetslöshetstalet uppgick 1984 för hela riket lUl 3,1%. Mellan 1984 och 1985 sleg förvärvsfrekvensen mer inom storstadslän och övriga län än inom skogslänen. Då utbuds- och sysselsättningsförändringama i stor utsträckning samvarierade blev nedgången i arbetslöshet därmed förhållandevis jämnt fördelad mellan regionema.

En följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget var atl antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskade. Under 1985 var 25000 personer sysselsatta i beredskapsarbelen, vilkel är 19000 färre än årel innnan. Drygt 30000 personer var sysselsatta i ungdomslag vilket sett över helår innebär en oförändrad nivå. En jämförelse mellan de båda sista halvåren visar dock på en minskning med ca 7500 personer från 1984 fill 1985.

5.3 Arbetsmarknaden 1986

Den från 1985 goda ulvecklingen på arbetsmarknaden väntas fortsätta in på 1986. Då befolkningen i arbetsför ålder liksom föregående år visar en mycket liten ökning, ca 5000 personer, kommer efterfrågan på arbetskraft att avspeglas i höjda relativa arbetskraftstal.

Sysselsättningen inom industrin väntas minska nägot under loppet av
1986. Men ökningen av antalet sysselsatta på ca 20000 personer mellan
första och andra halvårel 1985 höjer ändå genomsnittet så mycket att nivån
1986 lorde ligga över snittet för 1985. 39

Tabell 5:3 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska

Årsgenomsnitt, 1000-tal personer

åtgärder

Prop. 1985/86:100 Bil. l.I

1981

1982

1983

1984

1985

Ungdomslag

Rekryteringsstöd

Beredskapsarbete

Totalt

Arbetsmarknadsutbildning Åtgärder för arbetshandikappade

25 25 32

43 43

59 59

30 21

30 15

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen och finansdepartementet.

Sysselsättningen i byggnadsverksamheten har ökat något under 1984 och 1985. Enligt länsarbetsnämnderna är sysselsättninglägel vintern 1985/86 bättre än de närmast föregående vintrarna. I Slockholms län och UddevaUaregionen väntas t. o. m. en överhettning, medan den höga bygg-arbetslösheten kvarstår i skogslänen. En mindre ökning av byggandet vänlas under 1986. Prognoserna för 1986 tyder på en i stort sett oförändrad byggsysselsältning.

Den privata tjänstesektorn har under en följd av är expanderat relativt kraftigt. Även under är då tUlväxten i ekonomin har varit måtfiig har antalet sysselsatta i den privata Ijänsteseklom ökat. Denna utveckling bedöms bestå även det närmaste året. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har accelererat under andra halvåret 1985 och väntas fort-sälta atl öka 1986, om än svagare än föregående år.

Kommunernas nyligen fastställda budgeter tyder pä en fortsatt sysselsättningsökning med 25000 personer 1986. Den restriktiva inriklningen av statens budget väntas medföra en fortsatt minskning av den statliga sysselsättningen med 3 000 personer.

Totalt sett beräknas sysselsättningen öka med 25000 personer 1986, dvs. långsammare än 1985. Arbetslösheten bedöms komma atl ligga pä ungefär samma nivå 1986 som 1985. En viss försvagning av arbetsmarknadsläget under loppet av årel kan emellertid inle uteslutas.

Tabell 5:4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1986

Årlig procentuell förändring

Jord- och skogsbmk Industri

Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster

Totalt

Produk-	Produk-	Syssel-
tion	tivitet	sättning (timmar)
-1	6	-7
2 1	1,5 1	0,5 0
2	1	1
1,5	0	1,5

1,6

0,8

Anm. Siffrorna för de olika sektorerna är avrundade Källa: Finansdepartementet.

Antalet arbetade rimmar beräknas öka någol mer än antalet sysselsatta Prop. 1985/86: 100 (0,8% resp. 0,6%) fill följd av en fortsatt ökning av den genomsnilfiiga Bil. 1.1 arbetstiden, se tabeU 5:4. Antalet arbetade limmar för löntagare, vUkel är av belydelse vid beräkningarna i kapitel 7 av lönesummornas ulveckling, beräknas öka mer än antalet arbetade timmar för samlliga sysselsatta (1,2% resp. 0,8%). SkUlnaden beror på en ökning i andelen löntagartim-mar och en molsvarande minskning i andelen företagartimmar i den lotala sysselsällningsvolymen.

6 Priser och löner

Pris- och löneutvecklingen har under lång tid varit etl centralt problem i den svenska ekonomin. En viktig förutsättning för att den konkurrens-kraftsförslärkning som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982 skall bli beslående är alt pris- och löneökningarna blir markant lägre än under 1970-talet och början av 1980-lalel. Delta krav förstärks av att den inlernalionella inflationen har halverats sedan början av 1980-talet och fortsäiter alt minska. Detta avsnUt inleds med en jämförelse mellan pris-och löneutveckUngen i Sverige och i omvärlden. Därefter behandlas utsikterna för löner, priser och reallöner 1985 och 1986, samt betydelsen för den svenska ekonomin av olika löneantaganden 1986.

Prop. 1985/86; 100 Bil. 1.1

6.1 Jämförelse med OECD-området

I början av 1980-lalet dämpades löneökningarna i OECD-omrädel från ca 10 % per år till ca 5 % per år, se diagram 6:1.1 diagrammen jämförs Sverige med de 14 OECD-länder, som ingår i den s. k. valutakorgen. Molsvarande dämpning ägde inte mm i Sverige. Timlönerna i den svenska industrin ökade med i genomsnitt drygl 8% per år 1982-1985, vilket är samma genomsnitt som under åren dessförinnan. Även prisökningarna var drygt 8% per år i Sverige jämfört med 5 % i omvärlden.

Diagram 6:1 Timlön inom industrin och konsumentprisindex, Sverige och OECD

Årlig procentuell förändring

Sverige OECD

_M			/	\
	\	_K	/	\
	\	_K	/	\
		\
		\
		\

1980

Källor: Konjunkturinsfitutet, statistiska centralbyrån. Svenska Arbetsgivareföreningen och OECD

Anm.: OECD-området sammanvägt enligt vaqe lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export av bearbetade varor.

Den snabbare pris- och löneutvecklingen i Sverige jämfört med omvärlden har medfört att en del av de fördelar som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982 har neutraliserats. En beräkning av pris- och kostnadsutvecklingen i den svenska industrin jämfört med i konkurrentländernas redovisas i kapitel 3.

Prognoser för det närmaste året tyder på en fortsatt dämpning av prisökningarna i OECD-området 1986. 1 Förbundsrepubliken Tyskland och Japan förutses inflationslakter på 1 -1 1/2 % och i Förenta staterna på ca 4 %.

Även takten i löneökningarna fömtses minska. Timlöneökningarna i industrin för OECD-området i genomsnitt beräknas gå ned från ca 5 % 1985 till 4,5% 1986. Därvid bör noteras att genomsnittet dras upp av länder som Turkiel, Grekland och Portugal med myckel höga löneökningslal. I Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Japan förutses en dämpning av löneökningarna det närmasle året tUl ca 4 %.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

6.2 Löner

Statistik över löneutvecklingen 1985 finns än sä länge bara för SAF/ LO-området. Den visar att timförtjänsten (tidlön -I- ackord) för industriarbetare liksom för hela LO-kolleklivet ökade med 7,3% mellan andra kvartalen 1984 och 1985. För helåret 1985 uppskattas fimlöneökningen till 7-

71/2%.

Tabell 6:1 Lönekostnadsutveckling och arbetskraftskostnader för industriarbetare

Årlig procentuell förändring

	Samtliga löntagare		Industriarbetare
	Avtal Löneglid-	Summa	Avtal Löneglid-	Timför-	Sociala	Timkost-
	ning		ning	tjänst	kostnader	nad
1971	7,2 3,1	10,3	6,3 4,2	10,5	1,2	11,8
1972	8,5 0,7	9,2	7,5 4,3	11,8	0,5	12,4
1973	5,5 2,2	7,7	4,1 4,0	8,1	3,1	11,5
1974	7,3 3,1	10,4	5,0 6,8	11,8	5,1	17,5
1975	12,8 2,1	14,9	10,5 7,5	18,0	3,7	22,4
1976	10,1 3,1	13.2	7,9 5,4	13,3	3,1	16,8
1977	7,3 3,3	10,6	3,7 3,5	7,2	3,4	10,8
1978	8,0' 3,0	11,0'	4,8 3,2	8,0	-0,7	10,7'
1979	6,7 3,2	9,9	4,4 3,8	8,2	0,4	8,7
1980	7,4 1,8	9,2	6,1 3,2	9,3	0,8	10,2
1981	6,2 2,7	8,9	5,9 4,2	10,1	0,5	10,7
1982	4,6 1,1	5,7	4,1 3,5	7,6	0,2	7,8
1983	4,8 1,3	6,1	3,8 2,9	6,7	2,4	9,3
1984	5,6 3,0	8,6	6,2 4,1	10,3	-0,1	10,2
1985
prognos	4,2 2,8	7,0	— —	7-7,5	0,3	ca 7,5

' Inkl. effekten av införandet av femte semesterveckan.

Anm: Uppgiftema för samtliga löntagare baserar sig pä lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare
grundar sig på förtjänststafistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbe
lopp som ej ingår i statistiken.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinsfitutet och finansdepartementet. 43

För privattjänstemännen och de offentliganställda kan bara uppskatt- Prop. 1985/86: 100 ningar göras, baserade på beräkningar av löneökningar enligt träffade Bil. 1.1 löneavtal. Konjunkturinstitutet har mot bakgrund av sådana överväganden uppskattat timlöneökningen för samlliga löntagare till 7% 1985, se tabell 6: 1. Det kan emellertid nämnas att inbetalningarna av preliminär A-skatl och den starka konsumtionsökningen 1985 tyder pä att denna uppskattning kan vara i underkant. Löneökningarna 1985 tycks således ha överstigit den ram på 5% om vilken enighet uppnåddes mellan regeringen och arbetsmarknadens parter.

För 1986 har antagils att lönerna stiger i enlighet med de avtal, som redan har slutits. För näringslivet har dessutom ett beräkningstekniskt antagande gjorts rörande löneglidningen. Däremot har inle inräknats effekter av eventuella nya löneavtal, inle heller nägon löneökning utöver avtal pä det offentliga området. Med dessa principer som utgångspunkt skulle timlönerna sliga med i genomsnitt 5,5% 1986, något mindre i staten och näringslivet och någol mer i kommunerna.

Under perioden 1984-1986 är uttaget av lagstadgade och avtalsregle-rade arbetsgivaravgifter i genomsnitt oförändrat.

6.3 Konsumentpriser

Under 1985 har prisnivån hitfiUs (dec 1984-nov 1985) stigit med 5,3%. Den totala ökningen av konsumentprisindex (KPI) under loppet av 1985 uppskattas preliminärt till 5,7%. Förändringen mellan KPI-ärsgenomsnil-ten 1984 och 1985 skulle därmed uppgå till 7,4%. Prisökningstakten i Sverige ligger nu i nivå med den som gällde i böijan av 1970-lalet. 1970— 1973 låg prisökningarna på i genomsnitt 6,8 % per år.

I böljan av 1985 tenderade priserna att stiga mer än vad som var förenligt med del mål på 3 % inflation under loppet av 1985 som regeringen hade satt upp. Prisförvänlningarna låg klart över denna nivå. Den 6 mars 1985 införde regeringen ell allmänt prisstopp som ell led i strävandena att dämpa inflationen. Sedan en stabilisering av prisutvecklingen konstaterats avvecklades prisstoppet successivt under sommaren och hösten. I samband med avvecklingen utfäste sig berörda branscher i avtal med statens pris- och kartellnämnd (SPK) atl inte höja priserna mer än vad som motiverades av lönekostnadshöjningar om 5% per timme och med hänsyn tagen till produktivitetsutvecklingen.

Bedömningen av prisutvecklingen 1986 ulgår från prognoser och anlaganden om arbetskraftskostnader, importpriser m.m. och innefattar kalkyler av hur dessa faklorer kan vänlas påverka prisutvecklingen. Prognosen fömtsätter oförändral diskonto samt att de indirekta skatter och sub-venfioner som påverkar KPI blir oförändrade under året.

Priserna på råolja och petroleumprodukter beräknas sammantaget falla 13%. Övriga importvaror som påverkar KPI beräknas öka med i genomsnitt 4,1 %. Den totala effekten pä KPI tUl följd av ändrade internafionellt bestämda priser beräknas därmed uppgå lill endasl 0,4%, se tabell 6:2.

Prognoserna för bostadsposten i KPI bygger på en beräknad höjning av
hyrorna med ca 5% och en ökning av egnahemskostnaderna med ca 5%. 44

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 6:2 Konsumentprisförändring uppdelad på komponenter

Procentuell förändring och bidrag därtill

	1980	1981	1982	1983	1984	1985 prognos	1986 prognos
Konsumentpriserna under loppet
av året, långtidsindex dec-dec.	13,7	9,4	9,9	9,3	8,1	5,7	4,2
därav hänförs till:
ändring i indirekta skatter	3,4	-0,7	0,4	2,0	1,2	0,1	-
automatiska effekter av
indirekta skatter	1,0	1,0	1,1	1,1	0,8	0,7	0,5
ändring av intemationellt
bestämda priser	2,7	4,0	4,4	2,1	1,6	0,3	0,4
ändring av jordbrukspriser	0,6	1,0	0,8	0,6	0,4	0,4	0,4
ändring av bostadsprissättning	2,4	2,2	1,6	0,8	1,9	1,4	1,1
ändring av diverse taxor	0,6	0,8	0,4	0,6	0,4	0,4	0,6
trendavvikelse i prisema på
färskvaror	0,2	-0,3	-	0,1	-0,2	-0,2	-
restfaktor	3,0	1,5	1,4	2,2	2,1	2,6	1,2
Konsumentprisindex årsgenomsnitt	13,7	12,1	8,6	8,9	8,0	7,4	5,1
Implicitprisindex för privat konsum-
tion, årsgenomsnitt	12,4	11,3	10,3	10,6	8,3	7,2	4,8

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Sammantaget medför detta en höjning av prisnivån med 1,1%. I egnahemskostnaderna har höjningen av den statliga bostadslåneräntan med 2,1 procentenheter fill 13,3 % den 1 januari 1986 beaktats. Vidare har beaktats att fastighetsskatten, räntebidragen och skatt på garantibeloppen tagits in i KPI-beräkningama.

Restfaktom och diverse taxor representerar i beräkningarna lönekostnadernas genomslag inom de för internationell konkurrens skyddade områdena exkl bosläder och jordbruk. I restfaktom las också hänsyn till effekten av hur vinstmarginalerna förändras. Beräkningen av lönekostnadernas genomslag har gjorts utifrån de timkostnadsökningar som har beräknals för 1986 (se avsnitt 6.2). Restfaktom vänlas ge en KPI-effekt på 1,2% 1986, vilket innefattar ett antagande om oförändrade vinstmarginaler. Effekten på KPI av höjningar av diverse taxor 1986 beräknas tUl 0,6%. Jordbruksområdets bidrag fill den allmänna prisutvecklingen har uppskattats liU 0,4%. Därvid har beaktats det jordbruksavtal som slöts i december 1985.

Sammantaget beräknas konsumentpriserna stiga med 4,2% under loppet av 1986. Detta innebär all KPI meUan årsgenomsnitten 1985 och 1986 beräknas öka med 5,1 %, vilket skulle innebära en ökningstakt av samma storieksordning som under 1960-talet. Implicitprisindex för privat konsumtion beräknas öka i något långsammare takt.

Även om således konsumentpriserna beräknas öka i långsammare takt 1985 än 1984 ligger prisutvecklingen i Sverige fortfarande på en högre nivå än genomsnittligt i andra länder. Prognosen för 1986 innebär dock alt infiationen i Sverige närmar sig den nivå som har antagits för våra konkurrentländer.

6.4 Reallönemas utveckling 1970-1986

I diagram 6:2 redovisas den reala timlönens (se nedan för definition) ulveckling under perioden 1970-1986. Av diagrammet framgår alt reaUönerna före skatt sleg krafligl under 1970-lalel, särskilt under första delen av decenniet. Mellan 1970 och 1979 ökade limlönen realt sell med 18%. Under de fyra åren därefter, 1979—1983, minskade reaUönen så att nivån 1983 översteg nivån 1970 med endast ca 4%. Delta är även internafioneUt sett en mycket kraftig anpassning nedåt av reallönema, en anpassning som nödvändiggjorts dels av en försämrad konkurrenssituation för svenskt näringsliv med åtföljande underskott i bytesbalansen och stigande räntebetalningar, dels av en sämre intemationell ekonomisk utveckling med kraftigt stigande arbetslöshet och i förhållande till tidigare decennier låg tUlväxt. Mellan 1983 och 1985 har nedgången i reallön bmfits och den reala fimlönen varit i slort sett oförändrad. För 1986 förutses, vid den antagna fimlöneökningen på 51/2%, en viss ökning av den reala timlönen.

Beräkningarna av den reala timlönen är baserade på uppgifter från nationalräkenskaperna om genomsnittlig timlön för samtliga löntagare (för 1985 och 1986 finansdepartementets bedömningar). Timlönen har deflate-rals med konsumentprisindex. Uppgifterna avser real limlön före skatt. Beräkningar av månads- och årslöner efter skatt för olika typer av löntagare och löntagarhushåll skiljer sig normall från de redovisade siffroma.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Diagram 6:2 Real timlön

Index 1970 = 100

115

105

100

9S .

/	*_(k*
/
_/rrrrrr

-L

J-

J__ L

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Källor: Konjunkturinstitutet, slafistiska centralbyrån och finansdepartementet.

6.5 Konsekvenser av olika löneantaganden Prop. 1985/86:100

Den prognos för den svenska ekonomins reala utveckUng 1986, som redovisas i den preliminära nationalbudgeten, påverkas inte i någon större utsträckning av en mindre ändring av löneantagandet. Däremot skulle högre löneökningar medföra en högre inflation redan 1986. Det framgår av de kalkyler konjunkturinstitutet gjorde i den reviderade nationalbudgeten 1985. Där gjordes beräkningar av den svenska ekonomins ulveckling 1985 vid två olika löneanlaganden, 5% resp 7%. Resultaten av beräkningarna visade bl. a. att den högre löneökningstakten medförde följande förändringar.

Den privata konsumtionen beräknades bli 0,2% högre. Samiidigt försämrades exporten med 0,4%. BNP påverkades inte aUs. Både bytesbalansen och den offentliga sektorns finansiella sparande förbättrades med 0,5 resp 3,5 miljarder kr. Konsumentpriserna steg med 0,5% för året i genomsnitt. Under loppet av året ökade de emeUertid med 1,3 %.

Däremot skulle högre löneökningstakter få påtagliga negativa konsekvenser på den ekonomiska ulvecklingen åren efter 1986. Det framgår bl. a. av de beräkningar som gjordes av 1984 års långtidsutredning (SOU 1984:4) och i Svensk ekonomi 1985-1988 (bUaga tiU den reviderade nationalbudgeten 1985).

I nämnda bilaga jämförs en utveckling där lönerna stiger med 5% per år och priserna med ca 3 % per år 1985-1988 med alternativ där löneökningarna är 8-9% per är och inflationen ca 7% per år. Resultaten av beräkningama visar på kraftigt fallande BNP och investeringar 1987 och 1988 vid de högre pris- och löneökningstakterna. Även sysselsättningen minskar och arbetslösheten stiger fiU 5-6% 1988. Vid de lägre pris- och löneök-ningslaklema uppnås däremot en fortsatt BNP-tiUväxl på 1-2% per år under hela treårsperioden. Invesieringarna fortsäiter alt öka och arbetslösheten reduceras. Enligt dessa beräkningar medför 1 % per år högre löneökningslakt under treårsperioden 1985-1988 att arbetslösheten 1988 ökar med 40000-50000 personer.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

7 Hushållens ekonomi

7.1 Hushållens disponibla inkomster

Hushållens inkomster ökade med ungefär 9 % både 1984 och 1985, se tabell 7:1. TiU följd av en fallande inflation blev emellertid den reala ökningen betydligt högre 1985 än 1984. Den reala disponibla inkomsten beräknas ha ökat med 2,1 % 1985. Osäkerheten är emellertid fortfarande stor om hur myckel hushållens inkomster ökade 1985. Den kraftiga ökningen av privat konsumtion och slalisfik över in- och utlåning lyder på atl inkomstökningen kan ha varit betydligt större. I sä fall skuUe den nedgång i hushållens sparkvot, som de nuvarande beräkningarna implicerar, vara överdriven.

Prognosema för 1986 baseras bl. a. på de förutsättningar rörande timlöner och priser, som redovisades i kapkel 6. Lönesumman beräknas öka med 6,7%. Ett ökat antal löntagartimmar väntas ge etl bidrag pä 1,2% fiU denna förändring. De beräkningar, som redovisas senare, av inkomstöverföringar och direkta skatter, innebär atl hushållens inkomster därmed skulle öka med 6% 1986. Med en prisökning på ca 5 % ger det underiag för en ökning av real disponibel inkomst med ca I % 1986.

Inkomstöverföringarna till hushåUen frän den offentliga sektorn sjönk något i reala termer meUan 1983 och 1984, se tabell 7:2. En starkt bidragande orsak härtill var den tUl följd av devalveringen hösten 1982 begrän-

Tabell 7:1 Hushällssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

	Milj. kr.			Procentuell förändring från föregående år
	1984	1985	1986	1984	1985	1986
		prognos	prognos		prognos	prognos
Löpande priser Faklorinkomster Löner Enskilda företagares inkomster Tillräknat driftsöverskott, egna hen: Tilläggspost till disponibel inkomst	418745 334264 44737 1 29684 10060	454 731 364602 47097 32252 10780	481 992 389 195 48253 33 244 11300	9.9 10,1 9,8 8,4 8,2	8,6 9,1 5,3 8,7 7,2	6,0 6,7 2,5 3,1 4,8
Nettoinbetalningar lill del offentliga Inkomstöverföringar Ull hushåll Direkta skatter, avgifter m. m. Räntor och utdelningar, netto Övriga transfereringar, netto	- 21 714 146864 -168578 - 4750 7480	- 20389 164771 -185160 - 4925 8062	- 22368 179314 -201682 - 5 376 9456	33.2 7,2 10,0 - 1,1 5,0	-6.1 12,2 9,8 3,7 7,8	9,7 8,8 8,9 9,2 17,3
Disponibel inkomst Privat konsumtion Sparkvot, nivå i %	399761 397911 0,5	437479 438293 -0,2	463704 466212 -0,5	8,9 9,7	9,4 10,1	6,0 6,4
1980 års priser
Disponibel inkomst Privat konsumtion	271485 270220	277254 277771	280370 281886	0,5 1,3	2,1 2,8	1,1 1,5
Prisindex
Implicitprisindex för privat konsumtion (1980=100) Konsumentprisindex (1980=100)	147,25 143,19	157,79 153,74	165,39 161,59	8,3 8,0	7,2 7,4	4,8 5,1

Källor: Konjunkturinsfitutet, slafistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Tabell 7:2 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll

	Milj. kr.,	, löpande priser		Procentuell förändring,
				1980 års	priser
	1984	1985	1986	1984	1985	1986
		prognos	prognos		prognos	prognos
Från staten	69885	77859	82365	- 4,5	4,0	0.9
Barnbidrag	5739	8270	8222	- 8,5	34,5	- 5,2
Studiebidrag m. m.	2675	3440	3 785	-15,3	20,0	5,0
Arbetsmarknadsutbildning	2216	2393	2429	- 3,2	0,8	- 3,2
Arbetsskadeförsäkring	1599	2085	2500	- 4,7	21,6	14,5
Kontant arbetsmarknadsstöd	549	450	435	-34,8	-23,6	- 7,7
Lönegaranti	725	930	970	-17,7	19,7	- 0,5
Folkpensioner	45483	48 585	51816	- 3,7	- 0,3	1,8
Delpension	1 135	905	803	-21,8	-25,6	-15,3
Pensioner till f. d. anställda	2265	2367	2455	0,0	- 2,5	- 1,1
Övrigt	7499	8434	8950	5,5	5,0	1,2
Från kommunerna	14223	15638	17165	1,4	2,6	4.7
Bostadsbidrag	2507	2557	2735	- 6,4	- 4,8	2,0
Pensioner till f. d. anställda	2441	2685	2933	- 0,8	2,7	4,2
Socialbidrag	2833	3 286	3812	12,0	8,3	10,7
Övrigt	6442	7110	7685	1,4	3,0	3,1
Från socialförsäkringssektorn	62 756	71274	79784	2,6	6.0	6,8
ATP	36172	42070	48337	2,8	8,5	9,6
Sjukförsäkring m. m.	20721	23 150	24475	2,3	4,3	0,9
Arbetslöshetsförsäkring	5863	6054	6972	1,6	- 3,6	9,9
Summa inkomstöverföringar	146864	164771	179314	- 1,0	4,7	3,8

Källor: Konjunkturinsfitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, statisfiska centralbyrån och finansdepartementet.

sade prisuppräkningen av pensionema. Vidare minskade stora delar av de statliga transfereringarna som en konsekvens av dels den restriktiva statliga utgiftspolitiken, dels förbättringen av arbetsmarknadsläget.

De offentliga inkomstöverföringarna beräknas 1985 ha ökat realt med nästan 5%. Barnbidragen höjdes kraftigt den 1 januari 1985 frän 3 300 kr per barn till 4800 kr per barn. Även flerbarnstillägget och studiebidragen höjdes. Bland de kommunala transfereringarna är det främst socialbidragen som ökar starkt 1985. Socialbidragen svarar emellertid bara för 2 % av den offentliga sektorns inkomstöverföringar fiU hushållen. Transfereringarna från sociaUörsäkringsseklorn ökar realt sett mest av de offentliga transfereringarna, vilket sammanhänger med atl ATP-utbetalningarna fortfarande stiger i takl med alt det genomsnittliga antalet basbelopp per ATP-pensionär ökar.

Prognoserna för 1986 bygger pä att basbeloppet, enligt utfallet av konsumentprisindex för november 1985, stiger från 21 800 kr 1985 lill 23300 kr 1986. Arbetslöshetsersättningen föresläs i budgelproposifionen höjas med 15 kr. tiU 335 kr. per dag fr. o. m 1 juU 1986. Vidare föreslås att bostadsbidragen ökar den 1 juli 1986 och den 1 januari 1987, genom att inkomst- och hyresgränserna räknas upp. Genom de föreslagna höjningama kommer de maximala bostadsbidragen för bamfamiljer att höjas med 10-15%, beroende pä antalet barn. De lotala inkomstöverföringarna lill hushällen från

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1

den offentliga sektorn beräknas öka realt méd nästan 4% 1986, varvid pensionerna beräknas öka med 5% i reala termer.

Hushållens inbetalningar av skatter, avgifter m.m. lill det offentliga beräknas ha stigit 9,8% mellan 1984 och 1985, motsvarande en ökning i reala termer på 2,5% jämfört med 1,5% 1984, se tabell 7:3. Den preliminära A-skatten minskades med drygt 6 miljarder kr. 1985 jämfört med om 1984 års skatteregler hade tUlämpats. Marginalskatterna sänktes och basenheten för den statliga skatteskalan justerades upp, vilket delvis motverkades av all förvärvsavdragel slopades. Vidare gällde för löntagare en särskild skaltereduktion på 600 kr. Den kommunala utdebiteringen höjdes med 8 öre.

Prop. 1985/86: 100 Bil. I.l

Tabell 7:3 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m.

	Milj. kr.	, löpande priser		Procentuell förändring,
				1980 års	priser
	1984	1985	1986	1984	1985	1986
		prognos	prognos		prognos	prognos
Direkta skaller	155166	170604	186663	1,0	2,6	4,4
Prel. A-skatt	143 506	157107	173 321	IA	2,2	5,3
Prel. B-skatt	12252	13938	15 282	2,8	6,2	4,6
Slutskattereglering	986	548	1599	-44,3	-48,1	177,6
Avgår: Indirekta skatter	2 301	2524	5 250	- 3,8	2,4	98,4
Övriga direkta skatter	723	1535	1711	- 0,2	98,2	6,4
Avgifter m. m.	13412	14556	15019	7,8	1,3	- 1.6
Summa direkta skatter
avgifter m. m.	168578	185 160	201682	1,5	2,5	3,9

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

För 1986 beräknas hushållens totala skaller och avgifter öka med 8,9% — en real ökning med 3,9%. Skatteinbetalningarna dras ner av alt schablonavdraget vid inkomstbeskattningen höjs frän 1000 kr. till 3 000 kr. i samband med atl deklarationsförfarandet förenklas. Däremoi räknas inte basenheten upp 1986. Delta motverkas emellertid av den statliga fastighetsskatt som infördes 1985 och höjs 1986 och atl den särskilda skattereduktionen enbart gällde 1985. Den kommunala utdebiteringen minskar med 4 öre.

I labeU 7:4 redovisas en beräkning av realinkomslernas förändring före och efler skatt med uppdelning på olika inkomstslag. Den reala lönesumman efter skatt beräknas ha ökat med 2,9% 1985, varvid etl ökat antal arbetade timmar beräknas ha bidragit med 1,9%. Del innebär att reallönen per timme efter skatt ökade med ca 1% 1985. Reallöneutvecklingen efter skatt beräknas bli 1,5% 1986. Bidraget från limvolymen föruises bli något mindre varför reallönen per timme skulle öka någol.

Övriga faktorinkomster, som inkluderar enskilda företagares inkomster samt liUräknade driflsöverskoll på egnahem, beräknas realt sett minska

1985 och 1986. Inkomstöverföringarna efter skatt ger både 1985 och 1986 ett poshivl bidrag till realinkomstutvecklingen. Pensionerna efler skatt beräknas öka med 1 % 1985 och drygt 2% 1986.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Tabell 7:4 Realinkomsternas förändring

1980 års priser

	Milj. kr	Procentuell föränd		ring
	1980	från föregående år
	1980	1981	1982	1983	1984	1985	1986
						prognos	prognos
Inkomster, skatter och avgifter
Faktorinkomster	296931	-3,8	-1,6	1,6	1,6	1,4	1,1
Lönesumma	245924	-2,9	-4,0	-2,5	1,6	1,8	1,8
Övrigt	51007	-7,7	10,7	2,5	1,4	-0,3	-2,1
Inkomstöverföringar	102508	2,5	-0,3	1,2	-1,1	4,5	4,2
därav: pensioner	62709	4,3	-0,8	2,3	-0,9	2,9	5,0
Direkta skatter och avgifter	115267	-2,8	0,7	0,0	1,5	2,5	3,9
Disponibel inkomst	284172	-1,9	-2,0	-1,1	0,5	2,1	1,1
Inkomster efter skatter och
avgifter
Faktorinkomster	204259	-3,2	-1,7	-2,1	2,0	1,7	-0,3
Lönesumma	163 111	-2,0	-5,4	-3,2	2,2	2,9	1,5
Övrigt	41 148	-7,8	13,5	1,8	1,2	-2,0	-6,7
Inkomstöverföringar	79913	1,3	-2,7	1,1	-3,0	3,1	4,7
därav: pensioner	52497	3,3	-2,6	0,3	-1,8	1,0	2,3
Disponibel inkomst	284172	-1,9	-2,0	-1,1	0,5	2,1	1,1

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

7.2 Privat konsumtion

De tre försia kvartalen 1985 ökade den privata konsumtionen med 2,9% jämfört med motsvarande period 1984. Särskilt stora ökningar har noterats för uppvärmingskoslnaderna. På gmnd av den kalla vintern steg utgifterna för olja, elström och flärtvärme 16% mellan första halvåren 1984 och 1985. Vidare har bilförsäljningen ökat kraftigt 1985, särskiU i början av året. Nybilsregislreringarna januari-juli 1985 låg nästan 25 % över molsvarande period 1984. Under augusfi-november var emellertid nivån densamma som året innan. Statisfiken över detaljhandelns försäljning visar på en stark uppgång för sällanköpsvaruhandeln under 1985. 1 delta faU märks inte någon dämpning under hösten. Försäljningen inom sällanköpsvaruhandeln låg i juli-oktober 1985 nästan 8 % över försäljningen motsvarande period 1984, vilket t. o. m. är en högre ökningstakt än under första halvåret.

Den säsongrensade konsumtionsprofilen under 1984 och 1985 framgår av diagram 7:1. Diagrammet baseras på nationalräkenskaper 1984 och de tre första kvartalen 1985. Det fjärde kvartalet 1985 är uppskattat. Försia kvartalet 1985 steg konsumtionsnivän kraftigt, sammanlagt med 2,5%.

Diagram 7:1 Privat konsumtion

1980 ärs priser. Säsongrensat. Index första kvartalet 1984 = 100

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

103

102-

2 3 4 12 3

1984 1985

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Därefter kan en slabUisering noteras, även om ökningstalen i förhållande till molsvarande kvartal föregående är är höga hela året ut. För helåret 1985 skulle konsumtionsökningen därmed bli 2,8%, vilket är betydligt mer än enligt bedömningen i den reviderade nationalbudgeten i april 1985. Enligt nu tillgängliga uppgifter har hushållens inkomster inte ökat lika mycket, varför en neddragning av hushållssparandet syns ha skett. Som påpekats ovan är emellertid inkomstberäkningarna ännu osäkra.

Hushållens reala disponibla inkomster beräknas, som redan nämnts, öka med 1,1 % 1986. Detta väntas leda tiU en ökning av den privata konsumtionen med 1,5%. Därvid förutsätts att nettosparandet fortsätler att minska något under 1986, dock inle i samma utsträckning som under föregående år. En av orsakerna till den fallande sparkvoten lorde vara dämpningen av inflationen, men även andra faklorer som dragit ner sparandet 1985 torde kunna vara verksamma också 1986.

8 Investeringar '°p- 1985/86: lOO

Bil. 1.1

8.1 Inledning

En kraftig investeringsexpansion i näringslivet har resulterat i att investe-ringskvoten i ekonomin, dvs. de totala fasla bmttoinvesteringarna i procent av bmttonationalprodukten, beräknas ha sligU markant 1985. Sedan första hälften av 1970-talel har annars en tendens mol sjunkande invesle-ringskvot varit tydlig. Så har även varit fallet internationellt och del gäller för praktiskt tagel samlliga industriländer. Nedgången har därtill varil något kraftigare i de mindre industriländerna än i de slörre. Efter att ha legal på ca 23 % under 1970-talels början sjönk invesleringskvoten i Sverige successivt liU 18,5% 1983-1984 men beräknas för 1985 ha stigit tiU 19,5%.

Pä sikt bedöms investeringstakten i näringslivet vara av cenlral betydelse för atl den svenska ekonomin skaU kunna återföras tUl varaktig balans. I 1984 ärs långtidsutredning bedömdes vägen mot balans kräva en investeringsökning 1983-1990 i näringslivet på drygt 4% och i industrin på ca 10 % per år. Den genomsnittliga invesleringsökningen i näringslivet är ca 8,5% per år perioden 1982-1985 och för industrin drygl 12%. Kapitalul-byggnaden har successivt förstärkts och uppgången 1985 överträffar med marginal prognoserna i den preliminära och reviderade nationalbudgeten frän 1985.

Invesleringsboomen 1985 omfattade samfiiga slörre sektorer i ekonomin utom de statliga och kommunala myndigheterna. Bostadsinvesteringarna kunde öka för andra året i följd lack vare fortsalt expansion pä ombyggnadssidan.

Ulsiklema för 1986 är i vissa avseenden alltjämt ljusa. Inte minst vänlas den internationeUa ekonomiska tillväxten bestå samlidigl som inflationsförväntningarna snarast dämpas ylleriigare. För Sveriges del finns del emellertid skäl alt vänta en mer återhållsam investeringsutveckling 1986. Avsaklande produktionstillväxt, högre pris- och lönestegringar än i utlandet och del myckel höga realränleläget kan komma atl verka hämmande på näringslivets investeringar. Del finns också faktorer av mer fillfäUig art, som drog upp investeringsnivån 1985 och därmed reducerar ökningstakten 1986. Dessa huvuddrag sätter sin prägel pä 1986 års utveckling och totalt sett föruises invesieringarna förbli ungefär oförändrade jämfört med 1985.

Diagram 8:1 Bruttoinvesteringar i näringsliv, bostäder och offentlig sektor

Miljarder kr, 1980 års priser

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Näringsliv Bostäder Offentlig seictor

"»».

--%

.-'■

.....

■-..

■:

._..

••.,

-..

....

.. ..

.. --

..-

1S70 1S71 1972 1973 1974 1979 197S 1977 1979 1979 1180 1061 1992 19B3 1994 190S 1908

Anm.: Näringsliv avser privat näringsliv samt statliga företag.

Källor: Konjunkturinsfitutet, slafistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.2 Näringslivet

Investeringsuppgängen i det svenska näringslivet har den senaste treårsperioden skett på bred front, dvs. den omfattar samtliga huvudområden som anges i tabell 8:1. Som påvisats i konjunkturinstitutets höstrapport har fillverkningsindustrins bruttoinvesteringar räckt till för att realkapitalstocken äter kunnat växa efter en längre stagnationsperiod.

Investeringsökningen bedöms för lolala industrin komma alt bli närmare 20% 1985. I hög grad bärs dock denna höga siffra upp av mycket stora maskin- och byggnadsinvesteringar i massa- och pappersindustrin. Verkstadsindustrins expansion bedöms bli väsendigt lugnare men också ulhälli-gare. Verkstäderna är en nyckelbransch för Sveriges konkurrenskraft och exportkapacilet. Investeringsvolymen 1985 ligger emellertid alltjämt under toppåren i mitten av 1970-talel.

Konjunkturinsfitutet har i sin senaste rapport bedömt att industrins fasta investeringar förblir oförändrade 1986 i volym räknat. Uppskattningar pä basis av investeringsfunkfioner som använts bl.a. i långtidsutredningar och forskningssammanhang pekar emellertid på en fortsalt ökning om än svagare än 1985. En väsenfiig förklaringsfaktor i nämnda funkfioner är den gångna och den förväntade produktionsutvecklingen. Den acceleration i

					Prop.	1985/86:100
					Bil. 1.1
TabeU 8:1 Fasta bruttoinvesteringar efter näringsgren
	Milj. kr. 1984, löpande	Årlig procentuell förändring, 1980 års priser
	Milj. kr. 1984, löpande	1982	1983	1984	1985	1986
	pnser				prognos	prognos
Närlingsliv Jord- och skogsbruk Industri Handel m. m. Offentliga affärsverk Övrigt näringsliv	84119 5923 23 233 11416 15915 27632	0,3 5,9 -17,3 3,8 12,6 6,7	3,2 1,4 1,8 8,9 0,9 4,1	5,2 -1,5 16,6 16,0 -8,5 3,2	10,6 3,9 19,2 18,7 6,2 3,9	1,5 0,2 5,0 -1,2 0,2 -3,0
Offentliga myndigheter Permanenta bostäder	21497 32202	- 4,6 - 1,7	-0,8 -1,2	-1,8 4,5	-4,2 2,6	1,0 -2,1
Totalt inkl. diskrepans därav: näringsliv enligt definition i försöqnings-balansen i kapitel 1 näringsliv exkl. handelsflotta	144926 70499 68467	- 1,1 - 3,5 - 5,3	1,6 3,9 6,4	3,9 9,6 6,6	6,3 12,0 12,8	0,5 0,4 2,1

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

produktionen som inträffade 1982-1984 får expansiva invesleringseffekter flera år framöver, något som också kan avläsas i utvecklingen hillills.

Vidare är kapacitetsutnyttjandet högt, lönsamheten god och framtidsförväntningarna såsom de kommer fill uttryck i akfiekurserna optimistiska, vUkel talar för fortsatta höjningar av investeringsnivån. Den höga realräntan har hittills inte visal sig vara den hämsko på en inlernationell invesle-ringsuppgång som befarats. Del kan tolkas som atl företagen haft möjlighet all självfinansiera sina fasta investeringar med hjälp av kraftiga resultatförbättringar uppnådda medelst snabb produktivitetsökning. Beslående höga realräntor lorde dock verka hämmande på investeringsakfiviteten genom alt finansiella placeringar tenderar alt bU mer lönsamma än investeringar i producerande verksamhel. Med dessa olika utgångspunkter blir vår bedömning atl industriinvesteringarna ökar något även 1986. Därvid förutses dock en kraftig rekyl för massa- och pappersindustrin men fortsatt stark expansion för verkstadsindustrin.

Dominerande delar av den privata tjänstesektorn har under en följd av år noterat invesleringsökningar. Handeln saml bank-, försäkring- och hotellbranscherna har expanderat både lokalmässigt och på maskinsidan med belydande insalser på dalaautomatikens område. Även inom samfärdsel och uppdragsverksamhet har expansionen varil kraftig. Dessa sektorer har sfimulerals av industrins snabba återhämtning men också av informationsteknologins frammarsch, konlorsaulomatiseringen samt framväxten av delvis nya marknader som finans- och konsulttjänster. Uppdragsverksamhelen innefattar stalisfiskl sett leasingtjänsler och en fördelning av dessa på övriga sektorer skulle höja industrins investeringsnivå med meUan 5 och

10 procent. Tjänstesektorn är genereUt sett sämre stalisfiskl kartlagd i den svenska

Diagram 8:2 Bruttoinvesteringar i industrin

Miljarder kr., 1980 års priser

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

Basindustri Verkstadsindustri

3 .

_i___ I__ I__ I__ I__ i___ i___ i___ i___ i__ i___ i___ i___ I__ i___ I__ I

1970 1971 1972 1973 1974 1979 197B 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1989 1988

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

ekonomin. Investeringsbedömningarna vilar därför på en ofullständig gmnd och blir även av denna anledning osäkra. De enkäter som finns fillgängliga visar på en uppbromsning inom flertalet tjänstesektorer. Sammantaget görs här bedömningen all investeringsvolymen i näringslivet utanför industrin kommer all minska elt par procent. Invesleringar i handelsflottan svänger kraftigt år från år och påverkas negativt av bl.a. fartygsutförsäljningar. Då samtidigt off-shoremarknaden är mycket svag ger delta kalkylmässigt en neddragande effekt på näringslivets totala fasta investeringar motsvarande närmare elt par procentenheter. Exklusive handelsflottan och off-shoreverksamheten bedöms näringslivets investeringar öka ett par procent även 1986.

8.3 Bostadsinvesteringar och offentliga investeringar

Den senasle 10-års perioden har investeringarna i nya bostäder halverats medan ombyggnadsvolymen mer än fyrdubblats. Från atl ha utgjort ca 15% av nyinvesteringarna dominerar idag ombyggnader. Den krympande nybyggnadsproduktionen faller helt pä småhussidan där 1985 års investe-

Tabell 8:2 Bostadsinvesteringar							Prop. 1985/86:100
	Milj. kr. 1984, löpande priser	Årlig procentuell förändring.			1980 års priser		Bil. 1.1
	Milj. kr. 1984, löpande priser	1982	1983	1984	1985 prognos	1986 prognos
Nybyggnad Flerbostadshus Småhus	16029 7256 8773	- 8,8 10,1 -17,7	- 9,8 - 1,4 -15,0	-17,8 -10,8 -22,8	- 7,3 0,4 -13,8	- 2,7 0,3 - 5,6
Ombyggnad' Flerbostadshus Småhus	16173 11764 4409	17,9 32,4 - 9,9	16,9 19,1 10,5	41,0 36,6 54,2	12,0 28,8 -32,9	- 1,6 0,0 -10,0
ToUlt	32202	- 1,7	- 1,2	4,5	2,6	- 2,1

' Häri innefattas om- och tillbyggnad samt åtgärder för bostadsanpassning, boendemiljö och energihushållning. Källa: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

ringsvolym motsvarar 1/3 av den frän mitten av 1970-taIet. Investeringar i flerbostadshus nådde en bottenpunkt i mitten av 1970-talet men har sedan dess ökat om än inte sladigvarande.

Anlalet nybyggda bosläder fortsatte atl minska 1985 snarare mer än i prognoserna. År 1985 beräknas ca 30 000 lägenheter ha påbörjats jämfört med ca 33 000 året innan. Småhusbyggandet svarade för nedgången. Under det senasle årel har antalet outhyrda lägenheter minskal avsevärt inle bara i storssladsområdena. Den tidigare obalansen mellan ulbud och efterfrågan är på väg atl rättas till i stora delar av landel. Fömtsättningarna bör därför vara bättre än lidigare för nyproduktionen alt sliga. Några hämmande förhållanden framträdde emellertid under 1985. Etl gäller det överkosl-nadsproblem som uppkommit. Av inte heU klarlagda skäl har anbudskostnaderna legat väsentligt över den nivå som har kunnat godtas för statlig belåning, vilkel periodvis har hindrat igångsättningen. Vidare har en överhettning av byggmarknaden uppstått i delar av landel, särskill i Stor-Slockholm, vilken genom brist på viss arbetskrafl har hämmat såväl nyproduktionen som ombyggnadsverksamheten. Prognoserna för 1986 innebär en fortsall låg ingängsällning av nya lägenheter men på en något högre nivå än 1985 saml en fortsatt men målfiigare minskning av nybyggnadsinvesleringama i fasla priser.

Del bosladsförbätlringsprogram som presenterades hösten 1983 angav riktlinjema för ett nytl långsiktigt bostadsbyggande med inriktning på modernisering och förbättring av det befinlliga beståndet. I detta ROT-pro-gram för bosläder har staten åtagit sig att med olika stimulanser, i första hand gynnsamma lånevillkor, bidraga tUl en kraftigt ökad ombyggnadsverksamhel samt etl bättre och jämnare utnyttjande av byggsektoms kapacitet. Programmet är i huvudsak riktat mot flerfamiljshus. Ombyggnadsin-vesteringama har bl. a. som följd härav på relalivl kort tid uppnått en sädan omfattning atl de tolala bostadsinvesteringarna ökat de två senaste åren.

Efter en ökning med nästan 60% mellan 1983 och 1985 tyder nu tillgäng
liga uppgifter på alt den uppnådda höga nivån i ROT-verksamheten i 57

Tabell 8:3 Offentliga investeringar Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.1

Milj. kr. 1984, löpande priser

Årlig procentuell förändring, 1980 års

1 priser

1982

1983

1984

1985 prognos

1986 prognos

Stadiga myndigheter Statliga affärsverk Primärkommuner Landsting

Totalt'

6251 10959 13649

5880

42166

0,5

22,2

-10,2

7,8

3,0

4,2

0,2

-4,1

4,5

0,5

3,8 -10,5

- 6,4
1,7

- 4,7

-2,8

10,9

-2,8

-8,6

-0,1

2,2

9,0

-0,3

1,6

2,6

' Inklusive kommunala företag, församlingar m. m. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

huvudsak kommer att bestå under 1986. Det är en mer positiv bild än den som framkom i konjunkturinstitutets höstrapport och kan bl.a. återföras på atl kommunernas planer för bostadsbyggandet reviderats upp.

I den offentliga sektorn utgör myndigheterna den tyngsta delen och här har utvecklingen varit dämpad under senare år i första hand i kommunerna. De statliga affärsverkens samlade investeringar svänger kraftigt mellan åren och har visal sig svåra atl bedöma rätt i prognossammanhang. Planema för 1986 tyder emellertid på en relativt kraftig ökning av investeringsnivån främsl inom televerket och statens vattenfallsverk.

Den svaga utvecklingen inom den kommunala sektorn under senare år är förbunden med inriktningen på att begränsa konsumlionsökningen och undvika nya driftskostnader. Kommunernas kraftiga expansion under 1960-lalet innebär emellerfid samtidigt alt reparations- och underhåUsbe-hoven är stora. Rätt insatta åtgärder har därför ansetts kunna minska driftskostnaderna men även förhindra en begynnande kapitalförstöring. I syfte att stimulera fill ökade insalser inom detla fäll saml skapa sysselsättning ställdes statliga bidrag liU förfogande under 1984. Samlidigl vidgades låneramarna på kreditmarknaden för denna typ av verksamhel. Meningen är alt kommunerna efler denna starthjälp själva skall söija för att reparationer och underhåU hälls på en hög nivå.

Kommunernas samlade invesleringar minskade både 1984 och 1985. Planerna för 1986 lyder emellertid på att nedgången har upphört. För landstingen fömtses t. o. m. en mindre ökning.

8.4 Byggnadsverksamhet

En god invesleringskonjunklur i näringslivet har i kombinalion med åtgärdema inom ROT-områdel bidragit tiU en väsenfiigt ljusare situation på byggarbetsmarknaden. Efler flera år med minskad sysselsättning och ökande arbetslöshet har kurvorna vänt. Sedan böijan av 1984 har byggsysselsättningen ökat. Under 1985 har arbetslöshetstalen legal ca 2 procentenheter under nivån från 1984. Förbättringar har skett i slörre delen av landet och även i skogslänen.

ROT-verksamheten är sysselsätlningsintensiv men också inriktad på
hanlverkskunnande. Den fidigare inriktningen på nybyggnafion och an- 58

läggningsarbeten har gett en yrkesmässig sammansättning av byggarbetar-kären som inte är anpassad för de nya verksamhetsformerna. Därtill kommer en regional obalans i byggakliviteten. Ulvecklingen innebär därför betydande omställningsproblem, vilka naturligtvis är mer hanterbara i en växande marknad än en stagnerande.

Utsikterna för byggnadssektorn är relativt goda även för 1986. Som anförts ovan förutses inte samma expansionstakt i näringslivet men inte heller någon slörre avmattning. Av slor belydelse för byggmarknaden blir möjligheterna alt upprätthålla en hög nivå på ROT-verksamheten i bred bemärkelse samt myndigheternas och affärsverkens invesleringsakfivilet.

Sammantaget pekar prognoserna pä en svag minskning av byggnadsinvesteringarna 1986, se tabell 8:4. Avgörande är atl den myckel kraftiga tillväxttakten i bostadsombyggnaden inte kan väntas fortsätta samt all expansionen i näringslivet mattas. Reparations verksamheten vänlas fortgående öka och den tolala byggprodukfionen bör därmed komma alt öka något även 1986 efter tre års obruten produkfionsfillväxt. Ökningen är uppskattad till ca 1 %.

Prognosen för byggverksamheten tyder på en väl hävdad sysselsällning. Arbetsmarknadssituationen är bättre än på många år. De genomsnittliga arbetslöshetstalen var ännu hösten 1985 lägre än årel innan. Antalet lediga platser för den s. k. BÖTM-gmppen (betong- och iräarbelare, murare) var högre och efterfrågan på yrkesgrupperna målare, VVS-monlörer och elek-triker väsenfiigl större. För vintern 85/86 har länsarbetsnämnderna bedömt sysselsältningsutsikterna vara ljusare än föregående vinter.

Prop. 1985/86: 100 Bil. l.I

Tabell 8:4 Byggnadsverksamhet

	Milj. kr.	Åriig procentuell förändring, 1980 års priser
	1984, löpande
	1984, löpande	1982	1983	1984	1985	1986
	pnser				prognos	prognos
Byggnadsinvesteringar	80554	-1,8	-0,4	2,0	0,2	-1,0
därav bostäder	32087	-1,7	-1,2	4,5	2,6	-2,1
näringsliv'	17450	-5,3	-4,0	11,4	3,4	-1,6
offentliga	31017	-0,1	2,3	-4,9	-4,0	0,7
Reparation och
underhåll	34607	5,4	10,5	5,0	9,7	4,6
Summa byggproduktion	115161	0,1	2,7	2,9	3,2	0,9

' Enligt definition i försörjningsbalansen i kapitel 1.

Källa: Konjunkturinstitutet, statisfiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.5 Lagerinvesteringar

Industrin kom under 1985 in i en konjunkturfas där lagren ökade allt mer. Lagerökningama började redan 1984 med lagren av varor i arbete för att 1985 följas av ökningar för alla typer av lager. Det var dock framför aUt lagren av insatsvaror och av varor i arbete, som ökade kraftigast under

Tabell 8:5 Lagerinvesteringar

Milj. kr. 1980 års priser

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

1982

1983

1984

1985 prog.

1986 prog.

Jord- och skogsbruk

Industri

El-, gas- och vattenverk

Handeln

Summa

284 -5023

- 304

- 138

-5181

34 -5388 - 329 -1686

-7369

- 311
-1591

- 536
-1339

-3777

-192 3364 -490 -105

2577

30 5190 -120 -100

5000

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

1985. Lagerökningarna berodde främst på att produktionsnivån har höjts väsentligt sedan 1982 och alt en större produktion har medfört behov av slörre lager.

Lagren i hela ekonomin beräknas ha ökat med ca 2,5 miljarder kr. i 1980 års priser under 1985. Industrin beräknas ha stått för hela ökningen medan lagren bedöms ha minskat något i övriga delar av ekonomin. Handelns lager exklusive oljelager beräknas visserligen ha ökat, men utförsäljning av råolja under året medförde att den lolala lagernivån i handeln blev i slort sell oförändrad.

Lagemppbyggnaden vänlas fortsätta 1986. Även under 1986 beräknas industrin svara för hela lageruppbyggnaden, dock kan en förskjutning väntas ske mot en uppbyggnad av lagren av färdigvaror framför alll under andra halvåret. Delta medför alt lagemppbyggnaden förväntas bli relativt utdragen med en topp under första halvåret 1985 och en andra topp under andra halvåret 1986. En förklaring tiU den ojämna utvecklingen av industrilagren är atl efterfrågan, framför aUt exporten, beräknas ha ulvecklals ojämnt under 1985.

Lageromslaget mellan 1985 och 1986 blir litet, 0,4% av BNP, efter den beräknade kraftiga ökningen mellan 1984 och 1985 då lageromslaget beräknas ha bidragit till den inhemska efterfrågeökningen med 1,1 % av BNP.

9 Den offentliga verksamheten Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.1

Den offentliga verksamheten diskuleras i det följande med utgångspunkt från den finansiella utvecklingen för delsektorema staten, socialförsäkringssektorn och kommunema. Avslutningsvis presenteras en samlad bild av den offentliga sektorn och dess inverkan på samhällsekonomin.

9.1 Staten

Statens inkomster ökade 1985 snabbare än utgifterna. Del innebär, som framgår av tabell 9:1, atl statens finansiella sparande förbättrades. Denna förbättring av del finansiella sparandet fortsätler 1986. Det kassamässiga budgetsaldot har en delvis annorlunda utveckling beroende på effekterna av den samordnade skalteuppbörden, periodiseringseffekter vid inleveranser av indirekta skatter, utbrytning av bostadslånen frän statsbudgeten och kursförluster på statens utlandslån. Sell över treårsperioden mellan 1983 och 1986 förbättras det finansiella sparandel med 22 miljarder kr., medan budgetsaldot förbättras med 30 miljarder kr.

Den snabba ulvecklingen av de direkta skatterna 1985 beror pä att lönesumman beräknas ha ökat med 9,1 %. Denna utveckling bromsas upp 1986 då lönesumman förutsätts öka med endast 6,7%. Flera förändringar av de direkta skattema har genomförts de senaste åren. Genom omläggningen av inkomstbeskattningen, som innebar en kraftig sänkning av marginalskattesatsema och en begränsning av det skattemässiga värdet av underskottsavdragen, har inkomstema frän den statliga inkomstskatten blivit drygt 3 miljarder kr. lägre per är än om reformen inte hade genomförts. Den s.k. basenheten höjdes från 7 600 kr. 1984 tiU 7 800 kr. 1985, vilket motsvarade 1,7 miljarder kr. i minskade skatteinkomster. Detla motverkades delvis av att förvärvsavdragel slopades. Den särskilda skattereduktionen 1985 beräknas ha reducerat inbetalningama av preliminärskalt med 2,2 miljarder kr. För 1986 görs ingen förändring av den s.k. basenheten. I stället införs den förenklade självdeklarafionen som för de direkta skatterna innebär atl alla löntagare får rätt till elt schablonavdrag för inkomsternas förvärvande på 3 000 kr., mot tidigare 1 000 kr. samt alt det s. k. sparavdraget fördubblas från 800 kr. till 1 600 kr. Sammantaget innebär dessa ändringar av skatlereglema atl statens inkomster beräknas bU ca 3,3 miljarder kr. lägre än utan förändringar.

Ungefär hälften av inkomstema från indirekta skatter kommer från mervärdesskatten. Skattesatsen har varil oförändrad sedan januari 1983, men inkomstema från mervärdesskatten ökade kraftigt 1985 p.g.a. den snabba konsumtionsökningen. Inkomsterna av mervärdesskatt beräknas fortsätta atl öka 1986 men i långsammare takt till följd av långsammare konsumtions- och prisutveckling. Statens inkomster från övriga indirekta skatter ökade kraftigt 1985 delvis till följd av de skattehöjningar på bensin, vin, sprit och tobak som genomfördes i december 1984, delvis liU följd av hyreshusavgiflen. Även 1986 väntas en ökning av dessa inkomster lill följd av eftersläpande effekter av den 1985 införda fasfighetsskatten.

Statens inkomster av socialförsäkringsavgifter ökade kraftigt 1985. 61

Fr.o.m. 1985 baseras inbetalningama på en aktueU och därmed högre lönesumma, vilket förklarar den kraftiga ökningen. Dessutom höjdes arbetsmarknadsavgiften någol. Den långsammare ökningen 1986 förklaras av att fyllnadsbetalningar av arbetsgivaravgifter för 1985 bortfaller. Statens övriga inkomster ökade 1985 huvudsakligen till följd av ökade inleveranser från riksbanken samt ökade ränteinkomster. Genom den ändrade beräkningsgrunden för den statliga bosladslåneränlan den 1 januari 1986 ökar statens ränteinkomster kraftigt 1986. Därigenom ökaräven räntebidragen, se nedan.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 9:1 Statens inkomster och utgifter

Exkl. statliga affärsverk och akfiebolag

	Milj. kr. 1983	1984	1985	1986	Förändring, %
	Milj. kr. 1983	1984	1985	1986	1983-	1984-	1985-
					1984	1985	1986
Löpande priser
Inkomster	216798	247474	282718	297320	14,1	14,2	5,0
Direkta skatter	49140	55 805	64389	66200	13,6	15,4	3,0
Indirekta skatter	105 183	124 300	139056	151240	18,2	11,9	9,0
Socialförsäkringsavgifter	35569	38390	43921	44110	7,9	14,4	0,5
Övriga inkomster	26906	28979	35 352	35770	7,7	22,0	1,0
Utgifter	271603	289129	323348	330590	6,5	11,8	2,0
Transfereringar	211250	225 514	256070	261 120	6,8	13,5	2,0
Till hushåll	67540	69885	77859	82370	3,5	11,4	6,0
Till socialförsäkringen	8777	10322	14716	16320	17,6	42,6	11,0
Till kommuner	48144	52991	54930	55230	10,1	3,7	0,5
Till företag	36926	33816	37332	34800	-8,4	10,4	-7,0
Till internationell
verksamhet	4866	4866	5 200	5200	0	6,9	0,0
Ränteutgifter	44997	53 634	66033	67200	19,2	23,1	2,0
Konsumtion	54554	58129	61310	63870	6,6	5,5	4,0
Investeringar	5645	6205	6387	6850	9,9	2,9	7,0
Lagerinvestering	39	-835	-535	-1370
Nettoköp av fastigheter	115	116	116	120
Finansiellt sparande	-54805	-41655	-40630	-33270
Utlåning och andra
finansiella transaktioner	15 704	10999	8973	4550
Kursförluster	6055	11660	8498	5 320
Korrigeringspost	3398	11046	- 3101	6860
Budgetsaido	-79962	-75360	-55000	-50000
Budgetsaido i % av BNP	-11,3	-9,6	-6,4	-5,4
1980 års priser
Konsumfion	43044	43 201	42799	42400	0,4	-0,9	-0,9
Investeringar	4335	4500	4369	4450	3,8	-2,9	1,9

Anm. Uppbörden av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter samordnades 1985, vilket innebar att inbetalningar gjordes av 13 månaders inkomstskatt och 11 månaders arbetsgivaravgifter. För att uppnå jämförbarhet mellan åren redovisas i tabellen, liksom i resten av kapitlet, inkomster och utgifter som om 12 månaders inbetalningar hade gjorts av både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Detta avsteg från nationalräkenskapemas principer (NR redovisar 11 månaders uppbörd av arbetsgivaravgifter och 12 månaders inkomstskatt) medför att statens inkomster och finansiella sparande blir 5,3 miljarder kr. bättre än enligt NR, att socialförsäkringens inkomster och finansiella sparande blir 6,2 miljarder kr. högre och att den offentliga sektoms inkomster och finansiella sparande blir 11,3 miljarder kr bättre. Samma korrigering av NR gjordes i den reviderade nationalbudgeten 1985 men inte i konjunkturinstitutets höstrapport 1985. Korrigeringen påverkar inte redovisningen av 1984 och 1986.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Transfereringar tiU hushåll består lUl drygt tvä tredjedelar av pensioner. Prop. 1985/86:100 Dessa ökar i takt med att basbeloppet höjs. Basbeloppet höjdes 1985 med Bil. 1.1 7,4% tiU 21 800 kr och höjs 1986 med 6,9% lill 23 300 kr. Barnbidraget höjdes från 3 300 kr. per bam 1984 tiU 4 800 kr. 1985. Det är den kraftigaste höjningen någonsin. Även flerbamstiUäggen och studiebidragen höjdes. De totala transfereringarna till hushällen ökade realt sell med nära 4% 1985. Genom all bidragsreglema inte ändras 1986 beräknas de totala trans-fereringama lill hushåll öka med endasl I % i fasta priser.

Transfereringar tiU socialförsäkringssektorn och transfereringar till kommuner kommenteras i avsnitt 9.2 och 9.3

Transfereringar tiU företag inkluderar i enlighet med nationalräkenskapernas principer livsmedelssubvenlioner och räntebidrag. Livsmedelssubventionerna ökar relalivl långsamt 1985 och 1986. Räntebidragen 1986 dras upp av den ovan nämnda höjningen av bostadslåneräntan och av atl räntebidragen höjs som kompensafion för fastighetsskatten.

Under slutet av 1970-talel och de första åren pä 1980-talet vidtogs omfattande industripolitiska ätgärder. Fr.o.m. 1984 upphörde dessa näslan helt. Sedan 1984 har utbetalningarna huvudsakligen avsett förlusler vid fartygsförsäljning från statsägda rederier. För 1985 och 1986 tiUkommer koslnader för avveckling av Uddevallavarvel.

Transfereringar till internationell verksamhet utgörs huvudsakligen av gävodelen av u-landsbiståndet. Transfereringarna till utlandet beräknas 1985 och 1986 utgöra drygl 5 miljarder kr. Del totala u-landsbiståndet är över 8 miljarder kr.

Ränteutgifterna på statsskulden ökar mycket snabbt lill följd av dels underskottet i statsbudgeten, dels all äldre lån som förfaller måste omplaceras lill högre räntesatser. Den kraftiga ökningen av statens ränteutgifter 1984 och 1985 samt den långsamma utvecklingen 1986 förklaras av att staten under de två första åren gav ul statsskuidväxlar där räntan betalades i förskott. Detta har inte utnyttjats i lika hög grad 1986, vilket har medfört en omperiodisering av ränteutbetalningarna mellan åren. Den svenska statsskulden uppgick den 30 november 1985 fiU 577 miljarder kr., varav 130 miljarder kr. avsåg upplåning utomlands. Uppräknat till aktuella växelkurser var statsskulden och utlandsskulden 7 miljarder kr. högre.

Den statliga konsumtionen minskade 1985 i reala termer och vänlas 1986 minska ytterligare p.g.a. rationaliserings- och besparingskraven pä stafiiga myndigheter. De statliga myndigheternas investeringar i reala termer minskade någol 1985 men väntas öka igen 1986.

Statens utlåning — bl. a. i form av bostadslån och lån lill industrier -och andra finansiella transaktioner minskade något 1985. Fr.o.m. den 1 juli 1985 fördes nämligen de statliga bostadslånen över till ett särskiU bostadsläneinslUul, vilkel innebär atl statens utgifter för denna lyp av utlåning minskade med ca 4 miljarder kr. kalenderåret 1985 och kommer alt minska med ytterUgare 4 miljarder kr. kalenderåret 1986.

Genom de senaste årens devalveringar och stigande dollarkurs har sta
tens utlandslån stigit i värde. Dessa kursförluster registreras inte som
utgifter pä statsbudgeten förrän vid amortering eller omsättning av lånen.
Under 1985 har flera ufiändska län omplacerats. Därigenom har stora 63

kursförluster uppstått. Vid den för beräkningarna i nationalbudgeten antagna lägre dollarkursen 1986 kommer betydligt mindre kursförluster alt realiseras under 1986.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

9.2 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn omfattar allmän sjukförsäkring (inkl. föräldraförsäkring), allmän tilläggspensionering saml erkända arbetslöshetskassor. Sektorns inkomster följer i slort sett ulvecklingen av inkomsterna frän socialförsäkringsavgifterna. Dessa beror på den totala lönesummans utveckling och på ATP- och sjukförsäkringsavgifternas storlek. Avgifterna är oförändrade 1985 och 1986. Att ökningen av avgiftsinkomsterna 1985 blev så myckel större än ökningen av lönesumman beror på atl avgifterna beräknas på ett mer aktuellt och därmed högre lönesummeunderiag. Lönesumman beräknas öka betydligt långsammare 1986 än 1985 och dessutom bortfaller inkomster frän fyllnadsbetalningar för 1985, vilket medför att avgiftsinkomsterna beräknas stagnera 1986.

Bidrag från staten ökade kraftigt 1985 och beräknas öka även 1986 beroende på all bidraget för psykiatrisk sjukvård fr.o.m. den 1 juli 1985 redovisas som inkomst (statsbidrag) och ulgift (transferering till kommuner) för socialförsäkringen. Dessutom ökar statsbidragen för att finansiera förbättringen av arbetslöshetsförsäkringen fr. o. m. 1 juli 1986.

Ränteinkomsterna ökar kraftigt vaije år beroende på det belydande finansiella sparandet i AUmänna pensionsfonden. Fr. o. m. 1983 har socialförsäkringssektorn även inkomster av skatter . År 1983 infördes en vinsl-delningsskatl, vilken beräknas ge en betydande inkomstökning 1986. År 1984 fillkom lönlagarfondsavgiften, som utgör 0,2 proc. av lönesumman.

Transfereringar tiU hushållen består lill över hälften av utbetalningar av allmän tiUäggspension (ATP). Basbeloppet höjdes 1985 med 7,4%. De

Tabell 9:2 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter

Löpande priser

	Milj. kr.				Förändring, %
	1983	1984	1985	1986	1983-1984	1984-1985	1985-1986
Inkomster	91616	102291	118251	123060	11,7	15,6	4,0
Avgifter	60084	65 287	73987	73850	8,7	13,3	0,0
Bidrag från staten	8777	10322	14716	16320	17,6	42,6	11,0
Ränteinkomster m. m.	22357	25436	28176	30700	13,8	10,8	9,0
Skatter	398	1246	1372	2190	213,1	10,1	59,5
Utgifter	72571	79774	91237	101390	9,9	14,4	11,0
Transfereringar till
hushållen	56492	62756	71274	79780	11,1	13,6	12,0
Övriga transfereringar	13211	14066	16930	18460	6,5	20,4	9,0
Konsumfion m. m.	2868	2952	3033	3 150	2,9	2,7	4,0
Finansiellt sparande	19045	22517	27014	21670

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

totala utbetalningarna av ATP beräknas ha ökat med drygt 16%. Basbelop- Prop. 1985/86: 100

pet höjs 1986 med 6,9% och ATP-utbetalningarna väntas öka med nära Bil. 1.1

15%. Den maximala arbetslöshetsersättningen höjdes den 1 juli 1985 till

315 kr. och höjs den 1 juli 1986 till 335 kr. per dag. Härigenom ökar

utbetalningarna från de erkända arbetslöshetskassorna både 1985 och 1986

trots sjunkande arbetslöshet.

Det finansiella sparandet motsvarar i stort sett uppbyggnaden av AP-fonden (fr.o.m. 1983 även löntagarfonderna). För 1985 beräknas det underiiggande finansiella sparandel ha ökat till 27 miljarder kr. medan uppbyggnaden av AP-fonden genom den förändrade uppbördsrutinen för arbetsgivaravgifterna begränsas fill drygt 19 miljarder kr (se anm. till tabell 9:1). Dessutom ökade löntagarfonderna med nära 2 miljarder kr. Den långsammare inkomstökning som förväntas 1986 medför ett lägre finansiellt sparande än 1985. Den kassamässiga fonduppbyggnaden blir däremoi ungefär Uka stor som 1985. Den I januari 1985 var värdet av Allmänna pensionsfonden ca 240 miljarder kr. Fondens reala värde ökade med 2% 1985 och beräknas öka med 3% 1986 trots oförändrat avgiftsuttag.

9.3 Kommunerna

Det ekonomiska utfallet för den kommunala sektorn blev bättre för 1983 och 1984 än vad tidigare beräkningar har visal. Det finansieUa sparandet blev enligt nationalräkenskaperna positivt bäde 1983 och 1984. Ända sedan 1978 har därmed det finansiella sparandet för kommunsektorn varit positivt (med undantag för ett litet underskott 1981). För 1985 och 1986 pekar beräkningarna på ett fortsalt positivt finansiellt sparande för kommunsektorn.

Kommunernas lividitet är mycket god. Del s.k. finansieringskapilalel, dvs. kommunernas samlade likvida medel, uppgick till nästan 35 miljarder kr. i slutet av 1984. Primärkommunernas finansieringskapital var 20,4 miljarder kr., vilket motsvarade 13,1 % av de externa utgifterna och lands-fingens var 14,3 miljarder kr., motsvarande 19,2% av de externa utgifterna. Variationerna mellan enskUda primärkommuner och landsting är stora. För atl motverka likviditetsökningar i den svenska ekonomin avsatte kommunerna vid årsskiftet 1984-85 på konto i riksbanken 3% av lönesumman överstigande 20 milj. kr. Vidare skaU kommunerna i början av 1986 göra en motsvarande insättning på 6%. Härigenom beräknas drygl

4 miljarder kr. betalas in.

De totala inkomsterna beräknas öka ca 7% 1985 och ca 8,5% 1986. Den kommunala utdebiteringen höjdes med i genomsnitt endasl 8 öre 1985 lill 30,38 kr. Den kommunala beskattningen av juridiska personer upphörde 1985, vilket gör atl skatteinkomsterna ökade relafivt långsamt. År 1986 beräknas kommunernas skatteinkomster öka kraftigt, vUket sammanhänger med atl de av staten utbetalda kommunalskatterna beräknas på 1984 års höga skatteunderiag. Den genomsnilfiiga utdebiteringen sjunker dock med 4 öre 1986 fill 30,34 kr.

Bidragen från staten och socialförsäkringen uppgick 1985 fill närmare 65
miljarder kr., vilket motsvarade ungefär hälften av kommunernas skattein- 65

5 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 9:3 Kommunernas inkomster och utgifter

Exkl. kommunala aktiebolag och sfiftelser

	Milj. kr. 1983	1984	1985	1986	Förändring, %
	Milj. kr. 1983	1984	1985	1986	1983-	1984-	1985-
					1984	1985	1986
Löpande priser
Inkomster	198958	216541	231876	251830	8,8	7,1	8,5
Skatter	107 363	115 534	123 267	136920	7,6	6,7	11,0
Bidrag från staten och
socialförsäkringssektorn	55 178	60383	64652	66860	9,4	7,1	3,5
Övriga inkomster	36417	40624	43 957	48050	11,6	8,2	9,5
Utgifter	198322	215555	230370	249540	8,7	6,9	8,5
Transfereringar	31852	34299	36786	40470	7,7	7,3	10,0
Till hushåll	12948	14223	15 638	17 170	9,8	9,9	10,0
Till staten	3129	3 345	3426	4750	6,9	2,4	38,5
Till företag	7114	7454	7831	8060	4,8	5,1	3,0
Ofördelat	8661	9277	9891	10490	7,1	6,6	6,0
Konsumtion	146306	160475	172676	187050	9,7	7,6	8,5
Investeringar	20198	20652	20968	22080	2,2	1,5	5,5
Nettoköp av fastigheter	-34	129	-60	-60
Finansiellt sparande	636	986	1506	2290
1980 års priser
Konsumfion	114020	117132	119106	121750	2,7	1,7	2,2
Investeringar	15 709	15224	14 857	14730	-3,1	- 2,4	-0,8

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

komster. Bidragens ökningstakt reduceras väsentligt under den i tabell 9:3 redovisade perioden och stannar 1986 vid 3,5%. I slalsbidragen ingår fr.o.m. 1985, ett kompensationsbelopp för bortfallet av skalleinkomster från juridiska personer (1,8 miljarder kr. 1985 och 1,6 miljarder kr. 1986). Ökningen av skatteutjämningsbidragen 1986 finansieras genom en skatteutjämningsavgift pä 14 öre per skattekrona (molsvarande 1,1 miljarder kr. 1986), vilken ingår i transfereringar fill staten. De speciella statsbidragen beräknas öka relafivt långsamt 1985 och 1986, vilkel sammanhänger med att bidragen är nomineUt oförändrade, såvida inte särskilda regler finns om pris-, löne- eller volymkompensation.

Kommunernas utgifier beräknas öka långsammare 1985 än 1984. Kon-sumlionsvolymen ökade 2,7% 1984 och beräknas ha ökat med 1,7% 1985. Den relativt sett låga ökningstakten 1985 sammanhänger med att antalet kommunala beredskapsarbeten minskade under 1985. Den underliggande volymökningen (exkl. sysselsättningsbefrämjande åtgärder) beräknas fill 2,3% 1985. År 1986 beräknas konsumlionsvolymen öka med 2,2%. Investeringsvolymen väntas minska 2,4% 1985 och 0,8% 1986.

Sysselsättningen i kommunerna beräknas ha ökat med 22 000 personer 1985. Antalet personer i arbete genom ungdomslagen ökade samtidigt som antalet personer i kommunala beredskapsarbeten minskade. Den underiiggande ökningen beräknas fill 31 000 personer 1985. År 1986 beräknas

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 9:4 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

	Milj. kr.				Förändring, %
	1983	1984	1985	1986	1983-1984	1984-1985	1985-1986
Löpande priser
Inkomster	437388	489019	546512	580450	11,8	11,8	6,0
Skatter	262084	296885	328084	356550	13,3	10,5	8,5
Socialförsäkringsavgifter	95653	103677	117908	117960	8,4	13,7	0,0
Övriga inkomster	79651	88457	100520	105940	11,1	13,6	5,5
Utgifter	472512	507171	558622	589760	7,3	10,1	5,5
Transfereringar	242821	259348	294727	308070	6,8	13,6	4,5
TUl hushåll	137374	147391	164771	179320	7,3	11,8	9,0
Till företag	49518	47027	51964	49260	-5,0	10,5	-5,0
Till internationell
verksamhet	4866	4866	5 200	• 5200	0	6,9	0,0
Räntor	51063	60064	72792	74290	17,6	21,2	2,0
Konsumfion	203683	221510	236968	254020	8,8	7,0	7,0
Investeringar	25927	26068	26871	27610	0,5	3,1	3,0
Nettoköp av fastigheter	81	245	56	60
Finansiellt sparande	-35124	-18152	-12110	-9310
% av BNP	-5,0	-2,3	-1,4	-1,0
Över statsbudgeten
finansierad utlåning	15704	10999	8973	4550
1980-års priser
Konsumtion	159316	162568	164090	166310	2,0	0,9	1,4
Investeringar	20077	19758	19261	19220	-1,6	-2,5	-0,2

Anm: 1 tabellen har transfereringar (utom räntebetalningar) mellan de tre offentliga delsektorema eliminerats. Källa: Finansdepartementet.

sysselsättningen i kommunema öka med 25 000 personer. Antalet personer i arbete genom ungdomslagen och kommunala beredskapsarbelen antas sammantaget ligga på en oförändrad nivå 1986 jämfört med 1985.

9.4 Den totala offentliga sektom och samhällsekonomin

Avslutningsvis redovisas i della avsnitt beräkningar av hur den offentliga sektom inverkar på samhäUsekonomin i tre avseenden: Hur den offenfiiga sektom bidrar tUl sparandel i ekonomin, vilka resurser den tar i anspråk och finanspolitikens effekter på produktionsfillväxten.

Sedan 1978 har hela den offentliga sektorn uppvisat ett sparandeunderskotl. Försämringen i den offenfiiga sektorns finansiella sparande kan i sin helhet hänföras tiU ökande statliga budgetunderskott. Som framgår av tabell 9:4 förbättrades del finansiella sparandel väsenfiigl 1984 och 1985, vilket huvudsakligen berodde på all stateiis finansiella sparande förbättrades. För 1986 beräknas den offenfiiga sektorns finansiella sparande förbättras i långsammare takt. Mätt som andel av BNP minskar det finansiella sparandeunderskottet tiU I % 1986.

Mot bakgrund av 1984 års långtidsutredning har statsmakterna antagit

vissa rikthnjer för den ekonomiska politiken på medeUång sikt. Däri ingick Prop. 1985/86:100 bl. a. att den offenfiiga sektorns finansieUa sparande skulle komma i balans Bil. 1.1 under senare delen av 1980-talel samtidigt som ett överskott i bytesbalansen etablerades och pris- och löneökningarna reducerades väsentligt. I långtidsutredningen påvisades också alt snabbare pris- och löneöknings-takter på kort sikl förbättrar den offentliga sektorns finansiella sparande men på längre sikl medför ökande underskott. Detta i kombination med det underskott som uppställ i bytesbalansen 1985 och som delvis vänlas kvarstå 1986 gör alt utveckUngen av den offentliga sektorns finansiella sparande de senasle åren inle är odelat posifiv.

Tabell 9:5 Inkomst-,

Procent av BNP

, skatte- och utgiftsandelar

1970 1980 1981 1982

1983

1984

1985

1986

Inkomster Skatter och avgifter Skatter Utgifter

48,3 58,6 60,4 61,0 40,5 49,5 50,9 50,1 33,0 35,3 35,9 36,3 43,9 62,3 65,3 67,4

62,0 50,7 37,2 67,0

62,1 50,9

37,7 64,4

63,5 51,8 38,1 64,9

63,1 51,6 38,8 64,1

Källa: Finansdepartementet

De konsoliderade offentliga utgifterna satta i relafion till BNP har ökat trendmässigt under 1970-talel, frän knappt 44% av BNP 1970 lill 67,4% 1982. Därefter har utgiftsandelen sjunkit till 64-65% , se tabell 9:5. De lolala inkomsterna har också ökat som andel av BNP under 1970-talet, om än inte lika snabbt som utgifterna. Från 1982 har de ökat från 61 % lill drygt 63% av BNP. Den totala skattekvoten nådde redan 1977 upp fill 51 % och har sedan dess legal pä denna nivå. År 1985 beräknas både skattekvot och inkomstkvot ha stigit med ca en procentenhet. Orsaken fiU detla är av tUlfällig natur och hänger samman med de ändrade rutinerna för skalteuppbörden. All skattekvoten ligger kvar på denna nivå 1986 beror på atl BNP värdemässigt ökar relalivl långsamt.

Den offentliga sektorn påverkar på kort sikt resten av ekonomin främst via de reala inkomst- och utgiftsförändringarna. Dessa är emellertid i sin

Tabell 9:6 Reala förändringar av den offentliga sektorns inkomster och utgifter

Årlig procentuell volymförändring

	1981	1982	1983	1984	1985	1986
Inkomster	0,4	1,9	4,9	3,5	4,1	1,1
Utgifter	3,7	4,2	2,6	0,1	3,2	0,2
Utgifter exkl. räntor	2,0	1,9	2,0	-1,0	2,0	0,6
Staten	3,0	5,5	3,2	-1,1	4,3	-2,7
Staten exkl. räntor	-0,1	1,3	2,0	-3,3	1,9	-2,6
Socialförsäkringen	2,0	4,1	4,4	1,9	6,5	5,7
Kommunerna	2,2	1,5	1,7	1,7	0,9	2,3

Anm. Förändringstalen för den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter
redovisas såsom i tabell 9:4 med samtliga intema betalningsströmmar bortnettade. I
utvecklingstakterna för delsektoremas utgifter ingår emellertid dessa interna trans
aktioner såsom i tabell 9:1 -9:3. Inkomster och transfereringsutgifter har delflaterats
med KPI. Offentlig konsumtion och investeringar har deflaterats med respektive
implicitdeflator.
Källa: Finansdepartementet. 68

lur delvis beroende av hur samhällsekonomin i övrigt utvecklas, varför något ensidigt orsaksambandet inte finns. Med denna reservation redovisas i tabell 9:6 hur den offentliga sektorns reala inkomster och utgifter har ulvecklals under 1980-lalet.

De reala offenfiiga inkomsterna ökade långsamt fram fill 1982, betydligt långsammare än de reala offenfiiga utgifterna. Delta återspeglas i försämringen av del finansiella sparandel. Efter 1982 har emellertid de reala offentliga inkomsterna stigit snabbare än utgifterna både som en följd av den ökade tiUväxten och vissa förändringar i skattereglerna.

Den offentliga sektorns reala utgifter beräknas under perioden 1982-1986 öka betydligt långsammare än lidigare. I genomsnitt ökar de 1,5 % per är att jämföra med 5 ä 6% per är under 1970-lalel och 4% per är de första åren pä 1980-talet. De statliga utgifterna exkl. räntor beräknas t.o.m. minska något i reala termer mellan 1982 och 1986. Denna utveckling sammanhänger med dels alt längsikfigt ulgiflsökande program har blivit alll mer sällsynta, dels en succesivl betydligt mer restriktiv utgiftsprövning. Minskningen av de reala statliga utgifterna 1984 beror på aweckUngen av industristödet och all pensionerna inle fill fullo uppräknades med hänsyn till inflafionen. År 1986 beror minskningen på realt sett minskande transfereringar lUl företag och kommuner.

För atl belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomsterna och utgifterna påverkar hela samhäUsekonomin redovisas avslutningsvis beräkningar av finanspolitikens effekter. Förändringar av delposter i de offentliga inkomsterna och utgifterna ger olika effekter på samhällsekonomin. Även om den offentliga sektoms finansiella sparande är oförändral kan en finanspolitisk effekt uppstå genom att det sker förskjutningar mellan olika typer av inkomster och utgifter, vilka har olika mulfipUkativ effekt på samhäUsekonomin. Genom alt göra antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenhetema tas i beräkningarna hänsyn fill detta förhållande. För 1984 och 1986 antas den marginella importbenägenheten för privat konsumtion vara 0,35 medan den för 1985 antas vara 0,40. Hushållens marginella konsumfionsbenägenhel förutsätts vara 0,7. Med dessa anlaganden som grund erhålls värden på ell antal multiplikatorer med hjälp av vilka effekten av förändringar i den offentliga sektoms verksamhel pä bmttonationalprodukten räknas fram. En närmare redogörelse för den teknik som tillämpas vid beräkningarna av finanspolifi-

Prop. 1985/86: 100 Bii. 1.1

Tabell 9:7 Finanspolitiska effekter

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

0,7 -0,3 3,7 3,1 3,7 0,5 0,6 1,9 -0,5 -2,7 -0,5 0,4

Staten

Socialförsäkringen

Kommunerna

Totala offentliga sektorn

-0,9 -0,8 2,8 3,7 0,2 -0,1 0,3 0,4 1,4 0,6 0,6 -1,0

2,3	-1,0	0,0
0,2	0,2	0,1
1,2	1,3	0,5

1,2 -1,3 -2,9 -0,5 -0,6 0,3 0,2 -0,2 -0,3 0,6 0,4 0,6 0,4 0,3 0,4

Källa: Finansdepartementet.

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

kens effekter har tidigare lämnats i t. ex. den reviderade nationabudgelen Prop. 1985/86:100
1983. Bil. l.I

I tabell 9:7 redovisas resultatet av beräkningarna. År 1984 hade den offentliga sektorn en starkt kontraktiv effekt på ekonomin. Ar 1985 och 1986 har den offentUga sektorn i stort sett neutral inverkan pä samhällsekonomin. Staten har under hela perioden 1982-1986 en återhållande inverkan på samhäUsekonomin. Den betingas 1984 främsl av realt sett minskade transfereringar och höjda indirekta skatter, 1985 av starkt ökade inkomster och 1986 åter av minskade reala transfereringar. Socialförsäkringssektorn har normalt en relativt neutral effekt på ekonomin. Den expansiva effekten 1986 beror på atl avgiftsinkomsterna väntas öka i långsammare takt än 1985. För kommunerna medför ökningen av den kommunala konsumtionen expansiva finanspolitiska effekter för samlliga år under perioden 1984-1986.

10 Kreditmarknaden '°p- ''

Bil. 1.1

10.1 Kreditpolitikens ändrade utformning

Kreditpolitiken har under senare år successivt lagts om och antalet kvantitativa regleringar har reducerats kraftigt. En finansiering av de stora budgetunderskotten utanför banksystemet har efterhand blivit alllmer nödvändig för att dämpa underskotlens inflationsdrivande effekter. I detta syfte har nya upplåningsinslmment, såsom statsskuidväxlar och riksobligationer introducerats, vilket möjliggjort en betydande slallig direklupplä-ning frän företag, kommuner och försäkringsbolag.

Den mer marknadsanpassade kreditpolifiken har medfört att flera för kreditpoliliken tidigare viktiga kvantitativa regleringar har avskaffats. Inledningen på denna utveckling var slopandet av likviditetskvoter för bankerna. Regleringen av bankernas och finansbolagens ullåningsvolym har därefter avvecklats och riksbankens rekommendation om utläningsrän-lorna har slopats. Vidare har utformningen av placeringspliklen för kapi-talmarknadsinslituten ändrats. Placeringskraven gäller således numera bmtloförvärv vid nyemission och inle såsom fidigare neltoinnehav. På delta sätt har skapats fömtsättningar för en andrahandsmarknad för obliga-fioner.

Genom att en fungerande penningmarknad har skapats har riksbanken nu på ett helt annat sätt än tidigare fömtsättningar att styra likviditet och räntenivå genom operationer på den öppna marknaden. Riksbanken har också i aUt högre grad utnyttjat denna möjlighet.

Fr. o. m. december 1985 har viUkoren för bankemas upplåning i riksbanken ändrats. Den tidigare entydigt bestämda straffräntan har ersalls med en slraffräntetrappa. Genom den nya konstmktionen byggs en ökad automatik in i räntebildningen såtUlvida att förändringar i likviditeten på marknaden, via dess effekt på bankernas neltoupplåning i riksbanken, dUekl påverkar dagslåneräntan. Marknadsoperalioner frän riksbankens sida får också mer direkt genomslag pä räntenivån.

10.2 Kreditpolitiken i stort under 1985

Kredilpolilikens allmänna inriklning under 1985 har varit alt begränsa likviditetsutvecklingen i ekonomin till vad som är längsikfigt förenligt med en varaktig nedgång i inflationstakten. RäntepoUliken har haft som målsättning att valutaflödet, dvs. bytesbalans plus privat kapilalbalans, skall balansera och att någon stafiig nettoupplåning ej skall behöva ske.

Riksbankens ränteslyrning har huvudsakligen skett genom förändringar i straffräntan. Banksystemet har under hela året legal med omfattande straffränteupplåning i riksbanken, varigenom straffräntan harblivit styrande för de korta räntorna. Vid ett flertal tillfällen under året har dock riksbanken genom marknadsoperafioner påverkat den s. k. avkastnings-kurvan och därmed också de kortsiktiga ränleförvänlningarna.

Vid den kraftiga kreditpolifiska åtstramningen i maj höjdes straffräntan
från 13,5 tiU 16% samtidigt som diskontot höjdes från 9,5 tiU 11,5%. Under

andra halvåret har räntenivån successivt kunnat sänkas då de privata Prop. 1985/86:100

valutaströmmarna givit upphov tiU ett betydande valutainfiöde. I juU Bil. I.l

sänktes såväl straffräntan som diskontot med en procentenhet till 15 resp.

10,5%. Därefter har straffräntan sänkts ytteriigare i 2 etapper, tiU 13% i

slutet av november. Under hela året har Sverige upprätthållit en betydande

räntemarginal gentemot omvärlden.

Tillväxten i bankernas balansomslutningar under 1985 har varit mycket begränsad. T.o.m. oktober 1985 ökade penningmängden med ca 1,5 mUjarder kr., mätt över 12 månader, jäinfört med ca 16 miljarder kr. samma period föregående år. Denna nedgång har ell flertal förklaringar. För det första har statens utgiftsöverskott minskat. För det andra har betydande belopp deponerats av företag och kommuner i riksbanken och för del tredje har bankernas ufiäning i svenska kronor dragits ned mycket krafligl.

10,3 Valutaflöden och ränteutveckling

De privata valutaflödena var, mätt över helåret 1984, i stort sett i balans. Mol slutet av året märktes dock en tendens tiU ökat valutaulflöde. Samtidigt sjönk den inhemska korta räntenivån från ca 13,5% i september 1984 tUl drygl 11% i början av januari 1985. Detla var en konsekvens av att penningpolitiken lättats under hösten och atl banksystemet hade lämnat straffräntezonen i oktober. Dä utflödet av valuta fortsatte under de försia veckorna i januari intervenerade riksbanken på penningmarknaden i slutet av månaden och sålde under några dagar statsskuidväxlar med en löpfid pä upp till etl år för 18 miljarder kr. Åtstramningen tvingade ånyo bankerna till straffränleupplåning och räntenivån höjdes med ca 2 procentenheter.

Efter åtstramningen fortsatte emeUertid valulaulflödel. Orsaken var en kraftig försämring av bytesbalansen. Det var i första hand utvecklingen av handelsbalansen som var mycket ogynnsam. Överskottet i utrikeshandeln var 6 mUjarder kr. under första kvartalet 1985 jämfört med drygt 15 miljarder kr. för motsvarande period 1984. Detta minskande överskoll räckte ej för att kompensera de stora stafiiga räntebetalningarna till utlandet.

I syfte att dämpa den inhemska efterfrågan genomfördes i maj en kraftig åtstramning av kreditpolitiken. Diskontot höjdes från 9,5 lill 11,5% och straffräntan frän 13,5 till 16%. Även den prioriterade räntan höjdes från 11 fill 12%. Vidare sänktes ulläningstaket för såväl bankerna som finansbolagen från 4 tiU 2% för 1985 och rekommendationen rörande bankernas utlåningsräntor slopades.

Efter åtstramningen har Sverige haft en belydande räntemarginal gentemot omvärlden. Som mest var räntemarginalen gentemot den korta euro-dollarränlan ca 8 procentenheter och gentemot en vägd' internationell ränta ca 7 procentenheter (se diagram 10.1)

Sedan åtgärderna i maj har valutaströmmarna givit upphov lUl ett i del närmasle konfinuerligl inflöde pä sammanlagt ca 10 miljarder kr. t.o.m. november. Då utflödet fram t. o. m. mitten av maj var närmare 10 miljarder

' Räntorna i olika länder är vägda med samma vikter som i valutakorgen. 72

Diagram 10:1 Ränteutvecklingen

3 månaders eurodollarränta, räntan på 3-månaders statsskuldväxlar samt en korgvägd ränta.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

----- Statsskuldväxlar

---- Eurodollar

---- • Korgvägd ränta

1 v »

	V,	_y\	*_Jv*
\ ■•--. \	'"•%		A 1
	/'	_{'. / v.'}		_'_å
			1 \ 1	_{1 K-}
				_v

I ' I I ' I ' ' ' ' ' ' I ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' I ' ' ' ' ' ' ' ' ' I I I I I I I I I I I r I I

1984

1982

1983

1985

Anm.: För den korgvägda räntan gäller att räntorna i olika länder är vägda med samma vikter som i valutakorgen. Källa: Riksbanken.

kr. har således valutaflödet, mätt över hela året, varit i balans. Då bylesbalansunderskottet 1985 kan uppskattas tiU ca 12 miljarder kr. innebär detta att den privata kapilalbalansen givit upphov fill etl motsvarande inflöde (diagram 10.2). Det stabila valutainflödet under andra halvåret har möjliggjort en successiv neddragning av de korta räntorna. I november låg straffräntan pä 13 % jämfört med 16% direkt efter åtstramningen i maj.

När det gäller utvecklingen på kapitalbalansen är det i första hand företagens kortfristiga kapitaltransaktioner som gett upphov tiU ett netloin-flöde. Den betydande räntemarginalen gentemot omvärlden innebär all kortfristig upplåning utomlands är förmånlig för företagen. För alt reducera den osäkerhet, som sammanhänger med risken för valutaförluster pä

Diagram 10:2 Bytesbalans och valuUflöde 1984-1985.

Kumulerade värden från årets början, miljarder kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Bytesbalans Valutaflöde

J=-- 4r.- J

-4.-

5 JäL Hx

1984

-Bi «> Se

I I__ L.

..--- J=- i:-- rt

on lOr

Källa: Riksbanken.

utlandslån i samband med atl den svenska kronans värde gentemot valuta-korgen fluktuerar, offentliggjorde riksbanken i juli den maximala variafio-nen i del officiella valulakursindex. Denna angavs fiU ±1,5% kring riktmärket. Detta kan ha varit en bidragande orsak lill det successivt ökade intresset för utlandsupplåning. I en situation med höga inhemska räntor kan företagen också förväntas påskynda hemtagningen av fordringar i utländsk valuta.

En annan faktor, vid sidan av ränteutvecklingen, som troligen har haft en betydande inverkan på valutaflödena är förväntningarna om dollarkursens ulveckling. Detta sammanhänger med atl en slor del av förelagens kortfristiga tillgångar och skulder är denominerade i dollar. I början av årel när dollarn steg kraftigt är det troligt att detla förstärkte tendensen lill valutaulflöde medan den faUande dollarn under andra halvåret sannolikt haft en positiv effekt på valutaströmmarna.

10.4 Valutareserven och statens utlandsupplåning

Långsiktigt kan det anses motiverat att bygga upp valutareserven ungefär i samma takl som importen. Detla sammanhänger med valutareservens funktion som buffert vid svängningar i handeln med omvärlden. Polentia-len för privata valutaflöden har dock ökat kraftigt under senare år i takt med att en stor volym kortfristiga tillgångar och skulder i utlandet byggts upp. Det har därför under de senaste åren funnits skäl all ytterligare förslärka valutareserven, för atl motståndskraften skall öka något i situa-

. tioner av stark turbulens pä valutamarknaden. Uppbyggnaden av valutareserven med drygl 15 miljarder kr. under 1985 kan delvis förklaras av denna ambition.

Det senaste årets betydande påspädning av valutareserven sammanhänger emellertid också i hög grad med kortsiktiga faktorer. Del gäller i första hand synkroniseringen i tiden mellan statens nyupplåning och inlösen av äldre lån. Staten försöker som låntagare i möjligaste mån utnyttja gynnsamma tillfällen fill upplåning på de internationella kapitalmarknaderna. Detla kan kortsiktigt få lill följd att man tar hem mer utländsk valuta än vad som motiveras av behovet för stunden, vilket innebär en påspädning av valutareserven. I den utsträckning de nya lånen pä sikt endast skall ersätla äldre lån bUr emellertid ökningen av valutareserven endasl temporär.

En statlig ufiandsupplåning som ökar valutareserven påverkar inle likviditeten i ekonomin om riksbanken säljer ut statspapper på den inhemska marknaden i molsvarande omfattning. Samma neutraliserande effekt kan uppnås genom atl företagens likviditet dras in tUl riksbanken på olika konton. Delta är i hög grad vad som skett under loppet av 1985. Riksbanken har under året varit nettosäljare av statspapper samtidigt som företagens och kommunernas insättningar på investeringskonlo och likviditets-konto har ökat med närmare 20 miljarder kr. under perioden januari-november 1985.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 10:1 Likviditetspåverkande faktorer 1985

Miljarder kr.

	Valuta-	Budget-	Förfal-	Övriga	RGK:s	Rb:s	Föränd-	Bankemas
	flöde	under-	lande	exogena	emis-	mark-	ring i	nettoställ-
		skott'	lån på	fak-	sioner	nads-	banker-	ning
			mark-	torer	på mark-	opera-	nas netto-	mot Rb
			naden		naden	tioner	ställning mot Rb
Januari	-1,2	+ 2,6	+ 3,8	+ 3,7	- 7,4	-13,6	-12,1	-12,6
Februari	-2,3	+ 5,8	+ 1,7	- 3,9	- 6,7	- 1,6	- 7,0	-19,6
Mars	-1,8	+ 9,2	+ 9,5	- 0,5	- 5,5	- 5,6	+ 5,3	-14,3
April	-1,7	+ 6,0	+ 10,0	- 3,6	-11,9	- 0,3	- 1,5	-15,8
Maj	-1,7	-16,7	+ 10,4	+ 0,3	- 2,5	0,0	-10,2	-26,0
Juni	+2,1	+ 6,3	+ 4,1	-13,4	- 7,7	+ 6,9	- 1,7	-27,7
Juli	+3,8	+ 1,4	+ 8,9	+ 3,3	- 7,0	- 7,8	+ 2,6	-25,1
Augusti	+ 1,2	- 2,2	+ 9,3	- 0,8	- 8,2	+ 3,0	+ 2,3	-22,8
September	-0,5	+ 7,8	+ 12,1	- 2,8	- 6,6	-10,5	- 0,5	-23,3
Oktober	+ 1,4	+ 8,7	+ 17,0	- 0,4	- 9,0	-12,0	+ 5,7	-17,6
November	+2,0	+ 5,9	+ 5,3	- 5,5	- 7,3	- 3,1	- 2,7	-20,3
December''		+ 16,0	+ 6,5		-12,0
Totalt"	■ •	+50,8	+98,6	••	-91,8	••		••

' (-) = Inkomstöverskott.

Huvudsakligen förändringar i sedelmängd och investeringskonton.

' (-) = Försäljning.

" Preliminära siffror.

Anm. RGK = riksgäldskontoret. Rb = riksbanken. Budgetunderskottet redovisas här kassamässigt exkl. valutaförluster.

Källa: Riksbanken.

10.5 LikviditetsutveckJing och kreditgivning

Ett sätt alt belysa hur likviditeten på marknaden utvecklats är att studera bankernas kassaställning mot riksbanken. Denna bestäms i hög grad av budgetunderskottet och dess finansiering. Såsom framgår av tabell 10:1 har budgetunderskottet likvidiserat marknaden med drygt 50 miljarder kr. under 1985. De privata valutaflödena har i stort sett balanserat över året och därmed inte givit upphov lill något nämnvärt nettoflöde. Likviditetspä-spädningen från budgetunderskottet har neutraliserats dels genom en ökning av statspappersinnehavet hos allmänheten, dels genom indragningen av företagens medel tiU olika konton i riksbanken.

Likviditetsfillväxten i ekonomin, mätt som ökningen i penningmängden, har varil myckel begränsad under året (diagram 10:3). Den utestående sedelmängden har varit i stort sett oförändrad samtidigt som bankinläning-en endasl ökat marginellt. Vidgas likvidiletsbegreppet till att omfatta även finansbolagens upplåning från allmänheten qch korta statspapper på marknaden så har det dock skett en betydande likviditetsuppbyggnad i ekonomin under senare år.

De kortfristiga finansiella placeringarna i förelagssektorn framgår av tabell 10:2. Den uppbyggnad av likviditet som skedde under 1982 och 1983 tycks nu ha ebbat ul. En stagnerande vinstnivå och en relativt kraftig investeringsökning under 1985 har naturiigtvis bidragit lill en svagare likviditetsutveckling än tidigare. Å andra sidan har den stora räntemarginalen

Prop. 1985/86: 100 Bil. I.l

Diagram 10:3 Penningmängden

12-månaders proceiituella förändringar

25r

II"... MiliinMiiiiiluiriiiiiiiliiiii.... liirNiiiiiilii........ In.... iiiliiiiiiiiiiiliirirniiiiliniiiiiiii

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Källa: Riksbanken.

Tabell 10:2 Kortfristiga flnansiella placeringar 1 Miljarder kr.			hos icke-rmansiella företag			Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1
	1982 dec	1983 dec	1984		1985
	1982 dec	1983 dec	sept	dec	sept
Bankkonton specialinlåning andra konton Bankcertifikat Statsskuldväxlar Lån till finansbolag Summa	76,0 36,8 39,2 4,3 20,8 19,2 120,3	82,5 34,6 47,9 11,3 23,1 26,1 143,0	75,8 29,6 46,2 11,7 31,3 25,4 144,2	99,4 44,0 55,4 5,5 26,0 26,2 157,1	70,1 27,3 42,8 11,0 42,0 30,9 154,0

Källa: Statistiska centralbyrån.

mot omväriden, speciellt under andra halvåret, verkat i motsatt riktning. Kortfristigt upplänade medel utomlands har placerats på den inhemska marknaden. Del är värt all notera atl ulöver de likvida medel som anges i tabellen har företagen genom insättningar i riksbanken byggt upp en fordran - om än inte likvid — på riksbanken på ca 28 miljarder kr. vid utgången av 1985.

I slutet av november upphävdes ulläningstaket för banker och finansbolag samt för bostadsinstitutens oprioriterade utlåning. Tidigare gällde för banker och finansbolag etl tak för den s.k. övrigutlåningen i svenska kronor på 2% under 1985. Utlåningstaket var vid årets böijan 4% men sänktes i samband med den kreditpolitiska åtstramningen i maj, då även bostadsinstitutens oprioriterade ufiäning stramades ål.

Tabell 10:3 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, s. k. övrigutlåning

Milj. kr., förändring

	1984	1984 1-3 kv.	1985 1-3 kV.
Övrigutlåning i svenska kronor
Kommuner Företag Hushåll Övriga	-272 7238 2800 2592	-136 2471 680 1356	-1574 - 382 -3 105 -3 303
Summa	12358	4371	-8364
Övrigutlåning i utländsk valuta
Kommuner Företag Övriga	15104 2385	- 48 12268 2089	- 34 4824 -1747
Summa	17489	14309	3043
Summa övrigutlåning	29847	18680	-5321
Därav: kommuner företag hushåll övriga	-272 22342 2800 4977	-184 14739 680 3445	-1608 4442 -3105 -5050

Källa: Riksbanken.

Bankemas utlåning i svenska kronor, exkl. prioriterade byggnadskredi- Prop. 1985/86:100 ter, har under årel anpassats i enlighet med riksbankens rekommendatio- Bil. I.l ner. Mätt äver 12 månader var ökningstakten i oktober endast runt 1 %. Även expansionen av utlåningen i ufiändsk valuta har minskal mot slutet av året. Utlåningen fördelad på sektorer framgår av tabell 10:3. För finansbolagen var den utestående kreditvolymen till allmänheten 7 % slörre vid utgången av 3:e kvartalet 1985 jämfört med elt år fidigare.

10.6 Finansiellt sparande och finansiering av statens lånebehov

Det finansiella sparandet i olika sektorer framgår av tabell 10:4. Den försämring av bytesbalansen som skett mellan 1984 och 1985 motsvaras helt av försvagningen av del finansiella sparandel hos icke-finansiella företag. Nedgången i sparandet i företagssektom sammanhänger med flera faktorer. Bmltoöverskollen har stagnerat samiidigt som investeringama har ökat och den lidigare lageravvecklingen har upphört. Under 1985 har istället en lagemppbyggnad ägt mm. Inom övriga sektorer sker inga större förändringar mellan 1984 och 1985. Noterbart är alt hushåUen uppvisar ett fortsatt relalivl lågt finansiellt sparande, trots all realräntan ökat väsenlligl under de senaste åren. En viss omsvängning frän realt fill finansieUl sparande har dock skett.

Under 1986 förbättras det finansiella sparandet någol i såväl den privata som den offentUga sektom. Några större förändringar i de olika sektorernas finansiella sparande sker dock inte. Underskottet i bytesbalansen beräknas minska med ca 5 miljarder kr. tUl 5 miljarder kr. 1986.

Av tabell 10:5 framgår all statens lånebehov var drygl 10 miljarder kr. lägre 1985 än 1984. Då staten under 1985, fill skiUnad från 1984, dessulom lånade upp belydande belopp i ufiandel, ca 12 miljarder kr., var upplåningen inom landet betydligt lägre än under de närmast föregående åren. Genom att riksbanken under året i åtstramande syfte neltosåll en betydande volym statspapper på marknaden var dock netloupplåningen på den inhemska marknaden någol större än under 1984, ca 55 miljarder kr.

Tabell 10:4 Finansiellt sparande	i olika sektorer
Miljarder kr.
	1983	1984	1985	1986
Offentliga sektom, totalt Staten Kommunema Socialförsäkringssektorn	-35 -55 1 19	-18 -42 1 23	-12 -41 2 27	- 9 -33 2 22
Privata sektom, totalt Icke-finansiella företag Finansiella företag Hushåll	28 - 3 28 3	21 -10 30 1	2 -31 29 4	4 -31 29 6
Bytesbalans = totalt inhemskt sparande	- 7	3	-10	- 5

Anm. För 1985 har redovisats det underliggande finansiella sparandet, se vidare

kap. 9.

Källa: Statisfiska centralbyrån, finansdepartementet. 78

Ungefär en tredjedel av den inhemska upplåningen, eller 18 miljarder kr., skedde hos hushållen i form av premie- och sparobligationer saml allemanssparande. Förelagens insättningar på konto i riksbanken svarade för en ungefär Uka slor del, vUket var näslan dubbelt så myckel som under 1984. Av neltoinsättningaraa på 16 miljarder kr. kan närmare 7 miljarder hänföras liU allmänna invesleringskonton och ungefär lika mycket lill likvidilelskonlon, medan indragningen av medel på särskilda investerings-konton blev ca 3 mUjarder kr. Liksom under föregående år minskade den uteslående stocken prioriterade obligationer något. Upplåningen i form av statsskuldväxlar och riksobligalioner blev ca 30 miljarder.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 10:5 Finansiering av statens budgetunderskott 1983—1985

Miljarder kr.

	1983	1984	1985
Riksbanken	-15	19	-16
Upplåning på den inhemska marknaden	72	44	55
Därav: prioriterade obligationer	31	- 3	- 9
allemanssparande	-	6	10
premie- och sparobligationer	9	9	8
företags och kommuners in-
sättning på konto i rb	1	9	16
övrigt (statsskuldväxlar
och riksobligationer)	31	23	30
Upplåning inom landet	57	63	39
Udandet	20	0	12
Lånebehov	77	63	51
Valutaföriuster på statens
uUandslån	6	11	8
Budgetunderskott'	83	74	59

' Budgetunderskottet redovisas här kassamässigt enligt riksgäldskontorets beräkningsprinciper.

Källa: Riksbanken.

InnehåU Prop. 1985/86: 100

Bil. l.I

1 Sammanfatlning ........................................... .... 2

2 Den intemationella ulvecklingen......................... .... 7

2.1 Allmän översikt .......................................... .... 7

2.2 Regionala översikter ..................................... 12

3 Utrikeshandeln ............................................. 20

3.1 Väridshandeln............................................... 20

3.2 Den svenska industrins konkurrenskraft .......... .. 21

3.3 Exporten ................................................... 22

3.4 Importen ................................................... 24

3.5 Analys av handelsbalansens utveckUng ............. 25

3.6 Bytesbalansen............................................... 27

4 Industrin ................................................... 29

4.1 Produktion, produktivitet och sysselsällning ...... .. 29

4.2 Lönsamhetsutvecklingen .............................. 31

5 Arbetsmarknaden........................................... 35

5.1 Inledning ................................................... 35

5.2 Arbetsmarknaden under 1985 ........................ .. 36

5.3 Arbetsmarknaden 1986 ................................. .. 39

6 Priser och löner .......................................... 42

6.1 Jämförelse med OECD-området ....................... 42

6.2 Löner ........................................................ 43

6.3 Konsumentpriser ........................................... .. 44

6.4 Reallönernas utveckling 1970-1986 .................. .. 46

6.5 Konsekvenser av olika löneantaganden ............. .. 47

7 Hushällens ekonomi ..................................... .. 48

7.1 HushåUens disponibla inkomster........................ .. 48

7.2 Privat konsumtion ....................................... .. 51

8 Investeringar................................................ .. 53

8.1 Inledning .................................................... .. 53

8.2 Näringslivet.................................................. 54

8.3 Bosladsinvesleringar och offenfiiga investeringar 56

8.4 Byggnadsverksamhet...................................... 58

8.5 Lagerinvesteringar......................................... 59

9 Den offenfiiga verksamheten ........................... ... 61

9.1 Staten ....................................................... ... 61

9.2 Socialförsäkringssektorn................................. ... 64

9.3 Kommunema .............................................. ... 65

9.4 Den lolala offentliga sektorn och samhällsekonomin 67

10 Kreditmarknaden .......................................... ... 71

10.1 Kreditpolifikens ändrade utformning ................. ... 71

10.2 Kreditpoliliken i slort under 1985 ..................... ... 71

10.3 Valutaflöden och ränleulveckUng ..................... 72 Prop. 1985/86:100

10.4 Valutareserven och statens utlandsupplåning .... 74 Bil. 1.1

10.5 Likviditetsulveckling och kreditgivning................ 76

10.6 FinansieUt sparande och finansiering av statens lånebehov ... 77

Norstedts Tr/ckeri, Stockholm 1985 81

Till regeringen Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1986/87

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV vaije år till regeringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgelproposifionen.

RRV redovisar i denna skrivelse förslag lill beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1986/87. Beräkningama har gjorts för varje inkomstfitel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av det väntade utfallet för budgetåret 1985/86. Underiag för beräkningarna har hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs laxeringsslalistiska undersökning och aktiebolagsenkät utnyttjats. Underiaget till RRVs taxeringsstatistiska undersökning utgör ett urval av 23000 personers självdek-larafioner. I här presenterade beräkningar ingår resultat baserade pä undersökningen för inkomståret 1983.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. Därefter redovisas de fömtsättningar och antaganden beträffande skatteunderlagets framfida ulveckling som ligger fill grund för beräkningarna. I del sammanhanget redovisas resultaten från RRVs aktiebolagsenkät.

I den återstående delen beskrivs beräkningsresultaten för de olika in-komstfitlarna. Inkomsterna pä statsbudgeten budgetåren 1982/83 -1984/85 framgår av bilaga A. I bilagorna B och C redovisas en specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1985/86 resp. 1986/87. För att underiätta jämförelse med prognoserna i den preliminära nationalbudgeten presenteras i bilaga D beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1985, 1986 och 1987.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgelårel 1985/86 kan användas som komplement till RRVs inkomstberäkning. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dem.

Beslul i delta ärende har fatlats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen SaneU, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektörerna Aronsson, Rahmn och Svahlstedt, revisorn Andersson samt avdelningsdirektören Dalmo, föredragande.

Stockholm den 13 december 1985

G. Rune Berggren

Stig Dalmo

I Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Innehåll Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1986/87 1

Innehållsförteckning ........................................ 2

I. Sammanfattning ................................ ... 6

Fömtsättningar ................................................. 6

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster ....... 7

De beräknade inkomsterna budgetåren 1985/86 och 1986/87 9

II. Allmänna förutsättningar...................... 15

Statsbudgetens utfall budgeiåren 1980/81-1984/85 ... .. 15

Anlaganden för fysiska personers inkomster åren 1984-1987 16

Anlaganden för aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1984,

1985 och 1986 .................................................. .. 17

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna 21

1000 Skatter ....................................... . 21

Samordnat uppbördssystem för socialavgifter och källskatt 21

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 21

1111 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisafionsvinst och rörel
se ............................................................ .. 22

1121 Juridiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rö
relse .......................................................... .. 32

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse 34

1141 Kupongskatt ................................................ .. 35

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskall ............ .. 36

1143 BevUlningsskatt ........................................... .. 36

1144 Lotterivinstskatt ..................... ................ .. 37

1200 Lagstadgade socialavgifter .......................... 37

1211 Folkpensionsavgift ..................................... .. 39

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto ......................... .. 40

1231 Barnomsorgsavgift ..................................... .. 42

1241 Vuxenutbildningsavgift ................................ 43

1251 Övriga socialavgifter, netto .......................... 43

1281 Allmän löneavgift ....................................... .. 45

1300 Skatt på egendom ....................................... .. 46

1311 Skogsvårdsavgifter ....................................... 46

1312 Hyreshusavgift ............................................ 46 2

1311 Fysiska personers förmögenhetsskatt ............... 47 Prop. 1985/86: 100

1312 Juridiska personers förmögenhetsskatt ............. 48 Bil. 1.2

1331 Arvsskatt .................................................. 48

1332 Gåvoskatt ................................................. 48

1341 Stämpelskatt ............................................ . 49

1342 Skatt på värdepapper .................................. . 50

1400 Skatt på varor och tjänster .......................... 51

1411 Mervärdeskall ........................................... 51

1421 Bensinskatt .................................................. . 52

1422 Särskilda vamskatler .................................... 53

1423 Försäljningsskall på motorfordon ..................... 53

1424 Tobaksskatt ............................................... 54

1425 Skatt på spritdrycker ................................... 55

1426 Skatt på vin ............................................... . 56

1427 Skatt på malt- och läskedrycker ...................... 56

1428 Energiskatt .................................................. . 57

1429 SärskUd avgift på svavelhaltigt bränsle ............ . 59

1431 SärskUd avgift för oljeprodukter m. m................ . 60

1432 Kassettskatt .............................................. . 61

1433 Skatt på videobandspelare ............................. . 61

1434 Skatt på viss elektrisk kraft ............................ 62

1435 Särskild avgift mol försurning ........................... 62

1441 AB Vin & Sprilcentralens inlevererade överskott 63

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott ....... .. 63

1451 Reseskatt .................................................. 63

1452 Skall pä annonser och reklam .......................... .. 64

1453 Totalisatormedel ......................................... .. 65

1454 Skatt på spel ............................................... .. 65

1461 Fordonsskatt ............................................. .. 66

1462 KUometerskatt ............................................. .. 67

1471 Tullmedel ................................................. 68

1481 Övriga skatter på varor och tjänster ............. .. 69

2000 Inkomster av statens verksamhet........... 70

2100 Rörelseöverskott ......................................... 70

2111 Postverkels inlevererade överskott ................. .. 70

2112 Televerkets inlevererade överskott ................. .. 73

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott ....... 75

2114 Luftfartsverkels inlevererade överskott ........... 76

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott .. 79

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskoll . 81

2117 Domänverkets inlevererade överskott ............ 85

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskoll ..... .. 87

2131 Riksbankens inlevererade överskott ............... .. 88

2141 Myntverkets inlevererade överskott .......... 88 Prop. 1985/86: 100

2151 Tipsmedel .................................................... 89 Bil. 1.2

2152 Lotterimedel ............................................... 90

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 90

2300 Ränteinkomster .......................................... 91

2325 Räntor pä postverkets statslån ..................... 91

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande ... .. 92

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 92

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade 93

kapitalet

2400 Aktieutdelning ........................................... .. 93

2411 Inkomster av statens aktier ........................... 93

2500 Offentligrättsliga avgifter ............................ 94

2511 Expeditionsavgifter ....................................... 94

2522 Avgifter för granskning av biograffilm ............ .. 95

2543 Skatteuljämningsavgift .................................. 95

2600 Försäljningsinkomster .................................... .. 96

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen ............ .. 96

2700 Böter m. m.................................................. 96

2711 ReslavgUler ............................................... 96

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet .. .. 97

3000 Inkomster av försåld egendom ......... . 99

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m 99

3200 Övriga inkomster av markförsäljning ................. . 100

3211 Övriga inkomster av markförsäljning T............. . 100

3300 Övriga inkomster av försåld egendom ............ . 101

3311 Inkomster av statens gmvegendom ............... . 101

4000 Återbetalning av lån ....................... 102 Prop. 1985/86:100

5 Bil. 1.2

4200 Äterbetalning av bostadslån m. m.................... 102

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande ...... 102

4300 Återbetalning av studielån ........................... 102

4313 Återbetalning av studiemedel ....................... 102

5000 Kalkylmässiga inkomster.................. . 104

5100 Avskrivningar .............................................. 104

5121 Avskrivningar på fasligheter .......................... 104

5131 Uppdragsmyndigheters m. fi. komplemenlkoslnader 105

5141 Statens vägverks avskrivningar ..................... 105

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar ......................... 106

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning ..................... . 106

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt 106

5200 Statliga pensionsavgifter, netto ................... . 107

5211 Statliga pensionsavgifter, netto ................... . 107

Tabellförteckning .............................................. . 110

Bilaga A Statsbudgetens inkomster budgetåren 1982/83-1984/85 . 112

Bilaga B Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomster

för budgetåret 1985/86 .......................... 123

Bilaga C Specifikation av inkomsterna pä statsbudgeten för budget
året 1986/87 ........................................ 134

Bilaga D Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1985, 1986 och

1987 .................................................. 144

I. Sammanfattning Prop. 1985/86: loo

BU. 1.2 Förutsättningar

RRVs förslag lill beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1986/87 och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret 1985/86 har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk polifik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall det föreligger beslul av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 1 december 1985. Till grund för beräkningen ligger bl. a. följande fömtsättningar;

- Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter fr.o.m. är 1985

- Ändrade skatteregler vid införandet av förenklad självdeklaration fr. o. m. 1987 års taxering

- Slopande av den kommunala laxeringen för juridiska personer fr. o. m. den Ijanuari 1985

- ATP-avgiften oförändrad för är 1986 och höjd för år 1987

- Höjning av stämpelskatten fr. o. m. den Ijuli 1985

- Differentiering av bensinskatten

- Sänkning av kassettskatlen fr. o. m. den Ijanuari 1986

- Införande av särskild skatleuljämningsavgUt för år 1986

- Höjning av den slalliga bosladslåneränlan

Fömtom dessa institutionella fömtsättningar är bedömningen av konjunktumtvecklingen betydelsefuU för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning av det ekonomiska läget som presenterades i konjunkturinstitutets höslrapport 1985 har utgjort del huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska ulvecklingen. RRV har också haft underhandskontakter med finansdepartementet under det där pågående arbetet med den preliminära nationalbudgeten för år 1986.

Följande anlaganden ligger lill gmnd för RRVs beräkningar:

1985 1986 1987

Utbetald lönesumma'	9,1	6,7	4,0
Konsumentprisindex, årsmedeltal'	7,3	4,8	3,5
Privat konsumtion, volym'	2,4	1,5	1,0
Basbelopp, kr.	21800	23 200	24200
Basenhet, kr.	7800	7800	7800

' Procentuell förändring från föregående år

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster fömtses öka med 44% från år 1984 lill 1985. Underlaget för denna prognos har hämtats från enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag som RRV har genomfört under hösten 1985. Den höga utvecklingstakten för är 1985 beror främst på alt den kommunala beskattningen för juridiska personer upphör fr.o.m. detta år. Den statligt taxerade inkomsten för är 1986 beräknas öka med 5% jämfört med är 1985. Hänsyn har då tagits tUl alt fastighetsskatten blir avdragsgUl 1986.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgeiåren 1985/86 och 1986/87 framgår av bilaga B resp. bilaga C.

En översikfiig sammanstäUning av beräkningsresultaten redovisas i labeU Prop. 1985/86: 100
2. Bil. 1.2

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

Pä de fiesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endasl inkomster. På ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot äv inkomster och utgifier las upp på statsbudgetens inkomstsida. I tabeU 1 görs en sammanslällning av bmtlobelop-pen budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. I RRVs prognosarbele ingår all bedöma ulvecklingen av bmltobeloppen för såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 1 framgår all bmtloinkomslema för budgetåret 1986/87 beräknas uppgå lUl 601,7 miljarder kr. vUket är mer än dubbelt sä mycket som inkomsterna netto på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttifiarna beräknas lUl 315,7 miljarder kr. för samma budgetår.

Den största differensen meUan bmtlo- och nettoredovisningen finns på inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna pä huvudgruppen 1100 består fill största delen av preliminärskatler (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. För huvudgmpp 1100 beräknas bmtloinkoms-lerna öka med 1,8% meUan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den låga ökningstakten förklaras av en engångseffekt på 13,6 miljarder kr. budgelårel 1984/85 liU följd av den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter. Bmtloutgifterna beräknas öka med 7,5% för budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 ökar bmltoinkomstema med 8,8% och bmtloutgifterna med 11,9%.

Inkomsterna på huvudgmppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivaravgifter. I den tabellariska bmtlosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs till fonderade medel utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar inom den stafiiga sektorn. Vidare ulbelalas sjukförsäkringsavgifternas andel av sjukförsäkringens kostnader. Bmltoinkomstema för huvudgmppen 1200 beräknas öka med 17,7% mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den kraftiga ökningen beror pä all den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter medförde en negaliv engångseffekt på 7,8 miljarder kr. budgetåret 1984/85. Ulvecklingen av bmttoinkomslema mellan budgeiåren 1985/86 och 1986/87 beräknas lill 4,3%.

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas tUl 168,2 miljarder kr. för budgetåret 1986/87 och brultoutgiflerna till 54,6 miljarder kr. för samma år. Bmltoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt.

För budgelårel 1986/87 beräknas bmttoinkomslema på huvudgmpp 5200 bli ungefär lika stora som bmtloutgifterna. Nettot som tas upp på statsbudgeten är 0,4 miljarder kr. Omföringar mellan huvudgrupperna 1200 och 5200 av de stafiiga arbetsgivaravgiftema liksom omföringar mellan huvud-gmpperna 1100, 1200 och 1300 av egenavgifter, förmögenhetsskatter elc. är exkluderade i tabell 1.

cm -o

3 JO

ma\nv—' r-- m (N -* Tf v£t in « m

» r

o 0 —• (N

Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

öoNr>näboori- a\

SD Ti- o (N

r r- o

1 c» o m Tf so O v£) Tf r- 00 »o

oö

Tt -t

S88 I

rj f o

»n 00 "O

I OO 00 o

22 s

00 I

« (NI

(N Tf '

tn o\

»n (N

Tt r-- Tj-

I I

t-t- «s

*/->V-t QO

o o «

mOTfr-~oo Ul

OOtinrOOrO »/)

soTfmoovor \o

-TtOOOJ TtOOTt

ooTt(tN(N(Nr r-

oo — (Nooror*—' «s

ONinm'—'-v-i'—'VO

(NootNON TtooTt m

ONOscNTtrmON—' 00

ooomooto 1

ONrr--oo TtON■
o — tt r-1

Tf (N

c

'>
(rt
c
o		,-.
		S5 " o
cd		fe Crt E c U
C/1		fe Crt E c U
		00 c S o C
cd 2		ialav ;h tjä erksi gend ter äavg
cd 2
r-
CO		gade soc varor oc statens v försåld e av lån a inkoms pensioni
E c
ocd
a		~ "w . ÖO oil cd
a ■UCO		' Lags Skatt mster mster betaln: ylmäs ' Statl
S 2	K	o o o o t- .Ä o
c/5 — > O cd	K	o o o o cd
	e

o t-i		o o o o 1-O o o o cd
o ca		o o o o 1-O o o o cd
—1 >		r m •* u-1 >

■a

De beräknade inkomsterna budgetåren 1985/86 och 1986/87

Diagram 1. Statsbudgetens inkomster budgetåret 1986/87 Procent av totala inkomsterna

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

H?i GVSIGT

; iji"iSTER 2liä 4.* SijItElSEÖvER-3K0TT 2LStl

/-■■■' ■ .? " v.

il» INrOnSl SKATT 113

i2!20

17% i?: ATT PA VAROR OCh TJf*'JbTER

V\■'.\>c;V\\\\V.........

•V<■•.:■.\\\\■ • ■ •

::;7

\>v.v.X\-\\\\'\\\\\'\;;. ■ ■ ■ ■-'■■ ■\ V- \ '\ \ ■■■ \ ■> \ \ -. ■■■.'» ■ ■ ■

::.: :">-_

22X

GOCIAL-

....

hV&IFTER

■\■t\\\\\\V •;

23* rlERVSRDE-SKATT (MOMS) IVll

PFuiiiCS 1905/87 285,927 MK;k

Enligt de nu redovisade beräkningama uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86 tiU 273227 mUj.kr. Det är 12631 milj.kr. eller 4,8% mer än ulfallet för budgetåret 1984/85.

För budgetåret 1986/87 är ökningen 4.6% eller 12700 milj.kr. Inkomstema beräknas således tiU 285927 milj. kr.

Den samordnade uppbörden av skatter och arbetsgivaravgifter tiUsammans med förkortning av kreditlider för redovisning av punktskatter och konkurrensneutral redovisning av mervärdeskall medför engångseffekter på statsbudgeten. En sammanställning av engångseffekterna redovisas nedan.

Engångseffekter budgetåren 1984/85-1986/87 (miljarder kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

273,2 +4,8%

285,9 +4,6

RRVs beräkning, totalt 260,6

Förändring —

Engångseffekter 1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst

och rörelse 13,6

1200 Lagstadgade socialavgifter -7,8

1,6 0,9	1,3	~
8,3	1,3	-
252,3	271,9 +7,8%	285,9 +5,1%

1400 Skatt på varor och tjänster 5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa engångseffekter

Totala inkomster justerade för engångseffekter Förändring

En rensning av inkomsterna från dessa engångseffekter skulle ge en Prop. 1985/86:100 annan inkomstutveckling pä statsbudgeten. För budgetåret 1985/86 skulle Bil. 1.2 utvecklingslakten öka till 7,8%. För budgetåret 1985/86 är engångseffekterna lägre än lidigare budgetår. De justerade inkomsterna ökar med 5,1 % mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Anlaganden om löne- och prisutveckling har stor betydelse för RRVs beräkningar. Enligt RRVs antaganden blir löne- och prisökningarna lägre åren 1986 och 1987 än tidigare år. Detta är huvudförklaringen lill den lägre utvecklingstakten på inkomsterna mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ylleriigare förklaringar lill inkomslulvecklingen redovisas nedan.

Fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas minska med 9631 milj.kr. mellan budgeiåren 1984/85 och 1985/86. Orsaken till minskningen är engångseffekt på statsbudgeten till följd av atl uppbörden av den preliminära A-skatten sker månadsvis fr. o. m. inkomståret 1985. Det innebär att budgetåret 1984/85 innehåller merinkomster motsvarande en månads uppbörd på ca 13600 milj.kr. Om resultatet rensas från denna effekt, innebär delta atl inkomsltheln fysiska personers inkomstskatter ökar med ca 10,2%. Tidsprofilen i de antagna lönesummeökningarna gör med gällande regler för kommunalskalteutbelalningar att dessa bUr förhåUandevis höga budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Vid beräkningen av preliminärskattema för år 1986 och 1987 har RRV antagit en oförändrad kommunal medelutdebilering i förhållande till år 1985, dvs. 30:38 kr.

För budgetåret 1986/87 beräknas titeln fysiska personers inkomstskatter till 43646 milj. kr. Del är en ökning med 944milj. kr. TUI grund för beräkningarna av fysiska personers inkomsskatler år 1986 ligger bl. a. regeländringarna i samband med alt den förenklade självdeklarationen införs. Dä införs bl. a. etl schablonavdrag under inkomst av tjänst, individuella s. k. sparavdrag, konlrolluppgiflsskyldighet för inkomsträntor m. m. RRV har vidare antagit all skatteskalan i nominella termer år 1987 är densamma som för 1986, dvs. etl antagande om oförändrad basenhet. Vid kalkylerna har också hänsyn tagits tiU bl.a. del preliminära taxeringsutfaUet av 1985 ärs taxering. Detla har bl.a. medfört atl den överskjutande skatten har justerats för budgetåret 1985/86 då dessa utbetalningar beräknas tiU drygt 12 100 milj.kr. I preliminärskalletabeUerna tas hänsyn liU 1500 kr. av schablonavdraget på totah 3000 kr. I tabellerna var tidigare ej hänsyn tagen till avdraget på 1000 kr. Underuttaget (skiUnaden meUan preliminärskatter och slutlig skatt) beräknas därför minska mellan kalenderåren 1985 och 1986. Detta medför bl. a. alt fyllnadsinbetalningarna blir lägre år 1987.

Juridiska personers skatter beräknas öka med 3848 milj.kr. mellan
budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det beror främst på att de preliminärt
debiterade B-skatlerna beräknas stiga med 2433 milj. kr., vilket beror pä
atl den slutliga skatten för 1984 har stigit krafligl samt att vinstdelnings-
skatten och hyreshusavgiften/faslighetsskatten preliminärdebUeras. Omfö
ringar till andra inkomsttttlar har stigit med 1160 milj.kr. vilkel ocksä
beror på hyreshusavgiften/fastighetsskalten och vinstdelningsskatlen.
Kommunalskatleutbetalningarna beräknas minska med 1697 milj. kr. mel
lan budgetåren 1984/85 och 1985/86 tiU följd av att den kommunala beskatt- 10

ningen för juridiska personer upphörde fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1060, 1061).

Mellan budgeiåren 1985/86 och 1986/87 beräknas de juridiska personernas skaller alt minska med 500mUj.kr. Preliminär B-skatt beräknas öka med 3 426 milj. kr. Det höga preUminärskatteuttaget medför atl fyllnadsin-belalningama våren 1987 beräknas minska med 1740 milj. kr. jämfört med våren 1986. Omföringar liU andra inkomsttitlar har ökat med 2986 milj. kr. vilkel bl.a. beror på fastighetsskatten som infördes fr.o.m. 1985 (SFS 1984:1052) och omförs 1986/87.

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 12781 mUj.kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Uppgången förklaras av atl ulfallet för budgetåret 1984/85 innehöll en negativ engångseffekt på ca 7,8 miljarder kr. lill följd av övergången lill samordnad uppbörd av skatter och arbetsgivaravgifter.

Utvecklingstakten på inkomsterna från socialavgiftema mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 beräknas bli 4,8% eller 2634mUj.kr. Den föreslagna höjningen av tilläggspensionsavgiften fr.o.m. den Ijanuari 1987 påverkar inte statsbudgetens inkomster.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Diagram 2 Statsbudgetens inkomster av inkomstskatter. Socialavgifter, skatt på varor och tjänster samt övrigt. Budgetåren 1984/85—1986/87 (milj. kr.)

lliili!

iiilii

.äiJ

l> I

;;:il, ;i!!!i|;;:i'!;i

:;:;:'i;!!i;i:'i!n!!!

.;i!i:; -iMi!, :;!iil| ,,., Ii:i!:iiii[:;liiiiiliiji;i

lillllil Hill ; liilili

ijliiiljj

Iliiiii.I

I I

i!':.|-;:iii'ii;';;ii!:Tm

"''l':'!!iÉ!iW:;i

i;i:i !iiliM';Hi!i i'--'''' ■■'■■'■■i-:" '■'

& J / o D

|ii!'hi -'-■■'

ilSTEP l'!

;; i j? n

TFR

Skatt på varor och tjänster uppgick tUl 104270 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Härav svarade mervärdeskatten för ca 57%. För budgetåret 1985/86 beräknas inkomsterna av skatt pä varor och tjänster till 111621 milj.kr. vilkel är en ökning med 7,1%. För budgetåret 1986/87 ökar inkomstema med 1,7 % lill 113 554 milj. kr.

Som tidigare har nämnts har konkurrensneutral redovisning av mervär- Prop. 1985/86:100 deskatt tillsammans med kortare kredittid vid redovisning av punktskatter Bil. 1.2 medfört kassamässiga förstärkningar av inkomsterna under budgetåren 1984/85 och 1985/86. Dessa förstärkningar är engångseffekter och har beräknats tUI 1600 milj. kr. resp. 1300 milj. kr. Rensat för dessa engångseffekter ökar ändå inkomsterna i en högre takt mellan budgeiåren 1984/85 och 1985/86 än mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. En förklaring är atl prisutvecklingen antas bU högre år 1985 än för åren 1986 och 1987. En annan förklaring är all de beräknade inkomsterna för budgetåret 1986/87 bygger på ett antagande om i stort sett oförändrade skattesatser.

En förkortning av kredittiden för redovisning av bensinskatt och energiskatt (inkl. särskild avgift pä oljeprodukter) på olja beräknas ge en engångseffekt pä ca 1300 milj.kr. budgetåret 1985/86. Detla medför atl inkomsterna av bensinskatt och energiskalt minskar budgetåret 1986/87 jämfört med budgetåret 1985/86. För energiskatten och den särskUda avgiften för oljeprodukter förstärks nedgången av all oljekonsumlionen antas minska kraftigt även kommande budgetår. En fortsall anlagen konsumtionsminskning av spritdrycker medför all inkomsterna på titeln skatt på spritdrycker minskar med 120milj. kr. budgetåret 1986/87 jämfört med budgetåret 1985/86. Regeringen har föreslagit en sänkning av kassettskatlen fr.o.m. den Ijanuari 1986. Förslaget beräknas reducera inkomstema av kassettskatt budgetåret 1986/87 med ca 50%.

Ränteinkomsterna ökar med drygt 14% eUer 1710 milj. kr. meUan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ökningen förklaras hell av att bostadslåneräntan antas höjas med 2,1 procentenheter lUl 13,35% för år 1986.

Inkomsthuvudgruppen försäljningsinkomster beräknas öka kraftigt mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ökningen beräknas till 957 milj.kr. vilket beror på de försäljningsinkomsler som erhålls vid utförsäljning av beredskapslager för olja m. m.

Avskrivningar - huvudsakligen för affärsverken - beräknas minska med 623 milj.kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Orsaken till minskningen är att postverkets avskrivningar upphör fr.o.m. budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 beräknas avskrivningama tUl 3929 milj.kr. vilkel är en ökning med 414 milj.kr. jämfört med budgetåret 1985/86. Den slörsta ökningen i inleveranser av avskrivningar svarar statens jämvägar för.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 2 Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1985/86 och 1986/87, (milj. kr.)

	1984/85	1985/86	1985/86	1986/87	Förändring 1985/86-
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos	1986/87
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
					Belopp	Procent
Inkomster	260596	261953	273227	285927	12700	4,6
1000 Skatter	222115	224898	235415	244100	8685	3,7
1100 Skatt på inkomst, realisations
vinst och rörelse	67788	55065	60822	61350	529	0,9
därav
1111 Fysiska peroners skatt på
inkomst, realisationsvinst och
rörelse	52333	36778	42702	43 646	944	2,2
1121 Juridiska personers skatt på
inkomst, realisationsvinst
och rörelse	11683	15797	15531	15031	-500	- 3,2
1200 Lagstadgade socialavgifter	42527	54716	55308	57943	2634	4,8
1300 Skatt på egendom	7530	8120	7665	11254	3 589	46,8
därav
1312 Hyreshusavgift	675	1100	951	3 891	2940	309,1
1400 Skatt på varor och tjänster	104270	106997	111621	113554	1933	1,7
därav
1411 Mervärdeskatt	59296	58300	62100	65 500	3400	5,5
2000 Inkomster av statens verksam-
het	28154	29552	29183	32531	3 348	11,5
2100 Rörelseöverskott	10742	12719	11946	12324	378	3,2
därav
2110 Affärsverkens inlevererade
överskott	3 598	3887	3 951	3 381	-570	-14,4
2131 Riksbankens inlevererade
överskott	5401	7000	6300	7100	800	12,7
2200 Överskott av
statens fastighets-
förvaltning	372	461	459	652	192	41,9
2300 Ränteinkomster	11873	11901	12116	13826	1710	14,1
därav
2332 Ränteinkomster pä
lån för bostadsbyggande	7905	8240	8272	9912	1640	19,8
2400 Aktieutdelning	375	250	305	390	86	28,2
2500 Offentligrätts-
liga avgifter	1587	2089	2228	2261	33	1,5
2600 Försäljnings-
inkomster	1722	1196	1153	2110	957	83,0
därav
2625 Utförsäljning av bered-
skapslager	1467.	900	900	1850	950	105,6
2700 Böter m.m.	427	437	456	468	12	2,5
2800 Övriga inkomster
av statens verksamhet	1056	499	520	500	-20	- 3,8
3000 Inkomster av för-
såld egendom	82	74	122	106	-16	-13,3
3100 Inkomster av för-
sålda byggnader och
niaskiner m. m.	35	46	91	71	-19	-21,3
3200 Övriga inkomster
av markförsäljning	2	1	2	2	—	—
3300 Övriga inkomster
av försåld egendom	46	27	30	33	3	10,0

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

	1984/85	1985/86	1985/86	1986/87	Förändring 1985/86-
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos	1986/87
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
					Belopp	Procent
4000 Återbetalning av
lån	4663	4248	4502	4861	359	8,0
4100 Återbetalning av
tiäringslån	591	400	442	467	25	5,7
4200 Återbetalning av
bostadslän m.m.	2436	2201	2401	2500	100	4,2
4300 Återbetalning av
studielån	964	1038	1138	1384	246	21,6
4400 Återbetalning av
energisparlån	287	305	275	300	25	9,1
4500 Återbetalning av
övriga lån	385	305	247	210	-37	-15,0
5000 Kalkylmässiga
inkomster	5581	3 181	4004	4329	325	8,1
5100 Avskrivningar	4138	3267	3515	3929	414	11,8
5200 Statliga pen-
sionsavgifter, netto	1444	-86	489	400	-89	-18,2

II. Allmänna förutsättningar

Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81-1984/85

Det slalliga budgetsyslemel moderniserades budgetåret 1980/81. Statsbudgetens inkomster grupperades efter karaktären pä inkomsten när den flyter in till den statliga sektorn. Uppdelningen av statsbudgetens utgiftssida i en drift- och en kapitalbudget ersattes av en statsbudget för såväl drtft- som investeringsutgifter.

I tabell 3 presenteras statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1980/81-1984/85.

Inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 blev 260596 milj.kr. Det var en ökning med 39431 milj.kr. eller 17,8% jämfört med budgetåret 1983/84. Statsbudgetens utgifter uppgick tiU 329137 milj.kr. under budgetaret 1984/85. Det var en ökning med 30873 milj.kr. eller 10,3% jämfört med föregående budgetår. Statsbudgetens underskott, dvs. skillnaden meUan utgifier och inkomster, blev för budgetåret 1984/85 68541 milj. kr.

En närmare redogörelse för utveckUngen av statens inkomster och utgifter lämnas i RRVs publikation "Statens finanser 1985". En detaljerad redovisning av budgetulfallet framgår av RRVs publikation "Statsbudgetens utfall budgetåret 1984/85".

Tabell 3. Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Budgetår	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Inkomster
Skatt på inkomst, rea-
lisationsvinst och
rörelse	34057	36251	39534	48903	67788
Lagstadgade social-
avgifter	33890	31250	36032	47059	42527
Skatt på egendom	2358	2741	3284	4172	7 530
Skatt på varor och
tjänster (exkl mer-
värdeskatt)	27 208	29564	35156	39047	44974
Mervärdeskatt	37 305	40665	45423	48 520	59296
Inkomster av statens
verksamhet	14552	17762	22407	23008	26687
Inkomster av försåld
egendom Återbetalning av lån	77	49	190	52	1549
egendom Återbetalning av lån	2406	2644	2978	4358	4663
Kalkylmässiga inkomster	3434	6205	6275	6047	5581
Summa inkomster	155287	167131	191280	221165	260596
Utgifter
Förslags- och obeteck-
nade anslag	170856	185844	212478	244301	286451
Reservationsanslag	43927	50562	64553	53 580	43 830
Röriiga krediter
(+ = ökad disposi-
tion, - = minskad
disposition)	+455	-1242	+848	+383	-1144
Summa utgifter	215238	235164	277879	298264	329137
Underskott	59951	68033	86599	77099	68541

Antaganden för fysiska personers inkomster åren 1984-1987 Prop. 1985/86:100

Inkomstutvecklingen för de fysiska personerna har en avgörande beiydel- o . i. se för de direkta skatternas utveckling. Pä olika sätt påverkar den också förändringarna i de indirekta skatterna liksom inkomster av statens verksamhet och de statliga affärsverkens inleveranser av överskott till staten.

UtveckUngen för de fysiska personernas inkomstskatter bestäms främst av förändringar i inkomst av tjänst, dvs. huvudsakligen av lönesummeutvecklingen. Förändringarna i den lolala lönesumman påverkas av avtalsuppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter och av ändringar i sysselsättningen för anställda samt av den s. k. löneglidningen, dvs. förtjänslut-vecklingen utöver den avtalsmässiga ökningen.

Konjunkturinstitutet beräknade i sin höstrapport 1985 att den lolala utbetalda lönesumman ökade med 9,7% meUan åren 1983 och 1984 och med 9,0% mellan åren 1984 och 1985. Mellan åren 1985 och 1986 antogs en lönesummetillväxl på 6,5 %.

RRV har haft underhandskontakter med konjunkturinstitutet och finansdepartementet och därvid kunnat stämma av några av de centrala antaganden som påverkar statsbudgetens inkomster. Sådana cenlrala anlaganden är förutom lönesummans tillväxt bl.a. konsumentprisutvecklingen, förändringen av den privata konsumtionens volym m. m. Enligt vad RRV erfar antar man i del pågående arbetet med nationalbudgeten att den utbetalda lönesumman ökar med 10,1 % meUan åren 1983 och 1984. MeUan åren 1984 och 1985 beräknas den utbetalda lönesumman öka med 9,1 %. År 1986 förutsätts lönesumman öka med 6,7% varav ca 1 procentenhet antas utgöra den s.k. sysselsätlningskomponenten.

För år 1987 har RRV valt atl skriva fram lönesummans tillväxt med 4,0%.

De utbetalda pensionerna fömlsätts öka med 11,3% mellan åren 1984 och 1985. För år 1986 beräknas ökningstakten till 10,0%. De utbetalda pensionerna beräknas öka med 6,3 % år 1987. RRV har förutsatt att basbeloppet uppgår till 23200 kr. fr.o.m. den Ijanuari 1986. För år 1987 har RRV antagit alt basbeloppet blir 24200 kr. Pensionerna utgjorde inkomståret 1984 ca 19% av de sammanräknade inkomsterna.

För olika sociala förmåner vilka tas upp till beskattning såsom sjukpenning, föräldrapenning, dagpenning, utbildningsbidrag m.m. förutses följande ökningslal. Mellan åren 1983 och 1984 ökade dessa förmåner med 11,6%. För år 1985 har RRV antagit en ökningstakt på 9,4 %. I kalkylen för år 1986 beräknas ökningen bli 10,1%. För år 1987 har RRV skrivit fram dessa inkomster med 6%.

Av fysiska personers sammanlagda inkomst år 1984 svarade inkomst av jordbmksfastighet för 1,0%. Inkomst av rörelse svarade samma år för ca 2,8%. I beräkningarna har antagits att inkomst av jordbruksfastighet och rörelse ökar med 7,9% resp. 4,9% mellan åren 1984 och 1985. Mellan åren 1985 och 1986 föruises inkomsterna av rörelse öka med 6,2% och inkomsterna av jordbruksfastighet med 5,5%.

Inkomst av kapital uppgick är 1984 till 15296 milj. kr., vilket är 3,2% av de sammanräknade inkomsterna. Mellan åren 1984 och 1985 förutses en ökningstakt på 25,5% i inkomstslaget kapital. För år 1986 antar RRV att

inkomsterna av kapital minskar med 4,1% till följd av att sparavdraget Prop. 1985/86:100 individualiseras och höjs tiU 1600kr. Den genomsnittliga räntenivån för Bil. 1.2 inlåning höjdes frän 9,1 procentenheter tiU 9,4 procentenheter 1984 och antas öka tUl 10,7 procentenheter 1985.

Inkomsterna av annan fastighet uppgick till 3266 milj.kr. år 1984 och svarade då för mindre än 1 % av de sammanlagda inkomsterna. För år 1985 och framåt har RRV skrivk fram inkomsterna med knappt I %.

Underskott i förvärvskäUa har sedan slutet av 1960-talel ökat kraftigt vaije är med några fä undanlag. Den mest betydelsefulla avdragsposten är underskott av annan fastighet som svarar för merparten av underskotten. Underskott av kapital svarar för större delen av det resterande underskollet.

De sammanlagda underskotten som utnyttjades i olika förvärvskällor uppgick år 1984 till 32819 milj.kr. Det är 6,8% av de sammanräknade inkomsterna.

För år 1985 har RRV skrivit fram underskottsavdragen med 11,1 %. För är 1986 har underskottsavdragen skrivits fram med 8,7%.

Antaganden för aktiebolagens Inkomster verksamhetsåren 1984, 1985 och 1986

RRV genomför ärligen i oktober en undersökning av de svenska aktiebolagens, sparbankernas och försäkringsbolagens laxerade inkomster. Undersökningen bygger pä uppgifter från en enkät till ett urval om ca 2500 företag. Urvalet görs med utgångspunkt i förelagens statligt taxerade inkomster och antal anslällda. Dessa uppgifter finns hos riksskatteverket och statistiska centralbyråns (SCB) cenlrala förelagsregister. Årets undersökning bygger på etl urval som avser de stadigt taxerade inkomsterna för verksamhelsårel 1983.

I enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal skatt laxerade inkomsten för verksamhetsåren 1984 och 1985 samt beräknade fyUnadsin-betalningar under våren 1986. Vidare ingår frågor angående vinstdelningsskallen.

I det följande redogörs för vissa huvudresultat av undersökningen. Det bör observeras att uppgifterna vad gäller slorleksgmppen 0-19 anslällda är mycket osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med lolala antalet förekommande företag myckel litet. Dessutom är bortfallet störsi inom denna grupp av förelag. Den lotala svarsfrekvensen var myckel låg vid årets undersökning, endast 66%, resultatet är mer osäkert än för lidigare enkäter. En utförlig beskrivning kommer att publiceras i SCBs Statistiska meddelanden, serie F.

Av tabell 4 framgår företagens statligt taxerade inkomster enligt det
definkiva taxeringsutfallet för verksamhetsåren 1971-1984 (preliminärt
UtfaU för 1984). Enligt enkäten uppgick den liU staUig skatt laxerade
inkomsten för verksamhetsåret 1984 till 13232 milj. kr. Det innebär endasl
en ökning med 5% jämfört med utfallet för verksamhetsåret 1983. Det
preliminära utfallet för verksamhetsåret 1984 uppgick till 15495 milj.kr.
vilket är en ökning med 23 % jämfört med ulfallet för verksamhetsåret 17

2 Riksdagen 1985/86. 1 .laml. Nr 100. Bilaga 1.2

1983. Detta innebär att enkätresultatet ligger hela 18% under preliminärt Prop. 1985/86; 100 utfall för verksamhetsåret 1984. En förklaring till detta är den låga svars- Bil. 1.2 frekvensen. En annan förklaring är all de flesta företagen svarar på frågoma om laxerad inkomst utifrån inlämnade deklarationer, vUka senare kan bli upptaxerade av skattemyndigheterna. Den statligt taxerade inkomsten beräknas enligt enkäten öka med 47,6% mellan åren 1984 och 1985.

Tabell4. Statligt taxerad inkomst för aktiebolag m.fl. (Bl-längden) åren 1971-1984

Verksamhetsår	Taxerad inkomst	Förändring från
	milj.kr.	föregående år%
1971	2810	-26
1972	3 473	+24
1973	3919	+ 13
1974	3 627	- 7
1975	6299	+74
1976	5799	- 8
1977	4312	-26
1978	5498	+28
1979	5 857	+ 7
1980	5026	-14
1981	8005	+59
1982	10635	+33
1983	12561	+ 18
1984	15 495 (Prel. utfall)	+ 23

Av tabell 5 framgår övriga enkätresultat. Den kommunall taxerade inkomsten beräknas minska med 62,7% meUan verksamhetsåren 1984 och 1985. Minskningen beror på atl den kommunala taxeringen upphör för juridiska personer fr. o. m. 1985. För förelag med brutet räkenskapsår upphör den kommunala laxeringen fr. o. m. 1986 (SFS 1984:1060, 1061). Fyllnadsbetalningarna under våren 1986 beräknas enligt enkäten utgöra ca 27% av den totala bolagsskatten för verksamhetsåret 1985.

Förändringar som beräknas påverka de svenska aktiebolagens m.fl. skatteunderlag verksamhetsåren 1985 och 1986.

- Inbetalningskvolen för allmänna investeringsfondema höjdes fr.o.m. bokslut per den 31 december 1984 (SFS 1984: 1091)

- Förnyelsefonder infördes fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1090)

- Kommunal beskattning upphörde fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1060)

- Garantibeskattning av fastighet upphörde 1985 (SFS 1984:1060)

- Ändrad skattesats vid staUig beskattning fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1061)

- HyreshusavgUlen upphörde den 31 december 1984 (SFS 1984:1053)

- Fastighetsskatten infördes den I januari 1985 (SFS 1984: 1052)

Fr. o. m. den 1 januari 1984 infördes vinstdelningsskatt (SFS 1983:1086). Vinstdelningsskatten är 20% av vinstdelningsunderiaget. Detla underiag är företagets reala vinst, med hänsyn lagen tUl inflationen (7% 1985), liU den del vinsten överstiger fribeloppet. Fribeloppet är 6% av företagels lönesumma eUer 500000 kr. Vinstdelningsskatlen blir avdragsgill försia gången vid 1986 års taxering dvs. för verksamhetsåret 1985. I det preliminära UtfaUet för verksamhetsåret 1984 uppgick vinstdelningsskatlen till 894milj. kr. Enkäten visade elt vinsldelningsunderiag för verksamhetsåret

1985 på 7247milj.kr., vilkel ger en vinsldelningsskatt på 1449milj.kr. Prop. 1985/86:100 Eftersom enkätens svarsfrekvens var låg beräknar RRV vinsldelningsskal- Bil. 1.2 tenliU 1500 milj. kr.

Vid bedömningen av statligt och kommunall laxerade inkomster för verksamhelsårel 1985 har RRV utgått från enkätresultatet. Delta visar som tidigare nämnts en ökning på 48% för statligt taxerad inkomst meUan verksamhetsåren 1984 och 1985 för Bl-längden. För B2- och C-längden räknas med en 10% ökning. Detta innebäratt skatteunderlaget för juridiska personer ökar med 44% mellan verksamhetsåren 1984 och 1985 från 17125milj. kr. tiU 24663 milj. kr.

Den kommunall laxerade inkomsten beräknas minska med 63%, vUket medför atl del kommunala skalleunderlagel minskar mellan verksamhetsåren 1984 och 1985 från 286l4milj. kr. tiU 10587milj. kr.

Vid bedömningen av det statliga skatteunderlaget 1986 har RRV utgått från en Irendmässig ökning på 10%. DärliU kommer effektema av alt fastighetsskatten för verksamhetsåret 1985 blir avdragsgill kostnad för konventionellt beskattade fastigheter verksamhetsåret 1986. Därmed beräknas det statliga skalleunderlagel öka med 5 % mellan verksamhetsåren 1985 och 1986.

Fastighetsskatten som tiUämpas from 1985 (SFS 1984:1052) skall bl.a. las ut på hyreshus och kontorshus. Skallesatsen är för 1985 och framåt på schablontaxerade hyreshus 1,4 % av taxeringsvärdet och på konventionellt beskattade hyreshus 2%. För konventionellt beskattade fasligheter är skatten en avdragsgill driftkostnad. RRV beräknar att fastighetsskatten för juridiska personer kommer atl uppgå lill 3 058 milj. kr. varav 1700 milj. kr. beräknas bli avdragsgUl kostnad.

Skatteunderlaget för juridiska personer beräknas trendmässigt öka med 10% från verksamhetsåret 1986 till 1987.

00 t- c«

.E jO u c -* x:

— eo c '
u ffl ti oo

— h t'' —

cn 1> ■C C U 2

OOOOONV-iOCt

■rnt-oomO'' tj- r

Prop. 1985/86: Bil. 1.2

100

'ot 00 I • «o

.Q c .: i3oo

■" u, c (O

>n"*i"»o'Orn'—'00 r o

Mh « OT o

LXj r\ (S r*l oflj

00 cd i — OJ >

c c c (U J2 i;)-

'C 3 p d oo

fH E cd -b-* 1-

5 P U- V5 «

t- o S t; t: 55 00

pL, ._ 2 JäS > oc« -

Omsor--mcJH oo rn

i I I I I I I I I .T

c f3 p (n -,

S 53 o >-5g;

Tj-too-oiov-i m (S

"y-i

«=3 9S •C ,.j _ w > S 5i

'Ö 00 < v

c;3 « S 5 S I '2 ca o O — c "

f£ .:f 5 .s s 2;

OO 9\

\0 OI CN vo Tj- ( - ■ O* —' Tt lo (- O

+ + + + + + + + + +

. fcj V> cn

4) o - c

;:i ed c o *

\DV-i\DOOO\00- — — "Ot-- — OOOO-

OONOOioavcTvoo
rrj _ OJ

		1)
		C
		■o
		u
Vi 2		II
B J4		23
		u ■«
c/)		i2§
■§	'3	2>o
o.	o
3	H

\ ON Os On 0On os

• - ON ON ON On ON

' ■<}■ On ON

I I I I I T ,

> O O O O O O O

(Vl 1/ o o o o o

— OJ in o o — —•O) 3

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2

1000 Skatter

Samordnat uppbördssystem för arbetsgivaravgifter och källskatt

Fr. o. m. år 1985 gäller nya regler för uppbörd av arbetsgivaravgifter och innehåUen preliminär skatt. Den samordnade uppbörden sker månadsvis. Syftet med de nya reglerna är atl få till stånd en säkrare avgiftsberäkning och en effektivare och snabbare uppbörd.

Reglerna innebär i korthet följande:

Uppbörden av arbetsgivaravgifterna knyts an lill de löpande löneutbetalningarna och samordnas med uppbörden av preliminär A-skall som också sker månadsvis. Arbetsgivarna redovisar varje månad den under föregående månad faktiskt utgivna lönen och räknar ul den avgift (månadsavgift) som belöper på lönesumman. Redovisningen görs i en uppbördsdeklaration som innefattar såväl skatter som avgifter. Skattebeloppet och månads-avgtften betalas in till länsstyrelsens skattepostgirokonto samtidigt som redovisningen lämnas. Förfarandet medför atl de arbetsgivaravgifter som månadsvis betalas under uppbördsåret för de allra flesta arbetsgivare blir defmitiva. En samlad redovisning för hela ulgiflsåret skall lämnas endasl i särskilt angivna fall. I sådana fall skall ocksä resterande avgiftsbelopp betalas in.

För avgifter som avser lön för vilken sjömansskall betalas sker en samordning med uppbörden av sjömansskatt.

Det nya uppbördssystemet administreras av de lokala skattemyndigheterna, länsstyrelserna och riksskatteverket.

En av effekterna på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 blev en s.k. kassamässig engångseffekt. Eftersom redovisningen blev månatlig inrymdes en månadsuppbörd mera för källskatterna budgetåret 1984/85 jämfön med del lidigare systemet. För arbetsgivaravgifter inrymdes en månadsuppbörd mindre. Eftersom den årliga källskatteuppbörden översteg uppbörden av arbetsgivaravgifter blev den sammanlagda effekten knappt 7 mUjarder kr. mer i inkomster pä statsbudgeten.

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Skatter på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse redovisas under denna
inkomslhuvudgmpp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller
presumtiv nettoinkomst. Kontot är etl samUngskonlo som redovisar in
komsterna av de skatter och avgifter som debileras på de slutliga skallsed-
lama var för sig, men uppbärs "preliminärt" gemensamt. Det belopp som
skall redovisas under 1100 utgör statens behållna inkomstskatt för en viss
period. Eftersom den samfällda skalleuppbörden är preUminär sker utbe
talningar eller omföringar från kontot när den slulliga taxeringen är klar.
Kontot består således av både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att
beskattningsreglerna är vilt skilda mellan juridiska personer och fysiska
personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen. I de
undantagsfaU när det inle är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskal- 21

terna på dessa två kategorier redovisas inkomsterna som ofördelbara skat- Prop. 1985/86: 100 ter. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva Bil. 1.2 uppbördssystemet. Detta redovisas i den av RRV utgivna Inkomstliggaren.

1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, fyllnadsinbetalningar, kvarstående skatt, restantier m. m. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s. k. överskjutande preliminär skatt. Den redovisas som utgifl på titeln. Som utgifter redovisas även de restitutioner som föranleds av taxeringsändringar m. m. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Kommunalskatterna ingär i den samfällda statligt administrerade skatteuppbörden. Kommunerna erhåller varje är ett förskott på senast kända taxering. Den kända taxeringen ligger också tiU grund för slutavräkningen för inkomstårets erhåUna förskott. I redovisningen vid länsstyrelserna är det f. n. emellertid inte möjUgt all göra uppdelningen mellan fysiska och juridiska personers kommunalskatter. RRV gör därför en ungefärlig beräkning pä denna fördelning. En omföring av denna fördelning görs därför från de totalt redovisade utbetalda kommunalskatterna under titeln 1131 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse tiU resp. fysiska och juridiska personers skatt på inkomst och förmögenhet.

Slutlig debitering av skaller

TUlämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag inne
bär individuell beskattning. Gmndavdraget uppgår tUl 7500 kr. vid den
kommunala taxeringen, förutsatt all taxerade inkomsten uppgår till minst
detta belopp. Grundavdraget vid den slalliga laxeringen slopades år 1980.
Principen om sambeskallning tillämpas dock i ell avseende, nämligen vad
avser beskattningen av s.k. B-inkomster överstigande 5000 kr. dvs. i
huvudsak inkomst av fastighet, tUlfällig förvärvsverksamhet och kapital.
Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkomst skall beskatt
ningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-in
komst avses inkomst av tjänsi saml om den skallskyldige varil verksam i
förvärvskällan, inkomst av jordbmksfastighet och inkomst av rörelse. Vid
skatteberäkningen av B-inkomsten sammanläggs dessa inkomster med den
den av makarna, som har den högsta beskattningsbara A-inkomsten. Skat
ten fördelas på makarna efter förhållandel mellan deras beskattningsbara
B-inkomster. Fr.o.m. 1986 års taxering sker sambeskattning endast vid
beräkning av lUläggsbelopp. i

Inkomståret 1980 infördes en marginalskatlespärr. Vidare finns en spärrregel för den totala skatten. Inkomståret 1986 gäller följande spärrbelopp för skattens sloriek. Spärrbeloppet utgörs av summan av

— 50% av den justerade beskattningsbara inkomsten

- 25 % av del justerade underlaget för tiUäggsbelopp vid inkomster under

45 basenheter (=351000 kr.) 22

- 30% av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del denna Prop. 1985/86: 100

inkomst överstiger 45 basenheter. Bil. 1.2

För vissa kategorier skattskyldiga med A-inkomster och hemmavarande barn under 16 är medgavs förvärvsavdrag. Förvärvsavdrag medgavs med 25% av inkomsten, dock högsl 2000 kr. Avdraget slopades emellertid fr. o. m. inkomståret 1985.

Vidare medges avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18år med högst 3000 kr. per barn. Avdrag för frivilliga periodiska understöd slopades helt fr. o. m. inkomståret 1983.

I skattesystemet finns vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag bl.a. för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga som haft inkomst av tjänst. Ett schablonavdrag på 5% av kontant bmllolön m.m. eller högst 1000 kr. gällde åren 1983-1985. Fr. o. m. år 1986 höjs detta till 3000 kr. och omfattar då ocksä avdrag för resekostnader tiU och från arbetet.Vidare finns vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital eller inkomst av en- eller tvåfamiljsfastighel. Det extra avdraget som medges i vissa fall för inkomster av annan fastighet är 1 500 kr. Även inkomster av sådan fastighet beräknas enligt schablonmetod.

Exlra avdraget för inkomster av kapital uppgår lill maximalt 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för samlaxerade. Fr. o. m. 1986 individuaUse-ras och höjs delta lill 1 600 kr.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s. k. A-längden.

De för taxeringsåren 1981-1985 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985

Statlig inkomst
skatt, A-längden        31682           33 594    34 841    35 352            37238
varav grundbelopp          _                  _                 _          34032      34389
tilläggs
belopp                    -                  -                  -            1320     2 849

De kommunala skatterna utgörs av aUmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt och landsttngsskalt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garanUbelopp för fastighet.

De gällande avdragsreglerna vid statlig taxering äger motsvarande tUlämpning vid taxering liU kommunal beskattning.

Kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1981-1985 till följande belopp (milj. kr.).

	Taxeringsår 1981 1982	1983	1984	1985
Kommunal inkomstskatt: A-längden	78134 88273	93 942	104680	116088

den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 och för 1984 ärs taxering hösten Prop. 1985/86:100 1982. En tUlfällig skärpning av förmögenhetsbeskattningen skedde år 1983. Bil. 1.2 Skärpningen gällde alla skattepliktiga förmögenheter. Skatteuttaget höjdes med 1,0 procentenheter i alla skikl i skalan. Skaltepliktgränsen sänktes från 400000 kr. tiU 300000 kr. och skatteuttaget var i detla skikt 1%. Förmögenhetsskatt beräknas på den sammanlagda förmögenheten tillhörande föräldrar och barn under 18 är, som bor hos föräldrarna. Gränsema för 1985 års resp. 1984 års taxering framgår nedan.

Beskattningsbar förmögenhet (kr.) Skattesats Skattesats vid 1984

vid 1985 års års taxering

taxering

300000- 400000 - 1,0%

400000- 600000 1,5% 2,5%

600000- 800000 2,0% 3,0%

800000-1800000 2,5% 3,5%

1800000- 3,0% 4,0%

Debiterad förmögenhetsskatt uppgick taxeringsåren 1981-1985 lUl följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985

Förmögenhets
skatt 702 718 901 2575 1481

Vissa kategorier skattskyldiga medges reduktion av skatten. För gift skattskyldig vars make saknar inkomst medges skattereduktion med högst 1800 kr. Avtrappning sker med 30% av andra makens inkomst och rällen lill skattereduktion upphör således när inkomsten uppgår till 6000 kr. För ensamstående med barn under 18 år ulgör skattereduktionen 1800 kr. utan reducering. Skallereduktion sker vid debitering av den slulliga skatten genom reducering av slallig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogs-värdsavgift eller skattetillägg. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debileringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.

Våren 1980 beslutade riksdagen om vissa ätgärder i syfte bl.a. alt underlätta elt nylt löneavtal. På skatteområdet omfattade åigärderna bl. a. en tillfäUig höjning av den särskilda skattereduktionen. Den tilUäUiga höjningen av den särskilda skattereduktionen förlängdes även under inkomståret 1981. Fr.o.m. inkomståret 1982 avskaffades även den tUlfälliga särskilda skallereduktionen och byggdes in i skatteskalan.

I oktober 1978 startade det s.k. skattesparandet med bl.a. skattefri
ränta. Sparskattereduktion utgick med 10% av sparat belopp. Procentsal-
sen vid sparande i akliesparfond var 20% vid 1984 ärs taxering. Från
inkomståret 1981 medgavs sparskattereduktion på ell sparande på högsl
7200 kr. per person och år varav högst 4800 kr. avsåg banksparande.
Avkastning och värdestegring på insättningar i skatlesparandet första
kvartalet 1984 är skattefria, medan skattereduktion ej ulgår vid taxeringen
år 1985. Avkastning och värdestegring på sparade medel i det s.k. alle
manssparandet, som började våren 1984 är befriade från inkomstskatt. 24

Vid laxeringen 1982 infördes också en skattereduktion vid utdelning på Prop. 1985/86:100 svenska börspapper, vilken maximerades till 2250 kr. för ogUt skattskyldig Bil. 1.2 och 4500 kr. för makar gemensamt. Denna skallereduktion slopades vid 1984 års taxering.

De debiterade skattetillägg och förseningsavgifter som bokförts på inkomsttiteln laxeringsåren 1981-1985 uppgick lill följande belopp (milj.kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985

Skattetillägg 260 258 296 270 294

Förseningsavgifter 11 12 12 12 14

Skogsvårdsavgifl, annuiteter på avdikningslån, utskiftningsskatt och ersättningsskatt och hyreshusavgifl debiteras i samband med slutlig skatt men omförs eller utbetalas tiU andra inkomsttitlar eller anslag.

En skattereduktion för fackföreningsavgiften pä 40% av erlagd avgift infördes vid taxeringen 1984. Högsta underlaget för skattereduktionen är 1200 kr.

De skattereduktioner som medgivits vid laxeringarna 1981-1985 uppgick till följande belopp (milj. kr.).

	Taxeringsår
	1981	1982	1983	1984	1985
Skattereduktion	698	658	625	597	570
Särskild skatte-
reduktion	2916	4303	-	-	-
Sparskatte-
reduktion	383	753	999	611	—
Aktiespar-
skattereduktion	—	193	208	—	—
Skattereduktion
för fackföreings-
avgift	—	—	—	1106	1188
De s.k. egenavgiftema uppgick taxeringsåren				1981-1985 till följ
belopp (milj. kr.).	Taxeringsår
	1981	1982	1983	1984	1985
Allmän löneavgift	-	-	-	331	326
Socialförsäk-
ringsavgift till
sjukförsäkringen	992	1048	1133	1 160	1260
folkpensioneringen	939	1019	1091	1300	1485
tilläggspensione-
ringen	916	978	1215	1353	1584
arbetsskadeför-
säkringen	64	69	76	85	94
delpensions-
försäkringen	56	60	64	71	79
bamomsorgen	-	262	283	315	346

Särskilda avgifter, s. k. skatteliUägg och förseningsavgift, debiteras vid
överträdelser mot skatte- och avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs
skattskyldig som lämnat oriktig uppgift vilket skuUe leda till för lågt be- 25

skattningsresultat. FörseningsavgUt tas ut vid försummelse att i rätt tid Prop. 1985/86:100
avge deklaration. Bil. 1.2

Förseningsavgiften är vad avser inkomst- och förmögenhetsskatterna 1% av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3% av den beskattningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt belopp. Förseningsavgiften är maximerad tiU 300 kr. eller i de fall dä deklarationen inle inkommit trots anmaning till högst 600 kr.

Lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter saml arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Om det sammanlagda beloppel av skattetillägg och förseningsavgift vid samma taxering understiger 100 kr., påförs inle beloppet.

Beräkning av fysiska personers inkomstskatter 1985/86 och 1986/87

Kalkylerna för inkomstskatterna görs i princip i tre etapper med sinsemellan olika utgångspunkter. Dessa utgångspunkter bestäms av instUulionella faktorer som t. ex. beskattningsregler och uppbördssystemels utformning. Vidare påverkas de av konjunkturutvecklingen , specieUt löne-, sysselsättnings- och prisutveckUngen. Dessutom ingår i beräkningarna erfarenhetsmässiga bedömningar av vissa företeelser som t. ex. inflylandeandel av debilerad kvarskatt. ResuUaten av de etappvisa beräkningarna jämförs och analyseras. I den män resultaten avviker för mycket visar detta att de urspmngliga antagandena är inkonsistenta. Dessa omprövas dä successivt och ger genom en iterativ process upphov till nya beräkningar som upprepas lill dess resultaten överensslämmer.

I den första etappen beräknas de prehminära skatterna på gmndval av antaganden om inkomslulveckling och förändringar i den lotala makroeko-nomiska marginalskattekvoten. Dessa antaganden är avhängiga av löne-och sysselsättningsutvecklingen saml av den allmänna konjunklurutveck-Ungen. Ulvecklingen av skatteunderlaget för preliminärskatteultagel beror också på i vUken utsträckning de skattskyldiga begär jämkning för exempelvis förändringar av biinkomster, avdragsbestämmelser eller av diskontot. För bedömningen av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar uppgifter om influtna belopp av preUminär A- och B-skall. Med hjälp av denna statistik har uppbörden preliminärt kunnat följas t. o. m. uppbördsterminen i oktober år 1985. För de framförliggande åren beräknas preliminärskattema med utgångspunkt i den antagna inkomstökningen och makromarginalskattekvoten.

I den andra elappen beräknas den slutUgt påförda skatten med utgångs
punkt i antaganden om inkomstutveckling och förändring av avdrag och
underskott. Som hjälpmedel för dessa beräkningar används de tidigare
nämnda laxeringsslalistiska uppgifter avseende inkomståret 1983 som
RRV insamlat och bearbetat. På dessa basårsuppgifter tillämpas en prog
nosmodell som innebär, att för varje enskild individ i urvalet, inkomst,
underskott och avdrag beräknas enligt gjorda antaganden för progno
sperioden. Påförda skaller och avgifter beräknas därefter enligt gällande
beskattningsregler. Dessa skatter och avgUter summeras och uppräknas 26

till totalnivä. Under fömtsättning att inkomstfördelningen varil oförändrad Prop. 1985/86:100 mellan basåret och prognosårel, dvs. all inkomstförändringama fördelal Bil. 1.2 sig likformigt mellan inkomstgrupperna, ger beräkningsmodeUen förhållandevis goda estimat för prognosåren. Sell över en längre lidsperiod kan inkomstfördelningen förändras och därmed följer även alt esUmaten blir osäkrare.

I den tredje etappen av beräkningarna görs vissa överväganden om förändringar i skatteuttaget, dvs. förändringar av skiUnaden mellan preliminär och slutlig skatt. Ändringar i utformningen av preliminärskattetabellema som saknar motsvarighet vid debiteringen av den slutliga skallen spelar en slor roll för dessa kalkyler. De senaste årens omläggningar av skattesystemet har tillsammans med förändringar av inkomstema bidragit liU kraftiga omslag i skatteuttaget. Beräkningarna av storleken på dessa förändringar är myckel svära alt göra och har därför närmast karaktär av allmänna överväganden i anslulning tiU kalkylerna.

Preliminärskatteinkomstema utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster.

Vid beräkningarna av den preliminära A-skatten för år 1985 och 1986 har RRV ulgåll från de lidigare redovisade antagandena om utvecklingen av lönesumman och av andra inkomster under inkomst av tjänst såsom pensioner och sociala transfereringar. Vid beräkningen av preliminär A-skatl för år 1986 har RRV utgått frän en oförändrad kommunal medelutdebilering jämfört med är 1985. RRV har således utgått från den antagna ökningen av lönesumman från år 1985 lUl år 1986 med 6,7%. Vidare har en fömyad beräkning gjorts på några effekter av de förändringar som har gjorts i skattesystemet för år 1985 och år 1986.

RRV har beräknal enskilda effekter av några av dessa förslag. Dessa effektberäkningar överensslämmer med de resullal som RRV redovisade våren 1985. Förändringar i övrigl har RRV explicit lagil hänsyn tiU i de programfömtsältningar och framskrivningar som har gjorts i den laxerings-statistiska undersökningen baserad på 1983 års inkomstfördelning.

De fysiska personemas inkomster och avdrag har därvid räknats upp till 1984, 1985 resp. 1986 års nivå. Beräkningar har därefter gjorts dels med beaktande av nya och gamla skatteregler för år 1985 och 1986.

Dessa innebär lillsammans med tidigare beslul i skattelagstiftningen i korthet följande för åren 1985 och 1986.

- Basenheten för år 1985 resp. år 1986 är 7800 kr. Lagen om basenhet i skatteskalan upphör att gälla efler 1986 års taxering.

- Insättningarna i aUemanssparandet höjdes 1985. År 1986 föreslås en engängshöjning på 5000kr. under försia kvartalet.

- Den stadiga fastighetsskallen infördes fr. o. m. år 1985.

- Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter fr. o. m. den Ijanuari 1985.

- Förvärvsavdraget slopas fr.o.m. inkomståret 1985.

- Statliga skattesatsen höjdes från 3 % till 4 % i inkomstskiklet 1 -4 basenheter år 1985.

- Skatterabatt på högsl 600 kr. är 1985.

- Taxeringen 1987 genomförs en förenklad självdeklaration. 27

- Det nuvarande schablonavdraget om 1000kr. under inkomst av tjänst Prop. 1985/86: 100
höjs tiU 3000kr. och omfattar avdrag för resekostnader lill och från Bil. 1.2

arbelel vid 1987 års taxering.

- Schablonavdrag på 100 kr. för pensionärer med enbart pensionsinkomster tas bort år 1986.

- Avdragsbegränsningen för de första 1000 kr. av resekostnaderna lill och frän arbetet avskaffas.

- Sparavdraget under inkomst av kapital på 800 kr. för ensamstående och 1600 kr. för sambeskaltade individualiseras och höjs lill 1600 kr.

- Förvaltningskostnader under inkomst av kapital medges endasl lill den del de överstiger 1000 kr.

- Räntan på överskjutande skatt (på den del som inle överstiger 20 000 kr.) beräknas på halva diskontot vid utgången av inkomståret 1986. På större belopp än 20000 kr. utgår ränta enligt en Qärdedel av diskontot.

- Ett avdrag på 1000 kr. införs under inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som får utnyttjas vid försäljning av aktier som innehafts mindre än 2 är.

- Det nuvarande avdraget på 3000 kr. vid försäljning av aktier som innehafts mer än 2 år omvandlas tiU etl individueUt avdrag på 2 000 kr.

- Schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst medges med 18% av underlaget.

- Kravet på intyg för atl erhålla avdrag för underhållsbidrag för icke hemmavarande barn slopas vid 1987 års taxering.

- KontroUuppgifter pä inlåningsränlor på bankkonton och andra värdepapper skall lämnas vid 1987 ärs taxering.

- Konlrolluppgiflerna skall lämnas pä aktieutdelning och aktieinnehavet vid årets slut.

- Den som avgivit förenklad självdeklaration skall erhåUa ett taxeringsmeddelande med de uppgUler som ligger liU gmnd frän taxeringen.

Vid kalkylerna av preliminär A-skall gör RRV en uppdelning pä tre olika preliminärskatteunderlag, nämligen pensionsutbetalningar, övriga beskattningsbara transfereringar och på övriga inkomster under förvärvskällan tjänst. Totalt innebär kalkylen atl den preUminära A-skalten väntas öka från 142545 milj. kr. år 1984 och tiU 156361 milj. kr. är 1985 eller en ökning med 9,7%. Det är en någol högre ökningstakt än den antagna lönesummeökningen på 9.1 %.

För är 1986 utgår RRV från en anlagen utvecklingstakt på den utbetalda lönesumman på 6,7%. Basenheten i skatteskalan är beslutad lill 7800 kr. I avsaknad av beslul om ändring har RRV antagit alt skatteskalan blir densamma år 1987 som 1986. Vidare har RRV antagit all den komhiunala medeluldebiteringen är oförändrad och all de regler som gäller för förskoll och slulreglering av utbetalningarna till kommunerna är desamma år 1987 som för år 1986. Den preliminära A-skallen beräknas för 1986 uppgå till 171 866 milj. kr. vUket är en ökning med 9,9% jämfört med år 1986.

Inkomsterna av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördsperio-
dema år 1985 är 9323 milj.kr. vilkel är 14,8% högre än molsvarande
perioder år 1984. Under budgetåret 1985/86 beräknas 14531 milj. kr. erläg- 28

gas av fysiska personer i form av preliminär B-skatt.

Preliminär B-skatt debileras normall med det belopp som senast påförts Prop. 1985/86: 100 som lotal slutlig skatt. Det betyder att resultaten av 1984 års taxering ligger Bil. 1.2 liU gmnd för debiteringen är 1985. För år 1983 och därefter har debileringen ökats med ytterligare 20%. RRV beräknar influten B-skatt för budgetåret 1986/87 till 16355 milj. kr.

De skattskyldiga som erlägger preliminär B-skatt har emeUertid möjlighet atl begära jämkningar av den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten brukat avvika från senast kända slutliga skatt.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har RRV uppskattat vad som kommer all påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1986 och 1987 års taxeringar. Som underlag för kalkylema har använts den laxeringsslalistiska undersökning som tidigare nämnts.

1983 ärs inkomster och avdrag har framskrivits med de lidigare nämnda inkomstanlagandena. Med tillämpning av resp. ärs beskattningsregler har motsvarande slutliga skatter och avgtfter för fysiska personer kunnat beräknas för inkomståren 1985 och 1986. I de kalkyler som ligger tUl gmnd för RRVs beräkningar har den påförda statliga skatten, kommunalskatten och förmögenhetsskatten för fysiska personer beräknals tiU följande belopp för taxeringsåren 1986 och 1987. Som jämförelse har även beräkningarna för molsvarande skaller enligt 1985 års taxering medtagits (milj. kr.).

Taxeringsår

1985 1986 1987

Statligskatt 37238 40800 45839

Kommunalskatt 116088 129868 137074

Förmögenhetsskatt 1481 1860 2018

Den påförda skatten reduceras för vissa skattskyldiga, som framgått tidigare, av skaltereduktion.

En skattereduktton på fackföreningsavgifler infördes fr.o.m. 1984 års taxering. Den uppgick då tUl 1 106 milj.kr. En särskild skattereduktion på högst 600 kr. betalades ut i juni 1985. Totalt beräknas den till 1900 milj. kr.

Nedan framgår skattereduktionen vid 1985 års taxering jämte de prognoser som RRV gjort för 1986 resp. 1987 års taxeringar (milj. kr.).

Taxeringsår

1985 1986 1987

Skattereduktion 570 2460 554

Skattereduktion
för fackförenings
avgift 1 188 1236 1 273

Vid beräkningarna har, förutom påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med skattedebiterade socialförsäkringsavgifter lill folkpensioneringen, sjukförsäkringen, arbeisskadeförsäkringen, tilläggspensioneringen, barnomsorgen, delpensioneringen och allmän löneavgift till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1985 ärs taxering medtagits (milj. kr.).

	Taxeringsår			Prop. 1985/86: 100
	(985	1986	1987	Bil. 1.2
Folkpensioneringen	1485	1591	1696
Sjukförsäkringsavgifter	1260	1355	1443
Tilläggspensionsavgifter	1584	1643	1751
Arbetsskadeförsäkrings-
avgift	94	102	108
Barnomsorgsavgift	346	373	397
Delpensionsavgift	79	85	90
Allmän löneavgift	326	369	393

En jämförelse mellan preliminärskatteuppbörden (exkl. fyllnadsinbetalningar) och den slutliga skatten avseende ett visst inkomstår belyser preli-minärskalleinbetalningarnas anpassning eller brist på anpassning lill de slutligt debiterade skattema. Skillnaderna mellan dessa båda belopp benämns uttag. Om preliminärskatteuppbörden överstiger den slutliga skatten har del varit elt överuttag av skatt. I nedanstående tablå redovisas uttaget för åren 1981 -1986.

Inkomstår Preliminärskatt			Slutlig s	katt	Summa Prel	Slud	Uttag
	A-skatt	B-skatt	A-skatt	B-skatt	Summa Prel	Slud	Skill-
					skatt	skatt	nad
1981	108524	8389	109498	11016	116913	120514	-3 601
1982	117989	9458	120 173	11988	127447	132161	-4714
1983	129846	11926	130798	14 726	141772	145 524	-3 752
1984 p	142545	12843	143501	15493	155 388	158994	-3 606
1985 p	156361	13723	159308	16429	170084	175737	-5653
1986 p	171886	16034	173770	17426	187920	191 196	-3 276

p = prognos

År 1982 ökade undemtlaget. Det var främsl reseavdragsbegränsningarna som förorsakade delta. År 1983 sjönk underuttaget med ca 1000 milj.kr. En av orsakerna är bl. a. alt schablonavdraget under inkomst av tjänst inle beaktas i preliminärskattetabellema. År 1984 var underuttaget ungefär lika slort. För 1985 beräknar RRV att undemtlaget ökar med ca2miljarder kr. Orsakerna är främsl att fastighetsskatten inle beaktades i nämnvärd omfatlning i preliminärskatteuttaget. Även det höga ränteläget under år 1985 förorsakar högre avdrag. Dessa har förmodligen inte begärts jämkning på i full utsträckning år 1985. För år 1986 förutsätter RRV att underuttaget sjunker kraftigt. Av del föreslagna schablonavdraget pä 3000 kr. tas endast hänsyn till 1500 kr. i preliminärskattetabellema. Även fastighetsskatten beaktas fullt ut i de slående jämkningarna av preliminärskalten.

Slulregleringen av skatten sker, efter frivilliga fyllnadsinbetalningar av skatt, via utbetalningar av överskjutande skall samt debitering av kvarstående skatt. Fyllnadsinbetalningarna och den inflytande kvarstående skatten ingär bland inkomsttitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skall upptas bland titelns utgifter. Omfatlningen av fyllnadsinbetalningarna, den kvarstående och den överskjutande skatten framgår av följande tablå (milj. kr.).

Inkomstår	Fyllnadsin-	Överskjutande	Kvarstående	Prop. 1985/86:100
	betalningar	skatt exkl. ränta	skatt	Bil. 1.2
1978	4564	6413	4405
1979	4449	7469	4485
1980	5177	8496	5 145
1981	7040	9100	5662
1982	7594	8856	5967
1983	8766	10888	5954
1984 p	8610	11078	6074
1985 p	9291	10397	6755
1986 p	8500	11 188	6134

p = prognos

Fyllnadsinbetalningarna vänlas minska för är 1986 vilket sammanhänger med det minskade underullagel av preliminärskatt detla år.

Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna åren 1985 och 1986, skall eriäggas under budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Under dessa budgetär utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av kvarstående skatt får hänsyn las till all en del av de påförda beloppen inte erläggs i rätt tid utan blir restförda.

RRV beräknar att den kvarstående skatten blir 4752 milj. kr. budgetåret 1985/86 och 5433 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Skalteuppbörden på titeln har mot bakgrund av vad som redovisats beräknats tiU 190258milj. kr. budgetåret 1985/86 och lill 207 190milj. kr. budgetåret 1986/87.

Utgifterna på titeln domineras beloppsmässigt av kommunalskattemedel. Utbetalningarna av kommunalskattemedel grundar sig dels på förskoll, dels på slutavräkningar beräknade på de kommunala skatteunderlagen. För kalenderårel 1984 grundas utbetalningarna på skatteunderiaget enligt 1983 års taxering. Samtidigt sker en avräkning av det under kalenderåret 1982 utbetalade förskottet. RRV har beräknat de totala utbetalningarna av kommunalskattemedel till 128376milj. kr. budgetåret 1985/86 och till 144262 milj. kr. budgetåret 1986/87. RRV har i denna kalkyl utgått från en oförändrad kommunal medelutdebUering mellan kalenderåren 1985, 1986 och 1987.

Från inkomsttiteln utbetalas överskjutande preliminär skatt. Som framgått av det föregående beräknas denna för budgetåret 1985/86 uppgå liU 12061 milj. kr. inkl. ränta. För budgetåret 1986/87 har motsvarande belopp beräknats till 10847 milj. kr.

Från ttteln görs vidare omföringar till andra inkomsttttlar och till allmänna pensionsfonden av utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt samt de olika egenavgiftema. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringama beräknas uppgå till 7119 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och 8435 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Tabell 6. Fysiska personers skatt på inkomst, realisations vinst och rörelse (milj. kr.)

1984/85     1985/86     1985/86     1986/87     Förändring     Förändring
Utfall        Stats-        Prognos    Prognos    från 1985/86    i procent
budget                                till 1986/87

(milj. kr.)

lill Fysiska per-
soners skatt på
inkomst, realisa-
tionsvinst och
rörelse	52333	36778	42702	43 646	944	+ 2,2
Summa inkomster	188440	183524	190258	207190	16932	8,9
Preliminär A-skatt	162939	155163	161684	176902	15218	9,4
Preliminär B-skatt	12868	14269	14531	16355	1824	12,6
Fyllnadsinbetal-
ningar	9059	9375	9291	8500	- 791	- 8,5
Kvarstående skatt	3 574	4717	4752	5433	681	14,3
Övriga inkomster	0	0	0	0	0	0,0
Summa utgifter	136 107	146746	147556	163544	15 988	10,8
Kommunalskatte-
medel	116665	I279I7	128376	144262	15886	12,4
Överskjutande
skatt	11894	11581	12061	10847	-1214	-10,1
Omföringar	7518	7248	7119	8435	1316	18,5
Övriga utgifter	30	0	0	0	0	0,0

Utbetalningarna på titeln uppgår därmed lill 147556 milj. kr. budgelårel 1985/86 och till 163544 milj. kr. budgetåret 1986/87. Del netto som uppstår på titeln Ull fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas således tiU 42702000000 kr. för budgelårel 1985/86 och liU 43646000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

På inkomsttiteln redovisas de juridiska personemas preliminära skatter. En beräkning görs även på avräkningen av de utbetalningar av kommunalskattemedel som kan beräknas från de juridiska personernas kommunala skatteunderiag. Enligt SFS 1984:1061 höjs skattesatsen rill statlig skatt för vissa juridiska personer fr. o. m. taxeringen 1986. Höjningen av den statliga skatten fr.o.m. den Ijanuari 1985 beror på alt den kommunala beskattningen upphör fr. o. m. taxeringen 1986. För företag med brutet räkenskapsår slopas den kommunala skatten taxeringen 1987. Nedan.stående förteckning visar hur slor slallig skatt oUka juridiska personer betalar.

Juridiska personer

Statlig skatt

T.o.m. Fr.o.m.

taxeringen taxeringen

1985 1986

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Svenska aktiebolag Sparbanker

Sparbankemas säkerhetskassa Andra ekonomiska föreningar än sambruksföreningar

Familjestiftelser (fr. o. m. taxeringen 1986) Svenska aktiefonder

Svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag

Utländska juridiska personer utom dödsbon Sveriges allmänna hypoteksbank Konungariket Sveriges stadshypotekskassa Hypoteksföreningar

Sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst Livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen

Andra juridiska personer än ovan nämnda

32%

10% 15%

52%

40%

Dessa juridiska personer redovisar sina skatter på de s. k. Bl-, B2-, Cl-och C2-längderna. De juridiska personemas uträknade statliga och kommunala skatter framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Taxeringsår

Stadig inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 2346 2078 3221 4162 4836 (5125) (12715) (13351)

4710 4266 5208 6287 7257 (8509)

Vid beräkningen av skatterna har de anlaganden som framkommU i enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag legat som grund (se sid. 17). Enligt enkäten väntas den stadigt taxerade inkomsten öka med 48% mellan åren 1984 och 1985. RRV räknar med en ökning på 44% meUan åren 1984 och 1985 på grund av att de juridiska personer som laxeras på B2- och C-längden beräknas öka med enbart 10%. Den kommunall laxerade inkomsten beräknas minska med 63% mellan åren 1984 och 1985 (se sid 19).

RRV har beräknat alt den statligt taxerade inkomsten för juridiska personer ökar med ca 5% mellan åren 1985 och 1986. Vid beräkningen har RRV utgått frän en trendmässig ökning på 10%. Vidare har hänsyn tagils till fastighetsskattens avdragsgilla kostnad för konventioneUt skattade fastigheter. Hänsyn har också tagits till att den kommunala taxeringen upphör.

Den preliminära B-skatten beräknas öka med 3,4miljarder kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Detta beror bl.a. pä att den preliminärt debiterade B-skatten utgör 120% av den slutliga skatten tvä är tidigare. Dessutom är den slutliga skatten 1984 ca 2 miljarder kr. högre än år 1983 och år 1985 beräknas den vara ca 2 miljarder kr. högre än 1984. Detla

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

medför bl.a. att fyllnadsinbetalningarna vären 1987 beräknas bli l,7mU-jarder kr. mindre än inbetalningama våren 1986.

Kommunalskaltemedlen beräknas minska med 0,3 miljarder kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Minskningen beror pä att den kommunala taxeringen för juridiska personer upphör fr.o.m. inkomståret 1985 (SFS 1984:1060, 1061). Detta innebär att endast slutreglering för 1984 sker under 1986.

De omföringar som belastar titelns utgiftssida är förmögenhetsskatten, utskiftningsskatten, skogsvårdsavgiflen, vinstdelningsskatlen och fastighetsskatten.

Effekterna härav gör att nettot pä titeln minskar med 500milj. kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Prop. 1985/86: 100 BU. 1.2 •

Tabell 7. Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

	1984/85	1985/86	1986/87	Förändring	Föränd-
	Utfall	Prognos	Prognos	från 1985/86 till 1986/87	ring i procent
Inkomster	17092	20141	21820	1679	8,3
Preliminär B-skatt	11197	13 630	17056	3426	25,1
Fyllnadsinbetalningar	5217	5800	4060	-1740	-30,0
Kvarstående skatt	678	711	704	- 7	- 1,0
Övriga inkomster	0	0	0	0	0,0
Utgifter	5409	4610	6789	2179	47,3
Kommunalskattemedel	2271	574	236	- 338	-58,9
Överskjutande skatt	2328	2049	1579	- 470	-22,9
Omföringar	688	1848	4834	2986	161,6
Övriga utgifter	122	139	140	1	0,7
Netto på titeln	11683	15 531	15031	- 500	- 3,2

RRV beräknar nettot på titeln juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse lUl 15531000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 15031 OOOOOO kr. för budgetåret 1986/87.

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Till denna inkomsttitel förs de skatteinkomster, som av olika orsaker inte är möjliga atl särredovisa på fysiska eller juridiska personer. Den redovisning som sker hos länsstyrelserna pä resp. budgetår innebär att dessa skatter redovisas mot denna inkomsttitel. Skatteinkomsterna, som tiU stor del utgörs av fyllnadsinbetalningar som inte har kredilerals per den 30 juni, ligger på ett särskilt balanskonlo vilket således avslutas mot inkomsttiteln 1131 i juni varje år. Förutom nämnda balans redovisades som andra ofördelbara skatter utgifter och inkomster med ungefär samma belopp.

Tabell 8. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

	1984/85	1985/86 1985/86 1986/87 Föränd-	Föränd-
		Stats- Prognos Prognos ring från	ring i
		budget 1985/86	procent
		till
		1986/87
		(milj.kr.)
1131 Ofördelbara
skatter på in-
komst, realisa-
tionsvinst och
rörelse	2466	1 100 1 100 1 100 0	0,0

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

RRV beräknar inkomstema på titeln ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 1100000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 1 100000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1141 Kupongskatt

Kupongskatt är en statlig inkomstskatt på aktieutdelning i svenska aktiebolag och på andelar i svenska aktiefonder. Skatten är en definitiv källskatt och erläggs med 30% av utdelningen av i ullandel bosatt och av vissa med dem likställda utdelningsberätligade. Från huvudregeln om 30% kupongskatt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skattesatser.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	48,0 43,0	45,0 54,7	49,0 80,6	95,0 102,7	107,0

I skrivelse den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetåret 1984/85 var nettoinkomsten 104,1 milj.kr., vUket innebär en ökning från föregående år med 23,4 milj. kr. eUer med 29%. Under tiden juU-september 1985 inflöt 125,2 milj.kr. mot 56,2 milj.kr. samma period 1984. Ökningen ulgör 123%.

Den lotala aktieutdelningen i Sverige har under 1984 ökat med 1570 milj. kr. eller med 18% och uppgår totalt tUl 10259 milj. kr.

Till följd av skaltereformens kvitlningsförbud är förvärvskälleindelning numera av betydelse. Detta har medfört att många aktiebolag, speciellt fåmansbolag, under 1985 har börjat utdela bolagels vinst för ätt ge sina aktieägare möjlighet att nå full avdragseffekt i förvärvskällan inkomst av kapital.

Det kan konstateras en markant ökning av anlalet utdelande bolag under 1985. Effekten pä uppbörden av kupongskatt är dock minimal, eftersom huvuddelen av aktieägarna i dessa bolag är hemmahörande i Sverige.

Aktiehandel med uUandet för 1984 resulterade i en försäljning lill utlandet för 5958 milj. kr. och köp från utlandet för 4471 milj. kr., innebärande en nettoförsäljning på 1487 milj. kr. Den kraftiga nedgången i nettoförsäljningen jämfört med 1983, 4624 milj.kr., förklaras främst av minskade direktemissioner i utlandet.

Under januari - augusti 1985 har nettoförsäljningen av svenska aktier Prop. 1985/86:100 tiU utlandet uppgått tilJ 3089 milj. kr. Den svenska aktiestocken i utlandet Bil. 1.2 bedöms därför öka sin volym under de kommande budgetåren.

RSV beräknar inkomsten av kupongskatt under budgetåret 1985/86 till 154 milj. kr. och under budgetåret 1986/87 till 160 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln kupongskatt beräknas till 154000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 160000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Utskiftningskatl skall erläggas tiU staten av svenskl aktiebolag som i samband med bolagels upplösning eller i samband med nedsättning av aktiekapitalet utskiftar tillgångar. Skatten utgår således på besparade vinstmedel som inte delas ut i vanlig ordning och därför inte blir föremål för inkomstbeskattning hos aktieägarna. Utskiftningsskatten är f n. 40% av beskattningsbart belopp. I samband med ändringen av minimikapitalet hos aktiebolag frän 5000 kr. till 50000 kr. har avvecklingsregler införts för sådana bolag som inle kunnat öka sitt aktiekapUal lill minst 50000 kr. den 31 december 1981. Ersättningsskatt erläggs av vissa slag av aktiebolag och ekonomiska föreningar för atl hindra uppskov med beskattningen av fonderade vinstmedel. Skatten ulgör 25% av beskattningsbart belopp.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

15,0 20,9

22,0 32,0

10,0

4,7

5,0

4,7

5,0

RRV beräknar inkomsterna på titeln utskUtningsskatl och ersättningsskatt till 11500000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 5000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1143 Bevillningsskatt

BeviUningsskalt utgår för i utlandet bosatt person, som anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige (SFS 1908:128 med senasle ändring 1975:1028). Skatten för anordnare ulgör 15% av bruttoinkomsten. För medverkande är motsvarande skatt 30%. Av bevillningsskatten tUlfaller hälften staten och hälften den kommun, inom vilken föreställningen hargivUs.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0

Redovisat 2,9 3,2 4,3 4,7

RRV beräknar inkomstema på titeln bevillningsskatt lill 3 000 000 kr. för 36

budgetåret 1985/86 och till 3000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1144 Lotterivinstskatt Prop. 1985/86:100

Skatt ulgår på vinst i svenskt lotteri och pä vinst vid dragning pä premieob- "''• ' •■ ligationer om vinstens värde överstiger 200 kr. Skattepliktgränsen för vamvinster höjdes fr. o. m. den 1 jan 1983 från 200 till 500 kr. Skatten ulgår för närvarande med 20% pä premieobligationsvinst och med 30% av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sädan i varu- eller tombolalotteri skall skall dock inle erläggas med högre belopp än alt därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten. I prop. 1985/86:46 föreslås alt lotterivinstskatten pä varu- och tombolalotlerier slopas. Ändringen föresläs träda i kraft den Ijanuari 1986. Samtidigt föreslås en höjning av gränsen för skattefria penningvinster från 50tiU 100 kr.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 770,0 735,0 865,0 1065,0 1275,0

Redovisat 688,4 752,7 878,8 1 194,6

I skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetåret 1984/85 var nettointäkten av lotterivinstskatt 1194,3milj.kr. jämfört med 879,0 milj.kr. under budgetåret 1983/84. Under tiden juli - september 1985 var nettoinkomsten 286,5 milj. kr. och under samma tid föregående år 319,3 milj. kr., vilket utgör en minskning med cirka 10%.

AB Tipstjänst räknar med att erlägga 480milj.kr. under budgetåret 1985/86, 522milj.kr. under budgetåret 1986/87 och 558 milj.kr. under budgetåret 1987/88. Riksgäldskontoret uppskattar atl lotterivinstskatten på premieobligationer kommer att uppgå lill 573, 612 och 625 milj. kr. Under motsvarande lid räknar Svenska Penninglotteriet AB med att inbetala 155, 163 och 171 milj.kr. Vad avser lotterivinstskatt på vinster i bankernas vinstsparande beräknar RSV denna tiU 100, 108 och 116 milj. kr. för resp. budgetår. För innevarande budgetår kan för dessa institutioner samt bankerna inkomstema beräknas tiU (480+573+155+100=) 1 308milj. kr.

Beträffande övriga lotterier förväntas regeringen komma att föreslå atl skatten på vamvinster slopas fr. o. m. den Ijanuari 1986. Under fömtsättning att riksdagen beslutar i enligthet med förslaget beräknar RSV inkomsten av dessa lotterier till 12 milj. kr. för innevarande budgetår.

RSV beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1985/86 fill 1 320milj. kr. och under budgetåret 1986/87 fill 1405 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln lotterivinstskatt beräknas till 1320000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1405000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1200 Lagstadgade socialavgifter

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla avgifter som beräknas som procent av utbetald lön och som eriäggs av arbetsgivare. Egna företa-

gares socialavgifter av rörelse och av jordbruksfastighet debiteras på skatt- Prop. 1985/86: 100 sedeln och uppbärs i samband med skatteuppbörden. De omförs frän Bil. 1.2 inkomsttiteln 1111 fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse först sedan den slulliga avgiften kan fastställas, dvs. andra året efter inkomståret.

Uppbördsförfarandel för lagstadgade socialavgifter

En förteckning över alla lagstadgade socialavgifter (arbetsgivaravgifter)

och deras sloriek redovisas i tabeU 9. Tabell 9. Lagstadgade socialavgifter

Avgifter	Procentuellt uttag för avgiftsåret
	1982	1983	1984	1985	1986
Socialförsäkringsavgift till ATP	9,40	9,60	10,00'	10,00'	10,00
Allmän löneavgift	-	3,00'	2,00	2,00	2,00
Socialförsäkringsavgift till
folkpensionering	8,45	9,45	9,45	9,45	9,45
Socialavgift till
bamomsorgen	2,20	2,20	2,20	2,20	2,20
Socialförsäkringsavgift till sjukförsäk	-
ring	10,50	9,50	9,50	9,50	9,30
Avgift till arbetsskadeförsäkring	0,60	0,60	0,60	0,60	0,60
Avgift till lönegaranti	0,20	0,20	0,20	0,20	0,20
Avgift till arbetarskydd	0,155	0,155	0,155	0,155	0,350
Avgift till sjöfolkspensionering	0,80	0,80	0,80	0,80	0,80
Socialförsäkringsavgift till delpensions
försäkring	0,50	0,50	0,50	0,50	0,50
Avgift till vuxenutbildning	0,25	0,25	0,25	0,25	0,264
Arbetsmarknadsavgift	0,80	1,30	1,30	1,60=	1,586
Summa-'	33,055	36,755	36,155	36,455	36,450

' Tillfälligt höjd från 2,0% till 3,0% under perioden 1 juli-31 december 1983 ' Inkl. 0,2% till löntagarfonderna ' Exkl. avgift till sjöfolkspensionering " Höjdes till 0,264% fr. o. m. 1986 = Sänktes till 1,586% fr.o.m. 1986

Den sammanlagda avgiftssatsen för de lagstadgade socialavgifterna kommer att minska med 0,005 procentenheter mellan kalenderåren 1985 och 1986. Avgiftssatsen för år 1986 kommer att bli 36,45 %.

I prop. 1985/86:59 föreslås att ATP-avgiften för år 1986 skall vara oförändrad, dvs. 10%. Avgiftsuttaget till ATP inkluderar 0,2 procentenheter avsedda för finansiering av löntagarfonder.

De lagstadgade socialavgifterna kan med hänsyn till uppbördsförfarandet delas in i:

- avgifter från företag och kommuner

- avgifter från statliga myndigheter och affärsverk m. fl.

- egenavgifter frän egna företagare.

Fr. o. m. den Ijanuari 1985 sker uppbörden av arbetsgivaravgifter enligt det nya uppbördssyslemel. Det nya uppbördssyslemet innebär att uppbörden av arbetsgivaravgifter och skatter samordnas. Den samordnade uppbörden sker månadsvis. Uppbörden knyts till de löpande utbetalningarna.

Arbetsgivarna skall varje månad deklarera föregående månads löneutbetalningar och räkna ul den avgift som belöper på lönesumman. De arbelsgi-varavgUler som betalas under uppbördsåret kommer för de flesta arbetsgivare atl bU definifiva. En samlad redovisning för hela årel skall lämnas endasl i vissa fall. I sådana fall kommer även resterande avgiftsbelopp all inbetalas.

I tabell 10 redovisas ulfall och prognos över inkomstema under inkomslhuvudgmpp 1200 som genereras av de lagstadgade socialavgifterna. På statsbudgetens inkomstsida kommer emellertid ett betydUgt lägre belopp statsbudgeten fill godo tiU följd av nettoredovisning.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 10. Inkomster av arbetsgivaravgifter (milj.kr.)

Utfall 1984/85

Prognos 1985/86

Prognos 1986/87

138514

144430

Preliminära avgifter

Regleringsavgifter

Statliga myndigheters

avgifter

Stadiga affärsverks

avgifter

Egenavgifter

Summa

93 682 6431	116452 1216	121758 776
8008	9570	9981
4953 4615	6102 5174	6397 5518

117689

För budgelårel 1985/86 beräknas 138514 milj. kr. att inbetalas i form av socialavgifter. Den stora ökningen av inbetalningarna meUan budgeiåren 1984/85 och 1985/86 förklaras av den engångseffekt som uppstod fill följd av omläggningen av uppbördssyslemel. Den negativa engångseffekt som uppstod för budgetåret 1984/85 beräknas tUl 7,8 miljarder kr.

För budgetåret 1986/87 beräknas 144430 milj. kr. att inbetalas i form av socialavgUler. I det nya uppbördssystemet beräknas de preliminärt inbetalda socialavgifterna atl svara för en mycket slor andel av del totala avgiftsbeloppet.

De lagstadgade socialavgifterna har i det följande delats in i olika grupper med avseende pä olikheter i den kassamässiga redovisningen över inkomslhuvudgmppen. Beräkningarna har baserats på tidigare nämnda antagande om den ekonomiska utveckUngen under åren 1985, 1986 och 1987 saml uppgifter som erhållits frän riksförsäkringsverket.

1211 Folkpensionsavgift

1 samband med upphävandet av beslutet om olika försämringar av sjukförsäkringen (SFS 1982:1235) höjdes folkpensionsavgiften fr.o.m. den Ijanuari 1983 till 9,45% av avgiftsunderlaget. Samtidigt sänktes avgiften tiU sjukförsäkringen med motsvarande procentsats i syfte att åstadkomma bättre kostnadsanpassning inom sjukförsäkringen.

Tabell 11. Folkpensionsavgift (milj.kr.)

Prop. 1985/86:100

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Prognos

Bil. 1.2

Direkta avgifter Egenavgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

26121 1352

3470 30943

30853 1485

4212 36550

32279 1591

4430 38300

Folkpensionsavgiflen redovisas pä statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna för folkpensioneringen redovisas via anslag pä statsbudgetens utgiftssida. Inkomsterna från folkpensionsavgiften beräknas uppgå till 36550 milj. kr. budgetåret 1985/86. Den kraftiga ökningen av inkomsterna frän folkpensionsavgiflen budgetåret 1985/86 förklaras av den negativa engångseffekt som uppstod budgetåret 1984/85 i samband med övergången liU en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr. o. m. den Ijanuari 1985.

RRV beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgUt fill 36550000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 38300000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

Arbetsgivaravgiften Ull sjukförsäkringen är 9,5% av avgiftsunderlaget fr. o. m. år 1983. Arbetsgivaravgiften är avsedd att bidra till täckandet av de utgifter som omfattas av lagen om allmän försäkring (SFS 1982:120). Statsbudgetens utgiftssida skaU via anslag bidra med 15% av ovannämnda utgifter.

Förutom sjukförsäkringsavgiften tillförs titeln den ersättning från den allmänna pensionsfonden som de allmänna försäkringskassorna erhåller för kostnader för administrationen av den allmänna tilläggspensioneringen.

Från titeln utbetalas till de allmänna försäkringskassorna inkomsttitelns andel av koslnaderna för dels sjukförsäkringen, dels försäkringskassornas förvaltningskostnader. Vidare utbetalas till sjukvårdshuvudmännen och apoteksbolaget olika typer av sjukvårdsförmåner. Fr.o.m. år 1986 sänks sjukförsäkringsavgiften till 9,3 % av avgiftsunderiaget lill följd av att ersättningen till förelagshälsovården flyttas över till arbetarskyddsfonden.

Den allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar, enligt särskilda regler, om äterföring eller avsättning bör komma ifråga. Grunderna för denna återföring eller avsättning till fonden fastställs av regeringen. Den årliga avstämningen av inkomsterna och utgifterna för sjukförsäkringen har sedan år 1978 visat ett positivi saldo. Överskottet för åren 1978 och 1979 har använts till att återbetala fondens skuld till statsbudgeten. I och med regleringen av 1980 års överskott gentemot statsbudgeten i juni 1982 fick fonden ett ackumulerat saldo pä 1675,3 milj. kr.

Efler regleringen av 1981 års överskoll skaU fills vidare inle ytterligare Prop. 1985/86: 100 överföringar fill fonden ske (prop. 1982/83:100). FondbehåUningen är efter Bil. 1.2 regleringen av 1981 års överskott 4912,7 milj. kr.

Sjukförsäkringsfonden (milj. kr.)

Ar Överskott Ackumulerat saldo

511,0	-2 846,4
1 950,8	- 895,6
2570,9	+ 1675,3
3237,4	+4912,7
2819,3	+4912,7
380,4	+4912,7
600,0	+4912,7
500,0	+4912,7

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Orsaken liU sjukförsäkringsfondens överskott under de senaste åren är den minskade sjukfrånvaron. Riksförsäkringsverket beskriver sjukfrånvarons omfaitning bl. a. genom s. k. sjuktal. Sjuktalet definieras som antal under årel ersatta sjukpenningdagar per sjukpenningförsäkrad.

Under hela kalenderåret 1984 har sjukfrånvaron åter börjat öka. Försia halvårel 1985 uppvisar elt högre sjuktal än första halvåret 1984.

Sjuktalet för helåret 1985 beräknas tiU 19,0 dagar. Kostnaden för sjukpenningen beräknas till 17 005 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 18 443 milj. kr. för budgelårel 1986/87.

Tabell 12. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader (milj.kr.)

	1985/86	1986/87
	Prognos	Prognos
Sjukpenning	17005	18443
Sjukvårdsförmåner inkl.
läkemedelsersättning	15495	15610
Föräldrapenning	6046	6 346
Frivillig försäkring	4	4
Förvaltningskostnader	2790	2850
Summa utgifter	41340	43253
Statsbidrag	6201	6488
Inkomsttitelns andel av
sjukförsäkringens kostnader	35 139	36765

Av tabeU 12 framgår sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader. Efter avdrag för det l5-procentiga statsbidraget beräknas utgifterna till 35 139 milj. kr. för budgelårel 1985/86 och till 36765 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Av tabell 13 framgår såväl inkomster som utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto.

Tabell 13. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto (milj. kr.)

	1984/85	1985/86	1986/87
	Utfall	Prognos	Prognos
Inkomster
Direkta avgifter	26198	30642	32019
Egenavgifter	1158	1260	1355
Avgifter från statliga
myndigheter och affärsverk	3428	4 188	4361
Övriga inkomster	159	160	165
Summa inkomster	30943	36250	37900
Utgifter
Inkomsttitelns andel av
sjukförsäkringens kostnader	32701	35139	36765
Avsättning till sjukförsäk-
ringsfonden	0	0	0
Summa utgifter	32701	35139	36765
Netto på titeln	-1759	1 111	1135

Prop. 1985/86: 100 BU. 1.2

För budgelårel 1985/86 beräknas saldot pä inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto tiU lill milj.kr. Ökningen av saldot mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 beror främsl på den negafiva engångseffekt som uppstod budgetåret 1984/85 i samband med övergängen till en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr. o. m. den Ijanuari 1985.

För budgetåret 1986/87 beräknas ett överskott på titeln. Detta överskott beräknas fiU 1 135 milj. kr.

RRV beräknar inkomstema på tUeln sjukförsäkringsavgift, netto till 1 111 000000 kr. förbudgeiäret 1985/86 och fill 1135000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1231 Barnomsorgsavgift

För att finansiera det nya statsbidragssystemet infördes den Ijanuari 1977 en socialavgift liU barnomsorgen. Storleken på avgiften var 1 % av avgiftsunderlaget. Barnomsorgsavgiften har sedan successivt höjts och uppgår fr.o.m. år 1981 liU 2,2%.

I likhet med folkpensionsavgiften redovisas inkomsterna av bamomsorgsavgiften på statsbudgetens inkomstsida medan molsvarande utgifier redovisas över anslag på statsbudgetens utgiftssida.

Tabell 14. Barnomsorgsavgift (milj.kr.)

Direkta avgifter Egenavgifter Avgifter frän statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

1984/85 Utfall	1985/86 Prognos	1986/87 Prognos
6097 315	7 173 346	7495 373
784	981	1032
7196	8500	8900

RRV beräknar inkomsterna pä titeln barnomsorgsavgift till 8500000000 Prop. 1985/86:100 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 8900000000 kr. för budgetåret 1986/87. Bil. 1.2

1241 VuxenutbUdningsavgift

Den utvidgade vuxenutbildningen finansieras med en lagstadgad socialavgift till vuxenutbildning. Avgiftens storlek är 0,25% av avgiftsunderiaget sedan år 1978. Den I juli 1985 ändrades avgiftsuttaget för vuxenutbildningsavgiften till 0,264% av avgtflsunderlaget.

Fr.o.m. 1980/81 skaU vuxenutbUdningsavgiften redovisas brutto över statsbudgeten pä samma sätt som folkpensionsavgiften och barnomsorgsavgiften. För budgetåret 1979/80 och lidigare redovisades vuxenutbildningsavgiften under övriga socialavgifter.

Tabell 15. Vuxenutbildningsavgift (milj. kr.)

Direkta avgifter Avgifter frän statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

1984/85 Utfall	1985/86 Prognos	1986/87 Prognos
694	819	854
90	111	116
784	930	970

RRV beräknar inkomsterna på titeln vuxenutbildningsavgift fill 930000000 kr. för budgelårel 1985/86 och till 970000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1251 Övriga socialavgifter, netto

Under inkomsttiteln 1251 redovisas de socialavgifter som överför erhållna medel till särskilda fonder utanför statsbudgeten.

Arbetsmarknadsavgift

Arbetsmarknadsavgiften kan sägas vara en sammanslagning av de tidigare gällande avgifterna för arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsutbildning. Den nya arbetsgivaravgiften gäller från den Ijuli 1981. Avgiftens storlek är fr.o.m. den Ijanuari 1985 1,6% av avgiftsunderlaget och sänktes tiU 1,586% av avgiftsunderlaget fr.o.m. den Ijuli 1985.

Såväl arbetslöshetsfonden som arbetsmarknadsutbildningsfonden upp
löstes den Ijuli 1981. Behållningen tillfördes ett konto hos riksgäldskon
toret. Inkomsterna från arbetsmarknadsavgUlen överförs löpande till sam
ma konto pä riksgäldskontoret. Riksförsäkringsverket disponerar ifrågava
rande konto hos riksgäldskontoret för överföring till arbetsmarknadssty
relsen och de aUmänna försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket har
dessutom en röriig kredit om 100 milj.kr. hos riksgäldskontoret för att
kunna klara tillfäUiga svängningar för berörda konto. Arbetsmarknadsav
giften skall användas för att täcka 65 % av kostnaderna för följande bidrag:
- kontant arbetsmarknadsstöd 43

- grundbidrag och progressivbidrag till erkända arbetslöshetskassor Prop. 1985/86: 100

- statsbidrag tiU permitleringsstödsersättning Bil. 1.2

- utbildningsbidrag till elever i arbetsmarknadsutbildning

- utbildningsbidrag till deltagare i yrkesinriktad rehabilitering. Riksförsäkringsverket skall vid varje överföring frän kontot hos riksgäldskontoret samtidigt göra motsvarande utbetalning från anslaget Bidrag lill arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag med 35% av de belopp som behövs för att läcka de ovan angivna koslnaderna. Kontot hos riksgäldskontoret hade vid ingången av budgetåret 1985/86 en skuld på 2219 milj. kr.

Inkomster av arbetsmarknadsavgiften (milj. kr.)

1985/86 1986/87

Prognos Prognos

Direkta avgifter 5118 5 362

Avgifter från statliga

myndigheter och affärsverk 702 736

Summa inkomster 5 820 6098

RRV beräknar totalutgifterna för ovan angivna bidrag till 8558 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 8993 milj.kr. för budgetåret 1986/87.

Arbetsmarknadsfonden (milj. kr.)

1985/86 1986/87

Prognos Prognos

-2219	-1961
5 820	6098
5 563	, 5 845
-1961	-1708

Ingående balans Inkomster Utgifter Utgående balans

Netto på inkomsttiteln 258 253

Som framgår av tablån kommer inkomsterna från arbetsgivaravgiften atl täcka 65 % av totalutgifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1985/86. Fondens överskott på 258 milj. kr. för budgetåret 1985/86 resp. 253 milj. kr. för budgetåret 1986/87 kommer inte att överföras fill fonden, då denna alltjämt har en skuld till statsbudgeten.

Delpensionsavgift

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en arbetsgivaravgift, som uppgår till 0,50% av det avgiftsunderiag som gäller för socialförsäkringsavgifterna till sjukförsäkringen m. m. Avgiften tillförs en särskild fond. De egna företagarnas delpensionsförsäkring bekostas fr. o. m. år 1980 av en egenavgift, vilken motsvarar den arbetsgivaravgift som eriäggs för anställda.

Delpensionsfondens utveckling (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1986/87

Ingående balans -232 364 1412

Inkomster 1621 1873 1936 44

Utgifter 1025 825 780

Utgående balans 364 1412 2568

Sänkningen av kompensationsnivån fr. o. m. den Ijanuari 1981 har medfört en förändrad utvecklingslakt av ulgUlerna för delpension. Fr. o. m. år 1983 uppvisar fonden ett äriigl överskoll, vilket innebar en förstärkning lill statsbudgetens inkomstsida så länge delpensionsfonden var behäftad med en skuld till statsbudgeten.

Fondens överskott för budgetåret 1984/85 blev 596 milj. kr. För budgetåren 1985/86 och 1986/87 kommer en kraftig fonduppbyggnad atl äga rum.

Övriga arbetsgivaravgifter, som redovisas under titeln övriga socialavgifter, netto, påverkar inle statsbudgetens saldo ulan omförs i sin helhet till fonder utanför statsbudgeten. För den intresserade läsaren hänvisas fill RRVs publikafion InkomsUiggaren 1985/86.

Sammanfattningsvis redovisas inkomsterna och utgifterna under fiteln 1251 övriga socialavgifter, netto i tabell 16.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 16. Övriga socialavgifter, netto (milj. kr.)

	1985/86	1986/87
	Prognos	Prognos
Inkomster
1. Arbetsskadeförsäkring 2. Lönegarantiavgift 3. Arbetarskyddsavgift 4. Avgift för sjöfolks-	2020 720 847	2090 750 1295
pensionenng 5. Delpensionsavgift	10 1873	12 1936
Summa inkomster	5470	6083
Summa utgifter	5470	6083
6. Arbetsmarknadsavgift, netto	+ 258	+253
Netto på titeln	+258	+253

RRV beräknar inkomsterna på fiteln övriga socialavgifter, netto lill 258000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 253000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1281 Allmän löneavgift

För alt bidra fill finansieringen av 1983 års skattereform infördes den aUmänna löneavgiften. Avgiften sattes tiU 2,0%. På ersättningar som betalas ut under perioden juli-december är 1983 utgick en allmän löneavgift med 3% enligt lag om fillfäUig höjning av den allmänna löneavgiften (SFS 1983:58). Fr. o. m. den Ijanuari 1984 är avgiftsuttaget ånyo 2%.

Tabell 17. Allmän löneavgift (milj. kr.)

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Prognos

Direkta avgifter 5540 6533 6793
Avgifter från statliga

myndigheter och affärsverk 720 891 938

Egenavgifter 331 326 369

Summa inkomster 6591 7750 8100

RRV beräknar inkomsterna på titeln allmän löneavgift till 7750000000 Prop. 1985/86:100 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 8100000000 kr. för budgetåret 1986/87. Bil. 1.2

1300 Skatt på egendom

Under huvudgmppen 1300 Skatt på egendom redovisas alla skatter på användningen och/eller ägandet av egendom och förmögenhet. Likaså inkluderas skatt på förbättringar, utvidgningar elc. av egendom. Här redovisas även skall på gåvor och skatt på arv. Skatt på avkastningen av förmögenhet och fasligheler redovisas emellertid under 1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse.

1311 Skogsvårdsavgifter

Skogsvärdsavgift skall med vissa undantag erläggas för jordbmksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog. I maj år 1981 höjdes avgiften från 3 %o tiU 6 °/oo med verkan fr.o.m den 1 juli 1981. Därefter har skogsvårdsavgiften sänkts från 6 till 5 %o fr- o. m. den 1 juli 1982. Skogsvårdsavgiften används huvudsakligen för sädana ändamål som är lUl nytta för skogsbruket.

Fr. o. m. den Ijuli 1984 är avgiften 8 "/qq. Della innebar att avgiften vid 1985 ärs taxering uppgick fill i genomsnitt 6,5 %o eftersom avgiften var 5 °/oo vid 1984 års taxering.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	55,2 55,0	348,0 228,4	274,0 312,3	315,0 262,0	340,0

Enligt preliminär debiteringsstatisfik uppgår skogsvårdsavgiflen tUl 373 milj.kr. vid 1985 års taxering. Enligt RRVs bedömning beräknas den uppgå tUl 420 milj. kr. vid 1986 års taxering.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skogsvårdsavgifter tiU 373000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 420000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1312 Hyreshusavgift

Hyreshusavgiflen som gällde år 1983 och 1984 var i princip avsedd alt träffa de delar av hyreshusbeståndet som är äldre än år 1975. Undantagna är de bostadshus som omfattas av räntesubventionssystemet samt hus som byggts om efter år 1957 med stöd av statliga bostadslån. Avgiften uppgick fill 1,5% av taxeringsvärdet vid 1985 års taxering. Enligt det preliminära taxeringsutfallet blev hyreshusavgiftens storlek 951 milj.kr. vid 1985 års taxering. Intäkterna från avgiften ingår i den allmänna skalteuppbörden, men omförs fill inkomsttiteln först när 1985 års taxering är definitiv, dvs. under budgetåret 1985/86.

En stadig fasfighetsskatt infördes från år 1985. I samband med att den Prop. 1985/86: 100 nya skallen infördes skall hyreshusavgiften upphöra. Som inkomsttitel Bil. 1.2 finns den emellertid kvar t. o. m. budgelårel 1985/86. Därefter föreslår RRV att inkomsttiteln benämns fastighetsskatt. Fastighetsskatten skaU träffa hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbruk. Underlaget för skatten skall för småhus vara en tredjedel av taxeringsvärdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen föreslås vara 1,4% för schablonlaxerade fasligheler och 2% för övriga fasligheter. Fasfighetsskatten skall vara avdragsgill utom för schablonbeskattade fastigheter. Fasfighetsskatten införs under tre år. Första åren dvs. år 1985 och 1986 föreslås skattesatsen utgå med 0,5% resp. 1% för schablontaxerade hus samt 0,7% resp. 1,4 % för övriga småhus och hyreshus på lantbruksenhet. För år 1985 beräknar RRV att fastighetsskatten uppgår lill 3 891 milj. kr. varav 833 milj. kr. debiteras fysiska personer.

RRV beräknar inkomsterna på titeln hyreshusavgift till 951 OOOOOO kr. för budgetåret 1985/86. För inkomståret 1986/87 förslår RRV att inkomsttiteln benämns 1312 fastighetsskatt och upptas till 3891000 000 kr.

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

Taxeringen till förmögenhetsskatt anknyter i väsentliga hänseenden tUl inkomsttaxeringen. Förmögenheten fastställs varje år vid beskattningsårets utgång. Fysiska personer är skattskyldiga för hela sin förmögenhet om de varil bosatta här i riket vid beskattningsårets utgång. Personer som inte varit bosatta i riket vid beskattningsårets utgång är skattskyldiga endast för här i riket nedlagd förmögenhet. Reglerna om förmögenhetsbeskattning för i utlandet bosatta personer gäller inte enbart fysiska personer ulan även utländska juridiska personer.

Förmögenheter under 400000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr. o. m. 1982 års taxering. Skattesatsen är 1,5% för förmögenheter mellan 400000 kr. och 600000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår fill 3% för förmögenheter överstigande 1 800000 kr. Den beskattningsbara förmögenheten beräknas för föräldrar och barn under 18 år gemensaml, fömtsatt att barnen bor hos föräldrarna. Skallesatserna tiUkom hösten 1982, då skatteuttaget höjdes i alla skikl med 0,5 procentenheter. Skatteuttaget höjdes tillfäUigt i samband med 1984 års taxering med 1,0 procentenheter i alla skikten i skalan. Skaltepliktgränsen sänktes också fillfälligl vid 1984 års taxering från 400000 kr. Ull 300000 kr. och skatteuttaget i detla skikt var 1 %. Vid 1985 ärs taxering gäller således de tidigare reglerna.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln fysiska personers skatt på inkomst, realisafionsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 1985/86 utgör således inkomsten under fiteln den förmögenhetsskall som debiterades är 1984.

Enligt den preliminära debiteringsstatislik som nu föreligger kommer omföringen till titeln att bli 1 481 milj. kr. budgelårel 1985/86.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln fysiska personers förmögenhels- Prop. 1985/86: 100 skatttiU 1481000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 2 018 OOOOOO kr. för Bil. 1.2 budgetåret 1986/87.

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

Vissa juridiska personer, dock ej akfiebolag och ekonomiska föreningar, är skyldiga att betala förmögenhetsskatt. Dödsbon, familjesfiflelser m.fl. beskallas enligt samma skala som fysiska personer. Vissa samfund, föreningar och andra juridiska personer betalar en proporfioneU skatt på l,5o/oo överstigande etl förmögenhelsvärde om 25000 kr.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln juridiska personers skall på inkomst, realisafionsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 1985/86 utgör inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades inkomståret 1984.

RRV beräknar inkomsterna på titeln juridiska personers förmögenhetsskatt fill 30000000 kr. för budgelårel 1985/86 och liU 30000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1331 Arvsskatt

Arvsskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente förvärvar egendom. Befriade från skyldighet all erlägga arvsskatt är staten och vissa stiftelser. Skatten är progressiv och las ut enligt olika skalor beroende på vem som ärver egendomen. Tre klasser av arv- och gåvolagare finns. Uppbörden av arvsskatt ombesörjs av länsstyrelsema.

De beräknade och redovisade inkomsterna av arvsskatt under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

475,0 545,6

520,0 559,7

680,0

757,0

780,0 891,7

790,0

Är 1983 höjdes skatteuttaget i två klasser. Ökningen gjordes främst i de högsta skikten och mellanskikten för skattepliktiga belopp.

RRV beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt fill 930000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 1000000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1332 Gåvoskatt

Gåvoskatt skall eriäggas av den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom. Befriade från skyldighet att erlägga gåvoskatt är staten och vissa stiftelser. Dessulom är bl.a. kyrka, landsting, kommuner och hushållningssällskap befriade frän att eriägga gåvoskatt. Uppbörden av gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

De beräknade inkomsterna av gåvoskall under de senaste budgetåren Prop. 1985/86: 100
framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Influten gåvoskatt ca	70,0 92,4	80,0 134,5	110,0 152,8	150,0 197,7	150,0

Gåvoskatten är progressiv och tas ut enligt de regler om förmånstagare som gäller för arvsskatten. Endast två klasser av gåvoskatt finns. Gåvoskatten höjdes är 1983.

RRV beräknar inkomstema på titeln gåvoskatt fiU 210000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 220000000 kr. förbudgeiäret 1986/87.

1341 Stämpelskatt

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp saml beviljande av inteckningar (SFS 1984:404). Stämpelskatt utgår också enUgl lagen (SFS 1984:405) om stämpelskatt på aktier vid bildande av aktiebolag och vid ökning av aktiekapital. Skattesatsen vid inteckning i fasl egendom och tomträtt höjdes fr. o. m. den 1 juli 1985 (SFS 1985:616) från 1 tUl 2 % av inleckningsbeloppet.

Enligt slämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel levereras in till riksskatteverket och domstolsverket, som är uppbördsmyndigheter. Centralnämnden för fastighetsdata svarar för uppbörd av stämpelskatt hos myndigheter som är anslutna fill fastighetsdatasystemet.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln stämpelskall framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 1400,0 1409,2 1729,5 1885,0 2 880,0

Redovisat 1331,2 1620,8 1659,5 1807,9

Stämpelskatten i inskrivningsärenden är proportionell mot taxeringsvär-de/köpeskiUing resp. inteckningsbelopp (stämpelskattelagen 7-ll§§). Stämpelskatten höjdes senast den Ijuli 1985. Respektive myndighet har räknai med oförändrade skattesatser. Skattesatsen för inskrivning av lagfart och tomträtt är 1,5 % av taxeringsvärde/köpeskilling och skattesatsen för inteckning ulgör 2% av inleckningsbeloppet.

Domstolsverket har beräknat uppbörden på titeln lill 980,0 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 910,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Domstolsverket bygger prognosen på utfallet under första halvåret 1985 och förutsätter dels en fyraprocentig ärlig ökning av underlagssumman, dels oförändrad skattesats. I prognosen har hänsyn tagits fill alt aUt fler inskrivningsmyndigheter kommer atl gå över fiU centralnämnden för fastighetsdala.

Riksskatteverket har beräknat inkomsterna av stämpelskatt budgelårel
1985/86 till 440milj. kr. och till 460 milj. kr. budgetåret 1986/87. 4

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Av 1984/85 års uppbörd svarade stämpelskatten på aktier för 236,5 milj. Prop. 1985/86:100
kr. Detta var en ökning på drygt 16% från budgetåret 1983/84. Bil. 1.2

Stämpelskatten på aktier höjdes den I juli 1985 från 1% till2% av aktiens nominella värde. Höjningen påverkar inkomsterna fr.o.m. september 1985.

Stämpelskatt på aktier utgår dels vid bildande av akfiebolag dels vid ökning av aktiekapitalet. Av den influtna skatten svarar sistnämnda ärendegrupp uppskattningsvis för mer än 90%. Enligt RSVs bedömning har emellertid de under senare är frekventa aktieemissionerna numer minskat såväl liU antal som volym. RSV räknar med etl minskal beskattningsunderlag på drygt 10 % innevarande budgetår. För de tvä nästkommande budgetåren bör en mindre återhämtning kunna förväntas.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har beräknat inkomsterna till 1 120 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 1 100 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Stämpelskattehöjningen på inteckningar den Ijuli 1985 innebar en kraftig ökning av inteckningsbeloppen inskrivningsdagarna innan höjningen trädde i kraft. I CFDs uppbörd innebar detta att drygt 230 milj. kr. mer än normalt uppbars under tiden juli-augusti 1985, men till den gamla skattesatsen I %. Detta bedömer CFD påverkar beskattningsunderlaget för inteckningar under längre tid än andra halvårel 1985.

' RRV ansluter sig lill domstolsverkets, riksskatteverkets och centralnämndens för fastighetsdata beräkningar. Inkomstema på titeln stämpelskatt beräknas fill 2540000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2470000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1342 Skatt på värdepapper

En särskild omsättningsskatt på aktier och vissa andra värdepapper infördes den I januari 1984. Skattesatsen är I % på omsättningen.

De beräknade och redovisade inkosmterna på titeln under de två senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Budgetår 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget - 540,0 1000,0

Redovisat 366,7 1093,2

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Skatten på värdepapper infördes den 1 januari 1984. Uppbörden under budgetåret 1984/85 uppgick fiU 1093,1 milj.kr. Under perioden juli-september 1985 inflöt 275,8 milj. kr. och under samma tid 1984 245,3 milj. kr.

Skallskyldiga för värdepappersskatt är dels fondkommissionärer dels andra som omsätter värdepapper för minst 500000 kr. per kalenderhalvår. Fondkommissionärernas andel av skatteuppbörden kan uppskattas till cirka 75%.

RSV räknar med en ärlig ökning av inkomsterna av 5%.

RSV beräknar inkomsten av värdepappersskatt för budgetåret 1985/86
tiU 1150milj. kr. För budgetåret 1986/87 beräknas inkomsten tUl 50

1205 milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä fiteln Prop. 1985/86: 100 skatt på värdepapper beräknas till 1 150000000 kr. för budgetåret 1985/86 Bil. 1.2 och till 1 205OOOOOO kr. för budgetåret 1986/87.

1400 Skatt på varor och tjänster

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla skatter som beräknas på produktion, försäljning, varuhantering, lillhandahällande av tjänster och tillåtelse att använda vissa varor. Försäljningsskatter, skatter pä enskilda produkter och tjänster samt fordonsskatten skall redovisas under denna mbrik. Dessutom skall överskott som uppstår vid bolag eller liknande sammanslutningar där staten har monopol pä försäljningen av produktionen redovisas under skall på varor och tjänster. Även import- och exportavgifter skall redovisas som en skatt på varor och tjänster.

1411 Mervärdeskatt

Mervärdeskatt utgår med 19,0 % av beskattningsvärdet för de flesta skallepliktiga varor och tjänster. Beskattningsvärdet är lika med varans värde med tillägg av tull, annan stafiig avgift eller skatt inkl. mervärdeskatt. Skattesatsen 19,0% motsvaras av 23,46% av beskattningsvärdet exkl. mervärdeskatt.

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara eller tjänst eller importerar mervärdeskattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår inte vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportör i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.

Länsstyrelse är beskattningsmyndighet vid försäljning' eUer annan omsättning inom landet. Vid import är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skaU vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län. Den till tullverket erlagda mervärdeskatten är avdragsgill vid den skattskyldiges redovisning fill länsstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 42700,0 43500,0 49100,0 55 100,0 58300,0

Redovisat 40664,8 45423,1 48520,4 59296,2

Till grund för beräkningen av uppbörden av mervärdeskatt ligger bl.a. en bedömning av den privata konsumtionens utveckling. Mellan åren 1984 och 1985 beräknas värdet av den privata konsumtionen öka med 9,7%. För åren 1986 och 1987 har ökningen beräknats till 6,3 % resp. 4,5 %.

1 prop. 1985/86:47 om ändrad mervärdeskatt föreslär regeringen bl. a. att gränsen för redovisningsskyldighet höjs frän 10000kr. lill 30000kr. i skattepliktig omsättning. Ca 74000 skattskyldiga skulle därmed inte behöva redovisa mervärdeskatt. Skattebortfallet beräknas lill 30 milj. kr. per helår. Förändringen föreslås träda i kraft den Ijuli 1986.

Uppbörden av mervärdeskatt kan delas upp på tullverkets uppbörd och Prop. 1985/86: 100 iänsstyreisernas uppbörd. Länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt be- BiJ. 1.2 står av inbetald skatt, dvs. den uigående skatten som översfiger den ingående. Dessulom redovisar länsstyrelserna återbetald skatt, dvs. den ingående skatten som överstiger den utgående.

TiU grund för beräkningen av tullverkets uppbörd av mervärdeskatt ligger en prognos på importvärdet (se 1471 tullmedel). För 1985/86 beräknas importvärdet fill 252,6 miljarder kr. och för 1986/87 till 266,3 miljarder kr. Utifrån de prognoserade importvärdena uppskattas tullverkets uppbörd fill 48900 milj.kr. resp. 52000 milj.kr. för budgeiåren 1985/86 och 1986/87.

Länsstyrelsernas netlouppbörd av mervärdeskatt beräknas tUl 13200 milj. kr. resp. 13 500 milj. kr. för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 62 100000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 65500000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1421 Bensinskatt

Bensinskatt skall erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, för vissa alkoholer (motoralkoholer) och blandningar av dessa avsedda för molordrifl (SFS 1961:372). Inkomstema redovisas av riksskatteverket och tuUverket.

Bensinskatten är fr.o.m. denl januari 1985 2:27kr. per liter bensin. Tidigare var skatten 1:93 kr. per liter. Skillnaden i skattesats beror på atl fr. o. m. den 1 januari 1985 överfördes den tidigare energiskatten pä bensin lill denna inkomsttitel. Energiskatten på bensin som uppgick till 0,34kr. per liter, redovisades tidigare på inkomsttiteln 1428 energiskalt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetär 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 5253,0 6590,0 6480,0 6860,0 12140,0

Redovisal 5286,1 6659,6 6736,7 8524,0

Redovisningsperioden för bensinskatt är kalendermånad. Skatten skall ha kommit in till riksskatteverket senast den 25: e i månaden efter redovisningsperiodens slut. Denna kredittid för bensinskatt gäller fr.o.m.denl juli 1985. Tidigare gällde alt skatten skulle ha betalats in tiU riksskatteverket senasi den5:e i andra månaden efter redovisningsperiodens slut. TiU följd härav uppstår en engångseffekt, dvs. under innevarande budgetår kommer inkomster för 13 uppbördsmånader att redovisas. Engängseffek-ten uppskattas tiU drygt 1000 milj. kr.

I prop. 1985/86:61 om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m.m. föreslås bl.a. en differenrtériiigaVbensinskatten sä att skallen på blyfri bensin bUr lägre än på blyad bensin. Skattedifferenfieringen föreslås genomföras i två etapper med början den 1 januari 1986. Då höjs skatten på

blyad ben.sin till 2:29 kr. per Uter samtidigt som skatten på blyfri bensin

sänks till 2:13 kr. per Uter. Nästa etapp genomförs den 1 juli 1987. Enligt Prop. 1985/86:100 nämnda proposUion antas skalledifferentieringen bli stalsfinansielll neu- Bil. 1.2 Iral, dvs. ingen förändring i inkomsterna beräknas till följd av skatledUfer-enfieringen.

För budgetåret 1986/87 betyder detta antagande att 88% av de lolala bensinleveranserna kommer all utgöras av blyad bensin och 12% av blyfri bensin. RRV beräknar all skattedifferenfieringen blir statsfinansieUl neutral.

RRV beräknar leveransema av molorbensin tUl 5,09 milj. m' budgelårel 1985/86 och tiU 5,15 milj. m budgetåret 1986/87. Dessa beräkningar bygger på ett realt oförändrat bensinpris.

RRV beräknar inkomstema på fiteln bensinskatt till 12600000000 kr. för budgelårel 1985/86 och liU 11700000000kr. förbudgeiäret 1986/87.

1422 SärskUda varuskatter

Särskild värnskatt utgår på vissa varor (SFS 1941:251). Skatten är 50% av priset vid försäljning tiU detaljhandeln av kemisk-tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, härvatten elc. På choklad- och konfektyrvaror är skatten 5 kr. per kilogram. Skattesatsen är för panlförpackning 8 öre per st och för andra förpackningar med en fyllnadsvolym om högsl 0,3 liter 10 öre per st, högst 0,7 liter 15 öre per st saml mer än 0,7 liter 25 öre per st.

De särskilda varuskatterna redovisas huvudsakligen av riksskatteverket. Tullverket redovisar skatt pä varor som importeras av annan än den som är registrerad hos riksskalleverkel som importör.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 715,0 599,0 702,0 822,0 858,0

Redovisat 663,1 685,5 739,7 844,3

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskilda varuskatter till 872 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 929000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

Försäljningsskatt på motorfordon (SFS 1978:69) utgår för personbilar samt vissa bussar och lastbUar med 4:80 kr. per kg tjänslevikt. För vaije fuUl femtiotal kilogram tjänslevikt över 1600 kg utgår ytteriigare skatt med 600 kr. För motorcyklar utgår skatten med 1005 kr. om tjänstevikten inte överstiger 75 kg, med I 320 kr. om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kg, med 2025 kr. om tjänsteviklen är högre än 160 kg men inte överstiger 210 kg och i annat fall med 3 360 kr. De nuvarande skattesatserna gäUer fr. o. m. den 15 juni 1985 då skatten höjdes med 50%.

Inkomsterna pä titeln redovisas av riksskatteverket och generaUuUsty-relsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä fiteln under de senaste Prop. 1985/86:100
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetär 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 548,0 549,5 590,0 935,0 1336,0

Redovisat 583,9 642,5 725,4 1019,3

RRV antar att försäljningen av bilar är 1985 uppgår till ca 260000st. Vidare antar RRV att försäljningen kommer att ligga kvar pä denna nivå de närmaste åren. Den genomsnittliga tjänstevikten per såld bil antas vara 1200kg, vilket motsvarar en skatt på 5760 kr.

Regeringen anger i prop. (1985/86:61) om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m. att en differentiering av försäljningsskatten på personbilar kommer att ske för 1987 och 1988 års modeller. Skatten sänks för personbilar med avgasrening och höjs för personbilar ulan avgasrening. Skatteomläggningen är avsedd att vara slatsbudgetmässigt neutral. Regeringen avser atl senare framlägga förslag till riksdagen angående differentierad försäljningsskatt.

Försäljningsskatten pä motorcyklar beräknas till 15 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Generaltullslyrelsens inkomster beräknas lill 24 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln försäljningsskatt pä motorfordon tiU 1530000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 1530000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1424 Tobaksskatt

Tobaksskall ulgår efter varans vikt (SFS 1961:394). I följande sammanslällning redovisas skattebeloppen före och efter höjningen.

Vikt för	Belopp för
1 st.	1 st.	Ikg
gram	öre	kr.
t.o.m. 1,7	13,5
över 1,7
t.o.m. 3.0	18,0
över 3,0
t.o.m. 5,0	21,5
över 5,0	30,0
t.o. m. 0,85	30
över 0,85
t.o.m. 1,20	37
över 1,20
t.o.m. 1,55	42
över 1,55
t.o.m. 1,90	47
över 1,90	51
	-	110
	-	35
	-	18

Varuslag

Cigarrer och cigariller grupp 1 grupp II

grupp III

grupp IV Cigarretter grupp I grupp II

grupp Hl

grupp IV

grupp V Röktobak Tuggtobak Snus

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste Prop. 1985/86:100
budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 3250,0 2940,0 3820,0 3925,0 4120 0

Redovisat 3 090,5 3008,2 4057,6 3901,3

Av den lolala uppbörden av tobaksskatt svarar skallen på cigarretter för ca 93%. Av antalet försålda cigarretter hör genomsnilfiigl ca 56% fill grupp 1 och 44% lill grupp II.

Med ledning av uppgifter frän Svenska Tobaks AB om beräknad kon-sumtionsulveckUng kan skatten för budgetåret 1985/86 beräknas fill 4000milj.kr. Med ett antagande om en konsumfionsminskning med 1% per är beräknas inkomsterna tiU 3 960 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln tobaksskatt till 4000000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 3960000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1425 Skatt på spritdrycker

För spritdrycker utgår skall dels med en grundavgift för liter, dels med en procenlavgift (SFS 1977:306). Grundavgtften är I kr. och lOöre per liter och volymprocent alkohol. Procentavgiflen är 56% av delaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 4810,0 4335,0 5950,0 5100,0 5280,0

Redovisat 4633,1 4931,0 5877,3 5247,4

Riksskatteverket har i skrivelse fill RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Försäljningen av spritdrycker, som under perioden oktober 1984-september 1985 uppgick fiU 44,6 milj. liter, har minskat med 3% jämfört med perioden oktober 1983-september 1984. Minskningen är i sin helhet hänförlig till försäljningen under kalenderåret 1984. För budgetåret 1985/86 räknar RSV med alt skatt kommer att inflyta för en försäljning av 44milj. liter. För budgetåret 1986/87 beräknas försäljningen fill 43 milj. liter.

Med stöd av den antagna konsumtionen beräknar RSV att 5 245 milj. kr. kommer atl inflyta i skatt på spritdrycker under budgetåret 1985/86. Den genomsnittliga skatten per liter sprit - grundavgift och procentavgUt tillhopa - har härvid antagils uppgå tiU 119 kr. 20 öre.

För budgetåret 1985/86 antas förbmkningen ligga på samma nivå som i beräkningen tiU statsbudgeten för 1985/86. Att inkomsterna trots det beräknas minska beror pä att den genomsnittliga skatten per liter sänks till 119 kr. 20 öre mot tidigare 120 kr.

RRV ansluter sig fill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln --

skatt på spritdrycker beräknas tiU 5245000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 5 125000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1426 Skatt på vin Prop. 1985/86:100

För v/n utgår skatt dels med en grundavgift för liter, dels med en procent- ' '

avgtft (SFS 1977:306). Gmndavgiflen är 17:50 kr. per liter för vin med en alkoholhall överstigande 15 volymprocent (starkvin) och för annal vin (lättvin) 7 kr. per liter. Procentavgiflen motsvarar 36% av delaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 1100,0 1150,0 1460,0 1590,0 1960,0

Redovisat 1147,7 1282,8 1802,7 1852,1

Riksskatteverket har i skrivelse liU RRV den 6 november 1985 anfört följande:

För budgelårel 1985/86 räknar RSV med att skatt kommer atl inflyta för 100 milj. liter. För budgetåren 1986/87 resp. 1987/88 beräknas försäljningen fiU 101 milj. liter resp. 102 milj. liter. Andelen slarkvin beräknas för vart och ett av budgeiåren uppgå fill lOmUj. Uter.

Med utgångspunkt frän antagna försäljningsvolymer beräknar RSV alt 2015milj. kr. kommer att inflyta i skatt pä vin under budgetåret 1985/86. Den genomsnilfiiga skatten per liter slarkvin - gmndavgifl och procenlavgift tUlhopa - har härvid antagits uppgå lill 36 kr. 30 öre och per liter lättvin fill 18 kr. 35 öre.

RSV beräknar skatteinkomsten pä vin under budgetåret 1985/86 tiU 2015milj. kr. och under budgetåret 1986/87 tUl 2030milj. kr.

RRV ansluter sig liU riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt pä vin beräknas fiU 2015000000 kr. för budgetaret 1985/86 och tUl 2030000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

Skatt på mall- och läskedrycker (SFS 1977:306) ulgår enligt följande sammanställning. Inkomsterna redovisas av riksskalleverkel och generaltullslyrelsen.

Dryck	Skatt per liter
Lättöl	40 öre
Öl	2 kr. 20 öre
Starköl	7 kr. 20 öre
Kolsyrade läskedrycker	40 öre
Övriga läskedrycker	20 öre

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 1076,0 1033,0 1253,0 1268,0 1306,0

Redovisat 1047,6 1036,9 1284,3 1265,3

Rikskatteverket har i skrivelse till RRV den 6 november 1985 redovisat Prop. 1985/86: 100
följande bedömning av försäljningsvolymerna (milj. liter). BiL 1.2

Budgetär 1985/86 1986/87

Starköl 98 98

Öl 160 160

Övriga drycker 450 450

Utifrån de prognoserade försäljningsvolymerna har riksskatteverket beräknal inkomsterna till 1230 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Generaltullslyrelsen beräknar uppbörden av skatt på importerade malt-och läskedrycker till 91 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 95 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker beräknas fill 1321 OOOOOO kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 1 325000000 kr. för budgelårel 1986/87.

1428 Energiskatt

Allmän energiskatt (SFS 1957:262) skall eriäggas för vissa bränslen som kol, koks, motorbrännolja, eldningsolja, bunkerolja, naturgas och gasol samt elkraft.

För åren 1984 och 1985 har regeringen beslulat om nedsättning av allmän energiskatt efter prövning i vatje särskilt fall. Regeringen har medgett nedsättning av energiskatt på elkraft, eldningsolja, gasol och fasta bränslen för viss industrieU tillverkning till 1,5% av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.

Fr.o. m. den 1 januari 1985 överfördes energiskatten pä bensin till bensinskatten. Energiskatten på bensin var 34 öre per liter.

De skallesatser som gäller fr. o. m. den 1 januari 1985 framgår av nedanstående sammanställning.

Elektrisk kraft 7,2 öre per kWh
för industriell verksamhet för den del

av förbrukning som överstiger 40000 kWh 5 öre per kWh

inom vissa kommuner i norra Sverige 6,2 öre per kWh

Kolbränslen 140 kr. per ton

Tunna och tjocka oljor 411 kr. per m3

Gasol för motordrift 92 öre per liter

Gasol för stadsgasframställning 24 kr. per ton

Gasol för annat ändamål 70 kr. per ton

Naturgas 308 kr. per 1 000 m3

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår		1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86	Prop. 1985/86: 100
Statsbudget		7319,0	8710,0	9155,0	9980,0	10520,0	Bil. 1.2
Redovisat		6906,9	8272,2	9214,0	11423,9
Därav på
Elektrisk
kraft		2626,5	2875,6	3 358,3	5471,1
Bensin och
gasol		1 545,0	1 734,6	1 670,3	1 246,0
Andra bräns	;len	2734,0	3662,0	4 185,4	4 706,8

Regeringen föreslår (prop. 1985/86:53) att skatten på gasol som används för annat ändamål än motordrift och stadsgasframställning höjs till 220 kr. per ton fr. o. m. den 1 januari 1986. Vidare föreslås skatten öka till 370 kr. per ton fr. o. m. den I januari 1987.

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket beräknat inkomsterna av energiskatt. I skrivelsen antar verket att skattenedsättningen vid industriell tillverkning gäller tills vidare och den beräknas uppgå till 700 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Energiskatt på el

Ett sammandrag av riksskatteverkets beräkning redovisas i följande sam-

manslällning.

1985/86 1986/87

Skattepliktig förbrukning, TWh Inom industrin Inom övrigsektorn

Totalt

Uppbörd, milj. kr. För industrin För övrigsektorn Bruttouppbörd

+ Högre skatt för industriförbruk-ning upp till 40000 kWh

- Reducerad skatt inom vissa kommuner i norra Sverige

- Skatteavdrag för samfärdsel

- Skatteavdrag för industrin

- Skattenedsättning för industriell tillverkning

- Återbetalning av skatt på elpannekraft

Nettouppbörd

48,2 66,8	49,3 68,8
115,0	118,1
2410 4810 7 220	2465 4954 7419
10	10
50 180 235	50 180 235
500	500
312	324
5953	6140

Energiskatt på andra bränslen än bensin Prop. 1985/86: 100

I sammanställningen nedan redovisas riksskatteverkets beräkning av ener- ''- ' - giskatl på andra bränslen än bensin.

1985/86 1986/87

Skattepliktig förbrukning och försäljning

4350	4390
11300	10000
6	6
150	150
150	250
609	615
4644	4110
6	6
20	43
46	76
5 325	4850
250	-
275	270
190	190
130	130
225	240

Kolbränslen, 1 000 ton

Eldningsoljor, motorbrännoljor, 1 000 m'

Gasol för motordrift, 1 000 m

Gasol för annat ändamål, 1 000 ton

Naturgas, milj. m'

Uppbörd, milj.kr.

Koibränslen

Eldningsoljor, motorbrännoljor

Gasol för motordrift

Gasol för annat ändamål

Naturgas

Brultouppbörd

+ Engångseffekt, minskad betalningstid

- Skatteavdrag för fartygsdrift

- Skatteavdrag för elkraftprod

- Skatteavdrag för bränsleprod

- Skatteavdrag för metallurgiska processer

- Skattenedsättning för industriell tillverkning 200 200

Nettouppbörd 4555 3820

Den höjda skatten på gasol beräknas öka inkomsterna med 9milj.kr. budgetåret 1985/86 och med 32 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Den tolala energiskatten för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 redovisas i tabell 18.

Tabell 18. Energiskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87, i	milj.	kr.
1985/86			1986/87
Elkraft 5953 Andra bränslen 4555 Totalt (avrundat) 10510			6140 3 820 9960

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln energiskatt beräknas tUl 10510 000000kr. för budgetåret 1985/86 och fill 9960000000kr. förbudgeiäret 1986/87.

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

För att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar har regeringen meddelat föreskrifter för användningen av svavelhaltigt bränsle. Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen utser kan medge undantag från bestämmelse om den högsta mängd svavelföreningar som får släppas ut i luften. I dessa fall får en särskild avgift las ul med belopp som fastställs av regeringen eller utsedd förvaltningsmyndighet (SFS 1976:1054).

Statens naturvårdsverk utövar den centrala tUlsynen över efterievnaden av lagen. Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Den särskil-

da avgiften utgår enligt taxa som faststäUs av statens naturvårdsverk efter Prop. 1985/86:100
.samråd med RRV (SFS 1976:1055). Bil. 1.2

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

Statsbudget Redovisat

1981/82

2,0

4,8

1982/83

1,5 4,0

1983/84

1,5

1,7

1984/85

2,0 1,3

1985/86 2,0

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgtfl på svavelhaltigt bränsle tiU 1500000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1500000 kr. för budgetåret 1986/87.

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

Särskild avgift för oljeprodukter m. m. utgår för olja, bensin, kolbränslen och för elkraft framställd i kärnkraftverk. I följande sammanställning redovisas avgiftens storlek och fördelning dels pä fyra särskilda fonder, dels pä inkomsttiteln 1435 särskild avgift mot försurning.

	Olja	Bensin	Kol	Elkraft
	kr.,m'	kr., liter	kr., ton	öre per käm- kraftsproducerad kWh
Oljeersättnings-
fonden	54	1	—	—
Energiforsknings-
fonden	33	3	10	0,2
Oljeprospekterings-
fonden	12	2	—	-
Kolmiljöfonden
(redovisas utanför
statsbudgeten)	10	-	-	-
Inkomsttitel 1435	9	-	-	-
Summa avgift	118	6	10	0,2

Beräkningen av inkomsterna av den särskilda avgiften för oljeprodukter bygger bl.a. på antaganden om besin och oljeförbrukning (se inkomsttitel 1421 och 1428). I följande sammanställning redovisas antagandena.

1985/86

1986/87

Förbrukning, försäljning
eller produktion
Bensin, 1000 m'	5090	5 150
Eldningsoljor, motorbränn-
oljor, 1000 m	11300	10000
Kolbränslen, 1000 ton	4350	4390
Kärnkraft, TWh	57,3	60,4

Utifrån dessa antaganden beräknas den särskilda avgiften tiU 1552 milj. kr. för budgetåret 1985/86. TiU detta belopp tiUkommer ca 90milj. kr. som en engångseffekt av att kredittiden förkortats vid redovisning av skatten på olja och bensin. För budgetåret 1986/87 beräknas inkomsterna till I 404 milj. kr. Av de här beräknade inkomsterna för budgetåret 1985/86 går lOOmilj.kr. fiU kolmiljöfonden utanför statsbudgeten.

Vidare omförs 90mUj. kr. lill inkomsttiteln 1435 särskUd avgift för försur- Prop. 1985/86: 100 ning. För budgelårel 1986/87 går 81 mUj.kr. fill kolmiljöfonden och Bil. 1.2 73 milj. kr. omförs tUl inkomsttiteln 1435.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift för oljeprodukter m.m. liU 1452000000 kr. för budgetåret 1985/86 och liU 1250000000kr. för budgelårel 1986/87.

1432 Kassettskatt

Fr.o.m. den 1 seplember 1982 ulgår skatt på vissa kassettband (SFS 1982:691). Skatt skaU erläggas vid omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel lill landel av inspelade eUer oinspelade videokassetlband och oinspelade Ijudkassellband. Skatten är 25 öre per spelminul för videokassetlband och 2 öre per spelminut för Ijudkasellband. Skall tas inte ut för kassettband vars spellid är högsl 30 minuter. Inkomsterna skall redovisas av rikssskatteverkel och tuUverket. Enligt en särskild avdragsbestämmelse avlyfts skatten på inspelade videokassettband som hyrs ul om s. k. filmavgifl erläggs fill Svenska FUminsfitutet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 80,0 80,0 55,0 60,0

Redovisat 15,0 32,4 49,2

I prop. 1985/86:57 om kassettskatten föreslär regeringen atl kassettskatlen förenklas och sänks. Skatten skall enligt förslaget tas ut med ell fasl belopp per kassettband, inte som nu med etl belopp som varierar efler bandens spelfid. För oinspelade Ijudkassellband föreslås skatten bli I kr. 50 öre per band. För inspelade och oinspelade videokassetlband föreslås att skallen blir 15 kr. per band. Band som har kortare spellid än 30minuter föreslås bli beskattade. Ändringarna föreslås träda i kraft den Ijanuari 1986.

RRV räknar med all den sänkta skallen medför all inkomsterna halveras räknai per helår.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kassellskalt till 40000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 35000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1433 Skatt på videobandspelare

Fr.o.m. den I januari 1983 utgår skall på videobandspelare (SFS 1982:1200). Skatten är 600 kr. per bandspelare. Inkomsterna redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

1983/84

1984/85

1985/86

Prop. 1985/86: 100

90,0

57,6

105,0 106,6

103,0

Bil. 1.2

Budgetår 1982/83

Statsbudget

Redovisat 3,1

RRV beräknar inkomsterna pä titeln skatt på videobandspelare fill 92000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 92000000 kr. för budgelårel 1986/87.

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

Skatt på viss elektrisk kraft (SFS 1982:1201) trädde i kraft den 1 januari 1983. Den skall betalas för elkraft som inom landet framställs i elt vattenkraftverk med en installerad generaloreffekt av minst 1 500 kW. Skatten är 2 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift före år 1973. Har kraftverket tagUs i drifl under åren 1973-1977 är skatten 1 öre per kWh. Har kraftverket tagils i drift senare las ingen skatt ul.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget - 935,0 925,0 895,0

Redovisat 429,1 1020,6 1030,5

I skrivelse fill RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört följande:

Med ledning av produktionen av vattenkraft under 1985 beräknar RSV alt inkomsten blir 15,5 milj.kr. för varje terawattimme (TWh) el som produceras. RSV beräknar inkomsterna delvis med ledning av prognoser från statens energiverk. För budgetåret 1985/86 beräknar RSV inkomsten tiU (65 x 15,5 =) avrundat 1 010 milj. kr. och för budgetåret 1986/87 till (63 x 15,5 =) avrundat 980 milj. kr.

RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets beräkning. Inkomstema på titeln skatt på viss elektrisk kraft beräknas till 1010000000 kr. för budgelårel 1985/86 och till 980000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1435 SärskUd avgift mot försurning

Fr. o. m. den 1 april 1983 omförs inkomster av den särskilda avgiften för oljeprodukter till inkomsttiteln 1435 särskild avgift mol försurning. Omföringen motsvarar 9 kr. per m' olja.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

1983/84	1984/85	1985/86
62,0 79,6	97,0 101,8	92,0

Budgetår 1982/83

Statsbudget

Redovisat 5,2

Under titeln 1431 särskild avgift för oljeprodukter m.m. redogörs för 62

beräkningen av inkomsterna.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift mol försurning liU Prop. 1985/86: 100 90000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 73000000 kr. för budgelårel Bil. 1.2 1986/87.

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln avser AB Vin- & Spritcentralens årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 100,0 140,0 185,0 120,0 115,0

Redovisat 139,7 175,5 221,4 278,7

Riksskatteverket har meddelat all AB Vin- & Spritcentralen beräknar bolagets vinstinleverans tiU statsverket liU 160 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 180 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på fiteln AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott beräknas till 160000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 180000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

Detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl handhas av etl för hela riket gemensaml förelag. Systembolaget AB. Inkomsterna på titeln avser bolagets årsvinst efler avskrivningar, fonderingar och utdelning fill aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	70,0 92,4	60,0 107,0	100,0 113,3	100,0 144,3	120,0

Riksskatteverket har meddelat att Systembolaget AB beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket lill 130 milj. kr. för vart och etl av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV ansluter sig fill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln Systembolaget ABs inlevererade överskott beräknas till 130000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 130000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1451 Reseskatt

Skatt på charterresor med flyg fiU utlandet utgår för passagerare som fyllt
12 år (SFS 1978: 144). Skatteplikten gäller även för s.k. IT-resor med
reguljärt flyg. Skatten är 200 kr. per passagerare. 63

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste Prop. 1985/86: 100
budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 129,0 159,0 148,0 152,0 188,0

Redovisat 159,6 150,8 143,8 148,2

Riksskatteverket har i skrivelse lill RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Enligt uppgift frän luftfartsverket (LFV) beräknas charterresandet uppgå till 1 milj. passagerare under budgetåret 1985/86. I summan ingår barn under 12år och tjänsteresenärer (ej skattepliktiga) med ca5% eUer 50000 passagerare. SkattepUktiga resenärer skulle då bli 950000, vilket motsvarar reseskatleinkomster med 190milj.kr. vid en charlerskatt på 200 kr./passagerare. Långtidsprognosen från LFV för åren 1985-1990 förutser en ökning på 4% per år.

Inkomsten beräknas med ledning av LFVs uppgifter om anlalet passagerare för budgelårel samt ökningen på 4% per år.

Inkomsten av reseskatl för budgetåret 1985/86 beräknas lill 190 milj. kr. och för budgelårel 1986/87 tiU 198milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på fiteln reseskatt beräknas lill 190000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 198000000 kr. förbudgeiäret 1986/87.

1452 Skatt på annonser och reklam

Skatt ulgår på annonser och reklam (SFS 1972:266). Skatten beräknas på underlaget exkl. skall. Fr. o. m. den 1 juli 1985 är skatten 4% för annons i allmän nyhetstidning, annars 11%. Tidigare var skattesatsen 3% resp. 10%. Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliklig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak.

Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller, i fråga om reklamskatt vid införsel, generaltuUstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på fiteln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 249,0 285,0 331,0 409,0 547,0

Redovisat 249,8 300,3 375,4 486,1

I skrivelse tiU RRV den 6 november 1985 beräknar riksskatteverket inkomsterna för budgetåret 1985/86 lill 510 milj. kr. och till 575 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Generaltullstyrelsen beräknar sin uppbörd av skatt på annonser och reklam tiU 35 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets och generallullstyrelsens beräk- Prop. 1985/86:100 ningar. Inkomsterna pä titeln skatt på annonser och reklam beräknas fill Bil. 1.2 545000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 610000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1453 Totalisatormedel

Fr.o.m. den 1 juU 1984 skaU totalisatorskatt (SFS 1984:351) redovisas månadsvis. De fidigare totalisatormedlen redovisades dagen efter varje tävlingsdag. Totalisalorskatten tas ut med 11 % av de sammanlagda insatserna upp lill

2600 milj. kr.	år 1984
2600 milj. kr.	år 1985
2750 milj. kr.	är 1986
3 050 milj. kr.	år 1987
3 150 milj. kr.	år 1988

och med 8% på överskjutande insatser. De tidigare totalisatormedlen motsvarade 10% av totalisatoromsättningen.

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	260.0 250.7	260,0 279,0	310,0 306,1	345,0 336,4	380,0

I skrivelse lill RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket beräknal inkomsterna tiU 395 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och lill 435 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Riksskatteverket har räknat med en omsättningsökning på ca 10% per budgetår.

RRV föreslår atl inkomsttiteln ändras och benämns totalisatorskatt.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln totalisatormedel beräknas lUl 395000000 kr. för budgelårel 1985/86 och lill 435000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1454 Skatt på spel

Spelskatt (SFS 1972:820) utgår pä roulett- och bingospel, som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen. Skallen på roulettspel är en fast avgift för vaije kalendermånad då skattskyldighet råder. För roulettspel utgår avgiften med 6000 kr. för tillstånd som innebär rätt tiU spel minst tre dagar vaije vecka. Avgiften är 2000 kr. för tillstånd i annat fall. Om tiUslånd avser fler än ett spelbord höjs beloppen med 3000 kr. resp. 1000 kr. per ytteriigare spelbord. Skatt pä bingospel ulgår med 5,5% av värdet av erlagda spelinsalser.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Prop. 1985/86: 100

Statsbudget 79,0 78,0 85,0 100,0 100,0 Bil. 1.2

Redovisat 73,1 81,8 91,7 101,7

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört

följande:

RSV, som räknar med en fortsatt 3-procentig omsättningsökning pä bingospel, beräknar skatteinkomsten av bingospel till 85 milj. kr. för innevarande budgetår och 87milj. kr för budgetåret 1986/87. För roulettspel beräknas motsvarande inkomster till 17milj.kr. och 18milj.kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på spel beräknas till 102000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 105000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1461 Fordonsskatt

Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn (SFS 1973:601). SkattepUkligl fordon är fordon som är eller bör vara registrerat och som inle är avställl.

Fordonsskallen utgår med elt grundbelopp och elt filläggsbelopp för varje påbörjat 100-lal kilogram av skatte vikten över en mot grundbeloppet svarande skattevikt. Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt sker enligt etl ruUande syslem. Rullande skalteuppbörd innebär att slutsiffran i fordonets registreringsnummer anger i vilken månad fordonsägaren skaU betala skatten. Skatten omfattar ett är fr. o. m. den följande månaden. För fordon med en årsskatt överstigande 1500 kr. delas skallen upp i tre lika delbetalningar.

Trafiksäkerhetsverket får för sina koslnader med anledning av uppbörd av vägtrafikskalt avräkna 21 kr. per debiterad fordonsskatt. Avräkningen får göras en gång per fordon och år i samband med all registerhällningsav-gift tas ut.

Som stöd för glesbygden är fordonsskatten för personbilar, vars ägare är bosatta inom vissa stödområden, nedsatt med 276 kr. per är.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 2360,0 2385,0 2270,0 2938,0 2975,0

Redovisat 2272,3 2302,6 2303,8 2916,8

Frän centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skaltevikter. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala fordonsskatter beräknals för de i landet registrerade fordonsslagen. I tabell 19 visas resultaten för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Tabell 19. Fordonsskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87 Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.2

Fordonsskatt	1985/86		1986/87
	Genomsnittlig	Total	Genomsnittlig	Total
	årsskatt	skatt,	årsskatt	skatt,
	per fordon.	milj. kr.	per fordon.	milj. kr.
	kr.		kr.
Personbilar	640	1971	642	2022
Lastbilar	3 065	730	3050	748
Släpvagnar	485	237	486	245
Bussar	5110	70	5160	72
Traktorer	221	67	221	68
Motorcyklar	124	5	124	5
Summa		3080		3160

RRV beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt fill 3 080000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 3 160000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1462 Kilometerskatt

KUometerskatt utgår för personbU, lastbil eller buss, som drivs med annal drivmedel än bensin eller gasol (SFS 1973:601). Dessutom utgår kilomelerskatt för släpvagn med skallevikl över 3000 kilogram, som dras av kilometerskattepliktigt fordon.

Kilometerskatten beräknas efler antal körda kilometer och ulgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kUogram över en mot gmndbeloppet svarande skattevikt.

Kilometerskatt betalas i efterhand för skatleperiod som normalt omfattar fyra kalendermånader. Uppbörden av kUometerskatt sker i anslutning till uppbörden av fordonsskatt.

Tullverket uppbär kUometerskatt för brännoljedriven lastbil och buss saml för vissa släpvagnar, som inle är registrerade i Sverige och som förs in från utlandet för att filtfälligt bmkas här i landel (SFS 1976:338).

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	1640,0 1 634,2	1700,0 1 687,0	1 720,0 1735,2	1 780,0 1816,0	2 130,0

Från centrala bUregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skaltevikter och körsträckor. Med ledning av dessa har genomsnUtliga och lotala kilomelerskatler beräknals för de i landet registrerade fordonsslagen. I tabell 20 visas resultaten för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Tabell 20. KilometerskaU budgetåren 1985/86 och 1986/87

1986/87

1985/86

Kilometerskatt

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Genomsnittlig Total

skatt per skatt,

10 km och milj. kr.
fordon, kr.

Genomsnittlig Total

skatt per skatt,

10 km och milj. kr.
fordon, kr.

Personbilar	1:95	513	1:94	525
Lastbilar	3:30	1 125	3:28	1 130
Släpvagnar	2:18	250	2:21	254
Bussar	1:94	112	1:95	116
Summa		2000		2025

Generaltullslyrelsen har i skrivelse den 29 oktober 1985 tiU RRV beräknat sin uppbörd av kilometerskall till 120milj. kr. för vart och ell av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kilomelerskatt liU 2 120000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 2 145000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1471 Tullmedel

För vara som importeras utgår tuU enligt tulltaxan (SFS 1977:975). Tull utgår i regel med vissa procent av varans tullvärde.

Tullmedlen utgörs av tull saml särskild avgift enligt 39 § tullagen (SFS 1973:670), respitränta, extra inkomst m. m. Den influtna bruttouppbörden minskas med återbetalade och restituerade tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomsterna av tullmedel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Budgetår

Statsbudget Redovisat

1981/82

1 305,0 1361,6

1982/83

1585,0 1659,4

1983/84

1705,0 I 654,5

1984/85

1 800,0 1910,1

1985/86 2020,0

Generaltullstyrelsen har i skrivelse lill RRV den 7 november 1985 beräknat inkomsterna av tuUmedel. Styrelsen har i sin beräkning utgått ifrån följande import värden i milj. kr.

1985:246700 1986:259800 1987:275400

På gmndval av dessa importvärden har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden av tullmedel fiU 2020 milj. kr. för budgelårel 1985/86 och fill 2 100 milj. kr. för budgelårel 1986/87.

RRV ansluter sig fill generallullstyrelsens beräkning. Inkomstema på titeln tullmedel beräknas till 2020000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 2 100000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1481 Övriga skatter pä varor och tjänster Prop. 1985/86: 100

Under titeln övriga skaller på varor och tjänster redovisas inkomsterna av "''• - särskild avgUt på bly och bensen i molorbensin. Regeringen har meddelat (SFS 1979:348) föreskrifter om högsta hall av bly och bensen i molorbensin. Produktkontrollnämnden fär medge undantag om särskilda skäl föreligger. Om undanlag medges skall avgtft erläggas enligt särskUd laxa som fastställs av produktkontrollnämnden.

RRV beräknar inkomstema på titeln övriga skatter på varor och tjänster fill 1000kr. för budgetåret 1985/86 och fill 1000 kr för budgetåret 1986/87.

2000 Inkomster av statens verksamhet Pop. 1985/86: loo

Bil. 1.2 Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bl.a. rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrättsliga avgifter och försäljningsinkomsler.

Regeringen har föreskrivU att statens utlåningsränla och statens avkastningsränta skall vara 13% under budgetåret 1984/85 (SFS 1984:243) och 12,25% under budgetåret 1985/86 (SFS 1985:614). Den sistnämnda räntesatsen har även använts i beräkningarna för budgetåret 1986/87.

2100 Rörelseöverskott

Överskott från statliga affärsverk och vissa myndigheter redovisas under denna huvudgmpp.

Affärsverken redovisar i skrivelser fill RRV sina beräknade inkomster på statsbudgeten. De presenterar sina beräkningar på följande sätt. I en huvudlabell redovisas del förväntade resuUalet av rörelsen, bokslutsdisposUioner, överskoll och inleverans. Uppdelning av intäkter pä rörelsegrenar och av kostnader på huvudgmpper redovisas i särskilda tabeller. Övriga faktorer av väsentlig belydelse för bedömning av det förväntade ekonomiska resultatet skaU anges.

Nedan följer en sammanstäUning av affärsverkens skrivelser saml RRVs förslag lill beräkning av affärsverkens inlevererade överskott för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Dessulom redovisas överskott och inleveranser pä inkomsttitlarna för den senaste femårsperioden.

2111 Postverkets inlevererade överskott

Postverkets överskoll och fill staten inlevererat överskott för de senasle fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 21. Postverkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

		1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1980/81	64,6	48,0	16,6
1981/82	86,5		65,0	21,5
1982/83	78,9			60,0	18,9
1983/84	74,0				54,9	19,0
1984/85	29,0					21,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna fitel tagits upp med 50 mUj. kr.

Postverket har i skrivelse tUl RRV den 29 oktober 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 till 46,0 milj. kr. resp. 50,0 milj.kr.

Utdrag ur postverkets skrivelse:

Fr.o.m. budgelårel 1985/86 skall Posten tillämpa de nya reglerna för
ränta och avkastning. Dessa innebär atl Posten skaU betala ränta på ett 70

filldelal amorteringsfritt statslån med totalt ca 50milj. kr. Vidare skaU Posten betala avkastning på ett tilldelat fast statskapital med totalt ca

50mUj.kr. Poslen räknar nu med att kunna leverera båda dessa belopp, dvs. sammanlagt ca lOOmilj.kr. för såväl 1985/86 som 1986/87. Beloppen är beräknade enligt nu gällande utlåningsränla och avkastningsränta på vardera 12,25%. Postens inleveranser av ränta och avkastning framgår av tabell 22.

Resultatet före avsättningar beräknas bli 400milj.kr. 1985/86 och 450milj. kr. 1986/87. Detta är något lägre än vad som anses önskvärt med hänsyn till den långsiktiga målsättningen i Postens treärsplan.

Portot har legal pä nuvarande nivå i stort sett sedan den 3 december 1984. För atl klara den långsikliga resultatutvecklingen planerar vi att höja den allmänna porlonivån i början av 1986.

Poslvolymen beräknas öka med 3,0% under vartdera budgetåret 1985/86 och 1986/87.

Personalvolymen beräknas öka med 1,5% under 1985/86. För 1986/87 räknar vi inte med någon ylleriigare ökning. Den genomsnilfiiga prisökningen på personalkostnaderna beräknas lill 11,0% 1985/86 och till 5,0% 1986/87. Av prisökningen 1985/86 är större delen - ca9,0% - en effekt av redan träffade avtal m. m.

Sakkostnaderna beräknas öka med 11,0% under 1985/86 och med 9,0% under 1986/87.

Diskontot förutsätts successivt gä ner från nuvarande nivå på 10,5 % liU 8,5%ijuUl986.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 22. Postverkets resultaträkningar budgetåren 1984/85-1986/87 (milj.kr.)

	1984/85		1985/86		1986/87
	Drift-	Utfall	Treårs-	Ny be-	Beräkning
	stat		plan	räkning
Rörelseintäkter'	9616	10148	11347	11488	12261
Rörelsekostnader'	-9345	-9564	-10676	-10725	-11371
Rörelseresultat före
avskrivningar	271	584	671	763	890
Avskrivningar enl. plan	-218	-210	-221	-320	-401
Rörelseresultat efter
avskrivningar	53	374	450	443	489
Finansiellt netto''	110	122	-50	-43	-39
Därav ränta på statslån			(-51)	(-50)	(-50)
Resultat efter finan-
siellt nello	163	496	400	400	450
Extraordinära kostnader
Resultatföre boksluls-
dispositioner	163	496	400	400	450
Avskrivningar utöver
plan-	-363	-386	-76	-50	-55
Skillnad mellan faktisk
pensionskostnad och bok-
förd pensionsutgift	(224)	(234)	(256)	(263)	(278)
Konsolideringsfond,
insättning		-81	-270	-300	-345
Konsolideringsfond,
uttag	225
Överskoll att inleverera
till statsverket	25	29	54	50	50
Inleverans	79	40	48	46	50
Därav:
Av föregående års
överskott	19	19	8	8	12
Av årets överskott	60	21	40	38	38
Överskott i procent av
i medelial disponerat
statskapital	13,00	13,00	13,00	12,25	12,25

' Rörelseintäkter och rörelsekostnader specificeras i tabell 23. Rörelsekostnaderna inkluderar här liksom i postverkets otficiella redovisning utbetalade pensioner. Försäkringsmässig merkostnad för pensioner redovisas som vanligt under särskild rubrik.

	1984/85		1985/86		1986/87	Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2
	Drift-	Utfall	Treårs-	Ny be-	Beräkning	Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2
	stat		plan	räkning
' Finansiellt nello
Utdelning på aktier	1	1	1	1	1
Ränta på konsolide-
ringsfonden	109	121
Ränta på lividitets-
konto				6	10
Ränta på statslån*			-51	-50	-50
Summa	110	122	-50	-43	-39
■* Avskrivningar över plan
Skillnad mellan kalkyl-
mässigt beräknade av-
skrivningar och av-
skrivningar enligt
plan	- 63	- 86	-76	-50	-55
Extra avskrivning
enligt regerings-
beslut	-300	-300
Summa	-363	-386	-76	-50	-55

* redovisas pä inkomsttitel 2325

Tabell 23. Postverkets rörelseintäkter och rörelsekostnader (milj. kr.)

	1984/85		1985/86		1986/87
	Drift-	Utfall	Treårs-	Ny be-	Beräkning
	stat		plan	räkning
Rörelseintäkter
Försändelseintäkter'
exklusive driftbidrag	6352	6589	7289	7 302	8050
Driftbidrag, tidningar	42	42	36	36	30
Uppdrag åt staten	208	179	254	246	192
Räntenetto-	1037	1290	1527	1690	1640
Ersättning från
PKbanken	832	774	890	856	912
Postavgifter, betal-
ningsförmedling	380	456	520	521	544
Särskilda affärsområden	384	388	411	411	440
Övriga intäkter	381	430	420	426	453
Summa rörelseintäkter	9616	10148	11347	11488	12261
Rörelsekostnader
Lön och lönetillägg	4768	4877	5442	5480	5736
Arbetsgivaravgifter m. m.	1972	2044	2289	2 308	2444
Övriga personalkostnader	182	242	259	272	285
Summa personalkostnader'	6922	7163	7990	8060	8465
Sakkostnader	2423	2401	2686	2665	2906
Summa rörelsekostnader	9345	9564	10676	10725	11371

' Skillnaden mellan driftstat och utfall 1984/85 beror på större försändelsevolym och

högre prisökning än beräknat.

Skillnaden mellan driftstat och utfall 1984/85 beror på högre medelsaldoutveckling

och högre förräntning än beräknat.

' Skillnaden mellan driftstat och utfall 1984/85 beror främst på högre ökning av

personalvolymen än beräknat.

Enligt riksdagsbeslut den 10 april 1985 (SFS 1985:692) uppvärderades Prop. 1985/86: 100 postens fastigheter tUl ett belopp av 750milj. kr. Delta belopp tillsammans Bil. 1.2 med resterande statskapital per den 30 juni 1985 omvandlades till hälften tUl etl amorteringsfritt statslån som skall förräntas enligt fastställd utlåningsränta. Delta belopp redovisas under inkomstUeln 2325 räntor på postverkets statslån.

Resterande del av kapitalel utgör det fasta statskapitalet på vilken statens avkastningsränla beräknas.

RRV ansluter sig lill postverkels beräkning. Inkomsterna på titeln postverkels inlevererade överskott beräknas till 46000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 50000000kr. för budgetåret 1986/87.

2112 Televerkets inlevererade överskott

Televerkels överskott och tiU staten inlevererade överskoll för de senasle fem budgetåren framgår av tabel 24.

Tabell 24. Televerkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

		1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1980/81	180,7	135,5	45,1
1981/82	208,3		156,0	52,3
1982/83	258,3			194,4	63,9
1983/84	294,0				220,5	73,5
1984/85	320,0					271,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomstema på denna titel tagits upp med 329,0 milj. kr.

Televerkel har i skrivelse tiU RRV den 4 november 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 till 319,8 milj. kr. resp. 297,0 milj. kr.

Utdrag ur televerkets skrivelse:

Fr. o. m. den 1 januari 1987 kommer televerkskoncernen att övergå från brutet räkenskapsår till kalenderår. Vid övergängen föriängs budgetåret 1985/86 med 6 månader och omfattar därmed tolalt 18 månader.

För 1985/86-1987 redovisas samma resultalberäkningar som i televerkskoncernens treårsplan 1986-1989 som lämnades lill regeringen den 30 augusfi 1985.

ResuUatsammanställningarna i tabell 25 omfattar även den till regeringen lämnade driftstaten för budgetåret 1984/85 saml planen för 1985/86 som lämnades i föregående års treärsplan.

Beräkningarna är gjorda i löpande prisnivå.

Tabell 25. Televerkets driftstat budgetåren 1984/85-1985/86 (milj. kr.)

	1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Plan'	Budget-	Budget''
	stat			12 män	18 mån
Rörelseintäkter'	15572	15476	16040	17570	27195
Rörelsekostnader	-10 350	-10962	-10906	-12055	-18 390
Rörelseresultat före
avskrivningar	5222	4514	5134	5515	8805
Avskrivningar enligt
plan	- 3059	- 2143"	- 2514	- 2 625	- 4064
Rörelseresultat efter
avskrivningar	2163	2 371	2620	2890	4741
Finansiella intäkter
och kostnader	- 504	- 599	- 553	- 843	- 1315
Resultat efter finan-
siella intäkter och
kostnader	1659	1772	2067	2047	3426
Extraordinära intäkter
och kostnader	2	77	2	3	4
Resultat före boksluts-
dispositioner	1657	1849	2069	2050	3430
Bokslutsdispositioner	- 1328	- 1529	- 1740	- 1734	- 3008
Årets resultat	329	320	329	316	422
Resultat i procent av i
medeltal disponerat
statskapital	13	13	13	12,25	12,17
Inleverans	345	345	329	320	428
Därav:
Av föregående års
resultat	74	74	57	58	58
Av årets resultat	271	271	272	262	370

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

' Resultatbudget enligt 1985/86-1987/88 ärs treärsplan. Beräkningar enligt 1986-89 års treårsplan. ' Budgetåret 1985/86 förlängt 6 mån och omfattar totalt 18 mån. " Tidigare beräknade bortskrivningar av terminaler har redovisats som extra ordinära kostnader, se not 3.

Fördelning av rörelseintäkter på resultatområden, milj. kr.

	1984/85		1985/86
	Driftstat	Utfall	Plan 12 mån	Budget 12 mån	Budget 18 mån
Kund' Trafikapparaten' Radio Kabel-TV ADB-Service Eliminering av internförsäljn. m. m. Summa rörelseintäkter	15572	4 695 10081 1461 9 349 -1119 15476	16040	6310 10720 1650 160 430 -1700 17570	9940 16230 2590 295 670 -2530 27195
' Fr. 0. m. 1985/86 är 1984/85. Finansiella poster	fördelningen	mellan Kund och Trapp ej jämförbar med
	1984/85		1985/86
	Driftstat	Utfall	Plan 12 mån	Budget 12 mån	Budget 18 mån
Ränteintäkter Räntekostnader Finansiellt netto	5 -509 -504	60 -659 -599	5 -558 -553	29 -872 -843	49 -1364 -1315

Extra ordinära poster

	1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Plan	Budget	Budget
	stat		12 män	12 mån	18 mån
Extra ordinära
intäkter	48	78	49	27	40
Försäljn av terminaler
till Telefinans	—	592	_	_	_
Extra ordinära
kostnader	-50	- 54	-47	-24	-36
Bortskrivning av
terminaler	—	-539	—	_	_
Extra ordinärt, netto	- 2	77	2	3	4
Bokslutsdispositioner
	1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Plan	Budget	Budget
	stat		12 mån	12 mån	18 mån
Avskrivningar utöver
plan	1150	1176	1200	1432	2183
Förändring av
konsolideringsfond	178	353	540	302	825
Summa bokslutsdisposi-
tioner	1328	1529	1740	1734	3008

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

RRV ansluter sig tUl televerkels beräkning. Inkomsterna på titeln televerkets inlevererade överskott beräknas tiU 319800000 kr. för budgetåret 1985/86 och lUl 297000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2113 Statens Järnvägars inlevererade överskott

Statens järnvägars överskott och lill staten inlevererat överskott för de senasle fem budgeiåren framgår av tabell 26.

Tabell 26. Statens järnvägars överskott budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.) Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

		1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1980/81	0,0	0,0	0,0
1981/82	0,0		0,0	0,0
1982/83	0,0			0,0	0,0
1983/84	109,3				0,0	109,3
1984/85	0,0					0,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 200 milj. kr.

Statens järnvägar har i skrivelse till RRV den 5 november 1985 beräknat inleveransen av överskott tUl220,0 milj.kr. under budgetåret 1985/86 och till 100,0 milj. kr. under budgetåret 1986/87

Utdrag ur statens järnvägars skrivelse:

SJ övergår till kalenderårs redovisning fr.o.m. 1986-01-01. Något Prop. 1985/86: 100 bokslut görs därigenom inte för juli 1984 - juni 1985.1 tabell 27 redovisas Bil. 1.2 prel. utfall för juli 1984 - juni 1985 och beräkning för perioden juh 1984 -december 1985.

Beträffande 1986 pågår budgetarbetet just nu. I avvaktan på resuUatel av detla redovisas för 1986 samma tal som i RRV-prognosen i våras, vUket ger etl resultat på -I-100milj. kr.

Tabell 27. Statens järnvägars driftstat för budgetåren 1984/85-1986 (milj. kr.)

	1984/85	Juli 84-dec 85	1986
	Prel.	Beräkning	Beräkning
	Utfall'
Rörelseintäkter	9358	14125	9815
Rörelsekostnader	-8475	-12 803	-9235
Rörelseresultat före
avskrivningar	883	1322	580
Avskrivningar enligt
plan	- 453	- 685	- 475
Rörelseresultat efter
avskrivningar	430	637	105
Finansiella poster	33	7	- 40
Extraordinära poster	12	11	35
Resultat före avskriv-
ningar utöver plan	475	655	100
Avskrivningar utöver
glan	- 435	- 435	-
Arets resultat	40	220	100
Resultat i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	1,0	5,63	2,7
Statskapital vid verksamhets-
årets början	3900	3900	3730
Inleverans	-	109	220
Därav:
Av föregående års
resultat	-	109	220
Av årets resultat	-	-	_
Avskrivningar på
statskapitalet	888	1 120	480
Därav:
Avskrivningar enligt
plan	453	685	480
Avskrivningar utöver
plan	435	435	-

' Enligt 12-månadersrapport

• P. g. a. övergång till kalenderåret 1986 förlängs verksamhetsåret till 18 mån.

' Avser resultatet under 18 mån.

RRV ansluter sig tUl statens järnvägars beräkning. Inkomsterna på titeln statens järnvägars inlevererade överskott beräknas lill 220000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU lOOOOOOOOkr. för budgetåret 1986/87.

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

Luftfartsverkets överskott och fill staten inlevererat överskott för de senasle fem budgetåren framgår av tabell 28

Tabell 28. Luftfartsverkets överskott budgetåren 1980/81 -1984/85 (milj. kr.) Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.2

Budgetår	Överskott	Därav i	nlevererat till staten under budgetåret
	Överskott	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85	41,3 72,9 78,9 76,4 68,7	30,0	11,3 55,0	17,9 61,0	17,9 53,9	22,5 51,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna titel lagils upp med 102,0 milj. kr.

Luftfartsverket har i skrivelse fill RRV den 4 november 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgeiåren 1985/86 och 1986/87 tUl 91,7 milj. kr. resp. 148,0 milj. kr.

Utdrag ur luftfartverkels skrivelse:

Intäkterna för 1985/86 uppgår i driftbudgeten tiU 1209 milj.kr. Efler budgetens fastställande har statens avkastningsränta sänkts. Della medför all kommunala räntor kommer att bU ca5 milj. kr. lägre än budgeterat. Genom en större återbetalning med 10milj. kr. 1984/85 av lidigare ej erlagda räntor till kommuner beräknar luftfartsverket nu all den för 1985/86 budgeterade återbetalningen kan sänkas med 5 milj. kr. Behovel av laxehöjningar beräknas nu liU totalt 42milj. kr., vilket motsvarar en genom-snittlig laxehöjning med ca7%.

Kostnaderna budgetåret 1985/86 beräknas lill lotall 1 101 milj. kr., vilket inkluderar räntekostnader tUl kommuner m.fl. med 195milj.kr. Av detla belopp avser 88 milj. kr. återbetalning av del av tidigare ej eriagda räntor liU kommuner.

Överskottet, för inleverans liU staten, beräknas liU 98mUj. kr. Det fulla förräntningskravet beräknas fill ca 180milj. kr.

Intäktema för budgetåret 1986/87 beräknas nu lUl 1325 milj. kr. varvid en volymökning av intäkterna har inräknats med ca 5%. Prisutvecklingen på verkets taxor och avgifter antas följa den allmänna kostnadsutvecklingen.

Koslnaderna för budgetåret 1986/87 har beräknats liU 1160milj.kr., vUket inkluderar räntekostnader lill kommuner m. fl. med 195 milj. kr. Av detla belopp avser 92 milj. kr. återbetalning av återstående del av tidigare ej eriagda räntor tiU kommuner. Överskottet för inleverans lUl staten beräknas lUl ca 165 milj. kr. Del fulla förräntningskravet beräknas liU ca 190milj.kr. vid en räntesals på 12,25%.

Tabell 29. Luftfartsverkets	driftbudget för budgetåren 1984/85			1-1986/87 (milj. kr.) Pfop. 1985/86:100
	1984/85		1985/86		1986/87 "-'-
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräkning Beräkning
	stat		stat
Rörelseintäkter	1 059,0	1 042,2	1 209,0	1 199,0	1 325,0
Rörelsekostnader	-701,6	-715,7	-776,0	-776,0	-831,0
Rörelseresultat före
avskrivningar	357,4	326,5	433,0	423,0	494,0
Avskrivningar enl plan	-126,0	-126,9	-130,0	-130,0	-134,0
Rörelseresultat efler
avskrivningar	231,4	199,6	303,0	293,0	360,0
Finansiella intäkter
och kostnader	-129,4	-132,9	-205,0	-195,0	-195,0
Resultat efler finansieUa
intäkter och kostnader	102,0	66,7	98,0	98,0	165,0
Extraordinära intäkter
och kostnader	-	2,0	-	-	-
Bokslutsdispositioner	-	-	-	-	-
Resultatföre skall	102,0	68,7	98,0	98,0	165,0
Skatt	—	—	-	—	—
Årets resultat	102,0	68,7	98,0	98,0	165,0
Inleverans
Därav:
Av föregående års resultat	28,1	28,1	17,7	17,7	24,0
Av årets resultat	76,5	51,0	74,0	74,0	124,0
Överskoll i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	6,7	4,7	6,6	6,6	10,8

Tabell 30. Luftfartsverkets intäkter (milj. kr.)

1984/85

1985/86

	Drift-	Utfall	Drift-	Beräkning
	budget		budget
Trafikintäkter
Landningsavgifter	173,8	175,7	137,0	138,0
Passageraravgifter	149,6	141,3	136,0	137,0
Terminaltjänstavgifter	53,8	56,9	60,0	60,0
Tvådelad tariff	70,1	65,9	146,0	146,0
Hangar och parkering	6,3	6,2	5,0	5,0
Undervägsavgifter	201,3	204,7	225,0	227,0
Effekt av planerade
taxeförändringar	-	-	56,0	42,0
Summa trafikintäkter	654,9	650,7	765,0	755,0
Övriga intäkter	300,1	297,3	350,0	350,0
Ersättning för flygtrafik-
tjänst m. m.	90,2	84,6	74,0	74,0
Luftfartsinspektionens
avgifter	17,6	19,3	20,0	20,0
Intäkter totalt	1062,8	1051,9	1209,0	1199,0

Tabell 31. Luftfartsverkets driftbudget, kostnader (milj. kr.)

	1984/85		1985/86
	Driftbudget	Utfall	Driftbudget	Beräkning
Personalkostnader
Löner Sociala kostnader Div. personalomkostnader Avgår: Ersättning frän försäkringskassan	303,9 103,2 16,9 -9,6	307,0 106,7 14,6 -12,2	345,0 117,0 14,0 -10,0
Summa personalkostnader	414,4	416,1	466,0	466,0
Övriga driftskostnader Materialkostnader Administrativa kostnader Ersättningar till andra myndigheter m. m. Övriga kostnader	41,8 11,9 94,5 139,0	40,3 19,1 89,8 150,6	91,0 12,0 100,0 107,0
Summa övriga driftskostnader	287,2	299,8	310,0	310,0
Externa räntor Avskrivningar	85,2 126,0	82,0 126,9	205,0 130,0	195,0 130,0
Kostnader totalt	912,8	924,8	1111,0	1101,0

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

RRV ansluter sig lill luftfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln luftfartsverkets inlevererade överskoll beräknas till 91700000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 148000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

Affärsverket FFVs överskott för de senaste fem räkenslfapsåren och liU staten inlevererat överskoll för de senaste fem budgetåren framgår av tabell 32.

Tabell 32. AfTärsverket FFVs överskott (milj. kr.)

Räkenskapsår	Överskott	Budgetär	Inlevererat till staten
1981	50,3	1980/81	48,7
1982	49,1	1981/82	50,3
1983	55,2	1982/83	40,4
1984	64,9	1983/84	67,3
1985	70,9'	1984/85	49,0

Prognos

Affärsverket FFV har fr. o. m. år 1981 kalenderår som räkenskapsår.

Affärsverket FFV har i skrivelse tiU RRV den 31 oktober 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 till 70,9 milj.kr. resp. 73,2 milj. kr.

Utdrag ur affärsverket FFVs skrivelse:

Utfallet för år 1985 har beräknats med utgångspunkt från vårt halvårsbokslut. Nya prognossiffror kommer atl tas fram under första hälften av

november i samband med utarbetandet av vårt bokslut för tredje kvartalet och har således tyvärr ej kunnat beaktas.

Beräkningen för 1986 bygger i huvudsak på vår operativa långsiktsplan. Resultatet har dock justerats ned och överavskrivningarna beräknas endast kunna inlevereras till ungefär hälften. Budgei- och LSP-arbetet pågår och beräkningen kan komma atl korrigeras. Resultatet härav framkommer i driftstaten som kommer all avlämnas enligt instmktion före den 1 december.

Anlalet helfidsanställda beräknas vid utgången av 1985 uppgå fill ca 5 300.

Invesieringarna för 1985 beräknas uppgå till 106,1 milj. kr.

Verkets resultat 1985 understiger inleveranskravet. Mellanskillnaden planeras täckas genom utdelning och adminislrationsbidrag från koncernens bolagsgrupp. Medel saknas däremoi för täckning av överavskrivningarna.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Tabell 33. Affärsverket FFVs driftstat för räkenskapsåren 1984-1986 (milj. kr.)

	1984		1985		1986
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	stat		stat	ning	ning
Rörelseintäkter	1870,4	1921,1	2026,2	2105,0	2528,7
Rörelsekostnader	-1764,3	-1814,4	-1907,4	-2000,5	-2370,8
Rörelseresultat före
avskrivningar	106,1	106,7	118,8	104,5	157,9
Avskrivningar enligt
plan	- 53,2	- 50,7	- 61,8	- 61,8	- 68,4
Rörelseresultat efter
avskrivningar	52,9	56,0	57,0	42,7	89,5
Finansiella intäkter
och kostnader	5,5	23,1	28,6	37,1	25,5
Resultat efler finan-
siella intäkter och
kostnader	58,4	79,1	85,6	79,8	115,0
Extraordinära intäkter
och kostnader	- 8,5	- 22,0	8,4	8,4	- 8,4
Resullal före boksluts-
dispositioner och skatt	49,9	57,1	77,2	71,4	106,6
Bokslutsdispositioner	8,0	9,0	- 4,0	- 0,5	- 33,4
Resultatföre skall	57,9	66,1	73,2	70,9	73,2
Skatt	1,0	1,2
Årets resultat	56,9	64,9	73,2	70,9	73,2
Resultat i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	13	13	13	13-12,25	12,25
Inleverans	56,4	63,2	71,2	69,1	72,6
Därav:
Av föregående års
resultat	13,7	14,2	16,3	15,9	17,7
Av årets resultat	42,7	49,0	54,9	53,2	54,9
Avskrivningar på stats-
kapitalet	48,2	46,1	56,8	56,8	96,8
Därav:
Avskrivningar enligt
plan	48,2	46,1	56,8	56,8	63,4
Avskrivningar utöver
plan	(22,9)'	(28,8)'	(55,3)'	(55,3)'	33,4 (30,0)'

Överavskrivningar vilka ej beräknas kunna inlevereras.

TabeU 34. Affärsverket FFVs rörelseintäkter (milj. kr.)						Prop. 1985/86:100
	1984		1985		1986	- Bil. 1.2
Sektor	Driftstat	Utfall	Driftstat	Beräkning	Beräkning
Försvarsmateriel Underhåll Materialteknik Övrigt Summa	862,4 1001,5 6,5 1870,4	933,5 958,7 21,8 7,1 1921,1	977,5 1010,5 33,4 4,8 2026,2	1009,0 1064,5 27,1 4,4 2105,0	1 348,0 1 138,8 37,6 4,3 2528,7

RRV ansluter sig lUl affärsverket FFVs beräkning. Inkomsterna på tileUi affärsverket FFVs inlevererade överskott beräknas tiU 70900000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 73200000 kr. för budgetåret 1986/87.

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

Statens vattenfaUsverks överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av tabell 35.

Tabell 35. Statens vattenfallsverks överskott 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

		1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1980/81	1 474,7	973,8	500,9
1981/82	1428,6		977,6	451,0
1982/83	1679,0			1197,0	482
1983/84	1881,0				1384	497
1985'	2 140,0					1605

' Prognos

I statsbudgeten för budgelårel 1985/86 har inkomsterna på denna titel lagils upp med 3 050,0 milj. kr.

Statens vatténfallsverk har i skrivelse till RRV den 28 oktober 1985 beräknal inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 tiU 3026,0 milj. kr. resp. 2580,0 milj. kr.

Statens vattenfaUsverk tUlämpar fr.o.m. 1985 kalenderår som räkenskapsår. Detla innebär bl. a. alt verkels driftstat upprättas för kalenderårel och inle för statens budgelår. P.g.a. omläggningen av räkenskapsåret redovisas utfallet för 1984 för liden 84-07-01-12-31.

Utdrag ur statens vattenfailsverks skrivelse:

Kraftverksrörelsen

Kalenderåret 1985

Vattenfalls beräkningar i drtftstaten för 1985 grundades på vissa antaganden beträffande prisnivån, belastnings- och kraftbalansulvecklingen m. m. Stora förändringar av fömtsättningarna har skett, vilkel påverkar årets resuUat. Resultatet bedöms att efter reviderad inkomstberäkning ge ett överskott på 472milj. kr.

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Den fasta kraftförsäljningen beräknas öka med 3,5 TWh jämfört med , Prop. 1985/86:100 driftstaten. Engrosförsäljningen ökar med 3,2 TWh, medan detaljförsälj-1 Bil. 1.2 ningen ökar med 0,3 TWh.

Vattenfalls nettoförbrukning (egen kraflprodukfion plus inköpt kraft minus försåld fillfäUig kraft) beräknas öka med 4,1 TWh som en följd av den högre belaslningen. Vattenkraftproduktionen beräknas bli 1,5 TWh högre än i driftstaten. Kärnkraftprodukfionen beräknas öka med 0,4 TWh och annan värme öka med 0,3 TWh. Det tillfälliga kraftutbytet beräknas uppvisa en minskad nettoförsäljning (försäljning minus inköp) med 1,9 TWh.

Totalt beräknas rörelseintäktema öka med 1325 milj.kr. jämfört med fastställd driftslat. Den beräknade intäklsökningen fördelar sig med 464 milj. kr. pä fasl engrosförsäljning, med 84milj. kr. pä detaljförsäljning, med 536milj. kr. på tillfäUig försäljning, med 219 milj. kr. på Iransiterings-intäkter och med 22 milj. kr. på övrigt.

Kostnaderna för egen kraftproduktion beräknas öka med 99 milj. kr. och för främmande produklion med 399 milj. kr. Kostnader för administration, utveckling och försäljning beräknas öka med 21 milj. kr.

Tolalt innebär detta ökade rörelsekostnader med 519 milj. kr.

De kalkylmässiga avskrivningarna (avskrivningar beräknade på nuan-skaffningskostnader) beräknas bli lika som i driftstalen och uppgå till 2000milj.kr. Avskrivning enligt plan, dvs på historisk anskaffningskostnad, beräknas bli 900 milj. kr.

Finansiella och extraordinära poster vänlas ge ett minskal resultattill-skoll med 174milj. kr. jämfört med driftsiaten.

Avsättningen till lagerreserv väntas uppgå lill samma belopp som i driftstaten.

Resultat före ränta på statskapitalet uppgår fill 2612milj. kr.

Räntan på statskapitalet har bedömts lill 2 140 milj. kr. vilket underskrider räntan i driftsiaten med 60milj. kr. Räntan motsvarar fastställt förräntningskrav på 12,75%.

Årets resultat uppgår därmed till 472milj. kr., vilkel överstiger driftstaten med 692 milj. kr. Under förutsättning att beräkningarna infrias kommer verket all föreslå alt medlen behålls i verksamhten som disponibla medel för resultaluljämning.

Kalenderåret 1986

Beräkningarna bygger pä en inom verket upprättad intern grovbudget som utgår ifrån normalårstillrinning till de vattenkraflproducerande älvarna och bedömd tillgänglighet för kärnkraft.

Beräkningarna har skett i prisnivå K = 161, vilket är bedömd prisnivå för 1986.

Uigående från dessa förutsättningar utvisar beräkningarna att bedömt förräntningskrav på 2200milj.kr. som motsvarar 12,25% på disponerat statskapital kommer att uppnås.

Kanalrörelsen

Kalenderåret 1985

Kanalrörelsen beräknades i driftstaten för innevarande budgetår ge en
ränta på statskapitalet på 3,3 milj. kr. De fömtsättningar som låg till gmnd
för driftstalen har ändrats så att både rörelsens intäkter och rörelsens
kostnader beräknas öka med 0,2milj. kr. Resuhatet blir därför oförändrat
jämfört med driftsiaten. °

Det bör framhållas atl den allmänna ekonomiska utvecklingen, valuta-kursutvecklingen, kämkraftblockens drifltillgänglighet, vatlenfillrinning och belaslningsulveckling är faktorer som starkt påverkar det ekonomiska resultatet.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Tabell 36. Statens vattenfallsverks driftstat för		1985, utfall för perioden 1/7-
31/12 1984 samt beräkning för 1985 och 1986 (milj.		kr.)
	1/7-31/121984	1985		1986
	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
		stat	ning	ning
Kraftverksrörelsen
Rörelsens intäkter	6079	12351	13 676	13 540
Rörelsens kostnader	-3 890	-8518	-9037	-8970
Rörelseresultat före
avskrivningar	2189	3 833	4639	4570
Avskrivningar enl. plan	- 436	- 900	- 900	-1000
Rörelseresultat efler
avskrivningar	1753	2933	3 739	3 570
Finansiella intäkter	280	573	600	500
Finansiella kostnader	- 47	- 96	- 98	- 120
Extraordinära intäkter	4	-	1	-
Extraordinära kostnader	- 320	- 125	- 325	- 125
Resultatföre boksluts-
dispositioner	1670	3 285	3917	3825
Bokslutsdispositioner	- 580	-1300	-1300	-1400
Resultatföre skatt	1090	1985	2617	2425
Kommunalskatt	- 66	- 5	- 5	- 5
Resultatföre ränta på
statskapitalet	1024	1980	2612	2420
Ränta på statskapitalet	-1024	-2200	-2140	-2 200
Årets resultat	0	- 220	472	220
Ränta på disponerat
statskapital i procent
av i medeltal disponerat
kapital	13	12,75	12,75	12,25
Tabell 37. Driftstat för kraftverken (milj. kr.)
	1/7-31/121984	1985		1986
	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
		stat	ning	ning
Rörelsens intäkter
Elförsäljning m. m.
Fast kraftförsäljning
Engrosförsäljning	3717	8220	8684
Detaljförsäljning	548	1218	1302
Tillfällig kraft	545	684	1220
Transitering	251	515	734
Engångsavgifter	17	31	31
Värmeförsäljning	11	59	34
Summa elförsäljning m. m.	5089	10727	12005	12379
Arbeten åt utomstående	869	1551	1551	1090
Övriga rörelseintäkter	121	73	120	71

12351 13676

13540

6079

Summa rörelsens intäkter

	1/7-31/121984	1985		1986	Prop. 1985/86: - Bil. 1.2	100
	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-	Prop. 1985/86: - Bil. 1.2
		stat	ning	ning
Rörelsens koslnader
Produktions- och di-
stributionskostnader
Egen produktion
Vattenkraft	- 450	- 787	- 807
Kärnkraft	- 679	-1723	-1762
Annan värmekraft	- 185	- 181	- 221
Summa	-1314	-2691	-2790
Främmande produktion
Fast kraft	- 995	-3004	-2784
Tillfällig kraft	- 143	- 109	- 728
Summa	-1138	-3113	-3512
Distribution	- 270	- 558	- 558
Fastighetsskötsel	- 17	- 37	- 37
Stamnäts- och
transieringsavgifter	- 84	- 83	- 83
Summa produktions- och
distributionskostnader	-2823	-6482	-6980	-7389
Arbeten åt utomstående	- 870	-1552	-1552	-1090
Förstudier, administra-
tions- och utvecklings-
kostnader
Administration	- 80	- 165	- 165
Förstudier	- 34	- 75	- 95
Forskning, utveckling,
demonstration (FUD)	- 95	- 234	- 234
Övriga kostnader	-h 12	- 10	- 11
Summa	- 197	- 484	- 505	- 491
Summa rörelsens kostnader	-3890	-8518	-9037	-8970
RörelseresuUat före
avskrivningar	2189	3 833	4639	4570
Avskrivningar enligt plan	- 436	- 900	- 900	-1000
Rörelseresultat efter
avskrivningar	1753	2933	3 739	3570
Finansiella intäkter	280	573	600	500
Finansiella kostnader	- 47	- 96	- 98	- 120
Extraordinära intäkter	4	-	1	-
Extraordinära kostnader	- 320	- 125	- 325	- 125
Resultat före boksluts-
dispositioner och skatt	1670	3285	3917	3 825
Bokslutsdispositioner
Avskrivning utöver
plan	- 532	-1100	-1100	-1200
Avsättning till
lagerreserv	- 75	- 200	- 200	- 200
Upplösning av
lagerreserv	27	-	-	-
Summa	- 580	-1300	-1300	-1400
Resultatföre skatt	1090	1985	2617	2425
Kommunalskatt	- 66	- 5	- 5	- 5
Resultat före ränta
på statskapitalet	1024	1980	2612	2420
Ränta på statskapitalet	-1024	-2200	-2140	-2200
Årets resultat	0	- 220	472	220

Tabell 38. Driftstat för kanalrörelsen (milj. kr.)					Prop. 1985/86: 100
	1/7-31/121984	1985		1986	■ Bil. 1.2
	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
		stat	ning	ning
Rörelsens intäkter
Ersättning för viss
kanaltrafik	19,9	40,4	40,5	46,1
Övriga trafikintäkter	4,3	8,0	8,0	8,4
Arbeten åt utomstående	0,1	0,2	0,2	0,9
Övriga rörelseintäkter	0,6	1,8	1,9	1,9
Summa rörelsens intäkter	24,9	50,4	50,6	57,3
Rörelsens koslnader
Drift och underhåll	-19,1	-38,9	-39,0	-44,0
Arbeten ät utomstående	- 0,1	- 0,2	- 0,2	- 0,9
Administrativa kostnader	- 4,2	- 7,4	- 7,5	- 8,2
Summa rörelsens kostnader	-23,4	-46,5	-46,7	-53,1
Rörelseresultat före
avskrivningar	1,5	3,9	3,9	4,2
Avskrivningar	- 0,2	- 0,6	- 0,6	- 0,6
Rörelseresultat efter
avskrivningar	1,3	3,3	3,3	3,6
Extra ordinära
intäkter	0,2	-	-	-
Kommunalskatt	-	-	-	- 0,1
Resultat före ränta
på statskapitalet	1,5	3,3	3,3	3,5
Ränta på statskapitalet	- 1,5	- 3,3	- 3,3	- 3,5
Årets resultat	0	0	0	0

RRV ansluter sig lill statens vattenfallsverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vattenfailsverks inlevererade överskott beräknas fill 3026000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2580000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2117 Domänverkets inlevererade överskott

Domänverkels överskott för de fem senaste räkenskapsåren och till staten inlevererat överskott för de fem senaste budgetåren framgår av tabell 39.

Tabell 39. Domänverkets överskott (milj. kr.)

Räkenskapsår	Överskott	Budgetår	Inlevererat till staten
1980	135,0	1980/81	110,5
1981	180,0	1981/82	97,4
1982	132,5	1982/83	89,3
1983	227,2	1983/84	48,0
1984	167,0	1984/85	164,3

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna titel lagits upp med 82,8 milj. kr.

Domänverket har i skrivelse fill RRV den 31 oktober 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 lUI 176,7 milj. kr. resp. 132,6 milj. kr. Inleveransen under budgetåret 1985/86 utgörs

av 51 % av årsvinsten för år 1985 (148 milj. kr.) och den fasta delen för år Prop. 1985/86:100 1986 (40 milj.kr.). Från inleveransen dras lOmilj.kr. för bidrag till Göta Bil. 1.2 kanals upprustning enligt regeringsbeslut 1985-09-11. Dessutom minskas inleveransen med 1,2milj. kr. motsvarande bidrag till AB Göta kanalboiag. Under budgetåret 1986/87 består inleveransen av 51 % av årsvinsten för år 1986 (93,8 milj. kr.) och den fasta delen för är 1987 (40 milj. kr.). Motsvarande nedsättning av inleveransen görs beträffande bidrag till AB Göta kanalbolag som föregående budgetår. Utdrag ur domänverkets skrivelse:

Enligt 1968 års riksdagsbeslut skall regeringen fastställa ett avkastningskrav (inleverans av överskottsmedel) grundat på en flerårsplan. För femårsperioden 1980-84 har regeringen föreskrivit att domänverket, som avkastning på domänfonden, skall för vart och ett av åren 1980-84 till staten inleverera dels en fast del på 30milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30% av överskottet efter skatt, dock minst 40milj.kr. Under 1981 har dessutom regeringen vid två skilda tillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för 1980 och 1981 med totalt 30milj. kr.

Med anledning av domänverkets lämnade flerårsplan 1985-89, och att inkomstskatteskyldigheten upphört fr. o. m. 1985 har regeringen fattat beslut om följande inleveranser. För 1985 skall domänverket inleverera dels en fast del om 30milj. kr., dels en rörlig del om 51% av årsvinsten sammantaget dock lägst 75milj. kr. För vart och ett av åren 1986-89 skall domänverket inleverera dels en fast del om 40milj. kr., dels en rörlig del om 51% av årsvinsten sammantaget dock lägst 85 milj. kr. per år. Från inleveransen fär årligen dras 1 200000kr motsvarande beräknat bidrag till AB Göta kanalbolag. Enligt särskilt regeringsbeslut 1985-09-12 skall domänverket bidraga till Göta kanals upprustning. Bidragen som för budgetåret 1985/86 beräknas lill 10 milj. kr. får dras av från inleveransen.

I domänverkets årsredovisning för 1984 lämnas en närmare redogörelse för verksamheten under detta år. Överskottet för 1984 bleV 167 milj. kr.

Beräkningen för 1986 grundar sig på en preliminär budget. Arbetet med denna kommer att fortgå under hösten.

Rörelseintäkter

Rörelseintäktema för 1985 vänlas öka i förhållande till 1984 till följd av ökade virkespriser. Ökningens storlek motverkas nägot av att försålda virkeskvantiteter beräknas minska.

Residtat

ResuUatel före bokslutsdispositioner och skatt beräknas 1985 öka jämfört med 1984. För 1986 beräknas resultatet bli 186milj. kr.

Under 1985 inlevererades 164milj. kr. fill statsverket. Inleveransen under 1986 beräknas uppgå tUl 177milj. kr.

Investeringar Prop. 1985/86:100

Investeringarna under åren 1985-1986 beräknas lill följande (milj. kr.)

1985 1986

Aktier                                  14
Maskiner och inventarier    100             95
Mark, byggnader och mark
anläggningar                      113                  119

Summa 227 214

Personal

Antalet anstäUda (personår) var 1984 5945 och beräknas 1985 uppgå till ca 5735. En fortsatt minskning är att vänta kommande är.

Tabell 40. Domänverkets resultaträkning för åren 1984—1986

	1984		1985		1986
	Beräk-	Utfall	Beräk-	Beräk-	Beräk-
	ning		ning	ning	ning
	okt.		dec.	okt.
	1984		1984	1985
Rörelseintäkter	2001	1980	2074	2170	2104
Rörelsekostnader	-1630	-1632	-1713	-1766	-1808
RörelseresuUat före
avskrivningar	371	348	361	404	296
Räkenskapsenliga av-
skrivningar	- 145	- 141	- 154	- 152	- 141
Rörelseresultat efter
avskrivningar	226	207	207	252	155
Finansiellt nefto	-	4	1	21	13
Resultatföre boksluts-
dispositioner	226	211	208	273	168
Bokslutsdispositioner	19	16	34	18	18
Resultatföre skatt	245	227	242	291	186
Skatt	- 34	- 60	- 66	1	- 2
Årets överskott	211	167	176	290	184
Inleverans	48	48	93	164	177
Överskon i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	18,1	14,2	14,3	23,5	14,3

RRV ansluter sig fill domänverkels beräkning. Inkomsterna på titeln domänverkels inlevererade överskott beräknas fill 176700000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 132600000 kr. för budgetåret 1986/87.

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott

RRV har erhålUt uppgifter från vägverket, sjöfartsverket och statskontoret
om de beräknade överskollen. Överskotten har för budgetaret 1984/85
beräknats efter en avkastningsränta på 13% och för budgetåren 1985/86
och 1986/87 efter 12,25 %. UtfaUet på tillarna för budgetåret 1984/85 och de
beräknade inkomsterna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av
tabell 41. 87

Tabell 41. Övriga myndigheters inlevererade överskott, tusental kr.				Prop. 1985/86:100
	1984/85	1985/86	1986/87	- Bil. 1.2
2121 Statens vägverks
inlevererade över-
skott	31874	35 500	42000
2122 Sjöfartsverkets
inlevererade över-
skott	59872	56000	61000
2123 Inlevererat över-
skott av uthyrning
av ADB-utrustning	49161	60108	64200
Summa	140907	151608	167200

RRV föreslår alt inkomsttiteln 2121 ändras och benämns vägverkels inlevererade överskott.

RRV ansluter sig till myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln övriga myndigheters inlevererade överskott beräknas tiU 151608000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 167200000 kr. för budgetåret 1986/87.

2131 Riksbankens inlevererade överskott

Riksdagen har genom lag (1934:437) för Sveriges riksbank förordnal bestämmelser för riksbanken. Enligt lagen äger riksdagen förfoga över riksbankens behåUna årliga vinst med det undanlaget all om riksbankens reservfond inte uppgår tUl 500 milj. kr. skall minst 10% av vinslen avsällas till densamma. Riksbankens inleverans avser dels överskottet på den egentliga rörelsen, dels överskottet på den särskilda rörelsen. Överskottet på den särskilda rörelsen härrör frän avsättningar på invesleringskonton, likvidilelskonlon m. m. Det överskott som uppslår på dessa medel inlevereras i sin helhet.

Resultatet för år 1984 blev 6890 milj.kr. Under budgetåret 1984/85 inlevererades 5 400milj. kr. varav 1400milj. kr. var överskott på särskilda räkningar.

Riksbanken har i skrivelse till RRV den 5 november 1985 schablonmässigt beräknat inkomsterna av den egentliga rörelsen till 4000milj.kr. för budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Inkomsterna av den särskilda rörelsen är beräknade till 2 300milj. kr. för budgetåret 1985/86 och lill 3 100 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna på fiteln riksbankens inlevererade överskott beräknas tiU 6300000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 7 lOOOOOOOO kr. för budgetåret 1986/87.

2141 Myntverkets inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln härrör frän myntningsverksamheten. Inkomsterna utgörs av nominella värdet av präglade mynt med avdrag av kostnaden för inköpta metaUer och halvfabrikat. Färdiga mynt levereras alll efter beho-

vet liU riksbanken som sätter in molsvarande belopp pä statsverkets Prop. 1985/86: 100 checkräkning i riksbanken för myntverkets räkning. I mindre utsträckning Bil. 1.2 sker försäljning direkl liU samlare m. fl.

Regeringen föreslär (prop. 1985/86:4) all mynttUlverkningen fr.o.m. den 1 juli 1986 sker i aktiebolagsform med riksbanken som huvudman. Della får lill följd all inkomsterna på titeln myntverkets inlevererade överskoll upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Fr.o.m. den 1 juli 1985 upphörde 5-och 25-öresmynten att gälla. I skrivelse fill RRV den 3 oktober 1985 har myntverket beräknat värdet av inlösen av dessa mynt fiU 70 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Samfidigt med denna inlösen har även en mycket slor kvantitet av de övriga mynten inkommit. Bl. a. med hänsyn härtUl kommer produklionen av mynt att bli liten under budgetåret 1985/86. Den totala inkomsten av myntning beräknas av myntverket tUl 15,3 milj. kr.

Med hänsyn lill förslaget om ändrat huvudmannaskap för myntfillverk-ning föreslår RRV all fiteln myntverkets inlevererade överskott upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig fill myntverkets beräkning. Underskottet på fiteln myntverkets inlevererade överskott beräknas fill 54700000 kr. för budgetåret 1985/86.

2151 Tipsmedel

AB Tipsljänst anordnar tips, lotlo och joker. På slryklipset är radpriset 60 öre. På mållips och lotlo är insatsen 1 kr. 50 öre fr. o. m. vecka 47 år 1985. Tidigare var insatsen 1 kr. Insatsen på joker är 3 kr. per kupong.

Pä stryklips och mältips fördelas 60 % av insatserna bland vinnama. På lotlo och joker fördelas 50% av insatserna bland vinnarna. Vid vinster över 50 kr. frånräknas vinstskatt. I regeringens proposition (1985/86:46) om lotterivinstskatten föreslås att gränsen för vinstskall sätts liU 100 kr. fr. o. m. den 1 januari 1986. För all bestrida sina koslnader får bolaget ta i anspråk del av insatserna. På inkomsttiteln redovisas överskottet av AB Tipsljänsts verksamhel.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

827,0

777,5

795,1 874,6

937,0 1 027,3

1 036,9 1 049,4

1 168,8

I skrivelse till RRV den 8 november 1985 har AB Tipstjänst beräknal inkomsterna på titeln fill 1 163,0 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och till 1218,6 milj.kr. för budgetåret 1986/87. På spelformerna lotlo och joker beräknas vinstöverskottet till 33,5% av spelinsatserna. Pä stryktips och måltips beräknas vinstöverskottet fill 23,5% av spelinsatserna.

RRV ansluter sig tUl AB Tipstjänsts beräkning. Inkomsterna på titeln „„

tipsmedel beräknas liU 1163000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 1218600000 kr. för budgetåret 1986/87.

2152 Lotterimedel

Svenska Penninglotteriet AB skall i mån av fillgäng i lotteriet inom en månad efler den dag då dragning förrättats fill kammarkollegiet betala in etl belopp som motsvarar försäljningssumman för sålda lotter efter avdrag av dels den totala vinstsumman inkl. vinstskatt, dels del belopp bolaget har tagit i anspråk för att bestrida sina kostnader.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Statsbudget Redovisat	415,4 382,3	403,7 396,7	396,4 420,0	436,2 427,2	447,8

I skrivelse till RRV den 16 oktober 1985 har Svenska Penninglotteriet AB beräknat inkomsterna pä titeln lotterimedel fill 435,1 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 457,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Beräkningarna baseras på fakfisk försäljning t. o. m. den 15 oktober 1985.

RRV ansluter sig tUl Svenska Penninglotteriet ABs beräkning. Inkomsterna på fiteln lotlerimedel beräknas fill 435133000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 457000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

Under denna rubrik redovisas de överskott som statens civila fastighetsförvaltning ger upphov till.

RRV har erhåUit uppgifter frän kriminalvårdsstyrelsen, byggnadsslyrelsen och generaltuUstyrelsen om de beräknade överskollen av statens civila fastighetsförvaltning. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 42.

Tabell 42. Överskott av statens fastighetsförvaltning budgetåren 1985/86 och 1986/87, tusental kr.

1985/86

1986/87

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvahni ng

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens
fastighetsförvaltning

500

456444

2500 Summa 459444

500

650000

1400 651900

Byggnadsstyrelsens årsbokslut skaU inlämnas till regeringen före den 1
november vaije år med förslag till disposUion av överskott resp. täckning
av underskott. Verksamhetens överskott inlevereras med elt års eftersläp
ning till inkomsttiteln överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvalt
ning. Verksamhetens överskott budgetåret 1984/85 beräknas till 456,4
milj.kr. Medlen inlevereras budgetåret 1985/86. Verksamhetens överskott
budgetåret 1985/86 beräknas tUl 650,0 milj. kr. Medlen inlevereras budgei- 90

året 1986/87.

Byggnadsstyrelsens verksamhet är uppdelad i sex program varav fas- Prop. 1985/86: 100 fighelsförvallning är ett. En rad andra verksamheter påverkar också verk- Bil. 1.2 samhelens överskott. TiU följd härav föreslår RRV all rubriken på inkomsttiteln 2214 ändras och benämns överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet.

RRV ansluter sig tiU myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln överskott av statens fastighetsförvaltning beräknas till 459444000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 651900000 kr. för budgetåret 1986/87.

2300 Ränteinkomster

Under denna mbrik redovisas statens ränteinkomster vid statlig utlåning. För vissa inkomsttitlar redovisas ränta (ofta statens normalränta) på kapitalbehållningen för verksamheten ulan att någon utlåning ägt rum. Kapitalbehållningen för dessa verksamheter utgörs i många fall av realkapital dvs. inte fordringar som är fallet vid utlåningsverksamhet.

Inkomsterna vid denna inkomsthuvudgrupp är indelade i sju inkomstgrupper, vilket framgår av nedanstående uppstäUning.

Ränteinkomster (milj. kr.)

			1984/85	1985/86	1986/87
			Utfall	Prognos	Prognos
2310,	2320	Räntor på näringslån	793	833	821
2330		Räntor på bostadslån	7905	8 273	9912
2340		Räntor på studielån	35	31	28
2350		Räntor på energispariån	455	465	540
2360		Räntor på medel avsatta
		till pensioner	8	7	7
2370		Räntor på beredskaps-
		lagring	1120	943	936
2380,	2390	Övriga ränteinkomster	1557	1563	1581
Summa			11873	12116	13826

RRV kommenterar i del följande några av de inkomstfitlar som ingår i inkomslhuvudgruppen ränteinkomster.

2325 Räntor på postverkets statslån

Enligt riksdagsbeslut den lOapril 1985 (SFS 1985:692) tillämpas nyäregler för beräkning av postverkets ränta och avkastning. Beslutet innebär bl. a. all elt nytt amorteringsfritt statslän bildats. Statslånet, som skaU förräntas enligt statens utlåningsränta f. n. 12,25%, uppgår till 411 milj. kr.

Postverket beräknar inkomsterna på tUeln räntor på postverkets statslån tiU 50,3 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och till 50,3 milj.kr. budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till postverkets beräkning. Inkomsterna på titeln räntor Prop. 1985/86:100 på postverkets statslån beräknas till 50300000kr. för budgetåret 1985/86 Bil. 1.2 och till 50300000 kr. för budgetåret 1986/87.

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

Inkomsterna redovisas av bostadsstyrelsen. Den utgående balansen på lånefordringar för lån tUl bostadsbyggande var 75 952milj. kr. per den 30 juni 1985. För ca 95% av dessa lånefordringar gäller den statliga bostadslåneräntan. För resterande lånefordringar gäller lägre räntesatser.

EnUgl riksdagsbeslut i maj 1984 (rskr. 303) svarar fr. o. m. den 1 juli 1985 ett nyinrättat statligt kreditinstitut för medel fill utbetalningar av bostadslån. Beslulel innebär även alt räntan på nya län efler den 1 juU 1985 bestäms med ledning av räntan på institutels obligationslån.

Eftersom bostadslånen på detta sätt las bort från statsbudgeten beräknas ingen nyutlåning vars ränteinkomster kommer denna inkomstfiel till del.

Räntan på stafiiga bostadslån är 11,25% för kalenderåret 1985 (SFS 1984:1019). Enligt prop. 1985/86:63 föreslås ändrade principer vid fastställande av bosladslåneränlan fr. o. m. kalenderårel 1986. I nämnda prop. beräknas bostadslåneräntan för år 1986 bli högst 2,5 procentenheter högre än om den skulle ha faststäUts enligt nuvarande grunder. RRV räknar med en bostadsläneränla pä 13,35% för 1986.

Ändringen av beräkningsprinciperna vid fastställandet av bostadslåneräntan påverkar inkomsterna på titeln fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Bostadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till 8,272 miljarder kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 8,342 miljarder kr. för budgetåret 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln ränteinkomster på lån för bostadsbyggande fill 8272000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 9912000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

Inkomsterna redovisas av statens jordbruksnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och socialstyrelsen. Räntan beräknas efler statens avkastningsränla. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens jordbruksnämnd erhåUer anslagsmedel för räntekostnaderna. Räntorna inlevereras i juni avseende hela budgetåret. Räntan som avser vamlagret beräknas utifrån värderingen av vamlagret vid resp. budgetårs ingång. Värdet på anläggningstillgångarna antas vara oförändral under perioden, dvs. avskrivningar och nyinvesteringar balanserar varandra. Räntesatsen är för hela prognosperioden salt tUl 12,25%.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, statens jordbruksnämnd och socialstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till 943,0 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 936,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkning. Inkomsterna på fiteln
räntor på beredskapslagring beräknas fill 943016000 kr. för budgetåret 92

1985/86 och fill 935960000 kr. för budgetåret 1986/87.

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

Fr. o. m budgetåret 1981/82 redovisas förräntningen av det förvaltade kapitalet hos byggnadsstyrelsen under denna inkomstfitel. Tidigare redovisades dessa inkomster under inkomsltheln för överskoll av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning. Ränlekoslnaderna beräknas med hjälp av statens avkastningsränla. För budgetåret 1985/86 har en räntesats pä 12,25% använts (SFS 1985:614). För budgetåret 1986/87 har en avkastningsränla om 11,75 % använts i prognosen. Vid beräkningarna har hänsyn lagUs till föreslagna nedsättningar av förräntningskravet pä vissa byggnader.

Byggnadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln tUl 1 377 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och 1 410 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

RRV ansluter sig liU byggnadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet beräknas fill 1377000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 1410000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2400 Aktieutdelning

Inkomsterna utgörs av avkastningen på statens aktieinnehav. Inkomsterna redovisas av kammarkoUegiet.

2411 Inkomster av statens aktier

Utfallet för budgetåret 1984/85 samt beräknade inkomster (utdelning) för budgetåren 1985/86 och 1986/87 enligt aktiebolagens uppgifter framgår av tabell 43.

Tabell 43. Inkomster »\ statens aktier budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87, tusental kr

	1984/85	1985/86	1986/87
	Utfall	Prognos	Prognos
AB Aerotransport	22031	22031	22031
Apoteksbolaget AB	1500	1500	1500
Cementa AB	3 341	1500	1500
ESKA AB	180	180	200
Företagskapital AB	700	700	700
AB Gambrinus	22500	22500	25000
AB Industrikredit	4400	4400	4400
Lantbrukskredit AB	300	300	300
Loussavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB)	17500	17500	17500
Luxor AB	3 600	—	2700
NorrboHens Järnverk AB (NJA)	45000	50000	50000
Post- och Kreditbanken	101340	-	-
Procordia AB	-	-	80000
AB Statens Anläggnings-
provning	400	400	400
AB Statens Skogsindustrier
(ASSI)	20250	20250	20250
AB Svensk Bilprovning	29	29	29

1984/85

Utfall

1985/86

Prognos

1986/87

Prognos

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

AB Svensk Exportkredit

Svenska Elektriska

Materielkontrollanstalten

Svenska Penninglotteriet AB

Svenska Varv AB

Svenskt Stål AB (SSAB)

Sveriges Investeringsbank AB

Swedair AB

Systembolaget AB

AB Tipstjänst

AB Vin- & Spritcentralen

Värdepapperscentralen AB

Övriga

Totalt

21000

15750

21000

99	94	94
5	5	5
50000	-	-
46875	28130	28130
11700	11700	11700
825	1375	2000
25	25	25
10	5	5
750	750	750
180	180	180
5 232	-	-
374522	204554	290399

Då vissa bolag inte lämnat prognoser på utdelningen för budgetåren 1985/86 och 1986/87, har RRV schablonmässigt räknat upp statens inkomster av aktieutdelning med lOOmilj.kr. för vart och ell av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln inkomster av statens aktier till 304554000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 390399000 kr. för budgetåret 1986/87.

2500 Offentligrättsliga avgifter

De offentligrätlsliga avgifterna las ul av myndigheter med reglerande verksamhet bestående av tiUsyn, kontroll, tillståndsgivning etc. Avgifterna fastställs vanligen av regeringen. Efterfrågan på de tjänster som produceras styrs av lagar, förordningar eller liknande. Inkomsterna av denna verksamhet betraktas som offentligrättsliga avgifter oavsett om det finns koppling mellan inkomster och utgifter i form av ett uttalat ekonomiskt mål för verksamheten.

RRV har erhållit uppgifter från olika myndigheter på flertalet inkomsttitlar under offentligrättsliga avgifter. RRV kommenterar i det följande några av dessa inkomsttitlar.

2511 Expeditionsavgifter

Expeditionsavgifter utgår för expeditioner som utfärdats av statlig myndighet.

1 statsbudgeten beräknades inkomsterna för budgetåret 1985/86 fiU 444,0 milj. kr.

RRV har i skrivelser erhåUU beräkningar för expedifionsavgifier från riksskatteverket, centralnämnden för fastighetsdata, domstolsverket och utrikesdepartementet

RRV ansluter sig lUI myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln Prop. 1985/86:100 expedilionsavgUler beräknas lill 515600000kr. för budgetåret 1985/86 och Bil. 1.2 tUl 551300000 kr. för budgetåret 1986/87.

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

Inkomsterna på denna inkomsttitel härrör från statens biografbyrås granskning av biograffilm och reklamfilm. AvgUten utgår för vatje påböijat 50-tal meter av den först granskade kopian och varierar med olika typer av film.

I prop. 1985/86: 36 om avgifter för granskning av filmer och videogram m. m. föreslås bl. a. all videogram för offenfiig visning skall förhandsgranskas pä samma säll som biograffilm och att granskningsskyldigheten för reklamfilm upphör. Vidare föreslås att avgifterna för granskning av film höjs fr.o.m. denl januari 1986. TiU följd av all videogram föreslås förhandsgranskas, föreslår RRV att rubriken på inkomsttiteln ändras och benämns avgifter för granskning av biograffilm och videogram.

Statens biografbyrå har i skrivelse till RRV den 2 oktober 1985 beräknal inkomsterna på inkomsttiteln i enlighet med nämnda proposition.

RRV ansluter sig tiU statens biografbyrås beräkning. Inkomsterna på titeln avgifter för granskning av biograffilm beräknas fill 2894000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 2981000kr. för budgetåret 1986/87.

2543 Skatteutjämningsavgift

Inkomsterna under denna inkomsttitel redovisas av länsstyrelserna.

Enligt lagen (SFS 1985:533) om skatleutjämningsavgift skaU landsfings-kommuner och kommuner betala skatleutjämningsavgift under år 1986. Avgiften beräknas pä kommunens eget skatteunderlag och det genom skatteutjämningssyslemet tillskjutna skatteunderlaget enligt beslul vid taxering till kommunal inkomstskatt är 1985. AvgUten är 0,14kr. per skallekrona på kommunens lolala skatteunderlag inkl. tillskott av skatteunderiag enligt lagen (SFS 1979: 362) om skatteutjämningsbidrag.

På den del av avgiftsunderlaget som överstiger 135% av medelskattekraften är avgiften progressiv enligt följande:

Avgiftsunderiaget Avgift

>135%«140% 5,14 kr./skr.

>140%:S150% 6,14 kr./skr.

> 150% 8,14 kr./skr.

Avgiften är endast 0,14 kr. per skattekrona liU den del avgiftsunderlaget inte överstiger kommunens fillförsäkrade skatteunderiag. Den progressiva avgiften berör endast några få kommuner.

Skatteutjämningsavgiflen betalas med en tolftedel varje månad genom

avräkning mot utbetalningen av kommunalskattemedel vid varje utbetal-

ningsfillfälle.

RRV beräknar skatteutjämningsavgiften för år 1986 till 1166,2 milj.kr. Prop. 1985/86:100 varav den progressiva delen av skatteutjämningsavgiflen svarar för Bil. 1.2 30,2 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skatteuljämningsavgift till 583 100000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 583 100000 kr. för budgetåret 1986/87.

2600 Försäljningsinkomster

Försäljningsinkomsler redovisas av myndigheter som säljer varor eller tjänster fill enskilda personer, företag eller offentliga institutioner. Prisema bestäms vanligen av myndigheten själv (efter samråd med RRV). Del finns ofta konkurrerande företag inom verksamhetsområdet. Det pris som köparen får betala läcker vanligtvis hela kostnaden eller en inte obetydlig del därav. RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar som ingår i försäljningsinkomsler.

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

HitfiUs har på denna inkomstfitel redovisats inkomster som arbetarskyddsstyrelsen erhållit genom bl. a. uppdrag som styrelsens forskningsavdelning utfört, för granskningsverksamhel omfattande all officiell provning av t. ex. material och tekniska anordningar och för försäljning av arbetar-skyddsslyrelsens författningssamling (AFS) och publikationer, främsl inom det arbetsmedicinska området.

Enligt regeringsbeslut 1985-06-06 redovisas dessa inkomster fr.o.m. budgelårel 1985/86 direkl på program.

RRV föreslår atl inkomsttiteln 2615 inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

2700 Böter m.m.

I denna inkomslkalegori ingår böter, viten och andra straffavgifter som inte är knutna till någon typ av skatt. Inkomslhuvudgruppen Böter m. m. är underindelad i tre inkomstfitlar, restavgifter, bötesmedel och vattenföroreningsavgifter.

2711 Restavgifter

Restavgifter redovisas av riksskatteverket, tullverket och trafiksäkerhets-
verket. På inkomsttiteln redovisas restavgifter och tUläggsavgifler enligt
uppbördslagen och uppbördskungörelsen saml avgUter och räntor i vissa
andra faU. Uppbörden av restavgtfter har överförts successivt från länssty
relsema till riksskatteverket i och med att kronofogdemyndigheterna an
sluts tiU REX-systemel. Fr. o. m. budgetåret 1984/85 är samfiiga kronofog
demyndigheter anslutna liU REX-systemet. Utfallet för budgetåret 1984/85 96
blev 250,5 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln restavgtfler tiU 260000000kr. för Prop. 1985/86:100
budgetåret 1985/86 och tiU 270000000kr. för budgelårel 1986/87. Bil. 1.2

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

På denna inkomslhuvudgmpp finns endasl inkomsttiteln 2811 med samma namn som huvudgmppen.

TUlfälliga inkomster saml andra inkomster, som ej är hänförliga tiU annan fitel i statsbudgeten, redovisas på denna inkomsttitel. Inkomstema på titeln uppgick tUl 1055,9 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och redovisades av hundratalet myndigheter. I tabell 44 redovisas några av de största inkomstposterna på titeln under de tre senaste budgeiåren.

Tabell 44. Övriga inkomster av statens verksamhet (milj. kr.)

	1982/83	1983/84	1984/85
Försäljningsinkomster av
anläggningstillgångar och mark
Fortifikationsförvaltningen	-	11,2	89,1
Särskild rättsverkan	9,6	—	9,7
Förlusttäckningsavgifter	11,5	-	-
Trafiksäkerhetsavgifter'	44,5	45,1	-
Övriga inkomster.
Trafiksäkerhetsverket	—	22,9	78,7
Revers till Eriksson	44,6	-	38,6
Överiålelse av aktier i AB
ASEA-ATOM till ASEA AB	50,0	-	-
Försäljning av aktier.
KammarkoUegiet	-	126,5	746,3
Övriga inkomster.
Kammarkollegiet	—	18,9	11,7
Återbetalning från Export-
kreditnämnden	11,9	—	-
Ränteintäkter, Styrelsen
för teknisk utveckling	-	23,4	-
Inkomster från Svenska Varv	-	16,9	-
Ersättning från hemkommun för
elevs undervisning i special-
skola	—	—	7,4
Arbetslöshetsfonden	290,8	-	-
Avveckling av vissa
statliga fonder	1495,6	93,1	-
Överförda medel från
reservationsanslag	65,0	-	-
Diverse	146,4	142,1	74,4
Summa	2169,9	500,1	1055,9

' Redovisas fr.o.m. budgetåret 1984/85 på'inkomsttitel 2517 trafik säkerhetsavgifter.

Arbetslöshetsfonden och arbelsmarknadsulbildningsfonden löstes upp vid utgången av budgetåret 1980/81. Av behåUningen på arbelslöshetsfon-den har 309,2 mUj.kr. använts för eftersläpande utgifter för arbetsmarknadsutbildningen. Resterande del, 290,8 milj. kr., levererades in på denna inkomsttitel under budgetåret 1982/83.

Under budgetåret 1982/83 slutfördes i stort sett avvecklingen av vissa stafiiga fonder i enlighel med riksdagens beslul den 1 december 1982 (prop.

7 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

1982/83:213). De medel som frigjordes under budgetåret 1982/83 uppgick Prop. 1985/86:100 till 1495,6 milj.kr. Under budgetåret 1983/84 frigjordes 93,1 milj.kr. ge- Bil. 1.2 nom avveckling av fonder hos kammarkollegiet.

Överförda medel frän reservationsanslag är sådana medel som i enlighet med regeringsbeslut eller på gmnd av att disposifionstiden gått ut inte längre får disponeras. Dessa medel har omförts från statsbudgetens utgiftssida tiU denna inkomsttitel.

Inkomstposten Försäljning av akfier, KammarkoUegiet, avser budgelårel 1984/85 försäljning av statens aktier i Södra Skogsägama AB.

I prop. 1985/86:22 om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar m. m. föreslås all kabelnämndens verksamhel finansieras med avgifter från den som fåll tillstånd till satellitsändningar. Dessa avgifter redovisas under budgelårel 1985/86 under inkomsttiteln28ll övriga inkomster av statens verksamhet.

RRV beräknar inkomstema på titeln övriga inkomster av statens verksamhel tiU 520000000kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 500000000kr. för budgetåret 1986/87.

3000 Inkomster av försåld egendom Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2 Med inkomster av försåld egendom menas realkapitalpåverkande inkomster, vilka staten erhåUer i utbyte för en motprestation.

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

Huvudgmppen avser försäljning av byggnader, maskiner och apparaler samt transportmedel.

Vid försäljning av en anläggningsfillgång som utgör en del av myndighetens förräntningspliktiga statskapital skall de medei som motsvarar tiUgångens bokförda värde tillföras vederböriig inkomsttitel inom inkomslhuvudgruppen 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner. Från delta undantas försäljning av anläggningstillgång för vilken gäller att medel motsvarande avskrivningar inte skall inlevereras lill statsverket. Med en anläggningstillgängs bokförda värde förstås i delta sammanhang tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar på anskaffningsvärdet (SFS 1982:49).

Tabell 45. Affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1985/86 och 1986/87, tusental kr.

1985/86 1986/87

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda

byggnader och maskiner 30 000 30 000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda

byggnader och maskiner - -

3115 Affärsverket FFVs inkomster av försålda

byggnader och maskiner 1000 1000

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 10000 30000

3117 Domänverkets inkpmster av försålda byggnader

och maskiner - -

Summa 41000 61000

I skrivelser till RRV har domänverket, affärsverket FFV, luftfartsverket, statens jämvägar och statens vatténfallsverk lämnat uppgUter om affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner.

Enligt postverkets nya regler för ränta och avkastning upphör postverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner.

RRV föreslår att inkomsttiteln 3111 postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

De beräknade inkomsterna på tittarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 45.

Kriminalvårdsstyrelsen, vägverket, sjöfartsverket, statskontoret, bygg
nadsstyrelsen och generaltuUstyrelsen har lämnat uppgifter till RRV om
stafiiga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner. De
beräknade inkomsterna på tittarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87
framgår av tabell 46. I de fall markvärdet inle har gått att särskUja frän
värdet av den sålda egendomen har hela försäljningssumman förts tiU
inkomsttitlarna 3121-3126. 99

Tabell 46. Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Prop. 1985/86: 100
budgetåren 1985/86 och 1986/87, tusental kr. qj| j 2

1985/86 1986/87

500	500
5800	6200
500	500
600	200
7000	3000
350	50
14750	10450

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader

och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m. m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

Summa

RRV föreslår atl inkomsttiteln 3122 ändras och benämns vägverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Slalliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner beräknas lill 14750000 kr. förbudgeiäret 1985/86 och tUl 10450000 kr. förbudgeiäret 1986/87.

3200 Övriga inkomster av markförsäljning

Inkomslhuvudgruppen omfattar försäljning av mark, skog, insjöar och underjordiska tUlgångar. Om markvärdet inle kan särskiljas från värdet på den försålda egendomen skall hela försäljningssumman föras liU huvudgruppen 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

I skrivelse tUl RRV har byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, kriminal-värdsstyrelsen, sjöfartsverket och vägverket lämnat uppgifter om övriga inkomster av markförsäljning.

De beräknade inkomsterna på titeln budgelårel 1985/86 och 1986/87 framgår av följande sammanställning (tusental kr.).

____________________________ 1985/86____ 1986/87

500	1500
75	75
0	0

Byggnadsstyrelsen Kriminalvårdsstyrelsen Övriga myndigheter

Summa 1575 1575

RRV ansluter sig tUl myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på fiteln övriga inkomster av markförsäljning beräknas till 1 575 000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 1 575000 kr. för budgetåret 1986/87.

100

3300 Övriga inkomster av försåld egendom Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2 Under denna huvudgmpp redovisas inkomster vid försäljning av immateriella tillgångar som brytningsrättigheter och fiskerättigheter, andra koncessioner och arrenden med avseende på marken saml patent och copyright.

3311 Inkomster av statens gruvegendom

På inkomstfiteln redovisas arrendeinkomster för upplåtna gmvfyndighe-ter. Under budgetåret 1984/85 var inkomsterna på titeln 26,9 milj. kr. I skrivelse fiU RRV beräknar nämnden för statens gmvegendom inkomsterna pä titeln fill 30,0 mUj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 33,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig lUl nämndens för statens gmvegendom beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster av statens gruvegendom beräknas till 30000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 33000000 kr. för budgetåret 1986/87.

101

4000 Återbetalning av lån Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2 Till återbetalning av lån räknas återbetalningar till statliga ulläningsorgan,

som erhåller alla sina medel från staten och som inte har någon rätt alt la

på sig skulder gentemot andra. Exkluderade är finansiella insthulioner som

tar emot insättningar eller inlåningar.

För budgetåret 1979/80 och tidigare redovisades slörre delen av den stafiiga utlåningen pä statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd. Inom statens utläningsfonder var utiåningen till slor del revolverande, dvs. återbetalningama återfördes tiU resp. fond. I och med budgetomläggningen budgetåret 1980/81 har revolveringen avskaffats för etl stort antal fonder.

Inkomsttypen återbetalning av lån indelas i fem inkomsthuvudgmpper, vUkel framgår av nedanstående uppställning.

Återbetalning av lån (miy. kr.)

	1984/85	1985/86	1986/87
	Utfall	Prognos	Prognos
4100 Återbetalning av nä-
ringslån	591	442	467
4200 Återbetalning av bo-
stadslån m. m.	2436	2401	2500
4300 Återbetalning av stu-
dielån	964	1138	1384
4400 Återbetalning av ener-
gisparlån	287	275	300
4500 Återbetalning av övriga
lån	385	247	210
Summa	4663	4502	4861

RRV kommenterar i del följande några av de inkomsttitlar som ingår i ovanstående inkomsthuvudgmpper.

4200 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

Bostadsslyrelsen har beräknal återbetalningarna av lån för bostadsbyggande tiU 2400 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och 2500 milj. kr. för budgetåret 1986/87. En närmare redogörelse för kapitalbehållningen återfinns under mbriken 2332 ränteinkomster på lån för bostadsbyggande.

RRV ansluter sig lUl bosladsstyrelsens beräkning. Inkomsterna pä titeln återbetalning av lån för bostadsbyggande beräknas till 2400000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2500000000 kr. för budgetåret 1986/87.

4300 Återbetalning av studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

Inkomster på fiteln utgörs dels av amorteringar av studiemedel, dels av 102

återbetalning av felaktigt uppburet studiestöd. I statsbudgeten uppfördes inkomsterna med 1024,0 milj.kr. Centrala sludiestödsnämnden (CSN)

beräknar nu inkomsterna tiU 1125,0 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och Prop. 1985/86:100
1376,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Bil. 1.2

RRV ansluter sig till centrala studiestödsnämndens beräkning. Inkomsterna på titeln återbetalning av studiemedel beräknas till 1J25000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 1 376000000 kr. för budgelårel 1986/87.

103

5000 Kalkylmässiga inkomster

De kalkylmässiga inkomstema består av avskrivningar och stafiiga pensionsavgifter, netto.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

5100 Avskrivningar

Med avskrivning menas en kalkylerad kostnad för ett kapitalobjekts värdeminskning under en viss period. Värdeminskningen, som kan bero på fysisk förslitning, benämns också kapilalkonsumtion. De avskrivningar som redovisas på dessa inkomsttitlar avser avskrivningar på affärsverkens och myndigheternas statskapital.

Tabell 47. Affärsverkens avskrivningar, tusental kr

1985/86

1986/87

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

Summa

232000	480000
100000	102000
75200	112900
2250000	2300000
2657200	2994900

I skrivelse tUl RRV har affärsverket FFV, luftfartsverket, statens jämvägar och statens vattenfaUsverk lämnat uppgifter om affärsverkens avskrivningar. Utdrag ur skrivelsema redovisas i samband med beräkningarna av affärsverkens inlevererade överskott (inkomsttitelgmpp 2110). De beräknade inkomsterna på titlarna för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 47.

5121 Avskrivningar på fastigheter

I skrivelse tUl RRV har byggnadsslyrelsen, generaltuUstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen beräknat inkomstema av avskrivningar på fastigheter för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

De beräknade inkomsterna på fiteln framgår av följande sammanställning (lusental kr.).

1985/86

1986/87

252500

Byggnadsstyrelsen

Generaltullstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen

Summa

245000	260000
1500	1550
6000	6000

267550

RRV ansluter sig tiU myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln avskrivningar på fastigheter beräknas tUl 252500000 kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 267550000 kr. för budgetåret 1986/87.

104

5131 Uppdragsmyndigheters m. fl. komplementkostnader

Uppdragsmyndigheter som tillämpar programbudgetering redovisar inkomster och utgifter för uppdragsverksamhelen på förslagsanslag som tas upp med formellt 1000 kr. Särskilda utmstningsanslag har införts vid vissa av dessa myndigheter.

Utgifter motsvarande avskrivning och förräntning av det kapital som lagts ned i utmstning skall tUl den del de avser uppdragsverksamhelen i den omfattning del framgår av regleringsbrev tas frän uppdragsinkom-stema. Dessa medel skall omföras lill denna inkomsttitel. Till titeln skaU i vissa fall även omföras medel som motsvarar ersättning för portokoslnader och medel som motsvarar räntekostnaden på disponerat rörelsekapital.

Nedanstående tablå visar myndigheternas beräkningar (tusental kr.).

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

	1985/86	1986/87
Allmänna advokatbyråer	2	0
Arbetsmarknadsstyrelsen	8400	15000
Konsumentverket	97	97
Myntverket	1037	0
Skogsvärdsstyrelserna	31562	49578
Socialstyrelsen	801	841
Statens bakteriologiska labora-
torium	6300	6800
Statens institut för personal-
utveckling	135	140
Statens geotekniska institut	427	434
Statens lantbrukskemiska labo-
ratorium	35	35
Statens lantmäteriverk	4781	10201
Statens provningsanstalt	10548	12062
Statens utsädeskontroU	370	385
Statens väg- och traflkinstitut	750	750
Styrelsen för teknisk utveckling	17500	18000
Sveriges geologiska undersökning	2000	2000
Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut	417	763
Summa	85162	117086

Budgetåret 1984/85 inlevererades 91,7 milj.kr. på titeln. För budgetåret 1985/86 beräknas inleveransen bli 85,2 mUj. kr. Den beräknade minskningen beror på alt skogsstyrelsen och statens lantmäteriverk inle beräknar något överskott av verksamheten 1985/86.

RRV ansluter sig lUl myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln uppdragsmyndigheters m.fl. komplemenlkoslnader beräknas lill 85162000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 117086000 kr. för budgetåret 1986/87.

5141 Statens vägverks avskrivningar

Statens vägverks avskrivningar beräknas efter återanskaffningsvärdel för anläggningar resp. maskiner. För anläggningar görs en normalavskrivning på anskaffningsvärdet med varierande procentsatser för olika anläggningsdelar. För maskiner görs en normalavskrivning som beräknas med hänsyn

105

till återstående livslängd och anskaffningsvärde. För både anläggningar Prop. 1985/86: 100 och maskiner görs dessutom en indexuppräkning av normalavskrivningen. Bil. 1.2

I skrivelse till RRV den 18 oktober 1985 beräknar vägverket avskrivningarna fill 186,7 milj.kr. för budgetåret 1985/86, varav 10 milj.kr. avser budgetåret 1984/85 men kommer all bokföras budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 beräknas avskrivningarna uppgå till 185,9 milj. kr.

RRV föreslår att inkomsttiteln ändras och benämns vägverkels avskrivningar.

RRV ansluter sig liU vägverkels beräkning. Inkomsterna pä titeln statens vägverks avskrivningar beräknas till 186700000 kr. för budgelårel 1985/86 och fill 185900000 kr. för budgetåret 1986/87.

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

Pä titeln redovisas avskrivningar på de anläggningstUlgångar som belastar sjöfartsverkels anslag. Verkels avskrivningar beräknas efter tillgångarnas återanskaffningsvärde. Avskrivningarna beräknas för varje tillgäng som summan av planenlig avskrivning och indexavskrivning. Planenlig avskrivning beräknas på anskaffningsvärdet. Indexavskrivning är en uppräkning av planenlig avskrivning. Uppräkningen baseras på konsumentprisindex.

I skrivelse till RRV den 17 oktober 1985 beräknar sjöfartsverket inkomstema tiU 98,4 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 113,0 milj.kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig tiU sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln sjöfartsverkets avskrivningar beräknas tUl 98400000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 113000000 kr. för budgelårel 1986/87.

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

TiU denna titel överförs ett belopp som svarar mot planmässig avskrivning av ADB-utmstning som finansierals över reservationsanslaget XIII B 2 Anskaffning av ADB-utmstning.

Statskontoret har i skrivelse fill RRV den 16 oktober 1985 beräknat inkomsterna lUI 174,3 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 194,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig tUl statskontorets beräkning. Inkomsterna på titeln avskrivningar på ADB-utmstning beräknas tiU 174317000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 194825000 kr. för budgetåret 1986/87.

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

TUI denna titel har t. o. m. budgetåret 1981/82 inlevererats avskrivningsme
del för vissa äldre förrådsanläggningar. Fr. o. m. budgetåret 1982/83 har
alla anläggningar invärderats. Avskrivningarna sker enligt plan. Översty
relsen för ekonomiskt försvar erhåller anslagsmedel för avskrivningskost- 106
naderna.

I skrivelse tiU RRV den 25 oktober 1985 beräknar överstyrelsen för Prop. 1985/86:100 ekonomiskt försvar inkomsterna på titeln till 60,3 milj. kr. för budgetåret Bil. 1.2 1985/86 och lill 55,4 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till överstyrelsens för ekonomiskl försvar beräkning. Inkomsterna pä titeln avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskl försvar beräknas till 60295000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 55354000kr. förbudgeiäret 1986/87.

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

Under denna rubrik redovisas nettot av de på fiteln redovisade inkomsterna och utgifterna. På titelns inkomstsida bokförs de stafiiga myndigheternas lönekostnadspälägg och ersättningar från de allmänna försäkringskassorna tiU riksförsäkringsverket avseende personalsjukpenningar på grund av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Här redovisas även de inkomster som tidigare redovisades under uppbördsliteln Bidrag tiU kostnader för poUs-, domstols- och uppbörds väsendet m. m.

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Vid beräkning av titelns inkomster för innevarande budgetår och det nästkommande har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens löne- och pensionsverk. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln redovisas fördelade på tre program.

Program 1 avser lönekostnadspälägg och de sociala utgifier löne-koslnadspåläggen är avsedda att täcka i de fall oreduceral lönekostnadspälägg utgår.

Program 2 avser lönekostnadspälägg och de sociala utgifter lönekostnadspåläggen är avsedda all täcka i de fall reducerat lönekostnadspålägg ulgår.

Program 3 avser avsättningar till framlida pensioner och utbetalning av utgående personalpensionsförmåner.

Flertalet statliga myndigheter redovisar lönekostnadspälägg i program 1. För program 1 gäller all under inkomstposten personalsjukpenningar redovisas ersättningar från de allmänna försäkringskassorna tUl riksförsäkringsverket på gmnd av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Fömtom slalliga myndigheter omfattar inbetalningarna fr. o. m. den 1 juli 1977 även vissa lärarkategorier. Dessa inkomster särredovisas i tabell 48.

De myndigheter som utbetalar lön från anslag där reducerat lönekostnadspålägg skall utgå, redovisar del reducerade lönekostnadspåläggel i program 2. De största inkomsterna i program 2 kommer från bidragsanslagen fill driften av gmndskolor och gymnasieskolor samt från statens järnvägar.

Med undanlag för de affärsdrivande verken, riksbanken och dess indu
strier samt riksdagens ledamöter utbetalas från inkomsttiteln de arbetsgi
varavgifter som staten är skyldig alt erlägga. 107

Socialavgifterna omförs till inkomslhuvudgruppen 1200 lagstadgade socialavgifter. Vissa socialavgifter omförs vidare till fonder utanför statsbudgeten, exempelvis socialförsäkringsavgiften fill försäkringen för tilläggspension.

Utgiftsposten avsättning till framlida kompletleringspensioner utgör en saidopost under program 1 och 2. Motsvarande medel redovisas som inkomst i program3. Under utgiftsposten personalpensionsförmäner m.m. redovisas pensioner åt f. d. statstjänstemän m. fl. som betalas ul av försvarels civilförvahning, riksförsäkringsverket, sjöfartsverket och statens löne- och pensionsverk.

Överskottet i program 3 är en saldoposl och utgör det tolala överskottet på inkomsttiteln. För budgetåret 1985/86 är lönekostnadspåläggel oförändral 39%.

RRV har räknai med oförändral lönekostnadspålägg på 39% för budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

Tabell 48. Statliga pensionsmedel, netto (milj. kr.)
1984/85	1985/86	1986/87
Utfall	Prognos	Prognos

Program 1 Inkomster

1 Lönekostnadspålägg

2 Personalsjukpenning m. m. därav vissa lärarkategorier

Summa

Utgifter

1 Socialförsäkringsavgift till försäkringen för tilläggspension

2 Socialförsäkringsavgift till den allmänna sjukförsäkringen

3 Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen

4 Lönegarantiavgift

5 Delpensionsavgift

6 Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

7 Ersättning från grupplivförsäkring

8 Vuxenutbildningsavgift

9 Arbetarskyddsavgift

10 Bamomsorgsavgift

11 Arbetsmarknadsavgift

12 Allmän löneavgift

13 Avsättningar till framtida kompletteringspensioner

Summa

Program 2 Inkomster

Lönekostnadspålägg m. m. Utgifter

1 Ersättning från grupplivförsäkring

2 Avsättningar till framtida kompletteringspensioner

Summa

9428	9870	10190
1719	1391	1434
617	500	525

11147

11261

11624

2419

2132

2275

2025

2509 2333

2014	2283	2 371
43	50	50
107	120	125
59	60	63
77	82	85
53	64	67
33	58	87
469	528	553
306	385	398
426	479	502
3403	2458	2481
11147	11261	11624
2082	2177	2247
29	31	33
2053	2146	2214
2082	2177	2247

108

	1984/85	1985/86	1986/87	Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2
	Utfall	Prognos	Prognos	Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2
Program 3
Inkomster
1 Avsättningar till framtida
kompletteringspensioner	5456	4604	4695
2 Bidrag till kostnader för polis-,
domstols- och uppbördsväsendet	25	0	0
3 Vissa pensionsavgifter	21	13	13
Summa	5502	4617	4708
Utgifter
1 Personalpensionsförmåner m. m.	4057	4128	4 308
2 Överskott	1445	489	400
Summa	5502	4617	4708

RRV beräknar inkomstema på titeln statliga pensionsavgifter, netto lill 489000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 400000000 kr. för budgelårel 1986/87.

109

Tabellförteckning Prop. 1985/86: lOO

BU. 1.2

1 Bmttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgeiåren

1984/85-1986/87 ......................................... ... 8

2 Sammanställning av beräkningsresultat för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 13

3 Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81 -1984/85 15

4 Stalligl laxerad inkomst för aktiebolag m.fl. åren 1972—1984 .. 18

5 Statiigt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar och vinsldelningsunderiag fördelal på företagsstorlek verksamhetsåren 1984 och 1985 20

6 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse 32

7 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 34

8 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse .. 35

9 Lagstadgade socialavgifter ............................. .. 38

10 Inkomster av arbetsgivaravgifter ....................... .. 39

11 Folkpensionsavgifl .......................................... .. 40

12 Beräkning av sjukförsäkringsavgUlens andel av sjukförsäkringens koslnader 41

13 Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgUt, netto 42

14 Bamomsorgsavgift .......................................... 42

15 Vuxenutbildningsavgift ................................... 43

16 Övriga socialavgifter, netto............................... 45

17 AUmän löneavgift ......................................... 45

18 Energiskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87 .... .. 59

19 Fordonsskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87..... .. 67

20 Kilometerskall budgetåren 1985/86 och 1986/87 . .. 68

21 Postverkets överskott budgeiåren 1980/81-1984/85 70

22 Postverkels resultaträkningar budgeiåren 1984/85-1986/87 .... 71

23 Postverkets rörelseintäkter och rörelsekoslnader.... .. 72

24 Televerkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 73

25 Televerkets driftstat budgetåren 1984/85-1985/86 74

26 Sialensjärnvägars överskott budgetåren 1980/81-1984/85 75

27 Statens järnvägars driftstat budgeiåren 1984/85-1986/87 76

28 Luftfartsverkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 77

29 Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1984/85-1986/87 .. 78

30 Luftfartsverkels intäkter .................................. .. 78

31 Luftfartsverkets driftbudget, kostnader ............. .. 79

32 Affärsverket FFVs inlevererade överskott............. 79

33 Affärsverket FFVs driftslal för räkenskapsåren 1984-1986 .... 80

34 Affärsverket FFVs rörelseintäkter....................... 81

35 Statens vattenfallsverks överskott 1980/81 -1984/85 81

36 Statens vattenfaUsverks driftstat för 1985 och 1986 83

37 Driftstat för kraftverken................................... .. 83

38 Driflstal för kanalrörelsen ................................. .. 85

39 Domänverkels överskott ................................. 85 ,,«

10 Domänverkets resultaträkning för åren 1984-1986 87 Prop. 1985/86:100

11 Övriga myndigheters inlevererade överskoll ......... . 88 Bil. 1.2

12 Överskott av statens fastighetsförvaltning budgetåren 1985/86 och 1986/87 90

13 Inkomster av statens aktier budgeiåren 1984/85-1986/87 93

14 Övriga inkomster av statens verksamhel ............ . 97

15 Affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1985/86 och 1986/87 ...................................................... 99

16 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner budgeiåren 1985/86 och 1986/87 ................................................ 100

17 Affärsverkens avskrivningar.............................. 104

18 Slalliga pensionsavgifter, netto ....................... 108

111

BILAGOR

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Bilaga A

Statsbudgetens inkomster budgetåren 1982/83-1984/85

Tusental kronor

	1982/83	1 1983/84 1984/85
1000 Skatter:	159429220	187701189	222114731
1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse:	39534121	48902680	67787571
1110 Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:	28923502	35590215	52332 751
Ull Fysiska personers skall på in-
komst, realisationsvinst och rö-
relse	28923502	35590215	52332751
7/20 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:	8477811	10842823	11682502
1121 Juridiska personers skatt på in-
komst, realisationsvinst och rö-
relse	8477811	10842823	11682502

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 FolkpensionsavgUt

1221 Sjukförsäkringsavgtfl, netto

1231 Bamomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgUler, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter tiU arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 1281 AUmän löneavgift

1290215

1484255

54544

2465613

1290215	1484255	2465613
842593	985387	1306705
54745	80613	102650
31964	21744	4709
3179	4271	4729
752705	878759	1194617
36032151	47058528	42526555
26527797	30865036	30942547
-642137	812235	-1758519
6569521	7247175	7 196164
716103	788287	783916
84114	-377634	-1367907

58850

60122

73256 2648953

80642 7583937

79715 6590517

112

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

3284062

228416 228416

740603 717871

22732

694263 559722 134541

1620780 1620780

80578886

45423102 45423102 28412443 6659601 ■ 685526

642473 3008235 4931025 1282771 1036888 8272155

4006

1300 Skatt på egendom:

I3I0 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvärdsavgifter

1312 Hyreshusavgifl

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda vamskatler

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på mall- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift pä svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

1432 Kassettskatt

1433 Skatt på videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

1435 SärskUd avgift mot försurning

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin-& Sprilcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

4172316

312309 312309

923939 901402

22537

909854 757027 152827

2026214

1 659460

366754

87567664

48520384

48520384

32102181

6736710

739737

725429 4057638 5877340 1802723 1284288 9213971

1736

7530271

937055

262055 675000

2602777 2574476

28301

1089397 891650

197747

2901042 1807866 1093 176

104270334

59296222

59296222

36835880

8524021

844314

1019296 3901292 5247419 1852052 1265268 11423913

1298

1437319	472399	1468885
15044	32410	49240
3085	57626	106613
429076	1020610	1030508
5239	79564	101761
282504	334700	422950
175472	221406	278700
107032	113294	144250

8 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

113

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 KUometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 TuUmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skaller på varor och tjänster

811823	916891	1072383
150778	143765	148236
300251	375376	486088
278958	306079	336405
81836	91670	101654
3989569	4039038	4732803
2302608	2303843	2916847
1686961	1735 195	1815956
1659444	1654468	1910095
1659444	1654468	1910095

4000000

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Sialensjärnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkels inlevererade överskott

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

2116 Statens vattenfailsverks inlevererade överskoll

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2720 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utmstning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

22407433	23007789	28154361
8068046	8640783	10741659
2436810	2882154	3597514
81504	73874	40114
246680	284405	344976
' -	109289	-
78880	71878	68060
40400	67313	49000
1900046	2227716	2931009
89300	47679	164355
129503	136373	140907
29249	29517	31874
62203	63699	59872
38051	43157	49161
4000000	4000000	5400905

4000000

5400905

114

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 230394

2141 Myntverkets inlevererade över
skott 230394

174986

174986

125717

125717

2750 Överskott från spelverksamhet:	1271339	1447270	1476616
2151 Tipsmedel	874621	1027306	1049374
2152 Lotlerimedel	396718	419964	427242

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2270 Överskott av civU fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generahullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 2311 2312

2313

2314 2315

2316

2317 2318

2319

2321 2322

2323

2324

Räntor på näringstån: Räntor på lokahseringslån Ränteinkomster på jordbrukels lagerhuslån

Ränteinkomster på statens avdikningslån

Ränteinkomster på fiskerilän Ränteinkomster på fiskbered-ningslån

Ränteinkomster på vattenkrafts-län

Ränteinkomster på luflfartslån Ränteinkomster på statens län lill den mindre skeppsfarten Ränteinkomster på kraftledningslån

Ränteinkomster på skogsväglän Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen Räntor på televerkets statslån

135034

398557

372386

135034	398557	372386
198	71	500
134064	397929	366929
772	557	4957
10251525	11405093	11872916
424764	478729	792640
313141	297398	294656

521	416	316
3587	3972	3185
424	1037	1184
294	182	200
2065	1979	1889
17467	17995	25552
4	3	3
53	63	51
84160	152745	172433
3048	2938	3171
—	—	290000

115

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster pä egnahemslån

2332 Ränteinkomster pä lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade bamrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2343 Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta tUl folkpensionering

2362 Ränteinkomster på medel avsatta tUl civila tjänstepensioner

2363 Ränteinkomster på medel avsatta tUl mUitära pensioner

2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster på medel avsalta vid statens pensionsanstall

2366 Ränteinkomster pä medel avsatta tiU pensioner för vissa

av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån tiU personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

7229368	7987143	7905207
1	1	1
7228705	7986671	7904618

334

307

880

281

328	164	307
41446	39595	34920
8	6	6
41438	39589	34914
372953	442017	454785
372953	442017	454785
180010	8246	7972
144115	6977	7912
3503	-	-
321	-	-
10290	-	-
21720	1269	-
61	_	_______
667195	951637	1120147
667 195	951637	1120147
1335 789	1497724	1557305

1321

347

1468

439

180

116

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

1085406

2383 Ränteinkomster på statens bo-sätlningssslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för slu-dentkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2387 Ränteinkomster på krediter tiU utlandet

2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster pä markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsslyrelsen förvallade kapitalet

20522	13256	8902
105500	82268	51858
173	140	116
10466	11013	10990
162	_	_______

656

423

534

5301	4451	3049
30741	21659	13695
75635	94007	106655

1268636

1359969

2400 Aktieutdelning:

2'70 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 On'entligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 ValtendomstolsavgUler

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgift

2518 Fyravgifier, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifler

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendel

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växlskyddsinspek-fion

123404

152680

374522

123404	152680	374522
123404	152680	374522
1072680	1221386	1587454
358972	379799	461206
1289	630	20
44348	46643	-
100	20	25
—	-	46579
289259	315961	307811
2517	2397	2805
5671	7062	5964

2748

2474

2054

850	811	1374
1922	2750	2777
8666	8496	10134

117

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

300

2689

39687

1467133 118

522	590	-25
5182	4595	3988
115836	131819	145310
21889	22469	21692
82862	85837	87206
659	910	651
97133	105 184	113232
-	67994	187001
-	2788	3045
-	-	9175
_	_	118662
-	-	13220
—	-	18896
-	-	23958
241703	265432	1722266
106288	120137	118789
7312	8484	8687
121	-	-
8228	11457	13281
9042	7036	7755
50631	61225	63945

2526 Avgifter vid köttbesiktning 32949 32157

2527 Avgifter för statskontroll av krigs materieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och regi-slreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Exekulionsavgifler

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 Lotteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgifter vid tuUverket

2542 Patientavgifter vid landläkamt-bildningen

2600 Försäningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rätlskemiska laboratorium

17383	338
7818	6712
1515	1654

2614 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbmkare

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2618 Inkomster vid Sveriges meleorologiska och hydrologiska institut

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2621 Inkomster vid lantfimksnämn-dema

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2623 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt - -

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 33365 48389

2625 Utförsäljning av beredskapslager - -

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
	1982/83	1983/84	1984/85
2700 Böter m.m.:	345178	423780	427177
2711 Restavgifter	170969	245710	250566
2712 Bötesmedel	174209	178020	176490
2713 Vattenföroreningsavgift	—	50	121
2800 Övriga inkomster av statens
verksamhet:	2169863	500077	1055981
2811 Övriga inkomster av statens
verksamhet	2169863	500077	1055981
3000 Inkomster av försåld egendom:	190100	52433	82296

34746

1150

2039

19582

77677

4383

2569 119

3100 Inkomster av försålda byggnader

och maskiner m.m.: 184192 28 019

169842	13896	23069
-1298	314	298
9340	7756	______

i770 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av för-

sålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkels inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Sialensjärnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner 132759 -46440

3114 Luftfartsverkels inkomster av försålda fastigheter och maskiner - 1781

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter

och maskiner - 5 599

3116 Statens vattenfaUsverks in
komster av försålda fasligheter

och maskiner 29041 44886

3117 Domänverkets inkomster av
försålda fasligheler och maski
ner - -

5720 Civila myndigheters inkomster av

försålda byggnader och maskiner: 14350 14123

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in
komster av försålda byggnader

och maskiner 108 326

3122 Statens vägverks inkomster av '' försålda byggnader och maskiner 3540 4803

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 8024 752

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
	1982/83	1983/84	1984/85
3124 Statskontorets inkomster av för-
sålda datorer m.m.	224	1163	779
3125 Byggnadsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och ma-
skiner	2413	6815	2732
3126 GeneraltuUstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och ma-
skiner	41	264	1164
3200 Övriga inkomster av markförsäljning:	1219	4061	1777
3211 Övriga inkomster av markför-
säljning	1219	4061	1777
3300 Övriga inkomster av försåld egendom:	4689	20353	45773
3311 Inkomster av statens gmvegen-
dom	4689	20353	26909
3312 Övriga inkomster av försåld
egendom	-	-	18864
4000 Återbetalning av lån:	2978390	4357530	4663042
4100 Återbetalning av näringslån:	365558	546664	590780
4110 Återbetalning av industrilån:	290197	414 788	341943
4111 Återbetalning av lokaliserings-
lån	290 197	414788	341943
720 Återbetalning av Jordbrukslån:	20365	27 965	14 816
4121 Återbetalning av jordbmkets la-
gerhuslån	_	_	______
4122 Återbetalning av statens avdik-
ningslån	1367	1298	1018
4123 Återbetalning av fiskerilän	17662	16354	10825
4124 Återbetalning av fiskbered-
ningslån	1336	4316	2973
4130 Återbetalning av övriga näringslån:	54996	109908	234021
4131 Återbetalning av vattenkraflslån	269	161	206
4132 Återbetalning av luftfartslån	1957	2041	2129
4133 Återbetalning av statens lån till
den mindre skeppsfarten	16811	28484	34381
4134 Återbetalning av kraftlednings-
lån	19	20	21
4135 Återbetalning av skogsväglån	93	82	79
4136 Återbetalning av övriga närings-
lån, Kammarkollegiet	33189	72975	120116
4137 Återbetalning av övriga närings-
lån. Lantbruksstyrelsen	2658	1938	3312
4138 Återbetalning av fidigare infri-
ade statliga garantier	—	4207	17,111 120

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån tUl egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av län för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariån

1417654	2222954	2435696
3	4	4
1416900	2222064	2434098
744	886	692
7	-	902
710636	956773	963726
59	30	50
32746	39642	19275
677831	917101	944401
153159	224494	287342
153159	224494	287342

331383

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån lUl personal inom ulrikesförvaUningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biständsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studenl-kärlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samhngslokaler

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån

4518 Återbetalning av krediter lill utlandet

4519 Återbetalning av statens bosält-ningslän

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

385498

406645

4683

7228

5826

3311	3994	2447
72440	195567	176443
899	126	113
5517	5671	5100
13391	14851	15176
7069	18202	14005
7172	-	-
54270	46713	32497
1836	1866	1482
26887	31096	30421
33908	82733	100586

121

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
	1982/83	1983/84	1984/85
5000 Kalkylmässiga inkomster:	627S045	6046551	5581437
5100 Avskrivningar:	5358716	5745249	4137845
5770 Affärsverkens avskrivningar:	4 739667	5126923	3378269
5111 Postverkets avskrivningar	84720	400277	406353
5112 Televerkels avskrivningar	1531089	1946456	—
5113 Sialensjärnvägars avskrivning-
ar	896061	848529	877908
5114 Luftfartsverkets avskrivningar	72479	90642	97177
5115 Förenade fabriksverkens av-
skrivningar	53970	65861	34962
5116 Statens vattenfaUsverks av-
skrivningar	2101348	1775158	1961869
5720 Avskrivningar på civila fastig-
heter:	194830	216056	231917
5121 Avskrivningar på civila faslighe-
ter	194830	216056	231917

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

57-0 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfarlsverkels avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

77921

97655

52586

77921

91658

52586

371633	324349	436001
162899	81023	157207
72121	79249	86763
99996	108664	134903
36617	55413	57128
916329	301302	1443592
916329	301 302	1443592
191280188	221165492	260595867

122

Bilagas Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1985/86

1985/86
I statsbud-	Beräknal
geten be-	ulfall
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

7770 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

7720 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

77iO Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

77-0 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 BevUlningsskatt

1144 Lotlerivinslskalt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 BarnomsorgsavgUit

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, nello

1261 Bidrag fiU förvaUningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel 1281 Allmän löneavgtft

235415401

60821500

42702000

42702000 15531000

15531000

7100000 1100000

224898001

55065000

36 778000

36778000 75 797000

15797000

7 100000 1100000

1390000	1488500
107000	154000
5000	11500
3000	3000
1275000	1320000
54716000	55308400
35008000	36550000
2076000	1111000
8189000	8500000
895000	930000
923000	258000

69700

67000

139700 7750000

90000 7468000

123

			Prop. 1985/86:100
			Bil. 1.2
		1985/86
		I statsbud-	Beräknat
		geten be-	ulfall
		räknat be-
		lopp
		Tusental	Tusental
		kr.	kr.
1300 Skatt på egendom:		8120000	7665000
1310 Skatt på fast egendom:		1440000	1324000
1311 Skogsvärdsavgifter		340000	373000
1312 Hyreshusavgift		1100000	951000
7520 Förmögenhetsskatt:		1860000	1511000
1321 Fysiska personers	förmögen-
helsskatt		1830000	1481000
1322 Juridiska personers	förmögen-
hetsskatt		30000	30000

7550 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skall på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420,1430 1421 1422 1423

1424 1425 1426 1427 1428 1429

1431

1432 1433 1434 1435

Skatt på specifika varor: Bensinskatt Särskilda varuskatter Försäljningsskatt på motorfordon

Tobaksskatt Skatt pä spritdrycker Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker Energiskalt

SärskUd avgift på svavelhaltigt bränsle

Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

Kassetlskatl

Skatt på videobandspelare Skatt på viss elektrisk krafl SärskUd avgift mot försurning

940000	1140000
790000	930000
150000	210000
3880000	3690000
2880000	2540000
1000000	1150000
106997001	111620501
58300000	62100000
58300000	62 100000
40122000	40778500
12 140000	12600000
858000	872000
1336000	1530000
4120000	4000000
5280000	5245000
1960000	2015000
1306000	1321000
10520000	10510000

1500

2000

450000	1452000
60000	40000
103000	92000
895000	1010000
92000	90000

124

		Prop. 1985/86:	100
		Bil. 1.2
	1985/86
	I statsbud-	Beräknal
	geten be-	utfall
	räknat be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
1440 Överskott vid försäljning av varor
med statsmonopol:	235000	290000
1441 AB Vin- & Spritcentralens inle-
vererade överskott	115000	160000
1442 Systembolaget ABs inlevere-
rade överskoll	120000	130000
1450 Skatt på tjänster:	1215000	1232000
1451 Reseskatt	188000	190000
1452 Skatt på annonser och reklam	547000	545000
1453 Totalisatormedel	380000	395000
1454 Skatt på spel	100000	102000
1460 Skatt på vägtrafik:	5105000	5200000
1461 Fordonsskatt	2975000	3080000
1462 Kilomelerskatt	2130000	2120000
1470 Skatt på Import:	2020000-	2020000
1471 TuUmedel	2020000	2020000
1480 Övriga skatter på varor och tjänster:	7	7
1481 Övriga skatter på varor och
tjänster	1	1
2000 Inkomster av statens verksamhet:	29551687	29183228
2100 Rörelseöverskott:	12719327	11946212
2770 Affärsverkens inlevererade överskott:	3886500	5957 777
2111 Postverkels inlevererade över-
skott	50000	46071
2112 Televerkels inlevererade över-
skott	329000	319800
2113 Statens järnvägars inlevererade
överskott	200000	220000
2114 Luftfartsverkels inlevererade
överskoll	102000	91700
2115 Förenade fabriksverkens inle-
vererade överskott	72700	70900
2116 Statens vattenfaUsverks inleve-
rerade överskoll	3050000	3026000
2117 Domänverkels inlevererade
överskoll	82800	176700

125

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
	1985/86
	I statsbud-	Beräknat
	geten be-	utfall
	räknal be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
2720 Övriga myndigheters inlevererade
överskott:	156200	757 60S
2121 Statens vägverks inlevererade
överskott	36400	35500
2122 Sjöfartsverkels inlevererade
överskott	59800	56000
2123 Inlevererat överskoll av uthyr-
ning av ADB-utmstning	60000	60108
2750 Riksbankens inlevererade överskott:	7000000	6300000
2131 Riksbankens inlevererade över-
skott	7000000	6300000
2140 Myntverkets inlevererade överskott:	60000	-54700
2141 Myntverkets inlevererade över-
skott	60000	-54700
2750 Överskott från spelverksamhet:	1616627	7 595 755
2151 Tipsmedel	1 168800	1163000
2152 Lotlerimedel	447827	435133

2200 Överskott av statens fastighetsför
valtning: 461024 459468

461024	459468
500	500
458000	456444
2524	2524
11900946	12115598
830598	833472
265000	300000
275	275
6919	5559
199	189
1795	1795

2270 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generallullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-lån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster på statens lån

tiU den mindre skeppsfarten 23718 20736

126

Prop. 1985/86: 100 BiL 1.2

1985/86
I statsbud-	Beräknat
geten be-	UtfaU
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

2 51

179000

63 184629

2319 Ränteinkomster pä kraftledningslån

3525

272000

50340

8272855

4000

290000

54000

8240561

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslän. Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslån

2325 Räntor pä postverkets statslän

2330 Räntor på bostadslån:

8240000

8272300

255

270

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster pä lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån.

Bostadsslyrelsen	290	300
2340 Räntor på studielån:	17007	31010
2341 Ränteinkomster pä statens lån
för universitetsstudier	1	10
2342 Ränteinkomster på allmänna
studielån	17000	31000
2350 Räntor på energisparlån:	465750	465000
2351 Räntor pä energispariån	465750	465000

2360 Räntor på medel avsatta tiU pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsalta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på län till personal inom UlrikesförvaUningen m.m.

7000

7000	7000
808000	943016
808000	943016
532030	1563245

1700

1500

127

Prop. 1985/86:100 Bii. 1.2

1985/86

I statsbud-	Beräknat
geten be-	utfall
räknal be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

2382 Ränteinkomster på lån lUl personal inom biständsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosätiningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för stu-denlkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor på inlressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgifl

2518 Fyravgifter, farledsvamavgifler

2519 Skeppsmätningsavgifler

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskUd prövning och fyUnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbmksnämnd

100	5
5000	5000
31080	40000
175	175
14000	11200
475	365
4500	3000
25000	25000
100000	100000

1350000

1377000

250000

304554

250000	304554
250000	304554
2088639	2228016
444000	515600
26	32
45000	47900
314000	307000
2500	2500
6000	6315

2761

900

2450

2894

1500 2600

128

		Prop. 1985/86:	100
		Bil. 1.2
	1985/86
	I statsbud-	Beräknal
	geten be-	utfall
	räknat be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
2527 Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltUlverkning	800	900
2528 Avgifter vid bergsstaten	3 300	3300
2529 Avgifter vid patent- och regi-
slreringsväsendet	136202	149375
2531 Avgifter för registrering i för-
enings m.fl. register	24000	22000
2532 Utsökningsavgifter	85000	90000
2533 Avgifter vid statens planverk	600	600
2534 Vissa avgifter för registrering av
körkort och motorfordon	124300	124300
2535 Avgifter för statliga garantier	131900	166900
2536 Lotleriavgtfter	3200	3200
2537 Miljöskyddsavgift	20000	21000
2538 Miljöavgift på bekämpningsme-
del och handelsgödsel	115000	120000
2539 Täktavgift	10000	10000
2541 Avgifter vid tullverket	23 200	25000
2542 Patientavgifter vid tandläkaml-
bildningen	26000	22000
2543 Skalleutjämningsavgift	567500	583 100
2600 Försäljningsinkomster:	1196150	1153080
2611 Inkomster vid kriminalvården	145800	119200
2612 Inkomster vid statens rättske-
miska laboratorium	9350	9080
2615 Inkomster vid arbetarskydds-
styrelsen	14300	-
2616 Försäljning av sjökort	7400	7500
2617 Lotsavgifter	63000	63000
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300	300
2624 Inkomster av uppbörd av felpar-
keringsavgifter	56000	54000
2625 Utförsäljning av beredskaps-
lager	900000	900000
2700 Böter m.m.:	437001	456300
2711 Restavgifter	237000	260000
2712 Bötesmedel	200000	195 800
2713 Vattenföroreningsavgift	1	500	129

9 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
	1985/86
	I statsbud-	Beräknal
	geten be-	utfall
	räknal be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
2800 Övriga inkomster av statens verksam-
het:	498600	> 520000
2811 Övriga inkomster av statens
verksamhel	498600	520000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och

maskiner m.m.: 45700 90750

5770 Affärsverkens inkomster av försålda

fastigheter och maskiner: 31000 76000

3111 Postverkets inkomster av för
sålda fastigheter och maskiner — —

3113 Sialensjärnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner - 45000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner - -

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fasligheter

och maskiner 1000 1000

3116 Statens vattenfaUsverks in
komster av försålda fastigheter

och maskiner 30000 30000

3117 Domänverkets inkomster av
försålda fastigheter och maski
ner - -

5720 StatUga myndigheters inkomster av

försålda byggnader och maskiner: 14 700 14 750

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in
komster av försålda byggnader

och maskiner 600 500

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 4900 5800

3123 Sjöfartsverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner 50 500

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. 100 600

130

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1985/86
I statsbud-	Beräknal
geten be-	utfall
räknal be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 GeneraltuUstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäyning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gmvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näruigslån:

4II0 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån fill fiskerinäringen

4750 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraflslån

4132 Återbetalning av luflfartslån

4133 Återbetalning av statens lån liU den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

7000

9000

50	350
1100	1575
1100	1575
27001	30001
27000	30000
1	1
4248421	4502381
399587	441537
280000	290000
280000	290000
20896	20651
750	750
20146	19901
98691	130886
235	235
2213	2220
29700	24531
11	21
82	79
60000	72000
1700	1800

131

Prop. 1985/86:100 Bii. 1.2

1985/86

I statsbudgeten beräknat belopp Tusental kr.

Beräknal utfall

Tusental kr.

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av län till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijning för mindre bemedlade bamrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av aUmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av län till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för sludent-kårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna sanUingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån
4519 Återbetalning av statens bosäti
ningslån

4750 30000

2200505 2400500

2200000 2400000

500

1038040	1138040
40	40
14000	13000
1024000	1125000
305000	275000
305000	275000

247304

305289

7040

4000

800	527
155000	120000
160	125
5000	5300
15000	15000
7069	_

30000

25000

132

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985/86

I statsbudgeten beräknat belopp

Tusental kr.

Beräknal utfall

Tusental kr.

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5770 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vattenfaUsverks avskrivningar

5720 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasfigheter

5750 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkels avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskl försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Stafiiga pensionsavgifter, netto

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

1700

1350

39000	31950
44520	44052
3180891	4003574
3266891	3514574
2444000	2657200
225000	232000
130000	100000

89000

2000000

257 700 251100

75200

2250000

252500 252500

93374

55762

85162

93 374

478417	519712
168400	186700
100000	98400
156000	174317
54017	60295
-86000	489000
-86000-,	489000
261952801	273226910

133

Bilaga C Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

43646000 43646000

7770 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på inkomst, realisafionsvinst och rörelse

15031000

15031000

7720 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse

7750 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1100000

1100000

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

160000

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersält-

ningsskatt	5000
1143 BevUlningsskatt	3000
1144 Lotterivinstskatt	1405000 1573000	61350000
Lagstadgade socialavgifter:
1211 Folkpensionsavgift	38300000
1221 Sjukförsäkringsavgift, netto	1 135000
1231 Bamomsorgsavgift	8900000
1241 Vuxenutbildningsavgift	970000
1251 Övriga socialavgifter, netto	253000
1261 Bidrag till förvaltningskostnader
för arbeisskadeförsäkringen	71000
1271 Inkomster av arbetsgivaravgif-
ter liU arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens verk-
samhet	213700
1281 Allmän löneavgift	8100000 57942700	57942700

134

			Prop. 1985/86:100
			Bil. 1.2
1986/87		Tusental kr.
1300 Skatt på egendom:
7570 Skatt på fast egendom:
1311 Skogsvärdsavgifter		420000
1312 Fastighetsskatt		3891000	4311000
7520 Förmögenhetsskatt:
1321 Fysiska personers	förmögen-
hetsskall		2018000
1322 Juridiska personers	förmögen-
helsskatt		30000	2048000
7550 Arvsskatt och gåvoskatt:
1331 Arvsskatt		1000000
1332 Gåvoskatt		220000	1220000
7540 Övrig skatt på egendom:
1341 Stämpelskatt		2470000
1342 Skatt på värdepapper		1205000	3675000 11254000

1400 Skatt på varor och tjänster:

7470 AUmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt	65500000 65500000
', 7450 Skatt på specifika varor:
1421 Bensinskatt	11700000
1422 Särskilda varuskatter	929000
1423 Försäljningsskatt på motorfor-
don	1530000
1424 Tobaksskatt	3960000
1425 Skatt på spritdrycker	5125000
1426 Skatt på vin	2030000
1427 Skatt på malt- och läskedrycker	1325000
1428 Energiskatt	9960000
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle	1500
1431 Särskild avgift för oljeprodukter
m.m.	1250000
1432 Kassettskatt	35000
1433 Skatt pä videobandspelare	92000
1434 Skatt på viss elektrisk kraft	980000
1435 Särskild avgift mol försurning	73000 38990500

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopot:

1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskoll

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

180000 130000

310000

135

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
1986/87	Tusental kr.
7450 Skatt på tjänster:
1451 Reseskatt	198000
1452 Skatt på annonser och reklam	610000
1453 Totalisatormedel	435000
1454 Skatt pä spel	105000	1348000
7460 Skatt på vägtrafik:
1461 Fordonsskatt	3160000
1462 Kilometerskatt	2145000	5305000
7470 Skatt på Import:
1471 Tullmedel	2 100000	2100000
7450 Övriga skatter på varor och tjänster:
1481 Övriga skatter på varor och
tjänster	1	1 113553501

Summa skatter 244100 201

2000 Inkomster av statens verksamhet:

'2100 Rörelseöverskott:

2770 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkels inlevererade överskott

2113 Sialensjärnvägars inlevererade överskoll

2114 Luftfartsverkels inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vattenfaUsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2720 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Vägverkels inlevererade överskoll

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskoll

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utmstning

2750 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskoll

50340 297000 100000 148000

73200

2580000

132640

42000 61000 64200

7100000

5557 750

167200

7100000

136

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotlerimedel

1218600 457000

1675600 12323980

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2270 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2215 Överskoll av generallullstyrelsens fastighetsförvaltning

500

650000

1400

657 900

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 2311 2313

2314

2316

2317 2318

2319

2321 2322

2323

2324 2325

Räntor på näringslån: Räntor på lokaliseringslån Ränteinkomster på statens avdikningslån

Ränteinkomster pä fiskerinäringen

Ränteinkomster på vattenkraflslån

Ränteinkomster på luftfartslån Ränteinkomster på statens lån tiU den mindre skeppsfarten Ränteinkomster pä kraflled-ningslån

Ränteinkomster på skogsväglån Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen Räntor på leleverkels statslån Räntor på postverkels statslån

2330 Räntor på bostadslån:

.2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre be-

, medlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån,
Bostadsstyrelsen

300000

250

6251

179 1697

19419

165000

3800

274000

50340

9912000

230 300

820987

9912530

137

		Prop. 1985/86:100
		Bil. 1.2
1986/87	Tusental kr.
2340 Räntor på studielån:
2341 Ränteinkomster på statens lån
för universitetsstudier	10
2342 Ränteinkomster på allmänna
studielån	28000	25070
2350 Räntor på energisparlån:
2351 Räntor på energisparlån	540000	540000

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

231 \ Räntor pä beredskapslagring och förrådsanläggningar

2550,

7000

7000

935960

935960

2390 Övriga ränteinkomster:
2381 Ränteinkomster på lån till per-
sonal inom utrikesförvaltningen
m.m.	1000
2382 Ränteinkomster på lån lill per-
sonal inom biståndsförvaltning-
en m.m.	-
2383 Ränteinkomster på statens bo-
sätiningslån	3000
2384 Ränteinkomster pä lån för kom-
munala markförvärv	25000
2385 Ränteinkomster på lån för stu-
denlkårlokaler	175
2386 Ränteinkomster på lån för aU-
männa samlingslokaler	13600
2389 Ränteinkomster på lån för in-
ventarier i vissa specialbostäder	340
2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering	3000
2392 Räntor på inlressemedel	25000
2394 Övriga ränteinkomster	100000
2396 Ränteinkomster pä det av bygg-
nadsslyrelsen förvallade kapita-
let	1410000	1581115

2400 Aktieutdelning:

2470 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

390399

390399

390399

138

Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

1986/87

Tusental kr.

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 ExpedUionsavgifter 551300

2514 Elevavgifter vid styrelsen för

vårdartjänst 32

2517 Trafiksäkerhetsavgift 49300

2518 Fyravgifier, farledsvaruavgifter 316900

2519 Skeppsmätningsavgifler 2500

2521 Fartygsinspektionsavgifter 6000

2522 Avgifter för granskning av biograffilm och videogram 2 981

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol-

väsendet	1500
2524 Avgifter vid statens jordbruks-
nämnd	2400
2527 Avgtfter för stalskonlroU av
krigsmaterieltUlverkning	1000
2528 Avgtfter vid bergsstaten	3 200
2529 Avgtfter vid patent- och regi-
slreringsväsendel	152025
2531 Avgifter för registrering i för-
enings m.fl. register	24000
2532 Utsökningsavgifter	90000
2533 Avgtfter vid statens planverk	630
2534 Vissa avgtfter för registrering av
körkort och motorfordon	130500
2535 Avgtfter för statliga garantier	130000
2536 Lotteriavgtfter	3200
2537 MUjöskyddsavgift	23000
2538 Miljöavgtfl på bekämpningsme-	t
del och handelsgödsel	120000
2539 Täktavgift	10000
2541 Avgtfter vid tullverket	35000
2542 Patienlavgtfler vid tandläkamt-
bildningen	22000
2543 Skalleutjämningsavgtfl	583 100	2260568
2600 Försäljningsinkomster:.
2611 Inkomster vid kriminalvården	125200
2612 Inkomster vid statens rätlske-
miska laboratorium	10280
2616 Försäljning av sjökort	7500
2617 Lotsavgifter	66800
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300

2260568

139

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgtfler

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgifl

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhel

50400 1850000

270000

197800

____ 1

500000

2110480

467801

500000

2110480

467801

500000

Summa inkomster av statens verksamhel 32 530730

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

57/0 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkels inkomster av försålda fasligheler och maskiner

5720 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Vägverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner

30000

1000

30000

500 6200

61000

140

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

500 200

3000

1575

33000

10450

1575

33000

71450

1575

33000

Summa inkomster av försåld egendom 106025

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4770 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån lUI fiskerinäringen

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vallenkraftslån

4132 Återbetalning av luflfartslån

4133 Återbetalning av statens lån fill den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslän, Kammarkollegiet

290000

650 26526

233 2309

25087

21 79

95000

290000

27176

141

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lanlbruksstyrelsen 1800

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 25000

149529

466705

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån tUl egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av län för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

2500000

450

8000 1376000

2500450 2500450

1384040 1384040

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån 300000

300000

300000

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån fill perso
nal inom utrikesförvaltningen

m.m. 4000

4512 Återbetalning av lån lill perso
nal inom biståndsförvaUningen

m.m. -

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv 85 000

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler 125

4515 Återbetalning av lån för aUmänna samlingslokaler 5 500

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag 15000

4517 Återbetalning av u-landslän -
4519 Återbetalning av statens bosäti
ningslån 15000

4521 Återbetalning av lån för inventa
rier i vissa specialbostäder 1350

142

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

33550 50690

210215

210215

5000 Kalkylmässiga inkomster:

Summa återbetalning av lån 4 861410

5100 Avskrivningar:
5110 Affärsverkens avskrivningar:
5113 Sialensjärnvägars avskrivning-
ar	480000
5114 Luftfartsverkets avskrivningar	102000
5115 Affärsverket FFVs avskrivning-
ar	112900
5116 Statens vattenfailsverks av-
skrivningar	2300000	2994900
5120 Avskrivningar på fastigheter:
5121 Avskrivningar pä fastigheter	267550	267550
5130 Uppdragsmyndigheters komplement-
kostnader:
5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.
komplemenlkoslnader	117086	117086
5140 Övriga avskrivningar:
5141 Vägverkels avskrivningar	185900
5142 Sjöfartsverkets avskrivningar	113000
5143 Avskrivningar på ADB-utmst-
ning	194825
5144 Avskrivningar på förrådsanlägg-
ningar för ekonomiskt försvar	55 354	549079

3928615

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Summa kalkylmässiga inkomster

400000

400000

4328615 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 285926981

143

Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1985, 1986 och 1987

Tusental kronor

Bilaga D Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

7/50 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskall

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 BevUlningsskatt

1144 Lotlerivinslskalt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 SjukförsäkringsavgUt, netto

1231 Bamomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgtft

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag lill förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter lUl arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel 1281 Allmän löneavgtfl

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgtfter

1312 Fastighetsskatt

235889403

60080187

40763000

40763000 16701000

16701000

1048000 1048000

237313709

72370001

54328751

54328751 14147502

14147502

2521613 2521613

245345101

60089000

40139000

40139000 17209000

17209000

1100000 1100000

1372135	1568187	/ 641000
152471	156000	170000
4709	11500	5000
3918	1629	3000
1211036	1399059	1463000
47620670	56651366	59368100
33042547	37531000	38874000
-607519	915000	1622000
7678164	8736000	9150000
762372	1030207	952000
-452907	232000	153000

68422

66213

72300

109073	175947	217800
020517	7965000	8327000
171647	7441378	11324000
937055	1324000	4311000
262055	373000	420000
675000	951000	3 891000

144

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skall på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420, 1430 1421 1422 1423

1424 1425 1426 1427 1428 1429

1431

1432 1433 1434 1435

Skatt på specifika varor: Bensinskall Särskilda varuskatter Försäljningsskatt på motorfordon

Tobaksskatt Skatt på spritdrycker Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker Energiskall

Särskild avgtft på svavelhaltigt bränsle

SärskUd avgift för oljeprodukter m.m.

Kassellskalt

Skall på videobandspelare Skall på viss elektrisk krafl Särskild avgift mot försurning

2602777	1511000	2048000
2574476	1481000	2018000
28301	30000	30000
1109151	1232158	1245000
906298	1016000	1025000
202853	216158	220000
3522663	3374220	3 720000
2389487	2200220	2485000
1133 176	1174000	1235000
109151392	111716472	114564001
60439222	63916000	66300000
60439222	63916000	66300000
40224399	38769802	39039000
11896021	11256000	11750000
884915	901000	956000
1224296	1568000	1530000
3801292	3994000	3940000
5171419	5179000	5090000
1913052	2020000	2040000
1302268	1 324000	1327000
10965913	10038000	9990000

1500

1390

1420

1747885	1277000	1235000
54171	34626	37500
104613	93000	92000
1051508	995000	980000
105626	88786	70000

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Sprilcentralens inlevererade överskoll

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skall på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

290000

422950

310000

160000

278700

180000

130000

144250

130000

1156822	1332669	1410000
173511	193911	201000
497296	619187	650000
386015	416300	452000
100000	103271	107000

10 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

145

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilomelerskatt

7470 Skatt på import: 1471 TuUmedel

7450 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och Ijänster

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

27/0 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkels inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Sialensjärnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vattenfaUsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Vägverkels inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskoll av uthyrning av ADB-utrustning

2750 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2740 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotlerimedel

4936803	5348000	5355000
3008847	3 190000	3200000
1927956	2158000	2155000
/ 971195	2060000	2150000
1971195	2060000	2150000
/	I	/
1	1	1
29227553	32655740	29643392
11267237	13137859	11959780
3240679	3318664	3360380
41871	50370	50340
400976	297800	259000
-	220000	100000
77806	77894	165000
59162	54900	73400
2496509	2441000	2580000
164355	176700	132640
151018	149335	183200
35833	38741	54000
66024	50486	65000
49161	60108	64200
6400905	7500000	6700000
6400905	7500000	6700000
-3254	12300	-
-3 254	12300	-
1477889	2157560	1716200
1049374	1673000	1249200
428515	484560	467000

146

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civU fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster på vallenkraftslån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster pä statens lån lill den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraflled-ningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglän

2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

2324 Räntor på televerkels statslån

2325 Räntor på postverkets statslån

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

372386

651900

459468

372386	459468	651900
500	500	500
366929	456444	650000
4957	2524	1400
12144427	13035324	12853895
936332	898425	825473
295063	304793	310000
316	400	235
3671	8244	6658
201	187	172
1889	1794	1697

18370

25552

30850

2	2	-
52	54	51
155308	224293	161000
3179	4397	3950
426000	273000	273000
25100	50410	50340
8077992 1 8077418	9177645	8955465
8077992 1 8077418	9 111 100	8955 000

165

270

244

303	301	300
36603	28563	27710
6	12	10 147

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

på allmänna

1359969

2342 Ränteinkomster studielän

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta liU folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring: 2371 Räntor på beredskapslagring

2550, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster pä län till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster pä lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosätiningslån

2384 Ränteinkomster pä län för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för stu-dentkärlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbmkets rationalisering

2392 Räntor på intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade kapitalet

36597

452485 452485

27700

525000 525000

28551

516400 516400

7000

7575

707/5

7875

7000

10715

1091452	790248	935960
1091 452	790248	935960
1541689	1613327	1577287

772

1211

1473

110	-	-
7149	3753	3000
40758	36500	20300
116	255	175
11296	12979	14700
423	364	340
3047	3971	3000
17794	30060	25000
99555	147233	100000

1377000

1410000

2400 Aktieutdelning:

374273

375560

290399

2470 Inkomster av statens aktier:	374273	375560	290399
2411 Inkomster av statens aktier	374273 .	375560	290399
2500 Offentligrättsliga avgifter:	1679080	2919222	1718827
2511 Expedilionsavgtfler	480788	563 351	571510
2512 Vattendomstolsavgifler	6	-	-
2514 Elevavgifter vid styrelsen för
vårdartjänst	25	46	32

148

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

2517 Trafiksäkerhetsavgifl

2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Fartygsinspeklionsavgtfler

2522 Avgtfter för granskning av biograffilm

2523 Avgtfter för särskild prövning och fyUnadsprövning inom skolväsendel

2524 Avgifter vid statens jordbmksnämnd

2525 Avgtfter för växtskyddsinspektion

2527 Avgtfter för statskontroll av krigsmalerieltiUverkning

2528 Avgifter vid bergsstalen

2529 Avgtfter vid patent- och regi-slreringsväsendel

2531 Avgtfter för registrering i förenings m.fi. register

2532 Ulsökningsavgtfler

2533 Avgtfter vid statens planverk

2534 Vissa avgtfter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgtfter för slalliga garantier

2536 Lotteriavgtfter

2537 Miljöskyddsavgtft

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgtfter vid tullverket

2542 Patienlavgtfler vid tandläkamt-bildningen

2543 Skatteuljämningsavgift

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rätlskemiska laboratorium

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgtfter

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

63 579

314536

2707

6484

2791

48400

314879

2763

6123

2955

49800

330000

2500

6000

3050

1448	1573	1500
2820	2401	2445
6325	2	-
_	875	1000
3748	4670	3200
153285	160237	153425
21666	23978	25400
88548	87569	90000
1947	-702	640
116002	125798	132125
214187	170519	130000
3029	3 233	3200
11669	28106	25000
123587	136075	120000
12067	9153	10000
21020	30876	36000
26815	30143	22000
—	1166200	_
1932500	1709870	1190490
117222	122725	128 100
8883	10283	10390
7755	_	_
7329	6133	7500
64560	64236	68800

300

149

Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

1985

1986

1987

2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna

2622 Inkomster vid statens Uvsme-delsverk

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-keringsavgtfter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgtfler

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

57/0 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner: 3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3116 Statens vattenfailsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

1856	—	—
43161	53494	50400
1681433	1452700	925000
433743	446657	478101
244945	254011	275300
188347	192491	202800
451	155	1
1023907	571780	500000
1023907	571780	500000
68315	128248	104625
39785	96932	70050
27729	77122	60000
298	—	_

1150

30000

45000

2039

2000

24242

30000

30122

150

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

12056

4405

2615 779

2732

/95/0

500

11284

387 600

7000

3120 Civila myndigheters inkomster avför-sålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 GeneraltuUstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gmvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4770 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4720 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilän

4124 Återbetalning av fiskbered-ningslån

4750 Återbetalning av övriga näringstån:

4131 Återbetalning av vattenkraflslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

10050

500

5800

500 200

3000

1475	39	50
1621	1315	1575
1621	1315	1575
26909	30 001	33000
26909	30000 1	33000
548097	1 4794591	5070634
501451	511972.	483167
309143	292000	290000
309143	292000	290000
13595	32625	27301
987	841	600
11597	31791	26701
1011	-7	-
178713	187347	165866
215	284	244
2129	2213	2309

151

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

4133 Återbetalning av statens lån fiU den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

4138 Återbetalning av lidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån tiU egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån tiU personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån lUl personal inom biständsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

20020

24413

28572

21	11	21
81	85	79
75693	125375	112000
3 348	2112	1800
68654	37247	25000
2309618	2524774	2550435
4	-	-
2308198	2524200	2550000
514	574	435
902	-	-
1099663	1238534	1523837
48	40	37
18214	11494	7800
1081401	1227000	1516000
270942	296500	312500
270942	296500	312500

366423

222810

200695

3405

4000

6298

1219	186	-
166043	83500	80000
165	99	125
6796	4048	5600

152

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985

1986

1987

4516 Återbetalning av utgivna start-
lån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån
4519 Återbetalning av. statens bosätt
ningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar: 5111 Postverkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vattenfaUsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civUa fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplemenlkoslnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkels avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskl försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netton

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

15495	15210	15000
13783	-	-
28575	19922	12000
1482	1341	1350
30689	32232	33930
95878	62867	48690
5256287	4183032	5335126
3950695	3806032	3961126
3193217	2941130	3012000
406353	-	-
606908	32000	480000
97177	100000	102000
44310	105630	130000
2038469	2703500	2300000
231917	252500	267550

231917

252500

267550

94261

91092

118097

94261

91092

118097

434469	518141	563479
134645	193 362	196300
107793	90167	117000
134903	174317	194825
57128	60295	55 354
1305592	377000	1374000
1305592	377000	1374000
276413961	277651014	285498878

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

153

RIKSREVISIONSVERKET 1985-12-06

Prop. 1985/86: 100 BU. 1.3

REGERINGEN FINANSDEPARTEMENTET

Beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Riksrevisionsverket (RRV) lämnar härmed en beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgelårel 1985/86.

I beräkningarna ingår begärda anslag på tilläggsbudget I (prop. 1985/86:25). Sammanlagl uppgår de medtagna anslagen på tilläggsbudget I tiU 1720milj. kr. I denna anges att lidigare beviljade anslag om 934milj. kr. inle kommer all utnyttjas. Detla medför elt medelstillskott netto på 785 milj. kr. i tiUäggsbudget I.

Statsbudgetens inkomster beräknas uppgå till 273227 milj. kr. för budgetåret 1985/86 vilkel är 11274milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Utgiftema beräknas uppgå till 325201 milj. kr. I detta belopp ingår 1000milj. kr. för beräknal fillkommande utgiftsbehov, netto. Del beräknade utfallet för statsbudgetens utgifter bUr 1812mUj. kr. större än vad som anvisats i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I, netto). Statsbudgetens underskott för budgetåret 1985/86 bUr därmed 51974milj. kr. vilket är 9462 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I, netto). I bilaga 1 redovisas statsbudgetens inkomster och utgifier fördelade på inkomsttyp och huvudtifiar.

Beräkningen är en uppföljning av förändringar avseende inkomster och utgifter som är upptagna i statsbudgeten och tilläggsbudget I och innefattar således inte några tillkommande utgiftsbehov ulöver dessa. RRV vill understryka osäkerheten i beräkningama. Osäkerheten beror bl.a. på att utfallet för juli—oktober i sin helhet inte kunnat fastställas.

Tabell 1. Statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (miy. kr.)

Inkomster	Statsbudget	Prognos	Differens prognos och statsbudget
Skatter	224898	235415	+ 10517
Inkomster av statens
verksamhet	29552	29183	- 368
Inkomster av försåld
egendom	74	122	+ 48
Återbetalning av lån	4248	4502	+ 254
Kalkylmässiga inkomster	3 181	4004	+ 823
Summa	261953	273227	-1-11274

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.3

Utgifter	Anvisat	Prognos	Differens	Prop. 1985/86:100
	t.o.m.		prognos	Bii. 1.3
	tilläggs-		och
	budget 1		anvisat
Förslags- och obetecknade
anslag	281695	280661	-1034
Reservationsanslag	40979	43 552	+2573
Röriiga krediter (+ = ökad
disposition, - = minskad
disposition)	-1- 500	11	- 511
Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto	215	1000	+ 785
Summa	323389	325201	+ 1812
Statsbudgetens saldo
(inkomster-utgifter)	-61436	-51974	+9462

Inkomster

Det beräknade ulfallet för inkomsterna i förhållande liU beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga2. Inkomsterna beräknas bli 11274milj. kr. slörre än beräkningen i statsbudgeten. De största förändringarna hänför sig tiU följande inkomslhuvudgrupper.

Tabell 2. Differens prognos och statsbudget för inkomsthuvudgrupper budgetåret 1985/86 (milj. kr.)

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (1100)	+ 5 757
Lagstadgade socialavgifter (1200)	+ 592
Skatt på egendom (1300)	- 455
Skatt på varor och tjänster (1400)	+ 4624
Rörelseöverskott (2100)	- 773
Ränteinkomster (2300)	+ 215
Återbetalning av bostadslån m. m. (4200)	+ 200
Avskrivningar	+ 248
Stadiga pensionsavgifter, netto (5200)	+ 575
övriga	+ 291
Summa	+ 11274

Antaganden om utvecklingen av den totala lönesumman i statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.

Tabell 3. Lönesummans utveckling åren 1984-1986
Procentuell förändring från föregående år 1984 1985	1986
Statsbudget 9,8 6,0 Prognos 10,1 9,1	5,5 6,7

Inkomsterna inom inkomsthuvudgruppen skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse beräknas bli 5757milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten. Det beror bl.a. på att inkomsterna på titeln fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas uppgå lill 42702milj. kr. under budgetåret 1985/86 vilket är 5924milj. kr. mer än i statsbudgeten. Den preliminära A-skatten beräknas bli 6521 milj. kr.

större än i statsbudgeten. Ökningen beror på att den totala lönesumman Prop. 1985/86: 100
beräknas öka mer än vad som förutsattes i statsbudgeten. Bil. 1.3

De lagstadgade socialavgiftema beräknas uppgå tiU 55 308 milj. kr. under budgetåret 1985/86 vilkel är 592milj. kr. mer än enligt statsbudgeten. Uppräkningen beror på det högre antagandet om lönesummans utveckling. Ökningen begränsas av alt det högre antagandet om lönesummans utveckUng även medför ökade utgifter för sjukpenning och föräldrapenning.

Inkomsterna av skatt på egendom har räknats ned med 455 milj. kr. i förhållande liU statsbudgeten. Fysiska personers förmögenhetsskatt beräknas uppgå lill 1481 milj. kr. vilkel är 349milj. kr. mindre än i statsbudgeten. Denna förmögenhetsskatt avser inkomståret 1984. I förhållande tUl inkomståret 1983 är det en minskning med 1 093milj. kr. Då var skatten tillfälligt höjd och gränsen för skatteplikt sänkt. Stämpelskatten beräknas bli 340milj. kr. mindre än i statsbudgeten. Minskningen beror på en stor ökning av inteckningsbeloppen före höjningen av skattesatsen den Ijuli 1985.

Prognosen for inkomstgmppen skatt på varor och tjänster har höjts till 111621 milj. kr. vilket är 4624milj. kr. mer än enligt statsbudgeten. Inkomsterna av mervärdeskatt beräknas bU 3800milj. kr. högre än i statsbudgeten. Höjningen beror på atl värdet av den privata konsumtionen beräknas öka mer än vad som antogs i statsbudgeten. Prognosen gmndar sig på följande antaganden om utvecklingen av värdet av den privata konsumtionen.

Tabell 4. Privata konsumtionens utveckling åren 1985—1986

Procentuell förändring

från föregående är

1985 1986

Statsbudget 7,2 4,0

Prognos 9,7 6,3

Bensinskallen beräknas bli 460milj. kr. högre än i statsbudgeten. Ben-sinskallehöjningen i december 1984 har inte fått den dämpande effekt på bensinförbrukningen som tidigare antagils. Leveranserna av motorbensin beräknas lill 5,09 m under budgetåret 1985/86. Beräkningen bygger på ett realt oförändral bensinpris. Inkomsterna av bensinskatt beräknas nu till 12600 milj. kr. under budgetåret 1985/86.

Försäljningsskatten på motorfordon beräknas bli I 530milj. kr. vilket är 194 milj. kr. högre än i statsbudgeten. Försäljningen under budgetåret 1985/86 beräknas till 260000 bilar. Den genomsnUtiiga tjänstevikten per bil beräknas liU 1200 kg vilket motsvarar en skatt på 5 760 kr.

Inkomsterna av rörelseöverskolt beräknas uppgå lill 11946 milj. kr.
under budgetåret 1985/86 vilket är 773 milj. kr. mindre än i statsbudgeten.
Riksbankens inlevererade överskott beräknas uppgå till 6300milj. kr. un
der budgetåret 1985/86 vilket är en minskning med 700 milj. kr. i förhållan
de tUl statsbudgeten. Det är överskottet inom den särskilda rörelsen som
beräknas minska. I denna ingår avsättningar på investeringskonton, likvi
ditetskonton m. m. 3

Ränteinkomster beräknas uppgå tiU 12 116mUj. kr. vilket är 215 milj. kr. Prop. 1985/86:100 mer än i statsbudgeten. Av ökningen hänför sig 135mUj. kr. till räntor på Bil. 1.3 beredskapslagring och förrädsanläggningar. Beräkningen gmndar sig pä den ingående balansen den Ijuli 1985.

Inkomstema under inkomstgmppen återbetalning av bostadslån m. m. har räknats upp med 200milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Beloppel häirför sig till återbetalning av lån för bostadsbyggande.

Inkomstema under inkomslhuvudgmppen avskrivningar har justerats upp med 248milj. kr. Justeringen hänför sig i slort sett liU statens vattenfailsverks avskrivningar. Slalliga pensionsavgifter, netto har justerats upp med 575 milj. kr. i förhåUande liU statsbudgeten.

Utgifter

Förslags- och obetecknade anslag

Utgtfterna på förslagsanslag och obelecknade anslag beräknas uppgå till 280661 milj. kr. (bilaga3). Utgifterna på dessa anslag blir då 1034milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I, nello). De slörsta differenserna meUan prognos och anvisai anges nedan.

Tabell 4. Differens prognos och anvisat för förslags- och obetecknade anslag budgetåret 1985/86 (mUj. kr.)

Anslag Ökning (+)

Minskning (-)

Räntor på statsskulden m. m. -5900

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. -1000

Lokala polisorganisationen + 435

Försvarsdepartementet + 334

Folkpensioner + 780

Bidrag till kommunal barnomsorg + 510

Bidrag till driften av grundskolor m. m. + 417

Bidrag till driften av gymnasieskolor + 853

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag + 349

Bostadsbidrag m. m. - 667
Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk

varvsindustri och beställare av fartyg + 388

Övriga +2467

Summa -1034

Räntoma på statsskulden beräknas uppgå fill 71500 milj. kr. budgetåret 1985/86. Det är 5900milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. Minskningen jämfört med slalsbudgelberäkningen beror på lägre räntekostnader inom landel p. g. a. lägre räntenivå och mindre andel kort upplåning mot statsskuidväxlar. Vidare minskar statens kostnader för utiands-lånen både i form av valutaförluster och räntor lill följd av sänkt USD-kurs.

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisas 2000milj. kr. för täckning
av merkostnader för löner och pensioner. Statsbudgeten beräknades med
utgångspunkl i lönelägel den 1 maj 1984. Därefter har avtal träffats om
statstjänstemannens löner för år 1985. De avtalsmässiga lönehöjningarna
har beräknats och fördelats på de anslag som innehåller lönekostnader. 4

Utgtflema på anslaget täckning av merkostnader för löner och pensioner Prop. 1985/86:100 m.m. har därför räknats ned med lOOOmilj. kr. liU lOOOmilj. kr. Det Bil. 1.3 resterande beloppet är avsett för kommande löneökningar försia halvårel 1986 och för löneökningar på reservationsanslag främst inom universilels-och högskoleområdet. Mot bakgmnd av della har bl.a. utgtflema för den lokala polisorganisationen räknats upp med 435 milj. kr. tiU 4595milj. kr.

Utgiftema under försvarshuvudlileln beräknas till 25 162 milj. kr. vilket är 334milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten. Ökningen beror främst på alt kompensationen för prisstegringar för det militära försvarel blir större än beräknal.

Utgtflema för folkpensioner beräknas till 45480milj. kr. vilket är 780milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten. Prognosen grundas på antagandel atl basbeloppet för år 1986 kommer att uppgå tiU 23 200 kr.

Utgiftema för bidrag tUl kommunal barnomsorg beräknas till 7940milj. kr. vilkel är 510milj. kr. mer än i statsbudgeten. Ökningen beror på en ökning av antalet inskrivna barn.

Bidragen till drift av gmndskolor och gymnasieskolor blir större än beräknal i statsbudgeten. Bidrag för gmndskolor m. m. beräknas uppgå till l4124mUj. kr. (+417milj. kr.) och för gymnasieskolor 4629milj. kr. (+853 milj. kr.). Ökningama beror dels på atl slutregleringen av slalsbidragen för verksamheten under föregående budgetår blev större än beräknat och dels på höjda löner jämfört med beräkningarna i statsbudgeten.

Enligt beräkningar kommer utgifterna för arbetslöshetsersättning och UtbUdningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen m. m. atl bli större än vad som anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Den del av dessa ulgtfter som finansieras över slalsbudgelanslag (35 %) beräknas uppgå lill 2995 milj. kr. vilket är 349milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten.

I statsbudgeten har anslagsbehovet för bostadsbidrag för 1985/86 beräknats tiU 1457 milj. kr. Fömtsättningarna för denna beräkning har sedermera ändrats så alt förskott avseende bostadsbidrag inte skall betalas budgetåret 1985/86. Detla innebär en halvering av belaslningen på statsbudgeten för 1985/86 och en molsvarande indragning från kommunema. Anslagsbelastningen beräknas tiU 790milj. kr. vUket är 667milj. kr. mindre än anvisat i statsbudgeten.

Till följd av Salén-konkursen budgetåret 1984/85 infrias statliga kreditgarantier och inlöses utestående lån på fartyg där staten lämnal garantier lill Saléns. Utgifterna för infriandet av dessa garantier redovisas under anslaget förlusttäckning tiU följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg. Den lolala anslagsbelastningen beräknas bli 418 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och utgörs främsl av ytterligare utbetalningar lUl följd av Salén-konkursen. I statsbudgeten anvisas 30milj. kr. för detta ändamål. Det innebär att utgtfterna nu beräknas bli 388 mUj. kr. större än i statsbudgeten.

Reservationsanslag

AnslagsbehåUningarna beräknas uppgå till 22717milj. kr. vid budgetårels

slut (bilaga4). Del är en minskning med 2072milj. kr. jämfört med behåU- 5

ningama vid början av budgetåret. De största förändringama av anslagsbe- Prop. 1985/86: 100
hållningarna anges nedan. Bil. 1.3

Tabell 5. Förändringar av anslagsbehållningar på reservationsanslag budgetåret 1985/86 (milj. kr.)

Anslag Ökning (+)

Minskning (-)

Övriga u-landspolitiska insatser + 700

Investeringar i järnvägens infrastruktur + 278

Statens jämvägar (1984/85) - 560

Arbetsmarknadsutbildning + 255

Sysselsättningsskapande åtgärder -1 524

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. - 607

Vissa åtgärder för omställning av energisystemet + 200
Stöd för åtgärder i samband med upphandling

inom energiområdet (1982/83) - 200

Investeringar inom energiområdet (1983/84) - 205

Stöd till industriellt utvecklingsarbete + 200

Avskrivningslån till svensk varvsindustri (1983/84) - 229

Övriga - 380

Summa -2072

De största förändringama av anslagsbehåUningarna hänför sig lill utrikes-, kommunikations-, arbetsmarknads- och industridepartementen.

Utrikesdepartementets anslagsbehållningar beräknas öka med 837 milj. kr. tUl 6646milj. kr. vid budgetårels slut. Av ökningen hänför sig 700milj. kr. till anslaget övriga u-landspolifiska insatser m. m. Anslaget beräknas därmed ha en behållning på 1964 milj. kr. vid slutet av budgetåret.

Kommunikationsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 338milj. kr. lill 3486milj. kr. vid budgetårets slut. Minskningen hänför sig främst till statens jämvägar som fr.o.m. budgetåret 1985/86 tilldelas medel i en ny anslagsstmktur. Vid ingången av budgetåret 1985/86 uppgick reservationsmedelsbehållningen på anslaget statens järnvägar tUl 560milj. kr. Detta anslag har fr.o.m. 1985/86 upphört och behållningen kommer att förbmkas under 1985/86. På det nya anslaget för investeringar i järnvägens infrastruktur har i statsbudgeten för 1985/86 anvisats 950milj. kr. Därav beräknas 673 milj. kr. utnyttjas under budgetåret 1985/86. Därmed återstår 278 milj. kr. vid utgången av budgetåret.

Arbetsmarknadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 1350milj. kr. liU 2390milj. kr. vid slutet av budgetåret 1985/86. För budgetåret 1985/86 anvisas i statsbudgeten 905 milj. kr. för arbetsmarknadsutbildning (AMU). Regeringen föreslår att ytteriigare 906 milj. kr. skaU anvisas för AMU i tiUäggsbudget I för 1985/86 (prop. 1985/86:25). Anslagsförbmkningen beräknas lill 1556milj. kr. Därmed ökar anslagsbehållningen med 255 milj. kr. För sysselsättningsskapande åtgärder anvisas i statsbudgeten 2696milj. kr. Det beräknade utfaUet blir 4219milj. kr. Därmed minskar anslagsbehållningen med 1524milj. kr. lill 985milj. kr. vid budgetårels slut.

Industridepartementets behåUningar beräknas minska med 902 milj. kr.
liU 8139mUj. kr. Riksdagen har i statsbudgeten för budgelårel 1985/86
anvisai 2453 milj. kr. för statens vattenfaUsverks investeringar i kraflsta-
fioner m. m. DärtiU disponeras en ingående reservalionsmedelsbehållning 6

på 1042milj. kr. Enligt en prognos för budgetåret 1985/86 kommer Prop. 1985/86:100 3 060 milj. kr. alt utnylljas delta budgelår vilkel innebär alt behållningen på BU. 1.3 delta anslag minskar med 607 milj. kr. och beräknas uppgå tiU 435 milj. kr. vid budgetårets slut.

I statsbudgeten för 1985/86 anvisas ell engångsbelopp på 300 milj. kr. för vissa ålgärder för omställning av energisystemet. Medlen utgör en tillfäUig ekonomisk förstärkning inom energiområdet för bl a statligt slöd till installationer för uppvärmning. Av det anvisade beloppel beräknas 100milj. kr. utnyttjas under 1985/86 och därmed överförs 200milj. kr. till kommande budgelår. I tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83 anvisades medel för stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet. Av det anvisade beloppet (700milj. kr.) återstod vid ingången av budgetåret 1985/86 481 milj. kr. Under budgetåret 1985/86 beräknas 200milj. kr. förbmkas vilket medför en utgående behållning på 281 milj. kr. För invesleringar inom energiområdet anvisades på tilläggsbudget I för 1983/84 350 milj. kr. Därav beräknas 205 milj. kr. a» utnyttjas 1985/86. Detta medför alt 64 milj. kr. återstår vid utgången av budgetåret.

I enlighet med en treårsplan beslutad av riksdagen 1984 anvisas 200milj. kr. i statsbudgeten för 1985/86 för medelstillskott till industrifonden. Medlen anvisas över anslaget stöd liU industriellt utvecklingsarbete. Därefter har regeringen beslutat om vissa indragningar av medel, vilket bl a innebär all någon utbetalning till industrifonden inle kommer all ske 1985/86. Reservationsmedelsbehållningen ökar därför med 200milj. kr. Budgelårel 1983/84 anvisades 465 milj. kr. för avskrivningslån till svensk varvsindustri med syfte att stärka de svenska varvens konkurrensförmåga gentemot utländska konkurrenter. Behållningen på detta anslag var vid ingången av budgetåret 1985/86 234 milj. kr. och beräknas minska med 229 milj. kr. under budgetåret 1985/86.

Rörliga krediter

Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 5.1 statsbudgeten beräknas dispositionen av rörliga krediter öka med 500milj. kr. Del uteslående beloppel på rörliga krediter beräknas nu uppgå fill 2254milj. kr. vid budgetårels slut. Del är en minskning med 11 milj. kr.

Statens järnvägars behov av kortfristig upplåning sker fr.o.m budgetåret 1985/86 på annat sätt än via rörlig kredit hos riksgäldskontoret. Därför har del utestående beloppel vid ingången av budgetåret 1985/86, 540milj. kr., återbetalats ijuli 1985. Exportkreditnämnden disponerar en rörlig kredil för förlusler på exportkreditgarantier. Vid ingången av budgetåret 1985/86 utnyttjades 1405 milj. kr. av en högsta medgiven kredil på 2700milj. kr. Enligt exportkreditnämndens beräkningar kommer utnyttjandet av krediten alt öka med 276milj. kr. budgetåret 1985/86.

Beslut

Beslul i delta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen SaneU, revisionsdirektören Danielsson, avdelningsdirek-

tören Hansson, föredragande, byrådirektören Hallman och revisorn Eric- Prop. 1985/86: 100
son. B''- 1-3

G Rune Berggren

Jörgen Hansson

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.3

Statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (milj. kr.)

Bilaga 1

Inkomster

Statsbudget Prognos

Differens prognos och statsbudget

1000 Skatter

2000 Inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån

5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa inkomster

Underskott

Summa

224898

29552

4248

3181

261953

61436 323389

235415

29183

122

4502

4004

273227

51974

325201

+ 10517 - 368 + 48

+ 254 + 823

+11274

+ 9462

+ 1812

Utgifter

Anvisat

Prognos

Differens prognos och anvisat

500

215

323389

Utgiftsanslag

I Kungl. hov- och slottsstatema

II Justitiedepartementet

III Utrikesdepartementet

IV Försvarsdepartementet

V Socialdepartementet

VI Kommunikationsdepartementet

VII Finansdepartementet

VIII Utbildningsdepartementet

IX Jordbruksdepartementet

X Arbetsmarknadsdepartementet

XI Bostadsdepartementet

XII Industridepartementet

XIII Civildepartementet

XIV Riksdagen och dess verk m.m.

XV Räntor på statsskulden m. m.

XVI Oförutsedda utgifter

Summa

Beräknad övrig medelsförbrukning

I Ökning av anslagsbehållningar

II Ändrad disposition av rörliga krediter

Summa

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Summa

31	34	+ 2
9096	9909	+ 813
9720	9002	- 719
25085	25419	+ 334
79447	81738	+2292
11976	12335	+ 359
16423	16625	+ 201
38116	39789	+ 1673
6486	6467	- 19
18325	20135	+ 1810
13 848	13 248	- 599
11038	12623	+ 1585
5750	4941	- 809
431	447	+ 16
77400	71500	-5900
1	—	- 1

323174

+ 1038

+ 500

- 511

- 11

+ 785

+1812

-500

324212

-11

-11 1000

325201

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.3

Beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1985/86 (miy. kr.)

Statsbudget Prognos

Bilaga 2

Differens prognos och statsbudget

+ 5924

42702

273227

+11274

1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisations
vinst och rörelse 36778

15797	15511	-	286
107	154	+	47
1275	1320	+	45
35008	36550	+	1542
2076	1111	-	965
8189	8500	+	311
923	258	—	665
90	140	+	50
7468	7750	+	282
1100	938	-	162
1830	1481	-	349
790	930	+	140
150	210	+	60
2880	2540	-	340
1000	1 150	+	150
58300	62100	+	3 800
12140	12600	+	460
1336	1530	+	194
4120	4000	—	120
1960	2015	+	55
895	1010	+	115
115	160	+	45
2975	3050	+	75
83	177	+	94
7000	6300	—	700
60	-55	-	115
808	943	+	135
250	205	-	45
0	45	+	45
2200	2400	+	200
1024	1125	+	101
2000	2250	+	250
-86	489	+	575
51312	51638	+	326

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1141 Kupongskatt

1144 Lotterivinstskatt

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Bamomsorgsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

1281 Allmän löneavgift

1312 Hyreshusavgift

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper 1411 Mervärdeskatt 1421 Bensinskatt

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt 1426 SkaU på vin 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

1461 Fordonsskatt

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2131 Riksbankens inlevererade överskott

2141 Myntverkets inlevererade överskott

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2411 Inkomster av statens aktier

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4313 Äterbetalning av studiemedel

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Övriga

Summa 261953

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.3

Förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1985/86 (miy. kr.)

Bilaga 3

Anvisat

Prognos

Differens prognos och anvisat

II	B	1
	B	4
	D	2
	E	2
	F	1
III	E	3
IV
V	C	2
	C	4
	D	1
	D	2
	E	19
	F	1
	G	I
	G	3
	H	3
	I	2
VII	B	2
	D	3
	E	1

	B	17
	C	3
	C	6
	E	4
IX	C	3
X	B	4
	D	2
XI	B	5
	B	7
XII	B	7

Rikspolisstyrelsen Lokala polisorganisationen Allmänna domstolama Kriminalvårdsanstaltema Rättshjälpskostnader Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster Försvarsdepartementet Bidrag till föräldraförsäkringen Bidragsförskott Bidrag till sjukförsäkringen Folkpensioner 19 Bidrag till allmän sjukvård m. m. Bidrag till kommunal barnomsorg Bidrag till social hemhjälp Bidrag till driften av särskolor m. m. Bidrag till driften av hem för vård eller boende Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka (84/85) Lokala skattemyndighetema Tullverket: Förvaltningskostnader Skatteutjämningsbidrag till kommunema m. m. E 2 Bidrag till kommunema med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen VIII B 11 Bidrag tiU driften av grundskolor m. m. 17 Bidrag till driften av gymnasieskolor Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Bidrag till driften av folkhög
skolor m. m.
Studiemedel m. m.
Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område
Bidrag till arbetslöshetsersätt
ning och utbildningsbidrag
Åtgärder för flyktingar
Ätgärder i bostadsområden med
stor andel outhyrda lägenheter
m. m. '

Bostadsbidrag m. m. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

8 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m.

1 Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (84/85)

6 Ersättning för försenad idrifttagning av kämreaktorer

559	608	+ 49
4160	4595	+ 435
941	987	+ 46
1403	1460	+ 57
221	262	+ 41
0	122	+ 122
24829	25162	+ 334
865	908	+ 43
1530	1570	+ 40
4650	4875	+ 225
44700	45480	+ 780
4524	3839	- 685
7430	7940	+ 510
1662	1830	+ 168
489	578	+ 89
356	263	- 93
0	1042	+ 1042
839	904	+ 65
729	786	+ 57

11472

11568

- 96

1694

1759

+ 65

13707 3776	14124 4629	+ 417 + 853
843	945	+ 102
463 4458	550 4519	+ 87 + 61
2946	2871	- 75
2646 72	2995 200	+ 349 + 128
125 1457	50 790	- 75 - 667

909

860

+ 49

450	494	+	44
0	46	+	46
685	772	+	87

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.3

Anvisat

Prognos

Differens prognos och anvisat

XIII D

XV 1 övriga

Summa

5 Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg 16 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

1 Länsstyrelsema m.m.

1 Räntor på statsskulden m. m.

418

+ 388

2000	1000	-1000
1985	2130	+ 145
77400	71500	-5900
54643	55 277	+ 634

280661

-1034

281695

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.3

Bilaga 4 Beräknade förändringar av anslagsbehållningar på reservationsanslag under budgetåret 1985/86 (miy. kr.)

				Reservation	Reservation	Ökning (+)
				1985-07-01	1986-06-30	Minskning (-)
II	B	9	Byggnadsarbeten för polisväsendet	44	0	- 44
	E	7	Byggnadsarbeten för kriminalvärden	71	0	- 71
III	C	1	Bidrag till intemationella biståndspro-
			gram	2992	3 188	+ 196
	C	8	Övriga u-landspolitiska insatser m. m.	1264	1964	+ 700
	E	2	Exportfrämjande verksamhet	98	47	- 51
VI	D	1	Investeringar ijärnvägens
			infrastmktur	0	278	+ 278
	D	1	Statens järnvägar (84/85)	560	0	- 560
	F	1	Flygplatser m. m.	109	53	- 56
VII	D	2	Inköp av fastigheter m. m.	93	53	- 40
VIII	E	5	Vuxenstudiestöd m. m.	59	17	- 42
X	B	3	Arbetsmarknadsutbildning	783	1038	+ 255
	B	5	Sysselsättningsskapande åtgärder	2509	985	-1524
	B	18	Medel för särskilda insatser i
			i Uddevallaregionen	126	1	- 125
	B	19	Medel för insatser inom malm-
			fältskommunema	168	43	- 125
	C	6	Statsbidrag till offenUigt
			skyddat arbete	0	150	+ 150
XI	B	17	Bidrag tiU energibesparande
			åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.	282	232	- 50
XII	C	2	Lokaliseringsbidrag m. m.	0	90	+ 90
	C	3	Lokaliseringslån	2508	2548	+ 40
	C	4	Regionala utvecklingsinsatser m. m.	370	458	+ 88
	c	9	Lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevalla-
			regionen	225	326	+ 101
	c	6	Särskilda regionalapolitiska insatser
			i BD-län (83/84)	85	38	- 47
	D	8	Program för utökad prospektering m. m.
			(82/83)	176	100	- 76
	E	11	Statens vattenfallsverk:
			Kraftstationer m. m.	1042	435	- 607
	E	12	Energiforskning	45	155	+ 110
	E	14	Stöd till utbyggnad av distributions-
			anläggningar för Qärrvärme	238	88	- 150
	E	17	Stöd för oljeersättande åtgärder m. m.	275	365	+ 90
	E	22	Vissa ätgärder för omställning
			av energisystemet	0	200	+ 200
	E	15	Stöd för åtgärder i samband med upp-
			handling inom energiområdet (82/83)	481	281	- 200
	E	15	Investeringar inom energiområdet
			(83/84)	269	64	- 205
	E	19 Program för prospektering efter
			olja och naturgas (84/85)	415	230	- 185
	F	15	Stöd till industriellt utvecklingsarbete	0	200	+ 200
	G	18	Lån till SSAB Svenskt Stål AB
			för rekonstmktionsändamål (82/83)	110	0	- 110
	G	8	Avskrivningslån till svensk varvs-
			industri (83/84)	234	6	- 229
XIII	B	2	Anskaffning av ADB-utrustning	14	59	+ 45
	C	1	Byggnadsarbeten för statUg förvaltning	55	9	- 46
övrig;	a			9089	9016	- 73
Summa				24789	22717	-2072

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.3

Beräknad disposition av rörliga krediter

Bilaga 5

Utestående	Beräknat	Beräknad
belopp	utestående	förändring
1985-06-30	belopp 1986-06-30	1985/86

Statens jämvägar Statens vattenfallsverk Statens jordbruksnämnd Förluster på exportkreditgarantier Övriga

Summa

540

181

1405

139

2265

200

215

1681

158

2254

-540 +200 + 34 + 276 + 19

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Bilaga L4 Den statsfinansiella utvecklingen

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.4

	Vi vo
s	S;	S;
o 5	oe	ov
»v»	s	00
1	i-H ål	oo
VO	s	o
m vt	00 t-

IO vo

ro vo in

>o n vo

VI 00 00

■» ■t

+ I

rvi vo

+ I

I I

r- vo vo

I I

00 m m vo

I I

-o'c ■*z'S.*	r<1 fS	TT	rn
1 (U CO J3		Ov	ov QO
1 (U CO J3		R m
		2	öo
			o (-1
		'2	å8
	1	00	g
	i	ov	O

•n	«n	Ov
+	+	1
	-	s
+	1	r» vt 1
•n	8 »n	5
+ ■	+	1
	?

I I

oo o

+ I

3 I-I vo

cq Tf

TT n o

? 5 ?

>o m —

m 00 —

n 00 00

« 90 00

ro fO r

— 00

+ I

	3	o
	K S
«	a	00
Vi	V)	■

+ I

«n m

— ov

v, TT

i « S 3

e "3

"O 3

a 5

TT 0\

'T fn —

m vo vo

f* f* m

r~ 00 ■*

Tf r- —

r- m m

1.H m cn

Cl fl m

n ON >£)

ri wi w-l

Ä ov 0\

r fS r

+ I

B- 3j2

. .S o « E

ov t~ "

InS

-" o\

+ I

o m

vo Tt

m 00

Tt TT

« .- 9-oo 00 .2

S .£ ca u T3 IS-S" 111"

■z

JD B

OCO

•§s

3 =

£§ II

tiO OD

.o S

Vi t-

00 c CO o ~ J<: c = co ;:

«i

60 J C :cO

ico _; ■O E

1 Riksdagen I985I86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.4

Bilaga 1.4 Den statsfinansiella utvecklingen

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.4

\o oo r--

o\ — o\ oo

Vt mr

o w-l -o oo

I-. trs »n

m vo Tf rs

-i vo rs Tf

fS 't\ vo —<
r»)

vo Ov vo Tf vo >n m rs Q m r»% o r in Tf o — rN rs ON O Ov 1 rs >n vg m m ■.o >n T r-v Tf —. —

i-< m Tf r*-i

lO rvi vo r-

rs 00 r- —

00 C> vO rf

Ov tin -

O rs rs tN. rs tn o

00 vo vo c« Tf Tf o

m m --H rv.j Tf rs r m rs 1 CS o rs t--

vo «n m vo Tf

■a

O OOO

00 (N — <

(S oo o oo

os Tf — r

ooo

•5 >n Ov «n rs rs

vo "n —<

ooooooo »n vo .— o "n Tf - rs m "n rvj o l Tf Ov r o Co Tf ov Tf vn Tf Tf Tf m

.-.

1-H (J\ Tf VO

f- "00 -- D

m c

n oo o r-

VI CS gv —

— vo Tf —

§g2?SS

*-. rn r "

m w- - ( o\ r -

»n - rn fN —

O ooo

os (N o r-

VI vo oo o

VI m ON C4

CS o o

vo vo o

000000 O ( r " tr 00 00 t r\ Tt m Ov

ON 00 fv 00 ' xt - (N

TT Ov Ov m

rs vO 00 VD

o 000

I-. -.. Tf t--

Tt 00 — VO

rs fN rn Ov

ao ln Tf

OOOOOOO 00 — - o 00 rn ■ O ON ln r r-

—' vO Tt >

Tf m fN - -

ooo r vo fl

'O rn vo rs rvi T}-m t-- —'

o CS o o

• Ov Ov o

rf) vo 00 00

00 r 00 00

in Tf m

S?S2§

vO 00 —' 00 00 ov

vo rs Tf 00 r m m rs

o •c3

o ooo r rs t

-H Tf

(V-l ov Tf

o Tf «n

Tf 00

Tf m

000000 vO "n r CN Tf 00 m rs m Ov «n m rs QO 00 vo vo m rs —

000 rs 00 vo m Tf in moo f- vo —

o 000 Vi Tf .— m 00 »n >n o

_ _v rvj (S rn Ov r T}- Tf r m Tf lo "n rs —

~~I I~~

C

u u

c

■a TJ

0

c c

i/3    3

ntor im la im la

II

dräi ino ute

J2 0

CO

01

1 3 2 2

E —

'C

"S c c

t-l —

>

iSHO

rt««

55

OOOOO —' m 00 (Vn m vo r — ~- —

S fe CO 5 (rt   (-.   C   OJ

" ■"                  CO

a 3

•i .»i 2

o IS o

"     3

3    S

S 2

s

o

V5

.X

cO

it

"3

9

u

C

(A

C

«

OJ

«..

it

O

et

13

TS

CO

a

■a

,a

c

«

3

5

Ul

>

C

rJ

g.

SS

a

ii

.Q

0

H OQ

» 000 m r-. —' —. t- o

SS p s s §

01      t/I   CO _ c

■S   .b > S   DS--0

o

vo   OD fS vo

■n

VO   ln — Tf

t-     <> vo t--

Ov   'v> rsl

            Vi

1

OJ 0 j

Ec

ra   CO .m BO 00-S =

CO   0

Vi .Z >   cn

terin rerin kuld ushå:

u

Vi   nj   Vi   i-.

9i

3

■3»

Inv råns stat Till

p

Vl

H

—    Vi

00   3 O -

_ii

o c

<   CO

Bilaga 1.4   Den statsfinansiella utvecklingen

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.4

:o r= .S.

rvjr--(Nmo\rQOTfo -n-H-rooovomoJc

00(N»OO0N*OOTtr--N0

mvr-ooTfrnopntNON H rvi r Tt m

ovow-imTfmTfnvovONO

CN— OOOVOOrJNOvOOOO

t—iTfrioONvOTtTfr-jmin H      _- — irioomr-oor--

-h + -f-|- + + + + + + +

rDTtTfoommrj-HT-H,—

o      NO

vo       00

—I —* 00 O Tf on ON o NO vo »o vo oo 00

+   I   +   I   +   I

"-   I    I

I    1

D'c 3

c?\rNOfnNOvn-Hini>tr~~

OONvöor-orjmtNTfvo

OfNooi-ir-iTfOvo

-H-Hrn-NOooor

mmTfvomtjN-oiTtr-ioo r--oor-mr-

00—NOCNvO0000»O-H

Tfvomr-."ooo — vo

— — — —

+ + + + + + + + + + +

CO E

.   cO

ON»—'voaN(N»n-oom »nr- — (Noooo«oooTtNO (Nr-oooooooHr-rooTf

rfSm\om(TfNO r-i
-                           «, Tf m      -

moowimr-cnoTfmiom voooTf — Ttor--r--mHvo

TtCSOOOsOtNmONvOTt

voON      fnr-ioot"0-

m      rn >—' —<

+   I   + +   !   + +   i    I   +   l

trt TJ   cO

« 3 "3 -- j ;cO CO   Crt   >

1111)1(1

ooo

-H o o

r-- 00 o oo (N oo

»o vo oo

I    I    I    I    I    I    I    I ooo

— On o

r-- o n

00   Tf «0       (N

+   +   +

S "O

E CO

3 .CO 2 o g

I    i    I    I    I    I

I I i rn 00 v~t o m »n

« O

*£>oomoorooNONOTfONvo OOOO—'»ONor-r-NOvor-ioo or-m—H—HOomo»nom —•'—"fSrJrnTfvor-TfiriTt

I     I     1     I     I     I     I     I   r.-n m —

— Ov

-H -I-

oooJ»ovoooooooov-im

vOrTfO—'ONOvONNOTf

—'r-v'—'Or-Tfvo-tvo + + +   I   +T + -I--I-H-   I

00

,   ci°JS

tN   00 trt

CO :z: c a.n o c/) o '.n

I      .     r-   ll Crt T3 .!   1)

>nmO'*Tto\r--t--Ttr\£i

mO"ONO-TfOOOTtv£3

fNoTfmr-or--oo

mTtiovoooo»oooTfNO'—

— H - r-1 ra m

Tfrifnmw-immpnmoooo NOv-irw--ovom*Nr rsvor-~v-iNO>nc4rvimmm

ooor-TfOmooor-rnoN Tfvoooo — ri(N — -o-inONOcsooNONmvO'—

-H — (N — Ttmv-i(N>0

+ + + + + + + + + + +

»>-l (N — o — n (N vo o IO

— vo — rj      — ri

-h   I   +   I   +   I    I

I    I

pH    o '3

0>nOOOO«nu-iv-iONO Tf(Noowio»nTf t-.Tfm'--'—'ONfNr-iOOr-4 ro\-HmvooNHrnvoTf*o _H,--_rjnrmm

0»/i/-iOO0>0OOmND

Ttoor-ov>n— _,__-,—,(rn — (Nc-ioor + + + + + -|- + + -h-H-|-

öp w JO o

I     I     I     I     I     I     I     t

O O

o o

vO vo

I    I

omr-oo>n»ooor-moooo ooninooroor-Tfmi—'»o ONrOooomoOOmmTf

NOoorN(NONoor-0'-aN

mTtioNOoooHtoooo

— -H ri — n

TtTfTf"—lOOOrnOvOV-iO

rTtmmfnvoOvvooo — - —ir-moofnTt-fMOH

(N—«mOvOOvONO*'—'(NrJ

,_      Hrl—      v-im — —H -f- + + + + + + + +   I   +

ooooovooooovoinvoov ooNOfnooooNOoonmin orfncNOOONvorNOTf moo(N>nOv(Non

vovoooomoNin-HOooio Hi—It—rNimTtTfin

w-ioor--oo(NOooaN — rn oooooONTfiOoo-Hm — OJ 00>OGOooooor--NOfnoo HVm(NimmoNOt~-inNO - —rjmw-ivovooor-r-- -I--H + + + + + + + -I--I-

OX)



> "

Ttv-(Vor-~oooNO-r4mTt r-r-r--r--r-r-~oooooooooo

O\O\0n0v0n0nOnO\Ov0n0n

op     °2

c   i_   fU

1 u U 00 t; 73 -o -o ■p   c   c   3

Uh :nj    3 X)

Tti/-\oroooNO'—"

OvOnOvOvOnOvOnOnOnOvOn

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1928: 376) om skatt på lotteri vinster

Härmed föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster' skall ha följande lydelse.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.5

2.   vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,

3.   vinst i sådant spel som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4.   vinst som uppgår till högst etthundra kronor.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

Nuvarande lydelse

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i svenskt lotteri och för vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer.

Skatten utgör tjugo procent av vinstens värde i fråga om vinst på premieobligation och trettio procent av vinstens värde ifråga om annan vinst. Skatt skall dock inte betalas med högre belopp än att av vinsten återstår etthundra kronor.

Skatt skall inte betalas för

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter eller obUgationer som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

1. vinst vid vadhållning genom totalisator vid hästtävlingar.

1

Föreslagen lydelse

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i svenskt lotteri.

Skatten utgör trettio procent av vinstens värde. Skatt skall dock inte betalas med högre belopp än att av vinsten återstår etthundra kronor.

Skatt skall inte betalas för

1.   vinst vid vadhållning genom totalisator vid hästtävlingar eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer,

2.   vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,

3.   vinst i sådant spel som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4.   vinst som uppgår till högst etthundra kronor.

2§

Skattskyldig är den som anordnar lotteriet.

Skattskyldig är den som anordnar lotteri och den som utfärdar premieobligationer.

Skattskyldigheten inträder vid vinstdragningen eller, om denna har ägt rum före lottförsäljningens böijan, vid utgången av den tid som har bestämts för lottförsäljningen.

Med vinstdragning avses i fråga om vadhållning det förfarande, varigenom vinsterna bestäms.

' Lagen omtryckt 1984: 152.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 152. Senaste lydelse 1985:964.

1   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.5

Nuvarande lydelse

3§

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.5

Om den skattskyldige visar att en vinnare inte har tagit ut sin vinst inom föreskriven tid eller att vinst har utfallit på en osåld lott eller ob-Ugation, är den skattskyldige berättigad att få tillbaka den skatt som erlagts för vinsten. Beskattningsmyndigheten beslutar om återbetalning efter ansökan av den skattskyldige. Ränta utgår inte på återbetalat belopp.

Om den skattskyldige visar att en vinnare inte har tagit ut sin vinst inom föreskriven tid eller att vinst har utfallit på en osåld lott, är den skattskyldige berättigad att få tillbaka den skatt som erlagts för vinsten. Beskattningsmyndigheten beslutar om återbetalning efter ansökan av den skattskyldige. Ränta utgår inte på återbetalat belopp.

1. Denna lag träder i kraft den I april 1986.

2. De äldre bestämmelserna gäller i fråga om obligationer som har getts ut före ikraftträdandet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Innehållsförteckning

Finansplanen (bilaga 1)

1 Den ekonomisk-politiska strategin ....................... .... 1

1.1................................................................. Bakgrunden                  I

1.2   Vägen mot balans    ..................................... .... 4

1.3   Den ekonomiska politiken under de kommande åren            7

2 Utsikterna för 1986 .......................................... .. 10

2.1    Den intemationella utvecklingen   .................... .. 10

2.2    Den svenska ekonomin .................................. .. 13

3 Den ekonomiska politikens inriktning ..................... .. 17

3.1    Finanspolitiken ............................................. .. 17

3.2    Penningpolitiken    ........................................ .. 19

3.3    Skattepolitiken   .......................................... .. 21

3.4    Sysselsättnings- och fördelningspolitiken ........    23

4 Budgetpolitiken ................................................ .. 26

4.1    BudgetpoUtiken i ett medelfristigt perspektiv .....    26

4.2    Budgetläget innevarande budgetår ..................    30

4.3    Budgetförslaget för budgetåret 1986/87   .........    31

4.4    Fortsatt effektivisering av den offentliga verksamheten                 34

5   Kommunernas ekonomi ....................................... .. 35

6   Avslutning   ..................................................... .. 39

Särskilda frågor

1   Statliga garantier ............................................ .. 41

2   Vissa övergångsåtgärder med anledning av förordningen om avräkning av utgifter på statsbudgeten                                                                                43

3   Åtgärder för bättre effektivitet och kassahållning ...    44

4   Extraordinära budgeteffekter   ............................ .. 46

5   Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87   .    48

Hemställan   ....................................................... .. 57

Tabellförteckning   .............................................. .. 59

Diagramförteckning   ............................................    59

Bilagor

Bilaga 1.1     Preliminär nationalbudget för 1986

Bilaga 1.2     Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåren 1985/86 och 1986/87

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1985/86

Bilaga 1.4    Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utveckhngen m.m.

Bilaga 1.5     Lagförslag

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

1   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Innehållsförteckning

Bilaga 2 till budgetpropositionen 1986

Gemensamma frågor

Prop.

1985/86:100 Bil. 2

Statsrådsberedningen

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet I. Carlsson (avsnitt 1) statsrådet Johansson (avsnitt 2) statsrådet Feldt (avsnitt 3) statsrådet Holmberg (avsnitten 4-11)

Anmälan till budgetpropositionen 1986

1   Redogörelse för regeringens arbete med regelförenkling och delegering

Våren 1984 antog riksdagen en proposition om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd (prop. 1983/84:119, KU 25, rskr. 245) och en annan om regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84:120, KU 23, rskr. 250). Med anledning av de båda riksdagsbesluten inleddes ett omfattande översynsarbete i regeringskanshet och, när det gäller myndigheternas regelbestånd, även hos myndigheterna under regeringen.

Under behandlingen av prop. 1983/84:120 uttalade riksdagen önskemål om att regeringen i någon form skulle redovisa resultatet av sitt arbete med översynen av besvärsärendena. Eftersom regelförenklingsarbetet bedrivs på likartat sätt som arbetet med delegering av besvärsärenden, anserjag att det kan vara lämpligt att regeringen ger riksdagen en samlad redovisning av de båda områdena. Jag kommer därför i det följande att redogöra för hur arbetet med regelförenkling och delegering har bedrivits efter de båda riksdagsbesluten. Avsikten är att en motsvarande redogörelse t. v. skall lämnas till riksdagen vaije år.

1    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Bil. 2

1.1 Regelförenklingsarbetet                              Prop. 1985/86:100

Genom sitt beslut med anledning av prop. 1983/84:119 drog riksdagen upp vissa riktlinjer för det fortsatta arbetet på att myndigheternas föreskrifter och andra regler skall bli enklare och klarare och att regelbeståndet i samhället inte skall bli alltför omfattande. Som ett led i detta arbete har regeringen beslutat vissa ändringar i författningssamlingsförordningen (1976:725) som syftar till att få regler som är klarare och lättare att överblicka (se SFS 1984:212). Bl. a. har regeringen föreskrivit att myndigheterna senast den I juli 1986 skall ha upprättat förteckningar över samtliga sina gällande författningar och allmänna råd. De äldre författningar och allmänna råd som inte den dagen finns upptagna i en sådan förteckning upphör i princip att gälla. Arbetet med att upprätta dessa regelförteckningar pågår f. n. ute bland myndighetema. Avsikten är att departementen årligen skall granska förteckningarna. I samband med att myndigheterna upprättar sina regelförteckningar bör de, enligt propositionen, sträva efter att upphäva sådana regler som är föråldrade eller inte längre behövs. Det bör också nämnas att regeringens s.k. solnedgångsförordningar (SFS 1984:778 m. fl.) har gett till resultat att större delen av myndighetsreglerna på det statliga arbetsgivarområdet har upphört att gälla den 1 oktober 1985. I prop. 1983/84:119 aviserades att statsrådsberedningen skulle utarbeta en handbok för myndigheternas författningsskrivning. Detta arbete är snart slutfört. Handboken beräknas kunna bli distribuerad till myndigheterna under mars 1986. Särskilda utbildningsinsatser är planerade som en komplettering till handboken.

Till de frågor som är av betydelse när det gäller att begränsa myndigheternas regelgivning och få en bättre överblick över regelbeståndet hör också frågor om i vilken omfattning myndigheterna har fått och får bemyndiganden eller uppdrag att besluta föreskrifter och allmänna råd. Även dessa frågor behandlades i prop. 1983/84:119. Bl. a. aviserades att departementen skulle inventera de bemyndiganden och uppdrag som har lämnats och klarlägga vilka regler som varje bemyndigande eller uppdrag har gett upphov till. När den översiktliga kartläggningen har gjorts, skall översynen inriktas på de områden där en närmare undersökning lönar sig. Avsikten är att bemyndigandena och uppdragen på varje sådant område så snart som möjligt skall omprövas. Det aviserade arbetet har påböijats. Inom varje departement har det gjorts en inventering av existerande bemyndiganden. Till följd av detta arbete har bl.a. vid utgången av september 1985 genom tre förordningar (SFS 1984:778-780) en stor mängd myndighetsföreskrifter på det statliga arbetsgivarområdet kunnat upphävas. Arbetet drivs nu vidare departementsvis med särskild inriktning på sådana områden där en mer ingående undersökning kan förväntas ge resultat.

Regelförenklingsarbetet har emellertid inte begränsats enbart till myndigheternas författningar. Även när det gäller andra författningar har ett aktivt arbete bedrivits för att begränsa regelbeståndet och få fram enklare regler.

Bl.a. har på skatteområdet beslutats ett antal åtgärder för att förenkla deklarationsarbetet. Fr.o.m. 1985 års taxering är den särskilda självdek-

laration slopad som fysiska personer med fastighet eller rörelse i annan     Prop. 1985/86: 100 kommun än hemortskommunen tidigare varit skyldiga att avge i den kom-     Bil. 2 mun där förvärvskällan fanns. Inkomsterna behöver numera redovisas endast i den allmänna självdeklarationen, som lämnas i hemortskommunen (prop. 1983/84; 193, SkU 48, rskr. 361).

Vidare har den kommunala taxeringen av juridiska personer slopats. Reformen innebär bl. a. att alla bolag och föreningar slipper göra inkomstberäkningar m. m. för kom'munal inkomstskatt och slipper lämna särskilda deklarationer i vaije kommun där verksamhet bedrivs. För flertalet tillämpas de nya reglerna första gången vid 1986 års taxering (prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr. 110).

En tredje förenklingsåtgärd är att skattskyldiga med enkla inkomst- och förmögenhetsförhållanden fr. o. m. 1987 års taxering får lämna en förenklad självdeklaration. I normalfallet behöver inkomsterna inte redovisas i deklarationen. De skattskyldiga fär i stället försäkra att inkomsterna överensstämmer med de kontrolluppgifter de fått (prop. 1984/85:180, SkU 60, rskr. 375).

Arbetet med regelförenkling på skatteområdet fortsätter. I april 1985 uppdrog regeringen åt riksskatteverket att undersöka förutsättningarna för ett nytt system för företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål. Och till våren 1986 planeras en proposition om förenklat taxeringsförfarande med anledning av skatteförenklingskommitténs betänkande (SOU 1985:42) Förenklad taxering. Även frågan om att förenkla reglerna om skyldighet att göra skatteavdrag och betala socialavgifter bereds f. n. i regeringskansliet på grundval av bl. a. socialavgiftsutredningens betänkande (Ds S 1985:1) Företagarregistrering - klarare regler för socialavgifter.

Under senhösten 1985 har 80 författningar på det statliga arbetsgivarområdet m. m. beslutade av riksdagen och av regeringen kunnat upphävas (SFS 1985:814 m. fl.). Genom regeringens beslut har antalet författningar på civildepartementets område som rör den centrala statsförvaltningen och offentliga anställningar kunnat minskas med inemot 25%. Främst är det regler från tiden före år 1970 som har försvunnit. Arbetet kan nu inriktas på att förenkla även regler av nyare datum.

Även på det kyrkliga området pågår en upprensning av regelbeståndet. Närmare 30 författningar har upphävts efter beslut av riksdagen (SFS 1984:1110) och ett 40-tal efter beslut av regeringen (SFS 1985:747).

Till regelförenklingsarbetet hör också det arbete som bedrivs i särskilda former för att minska den statliga regelgivningen mot kommuner och landstingskommuner. Stat-kommunberedningen (C 1983:02) har bl.a. till uppgift att utreda olika frågor om samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler. I detta sammanhang spelar också försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse (frikommunförsöket) en betydelsefull roll. Riksdagen kommer inom kort att få en särskild redovisning för hur denna försöksverksamhet fortlöper och vilka åtgärder som regeringen har vidtagit.

Även när det gäller regler som rör näringslivet pågår ett förenklingsar
bete. En central uppgift i detta arbete har den s.k. normgruppen. En
närmare redogörelse för hur gmppens arbete bedrivs lämnas senare i dag    3

(se bilaga 14).

1.2                                                                Delegeringsarbetet Prop. 1985/86:100

Bil. 2

Arbetet med att begränsa antalet ärenden som prövas av regeringen har pågått i olika former sedan åtskilliga år tillbaka. Från början av 1970-talet bedrevs detta arbete centralt i statsrådsberedningen av en tjänsteman på rättsavdelningen — departementsrådet Erik Berggren. Denne avslutade sitt arbete med att avlämna två betänkanden om det fortsatta delegeringsarbetet i regeringskansliet. I det ena. Ds SB 1983:1, lades fram förslag dels om organisatoriska åtgärder inom regeringskansliet i syfte att främja arbetet med delegering, dels om överflyttning från regeringen till myndigheter under regeringen av beslutanderätten i ett antal typer av ärenden som regeringen prövar som besvärsinstans eller första instans. I det andra betänkandet, Ds SB 1984: 3, med undermbriken Trafiktillstånd och lokala trafikföreskrifter, behandlades vissa ärendetyper inom enbart kommunikationsdepartementets område; se närmare om innehållet i det följande. Båda betänkandena har remissbehandlats.

I tiden mellan de två betänkandena lade regeringen fram sin prop. 1983/84:120. I denna drogs vissa rikflinjer upp för regeringens befattning med besvärsärenden. Varje departement har numera som en följd av propositionen vart och ett inom sitt område huvudansvaret för att delegeringsarbetet i regeringskansliet drivs i enlighet med riktlinjerna, medan statsrådsberedningen har till uppgift att samordna och understödja arbetet.

Som ett led i arbetet med att anpassa besvärsreglerna i olika lagar och förordningar till riktlinjerna har departementen gjort en inledande, systematisk översyn av möjligheterna att överklaga myndigheternas beslut till regeringen. I samband med denna har departementen gått igenom också de s. k. förstainstansärendena. Under arbetet har departementen haft tillgång bl.a. till de två nyss nämnda betänkandena av Berggren och remissammanställningar till dessa.

Departementen har till statsrådsberedningen lämnat uppgifter om resultatet hittills av inventeringen. En sammanställning som har gjorts av dessa uppgifter bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.1.

1.3   Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

2   Den allmänna lönenivån för statsanställda m.m.

Lönerna för det stora flertalet statstjänstemän och för vissa andra arbetstagare i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanställdas huvudorganisationer.

Den 21 maj 1984 träffade SAV samt Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas Förbund och TC0:s statstjänstemannasektion (TCO-S) avtal om löner 1984-85 för statstjänstemän m.fl. (ALS 1984-85).

I samband med arbetsmarknadskonflikten våren 1985 sade TCO-S för    Prop. 1985/86:100 sin del upp ALS 1984-85. Sedan konflikten bilagts träffade SAV och     Bil. 2 TCO-S den 5 juni 1985 avtal om löner 1984-85 för statstjänstemän m.fl. (ALS 1984-85). Avtalet har samma lydelse som ALS 1984-85 av den 21 maj 1984 med de ändringar varom parterna träffat överenskommelse.

Samma dag träffade SAV dessutom avtal med de tre tidigare nämnda organisationerna om viss höjning av löneplansbeloppen fr. o. m. den I december 1985 enligt 17 § II ALS 1984-85.

I ALS 1984—85 ingår bl. a. allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST), allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF), tjänste-förteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU), tjänsteförteckningsavtal för kyrkliga tjänster (TFK), avtal om system för lönesättning av chefstjänstemän (chefslöneavtalet) och allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (pensionsavtalet). F. n. gäller de lönevillkor som framgår av AST den 21 juni 1984. Enligt pensionsavtalet gäller statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287, SPR, ändrad senast 1985:316) med anslutande föreskrifter i väsenfliga delar som kollektivavtal i den omfattning de avser berörda tjänstemän.

Pensionsförmånerna för de icke-statliga arbetstagare med statlig pensionsrätt som faller utanför SAV:s förhandlingsområde regleras i SPR med anslutande föreskrifter.

Hittills nämnda avtal gäller t.o.m. den 31 december 1985 utom chefslöneavtalet, vilket har ersatts av ett nytt chefslöneavtal (CLA) som gäller fr.o.m. den 1 juli 1985 tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

För vissa statligt anställda läkare har förmånerna bestämts genom avtal mellan SAV och Sveriges läkarförbund. F.n. gäller för denna personal de lönevillkor som framgår av ett avtal den 24 september 1985 om allmänna bestämmelser för vissa statliga läkare m. fl. (ABL). Avtalet - som ersätter ABL den 5 september 1984 - gäller för tiden den 1 juli-den 31 december 1985.

Till grund för beräkningen av anslagen till avlöningar och pensioner under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som gäller fr.o.m. den 1 juli 1985. För anslagen inom utgiftsramarna för militärt försvar samt civilförsvar gäller dock att lönenivån i febmari 1985 ligger till grund för anslagsberäkningarna. Anslagsberäkningen innefattar ett lönekostnadspålägg med 39%.

I förhållande till det löneläge som låg till gmnd för beräkningen av
lönekostnaderna i budgetpropositionen 1984/85 har medräknats ändringar
som skett dels fr. o. m. den 1 januari 1985 till följd av avtal den 19 decem
ber 1984 om löner fr. o. m. den 1 januari 1985 till följd av 14 § första stycket
och 17 § 1. ALS 1984-85 (löneplansåtgärder, löneutvecklingsgaranti
m. m.), dels fr. o. m. den 1 juli 1985 till följd av olika avtal den 3 maj och
den 1 juli 1985 om löner fr. o. m. den 1 juli 1985 till följd av höjda löneplans-
belopp samt en ny löneplan N enligt ALS 1984-85. Åtgärderna den 1
januari 1985, löneutvecklingsgarantin och löneplansåtgärderna innebar en
genomsnittlig höjning med 2,7%. De höjda löneplansbeloppen och den nya
löneplanen innebar en ytteriigare höjning av lönerna fr. o. m. andra halv-     5

året 1985 med i genomsnitt ca 3,3%.

Avtalen har beaktats i löneomräkningen. Vidare har beaktats de långsik- Prop. 1985/86: 100 tiga kostnadsökningarna till följd av ändringarna i systemet för tjänste- Bil. 2 tidsklasser fr. o. m. den 1 juli 1985. Dessutom har beaktats dels de belopp som har avsatts för olika myndigheter enligt 17 § andra och tredje styckena ATF t.o.m. budgetåret 1984/85, dels de personliga marknadslönetillägg (MLT) som utgår till vissa tjänstemän vid utgången av nämnda budgetår, dels de lönegradsuppflyttningar av vissa högre tjänster som skett fr. o. m. den Ijuli 1984.

I löneomräkningen har däremot inte kunnat beaktas höjningen av löneplansbeloppen dels fr. o. m. den 1 december 1985 till följd av 17 § II. ALS 1984-85, dels fr.o.m. den 1 januari 1986 till följd av 18 § ALS 1984-85. Inte heller har de ramar kunnat beaktas, som myndigheterna disponerar under tiden den 1 juli 1985—den 30 juni 1986 enligt avtal den 12 september 1978 om lokala löneförhandlingar m. m. inom ATF-området (L-ATF) samt senare träffade ändringsavtal.

Genom SAV:s försorg har regeringskansliet tillgång till ett mer detaljerat underlag för beräkning av myndigheternas lönekostnader. Med utgångspunkt i SAV:s uppgifter har i budgetförslaget kostnadseffekterna av ALS 1984-85 på löneplanslönerna beräknats utifrån resp. myndighets faktiska löneprofil.

Som tidigare nämnts upphör de flesta av de nuvarande löneavtalen att gälla den 31 december 1985. Det är därför inte nu möjligt att ange vad som kommer att gälla i fråga om anställningsvillkor för budgetåret 1986/87. Gällande L-ATF avtal innebär dock kostnadsökningar om ca I % per den 1 juli 1986. Dessa frågor torde senare få anmälas för regeringen och underställas finansutskottet.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Bil. 2

3   Riktlinjer för finansiering av vissa               PrpP 1985/86: lOO

utredningsuppdrag i regeringskansliet

Regeringskanshet tog under hösten 1982 initiativ till en effektivisering av utredningsväsendet. Syftet var att renodla kommittéformen och att finna alternativa former för utredningar. En reducering av antalet kommittéer har skett och många utredningsuppgifter utförs av arbetsgrupper inom departementen.

För de utredningar eller arbetsgrupper som medför kostnader som inte kan bestridas från departementsanslaget bör medel kunna anvisas från annat anslag. Departementen bör därför, efter det att regeringen har beslutat att sådan utredning eller arbetsgmpp får tillsättas, få ta i anspråk medel från nuvarande anslag till kommittéer.

Arbetsgmpper vars kostnader bestrids på angivet sätt redovisas för riksdagen genom en förteckning i kommittéberättelsen.

I fortsättningen bör mot bakgmnd av vad jag har anfört anslagen Kommittéer m.m. benämnas Utredningar m.m. De reservationer som vid utgången av innevarande budgeten finns på kommittéanslagen bör föras över till utredningsanslagen.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

4   Medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden

Regeringen har i sin proposition om den statliga personalpolitiken anmält att statens arbetsgivarverk den 14 febmari 1985 har fått i uppdrag att på statens vägnar ta upp förhandlingar med berörda personalorganisationer i syfte att träffa kollektivavtal om medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden (prop. 1984/85:219 s. 43; AU 1985/86:6, rskr. 48). I beslutet om uppdraget hänvisas till ett tidigare uttalande i frågan av riksdagen (KU 1983/84:30 p. 9, rskr. 330). I beslutet sägs också att förhandlingarna skall förberedas och följas av en särskild rådgivande delegation vid arbetsgivarverket.

Arbetsmarknadsutskottet (s. 16) har framhållit vikten av att detta förhandlingsarbete fullföljs snarast så att mer ändamålsenliga arbetsformer kan införas i regeringskansliet i berörda avseenden.

Av propositionen framgår att regeringen avser att hålla riksdagen underrättad om hur förhandlingarna fortskrider.

Arbetsgivarverket har tillsatt den rådgivande delegationen, bestående av företrädare för bl. a. regeringskansliet.

Förhandlingar har också inletts.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

5   Uppdrag om en översyn av kollektivavtals-     Prop. 1985/86: loo

bestämmelser om tjänstledighet för uppdrag som       ''- ledamot av riksdagen

Riksdagen behandlade våren 1985 konstitutionsutskottets granskningsbetänkande över statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU 1984/85:35, rskr. 319). En av punkterna i betänkandet (p. 18) tar upp ett regeringsbeslut från år 1985 om tjänstledighet från en domartjänst för uppdrag som ledamot av riksdagen.

I sin motivering till beslutet åberopar regeringen en klausul i kollektivavtalet den 21 maj 1984 mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna om löner för statstjänstemän m.fl. (ALS 1984-85). Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation den 29 maj 1984 och av regeringen den 30 maj 1984. Enligt denna klausul (ALS bil. I, ändring i AST 19 § anm. 5) skall en tjänsteman som är tjänstledig för uppdrag som ledamot av riksdagen meddelas tjänstledighet för hela den tid som han innehar uppdraget. Under tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot skall enligt avtalet göras fullt löneavdrag (C-avdrag).

I granskningsärendet sattes i fråga, om regeringsbeslutet beträffande tjänstledigheten inte innebar en Ivångsmässig avstängning från tjänsten som strider mot gällande lagregler.

Utskottet fann att regeringsbeslutet inte innebar en sådan tvångsmässig avstängning. Utskottet framhöll dock att det kan ifrågasättas om de kollektivavtalsbestämmelser som reglerar statligt anställdas rätt till tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot i vissa avseenden är förenliga med bl. a. reglerna om avstängning i 13 kap. 1 och 2 §§ lagen (1976:600) om offentlig anställning (omtryckt 1982:100, ändrad senast 1985:417). Särskilt pekade utskottet på att avtalet helt synes utesluta möjligheten att tjänstgöra under pågående riksmöte. Utskottet förutsatte att regeringen snarast uppmärksammar denna fråga och vidtar omedelbara åtgärder.

Riksdagen beslutade att lägga konstitutionsutskottets hemställan i förevarande del till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört.

Regeringen har den 10 oktober 1985 gett arbetsgivarverket i uppdrag att ta upp förhandlingar med berörda personalorganisationer i syfte att se över de kollektivavtalsbestämmelser som avses med riksdagens uttalande.

Arbetsgivarverket avser att inleda förhandlingarna i början av år 1986.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

6   Den nordiska utbytestjänstgöringen

Ordningen med nordisk utbytestjänstgöring fortsätter att utvecklas positivt. Jag erinrar om att den för svenska deltagare regleras i förordningen (1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder (omtryckt 1984:32). Statens arbetsmarknadsnämnd svarar bl.a. för att sprida information om utbytestjänstgöringen till myndigheter, anställda och personalorganisationer.

I Sverige har både anställda och myndigheter sålunda blivit aUtmer     Prop. 1985/86: 100 medvetna om de praktiska möjligheter till fömyelse och breddade erfaren-     Bil- 2 heter som denna typ av tjänstgöring erbjuder.

En sammanställning av de svenska deltagarnas rapporter för åren 1982-1984 har nyligen getts ut av civildepartementet (Ds C 1985:12).

Under hösten 1985 har regeringen utsett 16 svenska deltagare, som under år 1986 skall tjänstgöra i Danmark, Finland, Island och Norge. Tjänstgöringen avser exempelvis områden som miljövård och förebyggande av eko-brott. Antalet svenska stipendiater för åren 1979—1986 är i och med det uppe i 97.

Samtidigt har ett antal tjänstemän från de andra nordiska länderna tjänstgjort i Sverige.

Vid sidan av detta reguljära tjänstemannautbyte ställer Nordiska ministerrådet sedan år 1985 medel till förfogande för en utbytestjänstgöring för sådan personal utanför det statligt lönereglerade området som särskilt arbetar med narkotikafrågor. Beslut om vem som från svensk sida skall delta i den utbytestjänstgöringen tas av Nordiska kontaktmannaorganet för narkotikafrågor. Hittills - för år 1985 — har från Sverige två personer tagits ut. Kring årsskiftet 1985—1986 avses beslut tas om vem som skall delta år 1986.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

7   Verksamheten i Offentliga sektorns särskilda nämnd

Offentliga sektorns särskilda nämnd inrättades genom det särskilda huvudavtalet den 29 november 1976 (SHA) - ett led i 1976 års arbetsrättsreform (prop. 1975/76:105, InU 45, rskr. 404).

Nämnden består av sju riksdagsledamöter och sex företrädare för avtalsparterna. Den är beslutför bara när den är fulltalig. Den kan enligt avtalet kopplas in, när det gäller förhandlingar om kollektivavtal som rör anställningar hos staten, kommunema, landstingen, försäkringskassorna eller svenska kyrkan. Om en förhandlingspart invänder att ett begärt kollektivavtal i något visst ämne inte bör träffas, eftersom det skulle kränka den politiska demokratin, kan denna fråga hänskjutas till nämnden för ett utlåtande, som utgör en rekommendation till parterna.

Av förarbetena till arbetsrättsreformen framgår att frågor som gäller den offentliga verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet hör till det politiska beslutsområdet (anf. prop. bil. 2 s. 151). Det skall i första hand ankomma på parterna att inom förhandlingamas ram lösa gränsdragningen mot den politiska demokratin. Hänskjutande till nämnden skall sålunda ske bara i sädana undantagsfall där detta inte lyckas (prop. bil. 2 s. 155, InU s. 58).

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:176, AU 37, rskr. 336) skall verksamheten i SHA-nämnden årligen redovisas för riksdagen i budgetpropositionen.

Jag får därför upplysa att hittills - under tiden från den 1 januari 1977     Prop. 1985/86:100 och fram till i dag - inte något enda ärende har hänskjutits till nämnden.        Bil. 2

I fortsättningen bör det räcka med en redovisning till riksdagen de år då nämnden har fått eller behandlat nägot ärende. Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att godkänna den av mig förordade nya ordningen för redovisning av nämndens verksamhet,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av den nu lämnade redovisningen.

8   Verksamheten i nämnden för vissa omplaceringsfrågor

Nämnden för vissa omplaceringsfrågor (NOM) inrättades den 1 juli 1971 i anslutning till riksdagens beslut om omlokalisering av viss statlig verksamhet (prop. 1971:29, InU 15, rskr. 196). NOM består av en ordförande och tre andra ledamöter.

N0M:s uppgift är att på ansökan av anställd vid myndighet eller institution som skall omlokaliseras enligt riksdagsbesluten 1971 (prop. 1971:29, InU 15, rskr. 196) och 1973 (prop. 1973:55, InU 22, rskr. 220) om omlokalisering pröva om de skäl som den anställde åberopar mot flyttning från Stockholmsområdet är så vägande att han eller hon bör undantas från flyttning.

I prop. 1978/79:133 (AU 30, rskr. 294) om organisation för arbetsmiljö-frågor, företagshälsovård samt personalutbildning och personaladministrativ konsultation m.m. inom statsförvaltningen konstaterar föredraganden att huvuddelen av omlokaliseringen är genomförd och att N0M:s verksamhet som en följd av detta kommer att avta under de närmaste åren och på sikt upphöra. Mot den bakgmnden och med hänsyn till arten av statens arbetsmarknadsnämnds arbetsuppgifter inordnades NOM:s kanslifunktion i arbetsmarknadsnämnden.

NOM:s statistik visar att antalet ansökningar som har kommit in till nämnden per år har blivit allt färre. Under åren 1971-1985 har totalt 2185 ansökningar kommit in till NOM, därav tre under år 1985.

NOM bör enligt min mening upphöra och dess uppgifter övertas av trygghetsnämnden. Trygghetsnämnden prövar bl.a. vissa frågor med anledning av vad arbetsgivaren har åtagit sig i trygghetsavtalet för arbetstagare hos staten (TrA-S) samt besvär över arbetsgivarens beslut enligt TrA-S.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

10

9   Redovisning av statsförvaltningens             Prop. 1985/86: lOO

ADB-användning m. m.                                  ®'''

I prop. 1978/79:121 om användningen av ADB i statsförvaltningen redogjordes för olika frågor om statsförvaltningens användning av datorer för administrativa ändamål. Bl. a. påtalades svårigheterna att snabbt och enkelt skaffa en överblick över den statliga databehandlingen. Riksdagens behov av information anfördes särskilt. Denna fråga berördes även under riksdagsbehandlingen (FiU 1978/79:34). Riksdagen fann det därvid ändamålsenligt att en årlig redovisning över ADB i statsförvaltningen bifogades budgetpropositionen med hänsyn till de viktiga principfrågor och de betydande effekter för medborgarna som införandet av ADB ofta medför.

Regeringen har mot denna bakgmnd uppdragit åt statskontoret att årligen utarbeta en redovisning efter vissa riktlinjer över användningen av ADB i statsförvaltningen. Nu föreliggande redovisning, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.2, bygger sålunda på uppgifter som statskontoret ställt samman. Redovisningen avser främst användning av ADB för administrativa ändamål. Den innehåller också information om pågående och avslutat utredningsarbete på dataområdet.

I fortsättningen är det enligt min mening mest ändamålsenligt att till budgetpropositionen foga en sammanfattning av statskontorets årliga redovisning och att publicera redovisningen i sin helhet på något annat sätt som gör den lätt tillgänglig för riksdagens ledamöter, exempelvis i departementsserien (Ds). En sådan ordning ligger för övrigt i linje med de principer som regeringen numera tillämpar, när det gäller att i samband med propositioner till riksdagen redovisa t. ex. utredningar.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av redovisningen och av vad jag i övrigt har anfört.

10   Datakommunikationer med utlandet

De svenska datakommunikationerna med utlandet har inventerats av utredningen (B 1982:07) om Sveriges datakommunikationer med utlandet. Syftet med utredningen har varit att snabbt få fram ett faktamaterial om de intemationella dataflödena och deras betydelse för individer, företag och samhälle. Inventeringen har omfattat såväl den offentliga förvaltningen som näringslivet. Särskild uppmärksamhet har ägnats utbyggnaden av telenätets kapacitet samt utvecklingen av tjänster avsedda för datakommunikation. Resultaten har redovisats i rapporten (Ds C 1984:4A) "Sveriges datakommunikationer med utlandet", med bilaga. Rapporten har remissbehandlats. Yttranden har sammanställts i (Ds C 1985:17) "Remissyttranden över Sveriges datakommunikafioner med utlandet". En kompletterande promemoria (Dnr CE 1825/85) har utarbetats.

Inventeringen visar att användningen av datakommunikation med uUan
det för svensk del ännu är av relativt begränsad omfattning, men i inled
ningen av en väntad, snabb expansion. Inom den offentliga sektorn är
utlandskommunikationen begränsad till ett fåtal myndigheter som dock i     11

några fall har en relativt omfattande trafik. Inom forsknings- och utbild- Prop. 1985/86:100 ningssektorn har kommunikation etablerats för vissa ändamål och ett Bil. 2 begränsat antal områden. I de stora företagen och koncernerna har tekniken använts en längre tid, men i förhållandevis måtUig omfattning, och med stor variation mellan företag. Fullt introducerad är datakommunikationen med utlandet i vissa branscher som t.ex. flygtransportbranschen och bankväsendet.

Den väntade expansionen är en direkt följd av att företag, branscher eller internationella organisationer effektiviserar sin verksamhet genom att anlita eller själva bygga upp datasystem och integrerade datanät som också sträcker sig över nationsgränserna.

Utredningen påpekar att den statistik som finns över datakommunikationerna med utlandet - en del av telestatistiken - Uksom över handeln med datatjänster m. m. uppvisar brister, och diskuterar möjliga förbättringsåtgärder.

I fråga om statistik över handeln med datatjänster m. m. pågår ett arbete inom statistiska centralbyrån i kontakt med olika intressenter för att förbättra statistiken på informationsteknologiområdet, och där de frågor utredningen berört kommer att behandlas.

Enligt min mening bör de här berörda statistikfrågorna beredas i anslutning tUl att övrig produktion av staUig statistik tas upp till behandling.

De ökade datakommunikationerna med utlandet aktuaUserar också frågor om integritet och medinflytande i arbetslivet och sysselsättning m. m. Utredningens material och synpunkter i dessa delar kommer att behandlas i samband med att ADB-frågor med arbetsmarknadspoliUska konsekvenser tas upp av regeringen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för arbetsmarknadsdejjartementet.

Den staUiga eller den med statliga medel stödda produktionen av informationssökningstjänster är uppdelad på en rad myndigheter och enskilda organ. De svenska databaserna är många men mestadels små. Mot den bakgmnden och med hänsyn till utlandsberoendet, förordar utredningen åtgärder för att effektivisera och samordna databasproduktionen i Sverige. Detta förslag har fått starkt stöd i remissyttrandena. Jag har, som aviserats i propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m. m. (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:5, rskr. 88) för avsikt att ge statskontoret i uppdrag att, i samarbete med bl.a. delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI), undersöka möjligheterna att effektivisera i första hand den statliga databasverksamheten och inkomma med förslag tiU åtgärder. Jag avser att i anslutning till detta uppdrag uppmärksamma statskontoret på de frågor om databasproduktionen som utredningen aktuaUserat.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

12

11    Anskaffning av telefonväxlar                   Prop. 1985/86: lOO

BU. 2

Arbetet med att skapa goda kontakter mellan enskilda och myndigheter måste ges en framskjuten plats i förändringsarbetet inom den offenUiga sektorn. I detta sammanhang kommer bl. a. myndigheternas telefonservice in. Myndigheterna tar i allt högre utsträckning ADB till hjälp i verksamheten. Stora informationsmängder finns lagrade i ADB-baserade register eller databaser. Datakommunikation spelar en allt större roll i myndigheternas insamling och spridning av information tiU extema intressenter.

Detta är bakgmnden till att regeringen i januari 1984 uppdrog åt statskontoret att utreda myndigheternas användning av utmstning för data- och telekommunikation. Arbetet avsåg såväl en granskning av myndigheternas nuvarande investeringsplaner för telekommunikaUon inklusive följdinvesteringar som den långsiktiga användningen av utmstning för data- och telekommunikation.

Televerket presenterade 1984 en avvecklingsplan för elektromekaniska telefonväxlar. Den skuUe innebära att ca 1250 telefonväxlar i statsförvaltningen behöver bytas ut senast budgetåret 1993/94 tiU en sammanlagd kostnad av drygt 800 milj. kr. inklusive följdinvesteringar. Statskontoret har mot denna bakgmnd kommit att ägna en betydande del av utredningsarbetet åt en inventering av befintliga växlar samt åt frågor kring utbytet.

Statskontoret har avrapporterat tiU regeringen vid två tillfällen, i april och i oktober 1984, samt kommer att avrapportera vid ett tredje tillfälle i januari 1986.

I en delrapport i april 1984 lade statskontoret sålunda fram förslag om anskaffning av en ny, gemensam telefonväxel för åtta myndigheter i SundsvaU. Växeln är nu i drift. Erfarenhetema hittUls visar att det i SundsvaU är möjligt att göra besparingar och öka servicen till allmänheten vid en övergång från myndighetsvisa, äldre elektromekaniska telefonväxlar till en ny gemensam elektronisk växel.

Frågan om utbyte av telefonväxlar inom statsförvaltningen bereds f. n. i regeringskansliet.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

13

""'                                                                               Prop. 1985/86:100

sid     BiJ. 2

1   Redogörelse för regeringens arbete med regelförenkling och delegering                    1

2   Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m......      4

3   Riktlinjer för finansiering av vissa utredningsuppdrag i regeringskansliet                   7

4   Medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden   ..       7

5   Uppdrag om en översyn av koUektivavtalsbestämmelser om tjänstledighet för uppdrag som ledamot av riksdagen ........................................ .... 8

6   Den nordiska utbytestjänstgöringen   .................. .... 8

7   Verksamheten i OffenUiga sektorns särskilda nämnd      9

8   Verksamheten i nämnden för vissa omplaceringsfrågor            10

9   Redovisning av statsförvaltningens ADB-användning m.m        11

10   Datakommunikationer med uUandet   ................... .. 11

11   Anskaffning av telefonväxlar   ............................    12

14

BILAGA 2.1

Redogörelse för regeringens delegeringsarbete

Justitiedepartementet

Bilaga 2.1     Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

Såvitt gäller justitiedepartementets område har i prop. 1984/85:215 föreslagits att regeringen befrias från sin nuvarande befattning med vissa besvärsärenden. Det gäller en del ärenden enligt lagstiftningen om bokföring, pass, vapen och hittegods. Enligt förslaget avlastas också regeringen ett par ärendegrupper där den f.n. fattar beslut i första instans. Sålunda skaU enligt propositionen bl.a. frågor om tillsättning av revisions- och regeringsrättssekreterare ankomma på de berörda domstolarna själva. Genom en ändring i lagstiftningen om rätt tUt fiske befrias regeringen från uppgiften att i vissa fall fatta beslut om forum i mål om brott mot denna lagstiftning. Propositionen har nyligen antagits av riksdagen.

Också vissa andra förslag går ut på att regeringen befrias från besvärsärenden. I departementspromemorian (Ds Ju 1983:5) Myndigheternas bevakning av statens rätt föreslås nya regler som begränsar möjligheten att överklaga s. k. partsbesked, dvs. beslut som myndigheter meddelar när de företräder det allmänna som part i civliiättsliga och liknande förhåUanden. Promemorian har remissbehandlats och frågan övervägs nu i regeringskansliet. I den lagrådsremiss med förslag till ny förvaltningslag som regeringen har beslutat den 3 oktober 1985 görs bl. a. vissa uttalanden om hur lagstiftaren i framtiden bör se på frågor om överklagande av partsbesked. Uttalandena innebär att beslut av detta slag i princip inte bör få överklagas. I princip förordas också en begränsning när det gäller möjligheten att överklaga/ö«/ag tdl tjänstetillsättningar. Vidare föreslås att förvaltningslagen skall kompletteras med en ny regel om / hur många instanser man får överklaga beslut om avvisning avför sent gjorda överklaganden.

Utrikesdepartementet

De frågor som rör delegering från regeringen uppkommer inte i samma utsträckning inom utrikesdepartementet som inom andra departement. Detta sammanhänger med att utrikesdepartementet inte i någon större utsträckning är överinstans i ärenden där beslut fattas av underlydande förvaltningsmyndigheter. De genomgångar som har gjorts i departementet visar att någon delegering inte kan ske annat än i vissa mycket begränsade ärendegmpper. Frågorna övervägs f. n. i departementet.

Försvarsdepartementet

Om en värnpliktig vägrar eller underiåter att fullgöra vad som åligger
honom eUer olovligen avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället och det
kan antas att han inte kommer att fullgöra tjänstgöringen får enligt 46 §
värnpliktslagen (1941:976) regeringen eUer myndighet som regeringen
utser besluta att han t. v. eller för viss tid inte skall åläggas tjänstgörings
skyldighet enligt värnpliktslagen. Före den 1 april 1984 beslutade regering- 17

2   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

en i dessa fall. Därefter har värnpliktsverket genom en ändring i 68 § Prop. 1985/86:100 kungörelsen (1969:380) om vämpliktigas tjänstgöring m.m. fått rätt att Bil. 2 fatta beslut om att åter inkalla värnpliktiga som första gången lagförts i anledning av vägran eller underlåtenhet att fullgöra tjänstgöringen eller på grund av olovlig utevaro från tjänstgöringsstället (se förordningen 1984:74 om ändring i kungörelsen 1969: 380 om värnpliktigas tjänstgöring m. m.). Ärenden rörande andragångsvägran och fall som bedöms kunna föranleda beslut att t. v. inte inkalla vederbörande skall dock överiämnas till regeringen för beslut enligt 46 § värnpUktslagen.

Regeringen har genom beslut den 17 januari 1985 tillkallat en särskild utredare, som har fått i uppgift att göra en författningsteknisk översyn av civUförsvarslagen (1960:74) och lagen (1964:63) om kommunal beredskap samt de andra författningar som reglerar frågor som behandlas i dessa lagar. I direktiven (dir. 1985: 1) sägs bl.a. följande: "Besvärsreglerna i civUförsvarslagen är svåröverskådliga. Det kan sättas i fråga om inte besvärsrätten kan begränsas (jfr prop. 1983/84:120 om regeringens befattning med besvärsärenden). I varje fall bör en mera enhetlig besvärsordning kunna utformas. Utredaren bör närmare klarlägga detta".

I beslut den 19 juni 1985 gav regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (Fö 1984:02) om den personal- och ekonomiadministrativa verksamheten inom försvaret m.m. Genom tilläggsdirektiven (dir. 1985:27) fick utredningen bl. a. i uppdrag att pröva vUka lösningar som finns för att avgränsa eller avskära regeringens befattning med besvär över beslut om tjänstetillsättningar. Enligt direktiven bör utredningen därvid beakta de riktlinjer som riksdagen har beslutat beträffande regeringens befattning med besvärsärenden.

Socialdepartementet

Under senare år har i skilda sammanhang ett flertal typer av besvärsärenden inom socialdepartementets område delegerats från regeringen. Antalet kvarvarande ärendetyper beräknas nu till 15 och antalet besvärsärenden till omkring 100 per år. Den klart dominerande ärendetypen är personalärenden med inemot hälften av ärendeantalet. Möjligheterna att begränsa regeringens besvärshandläggning ytterligare kommer att prövas främst i anslutning till att vissa pågående utredningar — närmast personalbesvärs-utredningen (C 1984:05), läkemedelsutredningen (S 1983:04) och alkohol-handelsutredningen (S 1984:02) - redovisar resultatet av sitt arbete. För en ärendetyp, som dock avser bara något enstaka ärende om året, torde besvärsprövningen kunna flyttas från regeringen till aUmän förvaltningsdomstol. SluUig StäUning härtiU kommer att tas i lämpligt sammanhang.

Ett flertal förstainstansärenden i socialdepartementet har under de senaste åren delegerats från regeringen. För ett begränsat antal ärendetyper, vilka svarar för ett fåtal ärenden per år, prövas f.n. om även dessa kan delegeras.

18

Kommunikationsdepartementet                                            Prop. 1985/86:100

Som inledningsvis nämnts har i betänkandet (Ds SB 1984:3) Det fortsatta Bil. 2 delegeringsarbetet i regeringskansliet II, Trafiktillstånd och lokala trafikföreskrifter, behandlats vissa grupper av besvärsärenden hos regeringen som berör kommunikationsdepartementet. Främst rör det sig om ärenden om lokala trafiktiUstånd enligt vägtrafikkungörelsen (1972:603, omtryckt 1985:380). Betänkandet behandlade även besvärsärenden enligt följande författningar:

-     lagen (1979:561) om tiUstånd till biluthyrning,

-     kungörelsen (1974:681) om internationella vägtransporter,

-     kungörelsen (1972:602) om arbetstid vid vägtransport m. m.,

-     förordningen (1966:159) om tUlstånd att bmka svävare,

-     luftfartslagen (1957:297, omtryckt 1979:643),

-     körkortslagen (1977:477) och körkortsförordningen (1977:722)

-     förordningen (1981:96) om godkännande av utländska körkort,

-     kungörelsen (1958:257) angående mellanvägg av splitterfritt glas i vissa personbilar som används i yrkesmässig trafik,

-     vägmärkesförordningen (1978:1001)

Under våren 1985 har betänkandet remissbehandlats. SamUiga remissinstanser har i stort sett varit positiva tUl de förslag utredningsmannen lagt fram och som stämmer överens med de riktiinjer riksdagen har antagit om regeringens befattning med besvärsärenden.

Sedan remisstiden gick ut den 4 juni 1985 pågår inom kommunikaUons-departementet en systematisk översyn av besvärsärendena varvid även andra ärendegrupper än de som utredningsmannen tagit upp behandlas. En särskUd svårighet - som utredningsmannen inte berört - är frågan i vilken omfattning en ändrad besvärsordning i vissa fall kommer att kräva personella och organisatoriska förändringar hos berörda myndigheter.

Översynsarbetet har gett vid handen att frågan om ändrade besvärsregler för vissa ärendetyper lämpligen bör prövas i samband med annat utrednings- och översynsarbete som pågår eller planeras inom eller utom departementet. Beträffande en del andra ärendegmpper finns det dock redan nu tillräckligt underlag för att utifrån de av riksdagen antagna rikUin-jerna ta stäUning tUl en ändrad besvärsordning eUer, när det gäller s. k. förstainstansärenden, avgöra om regeringen kan delegera sin beslutanderätt.

För de olika ärendegmpperna inom kommunikaUonsdepartementet kan resultatet av det översyns- och planeringsarbete som hittiUs bedrivits sammanfattningsvis redovisas enligt följande.

Ärenden om trafiktillstånd m. m.

Frågan om regeringen bör vara slutinstans i dessa ärendegmpper behand
las f.n. av en arbetsgrupp inom departementet. Arbetsgmppen har tUl
uppgift att göra en allmän översyn av yrkestrafiklagstiftningen. Under
hösten 1986 avser gruppen att redovisa sitt arbete i en departementsprome
moria. Efter sedvanlig remiss kan härefter — om så erfordras - en lagråds
remiss utarbetas våren 1987, varefter lagrådsgranskningen, utarbetande av     19

proposition och riksdagsbehandUng skuUe kunna ske under återstoden av    Prop. 1985/86:100 år 1987. En förändrad lagstiftning med nya besvärsregler skulle därmed    BiJ. 2 kunna träda i kraft under år 1988.

Ärenden om lokala trafikföreskrifter m.m.

Under år 1986 kommer regeringen att ta ställning till inom kommunikaUonsdepartementet utarbetade förslag tiU ändrade besvärsbestämmelser m. m. rörande dessa ärendegmpper. Förslagen, som har upprättats i enlighet med de av riksdagen antagna riktlinjerna, går ut på att regeringens befattning med ärendetyperna skall minska avsevärt.

Tillstånd att bruka svävare

Den aktuella förordningen håller f. n. på att arbetas om. I samband härmed kommer också reglerna om tUlståndsprövningen att ses över.

Tillstånd till luftfartsverksamhet

Regeringen har i prop. 1984/85:212 lagt fram förslag Ull ändringar i luftfartslagen. Propositionen är beroende av riksdagens prövning. Bl.a. föreslås i propositionen ett bemyndigande för regeringen att delegera en större del av tillståndsgivningen. Frågan om delegering kommer att - efter riksdagens ställningstagande till propositionen — beredas i samband med att en ny luftfartsförordning utarbetas.

Undantag från körkortslagen och körkortsförordningen samt godkännande och utbyte av utländska körkort

En ändring av 15 § andra stycket körkortslagen har trätt i kraft den 1 juli 1985. Regeringen har därmed befriats från ärenden om förnyelse av körkort.

I samband med en lagrådsremiss under våren 1986 om vissa ändringar i körkortslagen kommer bl. a. besvärsreglerna att ses över ytterligare i syfte att så långt som möjligt begränsa regeringens befattning med denna gmpp av ärenden.

Tillstånd enligt vägtagen (1971:948)

I samband med följdändringar i väglagen föranledda av förslaget till plan-och bygglag (prop. 1985/86:1) kommer regeringen att föreslå att väglagens besvärsordntng ändras i vissa avseenden. Ändringarna går ut på att vissa tillståndsärenden som rör vägområdet skall få överklagas från väghållningsmyndigheten till vägverket men inte vidare till regeringen. Ändringen i väglagen avses träda i kraft den 1 januari 1987.

20

Nedsättning eller eftergift av överlastavgift                        Prop. 1985/86: 100

Bil 2 En översyn inom departementet av bestämmelsema i lagen (1972:435) om

överlastavgift kommer att äga mm under år 1986 i samband med den

systemaUska översynen av besvärsärendena.

Undantag från bestämmelserna om arbetstid vid vägtransporter

Inom kommunikationsdepartementet bereds frågan om förändringar i reglema om bilarbetstid. I detta sammanhang kommer också frågan om dispenser att behandlas.

Finansdepartementet

Statens industriverk (SIND) handlägger flertalet investeringsfondsärenden. Regeringen prövar emellertid ärenden som gäller investeringar utanför stödområdena om investeringen översUger ett visst belopp. I januari 1985 höjdes beloppsgränsen från 15 milj. kr. tiU 30 milj. kr. Ansökningar kan alltså i större omfattning än tidigare göras till SIND.

Vidare har regeringen delegerat tillståndsgivningen beträffande förnyet-sefonderna UU SIND. Om någon särskild omständighet föreligger beträffande en ansökan att utnyttja förnyelsefond skall SIND överlämna ansökningen tiU regeringen.

En stor ärendegrupp i finansdepartementet utgör framstäUningarna om befrielse från bevillningsavgift. I direktiven (dir. 1985:23) tUl utredningen (Fi 1985:04) om beskattningen av utländska artister m.fl. har angetts att kommittén bör beakta strävandena att minska ärendemängden i regeringskansliet.

Ärenden rörande realisationsvinstbeskattning vid överlåtelse av aktier avser lagmm som ses över inom ramen för kapitalvinstkommitténs (B 1979:05) uppdrag. Ett slutbetänkande väntas under våren 1986. Ärenden rörande uppskov med beskattning av realisationsvinst vid överlåtelse av fastigheter kommer att försvinna om kommitténs (B 1981:01) för reavinstuppskov betänkande leder tUl lagstiftning. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Ärenden rörande eftergift och nedsättning av skatt m.m. inom arvs- och gåvobeskattningens område avser lagmm som ses över inom ramen för arvs- och gåvoskattekommitténs (Fi 1984:02) uppdrag. Ett betänkande väntas under våren 1986.

Vad gäller beslut om eftergift av statens fordringar innebär det tidigare nämnda förslaget i departementspromemorian Ds Ju 1983:5 att sådana beslut inte längre skall kunna överklagas. Förslaget bereds i justiUedepar-tementet.

Frågan om hur ärendena om ändring av personnummer fortsättningsvis
skall hanteras behandlas av 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05). Kom
mittén kommer att pröva bl.a. om talan mot riksskatteverkets beslut i
dessa ärenden i stället skaU föras hos kammarrätten. Ett slutbetänkande är
att vänta i febmari 1986.                                                                   «.

Dispensärenden om ändrad kyrkobokföring eller mantalsskrivning före-     Prop. 1985/86: 100 kommer relativt ofta. 1983 års folkbokföringskommitté (Fi 1983:04), som     Bil. 2 har att se över folkbokföringsreglerna och utarbeta förslag tUl en helt ny lag om folkbokföring, kommer att överväga om dispensrätten i 62 § folkbokföringsförordningen skall finnas kvar och om denna rätt i så fall kan delegeras.

Fr. o. m. den 1 juli 1985 tillsätts tjänster som kronofogde eller kronofogdesekreterare av riksskatteverket. Endast tjänster som kronodirektör eller chefskronofogde tillsäUs i fortsättningen av regeringen efter förslag av riksskatteverket.

Enligt de författningar som rör kredit- och värdepappersmarknaderna prövar regeringen besvär över beslut av bankinspektionen. Inspektionen är första instans i dessa ärenden. Eftersom det inte finns någon lämplig myndighet att delegera ärendeprövningen till och besvärsmöjligheten bör behållas, övervägs ingen förändring av det nuvarande tvåinstanssystemet.

En författning på ovannämnda område, mäklareordningen (1893:51 s. 1), enligt vilken ärendeprövningen skulle ske i tre instanser, upphävdes vid utgången av år 1985.

Flertalet centrala författningar rörande kreditmarknaden liksom valutalagstiftningen är föremål för översyn inom finansdepartementet eller i utredningar. Bl.a. görs en fullständig översyn av banklagstiftningen med utgångspunkt i banklagsutredningens förslag (SOU 1984:26-29). I samband med detta arbete kommer delegeringsaspekterna att uppmärksammas. Vad gäller övriga insUtut på kreditmarknaden arbetar kreditmark-nadskommittén med en översyn av strukturen. Förslag till ny valutalagstiftning remissbehandlas f. n. Beträffande lagen om förenklad aktiehantering är avsikten att under våren 1986 ta upp frågan om delegering till bankinspektionen i fråga om bl. a. auktorisation av förvaltare av akUer.

Enligt 30 § förordningen (1981:402) om handel med skrot kunde tidigare vissa länsstyrelsens beslut överklagas hos regeringen. Genom en ändring i förordningen (SFS 1985:433) har paragrafen ändrats så att fr.o.m. den 1 juli 1985 de aktuella besluten i stället överklagas till kommerskollegiet som sista instans.

Av 3 § lagen (1975:985) om tillfällig handel framgår att sådan handel som regel endast får drivas efter särskilt tiUstånd. Tillståndsmyndighet är normalt länsstyrelsen i det län där försäljningen skall äga rum. Ett Ull-ståndsbeslut får enligt 11 § överklagas hos kommerskollegium genom besvär, om beslutet har fattats av länsstyrelsen, och eljest hos regeringen. Att kommerskollegiets beslut får överklagas till regeringen följer av allmänna regler.

En särskild utredare har förordnats med uppgift att se över vissa former av tillfällighetshandel, däribland sådan som regleras av lagen om tillfällig handel. Enligt direktiven (dir. 1985:8) skall bl.a. frågan om en förändring av besvärsgången övervägas. Utredningsuppdraget bör vara slutredovisat senast den 30 april 1987.

22

utbildningsdepartementet                                                Prop. 1985/86:100

Bil 2 Bestämmelser om den nya arbets- och tjänsteorganisationen för den statliga högskolan (prop. 1984/85:57, UbU 9, rskr. 115) träder i kraft den 1 juli 1986. Detta sker genom förordningen (1985:702) om ändring i högskoleförordningen (1977:263). Reformen innebär bl.a. att samtUga lärartjänster utom ordinarie och extra ordinarie tjänst som professor kommer att tillsättas av lokal högskolemyndighet. Möjligheten att hos regeringen överklaga beslut av universitets- och högskoleämbetet som har meddelats med anledning av besvär över ett sådant lokalt tillsättningsbeslut kommer inte längre att finnas.

En ny förordning om doktorandtjänster (1985:310) har ersatt två äldre förordningar i samma ämne. Enligt den nya förordningen kan ärenden rörande doktorandtjänster inte längre komma under regeringens prövning.

Före vuxenutbildningslagens (1984:1118) tillkomst reglerades där angivna utbildningsformer uteslutande i förordningar. Enligt förordningen (1977:537) om gmndutbUdning för vuxna får skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas beslut enligt förordningen överklagas hos regeringen genom besvär. Genom vuxenutbildningslagen och efterföljande förordningsändringar bröts den principen. Besvärsordningen ändrades och skolöverstyrelsens beslut i ärenden om antagning tiU och avslutande av utbildning liksom frågor om interkommunal ersättning får inte överklagas, något som gäller även när skolöverstyrelsen är första instans.

Regeringen har föreslagit riksdagen (prop. 1985/86:10) att anta en ny skollag. Den nuvarande skollagens (1962:319) besvärsbestämmelser innebär bl.a. att skolöverstyrelsens beslut som första instans får överklagas hos regeringen genom besvär och att även sådana beslut om elevområden som skolöverstyrelsen har fattat som andra instans får överklagas hos regeringen genom besvär. Dessa principer bryts genom den nya skollagen. Bestämmelserna om elevområden samt interkommunal ersättning innebär att skolöverstyrelsens beslut i sådana frågor inte får överklagas ens när överstyrelsen har fattat beslutet som första instans.

Jordbruksdepartementet

En betydande del av besvärsärendena inom jordbmksdepartementets an
svarsområde utgörs av ärenden enUgt miljöskyddslagen (1969:387). Om
besvär i personalärenden undantas utgjorde under år 1984 antalet sådana
ärenden drygt en femtedel av samtliga besvärsärenden. Huvuddelen av
ärendena är besvär över beslut av länsstyrelsen i tillstånds- eller Ullsyns-
ärenden. Mot denna bakgrund har det ansetts som en angelägen uppgift att
se över besvärsreglerna i miljöskyddslagen. En promemoria om ändrad
instansordning i miljöskyddslagen (Ds Jo 1985:3) har upprättats inom
jordbruksdepartementet. I promemorian föreslås bl.a. att flertalet beslut
av länsstyrelsen i fortsättningen skaU överklagas tiU koncessionsnämnden
och inte Ull regeringen. Promemorian har remissbehandlats. Ärendet över
vägs f. n. i departementet.
Även i övrigt har emeUertid frågan om att begränsa antalet besvärsären-   23

den hos regeringen uppmärksammats i det löpande arbetet i jordbruksde- Prop. 1985/86: 100 partementet med nya och ändrade författningar. I några fall har detta lett Bil. 2 till att besvärsreglema har ändrats. Som exempel kan nämnas förordningen (1948:306) om bekämpande av salmonella hos djur, lagen (1985:295) om foder och förordningen (1984:563) om ändring i utsädesförordningen (1980:438). I de båda första fallen innebär de nya reglerna att lantbruksstyrelsens beslut i vissa fall inte längre skall överklagas till regeringen utan till kammarrätten. I det senare fallet innebär ändringen ett genomförande av tvåinstansprincipen på det sättet att fullföljdsförbud har införts beträffande lantbmksstyrelsens beslut i dit överklagade frågor.

Arbetsmarknadsdepartementet

I samband med ändringar i bestående arbetsmarknadspoUtiska författningar och i nyUllkomna författningar på området har under de senaste åren frågorna om besvärsrättens omfattning ägnats skärpt uppmärksamhet. Besvärsrätten i olika ärendegrupper har beskurits så att arbetsmarknadsstyrelsen är sista besvärsinstans. Besvärsrätt till regeringen föreligger endast i de ärenden där arbetsmarknadsstyrelsen meddelar beslut i första instans, se SFS 1982:20 och 1278, 1983:568, 992, 1070 och 1079, 1984:518, 523 och 525 och 1985:276. En motsvarande begränsning har nyligen införts i fråga om beslut som fattas av AMU-styrelsen enligt förordningen (1985:833) med instmktion för AMU-gruppen. En till antalet betydande ärendegrupp har gällt vissa anmälningar rörande vapenfria tjänslepliktiga. Genom en ändring av kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga, som trädde i kraft den 1 april 1984 (se SFS 1984:73), har dock en gmpp ärenden försvunnit. Numera återstår vissa besvärsärenden och anmälningar enligt 26 § tredje stycket kungörelsen och det rör ett obetydligt antal ärenden. Vidare bör nämnas att reglerna om de vapenfria tjänstepliktiga nu ses över av 1983 års värnpliktsutbildningskommitté (Fö 1983:01). Frågan om en förändring av den nuvarande beslutsordningen får lämpligen behandlas i anslutning till kommittéarbetet som, beträffande de vapenfria, väntas bli färdigt under år 1985.

De övriga författningar på arbetslivets område som är offentUgrättsliga innehåller varierande besvärsregler. Författningarna på detta område är genomgående tillkomna under senare år, t. ex. arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen. Frågorna om besvärsordningen har uppmärksammats i samband med nyregleringarna. Besvärsrätten till regeringen har helt skurits bort i ärenden om introduktions- och lönebidrag, se SFS 1984:519. Besvärsrätten har även begränsats i ärenden enligt förordningen (1985:326) om bidrag till företagshälsovård.

På det invandrarpolitiska området m. m. har numera införts regler som skär av besvärsrätten till regeringen i flera författningar, se SFS 1984:890, 1984:936, 1985:425 och 1985:536.

Slutligen skall nämnas gruppen av ärenden pä utlänningslagstiftningens
område. Det rör sig här om det helt dominerande antalet besvärsärenden
och förstainstansärenden. I fråga om besvärsärendena följer av riksdagens 24

beslut om delegeringsarbetet att de faller utanför den nu pågående besvärs-     Prop. 1985/86: 100 översynen, jfr KU 1983/84:23 s. 7. Visst förberedande arbete om hur    Bil. 2 volymen av utlänningsärenden i regeringskansliet skall kunna minskas har dock nyligen inletts i departementet.

Bostadsdepartementet

Av de besvärsärenden som bereds inom bostadsdepartementet gäller det stora flertalet besvär över beslut i plan- och byggnadsärenden samt ärenden som avser lån och bidrag tiU bostadsbyggande m. m. Av de övriga ärenden som hör Ull departementet kan nämnas tillstånd till expropriation, förköp av fast egendom, utländska förvärv av fast egendom, tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen Ull lokalisering m.m. av vissa industrier samt tillstånd till flygfotografering för kartläggningsändamål. I nästan samtliga dessa ärenden är regeringen första instans.

I fråga om plan- och byggnadsärenden framhöll konstituUonsutskottet vid sin behandUng av prop. 1983/84:120 att regeringens medverkan i bl.a. dessa ärenden framstår som särskilt betydelsefull (KU 1983/84:23 s. 7). Några överväganden att begränsa besvärsrätten i dessa ärenden har därför inte gjorts. Av samma skäl har sådana överväganden inte heUer gjorts beträffande ärenden som har en nära anknytning till plan- och byggnadsärenden, t. ex. vissa ärenden enligt fastighetsbildningslagen. Möjlighetema att begränsa besvärsrätten i de sist nämnda ärendetyperna kommer dock att undersökas närmare under arbetet med följdlagstiftning till förslaget om ny plan- och bygglag (prop. 1985/86:1) och förslaget UU lag om hushållning med naturresurser m. m. (prop. 1985/86:3).

När det gäller ärenden om lån och bidrag till bostadsbyggande m.m. pågår en översyn av den centrala författningen på området, bostadsfinansieringsförordningen (1974:946). I detta översynsarbete kommer även be-svärsfrågoraa att övervägas.

MöjUgheterna att i övriga besvärsärenden begränsa besvärsrätten övervägs i det löpande författningsarbetet. Här kan nämnas att lantmäteritaxan har ändrats så att lantmäteriverkets beslut enligt taxan inte längre i något faU får överklagas Ull regeringen (se SFS 1984:926, 18 §).

Industridepartementet

Flertalet besvärsärenden som bereds inom industridepartementet gäller besvär över beslut om regionalpolitiskt stöd. Statens industriverk har i dessa ärenden fattat beslut som första instans och regeringen utgör sålunda andra instans. Det stora flertalet ärenden om regionalpolitiskt stöd beslutas av länsstyrelserna, vilkas beslut inte är överklagbara. Beträffande besvärsrätten till regeringen över industriverkets beslut uttalade riksdagen våren 1983 som sin mening att den inte borde avskaffas (NU 1982/83:39 s. 10-11).

Flertalet förstainstansärenden inom industridepartementet avser ansök
ningar om tillstånd enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svens
ka företag m.m. Gällande regler för UUstånd Ull sådana förvärv samt          25

handläggningen av tillståndsärendena har nyligen setts över av en arbets-    Prop. 1985/86:100

gmpp inom departementet. Arbetsgmppens förslag som redovisats i två    Bil. 2

rapporter är f. n. föremål för remissbehandUng. Förslaget innebär bl. a. att

tiUstånd i framtiden inte skall behövas för åtskilliga förvärv av mindre

företag som i dag är tUlståndspliktiga. Denna förenkling kommer främst

minska antalet ärenden hos länsstyrelserna.

Ärenden om industri- och regionalpolitiskt stöd svarar för en icke obetydlig andel av departementets förstainstansärenden. Underställda myndigheters kompetens att besluta om de olika stöden är i allmänhet angiven på så sätt aU det ankommer på regeringen aU pröva stödärenden som avser vissa större belopp eller som ar av principiell betydelse eller i övrigt av stor vikt medan övriga ärenden prövas av underställda myndigheter. Härigenom begränsas regeringens handläggning av stödärenden UU de ärenden där det är sakligt motiverat att prövningen ligger hos regeringen. Även statsfinansiella skäl talar för en viss försiktighet med att ytterligare delegera beslutanderätten i stödärenden av detta slag. En viss fortlöpande utvidgning av underställda myndigheters beslutskompetens har skett genom att de beloppsgränser inom vilka myndigheterna kan fatta beslut har höjts.

Resterande besvärs- och förstainstansärenden som handläggs inom departementet hänför sig Ull ett betydande antal olika ärendegmpper som var för sig endast omfattar ett mindre antal ärenden per år. Beträffande flera sådana ärendegrupper, t.ex. vissa tillståndsfrågor inom energiområdet, är det motiverat att de sakfrågor som ärendena gäller även i fortsättningen prövas av regeringen. För andra ärendegmpper övervägs fömtsättningama för att ytterligare delegera beslutanderätten eller att begränsa besvärsrätten, även om sådana förändringar endast kan medföra marginella minskningar av det totala antalet regeringsärenden inom departementet.

Civildepartementet

Vissa år 1984 vidtagna delegeringar på personalområdet — det gäller bl. a. tjänstledighetsfrågor — kan beräknas medföra en fortsatt minskning av antalet regeringsärenden med mer än 300 per år jämfört med Udigare (jfr KU 1984/85: 35 p. 1, rskr. 319). I dessa frågor föreligger också ett besvärsförbud som gör att inga ärenden kommer upp tiU regeringen.

Delegeringsarbetet på personalområdet fortsätter. I förordningen
(1984: 1013) om sjukvård m. m. i statligt reglerade anställningar - som trätt
i kraft den 1 januari 1985 - har regeringen sålunda föreskrivit att myndig
heternas beslut om tjänstebefrielse resp. sjukledighet får överklagas bara
genom besvär hos statens arbetsgivarverk resp. trygghetsnämnden i sista
instans. Tidigare var regeringen sluUnstans i dessa ärenden, som uppgick
Ull högst något tiotal per år. Och genom inrättandeförordningen (1985:915)
har myndigheterna från den 1 januari 1986 själva fått befogenheten att
inrätta tjänster där högst lönegrad N 27 får tiUämpas (se Regeringens
förordningsmotiv 1985:9). Tidigare inrättade regeringen många av dessa
tjänster, t. ex. som avdelningsdirektör eller byrådirektör. De ändrade före
skrifterna innebär att regeringen fortsättningsvis bara förbehåller sig rätten
att inrätta tjänster som generaldirektör, överdirektör, avdelningschef, by- 26

råchef m. fl. Genom denna delegering flyttas åriigen drygt 100 ärenden bort     Prop. 1985/86: 100 från regeringens handläggning. Myndigheternas beslut i dessa frågor är av     Bil. 2 den beskaffenheten att de inte är överklagbara. Ett uttryckligt besvärsförbud har också tagits in i inrättandeförordningen.

Vid handläggningen av frågor om investeringar i ADB-system skall myndigheterna under regeringen — med undantag för bl. a. affärsverken -iaktta vad som föreskrivs i förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-system. Enligt förordningen krävs en särskild prövning av regeringen när de totala kostnaderna för en investering överstiger 2 mUj. kr. per år (punkt 3.1 i bilagan tUl förordningen). Detta belopp kommer aft höjas till 5 milj. kr. per år (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:5, rskr. 88). Härigenom avlastas regeringen 10-15 ärenden per år.

Sammantaget innebär de nu redovisade åtgärderna för åren 1984 och 1985 inom civildepartementets författningsområde att hela regeringskansliet avlastas drygt 400 ärenden per år.

Både personalbesvärsutredningens (C 1984:05) och verksförordningsutredningens (C 1985:02) arbete kan resultera i ytterligare delegeringar.

Det pågår f. n. ett omfattande utredningsarbete i fråga om hela det kyrkliga regelsystemet. Kyrkoförfattningsutredningen (Kn 1982:06) arbetar med sikte på att förenkla och modernisera de kyrkliga författningarna och sammanställa dem till en enhetlig kyrkolagstiftning. 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05) utreder bl. a. frågor om kyrkans lokala och regionala organisation samt tjänsteorganisation. En utredare (C 1984:01) har Ullkallats för att göra en översyn av bestämmelserna om staUig tillsyn över kyrkobyggnader och begravningsplatser. Inom civUdepartementet bedrivs dessutom arbete med översyn av lagstiftningen rörande begravningsverksamheten m.m. och av bestämmelserna om förvaltningen av kyrklig jord. Det förestår aUtså en genomgripande omformning av hela det kyrkliga regelsystemet. Utredningarna kommer på sina resp. områden att beakta önskemålen om att minska regeringens befattning med förvaltningsärenden. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet har dock på vissa områden förändringar genomförts.

I fråga om beslutanderätten i ärenden om samfätlighetsbildningar enligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samhälligheter genomfördes en ändring den 1 januari 1985. Ändringen innebar att den beslutanderätt som i vissa fall låg hos regeringen flyttades ned tiU kammarkollegiet och domkapitlen. Vidare har regeringen nyligen genom en ändring i förordningen (1965:722) med vissa bestämmelser om anställning som präst tUl domkapitlen delegerat befogenheten att besluta om befrielse för präster från skyldigheten att bo i tjänstebostad.

27

2.2

IlÄG.

Bilaga 2.2    Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

Användningen av ADB i statsförvaltningen

I föreliggande redovisning, som har utarbetats av statskontoret, presenteras översiktlig information om användningen av ADB i statsförvaltningen. Redovisningen bygger till stor del på uppgifter som har hämtats in av statskontoret från myndigheterna och på de beskrivningar av ADB-verksamheten som gjorts i myndighetemas anslagsframstäUningar. Även andra uppgifter, tillgängliga hos statskontoret, har använts. Redovisningen behandlar i huvudsak utnyttjandet av ADB för administraUva ändamål. Den ADB-verksamhet som gäller reglering av processer och förlopp av teknisk natur berörs i princip inte. För att beskriva den ADB-användning som avser rationaUsering av kontorsarbetets olika basfunkUoner, t. ex. ord- och textbehandling, har statskontoret under år 1985 i likhet med närmast föregående år genomfört en särskild kartläggning.

Redovisningen inleds med översiktlig informaUon i avsnitt 1 i syfte att ge en helhetsbild av statsförvaltningens ADB-användning. Därefter redovisas i avsnitt 2 kostnaderna för och den huvudsakliga inriktningen av ADB-verksamheten för de myndigheter som har en mer omfattande ADB-användning. Planerade förändringar anges huvudsakligen som anskaffningsbehov av utmstning. Viktigare ADB-tillämpningar beskrivs mer detaljerat i avsnitt 2.2. Avslutningsvis ges i avsnitt 3 en översikt över pågående utredningsarbete på dataområdet.

1 Översiktlig information

De följande fyra delavsnitten behandlar användningsområden, kostnader, organisation och planering samt utrustning för ADB-verksamheten inom statsförvaltningen. Redovisningen omfattar huvudsakligen myndigheter inom den civila statsförvaltningen och försvaret men även affärsverken ingår.

1.1 Användningsområden

Ett begränsat antal ADB-tillämpningar svarar för merparten av statsför
valtningens ADB-kostnader. De större tillämpningarna inom den civUa
statsförvaUningen, affärsverken och försvaret återfinns inom de verksam
hetsområden som är uppräknade i tabell 1. Redovisningen baseras på
uppgifter från huvudmännen inom resp. verksamhetsområde. En närmare
beskrivning av insamlingen och avgränsningen av kostnadsuppgifterna
återfinns i avsnitt 1.2. Uppräknade verksamhetsområden inom den civUa
statsförvaltningen svarade budgetåret 1984/85 för drygt 60 % eller 864
milj. kr. av de totala kostnaderna för ADB-tUlämpningarna i denna sektor,
vilka uppgick till 1407 milj. kr. För affärsverken och försvaret uppgick de
totala ADB-kostnaderna Ull 881 milj. kr. resp. 190 milj. kr.                        31

Tabell en

Verksamhetsområden med större ADB-tillämpningar inom statsförvaltning-

Andel (%) av de

ADB-kostnader

totala ADB-kost-

i milj. kr.

naderna i resp.

budgetåret

sektor

1984/85

Civila statsförvaltningen

- Administration inom polis-

väsendet (rikspolisstyrelsen)

5

68

- Administration av allmän för-

säkring (riksförsäkringsverket)

8

118

- Projektering och planering

av vägar (vägverket)

3

46

- Bil- och körkortsregistrering

(trafiksäkerhetsverket)

3

39

- Administration av skatter, folk-

bokföring samt exekutionsväsendet

(riksskatteverket)

18

253'

- Administration av arbetsförmed-

lingsverksamhet (arbetsmarknads-

styrelsen)

10

136

- Fastighetsregistrering och

inskrivning (centralnämnden för

fastighetsdata)

3

46

- Ekonomisk redovisning (riks-

revisionsverket)

2

27

- Statistikproduktion (statis-

tiska centralbyrån)

6

85

- Löneuträkning m. m. (statens löne-

och pensionsverk)

3

46

- Övriga

39

543

Totalt

100

1407

Affärsverken

- Postverket

28

246

- Televerket

54

482

- Statens jämvägar

12

102

- Luftfartsverket

1

5

- Domänverket

2

21

- FFV

3

25

Totalt

100

881"

Försvaret

- Operativ ledning (överbe-

fälhavaren)

14

26

- Personal- och ekonomiadmini-

stration (försvarets civilförvaltning)

5

9

- Materieladministration

(försvarets materielverk)

27

52

- Övriga

54

103

Totalt

100

190

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

' Inkl. personal- och utrustningskostnader för länsstyrelsernas dataenheter. Inkl. kostnader för den ADB-framställda platslistan. Inkl. myndigheternas kostnader för system S.

■* Kostnadema för affärsverken avser i skiftande grad både centrala och lokala ADB-funktioner. Statens vattenfalls verk har på grund av bl. a. omläggning av räkenskapsår inte kunnat precisera ADB-kostnader. I förra årets redogörelse redovisades för statens vattenfallsverk ADB-kostnader uppgående till 75 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

' Beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990.

32

Ett annat sätt att betrakta statsförvaltningens ADB-verksamhet är att Prop. 1985/86: 100 studera förekomsten av ADB-tillämpningar för olika ändamål. I tabell 2 Bil. 2 redovisas den procentuella andelen av de ADB-användande myndigheterna (exkl. affärsverken) som har ADB-tillämpningar inom några användningsområden. Antalet myndigheter som ingår i redovisningen är 120. Valet och indelningen i olika användningsområden är inte entydig utan får ses som ett exempel på hur ADB-användningen kan beskrivas. De olika områdena utesluter inte heUer varandra utan en myndighet kan använda ADB för olika ändamål. Det huvudsakliga innehållet inom resp. område anges under tabeUen. Uppgifterna är hämtade från svaren på en särskild förfrågan 1985 från statskontoret tUl myndigheterna. Även regelmässig användning av små datorer för de olika ändamålen kan ingå.

Uppgifterna är inte direkt jämförbara med dem som har redovisats under de närmast föregående åren, eftersom myndigheternas redovisning har gjorts i olika sammanhang och i olika former.

Tabell 2. Användningsområden för ADB i statsförvaltningen (exkl. afTärsverken) år 1985

Användningsområde               Andel (%) av myndigheter

med ADB-tillämpningar inom användningsområdet

Personal- och löneadministration    45

Ekonomiadministration           54

Materieladministration           28

Dokument- och ärendehantering     44

Statistikproduktion               54

Beräkningsarbeten                38

Personal- och löneadministration innefattar personalplanering, personalregistrering, löneberäkning, löneregistrering m.m. De större tillämpningarna inom detta område är det statliga lönesystemet SLÖR (för försvaret F/SLÖR) samt det personaladministraUva systemet PI. För SLÖR och PI är statens löne- och pensionsverk huvudman.

Ekonomiadministration innefattar ekonomisk redovisning, fakturering, kostnadsberäkningar m. m. Inom detta område finns bl. a. det statliga redovisningssystemet (system S) för vilket riksrevisionsverket är huvudman.

Materieladministration avser administration av lager, förråd, materiel eller inventarier av olika slag. Exempel på större tillämpningar inom detta område återfinns bl. a. inom vägverket och försvarets materielverk.

Dokument- och ärendehantering är en samlingsbeteckning för hantering av dokument i diarier, arkiv, bibliotek m. m. En av de större tillämpningarna inom detta område är ADB-systemet för forskningsbiblioteken (LIBRIS) med kungliga biblioteket som huvudman.

Statistikproduktion avser ADB-system vars huvud- eller delsyfte är att framställa statistik. De största tillämpningarna inom detta område handhas av statistiska centralbyrån.

Beräkningsarbeten avser ADB-system vars huvud- eller delsyfte är att utföra beräkningar. (Kostnadsberäkningar redovisas under ekonomiadministration, statistiska beräkningar under statistikproduktion.)

Under senare år har det vuxit fram en mer småskalig datateknik, som      33

3    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

kan installeras i vanlig kontorsmiljö och användas även för mindre arbets- Prop. 1985/86: 100 uppgifter. Datoriseringen har därigenom kommit att innebära bl. a. att infö- Bil. 2 randet av persondatorer ökat alltmer och att ett relativt stort antal skrivmaskiner har ersatts av skrivautomater. Vid budgetårsskiftet 1985 fanns det enligt myndigheternas uppgifter ca 6000 persondatorer och ca 2 400 arbetsplatser för skrivautomater. Motsvarande siffror föregående år var ca 4300 resp. 2 100. AktueUa uppgifter om persondatorer och skrivautomater baserar sig på en enkätundersökning genomförd av statskontoret år 1985. DefiniUoner m. m. samt en närmare redogörelse för resultatet av enkätundersökningen framgår av avsnitt 1.4.

Tabellerna 3 och 4 visar användningsområden för statsförvaltningens persondatorer resp. skrivautomater. Myndigheternas uppgifter om användningssätt har i många fall redovisats utan specifikation på enskUda utrustningar. Det är därför troligt att de procenttal som har beräknats med ledning av myndigheternas uppgifter och som redovisas i tabellerna 3 och 4 är alltför höga. Tabellvärdena bör dock ge en uppfattning om den relativa fördelningen på olika användningsområden.

Tabell 3. Andel av persondatorerna i statsförvaltningen (exkl. universitet och högskolor)' den 30 juni 1985 inom olika användningsområden

Användningsområde

Civila myndigheter

Affärsverken

Försvaret

Totalt

%

%

%

%

Kalkylering

64

81

70

72

Ord- och textbehandling

63

86

79

75

Terminalanslutning till andra

datorsystem

49

76

49

60

Registerhantering

50

78

80

66

Utbildning av personalen

58

61

63

60

' Uppgifter om utrustning vid universitet och högskolor har till största delen erhållits från inventarieregister och medger inte specificering på användningsområden.

Skrivautomaterna används inte bara för ord- och textbehandling. Tabell 4 visar andelen arbetsplatser för skrivautomater som utnyttjas för andra ändamål.

Tabell 4. Andel av arbetsplatserna för skrivautomater i statsförvaltningen (exkl. universitet och högskolor)' den 30 juni 1985 som används även för andra ändamål än ord- och textbehandling.

Användningsområde

Civila myndigheter

Affärsverken

Försvaret

Totalt

%

%

%

%

Kommunikation via telelinje

med annan utrustning

36

63

29

43

Annan databehandling som

t. ex. registerhantering

14

28

29

21

Se fotnot till tabell 3.

Ett stort antal av statsförvaltningens ADB-system omfattar register med
personuppgifter, personregister. Enligt datalagen (1973:289) definieras            34

personregister som register, förteckning eller andra anteckningar som förs    Prop. 1985/86: 100 med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller personupp-    Bil. 2 gifter som kan hänföras till den som avses med uppgiften.

För att inrätta och föra ett personregister krävs enligt datalagen att den registeransvarige har licens och i vissa fall UUstånd från datainspektionen (DI). Registeransvarig är den för vars verksamhet registret förs om han förfogar över registret. Det totala antalet licenser som utfärdats uppgår till drygt 17000. Det finns ca 2700 personregister i statsförvaltningen som beviljats tiUstånd av DI. Totalt i Sverige har det beviljats UUstånd för ca 33000.

1.2 Kostnader

Kostnadssammanställningen baseras dels på myndigheternas svar på särskilda förfrågningar från statskontoret, dels på sådan redovisning av ADB-kostnader som myndigheterna gjort i samband med sina anslagsframstäUningar. Affärsverkens kostnadsuppgifter bygger på svaren på en specieU förfrågan från statskontoret. SammanstäUningen omfattar den civUa statsförvaltningen, affärsverken och förs.varet men inte regeringskansliet eller riksdagens verk. Myndighetema inom den civila statsförvaltningen och försvaret har haft skilda direkUv för redovisningen. De behandlas därför separat i framställningen.

ADB har karaktären av hjälpmedel och är integrerad med övrig verksamhet vilket gör att det är svårt att särskilja och identifiera ADB-kostnaderna. Sättet att avgränsa dessa har därför varierat hos myndigheterna. Allmänt kan sägas att man vanligen endast redovisat särkostnader för ADB såsom servicebyråavgifter, utmstningskostnader och kostnader för personal som är direkt sysselsatt i datordriften eller i systemutvecklingen. Vidare har myndigheterna i huvudsak endast redovisat kostnaderna för den administrativa databehandlingen. Kostnader för persondatorer och skrivautomater ingår endast delvis. Även när det gäller att särskilja olika typer av ADB-kostnader har gränsdragningen mellan dessa visat sig svår för myndigheterna. Detta beror främst på svårigheterna att avgränsa kostnader för drift och löpande underhåll av ADB-system från systemutvecklingskostnader. Enligt anvisningama skall underhållskostnader hänföras UU driftkostnader.

Med hänsyn Ull angivna begränsningar och brister i underlaget bör det betonas att de kostnadsuppgifter som redovisas är ungefärliga, i en del fall osäkra.

Totalkostnaderna för ADB inom den civila statsförvaltningen, affärsverken och försvaret har enligt myndigheternas uppgifter uppgått till ca 2 480 milj.kr.för budgetåret 1984/85. I beloppet ingår kostnader för drift och utveckling av ADB-system. Kostnader för registrering ingår vanligen inte men kan i vissa faU ha räknats in.

I det följande redovisas hur kostnaderna fördelar sig på ADB-drift resp. systemutveckhng samt på de viktigaste kostnadsslagen.

35

1.2.1 ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen           Prop. 1985/86:100

Bil 2 ADB-kostnaderna för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) har

för budgetåret 1984/85 beräknats uppgå till ca 1400 milj. kr.

Tabell 5 visar hur ADB-kostnaderna är fördelade på ADB-drift och systemutveckling. För att undvika dubbelräkning har inte kostnader för de uppdragsfinansierade datacentralerna i den civUa statsförvaltningen — datamaskincentralen för administrativ databehandling och universitetsdatacentralerna - medräknats. Datacentralernas kostnader är i stäUet delvis inräknade genom att myndigheternas avgifter för erhåUna ADB-tjänster, som avser antingen utveckling eller drift av ADB-system, ingår.

Tabell 5. ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelade på ADB-drift och systemutveckling

1980/81

1

1981/82

'        1982/83

1

1983/84

1

1984/85

1

1985/86-

1986/87

milj.

kr.

%

milj.

kr.

%    milj.

kr.

%

milj. kr.

%

milj.kr.

%

milj. kr.

%

milj.kr. %

ADB-drift

inkl.

underhåll

572

71

681

77 704

77

836

80

971

76

1024

75

1 159       76

Systemut-

veckling

198

25

181

20 185

20

170

16

217

17

245

18

256        17

Ej för-

delade

36

4

25

3    26

3

41

4

98

7

98

7

102         7

Totalt

806

100

887

100 915

100

1047

100

1286

100

1367

100

1517      100

Utfallna kostnader. Budgeterade kostnader. ■* Beräknade kostnader.

Av tabellen framgår att ADB-driften svarar för ungefär tre fjärdedelar av ADB-kostnaderna.

Tabell 6 återger ADB-kostnaderna fördelade på kostnadsslag. Myndigheternas avgifter till de statliga datacentralerna motsvaras av personal- och utrustningskostnader m. m. för dessa. Därför har datacentralernas kostnader för statliga uppdrag medtagits i tabellen. För att undvika dubbelräkning har i stället myndigheternas avgifter till de statliga datacentralerna frånräknats. Skälet tiU att totalsummorna för tabell 5 är lägre än för tabell 6 är bl.a.att universitetens och högskolomas avgifter till universitetsdatacentralerna endast delvis framgått av redovisningarna. Totalsummorna i tabell 6 motsvarar därför bäst de verkliga totalkostnaderna för ADB i den civUa statsförvaltningen (exkl. affärsverken).

36

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

Tabell 6. ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelade på kostnadsslag

1980/81

1

1981/82'

1

1982/83'

1

1983/84'

1

1984/85

1

1985/86'

i

1986/87'

milj.

kr.

%

milj. kr.

%

milj.kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj.kr.

%

milj.kr. %

Personal

429

46

462

45

486

45

502

40

566

40

622

40

662       39

ADB-ut-

rustning''

274

30

282

27

300

27

338

26

596

42

675

44

794       47

Övrigt'

175

19

160

16

216

20

261

21

245

18

239

16

247       14

Ej för-

delade

48

5

119

12

88

8

166

13

Totalt

926

100

1023

100

1090

100

1267

100

1407

100

1536'

100

1703*    100

' Utfallna kostnader.

Budgeterade kostnader.

' Beräknade kostnader.

"* Kapitalkostnader i form av avgifter till statskontoret m. m., hyra till leverantörer och avgifter för tekniskt

underhåll.

Kostnader för avgifter till andra servicebyråer än statliga, kostnader för försöksdrift vid systemutveckling

som ej kan fördelas mellan kostnader för ADB-utrustning och avgifter till servicebyråer, kostnader för

konsulter samt för lokaler, avgifter till televerket, förbrukningsmateriel m. m.

* För budgetåren 1985/86 och 1986/87 har universitetsdatacentralemas kostnader och myndigheternas avgifter

till statliga datacentraler schablonmässigt antagits öka med 10 % under vardera budgetåret.

1.2.2 ADB-kostnader för affärsverken

De redovisade ADB-kostnaderna för affärsverken har för budgetåret 1984/85 uppgått UU ca 880 milj. kr.

Tabell 7. ADB-kostnader* för affärsverken fördelade på ADB-drift och systemutveckling.

1981/82 milj.kr.

%

1982/83 milj.kr.

%

1983/84 milj. kr.

%

1984/85 milj.kr. %

ADB-drift inkl. underhåll

Systemutveckling Ej fördelade

Totalt

389

117

6

512

76 23

1

100

406

148

12

566

72 26

2

100

448

174

11

633

71

27

2

100

678           77 138           16 65            7

881         100

' Se not 4 till tabell 1.

Tabell 8. ADB-kostnader' för affärsverken fördelade på olika kostnadsslag

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

milj.

kr.

%

milj.kr.

%

milj.kr.

%

milj. kr.

%

Personal

189

37

198

35

212

33

250

28

ADB-utmstning

220

43

247

44

267

42

376

43

övrigt

97

19

109

19

136

22

255

29

Ej fördelade

6

I

12

2

18

3

Totalt

512

100

566

100

633

100

881

100

Se not 4 till tabell 1.

37

1.2.3 ADB-kostnader för försvaret

ADB-kostnaderna för försvaret har för budgetåret 1984/85 beräknats uppgå tiU ca 190 milj. kr., vilket innebär en ökning från föregående budgetår med 58 milj. kr. Till en del kan ökningen bero på att försvarets myndigheter Udigare begränsat sina ADB-investeringar inför beslut om långsiktig inriktning av ADB-verksamheten. Inom försvarssektorn redovisas kostnader för ny utrustning i sin helhet under anskaffningsåret. Redovisningen från försvarets myndigheter har också varit mer fullständig för budgetåret 1984/85 än för budgetåret 1983/84.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

Tabell 9. ADB-kostnader för försvaret' fördelade på drift och utveckling.

1980/81'

z

1981/82=

(

1982/83'

i

1983/84-

1984/85"

3

1985/86"

1

1986/87'

i

milj.

kr.

%

milj.

kr.

%

milj.

kr.

%

milj.

kr.

%

milj. kr.

%

milj.

kr.

%

milj.kr.

%

ADB-drift

inkl

underhåll

85

66

97

64

93

63

88

67

39'

21

125

49

128

48

Systemut-

veckling

43

34

55

36

54

37

44

33

53'

28

104

40

98

36

Ej för-

delade

98'

51

29

11

43

16

Totalt

128

100

152

100

147

100

132

100

190

100

258

100

269

100

' Budgetåren 1980/81-1984/85 exkl. civilförsvarsstyrelsen, budgetåren 1980/81-1983/84 exkl. fortifikationsförvaltningen, budgetåren 1983/84 och 1984/85 exkl. föisvarets radioanstaU.

Utfallna kostnader. För överbefälhavaren och armén budgeterade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1981/82. För försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets radioanstalt och marinen budgeterade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan 1980 (OpL 1 nr 310). ' Budgeterade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83. För försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets radioanstaU och marinen beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (OpL I nr 310).

" Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83. För försvarets radioanstalt, marinen och vämpliktsverket enligt överbefälhavarens programplan. ' Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1983/84.

*          Beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990.

'' Budgeterade eller beräknade kostnader enligt myndigheternas svar på särskild förfrågan från statskontoret. För armén och marinen beräknade kostnader enligt underlaget till överbefälhavarens programplan för perioden 1985/86-1989/90 resp. överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990. För försvarets civilförvaltning budgeterade kostnader enligt anslagsframställning för budgetåret 1986/87.

*                                                                                                                      Beräknade kostnader enligt myndigheternas svar på särskild förfrågan från statskontoret. För armén och
marinen beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (IDP)
1985/1990. För försvarets civilförvaltning beräknade kostnader enligt anslagsframställning för budgetåret
1986/87.

' Anskaffningskostnader 98 milj. kr. har inte kunnat fördelas mellan drift och utveckling.

För att undvika dubbelräkning har inte kostnaderna för försvarets datacentral (FDC) medräknats vid beräkning av försvarets ADB-kostnader fördelade på drift och systemutveckling. Motsvarande gäUer vid beräkningen av ADB-kostnaderna fördelade på olika kostnadsslag. På gmnd av olikheter i redovisningssätt har det inte varit möjligt att efter budgetåret 1983/84 göra motsvarande redovisning för försvaret som i tabell 6 för de civila myndighetema.

38

Tabell 10. ADB-kostnader för försvaret'

' fördelade på olika kostnadsslag

Prop. 1985/86: 100

Bil. 2

1980/81

1981/82'          1982/83''

1983/84=

milj.kr. %

milj.kr. %     milj.kr. %

milj.kr. %

Datorkraft

43           38

47           34    48           35

70          54

Personal (egen, annan

myndighet)

26           23

41"         29     33         24

24*          19

Konsulter

18           16

20'          14     20'          15

16'         12

Övrigt (lokaler,

expenser m. m.)

7             6

9            7       8            6

4            3

Ej fördelade

19           17

22           16     27           20

16           12

Totalt

113         100

139         100   136         100

130         100

' Exkl. marinen, försvarets radioanstalt, fortifikationsförvaltningen och civilförsvarssiyrelsen.

Utfallna kostnader. För överbefälhavaren och armén budgeterade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1981/82. För försvarets rationaliseringsinstitut budgeterade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan 1980 (öpL 1 nr 310).

' Budgeterade kostnader enligt anslagsframställningama för budgetåret 1982/83. För försvarets rationaliseringsinsUtut och marinen beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (ÖpL 1 nr 310). '' Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83. För vämpliktsverket enligt överbefälhavarens programplan. ' Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1983/84. '' Vissa myndigheter har inkluderat konsultkostnader i detta belopp. I beloppet för budgetåret 1983/84 ingär 10 milj. kr. som är ofördelat mellan konsulter och personal. ' Utnyttjade personalresurser hos FDC benämnt FDC resurspool har i varierande grad av myndighetema inkluderats i kostnader för konsulter och kostnader för personal på annan myndighet. Identifierade kostnader för personal hos FDC har inkluderats i kostnaden för personal på annan myndighet.

1.3 Organisation och planering

I avsnitt 1.3.1 och 1.3.2 redovisas hur ADB-driften resp. systemutvecklingen är organiserad i statsförvaltningen. I anslutning till beskrivningarna ges vissa kostnadsuppgifter. I avsnitt 1.3.3 berörs frågor om planering av ADB-verksamheten.

1.3.1 ADB-drift — organisation m. m.

Datordriften kan i princip organiseras på två olika sätt i förhållande till den ADB-användande myndigheten. Det ena är att ombesörja datordriften med egna resurser. Det andra är att mot ersättning förlägga datordriften till privat eUer staUig servicebyrå eUer till andra myndigheters driftenheter.

TabeU 11 visar hur myndigheter med egna ADB-tillämpningar hade driften organiserad år 1985. Uppgifterna grundar sig på en särskild förfrågan från statskontoret. Antalet redovisande myndigheterär 118. Som egen anläggning har endast räknats större datorer. Persondatorer och skrivautomater är således inte inräknade.

39

Tabell 11. Datordriftens organisation i statsförvaltningen (exkl. affärsverken) år 1985     Prop. 1985/86: 100

Bil. 2

Typ av datordrift

Andel (%) av myndigheterna

Egen anläggning                                                   27

Annan statlig anläggning                                       25

Privat servicebyrå                                                    6

Egen och annan statlig anläggning                       26

Egen anläggning och privat servicebyrå                  2

Annan statlig anläggning och privat servicebyrå     3

Egen anläggning, annan statlig anläggning och privat servicebyrå     11

100

Av tabellen kan utläsas att 66 % av myndigheterna (motsv.) år 1985 utnyttjade egen anläggning för hela eller delar av driften, 65 % andra statliga anläggningar och 22 % privat servicebyrå.

För den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) var de ADB-användande myndigheternas avgifter tiU servicebyråer ca 219 milj.kr. budgetåret 1984/85 enligt myndighetemas uppgifter. Tabell 12 visar hur dessa avgifter fördelade sig på statliga resp. övriga servicebyråer.

Tabell 12. Användningen av servicebyrå i den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) räknat på redovisade servicebyråavgifter.

Typ av servicebyrå

Myndigheternas avgifter
1983/84'              1984/85

milj.kr.        %      milj.kr.

Statlig Annan

Totalt

116 19

135

86 14

100

160 59

219

73 27

100

' Exkl. arbetsmarknadsstyrelsens servicebyråavgifter.

Flertalet myndigheter som har en omfattande ADB-verksamhet har driften föriagd till egna anläggningar. Bland de myndigheter som har större egna datordriftenheter kan nämnas rikspolisstyrelsen, riksförsäkringsverket, vägverket, trafiksäkerhetsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, riksskatteverket och staUstiska centralbyrån.

Inom statsförvaltningen finns flera datacentraler som erbjuder dator-drifttjänster i huvudsak genom uppdragsfinansierad verksamhet tiU övriga myndigheter. I den civila statsförvaltningen finns datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) och universitetsdatacentralerna. DAFA består av två driftenheter föriagda till Stockholm och Gävle. DAFA är f. n. uppdragsfinansierad och upptagen i statsbudgeten med ett formellt anslag på 1000 kr. Andelen intäkter från uppdrag från statsförvaltningen var budgetåret 1984/85 ca 79 %.

En utredning har nyligen gjorts om DAFA:s associationsform. Utredningsförslaget har redovisats i rapporten DAFA - myndighet eller bolag? (Ds C 1985:1). I utredningen föreslås bl.a.att DAFA ombildas tiU statligt bolag. Regeringen har i proposition 1984/85:225 föreslagit att DAFA blir staUigt bolag från och med den 1 juli 1986. En organisaUonskommitté arbetar f. n. med förberedelsema inför en sådan bolagsbildning.

Universitetsdatacentralernas uppgift är att tillgodose behovet av databe-

40

handlingskapacitet för den högre utbildningen och forskningen, men de    Prop. 1985/86: 100

åtar sig även uppdrag från kunder utanför högskoleområdet. Verksamhe-     Bil. 2

ten finansieras dels genom intäkter frän uppdragen, dels genom avgifter

från de samverkande myndigheterna, främst användare inom den egna

högskoleregionen. Stockholms datorcentral är upptagen i statsbudgeten

med ett formellt anslag på 1000 kr.

Inom försvaret finns försvarets datacentral (FDC) vars verksamhet är uppdragsfinansierad och upptagen i statsbudgeten med ett formellt anslag på 1000 kr. Utrustningsinköpen finansieras dock via anslag. FDC består av tre driftenheter förlagda till Stockholm, Karlstad och Arboga samt två driftställen som finns i KrisUanstad och Östersund.

Tabell 13. Kostnadsfördelning för huvudsakligen uppdragsfinansierade datacentraler i statsförvaltningen budgetåret 1984/85

Datacentral

Personal-

Utrust-

Övriga

Total-

kostna-

nings-

kostna-

kostna-

der

kostna-der

der

der'

%

%

%

milj. kr.

Stockholms datorcentral (QZ)

34

57

9

60,1

Uppsala datacentral (UDAC)

50

31

19

50,9

Göteborgs datacentral (GD)

33

41

26

32,4

Umeå högskoleregions

datorcentral (UMDAC)

36

43

21

15,8

Lunds datacentral (LDC)

35

51

14

18,6

Universitetets i Linköping

datacentral (LIDAC)

22

68

10

9,2

Totalt universitetsdata-

centralema

38

46

16

187,0

Datamaskincentralen för

administrativ databehand-

ling (DAFA)

41

37

22

182,7

Försvarets datacentral

•

(FDC)

50

35

15

97,2

' Inkl. förmedling av smådatorer

Av tabeUen framgår att totalkostnaderna för DAFA budgetåret 1984/85 uppgick tiU ca 183 milj. kr. Det är en ökning från budgetåret 1983/84 med 14 %. Universitetsdatacentralernas kostnader uppgick till ca 187 milj. kr., en ökning med ca 20 %. Kostnaderna för försvarets datacentral uppgick till 97 milj. kr., en ökning med 10 %. Totalkostnaderna för denna gmpp datacentraler var därmed omkring 467 milj. kr. för budgetåret 1984/85, en ökning med ca 15 % frän budgetåret 1983/84.

1.3.2 Systemutveckling — organisation

Arbetet med att utveckla och införa ADB-system för administraUva ända
mål i statsförvaltningen sker i olika organisatoriska former. Som huvudre
gel gäller att myndigheterna i enlighet med sitt ansvar för verksamheten
själva har hand om systemutvecklingen. Civila myndigheter bör dock vid
utveckling av ADB-system så tidigt som möjligt samråda med statskon
toret i frågor som är av större omfattning eller av principiell betydelse
enligt förordningen (1975:567, omtryckt 1981:478, ändrad 1982:273) om   41

raUonaliseringsverksamhet inom den civUa statsförvaltningen. Sådant    Prop. 1985/86: 100 samråd bör även omfatta frågor som avses i 15 kap. 9 § sekretesslagen     Bil. 2 (1980:100) om hur myndigheterna skall ordna sin ADB med beaktande av offentlighetsprincipen. Statskontoret har även en allmänt vägledande och stödjande funktion beträffande metoder för systemutveckling och drift m.m.

Rationaliseringsförordningen föreskriver vidare att en myndighet i syfte att begränsa kostnaderna vid införande eUer förändring av ADB-mtiner i första hand skall använda de färdiga program för ADB-system eller delar av ADB-system som finns på marknaden om dessa i rimlig grad tillgodoser myndighetens behov.

Genom den rätt till medbestämmande i arbetsUvet som tiUkommer de anställda enligt medbestämmandelagen och de avtal om medbestämmande som har träffats i enlighet med denna lag har de anställda möjligheter att genom sina fackliga organisationer påverka beslut om att utveckla och införa ADB-system.

Enligt förordningen (1981:266) om investeringar i staUiga ADB-system skaU vissa ADB-system i den civila statsförvaltningen, utom affärsverken, särskilt prövas av regeringen vid flera tillfällen under utvecklingsarbetets gång. Den särskUda prövningen gäller stora eller på annat sätt viktiga investeringar i ADB-system. Regeringen har förbehållit sig rätten att avgöra vilka investeringar som skall omfattas av denna prövning. Särskild prövning skaU emellertid alltid ske när de totala kostnaderna för utveckling (utredning och konstruktion) och genomförande beräknas överstiga 5 milj. kr. eller de totala kostnaderna för drift överstiger 2 milj. kr. per år. I prop. 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m.ges under mbriken "4 Gemensam verksamhets- och AU/ADB-planering" vissa rikUinjer för en ny handläggnings- och beslutsordning. Se vidare 1.3.3 nedan.

Systemutvecklingskompetens i den civila statsförvaltningen hos andra än de myndigheter som använder ADB finns, förutom hos statskontoret, även hos DAFA. Vissa myndigheter, bl.a.riksförsäkringsverket och riksskatteverket, har egen systemutvecklingspersonal i större omfattning. I några fall har särskilda organ inrättats för utveckling och införande av ADB-system som berört flera myndigheter. Som exempel kan nämnas centralnämnden för fastighetsdata.

Myndigheterna anlitar dessutom i varierande utsträckning konsultföretag för utveckling av ADB-system.

Det finns flera föreskrifter speciellt gäUande för försvaret. Överbefälha
varen (ÖB) leder och samordnar informationssystemutvecklingen inom
försvarsmakten. Regeringen beslutade våren 1982 att försvarets rationali-
seringsinsUtuts rapport Stmktur 90 skaU ligga Ull gmnd för utveckUng av
datasystem inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. ÖB har,
efter uppdrag av regeringen, i skrivelse 1985-04-30 lämnat förslag till en rad
åtgärder i syfte att omstmkturera och effektivisera ADB-verksamheten
inom försvaret. De föreslagna åtgärderna innebär en förstärkning och
omstrukturering av försvarsstabens ADB-resurser samt en ökning av an
svaret inom ADB-området för försvarets datacentral. Arbetet beräknas      42
påverka det nuvarande regelverket inom försvaret.

1.3.3 Planering                                                              Prop. 1985/86: 100

Bil 2 I den ovannämnda propositionen 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m. m. konstaterar chefen för civildepartementet att behovet av övergripande och långsiktig AU/ADB-planering är stort, såväl tiU grund för myndighetemas AU-åtgärder som för regeringens och riksdagens översikt och insyn. Civilministern redovisar vissa överväganden om en ny styrform, i vilken AU/ADB-planer m. m. görs tiU ett viktigt instrument. En försöksverksamhet aviseras med syfte att pröva och precisera den närmare utformningen av det beslutsunderlag som statsmaktema bör kräva, arbetsmtinema både vid myndigheterna och inom regeringskansliet samt formerna för utvärderingar av myndighetens verksamhet.

Följande sex myndigheter har under hösten 1985 av regeringen givits särskilda direkUv att inom ramen för försöksverksamheten med treåriga budgetramar i samråd med statskontoret utforma AU/ADB-planer för perioden 1987/88—1989/90 och att rapportera dessa planer senast den 1 april 1986 - tullverket, centrala studiestödsnämnden, lantbmksstyrelsen, statens energiverk, statistiska centralbyrån samt statens löne- och pensionsverk.

1.4 Utrustning

Följande uppgifter om y\DB-utrustning i statsförvaltningen är huvudsakligen en sammanställning av svaren på en enkätundersökning genomförd av statskontoret år 1985. Undersökningen omfattade persondatorer, skrivautomater och viss annan ADB-utrustning hos myndigheterna den 30 juni 1985.

Redovisningen avser generellt användbar ADB-utrustning. Därmed omfattas inte ADB-utrustning som ingår i avgränsade processtyrande, laborativa eller rent tekniska system eller specieUa datorer för tidredovisning, bevakning och dylikt. En persondator har i det här sammanhanget definierats som en mindre dator som normalt utgör utmstning för en enda arbetsplats och består av tangentbord (även för skrivning), dataskärm, skrivare och minnesenhet. En skrivautomat har definierats som en dator som i storlek och sammansättning liknar persondatorn, men vars tangentbord, skrivare och program är utformade med tanke på att maskinen i första hand ska användas för inskrivning, redigering och automatisk utskrift av text.

Avgränsning och identifiering av de olika typerna av datomtmstning kan ibland vara svår att göra för myndigheterna, eftersom det finns en mycket stor mängd varianter av tekniskt avancerad kontorsutrustning. Man får därför utgå från att det finns en viss osäkerhet i de redovisade antalsuppgif-tema. Redovisningen från myndighetema är inte heller i alla delar fullständig.

1.4.1 Antal datorer m.m.

I statsförvaltningen fanns det vid budgetårsskiftet 1985 enligt myndigheter-    ,

nas uppgifter drygt 30000 dataskärmsterminaler och skrivmaskinstermi-

naler anslutna Ull datorer. Dessutom fanns det ca 6000 persondatorer och ca 2 400 arbetsplatser för skrivautomater. Summerar man antalet persondatorer, arbetsplatser för skrivautomater, dataskärmsterminaler och skrivmaskinsterminaler fanns det i statsförvaltningen år 1985 mer än 38000 sådana ADB-utmstningar varifrån en användare kunde utföra automaUsk databehandling. (Se dock not 1 till tabell 14.) Hur utrustningen var fördelad mellan olika förvaltningssektorer framgår av tabeU 14. Flest persondatorer fanns inom universitets- och högskolesektorn. Största andelen arbetsplatser för skrivautomater fanns hos civila myndigheter. Av tabeUen framgår också att största andelen terminalutrustningar i statsförvaltningen tillhörde affärsverken.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

Tabell 14. ADB-utrustning i statsförvaltningen den 30 juni 1985

Civila

Universitet

Affärsverken

Försvaret

Totalt

myndigheter

och högskolor'

Antal persondatorer

1786

1828

1672

713

5999

Skrivautomater

- totalt antal arbetsplatser

1093

264

678

375

2410

Terminal- och data-

registreringsutrustning

- antal dataskärms-

terminaler och skriv-

maskinsterminaler

9151

3917

14223'

2857

30148

' Exkl. tekniska högskolan i Stockholm och universitetet i Göteborg. De redovisade uppgifterna är i huvudsak hämtade från inventarieregister. Förra årets redovisning byggde på uppskattningar beträffande de universitet och högskolor, för vilka antalsuppgifter saknades. I årets redovisning har sådana uppskattningar inte gjorts och antalsuppgiftema för universitet och högskolor är därför inte direkt jämförbara med dem i förra årets redovisning. Det sammanlagda antalet av resp. slag av utrustning vid universitet och högskolor, och därmed också totalt inom statsförvaltningen, är högre än som anges i tabellen. Inkl. postverkets kassaterminalarbetsplatser och SJ:s biljettbokningsterminaler.

Ökningen av antalet persondatorer och arbetsplatser för skrivautomater är fortfarande betydande. Av de persondatorer resp. arbetsplatser för skrivautomater som fanns i statsförvaltningen, exkl. universitet och högskolor, den 30 juni 1985 hade ungefär 40 resp. drygt 20 % anskaffats under budgetåret 1984/85, vUket framgår av tabell 15. Anskaffningen under detta budgetår representerar sannoUkt till övervägande del en nettoökning av antalet. Inom affärsverken anskaffades ungefär hälften av antalet persondatorer under budgetåret 1984/85.

44

Tabell 15. Anskaffning

av ADB-utrustningar under budgetåret 1984/85

Prop. 1985/86: 100

Civila

Affärsverken

Försvaret

Totalt

—    Bil. 2

myndigheter'

Antal anskaffade

utrustningar under budgetåret 1984/85

-   persondatorer

- arbetsplatser
för skrivautomater

678 281

822 134

157 66

1657 481

- dataskärmster-

minaler och skriv-

maskinsterminaler

1517

2519

499

4535

Antal anskaffade

utmstningar under budgetåret 1984/85 i procent av totala antalet 30 juni 1985

-   persondatorer

- arbetsplatser för
skrivautomater

38 26

49 20

22 18

40

22

- dataskärmstermi-

naler och skriv-

maskinsterminaler

17

18

17

17

' Exkl. universitet och högskolor, för vilka redovisningen inte har medgett specificering av antalet anskaffade utrustningar under budgetåret 1984/85. Se också not 1 till tabell 14.

Statskontoret har träffat avropsavtal med ett begränsat antal leverantörer av persondatorer och enkla skrivautomater. Syftet med avtalen är bl.a.att förenkla myndigheternas upphandlingsprocedur och att åstadkomma goda pris- och avtalsvillkor. I samband med statskontorets förfrågan tUl myndighetema om innehav av persondatorer och skrivautomater har också en fråga ställts om utnyttjandet av statskontorets avropsavtal vid anskaffningen.

Enligt de uppgifter som myndigheterna har lämnat i denna del har 37 % av de persondatorer som anskaffats under budgetåret 1984/85 av myndighetema inom den civila statsförvaltningen, exkl. universitet och högskolor och affärsverk, anskaffats genom avropsavtalen.

Av de arbetsplatser för skrivautomater som enligt tabell 14 fanns vid myndigheterna 1985-06-30 avser uppskattningsvis 70 % sådana enkla skrivautomater (enstationsutmstningar) som myndigheterna anskaffar själva. Av de enkla skrivautomater som myndigheterna inom den civila statsförvaltningen, exkl. universitet och högskolor och affärsverk, anskaffat under budgetåret 1984/85 har enligt myndigheternas uppgifter 43 % anskaffats genom statskontorets avropsavtal.

F. n. sker en snabb utveckUng mot en typ av datorer som är relativt små och biUiga och lätta att installera, men som ändå är kraftfuUa nog att medge att en grupp av användare samtidigt utnyttjar maskinen från terminaler. Statskontoret har utvärderat sådana s. k. basdatorer och under 1985 träffat avropsavtal med fyra leverantörer av denna typ av utmstning. Basdatorerna ska, som benämningen anger, kunna utgöra grunden för ett datorbaserat stöd i administrativa hjälpfunktioner (textbehandling, kalkylering etc.) och även i olika generella tiUämpningar, t. ex. inom områdena personal- och ekonomiadministraUon.

45

Basdatorerna kan kopplas samman sinsemellan eller förbindas med and- Prop. 1985/86: 100 ra datorer i olika former av nätverk och kan därigenom bli byggstenar vid Bil. 2 uppbyggnaden av decentraUserade och samtidigt integrerade informationssystem. Basdatorerna har ännu så länge relativt liten spridning inom statsförvaltningen men väntas få stor betydelse för införandet av mer decentraliserad databehandling. Inom försvarssektorn har en relativt stor upphandling av utrustning av denna typ gjorts som ett led i genomförandet av Struktur 90. Se beskrivningen av ADB-system inom försvarsmakten i 2.2.

En annan teknisk utvecklingslinje representeras av de små, lätta och bärbara datorer som kommit att kallas portföljdatorer, och som är avsedda att kunna medföras t. ex. vid resor. En portföljdator kan ha en kapacitet som i flera avseenden är jämförbar med en stationär persondators. Statskontoret har under 1985 träffat avropsavtal även med vissa leverantörer av portföljdatorer. Sannolikt är också spridningen av portföljdatorer inom statsförvaltningen ännu ganska liten.

1.4.2 Köpvärde för anskaffad ADB-utrustning

Statsförvaltningen anskaffade under budgetåret 1984/85 ADB-utrustning till ett totalt köp värde av över 900 milj. kr. Hur köpvärdet fördelar sig på anskaffade persondatorer och skrivautomater resp. annan ADB-utrustning framgår av tabeU 16. Köpvärdet på anskaffade persondatorer och skrivautomater utgör i stort sett oförändrad andel av totala köpvärdet för anskaffad ADB-utrustning inom statsförvaltningen exkl. affärsverken, eller för budgetåret 1984/85 ca 20 %, För affärsverken var motsvarande andel 15 %.

46

Tabell 16, Totala köpvärdet (inkl. mervärdeskatt) för

ADB-utrustning anskaffad av

Prop. 1985/86:100

statsförvaltningen

Bil. 2

Budgetår        Köpvärdet'

Köpvärdet'

Totalt

för person-

för annan

datorer och

ADB-ut

skrivautoma-

rustning

ter

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

%

Civila myndighe-

1979/80             15

7

194

93

209

100

ter, universitet

1980/81              19

8

208

92

227

100

och högskolor

1981/82             43

16

233

84

276

100

och försvaret

1982/83             71

22

247

78

318

100

1983/84           106

22

372

78

478

100

1984/85            117'

21

440

79

557

100

Affärsverken

1982/83             28

15

154

85

182

100

1983/84             40

17

201

83

241

100

1984/85             55

15

323

85

378

100

Som köpvärde för en persondator resp. en arbetsplats för skrivautomat har t. o. m. budgetåret 1983/84 använts värdena 45000 kr. resp. 120000 kr. För budgetåret 1984/85 har använts genomsnittliga och avrundade priser för resp. slag av utrustning enligt statskontorets under budgetåret gällande avropsavtal, 50000 kr. resp. 100000 kr. Priserna avser en "normalt" sammansatt utmstning och är räknade inkl. mervärdeskatt och med avdrag av enligt avtalen gällande rabatter. ' Uppgiftema för civila myndigheter, universitet och högskolor samt försvaret är enligt redovisning hos statskontoret och utmslningsnämnden för universitet och högskolor (UUH). Avser utrustning anskaffad av statskontoret och UUH. Köpvärdet för utrustning anskaffad av statskontoret avser beslutade anskaffningar resp. budgetår. Uppgiftema om UUH:s anskaffningar avser beställningar av utrustning. Uppgifterna om totala köpvärdena är därför inte helt jämförbara med dem i tabell 17. Affärsverkens uppgifter är enligt svaren på en särskild förfrågan från statskontoret.

' Som underlag för beräkning av köpvärdet har det schablonmässigt antagits att antalet anskaffade persondatorer och arbetsplatser för skrivautomater inom universitets- och högskolesektorn är detsamma under budgetåret 1984/85 som under budgetåret 1983/84.

1.4.3 Marknadsandelar för olilka fabrikat av ADB-utrustning

Tabell 17 visar marknadsandelar i statsförvaltningen för oUka fabrikat av ADB-utrustning (exkl. persondatorer och skrivautomater) räknat på köpvärdet för den utmstning som anskaffats budgetåret 1984/85. Av tabellen framgår att ett litet antal fabrikat dominerar marknaden i statsförvaltningen. Vid bedömning av de enskilda fabrikatens marknadsandelar bör dock betänkas att en enstaka större upphandUng, exempelvis utbyte av ett centralt datorsystem, kan innebära att ett fabrikat får en tillfälligt mycket hög marknadsandel under ett budgetår.

47

Tabell 17. Köpvärdet (inkl. mervärdeskatt) på ADB-utrustning (exkl. persondatorer Prop. och skrivautomater) som anskaifats av statsförvaltningen budgetåret 1984/85 fördelat gj] 2 på olika fabrikat

Affärsverken' milj.kr.     %

Fabrikat

Civila myndigheter, universitet och högskolor samt försvaret' milj.kr.     %

1985/86:100

451

Digital Equipment

64

14

Ericsson

57

13

Honeywell Bull

26

6

IBM

64

14

NCR

25'

6

Nokia

7

2

Norsk Data

17

4

Sperry

64

14

Övriga

127

27

100

Totalt

19

6

35

11

17

5

124

38

0

0

14

4

3

1

60

19

51

16

100

323

' Statskontorets anskaffningar och anskaffningar gjorda av utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) i samråd med statskontoret. UUH:s anskaffning av utrustning med ett köpvärde under 100000 kr. ingår därmed inte. Se fotnot 2 till tabell 16. Uppgifterna avser beslutade anskaffningar resp. budgetår. Uppgifterna hänför sig till fabrikat av utmstning. Leverantörens namn är inte alltid men vanligen liktydigt med fabrikatnamnet.

' Affärsverkens uppgifter är enligt svaren på en särskild förfrågan från statskontoret. ' Uppskattat värde av beställningar på avropsavtal.

Av tabell 18 framgår att också när det gäller statsförvaltningens persondatorer är det ett mindre antal fabrikat som dominerar.

Tabell 18. Persondatorer i statsförvaltningen den 30 juni 1985 fördelade på olika fabrikat

Fabrikat

Civila

Universitet

Affärsverken

Försvaret

Totalt

myndigheter

och hög-

skolor'

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

Apple

61

4

141

10

35

2

16

2

253

5

Ericsson

221

13

132

9

116

7

21

3

490

9

Hewlett

Packard

75

4

82

5

52

3

36

5

245

4

IBM

261

16

114

8

229

14

45

7

649

12

Luxor

437

26

539

36

521

32

446

67

1943

36

Nokia

106

6

23

2

179

11

0

0

308

6

Övriga

514

31

445

30

491

31

105

16

1555

28

Totalt'

1675

100

1476

100

1623

100

669

100

5443

100

' Räknat exkl. tekniska högskolan i Stockholm samt universiteten i Stockholm och

Göteborg.

' Fabrikat har inte specificerats av myndigheterna för alla utrustningar. Därför

överensstämmer inte totalsummorna i tabellen med dem i tabell 14.

Arbetsplatserna för skrivautomater i statsförvaltningen var vid budgetärsskiftet 1985 till mer än 70 % av något av fem olika fabrikat, vilket framgår av tabell 19.

48

Tabell 19. Arbetsplatser för skrivautomater i statsförvaltningen den 30 juni 1985     Prop. 1985/86: 100
fördelade på olika fabrikat                                                             Qj[ 2

Fabrikat

Civila

Universitet

Affärsverken

Försvaret

Totalt

myndigh

eter

och högskolor'

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

IBM

131

13

81

39

57

8

197

54

466

21

Philips

136

13

21

10

148

22

55

15

360

16

Rank Xerox   187

18

23

11

129

19

42

12

381

17

Scribona

200

20

21

10

83

12

57

16

361

16

\yang

163

16

0

0

4

1

12

3

179

8

Övriga

195

20

64

30

257

38

0

0

516

22

Totalt'

1012

100

210

100

678

100

363

100

2263

100

' Se not 1 till tabeU 18.

' Se not 2 till tabeU 18.

1.4.4 Behov av ADB-utrustning

Tabellema 20 och 21 visar det beräknade anskaffningsbehovet av ADB-utmstning för den civila statsförvaltningen resp. försvaret. Uppgiftema för den civila statsförvaltningen är enligt statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1986/87 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utmstning. Uppgifterna avseende försvaret är enligt överbefälhavarens informaUonssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990.

Tabell 20. Anskaffningsbehov av ADB-utrustning för den civila statsförvaltningen' (exkl. affärsverken) budgetåren 1985/86-1988/89 (milj. kr.)

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

272

445

500

500

' Inkl. flygtekniska försöksanstalten.

Erfarenheten visar att rätt stora förskjutningar av anskaffningar sker meUan åren.

Tabell 21. Anskaffningsbehov av ADB-utrustning för försvaret budgetåren 1985/86— 1988/89 (milj. kr.)

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

161

142

91

70

Tabell 22 visar investeringarna i ADB-utrustning uppdelade på olika kategorier. Uppgifterna avser endast den civUa statsförvaltningen (exkl. affärsverken) och är enligt statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1986/87 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning.

4   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

49

Tabell 22. Anskaffningsbehov av ADB-utrustning i den civila statsförvaltningen (exkl.     Prop. 1985/86: 100
affärsverken) budgetåren 1985/86—1986/87 uppdelat på kategorier av anskaffning           Qj]   2

Kategori                                                                     Andel i %

Ersättningsanskaffningar                                           24

Kompletteringsanskaffningar                                     27
Anskaffningar till följd av

riksdags- eller regeringsbeslut                                  20

Övriga anskaffningsbehov                                         29

Totalt                                                                         100

2 Information om enskilda myndigheter och ADB-tillämpningar

Redovisningen omfattar två avsnitt. Det första, avsnitt 2.1, innehåller uppgifter om ADB-verksamhetens kostnader och huvudsakliga inriktning för de myndigheter som har en mer omfattande ADB-användning. I avsnitt 2.2 beskrivs viktigare ADB-tUlämpningar eller system i drift eller under utveckling. Med viktigare ADB-tUlämpningar avses de som medför höga kostnader, "aktivt" berör större grupper i samhället eller kan anses väsenUiga av andra skäl.

2.1 De ADB-användande myndighetema

Här sammanställt material är huvudsakligen hämtat från myndigheternas svar på särskilda förfrågningar från statskontoret. I en del faU har myndigheternas ADB-redovisningar i anslagsframstäUningen för 1986/87 utnyttjats. Också andra informationskällor har använts. En närmare beskrivning av insamlingen och avgränsningen av kostnadsuppgifterna återfinns i avsnitt 1.2. Myndigheter med en ADB-kostnad som uppges överstiga 300000 kr. för något av budgetåren 1984/85, 1985/86 eller 1986/87 redovisas.

SammanstäUningen avser främst ADB-verksamhetens kostnader. Större förändringar i verksamheten de närmaste åren avspeglas delvis i beloppet för anskaffning av utrustning. Vidare anges kortfattat huvudsakUga användningsområden. En hänvisning ges UU avsnitt 2.2. vid viktigare ADB-tillämpningar.

Myndigheternas avgifter för det statliga redovisningssystemet (system S) och det statliga löneuträkningssystemet (SLÖR) har om möjligt avräknats från kostnaderna. Dessa avgifter ingår i redovisningen av kostnader för riksrevisionsverket resp. statens löne- och pensionsverk.

50

Sammanställningen är utformad som en tabell, där mbrikerna har följande innebörd:

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

Rubriktext

Innebörd

Myndighet ADB-kostnader

-    Drift

-    Utveckling

-    Ofördelat

-    1984/85

-    1985/86

-    1986/87

Anskaffningsbelopp för utmstning

- 1985/86-1986/87

1985/86-1988/89

Huvudsakliga användningsområden

Den myndighet som har ansvar för verksamheten. Uppdelning av ADB-kostnadema enligt myndigheternas uppgifter. För försvarets datacentral och datamaskincentralen för administrativ databehandling redovisas totalkostnaden för verksamheten. Utfall (eller i vissa fall anvisade, budgeterade eller beräknade medel) för budgetåret 1984/85. Budgeterat eller anvisat belopp för budgetåret 1985/86. Beräknat belopp för budgetåret 1986/87.

Belopp för anskaffning av utrustning under budgetåren 1985/86-1986/87 till civila myndigheter enligt statskontorets bedömning i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning.

Belopp för anskaffning av utmstning under budgetåren 1985/86-1988/89 till   försvarets   myndigheter enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990. ADB-verksamhetens huvudsakliga inriktning.

Noter återfinns efter redovisningen av resp. departements (huvudtitels) myndigheter.

51

II. Justitiedepartementet

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

.9.> C-g

S E

3 -Si

tn    tn

trt    lÄ

E

as

S   oo

-o

K S

3

73

p

£

Ul

a

(/}

1

00

tn

,s

2

'C

«J

(1>

Vi

Ul

'c

1/}

CA

&0

'ci

'e

C

(U "O

■c

a

OJ

■g o

"C

..

c

05

g

o

,o

Jrf

Q

(U

c ■g

E o

c o

c >

X

B

Ul    E

.a'C

•71    O

Ö å-å "g

w   C   u   C crt   3   Ui    o

'■■ 52

X

.:

rt

o

O

3

w

oJ3

•o

00

'>

c

k.

i

CL C

o

O   00

it

■fe

■u.S "13

o o

3

11

r*-i

ca

T3

cd C

E

'Bl

Vi "t Vi -

O

cn

te

u cd

c

-.3 :0l

"o ="

•c

00

._ ■

x: ja o o

oi

T3

o o

r

00

c

oo T •S o. c V

< -O   3 — -

in cd      xp

: c .'c

:T3 E >

>v—; :      crt c

'S c-a

Crt   U S 111

111

ecrt . — <= •!?

i Sr

|2«Sd

"ffl

oiCQ

•SQ ■ S<

QPO

S 3

c «:= cd h 3

IS'!

Sl3

p-g

_   cd   60

£ OO.S M.E =3 ■SSS SS-g

b!

un o

—' O

28

OO

28

oe

"XI

t-. — QDO

(U

a>

>

JZ

OD

o

"O

V)

c

B

>.

o

S

Q

ao

00

vo r- o

(- CN —

— vo —

SS

cn oo O (N

t-.

— VO

00

»n

vo

— f* o

o vo o m r-- —'

3

2?

90

VD

5§

0 rJ

— o oo

vo o vo Cv OV

?)

S8

r* OO

g

m f*

f-

OO —

o

00

•5« . IS

00

"I QDO

.Si

II

ill QDO

oCS

s

-°ob

!=            CS-X

•T3

=§

s-s

s "

Xl

§8

C o

D 00 c

!s"S

O cd

Ex)

1-

o

x:

CJ

. o S ih,

!s '

"O   trt

trt

is

£   00

s a

(rt o

lo-s

23 c " li.

X   M

00 J3 C   u

o ti 1) :Cd

> !rt Dg

v- :: ■o j

:Cd    crt trt »U

_; 3

• 5

52

III. utrikesdepartementet

Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

E

tsi o 5P i?.

SS"

X cd

o.

:0

J

C

..

00

c

c

.o

'u

:0

cd tM

•U

Crt

"C

Cd

C

.

T3

'e

■s

1

'É E

o

a

c

VJ

o

w

>

III

c2H

S E E ■gg.H

Steg

CL, Q. E

oo

i

_ill

•o 5 2 c v- c o o E

" Ct2

u o c

o 9

ox

•II

2

00

iä

cd *j OO -i

3   U w

8

o CJ

28

O tN

ooo

ly-1 o >n 00 c-l (-

o o       o

(- o       m

o (S        r<

313

a c

QPO

QDO

QPO

QPO

I

00

c

.c

3

L>

i2

ID >

p

c

CO

"o

C

a

o

>>

cd

55

c

-g "c

il

gtSo

trt i£ rjj ■SI?

>v.i3 •<

53

IV. Försvarsdepartementet

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

ocd

E

cd o

= oi)

.:£ c cd '3

51 a: §

1§

.i 'S   00

g cd c

öisl

00 ri U X

c o

trt   3

C C e

c "C

c

atio ono atio

trt .   v

cd

C   "   trt

X

orga nal-, mini

c

•L)

E

trt o -o

3

00 trt cd

Jii

O

Q

00 cd .S E

Q..i

C S c .2 g.o « S 3

•3-u "

SSE

trt o "O

00 trt cd

Is

c.2

4>   E

CJ oo_i. cd

gsl

2i| fe «

c o

S-s

2 E

,T3

Cd

Cu u

I   is

•S i- 00—-

g-SSv

oo o            00

(N (N         TT

SO O           »O

ooo     o

ooo     o

ov Ov C3V    f-

„V0V2 3

SSS s

t o »o     a — fN m

r-. »n o

vo "i-l oo     O

CJv CTv —

r- tx) -- 00

2S8

On r r~-    <*!

ov vo         vt

vO o           t-

m »o 00 os

O tx)

888

Tt (N CJV

— rJ -d-

r- v-    rrt

ON \0 m

— »o o

ON «0 o

\o r- oo

888

ON OS -

o

o o o o

v-\ o

Vt

fn XI

s

\D r

R

ooo   o ooo   o

rl o oo     I.H

SSS §

•— m "O     — vJD (N     OV

S8

oo

_ill

"XJ cd

j< ■«3

CJ -o

i>£

QPO

00 ■å

■ "53 QPO

•SS

• ri QPO

J«! "S

QPO

00

3i3

QPO

S

se

i>

cd

.P >

O fe

u.

>v

trt   trt

«o3

i2-l

54

Försvarsdepartementet forts.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

ti ö

_ii

._   3   o opja( en

E O

H CQCL,

as

■JS   00

"I >l

E

g o

J4

X

op

fe M"

j. S'c:i2 t3 2 u _ o     -SE

•3 o " » c -s E 3 >-

o cd 3 15 J"

fe.l|-?l

CU c Q Oh u?

cd

E „ x: o

•S.i      00

4i   E   r-.S

slsj

lill

c   Crt _cd .5 :0    U   U   o

fccu-cQ

Id

1.| oo3

> P

•c tid

)—I cd

c

a 1

's

(U tu CJ X

•o

cd 00

Cd

■S '-o

'e

•a c

f§

•o g'

cd « tJ

a w""

eld •-*

g.i

(fl

II

Vi cd u "o CU 'C

.Si- 00--5

tSiS.S I "3

-•i-

8?8 §

(N vo r-   VI

SSS   1 ON Tt" m   t

Tt (N

—. 1/ r<1     O

t3\ o            O

»O to

o Q o    O

oo r m   00

O OO

r- oo

r-1 —

888 §

r

ooo    O

r- O ■*       rt

—. tf vo      r<

— CS —     vt

SSS s

— (N CTV    r<

J   (O > :0

"x

->* ri

Sp5

00

QPO   H

00

j 13 QPO

ES

  ri

QPO

so :iS

i-

Tia

QPO

00

•SS •SI

QPO

ig

oO

'■B c >.

S

_II

i2 u - "ti

£1

:cd >

il

u tn •O o

u,t2

tu

2

cd

>

u P

c

s

ri

U,

73

55

Försvarsdepartementet forts.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

SS

0.2

   cn

"§..8

''• S 9° u

00   crt 00   >

OV cd

       -i

E      2

00                 00

I      Z     .:

trt    p         :cd

T3         op         §

tu   P        .

U5        -r      -H

o

W Q

ca ■o

j

CO

fe

e

I

vO

00 __

w-v tjv

00 — ov „

— to

o

U

X 00

•S, 00 •— ■S*     00

P !; .c-o

h      p

i2   X

e    . o

P 00 O

l>   cd   ,

c c

3 =

00

c '5

:Cd

•a cd P 00 00 >.

X

Irt cd .p X iS-B.

o   U   o,

0X0

00 j          3

»■•a g.    OÖ

60   .     c

trt    c-           —

. —«   H trt

D. "„           P

.5 OV    3

,    ' X)         00

..     . EtTji

trt     U. crt o W                       >

5 «S

3 Crt " H 00 — S cd c" ■r TT i

•Sö

u C-

cfl

a« .>

ri i«

c

a.2

o «

5 p

o cd 00

° te 00 o

« Crt O   M

W'C

fel.

is

•a< ■BQ > '

x;

.   (U   u

> a u   ■ - u, E E

31;; 5 •s s

5 " l- g -S

00   cro Q cS.cd

;p or

M Q vi O.

J

CO

fe E

a vO

s- o2

X   trt   I

X) 2 00

tu

X cd CJ 00 O c

u

p     B

.. p >,«

S   v 00 «

00 . CQ .rf< r S 'c "J 00 !=

3   00 S   «      ~

.2 ■a fe "SS

"—' t/i o   («   =j

2 .-P > cd

>

o

13 p o

.S SS„

> « > O -3 o

■o 2x

4   trt   tu

ex

r- cd trt 9   trt   00

O O •C . j2 «

o"" "

X cd >

:Cd   crt '"*

1.S "

Ea o£ X g.E 8c"

c c

O oi

t- -O

c/) ri

.ätO

Pia pt

s:s.2' > s s

S E S IsJSd

l-Slp

S5 cdldZ ii

« o OCO « "■— —' CU   Q,

Q -p iP Si. fc
— c*-t Ct-t    O

00 00 00 E .

;o p

cd

■- rt tu h o ■ bOQ

.E ii 2 oov £ £.'.£ o-

C"   «   P   Crt ■—

gsfcp

crt   rtl

p u= 1-.2

ootti !;"— o

3 gip MS cd .5 to .S S-,

J5   G   00 c   crt

■§ M . ■SS }>

3 w   00 - '13

2 p

P    M

12

•so >

> K 00 ■o    . ,P

<- o.:- •

U,    Crt      .

■•o P-

"- 5

p p p'p

G to   o



P "i B PPP-SoQ

E

ca

o

00

crt

00

3

C

cd

crt

'c

•o

•a

3

c

>

3

:cd >

X

C

cd

•- b 00— -

ScS.E I -S

S-S»;?

j<( D. trt *: o C" o P S

•s.

tb

c

■iJ

s

Si

k.

o

Q.

.s

■u

i

X

OÖ

5.

'S

•<

c

t.. to

»n »o o o (N ro w-l i-H ro vo (N    r

O o »/   «/ o      ««

r

00 O r

o >0 NO

r- Tf (N

00

:SS

QPO   H

Cd

u.

>

c

a

c/)

13

(A

u

>>

1

CA

o

Ul (11

c

O-u

00 o 7   c

_i"3 g g

Seee

o -a 3 tu

B u 2 >< cuC Qc«

oo

- S-H

QPO

cd

C

o

■f-l

;0   trt

Uhx:

'5? 00 c —            »Oo

L-        4J   cd         CD

o   c H   > c

=; a>    cd u 0)        I

:cd u > jP   t. É

-25.S 5=      fe   S

o cd Ta .i cd i?

ov w   t>            crt

   trt     rv   trt trt crt

X trt 00

c

> ?• ua

CTV a>

■iS -3

ii _ Crt   c ;— 2 — cd G

Q " •" . .P >-

00

c cd > cd

;; «> 2Pi£ fe'~;s

cxjSixtrtSOt

g Ov   o

■3.5 u

feg"'' " cd

Cm

ä><,|w

£2

S«g2

73 *)Q— D.Jr—' O   3"Oi—I"   >i9

00

. £ id «:o'r„cu es c„s„ gjQ

u tu ts JS s oi-SB

:Cd            C

3 ii" 00-3 J3   c

oS sid i-,«J E'5

•S.SSS2 2

E „ fex c S opS _; c ocd c , c;:;      c r-

E >v

cd .c

ed -te X Jii r 5 — —

S y o9Sx 5 >v

er ■S 00   c   cd   S

E _. -c   o •- .0 u ä i M

. :Cd   J3   U

!'rt   u   c   E'M«i   MO

-'iIe

= feä E

;>oocdt"S;S-C

i"!3£2-3c'2c 5 fe > o ffl ■-■JJ " E

ä.s:2i3S3.si£a
S cxcd . s cd c o ch o. trt 00— > J>: j«!      ■/> c »cd > tO

c 4> 3 ,- rt ■- 21;

— J S            tu -

i3c'e5;M'trt«'

S;   « ;0 ?? ■   "

> _crt S CTV

£x£oedS Crt eii --3

5   Ö   "   Ml    . •c«-°C-fel033

tuxtucTS    gvt,i!

b " nrt*   o 03 "« «-i :0 CO 5

-« o °g.-S c aöo v i2

•c « ' otn S cd =« ?; tO CO H ocd o °cd Ji;   r- a..vi eii ■'''

00 <

ss-ssasn

op.-

'x tu "> "u      Q_o E

(.OtflTScrtä-cd

<22gS22|>t§

c'° B SaJuiS C.S C f2 u "d. *" « fi-iC V-o S X c-o xC! cd u

täHOOg300Cd.iiiO

•a i 2-o i S M D-vcopooccdii-

P:i5   (-   Ui .-H   r-   cd        4J

cs C D. C C -O      a

56

v. Socialdepartementet

Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

3

ori

u

E

ri

o

op

p*

Crt

•a

3 >

t§

K§

oo ' .

c*

.P .b   00

CTV J-

_HIM

< X)   3 —

X

Oi cd j

X T3 l-

|.a>

j4 !? o .22 s

w   crt s .2 P o

■si

cd

■.a.

u ffl Hd P .2

• S cn 2 t; tu Q .te fe 3 CO

(N

o

•S-s i3 3

h

•al'

°x

_II

wo

>

cd

oo

c

cd

■p

tu

•u

x>

s

Ul

cd

E

ii

cn

X

OO

.:

B

Crt

■p

■

00

trt

ocd

S

•e

—

;P

p

O

E

S

o

Crt ri

'a

J£

3

. E

Vi

E E

•c

3 O

Jlä

■c-

:Cd

!rt

O -3

1-

w Cd

i2

rt j«!

■a '>

- J

X

•mCO

p

•g-a

"S

tu'>

g

CJ

S h

£: 4>

OÖ

c «

B

u ■&

'c

iS S ts P

Vi

5

.v

J2    M

3

O   u

trt

P    P

00

P.P

P

3   É

—   P

2 "3

§ to

•a

G

"X

>> Cd H   cn

NO O »      i-<

3

- m ON

NO C7N NO

»Al o "O

■»o oo

V~i 00

NO

00 On w-1

00

;SS QPO

l

■—.2 jT3 o -a

QPO

3 «

.E o

cd uS

55 i2 E

v-1 —I m

1 Tj- I3S         o

m to -

323   !J

>£i t o          rn

Ov CTV f        M

Ov to —        r-

VO 1 ■*         00

C3V —. n       n

<-i —t i3v       rj

= ?? g;

(N) r*"i r        r

00 —' (N        1-H

JZ ri y -O

QPO

•c

J<

tcd

Crt

u,

:0

tt5

tu

crt

.ii

.m

k.

ttJ >

lo "O to          Vi

00 f* r-          ov

00 — vo         vo

Is

n —              ■«

00

:SS ■dl

QPO   H

o

"o

"u

0)

cd

E

3

X

•p

crt

O

C

cd

u

u

o

3

fO

X

cd

ao

;SS -SI

%>ä

c

o .   «>

_II

T3   00 O   P

11

:■="§ p t?

2x

"■g

= o

.1   I

a-p

^hl

Sco E p ti. o |,tSx

1.

J2 "c

UJ    t/3

g.2-I

"2- 5 - ii

g'S'S «1 ii

|?.E

P :0 C 00"   u

c ooS •S P *i 5'P Q-S ?! E S P o

B fe äS

4-1       CJ

«   O

i: 00

tu P

>-c Cd «> •S c i; cd

p-e

• ä-S m-Ss Q S 2

57

VI. Kommunikationsdepartementet

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

'oo

o "o

s

B

g p .-

.2-a

.3.2

o

p

00

o

t

tu ■a

;cd

>

>

cd

u

E

cd o ÖH Vi :x 00 2 P "i 'c •a V

trt o

Crt   U

P O. o .iJ

S c3 Eb pJ=

t   u

e p

p 'E

oj

'e

p

p p

p 00 o c trt "C -

OOt   c

.s s g p- ti

.i -P .2

5-   00

crt     I     v-

u s . XXl=

CO en i3

c

'§

•o

cd

•s

p . p

X CJ

.2 B S o-

3 X

p p

p

00

p 'p J

SJ a't; g

P--'3 p

:0   00 ™

cö" JicoW

g'«-P.å

•Iq o>,

;iB j . _. to .cn - *5 E   P--   2

PUHCO P

■ g-

trt o < X

00   ..

CTV J2

00— ■

•sis

* 9? ö

§

■t-* On _

3    1-H    S_

ooo       o

ooo       o

ooo       o

fv| (N vo        o

'd- —      ve

r~ 00 00 t--*o t-

to " 00           t

r o r

00 r-1 tTt        o

—.               TT

CTV

O         O

vo       vo

CTV     Ov

ooo        o

ooo        o

ooo        t»

oo CTv vo       m

CTV r--

00 vo

r-- to >o

?

o vo r p- o vo —1 —        ro

ooo        o

ooo        o

vo o »o   *

n r-- vo vo

f- vo o fN CTV — fN vo

1/1   VO

m r-     r

Tj- ON V-J       ON

5

SE

00

■å

tö ¥ 2 t, -- ti: QPO

•"hIs

QPO

00

;SS

j v i:

■   >;P

I-i    -w 14-1

QPO

00

:SS QPO

c

3

5 S

>2

00 tcd >

H >

o

§

6 2

•1>

Ti

3

B

X

Crt

1

trt

(U

C

00

'C

cd

cd

u

J J>S

>

trt

Crt

c/3

•a 00

58

VI. Kommunikationsdepartementet forts.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

_I

i-,

E

as

= 1

> -g

OJ

P

>

O

3

s

03

X CJ

3 13

Q

o

e

O

<

Vi

'p

11

te "»

1

(rt

ri

."

o

:Cd

HPu

> CO

E

o DQ

•-9

5.2

EJ

cd

a

■q

u

tu trt tu

Ui

Q.

> cd

X

O

00

o

P

00

•u u

,c

w

'c

tu

iA

a

5

E

u

o

X

.:

I-I

:0

tM

E

00

tu

c

p o

X

•o

1)

te   -00--

I

sa.p I-3

   g. Crt .2   3

»O O

„ oo o

o o

>o tt

Tf vi

2Sf: 3

cd cd

-.5 P C tu .ii o   trt

2,p iilS

'q. trt

E o ,to

'P

3 E

E p .id

E

cd

r

-. r- ov   r;

to r--   Tf

-t    Vt

3 B

ö

Q.

w

■a

Cfl

c

.2

13

0)

'S

X

2

.S?

£

■3

s

B

0

>

«

s

cd j3

o o

o

OV — Tt

•«

(N O

fS

IO —

r-

<3 O

CTV

to

vt

— fn

■»

•SS

CJ ■a

.-< a> t.

QPO

•ss

G 3 ai .t;

rt crt

QPO

00 =3

:rt

•

>

cn

(rt

C

C

■ —

•u

B

1

cä.te

F        (-

_aj 00

•S E

P

feg

JZ   cn

■SI

s-2

.S E

;P

XI o,

cd :0 O   P

ISIg

isii

4->   crt

cd

u,

c Sä

:0

P E

cIh

'«>-

C

D trt

•- >.

g

'p

- cn

a >-

u

crt

2

3

i: S

Ul

IU

PT3

81

u, >.

trt

3

"a

G

u ■*-•

trt

.3

   B

G

E

cn   "U

Md

t:

s "

j

t>

4ife|

ES*! i2 H TSS

Sp2 2°§l°

cd ■" o .i

■ w cd j_i u cd 00 'U P p.SS

•cife 00 4> a

Cd

>• u > cd Crt-c

g<é§

ml

Cd ■ö > > QP i.<

D

f    ■*     *.in    VO

59

VII. Finansdepartementet

Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

■o

ocd

u.

E

cd

o

op

trt

00

3

G

1

3 .5

51

X S

■o

tJJ

c

bS

p

•n 3 X

K o P

crt    Q,.i.

G

.2

"a.: E 3 .2 P -3

c. a ° S

cd 5 .! u- > to W Irt

     Crt

II

U "O

> E "f o

< s S-S

CQ u

O   00

Q.

-i (/) -

TJ

s

D.

£ P 3r O cd 'C

S- cd 3

cd -a • 2 • a

O -

Crt           vo ,.

.S     00--

cgS.S I -s "S SS V j

0   30

<: X 3 — ■

ooo ooo

o ON m •r 'v~\ m

1 —      T

CTV — Tt 00

Tt   to

to fN t?\ -1 fN

r-I NO

TT

OOO           o

ooo       o

w-l vo

m'v m         (S

O O ICTv 00 to — 00 O VO — fN

o »o

Vt

fN fN

■V

— vO

x>

00 Tt —I «o

Tt r-

5

5

OOO          ©

ooo        o

o vo vo r<

Tf   Tj-   --   o

-- —       m

o to — vo

I--   Tt

00

:SS

t-l    W C|_«

QPO

*-•   1)   t-    >£§

Ul   '•-• C4_|

QPO

OO

;SS o .Q

:t3 > :0

l-i    — C4_,                o

QPO   H

00

•SS QPO

00

•Ss

.Tj

ä ?! te "J

t-l    ■»-'   l4_l                O

QDO    H

O

A G 00 00 >.

CQ

CQ

9i,

60

Finansdepartementet forts.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

>

CO

E

cd

O

.W)

trt

00

12

c

cd trt

'3

■O

•o

3

p

> 3 X

:Cd

> C cd

I

§•3) fe. •p 2 -

2 33

09 CQ CO

u ■p cd

X

u

T3

ti.i

II

t    O

c   fe.

O) _

■SS

Qco

0)

m

w

00

Crt

>»

(U

cn

i~,

00

S u

00— -

OJ     ON   —I

.5 I « .p:£ *r

O.

E o

c- r- o   g-

r* to o     Ov 00 — fN

m O vo     CTv vo to oo     CTv

r- — —    o

r- tCTV vD (S

00 tjv —     o

to m     o

—I              r)

OOO —I Tt CN

Tt   fN

o

X cd

tu c X s .5PE

S ii

•a -f

cd CQ ■03 Uh ■g.<

D.X

.SS

JZ   ™

>£ QPO

t

On Cl t

00

r o O

m

»O O ON

Vi

r- vo r*-i

NO

1-- —

o

NO (N

o\

-£

00

V

P ri

•X cd

.icilj

ä

tS"-

SS

rSiS

hS

QPO

•C

B

&

■■ii

trt

c

'u

4-*

ri

Ul

ri

oo

ocd o

:0 '

°2 -S r- D. 2 oo E og ii 12

Crt   U —

>>cu —:

._,         Crt

ES

• u o cd X o i: c vo S uoo

X «

Crt ri

cd Crt G   >,

"3   trt

<

B W

|S?

g-OCTV

13 trt X cd cd CJ •

.S «, to .E

ä p

■ t

>vOp-

s>>s

-Cd"

*e ofl 52 -tTS

2 S

Ii

™ P   _

=cd j

l|i

> fe!2

cd "O to

G S 00

ii trt .„- c i,

is

CJ 5

o 2

00 *!>

si

'5.S

'crt   cn

3 o -,

   r- 00 PkSCTv

61

VIII. utbildningsdepartementet

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

E

cd

o

.S?

Crt

00

3

p

cd tn

'c

'T3

■a

3 > 3

s

>

tcd.a X J

u i?

3 .2

QÄ

£-2

o »cd

.SS; 00-g

Si

cn X)

1

>

Cd     G   OJ

cn   1

^li

'C 1

il

'ä3 P 3

•Se

•ig

'-1 - g s •Se5

L 2

.P te 00— -

_llf_ä_i

<: X 3 - V-'

Tt 00 o M r

00 o vO      TT

fN O fN       \n

vo o f

CTV — 00   00

r- o oo r- o (

-H    -.H

2S

fN —

—I >o O

to vo to

r m fN

Tt o vo        o

—   o r*       Vt

—   or-        00
oo — r--   to

O Tt fN fN r- m

Tt   fN

Tt — — vo

fN fn vo      .-t

r-   —   Tt   O

r- — vo      VI

——I       m

tu

cd

X

&s

X cd .itä-u

QPO

ri

3

o -rt

QPO

00

:SS

QPO   H

00

:SS QPO

g'-

QPO

-o S

2.S

i4

i) cd

|1

S 2 fe

Cd    trt    1)

Jti X 3

58e

ri

62

utbildningsdepartementet forts.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

E

cd o

00 Vi •X   00

.u P

crt   *-?

■o

3 S 3

X §

52

00

..cO

fN X

fN   g

a o ■p-S • (rt (-1 E

> E   .

cd u g

c trt s

..-   trt   3 P   P X

> o2

Ss'-s

trt   c 3

■f<2 co.S M

G

o

g   = Ot3

S   O

•i 2 fe, E - GS t: p E '5

W   MCO

c

cd X

OJ •T3

G G   V

•2:«

Sx

3 a

■a p

Is

.2   3

■a -

cd o coQ

o.

cd

J

cn

P

4)

1)

>

>

cd

00

m

G

Q

•C

<;

u

Vi

j

'a

2

.S2

5

S

'g

"cd

■a

■ ti

rti   ra

1

00

I    ii

•3 .te -r-

o, PJS 'V ätlig o

Irt o 3 2 < X   3 — .

VI W-l r v-i r- o

o   ON   -H

CTV OO — fN

CTV 5

O fN

ö

—• —.        »N

O o »n V) fn ON r On oo m CA    -

— n m vo tjv to to

ve

O

r- fN

Ov

5

Tt — fN

Ov

m r--

vo     vo

Tt       TJ

O IO            "fl

to -              vo

— —            fN

OOO v v-1 WI r- m r

m o (N ON r (N >n »o -rt m

SS

»o o

o in

m rj

ifi

O O Vt to

OOO     o

O O r   n

t-- m —

tu

cd

X P- E

H   (rt

00 2 ri

tss

ris

QPO

oo

•SS

CJ -a

r2£ QPO

OO

äs

o?

QPO   H

00

■ • '• •      o

H

U.    -J   t4-l

QDO

:= rt

U - ciM      O

QPO   H

C3

Ci.

t»J

■a

00

•5

X

c

.2?

a

'■3

XI w CJ   tu

P « '   X»

" E

ii:M ■ -I 1) crt .-Ii u. o U _ > Tn •3 00 S -O

T3

3

trt

_«

P

"S T3

p

C

E

tu

:Cd

U

C

.S

63

Utbildningsdepartementet forts.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

o •-

ol

t3v cd

tN i3 r-   P

•g tu

O   "

Ut    crt

VO   00

00   P

CTV fc> cn

.-■ tu

J_   I-I

Er->

ri

: oo

E':-

CTV

00

G to p tcd 00 u. VI a\ Ji

g"-2 ■ H g c

O (U ri

?ts.2

Crt   C4_,     (rt

•l.p ■If gs o s >;?>

te r.,: oS

:0 r G

eii 00 .P   3

00   - P u

p >o .:2 u,

•3 00   > "M

a ■.a "

t;i 00 T3 00 c2 CTV tu T3 B— '- 3 te - BX °   U U   I,

" la    -o

■a S   r >"

S i> fe iJ

i' P-p =>

"SI X P —

.Sl-g E • - S o '

QJ2   Uvo

"*• ■— S)

1- r3 tu cd ° E SB

■o o P

'2 — 73 cd
X ____          trt

X SoSg   >

u — OO cd

o   u   G   ~.

■P fe.2S

fe°lll

P 3 tO .- 3 i,X.P Ul   tu

E

cd

o

.£P

trt

00

!S

c

trt

'c

73

■a

3

G

>

3

tcd >

00 vo ,

™ .id

-P te 00

-§■31

C3

Cl.

CU

■Q

t-i

00

.c

tu

X

5

00

2

'S

c >>

s

s

Vi .U cd    CO

.O P

3 B S u •a >

tn tu P -V tu c

tu

fiiZ

to o

f to fN

00

:SS

J "ÖJ

>S   I

-     *->   C4-H           O

QPO   H

.1

crt   o

•m— ox

"ox

•«

2..<2

crt     Q

s-g

c/5   Q.

Ex

3   cd o "

Q.

00

■SS

?

ä " te QPO

c

cd

tu .

trt

13

T3

t

o

iJ5

z

v

IU

o3

00 > 3   -

Ul    trt :0 t*-   00

C.E

■ fe

o i: S.2 o 00

fN Oi

to" -J OO   IU

•b

s s

CTV ed

H      (rt

tu CQ

■g'Q >- i2

iS   IU

■ E

o

o :0 O c»- ■* 1_ t   U

P ■

te "1

o   B

2S - p

   crt

•a 00

1-i

(u i:

>-.    Crt

-o rt eu

o   cn

cn +-1

u

IU     a

Ea

«.E r E

§2

ii > OS-5

Crt   Cd.j—.   crt >v 00'X   3    r-

O) T3

73 cd

p

tcd

rt -*

X < 00

J E ii'C S S — 5 S S I- D, :P i- >,i3 u cd -   li   Crt   Crt   D.J

u

EC   4J   00 Ul 75 E.B   U :Cd

E '     —

U   00:g-O

JU .P tis cd c oo 53    . «J

"'•S-SSS S

£ rt

%.Et-'&

C :> h

C   t   rt   cn ori ,5

fe - c Cd u

E   «

o-

Crt T3

•-b cd o   'p 3'c T3 cd .i:: .    c u w

(D     3

G o • cd u: T3 [-- G Cd   fes?   t

■U i-.\d Ii G   Ul 00   g

G   o CTv   2

ccd-o" «l c   3 *-*   4>

e   u   IU oOocd -

O   :0   —    O

3 - 00 u. X 73   00

■O o 3 lO Pu O X X

G.«:3 fe    h t i"

S «fH g o D,ii"S äp

o •=   c   u iS   Crt

:p

-    rt    c.\    rt     .'-K

64

IX. Jordbruksdepartementet

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

E

cd

2

c"

crt

'S

73

73

3

B

>

:«

3 X

> B cd

tcd

Crt G 00 O p-3 .M cd

"'So

cd .2 -a

• c.

?s|

3 E - =« p ■S

73 c .2 IS o t±

:to   s>   cd

00

p .iti

E.E 2

cd

<-

73   tu >   P

cd .2

S.S p — te P Cd JS ■P

G J   cd

cd u u.

X ■O crt "   4>   S

00 S P

P   S 73

■C E.2

IU tcd cd

i-c P

Crt .P   o

'a p ii;

IU ocd (u celcfccu

(1> t«M

pS

S ii

■- s.«

cd   o   tn I-I .: T3

rt   »r " JU!   3

p o

G S

p b

'    Vi

M -p 3 .S

■° E

D.J2 M cd ■S G

trt o • trt

S fe

CO Oh

00

G

'C

IU

c

cd          B

o.    .P

X   c- S

"    o i!

P.2 t;

E p "p

VI . G

'■:s

■c

tu

CJ

•te u, oo-- tSS.S I S .p:5 r

.ii   D. M > g cn O 3 "2 S

<: X 3 — s

oo - v-1 r--

o o        o

o o        o

IO —             VO

o fN       n

ooo ooo

fN VD fN

(N V-) On r-

CTv —

Tt r-

to vo

rJ

fS

NO Tj-

V-1 r-

OOO VO — f* fN to fN

p- —

to f*

o Tt

(N

f vo               0\

W-1   NO        1-N

>o »o NO r-

«   (NI

?

to o r- o 00 to

OOO

r CTv m c Tt fl

— o

00 —

—   Tt

■q- (N        vo

V 'O               »M

IU

cd

X

P' E

c—t   Crt

00

:SS ■H

£i2 QPO

00

:SS cä !> te    cd

Lr   -- t4.

QPO

00 ;SS

j "03

U T3

fe     >   ;0

QPO

,—   tw   u.

QPO

o

ÖO ;SS



ä S te

l_i   *-» C4_(              Q

QPO   H

g-

73

00

•3

i<   s

ii s

CO c

65

5   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Jordbruksdepartementet forts.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

cd

O

.00

tn

oo

'2

G

cd crt

'a

73

3

73

c

X cd

crt   G       (U

ao-3       G

2 D.PS

U   P .2   3 u   P w   Lri

S-ii cd r3 3 >

y.Si P S

O Ul u- u-

.i25-tÄ

3 te 1 •p

73   P-S   E

S «f32 CU Jco <

ES TD -ci

< B

o u    t;

X c <« E oi3 cdd.23

fe-O E > 2"2

C» s cg :tE ■p S g

CU CO U

cd

u X

cd .2f

å §>

Crt .S G   C

\

s-s

.2   u,

g cd • o H'P

.3   u,   tJO— -

sE-S I «

   n   C *:*

<.8s2:-

iCTv t- Tt OO

VD OO

r- f

o o o o

(NI m

o o

fN o Tt —

o — o o to m

fN

C3V — lO fN O VO p- r*

o o

O w-l

O O >0     Vt OO fN vo     Vt

Tt   —          VO

o — o o

r

vo CTV r-. rv|

vo n

O O

VI Vl

to

OV      VI fvl

O —

O oo

00

B v

■.n cd . 'u

o 73

,— " t;

:t: > ;o

I-I     .-•   C4_|

QPO

bo :SS

■SI

fe! > tO

Ul .-< eii QPO

00

2 13 CJ 73   iS ' se te

QPO

00

•I 5

.: tu

CJ 73 ,"   IU   K

>a

QPO

00

•SS QPO

p H

i3 fe

I CO >

c   3

B •-

cd trt ÖS.S

« i: B g

CO J

X P

4_(

3

ri

Crt

S E

cn

00

I-I

'C

.>

>

p

c/1

3

66

Jordbruksdepartementet forts.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

B U 73 ■K3

u

E

cd o

00 Vi X   00

J p Cd-3 .P

3 I

X §

p

.2

P

2

O

M

crt

C

2

'b

'C

3

'i

•O

g

II

X

.u

E

"S

■

o

G

Vi

B

u 3

o

S

O

E o

p    c

JJ     (lä >>     ii

e   °

iS    s

00

S '

.PjO

00     ■

CTv

00— •*

<=   ■- i, «

j«(   Cl. tn o   O 3>20

— C-

>

.g

OJ

&

X3

iS

ri

"rt

«1

•O

cn

:0

— o to to

Tt VO

2 S

o o

o <3V -t f

cd 00

CQ

73

ni

&0

O

a

C dt

c "C

D

t-l

_cn

O

O

"S

5

fn

u

"5, Ci

u

B

■o

o

[rt

cn

Crt

o

M

ri

c -i<; Xi

XJ

>

>

•o

u

rt

1)

o

bo

SP

e

C

er

4J

c

'c

o

i

ri

rt

:ri

T3

(S

rt H

r-rl

cn *" ri c

-1       -t

SS

oo

fN —

VD rrj

3 "ä)

o 73

QPO

:53S

■c =

fe ">

>irt trt p

G ■o tu ■'

S "P Cd   tu

OT E

a E o

-i

*-•   cn

p Ä-

tu trt > trt tcd 73

ni     Ul

,5i°cd OT >

.    Crt

t-l 00 IU S

c   cn

E =

:Cd ■S

2e

X)   trt   g

Iii

■3 E o

. .if! t- tu w

u i! j

ox 3 il   o 73

cd o O 73 u o u b 2-

—   n    c*i   ■

67

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

73 IU

E

d

C!

0)

Irt

T3

>

rt

rt

u

e

bO

o

C

00 trt ■X   00

.:«! P

" ■c

tn   G

73 2 3   S

.fc tcd

<

«

<

OT

<

c

OT

o

>

E

pH

IU

o w

..-   Vi

cn

-J .—

cn cn

C

CO

-:   B

il

_o

<

fe..2

ci::

E

E

u.

<

Ig

2

E

3i

OT W

p

cd

crt

2 <

B

cd

rt

X

73

<

E

B

v

I-I

:Cd

tn

>

X

cn

o

cn

o

C

_o

G

1-1

E

3

0.i

t4-l

O

B ►—t

Q

v

G

73

,o

c

u

S

:Cd

X

o

— 'b

o

'b

73

c

cd

IU

s

E

B

3

Q

J«

crt

O

Al

QCu

ill Hl

O 73    I fe..S   P

|g

cd j O

otUQ

< rt <

OT

IT     I" S     p

>v    o

i2

00

00 tCTv

00

X,' Jiä

       Q,      Cfl    ---;     O

< X   3 —t -

D.

O

nO w-1

O vO

o

00 O vo —

!?2

SS

o o

CTV Tt

SS     §

to fN        r-
— vo      I-

« —<     r*

                    fM

S2

o r-

r w-l

V-» r-

ON NO

cd        S

1 -

•2 S S3

S= I 2

Ö Q.

NO OV

a\ m o r*-i

(N —«

o vo

r* O

W-l o VI r « CM

r- Tt

00       OT       •"

= s

X cd ■ "v

52 QPO

&S

OO

:SS

-fe-2 " > ;o

QPO   H

2i2

QPO

2£

QPO

00

:SS

■SI    «tS    3

01:30 H

ii te   "S f2

:Sa ."03

£1 I

QPO

.-I          crt        .—t

■

p

i    =

C   u

cn cn

< t;;

G   op I" .S

"2 p p 2

tcd X

Z   3

O

U   tu .B

73 "a   ,

g|£

S :cd 60

S i •!

o      w

i =

00 . 73

Må

Cd t.

•S£ - g

2 c

"■•a

B a >,o.

mP

68

XI. Bostadsdepartementet

Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

I-I

Cd   I

Jsi.   B

cd -p

|1

X cd

> cd

G

«3

G .0

Vi

1

cd

f/i

u

O

Irt

x>

'c

a

CiO

E

73

3

<

cn

00

C

G

p

'c

trt

5

3

'>

73

P

o

73

u

U

D<

i3 ■

2

o

trt

•:ri

o

cd

Cu OT

•O

G

tu

O

X

CQ

X

Q

CJ

<

O

.u

crt

Vi

•a

'c

cd

Jii

trt

IU

o

HCQ

5 .E CQ P mQ-p .S<.2 p E 5 -iS o

tjg

si

ll

pf ■g s

> 73

•Ci2

Crt X

U   00

X •;3 IU 2 OTtS

E

73

cd

'e

p

G

O

1)

JlA

E

U

o

u

2

trt

trt

so

2

G

S

'c

■o

.Su

,Pi2

1 b

: i. cd

w 00 ,

v, o 3 !C! S

r«-i vo   r--     NO

-l-        v-1

VO v     OI

n-i (N

Tf vo -     Tt

r- r-     ON

v-1 O

w-l o Tj-     » NO ( w-l     ■

r- Tf -H   fo

Tt CTV oo     —I

o r-

Tt

Tt O

r- fN

vo Tt

fN O O to

Tt   1-1

oo Tt CTV fN

r- OO          w

Ov Ov            ON

( fl               r-

00 v             rn

tn fN

r* ON

r- o r- w-l

OO (N (N —'

O

OO CN

o o

O o

CTV tN r<-i t-

Tt

SS

(N o

O r-

0\ "

00 o

73

c E

■ä "cn

Crt    >

il

cS

o E ■o g

>   00

cd w

73 S

gg

S§2 |2

uTE

E ■Ig- 2 I

•s|

G   C

C3

D.

tb

13

cn

-C3

2

IU X

to

00

05

c

s?

2

"X

a p

ÖO

S ■ "u

_sil

QPO

00

:SS QPO

73

sg IU a

S   00 OT X

SS

'JZ '

"o QPO

u

M

o

C

c

B

cn

Ul

c

%

■-

73

cd

c

c

a>

00

ri

00

w

>.

00

bfi :SS

QPO

&0

äs

t-t   -•-• Cm

QPO

= s

Iri in

C   w 4J   Crt

Uc2

O        1>

_I_-II

cd

— ii "2 c ■gS°Es 2E>fe lBt>. "u X .E ,_

>-pfeS

Crt t- w c Crt   o Ji 'C

trt te IU o > o —

cd. o.

3- oox G •3   B   CJ   O

fe ii oox

u. S B o 2 ii'B   P

Cd Q. ti C 73 B tcd u

69

XII. Industridepartementet

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

E cd P

00 Crt X   00

■ E

^II

X cd

X

•II

cd OJ

p S-

tu   IU

oo

g-gs

'=3-3 .2 3.S

> -p p ■§2|

u-. Cd t> -3 P

S2fe

CLiOT CU

73

P

ä     p-p

Cd       ;: tj

M      to   (3

'P D, P J

u fe IU 3 tu ii •3>.it! >   2   O

O EOtQ

s-i

■feE 11

X g l§

■2"5

a; W

ii        ig

00

« J«!

P i_

<;x 3-c-

o IO vo         t-H

-t fN o    r--

t-~ — c?v r-

fN          m

ooo       2

to o to o

rf, o vo      o

f

SSS s

.-I — —   fn
fN                 r<

o o to r-

IO —

o —

to fN CTv 10

o o   Tt         Tf

CTv to r

— fN Tt          CTv

fN                 fN

ooo   o

fN —              l«

ooo ooo

t- fN —

to o

5:2

00 CTv r- 00

o fN

m fN

O O      to      IO

Tt to    oo      t--

O fN     o       m

fN        —      r

ooo       O

to O to             O

o oo vo   m

r»v —       <0

I —            Vt

r- o Cr <=>

Tt fN Tt —

o

cd

X

SS

00

;SS ■ IS

t£2 QPO

■X cd JÖS

QPO

cd

o -a tS S te 22 QPO

00

:SS .itä 13

-SJ-2 - > ;o

QPO   H

.S jd

. tu

"73

52 QPO

cd

f2

-I

c

a

.2   00

S.s

OOP

SJ-g

OT   3

p

:!dG

■ 2

crt 'w

a> IU

SS-

OT.S

t'S

70

Industridepartementet forts.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

73

g

cd

P

00

trt

00

m

G

cd

cn

'c

73

73

3

G

> 3

X

tcd > G cd

00 os jj

p2

53s2 <; X 3 —

_É

E

Crt o

.§g

o it

B tSdg

il

!3"b >-g.2

tn

7 cd trt

Sg-.E 2 2 E

cd   IU 73 CU CU Cd

C

o

cd

&0

u

C

trt

u

'g

§

'e

73

X

cd

73

'i

B

o

J*

G

tä

P

X

IU

pa

o

o

X

Q

<

G

o

p

.u

1

■s

trt

■g

3

p

j

.M

£

f22S

Ä

_cd o.

(N          m

V-) v-i Ov fN

o O IO to Tt t--to t- r

VD 00

to to IO    IO

r- vo r-

Tt Tt fl       fl

to Tt          o

SSS

ro OO r-

(N o o

00 O O 00

oo wn vo   Ov

(N          m

X _; S cd

II

uOT 00._ X G g°2

Jrt      fl

vo C3V oo to Tt r<1

o 00 O      00

to r

fN 00 m

to r            CTt

Ii

I

■g

1)

cti X

o. p

00 :SS

52 QPO

ä G

OT   cd

Is

o -a

l>2

QPO

•■P.2

. Tj

QPO

=1

*-«   •!>   ™

IU

Illa

ö   c   u >

OT >ä > to

a.s

t o

äll

Sg g'3E •c ooS 2.E B

B   P S

cd =i O

X :Cd X

s

if

:.2 >.

5,2

=« oo U

S.S 2

- B Cd

■P

cd

■P '"'2

•S £ >, ■'PZ

71

XIII. Civildepartementet

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

p

tu

73

■Cd

cd                   o

OO Crt

•X 00

.     B

73 2

3 5

3 >

X cd

P

.2

00 cd

Bä

•c .3 2 S p p

00 IU   g

■S E p c

P 3 P te

00 Crt o.P

il?g

i) P o. P .2!

-t-t   tu   o   crt i3

c > 9* u cd >, g cd tu S OT 5 rt OtOT

cd E oo v

•

rt

>x

Crt

Crt

4-1

Ii

O

73

E

>

w

ri

(rt

00 >.

c

tn

cn

*c

tiOtN

>

C

(N

"C

cn

Crt

2

U

">

C

rr\

-§

(rt >

ri

B ■S cd cd Crt

ts g >   (U

cd to

§g

o o

U ii.

X   3

P   G >   O

p 2

_!■ O- Cd J«!

P 'S O crt crt T3 •-I cd

•T3

ä crt

cd -1.

■TS

.— OJ P 73 "Cd

■sr:>

cd

— v o u 73 ■— IU Ul t;i " tO S

.J2 i2 i! 00 crt tn

« >■£

cn rt 'g Öp i C rt ri T3

*;   00 ri

.5 C

w-S g s - °

trt «.:»!

EcQU

m       *

.■a "5 >

G < cd

cn pLt •—

ä OT 00
cd         (-.

■-■ -E P tO c tu ta ?

■ä oo-n IU s-s

cn >   u trt X

P X <

3 .te 00-

cPti .S   I    cd

S-2S;?

< X 3 —

o o to o

Tt —

ooo       O

ooo       o

o to fl        00

fN fN         Tt

ooo ooo oo 00 o

to Tt —

IO m

o o IO o Tt CTv

OOO           o

to o o         WI

o »o fN     r-

fN r*l           Vl

ooo       o

ooo       o

— 00 o      CTV

vo Tt —I   rt

»o rt7       Ov

O O to O fN p-

o

ft Tt o        r-

OO fN o     o

oo o fN      —

— I--          CTv

OOO             O

o OO O      00

CTv r- o

o fN —

to r             00

"X SS

oo :SS

Irt   ii   t-,

Ul    *-• t|-»

QPO

■

■s

00

:SS a 13

o 73

i > -o

QPO

00

E S

JZ   U -rt

hp >tö

QPO

00

:SS

■«-» W I- fe >:0 U , tä

QPO

B

O

O

cd

'5

M

'>

.—

O

1»

Crt   c

Crt

■S=ed

i£

S f

>>

rt

OTX

i: >

P '3 00 IU cd B o   u

.g to 73

cn .S rt rt C J=

c T3 rj i3 «* rt rt »-■ ti

Q2-a

72

Civildepartementet forts.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

E

cd

o

.SP

Vi

00

3

p

cd

Vi

■p

73

73

3

P

> 3 X

tcd > P cd

D.

E O

1

'p.2 = 1

3.S2

fcWOT

I is

P.sl

rt P-SA J> n tn o

2-3

fN 00 CTV     CTv

fN Cjv O   «N

fN <0 CTv     r-

O — fN      Tt

r fN            IO

00        O

<3V 10

VO               t~

•i-a

— v-i a\ Tt r—

c _,

»O CTv O TT

—I — 00    rt

vo 00 m    00

o fN fN      iO

ri -j (rt

ag

00

•SS

■Si

S2 QPO

00

II

QPO

X   1

ii "ä QPO

-OiO

p

U

■o

>

trt

trt

G

G

o

1>

s

• G

-i

01

OT

O.

T3

,

c

Crt

E

"S

:(A

X)

C

Ul

en

<:!i

T3

m

ri

C

c

1) j

Ul

a

(A

w

B

Ul

00

0

_c

tä

12

3

0

•u

>

Crt

• S

"3

trt

13

C

c

H)

0

w

Crt

rt

u

4-i

U      .M    V4.I

t-   E 00 >, gCTv

J   C

'fcS

73

2.2 Viktigare ADB-tillämpningar inom statsförvaltningen        Prop. 1985/86:100

Bil. 2

I det följande beskrivs några större användningsområden för ADB inom statsförvaltningen. ADB-verksamheten (tillämpningarna) beskrivs kortfattat med avseende på bakgrund, syfte, användningsområden, omfattning, systemstruktur och planerad utveckling. Dessutom redovisas i vissa fall kostnader enligt uppgifter från respektive huvudmän.

Rättsväsendets informationssystem (RI)

Syftet med rättsväsendets informationssystem (RI) är främst att förenkla och förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna inom rättsväsendet samt mellan dessa myndigheter och andra myndigheter med vilka de har ett frekvent utbyte av information. I samband därmed söker man också på olika sätt rationalisera kontorsarbetet inom myndigheterna. Ett annat huvudsyfte är att skapa underlag för planeringen inom rättsväsendet. RI-systemet har utvecklats och utvecklas etappvis och består av en rad delsystem och rutiner. Olika myndigheter ansvarar för driften av olika delsystem. Ett särskilt organ - samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) - svarar för samordningen. Datordriften är förlagd till flera datacentraler, framför allt till rikspolisstyrelsen (RPS) och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Systemen i RI kan hänföras till följande tre större områden:

-     System för brottmålsförfarandet i vid mening hos polis, åklagare och de allmänna domstolama samt för förfarandet inom kriminalvården (BROTTSRI).

-     System för diarieföring, beslutsregistrering, textbehandling och informationssökning i departement och vissa myndigheter och därmed sammanhängande frågor (LAGRI/RÄTTSDATA).

- System för planering och uppföljning inom rättsväsendet (PLANRI).
Inom BROTTSRI fmns en rad rutiner i drift. RPS ansvarar för den

automatiska databehandlingen av flertalet rutiner. Vid styrelsen databehandlas dom och slutligt beslut i brottmål, strafföreläggande och ordningsbot, brottsanmälan, uppgift som i särskild ordning lämnas angående person som är misstänkt för brott (personblad) samt annan handling med uppgifter för det allmänna kriminalregistret eller centrala polisregistret. Vid databehandlingen framställs meddelanden till olika myndigheter. Samtidigt registreras automatiskt data som skall ingå i det allmänna kriminalregistret, de centrala polisregistren och körkortsregistrets belastningsdel.

Utredning av lokalt datorstöd för utredningsverksamheten med diarium för brottsanmälningar och maskinella hjälpregister pågår i två polisdistrikt. Försöksdrift beräknas kunna påbörjas under 1986/87.

Även delsystem för kriminalvården är i drift. De ingår i BROTTSRI. DAFA svarar för datordriften i denna del.

Det huvudsakliga syftet med LAGRI är att förenkla och förbättra vissa
kontorsrutiner i departement och domstolar och att i samband därmed
skapa bättre rutiner för information om besluten i lagstiftningsförfarandet
och om rättspraxis till såväl departement, domstolar och andra myndighe- 74

ter som enskilda. De första ADB-systemen med detta syfte infördes år    Prop. 1985/86: 100 1972 i justitiedepartementet, regeringsrätten och kammarrätterna. Dessa     Bil. 2 fmns nu inom ytterligare ett antal myndigheter, bl. a. domstolsverket och generaltullstyrelsen. DAFA svarar för den tekniska driften.

Förordningen (1980:628) om rättsdatasystemet innebär bl. a. att allmänheten kan få tillgång via terminal til) alla de dataregister i LAGRI som inte enbart innehåller anteckningar för diarieföring. Dessa dataregister — som räknas upp i förordningen - innehåller uppgifter om överenskommelser med främmande makter, kommittéväsendet, författningar i Svensk författningssamling (SFS) och vissa myndigheters författningssamlingar samt viktiga avgöranden i högsta domstolen och hovrätterna, regeringsrätten och kammarrätterna, arbetsdomstolen och bostadsdomstolen samt för-säkringsöverdomstolen. Registren har förts samman under beteckningen RÄTTSDATA. Riksdagens förvaltningskontor samarbetar med SARI. Kontoret har särskilda databaser med uppgifter om riksdagsarbetet (propositioner, motioner och utskottsbetänkanden m.m.). Allmänheten får tillgång till dessa på samma sätt som till databaserna i RÄTTSDATA.

Till LAGRI/RÄTTSDATA och riksdagens databaser är omkring 250 terminaler anslutna, varav en del via uppringbara teleförbindelser.

Polisväsendets system

Som tidigare nämnts svarar rikspolisstyrelsen (RPS) för driften av en stor del av BROTTSRI. Utöver Rl-rutinerna har RPS ett stort antal ADB-rutiner avseende bl. a.

-     efterlysta personer samt personer som inte får vistas i landet

-     signalement och särskilda kännetecken

-     fingeravtryck

-     spaningsverksamhet

-     ingripandemeddelanden

-     eftersökta fordon

-     stulet och förkommet gods

-     passregistrering

-     meddelandeväxling

-     larmdistribution

-     stulna vapen

-     registerföring vid omfattande brottsutredningar

-     narkotikaanalyser

-     personaladministration

-     ekonomiadministration

-     verksamheten vid sambandscentralerna i Stockholm och Göteborg. RPS svarar för den tekniska driften av så gott som alla ADB-rutiner

inom polisväsendet.

I Stockholms polisdistrikt finns ett kontorsdatorsystem med 15 arbetsplatser som stöd för delgivnlngsverksamheten. Systemet beräknas med mindre modifieringar kunna installeras även vid delgivningscentralerna i Göteborg och Malmö.

Till det centrala datorsystemet finns f. n. ca 570 textskärmsterminaler,   75

ca 300 skrivare och ca 300 teletexapparater anslutna. Dessa är placerade Prop. 1985/86: 100 dels centralt vid RPS, dels ute i polisdistrikten. Fiera centrala register kan Bil. 2 uppdateras via terminalerna. Dessa används emellertid främst för frågor till dataregistren. Terminalerna är via RPS dator anslutna till de centrala bil- och körkortsregistren. Frågor kan alltså ställas även till dessa register. En koppling mellan RPS:s och DAFA:s datorer har möjliggjort åtkomst till det statliga person- och adressregistret (SPAR) och ett företagsregister (BASUN) från samtliga polisterminaler.

ADB-system inom försvarsmakten m.m.

Inom försvaret används ADB på många sätt. En mycket stor del utgörs av administrativ databehandling. Många ADB-system är avsedda för enskilda myndigheters verksamhetsområden. De större ADB-systemen i försvaret är följande:

-     System för operativ och taktisk ledning i krig samt för krigsplanläggning i fred.

-     System med data om krigs- och fredsorganisationen som är avsedda att betjäna förbandsproduktionen inom resp. försvarsgren och redovisar organisationens uppbyggnad samt dess personella och materiella innehåll. Utveckling av nya system pågår inom alla tre försvarsgrenarna.

-     Personaladministrativt system (PAF) för anställd personal inom främst försvarsgrenarna. Systemet innehåller data om personal, organisation och befattning, tjänster och löner, utbildning samt historik. Som komplement till centrala PAF utvecklas lokala PA-system.

-     Värnpliktsverkets system för inskrivning, planering och redovisning av värnpliktig personal. Ett omarbetat system med lokal drift vid värnpliktskontoren har införts under år 1984.

-     System för förnödenhetsförsörining och materielunderhåll. Ett flertal sådana ADB-system finns i drift. Ett för försvarsmakten gemensamt redovisningssystem för förnödenheter (TOR) bygger på användning av 56 lokala datorer. Systemet har ersatt de hittills försvarsgrensvisa förnödenhetsredovisningssystemen. En modernisering av befintligt reservdelsredovisningssystem har genomförts. Försök pågår med datorstöd för planering av materielunderhåll på flera lokala myndigheter. För flygburen materiel fmns ett avancerat system för redovisning och uppföljning av driftdata.

-     System för ekonomisk redovisning, bl. a. kassaredovisning, kostnadsredovisning, "koncernredovisning", tidredovisning, revision och ekonomisk statistik. Systemet är en försvarsspecifik variant av system S. Decentralisering av vissa funktioner i systemet pågår.

-     System för att underlätta budgetarbete avseende preliminär och slutlig budget i första hand på lokal nivå (DAPU, DAtorstöd i Planering, budgetering och Uppföljning).

-     System för produktionsplanering vid försvarets materielverk under perspektiv- och programplaneperioden, budgetering av verksamheten för genomförandeåret samt registrering och redovisning av genomförd verksamhet. En revidering har påbörjats.

-     System för verkstadsdrift som bl. a. består av tidredovisning, löneut-   76

räkning, redovisning/fakturering, produktions- och likviditetsuppföljning    Prop. 1985/86: 100

samt budget. Utveckling av tillämpningar för lokalt datorstöd i verkstäder    Bil. 2

pågår.

-     System för information om fastigheter för central, regional och lokal instans. Datorstödet utvecklas lokalt och användarnära.

-     System för materiel- och personalredovisning, krigsorganisation samt för övningsverksamheten inom civilförsvaret.

Driftmässigt är databehandlingen i huvudsak förlagd till försvarets datacentral. Huvuddelen av den nyutveckling som sker inriktas dock mot drift på lokala datorer.

Den långsiktiga inriktningen av verksamheten på ADB-området inom försvaret har fastställts genom ett regeringsbeslut från mars 1982. Detta beslut innebär att försvarets rationaliseringsinstituts rapport Struktur 90 skall ligga till grund för arbetet med utveckling av ADB-system.

Inriktningen innebär i stort att ADB-systemen skall decentraliseras eller distribueras till användarna, att regionala och lokala nivåns behov av datorstöd skall förbättras samt att kunskaper om ADB och dess möjligheter skall ökas i organisationen. Förbättrade metoder för systemutveckling samt standardiseringsåtgärder skall ägnas särskild uppmärksamhet i syfte att sänka kostnadema för ADB-verksamheten.

Inom försvaret har arbetet med övergång till Struktur 90 påbörjats. Ett särskilt projekt som leddes av överbefälhavaren organiserades inledningsvis för genomförandearbetet. Under år 1985 har de första tillämpningama inom ramen för det nya konceptet tagits i bmk. I första hand har generella administrativa stödsystem (GÄSS) såsom ordbehandling, kalkylering, enklare databashantering och meddelandeförmedling introducerats. Före utgången av kalenderåret 1985 planeras driftsättning av vissa tillämpningssystem. Projektet Stmktur 90 har upphört och kvarstående arbetsuppgifter överförts till linjeorganisationen 1985-10-01.

Genom ett regeringsbeslut i oktober 1984 är den första delen av upphandlingen för Stmktur 90 nu genomförd. Avropsavtal för en första etapp - Stmktur 90 PRIM - avseende ca 100 system har tecknats och leveranserna pågår.

ADB-system inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har under lång tid använt sig av ADB i sin verksamhet. En egen datorkapacitet för att hantera informationen vid ÖEF häller nu på att byggas upp. Följande system är i drift eller under utveckling:

-     Inom BUSA-systemets ram förs register för lagringsverksamheten. Driften av systemet är förlagd till datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Registret skall ge underlag för planeringen för uppbyggnad av beredskapslager m. m.

-     Ett särskilt ekonomiadministrativt projekt - EA-projektet - bedrivs inom ÖEF. För driften används ÖEF:s egen datomtmstning. Inom dess ram har utvecklats ett system för affärsredovisning i en första etapp.

Systemet har under år 1984 ersatt motsvarande delsystem inom BUSA-     77

systemet.

- Systemet för industriella åtgärder, som syftar till att underiätta hante-    Prop. 1985/86: 100
ringen av bl. a. avtal med näringshvet.                               Bil. 2

—Systemet för budgetuppföljning för hela ÖEF:s verksamhet.

—Ett reskontrasystem.

-     Ett planerings- och statistiksystem som används för planering främst inom ÖEF men även för det ekonomiska försvaret i övrigt. Driften av systemet är delvis förlagd till DAFA, delvis till egen utmstning.

-     System för oljerapportering som syftar bl. a. till att underlätta uppföljning av försörjningsläget. Sammanställningar ur systemet utgör dessutom underlag för rapporteringen till International Energy Agency (lEA). Driften av systemet är förlagd till ÖEF.

—    Beräkningsmodeller för att räkna fram underlag för bedömning av
beredskapslagringen. För detta ändamål utnyttjas Stockholms datorcentral
(QZ). System utarbetas för att överföra driften till den egna utrustningen.

- Utveckling av ransonerings- och regleringssystem har påbörjats inom
energi-, kemi- och beklädnadsprogrammen. Systemen utvecklas för drift
på ÖEF:s datomtrustning och har till vissa delar tagits i drift.

—    Vissa register för administrativ service har utvecklats för drift på
ÖEF:s datomtmstning.

ADB-system inom den a'.lmänna försäkringen

ADB-systemen började införas år 1973 och omfattar f. n. mtiner för administration av pensioner, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt sjukförsäkring m. m. I sjukförsäkringssystemet ingår fömtom sjuk- och föräldraförsäkringen även delsystem för bl. a. studiestöd vid vuxenutbildning, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga.

Systemen utgör ett viktigt hjälpmedel för den löpande administrationen av socialförsäkrings- och bidragssystemen hos de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket (RFV). De ger också tillgång till statistik som förbättrar förutsättningama för planering och personaldimensionering vid kassorna.

ADB-systemen omfattar hela befolkningen. Systemet för den allmänna pensioneringen omfattar 2,0 milj. pensionärer, medan systemet för barnbidrag och bidragsförskott omfattar 1,9 milj. barn. Sjukförsäkringssystemet omfattar 6,6 milj. försäkrade.

Vissa registerdata utnyttjas gemensamt i de tre systemen: bidrag, pension och sjukförsäkring. Det är emellertid i princip fråga om tre separata system med skilda register. Systemen utnyttjar RFV:s datoranläggning med driftorganisation i Sundsvall. Terminalutmstning på försäkringskassornas central- och lokalkontor ute i landet används för samtliga system. Till systemet är f. n. omkring 1400 textskärmsterminaler anslutna.

Under budgetåren 1983/84-1984/85 installerades successivt ny central datomtmstning.

Regeringen gav i juni 1983 RFV i uppdrag att i samråd med statskontoret
och i nära samarbete med försäkringskassoma genomföra utrednings- och
utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet för att få underlag för   78

ställningstagande om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten    Prop. 1985/86:100
inom den allmänna försäkringen m. m. (FAS 90-utredningen). Bil. 2

Till regeringen har överlämnats två lägesrapporter från RFV (hösten 1984 resp. hösten 1985) och en prognos (våren 1985) från FAS 90-utredningen. För närvarande arbetar FAS 90-utredningen med följande problemområden:

-     ADB-stöd vid ärendehandläggning

-     ADB-stöd för uppföljning/utvärdering av socialförsäkringen

-     ADB-stöd för administration

-     Kommunikation - tekniska frågor

-     Kommunikation - datapolitiska frågor avseende datalagstiftning, integritet, sårbarhet m. m.

Försöksverksamheten utgör en väsentlig del i utredningsarbetet och beräknas påbörjas under 1986. Den kommer att kräva tillgång till en annan typ av datorutmstning - stor minidator alternativt liten stordator - som skall fungera som regional dator. För lokal bearbetning kommer även att finnas behov av terminalutmstning med inbyggd minneskapacitet.

Postverkets ADB-verksamhet

Inom postverket används sedan länge ADB i olika produktionssystem. Ett stort system är postgirosystemet. Det är uppbyggt kring optiska läsare för inbetalningskort samt ett stort datasystem som bokför betalningar och sköter postgirokonton. Omfattande serviceåtaganden gentemot postgirots kunder finns också genom en lång rad tilläggstjänster. Postgirot sköter också på entreprenad PK-bankens personkontosystem.

Postkontoren är utmstade med sammanlagt ca 3 800 postkassamaskiner anslutna till minidatorer. Dessa står i sin tur i förbindelse med det centrala systemet. Ny utmstning som ersättning för den nuvarande, som varit i bmk sedan 1975, kommer att installeras med böijan under 1986. Samtidigt tas också ett omfattande kommunikationsnät i bmk, baserat på DATEX och uppbyggt enligt nätarkitekturen SNA.

Bland nya tjänster, baserade på telekommunikation, som redan nu tillhandahålls genom postkassamaskinsystemet kan nämnas bokning och försäljning av biljetter till teatrar, arenaevenemang o. d.

För redovisning och dataregistrering finns separata system vid postverkets åtta redovisningscentraler. Dessa system står i förbindelse med det centrala systemet via telenätet.

Postverkets videotexsystem, Postel, med tQlgång till bl. a. Systel- och Prestelsystemen, medger informationsåtervinning inom områdena:

-     ekonomi/finans

-     kommun/samhällsinformation

-     postorder

-     datorprogram ("telesoftware")

-     turism.

Postverket är en stor organisation med över 2000 tjänsteställen och mer
än 60000 anställda. En mängd olika system finns utvecklade särskilt inom
det administrativa området bl. a. för löner, personalredovisning och ekono-      79

misk redovisning. Terminalsystem för denna verksamhet är under upp-    Prop. 1985/86:100 byggnad. Resultatenheterna Postens adressregister. Postverkets industri-    Bil. 2 er, Postens inköpsenhet och Frimärksavdelningen har också egna minida-torbaserade system. Systemutveckling, programmering och datordrift sysselsätter ca 500 personer.

Televerkets ADB-verksamhet

Televerket använder ADB som hjälpmedel inom en mängd områden, bl. a. konstruktion, tillverkning och administration. Datatekniken ingår dessutom som en integrerad del, bl.a.i nya telefonstaUoner, nätövervaknings-och telefonistutrustning etc. De viktigaste administrativa mtinerna berör arbetsområden såsom

-     beställningsmottagning och orderhantering

-     fakturering och betalningskontroll

-     kataloginformation och nummempplysning

-     beräkningar, prognoser och statistikbearbetningar för telenätet

-     ekonomi och resultatredovisning

-     materielflöde och lagerhantering

-     personaladministrativa rutiner inkl. lönemtiner.

Omfattande insatser görs för att utveckla nya tillämpningar och vidareutveckla redan befintliga system. Utökat och förbättrat ADB-stöd kommer inom en snar framtid att införas bl. a. för fakturering av televerkets tjänster, nummempplysning, datavision, felavhjälpning och operativ styrning av telefonstationer.

Större datacentraler finns i Stockholm, Nynäshamn, Göteborg och Kalmar. Dessutom finns ett växande antal regionala och lokala mini- och persondatorer. Systemutveckling bedrivs huvudsakligen i Stockholm. En snabb expansion sker även på andra orter, t.ex. Malmö, Sundsvall och Göteborg.

DatabehandUngsvolymerna är genomgående stora i de gemensamma systemen. Som exempel kan nämnas att ca 25 milj. teleräkningar hanteras årligen och att nya abonnemang och flyttningsärenden uppgår till ca 1 miljon per år. Antalet terminaler anslutna till de stora datacentralerna överstiger 6000.

I sammanhanget bör nämnas att televerket även svarar för dataöverföring, bl. a. det allmänna datanätet. Dessutom tillhandahålls vissa andra tjänster och utrustningar med anknytning till teleöverföring och datateknik.

SJ.s ADB-verksamhet

ADB inom SJ används som hjälpmedel för

-     platsbokning och färdbiljettförsäljning (ca 90000 bokningar och försäljningar per dag under vardagar utom lördag och 50000 per dag under lördagar och sön- och helgdagar)

-     kostnads- och intäktsredovisning

-     materialredovisning (ca 110000 artiklar i förråd, 5000 lagerförändrin-     80 gar/vardag)

-     personal-och avlöningssystem                                    Prop. 1985/86:100

-     lokledning                                                               Bil. 2

-     vagnefterforskning/transportövervakning (godsvagnar)

-     framställning av tidtabeller, tågplaner

-     budget och bokföringssystem

-     maskinell frakträkning m. m.

Databehandlingen bedrivs med hjälp av tre stordatorer. Ute i landet är f.n.ca 2000 terminaler anslutna till de centrala datorerna. Installation av ytteriigare terminaler pågår. Utveckling, underhåll och drift av datasystemen är koncentrerade till SJ-Data under Finans- och Inköpsavdelningen.

SJ-Data har 180 anställda varav omkring 85 svarar för drift och 95 svarar för utveckling och underhåll av ADB-system.

F.n.moderniseras och vidareutvecklas systemen för materialredovisning samt planeras en ny generation av system för platsbokning och färdbiljettförsäljning.

Dessutom pågår en installation av bildskärmar som ger användarna tillgång till vissa register för att erhålla snabb information om bl. a. kost nadsuppföljning och trafikutveckling.

Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren

Riksdagen beslutade år 1969, i samband med ändrade riktlinjer för fordonsregistreringen, att inrätta ett ADB-baserat riksomfattande fordonsregister. Två år senare beslöts att införa ett körkortsregister som tekniskt och organisatoriskt skulle samordnas med bilregistret. Ett särskilt organ — bilregisternämnden — inrättades samma år för planering, utveckling och idrifttagning av de nya bil- och körkortsregistren. Omläggningen av registren påbörjades år 1972 och slutfördes under år 1973. Under år 1973 flyttades även den datoranläggning som används för registerföringen från Stockholm till Örebro. BiLregisternämnden upphörde år 1975. Registeransvaret och driften av datoranläggningen överfördes då till trafiksäkerhetsverket (TSV), som också är central förvaltningsmyndighet för yrkestrafikregistren.

Bil- och körkortsregistren syftar till att underlätta handläggningen av fordonsregistrering, körkort m. m. samt tillhandahålla information för utrednings- och planeringsaktiviteter på en rad områden, bl.a.trafiksäkerhetsområdet.

Bilregistret används som hjälpmedel för administration av bl. a. kontrollbesiktning av fordon, fordonsskatt, kilometerskatt, trafikförsäkringskontroll, parkeringsanmärkningar och kontroll av försäkringsinnehav samt för beredskapsplanläggning. Dessa arbetsuppgifter med undantag för parkeringsanmärkningar, utförs främst på länsstyrelserna.

Registren är vidare en förutsättning för länsstyrelsernas arbete vid en drivmedelsransonering och viktiga hjälpmedel för polisen i trafikövervaknings- och spaningsarbetet. Polisen kan från terminal via rikspolisstyrelsens dator hämta upplysningar ur registren.

Länsstyrelserna svarar för registrering och TSV för registerhållning. I bilregistret fanns ijuli 1985 uppgifter om 5,7 milj. fordon och i körkortsregistret uppgifter om 4,6 milj. körkortsinnehavare. 6   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Till systemet är ca 600 textskärmsterminaler anslutna. Av dessa är 437    Prop. 1985/86:100 placerade hos länsstyrelserna. Resterande terminaler är placerade vid     Bil. 2 TSV. Rikspolisstyrelsen har direktförbindelse med TSV:s system.

Några av de större försäkringsbolagen är anslutna via en datorväxel direkt till TSV:s datoranläggning. Detta resulterar i att ytterligare ca 4500 terminaler har tillgång till vissa registeruppgifter från TSV. Tullen, vissa kommunala gatukontor m.fl.har via telexförbindelse frågemöjligheter gentemot systemet.

TSV:s framtida datorbehov har utretts av TSV i samråd med statskontoret. Utbyte till nya datorer slutfördes under våren 1982. Under våren 1984 har statskontoret och trafiksäkerhetsverket gemensamt utrett behovet av komplettering av ADB-utrustning och i april 1984 avslutades upphandlingen av terminaler för bil- och körkortsregistrens räkning.

Kostnaderna för ADB-driften var budgetåret 1984/85 33 milj.kr.och beräknas för budgetåret 1985/86 till 39 milj. kr. För budgetåret 1986/87 begärs 40,5 milj.kr.

Luftfartsverkets ADB-verksamhet

Luftfartsverket utnyttjar ADB för såväl administration som tekniska ändamål. Luftfartsverket har ett tiotal administrativa system i drift på egna anläggningar.

För närvarande pågår utbyggnad av ett administrativt datornätverk med noder vid Arlanda, Landvetter, Stump, Bromma och centralförvaltningen. Vid verkets övriga flygplatser installeras persondatorer med kommunikationsmöjlighet mot datornätverket och DAFA. System inom områdena materiel- och investeringsadministration, ekonomistyrning och kontorsautomation blir härigenom lokalt tillgängliga.

För den satsvisa databehandlingen inom ekonomi- och personaladministration anlitas datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Vid DAFA finns även ett samnordiskt system för analys av flyghaveri/störningsinformation, som luftfartsverket är huvudman för. Luftfartsverket har en geografiskt spridd verksamhet, där varje flygplats är en självständig produktionsenhet. Detta medför att verkets informationssystem ställer krav på decentraliserad och användarnära databehandling som närmare beskrivits i en nyligen fastlagd ADB-strategi.

Inom den administrativa systemutvecklingen kan nämnas att luftfartsverket är försöksmyndighet för PIR (se beskrivning av pågående utredning om de personaladministrativa informationssystemen i avsnitt 3) och att databashanteraren MIMER har anskaffats.

Luftfartsverkets tekniska datortillämpningar förekommer dels inom flygtrafiktjänstens verksamhetsområden, dels inom flygplatstjänsten vid de större flygplatserna.

Inom flygtrafiktjänsten används datorer vid områdeskontrollcentralerna
för bearbetning och presentation av radarinformation från aktuellt kon
trollområde. Samtidigt bearbetas information från anslutna terminaler vid
flygplatsers kontrolltorn och samverkande flygvädertjänster. I vissa del
system förekommer mindre datorer för fjärrmanövrering av radar- och        82
kommunikationsstationer, larmindikeringar samt vissa väderdatagivare.

En ny simulator för utbildning vid flygtrafikledningsskolan i Stump har    Prop. 1985/86: 100 tagits i drift under våren 1985. Simulatorn (STÅR) tillsammans med ett     Bil. 2 nytt talkommunikationssystem höjer väsentligt skolans utbildningsutbud.

I en första etapp installeras på fem flygplatser utrustning för halvauto-matisk väderobservation. Datorer för automatiskt ritning av väderkartor har installerats vid fyra regionala flygvädertjänster.

Inom flygplatstjänsten används datorer vid Arlanda, Landvetters och Stumps flygplatser för visuell presentation av passagerarinformation, bagagesortering samt manövrering och övervakning av el-, VVS- och fältljus-anläggningar. På Luleå och Visby flygplatser är driftövervakning av byggnader och kraftdistribution ADB-baserad.

Nytt datoriserat passagerarinformationssystem installerades på Arlanda inför utflyttningen av jet-trafiken från Bromma.

ADB-system för folkbokföring och beskattning (AFB)

ADB har använts som hjälpmedel inom folkbokföringen och skatteadministrationen sedan mitten av 1960-talet. Riksdagen beslutade år 1975 att ett nytt system, AFB-systemet, skulle utvecklas och införas. Inom ramen för detta infördes ett utvidgat ADB-stöd vid taxering i första instans år 1979. Nya uppbördsrutiner infördes under åren 1980—1981. Folkbokföringssystemet har programmerats om och togs i drift år 1980. För fasfighetstaxering och fastighetsredovisning har successivt ett nytt ADB-system tagits i drift i samband med allmänna fastighetstaxeringen år 1981. Nya kontrollmtiner har successivt införts inom företagsbeskattningsområdet fr.o. m. år 1979. ADB-system för mervärdeskatt har införts fr. o. m. år 1983.

ADB-systemet för folkbokföring och beskattning syftar till att genom utnyttjande av ADB förenkla och effektivisera administrationen inom dessa områden. Systemet innehåller följande delsystem: fastighetsredovisning inklusive fastighetstaxering, personredovisning, allmänna val, registrering av juridiska personer, uppbörd av direktskatt och arbetsgivaravgifter, taxering (inklusive beräkning av pensionsgmndande inkomst och debitering av slutlig skatt), omräkning av slutlig skatt, kontroll och revision, mervärdeskatt och punktskatter.

De centrala och regionala skatteregistren omfattar alla skattskyldiga fysiska och juridiska personer (ca 8 miljoner). Dämtöver finns register över företag och ett antal korsreferensregister. Folkbokföringsregistren omfattar samtliga folkbokförda fysiska personer (ca 8,3 miljoner).

Fastighetsregistren innehåller uppgifter om samtliga levande fastigheter (ca 3 milj.) och deras ägare (ca 3,5 milj.).

Systemstrukturen för folkbokföring och fastighetsredovisning är regional (bearbetning på 21 länsanläggningar). För skattesystemet är system-stmkturen central/regional med bearbetningar dels på länsdatorerna, dels på central dator hos riksskatteverket (RSV). Tekniskt består systemet bl. a. av följande delar:

-     en central datoranläggning vid RSV

-     regionala datoranläggningar vid 21 länsstyrelser

-     en testanläggning                                                                       83

- ca 1045 textskärmsterminaler                                      Prop. 1985/86:100

-    ca 575 arbetsplatser för dataregistrering.                      Bil. 2
Den centrala datoranläggningen hos RSV används för det centrala skat
teregistret. I registret finns uppgifter om fysiska personer och organisatio
ner som är aktuella i olika skattefunktioner. Registret är tillgängligt via
terminal hos skattemyndigheter på olika nivåer.

De regionala datoranläggningarna används - fömtom för systemen för folkbokföring och fastighetstaxering - för kontroll av indata och utskrift av produkter i skattesystemet. I slutet av taxeringsperioden erhåller de regionala anläggningarna ett färdigställt skatteregister som för varje län har motsvarande registemppgifter som det centrala registret med undantag för vissa administrativa uppgifter.

Samtliga länsstyrelser och lokala skattemyndigheter har dataregistre-ringsutmstning för registrering av deklarationer, kontrolluppgifter m.m. För ADB-systemet för punktskatter används en mindre dator hos RSV. Vidare har ett hundratal mikrodatorer upphandlats för användning bl. a. vid kontroll och revision inom skatteområdet.

RSV:s och länsstyrelsernas sammanlagda kostnader för ADB-driften var budgetåret 1984/85215 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1985/86 till 242 milj. kr. För budgetåret 1986/87 begärs 267 milj. kr.

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX)

Genom beslut år 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) att i samarbete med statskontoret göra en förstudie om möjligheterna att utnyttja ADB för vissa arbetsuppgifter inom exekutionsväsendet. Riksskatteverket (RSV) övertog år 1973 från EON exekutionsväsendets centrala myndighetsuppgifter, inkl. ADB-verksamheten. I regleringsbrev för budgetåret 1975/76 förordnade regeringen att RSV i samarbete med statskontoret och RRV skulle bedriva fortsatt utvecklings- och försöksverksamhet med ett riksdatasystem för exekutionsväsendet (REX). I budgetpropositionen 1981/82:100 bil. 18 förordade regeringen att REX skulle genomföras vid samtliga kronofogdemyndigheter (KFM). Genomförandet var avslutat budgetåret 1983/84.

REX är terminalorienterat. All datordrift utförs centralt vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) i Stockholm.

REX skall medverka till rationellare arbetsformer och därigenom förbättra indrivningsresultatet. Genom ADB-rutiner för bl. a. ekonomisk redovisning frigörs personalresurser som i stället kan användas i det.direkta indrivningsarbetet.

Systemet används bl.a.för automatisk uppdebitering av nya mål och avisering till gäldenärer, bevakning, kontroll och redovisning. Kronofogdemyndigheterna kan härigenom koncentrera sig på de gäldenärers mål, som är mest angelägna att bearbeta. REX har gett KFM bättre möjligheter till styrning av det exekutiva arbetet än vad man skulle haft i ett manuellt system.

Målet är att rutiner skall utvecklas även för de enskilda målen, för vilka
begäran om verkställighet sker genom att sökanden ger in dom, utslag eller 84

annan exekutionsurkund.

System har utvecklats för att REX-terminalerna skall kunna användas    Prop. 1985/86: 100 för registersökning även i andra ADB-system, exempelvis i det centrala    Bil- 2 .skatteregistret och SPAR.

Länsstyrelserna i Göteborg och Stockholm har på prov installerat bildskärmsterminaler som är anslutna till REX. RSV har i skrivelse till regeringen i maj 1983 hemställt om att fä utveckla och införa ett system som medger åtkomst till REX-registret från terminaler i skattesystemet.

Systemets centralregister innehåller uppgifter om ca 1 milj.gäldenärer med ett sammanlagt skuldbelopp om ca 8,2 miljarder kr. Dessutom finns i registret uppgifter om bl. a. de åtgärder kronofogdemyndigheterna vidtagit i samband med handläggningen av de olika målen.

KFM - med nästan 3 000 anställda - är anslutna till ADB-systemet via 995 textskärmar och terminalskrivare. Antalet terminalhändelser är i medeltal ca 100000 per arbetsdag.

I budgetpropositionen 1982/83:100 bil. 9 förordar regeringen att ADB-systemet som i dag omfattar de allmänna målen byggs ut till att även omfatta de enskilda målen. Denna utbyggnad pågår.

En utredning har föreslagit att REX-systemet författningsregleras genom en särskild utsökningsregisterlag.

RSV:s kostnader för ADB-driften inkl. utmstningskostnader för KFM var budgetåret 1984/85 36 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1985/86 till 37 milj. kr. För budgetåiet 1986/87 begärs 41 milj. kr.

Informationssystem inom högskoleutbildning m.m. Centralt antagningssystem (CA)

Statskontoret fick hösten 1975 i uppdrag att utveckla ett system för anmälan och antagning till gmndläggande högskoleutbildning. Systemet utvecklades i samarbete med Statskonsult AB och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) samt representanter för de blivande användarna. Systemet överlämnades till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) under våren 1977, då det togs i drift.

Syftet med systemet är i första hand att administrera antagningen till gmndläggande högskoleutbildning. Det innehåller bl. a. funktioner för

-     kontroll och poängberäkning av anmälningar

-     kvotering och antagning av sökande

-     utskrift av kontrollbesked och antagningsbesked till sökande

-     utskrift av resultatlistor till de lokala högskoleenheterna

-     statistik.

I systemet behandlas ca 75000 anmälningar per år, därav ca 60000 anmälningar ull höstterminen. Antagningsbyrån vid UHÄ har tiUgång till systemet genom 24 bildskärmsterminaler. UHÄ ansvarar för systemet. Driften är föriagd till DAFA.

Efter riksdagsbeslut om vissa förändringar av tillträdesreglema för
grundläggande högskoleutbildning, genomfördes en översyn av systemet
våren 1982. Inför antagningen till höstterminen 1984 har systemet anpas
sats ytterligare till förändrade regler.                                                   85

Förslag från utredningen "Översyn av reglerna för tillträde till grundlag- Prop. 1985/86:100 gande högskoleutbildning", (direktiv 1983:58, 1983-08-18) väntas komma Bil. 2 att påverka antagningsreglerna så mycket att ett nytt system måste utvecklas. Tidigast inför höstterminen 1989 kan de nya antagningsreglerna träda ikraft enligt utredningens betänkanden - huvudbetänkandet Tillträde till högskolan (SOU 1985:57) samt Prov för urval till högskolan (SOU 1985:59). Dessutom föreslås att statskontoret och UHÄ ges i uppdrag att i en förstudie närmare belysa de tekniska förutsättningarna för att införa ett nytt regelsystem.

Lokalt system för studiedokumentation, statistik och lokal antagning (STUDOK)

STUDOK började utvecklas av UHÄ på uppdrag av regeringen år 1976. UHÄ svarar också för vidareutvecklingen av systemet. Driftstart skedde år 1977 och huvudsyftet är att dokumentera studieresuhat för enskilda studerande. Funktioner för lokal antagning till enstaka kurser och vissa utbildningslinjer administreras också med hjälp av STUDOK. Uppgiftema i systemet utgör dessutom bl.a.underlag för planering och statisfikfram-ställning vid lokala högskoleenheter, statistiska centralbyrån och UHÄ.

STUDOK används av de sex universiteten samt ytterligare sju högskoleenheter och omfattar studieresultat från såväl enstaka kurser som flertalet utbildningslinjer vid dessa. Vid högskoleenheter som inte använder STUDOK har i några fall utvecklats egna system för studiedokumentation.

Varje högskoleenhet ansvarar för informationsinnehållet i resp. register. Datordriften är förlagd till motsvarande universitetsdatacentral och bekostas till större delen av resp. högskoleenhet. Antalet registrerade personer i de 13 registren är ca 350000. Ca 70 terminaler är vid normal drift i daglig kontakt med de lokala systemen.

Kontinuerligt sker en anpassning av STUDOK till högskolans krav. Bl.a.mot bakgmnd av en förordning (1981:516) om studiedokumentafion arbetar UHÄ i samverkan med de berörda högskoleenhetema med utvecklingen av ett nytt terminalbaserat studiedokumentationssystem — LADOK — som sannolikt kan vara i drift vid samtliga STUDOK-användande högskoleenheter senast vårterminen 1990. Parallellt med denna nyutveckling diskuteras förslag till en förändrad driftorganisation. Vid högskoleenheterna pågår arbete med att överföra fler utbildningar till systemet och att bygga ut terminal verksamheten.

Studiestödets informationssystem (STIS)

Centrala studiestödsnämnden (CSN) startade år 1973 ett projekt för administrationen av studiestöd inom CSN och studiemedelsnämndema. Utvecklingsprojektet, som har bedrivits i samråd med statskontoret, avslutades år 1978 i samband med att det nya ADB-systemet (STudiestödets Informationssystem - STIS) togs i full drift.

Syftet med STIS har i första hand varit att effektivisera administrationen
av studiestödet och ge de studerande bättre service bl. a. genom kortare 86

behandlingsfider. Behandlingstiden för ansökan om studiemedel skall inte    Prop. 1985/86:100 behöva överstiga fyra veckor ens under den brådaste tiden. Systemet    Bil- 2 syftar även till att uppnå större säkerhet i verksamheten genom bättre informationshantering, kontroller m. m. samt att tillföra myndigheterna ett viktigt rationaliseringsinstmment. STIS-systemet innehåller bl. a. funktioner för

-     registrering via terminal av ansökningar om studiemedel, återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpen såsom vuxenstudiestöd och tim/dagstudiestöd, uppskovsansökningar, återkravsbeslut samt principtillstånd för utländsk medborgare om svenskt studiestöd

-     utskrift av förifyllda studiemedelsansökningar

-     beräkning och kontroll av studiemedelsbelopp m. m. samt utskrift av beslutsmeddelanden och studieförsäkran/intyg

-     återkrav av studiestöd inkl. rutiner gentemot kronofogde och tingsrätt

-     bevakning av inbetalningar (avgifter, studielån och återkrav)

-     utskrift av in- och utbetalningskort m. m.

-     återkrav av felaktigt uppburet studiestöd.

Systemet har direktförbindelse med det statliga person- och adressregistret (SPAR) samt med allmänna försäkringens system.

I systemet administreras både utbetalning (ca 4500 milj.kr.per år) och återbetalning (ca 900 milj. kr. per år) av studiemedel. Antal studiestödsta-gare i registret är ca 800000 och omfattar nu såväl svenska som utländska studerande. CSN, de sex studiemedelsnämnderna samt 24 vuxenutbildningsnämnder har tillgång till systemet och registren via drygt 200 textskärmsterminaler. CSN ansvarar för utveckling, underhåll och förvaltning av STIS. Datordriften är föriagd till DAFA.

En fortsatt utveckling pågår av STIS-systemet. Under budgetåret 1983/84 har ett terminalsystem för ärendegmppen "extra studiemedel" utvecklats. Systemet har tagits i drift under april 1984. Ärendegmppen "äldre studielån" har fr.o.m.den 1 januari 1984 överförts från postgirot till CSN. För detta ändamål har ett terminalsystem utvecklats som tagits i drift den 1 mars 1984.

Under budgetåret 1984/85 har CSN genomfört ett större arbete i syfte att ta fram en ADB-strategi för den studiesociala organisationen. Utgångspunkten för detta arbete var att finna en med verksamheten harmoniserad strategi för ADB-systemens utbyggnad och anpassning. CSN ansåg att nuvarande STIS var behäftat med problem som

-     brist på flexibilitet i underhållsarbetet

-     brist på flexibilitet gentemot andra näraliggande ADB-system

-     begränsad rationaliseringspotential

Orsakerna till bristerna ansågs vara att systemet nu är tio år gammalt och att det således har genomgått stora förändringar samtidigt som det tekniskt och stmkturellt är uppbyggt efter de fömtsättningar som gällde i mitten av 1970-talet. Sedan dess har mycket hänt både i regelsystem och i de tekniska samt organisatoriska fömtsättningarna.

Förslag till ADB-strategi remissbehandlas nu intemt. Det är CSN:s
ambition att på ett planmässigt sätt under de närmaste åren anpassa och
vidareutveckla STIS enligt de riktlinjer som fastläggs i strategin. Utveck-   87

lingen skall också ske inom de ekonomiska ramar som CSN själv kan    Prop. 1985/86:100
generera genom rationaliseringar eller omprioriteringar.          Bil. 2

Under budgetåret 1984/85 har regering och riksdag beslutat om att beloppsberäkning och utbetalning av vuxenstudiestöden skall överföras från försäkringskassorna och allmänna försäkringens system till CSN och STIS. Ett terminalsystem utvecklas nu som tas i drift successivt under budgetåret 1985/86. Driftkostnaden för systemet i full drift beräknas till 2,4 milj.kr per år.

Riksdagen har också beslutat att all studiehjälpsadministration som i dag sker vid kommuner, landsting m. fl. skall överföras till studiemedelsnämnderna och till STIS. Nu pågår också ett större utvecklingsarbete i syfte att utveckla ett terminalsystem för studiehjälpsadministrationen. Driften skall ske både hos Kommundata AB och DAFA. Den årliga driftkostnaden beräknas till ca 4,5 milj. kr.

Slutligen överförs timersättning vid gmndläggande utbildning av vuxna till vuxenutbildningsnämnderna från den 1 juli 1986. Ett utbetalningssystem för detta utvecklas nu.

ADB-system inom arbetsmarknadsverket

ADB utnyttjas sedan länge för olika ändamål inom arbetsmarknadsverket (AMV). Ett antal administrativa ADB-system används som stöd för olika verksamhetsgrenar inom arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller som underlag för verksamhetsplaneringen. Andra system utgör hjälpmedel i den platsförmedlande verksamheten vid arbetsförmedlingskontoren. Inom sistnämnda område har under ett antal år pågått ett omfattande utvecklingsarbete med olika försöksverksamheter. Försöksverksamheten är nu avslutad.

Ansvaret för den hittillsvarande utvecklingen av ADB-systemen för platsförmedling inom arbetsmarknadsverket har legat hos AMS i samråd med statskontoret. Ansvaret för drift, underhåll och teknisk utveckling regleras i avtal mellan AMS och den servicebyrå som anlitas. För huvuddelen av de administrativa systemen utnyttjas en egen mindre datoranläggning. Den fortsatta utvecklingen av platsförmedlingssystemet sker genom en s.k. "turn-key-upphandling" som kommer att avslutas under hösten 1985.

System för framställning av platslistor

Sedan några år används ett ADB-system för framställning av platslistor över alla lediganmälda platser. Systemet omfattar funktioner för registrering och statistikföring av lediga platser, framställning av platslistor samt inkodning och uttag av statistik över arbetssökande.

Platslistorna (i huvudsak en per län) framställs på fem produktionsorter dit uppgifter om nya platser och andra förändringar dagligen samlas in för fotosättning, tryckning och distribution.

För den dagliga registreringen används 225 terminaler med lokal lagringskapacitet. Underiaget för platslistoma framställs bl. a. vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).

System för terminalsökning och automatisk bevakning          Prop. 1985/86:100

Bil 2 Systemet omfattar följande funktioner:

-     sökning via terminal bland lediga platser

-     bevakning av nytillkommande platser för arbetssökandes räkning

-     uppdatering av registren varje natt med de nytillkomna platserna. Systemet har prövats sedan budgetåret 1976/77 och finns nu utbyggt i

hela landet. Uppgifter överförs varje dygn från de fem produktionsorterna för platslistan till systemets centrala databas. För ändamålet utnyttjas en privat servicebyrå.

Platsförmedlingssystemet

Systemet innehåller som bas de funktioner som angivits ovan under terminalsökning och automatisk bevakning. Dessutom innehåller systemet stöd för flertalet funktioner för platsförmedlingsverksamheten. För att kunna utnyttja systemet krävs att varje platsförmedlare har en egen terminal. Systemet baseras på tre huvuddatabaser, nämligen för platser, sökande och arbetsgivare. Endast kontoren i Södermanlands län är vid ingången av budgetåret 1985/86 anslutna men under budgetåret kommer även kontoren i Stockholms län samt i ytterligare några län att anslutas. När den ovan nämnda upphandlingen avslutats kommer samtliga arbetsförmedlingar att anslutas till systemet i den takt som installation och utbildning av personal tillåter. Härigenom kommer systemet för terminalsökning och automatisk bevakning att avvecklas.

Fastighetsdatasystemet

Riksdagen beslutade år 1968 att ett centralt ADB-baserat fastighetsregister som ersätter tidigare manuellt förda jord- och stadsregister och som är enhetligt för land och stad skulle byggas upp. Vidare beslutade riksdagen år 1970 att ett centralt inskrivningsregister som ersätter tidigare manuellt förda fastighets- och tomträttsböcker skulle införas med användande av ADB. De båda registren är tekniskt samordnade.

Centralnämnden för fastighetsdata inrättades år 1968 och har till uppgift att tillsammans med myndigheterna inom fastighetsregister- och inskrivningsväsendena genomföra fastighetsdatareformen.

Det nya systemet - fastighetsdatasystemet - är nu infört i Stockholms, Uppsala, Malmöhus, Skaraborgs, Södermanlands och Gävleborgs län samt i delar av Göteborgs och Bohus län. Systemet innehöll i september 1985 uppgifter om ca 1,3 milj. fastigheter (nära 35 % av landets fastighetsbestånd). Till systemet var då anslutna ca 550 terminaler hos berörda inskrivningsmyndigheter, kommuner, banker m.fl. För driften av systemet anlitas datamaskincentralen för administrativ databehandling i Gävle.

Riksdagen (prop. 1981/82:123, CU 37, rskr 318) lade under våren 1982
fast en femårig etapp för det fortsatta reformarbetet. Beslutet innebär
bl. a. att arbetet med att genomföra reformen i nya områden skall priori-
teras.

Reformarbete pågår under budgetåret 1985/86 i Hallands, Kalmar, Älvs-     Prop. 1985/86:100 borgs och Örebro län samt i Göteborgs och Bohus län. Vid utgången av     Bil. 2 budgetåret 1985/86 beräknas systemet omfatta ca 1,5 milj. av landets ca 4 milj. levande och döda fastigheter.

Kostnaden för ADB-driften var budgetåret 1984/85 36 milj.kr.och beräknas för budgetåret 1985/86 till 40 milj. kr. För budgetåret 1986/87 begärs 43 milj. kr.

ADB-verksamhet inom statens vatténfallsverk

Vattenfall använder ADB för flera olika ändamål. Bland de viktigaste användningsområdena är följande:

-     Övervakning av elproduktion och nätdrift, varvid informationssystemen skall utgöra stöd för central och regional driftledning att klara uppställda mål för leveranssäkerhet och driftekonomi. Vattenfall har sedan år 1977 ett informationssystem för övervakning av landets storkraftnät och produktionsplanering. Under 1980-talet kommer successivt system att tas i drift för operativ styrning och övervakning på regional nivå.

-     Säkerhetsmässig övervakning av kärnkraftverk. Myndigheterna kräver en fortlöpande, säkerhetsmässig övervakning av kärnkraftverken liksom en öppen redovisning av densamma. Vattenfalls eget krav är, med beaktande av myndigheternas krav, att driva kärnkraftverken effektivt. Installation av ett nytt blockdatorsystem för Ringhals ingår.

-     Nät- och produktionsberäkningar.

-     Ekonomi- och resultatredovisning.

-     Kundinformationssystem med uppgifter om abonnenter.

-     Underhålls verksamheten i kraftverken.

-     Viktigare administrativa rutiner såsom personaladministration, kassahantering, kraftförsäljning, lagerredovisning m. m.

Den administrativa delen av databehandlingen bedrivs huvudsakligen i Stockholm men en viss decentralisering pågår, vilket bl. a. resulterat i egna ADB-enheter vid kärnkraftverken och regionala enheter. Produktions- och driftledningssystemens databehandling bedrivs i anslutning till den enhet systemen stöder.

En allt större del av användarnas dialog med ADB-systemen sker via bildskärmsterminaler. F.n. är ca 1000 terminaler anslutna till de större datorinstallationema, vilka i sin tur är förbundna i ett datanät.

ADB-verksamhet inom domänverket

Domänverket använder ADB i administrativa tillämpningar och för planering av den skogliga verksamheten. Inom administrationen finns ADB-system inom bl. a. följande områden:

-     fakturering

-     ekonomisk redovisning

-     hantering av leverantörsfakturor

-     order-lager

-     personaladministration inkl. löner.                                                   90

Inom skoglig planering finns bl. a. följande:                       Prop. 1985/86:100

—beskrivning av samtliga skogstillgångar som underiag för kort- och     Bil. 2 långsiktig planering

—beräkning av skoglig tillväxt

—långsiktig avverkningsberäkning.

Vidare finns system som stöder den omfattande arrendeverksamheten.

För den fortsaUa ADB-utvecklingen har under 1985 en ADB-strategi för domänverket beslutats. Denna gmndar sig på en ökad decentralisering. Strategin reglerar bl. a.

—ansvarsfördelning

—teknisk stmktur

—fördelning mellan gemensamma och lokala system.

Enligt denna strategi har de lokala resultatenheterna fullt ansvar för sin administrativa utveckling. Vidare planeras installation av lokala datorer för i första hand följande tillämpningsområden

—operativ planering och uppföljning

—geografiskt informationssystem för skogskartor

—kontorssystem.

Den fortsatta utvecklingen kommer i hög grad att präglas av denna lokala utveckling. Emellertid planeras också att förnya vissa gemensamma administraUva system, som därigenom kommer att föras ut närmare användarna.

Domänverket har en ADB-avdelning som sysselsätter ca 30 personer och under 1985 omsätter ca 25 milj. kr.

ADB-verksamhet inom FFV

FFV utnyttjar ADB-tekniken inom såväl tekniska som administrativa områden. En för koncernen gemensam ADB-enhet finns inom huvudkontoret i Eskilstuna. Administrativa system finns utvecklade inom följande områden:

—material- och produktionsstyrning

—ekonomisk planering och kontroll

—löne- och personaladministration

—marknads- och försäljningsadministration.

Ett antal större realtidssystem inom området material- och produktionsstyrning har utvecklats under senare år. Koncernens användare som i huvudsak finns på de olika enhetema är med hjälp av ett omfattande datanät knutna till den gemensamma datacentralen samt till lokalt placerade datorer. Inom koncernen har installerats ca 500 bildskärmsterminaler.

Under de senaste åren har decentralisering av vissa datamtiner genomförts med gott resuhat. En fortsatt satsning på decentralisering av ADB-mtiner har beslutats. I första hand avser detta de produktionsnära systemen. Utveckling och underhåll av datasystemen är emellertid fortfarande i huvudsak koncentrerade till koncernens ADB-enhet.

Inom bolagsgmppen bedrivs den administrativa databehandlingen huvudsakligen decentralt.

Inom olika enheter finns ett antal minidatorer företrädesvis för teknisk/   91

vetenskaplig databehandling installerade. Verksamhet inom området da-     Prop. 1985/86:100 torstödd konstmktion/tillverkning (CAD/CAM) pågår sedan flera år inom     Bil. 2 koncernen.

För att förenkla det kontorstekniska arbetet har ett antal persondatorer anskaffats. Den huvudsakliga användningen för dessa är ordbehandling, kalkylering etc.

Den administrativa ADB-enheten som organisatoriskt är inplacerad inom FFV Koncernservice drivs med lönsamhetsansvar. En intern styrelse har det övergripande ansvaret för sektorns verksamhet.

Inom FFV finns en kommitté som har det övergripande ansvaret för koncernens policy inom AU/ADB-området.

Det statliga redovisningssystemet, system S

Riksrevisionsverket (RRV) fick år 1967 regeringens uppdrag att genomföra en omorganisation av redovisnings- och revisionsverksamheten inom den civila delen av statsförvaltningen. Uppdraget innebar också att utveckla och införa ett ADB-baserat redovisningssystem vilket kom att benämnas system S. En första version av systemet togs i drift vid ett antal myndigheter år 1968. Därefter anslöts myndigheterna successivt till systemet. Eftersom systemet även innefattar den centrala riksredovisningen omfattar det hela statsförvaltningen. Systemet kan i korthet sägas bestå av tre huvudfunktioner:

—En funktion avser myndighetens redovisning gentemot anslag och inkomsttitlar, tillgångar och skulder samt utbetalning via postgirot. Denna funktion motsvarar vad som i andra sammanhang kallas affärsredovisning. Systemet innehåller i denna del hjälpmtiner för reskontrabokföring m. m.

—En annan delfunktion är främst avsedd för myndighetens internredovisning (kostnads- och intäktsbokföring och rutiner för kostnadsfördelning).

—Den tredje funktionen är väsentligen avsedd att betjäna den centrala riksredovisningen vid RRV. De olika funktionerna är i systemet integrerade på så sätt att en transaktion normalt kan användas för samtliga funktioner.

Till riksredovisningen är samtliga myndigheter anslutna. Försvarsmyndigheterna liksom affärsverken och vissa större myndigheter har egna redovisningssystem för internt bmk och är följaktligen anslutna till systemet endast i den del som gäller den centrala riksredovisningen. I system S registrerades under budgetåret 1984/85 14,5 milj. (budgetåret 1983/84 14,4 milj.) transaktioner.

Dataregistreringen före den egentliga databehandlingen sker normalt vid ett antal redovisningscentraler (f.n. 26 st.). Systemet är i huvudsak ett s.k.satsvis och sekventiellt arbetande system. All databehandling sker centralt vicl datamaskincentralen för administrativ databehandling.

Regeringen uppdrog ijuli 1982 åt RRV att genomföra en teknisk modernisering av systemet samt att utreda den långsiktiga utvecklingen av statens redovisningssystem.

Den tekniska moderniseringen av systemet är nu i huvudsak avslutad      92

och alla myndigheter är - i en eller annan form - anslutna till systemet i    Prop. 1985/86: 100

dess moderniserade form. Det utvecklingsarbete som pågår beskrivs i    Bil. 2

avsnitt 3, under pågående utredningsarbete. RRV:s och myndighetemas

ADB-kostnader för system S uppgick till ca 27 milj.kr för budgetåret

1984/85.

SCB.s statistiska informationssystem

Statistiska centralbyrån (SCB) har informationsproduktion som sin centrala uppgift. ADB-tekniken är sedan lång tid det dominerande hjälpmedlet i verksamheten. SCB har ett stort antal statistikgrensanpassade ADB-system, som i varierande grad är integrerade med varandra. Grunduppgifter hämtas dels från egna insamlingar och dels i ökande utsträckning från de administraUva ADB-systemen som finns inom resp. verksamhetsområde. Vissa uppgifter utnyttjad gemensamt av flera staUstikgrenar. StaUstikpro-duktionen är ämnesvis uppbyggd kring ett antal centrala register. Dessa är för individsidan registret över totalbefolkningen (RTB), för företagssidan det centrala företagsregistret (CFR) och för den areella sidan lantbruksregistret (LBR). Den statistiska informationen används som beslutsunderlag i bl.a.den sektoriella övergripande samhällsplaneringen, i forskningen samt är ett underlag för den allmänna samhällsdebatten.

Statistiska informationssystem karaktäriseras av att uttagen ur systemen alltid är i aggregerad eller sammanställd form, dvs. statistiska tabeller. Ett undantag från denna princip är uttag från lantbruksregistret. Detta register används förutom för statistikproduktion även för beräkning och utbetalning av skördeskadeersättning.

SCB:s statistikproduktion domineras av traditionella sats visa ADB-system. Systemering och programmering sker dock numera i huvudsak interaktivt, dvs. med hjälp av terminal.

Det pågår sedan lång tid ett omfattande utvecklingsarbete inom det StaUstiska databehandlingsområdet inom SCB. I detta arbete ligger bl. a. en strävan mot ökad samordning mellan de olika ADB-systemen och en ökad användning av standardprogram inom den statistiska datainsamlingen, tabellframställningen och presentationen av staUstisk information. Arbetet syftar Ull att i ohka avseenden få till stånd en effekUvare och mer rationell statistikframställning. Ett omfattande utveckhngsarbete har t. ex. lagts ned på ett system (AXIS) för presentaUon av statistisk information via terminaler hos statistikanvändaraa. SCB:s regionalstaUsUska databas (RSDB), delområdesstatistiska databas (DSDB) och Udsseriedatabas (TSDB) utnyttjar AXIS-systemet. Databaserna är sedan en tid i reguljär drift. För närvarande har ca 150 användaravtal slutits med bl.a.departement och myndigheter, länsstyrelser, landsUng, kommuner, högskolor och företag. Databaserna marknadsförs aktivt mot skilda användarkategorier.

SCB:s datorcentral är föriagd till Örebro. Till datorerna är f n.ca 180 terminaler anslutna.

SCB har i skrivelse till regeringen (1984-06-29) redovisat förslag till
riktlinjer för utveckling av SCB:s datorkapacitet och datorkraftstruktur
under tidsperioden 1985-1990.                          ,                                93

Den föreslagna datorkraftstrukturen skulle bl. a. innebära en ökad sats-    Prop. 1985/86: 100 ning på lokal datorkraft (persondatorer och mindre datorer). Under senare    Bil. 2 tid har bl. a. ett antal persondatorer införts i SCB:s verksamhet.

Vidare pågår ett utvecklingsarbete som bl. a. syftar Ull att effektivisera datainsamling och efterföljande produktionsled i SCB:s intervjuundersökningar. Under 1986 genomförs test med bärbara datorer för intervjuarna i dets.k. DATI-projektet.

Allmänt företagsregister

Regeringen gav år 1980 statskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur ett för samhället gemensamt basregister över landets företag och organisaUoner skulle utformas och byggas upp.

Statskontoret avrapporterade sluUigt regeringens uppdrag i augusU 1983 i en huvudstudierapport (1983:31) Basregister över företag och andra organisationer - förslag till system, organisation och författningsreglering.

Regeringen har fastställt hur registret skall vara utformat m. m. i förordningen (1984:692) om det allmänna företagsregistret. I förordningen sägs att statistiska centralbyrån (SCB) skall föra det allmänna företagsregistret och vara registeransvarig enligt datalagen (1973:289).

Registret marknadsförs av SCB och datamaskincentralen för administra-Uv databehandling (DAFA) gemensamt. Ett register med samma innehåll kommer att finnas hos DAFA, där kunder via terminal kan göra förfrågningar mot registret.

Uppgifterna Ull det allmänna företagsregistret inhämtas från SCB:s centrala företags- och arbetsställeregister, riksskatteverkets centrala skatteregister, länsstyrelsernas handelsregister, postverket samt på försök från televerket.

Registret omfattar uppgifter om dem som tilldelats organisationsnummer, enskilda näringsidkare som har förts i ett handelsregister samt fysiska personer och dödsbon som regelbundet bedriver näringsverksamhet eller som regelbundet har någon anställd.

Registret innehåller uppgifter om företagets identitet, juridiska form, adresser, huvudnäringsgren, arbetsställen, humvida företaget är aktivt, vilande eller avregistrerat, antal anställda m. m.

Uppgifterna i det allmänna företagsregistret skall användas av registerföraren för att

- avisera andra register om ändringar av uppgifterna i registret (änd-
ringsavisering)

-     göra urval av uppgifter ur registret (urvalsdragning). Uppgiftema i registret skall dessutom kunna utnyttjas av andra för att

-     komplettera och kontrollera uppgifter i andra register

- komplettera och kontrollera uppgifter i övrigt om de fysiska och
juridiska personer som omfattas av registret.

Uttag av uppgifter ur registret till myndigheter och enskilda har successivt kunnat ske från den Ijanuari 1985.

94

Statligt person- och adressregister (SPAR)                         Prop. 1985/86: 100

Bil 2 Riksdagen beslutade år 1976 att införa ett centralt befolkningsregister,

SPAR. I beslutet gjordes datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) totalansvarig för SPAR, dvs. även registeransvarig i datalagens (1973:289) mening. SPAR togs i drift år 1978.

Syftet med registret är bl. a. aktualisering av adresser i andra personregister och urvalsdragningar för direktadresserad reklam. Därigenom begränsas behovet av andra befolkningsregister inom såväl den statliga som den privata sektorn med sådana ändamål.

Bestämmelser om SPAR finns numera i 26-28 §§ datalagen och i en särskild förordning (1981:4) om SPAR. Regleringen i datalagen innebär bl. a. att de som begär att få uppgifter ur en myndighets personregister för ett sådant ändamål som kan tillgodoses genom SPAR skall hänvisas Ull detta register.

Uppgifterna i SPAR används för

-     aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i andra personregister

-     komplettering och kontroll av personuppgifter i övrigt

-     uttag av urval av personuppgifter (urvalsdragning).

Registret innehåller uppgifter om personnummer, namn, adress, civilstånd, medborgarskap, barn, taxerad inkomst, fastighetsinnehav m. m.

Utvecklingen av SPAR har under det senaste året alltmer koncentrerats till att förbättra åtkomstmöjligheten till SPAR via terminaler.

F.n. är transaktionsvolymen 20000 frågor per dag men den förväntas öka kraftigt de närmaste åren.

SPAR utnyttjas såväl av den offentliga sektorn som av näringslivet, där banker och försäkringsbolag utgör en stor kundkrets.

I betänkandet DAFA - myndighet eller bolag? (Ds C 1985:1) föreslås att DAFA ombildas till statligt bolag. I samband med den föreslagna ändringen av DAFA:s associationsform, kan DAFA inte längre vara huvudman för SPAR. 1 proposition 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m. m. föreslås att en fristående myndighet - en nämnd - inrättas med uppgift att vara huvudman för SPAR. Utredning pågår av de praktiska frågorna i samband med myndighetens inrättande.

Statens löne- och personaladministrativa system

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är huvudman för statens centrala löneuträkningssystem (SLÖR) och personaladministrativa informationssystem (PI). SLÖR har funktioner för

—löneberäkning, kontering av löneutgifter, framställning av lönespecifikationer till de anställda och överföring av uppgifter Ull utbetalande bank

—beräkning av retroaktiv lön

—semester- och ledighetsredovisning

—skatteredovisning

—bevakning och aviseringar                                                            q.

-   intresseavdrag                                                        Prop. 1985/86:100

-    framställning av utdata på ADB-media för samverkan med andra    Bli. 2 ADB-system

-    rutin för revisorer.

Ca 350 myndigheter inom den civila statsförvaltningen är i huvudsak obligatoriskt anslutna till SLÖR.

Under budgetåret 1984/85 uppgick antalet löneutbetalningar genom SLÖR til) ca 167000 per månad och de utbetalade nettolönerna til) ca 825 milj.kr. per månad.

Maskinell bearbetning sker vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) i Stockholm och Gävle samt vid Uppsala datacentral (UDAC). Mellan SPV och dess driftställen finns avtal som reglerar samarbetet. Systemutvecklingsarbetet sker i sin helhet vid SPV med terminaler kopplade till DAFA.

PI är ett datorbaserat hjälpmedel för SLÖR-anslutna myndigheter. Systemet sammanställer olika typer av personaladministrativa rapporter till myndigheterna och kan ses som ett komplement till SLÖR. Anslutningen Ull PI är frivillig och systemet är liksom SLÖR avgiftsfinansierat.

Standardutdata från PI består av listor som indelats i ett antal utdatablock:

-    personaluppgifter

-    personalstruktur

-    personalrörlighet

-    jämställdhetsredovisning

-    utbildningsuppgifter

-    tjänste- och bemanningsuppgifter

-    lokala löneförhandlingsunderlag

-    frånvarostatistik.

Det är också möjligt att beställa myndighetsspecifika utdata från PI.

Ett antal myndigheter som använder SLÖR har sedan länge i olika former arbetat med att utveckla s. k. för- och eftersystem till SLÖR. SPV utvecklar tillsammans med DAFA och UDAC ett för- och eftersystem med benämningen PIR (Personaladministrativ Information och Rapportering). Olika PIR-alternaUv finns utvecklade, anpassade till skilda krav hos myndigheterna. Försöksverksamheten pågår och erfarenheter från system i drift kommer att samlas upp med statskontorets hjälp under budgetåret 1985/86. Nya installationer finns planerade för våren 1986.

SPV har också ansvaret för pensionsberäkning och pensionsutbetalningar. För utbetalning av pensioner till statspensionärer finns ett särskilt ADB-system (U-systemet). Systemet används i SPV:s verksamhet för samordning och utbetalning av pensionsförmåner (statlig kompletteringspension, folkpension, ATP, bostadsstöd m. m.) samt för maskinell utskrift av pensionsbevis (för ålders- och familjepension). Under år 1984 uppgick utbetalningarna av de olika pensionsförmånerna till ca 14,6 miljarder kr., fördelade på ca 250000 pensionstagare.

I verksamheten använder SPV också ett särskilt ADB-system för regist
rering av tjänstematriklar (MAREG). Registrets ändamål är att lagra och
bearbeta uppgifter som behövs för att vid arbetstagares pensionering räkna     96

ut den statliga tjänstepensionen i form av bmttopension. Registrets upp-     Prop. 1985/86: 100 gifter kommer också att användas för att besvara frågor om pensionens     Bil. 2 storlek m. m. vid framtida pensionering. Registret uppdateras genom årliga överföringar från de lönesystem som administrerar anställda som omfattas av StaUiga pensionsbestämmelser.

F. n. är SLÖR och K-PAI Kommundata anslutna. Före 1986 kommer även affärsverket FFV, vägverket och F-SLÖR att anslutas.

Under tiden fram till utgången av 1987 beräknas lönesystemen hos SJ, televerket, posten, vattenfall, PLM Göteborgs kommun, K-PAI Stockholm och M-PAI Malmö komma att anslutas.

MAREG beräknas komma att innehålla uppgifter om ca 700000 personer i fullt utbyggt skick. För att MAREG skall bli fullständigt och kunna användas vid automatisk pensionsberäkning måste registret kompletteras med "historiska" pensionsuppgifter beträffande tiden före anslutningen till registret. Som hjälp Ull detta s. k. aktualiseringsarbete finns ett särskilt ADB-system.

Driften för såväl U-systemet som MAREG sker på riksförsäkringsverkets (RFV) dator i Sundsvall. För inmatning av och åtkomst till uppgifter har SPV 25 bildskärmsterminaler i kommunikation med RFV:s dator. Utbetalning sker genom överföring av de uträknade pensionsbeloppen till PK-banken. Kostnaden för datorproduktionen hos RFV är ca 5 milj. kr. per år. Driften för aktualiseringssystemet sker på en egen anläggning.

Uträkning av pensionens storlek (pensionsbeviljande) har tidigare gjorts helt manuellt. Sedan en tid tillbaka har en viss automatisering införts.

Vissa belopp räknas fram maskinellt och i en separat ADB-mUn skrivs pensionsbeslut för ålderspensioner. Här avsedda mtiner skall enligt planerna vidareutvecklas och också anslutas till MAREG.

3 Översikt över pågående utredningsarbete inom ADB-området

3.1 Pågående utredningsarbete

Data- och offentlighetskommittén (DOK)

(Användningen av personnummer. Dir. 1984:27. Tilläggsdirektiv 1984:48.)

Regeringen tillsatte i september 1984 en kommitté för att kartlägga användningen av personnummer i samhället, både inom den offenUiga och den enskilda sektom. Kommittén har i december 1984 fåft UlläggsdirekUv (1984:48) för att utreda frågor om offenUighetsprincipen och ADB.

Utredningen bör kartlägga den nuvarande användningen och belysa de för- och nackdelar som är förenade med bmket av personnummer.

Kommittén bör också kunna ta ställning Ull om användningen av personnummer inom den offentliga och den enskilda sektorn i något avseende kan utgöra ett hot mot den personliga integriteten.

Vidare bör kommittén överväga om det kan finnas skäl att på gmnd av
personnummeranvändningen föreslå ändringar eller kompletteringar av de   97

7   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

regler som gäller i dag till skydd för den personliga integriteten, i första    Prop. 1985/86:100
hand vad gäller bestämmelsema i datalagen och sekretesslagen.          Bil. 2

Kommittén bör särskilt studera om det finns behov av att införa begränsningar i användningen av personnummer inom den enskilda sektom.

Kommittén bör samråda med folkbokföringskommittén (Fi 1983:04), upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02), sårbarhetsberedningen (Fö 1981:02) och datainspektionen.

Enligt tilläggsdirektiven skall kommittén undersöka hur tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet har fungerat vid tillämpningen på ADB-upptagningar och föreslå de ändringar som kan vara befogade. Vidare skall kommittén överväga frågor om massuttag ur myndigheternas ADB-register, rättelse av felaktiga uppgifter i register, myndigheternas försäljningsverksamhet, faktadatabasers tillgänglighet, upphovsrätten till datorprogram, lagreglering av särskilt integritetskänsliga ADB-register m. m.

Kommittén har även genom regeringsbeslut den 25 april 1985 fått i uppdrag att överväga tolkningen av vad begreppet självständig verksamhetsgren i sekretesslagen innebär för hälso- och sjukvården samt tillgängligheten till landstingens s. k. paUentdatabaser.

Sårbarhetsberedningen (SÅRB)

(Information och rådgivning i frågor om säkerhet och sårbarhet på dataområdet. Dir. 1981:48. TilläggsdirekUv 1984:29.)

Regeringen tillkallade ijuli 1981 en beredning för säkerhet och sårbarhet på dataområdet. Beredningen inrättades som en följd av de förslag som hösten 1979 lades fram av sårbarhetskommittén (SÄRK).

Beredningen skulle ha följande uppgifter:

-     närmare precisera vilka sårbarhetsfaktorer och problem som kräver särskild uppmärksamhet och åtgärder från samhällets sida

-     vara remissinstans och rådgivande organ med representation för berörda statliga myndigheter, kommuner och näringsliv.

En handlingsplan för beredningens arbete (Ds Fö 1981:17) överlämnades till regeringen i december 1981.

Enligt tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen i juni 1984 skall SÅRB:

-     fullfölja handlingsplanen från år 1981

-     under år 1984 slutredovisa sitt arbete med SB A-metoden

-     senast den 2 maj 1985 till regeringen redovisa de erfarenheter från sitt arbete som kan utnyttjas som ett av de underlag som regeringen ställer till försvarskommitténs (Dir. 1984:14) förfogande

-     inventera hittillsvarande arbete inom ADB-säkerhetsområdet, analysera användbarheten av detta material samt i samverkan med främst statskontoret föreslå förbättringar och kompletteringar i de fall SÅRB anser det vara motiverat

-     i sin planering utgå från att beredningens arbete skall avslutas under år 1985.

SÅRB har i ett samarbetsprojekt med riksdataförbundet (RDF) tagit         98

fram en metod för att myndigheter, företag och organisationer själva skall     Prop. 1985/86:100 kunna analysera sin egen sårbarhet på ADB-området. Denna s.k. SBA-     Bil. 2 metod presenterades i september 1983.

I september 1983 överlämnades delbetänkandet (Ds Fö 1983:8) Undanförsel och förstöring av ADB-register. Betänkandet bereds f. n. i regeringskansliet. En rapport om Nyckelpersoner i datordriften (SÅRB rapport 1983:12) presenterades under november 1983.

Under 1984 och 1985 har ytterligare sex rapporter, ett kompendium för utbildning inom ADB-säkerhet och sårbarhet samt broschyr- och affischmaterial avsedda för skolor tagits fram. Slutrapport från SÅRB kommer enligt direktiven att framläggas före slutet av 1985.

Utrednings- och utvecklingsarbete avseende ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen

ALLFA-kommittén (Dir. 1977:52) med uppgift att utreda frågor om ADB inom allmänna försäkringen m. m. överlämnade år 1981 betänkandet (SOU 1981:24) Socialförsäkringens datorer - decentralisering av verksamheten.

Beslut har sedermera fattats om ett successivt utbyte av befintligt dator-och kommunikaUonssystem med början under sommaren 1983. Denna anskaffning av ADB-utmstning kommer inte att i nämnvärd grad förändra nuvarande stmktur på ADB-systemet, som därmed kan förväntas bestå under 1980-talet. Inom riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna pågår också olika utrednings- och försöksaktiviteter med syfte att klarlägga behov av och former för teknikstöd på försäkringskassorna för administrativa ändamål.

Regeringen gav i juni 1983 RFV i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra ett utrednings-och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet för att bl. a. få underlag för ett ställningstagande i frågan om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m. m.

Tidsperspektivet för utredningen är 1990-talet och därefter. Enligt uppdraget bör utrednings- och utvecklingsarbetet belysa olika altemativ med spridning av register och datorresurser på regional och lokal nivå. För- och nackdelar från olika synpunkter, effekter på personalbehovet samt kostnadsskillnader mellan de olika alternativen och ett bibehållande av nuvarande ADB-stmktur skall redovisas. Utgångspunkten för arbetet bör vara samhällets och de försäkrades intressen i form av krav på effektivitet och rättssäkerhet i handläggningen, servicen till allmänheten samt det därav uppstående behovet av ADB-stöd som hjälpmedel för personalen. Försöksaktiviteterna bör byggas upp kring och utifrån de enskilda arbetsplatserna på regional och lokal nivå. Möjligheterna att med tekniska hjälpmedel rationalisera kontorsproduktionen och att integrera denna med ärendehandläggningen skall tillvaratas i utvecklingsarbetet.

RFV har i oktober 1983 till regeringen redovisat uppläggningen av och
tidsplan m. m. för utredningen. Arbetet (FAS 90-utredningen) inleds med
en analys av eventuella förändringar i den allmänna försäkringen som kan
påverka ADB-behovet samt en bred genomgång av socialförsäkringssyste- 99

men och administraUonen av dessa i syfte att identifiera önskvärda föränd- Prop. 1985/86:100 ringar och utvecklingsmöjligheter. I en lägesrapport, som lämnades till Bil. 2 regeringen den 1 oktober 1984, beskrivs de anställdas och de externa intressenternas syn på förändringsbehovet av ADB-stödet för RFV och försäkringskassorna samt allmänhetens uppfattning om kassornas service. Förändringsanalysen, som fortsatt med kravspecificering, har pågått t.o.m. utgången av budgetåret 1984/85, och följs nu av utformning av systemförslag och försöksverksamhet.

RFV har i april 1985 överlämnat en delrapport "Prognos för 90 talet". I denna redovisas de faktorer som kan tänkas påverka utvecklingen av 90-talets ADB-system. Här berörs frågor som verksamhetens organisation, befolkningsutvecklingen, förändringar i försäkringskassornas arbetsuppgifter och den tekniska utvecklingen. I rapporten görs bedömningen aU den tekniska utvecklingen kan komma att ge möjlighet att klara de funk-tionsmässiga kraven för en spridning av ADB-resurser.

RFV har även överiämnat en lägesrapport 2 (september 1985) som i första hand beskriver det fortsatta utredningsarbetet. FAS 90-utredningens arbete är uppdelat i fem delprojekt, ADB-stöd för ärendehandläggning, ADB-stöd för uppföljning och utvärdering, ADB-stöd för administration. Kommunikation - teknik samt Datapolitik, säkerhet och sårbarhet. Inom de tre förstnämnda delprojekten kommer försöksverksamhet att genomföras.

RFV bedömer att slutlig avrapportering till regeringen av FAS 90-utredningen sker tidigast under år 1987. Lägesrapportering av arbetet till regeringen planeras ske omkring den 1 september varje år.

Ett nationellt informationsteknotogiprogram

Vid behandlingen av regeringens proposition 1983/84:8 om ett nationellt mikroelektronikprogram framhöll riksdagen att det var angeläget att programmet utvidgades till eft samlat informationsteknologiprogram. EU sådant program skulle utöver komponentteknologiområdet omfatta såväl systemteknik och programmeringsmetodik som relationerna mellan människa, maskin och samhälle. Riksdagen fann det också önskvärt med balans i de framtida staUiga insatserna mellan de olika områdena. Regeringen uppmanades att under budgetåret 1984/85 presentera ett förslag till ett sådant sammanhållet informationsteknologiprogram.

Med informationsteknologi avses den teknik som används för att med hjälp av datateknik och elektronik effektivisera produktion, hantering och utnyttjande av informaUon.

Regeringen gav i juni 1984 följande myndigheter i uppdrag att utarbeta underlag för ett sådant program:

televerket, universitets- och högskoleämbetet, forskningsrådsnämnden,
humanisUsk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, naturvetenskapliga
forskningsrådet, delegationen för vetenskaplig och teknisk informations
försörjning, skolöverstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfon
den, arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för teknisk utveckling, statens
industriverk och statskontoret.                                                          100

överbefälhavaren skulle redovisa ett underlag från det militära försvå-    Prop. 1985/86:100
ret.                                                                            Bil. 2

Regeringen uppdrog åt arbetarskyddsfonden, styrelsen för teknisk utveckhng och universitets- och högskoleämbetet att svara för samordningsarbetet och efter kontakt med övriga berörda myndigheter sammanställa underlag till ett förslag om ett samlat program. I regeringens direktiv angavs att programmet skulle rymmas inom de anslag och ramar som står till förfogande för de berörda myndighetema. Det förutsattes också vara uppdelat på mikroelektronik, systemteknik och informationsteknologins användning.

Ett förslag presenterades för regeringen i oktober 1984. Det gjorda utredningsarbetet har resulterat i en kartläggning av statlig verksamhet på området. Svensk informationsteknologi - utgångsläge och underlag för ett nationellt program.

Utredningen pekade på att det inom vart och ett av de områden som undersökts finns ett flertal insatser som inte kunnat beredas utrymme, exempelvis:

-     ökade insatser för utbildning

-     bättre balans inom forskningen

-     ökade utvecklingsinsatser inom områdena konstmktionssystem, standardisering, teleinformatik, informationssystem och avnämarstyrd utveckling.

Dessutom bör enligt utredningen en öppen och saklig debatt stimuleras genom en ökad information om den nya informationsteknologin.

I skrivelse till riksdagen 1984/85:218 redovisar regeringen utredningsförslaget jämte vissa planerade åtgärder. Frågor som behandlas är informationsteknologins industriella betydelse, statens roll för en posiUv utveckling inom informationsteknologin och planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser för utbildning, forskning och teknisk utveckling inom informationsteknologiområdet. Dessutom redovisas nuvarande insatser, problem och behov rörande utbildning, forskning och teknisk utveckhng inom försvarsmakten, telekommunikaUonssektorn, högskole- och forskningssystemet, arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöområdet, de industripolitiska organen samt inom den civila statsförvaltningen.

Regeringen framhåller i skrivelsen att ytterligare ett antal centrala frågor måste besvaras innan underlag finns för att lägga fast ett informationsteknologiprogram. Det fortsatta utredningsarbetet avses bedrivas inom regeringskansliet, med sikte på att ett svenskt informationsteknologiprogram skall kunna påbörjas i och med budgetåret 1986/87, för att sedan fortgå i fyra år.

Utvecklingen av statens redovisningssystem

Regeringen har uppdragit åt riksrevisionsverket (RRV) att i ett långsiktigt
perspektiv klargöra i vilken utsträckning statliga myndigheter i sin ekono
miska redovisning borde använda ett gemensamt ADB-system, resp. kun
na medges att utveckla egna ADB-system.
Detta uppdrag har RRV avrapporerat 1984-12-10 i form av en planerings- 101

promemoria. Långsiktig utveckling av statens redovisningssystem (RRV, Prop. 1985/86: 100 dnr 1984-1073). I promemorian anför verket bl.a: "Ett väsentligt inslag i Bil. 2 den fortsatta utvecklingen av statens redovisningssystem bör enligt RRV vara att undersöka — och med praktiska prov pröva - i vilken omfattning den statliga ekonomiadministrationen kan ytterligare effektiviseras genom lokalt datorstöd." I promemorian redovisas ett antal alternativ, dels för decentralisering av ekonomiadministrativa rutiner, dels för RRV:s medverkan i utveckling och förvaltning av sådana lokala rutiner. RRV hemställde att erhålla uppdrag att utföra en förstudie i enlighet med vad som anfördes i planeringspromemorian.

Regeringen har den 29 augusti 1985 uppdragit åt RRV att, dels genomföra en analys av olika intressenters behov av och önskemål om information om statens utgifter och inkomster, dels genomföra en studie med den huvudsakliga inriktning som finns angiven i RRV:s ovannämnda planeringspromemoria.

I en till beslutet fogad, inom finansdepartementet upprättad, promemoria anges några riktlinjer för denna förstudie. Sålunda anförs, att inom de ramar som kraven på riksbokföring m.m. och revision medger bör RRV utreda möjligheterna att på bästa sätt tillgodose de enskilda myndigheternas behov av lokalt anpassade och flexibla redovisningssystem till lägsta möjliga kostnad. Vidare bör RRV bedöma effekten av lokala datorstöd på den statliga redovisningsorganisationen.

I frågor som gäller samordning med personal- och kontorsadministrativa system bör RRV samråda med statens löne- och pensionsverk, statskontoret och datamaskincentralen för administraUv databehandling.

Som utgångspunkt för studien bör vidare gälla att utvecklingen av lokala datorstöd inte skall föranleda ökade utgifter på statsbudgeten.

Uppdraget bör i sin helhet redovisas för regeringen senast den 30 november 1986.

Utredning om de personaladministrativa informationssystemen

Regeringen uppdrog i januari 1981 åt statskontoret att tillsammans med statens löne- och pensionsverk (SPV) och i kontakt med övriga berörda myndigheter utreda dels uppgiftsfördelningen mellan anslutna myndigheter m.fl.i fråga om de personaladministraUva informationssystemen hos staten, dels behovet av för statsförvaltningen gemensam personalstatistik, dels möjligheterna till effektivisering och kostnadssänkning av statens generella löneuträkningssystem (SLÖR).

Frågan om uppgiftsfördelningen mellan berörda myndigheter m.fl. när det gäller de personaladministraUva informaUonssystemen samt möjlighetema Ull effektivisering och kostnadssänkning av SLÖR har redovisats av statskontoret och SPV i rapporten SLÖR - effektivisering och uppgiftsfördelning (statskontorets rapport 1982:28).

Möjligheterna att med uppgifter från SLÖR och andra statliga löneuträk
ningssystem tillgodose behovet av för förvaltningen gemensam personal-
staUsUk har beskrivits av statskontoret i rapporten (1982:17) Gemensam
personalstaUstik.                                                                             102

Statskontoret och SPV föreslog vid redovisningen av uppdraget att    Prop. 1985/86:100 regeringen i en särskild registerförordning om SLÖR och det personalad-     Bil. 2 ministrativa informationssystemet PI reglerar ansvarsfördelningen mellan myndigheterna vad gäller de datorbaserade informationssystemen. Vidare föreslogs att SPV får svara för fortsatta effektiviserande och kostnadssän-kande åtgärder avseende SLÖR.

Frågan om för- och eftersystem till SLÖR har därefter utretts av SPV. Utredningen har avrapporterats i en lägesrapport (1984-01-10) och en huvudstudierapport (1984-04-01) PersonaladministraUv InformaUon och Rapportering - PIR - För- och eftersystem till SLÖR. I rapporten redovisar SPV det utredningsarbete som hittills gjorts i samarbete med datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) och Uppsala datacentral (UDAC) inom ramen för det s. k. PIR-projektet och planema för det fortsatta arbetet samt effekter av ett genomförande.

Enligt huvudstudierapporten skall PIR-projektet utveckla och Ullhanda-hålla ett s.k.för- och eftersystem till SLÖR. För- och eftersystemet PIR skall finnas i tre olika modeller kallade PIR-1, PIR-2 och PIR-3, anpassade till skilda krav beroende på myndigheternas storlek, behov, erfarenheter, tillgång till utmstning och ekonomiska möjligheter. PIR skall kunna användas på olika datomtmstningar.

Genom regeringsbeslut (1984-12-20) har regeringen godkänt att SPV fortsätter arbetet med utveckling och försöksverksamhet med för- och eftersystemet PIR i enlighet med vad som redovisas i huvudstudierapporten. Regeringen har också genom regeringsbeslut samma dag uppdragit åt statskontoret att i samråd med SPV och övriga berörda myndigheter följa och utvärdera försöksverksamhet med PIR-1 hos sjöfartsverket, luftfartsverket, SPV och högskolan i Örebro, PIR-2 hos statens planverk och PIR-2 i kombination med PIR-3 hos länsstyrelsen i Kronobergs län.

Utvärderingen skall, fömtom lönsamhetsaspekter, även belysa hur försöksmyndigheterna organiserar sitt personaladministrativa arbete utifrån de nya möjligheter som PIR ger. Övriga frågor av särskild betydelse för ett fortsatt arbete med och eventuellt införande av PIR hos ett större antal myndigheter skall också belysas.

Resultatet av försöksverksamheten skall redovisas till regeringen så snart tillräckliga erfarenheter föreligger.

Utredning avseende studier av användning av ny teleteknik

I proposiUon 1984/85:158 om vissa telefrågor m. m. behandlas bl. a. frågan om försök med avancerad telekommunikation. Med hänvisning till vad som anförs i nämnda proposition, uppdrog regeringen i juni 1985 åt televerket att, i samråd och samarbete med styrelsen för teknisk utveckling och statskontoret, utreda fömtsättningarna för och till regeringen redovisa förslag tiU utformning av studier av användning av avancerad telekommunikation.

Utredningen skali undersöka och redovisa en beskrivning av projekt
som bör studeras samt lämna förslag till hur erfarenheterna kan spridas.
Förslag Ull finansiering, inklusive sådana som inte belastar statsbudgeten, 103

skall också lämnas.

Det övergripande syftet med de studier som föreslås skall vara aU     Prop. 1985/86:100 fördjupa kunskaperna hos användarna, nuvarande och framUda, om möj-     Bil. 2 ligheterna att utnyttja den nya kommunikationstekniken och om vilka möjligheter användningen i sin tur skapar för i första hand företag och offentlig förvaltning.

De förslag till utformning av studier som redovisas bör avse såväl befinUiga projekt och försök som för ändamålet särskilt startade försöksverksamheter. Projekten och försöken bör vara sådana att de

-     ger erfarenheter som är av stort allmänt intresse,

-     allsidigt belyser möjligheterna till användning av ny teleteknik,

-     omfattar olika användningar och användarproblem inom skilda verksamheter, samt

-     berör olika delar av landet.

Vid beskrivning av befintliga och tänkbara projekt och försök bör behandlas såväl olika tekniker som deras påverkan avseende organisaUon, ekonomi, personal m. m. Metoderna för dokumentation och spridning av erfarenheter bör vidare ägnas stor uppmärksamhet.

Redovisningen till regeringen bör ske under 1985.

Utbildningsprogram inom ADB-området för statsförvaltningen

Regeringen uppdrog i augusti 1985 åt statens institut för personalutveckling (SIPU) att i samverkan med statskontoret, datamaskincentralen för administrativ databehandhng, statens arbetsgivarverk och Statskonsult AB utarbeta ett program för kompetenshöjande åtgärder på ADB-området för statsförvaltningen.

SIPU skulle vid fullgörandet av uppdraget utgå från vad som anförts i frågan i prop. 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m. m. I propositionen har regeringen bl. a. berört behovet av kompetensutveckling på ADB-området inom statsförvaltningen och sagt att ett utbildningsprogram bör göras för ändamålet.

I uppdraget till SIPU angav regeringen att programmet skulle handla om hur lämplig utbildning kan ordnas för olika kategorier av ADB-användare - beslutsfattare, personal som arbetar med in- eller utdata hänförliga Ull större system eller som arbetar direkt med små ADB-system, ADB-specia-lister (t. ex. systemerare och programmerare), driftpersonal för stora ADB-system och sådan personal som inom en nära framtid väntas komma att arbeta med ADB.

Programmet borde omfatta redovisning av vilken typ av utbildning de olika gmppema kan behöva, skiss till innehåll i de olika utbildningarna och förslag till samverkan mellan olika utbildningsanordnare.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 1985.

104

3.2 Förteckning över avgivna och planerade betänkanden, rapporter etc.

A. Avgivna betänkanden, rapporter etc.

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

Kommitté/myndighet

Publicering

Särbarhetsberedningen (SÅRB)

Datadelegationen

Handlingsplan för arbetet (Ds Fö 1981:17) SBA-projekt (SÅRB rapport 1983:1) SBA-utveckling (SÅRB rapport 1983:2) Undanförsel och förstöring av ADB-register (Ds Fö 1983:8; SÅRB rapport 1983:3) SBA-start (SÅRB rapport 1983:4) SBA-beroende (_SÅRB rapport 1983:5) SBA-system (SARB rapport 1983:6) SBA-scenario (SÅRB rapport 1983:7) SBA-plan (SÅRB rapport 1983:8) SBA-rapport (SÅRB rapport 1983:9) SBA-nyckelpersonal (SÅRB rapport 1983:10) SBA-revision (SÅRB rapport 1983:11) Nyckelpersonal i datordriften (SÅRB rapport 1983:12)

Praktisk katastrofplanering — val av reserv-driftaltemativ (SÅRB rapport 1984:1) Läckande datorer - en informaUon om RÖS, utarbetad i samarbete med Brottsförebyggande rådet

SBA-kompakt. En förkortad version av SBA-metoden avsedd för mindre myndigheter, organisationer och företag. Aktuella projekt i SÅRB (SÅRB rapport 1984:2)

Uppringda datorer (SÅRB rapport 1984:3) Offentlighetsprincipen, ADB och försvarssekretess (SÅRB rapport 1984:4) ADB i kris och krig (SÅRB rapport 1985:1) Personal och säkerhet (SÅRB rapport 1985:2) ADB-säkerhet och sårbarhet. Ett kompendium. (SÅRB rapport 1985:3) Den sårbara datorn. Broschyr för skolor och utbildningsanstalter. Den sårbara datorn. Affisch.

I SOU-serien

Bred datautbildning (SOU 1985:50)

I Ds-serien

Samordnad datapolitik (Ds B 1981:20) RS-systemet - En genomgång och utfrågning 1981-11-12 (Ds B 1981:21) Teknikupphandling inom dataområdet med offentliga sektom som beställare (Ds C 1983:8) Telematik, kontorsautomation, elektroniska tjänster till individen. Rapport från datadelegationens studieresa till USA i februari 1983 (Ds C 1983:14)

Datorisering och arbete - Frågor att diskutera inför systemutveckling (Ds C 1983:17) Katalog över utbildningsmaterial m. m. i datafrågor (Ds C 1983:19)

Datoranvändning i hushållen (Ds C 1984:10) Långsiktig planering av kommunikaUonstjän-ster och kommunikationsnät m. m. i Sverige (Ds C 1985:02)

Granskning av utbildningsmaterial för bred datautbildning (Ds C 1985:14) DataJära på grundskolans högstadium. En ögonblicksbild frän tre kommuner och sex skolor vintem 1984/85 (Ds C 1985:15)

105

Kommitté/myndighet

Publicering

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

DAFA-utredningen

Arbetarskyddsfonden, styrelsen för teknisk utveckling, universitets- och högskoleämbetet

Riksförsäkringsverket

Statens industriverk (SIND)

Styrelsen för teknisk utveckling (STU)

Urval av övriga rapporter och skrivelser

Förslag till åtgärdsprogram för "datorn i skolan" (skrivelse maj 1981) Synpunkter på STU:s ramprogram inom det datatekniska området (skrivelse juni 1981, komplettering aug. 1981 och juni 1982) Bred utbildning i datafrågor till allmänheten -förslag till riktlinjer för samhällets stöd (skrivelsejuni 1982)

En beskrivning av ADB-personalen i Sverige (skrivelse + rapport juni 1982) liemissyttrande över STU:s förslag ang. nationellt mikroelektronikprogram (1983-03-24) Bred utbildning i datafrågor - redovisning av verksamheten budgetåret 1982/83 och förslag om fortsatta insatser (rapport juni 1983) Remissyttrande över SCB:s utredning om alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkning (FOBALT) 1983-10-03 Remissyttrande över Dataeffektutredningens och Data- och elektronikkommitténs slutbetänkanden (1984-08-22 och 1984-09-25) Forskning om informationsteknologins användning inom företag och myndigheter. Utarbetad inom Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI) under medverkan av delegationens kansli (rapport jan. 1985)

Remissyttrande ang. Svensk informationsteknologi (1985-02-21)

Erfarenheter av datadelegationens arbete (skrivelse feb. 1985)

DAFA - myndighet eller bolag? (Ds C 1985:1)

Svensk informationsteknologi - utgångsläge och underlag för ett nationellt program. Rapport 1984.

Framtida ADB-verksamhet för socialförsäkringen på 90-talet och därefter, FAS 90. Lägesrapport 1

Framtida ADB-verksamhet för socialförsäkringen på 90-talet och därefter, FAS 90, Prognos för 90-talet

Framtida ADB-verksamhet för socialförsäkringen på 90-talet och därefter, FAS 90. Lägesrapport 2

Komponenter och utbildning (SIND 1979:6) Elektronikanvändningen i svensk verkstadsindustris produkter (SIND 1980:20) Den mindre elektronikindustrin (SIND 1981:1) Utveckhngsmöjligheter och utvecklingskrav till 1990 - en sammanfattande rapport. Slutrapport (SIND 1981:5) Fordonselektronik (SIND 1981:6) Kommunikationselektronik (SIND 1982:1) Konsumentelektronik (SIND 1982:11)

80-talets givarteknik - behov och möjligheter (STU-information nr 296-82) Nationellt mikroelektronikprogram (STU-information nr 376-83)

106

Kommitté/myndighet

Publicering

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

Statskontoret

Riksrevisionsverket

Statens löne- och pensionsverk (SPV)

Gemensam personalstatistik (GPS) - slutrapport (rapport 1982:17)

SLÖR - effektivisering och uppgiftsfördelning (rapport 1982:28)

Avropsavtal - persondatorer (rapport 1984:7) ADB-handbok för statsförvaltningen - allmän del (rapport 1984:19) Avropsavtal - skrivautomater (rapport 1984:31)

Inför ett integrerat kontor!? En skrift om kontorsinformationssystem (rapport 1984:33) Tele- och datakommunikation - ett utvecklingsperspektiv (rapport 1984:39) Avropsavtal för basdatorer (rapport 1985:34)

Huvudstudie gällande teknisk modernisering av systems. (Dnr 1981:355) Persondatorer och skrivautomater - användning i statsförvaltningen. (Dnr 1983:617) Långsiktig utveckling av statens redovisningssystem. (Dnr 1984:1073) Utvecklingen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten. Oktoberrapport 1985. (Dnr 1985:466)

Personaladministrativ Information och Rapportering (PIR) - för- och eftersystem till SLÖR. Huvudstudierapport (1984-04-01)

B. Planerade betänkanden,

rapporter etc.

Kommitté/myndighet

Publicering

Tidpunkt

Sårbarhetsberedningen

Slutrapport

slutet av 1985

Datadelegationen

Olika typer av bildskärmsteknologier -arbetsmiljöaspekter Förstudierapport om programvaror

dec. 1985 dec. 1985

Riksförsäkringsverket

Utredning avseende ADB-verksamhet inom den allmänna försäkringen (FAS 90)

-    lägesrapport

-    slutredovisning

sept. 1986 1987

Statskontoret

Rapport om utvärdering av försöksverksamhet med PIR

under 1986

107

Inneiiall                                                                        Prop. 1985/86:100

Bil. 2 Bilaga 2.1

Redogörelse för regeringens delegeringsarbete   ........ . 15

Bilaga 2:2 .......................................................... . 29

Användningen av ADB i statsförvaltningen   .............. . 31

1 Översiktlig information   ...................................... . 31

1.1                                                                  Användningsområden              31

1.2                                                                  Kostnader                    35

1.2.1    ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen                    36

1.2.2    ADB-kostnader för affårsverken   .............. 37

1.2.3    ADB-kostnader för försvaret   .................. .. 38

1.3                                                                  OrganisaUon och planering                 39

1.3.1    ADB-drift - organisation m.m..................... .. 39

1.3.2    Systemutveckling - organisation ............... .. 41

1.3.3    Planering .............................................. 43

1.4                                                                  Utmstning                   43

1.4.1    Antal datorer m.m................................... .. 43

1.4.2    Köpvärde för anskaffad ADB-utmstning   ..... .. 46

1.4.3    Marknadsandelar för olika fabrikat av ADB-utmstning . 47

1.4.4    Behov av ADB-utrustning ........................ .. 49

2 Information om enskilda myndigheter och ADB-tillämpningar   ...         50
2.1 De ADB-användande myndigheterna ................ .. 50

Justitiedepartementet   ................................. .. 52

Domstolsverket   ........................................ .. 52

Rikspohsstyrelsen   .....................................    52

Kriminalvårdsstyrelsen .................................    52

Datainspektionen ...................................... .. 52

Utrikesdepartementet   .................................. .. 53

Styrelsen för intemationell utveckUng ........... .. 53

Nämnden för u-landsutbildning ...................... .. 53

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) .......... .. 53

Kommerskollegium ..................................... .. 53

Försvarsdepartementet ................................. .. 54

Överbefälhavaren    .................................... .. 54

Armén   ....................................................    54

Marinen   ..................................................    54

Flygvapnet   .............................................    54

Försvarets civilförvaltning ...........................    54

Försvarets sjukvårdsstyrelse ........................    54

Fortifikationsförvaltningen   ..........................    55

Försvarets materielverk   ............................. .. 55

Värnpliktsverket   .......................................    55

Försvarets forskningsanstalt   .......................    55

Försvarets datacentral   .............................. .. 55

Civilförsvarsstyrelsen   ................................    55

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar ............    56

Försvarets rationaliseringsinstitut   ................    56

Socialdepartementet   ................................... 57    Prop. 1985/86:100

Socialstyrelsen ......................................... . 57    Bil. 2

Statens institut för psykosocial miljömedicin   .. 57

Riksförsäkringsverket ................................. . 57

Statens bakteriologiska laboratorium ............. 57

Statens gifUnformationscentral   .................. 57

Kommunikationsdepartementet   ..................... . 58

Vägverket   .............................................. 58

Trafiksäkerhetsverket ................................ 58

Sjöfartsverket .......................................... 58

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut                  58

Statens väg- och trafikinstitut   ................... . 59

Statens geotekniska institut   ...................... . 59

Finansdepartementet .................................... . 60

Generaltullstyrelsen    ................................. 60

Byggnadsstyrelsen ..................................... 60

Bankinspektionen   ..................................... . 60

Riksskatteverket   ...................................... 60

Konjunkturinstitutet   ................................. . 60

Statens pris- och kartellnämnd   ................... . 61

Konsumentverket   .................................... . 61

Utbildningsdepartmentet   .............................. . 62

Riksarkivet inkl. landsarkiven   ...................... 62

Kungliga biblioteket   .................................. 62

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer              62

Naturhistoriska riksmuseet   ......................... 62

Etnografiska museet   ................................ . 62

Universitets- och högskoleämbetet   ............. . 63

Centrala studiestödsnämnden   .................... . 63

Skolöverstyrelsen   .................................... . 63

Medicinska forskningsrådet ......................... 63

Kimna geofysiska institut   ......................... 63

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek ..... 64

Stiftelsen Nordiska museet   ........................ 64

Jordbruksdepartementet ............................... 65

Lantbruksstyrelsen   ................................... .. 65

Skogsstyrelsen   ........................................ .. 65

Statens livsmedelsverk   ............................. .. 65

Fiskeristyrelsen   ....................................... .. 65

Statens jordbruksnämnd .............................    65

Statens naturvårdsverk ..............................    66

Statens strålskyddsinstitut   ........................ .. 66

Statens utsädeskontroll .............................. .. 66

Statens lantbrukskemiska laboratorium .......... .. 66

Sveriges lantbruksuniversitet   .....................    66

Statens veterinärmedicinska anstalt .............    67

Arbetsmarknadsdepartementet   .....................    68

Arbetsmarknadsstyrelsen ...........................    68                    109

Arbetarskyddsstyrelsen   ............................. . 68    Prop. 1985/86:100

Statens invandrarverk ................................. 68    Bil. 2

Arbetslivscentmm ...................................... . 68

Nämnden för vapenfri utbildning   .................. 68

Arbetarskyddsfonden   ................................ 68

Bostadsdepartementet   ................................ 69

Bostadsstyrelsen   ...................................... 69

Statens råd för byggnadsforskning   .............. . 69

Statens insUtut för byggnadsforskning ........... 69

Statens lantmäteriverk   .............................. 69

Centralnämnden för fastighetsdata ............... 69

Industridepartementet ................................... 70

Statens industriverk   ................................. 70

Sveriges geologiska undersökning   ................ 70

Statens energiverk .................................... 70

Statens kärnkraftsinspektion   ...................... 70

Styrelsen för teknisk utveckling   .................. 70

Statens provningsanstalt ............................. 71

Patent- och registreringsverket   .................. . 71

SUftelsen Industriellt utvecklingscentmm i övre Norrland   . 71

Civildepartmentet   ....................................... . 72

Statskontoret   .......................................... 72

Riksrevisionsverket .................................... . 72

Statistiska centralbyrån   ............................ . 72

Datamaskincentralen för administrativ databehandling   .... 72

Statens löne- och pensionsverk .................... 73

Statens arbetsmarknadsnämnd   ................... 73

Statens institut för personalutveckling ........... . 73

2.2 Viktigare ADB-tillämpningar inom statsförvaltningen             74

Rättsväsendets informaUonssystem (RI) ........... 74

Polisväsendets system   ................................. . 75

ADB-system inom försvarsmakten m. m.............. 76

ADB-system inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar   ....   77

ADB-system inom den allmänna försäkringen ..... 78

Postverkets ADB-verksamhet ......................... 79

Televerkets ADB-verksamhet ......................... 80

SJ:s ADB-verksamhet .................................... 80

Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren ............. .. 81

Luftfartsverkets ADB-verksamhet .................... .. 82

ADB-system för folkbokföring och beskattning (AFB)             83

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX)     84

InformaUonssystem inom högskoleutbildning m. m    85

ADB-system inom arbetsmarknadsverket ...........    88

Fastighetsdatasystemet ................................ .. 89

ADB-verksamhet inom statens vattenfallsverk   ..    90

ADB-verksamhet inom domänverket ..................    90

ADB-verksamhet inom FFV   ............................    91

Det StaUiga redovisningssystemet, system S   ... .. 92                     110

SCB:s statistiska informationssystem   ............. 93     Prop. 1985/86:100

Allmänt företagsregister ............................... 94    Bil. 2

Statligt person- och adressregister (SPAR) ...... .. 95

Statens löne- och personaladministrativa system              95

3 Översikt över pågående utredningsarbete inom ADB-området   ...      97

3.1                                                                  Pågående utredningsarbete              97

Data- och offentlighetskommittén (DOK)   .........    97

Sårbarhetsberedningen (SÅRB)   .....................    98

Utrednings- och utvecklingsarbete avseende ADB-verksamhe
ten inom den allmänna försäkringen ................. .. 99

Ett nationellt informationsteknologiprogram   ..... 100

Utvecklingen av statens redovisningssystem   ... . 101

Utredning om de personaladministrativa informationssystemen       102

Utredning avseende studier av användning av ny teleteknik ..       103

Utbildningsprogram inom ADB-området för statsförvaltningen        104

3.2                                                                  Förteckning över avgivna och planerade betänkanden, rappor
ter etc........................................................ . 105

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

111

Bilaga 3 till budgetpropositionen 1986

Kungl. hov- och slottsstaterna

(första huvudtiteln)

Prop.

1985/86:100 Bil. 3

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985. Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till budgetpropositionen 1986

A. Kungl. hovstaten

A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning.

Anslaget är för innevarande   budgetår uppfört i   statsbudgeten med 11850000 kr.

Jag förordar att anslaget förs upp med 12450000 kr. i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 12450000 kr.

1    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 3

B. Kungl. slottsstaten                             pp. 1985/86: loo

Fråga om disposition av överskottsmedel från Djurgårdsförvaltningen

I samband med att riksdagen år 1809 förklarade att Kungl. Djurgården borde förbli under konungens enskilda disposition, anhöll ständerna att den s.k. Djurgårdskassan måtte "endast få användas till Djurgårdens förbättrande och förskönande samt därvarande broars och vägars underhåll". De uppställda villkoren, som antogs av Kungl. Maj:t den 26 februari 1810, innebär således att inkomstema från Djurgården får användas endast för Djurgårdens behov.

Djurgårdskassans inkomster består i huvudsak av tomt-, hyres- och arrendeavgifter, vissa ersättningar till följd av avtal med Stockholms kommun, inkomster av skog, parker m. m. samt räntor av Djurgårdsfonden. Utgifterna avser kostnader för administration, fastighetsförvaltning, väghållning m. m. Regeringen fastställer årligen stat för Djurgårdskassan, varigenom verksamheten regleras. I staten uppförs numera årligen ett formellt belopp av 1000 kr. till inleverering till byggnadsstyrelsen.

Djurgårdsförvaltningen lyder liksom slottsförvaltningarna för de kungl. slotten under ståthållarämbetet på Stockholms slott.

I sin av riksmarskalksämbetet biträdda anslagsframställning för budgetåret 1986/87 har ståthållarämbetet anfört bl. a. följande.

Inkomsterna från Djurgården har i allmänhet varit tillräckliga för områdets drift och förvaltning. Ett undantag utgör den numera avslutade upprustning som ägde rum då 1963 års dispositionsplan under senare år genomfördes. Denna upprustning beslutades av riksdagen år 1964 (prop. 1964:183, SU 195), som också godkände att 5 milj. kr. av vissa exploateringsmedel från tidigare försäljning av djurgårdsmark ställdes till förfogande för olika förbättringsåtgärder.

Inkomsterna från Djurgården bör även i fortsättningen i princip huvudsakligen användas för drift och utveckling av Djurgården. För de ur kulturminnessynpunkt och museal synpunkt synnerligen värdefulla områden som utgörs av Djurgården och de kungl. slotten fmns emellertid samlade upprustningsbehov som blivit allt mera påträngande i och med att tilldelningen av statliga anslagsmedel begränsats. Såväl Djurgården som slotten lyder under samma organ, ståthållarämbetet, som ansvarar för den samlade planeringen. Det bör därför vara möjligt att undantagsvis använda medel från inkomsterna av Djurgården även för vissa åtgärder av engångskaraktär på de kungl. slotten.

Detta bör emellertid kunna ske endast efter samråd med byggnadsstyrelsen. Regeringens styrning garanteras dels genom det åriiga fastställandet av stat för Djurgårdskassan, dels genom att insatser överstigande visst belopp, förslagsvis 50000 kr., underställes regeringens prövning. Systemet kommer därvid att överensstämma med vad som gäller för de s.k. grusmedlen, varom riksdagen fattade beslut år 1979.

Yttranden över framställningen i denna del har inhämtats från byggnadsstyrelsen, som tillstyrker förslaget, samt riksrevisionsverket (RRV), som anför följande.

Som framgår av riksmarskalksämbetets anslagsframställning innebär Prop. 1985/86:100 riksdagens beslut 1809 att inkomsterna från Djurgården får användas en- Bil. 3 dast för Djurgårdens behov. Riksdagen har därefter genom olika beslut 1908 och senare medgivit att överskott från förvaltningen av Djurgården får användas för underhåll m. m. av de kungliga slotten. I dessa överskott har ingått ränta på medel som influtit vid försäljning av delar av Djurgården, som utgör statsegendom. De beslut som fattats om underhåll m. m. av de kungliga slotten har vid varje Ulllalle avsett specificerade åtgärder.

Fr.o. m. budgetåret 1945/46 har Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel redovisats som inkomst under statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnaders delfond, diverse inkomster. Efter moderniseringen av det statliga budgetsystemet fr. o. m. budgetåret 1980/81 redovisas intäkterna från Djurgårdsförvaltningen hos byggnadsstyrelsen med formellt belopp, 1000 kr., under övriga intäkter i driftstaten för inrikes fastighetsförvaltning.

RRV har mot den här redovisade bakgrunden ingen erinran mot att inkomster från Djurgårdsförvaltningen används för underhåll m. m. av de kungliga slotten. Omfattningen av insatserna bör, som riksmarskalksämbetet anför, regleras när staten för Djurgårdskassan fastställs och efter samråd med byggnadsstyrelsen. Någon särskild prövning av regeringen hämtöver av särskilda objekt bör enligt RRV:s mening dock inte vara behövlig.

Föredragandens överväganden

Såsom framgår av vad RRV i sitt yttrande anfört har vid olika tillfällen överskottsmedel från Djurgårdsförvaltningen med riksdagens medgivande fått tas i anspråk för underhåll m.m. på de kungliga slotten. Så skedde bl. a. under intryck av det svåra statsfinansiella läget under andra värids-kriget (rskr 1940:1).

Djurgårdsförvaltningen redovisar f.n. vissa disponibla medel samtidigt som det aktuella underhållsbehovet vid de kungl. slotten med tillhörande anläggningar är stort. I rådande läge är anslagsutrymmet begränsat ocksä för byggnadsåtgärder som framstår som ytterst angelägna. Jag ansluter mig därför till det av riksmarskalksämbetet framförda förslaget.

I den stat som regeringen årligen fastställer för Djurgårdskassan bör således, när utrymme fmns, medel få avsättas Ull ståthållarämbetets disposition efter samråd med byggnadsstyrelsen. Medlen skall kunna tas i anspråk för angelägna åtgärder av engångskaraktär på de kungl. slotten. Det bör få ankomma på regeringen att närmare bestämma i vilka fall beslut om disposition av överskottsmedlen skall underställas regeringens prövning.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående har förordat om användningen av vissa överskottsmedel från Kungl. Djurgårdens förvaltning.

B 1. De kungl. slotten: Driftkostnader                Prop. 1985/86:100

Bil. 3

1984/85 Utgift    15279347

1985/86 Anslag   15375000

1986/87 Förslag   16375 000

Stockholms slott används av konungen och som representations- och kontorslokaler. I Stockholms slott är bl.a. riksmarskalksämbetet, ståthållarämbetet, husgerådskammaren och Bernadottebiblioteket inrymda. Vissa delar av slottet visas även för allmänheten.

Drottningholms slott begagnas av konungen som bostad och visas för allmänheten. Ulriksdals slott utnyttjas för vetenskapliga konferenser m. m. Haga slott används som bostad för prominenta personer från utlandet, vilka är den svenska regeringens gäster. Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträttsamling. Strömsholms slott visas för allmänheten. För användningen av hela Strömsholms kronoegendom finns en samarbetsgmpp, tillkallad av länsstyrelsen i Västmanlands län med representanter för bl. a. byggnadsstyrelsen, domänverket, kommunen och landstinget samt Ridfrämjandet. Rosersbergs slott disponeras sedan år 1966 till större delen av civilförsvarsstyrelsen. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten. Också Tullgarns slott är upplåtet för visning.

Under detta anslag avlönas f.n. ca 85 lönegradsplacerade anställda, varav ca 25 i park- och trädgårdsvård och tolv för lokalvård. Härtill kommer ett antal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär. Från anslaget utbetalas vidare andra omkostnader än för fastighetsunderhåll av de kungl. slotten.

Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en framställning från ståthållarämbetet - hemställt att 16577000 kr. anvisas för driften av de kungl. slotten under nästa budgetår.

Trots stigande krav på visningsservice och omvårdnad vid slotten har budgetarbetet inom ståthållarämbetet i enlighet med regeringens anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar bedrivits med utgångspunkt i att söka finna möjligheter till reella besparingar. I syfte att anpassa verksamheten så rationellt som möjligt har ståthållarämbetet undersökt vilka besparingsmöjligheter som föreligger sedan hänsyn tagits till avtalsenliga löneökningar samt stigande lokalkostnader och allmänna omkostnader. I allt väsentligt innebär ståthållarämbetets förslag att anslaget minskas med nära 2% realt.

Medelsbehovet för drift av de kungl. slotten framgår av följande sammanställning:

Föredraganden

Anvisat 1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksmarskalks-ämbetet

Prop. 1985/86:10 Bil. 3

Utgifter

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Parkers och trädgårdars underhåll

9367000 28000

73 000

5499000 601 000

773 000 16341000

+ 640000

-H 4000

-   6000

+ 531000

+ 13000

+    59000 -1-1241000

+ 489000

+ 3000

-   6000

+ 531000

+ 13000

+      9000 -1-1039000

Inkomster

Uppbördsmedel

Nettoutgift

966000 15 375000

+    39000 + 1202000

+    39000 + 1000000

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till De kungl. slotten: Driftkostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 16375000 kr.

B 2. Kungl. husgerådskammaren

1984/85 Utgift

4296373

1985/86 Anslag

4243000

1986/87 Förslag

4750000

Husgerådskammarens uppgift är att svara för underhåU och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungl. slotten som tillhör staten men disponeras av konungen, att vetenskapligt bearbeta samlingarna samt att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och forskare. Dessutom förvaltar husgerådskammaren de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket. Slutligen biträder husgerådskammaren vid Ullfällig möblering för representation o. dyl.

Under detta anslag avlönas ca 30 lönegradsplacerade anställda.

Riksmarskalksämbetet har - i anslutning till en av kungl. husgerådskammaren gjord framställning - hemställt att för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår anvisas ett anslag av 4761000 kr.

En minskning av antalet tjänster inom den ansträngda basorganisationen skulle enligt kammaren medföra orimliga konsekvenser för de samlingar som den har att vårda. Husgerådskammaren kan därför inte föreslå en nedskärning av personalstaten utan anvisar som enda framkomliga väg en fortsatt besparing över lokalkostnads- och expensUUama.

Medelsbehovet under nästa budgetår framgår av följande sammanställning:

Prop. 1985/86:100 Bil. 3

Föredraganden

Anvisat 1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksmarskalks-ämbetet

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Nyanskaffning av textilier

Omkostnader för Bernadottebiblioteket

Inkomster

Uppbördsmedel Nettoutgift

+441000 + 1000 - 3000 + 22000 + 50000

+441000 + 2000 - 3000 + 22000 + 60000

3489000

18000

20000

410000

245000

110000

40000

+    3000

+    3000

4332000

+525000

+514000

89000

+   7000

+   7000

4243000

+518000

+507000

Föredragandens överväganden

Såsom framgår av sammanställningen harjag i huvudsak ansett mig kunna godta riksmarskalksämbetets anslagsberäkning. Därvid harjag räknat med en engångsanvisning under anslaget av 50000 kr. för totalsanering mot husbocksangrepp i ett magasin. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. husgerådskammaren för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4750000 kr.

Vid bifall till mina förslag till medelsberäkning för nästa budgetår kommer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1986/87 att uppgå till 33575000 kr. Detta betyder en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1985/86 anvisade beloppet med 2107000 kr.

Register

sid.

A. Kungl. hovstaten

1      Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning

Anslag kr.

12450000

Prop. 1985/86: 100 Bii. 3

B. Kungl. slottsstaten

4         De kungl. slotten: Driftkostnader

5         Kungl. husgerådskammaren

16375000 4750000

21125000

Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna

33575000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Bilaga 4 till budgetpropositionen 1986

Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln)

Prop.

1985/86:100 Bil. 4

Översikt

Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden på många områden av samhällslivet.

Till justitiedepartementet hör polisen och åklagarväsendet, domstolsverket, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, hyres- och arrendenämnderna, rättshjälpsnämnderna, de allmänna advokatbyråerna, kriminalvården och brottsförebyggande rådet. Inom departementets område faller också den verksamhet som utövas av justitiekanslern, datainspektionen, bokföringsnämnden och brottsskadenämnden.

Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under budgetåret 1986/87 komma aU öka med 912,1 milj. kr. Ull 10 008,3 milj. kr.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Huvuddelen av verksamheten inom justitiedepartementets verksamhetsområde avser uppgifter som direkt eller indirekt regleras genom lagstiftning. Myndigheterna har begränsade möjligheter att själva påverka verksamhetens omfattning. Denna bestäms till stor del ytterst av brottsutvecklingen och inom de olika delområdena av sådana faktorer som antalet anmälda brott, mängden anhängiga mål och dessas svårighetsgrad samt inom kriminalvården av antalet utdömda frihetsstraff och strafftidernas längd.

De förslag till anslag inom justitiedepartementets område som läggs fram för budgetåret 1986/87 präglas av stor återhållsamhet. Anslagen inom departementets område har i allmänhet beräknats med utgångspunkt i det s.k. huvudförslaget.

Polisen och åklagarväsendet

Anslagen Ull polisväsendet har i huvudsak beräknats med utgångspunkt i huvudsförslaget.

Inom polisväsendet finns vissa verksamhetsgrenar som måste prioriteras framför andra. Det gäller främst kampen mot den ekonomiska brottsligheten, narkotikabrottsligheten och våldsbrottsligheten. I budgetpropositionen har för polisens bekämpning av den ekonomiska brottsligheten medel beräknats för 20 polismanstjänster och en tjänst

1    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

som skrifttekniker. Finansiering har skett genom omfördelning inom    Prop. 1985/86:100 huvudtiteln. Den tidigare påbörjade reformeringen av polisväsendet har     Bil.4 slutligt genomförts den I november 1985.

Det föreslås att 150 polisaspiranter får tas in på polishögskolan.

Anslagen Ull åklagarväsendet har i huvudsak beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.

Den omorganisaUon av åklagarväsendet på regional nivå som riksdagen tidigare har beslutat om genomfördes den 1 juli 1985. SamUdigt inräuades en statsåklagarmyndighet för speciella mål.

Domstolsväsendet

Antalet mål och ärenden i domstolarna ligger fortfarande på en hög nivå. Vissa förstärkningar behålls i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Anslagen har i övrigt beräknats med utgångspunkt i begränsade huvudförslag.

Kriminalvården

Beläggningen vid kriminalvårdsanstalterna har fortsatt aU minska under budgetåret 1984/85. Med hänsyn härtill föreslås aU eU antal anstaltsplatser stängs.

Under år 1985 har nya lokalanstalter färdigställts i Ystad, Nyköping och Härnösand. F.n. byggs nya lokalanstalter i Malmö, Gävle och Stockholm.

För att möjliggöra en effektivare frivård tillämpas en måttstock som innebär att den genomsnittliga ärendemängden inte bör Ullåtas överstiga 30 per tjänsteman. Antalet klienter inom frivården har under budgetåret 1984/85 varit i genomsniU ca 12 000 vilket motsvarat ca 28 ärenden per tjänsteman.

Sammanfattning

Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

Anvisat    Förslag Förändring 1985/86    1986/87

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m. iti.

66,6

73,1

+

6,5

B. Polisväsendet

5086,9

5 783,4

+

696,5

C. Åklagarväsendet

274,6

287,0

+

12,4

D. Domstolsväsendet m.m.

1 406,7

1 526,8

+

120,1

E. Kriminalvården

1 768,1

1 895,2

+

127,1

F. Rättshjälp m.m.

274,1

311,2

+

37,1

G. Övriga myndigheter

25,1

25,9

+

0,8

H. Diverse

194,1

105,7

-

88,4

Summa för justitiedepartementet

9 096,2

10 008,3

+

912,1

Justitiedepartementet                             Prop. i985/86:ioo

Bil.4 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985.

Föredragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till budgetpropositionen 1986

1 Lagstiftningsfrågor 1.1 Inledning

Det ankommer på justiUedepartementet att bereda lagstiftningsfrågor på många områden av samhällslivet. Först och främst bör nämnas grundlagarna. Departementet handlägger också i övrigt en viktig del av den lagstiftning som reglerar de enskilda medborgarnas förhållande Ull staten och andra offenUiga organ. Hit hör bl.a. strafflagstiftningen och reglerna om förfarandet vid våra domstolar. Ett annat betydelsefullt område är lagregler om enskildas inbördes förhållanden, t.ex. inom familjerätten, köprätten och upphovsrätten.

För lagstiftningsarbetet på dessa liksom på andra områden gäller naturligtvis samma mål som för det politiska arbetet i övrigt. Trygghet och rättvisa för medborgarna, jämlikhet och solidaritet samt effektivitet i den offentliga förvaltningen är begrepp som därvid kommer i blickpunkten. Lagstiftning är ett viktigt medel i samhällsbyggandet. Inte minst med hänsyn till det uttalade önskemålet att minska regelmängden i samhället är det å andra sidan angeläget att man inte överskattar lagstiftningens betydelse. Lagstiftning bör användas med urskiljning och endast i fall då den bedöms som nödvändig eller i varje fall som det bäst verksamma medlet för att man skall nå det mål som har satts upp. När det sker, måste lagarna utformas så att man så långt möjligt kan förutse resultatet i tillämpningen och så att lika fall behandlas lika.

Jag ämnar i detta avsnitt beröra några av de viktigare lagstiftningsärenden som är aktuella f n. Straffrättsområdet kommer jag dock att behandla huvudsakligen i det följande avsnittet om åtgärder mot brott.

I detta sammanhang vill jag särskilt framhålla att samhällsekonomiska och statsfinansiella aspekter givetvis måste beaktas även i lagstiftningsarbetet. I första hand får detta Ull konsekvens att lagsUftningen bör utformas så att man i möjligaste mån undviker att belasta staten och kommunerna med ökade kostnader. I vissa fall kan det också bli nödvändigt att genomföra lagändringar i syfte att åstadkomma angelägna besparingar. Över huvud taget är det angeläget att man tar till vara alla möjligheter att rationalisera och effektivisera verksamheten inom rättsväsendet.

Detta får dock inte leda till att rättssäkerheten eller medborgarnas krav på rimlig service från de rättsvårdande myndigheterna åsidosätts. Självfallet mäste man i lagstiftningen sträva efter rättstrygghet för de

enskilda medborgarna i alla avseenden. Häri ligger också aU det måste     Prop. 1985/86:100
finnas möjligheter att effektivt bekämpa brottsligheten.        Bil.4

Stora delar av lagstiftningen på centrala rättsområden, t.ex. inom familjerätten och pä det konsumenträttsliga området, har tillkommit i nordiskt samarbete. Detta har resulterat i att vi på flera områden har överensstämmande lagregler i de nordiska länderna. Denna rättslikhet är enligt min uppfattning av stor betydelse. Vikten av att lagstiftningen så långt möjligt är densamma i de nordiska länderna har också ökat i takt med den tilltagande flyttningen över gränserna. Det finns därför anledning att vidmakthålla ett nära nordiskt samarbete på lagstiftningsområdet.

1.2 Grundlagsfrågor

Sedan år 1984 arbetar en parlamentarisk kommitté med att utreda centrala frågor om folkstyrelsens villkor. Utredningsarbetet syftar framför allt till att förbättra medborgarnas möjligheter att göra sitt inflytande gällande i politiken, att stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och att skapa ökade förutsättningar för handlingskraftiga regeringar. En viktig uppgift för kommittén är att överväga åtgärder för att effektivisera och vitalisera riksdagens arbete. Kommittén skall också ta upp bl.a. frågor om den gemensamma valdagen och mandatperiodens längd liksom frågor om valkretsindelningen. Genom tilläggsdirektiv har kommittén fått till uppgift att lägga fram förslag med syfte att motverka ett kringgående av den s.k. småpartispärren. På grundval av förslag från kommittén har det i riksdagen hösten 1985 inletts försök med nya arbetsformer. Kommittén har nyligen gett ut en samling uppsatser om folkstyrelsen. Arbetet i kommittén fortsätter.

Riksdagen har nyligen slutligt antagit förslag till vissa grundlagsändringar. Det gäller bl.a. frågor om kommunernas beslutsformer under krig eller liknande utomordentliga förhållanden och om avskaffande av riksdagens lönedelegation samtidigt som dess uppgifter förs över till finansutskottet. Vidare har det gjorts en ändring i regeringsformens övergångsbestämmelser i syfte att videogram för offentlig visning skall kunna underkastas förhandsgranskning på samma sätt som film, en fråga till vilken jag strax återkommer. Slutligen har riksdagen beslutat vissa ändringar i regeringsformens regler om hur Sverige ingår överenskommelser med andra stater och med mellanfolkliga organisationer.

Frågan om förstärkt skydd för yttrandefriheten i massmedierna har utretts av yttrandefrihetsutredningen, som i sitt huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten har lagt fram ett förslag till yUrandefri-hetsgrundlag. Utredningen avslutar i dagarna sitt arbete genom att lägga fram förslag Ull följdlagsUftning till yttrandefrihetsgrundlagen. Kommitténs huvudbetänkande har remissbehandlats. Med hänsyn till att förslaget är omfattande och avser ett fiertal komplicerade frågor har arbetet i regeringskansliet inriktats på att lägga fram eU förslag som kan antas slutligt efter 1988 års val. Avsikten är också art behandlingen av grundlagsförslaget skall samordnas med eU förslag till följdlagstifining.

En av de frågor som yttrandefrihetsutredningen har behandlat har           4

emellerfid tagits upp med förtur. Det gäller frågan om åtgärder mot Prop. 1985/86:100 våldsskildringar i filmer och videogram. Den frågan har blivit föremål Bil.4 för stor uppmärksamhet i den allmänna debatten under senare tid. Frågan om förhandsgranskning av filmer och videogram med våldsskildringar utreds f n. i särskild ordning. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet har riksdagen nyligen antagit förslag till en provisorisk lösning, som innefattar ändringar i den s.k. biografförordningen och i lagen om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag. Dessa ändringar har samband med den ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen som jag redan nämnt.

1.3 Offentlighet och sekretess

Nära samband med yttrandefriheten har principen om allmänna handlingars offentlighet. Offentlighetsprincipen begränsas genom regler om sekretess. En ny sekretesslag antogs av riksdagen år 1980. Lagen innefattar en samlad reglering av sekretess för allmänna handlingar och tystnadsplikt för offentliga funktionärer. Lagens tillämpning följs med stor uppmärksamhet från jusUUedepartementets sida. Med hänsyn till ämnesområdets natur läggs förslag till ändringar i regleringen fram fortlöpande i mån av behov.

Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar har under senare år gett upphov till en del såväl teoretiska som praktiska problem. Dessa frågor utreds av data- och offentlighetskommittén, som också utreder frågan om användningen av personnummer. En primär uppgift för kommittén är att ta ställning till om de grundläggande begreppen i tryckfrihetsförordningen även i fortsättningen kan användas som grund för offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar. Kommittén skall vidare bl.a. utreda frågor om rättelse i myndigheternas dataregister, om myndigheternas rätt att sälja uppgifter i sina register och om lagreglering av särskilt integritetskänsliga ADB-register.

1 väntan på resultatet av kommitténs arbete har datainspektionen på uppdrag av regeringen under år 1985 meddelat allmänna råd Ull myndigheterna om tillämpningen av datalagens regler om rättelser av dataregister.

Kommunalföretagskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1983:61) Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet föreslagit att offenUighetsprincipen i viss utsträckning skall bli Ullämplig även hos privaträttsliga organ som har Utlagts staUiga eller kommunala förvaltningsuppgifter. Efter remissbehandling har betänkandet till den del det berör kommunerna lämnats över till stat-kommunberedningen som nyligen har lagt fram förslag i saken (Ds C 1985:13). Återstående delar av betänkandet övervägs inom jusUtiedepartementet.

SluUigen kan i detta sammanhang nämnas att det i en departementspromemoria från justitiedepartementet om ny brottsregisterlagstiftning nyligen har föreslagits aU enskilda personer skall kunna få del av uppgifter om sig själva som förekommer i polisens belastningsregister.

1.4                                                                              Större rättstrygghet och ökad integritet för den enskilde                                                                        Prop. 1985/86:100
Ett av de viktigaste målen för lagstiftningsarbetet är rättssäkerhet och     Bil.4
rättstrygghet i övrigt för de enskilda medborgarna. Dessa aspekter är

vägledande i många lagstiftningsärenden. Integritetsfrågor tillmäts också grundläggande betydelse.

Tvångsmedelskommittén avlämnade år 1984 sitt slutbetänkande (SOU 1984:54) Tvångsmedel - Anonymitet - Integritet. I betänkandet har kommittén lagt fram förslag om hur avvägningen bör göras mellan på ena sidan den enskildes behov av skydd för sin personliga integritet och på den andra samhällets intresse av att i vissa situationer, t.ex. när det föreligger misstankar om grövre brott, kunna ingripa med olika tvångsåtgärder. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom jusUtiedepartementet.

De personella tvångsmedlen, främst häktning och anhållande, har setts över av 1983 års häktningsutredning. I betänkandet (SOU 1985:27) Gripen - anhållen - häktad föreslås bl.a. en förkortning av de tidsfrister som gäller, framför allt den tid under vilken en person kan vara berövad sin frihet utan att frihetsberövandet måste prövas av domstol. Även detta betänkande har remissbehandlats. Arbete på en lagrådsremiss i ämnet pågår fn. inom justitiedepartementet.

Som jag tidigare har berört utreder data- och offentlighetskommittén frågor om användningen av personnummer i samhället. Kommittén skall kartlägga den nuvarande användningen och belysa de fördelar och nackdelar som är förenade med bruket av personnummer. Om utredningen finner att en viss användning av personnummer kan medföra risk för integritetskränkningar, skall den föreslå lämpliga åtgärder för att motverka detta.

I detta sammanhang bör också nämnas att regeringen har tillkallat en särskild utredare för att se över lagstiftningen om TVövervakning. Utredaren skall undersöka hur lagen har tillämpats och sedan föreslå de ändringar som kan behövas. Enligt direktiven skall han särskilt sträva efter att anpassa bestämmelserna Ull den moderna tekniken och se till att reglerna garanterar medborgarna ett tillfredsställande skydd mot integritetskränkningar.

Integritetsfrågor tillmäts också stor vikt i det förslag till ny brottsregisterlagstiftning som jag nämnde om i föregående avsnitt.

1.5      Rättegångsförfarandet

Förfarandet vid de allmänna domstolarna ses över av rättegångsutredningen. En vikUg målsättning för utredningsarbetet är att handläggningen i både brottmål och tvistemål skall bli så enkel och smidig som möjligt utan att rättssäkerheten sätts åt sidan. Utredningen lade år 1982 fram omfattande förslag beträffande processen i Ungsrätt (SOU 1982:25 och 26). Vissa förslag har också lagts fram såvitt gäller processen i överrätt (Ds Ju 1983:1).

De angivna förslagen har remissbehandlats och i vissa delar redan lett
till lagsUftning (SFS 1984:131). Huvuddelen av de förslag som gäller
tingsrätterna är emellertid föremål för fortsatta överväganden i departe-     6

mentet. En proposiUon i dessa delar beräknas kunna avlämnas under     Prop. 1985/86:100
våren 1986.                                                                  Bil.4

Rättegångsutredningens arbete fortsätter med frågor rörande över-rättsförfarandet. Utredningen avlämnar i dagarna ett betänkande rörande högsta domstolens verksamhet. Om något år väntas ett slutbetänkande, omfattande bl.a. frågor rörande hovrättsprocessen.

Rättshjälpskommittén lade under hösten 1984 fram sitt huvudbetänkande (SOU 1984:66) Den allmänna rättshjälpen, i vilket en helt ny rättshjälpslagstiftning föreslås. Därefter har kommittén lagt fram ytterligare ett betänkande (SOU 1985:4) Rättshjälp, offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. Båda dessa betänkanden har remissbehandlats. Förslagen, som har tillkommit huvudsakligen i besparingssyfte, övervägs nu från delvis andra utgångspunkter inom justitiedepartementet.

Efter att ha fått tilläggsdirektiv arbetar rättshjälpskommittén nu med frågan om misshandlade och våldtagna kvinnors behov av rättshjälp. Jag räknar med att det arbetet skall vara avslutat år 1986.

1.6      Konkursrätt

Konkurslagstiftningen reformeras etappvis. Den nuvarande lagstiftningen, som är från år 1921, har undergått stora förändringar efter sin tillkomst. Konkurslagskommittén lade under år 1983 fram sitt slutbetänkande med förslag till en ny konkurslag (SOU 1983:24). Kommittén har bl.a. gjort en formell översyn och språklig modernisering av 1921 års konkurslag. Vidare har kommissionen mot ekonomisk brottslighet lagt fram ett delbetänkande med förslag till skärpning av återvinningsinstitutet (SOU 1983:60). Avsikten är att en proposition grundad på dessa båda betänkanden efter lagrådsbehandling skall kunna överlämnas under våren.

1.7      Familjerätt

På familjerättens område pågår sedan fiera år ett omfattande reformarbete. De tidigare etapperna i detta arbete har bl.a. gällt giftermål och skilsmässa, faderskap och vårdnad om barn samt underhåll till barn och frånskilda.

På grundval av ert betänkande av familjelagssakkunniga har en lagrådsremiss utarbetats med förslag till en ny äktenskapsbalk m.m. De sakliga nyheterna i lagrådsremissen gäller bl.a. äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, samboende utan äktenskap och olika arvsfrågor. Avsikten är aU en proposition i ämnet skall överiämnas till riksdagen under våren 1986.

Under våren 1986 kommer också ett förslag aU läggas fram till riksdagen om vissa ändringar i reglerna om underhållsbidrag Ull barn.

Utredningen om barnens rätt har till uppgift att utarbeta förslag som
kan stärka barnens rättsliga ställning. Utredningen, vars arbete hiUills
har resulterat i nya regler om vårdnad och umgänge m.m., ser f n. över
bl.a. reglerna om adoption och taleräu för barn vid domstol. Utredning
ens uppgift i denna del har preciserats genom Ulläggsdirektiv i augusU
1984. En annan utredning har samUdigt fått i uppdrag aU göra en              7

översyn av bestämmelserna om förmynderskap och godmanskap. Enligt     Prop. 1985/86:100 tilläggsdirekUv som beslutas senare i dag skall den utredningen ha som     Bil.4 hvuduppgift att med förtur undersöka om institutet omyndigförklaring kan avskaffas.

En ny lagstiftning om artificiella inseminationer, som grundar sig på ett förslag av inseminationsutredningen, trädde i kraft den 1 mars 1985. Utredningen har därefter avgeU ett betänkande om provrörsbefruktning m.m. (SOU 1985:5). Utredningen fortsätter sitt arbete med frågor som rör skydd för ofödda.

När det gäller familjerättens internaUonellträttsliga regler har en ny lag om internationella faderskapsfrågor trätt i kraft den Ijuli 1985. Vidare har de tidigare nämnda familjelagssakkunniga till uppgift att föreslå nya bestämmelser om äktenskap och arv. Utredningens förslag väntas under år 1986. Slutligen kan nämnas att en departementspromemoria med förslag till lagstiftning om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. kommer att remissbehandlas inom kort.

1.8      Konsumenträtt

Sedan början av 1970-talet har fiera viktiga områden av betydelse för konsumenterna reglerats genom lagstiftning. Jag vill som exempel på sådan lagstiftning nämna konsumentköplagen, avtalsvillkorslagen, hemförsäljningslagen, konsumentkreditlagen, konsumentförsäkringsla-gen och marknadsföringslagen.

Arbetet på att förstärka konsumenternas ställning har intensifierats under de senaste åren. En ny konsumenttjänstlag, som innehåller regler om bl.a. reparations- och servicearbeten, har antagits av riksdagen och träder i kraft den I juli 1986. Visst samband med den lagen har en av riksdagen nyligen antagen lag om rätt för näringsidkare att sälja saker som inte har hämtats. Också denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Konsumentköpsutredningen lade i april 1984 fram ett betänkande med förslag till en ny konsumentköplag. Förslaget övervägs f.n. i justitiedepartementet.

En särskild kommitté har till uppgift att utreda frågor om förbättrat konsumentskydd på fastighetsområdet. Kommittén skall bl.a. överväga om entreprenadföretag och andra som säljer småhus bör åläggas ett större ansvar för fel o.d. Ett betänkande om dessa frågor väntas inom kort.

1.9      Allmän köprätt m.m.

På den allmänna köprättens område har en nordisk arbetsgrupp i oktober 1984 avgett ett betänkande med förslag Ull nya nordiska köplagar. Förslagen har remissbehandlats. Förhoppningen är att vi i Sverige och de andra nordiska länderna inom inte alltför avlägsen tid skall ha en modern köprättslig lagstiftning och att vi också skall kunna bevara den betydelsefulla nordiska rättslikheten på detta område.

När det gäller internaUonellträttsliga frågor på köprättens område
kan nämnas att Sverige har undertecknat en FN —konvenUon om inter-      8

naUonella köp. Avsikten är att FN-konvenUonen skall införUvas med     Prop. 1985/86:100
svensk rätt.                                                                  Bil.4

I detta sammanhang kan nämnas att kommissionslagskommittén har avgett eU betänkande om handelsagentur och kommission (SOU 1984:85). Betänkandet har remissbehandlats. Kommittén fortsätter siU arbete med bl.a. frågor om kommissionärsbolag.

En annan utredning har lagt fram ett betänkande om godtrosförvärv (SOU 1984:16). Avsikten är aU en proposiUon på grundval av betänkandet skall föreläggas riksdagen under våren 1986. Ytterligare en utredning har lagt fram eU betänkande om en ny räntelag (SOU 1985:11). Betänkandet har remissbehandlats och övervägs f n. i justitiedepartementet.

1.10   Ersättningsrätt

En proposition om ersättning för miljöskador beslutas senare i dag. Propositionen innehåller förslag till en ny miljöskadelag, som är avsedd au träda i kraft den 1 juli 1986. EU syfte med den nya lagen är aU förbättra de skadelidandes ställning när en miljöskada har inträffat.

En fråga som f n. behandlas i nordiskt samarbete rör ansvaret för produktskador. Arbetet syftar till aU åstadkomma förbättrade möjligheter för de skadelidande att få ersättning för skador som orsakas genom felaktiga produkter.

Här kan slutligen nämnas att försäkringsrättskommittén, vars första betänkande låg till grund för konsumentförsäkringslagen, fortsätter sitt arbete med att i nordiskt samråd se över försäkringslagstiftningen. Närmast på programmet står en revision av reglerna om personförsäkring. Ett betänkande i den delen väntas under år 1986.

1.11    Transporträtt

Sedan år 1977 arbetar en kommitté, sjölagsutredningen, med att se över sjölagen. Sjölagsutredningens första betänkande (SOU 1981:8) låg till grund för de ändringar i sjölagens bestämmelser om redaransvarets begränsning och om befordran av passagerare som antogs av riksdagen år 1983. Dessa lagändringar, som genomfördes i samråd med Danmark, Finland och Norge, trädde i kraft den 1 april 1985. Arbetet inom sjölagsutredningen inriktas nu på en genomgripande revision av sjölagens bestämmelser om godsbefordran i syfte bl.a. att anpassa reglerna till den tekniska och ekonomiska utveckling som har ägt rum sedan reglerna utformades. Utredningen har vidare att överväga om Sverige skall tillträda 1978 års internaUonella konvention om sjötransport av gods samt att i så fall också lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.

I detta sammanhang kan jag nämna aU 1969 års oljeansvarighetskonvention och 1971 års konvention rörande den internaUonella oljeskadefonden har reviderats vid en diplomatkonferens i maj 1984. Vid konferensen antogs ändringsprotokoll Ull de nämnda konvenUonerna. Dessa protokoll undertecknades av Sverige i februari 1985. Inom justitiedepartementet övervägs f n. vilka lagsUftningsåtgärder som revisionen föranleder.

På sjörättens område bör slutligen nämnas att det inom FN:s sjöfarts-     9

organ, IIVIO, pågår arbete med att se över de internaUonella överens-    Prop. 1985/86:100

kommelser som behandlar frågor om bärgning. Sverige deltar i detta     Bil.4

arbete.

På järnvägstrafikrättens område har en järnvägstrafiklag och en lag om internationell järnvägstrafik antagits. Lagarna trädde i kraft den 1 maj 1985.

Också i de lufträttsliga reglerna om transport av passagerare och gods förbereds ändringar på grundval av ändringar i internationella konventioner. I en departementspromemoria om fiygfraktförares ansvar för passagerare och gods föreslås vissa ändringar i gällande lagstiftning som krävs för att Sverige skall kunna Ullträda de nya internationella överenskommelserna. Promemorian har nyligen remissbehandlats, och avsikten är att en proposition i ämnet skall överlämnas till riksdagen under våren 1986. I avvaktan på att konventionsändringarna skall träda i kraft för den internationella luftfarten har i nordiskt samarbete genomförts en höjning av det begränsningsbelopp som gäller för de inhemska lufttrafikföretagen i respektive land vid skador på passagerare. Höjningen trädde i krafi den I juli 1985.

1.12    Fastighetsrätt och panträtt

En lag som ger arrendatorer en företrädesrätt att förvärva sitt arrendeställe träder i kraft den I januari 1986. Samtidigt träder nya regler om avräkning mellan jordägare och arrendatorer i kraft. De innebär att arrendatorerna inte missgynnas om en penningvärdeförsämring inträffar under avräkningsperioden. När det gäller arrende kan slutligen nämnas att frågan om friköpsrätt för vissa arrendatorer f n. övervägs av friköpsutredningen.

En lag om företagshypotek träder i kraft den I januari 1986. Lagen går bl.a. ut pä att området för företagsinteckningar utvidgas och att ett riksomfattande, datorbaserat inteckningsregister inrättas.

På fastighetsområdet närmar sig fastighetsbildningsutredningen slutet av sitt arbete. Utredningen har under åren 1983—1984 lagt fram tre delbetänkanden (SOU 1983:37 och 38 samt 1984:72). Byggnadspantutredningen, som prövat frågor om pantsättning av byggnader på annans mark, har lagt fram betänkandet (SOU 1984:22) Panträtt i registrerad nyttjanderätt. Betänkandena har remissbehandlats och övervägs nu i justitiedepartementet.

1.13    Bolagsrätt och annan associationsrätt

Reformarbetet fortsätter också inom associationsrätten. Närmast på programmet står en moderniserad lagstiftning om ekonomiska föreningar på grundval av ett betänkande om kooperativa föreningar (SOU 1984:9). En proposition i ämnet är avsedd att föreläggas riksdagen under vären 1986.

Vidare pågår eU arbete på ny lagstiftning om sUftelser. En departementspromemoria med förslag Ull sådan lagstiftning förbereds f n.

Flera utredningar är verksamma på det associationsrättsliga området.
En av utredningarna har i uppdrag att se över bestämmelserna om            10

röstvärdet för aktier. En annan behandlar frägor om s.k. franchising. En     Prop. 1985/86:100 tredje utreder frågor om betalningsansvaret för juridiska personers skul-     Bil.4 der (s.k. ansvarsgenombrott) m.m. samt vissa spörsmål med anknytning Ull bulvanförhållanden.

I anslutning till de associationsrättsliga frågorna kan nämnas att en proposition f n. förbereds på grundval av ett betänkande om skydd för företagshemligheter (SOU 1983:52). Jag återkommer Ull denna fråga (avsnitt 2.2).

1.14   Immaterialrätt

På immaterialrättsområdet pågår utredningsarbete i upphovsrättsutredningen. På grundval av eU delbetänkande av utredningen (SOU 1983:65) har nyligen beslutats en proposition om ändringar i den upphovsrättsliga lagstiftningen. Ändringarna rör framför allt reglerna om utövande konstnärers, fonogramframställares och radio- och TV-företags rätUg-heter (s.k. närstående rättigheter). Ett annat delbetänkande av utredningen som rör det upphovsrättsliga skyddet för databaser, datorprogram och integrerade kretsar (s.k. chips) remissbehandlas f.n. Utredningen fortsätter sitt arbete med bl.a. frågor om kopiering inom t.ex myndigheter för informationsändamål, frågor om fotografirätten och frågor om biblioteksersäUningen.

Beträffande det upphovsrättsliga området kan slutligen nämnas att en departementspromemoria om återutsändning av radio- och TVprogram, särskilt via kabel, remissbehandlas f n. Avsikten är att en proposition i ämnet skall föreläggas riksdagen under våren 1986.

När det gäller patenträtten kan nämnas att en proposition om reformering av patentprocessen kommer att överlämnas till riksdagen inom kort. Ett syfte med reformen är att inom den nuvarande domstoisorga-nisationens ram effektivisera patentprocessen och stärka patenthavar-nas ställning i patentmål.

Vidare har ett betänkande om pantsättning av patent (SOU 1985:10) nyligen remissbehandlats. Siktet är inställt på en proposition i ämnet under år 1986.

Mikrobiologin och särskilt gentekniken har fått allt större industriell betydelse. Uppfinningar på detta område kan representera stora värden. Frågan om det finns tillfredsställande möjligheter till immaterialrättsligt skydd för sådana uppfinningar Ulldrar sig uppmärksamhet internationellt. Justitiedepartementet deltar bl.a. inom FN —fackorganet WIPO i internaUonella överläggningar i denna fråga liksom när det gäller andra spörsmål om harmonisering och utveckling av patenträtten.

1.15   Förvaltningsrätt

På grundval av förvaltningsrättsutredningens betänkande (SOU
1983:73) Ny förvaltningslag har regeringen lagt fram en lagrådsremiss
med förslag till ny förvaltningslag. En proposition i ämnet kommer i
dagarna att läggas fram. Förslaget är ett led i strävandena att fördjupa
och stärka rättssäkerheten och förbättra servicen i förvaltningen. Viktiga
inslag i förslaget är nya regler om snabb och enkel handläggning, om         11

omröstningsmetod och reservationsräU och om enklare och effekUvare     Prop. 1985/86:100
former för omprövning av felaktiga beslut.                          Bil.4

Strävandena att minska och förenkla den statliga regelgivningen fortsätter inom regeringskansliet på grundval av en proposition om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd som riksdagen antog år 1984. Bl.a. utarbetas f n. inom statsrådsberedningen en handbok för myndigheternas regelgivning.

Riksdagen antog år 1984 också en proposiUon med rikUinjer för en översyn av möjligheterna att överklaga myndighetsbeslut Ull regeringen. Syftet är att minska antalet besvärsärenden hos regeringen. På justitiedepartementets område har regeringen under 1985 lagt fram förslag på området i en proposition som nyligen har behandlats av riksdagen.

I detta sammanhang vill jag nämna att ordningsstadgeutredningen har slutfört sitt arbete att modernisera det regelsystem som f n. finns i lagstiftningen om allmänna sammankomster och allmänna ordningsstadgan. Remissbehandlingen av betänkandet (SOU 1985:24) Ordningslag är i det närmaste avslutad. Jag räknar med att förslag på grundval av betänkandet skall kunna föreläggas riksdagen under år 1986.

Avsikten är att en proposition med förslag till ny lagstiftning om de offentliga organens verksamhet vid krig eller krigsfara skall kunna läggas fram under våren 1986. Denna lagstiftning avses ersätta den s.k. administrativa fullmaktslagen från år 1942 och 1957 års särskilda rättegångslag. Som jag redan nämnt har riksdagen slutligt antagit en mindre ändring i regeringsformen i fråga om kommunernas beslutsformer under utomordentliga förhållanden.

En under år 1983 tillkallad kommitté har till uppgift att utreda möjligheterna att stärka samernas rättsliga ställning i frågor som rör rennäringen och överväga behovet av ett samiskt organ som kan företräda samerna i olika sammanhang.

1.16 Dataområdet

Datatekniken vinner allt bredare tillämpning i samhället. Dess ekonomiska betydelse är stor. Det förhållandet att datatekniken tas i bruk på allt fier områden och i allt mer vidgad omfattning för med sig åtskilliga frågor om behov av ny eller ändrad lagstiftning. Flera av dessa frågor faller inom justitiedepartementets ansvarsområde. Utvecklingen på dataområdet liksom de juridiska frågor som denna utveckling medför följs därför uppmärksamt av justitiedepartementet. Denna bevakning av frågorna innebär bl.a. att justitiedepartementet deltar i arbetet i olika internationella organ med rättsliga frågor som har anknytning till datorer.

I departementets arbete står sådana frågor som är av betydelse för den enskildes integritet i fokus. Som jag har redovisat förut (avsnitt 1.3 och 1.4) har viktiga uppgifter som rör frågan om datateknik och integritet anförtrotts åt data- och offentlighetskommittén. Även i det tidigare omnämnda förslaget till ny brottsregisterlagstiftning aktualiseras spörsmål av detta slag.

Datatekniken har redan påverkat lagstiftningen i åtskilliga hänseen
den. Jag syftar då inte enbart på sådan lagsUftning som är direkt inriktad   12

på datateknik som exempelvis datalagen, vars huvudsyfte är aU skydda Prop. 1985/86:100 den enskilde mot otillböriiga intrång i den personliga integriteten till Bil.4 följd av personregistrering. Ett annat exempel som kan nämnas är att den ökande användningen av datateknik i den offentliga förvaltningen har föranleU ändringar i regleringen av handlingsoffentligheten hos myndigheterna. Problemen pä det området är dock inte lösta med dessa åtgärder. Nyligen har som redan sagts vissa av dessa frågor genom tilläggsdirektiv anförtroUs åt data- och offentlighetskommiuén (se avsniu 1.3).

Från det offentligrättsliga området i övrigt kan nämnas att frågan om rätten att tillhandahålla datatjänster liksom frågan om ett "utgivaran-svar" för sådana tjänster har behandlats först i yUrandefrihetsutredning-ens betänkande (se avsniu 1.2) och senare i massmediakommiuéns betänkande (SOU 1984:65) Via satellit och kabel. Frågorna berörs också av det utredningsuppdrag som har geus radiolagsutredningen.

På det civilrättsliga området aktualiserar datorerna flera olika spörsmål. Som exempel kan jag nämna de upphovsrättsliga frågorna om skydd för material som distribueras i datakommunikationssystem och om skydd för datorprogram och integrerade kretsar, s.k. chips (se avsnitt 1.14). Ett annat problem gäller ansvarsförhållanden i samband med sådana datatjänster som avser t.ex. elektronisk betalningsförmedling. Denna fråga har särskilt uppmärksammats av FN:s kommission för handelsräU (UNCITRAL).

Civilrättsliga aspekter finns också i det arbete som f n. bedrivs för att klarlägga frågor kring användningen av ADB-teknik vid slutande av avtal, bl.a. i den internationella varuhandeln, och som ersättning för traditionella frakt- och handelsdokument. Detta arbete bedrivs både på ett nordiskt och på ett vidare internationellt plan.

Användningen av datateknik väcker också frågor om ändringar på straffrättens område. Riksdagen har under hösten 1985 förelagts förslag om ändringar i brottsbalken och datalagen vilka syftar till att förbättra det straffrättsliga skyddet mot olovliga förfaranden med bl.a. datorer. Till dessa frågor återkommer jag i det följande avsnittet om åtgärder mot brott.

2 Åtgärder mot brott

2.1 Brottsutveckling och brottsbekämpning

Antalet broU som har kommit Ull polisens kännedom år 1985 synes bli något högre än föregående år. I och för sig är ökningen förhållandevis blygsam men det måste slås fast aU brottsligheten totalt sett ligger på en alltför hög nivå.

Frågan i vilken mån den anmälda brottsligheten ger en riktig bild av
den verkliga brottsligheten är emellerfid omdiskuterad. Jag behandlade
själv frågan vid mina anföranden i budgetproposiUonernaåren 1984 och
1985. Jag hänvisar Ull mina uttalanden där. Låt mig här bara framhålla
att statistiken, om den används på rätt sätt, är värdefull både för utvär
dering och för planering inom rättsväsendet. Det betyder dock inte att      13

den alltid ger en korrekt bild vare sig av den absoluta brottsnivån eller Prop. 1985/86:100 av verkliga förändringar i brottsligheten. För att ge ett par exempel på Bil.4 vad jag menar kan jag nämna dels att yttre händelser ibland kan förändra människors benägenhet att anmäla vissa typer av brott, dels att talen för andra brott kan vara mått snarare pä myndigheternas aktiviteter än på förändringar i den verkliga brottsligheten. Dessa och likartade synpunkter på brottsstatistiken utvecklas närmare i den lägesrapport angående brottsutvecklingen som brottsförebyggande rådet liksom tidigare år har publicerat.

Även om det inte tycks ha ägt rum några alarmerande förändringar under senare år, är brottsligheten givetvis ett allvarligt samhällsproblem som måste angripas på bred front. Därvid får man dock inte överskatta betydelsen av de åtgärder som kan vidtas inom rättsväsendet. Frågan måste ses i ett betydligt vidare perspektiv än så.

Genom att fortsätta arbetet på att bygga ett mera rättvist och jämlikt samhälle kan vi undanröja många anledningar till brott. Därmed bidrar vi till att öka solidariteten med samhället och respekten för de regler som garanterar dess verksamhet. Särskilt viktigt är det att skapa goda förutsättningar för barn och ungdom att växa upp och finna en plats i samhället. Genom insatser inom bostads- och familjepolitiken, i skolan, i arbetslivet och i fritidsverksamheten kan vi motverka social utslagning och ta ett aktivt ansvar för dem som drabbas av sociala och personliga problem. I dessa strävanden måste vi bygga på samverkan mellan föräldrar, andra enskilda, kommunala och statliga myndigheter och folkrörelserna.

Det bästa sättet att komma till rätta med brottslighet är att söka åstadkomma att medborgarna över huvud taget inte refiekterar över att begå förbjudna gärningar. Det ankommer i första hand på föräldrar, daghemspersonal, lärare, fritidsledare och andra fostrare att bibringa den yngre generationen respekt för lagar och andra författningar. Det är en viktig uppgift att på allt sätt stödja denna fostrargärning.

Vad jag nu har sagt betyder självfallet inte att åtgärder inom rättsväsendets ram skulle sakna betydelse. Samhället har en skyldighet att verka för att de regler som finns också upprätthålls. För den allmänna laglydnaden är det nödvändigt att medborgarna upplever att rättsväsendet fungerar på ett rättvist och korrekt sätt.

När det gäller sådana åtgärder från samhällets sida som mera direkt
inriktas på att motverka brottslighet brukar man vid fördelningen av
resurserna ofta använda en indelning i sex åtgärdsgrupper. Man talar då
om förebyggande åtgärder, övervakande åtgärder, brottsutredning och
andra åtgärder i brottmålsförfarandet, verkställandet av påföljder, re
habiliterande åtgärder samt utvecklingsarbete (se närmare underbilaga
4.1). Den allmänna inriktning och prioritering av dessa åtgärder som har
gällt under senare år bör fortfarande vara vägledande. Detsamma gäller
det allmänna ställningstagande angående inriktningen av rättsväsendets
resurser som riksdagen ställde sig bakom vid sin behandling av 1983 års
budgetproposition och som innebär att narkotikabrottsligheten, den
ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten hör till de områden        14

där insatserna måste prioriteras. Jag återkommer i det följande Ull frågor     Prop. 1985/86:100

om den närmare inriktningen och prioriteringen av bl.a. polisens verk-     Bil.4

samhet.

Det finns emellertid anledning att redan här understryka att en prioritering av insatserna mot vissa former av kriminalitet inte får leda Ull att man eftersätter kampen mot annan brottslighet som ofta kan drabba den enskilde medborgaren hårt. Jag tänker då inte minst på brott som exempelvis villa- och lägenhetsinbrott. För de människor som drabbas av sådana brott ter sig dessa vid sidan av de direkta skadeverkningarna ofta som allvarliga angrepp på den personliga integriteten. De drabbade har rätt att kräva att samhället ger dem sitt stöd. Detta är en fråga som regeringen under det senaste året har ägnat ökad uppmärksamhet. Som jag ser det bör också det fortsatta kriminalpoliUska utvecklingsarbetet i högre grad än hittills inriktas på att söka förstärka de förebyggande insatserna gentemot olika slags traditionell brottslighet och på att för-bäUra brottsoffrens ställning. Jag återkommer till den frågan i det följande.

2.2 Strafflagstiftningen

De grundläggande kriminalpolitiska prioriteringarna görs vid besluten om vad som skall vara straffbart och om hur stränga straff som skall gälla för olika brott. Det är en viktig uppgift att arbeta för en fortsatt anpassning av strafflagstiftningen till nutida värderingar i dessa avseenden.

Redan vikten av att straffbud efterlevs talar för att man är sparsam med dem, så att människor inte vänjer sig vid att straffbestämmelser kan överträdas utan att något händer. Den enskilda människan skall inte heller behöva stämplas som brottslig vid varje oönskat beteende. Vid all ny lagstiftning bör därför straffbestämmelser undvikas, om de inte är nödvändiga, och onödiga straffbestämmelser som redan finns bör efter hand rensas bort. Straffet kan ibland ersättas av andra sanktioner som skadestånd, avgifter och viten. Ibland behövs ingen formell reaktion över huvud taget.

A andra sidan kan nya förhållanden och ändrade värderingar medföra behov av straffskärpningar eller kriminalisering av gärningar som tidigare lämnats ostraffade. Ett område där sådana behov finns är den ekonomiska brottsligheten. Ett annat exempel är de behov av att justera strafflagstiftningen som den snabba tekniska utvecklingen har gett upphov Ull.

Den centrala lagen på straffräUens område, brottsbalken, beslutades visserligen år 1962. Reformarbetet i fråga om brottsbeskrivningarna hade emellertid då pågåu under lång tid och genomförts successivt. De flesta centrala regler i balken antogs under 1940-talet och bygger till stor del på utredningar ända från 1910- och 1920-talet. Brottsbalken är sålunda från vissa utgångspunkter en ganska gammal lag.

Det pågår ocksä ett livligt reformarbete. I själva verket sker fortlöpande betydelsefulla förändringar av brottsbalkens brottskatalog.

Jag kan som exempel till att börja med erinra om att riksdagen våren
1984 beslutade om en total revision av det kapitel i brottsbalken som        15

numera bär rubriken Om sexualbrott. Som ett resultat av det arbete som Prop. 1985/86:100 bedrivits av förmögenhetsbrottsutredningen och kommissionen mot Bil.4 ekonomisk brottslighet har vidare regeringen under hösten 1985 föreslagit riksdagen betydelsefulla ändringar av brottsbalkens regler om förmögenhetsbrott. Sålunda har kapitlet om gäldenärsbrott setts över med sikte på vissa förenklingar och utvidgningar av brottsbeskrivningarna. Detta arbete grundar sig på en promemoria från kommissionen. Ett huvudsyfte med regeringens proposiUon i ämnet är aU minska de Ull-lämpningsproblem som nu gör sig gällande vid den här typen av brott.

Förmögenhetsbrottsutredningen har i sitt arbete behandlat övriga förmögenhetsbrott. Remissutfallet har dock inte gett underlag för att nu genomföra en så omfattande reform som utredningen har föreslagit. I en rad särskilda frågor - inte minst sådana som är av betydelse för kampen mot den ekonomiska brottsligheten - har emellertid förslagen kunnat läggas till grund för omedelbara reformprojekt. Jag tänker här på den proposition om datorrelaterade brott och ocker som f n. är beroende på riksdagens prövning. Jag kan tillägga att frågan om lagstiftning mot datorrelaterade brott är aktuell också i våra grannländer och att nordiska överläggningar har varit ett viktigt inslag i regeringens beredningsarbete. 1 Danmark har ny lagstiftning - om än mindre omfattande än det svenska förslaget - redan trätt i kraft. Finland och Norge har kommit långt i sina förberedelser. Mycket talar för att vi i Norden på viktiga fält nu skall lyckas åstadkomma nationella regleringar som nära överensstämmer med varandra.

En annan fråga som har anknytning till den centrala strafflagstiftningen är den som gäller lagstiftningen om skydd för företagshemligheter. Industrispionage och illojala förfaranden från den egna personalen, från konsulter eller från samarbetspartners kan allvarligt skada ett företag. Användningen av ADB-teknik för många väsentliga uppgifter har medfört att t.ex. industrin ofta har blivit mer sårbar för sådana angrepp.

Som jag redan har nämnt presenterades ett utredningsförslag till en ny lagsUftning på detta område år 1983 (SOU 1983:52). Det har vid den följande beredningen visat sig att förslaget kräver en ganska omfattande bearbetning innan det kan läggas till grund för lagstiftning. Jag har därvid bedömt det vara lämpligt att ha ett fortsatt samråd med dem som närmast berörs av förslaget. Jag räknar med att inom kort kunna kalla till en hearing för att få tillfälle till ytterligare diskussioner om hur en lagstiftning på området lämpligen bör utformas.

VikUga initiaUv till en modernisering av olika brottsbeskrivningar har alltså tagits, och delvis redan kunnat genomföras, under senare år. Detta arbete måste naturligtivs fortsätta. Det ligger också i öppen dag att sådana reformer kräver noggranna förberedelser som med nödvändighet måste få ta tid.

Det har också under det arbete som sedan har redovisats för riksdagen
kommit fram många värdefulla synpunkter och uppslag som kan tas
tillvara i det sammanhanget. Det har bl.a. pekats på att den tekniska
utvecklingen medför risker för att regleringen av de s.k. förfalsknings-
och sanningsbrotten skall bli otidsenlig. SamUdigt som jag vill under-          16

stryka betydelsen av att inte inleda annat utvecklingsarbete på det här    Prop. 1985/86:100 området än sådant som kan antas svara mot konkreta behov vill jag     Bil.4 framhålla att vi redan nu måste försöka bedöma 1990-talets krav på det här området. Jag överväger f.n. hur dessa synpunkter skall kunna Ullgo-doses på ett smidigt och ändamålsenligt sätt.

2.3 Narkotikabrottsligheten

Regeringen har allt sedan sitt Ullträde hösten 1982 målmedvetet satsat på allt mer effektiva insatser mot narkotikan. En av de första åtgärderna var att tillkalla en särskild kommission som snabbt skulle ta fram underlag för ett brett program. På ett drygt år lyckades kommissionen genomföra detta uppdrag. Resultatet redovisades för riksdagen under hösten 1984.

Med hänsyn till att en intensiv debatt har förts i vissa isolerade frågor - främst den om gränsen för det straffbara området enligt narkotikastrafflagen - har säkeriigen många fåU intrycket aU narkotikafrågan skulle vara politiskt kontroversiell. Enligt min mening förhåller det sig emellertid knappast så. Det är med tillfredsställelse som jag i stället kan konstatera att regeringens politik på det här området i allt väsenUigt har kunnat genomföras i bred enighet. Vad gäller den fråga som i första hand vållat meningsbrytningar har riksåklagaren på regeringens uppdrag nyligen redovisat en undersökning som bl.a. rör spörsmålet om det i praxis har uppkommit några problem vid avgränsningen av det straffbara området vid narkotikastrafflagens gärningsform innehav. Inom justitiedepartementet förbereds nu åtgärder på grundval av undersökningsresultatet.

Jag har redan nämnt det lagsUftningsarbete som grundar sig på bl.a. tvångsmedelskommitténs betänkande (SOU 1984:54) Tvångsmedel -Anonymitet - Integritet. Det arbetet har relevans även för narkotikafrågan.

Jag vill här också nämna att justitiedepartementet är företrätt i regeringens särskilda samordningsorgan för narkotikafrågor (SAMN ARK). Chefen för socialdepartementet återkommer senare i dag till verksamheten inom SAMN ARK. Låt mig för min del bara säga att erfarenheterna av att på detta sätt följa upp narkotikapolitiken, som ju berör verksamheten inom flera statsråds ansvarsområden, enligt min mening är mycket goda.

Vad gäller åtgärder inom mitt ansvarsområde vill jag särskilt nämna den landsomfaUande aktion som SAMNARK nu genmför för att förbättra samarbetet mellan polis och socialtjänst. Centrala konferenser har genomförts och följs nu upp av lokala och regionala initiativ. Regeringen har bl.a. lämnat stöd Ull utveckling av lokala samordningsprojekt. Målet för SAMNARK:s akUon är aU lokala strategier skall utvecklas för samarbetet mellan polis och socialtjänst i landets samtliga kommuner.

Vidare arbetar SAMNARK med aU få en bättre samverkan mellan
socialtjänst och kriminalvård. Lokala och regionala samordningsprojekt
initieras och samordnas i en särskild arbetsgrupp. Inom SAMNARK
finns också en arbetsgrupp som följer tullens arbete att bygga upp ett
datasystem för narkoUkaspaning. En särskild arbetsgrupp har inrättats
för an samordna insatserna aU stoppa AIDS-epidemin bland narkoUka-       17

2    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

missbrukare. I arbetsgruppen deltar bl.a. företrädare för polis och kri-    Prop. 1985/86:100
minalvård.                                                                    Bil.4

Chefen för socialdepartementet kommer senare att beröra även missbruksutvecklingen. Jag skall därför nu bara ta upp några frågor som rör rättsväsendets insatser på detta område.

Som jag antydde inledningsvis och som jag utvecklade mer utförligt vid min anmälan till förra årets budgetproposition är kriminalstatistiken inte alltid något bra mått på den verkliga brottsutvecklingen. Vad gäller t.ex. narkoUkabrottsligheten brukar det sägas att statistiken mera speglar myndigheternas insatser än förändringar i brottsnivån.

Inte minst mot den bakgrunden är senare års statistik mycket intressant. Det står nämligen klart att polisens insatser har intensifierats. Om den verkliga brottsligheten hade varit oförändrad, borde detta ha lett till att den registrerade narkotikabrottsligheten skulle ha ökat. Så har emellertid inte varit fallet. Trots intensiva polisinsatser, både mot detaljhandeln och den ännu grövre narkotikabrottsligheten, har talen i stället gått ner.

Sålunda var de brott mot narkotikastrafflagen som kom till polisens kännedom nästan 70 000 år 1982, knappt 50 000 år 1983 samt under 40 000 år 1984 och år 1985. Antalet lagförda personer var drygt 8 000 år 1982, knappt 7 000 året därpå och omkring 6 000 år 1984.

Jag är medveten om att dessa siffror måste tolkas med försiktighet och att de, betraktade isolerade, knappast kan grunda några säkra slutsatser. Det står dock klart att det inte finns något underlag för ett antagande att narkotikabrottsligheten skulle ha ökat. Som chefen för socialdepartementet återkommer till senare i dag finns det tvärtom indikationer på att narkotikapolitiken är framgångsrik och att missbruket trängs tillbaka.

Detta får naturligtvis på inga villkor leda till att vi slår oss till ro. Tvärtom skall ansträngningarna fortsätta med oförminskad styrka. Men jag kan inte underlåta att uttrycka min tillfredsställelse över att vi nu tycks vara på rätt väg i kampen mot detta allvarliga samhällsproblem.

I det här sammanhanget vill jag slutligen understryka betydelsen av att också narkotikapolitiken förs med sinne för proportioner. Även om det rör sig om ett mycket allvarligt samhällsproblem som vållar ett stort lidande - både för missbrukarna själva och för deras omgivning - får vi inte åsidosätta de grundläggande kraven på vårt rättsväsende. Jag tänker här på stränga krav på rättssäkerhet och på medborgarnas skydd mot intrång i den personliga integriteten. Det är kanske framför allt i kampen mot de allvarliga brottsproblemen som skyddet för sådana grundläggande värden prövas.

2.4 Den ekonomiska brottsligheten

Även när det gäller den ekonomiska brottsligheten har det bedrivits ett konsekvent och målmedvetet reformarbete. En kort Ud efter regeringsskiftet år 1982 tillkallade regeringen en särskild kommission - den s.k. ekokommissionen - med uppdrag aU snabbt arbeta fram eU åtgärdsprogram inom ramen för en enhetlig och samordnad strategi.

När kommissionen våren 1984 överiämnade sitt slutbetänkande hade       18

den i ett treUiotal olika betänkanden, promemorior och skrivelser pre-     Prop. 1985/86:100
senterat förslag till åtgärder inom en lång rad olika områden. Bil.4

Kommissionens förstag har därefter, efter sedvanlig beredning genom remissbehandling och på annat sätt, i alla sina väsentliga huvuddrag fullföljts genom åtgärder från regering och riksdag. Också vid sidan av vad som initierats genom kommissionens verksamhet har en rad åtgärder som tar sikte på den ekonomiska brottsligheten genomförts.

Lagstiftningsåtgärderna har berört många skilda rättsområden. Över huvud taget gäller att reformarbetet mot den ekonomiska brottsligheten mindre har avsett den rent straffrättsliga regleringen än bestämmelser av annat slag som är av betydelse för att förebygga oegentligheter eller förenkla och effektivisera handläggning och kontroll inom olika rättsområden. Många av lagförslagen har således haft anknytning till skatteområdet. Ett exempel på en sådan reform som inte primärt tagit sikte på ekonomisk brottslighet men som ändå säkerligen får posiUva effekter i detta hänseende erbjuder den nya lagstiftningen om förenklad självdeklaration. De nya reglerna kommer att medföra att kontrollverksamheten i större utsträckning kan inriktas mot företag och personer med mera komplicerade inkomstförhållanden. Jag vill också peka på det framlagda förslaget om vidgade möjligheter till s.k. näringsförbud.

Även inom mitt eget ansvarsområde har lagstiftningsåtgärderna till stor del rört andra områden än de rent straffrättsliga. Genom ändringar i bl.a. aktiebolagslagstiftningen har företagsrevisionen effektiviserats i olika hänseenden. Bulvanlagstiftningen har moderniserats samtidigt som en särskild utredning tillsatts för att utreda frågan om betalningsansvar för juridiska personers skulder m.m. Den proposition med förslag till ny konkurslag som jag ämnar anmäla under våren kommer att innehålla skärpningar av bestämmelserna om återvinning i konkurs.

En i sammanhanget viktig reform är också de ändringar som genomfördes den I juli 1985 i syfte att förstärka de allmänna domstolarnas kompetens i mål om ekonomisk brottslighet. Handläggningen av sådana mål har härigenom i viss mån koncentrerats samtidigt som möjligheter öppnats för att låta experter på ekonomiska och skatterättsliga frågor ingå i rätten som särskilda ledamöter. Reformen bör bidra till ett snabbare och säkrare förfarande i de aktuella målen.

LagsUftningsarbetet har emellertid också avseU ändringar i det straff
rättsliga regelsystemet. Ändringarna avser därvid inte i första hand
förskjutningar av det straffbara området utan mer en anpassning av
bestämmelserna Ull nya tekniska och ekonomiska förhållanden i syfte att
uppnå en klarare och mer lättillämpad reglering. Jag har redan nämnt
förslaget om ändringar i brottsbalkens bestämmelser om brott mot bor
genärer, vilket syftar till aU förenkla och effekfivisera handläggningen
av sådan brottslighet. Som jag också har varit inne på har regeringen
även föreslagit ändringar beträffande viss datorrelaterad broUslighet
och ocker i syfte att undanröja tillämpningsproblem som uppkommit i
praktiken. Förslaget om au införa s.k. företagsbot är också viktigt i
sammanhanget. Härigenom skapas möjligheter att under vissa förutsätt
ningar rikta sankUoner för brott som begås inom ramen för näringsverk-     19

samhet inte endast mot enskilda fysiska personer utan också mot före-    Prop. 1985/86:100
tagen som sådana.                                                        Bil.4

Väl så viktiga som lagstiftningsåtgärderna är emellertid andra åtgärder som genomförts beträffande exempelvis resurstilldelning och resursanvändning. Såväl polisen som åklagarväsendet har fått kraftigt ökade resurser för sina insatser mot ekonomisk brottslighet. Bl.a. har särskilda tjänster för revisorer inrättats. Utbildningen av befattningshavare som arbetar med frågor om ekonomisk broUslighet har utökats. Ett särskilt utbildningsprogram för domare har satts igång.

Även om ett brett och kraftfullt program mot den ekonomiska brottsligheten nu är under genomförande måste man hålla i minnet att mera avgörande framgångar förutsätter ett långsiktigt och tålmodigt arbete inom en rad olika områden inte bara från det allmännas sida utan också av olika organisationer och enskilda. Det är viktigt att vi i det arbetet låter oss ledas av solida kunskaper och en klar och enhettig strategi som har möjlighet att vinna allmän uppslutning.

Det var mot den bakgrunden som regeringen hösten 1984 i en särskild proposition presenterade förslag till de riktlinjer som bör vara vägledande för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet. Jag ser det som något mycket väsentligt att de föreslagna riktlinjerna vid riksdagsbehandlingen våren 1985 fick en så bred parlamentarisk uppslutning. Härigenom har grunden lagts för ett fortsatt reformarbete som bör kunna uppnå den allmänna förankring som alltid är önskvärd inom kriminalpolitiken.

Jag skall här inte upprepa de riktlinjer som riksdagen nu godkänt som grundval för det fortsatta arbetet. Låt mig endast betona den vikt som i riktlinjerna läggs vid att lagstiftning och kontrollsystem måste utformas med sikte på att utgöra ett stöd för den seriösa näringsverksamheten och vid behovet av samordning och enkelhet i såväl administration som regeluppbyggnad. Det är också betydelsefullt att det på ett auktoritativt sätt har slagits fast att hävdvunna rättssäkerhetsanspråk har samma krav pä att bli tillgodosedda i samband med ekonomisk brottslighet som i samband med annan brottslighet.

Jag har redan nämnt vissa av de frågor som är aktuella under den närmaste framtiden. Det gäller bl.a. nya återvinningsregler och bestämmelser om skydd för företagshemligheter. Vissa frågor om verkställighet av fängelse har tagits upp i departementspromemorian (Ds Ju 1985:1) "Lyxfångar - finns dom?" Jag återkommer härUll i avsniu 2.11. Inom kort kommer vidare fängelsestraffkommittén att avlämna sitt huvudbetänkande där bl.a. frågan om straffvärdet av olika former av ekonomisk brottslighet behandlas. Kommittén kommer också att föreslå allmänna bestämmelser om straffmätning och påföljdsval som kan förväntas få stor betydelse inte minst på detta område. Jag vill här även erinra om det internaUonella arbete som pågår på området. Inte minst vikUgt är det nordiska arbete beträffande bl.a. sekretess- och forskningsfrågor som nu planeras på initiativ av nordiska ministerrådet.

Det är emellerfid angeläget att nu också ta itu med mera långsiktiga
frågor som hitintills kommit i skymundan för de omedelbara behov som        20

förelegat. Regeringen har geU brottsförebyggande rådet eU särskilt     Prop. 1985/86:100 forskningsuppdrag. Avsikten är bl.a. att de åtgärder som vidtagits under     Bil.4 senare år skall utvärderas i syfte att ge underiag för den fortsatta poliU-ken. Frågorna om rättssäkerhet skall härvid uppmärksammas särskilt.

Vissa brister hos de bestämmelser som gäller ekonomisk brottslighet står emellertid klara helt oberoende av någon särskild forskning på området. En av dessa är den i många hänseenden splittrade reglering som nu gäller och som medför att lagsUftningen ofta framstår som svåröverskådlig och komplicerad. Det är mot den bakgrunden man skall se den av riksdagen nu godkända riktlinjen om att straffbestämmelserna mot ekonomisk brottslighet bör samordnas och förenklas varvid mera straffvärda förfaranden på längre sikt i möjlig mån bör regleras i en samlad lagsUftning. Vid sin behandling av denna rikUinje framhöll justitieutskoUet i siU av riksdagen godkända betänkande aU många av de straffrättsliga bestämmelser det här rör sig om gäller brott av sådan svårhetsgrad aU de naturligen hör hemma i broUsbalken och aU strävan fill samordning därför bör ske i denna riktning.

De problem som jag nu pekat på har en viss likhet med vad jag tidigare anfört om de risker som bl.a. den tekniska utvecklingen medfört för aU vissa straffbestämmelser kan komma att framstå som otidsenliga. I likhet med vad jag anförde i det sammanhanget överväger jag fn. även på det nu aktuella området hur dessa mer långsiktiga frågor skall kunna hanteras på ett smidigt och ändamålsenligt sätt.

2.5 Den traditionella brottsligheten

Narkotikabrottslighet och ekonomisk kriminalitet har från många synpunkter speciellt svåra skadeverkningar. Därför måste insatserna på dessa områden hållas på en fortsatt hög nivå. Det är emellertid också ett viktigt inslag i regeringens kriminalpolitik att dessa satsningar inte får leda till att man försummar kampen mot sådan mera tradiUonell kriminalitet som exempelvis våldsbrottslighet, inbrottsstölder och olika former av vandalism. För de människor som drabbas av sådana brott har dessa ofta allvarliga följder av både direkt och indirekt slag. Medborgarna har som jag tidigare nämnde rätt att kräva att effektiva åtgärder vidtas för att motverka också denna form av brottslighet. Framför allt gäller naturligtvis detta våldsbrotten.

Jag vill i den här delen Ull att börja med framhålla att de resursför
stärkningar och andra åtgärder som har satts in mot ekonomisk brotts
lighet och narkotika inte har tillåfits inkräkta på arbetet på det område
som nu är i fråga. Detta får emellerfid inte undanskymma att det är
nödvändigt au - parallellt med de särskilda satsningar som f n. görs mot
narkoUkabrottslighet och ekonomisk brottslighet - överväga olika sätt
aU söka bedriva kampen mot den traditionella brottsligheten mer effek
tivt. Samtidigt måste det konstateras att man sedan lång tid har sökt efter
metoder aU begränsa denna brottslighet. Det är knappast möjligt aU
•finna några radikalt nya och hitUlls oprövade grepp som skulle få klart
gynnsamma verkningar på brottsnivån. Till stor del blir det i stället fråga
om aU arbeta vidare med kända metoder i ljuset av de erfarenheter man    21

har gjort.

Som jag redan har varit inne på styrs brottsnivån väsenUigen av vad Prop. 1985/86:100 som sker på andra områden än det begränsat kriminalpolitiska. Organ Bil.4 utanför rättsväsendet har därför viktiga uppgifter i det brottsförebyggande arbetet. Myndigheterna inom socialtjänsten är naturligtvis av central betydelse. Men också insatser t.ex. inom bostads- och familjesektorn, i skola, arbetsliv och fritidsverksamhet har stor betydelse för att brottsligheten på sikt skall kunna begränsas. Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter en nära samverkan mellan många myndigheter, organisationer och enskilda på central men kanske framför allt lokal nivå.

För att stimulera arbetet på det här området anordnade jag i november 1984 en konferens med en lång rad myndigheter och organisationer. Ett viktigt ändamål var att se om det går att finna bättre former och rutiner för det brottsförebyggande samarbetet på lokal nivå än dem vi nu har. Ett annat var att stimulera till ett brett engagemang i den egna närmiljön. Till grund för överläggningarna låg en promemoria om det brottsförebyggande samarbetet på lokal nivå som hade utarbetats inom justitiedepartementet.

I promemorian redovisas de regler och rutiner som nu gäller på detta område. Det konstateras att insikten om behovet av brottsförebyggande samarbete har lett till åtskilliga initiativ under framför allt de senaste 15 åren.- Frågor med anknytning till sådan verksamhet har också varit föremål för fortlöpande uppmärksamhet, särskilt naturligtvis inom ramen för brottsförebyggande rådets verksamhet men också av ansvariga centrala myndigheter som riksåklagaren, rikspolisstyrelsen och socialstyrelsen. Också lokalt har det efter hand utvecklats livskraftiga samarbetsformer. Inte minst intressanta är de kommunala samarbetsorgan som vuxit fram i samband med arbetet på lokala handlingsprogram mot droger.

Promemorian och de diskussioner som fördes vid överläggningen har nu publicerats i skriften (Ds Ju 1985:5) Lokalt samarbete mot brott. Skriften har distribuerats till bl.a. landets samtliga kommuner och polisdistrikt för att tjäna som stimulans i det lokala arbete som måste vara kärnan i verksamheten på det här området. Jag har erfarit att den har mottagits väl och det är min grundade förhoppning att den kommer att fylla sitt ändamål.

Som ett annat resultat av min hearing har rikspolisstyrelsen under förra året inlett en särskild aktion på det här området Regeringen har stött rikspolisstyrelsens initiativ med särskilda medel.

Jag vill i det här sammanhanget understryka att det på en betydelsefull punkt har skapats underlag för en förändring - och förbättring - av förutsättningarna för det lokala brottsförebyggande arbetet. Genom den polisreform som nu har genomförts ökar det lokala infiytandet över polisens verksamhet väsentligt. Genom ett system med fria resurser över vilka de lokala och regionala ledningsorganen skall råda kan polisiära resurser smidigare styras Ull ändamål som ter sig särskilt angelägna inom ett visst område.

Det står enligt min mening också klart att strävanden från företags och   22

organisationers sida att bidra Ull det brottsförebyggande arbetet i sam-     Prop. 1985/86:100 verkan med det allmänna bör tas tillvara. Sådana iniUaUv har också     Bil.4 tagits av företrädare för den privata sektorn under senare tid exempelvis när det gäller åtgärder mot butikstillgrepp.

Låt mig i anslutning till detta understryka att det är mycket angeläget att handeln, företagarorganisationer, försäkringsbolagen, bostadskooperationer och övriga fastighetsägare m.fi. organ medverkar i arbetet på lokal nivå. Detta underlättas, om det finns ett kontaktnät mellan det allmännas företrädare. Om så är fallet, ökar också förutsättningarna för att de förslag och modeller på det broUsförebyggande området som utarbetas av Svenska kommunförbundet och av centrala myndigheter -främst rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och brottsförebyggande rådet - skall kunna prövas på fältet.

Intresset av samverkan på detta område måste vidare ses mot bakgrund av den allmänna strävan mot en större effektivitet och en ökad lyhördhet för människors behov som numera gäller som målsättning för den offentliga sektorns utveckling. Verksamheten med lokala organ inom kommunerna och försöket med en friare kommunal nämndorganisation är viktiga element i det arbetet.

Jag vill i det här sammanhanget betona att det i allt väsentligt måste ankomma på de lokala organen själva att finna formerna för det intensifierade samarbete på lokal nivå med brottsförebyggande frågor som är önskvärt. Viktiga uppgifter ankommer emellertid även på de centrala instanserna, bl.a. inom områdena för metodutveckling och erfarenhetsförmedling.

2.6 Offren för brott

Jag har redan flera gånger berört brottsoffrens ställning. Det är en sida av kriminalpolitiken som med rätta fått en stark aktualitet under senare år. Betydelsefulla insatser har också inletts för att bättre än hittills tillgodose brottsoffrens berättigade intressen.

På det vetenskapliga området kan nämnas att viktimologin, läran om offer, har fått ett uppsving, såväl internationellt som i Sverige. Jag vill särskilt nämna insatser på detta området som gjorts inom brottsförebyggande rådet, statistiska centralbyrån. Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi och Europarådet. Brottsoffrens ställning uppmärksammades också vid FN:s sjunde brottslighetskonferens som med aktivt svenskt deltagande hölls i Milano under hösten 1985.

I och för sig har den som utsatts för brott redan i dag ett betydelsefullt grundskydd. Inom ramen för t.ex. socialtjänst, hälso- och sjukvård m.m. tillgodoses en del omedelbara behov. Genom obligatoriska och frivilliga försäkringar skyddas den enskilde i de flesta fall från direkt ekonomisk föriust till följd av brott. Som målsägande i en rättegång kan man få sig tilldömt skadestånd. Genom brottsskadenämndens verksamhet med stöd av brottsskadelagstiftningen finns det också i betydande utsträckning möjlighet aU få ekonomisk gottgörelse från det allmänna.

På senare år har det dock i allt större utsträcknig uppmärksammats aU
insatser av nyss berört slag inte räcker till. Det har framför allt påpekats    23

aU den ekonomiska föriusten ofta inte är det värsta och aU ekonomisk    Prop. 1985/86:100 kompensation inte är nog. I stället har den integritetskränkning som     Bil.4 brottet ofta är kommit i blickpunkten.

Detta har i och för sig beaktats i lagstiftningsarbetet under lång tid. Vad särskilt gäller offer för sexuella övergrepp har det också nyligen tagits en rad initiativ. Målsägandens möjligheter till stöd och hjälp under rättegången förstärktes i samband med den nyligen genomförda reformen av brottsbalkens regler om sexualbrott. Riksåklagaren har i samråd med en rad andra myndigheter och organisationer på regeringens uppdrag utarbetat ett material för information och utbildning av berörd personal om förundersökning och rättegång när det gäller sexualbrott och kvinnomisshandel. Detta material har spritts under hösten 1985 och skall inom kort med hjälp av särskilda medel som regeringen ställt till förfogande begagnas som underlag vid konferenser för vissa nyckelgrupper kring dessa frågor. Som jag tidigare nämnt har vidare rättshjälpskommittén fått i uppdrag att undersöka bl.a. behovet av juridiskt biträde åt målsäganden i sådana mål. Också inom bl.a. socialdepartementets verksamhetsområde har det tagits en rad initiativ.

Enligt min mening är det emellertid angeläget att gå längre i ansträngningarna att bereda brottsoffren hjälp och stöd. Regeringen har därför gett brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga i vilka hänseenden dessa behov gör sig särskilt gällande och i vilka former de lämpligen kan tänkas bli tillgodosedda. Uppdraget kommer att redovisas till mig inom kort. Jag räknar med att den vägen få ytterligare uppslag om hur brottsoffrens ställning kan stärkas.

2.7 Begränsning av straffrättens tillämpningsområde

Jag har nu berört en del av de områden som f n. är föremål för speciella insatser. Inte minst i det nuvarande statsfinansiella läget måste man emellertid vara beredd att också ange vad som inte skall prioriteras. Om polisen och andra myndigheter skall kunna arbeta mer intensivt mot den grövre brottsligheten, måste de därför avlastas mindre angelägna uppgifter. För tilltron till rättsväsendet på längre sikt är det dessutom mycket väsentligt att samhället inte upprätthåller straffsanktioner på andra områden än där det är tillräckligt motiverat.

Sedan åtskilliga år tillbaka har också en av huvudlinjerna vid reformarbetet på rättsväsendets område varit att rationalisera verksamheten. De rättsvårdande organens resurser kan därigenom i större utsträckning tas i anspråk för lagföring av allvarligare brottslighet. Utvecklingen har följt olika linjer. Dels har lagföringen av mindre brott stegvis fiyttats över från handläggning vid domstol till summariska reaktionsformer som handhas av åklagare och polis. Dels har man genom kriminalpolitiska åtgärder sökt begränsa utrymmet för straffrättsliga ingripanden.

För att driva denna utveckling vidare beslutade regeringen sommaren 1983 om ett särskilt program för att utnyttja rättsväsendets begränsade resurser mera rationellt. Detta program har nu börjat ge resultat.

Genom en systematisk genomgång av olika straffijestämmelser skall
onödiga regler efter hand tas bort. Riksåklagaren fick i uppdrag aU            24

genomföra den kartläggning som behövdes och har redovisat uppdraget     Prop. 1985/86:100
i två etapper.                                                                Bii.4

1 den första lade riksåklagaren fram en rad förslag på trafikrättens område. Bl.a. föreslogs att gränsen för straffbar vårdslöshet i trafik skall sättas högre än i dag och att man skall avkriminalisera en del enklare överträdelser av bestämmelser i vägtrafikkungörelsen. Viss ytterligare kartläggning på detta område har därefter ägt rum inom kommunikationsdepartementet.

I en avslutande rapport som överlämnades till regeringen i oktober 1984 har riksåklagaren fört fram vissa ytterligare förslag. Dessa rör bl.a. särskild åtalsprövning vid vissa brott och avkriminalisering av några mindre förseelser. Dessutom diskuteras möjligheten att minska antalet utvisningar av nordbor på grund av brott och att ge åtalsunderiåtelse vid nordbors olovliga vistelse i Sverige efter utvisning. Riksåklagaren framhåller vidare att det är angeläget att det nordiska samarbetet på sikt leder till att utvisning av nordiska medborgare avskaffas.

Rapporterna har nu remissbehandlats. Jag räknar med att beredningen inom regeringskansliet snart skall vara avslutad och att riksdagen skall få ta ställning till en proposition under innevarande riksmöte.

En annan del av programmet var det regeringsförslag om vidgade möjligheter till åtalsunderlåtelse som riksdagen antog under det förra riksmötet. Till följd av denna reform har det blivit möjligt att ge åtalsunderlåtelse också när påföljden kan förväntas bli villkorlig . Dessutom har möjligheterna till åtalsunderlåtelse ökat bl.a. vid seriebrottslighet. Genom den koppling som numera finns mellan reglerna om åtalsunderlåtelse och reglerna om förundersökningsbegränsning innebär reformen arbetsbesparingar också för polisen. Av stor praktisk vikt är också den ökade befogenhet för polisen att meddela rapporteftergift som infördes i samband med 1984 års polislagstiftning.

2.8 Polis- och åklagarväsendet

Riksdagen fattade år 1981 ett principbeslut om polisens uppgifter, utbildning och organisation. Till grund för beslutet låg 1975 års polisutrednings betänkande (SOU 1979:6) Polisen. I enlighet med riksdagsbeslutet anförtroddes det åt en särskild kommitté - 1981 års polisberedning - att utarbeta de mera detaljerade förslag som behövs för reformens praktiska genomförande. Reformfrågorna inom polisväsendet har därefter behandlats i två olika propositioner.

I den proposition om polisens organisation m.m. som lämnades till riksdagen i januari 1984 lades i ett första steg i reformarbetet fram förslag bl.a. om eU förstärkt medborgarinflytande på lokal nivå, en ändrad organisation och ändrade uppgifter för rikspolisstyrelsen och för vissa län en ny regional polisorganisaUon - länspolismästaralternativet. Förslagen godtogs av riksdagen och genomfördes den 1 oktober 1984. Samfidigt med de organisatoriska förändringarna inom polisväsendet trädde en ny polislag i krafi. Polislagen innehåller de grundläggande bestämmelserna för polisverksamheten.

Den andra av de båda propositionerna lades fram under 1984/85 års       25

riksmöte och rörde främst polisens arbetsformer på lokal och regional     Prop. 1985/86:100

nivå samt utbildning och rekrytering. Förslagen syftade till en demokra-     Bil.4

tisering och en decentralisering av verksamheten. Också dessa förslag

godtogs av riksdagen och har slutligt genomförts den I november 1985.

Därmed har riksdagens principbeslut om polisens uppgifter, utbildning

och organisation numera i sin helhet genomförts på det prakUska planet.

Polisberedningen har vid sidan av de nu redovisade organisatoriska frågorna också lämnat ett antal andra reformförslag rörande polisväsendet. 1 särskilda betänkanden har sålunda förslag lagts fram rörande handläggningen av anmälningar mot polismän, tjänteförslagsnämnd inom polisväsendet och den regionala organisationen samt om beredskapspolisen. Betänkandena har remissbehandlats. Jag avser att i det följande återkomma till mina ställningstaganden med anledning av polisberedningens förslag i dessa frågor.

Polisberedningen kommer inom kort att överlämna ett slutbetänkande om inriktningen av polisverksamheten. Polisberedningen har därmed slutfört sina arbetsuppgifter.

Regeringen har nyligen beslutat en proposition med förslag till vissa ändringar i fråga om polisens ställning i krig.

Även åklagarväsendet har sedan en tid tillbaka varit föremål för översyn i organisatoriskt hänseende. I enlighet med riksdagens principbeslut om riktlinjerna för en ändrad regional organisation har den 1 juli 1985 inrättats tretton regionåklagarmyndigheter samtidigt som den tidigare länsåklagarorganisationen avskaffades. Vidare har en statsåklagarmyndighet för speciella mål inrättats. I enlighet med riksdagens beslut om riktlinjerna för verksamheten vid riksåklagarens kansli har kansliet från den I juli 1985 fått delvis förändrade uppgifter och en ändrad organisation.

Under året har åklagarkommittén arbetat med en översyn av åklagarväsendets lokala organisation m.m. I kommitténs arbete ingår också bl.a. att se över administrationen på samtliga nivåer inom åklagarväsendet. Kommittén kan beräknas slutföra sitt arbete under våren 1986.

2.9 Påföljdssystemet

Har man väl bestämt sig för att straffbelägga en viss handling måste man ocksä vara beredd att döma ut påföljder när förbudet överträds. Detta är väsenUigt för att kriminaliseringen på sikt skall behålla sin trovärdighet och kriminalpolitiken sin genomslagskraft. Det är också viktigt för att rättsväsendets brottsförebyggande effekter skall bevaras. Däremot skall inte betydelsen av stränga straff överdrivas, särskilt inte för broU som begåtts utan närmare kalkylerande. Det är emellertid viktigt att bruket av straff bringas att överensstämma med de värderingar som bör styra strafflagstiftningen och att straffen uppfattas som rättvisa av medborgarna.

En viktig utvecklingslinje inom kriminalpolitiken är att minska bruket
av fängelse när det kan ske utan fara för den allmänna laglydnaden. Det
är en inriktning som det råder bred politisk enighet om, även om me
ningarna ibland kan vara mera delade om vilka vägar som bör väljas.          26

Allmän enighet råder också om au frihetsstraff inte är ägnade att ha     Prop. 1985/86:100
några positiva effekter för de personer som utsätts för dem. Bil.4

Sedan slutet av 1970-talet har det pågåU en rätt betydande omdaning av brottsbalkens påföljdssystem. Den har, glädjande nog, kunnat ske i bred politisk enighet och i en gemensam strävan att humanisera systemet. Som exempel kan nämnas att de tidsobestämda påföljderna ungdomsfängelse och internering har avskaffats, att minimiUden för fängelsestraffet har sänkts och att skyddstillsynen på olika sätt har förstärkts. Redan år 1974 fick vi också en ny kriminalvårdslagstiftning.

År 1979 tillsattes två kommittéer för att arbeta med påföljdsfrågor, frivårdskommittén och fängelsestraffkommittén. De fick tillsammans som uppgift att i princip se över hela vårt påföljdssystem.

Båda kommittéerna har lagt fram delbetänkanden som lett till lagstiftning. Frivårdskommittén slutförde sitt uppdrag i juni 1984 och fängelsestraffkommittén beräknas avge sitt huvudbetänkande inom kort. Kommittén kommer då att behandla frågor om straffskalorna för olika brott och om regler för påföljdsbestämning. Men också den livligt diskuterade frågan om den villkorliga frigivningens utformning kommer att tas upp på nytt.

Frivårdskommittén har i sitt slutbetänkande gjort en genomgång av tänkbara nya påföljder i vårt sanktionssystem. Kommittén har stannat för att möjlighet bör öppnas att döma alkohol- och narkotikamissbrukare som begått brott till s.k. kontraktsvård i stället för fängelse. Däremot avvisar kommittén tanken på att införa samhällstjänst som ny påföljd. Kommitténs skäl för denna slutsats är bl.a. att det av olika skäl är tveksamt om samhällstjänst i formen av en särskild påföljd skulle minska bruket av frihetstraff och att rättstillämpningen kan riskera att bli ojämn och orättvis. Kommittén är dock positiv till att inom ramen för straffverkställigheten bättre än i dag utnyttja möjligheterna till vad som skulle kunna kallas samhällstjänst, bl.a. vid frigång och andra aktiviteter utom anstalt.

Utredningens betänkande har remissbehandlats. Om remissutfallet kan jag helt kort säga att det i stort sett är positivt. En majoritet av dem som har yttrat sig delar utredningens uppfattning att man bör avstå från samhällstjänst som självständig påföljd men överväga att införa någon form av kontraktsvård.

Arbetet på en lagrådsremiss har nu inletts. Jag räknar med att en proposition i ämnet skall kunna överlämnas till riksdagen under våren.

Påföljderna för psykiskt avvikande lagöverträdare är en fråga som ständigt är aktuell i den kriminalpoliUska debatten. Socialberedningen har i ett betänkande föreslagit en total reform av den psykiatriska tvångslagstiftningen och därvid även behandlat det straffrättsliga systemet i berörda delar. En utgångspunkt för kommittén har varit aU vanliga påföljdsregler skall tillämpas i så stor utsträckning som möjligt även för psykiskt avvikande lagöverträdare.

Förslagets straffrättsliga delar fick ett blandat mottagande av remiss
instanserna och har krävt rätt stora förändringar under den fortsatta
beredningen. Arbetet med en omfattande lagrådsremiss som även rör        27

bl.a. hela den psykiatriska tvångsvården bedrivs med den inriktningen    Prop. 1985/86:100
att ett förslag skall kunna överlämnas under år 1986.           Bil.4

1 detta sammanhang vill jag också erinra om att särskilda överläggningar pågår mellan riksdagspartierna angående sanktionssystemet för trafiknykterhetsbrott.

På påföljdsområdet vill jag slutligen nämna det förslag om en ny sanktion för brott begångna i näringsverksamhet som riksdagen fick på sitt bord i oktober 1985. Sanktionen, kallad företagsbot, är konstruerad som en särskild rättsverkan av brott och skall kunna ådömas ett företag eller en företagare när ett brott har begåtts i utövningen av verksamheten. Enligt förslaget skall företagsboten kunna bestämmas till lägst 10 000 kr. och högst 3 milj. kr. Jag vill gärna uttrycka min tiltfredsstältet-se över att den segslitna frågan om effektiva straffrättsliga sanktioner mot brott som begås i näringsverksamhet och om ett straffrättsligt ansvar som skall kunna drabba även juridiska personer nu tycks vara nära en lösning.

Sammantaget pågår alltså en rätt betydande omvandling av påföljdssystemet. Många har ju också menat att gmndtankarna bakom brottsbalkens påföljdssystem skulle ha övergetts redan nu. Själv kan jag inte se det så. Vad som hänt är att vi har blivit mer medvetna om fängelse-Straffets negativa verkningar. Vi har också fått överge de mest optimistiska föreställningarna om möjligheten att genom behandling av enskilda lagöverträdare motverka återfall i kriminalitet. Samtidigt kvarstår uppfattningen att frihetsstraff i vissa fall är ett nödvändigt led i brottsbekämpningen.

Att vi anpassar oss efter dessa insikter får självfallet inte hindra att vi behåller viktiga ambitioner i fråga om humanitet och social rättvisa. Inom ramen för både anstaltsvård och frivård måste vi se fill att åstadkomma bästa möjliga behandlingsresultat. För mig blir ledorden när det gäller påföljdsdelen i kriminalpolitiken fasthet och konsekvens i straffmätning och behandling parad med respekt för den dömdes integritet och människovärde.

2.10 Domstolsväsendet

Jag har tidigare redogjort för det aktuella läget när det gäller reformer beträffande rättegängsförfarandet. 1 detta sammanhang vill jag i all korthet ta upp några särskilda frågor med anknytning till domstolarnas viktiga roll i kampen mot brottslighet.

Länsrätterna har fortfarande för många oavgjorda skattemål. Även kammarrätterna har stora målbalanser. Jag nödgas konstatera att endast ett fåtal länsrätter är i nivå med målsättningen på ett års omloppsUd för skattemålen i länsräu som jag ställde upp i förra årets budgetproposition. Det är angeläget att man inom ramen för Ullgängliga resurser överväger om man genom rationellare arbetsformer kan förbättra läget.

Bl.a. de utvidgade möjligheterna att använda strafföreläggande har
lett till aU antalet broUmål i Ungsrätterna har minskat även under år
1985. Såväl åklagarnas som domstolarnas resurser kan härigenom mer
än tidigare inriktas på prövningen av de kvalificerade broUmålen.               28

Den I juli 1985 trädde de nya reglerna om handläggningen av eko-     Prop. 1985/86:100 broUmål i kraft. Som en konsekvens av dessa har ekonomisk och skat-     Bil.4 terättslig expertis knutits till tingsrätterna som ledamöter i mål som kräver särskild sakkunskap och domarna fått bättre utbildning i fråga om ekonomisk brottslighet. Även för budgetåret 1986/87 avsätts särskilda medel till sådan utbildning.

2.11 Kriminalvården

Efter halvUdsreformen den I juli 1983 gick medelbeläggningen vid kriminalvårdsanstalterna ned med omkring 350 under budgetåret 1983/84. På grund av bl.a. beläggningsutvecklingen beslöt regeringen den 14 februari 1985 aU lägga ned anstalten Västergården med 60 platser samt att stänga ytterligare 158 platser.

Under budgetåret 1984/85 har beläggningen vid anstalterna fortsaU att minska. Med oförändrad beläggning kommer det att finnas ett över-skoU av ca 100 anstahsplatser under budgetåret 1986/87.

Beläggningen på de allmänna häktena ökade konUnueriigt från 1979 t.o.m. budgetåret 1982/83 och minskade därefter under 1983/84 från i genomsniU 965 fill 814 eller med 16 procent. Under 1984/85 har medelbeläggningen varit 818.

Under år 1985 har nya lokalanstalter färdigställts i Ystad, Nyköping och Härnösand. F.n. byggs nya lokalanstalter i Malmö, Gävle och Stockholm.

För att möjliggöra en effekUvare frivård tillämpas en måttstock som innebär att den genomsnittliga ärendemängden inte bör tillåtas överstiga 30 per tjänsteman. Antalet klienter inom frivården har under budgetåret 1984/85 varit i genomsnitt ca 12 000 vilket motsvarat ca 28 ärenden per tjänsteman.

I september månad 1984 tillsatte jag en arbetsgrupp med uppgift att se över straffverkställigheten för personer som dömts till fängelse för ekonomiska brott.

Arbetsgruppen avlämnade i mars 1985 promemorian (Ds Ju 1985:1) "Lyxfångar - finns dom?". Rapporten utmynnar i vissa förslag till ändringar av kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter och anvisningar för tilllämpningen av lagen om kriminalvård i anstalt.

I rapporten konstateras att skälen för att nu uppmärksamma gruppen socialt väletablerade intagna är fiera. Dessa intagna har till skillnad från de flesta övriga intagna normalt inte något påtagligt behov av åtgärder som tar sikte på aU avhjälpa missbruk, aU förbereda den intagne för en ordnad social Ullvaro och att ombesörja inskolning i arbetslivet. Vidare är risken för rymning eller störning av ordning och säkerhet minimal i denna grupp. Ytteriigare ett skäl att uppmärksamma denna grupp är att socialt väletablerade intagna ofta har lättare att underbygga sina önskemål än andra intagna och ibland även resurser att skaffa advokathjälp, läkarintyg etc. En annan omständighet som ofta föreligger är att de kan vara inblandade i konkursförfaranden.

Arbetsgruppen har med sikte på den här aktuella gruppen av intagna
behandlat huvudsakligen frågor som rör uppskov med verkställigheten        29

av fängelsestraff, anstaltsplacering, permissioner, frigång och andra for-     Prop. 1985/86:100 mer av vistelse utom anstalt samt övervakning efter villkorlig frigivning.     Bil.4

Promemorian har remissbehandlats. Förslagen har fått ett övervägande positivt mottagande.

Jag har för avsikt aU inom kort anmäla frågan för regeringen.

3 Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Anslagen inom departementets område har i allmänhet beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget

Inom rättsväsendet, som inom annan verksamhet, måste åtgärder vidtas för att minska kostnaderna och anpassa verksamheten till de begränsade resurser som förutses för de kommande åren. De möjligheter som härvidlag står till buds är dels aU ändra lagstiftningen i olika avseenden, dels att ge olika verksamheter en effektivare organisation. Ett omfattande arbete med denna inriktning pågår f n. inom justitiedepartementet och i olika kommittéer under departementet.

Av de åtgärder som jag räknar med kommer att minska utgifterna inom justitiedepartementets område de närmaste budgetåren eller inom samma period kommer aU leda till en effekUvare organisaUon vill jag först nämna den reformering av polisväsendet som nu har genomförts. Åklagarväsendet har omorganiserats på det regionala planet. Åklagar-utredningen kommer att under våren 1986 lägga fram förslag beträffande den lokala åklagarorganisationen i syfte att göra den effektivare.

Vad gäller domstolsväsendet räknar jag med att genomförda och planerade reformer med anledning av bl.a. rättegångsutredningens arbete leder till vissa rationaliseringar för de allmänna domstolarna. De vidgade möjligheterna att använda strafföreläggande, att underlåta åtal och att begränsa förundersökningarna innebär lättnader i domstolarnas arbetsbörda. Jag vill också erinra om att resurser kontinuerligt frigörs inom tingsrättsorganisationen genom den datorisering som pågår inom fastighetsdataprojektet och som innebär att uppemot 40 procent av inskrivningsärendena numera hanteras med hjälp av ADB. Även på andra områden har ADB-stöd gett rationaliseringsvinster inom domstolarna.

Den under finansdepartementet hörande skatteförenktingskommittén har vittgående direktiv för en reform av taxeringsförfarandet och skatteprocessen. Om de förenklingar m.m. i skattesystemet och av skatteprocessen som kommittén har föreslagit kan genomföras kommer belastningen på de allmänna förvaltningsdomstolarna att minska. På rättshjälpens område har rättshjälpskommittén lagt fram ett förslag med genomgripande förändringar av rättshjälpssystemet.

Kriminalvårdsstyrelsen utreder fn. möjligheterna att genomföra en
decentralisering inom kriminalvården. Jag kommer att låta undersöka
om anstaltsorganisationen skulle kunna utnyttjas effektivare än vad som
i dag är fallet. Jag avser även att föreslå en översyn av reglerna om
personundersökning i brottmål.                                                           30

A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M.M.                   Pop. i985/86:ioo

Bil.4 A 1. Statsrådsberedningen

1984/85 Utgift 16 194 820 1985/86 Anslag 15 840 QOO 1986/87 Forslag   17 256 000

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal

Surnma

63

Anslag

Förvaltningskostnader

15 802 000

+ 1 389 000

(därav lönekostnader)

(13 841 000)

(+ 994 000)

Representationsbidrag

38 000

+ 27 000

Summa

15 840 000

+ 1 416 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 17 256 000 kr. Jag har därvid beaktat att ytterligare ett statsråd förordnats under innevarande budgetår. I övrigt har medelsbehovet beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 1, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att Ull Statsrådsberedningen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 17 256 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1984/85 Utgift 43 958 726 1985/86 Anslag 32 435 000 1986/87 Förslag       33 980 000

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal

Summa

157

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

32 435 000 (28 908 000)

+ 1 545 000 (+ 1 334 000)

Summa

32 435 000

+ 1 545 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för     Prop. 1985/86:100 nästa budgetår till 33 980 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med     Bil.4 utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre är med fördelningen 1, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Jag hemställer aU regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiedepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 33 980 000 kr.

A 3. Utredningar m.m.

1984/85 Utgift    17 427 053    Reservation   3 575 119 1985/86 Anslag    16 500 000 1986/87 Förslag   19 500 000

Tre nya kommittéer har tillsatts under år 1985. Dessa är framtidsstudiekommittén, maktutredningen och utredningen om TVövervakning m.m.

Under år 1985 har följande fyra kommittéer avslutat sina uppdrag, nämligen utredningen om pantsättning av patent- och patentansökningar, ordningsstadgeutredningen, räntelagsutredningen och 1981 års polisberedning.

Jag beräknar högst 0,8 milj kr. under anslaget för fortsatt utredning om rättsväsendets informationssystem (RI).

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 19 500 000 kr. under nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiW Utredningar m.m.för budgetåret 1986/87 anvisa ett reserva-Uonsanslag av 19 500 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1984/85 Utgift     1 548 812   Reservation     553 703 1985/86 Anslag     1 050 000 1986/87 Förslag    1 050 000

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår vara oförändrat.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

aU till Extra utgifter föt budgetåret 1986/87 anvisa eU reservationsanslag av 1 050 000 kr.

32

A 5. Information om lagstiftning m.m.                Prop. 1985/86:100

Bil.4

1984/85 Utgift    1 959 659     Reservation    1 265 957 1985/86 Anslag    750 000 1986/87 Förslag   1 310 000

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår uppgå till 1 310 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för informationsinsatser beträffande en ny förvaltningslag med 500 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att Ull Information om lagstiftning m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av I 310 000 kr.

33 3    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

B. POLISVÄSENDET                                        Prop. I985/86:I00

Bil.4

Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet

Såsom närmare har redovisats i prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering (se avsnitt 2.1), bör statsmakterna i samband med budgetprocessen ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett skall användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut utgör riktlinjer för den resursanvändning och resursfördelning som i den nya polisorganisationen beslutas av de regionala och lokala polismyndigheterna. Som underlag för statsmakternas ställningstaganden i dessa frågor skall bl.a. finnas de uppgifter om den faktiska och planerade verksamheten inom polisväsendet som har redovisats i de nya planeringsdokumenten (se vidare 4 kap. polisförordningen (1984:730) om det nya planeringssystemet som har börjat tillämpas under våren 1984).

I fråga om resursfördelningen under budgetåret 1985/86 anförde jag vid min anmälan till föregående års budgetproposition (prop. 1984/ 85:100, bil.4, s. 35) aU det inte då fanns något fullgott underiag för en diskussion om prioriteringsfrågor. Det beslutsmaterial som fanns tillgängligt genom planeringsprocessen hade av naturliga skäl då vissa brister och materialet tog inte heller i tillräcklig grad sikte på verksamheten under budgetåret. Jag pekade också på att polisväsendet stod inför omfattande organisationsförändringar och att verksamheten övergångsvis måste inriktas på att finna de nya arbetsformerna.

En naturlig utgångspunkt för myndigheternas prioriteringsbeslut borde emellertid, uttalade jag vidare, vara de ställningstaganden som regeringen hade redovisat i särskilda propositioner till riksdagen under hösten 1984 angående bekämpning av den ekonomiska brottsligheten och narkotikabrottsligheten. Jag framhöll att resursanvändningen inom polisväsendet måste ses mot denna bakgrund. Polisens insatser på dessa områden borde alltså om möjligt överstiga den nuvarande nivån. Vad som hade sagts om bekämpningen av narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten borde även gälla för bekämpning av olika former av våldsbrottslighet. Slutligen framhöll jag vikten av att denna prioritering inte ledde till att man eftersätter kampen mot sådana mera traditionella brott som exempelvis inbrottsstölder.

Jag kan konstatera aU det även i år av olika skäl inte finns något
fullgott underlag för en diskussion om prioriteringsfrågor. Det underlag
som i år har redovisats av bl.a. polismyndigheterna tyder emellerfid på
att de bedömningar som jag stannade för under innevarande budgetår
även bör gälla för budgetåret 1986/87. Jag anser följaktligen att myndig
heterna också nästa budgetår bör sträva mot en hög nivå när det gäller
resursinsatserna på områden för narkotikabekämpning, ekonomisk
brottslighet samt våldsbrottslighet. Detta måste ske samfidigt som myn
digheterna ägnar särskild uppmärksamhet åt den s.k. traditionella
brottsligheten, och då inte minst den förebyggande verksamheten. När
det gäller den senare måste vikten av bred samverkan med andra delar      34

av samhället på sätt som jag utvecklat i det föregående understrykas.

Härutöver vill jag erinra om att handläggningen av s.k. asylutredningar bör ske i sådan takt att ärendena kan klaras av inom en månad. De myndigheter som har längre handläggningsUder bör alltså så långt det är möjligt inom sina ramar omfördela resurserna till denna verksamhet.

Prop.1985/86:100 Bil.4

B 1. Rikspolisstyrelsen

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

590 293 000 558 468 000 553 421 000

Rikspolisstyrelsen är enligt 7 § polislagen (1984:387) central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. Inom rikspolisstyrelsen finns fyra avdelningar, en för polisfrågor, en för teknik-och datafrågor, en för administrativa frågor samt en för säkerhetsfrågor. Inom avdelningen för polisfrågor finns tre byråer, två polisbyråer och registerbyrån, inom avdelningen för teknik- och datafrågor finns två byråer, teknikbyrån och databyrån, inom avdelningen för administraUva frågor fmns två byråer, ekonomibyrån och personalbyrån, samt vidare en polishögskola. Inom avdelningen för säkerhetsfrågor finns ett sekretariat och två byråer (anslaget B 2).

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Rikspolisstyrelsen

Föredraganden

m. m, i kv. Kronoberg

12 321 000

+ 3 942 000

+ 1 390 000

Summa

559 668 000

+ 109 662 000

- 4 847 000

Inkomster

Inkomster från ut-

bildningsverksamhet

- 1 200 000

- 600 000

- 200 000

Nettoutgift

558 468 000

+ 109 062 000

- 5 047 000

Personal

Summa                             515

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader 121 820 000 (därav lönekostnader) (99 257 000)

Lokalkostnader       68 444 000

Löner och utrustning till polisaspiranter m. fl. 320 238 000

Datorbearbetning      36 845 000

Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift

+ 1

+ 4

+ 19 695 000     + 8 045 000

(+                     14 819 000)       (+ 3 748 000)

+ 9 297 000      + 9 297 000

+ 58 186 000 - 23 677 000 (1)

+ 18 542 000 +   98 000 (2)

(1)Anslagsposten betecknades tidigare Löner och utrustning till extra polismän m.fl.

(2)Anslagsposten betecknades tidigare Avgifter till datamaskinfonden m.m.

35

Rikspolisstyrelsen                                                           Prop. 1985/86:100

1.   Pris- och löneomräkning m.m. 49 199 000 kr.                  ''-

2.   Huvudförslaget innebär enligt rikspolisstyrelsen en minskning av medlen med 6 606 000 kr. med utgångspunkt i en nedskärning med 5 % på anslagsposten Förvaltningskostnader. Den 1 oktober 1984 trädde rikspolisstyrelsens nya organisation i kraft. Viss övertalighet förelåg vid ikraftträdandet och föreligger alltjämt. Övertaligheten har inneburit att man har varit tvungen att hålla vissa av de nya tjänsterna vakanta och att personal måst omplaceras till andra arbetsuppgifter. Styrelsen har därför ännu inte kunnat fungera på det sätt som den nya organisaUonen förutsätter. Den nya organisationen bör först ha verkat en tid innan en meningsfull utvärdering av effekterna kan göras. En tillämpning av huvudförslaget bör därför anstå.

3.   Rikspolisstyrelsen bör tillföras en tjänst som avdelningsdirektör för ADB-säkerhetsfrågor (+ 200 694) med placering i verkskansliet.

4.   Styrelsen föreslår att en tjänst som byrådirektör/förste byråsekreterare (-1-185 982) och en tjänst som förste byråsekreterare/byråsekreterare (-1- 161 579) inrättas vid rikspolisstyrelsen för intern televisionsverksamhet.

5.   Styrelsen föreslår att rikskriminalsektionen tillförs en tjänst som assistent/kansliskrivare (-f- 127 719) för att biträda polispersonalen med asylutredningar och utredningar om illegal invandring.

6.   Rikspolisstyrelsen föreslår att antalet elever i grundutbildningen ökas från 150 till 460. Styrelsen föreslår vidare att kompletteringsutbildning anordnas för de polismän som — när utbildningsreformen trädde i kraft den 1 november 1985 -inte har genomgått assistentkursen. De föreslagna åtgärderna innebär att lönekostnaderna till lärare ökar med ca 7 175 000 kr. och att omkostnaderna för den centralt anordnade utbildningen ökar med ca I 492 000 kr.

7.   Under tidigare anslagsposten Avgifter till datamaskinfonden m.m. föreslår styrelsen en ökning från 36 845 000 kr. till 55 387 000 kr. Styrelsen föreslår vidare att anslagsposten tillförs ytterligare en delpost, benämnd "Utbildning i ADB". Av anslagsökningen utgörs 600 000 kr. av den nya delposten. Styrelsen yrkar även 15 milj. kr. för anskaffning av ett modernt ADB-system för fingeravtrycksidentifiering under anslaget B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet.

Föredragandens överväganden

A nstagsberäkningen

Rikspolisstyrelsen har från och med den I oktober 1984 fått en ny
organisaUon och nya uppgifter (prop. 1983/84:89, JuU 16, rskr. 182 och
prop. 1983/84:111, JuU 27, rskr. 331). De problem som är förenade med
organisationsförändringarna och den tillfälliga övertaligheten på perso
nal är nu i huvudsak lösta. Mot bakgrund av detta har medelsbehovet
beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på
tre år med fördelningen I, 2 och 2 % för nästa och de därpå följande två
budgetåren. Jag avser emellertid att senare i dag lämna förslag om ett       36

uppdrag Ull rikspolisstyrelsen aU senast i det kommande årets anslags- Prop. 1985/86:100 framställning redovisa hur en sådan minskning bör tas ut på styrelsens Bil.4 verksamhet. I redovisningen skall tas upp såväl sådana verksamheter som styrelsen själv har att besluta om som de fall där styrelsen är beroende av riksdagens eller regeringens beslut. Det kan alltså på grundval av detta material finnas skäl för mig att nästa år återkomma till dessa frågor.

Rikspolisstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergripande ansvar för analys och planering av polisverksamheten i riket. För att förstärka denna övergripande funktion harjag beräknat medel för en ny tjänst som chef för verksamheten för analys och planering vid styrelsen.

På utbildningssidan krävs ytterligare insatser i fråga om bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Jag beräknar 1,3 milj. kr. till rikspolisstyrelsens förfogande för särskild utbildning av polismän som skall syssla med bekämpningen av denna brottslighet. Jag återkommer Ull vissa resursförstärkningar på detta område under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen. Under anslaget C 2. Åklagarmyndigheterna behandlar jag vissa frågor som rör samordning av utbildning mot ekonomisk brottslighet.

För centrala kostnader i samband med överföring av civilförsvarets ordningsuppgifter till polisväsendet (beredskapspolisen) har jag under anslagsposten 1 Förvaltningskostnader beräknat sammanlagt 1 117 000 kr., varav 490 000 kr. för utbildningskostnader och 627 000 kr. för administrationskostnader m.m.

Vid min anmälan till 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100, bil. 4 s. 35) konstaterade jag att personalläget inom polisväsendet successivt hade förbättrats. Det fanns då ca I 000 polismän som hade genomgått grundutbildningen och fullgjort alterneringstjänstgöringen men som ännu inte hade fått en tjänst vid en polismyndighet. Mot bakgrund av detta bedömde jag att antagningen av aspiranter till polishögskolan kunde begränsas till 200 under det dåvarande och de följande två budgetåren. I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100, bil.4 s. 38) kunde jag emellertid konstatera att personalläget ytterligare hade förbättrats och att det då fanns ca I 200 polismän utanför polismyndigheternas personaltablåer. Jag förordade dä en antagning av 150 aspiranter.

Utvecklingen under det gångna året innebär att antalet polismän som inte har en s.k. tablåtjänst ytterligare har stigit och i dag är drygt I 400. Som jag i andra sammanhang har redovisat måste man sträva efter en bättre balans mellan antalet polismanstjänster och utbildade polismän. Med hänsyn Ull detta och till den redovisade utvecklingen finner jag att aspirantantagningen även det kommande budgetåret bör begränsas till 150.

Förbudgetåren 1987/88, 1988/89 resp. 1989/90 beräknar jag aspirantantagningen till 150, 250 resp. 430.

Vid min anmälan Ull 1985 års budgetproposifion konstaterade jag aU
antalet aspiranter som hade antagits till grundutbildningen under bud
getåren 1978/79 - 1984/85 hade varierat mellan 800 och 200 och aU        37

dessa variationer hade inneburit vissa olägenheter för polisväsendet. Jag    Prop. 1985/86:100 förklarade då att min avsikt var att undersöka hur man, samtidigt som     Bil.4 man undviker större skillnader mellan åren, på bästa sätt kan anpassa aspirantantagningen Ull behovet av poliser i samhället.

Jag har inhämtat att 1981 års polisberedning i sitt slutbetänkande avser att ta upp frågan om hur antagningen av aspiranter i framtiden skall beslutas för att bl.a. uppnå de nyss nämnda syftena. Betänkandet kommer att remissbehandlas. Det finns alltså skäl för mig att återkomma till regeringen med närmare överväganden i denna fråga ett kommande år.

Enligt riksdagens beslut har polisväsendet fått en ny utbildningsordning fr.o.m. den 1 november 1985 (prop. 1984/85:81, JuU 18, rskr. 164). Den äldre utbildningsordningen har upphört vid samma tidpunkt. Med anledning av den nya ordningen behöver vissa polismän kompletteringsutbildning. Jag beräknar därför medel för att under nästa budgetår utbilda omkring 950 av de ca 1 900 polismän som behöver sådan utbildning. Till följd av detta kan polishögskolans utbildningskapacitet även det kommande budgetåret utnyttjas i stort sett i full utsträckning.

När det gäller den nya anslagsposten Datorbearbetning anserjag till en början att kostnader för system S och löneutbetalning i F/SLÖR i fortsättningen skall redovisas under förvaltningskostnadsposterna för rikspolisstyrelsen resp. den lokala polisorganisationen, varför medel för detta har överförts till dessa anslagsposter.

Under anslagsposten Datorbearbetning beräknar jag vidare medel för avgifter till statskontoret för utbyte av ca 600 terminaler som är anslutna till rikspolisstyrelsens dataanläggning. Jag beräknar också under denna anslagspost medel för avgifter till statskontoret för en permanent förbindelse med Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Under anslaget B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet har jag beräknat medel för utbyte av möbler m.m. förterminatarbetsplatser.

Chefen för civildepartementet har under anslaget ADB-utrustning på civildepartementets huvudtitel beräknat medel för motsvarande investeringar.

Jag återkommer under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen, anslagsposten 2 Förvaltningskostnader till frågan om medel för vissa nya lokala ADB-system.

ADB-system för fingeravtrycksidentifiering

Fingeravtrycksidentifiering utgör ett omistligt inslag i den brottsbekäm
pande verksamheten. Det nuvarande ADB-systemet för fingeravtrycks
identifiering vid rikspolisstyrelsen infördes 1968/69 och är baserat på
en i vissa avseenden föråldrad teknik. Rikspolisstyrelsen framhåller att
effektiviteten i verksamheten avtar i takt med registrets årliga tillväxt.
Det saknas emellertid i dag ett tillräckligt underlag för att man skall
kunna ta ställning Ull rikspolisstyrelsens yrkande om anskaffning av ett
nytt ADB-system för fingeravtrycksidentifiering. Mot denna bakgrund
avser jag att senare i dag återkomma till regeringen med ett förslag till ett
uppdrag till rikspolisstyrelsen att närmare utreda denna fråga.                  38

Hemställan                                                                    Prop. 1985/86:100

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen     Bil.4 föreslår riksdagen

att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 553 421 000 kr.

B 2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m.

1985/86 Anslag      148 503 000 1986/87 Förslag     163 199 000

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 169 075 000 kr.

\ Föredragandens överväganden

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 13 maj 1985 och i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 lämnat en redovisning av den organisationsöversyn som inom styrelsen har bedrivits sedan juli 1984. Arbetet har utförts i två etapper. Styrelsen har dels utvärderat de säkerhetshöjande åtgärder som genomförts under 1980-talet på grundval av förslagen från 1979 års särskilda juristkommission. Dels har skett en utvärdering av säkerhetsavdelningens organisation och verksamhet. Visst överynsarbete kvarstår alltjämt.

Rikspolisstyrelsen har mot bakgrund av denna redovisning föreslagit vissa ändringar i förordningen (1984:731) med instruktion för rikspolisstyrelsen såvitt avser säkerhetsavdelningens organisation. Efter beslut av regeringen (SFS 1985:753) har den tidigare indelningen med tre byråer från den I oktober 1985 ersatts med ett sekreteriat och två byråer. Avdelningen har därmed fått en organisation som är ägnad att förbättra samordningen av verksamheten inom avdelningen och som också i övrigt är bättre anpassad till de krav och till de förutsättningar som gäller för dagens säkerhetstjänst. Anslaget bör uppgå till 163 199 000 kr. under nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att til\Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 163 199 000 kr.

39

B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

1984/85 Utgift        19 401 000

1985/86 Anslag      19 676 000

1986/87 Förslag     21 143 000

Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet som är beläget i Linköping.

Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre avdelningar.

Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt domstolar och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.

1985/86   Beräknad ändring 1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil.4

Rikspolisstyrelsen

Föredraganden

Personal

Suma

74

+ 2

+ 1

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Övriga utgifter Engångsanvisning

15 418 000

(13 081 000)

3 573 000

700 000

+ 1 570 000 (+ 1 154 000) + 206 000 + 105 000 + 800 000

+ 1 201 000 (+ 1 053 000) + 206 000 + 75 000

Summa

19 691 000

+ 2 681 000

+ 1 482 000

Inkomster

Ersättning för utförda undersökningar m. m.

- 15 000

15 000

Nettoutgift

19 676 000

+ 2 681 000

+ 1 467 000

Rikspolisstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m.m. I 494 000 kr.

2. Rikspolisstyrelsen begär att statens kriminaltekniska laboratorium skall undantas från tillämpning av huvudförslaget. En tillämpning av huvudförslaget med 5 % under tre år skulle enligt styrelsen innebära en minskning med ca 1 025 000 kr. och medföra att sex tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer samt att kostnaderna för utrustning måste skäras ned.

3. Antalet ärenden till den skrifttekniska avdelningen har ökat kraftigt

40

de senaste åren. Avdelningen bör därför filiföras en tjänst som förste    Prop. 1985/86:100
byråingenjör/byråingenjör (-I- 156 000 kr.).                        Bil.4

4. Som ett led i den fortlöpande metodutvecklingen har ett antal s.k. opåkallade jämförelser av narkotika från olika beslag utförts. Resultatet av narkotikajämförelserna har bedömts vara till stor nytta för polismyndigheterna. Styrelsen yrkar därför en tjänst som kemist (-1- 156 000 kr.) och en engångsanvisning om 800 000 kr. för anskaffning av ADB-utrustning för denna verksamhet.

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1984/85 har antalet inkomna ärenden ökat något i förhållande till föregående år. Antalet oredovisade ärenden har däremot minskat och uppgår fill knappt 600. Antalet inkomna narkofikaärenden har ökat något medan antalet skrifttekniska ärenden är i huvudsak oförändrat.

Laboratoriet fyller en viktig uppgift i samhällets insatser mot framför allt den grövre brottsligheten. Personalläget är liksom tidigare bekymmersamt. Det är angeläget att de vakanser som nu finns kan återbesättas. Mot denna bakgrund kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget (1 %) komma i fråga för nästa budgetår.

Som ett led i bekämpandet av bl.a. den ekonomiska brottsligheten beräknar jag medel för en ny tjänst som förste byråingenjör/byråingenjör vid den skrifttekniska avdelningen (3). Medel för inrättande av tjänsten erhålls genom en omfördelning inom polisväsendet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 21 143 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1986/
87 anvisa ett förslagsanslag av 21 143 000 kr.           '

B 4. Lokala polisorganisationen

1984/85 Utgift       4 349 162 000(1) 1985/86 Anslag      4 159 687 000 1986/87 Förslag     4 786 236 000

(1) Anslaget B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader.

Länen är indelade i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet.

41

Prop.1985/86:100

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Bil.4

Rikspolis

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Tjänster för polischefer

278

+ 5

Tjänster för övriga polismän

15 952

+ 54

-

Tjänster för annan personal

4 844,5

+ 4

-

Summa

21 074,5

+ 63

-

Anslag

Lönekostnader till polis-

personal

2 500 302 000

+ 193 344 000

+ 427 897 000

Förvaltningskostnader

997 690 000

+ 97 699 000

+ 87 816 000

(därav lönekostnader)

(682 871 000)

(+ 50 476 000)(+ 53 501 000)

Ersättningar till

sakkunniga

20 619 000

+ 3 093 000

+ 5 118 000

Vissa kostnader för för-

undersökning m. m.

19 113 000

+ 4 538 000

- 7 639 000

Lokalkostnader

538 222 000

+ 38 699 000

+ 34 877 000

Kostnader för förpassning,

polititransporter samt för

kost och sjukvård för om-

händertagna personer m. m.

19 340 000

+ 2 901 000

+ 1 934 000

Passformulär m.m.

8 284 000

+ 1 243 000

-

Bidrag till kostnader för

gemensam kontorsdrift

m.m. i kv. Kronoberg

21 325 000

+ 4 604 000

+   538 000

Kostnader för åtgärder en-

ligt L-ATF 1984/85 (hela

polisväsendet)

34 792 000

- 34 792 000

- 34 792 000

Kostnader för löneavtal

1985-07-01 med anledning av

etapp II av polisreformen

-

-

+ 110 800 000

Summa

4 159 687 000

+ 311 329 000

+ 626 549 000

Rikspolisstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 301 621 000 kr.

2. Rikspolisstyrelsen begär att anslaget till den lokala polisorganisationen skall undantas från tillämpning av huvudförslaget. Om huvudförslaget skulle fillämpas på anslaget innebär det enligt styrelsen en minskning med 167 641 000 kr. med utgångspunkt i en nedskärning med 5 % under en treårsperiod beräknat på anslagsposten I Lönekostnader till polispersonal och anslagsposten 2 Förvaltningskostnader. Nedskärningen drabbar enligt styrelsen till allra största delen kostnaderna för personal, vilket skulle innebära au ca 900 tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer.

3. Fem tjänster som polisintendent bör inrättas vid de större polismyndigheter som saknar en andra tjänst för polisintendent.

42

4. För bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten bör 20 tjäns-    Prop. 1985/86:100 ter som kriminalinspektör inrättas.                                                Bil.4

5. För utredning av asylärenden bör 34 tjänster som kriminalinspektör inrättas. Dessa bör placeras vid polismyndigheterna i Stockholm (5), Malmö (6), Katrineholm (3), Växjö (7 varav en rotelcheQ och Västerås (3) samt vid rikskriminalsektionen (10).

6. För utredning av asylärenden bör fyra tjänster som assistent/
kansliskrivare inrättas. Dessa bör placeras vid polismyndigheterna i
Växjö (2), Katrineholm (1) och Västerås (1).

7.    Rikspolisstyrelsen hemställer dels att full kostnadsdebitering får ske
av andra nyttjare av polisens telefonväxlar fr.o.m. budgetåret 1986/87,
dels att sädan debitering får ske med omedelbar verkan i polishus som
färdigställts under löpande budgetår.

Föredragandens överväganden

Den regionala polisorganisationen

Frågan om den regionala polisverksamhetens organisation har tagits upp till diskussion vid ett fiertal tillfällen efter polisväsendets förstatligande år 1965. I de förslag som har lagts fram betonas som ett genomgående drag behovet av en regionalt organiserad och bedriven polisverksamhet. Riksdagen har också tagit ställning för att länsstyrelsen även i fortsättningen skall vara länets högsta polisorgan. Länsstyrelsen skall således enligt 6 § polislagen (1984:387) ansvara för polisverksamheten i länet och ha tillsyn över den verksamhet som bedrivs av polismyndigheterna i länet. Länsstyrelsen har getts vittgående befogenheter såväl när det gäller organisatoriska och administrativa frågor som rätt att i vissa fall överta och leda polisverksamhet.

Inom länsstyrelsen handläggs ärenden rörande polisverksamheten av länsstyrelsens styrelse, av landshövdingen eller av en särskild tjänsteman vid länsstyrelsen, länspolischefen. Länspolischefen är också chef för en särskild arbetsenhet inom styrelsen, länspolischefens expedition. Arbetsfördelningen inom länsstyrelsen är närmare reglerad i länsstyrelseinstruktionen.

I det pågående reformarbetet rörande polisväsendet aktualiserades på ett tidigt stadium en avvikande organisatorisk lösning såvitt avser handläggningen av de uppgifter som faller på länsstyrelsen. Lösningen innebär i korthet att länsstyrelsens uppgifter handläggs, inte av länspolischefen som tjänsteman vid länsstyrelsen utan av polismästaren vid en av polismyndigheterna i länet. Lösningen har sedermera kallats länspolis-mästarmodellen efter tjänstebenämningen för den nye regionale chefen.

I propositionen 1980/81:13 om polisens uppgifter, utbildning och
organisation m.m. togs frågan upp om en länspolismästarmodell för
Stockholms län. Som grund för en sådan ordning åberopades den spe
ciella strukturen i länet. Vidare erinrades om det fortlöpande behovet av
samarbete mellan polismyndigheten i Stockholm och de övriga polis
myndigheterna liksom polismyndighetens i Stockholm dominerande
ställning i länet.                                                                               43

Riksdagen, som godtog förslaget om länspolismästarmodellen i Prop. 1985/86:100 Stockholms län (JuU 1980/81:24, rskr. 210), beslöt aU samma ordning Bil.4 också borde genomföras i Göteborgs och Bohus län. Beträffande Jämtlands län ifrågasatte riksdagen om en ordning med en länspolischef och två polismyndigheter — även med beaktande av de delvis vidgade och nya uppgifter som avsågs ankomma på en länspolischef — kunde vara ändamålsenlig. Enligt riksdagen borde organisationen för Jämtlands län närmare övervägas.

1 propositionen 1983/84:89 om polisens organisation m.m. lämnade regeringen på grundval av överväganden från 1981 års polisberedning förslag om den närmare utformningen av länspolismästarmodellen. Regeringen förordade också att modellen skulle införas även i Jämtlands län. I propositionen redovisades vidare utförligt fördelningen av arbetsuppgifter mellan länsstyrelsen i de tre länen och den regionale chefen. Riksdagen godtog förslagen (JuU 1983/84:16, rskr. 182).

Länspolismästarlösningen har härefter genomförts i de tre länen den I oktober 1984 (SFS 1984:735).

I tilläggsdirektiv (dir. 1983:68) till 1981 års polisberedning har beredningen fått till uppgift att bl.a. se över den regionala polisorganisationen. Med utgångspunkt i kravet på effektivaste och billigaste organisation för polisverksamheten skulle beredningen län för län pröva förutsättningarna för att genomföra en organisation i linje med vad som tidigare hade beslutats för de båda storstadsregionerna samt Jämtlands län och lägga fram därav föranledda förslag. Beredningen har lagt fram sina förslag i delbetänkandet (Ds Ju 1984:11) Den regionala polisorganisationen, länspolischefsalternativet eller länspolismästarmodellen.

Beredningen har vägt den nuvarande ordningen, länspolischefsalternativet, mot länspolismästarlösningen. Polisberedningen har från skilda utgångspunkter, sakliga och ekonomiska, funnit att länspolismästarmodellen är att föredra som typlösning. Mot bakgrund av sitt uppdrag att län för län pröva frågan om den regionala organisationen har beredningen vidare tagit upp till bedömning sådana faktorer som antalet polisdistrikt i länet, distriktens inbördes storlek, de regionala enheternas lokalisering samt vissa andra faktorer som har betydelse för valet av regional organisation. Beredningen har funnit det tveksamt att i samtliga län genomföra en länspolismästarlösning med hänsyn till dessa skilda för-utsäUningar. Ett slutligt ställningstagande fill organisafionsfrågan i de län där frågan nu ter sig oklar bör därför, anser beredningen, anstå till dess att ytteriigare praktiska erfarenheter har vunnits av den nya ordningen.

Beredningen har i konsekvens med tidigare beslut av statsmakterna om att införa länspolismästarmodellen i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands län ansett att fördelarna är mest framträdande i storstadslänen och i de minsta länen.

Beredningen har mot denna bakgrund lagt fram förslag om en ny
regional organisaUon i Malmöhus län, Uppsala län, Kronobergs län och
Blekinge län. Enligt beredningen bör organisationsförändringarna kun
na träda i kraft den 1 juli 1986. För övriga län föreslår beredningen inte      44

någon förändring. Man bör enligt beredningen skaffa in ytterligare     Prop. 1985/86:100 erfarenheter innan frågan om en ny organisation tas upp för dem.     Bil.4 Beredningen utgår från att den prövotid som behövs inte blir alltför begränsad.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns i departementets ärende 234-85.

Förslaget har fått ett blandat mottagande. Flera remissinstanser tillstyrker förslaget från de utgångspunkter som beredningen har redovisat. Till denna grupp hör de centrala myndigheterna riksåklagaren, rikspolisstyrelsen och riksrevisionsverket samt vissa polismyndigheter och TCO-S. En annan större grupp avstyrker emellertid förslaget, bl.a. fiertalet länsstyrelser och ett stort antal polismyndigheter samt SACO/SR och polischefsföreningarna. Länsstyrelsernas organisationsnämnd, vissa länsstyrelser och polismyndigheter förordar slutligen att länspolismästarlösningen genomförs i andra län först när ytterligare erfarenheter har vunnits från de län där modellen redan finns. Polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Östersund är positiva till länspolismästarmodellen.

För egen del ansluter jag mig efter samråd med chefen för civildepartementet till beredningens principiella inställning. I likhet med 1975 års polisutredning och polisberedningen anser jag att länspolismästarlösningen innebär fördelar i förhållande till den nuvarande ordningen. Jag vill särskilt framhålla att man genom denna modell får en mera direkt och effektivt verkande ledningsfunktion för de regionala frågorna. Enligt min uppfattning talar också den förstärkta lokala anknytningen av polisverksamheten med ökad styrka för att en regional ledningsfunktion förenas med chefsskapet för den myndighet som normalt är den resursstarkaste i länet. Jag anser alltså att länspolismästarmodellen är att föredra framför den nuvarande ordningen från verksamhetssynpunkt. Den är dessutom fördelaktig från statsfinansieU synpunkt.

Vad jag har sagt nu talar för att länspolismästarmodellen borde genomföras i hela riket.

Jag kan emellertid inte bortse från den negativa inställning som fortfarande finns till den föreslagna modellen. Många känner sig tveksamma till att genomföra en ny organisation innan modellen har kunnat utvärderas under en längre tid i de län där den redan har införts. Ett införande i hela landet av den nya modellen bör därför enligt min mening anstå till dess att ytterligare erfarenheter har vunnits av modellen.

Däremot anser jag i likhet med beredningen att länspolismästarmodellen nu bör införas i ytterligare ett begränsat antal län. I första hand tänker jag då på Malmöhus län.

Av det material som nu finns tillgängligt framgår nämligen att de
särskilda kraven på samordning, som har sin grund i bl.a. önskemålen
om ett effektivare utnyttjande av de gemensamma resurserna i storstads
regionerna, med styrka talar för att länspolismästarmodellen bör införas
i detta län. Jag vill i det sammanhanget peka på att mer än två tredjedelar
av de samlade polisresurserna av regional karaktär i länet hör till polis-      45

myndigheten i Malmö. Jag vill också framhålla att polismyndigheten i Prop. 1985/86:100 Malmö redan i dag har en så dimensionerad stabsorganisation att den Bil.4 enligt mina bedömningar utan mera genomgripande förändringar eller nämnvärda resurstillskott kan svara för beredningen av de ytterligare regionala uppgifter av olika slag som tillkommer i en länspolismästarmodell. Av betydelse är naturligtvis också de positiva erfarenheter som nu har redovisats från de andra två storstadslänen. Jag vill slutligen peka på att Malmöhus län är det enda län som fortfarande har ett delat regionalt chefsskap mellan länspolischefen och polismästaren i residensorten i operativa frågor. Såväl principiella som sakliga skäl talar således för att länspolismästarmodellen införs i Malmöhus län som snart som möjligt, eller den I juli 1986.

I likhet med beredningen anser jag det vidare naturligt att införa lösningen i de län som har få polisdistrikt, dvs. Uppsala län, Kronobergs län och Blekinge län (tre distrikt). I dessa län finns också en polismyndighet som storleksmässigt dominerar. Även i övrigt har dessa län en sådan struktur som gör dem väl lämpade för en länspolismästarorgani-sation. Jag förordar alltså att beredningens förslag genomförs för dessa län, dock i sådan takt att praktiska övergångsproblem kan lösas på ett smidigt sätt. Jag räknar med att den nya organisationen bör kunna införas inom de närmaste åren.

Det skulle enligt min mening vara av stort värde för den kommande utvärderingen av länspolismästarmodellen om man nu kunde införa den också i ett län med fier polisdistrikt och med en något mer komplicerad struktur än de minsta länen eller, med andra ord, i ett normallän. Jag har funnit att Värmlands län väl svarar mot dessa krav och att länet och polismyndigheten i Karlstad även i övrigt lämpar sig väl för en organisation enligt länspolismästarmodellen. Härtill kommer att inställningen till modellen är förhållandevis positiv i Värmlands län och att polismäs-tartjänsten i Karlstad f n. är vakant. Jag förordar därför att länspolismästarmodellen införs i Värmlands län den I juli 1986.

Jag avser att i ett senare sammanhang återkomma till regeringen med förslag till den närmare organisationen i resp. län. Jag vill emellertid redan nu anmäla att den förordade förändringen innebär att tjänsten som länspolischef och polismästartjänsten i residensorterna dras in och att en ny tjänst som länspolismästare inrättas vid polismyndigheten i resp. residensort. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att inrätta tjänsterna som länspolismästare.

Polisberedningen har särskilt övervägt hur själva chefs- och lednings-
funkfionen bör utformas vid polismyndigheten i Malmö i en länspolis
mästarlösning. Beredningen föreslår att utöver chefstjänsten en tjänst
som biträdande länspolismästare inrättas. Jag vill för egen del anmäla att
det i Malmöhus län finns ett stort antal polismyndigheter, varav Malmö
är det tredje och Helsingborg det fjärde i storleksordning i landet. Den
nuvarande regionala ledningsorganisationen är också relativt stor med
bl.a. en tjänst som biträdande länspolischef Mot bakgrund av att de
regionala frågorna, samordningsfrågorna, kräver förhållandevis stora
insatser av den regionale chefen har också jag stannat för aU en tjänst     46

som biträdande länspolismästare inrättas vid polismyndigheten. Prop. 1985/86:100

Jag har tidigare i samband med min redovisning för regeringen om Bil.4 länspolismästarmodellen i Göteborgs och Bohus län (prop. 1983/84:89 s. 28) utgått från att det i detta län inte behövs en tjänst som biträdande länspolismästare. Jag åberopade i detta sammanhang bl.a. polismyndighetens eget ställningstagande i frågan. Riksdagen har godtagit denna ståndpunkt. Det har emellertid visat sig att de regionala frågorna i Göteborgs och Bohus län kräver förhållandevis mycket arbete och polismyndigheten förordar numera i sitt remissyttrande att en sådan tjänst inrättas. Också jag har numera kommit till samma uppfattning och jag avser att senare återkomma fill regeringen med förslag om att inrätta en sådan tjänst vid polismyndigheten i Göteborg.

För de övriga länen finns enligt min mening inte ett permament behov av en tjänst som biträdande länspolismästare. Det kan emellertid i undantagsfall finnas ett behov av att på ett annat sätt förstärka ledningsfunktionen på polischefsplanet. Även till dessa frågor återkommer jag i ett senare sammanhang.

Min avsikt är att om några år, då tillräckliga erfarenheter har vunnits av den nya regionala organisafionen, återkomma till frågan om en fortsatt regional reform. Jag är övertygad om att erfarenheterna då är så goda att modellen bör kunna införas i hela riket.

Ett förbättrat förfarande vid tillsättning av polischefstjänster

För riksdagens information avser jag att i det följande redovisa vissa frågor om ett förbättrat förfarande vid tillsättning av tjänster i polischefskarriären i den lokala polisorganisationen.

För tillsättning av tjänster inom polisväsendet gäller ett omfattande regelsystem. Liksom för andra statliga tjänster finns de grundläggande bestämmelserna om förtjänst och skicklighet i 11 kap. 9 § regeringsformen. Dessa bestämmelser kompletteras av föreskrifter på regeringsnivå, såsom i anställningsförordningen och i polisförordningen. Slutligen har också rikspolisstyrelsen meddelat vissa bestämmelser i ämnet.

I korthet innebär den nuvarande ordningen att tjänster som polismästare tiUsätts av regeringen efter förslag av resp. länsstyrelse. Tjänster som polisintendent tillsätts av vederbörande länsstyrelse. Yttrande hämtas in frän den aktuella polismyndigheten. Fram till den I oktober 1984 skulle yttrande också inhämtas från rikspolisstyrelsen. Man tillämpar ett vitsordsförfarande som innefattar en värdering av hur en sökande har skött sin nuvarande tjänst och en prognos avseende förmågan att sköta den sökta tjänsten. Dessa värderingar uttrycks enligt en femgradig bokstavsskala. Betyget fastställs vanligen av länspolischefen.

Det nu redovisade förfarandet har utsaUs för en delvis allvarlig kritik.
Vitsordsunderlaget har i praktiken inneburit ett förhållandevis smalt och
onyanserat underlag. Det har vidare funnits en tendens mot att allt fier
får högre vitsord på skalan inom eU allt mindre intervall, vilket ytterii
gare har urholkat vitsordens värde som beslutsunderlag. Detta har fått
till följd att utredningen i tillsättningsärenden har fått kompletteras, ofta
i ett sent skede, med munfiiga upplysningar.                                         47

1981 års polisberedning har i delbetänkandet (Ds Ju 1984:9) Tjänste- Prop. 1985/86:100 förslagsnämnd inom polisväsendet föreslagit att det för beredning av Bil.4 ärenden som gäller tillsättande av vissa tjänster inom polisväsendet inrättas en särskild nämnd, en motsvarighet till den tjänsteförslagsnämnd som finns för domstolsväsendet. Beredningen har föreslagit att nämnden skall avge förslag beträffande alla de tjänster i polischefskarriären som ledigkungörs, utom tjänsterna för polisintendent vid rikspolisstyrelsen. Tjänsteförslagsnämnden skall enligt förslaget bestå av en ordförande, rikspolischefen, två företrädare för de fackliga organisationerna och två ledamöter med parlamentarisk anknytning. Nämndens kansli skall finnas hos rikspolisstyrelsen.

Betänkandet har remissbehandlats. Inom justitiedepartementet har en sammanställning över remissyttrandena upprättats. Denna liksom en förteckning över remissinstanserna finns tillgänglig i justitiedepartementets ärende dnr 1823-84.

Remissinstanserna delar i allt väsentligt den kritik mot det nuvarande tiltsättningsförfarandet som har redovisats i det föregående och tillstyrker också att en tjänsteförslagsnämnd inrättas. Det förekommer emellertid också kritiska synpunkter som går ut på att en central nämnd skulle motverka de decentraliseringssträvanden som i övrigt har varit en av utgångspunkterna för den nyss genomförda polisreformen. Nämndens sammansättning har också kritiserats av en bred majoritet av remissinstanserna. Dessa anser att det i nämnden bör ingå företrädare för polischeferna.

Jag vill för egen del först erinra om att de lokala polismyndigheterna i den förändrade polisorganisationen har getts nya och betydande uppgifter. Polischeferna har härigenom också fått ett ökat ansvar för den lokala polisverksamhetens innehåll och inriktning. Inte minst mot denna bakgrund framstår det som betydelsefullt att tillsättning av högre chefer inom polisväsendet kan ske på ett sätt som tillfredsställer högt ställda krav på kvalitet och säkerhet i beslutsunderlaget. Det är också av stor vikt att tillsättningsförfarandet inte tyngs av omfattande administrativa rutiner. Enligt min mening måste det nuvarande vitsordssystemet förbättras på viktiga punkter.

Jag är däremot tveksam till förslaget om att inrätta en central tjänste
förslagsnämnd i enlighet med polisberedningens förslag. Vad jag fram
för allt känner tveksamhet inför är hur en sådan central nämnd med
uppgifter av den karaktär som förutsätts, skulle kunna placeras in i det
decentraliserade system som kännetecknar den nyss genomförda polis
reformen. Jag har därför stannat för att inte föreslå en central förslags
nämnd för polisväsendet. Däremot måste det nuvarande vitsordssyste
met förändras så att mer nyanserade omdömen i form av inhämtade
referenser om sökandena ersätter det nuvarande stereotypa betygssyste
met. Enligt min mening bör man kunna komma fram till ett sådant
förbättrat vitsordssystem om man utnyttjar den centrala förvaltnings
myndighetens kunskaper och överblick över polischefskåren. Jag anser
alltså att rikspolisstyrelsen -inom ramen för det gällande förslags- och
tillsättningsförfarandet — bör ges fill uppgift att lämna synpunkter på        48

sökandena fill polischefstjänster. Styrelsen bör för detta ändamål hämta     Prop. 1985/86:100 in och sammanställa referenser på sökandena. Jag ser detta som ett     Bil.4 naturligt led i rikspolisstyrelsens centrala ansvar för chefsrekrytering och chefsutveckling inom polisväsendet.

Jag avser att återkomma till regeringen i ett senare sammanhang med förslag om hur det nu i korthet skisserade systemet närmare bör utformas.

Överföring av ordningsuppgifter från civilförsvaret till polisväsendet I 1980 års budgetproposifion (prop. 1979/80:100, bil. 7 s. 290-315) redovisade regeringen bl.a. vissa förslag om överföring av civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till polisväsendet resp. försvarsmakten. Förslagen grundades på ett betänkande (Ds Fö 1978:9) Överföring av civilförsvarets ordningsoch bevakningsuppgifter till andra myndigheter, som hade avlämnats av utredningen rörande ordnings- och bevakningsuppgifternas överförande (UBevÖ). Riksdagen godtog de riktlinjer för överföringen som regeringen hade förordat och bemyndigade därigenom regeringen att vidta de övergångsåtgärder som krävs för att genomföra omorganisationen (FöU 1979/80:13, rskr. 316).

De godtagna riktlinjerna innebär i korthet att de ordningsuppgifter m.m. som civilförsvaret har skall föras över till polisväsendet och att de bevakningsuppgifter rörande bl.a. civila skyddsföremål som civilförsvaret har skall föras över till försvarsmakten. Vissa ordningsuppgifter avseende bl.a. vägvisning vid s.k. brytpunkter och ordningshållning i skyddsrum samt enklare vägvisning och handledning i inkvarteringsområden skall dock bli kvar inom civilförsvaret. I propositionen behandlades även vissa frågor om rekrytering av personal med anledning av den nya ordningen. Överförandet av bevakningsuppgifter till försvarsmakten har numera genomförts.

För de uppgifter som förs över till polisväsendet förutsätts enligt riksdagsbeslutet en organisation som har samma principiella uppbyggnad som ordningsenheterna inom civilförsvarets bevakningskår f n. har. Personalstyrkan får uppgå till omkring 11 000 personer, varav ca 2 000 yrkespolismän och ca 9 000 personer i övrigt. Yrkespolismännen skall tjänstgöra i de olika chefsbefattningarna. Personalen i övrigt kallas beredskapspolismän. Bland de uppgifter som enligt riksdagsbeslutet skall föras över till polisväsendet nämns upprättandet av avspärrningar och ordningshållning vid skadeplatser, ordningshållning och transportledning vid utryckningsoperationer samt ingripanden vid störningar i samband med pågående civilförsvarsverksamhet. Beredskapspolisen skall också medverka vid annan ordningshållning och trafikreglering som ankommer på polisväsendet.

De överförda ordningsuppgifterna förutsätts fullgöras endast under beredskapstillstånd och krig. I fred skall endast en mycket kort utbildning och övning genomföras.

Rikspolisstyrelsen har den 2 september 1982 fill regeringen överläm
nat en rapport om de inom styrelsen vidtagna förberedelserna för att
föra över de aktuella arbetsuppgifterna. Regeringen har därefter i fill-        49

4    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

läggsdirektiv den 8 december 1983 till 1981 års polisberedning uppdragit    Prop. 1985/86:100 åt beredningen att närmare studera de frågor som sammanhänger med    Bil.4 överförandet av civilförsvarets ordningsuppgifter till polisväsendet samt även föreslå tidpunkt för överförandet. Siktet bör enligt ett uttalande i 1983 års budgetproposifion (prop. 1982/83:100, bil. 4 s. 47) i första hand vara inställt på en överföring den 1 juli 1986.

Polisberedningen har i februari 1985 fill regeringen överlämnat delbetänkandet (Ds Ju 1985:2) Beredskapspolisen. Polisberedningens förslag följer i sina huvuddrag det tidigare riksdagsbeslutet.

En utgångspunkt för polisberedningen har emellertid varit att beredskapspolisens organisation skall följa det mönster som efter polisreformen gäller för polisväsendet i dess helhet. Beredningen utgår alltså från att ansvaret för beredskapspolisen skall läggas på de lokala polismyndigheterna så långt det är möjligt. Antalet beredskapspolismän blir mycket begränsat i de allra flesta distrikt. Planeringen för dessa beredskapspoliser beräknas därför inte bli så omfattande. Huvuddelen av arbetet med beredskapspolisen kan enligt beredningen sålunda med fördel läggas på polismyndigheterna.

Rikspolisstyrelsen får rådgivande och samordnande uppgifter för beredskapspolisen. Arbetet bör syfta till att skapa förutsättningar för att planeringen i län och polisdistrikt kan bedrivas rationellt. De insatser som behöver göras centralt gäller, förutom att arbeta ut allmänna råd för planeringen m.m., främst utbildning av viss personal som skall tjänstgöra inom beredskapspolisen samt anskaffning av viss materiel. Beredningen utgår från att dessa uppgifter -som sammanfaller med styrelsens verksamhet när det gäller polisverksamheten i allmänhet — kan utföras inom ramen för den vanliga verksamheten.

Enligt beredningen bör länsstyrelserna åläggas ansvar för personalrekryteringen i enlighet med de principer som nu gäller för bl.a. civilförsvarets personal. Eventuellt kan också viss medverkan i utbildningen bli aktuell.

Polismyndigheterna bör enligt beredningens förslag i huvudsak själva ansvara för verksamheten. Administrafionen görs så enkel som möjligt. Något centralt datastöd förutsätts inte. Polismyndigheterna skall svara för organisafion, personalredovisning och personaltjänst, materiel- och förrådstjänst samt huvuddelen av utbildningen. Uppgifterna bör finansieras inom polismyndighetens ekonomiska ramar. Beredningen räknar inte med att polismyndigheternas personal behöver utökas för myndigheternas uppgifter i fredstid med beredskapspolisen.

Beredningen har redovisat detaljerade förslag rörande organisafion, personal och utrustning för beredskapspolisen. Beredningen har därvid haft att utgå från att reformen skall genomföras inom en kostnadsram av 12,4 milj. kr. per år (1984 års kostnadsnivå).

Beredningen räknar med att reformen skall kunna träda i kraft den I juli 1986. Reformen beräknas emellertid inte komma att få full effekt förrän tidigast budgetåret 1987/88.

Betänkandet har varit föremål för remissbehandling. En sammanställ
ning av remissyttrandena har uppräUats inom justitiedepartementet och    50

finns tillgänglig i ärendet dnr 1009-85. Beredningens förslag har i huvud-     Prop. 1985/86:100 sak godtagits av remissinstanserna. Kritik har emellertid riktats mot     Bil.4 vissa enskildheter i förslaget, bl.a. i fråga om beredningens överväganden rörande den s.k. kombattantstatusen för polismän och om resurstilldelningen.

Jag kan för egen del ansluta mig till de överväganden och förslag som polisberedningen har lämnat rörande principerna för beredskapspolisens organisation och verksamhetsformer. Det är enligt min mening naturligt att också denna nya verksamhet anpassas fill de förändringar som har genomförts i polisväsendet efter det att riksdagen fattade sitt principbeslut år 1980. Jag ser inte några hinder mot att civilförsvarets ordningsuppgifter förs över till polisväsendet den 1 juli 1986. Jag avser att i ett senare sammanhang återkomma till regeringen rörande de frågor av mera praktisk natur som kvarstår att ta ställning till.

Det kan i sammanhanget anmärkas att regeringen i prop. 1985/86:15 har föreslagit att polisen inte längre skall kunna åläggas stridsuppgifter annat än inom ramen för kuppförsvaret. Beredskapspolisen avses inte delta i kuppförsvaret och kommer därför inte att fullgöra stridsuppgifter.

Jag vill slutligen erinra om att rekryteringen till beredskapspolisen
numera kan ske med stöd av 1 § lagen (1984:272) om skyldighet för
civilförsvarsplikfiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret, vilken bestäm
melse gör det möjligt att ålägga en civilförsvarspliktig att tjänstgöra
inom annan verksamhet inom totalförsvaret än civilförsvaret.     '

Jag återkommer under resp. anslag med förslag till resurstilldelning för den nya beredskapspolisorganisationen under budgetåret 1986/87.

Den internordiska passkontrollens organisation och arbetsformer För riksdagens information avser jag att i det följande ta upp vissa frågor rörande organisationen m.m. av den internordiska passkontrollen. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för finansdepartementet och statsrådet Gradin.

Enligt bestämmelser i utlänningslagstiftningen är en utlänning som reser in i landet skyldig att ha pass eller annan legifimafion. Det ankommer i första hand på vederbörande polismyndighet att kontrollera detta.

Enligt den nordiska passkontrollöverenskommelsen gäller dock passfrihet för nordbor inom Norden. Av överenskommelsen framgår att staterna skall svara för passkontroll vid sina nordiska yttergränser. Det framgår också att de nordiska staterna vid sin gräns mot annan nordisk stat stickprovsvis kan företa passkontroll av ufiänningar som inte är medborgare i de fördragsslutande staterna.

Efter beslut av statsmakterna under senare hälften av 1970-talet finns det f n. inom polisen drygt 90 passkontrollanter för att tillsammans med polispersonal verkställa den stickprovsvisa passkontrollen vid färjelägen med trafik från Danmark. Besluten att inrätta dessa tjänster faUades främst för att hindra en omfattande illegal invandring.

Frågan om passkontrollanternas organisatoriska hemvist har därefter
på regeringens uppdrag först prövats av passkontrollutredningen
(PÅSK). Utredningen genomfördes gemensamt av rikspolisstyrelsen och      51

generaltullstyrelsen. PÅSK fann i sin rapport "Översyn av passkontrol- Prop. 1985/86:100 lens organisation" i mars 1982 att passkontrollverksamheten även i Bil.4 fortsättningen borde bedrivas av polismyndigheterna. Ett överförande av passkontrollanternas arbetsuppgifter vid färjetrafiken med Danmark fill tullen skulle enligt utredningen inte medföra någon besparing eller rafionaliseringsvinst om såväl pass- som tullkontrollen skulle ligga kvar på motsvarande nivå. Utredningen föreslog dock att samarbetet mellan tull- och passkontrollpersonal ytterligare borde utvecklas och förbättras för att göra passkontrollverksamheten vid den internordiska färjetrafiken med Danmark mer effektiv.

1 enlighet med PASK:s förslag ändrades 23 § utlänningsförordningen den I oktober 1982. Ändringen innebär aU tullmyndighet på begäran av polismyndighet skall medverka vid passkontroll, såväl inom- som utom-nordisk, om det kan ske utan att de uppgifter som åligger tullmyndigheten eftersatts.

Generaltullstyrelsen föreslog därefter i en skrivelse den 18 november 1983 till regeringen att tullverket helt skall ta över ansvaret för den internordiska passkontrollen på de orter där särskilda passkontrollanter finns.

Med anledning härav gav regeringen den 18 april 1985 statskontoret i uppdrag att i samråd med rikspolisstyrelsen, generaltullstyrelsen och statens invandrarverk lämna förslag till hur gränskontrollen, dvs. pass-och tullkontrollen, i Öresundsområdet samt i Göteborg och i Varberg kan rationaliseras och effektiviseras. Utgångspunkten skulle vara att nivån på den nuvarande pass- resp. tullkontrollen behålls.

Statskontoret har redovisat uppdraget i rapporten (1985:43) Rationalisering av pass- och tullkontrollen på vissa orter (Passprojektet).

Statskontoret föreslår att ansvaret för den internordiska passkontrollen överförs från polisen till tullverket. Tullen skall enligt statskontorets förslag få i uppdrag att verkställa den stickprovsvisa kontrollen av pass i Malmö/Limhamn, Helsingborg/Landskrona, Varberg och Göteborg. För att fullgöra uppgiften krävs enligt statskontorets beräkningar en ökning av tullens bevakningspersonal med totalt 39 helårsarbetskrafter till en kostnad av ca 5,5 milj. kr. Genom att samtidigt minska polisens anslag med ca 12,9 milj. kr., motsvarande en personalminskning om 92 helårsarbetskrafter, uppstår enligt statskontorets förslag en besparing om ca 7,4 milj. kr. Statskontoret betonar att den föreslagna förändringen inte innebär att nivån på kontrollen äventyras.

Av de samrådsyttranden som bifogas rapporten framgår att rikspolisstyrelsen och statens invandrarverk avstyrker statskontorets förslag medan generaltullstyrelsen tillstyrker förslaget.

Jag får för egen del anföra följande.

Frågan om den internordiska passkontrollen har de senaste åren utretts i två omgångar med helt olika resultat. Det är angeläget att man nu tar ställning till hur verksamheten skall organiseras.

Av det omfattande utredningsmaterial som i dag finns tillgängligt
framgår enligt min bedömning att den internordiska passkontrollen bör
kunna bedrivas på ett mer effektivt sätt och med mindre sammanlagda      52

resursinsatser från polisens och tullens sida. Den utredning som stats-     Prop. 1985/86:100 kontoret har lämnat visar att det finns stora möjligheter till en samord-     Bil.4 ning mellan polisen och tullen såvitt gäller gränskontrollen men att dessa möjligheter i prakfiken endast i begränsad omfattning utnyttjas.

Jag ställer mig emellertid tveksam till att, som statskontoret har föreslagit, lösa dessa problem genom att föra över de aktuella passkontrolluppgifterna från polisen till tullen. Ett fiertal skäl talar mot en sådan ordning.

Jag vill främst peka på att polisen också i fortsättningen skall ha ansvaret för den inre utlänningskontrollen och också ha betydande uppgifter när det gäller utredning och annan handläggning av ärenden enligt utlänningslagstiftningen. Enligt min uppfattning är det därför naturligt att polisen har ett ansvar för och kan bestämma nivån på och utformningen av gränskontrollen. En uppdelning av utlänningskontrollen på tull och polis skulle kunna få negativa effekter, beroende främst på att tullen inte har ett ansvar för handläggning av utlänningsärenden i övrigt.

De rationaliseringsvinster som statskontoret har pekat på bör kunna realiseras inom ramen för den nuvarande passkontrollorganisationen hos polisen genom främst ett förbättrat samarbete mellan polis och tull. De författningsenliga bestämmelserna för detta finns redan i utlänningsförordningen.

Jag har vid min tillämpning av huvudförslaget på den lokala polisorganisationen räknat med att de polismyndigheter som berörs av statskontorets förslag redan det kommande budgetåret bör kunna fördela sina resurser så att de angivna rationaliseringsvinsterna inom passkontrollsystemet kan hämtas in. Jag vill i detta sammanhang peka på att systemet med fria resurser vid polismyndigheterna gör det möjligt för dessa polismyndigheter att själva välja det mest ändamålsenliga sättet att göra detta. Jag vill slutligen framhålla att polismyndigheterna från den 1 november 1985 vidare själva har rätt att dra in, eller inrätta, i princip samtliga administrativa tjänster vid myndigheterna. Det får alltså ytterst ankomma på de lokala polismyndigheterna att bedöma hur den av mig nu förordade resursminskningen inom passkontrollorganisationen praktiskt bör genomföras.

Anmälningar mot polismän Inledning

Frågan om i vilken ordning misstankar mot polispersonal förbrott eller tjänsteförseelser bör utredas har sedan länge varit föremål för uppmärksamhet.

I betänkandet (SOU 1975:20) Anmälan mot polisman föreslogs en ändrad ordning för handläggningen av sådana utredningar. Förslagen ledde inte till något omedelbart resultat, utan frågan överlämnades på nytt till utredning. EU nytt förslag i ämnet lades härefter fram i betänkandet (SOU 1979:71) Handläggningen av anmälningar mot polispersonal. Förslaget har inte genomförts.

Sedan frågan anmälts i 1981 års budgetproposition (prop.   1980/        53

81:100 bil. 5, s. 36) beslutade regeringen emellertid om vissa ändrade Prop. 1985/86:100 utredningsrutiner, som till en del byggde på förslagen i 1975 års betan- Bil.4 kände. Rutinerna innebär bl.a. omedelbart åklagarinträde vid anmälan om brott som har samband med tjänsten. I princip gäller också att förhör i sådana ärenden skall hållas av polisman från ett annat polisdistrikt och med högre tjänsteställning än den som skall höras. Vidare gäller att medborgarrepresentanterna i polisstyrelsen i efterhand skall informeras om hur en anmälan har slutbehandlats.

År 1983 fick 1981 års polisberedning Ulläggsdirektiv (dir. 1983:68). I dessa uttalades att frågan om handläggningen av anmälningar mot polispersonal för brott och förseelser i tjänsten, i linje med vad som hade uttalats av riksdagen (JuU 1980/81:33), borde övervägas ytteriigare. Målet skulle vara att finna en ordning som utesluter föreställningar hos allmänheten om att utredningsförfarandet påverkas av ovidkommande faktorer.

Polisberedningen redovisade i augusti 1984 uppdraget i delbetänkandet (Ds Ju 1984:10) Anmälningar mot polismän.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), Göta hovrätt, rikspolisstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket, statens arbetsgivarverk, statens ansvarsnämnd, länsstyrelsernas organisationsnämd (LON), länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Malmöhus, Älvsborgs, Kopparbergs och Jämtlands län, polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Halmstad och Stomman, justitieombudsmannen Anders Wigelius (JO), arbetsdomstolen, 1983 års JO-utredning, Tjänstemännens centralorganisafion (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska polisförbundet. Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges statsåklagare. Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer (polischefsföreningarna). Arbetsgruppen mot illegalt polisvåld och Alkoholproblematikers riksorganisation (ALRO).

RÅ har överlämnat yttranden från överåklagarna vid åklagarmyndigheterna i Stockholms och Göteborgs åklagardistrikt samt från länsåklagarmyndigheterna i Kopparbergs, Gävleborgs, Kalmar och Malmöhus län. Länsstyrelsen i Malmöhus län har överlämnat yttranden från polismyndigheterna i Helsingborgs och Lunds polisdistrikt. TCO har som eget yttrande översänt ett av Svenska polisförbundet och Polisväsendets tjänstemannaförening inom Statstjänstemannaförbundet gemensamt avgivet yttrande. SACO/SR har överlämnat ett yttrande från Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK).

Betänkandet innehåller förslag till åtgärder för att förebygga att polismän använder sina befogenheter på ett felaktigt sätt. Vidare föreslås att vissa förändringar genomförs när det gäller handläggningen av anmälningar om obefogat polisvåld.

I betänkandet läggs också fram förslag om att en central disciplin
nämnd skall inrättas för polisväsendet. Nämnden skall enligt förslaget
överta den uppgift att besluta om disciplinansvar, avskedande och där
med sammanhängande frågor för polismän i den lokala organisationen
som fn. ankommer på länsstyrelsens styrelse. Förslaget i denna del           54

saknar direkt samband med de övriga frågor som jag nu avser att ta upp     Prop. 1985/86:100 och kräver viss ytterligare beredning. Min avsikt är att anmäla denna    Bil.4 fråga i särskild ordning.

För en närmare redovisning av gällande ordning och dess tillämpning samt av stafisfik m.m. av intresse i sammanhanget får jag hänvisa fill betänkandet.

Polisberedningens förslag

Enligt polisberedningens bedömning är organisatoriska förändringar inte någon effektiv metod att undanröja föreställningar hos allmänheten om att förfarandet vid utredningar i anledning av anmälningar mot polispersonal påverkas av ovidkommande faktorer. Problemet bör i första hand angripas genom förebyggande åtgärder. Av central betydelse är att bl.a. upprätthålla en konfinuerlig vidareutbildning för polisen i yrkesetiska frågor och att motverka att en missriktad kollegialitet gör sig gällande bland polismän.

Polisberedningen uttalar vidare att de myndigheter som har erfarenhet av ifrågavarande utredningar — bland dem JO -som ett genomgående intryck har redovisat uppfattningen att den polispersonal som under åklagarens ledning verkställer förhör och annan bevisupptagning inte tar några ovidkommande hänsyn. Enligt beredningen går den nuvarande ordningen allmänt sett så långt som man rimligtvis kan begära för att motverka misstankar om otillbörliga hänsyn, och den leder fill sakligt tillfredsställande resultat. Det finns enligt beredningen inte anledning fill några grundläggande förändringar utan utredningarna bör även i fortsättningen verkställas inom ramen för det ordinarie systemet för utredning och lagföring av brott. Det är dock angeläget att söka undanröja den misstro mot förfarandet som ibland ger sig till känna i den allmänna debatten. Beredningen anser att reformbehovet inskränker sig till anmälningar om obefogat våld och lägger fram förslag om vissa förändringar i handläggningen av sådana anmälningar.

Beredningen framhåller att ansvaret för att förebyggande insatser görs åvilar inte bara samhället i stort utan även polisledningen och de fackliga organisationerna inom polisväsendet. De viktigaste åtgärderna från samhällets sida är eniigt beredningen att se till

— att ett lämpligt urval sker vid rekryteringen tiil polisyrket,

— att utbildningen i yrkesefiken hålls på en hög nivå och ges en starkare verklighetsanknytning för eleverna,

— att vidareutbildning i de yrkesetiska frågorna i största möjliga utsträckning bedrivs lokalt och regionalt samt

— att vidareutbildningen i de yrkesetiska frågorna ges en starkare inriktning på polisens externa arbetsmiljö.

Enligt beredningen bör ändringar i förhållande fill nuvarande ordning genomföras bara i fråga om anmälningar om obefogat våld från polispersonalens sida.

I fråga om våldsanmälningar bör vissa rutiner i samband med anmäl
ningsupptagningen ändras. Anmälan bör omedelbart överlämnas dels
till allmän åklagare dels till polisstyrelsen.                                             55

Eu ökat medborgarinflytande över handläggningen bör komma fill    Prop. 1985/86:100 stånd genom att polisstyrelsernas förtroendevalda ledamöter ges möjlig-    Bil.4 het att fortlöpande följa utredningsarbetet. Som representanter för allmänheten bör de vara oförhindrade att framföra sina synpunkter på detta. De bör själva få välja organisationsform för sitt arbete.

Beredningen diskuterar ingående olika alternativ till den nuvarande organisationen av utredningsförfarandet. Därvid avstyrker beredningen tanken att anförtro de förhör m.m. som under åklagarens ledning skall hållas i dessa ärenden åt länsstyrelserna. Inte heller anser beredningen att det skulle vara lämpligt att — i överensstämmelse med vad som förordades i 1979 års betänkande — som en obligatorisk ordning föreskriva att det skall ankomma på personal inom åklagarväsendet att verkställa förhören. Beredningen pekar emellerfid på möjligheten att ge JO resurser för att i ökad utsträckning ta befattning med de aktuella ärendena. Detta skulle kunna ske dels i form av efterhandsgranskning och dels genom att JO övertar utredningen eller delar av den i sådana speciella fall där han anser det vara påkallat. Beredningen hänvisar här till en hearing som den har hållit med JO, varvid denne ställt sig mycket positiv till en ordning av angivet slag. Med hänsyn till att JO är en del av riksdagens kontrollmakt har beredningen emellertid inte lagt fram några konkreta förslag i dessa avseenden.

Remissyttrandena

Beredningens förslag har fått ett övervägande positivt bemötande. Flera remissinstanser ställer sig dock avvisande eller tveksamma till de föreslagna ändringarna beträffande handläggningen av våldsanmälningar. Beredningens uttalanden om JO:s roll på området har också mötts av invändningar från ett par håll.

I fräga om den nuvarande handläggningen av brottsanmälningar mot polismän framhåller ett betydande antal remissinstanser — bland dem JK, RÅ och rikspolisstyrelsen — att den misstro som ibland förs fram i den allmänna debatten saknar reell grund. Enligt deras erfarenheter av utredningarna tar den personal som verkställer dem inte några ovidkommande hänsyn.

Den omständigheten att utredningarna sällan leder fill åtal eller fällande dom beror enligt Föreningen Sveriges åklagare på de stora bevissvårigheter som ofta föreligger. RÅ anför att utredningarna stundom torde försvåras just av en direkt ovillighet från arbetskamraters sida att lämna uppgifter som antas kunna vara menliga för den anmälde. Detta är dock inte något specifikt för den grupp befattningshavare som polisen utgör, utan samma förhållande kan iakttas också när det gäller andra grupper av befattningshavare.

JK anser att beredningen har anfört goda skäl för att man bör anlägga
en mera differentierad syn än tidigare på behovet av ändringar i utred
ningsförfarandet. I likhet med beredningen menar JK att det endast är
beträffande anmälningar om polisvåld som ändringar behövs. RÅ och
ytterligare några remissinstanser anser däremot att detta är en för snäv
inskränkning. Andra instanser, bland dem de fackliga organisafionerna        56

inom polisväsendet, framhåller att redan den nuvarande ordningen     Prop. 1985/86:100

innebär en särreglering för polispersonalens del med diskriminerande    Bil.4

inslag.

Det helt övervägande antalet remissinstanser ansluter sig fill beredningens uppfattning att utredningarna även i fortsättningen bör verkställas inom ramen för det ordinarie systemet för utredning och lagföring av brott. ALRO säger sig — inte minst för anmälarnas skull — under inga omständigheter kunna godta att utredningarna skulle skötas av personal utanför rättsväsendet. Att som föreslagits i remissvar på en tidigare utredning överlåta uppgiften på t.ex. socionomer anser ALRO vara helt förkastligt.

Från ett par håll förordas dock en ändrad organisation på området. JK ser för sin del vissa fördelar i det s.k. åklagaralternafivet enligt 1979 års utredningsförslag och menar att en omorganisation enligt det alternativet skulle kunna få ett visst symbolvärde. Arbetsgruppen mot illegalt polisvåld anser att utredningarna bör läggas på länsstyrelserna.

Remissinstanserna ansluter sig genomgående till beredningens uppfattning om vikten av förebyggande åtgärder och om de insatser som bör göras från samhällets, polisledningarnas och de fackliga organisationernas sida.

I fråga om urvalet vid rekryteringen till polisyrket anser ALRO att det bör krävas yrkeslivserfarenhet från ett annat samhällsområde. Beträffande grund- och vidareutbildningen understryker ett par länsstyrelser liksom de båda polischefsföreningarna att utbildningen i yrkesetik bör vara kvalificerad och att de frågeställningar som sammanhänger med missriktad kollegialitet bör behandlas ingående. RÅ menar att även undervisning i psykologi och i samband därmed psykisk träning bör tillmätas den största betydelse.

Vikten av en möjlighet till omplacering framhålls av RÅ och av polisens fackliga organisationer. Enligt RÅ är det angeläget att polisledningen kan omplacera en polisman som pådragit sig ett anmärkningsvärt stort antal anmälningar, eftersom det måste tyda på att denne på ett eller annat sätt har svårt att fullgöra sin aktuella tjänst på ett tillfredsställande sätt. De fackliga organisationerna menar att möjligheterna till omplacering bör undersökas och övervägas som alternativ till avsked eller uppsägning.

Förslaget om ett ökat medborgarinflytande i utredningarna genom att
de förtroendevalda i polisstyrelserna bereds möjlighet att fortlöpande
följa utredningsarbetet har fått ett blandat mottagande. Flera remissin
stanser är positiva, bland dem rikspolisstyrelsen, de fackliga organisafio
nerna inom polisväsendet och Föreningen Sveriges åklagare, medan
många avstyrker eller ställer sig på annat sätt krifiska. Från JK:s och
RÄ:s sida anförs bl.a. aU förslaget inte står i överensstämmelse med de
fastlagda principerna för kompetensfördelningen mellan polisstyrelsen
och polischefen eller med rättegångsbalkens regler om åklagarens exklu
siva befogenheter med avseende på förundersökning. Flera av de instan
ser som avstyrker förslaget ifrågasätter värdet av de föreslagna formerna
för ökat medborgarinflytande. De befarar att allmänheten kan komma        57

au uppfaUa de förtroendevalda ledamöterna som representanter, inte    Prop. 1985/86:100 för allmänheten utan för polisen. Risken för att utredningsarbetet kom-    Bil.4 mer att fördröjas och att andra prakfiska olägenheter uppstår framhålls också.

Även när det gäller beredningens uttalande om JO.s roll är meningarna delade. Den övervägande delen av remissopinionen är för att en ökad medverkan från JO:s sida kommer till stånd, nämligen rikpolisstyrelsen, länsstyrelserna i Malmöhus, Älvsborgs och Kopparbergs län, polismyndigheterna i Malmö och Halmstad, JO, SACO/SR, JUSEK, de fackliga organisationerna inom polisväsendet. Föreningen Sveriges länspolischefer och ALRO. Flertalet av dessa remissinstanser anser att förslaget i hög grad är ägnat att minska allmänhetens misstro mot handläggningen av våldsanmälningar.

JO uttalar att han helt kan ställa sig bakom polisberedningens förslag och bedömningar när det gäller frågan om handläggningen av brottsanmälningar mot polismän. Efter polisberedningens hearing har det inte inträffat något som har förändrat hans uppfattning i fråga om möjligheten från principiella och praktiska utgångspunkter att JO-ämbetet i ökad omfattning skulle kontrollera handläggningen av sådana anmälningar.

JK anser att det bör vara möjligt att tilldela både JO och JK särskilda resurser med inriktning på kontrollen av polisväsendet. I den mån JO eller JK bedömer det lämpligt bör de också mer eller mindre kontinuerligt kunna ta del av våldsanmälningar, men det är viktigt att det får ankomma på kontrollorganen själva att bedöma hur stora insatser som bör läggas ned i det avseendet. Enligt RÅ:s mening skulle förslaget leda till en ytterligare institutionalisering av JO-ämbetet och fjärma det ännu mer från det personliga inslag som borde vara utmärkande för ämbetet. Även Göta hovrätt, riksrevisionsverket, polismyndigheten i Göteborg, Föreningen Sveriges statsåklagare och Föreningen Sveriges åklagare ställer sig kritiska.

När det gäller ändrade rutiner i samband med anmälningsupptagningen är flertalet remissmyndigheter i princip positiva till förslaget att åklagaren omedelbart skall underrättas om en anmälan. Olika uppfattningar råder om värdet av att beiedskapsåklagare underrättas. Enligt Föreningen Sveriges statsåklagare behöver jourhavande åklagare kopplas in bara i undantagsfall, då det är fråga om att använda tvångsmedel eller i svårbedömda situafioner om omedelbart säkrande av bevis. Beträffande omedelbar underrättelse till de förtroendevalda i polisstyrelsen råder delade meningar liksom beträffande deras medverkan över huvud taget.

Föredragandens överväganden

Frågan om handläggningen av anmälningar mot polismän har behand
lats av två utredningar före 1981 års polisberednings nu aktuella förslag.
Liksom polisberedningens betänkande har de tidigare utredningarnas
betänkanden remissbehandlats. Polisberedningen har därför kunnat
bygga sina slutsatser och förslag på ett omfattande utredningsmaterial.
Frågan om handläggningen av anmälningarna är nu också grundligt            58

penetrerad och de problem som föreligger på området är enligt min     Prop. 1985/86:100
mening väl belysta.                                                        Bil.4

Vid sin probleminventering har beredningen kommit till uppfattningen att ett mera differentierat synsätt än tidigare bör anläggas på behovet av förändringar i utredningsförfarandet. Med de rutiner som infördes år 1981 råder det nämligen nu en ordning för handläggningen som innebär en ganska påtaglig särbehandling av polismän och som går så långt som man rimligtvis kan begära för att motverka misstankar om otillbörliga hänsyn. Beredningen menar också att de nuvarande reglerna för handläggningen ger ett utredningsmässigt och sakligt sett tillfredsställande resultat.

Beredningen anser att särskilda åtgärder behöver vidtas bara när det gäller anmälningar om obefogat våld. Sådana anmälningar spelar en central roll när det i den allmänna debatten ibland uttalas misstro mot utredningsförfarandet. Beredningen menar vidare att organisatoriska åtgärder inte är någon effektiv metod att undanröja misstron. I stället bör problemet primärt angripas genom åtgärder för att förebygga obefogat polisvåld och motverka att missriktad kollegialitet gör sig gällande bland polismän. En ytterligare metod att undanröja misstron är att åstadkomma en ökad insyn i handläggningen av våldsanmälningar.

Själv vill jag till en början framhålla att det nu i tre utredningsbetän-kanden liksom i remissyttrandena över dessa har konstaterats att de utredningar som verkställs med anledning av anmälningar mot polismän generellt sett håller hög kvalitet och utmärks av en långt driven omsorg och noggrannhet. Ett genomgående intryck bland de remissinstanser som har särskild sakkunskap på området är också att varje stöd saknas för ett antagande att det skulle förekomma att obehöriga hänsyn tas under utredningsförfarandet.

Jag saknar för egen del anledning att ifrågasätta riktigheten av denna uppfattning. Det förhållandet att utredningarna på området av allt att döma genomgående verkställs mycket omsorgsfullt behöver dock självfallet inte i sig innebära att man i samtliga fall når fram till full klarhet om det händelseförlopp som i de enskilda fallen har föranlett anmälningarna. Vid remissbehandlingen har omvittnats att bevissvårigheterna i de mål som det här gäller ofta är stora. Att det i vissa fall kan förekomma att utredningarna försvåras exempelvis av en obenägenhet hos arbetskamrater till den anmälde att lämna uppgifter som bedöms som graverande kan naturligtvis aldrig uteslutas oberoende av vilket system för utredningsförfarandet som tillämpas. Jag återkommer strax till detta.

Det är även av andra skäl svårt att bilda sig någon bestämd uppfattning om i vilken utsträckning som obefogat våld eller andra övergrepp rent faktiskt förekommer inom polisverksamheten. Anmälningarna är koncentrerade till storstadsdistrikten.

Att utifrån statistiken över obestyrkta anmälningar dra några slutsat
ser om i vilken utsträckning obefogat våld förekommer i polisverksam
heten är emellertid av flera skäl mycket vanskligt. Man måste sålunda
hålla i minnet aU det är ofrånkomligt att polismän inte sällan kommer
i situationer där de måste använda sig av sina befogenheter att tillgripa    59

fysiskt tvång för aU klara sina arbetsuppgifter. Au i efterhand avgöra om    Prop. 1985/86:100 våldet har varit befogat eller obefogat kan många gånger vara svårt. I    Bil.4 sakens natur ligger att den som har utsatts för våldet ofta kan uppfatta det som obefogat, trots att det i den givna situationen låg inom ramen för vad som var tillåtet och t.o.m. nödvändigt.

Under remissbehandlingen har också hävdats att det övervägande antalet obestyrkta anmälningar saknar grund och att anledningen till detta ofta är att de avser sådant fysiskt tvång som i själva verket varit befogat.

Å andra sidan kan man inte utgå från att alla fall av obefogat våld också leder till en anmälan. I vilken utsträckning som obefogat våld förekommer utan att det anmäls är en outredd fråga. I sitt remissyttrande över polisberedningens betänkande redovisar ALRO som sin uppfattning att det utan tvekan förekommer obefogat polisvåld i många fall där den utsatte inte gör anmälan.

Enligt min mening utgör obefogat polisvåld ett allvarligt problem, även om det skulle vara så att det bara förekommer som udda företeelser inom polisverksamheten. Att befogenheten att utöva fysiskt tvång inte används på ett felaktigt sätt utan håller sig inom lagens gränser är av grundläggande betydelse för, förutom den enskildes säkerhet, både allmänhetens förtroende för polisverksamheten och polisens egen arbetsmiljö. Konsekvenserna av obefogad våldsanvändning är så skadliga att även enstaka fall är ägnade att inge en berättigad oro.

Jag ansluter mig i allt väsentligt till beredningens förslag om vilka metoder som lämpligen bör användas för att motverka obefogat polisvåld. I likhet med beredningen fäster jag avgörande vikt vid insatser i förebyggande syfte.

De insatser som samhället kan göra i förebyggande syfte gäller bl.a. urvalet vid rekryteringen till polisyrket och den utbildning som lämnas under poliskarriären. Polisyrket ställer stora krav på ett balanserat och omdömesgillt uppträdande även i svårbemästrade situationer, och en god utbildning och goda yrkeskunskaper är ofrånkomliga förutsättningar för att personalen skall tåla de psykiska påfrestningarna inom yrket.

Jag vill här hänvisa till riksdagens principbeslut angående rekryte
ringsfrågorna inom polisväsendet (prop. 1980/81:13 s. 114—121, JuU
24, rskr. 210) samt till de uttalanden i ämnet som gjorts av polisbered
ningen (Ds Ju 1983:15 särskilt s. 149-150 och 334-349; jfr prop.
1984/85:81 s. 44). Utbildningen inom polisväsendet har ingående be
handlats i samband med det beslut angående polisens arbetsformer m.m.
som riksdagen fattade våren 1985 (prop. 1984/85:81 s. 28-44, JuU 19,
rskr. 164). Därvid betonades vikten av att utbildningen när det gäller
yrkesefiska frågor hålls på en god nivå. Enligt vad som uttalades i det
sammanhanget bör sådana frågor tas upp i anslutning till undervisning
en om det grundläggande regelsystemet för polisverksamheten. Tyngd
punkten i utbildningen i yrkesetiska frågor bör dock ligga på lokal och
regional nivå och ske i anslutning till aktuella händelser. Jag vill i
anslutning härfilt framhålla att det enligt min mening är mycket värde
fullt att polismännens fackliga organisation starkt har engagerat sig för      60

att de yrkesefiska principerna skall få fullt genomslag inom polisväsen-     Prop. 1985/86:100
det.                                                                            Bil.4

Givetvis är det ansvar som ligger på polisledningen för en god personalvård och en lämplig fördelning av arbetsuppgifterna och för att goda arbetsrutiner utvecklas av grundläggande betydelse. Detta är en fråga som polisledningen måste ägna fortlöpande uppmärksamhet. I den mån uppgifter kommer fram som tyder på att olämpliga arbetsmetoder håller på att utvecklas på fältet måste detta skyndsamt mötas med lämpliga åtgärder. Jag anser det t.ex. naturligt att en polisman eller en grupp av polismän i yttre tjänst som har varit utsatt för starkt konfliktfyllda situationer eller som har ådragit sig upprepade anmälningar för påstådda övergrepp får möjlighet till mindre pressande tjänstgöring under en tid. Detta bör enligt min mening gälla oavsett om anmälningarna är obestyrkta. Den genomförda polisreformen kommer att öka möjligheterna att disponera om resurserna på ett sådant sätt.

Som jag redan har varit inne på har några remissinstanser kommenterat den omständigheten att utredningar i anledning av anmälningar mot polismän sällan leder till åtal eller fällande dom. Föreningen Sveriges åklagare anser att orsaken ligger i de stora bevissvårigheter som oftast föreligger. Enligt RÅ försvåras utredningarna ibland av en direkt ovillighet från arbetskamraters sida att lämna uppgifter som antas kunna vara menliga för den anmälde. RÅ menar dock att detta inte är något specifikt för polismän utan kan iakttas också när det gäller andra grupper av befattningshavare. RÅ:s iakttagelser torde i viss mån kunna få sin förklaring av de höga krav som ställs — och måste ställas -på innehavare av vissa offentliga tjänster, bl.a. polistjänst. En fällande brottmålsdom får mycket ingripande konsvekvenser för den berörde och kan i allvarliga fall leda till att frågan om uppsägning eller avskedande aktualiseras.

Det förtjänar här anmärkas att det vid avskedande — till skillnad från vad fallet är i fråga om uppsägning — inte finns nägon lagstadgad skyldighet för den offentlige arbetsgivaren att före beslutet undersöka möjligheten och lämpligheten av en omplacering. Detta är ett förhållande som fidigare fått viss aktualitet för polisväsendets del. Jag har emellertid nyligen vid behandlingen av vissa frågor rörande tjänsteansvaret i offentlig verksamhet (prop. 1984/85:117 s. 23) påpekat aU arbetsgivaren inför ett beslut om avskedande alltid bör undersöka om det inte finns möjlighet att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter i stället för att avskeda honom eller henne. Myndigheterna bör alltså pröva lämpligheten för fortsatt anställning med beaktande även av tillgängliga omplaceringsmöjligheter. Riksdagen har lämnat proposifionsuttalandet utan erinran. Att myndigheterna tar ull vara lämpliga omplaceringsmöjligheter stödjer enligt min mening de strävanden som de fackliga organisafionerna inom polisväsendet ser som viktiga, nämligen att se fill att en kollegialitet utan gränser inte gör sig gällande bland polismän i här aktuella sammanhang. I prop. 1984/85:117 framhöll jag aU frågan om ett särskilt omplaceringsansvar i vissa avskedandesituationer borde uppmärksammas i det fortsaUa lagsfiftningsarbetet.

Från chefen för civildepartementet harjag inhämtat att han f n. över- '   61

väger frågan om ett uppdrag till statens arbetsmarknadsnämnd aU utre-     Prop. 1985/86:100
da spörsmålet om eU sådant ansvar                                   Bil.4

I detta sammanhang vill jag ytterligare framhålla att det givetvis också är mycket väsentligt att samhället med kraft skyddar polismän i deras tjänsteutövning och tar avstånd från varje form av övergrepp mot dem. Denna fråga har vid två tillfällen under föregående riksmöte behandlats i riksdagen med anledning av motioner rörande brottet våld mot tjänsteman (JuU 1984/85:4 och 29). Justitieutskottet har därvid framhållit bl.a. att den allvarliga syn på detta slags brottslighet som lagstiftningen ger uttryck för självfallet alltjämt är fullt aktuell, och utskottet har ansett sig kunna utgå ifrån att denna inställning omfaUas av de rättstillämpan-de myndigheterna. Det är också enligt utskottet av största vikt att en sådan grundsyn är förhärskande bland allmänheten och dominerar attityderna i samhället i dessa frågor. När det gäller straffmätningen på området har justitieutskottet hänvisat till att det utredningsarbete som fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04) bedriver rörande bl.a en allmän översyn av straffskalorna kommer att avse även brotten våld och hot mot tjänsteman. Det är enligt utskottets mening lämpligt att frågorna blir belysta i samband med behandlingen av det betänkandet. Dessa uttalanden har godtagits av riksdagen.

Jag övergår härefter till frågan om handläggningen av våldsanmälningar mot polispersonal. Som jag förut har varit inne på innebär den ordning som tillämpas nu för utredningen i anledning av en brottsanmälan mot en poliman en ganska långtgående särreglering. Till skillnad mot vad som gäller i normalfall leds utredningen alltid redan från början av åklagare. Beslut att inte inleda eller att lägga ned en förundersökning får endast fattas av åklagare. Speciella regler gäller också om vilken polispersonal som får anlitas för att biträda åklagaren under utredningsarbetet.

Uppgiften att lämna åklagaren biträde under utredningsarbetet, och särskilt att hålla förhör i ärendena innebär ett kvalificerat arbete. För att kunna klarlägga fakta så att ett straffrättsligt ansvar kan utkrävas behövs både utbildning för utredningsverksamhet i brottmål och en ganska stor erfarenhet av denna verksamhet.

Jag anser att beredningen på ett övertygande sätt har påvisat de prakfiska och principiella olägenheter som det skulle innebära att anförtro de nu aktuella uppgifterna till något organ utanför rättsväsendet, närmast då länsstyrelserna. Framför allt gäller att utredningarna med all säkerhet skulle förlora väsentligt i effekfivitet. Jag ser detta som en avgörande nackdel inte minst med hänsyn till det förut berörda förhållandet att stora bevissvårigheter ofta möter i de aktuella utredningarna. Om uppgifterna anförtros till ett utomstående organ, skulle detta sannolikt också vara ägnat att motverka det förut berörda intresset av att åtgärder för att stävja eventuellt förekommande olämpliga arbetsmetoder skyndsamt vidtas inom polisens egna led.

I likhet med majoriteten av remissinstanserna delar jag alltså bered
ningens uppfattning att anmälningarna även i fortsättningen bör hand
läggas inom ramen för det ordinarie systemet för utredning och lagföring    62

av brott. Systemet är det bästa från effektivitets- och rättssäkerhetssyn-     Prop. 1985/86:100
punkter.                                                                       Bil.4

En möjlighet att med bibehållande av denna utgångspunkt åstadkomma en ändrad ordning skulle vara att anförtro uppgiften att hålla förhör och att utföra liknande arbetsuppgifter inom ramen för de aktuella utredningarna till personal inom åklagarväsendet. Även denna fråga har ingående belysts av polisberedningen. En sådan ordning skulle självfallet vara godtagbar från rättssäkerhetssynpunkt, men i övrigt torde också en generell lösning efter dessa linjer till en del drabbas av de nyss redovisade invändningarna. Jag delar beredningens uppfattning aU det inte skulle innebära övervägande fördelar att genomföra en sådan ordning som ett obligatorium och att det är tveksamt om den ens skulle ha något symbolvärde av betydelse i sammanhanget. I linje med vad beredningen har uttalat vill jag dock framhålla att man enligt min mening bör sträva efter att öka åklagarnas insatser i här aktuellt avseende och att det i utredningar om brott för vilka polismän misstänkts sålunda är en fc.'-del om undersökningsledaren i all den utsträckning som är möjlig och lämplig själv håller förhören eller anlitar annan åklagare för detta. I viss utsträckning gör sig detta intresse gällande även när fråga är om brott som saknar samband med tjänsteutövning.

När det gäller anmälningsupptagningen i här aktuella ärenden har beredningen påpekat att anmälan om obefogat våld i praktiken oftast sker hos polisen, även om det naturligtvis står målsäganden fritt att i stället göra anmälan hos allmän åklagare. Nuvarande ordning innebär att en anmälan som görs hos polisen överlämnas till länspolischef eller polischef och först därefter till vederbörande åklagare. Jag delar beredningens uppfattning att det inte minst för att understryka vikten av största möjliga snabbhet i hela proceduren är av värde om anmälningen i här aktuella fall omedelbart befordras till åklagare. Min avsikt är att senare anmäla frågan om de författningsändringar som behövs för att en sådan ordning skall åstadkommas.

Det finns för närvarande en viss lekmannainsyn i handläggningen av alla slags brottsanmälningar mot polismän (undantag gäller bara för trafikförseelser) på så sätt, att de förtroendevalda ledamöterna i polisstyrelsen får underrättelse genom polischefen om hur en anmälan har slutbehandlats. Underrättelse sker sedan utredningen har avslutats och åklagaren har meddelat beslut i åtalsfrågan. När det gäller våldsanmälningar anser beredningen att medborgarinflytandet över utredningen bör stärkas och föreslår att de valda ledamöterna i polisstyrelserna i dessa fall ges möjlighet att fortlöpande följa utredningsarbetet. Förslaget har fått ett blandat mottagande.

Enligt min mening står beredningens förslag i god överensstämmelse
med den princip om ett förstärkt medborgarinflytande över den lokala
polisverksamheten som till stor del har legat till grund för den numera
genomförda polisreformen. En medverkan från medborgarrepresentan-
ternas sida torde öka allmänhetens förtroende för handläggningen av de
ärenden som det här gäller och bidra till att undanröja föreställningar
hos allmänheten om att anmälningar inte skulle behandlas på rätt sätt.      63

Mot tanken aU de förtroendevalda i polisstyrelserna bereds möjlighet Prop. 1985/86:100 att fortlöpande följa utredningsarbetet har JK och RÅ riktat den prin- Bil.4 cipiella invändningen att en sådan ordning inte skulle stå i överensstämmelse med de fastlagda principerna för kompetensfördelningen mellan polisstyrelsen och polischefen. Vad som närmast åsyftas är den princip som riksdagen har slagit fast om att frågor som avser polisledning i särskilt fall exklusivt skall höra till polischefens kompetensområde (prop. 1980/81:13 s. 60, JuU 24, rskr. 210), en princip som också har kommit fill uUryck i 2 kap. 11 § polisförordningen (1984:730).

Jag skulle ha haft förståelse för dessa invändningar om det här hade gällt att fillägga polisstyrelsen eller ett organ inom denna sådana allmänna uppgifter att följa polisverksamhet som avses ankomma på medbor-garvittnen. Mot en sådan ordning torde vissa principiella skäl tala (jfr JuU 1983/84:27 s. 25 och 1984/85:18 s. 5). När det som här gäller eU begränsat område med direkt anknytning till anställda inom polisväsendet är invändningarna emellertid enligt min mening inte bärande. Polisberedningens förslag tar fö. inte sikte på att de valda ledamöterna skall kunna fatta några för åklagaren eller för polisledningen bindande beslut, delta i förundersökningsledningen eller ge åklagaren eller vederbörande polismän några direktiv beträffande utredningen. Vid polisreformen har uttryckligen förutsatts att polisledningen skall kunna rådföra sig med medborgarrepresentanterna även i frågor som kan anses röra polisledning i särskilt fall och det har också betecknats som en fördel att de enskilda ledamöterna av polisstyrelsen i den utsträckning det är praktiskt möjligt får tillfälle att följa polisens arbete på fältet (se t.ex. SO U 1979:6 s. 180-182). Till skillnad från några remissinstanser anserjag inte heller att en sådan ordning skulle komma i konflikt med rättegångsbalkens reglering i aktuellt hänseende.

Polisberedningens förslag tillgodoses enligt min mening på det bästa sättet om polisstyrelsen får möjlighet att inom sig utse en delegation med uppgift att följa de utredningar som görs med anledning av anmälningar mot polismän eller som annars gäller misstankar mot polisman för brott som har samband med tjänsten. I linje med vad polisberedningen har föreslagit bör en utgångspunkt vara att representanterna för en sådan delegation inte skall ha till uppgift att delta i förundersökningsledningen och inte skall kunna fatta några för åklagaren bindande beslut. Lekmännens främsta uppgift bör i stället vara att fortlöpande följa själva förundersökningsarbetet. De bör i den utsträckning som är lämplig hålla sig underrättade om vilka utredningsåtgärder som vidtas i anledning av våldsanmälningar och om resultatet av åtgärderna. I den mån inga motstående intressen gör sig gällande (jfr bl.a. 23 kap. 10 § rättegångsbalken) bör företrädare för delegationen också kunna vara närvarande vid förhör med anmälaren, den berörde polismannen och eventuella vittnen.

Den som så önskar är alltid oförhindrad att hos åklagaren framföra
synpunkter på ett ärende och exempelvis fästa åklagarens uppmärksam
het på att kompletterande utredning behövs. Det är självklart att åkla
garen tillmötesgår en sådan begäran, om han finner att den önskade         64

kompletteringen har betydelse för utredningen. Naturligtvis bör även     Prop. 1985/86:100 representanter för en delegation ur polisstyrelsen på detta sätt kunna     Bil.4 lägga fram synpunkter på utredningen.

Beslutar polisstyrelsen om att inrätta en delegation av nu avsett slag, bör den också kunna bestämma att vissa slags anmälningar mot enskilda polismän omedelbart skall befordras till företrädare för delegationen. Det kan förutsättas att polisstyrelserna som regel kommer att begränsa delegationens mandat till att avse utredningar med anledning av anmälningar om obefogat våld. Någon formell begränsning i angivet hänseende bör dock inte göras i författning, utan de prioriteringsfrågor som här kommer upp bör avgöras av polisstyrelsen själv.

Enligt min mening är en ordning för lekmannamedverkan efter dessa linjer värdefull som en förstärkning av den medborgerliga insynen och den torde också komma att motverka föreställningar om att utredningarna inte skulle gå rätt till. Det torde också som jag redan har varit inne på vara uppenbart att den inte inkräktar på åklagarens exklusiva befogenheter enligt rättegångsbalken.

Det är min avsikt att senare för regeringen anmäla de författningsförslag som föranleds av dessa överväganden. Ytterligare en metod att utesluta föreställningar hos allmänheten om att behandlingen av våldsanmälningar skulle påverkas av ovidkommande faktorer skulle enligt polisberedningen vara att åstadkomma en "opartisk" granskning av utredningarna, en granskning som lämpligen bör utföras av JO. En möjlighet skulle enligt beredningen vara att JO får prakfiska möjligheter att dels efterhandsgranska samtliga sådana utredningar, dels överta utredningen eller delar av den i de fall där JO anser det vara påkallat. En sådan ordning skulle enligt vad beredningen påvisar förutsätta endast en begränsad resursförstärkning. Beredningen påpekar emellertid att andra mindre långtgående alternativ också är tänkbara. Med hänsyn till att JO är en del av riksdagens kontrollmakt har beredningen inte lagt fram några konkreta förslag (jfr. prop 1973:90 s. 430).

Beredningens tanke att JO:s tillsyn över polisverksamheten borde kunna utökas i nu aktuellt hänseende har fått ett starkt stöd bland remissinstanserna, däribland JO själv. Det kan också nämnas att frågan har behandlats i riksdagen med anledning av en motion i ämnet varvid justitieutskottet sagt sig hysa sympati för den aktuella tanken (JuU 1984/85:29 s. 19). Vissa remissinstanser, bl.a. JK och RÅ, har dock ställt sig avvisande. Även 1983 års JO-utredning har i sitt till riksdagen avlämnade betänkande (SOU 1985:26) JO-ämbetet — en översyn närmast tagit avstånd från en ordning som den av beredningen skisserade. Enligt vad jag har inhämtat har det också vid remissbehandlingen av det betänkandet getts uttryck för olika uppfauningar i frågan.

Det torde kunna förutsättas att frågan om JO:s tillsynsuppgifter på polisområdet kommer upp till bedömning i samband med att principerna för JO-ämbetets framtida verksamhet och organisation läggs fast av riksdagen. F.n. är dessa frågor med anledning av det nyssnämnda utredningsbetänkandet anhängiga i konstitutionsutskottet.

65

5    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Anslagsberäkningen                                                        Prop. 1985/86:100

För innevarande budgetår har polisväsendet tillförts ett fyrtiotal nya Bil.4 tjänster för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. I prop. 1984/85:32 om riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet m.m. framhölls att det finns eU kvarstående behov av spanings-och utredningsresurser inom polisen för bekämpning av denna brottslighet (s. 60). I enlighet med dessa ställningstaganden har jag beräknat medel för 20 nya tjänster som inspektör för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Medel för inrättande av dessa tjänster erhålls genom en omfördelning inom anslaget(3).

Beträffande medel för särskild utbildning av den personal som skall syssla med bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten får jag hänvisafill vad jag har anfört i anslutning Ull anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen.

I Stockholms tunnelbana fullgörs sedan 1973 med stöd av regeringens beslut vissa bevakningsuppgifter av Allmänna Bevaknings AB (ABAB). För det löpande budgetåret får högst 80 vakter samtidigt anlitas från ABAB.

Efter förslag från regeringen i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100, bil. 4, s. 43) beslöt riksdagen under våren 1985 aU en avveckling på sikt borde ske av bevakningen genom ABAB till förmån för bevakning genom polisens försorg (JuU 1984/85:29). Mot bakgmnd av detta ställningstagande och med hänsyn fill det fortfarande gynnsamma personalläget i Stockholms polisdistrikt bedömer jag att en försiktig minskning av antalet vakter från ABAB i tunnelbanan bör kunna ske det kommande budgetåret. Jag har vid beräkning av anslagsposten I tagit hänsyn till detta.

Anslagsposten I Lönekostnader till polispersonal har under en följd av år varit underbudgeterad i förhållande till utfallet. Jag finner det nu angeläget att anslagsposten räknas upp med hänsyn till belastningen varför en nivåjustering av anslagsposten gjorts med ca 270 milj. kr. förutom den sedvanliga löneomräkningen.

Under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader beräknar jag medel för avgifter till statskontoret och underhållskostnader för ett antal nya lokala ADB-system, nämligen utvecklingsdator och produktionsdator för brottsanmälan vid polismyndigheten i Huddinge, datorer för delgivningscentralerna i Göteborg och i Malmö samt den redan installerade datorn för delgivningscentralen i Stockholm.

För polismyndigheternas kostnader för administrafion, utbildning m.m. i samband med överförande av civilförsvarets ordningsuppgifter (beredskapspolisen) beräknar jag för det kommande budgetåret medel under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader med 8 840 000 kr.

Jag beräknar vidare under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader 2 milj. kr. till rikspolisstyrelsens disposition för oförutsedda kostnader i samband med handläggningen av s.k. asylutredningar.

Kostnader för leasing av vissa bilar för spaning m.m. förs över från
anslagsposten 4 Vissa kostnader för förundersökning m.m. fill anslags
posten 2 Förvaltningskostnader.                                                         66

Arbetssituafionen i den lokala polisorganisafionen är fortfarande an-     Prop. 1985/86:100 strängd. Inom polisen har nyligen genomförts betydande organisafions-     Bil.4 förändringar som emellerfid samtidigt innebär en effektivare resursanvändning. Mot denna bakgrund kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget på anslagsposten 2 Förvaltningskostnader komma i fråga för nästa budgetår.

I rikspolisstyrelsens anslagsframställan för budgetåret 1985/86 togs frågan upp om en översyn av polispersonalens fördelning mellan polismyndigheterna. Bland annat mot denna bakgrund pågår inom departementet ett sådant arbete. När detta arbete har avslutats kan det finnas skäl för mig att återkomma till regeringen med närmare överväganden i denna fråga.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och fill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer som jag har förordat rörande den regionala polisorganisationen

2. att bemyndiga regeringen att vid polismyndigheten i Malmö inrätta en ordinarie tjänst för länspolismästare med beteckningen Cp

3. att bemyndiga regeringen att vid vardera av polismyndigheterna i Uppsala, Växjö, Karlskrona och Karistad inrätta en ordinarie tjänst för länspolismästare med beteckningen Co

4. att till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 4 786 236 000 kr.

Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

1. ett förbättrat förfarande vid fillsättning av polischefstjänster

2. överföring av ordningsuppgifter från civilförsvaret fill polisväsendet.

3. den internordiska passkontrollverksamhetens organisation och arbetsformer

4. anmälningar mot polismän

67

B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet

Prop.1985/86:100 Bil.4

1984/85 Utgift     27 106 000 (1)

Reservation

9 472 000

1985/86 Anslag     90 767 000

1986/87 Förslag   113 221

000

1985/86

Förslag 1986/87

Rikspolis-

Före-

styrelsen

draganden

Inköp av motorfordon m. m.

66 706 000 (2)

130 327 000

68 280 000

Inventarier och annan

utrustning till nya

polislokaler

15 296 000

29 475 000

10 384 000

Telefonväxlar

8 700 000

27 900 000

27 900 000

Utveckling av ny utrustning

65 000

200 000

200 000

Utrustning för beredskaps-

polisen

-

-

4 215 000

Engångsanvisning

-

6 241 000

2 242 000

Summa

90 767 000

194 143 000

113 221 000

(1)Ändrad anslagskonstruktion fr.o.m. 1985-07-01.

(2)Varav 43 354 000 till regeringens disposition (Regleringsbrev för budgetåret 1985/86).

Rikspolisstyrelsen

I a. På grund av personalökning vid ekonomiska rotlar yrkar styrelsen att sammanlagt tio nya bilar anskaffas.

1 b. Styrelsen föreslår aU sammanlagt 600 bilar och 45 motorcyklar byts ut för en kostnad av 69 810 000 kr. Terrängskotrar m.m. bör bytas till en kostnad av 1 700 000 kr.

2 a. För viss modifiering och komplettering av polisväsendets radiosystem 70 begär styrelsen 500 000 kr. För komplettering med 25 reservbasstationer begär styrelsen 500 000 kr. För anskaffning av 50 bärbara radiostationer begärs 500 000 kr Styrelsen yrkar vidare 6 000 000 kr. för utbyte av vissa radiostationer som tillhör civilförsvaret.

2 b. För radiosystem 80, som håller på att installeras vid polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö, begär styrelsen sammanlagt 5 800 000 kr., varav I 000 000 kr. har beräknats för fortsatt utbyggnad av talkrypto.

2 c. För nya och lättare radiostationer till polisens motorcyklar yrkar styrelsen 400 000 kr.

2 d. För utrustning till en reservledningscentral i kvarteret Kronoberg begär styrelsen 600 000 kr.

2 e. För utbyte av manöverutrustning till trafikövervakningssystemet i Stockholm begär styrelsen I 200 000 kr.

2 f För annan radioutrustning begär styrelsen sammanlagt 1610 000 kr.

68

3. Styrelsen yrkar 350 000 kr. för aU byta ut fio hästar och 3 300 000 kr.     Prop. 1985/86:100 för utbyte av 55 hundar. Bidraget fill Svenska brukshundklubben för     Bil.4 avelsbefrämjande åtgärder föreslås utgå med oförändrat belopp, 50 000 kr.

4 a. För anskaffning av 240 transportabla fordonsvågar yrkar styrelsen 10 000 000 kr.

4 b. För komplettering, utökning och utbyte av annan trafikövervakningsmateriel begär styrelsen totalt 5 950 000 kr., varav 2 525 000 kr. för alkoholmätningsutmstning.

5.   För utveckling av ny utrustning inom polisområdet yrkar styrelsen 200 000 kr.

6.   För sådan övrig utrustning som bör tas upp under detta anslag har styrelsen begärt sammanlagt 22 820 000 kr., varav ca 2 400 000 kr. för inköp av fyra röntgenapparater för bagagekontroll vid flygplatser, 420 000 kr. för utbyte och utökning av anläggningar för telefonkontroll, 500 000 kr. för komplettering av larmanläggningar m.m., I 000 000 för utrustning till narkotika- och spaningsrotlar, 900 000 kr. för kriminalteknisk utrustning, 2 600 000 kr. för inköp av viss särskild materiel såsom kroppsskyddsutrustningar och vapen samt 15 000 000 kr. för anskaffning av ett ADB-system för fingeravtrycksidentifiering.

7.   För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler beräknar styrelsen 29 475 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbehov.

8.   För utbyte av telefonväxlar begär styrelsen 27 900 000 kr., varav bl.a. 8 100 000 kr. för telefonväxel vid polismyndigheten i Göteborg och 3 100 000 kr. för telefonväxel vid polismyndigheten i Malmö.

9.   För utbyte och komplettering av möbler m.m. för terminalarbetsplatser yrkar styrelsen 6 241 000 kr. som engångsanvisning.

Föredragandens överväganden

Nya tjänstevapen inom polisväsendet

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse som kom in till justitiedepartementet den 18 januari 1985 begärt att regeringen prövar dels frågan om utbyte av polisens förstärkningsvapen inom i första hand storstadsdistrikten och kärnkraftsdistrikten, dels frågan om ett successivt utbyte av det personliga tjänstevapnet för polispersonalen. Styrelsen har åberopat ett flertal tekniska och funktionella skäl för ett utbyte. Styrelsen anför sammanfattningsvis följande:

Den personliga beväpningen för polispersonalen är f n. en pistol av
fabrikat Walther PP kaliber 7,65. Vidare finns inom polisväsendet s.k.
förstärkningsvapen (bl.a. kulsprutepistol m/45) samt jaktvapen av olika
slag. Förstärkningsvapnen är avsedda au endast användas vid speciella
situationer. Waltherpistolen är en mer än 50-årig konstrukuon. Vapnet
anses ha dåliga riktmedel och också otillräcklig verkan. Genom den
ringa kalibern och vapnets klena konstruktion kan endast ammunition
med låg anslagsenergi användas. Det har under åren inträffat en rad fall
där en polisman har tvingats att avlossa fiera skott för att kunna hejda
en angripare. Detta innebär självfallet onödiga risker såväl för polisman-    69

nen som för den beskjutne och även tredje man. — Kulsprutepistol    Prop. 1985/86:100 m/45, som nu används som förstärkningsvapen inom polisväsendet, har    Bil.4 utvecklats för militära ändamål. Kulsprutepistolen anses ha flera nackdelar vid polisiärt bruk. Säkerhetsavståndet är stort, automateld kan avlossas av misstag och vapnet kräver tvåhandsfattning. Det är vidare otympligt att bära och förvara.

1981 års polisberedning härden 7 juni 1985 anmodats att yttra sig över rikspolisstyrelsens framställning. I ett yttrande den 28 november 1985 tillstyrker beredningen ett utbyte av polisens tjänstevapen inom de ekonomiska ramarna för utrustning. Jag vill för egen del först erinra om att den svenska polisen i mycket ringa omfattning använder sina skjutvapen. Antalet tillfällen då vapnen används har således under senare år endast varit några tiotal. Jag förutsätter att vapnen även i framUden kommer att användas bara i extraordinära situationer och då endast som en yttersta utväg att lösa arbetsuppgifterna. Ytterstregleras polisens vapenanvändning av bestämmelser i polislagen (1984:387) och i kungörelsen (1969:84) om användande av skjutvapen i polistjänsten. Sett från dessa utgångspunkter kan det te sig mindre angeläget att företa ett utbyte av polisens vapen.

Jag vill emellertid inte ifrågasätta att de nuvarande vapnen har de tekniska och taktiska nackdelar som rikspolisstyrelsen har pekat på. Det framstår därför som klart att ett nytt, modernt vapen är säkrare för såväl polismannen som den som kan komma att utsättas för beskjutning.

Övervägande skäl talar enligt min uppfattning sammanfattningsvis för att polisen successivt och inom de vanliga ekonomiska ramarna för utrustning tillförs ett nytt och modernt vapen. Jag förutsätter därvid att rikspolisstyrelsen, även om man nu har förordat inköp av vapen av ett visst fabrikat, följer de vantiga reglerna för upphandling i offentlig verksamhet.

Jag har således under detta anslag beräknat medel för att polisen successivt skall kunna börja utbytet av nya tjänste- och förstärkningsvapen.

Anslagsberäkningen i övrigt

Här tas upp medel för sådan utrustning som bör anskaffas av rikspolisstyrelsen. För utrustning som polismyndigheterna själva får anskaffa har medel beräknats under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen.

Jag har — efter samråd med statsrådet Lindqvist — under detta anslag beräknat I 540 000 kr. fill driftbidrag för statens hundskola i Sollefteå.

För utbyte av ca 500 bilar beräknar jag omkring 56 milj. kr. Jag beräknar också medel för utbyte av 30 motorcyklar (I b).

För radioutrustning utom montagekostnader för utbytesfordon har jag beräknat 3,3 milj. kr. (2 a — f). Jag avser att senare i dag återkomma till regeringen med ett förslag om att ta i anspråk 2 milj. kr. från en reservafion på anslaget B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet, för inköp av viss radioutrustning.

Jag beräknar medel för utbyte av tio hästar och sammanlagt 45 hundar
(3).                                                                                               70

För anskaffning av utrustning för kontrollvägning av tunga fordon     Prop. 1985/86:100 beräknar jag 1 milj. kr. Vidare beräknar jag 650 000 kr. för inköp av     Bil.4 hastighetsövervakningsmateriel och 900 000 kr. för anskaffning av alkoholmätningsutmstning (4).

För anskaffning av två röntgenapparater för bagagekontroll beräknar jag 1,2 milj. kr. För anskaffning av utrustning till narkotika- och spaningsrotlar beräknar jag 650 000 kr. och för övrig kriminalteknisk utrustning 500 000 kr. Vidare tar jag upp 1 milj. kr. för särskild materiel (6).

För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler för jag upp 10 384 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för ofömtsedda lokalbehov (7).

För utbyte av telefonväxlar beräknar jag 27,9 milj. kr. (8).

För utbyte av möbler m.m. för terminalarbetsplatser beräknar jag 2 242 000 kr.

För grundutrustning fill beredskapspolisen beräknar jag 4 215 000 kr (9).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 113 221 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m.m. för polisväsendet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 113 221 000 kr.

B 6. Underhåll och drift av motorfordon m.m.

1984/85   Utgift         195 342 000(1)

1985/86   Anslag       105 442 000

1986/87   Förslag      110 594 000

(1) Anslaget B 7. Underhäll och drift av motorfordon m.m.

Rikspolisstyrelsen

1.   Huvudförslag 119 237 000 kr.

2.   Pris- och löneomräkning m.m. 15 816 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 110 594 000 kr. Jag har därvid beräknat medelsbehovet med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 1,7, 1,7 och 1,6 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Underhåll och drift av motorfordon m.m. för budgetåret

1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 110 594 000 kr.

71

B 7. Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg

Prop. 1985/86:100 Bil.4

1985/86 Anslag     1 000 1986/87 Förslag    1 000

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Rikspolisstyrelsen

Föredraganden

Personal

Summa

157

Förvaltningskontoret för kvarteret Kronoberg ingår som en sektion i rikspolisstyrelsens ekonomibyrå. Kontorets huvuduppgift är att svara för samordning och ledning av kontorsdriften för de olika lokalnyttjarna i kvarteret. Förvaltningen avser följande myndigheter: rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm med vaktdistrikt, kriminalvårdsverkets allmänna häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt, delar av Stockholms tingsrätt samt byggnadsstyrelsens fastighetsdrift. Dessutom ingår brottsförebyggande rådet, datainspektionen och regionåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands län i den gemensamma telefonväxeln. Antalet tjänstemän inom kvarteret uppgår till ca 3 000.1 kontorsdriften ingår telefontjänst, lokalvård, post-och godsmottagning, tele- och svagströmsservice, inventarieservice, reproduktionscentral, simhall och bevakning samt förvaltning av sport-och motionshallar, hör- och filmsalar, restaurang och cafeteria, garage och parkeringsutrymmen.

Kostnaderna för kontorsdriften fördelas i förhållande till den lokalyta som varje myndighet disponerar. Den ersättning som myndigheterna betalar tillförs anslaget, som i statsbudgeten förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Regeringen fastställer i regleringsbrevet en stat för verksamheten.

Rikspolisstyrelsen

1. Styrelsen yrkar medel för ytteriigare fem lokalvårdare (-f- 638 593 kr.) för städning av lokalytor där städning p.g.a. andra angelägna städuppgifter hiuills har eftersaUs. Vidare yrkar styrelsen medel för två lokalvårdare (-1- 240 492 kr.) för städning av lokaler som är betagna utanför kvarteret Kronoberg.

2. Styrelsen yrkar sammanlagt 4 900 000 kr. som engångsanvisning för bl.a. möbler och inredning samt för upprustning och utbyte av den tekniska utrustningen för bevakning.

De av rikspolisstyrelsen beräknade kostnaderna för förvaltningskontoret och reprodukfionscentralen framgår av följande sammanställning (reproduktionscentralens kostnader för expenser debiteras nyttjama i förhållande fill utfört arbete).

72

Utgifter Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser

Engångsanvisning Kostnader för reproduktionscentralen (endast expenser)

Summa

Inkomster

Bidrag till kontorsdriften från lokalnyttjarna

Ersättning för vid reproduktionscentralen utfört arbete

Ersättning från vissa nyttjare av badanläggningen, telefonväxeln m.m.

Summa

Beräknad kostnad

23 519 000

66 000

11 000

14 313 000

13 094 000

4 900 000

1 162 000

57 065 000

54 403 000

162 000

1 500 000

57 065 000

Prop. Bil.4

1985/86:100

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för kontorsdriften och reproduktionscentralen beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om I %.

Kostnaderna för kontorsdriften och reproduktionscentralen beräknar jag till ca 48,4 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 8. Diverse utgifter

1984/85

Utgift

2 296 000(1

1985/86

Anslag

4 321 000

1986/87

Förslag

4 321 000

(1) Anslaget B 9. Diverse utgifter

Från detta anslag betalas bl.a. bidrag fill föreningar för anställda vid polisväsendet. I övrigt betalas från anslaget bl.a. kostnader för efterspaning av försvunna personer.

Kostnader för sådan polisverksamhet som inte skall betalas från annat anslag betalas från detta anslag efter särskilda beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 4 321 000 kr.

73

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Jag beräknar anslaget fill 4 321 000 kr.                               Bi'-4

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4 321 000 kr.

B 9. Byggnadsarbeten för polisväsendet

Behållning       43 560 446(1)

1984/85

Utgift

104 382 906(1

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

31 300 000

(1) Anslaget B 10. Byggnadsarbeten för polisväsendet

Från anslaget betalas utgifter för investeringar i byggnader för främst polisväsendet samt t.o.m. budgetåret 1985/86 för inlösen av polishus.

Byggnadsstyrelsen

Efter polisväsendets förstatligande den I januari 1965, då staten åtog sig att svara för lokaler till polisväsendet, har ett stort antal polishus uppförts efter kommunala och enskilda åtaganden.

Denna del av polishusbyggandet, som har skett i samarbete med byggnadsstyrelsen, har avvecklats. Staten har löst in ett antal av dessa hus. Enligt beslut av regeringen får byggnadsstyrelsen träffa köpeavtal för förvärv av färdigställda polishus enligt vilka betalningen av köpeskillingen delas upp på fiera budgetår. Avtal som träffas under budgetåret 1985/86 samt under tidigare budgetår träffade avtal får medföra kostnader om tillsammans högst 3 milj. kr. för innevarande budgetår. Avtalen skall godkännas av regeringen. Byggnadsstyrelsen föreslår att inlösen av kommunalt byggda polishus från budgetåret 1986/87 finansieras från sjunde huvudtiteln, anslaget D 2. Inköp av fastigheter m.m.

Föredragandens överväganden

Efter samråd med chefen för finansdepartementet föreslår jag att inlösen av kommunalt byggda polishus från budgetåret 1986/87 finansieras i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag. Jag har därför för nästa budgetår inte beräknat några medel härför.

Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

74

Investeringsplan (1 000-tal kr.)                                                         Prop. 1985/86:100

----------------------------------------------------- Bil.4

Projekt      Kostnadsram     Medelsförbrukning      Bygg- Färdig-

----------------------------------- - start stäl-

84-01-01 85-01-01 Faktisk Beräknad för         år -      lande

t.o.m. ------------ månad         år -

85-06-30 1985/86 1986/87      månad

Projekt färdigställda före 1984-07-01 men ännu ej Slutredovisade 120 800 119 900 108 048 11 616   395

Förvaltningsbyggnad i Lidingö     37 900 40 000 11 110 16 000 10 000 84-10 86-06

Om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Eskilstuna 28 000 28 500 17 903 7 600 3 000 84-03 85-12

Förvaltningsbyggnad i Nässjö   14 000 14 000 10 944 1 600 1 400 83-10 85-05

Om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Västervik 9 500   9 500   8 815   680    5 83-10 84-10

Förvaltningsbyggnad i Trelleborg 46 000 47 000 41 487 2 500 3 000 83-02 84-12

Förvaltningsbyggnad i Mölndal 42 000 43 000 39 444   600 3 000 83-01 84-08

Förvaltningsbyggnad för vaktdistrikt 6 inom Göteborgs polisdistrikt 18 000 17 500 16 021   500 1 000 83-04 84-08

Förvaltningsbyggnad i Filipstad    17 000 16 500 12 842 2 500 1 000 83-12 85-04

Ombyggnad av Ärjängs tingshus för polismyndigheten m.fl.     5 700   5 950   5 225   200   500 84-09 85-03

Förvaltningsbyggnad i Bollnäs     33 500 33 500 26 249 4 000 3 000 83-10 85-02

Inköp av förvalt
ningsbyggnader för
polisen m. fl.                                  3 000

Projekterings
kostnader                            28 029 8 000 5 000

Summa        372 400 375 350 326 117 58 796 31 300

75

På grundval av miU förslag till investeringsplan harjag gjort följande anslagsberäkning. Med anledning av att medelsförbrukningen blir högre än anslaget för innevarande budgetår kommer nedanstående sammanställning att visa ett underskott. Jag återkommer till frågan om ytterligare anslag för budgetåret 1985/86 i samband med förslag om tilläggsbudget III.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Prop. 1985/86:100 Bil.4

Hedelstillgång

Beräknad

medelsförbrukning

Behållning 1985-07-01 Anslag för 1985/86

statsbudget Anslag för 1986/87 (förslag)

43 560   1985/86 1986/87 1 31 300

58 796 31 300

74 861

90 096

Underskott

- 15 000 (avrundat)

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för polisväsendet inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående

2. atttill Byggnadsarbeten för polisväsendet för hudgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 31 300 000 kr.

76

G. ÅKLAGARVÄSENDET

Prop.1985/86:100 Bil.4

C 1. Riksåklagaren

1984/85 Utgift 11 363 000 1985/86 Anslag 11 308 000 1986/87 Förslag 11 677 000

Riksåklagaren är under regeringen den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i riket. Riksåklagarens kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för riksåklagarens egen åklagarverksamhet.

1985/86     Beräknad ändring 1986/87

Riksåklagaren Föredraganden

Personal

Sumnia

46

-

-

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

9 588 000 (8 424 000) 1 720 000

+ 904 000 (+ 644 000) - 116 000

f 475 000

( + 407 000)

- 106 000

Summa

11 308 000

+ 788 000

+ 369 000

Riksåklagaren

1. Huvudförslag 10 074 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 488 000 kr.

3. En tillämpning av huvudförslaget skulle medföra en minskning av medlen med drygt 560 000 kr under en treårsperiod. Minskningen måste i allt väsentligt tas ut genom personalinskränkningar. Skulle huvudalternativet tillämpas bör nedskärningen fördelas med en procent på budgetåret 1986/87 och två procent på vart och ett av de följande budgetåren. Genom att anslaget C 1. Riksåklagaren under en följd av år har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget har förutsättningarna för att kunna fullgöra den administrativa verksamheten successivt minskat. En ytterligare anslagsminskning skulle få allvarliga återverkningar på verksamheten i riksåklagarens kansli. Huvudförslaget bör därför inte fillämpas på anslaget.

4. Medel bör ställas till åklagarväsendets förfogande för vetenskapliga undersökningar och forskning. För detta ändamål yrkas 100 000 kr.

5. Eftersom vakanta biträdestjänster inte kan återbesättas till följd av det minskade anslaget yrkas medel för förstärkningstjänstgöring med 100 000 kr.

77

6. Förvaltningskostnaderna bör räknas upp med 100 000 kr. för över-    Prop. 1985/86:100
syn av den tekniska utrustningen, anslutning till rättsdata m.m. Bil.4

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för riksåklagarens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag godtar riksåklagarens förslag om att minskningen med 5 % på tre år bör fördelas med I, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Hemställan

Med hänvisning filt sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att till Riksåklagaren för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 11 677 000 kr.

C 2. Åklagarmyndigheterna

1984/85 Utgift 251 661 000 1985/86 Anslag 263 343 000 1986/87 Förslag   275 336 000

För åklagarverksamheten är landet indelat i 13 regioner. Flertalet regioner omfattar två län. Vid de regionala myndigheterna, som var och en leds av en överåklagare, tjänstgör andra statsåklagare samt distriktsåklagare som handlägger vissa typer av mål, främst sådana som rör ekonomisk brottslighet. Chefen för en regional myndighet skall handlägga mål som är särskilt krävande. Han utövar dessutom ledningen över åklagarverksamheten inom sin region.

Riket är indelat i 86 åklagardistrikt. Åklagarmyndigheterna i 83 av dessa distrikt lyder under regionåklagarmyndigheterna och leds av en chefsåklagare. Åklagarmyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt, som var och en leds av en överåklagare, står däremot utanför den regionala åklagarorganisationen. Överåklagarna i sistnämnda distrikt fullgör i princip samma uppgifter som chefen för en regionåklagarmyndighet.

Utöver de nu nämnda myndigheterna finns en statsåklagarmyndighet för speciella mål, som leds av en överåklagare. Åklagare vid den myndigheten handlägger mål i hela riket, i första hand mycket omfattande mål eller mål som berör flera regioner.

78

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksåkla-

Föredra-

garen

ganden

Personal

Överåklagare

17

-

-

Statsåklagare

20

-

-

Chefsåklagare, kammai

åklagare och

distriktsåklagare

449

+18

-

Assistentåklagare

125

- 8

-

Äklagaraspiranter/

assistentäklagare

till förfogande

35

-

-

Övrig personal

531

+ 3

-

Summa

1 177

+13

-

Anslag

Förvaltningskost-

225 986 000

+16 347 000

+11 880 000

nader

(därav löne-

kostnader)

(220 171 000)

(+13 426 000)

(+11 220 000)

Lokalkostnader

28 929 000

+ 57 000

+ 57 000

Resekostnader

4 768 000

+ 617 000

+ 865 000

Kostnader för gemensam

kontorsdrift

2 810 000

+ 414 000

- 109 000

Engångsanvisning

850 000

+ 850 000

+ 150 000

- 850 000

- 850 000

Summa

263 343 000

+17 435 000

+11 993 000

Prop.1985/86:100 Bil.4

Riksåklagaren

1. Huvudförslag 274 477 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 14 753 000 kr.

3. En tillämpning av huvudalternafivet med fem procent under en treårsperiod skulle innebära en minskning av medlen med 13 170 000 kr. Anslaget består till nära 90 procent av lönemedel. En anslagsminskning måste därför tas ut genom personalinskränkningar. Varje minskning av anslaget under den kommande treårsperioden skulle innebära att statsmakternas intentioner bakom uppbyggnaden av åklagarväsendet överges. Detta får också en menlig inverkan på verksamheten hos andra myndigheter inom rättsväsendet. Huvudalternafivet bör därför inte fill-lämpas på anslaget. Om huvudalternativet skall tillämpas bör fördelningen vara en, två och två procent för första, andra resp. tredje budgetåret.

4. En kvalificerad tjänst för kammaråklagare i nivå med en biträdande kammarchef bör inräUas på åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt.

79

5. Vid åklagarmyndigheten i Göteborgs åklagardistrikt bör en tjänst    Prop. 1985/86:100 för kammaråklagare inrättas.                                                                       Bil.4

6. En tjänst för distriktsåklagare bör inrättas vid åklagarmyndigheten i Västerås åklagardistrikt.

7. En tjänst för distriktsåklagare bör inrättas vid åklagarmyndigheten i Borås åklagardistrikt. Alternativt bör en tjänst för assistentåklagare inrättas i Vänersborgsregionen.

8. Vid åklagarmyndigheten i Gävle åklagardistrikt bör en tjänst för distriktsåklagare inrättas. Alternativt kan en sådan tjänst inrättas i utbyte mot en tjänst för assistentåklagare inom regionen.

9. Fem tjänster för assistentåklagare bör inrättas, varav två i Stockholmsregionen och en vardera i Malmö-, Karlstads- och Härnösandsregionerna.

10.   Tretton tjänster för kammaråklagare eller distriktsåklagare bör inräUas i utbyte mot samma antal tjänster för assistentåklagare enligt följande. Vid åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt bör två tjänster för kammaråklagare inrättas. Vid åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt bör en tjänst för kammaråklagare inräUas. Vidare bör en tjänst för distriktsåklagare inrättas vid åklagarmyndigheterna i följande distrikt: Huddinge, Sollentuna, Solna, Nyköping, Eskilstuna, Uddevalla, Karlstad, Örebro, Umeå och Luleå.

11.   Medel yrkas för inrättande av en biträdestjänst vid envar av åklagarmyndigheterna i Eskilstuna, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt.

12.   Förvaltningskostnadsanslaget bör räknas upp med 100 000 kr. avseende kostnader för driften av larmanläggningar.

13. För utbildning angående ekonomisk brottslighet yrkas en engångs
anvisning med 700 000 kr. Vidare yrkas en engångsanvisning för en extra
grundkurs för åklagare med 150 000 kr.

Föredragandens överväganden

Åktagarpersonatens säkerhet

Efter överläggningar med dåvarande chefen för justitiedepartementet den 21 juli 1982 rörande frågan om åtgärder för att förbäUra skyddet för åklagarna mot hot och andra övergrepp tillsatte riksåklagaren samma dag en arbetsgrupp under ledning av den biträdande riksåklagaren med uppgift att lägga fram förslag till åtgärder.

Arbetsgruppen lade i februari 1983 fram promemorian Åklagarnas
säkerhet. I promemorian behandlas frågor som på olika sätt har sam
band med åklagarpersonalens säkerhet och följderna av övergrepp mot
åklagare. Ett av gruppens förslag var att åklagarna skall omfattas av
samma skydd för skada på egendom som tillförsäkras polispersonal
genom förordningen (1965:59) om ersättning fill polisman m.fi. för
skada på egendom. Enligt arbetsgruppen framgick det av en undersök
ning som gruppen hade genomfört aU åklagare hade utsatts för hot och
andra övergrepp i betydligt större utsträckning än man hade haft anled
ning att anta.                                                                                  gg

I promemorian föreslogs också au lokaler för åklagarmyndigheter och     Prop. 1985/86:100 domstolar skall planeras på ett sådant sätt au säkerhetsfrågorna beaktas.     Bil.4 De lokaler som redan har tagits i bruk borde enligt arbetsgruppen ses över från säkerhetssynpunkt och bl.a. förses med överfallslarm. Promemorian innehöll även vissa andra förslag.

Riksåklagaren överiämnade den 19 mars 1984 promemorian till regeringen med ett eget yttrande. Riksåklagaren hänvisade till att det enligt arbetsgruppens enkät hade framgåu att det finns betydande risker för aU åklagare åsamkas skador i anledning av tjänsten. Riksåklagaren ansåg att övervägande skäl talar för aU åklagare liksom polismän skall ha räu fill ersättning för skada på egendom. Riksåklagaren hemställde därför om att regleringen skulle utvidgas att avse även åklagare. Prövningen av frågor om ersättning borde avgöras av riksåklagaren.

1 en skrivelse fill regeringen den 11 december 1984 redogjorde riksåklagaren för de övriga åtgärder som hade vidtagits eller planerades med anledning av arbetsgruppens förslag. Av skrivelsen framgick bl.a. att en översyn av befintliga lokaler hade genomförts med särskild inriktning på säkerhetsaspekterna och att man inom ramen för tillgängliga medel hade påbörjat installationer av överfallslarm och liknande säkerhetsanordningar.

Jag delar i huvudsak de synpunkter som har redovisats i riksåklagarens skrivelse den 19 mars 1984 och den nämnda promemorian om behovet av att förbättra skyddet mot olika former av övergrepp mot åklagare. Det är med tillfredsställelse jag noterar att det genom riksåklagarens försorg nu också har inletts ett arbete på detta område och att vissa åtgärder redan har vidtagits. För egen del har jag låtit beräkna särskilda medel för drift av larmanläggningar m.m.

När det gäller frågan om reglerna om ersättning till polisman m.fi. för skada på egendom skall utvidgas att avse även åklagare vill jag framhålla följande. Polisen har genom sina arbetsuppgifter en särställning. Det ligger i sakens natur att polisen genom sin rätt att i vissa situationer använda våld riskerar att mötas med våld och därmed att utsättas för skador i sin tjänsteutövning. Motsvarande förhållanden kan inte åberopas såvitt avser åklagare som i detta avseende snarare kan jämföras med många andra yrkesgrupper. Av det skäl som jag nu har redovisat anser jag inte att man skall utvidga den särskilda regleringen för polismännen till att avse ytterligare grupper.

Utbildning mot ekonomisk brottslighet

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet tog i en skrivelse den 13 februari 1984 fill statsrådet Ingvar Carlsson upp olika frågor om bäUre utbildning mot ekonomisk brottslighet. Skrivelsen har överlämnats Ull vart och ett av justitie- och finansdepartementen till den del frågorna faller inom resp. departements verksamhetsområde. Jag tar här upp de frågor som rör justitiedepartementets verksamhetsområde. Chefen för finansdepartementet kommer senare att ta upp de frågor som berör finansdepartementets verksamhetsområde.

6    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Kommissionen framhöll i skrivelsen aU den vid en genomgång av    Prop. 1985/86:100 utbildningsinsatserna mot ekonomisk brottslighet hade funnit att det     Bil.4 rådde skiftande förhållanden både vad gäller utbudet och nivån på den undervisning som bedrivs.

Kommissionen föreslog bl.a. att regeringen skulle tillsätta en arbetsgrupp med representanter för riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, riksskatteverket, generaltullstyrelsen och riksbanken för att se över och samordna den utbildning som bedrivs av resp. myndighet. Kommissionen föreslog vidare att rikspolisstyrelsen skulle få det övergripande ansvaret för samverkansutbildning, dvs gemensam utbildning för fiera yrkesgrupper som syftar till att lära deltagarna att samarbeta över myndighetsgränserna.

Riksåklagaren har sedan år 1977 en arbetsgrupp mot kvalificerad ekonomisk brottslighet. I gruppen ingår representanter för de nyss nämnda myndigheterna. Arbetsgruppen har sedan juni 1983 arbetat med frågor som rör samordningen av utbildningen rörande ekonomisk brottslighet. Regeringen har uppdragit åt riksåklagaren att till regeringen redovisa gruppens arbete. Riksåklagaren har den 20 september 1984 och den 11 oktober 1985 överlämnat rapporter från arbetsgruppen.

Arbetsgruppens första rapport redovisar den genomgång av all utbildning rörande ekonomisk brottslighet som på arbetsgruppens initiativ då pågick inom resp. myndighet. Gruppen syftade genom sin kartläggning av utbildningen till att få ett underlag för det fortsatta arbetet med att samordna utbildningsinsatserna. Gruppen uttalar sig för att man inom resp. myndighetsområde dels borde ha en särskild person som var utbildningsansvarig för all utbildning rörande bekämpning av ekonomisk brottslighet, dels borde ha en föreläsarbank som vid behov kunde utnyttjas av andra myndigheter. I sin andra rapport förordar gruppen att den bör ha som uppgift att se till att berörda myndigheter ges en kontinuerlig information om den utbildning som bedrivs på övriga myndigheter och får möjlighet att komma med synpunkter på uppläggningen av utbildningen mot ekonomisk brottslighet inom de olika myndighetsområdena. Åt gruppen borde också uppdras att upprätta den föreläsarbank som tidigare hade förordats. I den andra rapporten tar gruppen också upp frågor som rör samverkansutbildningen. Gruppen uttalar sig för att samverkansutbildningen bör ske i rikspolisstyrelsens regi. Utbildningen bör enligt gruppen få en mera praktisk inriktning än vad som är fallet i dag. Gruppen anser att utbildningen bör ses över inom ramen för gruppens arbete.

Riksåklagaren har, i samband med att han överlämnade arbetsgruppens slutrapport fill regeringen, uUalat att han avser aU låta gruppen fortsätta att arbeta med bl.a. frågor som rör samarbetet mellan myndigheterna.

Genom arbetsgruppens försorg har kommit till stånd det nödvändiga
arbetet med att samordna utbildningsinsatserna mot ekonomisk brotts
lighet på det sätt och med det syfte som kommissionen mot ekonomisk
brottslighet förordade. Det är naturligt att varje myndighet har ansvaret
för sin utbildning men att ett samråd och nära samarbete sker mellan         82

myndighetsområdena. Syftet med kommissionens framställning har en-     Prop. 1985/86:100 ligt min mening uppnåtts genom arbetsgruppens arbete. Någon ytterli-     Bil.4 gare åtgärd från regeringens sida behövs därför inte.

A nstagsberäkningen

Arbetsläget på framför allt de lokala åklagarmyndigheterna är alltjämt ansträngt. En översyn av den lokala åklagarorganisationen och av administrationen på samtliga nivåer inom åklagarväsendet äger rum genom åklagarkommittén. Kommittén väntas avsluta sitt arbete under våren 1986. För nästa år bör medel för åklagarmyndigheterna beräknas med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag (1 milj.kr.)

Jag beräknar medel för anordnande av en extra åklagarkurs, 150 000 kr. (12).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 275 336 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 275 336 000 kr.

83

D. DOMSTOLSVÄSENDET M.M.

Prop. 1985/86:100 Bil.4

D 1. Domstolsverket

1984/85

Utgift

51 003 430

1985/86

Anslag

51 730 000

1986/87

Förslag

42 855 000

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, arrende- och hyresnämnderna, rättshjälpsnämnderna och de allmänna advokatbyråerna. Domstolsverket har också fill uppgift att på det allmännas vägnar föra talan mot beslut i rättshjälpsfrågor.

Domstolsverket leds av en styrelse. Chef för domstolsverket är en generaldirektör. Inom verket finns en organisationsenhet, en ekonomienhet, en personalenhet och en juridisk enhet. Dessutom finns ett sekretariat och en disciplinnämnd.

Från anslaget betalas också kostnaderna för verksamheten vid notarienämnden, tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och besvärsnämnden för rättshjälpen.

1985/86               Beräknad ändring 1986/87

Domstolsverket     Föredraganden

Personal

Summa

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Efterutbildning inom domstolsverkets verksamhetsområde

Blanketter m.m. inom domstolsverkets verksamhetsområde

Datorbearbetning(l)

Rättsfallspublicering

Engångsanvisning

Summa

144

29 275 000 (20 911 000)

3 380 000

5 775 000

10 680 000

920 000

51 730 000

+2 058 000 (+1 028 000)

+1 113 000

+   262 000

+2 035 000

O

-1 700 000

+3 768 000

+2 235 000 (+1 242 000)

+210 000

+   260 000

-10 680 000

O

-   900 000

-8 875 000

(1)De medel som tidigare har anvisats under anslagsposten Datorbearbetning anvisas fr.o.m. budgetåret 1986/87 under anslagen D 1. Domstolsverket, D 2. Allmänna domstolarna, D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna, D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m. samt F 2. Rättshjälpsnämnderna och ingår där i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Domstolsverket

1.   Huvudförslag budgetåret 1986/87 55 066 000 kr.

2.   Huvudförslaget innebär aU anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 696 000 kr. Ett genomförande av huvudförslaget skulle

84

minska den administrafiva service som verket ger myndigheterna inom Prop. 1985/86:100 sitt verksamhetsområde och det utvecklingsoch rationaliseringsarbete Bil.4 som verket bedriver. Domstolsverket föreslår därför för budgetåret 1986/87 att huvudförslaget begränsas till verkets löpande verksamhet. Verket finner det med hänsyn bl.a. till osäkerheten kring verkets framtida lokalkostnader inte meningsfullt att nu lämna något huvudförslag för budgetåren 1987/88 och 1988/89.

3.   Pris- och löneomräkning m.m. 3 206 000 kr.

4.   Domstolsverket yrkar att anslagsposten Förvaltningskostnader räknas upp med 500 000 kr. främst för kostnader för övergång till ett moderniserat redovisningssystem.

5.   Domstolsverket yrkar att anslagsposten Datorbearbetning utöver prisomräkning räknas upp med ca 1,5 milj. kr. som en följd av den ökade ADB-verksamheten inom domstolsväsendet.

6.   Domstolsverket yrkar aU även för budgetåret 1986/87 800 000 kr. anvisas för utbildning av domare som ett led i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget med tillämpning av huvudförslaget på anslagsposterna till förvaltningskostnader och efterutbildning. Minskningen av utgifterna bör fördelas över en treårsperiod med fördelningen 2, 1 och 2%.

Från anslagsposten Datorbearbetning har hittills betalats kostnaderna för ADB-verksamheten inte bara hos domstolsverket utan även hos myndigheterna inom verksamhetsområdet. ADB-kostnaderna bör i fortsättningen belasta anslagsposten Förvaltningskostnader på de anslag till vilka de kan hänföras. På detta anslag belöper 653 000 kr.

Jag beräknar 800 000 kr. som engångsbelopp för domarutbildning i fråga om ekonomisk brottslighet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och fill sammanställningen

hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Domstolsverket för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 42 855 000 kr.

D 2. Allmänna domstolarna

1984/85   Utgift      944 957 430

1985/86   Anslag   940 580 000

1986/87   Förslag     1 018 040 000

Allmänna domstolar är fingsrätterna, hovrätterna och högsta domsto
len.
TingsräUerna är allmänna underrätter. Det finns 97 tingsrätter.
Hovrätterna är överrätter i de mål som fullföljs från tingsrätterna.            85

Hovrätterna är Svea hovräU (15 avdelningar, varav 13 för allmänna mål     Prop. 1985/86:100 och två för vatten- och fastighetsmål), Göta hovrätt (fyra avdelningar),     Bil.4 hovrätten över Skåne och Blekinge (fem avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (sex avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdelningar).

Högsta domstolen är överrätt i de mål som fullföljs från hovrätterna. Domstolen är indelad i tre avdelningar. I domstolen finns 25 justitieråd. Fyra av dessa tjänstgör f n. i lagrådet. För högsta domstolen finns ett särskilt kansli till vilket revisionssekreterare är knutna.

Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.

1985/86      Beräknad ändring 1986/87

Domstolsverket Föredraganden

Personal

Högsta domstolen Justitieråd, kanslichef

och revisionssekreterare                64

Övrig personal                                    34

Hovrätterna

Domare och hovrättsfiskaler            325

Övrig personal                                   166

Tingsrätterna

Domare                                              655

Tingsnotarier                                     624

Övrig personal                                 2 074

Summa                                           3 942(1)

(l)Härtill kommer ca 400 tjänster som en del av domstolarna själva får inrätta. Anslag

Förvaltningskostnader 751 570 000           + 49 625 000        + 52 785 000

(därav lönekostnader) (708 270 000)         (+ 46 288 000)     (+ 43 935 000)

Engångsanvisning           730 000            -       730 000        -       730 000

Reseersättningar           7 997 000            +      880 000        +      720 000

Lokalkostnader            147 783 000           + 24 395 000        + 24 395 000
Ersättning till

nämndemän                32 500 000           +      358 000        +      290 000

Summa                          940 580 000           + 74 528 000        + 77 460 000

Domstolsverket

1.   Huvudförslag budgetåret 1986/87 1 007 103 000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

2.   Huvudförslaget för budgetåret 1986/87 innebär aU anslagsposten Förvaltningskostnader efter pris- och löneomräkning minskas med om-

86

kring 8 milj. kr. Ett genomförande av huvudförslaget skulle medföra en     Prop. 1985/86:100 väsentlig ökning av antalet oavgjorda mål och ärenden i domstolarna.     Bil.4 Domstolsverket yrkar därför oförändrat anslag för de allmänna domstolarna budgetåret 1986/87.

3.   Pris- och löneomräkning m.m. 74 558 000 kr.

4.   Domstolsverket begär 700 000 kr. för att öka takten i fastighetsdataprojektet.

Föredragandens överväganden

Arbetsläget är fortfarande ansträngt i de allmänna domstolarna.

Antalet inkomna mål hos högsta domstolen och i hovrätterna har även under åren 1984 och 1985 legat på den höga nivå som uppnåddes år 1983.

I tingsrätterna ligger antalet inkomna tvistemål kvar på en hög nivå. Den kraftiga minskning av antalet inkomna brottmål (exklusive notariemål) som har skeU mellan 1982 (70 000 mål) och år 1984 (60 000 mål) torde huvudsakligen kunna tillskrivas den vidgade möjligheten att utfärda strafförelägganden som infördes år 1983 och som innebär att många handläggningsmässigt enkla brott kan beivras utan domstolsprövning.

Minskningen av antalet brottmål kan alltså inte tas till intäkt för att tingsrätternas arbetsbörda på något väsentligt sätt har lindrats. Tvärtom kan sägas att i enlighet med statsmakternas medvetna strävan de enklare målen har tagits bort från domstolsprövning och att de svåra och tidskrävande målen kvarstår. För denna ståndpunkt talar bl.a. det oförändrat höga antalet mål som överklagas till hovrätterna och högsta domstolen och den alltjämt höga nivån på förhandlingstiderna. Härtill kommer att fastighetsdomstolsmålen nära nog har fördubblats under 1980-talet, att det årliga antalet konkurser har ökat från 4 700 till 7 100 under samma period samt att lagsökningsmålen och inskrivningsärendena år 1984 var fier än någonsin.

Mot denna bakgrund kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget (5 milj. kr.) komma i fråga för nästa budgetår.

Fastighetsdatareformen har nu genomförts vid 31 av landets 94 inskrivningsmyndigheter. Reformtakten höjs i enlighet med riksdagens beslut under den femårsetapp som inleds budgetåret 1987/88. För att möjliggöra den ökade takten bör anslaget redan budgetåret 1986/87 tillföras 700 000 kr.

Som jag anmärkt under anslaget Domstolsverket bör de kostnader för ADB-verksamheten som fidigare har anvisats under domstolsverkets anslagspost Datorbearbetning i fortsättningen anvisas under anslagsposten Förvaltningskostnader på de anslag som kostnaderna kan hänföras till. Jag räknar därför upp detta anslag för sådana kostnader (6 377 000 kr.)

Hemställan

Med hänvisning fill vad jag har anfört och fill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

aU till Allmänna domstolarna för budgetåret 1986/87 anvisa ett

förslagsanslag av 1 018 040 000 kr.                                              87

D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna            Prop. 1985/86:100

Bil.4

1984/85   Utgift      314 728 251

1985/86   Anslag    308 427 000

1986/87   Förslag        329 520 000

Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätterna, mellankommunala skatterätten, kammarrätterna och regeringsrätten.

Länsrätterna och mellankommunala skatterätten är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. Det finns 24 länsrätter.

Kammarrätterna är överrätt i de mål som fullföljs från bl.a. länsrätterna. Det finns fyra kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (sju avdelningar), kammarrätten i Göteborg (sju avdelningar), kammarrätten i Sundsvall (fyra avdelningar) och kammarrätten i Jönköping (tre avdelningar).

Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Regeringsrätten är överrätt i de mål som fullföljs från kammarrätterna och högsta instans i patentmål. Domstolen är delad på tre avdelningar. I domstolen finns 22 regeringsråd. Tre av dessa tjänstgör f n. i lagrådet. För regeringsrätten finns ett kansli till vilket regeringsrättssekreterare är knutna.

1985/86        Beräknad ändring 1986/87

Domstolsverket Föredraganden

Personal

Regeringsrätten

Regeringsråd, kanslichef

och regeringsrätts-

sekreterare

60

Övrig personal

26

KaiJimarrätterna

Domare och fiskaler

170

Övrig personal

136

Länsrätterna och meUan-

kommunala skatterätten

Domare

207

Personal med berednings-

och föredragandeuppgifter

341

Övrig personal

266

Summa                       1 206(1)

(l)Härtill kommer ca 170 tjänster som en del av domstolarna själva får inrätta. Anslag

Förvaltningskostnader 248 842 000        +17 788 000   +20 250 000

(därav lönekostnader) (234 114 000) (+16 900 000)      (+13 360 000)

Reseersättningar         2 965 000          + 326 000      + 265 000

Lokalkostnader          46 900 000         + 438 000     + 438 000

Ersättning till nämndemän 9 720 000    + 171 000      + 140 000

Summa                     308 427 000        +18 723 000   +21 093 000

Domstolsverket                                                             Prop. 1985/86:100

1.    Huvudförslag budgetåret 1986/87 321 870 000 kr. Minskningen av     Bil.4
utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1, 2 och 2 %

för första, andra resp. tredje budgetåret.

2.   Huvudförslaget för budgetåret 1986/87 innebär aU anslagsposten Förvaltningskostnader efter pris- och löneomräkning minskas med omkring 2,6 milj. kr. Vid en tillämpning av huvudförslaget kan kraftiga balansökningar befaras vid domstolarna.

3.   Pris- och löneomräkning m.m. 16 083 000 kr.

4.   För att nå en önskvärd balanssituafion vid domstolarna föreslår domstolsverket aU anslaget förstärks med 2 640 000 kr.

Föredragandens överväganden

Omloppsfiderna i skattemål är alltjämt oacceptabelt långa i länsrätterna. Antalet oavgjorda mål i länsrätterna sjönk visserligen något år 1984, men minskningen är ojämnt fördelad över landet. Endast ett fåtal länsrätter är enligt tillgänglig statisfik i nivå med den ettåriga omloppstid för skattemålen som i 1985 års budgetproposition angavs som godtagbar.

Ökningen av antalet inkommande mål i kammarrätterna har upphört. Antalet inkommande mål är dock fortfarande mycket stort och antalet oavgjorda mål ligger kvar på en alltför hög nivå. I regeringsrätten har antalet oavgjorda mål ökat.

De långa omloppstiderna i skattemål i länsrätterna har uppmärksammats i RRV:s rapport om långa handläggningstider i offentlig verksamhet. Varken den nya lagstiftningen om förenklad självdeklaration eller skatteförenklingskommitténs förslag i principbetänkandet (SOU 1985:42) Förenklad taxering kan förbättra arbetsläget i länsrätterna under budgetåret 1986/87. Däremot kan en planerad reform i fråga om handläggningen av körkortsfrågor ge domstolarna en marginell lindring i arbetsbördan.

Domstolsverket har i särskild skrivelse hemställt att 2,5 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1985/86 och att det sålunda ökade anslaget behålls realt oförändrat de tre följande budgetåren. Jag har inte funnit att det är möjligt att tillmötesgå domstolsverket på den punkten.

I sin skrivelse har domstolsverket diskuterat olika åtgärder för att förbättra arbetsläget. Bland sådana åtgärder nämns temporär specialisering av domarpersonalen, höjd beloppsgräns för ensamdomarmålen och viss begränsning av skriftväxlingen i målen.

För egen del är jag positiv till denna typ av åtgärder och avser att återkomma till frågan senare.

Med hänsyn fill arbetsläget i förvaltningsdomstolarna bör återstående förstärkningar för balansavarbetning behållas och endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget (I milj. kr.) komma i fråga för nästa budgetår.

Som jag anmärkt under anslaget Domstolsverket bör de kostnader för
ADB-verksamheten som tidigare har anvisats under domstolsverkets
anslagspost Datorbearbetning i fortsäUningen anvisas under anslags-        89

posten Förvaltningskostnader på de anslag som kostnaderna kan hänföras till. Jag räknar därför upp detta anslag för sådana kostnader (6 028 000 kr.)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och fill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna förvaltningsdomstolarna för budgetåret 1986/87

anvisa eU förslagsanslag av 329 520 000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil.4

D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

1984/85

Utgift

35 134 220

1985/86

Anslag

36 020 000

1986/87

Förslag

38 268 000

Hyresnämnderna har fill uppgift bl.a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att avgöra vissa typer av sådana tvister. Arrendenämnderna har motsvarande uppgift i arrendetvister. Flertalet av nämnderna har två eller tre län som verksamhetsområde. Hyresnämnderna har gemensamt kansli med arrendenämnderna. Sådana kanslier finns på tolv orter. Chef för kansliet är det hyresråd som har utnämnts eller förordnats till det.

Bostadsdomstolen är fullföljds- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnderna.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Domstolsver

ket Föredraganden

Personal

Bostadsdomstolen Domare och föredragande Övrig personal

13

7

-

-

Hyresnämnderna Hyresråd Övrig personal

31 97

-

-

Summa

148

-

-

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Reseersättningar Lokalkostnader

30 025 000

(25 430 000)

740 000

5 255 000

+1 097 000 (+ 971 000) + 81 000 +1 081 000

+1 100 000 (+ 962 000) + 67 000 +1 081 000

Summa

36 020 000

+2 259 000

+2 248 000

90

Domstolsverket                                                             Prop. 1985/86:100

1.    Huvudförslag budgetåret 1986/87 38 279 000 kr. Minskningen av     Bil.4
utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 2, 2 och I %

för första, andra resp. tredje budgetåret.

2.   Huvudförslaget innebär att anslagsposten Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 efter pris- och löneomräkning minskas med 635 000 kr. Domstolsverket bedömer det möjligt att åstadkomma dessa besparingar.

3.   Pris- och löneomräkning m.m. 2 894 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medel enligt ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2, 2 och I % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Som jag anmärkt under anslaget Domstolsverket bör de kostnader för ADB-verksamheten som fidigare har anvisats under domstolsverkets anslagspost Datorbearbetning i fortsättningen anvisas under anslagsposten Förvaltningskostnader på de anslag som kostnaderna kan hänföras till. Jag räknar därför upp detta anslag för sådana kostnader (103 000 kr.)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m. för budgetåret

1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 38 268 000 kr.

D 5. Utrustning till domstolar m.m.

1984/85

Utgift

11 155 638

Reservation

3 905 173

1985/86

Anslag

15 900 000

1986/87

Förslag

35 465 000

Från anslaget betalas kostnader för inköp av utrustning och inventarier för myndigheterna inom domstolsverkets förvaltningsområde — med undantag av de allmänna advokatbyråerna —, konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för flyttning.

Domstolsverket hefäknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 fill 41 100 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslagsbehovet till 35 465 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning titt domstolar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa

ett reservationsanslag av 35 465 000 kr.                                       91

D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet    Prop. 1985/86:100

Bil.4

Reservation    17 911 000

1984/85

Utgift

49 427 458

1985/86

Anslag

54 000 000

1986/87

Förslag

62 700 000

Från anslaget betalas utgifter för investeringar i byggnader för domstolsväsendet.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen beräknar den sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåren 1985/86 och 1986/87 fill 141,6 milj. kr. För budgetåret 1986/87 beräknar byggnadsstyrelsen medelsbehovet fill 75,7 milj. kr., vilket innebär en ökning med 21,7 milj. kr. i förhållande fill anslaget för innevarande budgetår. Den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen för fiden den 1 januari 1984 - den 1 januari 1985 beräknar styrelsen fill sex procent.

Föredragandens överväganden

Jag har inte något att erinra mot de ändringar av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt som byggnadsstyrelsen har föreslagit. Ändringarna föranleds i huvudsak av den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start för år-män

ställan-I de

84-01-01 85-01-01

Faktisk

Beräknad

t. 0. m. 85-06-30

år-mån

1985/86 1986/87

Objekt färdigställd.

j

före 1984-07-01 mer

1

ej slutredovisade

56 100 56 000

51 637

1 500

Stockholms tings-

rätt, nybyggnad i

kv. Klamparen

148 400 155 800

41 809

50 000

50 000 83-11

86-11

Malmö tingsrätt

m. m., nybyggnad

i kv. von Conow

41 700 42 700

38 746

2 000

2 000 83-02

84-09

Karlskoga tingsrätt,

nybyggnad

10 100 10 100

7 636

1 600

800 84-01

85-05

Stenungsunds tings-

rätt, om- och till-

byggnad

8 400 8 800

5 057

2 800

900 84-10

85-10

Kalmar tingsrätt

ra. m., om- och till-

byggnad

12 400 14 200

374

4 000

8 000 85-10

87-01

Projekteringskost-

nader

4 147

4 000

7 000

Summa

277 100 287 600

149 406

65 900

68 700

92

/

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.

)

Prop.1985/86:100

Hedelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Bil.4

Behållning 1985-07-01

Anslag för 1985/86

Anslag för 1986/87 (förslag)

Summa

17 900 54 000 62 700

134 600

1985/86            65 900 1986/87            68 700

134 600

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet för budgetåret 1986/ 87 anvisa eU reservationsanslag av 62 700 000 kr.

93

E. KRIMINALVÅRDEN

Prop. 1985/86:100 Bil.4

E 1. Kriminalvårdsstyrelsen

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

84419 183

85159 000 78 947 000

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för regionkanslierna, kriminalvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen. Styrelsen är huvudman för kriminalvårdsnämnden och övervakningsnämnderna.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en för klientfrågor och en för administration. Dessutom finns en planerings- och samordningsenhet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Kriminalvårdsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Summa

365,5

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader

66 289 000

+ 4 877 000

+ 3 453 000

(därav lönekostnader)

(58 259 000)

(+ 3 429 000)

(+ 3 026 000)

Lokalkostnader

8 595 000

+ 642 000

+ 610 000

Förhyrd datamaskintid m.m.

8 792 000

+ 5 546 000

- 8 792 000

Revisionskontor -

särkostnader

1 483 000

-I- 92 000

- 1 483 000

Summa

85 159 000

+11 157 000

- 6 212 000

Kriminalvårdsstyrelsen

1.   Anslag budgetåret 1986/87 96 316 000 kr.

2.   Pris- och löneomräkning m.m. 5 263 000 kr.

3. Enligt huvudförslaget skall anslaget under budgetåren 1985/
861989/90 räknas ned med sammanlagt 10 %, varav med 2 % under
1985/86. Styrelsen föreslår aU den återstående reduktionen om 8 %
fördelas på de tre budgetåren 1987/88-1989/90 med 2, 3 resp. 3 %.

4.   För introduktion av nyanställd personal samt för ett chefsförsörj-ningsprogram begärs 100 000 kr.

5.   För eU forskningsprojekt i samarbete med statens räUskemiska laboratorium angående urinanalyser och läkemedelsmissbruk beräknas 250 000 kr.

94

6.   För underhåll av persondatorer, ord- och textbehandlingsutrust-     Prop. 1985/86:100 ning samt hänvisningsdator fill telefonväxeln yrkas 500 000 kr.             Bil.4

7.   För drift och utveckling av ADB-system inom kriminalvårdsverket beräknas ytterligare 5 044 000 kr.                                        '

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 24 oktober 1985 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att undersöka möjligheterna att genomföra en decentralisering inom kriminalvården.

Enligt huvudförslaget skall anslaget under budgetåren 1985/861989/ 90 räknas ned med sammanlagt 10 %, varav med 2 % under 1985/86. Jag förordar att den återstående reduktionen fördelas på budgetåren 1986/ 87-1989/90 med I, 2, 2 resp. 3 %.

Av den sammanlagda besparing som tillämpningen av huvudförslaget kommer att ge under femårsperioden avses högst 40 procent få användas för att förstärka linjeorganisationen i samband med decentraliseringen.

Medel till ADB-verksamhet inom kriminalvårdsverket, som för innevarande budgetår har anvisats under anslagsposten Förhyrd datamaskintid m.m., bör i fortsättningen beräknas under anslaget E 2 Kriminalvårdsanstalterna, anslagsposten Förvaltningskostnader.

Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för civildepartementet senare denna dag att redovisa att han avser återkomma med förslag till regeringen att i särskild proposition föreslå riksdagen att riksrevisionsverket från den 1 juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bakgrund härav harjag inte beräknat särkostnader för revisionskontoret vid kriminalvårdsstyrelsen. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 78 947 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 78 947 000 kr.

E 2. Kriminalvårdsanstalterna

1984/85 Utgift 1 372 589 029 1985/86 Anslag 1 402 688 000 1986/87   Förslag     1 494 680 000

Den 1 oktober 1985 fanns inom kriminalvården 19 riksanstalter med
I 390 slutna och 474 öppna platser, 57 lokalanstalter med I 176 slutna
och 1 063 öppna platser samt 25 häkten med I 321 platser. Riksanstalter
na är direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen medan häktena, lokal
anstalterna och skyddskonsulentdistrikten är organiserade i 13 regioner.
I ledningen för varje region finns en kriminalvårdsdirektör.                        95

Prop.1985/86:100 Bil.4

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Kriminalvårds-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Styresmän m.fl.

306

+ 2

-

Läkare, psykologer

25,5

-

Sjukvårdspersonal

88,5

-

-

Tillsynspersonal

2 956

+ 22

-

Personal i arbetsdrift

561

+ 4

Kontorspersonal

289

+ 0,5

-

Haskinpersonal

57

-

-

Förråds- och ekonomipersonal    344

+ 3

-

Summa

4 627(1)

+ 31,5

-(2)

Anslag

Förvaltningskostnader

964 501 000

+ 61 043 000

+ 69 119 000

(därav lönekostnader)

1925 909 000)

1+ 55 738 000)

1+ 57 895 000)

Lokalkostnader

138 511 000

+ 19 071 000

+ 13 069 000

Gemensamma funktioner i

kvarteret Kronoberg

4 718 000

+ 782 000

- 305 000

Vårdkostnader

159 538 000

+ 16 407 000

+ 14 748 000

Arbets- och studieer-

sättningar

37 469 000

+ 3 433 000

+ 2 248 000

Råvaror m.fl. utgifter

för sysselsättning av

de intagna

95 060 000

+ 2 654 000

- 7 060 000

Diverse utgifter

2 891 000

+ 252 000

+ 173 000

Summa

1 402 688 000

+103 642 000

+ 91 992 000

(l)Personalstaten har reducerats med 27 tjänster p.g.a. att kriminalvärds-anstalten Västergården skall läggas ned den 1 oktober 1986 och med ytterligare nio tjänster med hänsyn till den planerade nedläggningen av jordbruksdriften vid kriminalvärdsanstalten Hall.

(2)Den föreslagna stängningen av anstaltsplatser kommer att medföra att ett antal tjänster, som inte nu kan redovisas, dras in.

Intäkter inom arbetsdriften redovisas på statsbudgetens inkomstsida under Försäljningsinkomster, Inkomster vid kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Anslag budgetåret 1986/87 I 506 330 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 98 224 000 kr.

3. Styrelsen anser att det f.n. inte är möjligt att tillämpa huvudförslaget.

4. När den beslutade slutna lokalanstalten Rosersberg med 42 platser tas i bruk, skall den slutna lokalanstalten Uppsala med 44 platser läggas ned. För Rosersberg och Uppsalaanstaltens annex Studiegården med 20 öppna platser beräknas 33 resp. 13 tjänster. Samfidigt dras 51,5 tjänster in vid Uppsalaanstalten (-141 000 kr.).

96

5. Styrelsen föreslår att en ny lokalanstalt byggs i Göteborg samt att den nuvarande Vänersborgsanstalten byts ut mot en ny lokalanstalt. Medel yrkas för sammanlagt 34 tjänster (-1- 1 566 000 kr.).

6. En föreslagen ombyggnad vid kriminalvårdsanstalten Haparanda kommer att ge anstalten ett platstillskott. Medel beräknas för ytterligare tre tjänster som vårdare (-1- 495 000 kr.).

7. Medel begärs för introduktion av nyanställd personal samt för ett chefsförsörjningsprogram (-|- 900 000 kr.).

8. Ytteriigare medel beräknas för hundkostnadsersäUningar fill fodervärdar (-f 125 000 kr.).

9. Föratt utöka och intensifiera den antidrogkampanj, som har pågått sedan budgetåret 1983/84, yrkas ytteriigare medel (-1- 550 000 kr.).

10. Medel beräknas för utveckling och utbyggnad av frifids-/frilufts-verksamhet inom kriminalvården (-1- 523 000 kr.).

11. Medlen för bibilioteksverksamhet bör räknas upp med 1 milj. kr. för att man skall kunna ge samtliga kommuner full kostnadstäckning för biblioteksservicen vid häkten och slutna anstalter. Ytterligare 400 000 kr. behövs för att bokutlåning åter skall kunna bedrivas vid de öppna anstalterna.

Prop. Bil.4

'985/86:100

Förvaltning av fastigheter

Kriminalvårdsstyrelsen förvaltar fastigheter för kriminalvårdsändamål till ett vid utgången av budgetåret 1984/85 sammanlagt bokfört värde av ca 700 milj. kr.

Resultatutjämning för fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen:

1985/86

Beräknad ändi

■ing 1986/87

Kriminalvård:

i- Före-

styrelsen

draganden

Intäkter

Ersättning för lokaler som upp-

låts till statsmyndigheter

46 900 000

+ 2 800 000

+ 3 500 000

Hyror och arrenden för lokaler

och markområden som upplåts

till enskilda

7 000 000

+ 300 000

+ 300 000

Diverse inkomster

100 000

-

Summa

54 000 000

+ 3 100 000

+ 3 800 000

Kostnader

Drift- och underhållskostnader

43 664 000

+ 2 936 000

+ 3 636 000

Hyres- och arrendekostnader m.m.

3 836 000

+ 164 000

+ 164 000

Avskrivningar

6 000 000

-

-

Summa

53 500 000

+ 3 100 000

+ 3 800 000

Överskott att tillföras statsbudgeten

500 000

97

7    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter redovisas som     Prop. 1985/86:100 utgift under anslagsposten Lokalkostnader för kriminalvårdsanstalter-     Bil.4 na.

Under posten Drift- och underhållskostnader beräknar kriminalvårdsstyrelsen 24,3 milj. kr. för åtgärder som avser fastighetsunderhåll och 22,3 milj. kr. för ombyggnad och komplettering.

Avskrivningarna beräknas på gällande fasfighetsbestånd och med beaktande av verkställda grundavskrivningar fill 1,25 procent av det bokförda byggnadsvärdet.

Föredragandens överväganden

Chefen för socialdepartementet kommer senare i dag att behandla bl.a. frågan om insatser mot AIDS bland narkotikamissbrukare. Hon kommer därvid att betona, att målet måste vara att nå alla intravenösa missbrukare med provtagning, avgiftning och behandling. Denna inriktning måste enligt min mening också gälla för kriminalvården.

Sedan i våras pågår ett omfattande arbete inom kriminalvården för att kunna bemästra den nya situationen som AIDS/HTLV III innebär för verksamheten. Kriminalvårdsstyrelsen har bl.a. utarbetat informationsmaterial om AIDS/HTLV III och därtill relaterade frågor, såsom smittorisker, hygienaspekter, provtagningsrutiner för sjukvårdspersonal, omhändertagande av HTLV lll-positiva intagna m.m. Målsättningen är att all personal, övervakarna och samtliga kriminalvårdsklienter så snabbt som möjligt skall få fillgänglig information och erforderliga anvisningar. Kriminalvårdsstyrelsen inledde därför på ett tidigt stadium ett samarbete med representanter för socialdepartementet, socialstyrelsen och regeringens AIDS-delegation samt med medicinsk expertis vid Statens bakteriologiska laboratorium. Insatser görs också på utbildningssidan.

Förutom speciella insatser riktade till HTLV Ill-positiva intagna, såsom krisstöd och kvalificerat omhändertagande, är det nödvändigt att personalen inom kriminalvården prioriterar arbetet med att söka upp och motivera narkotikamissbrukare till adekvat behandling. Det är viktigt att detta arbete påbörjas så tidigt som möjligt. Redan under häktningstiden bör särskilda insatser göras i samverkan mellan häktespersonal, frivård och socialtjänstens narkomanvård. Insatserna bör sedan följas upp och fortsätta under straffverkställigheten. I detta arbete har anstaltens behandlingskollegium en vikfig roll. Kriminalvårdens personal bör t.ex. i ökad utsträckning försöka arbeta fram lämpliga s.k. § 34-placeringar. Som jag anfört i prop. 1984/85:19 om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik bör sådana placeringar påbörjas fidigare än vad som sker i dag. Detta kan enligt min mening medverka till bättre behandlingsresultat. Kriminalvårdsstyrelsens rapport 1985:1 om fill-lämpning och utfall av sådana vistelser visar också att § 34-verksamheten är mycket positiv och utgör ett utomordentligt värdefullt instrument vid verkställandet av fängelsestraff.

Jag vill här också nämna den ökade användning av frigångsinsfitutet
för narkotikamissbrukare som jag har förespråkat i den tidigare nämnda      98

proposifionen. Som jag anförde där kan det vara lämpligt att kombinera     Prop. 1985/86:100 frigång fill arbete eller utbildning med direkta behandlingsåtgärder,     Bil.4 exempelvis besök på narkomanvårdsenhet eller socialbyrå för samtal om missbruksproblemen.

Kriminalvårdsstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 21 november i år informerat om att styrelsen inom den närmaste fiden kommer att ge kriminalvårdsdirektörerna och riksanstaltscheferna i uppdrag att i samråd med socialtjänsten och sjukvården upprätta åtgärdsplaner med avseende på HTLV Ill-positiva och övriga narkotikamissbrukare i riskzonen inom kriminalvården. När planerna redovisats för styrelsen kommer den att informera regeringen om det fortsatta arbetet och beräknade resursbehov.

För egen del vill jag understryka att de insatser som hifinfills gjorts inom kriminalvårdsverket i syfte aU försöka begränsa spridningen av HTLV Ill-smittan är vikfiga och värdefulla. Jag kommer fortlöpande aU noggrannt följa utvecklingen när det gäller narkotikasituationen och AIDS/HTLV lll-problemafiken inom kriminalvården och jag ser fram emot den av kriminalvårdsstyrelsen aviserade redogörelsen för det fortsaUa arbetet.

Antalet verkställbara fängelsedomar var under åren 1982-1984 16 607, 16 686 resp. 15 773. Under första halvåret 1985 var antalet fängelsedomar ca 600 lägre än under samma tid 1984. De nya reglerna om villkorlig frigivning som trädde i kraft den I juli 1983 medförde att medelbeläggningen vid kriminalvårdsanstalterna under budgetåret 1983/84 minskade med ca 350. Under budgetåret 1984/85 har medelbeläggningen gått ned med ytteriigare omkring 100.

Med hänsyn till beläggningsnedgången och den pågående utbyggnaden av lokalanstaltsorganisationen har regeringen den 14 februari 1985 beslutat att kriminalvårdsanstalten Västergården med 60 platser skall läggas ned den 1 oktober 1986 samt att ytterligare 158 platser vid olika kriminalvårdsanstalter skall stängas.

Beläggningsutvecklingen vid kriminalvårdsanstalterna medger enligt min mening att ytterligare ett antal platser kan stängas. Jag har därför räknat ned anslaget med 15 milj. kr.

Jag avser också att bl.a. undersöka om anstaltsorganisationens platsbestånd skulle kunna utnyttjas effektivare än vad som i dag är fallet.

Som jag har anmärkt under anslaget E I Kriminalvårdsstyrelsen bör medel till ADB-verksamhet inom kriminalvårdsverket i fortsättningen anvisas under förevarande anslag. Jag har därför räknat upp anslagsposten Förvaltningskostnader med 9 473 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning fill vad jag har anfört och till sammanställningarna beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 1 494 680 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen aU

1.   godkänna den av mig beräknade driftstaten för förvaltning av fastigheter,

2.    till Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1986/87 anvisa ett        99 förslagsanslag av 1 494 680 000 kr.

E 3. Frivården

Prop. Bil.4

1985/86:100

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

202 727 524 212 794 000 222 243 000

Från anslaget betalas kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhet samt ersättningar till övervakare.

Frivårdsorganisationen består av 65 skyddskonsulentdistrikt. Antalet övervakningsnämnder är 29.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Kriminalvårds

;- Före-

styrelsen

draganden

Personal

Konsulent- och assistent-

personal

508

- 20

Läkare, psykologer

4

-

Sjukvårdspersonal

3

-

-

Kontorspersonal

241

-

Personal på vårdavdelning

5

-

-

Personal på hotell och

inackorderingshem

12

-

-

Summa

773

_

- 20

Anslag

Förvaltningskostnader

150 160 000

+10 958 000

+ 3 406 000

(därav lönekostnader)

(140 157 000)

(+ 9 414 000)

(+ 2 709 000)

Ersättning åt ledamöter m. fl.

i övervakningsnämnderna

3 429 000

-

-

Lokalkostnader

22 797 000

+ 285 000

+   3 000

Värdkostnader

25 615 000

+13 164 000

+ 7 600 000

Bidrag till enskild frivårds-

verksamhet

8 793 000

+ 686 000

+ 440 000

Till regeringens disposition

2 000 000

- 2 000 000

- 2 000 000 •

Summa

212 794 000

+23 093 000

+ 9 449 000

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Anslag budgetåret 1986/87 235 887 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 10 143 000 kr.

3. Styrelsen anser att det f.n. inte är möjligt aU tillämpa huvudförslaget.

4. Medel begärs för introduktion av nyanställd personal samt för eU chefsförsörjningsprogram (-|- 350 000 kr.).

5. Styrelsen föreslår att ersättningen fill lekmannaövervakare höjs från 100 kr. till 200 kr. per månad, varav hälften skall utgöra arvode och hälften ersättning för kostnader (-I-12 400 000 kr.).

6. Ytteriigare medel beräknas till inköp av bostadsrättslägenheter för au bereda bostäder åt klienter (-f 200 000 kr.).

100

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Den 1 juli 1983 trädde nya regler för villkoriig frigivning och kriminal-     Bil.4

vård i frihet i kraft. Övervakningstiden vid skyddstillsyn avkortades från

två fill ett år. Genom reformen minskade antalet klienter inom frivården

från 17 541 den 30 juni 1983 fill 12 846 den 30 juni 1984 Minskningen

har fortsatt under budgetåret 1984/85. Antalet klienter var den 30 juni

1985 11 832.

Inför reformen uppgick antalet klienter per tjänsteman till omkring 39.1 1983 års budgetproposition beräknades medel för att minska antalet ärenden per tjänsteman till omkring 30 och därigenom göra det möjligt att intensifiera övervakningen.

Den fortsatta nedgången av antalet klienter under det senaste budgetåret gör det möjligt att med bibehållande av den angivna relationen av omkring 30 ärenden per tjänsteman dra in ett antal tjänster och minska lönemedlen under anslaget. Jag förordar att en reducering görs med 7 milj. kr.

Jag förordar vidare att medlen till kontorspersonal under de kommande tre budgetåren räknas ned enligt huvudförslaget med sammanlagt 5 % med fördelning på dessa budgetår med 2, 2 och I %. För budgetåret 1986/87 harjag därför beräknat en besparing av 700 000 kr.

I likhet med kriminalvårdsstyrelsen anser jag att ersättningen till lekmannaövervakare bör höjas till 200 kr. per månad, varav hälften arvode och hälften ersättning för kostnader. Den sammanlagda kostnaden för höjningen uppgår fill ca 12,4 milj. kr. Med hänsyn fill den f.n. låga utgiftsnivån under anslagsposten Vårdkostnader har jag beräknat det ytterligare medelsbehovet under denna post till 7,6 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 222 243 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

aU till Frivården för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 222 243 000 kr.

E 4. Maskin- och verktygsutrustning m.m.

1984/85 Utgift        20 604 498        Behållning                12 202 414

1985/86 Anslag        21 900 000 1986/87 Förslag        4 800 000

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar aU anslaget förs upp med 14 800 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget till 4 800 000 kr. och hemställer aU regeringen

föreslår riksdagen

att till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret 1986/87

anvisa ett reservationsanslag av 4 800 000 kr.                               101

E 5. Engångsanskaffning av inventarier m.m.   Prop. 1985/86:100

Bil.4

1984/85 Utgift        28 267 064 Behållning        23 175 437

1985/86 Anslag        20 400 000 1986/87 Förslag      12 600 000

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar att anslaget förs upp med 19 100 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget till 12 600 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret

1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 12 600 000 kr.

E 6. Utbildning av personal m.fl.

Behållning     547 140

1984/85

Utgift

12 399 725

1985/86

Anslag

15 200 000

1986/87

Förslag

16 105 000

Från anslaget betalas vissa utgifter för utbildning av kriminalvårdsverkets personal, personundersökare och övervakare samt utgifter för praktikcentra för studerande vid högskoleenhet.

Kriminalvårdsstyrelsen

1.   Huvudförslag budgetåret 1986/87 16 150 000 kr.

2.   Prisomräkning m.m. I 500 000 kr.

3.   I syfte att bekämpa narkotikamissbruket har man sedan budgetåret 1983/84 bedrivit utbildning av all personal vid kriminalvårdsanstalterna. Utbildningen bör nu fortsättas inom häktesorganisationen och frivården. För budgetåret 1986/87 beräknas I 850 000 kr.

4.   Medel yrkas för utbildning av personal i en försöksverksamhet där man avser att informera och söka påverka alkoholskadade intagna (-1-900 000 kr.).

5.   Ytterligare medel beräknas för utbildning av arbetsledare och fri-värdspersonal (-fl 400 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Enligt huvudförslaget skall anslaget under budgetåren 1985/861987/88 räknas ned med sammanlagt 5 %. Under nästa budgetår bör en reduktion göras med 1,7 %.

I fråga om åtgärder mot narkofikamissbruket harjag beräknat medel i enlighet med styrelsens förslag (3).

Hemställan

Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 16 105 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

attfill Utbildning av personal m.fl. föt hudgetåret 1986/87 anvisa ett 102

reservationsanslag av 16 105 000 kr.

E 7. Byggnadsarbeten för kriminalvården            Prop. 1985/86:100

Bil.4

1984/85   Utgift      148 387 890    Behållning        71 249 644

1985/86   Anslag     10 000 000

1986/87   Förslag    65 800 000

Från anslaget betalas utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att nya lokalanstalter byggs i Göteborg, Vänersborg och Halmstad för sammanlagt 115,2 milj. kr. För ombyggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstalterna Haparanda och Härnösand beräknas 20 resp. 16 milj. kr. Vidare planeras ny- och ombyggnadsarbeten för sammanlagt 142,3 milj. kr. vid kursbyn Gruvberget samt vid kriminalvårdsanstalterna Djupvik, Falun, Hall, Hällby, Härianda, Kalmar, Kumla, Lindome, Lärbro, Mäshult, Norrköping, Norrtälje, Roxtuna, Skenas, Skogome, Skänninge, Stångby, Tidaholm, Tygelsjö, Valla, Viskan, Vångdalen, Västerås och Österåker.

För mindre byggnadsobjekt vid olika anstalter beräknas 12,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Under år 1985 har nya lokalanstalter färdigställts i Ystad, Nyköping och Härnösand. F.n. byggs lokalanstalter i Malmö och Gävle.

För angelägna ny- och ombyggnadsarbeten vid befintliga anstalter beräknar jag 10 milj. kr. Under Diverse objekt beräknas 14 390 000 kr. för pågående objekt. För eventuella byggnadsobjekt, som av särskilda skäl bör kunna sättas i gång skyndsamt, beräknas 5 milj. kr. Jag förordar alltså att kostnadsramen Diverse objekt förs upp med 19 390 000 kr.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan(1 000-tal kr)

Byggnadsobjekt   1

(ostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

otarfr

cfäl 1 anrip

!

54-01-01

85-01-01

Faktisk t. o.m. 85-06-30

------------------- ■              ...UU. v

Beräknad för år-mån

år-mån

1985/86

1986/87

Fastighetsförvärv

15 000

10 000

6 491

5 000

5 000

Färdigställda, ännu

ej slutredovisade

objekt

85 200

-

84 445

700

-

-

Gävle(lokalanstalt)

31 300

33 000

9 405

10 000

13 000 84-11

86-03

Hall(larmsystem)

3 600

3 780

3 764

16

-

-

Hall(ombyggnad av

paviljong)

2 500

2 500

1 766

600

134

-

Haparanda(fri-

tidsbyggnad.

tillbyggnad av

garage)

2 000

-

1 675

225

-

-

Hinseberglvakt-,

inskrivnings- och

förrådsbyggnad)

4 900

4 900

3 819

1 000

81

-

103

Byggnadsobjekt 1

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

Prop. 1985/86:100 Bil.4

ctart

ställande

i

S4-01-01

85-01-01

Faktisk

t.o.m.

85-06-30

Beräknad för år-mån

är-män

1985/85

1986/87

Hinseberg(fri-

tidsbyggnad)

5 000

5 OOO

3 835

1 000

165

Huddinge(lokalan-

stalt)

29 800

29 900

28 500

1 000

500

-

Hällby(tillbyggnad

av administration)

6 300

6 200

-

5 000

1 000 84-12

86-01

Härnösand(lokal-

anstalt)

30 700

32 000

21 425

7 000

3 000

-

Härnösand(verk-

stadsbyggnad)

13 700

14 500

7 110

6 000

1 000

-

Karlskoga(lokal-

anstalt)

32 000

32 000

29 767

2 000

200

Kristianstad (lokal-

anstalt)

23 350

24 300

21 663

1 500

500

-

Kumla (skärmtak,

omläggning av

industrigård)

2 750

-

2 985

-

-

-

Luleå (förlägg-

ningsbyggnad)

3 800

-

3 425

275

-

-

Hajorshagen (vakt-.

inskrivnings-.

sjukvärds- och

personallokaler)

2 800

3 025

3 007

18

-

-

Hajorshagen (ny

småindustri)

3 850

3 850

3 018

800

32

-

Malmö (lokalanstalt) 27 600

29 800

8 270

15 000

5 000 84-10

86-01

Mariefred (tillbygg-

nad av administra-

tion)

6 300

6 300

-

5 000

1 000 84-12

86-01

Mäshult (ny huvud-

byggnad)

8 750

8 750

4 610

3 000

1 000 84-05

86-09

Mäshult (vakt-.

inskrivnings- och

kontorslokaler)

6 580

6 650

4 595

2 000

55 84-07

86-07

Norrköping(perso-

nalbyggnad)

2 180

2 180

2 174

6

-

Norrtälje (ombygg-

nad av fyra

paviljonger)

6 200

6 300

3 913

2 000

383 84-11

86-08

Nyköping (lokal-

anstalt)

28 000

28 500

25 015

3 000

500

Rosersberg (lokal-

anstalt)

33 500

38 000

2 592

10 000

10 000 86-06

87-10

Singeshult (perso-

nal- och verk-

stadslokaler)

2 850

2 850

2 584

266

-

-

Svartsjö (ombyggnad) 32 900 35 400 23 468 8 000 3 000

Sörbyn (vakt- och fritidsbyggnad)   7 100   7 100     - 5 000 2 000

Tidaholm (ombyggnad av fyra paviljonger)        6 200   6 600    81 2 000 4 000 85-08 87-04

104

Prop. 1985/86:100 Bil.4

Byggnadsobjekt   Kostnadsram     Medelsförbrukning

i

Bygg- Färdig-

ctart QtällanHp

84-01-01

85-01-01 Faktisk Beräknad för

t n m

3 Ld) L b Lali-dMUC

år-mån år-mån

L. U 111.

85-06-30 1985/86

1986/8:

Tidaholm (ny pavil-

jong)         16 300

16 400 4 460 10 000

2 000

-

Tillberga (köks-

och matsalsbygg-

nad)         4 750

5 000 4 810   100

-

Täby (lokalanstalt) 32 000

32 000 29 865 2 000

100

-

Umeä (förläggnings-

byggnad)       5 200

5 200 4 620   500

-

-

Ystad (lokalanstalt) 30 000

30 200 23 855 5 000

1 000

-

Ny- och ombyggnads-

arbeten vid befint-

liga anstalter

10 000

5 000

-

Diverse objekt    20 800

19 390 12 747 2 406

750

-

Projekteringskost-

nader

6 000

Erfarenhetsmässig

reduktion av

medelsbehovet

- 23 482 -

13 280

Summa         575 760

501 575 393 759 93 930

53 120

Anslagsberäkning (1 000-tal k

r.)

Medelstillgång

Beräknad medelsför-

brukning

Behållning 1985-07-01

71 250   1985/86

93 930

Anslag för 1985/86

10 000    1986/87

53 120

Anslag för 1986/87 (förslag)

65 800

Summa

147 050

147 050

I enlighet med nu gällande principer för avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen bör endast 50 procent av investeringskostnaderna för nytillkommande objekt tas upp som tillgångsvärde i förmögenhetsredovisningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen au besluta om byggnadsarbeten för kriminalvården inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2.   bemyndiga regeringen aU fastställa fillgångsvärden i enlighet med vad jag har anfört i det föregående,

3.   till Byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 65 800 000 kr.

105

F. RÄTTSHJÄLP M.M.                                       Prop. 1985/86:lOO

Bil.4

F 1. Rättshjälpskostnader

1984/85   Utgift      246 766 119

1985/86   Anslag    221 000 000

1986/87   Förslag        250 000 000

Från anslaget betalas de rättshjälpskostnader som enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1983:487) skall betalas av allmänna medel, dvs. framför allt ersättningar till offentliga försvarare och biträden vid allmän rättshjälp.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 till 250 400 000 kr.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1984/85 anvisades 221 milj. kr. Utfallet blev 246 milj. kr. Skillnaden mellan anvisat belopp och utfallet kan i huvudsak förklaras av taxehöjningar och den kraftiga ökningen av antalet offentliga biträden i utlänningsärenden.

Rättshjälpskommitténs betänkanden Den allmänna rättshjälpen (SOU 1984:66) och Rättshjälp, offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. (SOU 1985:4) övervägs f.n. inom jusUtiedepartementet. OavseU när ev. förslag till ändringar i rättslijälpslagsfiftningen träder i kraft torde inte anslaget för budgetåret 1986/87 komma att påverkas. Erfarenhetsmässigt tar det nämligen avsevärd fid innan en förändring i rättshjälps-systemet slår igenom på anslaget.

För budgetåret 1986/87 bör anslaget beräknas på grundval av utfallet för budgetåret 1984/85.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.

106

F 2. Rättshjälpsnämnderna

Prop.1985/86:100 Bil.4

1984/85 Utgift 7 994 129 1985/86 Anslag 8 330 000 1986/87 Förslag   8 651 000

Rättshjälpsnämnderna handlägger ärenden om rättshjälp.

1985/86    Beräknad ändring 1986/87

Domstolsverket Föredraganden

Personal

Summa

38

-

-

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

6 903 000 (5 820 000) 1 427 000

(+

+

272 000

255 000)

16 000

+ 305 000 (+ 258 000) + 16 000

Summa

8- 330 000

+

288 000

+ 321 000

Domstolsverket

1. Huvudförslag budgetåret 1986/87 8 618 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 434 000 kr.

Föredragandens överväganden

Rättshjälpskommittén har i siU betänkande (SOU 1985:4) Rättshjälp, offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. föreslagit att tre av de fyra rättshjälpsnämnderna avskaffas som en följd av kommitténs förslag om ändringar i rättshjälpssystemet. I avbidan på ett ställningstagande till kommitténs förslag bör huvudförslaget tillämpas för budgetåret 1986/ 87.

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för rättshjälpsnämnderna beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 2 %.

Som jag anmärkt under anslaget Domstolsverket bör de kostnader för ADB-verksamheten som fidigare har anvisats under domstolsverkets anslagspost Datorbearbetning i fortsäUningen anvisas under anslagsposten Förvaltningskostnader på de anslag som kostnaderna kan hänföras till. Jag räknar därför upp deUa anslag för sådana kostnader (29 000 kr.)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättshjälpsnämnderna för budgetåret 1986/87 anvisa ett

förslagsanslag av 8 651 000 kr.

107

F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

Prop.1985/86:100 Bil.4

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

0 1 000 1 000

1984/85 Utfall

1985/86 Beräknat

1986/87

Domstolsverket

Domstolsverket

Föredraganden

Resultat

Intäkter Kostnader Resultat Driftbidrag

52 863 000

56 660 000

-3 787 000

2 004 000

53 580 000

55 810 000

-2 230 000

2 080 000

52 350 000

52 320 000

+ 30 000

2 130 000

52 350 000

52 320 000

+ 30 000

2 130 000

De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att lämna biträde och rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1983:487). Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen skall byråerna även lämna annat biträde i rättsliga angelägenheter. De allmänna advokatbyråerna skall i princip vara självbärande och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer.

Det finns 33 allmänna advokatbyråer. Tre av byråerna har filialkontor på annan ort. Vid de allmänna advokatbyråerna finns 299 tjänster, varav 152,5 för advokater och annan juristpersonal samt 146,5 för övrig personal. Budgetåret 1984/85 var det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter 227, varav 125 jurister och 102 övrig personal.

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna advokatbyråerna.

Anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på I 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa likviditetsproblem för uppdragsverksamheten förfogar de allmänna advokatbyråerna över en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Till följd av ett ökat likviditetsbehov har den röriiga krediten höjts till 15 milj. kr. för tiden den 1 oktober 1985 - den 30 april 1986.

Domstolsverket

Nedgången i antalet ärenden om allmän rättshjälp och rådgivningar vid de allmänna advokatbyråerna har fortsaU under budgetåret 1984/85. I någon mån har detta ärendebortfall kompenserats av en ökning av ärendegruppen offentligt biträde och av en höjd reell ersäUning per ärende. Kostnadstäckningsgraden för byråerna sammantagna sjönk dock budgetåret 1984/85 till 93 procent, en nedgång med en procenten-

108

het. För att minska kostnaderna har domstolsverket under budgetåret    Prop. 1985/86:100 1984/85 fortsatt med rekonstruktioner och organisationsförändringar     Bil.4 vid vissa byråer. Verket räknar med att effekterna av detta arbete tillsammans med liknande åtgärder vid andra byråer leder till att kostnadstäckningen blir 96 procent budgetåret 1985/86 och 100 procent budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

För egen del är jag mycket oroad av den dåliga lönsamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Jag kommer i anmälan till tilläggsbudget II för innevarande budgetår att föreslå vissa åtgärder för att minska kapitalkostnaderna för vissa byråer och på så sätt förbättra lönsamheten. Dessa åtgärder är dock inte tillräckliga. Det är därför angeläget att domstolsverket med kraft fortsätter arbetet med rekonstruktioner och organisationsförändringar vid de byråer där det behövs. Därvid är nedläggning ett alternativ för de byråer som har visat ett negativt rörelseresultat under en följd av år.

De åtgärder som jag nu har berört har i första hand avsett kostnadssidan. För att säkerställa advokatbyråernas fortsatta verksamhet är det emellertid angeläget att intensivare bearbeta också intäktssidan. Det vikande underlaget inom rättshjälpsområdet måste kompenseras genom ett vidgat engagemang i uppdrag utanför rättshjälpssystemet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

F 4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

1984/85   Utgift      2 003 528

1985/86   Anslag   2 000 000

1986/87   Förslag        2 130 000

Från anslaget utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråerna, framför allt för vissa prestationer som byråerna utför av sociala skäl.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 till 2 130 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag delar domstolsverkets bedömning och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

aU till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för hudgetåret 1986/87

anvisa ett förslagsanslag av 2 130 000 kr.

109

F 5. Vissa domstolskostnader m.m.                 Prop. 1985/86:100

Bil.4

1984/85

Utgift

38 189 089

1985/86

Anslag

34 800 000

1986/87

Förslag

39 400 000

Från anslaget betalas vissa kostnader för rättegångsväsendet vid de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen samt arrende- och hyresnämnderna. Bland dessa kostnader kan nämnas ersättning till viUnen, målsägande, tolkar, personundersökare och konkursförvaltare.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 fill 39 400 000 kr.

Föredragandens överväganden

Inom justitiedepartementet förbereds f.n. en promemoria på grundval av RRV:s rapport (1983:661) Personundersökning i brottmål. Promemorian avses bli remissbehandlad.

Jag beräknar medel för en förbättring av vittnesersättningen såvitt gäller resor och traktamenten. Såvitt gäller ersättningen för tidsspillan kommer chefen för finansdepartementet senare att föreslå att ersättningen befrias från inkomstskatt. Ersättningen kan härigenom hållas inom den nuvarande ramen. Jag beräknar också medel för en viss höjning av arvodet för läkarintyg enligt 7 § lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål.

Jag biträder i övrigt domstolsverkets medelsberäkning. De ökade utgifterna beror huvudsakligen på den kraftiga ökningen av antalet konkurser.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 39 400 000 kr.

F 6. Diverse kostnader för rättsväsendet

1984/85 Utgift

10 722 689

1985/86 Anslag

8 000 000

1986/87 Förslag

11 000 000

Från anslaget betalas en rad kostnader för rättegångsväsendet i den
mån de inte hör under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. I vissa
fall betalas från anslaget utgifter för rättegångar där staten är part.        I [O

Den ökade belastningen på anslaget beror huvudsakligen på ökade     Prop. 1985/86:100
kostnader för statens rättegångar.                                    Bil.4

Jag beräknar medel för en viss höjning av ersättningen till särskilt förordnade vigselförrättare.

Med hänsyn till vad jag har anfört och till belastningen beräknar jag medelsbehovet till 11 milj. kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kr.

Ill

G. ÖVRIGA MYNDIGHETER                      pp- i985/86:ioo

Bil.4 G {.Justitiekanslern

1984/85 Utgift 2 918 775 1985/86 Anslag 2 930 000 1986/87 Förslag   3 127 000

Justitiekanslern (JK) är regeringens jurist, bevakar statens rätt och har tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet. Han fullgör också vissa uppgifter enligt bl.a. tryckfrihetsförordningen, 8 kap. rättegångsbalken, datalagen (1973:289) och lagen (1977:20) om TV-övervakning.

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

JK

Föredraganden

Personal

Summa

10

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2 502 000

(2 289 000)

428 000

+195 000 (+ 67 000) + 28 000

+ 89 000 (+ 77 000) + 28 000

Engångsanvisning

-

+ 80 000

+ 80 000

Summa

2 930 000

+303 000

+197 000

JK

Verksamheten hos JK har under budgetåret 1984/85 drivits i samma former som tidigare.

terna fördelas över en treårsperiod, med I, 3 och I % för första, andra resp. tredje budgetåret. En nedskärning av anslaget med 5 % under tre år kan endast ske genom en minskning av personalen. Detta skulle leda till en avsevärd försämring av den service som JK nu lämnar myndigheter och enskilda. Dessutom skulle bl.a. utrymmet för inspektioner och egna initiativ ytterligare minskas.

2.   Pris- och löneomräkning m.m. 119 000 kr.

3.   För köp av en ADB-utrustning för anslutning fill rättsdatasystemet begär J K eU engångsbelopp (-)- 80 000 kr.). För tryckning av publikationen JK-Beslut begär JK också eU engångsbelopp (+100 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag föreslår för JK med hänsyn till myndighetens speciella karaktär och
ringa omfattning ett begränsat huvudförslag för tre år med en total real
minskning av utgifterna om 3 % med 1 % minskning under ettvart av
budgetåren. För nästa budgetår beräknar jag därutöver 80 000 kr. som eU 112

engångsbelopp för inköp av en ADB-utrustning (3). Med hänvisning fill     Prop. 1985/86:100
sammanställningen beräknar jag anslaget fill 3 127 000 kr.     Bil.4

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

aU till Justitiekanslern för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 3 127 000 kr.

G 2. Datainspektionen

1984/85

Utgift

3 990 958

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

Datainspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utfärda licens enligt datalagen (1973:289) samt aU pröva frågor om fillstånd och au utöva fillsyn enligt datalagen, kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182).

Datainspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom inspekfionen finns en enhet för licens- och fill-ståndsärenden, en enhet för tillsynsärenden samt ett sekretariat för information och administrativa uppgifter.

1984/85

1985/86

Beräknad ändring

Utfall

1986/87

Datainspek-

Före-

tionen

draganden

Personal

Summa

31

31

+2

-

Anslag

Utgifter

1. Licens- och

tillstånds-

verksamhet

4 974 583(1)

3 620 000

+1 764 000

+135 000

2. Tillsyns-

verksamhet

3 769 326

3 927 000

+1 758 000

+143 000

3. Information

250 281

323 000

+ 386 000

+ 20 000

Summa

8 994 190

7 870 000

+3 908 000

+298 000

Uppbördsmedel

Inkomster vid

datainspektionen

-5 003 232

-7 869 000

-3 907 000

-297 000

Nettoutgift

3 990 958

1 000

1 000

1 000

(1) Varav 1 236 000 kr. utgör utgifter under budgetåret 1982/83.

113

8    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Tillståndsverksamheten innefaUar fillståndsprövning enligt datala-    Prop. 1985/86:100 gen, kreditupplysningslagen och inkassolagen samt handläggning av de     Bil.4 anmälningar för licens som avses i 2 § dataförordningen (1982:480).

Tillsynsverksamheten omfattar tillsyn enligt de tre nämnda lagarna. Informationsprogrammet omfattar information om främst innebörden av de tre lagarna till de registeransvariga, allmänheten och utlandet.

Datainspektionen

Den årliga tillströmningen av ärenden till datainspekfionen sjönk något efter ändringarna i datalagen år 1982 men har nu ånyo ökat något. Under budgetåret 1984/85 kom det in sammanlagt 2 983 ärenden, varav 2 027 gällde tillstånd enligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen. Antalet registrerade klagomål från allmänheten var under samma budgetår 478. Inspektionen har genomfört 70 inspektioner. Vid utgången av budgetåret 1984/85 fanns 845 ärenden i balans. Det var 283 ärenden färre än vid utgången av budgetåret 1983/84.

Effektiviteten i datainspektionens arbete har höjts ytterligare. Bl.a. har tillämpningen av datalagen i direktreklamärenden stramats upp på ett sätt som minskat handläggningsinsatserna för denna ärendegrupp. Antalet inspekfioner är fortfarande allför lågt till följd av begränsade resurser. Den allmänt ökade datakunskapen i samhället har bl.a. lett till en fortsatt mycket stor efterfrågan på information från datainspektionen. De internationella kontakterna och engagemangen har liksom tidigare år varit omfattande.

Datainspektionen anser att resultaten av data- och offentlighetskommitténs pågående utredningsarbete kommer att vara av avgörande betydelse för inspektionens framtida verksamhet. I vissa avseenden begränsar kommittéarbetet inspektionens möjligheter till olika initiativ.

Datainspektionens inkomster var budgetåret 1984/85 drygt 5 003 000 kr. Inkomsterna budgetåret 1983/84 var 4 570 000 kr. Den ekonomiska situationen är långt ifrån god med hänsyn till det uppsatta målet att inspektionens verksamhet helt skall täckas med avgifter. Licensdebiteringen har fortfarande inte nått en rimlig nivå. Med hänsyn till mängden datorer i samhället och deras användning för personregistrering borde antalet licenser vara mångdubbelt större än de drygt 17 000 som fanns utfärdade vid utgången av budgetåret 1984/85.

Den smärre omorganisation som datainspektionen slutförde under budgetåret 1983/84 var inte fillräcklig. Inspekfionen har önskat en allmän och genomgripande förvaltningsrevision. Riksrevisionsverket (RRV) har nu beslutat att genomföra en allmän översyn av inspektionens verksamhet.

För budgetåret 1986/87 begär datainspektionen två nya handläggar
tjänsler (-)-400 000 kr.). Vidare begär inspekfionen ytterligare medel för
personalutbildning (-f 200 000 kr.), konsulter (-f 200 000 kr.), informa
fion (-1-300 000 kr.) och för resor (-f 100 000 kr.). Till följd av en av
byggnadsstyrelsen planerad fiyttning till nya lokaler begär inspektionen
dessutom medel för ökad hyra (-I- 765 000 kr.) och för fiyUningskostna-   114

der (-1-760 000 kr.). Slutligen begär datainspekfionen medel för utveck-     Prop. 1985/86:100
ling av ett nytt ADB-system för diarieföring m.m (-1-1 000 000 kr.).      Bil.4

Föredragandens överväganden

Inte heller under budgetåret 1984/85 nådde datainspekfionen full kostnadstäckning. Antalet licenser enligt datalagen har visserligen ökat men uppgår ännu inte till det antal som, tillsammans med avgiftsdebiteringen i övrigt, är en förutsättning för en total avgiftsfinansiering.

Regeringen gav den 21 mars 1985 RRV i uppdrag att i samråd med datainspektionen se över avgiftsfinansieringen av inspektionens verksamhet och föreslå åtgärder för att myndigheten skall nå upp fill full kostnadstäckning. RRV har den 17 oktober 1985 till justifiedepartemen-tet överlämnat en promemoria med förslag till sådana åtgärder. Bland RRV:s förslag kan nämnas informationsinsatser för att öka kunskapen om licensskyldigheten och en höjning av licensavgiften. Förslagen bereds f.n. i regeringskansliet.

Datainspektionens planerade flyttning till nya lokaler bör inte komma till stånd med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser den får för inspektionen.

Frågan om ett ADB-system för diarieföring m.m. som datainspektionen begärt medel för bör utredas av statskontoret i samråd med datainspektionen. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för datainspektionens verksamhet beräknas enligt ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 1,2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Tjänsten som chef för datainspektionen är en ordinarie tjänst med beteckningen Cr som tillsätts med förordnande tills vidare. Motsvarande gäller för cheferna för bankinspektionen och försäkringsinspektionen. Tjänsten som chef för datainspektionen bör efter nuvarande innehavarens avgång bytas mot en ordinarie tjänst med beteckningen Cp, dvs en tjänst som tillsätts med förordnande för bestämd fid i likhet med vad som gäller för verkschefstjänster i allmänhet. Motsvarande utbyte kommer senare i dag att föreslås av statsrådet Bengt K. Å. Johansson vad avser tjänsterna som chef för bankinspektionen och för försäkringsinspektio-

Hemställan

Med hänvisning fill vad jag har anfört och fill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vid datainspektionen inrätta en ordinarie tjänst för generaldirektör med beteckningen Cp,

2. till Datainspektionen för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av I 000 kr.

115

G 3. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

Prop. 1985/86:100 Bil.4

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

6 623 190

7 190 000 7 201 000

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot broU.

BRÅ leds av en styrelse. Hos rådet finns ett kansli, som förestås av en kanslichef. Inom kansliet finns en utredningsenhet och en forskningsenhet. Till rådet är knutna en vetenskaplig grupp samt ett varierande antal arbetsgrupper.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Brottsförebyggande rådet

Föredraganden

Personal

Summa

19

+ 5

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

5 959 000 (4 732 000) 1 231 000

+179 000 (+ 96 000) +163 000

+ 221 000

(+ 179 000)

- 210 000

Summa

7 190 000

+342 000

+ 11 000

Brottsförebyggande rådet

1.   Huvudförslag 7 532 000 kr.

2.   Löne- och prisomräkning m.m. 467 000 kr.

3.   De besparingar som rådet redovisar innebär att anslaget efter pris-och löneomräkning minskas med 125 000 kr.

4.   Fem personliga extra ordinarie tjänster som har inrättats vid rådet bör ingå i den fasta personalorganisationen.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 2, 1,5 och 1,5 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår fill 7 201 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7 201 000 kr.

116

G 4. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

3 695 711 3 767 000 3 729 000

Reservation

201 772

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop.1985/86:100 Bil.4

Från anslaget betalas kostnader för utrednings- och utvecklingsarbete samt för information.

Brottsförebyggande rådet

1. Huvudförslag 3 986 000 kr.

2. Prisomräkning m.m. 137 000 kr.

3. Rådet yrkar eU engångsanslag på 157 000 kr. som bidrag till kostnaderna för ett seminarium under våren 1987.

4. Huvudförslaget innebär enligt rådet en minskning av verksamheten, som skulle ge en besparing med 75 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör anslaget föras upp med 3 729 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 3 729 000 kr.

G 5. Bokföringsnämnden

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1 189 589 1 454 000 1 686 000

Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.

Nämnden består av en ordförande och nio andra ledamöter. För varje annan ledamot än ordföranden finns en ersättare. Hos nämnden finns ett kansli med en chef.

1985/86

Beräknad änd

ring 1986/87

Nämnden

Föredraganden

Personal

Summa

4

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

1 371 000

(807 000)

83 000

+ 88 000 (+ 49 000) + 7 000

+232 000 (+198 000) + 7 000

Summa

1 454 000

+ 95 000

+232 000

117

Bokföringsnämnden

1. Bokföringsnämnden har för budgetåret 1986/87 inte redovisat något huvudförslag. Som skäl härför har nämnden angeU att nämndens framtida resursbehov är oklart. DeUa beror bl.a. på svårigheterna att besätta den handläggartjänst som den I januari 1985 inrättades vid nämndens kansli. Nämnden anser aU tjänstestrukturen vid kansliet måste ändras.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 95 000 kr.

Prop.1985/86:100 Bil.4

Föredragandens överväganden

Jag föreslår för bokföringsnämnden eU begränsat huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 3 % med I % minskning under eU vart av budgetåren. Jag har härvid tagit hänsyn till nämndens begränsade möjligheter till fortlöpande rationaliseringar och besparingar. Jag har dessutom räknat med en viss ökning av nämndens lönekostnader beroende på rekryteringsläget.

Hemställan

Med hänvisning fill sammanställningen hemställer jag aU regeringen

föreslår riksdagen

aU till Bokföringsnämnden för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av I 686 000 kr.

G 6. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2 308 644 2 554 000 2 707 000

Brottsskadenämnden har till uppgift att pröva ärenden enligt brotts-skadelägen (1978:413) om ersättning för skador på grund av brott. Nämnden består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Brottsskadenämnden

Föredraganden

Personal

Summa

10

-

-

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2 238 000

(1 657 000)

316 000

+ 52 000 (+ 39 000) + 77 000

+ 76 000 (+ 71 000) + 77 000

Summa

2 554 000

+129 000

+153 000

Brottsskadenämnden                                                      Prop. 1985/86:100

1.                                                                             Huvudförslag 2 683 000 kr.       Bil.4

2. Pris- och löneomräkning m.m. 169 000 kr.

3. De besparingar som brottsskadenämnden redovisar innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 40 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid brottsskadenämnden beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 1,7, 1,7 och 1,6 % under första, andra resp. tredje budgetåret.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 707 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 2 707 000 kr.

G 7. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott

1984/85   Utgift      5 750 004

1985/86   Anslag   7 210 000

1986/87   Förslag       7 400 000

Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund av brott.

Brottsskadenämnden yrkar en höjning av anslaget med 190 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag biträder brottsskadenämndens medelsberäkning och hemställer att

regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7 400 000 kr.

119

H. DIVERSE                                                     Prop. 1985/86:100

Bii.4

H 1. Svensk författningssamling

1984/85 Utgift 5 837 282 1985/86 Anslag 8 160 000 1986/87 Förslag   6 660 000

Från anslaget betalas kostnaderna för bl.a. tryckning av Svensk för-faUningssamling.

Med hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen under budgetåret 1985/86 bör anslaget uppgå fill 6 660 000 kr. under nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svensk författningssamling för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 6 660 000 kr.

H 2. Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

1984/85 Utgift       O    Reservation     211 430 1985/86 Anslag   70 000 1986/87 Förslag   50 000

Från anslaget betalas bidrag till nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer. Nämnden skall enligt sin instrukfion (1946:412) främja tillkomsten av vägledande litteratur pä förvaltningsrättens område. Statens inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.

Nämnden för utgivande av förvallningsrättsliga publikationerberäknar medelsbehovet Ull 70 000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av nämndens verksamhet bör anslaget uppgå fill 50 000 kr. under nästa budgetär.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

H 3. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.

1984/85 Utgift 1 499 124
1985/86 Anslag 2 300 000
1986/87 Förslag   2 300 000                                                                          120

Från anslaget utgår bidrag till Väridsorganisafionen för den intellek-    Prop. 1985/86:100 tuella ägenderätten, fill internationella institutet i Rom för unifiering av    Bil.4 privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för internationell privaträu. Från anslaget betalas även Sveriges kostnader med anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.

Från anslaget utgår vidare medel till Sveriges bidrag till kostnaderna för Nordiska samarbetsrådet för kriminologi samt medel till ett svenskt bidrag till det FN-anknutna kriminalpolitiska institutet i Helsingfors.

Anslrgsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrat.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 2 300 000 kr.

H 4. Stöd till politiska partier

1984/85   Utgift   95 229 500

1985/86   Anslag 95 500 000

1986/87   Förslag        95 500 000

Medelsfilldelning sker enligt lagen (1972:625) om stafligt stöd till politiska partier. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till politiska partier fÖT budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 95 500 000 kr.

H 5. Allmänna val

1984/85

Utgift

32 051 514

1985/86

Anslag

88 040 000

1986/87

Förslag

1 230 000

Från anslaget betalas statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt betalas ersättning till vissa myndigheter och verk för biträde i samband med allmänna val.

Riksskatteverket, som är central valmyndighet, föreslår att anslaget för budgetåret 1986/87 tas upp med 1 230 000 kr. Beloppet avser bl.a. kostnader för lagerhållning av valmaterial.

Föredragandens överväganden

Jag biträder riksskatteverkets förslag. Jag hemställer aU regeringen föreslår riksdagen

aU till Allmänna val för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 230 000 kr.

121

Underbilaga 4.1                                                             Prop. 1985/86:100

Statistiska uppgifter jämte Icommentarer om      ''"

brottsutvecklingen samt om verksamheten inom polisen, åklagarmyndigheterna, de allmänna domstolarna och kriminalvården m.m. •

1 Brottsutvecklingen

Det antal brott mot brottsbalken som har kommit till polisens kännedom har ökat under 1960- och 1970-talen. År 1975 uppgick antalet brott mot brottsbalken till drygt 643 000 medan antalet år 1984 uppgick till nästan 850 000, d.v.s. en ökning med 31 procent under tioårsperioden. Antalet anmälda brott mot annan lagsUftning har också ökat under denna tid. Av brotten mot annan lagstiftning svarar trafik- och narkofikabrotten för ungefär tre fjärdedelar.

Ar

Antal anmälda

Antal anmälda brott

brottsbalksbrott

mot annan lagstiftning

1972

598 681

92 448

1973

547 542

107 841

1974

570 610

104 666

1975

643 405

112 000

1976

683 279

115 949

1977

716 367

127 993

1978

683 646

119 629

1979

698 171

117 937

1980

760 911

167 366

1981

760 614

175 211

1982

805 569

178 189

1983

799 457

159 670

1984

845 706

137 469

1985(1)

888 000

127 300

(1) Värdena för 1985 har beräknats pä grundval av utvecklingen t. 0. m. augusti 1985

Brott mot brottsbalken har under den senaste tioårsperioden ökat med i genomsniU 3,2 procent per år medan brott mot annan lagsfiftning ökat med omkring 3,3 procent per år. För antalet registrerade brott mot lagstiftning utanför brottsbalken kan mycket starka variationer iakUas mellan olika år.

Den åriiga förändringen i antalet anmälda brott mot brottsbalken under perioden 1975 - 1984 resp 1980 - 1984 är i genomsniU

122

1975 -

1980 -

1984

+

1984

Våldsbrott

+ 4,5 %

6,0 %

därav misshandel

+ 4,2 %

+

5,9%

därav rån

+ 5,7 %

+

2,0 %

Tillgreppsbrott

+   2,5%

+

2,9%

därav inbrottsstöld

+ 0,8%

+

0,5%

därav bostadsinbrott

+ 2,9 %

+

5,3%

därav inbrott i vind,

källare

+ 2,1 %

+

3,7 %

därav motorfordonstillgrepp

- 0,9%

+

0,4%

Bedrägeribrott

+ 8,8%

-

1,5%

därav checkbedrägeri

+ 10,6 %

+

5,7 %

Övriga brottsbalksbrott

+ 2,8%

+

4,6 %

därav skadegörelsebrott

+ 3,2 %

+

5,1 %

Prop. 1985/86:100 Bil.4

Av tabellen kan man ufläsa att för våldsbrott och skadegörelsebrott den genomsnittliga årliga ökningstakten under den senaste femårsperioden är högre än under fioårsperioden 1975 - 1984. För bedrägeribrott är förhållandet det omvända där har det t.o.m. varit en liten minskning under de senaste fem åren.

Forskningsenheten inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) har utarbetat en rapport över brottsutvecklingen (BRÅ forskning 1985:5). I denna rapport ges bl.a. en översikt över utvecklingen under senare år i fråga om olika brott som har kommit til! polisens kännedom. Rapporten innehåller däremot inte några prognoser över antalet brott som kan väntas komma till polisens kännedom under de närmaste åren. Hänsyn har tagits till denna rapport i den följande redogörelsen. Planerings- och budgetsekretariatet inom justitiedepartementet följer utvecklingstendenserna i fråga om vissa punkter i förfarandet hos myndigheterna, främst brottmålsprocessen i vid mening. Härvid studeras uppgifter i brottsanmälan, åtalsbeslut, dom och beslut om intagning i anstalt i kriminalvården. Hänsyn har också tagits fill sekretariatets studier.

I det följande kommenteras utvecklingen för olika grupper av brott mot broUsbalken samt narkotikabrott. I tabeller redovisas uppgifter om broU anmälda år 1972 och senare. Siffrorna för perioden 1972 - 1984 är tagna direkt ur statistiska centralbyråns (SCB:s) definitiva årsstafistik. De siffror som anges för år 1985 är preliminära beräkningar som bygger på statistik för tiden januari - augusti 1985.

123

1.1 Våldsbrott

Prop. Bil.4

1985/86:100

Ar

Totalt

Därav rän

Därav misshandel

1972

46 442

2 027

18 119

1973

47 053

2 150

17 487

1974

53 094

2 296

19 899

1975

55 127

2 336

21 509

1976

55 248

2 697

21 378

1977

59 047

3 374

23 596

1978

60 158

3 461

22 868

1979

61 170

3 075

23 171

1980

64 733

3 427

24 668

1981

65 986

3 228

24 314

1982

74 724

3 530

28 200

1983

76 487

3 473

29 220

1984

81 407

3 681

30 785

1985(1)

81 500

3 700

32 350

(1) Värdena för 1985 har beräknats pä grundval av utvecklingen t.o.m, augusti 1985

Begreppet våldsbrott används här i en vid bemärkelse. Till våldsbrott räknas som i den officiella statistiken brott mot liv och hälsa samt andra gärningar som innebär direkt fara för individen. I dessa brott inräknas, förutom fullbordade gärningar, även försök och förberedelser.

Våldsbrotten har uppvisat en relativt jämn ökningstakt under åren 1972 fill 1984. År 1984 utgjorde dessa nära en fiondel av brottsbalksbrot-ten.

Särskdt om rån

Antalet rån utgör knappt en halv procent av samtliga anmälda brottsbalksbrott. Under 1970-talet skedde en fördubbling av rånen. Hitintills under 1980-talet har dock antalet legat stilla kring 3 500.

Nästan 90 procent av rånen är riktade mot privatpersoner. Gaturån är den dominerande formen av rån. Andelen rån med skjutvapen har legat på omkring 10 procent under de senaste tio åren.

Bank- och postrånen är få i förhållande till övriga rån. Under år 1984 var dessa 222, inbegripet försök och förberedelse. Dessa rånbrott ökat under senare år. De förorsakar ofta mycket stora förluster och är allvarliga eftersom de ofta begås med hjälp av skjutvapen.

Huvuddelen av rånen, ca 80 procent, klassificeras i statistiken som "annat rån". Denna grupp är mycket heterogen.

Särskdt om misshandel

Antalet misshandelsbrott har ökat i relativt långsam takt under hela 1970-talet och i början av 1980-talet. År 1982 skedde dock en kraftig ökning med nästan 4 000 (16 %).

Enligt BRÅ-rapporten finns det skäl att tro att den kraftiga ökningen av de registrerade misshandelsbrotten inte motsvaras av en verklig ökning av samma storlek. En del av ökningen anser BRÅ bero på att kravet

124

på angivelse för att åklagare skall kunna åtala misshandel på enskilt område slopades den I januari 1982. Antagandet anser BRÅ styrkt av det faktum att antalet fall av misshandel inomhus mot kvinna ökade med 29 procent från år 1981 fill år 1982.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte tidigare har träffat eller på annat sätt känt den som utförde misshandeln har ökat kraftigt under senare år. År 1984 registrerades 9 321 misshandelsbrott av detta slag. Det är en ökning med 949 (11 %) jämfört med året innan. 541 av de 9 321 misshandelsbrotten avser grov misshandel.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte har känt gärningsmannen är högst i Storstockholm. Där är antalet fall 19 per 10 000 invånare. Motsvarande siffra är för Göteborg 12, för Malmö 14 och för övriga riket 7. Samtliga siffror avser situafionen år 1983.

Prop.1985/86:100 Bil.4

1.2 Tillgreppsbrott

Totalt Därav in- Inbrott i brotts- lägenhet stöld   eller villa

Inbrott i Därav mo-vind eller torfordons-källare   tillgrepp

1972

455 545

128 310

16 223

21 453

54 466

1973

402 532

115 899

14 956

17 058

47 549

1974

411 466

115 391

15 787

17 930

47 475

1975

473 337

134 470

20 124

24 453

55 279

1976

511 196

150 180

22 250

34 253

62 352

1977

528 900

155 863

22 247

31 017

62 703

1978

501 050

144 944

21 244

22 207

56 706

1979

495 472

140 054

17 678

22 107

49 265

1980

524 313

139 944

20 385

22 516

48 914

1981

522 407

137 168

20 014

22 845

46 672

1982

553 745

139 168

21 063

25 096

49 809

1983

551 510

139 789

24 160

22 931

47 036

1984

585 537

142 555

24 939

25 716

49 486

1985(1)

613 600

145 900

23 600

28 500

54 300

(1) Värdena för 1985 har beräknats på grundval av utvecklingen t. 0. m. augusti 1985

Tillgreppsbrotten utgör nästan 70 procent av samtliga polisanmälda brottsbalksbrott. Förutom de i tabellen redovisade brottsgrupperna ingår en mängd olika former av stöldbrott som inte rubriceras som inbrott, såsom snatteri.

Särskilt om inbrott

Inbrotten uppgår till ungefär en femtedel av samtliga brottsbalksbroU. Förutom villa- och lägenhetsinbrott och inbrott i vind eller källare ingår i här redovisade siffror även inbrottsstöld i butiker, kiosker och skolor

Antalet inbrottsstölder under 1970-talet uppvisar stora svängningar men har under de senaste fem åren legat på en nivå runt 140 000. För år

125

1985 pekar de preliminära siffrorna på aU antalet inbrottstölder kommer     Prop. 1985/86:100
aU hamna över denna nivå.                                              Bil.4

Särskdt om motorfordonstillgrepp

Flertalet motorfordonstillgrepp avser fullföljt tillgrepp av personbilar

eller försök härtill.

Antalet motorfordonstillgrepp har under 1980-talet legat på en nivå strax under 50 000. Antalet tillgrepp räknat per 10 000 registrerade motorfordon har dock sjunkit något under samma period. En del av biltillgreppen torde kunna ses som inslag i en yrkesmässig och organiserad hantering av begagnade bilar.

1.3 Bedrägeribrott

Är

Totalt

därav checkbedrägeri

1972

51 160

7 315

1973

49 487

4 926

1974

51 249

5 800

1975

50 999

7 069

1976

53 343

8 279

1977

57 904

9 228

1978

52 869

5 667

1979

71 993

6 394

1980

103 778

10 867

1981

99 973

10 685

1982

98 570

10 117

1983

93 548

11 680

1984

97 588

13 369

1985(1)

110 500

10 900

(1) Värdena för 1985 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. augusti 1985

För den kraftiga ökningen år 1979 och 1980 av bedrägeribrott svarar flera olika brottsliga förfaranden. En stor roll spelade bedrägerier för att erhålla bostadsbidrag.

Av bedrägeribrotten svarar checkbedrägerierna idag för omkring 15 procent.

Särskilt intresse tilldrar sig bedrägerier som begås med hjälp av konto-och kreditkort. Från och med år 1979 särredovisas dessa i statistiken. Kredit- och kontokortsbedrägerierna tredubblades från år 1979 till år 1982. De två senaste åren har antalet kredit- och kontokortsbedrägerier visserligen minskat men utgör fortfarande den största enskilda gruppen bland bedrägeribrotten. Antalet kredit- och kontokortsbedrägerier år 1984 är 13 960.

126

1.4 övriga brottsbalksbrott                                              Prop. 1985/86:100

Bil.4

Ar

Övriga brotts-

Därav skadegörelse-

balksbrott

brott

1972

45 534

37 007

1973

48 470

39 338

1974

54 801

45 771

1975

63 942

54 760

1976

63 492

54 901

1977

70 516

62 330

1978

69 569

61 305

1979

69 536

60 877

1980

68 087

59 057

1981

72 248

62 873

1982

78 530

68 278

1983

77 912

67 955

1984

81 174

71 999

1985(1)

82 300

73 600

(1) Värdena för 1985 har beräknats på grundval av utvecklingen t. o.m. augusti 1985

Till övriga brottsbalksbrott räknas förutom skadegörelsebrott ett stort antal olika grupper av brottsliga beteenden som inte faller inom någon av de tidigare berörda kategorierna.

Särskdt om skadegörelse

Efter att under flera år i slutet av 1970-talet legat sfilla har antalet skadegörelsebrott börjat öka igen under 1980-talet. En mycket stor andel av dem som döms för skadegörelsebrott är tonåringar. En betydande del av skadegörelsen drabbar skolorna.

Närmare 20 procent av de registrerade skadegörelsebrotten drabbar stat, landsting och kommuner. Denna form av skadegörelser orsakar samhället betydande kostnader.

127

1.5 Narkotikabrottslighet

Prop. Bil.4

1985/86:100

Ar

Antal

Antal personer

Därav antal som

anmälda

som lagförts

godkänt straff-

narkotika-

för narkotika-

föreläggande

brott

brott

eller dömts

1972

19 700

1973

21 872

3 839

2 326

1974

20 153

3 654

2 523

1975

22 015

4 388

2 801

1976

18 845

4 457

2 688

1977

22 127

4 750

2 994

1978

21 763

4 957

3 166

1979

23 956

4 517

3 315

1980

62 011

6 420

5 219

1981

69 923

8 196

6 838

1982

70 612

8 173

6 926

1983

51 397

7 074

5 991

1984

40 130

6 149

5 341

1985(1)

39 400

(1) Värdet för 1985 har beräknats på grundval av utvecklingen t. o.m. augusti 1985

Tabellen avser brott mot narkotikastrafflagen (1968:64), narkotikaförordningen (1962:704) och narkotikabrott enligt varusmugglingslagen (1960:418).

Antalet anmälda narkotikabroU har legat på en relativt stabil nivå under hela 1970-talet. År 1980 ökade antalet anmälda broU kraftigt. Enligt BRÅ tycks riksåklagarens nya anvisningar för användning av åtalsunderlåtelser vid narkofikabroU samt den ökade serieuppklaringen (antal brott per misstänkt) vara de faktorer som spelat en avgörande roll för denna ökning. En annan förklaring till ökningen är troligen polisens insatser mot den s.k. gatulangningen under åren 1981 och 1982.

Under 1983 och 1984 har antalet registrerade narkotikabrott minskat kraftigt, sammanlagt 43 procent jämfört med toppnoteringen 1982. I BRÅ:s rapport menar man att den faktiska narkotikabrottsligheten inte har undergåu några större förändringar under 1980-talet. För de två senaste åren för BRÅ fram en hypotes om aU narkotikamissbruket bland ungdomar har stagnerat och en nedåtgående trend utvecklats. BRÅ påpekar dock att frågeställningen kräver en särskild analys.

Även antalet personer som lagförts för narkotikabrott har minskat märkbart under åren 1983 och 1984.

Huvuddelen av 1984 års domar och strafförelägganden avseende nar-kofikabrott avser cannabispreparat. Antalet brott där s.k. centralstimu-lantia ingår har ökat de senaste åren.

1.6 Ekonomisk brottslighet

När det gäller den ekonomiska brottsligheten föreligger inte någon statistik. Under det senaste året har emellertid ett flertal rapporter pub-

128

licerats, bl.a. av den s.k. eko-kommisionen, som belyser omfattningen av     Prop. 1985/86:100
den ekonomiska brottsligheten.                                         Bil.4

I en av dessa rapporter har eko-kommisionen gjort en "försiktig" skattning av den ekonomiska brottslighetens omfattning. Enligt denna beräkning medförde eko-brottsligheten under år 1983 att inkomster på 16-20 miljarder kr. undandrogs beskattning, vilket motsvarar ett skattebortfall på 11 - 14 miljarder kronor.

1.7 Den fortsatta utvecklingen

Inom departementet gjorda beräkningar pekar på en fortsatt uppåtgående trend för huvuddelen av brottsbalksbrotten med någon eller några procent per år. Beräkningarna bygger på en analys av utvecklingen av antalet anmälda brott under den senaste femtonårsperioden.

Det bör framhållas att det är en mycket vansklig uppgift att göra prognoser på detta område. Brottslighetens utveckling beror av en mängd olika faktorer i samhället som inte har kunnat tas med i beräkningen.

2 Verksamheten inom polisen, åklagarna, de allmänna domstolarna och kriminalvården

I det följande redovisas vissa siffror avseende verksamhet och arbetsbelastning inom rättsväsendet. Uppgifterna härrör i huvudsak från de analyser som regelbundet görs i justitiedepartementet. Siffrorna tas därvid i stor utsträckning från rättsväsendets informationssystem (RI). Vissa siffror är tagna direkt ur myndigheteternas anslagsframställningar.

Arbetet inom de olika myndigheterna inom rättsväsendet hänger mycket intimt samman. I huvudsak går kedjan från polis, via åklagare och domstolar fill kriminalvård.

Antalet brott som anmäls till polisen är nära 1 milj. per år. Den siffran omfattar inte brott för vilka polisen direkt utfärdar ordningsförelägganden. Antalet sådana förelägganden utgjorde omkring 220 000 år 1983. Siffran omfattar inte heller flertalet strafförelägganden.

Endast en del av de brott som anmäls till polisen klaras upp. I ungefär 40 procent av fallen kan en misstänkt person knytas till brottet. Andelen uppklarade brott varierar med olika brottstyper. Uppklaringen växlar även mellan skilda delar av landet. För misshandel och andra våldsbrott uppgår andelen uppklarade fall till drygt 55 procent, medan endast 15 procent av inbrottsstölderna klaras upp. Ungefär vart tredje rån och tre av fyra bedrägeribrott blir uppklarade.

Åklagarna fattar beslut om åtal mot ungefär 80 000 personer åriigen. Till detta kommer drygt 90 000 personer för vilka åklagare meddelar strafförelägganden. Åklagarna beslutar om åtalsunderlåtelser i drygt 20 000 fall per år. Antalet avskrivna och nedlagda mål är omkring 60 000 per år.

Allmän domstol dömer årligen 16-17 000 personer till frihetsberö
vande påföljd, varav knappt två tredjedelar omfattar högst två månader. 129

9    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Antalet personer som döms till böter är drygt 40 000. Andelen frihets-     Prop. 1985/86:100 straff varierar starkt mellan olika brottstyper. Vid rattfylleri ådöms fäng-    Bil.4 else i tre fall av fyra. Samma andel gäller för rån och grovt rån samt för grov misshandel. För grovt narkofikabroU döms fill frihetsberövande påföljd i mer än 90 procent av fallen. Andelen domar med frihetsberövande påföljd har ökat för flera olika brottskategorier under senare fid.

År 1983 var den genomsniuliga längden av ådömda frihetsstraff i första instans omkring fem månader. Variafionerna är dock avsevärda mellan olika slag av broU. För grovt narkotikabrott ligger t.ex. genomsnittet på knappt tre år och för narkotikabrott i övrigt på omkring fem månader. För rån och grovt rån är motsvarande siffra ett och halvt år, för grov misshandel ett år och tre månader, samt för rattfylleri drygt en månad.

Brottsutredning och lagföring tar vanligen ganska lång tid. Genom-snittstidenTrån det att eU brott har begåUs till dess att dom har avkunnats är närmare elva månader. Tiden mellan dom och intagning i anstalt inom kriminalvården är i genomsniU drygt fyra månader för icke häktade personer.

2.1 Polisväsendet

Stafistiken över antalet ingripanden och utryckningar inom polisväsendet bygger på de s.k. ingripandemeddelandena (IM). Stafisfiken utgör ett komplement till siffrorna för antalet anmälda brott när det gäller att bedöma arbetsbelastningen inom polisväsendet, och då främst inom övervakningsverksamheten. IM utfärdas så snart ett polisingripande sker. Antalet ingripanden framgår av nedanstående sammanställning.

Antal ingripandemeddelanden

1978

1 130 534

1979

1 161 375

1980

1 184 211

1981

1 161 470

1982

1 185 291

1983

1 195 708

1984

1 247 468

130

2.2 Åklagarna

Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna och de allmänna domstolarna påverkas av antalet anmälda brott och andelen därav som klaras upp. Den är vidare beroende av bl.a. förändringar i lagstiftningen. Till belysning av arbetsbelastningen hos åklagarna anges i följande tabell antalet misstänkta personer i mål hos åklagare under de senaste åren.

Prop.1985/86:100 Bil.4

Period

Antal personer i

Antal mål

i utgående balans

Hål om brott

Övriga

Totalt

Därav mål om

på vilket

mål

brott på vil-

fängelse

ket fängelse

kan följa

kan följa

1977

139 400

202 300

65 100

36 700

1978

144 400

133 300

61 000

38 100

1979

146 400

107 700

53 800

41 000

1980

173 000

112 400

63 700

50 800

1981

178 100

121 300

65 800

50 500

1982

172 100

118 000

64 600

48 600

1983

169 800

114 400

59 400

43 700

1983 första

84 900

55 700

1984 halvåret 82 500

49 300

Som framgår av tabellen har antalet bötesmål (övriga mål) minskat kraftigt under de senaste åren fram t.o.m. år 1979. Detta förklaras i första hand av att felparkering och fylleri har avkriminaliserats. För dessa brott användes tidigare strafförelägganden i viss utsträckning. Efter avkrimi-naliseringarna har emellerfid antalet strafförelägganden i andra fall ökat, eftersom möjligheten att använda strafföreläggande har vidgats.

Den stora ökningen av antalet mål om brott på vilket fängelse kan följa fr.o.m. år 1980 beror fill stor del på mål om bostadsbidragsbedrägerier. Bortser man från dessa mål föreligger ändå en ökning i antalet mål om brott på vilket fängelse kan följa.

131

2.3 Domstolsväsendet

2.3.] Domstolarnas arbetsläge

(I uppgifterna om tingsrätterna och länsrätterna är antal över I 000

avrundade till jämna hundratal)

Prop. Bil.4

1985/86:100

1982

1983

1984

84-01-01 -06-30

85-01-01 -06-30

Allmänna domstolarna

Högsta domstolen

Inkomna mål(1 j

3 491

3 732

3 793

2 014

2 165

Avgjorda mål(2)

3 389

3 591

3 860

2 073

2 013

Utgående balans

1 893

2 025

1 948

1 963

2 043

Hovrätterna

Inkomna mål

17 716

18 645

18 784

9 899

9 692

Avgjorda mål

17 359

18 182

18 598

9 559

9 634

Utgående balans

5 701

6 129

6 246

6 451

6 258

Tingsrätterna

Inkomna tvistemål och brottmål Avgjorda tvistemål och brottmål Utgående balans tvistemål och

brottmål Inkomna fastighetsmål Avgjorda fastighetsmäl Utgående balans fastighetsmäl Inkomna mål om lagsökning Inkomna mål om betalningsföreläggande Inkomna domstolsärenden Avgjorda domstolsärenden Utgående balans domstolsärenden Inskrivningsärenden      2 Gravations- och äganderättsbevis

157 400 151 000 143 300 72 500 70 300

153 800 153 500 144 800 75 400 71 600

62 700

59 700

57 600

56 300

56 000

7 500

7 200

8 100

4 000

4 100

6 300

7 000

7 100

3 600

4 000

4 300

4 600

5 700

5 100

5 800

91 800

90 900

95 800

47 200

50 000

440 700

395 400

387 500

189 300

195 800

19 800

19 400

21 700

10 800

11 400

19 100

18 100

19 400

9 200

10 900

7 000

8 200

10 400

9 900

10 900

008 400

1 965 400 2 204 600 1

010 700 1

140 400

599 400 545 500 524 300 259 400 258 600

(1)inkl. skrifter

(2)utom skrifter

132

1982

1983

1984

84-01-01 -06-30

85-01-01 -06-30

Prop. Bil.4

1985/86:100

Allmänna förvaltningsdomstolarna

Regeringsrätten Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Kammarrätterna Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Länsrätterna Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

4 794

5 337

6 041

3 247

2 887

4 469

4 597

5 677

2 837

3 271

3 552

4 284

4 639

4 685

4 297

30 798

32 849

31 073

17 426

15 446

25 888

28 196

30 538

16 734

15 108

20 115

24 849

25 459

25 578

25 876

157 250

171 233

160 739

98 365

92 593

201 783

194 040

177 229

93 193

85 653

235 662

212 449

195 158

217 430

201 840

1982

1983

1984

84-01-01 -06-30

85-01-01 -06-30

Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

Bostadsdomstolen Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

638 573 271

567 587 251

579 574 251

291 332 205

310 282 279

Hyresnämnderna Inkomna ärenden Avgjorda ärenden Utgående balans

30 719

34 771

9 977

30 122

31      146
8 953

32 454

31 194

8 731

17 565 14 404 12 680

15 443

14 483

9 691

Arrendenämnderna Inkomna ärenden Avgjorda ärenden Utgående balans

1 774 1 424 1 046

2 579 2 441 1 185

1 723

1 971

869

972

1 221

935

1 154

1 208

815

133

2.3.2 Särskilt om brottmålen

Prop. Bil.4

1985/86:100

Period

Tingsrätternj

1

Antal brott-

Inkomna

därav mål som enligt

mål i balans

brottmål

tingsrättsinstruktionen (1979:572) kan handläggas av notarie

1978

24 461

79 625

15 854

1979

23 941

74 863

10 185

1980

25 035

77 888

10 834

1981

26 587

80 312

11 792

1982

28 501

83 927

13 220

1983

26 400

79 036

13 684

1984

23 951

72 702

12 450

1984 första

23 515

37 317

6 337

1985 halvåret

22 430

34 519

4 978

Av tabellen framgår att såväl antalet brottmål som kan handläggas av tingsnotarie som antalet övriga brottmål vid tingsrätterna har sjunkit sedan 1983. Antalet brottmål som fullföljs till hovrätt har i stort sett legat stilla sedan år 1981.

Ar

Hovrätterna

Antal brottmål i

Inkomna brottmål

balans

1978

6 010

2 095

1979

6 090

2 151

1980

6 383

2 155

1981

6 948

2 327

1982

6 996

2 387

1983

7 252

2 504

1984

7 103

2 541

1984 första

3 889

2 658

1985 halvåret 3 743

2 543

134

2.4 Kriminalvården                                                          Prop. 1985/86:100

Antalet intagna i kriminalvårdsanstalter minskade successivt fram till år    Bi 1.4 1976, vilket medförde att ett stort antal anstaltsplatser lades ned.

Ar

Kriminalvärdsanstalter

Häkten

Frivärd

Högsta

Antal klienter

Nyintagna

Högsta

beläggning

den 1 okt.

under året

: beläggning

1976

10 920

3 285

809

16 293

1977

10 521

3 330

776

16 168

1978

11 208

3 479

832

16 298

1979

11 414

3 601

887

15 741

1980

12 272

3 603

1 003

15 750

1981

13 346

3 750

1 099

16 612

1982

13 835

3 783

1 108

17 767

1983

15 177

4 137

1 102

14 092

1984

3 669

916

12 076(1)

(1) Preliminär uppgift, som på grund av eftersläpning i registreringen kan vara något för låg.

Under åren 1978 - 1982 har intagningarna i kriminalvårdsanstalterna ökat kraftigt. Köproblem har uppstått under vissa perioder då antalet fillgängliga platser inte har räckt till. Den 1 juli 1983 genomfördes den s.k. halvfidsfrigivningen. Medelbeläggningen minskade därmed med ca 350 platser under budgetåret 1983/84 jämfört med föregående budgetår. Jusfifiedepartementet har i samarbete med kriminalvårdsstyrelsen studerat metoder för beräkning av behovet av anstaltsplatser inom kriminalvården på kort och lång sikt. En metod för bedömning av behovet på fem års sikt har redovisats i SARI rapport 1983:1 Beläggningen vid kriminalvårdsanstalter seU i eU medelsiktigt tidsperspekfiv. Med utgångspunkt i denna metod har behovet för den närmaste femårsperioden beräknats i departementet. Beräkningarna visar en svag uppåtgående trend för den genomsniuliga anstaltsbeläggningen under den närmaste femårsperioden.

3 Rättsväsendets resurser för åtgärder mot brott

3.1 Olika typer av åtgärder

Samhällets åtgärder mot broU kan indelas på olika säu beroende på syftet med indelningen. För en beskrivning av hur resurserna fördelas mellan olika ändamål kan en gruppering göras på följande sätt.

Förebyggande åtgärder riktade mot personer som inte är föremål för
rättsväsendets åtgärder på grund av broU. Det är här fråga även om
sådana åtgärder som är avsedda aU förbäUra miljön i samhället i före
byggande syfte. Åtgärder av detta slag ankommer främst på andra än
rättsväsendets myndigheter, bl.a. skolväsendet och socialtjänst- och ar
betsmarknadsmyndigheterna.                                                            '35

övervakning av regelefterlevnaden. Den syftar till att dels förhindra    Prop. 1985/86:100 brott, dels upptäcka brott. Hit hör polisens övervakande verksamhet.    Bil.4 Gruppen omfattar även exempelvis tull- och beskattningsmyndigheternas kontroll av att straffsanktionerade bestämmelser inom deras resp. verksamhetsområden efterlevs.

Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet som krävs för att fatta beslut om reaktion mot brott.

Verkställandet av påföljder. Åtgärder av detta slag hör hemma i kriminalvården. Även andra organ har uppgifter på området, t.ex. exekutionsväsendet i fråga om böter.

Rehabiliterande åtgärder Härmed avses åtgärder som syftar till att ge personer som har begått brott bättre förutsättningar för anpassning i samhället. Åtgärder av detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndigheterna och av organ inom socialvårds-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena.

Utvecklingsarbete som är direkt målinriktat mot problem som rör åtgärder mot brott.

Samhället satsar stora belopp på åtgärder mot brott. Det är dock inte möjligt att presentera en fullständig beräkning av kostnaderna för åtgärder av detta slag. Förutom inom justitiedepartementets område satsas stora resurser inom annan statlig verksamhet som, åtminstone delvis, har till syfte att förebygga och bekämpa brott. Även kommuner, landsting och näringsliv lägger ut avsevärda belopp årligen för ändamålet.

Kostnaderna för åtgärder mot brott inom rättsväsendet, dvs. i första hand inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården, har emellertid kunnat beräknas.

De har fördelats på de tidigare berörda åtgärdsgrupperna. I vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.

All polisverksamhet utom den som har samband med tillståndsgivning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär kan ses som ett led i samhällets åtgärder mot brott. Hit hör också åklagarväsendets och kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verksamhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som är avsedd för åtgärder mot brott uppgår till 6,8 miljarder kr. för budgetåret 1985/86.1 figur I är detta belopp fördelat på åtgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrukas inom departementet och statliga kommittéer eller anslag för byggnadsverksamhet.

Som framgår av figur 1 uppgår kostnaderna för förebyggande åtgärder till drygt 67 milj. kr. Största posten utgör kostnaderna för polisens undervisning i skolorna i lag och rätt samt i trafik. Hit hör också BRÅ:s verksamhet utom den rena forskningen och utvecklingen. I detta sam-tnanhang bör framhållas att kostnaderna för brottsskadenämnden inte till någon del har medräknats.

Övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervakningsverksamhet och beräknas kosta 2 696 milj. kr.

Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra åtgärder i
brottmålsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet
samt domstolarna. Av beloppet 2 289 milj. kr. faller I 572 milj. kr på          136

polisväsendet, 274 milj. kr. på åklagarväsendet och 443 milj. kr på domstolsväsendet, inklusive rättshjälpskostnader.

Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren har redovisats som verkställandet av påföljder. Denna grupp av kostnader beräknas till I 700 milj. kr.

Det utvecklingsarbete inom departementets område som tar sikte på åtgärder mot brott beräknas till sammanlagt 15,8 milj. kr., varav omkring 10 milj. kr avser anslag fill brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) verksamhet. I beloppet ingår inte den forskning eller annat utvecklingsarbete som bedrivs i departementets kommittéer.

I jämförelse med föregående år har det totala beloppet för rättsväsendets åtgärder mot brott ökat med 6,2 procent.

Prop. 1985/86:100 Bil.4

Förebyggande — åtgärder 67 milj. kr.

Utvecklingsarbete '15,8 milj. kr.

Fig. 1: Kostnader för åtgärder mot brott inom justitiedepartementets område budgetåret 1985/86.

3.2 Personalresurserna

Den I januari 1965 då polisväsendet förstatligades var antalet polismanstjänster 11 700 och antalet tjänster för övrig personal i polisväsendet 2 100. Motsvarande siffror för budgetåret 1984/85 var 16 200 resp. drygt 4 800.

137

Antalet polismanstjänster har alltså ökat med över 4 000 efter förstat-    Prop. 1985/86:100 ligandet. För att få en bild av den faktiska utvecklingen i fråga om     Bil.4 personalläget måste man emellertid ta hänsyn till en rad faktorer. En av dessa är arbetstidsförkortningen. Uttryckt i årsarbetskrafter har omkring 2 200 polismanstjänster fallit bort sedan förstatligandet på grund av arbetstidsförkortning.

Utbildningsverksamheten har ökat kraftigt sedan år 1965. Det finns emellertid inte uppgifter som belyser detta för hela perioden efter förstatligandet.

De uppgifter som har återgetts nu ger vid handen att resursförstärkningen sedan år 1965 har varit begränsad när det gäller personal som är fillgänglig för faktisk polistjänstgöring. Samtidigt måste naturiigtvis beaktas aU polisens arbete i hög grad har underlättats genom att utrustningen och utbildningen har förbäUrats. Den renodling av polismannens arbete som har skett genom aU uppgifter i stor utsträckning har fiyUats över till administrafiv personal har också haft betydelse. Ett annat led i utvecklingen som bör nämnas är de större bevakningsföretagens kraftiga expansion under början och miUen av 1970-talet.

Polismansutbildningen har ändrats fr. o. m. hösten 1985. En polisaspirant genomgår nu under fyrfio veckor en grundläggande utbildning, den s.k. grundkurs I, vid polishögskolan i Ulriksdal.

Därefter följer ett och eU halvt års praktiktjänstgöring i polisdistrikt. Vidare skall en praktik inom något annat samhällsområde ingå i praktiktjänstgöringen.

I direkt anslutning till prakfiktjänstgöringen följer en påbyggnadskurs om 20 veckor, grundkurs II, vid polishögskolan i Ulriksdal.

1 följande sammanställning anges personalläget inom polisen. I tredje kolumnen i sammanställningen anges antalet polisaspiranter som har slutat sin utbildning men som inte har erhållit tjänst på s. k. personaltablå.

Sammanställning över personalläget m.m. vid polisväsendet 1985-09-02 (polispersonal utom chefskarriären)

Antal

Antal

Polisasp

Rekry-

Praktiktjg vid

tjänster

vakanser

med full-

terings-

inkl.

gjord ut-

kader

Krim. ■

- Ordn.-

S:a

omsätt-

bildning

avd

avd

ningsva-

men utan

kanser

tjänst

(3)-(2)=

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7;

Sthlms pd

2 951

98

327

+ 229

55

123

178

Gbgs pd

1 382

26

202

+ 176

40

25

65

Malmö pd

910

43

93

+ 50

28

5

33

Övriga pd

10 688

251

827

+ 576

95

186

281

Summa

15 931

418

1 449 +

1 031

218

339

557

138

Antalet anställda inom åklagarväsendet har ökat i begränsad utsträck-     Prop. 1985/86:100 ning efter förstatligandet år 1965. Antalet tjänster är nu drygt I 200,     Bil.4 varav ca 640 är åklagartjänster.

När det gäller de allmänna domstolarna saknas en löpande redovisning som visar hur stor del av personalresurserna som tas i anspråk för brottmålen. Stickprovsundersökningar har emellertid lett fram till att denna andel är omkring 35 procent. Även om uppgifter saknas om hur andelen har förändrats under de senaste tio åren är det sannolikt att variationerna inte har varit särskilt stora. Antalet tjänster vid de allmänna domstolarna är nu omkring 4 300, varav omkring I 000 domartjänster.

Kriminalvården har nu drygt 5 700 tjänster. Av dessa är omkring 4 550 placerade vid kriminalvårdsanstalterna och omkring 800 inom frivården. Under den senaste tioårsperioden har kriminalvården tillförts drygt 900 tjänster. Av dessa har omkring 275 placerats inom fri vården. Antalet lekmannaövervakare inom frivården uppgår f.n. till omkring 6 700.

139

Register

Prop. 1985/86:100 Bil.4

Sid.

3 13 30

Översikt

ANDRA HUVUDTITELN

1   Lagstiftningsfrågor

2   Åtgärder mot brott

3   Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Anslag kr.

A. Justitiedepartementet m. m.

31   Statsrådsberedningen

31    Justitiedepartementet

32    Utredningar m. m.

32     Extra utgifter

33     Information om lagstiftning m. m.

Summa

17 256 000

33 980 000

19 500 000

1 050 000

I 310 000

73 096 000

B. Polisväsendet

35   Rikspolisstyrelsen                                                 553 421000

39 Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet

m.m.                                                                   163 199 000

40    Statens kriminaltekniska laboratorim                         21143 000

41    Lokala polisorganisationen 4 786 236 000 68   Utrustning m. m. för polisväsendet          113 221 000

71    Underhäll och drift av motorfordon m.m.                 110 594 000

72    Gemensam kontorsdrifl m. m. inom kvarteret Kronoberg   1 000

73    Diverse utgifter                                                         4 321000

74    Byggnadsarbeten för polisväsendet                           31300 000

Summa 5 783 436 000

C. Åklagarväsendet

77    Riksåklagaren

78    Åklagarmyndigheterna

Summa

11 677 000 275 336 000 287 013 000

D. Domstolsväsendet m. m.

84    Domstolsverket

85    Allmänna domstolarna

88 Allmänna förvaltningsdomstolarna

90     Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.

91     Utrustning till domstolar m. m.

92     Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

42 855 000 1 018 040 000 329 520 000 38 268 000 35 465 000 62 700 000

Summa       1 526 848 000

E. Kriminalvården

94     Kriminalvårdsstyrelsen

95     Kriminalvårdsanstalterna

100    Fri vården

101    Maskin- och verktygsutrustning m. m.

102    Engångsanskaffning av inventarier m. m.

102    Utbildning av personal m. fl.

103    Byggnadsarbeten för kriminalvården

78 947 000

I 494 680 000

222 243 000

4 800 000

12 600 000

16 105 000

65 800 000

Summa       1895 175 000

140

F.                                                                          Rättshjälp m. m. Prop. 1985/86:100

106   Rättshjälpskostnader                      250 000 000      Bil.4

107   Rättshjälpsnämnderna                                          8 651000

108   Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet          1000

109   Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag                   2 130 000

110   Vissa domstolskostnader m. m. 39 400 000 110   Diverse kostnader för rättsväsendet    11 000 000

Summa 311 182 000

G. övriga myndigheter

112   Justitiekanslern                                                    3 127 000

113   Datainspektionen                                                        1000

116    Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader 7 201000

117    Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader 3 729 000

117    Bokföringsnämnden                                              1686 000

118    Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader     2 707 000

119    Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på

grund av brott                                                      7 400 000

Summa 25 851 000

H. Diverse

120 Svensk författningssamling                               6 660 000
120   Bidrag till utgivande av litteratur på

förvaltningsrättens område                                      50 000

120   Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. 2 300 000

121   Stöd till politiska partier       95 500 000 121   Allmänna val           .    1230 000

Summa 105 740 000

Summa för justitiedepartementet     10 008 341 000

141

Bilaga 5 till budgetpropositionen 1986

Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 5

Översikt

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandet till och överenskommelser med andra stater, utrikeshandel och exportfrämjande, Sveriges deltagande i FN och andra internationella organisationer, svenska insatser i det internationella utvecklingssamarbetet, nedrustningsfrågor, nordiskt samarbete, kontroll av tillverkning och utförsel av krigsmateriel, information om Sverige i utlandet, kulturutbyte samt skydd av svenska medborgares intressen i främmande länder. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, biståndspolitisk, ekonomisk, kommersiell, rättslig, social, humanitär och kulturell natur.

Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 115 lönade utlandsmyndigheter (ambassader, delegationer och konsulat) och 452 olönade konsulat. Under departementet sorterar bl. a. styrelsen för internationell utveckling (SIDA), kommerskollegium, exportkreditnämnden, importkontoret för u-landsprodukter, Sveriges exportråd och handelssekreterarna samt Svenska institutet. Vissa andra statsunderstödda organ såsom Stockholms internaUonella fredsforskningsinstitut (SIPRl), utrikespolitiska institutet och Sveriges Riksradios programverksamhet för uUandet erhåller anslag över tredje huvudtiteln.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget präglas budgetförslaget av restriktivitet. Huvudförslaget har tillämpats med bara enstaka undantag. Biståndsramen ligger kvar på 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI).

Utrikespolitik m. m.

Vårt land är nära delaktigt i och beroende av den skiftande internationella utvecklingen. Denna präglas alltjämt av spänningsförhållandet mellan maktblocken, vilket blir särskilt aUvariigt mot bakgrund av den fortsatta kapprustningen, framför allt på kärnvapenområdet. Vårt eget närområde har i ökande grad berörts av denna utveckling. Stormaktemas motsättningar får återverkningar också på olika regionala konflikter. Dessa drabbar oftast länder som redan har stora problem i form av underutveckling, skuldkriser och omfattande miljö- och svältkatastrofer.

Vi varken kan eller vill isolera oss från vär omvärld. Samtidigt som vi inom våra gränser vill bevara och utveckla vårt eget samhälle, söker vi utåt

1    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

medverka i de internationella strävandena för en säkrare och mer rättvis     Prop. 1985/86: 100
värid.                                                                           Bil. 5

Sveriges säkerhetspolitik utformas i ett samspel mellan utrikespolitiken i vid mening och försvarspolitiken. Huvudlinjen utgörs av neutralitetspolitiken, som innebär alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Vår aktiva utrikespolitik syftar till avspännmg, internationell nedrustning och fredlig utveckling.

Ett fortsaU starkt engagemang hos allmänheten föt freds- och nedrustningsfrågor manifesteras i den stora tillströmningen av ansökningar om projektstöd från folkrörelser och andra ideella organisationer. Bidrag kan också erhållas ur nettot av det s. k. fredslotteriet för projekt vilkas syfte är upplysning, fostran, utbildning och utvecklingsarbete rörande freds- och nedrustningssträvanden.

Vårt medlemskap i FN och de förpliktelser detta medför förblir en hörnsten i svensk utrikespolitik. Genom aktivt deltagande i FN-arbetet har Sverige särskilt stött avspännings- och nedrustningssträvandena, verkat för respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna samt betonat utvecklingsfrågornas betydelse.

Folkrätten intar en viktig plats i svensk utrikespolitik. Inom rättsavdelningen handläggs en stor mängd frågor på detta område såsom mänskliga rättigheter, havsrätt, miljörätt, rymdrätt och humanitär rätt. Förhandlingar förs och avtal ingås med enskilda länder liksom multilateralt (t. ex. inom FN och Europarådet). Omfattande uppgifter vilar på departementet i fråga om internationell rättshjälp såsom utlämning för brott och lagföring i hemlandet. Ärenden rörande bistånd till svenska medborgare, som hamnat i nödsituation utomlands ökar och tenderar att bli alltmer komplicerade. De kräver betydande resurser både vid utlandsmyndigheterna och i departementet. Detsamma gäller ärenden rörande utlänningar, såsom viseringar, uppehålls- och arbetstillstånd och utredningar i flyktingärenden.

Den svenska utrikespolitiken kräver aktiva insatser på en rad områden. Vår alltmer internationaliserade värid kommer även fortsättningsvis att ställa ökade krav på våra utrikespolitiska insatser.

Biståndspolitik

Sveriges del i det internationella biståndsarbetet uppgår till 1 % av vårt lands bruttonationalintäkter (BNI). I den internationella biståndsstatistiken är sedan flera år tillbaka Nederländerna, Norge, Sverige och Danmark de ledande nationerna. Av de västliga industriländerna är det bara dessa fyra som uppnått FN:s utbetalningsmål om 0,7 % av BNI.

Det totala svenska biståndsanslaget för budgetåret 1986/87 uppgår till 8 940 milj. kr. Jämfört med budgetåret 1985/86 ökar anslaget med 880 milj. kr.

Fördelningen mellan multilaterala och bilaterala biståndsinsatser 1986/87 skall i stort vara densamma som innevarande budgetår. Sverige ger ungefär en tredjedel, 2 550 milj.kr. 1986/87, av sitt utvecklingsbistånd till internationella biståndsprogram.

Målet är att biståndet skall inriktas mot fattiga länder och att kvalitet och    2

effektivitet säUas i centrum. Stödet till länder i kris far inte enbart innefaUa Prop. 1985/86: 100 kortsiktiga lösningar. Biståndet bör mer anpassas för att medverka i en Bil. 5 långsiktig och social uppbyggnad. Uppföljning och utvärdering av biståndsinsatserna får därmed en viktig roll. U-ländernas skuldbörda har blivit ett allt större problem som kräver en lösning. Den ekonomiska krisen har medfört att rehabilitering och underhåll numera utgör eU centralt inslag i biståndet, liksom ett betydande importstöd. Katastrofbistånd, stöd via enskilda organisationer och forskningsstöd utgör andra betydelsefulla komponenter.

I det bilaterala stödet har biståndet till jordbruk och landsbygdsutveckling hög prioritet. Enligt svensk uppfattning kan en lösning av livsmedelskrisen endast uppnås om u-länderna får hjälp att bygga upp en egen kapacitet för livsmedelsproduktion.

Trycket på naturresurserna i u4änderna har ökat och medfört svåra konsekvenser i flera regioner. Samtidigt blir alltfler u-landsregeringar medvetna om att en långsiktig och varsam naturresurshantering är en nödvändig förutsättning för social och ekonomisk utveckling. Det är alltså viktigt att inte se miljöproblem som isolerade fenomen utan i eU brett utvecklingsperspektiv där problemen måste angripas från flera fronter. Genom en sådan strategi kan Sverige bidra till att lindra de allvarliga miljöproblem som många u-länder brottas med.

Det är viktigt att FN:s kvinnokonferens i Nairobi följs upp så att regering och biståndsgivare uppmärksammar kvinnornas situation i u-länderna. Kvinnornas integrering i produktion och samhälle skall stödjas och lyftas fram i diskussionen mellan Sverige och moUagariänderna.

Det ökade förtrycket i Sydafrika kräver eU omfattande humanitärt bistånd till dem som drabbas. Detta biståndssamarbete sker i huvudsak i samma former som samarbetet med Sveriges programländer. Ett bredare samarbete mellan de nordiska länderna och länder som ingår i SADCC, den regionala samarbetsorganisationen i södra Afrika, planeras för budgetåret 1986/87. Samarbetet är inriktat på handel, investeringar, tekniskt bistånd och kulturellt samarbete.

Handelspolitik

Efter ett första kvartal med låg tillväxt utvecklas nu svensk export åter gynnsamt. Handelsbalansen visar ett betydande överskott men för att åstadkomma en långsiktig balans i utrikesbetalningarna krävs dock fortsatta stora ansträngningar från näringsliv och samhälle för att öka exporten.

För ett litet land som Sverige med högt specialiserad produktion är det av avgörande betydelse aU kunna avsätta varor och tjänster på utlandsmarknaderna. Sverige arbetar aktivt för en öppen internationell handel. I de förberedande diskussionerna för en ny GATT-runda spelar Sverige en pådrivande roll. En ny förhandlingsrunda i GATT bidrar till att stärka motståndskraften mot de starka protektionistiska krav, som framförs i många länder.

Regeringen verkar också för att förstärka det västeuropeiska samarbetet inom handel och ekonomi samt forskning och utveckling. Mellan EG och

EFTA-länderna pågår eU konkret och praktiskt arbete för att eliminera     Prop. 1985/86: 100 handelshinder. Härigenom kan de svenska företagen bli delaktiga i en     Bil. 5 större hemmamarknad. Det skulle också ge Västeuropa en bättre slagkraft i den internationella konkurrensen. I samma syfte deltar Sverige i Eureka-samarbetet samt i andra former för industriell forskning.

Arbetet på att skapa en gemensam hemmamarknad i Norden fortsätter. En intensiv verksamhet pågår for att minskade handelshindrande effekterna av olika bestämmelser, t. ex. för säkerhet och kontroll av skilda slag och för att ta bort onödiga byråkratiska hinder för den nordiska samhandeln.

Med hänsyn till kravet på långsiktig balans i utrikesbetalningarna föreslås den exportfrämjande verksamheten som bedrivs genom Sveriges exportråd, handelssekreterama och utrikesförvaltningen budgetåret erhålla 1986/87 ca 234 milj. kr., en ökning med 9 milj. kr.

Det är ocksä viktigt att exportkreditnämnden kan erbjuda företagen exportkreditgarantier på villkor som är jämförbara med de .som gäller i vissa viktigare konkurrentländer.

Sverigeinformation

För information om Sverige i utlandet anvisas medei för informationsverksamhet som bedrivs av i första hand utrikesdepartementet, Svenska institutet och Sveriges Riksradios utlandsprogram.

Svenska institutets stöd till undervisning i svenska i utlandet har setts över.

En av chefen för utrikesdepartementet tillkallad utredning om Sveriges Riksradios utlandsprogram lägger fram sina förslag under innevarande budgetår.

Utrikesförvaltningen

Den internationella utvecklingen under senare år har understrukit Sveriges beroende av omvärlden. I detta läge ställs allt större krav på utrikesförvaltningens organisations- och personalutveckling.

Inom ramen för ett långsiktigt besparings- och rationaliseringsarbete sker en ständig omprövning av resursanvändningen. En rad reformer och utredningar de senaste åren har inriktats på att höja förvaltningens effektivitet. Av särskild betydelse i detta sammanhang är förvaltningens administrativa utveckling och införandet av datorstöd i verksamheten.

Under året har flera utredningar och översyner inom utrikesförvaltningen avslutats. Bl. a. kan nämnas utbildningsutredningen samt utvärderingen av systemet med stockholmsbaserade ambassadörer. Förhandlingar om ett nytt utlandslönesystem har avslutats. En översyn av bostadsnormerna för utomlands stationerad personal har påbörjats. En motsvarande utredning avseende normerna för ambassadkanslier har slutförts under år 1985.

Förändringar, nedläggningar, minskningar och nyetableringar har under senare år berört flera utlandsmyndigheter. Under innevarande budgetår har en ambassad upprättats i Maseru, Lesotho, och ambassaden i Montevideo åter bemannats med utsänd tjänsteman. För det kommande budget-

året planeras en ny delegation i Wien mot bakgrund av den europeiska     Prop. 1985/86:100 säkerhetsksonferensens (ESK) tredje uppföljningsmöte som inleds i no-     Bil- vember 1986. Vidare avses en ambassad inrättas i Oman med hänsyn till landets ökande ekonomiska och politiska betydelse.

Sammanställning

Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning. Beloppen har avrundats och anges i milj. kr.

Anvisat

Förslag

Förändring

1985/86

1986/87

A.

Utrikesdepartementet

m. m.

1 050,5

1 101,3

-1- 50,8

B.

Bidrag till vissa internationella

organisationer

254,5

317,0

-1- 62,5

C.

Internationellt ut-

veckl ingssamarbete

7 907,0 (1)

8 760,2 (2)

+ 853,2

D.

Information om

Sverige i utlandet

86,4

90,2

-1- 3,8

E.

Utrikeshandel och

exportfrämjande

279,4

293,9

-1- 14,5

F.

Diverse

135,9

110,5

- 25,4

Totalt för utrikes
departementet               9 713,7     10 673,1      + 959,4

(1)Exkl. utgifter (153,0 milj.kr.) för biståndsändamäl under andra anslag.

(2)Exkl. avräkningar (179,8 milj.kr.) för biståndsändamål under andra anslag.

Utrikesdepartementet                                     Prop. 1985/86; lOO

Bil. 5 Utdrag ur protokoll vid regenngssammanträde den 19 december 1985.

Föredragande: statsrådet Andersson såvitt avser frågorna under littera A

punkterna 1-7, 9-12, B punkterna I, 3-5, 8, D och F punkterna 1-8;

statsrådet Lundkvist såvitt avser frågor under littera A punkt 8 och B

punkt 2;

statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser frågor under littera C;

statsrådet Hellström såvitt avser frågor under littera B punkterna 6-7, E

och F punkt 9.

Anmälan till budgetpropositionen 1986

Utrikespolitik

På det politiska området kännetecknas den internationella utvecklingen alltjämt av misstro mellan de ledande stormakterna Förenta Staterna och Sovjetunionen. Även om ett viktigt steg nu tagits mot en återupprättad dialog mellan de båda supermakterna och förhandlingar pågår i Geneve om centrala nedrustningsfrågor, kvarstår spänningsförhållandet mellan supermakterna och maktblocken. Dessa motsättningar får återverkningar också på många andra internationella problem. De återspeglas inte minst i de regionala konflikterna i flera delar av världen. De försvårar också försöken att fmna globala lösningar på de stora ekonomiska problem som slår mycket hårt mot tredje världens länder. Särskilt allvarliga blir dessa stormaktsmotsättningar mot bakgrund av den fortsatta utvecklingen på kärnvapenområdet. Även kapprustningen i fråga om konventionella vapen inger oro. Motsättningar mellan stormaktsblocken kommer sannolikt att bestå under överskådlig tid, vilket i sin tur medför ett rustningsläge på hög nivå.

Mot denna bakgrund har under de senaste åren utvecklats ett antal regionala kriser, som i sig varit allvarliga, men som dessutom inneburit en risk för spridning och stormaktsengagemang. En viss tendens kan dock förmärkas till att supermakterna söker förhindra att regionala konflikter leder till verkligt allvariiga motsättningar dem emellan. Under denna tid har omvärlden i Mellanöstern bevittnat tendenser till sönderfall i Libanon, beläget i en region där kriget varit ständigt närvarande eller överhängande och där den israelisk-palestinska frågan alltjämt utgör ett grundläggande problem. I samma område utkämpar Irak och Iran sedan sex år ett för båda staterna förödande krig. Ungefär lika länge har den sovjetiska interventionen i Afghanistan pågått och lett till stora förluster i människoliv och enorma flyktingproblem. Även det långvariga kriget i Kampuchea har förorsakat stora flyktingströmmar, en utveckling som kan förmodas fortgå

sä länge som den vietnamesiska militära närvaron fortsätter. Även på Prop. 1985/86: 100 andra håll pågår konflikter, på vilka man inte skymtar något snabbt slut. I Bil. 5 södra Afrika kan det inte bli bestående fred innan apartheidsystemet i Sydafrika försvunnit. I Centralamerika kräver en fredlig politisk utveckling att de grundläggande ekonomiska och sociala problemen angrips. I övriga Latinamerika har flera länder svåra ekonomiska och politiska problem som en följd av den djupgående skuldkrisen. Alltjämt gäller att misstron mellan stormakterna får en särskilt allvarlig dimension för den händelse kriser och konflikter utvecklas i Östeuropa. Den latenta spänningen mellan sovjetiska säkerhetsintressen och nationella aspirationer kvarstår.

Frågan hur dessa problem hanteras blir också avgörande för tredje väridens utveckling. Sprängkraften i de missförhållanden och obalanser som råder är mycket stor. Deras humanitära dimensioner berör oss starkt. Miljö- och svältkatastroferna i Afrika under 1980-talet är de mest omfattande i modern tid. Kombinationen av minskad livsmedelsproduktion i flera afrikanska länder, snabb befolkningstillväxt och urbanisering kan komma att ställa många länder inför mycket svårlösta samhällsproblem.

Såväl krigssituationer som en okontrollerbar samhällsutveckling får många negativa följdverkningar, såsom eftersättande av grundläggande mänskliga rättigheter, flyktingströmmar och uppkomsten av politiska ytterlighetsriktningar.

Den svenska säkerhetspolitikens mål är att i alla lägen och i former som vi själva väljer bevara nationellt oberoende och fred. Detta innebär att vi inom våra gränser vill bevara och utveckla vårt samhälle i alla hänseenden efter våra egna värderingar. I samband härmed vill vi utåt verka för internationell avspänning och fredlig utveckling och därmed minska riskerna för att Sverige dras in i krig och konflikter. I det syftet blir målet att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i Norden av särskild vikt.

Sveriges säkerhetspolitik utformas väsentligen i ett samspel mellan utrikespolitiken i vid mening och försvarspolitiken. Huvudlinjen i denna politik är neutralitetspolitiken, d. v. s. alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Vår aktiva utrikespolitik syftar till avspänning, internationell nedrustning och fredlig utveckling.

. Sveriges säkerhet är i hög grad beroende av den internationella utvecklingen i stort, särskilt utvecklingen i närområdet. Detta gäller inte minst i ett läge då det nordeuropeiska och nordatlantiska områdets strategiska betydelse ökat. Detta ökar uppmärksamheten på våra förbindelser med stormakterna och maktblocken, liksom det ställer ökade krav på vårt underlag för säkerhetspolitiskt inriktade analyser och beslut.

Nordeuropas och Nordatlantens ökade strategiska betydelse har bl. a. yttrat sig i en alltmer omfattande övningsverksamhet i området. Svenskt territorium har utsatts för upprepade, allvariiga kränkningar. Ökade krav har ställts på analys av kortsiktiga, fredstida hot mot Sveriges säkerhet.

Vår strävan att bidra till ansträngningarna att nedbringa spänningarna
mellan stormaktsblocken och minska rustningarna utgör i dag en viktig del
av den svenska utrikespolitiken. Tillgången på erfarenhet och kompetent
diplomatisk och teknisk expertis har varit och förblir nödvändiga instru-       7

ment för denna politiks förverkligande.

Kärnvapenfrågorna intar en central plats i vår nedrustningspolitik. Detta Prop. 1985/86: 100 är självklart med tanke på att kärnvapnens användning skulle utgöra ett Bil. 5 hot mot mänsklighetens överlevnad. Vid nedrustningskonferensen (CD) har Sverige, ofta i samarbete med stater i den alliansfria gruppen, lagt fram förslag som syftar till att förhindra en accelererande kärnvapenkapprustning och i stället få till stånd väsentliga reduktioner av arsenalerna. Sverige verkar aktivt för bl. a. förslag om frysning av kärnvapen och ett fullständigt provstoppsavtal. Under icke-spridningsfördragets tredje granskningskonferens betonade Sverige särskilt sambandet mellan framsteg beträffande kärnvapennedrustning och arbetet för att förhindra spridning av kärnvapen. I FN och CD arbetar Sverige vidare för att få till stånd eU avtal som förhindrar hotande kapprustning i rymden. Rymdens militära utnyttjande har på senare tid kommit att bli en av de mest akuta frågorna i förhållandet stormakterna emellan. Vidare skall nämnas att förhandlingar om ett totalförbud mot kemiska vapen pågår i CD.

Sverige fortsätter att verka för att åstadkomma en kärnvapenfri zon i Norden. Syftet med zonen är att förbättra de nordiska ländernas säkerhet. Samtidigt skulle den utgöra ett bidrag till strävandena att minska kärnvapnens roll i Europa. Sverige stöder vidare förslaget om en korridor fri från slagfaltskärnvapen i Centraleuropa. Upprättandet av en sådan korridor skulle höja kärnvapentröskeln och allmänt utgöra en förtroendeskapande åtgärd.

Sverige är värd för och deltar aktivt i Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. Detta möte ingår som ett viktigt led i den s. k. ESK-processen. Stockholmskonferens resultat kommer aU avrapporteras till ESK:s tredje uppföljningsmöte som inleds i Wien den 4 november 1986. Då detta uppföljningsmöte beräknas pågå under 2-3 år, kommer en svensk delegation att inrättas i Wien för den tid konferensen pågår.

Sveriges engagemang i freds- och nedrustningsfrågor åtnjuter ett starkt folkligt stöd i vårt land. Det understöds av aktiva fredsorganisationer, kyrkor, fackliga, politiska och andra organisationer.

För Sverige förblir vårt medlemskap i FN och de förpliktelser som åläggs staterna enligt FN:s stadga en hörnsten i vår utrikespolitik. Stadgan ålägger staterna att lösa internationella tvister med fredliga medel och att avstå från hot eller användning av våld mot en annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende. Sverige deltar aktivt i den internationella diskussionen om hur FN skall stärkas. Vi anser det vara väsentligt att FN:s universella karaktär upprätthålls. Sverige fäster stor vikt vid att FN ges bättre möjligheter aU fullgöra sin huvuduppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Vår medverkan i ett flertal av FN:s fredsbevarande operationer i internationella konfliktsituationer är ett konkret uttryck för vårt arbete på detta område.

Folkrätten, dess tillämpning och utveckling, intar en betydelsefull plats i
svensk utrikespolitik. Ett centralt inslag på detta område gäller skyddet för
de mänskliga rättigheterna. Sverige arbetar i olika internationella fora för
att förstärka det internationella skyddet för mänskliga rättigheter och
verkar för att dödsstraffet skall avskaffas. Ett viktigt inslag i dessa strävan-    8

den är att utarbeta och följa upp efterlevnaden av intemationella normer Prop. 1985/86: 100 för individens skydd. På svenskt iniUativ antog generalförsamlingen hös- Bil. 5 ten 1984 en konvention mot tortyr. Det finns f.n.fem FN-konventioner med tillhörande övervakningsmekanismer inom mänskliga rättighetsområdet. Till dessa kommer den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som gradvis har utökats med skydd för nya rättigheter. Andra viktiga folkrättsliga ämnen är havsrätten med tillhörande avgränsningsfrågor, miljörätten och rymdrätten.

Sverige ingår årligen ett antal avtal och fördrag med främmande makter och andra internationella konventioner. Förhandlingsarbetet kräver i betydande omfattning en traktaträttslig medverkan. Inom ramen för det internationella samarbetet på det straffrättsliga området visar Sverige också ett stort engagemang. Det rör sig här om utlämningsfrågor och om lagföring i hemlandet. Stora insatser görs för att svenskar som har dömts till fängelsestraff utomlands skall kunna tas hem för att avtjäna straffet i Sverige. Genom utredningar om utländsk rätt och genom bistånd i arvs- och underhållsärenden får svenska medborgare stöd att hävda sin rätt i utlandet. Utrikesförvaltningen bistår även svenskar som hamnat i nödsituationer utomlands sedan de råkat ut för olycksfall, sjukdom eller frihetsberövats. Dessa frågor tenderar att bli alltmera komplicerade i och med att svenska medborgare numera i större utsträckning förlägger sina utlandsresor utanför de traditionella turistmålen. Handläggningen av ärenden som rör utlänningar kräver stora resurser. Kalenderåret 1984 mottog utlandsmyndigheterna drygt 21 000 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd samt 118 000 ansökningar om visering. Den ökade flyktinginvandringen medför ökad arbetsbelastning för vissa utlandsmyndigheter.

Information om Sverige i utlandet

Sverige är ett litet land inom ett litet språkområde. Samtidigt är det svenska samhället starkt beroende av kontakter med omvärlden för sin fortsatta utveckling. Information om Sverige i uUandet omfattar en mångfald olika kontakter och verksamheter. Syftet är att sprida kännedom om det svenska samhället samt väcka intresse och förståelse för svenska lösningar på olika samhällsproblem. Informationsverksamheten gör det möjligt för Sverige att aktivt delta i ett ökat erfarenhetsutbyte mellan olika länder och kulturer. Det svenska kulturlivet är starkt beroende av kontakter och impulser utifrån. Forskning och vetenskapligt arbete förutsätter ett fritt utbyte av erfarenheter.

Det är vidare ett utrikespolitiskt intresse att svenska ståndpunkter får
gehör i utlandet. Ett mångsidigt person- och kulturutbyte bidrar på sikt till
ökad förståelse mellan olika länder och folk. I ett hårdnande intemationellt
klimat blir informationen om Sverige och kontakterna med utlandet en allt
viktigare del av svensk utrikespolitik. Detta gör också informationen i
Sverige om svensk utrikespolitik väsentlig. Sådan information ges dels
genom utrikesdepartementet, dels genom bidrag till folkrörelser och andra
fristående organisationer.                                                                   9

Det är angeläget att utvärdera organisation och samordning av de sam-     Prop. 1985/86: 100 lade statliga insatserna inom det svenska kultur- och informationsutbytet     Bil. 5 med uUandet. Frågan kommer att tas upp i ett senare sammanhang.

Utrikesförvaltningen

Sveriges internationella beroende och vår vilja att spela en konstmktiv roll i det internationella samfundet är grundvalen för utrikesförvaltningens uppgifter. Dessa finns inom utrikespolitik, handelspolitik, internationellt utvecklingssamarbete, internationell rätt, konsulär och kommersiell verksamhet samt informations- och kulturutbyte. Det är av avgörande betydelse för Sverige att utrikesförvaltningen är organiserad och dimensionerad på ett sådant sätt att de uppgifter som riksdag, regering och samhället i övrigt ställer på den kan fullföljas.

Utrikesförvaltningens framtida roll sammanhänger med förändringarna i de internationella relationerna. Härvid förutses att beroendet av vår omvärld och kontaktytorna länder och regioner emellan kommer att öka. 1980-talet har exempelvis sett en breddning och fördjupning av våra ekonomiska relationer med länderna i Fjärran Östern, vilket lett till behov av förstärkningar av våra utlandsmyndigheter i regionen. I Mellanöstern har den politiska och ekonomiska utvecklingen .samt flyktingsituationen ställt krav på förstärkt närvaro. Situationen i Södra Afrika har gett ökad tyngd och betydelse åt det svenska biståndet och våra relationer med länderna i regionen.

De bilaterala relationerna stater emellan är och förblir fundamentala för vårt förhållande med omvärlden. Att Sverige upprätthåller ambassader i inte mindre än 85 länder är ett uttryck härför. De multilaterala organisationernas ständigt vidgade betydelse för det internationella arbetet illustreras av att nya fora etableras inom områden av central betydelse för utrikesre-lationerna, såsom ESK:s uppföljningsmöten och Eureka-samarbetet för forskning i Europa.

Genomförandet av de generella sparkraven ställer hårda krav på omprioritering och effektivisering. Utrikesförvaltningen kommer att fortlöpande pröva sin organisationsform för att uppfylla de krav som ställs. Utrikesförvaltningens personal är dess huvudsakliga resurs och den framgång som kan uppnås i det internationella arbetet är främst beroende på personalens kompetens och de medel den tilldelas att arbeta med. En central uppgift är därför en aktiv personalpolitik med särskild tonvikt på utveckling av ledningsfunktionerna. En annan betydelsefull resurs är den information som samlas och bearbetas av utrikesfövaltningen. Insatser görs för att med modernt teknikstöd kunna effektivisera hantering och spridning av information och därigenom kunna koncentrera resurser på analys av väsentlig information för det svenska samhället. Målet för utrikesförvaltningen är och måste framgent vara att alla centrala utrikespolitiska målsättningar skall fullföljas genom en väl fungerande utrikesförvaltning.

10

A. Utrikesdepartementet m. m.                       Prop. 1985/86: lOO

Bil. 5 A 1. Utrikesförvaltningen

1984/85 Utgift 829 540 146 1985/86 Anslag 924 495 000 1986/87 Förslag 984 889 000

Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de stockholmsbaserade ambassadörerna redovisas i förteckning som fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.2.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal Summa

711

594

1 305(1)

-(- 1 -1- 1 + 2(2)

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

616 (326 308

164 000 176 000) 331 000

45 775 000 {+ 22 420 000) + 14 219 000 +   400 000

Summa

924

495 000

i- 60 394 000

(1)   siffran inkluderar inte befattningar för lokalanställd personal vid utlandsmyndigheterna (816 personer)

(2)   Ökningen avser: 1 informationssekreterare vid biståndsavdelningen, 1 assistent hos departementsledningen

Den intemationella utvecklingen under senare år har understmkit Sveriges beroende av omväriden. Den fortsatta spänningen mellan stormakterna ställer stora krav på vår säkerhetspolitik och på vår förmåga aU följa utvecklingen i närområdet. SamUdigt måste vi intensifiera våra traditionella strävanden aU verka för internationellt förtroende och mstningsbegrän-sande åtgärder.

På det utrikesekonomiska och handelspolitiska området möter Sverige i dag nya utmaningar. I detta läge ställs allt större krav på vår utrikesförvaltning. Utlandsmyndighetemas rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög klass. Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifter. Samtidigt innebär det statsfinansiella läget att ytterligare resurser inte kan påräknas.

Allt detta betyder aU en hård prioritering och ständig omprövning av
verksamheten blir nödvändig. I budgetpropositionen avseende budgetåret
1984/85 underströks betydelsen av det arbete som pågår för aU öka förvalt
ningens effektivitet. En serie reformer har genomförts under de senaste     11

åren. Dessa syftar till aU möta de krav som riksdag och regering ställer på    Prop. 1985/86:100
förvaltningen som ett instrument för den svenska utrikespoliuken.         Bil. 5

Detta arbete måste fortsätta med oförminskad kraft under de närmaste åren. Inom ramen för det besparingsarbete som fullföljs enligt en 5-årsplan för perioden 1982/83 - 1986/87 har ett antal åtgärder vidtagits. Arbetet har inte utan ansträngningar kunnat fortskrida planenligt och sparmålet för 5-årsperioden om 50 milj. kr. i fast penningvärde (1981/82 års prisläge) kommer att uppnås. Ett nytt effektivitetsmål har nu ålagts utrikesförvaltningen av regeringen för åren 1987/88-1989/90. För att kunna genomföra detta är det nödvändigt att utöva en aktiv organisations- och personalutveckling.

Med minskade reala resurser blir det i fortsättningen än mer angeläget att bedriva ett aktivt förändrings- och förnyelsearbete inom utrikesförvaltningen. Den administrativa utvecklingen i vid bemärkelse inkl. införandet av ADB är i detta sammanhang av största betydelse. En kontinuerlig omfördelning av resurser måste inbegripa en förstärkning av den operativa verksamheten. Genom omdisponeringar av tjänster mellan i första hand utlandsmyndigheterna räknar jag med att tillgodose särskilt den exportfrämjande verksamheten som bedrivs vid ambassaderna. Handläggningen av invandrar- och flyktingärenden är en ärendegmpp som ökat mycket starkt vid flera utlandsmyndigheter. Genom omprövning av resursfördelningen har i huvudsak arbetsuppgifterna kunnat genomföras utan personalförstärkning. För att övrig verksamhet inte skall åsidosättas är det dock nödvändigt att hårt belastade myndigheter under längre eller kortare perioder förstärks för att möta den ökande tillströmningen av bl. a. asylsökande. Besparingssträvandena får även personalpolitiska konsekvenser och det är angeläget att ökade ansträngningar görs för att utnyttja allt det kunnande som finns inom förvaltningen.

Valutakursutvecklingen

Genom verksamhetens karaktär och utbredning är utrikesförvaltningen extra känslig för förändringar i valutakurserna. Merparten av utrikesdepartementets kostnader bestäms direkt eller indirekt i uUändsk valuta vilket påverkar anslagsbelastningen. Detta gäller givetvis för sådana kostnadsslag som lokalhyror och lokalanställdas löner utomlands m. m. men också en rad andra poster som rör exempelvis tjänstemännens utlandslöner, sjukvård, rese- och flyttkostnader. Därutöver fär valutakursförändringarna fullt genomslag vad beträffar bidragen till internationella organisationer och påverkar även ett antal andra utlandsberoende anslag under tredje huvudtiteln.

Utrikesdepartementet

Under året har vissa organisatoriska förändringar gjorts inom rättsavdel
ningens område. Den starkt ökade mängden ärenden rörande mänskliga
rättigheter, såväl på det allmänna planet som i fråga om anmälningar mot
Sverige inför den europeiska kommissionen för de mänskliga rättighe-         12

terna, har föranlett omdisponeringar inom rättsavdelningen. Handelsav-     Prop. 1985/86: 100 delningens planerings- och rättssekretariat har tillförts en tjänst som rätts-    Bil. 5 sakkunnig med anledning av de ökande arbetsuppgifterna inom högteknologiområdet.

I samband med regeringsombildningen i oktober 1985 har ett statsråd för internationellt utvecklingssamarbete utsetts. Avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete har därför förstärkts.

Departementets arbete med ADB-frågor kommer successivt att få organisatoriska effekter inom utrikesförvaltningen. En handlingsplan för genomförandet av ADB-strategiutredningens (Ds UD 1984:7) slutsatser håller på att utarbetas.

Utrikesrepresentationen

Upprättande av nytt konsulat i Jeddah har planenligt skett den 23 februari 1985 i samband med ambassadens överflyttning till Riyadh.

Den 2 september 1985 har en ny ambassad upprättats i Maseru, Lesotho. Ambassadören i Gaborone är liksom tidigare sidoackrediterad i Masern.

Ambassaden i Montevideo, som sedan år 1981 saknat utsänd personal, har fr. o. m. den 30 september 1985 förstärkts med en utsänd handläggande tjänsteman. Förstärkningen har skett med hänsyn till de ökande kontakterna mellan Sverige och Uruguay.

Projektbevakningsverksamheten i USA har förstärkts genom att en tjänsteman förordnats på arvodesbasis vid ambassaden i Washington. Ambassadens arbete kompletterar den verksamhet som bedrivs vid FN-re-presentationen i New York.

Det lönade generalkonsulatet i Amsterdam läggs ned fr. o. m. årsskiftet 1985-1986. Ett olönat generalkonsulat inrättas från samma tidpunkt. Generalkonsulstjänsten omdisponeras.

Mot bakgmnd av bl. a. exportutveckling och ökade aktiviteter från svenska företags sida avses ett ambassadkansli i Oman inrättas under år 1986, som underställs ambassaden i Riyadh. Ambassaden kommer att ledas av en utsänd tjänsteman (chargé d'affaires). Tjänsten omdisponeras från annan utlandsmyndighet.

Med anledning av att den europeiska säkerhetskonferensens (ESK) tredje uppföljningsmöte i Wien inleds den 4 november 1986 kommer en tillfällig delegation att upprättas i Wien vid denna tidpunkt. Till delegationen kommer att föras de tre tjänster som tillfälligt inrättats för den svenska delega-uonen till Stockholmskonferensen samt ytterligare några tjänster som omdisponeras inom utrikesförvaltningen. Upprättandet av delegationen ställer även krav på lönemedel för lokalanställd personal samt medel för kansli- och bostadshyror och övriga förvaltningskostnader.

Det exportfrämjande arbetet inom utrikesförvaltningen ägnas betydande
uppmärksamhet. Systemet med avgiftsbeläggning av kommersiella tjänster
vid vissa utlandsmyndigheter har utvärderats och ett mer flexibelt system
har införts. Idag är handelskontor vid 18 utlandsmyndigheter avgiftsdebi-
terande. För närvarande övervägs avgiftsdebitering vid ytterligare några    13

ambassader i Östeuropa.

Aktuella utredningsfrågor m. m.                                         Prop. 1985/86:100

Förändrade och ökande krav på utrikesförvaltningen nödvändiggör stora msatsei på uthildningssidan. En särskild utredningsman, som under år

1984   sett över hela utbildningsverksamheten, överiämnade sitt betänkande
i april 1985. I betankandet föresläs inriktning, mål och prioriteringar för de
närmaste årens utbildningsinsatser. Särskilt förordas i utredningen att en
mellangradsutbildning införs, au tredjesekreterarutbildningen yUerligare
förbättras, att utbildningen för lokalanställda byggs ut och ett program för
chefsutveckling utarbetas. 1 utredningen föreslås vidare att utbildningssek
tionen omorganiseras och förstärks. De ökade utbildningsinsatserna före
slås finansieras genom omprioritering av nuvarande resurser. Inom den
numera sammanslagna utbildnings- och rekryteringssektionen förbereds
ställningstagande till utredningens förslag.

En försöksverksamhet med stockliolmsbaserade ambassadörer inleddes år 1979. Verksamheten har efterhand utvidgats och omfattar idag fem ambassadörer som tillsammans täcker 28 stater. En fast organisation och ett eget kansli (KSA) har byggts upp. Tillräckliga erfarenheter finns nu för en utvärdering och en sådan genomfördes under år 1985. I utredningen konstateras att systemet med KSA möjliggör vissa men icke särskilt betydande besparingar. Samtidigt påpekas att antalet länder i varje område tenderat att bli för stort samt att kansliet i departementet behöver tillräckliga personella resurser för att ge verksamheten erforderlig stadga. Utvärderingen bereds f.n. inom departementet inför beslut om vilka åtgärder som skall vidtas under den fortsatta försöksverksamheten.

Ökade krav på utrikesdepartementets kurirtjänst har medfört att en särskild översyn gjorts av kurirexpeditionens verksamhet och de bestämmelser som reglerar densamma. Utredaren har framlagt olika besparings-och rationaliseringsförslag. Förslagen bereds f. n. inom departementet.

Förhandlingarom ett nytt utlandslönesystem avslutades ijanuari månad

1985   genom att en överenskommelse träffades mellan de centrala avtals
slutande parterna. Det nya utlandslönesystemet liksom det föregående
bygger på ersättning med utgångspunkt i de merkostnader tjänstemannen
åsamkas genom utlandstjänstens karaktär och förhållandena på statione
ringsorten. Hänsyn tas härvid till tjänstemannens särskilda kostnader som
officiell företrädare för Sverige. 1 överenskommelsen ingår en särskild
ersättning för de medföljande som inte har möjlighet att i Sverige intjäna
tjänstepension. Överenskommelsen finansieras genom omfördelningar
inom gällande kostnadsram för utlandsförmånerna.

Mot bakgrund av det nära sambandet mellan besparingar och personalpolitik tillsattes under våren 1985 en strukturgrupp för att närmare studera de bemanningsfrågor som hänger samman med förvaltningens personalbehov och nuvarande personalstruktur. Arbetsgmppen har under året avslutat sitt arbete och har i anslutning därtill lämnat förslag på olika åtgärder för att uppnå en större flexibilitet vad gäller bemanning och organisation. Dessa förslag bereds vidare.

Under hösten 1985 har inom utlandslönenämnden påbörjats en översyn av bostadsnormerna för personal inom utrikesförvaltningen som är sta-

Bil. 5

14

tionerad utomlands. Syftet med översynen är att få fram förenklade regler     Prop. 1985/86: 100 för en god bostadsstandard enligt dagens behov inom ramen för gällande     Bil. 5 anslag. Arbetet beräknas vara klart hösten 1986. En motsvarande utredning avseende normerna för ambassadkanslier har slutförts under år 1985.

Teknisk utveckling och rationalisering

En grundlig genomgång av utrikesförvaltningens användning och behov av ny teknik gjordes i den utredning om en långsiktig ADB-strategi, som lades fram i början av år 1985 (Ds UD 1984:7 Administrativ utveckling och ADB inom utrikesförvaltningen). Sedan enheter och myndigheter inom utrikesförvaltningen beretts tillfälle aU lämna synpunkter preciseras inriktningen av det fortsatta arbetet i en åtgärdsplan.

Tyngdpunkten i utrikesförvaltningens teknikutveckling ligger på breda lösningar, med förutsättning att förenkla och effektivisera arbetet på de många, spridda och ofta relativt små arbetsställen förvaltningen består av. Pä kommunikationsområdet har detta sedan länge möjliggjort en hög teknisk standard, där datoriseringen av telextrafiken också innefattat utprovning av ny, inom landet utvecklad teknologi. I en så textintensiv verksamhet som utrikesförvaltningen innebär ord- och textbehandling en kraftig rationalisering av arbetet. Framgångsrika försök vid beskickningarna i New York, Geneve och Bonn har visat att denna teknik möjliggör en omfördelning av utlandsmyndigheternas resurser.

Under budgetåret 1986/87 kommer förvaltningens informationshantering att prioriteras. En grund för detta arbete har lagts med den sedan några år pågående datoriseringen av departementets arkivrutiner. Ett viktigt syfte är att göra mer av den värdefulla information som produceras inom utrikesförvaltningen lättare och snabbare tillgänglig för användare både inom och utom utrikesdepartementet. Arbetet bedrivs med sikte på att möjliggöra en framtida databas. Formerna för dess finansiering undersöks f. n. Samtidigt pågår också försök att utnyttja det material som samlas i svenska och utländska databaser. Denna rationalisering av informationstillförseln bör så småningom möjliggöra såväl besparingar som en koncentration av förvaltningens resurser för att analysera och sprida den insamlade informationen i det svenska samhället.

En viktig fömtsättning för framgångsrik ADB-användning är emellertid, att de rutiner som datoriseras från början är ändamålsenliga. Införandet av ADB-stöd kombineras därför med en fortgående översyn av organisation och rutiner, bl. a. på de ekonomi- och personaladministrativa områdena.

Åtskilliga av de funktioner som datoriseras är inom utrikesförvaltningen av en sådan karaktär, att säkerhetsfrågorna måste ägnas betydande uppmärksamhet. I åtgärdsplanen förutsätts särskilda resurser tas i anspråk för att hålla ADB-säkerheten på en tillfredsställande nivå.

Kreditgarantier

I budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 finns medel avsatta för lån till
utrikesförvaltningens personal (A 13. Lån till personal inom utrikesförvalt- 15

ningen m.m.). Fr.o.m.innevarande budgetår lämnar staten ej lån, utan     Prop. 1985/86:100 ställer en kreditgaranti för lån hos affärsbank. En ram på 50 milj. kr. för     Bil. 5 dessa kreditgarantier har anvisats. Något medelsbehov för täckning av eventuella föriuster avseende de tidigare lämnade lånen beräknas ej uppstå.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört, hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 984 889 000 kr.

A 2. Utlandstjänstemännens representation

1984/85 Utgift    12 469 693    Reservation   1 055 376 1985/86 Anslag    13 880 000 1986/87 Förslag   14 704 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den kontaktskapande verksamhet, som bedrivs av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och av tjänstemän i utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Ersättningsbeloppen fastställs av departementschefen.

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader och valutakursförändringar räknas upp med 824 000 kr.

HemstäUan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till   Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 14 704 000 kr.

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen

1984/85 Utgift 69 089 417                                Reservation 9 881 900

1985/86 Anslag 42 000 000 J986/87 Förslag 33 600 000

Från anslaget bestrids kostnader för kanslilokaler för beskickningar, dele
gationer och konsulat samt för bostäder åt tjänstemän inom utrikesrepre
sentationen i enlighet med riktlinjerna i prop. 1952:152. Större delen av
föreslagna medel avses tas i anspråk för att bygga nya kanslilokaler och
bostäder samt för vissa om- och tillbyggnader. Hämtöver beräknas medel
för köp av fastigheter och vissa upprustningsarbeten samt för ofömtsedda
behov och projekteringsarbeten.                                                         16

Byggnadsstyrelsen                                                                   Prop. 1985/86:100

1.                                                                               Pågående projekt Bil. 5

Uppförande av en ambassadanläggning och fyra personalbostäder i Riyadh påbörjades i september 1983. Inflyttning har ägt mm i januari - febmari 1985. På gmnd av bl.a.de lokala myndigheternas krav på åtgärder och lokal kostnadsutveckling måste kostnadsramen för ambassadanläggningen höjas med 1,5 milj. kr. till 38,9 milj. kr. och för bostäderna med 0,3 milj. kr. till 8,25 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1985.

Ombyggnaden av ambassadanläggningen i Helsingfors påbörjades i september 1983. Inflyttning har skett under tiden oktober 1984 till januari 1985. På gmnd av merkostnader för bl. a. tekniska installationer mäste kostnadsramen höjas med 1,5 milj.kr. till 24,5 milj.kr. i prisläge den 1 januari 1985.

2.        Projekt som avses påbörjas 1985/86

Byggnadsstyrelsen har den 22 augusti 1985 erhållit regeringens uppdrag att uppföra en ny ambassadanläggning i Alger, omfattande kansli och tre personalbostäder. Projektet är redovisat i prop. 1984/85: 100 bil. 5 med en preliminär kostnadsram av 18 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1984. Med hänsyn till lokal inflafion och kursutveckling motsvarar detta ca 22 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1985.

Anbud grundat på b)'gghandlingar har erhållits från fem skandinaviska entreprenadföretag. Då anbudsnivån i jämförelse med den preliminära kostnadsramen var alltför hög har i kostnadsreducerande syfte en omarbetning av programmet gjorts. Med ledning av justerade anbud beräknas totalkostnaderna till 30,3 milj.kr.i prisläge den 1 januari 1985. I kostnaderna ingår inte skatter och avgifter om vilka överläggningar med lokala myndigheter pågår.

Kostnadsramen för projektet måste höjas till 30,3 milj. kr.

3.        Projekt som kan påbörjas 1986/87

Nuvarande kanslilokaler Lusaka är för små, starkt nedslitna och tillgodoser inte lokalbehovet för ett integrerat ambassad- och biståndskansli.

Lokalanskaffning måste ske genom nybyggnad av gemensamt kansli för ambassaden och biståndskontoret. Den zambiska regeringen har erbjudit svenska staten en byggnadstomt om ca. 8 000 m. SIDA har åriigen höga hotellkostnader för konsulter och biståndspersonal. Dessa kostnader skulle avsevärt begränsas genom att 6-8 övernattningsbostäder uppförs.

Byggstart beräknas kunna ske i mars 1987. Byggtiden uppskattas till 20 månader.

Byggnadsstyrelsen föreslår en preliminär kostnadsram om 18 milj. kr., i prisläge den 1 januari 1985 varav bostäder för SIDA beräknas till ca 4 milj.kr.

4. De under rubriken Tillkommande projekt uppförda köpramama är avsedda att på sikt minska utrikes- och biståndsförvaltningens lokalkost-

17

2   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

nåder. Medlen får efter samråd med utrikesdepartementet disponeras av     Prop. 1985/86: 100 byggnadsstyrelsen för köp av fastigheter eller hyresrätter, när sådana köp     Bil. 5 bedöms vara särskilt gynnsamma och kostnadsram i övrigt inte finns inom anslaget - dock i varje enskilt fall till eU belopp av högst 2 milj. kr. I övrigt får medlen disponeras först efter regeringens beslut i varje särskilt fall.

Kostnadsramarna under Diverse objekt är avsedda för köp av fastigheter och för utförande av arbeten av upprustnings- och iståndsättningskaraktär som inte är att hänföra till löpande underhåll.

Kostnadsramarna Diverse objekt och Tillkommande projekt är till sin konstmktion i stort sett identiska avseende ändamål för ramarnas användning och de ekonomiska begränsningar som gäller för byggnadsstyrelsens beslut och disposition av medlen. Byggnadsstyrelsen föreslår att fr.o.m. 1986/87 de två kostnadsramarna sammanförs till en, benämnd Diverse objekt.

Byggnadstyrelsen föreslår att det för 1986/87 under Diverse objekt uppförs en kostnadsram av 14 milj. kr. varav 4 milj. kr. reserveras för anskaffning av bostäder åt biståndsförvaltningen och ca 1 milj. kr. för mindre upprustningsarbeten i befintligt fastighetsbestånd. Byggnadsstyrelsen föreslår också att medlen under denna mbrik - liksom hittills - efter samråd med utrikesdepartementet får disponeras av byggnadsstyrelsen för anskaffning av fastigheter eller bostadsrätter när sådana anskaffningar bedöms vara särskilt gynnsamma och kostnadsram i övrigt inte finns inom anslaget, dock i varje enskilt fall till ett belopp av högst 2 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1985. I övrigt får medlen disponeras först efter regeringens beslut i varje enskilt fall.

Föredragandens överväganden

Jag anser det angeläget att pågående och redan beslutade byggnadsarbeten följer uppgjorda tidsplaner och att begärda medel ställs till byggnadsstyrelsens förfogande.

Hyreskontraktet för nuvarande kanslilokaler i Alger löper ut den 30 juni 1987. Förlängning är inte möjlig. Den beslutade nybyggnaden av en ambassadanläggning måste därför färdigställas före detta datum.

För att erbjuda ambassadpersonalen i Lusaka tillfredsställande kanslilokaler och för att nedbringa hotellkostnaderna för SIDA:s konsulter och biståndspersonal bör en ny ambassadanläggning uppföras.

Jag har dessutom erfarit att ambassadanläggningen i Beijing kommer att bli föremål för en översyn.

Jag stöder förslaget om en sammanslagning av kostnadsramarna under Tillkommande projekt och Diverse objekt med oförändrade villkor om samråd med utrikesdepartementet och de begränsningar som gäller för byggnadsstyrelsens beslut och disposition av medlen. En kostnadsram om 12 milj. kr. bör anvisas för 1986/87, varav 3 milj. kr. reserveras för köp av bostäder åt biståndspersonal.

Jag förordar att medel för budgetåret 1986/87 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

18

■esteringsplan (lOOO-tal kronor)

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Bygg-   Färdigstart   ställande

'.gnadsobj ekt

Kostnadsram

84-01-01 85-01-01

Medelsförbrukning

Faktisk Beräknad för

t.o.m. ---------------

85-06-30 85/86 86/87 år/män år/mån

i och bostäder

18 000(1)

30

300

2 595

8 000

15 000

■.aka, nybyggnad

av

kansli

-

18

000(1)

-

-

5 000

'. objekt t. o.m.

83/84

3 574

3

699

2 222

1 477

-

/. objekt 84/85

5 000

4

005

512

3 493

-

/. objekt 85/86

5 000

5

000

-

5 000

-

/. objekt 86/87

-

12

000

-

-

12 000

lik. projekt

lya mynd. m.m. t

.o.m.

4 232

4

482

2 934

1 542

-

)3/84

13 000    13 000

itredovisade projekt ler 1985-06-30

)jekt färdigställda öre 84-07-01 men ännu •j slutredovisade

'adh, ny ambassad-inläggning

'adh, uppförande av I bostäder

singfors, ombygg-lad ambassadfastig— leten

I York, ombyggnad 'ark Avenue

mda, nybyggnad imbassadkansli

jer, nybyggnad kans-

54 602

57 460

86

1 074

1 160     1 160

37 400    38 900     34 628   2 800 1 300 83/09   85/03

7 950     8 250

6 417   1 500    250 83/09   85/03

23 000    24 500     23 863     500    100 83/09   84/12

43 000    43 000     22 761 17 000 3 000 84/08   85/12

7 177   5 300    500 84/09   86/01

5 000 87/03   88/10

lik. projekt

lya mynd.   m.m.   84/85

Lik. proj ekt

lya mynd. mm.   85/86

)j ekteringskostnader

"arenhetsmässig reduktion av medelsbehovet

24 000    16 490

8 000       8 000

250 776    230 786

15 551     939

8              000     -

3              000     3 000

-9 155 -A 150

174 336      49     482    36 000

Preliminär kostnadsram

19

Anslagsberäkningen (lOOO-tal kronor) Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Behållning 1985-07-01         9900 (avrundat)

Anslag 1985/86     42000               1985/86

1986/87

Förslag 1986/87    33600

Summa                85 500

49500 36000

85500

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten m.m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2.    till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 33 600 000 kr.

A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87    Förslag

14 474 120(1)

9 810 000 11 534 000(3)

Reservation      1 909 979(2)

(1)   Varav byggnadsstyrelsens andel 10 408 666 kr. (21 Varav byggnadsstyrelsens andel 691 314 kr. (3)   Varav 350 000 kr.   avser engångsanvisning.

Medel som anvisas under detta anslag används för nyanskaffning, ersättning och underhåll av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresentationen. Jag beräknar ett ökat medelsbehov för dessa ändamål med I 724 000 kr., varav 350 000 kr. utgör en engångsanvisning och avser nyinredning av chefsbostad och kansli för den planerade delegationen i Wien. Anslaget disponeras av byggnadsstyrelsen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 11 534 000 kr.

20

A 5. Kursdifferenser                                         Prop. 1985/86:100

Bil. 5

785

Utgift

43 905

786

Anslag

1 000

;/87

Förslag

1 000

I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsöijning uppkommer kursföriuster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

au till Kursdifferenser för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

A 6. Ersättning åt olönade konsuler

1984/85

Utgift

6 768 538

1985/86

Anslag

8 700 000

1986/87

Förslag

9 310 000

Anslaget används för s.k.kontorskostnadsbidrag till vissa olönade konsuler samt för anskaffning av utrustning som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat. Från anslaget bestrids även s.k.tjänsteutgifter som de olönade konsulerna har i fullgörandet av sina uppgifter.

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader och valutakursförändringar räknas upp med 610 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 9 310 000 kr.

A 7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation

1984/85 Utgift 31 041 126 1985/86 Anslag 31 050 000 1986/87 Förslag 32 960 000

Anslaget används för att bestrida kostnader för förhandlingar med andra
stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten.
Anslagen administreras och disponeras av utrikesdepartementet för hela
regeringskansliets räkning.                                                                 21

Den ökande belastningen på anslaget som förorsakats av den växande     Prop. 1985/86: 100 internationella förhandlingsverksamheten har medfört att en grundläggan-     Bil. 5 de genomgång av kostnaderna gjorts under år 1985. Resultatet av denna kommer att bli ett mer restriktivt anslagsutnyttjande.

Med hänsyn ull kostnadsstegringarna beräknar jag en ökning av anslaget med 1 910 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 32 960 000 kr.

A 8. Nordiskt samarbete

1984/85 Utgift 1 266 123 1985/86 Anslag 1 000 000 1986/87 Förslag 1 030 000

Från anslaget bestrids kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska ministerrådets ställföreträdarkommitté samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 1 030 000 kr. I likhet med anslaget A 7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation kommer utnyttjandet av anslaget tillämpas mer restriktivt.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiskt samarbete för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 1 030 000 kr.

A 9. Vissa nämnder m. m.

1984/85

Utgift

394

652

1985/86

Anslag

600

000

1986/87

Förslag

600

000

Anslaget används för att bestrida kostnaderna för bl. a. utrikesdepartemen
tets antagningsnämnd, möbleringsråd, det tekniskt-vetenskapliga rådet för
klassificeringsfrågor som ställts till krigsmaterielinspektionens förfogande
samt den rådgivande nämnden i krigsmaterielexportfrågor.                        22

Av anslagsbeloppet avser 400 000 kr. bidrag till handelsprocedurrådet.     Prop. 1985/86: 100 Detta inrättades den I juli 1975 genom avtal mellan svenska staten och     Bil. 5 Sveriges industriförbund. Ett nytt avtal, som reglerar rådets verksamhet, trädde i kraft den 1 juli 1985 och gäller t.o.m.den 30 juni 1990. Enligt avtalet skall staten bidra med 400 000 kr. per budgetår. Näringslivet svarar för ett kontantbidrag av lägst 742 000 kr. per år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Vissa nämnder m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

A 10. Utredningar m. m.

1984/85 Utgift    5 389 108     Reservation   47 076 1985/86 Anslag    4 635 000 1986/87 Förslag   5 235 000

Anslaget används för att bestrida kostnader för bl. a. folkrättsdelegationen, nedrustningsdelegationen, brådskande utredningar och andra insatser på nedrustningsområdet samt för forskningsverksamhet av särskild utrikes-och säkerhetspolitisk betydelse. En stor del av anslaget används f.n.för kommittéer och utredningar inom utrikeshandeln och exportfrämjandet, bl. a. utredningen om handelshinder i Västeuropa.

Några nya kommittéer av större omfattning är inte planerade. Erfarenhetsmässigt finns dock behov av att hålla god beredskap och reservera visst medelsutrymme för utredningar/kommittéer som kan komma att beslutas med kort varsel.

Jag förordar att regeringen inom anslaget anvisar en ram om 725 000 kr. för brådskande utredningar och andra insatser på nedmstningsområdet.

För budgetåret 1986/87 föreslås en oförändrad medelsram om 1 milj. kr. för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.

Sammanlagt beräknar jag en ökning av anslaget med 600 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 5 235 000 kr.

23

All. Extra utgifter                                             Prop. 1985/86:100

64 072

Bil. 5

1984/85

Utgift

639 673

Reservation

1985/86

Anslag

600 000

1986/87

Förslag

700 000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 700 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.

A 12. Officiella besök m. m.

1984/85

Utgift

7

384

480

1985/86

Anslag

6

000

000

1986/87

Förslag

6

760

000

Anslaget utnyttjas företrädesvis för kostnader i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Det används även i samband med motsvarande svenska officiella besök i utlandet och i samband med svenskt deltagande i vissa förhandlingar utomlands. Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 6 760 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Officiella besök m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 6 760 000 kr.

24

B. Bidrag till vissa internationella organisationer        op. 1985/86: lOO B 1. Förenta nationerna

1984/85 Utgift 106 672 429 1985/86 Anslag 115 000 000 1986/87 Förslag    102 700 000

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget för kalenderåret 1986 har ännu inte fastställts men beräknas till 82 milj. kr. med en bidragsandel om 1,32%.

FN:s organ för industriell utveckling, UNIDO, kommer från den I januari 1986 att ha ställning som ett av FN:s fackorgan. Mot denna bakgrund harjag efter samråd med chefen för industridepartementet funnit det följdriktigt att i budgetbehandlingen överföra belopp motsvarande Sveriges bidrag till UNIDO till anslaget A 5. Bidrag till vissa internationella organisationer under XII:e huvudtiteln. Det svenska bidraget för år 1986 belastar innevarande års budget. Bidraget för år 1987 kommer att betalas in ijanuari 1987. Det beräknas till 0,66 milj. dollar eller 5.3 milj. kr.

Under dessa fömtsättningar kan det svenska bidraget för år 1987, d. v. s. budgetåret 1986/87, beräknas till ca 77 milj. kr.

Kostnaderna för den vaktstyrka i Mellersta Östern (UNDOF), som på beslut av FN:s säkerhetsråd upprättades i oktober 1973, har beräknats till ca 35 milj. dollar för år 1985. För budgetåret 1986/87 beräknas kostnadema för Sveriges del uppgå till ca 4,5 milj. kr.

I mars 1978 beslutade FN:s säkerhetsråd att sända en fredsstyrka till södra Libanon (UNIFIL). Den totala kostnaden har för år 1985 preliminärt beräknats till 140 milj. dollar. På gmnd av den rådande situationen i Libanon kan inget säkert sägas om fredsstyrkans framtida ställning och uppgifter. Sveriges bidrag för budgetåret 1986/87 kan f. n. beräknas uppgå till ca 15 milj.kr. Därvid fömtsätts att styrkan numerärt förblir på en reducerad nivå. En utveckling som skulle medföra utökade uppgifter och därmed högre kostnader för UNIFIL skall inte uteslutas.

Finansieringen av FN:s fredsbevarande verksamhet på Cypern (UNFICYP) sker — till skillnad från de tidigare nämnda - med frivilliga bidrag. Finansieringen har länge varit otillfredsställande. FN har ett växande underskott för denna verksamhet. Under de senaste sex åren har kostnaderna för UNFICYP mer än fyrdubblats, trots att vissa kostnadsbesparingar och rationaliseringar genomförts. Totala kostnaden år 1985 beräknas till närmare 100 milj. dollar. Det svenska bidraget var under en lång tid oförändrat 0,4 milj. dollar per år, men ökades för budgetåret 1983/84 till 0,45 milj. dollar. För budgetåret 1986/87 räknas med ett oförändrat bidrag på 0,45 milj. dollar motsvarande 3,6 milj. kr. Det svenska bidraget utnyttjas uteslutande för avräkning mot Sveriges krav gentemot FN för kostnader avseende den svenska tmppkontingenten.

FN:s plan för ett fritt Namibia kan komma att förverkligas, i vilket fall en fredskår (UNTAG) med både civila och militära enheter kommer att insättas för övervakning av vapenstillestånd, genomförande av val m.m. Kostnaderna för UNTAG torde komma att ligga i storleksordningen 400 milj. dollar för ett år efter initialkostnader på ca 220 milj. dollar för de två

första månaderna. Det svenska bidraget till UNTAG skulle då komma aU     Prop. 1985/86:100 uppgå till ca 6 milj. dollar under det första året. Några medel för budgetåret     Bil. 5 1986/87 beräknas inte i detta skede. Jag avser att återkomma till denna fråga när en förhandlingslösning är nära förestående.

Jag förordar vidare att inom anslaget avsätts en oförändrad medelsram på 2,6 milj. kr. att användas dels för insatser till stöd för det allmänna FN-arbetet, dels för insatser på nedmstningsområdet. På dessa områden händer det ofta att Sverige tar initiativ och stödjer satsningar som kräver särskilda resurser. Sådana kan gälla skyddet av de mänskliga rättigheterna, bekämpandet av apartheid, det internationella miljösamarbetet, FN:s världsfredsår 1986, internationella konferenser såsom FN:s konferens om nedmstning och utveckling år 1986 och FN:s generalförsamlings tredje extra möte om nedrustning år 1987, nationella förberedelser och bidrag till genomförandet av seminarier, utredningar för nedmstnings-forskning (UNIDIR) och besök av FN:s nedmstningsstipendiater.

Eftersom Sveriges åtaganden om bidrag till FN alltid görs i US dollar är anslaget svårberäknat. Med hänsyn till överföringen av medel avseende det svenska bidraget till UNIDO samt den lägre dollarkursen beräknar anslagsbehovet till 102,7 milj.kr., d.v.s.en minskning med 12,3 milj.kr.i förhållande till anslaget för innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förenta nationerna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 102 700 000 kr.

B 2. Nordiska ministerrådet

1984/85 Utgift 81 014 404(1) 1985/86 Anslag 98 282 000(1) 1986/87 Förslag 160 000 000(2)

(1) Avser nuvarande anslag B 2. Nordiska ministerrådets allmänna budget

(2) Nytt anslag fr. o. m.budgetåret 1986/87

Nordiska ministerrådets budgetår sammanfaller med kalenderåret. För Nordiska ministerrådets verksamhet har hittills funnits två budgetar. Nordiska ministerrådets allmänna budget och Nordiska ministerrådets kulturbudget.

Nordiska ministerrådet fastställde - efter behandling vid Nordiska rådets session - i mars 1985 Nordiska ministerrådets allmänna budget resp. Nordiska ministenådets kulturbudget för år 1986.

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har medel anvisats för att bestrida
Sveriges andel av kostnadema för ministerrådets allmänna budget (prop.
1984/85:198, UU 19, rskr 325) och för ministerrådets kulturbudget (prop.
1984/85:194, KrU 19, rskr 338). Medlen har upptagits under III:e huvudti
telns anslag B 2. Nordiska ministerrådets allmänna budget (98 282 000 kr.) 26

resp. under VlILe huvudtitelns anslag H 5. Nordiska ministerrådets kul-     Prop. 1985/86: 100 turbudget (46 600 000 kr.). Det totala anslaget till Nordiska ministerrådet     Bil. 5 uppgår därmed till 144 882 000 kr. år 1986.

Nordiska ministerrådet lämnade till Nordiska rådets session år 1985 ett särskilt ministerrådsförslag innefattande bl.a.en sammanläggning av de två budgetarna för ministerrådets verksamhet. Förslaget antogs av Nordiska rådet. Ett särskilt förslag i dessa frågor lämnades till riksdagen hösten 1985 (prop 1985/86:64). Riksdagen har godkänt förslagen. Ministerrådets budgetar sammanförs därmed till en gemensam budget fr. o. m. budgetåret 1987. Mot denna bakgrund harjag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet funnit det följdriktigt att även i den svenska budgetbehandlingen sammanföra de två anslagen för Nordiska ministerrådets verksamhet under den III:e resp. VIII:e huvudtiteln till ett nytt gemensamt anslag under III:e huvudtiteln benämnt B 2. Nordiska ministerrådet.

Förslag till Nordiska ministerrådets budget för år 1987 har av ministerrådets sekretariat lämnats den 10 december 1985. Budgetens omslutning uppgår enligt detta förslag till 573 milj. danska kronor. Därav utgör 170 milj. danska kronor anslag till kultursektorn. Den reala ökningen i förhållande till år 1986 uppgår till 7,5 %. Av utgifterna avses en del täckas genom inkomster i form av räntor och avgifter som de anställda vid Nordiska ministerrådets sekretariat har att erlägga i stället för inkomstskatt i Danmark. Sveriges andel av de nationella bidragen till budgeten för år 1987 har beräknats till 37,1 %.

Med utgångspunkt i det budgetförslag som lämnats av ministerrådets sekretariat kommer ministerrådet enligt gällande procedur för behandlingen av budgeten aU till Nordiska rådets session år 1986 lämna sitt förslag till budget för år 1987. Efter behandlingen vid sessionen kommer därefter ministerrådet att fastställa den slutliga budgeten i mars 1986.

För att förenkla den nationella behandlingen av anslaget till Nordiska ministerrådet och anpassa denna till den ordning som gäller för anslag ull andra internationella verksamheter bör det fortsättningsvis ankomma på regeringen att godkänna ministerrådets budget och aU fastställa den slutliga kostnaden för Sveriges andel i budgeten. 1 avvaktan härpå bör anslaget föras upp med ett preliminärt beräknat belopp. Genom denna ordning bortfaller behovet av att lämna särskild anslagsproposition till riksdagen utanför den tidsram som normalt gäller för sådana.

Medlen till Nordiska ministerrådets budget för år 1987 bör anvisas i statsbudgeten för 1986/87. Eftersom ministerrådets budget avser kalenderåret 1987, kan det svenska bidraget delvis komma att behöva utbetalas efter det svenska budgetårets utgång.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att en översyn nyligen gjorts av
gällande procedur för behandlingen av Nordiska ministerrådets budget. En
arbetsgmpp har - mot bakgrund av ett förslag från svensk sida - på
uppdrag av Nordiska ministerrådet och Nordiska rådets presidium utrett
frågan om en mer rationell budgetprocedur. Arbetsgruppen lämnade sin
rapport i oktober 1985. Förslaget i rapporten går ut på att den nordiska
budgetproceduren tidsmässigt förkortas från ca två till ett år. Därmed nås
en högre aktualitet i budgetförslaget vid genomförandet. Samtidigt har      27

möjligheterna till inflytande från den pariamentariska sidan i Nordiska Prop. 1985/86: 100 rådet tillgodosetts. Förslaget innebär därvid att Nordiska rådet kommer att Bil. 5 behandla budgetfrågorna under hösten. Avsikten är att den nya budgetproceduren skall kunna genomföras fr.o.m. 1988 års budget. Förslaget från arbetsgruppen har under hösten 1985 behandlats i Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets organ. Man har därvid enats om en budgetprocedur i enlighet med arbetsgmppens förslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.

B 3. Europarådet

1984/85 Utgift 11 484 053 1985/86 Anslag 12 300 000 1986/87 Förslag   14 200 000

Storleken av Sveriges bidrag till den ordinarie budgeten för budgetåret 1986/87 kan beräknas till drygt 11 milj. kr.

Fömtom bidrag till Europarådets ordinarie budget tillkommer utgifter för pensionsbudgeten, för amortering av byggnadslån, obligatoriska och frivilliga bidrag till europeiska ungdomsfonden, det europeiska farmakopé-samarbetet, åriigen löpande kostnader för deltagande i Europarådets fond för bosättning och regional utveckling samt för bidrag till den s. k. Pompi-dougmppen för narkotikabekämpning.

Anslaget bör med ledning av tillgängligt beräkningsunderiag räknas upp med 1,9 milj . kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europarådet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000 kr.

28

B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och P™P- 1985/86:100

Utveckling (OECD)                                           i'-

1984/85 Utgift    15 006 876(1) 1985/86 Anslag    19 000 000 1986/87 Förslag   17 000 000

(1) Ca 3 milj.kr. av årsbidraget till OECD:s verksamhetsår 1984 belastar budgetåret 1984/85

Sveriges bidrag till OECD avser aktiviteter som redovisas under två huvudavdelningar i OECD:s budget. Dels upptas kostnader för organisationens sekretariat samt arbetet i dess olika kommittéer angående ekonomiskt och handelspolitiskt samarbete, miljövård, utvecklingssamarbete m. m. Sveriges andel i detta arbete, vari samtliga medlemsländer deltar, utgör knappt 1 ,S%. Häri ingår också kostnaderna för verksamheten inom vissa till OECD anslutna organ såsom det internationella energiorganet (lEA), OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergiorganet (NEA) samt dess programbibliotek och centmm för sammanställning av neutrondata, centmm för utbildningsforskning (CERI) och europeiska transportministerkonferensen (ECMT) samt vissa andra program, såsom vägforskningsprogrammet, skolbyggnadsprogrammet och det speciella programmet för kemikaliekontroll. I dessa organ krävs ej obligatoriskt medlemsskap och utdebiteringarna varierar sålunda med olika procenttal beroende på antal deltagare i projekten. Genomsnittligt bidrar Sverige med 2,0 %.

Under den andra huvudavdelningen upptas det europeiska bolaget för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic).

Anslagsbelastningen budgetåret 1984/85 uppgick till ca 15 milj.kr., varav 4 milj.kr.avsåg Eurochemic-projektet och återstoden ca 11 milj. kr. utgjorde merparten av Sveriges ordinarie bidrag till OECD för verksamhetsåret 1985. För budgetåret 1985/86 uppskaUas OECD-bidraget till ca 12 milj. kr. och bidraget till Eurochemic till ca 4 milj. kr.

Eftersom budgeten för OECD:s verksamhet år 1987 fastställs i december 1986 understryks att beräkningsgrunden är oviss avseende beräkningen av bidragets storlek för budgetåret 1986/87. Anslaget bör dock för budgetåret 1986/87 kunna minskas med 2 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

29

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

9 705 377

11   500 000

12   200 000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Enligt gällande bidragsskala skall Sverige betala 24,92 % av den fastställda budgeten för EFTA för budgetåret 1985/86. Detta motsvarar en anslagsbelastning av ca 11,5 milj. kr.

Organisationens budget för budgetåret 1986/87 fastställs i juni 1986. Med hänsyn till Portugals utträde ur organisationen torde Sveriges andel av budgeten komma att öka något. Jag beräknar anslagsbehovet till 12,2 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 12 200 000 kr.

B 6. Byråer för handels- och råvarufrågor m. m.

1984/85 Utgift 7 238 130 1985/86 Anslag 8 487 000 1986/87 Förslag 6 305 000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa intemationella organ. För budgetåret 1986/87 torde medel beräknas enligt följande.

1985/86

Beräknad

ändring

1986/87

of

of (1)

of (2)

1. GATT-organi sat i onen

2.   Internationella rådet för samarbete på tullområdet

3.   Internationella tulltariffbyrån

4.   Internationella kaffeorganisationen (ICO) iprop. 1962: 1 bil. 12 s. 281)

5.   Internationella kakaoorganisationen (ICCO) (prop. 1973: 36)

6.   Internationella rådgivande bomullskommittén (ICAC) (prop. 1951: 47)

7.   Internationella gummistudiegruppen (IRSG) (prop. 1966:1 bil. 12 s. 168)

8.   Internationella naturgummi-organisationen (INRO)

(prop. 1979/80: 107)

of

3 900 000

573 000

156 000 +         20 000

Of

535 000

of

78 000

77 000

Of

77 000

35 000

30

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

1985/86

Beräknad

ändring

1986/87

2 290 000

10 000 8 487 000

9. Organisationen för de järnmalms
exporterande länderna (APEF)
(prop. 1975/76: 24)

10.   Internationella studiegruppen för bly- och zinkfrågor (LZ) (pröp. 1960: 1, bil. 12 S. 284)

11.   Internationella tennorganisationen (ITO) (prop. 1981/82: 117)

12.   Internationella juteorganisationen (UO) (prop. 1982/83: 106)

13.   Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO) (prop. 1983/84: 121)

14.   Organisationen för intellektuell äganderätt, intemationella byrån (WIPO/BIRPI) (prop. 1956:1 bil. 12 s. 161, 1963: 1, bil. 12 s. 152)

15.   Internationella byrån i Paris för utställningar (prop. 1947:1 bil. 12 s. 156)

16.   Övrigt summa

470 000   -F 85 000

86 000   +        3 000

of

78 000

30 000

of

50 000

of

-2 290 000(3)

42 000

of

of -2 182 000

(1)   Om förhandlingarna om ett nytt kakaoavtal slutförs under våren 1986, kan proposition komma att föreläggas riksdagen hösten 1986.

(2)   Avtalet, som skulle ha löpt ut i oktober 1985, har förlängts med två år.

(3)   Från och med budgetåret 1986/87 överförs anslagsposten 14. Organisationen för intellektuell äganderätt, internationella byrån (WIPO/BIRPI) till XIl:e huvudtiteln. Anslaget reduceras därför med 2 290 000 kr. budgetåret 1986/87.

FN:s första förhandlingskonferens om en konsultaUv nickelstudiegmpp ägde rum i oktober/november 1985. Konferensen nådde enighet om gmnd-dokument för en nickelstudiegrupp. Konferensen kommer att åtempptas våren 1986 för att lösa utestående frågor. Om en nickelstudiegmpp kommer fill stånd under budgetåret 1986/87 och Sverige beslutar att deltaga kommer medel att tas i anspråk från detta förslagsanslag med högst 50 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Byråer för handels- och råvarufrågor m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 6 305 000 kr.

31

B 7. Internationell råvarulagring                         Prop. 1985/86:100

1984/85 Utgift                     O                                                                                       ""•

1985/86 Anslag 3 700 000 1986/87 Förslag 3 700 000

Sverige deltar i två internationella råvamavtal, som syftar till att stabilisera råvampriserna genom bl. a. internationella buffertlager som finansieras genom bidrag från medlemsländerna.

1979 års internationella naturgummiavtat trädde provisoriskt i kraft den 23 oktober 1980 och definitivt den 15 april 1982 (prop. 1979/80:107, NU 40, rskr 273). Avtalet, som skulle löpt ut i oktober 1985, har förlängts med två år. En första FN-konferens avseende omförhandling av naturgummiavtalet ägde rum i Geneve den 22 april — den 8 maj 1985 och en andra planeras äga mm under våren 1986. Sammanlagt har Sverige bidragit med ca 5 milj. kr. till buffertlagerkontot. Ca 1,1 milj.kr.av tidigare bidrag återbetalades i juni 1985. Anslaget har inte belastats under budgetåret 1984/85. För innevarande budgetår har anslaget hittills belastats med ca I 250 000 kr. Ytterligare bidrag kan komma att aktualiseras. Härför avsätts 2 milj. kr.

Det sjätte internationella tennavtalet trädde provisoriskt i kraft den I juli 1982 (prop. 1981/82: 117, NU 32, rskr 247). Sverige deltar för första gången i detta avtal. I enlighet med avtalet har Sverige bidragit med ca 3,4 milj. kr.till tennrådets buffertlagerkonto. Under budgetåret 1984/85 har inga bidrag erlagts.

Internationella tennrådets (ITC) operationer på London Metal Exchange (LME) inställdes den 24 oktober 1985 pga. otillräckliga resurser att hålla tennpriset inom av medlemsländerna bestämd ram. Marknaden hade under lång tid dragits med stora ackumulerade överskott beroende bl. a. på svårigheterna att vid rådande priser nedbringa tillflödet av tenn från i första hand icke medlemsländer.

Oklarhet råder fortfarande om storleken av ITC:s engagemang på buf-fertlagerområdet. Samma belopp avsätts som innevarande budgetår, dvs. 1,7 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationell råvarulagring för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.

32

B 8. Övriga internationella organisationer m. m.           Prop. 1985/86: 100

Bil. 5

1984/85

Utgift

938

359(1

1985/86

Anslag

700

000

1986/87

Förslag

900

000

(1)   Varav engångsanvisning 400 000 kr.

Under detta anslag beräknas bidrag till verksamheter och organisationer av delvis helt olika karaktär. Bl. a. beräknas bidrag till Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, det internationella institutet för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin), Haag-akademien för internationell rätt, det internationella institutet för humanitär rätt i San Remo och den internationella juristkommissionen i Geneve. Vidare utgår ersättning för vissa kostnader för COST-samarbetet med den europeiska gemenskapen och sex andra västeuropeiska länder (tekniskt-vetenskapligt samarbete). Totalt beräknar jag dessa bidrag till 200 000 kr. för budgetåret 1986/87.

Den svenska andelen av sekretariatskostnaden för det nya europeiska forskningssamarbetet Eureka beräknas till 200 000 kr. Sekretariatet avses upprättas sommaren 1986.

Sedan budgetåret 1977/78 har över detta anslag även anvisats medel att användas för ekonomiskt stöd till vissa internationella, icke-statliga organisationer (NGO) samt forsknings-och studiegrupper m.m. (jff-prop-1976/77: 100 bil. 6, s. 14). Stödet går i första hand till enskilda organisationer och rörelser som verkar för mänskliga rättigheter, fred och nedrustning. Jag förordar en oförändrad medelsram på 500 000 kr. för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kr.

3    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

33

c.   INTERNATIONELLT                                    Prop. 1985/86: 100

UTVECKLINGSSAMARBETE                              Bil. 5

U-ländernas situation

Några drag i u-ländernas aktuella situation

Utvecklingen i tredje världen har i ett längre tidsperspektiv varit mycket snabb. Medellivslängden har ökat med närmare 50 % sedan 1950-talet, barnadödligheten har halverats, läs- och skrivkunnigheten har mer än fördubblats och spannmålsproduktionen per capita har ökat med nästan en procent om året sedan början av 1970-talet.

Trots dessa framsteg lever hundratals miljoner människor i absolut fattigdom och nära tre kvarts miljard människor hotas av undernäring. Inkomsten per invånare i de fattigare länderna beräknas idag till ca 2 000 kr. per år jämfört med ca 90 000 kr. i de rika länderna. Samtidigt vidgas de ekonomiska klyftorna mellan olika grupper av u-länder snabbare än mellan i- och u-länder. De skilda fömtsättningarna för ekonomisk utveckling mellan olika länder framträder allt tydligare.

Den ekonomiska tillbakagången i stora delar av tredje världen försvårar en demokratisk utveckling. Sociala spänningar, förtryck och bristande respekt för mänskliga fri- och rättigheter ökar tendenserna till våldsanvändning inom och mellan stater. Dessa lokala och regionala konflikter utnyttjas inte sällan av supermakterna i deras globala säkerhetspolitiska överväganden.

Mångdubbelt mer satsas på militär upprustning i de rika länderna än på bistånd till de fattiga länderna. Även i u-länderna avdelas växande resurser för militär uppbyggnad i stället för social och ekonomisk utveckling vilket ytteriigare ökar osäkerheten och spänningarna. I nästan hälften av u-länderna står regeringarna under militär kontroll.

I den snabba befolkningsökningens spår tilltar massarbetslöshet och undersysselsättning. Omkring 90 % av befolkningsökningen fram till år 2000 kommer att ske i tredje väriden, där nettoökningen väntas överstiga hela folkmängden i dagens industriländer. Före seklets slut behöver nästan en miljard nya arbetstillfällen skapas för att suga upp dem som inträder på arbetsmarknaden.

Väldiga flyktingströmmar inom och mellan länder utgör växande problem. Antalet flyktingar uppskattas idag ha ökat till omkring 12 miljoner jämfört med två miljoner för ett decennium sedan. Problemen är särskilt allvarliga i Afrika där hälften av alla flyktingar finns. Hårdast drabbade är barn och kvinnor.

Den fortgående föriusten av naturresurser genom miljöförstöring minskar möjligheterna till säkrare livsmedelsförsörjning för en snabbt växande befolkning. Energislöseri, försurning, jorderosion, fortsatt snabb avskog-ning och ökenutbredning leder i samverkan till växande ekologiska obalanser vars långsiktiga effekter kan mbba klimatet på jorden.

Före 1950 kunde u-länderna som grupp exportera spannmål. I början av 1980-talet uppgick dessa länders samlade import till över 100 miljoner ton. Uppskattningar för år 2000, visar på ett mer än fördubblat importbehov.

En sådan utveckling skall samtidigt balanseras mot att en ökande livsme-     Prop. 1985/86: 100 delsimport och humanitära hjälpsändningar i ett längre tidsperspektiv     Bil. 5 rycker undan marknaden för u-ländernas egna bönder med sjunkande inhemsk jordbruksproduktion som följd.

Hittills har livsmedelsproduktionen i u-länderna totalt sett lyckats hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. I Asien har många länder under senare år gjort framsteg på jordbruksområdet jämfört med situationen under 1970-talet. I andra regioner, framförallt i Afrika, är utvecklingen den motsatta. I Afrika söder om Sahara är livsmedelsproduktionen per invånare 20 % lägre än för ett årtionde sedan. Flera olika orsaker har samverkat till den allt allvarligare situationen. En orsak är det koloniala arvet i många länder med ensidiga, ofta kapitalintensiva brukningsmetoder för odling av exportgrödor. Transnationella livsmedelsbolags dominerande ställning inom jordbrukets produktion och distribution är en annan betydelsefull faktor.

Den utveckling av nya s. k. mirakelgrödor, som gett mycket goda resultat på många håll i Latinamerika och Asien har inte lyckats särskilt väl i Afrika. Många av dessa känsliga grödor kräver närmast vetenskaplig skötsel, jämn vattentillförsel och tillgång till konstgödsel och växtbekämp-ningsmedel, dvs. tillgång till praktiskt taget allt det som majoriteten av Afrikas bönder saknat och kommer att sakna under överskådlig tid.

Allvarliga brister i jordbrukspolitiken har i många länder påtagligt bidragit till situationen. Satsningar på kollekfiva bmkningsformer och stora kapitalintensiva jordbruk med oUllräcklig teknisk och administrativ personal, bristfällig planering vad gäller underhåll och reservdelar till jordbmks-utmstningen och framförallt en prispolitik som gynnat stadsbefolkningen på landsbygdsbefolkningens bekostnad har försvårat eller omöjliggjort en rationell jordbruksproduktion.

Flera afrikanska länder är nu i färd med att genomföra reformer för att återvinna produktionsförmågan och hindra levnadsnivån på landsbygden från att falla ytterligare. Priserna på jordbruksprodukter höjs i förhållande till andra priser, distributionen omorganiseras och större vikt läggs vid småbruken. Omställningen är i många fall djupgående och svår. Fortsatta reformer kommer att krävas under kommande år.

Till dessa ekonomiska och jordbrukstekniska problem kommer natur-och miljökatastrofer som i sig delvis är en följd av de ekologiska obalanserna. Den snabba folkökningen har lett till övemtnyttjande av odlingsbar mark, betes- och skogstillgångar. Behovet av brännved och odling av redan utsugna jordar har bidragit till skogsskövling och markförstöring. I Etiopien beräknas 200 000 ha jordbruksmark årligen tas ur bruk. Även skogen krymper och uppgår nu fill bara 4-5 % av landets yta jämfört med ca 40 % vid sekelskiftet. I Tanzania och Sudan fortgår skogsavverkningen dubbelt så snabbt som tillväxten. Bristen på brännved tvingar bondebefolkningen att använda skördeavfall och kreatursspillning som bränsle. Detta berövar jorden livsviktiga näringsämnen vilket i sin tur minskar skördarnas storlek och betesmarkens möjlighet att föda boskap.

Den ekonomiska kris som drabbat flertalet u-länder under 1970- och
1980-talen har lett till aU produktion och exportvolym utvecklats mycket 35

ogynnsamt. Den världsekonomiska utvecklingen med historiskt seU låg     Prop. 1985/86: 100 internationell ekonomisk tillväxt, höga oljepriser, växande protektionism.     Bil. 5 låga och fallande råvarupriser samt en i flertalet u-länder betydande - och stigande - skuldsättning gentemot omvärlden har särskilt i de faUigare länderna inneburit svåra ekonomiska påfrestningar.

Orsakerna till dagens skuldproblem går tillbaka till oljekriserna på 1970-talet. På några få år tiodubblades oljepriserna och olja kom för många länder att bli den största enskilda importposten. Upplåningsbehoven i de oljeimporterande länderna växte i takt med bytesbalansunderskotten. Samtidigt ackumulerade de oljeexporterande länderna stora överskott som via banksystemet slussades vidare bl.a.till u-länderna. Detta omfattande kapitalinflöde kom i många fall att förstärka strukturella ekonomiska obalanser med en rad svårbemästrade effekter - högre inflationstakt, snabbt växande statlig sektor, oekonomiska investeringar, tilltagande urbanisering och i många länder mycket omfattande åtemtflöde av kapital.

Sedan mitten av 1970-talet har u-ländernas skulder femdubblats och uppgår idag till mer än 900 miljarder dollar. De höga reala räntenivåerna och krympande återbetalningsuder som rått under 1980-talet har bidragit till växande betalningssvårigheter.

Skuldländerna avsätter nästan en fjärdedel av sina samlade exportintäkter för att betala räntor och amorteringar på utlandslånen. För en lång rad länder är siffran betydligt högre. År 1987 beräknas de 25 största låntagarländernas amorteringar kulminera med återbetalningskrav som är mer än dubbelt så stora som 1984. Redan idag är de stora skuldländerna nettoexportörer av kapital. Den ekonomiska anpassning som många u-länder redan tvingats vidta rör sig inte om marginella justeringar utan om drastiska neddragningar av import, produktion och realinkomst.

I många länder i Afrika är levnadsstandarden tillbaka på samma nivå som vid den politiska självständigheten för ett kvarts sekel sedan. Mest akut är livsmedelsförsörjningen. Svälten i regionen är inte främst ett resultat av svår torka utan av ett sammansatt mönster av fattigdom och underutveckling som saknar motstycke på andra håll i tredje världen.

De strukturella problemen i Afrika är så djupa att inte ens en stark återhämtning i väridsekonomin kan återställa ländernas utrikesbalans under överskådlig tid. För Afrika söder om Sahara beräknas skulderna vara 2-3 gånger större än regionens samlade årliga export av varor och tjänster. Många av dessa länder har en skuldtjänstkvot på över 50 %, dvs. hälften av exportintäkterna måste användas för amortering och ränta på utlandslånen. Detta framtvingar en ond cirkel av minskad import, som försvårar försörjningen till industrin av råvaror och reservdelar vilket pressar ner kapacitetsutnyttjandet, ökar arbetslösheten, häller tillbaka tillväxten och ytteriigare minskar exportpotentialen.

Det politiska kapital som byggdes upp under kampen för självständighet
i Afrika börjar förbrukas. Under det närmaste decenniet kan fördjupad
ekonomisk stagnation i kombination med snabb befolkningsökning och
därmed växande behov av mat och sysselsättning släppa lös starka under
grävande politiska krafter. De s. k. frontstaterna utsätts dessutom för en
politisk och ekonomisk destabilisering och sabotageverksamhet stödd av     36

den alltmer desperata apartheidregimen i Sydafrika.

I Latinamerika är den ekonomiska situationen idag sämre än på mycket Prop. 1985/86: 100 länge och framtidsutsikterna ter sig dystra. 1980-talet har inneburit en Bil. 5 kraftig nedgång i inkomst per invånare i så gott som samtliga latinamerikanska stater och investeringskvoten har sjunkit dramatiskt. Av u-ländernas samlade skuldbörda faller ca 40 % på Latinamerika. Som Världsbanken visat har de omfattande utlandslånen bara till en mindre del använts för uppbyggnad och utveckling. Valutaflykten från Argentina uppgick t. ex. under åren 1979-1983 till drygt 19 miljarder dollar, motsvarande ca 65 % av de upptagna lånen.

Arvet från militärdiktaturernas ekonomiska politik framstår som det främsta hotet mot de ännu bräckliga demokratierna i Argentina, Uruguay och Brasilien. Skuldbördan omöjliggör en långsiktigt inriktad utvecklingspolitik.

De omvälvande ekonomiska förändringar som inträffat i världsekonomin under det senaste decenniet har tydligare än tidigare uppenbarat de skillnader som råder mellan olika grupper av u-länder. Medan länderna i Afrika och Latinamerika drabbats hårt, fortsätter i flertalet asiatiska länder den snabba ekonomiska expansionen i industri och jordbruk trots stora skillnader i utvecklingsstrategi. De nya industriländerna med sin markerade exportorientering har genom snabb anpassning till nya marknadsförhållanden kunnat dra nytta av förändrade världsekonomiska förutsättningar. Indien och Kina har å andra sidan genom sin låga integration i världsekonomin vad gäller utrikeshandelns volym och sin begränsade utlandsupplåning lyckats undgå verkningarna av den allmänna ekonomiska tillbakagången. Indien är idag trots utbredd fattigdom på landsbygden, världens elfte största industrination och spelar teknologiskt en framskjuten roll på många områden. Kina med sin miljardbefolkning är inriktat på en modernisering som inte kan undgå att förändra den internationella ekonomiska miljön. Trots de ekonomiska framgångar som många länder uppnåu under senare år präglas den asiatiska kontinenten av mycket stora inkomstskillnader inom och mellan länderna, av massfattigdom på landsbygden och vidsträckta slumområden runt de snabbt växande städerna.

Det internationella biståndet

Det internationella biståndet, som stagnerat under 1980-talets tre första år, ökade något under 1984 och uppgick till drygt 36 miljarder dollar.

Ökningen beror på expansionen av biståndet från de länder som är medlemmar i OECD:s biståndskommitté (DAC) med ca I miljard dollar till 28,6 miljarder dollar 1984 medan biståndet från OPEC-länderna fortsatte att minska, och östländernas biståndsutbetalningar förblev oförändrade. DAC-ländernas biståndsökning under 1984 förklaras med dels långsiktig planering för en växande biståndsbudget i vissa länder, dels det omfattande katastrofbiståndet till främst Afrika.

FN:s biständsmål är att varje givariands biståndsutbetalningar bör upp
gå till minst 0,7 % av BNI. DAC-ländernas bistånd räknat som andel av
bruttonationalinkomsten låg dock kvar vid 1983 års nivå om 0,36 %, vilket
exempelvis är 0,02 % lägre än 1980 års nivå.                                        37

Stora bidragsgivare som USA, Västtyskland och Storbritannien minska- Prop. 1985/86: 100 de under perioden 1980-84 sitt bistånds andel av BNI. USA:s bistånd Bil. 5 utgjorde 1984 0,24 % av BNI eller 8,7 miljarder dollar räknat i 1983 års priser. Inom DAC-kretsen har dessa minskningar således kunnat motverkas av några länder med växande biståndsbudget, främst Japan, Italien, Norge och Finland. Även andra DAC-länder har ökat sitt bistånd vilket föranlett DAC-ordföranden att anta att en fortsatt måttlig biståndsexpansion är att vänta under närmast kommande år.

Sovjetunionens och de östeuropeiska statemas biståndsutbetalningar ligger enligt DAC:s beräkningar kvar på en mycket låg nivå. I andel av BNI beräknas dessa länders bistånd motsvara ca 0,2 % eller 3 miljarder dollar 1984, i stort sett oförändrat sedan 1980.

Biståndet från givarländerna inom OPEC uppgick enligt DAC-statistiken 1984 till ca 4,5 miljarder dollar jämfört med 5,4 miljarder 1983 och drygt 9 miljarder 1980. Räknat som andel av BNI nådde OPEC-biståndet 0,86 % 1984 att jämföras med 1,84 % 1980 och tillbakagången fortsätter således även om biståndsutbetalningarna som andel av BNI fortfar att väsentligt överträffa DAC-ländernas utbetalningar.

Det är således stor skillnad mellan olika länders beredskap att genom offentligt bistånd stödja u-länderna.

De fyra traditionellt största biståndsgivarna inom DAC - Nederiänderna, Norge, Danmark och Sverige — fortsätter att vara de enda OECD-länder som uppnått 0,7 -målet. Nederiänderna nådde högst med biståndsutbetalningar 1984 motsvarande drygt 1 % av BNI.

FN har antagit ett mål om 0,15 % av BNI som bistånd till de 36 minst utvecklade länderna. Sverige jämte några andra länder, bl.a. de nordiska, har överträffat detta mål medan DAC-ländema som helhet inte förmått öka biståndet till dessa länder från 1980 års nivå på 0,08 % av BNI.

Även om Sveriges biståndsutbetalningar, i svenska kronor, ökade från 1983 till 1984 minskade för andra året i följd andelen av BNI från 0,84 % år 1983 till 0,80 % år 1984. DAC räknar emellertid med att de svenska utbetalningarnas andel av BNI kommer att öka under 1985.

Biståndet utgör något över en tredjedel av de sammanlagda resursströmmarna till u-länderna. Biståndets andel av de totala resursflödena har minskat sedan 1970-talet men biståndet utgör trots detta en helt avgörande inkomst för de fattigaste länderna och i dessa länder har biståndets andel t. o. m. ökat under senare år.

38

Tabell 1: Biståndsutbetalningar 1984 från DAC-länderna, OPEC, Sovjetunionen och Östeuropa samt samma länders per capita-inkomster

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Andel

Volym

Per

av BNI

capita

(%)

(milj.S)

inkomst

($)

DAC-länderna

0,36

28 644

11 434

Nederländerna

1,02

1 268

8 620

Norge

0,99

543

13 215

Danmark

0,85

449

10 322

Sverige

0,80

741

11 060

Belgien

0,56

434

7 839

Frankrike

0,52

2 552

8 906

Canada

0,50

1 625

13 047

Förbundsrepubliken

Tyskland

0,45

2 782

10 073

Australien

0,45

777

11 064

Finland

0,36

178

10 145

Japan

0,35

4 319

10 271

Storbritannien

0,33

1 418

7 594

Italien

0,32

1 105

6 059

Schweiz

0,30

286

14 786

Österrike

0,28

181

8 503

Nya Zeeland

0,27

59

6 787

USA

0,24

8 711

15 476

OPEC-länderna

0,86

4 545

4 450

(varav)

Kuwait

3,81

1 018

14 920

Saudi-Arabien

3,29

3 315

9 300

Sovjetunionen och

Östeuropa

0,21

3 034

3 700

Källa: OECD:s biståndskommitté (DAC)

Nord/Syd-förhandlingama och multilateralt utvecklingssamarbete

Den s. k. nord/syd-dialogen har under 80-talets första hälft avsatt magra resultat.

Alla nationer anser att den ekonomiska situation jag tidigare redovisat är otillfredsställande. Men medan man är överens om målet - en förändring till det bättre framförallt för u-länderna - kan man ofta inte enas om medlen. Förhandlingsframstegen har därför hittills varit små.

Detta kan tyckas paradoxalt, eftersom i-länder och u-länder är principiellt eniga om den gmndläggande fömtsättningen för en pragmatisk dialog - nämligen att det allt tydligare ömsesidiga beroendet gör att världsekonomins och undemtvecklingens problem kan lösas bara genom samarbete.

Under det senaste halvåret har dock en viss förändring av situationen skett. I FN-möten och inom Världsbankens, Internationella Valutafondens

39

(IMF) och GATT:s ramar har diskussionerna under hösten 1985 varit Prop. 1985/86: 100 något mer konstruktiva än under åren närmast dessförinnan. Sannolikt har Bil. 5 u-ländernas skuldsituation och dess direkta påverkan på i-länderna blivit en tankeställare och åtminstone i några större i-länder gjort regeringarna mer benägna till multilaterala diskussioner och lösningar. Ännu återstår att se vilka konkreta förhandlingsresultat det förbättrade diskussionsklimatet kan komma att avsätta för handel och marknadstillträde, monetära frågor, bistånd och andra finansfrågor, råvaror och skuldsituationen. Jag återkommer senare mer utförligt till den sistnämnda frågan.

Ett av dialogens viktigaste delområden är handeln. Såsom redovisas av statsrådet Hellström på sid. 113 har förberedelserna för en ny multilateral handelsförhandling inom GATT:s ram intensifierats. Fortfarande finns ett motstånd hos vissa viktiga u-länder att engagera sig i förhandlingar på områden som inte ingår i GATT:s nuvarande regelsystem, främst tjänstehandeln. Enligt svensk uppfattning bör en viktig uppgift i den nya förhandlingsrundan vara att tillförsäkra u-länderna förbättrat marknadstillträde, inte minst för att bidra till en lösning av skuldproblemen. Sverige eftersträvar också en närmare integrering av de mer utvecklade u-länderna i det multilaterala handelssystemet.

De internationella bistånds- och finansieringsorganisationerna är hörnstenar i det globala internationella utvecklingssamarbetet. Sverige har länge hävdat att dessa organisationers resurser måste ökas. Detta är särskilt angeläget i dagens läge där skuldproblemen och den ekonomiska krisen i Afrika kräver betydande multilaterala insatser. Önskvärdheten av ett omfattande stöd till u-länderna via multilaterala organ bekräftas också både av internationella studier som gjorts under det senaste året och av utvecklingen på viktiga biståndsområden.

En arbetsgrupp under Världsbankens och Internationella valutafondens
utvecklingskommitté — Task Force on Concessional Flows — har nyligen
presenterat en rapport i vilken bl. a. biståndets effektivitet behandlas utför
ligt. En slutsats är att huvuddelen av biståndet har bidragit till utveckling,
även om det naturligtvis finns utrymme för förbättringar. Goda resultat
kan konstateras på sådana områden som utbyggnad av infrastmkturen,
insututionsbyggande, hälsovård och utbildning. Ett stort antal fattiga män
niskor har kunnat dra fördel av program som syftar till att lindra fattigdo
men både på landsbygden och i städerna. I rapporten hävdas också att
effektivitetsskäl talar för att en stor volym bistånd kanaliseras till u-län
derna genom multilaterala biståndsorgan. Även ordföranden i OECD:s
biståndskommitté (DAC) framhåller i sin årliga rapport, som denna gång är
en tillbakablick på erfarenheterna av de senaste 25 årens utvecklingssam
arbete, det multilaterala biståndets roll. Mot bakgmnd av de finansie
ringsproblem som flera av de viktigaste multilaterala biståndsorganen haft
under de senaste åren, och som främst beror på några större givarländers
mer återhållsamma inställning till multilateralt bistånd, understryker
DAC-ordföranden att de mululaterala organisationerna måste förbli cen
trala delar av det internationella utvecklingssamarbetet. Vidare har erfa
renheterna visat att det finns utvecklingsproblem som är av sådana dimen
sioner att de katastrofhjälps- och biståndsinsatser som behövs inte kan     40

klaras av enskilda länder. Krisen i Afrika är ett exempel på detta. I sådana     Prop. 1985/86: 100

situationer behövs internationella organisationer med goda resurser som     Bil. 5

också kan samordna det internationella samfundets olika insatser. FN har

väckt respekt genom sitt sätt att samordna katastrofinsatserna i Afrika och

följa upp dessa med mer långsiktiga åtgärder genom samarbete mellan

FN:s katastrofkontor för Afrika, FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och

de olika fackorganen.

Samtidigt måste man konstatera att flera av de stora biståndsorganisationerna har resursproblem. Internationella utvecklingsfonden (IDA) har genom sänkta bidrag - främst från USA - fått en minskad kapacitet att lämna bistånd. På grund av USA:s återhållsamma inställning blev den sjunde påfyllnaden av IDA betydligt lägre än vad majoriteten av övriga givarländer hade förordat, nämligen 9 istället för 12 miljarder dollar. Trots det tillägg som Världsbankens särskilda Afrikafacilitet innebär är IDA:s samlade resurser otillräckliga för att på ett tillfredsställande sätt kunna möta de stora behoven i de fattigaste u-länderna.

UNDP har under en följd av år kämpat med ekonomiska svårigheter. Detta har lett till att UNDP fått allt svårare att t. ex. sköta sin uppgift som samordnare av FN-systemets bistånd och detta i en tid då behovet av samordning framstår allt tydligare. UNDP har också tvingats skära ned sin verksamhet till 55 % av den ursprungligen planerade, vilket har varit smärtsamt för många u-länder.

Förhandlingarna om ytterligare bidrag till FN:s jordbruksutvecklingsfond (IFAD) har dragit långt ut på tiden. Slutresultatet kommer att innebära en kraftig minskning av fondens resurser, vilket drabbar de fattigaste befolkningsgrupperna i u-länderna.

Under de senaste månaderna har man emellertid kunnat skönja en något mer positiv inställning från USA:s sida till de internationella finansieringsorganen.

I samband med Världsbankens årsmöte 1985 fattades beslut om att inleda förhandlingarna om en åttonde påfyllnad av IDA med siktet inställt på att nå en överenskommelse i samband med årsmötet hösten 1986. Från amerikansk sida förklarade man sig beredd att bidra till denna påfyllnad med betydande belopp under förutsättning att lDA:s struktur och inriktning utformas i linje med den nuvarande amerikanska administrationens syn på utvecklingssamarbetet. Detta innebär enligt amerikansk uppfattning att IDA bör ställa bestämdare krav på u-ländernas ekonomiska politik och införa hårdare utlåningsvillkor. Även om USA således angivit vissa fömtsäUningar för sitt deltagande i IDA 8 får uttalandet om beredskap att delta med betydande belopp betecknas som ett steg i rätt riktning jämfört med tidigare mycket återhållsamma uttalanden.

Vid ett möte med Väridsbankens och IMF:s gemensamma utvecklings-
kommiué, som ägde mm i samband med Världsbankens och Valutafon
dens årsmöten 1985, uUalades allmänt eU starkt stöd för en ökning av
Väridsbankens utlåning under de närmaste fem åren. Man uppdrog till
Väridsbankens exekutivstyrelse att vidare diskutera åtgärder, inkl. möj
ligheten av en allmän höjning av Väridsbankens kapital, för att skapa de
resurser som en sådan utlåningsökning kräver. Från amerikansk sida har         41

tidigare uttalats stark tveksamhet till en ökning av Väridsbankens utlåning    Prop. 1985/86: 100

överhuvudtaget. Denna attityd förefaller nu ha ändrats särskilt mot bak-     Bil. 5

grund av de amerikanska förslag som presenterades vid årsmötet om en

förstärkt roll för Väridsbanken då det gäller att hantera skuldproblemen i

u-länderna. Man bör emellertid utgå från att USA ej är redo att delta i

diskussioner om en eventuell kapitalhöjning förrän förhandlingarna om

IDA 8 avslutas.

Ovan redovisade beslut och den som det f. n. förefaller något mer positiva amerikanska attityden till en ökning av Världsbankens och IDA:s utlåning är välkomna ljuspunkter i den osäkerhet som kännetecknar flera av de internationella biståndsorganens framtida finansiering. Sverige måste emellertid fortsätta att söka påverka de stora givarländerna, att på ett mera jämbördigt sätt medverka till att ge dessa organisationer tillräckliga resurser och därmed möjlighet att möta de stora behov som för lång tid framåt kommer att finnas i de fattigare mottagarländerna. Ökade bidrag till de multilaterala organen kan också innebära att fler givarländer närmar sig det internationella 0,7 %-målet för biståndsutbetalningarna - ett mål som hittills endast ett fåtal länder uppnått.

Den normativa utveckUngspolitiska och ekonomiska debatten inom FN-systemet har kommit något i skymundan av de överläggningar jag just redovisat. Den har inte medfört några påtagliga framsteg, men ett visst närmande har ägt rum mellan parterna.

Översynen av FN:s internationella utvecklingsstrategi, som antogs 1980, avslutades i september år 1985 efter 18 månaders överläggningar. Den enhälligt antagna sluttexten avspeglar visserligen svårigheterna att i FN göra framsteg på sakområden som avhandlas i andra organ (särskih IMF och GATT), men visar också att medvetenheten om det känsliga ömsesidiga beroendet blivit större. Med likartat resultat genomfördes i UNCTAD en översyn av det 1981 antagna handlingsprogrammet till förmån för de minst utvecklade länderna. U-länderna uttryckte stark besvikelse över att flertalet i-länder inte uppnått programmets mål. Handlingsprogrammet kvarstår i huvudsak oförändrat.

Misslyckandena att inleda s. k. globala förhandlingar har bidragit fill att bevara u-ländernas misstro mot de största i-ländernas förhandlingsvilja. Det står dock numera klart att skilda uppfattningar bland u-länderna om utsikten att nå resultat i sammanhållna globala förhandlingar också bidragit till svårigheterna att nå fram till förhandlingsstart. Förslaget lever kvar på FN:s dagordning, men utsikterna att inleda förhandlingarna tycks för närvarande små. Den speciella relation mellan energiproblem och finansiella frågor som fanns när tanken på globala förhandlingar lanserades 1979-1980 föreligger inte längre och har ännu inte ersatts av någon annan förhandlingsidé med tillräcklig politisk tyngd. Uppmärksamheten måste därför de närmaste åren inriktas på att lösa vissa enskilda huvudproblem på nord/syd-området. Det gäller i första hand handelsfrågorna, skuldfrågan och de internationella organisationernas finansieringsproblem. Framsteg på sådana enskilda områden krävs både för att bidra till en lättnad av skuldproblemen och för att lösa Afrikas utvecklingskris.

42

Prioriteringar i Sveriges bistånd               Prop. 1985/86:100

Bil. 5 Bistånd till länder i kris

En kombination av såväl inre som yttre orsaker har bidragit till att många av moUagariänderna för svenskt bistånd nu befinner sig i en allt djupare ekonomisk kris. I Afrika, med flertalet svenska programländer, återfinns strukturella fattigdomsproblem, vilka även kännetecknar Asien, samt en växande utlandsskuld. I länderna har betydande underskott uppstått i utrikeshandeln, p.g.a. minskad exportvolym, försämrade bytesförhållanden och ökad skuldtjänst. I syfte att inte ytterligare förvärra denna obalans har kraftiga nedskärningar av importen genomförts. De inhemska ekonomiska aktiviteterna har härigenom hämmats och statens inkomster har minskat. Bristen på såväl utländsk som inhemsk valuta har på flera håll lamslagit det ekonomiska livet. Levnadsvillkoren för de fattiga har försämrats.

Det krävs djupgående förändringar för att vända den ekonomiska nedgången. Många länder har under de senaste åren vidtagit strukturella ekonomiska reformer som kraftiga devalveringar, långtgående exportfrämjande åtgärder, kraftig stimulans av jordbruksproduktionen och åtstramningar av de statliga utgifterna. Dessa åtgärder har gett positiva ekonomiska utslag, samtidigt som en mångfald ekonomiska och sociala problem kvarstår. Sådana steg i en stmkluranpassning bör enligt min mening stödjas och fortsatta åtgärder välkomnas.

Biståndet i dessa krisdrabbade länder bör utformas så att det medverkar till nödvändiga strukturella reformer. Utformningen av biståndet bör utgå ifrån en noggrann analys av på vilket sätt enskilda insatser och projekt kan bidra till att häva eller minska konsekvenserna av den ekonomiska krisen. Stora krav på flexibilitet och anpassning måste tillgodoses.

I flera landprogram har innehållet i biståndssamarbetet alltmer kommit att inriktas på drift, underhåll och uppmstning. I Tanzania och Mogambique har vissa industrier av central betydelse för en ekonomisk återhämtning idenUfierats och särskilda industrirehabiliteringsinsatser initierats. Dessa insatser har visat sig vara lyckosamma och jag anser att liknande åtgärder bör prövas inom andra för länderna centrala sektorer. Av betydande vikt är bl. a. att tillse att distributions- och transportnätet förstärks, såväl föratt få ut varor av betydelse för jordbruksproduktionen som för att landet skall kunna Ullgodogöra sig avsaluproduktionen för inhemsk konsumtion eller export. Vidare bör jordbrukare tillförsäkras nödvändiga insatsvaror som utsäde, gödsel och redskap.

Betydelsefullt är också att under rådande krissituation medverka till att de landvinningar som gjorts inom de sociala områdena inte går förlorade. Jag tänker då främst på framsteg på landsbygden inom hälsovård, utbildningsväsende och vattenförsörjning. Dagens verklighet är sådan att länderna med nuvarande ekonomiska obalans inte har medel att upprätthålla de investeringar som tidigare gjorts. Det medför en betydande kapitalförstöring då investeringarna får förfalla. En senareläggning av åtemppmst-

ningen kan bli än kostsammare. Vidare försämras landsbygdsbefolkning-

43

ens levnadsstandard vilket ökar inflyttningen till städerna och minskar    Prop. 1985/86: 100
stimulans Ull ökad produkfion.                                           Bil. 5

För svensk biståndspolitik är det en viktig uppgift att motverka den sociala nedmstning som nu pågår i u-länder i kris. Fömtom svensk finansiering av drifts- och lokala kostnader för upprustning och underhåll samt import av reservdelar och insatsvaror kan detta ske genom att särskilda insatser görs för att upprätthålla investeringar inom viktiga sociala sektorer. Exempelvis kan stöd ges på särskilda områden, såsom att tillgodose behovet av skolböcker, upprustning av brunnar i vissa regioner, samt underhåll av hälsocentraler på landsbygden.

Jag finner det betydelsefullt att inom vårt bistånd till länder i kris inte enbart den kortsiktiga krislösningen beaktas, utan att biståndet anpassas för att medverka i en långsiktig ekonomisk och social uppbyggnad. Biståndets utformning måste, i än högre grad än tidigare, bygga på en analys av mottagarlandets ekonomiska fömtsättningar.

Katastrofbistånd

Jag har i tidigare avsnitt diskuterat orsakerna till den akuta försörjningskris som råder i flera afrikanska länder. Regeringarna i dessa länder och biståndsgivarna är eniga om att fortsatta extraordinära åtgärder krävs för att öka livsmedelsproduktionen. Det bör emellertid slås fast att huvudansvaret för att en ändring sker ligger på de berörda länderna. Insikt om de bakomliggande faktorernas inverkan, en genuin vilja från regeringamas sida att ta itu med problemen och medverkan av befolkningen är grundläggande fömtsättningar för att insatta åtgärder skall få positiva och långsiktiga effekter. Samma insikt krävs för att katastrofbiståndet skall bli effek-Uvt.

Mot bakgrund av krisen i Afrika har Sveriges bidrag till internationellt livsmedelsbistånd via Världslivsmedelsprogrammet (WFP) ökat under senare år. Härutöver tas medel från anslagsposten Katastrofer m.m. i anspråk för leveranser bilateralt och genom enskilda organisationer av svenska livsmedel, företrädesvis vete och vegetabilisk olja. Jag vill i detta sammanhang emellertid peka på risken för att regelbundet återkommande bistånd i form av spannmålssändningar kan leda till störningar på de lokala marknaderna för småböndernas avsaluproduktion. Livsmedelsbistånd måste därför lämnas i sådana former att inte ansträngningarna att öka livsmedelsproduktionen i moUagariänderna motverkas. Om livsmedelsbistånd används i matutdelningsprogram för utblottade människor eller ges i form av ersättning för utfört arbete kan sådana negativa effekter undvikas.

Flyktingsituationen i väriden fortsätter att inge oro. Vid sidan av de traditionella flykfingarna tillkommer stora gmpper som tvingats lämna sina hemländer på gmnd av interna konflikter eller naturkatastrofer. En del länders redan förut hårt ansträngda ekonomier omöjliggör att särskilda resurser ianspråktas för projekt som syftar till integrering av flyktingar eller återvändande. Därmed ställs större krav på bl.a. FN:s flykfingkom-missarie (UNHCR).

Behovet att samordna flyktinghjälp med långsiktigt utvecklingsbistånd     44

har blivit alltmer uppenbart. Jag anser att det är angeläget att flyktingsitua-     Prop. 1985/86: 100 tionen i programländerna uppmärksammas vid överläggningar om utveck-     Bil. 5 lingssamarbete. Härvid bör övervägas huruvida katastrofmedel kan användas för att utvidga vissa pågående utvecklingsprojekt så att de även kommer flyktingar till del.

Sverige har under de senaste åren ökat katastrofbiståndet. Samtidigt finns en strävan att en växande andel av medlen för katastrofbistånd används för insatser av katastrofförebyggande karaktär. En motsvarande förskjutning mot katastrofförebyggande åtgärder inom det långsiktiga utvecklingssamarbetet är också påkallad i vissa särskilt utsatta programländer. För att underlätta en ändrad inriktning av det landprogrammerade biståndet bör i ett inledningsskede katastrofmedel kunna utnyttjas för särskilt angelägna insatser. Dén långsiktiga finansieringen fömtsätts dock ske inom medelsramarna för utvecklingssamarbete med programländerna.

Betalningsbalansproblem och skuldlättnader

De senaste årens ekonomiska utveckling har lett till akuta skuldproblem i ett växande antal u-länder. De ekonomisk-politiska program som genomförts för att söka upprätthålla balans i utrikesbetalningarna och skapa förutsättningar för en nödvändig, långsiktig utvecklingspolitik har medfört höga sociala kostnader i form av ökad arbetslöshet och kraftigt försämrade levnadsförhållanden. Många regeringar har tvingats minska subventioner på baslivsmedel och drastiskt skära ned på sociala insatser bl. a. inom utbildning och sjukvård. Åtgärderna har drabbat de fattigaste grupperna hårdast. Gränser finns för hur långt den ekonomiska anpassningen kan drivas utan oacceptabla sociala och politiska konsekvenser.

De hårda krav på snabb intern ekonomisk anpassning som uppställts av fordringsägarna har under senare år mött ett växande motstånd från skuldländerna. En fömtsättning för förtroendefulla relationer mellan i- och u-länder på detta område är, enligt min mening, en insikt om att skuldproblemen ursprungligen uppkommit genom flera olika parters agerande -utvecklingsländer, industriländer, banker, internationella finansinsfitu-tioner. Alla har därmed ett gemensamt ansvar att lösa problemen. Det ligger inte minst i industriländernas egenintresse att förhindra att länder och ländergmpper ställs utanför det internationella utbytet av varor och tjänster.

På kort sikt utgör den växande skuldbördan ett hot mot stabiliteten på de internationella kapitalmarknaderna. Skuldproblemen kan emellertid inte bara angripas kortsiktigt för att undvika en akut finansiell kris. På längre sikt krävs stmktureUa reformer och en resursuppbyggnad i u-länderna som bättre svarar mot världsekonomins produktionsstruktur och efterfråge-mönster.

Det finns en växande insikt om behovet av internationellt samordnade ålgärder för att söka komma till rätta med skuldproblemen inom ramen för en samlad strategi på de ekonomiska, finansiella, handels- och biståndspolitiska områdena.

Grundläggande är att tillväxten i världsekonomin upprätthålls på en        45

Ullräckligt hög nivå och alt industriländema avstår från handelspolitiska    Prop. 1985/86:100 ingrepp som begränsar importen från utvecklingsländerna. Endasl hårige-     Bil. 5 nom kan dessa länder få exportintäkter för betalning av skulderna.

De fattigaste u-länderna har drabbats hårdare än andra ländergmpper av det senaste decenniets snabba omställningar i världsekonomin och tvingats till de mest långtgående anspassningsåtgärdema. Del gäller särskill de fattigaste länderna i Afrika. Jämfört med medelinkomstländerna främst i Lafinamerika har de fattigaste länderna totalt sett en förhållandevis liten skuldbörda men den utgör en utomordenUigl allvariig belastning på deras redan mycket bräckliga ekonomier. Senare års försämrade lånevillkor och stagnerande biståndsflöden har bidragit till att förvärra situationen. Möjligheterna att la upp nya kommersiella krediter för import av nödvändiga insatsvarör till industrin och jordbmket är slarkl begränsade eller hell stängda på grund av låg kreditvärdighet. Statsfinanserna har urholkats och därmed möjligheterna att tillgodose även elementära behov av samhällsservice. Del står klart alt nuvarande meloder all lösa dessa länders skuldproblem inle förslår. De omförhandlingar av utlandsskulderna som hittills genomförts för de fattigaste u-länderna har i flertalet fall endast lett till att skuldbördan skjutils på framtiden. Någon varaktig förbättring i situationen har inte åsladkommils. Dessa länders anpassningsprogram måsle i högre grad än hittills grundas på långsiktig, tillväxtorienterad utveckling med stöd av finansiella resurser utifrån.

Som komplement till nuvarande grundprincip där varje skuldlands problem angrips för sig har på senare tid olika förslag och initiativ om internationellt samlade ålgärder framlagts, där de multilaterala finansieringsorganen, främst Internationella valutafonden och Världsbanken, samt även Parisklubben som är elt fomm för omförhandlingar av mellanstatliga lån, fömtses spela en central roll.

Jag anser att Sverige aktivt bör medverka till atl sådana samlade åtgärder kommer till stånd. Enligt min mening bör särskilda ålgärder övervägas för de fattigaste u-länderna. Krav på betalning av uteslående lån bör så långt som möjligl anpassas lill ålerbetalningsförmågan. Detta kan ske bl. a. genom alt långivarländerna i samband med omförhandlingar av enskilda länders skulder erbjuder förmånliga villkor och ställer medel till förfogande för särskilda insalser i samband med slmkturanpassningspro-gram. Jag kommer atl föreslå alt medel avsätts under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. för u-länder med akuta betalningssvårigheter.

Jordbruksutveckling

Den jordbmkspolitik som tillämpats i många u-länder har enligt min upp
fattning inte lillräckligl stimulerat småbmkarna alt producera ett överskott
ull försäljning. Bl. a. genom en lågprispolitik som gynnat stadsbefolkning
en har småböndernas intressen ålsidosatts. Detla har lett till atl många
småbönder riktat in sig på självhushållsproduktion och byteshandel snara
re än på produklion för avsalu. En höjning av producentpriserna på jord-
bmksvaror är därför nödvändig men måste kombineras med etl ökat vam-    46

utbud för landsbygdsbefolkningen. Bistånd kan således vara mofiverat för     Prop. 1985/86: 100

att finansiera inköp av enkla jordbmksredskap och insatsvarör. Även stöd     Bil. 5

lill lätt industri som producerar enklare konsumtionsvaror efterfrågade av

landsbygdsbefolkningen kan vara påkallat. I vissa fall kan också stöd till

inköp av baskonsumtionsvaror behövas temporärt som ett av flera led i

ålgärder för alt stimulera jordbmksproduktionen i krisdrabbade länder om

inte den lokala industrin genom egen produklion kan möta dessa behov.

En jordbruks- och biståndspolitik med angiven inriklning skulle kunna öka sysselsättningen och bidra till en rättvisare inkomstfördelning. Gmnden skulle läggas för ekonomisk fillväxt. Det är enligt min mening också vikUgt att regeringarna och biståndsgivarna uppmärksammar kvinnomas avgörande roll för livsmedelsproduktionen i flertalet u-länder. Ökat stöd lill kvinnor i jordbruket är väsentligt i syfte alt förbäUra levnadsförhållandena och produktiviteten på landsbygden.

Utvecklingsprojekt och delar av katastrofbiståndet måsle enligt min uppfattning i alll slörre utsträckning inriktas på alt komma till rätta med krisens orsaker. Stödåtgärder måste vidtas för alt förbättra produkfion och distribution av livsmedel, stimulera lokala initiativ och hindra miljöförstöring. Långsiktiga ålgärder är enligt min mening nödvändiga för atl bevara och utveckla förutsättningama för produktionen. Slöd bör lämnas till all upprätta spannmålslager och anskaffa transportfordon, liksom lill direkta insalser för atl hindra ytterligare jorderosion och ökenutbredning.

Del är angeläget alt SIDA och SAREC utvärderar de erfarenheter som redan vunnits beträffande jordbruksproduktionen bl.a.i Afrika. Ökad forskning om jordbmksnäringen behövs och måste ha en bred, tvärvetenskaplig uppläggning eftersom den bör beakta en lång rad faktorer avseende ekonomi, agronomi, teknikval, ekologi, politiska maktslmkturer, jordägandeformer samt kulturella syslem och värderingar. Härigenom kan ulformningen av bättre metoder för landsbygdsutveckling underlättas.

En långsiktig lösning av livsmedelskrisen kan endast uppnås om u-länderna får hjälp att bygga upp sin förmåga atl producera hvsmedel. Stöd till jordbmk och landsbygdsutveckling bör därför ha fortsalt hög prioritet i del bilaterala biståndet. På del multilaterala området har med svenskl stöd flera organisationer - t.ex. IDA, de regionala utvecklingsbankerna, IFAD, UNDP och UNICEF - ökat sina ansträngningar att bistå de många människor som bor på landsbygden. Inte minst krisen i Afrika har visal den betydelsefulla roll FN och andra internationella organ kan spela för atl identifiera de mest angelägna behoven, ge bistånd och samordna det internaUonella stödet.

Demokrati

Resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk
självständighet samt demokraUsk ulveckling är de fyra mål som bestäm
mer inriktningen och utformningen av Sveriges stöd till u-ländernas ut
vecklingsansträngningar. De fyra bislåndspolitiska målen är likvärdiga.
Målen kan inte tillgodoses i lika mån i alla program och projekt. I varje       47

särskilt fall måste därför bedömas vilket eller vilka av målen som främst     Prop. 1985/86: 100
skall vara vägledande.                                                    Bil. 5

Demokratimålet i biståndet innebär ett krav på folkligt deltagande i utvecklingsprocessen och på respekt för mänskliga rättigheter. Insatser på skilda områden inom utvecklingssamarbetet syftar direkt till att främja demokratimålet förutom alt den ekonomiska och sociala utveckling biståndet avses leda lill också främjar demokratimålet. Svårigheterna att nå snabba resultat i denna långsiktiga process bör emellertid ej underskattas.

Det humanitära biståndet i Latinamerika och södra Afrika är i stor omfattning ett slöd till skyddet av mänskliga rättigheter och lill strävanden att skapa förutsättningar för en samhällsutveckling i demokratisk riktning. Stöd till valförberedelser och kommunal självstyrelse är exempel på insatser där förvaltningsbistånd kan främja demokratimålet. Slöd till fackföreningsrörelser och kooperation är ett bidrag lill ekonomisk demokrati. Utbildningsinsatser i flera av programländerna för bilateralt bistånd har ökat människornas förutsättningar att delta i en demokratisk beslutsprocess. Även projekt för landsbygdsutveckling kan bidra till en demokratisk ulveckling om de utformas så att de närmast berörda människorna aktivt deltar i verksamheten. I många fall har enskilda organisationer kunnat genomföra insalser som inte varit möjliga inom del mellanstatliga biståndet.

Möjligheterna att genomföra biståndsinsatser som främjar demokratimålet bör tas till vara i ökad utsträckning. Jag finner det angeläget atl olika former för att främja demokratimålet närmare analyseras. I detta sammanhang välkomnar jag det arbeie som SIDA inlett för att ytterligare undersöka förutsättningarna för atl verka för demokralimålet i samarbetet med programländerna.

Kvinnor och utveckling

FN:s tredje kvinnokonferens hölls i Nairobi i juli 1985. Den hade till uppgift att dels utvärdera vad som åstadkommits under FN:s kvinnoårtionde (1975—85) dels utarbeta s. k. framåtblickande strategier för ålgärder för att stärka kvinnans ställning fram lill år 2000. Dessa strategier antogs enhälligt.

De tre målen jämställdhet, utveckling och fred var liksom vid kvinnokonferenserna i Mexico 1975 och Köpenhamn 1980 konferensens huvudteman. Man kunde konstatera atl kvinnorna fortfarande är sämre lottade särskilt i u-länderna och ofta har de lägst betalda arbetena eller utför obetalda arbeten, har huvudansvaret för familjens hälsa men drabbas i stor utsträckning av ohälsa själva och har långt ifrån samma möjlighet som män till ulbildning, särskilt på högre nivå.

Slralegidokumentets genomgående tema är att kvinnors deltagande i
beslutsprocessen på alla nivåer är nödvändig inle bara för alt förbättra
kvinnornas egen ställning utan även för alt uppnå övergripande samhälleli
ga mål. Särskilt i fråga om u-landskvinnorna hävdas atl deras bidrag till
utvecklingen måste erkännas. De måste få bällre tillgång till politiska,
finansiella och tekniska resurser och en rättvis del av ulvecklingsresulla-     48

ten. Tyngdpunkten på åtgärder till förmån för kvinnor bör ligga på de redan     Prop. 1985/86: 100 tidigare fastställda prioritetsområdena sysselsättning, hälsa och utbildning.     Bil. 5

Nya sysselsättningsmöjligheter för kvinnor bör tillskapas både på landsbygden och i städerna. Den informella sektorn skall ägnas särskild uppmärksamhet. Mödra- och barnavård samt insatser för familjeplanering skall stärkas inom primärhälsovården liksom information om familjeplanering. Ulbildning är en gmnd för alt främja kvinnans ställning och särskilda åtgärder bör därför vidtas för att undanröja analfabetism, som är särskilt stor hos kvinnor. Unga flickor bör ges möjlighet att inte i förlid avbryta sin utbildning. Kvinnors cenlrala roll som livsmedelsproducenter i u-länderna måste erkännas och deras bidrag till utvecklingen få sin rättmätiga ersättning. Regeringarna och biståndsgivarna bör eftersträva att kvinnorna får ökad tillgång till jord, kapital, teknologi och andra produktiva resurser

Enigheten om de framåtblickande strategierna innebär atl man nu har en fast gmnd alt bygga vidare på i det fortsatta jämställdhetsarbetet. Dokumentet täcker i slort sett alla samhällslivets områden och är förhållandevis konkret till sin utformning. Jag anser därför att de framåtblickande strate-giema bör ge viktiga impulser för del fortsatta jämställdhetsarbetet inom ramen för vårt utvecklingssamarbete med u-länderna.

På svensk sida anser jag atl viktiga sleg redan tagits genom SIDA:s handlingsprogram för ett kvinnoinriktat bistånd som presenterades inför kvinnokonferensen. Det syftar till att göra biståndet mer kvinnoinriktat genom alt bidra fill att hänsyn tas lill kvinnornas behov i alla sektorer och projeki och öka kvinnors ekonomiska oberoende. Kvinnors produktiva arbete bör underiättas så alt de kan försörja sig och jämställdhet uppnås.

Del nya handlingsprogrammet är en logisk följd av vår strävan att i dialogen med mottagarländerna bidra till atl kvinnornas ställning i produktionen och samhället i övrigl förbättras. Jag finner det därför angeläget att SIDA även fortsättningsvis i alla biståndsprojekt före igångsättningen belyser den förväntade effekten för kvinnor liksom verklig effekt efter avslutade projeki.

Även de internationella organisationerna bör ägna ökad uppmärksamhet åt u-landskvinnans situation. Särskilda handlingsprogram bör upprättas för att stärka kvinnans roll i biståndsarbetet. Det är också viktigt atl åtgärderna fortlöpande granskas och utvärderas. De avgörande förbättringarna av kvinnans ställning kan endast komma till stånd om jämställdhetsinsatserna blir naturliga inslag i de stora biståndsorganisafionernas (t.ex. IDA och UNDP) verksamhel saml inle minst i moltagariändernas egen samhällsutveckling. Det är min mening atl de framåtblickande strategier som antogs av FN:s kvinnokonferens i Nairobi samt SIDA:s handlingsprogram skall utgöra gmnden för mer aktiva insatser på della område.

Miljö-, markvård och energi

Det ökande trycket på naturresurserna i u-länderna får förödande konse
kvenser, vilket på ett obarmhärtigt sätt påvisats genom den kritiska situa
tionen i Afrika. Den utdragna torkan i kombinalion med övemtnyttjande
av marken medför inte bara förstörda jordar utan har även sänkt vattenni- 49

4   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

vån i floder, sjöar och dammar. Detta får allvariiga följder för de länder     Prop. 1985/86: 100 som försöker förbättra sin energiförsörjning och minska sitt beroende av     Bil. 5 oljeimport genom att utveckla vattenkraften.

Den snabba folkökningen har skärpt konkurrensen om odlingsbar mark, betes- och skogstillgångar och människor tvingas nu i ökande utsträckning lita till marginella jordar. Behovel av brännved gör aU skogar och busk-marker avverkas i en omfattning som har betydande ekologiska och ekonomiska konsekvenser. Skogarnas betydelse för u-ländernas energiförsörjning framgår av alt brännved och träkol svarar för två tredjedelar av all energi som används i Afrika och en tredjedel i Asien. Förlusten av de enorma arealerna tropiska regnskogar är myckel allvarlig inle enbart ur ekologisk synpunkt ulan även ur ekonomisk, eftersom jorden efter avverkning snabbi uriakas och blir oanvändbar till jordbruk och omöjlig all återplantera med skog. Människor tvingas söka sig lill nya områden. Sura regn och luftföroreningar, som sedan länge är allvariiga problem i den industrialiserade världen, börjar bli allt vanligare också i u-länder.

Den allvariiga miljöförstörelsen drabbar de fattigaste värst, eftersom de inle på egen hand förmår ändra sin situation. En långsiktig och varsam naturresurshanlering och ökad uppmärksamhet på u-ländernas energiförsörjning är nödvändiga förutsättningar för social och ekonomisk utveckling. Del är därför viktigt att inte se miljö- och energiproblemen som isolerade fenomen utan i etl brett utvecklingsperspektiv där problemen måste angripas från flera fronter. Delta återspeglas också i det svenska utvecklingssamarbetet.

Under en följd av år har tyngdpunkten i det svenska stödet för miljövården i u-länderna legat inom landprogrammen. Därigenom har vi och moUagariänderna kunnat uppnå det bästa resultatet med tanke på den nära samverkan som redan finns mellan länderna. De markvårdsprogram som vi numera har erfarenhet av visar alt insatserna relativt snabbt ger positiva resultat i form av ökad livsmedelsproduktion och minskad jorderosion. Skogsprojekt i flera programländer syftar bl. a. Ull alt motverka brännvedskrisen och förbäUra energiförsörjningen på landsbygden. I dialogen med mottagarländerna har behovet av dessa markvårds- och skogsprojekt uppmärksammats alltmer och det är enligt min uppfattning önskvärt att stödet utvidgas ytterligare.

Också i samband med katastrofbekämpning har del blivit allt mer tydligt att del krävs långsiktiga, förebyggande åtgärder för att bevara den produk-fiva miljön. I vissa fall har katastrofbistånd använts för detla, t. ex. i samarbetet med Etiopien. Sådant bistånd kan ulgå såväl inom som utanför kretsen av programländer. För programländerna bör delta stöd successivt inordnas i det reguljära samarbetet.

Genom alternativa lösningar till markanvändning och genom konkreta fältförsök går det att visa hur metodik och teknik kan anpassas till samhällen med olika lokala förutsättningar. Resultaten av denna försöksverksamhet bör successivt kunna arbetas in i de ordinarie landprogrammen. Sådan försöksverksamhel finansieras över anslagsposten för Försöksverksamhet och metodutveckling m. m.

Sverige stöder även regionala insalser för markvård och energiförsörj-     50

ning genom SADCC-ländernas sekretariat och för vattenvård till projekt inom Mekongkommittén.

De internaUonella organisationerna bör i större utsträckning ta hänsyn Prop. 1985/86: 100 till miljöaspekter i biståndsprojekten. Sverige verkar därför i de stora Bil. 5 biståndsorganisationerna för att dessa fäster större vikt vid varaktig nalur-resursutveckling inkl. utvecklingen av u-ländemas energilillgångar. Sverige stöder också FN:s miljöprogram (UNEP) genom dess särskilda s.k. "clearing-house" som syftar till alt med UNEP som mellanhand identifiera viktiga miljöinsatser som i-länderna eller internationella biståndsorganisationer kan stödja. Avsikten är också att stimulera u-länderna att utarbeta nationella naturvårdsstralegier. Vidare erhåller FN:s Sahelkontor (UN SO) stöd för sill arbeie i krisdrabbade områden där endasl få av Sveriges samarbetsländer ligger. Sverige stödjer också arbetet inom Världskommissionen för miljö och utveckling den s.k. "Bmndtlandkom-missionen", som 1987 skall lägga fram förslag till långsiktiga strategier för miljö och utveckling. Jag kommer att föreslå att medel avsätts under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, för slöd lill internationella organisationers verksamhet på miljö- och energiområdena.

För att kunna lösa de omfattande markvårds- och energiproblemen krävs inte enbart ekonomiska resurser utan även mer kunskap. Så är t. ex. kunskapen olillräcklig vad gäller de invecklade samband som råder mellan odUng, avskogning, markförstöring, ökenutbredning m. m.

U-ländernas egna resurser att driva forskning på della område är ännu obetydliga. Deras svårigheter att utvidga denna forskning är också stora. Della innebär atl de flesta u-länder saknar såväl egen kunskap att analysera problemen som möjligheter att bedöma och prioritera de åtgärder som behövs för att komma till rätta med de viktigaste problemen på miljö-, markvårds- och energiområdena. Denna kunskap är också nödvändig för atl forskare i u-länderna skall ha möjlighet att själva la del av pågående internationell forskning och för atl anpassa och utnyttja fillgängliga forskningsresultat i de egna länderna. Jag finner därför att det långsiktiga arbetet på alt bygga upp en inhemsk forskningskapacitet i u-länderna måste förslärkas som komplement till de omedelbara praktiska insatser som görs inom andra delar av den svenska biståndsverksamheten. Mol denna bakgmnd anser jag att Sverige bör ta initiativet till en långsiktig forskningsinsats som bör syfta till att dokumentera och analysera avskog-nings- och ökenulbredningsproblem i ett globalt perspektiv. Ett centralt element bör vara att finansiellt stärka vissa u-landsinstilulioner så atl dessa i samverkan med svenska forskningsinstitutioner kan bedriva forskning inom det nämnda forskningsområdet. Utöver ett aktivt forskningssamarbete bör insatsen bl.a.omfatta forskarutbildning av personer från u-länder, slöd för inköp av utmstning och vetenskaplig dokumentaUon samt för vetenskapliga seminarier. Jag har i min anmälan till regeringens skrivelse nr 1985/86:76 om forskning rörande skog och miljö föreslagit en sådan forskningsinsats. Medel för denna bör avsättas under anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

För att Sverige på elt effektivt säU skall kunna bidra fill att lindra
u-ländernas allvarliga och sammansatta miljö-, markvårds- och energi
problem behövs insatser på många områden och genom olika kanaler.
Enligt min mening bör Sveriges samlade stöd på dessa områden ökas. Jag 51

vill särskilt understryka vikten av stöd på forskningsområdet både för atl göra det möjligt för u-länderna att själva bedriva forskning om hur deras

miljö-, markvårds- och energiproblem skall lösas och för atl kunna bedö-     Prop. 1985/86:100 ma hur stödet från bilaterala och muUilalerala biståndsorganisationer bäst     Bil. 5 skall inriktas och utnyttjas.

Uppföljning och utvärdering

I vaije biståndsinsats är uppföljning och utvärdering ett naturiigt och nödvändigt led. Insikterna om utvärderingens betydelse för atl höja biståndels effektivitet har ökat avsevärt under senare år, såväl intemationellt som i Sverige. Den rapport om biståndsflöden som en arbetsgmpp tillsalt av Världsbanken och IMF lade fram Ull årsmötena i oktober 1985 ägnar stort utrymme åt behovet av kontinuerlig uppföljning och ulvärdering av biståndsverksamheten för atl ta tillvara gjorda erfarenheter. Inom OECD:s biståndskommitté (DAC) har en särskild expertgmpp med aktivt svenskl deltagande tillsatts, med uppgift alt främja och samordna givariändemas utvärderingsarbete.

I Sverige har utvärderingsfunktionen inom både utrikesdepartementet och SIDA förstärkts för att möjliggöra en fortlöpande granskning av biståndsarbetets resultat. För departementets del har genom biståndsavdelningens särskilda utvärderingstjänster fömtsättningar skapats för att vunna kunskaper tas tillvara och återförs till det kontinuerliga arbetet med riktlinjer och policy på biståndsområdet. Utvärderingen av multilateralt och bilateralt bistånd genomförs i nära samråd mellan biståndsavdelningen, SIDA och multilaterala organ.

Inom SIDA pågår ett kontinuerligt arbete för all förbäUra och effektivisera utvärderingsprocedurerna och spridningen av utvärderingarnas resullal. Bl. a. har upprättandet av en mllande treårig ulvärderingsplan medfört att alla belydande svenska insalser och elt representafivt urval inom vaqe landprogram utvärderas med jämna intervaller.

Utrikesdepartemeniets utvärderingsarbete har särskill inriktats på s.k.tematiska eller problemorienlerade utvärderingar avseende t.ex. biståndsformer eller angelägna sektoriella frågor. En nordisk ulvärdering om personalbiståndels effektivitet i Zambia, Kenya och Tanzania har nyligen inletts. I september 1985 påböijades inom utrikesdepartementet och SIDA arbeie på en översyn av det svenska katastrofbiståndet. Översynen beräknas vara avslutad under våren 1986 och studerar sambanden mellan katastrofbistånd och långsiktigt utveckUngssamarbete. Som underlag för översynen har studier gjorts av katastrofbiståndet till Etiopien och Bangladesh.

De muhilaterala biståndsorganen har egna enheter för utvärdering av
biståndsinsatser. De förfogar ofta, som t. ex. i Världsbankens fall, över
resurser som avsevärt överstiger dem som från svensk sida kan avdelas för
utvärdering. Utrikesdepartementet har därför inriktat sin utvärdering på
de internationella organens arbete och på all söka kartlägga deras begräns
ningar och möjligheter när det gäller att nå svenska bislåndspolifiska mål.
Detta sker både genom punktvisa utvärderingar av projekt och program
(ibland gjorda i samarbele med andra givariänder) och studier av organens
egna utvärderingar. Resultaten skall därefter utnyttjas i del svenska age
randet i respekfive organs styrelser. Så har exempelvis skett efter ulvärde- 52
ringar som departementet utfört av Sveriges multilaterala livsmedelsbi
stånd och av UNDP:s fältarbete.

Det är därför enligt min uppfattning angeläget att utvärderingar inte ses

som en separat verksamhet. De bör utgöra eU normalt inslag i biståndets     Prop. 1985/86: 100
beredningsprocess på alla områden.                                  Bil. 5

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för del internationella utvecklingssamarbetet som jag förordat under rubriken Prioriteringar i Sveriges bistånd.

Biståndsanslagen m. m.

Regeringen står fasl vid enprocenlmålel för biståndet. I regeringsförklaringen i seplember 1985 konstateras att en procent av bmllonationalin-komsten skall avsättas för internafionellt bistånd. Sverige har spelat en ledande roll i ansträngningarna aU öka del internationella bislåndsflödet till de fattigare länderna. Den svåra kris som drabbat många u-länder, bl. a. innebärande sjunkande jordbmksproduklion och ökande skuldbördor motiverar etl fortsall slort svenskt bistånd.

Biståndsramen 1986/87 föreslås uppgå fill 8 940 milj.kr. Del motsvarar 1 % av den beräknade bmUonationalinkomslen (BNI) för kalenderåret 1986. Beloppel utgör en ökning med 880 milj. kr. i jämförelse med biståndsramen för innevarande budgetår.

Ökningen av ramen kommer främsl alt utnyttjas för Bidrag till internationella biståndsprogram och Utvecklingssamarbete genom SIDA. Inom delta bör ökningen användas främsl för det landprogrammerade biståndet, för enskilda organisafioners biståndsverksamhet och för katastrofbistånd. De multilaterala bidragen uppgår lill 28,5 % av den lolala biståndsvolymen vilkel är något mer än budgetåret 1985/86. Ökningen av biståndet används vidare för kraftigt ökat stöd fill forskning saml slöd lill tekniskt samarbele och u-krediter via BITS.

Vissa utgifter för bistånds- och u-landsverksamhet, som i statsbudgeten belastar andra anslag än biståndsanslagen, bör på samma sätt som under tidigare budgelår räknas av mot biståndsramen. För budgetåret 1986/87 föreslår jag att 179,8 milj. kr. för sådana ändamål räknas av mol biståndsramen. För innevarande budgetår har molsvarande utgifter beräknats Ull 153 milj.kr.

Planeringsramarna för utvecklingssamarbetet under budgeiåren 1987/88 och 1988/89 bör utgöra en i förhållande till budgetåret 1986/87 oförändrad andel av bmUonationalinkomslen.

De administrafiva anslagen har prövats med slor restriktivitet. BITS föreslås som enda myndighet få en personalökning. Huvudförslaget har tillämpats på myndighetsanslagen utom för Nordiska afrikainstitutet och SAREC.

Två förändringar av anslagsleknisk nalur föreslås såtillvida alt samtliga medel för SAREC anvisas under anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), och medel för importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) flyttas från anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram lill anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insalser m. m.

Regeringen kommer vidare aU till statsbudgeten återföra ointecknade
reservationsmedel från lidigare och innevarande budgetår fill etl belopp av 53

280 milj.kr. Av dessa medel avser 220 milj.kr.ointecknade medel efler budgetåret 1984/85 under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m., delposten C. U-krediter.

Tabell 2. Biståndsar

islag 1983/8'

1-1986/87 1

(milj. kr.)

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Anvisat

Anvisat

Anvisat

Förslag

Förändring

1993/84

1984/85

1985/86

1986/87

1985/86 1986/87

c 1.   Bidrag

till interna-

tionella

bistånds-

program

1 807(1)

2 088

2 280

2 550

-I- 270

C 2.   Utveck-

lingssam-

arbete genom

SIDA

3 669,6(2)

3 967,6(4)

4 226,1

4 624,5

+ 398,5

C 3.   Informa-

tion

23

23,8

24,6

26,1

-1-      1,5

C 4.   Styrelsen

för interna-

tionell utveck-

ling (SIDA)

147

164,5

181,6

195,9

-1-    14,3

C 5. Nämnden

för u-lands-

17,8

16,9

17,8

20,4

+      2,6

utbildning

C 6    Styrelsen

för u-lands-

forskning

(SAREC)

160

162,4

173,7

231,7

-1-    58

C 7.   Nordiska

afrikainstitutet

2,7

2,8

3,2

3,5

-t-       0,3

»Lån till personal

inom biståndsför-

valtningen

4,7

-

-

-

-

C 8. Övriga u-

landspolitiska

insatser m.   m.

563,2(3)

469

1 000

1   108

+ 108

6 395(5)

6 895(4)

7 907

8 760,2

+ 853,2

Bi ståndskos tnader som finansieras över andra huvudtitlar eller anslag

145 6 540

151 7 046

153 8 060

179,8 8 940

-I- 26,8 + 880

• Tidigare C 8.

(1) Härutöver kom 40 milj.kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 och 27,6 milj.kr. efter budgetåret 1982/83 — totalt 67,6 milj.kr.— att tas i anspråk för bidrag under anslaget C 1. De totala bidragen uppgick därmed till 1 874,6 milj.kr. (2)Härutöver kom 130 milj.kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 att under 1983/84 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 2. De totala bidragen uppgick därmed till 3 799,6 milj.kr.

(3)   Härutöver kom ytterligare 30 milj.kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 att under 1983/84 tas i anspråk för bidrag under anslaget. De totala bidragen uppgick därmed till 593,2 milj.kr.

(4)   Härutöver kom 55 milj.kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1982/83 att under 1984/85 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 2. De totala bidragen uppgick därmed till 4 022,6 milj.kr.

(5)   Härutöver togs av ointecknade reservationsmedel ytterligare 200 milj.kr. i anspråk under budgetåret 1983/84 enligt noterna 1-3 (40 -I- 130 ■+ 30 milj. kr) .

54

Hemställan                                                                   Prop. 1985/86: 100

Bil   5 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag förordat under rubriken Biståndsanslagen m.m.

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram

1984/85 Utgift 1 640 074 229 Reservation 2 992 435 981 (1) 1985/86 Anslag 2 280 000 000 1986/87 Förslag 2 550 000 000

(1) Varav 2 502 440 727 kr. är skuldsedlar till IDA, de regionala utvecklingsbankerna och Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).

De föreslagna bidragen till internationella biståndsprogram framgår av tabell 3. Denna visar aU huvuddelen av del multilaterala biståndet går till Internationella utvecklingsfonden (IDA), FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s barnfond (UNICEF). Det multilaterala livsmedelsbiståndet intar också en viktig plats i Sveriges multilaterala bistånd.

Sverige har sedan länge gjort utfästelser om fleråriga bidrag till i första hand de större multilaterala ulvecklingsorganisationerna. Delta ger dessa organisationer slörre säkerhet beträffande bidragen och underlättar deras planering. Sverige bör därför fortsätta aU göra flerårsutfästelser. Samlidigl innebär flerårsutfästelser och mycket kraftiga ökningar i de ordinarie bidragen minskade möjligheter för Sverige aU minska storleken av bidragen om del skulle visa sig nödvändigl i framtiden. Av denna anledning föreslår jag i det följande i några fall alt de svenska bidragen liksom förra årel skall delas upp i dels ordinarie bidrag av mer långsiktig natur och dels exlra bidrag avseende endast ett år.

Tabell 3. Multilateralt bistånd budgetåren 1985/86 och 1986/87 fördelat på organisationer (milj. kr.)

Anslag

Förslag

Föränd-

1985/86

1986/87

ring

FN:s operativa verksamhet

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

475,0

515,0

-t- 40,0

varav

- ordinarie bidrag

(375,0)

(405,0)

(+ 30,0)

- extra bidrag

( 30,0)

( 40,0)

(-H 10,0)

- UNDP:s verksamhet i de

minst utvecklade länderna

( 50,0)

( 50,0)

(    0)

- Sahelkontoret (UNSO)

( 20,0)

( 20,0)

(    0)

FN:s kapitalutvecklingsfond

(UNCDF)

32,0

40,0

+    8,0

FN. s befolkningsfond (UNFPA)

53,0

65,0

-1- 12,0

FN:s barnfond (UNICEF)

190,0

220,0

+ 30,0

- ordinarie bidrag

(160,0)

(185,0)

(- 25,0)

- extra bidrag

( 30,0)

( 35,0)

{+    5,0)

750,0    840,0    + 90,0                                            55

Anslag

Förslag

Föränd-

Prop. 1985/86: 100

1985/86

1986/87

ring

Bil. 5

Internationella finansieringsorgan

Internationella utvecklings-

fonden (IDA)

650,9

661,5

+ 10,6

Afrikanska utvecklings-

banken (AfDB)

18,3

18,3

0

Afrikanska utvecklingsfonden

(AfDF)

152,0

182,0

+ 30,0

Asiatiska utvecklingsbanken

(AsDB)

-

-

0

Asiatiska utvecklingsfonden

(AsDF)

63,1

63,1

0

Internationella jordbruks-

utvecklingsfonden (IFAD)

57,0

65,0

-t- 8,0

941,3

989,9

+ 48,6

Internationellt livsmedelsbistånd

Vär1ds1 ivsmede1sprogrammet

(WFP)

88,0

100,0

-t- 12,0

Konventionen om livs-

medelshjälp (FAC)

79,0

68,0

- 11,0

Internationella beredskapslagret

av livsmedel för katastrof-

insatser (IE:FR)

135,0

110,0

- 25,0

Merkostnad

-

60,0

+ 60,0

302,0   338,0   -I- 36,0

Övriga organisationer

FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA) FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) Importkontoret för u-1andsprodukter (IMPOD)(1)

Övriga multilaterala bidrag Totalt

60,0

70,0

+ 10,0

75,0

90,0

+ 15,0

67,0

75,0

-(■ 8,0

12,0

14,0

-1- 2,0

6,8

-

- 6,8

220,8

249,0

+ 28,2

65,9

133,1

+ 67,2

2 280,0

2 550,0

+ 270,0

(l)Bidraget till IMPOD redovisas från budgetåret 1986/87 under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och befolkningsfond (UNFPA)

Budgetåret 1985/86                                          560 000 000

Budgetåret 1986/87                                          620 000 000
varav

Ordinarie bidrag till UNDP                   405 000 000

Extra bidrag till UNDP                            40 000 000

Bidrag till UNDP;s verksamhet

i de minst utvecklade u-länderna          50 000 000

Sahelkontoret (UNSO)                           20 000 000

Kapitalutvecklingsfonden (UN(n)F) 40 000 000                              -'°

Befolkningsfonden (UNFPA)                  65 000 000

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) är FN-systemets centrala källa för Prop. 1985/86: 100 finansiering av tekniskt bistånd. UNDP har även elt ansvar för att FN-sy- Bil. 5 stemets tekniska biståndsverksamhet samordnas i de olika mottagarländerna. Under de senaste åren har inflation, stigande dollarkurs och stagnerande bidrag försatt organisationen i en mycket allvarlig resurskris. Resurskrisen har lett till att UNDP:s roll både som central fond och som samordningsorgan för fackorganens biståndsverksamhet har undergrävts.

Under 1970-talet sjönk andelen UNDP-finansieral tekniskt bistånd inom FN-systemet från 56 % till 33 %. Samtidigt har givarländernas direkta bidrag lill FN:s fackorgan, s. k. multi/bi-arrangemang, ökat i omfattning. Även om sådana i vissa situationer har sitt värde måsle också vissa avigsidor uppmärksammas: de kan vara både resurskrävande för givaren och splittrande för FN-systemet liksom för mottagarlandet vars möjligheter till en samordnad och prioriterad ulvecklingsplanering kan försvåras. Erfarenheterna av fackorganens samordningsproblem under 1960-talel ledde lill alt UNDP gavs en samordnande roll för FN-systemets tekniska bistånd. I en tid då behovet av samordnade biståndsinsatser blir alll tydligare, inle minsl i Afrika, bör UNDP:s roll inom FN-systemet enligt min mening förslärkas. Detla kräver ökade resurser.

I början av 1985 genomfördes en gemensam nordisk utredning om UNDP:s fältkontor. Elva UNDP-kontor i Afrika och Asien besöktes av represenlanler från de nordiska länderna. Slutsatserna i ulredningen är alt UNDP trots knappa resurser i huvudsak utför ell gott arbete. Samordningen av FN-biståndet på fältet bör dock förbättras och UNDP:s administration bör ses över.

Det svenska förtroendet för UNDP har alllid varit stort. Den nordiska utredningen har visal atl delta fortsalt är välmotiverat. Utredningen visar också atl det är angeläget all UNDP:s möjligheter att utöva sina samordnande funklioner förstärks. Därtill kommer all UNDP:s bistånd främst går till de fattigaste länderna. Del är en inriklning som har svenskt stöd.

Som jag lidigare nämnt är UNDP:s finansiella situation fortfarande kritisk. UNDP:s styrelse har rekommenderat alt bidragsgivarna minst skall vidmakthålla sina bidrag i reala termer. Styrelsen har vidare beslutat att UNDP:s resurser bör öka med 8 % årligen.

Mol denna bakgmnd anser jag det mofiverat att Sveriges ordinarie bidrag höjs fill 405 milj.kr., vilket motsvarar det tolala svenska bidraget som lämnats 1985 i form av dels ordinarie dels exlra bidrag. Dämlöver anserjag att Sverige även det kommande budgetåret bör lämna extrabidrag på 40 milj. kr. Ull UNDP för att medverka till att avvärja akuta krissituationer. För att understödja UNDP:s handlingsprogram för de torkdrabbade länderna i Afrika bör vidare ell bidrag på 20 milj.kr.lämnas fill FN:s Sahelkontor i likhet med vad som skedde under 1984 och 1985.

Med förbehåll för riksdagens godkännande har Sverige därför utfäst ett ordinarie bidrag om 405 milj.kr.per år till UNDP för vart och ett av budgetåren 1986/87-1988/89. Med samma förbehåll har Sverige dämlöver utfäst elt extrabidrag om 40 milj. kr. till UNDP för budgetåret 1986/87 och etl bidrag till FN:s Sahelkontor på 20 milj. kr. för samma budgetår.

UNDP spelar en viktig roll för uppföljningen av FN:s konferens om de       57

minst utvecklade länderna som hölls i Paris 1981. Genom särskilda medel     Prop. 1985/86: 100

finansieras biståndsinsatser i dessa länder utöver ordinarie anslag inom    Bil. 5

UNDP. UNDP medverkar också Ull atl få till stånd och samordna bi-

slåndsflöden lill de minst utvecklade länderna genom de s. k. mndabords-

konferenserna. Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande,

utfäst elt oförändral bidrag om 50 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

FN:s kapitatutvecktingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd till småskaliga investeringsprojekt som gynnar de fattigare befolkningsgrupperna i de minst utvecklade länderna. Fondens verksamhet har visat sig vara ett värdefullt komplement till UNDP:s tekniska bistånd och fill de större projekt som de stora finansieringsorganen, t. ex. IDA, stödjer. Med förbehåll för riksdagens godkännande har Sverige ulfasl ell bidrag på 40 milj. kr.för budgetåret 1986/87 att jämföras med ett bidrag om 32 milj. kr. budgetåret 1985/86.

FN:s befolkningsfond (UNFPA) är den cenlrala finansieringskällan inom FN-systemet för bistånd på befolkningsområdet. Dess verksamhetsområde omfattar familjeplanering, folkräkningar, uppbyggande av system för folkbokföring och befolkningsstatistik, utbildning och forskning.

Sverige har traditionellt spelat en pådrivande roll för att få lill stånd internationella insalser när del gäller familjeplanering i u-länder. Del svenska biståndet på della område har i alll större utsträckning lämnats genom internationella program i vars uppbyggnad Sverige spelat en framträdande roll. Den internationella befolkningskonferensen i Mexico City 1984 framhävde behovet av ökade resurser för befolkningspoliliska ålgärder och betonade särskilt UNFPA:s roll. Konferensen har resulterat i en ökad medvetenhet i u-länderna om sambandet mellan befolkning, resurser, miljö och utveckling och det hinder som en snabb befolkningstillväxt kan utgöra för utvecklingsansträngningarna, en medvetenhet som förstärkts av försörjningskrisen i många afrikanska länder. Detta har lett till en stigande efterfrågan på bistånd från fonden.

Det svenska bidraget för 1985/86 är 53 milj. kr. Med hänsyn till behovet av förstärkta insatser på befolkningsområdet, inte minst i Afrika, har Sverige med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst bidrag till UNFPA med 65 milj.kr.för vart och ett av budgetåren 1986/87 och 1987/88.

FN:s barnfond (UNICEF)

Budgetåret 1985/86      190 000            000

varav    30 000          000    extra bidrag

Budgetåret 1986/87      220 000            000

varav    35 000          000    extra bidrag

FN:s barnfond, UNICEF, har sin verksamhet bland barn och mödrar i
u-länderna. Fonden samarbetar med både regeringar och frivilliga organi
sationer i över 100 länder för att tillgodose barns gmndläggande behov av
hälso- och sjukvård, vatten, mat, ulbildning. UNICEF uppmärksammar
också barn i särskilt svåra omständigheter, t. ex. barn i kalastrofdrabbade     °

områden, gatubarn i storstädernas slum och bam som lever i områden där    Prop. 1985/86:100
väpnade konflikter pågår.                                                Bil. 5

UNICEF:s arbete för barns överlevnad och ulveckling, för minskad barnadödlighet och bättre hälsa bör få fortsalt starkt svenskl stöd.

Med förbehåll för riksdagens godkännande har Sverige därför utfäst etl ordinarie bidrag till UNICEF med 185 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1986/87-1988/89, en ökning med 25 milj. kr.jämfört med budgetåret 1985/86. Katastrofsituationen i Afrika har visal på behovet av förebyggande och långsikliga insatser för bl. a. hälsovård och vattenförsörjning. För att göra det möjligt för UNICEF att förstärka sin kapacitet och utöka sin verksamhet främst i de krisdrabbade ländema i Afrika har därför med samma förbehåll ell extra bidrag på 35 milj. kr. utfästs för 1986/87.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Budgetåret 1985/86      650 900 000 Budgetåret 1986/87      661 500 000

IDA är Världsbanksgruppens fond för utlåning på mjuka villkor för de fattigaste u-länderna. Utlåningen finansieras genom bidrag från elt drygt 30-tal länder vid regelbundna påfyllnader.

Överenskommelsen om den sjunde påfyllnaden av IDA:s resurser (IDA 7), som slöts ijanuari 1984, omfattar perioden 1984/85-1986/87. Påfyllnaden som uppgår fill 9 miljarder dollar, är betydligt lägre än den påfyllnad om 12 miljarder dollar som samtliga givarländer, utom USA, förordade under förhandlingarna. Utlåningen under IDA 7 blir därmed också avsevärt mindre än den som skedde under den föregående påfyllnaden (IDA 6).

Genom riksdagens beslut med anledning av prop 1983/84:100 och prop 1983/84:154 (UU 15; rskr 334) fastställdes del tolala svenska bidraget till . IDA 7 till 1 757,68 milj.kr. vilkel motsvarar 2,5 % av de totala bidragen jämfört med 3 % under den föregående påfyllnaden. Utbetalningarna av det svenska bidraget sker under en fyraårsperiod, vilket innebär 439,42 milj. kr. per år. De två första utbetalningarna har skett under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

För den tredje utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1986/87 är medelsbehovet 439,42 milj. kr.

Trots en minskad procentuell andel av den tolala IDA 7-påfyllnaden jämfört med IDA 6 är det svenska bidraget beloppsmässigt myckel stort. Jag anser all detla är väl motiverat. Som framgår i faktabilagan till denna proposition går över 90 % av IDA:s utlåning till de allra fattigaste länderna. Utlåningen är också i första hand inriktad på sådana sektorer där den kommer de fattigare befolkningsgrupperna mera direkt till godo nämligen landsbygdsutveckling och social infrastmktur, som bl. a. innefattar utbildning, hälsovård och vattenförsörjning. IDA:s utlåning har därmed en fattigdomsinriktad profil som stämmer väl överens med svenska biståndspolitiska mål.

För au undvika en kraftigt ökad budgetbelastning under budgetåret 1987/88 då dels den sista och fjärde utbetalningen under IDA 7 skall göras.

dels den åttonde IDA-påfyllnaden inleds, har efler riksdagens bemyndi-     Prop. 1985/86:100 gande avsatts i reserv 75 milj.kr.under budgetåret 1984/85 samt 65 milj.     Bil. 5 kr. under budgetåret 1985/86. Jag föreslår att 75 milj. kr. avsätts i reserv för samma ändamål under budgetåret 1986/87. Förhandlingar om den åttonde påfyllnaden av IDA inleds ijanuari 1986.

För att förstärka världsbankgmppens utlåning lill de hårt drabbade länderna i Afrika söder om Sahara beslöt elt antal givarländer, med undanlag för USA, i febmari 1985 att upprätta Världsbankens särskilda Afrikafacilitet. Facilitelen, som administreras av IDA, är avsedd att under perioden 1985-87 stödja ekonomisk-politiska och stmktureUa reformer i enlighet med det särskilda aktionsprogram för Afrika som Världsbanken framlade 1984. De totala bidragen till Afrikafaciliteten uppgår f.n.till 1,2 miljarder dollar.

Regeringen beslöt i febmari 1985, med förbehåll för riksdagens godkännande, alt utfästa elt svenskl bidrag på tolalt 440 milj.kr.för perioden 1985-87. På gmnd av alt den sjunde påfyllnaden av IDA blev lägre än vad man räknai med kunde del första årsbidraget om 146,5 milj. kr. bestridas inom ramen för de medel riksdagen anslog till Internationella utvecklingsfonden (IDA) för budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84:100 och prop. 1983/84:154, UU 15; rskr 334). Del andra årsbidraget, likaledes på 146,5 milj.kr.har anslagits av riksdagen för budgetåret 1985/86 under anslagsposten Internationella utvecklingsfonden (IDA) (prop. 1984/85:100, UU 12; rskr 225).

Den försia utbetalningen har redan verkställts och den andra kommer att verkställas före utgången av budgelårel 1985/86.

För den tredje och sista utbetalningen, som skall verkställas budgetåret 1986/87, inom ramen för den svenska utfästelsen om lotall 440 milj. kr. lill Afrikafaciliteten, föreslår jag ell belopp på 147 milj. kr.

Afrikafacilitetens upprättande har medfört elt välbehövligt tillskott till lDA:s resurser för ufiåning lill de fattigaste länderna. Samma skäl som jag nyss framfört för stödet till IDA kan därför anföras även för det svenska bidraget lill denna facilitet.

Regionala utvecklingsbanker

Budgetåret 1985/86                   233 336 879

Budgetåret 1986/87                   263 336 879

varav

Afrikanska utvecklingsbanken      18 281 704

Afrikanska utvecklingsfonden     182 000 000

Asiatiska utvecklingsfonden         63 055 175

Överenskommelsen om medlemskap för icke-afrikanska länder i Afri
kanska utvecklingsbanken (AfDB) trädde i kraft den 30 december 1982
varvid Sverige omedelbart blev medlem. Bankens auktoriserade kapital
uppgår numera lill ca 5,5 miljarder dollar varav Sveriges andel är 1,35 %
vilket motsvarar 365 634 072 kr. Av delta skall 25 % inbetalas vilket inne
bär 91 408 518 kr. Inbetalningarna sker i fem lika stora årsbidrag varav de 60

tre första har företagits. Den fjärde inbetalningen för vilken medel redan     Prop. 1985/86: 100 anslagits av riksdagen görs ijanuari 1986. För den femte och sista inbetal-     Bil. 5 ningen,   som   skall   verkställas   i   januari    1987,   är   medelsbehovel 18 281 704 kr.

AfDB:s ledning har nyligen anmält behov av en ökning av bankens kapitalresurser. Förhandlingar om en kapitalökning kommer sannolikt atl inledas under 1986.

Inom Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) träffades 1984 en överenskommelse om en Qärde påfyllnad av AfDF:s resurser för perioden 1985-87. Påfyllnaden uppgår till ca 1,5 miljarder dollar. Sveriges andel av påfyllnaden, som är 4,76 % och som gör Sverige till en av de största bidragsgivarna, motsvarar etl belopp på 545,5 milj. kr. Utbetalningen sker i tre lika stora årsbidrag vilkel innebär 182 milj. kr. per år. Den första inbetalningen gjordes under budgelårel 1985/86. För den andra utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1986/87 är medelsbehovet 182 milj. kr.

Överenskommelse om en tredje allmän kapitalökning i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) träffades i april 1983. Sveriges andel av höjningen uppgår lill drygl 4 milj. kr. och skall betalas i fyra lika stora årsbidrag.

Av skäl som redovisals i budgetpropositionen för budgetåret 1983/84 avbröts förhandlingarna om en särskild kapitalökning för Sverige. Den svenska begäran om särskild kapitalhöjning kan dock åter komma atl aktualiseras framdeles.

För budgetåret 1983/84 beviljade riksdagen medel om sammanlagl 14,5 milj. kr. för de två kapitalökningarna, dels för den första utbetalningen under den allmänna kapitalökningen dels för betalning av den för Sverige begärda särskilda kapitalökningen. De två återstående betalningarna till den allmänna kapitalökningen om totalt ca 2 milj.kr.kan finansieras med dessa tidigare anslagna medel. Återstoden av dessa medel kan användas för all finansiera en särskild kapitalökning för Sverige om en sådan skulle komma lill stånd.

För budgetåret 1986/87 ser jag således inget behov av ytteriigare medel under denna anslagspost.

Enligt beslut 1982 skall Asiatiska utvecklingsfonden fA5DF)under fyraårsperioden 1983-1986 lillföras 3,2 miljarder dollar. Efter godkännande av riksdagen utfäste Sverige 1982 eU tolalt bidrag på 252 220 700 kr. vilket motsvarar 1,37 % av påfyllnaden. De tre försia inbetalningarna har redan gjorts. För den fjärde inbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1986/87 är medelsbehovet 63 055 175 kr.

Förhandlingar om en Qärde påfyllnad avseende perioden 1987-1990 har inletls under 1985 och beräknas vara avslutade under första hälften av 1986.

61

Internationella Jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)                Prop. 1985/86: 100

Budgetåret 1985/86                            57 000 000                                                     Bil. 5

Budgetåret 1986/87                            65 000 000

Förhandlingar om en andra påfyllnad av IFAD:s resurser inleddes under 1983. Diskussionerna har främst gällt fördelningen av bidragen mellan de två bidragande kategorierna - OECD-länderna och OPEC-länderna - och lotalvolymen för påfyllnaden.

Den försia påfyllnaden avsåg 1981-1983 och den andra påfyllnaden skulle således gälla de tre påföljande åren. 1984 blev emellertid etl "förlorat" år på grund av att påfyllnadsförhandlingarna försenats ell år och nu kommer istället 1985-1987 alt gälla som den nya perioden.

Den totala bidragsvolymen till den första påfyllnaden uppgick till 1,1 miljarder dollar. Den andra påfyllnaden blir avsevärt lägre - förmodligen 500 milj. dollar under treårsperioden 1985-1987 - , vilkel främst beror på OPEC-ländernas försämrade ekonomiska situafion.

Det största hindret för atl nå en uppgörelse har utgjorts av oenighet om hur stor andel respektive kategori skall bidra med. USA har hävdat alt fördelningen mellan OECD- resp. OPEC-länder borde ändras så atl de senare tog på sig en större andel än de 42 % OPEC-länderna hade under den första påfyllnaden. OPEC-länderna å sin sida har hänvisat till sin försämrade situation och ansett att deras nuvarande andel måste sänkas. Slutresultatet av förhandlingarna, som ännu inte hell avslutats, torde bli att OPEC-andelen sänks till 40 %.

Sveriges andel av påfyllnaden blir 3,1 % vilket skulle ge ett sammanlagt bidrag under perioden 1985-1987 på ca 140 milj. kr.

Budgeiåren 1983/84 och 1984/85 har avsatts 50 milj. kr. per år och budgetåret 1985/86 57 milj. kr. för Sveriges deltagande i den andra påfyllnaden. Dessa medel är tillräckliga för vårt deltagande i påfyllnaden.

Tillsammans med en rad andra länder gjorde Sverige i början av 1985 en förhandsinbetalning för alt bidra till alt IFAD:s verksamhet skulle kunna hållas i gång i avvaktan på att påfyllnadsförhandlingarna kunde avslutas. Den svenska förhandsinbetalningen, som avräknas mot vårt bidrag under den andra påfyllnaden, uppgick fill 35 milj. kr.

Inom IFAD har utarbetats ett särskilt program som syftar till att ge extra hjälp för alt förbättra jordbruksproduktionen i krisdrabbade afrikanska länder. Delta program, som beräknats komma atl kosta 300 milj. dollar under treårsperioden 1986-1988, skall också ses som en möjlighet att kanalisera ytteriigare bidrag genom IFAD som komplement till den ordinarie påfyllnaden som blir onormalt låg. Flera länder har för avsikt atl stödja detta Afrikaprogram efter det att påfyllnadsförhandlingarna avslutats.

Med hänsyn till inriklningen av IFAD:s verksamhet där särskild tonvikt
skall läggas vid näringsstandard och livsvillkor för de fattigaste befolk
ningsgrupperna samt de afrikanska ländernas utsatta situation vad gäller
livsmedelsproduktionen anserjag atl även Sverige bör bidra till IFAD:s
särskilda Afrikaprogram. Återstoden av de medel som tidigare budgetår
avsatts för Sveriges deltagande i den första påfyllnaden men som inte       ,-

kommer att behöva utnyttjas för detta ändamål kan tas i anspråk för ett     Prop. 1985/86: 100 svenskt bidrag till Afrikaprogrammet. Dessutom beräknar jag ytteriigare     Bil. 5 65 milj.kr. för ett sådant bidrag under budgetåret 1986/87. Det sammanlagda svenska bidraget till IFAD:s Afrikaprogram skulle därigenom kunna uppgå Ull 80 milj.kr.

Internationellt livsmedelsbistånd

Budgetåret 1985/86                              302 000 000

Budgetåret 1986/87                               338 000 000

varav

Världslivsmedelsprogrammet   (WFP)      100 000 000

Bidrag under konventionen om

livsmedelshjälp   (FAC)                           68 000 000   (1)

Internationella beredskapslagret

av livsmedel för katastrofinsatser           (lEFR)      110 000 000 (1)

Merkostnad                                            60 000 000

(1) Beräknat på basis av världsmarknadspris.

Världslivstnedelsprogrammet (WFP)

Förutom det ordinarie bidraget stödjer Sverige programmet genom atl kanalisera övrigl multilateralt livsmedelsbistånd samt viss katastrofhjälp genom WFP.

Sverige verkar för att en slörre andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd skall gå genom WFP och för att WFP skall spela en aktiv roll i katastrofsammanhang. Det är en allmän uppfattning bland givarländerna all WFP:s samordning av livsmedelsleveranser i de internationella hjälpaktionerna genomförts effektivt.

En studie av WFP:s verksamhel, inklusive Sveriges samarbete med programmet, genomfördes under 1984 inom utrikesdepartementet. Dess slutsats är att WFP inom givna ramar utför ett effektivt utvecklings- och biståndsarbete samt att Sveriges stöd till WFP bör byggas ut.

WFP:s bidragsmål för perioden 1985-1986 är 1 350 milj. dollar. Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst 78 milj. kr. årligen för budgetåren 1985/86-1986/87. Två tredjedelar av bidraget är bundet till upphandling i Sverige.

MoUagariänderna skall normall svara för koslnaderna för transportfordon, jordbmksredskap, köksutmstning m. m. Enligt WFP:s regler får detta inte finansieras över de reguljära resurserna för den händelse mottagarlandet inle kan svara för dessa kostnader. I sådana fall måste WFP förlita sig på särskilda bidrag. Sverige har sedan budgetåret 1982/83 anslagit medel lill della ändamål. Medlen, som huvudsakligen använts fill inköp av svenska transportmedel till WFP:s verksamhet i några av de allra fattigaste ländema, har enligt samstämmiga rapporter gjort stor nytta. För budgetåret 1985/86 har 10 milj. kr. anslagits för ändamålet. Med hänsyn till det allmänt omvittnade stora behovet vad gäller områden som transport och lagring föreslår jag att det separata kontantbidraget till sådana särskilda

kostnader höjs till 22 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

63

Konventionen om livsmedelshjälp (FAC)                              Prop. 1985/86:100

Under 1980 års konvention uppgår samtliga länders åtaganden till 7,6 milj. ton spannmål åriigen. Konventionen förlängdes 1983 med tre år t.o.m. den 30 juni 1986. Den kommeratt följas av en ny konvention, under vilken en svensk treårsutfästelse avses göras med förbehåll för riksdagens godkännande molsvarande högst 40000 ton vete per år. Bidragen kan utgå i form av spannmål eller kontanter.

Jag föreslår ett anslag för budgetåret 1986/87 på 68 milj. kr för atl täcka medelsbehovet för det svenska bidraget som kanaliseras genom WFP inkl. frakt- och administrationskostnader.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

Enligt FN:s rekommendationer skall lEFR uppgå till minsl 500 000 lon spannmål. Sverige har bidragit till lagret alUsedan dess tillkomst 1975. Under perioden 1981/82-1984/85 hölls 40 000 lon svenskt vete och 1 250 ton svensk vegetabilisk olja i beredskap för akuta nödhjälpsinsalser. Sveriges bidrag ställs i huvudsak till WFP:s förfogande. Sverige lämnar även WFP ersättning för fraktkostnaderna. Vid en bidragskonferens i början av 1984 utfäste Sverige, med förbehåll för riksdagens godkännande, oförändrade kvantiteter livsmedel för budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Behoven av akut livsmedelshjälp ökade snabbi under 1984, framförallt i Afrika. Efter särskilda framställningar från WFP orde Sverige under 1984 extra påfyllningar av lagret med ca 10 000 ton vete och ca 1 500 lon olja. Koslnaderna för dessa exlra bidrag inklusive frakt belastade anslagsposten Katastrofer m.m.

Mol bakgmnd av de extraordinära behoven av livsmedel i det torkdrabbade Afrika ökade Sverige tillfälligt bidragen till lEFR budgetåret 1985/86. Vetekvanlilelen ökades med 5 000 ton till 45 000 och oljekvantitelen fördubblades lill 2 500 lon. För budgetåret 1986/87 föreslår jag ett bidrag på 40 000 ton vete och 2 500 ton vegetabilisk olja. Det sammanlagda medelsbehovel för dessa livsmedelskvantiteter inkl. lagring och frakt m. m. beräknar jag till 110 milj.kr.

Sveriges åtaganden inom livsmedelsbiståndet är till stor del kvantitativa, varför den exakta kostnaden inkl. frakt är svår alt fömtsäga. Eventuella extra medelsbehov bör bestridas från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

Reglering av merkostnad

Riksdagen beslutade 1985 all de kvantiteter spannmål som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvälten bör ingå i den prisreglerade volymen. Vad som avses i detta sammanhang är Sveriges utfästelse om bidrag i form av svensk spannmål lill det internationella beredskapslagrel av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR) och utfästelse under livsmedelshjälpskonventionen (FAC) (prop.

1984/85:166; JoU 33, rskr 393). Riksdagen beslutade vidare all koslna-

64

derna för dessa åtaganden bör finansieras från biståndsanslagen och att det     Prop. 1985/86: 100 bör ankomma på regeringen att besluta om de omdispositioner inom bi-     Bil. 5 ståndsanslagen som föranleds härav (prop. 1984/85:211, JoU: 36, rskr 404).

Upphandling av svensk spannmål för att fullgöra svenska utfästelser till FAC och lEFR har hiuills skeU lill väridsmarknadspris.

För merkostnad som uppkommer under budgetåret 1985/86, genom alt de kvantiteter spannmål det här är fråga om ingår i den volym för vilken priserna fastställs inom ramen för jordbmksprisregleringen, beräknas ell medelsbehov på 60 milj.kr.under denna anslagspost för budgetåret 1986/87. Beträffande skillnaden mellan världsmarknadspris och svenskt pris budgetåret 1986/87 avser jag återkomma i budgetpropositionen för 1987/88.

Övriga organisationer

Budgetåret 1985/86                  220 800 000

Budgetåret 1986/87                  249 000 000

FN:s hjälpprogram för

Palestina-flyktingar   (UNRWA)     70 000 000

FN:s flyktingkommissarie   (UNHCR)        90 000 000

Internationella familjeplanerings-
federationen (IPPF)                    75 000 000
UNCTAD/GATT: s internationella
handelscentrum   (ITC)               14 000 000

FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA)

Organisationen har under många år haft stora ekonomiska problem. Situationen försämrades ytterligare i juni 1982 i samband med Israels invasion i Libanon, då flera flykfingläger förstördes.

UNRWA uppskattar medelsbehovet för 1986 fill 170 milj. dollar, vilkel innebär en ökning med 16 % jämfört med 1985 års starkt reducerade budgei på 146 milj. dollar.

Sveriges bidrag till UNRWA:s reguljära program budgetåret 1985/86 (verksamhetsåret 1985) uppgick till 60 milj.kr. Dessutom gav Sverige ett extra bidrag på totalt 10 milj. kr.

Sverige har med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst ett ordinarie bidrag för budgetåren 1986/87 (verksamhetsåret 1986) och 1987/88 (verksamhelsårel 1987) på 70 milj. kr. per år. En del av bidraget för 1985/86 (35 milj. kr.) betalades ut som förskoll i början av 1985, eftersom organisationen befann sig i elt akut krisläge. Ell liknande förskott för budgetåret 1986/87 kan komma aU aktualiseras.

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Organisalionen växte kraftigt i samband med de mycket stora flyktingströmmarna under senare hälften av 1970-talet och början av 1980-talet.

65

5    Riksdagen I985/S6. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Flyktingsituationen är fortfarande allvariig och komplicerad. Del finns Prop. 1985/86:100 idag cirka 12 miljoner flyktingar i väriden, inkluderande palesfinska flyk- Bil. 5 tingar. Häri finns inbegripet personer som tvingats lämna sina hem av andra skäl än politiska. Den bästa lösningen för flyktingarna, frivillig repatriering, är ofta svår aU uppnå. Under senare år har UNHCR haft viss framgång när det gäller frivillig repatriering, t. ex. från Djiboufi till Efio-pien. Det stora flertalet flykungar befinner sig i u-länder, av vilka en del tillhör gruppen de allra fattigaste, utan lösning i sikte. Lösningar måsle sökas genom insatser för all uppnå självförsörjning för flykfingarna, företrädesvis genom anknytning till u-ländernas egna utvecklingsansträngningar.

UNHCR: s lotala budgei för verksamhetsåret 1985 beräknas uppgå till drygt 500 milj. dollar

För verksamhetsåret 1985 (budgetåret 1984/85) lämnade Sverige elt bidrag på 60 milj.kr.fill UNHCR:s reguljära program. Dessulom ulgick extra bidrag på ca 50 milj. kr. lill såväl de reguljära som särskilda programmen. Budgetåret 1985/86 uppgår bidraget fill 75 milj. kr.för UNHCR:s program 1986, vartill fömtses behov av exlra bidrag från anslagsposten Katastrofer m. m. inom anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Sverige har för budgetåren 1986/87 (verksamhetsåret 1987) och 1987/88 (verksamhetsåret 1988) med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst ell bidrag på 90 milj. ki. per år.

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)

En hög befolkningstillväxt utgör elt hinder för utvecklingsanslrängning-arna i många u-länder. En förbättrad tillgång på familjeplaneringstjänster är en av fömtsättningarna för att befolkningstillväxten skall kunna minskas. Såväl befolkningskonferensen i Bukarest 1974 som den i Mexico 1984 slog fasl alt familjeplanering är en grundläggande mänsklig rättighet. Det slår dock klart att befolkningsproblem endasl kan lösas genom samverkan av social och ekonomisk utveckling och direkta ålgärder som hälsovårdsinsatser, familjeplanering, förbättring av kvinnornas ställning och utbildning. Vid den internationella befolkningskonferensen i Mexico betonades de frivilliga organisationernas roll i befolkningssammanhang. Familjeplanering har i många länder startals genom initiativ av frivilliga organisationer såsom familjeplaneringsföreningar. Genom att de växt fram ur lokalsamhället har sådana föreningar särskilda förutsättningar atl genomföra familjeplaneringsprogram.

IPPF är en federation av familjeplaneringsföreningar och en väridsom-spännande frivilligorganisation med målet att främja familjeplanering och föräldraskap under ansvar. Sverige har under en följd av år bidragit till IPPF:s verksamhet. Användningen av bidragen regleras i avtal. För budgetåret 1985/86 har avtal ingåtts om elt bidrag på 67 milj.kr. varav 10 % skall användas för bl. a. kvinno- och ungdomsprojekt. Jag finner det angelägel att fortsätta samarbetet med IPPF och föreslår ell bidrag om 75 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

66

UNCTADlGATT:s internationella handelscentrum (ITC)           Prop. 1985/86: 100

Sveriges bidrag till UNCTAD/GATT:s internationella handelscentmm     ''- (ITC) uppgick budgetåret 1985/86 fill 12 milj. kr., varav I milj. kr. till ITC:s råvamprogram.   För budgetåret   1986/87 föreslår jag etl bidrag på 14 milj, kr., varav 1 milj.kr. fill ITC:s råvamprogram. Vidare föreslår jag alt Sverige lämnar en molsvarande utfästelse för budgetåret 1987/88.

Övriga multilaterala bidrag

Budgetåret 1985/86                              65 900 000

Budgetåret 1986/87                            133 100 000

Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag används för bidrag till en rad olika organisationer. Den är också en reserv i den multilaterala budgeten, som är nödvändig för all Sverige skall kunna finansiera multilaterala insatser som inle kan fömtses idag eller som kan ha betydelse för den internationella uppfattningen om Sveriges inställning fill nord/syd-samarbelel.

Under budgetåret 1986/87 behövs medel för alt finansiera bl. a. följande insatser:

Sverige har utfäst sig att finansiera en tredjedel av driftskostnaderna för det internationella sjöfartsuniversilel i Malmö, som drivs i regi av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Medelsbehovel för 1986/87 beräknas till ca 12 milj. kr.

Liksom under lidigare år bör också vissa andra mindre multilaterala bidrag belasta denna anslagspost. Som exempel kan nämnas FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR), FN:s center för transnationella företag (UNCTC), FN;s boende- och bebyggelsecenter (HABITAT), FN:s kvinnofond. Röda Korsets internationella kommilté samt vissa insatser på miljöområdet. Från anslagsposten bekostas även ytterligare stöd till det internationella handikapprogrammel.

Under anslaget beräknas också medel till FN:s narkotikafond (UNFDAC). Narkofikafonden har utvecklat sin verksamhet i de narkotikaprodu-cerande länderna i Sydamerika och Asien. Stöd lämnas för integrerad landsbygdsutveckling, ulveckling av social- och hälsovård och ulbildning.

Sveriges slöd till narkotikafonden är en viktig del av vårt internationella narkofikaarbete. Genom fonden kan Sverige stödja och uppmuntra produ-cenfiänderna att ytterligare bekämpa den illegala narkotikaproduktionen. Sverige hjälper också utvecklingsländerna atl angripa etl för dem stort problem som har förödande sociala och ekonomiska konsekvenser. Sverige är ett av de länder som gett störst bidrag till FN-fonden. För år 1985 gav Sverige ell bidrag på sammanlagt 8 milj.kr. varav hälften var öronmärkt för projekt i Pakistan, Thailand och Pem. Jag beräknar att Sveriges bidrag för år 1986 skall uppgå lill minsl samma belopp som för år 1985.

Jag beräknar att ca 25 milj. kr. behövs för bidrag till dessa mindre fonder och organisationer.

Världsbanksorganet Internationella finansieringsbolaget (IFC) har be
slutat höja sitt kapital med 650 milj. dollar. Sverige har deltagit i detta
beslut. Höjningen är avsedd att stödja en utvidgad verksamhet för IFC      57

under kommande femårsperiod och därmed öka världsbankgmppens möj-     Prop. 1985/86:100
ligheter att främja investeringar inom den privata sektorn i u-länder.      Bil. 5

Efter en närmare granskning av IFC:s planer för den kommande verksamhetsperioden har för svensk del kunnat konstateras att positiva förändringar beräknas ske på några områden där Sverige tidigare framfört kritiska uppfauningar. Sålunda avser IFC att öka uUåningen fill Afrika och därmed de fattigaste u-länderna. Vidare har en ökad satsning på jordbrukssektorn redan inletts. Genom ökade resurser kommer IFC också kunna öka sitt tekniska bistånd i form av rådgivning bl. a. i förelagsjuridiska och finansiella frågor.

Av den nu beslutade kapitalhöjningen på 650 milj. dollar har Sverige erbjudits alt teckna 1,27 % vilket motsvarar 8,27 milj. dollar. Betalningen kan erläggas i fem lika stora årsbidrag, dvs 1,654 milj. dollar per år. Den första utbetalningen skall ske per den 1 februari 1986. Medelsbehovet för denna utbetalning, som beräknats till ca 14 milj. kr., har anslagils av riksdagen för budgetåret 1985/86 (prop. 1984/85: 100; UU 12, rskr 225).

Medelsbehovet för den andra utbetalningen, som skall verkställas under budgetåret 1986/87, beräknas till ca 14 milj.kr.

Flera internaUonella organisafioners finansiella situation präglas av osäkerhet. Det gäller t. ex. UNHCR som fortfarande slår inför en allvarlig och komplicerad flyktingsituation samtidigt som det är oklart om organisationen får tillräckliga resurser för sin verksamhet. Den exlra generalförsamling som skall hållas i maj 1986 om Afrikas kritiska situation kan komma att leda lill krav på ökade internationella insalser för krisdrabbade afrikanska länder. U-ländernas allvarliga problem vad gäller miljö- och markvård och energiförsörjning som främsl förorsakas av ökenutbredning och avskogning, måste också få ökad uppmärksamhet i de inlernalionella organisationernas verksamhet. Delta bör ske både genom förstärkta internationella forskningsprogram som ger resultat på längre sikl och genom biståndsinsatser som ger mer omedelbara resultat.

Sverige bör ha beredskap att ge extra stöd till organisationer som har akuta finansieringsproblem och fill insatser för att lösa vissa centrala utvecklingsproblem. Mot denna bakgmnd finner jag det angeläget att anslagsposten Övriga multilaterala bidrag får en särskilt stor ökning på ca 65 milj.kr. som kan utnyttjas för extra insatser på bl.a. de områden jag nyss nämnt. Användningen av dessa medel kommer alt bestämmas på grundval av en närmare bedömning av de berörda organisationernas behov av resurser och deras förmåga att på ett effektivt sätt använda extra bidrag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

I.godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete som jag har förordal i det föregående,

2. godkänna de gjorda utfästelser som jag angivit i det föregående,

3. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som jag härutöver har föreslagil i del föregående,

4. lill Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret           68 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 2 550 000 000 kr.

c 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA              Prop. 1985/86:100

Bil   5

1984/85 Utgift 3 948 992 692   Reservation 1 450 479 801 1985/86 Anslag 4 226 135 000 1986/87 Förslag 4 624 545 000

SIDA:s anslagsframställning

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) föreslår för budgetåret 1986/87 en höjning av biståndet genom SIDA med 653,9 milj. kr. till 4 880 milj. kr. SIDA har därvid utgått ifrån att bislåndsanslagen för budgetåret 1986/87 skall motsvara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) år 1986 och därför med ledning av en ijuli 1985 gjord uppskattning av BNI skall höjas med 800 milj. kr. till 8 860 milj. kr. Förslaget innebär att andelen för utvecklingssamarbete genom SIDA ökas från 52 till 55 % av biståndsanslagen.

SIDA framhåller atl fördelarna av de senaste årens uppgång i den internationella konjunkturen fördelats ojämnt mellan u-länderna och att dessas betydande skuldbörda medfört ytterligare påfrestningar. I Latinamerika har den ekonomiska situationen förvärrats. Den utbredda fattigdomen består i Afrika och Asien. I Afrika har den ekonomiska krisen skärpts och särskilt berört jordbruket, vilket lett till minskad livsmedelsproduktion per invånare. Svälten i Afrika beror inte främst på långvarig torka utan på fattigdomen. Livsmedelsbistånd är inle tillräckligt. SIDA framhåller att det reguljära utvecklingsbiståndet har fill syfte atl minska fattigdomen och att orsakerna till katastrofsituationen måste angripas för att framtida svältkatastrofer skall kunna förebyggas. SIDA understryker behov av kraftigt ökade medel för katastrofbistånd, särskilt för insatser i Afrika.

Långvarig erfarenhet av utvecklingssamarbete och den försämrade situationen i många mottagarländer har lett till betydande förändringar i biståndets inriktning. Hälsobiståndet har i ökad omfatlning inriktats på insatser för underhåll och utbildning inom primärhälsovården på landsbygden. Samarbele mellan mindre industrier i Sverige och mottagarländerna, insatser för markvård och byskogsbruk samt underhåll av befintliga anläggningar har givits ökat utrymme. I Latinamerika behövs ökat stöd för de demokratiska krafterna och för diktaturens offer. I Asien inriktas biståndet alltmer på de fattigare befolkningsgrupperna. I Afrika kan ökat stöd till landsbygdsutveckling, befolkningsprogram, markvård och katastrofförebyggande verksamhel lägga gmnden för ulveckling. SIDA understryker viklen av flexibilitet och anpassning i biståndet.

I fråga om bistånd till demokratisk utveckling har väsenUiga insatser kunnat göras av SIDA och enskilda organisationer. SIDA framhåller, att verket undersöker vilka ylleriigare ålgärder som kan vidtas inom landprogrammen för att främja demokratisk utveckling.

Beträffande bundet bistånd föreslår SIDA att detta i särskilda fall skall kunna avbindas för att skapa större affärsmässighet.

SIDA framhåller att styrelsens förslag till medelsramar för samarbetet
med programländerna är grundade på ländernas biståndsbehov och mot
tagningskapacitet, på erfarenheterna från pågående samarbete och på me-     69

delsutnyttjandet. Höjningar utöver bibehållet realvärde föreslås för Elio-     Prop. 1985/86: 100 pien, Guinea-Bissau, Indien, Mombique, Nicaragua, Zambia och Zim-     Bil. 5 babwe. För Bangladesh och Vietnam föreslås oförändrade medelsramar.

På regeringens uppdrag har SIDA gjort en översyn av enskilda organisationers biståndskapacitel. Av översynen framgåratt organisationerna även i fortsättningen kan ta emot ett växande stöd från SIDA i takt med aU deras kunnande och erfarenhet ökar. SIDA föreslår därför en avsevärd höjning av biståndet genom enskilda organisationer.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1986/87 föreslår jag alt 4624,5 milj. kr ställs till förfogande för utvecklingssamarbete genom SIDA. Det innebär en anslagsökning med 398,5 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1985/86.

Importstöd

Drygt 40 % av det landinriktade biståndet utgår i form av importstöd. 1 1985 års budgetproposition lämnades en redovisning av regeringens överväganden om imporlslödets belydelse som biståndsform och om inriklningen och handläggningen av detla slöd.

På grundval av regeringens överväganden har SIDA fastställt nya riktlinjer för importstödet. Jag välkomnar dessa riktlinjer.

Riktlinjerna är generellt utformade. Del är därför angeläget att dessa — som SIDA framhåller i anslagsframställningen - anpassas till förutsättningarna i varje mottagarland och kompletteras med planer på medellång sikl för importslödet till landet.

Konkurrens i upphandlingen av förnödenheter inom biståndet är angelägen. Atl upphandling binds till svenska varor och Ijänster, får inte innebära atl kravet på affärsmässighet under upphandtingen åsidosätts.

SIDA framför i sin anslagsframställning atl styrelsen vid olika tillfällen har erinrat om att bindning av biståndsmedel till svenska varor och ijänster innebär risker för ökade kostnader och ofta för med sig problem även i övrigt för mottagarländerna. Jag delar denna uppfattning och erinrar om alt en viss sänkning av det bundna biståndets andel i del landinriktade biståndet förordades i fjolårels budgetproposition. De skäl som då anfördes, bl.a.behovel att säkerställa största möjliga affärsmässighet inom bistån-del, särskill i ett läge när flera programländer befinner sig i en akut försörjningskris, äger alltjämt giltighet.

Styrelsen föreslår nu att denna strävan lill ökad affärsmässighet förstärks genom att utnyttja möjligheten att i undantagsfall häva bindning av upphandling till Sverige.

Om lämpliga produkter inte finns på den svenska marknaden eller om
det vid upphandlingen kan fömtses en klar risk för alt svenskt anbud inle
är konkurrenskraftigt, så anser jag i likhel med SIDA atl upphandUngen
bör ske i inlernationell konkurrens, dvs. med obundna medel. Om bistån
det i sådana fall är bundel till upphandling av svenska varor och Ijänster,
bör, efter begäran hos regeringen, SIDA kunna ges bemyndigande atl häva 70

bindningen.

Regionala insatser i södra Afrika                                       Prop. 1985/86:100

Bil 5 Den regionala samarbelsorganisalionen Southern African Development

Co-ordination Conference (SADCC), som bildades år 1980, har Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, Mozambique, Swaziland, Tanzania, Zambia och Zimbabwe som medlemmar. Samarbetet syftar till att motverka regionens beroende av Sydafrika och stärka medlemsländernas ekonomiska bas.

Trots en rad svårigheter - den världsekonomiska tillbakagången, låga världsmarknadspriser på ländernas exportprodukter, snabbt ökad skuldbörda, långvarig torka och den sydafrikanska destabiliseringspoliliken -har SADCC-samarbetet gjort anmärkningsvärda framsteg. Framgångarna kan bl. a. tillskrivas den stora politiska belydelse som samarbetet har och etl pragmatiskt arbelssäll.

Det svenska SADCC-bislåndel, som framför allt har omfattat insalser i fråga om transporter och kommunikation, har i slor utsträckning kunnat tillgodoses genom utnyttjande av svensktillverkad utmstning och svenska tjänster. I vissa fall har samarbele etablerats framgångsrikt med de övriga nordiska länderna.

Genom ett uttalande i Reykjavik i december 1984 tog de fem nordiska statsministrarna etl initiativ till etl bredare samarbete med SADCC-länderna. Initiativet presenterades i anslutning lill SADCC:s givarkonferens i Swaziland i början av år 1985. Under 1985 har arbetats med atl konkretisera samarbetets innehåll och en deklaration om bredare samarbele mellan de fem nordiska länderna och de nio SADCC-länderna förväntas bli undertecknad i januari 1986.

Det bredare samarbetet är inriktat bl. a. på handel, invesleringar, tekniskt bistånd och kulturellt samarbete. Jag kommer all föreslå att medel beräknas för dessa insalser inom ramen för del bredare samarbetet under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.

Förvaltningsbistånd

Flera av Sveriges programländer har efterfrågat svensk förvaltningspersonal till befallningar i sin centrala administration. Av SIDA kontraktsanställd personal har tjänstgjort som rådgivare på viktiga poster inom planerings-, finans-, jordbruks-, industri- och andra fackministerier. En växande grupp kontraktsanställda har uppgifter inom biståndet som projektchefer eller koordinatörer med ansvar för svenska biståndinsatser.

Administrativt utbildad personal är en viktig faktor för etl lands utveckling. Stöd till atl förbättra administrativa syslem och mtiner och lill alt stärka programländernas förvaltning och projektadministration är en värdefull form av bistånd. Del är viktigt all förvallningsbiståndel utformas så atl uppgifterna utförs tillsammans med mollagarlandels personal för att åsiadkomma en varaktig förbättring av den administrativa situafionen på mottagarsidan. Ulbildning är en väsenilig del av förvallningsbiståndel.

I dialogen med programländerna bör från svensk sida framhållas bety
delsen av insalser för alt stärka administrationen. Stöd till sådana insalser
bör erbjudas främst inom sektorer till vilka svenskt bistånd i övrigt är         71

koncentrerat i respektive land. Stöd fill finansiella funktioner som admini- Prop. 1985/86: 100 stration av skuld- och räntebetalningar, saml till planering och samordning Bil. 5 av utländskt bistånd kan också vara viktigt med tanke på flera länders krissituation. Ökat samarbele mellan institutioner i Sverige och respektive mottagarland kan vara en lämplig form för förvaltningsbislånd inom respekfive sakområde. Jag välkomnar SIDA:s planer på att utarbeta riktlinjer för förvaltningsbistånd i programländerna som ell vikiigi led i strävandena alt stärka mottagningskapaciteten för ufiändskl bistånd.

Forskning

Såväl SIDA som SAREC stöder forskning. Ansvarsfördelningen dem mellan beträffande olika typer av forskningsstöd bör inte ändras. Däremot bör det finnas utrymme för kompletterande insatser. Mot bakgmnd av de överväganden som gjorts i den översyn som genomförts av SAREC:s verksamhet finns några områden där ett utökat samarbete mellan SIDA och SAREC kan vara fmktbart. SIDA bör exempelvis kunna gå in med slöd lill insalser där SAREC stöder forskarutbildning. Vidare kan slörre insatser i form av biblioteksstöd och stöd lill forskningslaboratorier ibland lämpa sig för kompletterande SIDA-finansiering. SIDA bör också kunna bidra till alt hjälpa motlagaradministrationen atl föra ul och tillämpa forskningsresultaten. Inom landramarna finns även möjligheten atl finansiera utbildning vid de inlernalionella forskningsinstitut som stöds av SAREC. Under avsnittet C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) har jag angett alt SAREC skulle kunna åta sig att stödja forskningsinsatser, där fördjupning behövs som uppföljning av SIDA-projekt. Vissa av de SAREC-stödda insatserna kan också vara till hjälp i SIDA:s långtidsplanering.

Programländer

Jag förordar att medelsramarna för samarbelsländerna ökas med sammanlagt 175 milj. kr. Förslagen till medelsramar för mottagarländerna och andra ändamål framgår av tabell 4. Det icke landprogrammerade biståndet genom SIDA, främst anslagsposterna Regionala insatser och Katastrofer m.m.bör även fortsättningsvis i betydande utsträckning kunna användas för insatser i programländerna.

Utvecklingssamarbetet med Angola bör i första hand bidra till resurs
tillväxt och ökat ekonomiskt oberoende. Det ligger väl i linje med landets
krisplan, som är inriktad på återuppbyggnad, på återhämtning av ekono
min och på befolkningens basbehov. Biståndet bör även fortsättningsvis
omfatta betydande stöd för fiske, primärhälsovård och import av reservde
lar, utmstning och andra nödvändighetsvaror. Den framtida utformningen
av stödet till transportväsendet som nu lämnas som importstöd bör närma
re övervägas. Behovel av personalbistånd och ulbildning inom samarbets-
sekiorerna bör särskill beaklas. Angola befinner sig i en krissituation mot
bakgrund av dess utsatta läge i södra Afrika. Landets möjligheter att
tillgodogöra sig biståndet har trots delta förbättrats. Jag föreslår atl me-           y-)

delsramen för Angola höjs med 10 milj. kr. lill 125 milj. kr.

Biståndet lill Bangladesh syftar främsl lill förbättrade levnadsförhållan- Prop. 1985/86: 100 den för fattiga folkgmpper på landsbygden genom sysselsättningsskapande Bil. 5 insatser och stod till hälsovård och ulbildning. Importslödet, som huvudsakligen är bundet till upphandling i Sverige, bör främst inriktas på ell mindre antal enkla produkter och insatsvaror. Det är förenat med svårigheter att nå ul till och på kort sikt väsentligt öka stödet fill de mest eftersatta grupperna utan alt biståndets kvalitet försämras. Jag förordar en oförändrad medelsram för Bangladesh.

Utvecklingssamarbetet med Botswana syfiar främst till atl stödja Botswanas strävanden till oberoende och till ekonomisk och social utveckling. Insatserna bör också i fortsättningen vara inriktade på landsbygden och huvudsakligen avse vattenförsörjning, undervisning och distriktsulveck-ling. Botswana har på ett effektivt sätt utnyttjat svenska bislåndsmedel. Torkan i södra Afrika ställer krav på fortsalt ulbyggnad av vattenförsörjningen. Jag föreslår en höjning av medelsramen för Botswana med 5 mUj.kr. fill 90 milj. kr.

Etiopien befinner sig i en akut försörjningskris. Behovet av insatser för markvård och livsmedelsförsörjning bör särskilt beaktas. Vidare bör eftersträvas atl behov av långsikliga katastrofförebyggande insatser tillgodoses. Med hänsyn fill rådande osäkerhet om förutsättningarna för ökat stöd för landsbygdsutveckling bör medelsramen för utvecklingssamarbete med Etiopien höjas med lägre belopp än SIDA föreslagit. Jag föreslår en höjning med 15 milj. kr. till 130 milj. kr. Jag finner det angeläget att dämtöver hålla beredskap för extra insalser som bekostas med medel för katastrofbistånd.

I Guinea-Bissau bör genomförandet av ett ekonomiskt stabiliseringsprogram underlättas genom importslöd. En fortsatt begränsning av antalet sektorer och insalser i utvecklingssamarbetet bör eftersträvas. Tillväxt-och utjämningsmålen för biståndet bör ges särskild tyngd. Jag förordar en höjning av medelsramen med 5 milj. kr till 75 milj. kr.

Biståndet till Indien bör i växande omfaitning inriktas på de mest eftersatta grupperna, särskilt på landsbygden. Strävandena atl koncentrera stödet till ell begränsat antal långsikliga insatser inom skogsbruk med markvård, hälsovård och dricksvatlenförsörjning bör fortsätta. Importstödet bör i ökad utsträckning inriktas på särskilda sektorer, främst energisamarbete, där svenska resurser tas i anspråk. Genom denna fördelning och inriktning av biståndet kan såväl uljämningsmålet som tiUväxtmålet tillgodoses i utvecklingssamarbetet med Indien. Mot denna bakgmnd föreslår jag en höjning av medelsramen med 20 milj. kr. lill 370 milj. kr.

Medelsramen för utvecklingssamarbetet med Kap Verde bör enligt min mening höjas med 5 milj. kr. lill 55 milj. kr. Den ökade medelsramen motiveras av del stora importbehovet i fråga om livsmedel och insatsvaror och landets förmåga atl effekfivt tillgodogöra sig bistånd.

Biståndet lill Kenya syfiar huvudsakligen lill att förbättra försörjningen
av den fattiga delen av landsbygdsbefolkningen. Jag finner skäl alt även
fortsättningsvis inrikta biståndet på landsbygdsutveckling med koncentra
tion på jordbmk med markvård, vattenförsörjning och hälsovård med
familjeplanering. Därvid bör eftersträvas ökade insatser för markvård och   73

för familjeplanering inom hälsoslödel. Medelsramen för Kenya bör höjas     Prop. 1985/86:100
med5 milj.kr.fill 135 milj.kr.                                               Bil. 5

Utvecklingssamarbetet med Laos bör också i fortsättningen inriktas på skogsprojekt som omfattar plantering, skogsvård och avverkning och på utveckling av landets svaga kommunikationer. Dessutom bör importstöd utgå bl. a. för inköp av basvaror som asfalt och papper samt för vissa reservdelar. Jag förordar att medelsramen för utvecklingssamarbete med Laos ökas med 5 milj. kr. lill 70 milj. kr.

Biståndet till Lesotho syftar fill att minska beroendet av Sydafrika genom all öka landels produklion av livsmedel och brännved och genom alt skapa arbetstillfällen för arbetskraft som är sysselsatt i Sydafrika. Insatserna bör bl. a. inriktas på att hejda jorderosionen genom t. ex. skogs-planleringsprojekl och på användning av arbelskraftintensiv teknik. Medelsramama för Lesotho har ökat snabbare än utbetalningarna. Jag föreslår oförändrad medelsram under den konsolidering som nu äger mm.

Biståndet fill Mogambique syfiar till all minska beroendet av den sydafrikanska ekonomin och lill ekonomisk och social utveckling. Samarbelel bör även i fortsättningen inriktas främst på slöd till familjejordbmk och livsmedelsförsörjning, uppmstning och underhåll av industri och infrastmktur samt ulbildning. Med hänsyn lill den akuta försörjningskrisen bör liksom f.n.etl omfattande importstöd ulgå, främst i form av enkla basvaror, reservdelar och insatsvaror. Landets krissiluafion och utsatta läge i södra Afrika kräver anpassning och flexibilitet i biståndets användning. Jag föreslår atl medelsramen för Mozambique höjs med 30 milj.kr.till 300 milj. kr.

I biståndet till Nicaragua prioriteras utvecklingen inom gmv- och skogssektorerna. Syftet är att bidra lill landels oberoende och alt på sikt öka exportinkomsterna. Nicaragua befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, främst fill följd av väpnad aggression och ekonomiska sanktioner mot landet. Under sådana förhållanden är ökad flexibililet i biståndet påkallad, vilket bl. a. bör lillgodoses genom importstöd. Nicaraguas kapacitel att ta emot bistånd är god. En ökning av siödet med 35 milj. kr. till 125 milj. kr. är motiverad.

Stödet lill Sri Länka har sedan 1978 dominerats av valtenkraftprojektet Kotmale. Enligt den av riksdagen beslutade fördelningen av medelsanvisningarna för projeklel under budgetåren 1984/85-1987/88 (UU 1983/84:15; rskr 334) ulgör behovel av nya medel för budgetåret 1986/87 190 milj. kr. Därjämte beräknar jag 20 milj. kr. för stöd åt landsbygdsutveckling och undervisning. Medelsramen för Sri Länka föreslås därför under budgetåret 1986/87 till 210 milj. kr. SIDA bör fortsätta aU förbereda ökade insatser lill förmån för de fattigaste befolkningsgmpperna.

Biståndet till Tanzania har alltmer inriktats på stöd lill anpassningsål
gärder som bidrar fill ekonomisk återhämtning och tillväxt. Denna inrikt
ning bör bibehållas och såvitt möjligt förstärkas. Biståndet bör utnyttjas
för drift, underhåll och uppmstning av befintliga anläggningar och social
service. Ell omfattande importslöd är motiverat särskilt med hänsyn till
behov inom jordbmk, industri och transportväsende. Det är av slor vikt alt
stödja landets ansträngningar att övervinna den rådande ekonomiska kri-   74

sen. Jag föreslår atl medelsramen höjs med 15 milj. kr. till 475 milj. kr.

Liksom hiuills, bör utvecklingssamarbetet med Vietnam koncentreras Prop. 1985/86:100 på pappersproduklion, i första hand vid Vinh Phu-projektel, men också vid Bil. 5 de två pappersbruk i södern som erhållit svenskt stöd. Vid förhandlingarna om samarbetsavtal med Vietnam i maj 1985 ställdes från svensk sida krav på alt Vietnams regering verkar för all förbäUra situationen för skogsarbetarna vid Vinh Phu-projektet. Enligt avtalet som träffades skall en vietnamesisk rapport i dessa frågor presenteras för Sverige senast den 31 januari 1986. Rapporten skall redogöra för de ålgärder och förbättringar som vidtagits för skogsarbetarna rörande anställningsvillkor, rekryteringsformer och materiella förhållanden. Under våren 1986 kommer Sverige all la ställning till om genomförda och planerade förbättringar för skogsarbetarna är tillräckliga för att fortsatt svenskl slöd skall kunna ulgå lill skogsdelen av Vinh Phu-projektel. Vidare bör utvecklingssamarbetet även fortsättningsvis omfatta stöd till hälsoseklorn, främst primärhälsovård och slöd lill produktion av läkemedel. Samarbetet bör också omfatta fortsaU stöd till förbättrad energiförsöijning i Vietnam, särskilt i landets södra delar. Dämtöver bör importstöd utgå bl. a. för inköp av konstgödsel till jordbmket. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 300 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Zambia syfiar till atj bidra lill landels ansträngningar alt öka livsmedelsproduktionen, förbättra den fattiga landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden och lindra verkningarna av den långvariga ekonomiska krisen. Biståndet bör omfatta bl. a. stöd lill ulsä-desprogram, kooperationen, samhällstjänster och insatsvaror för småbru-karfamiljerna i syfte alt bidra till en effektivisering av jordbmket. Jag föreslår en ökning av medelsramen med 15 milj. kr. till 205 milj. kr.

Biståndet lill Zimbabwe skall bidra lill social och ekonomisk utjämning och främst avse eftersatta grupper på landsbygden. Vidare bör biståndet inriktas på att stödja Zimbabwes ansträngningar att minska landets ekonomiska beroende av Sydafrika. En förbäUrad effektivitet i biståndssamarbetet har inträtt. Jag föreslår en ökning av medelsramen med 10 milj. kr. till 135 milj.kr.

Anslagsposten Vissa landprogramkostnader upptar skatter och sociala avgifter för fähpersonal som eriäggs i Sverige saml kostnader för försäkringsavgifter vid vamsändningar. Medelsbehovet för 1986/87 beräknas till etl oförändral belopp om 30 milj. kr.

75

Tabell 4. Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1985/86-1986/87

(milj. kr. )

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Medelsrara 1985/86

Förslag till medelsram 1986/87

SIDA

Före-     Föränd-draganden ring

Utvecklingssamarbete med länder

Angola

115

125

125

+ 10

Bangladesh

145

145

145

0

Botswana

85

90

90

+ 5

Etiopien

115

175

130

+ 15

Guinea-Bissau

70

80

75

+ 5

Indien

350

400

370

+ 20

Kap Verde

50

55

55

+ 5

Kenya

130

140

135

+ 5

Laos

65

70

70

+ 5

Lesotho

35

35

35

0

Mogambique

270

300

300

-1- 30

Nicaragua

90

125

125

+ 35

Sri Länka

210

210

210

0

Tanzania

460

490

475

+ 15

Vietnam

300

300

300

0

Zambia

190

215

205

+ 15

Zimbabwe

125

140

135

+ 10

vissa landprogram-

kostnader

30

30

30

0

Totalt landprogram-

merat bistånd

2 835

3 125

3 010

+175

+ 20

185

175

Regionala insatser      165

150

160

Humanitärt bistånd i
Latinamerika                          125

Humanitärt bistånd i

södra Afrika

180

205

200

+ 20

Katastrofer m. m.

393,1

600

500

+106,9

Ensk. organisationer

312

375

350

+ 38

Försöksverksamhet och metodutveckling m. m.

Rekrytering och utbildning av fältpersonal

Totalt övriga anslagsposter

170

163

169,5

+ 6,5

60

53

70

1 391,1   1 755 1 614,5   +223,4

Totalt bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA

4 226,1

4 880 4 624.5

+398,4

76

Regionala insatser                                                          Prop. 1985/86:100

Bil   5
Under anslagsposten Regionala insatser lämnas i första hand stöd till det         -

regionala samarbetet mellan de majoritetsstyrda staterna i södra Afrika inom ramen för samarbetsorganisationen Southern African Development Coordination Conference (SADCC). Vidare har anslagsposten utnyttjats för stöd till den Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB), Mekongkommittén och elt regionalt program för fiske i Bengaliska bukten.

Stödet lill det regionala samarbetet mellan SADCC-länderna avser främja ländernas oberoende och ekonomiska tillväxt. Det bör liksom hittills koncentreras till transporter, kommunikationer och energiförsörjning. Även inom områdena utbildning, miljö och hälsovård har Sverige goda möjligheter atl lämna bistånd. Flera av de hittills beslutade insatserna genomförs i samarbete med andra nordiska biståndsgivare.

SIDA bör inom ramen för SADCC-ländernas prioriteringar främst välja insatser där behov förväntas av utrustning och tjänster som på elt affärsmässigt sätt kan handlas upp i de nordiska länderna. Om det är påkallat av särskilda skäl kan användningen av biståndsmedel bindas lill upphandling i Sverige. Så långt som möjligt skall upphandling i Sydafrika undvikas.

På initiativ av de nordiska statsministrarna pågår förberedelser för elt arrangemang för bredare ekonomiskt samarbete mellan Norden och SADCC-länderna. Medel bör beräknas för biståndsinsatser inom ramen för det bredare samarbetet. Jag räknar med att överenskommelse om elt sådant arrangemang kommer att träffas i början av 1986.

Anslagsposten bör också kunna utnyttjas för regionala insatser i Centralamerika. I elt läge där denna region alltmer präglas av konflikter finns det skäl alt stödja strävanden till ökat samarbele mellan länderna på utvecklingsområdet. Insatser som främjar de bislåndspolitiska målen och bidrar lill en ökad regional integration bör kunna komma i fråga för stöd från anslagsposten Regionala insatser.

Med hänsyn till medelsbehovel för det bredare ekonomiska samarbetet med SADCC-länderna och för stöd till regionalt samarbete i Centralamerika bör anslagsposten Regionala insatser höjas med större belopp än SIDA föreslagit. Jag föreslår att 185 milj. kr. anvisas under denna anslagspost, varav 155 milj. kr. för regionala insalser inom SADCC, 10 milj. kr.för regionala insatser i Centralamerika och 20 milj. kr. för övriga regionala insatser. För det nordiska initiativet till bredare ekonomiskt samarbete med SADCC-länderna har beräknats 20 milj.kr.av de 155 milj.kr. som anvisats för regionala insalser inom SADCC.

Humanitärt bistånd

Det humanitära biståndet är den biståndsform som starkast är förenad med medvetna ansträngningar atl medverka till en demokratisk samhällsutveckling. En central beståndsdel i detta bistånd är det konkreta stöd som lämnas till verksamhet, vars syfte är att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. Genom det humanitära biståndet konkretiseras den svenska

hållningen i försvaret av medborgerliga och mänskliga räUigheter i länder

77

där dessa grundläggande värden inte respekteras. I södra Afrika och Latin- Prop. 1985/86: 100 amerika har de demokratiska strävandena en påtaglig livskraft, trots Bil. 5 apartheidsystemet och andra former av politiskt förtryck. Stödet utifrån ger dessa strävanden ökad tyngd och internationell prestige. Jag anser att Sverige även i fortsättningen bör lämna väsentliga bidrag lill offren för politisk förföljelse i Latinamerika och södra Afrika samt till de grupper som strävar efter elt demokratiskt samhälle, fritt från förtryck och apartheid.

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Det humanitära biståndet i Latinamerika utgörs till slor del av långsiktigt stöd för mänskliga rältigheler och politiskt förföljda. Särskill utvecklingen i Centralamerika har ställt krav på omfattande nödhjälpsinsatser för ett ökande antal flyktingar och hemlösa. I de återstående militärdiktaturerna i Sydamerika har förtrycket skärpts under det senaste året. Ökade behov av stöd till förtryckels offer är att förutse i dessa länder. Till följd av den utveckling i demokrafisk riktning som inletts i Argentina, Bolivia och Umguay finns nu behov av atl genom olika rehabiliteringsprogram underlätta återanpassning av politiska fångar och flyktingar som återvänt. Jag fömtser ett ökat medelsbehov för humanitärt slöd åt dessa gmpper under en övergångslid.

Biståndet lämnas genom svenska och internationella organisationer som Diakonia, Kyrkornas världsråd och World University Service till enskilda grupper och organisationer i mottagarländerna. De förmedlande och mottagande organisationernas kapacitel är av avgörande betydelse för Sveriges möjligheter alt lämna bidrag och tillmötesgå de behov som finns. Även om den politiska situationen i flera av länderna ofta försvårar det humanitära biståndet, har möjligheterna att lämna effektivt bistånd - framför allt i Centralamerika - förbättrats under de senaste åren till följd av ökad kapacitet hos mottagande och förmedlande organisationer. Medel som anvisats under de senaste åren har så gott som helt utnyttjats. Jag finner att situationen i Latinamerika motiverar fortsatia och belydande humanitära biståndsinsatser. Anslagsposten bör höjas med 25 milj. kr.till 150 milj. kr.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

De ökande motsättningarna och förtrycket i Sydafrika ställer krav på ett

omfattande humanitärt bistånd till dem som drabbas. Det humanitära

biståndet utgör ett stöd till offren för denna utveckling och lill de krafter

som arbetar mot rasåtskillnadspolitiken och för ett majoritetsstyre. Även i

fortsättningen bör en betydande del av del humanitära biståndet ulgå till

befrielserörelserna African National Congress (ANC) och South West

Africa People's Organization (SWAPO). Detta biståndssamarbete som i

huvudsak sker i samma former som samarbetet med programländerna bör

mol bakgrund av ulvecklingen i Sydafrika och Namibia bedrivas med

betydande flexibilitet. I ökande omfatlning bör stöd lämnas lill humanitär

verksamhet i de bägge länderna, företrädesvis genom förmedling av svens-     78

ka enskilda organisationer.

Jag finner alt situationen i Sydafrika och Namibia väl moliverar en     Prop. 1985/86: 100 ökning av anslagsposten med 20 milj. kr. till 200 milj. kr. Skulle utveckling-    Bil. 5 en föranleda ytterligare behov kan medel från anslagsposten Kalastrofer m. m. utnyttjas för humanitära insatser i södra Afrika.

Katastrofer m.m.

Katastrofbistånd lämnas i första hand som hjälp åt människor i u-länder, som har drabbats av naturkatastrofer eller väpnade och politiska konflikter. Katastrofmedel kan även användas som extra bistånd fill länder, som erhåller svenskt utvecklingsbistånd och vilkas försörjning och utveckUng hotas av oförutsedda händelser. Ett tredje användningsområde är åtgärder för att förbättra katastrofberedskapen och förebygga katastrofer. Dessutom fyller anslagsposten Katastrofer m.m.funktionen av allmän reserv inom det bilaterala anslaget.

Jag delar SIDA:s uppfattning att särskilda insatser bör göras för att förebygga framtida naturkatastrofer och försörjningskriser. Insatser inom miljö- och markvårdsområdel är särskilt angelägna. Inköp och distribution av insatsvarör för jordbruket, bevaltningsprojekt och ulbyggnad av transportkapaciteten är exempel på åtgärder som kan bidra till ökad produktion av livsmedel.

I avsikt att ytteriigare studera sambanden mellan katastrofbistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete och finna former för hur dessa två biståndsformer kan effektivt samordnas pågår - som jag nämnt i redovisningen av utvärderings- och uppföljningsverksamheten — en översyn av katastrofbiståndet. Översynen, som beräknas vara genomförd i början av 1986, är avsedd atl läggas till gmnd för överväganden om den framlida inriklningen av detta bistånd.

Även om skörderesultaten varit tillfredsställande i vissa afrikanska länder, råder i flertalet länder söder om Sahara fortsalt försörjningskris till följd av torka, markförstöring eller andra förhållanden som leder till sjunkande livsmedelsproduktion. Behovel av flyktinghjälp är också stort. Jag finner anledning till en kraftig uppräkning av anslagsposten för att ge utrymme för insatser av bl. a. katastrofförebyggande karaktär. Anslagsposten bör höjas med 106,9 milj. kr lill 500 milj. kr.

Enskilda organisationer

Som anmälts i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 (prop.
1984/85:100 sid. 89) har regeringen på riksdagens uppmaning uppdragit åt
SIDA alt verkställa en översyn av de enskilda organisationernas kapaciiei
alt ta emot och förmedla stafiiga bidrag för biståndsändamål. För uppdra
get har SIDA anlitat en särskild översynsgmpp. Denna har i rapporten
Översyn av enskilda organisationers biståndskapacitel gjort en utförlig
genomgång av dessa organisationers biståndsverksamhet och framlagt ett
antal synpunkter och förslag. SIDA har därefter i skrivelse den 19 augusU
1985 till regeringen redovisat sina överväganden och slutsatser. Översyns
gruppens rapport har fogats till skrivelsen.                                            79

Biståndet genom enskilda organisationer har traditionellt arbetat inom Prop. 1985/86:100 de sociala sektorerna samt i katastrofsituationer och med flyktingfrågor. Bil. 5 SIDA fömtser att denna allmänna inriktning kommer att bestå, men att det i framtiden finns etl större behov av insalser exempelvis inom jordbmk, vattenförsörjning och markvård. Detta kommer enligt SIDA att ställa krav på ökade resurser och på vidgad samverkan mellan enskilda organisationers verksamhet och det statliga biståndet.

Den positiva värdering av bistånd genom enskilda organisationer som allmänt kommer till uttryck i översynsgmppens rapport delas av SIDA.

SIDA framhåller att det inte minst i biståndssammanhang måste ligga i varje organisations intresse atl värna om den särprägel som hänger samman med organisationens arbetssätt och bakgmnd. Därför bör staUiga bidrag lill enskilda organisationers utvecklingsprojekt inte få en sådan utformning eller omfaitning atl de kan äventyra organisationernas oberoende.

I översynsgmppens rapport påpekas att de stora olikheterna och skillnaderna gör det svårt att göra generellt giltiga värderingar, allmängiltiga lägesbeskrivningar och utfärda rekommendationer som kan tillämpas utan undantag. En anpassning måste alltid ske till de enskilda organisationernas art, målsättning och resurser.

Översynsgruppen föreslår atl kraven på egeninsais, myndighelsgodkän-nande och rapportskyldighet bibehålls, men att vid fillämpningen störte hänsyn skall kunna tas fill särskilda omständigheter. Belräffande egenin-satsen föreslås att denna i regel bör vara en kontantinsats om minst 10 % av de tolala koslnaderna saml 10 % i form av betalda eller frivilliga arbetsinsatser.

Översynsgruppen påpekar att organisationer i mottagarlandet senare avses ta över ansvaret för projekt inom utvecklingsbiståndet. Innan en enskild organisation påbörjar ett biståndsprojekt i ett visst land, måste därför godkännande från myndighet i landet föreligga. I vissa fall medger SIDA undantag från kravet på sådant godkännande. I framliden bör enligt översynsgruppen SIDA avgöra om myndighetsgodkännande för det enskilda projektet erfordras eller ej.

Översynsgruppen föreslår atl tyngdpunkten i SIDA:s befattning med ärenden om bidrag till enskilda organisationers bistånd förskjuts från handledning och förhandsgranskning mot uppföljning av pågående och avslutad verksamhet och ett utbyte av erfarenheter med organisationer i olika former.

Samrådet mellan SIDA och organisationerna bör enligt översynsgruppen byggas ut och fördjupas.

Översynsgruppen och SIDA finner att det finns förutsättningar för fortsatt ökning av anslagsmedlen för bistånd genom enskilda organisationer. SIDA understryker att en förstärkning av organisationernas kapaciiei i många fall är en förutsättning för alt en expansion skall kunna ske med bibehållen kvalitet i arbetet. SIDA anför atl den fortsaita anslagsökningen inte bör ske på bekostnad av andra biståndsformer med inriktning på särskilda målgrupper eller ändamål ulan inom ramen för en utvidgning av

biståndet till enskilda organisafioner. SIDA förordar att anslagsposten        80

under en fid av tre till fem år höjs lill 500 milj. kr.

Med hänsyn lill de individuella olikheterna bland de enskilda organisa-    Prop. 1985/86:100 tionerna understryker översynsgmppen och SIDA vikten av flexibilitet vid     Bil. 5 tillämpningen av regler och bestämmelser.

Belräffande SIDA:s sammarbele med den svenska kooperativa rörelsen ansluter sig översynsgmppen och SIDA till kooperationsutredningens (SOU 1981:60) slutsatser. Därutöver finner SIDA del angeläget all kooperativa insatser i mottagarländerna integreras i del lolala utvecklingssamarbetet med dessa länder och att storieken av egenbidrag lill biståndsverksamhet måsle bedömas från fall till fall.

SIDA ansluter sig i huvudsak lill översynsgruppens förslag om förenklad handläggning och om anpassning av denna fill organisationernas behov i fråga om planering och genomförande av projekt.

Översynen av de enskilda organisationernas kapacitet att förmedla bistånd har genomförls i nära samarbete med de berörda organisationerna. Vid elt möte med represenlanler för de organisationer som förmedlar merparten av statligt bistånd genom enskilda organisafioner har jag tagit del av deras synpunkter på översynen. Jag har kunnat konstatera att ett förtroendefullt samarbete existerar mellan SIDA och organisationerna. Med della som ulgångspunkl bör ålgärder med utgångspunkl i de förslag och synpunkter, som översynen lämnar, kunna leda Ull den kapacitetsökning på ömse sidor som eftersträvas.

Jag välkomnar förslaget att förskjuta lyngdpunkien i handläggningen i verket från förhandsgranskning lill utökad uppföljning av pågående och avslutad verksamhet. De väletablerade organisafionerna har genom åren i en rad projekt visat sig kunna motsvara delta förtroende.

De enskilda organisationerna spelar en viktig roll inom biståndspolitiken. Den kunskap om bistånd och u-länder som finns hos organisationerna utgör en viktig bas för den svenska biståndsviljan.

De enskilda organisationerna har visat sig kunna etablera en nära kontakt med nödlidande människor och alt nå ut lill utsatta gmpper, och därigenom få värdefulla kunskaper om biståndsarbete. Åtskilliga av de enskilda organisationerna engagerar sig i stöd lill folkbildning, i strävanden för yttrandefrihet och i kampen för demokratiska och fackliga rättigheter. Jag ser de svenska folkrörelsernas insalser på detta område som ett viktigt medel att främja demokralimålet i det svenska biståndet. De förslag till informations- och kunskapsutbyte mellan SIDA och organisationerna som framförs i översynen som en möjlighet atl tillvarata och nyttiggöra dessa erfarenheter, bör välkomnas.

Jag välkomnar SIDA:s avsikt atl vidta de ändringar i gällande rikfiinjer för bistånd genom enskilda organisationer som föranlelts av översynen. Jag utgår ifrån atl SIDA bl. a. beaktar möjlighelerna att finna former för handledning av oerfarna biståndsorganisationer, behovet av ulvärdering av biståndsinsatser, en utveckling av ramavtalen och ett utökat kunskaps-och erfarenhetsutbyte.

Jag föreslår alt anslagsposten Enskilda organisationer höjs med
38 milj. kr. lill 350 milj. kr. Från anslagsposten bestrids även kostnaden för
bidrag till Internationella kooperativa alliansen (IKA) och Kyrkornas
väridsråd (KVR).                                                                               81

6   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Försöksverksamhet och metodutveckling m. in.                    Prop. 1985/86: 100

Stöd från delposten Försöksverksamhet och metodutveckling bör företrä- ''" desvis inriktas pä experimentell och nyskapande verksamhet på områden som bedöms som angelägna men som är underförsörjda i fräga om resurser. Bland sådana områden där ökade insatser kan vara påkallade vill jag framhålla miljö och markvård, energiförsörjning, befolkningsfrågor och familjeplanering, åtgärder för att främja kvinnans situation och insatser för massmedia och kultur. Slöd bör lämnas främst för insatser i programländerna. Därvid bör en nära anknytning till de reguljära samarbetsprogrammen eftersträvas. Särskild uppmärksamhet bör ges åt möjligheterna att utnyttja den svenska resursbasen. Ökad användning av den svenska resursbasen förbättrar förutsättningarna för att erfarenheter från samarbetet med FN:s fackorgan kan utnyttjas i de bilaterala programmen.

Anslagsposten innefattar även delposten Insatsförberedelser och resultatvärdering, vilken ger SIDA vidgade möjligheter att förstärka sin fackkompetens för beredning och uppföljning av biståndet, bl, a.genom att anlita konsulter.

Jag föreslår att 169,5 milj.kr.avsätts för insatser under anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m. m.

Rekrytering och utbildning av fältpersonal

Anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal utnyttjas vid sidan av rekryteringen av SlDA:s kontraktsanställda fältpersonal, i allt högre grad för SIDA:s medverkan i samband med svenska företags urval av personal för u-landsarbete. Ett omfattande arbeie bedrivs också för alt aktivera den svenska resursbasen. Anslagsposten utnyttjas vidare bl. a. för att finansiera vissa programländers egen rekrytering av svensk och annan utländsk personal. Därigenom bidrar Sverige till att förstärka och utveckla mottagarländernas egen organisation och kapacitet för personalrekrytering. Fr. o. m. budgelårel 1985/86 ingår även slöd till biträdande experter och FN-volontärer i posten Rekrytering och utbildning av fältpersonal. Jag förordar att 60 milj.kr.avsätts för anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen all

1.       godkänna de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete ge
nom SIDA som jag i del föregående har förordal,

2.       till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1986/87
anvisa ett reservationsanslag av 4 624 545 000 kr.

82

c 3. Information                                                         Prop. 1985/86:100

Bil. 5

1984/85 Utgift 23 373 424     Reservation 653 037 1985/86 Anslag 24 600 000 1986/87 Förslag 26 110 000

Från anslaget bestrids kostnader för att sprida upplysning i Sverige om situationen i u-länderna samt Sveriges insatser för att bidra till utveckling i dessa länder. Drygt två tredjedelar av anslaget går till enskilda organisationers u-landsinformation och knappt en tredjedel till SIDA:s egen informationsverksamhet.

SIDA

SIDA redovisar planer på alt tillsammans med svenska folkrörelser och enskilda organisationer genomföra en speciell Afrika-kampanj. Många organisationer har, liksom SIDA, sitt eget informationsmaterial och genomför egna kampanjer fill förmån för Afrika. Genom att genomföra en kampanj under en gemensam kampanjparoll, och med utnyttjande av samlade resurser, anser SIDA att den samlade genomslagskraflen ökar. En kampanj av detta slag behöver inte innebära att SIDA och organisationerna eftersträvar en alltigenom gemensam biståndspolicy eller- praxis. Del förutses av SIDA all alla dellagande parter bevarar sin egen identitet och framträder i eget namn och genomför sina egna projekt. SIDA hemställer om etl extraanslag på I milj. kr. för att täcka särskilda koslnader i samband med Afrika-kampanjen.

SIDA anför vidare att efterfrågan på SIDA:s informationsmaterial ökar. Starkt stigande pappers- och Iryckerikostnader har dock krafligl urholkat anslagets realvärde.

Styrelsen förordar alt anslaget 1986/87 höjs från 24,6 milj. kr. till 27,2 milj.kr. I detta belopp ingår 1 mkr för den särskilda Afrika-kampanjen.

SIDA har under oktober månad lill regeringen redovisat riktlinjer för SIDA:s informationsverksamhet. Riktlinjerna anger den allmänna inriktningen av informationsverksamheten, informationens innehåll samt målgrupper och metoder. I styrelsens skrivelse lill regeringen noteras att styrelsen finner den inriklning och utformning av informationsverksamheten som successivt vuxit fram, och nu återspeglas i riktlinjerna, lämplig och ändamålsenlig. Vidare konstateras all större vikt skall läggas vid information om biståndets resultat. Styrelsen har i delta sammanhang ej granskat systemet med generella bidrag ull de enskilda organisationernas u-landsinformation.

Föredragandens överväganden

Jag välkomnar SIDA:s och de enskilda organisationernas och folkrörelser
nas initiativ lill en gemensam kampanj om situationen i Afrika. En gemen
sam kampanj är viktig för att vitalisera biståndsdebatten och stärka bi
ståndsopinionen. Jag delar SIDA:s uppfattning alt de dellagande parterna,       83

inom ramen för den gemensamma kampanjparollcn, bör bevara sin egen identitet, framträda i eget namn och genomföra sina egna projekt, men också delta i gemensamma aktiviteter.

I riktlinjerna för SIDA:s informafionsverksamhel framhålls att informationsarbetet skall bedrivas långsiktigt och mångsidigt. Som främsta målgrupp har informationsarbetet den de! av allmänheten som aktivt efterfrågar information. Jag delar SIDA:s uppfaUning att den egna informationsverksamheten knappast kan nå hela det svenska folket. Av strategisk betydelse kan det därför vara riktigt att satsa på s,k. vidareinformatörer med särskilda kanaler och medel. Jag finner även i övrigt SIDA:s riktlinjer ändamålsenliga.

Informationsanslagets storlek måste noga avvägas mol andra angelägna behov inom biståndet. Jag har dock räknat upp anslaget med 1 510 000 kr. Av detta belopp avser 510 000 kr. bidrag till enskilda organisationers informafionsverksamhel medan I milj.kr.anvisas, som en engångsanvisning, för den av SIDA föreslagna Afrika-kampanjen.

Prop. 1985/86: 100 Bii. 5

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       godkänna de rikfiinjer för Information som jag förordat i det
föregående,

2.       fill Information för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservations
anslag på 26 110 000 kr.

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

1984/85 Utgift 179 849 377 1985/86 Anslag 181 605 000 1986/87 Förslag 195 875 000

1985/86

Beräknad ändi

•ing

1986/87

SIDA

Föredraganden

Personal

421

+       1

of

Anslag

Förvaltningskostnader

117 162 000

8 911 000

+

9 358 000

(varav lönekostnader)

(81 708 000)

(5 497 000)

(+

2 857 000)

Lokalkostnader,

hemmamyndigheten

12 158 000

+ 244 000

+

2 200 000

Lokalkostnader,

biståndskontoren

28 300 000

+ 4 245 000

-

6 006 000

Utlandstillägg m. m.

23 985 000

+ 4 078 000

+

3 118 000

Engångsanvisning

—

+ 6 100 000

+

5 600 000

181 605 000

+ 23 578 000

+

14 270 000

84

SIDA                                                                           Prop. 1985/86: 100

Bil 5 SIDA framhåller atl effektivare metoder har utformats för planering och

genomförande av biståndet. Samtidigt har bl.a. ökade svårigheter i utvecklingssamarbetet och u-ländernas allt sämre ekonomi lett till skärpta krav på omsorgsfull planering och medverkan i biståndsgenomförandet. SIDA anför alt verket har behov av ökad administrativ kapaciiei för au uppnå effektivitet och hög måluppfyllelse i biståndet.

Av kapacitetsskäl tvingas SIDA i dag utkontraktera många arbetsuppgifter. SIDA föreslår att verket Ullförs 1,5 milj. kr. för aU ersätla del av den utkontraktering som sker i dag. SIDA begär också medel för en ny tjänsi. Vidare äskas medel för en ny telefonväxel, fortsalt datorisering och inköp av inventarier.

SIDA hemsläller slutligen atl SIDA får lämna kreditgaranti för lån lill bislåndspersonal inom en ram för samtida garantiengagemang upp till 16 milj.kr.

Föredragandens överväganden

SIDA:s kapacitel har utföriigt behandlats under de senaste åren. Inom SIDA håller det för närvarande på att genomföras en omorganisation vilken också kommer atl leda lill ell antal nya tjänster.

Del statsfinansiella lägel kräver slor restriktivitet vid prövning av alla myndighetsanslag. Jag kan mot denna bakgmnd ej fillmötesgå SIDA:s begäran om en ny tjänst. Jag kan ej heller biträda förslaget att SIDA tillförs extra medel för atl ersätla delar av den utkontraktering som sker i dag. Vid beräkningen av SIDA:s förvaltningskostnader har jag mol bakgrund av SIDA:s omorganisalion fillämpal eU modifierat treårigt huvudförslag om 4 % varav 1 % skall utgöra reduktionen på myndighetsanslaget under 1986/87.

Jag biträder SIDA:s förslag om en ny telefonväxel och medel för inköp av datautrustning. Inköp av dalaulmstning skall ske i samråd med statskontoret. Finansiering av inköp av telefonväxel sker genom alt förvaltningsanslaget under 10 år reduceras med 460 000 kr. per år.

Riksdagen har fastställt en ram om 15 milj. kr. för statlig garanti för lån till personal inom biståndsförvaUningen. Jag kan ej biträda SIDA:s förslag att höja garantiramen fill 16 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

I. fill Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 195 875 000 kr..

85

c 5. Nämnden för u-landsutbildning

1984/85 Utgift 15 037 900 1985/86 Anslag 17 800 000 1986/87 Förslag 20 422 000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Före-

Nämnden

draganden

Personal

35

of

of

Anslag

Förvaltningskostnader

9 097 000

+ 1 830 500

+

221 000

(varav lönekostnader)

(6 635 000)

(+ 471 900)

(+

112 000)

Elevförmåner

2 403 000

+ 192 000

+

41 000

Lokalkostnader

5 270 000

+ 280 000

+

280 000

Utbildningsbidrag

500 000

+ 2 040 000

+ 2

040 000

Engångsanvisning

530 000

+   40 000

+

40 000

17 800 000

+ 4 382 500

+ 2

622 000

Nämnden

Nämnden för u-landsutbildning för i sin anslagsframställning elt resonemang om verksamhetens inriktning i allmänhet och på olika målgrupper. Nämnden redovisar att kursutbudet skall koncentreras på utbildning för dem som är nära utresa, utbildning av opinionsbildare samt utbildning av deltagare från u-länder. Nämnden redovisar vidare atl del fr. o. m. budgetåret 1986/87 endast kommer att genomföras en terminskurs per år och att del därigenom kommer att kunna skapas möjligheter för olika typer av kortare kurser för speciella avnämare. I anslagsframställningen diskuteras också nämndens roll och det fömtses alt stor del av nämndens löpande arbelsuppgifter kommer atl kunna delegeras till ledningen vid Sandö i samverkan med ordförande/vice ordförande i nämnden. Nämnden anger att man härigenom skulle kunna åta sig att arbeta med centrala och samordnade uppgifter på utbildningsområdet. I detta sammanhang för nämnden också ett resonemang om elt särskilt nämndkansli organisatoriskt knutet till Sandö centrum. Utöver pris- och löneuppräkningar begär nämnden medel för samarbetet med statens skola för vuxna (SSVH) i Härnösand och utbildning av Svensk Volontärsamverkans (SVS) volontärer.

Föredragandens överväganden

1 budgetpropositionen för innevarande budgetår redovisas en rad av de rekommendationer som framfördes vid den ulvärdering av verksamheten vid U-cenlrum som genomfördes 1984. Nämnden har tagit ställning fill flera av dessa frågor och redovisar i anslagsframställningen bl. a. vad som gjorts beträffande U-centmms inre organisation och ekonomiadministration. Jag vill i deUa sammanhang uurycka min tillfredställelse över det översynsarbete som påbörjats av U-centrums ekonomiadministration. När det gäller den föreslagna organisafionsmodellen avser regeringen att återkomma med beslut i särskild ordning.

86

Jag finner nämndens redovisning av verksamhetens inriktning och prio- Prop. 1985/86: 100 ritering av kursverksamhet ändamålsenlig. När del gäller ulbildning av Bil. 5 människor som är nära en utresa har nämnden redovisat en rad olika målgmpper. De enskilda organisationerna är en målgmpp som genom särskilda anslagsmedel har beretts möjlighet alt i större grad än tidigare utnyttja U-centrums kursutbud. När del gäller näringslivet delar jag nämndens syn atl det framför allt är de små och medelstora förelagen, ulan egna utbildningsresurser, som är den viktigaste målgmppen för U-cenlmm. Jag delar vidare nämndens uppfattning att en fortsatt satsning bör ske på att tillgodose utbildningsbehov inom den offenUiga sektorn, bl. a. i samband med den ökande tjänsteexporten från Sverige till u-länder.

Jag delar nämndens uppfattning att verksamheten vid U-centrum kräver samverkan med en rad andra organisationer och myndigheter. Del är i detta sammanhang av stor betydelse att U-cenlrum känner lill, och utnyttjar, befintlig kompetens inom andra organisationer och myndigheter. Av stort intresse i detla sammanhang är den kursutveckling och andra samverkansmöjligheter som nämnden bl. a. förutser i samarbetet med Högskolan i Sundsvall/Härnösand.

I budgetpropositionen för innevarande budgelår fömtsåg jag alt frågan om nämndens roll borde beredas vidare. Jag delar nämndens uppfattning, redovisad i anslagsframställningen, alt stor del av det arbeie som rör Sandö U-cenlrum bör kunna delegeras till U-centrums ledning tillsammans med ordförande och vice ordförande i nämnden. Jag är dock ej beredd att nu ta ställning till nämndens vidare arbetsuppgifter och därmed ej heller till eventuella konsekvenser vad gäller t. ex. nämndens sammansättning och elt särskill nämndkansli.

Om- och tillbyggnaden av U-centrums lokaler kommer att påbörjas under år 1986. Kostnaderna för delta tas i statsbudgeten upp av chefen för försvarsdepartementet men bör belasta biståndsramen i form av en s.k.avräkning. Kostnaderna för den samlade utbyggnaden av Sandö-an-läggningen för U-centrum och civilförsvaret är beräknade till 37,5 milj. kr. varav 23,7 milj.kr. (i prisläge per den Ijanuari 1985) avses belasta biståndsramen. Härav beräknas 9 milj. kr.avse budgetåret 1986/87. Vidare beräknar jag 570 000 kr. för de inventarier som kan komma att behövas.

Jag biträder nämndens förslag alt medel för utbildning av SVS-volon-tärer anslagsvägen tillförs U-centmm. Vidare föreslår jag all U-cenlmm även budgetåret 1986/87 anvisas särskilda medel för utbildning av mindre enskilda organisationers volontärer. Däremoi kan jag ej tillmötesgå nämndens begäran att särskilda medel skall anvisas för samarbetet med SSVH i Härnösand. 1 beräkningen av nämnden för u-landsutbildningens administrativa anslag har en reduktion skett enligt etl modifierat ettårigt huvudförslag.

I avvaktan på besked om elevförmånerna är skattepliktiga eller ej bör, i likhet med innevarande år, ett belopp om 725 000 kr. reserveras på posten Elevförmåner.

87

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       godkänna de rikfiinjer för u-Iandsulbildning som jag förordat i
det föregående,

2.       till Nämnden för u-landsutbildning för budgetåret 1986/87 anvi
sa elt förslagsanslag på 20 422 000 kr.

Prop. Bil. 5

1985/86:100

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

1984/85 Utgift   159 557 016 1985/86 Anslag   173 715 000 (1) 1986/87 Förslag 231 715 000 (2)

Reservation

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

SAREC

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader (varav lönekostnader) Programverksamhet

19

of

of

5 840 000     + 660 000       +       298              000

(3 336 000)    (+ 408 000)     (+     147             000)

167 875 000(1)                         +17 625 000    +57         702         000(2)

173 715 000(1)                         +18 285 000    +58         000         000(2)

(1)    exkl. 8 000 000 kr. anvisade på anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.

(2)    inkl. 8 000 000 kr. t.o.m. budgetåret 1985/86 anvisade på anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.

SAREC

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) föreslår i sin anslagsframställning en höjning av anslaget med 18,3 milj.kr.i förhållande till innevarande budgetår. I sitt remissvar till översynsrapporten Tio år med SAREC (Ds UD 1985:2) beräknar styrelsen att ytterligare 50 milj.kr.skulle erfordras för alt genomföra de förslag som framförs i översynen.

SAREC är inrättat med två huvudmotiv: strävan aU inom ramen för Sveriges utvecklingsbistånd ge forskningen en mer framträdande plats än u-länderna själva funnit det möjligt att fillmäta denna; och önskan atl tillförsäkra forskningsärendena vetenskaplig kompetens och enhetlig prövning. Enligt sin instmktion skall SAREC främja forskning som kan underlätta för u-länderna alt utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa. Ell centralt mål för verksamheten är därvid alt stärka nationell forskningskapacitet i u-länder. Del åligger vidare

88

SAREC alt främja forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden Prop. 1985/86: 100 som är betydelsefulla för u-ländema och för utvecklingssamarbetet; atl Bil. 5 handlägga frågor rörande samarbete med och bislåndsfinansierat slöd till u-ländema på forskningens område samt slöd till u-landsinriktade intemationella forskningsprogram; aU fördela anslag för u-landsforskning i Sverige; all la initiativ till forskningsinsatser inom området för u-landsforskning.

SAREC :s verksamhet innefattar slöd lill enskilda u-länder, stöd till forskningssamarbete mellan u-länder och till särskilda projeki, slöd lill inlernafionella forskningsprogram saml stöd till svensk u-landsforskning.

Under budgetåret 1984/85 uppgick de totala utbetalningarna till ca 160 milj. kr. För 1985/86 beräknas den ingående reservationen till 43 milj.kr., varav 30 milj.kr.intecknals. Kostnaderna för sekretariatet och SAREC:s administration ligger kvar på samma låga nivå som tidigare, dvs. 3 % av budgeten.

SAREC redovisar i sin anslagsframslällning ett huvudalternativ på förvaltningskostnaderna uppgående fill 6 313 000 kr.

Efler uttalanden av riksdagen har regeringen låtit göra en översyn av SAREC:s verksamhet. Resultatet redovisas i betänkandet Tio år med SAREC (Ds UD 1985:2).

Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna instämmer i stort i översynens olika förslag. En sammanslällning av remissyttrandena finns tillgänglig i utrikesdepartementet.

SAREC föreslår i siU remissvar, mot bakgmnd av den utvidgade verksamhet som föreslås i översynen, att fem nya tjänster inrättas: tre inom kansliet för förstärkning av den administrafiva kapaciteten saml två forskningssekreterare.

Föredragandens överväganden

Liksom forskning är viktig för etl enskilt land är stödet lill forskning en angelägen del av biståndet. För alt på sikl upprätthålla en rimlig kunskapsnivå, värna om sin nafionella identitet, klara sin försörining, förhindra katastrofer och åstadkomma utveckling behöver u-länderna egen forskningskapacitet. Delta innebär atl miljöer för forskning skall utvecklas och stärkas, forskningsresultat produceras och forskare utbildas. EU lands egen forskningskapacitet är också en fömtsättning för atl kunna dra nytta av internationell forskning.

Forskningens roll inom biståndet röner idag slörre internationell uppmärksamhet än i början av sjuttiotalet. En viktig impuls utgjorde FN:s stora konferens om vetenskap och teknik för utveckling (UNCSTD) i Wien år 1979.

Riksdagen fastslog år 1975 all forskningsfrågorna borde handläggas
inom en särskild biståndsorganisation, SAREC. Ell flertal andra i-länder
har också etablerat särskilda organisafioner för forskningsstöd. Det gäller
även inom FN-systemet. På det internationella planet bedrivs u-landsrela-
lerad forskning, både inom FN-systemet, bl.a. i WHO och i särskilda
forskningsinstitut, t. ex. på jordbmksforskningens område.                       89

SAREC:s bistånd på forskningsområdet har nu utvärderats. Jag kan Prop. 1985/86: 100
instämma i översynens positiva omdöme om SAREC:s verksamhet. Över- Bil. 5
synen anser aU forskningsstödet är en viktig del av det svenska biståndet.
Den pekar särskilt på behovel av mera direkt samarbete med forskningsin
stitutioner i u-länderna, och förordar vidare ökat stöd Ull forskarutbildning
och ♦ill forskningens infrastruktur (bl. a. bibliotek och laboratorier). Mot
denna bakgrund anserjag att forskningsstödets andel i det svenska bistån
det bör öka. I det följande anger jag några riktlinjer och prioriteringar för
SAREC:s fortsaita verksamhet.      |

När det gäller det bilaterala programmet påvisar översynen att SAREC bör öka flexibiliteten vad gäller kanalerna för forskningsbiståndet. Nationella forskningsråd är enligt översynen ofta svaga som samarbetspartners. Någon allmängiltig strategi kan inte fastslås - därtill är skillnaderna mellan de enskilda länderna alltför stora. En öppenhet bör dock visas för möjligheten att så direkt som möjligt, men med fortsatt hänsyn lill mottagarian-dets nationella forskningsprioriteringar, kanalisera stödet till enskilda forskningsmiljöer - universitet, universitetsinstitutioner eller forskningsinstitut. Jag noterar med tillfredsställelse alt SAREC under det senaste året mer orienterat sin bilaterala verksamhel i denna riktning. Jag vill i detta sammanhang också nämna den viktiga roll som spelas av de för närvarande omkring 70 svenska forskningsinstitutioner som inom ramen för SAREC:s olika bilaterala program deltar i samarbetet med u-landsinsti-lutioner.

I likhet med översynen anserjag att stödet lill forskamtbildning hör till SAREC:s viktigare verksamhetsfält. Delta har tagit formen av stöd lill inhemska forskamlbildningsprogram, stöd till program för enskilda forskare eller utbildning i kombination med övrig programverksamhet. Även forskningssamarbetet på institutionsnivå innehåller oftast viktiga utbildningskomponenter. Den forskarutbildning som stöds av SAREC bör vara väl förankrad miljö- och innehållsmässigt i resp. u-land bl. a. för att motverka forskarflykt. En strategi som använts med framgång i flera av SAREC:s utbildningsprojekt är att fältarbeten i hemlandet varvats med kurser och analysarbete i Sverige. Exempel på detta finns såväl i samarbetet med enskilda länder som inom de internationella fysik- och kemiseminarierna. En annan form för lyckat stöd till forskarutbildning ulgör den internationella stiftelsens för vetenskap (IFS) stipendie- och handledar-verksamhet. Som en bieffekt har del etablerats ömsesidiga kontakter på personlig basis med svenska miljöer av värde för båda parters framtida verksamhel. Jag biträder förslaget om alt SAREC:s slöd till forskarutbildning bör förstärkas och byggas ut, särskilt i de fattigare moUagariänderna.

Jag vill också, liksom översynen, fästa uppmärksamheten på den mer
grundläggande akademiska utbildningen. Denna utgör i biståndshänseende
ett förbisett område mellan traditionellt stöd till primärundervisning, alfa
betisering och yrkesutbildning å ena sidan och forskningsbislånd på kvali
ficerad nivå å andra sidan. Slöd lill grundläggande akademisk utbildning
bör inte uteslutas om inhemska medel saknas för satsningar på denna. Det
bör då i första hand koncentreras lill de fattigare länderna i Afrika söder     90

om Sahara. Stöd på della område bör diskuteras mellan SIDA och SAREC     Prop. 1985/86: 100 eftersom det kan finnas utrymme för begränsade kompletterande insalser.     Bil. 5 Jag noterar alt SIDA i sitt remissvar visal intresse för en sådan samverkan.

I översynen framhålls också ett annat område där SAREC hillills inte haft ekonomiska resurser till större insalser. Det gäller stöd till forskningens infrastruktur, dvs. laboratorier, bibliotek, tidskrifter m. m.där bristerna idag i många u-länder omöjliggör utveckling av egen forskning. Jag instämmer i bedömningen att bistånd till forskningens infrastruktur är viktigt och atl sådant slöd måste vara långsiktigt och välplanerat. Det synes mest effektivt atl integrera slöd till infrastruktur i inslitutionssamar-bete men också andra former kan prövas. Denna typ av bistånd är resurskrävande, varför jag anser att del även här kan finnas utrymme för samverkan mellan SAREC och SIDA.

Forskningens situation är särskilt allvarlig i Afrika. De allra flesta afrikanska forskningsinstitutioner har en mycket låg forskningskapacitet. Forskarna är få och saknar fungerande forskningsmiljöer. Goda lärare och forskare flyttar utomlands eller övergår till annan verksamhet. Flertalet afrikanska länder saknar kapacitel all formulera klara forskningsprioriteringar. Mot denna bakgrund välkomnar jag de ökade satsningar på sammanhängande och långsiktigt forskningsbislånd lill Afrika som SAREC planerar.

Vad gäller översynens rekommendationer till seklorsprioriteringar konstaterar jag att SAREC:s stöd till jordbruks- och hälsovårdsforskning i vid bemärkelse idag uppgår lill ca en tredjedel vardera av den totala verksamheten. Denna koncentration synes ändamålsenlig och i linje med allmänna svenska bislåndspriorileringar. SAREC bör ytterligare öka satsningarna på jordbruks- och miljöforskningens område, något jag berörde i min anmälan lill regeringens skrivelse 1985/86:76 om forskning rörande skog och miljö. Jag har också uppmärksammat att även livsmedelsforskningsutredningen i sitt belänkande SOU 1985:2 rekommenderar en koncentration av SAREC:s bilaterala insatser lill biståndsländerna i Afrika.

Jag vill även, i likhel med flera remissinstanser, framhålla den belydelse samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har för att uppfylla de biståndspolitiska målen. Jag instämmer i bedömningen i översynen att SAREC genom sitt Latinamerikaprogram har lämnat ett värdefullt stöd till samhällsvetenskaplig forskning under utsatta förhållanden. Jag finner det angeläget att den samhällsvetenskapliga forskningen i u-länderna uppmuntras. Stödet till sådan forskning i Afrika bör kunna ytterligare förslärkas.

Mot bakgrund av den stora Uppmärksamhet som för närvarande ägnas
katastrofsituationen i Afrika föreslås i översynen alt SAREC tar initiativ
till en internationell insats för att stödja en eller två forskningsinstitutioner
på den afrikanska konfinenten för en snabb och omfattande uppbyggnad av
den vetenskapliga och operationella kapaciteten inom markvårdsområdet.
Jag instämmer i att behovel av all bygga upp en sådan kapacitet är slort.
Etl regionalt näl av elt antal samarbetande nationella institutioner kan vara
ett bättre alternativ för en sådan kapacitetsuppbyggnad. Jag har tidigare
berört frågan i min anmälan till regeringens skrivelse 1985/86:76 om forsk- 91

ning rörande skog och miljö.

SAREC bör även fortsättningsvis ha möjlighet aU i begränsad utsträck- Prop. 1985/86: 100 ning bedriva forskningssamarbete med u-länder som besitter en starkare Bil. 5 bas för forskning än de fattigaste u-länderna. Två aspekter bör framhållas i detla sammanhang. För del första att SAREC bör ägna särskild uppmärksamhet ål möjligheten att utnyttja erfarenheter och forskningsresultat från sådant samarbete i stödet till de fattigare länderna, vilka utgör SAREC:s huvudsakliga målgrupp. För del andra atl SAREC även fortsättningsvis i samarbetsavtalen med den berörda gruppen länder hävdar kravet att sam-arbetsparten står för en slörre del av de lokala kostnaderna. Vissa av de här aktuella länderna stöds även av BITS, varför ett ökat samrådsförfarande mellan SAREC och BITS synes naturligt vid planering av insatser.

Genom sina skilda verksamhetsformer - bilaterala, inlernafionella, regionala och särskilda program samt siödet till svensk u-landsforskning -har SAREC upparbetat ett brett kontaktnät och gjort värdefulla erfarenheter. Liksom översynen anser jag det väsentligt atl SAREC ökar sina ansträngningar all samordna och finna kopplingar mellan dessa olika kanaler i syfte atl bygga upp forskningskapacitet och stödja forskningsmiljöer i enskilda u-länder.

Vad gäller SAREC:s stöd till olika internationella forskningsprogram bör del även fortsättningsvis i huvudsak utgå som basstöd. Programmens forskningsinriktning bör diskuteras och påverkas i resp. styrorgan där det svenska forskarsamhället bör delta så aktivt som möjligl. En ökad öppenhet bör dock kunna visas för riktade bidrag avsedda för särskilda projekt inom programmen. SAREC bör underiätta för enskilda u-länder att ta del av den vid internationella och regionala insfitut bedrivna forskningen. Vidare bör möjligheterna för svenska forskare att arbeta vid dessa institut förbättras. Jag har under avsnittet C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA pekat på möjligheten atl inom landramarna utnyttja tillgängliga medel för utbildning vid de internationella instituten.

I samband med sin behandling av SAREC :s stöd lill svensk u-landsforskning pekar översynen på några av de problem denna forskningssektor står inför. Det gäller främst oklarheterna beträffande det nationella ansvaret i Sverige för utvecklings- och u-landsforskning och de konsekvenser denna oklarhet medfört. Del gäller vidare integreringen av u-landsforskningen i svenska forskningsmiljöer och hur kreativa miljöer för u-landsforskning kan skapas och befastas. Samverkan mellan forskningsråd, universitet och SAREC föreslås. SAREC:s insalser kan, enligt översynen bygga på avtal syftande lill atl SAREC :s samarbetspartner successivt tar över ansvaret för verksamheten via sin reguljära budget. Vidare uppmärksammar översynen den svenska u-landsforskningens roll i forskningens internationalisering, dess betydelse som resurs i biståndsverksamheten och det allmänna internationella forskningssamarbete i vilkel Sverige deltar. Dessa frågor får övervägas i samband med regeringens nästa forskningspolitiska proposition.

Jag instämmer i översynens rekommendation alt SAREC bör ompröva
formerna för stödet till svensk u-landsforskning. Del nuvarande systemet
med bedömning av enskilda ansökningar bör successivt minska till förmån
för ett mer långsiktigt stöd till etl antal forskningsinstitutioner. Detta slöd   92

lill en långsiktig kunskapsuppbyggnad kan omfatta flera olika typer av     Prop. 1985/86:100 insatser: studiefinansiering av doktorander, tidsbegränsade forskartjäns-     Bil. 5 ter, utmstning, program för gästforskare från u-länder m. m. Inriktningen bör anknyta lill SAREC:s forskningsstöd i u-länderaa.

SAREC:s stöd till svensk u-landsforskning bör, liksom hiuills, utgöra endasl en begränsad del av verksamheten.

Översynen anser alt SAREC:s publikations- och informafionsverksamhel hittills varil splittrad och alt dess genomslagskrafl är oklar, särskill i Sverige. Jag biträder därför översynens förslag alt SAREC bör organisera om sin publikations- och informationsverksamhet. Jag noterar alt SIDA i sitt remissvar uttalar sig beredd att låta SIDA:s informalionsbyrå utöka sin medverkan i SAREC:s informationsverksamhet. Omfattningen av och formerna för etl sådant samarbete får överenskommas mellan de båda myndigheterna.

I likhel med översynen anser jag att ansvarsfördelningen mellan SIDA och SAREC belräffande olika typer av forskningsstöd inte bör ändras. Det bör emellertid finnas utrymme för kompletterande insatser, varav jag redan berört några. SAREC kan åla sig att stödja forskningsinsatser, där fördjupning behövs som uppföljning av SIDA-projekt. Vissa av de SAREC-stödda insatserna kan också vara till hjälp i SIDA:s långtidsplanering, någol som jag berört i avsnittet C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Jag har där angett all SIDA bör kunna överväga att gå in med slöd där SAREC exempelvis stöder forskamtbildning. Exempelvis större insalser i form av biblioteksstöd och slöd till forskningslaboratorier kan ibland lämpa sig för kompletterande medverkan av SIDA. Jag har även föreslagil alt SIDA bör kunna bidra till atl hjälpa motlagaradministrationen alt föra ut och tillämpa forskningsresultaten.

Översynen föreslår alt långvarig u-landserfarenhet bör tillmätas särskild betydelse vid förordnanden av ledamöter i SAREC:s styrelse. Jag biträder denna uppfattning.

Olika former för samarbele och samordning med andra nordiska länder bör vidareutvecklas. I delta hänseende instämmer jag således i vad flera remissinstanser framfört.

Inom ramen för sitt tolala anslag bör SAREC överväga att under en försöksperiod stationera en regionhandläggare i östra/södra Afrika samt att även i övrigt förstärka sin fällbevakning. Härvid kan biståndsambassaderna spela en viss roll fömtsatt att berörda utsända handläggare ges en särskild SAREC-utbildning.

I översynen framläggs vidare några förslag beträffande SAREC:s inre organisafion. Jag anser att det ankommer på SAREC självt att beluta om della. I sitt remissvar nämner SAREC atl en intern organisationsutredning påböijats. Jag vill i delta sammanhang understryka den belydelse som en bibehållen och utvecklad forskarkompetens hos personalen har för sekretariatets möjligheter att fullgöra sina uppgifter.

Det nya programmet för miljö- och skogsforskning, som redovisas i
regeringens skrivelse 1985/86:76, saml utökningen av SAREC:s övriga
verksamhet, ställer krav pä effekliv administration. Jag är ej beredd atl i
detta sammanhang ange i vilken omfattning, inom anslaget C 6, en ev.      93

ökning av medlen för förvahningskostnader bör lillföras SAREC. Denna fråga bör i stället beredas vidare och resultatet av gjorda överväganden redovisas i regleringsbrev för 1986/87. I den fortsatia beredningen bör vidare beaktas de organisatoriska konsekvenser och förslag som framkommit i samband med den nyligen genomförda översynen.

För nästa budgelår har medel för SAREC :s förvaltningskostnader beräknals till 6 138 000 kr. Mol bakgrund av den utökade verksamhel jag föreslagil bör SAREC:s anslag räknas upp med 50 milj. kr. varav 29 milj. kr anvisas för SAREC:s reguljära verksamhel och 21 milj. kr. för del särskilda forskningprogram om avskogning och ökenutbredning som jag lidigare redovisal i min anmälan till regeringens skrivelse 1985/86:76 om forskning rörande skog och miljö. Vidare överförs fr.o.m.budgetåret 1986/87 lill anslaget C 6 den del av anslaget C 2 som disponerats av SAREC för samarbete med SADCC resp. för vissa insalser rörande mark-och miljövård samt energi.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen atl

1.       godkänna de allmänna riktlinjer för verksamheten vid styrelsen
för u-landsforskning (SAREC) som jag förordat i det föregående,

2.       lill Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret
1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 231 715 000 kr.

C 7. Nordiska afrikainstitutet

1984/85 Utgift 2 807 000 1985/86 Anslag 3 195 000 1986/87 Förslag 3 525 000

1985/86

Beräknad ändr

ing 1986/87

Före-

Institutet

draganden

Personal

10

+     1

of

Anslag

Förvaltningskostnader

2 570 000

+ 392 000

+ 189 000

(varav lönekostnader)

(1 619 000)

(+ 199 000)

(+ 85 000)

Lokalkostnader

625 000

+ 75 000

+ 75 000

Engångsanvisning

—

—

+ 66 000

3 195 000

+ 467 000

+ 330 000

Institutet

Institutet framhåller i sin anslagsframslällning alt det nordiska intresset för Afrika är stort, inte minsl inom biståndsarbetet och ulvecklingsforskning-en. Styrelsen anser att institutet utgör en unik resurs i Norden vad gäller möjlighelerna till kvalificerad dokumentation, informalion och publicering

94

rörande situationen i Afrika. I elt kommande utökat samarbete mellan de     Prop. 1985/86: 100 nordiska länderna och SADCC-regionen kan institutet enligt styrelsen få     Bil. 5 en betydelsefull roll som dokumentations- och informationscentrum.

För att kunna tillgodose behovel av information om Afrika anser insfitu-tet att förstärkningen och moderniseringen av bibliotekets resurser bör förbättras. Vidare önskar insfitulel extra medel för atl kunna höja institutets resestipendier saml medel för två nya Ijänster.

Föredragandens överväganden

Jag anser att institutets centralbibiliotek är en mycket värdefull tillgång för såväl det svenska som del övriga nordiska u-landskunnandel. Institutet bör därför som en engångsanvisning tilldelas 66 000 kr. för en fortsalt förstärkning av bibliotekets resurser. Medel bör vidare anslås för all möjliggöra en höjning av insliiulels resesfipendier. Jag kan däremot ej tillmötesgå institutets begäran om medel för två nya Ijänster. Institutets anslag för budgetåret 1986/87 beräknas därmed till 3 525 000 kr. Huvudförslaget bör ej tillämpas på institutets administrafiva kostnader.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 3 525 000 kr.

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m.

1984/85 Utgift    105 248 368   Reservation     1 342 040 092 1985/86 Anslag    999 950 000 1986/87 Förslag 1 108 000 000

Inom ramen för u-landspolitiken har flera organ inrättats för atl bredda och fördjupa Sveriges samarbele med u-länderna, även utanför programlandskretsen. De insatser som genomförs av beredningen för inlernationellt lekniskt-ekonomiskl samarbete, (BITS), fonden för industriellt samarbete med u-länder, (SWEDFUND), och importkonloret för u-landsprodukter, (IMPOD), syfiar lill elt vidgat tekniskt och ekonomiskt samarbete, som främjar u-ländemas utveckling. Genom Svenska institutet förmedlas bidrag till person- och erfarenhetsutbyte samt kulturellt samarbete. Överföring av teknologi och annat kunnande spelar en central roll i dessa verksamheter, som i stor utsträckning bedrivs i samarbete med olika svenska företag och insfitufioner och främst avser områden där Sverige kan erbjuda god kompetens och kapacitet.

U-ländernas växande skuldproblem utgör ett allvarligt hinder för deras
utveckling. De u-landspolitiska instmmenten under anslaget har därför
kompletterats med särskilda medel för insalser i länder med akuta belal-
ningsbalansproblem.                                                                         95

BITS anslagsframställning                                                Prop. 1985/86:100

Bil 5 BITS föreslår atl delposten för tekniskt samarbete inklusive finansiellt

stöd för budgetåret 1986/87 skall uppgå fill 165 milj.kr. Förslaget innebär

en ökning med drygt 42 milj. kr. från budgetåret 1985/86. Härav föreslås atl

ca   9 milj.kr.används   för   personutbyte   och   kultursamarbete   och

2,5 milj. kr. för utnyttjande av konsulter i granskning och uppföljning av

projektförslag inom såväl det tekniska samarbetet som u-kreditsyslemel.

För u-krediter föreslår BITS ett belopp om 500 milj.kr., vilkel är en ökning med närmare 55 milj. kr. från budgetåret 1985/86. För BITS administration föreslås ett anslag på 4,3 milj. kr., vilket innefattar medel för en ny handläggartjänst för u-krediter.

Det tekniska samarbetet, som omfattar konsullstudier, ulbildning, institutionssamarbete, försöksulmslning och finansiellt stöd samt personutbyte och kultursamarbete, bedrivs i försia hand med s.k.mellaninkomst-länder (enligt Världsbankens definition). Samarbetet är en del i genomförandet av samarbetsavtal som Sverige ingått med vissa länder och omfattar vidare tidigare programländer samt ett antal andra u-länder med vilka Sverige önskar vidga sina relationer. Genom de inlernalionella kurserna möjliggörs etl begränsat samarbete med ylleriigare ell stort antal u-länder.

Fördelningen mellan olika verksamhetsformer har inle genomgått några större förändringar under de senaste åren. För budgetåret 1986/87 förordar BITS i första hand en fortsalt ökning av insatser avseende konsullstudier och ulbildning samt även av del finansiella slödel, som lämnas på gåvobasis för upphandling av svenska varor och Ijänster i anslulning fill andra insatser inom del tekniska samarbetet.

En växande andel av stödet till ulbildning i enskilda länder har avsett industriprojekt i vilka SWEDFUND är engagerad.

Svenska inslilulel administrerar ett program för expertutbyte mellan Sverige och u-länderna och två program, som bedrivs på försök och avser dels kulturutbyte med u-länder, dels särskilda u-sfipendier för högre studier i Sverige. För 1985/86 lämnas vidare bidrag genom BITS lill u-landsde-len av institutets gäststipendieprogram. BITS beräknar preliminärt behovet för de fyra programmen fill ca 9 milj. kr. för 1986/87.

U-krediter är staissiödda krediter som med utnylljande av biståndsmedel kan lämnas på mjuka villkor för all finansiera svenska varor och tjänster i utvecklingsfrämjande projekt. U-krediter kan komma ifråga för programländer, u-länder med vilka tekniskt samarbete bedrivs och andra låg- och mellaninkomstländer vilkas utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska biståndspolitiska målen, under fömtsättning att länderna bedöms ha en tillfredsställande kreditvärdighet.

Från den I januari 1985 genomfördes vissa modifieringar i u-kreditsyste-
met i enlighel med riksdagens beslut 1984. Dessa innebär en förstärkning
av u-kredilernas bislåndspolitiska karaktär och att hela kostnaden för de
förmånliga villkoren belastar anslaget C 8. Övriga u-landspolifiska insatser
m.m. Ansvaret för kreditbesluten ligger numera på BITS. I enlighet med
de nya riktlinjerna har under budgetåret 1984/85 erforderliga tekniska
ändringar gjorts av systemet.                                                             q

Del svenska systemet skiljer sig tekniskt från den internationellt gängse Prop. 1985/86: 100 utformningen, som består av två separata komponenter, en biståndskredit Bil. 5 och en exportkredit. Del svenska systemet, där gåvo- och lånemedel lämnas i en integrerad transaktion, har godkänts av OECD:s biståndskommitté DAC för redovisning enligt samma principer som gäller för tvåkom-ponenlsystem. Delta innebär att hela u-krediten redovisas som "associat-ed financing" och gåvoelementel som bistånd.

BITS har under 1984/85 övervägl länkbara konsekvenser av olika säu all behandla frågan om kursrisker i u-kreditsyslemet. Vid avvägningen mellan olika alternativ har BITS inte funnit anledning att frångå gällande praxis. Enligt denna skall större delen av u-krediterna lämnas i andra valutor än svenska kronor. BITS har kunnat tillgodose önskemål om kronkrediter i ett par undantagsfall, där möjligheter förelegal alt erbjuda kronor ulan kursrisk för systemet. Beredningen förordar dock alt kronkrediter beviljas ytterst restriktivt.

BITS verksamhel har expanderat myckel kraftigt. Under den senaste femårsperioden har utbetalningarna ökat med i genomsnill 100 % per år och var under 1984/85 16 gånger högre än 1980/81. I sin anslagsframställning framhåller BITS alt myndighetens administration inle tillnärmelsevis ökat i takt med verksamhetens växande omfaitning. De administrativa kostnadernas andel av utbetalningarna har under samma period sjunkit från 6 till mindre än 1 %.

En fortsalt ulbyggnad av det tekniska samarbetet inklusive de inlernalionella kurserna innebär ökad belaslning på de administrativa resurserna. Antalet u-kreditfinansierade projeki under genomförande ökar samiidigt snabbi och del ändrade u-kreditsyslemel ställer ökade krav på administration såväl kvantitativt som kvalitativt. Beredningen föreslår därför att u-kreditverksamheten tillförs en avdelningsdirektörstjänst. Dämtöver begär beredningen en uppräkning av anslagen för administrafiva omkostnader utöver löner, främsl för rese- och kontaktverksamhet samt data- och ordbehandlingsutmslning. Totalt förordar beredningen atl 4,3 milj. kr. anvisas för administration under budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Den breddning av den bilaterala u-landspolitiken som de insatser som genomförs av BITS, SWEDFUND och IMPOD inneburit har givit goda erfarenheter. Principerna för den svenska biståndspolitiken är vägledande för verksamheten, som i första hand bör kunna bidra till u-ländernas ekonomiska tillväxt samtidigt som de övriga biståndspolitiska målen främjas. Inriklningen styrs av samarbetsländernas prioriteringar och av de resurser och den kompetens som finns i Sverige för alt möta dessa. Verksamheten innebär att olika svenska institutioner och företag engageras i u-landssamarbetet och därmed tillför tekniskt och annat kunnande som bidrar till att främja ekonomisk och social utveckling samtidigt som Sveriges relationer med dessa länder utvidgas och stärks.

En ökad tilldelning av biståndsmedel för denna verksamhet är moti
verad. Jag förutsätter samtidigt att SIDA, BITS, SWEDFUND och IM-         97

7   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

POD ser över möjligheterna till ett effektivare utnyttjande av befintliga    Prop. 1985/86: 100 resurser genom ökad samordning av insalser som genomförs inom samma     Bil. 5 områden i gemensamma samarbetsländer eller i projekt som erhåller stöd i olika former kanaliserade genom två eller flera organ.

Tekniskt samarbete

Det tekniska samarbelel har visat sig vara elt flexibelt och värdefullt biståndsinstmment. Genom användning av biståndsmedel mobiliseras även andra resurser för överföring av kunnande och stimulans till insalser på av moltagariändernas prioriterade områden, där Sverige har en belydande erfarenhet och kapacitet. I många fall har del tekniska samarbetet fungerat som en inledande fas till genomförande av angelägna projeki. U-krediter har i en del fall kunnat utnyttjas för finansieringen. I vissa fall kan väl avvägda insatser i anslutning till kommersiellt finansierade projekt få ulvecklingsfrämjande effekt genom atl förslärka mottagarens kapacitel all använda och utveckla del kunnande som överförs genom projekten. BITS har mot bakgmnd av förslag i fjolårets budgetproposition om all dessa möjligheter borde prövas i ökad utsträckning i sin anslagsframställning redovisat myndighetens tillämpning av gällande riktlinjer för del tekniska samarbetet vid sådana insatser.

Den av BITS föreslagna inriklningen på del tekniska samarbetet förefaller ändamålsenlig och väl avvägd vad avser fördelningen mellan olika verksamhetsformer, som i många fall kompletterar varandra på elt fruktbart säll. Jag delar BITS uppfattning aU en fortsatt ökning av främst insatser avseende utbildning och konsultstudier är mofiverad liksom att ytterligare medel behövs för det finansiella stödet, särskilt till angelägna rehabiliteringsprojekt i länder med belalningsbalansproblem. Utbetalningarna för tekniskt samarbete har successivt ökat till all motsvara anslaget för verksamheten och under innevarande budgetår beräknas tillgängliga medel kunna utnyttjas. Jag föreslår alt ett belopp om 150 milj.kr.anvisas för tekniskt samarbele under budgetåret 1986/87. Därav bör liksom tidigare bestridas kostnader för insatser avseende ulbildning och driflledning i anslutning till SWEDFUND-projekt. Vidare bör ca 2,5 milj. kr. få utnylljas för konsultmedverkan i granskning och uppföljning av projektförslag inom det tekniska samarbetet och u-kreditsystemet saml för systemutveckling.

Enligt BITS förslag bör medel ur anslaget för tekniskt samarbete avsättas för Svenska institutets program för expertuibyte och kultursamarbete mellan Sverige och u-länderna, u-stipendier för högre studier och u-lands-delen av gäststipendieprogrammet. För insatser genom Svenska institutet beräknar jag ett medelsbehov om ca 9 milj. kr. Jag föreslår all del slulliga beloppet och dess fördelning mellan olika program fastställs senare av regeringen.

98

u-krediter                                                                    Prop. 1985/86: 100

Bil 5 U-kreditgivningen har expanderat snabbt under de senaste åren. Under

budgetåret 1984/85 mer än tredubblades utbetalningarna jämfört med föregående år och en fortsatt ökning har fömlseUs för innevarande budgetår.

U-krediter är elt bislåndspolitiskt instrument, som genom överföring av finansiella resurser syftar till aU underiätta för berörda u-länder atl genomföra prioriterade projekt som etl led i deras ulvecklingssträvanden. Genom ändringarna i u-kreditsystemet från den I januari 1985 förstärktes den bislåndspolitiska förankringen. Omfattningen av beviljade u-krediter visar på ett växande u-landsinlresse för stöd inom områden där den svenska resursbasen är särskilt väl ägnad att tillgodose samarbetsländernas behov. Jag räknar med alt denna utveckling skall fortsätta i takt med att de länder som kan komma ifråga vinner mer erfarenhet av systemet och även som en följd av det växande tekniska samarbetet. Enligt BITS pekar flera faklorer på möjligheter till en utökad verksamhetsvolym. En fortsatt utvidgning till ett begränsat antal nya länder, som i vissa fall redan aktualiserats, bör också vara motiverad. Mot bakgrund av vad jag här anfört föreslås etl belopp om 500 milj.kr.för 1986/87. Enligt bemyndigande av riksdagen äger BITS rätl att göra utfästelser om biståndsmedel för u-krediter med belopp om högst två gånger de vid varje tillfälle lillgängliga medlen.

Möjlighelerna all medverka i finansiering av stora projeki har aktualiserats i några fall. BITS har i sin anslagsframslällning lämnat en redovisning för fillämpningen av riktlinjerna för u-kreditverksamhelen i sådana fall. Den föreslagna medelstilldelningen bör medge möjlighet atl - ufifrån gällande ulveckHngskriterier för u-kredilgivningen - även i fortsättningen överväga medverkan i enstaka slörre projekt, särskilt då de finansieras i samverkan med internationella finansieringsorgan och/eller andra biståndsgivare.

I anslulning till del internationella samarbelel på biståndsområdet och särskilt redovisningen av medlemsländernas bistånd i OECD:s biståndskommitté DAC har frågan om det svenska u-kreditsyslemets tekniska utformning varil föremål för diskussioner, då det skiljer sig från de internationellt gängse systemen. Som framgått ovan har det svenska systemet accepterats för redovisning enligt samma principer som för andra medlemsländers s.k. blandade krediter. Någon anledning alt överväga en snar anpassning med hänvisning fill internationell praxis synes därför inte föreligga. Jag noterar dock alt BITS följer den internationella utvecklingen och avser genomföra en utredning avseende en vidareutveckling av u-kredil-systemel.

Beträffande frågan om kursrisker i det modifierade u-kreditsystemel delar jag BITS uppfattning alt del i dagslägel inle finns anledning att föreslå någon annan ordning än den gällande. Jag förutsätter atl frågan ägnas fortsatt uppmärksamhet av såväl BITS som andra berörda myndigheter och institutioner.

Diskussionerna om hur konkurrensen mellan olika länder genom blandade krediter skall kunna ske i disciplinerade former och hur en hög biståndskvalitet ska kunna upprätthållas har fortsaU inom OECD. Sverige

bör fortsätta all medverka i utvecklingen av internationella regler på delta område. Om de fortsatia överläggningarna skulle leda till överenskommelser om behov av en ytterligare höjning av del lägsta tillåtna gåvoelementel i u-krediter i syfte atl stävja tendenser till en osund kredilkonkurrens och stärka den bislåndspolitiska inriktningen kan en viss beredskap i form av ökad medelstilldelning behövas för att upprätthålla en behovsmässigt och bislåndspolitiskt motiverad kredilvolym.

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

BITS administrativa kostnader

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Bered-

Före-

ningen

draganden

Personal

13

+1

+1

Anslag

Förvaltnings-

kostnader

3 319 000

+681 000

+467 000

(varav löne-

kostnader)

(2 371 000)

(+320 000)

(+247 000)

Lokal-

kostnader

211 000

+ 89 000

+ 89 000

3 530 000

+770 000

+556 000

Mina förslag rörande BITS innebär en fortsatt expansion av verksamheten. För atl klara de nya kraven i samband med det modifierade u-kreditsyslemel bör beredningen lillföras en kvalificerad handläggartjänst för uppföljning av beviljade krediter och utveckling av dataanvändningen på detta område. För att BITS samarbete med många länder skall fungera krävs en betydande rese- och kontaktverksamhet. Detla gäller inte minst länder där svensk beskickning saknas. Etl medelspåslag är därför mofiverat. BITS administrativa koslnader för budgelårel 1986/87 beräknas till 4 086 000 kr. I beräkningen har en reduktion skett enligt etl ettårigt huvudförslag om 2 %.

SWEDFUND

Som redovisades i förra årets budgetproposition lämnade SWEDFUND år 1984 en redogörelse för resultat och erfarenheter från fondens inledande femårsperiod och en plan för framliden. SWEDFUND pekade därvid på behov av kapiialförslärkning för aU öka fondens kapacitel. På regeringens förslag godkände riksdagen en höjning av SWEDFUND:s grundkapital med 150 milj.kr.fill 250 milj.kr.samt att 25 milj.kr.därav skulle tillföras fonden under budgetåret 1985/86. Vidare beslutades att den fortsaita uppbyggnaden av det egna kapitalet skulle ske steg för steg med hänsyn till fortlöpande erfarenheter av verksamheten.

SWEDFUND har lill uppgift atl främja industriell utveckling i u-länder genom förmedling av kontakter, medverkan i investeringsstudier och engagemang i s. k. joint ventures tillsammans med u-landspartners och svenska

100

företag. Verksamheten inriktas på fatfigare u-länder, främst nuvarande Prop. 1985/86: 100 och tidigare programländer men även vissa andra länder vilkas utveck- Bil. 5 lingspolilik överensslämmer med de svenska bislåndspolitiska målen och med vilka Sverige önskar utveckla etl bredare samarbete. Erfarenheterna visar att del finns goda möjligheter all nå positiva resullal men också svårigheter. Det leder fill slutsatsen alt karaktären av fondens projekt och förhållandena i samarbelsländerna kräver betydande planering och förberedelser lillsammans med de partners som skall förverkliga projeklen och en långsiktig medverkan från biståndsgivarens sida.

Den prognos som gjordes i ovan nämnda redovisning lill regeringen har i sina huvuddrag bekräftats under budgetåret 1984/85. De finansiella åtagandena översteg vid slutet av verksamhetsåret fondens gmndkapital. Den ökning av del lotala engagemanget som förutsetts genom nya insalser under innevarande budgelår är någol större än del belopp som lillförls det egna kapitalel för 1985/86.

De resurser SWEDFUND disponerar över utgörs, förutom av grundkapitalet, av fondens bemyndigande atl med statsgaranli låna upp medel på kapitalmarknaden och avkastning på fondens investeringar. Med hänsyn fill det allmänna ekonomiska lägel i flertalet samarbetsländer och de alltjämt begränsade erfarenheterna av projeki i drifl, vilket gör del svårt alt beräkna takten i ålerflödel av investerat kapital, bör verksamheten fills vidare främst baseras på egna medel.

Syftet med den beslutade höjningen av grundkapitalet är all ge SWEDFUND en mer stabil bas för planering av den fortsatia verksamheten. Jag föreslår att 40 milj. kr. avsätts för budgelårel 1986/87 för delta ändamål.

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD)

För budgelårel 1985/86 ställdes ett belopp på 6,5 milj. kr. till förfogande för importkonloret för u-landsprodukter (IMPOD). Efter samråd med statsrådet Hellström föreslår jag för budgelårel 1986/87 ell belopp på 8 milj.kr. Del är möjligt atl efterfrågan på insalser inom kontorets verksamhetsområde kommer atl öka ylleriigare. Begränsade insalser i länder av bislåndspolitiskt intresse kan därför bli motiverade och kräva medel utöver vad som angivits ovan. Jag är beredd pröva eventuella ansökningar från importkontoret om ytterligare medel lill ett totalt belopp om högst 1,5 milj.kr.för sådana insatser som inte nu kan förutses i detalj.

Stöd till länder med akuta betalningsbalansproblem m. m.

För budgelårel 1985/86 har anvisats 400 milj. kr. för särskill betalningsba
lansstöd lill länder med vilka Sverige bedriver reguljärt biståndssamarbete
(prop. 1984/85:100, UU 1984/85:12, rskr 225). SIDA och BITS har till re
geringen inkommit med förslag om stöd lill Mozambique, Sudan, Tanza
nia, Vietnam och Zambia. En sådan biståndsinsats anses kunna bidra till
atl lindra dessa länders uUandsskulder genom all u-garanterade krediter
och andra bislåndsprövade skulder till svenska staten läcks med medel
från del särskilda belalningsbalansslödet. Såväl SIDA som BITS redovisar    101

dämlöver förslag och överväganden om svensk medverkan i inlernatio-     Prop. 1985/86:100
nellt samordnade åtgärder för skuldlältnad.                         Bil. 5

Som framhållits i tidigare avsnitt har u-ländernas skuldproblem ytteriigare förvärrats.

En växande andel av de länder som drabbats av akuta skuldproblem tillhör de minst utvecklade länderna. Del är uppenbart att flertalet av de fattigaste u-ländernas kris är så djup och utvecklingsproblemen så långsiktiga all de metoder som hillills använts för atl bemästra deras skuldproblem inte är tillräckliga för all åstadkomma varaktiga lösningar.

Bland långivarländer och internationella finansieringsinstitutioner finns en växande insikt om behovet av internationella slödaktioner. På senare tid har även olika förslag och initiativ om sådana åtgärder förts fram.

Regeringen avser nu mot denna bakgmnd medverka till atl internationellt samordnade stödåtgärder kommer till stånd på skuldområdet. Del är angelägel atl Sverige med särskilda medel kan bidra till stödåtgärder för de fattigaste u-länderna. Utformningen av dessa stödåtgärder kan inte nu närmare anges utan beror på resultatet av pågående och kommande internationella diskussioner. Insatserna kan exempelvis avse stöd i anslutning till omförhandlingar av enskilda länders skulder eller i samband med stmk-luranpassningsålgärder. Detta bör i första hand ske inom ramen för gemensamma aktioner med andra industriländer och i andra hand — i fråga om programländer för svenskt bistånd eller länder med vilka elt reguljärt ekonomiskt samarbete sker genom BITS - som bilaterala insatser.

Jag förordar att för budgelårel 1986/87 etl belopp om 400 milj. kr. anvisas för ålgärder till förmån för u-länder med akuta belalningssvårigheter m. m.

Övrigt

För    FN-slipendier    m.m.och    för   utredningar   m.m.beräknar   jag 780 000 kr. resp 5 134 000 kr. under budgelårel 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      godkänna de rikUinjer och bidrag som jag förordat i det föregå
ende under mbriken Övriga u-landspolitiska insatser m. m.,

2.      till Övriga u-landspolitiska insatser m. m. för budgelårel 1986/87
anvisa elt reservalionsanslag av I 108 000 000 kr.

102

D. Information om Sverige i utlandet        '°p- '-

Dl. Svenska institutet

1984/85    Utgift     38 925 657    Reservation    1 461 583

1985/86    Anslag   40 353 000

1986/87    Förslag 42 121 000(1)

(1)   Inkl.   engångsanvisning om 300 000 kr.

1985/86    Beräknad förändring 1986/87

Institutet       Föredraganden

Personal

Handläggande personal

53,0(1)

of

Övrig personal

37,5

of

Summa

90,5

of of

(1) siffran inkluderar inte två utsända tjänster vid Svenska kulturhuset i Paris.

Svenska institutet

Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse med uppgift alt främja kultur- och erfarenhetsutbyte med andra länder och genom informationsverksamhet i utlandet förmedla kunskap om svenskl samhälls- och kulturliv, samt atl svara för verksamheten vid Svenska kulturhuset i Paris (Centre Culturel Suédois).

Insfitulet sprider information om del svenska samhället genom publikationer, filmer och utställningar saml en dokumentationstjänst och besöksservice i Sverige. Kultumtbytet främjas genom publikationer, filmvisningar, utställningar, seminarier och personulbyte. Studier och forskning stöds genom stipendier, person- och forskarutbyte, kurser och konferenser samt bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter. Institutet får inom sitt verksamhelsområde mol ersättning ulföra uppdrag och tillhandahålla produkter och tjänster. Institutet har bl.a.fått ansvaret för olika program som syfiar till alt öka kontakterna mellan del svenska samhällel och länderna i tredje världen i form av person- och erfarenhetsutbyte saml kulturutbyte.

Institutet har vidare i uppdrag all bedriva försöksverksamhet med s. k. integrerad utlandsulbildning samt att administrera stipendier åt svenskar för forskning i utlandet.

Insfitutet leds av en styrelse bestående av institutets direktör och elva ledamöter, som utses av regeringen. Bland ledamöterna ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen samt för universiteten och högskolorna, kuhurlivet, folkrörelserna, de fackliga organisationerna och näringslivet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med institutets verksamhet, finns rådgivande referensgmpper som tillsätts av styrelsen.

103

Svenska institutet begär för budgetåret 1986/87 ett anslag på 46 059 000     Prop. 1985/86: 100
kr. (-1- 5 706 000 kr.) under anslaget D 1.                         Bil. 5

Därutöver begärs 10 456 000 kr. under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. samt 6 956 000 kr. över åttonde huvudtiteln.

Ökningen under förevarande anslag avser pris- och löneomräkning med 3 086 000 kr. (varav ökning av lönekostnader I 007 000 kr. och lokalkost-nadsomräkning 389 000 kr.) samt höjd ambitionsnivå med 2 620 000 kr.

Institutet föreslår att den femprocenliga besparingen enligt det treåriga huvudförslaget i sin helhet får belasta budgetåret 1988/89.

Institutet lägger fram följande reformförslag som rör förevarande anslag:

1.       Särskilda informationsakliviteter i samband med svenska

handels- och turismfrämjande insalser i utlandet 300 000 kr.

2.   Förstärkning av publikalionsverksamheten         500 000 kr.

3.   Förstärkning av utställningsverksamheten         500 000 kr.

4.   Gästbostäder för utländska kulturarbetare         100 000 kr.

5.   Återställande av avtalat antal långlidsstipendier 300 000 kr.

6.   Förstärkning av stipendierna lill svenska deliagare

i den nordiska folkhögskolekursen i Manchester 100 000 kr.

7.   Återställande av avtalat antal bilaterala korttids-stipendier      250 000 kr.

8.   Etapp 1 av utbyggnad av stödet lill undervisning i

svenska utomlands                                       570 000 kr.

Institutet föreslår därutöver ändrade bestämmelser om gästslipendier lill utländska studerande. Det ankommer på regeringen atl beslula härom.

Föredragandens överväganden

En av Svenska institutets huvuduppgifter är atl främja undervisningen i svenska som främmande språk i ullandel. En arbetsgmpp inom utrikes-och utbildningsdepartementen har sett över formema för stödet lill svenskundervisning i utlandet. Arbetsgmppen fann att man borde pröva om institutets produktion och förmedling av läromedel i ökad utsträckning skulle kunna bedrivas på kommersiell basis, t. ex. i samarbele med Riksföreningen för Sverigekontakt. Skolöverstyrelsen borde vidare ta ett större ansvar för utlandsskolornas läromedelsförsörjning. Jag delar dessa synpunkter. Jag anser vidare i likhel med arbetsgruppen att slödel lill de lektorat institutet förmedlar bör göras lill föremål för vissa prioriteringar. Härigenom bör det vara möjligt att förbällra de ekonomiska villkoren för en högprioriterad grupp av Ijänster för att åsiadkomma önskvärd rekrytering. I övriga fall bör insfitutet kunna begränsa sin medverkan till själva förmedlingen av nya lektorer.

För siödet till institutets kurs- och konferensverksamhet för svensklärare i utlandet överförs från anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utlandet ell belopp av 100 000 kr.

Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet föreslår jag att
medlen för löneslöd ål ett lektorat i svenska i Reykjavik överförs från
förevarande anslag till anslaget VIII H 5. Bilateralt nordiskt kultursamar
bete m.m. (-140000 kr.).                                                                               104

För nästa budgelår bör medel för Svenska institutets verksamhel beräknas enligt ell treårigt huvudförslag innebärande en reduktion om I % försia året och 2 % per år under nästföljande år. Jag föreslår en sammanlagd ökning av anslaget för institutets verksamhet om I 768 000 kr.

Vad gäller de anslag som Svenska institutet disponerar under åttonde huvudtiteln hänvisar jag till vad chefen för utbildningsdepartementet kommer atl anföra senare denna dag.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svenska Institutet för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 42 121 000 kr.

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

1984/85 1985/86 1986/87

Utgift Anslag Förslag

32   749 550

33   600 000
35 235 000

Reservation 2 000 300

1985/86 Anslag

Beräknad ändring 1986/87

Anslagsfram- Föredra-ställning    ganden

1. Programverksamhet

och driftkostnader 21 940 000(1) +11 902 000 + 1 735 000

2.   Investeringar

3.   Kompensation för prisutveckling

4.   Televerkets kostnader

200 000

3 160 000

8 300 000

of

100 000

of

of

(1) Genomsnittligt prisläge 1983/84

Sveriges Riksradio AB

Ullandsprogrammel (UTP) är den enhet inom Sveriges Riksradio AB som svarar för programverksamheten för utlandet. UTP skall enligt avtalet mellan staten och Sveriges Riksradio AB producera och på annat sätt anskaffa och sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. UTP:s program skall ge i ufiandel bosatta svenskar möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med hemlandet samt hos utländsk publik sprida kunskap om Sverige. Radions sändningar till utlandet sker på sju olika språk och riktar sig till alla världsdelar.

Sveriges Riksradio AB begär för budgetåret 1986/87 ett anslag, exkl. priskompensation, av 33 842 000 kr. för programverksamheten för utlan-

105

det. Därutöver begär televerket ersättning med 8 200 000 kr. Förslaget     Prop. 1985/86: 100 skulle innebära en anslagsökning om tolalt 11 802 000 kr.exkl.priskom-     Bil. 5 pensation. Därav avser 1,3 milj.kr. återställande av verksamhetens omfattning till 1978/79 års nivå.

Sveriges Riksradio AB redovisar tre olika planeringsalternativ, varav alternativ 1 avser en Ivåprocenlig reduktion av anslaget för nästa budgetår. Etl genomförande av detta alternativ skulle enligt anslagsframställningen medföra nedläggning av en språkgrupp i utlandssändningarna eller nedläggning av radioexporten.

Alternativ 2 avser verksamhet av i stort sett samma omfatlning som nu med utrymme för vissa omstmkteringar.

Alternativ 3 avser en ökad ambitionsnivå till en kostnad av totah 9 milj. kr. Av beloppel avser 5 milj. kr. utnyttjande av mellanvågssändaren i Sölvesborg för atl erbjuda specialprogram lill Sveriges närområden.

Föredragandens överväganden

Efter regeringens bemyndigande tillkallades år 1985 en särskild utredare med uppgift all se över Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet. Jag räknar med atl i nästa års budgetproposition kunna lägga fram förslag med anledning av utredarens belänkande. I avvaktan härpå bör utlandsprogrammels verksamhet bedrivas i nuvarande omfattning

Jag beräknar kompensation för kostnadsutvecklingen enligt ett kombinerat pris- och löneindex. Anslagsposten 1. Programverksamhet och driftkoslnader bör sålunda öka med 1 735 000 kr.till 23 675 000 kr. (1984/85 års prisnivå). Därvid har etl modifierat huvudförslag tillämpats.

UTP får ur posten 3. tillgodogöra sig kompensation för budgetåren 1985/86 och 1986/87 enligt nämnda index. Liksom budgetåret 1985/86 beräknar jag denna anslagspost fill 3 160 000 kr. Basen för beräkning av kompensation för prisutvecklingen kommer under budgetåret 1986/87 att utgöras dels av anslagsposten I., d.v.s. 23 675 000 kr., dels kompensationen för prisutveckling under budgetåret 1985/86.

Ersättningen lill televerkel kan minskas med 100 000 kr. Jag beräknar en sammanlagd ökning av anslaget med 1 635 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 35 235 000 kr.

106

2 190 606

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet

Reservation

10 843 998 12 420 000(1) 12 870 000(2)

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

(1)   Inkl. engångsbidrag på 200 000 kr.

(2)   Inkl. engångsbidrag på 200 000 kr.

Från anslaget finansieras sådant informations- och erfarenhetsutbyte med ullandel som sker genom utrikesdepartementets press- och informationsenhet (anslagsposten 1. Samordnad informationsverksamhet) samt bidrag till Svensk-internationella pressbyrån (SIP) och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

1985/86 Anslag

Beräknad ändring 1986/87

Anslagsfram-   Föreställning      draganden

1.   Samordnad informationsverksamhet               9 345 000

2.   Bidrag till Svenskinternationella

pressbyrån                         1 910 000

+ 430 000

+ 180 000       + 75 000

3. Bidrag till Ingen-
j örsvetenskaps
akademien                         1 155 000

+ 525 000       + 45 000

Inom press- och informationsenheten fördelar informafionsbyrån medel från deUa anslag främst till de svenska ufiandsmyndigheterna för informationsinsatser och kultumtbyte, såsom personutbyte, seminarier, lokala kostnader i samband med film- och utstäUningsverksamhet m. m. Vidare finns medel bl. a. för olika regionala insatser, utländska journaUstbesök, uppföljning av konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) samt prenumeraUon på tidskrifter, såsom Ambio, Inside Sweden och Sweden Now. Byrån ställer också medel främst till Svenska institutets förfogande för särskilda uppdrag av intresse för utrikesdepartementet. Informationsbyrån svarar dämlöver för långsiktig information i Sverige om utrikespolitiska frågor i form av trycksaker, föredrag, seminarier m. m.

SIP distribuerar nyhetsbulleliner på nio språk lill ca 7 000 utländska tidningar och facktidskrifter. Bulletinerna innehåller dels nyheter inom de industriella, tekniska och vetenskapliga sektorerna i Sverige, dels nyheter om svenska politiska, samhälleliga och ekonomiska frågor. SIP begär för budgetåret 1986/87 ett bidrag med 2 100 000 kr.

IVA begär bidrag med sammanlagl 1 680 000 kr. för avialsbundel samarbele, främst forskarutbyte, mellan IVA och vetenskapsakademier eller molsvarande organisationer i östeuropeiska länder och i Kina.

Av beloppel avser 60 000 kr. höjd ambitionsnivå.

107

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Bil 5 Jag   beräknar   enligt   ett   ettårigt   huvudförslag   om   2 %   sammanlagt

550 000 kr. i prisomräkning för budgetåret 1986/87. Hämtöver bör anslaget tillföras en engångsanvisning på 200 000 kr. för att möjliggöra ett fortsatt stöd till Arbetarrörelsens internationella centmm (AIC) för en försöksverksamhet med utgivning av den engelskspråkiga tidningen Inside Sweden för utlandet. Av anslaget bör 100 000 kr. föras över till anslaget D 1. Svenska institutet för bl. a. fortbildningsåtgärder riktade fill lärare i svenska i ullandel. Anslagsökningen för budgetåret 1986/87 bör beräknas till 650 000 kr. Vid min beräkning av anslagsbeloppel för nästa budgetår har jag dragit ifrån en engångsanvisning om 200 000 kr. för budgetåret 1985/86.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1986/87 anvisa eU reservationsanslag av 12 870 000 kr.

108

E. Utrikeshandel och exportfrämjande              P»"»?-185/86: lOO

Bil. 5 Inledning

Världsekonomin och internationell handel

Den internationella konjunkturuppgången har nu pågått i flera år. Den gick dock under år 1985 in i ett skede med lägre tillväxttakt. Till stor del är det Ulvecklingen i USA som dominerar tillväxten också i andra delar av världen. Den ökade tillväxten i Japan kan exempelvis till en belydande del förklaras av ökad export lill USA och avmattningen i USA under år 1985 har direkt återverkat också på den japanska tillväxten. I Västeuropa har produktionstillväxten under de senaste åren skett i betydligt långsammare takl än i USA och Japan. I gengäld kom tillväxtlakten inte all dämpas på samma sätt och förblev ungefär oförändrad år 1985. Den ekonomiska aktiviteten i u-länderna totalt sett ökade år 1985 något långsammare än året dessförinnan. Tillväxten i Kina och Stilla Havsområdet fortsatte att ligga på en hög nivå. På andra håll - inom oljeländerna och i delar av Afrika -försvagades dock utvecklingen kraftigt.

Världshandeln ökade med hela 9% i volym under år 1984. Ökningen år 1985 beräknas fill 5%.

Sveriges utrikeshandel

Sveriges handelsbalans förbättrades med cirka 30 miljarder kronor mellan åren 1982 och 1984. Förbätlringen var närmare 16 miljarder kronor år 1983 och drygt 14 miljarder kronor år 1984. Under första kvartalet 1985 dämpades den höga exportökningstakten. Därefter har emellertid en belydande återhämtning skett. För andra halvårel beräknas exportvolymen ha ökat med ca 4%. HandelsbalansöverskoUet under år 1985 beräknas nu uppgå lill cirka 15 miljarder kronor.

Trots en belydande importökning visar handelsbalansen ett slorl överskott. Ränta på utlandslånen, bistånd och andra utgifter ställer stora krav på valutaintäkter. Ännu har inte en långsiktig balans i de samlade svenska utrikesaffärerna skapats. Det är mot denna bakgmnd väsentligt alt ytterligare ansträngningar görs för att öka den svenska exporten.

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet är för närvarande i hög grad inriktat på frågor som rör den ekonomiska ulvecklingen och sysselsättningen. Detta är naturligt i elt läge där de enskilda länderna söker lösa problem som rör arbetslösheten, inflationen och den industriella konkurrenskraften. Genom all välja gemensamma lösningar i stället för isolerade nationella kan länderna uppnå en störte slagkraft och ett bättre resursutnyttjande.

Nordiska ministerrådet (finansministrarna) lade till Nordiska rådets ses
sion i Reykjavik i februari 1985 fram en långsiktig handlingsplan för ekono
misk utveckling och full sysselsättning. Planen är etl uttryck för en höjd
ambitionsnivå i det nordiska samarbetet. Den omfattar insatser för att      iqo

påskynda den stmktureUa omvandlingen i ländernas ekonomi och närings- Prop. 1985/86:100 liv. Ålgärder planeras för alt åstadkomma en mer rationell resursanvänd- Bil. 5 ning, öka den nordiska samhandeln, förnya industrin, öka den nordiska ekonomiska integrationen och understödja den nationella ekonomiska politiken. Handlingsplanen innehåller många konkreta förslag till samordnade och förstärkta nordiska insatser, exempelvis investeringar i vägar och järnvägar för att förbällra gods- och persontransporterna inom Norden och mot kontinenten. Vidare föreslås ökat nordiskt samarbete på det exportfrämjande området, ökade resurser till Nordiska investeringsbankens projektinvesleringslån och Ull den Nordiska projektexportfonden.

Att utveckla Norden som hemmamarknad är ett av huvudmålen för del nordiska regeringssamarbetel. Det är ett fortlöpande arbeie som bl.a. syftar till atl ge de nordiska företagen bättre tillgång lill den nordiska marknaden och atl därmed förbättra konkurrensförmågan på världsmarknaden. Detta gäller inte minsl de små och medelstora förelagen. Särskild vikt läggs vid atl avveckla icke-tariffära handelshinder. Tekniska handelshinder, transport- och lullrelaterade frågor samt frågor om stalligl slöd och upphandling har under året ägnats stor uppmärksamhet. Vid de nordiska ulrikshandelsministrarnas möte i november 1985 framlades två rapporter som omfattar en rad konkreta förslag. Ulrikeshandelsminislrarna ställde sig bakom förslagen. Rapporterna visar all en del av de handelshinder som näringslivet i Norden anmält undanröjts under det gångna året. Många frågor återstår dock. Som ett led i uppföljningsarbetet har regeringen beslutat att genom en serie "hearings" la upp dessa frågor med de myndigheter, som utfärdar föreskrifter av olika slag.

För närvarande pågår arbete med att genomföra sammanläggningen av de båda ministertådssekrelariaten och de två budgetarna för det nordiska samarbetet. Genomförandel av dessa förändringar bör medföra en effektivare organisation som bättre kan motsvara de krav som den ökade ambitionen i det nordiska samarbetet nu ställer. Förändringarna i de organisatoriska formerna för samarbetet har krävt vissa justeringar i de nordiska samarbetsavtalen. Förslag härom förelades riksdagen hösten 1985 i proposition 1985/86:64 om ändring av det s. k. Helsingforsavtalet och avtalet om nordiskt kulturellt samarbele. Riksdagen har godkänt förslagen (UU 1985/86: rskr. 69).

En utförlig redogörelse för det nordiska samarbetet har lämnats i den berättelse som Nordiska ministerrådet överlämnat till Nordiska rådet i december 1985 (dokument C 1/1986 i del nordiska trycket).

Västeuropa

Genom EFTA och Sveriges frihandelsavtal (EG) har Sverige fått Ullgång till elt frihandelsområde på mer än 300 miljoner människor. Till den västeuropeiska marknaden går också cirka 70% av den svenska exporten.

För utvidgningen av förbindelserna med EG har EFTA-samarbetel kom
mit att spela en vikfig roll. Under senare år har det från EG:s sida visals ell
klart intresse alt utvidga och utveckla kontakterna med EFTA-länderna.
Della befästes genom den deklaration som antogs i Luxemburg i april 1984 110

vid det första gemensamma ministermötel mellan EG- och EFTA-län- Prop. 1985/86: 100 derna. Sedermera har man kommit överens om alt till en början koncentre- Bil. 5 ra samarbetet till tekniska handelshinder, ursprungsregler, gränskontroller och handelsdokumenlalion. För dessa områden har gemensamma arbetsgrupper inrättats. Av de frågor som här behandlas kan särskilt nämnas arbetet på att införa ell s.k.enhetsdokument i den västeuropeiska handeln. Även andra frågor som offentlig upphandling, forsknings- och utvecklingssamarbete saml miljöfrågor har utpekats som viktiga samarbetsområden.

Representanter för EG-kommissionen har deltagit vid EFTA:s ministermöten, senast i samband med EFTA:s 25-årsjubileum i Wien i maj 1985.

Vid del årliga högnivåmölel mellan Sverige och EG i Slockholm i juni 1985 diskuterades utöver de sedvanliga bilaterala frågorna och de handelspolitiska frågorna även utvidgningen av samarbetet mellan EFTA och EG.

Det svenska frihandelsavtalet med EG fungerar mycket väl. Inga slörre bilaterala problem mellan Sverige och EG föreligger för närvarande. Del mest belydande problemet gäller den svenska exporten av sill lill EG-länderna. EG ålerinförde fr. o. m. 1982/83 den tidigare suspenderade tullen på sill, vilkel berör den traditionella svenska exporten, som motsvarar cirka en fjärdedel av näringens lolala fångster av fisk. Tidigare har den svenska exporten i stort sett undgått tull på grund av tullfria kontingenter, men fr. o. m. i år har en mer omfattande lullbeläggning skett.

Även vårt frihandelsavtal med Kol- och slålunionen, CECA, fungerar tillfredsställande. Inom ramen för EG:s krisprogram har kapaciteten i stort sett skurils ned så som avselts, även om regionala eftersläpningar förekommer. Ylleriigare stålkapacitet bedöms behöva bortrationaliseras inom EG fram till år 1990. Under en övergångsperiod får därför vissa, mindre omfattande statsstöd ges. Krisprogrammets marknadsreglering börjar dock nu att avskaffas. Därmed öppnas möjligheter för en parallell avveckling av de s. k. skriftväxlingsåtagandena mellan Sverige och EG. Dessa, som innebär en tolkning av CECA:s prisregler, har gjort det möjligl för Sverige atl bevara de traditionella handelsströmmarna under en svår period för stålbranschen.

Samarbetet mellan Sverige och EG har utvecklats kraftigt även på en rad områden utanför frihandelsavtalets ram. Ett av dessa områden är forskningssamarbetet. Sverige har sedan början av 1970-talel deltagit i ett 50-lal projekt inom det s.k. COST-samarbetet och även tecknat avtal med EURATOM om fusionsforskningssamarbete. Det finns etl starkt intresse bland svenska företag också för deltagande i EG:s egna forskningsprogram såsom ESPRIT (på informationsleknologiområdel), RACE (på telekommunikationsområdet) och BRITE (på basteknologiområdel). Ett ramavtal för forskningssamarbete mellan Sverige och EG har förhandlats fram och kommer atl undertecknas ijanuari 1986.

Under årel har en ny öppning i det europeiska forskningssamarbetet tillkommit genom det franska Eureka-iniliativet, i vilkel från början såväl EG- som EFTA-länder inbjöds delta. Sverige kommer all delta i två av de tio projekt som efler ministerkonferensen i Hannover i november 1985

111

ligger inom ramen för Eureka-initiativet och som kan betecknas som     Prop. 1985/86: 100
Eureka-projekt. EU särskilt Eureka-sekretariat kommer aU upprättas.     Bil. 5

Från årsskiftet 1985/86 har Finland blivit fullvärdig medlem i EFTA, från att varit associerad sedan år 1961. Delta innebär i sak inte någon förändring vad gäller de handelspolitiska åtagandena.

Den I januari 1986 inträder Spanien och Portugal som medlemmar i EG. Detta innebär för svenskt vidkommande att tullarna för industriprodukter kommer att avvecklas också i förhållande till Spanien. Spanien kommer också att omfattas av kol- och stålunionens regler m. m. Den tullfrihet som inom EFTA har uppnåtts mellan Portugal och Sverige kommer i huvudsak att bibehållas.

Tillsammans med övriga EFTA-länder förhandlar Sverige nu med EG om vissa övergångsarrangemang med anledning av utvidgningen. Då förhandlingarna inle beräknas vara klara till årsskiftet har parterna enats om en förlängning av gällande handelsregimer t. o. m. den 28 februari 1986.

EG:s stats- och regeringschefer fattade åren 1982 och 1983 beslut om atl påskynda förverkligandet av den inre marknaden. I enlighet med delta mandat har EG-kommissionen utarbetat en vitbok med detaljerade förslag. Vid stats- och regeringschefernas möte i Milano i juni 1985 uppdrogs ål ministerrådet att utarbeta en fast tidtabell i linje med kommissionens förslag. Avsikten är alt till år 1992 undanröja tekniska, fiskala, administrativa och juridiska hinder så att gränskontrollerna helt kan avskaffas och en gemensam marknad för varor, tjänster, och i stor utsträckning även kapital, kan genomföras. Genomförandet av den inre marknaden torde på många områden indirekt bli fill fördel även för svenska företag. Del är samlidigl angelägel att denna utveckling inte på andra områden skapar nya hinder i handeln med EFTA-länderna. På en rad områden är det för övrigt i Sveriges och andra EFTA-länders intresse atl inleda elt samarbete för alt få en parallell avveckling av hinder mellan EG- och EFTA-länderna och därigenom skapa den stora västeuropeiska hemmamarknad som Luxemburgdeklarationen satte som mål. Det är därför angeläget att uppmärksamt följa utvecklingen inom EG.

Multilaterala handelsfrågor

Trots en fortsalt, om än avmattad, ekonomisk tillväxt i OECD-området
finns del fortfarande få tecken som lyder på alt det protektionistiska
trycket i de industrialiserade länderna har minskat. Bl. a. lill följd av bestå
ende stora obalanser i väridshandeln är risken fortfarande påtaglig för atl
ytteriigare begränsningar av handeln kan komma att vidtas av flera vikfiga
handelsnationer. Samtidigt tenderar handelskonflikterna mellan enskilda
länder eller gmpper av länder att skärpas. I USA är det protektionistiska
trycket starkare än på myckel lång tid. Skuldsilualionen för många
u-länder är fortfarande allvarlig och skapar problem i handelsrelationerna
mellan u-länder och i-länder. De alltmer omfattande ingrepp i handeln som
har ägt rum genom s. k. gråzonsålgärder vid sidan av internationellt över
enskomna regler har påtagligt bidragit till att undergräva frihandelssyste
mets trovärdighet.                                                                           ' '2

Delta är en allvarlig ulveckling för ett frihandelsberoende land som Prop. 1985/86: 100 Sverige. Den svenska regeringen verkar därför aktivt för alt genom olika Bil. 5 åtgärder, bl.a. inom ramen för internationella organisationer som det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), organisalionen för ekonomiskl samarbete och utveckling (OECD) och Förenta nationeras organ för handel och ulveckling (UNCTAD), motverka protektionismen saml lägga grunden för ytterligare frigörelse av handeln.

En viktig del i dessa strävanden har varit arbetet på alt snarast möjligt få lill stånd en ny multilateral handelsförhandling inom ramen för GATT. En sådan förhandling har i vida kretsar ansetts vara ett viktigt medel för atl bryta den protektionistiska trenden, lägga grunden lill fortsatta handelsliberaliseringar och förstärka GATT-systemet. Under år 1985 gjordes viktiga framsteg i denna fråga. Bland dessa kan nämnas det informella ministermötet i juni i Stockholm. Mötet samlade 22 ulrikes- och handelsministrar från såväl i-länder som u-länder. Därtill deltog också ledande företrädare för EG-kommissionen och GATT. Slockholmsmölel bidrog lill att det stilleslånd som inträffat i GATT-diskussionen om en ny runda kunde hävas, något som i sin tur ledde fram till alt ett viktigt högnivåmöte kunde inkallas inom ramen för GATT i september.

Vid del mötet gjordes ett principuttalande av GATT:s högsta beslutande organ, de avtalsslutande parterna, om att en process inletts som skall leda till en ny förhandlingsmnda. Som elt ylleriigare mycket viktigt steg i denna process har nyligen fallats beslut om upprättande av en förberedande förhandlingskommitté i GATT. Enligt beslutet skall etl ministermöte hållas i september 1986 för atl formelll starta förhandlingarna.

Det har blivit alltmer uppenbart att det krävs ett nytt initiativ i GATT-ar-betet för atl balansera de tilltagande protektionistiska påtryckningarna i omvärlden och för alt driva frihandelssträvandena framåt. Något positivt alternativ till det öppna frihandelssyslemet finns inte. Den internationella handelspolitiska situationen har i växande utsträckning utsatt det multilaterala regelverket för allt större påfrestningar och tiden är nu mogen att se över och vitalisera GATT. Della gäller inte bara dess nuvarande utformning, utan det är också nödvändigt att undersöka förutsättningarna för att inlemma nya viktiga områden för världshandeln som handeln med tjänster under GATT:s paraply.

Utgångspunkten för en ny förhandlingsmnda är det omfattande arbetsprogram som beslutades vid GATT:s ministermöte år 1982. På del traditionella området har Sverige prioriterat skyddsklausulfrågan, där Sverige önskar få lill stånd procedurer för bättre insyn i och disciplin över de ovan omtalade gråzonsålgärderna. Andra centrala förhandlingsfrågor gäller u-ländernas ökade tillträde till i-landsmarknaderna samt handeln med jordbruksprodukter.

Ett problemområde inom handelspolitiken, som på senare år givits en
allt större uppmärksamhet, är handeln med tjänster. Sverige fäster stor
vikt härvid. Behandlingen av denna fråga har gradvis kommit atl inta en
alltmer central roll inom arbetet i såväl GATT som i andra internationella
organisationer, däribland OECD och UNCTAD. En annan viktig fråga där
GATT bör ha en roll att spela gäller de handelspolitiska aspekterna av       113

varumärkesförfalskningar. 8    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Regeringen fäster fortsaU stor vikt vid samarbetet inom OECD:s ram. Prop. 1985/86:100 På del handelspolitiska området är OECD ett viktigt fomm för Sveriges Bil. 5 strävanden alt rasera handelshinder och förslärka del internationella handelssystemet. I förberedelserna för en ny global förhandlingsrunda inom GATT spelar samrådet inom OECD en betydelsefull roll, inte minst beträffande frågan om handeln med tjänster. Arbetet med alt söka avveckla ("roll-back") handelshinder fortsätler enligt mandal från ministerrådet. En annan fråga av hög aktualitet inom OECD är utvecklingen på höglekno-logiområdel ur såväl handels- som industripolifisk synvinkel. Arbete pågår också atl genom mer integrerat datasamarbete förbättra medlemsländernas tillgång fill del värdefulla utredningsmaterial som finns tillgängligt inom OECD.

I den svenska regeringens program i nio punkter för att följa upp Förenta nationernas sjätte konferens för handel och ulveckling (UNCTAD VI) i Belgrad utgjorde råvarorna en väsenilig del. Multilateralt råvamsamarbete är önskvärt inte minst för små handelsberoende länder. Några av de prisstabiUserande avtalen skall omförhandlas, bl.a. kakao och naturgummi. Utgången är oviss. Efler den dramatiska utvecklingen på tennområdet som bl. a. medför att lageroperafionerna upphörde i oktober 1985 är läget, i vad avserdet framlida samarbetet, oklart. Vete- och sockeravtalen saknar för närvarande ekonomiska artiklar.

Från u-landspolitiska synpunkter är det angeläget att verka för att förhandlingar om ett nytt sockeravtal inleds så snart som förutsättningar härför föreligger. Sverige åtog sig under förhandlingarna att på sikt sträva efter att skapa utrymme för en import av socker svarande mot 10-15 % av konsumtionsbehovet. Då den nuvarande produktionen av socker ger underiag för arbetstillfällen som är värdefulla från regionälpolitiska synpunkter måsle hänsyn härtill tas när det gäller den takl i vilken detla importutrymme kan stå till förfogande. Åtagandet kvarstår som riktlinje för Sveriges arbete inom GATT och UNCTAD.

För bl. a. mineraler och metaller såsom järnmalm fortsätter Sverige all förespråka bildandet av råvamorganisationer med primär uppgift att främja informations- och åsiktsutbyte mellan producenter och konsumenter. När råvamavtal inle kan uppnås visar sig sådana lösningar vara goda bidrag fill en stabilare marknadsutveckling.

Den gemensamma fonden - för finansiering av buffertlager och utvecklingsåtgärder inom råvamavialen - har ännu inte trätt i krafl. Redan utfästa bidrag Ull fonden är nu infrysta lill förfång bl. a. för de två utveck-lingsinriktade avtal som slutits med sikte på finansiering ur fonden (jute och tropiskt fimmer).

Även uppföljningen av övriga delar av niopunktsprogrammet, som också omfattar andra åtgärder än de rent handelspolifiska, har gått trögt. Regeringen kommer att fortsätta sina ansträngningar alt få gehör för de framlagda förslagen.

114

Exportfrämjande insatser                                                       Prop. 1985/86: 100

Bil 5 Den svenska exporten har under åren 1983 och 1984 utvecklats på elt

myckel gynnsamt säll. Efler en svag inledning uppvisade även år 1985 en god exporttillväxt. Inom vissa sektorer minskade de svenska marknadsandelarna under år 1985. Till en del är detta hänförbart till all man inom elt antal industribranscher nått kapacitelslakel. Detla aktualiserar frågan om behovet av ytteriigare ålgärder för aU nå långsiktig balans i Sveriges utrikesaffärer. Det blir inom exportfrämjandets ram väsentligt att identifiera områden och länder för vilka kapacitetsproblem inle föreligger och där stafiiga insatser kan ha en stor effekt. Med tanke på de långsiktiga behoven av överskoU i utrikeshandeln finns det anledning aU från statens sida lämna fortsatta bidrag och alt i samverkan med företagen kontinueriigl verka för aU exportfrämjandel utvecklas.

Huvudansvaret för att den svenska exporten utvecklas tillfredsställande ligger naturiigen hos de svenska företagen. Den allmänna ekonomiska politikens utformning i fråga om bl. a. kostnadsutveckling och konkurrenskraft spelar självfallet en helt avgörande roll. Statlig medverkan i det exportfrämjande arbetet, framför alh i del inledande skedet, har dock betydelse för att uppnå exportframgångar. Härigenom skapas bällre fömtsättningar för förelagen alt själva öka sina exportanslrängningar.

Tjänstesektorn har inlernalionaliserals och får än störte betydelse i framliden. Delta kan ske i form av ijänsleleveranser eller syslem där varor och Ijänster kopplas samman. Del exportfrämjande arbetet har anpassats härtill.

Det finns en betydande utvecklingspotential hos de små och medelstora företagen. Satsningen på exportfrämjande slöd lill sådana förelag kommer atl fortsätta.

En särskild ulredning om de små teknikbaserade företagens problem vid internationell marknadsföring och handel har lämnat sitt betänkande (Ds UD 1985: 3) Små teknikbaserade företags problem vid intemationell marknadsföring och handel. Särskilda ålgärder kommer att vidtas som elt resultat av utredningen i syfte att främja denna företagsgmpps export.

Fortsatt stor uppmärksamhet i exportfrämjandearbelel ägnas OECD-området, där våra slörsta handelspartner finns. Elt led i detla arbete är all verka för atl minska hindren för en fri handel i Norden och Västeuropa. Det är också väsentligt all öka ansträngningarna riktade mol Stilla Havsområdet.

Del finns skäl att kontinueriigl överväga ytteriigare insalser för aU främja svenska företags konkurrenskraft på den inlernalionella marknaden. Särskilda insatser kan genomföras på olika marknader, t. ex. Finland, Frankrike, Spanien och Japan, eller inom olika typer av aktiviteter, t. ex. Sveriges exportråds småföretagsprogram. Ökade utbildningsmöjligheter för alt underiäUa exportarbetet är elt annal område för ytteriigare insalser. Det torde vara möjligt att på vissa områden stärka den exportfrämjande effekten genom omprioriteringar.

115

Exportfinansiering                                                                      Prop. 1985/86: 100

RiI    Fmansienng av exporten har blivit eU betydelsefullt konkurrensmedel

speciellt på u-landsmarknaderna och i statshandelsländerna. Den stats-stödda kreditkonkurrensen har dock begränsats genom gradvisa skärpningar av de inlernationellt överenskomna reglerna på området (Consen-sus). När det gäller blandade krediter har bl.a.det lägst tillåtna gåvoelementel i sådana krediter höjts.

Från svensk sida läggs stor vikt vid de ansträngningar som görs i olika fora all stävja en osund ulveckling av den internationella kreditkonkurrensen. I detla sammanhang är det viktigt att en överenskommelse kan nås om avskaffande av exportkreditsubventioner mellan rikare länder.

Kapitalvaror och projeki utgör en stor del av den svenska exporten. Del är vikiigi alt svenska exportföretag kan erbjudas stöd som i huvudsak är jämförbart med vad de utländska konkurrenterna erhåller. Exportkredit-nämndens (EKN) garantigivning är av stor belydelse härvidlag. Premiesänkningar har nyligen genomförts för att anpassa villkoren till viktigare konkurrentländers. Del är angeläget alt ansträngningar görs i syfte att ytterligare utveckla garantisystemel. Det är härvid väsentligt atl beakta den nödvändiga balansen mellan önskemål att stödja företagens exportansträngningar och atl begränsa skadefallsriskerna.

Under budgetåret 1984/85 har Sverige deltagit i nio multilaterala överenskommelser om skuldkonsolideringar. På basis av tidigare gjorda multilaterala överenskommelser har nio bilaterala avtal slutits. Under innevarande år beräknas skuldkonsolideringarna ligga på en fortsall hög nivå. Ökade insalser föruises ägnas åt återvinning av fordringar.

Bilateralt samarbete

Bilaterala kontakter mellan Sverige och andra länder på det handelspolitiska, ekonomiska och kommersiella området har ökat i omfattning. Etl allt starkare samband framträder mellan handelspolitiska och ekonomiska kontakter på regeringsnivå och kommersiella förbindelser. Della gäller inte minst gentemot u-länderna. Kontakter i form av ministerbesök och delegalionsresor med officiell prägel har i alll större grad kommit atl användas i handelsfrämjande syfte.

Huvudparten av Sveriges handelsförbindelser regleras genom multilaterala arrangemang. Med bl. a. statshandelsländerna i Östeuropa och vissa u-länder finns dock dessutom vissa särskilda handels- eller samarbetsavtal. Antalet länder med vilka Sverige slutit bilaterala samarbetsavtal har fortsaU all öka. Under år 1985 har samarbetsavtal ingåtts med Malaysia och Sydkorea.

Många av samarbetsavtalen fömtser regelbundna s.k.blandkommis-sionsmölen mellan avtalsparterna. Under det gångna årel har sådana hållits med flera öststater, Algeriet och Indien. Vidare har etl möte inom ramen för det tekniska samarbetet hållits med Cuba.

Utbyggnaden av handelsfrämjandet fortsätter. Som elt led i ansträngningarna atl främja samarbetet med vissa utvalda u-länder har till utrikes-

departementet under en försöksperiod på tre år knutits fyra s. k. koordina- Prop. 1985/86: 100 törer. Koordinatörernas uppgift är all samordna svenska resurser inom Bil. 5 näringsliv, exportfrämjandeorganisationer och biståndsorgan och i samverkan med dessa identifiera och vidareutveckla uppslag och projekt saml driva slörre kommersiella projekt och hjälpa till att slussa dem genom beslutsprocessen hos inblandade organ i Sverige och i u-landet ifråga. De länder eller gmpp av länder som i elt inledningsskede berörs av denna nya arbetsform är Malaysia/Singapore, Indien, Colombia samt södra Afrika.

En viss återhämtning i den svenska exporten till Östeuropa har skett samiidigt som importen minskat något. Underskottet i vår handel med Östeuropa är dock fortfarande betydande. Med Sovjetunionen har ett avtal om gränshandel slutits och en överenskommelse nåtts om en kreditram. Ramkreditavtalet förväntas ge förbättrade möjligheter för projekt- och kapitalvaruexporl lill Sovjetunionen. Vissa slörre exportaffärer har redan genomförls med hjälp av del nya avtalet.

USA har nu blivit en av de främsta avsättningsmarknaderna för svensk export. Härtill har bidragit den höga dollarkursen och uppgången i den amerikanska ekonomin. Det är nu angeläget all de svenska företagen konsoliderar sina nya marknadsandelar i USA.

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)

ECE, som omfattar såväl Väst- som Östeuropa, behandlar frågor om handel, ekonomiska prognoser, statistik, energi, olika industribranscher, miljövård, byggnadsfrågor och Iransportfrågor. Sverige deltar aktivt i arbetet på samfiiga områden. En utvärdering av organisationens verksamhet pågår i syfte all se över de prioriteringar för arbelel vilka anlogs år 1969. ECE har genom slutdokumentet från Madrid även givits en roll i det arbeie, som pågår inom ramen för den Europeiska säkerhelskonferensen beträffande ekonomi, vetenskap, teknik och miljövård.

Tullfrågor m. m.

Sverige deltar i det internationella tullsamarbetet, främsl inom ramen för Tullsamarbetsrådel (Customs Co-operalion Council - CCC) i Bryssel. Rådet antog i juni 1983 en konvention om en ny, gemensam vamnomenkla-tur (Harmonized Syslem). Detta system har avselts träda i kraft den 1 januari 1987 men ikraftträdandet kan komma att uppskjutas ell år. Del omfattande arbetet med att överföra denna nomenklatur till svensk lagstiftning och utarbetandet av andra bestämmelser i samband härmed pågår.

Riksdagen har i samband med behandlingen av etl antal motioner om importen av skinn från sälungar uttalat atl det bör ankomma på regeringen alt vidta erforderliga ålgärder för att få till stånd ett importförbud för sådana skinn (JoU 1981/82:11, rskr. 48). Elt sådant förbud bör i första hand omfatta skinn från nyfödda salar av lyp whitecoal och blueback.

Sommaren 1979 träffades en överenskommelse mellan Svenska Stiftel
sen för Världsnaturfonden (WWF), Svenska pälsbranschens centralkom
mitté och Pälsbranschrådel rörande handeln med pälsskinn. Enligt över-    117

enskommelsen förband sig pälsbranschens representanter att verka för att      Prop. 1985/86: 100 endast pälsvaror och pälsplagg från vissa särskilt angivna djurarter skulle      Bil. 5 saluföras. I fråga om sälskinnshandeln innebar detta att päls från ungar av grönlandssäl (whitecoal) och storsal (blueback) inte fick saluföras av anslutna organisationers medlemmar.

Regeringen har underrättat sig om utvecklingen av importen till Sverige av sälskinn. Såvitt utrikeshandelsstatistiken som tullverkets uppgifter om vem som är importör och uppgifter från branschen visar att det inte förekommer import av skinn från sälungar.

Sålunda finns för närvarande inte behov av alt införa elt formellt importförbud. Regeringen avser emellertid att noga följa utvecklingen för att kunna ingripa om skäl därtill uppkommer och då särskilt bevaka hithörande frågor inom ramen för Sveriges medlemsskap i berörda internationella konventioner, bl.a. den s.k. Washingtonkonventionen ang. internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.

För alt försvåra internationellt organiserad smuggling och ekonomisk brottslighet pä tullområdet har förhandlingar om bilaterala tullsamarbets-avtal förts med ett antal länder. Förhandlingarna med Nederländerna och Storbritannien ledde under våren 1985 till undertecknande av sådana avtal. Ett avtal med Frankrike trädde, efter riksdagens godkännande, i kraft den 1 april 1985. Sverige har redan tidigare liknande avtal med de nordiska länderna och Förbundsrepubliken Tyskland.

Regeringen har i september 1985 utfärdat en förordning om dumpnings-och subventionsundersökningar, i vilken en svensk beslutsordning för sådana undersökningar fastställs. Förordningens bestämmelser bygger på GATT:s antidumpnings- och subventionskoder.

Efter en framställning från den svenska spånskiveindustrin har en dumpningsundersökning inletts belräffande importen av spånskivor från Polen och Tjeckoslovakien. För att förhindra atl svensk industri skadas under undersökningstiden har en provisorisk antidumpningslull införts.

Skyddssystemet på tekoområdet

Sverige har slutit 17 bilaterala begränsningsavlal med textilexporterande länder. Avtalen, som är fleråriga, utlöper under åren 1986-1988. Avtalen har i tillämpliga delar ingåtts inom ramen för del s. k. Multifiberavtalet (MFA III), etl inom GATT slutet ramavtal som reglerar den internationella tekohandeln. Multifiberavtalet utlöper den 31 juli 1986 och omförhandlingar av avtalet har påbörjats inom GÄTT:s textilkommillé. Resultatet av förhandlingarna beräknas föreligga lill sommaren 1986.

Krigsmaterielkontroll

Vid årsskiftet 1984/85 omfattade krigsmaterielinspektionens kontroll av tillverkningen av krigsmateriel i landet 126 enskilda tillverkare. Tillverkningsvärdet för år 1984 var 5 039 milj. kr. (1983 - 4 218 milj. kr.).

Under år 1985 har cirka I 800 ansökningar om utförsel behandlats.
Värdet för de under årel beviljade ulförseltillstånden, som i en del fall        118

också avser export för flera följande år, uppgick till cirka 3 200 milj.kr.     Prop. 1985/86: 100
(1984-2 241).                                                               Bil. 5

Den faktiska exporten uppgick för det senaste redovisade året (1984) till 2 178 milj.kr. I förhållande lill krigsmaterielens andel av Sveriges totala export innebär delta en ökning från år 1983 med 0,11 procentenheter, eller från 0,79 till 0,90%.

Den parlamentariskt sammansatta rådgivande nämnden för frågor som rör krigsmaterielexporl har under år 1985 sammanträtt 8 gånger och det tekniskt-vetenskapliga rådet som bislår krigsmaterielinspektionen vid bedömningen av frågor om avgränsning mellan civil och militär materiel 2 gånger.

Under årel har genom regeringsbeslul en särskild utredare tillkallats för atl företa en kartläggning och genomgång av den svenska försvarsmateriel-industrins verksamhel i utlandet.

En särskild redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under år 1985 kommer atl lämnas riksdagen under våren 1986.

Åtgärder mot Sydafrika

Den I april 1985 trädde en ny skärpt lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia i kraft (SFS 1985:98). Den nya lagen ersäUer 1979 års lag i samma ämne. I den nya lagen har invesleringsförbudel kompletterats med ett förbud mol finansiell leasing och långivning lill sydafrikanska staten och dess myndigheter samt en skyldighet all anmäla upplåtelser och överlåtelser av patent och lillverkningsrälter till sydafrikanska bolag. Anmälningsskyldigheten är avsedd att tjäna som kartläggning av den teknologiöverföring som sker lill Sydafrika. Regeringen har dessutom bemyndigats atl, om det skulle visa sig ändamålsenligt, införa förbud mot sådan teknologiöverföring. De svenska företagens redovisningsskyldighet har vidare utvidgats till atl omfatta rapportering om utvecklingen inom de sydafrikanska dotterbolagen vad avser löner, anställningsvillkor, utbildningsinsatser, facklig verksamhel m. m.

Bland övriga ålgärder mol apartheid i Sydafrika som redovisas i prop. 1984/85:56 och som regeringen vidtagit under våren kan nämnas rekommendationer till statliga myndigheter att avstå från upphandling av varor från Sydafrika liksom en utvidgning av gällande förbud mot export av krigsmateriel m. m. till Sydafrika. Förbudet omfattar numera också export av datorutrustning och därtill hörande programvara samt terränggående fordon och drivmedel till sydafrikanska militära och polisiära myndigheter.

Under de månader som gått sedan den svenska Sydafrikapolitiken skärpts genom de åtgärder som nu redogjorts för har lägel i Sydafrika allvarligt förvärrats. I takt med händelseutvecklingen i Sydafrika har omvärlden skärpt sin attityd och kraven på sanktioner mot Sydafrika har fått ökat gehör. FN:s säkerhetsråd har i en resolution, antagen under sommaren, uppmanat medlemsstaterna atl vidta vissa ensidiga åtgärder mot Sydafrika, såsom förbud mot nyinvesteringar. Flera länder bl. a. USA, Canada och Frankrike har också beslulat om sanktioner. Den uppläggning som

119

Sverige valt för genomförandet av sina ensidiga tidigare åtgärder mot     Prop. 1985/86: 100
Sydafrika lorde härvid ha fungerat som en modell.                Bil. 5

Mot bakgrund av utvecklingen i Sydafrika har regeringen under sommaren och hösten 1985 beslulat om ytterligare skärpningar av den svenska Sydafrikapoliliken. I juni enades de skandinaviska regeringarna om att gemensamt säga upp sina luftfartsavtal med Sydafrika. SAS flygtrafik till Johannesburg har därmed upphört. I september offentliggjorde regeringen en rad nya åtgärder mot Sydafrika. Vissa av dessa kräver riksdagens godkännande och ingår därför i den proposition (1985/86:52) som överlämnades till riksdagen i början av november. I proposifionen föreslås etl förbud mol import av jordbruksvaror från Sydafrika, rätt för kommuner och landsting alt vid upphandling vidta bojkottåtgärder mol Sydafrika samt skärpning av straffskalan i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner. I propositionen föreslås vidare alt riksdagen godkänner regeringens beslut om att sätta lagen om vissa internationella sanktioner i kraft för elt förbud mot införsel till Sverige av det sydafrikanska guldmyntet Kruger-rand.

Slutligen har regeringen under hösten haft överläggningar med representanter för näringslivet och för rederinäringen och därvid rekommenderat företag och rederier att avstå från handel med resp. trafik på Sydafrika. Kommerskollegium har getts i uppdrag att utreda användningen av metaller och mineraler frän Sydafrika i svenskt näringsliv i syfte att finna alternativa leverantörländer.

E 1. Kommerskollegium

1984/85

Utgift

32 247

000

1984/85

Anslag

33 452

000

1986/87

Förslag

35 274

000

Kommerskollegium är cenlral förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Kollegiet leds av en styrelse. Chef för kollegiet är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande.

Till kollegiet är knutet etl handelspolitiskt råd, elt krishandelsråd, en CECA-nämnd och rådgivande nämnder för revisorsfrågor resp. tolk- och översättarfrågor.

120

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Kommers-kollegium

Föredraganden

personal

159

of

of

Anslag

1.Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

2.Lokalkostnader

3.Kontantbidrag till Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån

4.Stipendier avseende europeiska integrationsfrågor

29 083 000

(26 252 000)

3 656 000

643 000

70 000

+ (+ +

+

+

709 000

474 000)

1 087 000

64 000

6 000

+ (+ +

+

713 000

560 000)

1 087 000

22 000

of

33 452 000

+

1 866 000

+

1 822 000

Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel, beräknas lill sammanlagt 8,2 milj.kr.för budgetåret 1986/87 (1984/85 7,7 milj. kr.).

Kommerskollegium

Kommerskollegium föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1.   Huvudförslag 35 318 000 kr.

2.   Pris- och löneomräkning 2 748 000 kr.

3.   Besparingarna enligt huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 882 000 kr. under budgetåret 1986/87. För kollegiet gäller en bespa-ringsplan för budgeiåren 1985/86-1987/88. Planen innebär 5% besparing lotall för perioden med fördelningen 1,5, 2,5 och 1,0% för resp. budgetår. Reduceringen beräknas genomföras dels genom rafionaliseringar, dels genom omprioriteringar och omprövningar med viss ambitionsnivåsänkning som följd. Besparingarna vad gäller den personalminskning som blir aktuell är tidsmässigt planerade att kunna genomföras i samband med naturiig avgång.

4.   Budgeiåren 1984/85 och 1985/86 anvisades 100 000 kr. under kollegiets anslag och 300 000 kr. under reservationsanslaget E 2. Exportfrämjande verksamhet för framtagande av en årlig översikt av den svenska utrikeshandelns utveckling. För fortsatt framtagande av översikten beräknar kollegiet motsvarande belopp för budgetåret 1986/87.

5.   För anslagsposten Kontantbidrag till stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån beräknar kollegiet, i enlighet med av stiftelsen lill kollegiet ingiven anslagsframställning, 707 000 kr.

6.   För anslagsposten Stipendier avseende europeiska integrationsfrågor hemställer kollegiet att medel anvisas förslagsvis.

7.   För beredskapsplanering hemsläller kollegiet att 50 000 kr. anvisas under Qärde huvudtiteln, anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

121

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

För kollegiet gäller en besparingsplan för en treårsperiod. Planen, som

innebär en total besparing av 5 % gäller för treårsperioden 1985/86-1987/88

med fördelningen 1,5, 2,5 och 1% för resp. budgelår. Jag har beräknal

besparingen för kollegiets verksamhet under budgetåret 1986/87 till 887 000

kr.

För försöksprojektet avseende framtagande av en åriig översikt över den svenska utrikeshandelns ulveckling beräknar jag, i likhel med innevarande budgetår, 100 000 kr. under anslaget. Övriga medel för projektet, 300 000 kr., beräknas under anslaget E 2. Exportfrämjande verksamhel.

Enligt avtalet mellan staten och stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån ulgår statens anslag i form av dels lönekostnader för stiftelsens verkställande chef, inklusive sociala kostnader, dels etl årligen utbetalat kontantbelopp. Stiftelsen skall svara för sina kostnader med etl belopp som varje verksamhetsår uppgår fill minst hälften av del för samma år utgående statliga anslaget. Denna överenskommelse har iakttagits. Enligt min mening bör man emellertid för framtiden sträva efter alt statens bidrag - ulöver bestridandet av den verkställande chefens lönekostnader - skall utgå med ett kontantbelopp som är lika stort som, och ej större än, stiftelsens abonnemangsintäkter. Jag förutsätter härvid alt verksamheten vid Öst Ekonomiska Byrån bedrivs i huvudsakligen oförändrad omfatlning.

Medel för kollegiets beredskapsplanering beräknas under Qärde huvudlileln, anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella ålgärder.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till kommerskollegium för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 35 274 000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet

1984/85 Utgift   190 748 950    Reservation 97 921 168(1) 1985/86 Anslag   224 500 000 1986/87 Förslag 233 575 000

(1) Varav ca 80 milj.kr. är disponerade genom tidigare beslut.

Inledning

Under förevarande anslag beräknas medel för den exportfrämjande verksamhel som Sveriges exportråd anfingen själv utövar eller planerar och leder inom handelssekreterarorganisationen och utrikesrepresentationen. Följande myndigheter/organ och anslag omfattas av exportfrämjande verksamhet.

122

Departement

Anslag

Myndighet/organ/verksamhet

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Utrikesdeparte-

mentet

A 1

Utrikesförvaltningen (del av anslaget)

E 2

Exportfrämjande verksamhet

E 3

Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster

E 5

Interamerikanska utvecklingsbanken

Finansdeparte-

mentet

F 5

Exportkreditbidrag

Jordbruksdeparte-

mentet

I 2

Stöd till turism och rekreation (del av anslaget)

Industri-

departementet

B 6

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

B 7

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m.

B 8

Ersättning för extra kostnader för förmånliga krediter till u-länder

B 10

Industripolitiska åtgärder för

tekoindustrin

(del av anslaget)

B 11

Branschfrämjande åtgärder (del av anslaget)

B 12

Småföretagsutveckling (del av anslaget)

G 3

Nämnden för fartygskreditgarantier (del av anslaget)

För budgetåret 1985/86 har ca 455 milj. kr. beräknals för exportfrämjande verksamhet under tredje huvudtiteln. Av utrikesförvaltningens verksamhet kan i storieksordningen 20% beräknas avse åtgärder med exportfrämjande inslag. Delta motsvarar omkring 195 milj. kr.

Under sjunde huvudtiteln har 1 000 kr. förts upp under anslaget fill Exportkredilbidrag avselt för slöd fill exportförelag som har orsakals ränteförluster i samband med exportkrediter.

Under nionde huvudtiteln har förts upp 78 milj.kr.under anslaget Slöd lill turism och rekreation. Knappl hälften härav utgör en stimulans av tjänsteexport.

Under tolfte huvudtiteln har cirka 17 milj. kr. förts upp för branschfrämjande åtgärder för bl. a. träbearbetande industrin. Vidare finns medel anvisade för särskilda industripolitiska insalser för tekoindustrin, cirka 92 milj. kr. Båda dessa program har exportfrämjande inslag. Statens industriverk, som har ansvar för branschinsatserna, skall enligt föreskrifterna samråda med Sveriges exportråd i fråga om exportfrämjande ålgärder. Sveriges exportråd verkställer delvis de beslutade insatserna. Under anslagen till Kostnader för slatsslödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit beräknas 570 milj.kr., till Koslnader för slatsslödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.beräknas oförändrat 450 milj.kr. i avvaktan på proposition våren 1986 med förslag lill ålgärder

123

beträffande varvsindustrin, och lill Ersällning för extra kostnader för     Prop. 1985/86: 100 förmånlig kreditgivning till u-länder 135 milj. kr. Vidare tas delar av anslå-     Bil. 5 get till nämnden för fartygskreditgarantier och delar av anslaget till småföretagsutveckling i anspråk för olika exportfrämjande aktiviteter.

De på detla säll beräknade samlade utgifterna för exportfrämjande åtgärder över statsbudgeten för budgetåret 1986/87 uppgår lill cirka I 800 milj.kr.

Organisation

Sveriges exportråd inrättades den I juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening. Inom exportrådet är tillsatt en särskild nämnd med uppgift att besluta om stöd lill svensk projeklex-port. Vidare har lillsatts en styrgrupp för svensk bygg- och energiexport.

Exportrådets uppgift är all som centralt organ planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för alt främja svensk export. Sveriges exportråd planerar och leder den exportfrämjande verksamheten dels vid den specialiserade kommersiella utlandsrepresentalionen, dvs. handels-sekreterarna och den handelskammare i utlandet — Sao Paulo — som har slufil samarbetsavtal med rådet, dels inom utrikesrepresentationen.

25 handelssekrelerarljänsler finns för närvarande inrättade. Av dessa är sex placerade i Nordamerika, i Atlanta, Chicago, Detroit, Los Angeles, New York och Toronto. I Europa finns 14 handelssekreterare, nämligen i Bryssel, Budapest, Dusseldorf, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, Madrid, Milano, Oslo, Paris, Prag, Wien och Ziirich. På övriga industrilandsmarknader finns handelssekreterare i Melbourne och Tokyo. Tre handelssekreterare arbetar i utvecklingsländer, nämligen i Caracas, Jeddah och Mexico City. Filialkontor finns i Hamburg, Montreal, Stuttgart, Sydney, Vancouver och Riyadh. Under innevarande budgetår omorganiseras verksamheten i USA. En handelssekreterare med placering i Chicago leder verksamheten. Övriga kontor benämnda region- eller lokalkontor rapporterar direkl till denne. Elt antal utlandsmyndigheter i länder med särskilt intressanta marknader har givils en särskild kommersiell kompetens och lar — liksom handelssekreterarna — betalt för vissa av sina exportfrämjande Ijänster. Samtliga övriga ambassader, liksom även vissa konsulat, ger allmän exportfrämjande service.

Sveriges exportråd och handelssekreterarna sysselsätter 200 resp. 232 anställda. Hos handelssekreterarna utgörs personalen, förutom av handelssekreterare, av marknadssekrelerare, praktikanter (marknadsassis-lenter) och biträdespersonal.

Verksamheten och dess finansiering

Sveriges exportråds och handelssekrelerarnas verksamhet omfattar ex
portservice, exportaktioner och exportuppdrag. Med exportservice avses
de tjänster som uiförs avgiftsfritt, t. ex. rådgivning lill företag och enklare
varuförfrågningar liksom viss uppsökande och initiativtagande verksam
hel. Exportaktioner omfattar bransch-, land- eller lemabundna kollekliva     124

aktiviteter som stödjer företagens exportansträngningar. I exportaktioner     Prop. 1985/86: 100 ingår också bl. a. ålgärder som särskilt stödjer små och medelstora företag     Bil. 5 i deras exporlarbete samt de särskilda insatser som görs på bygg- och energisektorerna genom Swebex. Uppdragsverksamheten omfattar tjänster som utförs på särskild beslällning och mol särskild avgift för enskild uppdragsgivare.

Verksamheten drivs i ökad utsträckning i form av projekt. Projekten planeras och följs upp per marknad, per bransch och per typ av Ijänsl enligt strukturen allmänt främjande Ijänster, kunskapsökande, etableringsfrämjande, säljökande samt specialljänsler. Aktiviteter inom programmen exportservice, exportaklioner och exportuppdrag kan återfmnas under fiera av dessa tjänstetyper.

Verksamhetens finansiering är delad mellan staten och näringslivet. Staten bidrar enligt avtalel om Sveriges exportråd (prop. 1979/80:16, NU 20, rskr. 95) till exportrådets finansiering med etl belopp som motsvarar beräknad skillnad mellan rådels kostnader för exportservice till företag med export av mindre omfatlning och rådets abonnemangsintäkter från dessa förelag. Vidare ställer staten enligt nämnda avtal medel till förfogande för rådels uppgift att planera och leda handelssekreterarnas verksamhel och exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen. Handelssekrelerarnas exportservice finansieras med statliga medel. Flertalet för stat och näringsliv gemensamma exportaklioner finansieras i regel efler fördelningen 40/60.

Näringslivets bidrag till finansieringen av Sveriges exportråd utgörs av abonnemangsavgifter. Abonnemang är en förutsättning för att få stadigvarande tillgång till Sveriges exportråds, handelssekreterarnas och utrikesrepresentationens tjänster. Detsamma gäller handelskammare i utlandet som har slutit samarbetsavtal med exportrådet. Rådet kan dock lämna vissa inledande Ijänster till annan än abonnent. Abonnemang påverkar inle prövningen om stöd till svensk projektexport eller lill svensk bygg- och energiexport. Näringslivets medverkan i finansieringen utgörs också av uppdrag mol särskild avgift i Sverige eller i utlandet.

Vissa medel under förevarande anslag är avsedda för att främja svensk projektexport (prop. 1978/79:123 bil. 2, NU 59, rskr 415) samt för statligt slöd lill konsultföretag (prop. 1984/85:110, NU 33, rskr. 358).

125

Sveriges exportråd

Prop. 1985/86: 100

Medelsbehov (lOOO-tal kr.)

Bil. 5

Verksamhet

1984/85

1985/86 budget

Beräknad ändring

budget

utfall

Exportrådet

Föredraganden

Exportservice Anslag Övriga inkomster

72 21

570 000

72 570 24 999

80 920 25 000

+ 9 240 + 2 000

+ 2 585 + 2 000

Exportaktioner Anslag Övriga inkomster

96

50

440(6) 000

80 000(1) 69 888(2)

107 009(6) 70 000

+ 8 240(6) + 7 000

+ 3 990(6) + 7 000

Exportuppdrag Anslag Övriga inkomster

10 65

920 000

10 920 69 941

1(7) 75 000

+ 7 500

+ 7 500

Stöd till svensk proj ekt-export m. m. Anslag        15

200

20 860(3)

25 200

+ 7 800

+ 6 000

3 003

Till regeringens

disposition

Anslag                    12 530

Ränteinkomster

m. m.

Övriga in-                       -

komster

6 274(4) 11 370

4 000

910

- 3 500

Summa medelsbehov

Anslag        207 660(6) 190 624(5) 224 500(6) +26 190(6) + 9 075(6)

174 000

Övriga inkomster

Garantiramar

Svensk projekt-export

Konsultstödet

136 000

35 000

167 831

+16 500

+16 500

35 000        of        of 5 200   +2 800    + 2 800

(1)    Varav 14 milj.kr. från budgetåret 1983/84. Härtill kommer 30,4 milj.kr. för vilka Sveriges exportråd har fattat beslut men inte lyft från anslaget.

(2)    Avser inkomster från såväl företag som från statliga myndigheter (cirka 0,9 milj.kr.), t.ex. statens industriverk inom ramen för de s. k. branschstödsprogrammen.

(3)    Härtill kommer 15 712 000 kr. i lämnade utfästelser budgetåret 1983/84 som belastar reserverade medel per 1985-07-01. Dessa reserverade medel belastas också av lämnade utfästelser om totalt 5 585 000 kr. från tidigare budgetår.

(4)    I detta ingår 300 000 kr. som utgör utbetalningar från anslagets reservation till kommerskollegium. Vidare har 3 711725 kr. av Sveriges exportråd tillförts reserverade medel avseende bl.a. ej utnyttjade medel från tidigare budgetår.

(5)    Sveriges exportråd har för handelssekreterarna redovisat ej utnyttjade exportservicemedel om 7 912 890 kr. samt underskott i övriga program om 7 833 204 kr.

(6) Härtill kommer 5 milj.kr. från annan huvudtitel.

(7) Har fördelats på exportservice och exportaktioner.

126

Sveriges exportråd ulgår i sin anslagsframställning från anslagsnivån för Prop. 1985/86: 100 budgetåret 1985/86 vid sin prisomräkning om totalt 18,4 milj.kr. Härutöver Bil. 5 begärs 7,8 milj. kr. varav merparten består av medel för slöd fill svensk projektexport för alt under budgetåret kunna fylla tidigare gjorda åtaganden. Till detla skall läggas 5 milj. kr.för exportaklioner för bygg- och energisektorerna, vilka för vardera av budgetåren 1985/86 och 1986/87 belastar annan huvudtitel.

Sveriges exportråd avser atl även fortsättningsvis prioritera OECD-länderna och då särskill Västeuropa, som utgör ett naturligt marknadsområde för svensk exportnäring. Utanför OECD-området fortsäiter speciellt aktiv marknadsbevakning av Fjärran Östern och Indien. En förstärkning har skett i Indien (Bombay). Exportrådet avser också fortsätta sin kraftiga satsning på bevakning av upphandling inom internationellt finansierade projekt.

Tjänsteförsäljningen stimuleras i det fortsatia arbetet. Det särskilda småföretagsprogrammet prioriteras även i fortsättningen. Bland branschområden som prioriteras kan nämnas bl. a. bygg- och energiområdet, off-shore, bilindustrin, högförädlade livsmedel, materialhantering och skogsindustri.

Anslagen för exportservice och exportaklioner har endast prisomräk-nats. De exempel som ges från exportrådels sida på nya eller förstärkta aktiviteter inom dessa program kan finansieras inom del begärda anslaget.

Exportrådets begäran om medel för svensk projektexport om 25 milj. kr. grundar sig på en uppskattning av anslag för att infria gjorda åtaganden under budgetåret 1986/87 liksom under budgeiåren 1985/86 och 1984/85. Systemet är fortfarande under uppbyggnad. En oförändrad garantiram om 35 milj.kr.begärs.

Länderkretsen för konsultstödet har utökats från u-länder lill samtliga länder fr. o. m. innevarande budgelår. Vidare har också konsultstödet nu en garantiram och ett anslag och är därmed utformat som svensk projekt-export. Eftersom länderkretsen har ökats begär exportrådet 8 milj.kr. i såväl garantiram som anslag.

Exportrådets verksamhet har under senare år fått en alltmer långsikUg inriktning. Därmed har enligt rådet uppstått behov av att göra åtaganden under budgelårel som inte nödvändigtvis resulterar i utbetalningar samma år. Samtidigt återspeglar anslagsbehovet enligt gällande bestämmelser behovel av utbetalningsmedel för året. Rådet förutser att ytterligare cirka 30% av aktionsmedlen kommer all behöva bindas upp i åtaganden gentemot näringslivet för aktioner som påbörjas efter budgetårets slut. Exportrådet hemsläller därför atl få göra sådana åtaganden med 35 milj. kr. utöver del föreslagna anslaget för exportaklioner budgetåret 1986/87.

Exportrådet föreslår att anslagsposterna exporlservice, exportaktioner
och exportuppdrag slås samman till en anslagspost, exportfrämjande åt
gärder. Skälet anges vara atl exporlservice liksom andra program redovi
sas lill taxepris och att åtgärder även under denna anslagspost planeras och
redovisas som projekt. Vidare planeras och följs projekten per marknad,
per bransch och per typ av tjänst (allmänt främjande, kunskapsökande,
etableringsfrämjande, säljökande samt specialtjänster), varför uppdelning-       127

en i tre program inle längre anses ha operativ belydelse.

För atl utnyttja marknadspotentialen i Fjärran Östern bättre, inle minsl     Prop. 1985/86: 100 avseende den kinesiska marknaden, föreslår exportrådet öppnandet av etl     Bil. 5 inom generalkonsulaiet i Hongkong fristående handelskontor. Rådet söker verka för en uttandsorganisation som är anpassad till efterfrågan och marknadspotenfialen. Ytterligare förslag kan komma atl lämnas fill regeringen.

Föredragandens överväganden

Handelsbalansen har under senare fid utvecklats i positiv riktning om än inle lika positivi under år 1985 som åren närmast dessförinnan. Framgångarna på exportmarknaderna har emellertid ännu inte fört Sverige tillbaka lill elt tillstånd av långsiktig, strukturell balans i utrikesaffärerna. Det kommer även fortsättningsvis att lämnas slöd fill näringslivets exportanslrängningar. Hell naturligt ligger huvudansvaret på företagen för alt exporten utvecklas tillfredsställande. Den av regeringen förda allmänna ekonomiska politiken har bl. a. till syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för förelagen i deras exportansträngningar. De mer direkta slalliga insatserna för atl främja och sfimulera svensk export är dock av väsenilig betydelse.

Sveriges exportråd har i sin verksamhetsplan angett vissa prioriterade marknader liksom bransch- och produktområden. Jag delar i huvudsak exportrådets bedömning på dessa punkter. Samiidigt vill jag liksom tidigare framhålla nödvändigheten av etl genomtänkt samspel mellan olika aktiviteter inom hela del område som påverkar våra exportanslrängningar. Jag vill också peka på betydelsen av långsiktiga insatser på olika områden utan all nödvändig flexibilitet försvåras. Insalserna bör vidare koncentreras till marknader som har god utvecklingspotential och som på sikt bedöms vara betalningsstarka.

Jag beräknar pris- och löneomräkning minskat med huvudförslag om 2 % lill 6575000 kr.

Svensk bygg- och energiexport har inlett sin verksamhet den I juli 1984. Medel för verksamheten budgetåret 1984/85 har erhållits dels genom omprioriteringar under detta anslag, dels över annan huvudtitel i statsbudgeten och dels genom lilläggsbudgel till delta anslag. Jag anser alt verksamheten bör kunna bedrivas på samma nivå även kommande budgetår i avvaktan på vunna erfarenheter. Erforderiiga medel bör därför ställas lill förfogande under anslagsposten för exportaktioner. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet och statsrådet Dahl.

Jag beräknar behovet av anslagsmedel till svensk projektexport fill 25 milj.kr. Utbetalningar under budgetåret 1986/87 avser åtaganden som gjorts av nämnden för stöd till svensk projektexport såväl för del budgetåret som för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Garantiramen bör enligt min mening uppgå lill oförändral 35 milj. kr.

Konsultstödet har fr. o. m. innevarande budgetår utformats såsom etl
garantistöd enligt samma modell som gäller för svensk projeklexport.
Länderkretsen har samtidigt utökats från att enbart ha omfattat u-länder.
Jag beräknar behovet av anslagsmedel till 6,2 milj. kr. Utbetalningar under 128

budgetåret 1986/87 avser åtaganden såväl för del budgetåret som för bud-     Prop. 1985/86: 100 getåret 1985/86. Garantiramen bör enligt min mening uppgå till 8 milj. kr.        Bil. 5

Stödet till svensk projektexport och konsultstödet är numera utformat på likartat sätt. I syfte att skapa en större fiexibilitet och samröre mellan de två verksamheterna finner jag det naturiigt alt det ges möjlighet lill överföring av medel dem emellan i det fall alt en av verksamheterna belastas mer än den andra.

Liksom exportrådet anserjag alt en långsiktighet bör eftersträvas i den exportfrämjande verksamheten. Satsningar på nya marknader eller produktområden bör därmed kunna planeras bäUre utifrån näringslivets önskemål. Detsamma gäller utlandsorganisationens omfattning och geografiska inriktning. Jag är dock inte nu beredd att föreslå alt exportrådet får göra åtaganden gentemot förelag med cirka 30% utöver anvisade medel för exportaktioner budgetåret 1986/87.

Den statliga medelstilldelningen till Sveriges exportråd och handelssekreterarna har under senare år anslagits under allt färre anslag och anslagsposter. Enligt min mening finns del anledning atl fortsätta att förenkla fördelningen av anslaget. Anslagsposterna exporlservice, exportaktioner och exportuppdrag bör därför slås samman till en anslagspost, benämnd exportfrämjande åtgärder. Det ankommer på regeringen atl ange de former för uppföljning av verksamheten som kan erfordras för all tillgodose en tillfredsställande redovisning av utnyttjandet av de statliga medlen.

Förändringar i utlandsorganisationen måste vidtas från lid till annan för atl anpassa organisationen till marknadspotentialen och efterfrågan på olika typer av Ijänster. En koncentration sker under innevarande år i USA genom atl handelssekreteraren i Chicago planerar och leder verksamheten på den marknaden. Övriga kontor rapporterar direkt till denne. Enligt min mening bör en förstärkning ske av den exportfrämjande organisationen i Hongkong inom generalkonsulatets ram. Förslag från exportrådets sida vad avser eventuella andra förändringar i utlandsorganisalionen får prövas i sedvanlig ordning.

Jag har beräknat vissa medel till regeringens disposition för särskilda exportfrämjande insatser av olika slag. Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas särskilda exportaklioner, information och temporärt förstärkt kommersiell represenlalion i utlandet saml stöd till export av tjänster från statliga myndigheter.

Jag beräknar ett totalt medelsbehov om 7,87 milj.kr.för alt möjliggöra genomförandet av sådana åtgärder. Till detta kan läggas att medel ur den ointecknade reservationen under anslaget också kan användas för konkreta insalser, exempelvis för tjänsteexport.

Det finns anledning att nära följa handelsutvecklingen framöver för atl
bedöma behovet av och den effektiva fördelningen av olika insatser i syfte
att främja svenska förelags konkurrenskraft på den internationella markna
den. Särskilda insalser bör genomföras på en rad marknader, t.ex. Fin
land, Frankrike, Spanien och Japan. Ökade insatser inom ramen för ex
portrådets småföretagsprogram är ett annat område liksom ökade utbild
ningsmöjligheter för export. Det lorde vara möjligl att stärka den export
främjande effekten på en rad områden genom omprioriteringar. En tjänste-      129

9    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 5

handelsdelegalion med represenlanler för myndigheter och näringsliv     Prop. 1985/86: 100
kommer atl börja arbeta våren 1986.                                 Bil. 5

För budgelårel 1986/87 beräknar jag ett ökat medelsbehov av totalt 9075000 kr. Därtill kommer 5 milj.kr.atl tillföras verksamheten genom omprioriteringar inom industridepartementets verksamhetsområde.

Jag vill i detta sammanhang anmäla för riksdagen all jag har för avsikt att med representanter för den andra huvudmannen diskutera den framlida utformningen av den samlade exportfrämjande verksamheten samt se över fördelningen mellan huvudmännen av kostnaderna för verksamheten.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 233575000 kr.,

2. bemyndiga regeringen atl medge atl utfästelser om stöd lill svensk projektexport får lämnas lill ell belopp av högst 35000000 kr.,

3. bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om stöd lill
konsultföretag får lämnas till ett belopp av högst 8000000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster

1984/85

Utgift

749 813(1

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

(1) 119 915 491 kr. som hänför sig till budgetåret 1984/85 kommer att belasta anslaget budgetåret 1985/86. Utgiften avser kostnader som uppkommit till följd av vissa av regeringen gjorda åtaganden.

Exportkreditnämnden, EKN, har till uppgift att erbjuda svenska exportörer skydd mol förlusler i exporlaffärer mot eriäggande av premie. EKN:s garantigivning för export av varor och tjänster bedrivs inom två system -normalgaranlisystemet och del s. k. s/u-garanlisyslemel — för vilka gäller separata riktlinjer och ramar för risktagande. S/u-garanlier innebär garantigivning vid särskilt samhällsintresse och garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska ulveckling.

EKN har i skrivelse till regeringen daterad den 10 oktober 1985 inkommit med en redogörelse för nämndens verksamhel under budgelårel 1984/85. Vidare ingår i skrivelsen en bedömning av del aktuella riskläget samt en prognos över verksamhetens framtida utfall. I skrivelsen sägs bl.a.att av riksdagen fastställda ramar torde vara tiUräckliga, varför någon ändring av rambeloppen inte är erforderiig. Även EKN:s rörliga kredil hos riksgälds-kontoret bedöms täcka behovet till utgången av budgetåret 1986/87.

EKN:s skrivelse om verksamheten m. m.

EKN pekar i sin skrivelse på atl en rad öststaters och u-länders betalnings-problem leder till skuldomförhandlingar och utbetalning av betydande

130

skadeersättningar. Samlidigl skapar betalningsproblemen minskade inves-     Prop. 1985/86: 100 leringsmöjligheter i de drabbade länderna, vilket leder lill minskad efler-     Bil. 5 frågan på exportkrediter och garantier. EKN anser att risken för fortsaita betalningsproblem och nya skuldomförhandlingar är betydande beträffande många u-länder.

Brislen på nya projeki och den osäkra riskbilden kommer att bidra till atl EKN:s totala garantigivning för export lill u-länder antagligen fortsätler alt vara lägre än under de sista åren på 1970-lalet och de första på t980-talet.

Enligt EKN:s normalprognos kommer, om hänsyn tas lill samtliga garantiåtaganden, resultatet för verksamhetsåret 1985/86 alt bli etl underskott på ca 300 milj.kr. Om åtaganden som tillkommit genom särskilda regeringsbeslut exkluderas, förutses elt överskoll på ca 200 milj. kr. För de två följande åren väntas underskollen uppgå lill ca 400 milj.kr.resp. ca 350 milj.kr. Räknat exkl.regeringsgaranlier vänlas ungefärlig balans mellan koslnader och intäkter.

Totalt hade EKN den 30 juni 1985 utestående fordringar uppgående till 3500 milj.kr., vilket kan jämföras med EKN:s ackumulerade underskott om 865 milj.kr.

I skrivelse lill EKN dagtecknad den 10 juni 1985 inkom fyra förelag, som är stora kunder hos EKN, samt Sveriges exportråd med önskemål om sänkning av premienivån, översyn av regler om karenstider, självrisker och kursriskskydd samt utökad garantigivning för krediter till vissa svaga länder. EKN beslöt därefter att sänka premierna för garantier för medellånga och långa krediter. Redan tidigare hade premierna för korta garantier sänkts. Vidare har EKN beslutat alt premiepåslag för s/u-garantier i vissa fall skall kunna slopas. EKN har också beslutat alt avgift inte längre skall utgå vid en första förlängning av garanliulfäslelse resp. förhandsbesked. Åigärderna har vidtagits i syfte atl sänka de svenska exportörernas koslnader för exportkreditgaranfier lill en nivå jämförlig med den som gäller i vissa viktigare konkurrentländer.

EKN avser närmare överväga företagens övriga förslag. Dessulom har EKN inlett en ulredning av s/u-systemet. Ytterligare ansträngningar skall vidtas för att bereda viktiga kunder slörre garantiutrymme genom ökat utnyttjande av s. k. globalgaranliavtal och andra riskdelningsarrangemang.

EKN anser atl kvarvarande utrymme inom de av riksdagen fastställda rambeloppen torde vara tillräckliga för att möta även extraordinära garantianspråk fill den 30 juni 1987, varför någon höjning av rambeloppen inle är erforderlig.

Belräffande den rörliga kredit på 3 300 milj.kr., som ställts fill EKN:s förfogande i riksgäldskonlorei, var drygl 1 500 milj. kr. tagna i anspråk vid slutet av budgetåret 1984/85. Del återstående utrymmet på krediten bedöms av EKN täcka behovel lill utgången av verksamhetsåret 1986/87.

Remissyttranden

Riksbanken och riksgäldskonlorei har beretts tillfälle all yttra sig över
EKN:s skrivelse. Riksbanken finner det inte erforderligt att framföra några
synpunkter då EKN:s skrivelse inte omfattar några önskemål om ändring i 131

riktlinjer eller de fastställda medelsramarna. Riksgäldskonlorei avstår ock-     Prop. 1985/86: 100 så från att yttra sig eftersom skrivelsen inte omfattar några förslag som     Bil. 5 direkt berör riksgäldskontorets verksamhetsområde.

Föredragandens överväganden

EKN:s garantigivning är av stor betydelse för den svenska exporten, framför allt för slörre projekt och systemleveranser vilka utgör en viktig del av vår export. En EKN-garanti är ofta en avgörande förutsättning för att sådan export skall komma till stånd, speciellt till u-lands- och öststatsmarknader. Del är mot den bakgrunden väsentligt alt EKN även fortsättningsvis får möjlighet att ge garantier i betydande omfattning för export till sådana länder. Riskerna i garantigivningen har dock ökat väsentligt under senare år. EKN:s verksamhet innebär därför en svår avvägning mellan uppgiften att ge etl rimligt stöd till exporten, i huvudsak jämförligt med det som det stora flertalet utländska konkurrenter erhåller, och uppgiften att begränsa statens förlustrisk.

Många länder slår inför mer eller mindre akuta betalningsproblem. Antalet länder som tvingats konsolidera sina skulder har ökat betydligt. Den belaslning som dessa konsolideringar medfört och kommer att medföra har lett lill stor försiktighet hos den industrialiserade världens långivare. Risk finns för atl alltför stor återhållsamhet med krediter och garantier fördjupar betalningsproblemen och leder till en minskning av den inlernalionella handeln. Jag anser atl Sverige i samverkan med andra länder bör ta sin del av ansvaret för atl i första hand försöka nå bättre samordning vid hantering av komplicerade skuldkriser och realistiska konsolideringar samt för att undvika negativa återverkningar på den inlernalionella handeln. Det belal-ningsbalansstöd som riksdagen beslutat om för innevarande budgetår kan för de fattigare länderna med akuta betalningssvårigheter härvidlag spela en viktig roll. Statsrådet Hjelm-Wallén föreslår att ytterligare medel avsätts för internationellt samordnade skuldlätlnader för u-länder med akuta betalningssvårigheter m. m.

Ökade återvinningar av utestående fordringar har bidragit till all förbättra nämndens resultat. Jag anser det viktigt att fortsatta ansträngningar görs på detta område.

Genom riskdelning med exportföretag och banker kan EKN medverka till fortsatt garantigivning på vissa marknader som är av stor betydelse för de svenska exportföretagen. EKN har på detta område redan vidtagit betydelsefulla ålgärder. Strävandena all dela risker, även med institut i andra länder, bör dock fortsätta. Vikiigi är också att samarbetet mellan garantiinstituten stärks, speciellt mellan instituten i de nordiska länderna.

EKN har under budgetåret 1984/85 vidtagit en rad åtgärder med syfte atl förbällra garantisystemel. Jag ser med tillfredsställelse på dessa ansträngningar. Särskilt glädjande är att EKN:s positiva resuhatulveckling gjort det möjligt att sänka premierna lill en nivå jämförlig med den som tillämpas i många vikliga konkurrentländer. Jag anser del viktigt att ansträngningarna alt ytterligare utveckla garantisystemet fortsätter.

Jag delar EKN:s uppfattning att någon höjning av rambeloppen för         132

garanfigivningen inte är nödvändig. Liksom förra året bör dock regeringen     Prop. 1985/86: 100 få möjlighet alt överföra ylleriigare 10 000 milj. kr. till s/u-ramen i syfte att     Bil. 5 bereda utrymme för eventuellt uppkommande stora affärer. Jag instämmer också i atl den rörliga krediten bör oförändrat få uppgå lill 3 300 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       medge alt staten ålar sig betalningsansvar i form av statsgaranti
för exportkrediter lill eU belopp av högsl 70000000000 kr., varav
22000000000 kr. reserveras förgaranfigivning vid särskilt samhälls
intresse och för garantigivning vid export av belydelse för u-länder
nas ekonomiska utveckling, saml bemyndiga regeringen atl överföra
ytteriigare 10000000000 kr.för sådan garantigivning om så anses
erforderiigt.

2. godkänna alt den rörliga kredit i riksgäldskonlorei som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten oförändral får uppgå Ull 3 300000000 kr.

3. lill Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr. för vissa föriuster som kan uppstå vid garantigivning enligt de riktlinjer jag förordal.

E 4. Krigsmaterielinspektionen

1984/85 Utgift 1 107 155 1985/86 Anslag 1 000 1986/87    Förslag     1 000

Krigsmaterielinspektionen utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd lill export och import av sådan materiel.

Koslnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel samt genom expeditionsavgifter för tillstånd atl utföra krigsmateriel från riket.

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

1985/86

Beräknad änd-

ring 1986/87

1 192 000

+

39 000

(1 137 000)

(+

39 000)

91 000

+

5 000

1 283 000

+

44 000

133

Hemställan                                                                                  Prop. 1985/86:100

Bil 5 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1986/87 anvisa ell

förslagsanslag av 1000 kr.

E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken

1984/85 Utgift 13 672 115 1985/86 Anslag 21 500 000 1986/87   Förslag 25 000 000

Sveriges åtaganden i banken

Fram till slutet av sjätte kapilalpåfyllnaden till IDB kommer Sverige, som blev medlem av banken år 1977, alt ha bidragit med tolalt ca 24,4 milj. dollar.

Den sjätte kapilalpåfyllnaden, varom beslul fållades år 1983, innebär en ökning av del interregionala kapitalel med 15 miljarder dollar. Till detla kapital bidrar de icke-regionala medlemsländerna, däribland Sverige. Sveriges bidragsdel uppgår till 24,5 milj. dollar, varav motsvarigheten i svenska kronor till 1,1 milj. dollar skall inbetalas och resterande 23,4 milj. dollar utgör s.k. garantikapital.

Inom ramen för sjätte kapilalpåfyllnaden tillförs fonden för särskild verksamhel (FSO) 700 milj. dollar i nya medel. Fonden, som ulgör IDB:s motsvarighet lill IDA inom världsbanksgruppen, lämnar lån på mjuka villkor. Av FSO:s nya medel skall Sverige bidra med 30,8 milj. kronor. Betalningarna till sjätte kapilalpåfyllnaden beräknas för svensk del vara avslutade under budgetåret 1993/94.

Efler årsmötet i Wien i mars i år har bankledningen fattat principbeslut alt slå samman bankens båda kapitalresurser, dvs. del regionala kapitalet, lill vilket de latinamerikanska medlemsländerna bidrar, med det interregionala. Bankens möjligheter atl låna upp pengar på de inlernalionella kapitalmarknaderna torde kunna stärkas genom denna åtgärd.

Sveriges röststyrka i IDB grundar sig på andelen tecknat kapital och är för nävarande 0,16%. Vårt bidrag fill fonden för särskild verksamhet motsvarar 0,42%.

Preliminära diskussioner om den sjunde kapilalpåfyllnaden kommer atl inledas inom kort. Inför denna undersöker bankledningen möjligheterna att i samarbele med Världsbanken och privata banker bilda en "Trust Fund" som skall lämna stöd lill långsiktiga utvecklingsprojekt i Latinamerika.

Beräknade utbetalningar under budgetåret 1986/87

För budgelårel 1986/87 beräknas utbetalningarna till banken bli ca
25 milj.kr. De hänför sig lill både femte och sjätte kapilalpåfyllnaden.
3,2 milj.kr.utgör inbetalningar till kapitalet, varav 888000 kr.gäller den
sjätte kapilalpåfyllnaden. Inbetalningarna till fonden för särskild verksam- 134

hel uppgår till 21,5 milj. kr., varav 3,4 milj. kr. faller under sjäUe påfyllna-     Prop. 1985/86:100 den. Samfiiga bidrag till IDB t.o.m. femte kapilalpåfyllnaden är garantera-     Bil. 5 de mot förändringar av dollarkursen i förhållande till den svenska kronan. Någon värdejuslering har inte ägt rum sedan Sverige i september 1983 lill banken inbetalade 22 milj. kr. med anledning av värdejusleringsklausulen.

IDB:s utlåning

Banken beviljar lån till projeki i de latinamerikanska medlemsländerna dels på kommersiella villkor från kapitalet, dels på särskilt förmånliga villkor frän fonden för särskild verksamhet.

Under år 1984 beviljades sammanlagt 75 nya lån på totalt 3 567 milj. dollar, varav 22 lån lill elt totalt belopp av 307 milj. dollar från fonden från särskild verksamhel. Räknai från starten år 1961, då det försia lånet beviljades, har banken lånat ul sammanlagt 27 771 milj. dollar, varav 8 984 milj. dollar på mjuka villkor från fonden för särskild verksamhet.

I bankens rikfiinjer för utlåningen anges atl lånen i görligaste mån bör vara utformade så alt de kommer de fattigare inkomstgrupperna i resp. motlagariand lill godo. Enligt svensk uppfattning uppfylls emellertid inte alltid delta mål i praktiken. IDB:s ulvärdering av genomförda projeki pekar visserligen mot alt målet uppfylls men Sverige, liksom många andra länder, har riktat kritik mot de utvärderingsmetoder som tillämpas och mol den oklara definitionen av låginkomslbegreppel.

Efter årsmötet i Wien beslutade banken vidare alt utvidga kriterierna för utlåningen från fonden för särskild verksamhet. Genom beslutet kan utlåningen till de falfigaste länderna vad avser infrastrukturella projeki, livsmedelsproduktion och jordbrukskrediter beviljas av banken i större om-faUning än tidigare.

När del gäller lånens fördelning på olika sektorer har inga slörre förändringar skett under år 1984 jämfört med år 1983. Den sociala sektorn, som bl.a.omfattar miljö, hälsovård, utbildning, forskning och stadsplanering, har liksom under hela 1970-talet erhållit omkring 15% av ufiåningen. Jordbrukssektorns andel, som traditionellt varierat mellan 20 och 25 %, uppnådde år 1984 närmare 25%. Energisektorns andel uppgick likaledes till 25%. Industrisektorns andel ökade från 15,6% till 19,5%. Transport- och kommunikationssektorns andel sjönk med 2 procentenheter jämfört med år 1983 och uppgick år 1984 lill 10% av den lotala utlåningen.

Banken samarbetar med andra internationella och inter-amerikanska institutioner i sina strävanden att öka resursflödet fill de minsl utvecklade länderna och de fattigaste befolkningsgrupperna i regionen. De medel från fonden för särskild verksamhet, vilka tillförs under den sjätte kapilalpåfyllnaden, är i huvudsak avsedda för de minst utvecklade staterna i Latinamerika. IDB ger även tekniskt bistånd. Under år 1984 uppgick detta stöd till 48,5 milj. dollar.

Inom ramen för småprojektsfonden "Program for the Financing of Small
Projects" har 8,5 milj. dollar beviljats under år 1984. Programmel riktar sig
till låginkomstgrupper i samhället som har liten eller ingen tillgång fill
kommersiella krediter. Fonden har hittills beviljat lån på totalt 52,6 milj.    135

dollar.

Upphandling från Sverige                                                 Prop. 1985/86:100

Bil. 5

Enligt IDB:s statistik levererade svenska företag för 95,9 milj. dollar till av IDB finansierade projekt under perioden 1979-1984. Under motsvarande period har Sverige inbetalt ca 15 milj. dollar till banken och utfärdat skuldbevis för ca 11 milj. dollar.

Föredragandens överväganden

/bl/Riksdagens beslut (prop. 1982/83:100 bil.5, NU 50, rskr 375) aU Sverige skulle delta i den sjätte kapilalpåfyllnaden i IDB grundade sig bl.a. på en bedömning av bankens ökade belydelse för låntagarländerna i Latinamerika mol bakgrund av deras försämrade möjligheter att på kapitalmarknaden låna medel till utvecklingsprojekt. I likhel med övriga utvecklingsbanker har IDB beslutat alt under en övergångstid tillämpa mjukare utlåningsvillkor för atl stimulera utlåningen till prioriterade utvecklingsprojekt i de av den ekonomiska krisen värst drabbade länderna inom regionen.

Sveriges bidrag till IDB skall också ställas i relation fill övriga svenska insatser i Latinamerika. Det bilaterala biståndet till Nicaragua har höjts och uppgår under budgetåret 1985/86 till 90 milj.kr. Tillsammans med anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika uppgår del lotala bistånd för budgetåret 1985/86 som avser Latinamerika till 215 milj.kr. Statsrådet Hjelm-Wallén föreslår aU biståndet fill Nicaragua höjs till 125 milj. kr. och det humanitära biståndet i Latinamerika till 150 milj.kr.för budgetåret 1986/87.

Sverige har regelmässigt motsatt sig lån från IDB Ull Chile, Guatemala och El Salvador. Grunden härtill är alt vi i dessa fall har bedömt att rådande omständigheter inle gör det möjligl för resp. land alt uppnå den nytta och ulvecklingseffekt som lånet enligt svensk uppfattning bör ge. Sverige har vidare aktivt verkat för atl en låneansökan avseende en jordbrukskredit på 58 milj. dollar till privata småjordbrukare i Nicaragua, som ännu inte beviljats, tas upp fill behandling i styrelsen.

Inom utrikesdepartementet kartläggs för närvarande vilka möjligheter som finns till ekonomiskt samarbete med regionala organisafioner i Latinamerika ulöver IDB för att aktivt stödja latinamerikanska integrationssträvanden som främjar ekonomiskl oberoende. I della syfte har kontakter därför tagits med andinska paktens finansieringsinstitut Corporacion An-dina de Fomenlo (CAF). Den latinamerikanska samarbelsorganisationens Sistema Economico Latinoamericano (SELA) permanente sekreterare besökte Sverige i augusti 1985 för alt diskutera de ekonomiska förbindelserna mellan Latinamerika och Sverige och studera vilka möjligheter som finns för ett närmare svenskt samarbete med SELA.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Interamerikanska   utvecklingsbanken   för   budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 25 000 000 kr.

136

E 6. Importkontoret för u-landsprodukter            Prop. 1985/86:100

Bil. 5

1984/85

Utgift

1 000

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

Reservation 797 000 (1)

(1) Disponerat enligt regeringsbeslut 1985-09-19.

Importkonloret för u-landsprodukter har till uppgift aU främja import fill Sverige från u-länderna och därigenom bidra lill dessa länders ulveckling. Den verksamhel som bedrivs av kontoret finansieras enligt riksdagens beslul med bislåndsmedel (reservationsanslaget C 1. Bidrag lill inlernalionella biståndsprogram, anslagsposten 7. Övriga organisationer m. m.). Kontoret har möjlighet atl bedriva viss uppdragsverksamhet.

Kontoret leds av en styrelse. Chef för kontoret är en direktör. Importkontoret har antagit benämningen Import Promotion Office for Products from Developing Countries (IMPOD).

Importkontoret för u-landsprodukter

Importkonloret framhåller atl u-ländernas exportutsikler bestäms såväl av externa fakta som tillväxttakt och marknadstillträde i i-länderna som förmågan atl effeklivt ta tillvara möjlighelerna på ufiandsmarknaderna. Särskilda exportfrämjande åtgärder spelar en stor roll för denna förmåga. Det är i del sammanhanget som man skall se insatser från bl.a.nationella i-landsorgan som importkonloret. Genom utbildningsinsatser, marknadsanalyser, förmedling av affärskontakter och olika former av stöd för direkta affärsansträngningar söker man främja u-ländernas utveckling genom en utvidgad handel. Importkonloret konstaterar aU förskjutningen mot ökad tyngd för de handelspolitiska aspekterna i verksamheten kommer även fortsatt atl göra sig gällande. Kontorels projeki och aktiviteter utgör inte sällan en del av elt bredare svenskt u-landspolitiskt samarbete med olika länder.

Huvudförslaget för budgelårel 1986/87 uppgår till 7 229 000 kr. Import-kontorets förslag uppgår till 8 300 000 kr. Landsamarbets- och de allmänna utbildningsprojekten blir allt fler samtidigt som den genomsnilfiiga storieken på insatser i enskilda länder växer.

Därutöver förordar importkonloret alt samma teknik som för budgetåret 1985/86 tillämpas med möjligheter fill ökade resurser vid föreliggande behov av insatser av särskih u-landspoliliskl intresse. En lämplig beloppsram anges till 1 500 000 kr.

Importkonloret föreslår också alt medel framgent lilldelas från anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser. Därmed skulle kontorets roll i den bredare u-landspolitiska verksamheten markeras.

10   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

137

1985/86 Beräknad ändring 1986/87

Myndigheten Föredraganden

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Personal

Handläggande personal

8

of

of

Övrig personal

3,5

of

of

11,5

of

of

Anslag

Utgifter

Marknadsinformation

3 269 000

+ 381

000

+

249 000

Landsamarbete

3 531 000

+1 119

000

+

951 000

6 800 000

+1 500

000

+1

200 000

Inkomster

Från anslag under littera C

6 798 000

+

1 200 000

Uppdragsverksamhet

-1 000

of

Nettoutgift

1 000

of

Föredragandens överväganden

Importkonloret bislår u-länderna med atl öka deras exportinkomster och bidrar därmed lill deras ulveckling. Medelsramen för importkontorets verksamhel bör enligt min mening öka med 1200000 kr., varav 249000 kr. för marknadsinformation och 951000 kr. för landsamarbete. Härvid har huvudförslag om 2 % tillämpats på administrationen. Därigenom ges ökade möjligheter för all vidga samarbetet med u-länderna i syfte alt hjälpa dessa alt öka sin export.

Importkonlorets verksamhet föreslås finansieras fr. o. m. budgetåret 1986/87 från anslaget C 8. Övriga u-landspolifiska insatser m.m. Som nämns under detta anslag är statsrådet Hjelm-Wallén beredd atl pröva eventuella ansökningar från importkontoret om ytteriigare medel budgetåret 1986/87.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén, att 1000 kr. las upp under anslaget.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av 1000 kr.

138

F   Diverse                                                     °p- '985/86: lOO

Bil. 5 F 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet

m.m.

1984/85 Utgift 3 108 028 1985/86 Anslag 3 600 000 1986/87 Förslag   3 600 000

Anslaget används huvudsakligen för periodiskt understöd till vissa i utlandet, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver bestrids från anslaget eftergifter och avskrivningar av fordringar för utgivet tillfälligt ekonomiskl bistånd ål nödställda saml för bistånd i brottmål och kostnader vid dödsfall.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 3 600 000 kr.

Jag förordar alt inom anslaget avsätts en medelsram på 200 000 kr. för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer, främst ungdom, för atl belastningen på utrikesförvaltningens konsulära resurser inte skall öka.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000 kr.

F 2. Resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska stipendiater

1984/85

Utgift

36 388

Reservation

107 297

1985/86

Anslag

75 000

1986/87

Förslag

75 000

Från anslaget betalas resekostnader för stipendiater från Sverige som utses av Förenta nationerna i Geneve och New York. Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändral.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 75 000 kr.

139

F 3. Information om mellanfolkligt samarbete,     Prop. 1985/86:100

nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor Bil. 5

1984/85

Utgift

7 473

000

1985/86

Anslag

8 470

000

1986/87

Förslag

8 927

000

Reservation 23 000

Information om svensk utrikespolitik i Sverige bedrivs på fiera olika sätt. Utrikesdepartementet ger ut skrifter samt tar emot studiebesök. Utrikesdepartementet ger även bidrag, efter ansökan, till enskilda svenska organisationer som ägnar sig åt informalion och opinionsbildande verksamhel inom området mellanfolkligt samarbete, nedruslningsslrävanden och andra utrikespolitiska frågor. Större delen av anslaget avser organisaiionsslöd. Därutöver ställs medel till förfogande för bidrag till särskilda projeki som syftar lill att informera om nedrustning och fredsfrågor.

Utrikespolitiska institutet har till uppgift alt främja intresset för internationella frågor, vidga kunskapen på delta område saml stödja forskning rörande internationell politik, främmande länders förhållande och internationella organisationer. På detta sätt spelar Utrikespolitiska institutet en viktig roll för den utrikespolitiska debatten i Sverige.

Svenska FN-förbundet och stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén spelar en vikfig roll för en förankring i Sverige av FN:s arbete.

Under 1980-lalet har fredsrörelsen i Sverige vuxit sig allt starkare. Den har kommit atl skapa opinion på en mängd olika områden och i många olika former.

I alll fler sammanhang - på hög politisk nivå, av forskare och bland massmedier och folkrörelser - understryks den viktiga roll en bred och slark fredsopinion spelar för utsikterna lill framgång i det internationella nedrustningsarbetet. I vissa frågor skulle sannolikt nedrustningsförhandlingar över huvud taget inte ha kommit till stånd, om det inte funnits etl kraftigt opinionstryck med krav på nedrustning.

Denna positiva utveckling har ägt rum bl. a. tack vare de internationella kontakter fredsrörelsen byggt ut under senare år - trots ytterst knappa resurser. Informationsarbetet i freds- och nedrustningsfrågor spelar därför en politisk roll.

Anslagsframställningar

Utrikespolitiska institutet har begärt 4 263 000 kr., vilkel är en ökning med 343 000 kr. Europainstitutet har begärt 125 000 kr., en ökning med 17 000 kr.

Svenska FN-förbundet har begärt 2 milj kr., en ökning med 170 000 kr. och Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén 410 000 kr., en ökning med 16 000 kr.

Följande anslag har dessutom begärts för 1986/87: Svenska sektionen av internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet anhåller om ett bidrag på 200 000 kr.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen begär etl statsbidrag på 475 000
kr.                                                                                                140

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund anhåller om ett statsbidrag på     Prop. 1985/86: 100

149 000 kr.                                                                  Bil. 5

Kristna fredsrörelsen begär ett bidrag på 160 000 kr.

Kvinnor för fred anhåller om ett statsbidrag på 291 000 kr.

Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning begär eU bidrag på

422 000 kr.

Sveriges Fredsråd anhåller om eU bidrag på 110 000 kr.

Arbetarrörelsens fredsforum begär eU statsbidrag på 250 000 kr.

Svenska läkare mot kärnvapen anhåller om elt bidrag på 150 000 kr.

Anslag

Beräknad ändring

1986/87

Anslagsfram-

1985/86

ställning

Fördraganden

utrikespolitiska

institutet

3 920 000

+ 343 000

+ 275 000

Europainstitutet

113 000

+ 17 000

+   4 000

Svenska FN-förbundet

1 830 000

+ 170 000

+ 55 000

Stiftelsen Svenska

UNICIT-kommittén

394 000

+ 16 000

+ 12 000

Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och

frihet

61 000

+

139 000

+

2 000

Svenska freds- och skiljedomsföreningen

130 000

+

345 000

+

4 000

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund

55 000

+

194 000

+

2 000

Kristna fredsrörelsen

50 000

+

110 000

+

2 000

Kvinnor för fred

45 000

+

246 000

+

2 000

Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning

82 000

+

340 000

+

3 000

Sveriges Fredsråd

40 000

+

70 000

+

2 000

Arbetarrörelsens Fredsforum

130 000

+

120 000

+

4 000

Svenska läkare mot kärnvapen

-

+

150 000

+

42 000

Information om freds-

och nedrustningssträvanden

1 600 000

+

48 000

Summa

8 470 000

+2

160 000

+

457 000

Föredragandens överväganden

Jag anser att tillgängliga medel bör med ett undantag koncentreras på de centrala organisationer som redan erhåller dessa. Jag gör undantag för

141

Svenska läkare mot kärnvapen. Det föreligger också möjlighet för folkrö-     Prop. 1985/86: 100 relser och ideella organisationer att erhålla bidrag genom anslaget för     Bil. 5 information om freds- och nedruslningsslrävanden saml från nettot av del s. k.fredslolteriel.

1 förhållande fill det totala anslagsbeloppet för budgetåret 1985/86 föreslår jag att anslaget för budgetåret 1986/87 höjes med 457 000 kr. Den föreslagna ökningen bör fördelas enligt följande.

Bidraget till Utrikespolitiska institutet bör ökas med 275 000 kr. med hänsyn till ökade kostnader för institutets personal och lokaler vid nuvarande oförändrade nivå.

Europafrågorna har under 1980-lalet i ökad grad kommit i centrum för den utrikespolitiska debatten. Jag har erfarit atl Europainstitutets styrelse beslutat att institutet under budgetåret 1986/87 skall integreras i utrikespolitiska institutet. Jag välkomnar detla initiativ och hoppas att europafrågorna härmed skall kunna ges ökad slagkraft i den utrikespolitiska debatten. Del anslag som jag beräknar för Europainslitulet bör därför kunna tillföras utrikespolitiska institutet för dess fortsatta arbete med europafrågorna. Jag föreslår en ökning av anslaget med 4 000 kr.

Till Svenska FN-förbundet föreslås en höjning med 55 000 kr.

För Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén beräknar jag en höjning av bidraget med 12 000 kr. Med hänsyn lill karaktären och inriklningen av kommitténs verksamhel finner jag det motiverat alt hela bidraget avräknas mot ramen för det internationella utvecklingssamarbetet.

De senasle åren har engagemanget i fredsfrågan fortsatt att öka. Ett aktivt folkligt intresse för nedrustningssträvandena är en viktig förutsättning för effektiva svenska insatser vid inlernalionella förhandlingar.

För bidragen till Kristna Fredsrörelsen, Kvinnor för fred. Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Sveriges Fredsråd och Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund föreslås höjningar med 2 000 kr.

För Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning föreslås en ökning med 3 000 kr.

För Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Arbetarrörelsens Fredsforum föreslås ökningar med 4 000 kr.

Svenska läkare mot kärnvapen har haft en snabb tillväxt och kommit att spela en allt viktigare roll i opinionsbildning. De föreslås erhålla ett bidrag på 42 000 kr.

Vad gäller anslagsposten Information om freds- och nedrustningssträvanden, som tilldelals I 600 000 kr. innevarande budgetår, får jag konstatera atl dessa projektmedel mötts av elt utomordentligt starkt intresse från folkrörelsernas och andra ideella organisationers sida. Prövningen av ansökningar avseende bidrag till avgränsade informationsprojekt sker huvudsakligen två gånger åriigen inom en särskilt tillkallad beredningsgrupp.

För anslaget för information om freds- och nedrustningssträvanden före
slås en ökning med 48 000 till 1 648 000 kr. Del kan tilläggas att regeringen
har beslutat låta Svenska Penninglotteriet genomföra ett nyll lotteri hösten
1985 vars nettoöverskott skall användas till projektbidrag för informalion
kring freds- och nedrustningsfrågor. Lotteriet gav hösten 1984 etl netto-         142

överskott på knappt 20 milj. kr. Överskottet för år 1985 beräknas dock bli lägre.

Riksdagen har framhållit (UU 1984/85:8, rskr 1984/85: 168) att det kan finnas anledning för regeringen alt något närmare se över principerna för bidragsfördelningen. Riksdagen har också framhållit att det kan finnas anledning alt invänta erfarenheterna av fördelningen av överskottet från fredslotteriet. Då två fördelningsomgångar har genomförts under år 1985 bör det nu finnas underlag för en översyn av de kriterier som bör gälla vid fördelningen av projektbidragen. Jag avser därför att inom departementet låta göra en översyn av dessa principer.

Övriga ansökningar som inkommit bör anses behandlade genom de förslag jag nu har lagl fram.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor för hudgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 8 927 000 kr.

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRl)

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

14 000 000(1) 14 500 000 14 991 000

Reservation

(1) Inkl. engångsbidrag på 500 000 kr. för forskningsprogrammet europeisk säkerhet.

1985/86    Beräknad ändring 1986/87 Institutet Föredraganden

Personal(1)

Handläggande personal Övrig personal Summa

4

6

10

+1 of

of of

(1) Därutöver finns vid institutet 14 forskare jämte ett tiotal assistenter samt drygt 20 arvodes- eller kontraktsanställda (i vissa fall på deltid).

Stockholms internationella fredsforskningsinstitul (SIPRl) är en stiftelse, för vilken regeringen fastställt stadgar den 12 juni 1980. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt (prop. 1966:76, SU 88, rskr 203, prop. 1979/80: 106, UU 21, SKU 48, rskr 304) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av

143

belydelse för inlernationell fred och säkerhet i syfte atl söka ge bidrag fill    Prop. 1985/86:100 förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga kon-    Bil. 5 flikter och för en stabil fred.

Stiftelsen leds av en internationell styrelse, som har sitt säte i Stockholm. Hos stiftelsen finns en insfitutsdirektör, som är institutets chef, och en biträdande direktör. Hos stiftelsen finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt forskare och annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

SIPRl

SIPRl begär för budgelårel 1986/87 elt anslag av 18 671 000 kr., vilket skulle innebära en ökning i förhållande lill innevarande budgelår med drygt 4 milj. kr. Det begärda beloppet avser - förutom pris- och löneomräkning - medel för bl. a. personalförstärkningar, initialkostnader för en ny fid-skrift saml fortsatt datorisering. De begärda personalförstärkningarna avser en forskare, en sekreterare/korrekturläsare samt en assistent. SIPRl begär vidare att befattningen som redaktionschef omvandlas till en statligt reglerad ijänsl.

För budgetåret 1986/87 förutser SIPRl intäkter på ca 940 000 kr. av försäljning av publikationer, uppdragsverksamhet m. m.

Föredragandens överväganden

För budgelårel 1986/87 beräknar jag, med utgångspunkt i ett ettårigt huvudförslag om 2 %, en pris- och löneomräkning om lotall 491 000 kr. Jag är f. n. inte beredd alt förorda några personalförstärkningar eller andra utökningar av verksamheten. I anslagsframställningen redovisar SIPRl vilka ålgärder som vidtagits för att förstärka institutets administrativa kapacitet. Bl. a. har sektionscheferna getts ell direkl ansvar för enheternas budgetkontroll och arbetsplanering. Del finns anledning utgå från all SIPRl även i fortsättningen kommer alt fästa avseende vid atl ytterligare förbättra de administrativa reglerna och rutinerna.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRl) för budgelårel 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 14 991 000 kr.

144

F 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll

10 038 833

10 855 000 (1)

12 955 000 (2)

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

(1)    Inkl engångsbidrag på 200 000 kr. för utbyte av detektorer.

(2)    Inkl. engångsbidrag på 1 675 000 kr. för utbyte av detektorer, omsättning av digitalt datainsamlingssystem och tandemmasspektrometer.

Anslaget bekostar verksamhet vid försvarets forskningsanstalt (FOA) inom del forskningsprogram avseende vissa ålgärder för mstningsbegränsning och kontroU som består av fyra i det följande angivna programdelar.

Personal i befintlig organisafion för budgetåret 1985/86, som finansieras över anslaget, uppgår till sammanlagt 29 personår.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

FOA

Föredraganden

Anslag (forskningsprogramdelar)

1.   Seismologisk multipelstation

2.   Insamling och analys av luftburen radioaktivitet

3.   Vetenskaplig underlagsverksamhet

4.   Särskilt inhumana vapen

Summa

5 785 000

+1 014 000

1 315 000(1) + 323 000

3 495 999        +2 046 000

260 000       + 17 000

10 855 000(1) +3 400 000

+ 643 000

+ 315 000 +1 325 000 + 17 000 +2 300 000(2)

(1)   Inkl. engångsbidrag på 200 000 kr.

(2)   Inkl. engångsbidrag på 1 675 000 kr.

Försvarets forskningsanstalt (FOA)

FOA framhåller i sin anslagsframställning att Sverige är mycket aktivt i det internationella nedruslningsarbetet. Nedrustnings- och ruslningsbegräns-ningsfrågorna har under senare år fått allt slörre politisk vikt och allmänheten har inte minsl i Sverige i växande utsträckning engagerat sig i dessa frågor. Detta ställer ökade krav på expertmedverkan från FOA:s sida. Verksamheten inom del aktuella programmet syftar lill att stödja utrikesdepartementets arbete i internationella förhandlingar för nedrustning och rustningsbegränsningar genom uppbyggnad och vidmakthållande av kunskaper, kompetens och resurser av specifikt värde för sådana förhandlingar. Därför är del betydelsefullt att FOA har tillräckliga resurser för aU vidmaklhålla nuvarande bredd och djup i verksamheten och för att kunna möta de ökande behoven av underiag inom områden som aktualiseras i olika förhandlingar och internationella konferenser.

145

FOA har för varje programdel angivit en anslagsnivå enligt huvudförsla- Prop. 1985/86:100 get. Dessutom anges en nivå som omfattar ett antal tilläggsprojekt. Bespa- Bil. 5 ringsplanen har inte föriängls efter 1987/88. Motivet för att inte utsträcka besparingsplanen längre är atl invänta försvarskommitténs arbete, som genom direktivens utformning kan komma alt underbygga elt beslut om inriktning och omfattning av Sveriges internationella agerande i nedrustningssammanhang. FOA begär enligt del högre alternativet för budgetåret 1986/87 ett anslag av 14 255 000 kr., vilkel skulle innebära en ökning med 3 600 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgelår, exklusive elt engångsbidrag på 200 000 kr. Denna ökning inkluderar till-läggsprojekl om lotall 2 575 000 kr. Därtill kommer 550 000 kr. i engångsbidrag för ett förnyat digitalt datorinsamlingssystem i Hagfors och utbyle av detektorer. Pris- och löneomräkningen anges efter tillämpning av huvudförslag lill 475 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar en pris- och löneomräkning om 375 000 kr. varvid en besparing på 250 000 kr. i enlighel med elt pågående treårigt huvudförslag om totalt 5 %. Därtill kommer engångsbidrag på tolalt 1 675 000 kr., varav 1 125 000 kr. för tandemmasspektrometer, 250 000 kr. för utbyte av detektorer och 300 000 kr. för omsättning av datainsamlingssystem. Därutöver har jag beräknat 250 000 kr. för studier om rymdleknik.

Jag delar FOA:s uppfattning om vikten av att Sveriges stora aktivitet för nedrustning och rustningskonlroll är baserad på etl gott tekniskt och vetenskapligt underlag. Detta gör del möjligt all utforma realistiska förslag, vilket är en förutsättning för trovärdighet och framsteg i nedruslningsarbetet. FOA har en cenlral roll att spela för utarbetandet av etl sådant underlag.

Del är angeläget alt FOA, såsom hittills skett, fäster särskild vikt vid för svensk del väsentliga insatser i fråga om rustningsbegränsning, nedrustning samt förtroende- och säkerhetsskapande ålgärder.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgelårel 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 12 955 000 kr.

146

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet   Prop. 1985/86:100

Bil   5

1984/85 Utgift 1 810 000 1985/86 Anslag 1 885 000 1986/87 Förslag 1 960 000

Utrikespolitiska institutet

Forskningsavdelningen vid utrikespolitiska institutet (UI) omfattar idag sex forskartjänster. Genom utbytesverksamhet har UI under år 1985 tillförts 12 gästforskare som möjliggjort en avsevärd ökning av forskningsvolymen. Forskningsresultaten redovisas och sprids genom vetenskapliga publikationer och internationella tidskrifter, genom utgivning av böcker saml genom seminarier och konferenser.

Ul påpekar att dess ekonomi negativt har påverkats av all anslagens realvärde urholkals under fiera år, samt att de resurser som kunnat byggas upp vid tjänstledigheter kommer att ta slut under år 1986.

I sitt äskande för budgelårel 1986/87 begär UI en höjning av statsbidraget för forskningsverksamheten med 729 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag anser del angelägel att institutets forskningsverksamhet klarare inriktas på för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik särskilt relevanta regioner och problem. Verksamheten bör i första hand syfta till atl utveckla en kvalificerad kompetens inom elt fåtal sakområden. Jag beräknar en ökning av anslaget med 75 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 1 960 000 kr.

F 7. Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader

1984/85 Utgift 54 251 418 1985/86 Anslag 54 500 000 1986/87 Förslag 26 000 000

Regeringen har i prop. 1983/84:55 redovisal kostnadsberäkningar för de finansiella åtaganden som följer av det svenska värdskapet för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen). Riksdagen har behandlat regeringens förslag och på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgelårel 1983/84 samt i statsbudgeterna för åren 1984/85 och 1985/86 anvisai medel under tredje huvudtiteln på två nya anslag (JuU 11, UU 5, rskr 71).

Eu s.k.uppföljningsmöte, som inleds i Wien den 4 november 1986,
kommer aU utvärdera de framsteg som uppnåtts under Stockholmskonfe- 147

rensen. De deltagande staterna har dock ännu inte fastställt när och på     Prop. 1985/86: 100

vilket sätt konferensen i Stockholm skall avslutas. Det kan inte uteslutas     Bil. 5

atl konferensen kan komma att pågå parallellt med Wienmötet under

kortare eller längre tid eller att konferensen kan komma atl återuppta sill

arbeie i Stockholm efter en paus i förhandlingarna. I kostnadsberäkningen

har dock några konferenskostnader efter december 1986 ej beräknats.

För budgetåret 1986/87 beräknar jag 0,8 milj. kr., ulgörande Sveriges del av konferensens gemensamma kostnader. Vidare beräknar jag ca 20,2 milj.kr. i löpande förvaltningskostnader (personal, bevakning, drifl m. m.) som åvilar värdlandet. Dessulom kommer anslaget att belaslas med avskrivningskoslnader i storleksordningen 5 milj. kr. avseende investeringar i konferensbyggnaden, i inredning och utrustning av lokaler m.m. Medel för dessa investeringar har fidigare anvisats under anslaget F 8.

Anslaget bör sålunda kunna minskas med 28 500 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 26 000 000 kr.

F 8. Stockholmskonferensen: Investeringskostnader

1984/85

Utgift

4 465 397

Reservation

6 071 230

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

Riksdagen har på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisat 50 milj. kr. avseende koslnader i samband med Stockholmskonferensen för investeringar i konferensbyggnad, i inredning och utrustning av lokaler m.m. (prop. 1983/84:55, JuU 11, UU 5, rskr 71).

Jag beräknar t. v. inga ytterligare medel för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Stockholmskonferensen: Investeringskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av I 000 kr.

148

F 9. Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna     Prop. 1985/86:100

DJ]      C

1984/85 Utgift 4 294 657 1985/86 Anslag 42 000 000 1986/87 Förslag 42 000 000

Det nuvarande forskningssamarbetet med EG

Riksdagen godkände år 1976 (prop. 1975:86, NU 29, rskr 172) eU samarbetsavtal mellan Sverige och den Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) inom området för styrd lermomukleär fusion och plasmafysik. Genom avtalet anslöts den svenska forskningen inom områdets fusionsenergi lill del gemensamma europeiska forskningsprogram som bedrivs av Euratom. Även Schweiz deltar i della samarbele.

Enligt de av riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:91, NU 60, rskr 382) beslutade riktlinjerna för energipolitiken skall Sverige, som ett led i en internationell arbetsfördelning ta elt medansvar för ulvecklingen inom fusionsenergin. Målet anges härvid vara atl uiforma den svenska verksamheten så atl den ulgör ett effektivt bidrag fill och ger erforderlig insikt i Euratomprogrammet.

Den svenska fusionsverksamheten bedrivs huvudsakligen vid tekniska högskolan i Stockholm, vid Chalmers tekniska högskola och vid Studsvik Energiteknik AB. Smärre aktiviteter förekommer vid forskningsinstitutet för atomfysik (AFI) och vid universiteten i Lund och Uppsala. Denna verksamhel finansieras via anslag över utbildnings- resp. industridepartementet.

I samband med de förda diskussionerna med EG om forskningssamarbete tillsatte regeringen den 30 maj 1984 en särskild utredare med uppdrag att göra en förutsättningslös utvärdering av det hittillsvarande fusionsforskningssamarbetet mellan Sverige, Euratom och Schweiz (prop. 1983/84:107 bil. I, NU 45, rskr 407). Ulredningen, som tog namnet fusionskommittén, framlade sitt betänkande (Ds UD 1984:5) Fusionsenergi den I oktober 1984.

Föredragandens överväganden

Sveriges dellagande i fusionssamarbetet med EG har ingående prövats. Slutsatsen av denna prövning är att det är av slörsta vikt för Sverige att delta i del europeiska forskningssamarbetet också i fortsättningen. Våra relationer på olika områden med EG är redan väl etablerade, och EG inbjuder oss atl delta i olika rådgivande organ och till samarbetet inom t. ex. fusionsforskningen. Det nya ramavtalet med EG på forsknings- och utvecklingsområdet är ett ytterligare steg mot vidgade kontakter, som kan få positiva återverkningar på den tekniska utvecklingen i vårt land och betydelse för svensk industri.

Sverige bidrar enligt samarbetsavialet fill Euralom-programmet med etl
belopp som förhåller sig till Euratoms kostnad för fusionsprogrammet som
Sveriges BNP till summan av EG:s, Sveriges och Schweiz BNP under året
närmast före föregående år. Bidraget betalas i ECU (European Currency    149

Units). Den direkta avgiften lill Joint European Torus (JET) är beräknad     Prop. 1985/86: 100 lill ca I milj. kr. per år. Det är inte möjligt att exakt ange hur stora betal-     Bil. 5 ningama kommer att bli under den närmaste femårsperioden. En av energiforskningsnämnden (EFN) gjord uppskattning är 40-44 milj. kr. om året.

Anslag för budgetåret 1986/87

För budgetåret 1985/86 finns 42 milj.kr.anvisat för forskningssamarbete med EG under anslaget F 9. Enligt de beräkningar som EFN har gjort kommer för budgetåret 1986/87 ca 41 milj.kr.att behöva anvisas för den allmänna, avtalsbundna delen av forskningssamarbetet samt 1 milj. kr. för den direkta avgiften till JET.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 000 kr.

150

Bilaga I     Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

FAKTA OM SVERIGES BISTÅND

-     Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

-     Internationella utvecklingsprogram

-     Livsmedelsbistånd

-     Övriga organisationer

-     Bistånd till enskilda programländer

-     Andra anslagsposter

-     Biståndet fördelal på enskilda länder

-     Nordiskt biståndssamarbete

153 11    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Innehållsförteckning                                       Prop. 1985/86: lOO

Sid   ''■' Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete             156

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)    ......... . 156

Beredningen   för   inlernationellt   lekniskt-ekonomiskl   samarbete

(BITS)   ............................................................ 156

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) ....          157

Nämnden för u-landsutbildning   ............................. 157

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)   ................. 158

Nordiska afrikainstitulel   ....................................... 158

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) ........... 159

Det multilaterala utvecklingssamarbetet

Internationella utvecklingsprogram

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)   .......................... 160

FN:s kapilalulvecklingsfond (UNCDF)   ...................... . 162

FN:s befolkningsfond (UNFPA)   ............................. . 163

FN:s barnfond (UNICEF) ...................................... . 164

Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika

och Asien   ........................................................ . 166

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) ...... . 175

Livsmedelsbistånd

FN:s/FAO:s världslivsmedelsprogram (WFP) ............. . 177

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)    ....... 178

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser

(lEFR) .............................................................. . 179

Övriga organisationer

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)   ........................ . 180

FN:s hjälpprogram för Palesfina-flykfingar (UNRWA)   . . 181

Internationella federationen för familjeplanering (IPPF)               182

UNCTAD/GATTS:s internationella handelscentrum (ITC)             183

Det bilaterala utvecklingssamarbetet

Biståndet till enskilda programländer

Angola .............................................................. 184

Bangladesh   ...................................................... . 188

Botswana   ........................................................ . 192

Etiopien    ......................................................... . 196

Guinea Bissau   ................................................... 200                              154

Indien   ............................................................. 204    Prop. 1985/86:100

Kap Verde   ....................................................... 209    Bil. 5

Kenya   ............................................................. 212

Laos ................................................................. 216

Lesotho ............................................................ 220

Mogambique   .................................................... 223

Nicaragua   ........................................................ 228

Sri Länka   ......................................................... 233

Tanzania   ......................................................... 237

Vietnam    ......................................................... 241

Zambia   ........................................................... 246

Zimbabwe ..............................    ....................... 250

Andra anslagsposter

Regionala insatser .............................................. 254

Humanitärt bistånd i Latinamerika   ........................ 255

Humanitärt bistånd i södra Afrika   ......................... 257

Katastrofljistånd   ............................................... 258

Försöksverksamhel och metodutveckling m.m............ 265

Enskilda organisationer   ...................................... 269

Tekniskt samarbete och u-krediter    ...................... 271

Biståndet fördelat på enskilda länder   ..... 277

Nordiskt biståndssamarbete ................... 282

Vissa förkortningar ............................................. 283

155

Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd    ""''p- 1985/86: lOO

Bil. 5 UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete

Ar 1970 samlades ansvaret inom regeringskansliet för det svenska bislån-del lill en avdelning i utrikesdepartementet, avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete, i daghgt tal "u-avdelningen".

Avdelningen är organiserad på två enheter (multilaterala enheten och bilaterala enheten) och har lolall ca 50 tjänstemän. Den leds av etl statsråd.

U-avdelningen bereder regeringens beslut och förslag lill riksdagen både i fråga om det direkta (bilaterala) biståndet lill mottagarländerna, och det bistånd som ges via olika FN-organ, utvecklingsbanker eller andra internationella organisationer (multilateralt bistånd). Huvuddelen av del bilaterala biståndet genomförs och administreras av SIDA.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

SIDA, som inrättades 1965, är ell centralt ämbetsverk under regeringen med uppgift att planera, genomföra och administrera det direkta (bilaterala) utvecklingssamarbetet med u-länderna. Delta bistånd omfattar dels samarbetet med 17 huvudmottagarländer, dels andra typer av bistånd, l.ex. katastrofinsatser, bidrag lill utvecklingsprojekt via enskilda svenska organisationer, bistånd till flyktingar och befrielserörelser, rekrytering av biståndspersonal m. m.

SIDA leds av en styrelse, som utses av regeringen. Den beslår av SIDA:s generaldirektör, som är ordförande, och tolv andra ledamöter, som representerar riksdagspartier, folkrörelser och intresseorganisationer.

SIDA är organiserat på 11 byråer. I mottagarländerna har SIDA biståndskontor, som är knutna till den svenska ambassaden. På SIDA finns 530 anslällda, varav drygt 90 vid biståndskontoren.

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

Beredningen för internationellt lekniskt-ekonomiskl samarbele (BITS) inrättades 1975 (under namnet utbildningsberedningen) och fick 1979 ställning som självständig myndighet under utrikesdepartementet.

Beredningen har som uppgift all utvidga och stärka Sveriges relationer med vissa u-länder. Samarbetet skall främja ekonomisk och social ulveckling i moUagariänderna samtidigt som Sveriges relationer med dessa länder fördjupas. BITS:s roll är begränsad lill medverkan i planeringen av och all lämna bidrag till genomförandel av olika projekt. Verksamheten omfattar tekniskt samarbete, inklusive internationella kurser, och u-krediter.

Det tekniska samarbetet skall huvudsakligen ske med vissa u-länder utanför kretsen av huvudmoUagarländer för det bilaterala biståndet. Det skall grundas på ömsesidigt intresse och i första hand bestå av kunskapsöverföring på områden där Sverige är väl ruslat med kunnande och kapaci-

156 tel.

U-krediter kan utgå till kredilvärdiga länder bland huvudmottagarlän-     Prop. 1985/86: 100 derna för svenskl bilateralt bistånd, länder med vilka Sverige bedriver     Bil. 5 tekniskt samarbete eller andra länder vars utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska bislåndspolitiska målsättningarna.

U-kredilerna kan utnyttjas lill finansiering av svenska varor och tjänster i projekt som ökar mottagande u-lands betalningsförmåga eller har annan utvecklingsfrämjande effekt.

Beredningen leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid beredningen finns 13 anslällda.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)

Fonden för industriellt samarbele med u-länder (SWEDFUND) är en statlig sfiflelse, som inrättades 1978. Fondens grundkapital, ursprungligen lOOmilj.kr., har för budgetåret 1985/86 förstärkts med 25 milj.kr.och skall steg för steg höjas till 250 milj. kr. Fonden har rätt all ta upp lån eller utfärda lånegarantier till ell belopp som motsvarar högst tre gånger grundkapitalet.

Fondens huvuduppgifter är atl förmedla kontakter mellan intressenter i u-länder och svenska förelag, bidra lill förinvesteringsstudier och medverka i etablering av samägda förelag, s.k.joint ventures, genom insalser i form av akUekapilal, lån- och garanfigivning.

SWEDFUND skall i första hand samarbeta med länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete. I den mån andra länder blir aktuella, bör endast sådana komma ifråga vars utvecklingspolitik är förenlig med målsättningen för svensk biståndspolitik.

Fonden leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid fondens kansli finns 19 tjänstemän.

Nämnnden för u-landsutbildning

År 1981 omvandlades bislåndsutbildningsnämnden (BUN) Ull nämnden för u-landsutbildning. Den nya nämnden har övertagit BUN:s huvuduppgift -att vid Sandöskolan i Kramfors bedriva utbildning i språk och u-landsutbildning som förberedelse för uppdrag i u-land. Nämnden för u-landsutbildning har även getts en rad nya uppgifter, framför alll en vidgad utåtriktad verksamhel. Nämnden skall bl. a. samarbeta med myndigheter, organisationer och företag när det gäller förberedelseutbildning för u-landsuppdrag.

Nämnden skall

-     anordna allmänna enlerminskurser i u-landskunskap,

-     ge förberedelseutbildning för fredskårsdellagare,

-     anordna språkutbildning som förberedelse för uppdrag i u-länder,

-     anordna speciella kurser i u-landsfrågor och språk, saml

-     i samarbele med SIDA bistå myndigheter och andra med informalion och rådgivning om lämplig förberedelse- och språkutbildning inför

uppdrag i u-länder.                                                                    157

Till enterminskursen antas sådana sökande, inklusive vapenfria tjänste-     Prop. 1985/86: 100 pliktiga, som bedöms lämpliga för utbildningen. All övrig utbildning vid     Bil. 5 Sandöskolan är avgiftsbelagd.

Nämnden utses av regeringen och har sitt kansli vid Sandöskolan i Kramfors. Vid nämnden och skolan finns ett 60-lal anställda.

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

Beredningen för u-landsforskning inrättades 1975 och ombildades 1979 lill en självständig myndighet under utrikesdepartementet - styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

SAREC har lill uppgift all främja forskning som kan underiätta för u-länderna alt utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa.

Huvudmålet för SAREC:s verksamhet är alt ge slöd lill u-ländernas strävan all bygga upp och stärka en egen kapacitel inom vetenskap och teknik. SAREC:s verksamhet är uppdelad enligt följande:

-    direkl stöd, med tonvikt på Afrika, till vissa u-länder samt till regionalt forskningssamarbete.

-    stöd till internationella forskningsprogram, bl.a.inom världshälsoorganisationen (WHO), konsultativa gruppen för jordbruksforskning (CGIAR) och till internationella stiftelsen för vetenskap (IFS),

-    slöd till svensk u-landsforskning, f.n.drygl 100 olika forskningsprojekt.

SAREC leds av en styrelse som utses av regeringen. 1 styrelsen ingår representanter för forskarvärlden, biståndsadminislrationen och riksdagen. SAREC är administrativt knutet lill SIDA. Vid SAREC:s kansli finns elt 20-lal anställda.

Nordiska afrikainstitutet

Nordiska afrikainsfitulel tillkom 1962 på initiativ av Nordiska Rådet.

Institutet har fill uppgift atl i Norden främja studier av afrikanska förhållanden genom atl:

-    främja och driva vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika,

-    utgöra elt dokumenlationscenlrum för afrikaforskningen,

-    genom kurser, föreläsningar, seminarier och eljesl sprida informafion om Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, samt

- stödja utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika.
Verksamheten leds av en styrelse, som utses av regeringen. Ledamöter

är bl. a. rektorn vid universitetet i Uppsala, som också är styrelsens ordförande, samt överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala. 1 styrelsen ingår även representanter för de övriga nordiska länderna. Vid institutet finns ungefär 25 anställda, varav 10 tjänster finansieras över biståndsanslagen.

158

Importkontoret för U-landsprodukter (IMPOD)     „.,   '

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) började sin verksamhel 1975.

Kontoret har till uppgift att ge exportörer i u-länder hjälp med alt avsätta sina varor i Sverige. Del sker genom informafion och handledning om avsättningsmöjligheter och marknadsförhållanden i Sverige. IMPOD skall även förmedla kontakter mellan u-landsexportörer och förelag i Sverige. IMPOD deltar också i konkreta marknadsföringsprojekt. IMPOD:s land-samarbete omfattar fördjupade insalser för all främja importen från en mer begränsad krets u-länder.

IMPOD har dessutom till uppgift att vara svensk kontaktpunkt för UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) i konkreta frågor, som rör avsättning av u-landsprodukter på den svenska marknaden.

IMPOD leds av en styrelse och chef för IMPOD är en direktör. Kontoret har ett tiotal anställda.

159

Internationella Utvecklingsprogram                 Prop. 1985/86: lOO

RiI   5

FN:s Utvecklingsprogram (UNDP)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), som bildades 1966 då två mindre biståndsfonder slogs samman, har sorti mål att vara FN-systemets centrala källa för finansiering av tekniskt bistånd. Projeklen genomförs främst av FN:s fackorgan. Programmet har också ansvar för alt FN:s verksamhet samordnas i de mottagande länderna.

Verksamhet

UNDP:s uppgift är att främja mottagarländernas utveckling genom olika former av kunskapsöverföring och förinvesteringsstudier. UNDP:s huvudsakliga biståndsformer är expertrådgivning, stipendier, utrustningsleveranser och konsulttjänster. Expertbislåndel dominerar. Verksamheten omfattar omkring 4 500 projekt i 153 länder och områden.

UNDP:s verksamhet bygger i huvudsak på landprogrammering. Denna innebär att man för varje motlagariand fastställer hur mycket UNDP-bistånd landel kan räkna med under en femårsperiod. I samarbete mellan mottagariandet och UNDP:s platsrepresentant utarbetas sedan elt landprogram för hur medlen skall utnyttjas. Detla program fastställs av UNDP:s styrelse.

Storleken på varje mottagarlands program bestäms främst av bruttonationalinkomsten per capita och befolkningens storiek.

De fattigaste u-länderna - med en bruttonationalinkomst per capita på högst 500 dollar - kommer under programperioden 1982-86 atl få nästan 80 % av programmets länderfördelade resurser jämfört med drygt 66 % under programperioden 1977-1981, en ökning med 21 %. Rikare u-länder, med en per capita-inkomst över 1 500 dollar, skall ha som mål att, efter en med per capita-inkomsten stigande skala, återbetala en del av sitt bistånd till UNDP vid programperiodens slut. UNDP:s styrelse har beslutat alt resurserna kommer all fördelas på ungefär samma sätt under nästa programperiod (1987-1991).

UNDP har sedan 1972 etl särskilt program för de minsl utvecklade länderna. Genom de utfästelser om ytterligare bidrag som gjordes av bl. a. Sverige vid FN-konferensen 1981 om de minst utvecklade länderna ökade bidragen till programmel från 12,9 milj. dollar år 1981 till 16,1 milj. dollar för år 1983. Under 1984 var bidragen 13,6 milj. dollar.

En mindre del av UNDP:s resurser används för program som berör flera u-länder - regionala, interregionala och globala program.

Organisation

UNDP:s högsta beslutande organ är styrelsen, som har 48 medlemmar. Av
dessa representerar 27 u-länder, 17 västliga i-länder och 4 socialistiska
i-länder. Styrelsen bestämmer bl. a. fördelningen av UNDP:s resurser och
fastställer landprogrammen. Sedan något år diskuteras dessa först i en
särskild plenarkommitté. Vidare beslöt styrelsen 1985 att tillsätta en ar-    160

betsgrupp för att diskutera programfrågor mellan de årliga styrelsemötena.     Prop. 1985/86: 100 Båda dessa organ är tillsatta på försök och uttrycker styrelsens vilja att få    Bil. 5 ökat inflytande över programfrågorna.

UNDP:s styrelse är också beslutande organ för FN-sekretariatets tekniska biståndsprogram (Department of Technical Cooperation for Development, DTCD), FN:s kapilalulvecklingsfond, FN:s befolkningsfond, FN:s kvinnofond, FN:s naturresursfond samt en rad mindre specialfonder.

UNDP:s sekretariat ligger i New York och har f. n. omkring 650 fasl anställda. Det leds av adminislratorn Bradford Morse från Förenta Staterna.

Under 1970-talet ägde en omfattande decentralisering av UNDP:s verksamhet rum. Tyngdpunkten i arbetet med att förbereda och genomföra landprogrammen föriades till 116 fältkontor med f.n.omkring 3 300 anställda. Fältkontoren leds av s. k. "resident representatives" (platschefer), som även har till uppgift alt samordna andra FN-organs verksamhet i landet. De är oftast också FN:s fasla representant i respektive land.

Finansiering

UNDP:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. De uppgick 1972 till 268 milj. dollar, 1975 lill 419 milj. dollar och 1980 fill 693 milj. dollar. För programperioden 1977-1981 var bidragsmålel totalt 3,5 miljarder dollar, vilket förutsatte atl bidragen ökade med 14 % per år. Bidragen stagnerade under 1981, men programperiodens mål uppnåddes i slort sell.

För programperioden 1982-1986 har UNDP:s resurser också förutsatts öka med 14 % per år och sammanlagt uppgå lill 6,7 miljarder dollar. Stagnerande bidrag och stigande dollarkurs har emellertid inneburit att bidragen sjunkit under början av åttiotalet. 1984 uppgick de till 651,1 milj. dollar. Det har därför varil nödvändigt att under programperioden skära ner verksamheten till 55 % av den ursprungligen planerade. För atl om möjligl undvika smärtsamma nedskärningar även under nästa programperiod (1987-91) har UNDP:s styrelse för den perioden förutsatt en 8 %-ig årlig resursökning.

UNDP:s verksamhet försvåras av att programmet i praktiken gör femåriga biståndsutfäslelser gentemot mottagarländerna medan givarländerna, med få undantag, lämnar ettåriga biståndsutfäslelser. Sverige har därför sedan länge verkat för alt alla bidragsgivare, liksom Sverige, skall lämna fleråriga bidragsulfästelser, vilkel dock flera stora givarländer motsätter sig. En särskild arbetsgrupp behandlade under 1982-1983 dels UNDP:s akuta resurskris, dels mer långsikliga lösningar. Arbetsgruppens arbete ledde inle lill några väsenlliga förändringar. Endast etl litet fåtal stater, däribland Sverige, följde uppmaningen att lämna extra bidrag för all lätta den omedelbara resursbristen. En viss förbättring inträffade dock under 1983 men kunde inte upprätthållas under 1984 och 1985.

De största enskilda bidragsgivarna är Förenta Staterna och Japan. Sveri
ge bidrog 1985 med ell grundbidrag på 375 milj.kr. vilket ulgjorde en
treårsutfästelse och 30 milj. kr. i extrabidrag. Det svenska bidraget under
1985 utgjorde knappt 7 % av UNDP:s resurser jämfört med en årlig pro-    161

centuell andel på ca 11 % åren 1976-80. Utöver grundbidragen gav Sveri-     Prop. 1985/86: 100 ge 1985 50 milj. kr. till UNDP:s särskilda program för de minst utvecklade     Bil. 5 u-länderna. EU lika stort bidrag för detta ändamål har utlovats för 1986. Vidare har Sverige lämnat eU bidrag på 20 milj.kr.under vart och eu av åren 1984 och 1985 till FN:s Sahel-kontor (UNSO). De fyra nordiska länderna svarade 1985 för ca 20 % av de ordinarie bidragen lill UNDP.

Samordning

Från atl ha finansierat knappl två tredjedelar av FN-systemets tekniska bistånd i början av 1970-lalet svarar UNDP numera endasl för ca en tredjedel. Förklaringen är att det s. k. multibi-bislåndet, dvs. biståndsinsatser som genomförs av fackorganen men finansieras med bilaterala bislåndsmedel, och fackorganens egna biståndsprogram ökat mycket snabbi under 1970-lalel.

UNDP:s styrelse har med tilllagande oro sett denna ökade uppsplittring av FN:s biståndsverksamhet, som i viss mån innebär etl underkännande av landprogrammeringsprincipen. Styrelsen har därför vid flera tillfällen betonat att den FN-resolution från 1970 som ger UNDP den ledande och samordnande rollen i FN:s biståndsverksamhet skall respekteras. UNDP-sekretariatet har också föreslagit atl UNDP skall la över del administrativa ansvaret för olika särfonder inom FN-systemet. Detla skulle minska de administrativa kostnaderna, samtidigt som det skulle kunna ge givar- och mottagariänder en bällre överblick över FN-bislåndet. Sverige stödjer dessa tankar som i viss mån börjat förverkligas i och med att FN:s kvinnofond anslutits fill UNDP 1985.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)

FN:s kapilalulvecklingsfond tillkom 1966 med uppgift att ge gåvobistånd eller lån på förmånliga villkor till småskaliga investeringsprojekt i u-länderna. De västliga industriländerna motsatte sig att fonden skulle inrättas med motiveringen att den föreslagna verksamheten kunde skötas av andra organ. Under lång tid bidrog dessa länder inle heller till fondens finansiering.

Hösten 1973 beslöt generalförsamlingen all kapilalutvecklingsfonden i fortsättningen endasl skulle finansiera projeki i de minst utvecklade u-länderna, inriktade på folkflertalets basbehov (bostad, kläder, mal, undervisning, grundläggande hälsovård). Vid UNDP:s styrelsemöte i juni 1985 bestämdes att fonden skulle börja använda sina möjligheter atl ge lån på förmånliga villkor, en möjlighet som hittills inle utnyttjats.

Verksamhet

Fondens mål är atl nå de fattigaste människorna i de minst utvecklade
länderna. Projekten skall utformas så all befolkningen akfivi deltar i de
projekt som genomförs. Fonden kan ta hand om projeki som andra givare
bedömer vara för små. Den har elt övre tak på 5 milj. dollar för sina
projeki. Fonden finansierar f. n. 194 projeki i 35 länder.                           162

Organisation                                                                 Prop. 1985/86: 100

Bil 5 Fonden är underställd   UNDP:s styrelse och arbelar främsl genom

UNDP:s fältorganisation.

Finansiering

Fonden finansieras genom frivilliga bidrag. Bidragen för 1985 beräknas lill ca 21 milj. dollar jämfört med drygl 28 milj. dollar för år 1980. De viktigaste bidragsgivarna är några mindre industriländer. Sveriges bidrag för 1985 uppgår till 32 milj. kr. Sverige och Nederländerna är de största bidragsgivarna.

FN:s befolkningsfond (UNFPA)

Efter beslul av generalförsamUngen inrättades 1967 en särskild fond för FN:s insalser på befolkningsområdel. 1969 fick fonden beteckningen FN:s befolkningsfond.

Verksamhet

Fonden hade lill en början nästan uteslutande en finansiell och rådgivande funktion. ECOSOC, FN:s ekonomiska och sociala råd, antog 1973 nya riktlinjer för fondens verksamhel enligt vilka fondens övergripande uppgift är alt leda och samordna FN-systemets insalser på befolkningsområdel.

Fondens centrala verksamhetsområde är familjeplanering. 1984 användes över 50 % av budgeten till familjeplaneringsprojekl. I övrigl lämnas slöd lill folkräkningar, uppbyggande av folkbokföringssyslem, befolkningsstatistik, utbildning och informalion, forskning m. m. Merparten av projekten verkställs av FN och dess fackorgan. En växande andel genomförs emellertid av mottagarländerna själva saml av fonden. Denna andel uppgick 1984 lill 31 resp. 18%.

Mer än två tredjedelar av de totala programresurserna avsätts för 53 prioriterade länder med fillsammans 75 % av u-ländernas befolkning. Av dessa hgger 30 i Afrika.

Organisation

Fonden är underställd UNDP:s styrelse, som godkänner det långsiktiga arbetsprogrammet, budgei och finansplan, landprogram m.m. Exekutiv-direktör sedan fonden grundades är Rafael M. Salas, från Filippinerna. Huvudkontoret ligger i New York. På fältet finns ett treUiotal UNFPA-representanter, knutna till UNDP-kontoren, med ansvar för eU eller flera länder.

Finansiering

UNFPA:s verksamhel finansieras genom frivilliga bidrag. För 1984 upp
gick regeringsbidragen till 132,4 milj. dollar. De största bidragsgivarna var 163

USA, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Norge, Nederländerna, Ca-     Prop. 1985/86: 100 nåda och Sverige. Den beräknade inkomsten för 1985, 142,6 milj.dollar.     Bil. 5 har reducerats genom atl USA beslutat innehålla 10 milj. dollar av sitt bidrag på 46 milj. dollar för 1985. Anledningen är amerikanskt missnöje med vissa aspekter av Kinas befolkningspolitik och med UNFPA:s bistånd till Kina som USA menar stöder Ivångsaborter och påtvingade steriliseringar. Den amerikanska bidragsnedskärningen innebär atl UNFPA får stora svårigheter alt finansiera pågående programverksamhet. USA:s bidrag har under senare år utgjort ca en fjärdedel av regeringsbidragen lill UNFPA - en fortsatt nedskärning skulle få allvarliga följder för fondens verksamhet. Det svenska bidraget för 1985 är 53 milj. kr.

FN:s barnfond (UNICEF)

UNICEF upprättades av FN:s generalförsamling 1946. Fondens uppgift var då alt lämna katastrofhjälp till barn och mödrar i del krigshärjade Europa. Mandatet ändrades senare till alt främst omfatta långsiktig utvecklingshjälp lill barn i u-länder. UNICEF arbetar idag i 117 länder. Ca 60 % av biståndet går lill de hårdast drabbade och minst utvecklade länderna.

Verksamhet

Även om UNICEF fortfarande spelar en viktig roll som förmedlare av katastrofbistånd ligger tyngdpunkten i fondens verksamhet emellertid numera på långsiktiga biståndsprogram. Bistånd utgår i form av pengar, personal, tekniskt kunnande och varor. Målet är att lillgodose de grundläggande behoven hos barn och mödrar, framför allt i länder där social service saknas. Både långsiktigt bistånd och katastrofbistånd behövs idag i mänga u-länder och särskill i de torkdrabbade länderna i Afrika. UNICEF har under senare år förstärkt sin kapacitet både personellt och finansiellt i de mest behövande afrikanska länderna.

UNICEF:s programverksamhet omfattar insatser inom hälso- och sjukvård, vallenförsörjning, ålgärder för alt förbällra näringsstandarden hos barn och mödrar, familjeplanering, grundläggande utbildning m. m.

Fonden samarbetar såväl på central som lokal nivå med andra FN-organ, däribland UNDP, UNFPA, UNESCO, FAO, WFP och UNHCR saml med frivilligorganisalioner. Särskilt nära samarbetar UNICEF med WHO för atl bygga ul primärhälsovården i u-länderna. Insatserna omfattar olika förebyggande ålgärder, vaccinationer, kontroll av diarrésjukdomar, distribution av basläkemedel m.m. Inom ramen för FN:s samordnade katastrofinsatser i Afrika ansvarar UNICEF lillsammans med WHO för hälsovårds- och valtenförsörjningsseklorerna.

En viktig uppgift för UNICEF har under de senasle åren varil att söka
finna nya metoder för alt lillgängliga resurser skall komma nödlidande barn
runt om i väriden lill godo. Etl uppmärksammat initiativ har därvid varit
atl lyfta fram enkla och billiga meloder för all radikalt minska spädbarns-    164

dödligheten. UNICEF har lyckats föra ut sitt budskap om en revolufion för Prop. 1985/86: 100 barnens överlevnad och utveckling (Child Survival and Development Re- Bil. 5 volulion) i vida kretsar. Därigenom har UNICEF skapat ell medvetande om möjligheten att med relativt enkla åtgärder på hälsovärdsområdel halvera barnadödlighelen och därmed också på sikl medverka lill en begränsning av födelsetalen. Behandling av diarréer med en socker-saltlösning, vaccinering, amning, viklökningskontroll är några av ålgärdema i UNI-CEF:s överlevnadsstrategi som ingår i en ulbyggnad av primärhälsovården. Samarbetet med WHO är i del sammanhanget av slor betydelse. I samband med FN:s fyrtioårsjubileum 1985 önskar UNICEF särskilt framhäva vaccinering och målet att till 1990 vaccinera alla barn mot sex vanliga infektionssjukdomar. Målet har uppställts av världshälsoförsamlingen och FN:s generalförsamling.

Organisation

UNICEF: s styrelse (Execulive Board) består av representanter för 41 stater. Av dessa är 24 u-länder, 12 i-länder och 4 socialisfiska i-länder. Den återstående platsen skall rotera mellan de fem regionala grupperna. U-ländema är alltså i majoritet i styrelsen. Mandattiden är tre år. Styrelsen granskar och drar upp riktlinjer för verksamheten och fördelar medel till fondens program.

Verkställande direktör för UNICEF är sen 1980 James Grant, USA. Biträdande direktör är svensken Karl-Eric Knutsson. UNICEF:s huvudkontor som är förlagt lill New York har jämte Europa-kontoret i Geneve och UNICEF:s leveranscenlral, UNIPAC, i Köpenhamn ca 500 anslällda. Vid sex regionalkonlor och ell åttiotal länderkontor arbetar ca 1 500 personer - 75 % av UNICEF:s personal finns alltså på fältet.

Finansiering

UNICEF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag, huvudsakligen från regeringar. Regeringsbidragen har under senare år utgjort ca 75 % av fondens reguljära resurser. Nafionalkommiltéer, enskilda organisationer och andra privata bidragsgivare svarar för återstoden. Inkomsterna från nationalkommittéer kommer främsl från försäljningen av UNICEF:s kort. Utöver den reguljära programverksamheten genomför UNICEF särskilda insatser, både katastrofhjälp och långsiktiga projekt, som finansieras med öronmärkta bidrag, s. k. supplemenlary funding. De sammanlagda inkomsterna för 1985 beräknas uppgå lill ca 370 milj. dollar varav 250 milj. fill de reguljära resurserna.

Det svenska ordinarie bidraget för 1985 är 160 milj.kr. Därtill kommer etl extrabidrag på 30 milj.kr för all göra det möjligl för UNICEF alt förslärka sin kapacitel och utöka sin verksamhet i Afrika. För åren 1986-1987 har Sverige ulfasl 160 milj.kr.per år. Sverige är en av de största givarna, tillsammans med USA, Italien och Norge. Bidraget från Svenska UNICEF-kommittén är drygl 5,5 milj. kr.

165

Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i    P''*'P- 1985/86:100
Afrika och Asien'                                              Bil. 5

De inlernafionella utvecklingsbankerna och -fonderna lämnar finansiellt bistånd i form av obundna lån. Dessutom lämnar de tekniskt bistånd, som komplement fill del finansiella. Den äldsta och största utvecklingsbanken är Väridsbanken (IBRD), som kommit alt utgöra modell för uppbyggnaden av övriga utvecklingsbanker.

Tabell 1: Fakta om de internationella utvecklingsbankerna och -fonderna

Tillkom

Antal

Antal

år

medlems-

an-

länder

ställda

Huvudkontor

Världsbanken

1944

148

(IBRD)

5 870

Washington

Internationella

1960

133

utvecklingsfonden

(IDA)

Afrikanska ut-

1963

75

vecklingsbanken

(AfDB)

836

Abidjan

Afrikanska ut-

1972

75

veckl ingsfonden

(AfDF)

Asiatiska ut-

1966

46

vecklingsbanken

(AsDB)

1 512

Manila

Asiatiska ut-

1974

46

vecklingsfonden

(AsDF)

Utvecklingsbankerna fungerar som ell mellanled mellan den internationella kapitalmarknaden och u-länderna. Bankerna kan genom sin goda ställning låna upp och vidareförmedia lån på villkor, som är förmånligare än vad de allra flesta u-länder själva skulle kunna få.

Många av de fattigare u-länderna saknar den nödvändiga återbetalningsförmågan även när det gäller utvecklingsbankernas relativt förmånliga lån. För att kunna bistå också dessa länder har som etl komplement lill bankerna utvecklingsfonderna upprättats. Fonderna lämnar utveckUngskrediter på näst inlill gåvobasis. De svenska bidragen lill de i tabell 1 redovisade organen har koncentrerats till utvecklingsfonderna. Föregångare och alltjämt helt dominerande är Internationella utvecklingsfonden (IDA), som utgör en del av väridsbanksgruppen.

' Den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), behandlas inte i detta samman
hang, eftersom de svenska bidragen inte finansieras över biståndsanslagen. IDB
behandlas i propositionstexten under littera E.                                      166

Prop. 1985/86: 100
Organisation                                                                 gji   5

Bankemas/fondernas högsta beslutande organ är guvernörsstyrelsen (Board of Governors). Den är sammansatt av representanter för samlliga medlemsländer och håller etl möte per år. Däremellan handhas det löpande arbelel av en direktörsstyrelse (Board of Direclors). Eftersom antalet medlemsländer överstiger antalet platser i direktörsstyrelsen har de fått gå samman i röslgmpper. En direktör representerar således i regel flera länder.

De nordiska länderna ingår i samma röstgrupp. Medan de i IBRD/IDA bildar en egen röstgrupp har de i AfDB/AfDF slutit sig samman med Schweiz och Indien och i AsDB/AsDF med Canada och Nederländerna.

Rösträtten är i princip vägd i förhållande till andel tecknat kapital resp lämnade bidrag. För atl ge små länder, i första hand u-länder, ett större inflytande tilldelas varje medlemsland också ell visst antal röster, oberoende av landets kapital- och bidragsandelar. De svenska andelarna framgår av tabellerna 3 och 4.

U-länderna har slörst röststyrka i AfDB och AfDF - två tredjedelar resp. hälften av röststyrkan. I IBRD/IDA och AsDB/AsDF är molsvarande siffror ca40 %.

Enligt en mer eller mindre uttalad regel har chefskapet i Världsbanken alltid tillfallit en amerikan, i AsDB alltid en japan och i AIDB naturligen en afrikan. A W Clausen är chef för Världsbanken sedan juli 1981, Babacar N'Diaye från Senegal är AfDB:s president sedan augusti 1985 och Masao Fujioka tillträdde chefsposten i AsDB i november 1981.

Finansiering och lånevillkor

Utvecklingsbankernas ullåningsverksamhet är baserad på det av medlemsländerna tecknade kapitalel. Av del tecknade kapitalel inbetalas endast en mindre del. Resterande del fungerar som en garanti för utvecklingsbankernas upplåning på den inlernalionella kapitalmarknaden. Della innebär all utlåningen till slor del finansieras med hjälp av upplånade pengar och alt ullåningsvillkoren därför blir bestämda av upplåningsvillkoren.

Tabell 2: Utvecklingsbankernas utlåningsvillkor

Bank      Löptid        Ränta per 1 juli 1985

IBRD

15-20 år

8,8

AfDB

12-20 år

10,6

AsDB

15-25 år

9,6

Spännvidden i löptiderna beror på skillnader i låntagarländernas utvecklingsnivå och/eller i projektinriklningen.

167

Tabell 3: Utvecklingsbankernas tecknade kapital och utestående upplåning       Prop. 1985/86:100
per 31 december 1984                                                     Bil. 5

IBRD    AfDB    AsDB

Tecknat kapital
(milj. dollar)                                          56 843 5 006   14 058

Inbetald andel

(procent)                                                  9       25   12

Utestående medel- och
långfristig upplåning
(milj. dollar)                                           42 756    795   3 893

Sveriges andel av

tecknade kapitalet

(procent)                                                   1,27   1,35    0,17

Sveriges röstandel

(procent)                                                   1,23   1,45    0,58

Till skillnad från bankerna finansieras fondernas verksamhet inle genom upplåning utan genom bidrag från i försia hand i-länderna. Sedan millen av 1970-talet har också vissa OPEC-länder och andra rikare u-länder tillkommit som bidragsgivare. Bidragens storlek fastställs i samband med s.k. påfyllnadsförhandlingar. En påfyllnad sker genom en inlernationell överenskommelse, där bidragsgivarna gör en utfästelse för tre eller fyra år. IDA tillförs dessutom varje år en del av IBRD:s vinst. AfDB lämnar bidrag till AfDF i samband med resurspåfyllnader.

Utlåningen från fonderna sker på mycket gynnsamma villkor. IDA och AfDF lämnar räntefria utvecklingskrediter med en löptid på 50 år till en administrationsavgift på 0,75 %. AsDFs likaså räntefria utvecklingskrediter löper på 40 år med en avgift på I %. De lio försia åren är amorteringsfria i samtliga fonder.

Tabell 4: Inbetalda bidrag till utvecklingsfonderna per 31 december 1984

IDA

AfDF

AsDF

Totalt inbetalda bidrag (milj. dollar)

32 215

2 054

4 409

Sveriges samlade bidrag (milj. dollar)

842

112

32

Sveriges bidragsandel (procent)

2,78

5,51

0,73

Sveriges röstandel (procent)

2,39

2,82

0,58

168

Utlåningsvolym

Storieken av del tecknade kapitalet i respektive utvecklingsbank och av bidragen till respektive utvecklingsfond avspeglar samtidigt deras utlåningskapacitel.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Tabell 5: Utvecklingsbankernas och -fondernas utlåningsvolym

Total utlåning t. o. m.   Utlåning 1984

31 december

1984

(milj. dollar)

(milj. dollar)

IBRD

102 678

11

358'

IDA

34 319

3

028'

IBRD/IDA

136 997

14

386'

AfDB

2 601

494

AfDF

2 006

369

AfDB/AfDF

4 607

863

AsDB

10 677

1

551

AsDF

4 834

684

AsDB/AsDF

15 511

2

235

'Avser budgetåret 1984/85.

Fördelning av utlåningen på länder

Utvecklingsbankerna och -fonderna riktar sig lill mottagarländer som är olika i avseende på utvecklingsnivå och kreditvärdighet. Del finns dock en allmän strävan att bistå de fattigare länderna, dvs de med en lägre BNI per capita-inkomst. Denna strävan är tydligast hos utvecklingsfonderna. Av tabell 6 framgår sålunda att IDA:s utlåning nästan helt går lill de allra fattigaste u-länderna. Även IBRD:s utlåning till denna grupp har blivit mera markerad under det senaste årtiondet.

Föratt förslärka världsbanksgruppens utlåning till de fattigaste länderna i Afrika söder om Sahara under perioden 1985-87 har Världsbankens särskilda Afrikafacilitet upprättats. Till facilitelen, som administreras av IDA, har f.n.ett antal givarländer lämnat bidrag på lolall 1,2 miljarder dollar. Sverige har lämnat ett bidrag på 440 milj. kr.

Tillgänglig statistik för AfDB/AfDF resp. AsDB/AsDF gör del ej möjligt atl särredovisa respektive banks och fonds utlåning på samma sätt som görs för IBRD och IDA. Det allmänna omdöme som ovan redovisats om bankernas och fondernas strävan alt inrikta sin verksamhet på de fattigaste länderna gäller dock i stort även för regionalbankerna/fonderna i Afrika och Asien.

12    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

169

Tabell 6: Den procentuella fördelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas utlåning på länder efter BNI per capita

IBRD/IDA

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

BNI/capita i 1983 års dollar

Verksamhetsåren 1978/79-1982/83

1983/84

1984/85(1)

-410 411-790 791-

IBRD IDA

IBRD IDA

IBRD IDA

10 87

27 11

64 2

22 94

24 6

54

25 94

20 5

55

(1) Avser endast AfDB/AfDF

1/7-31/12

1984

BNI/capita i 1982 års dollar

1979-81

1982-84

-510 511-990 990-

68 21 10

66 23

11

AsDB/AsDF

BNI/capita i 1979 års dollar

1979-81

1982-84(3)

-500(2) 501-780 781-

32 48 20

39 45 16

(2) inkl. ö-medlemsländerna i Stilla Havet med högre BNI per

capita.

(3)siffrorna avser perioden till 1 augusti 1984

170

Bankernas och fondernas tolala utlåning t. o. m. 1984 (som framgår i tabell 5) fördelal på de fem största lånlagariänderna redovisas i tabell 7:

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Tabell 7: Utvecklingsbankernas och -fondernas fem största låntagarländer per 31 december 1984 (milj. dollar)

Dessa länders procentuella andel av totala utlåningen

Brasilien

11 500

Indien

8 949

Indonesien

7 991

Mexico

7 914

Turkiet

5 939

Indien

13 203

Bangladesh

3 206

Pakistan

2 267

Kina

1 176

Egypten

981

Tunisien

257

Egypten

156

Zaire

152

Kenya

127

Marocko

118

Etiopien

160

Mali

99

Madagaskar

94

Rwanda

87

Zaire

79

Indonesien

2 791

Filippinerna

2 032

Sydkorea

1 946

Thailand

1 436

Malaysia

1 042

Bangladesh

1 583

Pakistan

1 218

Burma

484

Nepal

431

Sri Länka

395

IBRD(l)

Indien                        8 949

37 %

IDA(l)

57 %

AfDB

31 %

AfDF

26 %

AsDB

87 %

AsDF

85 %

(1)   Siffrorna avser per 30/6 1985.

Fördelning av utlåningen på sektorer

Utvecklingsbankernas och -fondernas lolala utlåning fördelad på olika sektorer framgår av tabell 8. Även här kan konstateras alt utvecklingsfonderna har en klarare fattigdomsinriktad profil på sin utlåning. De har strävat efter alt utlåningen i första hand skall gå till sådana sektorer där den kommer de fattigaste befolkningsgrupperna mera direkl fill godo. Detla har sålunda skett genom satsning på jordbmks- och landsbygdsutveckling samt social infrastruktur. Till social infrastmktur hänförs här utbildning, hälsovård, befolkning, stadsutveckling och vattenförsörjning.

171

Satsningen på jordbmks- och landsbygdsutveckling och på sociala pro-     Prop. 1985/86: 100 jekl grundas på insikten om dels dessa sektorers betydelse för utveckling-    Bil. 5 en dels atl det inle föreligger något motsatsförhållande mellan satsningen på basbehov, som i hög grad tillfredställs genom sociala projekt, och ekonomisk tillväxt. Därtill kommer att de fattigaste befolkningsgmpperna främsl återfinns på landsbygden.

För en allsidig utveckling krävs emellertid även en satsning på ekonomisk infrastruktur i form av industri, energi, transport och kommunikation. Utvecklingsbankernas utlåning har koncentrerats lill dessa sektorer.

För atl bistå u-länderna vid genomförandet av nödvändiga ekonomisk-polifiska reformprogram lämnar IBRD/IDA, vilkel framgår av tabell 8, en mindre del av sin utlåning i form av s. k. stmktur- och sektoranpassnings-lån, vilka inte är knutna lill specifika projeki. Genom denna modifierade form av programlån har Väridsbankens rådgivningsfunktion ytterligare markerats.

Världsbanken har spelat en central roll för all, i samråd med berörda u-länder, upprätla biståndskoordinerande gmpper, s. k. konsortier och konsultativa gmpper. Det finns f.n. eU tjugotal sådana grupper under ordförandeskap av Väridsbanken. Sverige är medlem i de grupper som berör länder som mottar svenskt bilateralt bistånd. Världsbanken leder också den konsultativa gmppen för inlernationell jordbruksforskning (CGIAR).

Tabell 8: Den procentuella fördelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas utlåning på sektorer per 31 december 1984

Sektor

IBRD(l)

IDA(l)

AsDB

AsDF

Jordbruks- och

21

38

22

50

landsbygdsutveckling

Social

infrastruktur

12

15

17

11

Delsumma:

33

53

39

61

Ekonomisk infrastruktur    43       30          45         30

(inkl.   turism och tekniskt bistånd)

Industri och nationella      18         7          16         10

utvecklingsbolag

Delsumma:       61       37          61         40

Eograra- och struktur-       6        10          -           -

anpassningslån

Totalt:          100     100         100       100

(1) Siffrorna avser per 30/6 1985

172

r                             ;;B       F----------------- Prop. 1985/86:100
-----------------------------------------------                   Bil. 5

Jordbruk

19

40

Utbildning och

5

15

hälsovård

Delsumma:

24

55

Transport

23

26

offentliga nyttigheter

30

18

(inkl vattenförsörjning.

energi och telekom-

munikationer)

Industri

22

1

Delsumma:

75

45

Totalt:

100

100

Internationella finansieringsbolaget (IFC)

Internationella finansieringsbolagel, som upprättades 1956, är den tredje delen av väridsbanksgmppen. IFC:s syfte är all främja ekonomisk utveckling i u-länder genom atl, tillsammans med privat kapital, medverka till upprättande och expansion av privata företag i u-länder.

För medlemskap i IFC krävs att man är medlem i Världsbanken. IFC har 127 medlemsländer. Guvernörs- och direklörsstyrelserna är desamma för IFC som för Väridsbanken och IDA. Väridsbankens chef fungerar som ordförande i IFC:s direktörsstyrelse. Verksamheten leds av en verkställande vice-president, f. n. engelsmannen Sir William Ryrie. Antalet anslällda uppgår lill drygt 400. Rösträtten är liksom i Väridsbanken vägd i förhållande till andelen tecknat kapital.

IFC:s tecknade kapital uppgick den 30 juni 1985 till 546 milj.dollar. Sveriges kapitalandel uppgår till 6,9 milj. dollar, eller 1,27 %. IFC:s verksamhet finansieras även av ackumulerade vinster och lån från Världsbanken. I juni 1984 presenterades ett förslag om en kapitalhöjning med 650 milj. dollar för alt finansiera en utvidgad verksamhel under den kommande femårsperioden. Delta förslag beräknas, efter omröstning bland medlemsländerna, träda i kraft i slutet av 1985 eller i början av 1986.

IFC:s investeringar sker i allmänhet i form av en kombination av aktieteckning och långfristiga lån. Investeringsobjekt skall enligt stadgan vara privata företag. Statligt delägande utesluts inle men förelaget skall ha "privat karaktär" och inte vara regeringskontrollerat. Varie invesiering måsle uppfylla de två grundläggande kraven alt bidra lill utvecklingen av ekonomin i mottagarlandet samt atl med hög sannolikhet vara vinstgivande.

IFC:s investeringar under verksamhelsårel 1984/85 uppgick lill 937 milj. dollar. Detta belopp ulgjorde drygl 30 % av de totala koslnaderna för de invesleringar, i vilka IFC dellog. Resterande medel kom från andra finansieringskällor, i första hand privata banker.

IFC:s tolala investeringar t. o. m. verksamhelsårel 1984/85 uppgår lill 7,2 miljarder dollar. De fyra största lånlagariänderna i IFC är Brasilien, Mexico, Jugoslavien och Indien.

Någon motsvarighet lill IFC finns inle i AfDB och AsDB. Den senare
har emellertid 1983 beslulal atl i begränsad omfattning göra investeringar 173

av riskvilligt kapital inom ramen för den ordinarie utlåningen. Det sker    Prop. 1985/86: 100 genom årliga avsättningar om 5 milj. dollar från bankens vinst. Riktlinjerna    Bil. 5 följer i stort seU vad som gäller för IFC:s verksamhel. Till skillnad från IFC kan AsDB också erbjuda riskvilligt kapital indirekt via de nationella finansieringsinstitutionerna.

174

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) ™''.

Bil. j Den inlernalionella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) är ell av FN:s fackorgan och upprättades 1977 efler rekommendation från världslivsme-delskonferensen 1974. IFAD:s uppgift är atl stödja projekt och utvecklingsprogram för livsmedelsprodukfion och livsmedelshantering i u-länderna. I synnerhet uppmärksammas de fattigaste u-länderna med livsmedelsbrist och u-länder med goda fömtsättningar att öka livsmedelsproduktionen. Särskild vikt skall läggas vid näringsstandard och livsvillkor för de fattigaste befolkningsgrupperna.

Verksamhet

Under åren 1978-84 beviljade IFAD 160 lån lill 84 länder på sammanlagl omkring 1 968 milj. dollar. 67 % av lånen gavs på synnerligen mjuka villkor lill de fattigaste u-länderna. Räntan på dessa lån är 1 %, och amorteringstiden femfio år, varav de första fio amorteringsfria. Av de lån som ges på de gynnsammaste villkoren går huvuddelen till länder med en per capita-inkomst på 300 dollar eller mindre. Omkring 34 % av IFAD:s resurser går lill kategorin minst utvecklade länder. Av de lolala resurserna har ungefar 41 % gått till asiatiska, 28 % fill afrikanska, 15 % till latinamerikanska länder och 17 % fill länder i Mellanöstern och Nordafrika. Ulöver lån förekommer även ett visst tekniskt bistånd som hittills uppgår till ca 90 milj. dollar. Av IFAD:s projekt har 82 utarbetats av fonden, medan övriga 78 genomförts i samarbete med andra internationella utvecklingsorgan.

Organisation

IFAD:s medlemsländer — f.n. 139 — är indelade i tre kategorier: OECD-länder, OPEC-länder och mottagarländer. Samlliga länder ingår i en styrande församling. Varje kategori har 600 röster. Inom de bidragsgivande kategorierna fördelas rösträtten i stor utsträckning i relation till bidragsandel.

IFAD:s styrelse beslår av 18 medlemmar, sex från vaqe kategori, och den väljs för en treårsperiod. Danmark är fr. o. m. 1984 ordinarie styrelsemedlem för de nordiska länderna. Sekretariatet, som har knappt 200 anslällda, leds av Idriss Jazairy, Algeriet.

Finansiering

Fonden hade för sin första verksamhetsperiod I 061 milj. dollar till sitt förfogande, varav 57 % kom från OECD-länderna och 43 % från OPEC-länderna. Sveriges bidrag uppgick lill sammanlagl 115 milj.kr. Delta ulgjorde 2,5 % av den tolala summan.

En påfyllnad om 1 100 milj. dollar för treårsperioden 1981-83 trädde i
kraft först i juni 1982. OECD-ländernas bidrag under påfyllnaden var 620
milj. dollar, OPEC-ländernas 450 milj. dollar medan övriga u-länder svara- 175

de för 30 milj. dollar. Sverige bidrog under perioden med 148,3 milj.kr.    Prop. 1985/86: 100
vilkel är 3,1 % av det totala påfyllnadsbeloppet.                  Bil. 5

Inbetalningen Ull den första påfyllnaden gick långsammare än väntat och IFAD har därför fått lov all skära ned utlåningen alltsedan 1981.

Förhandlingar om en andra påfyllnad av IFAD:s resurser påbörjades under 1983. Ett problem i förhandlingarna är frågan om bidragsfördelningen mellan OECD-länderna och OPEC-länderna. Det slår klart att det tolala påfyllnadsbeloppet kommer alt bli avsevärt lägre än lill den första påfyllnaden. Delta har medfört att IFAD:s finansiella situation är mycket svår. Tillsammans med etl slort antal OECD-länder belalade Sverige under 1985 in ett förskotlsbidrag till IFAD om 35 milj. kr. som ulgör en del av bidraget lill den andra påfyllnaden.

176

Livsmedelsbistånd                                         p°p, '''"■- •««

Bil. 5

FN:s/FAO:s världslivsmedelsprogram (WFP)

Under årtiondena efler andra världskriget använde vissa länder, främsl USA, sina stora spannmålsöverskott för bilateral livsmedelshjälp, i vida slörre än nuvarande omfaitning. Efterhand växte krav fram på etl internafionellt komplement till den bilaterala hjälpen. År 1963 inrättades WFP som en multilateral kanal för livsmedelshjälp, underställd FN och FAO.

Verksamhet

WFP lämnar bistånd i form av livsmedel främst lill jordbruksutvecklingsprojekt, där matransoner delas ul lill de anslällda vid anläggningsarbeten, s. k. food-for-work. WFP ger också hjälp lill från näringssynpunkt särskill behövande gmpper, t. ex. kvinnor och spädbarn, skolbarn och flyktingar. Vidare används ca 25 % av WFP:s totala resurser för katastrofbistånd.

En medveten satsning sker på de fattigaste u-länderna, som mottar ca 80 % av WFP:s utvecklingshjälp.

Organisation

WFP:s styrande organ är Commillee on Food Aid Policies and Programmes (CFA), som består av 30 medlemsländer, varav hälften u-länder. Kommitlén sammanträder två gånger per år i Rom, där WFP har sitt högkvarter. CFA skall, ulöver sin slyrelsefunklion för WFP, vara etl fomm för debatt och ge rekommendafioner om biståndsmetoder och biståndspolitik på livsmedelsområdet. Sammanlagt arbetar drygl 1 000 personer för WFP. I 78 mottagarländer finns ca 170 WFP-handläggare och drygt 600 lokalt anslällda. I huvudkontoret i Rom arbelar 100 handläggare och 160 lokalanställda biträden. Chef för programmel är för närvarande James C. Ingram, Australien.

Finansiering

WFP finansieras med frivilliga bidrag, dels i form av hvsmedel, dels i form av kontanter för atl betala administrafion, frakt, försäkringar etc.

Bidragen till WFP har ökat från några tiotal miljoner dollar per år under de första åren lill 770 milj. dollar under tvåårsperioden 1981-82. Bidragsmålet för WFP:s reguljära resurser är I 350 milj. dollar för perioden 1985-86. Della mål beräknas emellerfid inte komma alt helt uppnås. Bidragsmålet för näsla ivåårsperiod är 1 400 milj. dollar.

Därtill kommer bidragen till det internationella beredskapslagrel av livs
medel för katastrofinsatser (International Emergency Food Réserve -
lEFR) som till slörsta delen kanaliseras via WFP. 1984 uppgick lEFR-bi-
dragen lill 655 500 ton livsmedel lill en kostnad inkl. frakt av 173 milj. dol
lar. Vidare slussades en mindre del av de spannmålsgåvor som omfattas av      177

livsmedelshjälpskonvenlionen (Food Aid Convention - FAC) genom    Prop. 1985/86: 100
WFP.                                                                           Bil. 5

WFP förmedlar alllmer bilateral livsmedelshjälp. Inte minsl utnyttjas WFP i s. k. Iriangelaffärer, där etl givariand begär WFP:s bistånd alt köpa upp livsmedel i ett u-land för gåva till ett annat ofta närbeläget, mottagarland. 1984 förmedlade WFP 532 000 lon bilateral livsmedelshjälp till elt värde av 148 milj. dollar.

Sammantaget har WFP under vart och eU av åren 1982, 1983 och 1984 levererat ca 2 milj. lon livsmedel, dvs. mellan 20 och 25 % av den globala livsmedelshjälpen. Av dessa 2 milj. föll 45 % på WFP:s reguljära program, 23 % på lEFR, 13 % på FAC och 19 % på livsmedelssändningar för bilaterala givare och andra FN-organ. Huvuddelen av WFP:s leveranser eller 82 % bestod av spannmål med mejeriprodukter, främsl mjölkpulver, på andra plats (6,5 %).

1984 uppgick kontantbidragen lill 150 milj. dollar, varav 105 milj. dollar avsåg bidrag till WFP:s reguljära program. Huvuddelen av dessa pengar användes lill frakter.

Den svenska andelen av de reguljära WFP-medlen uppgår under bidragsperioden 1985-86 lill ca 3 %. De slörsta bidragsgivarna är USA och Canada.

För 1985 och 1986 har Sverige utfäst ett åriigl bidrag på 78 milj. kr. Det svenska bidraget är till två tredjedelar bundel lill upphandling i Sverige. Bland erbjudna svenska livsmedel har WFP på senare år näslan uteslutande valt vegetabilisk olja. 1984/85 levererades ca 5 400 lon olja. Dämlöver har Sverige under de senasle budgeiåren släUl medel lill WFP:s förfogande (10 milj. kr. budgetåret 1985/86) för atl läcka vissa kostnader för kompletterande utmstning i samband med WFP-projekl. Dessa bidrag har lill slörsta delen använts för upphandling av Iransportmedel i Sverige.

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)

Konventionen om livsmedelshjälp (FAC) är en del av del sedan 1971 gällande inlernalionella veteavlalet. Tanken var atl komplettera della avtal med ett bidrag till u-ländernas livsmedelstrygghet genom atl i en bistånds-konvention göra åtaganden om årliga spannmålsleveranser.

1980 års konvention har föriängls i flera omgångar och gäller nu fill den 30 juni 1986. Den kommer att följas av en ny konvention eller av en ytterligare förlängning av den som nu gäller.

Syftet med 1980 års konvention är att bidra lill atl nå del mål på 10 miljoner ton spannmålsbistånd per år, som uppställdes av 1974 års världslivsmedelskonferens.

Finansiering

De 12 medlemmarna (varav EG är en) har åtagit sig att under 1980 års
konvention leverera sammanlagl minsl 7,6 milj. lon per år. De största
andelarna faller på USA (4 470 000 lon), EG (1 650 000 lon), Canada        178

(600 000 lon), Australien (400 000 lon) och Japan (300 000 ton). Sverige     Prop. 1985/86: 100
har utfäst eU årligt bidrag på 40 000 ton t. o. m. budgetåret 1985/86.   Bil. 5

Bidragen ulgår i form av spannmål, inklusive ris, eller kontantbidrag, omräknade enligt världsmarknadspris. Leveranserna sker som gåva eller som förmånlig kredit, bilateralt eller multilateralt enligt givarens bestämmande.

Av de totala åtagandena går ca 5 % genom WFP. Del svenska bidraget levereras i form av mjöl. Del kanaliseras i sin helhet genom WFP, som även får elt fraktbidrag. De tolala svenska kostnaderna uppgick till ca 70 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Styrande organ

Det Inlernafionella veterådets sekretariat och en under konventionen upprättad kommilté för livsmedelshjälp (Food Aid Commillee) är ansvariga för konventionens tillämpning. Alla tolv medlemmarna ingår i kommittén.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

FN:s generalförsamlings sjunde extra möte år 1975 antog en resolution, vari medlemsländerna uppmanas att ställa pengar eller livsmedel fill WFP:s förfogande för katastrofinsatser i u-länder. Målel sattes vid en reserv på minsl 500 000 lon spannmål. Del internationella beredskapslagrel (lEFR) upprättades 1976. Sedan 1978 har beredskapslagret en mera permanent karaktär med årliga påfyllnader.

Finansiering

Utfästelserna till lEFR är frivilliga. Enskilda länder ålar sig att hålla en viss kvantitet livsmedel i lager som med kort varsel kan användas i katastrofinsatser. Bidragsmålet har uppnåtts 1981, 1983 och 1984. 1984 uppgick bidragen till 614 000 lon spannmål och 41 500 ton andra livsmedel. 87 % av bidragen kanaliserades genom WFP. Vid millen av 1985 hade bidrag för delta år gjorts lill en sammanlagd volym av 724 000 ton livsmedel.

Bidragsgivare lill lEFR är i slorl sell samma länder som fill FAC.

Diskussioner har förts om hur lEFR skall kunna förstärkas. Som etl resultat härav görs numera separata utfästelser till lEFR i samband med WFP;s ordinarie bidragskonferens.

Sverige var en av initiativtagarna lill lEFR och har stött lagret sedan dess tillkomst. Det svenska åtagandel beslår av 40 000 lon svenskt vete eller vetemjöl, 1 250 lon matolja saml bidrag för att läcka fraktkostnaderna. Sveriges bidrag ställs till WFP:s förfogande. Budgetåret 1985/86 ökade Sverige tillfälligt sina bidrag fill lEFR. Ökningen bestod av ytterligare 5 000 ton vete och en fördubbling av oljekvantiteten till 2 500 ton.

179

övriga Organisationer                                      Prop. 1985/86: lOO

Bil. 5

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Syfte och verksamhet

FN:s flyktingkommissarie började sin verksamhet 1951. UNHCR:s uppgift är att ge rättsligt skydd och bistånd ål flyktingar och åt människor som befinner sig i en motsvarande situation. En slor del av UNHCR:s arbeie är inriktat på all i internationella överenskommelser och nationell lagstiftning främja flyktingars rättigheter, och se lill att dessa tillämpas av de enskilda staterna.

På grund av kraftigt ökade fiyktingslrömmar världen runt, i synnerhet mellan u-länder, sedan mitten av 70-talel har UNHCR:s verksamhel fåll en mycket snabb tillväxt och kommit all domineras av stora biståndsprogram.

I en akut massflykfingsilualion söker UNHCR i försia hand tillhandahålla hjälp för överlevnad i form av livsmedel, tält och filtar. Hjälpen kan vid behov utvidgas lill all omfatta bostäder, vattenförsörjning, hälsovård, utbildning, utmstning för viss självförsörjning etc. Redan på etl tidigt stadium söker UNHCR finna varaktiga lösningar för flyktingarna. Frivillig repatriering anses vara den bästa lösningen. Alternativt kan lokal integration och omplacering i tredje land komma ifråga. På senare år har flyktingläger tenderat all permanentas och därmed ta i anspråk en slor del av UNHCR:s resurser för bistånd under en följd av år. Fömtom sitt reguljära program bland flyktingar bislår UNHCR, på generalförsamlingens uppdrag, flyktingar efter återkomst till hemlandet eller hjälper människor som av skilda orsaker är hemlösa i sill eget land. Under 1985 har UNHCR därtill bistått en miljon mer människor än förutsett i fem torkdrabbade länder i Afrika.

Organisation

UNHCR:s verksamhet granskas av en rådgivande kommilté, den s.k. exekutivkommittén. Kommitlén har 41 medlemmar. Sverige är medlem sedan 1958.

Kommitlén sammanträder en gång per år i Geneve. Dämtöver äger informella möten mm etl par gånger per år. Delta sker för atl bidragsländerna löpande skall kunna få insyn i UNHCR:s verksamhet.

Finansiering

Flyktingkommissariens verksamhel finansieras genom frivilliga bidrag medan koslnaderna för sekretariatet i Geneve inklusive fältkontoren, f. n. ca 1 600 personer, lill en dryg Qärdedel bestrids via FN:s ordinarie budgei.

UNHCR:s verksamhet växte explosionsartat under senare delen av
1970-talet. 1975 uppgick totala budgeten för såväl reguljära som särskilda
program lill 69 milj. dollar och 1980 lill 497 milj. dollar. 1985 års utgifter
beräknas lill lolall 500 milj. dollar. Del reguljära programmet för 1986 har     180

av exekutivkommiuén fastställts till 330 milj. dollar. Till detla kommer    Prop. 1985/86: 100 utgifter för de särskilda programmen, vari bl. a. ingår hjälp lill fiyklingar    Bil. 5 och hemlösa i det torkdrabbade Afrika.

De största bidragsgivarna 1985 är USA, Japan, Västtyskland, Storbritannien, Canada, Danmark, Sverige och Norge. Sveriges reguljära bidrag för verksamhetsåret 1985 uppgick till 60 milj.kr. Därutöver gavs omfattande exlra bidrag från bl.a.anslagsposten Katastrofer m.m.inom det bilaterala anslaget.

Liksom de flesta andra organisationer inom FN-systemet har UNHCR svårt atl nå de fastställda bidragsmålen. På grund av bl. a. lorkkaiastrofen i Afrika har UNHCR särskilt stora problem att finansiera 1985 års program. Elt annat problem är den ökade specialdestineringen av bidrag vilket minskar flyklingkommissariens möjligheter alt på ett rättvist säll fördela resurserna mellan de olika flyktinggrupperna.

FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA)

FN:s hjälpprogram för paleslinaflykfingar började sin verksamhel 1950. UNRWA bislår de flyktingar som 1948 lämnade Palestina vid Israels tillkomst samt dem som blev flyktingar efler junikrigel 1967.1 dag är ca 1,9 miljoner palestinier registrerade som flyktingar hos UNRWA. Ungefär en tredjedel av dessa befinner sig i läger i Jordanien, Libanon, Syrien samt Gaza-remsan och på Västbanken.

Verksamhet

Programmet för paleslinaflykfingar omfattar ulbildning, hälsovård och livsmedelshjälp. Genom utbildningsprogrammet vilkel omfattar två tredjedelar av budgeten, utbildas drygt 340 000 palestinska barn i 650 skolor. Ca 10 000 lärare, nästan samtliga palestinska flyktingar, tjänstgör inom utbildningsprogrammet.

Organisation

UNRWA:s chef, med titel generalkommissarie, rapporterar varje år till generalförsamlingen om organisationens verksamhel. Svensken Olof Ryd-beck som sedan 1979 varil generalkommissarie efterträddes hösten 1985 av italienaren Giorgio Giacomelli. En rådgivande kommitté deltar i planeringen av organisationens verksamhet.

Finansiering

1985 års budgei planerades lill 260 milj.dollar. På grund av bristande
finansiella resurser skars denna dock ner till 146 milj. dollar. För 1986
förutses en budget på 170 milj. dollar. De största bidragsgivarna 1985 är
USA, Japan och Sverige. Det svenska bidraget för 1985 var 60 milj.kr.
Därtill har 10 milj. kr. lämnats i extra bidrag med anledning av organisatio
nens akuta finansiella situation.                                                         181

Organisationen har under flera års tid haft finansiella svårigheter, vilka     Prop. 1985/86: 100 ytteriigare förvärrades under del gångna året. Svårigheterna beror framför     Bil. 5 allt på att antalet barn i skolålder ständigt växer men även på att kostnaderna för programmet aulomaliskt ökar genom stigande matpriser och löner.

Bidragen till programmet ökar däremot inte i samma takt. Hotel om all tvingas skära ned utbildningsprogrammet eller t.o.m. stänga samtliga skolor vilar ständigt över organisationen och har avvärjts flera gånger endast genom betydande exlra bidrag i sista stund.

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)

Familjeplanering har i många länder startat genom initiativ av frivilliga organisationer. Internationella familjeplaneringsfederationen (International Planned Parenthood Federation, IPPF) är den enda världsomspännande frivilligorganisafionen för familjeplanering och ansvarigt föräldraskap. IPPF har lokala medlemsorganisationer i över 100 länder.

Verksamhet

Det övergripande målet för IPPF:s verksamhet är att främja familjeplanering och ansvarigt föräldraskap, dvs. människors rätt atl själva beslula om hur många barn de vill ha och när de skall födas. Federationen verkar för all öka medvetenheten om befolkningsfrågans belydelse och för all den beaktas i nationella och internationella utvecklingsplaner. I u-länderna satsar man på att utveckla och förbäUra tillgången på familjeplaneringsservice. Särskilda ansträngningar görs för alt förändra attityderna hos männen. Genom atl vidga samarbetet med andra organisationer, enskilda såväl som olika FN-organ, söker man skapa en bredare förankring för sin verksamhel. Federationen har ett nära samarbete med WHO i frågor som rör sexualundervisning, nutrition och familjeplaneringsservice inom ramen för mödra- och barnavård.

Organisation

Representanter för samfiiga medlemsorganisationer sammankallas vart tredje år till den s. k. medlemsförsamlingen. Då fastställs en arbetsplan för tre år framåt. Ansvaret för verksamheten i övrigt ligger på styrelsen, Cenlral Council, som har 48 medlemmar från olika medlemsorganisafio-ner, valda på regional basis.

Generalsekreterare är sedan 1984 Bradman Weerakoon, Sri Länka. IPPF:s huvudkontor är beläget i London.

Finansiering

IPPF:s verksamhel finansieras genom frivilliga bidrag från regeringar,
organisationer och privata bidragsgivare. Därtill kommer inkomster från
medlemsorganisationerna i form av medlemsavgifter, inkomster från för-     182

säljning av preventivmedel, lokala bidrag m.m. De frivilliga bidragen Prop. 1985/86:100 uppgick under 1984 till sammanlagt 52,2 milj. dollar. USA, Japan, Sverige, Bil. 5 Canada, Storbritannien och Norge var de största bidragsgivarna. På grund av USA:s beslut atl inle ge fortsalt bidrag till IPPF beräknas de frivilliga bidragen för 1985 komma att reduceras lill ca 46 milj. dollar. Detla har redan inneburit nedskärningar både av programverksamheten och sekretariatspersonalen. Indragningen av del amerikanska bidraget är en följd av USA:s nya riktlinjer för befolkningsbistånd som bl. a. stipulerar att bidrag ej skall utgå till frivilligorganisationer som utför eller aktivt förespråkar aborter som en familjeplaneringsmelod i andra länder. IPPF:s uppfattning är att aborter inte är en familjeplaneringsmetod. 1 länder där aborter är lagliga får de lokala familjeplaneringsföreningarna avgöra om de vill stödja abortrelaterad verksamhel.

Det svenska bidraget för budgetåret 1985/86 är 67 milj. kr. Enligt avtal med IPPF skall 10 % därav användas för särskilda ändamål som projekt för kvinnors utveckling, förbättrad mödra- och barnavård, ungdomsprojekt och integrering av familjeplanering i den lokala hälsovården.

UNCTAD/GATTis internationella handelscentrum (ITC)

UNCTAD/GATT:s inlernalionella handelscentmm (ITC) bildades 1964. Dess syfte är bl.a. att främja u-ländernas export genom medverkan i marknadsundersökningar, utveckling av nya produkter, marknadsföring och uppbyggnad av nya institutioner för export. I enlighel med nordiska rekommendationer har ITC i ökande grad uppmärksammat de minst utvecklade ländernas behov.

Organisation

RikUinjerna för ITC:s verksamhel fastställs av de beslutande organen i UNCTAD och GATT på grundval av rekommendationer från en rådgivande gmpp (Joint Advisory Group on ITC), i vilken representanter för alla medlemsländer deltar.

För den löpande verksamheten svarar elt sekretariat i Geneve med ca 250 anställda, vartill kommer ca 600 på fältet. Sedan maj 1981 är svensken Göran Engblom chef för sekretariatet.

Finansiering

ITC:s sammanlagda utbetalningar för verksamhelsårel 1984 uppgick lill 25,4 milj.dollar. ITC:s tekniska samarbelsprogram finansieras genom UNDP-bidrag och frivilliga bidrag. Sverige är den störste enskilde bidrags-giv? en. Del svenska bidraget uppgick budgetåret 1985/86 till 12 milj.kr, vara" 1 milj.kr.lill ITC:s råvaruprogram. Dessulom samarbetar Sverige med   ''C inom ramen för del bilaterala utvecklingssamarbetet.

183

Biståndet till enskilda programländer

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

ANGOLA

ZAMBIA

____ 'i------- ,

■—cp"'.:_______________

BOTSWANA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

8,2 milj   (1983)

2,5 %      (1973-1982)

810 dollar (1983)

offentligt nettobistånd/person

-    totalt (exkl. östländer)      56 kr.     (1983)

-    Sverige                                               13 kr.     (1984/85)

184

Ekonomisk och social utveckling                        Prop. 1985/86:100

Bil. 5 Angolas ekonomiska och sociala situation är, trots landels belydande

utveckUngspptenlial, fortsall besvärlig. En viktig faktor i sammanhanget är Sydafrikas deslabiliseringspolitik, med bl. a. slöd lill gerillarörelsen UNITA och militära aktioner på skilda håll i landel. Sabolageaklioner har lett till all Iransport- och kommunikalionsleder delvis bmtits sönder saml produktion och distribution inom jordbmk och industri försvårats. Resurskrävande militära motoffensiver och upprensningsakfioner av MPL A-regeringens styrkor har genomförts bl. a. mot UN IT A-baser i södra Angola.

Till följd av den väpnade konflikten finns elt betydande antal flyktingar i Angola från landels cenlrala och södra delar och från Namibia. Ogynnsamma väderförhållanden har påverkat skörderesuhalet negativt vad gäller hvsmedel och den tidigare vikfiga exportprodukten kaffe. Även diamantproduktionen har stagnerat. Samtidigt har dock oljeproduktionen fortsall alt växa, vilket lett till ökade exportintäkter och lill att Angola blivit den näst Nigeria största oljeproducenten i Afrika. Importreslrik-fioner har bidragit lill att jämvikt kunnat uppnås i utrikeshandel och betalningsbalans. Den utländska skuldsättningen kontrolleras noggrant och det beräknas att skuldljänstkvolen uppgår fill ca 16 %.

Angola har prioriterat användningen av exportintäkterna lill försvarsut-gifler samt import av livsmedel och vissa baskonsumtionsvaror. Den andra partikongressen i december 1985 väntas leda fill beslut om mer decentraliserat plangenomförande, omstmkturering av företag i syfte atl nå högre ekonomisk effeklivitel, ökat stöd lill familjejordbmkels produklion för avsalu, saml ökad användning av marknadsmekanismer och incitament i ekonomin.

Angola var värd för den alliansfria rörelsens ministermöte i Luanda

1985, med deltagande på hög politisk nivå från nära 100 stater. Landel har
anslutit sig lill Lomé-konventionen. Angola får betydande stöd från öst
länder men strävar efter atl vidga sina samarbetskonlakter med olika
västliga i-länder och övriga Afrika. Internationella röda korset genomför
en katastrofinsats i de centrala delarna av landet.

Sveriges bistånd

Sverige är en av de största bilaterala biståndsgivarna. Slöd till befrielserörelsen MPLA inleddes år 1971. Efter Angolas självständighet 1975 lämnades svenskt slöd i form av katastrofbistånd. Del långsikliga utveckUngssamarbetet inleddes 1979. Inklusive stödet lill MPLA under liden före självständigheten uppgår de svenska biståndsbelalningarna 1. o. m. 1984/85 till drygt 683 milj. kr. Ijanuari 1985 undertecknades elt nytl samarbetsavtal för åren 1985 och

185

1986. Del svenska biståndet är geografiskt koncentrerat till området kring
Luanda och kusten norr därom. Det omfattar slöd lill fiske- och hälso-
vårdssektorerna, importstöd saml en personal- och konsultfond. Trans
portsektorn studeras och kan senare komma all bU en koncenlralionssek-
tor i biståndet.

13   Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Del svenska biståndet ligger väl i linje med Angolas krisplan som är inriktad på befolkningens basbehov och på åtemppbyggnad. Genom importstöd inom transport- och energisektorerna och projektstöd syftande till en ökning av fiskels effektivitet främjas i första hand de bislåndspolifiska målen resursfillväxl och ekonomiskl oberoende. Hälsoslödel bidrar fill utjämning.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell:

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Disponibelt

1984/85

1985/86

Anslag

105

115

Ingående reservation

83

69

Summa

188

184

Fördelning

Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

Fiskeriundersökningar

4

12

Kustnära fiske

9

11

Fiskeskola

30

20

Hälsovård

12

25

Importstöd

35

84

Utbildning i inköpsfrågor

(ITC)

-

3

Landsbygdselektrifiering i

(Dembos)

16

1

Personal- och konsultfond

2

4

Fältarbetarbostäder

11

14

Transportsektorn

-

10

Summa

119

184

Utgående reservation

69

Importstöd och stöd till landsbygdsetektrifiering

Importstödet är inriktat på inköp av reservdelar och kompletterande utmstning inom energi- och transportsektorerna. En del av importstödet används tillsammans med katastrofbiståndsmedel för inköp av utsäde och jordbmksutmstning lill småbrukare i södra Angola. En annan del har använts för delfinansiering av etl projekt för elektrifiering av landsbygden (Dembos).

Utbildning i inköpsfrågor

En särskild insats genomförs i samarbele med ITC för förbättring av importhanleringen i landel.

Kustnära fiske och fiskeriundersökningar

Slöd lämnas till kusinära fiske och fiskeriundersökningar. Stödet till del kustnära fisket omfattar bl. a. inköp av bålar och utmstning till fiskeföre-

186

ningar. Målet med slödel är alt förbättra möjlighelerna för kustfiske och    Prop. 1985/86: 100 öka fångsterna för egen konsumtion och försäljning. Syftet med stödet fill     Bil. 5 fiskeriundersökningar är atl förbättra Angolas förmåga atl rafionelll utnyttja och skydda sina fiskeresurser. Sverige bidrar lill koslnaderna för bemanning av forskningsfartyget Goa, forskningsrådgivare och utmstning.

Fiskeskola

Slödel till en fiskeskola i Cacuaco norr om Luanda syfiar fill att utbilda angolansk personal för fiskeflottan, bl. a. genom uppförande av en skola med fem utbildningsgrenar för 300 elever. Det svenska stödet omfattar byggnader, personalbistånd och utrustning.

Hälsovård

Stödet omfattar primärhälsovård, vaccinationsprogram, förbättring av vallen och avlopp saml en transporlinsals. En slor del av stödet avser inköp av mediciner, iransportmedel och medicinsk utmstning. Stöd för 1986-1988 är under planering och kommer atl omfatta forlsall bistånd till vaccinationsprogram och transporter samt nya insalser för ulbildning, basläkemedel och hälsoupplysning.

Personal- och konsultfond

Fonden har utnyttjats för bl.a.upphandling av tjänster från Portugal och Sverige inom sektorerna undervisning, energi och industri.

Bostäder för biståndspersonal

Behovet av personalbistånd inom koncenlralionssektorerna för biståndet är slort. Genom uppförande av faltarbetarbostäder kan personalbiståndet stärkas. Bostäderna planeras tas i anspråk successivt under 1986.

Bistånd utanför landramen

Katastrofbistånd har lämnats mot bakgmnd av torkan och krigssituationen i landet. Del har använts till utmstning för flyktingar i södra Angola, utsäde samt jordbruksutrustning till småbmkare. Stöd har vidare lämnats genom Svenska Kvinnors Vänsterförbund till den angolanska kvinnoorganisationen OMA för elt sömnadskooperativ. Därtill har fraklbidrag utgått till enskilda organisationer som Emmaus och Brödet och fiskarna för klädtransporter till Angola.

Via BITS har stöd lämnals lill Angola i form av u-krediter inom sektorerna transporter och energi (Dembos). Med finansiering från SWEDFUND har studier avseende elt reparafionsvarvsprojekt genomförts i samarbete med svenska företag och det angolanska fiskeministeriel.

187

BANGLADESH

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

100 milj. (1984)

2,4 %     (1973-1982)

130 dollar (1984)

90 kr.    (1983) 1,45 kr. (1984/85)

188

Ekonomisk och social utveckling                        Prop- 1985/86:100

Bil. 5 1984 var elt besvärligt år för Bangladesh som då drabbades av omfattande

översvämningar. Produktionen av spannmål beräknas ändå ha ökat någol under 1984/85 jämfört med föregående år till närmare 16 miljoner lon. BNP-tillväxten uppgick till ca 4 % eller samma som föregående år, bl.a. tack vare en någol accelererad återhämtning inom andra sektorer än jordbmket.

Regeringen har fortsalt att föra en restriktiv budgetpolitik, vilket har lett lill begränsningar av statsutgifterna - bl.a.i form av minskade subven-Uoner till jordbruket. Höjda världsmarknadspriser på råjule och en om än blygsam diversifiering av exporten har förbättrat landels exportinkomster. Under 1984/85 minskade dock överföringarna från bangladeshiska gästarbetare utomlands, vilket påverkar bytesbalansen negativt.

Jordbruket är nyckelseklorn i Bangladeshs ekonomi och svarar för över hälften av BNP, tre fjärdedelar av sysselsättningen och närmare 90 % av exportinkomsterna. Regeringen eftersträvar självförsörjning av spannmål (ris och vete) och belydande satsningar har gjorts på konstbevattning, högavkastande sädesslag och handelsgödsel. Livsmedelsproduktionen i Slort förblir dock huvudsakligen beroende av rådande väderförhållanden. För alt minska importen av spannmål, som motsvarar ca 20 % av konsumtionen, krävs inle bara ständigt nya rekordskördar ulan även en betydligt snabbare ökning av produklionen än hittills.

Industrin svarar för ca 15 % av BNP och 10 % av sysselsättningen. Industrin befann sig länge i stagnation trots försök att stimulera privat företagsamhet och överföra stora, lidigare statliga lexfil- och jutefabriker i privat ägo. Den ökade tillväxten inom industrin 1984/85 stimulerades av en fortsatt kraftig expansion av penningmängden, vilkel samfidigt drivit upp priserna, bl. a. på jordbruksprodukter.

Bangladeshs skuldsituation fortsätter alt försämras. Växande amorteringar på bl.a.de lån som upptogs efter självständigheten och ett stagnerande biståndsfiöde kommer sannolikt att leda till en besvärande belal-ningsbalanssituation och en ökning av skuldtjänsten som 1984/85 låg på ca 18%.

Bangladeshs befolkning ökar med över 2 milj. per år, vilket bidrar till atl allt fler blir jordlösa och alt arbetslösheten förvärras. Mer än en fjärdedel av befolkningen beräknas vara undersysselsatl, realinkomsterna har sjunkit och en växande andel av befolkningen lever i absolut fattigdom.

Biståndsberoendet ökar. Biståndet finansierar över tre Qärdedelar av landels utvecklingsbudget och en slor del av importen.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh regleras av ett tvåårsavtal
för budgeiåren 1985/86-1986/87 och omfaUar totalt 290 milj. kr., varav
145 milj. kr. avser 1985/86. Sverige står för en obetydlig del av det bistånd
Bangladesh erhåller. De slörsta givarna är Japan, USA och Väridsbanken.   189

Sedan del svenska biståndet inleddes 1971 har totalt I 587 milj. kr. utbeta-    Prop. 1985/86: 100
lats t. o. m. budgetåret 1984/85.                                     Bil. 5

Avsiklen är att det svenska biståndet under 1985/86 till drygt 50 % skall inriktas på att nå den fattigare delen av landsbygdsbefokningen med målsättningen atl därefter steg för steg öka denna andel.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Landsbygdsutveckling Hälsovård/familjeplanering Undervisning Konsultfond Importslod, bundet Importstöd,   obundet Infrastrukturella projekt Summa

1984/85

1985/86

145

145

77

133

222

278

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

41

65

1

35

7

25

1

2

37

45

2

60

-

25

89

257

Utgående reservation                             133        21

Reservationen vid utgången av budgetåret 1984/85 var osedvanligt slor vilket främst sammanhänger med en omläggning av hanteringen av importslödet jämte en utebliven upphandling av gasturbiner. Merparten av denna reservation beräknas bli förbrukad under avtalsperioden 1985/86-1986/87.

Landsbygdsutveckling

Sysselsättningsprogram för offentliga arbeten av beredskapskaraktär har förekommit i landet sedan början på 1960-lalel. I syfte att än mer inrikta sådana insalser på jordlösa bönder och fattigbönder, har Sverige och Bangladesh inlett samarbete för all öka sysselsättningen för dessa gmpper. Projekten, som påbörjades i liten skala 1982 och sedan gradvis expanderat, omfattar anläggning av vägar, broar, fördämningar, dräneringskanaler och fiskedammar. Aktiviteter för kvinnor ges särskild uppmärksamhet.

Fr.o.m. 1981/82 lämnas svenskl slöd till ell program för fiodreglering och dränering. Stödet, som samordnas med en nederländsk insats, inriktas på att höja livsmedelsproduktionen. Valet av områden sker efter en analys av de sociala konsekvenserna och med beaktande av biståndels inriktning på den fattiga landsbygdsbefolkningen. Från 1985/86 stöder Sverige också elt kreditprogram för faltiga på landsbygden, Grameen Bank Project.

190

Hälsovård och familjeplanering                                          Prop. 1985/86:100

Bil   5 Sverige stöder i samarbele med UNICEF ell program för inköp och

distribution av basläkemedel och A-vilaminkapslar lill hälsoslationer på landsbygden. Tillsammans med Danmark har Sverige även gått in i elt projekt som avser förbättrad distribution, användning och kvalitetskontroll av basläkemedel. Sverige har fillsammans med flera biståndsgivare, stött del bangladeshiska familjehälsovårdsprogrammet. Sverige och andra givare har länge kritiserat bristen på balans mellan hälsovård och familjeplanering i programmel samt slagsidan mol steriliseringar och användningen av ekonomiska bidrag för alt premiera och sfimulera steriliseringar, vilket minskat den valfrihet som bör gälla ifråga om olika preventivmetoder. Sverige beslutade 1985 atl inte lämna fortsatt stöd till programmet.

Undervisning

Sverige har länge givit slöd lill yrkesutbildning i syfte all avhjälpa brislen på yrkeskunnig arbetskraft. En praktisk inriklning av ulbildningen eftersträvas. Förutom ett begränsat personalbistånd har stödet bestått av utmstning lill elt trettiotal skolor och inrättande av en yrkeslärarskola och under senare år även renovering av gamla undervisningslokaler. Från 1985/86 planeras svenskt stöd till ett primärundervisningsprojekt, som bl. a. syftar lill att öka intagningskapaciteten och höja kvalilelen på undervisningen.

Importstöd

Under 1984/85 användes bundel importslöd för upphandling av aluminium-valslråd, kiseljärn, gaffellmckar samt utmstning och expertis för modernisering av landels största massa- och pappersfabrik. Obundet stöd användes för atl köpa zink.

På grundval av diskussioner mellan Sverige och Bangladesh, SIDA:s erfarenheter och riksrevisionsverkets studie av importslödet lill Bangladesh initierades under 1984/85 flera förändringar i hanteringen. Importstödet indelas numera i allmänt importslöd respektive infrastmkturella projekt, de senare med sedvanlig projektberedning, och en ökad koncenlra-fion fill vissa sektorer.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1984/85 ulgick bidrag om ca 5,4 milj.kr.till svenska enskilda organisationer för verksamhet i Bangladesh: Diakonia, Pingstmissionen, Rädda barnen. Svalorna, Synskadades riksförbund och Örebromissionen. Verksamheten omfattar kliniker för mödra- och barnavård, familjeplanering, stöd till skolor och falliga elevers skolgång, rehabilitering för handikappade och landsbygdsutveckling.

Vidare lämnades direktstöd lill bangladeshiska organisationer för verksamheter som ulgör komplement lill insatser inom landprogrammet.

SAREC stöder etl internationellt forskningscenlmm för diarrésjukdo
mar i Bangladesh.                                                                            191

BOTSWANA

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

B huvudstad ■ nad • ftorby

----------- mindre väg

........... järnväg

~------- —flod

Befolkning

Befolkningsti11växt/år BNP/invån£ire

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

1,0 milj.

(1983)

3,5 %

(1982)

910 dollar

(1984)

829 kr.

(1983)

80 kr.

(1984/85

192

Ekonomisk och social utveckling                        Prop- 1985/86:100

Bil. 5 Botswana med ett utsatt läge i Södra Afrika är en av Afrikas få demokrafi-

er med parlamentariskt flerpartisystem.

Botswanas ekonomiska tillväxt har sedan självständigheten 1966, då landel var ell av jordens fattigaste länder, varil hög jämfört med många andra u-länders. Botswanas ekonomi kännetecknas av dualismen mellan de Iradifionella och moderna sektorerna. Ca 80 % av landets invånare är för sin försörjning beroende av jordbmk och boskapsskötsel. Industrisektorn sysselsätter endasl 7 % av arbetskraften men svarar för 48 % av BNP. Under 1970-talet skedde en snabb utveckUng inom gmvnäringen. Denna ulveckling kulminerade 1978-1980 då försäljningen av diamanter svarade för nästan 60 % av landets lotala export. Efterfrågan på koppar och nickel var också tillfredsställande. Under 1970-talet skedde en kraftig ökning av anlalet sysselsatta med lönearbele inom industri, gmvnäring och förvaltning från 38 000 år 1971 till nästan 100 000 vid 1980-lalels början.

De försia åren av 1980-talet hann den inlernafionella lågkonjunkturen ifatt Botswana. Försäljningsvärdet av diamanter halverades under 1981. Priser och försäljning av koppar och nickel gick också ner. Ulvecklingen vär fortsatt negaliv under 1982 och 1983. Regeringen i Botswana sökte minska de negativa konsekvenserna av gmvnäringens ekonomiska problem och torkan bl.a.genom utdelning av livsmedel, gratis eller fill subventionerat pris, och ekonomiska bidrag lill nya företag och andra kommersiella invesleringar på landsbygden.

Under 1984 och 1985 har diamantpriserna stigit någol och försäljningen ökat, vilkel bidragit fill ökade valuta- och statsinläkter. Skuldtjänsten motsvarade 1983 endast 2,8 % av exportintäkterna. Torka, överbetning och undernäring hos barn är dock fortfarande allvarliga problem utanför städerna.

Sveriges bistånd

Svenskt bistånd till Botswana har givits sedan 1966. T. o. m. budgelårel 1984/85 har 671 milj. kr. utbetalats. Utvecklingssamarbetet med Botswana regleras av etl tvåårsavtal för budgeiåren 1984/85 och 1985/86 omfattande 160 milj. kr., varav 80 milj. kr. för 1984/85. Sverige tillhör tillsammans med Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien de största biståndsgivarna.

Det svenska bislL .del är inriktat på landsbygdens ulveckling. Del är koncentrerat till insatser för utbildning, distriklsulveckling, vattenförsörjning och småindustri och omfattar även personalbistånd.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

193

----------------------------------------------         Prop. 1985/86: 100

1984/85

1985/86

80

85

1

19

81

104

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

10

30

17

13

15

23

3

4

16

19

1

5

62

94

Disponibelt                                            1984/85 1985/86                  Bil. 5

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Undervisning

Di str iktsutveckling

Vattenförsörj ning

Småindustri

Personalbistånd

Konsultfond

Summa

Utgående reservation                             19          10

Undervisning

Undervisningsstödet används främst lill alt bygga och ulmsta primärskolor på landsbygden. Totalt har ca 1 600 klassmm byggts. Andra betydande insalser har varil nybyggnad och ulbyggnad av sekundärskolor, stöd till vuxenutbildning och Iredjelandsstipendiering. Under perioden 1974-1981 svarade Sverige för en dryg tredjedel av Botswanas ulvecklingsbudgel för undervisningsinsalser. Med svenskt bistånd har också 15 landsbygdsbibliotek byggts.

Del svenska slödel har i hög grad bidragit till all ca 85 % av alla bam nu går i skola. Emellertid saknar fortfarande 15 % av skolklasserna klassrum.

Distriktsutveckling

Stödet lill landets nio dislriktsförvaltningar utgör en fortsättning av Sveriges lidigare engagemang för landsbygdens ulveckling. De lokala förvaltningarna behöver förstärkas för att klara underhåll och skötsel av skolor, sjukstugor, valtenanläggningar m. m. I samarbele med statens institut för personalutveckling (SIPU) har Botswanas kommunministerium utarbetat kurser i praktisk administration, arbetsledning, budgetering, upphandling, byggtekniska ämnen m. m. Till och med 1984 hade ca 650 kommunaltjänstemän, representerande etl tiotal yrken, genomgått sådana kurser. I övrigt ulgår slöd till bl. a. arbetsintensiv anläggningsverksamhet, uppbyggnad av underhåll för vattenförsörjning i distrikten och byggande av bostäder och arbetslokaler samt särskilda program för glesbygdsbefolkning.

Vattenförsörjning

Programmet för vattenförsörjning har som mål atl förse landels byar med
rent vatten. Sedan 1972 och fram till mars 1985 har landets 17 storbyar och
235 av tolalt 354 övriga byar försetts med valtenanläggningar. 1984 beräk
nades ca 70 % av landets befolkning ha säkrad tillgång fill vatten. Utbygg-     194

nadslaklen är f.n.omkring 20 byar per år. Programmet omfattar även    Prop. 1985/86: 100 delprojekt som avser bl. a. vatlenlagsliftning, kontroll av vattenkvalitet, en    Bil. 5 hygienkampanj saml utnyttjande av kol för elproduktion och solenergi för atl pumpa upp vallen.

Småindustri

Stödet lill småindustri syfiar främsl lill all utveckla producerande småföretag. Programmel innehåller bl. a. kunskapsöverföring genom studiebesök i Sverige och samarbete med svenska utvecklingsfonder och företag. I en utvärdering som genomfördes under hösten 1984 konstateras att ca 915 arbetstillfällen skapats i 27 självbärande företag.

Personalbistånd

Personalbiståndet omfattar ca 40 kontraktsanställda, varav hälften inom vallenprogrammet. Stödet innehåller vidare medel för lönepåslag för di-rektanslälld personal (omkring 25 personer, varav ca hälften svenskar), och ulbildning för nalionalisering av tjänster, som nu innehas av utländska experter.

Konsultfond

En konsullfond har inrättats som ger möjligheter lill konsultinsatser även inom andra områden än biståndets koncentralionseklorer. Syftet med fonden är bl. a. all på ell enkeh och flexibelt sätt ställa expertis till Botswanas förfogande för utredningar, utvärderingar, invesleringsförsludier m. m.

Sverige stödjer Botswanas strävan atl importera från andra länder än Sydafrika. Av det svenska siödet på vattenområdet är ell belopp om 10 milj. kr. per år bundet lill upphandling i Sverige.

Bistånd utanför landramen

Utanför landramen har stöd getts av SAREC till forskningssamarbete. Sverige har vidare gett stöd lill enskilda organisationer, flyktingar samt till försök med ny teknik på energiområdet. Katastrofbistånd med anledning av den svåra torkan, har utgått åren 1982—1984 till ett sammanlagt belopp av 37,6 milj.kr.

195

ETIOPIEN

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

SOMALIA

200        400        600 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)

-   Sverige

42 milj.        (1984)
2,9 %          (1984)

110 dollar   (1984)

49 kr.           (1983)

2,40 kr.      (1984/85)

196

Ekonomisk och social utveckling                                  Prop. 1985/86:100

Bil. 5 Etiopien, Afrikas tredje folkrikaste stat, genomgår f.n. en svår försörjningskris. För sin överlevnad har var femte etiopier varil hänvisad lill inlernationell hjälp. Den svåra torka som under de senasle åren har drabbat Etiopien är ett av de främsta skälen till det rådande nödlägel.

Befolkningstillväxten har tvingat fram ell överutnyttjande av all brukbar jord. Ekologiska följdverkningar har varit en gradvis sjunkande avkastning i förening med en tilllagande jordförstöring. Omfattande jordbmksarealer har årligen fåll tagas ur bmk. Naturmiljön och befolkningens livsförutsättningar har även påverkals av samtidigt pågående avskogning, bl. a. inom de svårast torkdrabbade områdena.

Regeringen har sökt lösa dessa problem, för landets mest överbefolkade och samiidigt hårdast kalastrofdrabbade nordliga delar, genom all förflytta de svälldrabbade till odlingsbara områden i sydvästra Etiopien. Den har även finansierat ett rehabiliteringsprogram för torkans offer. En rad olika ekonomiska åtslramningsålgärder har genomförts.

Internationell katastrofhjälp har lämnals främsl till de torkdrabbade, nordliga provinserna och har även nått mottagare i områden där inbördeskrig pågår. Det har hillills inle varil möjligt atl finna en fredlig lösning av den väpnade konflikten i landet.

Jordbruket ulgör en hörnsten i landels ekonomi. Det svarar normall för hälften av BNP, för 90 % av exporten samt för 85 % av sysselsättningen.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Etiopien regleras av elt tvåårigt avtal för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det omfattar 215 milj.kr., varav 115 milj.kr. avser budgetåret 1985/86. För jordbmkets återhämtning efter den svåra torkan är landel hänvisat lill internationellt bistånd. De största biståndsgivarna är Väridsbanksgmppen, EG, Italien och Sverige. Sedan det svenska biståndet inleddes i millen av 1950-lalel har totalt I 090 milj. kr. utbetalats t. o. m. budgetåret 1984/85.

I syfte all söka förebygga framlida katastrofer har Sverige och Etiopien enats om en ökad satsning på markvård och skogsbmk i samarbetet.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

197

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Lantbruk

Markvård/

skogsbruk

Undervisning

Vattenförsörj ning

Hälsovård

Övrigt

Summa

1984/85

1985/86

100

115

15

8

115

123

Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

35

32

21

26

21

33

9

9

4

14

17

5

107

119

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Utgående reservation

En del av reservationen har uppkommit som följd av försenade svenska leveranser lill undervisningsprogrammet samt etl försenat uppförande av en skola inom hälsovårdsprogrammet.

Lantbruk

Del regionala slödel för integrerad landsbygdsutveckling, ARDU, omfattar bl. a. utsäde för de torkdrabbade områdena. Slödel omfattar även personalbistånd, jordbmksministeriels regionala program saml en kartinsals.

Markvård! skogsbruk

För att minska jorderosion och avskogning har ell nyll kortsiktigt katastrofförebyggande program inletls. Det omfattar delar av det lidigare skogsprogrammel. Förberedelser för ett mer omfattande och långsiktigt program har redan inletts.

Undervisning

Större delen av landsbygdens primärskolor har uppförts med stöd av svensk delfinansiering. Ett utvidgat samarbele inriktat på bl. a. lärarutbildning och utveckling av läromedel har inletts. Inköp av skolbokspapper och läromedel, som leder till upphandling i Sverige, ingår.

Va ttenförsörjn ing

Vattenprogrammel i den torkdrabbade Hararghe-provinsen har mot bakgrund av den rådande torkan föriängls lill 1988. Genom dess verksamhet har människor bosatta i regionen fått tillgång till dricksvatten.

198

Hälsovård                                                                     Prop. 1985/86:100

Bil 5 Slödel är koncentrerat lill utbildning av hälsovårdspersonal samt personalbistånd. En skola för hälsoassislenler byggs i Harar.

Övrigt

Rehabiliteringen av barnmatsfabriken Faffa har slutförts och fabrikens kapacitet har höjts med 80 % fill 25 000 ton barnmat per år. Personal- och konsullfonden utnyttjas som stöd för ulbildning och personalutveckling. Kataslrofhjälpsinsatser har lill en del finansierats med landramsmedei.

Bistånd utanför landramen

SAREC bedriver eU omfattande forskningssamarbete med den efiopiska forskningskommissionen. Under budgetåret 1984/85 utbetalades tolalt 2,2 milj. kr. Stödet är inriktat på miljö-, hälso- och botanisk forskning.

För insatser genom enskilda organisationer utbetalades budgelårel 1984/85 3 milj. kr. Rädda barnen genomför en omfaUande mödra- och bar-navårdsinsats. Svenska missionsrådet bedriver volonlärverksamhet inriktad på lantbmk, undervisning, sjukvård och hälsa. EU kvinnoprojekt för vattenförsörjning i Dodota, vilkel syfiar lill att låta befolkningen få tillgång lill dricksvatten på gångavstånd, genomförs f. n.

Den ämnesinriktade verksamheten omfattade 1984/85 lolall 4,8 milj.kr. Stöd lill en försöksanläggning för produklion av byggnadsmaterial lill lägre kostnader utgör huvudkomponenten härav.

De sammanlagda utbetalningarna från kataslrofan slaget under budgetåret 1984/85 uppgick lill 85 milj. kr.

Specialenhelen för katastrofhjälp inom beredskapsslyrkan för FN-tjänst har fortsaU och delvis utvidgat sin pågående insats för effektivare distribution av förnödenheter fill drabbade områden. Elt särskilt slöd för en ökad produklion av utsäde har givits fill ARDU-projeklel. Utsädet avselt för nyodling ställs till kalastrofdrabbade bönders förfogande. Anslaget har även utnyttjats för leverans av insatsvaror för vatten- och markvård. En omfattande svensk veteleverans saml vissa mindre katastrofinsatser har finansierals över landramen till en kostnad av drygl 12 milj. kr.

För hjälpinsatser genom enskilda organisationer har under budgetåret 1984/85 beslut fattats om 15 insatser till elt sammanlagl värde av drygt 60 milj. kr. De slörsta bidragen har gåu till Röda korset. Rädda barnen och olika kyrkliga organisationer.

Det lotala katastrofbiståndet, som också innefaUar bidrag till Internationella röda kors-kommittén och röda kors-föreningarnas förbund för insalser i Etiopien inom ramen för ett flerstalsprogram, uppgick lill närmare 100 milj.kr. under budgelårel 1984/85.

199

GUINEA-BISSAU

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Cantchungo
ATLANTEN                         C'

__ DOlamav

ARQUIPÉLAGO DOS

100 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

— Sverige

0, 9 milj.

(1983)

4,6 %

(1973-1982

180 dollar

(1984)

530 kr.

(1983)

72 kr.

(1984/85)

200

Ekonomisk och social utveckling                                  Prop. 1985/86:100

Bil. 5

Under de senaste åren har Guinea-Bissaus BNP ökat, frånsett en tillfällig

nedgång 1983. Uppgången är ell resultat av de åtgärder som vidtagits för att lösa den ekonomiska krisen i landet och av goda väderleksförhållanden.

Alltsedan självständigheten 1974 har Guinea Bissau haft underskoll i betalningsbalansen. Mellan åren 1981 och 1984 har ufiandsskulden årligen vuxit med i genomsnitt 26 % och uppgick vid slutet av 1984 till 214 milj. US dollar, molsvarande 140 % av BNP. Den lolala exporten under samma år uppgick lill 17,4 milj. US dollar. Klyftan mellan inhemsk produklion och konsumfion har finansierals av bistånd och krediter. Landet har erhållit elt omfattande bistånd men kapilalimporlen har i ökande grad bestått av krediter. Inställda betalningar av räntor och amorteringar på utlandsskulden föranledde en kraftig minskning av flödet av krediter ull landet, vilket resulterade i en akut finansieringskris under 1983 och 1984. I syfte att komma tillrätta med obalansen har regeringen i Guinea Bissau vidtagit en rad ålgärder.

Elt program för ekonomisk-politisk stabilisering antogs i början av 1983 och är på väg alt genomföras under överinseende av IMF och Världsbanken. Valutan devalverades kraftigt i december 1983 och devalveras därefter fortlöpande. Producentpriserna på jordbmksprodukter och fisk har höjts, likaså konsumentpriser och löner. Producentpriserna läcker ännu inle alllid produktionskostnaderna och köpkraften beräknas ha minskal med ca 20 %. En omfattande omorganisation av distributionssystemet, som bl.a.innebär att slalliga butiker övertas av privata köpmän, genomförs för atl säkra tillgången på konsumtionsvaror på landsbygden. Om politiken skall lyckas beror mycket på om regeringen får fram varor till de producerande bönderna och fiskarna. För della ändamål har Väridsbanken, Nederländerna, Schweiz och Sverige ställt importslödsmedel till förfogande.

Jordbruket svarar för drygl hälften av BNP och för 80 % av sysselsättningen. En stor del av befolkningen bedriver självhushållning. Jordfördelningen är jämn, vilket ger landsbygden en jämlik grundstruktur.

Sveriges bistånd

Sverige är lillsammans med EG och Världsbanken de slörsta biståndsgi
varna. Sedan utvecklingssamarbetet inleddes 1975 har t. o. m. utgången av
1984 510 milj. kr. utbetalats. För budgetåret 1985/86 uppgår landramen till
70 milj. kr. Nu gällande samarbetsavtal omfattar åren 1986-87 till elt totalt
belopp om 140 milj. kr. Del svenska biståndet fill Guinea-Bissau karakteri
seras av ett omfattande projektbislånd, som i ökande utsträckning inriktas
på all u''fredsslälla landsbygdens behov. Samarbetet inriktas på konsoli
dering, , ■-nldning, underhåll, adminislraliv och organisatorisk förstärk
ning inom ett regionalt landsbygdsutvecklingsprogram, inklusive fiske,
samt småindustri, telekommunikationer och undervisning. Den pågående
stmkluranpassningen stöds med importstöd.
Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):                         201

14   Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Telekommunikationer

Kust- och flodfiske

Landsbygdsutveckling

Småindustri

Importstöd

(jvrigt

Summa

Utgående reservation

1984/85

1985/86

65

70

19,4

16,6

84,4

86,6

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

6,7

7,5

5,9

7,0

16,6

17,5

24,1

21,7

5,5

7,0

9,0

15,1

67,8

75,8

18,8

16,6

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Reservationen var vid utgången av budgetåret 1984/85 16,6 milj. kr.

Kust- ochfiodfiske

Fiskeprogrammel har två målsättningar: höjning av ö-befolkningens levnadsstandard och ökad produktion av fiskeprotein i landel. T.o.m. 1984 har ca 30 milj.kr. utbetalats till projektet. Ökande resurser lämnas till programmets icke-kommersiella verksamhel, som innefattar stöd till själv-hushållningsfiske, sållning, torkning och rökning av fisk.

Under våren 1985 fastställde guineanska regeringen nya producent- och konsumentpriser på fisk, vilket ger fiskarna kraftigt höjda vinster. Detla ledde snabbt till ökat fiske.

Importstöd

Importstödet är på grund av landets allvarliga betalningsbalanssituation en viktig del av biståndet. Det används till mediciner och sjukvårdsutmstning saml utrustning och insatsvarör för jordbruket. För atl underlätta planering, upphandling och uppföljning av utnyttjandet av importslödsmedlen, kommer en upphandlingsexpert i handelsminisleriet att bekostas med biståndsmedel.

Industriprogrammet

Industriprogrammet består av slöd lill uppbyggnad och drifl av etl legel-bmk, två verkstäder, en träförädlingsindustri, eU hantverksprojekt och ett mindre reparafionsvarv med tillhörande gjuteri. Insalserna är av småindu-slrikaraklär och bygger delvis på samarbete med förelag i Sverige.

Landsbygdsutveckling

Ett omfattande bistånd lämnas till eU program för landsbygdsutveckling i den norra delen av landel. Programmel har flera delkomponenter som

202

vattenförsörjning, jordbrukskrediter, rådgivningsverksamhet, byskogs-    Prop. 1985/86: 100
bmk, hälsocentraler och vuxenutbildning.                           Bil. 5

Personalbistånd

Elt 50-tal svenskar tjänstgör i landel. Förutom personalbistånd lill projeki får Guinea-Bissau stöd till att finansiera ett 40-tal utländska experter inom förvaltningen.

Bistånd utanför landramen

SWEDFUND stöder uppförande och drifl av en fanérfabrik i Guinea-Bis-

203

INDIEN

Prop. 1985/86: 100 BU. 5

vag

järnväg

flod

Stilleständslinje

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

-    totalt

-    Sverige

733 milj. (1983)

2,3 %     (1973-1982)

260 dollar (1984)

19 kr.    (1983) 0,55 kr. (1984/85)

204

Ekonomisk och social utveckling                                  iP- '-100

Bil. 5

Indien har sedan millen på 1970-talel haft en stabil tillväxt, med undanlag

för 1979/80, när landet utsattes för torka och kraftiga oljeprishöjningar och

1982/83 då Indien ånyo drabbades av svår torka. En kraftig återhämtning

ägde dock mm under 1983/84 och fortsatte 1984/85, tack vare rekordstora

spannmålsskördar — över 150 milj. ton — och ökad tillväxt inom industrin.

BNP-tillväxten har hillills under 1980-talel legal på i genomsnitt drygl 5 %

per år.

Indiens export, som är slarkl diversifierad, i synnerhet i förhållande till andra u-länders export, ökade kraftigt 1981/82 men stagnerade därefter för all öka på nytt 1984/85. Varuexporten svarar dock bara för drygl hälften av värdet av importen, som ökade 1984/85 och beräknas fortsätta växa snabbare än exporten. Eftersom tjänster, bl.a.turism, och remitteringar från indiska gästarbetare utomlands motsvarar mindre än en tredjedel av importen, så måste återstående drygl 20 % av importen finansieras genom lån och gåvobistånd. Oljeimporten har minskal under 80-talet genom ökad inhemsk produktion, men tar fortfarande i anspråk stora delar av Indiens exportinkomster. Underskottet i bytesbalansen beräknas 1984/85 ha legal kvar på samma nivå som föregående år eller molsvarande drygt 2 % av BNP, vilket inte är högt för elt u-land men på sikl ell hinder för hög ekonomisk fillväxt.

Budgetunderskottet uppgick i början av 1980-lalel till nära 1/3 av statsutgifterna, bl. a. beroende på en expansiv, liberal och tämligen investerings-vänlig politik. Den under 1984 avslutade översynen av Indiens sjätte femårsplan innebar dock belydande nedskärningar och delvis ändrade prioriteringar som lett till en reducering av budgetunderskotten i förhållande Ull BNP. Stora satsningar görs på ulveckling av egna energikällor som olja, kol och gas.

Prisutvecklingen var 1984/85 något lugnare än föregående år ocb infla-fionstaklen beräknas ha sjunkit till under 10%.

Jordbruket slår för ca 40 % av BNP i Indien och sysselsätter ca 70 % av befolkningen. Del goda monsunårel 1983/84 med en rekordartad skörd följdes av en mer medioker monsun 1984/85, men spannmålsskörden beräknas ändå ha ökat någol. En förbättrad och ökad användning av konstgödsel och högavkastande sädesslag bidrog i hög grad lill de goda skörderesultaten.

Industri, gmvdrifl och transporter slår för ca 20 % av BNP. Vikande efterfrågan på indiska industriprodukter och bristande tillgång på elkraft och kol har lett till atl tillväxten inom industrin är tämligen svag, även om den förbättrats under senare år.

Indien, som har ell av världens lägsta inkomster per capita, erhåller
förhållandevis lite bistånd per person. Sverige står för en tämligen ringa del
av del biståndet. Totalt sett spelar biståndet en begränsad roll för ekono
min. Under 80-lalet har bislåndsflödet minskat i reala termer och Indien
har i ökad utsträckning tvingats lita till kommersiell upplåning, vilket i
kombinalion med återbetalningar av IMF-lånel som togs 1981 kommer att
leda till att skuldljänstkvolen, som ligger på ca 15 %, ökar.                     205

Sveriges bistånd                                                            Prop. 1985/86:100

Bil. 5

Utvecklingssamarbetet regleras av eU tvåårigt avtal för budgeiåren 1985/86

och 1986/87 och omfattar 350 milj. kr. för vart och ett av de två avtalsåren. Över hälften av det svenska biståndet är projekt- och programslöd, s.k. ändamålsbestämt bistånd, som koncentreras till stora långsikfiga program och projekt, som direkt skall gynna de fatliga. Denna andel är växande. Koncenlralion sker samtidigt fill tre huvudområden: skogsbmk med markvård, hälsovård och dricksvatlenförsörjning. Del allmänna importstödet har reducerats till förmån för ett samarbele på energiområdet med tonvikt på projeki där svenska företag har slort kunnande och kapacitet. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Skogsbruk med markvård Hälsovård Dricksvatten Importstöd, bundet Importstöd, obundet Energistöd, bundet Övrigt

Summa

1984/85

1985/86

340

350

89

129

429

479

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

43

97

11

62

40

50

108

50

34

_

17

150

47

35

300

444

Utgående reservation                             129        35

Utbetalningslägel inom Indienprogrammet har förbättrats markant under senare år, då den ändamålsinriktade verksamheten kommit igång. Under 1984/85 ökade reservationen på nytt. Ökningen beror på alt utbetalningen inom ett slörre energiprojekt försenades och förutsälls därför vara tillfäl-lig.

Skogs- och markvård

Skogs- och markvårdsprogrammet koncentreras idag till stora, långsiktiga projekt för sysselsättningsintensivt byskogsbruk. Projekten, som inriktas på den lokala befolkningens behov, fömtsätter dess aktiva deltagande och syfiar till att öka fillgången på brännved, virke och foder samt lill atl främja markvård genom trädplantering. Fleråriga byskogsinsatser har inletls i Tamil Nadu, Orissa och Bihar.

Sverige planerar vidare alt, som komplement till byskogsprojeklen,
vidga sitt slöd till olika institufioner för insalser avseende bl. a. administra
tion inom skogssektorn.                                                                    206

Hälsovård

Slöd lämnas lill de nationella programmen för att bekämpa malaria, tuberkulos och lepra. Bidragen, som omfattar medicin, utmstning, ulbildning och konsulttjänster, kanaliseras via WHO. Vidare planeras ell samarbete med UNICEF på lepraområdet och slöd lill ell integrerat program för barn- och mödrahälsovård.

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Dricksvattenförsörjning

Till följd av den svåra torkan 1979 lämnade Sverige under budgetåren 1979/80 och 1980/81 slöd fill vattenförsörjningen på landsbygden, främst i form av bormtmstning. Sverige ger nu etl långsiktigt stöd för att förse den indiska landsbygdsbefolkningen med rent dricksvatten. Siödet kanaliseras genom UNICEF och omfattar inslallation och underhåll av handpumpar jämte utbildningsinsatser, bl. a. avseende reparalioner och förbättrad hygi-

Importstöd

Importslödet har under 1984/85 utnyttjats främsl för upphandling av maskiner och annan utmstning till industri, infrastmktur och energi, men även råvaror som slål och papper. Från 1985/86 har importslödet helt bundits till upphandling i Sverige.

Energisamarbete

Åren 1983/84—1984/85 inleddes elt energisamarbete under medverkan av svenska företag. För perioden 1985/86-1986/87 har 200 milj. kr. avsatts för projeki inom energisektorn, främsl avseende medelstora eller större projekt inom kraftöverföring och elproduktion, men även småskaliga projeki rörande t. ex. förnyelsebara energikällor. För finansiering av större projekt fömtses u-krediter kunna utnyttjas i samverkan med energistödel. De u-krediter Indien hittills har beviljats har främsl gällt energiprojekt.

Grundvattenundersökningar

Projektet omfattar bl. a. kartläggning av hur gmndvatlentillgången utnyttjas, samt utveckling av metoder för bästa möjliga utnyttjande av grundvattnet i delstaterna Kerala och Tamil Nadu.

Undervisning utanför skolsystemet

Sverige stöder sedan 1979/80 ell program för all barn, som inte nås av det allmänna primärskolesyslemel, skall få lära sig atl läsa och skriva. Siödet har omfattat inköp av papper lill skolböcker och undervisningsmaterial. Ett fortsalt stöd planeras, bl. a. till utbildningscentra för flickor.

207

Prop. 1985/86:100
Exportfrämjande                                                            n-i

Sedan många år lämnar Sverige stöd till exportfrämjande aktiviteter genom International Trade Centre (ITC). Avsiklen är all det fortsatia stödet skall inriktas på sysselsättnings- och inkomslskapande aktiviteter och koncentreras till etl fåtal exportprodukter.

Bistånd utanför landramen

SAREC stöder elt projekt för svensk-indiskt forskningssamarbete om oljeväxter.

Ett 20-lal enskilda organisationer erhåller slöd om sammanlagl ca 15 milj.kr.om årel för sin verksamhel i Indien. De största bidragen har gått lill Diakonia, LO, SCC, Svenska Missionsrådet och TCO. Verksamheten bedrivs huvudsakligen inom undervisning och hälsovård. Vid sidan härav utgår stöd direkl lill indiska kvinnoorganisafioner med ca 1,5 milj. kr. per år.

208

KAP VERDE

0                50              100 km

//

- >

SANTO ANTÄO XVjRi'»!!'» Gr«nd«

UyMindelo SÄOQJ? SANTA LUZIA

vicentP

BRANCG 0      -SiS" B"va                       PalmeiraUÄPedra Lume SAO NICOLAU                                Ma"ria'

SalR.i9

Ar LAN TEN                                                                                     -vr""

eOA VISTA

SAN TIAGO           MAIO

__.           Aisomada,            \K> OOO.,                   S         \          Porto Ingles Villa da Nova Sintra''(»                 v.pra|A BRAVA

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

1430 kr. 148 kr.

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/pei'Son

-    totalt (exkl. östländer)

-    Sverige

0,31 milj. (1983)

1,0 %     (1973-1982)

320 dollar (1984)

(1983) (1984/85)

209

Ekonomisk och social utveckling                        '"Pj '"

Dll. 5

Kap Verde är etl slarkl importberoende land. Den egna exporten täcker endast 4 % av importen. De kroniska underskotten i handeln gentemot utlandet har till hälften finansierats av överföringar från kapverdiska emigrantarbetare och den andra hälften har finaniserals av gåvobistånd och bislåndskrediler. Myndigheterna har, trots det svåra försörjningsläget, lyckats undvika en minskning av valutareserven som ökat varje år sedan 1978.

Utlandsskulden har ökat och motsvarade 1982 75 % av BNP. Skuldtjänsten log dock i anspråk endast ca 8 % av inkomsterna i utländsk valuta 1983 lill följd av att utlandsskulden består av krediter på gynnsamma villkor. Kap Verde är kredil värdigt och hade fram till 1982 inte tagit upp några rent kommersiella medelfristiga och långa lån.

Till följd av att regeringen kunnat balansera ekonomin och dra nytta av etl slorl resursinflöde från utlandet, har tillväxtlaklen i ekonomin varil tillfredsställande och uppgick 1977-83 lill 2,5 % årligen.

Av den totala ytan är under normala förhållanden endast 15 % odlingsbar. De strukturellt betingade försörjningsproblemen har ytterligare förvärrats av alt landel under de senasle 15 åren har drabbats av en ihållande torka.

Sedan självständigheten har en tredjedel av invesieringarna gjorts inom jordbruket. Arbetskraftsintensiva beredskapsarbeten på landsbygden har under flera år gett sysselsättning till 20 000 personer om året. En jordreform håller på atl genomföras.

En förskjutning mol ökade industriinvesteringar har ägt rum under 1982-1985. Utveckling av en hemmamarknadsinriktad industri hämmas av att landet saknar råvaror för industriell produklion, energikällor av konventionellt slag och en tillräckligt slor hemmamarknad.

Sveriges bistånd

Det svenska utvecklingssamarbetet med Kap Verde regleras av ett tvåårsavtal för kalenderåren 1985 och 1986 och omfattar totalt 95 milj. kr. Biståndet domineras av importstöd. Sverige är en av de slörsta biståndsgivarna till Kap Verde och har svarat för upp till 1/5 av biståndsöverföringarna. De har dock, relativt sett, minskal i takt med atl biståndet från Frankrike, Holland, USA och Västtyskland ökat. Sedan del svenska biståndet inleddes 1975 har totalt 252 milj. kr. utbetalats t. o m. budgetåret 1984/85. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

210

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Importstöd, obundet Importstöd, bundet Konsulttjänster

Summa

Utgående reservation

1984/85

1985/86

45

50

2

2,7

47

52,7

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

25,2

25

16,2

20

2,9

4,7

44,3

49,7

2,7

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Importstöd

Det obundna importstödet har under 1984 använts till import av bl. a. majs, socker, trävaror och järn. Varorna säljs och intäkterna tillförs den nationella utvecklingsfonden och används för all finansiera markarbeien, bevattningsanläggningar och vägbyggen.

Del bundna importstödet har använts för inköp av däck, utrustning och reservdelar till en laslbilsverkslad samt lill sprängämnen och saniletspors-lin.

Importslödet bidrar till alt Kap Verde kan klara av den stora bristen på utländsk valuta för landets imporlbehov. De kapverdiska myndigheterna har visat god kapaciiei alt använda importslödet på ett effekfivt säll. Av landramen har en tredjedel använts till inköp av varor och tjänster i Sverige.

Konsulttjänster

Kap Verde har slutit avtal med svenska konsultfirmor om planerings-, utrednings- och inköpsljänster inom industriområdet saml uppföring och drifl av en verkstad för lunga fordon.

Bistånd utanför landramen

Under 1984 erhöll Kap Verde 6 milj. kr. i katastrofbistånd.

För insatser mol torkan erhöll Kap Verde etl särskill bidrag omfattande 5 milj. kr. för aktiviteter inom mark- och vattenvård.

SAREC stöder i samarbele med Lunds universitet bl.a. geotermisk forskning vid del nafionella tekniska forskningsinsfitutet. Rädda Barnen bedriver sedan 1977 elt barna- och mödravårdsprojekl. Projektet har förlängts i nytl avtal till 1987/88. Av projektets budgei bidrar Sverige med 6,5 milj. kr. Afrikagrupperna har elt tiotal volontärer på Kap Verde.

211

KENYA

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

SUDAN

INDISKA OCEANEN

168 kr. 7 kr.

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

-    totalt (exkl. östländer)

-    Sverige

18,9 milj. (1983)

4,0 %    (1973-1982) 300 dollar (1984)

(1983) (1984/85)

212

Ekonomisk och social utveckling                        .1 '-

Bil. 5

Under 1984 drabbades Kenya av den värsta torkan på 50 år. Skörden av

majs och vete sjönk med 35 resp. 55 % och regeringen tvingades begära

livsmedelsbistånd från utlandet. Kenya lyckades bemästra krisen men

dess ekonomi drabbades hårt. Gynnsamma väderomständigheler har i år

resulterat i en rikligare skörd än normalt.

Valutareserven förblev trots torkan förvånansvärt konstant, och motsvarade vid slutet av 1984 tre månaders import. Della beror i slor utsträckning på höga världsmarknadspriser på le och kaffe saml utbetalningar på lån från Internationella valutafonden och Världsbanken. Bytesbalansun-derskoltel ökade dock kraftigt under 1985. Skuldljänstkvolen var år 1984 27 % av exportinkomsterna.

Kenya har successivt förbättrat sina relationer med Tanzania. Gränsen mellan Kenya och Tanzania, vilken varil stängd sedan februari 1978, öppnades åter 1984. Ett reglerat vamulbyte har inletls mellan de båda länderna och regeringsavtal om transporter och kommunikafioner mellan länderna ingicks i början av 1985.

1985 har varil inrikespolitiskt lugnt för Kenya, frånsett oroligheler vid Nairobis universitet under några månader i början av årel.

För all minska oljeberoendet planeras en ulbyggnad av vattenkraften. Etl vattenkraftverk är under uppförande i Kiambere vid Tanafloden, delvis med svensk finansiering.

Av Kenyas befolkning lever 85 % på landsbygden. Endast omkring en Ijärdedel av landels yta är odlingsbar. Den ojämna jordfördelningen - en Qärdedel av landsbygdsbefolkningen är jordlös — försvårar produktivitels-förbältringar inom jordbmket. En fortsall befolkningsökning med 4 % per år innebär en fördubblad folkmängd fram lill år 2000. Arbetslösheten är hög och mindre än en femtedel av den nytillkommande arbetskraften kan beredas arbeie.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya regleras av ell tvåårigt avtal för budgetåren 1985/86 och 1986/87 och omfattar 130 milj. kr. för vardera budgetåret. Sedan del svenska biståndet inleddes 1965 har 1,2 miljarder kr. utbetalats och budgetåret 1982/83 finansierades 62 % av utvecklingsbudgeten med bistånd. De största givarna idag är Världsbanksgruppen, USA, Japan, Storbritannien, Västtyskland, Nederländerna och Norge. Del svenska biståndet ligger numera under 5 % av det totala biståndet.

I syfte all i ökad utsträckning nå den fattigaste delen av landsbygdsbefolkningen kom Sverige och Kenya 1978 överens om att koncentrera det svenska biståndet till vattenförsörjning, hälsovård och jordbmk. Dämlöver utgår en del i form av bundel importslöd.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

213

Prop. 1985/86: 100

Disponibelt

1984/85

1985/86

Bil. 5

Anslag

130

130,0

Ingående reservation

127

63,1

Summa

257

193,1

Fördelning

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

Jordbruk m. m.

21,0

33,7

Vattenförsörj ning

17,0

44,8

Hälsovård och familjeplanering

45,0

58,3

Övrigt

23,3

22,5

Importstöd, bundet

63,0

20,0

Lokala kostnader

25,1

—

vattenkraftverk

Summa

194,4

179,3

Utgående reservation

63,1

13,8

Genomförandet av delar av samarbelsprogrammel har försenats, vilket gett upphov till belydande reservationer. Förseningarna förklaras av omläggningen av det svenska biståndsprogrammet, den gradvis försämrade kenyanska ekonomin och revideringar av ulveckhngsplanen, administrativa brister i den kenyanska förvaltningen samt omständliga upphandlings-muner. Dessa problem förväntas bestå ytterligare något år. Utbetalningar för svenska varor och tjänster i biståndet till Kenya beräknas 1984/85 uppgå till 38 % av lotala utbetalningar.

Jordbruk m.m.

Den svenska insatsen inom jordbmksområdet syftar till atl öka kunskapen om behovet av markvårdsåtgärder. Av de ca 750 000 småjordbmk som beräknas vara i behov av sådana kunskaper har hittills ca 365 000 nåtts av programmet. Huvuddelen av markvårdsinsatserna genomförs av bönderna själva. För närvarande beräknas årligen ca 55 000 småbönder nås. Verksamheten är i försia hand inriktad på alt genom arbetsintensiva meloder öka gårdarnas produktivitet. Insatsen har belydelse för såväl livsmedels-som energiförsöijningen.

Genom slöd till en landsbygdsulvecklingsfond finansieras utvecklingsprojekt på by- eller dislriktsnivå. Slödel till jordbrukssektorn har utökats med elt program inom artificiell insemination.

Vattenförsörjning

Stödet fill landsbygdens vallenförsörjning syftar fill aU ge 800 000 människor tillgång till rent vatten. Det svenska slödel är idag inriktat på drifl och underhåll saml uppmstning av befinfiiga anläggningar.

214

Hälsovård

Sverige finansierar uppförande och utrustning av 30 hälsovårdsenheter och tre skolor för utbildning av hälsopersonal. Byggprogrammen beräknas vara avslutade 1985/86. En viktig del av programmel utgörs av barna- och mödravård med familjeplanering, forskning i preventiv hälsovård samt fortbildning av hälsopersonal. Sverige stöder lillsammans med DANIDA elt program för distribution av basläkemedel lill hälsocentraler och dispen-särer.

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Personalfond

Personalfonden möjliggör direktrekrytering, konsultupphandling, utbildning och finansiering av såväl kenyanska som ufiändska experter utanför det ändamålsbestämda biståndet.

Importstöd

Importslödet har sedan 1978/79 använts för upphandling av järnvägsvagnar och handelsgödsel. Ännu outnyttjade importslödsmedel avses användas för inköp av handelsgödsel. Importslödet kommer därefter alt utgå ur del svenska biståndet till Kenya.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1984/85 har 14 milj. kr. utbetalats lill enskilda organisationers verksamhel, främsl för hälsovård och undervisning. Stödet lämnas i huvudsak genom olika missionsorganisalioner.

En biståndskredil beviljades under 1983/84 för uppförande av vattenkraftverket vid Tana-floden - Kiambere. Sverige finansierar en del av projektet. Andra delar finansieras av Världsbanken och u-krediter från Västtyskland. U-krediter från Sverige - som uppgår lill 300 milj.kr. - är den största som beviljats från anslaget för u-krediter. Projektet medför omfattande leveranser av svenska varor och tjänster.

215

LAOS

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

KINA

/ V

/'

/cy

y

\ '

_\>v

A

i?

THAILAND

-vag -flod . järnväg

100

200

__ I_

300 km       /

KAMPUCHEA I

Befolkning

Befolkningsti1Iväxt

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

-   Totalt (exklusive östländer)

-   Sverige

3, 7 milj.

(1983)

2, 1 %

(1973-1982)

90 dollar

(1983)

65 kr.

(1983)

16 kr.

(1984/85)

216

. ,   ,      ...                                        Prop. 1985/86: 100

Ekonomisk och social utveckling                                  g.| '

1984 var etl tämligen gott år för Laos. Risproduktionen i landet uppgick lill 1,3 milj. ton, vilkel innebar att Laos i det närmaste blev självförsörjande avseende denna basprodukl som har slor belydelse för ekonomin. Tillväxten beräknas för 1984 till ca 8 %.

Motsättningarna mellan Thailand och Laos har bl.a. resulterat i all större delen av gränsen mellan länderna hålls stängd och att Thailand endasl accepterar all en begränsad och i förväg överenskommen mängd varor transiteras från Bangkoks hamn till Vientiane.

Ett annat politiskt bekymmer var en relativt stor flyktingström - ca 25 000 personer - från Laos lill Thailand under 1984. Detla var bl.a.ett resultat av alt den laotiska regeringen ylleriigare har beskattat den privata företagsamheten i landet. Under 1985 avtog dock flyktingströmmen, bl.a. därför att Thailand intog en mer restriktiv hållning till laotier som anses komma av ekonomiska skäl. Den minskade flyktingströmmen förklaras också av alt Laos 1985 lanserade ell nylt ekonomiskl reformarbete som bl. a. inriktades på decentralisering och på atl företag och privathandel skall få behålla en del av den vinst de får.

På del utrikespolitiska planet har framsteg gjorts under senare år i form av förbättrade relationer till Förenta Staterna.

Laos befolkning är lill ca 85 % bosatt på landsbygden, vilket innebär alt endast ca en halv miljon människor bor i lälorter. Bristen på utbildad arbetskrafl är slor. Marknaden för olika produkter är begränsad och geografiskt uppsplittrad i detta land, som lider av slor brist på kommunikationer. Industriproduktionen är mycket liten - endasl ca 5 % av BNP -och investeringarna inom industrisektorn förblir låga. Import krävs därför av ett flertal varor, både industriprodukter, olja, matvaror, kapitalvaror och råmaterial. Exporten, som omfattar vattenkraft, trävaror m.m., uppgår endast till ca 1/3 av importen. Möjlighelerna att öka exporten bedöms dock som myckel goda, främst på elsidan, vilkel emellertid kräver stora invesleringar.

Enskilt ägda familjejordbmk står ännu för större delen av jordbruksproduktionen. Ambitionen är att inrätta kooperativer för att möjliggöra rationella, delvis mekaniserade brukningsmetoder och därigenom öka den nu låga avkastningen.

Sveriges bistånd

15 % av Laos BNP härrör från bistånd. Sverige, jämte Japan, Australien och Nederländerna, tillhör de största västerländska givarländerna. En slor del av Laos bistånd kommer från SEV-länderna.

Sveriges utvecklingssamarbete med Laos regleras av elt tvåårigt avtal
för 1984/85-1985/86 på sammanlagt 125 milj.kr., varav 60 milj.kr.för det
försia året och 65 milj.kr.för det andra. Det långsiktiga samarbetet kon
centreras på alt utveckla Laos stora skogstillgångar genom satsningar på
skogsbruk och träindustri, samt på kommunikationer och transporter med
särskild tonvikt på underhåll. Importstöd för finansiering av enklare insats-       217

15    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

varor och konsumtionsvaror fortsätter i begränsad omfattning. Härtill    Prop. 1985/86: 100 kommer konsulttjänster. Under senare år har insalser diskuterats avseen-     Bil. 5 de svenskl slöd lill vattenkraftverk främsl i syfte atl hjälpa landel alt exportera elkraft lill Thailand.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1984/85

1985/86

Anslag

60

65

Ingående reservation

5

35

Summa

65

100

Fördelning

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

Importstöd

4

23

Skogsbruk och träindustri

13

29

Transport/kommunikationer/underhåll

12

21

Konsulttjänster

1

3

Summa

30

76

Utgående reservation

35

24

Den ökade reservationen förklaras bl. a. av all inköp under importslödet har försenats och atl en del utbetalningar avseende 1984/85 ägde rum först under hösten 1985.

Importstöd

Importslödet har huvudsakligen använts för bulkvaror som cement, asfalt och bensin saml i mer begränsad utsträckning för baskonsumlionsvaror som enklare verktyg, skor, takplål och cyklar. Upphandling sker enligt en av parterna överenskommen upphandlingsplan och enligt riktlinjer utfärdade av SIDA. Laos upphandlingsorganisation har förstärkts genom anlitande av konsulter.

Skogsbruk

Stödet till skogssektorn omfattar både finansiering av utrustning och bistånd avseende utbildning för skogsbruk och företagsledning. Den laotiska skogsstyrelsen får även hjälp med inventering och plantering. Del svenska biståndet lill de två skogsföretagen i Muong Mai och Tha Bok kommer alt avvecklas i takt med att skogsföretagen blir lönsamma och kommer igång med sin export. En mindre, regionall begränsad insats för att förbättra förhållandena för främst svedjejordbmkare i Muong Paksane-området stöds av Sverige.

218

Prop. 1985/86: 100
Transporter, kommunikationer och underhåll                       gjl 5

Bristfälliga kommunikationer utgör en betydande hämsko för ulvecklingen i Laos och svenskt stöd ges därför till vägunderhåll, broar och fordon. I biståndet ingår även en reparations- och underhållsverkstad för i första hand lastfordon och entreprenadmaskiner. Organisatoriska och administrativa svårigheter samt brist på yrkesutbildad arbetskraft har medfört ell hittills lågt kapacitetsutnyttjande av verkstaden. Utbildningen av mekaniker och förmän har utökats.

Övrigt

Ett begränsat slöd ges lill en syrgas- och acelylenfabrik för atl säkerslälla driften i anläggningen.

Utanför landramen har bidrag utgått till UNHCR för hjälp till återvändande laotiska flyktingar.

219

LESOTHO

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Quthii

'~<."

SYDAFRIKA

■flod ■jirnväg

100

200k

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

-    totalt (exkl. östländer)

-    Sverige

1,5 milj. (1983)

2,4 %     (1973-1982)

530 dollar (1984)

540 kr    (1983) 14,5 kr. (1984/85)

220

Prop. 1985/86: 100
Ekonomisk och social utveckling                                 gU

Lesotho tillhör fortfarande, trots inkomsthöjningar under slutet av 1970-lalet, de minst utvecklade u-länderna. 90 % av befolkningen bor på landsbygden och är beroende av jordbmk och boskapsskötsel saml penning-överföringar från migrerande arbetare i Sydafrika. Dessa överföringar ulgör ca 40 % av BNP. En myckel slor del av statens intäkter kommer från tullunionen med Sydafrika, Botswana och Swaziland samt indirekt från arbetarnas penningöverföringar.

Ökningen av BNP per capita med ca 9 % per år i slutet av sjuttiotalet berodde till stor del på faktorer utanför Lesotho. Gmvarbetarlönema i Sydafrika steg. Intäkterna till, och utdelningen från tullunionen steg bl. a. som en följd av att Sydafrika höjde tullavgifterna. Ell ufiändskl företag beslutade ta upp diamantbrytning i Lesotho 1977. Bislåndsflödet ökade mellan 1976 och 1979 som en följd av Lesothos gränstvister med Sydafrika.

Lesotho har få utvecklingsbara naturtillgångar fömtom en betydande potential för ulbyggnad av vattenkraft. Jordbmk och boskapsskötsel kan utvecklas och göras mer intensivt men avsätlningsproblem och jordförstöring försvårar en sådan ulveckling.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Lesotho inleddes 1967. Till och med 1984/85 har ca 150 milj.kr.utbetalats. Avtal om biståndssamarbete ingicks för första gången mellan Sveriges och Lesothos regeringar inför budgelårel 1983/84. Nuvarande samarbetsavtal avser 1985/86 och 1986/87 och omfattar 70 milj.kr.

Kohcentralionsområdena för biståndet är markvård och skog, sysselsällningsfrämjande verksamhel saml slöd lill landels förvaltning.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1984/85

1985/86

Anslag

25,0

35,0

Ingående reservation

11,4

14,6

Suinma

36,4

49,6

Fördelning

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

Förvaltningsbistånd

4,6

9,6

Telekommunikationer

4,1

2,4

Markvård

5,8

13,6

Arbetsintensiva anläggningsmetoder

7,3

8,0

Undersökningar

-

2,0

Summa

21,8

35,6

Utgående reservation

14,6

14,0

221

Markvård

Del svenska biståndet till markvård används lill ett skogsplanterings- och markanvändningsprojekl. Projektet bidrar till alt minska markförstöring, ge brännved och virke samt skapa sysselsällning inom landel. Insatsen medför dessutom att Lesotho får hjälp med atl skapa en egen skogsadmini-slralion samt en markvårdsenhel, som skall ge service och riktlinjer för markvårdsarbetel i landet. FAO förvallar för svensk räkning dämlöver elt skogsutbildningsprojekl.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Arbetsintensiva anläggningsmetoder

Slöd har lämnals lill en enhet inom arbetsminisleriel för utveckling av arbetsintensiva meloder för väg- och brobyggen. Inom enheten upprättas krisplaner för sysselsällning av återvändande migrantarbelare. Vidare bedrivs utbildning av förmän och tekniker. Verksamheten syfiar till atl minska beroendet av Sydafrika.

Förvattningsbistånd

Slöd lämnas lill Lesothos Management Service Unit i form av personalbistånd, seminarier och kurser. Vidare stöds landels stalistikmyndighel, BOS, med personalbistånd och viss utmstning genom institutionssamarbete mellan statistiska cenlralbyrån och BOS. Andra områden som erhåller förvaltningsbistånd är fysisk planering, statlig ekonomiadministration samt ekonomisk rådgivning.

Telekommunikationer

Genom insatsen, som pågått sedan början av 1970-talet, behöver Lesothos televerk inte längre koppla sina samlal via Sydafrika. Ca 50 milj.kr.har utbetalats l.o. m.budgetåret 1984/85. Siödet avvecklas efter hand som utbildad inhemsk personal tar över från den svenska personalen.

Bistånd utanför tandramen

Utanför landprogrammet har Lesotho erhållit katastrofbistånd i form av utsädesvele. Inom ramen för regionalt samarbete utgår vidare stöd för att upprätta en enhet för markvård i SADCC-länderna och för anskaffning av etl irafikflygplan lill Lesothos civila flygbolag.

222

MOCAMBIQUE

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Befolkning

BefolkningstilIväxt/år BNP/invånare

Offentligt bistånd/person

-    totalt (exkl. östländer)

-    Sverige

13,4 milj.

2,6 %

160 dollar

107 kr. 20 kr.

(1983) (1980) (1983)

(1983) (1984/85)

223

p,         . ,      .        . ,   ,      , ,.                                   Prop. 1985/86: 100

Ekonomisk och social utveckling                        „., ,

°                                       Bil. 5

Mogambique har alltsedan frigörelsen från portugiserna år 1975 utsatts för såväl militära attacker som ekonomiskt sabotage. Landet befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, och dess stora utvecklingspotential har inte kunnat omsättas i tillväxt och utveckling enligt uppställda mål. Under perioden 1980-84 beräknas landets BNP ha sjunkit med 28 %. Exporten har minskat kraftigt, samlidigl som importbehoven fortsatt alt öka. Landet lider slor brist på utländsk valuta. Utlandsskulden uppgick i slutet av 1984 lill 2,4 miljarder dollar, molsvarande cirka 120 % av BNP. Skuldljänstkvolen har stigit från 32 % 1980 till 243 % 1984. Efter skuldkonsolidering i Paris hösten 1984 uppskattas skuldtjänslkvoten lill 175 %.

De ekonomiska problemen kan förklaras av flera faktorer. Sydafrika-stödda sabolageaklioner, av gerillarörelsen RNM, är en viktig faktor i sammanhanget. Sydafrika har tvingats erkänna brott mot den nonaggres-sionspakl som 1984 ingicks med Mogambique (Nkomatiavlalet). Valutainkomster från Iransilhandel och migrantarbelare i Sydafrika har också reducerats mycket kraftigt. Naturkatastrofer i form av långvarig torka som avlösts av cykloner och översvämningar är en annan faktor. Brister ifråga om tekniskt och administrativt kvalificerad personal — som elt resultat av portugisernas massflykt vid självständigheten och närmast obefintliga satsningar på förvallningsutbildning dessförinnan - är också ett stort problem. Överoptimisliska planmål och satsningar på storskaliga utvecklingsprojekt har också bidragit lill den svåra situationen.

En successiv anpassning av den förda ekonomiska politiken har skett: inga nyinvesteringar i stora projeki, istället ökade satsningar på åtemppbyggnad och industrirehabilitering samt decentraliserat beslutsfattande och ökad användning av priser och andra incitament för all stimulera jordbmksproduklion och effeklivitel i ekonomin. Ökade satsningar har vidare aviserats avseende privata jordbruk och små familjejordbruk.

Militära motoffensiver och upprensningsakfioner mot RNM-baser har genomförts av landets militära styrkor i samarbete med trupp från Zimbabwe. Säkerhetsproblemen har trots detta forlsall att vara en begränsande faktor för Mogambiques utvecklingssatsningar och samarbete med olika biståndsgivare.

Ökat slöd i form av livsmedelsbistånd och slöd till återuppbyggnad och upprustning av jordbruk, transporter och annan infrastruktur, har lämnats från västliga biståndsgivare, däribland USA och Världsbanken. Del ingår i den mogambikiska statsledningens strävan att bredda landets samarbetsre-lalioner i syfte atl undvika ensidigt beroende.

Sveriges bistånd

Sverige är en av de mest belydande biståndsgivarna från väst. Sedan det
svenska biståndet inleddes 1975/76 har totalt 1,6 miljarder kr. utbetalats
t. o. m. budgetåret 1984/85. Nuvarande avtalsperiod omfattar budgetåren
1985/86 och 1986/87. Landramen för budgetåret 1985/86 är 270 milj. kr.
Dämlöver har Mogambique sedan 1975/76 erhållit ca 238 milj.kr.i kala-      224

stroflistånd, och cirka 17 milj. kr. har utbetalats för andra program (forsk-    Prop. 1985/86: 100 ning, kulturslöd). Till enskilda organisationer har cirka 1,2 milj. kr. utbeta-    Bil. 5 lats under 1984/85.

Del långsiktiga målet för biståndet till Mogambique är all minska beroendet av den sydafrikanska ekonomin och ge stöd åt landels ekonomiska och sociala utveckling. Biståndet omfattar främst slöd lill landsbygdsutveckling, undervisning och industrirehabilitering, samt bidrag i form av importstöd och från en personal- och konsullfond. Till delta kommer insalser av mer begränsad karaktär inom skogsindustriulveckling, telekommunikationer och energi, samt i form av förvaltningsbislånd. Del svenska stödet har anpassats efter det försämrade säkerhetsläget. De direkta insatserna på landsbygden, inklusive personalbistånd, har minskats till förmån för ökat importslöd och slöd som indirekt förbättrar landsbygdens villkor, exempelvis ökat slöd till undervisningssektorn och för tillverkning av jordbmksredskap och utbyggnad av högspänningsledningar som på sikt kommer att medföra elektrifiering av landsbygden.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1984/85

1985/86

Anslag

255

270

Ingående reservation

29

28

Summa

284

298

Fördelning

Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

Civilflyg

6

3

Telekommunikationer

10

14

Jordbrukssektorn (inkl. AGRICOM och fiske)

46

53

Skogsindustri

-

15

Energi

4

9

Upprustning av industrier

27

43

Undervisning

11

10

Importstöd

125

120

Konsultfond

6

5

Personalfond

18

20

Kostnader för uppmjukning

av kredit

3

-

Importutbildning (ITC)

-

3

Sujimia

256

295

Utgående reservation

28

3

Importstöd

Omkring hälften av biståndet som utbetalats över landramen har utgjorts
av importstöd. I Mogambiques nuvarande krissituation utgör importslödet
ett mycket viktigt bidrag till alt vidmaklhålla industriproduktionen och
transportapparaten. Del är koncentrerat fill ell fåtal varugrupper såsom
råvaror, reservdelar, papper och mediciner. Omkring hälften av importslö
det har varit bundet fill inköp i Sverige. En mindre del har använts för
import av livsmedel, som komplement till katastrofbistånd.                      225

Jordbrukssektorn

Del svenska och nordiska biståndet lill jordbmkssektorn omfattar tre olika projekt - det s. k. MONAP-programmet, AGRICOM-projektel och fiskeprojektet. Biståndet avser bl.a. stöd fill s.k.gröna zoner, byggnation av lantbmksskolor, utsädesproduklion, ell velerinärprojekt, förvaltningsbistånd (till olika enheter inom jordbmksministeriel), slöd fill småbmkarsek-torn, del senasle årel främsl i form av insatsvarör (utsäde och handverktyg), samt till projekt inom husdjurs- och skogssektorerna. Särskilda insalser görs för fiskesektorn (för utveckling av det småskaliga och hantverksmässiga fisket) och marknadsföring av jordbmksprodukter (AGRICOM). Förseningar har uppstått i programmets genomförande lill följd av bl. a. säkerhetsproblem på landsbygden. Programmel har successivt anpassals därefter.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Undervisning

Stödet har koncentrerats till yrkesutbildning, alfabetisering, vuxenutbildning och läromedel. Programmets genomförande har inte nämnvärt påverkals av säkerhetslaget, då allernaliva projekfiösningar presenterats av undervisningsministeriet.

Konsultfond

Konsultfonden har utnyttjats för finansiering av mer än 30 studier inom sektorerna transporter och kommunikafioner, energi, skogsindustri saml geologi och mineralogi. Fonden avses i fortsättningen främst användas för planering och uppföljning av insatser inom olika samarbelssektorer.

Skogsindustri

Stödet omfattar ett industriprojekt för tillverkning av sågade trävaror och spånskivor i Manica-provinsen. Projektet genomförs tillsammans med arabfonden BADEA. Investeringsfasen är avslutad och ett sågverk och en spånskivefabrik har salts i drift. Det mogambikiska företaget IFLOMA kommer atl få svenskt slöd till driften av anläggningen under en treårsperiod som inleds 1985/86.

Energi

Bistånd utgår Ull ett projekt för energidistribution och elektrifiering i landet. Projektets genomförande har försenats till följd av säkerhetsproblem. På sikt innebär projektet ett viktigt bidrag fill industri- och landsbygdsutveckling i Mogambique.

226

Prop. 1985/86:100
Upprustning av industrier                                                gjl

Olika insatser genomförs för atl med svenskl stöd genom samarbete med svenska systerförelag msta upp befinfiiga industrianläggningar, vilka stått sfilla eller haft outnyttjad kapacitel fill följd av brist på reservdelar, insats-varor, råvaror m. m. Samarbetet har sin huvudsakliga inriktning på utbildning och produktionsutveckling.

Personalfond

Denna fond används för att bidra till att täcka valutakostnaderna för av Mogambique rekryterad utländsk personal, vilken utgör en viktig förstärkning av den mogambikiska administrationen.

Telekommunikationer och civilflyg

Inom leleseklorn utgår konsult- och ulbildningsstöd i samband med uppmstning och utbyggnad av landets telenät. Biståndet till civilflyget avslutas i december 1985. Det har avsett installafion av flygplatsbelysning och administrativt stöd till flygbolaget LAM.

Importutbildning via ITC

Bistånd förbereds genom ITC för atl hjälpa Mogambique förbättra mtinerna för internationell upphandling och materialadministration.

Bistånd utanför landramen

SAREC lämnar stöd lill forskningsverksamheten vid universitetet i Maputo. Afrikagmppernas rekryleringsorganisalion (ARO) har ca 40 volontärer i Mogambique, rekryterade med finansiellt stöd från SIDA. Genom Socialdemokratiska kvinnoförbundet lämnas stöd lill den mogambikiska kvinnoorganisationen OMM:s sociala verksamhet. Under 1984/85 utgick katastrofbistånd om 29,4 milj. kr. till Mogambique.

227

NICARAGUA

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

313 kr. 23 kr.

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt bistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)

-   Sverige

3,2 milj. (1984)

3,9 %     (1973-1982)

870 dollar (1984)

(1983) (1984/85)

228

„,         . ,      .        . ,   ,      ...                                    Prop. 1985/86:100

Ekonomisk och social utveckling                        „.. ,

Nicaraguas strävanden att bygga upp landel efler inbördeskrig och naturkatastrofer har mött växande svårigheter. Under de senaste åren har regeringsfienfiiga gmpper med utländskt slöd intensifierat sina attacker mot Nicaragua. Migrationen har ökat starkt till följd av kriget. Krigshandlingarna har alllmer inriktats mot ekonomiska mål. Ekonomin försämras fortlöpande p. g. a. de stora resurser som går ål för krigsskador och försvar. Kostnaderna för försvarel uppskattas lill ca 50 % av budgeten. Kapitalförstöring och produktionsbortfall lill följd av kriget beräknas under 1981-1984 till 393 milj. dollar. Inom exportsektorn var produktionsbortfallet 192 milj. dollar. Landels ekonomi försvagas ylleriigare av Förenta Staternas blockering av lån från internationella finansorgan samt del 1985 proklamerade handelsembargol.

I samband med de allmänna valen i november 1984 upphävdes undan-tagslillslåndel i landel. Det återinfördes dock i oktober 1985 med hänvisning till krigssituationen.

Närmast efter den nya regeringens tillträde 1979 skedde en ekonomisk återhämtning och BNP ökade 1980 med 10 %. Återhämtningen har därefter varit långsam med en BNP-ulveckling om 5,3 % 1981, 1,2 % 1982, 4,7 % 1983 och 0,6 % 1984, vilket innebär atl produklionen fortfarande understiger nivån före inbördeskriget med 14 %. Den svaga produktionsutvecklingen under del senasle årel är främst att hänföra lill jordbruket. KafTeskörden minskade 1984 med 36 % till följd av attackerna från regeringsfientliga gmpper. För bomull, som efter kaffe är den viktigaste exportvaran, föll produktionsökningen från 25 % 1983 till 5 % 1984, främst på gmnd av brist på importerade insatsvaror. Handelsembargot kommer ytterligare försvåra jordbmksproduktionen, som i hög grad är beroende av importerade insatsvaror.

Handelsbalansen uppvisade 1984 elt underskott på 318 milj. dollar medan underskottet i bytesbalansen uppgick till 525 milj. dollar.

Utlandsskulden har stigit med 27 % om årel sedan 1980 och uppgick Ull 4 miljarder dollar 1984 vilket motsvarar 130 % av BNP. Därtill kommer kortfristiga skulder på 700 milj. dollar. Skuldljänstkvolen uppgick 1984 lill 75%, vartill kommer betalningseftersläpningar på 500 milj. dollar. Utlandsskulden beslår till mer än hälften av bilaterala lån. Skuldomförhandlingar har skett varje år vilkel inneburit att betalningstiderna förlängts.

Möjligheterna att få slöd utifrån i form av krediter och bistånd har minskat. De viktigaste biståndsgivarna har varil Väridsbanken och IDB som dock på senare tid beviljat nya lån i minskande omfattning. De största bilaterala biståndsgivarna är Sverige och Nederländerna.

Nicaraguas utsatta situation har framtvingat en omdisponering av den ekonomiska politiken, från uppbyggnad lill överlevnad. Bland de åtslramningsålgärder som regeringen genomför märks bl.a.en restriktiv finanspolitik, devalvering av valulan, uppskjutande av nya invesleringar, slopandet av prissubvenlioner på basvaror, stimulering av effektiva förelag saml införandet av lönsamhelskrilerier för statliga företag.

Den offentliga sektorns andel av näringslivet har ökat sedan 1979 och   229

uppgick 1984 till 43 %. I denna ingår gruvindustrin, el- och valtenförsörj- Prop. 1985/86: 100 ningen saml bank- och försäkringsväsendet. Investeringarna inom närings- Bil. 5 livet har under flera år varil låga, och sker främsl inom den offentliga sektorn. Arbetet på en jordreform har fortskridit och 1984 hade omkring 720 000 hajord utdelats. Målel är att 50 % av jorden skall överiämnas till småbönder, medan 25 % skall lilldelas statliga och 25 % privata produktionsenheter.

Arbetslösheten har efler en nedgång 1979-1981 stigit till ca 20 % 1982-1984. Inflationen ökade från 36 % 1983 lill 60 % 1984. Kraftiga prisökningar 1985 tyder på att inflationen inte kommer undersliga 200 %.

Trots de ekonomiska svårigheterna har betydande satsningar gjorts belräffande ulbildning och hälsovård. Analfabetism och barnadödlighet har kunnat nedbringas. Statens utgifter, främsl för sociala ändamål och för krigsmakten, har ökat från 30 % av BNP 1980 lill 60 % 1984. Budgetunderskottet ökade under samma lid från 5 % lill 24 % av BNP.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Nicaragua regleras i elt tvåårsavtal för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det omfattar 165 milj. kr. varav 90 milj. kr. avser budgetåret 1985/86. Sedan del svenska biståndet inleddes 1979 har totah 405 milj.kr. utbetalats t.o.m budgelårel 1984/85, varav 70 milj.kr. som katastrofbistånd och 28 milj. kr som bidrag genom enskilda organisationer.

Biståndet är främsl inriktat på ekonomisk tillväxt och naUonellt oberoende och utgörs sedan 1982 huvudsakligen av slöd till produktionsinriktade sektorer såsom gmvdrifl och skogsbmk. Slöd i mindre omfatlning ulgår till energistudier och rationalisering av skatleadminislrafionen. Nicaragua, som har fört en ambitiös ulvecklingspolifik, har p.g.a.kriget tvingats ompröva utvecklingsplanerna för atl kunna upprätthålla existerande infrastmktur och produklion. Detla innebär behov av ökad flexibililet i biståndet, vilkel lillgodoseils genom att importslöd införts i samarbetet under budgetåret 1985/86. Nicaraguas kapacitet att tillgodogöra sig biståndet är god.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

230

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Gruvsektorn Skogssektorn Energisektorn Förvaltningsbistånd inkl. skatteuppbördsstudie Importstöd och energi Summa

Utgående reservation

1984/85

1985/86

75

90

47,7

2,9

122,7

92,9

Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

85,8

31,0

28,4

25,8

2,8

-

2,8

_

-

36,1

119,8

92,9

2,9

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Gruvindustri

Insatsen är koncentrerad till två av landels fyra guldgruvor och omfattar malmprospektering, uppmstning av gmvor, utvidgning av anrikningsverk, samt utmstning och uppbyggande av ell minerallaboratorium. Biståndet bidrar till all säkra malmreserver för fortsatt brytning och upprällhålla driften vid gruvorna. Genom insatsen för malmprospektering har en slörre malmförekomst kunnat identifieras. Studier belräffande möjlighelerna atl öppna en ny gruva genomförs under 1985, liksom en utbyggnad av anrikningsverken.

Skogsbruk

Insatsen avser en kartläggning av Nicaraguas skogstillgångar, utarbetande av en skogsplan, rehabilitering av sågverk, ulbildning av skogslekniker och skogsplantering. Samarbetet har påverkats av landets svåra situation. Planering och genomförande har försenats p. g. a. säkerhetsproblem i vissa områden samt brist på arbetskraft och lokala medel.

Övrigt

Inom energiområdet går svenskt stöd till planering av små och mellanstora kraftverk på landsbygden, i områden dit det nationella eldislribulionsnälel inle når. Insatsen har utvärderats med positivt resultat, varför en fortsättning inletls under budgetåret 1985/86.

Slödel lill skatteadministrationen syftar lill all effektivisera landets skatteuppbörd, bl. a. med hjälp av databehandling. En insats för konsolidering av verksamheten genomförs under 1985/86.

Importslödet har främsl använts för insatsvaror såsom konstgödsel.

231

Prop. 1985/86: 100
Bistånd utanför landramen                                               pji   r

För forskningssamarbete med SAREC anslogs budgetåret 1984/85 5,3 milj.kr.

Svenska enskilda organisationer har under budgetåret 1984/85 erhållit statligt stöd med ca 11 milj.kr.för insatser i Nicaragua. De slörsta bidragen har gått till Ulbildning för biståndsverksamhet (UBV), Svensk Volon-tärsamverkan (SVS) och Arbetarrörelsens internationella centrum (AIC).

Under budgetåret 1984/85 ulgick 20 milj. kr. som katastrofbistånd till Nicaragua. Därav utgjorde leverans av svenskt vete 15 milj. kr. och 5 milj.kr.avsattes för stöd till landsbygdsbefolkning som drabbats av kriget. Insalserna administreras av Swedish Co-operative Centre, (SCC).

232

SRI LÄNKA (Ceylon)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

244 kr. 18 kr.

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

-    totalt (exkl. östländer)

-    Sverige

15,6 milj. (1984) 1,7 %     (1973-1982) 360 dollar (1984)

(1983) (1984/85)

16   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

233

Ekonomisk och social utveckling                        JPj '" '

Bil. 5

Den politiska situationen i Sri Länka präglas av den pågående konflikten mellan lamiler och singaleser. För alt försöka dämpa motsättningarna mellan landels etniska befolkningsgmpper har ell omfattande medlingsförsök letts från indisk sida. Sedan slutet av 1984 har våldet i landet ånyo trappats upp och olika former av undantagstillstånd och utegångsförbud tillämpas därför inom de av motsättningar mest berörda distrikten. Relafio-nerna till grannstalen Indien har tidvis varit tämligen spända.

Den ekonomiska tillväxtlakten i Sri Länka har stabiliserats efter den avmattning, föranledd av oroligheler och torka i landet, som skedde 1983. Tillväxten i BNP blev 4% under 1984 - bl.a. som följd av det höga världsmarknadspriset för landets viktigaste exportartikel, te - och samma tillväxttakt väntas kunna bibehållas även under 1985, oberoende av de sjunkande te-priserna. Till detta bidrar en hög produktionsnivå för ris och kokos.

Säkerhetsläget i landet har dämpat de utländska invesieringarna. Andelen biståndslån på mjuka villkor har ökat. Som en följd av den ekonomiska tillväxten under 1984 har såväl utlandsskuldernas som skuldtjänstkvotens procentuella andel av BNP minskat något. Landets valutareserv motsvarade i maj 1985 drygt fyra månaders import.

Del osäkra politiska läget i landet har även föranlett en avmattning i den lankesiska investeringsviljan. Servicesektorns tillväxt har avstannat - i synnerhet vad avser luristseklorn. Landets försvarskostnader har ökat kraftigt.

Sri Länkas utvecklingsansträngningar domineras av Mahaweliprogram-mel, som omfattar uppförande av tre stora kraftverk samt elt bevattnings-projekt nedströms i Mahawelifloden. Det saudiarabiska åtagandet att med-finansiera etl delprojekt har dragils tillbaka.

Världsbanken/IDA är landets största biståndsgivare, medan de ledande bilaterala biståndsgivarna är USA, Japan, Storbritannien och Sverige.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Sri Länka regleras av ett tvåårigt avtal för perioden 1984/85-1985/86 och omfattar totalt 550 milj. kr. Av beloppet går 510 milj.kr. till valtenkraftprojektet Kotmale, som är en del av Mahaweli-programmet. Medelsramen för 1984/85 uppgår lill 270 milj. kr.

Vid sidan av det omfattande biståndet till Kotmale ges stöd bl. a. fill landsbygdsutveckling och utbildning.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj.kr.):

234

Disponibelt

Anslag (jämte anspråktagande av outnyttjade övriga anslag) Ingående reservation

Summa

Fördelning

Landsbygdsutveckling

Undervisning

Importstöd, bundet (Kotmale)

Konsultfond m m

Summa

1984/85

1985/86

270

280

30

30

300

310

Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

6

11

12

11

250

260

2

3

270

285

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

utgående reservation                              30         25

Reservationen var vid utgången av 1984/85 30 milj.kr. eller av samma storlek som vid utgången av 1983/84. Reservationen hänförs hell till projekten vid sidan av Kotmale.

Vattenkraft

Sveriges bistånd till Sri Länka har sedan 1979 helt kommit att domineras av stöd lill vatlenkraftsprojeklel Kotmale. Detta kraftverk, som invigdes i augusfi 1985, har f.n.en kapacitet av 135 MW. Det kommer, sedan en tredje turbin har installerats, atl få en sammanlagd kapacitet om drygt 200 MW.

I och med Kolmale-anläggningen har Sri Länka kunnat ta ett steg mol självförsörjning inom elkraftområdel och kommer därigenom att delvis befrias från den tunga ekonomiska börda som landets oljeimport har medfört. Kraftverket kommer alt säkra energiförsörjningen för bl.a.huvudstadsområdet och landets ledande industrier. Tack vare dess dammanläggning kommer det i framfiden att finnas möjligheter att underlätta bevattning av nyajordbmksområden längs Mahaweli-floden. Härigenom beräknas livsmedelsproduktionen i området kunna höjas avsevärt.

Del i juli 1982 ingångna sexåriga insalsavtalet mellan Sri Länka och Sverige om det lolala svenska stödet lill Kotmale fömtsätter att högst 1 395 milj. kr. skall utgå. Merparten av slödel är bundet lill upphandling i Sverige. Sri Länka svarar för samfiiga lokala kostnader och en rad andra koslnader för leveranser som ingår i projektet.

Den kommersiella kredit som Sri Länka upptagit i Sverige för finansiering av elektriska och mekaniska leveranser till projektet garanteras med biståndsanslaget som säkerhet. Under 1984 beställde Sri Länka en tredje turbin från Sverige vars leverans och installation finansieras på kommersiell basis.

Kolmale-kraflverkel kunde börja att leverera ström till del nafionella el-nätel i maj 1985.

235

Landsbygdsutveckling                                                     Prop. 1985/86: 100

Bil   5 I syfte atl nå ut med biståndet lill de fattigaste, stöder Sverige sedan 1979

ett distriktsutvecklingsprogram för Mataradislriktet som ligger i den södra,

lättbefolkade delen av landel. Projektet inriktar sig, efter en revidering år

1984, främst på faltiga gruppers folkliga dellagande i utvecklingen och mol

en förstärkning av planeringskapacitelen. Höglandsdislriktet Badulla stöds

med elt särskill program sedan 1984. Verksamheten är främst inriktad på

undervisning och en hälsovårdsinsats för distriktets plantagearbelare.

Undervisning

Seklorslödel är inriktat på utbildning av lärare och skoladministratörer. Uppförande av en teknisk lärarhögskola har inletts. Del svenska bidraget lill skolan ulgår i form av personalbistånd medan Asiatiska utvecklingsbanken finansierar byggnader och utrustning. Två nya verksamhetsområden har identifierats: stöd lill undervisning i plantagesektorn samt slöd åt missgynnade primärskolor på landsbygden.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1984/85 erhöll Sri Länka 1 milj. kr. från kaiastrofanslagel för insalser i Jaffnadistriktet.

Bland de enskilda organisationer som har varil verksamma i landel och erhålUt slöd från SIDA finns SCC och Handikapporganisafionernas bi-ståndssekrelarial.

SAREC genomför etl forskningssamarbete med Sri Länkas nationella forskningsråd lill en kostnad av 1,5 milj.kr. Verksamheten avser bl.a. forskning om vatlenbufflar och söt vattensfiske.

236

TANZANIA

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

UGANDA

\   \f LA

\"V W   Victoria        C   '%,

222 kr. 25 kr.

Befolkning

Befolkningsti1Iväxt/år

BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)

-   Sverige

20,8 milj. (1983)

3,3 %        (1971-1982)

210 dollar (1984)

(1983) (1984/85)

237

Ekonomisk och social utveckling                        Pj 185/86:100

Bil. 5 Trots den djupa och långvariga ekonomiska krisen i Tanzania, består den politiska stabiliteten. De allmänna valen i oktober 1985 ledde inte till några överraskande förändringar. AU Mwinyi valdes till president efler Julius Nyerere som kvarstår som partiordförande.

Den nya regeringen ställs inför den svåra uppgiften all försöka få rätsida på den tanzaniska ekonomin. Även om nedgången mattats, slmkluran-passningsålgärder vidtagits och vissa ljuspunkter kan skönjas, består den strukturella obalansen.

Valutasiluationen har ytterligare förvärrats. Exportintäkterna minskade medan importutgifterna steg, vilket gav ett handelsbalansunderskott för 1984 som betydligt överskrider exportintäkterna. De stegrade importutgifterna har sin förklaring bl. a. i den importliberalisering som utgör en väsentlig del av de åtgärder som vidtagits för alt stimulera ekonomin. Företag som exporterar får numera behålla upp till hälften av exportinkomsterna. Det långvariga betalningsbalansunderskottet har, förutom alt nästintill lamslå produktionen, lell till en oroande skuldsituation. Skuldtjänsten uppgår f.n.lill 80% av exportinkomsterna och Tanzania har inte ens kunnat infria de mest prioriterade internationella åtagandena. Trots en successiv åtstramning består budgetunderskottet.

Tanzania har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för atl vända den nedåtgående ekonomiska trenden. Prioritet ges ål all stimulera exporten och jordbruksproduktionen. IMF med flera biståndsgivare har inte funnit att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att åsiadkomma ekonomisk ålempphämtning och har därför avvaktat ytterligare åtgärder innan de fattar beslul om bistånd och krediter. Från lanzanisk sida har dock betonats alt åtgärderna är så långtgående som är politiskt möjligl. De vidtagna åigärderna har hittills haft viss positiv effekt. Inom jordbruket skedde under 1984 viss tillväxt och tillbakagången inom industrisektorn avstannade. Sammantaget gav detta en ökning av bmtlonalionalprodukten på 2,5 %. Den förbättrade tillgången på konsumtionsvaror bl.a. på grund av liberaliseringen av importen, leder till ett ökat incitament för befolkningen alt öka produktionen. Del är dock ovisst om de vidtagna åigärderna kan följas upp och om de är tillräckliga för alt häva den strukturella ekonomiska obalansen.

De tanzaniska utvecklingsansträngningarna har under 1980-talet lamslagits av den ekonomiska krisen. De landvinningar och förbättringar för den tanzaniska befolkningen som.åstadkoms under självständighetens första tjugo år håller nu på atl gå förlorade. Tanzania har brist på utländsk valuta och alltför knappa egna inkomster för att vidmakthålla de tidigare framstegen.

Sveriges bistånd

Del svenska biståndet till Tanzania regleras av ell två-årigl avtal för
1985/86-1986/87, med åriiga ramar på 460 milj. kr. Sedan det svenska
biståndet inleddes 1964 har tolalt 4,4 milj. kr. utbetalats 1. o. m. budgetåret   238

1984/85. Målsättningen med dei svenska biståndet har varit att medverka     Prop. 1985/86: 100 lill slrukturanpassningsålgärder som bidrar lill ekonomisk ålempphäml-     Bil. 5 ning och tillväxt. Härigenom ges också förutsättningar att uppräuhålla kvaliteten inom t. ex. undervisningssektorn samt för rehabilitering, konsolidering och drift av existerande anläggningar och social service. Denna inriktning har alltmer kommit att genomsyra hela biståndssamarbetet, vars huvudingredienser beslår av bl. a. finansiering av väl definierad import för täckande av kritiska behov inom huvudsakligen industri-, jordbruks- och transportkommunikationsområdena saml finansiering av rehabiliteringsinsatser inom industri-, undervisning-, vatten- och skogssektorerna. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation Summa

Fördelning

Industri

Undervisning

Landsbygdsutveckling

Förvaltning

Importstöd

övrigt

Summa

1984/85

1985/86

460,0

460,0

81,5

58,5

541,5

518,5

Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

107,5

125,3

51,5

68,0

93,2

87,6

22,7

24,4

186,1

186,9

22,1

26,3

482,0

518,5

Utgående reservation                              58,5

Reservationen, som är justerad med hänsyn till förskottsbetalningar, förklaras till stor del av förseningar inom siödet lill pappers- och massafabriken i Mufindi.

Industri

Rehabiliteringsinsatser har fåU elt ökat utrymme och omfattar f. n. cementindustri, produktion av jordbruksredskap samt tryckeriindusiri. Provdriften inom den av bl. a. Sverige finansierade pappers- och massafabriken i Mufindi igångsaUes under 1985. Inom småindustriprogrammel har 29 företag med totalt över 700 anställda, etablerats med slöd från svenska syslerföretag. Bidraget fill serviceinstitutioner för industrin samt till utvecklingsbanken, TIB, har trappats ned. Slöd ges också till handelsfrämjande insalser.

Undervisning

Den ekonomiska krisen har lett lill en försämring av utbildningskvaliteten.
Del svenska biståndet inom undervisningssektorn syfiar till att motarbeta
denna försämring, genom bl. a. produklion av läroböcker och undervis-     239

ningsmaterial saml utbildning av lärare. Praktisk utbildning inom 13 olika    Prop. 1985/86: 100

yrken stöds genom den svensk-finansierade skolan för yrkesutbildning i     Bil. 5

Moshi.

Landsbygdsutveckling

Det svenska biståndet utnyttjas för att i de tre sjöregionerna vid Victoria-sjön säkerslälla atl installerade vattenförsörjningsanläggningar fungerar. I della program beaklas särskilt sanilets- och hälsovårdsaspeklema.

Det reguljära biståndssamarbetet inom hälsovårdsområdel avslutas när de överenskomna hälsocentralerna färdigställts.

Svenskl bistånd används lill återuppbyggande av den kooperativa rörelsen. Samarbele bedrivs också för atl förbättra försörjningen av brännved och effektivt utnyttjande och skötsel av skogsplaneringar.

Förvaltning

Biståndet lill utveckling av förvaltningen går främsl tUl åtgärder för atl effektivisera ministerier och myndigheter som har övergripande ansvar för planering och resursfördelning.

Importstöd

Sverige och Tanzania har överenskommit att en betydande del av biståndssamarbetet tills vidare skall utgöras av import av varor för bestämda ändamål, som kan säkerslälla prioriterad produktion och underlätta en ekonomisk ålerhämlning. Importstödets andel av utbetalningarna har under de senaste åren uppgått lill en tredjedel. Användningen av dessa biståndsmedel är huvudsakligen koncentrerad liU jordbmkssektorn, bl. a. import av handelsgödsel, transportsektorn, bl. a. impori för sammansättning och reparation av Scania lastbilar samt till industrisektorn, främst import som ulgör elt nödvändigt komplement till övrigt svenskt bistånd. Av della stöd är 100 milj. kr. bundel fill upphandling i Sverige.

Bistånd utanför landramarna

Svenska enskilda organisationer är engagerade i ett trettiotal projekt inom bl. a. hälsovårds-, undervisnings- och landsbygdsområdena i Tanzania. För närvarande är 22 volontärer från SVS verksamma i Tanzania.

Genom SAREC stöds Tanzanias centrala forskningsråd.

Inom SADCC-samarbetet planeras tre projekt: mikrovågslänk mellan Tanzania och Malawi, rehabilitering av Dar es Salaams hamn och uppmstning av TAZ AR A-järnvägen.

SWEDFUND har nyligen inlett två projeki i Tanzania. Ulbylesköp har initierats genom SUKAB:s försorg.

240

VIETNAM

KINA

V

(/

X.     :--''\

?

\   ■

V-..    ;'      .   \---------- •%.

'n

Å       i

.„   V'"'           >     tCaoBang'

,-'--<   *---          v/

y      \   \Dien            ■%>;'•■■   1          .fUngSon V„ Bien Phu          -ÖSd   Bai Baflg      •-■•.

\>

U i"

"°?ö   iUDinh

f..,i     /jJThanh Hoa

*.--,            / A)                           Tonkin-

'OsS,       i(r                              6uA;fen

**.—     -*fV.

''*    '«'"f'

t

\    \\i

'T

\   \y.

i

\       '■)l

\      ■0V

T

LAOS                       •n.'?

0)

—vy*"«

io

\     sXOa Nang

Uj

\    /\

*

\h   OO

J

1 \   \W

Q

1 \i        '■, \ \

X

1   l\      \ \ \

0)

f / 1    ''W

f-—*'         'y   W       A )

1   \\.    'At

              1    ) XLl\

KAMPUCHEA                                 %                     -1-., /        T/i

\ V         CX     Tr'"'''"""

■i;     ""i/(T-pJ

»>v>Os!==-Vläf> r/)/ef

i   T—STHO CHI MINHS STAD

iärnva

flod

S,.m-                     /          ~J   *'"'

i/Z/ren                           -

0

200

400 km

1

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

60 milj.   (1984)

2,7 %     (1973-1982)

110 dollar (1983)

offentligt nettobistånd/person

- Totalt (exkl.   östländer)

15 kr.

(1983)

- Sverige

6 kr.

(1984/85)

241

Ekonomisk och social utveckling                        1.°: 985/86:100

Bil. 5 Liksom övriga år under den senasle 5-årsplanen, blev år 1985 etl tämligen gott år ekonomiskl sett för Vietnam med en tillväxt om ca 5 %. Regeringen har fortsatt sin politik med å ena sidan ökat utrymme för marknadsinriktade insalser och å andra sidan ålgärder som syftar lill att förhindra alt enskilda personer otillbörligt utnyttjar den friare ekonomin. Principen är all skapa tillväxt som skall komma alla tillgodo.

Tonvikten i ekonomin kommer även fortsättningsvis att ligga på jordbmksproduklion och produktion av konsumtionsvaror. Jordbruket i Vietnam sysselsätter ca 70 % av befolkningen och står för ca 45 % av BNP. I norr bedrivs produktionen nästan helt i kooperativer, medan bara hälften av bönderna i södern är kooperativt organiserade. Jordbruket är mycket känsligt för väderieksförhåUanden (översvämningar, kyla, torka elc.) Därtill kommer stora lagrings- och transportproblem. Förutom ris odlas bl.a. exportgrödor som gummi och kaffe. Är 1984 var spannmålsproduktionen åter rekordhög: nära 18 milj. ton.

Inom den lätta industrin ökade produkfionen med ca 7%, huvudsakligen tack vare god tillväxt i södra Vietnam. Däremoi var ökningen mer dämpad inom den tunga industrin som mer än den lätta industrin lider av brist på råvaror, reservdelar och energi. Kraftproduktionen i norr har förbättrats avsevärt, men eldislribulionsnälel är ännu begränsat. I söder är den industriella tillväxten mest markant och skulle kunna öka ytterligare om kraftförsörjningen förbättrades.

Vietnam har en tämligen begränsad utrikeshandel, särskilt med västländer. Värdet av importen är tre gånger slörre än exporten. Bytesbalansen försämrades under år 1984 bl.a. till följd av minskad kolexport och ökad import av konstgödsel och ris. Landels tillgång på konvertibel valuta motsvarar endast 10 dagars import.

Vietnam har en i förhållande till sin folkmängd liten utlandsskuld. Medelsbristen har dock lett till att Vietnam inte kunnat betala tiUbaka sina lån till bl. a. IMF, som därför insläUl vidare långivning.

Den vietnamesiska valulan är främsl knuten lill valutorna i socialisllän-derna, men i praktiken också lill doUarn. Hösten 1985 genomfördes en liofaldig devalvering, vilken bl. a. torde bidra till mer realisfiska kostnadsberäkningar avseende lokala utgifier i relation lill importen. Dessutom infördes under 1985 en ny pris- och lönepolitik, där lönerna höjdes avsevärt, samtidigt som systemet med subventioner lill statsanställda upphörde.

Den fortsatta vietnamesiska militära närvaron i såväl Kampuchea och Laos, liksom vid gränsen mot Kina, innebär en påfrestning på ekonomin. Belräffande Kampuchea-frågan fanns under 1985 bland olika parter tecken till vilja atl börja en dialog.

Sveriges bistånd

Biståndet har alltsedan Vietnam blev en självständig stat spelat en viktig

roll i landets ekonomi. Nära 90% av biståndet erhålls från Comecon-län-    242

derna. I övrigl är FN och Sverige vikliga givare, liksom Finland och    Prop. 1985/86: 100
Frankrike.                                                                    ""■

Del svenska utvecklingssamarbetet med Vietnam regleras av eU tvåårigt avtal för 1985/86-1986/87 och omfaUar 300 milj. kr. för vartdera budgetåret. Sedan det svenska biståndet inleddes 1970/71 har tolalt ca 4 miljarder kr. utbetalats t. o. m. budgetåret 1984/85.

Huvuddelen av biståndet gäller fortsall slöd lill skogsinduslriprojeklet i Vinh Phu (Bai Bång), sjuk- och hälsovård, energisamarbete, importslöd och en konsultfond. Biståndet syfiar främsl fill ekonomisk fillväxt.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt                                                            1984/85 1985/86

365

300

185

133

550

433

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

158

205

43

50

214

110

2

2

-

20

417

387

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Pappersprod. och kringliggande aktiviteter Sjuk- och hälsovård Importstöd Konsultfond Energistöd

Summa

Utgående reservation                             133        46

Reservationen har minskat från   185 milj.kr.   1984/85 lill 133 milj.kr. 1985/86. Ar 1985/86 förväntas reservafionen sjunka ytterligare.

Pappers- och skogsindustri

Svenskt stöd för pappersproduktion i Vietnam koncentreras liksom tidigare på Vinh Phu-projektet i norr. Därutöver ges slöd för bl. a. leveranser av reservdelar och insatsvaror till två pappersbmk i södern, Cogido och Cogivina, vilka nu lillsammans årligen producerar ungefär lika mycket papper som kombinatel i Vinh Phu. Stödet till Cogido och Cogivina uppgår lill 80 milj. kr. under treårsperioden 1985/86-1987/88.

Pappersbruket i Vinh Phu producerar sedan 1983 såväl papper som massa. Fortsatt stöd utgår under ett driflsslödsavtal som löper under femårsperioden 1985-1990. Totalt ulgår 380 milj. kr. för personal, utrustning, vissa insatsvarör, underhåll m. m. i syfte atl hålla råvamtillförsel och produktion i processindustrin och skogen på en så hög och jämn nivå som möjligl. Del övergripande målet, förutom högt kapacitetsutnyttjande, är all skapa fömtsättningar för kontinueriig drift i vietnamesisk regi. Projeklel beräknas ge arbeie ål 20 000 människor i fabriksanläggningarna och i skogsbmket.

Driflsstödsavtalet syftar till att skapa långsiklighet och goda planerings- 243

möjligheter för verksamheten. Avtalet innehåller dock ett antal "kontroll-    Prop. 1985/86: 100 stationer" där en bedömning av förutsättningarna för fortsatt slöd till    Bil. 5 projektet görs. Ytteriigare medelsanvisning för projektets skogsdel förutsätter att skogsarbetarnas villkor förbättras väsentligt och all projektet ges en effektiv organisaiion.

En granskning av förutsättningarna för fortsatt slöd lill fabriksanläggningen görs i millen av femårsperioden, då merparten av produktionen och underhållet bör ha lagits över helt av vietnameserna. Under den senare delen av femårsperioden förutses del svenska stödet koncentreras lill projektledning och utbildning.

Inom ramen för Vinh Phu-projektel ges även stöd till ett bostadsområde för vietnamesisk arbetskraft med familjer, vägförbättringar, råvarulran-sporter och lokal framställning av alun.

Sjuk- och hälsovård

Det svenska stödet på hälsoområdet koncentrerades länge på barnsjukhuset i Hanoi, vilket är både centralt remissjukhus och nationellt ulbildnings-och forskningscentrum för barnsjukdomar. Dessulom ges stöd åt ett allmänsjukhus i Uong Bi, vilket skall ge vård och behandling åt befolkningen i den omgivande kolgmve- och induslriregionen. Vid sjukhusen behandlas årligen ca 40 000 patienter. Det fortsaita hälsobiståndet inkluderar etl begränsat driftsstöd till de två sjukhusen, med tonvikt på utbildning av sjukhuspersonalen. Huvuddelen av hälsoslödel ligger i övrigl på preventiva och kurativa insatser på mer lokal nivå, med en förstärkning av primärhälsovården på landsbygden i norr, användning och tillverkning av läkemedel och slöd till en medicinsk-leknisk verkstad.

Energi

I södra delen av Vietnam har samarbete inom energiområdet inletts. Svenskt stöd har utgått till modernisering av etl oljeeldal värmekraflverk nära Ho Chi Minhstaden. För åren 1985/86-1986/87 har 35 milj. kr. avsatts för kraftverket.

Importstöd

Bristen på konvertibla valutor och slort behov av insatsvarör inom jordbmk och industri gör importslödet lill en viktig form av bistånd i Vietnam. Importslödet uppgår under budgetåren 1985/86-1986/87 lill 120 milj.kr., varav 30 milj.kr. är bundna till upphandling i Sverige. Importstödet har främst använts för import av råvaror för läkemedels- och texfilproduklion, import av papper och pappersmassa saml halvfabrikat för produklion av insektsbekämpningsmedel.

244

Prop. 1985/86:100
Konsultfond                                                                  -o-.i   c

KonsuUfonden utnyttjas bl. a. för att finansiera resor och stipendier för vietnameser som deltar i kurser i Sverige, liksom för finansiering av studier rörande ekonomiska fömtsättningar för projeki som ligger utanför del biståndsfinansierade samarbelel, t. ex. kommersiell verksamhel som avser främja Vietnams export och handelsutbyte.

Bistånd utanför landramen

Vietnam har under 1984/85 erhållit 3 milj.kr.i katastrolbistånd. Forskningssamarbete genom SAREC pågår sedan 1977, främst genom insfitu-tionssamarbete inom mikrobiologi, geoteknik och risforskning. Under 1984 inleddes även SAREC-slöd till en kvinnoforskningsgmpp, liksom samarbete med Canh Tho-universitet i södern. Genom Mekongkommittén ges bidrag fill en studie avseende ell vattenkraftverk i cenlrala Vietnam.

245

ZAMBIA

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

TANZANIA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt

- Sverige

6, 5 milj.

(1984)

3,2 %

(1973-1982

470 dollar

(1984)

275 kr

(1983)

29 kr

(1984/85)

246

. ,             . , ...                                  Prop. 1985/86:100

Ekonomisk och social utveckling                        gj

Zambias ekonomiska situation är allvariig. För tredje årel i följd har BNP sjunkit. Bristen på ufiändsk valuta gör atl importen skurits ned fyra år i rad med i genomsnitt 17 % per år.

Del finns tecken på atl den nuvarande importnivån ligger under det minimum som krävs för att ekonomin och särskill gmvindustrin skall kunna fungera. Bristen på importerade reservdelar och råvaror orsakade under 1984 en nedgång i produktionsvolymen av koppar - vilket ytterligare hotar ekonomins återhämtning.

Skuldtjänsten uppgår till ca 60 % av exportintäkterna. Räntor och amorteringar ulgör en slor belastning i den nuvarande situafionen. Landet har tvingats till hårda åtstramningar och en kraftig devalvering för aU få tillgång till kortfristiga lån genom IMF.

Regeringen vidtog fr. o. m. 1985 års budgei ålgärder för atl öka produktionskapaciteten och lönsamheten i gmvindustrin. Andra åtgärder syftade till alt di versifiera ekonomin fiU förmån för jordbmk och annan industri än gruvindustri saml alt öka effekfivitelen i såväl offentlig som privat verksamhel.

Ett tecken som lyder på atl reformpolitiken kan bli framgångsrik om den fullföljs är atl jordbmksproduktionen, trots torka i delar av landel, ökat med ca 9 % per år under 1983 och 1984.

Sveriges bistånd

Sedan utvecklingssamarbetet inleddes   1965/66 har t.o.m. budgelårel 1984/85 ca 1,3 miljarder kr. utbetalats i bistånd liU Zambia. Utvecklingssamarbetet med Zambia regleras av etl tvåårsavtal, som för kalenderåren 1986 och 1987 omfattar totalt 380 milj. kr. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Jordbruk

Hälsovård

Utbildning

Importstöd

Personalbistånd

Summa Utgående reservation

1984/85

1985/86

175

190

8

32

183

222

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

72

80

13

22

36

32

25

81

5

7

151

222

32

247

Jordbruk

Biståndet på jordbmksområdet omfattar integrerad landsbygdsutveckling, kooperation, produklionsrådgivning och lantbmksulbildning, utsädesproduklion, prisreglering och lantmäteriverksamhet.

Siödet expanderade kraftigt fram lill 1982, varefter en konsolidering har ägt rum. En stor del av biståndet sker genom samarbetet med svenska institutioner. Della gäller kooperation, ell ulsädesprogram och lantmäteri. Slor vikt läggs vid all småbönder nås inom de olika delprogrammen.

Tack vare stödels omfattning och långsiklighet har en dialog kunnat föras om prisfrågor, kooperationens inköps- och försäljningsmarginaler m.m. Programmel för stöd lill landets pris- och inkomslkommission förväntas komma atl bidra lill en förbättrad prispolitik i jordbruket.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Hälsovård

Inom hälsoseklorn har stöd främsl lämnals tiU uppbyggnad av primärhälsovården på landsbygden. Stöd har därvid lämnats lill byggande och uppmstning av hälsocentraler liksom lill utbildning av personal för primärhälsovården. Stöd har också givils för hälsoplanering, nutrition, transporter och medicinförsörjning.

Undervisning

1980 ingicks avtal om seklorslöd på undervisningsområdet, med koncentration lill primämndervisning och till undervisning av handikappade elever. Biståndet har möjliggjort en bällre försörjning av material och utmstning till skolorna. Avsikten med slödels huvudinriktning på primärundervisning är all del skall slå i samklang med de svenskslödda insatserna på jordbruksområdet och inom hälsovården. Del skall därmed bidra till atl bättre tillgodose basbehoven på den zambiska landsbygden.

Personalbistånd

Del svenska biståndet lill Zambia har varil mycket personalintensivt. Under de senasle åren har dock personalbiståndet minskal, bl. a. lill följd av en strävan atl avveckla personalinsatser utanför de tre koncentrationsområdena. En personal- och konsultfond används huvudsakligen för stipendier, vilka möjliggör för ell slort antal zambier alt få vidareutbildning utomlands. Härigenom kan den zambiska förvaUningen stärkas på sikt. Fonden används även för institutionellt samarbete med Sverige inom kraft-och transportområdena.

248

Prop. 1985/86: 100
Importstöd                                                                   gjl 5

Importslöd infördes 1977. I början avsattes belydande belopp, men från 1980 har importslödels andel sjunkit. För vart och ell av åren 1984 och 1985 gavs 25 milj. kr. tiU importstöd. Av detta var 20 milj. kr. per år bundel fill upphandling i Sverige. Del bundna importslödet har använts för aU bygga upp landels kapacitel för tillverkning av järnvägsvagnar.

Zambia har genom åren gjort belydande upphandlingar i Sverige med biståndsmedel. Upphandlingen har främsl gällt teleutrustning, järnvägsvagnar, fordon, reservdelar och papper saml konsulttjänster. Ålerflödel av biståndsmedel från Zambia tiU Sverige har därför genomgående legat på en hög nivå. Under budgetåret 1982/83 minskade ålerflödel emeUertid från tidigare 70 % till under .50 %. En slor del av ålerflödel är personalbistånd.

Bistånd utanför landramen

Bistånd utanför landramen lämnas genom katastrofhjälp, utvecklingsinsatser genom enskilda organisationer och forskningssamarbete.

249 17   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

ZIMBABWE

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

MOCAMBIQUE

_{•-V/-...*-'''}

BOTSWANA

—••JtBeit Bridge           •'

fiiimpopo "J*»*!»!»—      -'

SYDAFRIKA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

8,3 milj. (1984)

3,3 %     (1973-1982)

740 dollar (1984)

Offentligt nettobistånd/person

-    totalt (exkl. östländer)       207 kr    (1983)

-    Sverige                                                 16 kr    (1984/85)

250

P,        • ,       u        • I    .       I r                                Prop. 1985/86: 00

Ekonomisk och social utveckling                        _., ,

Bil. 5

Den politiska polariseringen i Zimbabwe fortgår. Vid de allmänna valen år 1985 förstärkte del regerande ZANU-partiel sin maktposition och har nu över två tredjedelar av platserna i underhuset. Oppositionspartiet PF-ZAPU vann emellertid samfiiga mandat i Matabeleland. Detta valul-slag förstärker intrycket all Zimbabwe är politiskt indelat i överensstämmelse med de bägge huvudstammarnas, shona och ndebele, traditionella bosättningsområden. Vid del separata valet fill den femtedel av platserna i underhuset som reserverats för vita, vann lan Smith och hans parti majoriteten.

Efter en rekordartad ekonomisk tillväxt de första självsländighelsåren, följd av en tillbakagång 1982-1983, är landet nu inne i en period av ekonomisk ålerhämlning och förnyad tillväxt. Jordbmksproduktionen har ökat kraftigt i och med atl den treåriga torkperioden är över. Småbmkarna bidrar nu i ökande utsträckning lill att skapa etl överskott av spannmål, främst majs. Rekordskördar av de viktigaste exportgrödorna har lillsammans med ökad export av mineraler och industrivaror lett liU en kraftig tillväxt av tolalexporten under 1984. Regeringen har i syfte att undvika stora belalningsbalansunderskolt vall att under de senasle åren skära ned importen. Härigenom har handelsbalansunderskoltet vänts till elt belydande överskoll. Den positiva utvecklingen i utrikeshandeln har föranlett regeringen atl genomföra lättnader i importrestriktionerna huvudsakligen till gagn för industrin.

Det statsfinansiella lägel är emellertid alltjämt prekärt med ett belydande budgetunderskott.

Även Zimbabwes skuldsituafion inger farhågor. Landels lotala ullands-skuld motsvarar nästan hälften av bmttonationalprodukten och har tredubblats sedan självständigheten. Skuldljänstkvolen uppgår till 25 % av exportinkomsterna och beräknas öka fill 32 % år 1987.

Regeringen har försökt atl driva en rättvis fördelningspolitik utan atl förändra huvuddragen i den ekonomiska stmkturen. Förbättringar av levnadsvillkoren för de fatfiga på landsbygden har skett bl. a. genom ell jord-omfördelningsprogram och satsningar inom hälsovård och undervisnmg. Regeringen beslutade i maj 1985 alt höja minimilönen och förbättra andra löner. Sysselsättningslägel är ansträngt, då antalet arbelsfillfallen inle ökat sedan självständigheten, samtidigt som antalet invånare i arbetsför ålder har ökat med över en halv miljon.

Sveriges bistånd

Det svenska biståndet tUl Zimbabwe inleddes i och med alt landel blev självständigt 1980. Totalt har t. o. m. 1984/85 ca 400 milj. kr. utbetalats för utvecklingssamarbetet. Del nu gällande samarbetsavialet omfattar budgetåren 1985/86 och 1986/87 och avser en medelsram om 125 milj.kr.för vartdera årel.

Huvudmålen för biståndssamarbetet är alt medverka i Zimbabwes strä
van till social och ekonomisk utjämning och fill att minska landets ekono- 251

miska beroende av Sydafrika. Zimbabwes ekonomi kännetecknas av en     Prop. 1985/86: 100 uppdelning i en väl utvecklad modern seklor och en föga utvecklad lands-     Bil. 5 bygd, där majoriteten av befolkningen lever under svåra betingelser. I syfte att förbättra levnadsvillkoren för de fatliga på landsbygden driver regeringen en ambitiös hälsovårds- och undervisningspolitik. En stor del av det svenska biståndet är slöd till dessa sektorer. Del svenska stödet till en personal- och konsultfond gynnar utjämningssträvandena bl.a. genom studier om utbyggnad av landsbygdsvägar. Det gör även delar av importstödet, t. ex. inköp av bormlmstning för landsbygdens vattenförsörjning. I övrigl används personal- och konsultfonden samt importslödet för all medverka till all Zimbabwe diversifierar och förstärker sin handel och ekonomi, för att på längre sikt minska beroendet av Sydafrika. Förvallningsbiståndel syftar till all förstärka den zimbabwiska förvaltningen och därigenom effektivisera landets utvecklingsanslrängningar. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1984/85

1985/86

Anslag

125,0

125,0

Ingående reservation

81,3

50,2

Summa

206,3

175,2

Fördelning

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

Hälsovård

24,0

33,9

Undervisning (inklusive förvaltnings-

bistånd)

69,4

71,1

Personal- och

konsultfond

26,9

32,5

Importstöd

35,8

37,7

Summa

156,1

175,2

Utgående reservation

50,2

23,0

Under de försia åren av biståndssamarbetet uppstod belydande reservationer som en följd av de problem den nya administrationen ställdes inför. I takt med att rutinerna förbättrats har också utbetalningstaklen successivt ökat.

Hälsovård

Tonvikten inom biståndet till hälsoseklorn ligger på att förbättra primärhälsovården på landsbygden. Delta sker bl. a. genom slöd lill uppbyggnad av dels bostäder till personal inom byhälsovården, dels hälsocentraler. För atl förbättra utbildningen av hälsovårdspersonal används medel för inrättande av två vårdskolor. (Inom nutrilionsområdel ges stöd till ett program för tilläggskost lill ca 200 000 undernärda barn). Del landsomfattande vaccinationsprogrammet bedrivs med svenskt slöd.

252

Prop. 1985/86: 100
Undervisning                                                                d-i   r

Stödet har alllmer kommit att inriktas på att förbättra kvalitet och innehåll i undervisningen. Della sker bl. a. genom fortbildning av primärskolelärare och uppbyggnad av primärskolor i eftersatta områden. Andra viktiga komponenter i stödet är produktion av lokalt anpassade läromedel, som spritts till över I 000 skolor.

Förvaltningsbislånd

Genom förvaltningsbistånd ges stöd till uppbyggnad och förbättring av Zimbabwes förvaltning. Stöd ges bl.a.tiU uppbyggnad av distrikts-och provinsförvaltningarna, fill förvallningsutbildning på kommun- och byni-vån samt lill statistisk och ekonomisk planering. Svenska kommunförbundet, statens institut för personalutbildning (SIPU) och statistiska centralbyrån (SCB) medverkar i detla biståndssamarbete.

Personal- och konsultfond

Denna fond är lill största delen bunden till upphandling i Sverige. Den större delen av fonden används för personal inom vägförvaltningen och konsuUstudier för atl förbällra transportnätet. För att fylla väsentliga luckor inom zimbabwiska myndigheter finansieras via fonden svensk personal, som direkl anställs av Zimbabwes förvaltning. Fonden används också för en utredning av skattesystemet.

Importstöd

Importslödet har hitintills i sin helhet varit bundel till inköp i Sverige. Fr.o.m. 1985/86 lämnas dock en del av importslödet obundet för atl säkerställa internationell anbudsinfordran. Importstödet har i ökande utsträckning kommit att användas för insatser med inriklning på landsbygdsutveckling och för varor som i övrigt kompletterar andra insalser inom biståndssamarbetet.

Bistånd utanför landramen

Ett flertal svenska organisationer bl.a. Afro Art, Lantbmkarnas riksförbund. Svensk volontärsamverkan, Svenska scoutrådel, Sveriges kyrkliga studieförbund och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bedriver utvecklingssamarbete i Zimbabwe och får bidrag för detta. SAREC lämnar stöd till Zimbabwes institut för utveckiingsstudier (ZIDS) och finansierar forskningsprojekt. Del svenska biståndet till det regionala samarbetet i södra Afrika, via SADCC, finansierar en mikrovågslänk, en internationell televäxel och studentbostäder i Harare. U-krediter har beviljats för en kontrollcentral för landets eldistribution och en sprängämnesfabrik. Genom Swedfund ges också slöd till tUlverkning av optimuskök.

253

Andra anslagsposter                                       P™p. 1985/86: loo

                                                     Bil. 5

Regionala insatser

Regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika

Södra Afrika präglades under 1970-lalel av kampen för självständighet i Angola, Mozambique och Zimbabwe saml mol rasism och minoritelsslyre i Sydafrika och Namibia. Ett nära politiskt samarbete utvecklades mellan de s.k.frontstaterna i regionen (Angola, Botswana, Mozambique, Tanzania och Zambia), framför alll i kampen för Zimbabwes självständighet. Efter Zimbabwes frigörelse förbättrades förutsättningama för ell ekonomiskl samarbete mellan staterna i regionen. Ett sådant samarbele inleddes 1980 inom ramen för konferensen för utvecklingssamarbete i södra Afrika (SADCC). Förutom frontstaterna deltar även Lesotho, Malawi och Swaziland.

Målet för SADCC är bl. a. atl minska beroendet av Sydafrika när det gäller (ransporter, sysselsättning, kapital, teknologi och handel. Bildandet av SADCC måste anses som ett bakslag för Sydafrikas egna planer på aU förstärka sin roll i regionen. Sydafrika har svarat med väpnade attacker eUer stöd till sabotageaktioner i grannländerna. En del av dessa aktioner har varil riktade mol transportleder, hamnar och oljeraffinaderier. De direkta och indirekta koslnaderna för Sydafrikas destabilisering av SADCC-länderna har för åren 1980-1985 beräknats lill 7 miljarder US-dollar. Detla motsvarar en fjärdedel av SADCC-ländernas sammanlagda exportintäkter.

SADCC:s arbetsmetod är att samarbeta om konkreta projeki, utan atl bygga upp mellanstatliga institutioner. En Iransportkommission inrättades i Maputo 1981 och etl SADCC-sekrelarial i Gaborone 1982. För de övriga sektorerna sköts samordningen av de olika länderna med hjälp av enheler i respektive fackminislerier. Tretton samarbetsområden har hitfiUs fastlagts, av vilka Iransporter och kommunikationer är de viktigaste. Trots att SADCC endast har funnits i några få år omfattar verksamheten redan ett slort antal projekt. Utvecklingen har varit snabb med tanke på alt länderna i södra Afrika under 1980-talet haft all brottas med stora ekonomiska problem, torka och andra naturkatastrofer samt - inte minst - Sydafrikas aggressionspolilik. Några anledningar fill atl SADCC-samarbetet har fungerat så väl är dels att det har hög politisk prioritet i medlemsländerna, dels att den pragmatiska projektinriktningen, med lönsamhets- och effektivitetskriterier, lyfts fram. Till della kommer all hotet från Sydafrika tvingat länderna samman och gjort atl ideologiska skUlnader tonats ned.

Inom det mest centrala samarbetsområdet - transporter och kommuni
kationer - var i början av 1984 drygt 100 projeki under genomförande eller
beredning. Dessa projekt har en total kostnad av ca 6 miljarder kronor.
Redan i mitten av 1983 fanns del regionala projekt under genomförande i
samfiiga SADCC-länder och inom alla delområden av transport- och kom- 254

munikalionssektorn. Bidragande liU della resultat är del tekniska bistånd     Prop. 1985/86:100 som Sverige och övriga nordiska länder släUl lill Iransportkommissionens     Bl'- 5 förfogande.

Sveriges bistånd

En särskild anslagspost för slöd fill regionalt samarbele infördes 1981/82 då 60 milj. kr. anslogs. Budgetåret 1982/83 höjdes anslagsposten tUl 100 milj. kr., varav 15 milj. kr. för Östafrikanska utvecklingsbanken, (EADB). Fr.o.m. budgetåret 1983/84 fick SADCC-biståndet en egen finansiell ram på 115 milj. kr efter att ha belastat anslagsposten Regionala insatser. Det totala planeringsutrymmet för treårsperioden 1985/86 - 1987/88 uppgår tiU ca 561 milj. kr., inklusive lidigare outnyttjade anslag. HitfiUs har ca 88 milj. kr utbetalats lill olika SADCC-projekl.

Del svenska stödet är koncentrerat fill transport- och kommunikafions-seklom, energiområdet samt forskningssamarbete genom SAREC. Insatserna motiveras huvudsakligen av tillväxt- och oberoendemålen, medan övriga mål för biståndet kommer i andra hand. Svensktillverkad utmstning och svenska tjänster har i stor utsträckning använts i insatserna.

Etl telekommunikafionsprojekl slutfördes under 1984/85. Det består av mikrovågslänkar mellan Botswana och Zimbabwe, varigenom dessa länder har anslutits lill det panafrikanska telenätet och blivit oberoende av Sydafrika för sin teletrafik. SIDA förvahar ell nordiskl stöd lill den tekniska enheten vid SADCC:s transport- och kommunikationskommission i Mogambique. Vidare har en huvudväg i Swaziland lUl den mogambikiska gränsen finansierals tiUsammans med Afrikanska utvecklingsbanken. Bidrag lill elt civilt passagerarplan har utgått för att flygbolaget i Lesotho skall kunna utföra egna flygningar lUI orter utanför Sydafrika. Under 1985/86 koncentreras insalserna på några slörre projeki. Hit hör anläggningsarbeten och upprustning av hamnen i Dar es Salaam i Tanzania för 120 milj.kr., uppmstning av navigalionshjälpmedel längs Mogambiques kust för 50 milj.kr., uppmstning av Tazara-järnvägen för 50 milj.kr., utbyggnad av signalsystem för Botswanas järnväg för 60 milj. kr. samt uppförande av en internationeU telefonväxel i Maputo, Mogambique. Frånsett transporter och kommunikationer har svenskstödda insatser och studier avsett ett regionall markvårdssekrelarial och regional läramtbUdning. Sverige har åtagit sig atl bekosta elt antal studier på energiområdet, t. ex. kraftöverföring från Mogambique tUl Malawi och en studie av underhållsbehov av slörre kraftstationer i hela SADCC-områdel samt annat samarbele på energiområdet.

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Under anslaget för humanitära insatser i Latinamerika utbetalades budgetåret 1984/85 121 milj. kr. Därav utnyttjades 46 milj. kr. för ändamål i Centralamerika. För budgetåret 1985/86 har 125 milj. kr. anvisats.

Anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika inrättades 1976/77.
Därmed befästes det stöd, främst till flyktingar och repressionsoffer inne i 255

landet, som inleddes med katastrofmedel efter militärkuppen i Chile 1973.    Prop. 1985/86: 100 Det humanitära stödet har sedermera utvidgats tiU att omfatta utsaUa    Bil. 5 grupper och familjer i flertalet länder i Lafinamerika där mänskliga rättigheter kränks. Betydande belopp kanaliseras tUl offer för förtryck i södra Latinamerika samt lill centralamerikanska länder såsom El Salvador och Guatemala.

Stöd lämnas till insatser för försvar av mänskliga rättigheter och för verksamhet som direkt eUer indirekt bidrar tiU en demokratisk samhällsutveckling. Bl. a. används medel för nödhjälp tUl interna och externa flyktingar, rättslig och medicinsk hjälp tiU polifiska fångar och deras anhöriga, efterforskning av fängslade och försvunna, dokumentation av brott mot de mänskliga rättigheterna och för stipendier samt underhållsbidrag till familjer, vUkas försörjare har fängslats eller dödats. I några fall lämnas slöd fill mindre verkstäder för att främja sysselsättning och Ull barnbespisningar saml s. k. folkmatsalar i slumområden, liksom fill daghem för barn fiU politiskt förföljda. Under de senaste åren har demokratiskt valda regeringar tillträtt i Argentina, Bolivia och Uruguay, varför behoven av humanitära insatser förändrats. För att under en kortare övergångsperiod underiäUa återanpassningen lämnas stöd tiU frigivna fångar, anhöriga tiil försvunna, psykiskt skadade barn samt tUl återvändande flyktingar, bl. a. i Argentina och Umguay.

Biståndet förmedlas av svenska och internationeUa enskilda organisationer, som ansökt om bidrag för humanitära insatser i Lafinamerika. Bland dessa organisafioner kan nämnas Arbetarrörelsens inlernafionella centmm, Diakonia/Frikyrkan Hjälper, Kyrkornas världsråd, Lutherhjälpen, Rädda barnen. Röda korset. Svenska kyrkans mission och World University Service. Ansökningarna bereds av beredningen för humanitärt bistånd.

Situafionen i Centralamerika har de senasle åren påkallat insalser av nödhjälpskaraktär för atl hjälpa ett ökande antal flyktingar atl överleva. Den del av det humanitära biståndet som har utgått till Centralamerika har därför ökat gradvis. Som en följd av inbördeskriget i El Salvador har över 60000 personer dödals, varav 50000 civila. Nära 20 % av El Salvadors befolkning, vilkel motsvarar en miljon av lotall 5 miljoner invånare, har flytt sina hem undan kriget. Hälften har flytt landet, medan resten (525 000) bor i flyktingläger eller nybyggarbosältningar. I Guatemala är lägel för de mänskliga rättigheterna fortsalt aUvariigt, vilket bl. a. yurar sig i övergrepp på civilbefolkningen och förföljelse av politiskt och fackligt aktiva. Enligt en beräkning av FN:s flyktingkommissarie var antalet flyk-fingar i Centralamerika i juni 1985 346 000, varav merparten var salvadora-ner. Av dem bistods endast 106 000 av flyktingkommissarien, varav 33 800 från El Salvador, 41 000 från Guatemala och 28 000 från Nicaragua. FN:s flyktingkommissarie har inte mandal atl bistå de människor i regionen som är hemlösa i del egna landel. Hjälpbehoven bland dessa människor är stora samtidigt som de i hög grad måsle lila lill humanitär hjälp från andra länder och hjälporganisationer.

Under de senaste åren har arbetet med det humanitära biståndet i
Latinamerika vunnit ökad stadga. I Centralamerika planeras de slörre        256

insalserna på årsbasis och i Sydamerika har mtinerna förbättrats, bl.a. Prop. 1985/86: 100 genom samarbetsavtal mellan SIDA och de större moltagarorganisafioner- Bil. 5 na. I synnerhet i Centralamerika har kapaciteten hos mottagande och förmedlande organisationer ulvecklals, vilket skapat fömtsättningar för ökade hjälpinsatser. Framför allt i El Salvador har del humanitära biståndet bidragit lill att stärka motlagargmpperna och ge dem ökad prestige i arbetet för fred och mänskliga rättigheter.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

De två senasle åren har motsättningarna i det sydafrikanska samhällel på ell allt bmtalare sätt kommit i dagen. Regeringen har klart visat atl den inle avser genomföra en avveckling av apartheidsyslemel. Den svarta befolk-ningsmajorilelen har lika klart visal all man inte längre tolererar en rasål-skillnadspolitik. Regimen har valt alt med våld och terror försöka krossa och splittra del växande apartheidmotslåndel. I en snabbi växande takt blir alltfler människor i och utanför Sydafrika offer för apartheidsyslemel och regimens meloder att vidmaklhålla detla.

Del svenska humanitära biståndet i södra Afrika ulgör elt stöd till offer för och motståndare mot apartheidsyslemel. Biståndet omfattar bl. a. stöd lill uppbyggnad av folkliga organisafioner, såsom fackföreningar och kyrkor, rättshjälp fill fängslade apartheidmotståndare och deras familjer, flyktinghjälp, stipendier, utbUdningsinsatser samt informalion och forskning. Bidragen kanaliseras dels som direkta bidrag till de bägge befrielserörelserna SWAPO:s (South West Africa Peoples Organisaiion) och ANC:s (African National Congress) humanitära verksamhel, dels fill svenska och internationella enskilda organisationer.

Del svenska humanitära biståndssamarbetet med SWAPO inleddes redan 1970/71 och hittills har ca 260 milj.kr. utbetalats. För budgelårel 1985/86 har 50 milj. kr anvisats för SWAPO. Huvuddelen av biståndet har använts för inköp av fordon och dagliga förnödenheter, som kläder, livsmedel, mediciner lill de ca 50 000 namibiska flyktingar som finns i Angola och Zambia. En ökande andel av biståndet används för olika utvecklingsprojekt i flyktinglägren, såsom utbildnings- och hälsovårdsinsatsen i Kwanza-Sul-lägrel i Angola. Stöd ges också lill bl. a. jordbruksprojekt, för all öka självförsörjningsgraden i flyktinglägren, och till uppbyggnad av en fordonverkslad. I och med alt biståndssamarbetet alltmer antagit projektkaraktär, har eftersläpningar i utbetalningarna uppkommit. Detta är elt utslag av de svårigheter en befrielserörelse ställs inför då den tvingas verka i ett annal land.

Biståndssamarbetet med ANC har pågått sedan 1972/73 och ca 185
milj.kr. har utbetalats. För samarbetet 1985/86 har 43 milj.kr.anvisats.
Även biståndet till ANC används huvudsakligen för inköp av dagliga
förnödenheter för försörjning av sydafrikanska flyktingar. En viss projekt
verksamhet har inletts, lill slörsta delen inom jordbrukssektorn. Svenskt
stöd kommer alt ulgå till uppbyggnad av ell slörre jordbruks- och byut-
vecklingsprojekl i Dakawa, Tanzania. Biståndet innefattar bidrag tUl admi- 257

nistration, information och transporter. Medel ulgår också för ett särskilt    Prop. 1985/86: 100 program för stipendier i Sverige, inom vilket f. n. förskole- och primärsko-    Bil. 5 lelärare från ANC deltar.

Det övriga humanitära biståndet rör insalser för offren för och motståndare mol apartheidsyslemel, förmedlat av olika enskilda organisationer. Dessa organisafioners ansökningar behandlas av beredningen för humanitärt bistånd som avger rekommendationer till regeringen för insatser överstigande 3 milj. kr. och till SIDA för insatser dämnder. En strävan har under de senaste åren varit dels atl bredda anlalet kanaliserande organisationer, dels att i högre grad involvera svenska enskilda organisationer.

En stor del av det övriga humanitära biståndet avser insatser för stipendieverksamhet och utbildning. Huvuddelen används för flyktingsiipen-diater, genom bl.a. World University Service, African Educational Trust och United Nafions Educational and Training Programme. Stöd lämnas också inne i Namibia och Sydafrika, för universitelsstipendier, korrespondensundervisning, kvällskurser, fackliga kurser och allernaliva utbildningsinsatser.

De sydafrikanska kyrkorna har en viktig ställning i Sydafrika och inom apartheidmotslåndel. Slöd ges till olika kyrkliga aktiviteter, som samlings-centrum, socialt arbete och utbildningsinsatser, genom bl.a. Diakonia/ Frikyrkan Hjälper, Lulherhjälpen, Svenska Ekumeniska Nämnden och Svenska Kyrkans Mission.

Det sydafrikanska förtrycket får till följd elt växande antal politiska fångar. För att de skall få möjlighet till försvar ges stöd tiU advokathjälp, och även till all upprätthålla de drabbade familjernas försörjning, genom bl. a. Inlernalional Defence and Aid Fund och United Nations Trust Fund.

Fackföreningsrörelsen blir en allt viktigare faktor i antiapartheidrörelsen och stöd till denna sker genom LO/TCO:s biståndsnämnds försorg.

Spridning av informalion och forskningsresultat om situafionen i Sydafrika är betydelsefuU för atl öka medvetenheten om apartheidsyslemel. Därför stöds sådan informalion såväl i som utanför Sydafrika. Organisationer som svarar för informationen och får stöd är bl.a. Arbetarrörelsen Internationella Centrum, Calholic Institute for International Relations och Afrikagmpperna i Sverige.

Bland andra organisationer som förmedlar svenskt humanitärt bistånd till offer för och motståndare mol apartheidsyslemel i södra Afrika kan nämnas Brödet och Fiskarna, Centerns Ungdomsförbund, Emmausrörel-sen, FN:s Namibiafonder, Folkpartiels Kvinnoförbund och Svenska Lärarförbundet.

Katastrofbistånd

Anslagsposten Katastrofer m.m.uppgick under budgelårel 1984/85 till 360,8 milj.kr. Av della belopp och reserverade medel om 20,9 milj. kr. från föregående budgelår har 381,5 milj.kr tagits i anspråk för elt 100-lal insatser.

Den synneriigen svåra försörjningssituationen i stora delar av Afrika har
motiverat ökat katastrofbistånd med både kort- och långsiktig verkan tUl

en rad afrikanska länder. Insatser med långsiktig och förebyggande verkan    Prop. 1985/86: 100 har i försia hand inriktats på programländer och är avsedda atl komplettera    Bil. 5 det reguljära utvecklingssamarbetet. Nära 3/4 av anslagsposten har utnyttjats för insatser i eU tjugotal afrikanska länder. Andelen av biståndet som ges lill Afrika har ökat under 1984/85.

Etiopien har erhållit omkring 1/4 av anslagsposten. Andra stora mottagare av katastrofbistånd är Mogambique, Sudan, Angola och Zimbabwe.

Enskilda organisationer utgör det viktigaste instrumentet för katastrofinsatser. Nära hälften av anvisade medel har avsett insalser av varierande sloriek i svenska, enskilda organisationers regi. Svenska röda korset, är tillsammans med de internationella röda korsorganisationerna, den i särklass största bidragsmotlagaren med ca 78 milj. kr., vilkel är någol mer än vad som utgått till övriga enskilda organisationer lillsammans. Nära 20 % av under året anvisade medel har kanaliserats via FN:s fackorgan.

Bistånd till flyktingar och hemlösa utgör alltjämt ell vikiigi inslag i del svenska katastrofbiståndet, med ca 40 % av anvisade medel. I flera afrikanska länder är det emellertid svårt alt göra en distinktion mellan krigsflyktingar och människor som pä grund av t. ex. torka drivits på flykt från sina bosättningsområden.

Specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-ljänsl har under årel avslutat sitt arbete för UNICEF i Mali samt i samverkan med UNHCR inlett en insats i östra Sudan avseende ulbyggnad av eU läger för etiopiska flyktingar.

Beslutade insatser (milj. kr. )

Budgetåret   1 juli -
Destination                                                   1984/85    1 okt 1985

AFRIKA

Svenska röda korset/Internationella

rödakorskommittén för hjälp och

skydd till konfliktdrabbade                               13     40

Svenska röda korset/Rödakors-

föreningarnas förbund för hjälp

till torkdrabbade                                                15,5    15,5

UNHCR för flyktingbistånd                                17,0    20,0

UNICEF (Mauretanien, Niger)                            4,0

OAU, bidrag till fond för                                                      9,0

torkdrabbade

Algeriet

Rädda barnen för hjälp till

västra Saharas flyktingar                                   8,0

Svenska röda korset/Inter
nationella rödakorskommittén
västra Saharas flyktingar                                   1,5

259

Beslutade insatser (milj. kr.)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Destination

Budgetåret 1984/85

1 juli -1 okt 1985

Angola

transportinsats utsädesinsats insatsvaror för jordbruket Svenska röda korset/Internationella rödakorskommittén för hjälp och skydd till konf1iktdrabbade

5,0 2,0 3,0

2,0

Botswana

vattenförsörj ning

Lutherhjälpen, vattenförsörjning,

rådgivning

Etiopien mediciner

insatsvaror för miljö och vattenvård transportinsats veteleverans utsädesinsats

Svenska röda korset/Etiopiska röda korset hälsovård och matutdelning Svenska röda korset/Internationella rödakorskommittén för hjälp och skydd till konf1iktdrabbade Lutherhjälpen veteleverans Lutherhjälpen livsmedelsdistributioner Lutherhjälpen livsmedel, mediciner

Lutherhjälpen veteleverans World University Service utbildning flyktingar Lutherhjälpen livsmedel, matolja Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) livsmedel, eritreaner EFS livsmedel, tigreaner EFS transportinsats, livsmedel insatsvaror, eritreaner EFS transportinsats, livsmedel insatsvaror, tigreaner Eritreagruppen, mediciner UNICEF, livsmedel Svenska specialenheten för katastrofhjälp, FN-samordnare Lutherhjälpen, flygtransport-insats

markvårdsproj ekt mobil reparationsverkstad

Guinea-Bissau

insatsvaror för livsmedelsindustrin betalningsbalansstöd

Kap Verde

mark- och vattenvårdsinsatser

8,0 1,9

1,15

5,0

4,0

10,0

4,0

4,0

8,0 9,0

2,0 3,0

0,23 4,0

4,0 4,0

T,O

7,0

0,22

2,5

1,0

2,0 8,5

5,0

7,5

18,0

2,0

260

Destination

Beslutade insatser (milj.kr.)

Budgetåret   1 juli -1984/85    1 okt 1985

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Kenya
veteleverans                                                        3,0

Svenska röda korset/Röda kors
föreningarnas förbund
livsmedel, matolja                                               0,55

Lesotho
utsädesinsats                                                      3,0

konsultinsats, spannmåls-
och oljelagring                                                     1,5

Mali

Svenska röda korset/Röda kors-
föreningarnas förbund, matolja                           1,35
Diakonia livsmedel, transporter                         1,0

Marocko

Svenska röda korset/Röda kors
föreningarnas förbund, livsmedel,
tilläggskost                                                          1,0

Mauritanien

Diakonia (se även Afrika UNICEF)                    O,35

Mogambique

insatsvaror, jordbruket                                    10,0

veteleverans                                                        9,0

utsädesinsats                                                      9,0
Lutherhjälpen utsäde, insatsvaror

för j ordbruket                                                      1,4

Niger

Se Afrika UNICEF

Senegal

Diakonia medicin, matproduktion        0,35

Seychellerna

matolja                                                                 2,0

Somalia
EFS, etiopiska flyktingar                                     0,885

Sudan

Svenska specialenheten för

katastrofhjälp, logistikinsats                              0,065

EFS/UNHCR flygtransport och förnödenheter för etiopiska flyktingar      3,0 EFS insatser för etiopiska

flyktingar                                                            10,0

Svenska specialenheten för kata
strof hjälp/UNHC3l utbyggnad av
flyktingläger och hälsoinsats                             8,0

Tanzania

transportinsats lastfordon

reservdelar                                                          5,0

261

Beslutade insatser                   POp. 1985/86: 100

(milj.kr.)                             Bil. 5

Budgetåret   1 juli -
Destination                                     1984/85    1 okt 1985

Tchad

Svenska röda korset/Röda korsföreningarnas förbund, livsmedel        2,0 Diakonia livsmedel, fordon, verktyg      1,0 Rädda barnen/UNICEF

hälsoinsats mobila team                        0,75

Pingstmissionens u-landshjälp
flygtransport utsäde                             0,645

Zambia

utsäde, insatsvaror för jordbruket       5,0
utsäde                                                 3,0

Lutherhjälpen, livsmedelsdistri
bution och vatteninsats                         1,3

Zimbabwe
beredskapsarbeten, transport m. m.       5,0
Lutherhjälpen vatten- och jord
bruksinsats                                          4,5
Svenska röda korset/Rödakorsföre-
ningarnas förbund, utspisningsprogram
för flyktingar från Mogambique              1,3

ASIEN

Afghanistan

Svenska afghanistankommittén

hälsoinsatser                                       6,5

Svenska afghanistankommittén

livsmedelsinsats                                   2,0

Bangladesh

Diakonia, översvämning                        1,376

Svenska röda korset/Rödakors-

föreningarnas förbund översvämning       0,455
Diakonia, återuppbyggnad efter cyklon    0,75
Svenska röda korset/Rödakors-
föreningarnas förbund, återupp
byggnad efter cyklon                            1,35
Pingstmissionens U-landshjälp nöd
hjälp och återuppbyggnad efter
cyklon                                                 1,1
Lutherhjälpens rehabilitering
efter cyklon                                          1,0

Filippinerna

Svenska röda korset/Inter
nationella rödakorskommittén,
nödhjälp åt hemlösa                             1,5

Diakonia, tyfon-
rehabilitering                                        1,1

Indien
Lutherhjälpen översvämning                  1,4

Iran/Irak
Svenska röda korset/Inter
nationella rödakorskommittén
för hjälp och skydd åt krigs-
drabbade, 1984 års program                 5,0

Svenska röda korset/Inter-                                                                                  262

nationella rödakorskommittén för
hjälp och skydd åt krigsdrabbade, 1985
års program                                         5, O

Destination

Beslutade insatser (milj.kr. )

Budgetåret   1 juli -1984/85    1 okt 1985

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Kampuchea FN:s program för Kampuchea FAO UNICEF UNHCR WFP

Svenska röda korset för hälsoinsats

12

(5,5) (3) (2) (1,5)

2,0

1,6

Laos

UNHCR för hjälp till återvändande

flyktingar                                                              0,5

Pakistan

Reservdelar lastbilar (UNHCH)                          0,45

vmCR för insatser för

afghanflyktingar                                                   4,0

UNHCR/Världsbanken flykting
insats                                                                   2,0
Svenska röda korset/Inter
nationella rödakorskommittén,
flyktinginsats                     4,0
Svenska röda korset/Röda kors-
för en i ngEir nas förbund, sjukvårdsinsats   1,2

Sri Länka
Ungdomens nykterhetsförbund för
hjälp till konfliktdrabbade                                   1,0

Vietnam

Insatsvaror för jordbruket efter

tyfon                                                  3,0

UNHCR familjeåterföreningsprogram       0,5

MELLANÖSTERN

Libanon Svenska röda korset/Internationella rödakorskommittén för krigsdrabbade Palestinagrupperna för sjukvårdsinsats Rädda Barnen för psykosociala insatser bland krigsdrabbade barn

LATINAMERIKA

UNHCR, flyktinginsatser

2,5 0,452

1,1

4,0

Chile Diakonia, drabbade

insatser för jordbävnings-

0,5

Nicaragua

Swedish Co-operative Centre insatser för konfliktdrabbade Svalorna, tält för hemlösa Veteleverans

5,0    5,0 0,19 15,0

263

Beslutade insatser                   P™P. 1985/86: 100

(milj.kr. )                            Bil. 5

Budgetåret   1 juli -
Destination                                     1984/85    1 okt 1985

ÖVRIGT

Svenska röda korset för katastrof
beredskapslag                                      2,0
Svenska röda korset för smärre
katastrofer                        3,0
Svenska röda korset administra
tionsbidrag 83/84                                 1,024
WFP, extra matolja till inter
nationella beredskapslaget            10,0
Utvärdering av katastrofbiståndet       0,095
Fraktfond                        0,5
Independent Commission on Inter
national Humanitarian Issues,

flyktingstudie                                                   1,0

Svenska specialenheter för katastrofhjälp, utbildning

och information                                                0,5

UNRWA extra bidrag                                         5,0

Summa                  381,487 125,1

264

Försöksverksamhet och metodutveckling m. m.   „.,

Anslagsposten Försöksverksamhel och metodutveckling m. m. omfattar två delposter: Försöksverksamhel och metodutveckling, som lidigare benämndes Ämnesinriktad verksamhet och Insatsförberedelser och resultat-värdering, lidigare under anslagsposten Särskilda program.

Delposter

Anvisat

(milj.

kr.)

1984/85

1985/86

Försöksverksamhet och

metodutveckling (FoM)

117,6

136,0

Insatsförberedelser

och resultatvärdering

23,0

27,0

Summa

i40,6

163,0

Försöksverksamhet och metodutveckling (FoM)

Verksamheten har under 1984/85 ylleriigare knutils fill behoven inom del landprogrammerade biståndet och koncentrerats lill allt färre insalser. Den ger utrymme för en experiment- och försöksverksamhel, som normall inte kan rymmas inom enskilda landprogram.

Samarbetet bedrivs med FN-organ, andra mellanstatliga organ saml institutioner och företag i Sverige. Verksamheten är avsedd för områden, där de internationeUa insalserna bedömls vara olillräckliga. De flesta insalserna syfiar lill att förbättra situationen för den fattigare delen av landsbygdsbefolkningen. Planerad fördelning av medel för den ämnesinriktade verksamheten

(milj.   kr.)

(1) Exkl.   5 milj.   kr.   som har utbetalats till SAREC 18   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Ämnesområde

1984/85

1985/86

Miljö- och markvård

30,9

37,4

Energi

13,8

12,9

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

16,0

18,8

Landsbygdens vattenförsörjning

1,2

0,8

Hälsovård

14,9

9,9

Befolkningsfrågor

-

6,5

Byggnads-, anläggnings-

och industriell teknik

7,1

11,2

Undervisning

11,3

14,9

Massmedia och kultur

3,8

4,7

Kvinnor och utveckling

6,3

7,6

Internationell upphandling

2,2

2,4

Sparfrämjande verksamhet

1,2

1,4

Utvecklingsalternativ

3,3

4,6

Övrigt

0,6

2,9

Summa

112,6(1)

136,0

265

Prop. 1985/86: 100
Miljö- och markvård                                                        pji

En stark koncenlralion har skett lill markvård och naturresursfrågor. Målsättningarna med arbetet är främsl att finna alternativa lösningar t. ex. vad gäller markanvändning, inleda nya verksamheter l.ex. samodlingsformer mellan träd och grödor (agroforestry), öka informationsflödet till allmänhet och beslutsfattare för att öka förståelsen för dessa frågor, och genom konkreta fäkförsök visa atl metodik och teknik kan anpassas till lokalsamhällen med olika förutsättningar.

Investeringar i miljövård är som regel långsiktiga, medan u-ländernas krav på snabb lönsamhet den senasle liden har ökat. Arbetet med atl höja områdets prioritet har därigenom inle underlätlats. Insikten om att markvård kan åstadkomma positiva resullal redan på kort sikl har dock ökat.

Förutom fortsall stöd fill ännu inle avslutade insalser, l.ex.markvårds-och byskogsprogrammet i Sahel, kommer nya insalser under 1985/86 bl. a. atl avse inventering av naturresurser med hjälp av satelliter.

Energi

Oljeimportens höga andel av exportintäkterna är för de flesta u-länder elt av de allvarligaste problemen och har i hög grad bidragit till atl öka skuldbördan. Landsbygdens energibehov och -problem underskattades länge. Insikten har dock ökat om att u-länderna behöver billig energi, ofta från alternativa källor, med ny teknik och en integrerad energiplanering.

Under 1985/86 kommer verksamheten atl inriktas på bl.a. energianalys och energiplanering, energihushållning, teknikutveckling och -överföring, kurser, seminarier samt publikationer.

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

Under perioden 1972-1982 har livsmedelsproduktionen per capita i Afrika minskal. Endast elt fåtal länder söder om Sahara har lyckats öka livsmedelsproduktionen i takt med folkökningen. Till försörjningens problem hör konsumtionen av brännved och del minskande skogsbeståndet, som bidrar till erosion med dess negativa inverkan på jordbruket.

Under budgetåret 1985/86 ägnas särskild uppmärksamhet åt akvakultur, marknadsföring och prispolitik, folkligt deltagande samt resursbasutveckling.

Landsbygdens vattenförsörjning

Verksamheten har på vallenförsörjningens område hiuills inriktats på förstärkning av u-ländernas planering, ökat folkligt dellagande, anpassad teknik, uppmstning av befintliga anläggningar saml ulbildning, drift och underhåll.

Under 1985/86 genomförs seminarieverksamhet för att vidareutveckla
tekniken för vatlenlagring i sandbäddar, grundvattenundersökning genom
fjärranalys (Botswana), slöd till lokal produklion av handpumpar (Etio-       266

pien) samt breddning av del institutionella samarbetet. En viktig kompo-    Prop. 1985/86: 100
nent utgörs av metodutveckling och utvärdering.                Bil. 5

Hälsovård

1985/86 års program innebär fortsatt satsning inom områdena primärhälsovård, nutrition, handikapp saml resursbasulveckling och ulvärdering.

SIDA samarbetar på hälsoområdet med Världshälsoorganisationen (WHO), andra internationella organ och svenska organisationer. Kontakterna med svenska organisationer har ökat under de senaste åren.

Grundläggande för arbelel är alt i nära samarbete med berörda organisationer och i dialogen med programländerna främja ell integrerat synsätt på hälsa.

Befolkningsfrågor

I samband med befolkningskonferensen i Mexico 1984 fick befolkningsfrågorna förnyad aktualitet. Del ledde lill etl ökat antal framställningar om slöd. SIDA har inlett samarbete med en rad organisationer. Exempel är Population Council, Internafional Commillee on Management of Popula-lion Problems (ICOMP), Global Commillee of Parliamenlarians on Population and Development och Inter Press Service (IPS). SIDA har också utökat samarbetet med Inlernalionella familjeplaneringsfederalionen (IPPF).

Byggnads-, anläggnings- och industriell teknik

Viktiga områden för biståndet är anpassad teknik, utbildning av småföretagare, tekniköverföring inom prioriterade industrigrenar, ulbildning i underhåll och kvalitetskontroll, industriellt rättsskydd samt standardisering.

En avsevärd utvidgning av programmel sker under 1985/86. Ökningen motiveras i huvudsak av behovel av underhåll av maskiner och utrustning. SIDA avser alt göra en större insats på detta område genom SWEDEC International AB. Fortsatt stöd kommer också att lämnas lill utveckling av arbetsintensiva metoder för vägunderhåll i Afrika i samarbele med ILO, småförelagamlbildning och ulbildning i palenträltsfrågor.

Undervisning

Verksamheten inom della område koncentreras till fem delområden: utbildningsplanering och administration, yrkesinriktad utbildning på landsbygden, idéspridning, regionala program för förvallningsutbildning samt ulveckling av den svenska resursbasen.

Av särskill intresse är de insalser som avser utbildning genom produktion, ulbildning för landsbygdens behov i östra och södra Afrika saml förvallningsutbildning i Afrika som har direkl anknytning till programländerna.

267

Massmedieutveckling och kulturstöd

Inom massmediaområdet slår slödel fill IPS i centrum. Samarbete med International Program for the Development of Communicalion (IPDC) har inletts. Inom kulturområdet genomförs ell trettiotal smärre insatser såsom bokutgivning och biblioteksverksamhet, folkteater, konst och konsthantverk, musei- och utstäUningsverksamhet m.m.

Kvinnor och utveckling

SIDA stöder en rad internationella organisationers aktiviteter på kvinnoområdet. Verksamheten skall i framfiden även inriktas på eftersatta och angelägna områden av belydelse för kvinnor i mottagarländerna.

Inom hälso-, undervisnings-, landsbygdsutvecklings- och energisektorerna arbetar SIDA för att hänsyn skall tas till kvinnoaspekterna. För att nå uppställda mål behövs komplettering med insatser finansierade från denna anslagspost. Tre områden har identifierats inom vilka särskilda insatser för kvinnor behövs, bl. a. som en förstärkning av det landprogrammerade biståndet. De avser krediter, uppbyggnad av sakkunskap och stöd lill förvaltningsorgan och organisationer som bedriver övergripande arbete.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Internationell upphandling

Brisler i den offentliga upphandlingen och importhanleringen ulgör i de flesta av Sveriges programländer dels etl allvarligl hinder för deras försörjning med oumbärliga varor, dels en svårighet för att genomföra planerade biståndsinsatser. Det aktuella programmet syftar på längre sikl lill alt nå effektivare importhantering, sakkunskap hos inköparna, bättre behovs-planering och bättre materialadministrativa rutiner. Insatserna skall bidra lill ökad produktkännedom och kunskap om alternativa leveranlörskällor saml följsamhet lill etablerade upphandlingsregler.

Samarbetet med ITC fortsätler dels som stöd till dess "import manage-menl"-verksamhel, dels genom metodutveckling för alt möjliggöra fömn-dersökningar och projeklberedning i av SIDA anvisade länder och dels genom utveckling av undervisningsmaterial. Vidare utnyttjas ITC som exekufivorgan för långsiktiga utbildningsprogram i enskilda mottagarländer som komplement till SIDA-finansierade sektorprogram och importstöd.

Sparfrämjande verksamhet

Den sparfrämjande verksamhet som med stöd av SIDA bedrivits av Svenska Sparbanksföreningen (SSBA) har skapat förbättrade förutsättningar för insalser i enskilda länder och regioner. Ett framgångsrikt arbete har ägt rum för atl väcka medvetande om det inhemska sparandets belydelse för utvecklingssamarbetet och skapa opinion för bislåndsgivning.

Under budgetåret 1985/86 genomförs förberedelser som förväntas leda   268

tUl konkreta insatser, i första hand i Botswana, Kenya och Sri Länka.

Prop. 1985/86:100
Utvecklingsalternativ                                                      gji

Verksamheten inom della område beslår huvudsakligen av studier och utredningar om vikliga problem i utvecklingsprocessen och utvecklingssamarbetet.

Stöd ulgår också under 1985/86 lill Dag Hammarskjöldfonden och Inlernafionella stiftelsen för alternativ ulveckling (IFDA).

Ett par forskningsprojekt har påbörjats i samarbete med Världsbanken, etl om landsbygdsutveckling i Östafrika och ett om förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och inkomstfördelning.

Övrigt

Under denna rubrik anvisas medel, främsl för alt kunna möta den ökande efterfrågan på stöd ål verksamheter som avser atl främja demokrati och mänskliga rättigheter. Ansökningar om sådant bistånd avser ofta mölen och seminarier i Sverige för all förbällra kontakterna med svenska organisationer och institutioner. I de flesta fall är enskilda organisafioner förmedlare av sådant bistånd.

Insatsförberedelser och resuttatvärdering

Under denna delpost disponerar SIDA medel avsedda all i första hand tillfälligt förstärka SIDA:s och bislåndskontorens personal. Medlen används vid beredning, kontroll och utvärdering av program och insalser som bekostas eller avses finansieras med svenska biståndsmedel. En slor del av verksamheten sker i samarbete med institutionella konsulter, bl. a. Sveriges lantbruksuniversitet, fiskeristyrelsen, Slockholms universitet, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg.

Enskilda organisationer

Stödet lill de enskilda organisationerna har flerdubblats sedan 1974/75. Denna ökning har skett i takt med all organisationernas kapacitel ökat.

Under 1984/85 utbetalades sammanlagt 279,8 milj.kr.av tolalt tUlgängliga 307,6 milj. kr. Reservationerna har under senare år uppgått lill ca 15 % av anslaget.

Bidragen fördelades 1984/85 på 75 olika länder, främsl i Afrika. De sex största mottagarländerna var:

1984/85 milj. kr.

Indien                                                                   21

Tanzania                                                               17

Kenya                                                                    14

Zaire                                                                     ll

Nicaragua                                                             11                                                                                 -

Argentina                                                              8                                                                                    '""

Missionsorganisationerna   mottog   den    största   delen   av   bidragen,     Prop. 1985/86: 100 120 milj.kr. De humanitära organisationerna erhöll 40 milj.kr. Bidragen     Bil. 5 Ull fackliga och kooperativa insatser var 35 milj. kr. resp. 11 milj. kr.

Liksom lidigare år har stödet i huvudsak använts lill hälsovårds- och utbildningsprojekt. Slödel fill landsbygdsulvecklingsprojekl har ökat. Stöd har utgått för investeringar och lill drifts- och underhållskostnader i lokal valuta.

Regeringen gav 1984 SIDA i uppdrag all genomföra en utredning om de enskilda organisationernas kapacitel atl bedriva biståndsverksamhet. Utredningen avlämnade sin rapport i augusti 1985. Av rapporten framgår att organisationerna har kapacitel att ta emot mer stöd från SIDA för sin biståndsverksamhet utan alt därmed äventyra sitt oberoende. SIDA rekommenderas all förskjuta sin verksamhel mol ökad uppföljnings- och utvärderingsverksamhet i stället för den tidigare betoningen på förberedande granskning.

Ramavtal

Genom all teckna ramavtal med de större organisationerna har SIDA vunnit administrativa lättnader i hanteringen av de snabbt växande anslagen. Ramavtal har ingåtts med följande elva organisationer: Afrikagruppernas Rekryleringsorganisalion (ARO), Arbetarrörelsens Inlernalionella Centrum (AIC), Frikyrkan Hjälper (Diakonia), LO/TCO, Handikapprörelsens Internationella Bislåndssekrelariat (SHIA), Pingstmissionens u-landshjälp. Rädda Barnen, Swedish Co-operalive Centre (SCC), Svenska Missionsrådet (SMR), Svensk Volontärsamverkan (SVS) samt Utbildning för Biståndsverksamhet (UBV). Av det lotala anslaget går omkring 85 % lill dessa organisationer, övriga 15 % utgår fill ca 130 organisationer.

Volontärbidrag

Genom stödet till enskilda organisationer får också elt allt större antal svenskar möjlighet lill praktisk erfarenhet av arbete i u-land. Vid budget-årsskiftet 1984/85 finansierades 662 volontärer med biståndsmedel. För varje volontär ulgår elt schablonmässigt bestämt bidrag. Fr.o.m. med budgetåret 1985/86 är bidraget 100 000 kr. För volontärbidragen tas ca 20 % av anslagsposten i anspråk.

En utredning för atl kartlägga volonlärernas villkor och organisationernas behov av stalligl slöd utfördes 1984. Resultatet av utredningen har beaktats vid den prövning av schablonbidragets storiek som skett under budgetåret 1985/86.

Direktstöd till kvinnoorganisationer

Stöd har även lämnats direkl fill kvinnoorganisationer i u-länder. 1983
reviderades rikfiinjerna för della stöd och ändringarna innebär att stödet
huvudsakligen begränsas till programländerna och att biståndskontoren
ansvarar för beredning och uppföljning av insatserna. Siödet är inriktat på
all ge försöijningsmöjligheter åt kvinnor och underlätta deras arbete.        270

Tekniskt samarbete och u-krediter                     Prop. 1985/86:100

Bil. 5

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

Verksamhetens utveckling

Efler en försöksverksamhel bildades BITS som en myndighet år 1979.

BITS anslag har ökat kraftigt, från 130 milj. kr. 1980/81 till 474 milj. kr. 1984/85. Utbetalningarna har också ökat krafligl mellan dessa två budgelår, från 22 milj. kr. lill 367 milj. kr., även om utbetalningarna av medel för u-kreditgivningen till följd av systemets konstmktion sker i en långsammare takt än anslagstilldelningen.

BITS verksamhetsformer har ulvecklals gradvis. Inledningsvis avsåg verksamheten i huvudsak slöd fill konsultstudier och utbildningsinsatser i enskilda länder. Därefter började BITS medverka tUl etl växande antal inlernafionella kurser i Sverige. Vidare tillkom slöd till instilufionssamar-bete, försöksulmslning liksom särskill finansiellt slöd. Etl samarbete med Svenska institutet utvecklades avseende personulbyte, kultursamarbete och u-stipendier. BITS inledde också ell samarbele med SWEDFUND avseende utbUdning av personal för induslriprojekt, där SWEDFUND medverkar.

Från 1981 fick BITS ansvar för användningen av biståndsmedel i u-krediter. Detla utgör nu en väsentlig del av BITS verksamhel.

De olika verksamhetsformer som ulvecklals möjliggör en samverkan dem emellan, som ökar genomslagskraften av samarbetet med de berörda u-länderna, i enlighel med riktlinjerna för BITS verksamhet.

Förinvesteringsstudier avseende projeki som erhållit stöd inom del tekniska samarbetet har i en del faU följts upp med utfästelser om u-kredit för projektens genomförande. Inom ramen för del tekniska samarbetet har konsultinsatser kombinerats med inslilulionssamarbete. I länder som erhållit finansiellt slöd har sådant slöd kopplats liU pågående konsuh- eller utbildningsinsatser.

Utbetalningarna för verksamheten har utvecklats enligt följande (milj.kr.):

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Tekniskt sam-

arbete

21,8

41,6

53,5

74,8

100,2

U-krediter

(gåvoelement)

14,9

59,0

78,4

267,1

Summa

21,8

56,5

112,5

153,2

367,3

Under 1984/85 förbmkades hela del belopp som var tillgängligt för tekniskt samarbete.

Vad gäller u-krediterna ökade anslagsutnylljandet markant 1984/85 jäm
fört med lidigare år. Totalt översteg utbetalningarna under 1984/85 föregå-     271
ende års med 140 %.

Inom det tekniska samarbetet lämnades 1984/85 bidrag till ca 120 insat- Prop. 1985/86: 100 ser i 27 länder, varav fem tidigare inte fått bidrag. Till de internationella Bil. 5 kurserna sände ytterligare elt stort antal länder deliagare. Verksamheten inom u-kreditsystemet fortsatte alt expandera. Vid utgången av 1984/85 hade sedan u-kredilgivningen inleddes 1981 utfästelser lämnats för ca 110 projekt om totalt 5 300 milj. kr. Närmare 50 av dessa hade vid budgetårsskiftet lett lill kontrakt med en sammanlagd kreditvolym om ca 2 500 milj. kr., lill en beräknad kostnad för BITS (för det s. k. gåvoelementet) på ca 700 milj. kr. U-krediter har beviljats för 21 länder, varav samfiiga utom två är programländer för SIDA eller länder med vilka BITS har tekniskt samarbete.

Den 1 januari 1985 trädde det modifierade kreditsystemet i kraft, efter översyn av den s. k.u-kreditutredningen, som följdes av beslut av regeringen och riksdagen. U-kreditsystemet ändrades främst i två avseenden: krediternas bislåndsorientering förstärktes och huvudansvaret för besluten lades på BITS.

BITS har eller förbereder finansieringssamarbete med bl.a. Världsbanken och regionala utvecklingsbanker.

Tekniskt samarbete

Det tekniska samarbelel syfiar tUl all överföra kunnande från Sverige fill samarbelsländerna. I detta inbegrips att skapa kontakter, planera projekt och ge utbildning inom områden där Sverige har god kompetens och kapacitet. BITS medverkan i del tekniska samarbetet utgörs av bidrag till konsultinsatser, utbildning för enskilda länder, insUtutionssamarbele, finansiellt stöd, försöksulmslning, inlernalionella kurser samt personulbyte och kultursamarbete. Det tekniska samarbelel sker främst inom industrisektorn. Flera av de internationella kurserna avser detla område, liksom de insalser som gjorts i anslutning till SWEDFUND-projekt.

I syfte att få en indikation på exporteffekterna av det tekniska samarbetet gjorde BITS under 1984/85 en enkät bland ell antal svenska förelag, omfattande ett 40-tal projekt till vilka bidrag om ca 60 milj. kr. utbetalats. Svaren gav vid handen att den ylleriigare export från dessa företag, som projeklen lell till, uppgick till 150-200 milj. kr. Dessulom hade vissa andra svenska företag levererat utrustning fill projekten.

OECD:s ulvecklingskommillé (DAC) har fastlagt regler för kombinationer av bislåndsmedel med annan, kommersiell finansiering för att förhindra att bistånd primärt används i exportfrämjande syfte och därmed snedvrider den inlernalionella handeln. För iransaktioner vars enda biståndselement utgörs av tekniskt samarbele får del senare uppgå lill högst 3 % av det totala värdet men ej överstiga I milj. US dollar. Reglerna innebär vidare alt sådana transaktioner skall behandlas som exempelvis u-krediter vad gäller bl. a. granskning enligt biståndskriterier.

I proposition 1984/85:100 angavs all möjligheten till slöd lill utbildning i
ansluting lill kommersiellt finansierade projekt borde prövas i ökad ut
sträckning. Med ledning av ovannämnda regler anser BITS alt utgångs
punkten för ett eventuellt stöd bör vara atl insatsen skall få en utvecklings-   272

främjande effekt genom all förslärka mottagarens kapaciiei aU använda,    Prop. 1985/86: 100 underhålla och eventuellt vidareutveckla de leveranser som ingår i projek-    Bil. 5 let. De belopp som kan komma ifråga kan motsvara gåvoelementel i en mindre u-kredil och del är därför enligt BITS naturligt all prövningen i vissa avseenden följer den som gäller för u-kreditgivningen.

U-krediter

U-krediter är staissiödda krediter som med utnyttjande av bislåndsmedel kan lämnas på mjuka villkor till vissa u-länder för alt finansiera svenska varor och tjänster i projekt som främjar u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling. Riksdagen beslöt 1984 om vissa modifieringar i u-kreditsystemet från 1 januari 1985. Dessa innebär atl u-krediternas karaktär av utvecklingspolitiskt instrument förstärks, samlidigl som hela kostnaden för de uppmjukade kreditvillkoren belastar biståndsanslaget. Huvudansvaret för kredilbeslulen ligger på BITS.

Den tolala kredilvolymen för u-krediler som lell fill kontrakt eUer var under förhandling - 66 krediter - belöpte sig vid utgången av budgelårel 1984/85 lill 3 660 milj.kr.med eU totalt beräknal gåvoelemenl på drygl I 170 milj.kr. Den 30 juni 1985 hade avtal tecknats omfattande en total lånevolym av närmare 1 700 milj.kr.med en biståndskoslnad på totalt 420 milj. kr.

U-kredilgivningen har övervägande inriktats på programländerna för svenskt bistånd och de länder i vilka BITS bedriver tekniskt samarbete. De beviljade och aktuella krediterna fördelar sig på 21 länder med en tyngdpunkt i kreditgivningen på Algeriet, Egypten, Indien, Kenya, Kina och Tunisien. Av de länder som hiuills aktualiserats för u-kredilgivning tillhör samlliga utom Algeriet och Portugal låg- och lägre medelinkomslländer enligt Väridsbankens klassificering. Portugal är inte längre aktuellt för u-kredilgivning. För vissa länder som beviljats u-krediler begränsas möjlighelerna till nya krediter av en försämrad kredilvärdighel.

Kreditgivningen har främst inriktats på projekt inom energiförsörjning, transporter och kommunikationer saml industriell verksamhel.

BITS diskussioner om samarbete med Väridsbanken har lett lill samfinansiering av några projekt, nämligen ett kraftverk i Kenya, kraftöverföring i Indien och telekommunikationer i Etiopien.

Även med de regionala utvecklingsbankerna har BITS etablerat samar
bete. BITS har lämnat utfästelser om s.k. projeklramkrediler för eU val-
lenkraftprojekl i Dominikanska Republiken, i parallellfinansiering med
Interamerikanska utvecklingsbanken, och ett kraftprojekl i Thailand i sam
finansiering med Asiatiska utvecklingsbanken. Andra projeki diskuleras
för samfinansiering med de nämnda bankerna och Afrikanska utvecklings
banken. Även med arabfonder har samarbele aktualiserats. Överiäggning
ar med Nordiska investeringsbanken har lett till diskussioner om länkbara
samfinansieringsprojekt. Samfinansiering har möjliggjort u-kredilgivning
till större projekt. I vissa fall kan samfinansiering ske i sådana former alt
risken för skadefall kan anses minska, vilkel öppnar möjligheter till viss
kreditgivning i länder med begränsad kredilvärdighel.                              273

Anslagen för gåvoelement i u-krediler för perioden 1980/81 -1984/85 har    Prop. 1985/86: 100 totalt uppgått lill I 397 milj. kr. Av de tillgängliga medlen hade vid utgång-    Bil. 5 en av 1984/85 I 173 milj. kr. intecknals för krediter som tillstyrkts av BITS och ännu var aktuella, dvs 84 % av tillgängliga medel.

Inom u-kreditsystemet avräknas från anslaget gåvoelemenlen för de krediter för vilka låneavtal tecknats och garantiförbindelse utfärdats av EKN. Av det under anslaget inlecknade beloppet på 1 173 milj.kr., hade 419 milj. kr. tagils i anspråk den 30 juni 1985 för 33 krediter. Formellt uppgick reservationerna således till 978 milj. kr., varav dock 753 milj. kr. intecknals i form av utfästelser, inkluderande 280 milj. kr. för vilka köpekontraktet tecknats. Av de lolala anslagen var alltså 224 milj. kr. tillgängliga för nya åtaganden.

I det u-kredilsysiem som gällde fram till januari 1985 garanterades samtliga u-krediler för projeki i programländerna ytterst mol bislåndsanslagen. Övriga krediter garanterades normall inom ramen för EKN:s s. k. s/u-sys-tem. Om särskilda skäl förelegat har regeringen medgivit alt u-krediler i andra än programländer garanteras mol bislåndsanslagen.

Det totala garantiengagemanget under s.k. biståndsgarantier uppgick den 30 juni 1985 lill I 499 milj.kr. I beloppet ingår biståndsgaranterade engagemang för vissa krediter till Mogambique, Tanzania, och Sri Länka, vilka inte avser u-krediter.

För u-kreditsystemet har upprättals en säkerhetsreserv till vilken garan-lipremier uppbärs för biståndsgaranterade krediter. Till reserven har även tillskjutits medel från biståndsanslaget. Reserven belastas för skadeersättningar vilka 1984/85 uppgick fill 25 milj. kr. Totalt uppgår reserven till 137 milj. kr. vilket motsvarar 9 % av utestående garantiengagemang.

"Blandade krediter" i internationella fora

S. k. blandade krediter och bislåndskrediler utgör numera ofta konkurrensmedel på en rad utlandsmarknader. Risken för kapplöpning med subventioner och utgröpning av biståndets kvalitet har lett till att användningen av blandade krediter ägnats slor uppmärksamhet i inlernalionella fora. Diskussionerna resulterade 1983 bl.a.i en överenskommelse inom OECD;s. biståndskommitté DAC om allmänna riktlinjer för utnylljande av offentligt bistånd i kombination med slatsslödd exportkreditgivning.

År 1985 beslöt OECD:s ministerråd atl förmånlighelsgraden (gåvoelementet) för blandade krediter skulle höjas tUl lägst 25 % (mol lidigare 20 %). Beslutet innebär alt de svenska u-kredilerna överensslämmer med den inlernalionella minimisatsen. Vidare förstärktes de s. k. nolifierings-reglerna för krediter med en förmånlighetsgrad mellan 25 och 50 %. Elt deltagarland inom den s.k.consensus-överenskommelsen skall meddela övriga deltagare om avsiklen att erbjuda blandade krediter eller dylikt och möjliggöra för företag i dessa länder alt konkurrera med liknande vUlkor (malching).

Riktlinjerna syftar till alt stärka biståndsinriktningen på de kombinerade krediterna, och begränsa denna form av kreditgivning. Diskussioner pågår

274

om en ylleriigare höjning av den lägsia accepterade förmånUghelsgraden    Prop. 1985/86: 100
och en skärpning och utvidgning av reglerna.                      Bil. 5

Fonden för industriellt samarbete med u-länder

Mot bakgrund av u-ländernas önskemål om utvecklat industriellt samarbele och med hänsyn till alt det bilaterala svenska biståndet delvis ändrat karaktär under 1970-lalel föreslog 1977 års induslribiståndsulredning bl. a. inrättandet av en fond för industriellt samarbele med u-länder. Regering och riksdag beslöt inrätta en sådan fond, SWEDFUND, som kunde medverka finansieUt i samägda tiUverkande företag tillsammans med u-landspartners och svenska förelag. Riksdagen har senare avlägsnat avgränsningen till tiUverkande förelag. SWEDFUND:s verksamhet skall idag främja industriell utveckling i u-ländema inom ramen för alla slags företag oavsett om dessa sysslar med tillverkning eller någon form av tjänsteproduktion. Fondens uppgift är alt genom en relativt begränsad insats med slalliga medel stimulera svenska företag all gå in i ett samarbele i u-länder och att salsa egna resurser häri. Stimulansen skall särskilt inriktas på de fattigare u-länder som tidigare endasl i begränsad utsträckning försöki engagera svenska företag i induslrisatsningar.

SWEDFUND är enligt sina stadgar en självständig statlig stiftelse. De huvuduppgifter som ålagts fonden är förmedling av kontakter, medverkan fill och finansiering av investeringssludier samt finansiell medverkan i långsikliga samverkansprojekt genom akfiesatsningar saml lån- och garantigivning.

Fondens gmndkapital, urspmngligen 100 milj. kr, förstärktes för budgetåret 1985/86 med 25 milj. kr. och skall enligt riksdagens beslul sleg för steg höjas liU 250 milj. kr. DärtUl har fonden fått slalsgarantier för lån inom en ram molsvarande högst tre gånger det vid varje tillfälle inbetalda beloppet i SWEDFUND :s gmndfond. De lolala uteslående kontrakterade åtagandena för akliesalsningar, långaranligivning och förstudier uppgick den 30 juni 1985 tiU 145,8 milj.kr. SWEDFUND:s styrelse hade vid samma tidpunkt tillstyrkt investeringar lill ell värde av 162,2 milj.kr. Utbetalningarna uppgick vid samma tidpunkt till ca 94 milj. kr. Fondens löpande kostnader har hillills täckts i huvudsak av avkastning från det egna grundkapitalet. Under verksamhetens tre första år erhölls dock administrativa bidrag från statsbudgeten på tUlsammans 9,2 milj. kr.

SWEDFUND medverkar finansiellt per 30 juni 1985 i sammanlagt 41 projeki inkl. finansiering av förstudier. Av dessa befann sig 28 under förhandling om genomförande, under uppbyggnad eller i produklion.

Del lotala värdet av investeringarna i de 28 pågående projekten beräknas
uppgå fill ca I 400 milj. kr. SWEDFUND;s totala finansiella åtagande i
dessa projeki uppgår lill 145,8 milj. kr. fördelat med 50 % på aktiesalsning,
40 % på långivning och 10 % i garantiåtaganden. Övriga finansiärer är
projektens svenska och lokala intressenter, nationella och regionala ul-
vecklingsinstitutioner, exportkreditorgan, affärsbanker m.fl. I genomsnitt
uppgår SWEDFUND:s finansiella insats fill ca 11 % av projektens totala
investeringskostnader medan övriga intressenter och finansiärer bidrar     275

med återstående genomsnittliga 89 %.

Av de 28 pågående projekten ligger 19 i nuvarande eller tidigare pro- Prop. 1985/86: 100 gramländer, medan de återstående nio avser projeki i länder med vilka Bil. 5 Sverige önskar utveckla etl bredare samarbete eller vars utvecklingspolitik i övrigl ligger i linje med kriterierna för länderval enligt de gmndläggande kriterierna för SWEDFUND:s verksamhet. Det faktum att ca 2/3 av projeklen finns i programländer anser SWEDFUND svara väl mot statsmakternas prioritet för insatser i de fattigare länderna. Tendensen för den kommande femårsperioden pekar mol en fortsalt koncentration till de länder där SIDA och BITS också är verksamma.

Genomsniltsstorleken på SWEDFUND:s insats i varje projeki är för Afrika 4,9 milj. kr. och för Asien 7,0 milj. kr. och de genomsniuliga lolala investeringarna för projekten i deras helhet förhåller sig i liknande proportioner. Med hänsyn till den relativt ringa storleken på projeklen i Afrika och den allmänl sett mera begränsade industriella erfarenheter där, blir arbetsinsatsen från SWEDFUND:s sida relalivl slor.

De pågående projekten väntas skapa 4 900 nya arbetstillfällen i värdländerna. Flertalet projeki kommer atl producera för avsättning på internationella marknader och därmed bidra positivi till respektive lands valutabalans. Urvalet av projekt inriktas mot sådana som baserar sin tillverkning på lokala råvaror och resurser. Ansträngningar görs för all utveckla projekt med en produktionsteknik som bedöms kunna fungera i länder med outvecklade infrastruktur och med liten tillgång lill service- och underhålls-tjänster. Samtidigt läggs vikt vid projekt som medför att ny och någol mer avancerad teknik än vad som tidigare funnits, inlroduceras i landet.

Som svenska partners förekommer både stora och små förelag, statliga, kooperativa och privata. Den svenska exporten till projektens invesle-ringsfas beräknas uppgå lill ca 375 milj. kr. De svenska företagens intresse är emellertid inte genomgående kopplat till export från Sverige. Andra incitament gäller utnylljandet av en befinfiig materiell eller personell överkapacitet, marknadsföring av en ny intressant produkt samt utveckling av ny teknik.

276

Biståndet fördelat på enskilda länder        p, '- 'o

BU. 3 Den följande statistiken avser de utbetalningar som gjorts budgetåret 1984/85 av biståndsorganen SIDA, SAREC, BITS, IMPOD och SWEDFUND. Utbetalningar som inle kunnat länderfördelas, har förts lill de regionala posterna eller övrigposten. Så har också skett med bidragen fill de länder som totalt erhållit mindre än 1 milj.kr. Också vissl forskningsbislånd och humanitärt bistånd redovisas på det sättet. Utbetalningarna för u-krediler avser avräkningar mol biståndsanslaget för gåvoelement för kreditförbindelser som utfärdats under 1984/85. SWEDFUND:s utbetalningar särredovisas eftersom de inte utgör bistånd enligt vedertagna definitioner. Utgifterna för den cenlrala biståndsadminislrationen har utelämnats. Med hänsyn lill IMPOD:s arbelssäll ingår dock i dess utbetalningar lönekostnader för personal med undanlag av chefen för kontoret samt viss administrativ personal. Del multilaterala biståndet (under anslaget C 1) ingår inle i stafistiken emedan det inte visal sig möjligl aU på elt räUvi-sande sätt fördela det biståndet på enskilda länder.

Utbetalningar av SWEDFUND 1984/85.

Land

Aktie-

Lån

Infriade

Totalt

kapital

garantier

(tkr)

Bangladesh

1

108

1 108

Egypten

1

646

1 646

Indien

2

387

2 387

Kenya

288

2 700

2 988

Kina

10

937

10 937

Peru

9

9

Sri Länka

484

685

1 169

Tunisien

208

973

1 181

Zimbabwe

124

124

16

983

3 593

973

21 549

Utöver ovan angivna belopp har Swedfund utbetalat ca SEK 2 000 000 i "technical assistance"..

277

Prop. 1985/86: Bil. 5

100

_ ta go H 3 — c

»o r r4 - "

r O " 00

*0 o * On

[ \fi On o o m r v£ - < *0 O O fs O TT -H 5

" w- " f t~-

o ;ij r-

*N (N — 00 r--

H fsj —   V-j

00 m o 00 .D >o m o

O        On t n

(N        v-, rn

3 -

■3- 00

O ON

Q O O,

o o o

D

c/3

H OQ

o o\

o\ 00 >.o o m r H \o v-1 i — >/-i

U

U

as <

c/3

CO

j es

T3    c/3

- S ■"

H, c

c £?o

W o -

2 8

c S

3.52 M X .o .:«:

00 'sO

r-- NO 00 '

\D *y 00

    rj 00 (N '

On

000 O O ' »O O —

NO   00   —

»o rn NO o Tt 00 - - —' (N O - O (N 0\ TT m V-i

ON >n      Tf      »o

ON »n TJOG o r-

00 ON ON « 00   —

ND

0

NO

j

(Ni

NO

NO

On 00 Q — r- — Tj-

00 r- »O   1

" On 'T' 0 vo f 00 0 —

vO Tj- —

fN

1-2 S

"T M.£

■3<2 S

"; c M

:« 2 ■« c/5 oo c

< Q

00

S t É 2 J3 M   • "g- SbS

.5 a

J.5

so

00

ta .11

•t; H

■:3 —     Pä

ta f-l

H ■i; »> ta

mm    u

n

ec

"3

v

.0

i              ta

! w      c : u ta '3

I    3 =

ta o o iZ

CQ oa CQ CQ

.- — w ta a> D. (/} .O Q. 1) J5   O   3   >.

QSOUUU

c c          _

ta u         ta

■-:.-£ c'C c ScV.SuOtau

5|a3>,>.Eg .-, p (u o 00.: 3 w QQdSWWWOW

278

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

a

»n

w (3j oo cg u -r

?!■?

o - TT On

tr- m yr\o G o CN m m Ov

(N - — - 0\

OrnONO               ow-ir- —

r-g-oSoN           Tt>/nooTr   rn

osoo                     —ONor-   o

rN      —                             - u-i »o

—mviv-i ooso- — 00--moor-- TtoooONcn — Nooomiri       —(NOr-OON

TtmvTt    — CNfM-—>fN

m >o                     ON

Q O

CU

o

o

8

o

g;

V~i

r i

(N

m

c/1

m

E2

u

tu

<

c/3

lo

1° ffl j

.i   OJ   (rt

J E£ i5 ta

3'i u

c tr o

tu o w

t-s '-E°S ca

3    1/3   ti

X.M ca

r- ON -

« (N   NO

m m Tt >n o w-l t~- »n m

a Tf

53

SS

oo

O oo o o

                 H

Tj-   Tf

s

m

§

o

8

OOO

m o VI 00 o »

(N

—

O

o oo m

m 00 -    vO NO — »—

o 00 m    00 00 o ON

un O v-1 o (N O t

nO m      — fN fN -

Tf o r- Tf

ON Ov o

m r- O

Tf

r- o

v-1 ON Tf V-1

Tt

On

nO ON

1.2 53

2a;

1

VI r fN

fN -— 00

NO

NO OO oo

Q

l =     é

•a     »- c

e — öi3 t:

rt -* C o

« ON On fN fN   On

Tf -

vn            m

m v-1

Tf   V-1

OO H

r- vn

On vn O m fN

.o

E

ca     « _. T3 ca ta 1 a ta 1) i> ' S c c c ca A)._ .« ta x; !: 3 3 OOOOO

c

1/3

u

I-   c

.a O

C   C

C

ta.Si u c

E ta o

ca           :-2      :r2                       71             3

_g.S      S      3                .Ho-

i II ca I      lo ||.g     •Slllgl

catatauo-SO                          Si) .-SS      JSjacacaiuO

279

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

.S

vo o o o

s::i

00 r- —< r*-i

— ca 00

M \D r/ r*

r v-1

Total utbet 1984/ (tkr)

(N Ov -t f*

vn Tf

Q

O

0.

r-

ON

S

~

(N

fS     oovO(-oos — — --o

r        —"S0»nr

■      v — ooooTj-ofrov

■«*■      oocN — sor-o/tcN

— r- -      rj —

(--1 -      (J\ (N «/-3

— 00          -" ■* r-

00 r*-i       VI fS —

— -*           rJ w- o

— c-       — \D OO

Tt       —   —

O

D'-ä

c/1 H

c ca , . E Si c?i " Ji

Tt

3

U

tu

OS

<

c/1

3

Tt

f* r- O

lo

CQ j

1

SS

ON 00

m

m fN

c/] --• ont .i   OJ    t/1

NC fN

VI r-

00 ON

V-1

o

00 v-1 m

v-1

00

vn

oo

vO 0\ Tf On

m

-

v-1

o

v-1 (N

o

On r- oo

rsl Tt

      m

nski rgani oner

BJ O-

t: j= 1-.

:ca    CJ   0)

w   o **=-

•Ex. S

ca c -i

e| S

3, XI J«i

ilda pro-

Regio-

nsatser

i" E ta

E

t/n 00 c

E

o r- Vl

oo

(N O r-

Tf      vn O       m

00       -

Tt    VI

00 m r Tf

oo Vl

m Tf

r-                         Tf—-moOoooN

                   viONv-iuSCv-iOTtm

Tf             -      oOf«oor~~rn(N

m                          _ - __ rn — (N

NO O        v o o

00 Q        — o o

ON o      — o o

o V) — Vl r m Tf

ON o —

o ON Vl rn m Vl Ov rn

ND 00 o (N

00 Vl ON   Tt

Tf vO

SI

m - O fN NO O m Vl On

—. ™ r

o O o o m 00

Tf

00 o

Vl o m r--

<

00

e'' i, m = E 2iS 2

C0-* 2 o J.S aj

o

vi oo

Vl 00

rsl rsl

Tt   VI

vn vn

•o

c ca -i

00 ,-   £ rv ra   IU   X

u.y .2? o

o ca

c ; o

° E

-«J u o      ta

N   U

H-f. 2 ca °5 =

tau.5;oC35>.>. t/lC/lC/3C/lC/:c/3C/3C/3C/3

.2 TS c C c U ta "O ca "r: N ta = •-c j: ta c ta o j= 3

HHHH

OD Si

5

ca .13

J>

'.S

ca

Xl

E

.E

"a

ca

NNN

280

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

rt (U Tf

—' m vn 00

(N r- vo

m m Tf P Ov Vl

r o

— (N (N

nO t- Q fn 00 o

Tt o cS

m Tt CTV

fM Tt

8

3

Ett

r- —

vo nO m — rsl —

vO rn 0\ NO Ov -

r- o

(N O

Vl fN O

fN — fn

ON v» vo

Ov Vl O

O Vl

00 o m o Tf r-

Tf   —

Ov

oS2

CQ j

c/) "O

■ ■ 5

.i   Oi   (rt

-I £-.5

U o ■::

c S l:

E°ca ca 3 (rt t:

X.M ta X3 .!

NO

rsl

vn

Vl

r- NO r-~ r- On vn

NO oo o

pn oo Tf

On r--

rsl

vn o vo r--

— o

On Tf 00

m Tf

— fN r-

m Vl

ON -* o m ND oo 00 00 o o r-~

—        \o

2dä S 13 _--E

:cä    2lä C/3   00 C

_j oo w

rt ■* i: o J .5 aj

m rvi r- 00

NO —

vn ON Ov O

m tn

Ov m

vn m

— (N

Tf VD

ON ON

fn r

vn Vl (N vn

00

■a :ca r

.2i-S'Cu 2 .cu trt ta ca > Q

281

19    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Nordiskt Biståndssamarbete                            p™p- -

Bil. 5 De nordiska länderna har sedan början av 1960-talet samarbetat på biståndsområdet. I del långtgående biståndssamarbetet ingår gemensamma biståndsprojekt, som administreras av något av de nationella biståndsorganen. SIDA administrerar den nordiska insatsen för stöd till jordbruket samt den tekniska enheten vid SADCC:s Iransportkommission i Mozambique, och Danmark administrerar kooperativa projekt i Tanzania och Kenya.

1983 togs ett nordiskt initiativ lill bredare ekonomiskt samarbete med SADCC. De nordiska statsministrarna offentliggjorde initiativet i juni 1984. F. n. pågår intensiva överläggningar mellan parterna om samarbetets form och finansiella ram.

Projektverksamheten inom del nordiska biståndssamarbetet har reglerats i en konvention mellan samlliga nordiska länder, vilken undertecknades i mars 1981. Enligt denna skall ärenden av principiell karaktär, såsom utvidgning, förlängning och revision av insatserna, beslutas av det nordiska ministerrådet som även fastställer ekonomiska ramar. Den löpande granskningen av biståndsprojekten sker genom den 1976 inrättade ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor. Genom konventionen upprättades även en rådgivande kommilté med lekmannarepresentation.

Förutom samarbelel på projektområdet sker regelbundna överläggningar i ämbetsmannakommittén i multilaterala och bilaterala ärenden mellan tjänstemän i de nordiska ländernas utrikesministerier och biståndsadminis-Iralioner.

Det nordiska samarbelel i bislåndsärenden omfattar även informella överläggningar, t. ex. i anslulning till internationella mölen, där de nordiska länderna ofta uppträder som en enhet. De nordiska länderna har även en gemensam represenlalion i Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).

282

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Vissa förkortningar

AfDB           African Development Bank

AfDF           African Development Fund

AIC

ANC

African National Congress

ARO

AsDB

Asian Development Bank

AsDF

Asian Development Fund

BITS

Swedish Agency for Inlernalional Technical and Economic Co-operalion

CDB

Caribbean Development Bank

CFA

Commillee on Food Aid Policies and Programmes

CGIAR

Consultative Group on International Agricultural Research

CILSS

Commillee Inter-Etats de Lulle contre la Sécheress au Sahel

CTC

United Nations Centre for Transnalional Corporation s

DAC

Development Assistance Commillee

EADB

Easl African Development Bank

ECOSOC

Economic and Social Council

EG

The Common Märket

EKN

Swedish Export Credit Guarantee Board

FAC

Food Aid Convention

FAO

Food and Agricultural Organization

GATl'

General Agreement on Tariffs and Trade

HABITAT

United Nations Center for Human Seltlemenls

lAEA

International Alomic Energy Agency

IBRD

International Bank for Reconstruction

lEA

and Development International Energy Agency

Afrikanska utvecklingsbanken

Afrikanska utvecklingsfonden

Arbetarrörelsens Internationella Centrum

Afrikagruppernas Rekryteringsorganisation

Asiatiska utvecklingsbanken

Asiatiska utvecklingsfonden

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

Karibiska utvecklingsbanken Kommittén för livsmedelsbistånd

Konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning

Koordinerande kommittén för ulveckling i Sahelområdel

FN:s center för transnationella företag

OECD:s kommilté för biståndsfrågor Östafrikanska utvecklingsbanken FN:s ekonomiska och sociala råd De europeiska gemenskaperna Exportkreditnämnden

Livsmedelshjälpskonventionen

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation

Allmänna tull- och handelsavtalet

FN:s boende- och bebyggelsecenler

Inlernalionella alomenergiorganei Världsbanken

Inlernalionella energimyndigheten

283

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

ICA            International Co-operative Alliance

IDA             International Development

Association

IDB             Interamerican Development Bank

lEFR            International Emergency Food

Réserve

IFAD           International Fund for Agricultural

Development

IFC             Inlernalional Finance Corporation

HED            International Institute for

Environmenl and Development

ILO             Inlernalional Labour Organization

IMF            International Monelary Fund

IMO            International Maritime Organization

IMPOD         Import Promotion Office for Products

from Developing Countries

IPPF           Inlernalional Planned Parenthood

Federation

ISO            Internationel Standardization

Organization

ITC             International Trade Center

MONAP        Mozambique Nordic Agricultural

Programme

NIB             Nordiska Investeringsbanken

OECD          Organization for Economic Co-

operation and Development

OEOA          Office for Emergency Operations in

Africa

OMM           Organizaäo o da Maulhier

Mozambicana

OPEC          Organization of Petroleum Exporling

Countries

RNM           Resistencia Nacional de Mozambique

SADCC        Southern Africa Development

Coordination Conference

SAREC         Swedish Agency for Research Co-

operation with Developing Countries

SATCC        Southern African Transport and

Communications Commission

Inlernalionella kooperativa alliansen (IKA)

Inlernalionella utvecklingsfonden

Interamerikanska utvecklingsbanken

Internationella kalastroflagret för livsmedel

Inlernalionella jordbruksutvecklingsfonden

Internationella finansieringsbolaget

Internationella miljö- och nalurvårds-instilulel

Internationella arbetsorganisationen

Inlernalionella valutafonden

Inernalionella sjöfartsorganisationen

Importkonloret för u-landsprodukler

Inlernalionella familjeplaneringsfederationen

Internationella slandardiseringsorganisalionen

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum

Det nordiska jordbruksprogrammel för Mogambique

Organisationen för ekonomiskt samarbele och ulveckling

FN:s katastrofkontor för Afrika

De oljeexporterande ländernas organisation

Styrelsen för u-landsforskning

284

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

SDR            Special Drawing Rights

SEK            Swedish Export Credit Corporation

SHIA           Swedish Organization of Ihe

Handicapped International Aid Foundation

SIDA          Swedish International Development

Authority

SLU

SWAPO

Soulh-Wesl Africa People's Organization

SWEDFUND

Swedish Fund for Industrial Cooperation with Developing Countries

SVS

Swedish Volunleer Service

TIB

Tanzania Industrial Bank

UBV

UNCDF

United Nations Capital Development Fund

UNCTAD

United Nations Conference on Trade and Development

UNDP

United Nations Development Programme

UNDRO

United Nations Disasler Relief Co-ordinator

UNEP

United Nations Environmenl Programme

UNESCO

United Nation Educational, Scientific and Cultural Organization

UNFDAC

United Nations Fund for Drug Abuse Conlrol

UNFPA

United Nations Fund for Population Activities

UNHCR

United Nations High Commissioner for Refugees

UNICEF

United Nations Children's Fund

UNIDO

United Nations Industrial Development Organization

UNITA

Uniao National para la Independencia Total de Angola/National Union for the total Liberation of Angola

UNITAR

United Nations Institute for Training and Research

Speciella dragningsrätter

AB Svensk Exportkredit

Svenska handikapporganisationernas inlernalionella bislåndssliftelse

Styrelsen för inlernalionell ulveckling Sveriges Lantbruksuniversitet

Fonden för industriellt samarbete med u-länder

Svensk Volontärsamverkan

Ulbildning för biståndsverksamhet FN:s kapilalulvecklingsfond

FN:s konferens för handel och ulveckling

FN:s utvecklingsprogram

FN:s kalaslrofhjälpskoordinalor

FN:s miljöprogram

FN:s organisaiion för utbildning, vetenskap och kullur

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel

FN:s befolkningsfond FN:s flyktingkommissarie

FN:s barnfond

FN:s organisaiion för industriell utveckling

FN:s utbildnings- och forskningsinstitut

285

Prop. 1985/86: 100 BU. 5

UNRWA        United Nations Relief and Works

Agency for Palestine Refugees in the Near Easl

UNSO

United Nations Sudano-Sahelian

Office

UNV

United Nations Volunteers

Programme

WCC

World Council of Churches

WEP

Worid Employment Programme

WFP

Worid Food Programme

WHO

World Health Organization

WIPO

Worid Intellecluel Property

Organization

WMU

Worid Maritime University

ZANU

Zimbabwe African National Union

ZAPU

Zimbabwe African People's Union

FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar

FN:s särskilda organ för Sahelområdel och Sudan

FN:s volontärprogram

Kyrkornas Världsråd

ILO:s världssysselsättningsprogram

Världslivsmedelsprogrammel

Väridshälsoorganisationen

Världsorganisationen för den intellekttuella äganderätten

Internationella sjöfartsunviersitelel

286

Bilaga 5.2

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de stockholmsbaserade ambassadörerna per denl januari 1986.

I. Beskickningar (sidoackrediteringsorler inom parentes)

Abidjan (Lomé,

Novo)

Ouagadougou,    Porto

Abu Dhabi* Addis Abeba

(Djibouli) Alger Amman

(Beirut) Ankara Athen Bagdad Bangkok

(Vientiane) Beijing

(Pyongyang) Beirut* Belgrad

(Tirana)

Berlin Bern Bissau* Bogotä

(Panama) Bonn Brasilia

(Asuncion) Bryssel

(Luxenburg) Budapest Buenos Aires

(Montevideo) Bukarest Canberra

(Honiara, Port Moresby,   Port

Vila) Caracas

(Bridgetown, Port of Spain) Colombo*

Damaskus Dar es Salaam Dhaka Dublin Gaborone

(Maseru) Guatemala

(San Salvador, Tegucigalpa) Haag Hanoi Harare Havanna

(Kingston) Helsingfors Islamabad

(Malé) Jakarta Kairo

(Khartoum) Kinshasa* Kuala Lumpur

(Rangoon) Kuwait

(Abu Dhabi, Doha, Manama) Köpenhamn Lagos

(Accra) Lima

(La Paz) Lissabon

(Bissau, Praia) London Luanda

(Sao Tomé) Lusaka

(Lilongwe) Madrid Managua

(San José)

287

Manila Maputo

(Mbabane) Maseru* Mexico Monrovia* Montevideo* Moskva

(Ulan Bator) Nairobi

(Bujumbura, Kampala, Kigali) New Delhi

(Colombo, Kathmandu, Thimpu) Oslo Ottawa

(Nassau) Paris Prag Pretoria Pyongyang* Quito Rabat

Riyadh

(Muscat, Såna) Reykjavik Rom

(Valetia) Santiago de Chile Seoul Singapore

(Bandar Seri Begawan) Sofia Teheran

(Kabul) Tel Aviv

(Nicosia) Tokyo Tripoli Tunis Vientiane* Warszawa Washington Wellington

(Apia, Nuku alofa, Suva) Wien

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

* beskickningen förestås av en l f chargé d'affaires

II. Delegationer

Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York Sveriges ständiga delegation vid de internationella organisationerna i Geneve

Sveriges nedruslningsdelegalion i Geneve

Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskl samarbele och ulveckling (OECD) i Paris

Sveriges delegation vid de Europeiska gemenskaperna (EG) i Bryssel Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg

288

III. Lönade konsulat

a) Generalkonsulat

Beriin

Chicago

Frankfurt

Hamburg

Hongkong

Isianbul

Leningrad

Los Angeles

Marseille

Minneapolis

Montreal

Miinchen

New York

Rio de Janeiro

Sydney

b) Konsulat

Barcelona

Jeddah

Las Palmas

Malaga

Mariehamn

Palma de Mallorca

Szczecin

Vancouver

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Stockholmsbaserade ambassadörer

De fem sändebuden har följande ackrediteringar:

1.    Bamako (Mali), Banjul (Gambia), Conakry (Republiken Guinea), Dakar (Senegal), Freetown (Sierra Leone), Monrovia (Liberia), Niamey (Niger) och Nouakchott (Mauretanien).

2.    Belmopan (Belize), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana), Para-märibo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Santo Domingo (Dominikanska Republiken) och St Georges (Grenada).

3.    Aden (Demokratiska Folkrepubliken Yemen), Mogadishu (Somalia), Moroni (Comorerna), Port Louis (Mauritius), Antananarivo (Madagaskar), och Victoria (Seychellerna).

4.    Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazzaville (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa (Zaire), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvatorial-guinea) och Yaoundé (Kamerun).

5.    Valikanstaten/Heliga Stolen.

289

Register

A. Utrikesdepartementet m. m.

A   I. Utrikesförvaltningen,/ör5/agian.r/ag    .     984889000

A   2. Utlandstjänstemännens    representation,    reserva
tionsanslag   ...................................      14704000

A   3. Inköp, uppförande och iståndsättande av faslighe
ler för utrikesrepresentationen, reservationsanslag 33 600000
A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och

konsulat, reservationsanslag    ...........      11534000

A   5. Kursdifferenser,/ör/agiflni/ag   ...........             1000

A 6. Ersättning ål olönade konsuler,/örs/agÄa«5/ög   ... 9310000
A   7. Särskilda förhandlingar med annan stal eller inom

inlernalionell organisaiion,/örÄ/ag5a«5/ag                         32960000

A   8. Nordiskl satt\athete, förslagsanslag    ...... 1030000

A   9. yissat\åmt\der tt\.tt\., förslagsanslag                           600000

A 10. Utredningar m. m., reservationsanslag                            5235000

All. Extra utgifter, reservationsanslag   ........         700000

A 12. Officiella besök m. m., förslagsanslag    .................        6760000

1101323000

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

B 1. Förenta atiot\eTt\a, förslagsanslag   .... ..... 102700000

B 2. Nordiska ministerrådets allmänna budgei, förslags
anstag ............................................       160000000

B 3. EuTopatkdet, förslagsanslag ................        14200000

B 4. Organisationen för ekonomiskl samarbete och ut
veckling (OECD),/ö/-5/ag5a«i/ag   ........        17000000

B 5. Europeiska   frihandelssammanslutningen   (EFTA),

förslagsanslag ...................................        12200000

B 6. Byråer för handels- och råvarufrågor m. tT\., förslags
anslag .............................................         6305000

B 7. Internationell råvarulagring,/öw/agiawi/ag               3700000

B 8. Övriga internationella organisationer m. m. förslags
anslag ............................................           900000

317005000

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

C. Internationellt utvecklingssamarbete

c 1. Bidrag lill internationella biståndsprogram, reserva
tionsanslag .......................................       2550000000

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsan
slag   ...............................................       4624545000

C 3. Informalion, reservationsanslag   ..........        26 110000

C 4. Styrelsen för inlernalionell ulveckling (SIDA), för
slagsanstag ...................................... ..... 195875000

290

c 5. Nämnden för u-landsutbildning,/örs/agsans/flg .... 20422000     Prop. 1985/86:100

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reserva-         Bil. 5

tionsanslag .......................................                 231715000

C 7. Nordiska afTikait\stitutet, förslagsanstag                       3 525000

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. reservations
anslag .............................................                1108000000

8760192000

D. Information om Sverige i utlandet

D 1. Svenska institutet, reservationsanslag . ...... 42 121000

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

reservationsanslag   ...........................        35 235000

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet, reserva
tionsanslag .......................................        12870000

90226000

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

E 1. KommerskoWegium, förslagsanstag   .....      35274000

E 2. E\portfrämiat\de verksatiyhet, reservationsanslag .. 233575000

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster,

förslagsanslag ...................................           1 000

E 4. KrigsmatelerieIinspektionen,/ö«/ag5an5/ag                       1000

E5. Interamerikanska utvecklingsbanken,/öri/ag.sa/i.?/a

......................................................      25000000

E 6. Importkontoret för u-landsprodukter, reservations
anslag ............................................            1000

293852000

F. Diverse

F 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlan
det m.m.,förslagsanslag   ....................         3600000

F 2. Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda

svenska stipendiater, reservationsanslag                 75 000

F 3. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrusl
ningsslrävanden och andra utrikespolitiska frågor, re
servationsanslag ................................ ....... 8927000

F 4. Bidrag till Slockholms internationella fredsforsk
ningsinstitut (SIPRl), reservationsanslag..        14991 000

F 5. Vissa ålgärder för rustningsbegränsning och kontroll,

förslagsanslag ................................... ...... 12995000

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet,

reservationsanslag   ........................... ........ 1960000

F7. Slockholmskonferensen: Förvaltningskostnader,/ör-

stagsanslag....................................... ...... 26000000                  291

F8. Slockholmskonferensen: Investeringskostnader, re-          'rop. 1985/86:100

servationsanslag ...............................              1000      'il- 5

F 9. Forskningssamarbete med europeiska gemenskaper
na/ö/-5/ag5a«i/ag   ............................        42000000

110509000

Summa kr.    10673107000

292

Innehållsförteckning                                       Prop. 1985/86: lOO

      .,                                                                     ,     Bil. 5

Översikt.............................................................      I

Utrikesdepartementet

Inledning   ..................................................     6

A.    Utrikesdepartementet m. m...................... ..... ll

A   1. Utrikesförvaltningen ...................................    11

A   2. Utlandstjänstemännens representation   .........    16

A   3. Inköp, uppförande och islåndsällande av fasligheter för utri
kesrepresentationen ..................................... .. 16

A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat               20

A 5. Kursdifferenser............................................. .. 21

A 6. Ersätlning ål olönade konsuler   ......................    21

A   7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom inlernatio
nell organisation ..........................................    21

A   8. Nordiskl samarbele .....................................    22

A 9. Vissa nämnder m. m......................................    22

A 10. Utredningar m.m..........................................    23

All. Exlra utgifter.................................................. .. 24

A 12. Officiella besök m.m.....................................    24

B.    Bidrag till vissa internationella organisationer .... 25

B I.    Förenta nationerna..................................... .. 25

B 2.    Nordiska ministerrådets allmänna budget ....... .. 26

B 3.    Europarådet   ...........................................    28

B 4.    Organisationen   för   ekonomiskt   samarbete   och   utveckling

(OECD)   .................................................... .. 29

B 5.    Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)               30

B 6.    Byråer för handels- och råvarufrågor m. m...... .. 30

B 7.    Internationell råvarulagring   ........................ .. 32

B 8.    Övriga internationella organisationer m. m....... .. 33

C.    Internationellt utvecklingssamarbete.......... .. 34

U-ländernas situation   .................................. 34

Några drag i u-ländernas aktuella situation....... .. 34

Det inlernalionella biståndet ......................... . 37

Nord/Syd-förhandlingarna och multilateralt utvecklingssam
arbete   .................................................... . 39

Prioriteringar i Sveriges bistånd ...................... . 43

Bistånd lill länder i kris.................................. . 43

Katastrofbistånd......................................... . 44

Betalningsbalansproblem och skuldlätlnader ..... . 45

Jordbruksutveckling ................................... . 46

Demokrati.................................................. . 47

Kvinnor och utveckling................................. . 48

Miljö-, markvård och energi........................... 49     Prop. 1985/86: 100

Uppföljning och ulvärdering ........................... . 52     Bil. 5

Bislåndsanslagen m.m..................................... . 53

C 1.    Bidrag till internationella biståndsprogram   ..... 55

C 2.    Utvecklingssamarbete genom SIDA................. . 69

C 3.    Information ............................................. . 83

C 4.    Styrelsen för inlernationell utveckling (SIDA)    . 84

C 5.    Nämnden för u-landsutbildning ..................... . 86

C 6.    Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) .......... . 88

C 7.    Nordiska afrikainstitulel ............................... 94

C 8.   Övriga u-landspolitiska insatser m.m................ . 95

D.   Information om Sverige i utlandet....... 103

D 1.    Svenska institutet...................................... . 103

D 2.   Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet                   105

D 3.   Övrig informalion om Sverige i utlandet   ......... . 107

E.   Utrikeshandel och exportfrämjande...... 109

Inledning ................................................... . 109

Världsekonomin och internationell handel ........ . 109

Sveriges utrikeshandel ................................ . 109

Nordiskl samarbele....................................... 109

Västeuropa ............................................... 110

Multilaterala handelsfrågor............................. . 112

Exportfrämjande insalser............................... . 115

Exporlfinansiering......................................... . 116

Bilateralt samarbete..................................... . 116

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)... 117

Tullfrågor m. m............................................ . 117

Skyddssystemet på tekoområdet.................... . 118

Krigsmaterielkontroll ................................... . 119

Åtgärder mot Sydafrika................................. . 119

E I.    Kommerskollegium   ..................................... . 120

E 2.    Exportfrämjande verksamhet......................... . 122

E 3.    Exportkreditnämnden, täckande av vissa förlusler           130

E 4.    Krigsmaterielinspektionen   .......................... . 133

E 5.    Interamerikanska utvecklingsbanken .............. 134

E 6.    Importkonloret för u-landsprodukter ............. . 137

F.   Diverse............................................ 139

F 1.    Ekonomiskt bistånd lill svenska medborgare i utlandet m. m. .      139

F 2.    Resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska

stipendiater ................................................ . 139

F 3. Informalion om mellanfolkligt samarbele, nedruslningsslrävan
den och andra utrikespolitiska frågor    ............. . 140

F4.    Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitul

(SIPRl) ....................................................... 143

294

F5.    Vissa åtgärder för mstningsbegränsning och kontroll                    145     Prop. 1985/86: 100

F 6.    Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet                    147     Bil. 5

F 7.    Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader .    147

F 8.   Stockholmskonferensen: Investeringskostnader    148

F9.    Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna                  149

Bilaga 5.1 Fakta om Sveriges bistånd....................... . 153

Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd... . 156

Internationella utvecklingsprogram   ....................... 160

Livsmedelsbistånd................................................ 177

Övriga organisationer .......................................... 180

Biståndet till enskilda programländer........................ 184

Andra anslagsposter .............    .......................... 254

Biståndet fördelat på enskilda länder....    ............... 277

Nordiskl biståndssamarbete.................................... 282

Vissa förkortningar .............................................. 283

Bilaga 5.2 Förteckning över Sveriges lönade uttandsmyndigtieter samt ackrediteringar för de stockholmsbaserade ambassadörerna per

den 1 januari 1985   ............................................ 287

Register (Anslagsförteckning) ............................... 290

Innehållsförteckning ........................................... 293

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985                                                                                                                    295

Bilaga 6 till budgetpropositionen 1986

^{Försvarsdepartementet}

(Qärde huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 6

Översikt

Försvarsdepartementet har ansvaret för totalförsvaret som består av en militär och en civil del. Den militära delen utgörs av det militära försvarel som bl.a. omfattar försvarsmakten med dess olika försvarsgrenar m.m. Den civila delen utgörs av ett stort antal samhällssektorer/funktioner. Försvarsdepartementet ansvarar inom den civila delen för funktionerna civil ledning och samordning, civilförsvar, psykologiskt försvar, övrig varuförsörjning samt kyrklig verksamhet. Försvarsdepartementet har även ansvaret för samordningen inom regeringskansliet mellan totalförsvarets olika delar. Dessutom har departementet ansvaret för räddningstjänsten i fred.

Totalförsvarets militära del

Försvarsmaktens nuvarande resurser

Försvarsmaktens resurser efter mobilisering framgår av följande sammanställning.

Förband/enheter

1985/86

Förband/enheter

1985/86

Armén

Ubåtar

12

Infanteribrigader 77

11

Tunga helikoptrar

10

Infanteribrigader 66

8

Minröjningsflottiljer

8

Norrlandsbrigader

4

Kustartilleribataljoner

30

Pansarbrigader

4

Mekaniserade brigader

I

Flygvapnet

Fältbataljoner

ca

105

Jaktflygdivisioner 35

5

Liift värnsbataljoner

Jaktflygdivisioner 37

6

med medellång räckvidd

2

Attackflygdivisioner 37

5,5

Armeflygbataljoner

1

Spaningsflygdivisioner 37

6

Lokalförsvarsbataijoner

ca

85

Lätta attackflygdivisioner Bas- och strilbataljoner

4

ca   45

Marinen

Kustkorvetter

2

Operativ ledning

Torped-/robo(bätar

16

Högkvarter

1

Patrullbåtar

17

Militärområdesstaber

6

Anm. En infanteribrigad 77 håller på att omorganiseras till en femte norrlandsbrigad.

Totalt kan försvarsmakten mobilisera ca 850000 man (inkl. hemvärn).

Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Det militära försvarets fortsatta utveckling                         Prop. 1985/86:100

Tiil grund för årets proposition om det militära försvarets fortsatta utveckling ligger 1982 års försvarsbeslut med den inriktning som gavs av 1983 års riksdag samt 1984 års riksdagsbeslut vilket fattades på grundval av den fyrpartiuppgörelse som dessförinnan träffats avseende det militära försvarets utveckling t. o. m. budgetåret 1986/87.

Årets proposition präglas i hög grad av att det budgetär som behandlas är det sista i en femårig försvarsbeslutsperiod. Ett nytt femårigt försvarsbeslut håller på att förberedas så att det skall kunna fattas av riksdagen våren 1987. Det görs därför i årets försvarsbilaga i princip inga ställningstaganden till utvecklingen efter budgetåret 1986/87. De förslag som lämnas avser sålunda främst genomförandet av verksamheten under budgetåret 1986/87 i enlighet med den av statsmakterna ovan angivna inriktningen.

Den programplan som överbefälhavaren redovisat beträffande perioden 1986/87-1990/91 har i huvudsak kunnat godtas i vad avser planeringen för budgetåret 1986/87. Dock har de av myndigheterna begärda beställningsbemyndigandena minskats något med anledning av regeringens bedömning att det i planen förelåg en alltför hög overplanering under innevarande och nästa budgetår.

Överbefälhavarens pian för ubåtsskyddets inriktning godtas som grund för verksamheten under budgetåret 1986/87. Beträffande den verksamhet inom de marina stridskrafterna som är väsentlig för invasionsförsvarets långsiktiga utveckling godtas tills vidare överbefälhavarens planering som innebär att denna verksamhet återigen erhåller en normal omfattning i början av 1990-talet.

Den omfattning av repetitionsutbildningen som planeras för budgetåret 1986/87 svarar i huvudsak mot de behov som föreligger i krigsorganisationen enligt överbefälhavarens repetitionsuibildningsplan. Detta innebär att drygt 100000 värnpliktiga kommer att inkallas till repetitionsövningar under detta budgetår. Därtill kommer närmare 50000 värnpliktiga att genomgå sin grundutbildning.

Regeringen föreslår förbättringar av värnpliktsförmåner fr.o.m. den I juli 1986 med sammanlagt ca 46 milj. kr. Dagersättningen höjs från 25 till 26 kr. och utryckningsbidragel från 2000 till 2 500 kr. Höjningen av utryckningsbidraget förslås gälla fr. o. m. den I januari 1986. Maximibeloppet för familjepenning för maka höjs från 1 860 till 2 150 kr. för månad och maximibeloppet för familjepenning för barn från 855 till I 225 kr. för månad. En generösare tillämpning av bostadsbidraget och det därtill knutna tillägget medför en kostnadsökning av ca 2 milj. kr. Näringsbidragets maximibelopp höjs från 400 till I 500 kr. för dag.

Särskilda insatser planeras för att säkerställa försvarsmaktens behov av flygförare.

Verksamheten inom totalförsvarets militära del föreslås ske inom en ekonomisk ram för budgetåret 1986/87 om sammanlagt 22411000 kr. beräknad i det pris-, löne- och växelkursläge som rådde i februari 1985.

Totalförsvarets civila del                                              Prop. 1985/86: 100

Bil. 6

Till grund för arets proposition om den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila delar ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102, FöU 18, rskr 374).

Årets proposition präglas i hög grad av att det budgetår som behandlas är det sista i en femårig försvarsbeslutsperiod. De förslag som lämnas avser sålunda i huvudsak genomförandet av verksamheten under budgetåret 1986/87 i enlighet med den av statsmakterna angivna inriktningen i 1982 års försvarsbeslut. Elt nylt femårigt försvarsbeslut - 1987 års försvarsbeslut - förbereds.

För de civila delarna av totalförsvaret beräknas för budgetåret 1986/87 totalt 1732 milj. kr.

Civil ledning och samordning

Statsmakterna beslöt våren 1985 atl vissa åtgärder skall vidtas för att förbällra ledning och samordning inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr 388).

Fr.o.m. den I juli 1986 får således överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) vidgade uppgifter och byter namn till överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). ÖCB blir då ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Civil ledning och samordning. ÖCB:s uppgifter blir främst att på central nivå svara för beredskapsförberedelserna inom funktionen. ÖCB får från samma tidpunkt även ansvaret för att samordna de civila beredskapsförberedelserna. ÖCB får slutligen uppgiften att på central nivå leda och samordna studie- och planeringsverksamheten för totalförsvarets civila delar.

På högre regional nivå har civilbefälhavarna ansvaret för civil ledning och samordning och på lägre regional nivå har länsstyrelserna motsvarande ansvar.

Kommunstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal nivå och ansvarar på denna nivå för civil ledning och samordning.

För funktionen Civil ledning och samordning beräknas 151,6 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Civilförsvar och fredsräddningstjänst

En integration av civilförsvaret och fredsräddningstjänsten genomförs på central och lokal nivå. På regional nivå är verksamheterna redan integrerade.

Statens räddningsverk påbörjar den 1 juli 1986 sin verksamhet som central myndighet för befolkningsskyddet och räddningstjänsten i fred och krig och blir då ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Civilförsvar. 1 myndighetsuppgiften ingår ansvaret för beredskapen mot kärnkraftsolyckor och landtransporter av farligt gods. Räddningsverket skall planera och genomföra utbildning och övning inom verksamhetsområdet, bl.a. den nya räddningstjänstutbildningen.

Inom kommunerna pågår nu planläggningen av civilförsvarsverksamhe-     Prop. 1985/86: 100 ten i krig och en översyn av den kommunala beredskapsplanläggningen.     Bil. 6 Kommunerna övertar den 1 januari 1987 ansvaret på lokal nivå för ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig. Krigsorganisationen, inkl. ledningsgrupper och hemskyddsgrupper, kommer att omfatta ca 150000 personer.

Hemskyddsorganisationen byggs upp under planeringsperioden och införs i civilförsvarets krigsorganisation den I januari 1987. Den skall när den är färdig bestå av 8000 hemskyddsgrupper om vardera tre personer, alla rekryterade och utbildade i fred, samt närmare 100000 frivilliga hemskyddsombud under civilförsvarsberedskap. Minst 60 % av personalen i hemskyddsgrupperna beräknas vara krigsplacerad den 1 januari 1987.

Verkskydd skall organiseras och utrustas under hänsynstagande till förelagens och anläggningarnas planlagda verksamhet i krig och lill omfatlningen och arten av de skador som kan uppslå. Verkskyddsorganisationen beräknas uppgå till ca 700 verkskydd och ca 40000 personer. Kostnaderna betalas av företagen.

Räddningshundgrupper om vardera tre hundar och tre hundförare införs i organisationen den I januari 1987. Utbildningen av grupperna sker på frivillig väg. Uppbyggnaden till 475 grupper planeras vara genomförd under budgetåret 1992/93.

I avvaktan på att kommunerna har utarbetat lokala skyddsplaner föreslås för budgetåret 1986/87 alt beställningen av nya skyddsrum i småhusområden starkt begränsas.

Skyddsmasker och molsvarande skydd för barn föreslås bli anskaffade enligt en plan som innebär att behovet för hela civilbefolkningen huvudsakligen täcks under budgetåret 1993/94.

En grundsyn för inriktningen av det marina oljeskadeskyddet för 90-talet läggs fast. Beredskapen för bekämpning av olje- och kemikalieutsläpp förstärks.

För civilförsvar och fredsräddningstjänst (utom skyddsrum) föreslås för budgetåret 1986/87 en utgiftsram om 493 milj. kr. (prisläge februari 1985). Vidare föreslås en bemyndiganderam på 579,7 milj. kr. (prisläge februari 1985) för skyddsrum för budgetåret 1986/87. För beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss uppgår förslagen till totalt 12,6 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Psykologiskt försvar

Genom psykologiskt försvar skall vår försvarsvilja och motståndskraft mot främmande propaganda vid krigsfara och i krig byggas upp och vidmakthållas.

Den I juli 1986 blir styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Psykologiskt försvar.

För psykologiskt försvar beräknas 5,4 milj. kr. för budgetåret 1986/87 under anslaget I I.

övrig varuförsörjning                                                      Prop. 1985/86: 100

Övrig varuförsörjning omfattar åtgärder för att möjliggöra produktion och distribution av varor, främst beklädnadsvaror, kemiska produkter samt metaller och verksladsprodukter som är nödvändiga för befolkningens försörjning och samhällets funktion under kriser och i krig.

Den 1 juli 1986 blir överstyrelsen för civil beredskap ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Övrig varuförsörjning.

För Övrig varuförsörjning beräknas 389,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Kyrklig verksamhet

Funktionen omfattar såväl svenska kyrkans som de fria trossamfundens verksamhet.

Den 1 juli 1986 blir överstyrelsen för civil beredskap ansvarig myndighet på cenlral nivå för funktionen Kyrklig verksamhet.

För Kyrklig verksamhet beräknas 50000 kr. för budgetåret 1986/87.

Sammanfattning

Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Anvisat

Förslag

Förändring

1985/86

1986/87

A.     Försvarsdepartementet m.m.

45,1

48,2

+

3,1

B.     Arméförband

7772,1

8 343,5

+

571,4

C.     Marinförband

3 354,6

3 420,0

+

65,4

D.     Flygvapenförband

7 187,2

7 785,5

+

598,3

E.     Operativ ledning m. m.

868,6

1 022,8

+

154,2

F.     Gemensamma myndigheter m. m.

1726,1

I 839,7

+

113,6

Anslaget F 19. Reglering av

prisstegringar för del militära

försvaret

2 150,0

2000,0

-

150,0

Summa B-F (totalförsvarets

militära del. exkl. anslaget F 19)

20908,6

22411,5

-■ 1 502,9

G.     Civil ledning och samordning

129,4

151,6

+

22,2

H.    Civilförsvar och fredsräddnings-

tjänst

1 169.5

1085,2

-

84,3

Anslaget H 4. Reglering av prisstegringar

för civilförsvar m. m.

113

100

-

13

1.      Psykologiskt försvar

5,5

5,4

-

0,1

J.      Övrig varuförsörjning

385,5

389,8

+

4,3

Summa G-J (totalförsvarets

civila del)

1 802,9

1 732.0

-

70,9

K.    Övriga ändamål

175,2

176,8

+

1,6

Försvarsdepartementet                                   Prop. 1985/86: lOO

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985. Föredragande: statsrådet Roine Carlsson

Anmälan till budgetpropositionen 1986 1 Huvudtitelns utformning

Innehållet i denna bilaga till årets budgetproposition har i viktiga avseenden disponerats om i förhållande till uppställningen i föregående års försvarsbilaga. Syftet har varil att i ökad grad spegla den grundläggande tanken om totalförsvaret som en helhet. Därför har här införts ett särskilt avsnitt om totalförsvaret som bl.a. behandlar frågan om totalförsvarets ledning. Dessutom har recit- och föredragandeavsnitten rörande totalförsvarets alla delar sammanförts i en avdelning före behandlingen av de enskilda anslagen.

Beträffande totalförsvarets militära del har framställningen i hög grad koncentrerats lill avsnittet om dess fortsatta utveckling. Sålunda har värnplikts- och personalfrågorna liksom frågan om det militära försvarets ekonomiska resurser inordnats i detla avsnitt. Vissa industripolitiska frågor har däremot hänförts till ett eget kapitel. Enligt riksdagens önskemål lämnas också i år en separat redovisning om JAS-projektet. Omedelbart efter avsnitten om det militära försvaret följer i år ett särskilt kapitel om totalförsvarets civila del, vilket behandlar bl.a. olika samhällsfunktioner från totalförsvarssynpunkt. Sist i bilagan behandlas försvarsdepartementets samtliga anslag för budgetåret 1986/87.

2 Säkerhetspolitiska överväganden                  Prop. 1985/86: lOO

Bil. 6

Förhållandet mellan supermakterna, som utgör en central dimension i de internationella relationerna, fortsätter att präglas av en kombinalion av rivalitet och strävan till begränsad samverkan. Efler de senaste årens mycket kyliga relationer har supermakterna under år 1985 bl. a. återupptagit förhandlingar om strategiska kärnvapen som legal nere sedan slutet av år 1983. Dessulom har ledarna för USA och Sovjetunionen hållit sitt försia toppmöte på sex år. Det är dock ovisst om misstänksamheten och spänningen inom en nära framtid skall kunna vändas i en mer konstruktiv dialog och ett vidgat samarbete. Kapprustningen fortgår i oförminskad takt. Den snabba vapentekniska ulvecklingen innehåller i sig element som undergräver förtroende och försvårar överenskommelser om nedrustning och rustningsbegränsning.

Supermakterna framstår trots detta som oförändrat beslutna att söka undvika en direkt militär konfrontation, vilken ytterst skulle kunna resultera i ett kärnvapenkrig med förödande konsekvenser. Samtidigt leder supermakternas ömsesidiga, djupt förankrade misstro och ökade militära förmåga lill all kampen om inflytande mellan blocken fortgår i global skala med betydande återverkningar på hela del internationella klimatet.

I flera delar av världen är supermakterna benägna att se regionala och även inomstatliga konflikter i elt maktpolitiskt öst-väslperspektiv. Eftersom supermakterna uppfattar alt deras intressen är direkt berörda i många av dessa konflikter kan även geografiskt begränsade oroligheter riskera atl fördjupas och spridas och få vittomfattande säkerhetspolitiska konsekvenser. En viss tendens kan dock förmärkas till atl supermakterna söker undvika atl regionala konflikter leder lill verkligt allvarliga motsättningar dem emellan.

I Mellersta Östern, där båda supermakterna har starka intressen, finns avsevärda hot mot en fortsalt fredlig utveckling mellan öst och väst. Den israelisk-palestinska frågan synes knappast ha kommit närmare en varaktig lösning och i det splittrade Libanon har konflikterna fortsatt. Kriget mellan Iran och Irak fortsätter på sjätte året utan att någon uppgörelse kan skönjas. Den sovjetiska interventionen i Afghanistan går in på sitt sjunde år och ungefär lika länge har krigstillstånd rått i Kampuchea. I Centralamerika innebär fortsatt yttre inblandning i form av vapenleveranser och militärt bistånd ökade risker för öppet krig i regionen.

I Sydafrika har regeringens fortsatia apartheidpolilik under det senaste året skärpt konflikten mellan svarta och vita. Den tragiska utvecklingen i detla område kan också få belydande konsekvenser för västvärldens tillförsel av viktiga råvaror.

I Östeuropa består den latenta spänningen mellan å ena sidan sovjetiska säkerhelsintressen och å andra sidan nationella aspirationer hos övriga paktmedlemmar. Del kan inle uteslutas att delta även i fortsättningen kan leda lill kriser och konflikter inom och mellan dessa stater. En sådan utveckling riskerar också att få allvarliga effekter på relationerna mellan öst och väst.

Jag vill då det gäller bedömningen av den internationella utvecklingen       .,

också hänvisa till vad som anförs i utrikesdepartementets bilaga till bud-     Prop. 1985/86: 100
getpropositionen.                                                                          Bil. 6

Inom båda maktblocken fortsätter försvarsstrategin att vara föremål för intensiva diskussioner. 1 Sovjetunionen diskuteras i ökad grad möjligheten av utdragna konventionella operationer i samband med ett krig i Europa. Sovjetunionen har deklarerat att man inte kommer att vara först att använda kärnvapen. Inom NATO förefaller det vara en alltmera utbredd åsikt att det upplevda beroendet av tidig kärnvapeninsats bör minskas genom förstärkning av det konventionella försvaret. Emellertid finns starka ekonomiska hinder för en långtgående utveckling i denna riktning. Inom överskådlig tid torde båda maktblocken ytterst bygga sina strategier på kärnva-penavskräckning. Båda upprätthåller samtidigt mycket stora, insatsberedda konventionella styrkor i Centraleuropa som antalsmässigt varit tämligen konstanta under de senaste tjugo åren men vars kvalitet kontinuerligt förbättrats.

Den kvalitativa kapprustningen har således fortsatt i ett uppdrivet tempo, medan endast obetydliga framsteg gjorts under året i rustningsbegränsnings- och nedrustningsfrågor. Huvudansvaret förde uteblivna resultaten i nedrustningsarbetet ligger på de båda supermakterna. Samtalen om begränsning av de strategiska kärnvapnen och de regionala kärnvapnen i Europa, de s.k. START- resp. INF-förhandlingarna, har efter avbrottet i slutet av år 1983 återupptagits under år 1985 och inbegriper nu även rymdvapenutvecklingen.

Det är ett globalt intresse att kärnvapnens roll i stormakternas relationer reduceras. Sveriges strävan att motverka kärnvapenhotet riktar sig självfallet även i hög grad till förhållandena i vårt närområde, det nordiska området liksom Europa som helhet. Sverige verkar således bl.a. för att främja tillkomsten av en kärnvapenfri zon i Norden. Syftet är att stärka Sveriges och de övriga nordiska ländernas säkerhet. Arbetet för en korridor i Centraleuropa fri från slagfältskärnvapen är också ett led i strävanden att allmänt minska spänningen mellan stormaktsblocken. Samtidigt syftar det till att minska risken för att en väpnad konflikt snabbt trappas upp till ett för alla parter förödande kärnvapenkrig.

Förhandlingar av betydelse för Europas säkerhet präglas av låsningar och djupa motsättningar. Wiensamtalen om militära styrkereduktioner i Centraleuropa (MBFR) avbröts i slutet av år 1983 men återupptogs i mars 1984. Några resultat har emellertid inte nåtts sedan dess. Inte heller vid nedrustningskonferensen (CD) i Geneve har man nått överenskommelser pä senare år.

Dock har konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande ätgärder och nedrustning i Europa som inleddes i Stockholm i januari 1984 nu gått in i ett intensivare och mera konkret förhandlingsskede. Konferensen utgör ett viktigt forum för en fortsatt dialog mellan öst och väst i syfte alt minska misstron mellan maktblocken, minska risken för en väpnad konflikt och på sikt bidra till en nedrustningsprocess.

De nordiska länderna kan inte undgå att beröras av de slormaktsmotsätt-
ningar som gäller Europa. Härtill kommer att det nordeuropeiska och
nordatlantiska området successivt vuxit i strategisk betydelse. Huvudorsa-         8

ken är utbyggnaden av de sovjetiska marinbaserna på Kolahalvön, vilkas     Prop. 1985/86: 100

lokalisering till stor del är betingad av globalstrategiska och geografiska     Bil. 6

faktorer i förening med den vapentekniska utvecklingen. Denna utbyggnad

har följts av norska beslut om bl.a. förhandslagring i mellersta Norge av

utrustning för amerikanska marinkårsförband. Den ökning av den militära

aktiviteten i det nordiska området som ägt rum på båda sidor bör i första

hand ses som led i supermakternas bevakande av sina globala intressen

och som en del av den strategiska maktbalansen dem emellan.

Det nordeuropeiska och nordatlantiska områdets ökade strategiska betydelse, motsättningarna mellan stormaktsblocken och den militärtekniska utvecklingen har sammantagna lett till att även Sveriges läge blir mera utsatt i händelse av kriser och väpnade konflikter i vår omvärid. Denna utveckling har också lett lill ökade påfrestningar i fred, främsl i form av kränkningar av vårt territorium. Dessa tendenser berördes i 1982 års försvarsbeslut men har genom senare lids ulveckling kommit till tydligare uttryck.

Sverige har bl.a. - såsom framgår av ubåtsskyddskommissionens rapport - utsatts för grova undervattenskränkningar vilkas särskilda säkerhetspolitiska belydelse understryks av atl de till skillnad från andra kränkningar till sjöss och i luften lill övervägande del måsle anses vara avsiktliga. En rad iakttagelser och indikationer som redovisats av överbefälhavaren till regeringen har lett till slutsatsen att liknande undervattensverksamhet förekommit även efter år 1982.

Respekten för vår säkerhetspolitiska linje har krävt att vi redan i fredstid ingripit med största fasthet mol kränkningar av vårt territorium. Vår förmåga att upptäcka och ingripa mot främmande ubåtar har stärkts och fortsätter att stärkas efterhand. Det är även fortsättningsvis vår skyldighet och vår bestämda föresats alt med alla till buds stående medel hävda Sveriges territoriella integritet. Regeringen har inte tvekat och kommer inte att tveka att ingripa mot den eller dem som kränker svenskt territorium. Målet är och förblir atl förmå främmande makter att avslå från kränkningar.

Vårt beroende av ett handelsutbyte med omvärlden leder till att motsättningar och kriser i andra delar av världen kan få konsekvenser också i Sverige. Särskilda problem kan skapas av det högteknologiembargo som västliga industriländer på senare år riktat mot Östeuropa.

Det grundläggande säkerhetspolitiska mönstret i Norden består. Den svenska säkerhetspolitiken, grundad på vår alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig och stödd på ett för våra förhållanden starkt försvar, ligger fast. Regeringen kommer alt fullfölja denna politik med krafl, klarhet och konsekvens. Förtroendet för vår vilja och vår förmåga alt i krig bevara neutraliteten måsle vidmakthållas. Det får varken skapas farhågor eller förväntningar om att Sverige ens under starkt yttre tryck skulle överge sin neutralitetspolitik. Det råder bred uppslutning kring den svenska säkerhetspolitikens principer. Detta är en väsentlig nationell tillgäng.

Regeringen kommer att fullfölja 1982 års försvarsbeslut, med den inrikt
ning som angavs i 1984 års fyrpartiöverenskommelse och i den senaste
budgetpropositionen. 1984 ärs försvarskommitté har enats om de grundlag- 9

gande förutsättningarna för säkerhetspolitiken inför 1990-talet. Detta är ett     Prop. 1985/86: 100 uttryck för en uppslutning kring den traditionella svenska säkerhetspoliti-     Bil. 6 ken. Det utgör också en fast grund för kommitténs fortsatta arbete med inriktning mot 1987 års försvarsbeslut.

Som del av säkerhetspolitiken fordras en fast och konsekvent försvarspolitik som inger respekt och förtroende såväl i omvärlden som hos svenska folket. Totalförsvaret skall i första hand vara fredsbevarande genom att ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att en angripares förluster och andra uppoffringar i samband med försök att utnyttja vårt land inte ter sig rimliga i förhållande till fördelarna. Ett så utformat totalförsvar utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begränsad stormaktsnärvaro i det nordiska området i fred och i internationella kriser. Det är därtill en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad vid krig i vårt närområde.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

3 Förberedelser för 1987 års totalförsvarsbeslut    Prop. 1985/86: lOO

1 föregående budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 6) redovisade regeringen vilka beslul som ligger till grund för totalförsvarets långsiktiga utveckling t.o.m. budgetåret 1986/87. Den redovisade inriktningen ligger fast.

Regeringen avser alt efler årsskiftet 1986-1987 förelägga riksdagen förslag lill säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta utveckling efter budgetåret 1986/87. Arbetet med att ta fram underlag för detta förslag pågår.

Regeringen har i mars 1984 tillkallat en kommitté med uppdrag atl överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriklning och totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. efter budgetåret 1986/87. Denna kommitté, som har antagit namnet 1984 års försvarskommitté, har i maj 1985 redovisal sina analyser och överväganden om svensk säkerhetspolitik i rapporten (SOU 1985:23) Svensk säkerhetspolitik inför 90-talet. Rapporten remissbehandlas under år 1985. Kommittén fortsätter arbetet med inriktning att hösten 1986 redovisa sina överväganden och förslag avseende totalförsvarets fortsatta utveckling efler budgetåret 1986/87.

Underiag för regeringens och försvarskommilténs arbete inför försvarsbeslutet tas fram bl. a. av 1983 års värnpliktsutbildningskommitté, av myndigheterna samt av Ingenjörsvetenskapsakademien i samarbele med Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Värnpliktsutbildningskommittén har i augusti 1984 överlämnat betänkandet (SOU 1984:71) Värnplikten i framtiden samt i juni 1985 betänkandet (SOU 1985:36) Värnplikten i samhället. Det senare betänkandet remissbehandlas under år 1985. Kommittén kommer att, med grund i sina tilläggsdirektiv (Dir. 1984:15), avge betänkanden angående vapenfriutbildningen samt frikallelse av värnpliktiga. Därutöver har värnpliktsutbildningskommittén överlämnat tre rapporter benämnda Värnpliktiga tycker ..., Värnpliktiga länker ... samt Vapenfria tycker .... Kommitlén beräknar att slutföra sitt uppdrag under budgetåret 1985/86.

Myndigheterna har under hösten 1985 överiämnat den andra delen av rapporterna efter genomfört studie- och planeringsarbete avseende tidsperioden 1987—1997. Rapporter har insänts från överbefälhavaren, försvarets forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, styrelsen för psykologiskt försvar, socialstyrelsen samt televerket. Rapporterna har överlämnats till 1984 års försvarskommitté.

3.1 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om förberedelser för 1987 års totalförsvarsbeslut.

4 Totalförsvaret                                              Prop. 1985/86: lOO

4.1 Inledning                                                  ''-

Till grund för totalförsvarets utveckling t.o.m. budgetåret 1986/87 ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374).

Totalförsvarets fortsatta ulveckling efter budgetåret 1986/87 behandlas för närvarande av 1984 års försvarskommitté.

Totalförsvaret är en sammanfattning av alla de åtgärder som är nödvändiga för landets försvar mot yttre hot och samhällets omställning till kris-eller krigsförhållanden. I sådana situationer omfattar totalförsvaret strängt taget hela det omställda samhället.

Totalförsvaret bör vara så uppbyggt och organiserat att det är en hela folkets angelägenhet.

Vår motståndsförmåga under kriser och i krig bestäms av de olika totalförsvarsgrenarnas effekt men framför allt av den samlade förmågan hos totalförsvaret. Genom fortlöpande samverkan måsle bästa möjliga samordning säkerställas mellan totalförsvarets olika delar. Möjligheterna att utnyttja den fulla effekten är i avgörande grad beroende av effektiviteten i ledningsorganisationen. Största möjliga överensstämmelse mellan ansvarets fördelning och ledningens uppbyggnad i fred och krig bör eftersträvas. Beredskapsaspekter bör beaktas vid all planering av samhällsverksamhet.

4.2 Totalförsvarets fortsatta utveckling 4.2.1 Allmän inriktning

Som stöd för den svenska säkerhetspolitiken fordras en fast och konsekvent försvarspolitik som inger förtroende såväl i omvärlden som hos svenska folket. Omvärlden skall vara övertygad om atl Sverige i händelse av krig är berett att fullfölja den deklarerade politiken. Totalförsvaret bör utformas så att det är fredsbevarande. Det bör ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att det avhåller från angrepp eller hot om angrepp. Det bör också vara så utformat att det kan motstå skilda angreppsformer från skilda riktningar och verka i olika militärpolitiska lägen.

Redan i fredstid, och i än högre grad under neutralitet vid krig i omvärlden, måsle respekten för vår territoriella integritet upprätthållas. Kränkningar av vårt territorium kan aldrig accepteras.

Ett militärt angrepp mot Sverige ulgör det största hot mot vår nationella säkerhet som vi kan bli utsatta för. Totalförsvarets planering bör därför utgå ifrån de krav på uppoffringar, snabb omställning m.m. som ställs på samhället vid etl militärt angrepp. Även de krav som ett skede med utrikeshandelsstörningar och en neutralitetssituation ställer måste beaktas i hög grad.

Det är vidare väsentligt att vår beredskap snabbt och flexibelt kan
anpassas till aktuella situationer genom balanserade och samordnade åt
gärder inom hela totalförsvaret.                                                           12

Det militära försvaret skall vara utformat och övat så att det är strids- Prop. 1985/86: 100 dugligt omedelbart efter en snabbt genomförd mobilisering. Stridskraf- Bil. 6 terna skall kunna utnyttjas med tyngdpunkten i kust- och gränsområden för att därigenom i det längsta förhindra att en angripare får fast fot på svensk mark. Man kan emellertid inte bortse från risken alt en angripare lyckas tränga djupt in i vårt land. Därför måste ell effektivt och uthålligt motstånd kunna föras i organiserade former i varje del av landet, även inom sådana områden som angriparen har tagit.

För landets förmåga lill försvar är del vidare nödvändigt att näringsliv och samhälle kan tillhandahålla de förnödenheter och tjänster som fordras för att dels skydda befolkningen och tillgodose dess försörjning och andra väsentliga behov, dels stödja det militära försvarel. Elt av syftena med våra beredskapsätgärder är alt skapa förutsättningar för alt nödvändiga samhällsfunktioner skall kunna upprätthållas under kriser och krig.

4.2.2    Totalförsvarets ledning

Ledningens effektivitet är en förutsättning för effektiviteten inom hela totalförsvaret i krig. Ledningsbehov och ledningsprinciper uppvisar väsentliga grundläggande olikheter mellan militära och civila delar av totalförsvaret. Ledning av totalförsvaret är en fråga om ledning av militära operationer och av del krigsomslällda samhällel. I den första delen är det en fråga om ledning av en organisaiion. 1 den andra delen en fråga om att med olika medel få samhället i vid bemärkelse att agera på avselt vis. Styrkan i totalförsvaret är beroende av en väl fungerande samordning, varför förändringar och vidareutveckling i ledningshänseende måste behandlas i ett sammanhang och inom ramen för en helhetssyn på totalförsvarets ledning.

Ett antal faktorer leder till behov av atl ompröva eller utveckla delar av ledningsresurserna inom ramen för totalförsvarets ledning i krig.

1984 års försvarskommitlé har bl.a. uppgiften att överväga och lämna förslag om totalförsvarets ledningsstruktur i fred och krig.

Ett samlat arbete i avsikt att samordna den vidare utvecklingen av frågor om totalförsvarets ledning är komplicerat och tidskrävande. Beroende på den avgörande betydelse ledningsfrågorna har för totalförsvarets effektivitet bedömer jag att dessa frågor måste prioriteras de närmaste åren.

4.2.3    Gemensam försvarsforskning

Försvarets forskningsanstalt (FOA) har i samverkan med överbefälhavaren (ÖB), civilförsvarssiyrelsen (Cfs), överstyrelsen förekonomiskt försvar (ÖEF), socialstyrelsen (SoS), styrelsen för psykologiskt försvar (SPF), försvarels materielverk (FMV) och forlifikationsförvaltningen (FortF), i juni 1983 fått regeringens uppdrag att utarbeta en samlad syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling. Denna skall utgöra ett underlag för 1987 års försvarsbeslut vad gäller försvarsforskningen.

FOA överlämnade i oktober 1985 sitt förslag benämnt "Försvarsforsk
ningens långsiktiga utveckling efter 1986/87, slutredovisning". FOA har              13
genomfört arbetet i samverkan med ovan nämnda myndigheter.

Militärteknikens växande säkerhetspolitiska betydelse samt den ökande     Prop. 1985/86: 100 betydelsen av åtgärder för alt utveckla totalförsvarets civila delar i takt     Bil. 6 med förändringen i hotbild och samhälle, särskilt dess sårbarhet under beredskap och i krig, innebär nya och utökade krav på försvarsforskningen.

Försvarsforskningen har många kontaktpunkter med forskningen inom samhällel i övrigl. Inom vissa områden har den också en unik kompelens som kan utnyttjas inom andra samhällssektorer än försvaret. Samverkan över sektorgränser har ökat betydligt under senare år men ytterligare samordning torde vara möjlig.

Större delen av det som inom den militära försvarssektorn betecknas som forskning och utveckling (FoU) är utvecklingsarbete som utförs vid industrier. Forskningens roll är härvid främsl att ge idéer, beslutsunderlag och råd. Bl.a. skall försvarsforskningen kunna medverka vid de olika faserna i anskaffningsdialogen mellan försvaret och industrin och härvid omsätta nya vetenskapliga rön till effektiva lösningar för totalförsvaret. Det går inte att dra någon klar gräns mellan forskning och utvecklingsarbete. Det senare styrs i huvudsak av de olika materielbeställningarna genom försvarels materielverk.

Huvuddelen av den icke objektbundna forskningen för totalförsvaret har samlats till ett delprogram. Gemensam försvarsforskning med FOA som programmyndighet. Intressenter är alla totalförsvarsmyndigheterna.

Produktionsansvaret för huvuddelen av delprogrammet åvilar FOA, och för mindre delar FortF resp. FMV. Mindre delar genomförs av bl.a. FortF, flygtekniska försöksanstalten (FFA), industrin samt universitet och högskolor.

4.2.4 Vissa struktur- och samordningsfrågor

4.2.4.1 Inledning

1 prop. 1980/81:20 (bil.3) anmälde dåvarande chefen för försvarsdepartementet att han avsåg att låta kartlägga de besparingar som skulle kunna uppnås genom samverkan mellan försvaret och övriga samhällssektorer. Vidare anmälde han i prop. 1980/81:100 (bil. 7) att ett översynsprojekt hade startats. Jag vill här redovisa arbetsläget beträffande de delar som nu återstår av projektet.

4.2.4.2 Värnpliktigas resor med försvarsmaktens trunsportflyg

Min företrädare har vid skilda tillfällen, senast i prop. 1984/85:100 (bil. 6),
redovisat resultaten av de försök som bedrivits med att utnyttja försvars
maktens transportflyg för bl.a. värnpliktsresor. Han anmälde därvid bl.a.
att en rapport från försvarets rationaliseringsinstitut med analys av de då
pågående försöken beräknades föreligga under år 1985. Rapporten har
numera överiämnats till överbefälhavaren. Enligt vad jag har inhämtat har
försök under det gångna budgetåret bedrivits avseende de värnpliktigas
fria ledighetsresor mellan Nedre Norrlands militärområde och Göteborgs
området. Erfarenhelerna har varit goda, från såväl ekonomisk som värn-            14

pliktssocial synpunkt. För innevarande budgetår har avdelats 600 flygtim-     Prop. 1985/86: 100 mar för transport av värnpliktiga med flygvapnets transportflygplan TP 84     Bil. 6 Herkules.

4.2.4.3 Flygplan jör havsövervakning

Regeringen beslöt i februari 1985 att viss övervakning m. m. till sjöss med flygplan skall samordnas mellan försvarsmakten och tullverkets kustbevakning, varvid generaltullstyrelsen skall ha ansvaret för driften av flygverksamheten (produktionsansvaret).

Regeringen uppdrog samtidigt åt försvarets materielverk att anskaffa två flygplan inkl. erforderiig grundutrustning m. m. för övervakningsuppgifter till sjöss. Regeringen föreskrev vidare att utprovning av flygburen utrustning för ubåtsjakt skall fortsätta, varvid samma flygplanstyp skall användas som den som anskaffas till generaltullstyrelsen.

1 november 1985 har beslut fattats om anskaffning av två flygplan till kustbevakningen för havsövervakning och ett flygplan av samma typ för marinens försök med flygburen utrustning för ubåtsjakt. Inriktningen skall vara att flygplanen förses med samma utrustning så atl de kan användas för aktuella uppgifter av såväl generaltullstyrelsen som marinen.

4.2.4.4 Samordning mellan kommuner, landsting och fredsförband

Försvarets rationaliseringsinstitut har i februari 1984 överiämnat rapporten (29(48): I) - Sambruk av resurser mellan förband, kommun, landsting - en förstudie. Av rapporten framgår bl.a. att i den offentliga förvaltningen inom en kommun där fredsförband och landsting är representerade finns resurser i form av personal, organisation och utrustning på två eller flera ställen för administrativt och tekniskt likartade funktioner. Samutnyttjandet av resurser är för närvarande ringa. Institutet bedömer att det finns stora möjligheter till såväl direkta besparingar i drift- och kapitalkostnader som möjligheter till ökad tillgänglighet hos resurserna.

Regeringen uppdrog i augusti 1984 åt försvarets rationaliseringsinstitut att, efter överenskommelse med ett lämpligt antal kommuner, landsting och fredsförband, genomföra etl antal studier och försök. Ertarenheterna skall redovisas på ett sådant sätt att de kan utnyttjas på andra ställen i organisationerna. Vidare skall redovisas konsekvenserna av ett vidgat samutnyltjande samt eventuellt behov av att ändra de regler som gäller för verksamheten i detta sammanhang.

En första delrapport är lämnad i december 1985. Områden som hittills varit berörda är t. ex. hälso- och sjukvård, inköpsverksamhet, materielunderhåll, fastighetsdrift, utnyttjande av idrotts- och övningsanläggningar m.m. Eu stort antal kommuner, landsting och statliga myndigheter är berörda. Försöksverksamheten har koncentrerats till Eksjö, Härnösand, Söderhamn och Örebro.

Resultaten av studierna och försöken kommer att redovisas i juni 1986.

15

4.2.5 Utredningen om försvarets gemensamma myndigheter       Prop. 1985/86: 100

I prop. 1982/83:100 (bil. 6) anmälde föredragande departementschefen att en utredning (Hpg 5-kommittén) pågick om försvarets gemensamma myndigheter (Fö 1982:06). Kommittén har haft i uppdrag att göra en förstudie om möjligheterna till dels strukturförändringar och ytterligare kostnadsreduceringar inom försvarets s. k. gemensamma myndigheter, dels ökad samordning med övriga statliga myndigheter. Kommittén har i september 1983 överlämnat betänkandet (Ds Fö 1983:5) Strukturförändringar och samordning.

Flera av kommitténs förslag berör verksamhet utanför försvarsdepartementets område. Förslagen innebär i regel att fortsatta utredningar behövs. Jag vill här redovisa vissa delar av det arbete som nu bedrivs med anledning av kommitténs förslag. Jag vill också hänvisa till vad jag senare, s. 25, anför om försvarets datacentral.

4.2.5.1 Samordning uv förplägnadsverksamheten

Statskontoret häri december 1984 fått regeringens uppdrag att tillsammans med försvarets rationaliseringsinstitut lämna förslag till åtgärder för att öka samordningen inom den offentliga storhushållssektorn i fråga om inköp, produktion, teknisk forskning, utveckling, utbildning samt informations-och erfarenhetsutbyte. Härutöver skall nuvarande rollfördelning mellan statliga och statligt finansierade organ inom storhushållssektorn granskas. Förslag i anslutning härtill skall ge förutsättningar för ett rationellare utnyttjande av de statliga insatserna. Statskontorets uppdrag kommer alt redovisas först under våren 1986.

4.2.5.2 Samordning mellan myndigheterna i Karlstad

Min företrädare förordade att det administrativa stödet till myndigheterna i Karistadsområdet borde samordnas ytteriigare.

Under åren 1984 och 1985 har telefonservice, lokalvård och transporter samordnats mellan försvarets materielverk och Värmlands regemente (I2/Fo52). Vidare har telefonservice och larmfunktioner samordnats mellan försvarets materielverk och statens lantmäteriverk. Ytterligare samordningsåtgärder mellan dessa myndigheter liksom med flera andra lokala myndigheter undersöks. Vidare utreder statskontoret etl förslag att slå samman samtliga telefonväxlar för de statliga myndigheterna i Karistad.

4.2.5.3 Samordning av byggnadsverksamheten

I prop. 1984/85:100 (bil. 6) anmälde föredragande departementschefen att den särskilda utredaren som tillkallats (Dir. 1984:32) för att utreda Statsförvaltningens lokalförsörjning skulle redovisa sina förslag i en första etapp under våren 1985. Utredningens förslag kommer att redovisas under våren 1986.

16

4.2.5.4 Civilförsvarets materielanskaffning                          Prop. 1985/86:100

Frågan om ansvaret för civilförsvarets materielanskaffning har behandlats av riksdagen (prop. 1984/85:161, FöU 12, rskr 389).

4.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om totalförsvaret.

2    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1985/86: 100

5. Totalförsvarets militära del                  Bil. 6

5.1 Det senast förflutna budgetåret (1984/85)

5.1.1 Verksamheten

De beslut om försvarets ekonomi och fortsalla inriktning som statsmakterna fattade på grundval av den fyrpartiuppgörelse som träffades på våren 1984 innebar att försvaret tillfördes 600 milj. kr. per budgelår i prisläget februari 1983. Stora delar av tidigare inplanerade senareläggningar och ambilionsminskningar har därmed kunnat återtas.

Ca 45 000 värnpliktiga har grundutbildais och ca 77 000 har repetitionsut-bildats. I förhållande till 1982 års försvarsbeslut har främst av ekonomiska skäl repetitionsutbildningcn halverats inom marinen och flygvapnet.

Under vintern 1985 genomfördes en större gemensam försvarsmaktsövning i västra Mellansverige. I övningen deltog ca 25000 man ur armén och flygvapnet. Dessutom dellog i mindre omfattning totalförsvarets civila delar, främst civilförsvaret. Erfarenheterna från denna övning såväl som från tidigare försvarsmaktsövningar visar på behovet av sådana större övningar där även det operativa ledningssystemet kan övas. Ytterligare ansträngningar måste dock göras för att de värnpliktiga skall få bästa möjliga utbildning även under dessa övningar.

En betydande malerielförnyelse har ägt rum under budgelårel. Exempel härpå är för armén leveranser av modifierade stridsfordon, bandvagnar och broar. Till marinen levererades en kustkorvett, ett minjaktfartyg och rörliga kustartilleripjäser. Inom flygvapnet ombeväpnades ytterligare en jaktdivision till JA 37 Viggen och påbörjades gångtidsföriängning av tre jaktdivisioner J 35 Draken. Utvecklingen av det nya systemet JAS 39 Gripen fortsatte i huvudsak planenligt.

Inom byggnadsområdet följde verksamheten i huvudsak de uppgjorda planerna. F.d. Västmanlands läns flygflottiljs (F I) kasernområde avvecklades genom överlåtelse till Västerås kommun.

5.1.2 Det ekonomiska utfallet

Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick för budgetåret 1984/85 till 19535720000 kr. i prisläget februari 1983 (prop. 1983/84:100 bil. 6 och 1983/84:112, FöU 15 och 20, rskr 219 och 348). Regeringen bemyndigades att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex med beaktande av tidigare riksdagsbeslut (prop. 1983/84:40, FöU 7, rskr 88) och av växelkursförändringar m.m. efter februari 1983. Del tidigare riksdagsbeslutet innebar att priskompensationen under kalenderårel 1984 skulle begränsas till högst den förutsatta inflationsnivån, dvs. till 4 %. Denna begränsning skulle utformas så att det med hänsyn till växelkursförändringar m.m. kompletterade försvarsprisindex (FPl) under år 1984 ersattes av ett index som följde FPlt upp till nivån 4% och - om FPIk ökade mera - låg kvar på denna nivå.

FPIk för elt budgetår beräknas som ett genomsnitt av indexlalen för     Prop. 1985/86: 100 augusti, november, februari och maj. Under budgetåret 1984/85 utvecklade     Bil. 6 sig FPIk enligt följande med februari 1983 = 100,00.

FPIk

FPIk efter justering med hänsyn till 4%-spärren

Augusti 1984

110,34

108,89

November 1984

111,69

108,89

Februari 1985

114,91

114,91

Maj 1985

116,99

116,99

Genomsnittsvärde

för 1984/85

113,48

112,42

Efler kompensation för prisökningar uppgick den militära utgiftsramen under budgetåret 1984/85 sålunda till 19535720000 x 1,1242 = 21 962056000 kr. Effekterna av 4 %-spärren under budgetåret 1984/85 har därmed kunnat beräknas till 207 milj. kr. i del budgetårets genomförandeprisläge.

Utgiftsramen för det militära försvaret under budgetåret 1984/85 har vidare justerats enligt följande.

TiHkommer:

Löner till personal med s. k. NOM-garanti                   -I-    1700000

Särskilda medel för repetitionsövnings
läger i Arvidsjaur                                                      -I- 16000000

A vgår:

Överutnyttjande av utgiftsramen för

budgetåret 1983/84 (prop. 1984/85:100

bil6. s, 26, FöU 7 och 9, rskr 131

och 258)                                                                   -114277400

Övrigt                                                                          -    4424000

Summa korrigering                                                      -101001400

Till posterna i sammanställningen vill jag lämna följande kommentarer.

I prop. 1978/79:100 (bil. 7, FöU 23, rskr 327) anförde dåvarande departementschefen att särskilda medel inte borde beräknas för personal med s. k. NOM-garanti. Han utgick från atl berörd personal skulle kunna omplaceras inom de angivna myndigheterna eller vid andra myndigheter. Om denna omplacering i något fall inte lyckades, borde frågan om hur och i vad mån koslnaderna skulle täckas få prövas när säkrare underlag för ställningstagande förelåg. Kostnader för personal med NOM-garanti har under budgetåret 1983/84 uppkommit vid myndigheterna överbefälhavaren, försvarets materielverk och fortifikationsförvaltningen. Ett belopp som motsvarar nämnda kostnader har lagts till utgiftsramen genom ökning av prisregleringsmedlen.

Under budgetåret 1984/85 tillfördes det militära försvaret 16 milj. kr. utöver den militära ramen för iordningställande av ett repetitionsövningsläger i Arvidsjaur. Medlen disponerades under anslaget B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar.

Överutnyttjandet av utgiftsramen för budgetåret 1983/84 skall enligt 1984    19

års riksdagsbeslut (prop. 1984/85:100 bil. 6 s. 26, FöU 7 och 9, rskr 131 och     Prop. 1985/86:100 258) beaktas när utgifterna för det militära försvarel för budgetåret 1985/86     Bil. 6 prisregleras.

Enligt vad jag härmed redovisat blev den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1984/85 21962056000-101001400 = 21861054600 kr. Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna under de rambundna anslagen inkl. ianspråktagna prisregleringsmedel till 21922827000 kr. Utgifterna var alltså 21922827000 -21861055000 = 61772000 kr., avrundat 61,8 milj. kr., större än utgiftsramen. Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1984/85:100 bil. 6 s. 78, FöU 7 och 9, rskr 131 och 258) att beakta överutnyttjandet när utgifterna för det militära försvaret för budgetåret 1985/86 prisregleras.

5.2 Verksamheten under innevarande budgetår (1985/86)

Verksamheten under budgetåret 1985/86 bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i tidigare riksdagsbeslut (prop. 1984/85:100 bil. 6, FöU 7, 9, rskr 131, 258 och prop. 1985/86:25 bil. 1, FöU 4, rskr 49) saml i regleringsbreven för budgetåret.

Inom utbildningsområdet har grundutbildningskontingenten utökats något under året. Utbildningen vid trafikflygarhögskolan ulökas för att möta de civila flygbolagens ökade rekryteringsbehov. En återtagning av repeti-lionsutbildningsvolymen i marinen påbörjas.

Bristerna i marinslridskraflernas långsiktiga beredskap med anledning av den snabba förstärkningen av ubåtsskyddet kvarstår även under budgetåret 1985/86.

Inom materielområdet beställs för armén bl. a. pansarvärnsrobotar, lätta pansarskott, olika slags ammunition samt ett nytt truppradiosystem. Utveckling av artillerilokaliseringsradar och zonrör till artilleriet påbörjas samt fortsätter angående slutfasstyrd granalkastarammunition och luftvärnsrobotar med mörkerkapacitet. Inom marinen beställs ytterligare kustkorvetter samtidigt som anskaffningen av ubåtar och tunga rörliga artillerisystem fortsätter. Ombyggnad saml modifiering av helikoptrar fortsätter och ytterligare materiel för ubåtsskydd anskaffas. Utveckling av ubåtar och lätta kustrobolar fortsätter liksom forskning inom ubåtsskyddsområdet. Inom flygvapnet sker fortsalt ombeväpning av jaktflygförbanden till JA 37 saml fortsatt anskaffning av utrustning för stridslednings- och luftbevakningssystemet. Ytterligare materiel för moderniseringen av flyg-bassystemel beställs. Ulveckling av flygplan JAS 39 Gripen och flygburen radar fortsätter.

Byggnadsarbeten genomförs i huvudsak planenligt.
Som ett resullal av budgetarbetet under hösten 1984 ansåg regeringen alt
osäkerheten om det ekonomiska planeringsutrymmet efter budgetåret
1986/87 och den höga överplaneringen i överbefälhavarens då aktueUa
programplan motiverade återhållsamhet med nya materielbeställningar i
förhållande till överbefälhavarens planering. I budgetpropositionen
1984/85 begärde därför regeringen av riksdagen endast ca hälften av de    20

beställningsbemyndiganden som myndigheterna föreslagit för budgetåret Prop. 1985/86: 100 1985/86. Då överbefälhavaren redovisat ett mer tillfredsställande plane- Bil. 6 ringsunderlag inför försvarsbeslutet 1987 har regeringen i huvudsak begärt resterande bemyndiganden för materielbeställningar på tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86. Riksdagen beslöt (prop. 1985/86:25, bil. I, FöU 4, rskr 49) alt tilldela regeringen de begärda beställningsbemyndigandena för budgetåret 1985/86.

5.3 Det militära försvarets fortsatta utveckling

5.3.1   Inledning

I oktober 1985 inlämnade överbefälhavaren sin programplan. Programplanen utgör en del av överbefälhavarens perspeklivplan del 2 inför 1987 års försvarsbeslut och omfattar perioden 1986/87-1990/91. I det följande sammanfattar jag programplanen. Därefter redovisar jag mina ställningstaganden till det militära försvarets fortsaita utveckling under budgetåret 1986/87. Ställning lill utvecklingen efler budgetåret 1986/87 kan tas nästa år sedan 1984 års försvarskommitlé redovisat sitt betänkande.

5.3.2   Överbefälhavaren m. fl.

5.3.2.1 Krigsorganisationens utveckling m. m.

Överbefälhavaren anger atl invasionsförsvar, i enlighel med statsmakternas beslul, är försvarsmaktens huvuduppgift. Ett angrepp mot Sverige skall fordra så stora resurser och uppoffringar saml la så lång lid atl de fördelar som står alt vinna med angreppet rimligen inte är värda insatserna. Den samlade försvarsmakten skall kunna möta etl angrepp och i det längsta förhindra atl angriparen får fast fot på svensk mark. Om en angripare lyckas tränga in i landet skall försvarsmakten ha förmåga all hindra honom att snabbt tränga vidare och nå mål långt in i landel. Överbefälhavaren anser vidare atl del är väsentligt alt försvarsmakten har förmåga lill övervakning av territoriet och kan ingripa för alt avvisa kränkningar. Försvarsmakten måste således i ökande grad kunna verka effektivt både i krig och inför hot om krig samt i fred och på låga konfliktnivåer.

Intentionerna i 1982 års försvarsbeslut med den utformning dessa fick i 1983 års riksdagsbeslut har enligt överbefälhavaren inte kunnat fullföljas trots beslutad förstärkning av den militära utgiftsramen fr. o. m. budgetåret 1984/85. Utbildningen, främst repetitionsutbildning och flygtidsproduktion, har reducerats. Den materiella förnyelsen och basulbyggnaden inom flygvapnet genomförs i långsammare takt.

Inom armén har ell antal prioriterade förband kunnat anpassas till den kvalitativa utvecklingen i omvärlden.

Pansarbrigadernas stridsvärde har förbättrats bl.a. genom renovering och modifiering av slridsfordon. Samövning inom brigaderna har dock inle kunnat genomföras i erforderlig omfaitning.

De moderna infanteribrigaderna (IB 77) har i huvudsak intagit planerad organisation.

Norrlandsbrigadernas   omorganisation   pågår   fram   till    budgetåret     Prop. 1985/86: 100
1987/88.                                                                                        Bil. 6

De moderna infanteri- och norriandsbrigaderna har godtagbar förmåga att lösa sina uppgifter.

Sex av de äldre infanteribrigaderna har påbörjat modernisering i begränsad omfattning. En allvarlig brist är alt dessa brigader saknar modernt artilleri och luftvärn.

Brokompanier med modern materiel har organiserats.

Krigsförbandens pansarvärnsförmåga förstärks bl.a. genom leveranser av pansarvärnshelikoptrar och modifierade stridsfordon. Anskaffning av pansarvärnsrobotar, pansarskott och artilleriammunition med verkan i pansrade mål planeras.

Luftvärnet förstärks t.ex. genom leveranser av luftvärnsrobotvagnar och modifierad robot 77. Renovering av materielen i luftvärnsbataljoner planeras.

Inom marinen har helikoptersystemen förstärkts genom att fler helikoptrar byggts om för ubåisjakl. Vissa problem med helikoptrarnas motorer åtgärdas.

Ytattackförbanden har i huvudsak god materiell och personell standard. Allvarliga brister föreligger dock beträffande minerings- och ubåtsjaktka-paciteten.

Ubåtsförbanden består av åtta moderna och fyra äldre ubåtar. Nyproduktion pågår för att ersätta de senare.

Inom minröjningsorganisationen håller endast minröjningsfartyg av typ Landsort hög materiell standard. Tre sådana farlyg är levererade.

Kustartilleriets tunga rörliga artilleriförband är moderniserade. Vissa fasta förband och den tunga kuslrobotfunklionen har låg modernitet. Anskaffning av lätta kustrobotar och transportbåtar planeras för amfibieför-band.

Ubåtsskyddsförmågan är alltjämt begränsad. En kvalitativ förbättring har påbörjats. Omplanering till förmån för förbättrat ubålsskydd har lett till brister i den långsiktiga beredskapen.

Inom flygvapnet kommer sju JA 37-divisioner att ha organiserats under budgetåret 1986/87. Anskaffning av nya jaktrobotar pågår.

Åtgärder har initierats för att kunna gångtidsförlänga erforderligt antal flygplan för tre divisioner J 35.

Attackflygdivisionerna med AJ37 har begränsningar vad gäller vapen för bekämpning av vissa typer av markmål men har i övrigl godtagbar effekt.

Spaningsflygdivisionerna har god effekt i sina huvuduppgifter.

Övergång till ett mindre sårbart flygbassystem har påbörjats. Utbyggnad sker i långsammare takt än vad som tidigare planerats.

Radarstationer för höghöjdsspaning och med hög skyddsnivå har satts i drift. Låghöjds- och ytövervakningsstationer är under införande.

Den allsidiga användbarheten hos flygstridskrafterna har begränsningar
eftersom flygliden minskats av främst ekonomiska skäl. Personella brisler
föreligger dessutom på grund av avgångar främsl av flygförare och teknisk
personal.                                                                                                               22

Nedanstående tabell visar krigsorganisationens utveckling enligt över-     Prop. 1985/86: 100
befälhavarens planering.                                                               Bil. 6

Förband/enheter                                              1986/87      1991/92

10

10

8

6

5

5

4

4

ca

110     ca

120

2

1

4

2

ca

85     ca

85

2

6

16

12

17

17

12

12

12

14

8

8

29

30

4

3

7

8

5,5

5,5

6

6

4

3

ca

40

40

Infanteribrigader 77 Infanteribrigader 66 Norrlandsbrigader Pansarbrigader Mekaniserade brigader Fältbataljoner Luftvärnsrobotbataljoner med medellång räckvidd Armeflygbataljoner Lokalförsvarsbataijoner Kustkorvetter Torped-/robotbåtar Patrullbåtar Ubåtar

Tunga helikoptrar Minröjningsflottiljer Kustartilleribataljoner Jaktflygdivisioner 35 Jaktflygdivisioner 37 Attackflygdivisioner 37 Spaningsflygdivisioner 37 Lätta attackflygdivisioner Bas- och strilbataljoner

5.3.2.2   Besparingsprogrammet och fredsorganisationens utveckling

Överbefälhavaren anför att planerade besparingar och personalminskningar t.o. m. budgetåret 1984/85 i allt väsentligt har kunnat genomföras. Det etappmål som riksdagen fastställde för budgetåret 1986/87 kommer med stor sannolikhet att nås. Vissa organisationsförändringar har kunnat genomföras snabbare än vad som förutsetts. Förändringar i fredsorganisationen har även genomförts i slörre omfattning inom marinen, framför allt i Göteborg, än vad som angavs i försvarsbeslutet 1982.

Överbefälhavaren anför vidare att det ännu är för tidigt att avgöra om genomfört rationaliseringsarbete har inneburit en nedgång i krigsförbandens beredskap. Trenden är dock att rationaliseringsverksamheten medför ambilionssänkningar i primärproduktionen, dvs. bl.a. utbildning och materielunderhåll. Detta var inte avsiklen med beslutet år 1982 och kan inte godtas.

Överbefälhavaren anger bedömda genomförda besparingar t. o. m. budgetåret 1984/85 och elappmål budgetåret 1986/87 enligt nedanstående sammanställning (prisläge februari 1985; milj. kr.).

Preliminärt utfall

Mål

Huvudprogram

1982/83-

-1984/85

1982/83-

-1986/87

Arméförband

620

1 114

Marinförband

200

279

Flygvapenförband

770

1259

Operativ ledning m.

m.

110

134

Gemensamma myndigheter m. m.

210

586

Summa

' 1910

3 372

23

Överbefälhavaren anger att målsättningen i fredsorganisationsplanen     Prop. 1985/86: 100 1982/83-1991/92 lills vidare ligger fast. Ökad uppmärksamhet skall dock     Bil. 6 ägnas effekterna inom utbildningsverksamheten och mobiliseringssäkerheten. Omprövning av enskilda åtgärder inom det totala besparingsprogrammet görs fortlöpande.

Efter femårsperioden 1982/83-1986/87 kommer överbefälhavaren att göra en fullständig utvärdering av uppnådda resultat och en konsekvensbedömning av förutsättningarna för atl nå slutmålet budgetåret 1991/92. Därefter är överbefälhavaren beredd att ta ställning till en eventuellt förändrad inriktning.

Beträffande de olika huvudprogrammen anför överbefälhavaren följande.

- För arméns del bedöms säkerheten i att nå elappmålet budgetåret
1986/87 vara tillräcklig.

Beträffande slutmålet budgetåret 1991/92 återstår fortfarande att identifiera ca200 civila personår. Konsekvenserna på lång sikt kan i sin helhet inte bedömas. Säkerheten i måluppfyllelsen för perioden efter budgetåret 1986/87 är därför inte helt tillräcklig.

-    För marinen bedöms säkerheten i att nå såväl elappmålet som slutmålet vara tillfredsställande.

-    Inom flygvapnet har planeringen över tiden varit utsatt för stora förändringar. Säkerheten i att nå etappmålet budgetåret 1986/87 bedöms dock vara tillfredsställande.

För perioden efter budgetåret 1986/87 har chefen för flygvapnet angett att planerad personalminskning inte kan genomföras med hänsyn lill flygvapnets uppgifter. Måluppfyllelsen i planeringen efler perioden budgetåret 1986/87 kan inte anses ha tillräcklig säkerhet.

- För huvudprogrammet Operativ ledning m. m. bedöms säkerheten att
nå elappmålet budgetåret 1986/87 vara tillfredsställande.

För perioden efter budgetåret 1986/87 har åtgärder för att säkerställa att personalminskningsmålet kan nås nu identifierats. Planeringssäkerheten kan anses vara tillfredsställande.

- För huvudprogrammet Gemensamma myndigheter bedöms säkerheten i
genomförandet vara tillfredsställande trots en viss eftersläpning.
Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) anför i sin rationaliseringsplan

bl.a. att besparingsresultat fram t.o.m. budgetåret 1984/85 ligger huvudsakligen väl i nivå med vad som har planerats.

För liden fram t. o. m. budgetåret 1986/87 bedömer institutet att uppsatta ekonomiska och personella mål kommer alt nås.

Även om de ekonomiska målen för denna period bedöms komma att nås är det enligt institutets uppfattning osäkert om detta sker enbart genom rationaliseringar. Ekonomiska besparingar kan också åstadkommas genom ambitionssänkningar i exempelvis utbildningsverksamheten.

Beträffande perioden 1987-1992 råder däremot enligt institutet viss
tveksamhet huruvida målen kommer att nås. Institutet bedömer att ratio
naliseringsverksamheten måste ges en bättre stadga inför denna period. De
rationaliseringsprojekt som redan identifierats och de ytterligare som er
fordras bör genomarbetas så alt en fastare grund skapas för all bedöma      24
realiserbarheten.

5.3.2.3 Informationssystem för försvaret                            Prop. 1985/86:100

      .                                                                           Bil. 6

Grunder

Regeringen beslöt i mars 1982 all försvarels rationaliseringsinstituts rapport "Struktur 90" med förslag till långsiktig inriklning av försvarels administrativa databehandling skall utgöra grunden för ulveckling av nya informationssystem och modernisering av äldre system.

Beslulel innebär bl. a. att den fortsatta ulvecklingen av den administrativa dalabehandlingen i såväl krig som fred skall inriktas mol standardiserade lokala datorer och tillämpningsprogram. Inom ramen för av överbefälhavaren fastställd standard får de enskilda myndigheterna ell ökat ansvar för utvecklingen av egna lillämpningssystem samt för driften av den egna datorutrustningen.

Arbetet med atl införa "Struktur 90" inom försvarsmakten har bedrivits i projektform. Etl stort antal datorer har anskaffats och ulbildning pågår för närvarande på stor bredd. Flera datasystem håller på att utvecklas, bl.a. ett personaladministrativt syslem med utgångspunkt från lokala behov.

I överbefälhavarens översiktliga informationssystem- och datakraftplan (IDP) från mars 1985 redogörs för den planerade övergången till lokal dalakraft inom ramen för "Struktur 90" för de administrativa datasystemen inom försvarsmakten.

Informalionssyslemfrågorna i försvarels rationaliseringsplan (FRP)

Försvarets rationaliseringsinstitut upprättar årligen en plan för rationaliseringsarbetet inom försvarsmakten. Denna plan innefattar också utveckling av ADB-system.

I ralionaliseringsplanen 1985 har institutet angett att lönsamhetsbedömningar och kalkyler i alll högre grad förbises vid utveckling av datoriserade informationssystem. Institutet påpekar också atl del behövs en genomtänkt strategi för en lämplig avlösning av del befinlliga arvet inom ADB-området. Det är enligt institutet motiverat med en investeringspaus efter det att den nuvarande införandeplanen är genomförd för att utforma och fastlägga denna strategi.

Utredningen om försvarets gemensamma myndigheter

Utredningen om försvarels gemensamma myndigheter (Fö 1982:06) ansåg i sitt betänkande (Ds Fö 1983:5), Strukturförändringar och samordning, att en nedläggning av försvarels dalacenlral skulle underlätta den övergång till decentraliserad datakraft som har påbörjats. Kommitténs förslag innebar att de resurser för ulveckling av datasystem som finns vid försvarets datacentral skulle överföras till försvarets ralionaliseringsinslitui. Vidare förutsattes att de delar av datacentralen som svarar för driften skulle delas upp på de två huvudsakliga användarna.

Föredragande departementschefen anmälde atl han inle då var beredd
alt förorda en nedläggning av försvarels datacentral utan ansåg liksom
praktiskt taget alla remissinstanser att det behövdes ett vidgat beslutsun- 25

derlag samt att det enligt hans mening borde tas fram en plan för den

administrafiva databehandlingen inom försvaret. Dessutom räknade han     Prop. 1985/86: 100 med att vissa myndigheters uppgifter inom ADB-området skulle behöva     Bil. 6 förändras och att etl förslag skulle kunna föreläggas riksdagen i 1986 års budgetproposition.

I regeringens anvisningar för programplanen för perioden 1985/86-1989/90 fick därför överbefälhavaren i uppdrag att redovisa ett fördjupat underiag beträffande ADB-verksamheten.

Överbefälhavarens förslag till organisation av ADB-verksamhetens ledning och stöd inom det militära försvaret

Överbefälhavaren har i april 1985 redovisat hur vissa samordnings- och stöduppgifter bör fördelas främsl mellan överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, försvarels materielverk, försvarels datacentral och försvarets rationaliseringsinstitut. Överbefälhavaren lar också upp vilka åtgärder han planerar för att minska beroendet av konsulter i ADB-verksamheten.

Ansvaret för anskaffning, upphandling och underhåll av ADB-utrustning och programvaror är för närvarande enligt överbefälhavaren inte helt klariagt. För alt definiera vad som innefattas i begreppen anskaffning och upphandling avser överbefälhavaren komplettera "ÖB materielanskaff-ningsdirektiv" med ett avsnitt som behandlar anskaffning av ADB-utrustning och programvaror. I samband härmed klaras ut hur olika delar av ansvaret i anskaffningsprocessen skall fördelas.

Civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har anslutit sig till överbefälhavarens förslag.

Övergripande ledning

Överbefälhavaren angeratt en särskild informationssystemsektion inrättas inom försvarsstaben från den I oktober 1985 för alt säkerställa en effektiv ledning och styrning inom informationsteknologiområdet.

Försvarets datacentrals verksamhet inom ADB-området

Försvarets datacentral (FDC) utför för närvarande på uppdrag administrativ databehandling, ulveckling, modifiering och ADB-leknisk förvaltning av daiorbaserade informationssystem åt myndigheter.

Överbefälhavaren anser att datacentralen behövs även forlsättningsvis men att dess verksamhel vad gäller stora cenlrala system sannolikt kommer atl minska på sikl. Samtidigt ökar kraven på ADB-lekniskt stöd i olika former framför alll lill myndigheter på lokal nivå. Överbefälhavaren anser därför atl datacentralen bör svara för etl stödcenlrum åt användarna.

För atl konsultberoendel på ett avgörande sätt skall kunna minskas anser överbefälhavaren att datacentralens personalminskningsmål måste förändras samtidigt som de ekonomiska möjligheterna att rekrytera och behålla personal måsle förbättras.

26

Försvarels rationaliseringsinstiluts verksamhet inom ADB-området     Prop. 1985/86: 100

RiI   fi

Försvarels rationaliseringsinstitut (FRI) har tidigare haft en viktig roll vid

anskaffningen av ADB-utrustning. Överbefälhavaren anser alt institutet visserligen fortfarande har elt stort ansvar när det gäller ADB-baserade informationssystem men all institutets arbete inom ramen för rationaliseringsverksamheten bör inriktas mol alt stödja användarna i deras arbeie med att identifiera behov och formulera krav vid utveckling och modifiering av ADB-system.

Vidare bör FRI enligt överbefälhavaren stödja myndigheterna i deras studier rörande informationshantering samt hjälpa dem med atl ta fram ADB-planer m.m. som etl led i deras administrativa ulveckling. I detla arbete ingår också alt utvärdera och sprida lämpliga meloder för verksamhels- och behovsanalyser.

5.3.2.4 Den anställda personalen

Överbefälhavaren anger i sin planering att omfallningen och sammansättningen av den fredstjänstgörande personalen bygger främsl på de fredsorganisatoriska utredningar som föregick 1982 års försvarsbeslut. I vissa avseenden bör dock omfattningen av personalen på sikt nu ändras enligt överbefälhavaren.

För arméns vidkommande föreslår överbefälhavaren att rekryteringen utökas under kommande femårsperiod i syfte atl bl.a. tillgodose en för krigsorganisationen lämpligare åldersstruktur på sikt.

Avseende marinen anger överbefälhavaren liksom i föregående års programplan att förändrade krav föreligger i förhållande till inriklningen i 1982 års försvarsbeslut. Överbefälhavaren föreslår att behovet av personal för ubåtsskyddsåtgärder tillgodoses genom att marinens personalram för militär personal successivt fram lill budgetåret 1991/92 ulökas med 125 personår.

Chefen för flygvapnet yrkar i sin anslagsframställan för budgetåret 1986/87 att flygvapnets personalminskningsmål till budgetåret 1991/92 skall begränsas med 250 personår och alt rekryteringen skall successivt anpassas till det nya målet. Överbefälhavaren anger i sin programplan att ytterligare överväganden erfordras innan en förändring av den långsikliga inriktningen för flygvapnet kan fastläggas.

Överbefälhavaren anger i övrigt alt hans inriktning är att senasi budgelårel 1987/88 dra erfarenheter av konsekvenserna av 1982 års personalberäkningar. En översyn av personalbehovsfrågan kommer då att ske.

Befälsbehovsutredningen

Regeringen tillkallade hösten 1982 en utredning för att utreda frågan om kraven på ulbildning och kvalitet hos militära chefer m. m. Uppdraget vidgades sedermera genom tilläggsdirektiv i december 1983.

Motiven för utredningens tillkomst var bl.a. atl 1978 års försvarskommitté i sitt slutbetänkande Totalförsvaret 1982/87 (Ds Fö 1981:4) uttalade

angelägenheten av att göra fördjupade undersökningar av krigs- och freds-     27

organisationens behov av yrkesbefäl inom de tre försvarsgrenarna, mot

bakgrund av uttalanden från överbefälhavaren om framtida rekrytering av     Prop. 1985/86: 100
yrkesbefäl.                                                                                     Bil. 6

Utredningen, som antog namnet Befälsbehovsutredningen (BBU), har i sill slutbetänkande (öppen del Ds Fö 1985:3, hemlig del Ds Fö 1985:4) Försvarsmaktens befälsbehov behandlat frågor om behovet av militärt befäl, en balanserad befälsstruktur och utnyttjandet av personal i krigsorganisationen på reservstat och i reserv. De till utredningen knutna sakkunniga har anslutit sig lill förslagen. Efter remiss har yttrande över betänkandet avgivits av ett femtontal instanser.

Resultatet av utredningens granskning av befälsbehoven kan sammanfattas i följande översikt.

Översikt över krigsorganisationens befälsbehov på nivåerna 1—6 år 1992

Nivä                            1-3       4           5           6           Summa

2 738

6628

5 739

17170

1091

8722

3 747(1)

13 560

-

1 180

21293

22 473

Yrkesofficerare           2065

Reservofficerare             -

Värnpliktsofficerare        -

Summa                       2065     3829     16530       30779       53 203

(I) Beräknat antal för att rekrytera nivåerna 4 och 5.

Behovel av militärt befäl på dessa nivåer uppgår alltså till ca 53200. Av dessa är 17170 yrkesofficerare eller därmed jämförbar personal, 13560 reservofficerare och ca 22 470 värnpliktiga officerare.

Utredningen anför inledningsvis att en befälsstruktur för det svenska försvaret måste byggas upp så alt krigets krav tillgodoses. Antalet yrkesofficerare måste bestämmas med utgångspunkl i krigsbehoven. Detta gäller dock inte den lägsta nivån - nivå 7 med tjänstegraden fänrik - där antalet anställda i fred bör bestämmas med hänsyn lill behovet att rekrytera till de högre befälsnivåerna.

Remissinstanserna ansluter sig i stort sett till denna grundsyn. Överbefälhavaren anser att även om behovel av yrkesofficerare i krig i princip är styrande, föreligger behov av alt för vissa kategorier av personal ha en större tillgång i fredsorganisationen. Chefen för marinen anser att krigsorganisationens behov av yrkesofficerare och mobiliseringsreserv bör täckas av fredstjänstgörande personal.

En genomgång görs av faktorer som har betydelse för beräkning av mobiliseringsreservens storiek, mot bakgrund av att utredningen föreslår alt befälsbehoven räknas upp med en mobiliseringsreserv för att säkerställa krigsorganisationens behov av anställt befäl vid mobilisering. Behovet av reserver måste bedömas olika för olika grupper av militär personal. Grunderna för beräkning av mobiliseringsreservens storlek redovisas i den hemliga delen av betänkandet.

De flesta remissinstanser anser att mobiliseringsreserven har beräknats
för lågt. Överbefälhavaren anför att en studie avseende personell uthållig
het har planerats under budgetåret 1985/86, varvid mobiliseringsreserv för
yrkesofficerare särskilt kommer atl granskas. Chefen för armén anser att
mobiliseringsreservens personal inle enbart kan beslå av pensions-
och/eller förtidsavgångna militärer. Två procent av mobiliseringsreserven           28

bör beslå av aktiva yrkesofficerare, varigenom personalkostnaderna be-     Prop. 1985/86: 100 räknas öka med ca 20 milj. kr. utöver av ÖB fastställd personalram år 1992.     Bil. 6 Tjänstemännens centralorganisation anför att det är betydelsefullt att yrkesofficerare som t.ex. av hälsoskäl inte kan krigsplaceras, bereds utrymme i form av militära tjänster utanför den ordinarie personalramen.

Principerna för att utnyttja befäl i krigsorganisationen behandlas därefter av utredningen. Någon allmän regel för hur stor del av personalstyrkan i ett förband som bör vara yrkesofficerare kan inte ställas upp, men utredningen anger faktorer som kan användas till ledning för utnyttjandet. Faktorerna berör krav på omedelbart fungerande ledning av förband i förening med krav på omfattande egen ulbildning och erfarenhet, malerie-lens tekniska komplicilet och stridsförloppets hastighet samt krav på förmåga till mobilisering och förmåga till insats omedelbart efter mobilisering. Utredningen föreslår vidare en ny förenklad åldersmodell för krigsorganisationens personal. Utredningen anser att ålderskraven på befattningshavare i krigsorganisationen fortsättningsvis bör utgå från följande fördelning:

högst 44 år        befallningar i fältförband inom armén och kvalificerade
rörliga direkt stridande enheler inom marinen och flygvap
net,
45-54 år      befattningar i lokalförsvarsförband inom armén och övriga

stridande enheler inom marinen och flygvapnet, befatt
ningar i operativa ledningsorgan saml
över 55 år   företrädesvis befattningar i förband för bevakning och

skydd, fast grupperade bas- och underhållsförband, centrala och regionala staber i övrigt.

Överbefälhavaren anför- som han i andra sammanhang tidigare framhållit - alt tillgången på yrkesofficerare i åldersläget 23-45 år är av avgörande betydelse i krigs- och fredsorganisationen. Landsorganisationen i Sverige anser att civil personal kan användas i ökad utsträckning för arbetsuppgifter som i dag utförs av militär personal. Därmed kan en väsentligt ökad rationalitet uppnås i fredsorganisationen utan alt krigsorganisationens krav blir eftersatta.

Utredningen behandlar frågor som rör användandet av icke ständigt fredstjänstgörande personal som t.ex. pensions- och förtidsavgången personal och officerare på reservstat. Utredningen föreslår bl. a. att tjänstgöringsskyldigheten för officerare på nuvarande reservstat av rekryteringsskäl minskas till 75 dagar per treårsperiod (för närvarande 90 dagar) och att en ökning sker av nuvarande antal tjänster från 150 till 200.

Vidare föreslås en ny lyp av reservstat för personal med tjänstegraden kapten som gått igenom krigshögskolans högre kurs och uppnått 30 års ålder, bl. a. för att stimulera till en önskvärd förtidsavgång på denna nivå av personal i 35-45 årsåldern. Antalet sådana tjänster bör vara 430.

Beträffande reservofficerare föreslås att en tredje tjänstgöringsperiod
införs på nivå 5 (kaptener) vid stabs- och underhållsförband. Tjänstgö
ringsperioden bör omfatta 60 dagar som fullgörs l.o. m. 55 års ålder. För
reservofficerare på nivå 4 (majorer) föreslås att en Qärde tjänstgöringsperi-    29

od om 20 dagar införs, som fullgörs mellan 56:e och 60:e levnadsåret.

Remissinstanserna är övervägande positiva till föreslagna förändringar     Prop. 1985/86: 100 av villkoren för reservstatsanställning och införandet av en ny reservstat     Bil. 6 på nivå 5. Centralorganisationen SACO/SR anser dock att den föreslagna tjänstgöringsskyldigheten inte bör minskas i förhållande till vad som gäller i dag.

Överbefälhavaren avstyrker den föreslagna utökningen av reservofficerarnas tjänstgöringsålder över 55 års ålder. Vid denna ålder anser överbefälhavaren att reservofficerare, som kvarstår i reserv, bör ingå i personal-ersättningsreserven.

All militär personal bör enligt utredningen vara krigsplacerad. Även den civila personalen bör så långt det är möjligl utnyttjas i krigsorganisationen. All anställd personal i försvarsmakten — således även civilanställd - bör normalt tas i anspråk för uppgifter vid mobilisering och krig. Detta bör beaktas redan vid anställning av den civila personalen.

Den civila personalen bör utnyttjas i större utsträckning än för närvarande i olika specialistbefatlningar på högre regional och central nivå. Utredningen föreslår att 25 befattningar hos överbefälhavaren och militärbefälhavarna som tagits upp som militära byts mot civila. De har därför inte tagits med vid redovisning av behoven av militär personal.

Överbefälhavaren motsätter sig bestämt att militär personal byts ut mot civil inom den operativa ledningen. Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation ser det som angeläget att frågor om utveckling av civil personal utreds närmare.

Riksrevisionsverket anser att förslaget att begränsa åldersrestriktionerna för personalens användning ökar möjligheterna till elt flexibelt personalutnyttjande.

Utredningen gör en bedömning av befälsbehoven år 1992 och ställer detta mol tillgångarna. Behoven av militärt befäl på nivåerna 1-6 uppgår till 53 200. Av dessa är 17 170 yrkesofficerare eller därmed jämförlig personal, 13 560 reservofficerare och 22470 värnpliktiga officerare.

Behoven av yrkesofficerare på nivåerna I -6 i krigsorganisationen kan inte tillgodoses med den beräknade fredstillgången på sådan personal eller med pensions- och förtidsavgångna yrkesofficerare. En brist på sammanlagt 353 yrkesofficerare kvarstår. Utredningen anser att en anpassning av rekrytering och utbildning måste ske, liksom ett ökat användande av officerare på reservstat, vissa yrkesofficerare på fredsnivå V (som uttrycks med tjänstegraden fänrik) samt vissa yrkesofficersaspiranter.

Utredningen kommer härigenom fram till att ett överskott på sammanlagt ca 600 yrkesofficerare uppkommer, vilket ger utrymme för rationaliseringsåtgärder inom fredsorganisationen. Reservofficersbehoven kan i stort sett på sikt täckas inom ramen för oförändrad rekrytering. Vid flygvapnet fordras dock en fördubblad rekrytering. Behovel av värnpliktsofficerare bedöms kunna tillgodoses inom nuvarande lolala utbildningsramar.

Utredningen pekar också på behovet av en effektiv omplaceringsverksamhet för att utjämna åldersmässiga och geografiska snedheter i befälsstrukturen. Regeringen föreslås vidta åtgärder för att underlätta flyttning för de anställda och deras anhöriga.

Remissinstanserna understryker behovel av stödåtgärder för att under-         30

lätta personalrörlighet. Riksrevisionsverket anför samtidigt att det är bety-

delsefullt alt minska den omfattande personalrörligheten, bl.a. av ekono-     Prop. 1985/86: 100
miska och sociala skäl.                                                    Bil. 6

Slutligen redovisar utredningen sina ekonomiska beräkningar. Utgångspunkten är härvid atl koslnaderna för krigsorganisationens befälsslruktur måsle rymmas inom de av statsmakterna fastlagda ramarna för försvarsmaktens ulveckling. Ändringar i personalstrukluren kan vidga eller krympa utrymmet för annan verksarnhet. Utredningen jämför kostnaderna dels mellan olika yrkes-, reservstats- och reservofficerskarriärer, dels mellan olika befälskaiegorier saml belyser den ekonomiska innebörden av de olika åtgärder som föreslås.

Sveriges reservofficersförbund anser att de framräknade ekonomiska relationstalen mellan reservofficerare och yrkesofficerare lalar för etl ökat utnyttjande av reservofficerare. Riksrevisionsverket anser att den beräkning av kostnaderna som utredningen redovisar är relativt osäker. Noggrannare beräkningar bör göras före beslut om en ändrad befälsslruktur.

Högre stabsutbildning vid militärhögskolan och högre intendentutbildning m.m.

1 skrivelser lill regeringen i juni 1983 och juni 1984 redovisade överbefälhavaren förslag om förändringar av bl.a. den högre stabsutbildningen vid militärhögskolan samt om utbildningsgång för högre intendentutbildning vid försvarels förvallningsskola. Skrivelserna överiämnades av regeringen till befälsbehovsutredningen för att utgöra underlag för det fortsatta utredningsarbetet,

Militärhögskolans högre stabsutbildning skall enligt förslaget omfatta två alternativa utbildningar. Den ena utgörs av en högst tvåårig sammanhängande högre stabskurs som påbörjas 1-4 år efter militärhögskolans allmänna kurs. Den andra utbildningen omfattar en högst ettårig högre stabskurs som påbörjas tidigast sex år efter militärhögskolans allmänna kurs och senast vid ca 48 års ålder. Målet för de båda högre stabskurserna skall vara att yrkesofficerare efter genomförd godkänd utbildning och väl vitsordad ytterligare praktisk tjänstgöring skall ha kompetens för placering eller tjänstgöring i befattning som bataljonschef eller molsvarande befattning i fredsorganisalionen och häremot svarande befattningar i krigsorganisationen. Dessa befallningar uttrycks med tjänstegraden överstelöjtnant eller kommendörkapten.

Den tvååriga högre stabskursen inriktas mot såväl försvarsgrensoberoende som försvarsgrensanknutna krigs- och fredsbefattningar, medan den ettåriga kursen inriktas främst mot krigs- och fredsbefattningar inom den egna försvarsgrenen.

Den högre intendentutbildningen skall enligt överbefälhavarens förslag
omfatta dels en sammanhängande högre intendentkurs som innefattar ett
skede med ekonomiadministrativ ulbildning och ett skede med fackinrik-
tad utbildning vid försvarets förvaltningsskola, dels en, efter särskilt urval,
fortsatt högre intendentkurs vid förvaltningsskolan. Den högre intendent
kursen, som inledningsvis planeras få ca 19 månaders omfattning, påbörjas
1-4 år, eller för huvuddelen, 8-12 år efter militärhögskolans allmänna         31

kurs, dock vid högst 50 års ålder. Den fortsatta högre inlendentkursen om     Prop. 1985/86: 100
högst fyra månader påbörjas 2-6 år efler den högre inlendentkursen.           Bil. 6

Målel för högre och fortsatt högre inlendenlkurs skall vara att yrkesofficerare efler godkänd ulbildning och väl vitsordad praktisk tjänstgöring skall ha kompetens för placering eller tjänstgöring i sådan befallning som bataljonschef eller molsvarande befattning i fredsorganisationen och häremot svarande befattningar i krigsorganisationen som skall uppehållas av intendenlsofficer. Dessa befattningar ullrycks med ijänstegraden överstelöjtnant eller kommendörkapten.

Befälsbehovsutredningen lät genom överbefälhavaren utarbeta ett underlag som visade, att anlalet befattningar som den högre stabsutbildningen och den högre tekniska utbildningen vid militärhögskolan skall ge grundkompelens för uppgår till drygt I 400. Enligt de presenterade beräkningarna angavs att andelen befattningar som främsl bör bestridas av yrkesofficerare med tvåårig högre stabsulbildning är ca 55 %, med tvåårig högre teknisk utbildning ca 15 % och med ettårig högre stabsulbildning ca 30%.

Utredningen menade, att om man accepterar grundtanken att de båda utbildningsgångarna skall ge samma behörighet, borde tvåårsutbildningen strikt inriktas på befattningar där kraven på yngre personal är särskilt uttalade. Exempel på sådana befattningar är ledningen av brigader, flygdivisioner och andra prioriterade förband där personalen bör vara högst 44 år. Vidare borde denna ulbildning inriktas på befattningshavare i den cenlrala operativa ledningsfunktionen som bildar rekryteringsunderlag för de högsta militära cheferna. Utredningen fann det för sin del svårt att se att det antal befattningar som kräver tvåårsutbildning kan vara så stort som överbefälhavarens underlag hade angett.

Mot bakgrund av atl förbandsproduktionen bör prioriteras, fann utredningen att det är angeläget att begränsa den skolmässiga utbildningen för den kvalificerade militära personalen i ålderslägel upp till 44 år till vad som erfordras för förbandsproduktionen och ledningen av prioriterade förband i krig. Utredningen fann det därför angeläget atl granska om alternativ till den av överbefälhavaren föreslagna utbildningsstrukturen skulle kunna medge att yrkesofficerarna under längre tid kunde utnyttjas i den direkta förbandsproduktionen. Av bl.a. tidsskäl tvingades emellertid utredningen avstå från mer ingående granskning av denna fråga. I avvaktan på en sådan ytterligare prövning av strukturen för den högre utbildningen vid militärhögskolan förordade utredningen att en ettårig högre stabskurs inrättas vid militärhögskolan, eftersom en sådan tillgodoser önskemålet om mer tid för den direkta förbandsproduktionen.

5.3.2.5 De värnpliktiga

1 sin programplan anger överbefälhavaren bl. a. att försvarsmaktens för
måga ytterst bygger på de enskilda värnpliktigas förmåga till personliga
insatser under fredsutbildningen och till uppoffringar i krig. Han anser
därför alt alla möjligheter måste tas till vara för alt få de värnpliktiga atl
känna sig motiverade för sina uppgifter genom en rationell ulbildning som          32

upplevs som effektiv. Eftersom brister i båda dessa avseenden har konsta-      Prop. 1985/86: 100 lerats, har överbefälhavaren genom uppdrag till försvarsgrenscheferna     Bil. 6 påbörjat arbetet med ell effektiviseringsprogram för värnpliktsulbildning-en. Vidare bör enligt överbefälhavaren en översyn av del nuvarande värn-pliklsförmånssystemet komma till stånd i syfte atl anknyta del lill de principer som gäller inom sociallagstiflningen i övrigt.

5.3.2.6 Den ekonomiska planeringen

I enlighel med regeringens anvisningar har överbefälhavaren genomfört sin planering i en ekonomisk nivå som enligt överbefälhavarens mening på sikt medger bibehållen köpkraft, den s.k. programplanenivån. Efter uppräkning med kompletterad försvarsprisindex från februari 1984 redovisar överbefälhavaren följande planeringsram i pris-, löne- och växelkursläge februari 1985, (Milj. kr.).

1986/87      1987/88      1988/89      1989/90      1990/91   1986/87-

1990/91

Programplane
nivån (inkl.
prisreserver)    22413        22800       22800       22800       22800      113 613

Överbefälhavaren har därutöver lill regeringen redovisat konsekvenserna av en planering i en nominelll oförändrad ram med bibehållande av samma prisreserver som i programplanen.

Beträffande utgiftsramen för budgetåret 1986/87 har överbefälhavaren beräknat denna lill 22413,4 milj. kr. i pris-, löne- och växelkursläge februari 1985. Han har därvid förutsatt atl medel för anställda med s.k. NOM-garanti och anslällda med lönebidrag täcks utanför utgiftsramen.

Enligt överbefälhavarens uppfattning har elt antal uppgifter tillkommit för försvarsmakten under innevarande försvarsbeslulsperiod. Därutöver anser överbefälhavaren atl den säkerhetspolitiska situationen och försvarsmaktens beredskap är så oroande att vissa förstärkningsåtgärder bör påbörjas snarast främsl i syfte att förbättra krigsförbandens beredskap. Sammantaget begär överbefälhavaren att den militära utgiftsramen för budgetåret 1986/87 skall ökas med 477 milj. kr. samt att medel för utökad verksamhel budgetåret 1985/86 skall lillföras utanför ramen med 60,2 milj.kr.

5.3.3 Föredragandens överväganden

5.3.3.1 Inledning

Till grund för det militära försvarets fortsatta utveckling ligger 1982 års
försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr374) med den inrikt
ning som statsmakterna gav detla beslut våren 1983 (prop. 1982/83:100
bil.6, FöU9, rskr271) samt det beslut statsmakterna fattade våren 1984
om särskilda åtgärder beträffande det militära försvarets fortsatta utveck-        33

3    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 6

ling saml om en höjning av planeringsramen fr.o.m. budgetåret 1984/85 Prop. 1985/86: 100 (prop. 1983/84:100 bil. 6 och 1983/84:112, FöU 15 och 20, rskr 219 och 348). Bil. 6 Denna inriktning innebär bl. a. alt etl efler våra förhållanden starkt militärt försvar skall vidmakthållas. Försvar mot invasion är liksom tidigare försvarsmaktens främsta uppgift. För att försvarsmakten skall vara fredsbevarande måste den vara uppbyggd så atl elt angrepp mot Sverige fordrar så stora resurser och uppoffringar saml tar så lång lid alt de fördelar som slår att vinna med angreppet rimligen inte är värda insalserna.

Det militära försvaret grundas på allmän värnplikt för män. Den allmänna värnplikten gör del svenska försvaret lill elt folkförsvar och är en nödvändig förutsättning för atl så många förband som behövs med hänsyn till landets yta och militärgeografiska läge skall kunna mobiliseras. För försvarets trovärdighet och därmed för dess fredsbevarande förmåga har den allmänna värnplikten avgörande belydelse.

Etl eventuellt angrepp mol Sverige bedöms föregås av en period av successivt tilltagande internationell spänning, liksom av militära förberedelser i vår omgivning. Dessa förhållanden bör ge oss viss förvarning som kan utnyttjas för beredskapshöjande ålgärder. Den tekniska utvecklingen ger emellertid en angripare ökade möjligheter att efter en sådan period påbölja ett anfall så atl vår förvarningstid blir kort. Detta ökar kraven på ledningsorganisationen och på en väl fungerande underrättelsetjänst. För atl etl sådant angrepp inte skall framstå som fördelaktigt för angriparen, krävs bevakning och skydd i fred av viktiga anläggningar, hög mobiliseringsberedskap och förmåga till försvar mot angrepp under pågående mobilisering. I fred organiserade stridskrafter, förband med hög inkallelseberedskap, snabbmobiliserade förband och hemvärn samt förberedda fältarbeten och mineringsåtgärder skall försvåra angriparens styrketillväxt, åsamka honom förluster och skydda vår mobilisering. Denna utveckling ställer också ökade krav på de andra totalförsvarsfunktionernas förmåga atl med kort varsel understödja försvarsmakten. Respekt för vår neutralitet i krig och för det svenska territoriets integritet måste grundläggas och upprätthållas redan i fredstid bl.a. genom att vårt militära försvar har förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar.

5.3.3.2 Krigsorganisationens utveckling

Krigsorganisationens utveckling enligt överbefälhavarens förslag har jag tidigare sammanfattat.

Mot denna bakgrund finner jag att den av överbefälhavaren inlill år 1992 planerade krigsorganisatoriska utvecklingen i fråga om förbandstyper och deras antal i alll väsentligt överensslämmer med målen i 1982 års försvarsbeslut med den inriktning som detla gavs genom 1983 års riksdagsbeslut. Jag kan sålunda tills vidare godta överbefälhavarens inriklning av krigsorganisationens utveckling i nämnda avseenden med nu gällande planeringsförutsättningar. Förnyad ställning till krigsorganisationens ulveckling efler budgetåret 1986/87 bör enligt min mening emellertid tas i nästa försvarsbeslut.

I prop. 1984/85:100 angav min företrädare särskill alt ulveckling och        34

anskaffning av mingördlar och minsystem för ubåtsskydd skall genomföras

i enlighet med 1982 års försvarsbeslut. Överbefälhavaren har tidigarelagt     Prop. 1985/86: 100 anskaffning av mingördlar. Anskaffning av minsystem har inle kunnat     Bil. 6 tidigareläggas av tekniska skäl. Jag godlar överbefälhavarens planering i dessa avseenden.

I prop. 1984/85:100 redovisade min företrädare överbefälhavarens plan för ubåtsskyddets inriktning saml sina överväganden med anledning därav. Han angav bl.a. alt det inte är möjligt att i dag binda sig för en långsiktig avvägning mellan ubålsskydd och andra funktioner inom försvaret samt atl försvarskommitlén bör ges möjlighet att bedöma den lämpliga avvägningen.

Överbefälhavarens nu inlämnade planering innebär alt planen för ubålsskyddels inriklning följs under budgetåret 1986/87. Jag godtar överbefälhavarens planering och återkommer avseende dess långsikliga inriklning och avvägning gentemot andra funklioner i samband med 1987 års försvarsbeslut.

För alt snabbt kunna förslärka ubålsskyddsfunklionen har regeringen medgivit överbefälhavaren alt under en övergångsperiod göra avkall på de åtgärder inom marinen som syfiar till atl upprätthålla den långsikliga beredskapen för invasionsförsvarel. I prop. 1984/85:100 angav min företrädare att det är angeläget att sådan verksamhel inom marinens stridskrafter som är väsentlig för invasionsförsvarets långsikliga ulveckling snarast möjligt får en normal omfattning. Överbefälhavarens planering innebär atl marinens långsiktiga utveckling återgår till en normal nivå omkring år 1990. Jag godlar tills vidare den planering som gjorts i detta avseende.

5.3.3.3 Besparingsprogrammet och fredsorganisationens utveckling

Besparingsprogrammet

Enligt överbefälhavaren har planerade besparingar och personalminskningar i allt väsentligt kunnat genomföras. Del elappmål som riksdagen fastställde för budgelårel 1986/87 kommer med slor sannolikhet all nås.

Denna uppfattning delas av försvarets rationaliseringsinstitut.

Min preliminära bedömning är alt de besparingar som gjorts t.o.m. budgetåret 1984/85 är förenliga med de mål som angetts.

Vad gäller planeringen för det fortsatta besparingsarbelet bedömer jag atl elappmålet för försvarsbeslutsperioden 1982/83-1986/87 sannolikt kommer att nås. För det fortsatta besparingsprogrammet under den därpå följande femårsperioden finns för närvarande inte ett i alla delar fullständigt genomarbetat underlag. Min allmänna bedömning belräffande denna senare femårsperiod är att stora ansträngningar måste göras redan nu med alt kartlägga och planera genomförandet av den. Inriktningen och omfallningen av besparingarna under denna senare period bör ingå som en del av 1987 års försvarsbeslut.

Fredsorganisationens ulveckling

Genomförandet av strukturella förändringar i fredsorganisationen som

lades fast i 1982 års försvarsbeslut har successivt redovisats för riksdagen.     35

Den 30juni 1985 genomfördes de senaste förändringarna genom alt Små-

lands artilleriregemente (A6) och Svea trängregemente (TI) lades ned     Prop. 1985/86: 100 samt att artilleriets officershögskola (ArtOHS) lokaliserades till Kristine-     Bil. 6 hamn och inordnades i Bergslagens artilleriregemente (A 9).

Jag övergår nu till att redovisa vissa regeringsbeslut m.m. som berör fredsorganisationens utveckling.

Ytterligare samordning i armégarnisonerna

Regeringen beslöt i februari 1985 att en förstärkning av ledningsfunktionen och en ytterligare samordning av stödfunktionerna inom armégarnisonerna snarast skall genomföras inom ramen för nuvarande myndighelsindelning.

Marinens organisation i Göteborg

Till följd av riksdagens beslut (prop. 1983/84:112, FöU 20, rskr 348) bl.a. om marinens organisation i Göteborg har regeringen beslutat om försäljning av Nya varvet. Samtidigt förvärvas en hamnanläggning vid Tångudden i Göteborgs hamn.

Trafikflygarhögskolan

Den civila pilotutbildningen vid trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed byggs ut för att kunna svara mot de civila flygbolagens ökade rekryteringsbehov. Jag återkommer senare (s. 37) i denna fråga.

Försvarsmaktens centrala ledning

I 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil.6) tog dåvarande försvarsministern upp frågan om att sammanföra försvarsstaben och försvarsgrensstaberna till en gemensam myndighet. Han uttalade därvid förståelse för att förslag om ny organisation borde anstå till dess pågående omorganisation av de centrala staberna har utvärderats.

Regeringen gav i december 1983 i uppdrag ål överbefälhavaren att redovisa sådana förändringar i organisation och arbetsformer inom och mellan de centrala staberna som bör genomföras för alt stärka överbefälhavarens förmåga att utöva sin programsamordnande roll. Mol bakgrund av detla uppdrag har vissa ändringar i arbetsmetoder, organisation m. m. genomförls i försvarsstaben.

En samlad ulvärdering av samlliga de ålgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens beslut (prop. 1977/78:63, FöU 9, rskr 174) beträffande de cenlrala staberna kommer atl redovisas för regeringen i början av år 1986.

5.3.3.4 InformaUonssystem för försvaret

Utvecklingen inom dataområdet går snabbt, inte bara för den tekniska

utrustningen utan också vad gäller ulvecklingen av programvaror, sättet

alt utnyttja datorstöd och modeller för systemutveckling. Den sårbarhet            36

som utvecklingen medför för samhället i sin helhet måsle motverkas.

Det är av slor vikt att utvecklingen av informationssystem för försvarel     Prop. 1985/86: 100 leds mol uppställda mål på ett effektivt sätt. Principen atl förena en långt     Bil. 6 gående decentralisering lill myndigheterna när det gäller införande och utnyttjande av informationssystemen med en standardisering av utrustning, programvaror, ulbildning m. m. är lämplig och bör fullföljas konsekvent.

Överbefälhavaren har föreslagit en klarare uppgiftsfördelning inom ADB-området mellan försvarsmaktens olika myndigheter. Detta innebär att en samlad styrning åstadkoms genom att överbefälhavaren har en aktiv och samordnande roll. Bl.a. bör man härigenom, som försvarels rationaliseringsinstitut har påpekat, kunna få en bättre prövning av effektiviteten i de olika informationssystemen.

Den uppgiftsfördelning mellan olika myndigheter inom försvaret som överbefälhavaren har föreslagit är enligt min mening lämplig och bör leda lill bättre ledning och därmed större effektivitet.

Belräffande försvarels datacentral vill jag anföra följande.

Stordatorer används inom försvarsmakten företrädesvis inom tre områden, för teknisk vetenskaplig forskning, stridsledning o.d. samt för administrativa ändamål. Den samlade bedömningen från datacentralens användare innebär att det finns ett fortsatt behov av stordalorkapacitet och ett ökat behov av terminalanslutningar till de syslem som drivs i datacentralens regi.

Den ökande terminalanslutningen kan ge problem från tillgänglighetssynpunkt. Detta talar alltså för att datakraften decentraliseras till användarna.

Vid försvarets datacentral finns en pool av systemutvecklingspersonal. Efterfrågan på denna personal är mer än dubbelt så stor som den som kan tillgodoses och beräknas kvarstå under överskådlig tid. En utveckling av systemutvecklingsresurserna vid dalacentralen är av slor betydelse för möjligheterna alt minska behovet av externa konsulter inom området.

Den förmedling av datautrustning som görs av dalacentralen är tillsammans med det stödcenlrum som drivs i dess regi viktiga delar när det gäller att få till stånd en effektiv samordning av ADB-verksamheten inom försvarsdepartementets verksamhelsområde.

Jag finner sammanfattningsvis att försvarets datacentral behövs även fortsättningsvis men all dess verksamhet måste förändras successivt inom ramen för den utveckling som sker med bl.a. etl decentraliserat ansvar för informationssystemen inom försvaret.

5.3.3.5 Den anställda personalen

Pilotfrågan

I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 6) och regeringens
skrivelse 1984/85:148 om vissa ålgärder för alt säkerställa försvarsmaktens
behov av flygförare tog min företrädare upp problemen med militära flyg
förares avgångar till civil luftfart. Han ansåg att flygbolagens rekrytering
av militära piloter aUvariigt hotade flygförbandens verksamhet. De stora
behov av piloter som bolagen aviserat för de närmaste åren angavs inte           37

kunna tillgodoses från del svenska flygvapnet i större omfattning än som

kan godtas från säkerhetspolitiska utgångspunkter. Vad som kan godtas     Prop. 1985/86: 100 preciserades vid överläggningar med flygbolagen lill sammanlagl elt tjugo-      Bil. 6 tal piloter under åren 1985 och 1986.

Dåvarande försvarsministern underströk alt den begränsade övergången från flygvapnet måste genomföras på ett sådant sätt att regeringen har full kontroll över såväl formerna som omfatlningen av den. Om flygbolagen i sitt rekryteringsarbete inte rättar sig efter dessa begränsningar påpekades atl tvingande ålgärder av trafikpolitiskt slag måste vidtas som gör bolagens pilotbehov mindre. Min företrädare anmälde vidare att för atl flygvapnets krigsorganisation skulle säkerställas skulle, utöver de löneåtgärder om tillsammans 7,5 milj. kr. som sattes in under åren 1984 och 1985, en särskild krigsplaceringspremie införas för de flygförare som stannar kvar i försvarsmakten till minst 38 års ålder.

Efter det att budgetpropositionen och skrivelsen avlåtits lill riksdagen har ett omfattande arbete fortsalt i regeringskansliet för att frågan skall få en tillfredsställande lösning.

Vid min uppföljning av avgångar under år 1985 av militära piloter till flygbolagen harjag erfarit att bolagen hittills rättat sig efter de begränsningar i rekryteringen som regeringen tidigare givit ullryck för. Avgångarna lill andra verksamheter är emellertid stora. De verkliga avgångarna är dock svåra atl ange för närvarande eftersom många har tjänstledigt viss tid innan de slutligt bestämmer sig för alt stanna kvar i flygvapnet eller att lämna del.

I augusli 1985 har regeringen utfärdat föreskrifter om en särskild krigsplaceringspremie som utgår till flygförare ur flygvapnet som stannar kvar i försvarsmakten till minst 38 års ålder. Övergången till systemet sker successivt. För de flygförare som är födda år 1952 eller senare och som den 1 mars 1985 var anslällda som eller under utbildning till flygförare kommer en premie om 327000 kr. enligt nuvarande prisläge att ulgå.

Även i Norge och Danmark utgör övergångarna från flygvapnet till de civila flygbolagen ett stort problem. Min företrädare har haft kontakt i frågan med de norska och danska försvarsministrarna. Han har efter dessa kontakter förordnal landshövdingen Eric Krönmark att arbeta med att främja samordningen av utbildningen av piloter för den civila luftfartens behov i Sverige, Norge och Danmark. Enligt vad jag har erfarit kommer förslag i frågan att föreläggas försvarsministrarna i början av år 1986.

Överbefälhavaren har i juni 1985 överlämnat den s. k. flygförmånsutred-
ningens (FFU) förslag till regeringen. FFU tar upp många av de problem
som hänger ihop med de militära flygförarnas avgångar till civila flygbolag.
FFU föreslår sålunda väsentliga förändringar för flygförarna, bl.a. att
flygtilläggel bör höjas och att frivillig pension skall kunna utgå från 55 års
ålder. För alt få lill stånd en rimlig stabilitet i planeringen föreslår FFU atl
arbetsmarknadens parter bör förhandla om införandet av en kontraktspe
riod för stridspiloterna av det slag som redan införts i flera andra länder.
Jag vill i delta sammanhang också erinra om all statens arbetsgivarverk
och berörda personalorganisationer har kommit överens om dels i oktober
1984 att en gemensam arbetsgrupp skyndsamt skall behandla de problem
som sammanhänger med svårigheten att behålla viss personal - särskilt      38

flygförare - inom försvarsmakten dels i januari 1985 alt fortsätta behand-     Prop. 1985/86: 100
lingen av lönefrågorna för flygförare m. fl. inför 1986 års avtalsrörelse.   Bil. 6

Enligt min mening utgör förmånsfrågorna en väsenilig del i en totallösning för att de militära piloterna skall stimuleras all kvarstå i försvaret, flygförarna m.fl. Jag anser alt del är av utomordentlig vikt att sådana förhandlingar genomförs. Det är därför med tillfredsställelse som jag noterar att statens arbetsgivarverk och berörda personalorganisationer i december 1985 har kommit överens om all fortsätta förhandlingarna om löne-och andra anställningsvillkor för flygförare m.fl. inom försvarsmakten med inriklningen all så snart som möjligl nå en uppgörelse i frågan.

I skrivelse 1984/85:148 anmälde min företrädare alt han är medveten om att det även finns andra orsaker än anställningsförmånerna som har betydelse när del gäller atl få försvarels piloter all stanna kvar i sin anställning. Chefen för flygvapnet har nu redovisal planer som innebär atl de flygförare som väljer att i 40-årsåldern inte göra stabskarriär kan få fortsatt flygtjänst på transport- eller sambandsflyg eller på helikoptrar. Försvarsutskottet uttalade (FöU 1984/85:9) med anledning av skrivelse 1984/85:148 om vissa ätgärder för att säkerställa försvarsmaktens behov av flygförare att det inte bör uteslutas att flygtidsuttaget kan ha stor betydelse för utvecklingen på sikl. Chefen för flygvapnet har i en hemlig skrivelse i november 1985 bl. a. anmält att strävan är att den individuella flyglidsproduklionen skall ökas så alt allsidig färdighet uppnås för flygförarna.

Jag vill i sammanhanget erinra om alt enligt ovan nämnd skrivelse till riksdagen (1984/85:148) var en förutsättning för övergången av elt tjugotal piloter under åren 1985 och 1986 all de samiidigt tog anställning som reservofficerare för all tjänstgöra i s.k. delat bruk mellan flygvapnet och flygbolagen under några år närmast efler övergången. Detta medför att en hel del flygtid måste avsättas förderas fortsatta träning. Detta har beaktats i budgetarbetet. Enligt vad jag har erfarit har chefen för flygvapnet haft kontakt med såväl flygbolagen som sådana piloter som gått över fill flygbolagen för all lösa de praktiska frågorna i samband med övergång till s.k. delat bruk.

I 1985 års budgetproposition anmäldes att medel beräknats för en utökning av anlalet elever vid den statliga civila trafikflygarhögskolan (TFHS). Under september 1985 har den första kullen om 14 elever utexaminerats från skolan. 24 elever som antogs till utbildning våren 1985 kommer att utexamineras under hösten 1986. De stora civila flygbolagen har anmält att de under budgetåren 1985/86, 1986/87 och 1987/88 behöver nyrekrytera 105, 60 resp. 65 piloter i Sverige. För att möta bolagens stora rekryteringsbehov har regeringen ålagt chefen för flygvapnet som är huvudman för TFHS atl planera för antagning av ca 30 elever i början av år 1986 och ca 30 elever vid halvårsskiftet 1986. Chefen för flygvapnet har genomfört och kommer atl genomföra ytterligare invesleringar i byggnader och materiel (bl.a. inköp av flygplan och simulatorer) saml hårdgöring av stråk m.m. för alt svara upp mot denna planering.

Utökningen av elevantalet vid TFHS har förutsatt en viss instruktörs-
medverkan från flygbolagens sida. Denna medverkan från bolagens sida
har emellertid försenats på etl sådant sätt att den planerade utökningen av     39

elevantalet i början av år 1986 trots gjorda investeringar inte kommer att

kunna ske. Mot bakgrund av flygbolagens försening att biträda med in-     Prop. 1985/86: 100 struklörshjälp vid ulbyggnaden av utbildningen vid TFHS har förnyade     Bil. 6 överläggningar med de större flygbolagen ägt rum och det har därvid gjorts klart för flygbolagen alt det från säkerhetspolitiska utgångspunkter kan godtas all högst tio piloter rekryteras från flygvapnet under år 1987. Jag räknar med att även dessa skall omfattas av s. k. delat bruk.

En utbyggnad av pilotulbildningen vid TFHS förutsätter ett betydande inslag av civila personalresurser. Rekryteringen av framför allt civila flyglärare skulle underlättas om utbildningen vid TFHS drevs av en civil huvudman. Min företrädare har tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp som bl. a. skall ompröva huvudmannaskapet för TFHS. Jag räknar med alt förslag skall kunna redovisas i denna fråga i nästa års budgetproposition.

För att ytterligare säkerställa försörjningen av piloter för flygvapnets eget behov och bl.a. kompensera för avgångarna till bolagen de senare åren har regeringen från budgetåret 1984/85 då 20 stridspiloter fick antas till utbildning ökat antalet till 35 budgetåret 1985/86. I årets budgetproposition harjag vidare under anslaget Dl. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet beräknal medel för en ytterligare utökning till antagning av 40 slridspiloler budgelårel 1986/87.

Enligt min mening är det av yttersta vikt att problemen rned flygförare för såväl flygvapnets som flygbolagens behov snabbi får en långsiktig lösning. Jag anser som jag har beskrivit ovan att en sådan lösning måste ulgå från atl den totala tillgången på i första hand civila men även i viss mån militära piloter ökas och att de militära piloterna genom olika åtgärder stimuleras att stanna kvar i försvaret.

I regeringens skrivelse 1984/85:148 om vissa ålgärder för att säkerslälla försvarsmaktens behov av flygförare tog min företrädare också upp de problem som har uppstått när del gäller helikopterförare för militärt och civilt bruk. Vid mina fortsatta överväganden i denna fråga harjag funnit att tillgången på helikopterförare i arméns krigsorganisation för närvarande motsvarar behovel medan en brist finns i fredsorganisalionen. Bristen i fredsorganisationen är dock allvarlig när det gäller tillgången på helikopter-flyglärare. För att behålla erfaren personal och kunna öka utbildningen av nya helikopterförare har chefen för armén beslutat att bl. a. åldersgränsen skall höjas till 55 år. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att de tidigare nämnda särskilda löneåtgärderna som satts in för flygförarna också omfattar helikopterpiloter inom försvarsmakten. Vidare omfattar den s. k. flygförmånsutredningens förslag också helikoplerförarna. Jag följer noga ulvecklingen i denna fråga.

Försvarets behov av befäl

1 likhet med de flesta av remissinstanserna anserjag alt den nu genomförda utredningen om försvarsmaktens befälsbehov ulgör etl värdefullt utgångsmaterial för framlida överväganden och förslag rörande behovet av militärt befäl.

Jag konstaterar atl den långsiktiga inriktningen av omfallningen av för
svarsmaktens personal grundades på överbefälhavarens förslag i samband
med freds- och krigsorganisationsarbelet inför 1982 års försvarsbeslut.       40

Den har starka kopplingar till de freds- och krigsorganisaloriska målen     Prop. 1985/86:100
budgetåret 1991/92 som lades fast vid försvarsbeslutet.       Bil. 6

Åldersstrukturen i befälskåren har genom motioner och utskottsbehandling i riksdagen kommit i särskild belysning. Överbefälhavaren redovisar sina synpunkter på dessa frågor i sin programplan. De kommer alt bli föremål för fortsatia överväganden inom regeringskansliet.

En ökning av marinens personalram som chefen för marinen och överbefälhavaren föreslagil ger beredskapshöjande effekt först på lång sikt. Vid bedömningen av del lotala personalbehovet måsle förslagen från befälsbehovsutredningen avseende utnyttjandet av befäl i krigsorganisationen beaktas. Vidare måste effekterna i början av 1990-talet av överbefälhavarens föreslagna förändring av marinens organisation på lägre regional nivå avseende personalbehovet karlläggas. Slutligen måsle den långsikliga inriktningen av ubåtsskyddel fastläggas. Frågan bör därför behandlas i samband med försvarsbeslutel 1987.

I likhet med överbefälhavaren anser jag att ytterligare överväganden krävs före ell ställningslagande lill chefens för flygvapnet yrkande om förändring av antalet yrkesofficerare i flygvapnet. Min avsikt är atl så långt möjligl la upp principiella personalfrågor av denna art i samband med försvarsbeslutet 1987 då bl. a. den krigsorganisaloriska inriklningen på sikl skall behandlas. Jag avser därför att återkomma i dessa frågor i samband med regeringens anvisningar till överbefälhavaren inför nästa programplan.

Jag anser del viktigt alt redan nu framhålla betydelsen av att så långt möjligl all militär personal är krigsplacerad vid krigsförband, så att personalen i slörsta möjliga utsträckning kan disponeras direkt efler mobilisering. Yrkesofficersaspiranter m.fl. bör vara krigsplacerade lägst på den nivå de är grundutbildade för.

Jag ansluter mig lill utredningens uppfattning all anlalet yrkesofficerare i fred - utom vad avser nivå 7 (fänrikar) - principiellt sett måsle bestämmas utifrån behovel i krig. Utredaren understryker all de militära personalramarna l.ex. inte bör påverkas av beredskapsskäl så länge del i de fredsorganisaloriska ramarna finns en rationaliseringspotential jämfört med de krigsorganisatoriska behoven. I den mån särskilda förhållanden under fredstid, t. ex. beredskapstjänslgöring i fred i förening med fredslida arbetstids- och semesterbeslämmelser m. m. skulle motivera etl slörre antal yrkesofficerare i fred än vad krigsorganisationen medger, bör detta enligt min mening i första hand försöka mötas med andra åtgärder. Ulredningen har vidare pekat på möjlighelerna atl i ökad utsträckning utnyttja civil personal för kvalificerade uppgifter i fredsorganisalionen som idag utförs av militär personal.

Förtidsavgångarna bland vissa kategorier av yrkesofficerare är för när
varande besvärande. Del är angelägel atl de förtidsavgångna yrkesoffice
rarna kan komma krigsorganisationen till godo i så stor utsträckning som
möjligt. Ell sätt att i viss mån vidmakthålla deras krigsanvändbarhel är en
anställning på reservstat. Jag förordar därför atl antalet reservstatstjänsler
ulökas lill att omfatta 200 tjänster på nivå 4 och högre. Vidare bör, såsom
utredningen föreslår, ca 430 reservstatstjänsler för officerare i nivå 5        41

tillkomma. Tillkomsten av den nya reservstalen förutsätter enligt utred- Prop. 1985/86: 100 ningen att besparingar kan göras i fråga om fredsanställd personal så att Bil. 6 totalkostnaden för personal inte ökas. Jag bedömer att en tjänstgöringsperiod om 90 dagar under en treårsperiod som för närvarande gäller är högt tilltagen. Den bör - inte minsl av ekonomiska skäl - kunna sänkas till 75 dagar såsom utredaren förordat. En motsvarande anpassning av förmånerna bör då göras. Det bör enligt min mening ankomma på regeringen att meddela närmare bestämmelser belräffande reservstaternas omfaitning och utformning.

I likhel med utredningen anserjag att en tredje - frivillig — tjänstgöringsperiod om 60 dagar t.o.m. 55 års ålder bör införas för särskilt lämpade reservofficerare i nivå 5 som är eller avses bli krigsplacerade vid vissa högre stabs- och underhållsförband. Frågan huruvida reservofficerare i nivå 5 skall krigsplaceras i de aktuella förbandslyperna och anställas för en tredje period bör prövas av resp. försvarsgrenschef Jag räknar emellertid med att anlalet reservofficerare som anställs för en tredje tjänstgöringsperiod blir relativt begränsat.

Jag är däremot tveksam lill atl förlänga tjänstgöringsskyldigheten för reservofficerare i nivå 4 (majorer) som är äldre än 55 år genom att införa en fjärde tjänstgöringsperiod. Den nuvarande tjänstgöringsskyldigheten bör därför tills vidare behållas för denna kategori.

Beträffande förslaget att i större utsträckning än för närvarande utnyttja civil personal i olika specialistbefattningar på central och högre regional nivå saml alt omvandla ett antal militära ijänster till civila inom huvudprogrammet Operativ ledning, vill jag påminna om att en särskild utredningsman har förordnals bl. a. för alt överväga dessa frågor.

Jag delar vidare utredningens uppfattning att del är för tidigt att nu ta ställning lill införandel av utvidgade möjligheter lill avgångsbidrag, avgång med åriig ersättning eller delpension.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till utredningens förslag om vilka befattningar som i krigsorganisationen bör innehas av olika kategorier av befäl, såsom yrkesofficerare, reservofficerare och värnpliktiga officerare, liksom de nivåer på befattningarna som utredningen utgått ifrån. Överbefälhavaren har i sin perspeklivplan del 2 (ÖB 85) lämnat synpunkter på utnyttjandet av yrkesofficerare i krigsorganisationen. Vidare behöver behovet och omfattningen av mobiliseringsreserv m. m. övervägas ytterligare. Jag är därför inte beredd atl nu lägga fram förslag till totalram för yrkesofficerare under 1980- och 1990-lalen. Denna fråga har också samband med krigsorganisationens sammansättning och storlek. Häremot svarande personalbehov bör därför inte läggas fasl förrän i samband med nästa försvarsbeslut.

Högre stabsulbildning vid militärhögskolan och högre inlendentutbildning m. m.

Riksdagen fattade år 1978 (prop. 1977/78:24, FöU 10, rskr 179) beslul om
ny befälsordning fördel militära försvarel. I beslutet förutsattes att militär
högskolans högre kurs även i fortsättningen i allt väsentligt skulle motsva- 42

ra dittillsvarande högre kurser vid militärhögskolan och ha i stort samma     Prop. 1985/86: 100 mål, inriklning och längd som dessa. Beträffande övrig vidareutbildning     Bil. 6 för alt lillgodose behovet av personal för speciella uppgifter, t. ex. specialutbildning till viss krigsbefaltning och övergångsutbildning angavs i riksdagsbeslutet alt denna ulbildning borde ha i slort samma former som i dåvarande befälsordning.

I likhet med befälsbehovsutredningen anser jag det angeläget att den kvalificerade militära personalen i åldersläget upp lill 44 år kan utnyttjas i den direkta förbandsproduklionen. Därför bör den skolmässiga utbildningen av detta skäl så långt möjligt begränsas till vad som erfordras för förbandsproduktionen och ledningen av prioriterade förband i krig. Jag anser alt överbefälhavarens förslag om inrättande av en ettårig högre stabskurs vid militärhögskolan tillgodoser de nämnda kraven.

Vid mina överväganden rörande överbefälhavarens förslag till utbildningsstruktur för den högre slabsulbildningen vid militärhögskolan harjag granskat om det finns alternativ som bättre tillgodoser behovet atl under längre tid kunna utnyttja yrkesofficerarna i den direkta förbandsproduktionen. Jag har därvid övervägl en utbildningsmodell som innebär en gemensam försia årskurs för samlliga elever vid den högre slabskursen. Den första årskursen i förening med långvarig och väl vitsordad tjänstgöring på kompanichefsnivån bör kunna ge kompetens för vissa befattningar på bataljonschefsnivån främst vid egen försvarsgren. Den som vill få vidare kompetens och underlag för en fortsatt karriär i centrala och högre regionala staber bör fortsätta den högre utbildningen med en andra årskurs antingen omedelbart eller efter elt uppehåll för tjänstgöring vid förband under något eller några år.

Överbefälhavaren har anmält alt han avser genomföra en närmare översyn av vissa frågor i den nya befälsordningen under budgetåret 1987/88. Jag utgår från atl även ulformningen av den högre utbildningen vid militärhögskolan därvid kommer alt prövas bl.a. med utgångspunkt från då vunna erfarenheter. I avvaktan på denna översyn bör den utbildning som överbefälhavaren har föreslagit påbörjas under hösten 1986 och bedrivas enligt de former m. m. som har föreslagits åtminstone fram lill dess översynen har genomförts.

Jag har erfarit att högre intendentutbildning enligt överbefälhavarens tidigare nämnda förslag har påbörjats vid försvarets förvaltningsskola under hösten 1985. Jag anser i likhet med överbefälhavaren att sådan utbildning i kombination med väl vitsordad praktisk tjänstgöring bör få vara kompetensgivande för befordran till överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänslegrad i befattning för intendent. Enligt min mening har frågan om hur den högre intendenlutbildningen bör utformas och i vad mån denna skall vara nivåhöjande elt vissl samband med den övriga utbildningen inom försvarets inlendenlkår och fortifikalionskåren samt övrig stabs- och förvaltningstjänst. Jag anser det angelägel att utvecklingsmöjligheterna las till vara även för yrkesofficerare i befattningar för ställföreträdande plutonchef resp. plutonchef (fredsnivå IV resp. III) och häremot svarande befattningar i krigsorganisationen. Därmed öppnas vissa möjligheter att föra

över personal från Irupptjänst i 40-50-årsåldern till exempelvis försvarets   43

intendentkår och fortifikationskåren samt lill övriga befattningar inom

slabs- och förvaltningstjänst. Jag avser senare atl återkomma lill regering-     Prop. 1985/86: 100 en med förslag till grunder för hur äldre yrkesofficerares övergångsutbild-     Bil. 6 ning bör regleras i den nya befälsordningen.

Personalutveckling och personalrörlighet

1 regeringens skrivelse 1984/85:202 om den offentliga sektorns förnyelse och prop. 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken framhålls betydelsen av en ökad personalutveckling för atl den statliga verksamheten -även i tider av stram budgetpolitik - skall kunna utvecklas och effektiviseras. Personalutbildning och personalrörlighet är därvid centrala inslag. För de militära tjänstemännen finns ett väl utvecklat system för personalutveckling. Delta omfattar återkommande varvad teoretisk ulbildning och praktisk tjänstgöring. De militära tjänstemännen följs upp genom kontinuerlig personal- och bemanningsplanering. För den militära personalen bedömer jag atl del i della avseende är jämförelsevis väl sörjt för deras utveckling. Etl motsvarande system för de civilt anställda inom försvaret saknas. Förbättringar behöver åstadkommas för dessa. Regeringen har därför i oktober 1985 tillsalt en särskild utredningsman för en översyn av utvecklingsmöjligheterna för den civila personalen inom försvarsdepartementels område. Utredningsmannen har nyligen påbörjat sitt arbete. Delta skall enligt direktiven vara avslutat under våren 1987. Jag räknar med all utredningsmannen skall lämna konkreta förslag lill förbättringar i dessa avseenden för den civila personalen.

För den militära personalen är, enligt överbefälhavarens uppfattning, geografisk rörlighet både ett vissl inslag i personalutvecklingen och en nödvändighet för att lillgodose krigsorganisationens behov av bred kompetens. Den enskildes möjligheter till flyttning har dock under det senasle decenniet påtagligt försvårats. Överbefälhavaren har därför lämnat regeringen förslag till vissa åtgärder som bör vidtas. Även statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) och statens institut för personalutveckling (SIPU) har på uppdrag av regeringen överlämnat förslag lill bl.a. rörlighetsstimulerande åtgärder. Därutöver har inom regeringskansliet genomförts en kartläggning av tänkbara åtgärder inom försvarsdepartementets område. Överbefälhavaren har vidare uppdragit åt försvarsmaktens myndigheter att vidta ett stort antal konkreta åtgärder för atl underlätta de omstationerades sociala anpassning på den nya orten (arbete för anhöriga, barnomsorg m.m.).

Regeringen har mot denna bakgrund i oktober 1985 uppdragit åt försvarets civilförvaltning att redovisa förutsättningarna för att i vissa fall ge personal ekonomisk ersättning vid försäljning av bostad i samband med flyttning. Vidare har regeringen i november 1985 uppdragit åt försvarets personalnämnd att med slöd av försvarels civilförvaltning lämna förslag lill åtgärder som kan behövas för att biträda anhöriga till tjänstemän i samband med omstationering saml atl bedriva försök med sådana åtgärder.

Vissa förbättringar behöver sannolikt   vidtas   även   inom det   rent
kolleklivavtalsreglerade området. Det ligger därför ett ansvar på arbets
marknadens parter om förbättringar, inom del lotala utrymmet, skall bli       44
möjliga redan som elt resullal av 1986 års avtalsrörelse.

Personalförsörjningssituationen                                         Prop. 1985/86: 100

När det gäller åigärderna för att behålla försvarsmaktens flygförare erinrar       '

jag om vad jag tidigare har redovisat. Härutöver har försvarsmakten för närvarande besvärande problem med förlidsavgångar bland vissa kategorier militära och civila tjänstemän. Avgångarna är särskilt påtagliga bland i huvudsak tre kategorier, yrkesofficersaspiranter och nyutexaminerade yrkesofficerare, officerare i teknisk tjänst samt officerare med högre stabsutbildning. Bland den civilanställda personalen är det särskilt svårt alt rekrytera, och inle minst behålla, främst högskole- och gymnasieingenjörer, systemerare/programmerare, ekonomer saml läkare.

Att ovan angivna personalkategorier kan bibehållas inom försvarsmakten är enligt min mening av avgörande betydelse för att vidmaklhålla och utveckla krigsorganisationen. En ökad rekrytering blir sannolikt nödvändig för all kompensera för den förtidsavgångna personalen. Jag bedömer att det finns etl belydande samband mellan löne- och anställningsvillkoren och förmågan atl rekrytera och behålla vissa yrkeskategorier. Lönepolitiken är sålunda ell av de medel som slår lill förfogande när del gäller atl bemästra personalförsörjningsproblemen.

Jag bedömer det mol denna bakgrund befogal atl diskutera vissa ålgärder för särskill konkurrensutsatla yrkeskategorier. Sådana satsningar anser jag väl kunna ligga inom ramen för den lönepolitik som regeringen lidigare gett uttryck för i sin proposition 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken. Även ell stort antal andra åtgärder måste vidtas på kort sikl för alt personalförsörjningsproblemen skall kunna bemästras.

5.3.3.6 De värnpliktiga

Utbildnings- och tjänslgöringsfrågor

Modern materiel skapar endast en del av förutsättningarna för krigsförbanden alt lösa sina uppgifter. En effektiv utbildning är enligt min uppfattning lika avgörande för förbandens förmåga härvidlag.

Jag vill därför gärna understryka överbefälhavarens uppfattning om nödvändigheten av att värnpliktsulbildningen är rationell och effektiv. Detta är en av de komponenter som påverkar den värnpliktiges motivation och som därigenom skapar förutsättningar för ell gott utbildningsresullat. Arbetet med det av överbefälhavaren initierade effekliviietsprogrammet bör därför enligt min uppfattning ges hög prioritet.

Grundutbildningen av värnpliktiga genomförs under innevarande och nästkommande budgetår på del säll som angavs i 1982 års försvarsbeslut. På grund av att antalet 18-åringar alltjämt är slorl, får många värnpliktiga vänta två till tre år med atl fullgöra sin grundutbildning. För att minimera antalet "två- och treåringar" utbildas för närvarande så många värnpliktiga som fredsorganisationens resurser medger. Härigenom kan, förutom normal omsättning av faltförbanden, även den personella kvaliteten i etl antal av de viktigaste lokalförsvarsförbanden förbättras.

1983 års värnpliktsutbildningskommitté har ijuli 1985 avgivit betänkan-

45

det (SOU 1985:36) Värnplikten i samhället i vilket lämnas förslag avseende Prop. 1985/86: 100 bl.a. utökad och fördjupad informafion om vår säkerhetspolifik, värn- Bil. 6 pliktsulbildningens civila meritvärde saml åtgärder ägnade att minska antalet anstånd vid främsl krigsförbandsövningar. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen övervägs för närvarande inom regeringskansliet. Jag avser föreslå regeringen att återkomma till riksdagen i de avseenden genomförandet av kommitténs förslag så kräver.

I prop. 1984/85:100 angav min företrädare atl planerad repetilionsutbildning var tillfredsställande beträffande armén och flygvapnet saml otillräcklig för marinen. I direktiv till överbefälhavaren (Fö 1985-03-14) angav regeringen alt repetitionsulbildningen inom marinen successivt skulle förstärkas och för försvarsmakten i sin helhet planeras enligt det modifierade utbildningssystemet och i en omfatlning som motsvaras av inriktningen i 1982 års försvarsbeslut. Med vår relativt sett korta grundutbildning är detta nödvändigl bl.a. för att befästa inlärda färdigheter och samträna förbanden så atl dessa kan lösa sina uppgifter omedelbart efter mobilisering. Repetilionsutbildning i tillräcklig omfattning är därför en förutsättning för trovärdigheten i vårt värnpliktsförsvar. Ställning till ett förändrat utbildningssystem inom marinen bör tas i 1987 års försvarsbeslut. I avvaktan härpå godtar jag överbefälhavarens planeringsinriktning avseende repetitionsutbildning. Jag vill, liksom min företrädare, betona vikten av att utbildningen bedrivs effektivt och rationellt. Den enskildes uppoffring gentemot civilt värv, familj m.m. kan härigenom upplevas som mer meningsfull. Med hänsyn till de privat- och nationalekonomiska konsekvenserna av repetitionsutbildningen bör det enligt min mening ställas krav på en förbättrad effektivitet. Jag avser att noga följa utvecklingen härvidlag.

I värnpliktslagen förutsätts atl krigsförbandsövningar inom armén sker vid ett sammanhängande övningstillfälle. Efter förslag i prop. 1983/84:59 har riksdagen beslutat om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén (FöU 1983/84:10, rskr 119). I en särskild lag (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén har tagits in bestämmelser som medger alt sådana övningar för värnpliktiga i befattningar för plutons- eller kompanibefäl under tiden den 1 mars 1984-den 30 juni 1986 får delas upp på delövningar om sammanlagt 30 dagar. I enlighet med nämnda lag bedriver chefen för armén sedan den 1 mars 1984 försök med uppdelning av krigsförbandsövningar på två övningstillfällen. Försöken omfattar högsl 750 värnpliktiga plutonsbefäl och kompanibefäl och har som syfte dels att ge de berörda värnpliktiga ett ökat ansvar för utbildningens genomförande, dels att visa om en uppdelad tjänstgöring minskar de värnpliktigas behov av anstånd. Lagen medger atl försöken bedrivs fram till den 1 juli 1986. Enligt vad jag har inhämtat kommer en utvärdering av försöken alt finnas tillgänglig under hösten 1986 för alt ingå som en del av underiaget för försvarskommitténs kommande slällningslaganden beträffande värnpliktsutbildningen. I avvaktan härpå vore det enligt min mening olyckligt alt avbryta försöken vid utgången av den nuvarande försöksperioden, speciellt som erfarenheterna av dem hittills bedöms som goda.

46

Jag förordar därför alt försöken med nuvarande inriktning och omfatt- Prop. 1985/86: 100 ning får bedrivas även under tiden den I juli 1986-den 30 juni 1988. Bil. 6 Liksom under nuvarande försöksperiod bör det högsta anlalet tjänstgöringsdagar för de berörda värnpliktiga minskas med två så att de ylleriigare in- och ulryckningsdagar som försöken innebär inte medför alt de värnpliktiga måste vara borta från sin civila verksamhel under längre lid än om övningen genomförs i en följd.

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén har i enlighel med det anförda upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 6.2. Med hänsyn till att lagförslaget innebär en begränsad förlängning av pågående försöksverksamhel och är tekniskt enkelt torde lagrådels hörande i ärendet sakna belydelse.

Jag vill någol beröra frågan om rekryteringen av fältpräster lill försvars-maklens krigsorganisation. För närvarande rekryteras dessa genom överföring av värnpliktiga som genomgått grundutbildning och minsl en krigsförbandsövning i någon annan befallning. Såväl präster inom svenska kyrkan som pastorer m. m. ur andra trossamfund tas i anspråk. Tillgången på personer för uttagning till fältpräst är för närvarande otillräcklig i förhållande till behovet, som årligen uppgår till ca 35. Delta torde enligt vad jag har inhämtat till en del sammanhänga med atl en ökande andel av de som prästvigs är kvinnor och att manliga präster, frikyrkopastorer m. m. i ökad omfaitning begär och erhåller vapenfri tjänst.

Regeringen uppdrog i mars 1984 ål överbefälhavaren all se över bestämmelserna rörande ulbildning m. m. för militär- och fältpräster. Överbefälhavaren har i maj 1985 redovisat sina överväganden med anledning av uppdraget och föreslår bl.a. atl behovel av fältpräster till en del skall tillgodoses genom grundrekrylering av värnpliktiga som avser all utbilda sig till präster och pastorer m. m. Dessa skulle därvid enligt överbefälhavaren ges möjlighet atl fullgöra sin värnpliktstjänstgöring utan vapen, vilket bedöms komma atl öka rekryteringsmöjlighetema. Överbefälhavaren anser vidare all utbildningen av grundrekryterade fältpräster av ekonomiska och organisatoriska skäl bör samordnas med utbildningen av personalvårdsassistenter.

Jag delar överbefälhavarens uppfattning alt rekryteringen av fältpräster kan förbättras genom de redovisade förslagen och föreslår att de genomförs. Jag finner det dock angeläget att understryka att befrielse från vapenutbildning under värnpliktstjänstgöring är etl undantag som endast gäller den som i egenskap av t.ex. fältpräst i enlighet med internationella konventioner enbart får använda vapen i självförsvar. En övergång till grundrekrytering av fältpräster kräver vissa ändringar i värnpliklslagen (1941:967).

Förslag lill lag om ändring av värnpliktslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas lill protokollel i delta ärende som bilaga 6.1. Med hänsyn lill att lagstiftningsfrågan är tekniskt enkel torde lagrådets hörande i ärendet sakna betydelse.

47

Värnpliktsförmåner                                                         Prop. 1985/86: 100

För atl vårt på allmän värnplikt grundade försvar skall vara trovärdigt såväl inom som utom landet fordras att de värnpliktiga är motiverade för sin utbildning. Detta förutsätter att de värnpliktiga och deras anhöriga kan erbjudas en rimlig levnadsstandard. Delta främjar enligt min mening såväl utbildningsresultalel som försvarsviljan i stort.

Del mål för värnpliktsförmånernas utveckling som regeringen angav i prop. 1982/83:115 står fasl och min strävan är atl, inom ramen för de ekonomiska resurser som kan avsättas härför, fortlöpande förbättra de värnpliktigas förmåner.

Jag föreslår att värnpliktiga under grundutbildning får höjd dagersättning med 1 kr. Dagersättningen blir därmed 26 kr. Efler 230, 300 och 360 tjänstgöringsdagar utgår som tidigare tillägg till dagersättningen med 15, 30 resp. 60 kr. Vidare föreslår jag att utryckningsbidraget höjs med 500 kr. från 2000 till 2500 kr.

Den behovsprövade familjepenningens maximibelopp bör höjas med 290 kr. per månad för hustru och 370 kr. per månad för barn till 2 150 resp. 1 225 kr.

Enligt nuvarande utformning av familjebidragslagen, kan bostadsbidrag till en ensamstående värnpliktig för större lägenhet än ett rum och kök endast lämnas om det föreligger särskilda skäl. Detta kan leda till orimliga konsekvenser för den värnpliktige. Jag förordar därför atl en värnpliktig som bor i egen bostad vid värnpliktstjänstgöringens början skall kunna medges bostadsbidrag med elt belopp som maximall motsvarar normal hyra för två rum och kök, om inte särskilda skäl föreligger. Efler förslag i prop. 1982/83:155 infördes ett tillägg till bostadsbidraget. Detla tillägg är för närvarande 150 kr. per månad och utbetalas lill den som är berättigad till bostadsbidrag men inle uppbär familjepenning. Tillägget är tänkt som en ersätlning för till följd av bostadsinnehavet nödvändiga kringkostnader t. ex. kostnader för hushållet, telefonabonnemang och hemförsäkring. För den som också uppbär familjepenning avsågs sådana kringkostnader bli täckta genom familjepenningen. Del finns emellertid ensamstående värnpliktiga som har rätl lill familjepenning på grund av barn som inte bor lillsammans med den värnpliktige eller frånskild maka. I sådana fall kommer i regel familjepenningen inte alt bidra lill täckning av nyss nämnda kringkostnader. Jag förordar därför att värnpliktiga även i denna kategori bör få tillägg till bostadsbidraget om de uppbär sådant. Uppbär den värnpliktige familjepenning även enligt en annan grund än den som nu har angetts bör han dock som för närvarande inte ha rätt till tillägg till bostadsbidraget.

Det nuvarande maximibeloppet för näringsbidragels sloriek om 400 kr. per dag, tillgodoser flertalet rörelseidkares bidragsbehov. För ett fåtal kategorier kan dock begränsning medföra en avsevärd ekonomisk belaslning. För denna lilla grupp näringsidkare har ulvecklingen medfört att beloppet uppenbarligen inte täcker kostnaderna. Jag förordar i enlighel härmed att maximibeloppet höjs från 400 till 1 500 kr. per dag.

Förordade förbättringar av familjepenning, bostadsbidrag, tillägg till

Bil. 6

48

delta och näringsbidrag kräver ändring i familjebidragslagen (1978:520).     Prop. 1985/86: 100 Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom för-     Bil. 6 svarsdeparlementel och bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 6.3. Men hänsyn till alt lagstiftningsfrågan är tekniskt enkel torde lagrådets hörande i ärendet sakna betydelse.

De förbättringar av värnpliktsförmånerna som jag förordar kostar ca 46 milj. kr. och bör gälla fr.o.m. med den 1 juli 1986. Belräffande utryckningsbidragel förordar jag dock alt del högre beloppet får tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1986. Detla kostar ca 16 milj. kr. under innevarande budgetår och bör täckas genom omfördelning inom utgiftsramen för del militära försvaret.

I tillämpliga delar bör förbättringarna också gälla andra som uppbär ersätlning enligt samma grunder som de värnpliktiga.

Överbefälhavaren anser att en översyn av det nuvarande värnpliklsför-månssystemet bör komma lill stånd. I särskild skrivelse har han dessutom föreslagit en översyn av vissa frågor av social, kulturell och fritidsmässig natur. Förslagen bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Jag övergår nu till all någol behandla frågan om de värnpliktigas fria resor. Enligt värnpliktsförmånsförordningen har en värnpliktig under grundutbildning rätt lill en fri resa i veckan. Denna resa skall ställas till hemorten eller till annan ort i landet som kan nås med allmänna kommunikationsmedel. Om den värnpliktige har mer än 80 mil hem, tjänstgör på Golland eller får anslå mer än 10 limmar för en resa med tåg får reguljärt flyg utnyttjas för två hemresor i månaden, för del fall myndigheten inle genom t.ex. charteröverenskommelser eller genom utnyttjande av egna resurser kan anvisa annat färdmedel. En värnpliktig som tjänstgör inom det län han är bosatt kan byta sina fria resor mot ell regionall busskort, eller motsvarande färdhandling. Härutöver har under senare år de värnpliktiga med stöd av avtal som slutils mellan lokallrafikförelagen och överbefälhavaren fritt kunnat utnyttja dessa företags tåg- och busslrafik, såväl i anslutning lill fri resa som under fritiden.

Mol bakgrund av att kostnaderna för de värnpliktigas resor från budgetåret 1980/81, då de uppgick till ca 193 milj. kr. stigit med 126 milj. kr. till ca 319 milj. kr. för budgetåret 1983/84 uppdrog överbefälhavaren i maj 1984 åt försvarets rationaliseringsinstitut alt föreslå åtgärder som reducerar kostnaderna för bl. a. värnpliktsresor.

Försvarets rationaliseringsinstitut har i seplember 1985 överlämnat sina förslag i ärendet till överbefälhavaren. Enligt vad jag har inhämtat innebär förslagen bl.a. att man övergår till lokalt kostnadsansvar för resorna, alt man i ökad utsträckning utnyttjar anvisade färdmedel i form av flyg, tåg och bål, alt man överför resor på korta och medellånga avstånd från tåg till buss och på medellånga och längre avstånd från flyg till tåg, att man i huvudsak nyttjar bål lill och från Gotland och tåg mellan Stockholm och Umeå samt alt värnpliktiga från Mellansverige som tjänstgör i Kiruna medges att flyga varje vecka. Rationaliseringsinstitutet beräknar atl besparingarna vid ett genomförande av förslagen skulle komma all uppgå lill 42 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 67 milj. kr. för kommande budgetår.

Jag delar överbefälhavarens oro beträffande kostnadsutvecklingen för    49

4   Riksdagen 1985186. ! saml. Nr 100. Bilaga 6

värnpliktsresor och sympatiserar med hans strävanden att nedbringa dessa     Prop. 1985/86: 100 kostnader. Denna strävan fär emellertid inte gå ut över de värnpliktigas     Bil. 6 rätt att komma hem under tjänstefria veckoslut, Mot bakgrund uv den allmänna ekonomiska situationen för försvaret anser jag dock att värnpliktsresorna bör kunna rationaliseras och förbilligas även om bekvämligheten för de värnpliktiga i vissa fall kan komma att minska något.

Sådana förändringar bör dock genomföras i samverkan med de värnpliktigas representanter i resp. förbandsnämnd och så långt som möjligt anpassas till de förhållanden som råder på förbandsorten varvid också möjligheterna att variera utbildningens veckoinpassning bör uppmärksammas. Jag avser föreslå regeringen att genom ändring i värnpliktsförmånsförordningen skapa ytterligare möjlighet att lokalt anpassa resandet. De nuvarande bestämmelserna om när ledighetsresorna får företas med reguljärt flyg bör därvid ersättas med mera generella föreskrifter som ger elt ökat utrymme för lokala initiativ. Med en långsiktig planering av resandet och utbildningsverksamheten bör enligt min mening därvid kunna uppnås att såväl strävan efter billigare transportlösningar som de värnpliktigas behov av rimlig bekvämlighet och snabbhet i resandet kan tillgodoses. Den föreslagna övergången till lokalt kostnadsansvar för värnpliktsresorna skapar enligt min mening goda förutsättningar för detta. Strävan bör vidare vara alt genomföra de förändringar som kan bli aktuella vid tidpunkter när förbanden har få inneliggande värnpliktiga.

Det ankommer på berörda myndigheter att med beaktande av vad jag nu har anfört fatta beslut med anledning av rationaliseringsinstitutets förslag.

Jag har i det föregående redovisal atl värnpliktiga med stöd av träffade avtal med lokaltrafikföretagen för närvarande kan utnyttja dessa företags trafiklinjer ulan kostnad för den enskilde. Kostnaden för denna förmån, som, vad gäller resande på fritiden, har utgått utöver vad som anges i värnpliktsförmånsförordningen har under senare tid stigit med ca 75 % och uppgår till ca 46 milj. kr. för innevarande budgetår. Med hänsyn till de begränsade resurser som kan avsättas till värnpliktsförmåner måste allvarligt övervägas om så omfattande belopp även fortsättningsvis skall avdelas för detta speciella ändamål.

5.3.3.7 Frivillig försvarsverksamhet

De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar lill försvarets fredsbevarande förmåga. Verksamheten stärker vårt totalförsvar och ger uttryck för folkets försvarsvilja. Den frivilliga försvarsverksamheten främjar upprätthållandet av en god kontakt mellan försvarel och samhällel i övrigt. Intresset för frivilligorganisationerna är alltjämt slorl.

Det är enligt min uppfattning viktigt att verksamheten understöds och
uppmuntras främst avseende de organisationer som rekryterar och utbildar
personal för placering i totalförsvarets krigsorganisation. Härvidlag har
den kommitté som haft lill uppgift alt uireda förmåner m. m. vid frivillig
försvarsverksamhet haft en viktig funktion. Kommittén har i augusti 1985
avlämnat betänkandet (SOU 1985:35) Ersättningar och förmåner inom
frivilligförsvaret. Betänkandet har remissbehandlats. Kommiltén föreslår       50

bl. a. atl lagfäst rätt till ledighet skall införas för all utbildning och tjänslgö- Prop. 1985/86: 100 ring som krävs för all den enskilde skall kunna uppnå och behålla kompe- Bil. 6 tens för en krigsbefaltning inom totalförsvaret. Kommitlén förordar även elt rättvisare och enklare system för ersättning lill dem som deltar i frivilligförsvarel. Förslaget innebär en väsenlligl vidgad tillämpning av dagpenningsystemet som generell ersättning lill frivillig personal i fredslid. Vidare föreslås alt systemet med ersättning i form av s. k. befatlningspen-ning skall införas avseende befäl inom frivilligförsvaret, främst hemvärnet, som i fredslid har beredskaps- och planläggningsansvar. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen all förelägga riksdagen förslag i frågan. Jag har i denna fråga haft samråd med cheferna för social-, jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementen. Elt genomförande av kommitténs förslag påverkar olika anslag rörande frivillig försvarsverksamhet bl. a. anslaget F 16. Frivilliga försvarsorganisationer inom försvarsdepartementels område. Jag har vid min behandling av anslaget tagit hänsyn lill detta.

5.3.3.8 Den ekonomiska planeringen

Säkerheten i planeringen

I föregående års budgetproposition anmälde min företrädare att han ansåg att överplaneringen i överbefälhavarens programplan för perioden 1985/86-1989/90 var myckel slor, främsl för armén och marinen. Därtill hade överbefälhavaren i sin planering förutsatt en ramhöjning om 305 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1987/88. Med anledning härav anförde min företrädare följande i ijolårets budgetproposition:

"Eftersom del underiag som redovisas i överbefälhavarens programplan beträffande den av honom förutsatta ökningen av ramen fr.o.m. budgelårel 1987/88 inle är av sådan natur atl jag anser mig kunna la ställning till det aktuella beloppet, måsle jag för närvarande utgå från atl verksamheten tills vidare bedrivs så atl den även efter budgetåret 1986/87 kan genomföras i en nominelll oförändrad ram. Materielbeställningar får exempelvis inte läggas ut i en sådan omfattning och med så långsiktiga bindningar all riksdagen binds till att göra ett rampåslag i samband med nästa försvarsbeslut. Jag anser det sålunda viktigt att planeringen och verksamheten genomförs så alt riksdagen inför detta beslut har en tillfredsställande grad av handlingsfrihet".

Mot denna bakgrund beslöt regeringen att av riksdagen endast begära ca hälften av de beställningsbemyndiganden som överbefälhavaren begärt. I syfte att skapa en ökad säkerhet i planeringen samt en tillfredsställande grad av handlingsfrihet inför 1987 års försvarsbeslut angav regeringen i sina anvisningar till överbefälhavaren på våren 1985 att överplaneringen skulle minskas i nästa programplan och alt planeringen i ett alternativ skulle genomföras i en även efter budgetåret 1986/87 oförändrad nominell ram inkl. erforderliga reserver.

Beträffande överplaneringens omfattning i överbefälhavarens nuvaran
de programplan avseende perioden 1986/87-1990/91 kan jag nu konstatera    ci

atl överplaneringen minskat med ca 700 milj. kr. över perioden. För inne- Prop. 1985/86: 100 varande och nästföljande budgetår är emellertid överplaneringen fortfaran- Bil. 6 de hög. Jag anser därför att nya materielbeställningar inte kan ske fullt i den takt som överbefälhavaren planerat, dels i sin nuvarande programplan, dels i sitt kompletterande underiag beträffande beställningsbemyndigandena för innevarande budgetår. Detla har i sin tur lett till all regeringen i årets tilläggsbudget (prop. 1985/86:25, bil. 1) förordat all beställningsbemyndigandena begränsas något i förhållande till vad myndigheterna begärt.

En motsvarande begränsning förordas också avseende budgetåret 1986/87. Jag vill emellertid understryka atl dessa begränsningar inte på något säll rubbar den fyrpartiöverenskommelse som år 1984 träffades angående del militära försvaret.

Sammanfattningsvis bedömer jag sålunda att säkerheten i överbefälhavarens programplanering i väsentliga avseenden förbättrats och att med de ålgärder på bemyndigandesidan som tidigare redovisats en tillfredsställande ekonomisk handlingsfrihet nu föreligger inför 1987 års försvarsbeslut. Givelvis måste även fortsättningsvis stora krav ställas på en god styrning av verksamheten.

Ramberäkning för budgetåret 1986/87

Beträffande överbefälhavarens tilläggsäskanden utöver ram anser jag alt dessa frågor bör behandlas i samband med 1987 års försvarsbeslut.

I överensstämmelse med fidigare riksdagsbeslut (prop. 1984/85:100, bil. 6, s. 75, FöU 9, rskr 258) förordar jag en uppräkning av basbeloppet enligt försvarsprisindex kompletterad med hänsyn till växelkursförändringar och viss prisutveckling utomlands. Detta innebär en ökning av basbeloppet med 7,2 % från februari 1984 till februari 1985.

Utgående härifrån beräknar jag för budgetåret 1986/87 efter vissa smärre justeringar basbeloppet till ca 22412 milj.kr. (pris-, löne- och växelkursläge februari 1985).

I enlighet med gällande metod för ramberäkningarna (prop. 1974:1, bil. 6 s. 60, FöU 19, rskr 190) och med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående beräknar jag utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1986/87 enligt vad som i del följande framgår till 22411482000 kr. i pris-, löne- och växelkursläget februari 1985.

52

Basbelopp (prisläge februari 1984)

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1984 -februari 1985

Överföring av medel för två personår från riksantikvarieämbetet till statens försvarshistoriska museer

Avgår:

Överföring av medel

a) för en tjänst till myndighet inom utrikesdepartementets område (SIDA)

b) för fem tjänster till civilbefälhavarnas kanslier samt

c) för del av tjänst vid totalförsvarets chefsnämnd

Basbelopp (prisläge februari 1985)

Avgår:

Överföring av medel till anslaget K 4 för anskaffning av fordon till den svenska FN-styrkan på Cypern

Utgif :sram (prisläge februari 1985)

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1985 - medelpris-läget 1986/87

Beräknat utfall den 30 juni 1987

20907535000

-1-1505 342000

160000

750000 100 000

-I-        265 000      -t-1505 607 000

lOIOOOO 22412132000

650000 22411482000

-f 2 000 000 000 24411482000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

I anslutning lill ramberäkningen vill jag anföra följande:

Medel för sysselsättningsskapande ålgärder under nuvarande tionde huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts lill förfogande för all betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag att medel får disponeras under budgetåret 1986/87 för sysselsättningsskapande åtgärder i form av byggnadsarbeten utöver utgiftsramen till etl belopp av 50 milj. kr.

Genom 1984 års riksdagsbeslut (prop. 1983/84:112 s. 49, FöU 20, rskr 348) bestämdes att försvarsprisindex skulle tillämpas med beaktande av växelkursförändringar m. m. För budgetåren 1984/85 och 1985/86 har riksdagen bemyndigat regeringen atl justera utgiftsramen i enlighet härmed. Jag förordar att regeringen begär motsvarande bemyndigande även för budgetåret 1986/87 varvid justeringen förutsälls ske med beaktande av de växelkursförändringar m. m. som inträffar efter februari 1985.

Jag förordar dessulom atl regeringen i likhel med föregående år begär bemyndiganden av riksdagen

-     att justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex med beaktande av växelkursförändringar m. m. efter februari 1985,

-     all justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1986/87 på grund av över- eller underutnyttjande av ramen för budgelårel 1985/86,

53

-    alt av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för det     Prop. 1985/86: 100 militära försvarel samt                                                                         Bil. 6

-    att medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för lo-talförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet omfattar också beredskapsätgärder i andra situationer än direkl krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som alt värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl. Stabiliteten i försvarsplaneringen är i betydande utsträckning beroende

av de planerings- och budgeteringsruliner som tillämpas. Möjligheten alt enligt försvarsbeslutet överföra outnyttjade medel från ett budgelår till nästa i en omfattning som svarar mot högst två procent av utgiftsramen har härvid betydelse.

5.3 Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen dels föreslår riksdagen alt

1.    anta förslaget till lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967),

2.    anla förslaget lill lag om ändring i lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén,

3.    anta förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

4.    godkänna vad jag i övrigl har förordal om förmåner ål värnpliktiga,

5.    godkänna vad jag har förordal om försvarsmaktens reservstater,

6.    fastställa utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1986/87 till 22411482 000 kr. i prisläget februari 1985,

7.    bemyndiga regeringen alt justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgelårel 1986/87 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex med beaktande av växelkursförändringar m.m. efler februari 1985,

8.    bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt neltoprisindex med beaktande av växelkursförändringar m. m. efler februari 1985,

9.    bemyndiga regeringen atl justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1986/87 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1985/86,

10.     bemyndiga regeringen att under budgetåret 1986/87 medge
överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av
lämnade beställningsbemyndiganden, om del behövs av konjunklur-
eller beredskapsskäl,

dels bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag i övrigl har anfört om det militära försvaret.

54

6. JAS-projektet                                             Prop. 1985/86: 100

6.1    Bakgrund

I enlighet med riksdagens beslul i juni 1982 (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) om riktlinjer för ulveckling och anskaffning av JAS-systemel skall regeringen årligen i anslutning till budgetpropositionen orientera riksdagen om läget inom JAS-projektet. Grunden för JAS-projeklels värdering är riksdagsbeslutet om riktlinjer för JAS-projektet fram till år 2000 (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr 271). I proposifionen om del militära försvarets fortsatia ulveckling, m.m. (prop. 1984/85:100 bil.6, FöU 7, rskr 131) redovisades läget inom JAS-projektet. Överbefälhavaren har därefter med underlag från chefen för flygvapnet och försvarels materielverk lämnal rapport lill regeringen om lägel inom JAS-projektet för liden fram lill den 1 juli 1985.

6.2    Teknisk värdering av projektet

I överbefälhavarens rapport redovisar försvarels materielverk den tekniska och ekonomiska värderingen av projektet. Av rapporten framgår alt flygplanels flygtekniska prestanda i alll väsenlligl bedöms kunna uppnås. Den vid den föregående redovisningen anmälda tidsförskjutningen finns emellertid kvar.

Flygplanets utseende har förändrats marginellt under årel. Fortsalla vindtunnelprov har bekräftat tidigare goda resultat. Kvarstående olösta frågor är av normal omfattning i denna fas av utvecklingen. Produklion av de försia provflygplanen har påbörjats. Flygplanet är fortfarande någol för tungt, men särskilda insalser för all minska vikten har påbörjats.

Arbetet med motorn (RM 12) fortsätter i slort enligt plan. Den slulliga konstruktionen av efterbrännkammaren har dock försenals någol. Detla bedöms inte på ell avgörande säll komma att påverka planerade provflygningar och serieleveranser. Fyra motorer provkörs för närvarande.

I tidigare redovisningar bedömdes tidsförskjutningen inte komma att påverka lidpunkten för serieleverans. Av årets redovisning framgår att det försia provflygplanets försia flygning kommer atl senareläggas. Förseningen torde enligt Industrigruppen JAS' (IG JAS) uppfattning f.n. uppgå lill ca två månader, men beräknas kunna återtagas genom all utprovningen påbörjas tidigare med de återstående fyra provflygplanen. Försvarets materielverk bedömer alt IG JAS har underskattat kvarvarande problem och att risk föreligger att förseningarna på grund av problem med bl. a. styrsystemet och det tidsmässigt pressade provprogrammel kan komma alt bli störte. Tidpunkten för serieleverans bedöms dock enligt försvarets materielverk kunna ske enligt fidigare planering.

Flygplanets digitala styrsystem representerar ett slort ulvecklingssteg. Inom styrsystemet finns dock fortfarande tekniska problem som kan leda fill ytterligare förseningar.

I överbefälhavarens rapport framhålls vidare atl myndigheterna har
vissa svårigheter alt fullfölja avtalets samtliga åtaganden i fråga om beväp
ningen främst på grund av att vapenalternaliv fortfarande studeras. Möjlig-      55

heterna all utveckla och anskaffa vissa robotar inom landel sluderas för    Prop. 1985/86:100 närvarande av överbefälhavaren och övriga berörda myndigheter på rege-     Bil. 6 ringens uppdrag.

Jag konstaterar att JAS-projektet i allt väsentligt utvecklas enligt planerna. Förseningar och tekniska problem är för närvarande enligt samtliga myndigheter inte särskilt oroande i detta skede av projektet. Jag förutsätter dock att berörda myndigheter och industrier vidtar de åtgärder som krävs för alt nå den i grundbeslulet avsedda tekniska nivån och den avtalade tiden för leverans av operativt användbara flygplan. Jag kommer alt fortsatt noga följa projektets utveckling i dessa avseenden.

För flygplanels vapenprogram pågår utredningar för att bl. a. skapa handlingsfrihet för val av beväpningssystem. Del är, enligt min mening nödvändigt alt ett bra underlag föreligger inför 1987 års försvarsbeslut.

6.3 De ekonomiska förutsättningarna för projektet

I enlighet med riksdagens beslut våren 1983 (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr 271) är planeringsramen för projektet fram till år 2000 24,9miljarder kr. i prisläget februari 1981. JAS-projektet följer samma regler för priskompensation som all annan materiel inom försvarsmakten. Enligt riksdagens beslut under våren 1984 om det militära försvarels fortsatia utveckling m.m. (prop. 1983/84:112, FöU 20, rskr 348) ökades den militära utgiftsramen med 600milj. kr. i prisläget februari 1983. Samtidigt beslöts alt elt nytt priskompensalionssyslem skulle tillämpas för atl bl. a. kompensera försvarel för den kraftiga förändring av vissa växelkurser, särskilt kursen på dollar, som har skett efter 1982 års försvarsbeslut. Detla beslut minskar den ekonomiska osäkerheten i JAS-projektet.

JAS-projeklels planeringsram för perioden 1982 till år 2000 var i 1982 års riksdagsbeslut i prislägel februari 1981 25,7 miljarder kr. 1983 års riksdagsbeslut innebar för JAS-projektet atl planeringsramen skulle sänkas med 800 milj. kr. till 24,9 miljarder kr. Den i rapporten nedan redovisade kostnadsberäkningen utgår från den högre planeringsramen från år 1982.

Av överbefälhavarens rapport framgår alt planeringsramen för JAS-projektet exkl. prisreserver enligt gällande beräkningsmetoder uppgår till 38 miljarder kr. i prisläget februari 1985. Överbefälhavaren anför vidare atl planeringen för JAS-projektet i likhet med övrig planering utgår från en dollarkurs om 9:32 kr. Kostnaderna för JAS-projektet beräknas av FMV uppgå till 39,9 miljarder kr. i prislägel februari 1985.

Överbefälhavaren har fått i uppgift att redovisa förslag till åtgärder för
att anpassa JAS-projektet fill den lägre planeringsramen. I rapporten anför
överbefälhavaren härvid att ambitionsminskningar inte bör tas ut i form av
en minskning av JAS-systemels grundläggande prestanda. De ålgärder
som i stället kan övervägas är en minskning av serieleveranstakl, senare
läggning eller nedläggning av skolflygplanel SK 39, eller förändringar i
anskaffningen av vapen, motmedel, spaningsutrustningar och simulatorer.
Överbefälhavaren finner att inget av de undersökta alternativen för närva
rande kan genomföras utan bestående negativa konsekvenser. Överbefäl
havaren konstaterar vidare att den ekonomiska säkerheten i projektet har   56

ökat under året. Överbefälhavaren anser därför att en ambitionsminskning    Prop. 1985/86: 100 för att anpassa JAS-projektet till den ekonomiska ramen i 1983 års riks-     Bil. 6 dagsbeslut inle bör göras förrän projektet framskridit så långt att behovel av avdelade reserver ytterligare klarlagts. En sådan situation bedöms inträffa i början av 1990-lalet när serieleveranserna har påbörjats.

Enligt överbefälhavarens samlade uppfattning utvecklas JAS 39-projek-let i stort enligt uppgjorda planer och riktlinjer. Projektet har inte drabbats av några fördyringar som är hänförbara till krav på modifieringar eller tekniska problem.

För egen del vill jag understryka alt riksdagens beslut år 1983 bl.a. innebar för JAS-projektet att ramen från år 1982 till år 2000 skall vara 24,9 miljarder kr. i prisläget februari 1981. Delta innebar en reducering av ramen i 1982 års beslut med 800 milj. kr. Dessa 800milj. kr. skall reserveras inom flygvapnet för framlida osäkerheter. Jag konstaterar i likhel med överbefälhavaren att den ekonomiska säkerheten nu har ökat i projektet genom den försvarspolitiska överenskommelsen i mars 1984. Jag delar överbefälhavarens uppfattning att en reducering till den lägre nivån enligt 1983 års riksdagsbeslut inte bör göras nu.

6.4    Vissa industripolitiska aspekter på projektet

800 arbetstillfällen utlovades fram lill år 1987 av de förelag som ingår i Industrigruppen JAS. Enligt den årsrapport som lämnals av IG JAS lill Kommittén (I 1983:03) för de industri- och regionälpolitiska effekterna av JAS-projektet har beslul fallats om alt inrätta 990 arbetstillfällen, varav ca 620 lillkommer genom att arbetsuppgifter förs från utlandet lill Sverige.

Av de 800 arbetstillfällena avser minst 100 st. Norrbollen. Hittills har ca 70 personer anställts i Luleå och Piteå. Dessulom lillkommer 40 personer vid en ny vindrulefabrik i Svappavaara.

Avtal har vidare slutits om industriell samverkan mellan svenska förelag och utländska underleverantörer. Dessa avtal bedöms komma atl leda lill framtida samarbete. Exportvärdet av hittills tecknade kontrakt med utländska underieveranlörer uppgick enligt IG JAS till ca 900 milj. kr. t. o. m. den Ijuli 1985.

6.5    Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt la del av vad jag har anfört om JAS-projektet.

57

7. Vissa frågor rörande försvarsindustrin          Prop. 1985/86: lOO

Bil. 6

7.1 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren framhåller att en kompetent försvarsforskning samt en kvalificerad inhemsk försvarsindustri är väsenlliga förutsättningar för att vi skall kunna utnyttja och anpassa oss till den miliiärtekniska utvecklingen. De är också viktiga för våra möjligheter all upprätthålla en hög grad av oberoende i vår försvarspolitik. Härigenom utgör de elt betydelsefullt slöd för vår alliansfria säkerhetspolitik.

Våra forskningsresurser och vår industriella kapacitel besitter en teknologisk kompetens som starkt bidragit till atl vi kan utveckla och framställa nya kvalificerade försvarssystem.

Överbefälhavaren framhåller att kostnaderna för försvarsmateriel årligen ökar med 2—4 % utöver inflationen. Detta sammanhänger i huvudsak med anpassningen till den snabba tekniska utvecklingen. Kampen mellan medel och motmedel tvingar fram alllmer sofistikerade vapensystem. Genom en målmedveten strävan atl så långt möjligl la fram system som ulformas för våra operativa och taktiska behov har kostnadsökningarna kunnat hållas på en lägre nivå än vad som gäller för utländska system.

Kostnadsutvecklingen har enligt överbefälhavaren lell till en försämrad försvarsekonomi som bl.a. innebär minskade försvarsbeslällningar. Därigenom förändras förutsättningarna för svensk försvarsindustri.

Likaså anser överbefälhavaren atl den svenska försvarsindustrin i hög grad kommer att påverkas av den ekonomiska handlingsväg som läggs till grund för den framtida försvarsplaneringen. Framlida exportmöjligheler kommer även att ha inverkan på försvarsindustrin.

Vår materielförsörjning påverkas enligt överbefälhavarens uppfattning också av stormakternas strävan atl begränsa spridningen av modern teknologi. Detla kan t.ex. ha belydelse för våra möjligheter att köpa moderna vapensystem.

Överbefälhavarens uppfattning är att svensk kompetens för forskning, utveckling och tillverkning bör eftersträvas särskilt inom områden där anskaffning från utlandet är olämplig av sekretesskäl eller där bindningar av olika slag uppslår samt när del föreligger speciella svenska krav med hänsyn till klimat, terräng och utbildningssystem. Mot denna bakgrund bör även i fortsättningen vår materielförsörjning baseras på en stor del egen utveckling och tillverkning. Nuvarande tendenser leder emellertid till att ett ökat ullandsberoende måste accepteras. För alt trovärdigheten för vår säkerhetspolitik inle skall skadas, bör nödvändig import och samverkan vid materielanskaffning spridas på flera länder och kombineras med särskilda satsningar för all utveckla egen kompelens i fråga om särskilt känslig och för försvaret betydelsefull teknik.

7.2 Föredragandens överväganden

För vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för försvarsmaktens utform
ning är det enligt min mening väsentligt atl Sverige kan bedriva forskning    58

samt ha en industriell kapacitet för alt inom landet utveckla, tillverka och Prop. 1985/86: 100 . underhålla försvarsmateriel. Svensk försvarsindustri har således belydelse Bil. 6 för våra strävanden atl upprällhålla neutraliteten och integriteten. En egen försvarsindustri ger oss också möjligheteratt välja en svensk försvarsprofil för våra vapensystem. En inhemsk försvarsindustri ger oss vidare möjligheter att inom vissa områden utveckla och tillverka försvarsmateriel när vi är avskurna frän leveranser frän utlandet. Upphandling av försvarsmateriel bör således bedömas även med hänsyn till dessa faktorer.

Jag delar i huvudsak överbefälhavarens syn på den tekniska utvecklingen och vad denna innebär för konsekvenser när det gäller försvarsforskning och försvarsindustri. 1 regeringens anvisningar för fas B av perspeklivplaneringen avseende det militära försvaret framhölls alt egen kompetens och kapacitet för forskning, ulveckling och tillverkning i försia hand borde eftersträvas inom följande områden. o Underrättelse-, lednings- och sambandssystem.

o Kvalificerade vapensystem vad avser målinmälning, styrning, målsökare och verkan. o Styrd ammunition samt land- och sjöminor. o Elektronisk krigföring. o Undervattensteknologi.

Jag vill erinra om all 1984 års försvarskommitlé särskilt skall överväga vilken framtida omfattning den inhemska kompetensen i fråga om forskning, utveckling och tillverkning bör ha. Försvarsindustripolitiken i stort kommer alltså att behandlas i 1987 års försvarsbeslut. Redan nu vill jag emellertid peka på några områden som är betydelsefulla när det gäller att bibehålla en tillfredsställande handlingsfrihet inför försvarsbeslutel.

Del är mycket viktigt all svensk industri har förmåga att utveckla kvalificerade robotar eller delsystem till robotar, som är anpassade för våra speciella förhållanden. Kostnaderna för utveckling och anskaffning av robolsystem är emellertid så höga att det kan bli nödvändigt att överväga dels en ökad specialisering vid val av robotar och funklioner inom robolsystem, dels ett ökat industriellt samarbete inom detta område inom och utom landet. Vid utveckling av robotsystem är det angeläget att likartade behov så långt möjligt samordnas i robotfamiljer. I planeringen för kommande robotsystem bör möjligheterna atl vidare utveckla eller modifiera befintliga robotsystem inom försvarsmakten också tas till vara.

Jag vill i detla sammanhang särskill nämna frågan om den kommande beväpningen av JAS-flygplanel. Enligt min mening måste mot bakgrund av vad jag nyss har sagt svenska alternativ till beväpning noga studeras och prövas. Jag avser närmast vapen mot luftmål. Regeringen har därför beslutat all visst tekniskt och ekonomiskl underlag skall tas fram. Överbefälhavaren kommer atl redovisa sådant underlag. Handlingsfrihet när det gäller val av beväpningssystem skall fmnas inför 1987 års försvarsbeslut. Inför detta beslut är det enligt min bestämda mening angeläget att berörda svenska försvarsindustrier presenterar realistiska alternativ, som kan utgöra underiag för forsalt utveckling m. m.

Det är vidare nödvändigt att klarlägga hur typservice, modifieringar och
underhåll av flygmaterielen skall tryggas sedan det huvudsakliga utveck-          59

lingsarbetet avslutats för JAS 39. Eftersom denna utveckling i allt väsent-     Prop. 1985/86: 100 ligt kommer all ha avslutats till år 1992 måste ställning las till inriklningen     Bil. 6 av dessa frågor i samband med 1987 års försvarsbeslut.

De flesta systemen i försvaret är beroende av elektronik och den successiva förnyelsen är avgörande för en godlagbar systemfunklion. Vapensystemens anpassning lill våra speciella förhållanden är också beroende av elektroniken. Jag anser därför alt det är angeläget att svensk elektronikindustri också i framtiden har kompetens för atl utveckla och tillverka viktigare försvarsmateriel eller delar därav och kan göra det i konkurrens med utlandet. Enligt min mening bör därför möjligheterna för svensk industri atl della i större upphandlingar av försvarsmateriel noga övervägas.

Jag vill vidare framhålla alt det är angeläget alt svensk industri kan medverka på elt effektivt sätt när det gäller alt utveckla och producera spanings-, lednings- och sambandssystem. Enligt min uppfattning har programvaran en avgörande betydelse i sådana system inte minst när det gäller kostnaderna. Vi bör därför eftersträva en sådan uppbyggnad av programvaran att denna kan utnyttjas i olika tillämpningar inom hela samhället med reducerade kostnader som följd både för anskaffning och för underhåll.

7.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om vissa frågor rörande försvarsindustrin.

60

8. Totalförsvarets civila del                             Prop. 1985/86: lOO

Bil   fl

8.1 Inledning

Det svenska totalförsvaret omfattar alla de ålgärder som krävs för atl förbereda landets försvar inför yttre hot och för att ställa om samhäUet fill kris- och krigsförhållanden. 1 sådana situationer omfattar totalförsvaret strängt laget hela del omställda samhällel.

Beredskapsförberedelserna i fred inom totalförsvarets civila del syfiar till alt göra denna beredd alt under kriser och i krig stödja de samlade försvarsansträngningarna och all säkerslälla befolkningens och samhällsverksamhetens överievnad.

Riksdagen beslöt våren 1985 om ledningen av den civila delen av totalförsvaret (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr 388). Beslutet innebär bl. a. all denna del av totalförsvaret fr.o.m. den Ijuli 1986 indelas i samhällssektorer eller funktioner och all för varje funktion skall utses en ansvarig myndighet. Följande indelning ligger till grund för planeringen.

Funktioner                                   Funktionsansvarig myndighet

Civil ledning och samordning      Överstyrelsen för civil beredskap

Civilförsvar                                 Statens räddningsverk

Hälso- och sjukvård m. m.          Socialstyrelsen

Psykologiskt försvar                   Styrelsen för psykologiskt försvar

Ordning och säkerhet m. m.       Rikspolisstyrelsen

Domstolsväsende m. m.             Domstolsverket

Kriminalvård                               Kriminalvårdsstyrelsen

Transporter                                Transporträdet

Livsmedelsförsörjning m. m.      Statens jordbruksnämnd

Energiförsörining                       Statens energiverk

Övrig varuförsörjning                 Överstyrelsen för civil beredskap

Utrikeshandel                            Kommerskollegium

Prisreglering                              Statens pris- och kartellnämnd

Arbetskraft                                 Arbetsmarknadsstyrelsen

Socialförsäkringar m. m.             Riksförsäkringsverket

Övriga försäkringar                    Försäkringsinspektionen

Betalningsväsende m. m.           Riksbanken

Skatte- och uppbördsväsende   Riksskatteverket

Landskapsinformation               Lantmäteriverket

Postbefordran                            Postverket

Telekommunikationer                 Televerket

Skolväsende                               Skolöverstyrelsen

Kyrklig verksamhet                    Överstyrelsen för civil beredskap

Vidare ombildas överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) den Ijuli 1986 lill överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). ÖCB:s uppgifter blir i fred i första hand att på cenlral nivå samordna de civila beredskapsförberedelserna och vara ansvarig myndighet för funktionerna Civil ledning och samordning. Övrig varuförsörjning samt Kyrklig verksamhet.

Riksdagen beslöt våren 1985 alt bl.a. civilförsvarsstyrelsen och statens brandnämnd läggs samman lill en ny cenlral myndighet, statens räddningsverk (prop. 1984/85:161, FöU 12, rskr389) som från samma tidpunkt får ansvaret för funktionen Civilförsvar.

61

8.2 Den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del        Prop. 1985/86:100

RiI   fi 8.2.1 Inledning

Den 21 mars 1985 utfärdade regeringen anvisningar för programplanering inom viktigare delar av det civila totalförsvaret. Civilförsvarssiyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, styrelsen för psykologiskt försvar, socialstyrelsen och televerket har i september 1985 inlämnat programplaner lill regeringen för perioden 1986/87-1990/91 inom sina resp. verksamhetsområden. Utredningen om organisaiion av statens räddningsverk har därefter redovisat etl material som kan ligga lill grund för statens räddningsverks ulveckling. Även generaltullstyrelsen har inlämnat programplan för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss. I del följande redovisas programplaner m. m. för de myndigheter som tillhör försvarsdepartementets verksamhetsområde.

8.2.2 Programplaner m. m.

8.2.2.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i sin programplan för perioden 1986/87-1990/91 anfört bl.a. följande

Ekonomiskl försvar syftar till atl skapa en sådan försörjningsberedskap alt medborgarnas och samhällets nödvändiga försörjning kan upprätthållas även i kriser och krig. Försörjningsförmågan beror i allt väsentligt på samhällets och näringslivets egen förmåga lill anpassning och omställning i olika krissituationer. Näringslivels resurser är alltså den bas som man i planeringen för försörjningsberedskapen har atl utgå ifrån.

I kriser och krig minskar eller upphör tillflödet av förnödenheter utifrån. Redan i fred måste, inte minst av denna anledning, vissa kompletterande ålgärder vidtas för alt näringslivets resurser skall kunna utnyttjas på ett sådant sätt alt vi kan klara vår försörjning.

Del är sådana åtgärder som sammanfattas i begreppet ekonomiskl försvar. Kvantitativt och ekonomiskl är dessa ålgärder av marginell omfattning - ställda i relation till resursbasen, näringslivet. De kan ändå få utslagsgivande belydelse för resursbasens utnyttjande och därmed för den tolala försörjningsförmågan i kris eller krig.

Ekonomiskt försvar är alltså ingen organisation utan ett samlingsbegrepp för alla nödvändiga ålgärder som syftar till att skapa och upprällhålla en försörjningsberedskap.

I enlighet med regeringens direktiv den 21 mars 1985 har ÖEF lett och samordnat det ekonomiska försvarets programplanering avseende perioden 1986/87-1990/91.

Målen för och inriktningen av försörjningsberedskapen inför kriser och krig har lagts fast av statsmakterna i 1982 års försvarsbeslut. I programplanen lämnas förslag till del ekonomiska försvarels fortsatta utveckling för alt förverkliga försvarsbeslutets intentioner.

62

Planeringsförutsättningar                                                Prop. 1985/86: 100

Bil   fl

I det ekonomiska försvarets planering måsle hänsyn tas lill flera skilda

planeringsförutsättningar. Av stor betydelse för beredskapsåtgärdernas omfatlning och inriktning är vilken försörjningsslandard som minst bör upprätthållas under en kris, anlaganden om skilda krisers längd och karaktär saml den kristida utrikeshandelns möjliga omfattning.

Antaganden om dessa förhållanden görs av myndigheterna inom det ekonomiska försvaret mot bakgrund av statsmakternas allmänna inriktning och säkerhetspolitiska underlag.

Inför programplanearbetet har regeringen angivit att den översyn av planeringsförutsättningarna som genomförs i perspektivstudiens fas B skall ligga till grund för ell översiktligt förslag till fördelning av den särskilda medelsramen.

Arbetet med programplan 1986/87-1990/91 har bedrivits parallellt med perspektivsludien fas B. Myndigheterna inom del ekonomiska försvaret har därför funnit del naturligt alt grunda förslag lill ramfördelning på de nya planeringsnormerna. Planeringsnormerna redovisas i perspektivstu-dierapporten.

ÖEF anför i programplanen bl. a. följande.

Samhällsutvecklingen — främsl näringslivels styrka, mångsidighet och förmåga att anpassa sig till nya förhållanden - har avgörande belydelse för vilka beredskapsåtgärder som bör vidtas inom det ekonomiska försvarel. Bedömningar av utvecklingen inom olika försörjningsområden utgör därför grundläggande förutsättningar för planeringen.

En samhällsutveckling med syfte att utnyttja de internationella förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och hög levnadsstandard i fred medför en stor känslighet för störningar. Vårt alllmer ökade beroende av utrikeshandel är exempel på detla liksom successiva strukturförändringar inom näringslivet och nedgång i kommersiell varulagring.

Denna utveckling måste i ökande grad mötas med särskilda beredskapsåtgärder - det ekonomiska försvarets belydelse ökar.

I vissa hänseenden kan utvecklingen leda till en så stor känslighet för störningar att särskilda beredskapsätgärder antingen inte är möjliga eller ställer sig alltför kostsamma alt vidta i efler hand. I sådana fall är det nödvändigt att beakta beredskapsfrågorna redan i den fredstida samhällsplaneringen. Om större hänsyn togs till försörjningsberedskapen i den fredslida samhällsplaneringen skulle behovet av särskilda beredskapsåtgärder minska och samhällsekonomiskt effektivare lösningar i många fall kunna erhållas.

63

Etl gemensamt kännetecken för utvecklingen inom näringslivet är den snabbt växande användningen av elektronik både inom produktionsapparaten och med avseende pade produkter som framställs. Denna utveckling befinner sig för närvarande i etl mycket expansivt, och därmed mycket känsligt skede från beredskapssynpunkt. Problemen kan knappast bemästras med hjälp av konventionella kompletterande beredskapsåtgärder. Denna omständighet i kombination med viktiga exportländers restriktivare hållning i fråga om export av högteknologi har resulterat i all vi här sannolikt har det under de närmaste åren viktigaste problemet inom försörjningsberedskapen.

Samhällsutvecklingen innebär kontinueriigl förändrade förutsättningar Prop. 1985/86: 100 för vår försörjningsberedskap. Den internationella integrationen i handel. Bil. 6 ekonomi och produktion i kombinalion med Sveriges relativa litenhet och neutralitetspolitik ställer ökade krav på försörjningsberedskapen. Dessa krav kan endast tillgodoses med en blandad struktur av beredskapsåtgärder och inte bara med traditionella beredskapsmetoder såsom lagring och planläggning. Verksamheten inom det ekonomiska försvaret måste alltmer inriktas på att bevaka, informera och aktivera till förebyggande åtgärder redan i den fredstida samhällsuppbyggnaden. I sista hand ska kompletterande åtgärder vidtas och då på ett sådant sätt att den kompelens och förmåga till anpassning som finns i näringslivet och samhället i övrigl utnyttjas så långt det går.

Antaganden om krisers karaktär

De säkerhetspolitiska förutsättningar som regeringen givit som grund för planeringen inom det ekonomiska försvaret innebär atl det främst är följande påfrestningar som försörjningen kan utsättas för

-     störningar i utrikeshandeln,

-     sidoverkningar av krig i vår omvärld (t.ex. verkningar av A-, B- och C-stridsmedel),

-     samhällets krigsorganisering,

-     Sverige indraget i krig.

De viktigaste försörjningskraven som måste tillgodoses vid dessa påfrestningar är

-     atl inle vara så utlandsberoende alt del kan misstänkas kunna utnyttjas för alt påverka vår säkerhetspolitik eller försvarsförmåga,

-     atl kunna tillgodose individernas och samhällets försörjningsbehov på miniminivå —även i ett långt tidsperspektiv,

-     att kunna motstå bieffekterna av utomlands insalta A-, B- och C-stridsmedel,

-     alt snabbt kunna ställa om verksamheten lill kris- eller krigsförhållanden trots omfattande sabotage och annan bekämpning,

-     att under krig i Sverige kunna stödja övriga delar av totalförsvaret samtidigt som individens behov av förnödenheter m. m. skall kunna tillgodoses.

Skydd mol A-, B- och C-stridsmedel

De åtgärder som vidtas med hänsyn till A-, B- och C-slridsmedel för att trygga försörjningen skall syfta till

-     alt begränsa verkningarna på svenskl territorium från insatser av A-, B-och C-stridsmedel mot mål utanför landets gränser. Sådana effekter får inle allvarligt påverka viktiga samhällsfunktioner eller i avgörande grad begränsa den framtida inhemska försörjningsförmågan,

-     att förhindra att verkningar av begränsade insatser av A-, B- och C-stridsmedel mot Sverige resulterar i en utslagning av försörjningen i

dess helhet eller i en avgörande stor del av landel, även om insatserna         64

vidtas selektivt mot försörjningsviktiga mål.

De beredskapsåtgärder som planeras är av skadereducerande och pro-     Prop. 1985/86: 100 duklionshöjande typ. Under programplaneperioden kommer kunskapen     Bil. 6 om behovet av alt skydda försörjningsfunklionerna mot A-, B- och C-stridsmedel att byggas upp och alternativa sätt att ta hänsyn till dessa stridsmedel i beredskapsförberedelserna alt prövas. Särskill kommer verkan av och skydd mol EMP (elektromagnetisk puls) alt uppmärksammas.

Hänsyn lill överraskande angrepp

Den viktigaste uppgiften för det ekonomiska försvaret i samband med ett överraskande angrepp är att så långt möjligt säkerställa mobilisering, militära förbandslransporter och viktiga samhällsfunktioner. Verksamhet inom ledning, transporter, reparation och varudistribution samt därmed sammanhängande stödfunktioner som drivmedel, elkraft m. m. prioriteras. Målsättningen för det ekonomiska försvarels beredskapsåtgärder mot överraskande angrepp skall vara atl, med vissa beredskapshöjningar som grund:

-    från första mobiliseringsdygnet kunna stödja försvarsmaktens mobilisering och uppmarsch trots störningar i form av flygbekämpning och sabotage,

-    på 2-3 dygn skapa en sådan säkerhet i försörjningsfunklionen alt försvarsmaktens strid kan understödjas och atl de kortsiktigt oundgängliga behoven kan säkerställas för befolkningen i stridsområden,

-    kunna fullfölja omställningen till krigsförhållanden under angrepp mot landet utan avsevärda förseningar jämfört med ostörda förhållanden. Inom alla funktioner skall dessulom sådana åtgärder kunna vidtas på 2-

3 dygn atl ledningssystemet fungerar och alt för befolkningsförsörjningen vitala resurser inle blir förstörda/otillgängliga redan i inledningsfasen av elt angrepp.

1 planeringen skall förutsättas atl uppbyggnaden av lednings- och försörjningsresurser kommer alt störas av flygbekämpning och sabotage.

Planeringen för att kunna möta ett överraskande angrepp kan innebära förändringar i nuvarande beredskapsåtgärder så att den initiala effekten prioriteras före den mer långsikliga krigsorganisationen. Denna förändring får dock inle innebära att krigsorganisationen av försörjningsfunklionerna i sin helhet avseväri försenas eller att säkerheten i funktionerna nedgår.

Kompletterande beredskapsåtgärder avseende hänsynstagande till överraskande angrepp bedöms kunna påbörjas och i vissa fall avslutas under programplaneperioden. Dock kan för närvarande speciella ekonomiska medel inte avdelas.

Försörjningsmål

För de oundgängliga behoven för individens överlevnad i kris och krig har
försörjningsmål angivits. Dessa är i vissa fall fastställda av statsmakterna
och i övrigt resultatet av överenskommelser mellan myndigheter inom det
ekonomiska försvaret. Försörjningsmålen anger den miniminivå för för
sörjningen som vi med hög säkerhet och under alla förhållanden skall               65

5    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

kunna säkerställa. Försörjningsmål finns formulerade för mat, kläder och     Prop. 1985/86: 100
skor, värme och bostad samt hälso- och sjukvård.               Bil. 6

Allmän inriktning av beredskapsverksamheten

1982 års försvarsbeslut

1 1982 års försvarsbeslut har för det ekonomiska försvaret lagts fast alt åtgärder som syftar till att Irygga den för individens överievnad och samhällets funktion viktiga försörjningen i en avspärrnings- och krigssituation skall prioriteras. Detta innebär alt försörjningsförmågan i försia hand skall säkerställas för livsmedel, beklädnad, värme, hälso- och sjukvård samt härför nödvändiga stödfunktioner i form av insatsvarör, arbetskraft, energi och transporter.

1 försvarsbeslutet preciseras också ekonomiska försvarets uppgifter inför s. k. fredskriser. En fredskris kännetecknas av imporlbortfall av en eller flera försörjningsviktiga varor för vår fredstida produktion, sysselsättning, export och konsumtion ulan krig i vår nära omvärid. Beredskap inför sådana kriser skapas genom elt samspel mellan utrikeshandels-, försvars- och näringspolitiken. Det ekonomiska försvarets uppgifter begränsas till att

-     bedöma riskerna för importstörning inom olika varuområden,

-     hålla en administrativ och organisatorisk beredskap för att reglering och ransonering ska kunna vidtas,    '

-     genomföra fredskrislagring i en omfatlning som anges av statsmakterna.

Ekonomiska planeringsförutsättningar

Kostnaderna för beredskapsverksamheten täcks dels via statsbudgeten, dels via de affärsdrivande verken samt näringslivet.

Vad avser den finansiering som sker över statsbudgeten kan i princip följande kostnadsposter urskiljas,

-     drifl- och förvaltningskostnader,

-     särskilda medel för utbyggnad av försörjningsberedskapen,

-     medel för oljelagring m. m.

För drift- och förvaltningsanslagen i statsbudgeten 1985/86 har i regeringens anvisningar för programplaneringen för perioden 1985/86- 1989/90 och anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 angivits att verksamheten skall beräknas lill en summa som motsvarar 1984/85 års anslagsnivå, pris- och löneomräknad och därefter reducerad med minst 5% under en treårsperiod, vilket fullföljs under budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Särskilda medel för utbyggnad av försörjningsberedskapen budgetåret 1986/87 utgör enligt programplaneanvisningarna 274,5 milj. kr. i prisläge 1985/86. För budgetåren 1986/87-1990/91 skall för varje år planeras ålgärder inom motsvarande medelsram som för budgetåret 1986/87.

Redan beslutad försäljning av råolja och tunn eldningsolja/dieselbrännol-
ja beräknas medföra en intäkt av 1986 milj. kr. Samiidigt skall en anskaff
ning ske av motorbensin lill elt belopp av 291 milj. kr.                              66

Prioriteringar                                                                 Prop. 1985/86: 100

Beredskapsverksamheten inriktas mot åtgärder som syfiar lill all upprätthålla handlingsberedskap och inhemsk försörjningsviktig produktionskapacitet, alt förbereda omställningar vid kris och atl anskaffa sådan materiel som inle efterfrågas i fred men som snabbt erfordras i krig. Ett minskat beroende av beredskapslagring eftersträvas även om sådan också i fortsättningen blir betydelsefull.

Kraven på försörjningsberedskapen kan endast nås med en blandad struktur av beredskapsåtgärder och med ökad beredskapshänsyn i samhällsplaneringen. Verksamheten inom del ekonomiska försvarel måste alltmer inriktas på att bevaka, informera och aktivera till förebyggande åtgärder.

Den för närvarande högsl prioriterade beredskapsåtgärden är därför atl höja den administrativa, organisatoriska och personella handlingsberedskapen hos berörda myndigheter och i näringslivet. Genom övningar och spel skall förmågan all förutse och hanlera kriser uppövas. Delta innebär alt personal med ansvar för verksamheten i kriser och krig skall utbildas. Personalen måsle ges ökad förmåga atl utnyttja de samlade resurserna efter lägels krav. Denna förmåga måsle övas redan i fred vid återkommande övningar och spel av skilda slag. På så sätt skapas också en bättre förståelse för försörjningsberedskapens krav i den fredslida verksamheten.

Särskild materielanskaffning kommer att ges hög prioritet för transportsektorns olika grenar, bl. a. för att Irygga försvarsmaktens behov av transporter vid mobilisering och koncentrering. I övrigl måste viss materiel anskaffas för prioriterade delar av tjänstesektorn (post, bank, försäkringsväsende m. m.).

Den bästa försörjningsförmågan nås om vi själva inom landel kan tillverka del vi behöver. Del är därför angeläget alt säkerslälla försörjningsviktig inhemsk produktionskapacitet inom de viktigaste områdena. Detta kräver ekonomiska insatser inom vissa branscher.

Vårt behov av varor tillgodoses i normala fall lill stora delar genom import. Önskvärd försörjningsförmåga i kriser och krig måste i största möjliga utsträckning uppnås genom att utnyttja inhemska resurser. Della bör vara möjligt inom många områden, men kräver förberedelser för omställningar av varierande omfattning. En viktig beredskapsålgärd är därför att söka finna inhemska ersättningsvaror (substitut) till varor som normalt importeras. Erforderliga omställningar för kriser och krig måste förberedas i fred. Omställningsförberedelser vidtas för närvarande bl.a. på jordbruks-, uppvärmnings-, textil- och drivmedelssidan saml inom del kemiska området.

I de fall försörjningsförmågan inte helt kan tryggas med inhemska resurser eller genom förberett handelsutbyte med andra länder i kriser, blir det nödvändigt att bygga upp beredskapslager. Det är av kostnadsskäl viktigt att hålla beredskapsnivån så låg som möjligt och söka ytterligare alternativ till lagring.

Beredskapslagring kommer emellertid under överskådlig tid fortfarande

alt vara nödvändig och av belydande omfatlning. Det är alltid nödvändigl

67

att beredskapslagra sådana vikliga varor för vilka inhemska substitut sak-     Prop. 1985/86: 100 nas. Dessutom kan behov av vissa viktiga insats- och råvaror under den     Bil. 6 inledande perioden av en kris endast tillgodoses genom lagring, innan omställning har kunnat ske till inhemsk produklion.

Lagring kommer därutöver att utgöra en viktig åtgärd för att inom olje-, petrokemi- och metallområdena säkerställa erforderlig beredskap för atl kunna möta fredskriser.

Ramfördelning (genomförandeprisläge 1985/86)

Intentionerna på försörjningsberedskapens område enligt 1982 års försvarsbeslut kan för närvarande inte upprätthållas inom vissa program. På grund av ekonomiska begränsningar har redan i föregående programplan etl flertal betydelsefulla ålgärder tvingats senareläggas med planerat genomförande efler försvarsbeslutsperiodens utgång budgetåret 1986/87. Med anvisade medel (274,5 milj. kr.) för budgelårel 1986/87 blir nödvändigheten av senareläggningar inom främsl varuprogrammen alltmer påtaglig.

För att inom rimlig tid, dvs. under åren närmast efler försvarsbeslutsperiodens utgång, uppnå en godlagbar försörjningsförmåga erfordras medelsförstärkning. En sådan medelsförstärkning kan för vissa program inledningsvis ske genom fördelning av den särskilda medelsramen enligt ÖEF:s förslag. Ytterligare behov av medelsförstärkning redovisas i perspektivstu-dierapporten.

I programplanen redovisas först principerna för fördelning av den särskilda medelsramen på 274,5 milj. kr. grundat på de nu gällande planeringsförutsättningarna. Därefter redovisas den av ÖEF bedömda lämpligaste fördelningen grundad på den översyn av planeringsförutsättningarna som genomförts i perspektivstudien fas B.

Fördelning enligt regeringens direktiv - nu gällande planeringsförutsättningar

Förslaget innebär att verksamheten inom transportsektorn, på grund av iransportverksamhetens stora betydelse, i allt väsentligt tilldelas medel som överensstämmer med Qolårets programplan, totalt 50020000 kr.

Beträffande delprogrammen 7.1 Penningmedel t.o.m. 8.6 Tullverksain-het innebär förslaget elt fullföljande av fjolårets programplan med följande förändringar:

-     inom delprogrammet Socialförsäkringar avsätts medel för utökad övningsverksamhet,

-     inom delprogrammel Samordning avsätts medel för etl något ökat stöd för regional handlingsberedskap,

-     inom delprogrammel Ledning och administration avsätts medel för utökad informationsverksamhet.

De medel som tilldelas programmen 7.1 t.o.m. 8.6-totalt 8485 milj. kr. - avser i första hand högt prioriterade åtgärder för att höja handlingsberedskapen.

68

För arbetskraftsprogrammet avsätts medel, totalt 620000 kr., för funk-     Prop. 1985/86: 100
tionsövningar samt för datorstödd personalplanläggning.       Bil. 6

För livsmedelsprogrammet avsätts 46,4 milj. kr. vilket är ett fullföljande av förra årets programplan. Lagringen av kvävegödselmedel bibehålls på nuvarande nivå i avvaktan på ett eventuellt beslut om en ökad inhemsk ammoniakproduktion.

Beklädnadsprogrammet tilldelas 96,7 milj. kr. vilket innebär ell hänsynstagande till krisslandard- och skiflgångsulredningarna.

Inom delprogrammel Bränslen och drivmedel m. m. tillgodoses behoven för handlingsberedskap och gengasberedskap. De medel som tilldelas -lolall 28175000 kr. - medger dock inle all tillräckliga resurser kan avdelas för åtgärder inom kommunalteknisk försörjning.

För delprogrammel Kemiska produkter m.m. avsätts 32 milj. kr. för påbörjade industriella åtgärder, omställningsåtgärder och handlingsberedskap.

Inom metall- och verkstadsprogrammet avsätts tolalt 12,1 milj. kr. för fortsatia utredningar och studier inom elektronikområdet samt för att fullfölja ingångna avtal om industriella åtgärder.

Fördelning enligt ÖEF:s förslag — grundat på översyn av planeringsförutsättningar

Inom det ekonomiska försvarel innebär översynen av planeringsförulsätl-ningama förändrade antaganden främsl för varuprogrammen. Närmast är del anlaganden om krisskedenas längd och krisimporten som medför förändringar. Översynen av planeringsförutsättningarna måsle ses som en del av perspeklivplaneringsprocessen. Andra vikliga delar är studier av samhällets utveckling och den därmed sammanhängande sårbarheten i samhällel samt avvägningen av åtgärder inom det ekonomiska försvaret för atl uppnå högsta försörjningsberedskap. De sammanvägda åtgärdsförslagen redovisas i perspeklivsludierapporten.

För livsmedelsprogrammet innebär översynen att behoven atl beredskapslagra kvävegödselmedel och proleinfodermedel nedgår. Behovet att utöka lagringen av växtskyddsmedel kvarstår om än i något mindre omfattning. Styrande för livsmedelsprogrammet är främst atl lagring skall ske för liden fram lill att omställning i huvudsak har genomförts, dvs. två år.

Möjligheterna att i ÖEF:s förslag minska utbyggnaden för växtskyddsmedel och sälja delar av lagren av kvävegödselmedel och proteinfodermedel orsakas delvis av all krisens längd begränsas till två år men främsl av förutsättningen atl omställningen av jordbruksproduktionen påbörjas samtidigt som krisen börjar.

Jordbruksnämnden konstaterar för sin del all handlingsberedskapen aldrig kan bli sådan att omställningen kan inledas omedelbart. Viss tid åtgår dels innan erforderliga beslul tagits och åtgärder vidtagits, dels innan utnyttjande styrmedel ger önskad effekt. Denna fördröjning bedöms uppgå till minst tre månader.

Inom kemi- och melallprogrammen anmäldes i föregående program
planer svårighet all med tilldelade medel genomföra önskvärda åtgärder.     69

översynen av planeringsförutsättningarna innebär för dessa program yl-    Prop. 1985/86: 100 leriigare krav på insatser vilkel med nuvarande resurstilldelning inle är     Bil. 6 genomförbart.

Inom kemiprogrammet måste åtgärder vidtas för alt säkra inhemsk produktion, möjliggöra omställning samt finna ersättningsprodukter. Detta kräver en utökning av de industriella åtgärderna samt en utökad lageruppbyggnad av främst funktionskemikalier.

För metallprogrammet innebär de nya planeringsnormerna krav på utökad lagring inom metallområdet. Även på elektronikområdet innebär anlaganden om krislida utrikeshandel krav på ålgärder, bl.a. i form av lagring av elektronikkomponenter.

ÖEF:s förslag innebär också att utökade medel kan avsättas för de inom delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m. anmälda vikliga behoven av reservanordningar och krigsskydd.

Vidare lillgodoses behoven av medel för ett fullföljande av materielan-skaffningsplanen för delprogrammet Vägar.

Fördelning av särskilda medelsramen (genomförandeprisläge 1985/86)

Program tkr.

Fördelning

av ram

Enl. anv.

Enl. ÖEF

1.    Livsmedel

46400

8740

2.    Beklädnad m.m.

96700

96700

3.1 Bränslen och drivmedel m. m.

28175

31280

4.1 Kemiska produkter m. m.

32000

51255

4.2 Metaller m. m.

12100

25 500

5.1 Transportsamordning

610

610

5.2 Järnvägstransporter

14200

14 200

5,3 Landsvägstransporter

100

100

5.4 Vägar

22000

23 900

5.5 Flyglransporter

12 200

12200

5.6 Sjötransporter

910

910

6.    Arbetskraft

620

620

7.2 Postal kommunikation

250

250

7,3 Socialförsäkring

100

100

8.1 Samordning

3 685

3 685

8.2 Informationsbehandling

2700

2700

8.3 Ledning och administration

1665

1665

8.4 Utrikeshandelsregleringar

50

50

8.5 Prisregleringar

20

20

8.6 Tullverksamhet

15

15

Totalt

274500*

274500*

*) Behov av priskompensation om 14086 tkr. tillkommer (prisläge 1986/87).

8.2.2.2 Utredningen om organisation av statens räddningsverk

Utredningen om organisation av statens räddningsverk har i enlighel med
sina direkUv (Dir. 1985:10) och regeringens beslut den 13 juni 1985 redovi
sat etl material som kan ligga lill grund för programplan för verkels
utveckling. Programplanen bygger på en sammanvägning av del långsik
tiga planeringsunderlag som berörda myndigheter har presenterat och på
det material som utarbetats av utredningen. Regeringens direktiv i beslut    70

den 21 och den 28 mars 1985 för programplan för civilförsvarssiyrelsen och     Prop. 1985/86: 100 statens brandnämnd har i tillämpliga delar legat lill grund för programpla-     Bil. 6 neringen. Utredningens planering förutsätter atl översynen av lagstiftningen inom området i enlighet med räddningsljänslkommilténs förslag är slutförd i planeringsperiodens inledning.

Ulredningen anger den övergripande inriktningen för statens räddningsverk enligt följande. Verkel skall svara för befolkningsskyddet och räddningstjänsten i både fred och krig. Verkel skall även svara för samordning av beredskapsplanläggningen mot kärnkraftsolyckor och för uppgifter i fråga om landlransporter av fariigl gods. Verket skall vidare ha funktionsansvaret för civilförsvaret, dvs. ha ledningen för civilförsvarsverksamhe-len och övervaka krigsplanläggningen och beredskapsålgärderna. Verket skall ha ett tillsynsansvar inom övriga verksamhetsområden. Statens räddningsverk skall planera och genomföra utbildning och övning inom verksamhetsområdet. Olika utredningar har konstaterat alt samhället har blivit allt sårbarare. Ett medel för att minska olyckorna och skadorna är att öka samarbetet och samverkan. Statens räddningsverk skall verka för ell ökat samarbete och samverkan mellan samhällets olika räddningstjänslorgan. En inriklning för verksamheten är därvid att finna former för utnyttjande av krigsräddningsljänslresurserna under fredstid ulan all den krigstida beredskapen eftersatts. Verket skall genom den föreslagna integrerade ulbildningen och genom erfarenhetsålerföring säkerställa en ökad personalkompetens för verksamheten både i krig och fred. Statens räddningsverk skall vidare fullfölja intentionerna i 1982 års försvarsbeslut med de begränsningar och tidsangivelser som riksdagen har beslutat om.

Utredningen föreslår alt huvudprogrammet Befolkningsskydd och räddningstjänst indelas i delprogrammen Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Cenlral förvaltning m.m. saml i etl antal produktionsområden. I följande tabell lämnas en sammanställning av delprogram och produktionsområden för statens räddningsverk. Kryssen anger de produktionsområdesvisa resursernas fördelning på delprogram.

Produki

tionsomräden

Delprogram

1

Befolk-

Rädd-

Central

nings-

nings-

förvalt-

skydd

tjänst

ning m. m.

Pol.

Central förvaltning

X

Po 2.

Utbildning och övning

X

X

X

Po 3.

Extern information

X

X

Po 4.

Underhåll och förrådsverksamhet

X

X

Po 5.

Materielanskaffning

X

X

X

Po 6.

Anläggningar för krigsorganisationen

X

Po 7.

Anläggningar för fredsorganisationen

X

Po 8.

Skyddsrum

X

Po 9.

Forskning och utveckling

X

X

Po 10.

Ersättning till kommuner m.

fl.

X

X

X

71

I fråga om delprogrammet Befolkningsskydd bör enligt utredningen till- Prop. 1985/86: 100 gängliga resurser riktas mol områden där förutsättningar för ett övergri- Bil. 6 pande och bra resultat är störst. Inom fredsräddningsljänsten anses den förebyggande verksamheten vara etl sådant område som bör prioriteras i verkets arbeie. Det anses angeläget atl uppmärksamhet ägnas ål samordningen mellan verkets centrala tillsyn i fråga om förebyggande åtgärder mol brand och sprängämnesinspeklionens tillsyn. Vad gäller frågor om transport av farligt gods hänvisas till räddningsljänslkommilténs konstaterande alt särskilda resurser måste avsättas för ulveckling av systemet för vägvalsstyrning och uppbyggnaden av elt nytl informationssystem.

Utredningen utvecklar sin syn på befolkningsskyddsfrågorna enligt föl
jande. De flesta olyckor uppstår av andra orsaker än brand. Det är av stor
betydelse att en samordning sker av samhällets insatser beträffande åtgär
der på del skadeförebyggande området. Räddningsverket skall ha etl över
gripande ansvar för denna samordning. Den nya räddningstjänsllagen
kommer att öka den kommunala räddningstjänstens förebyggande ansvar,
vilket måste återspeglas i del nya verket. Ansvaret för den förebyggande
verksamheten beträffande andra olyckor än brand är fördelal på flera olika
myndigheter. Ansvaret för den helt övervägande delen av del skadeavhjäl
pande arbetet handhas av räddningstjänsten. Dä det måsle råda samklang
mellan de förebyggande och skadeavhjälpande insatserna, gäller det för
räddningsverket atl bygga upp ett intimt samarbete mellan dessa olika, av
varandra beroende organ. Det förtjänar i sammanhanget påpekas att så
dana samarbetskanaler i dag i stort sett saknas. Redan i utbyggnaden av
våra samhällen måste säkerheten mol och vid olyckor tillgodoses genom
insatser av räddningstjänsten. Redan vid infrastrukturens utformning kan
räddningsljänstsynpunkter öka skyddei mot olyckor. Delta medför en
omfattande utrednings- och rådgivningsverksamhet för att kunna lillgodo
se såväl freds- som krigssynpunkter på t. ex. gators bredd, vattenlednings
nätets kapacitet, industri- och bostadsområdens utseende och planering
osv. Särskilt betydelsefull är verksamheten vid placering av industrier som
kan påverka omgivningen vid en olycka. Vid planeringen av trafikleder,
såväl spårbundna som på väg, liksom Irafik i luften och på vattnet, måsle
säkerhetssynpunkter tillgodoses, så att risken för olyckor och skador
minskas. Även om denna uppgift inte faller under räddningsverkets direkta
ansvar måsle räddningstjänstens erfarenheter finnas med i planeringen.
Likaså måste dessa erfarenheter komma lill uttryck vid planering och
utbyggnad av tätorter, hamnanläggningar, industrier, fritidsområden etc.
Även i delta arbete sammanfaller ofta räddningsverkets freds- och krigs
uppgifter och bör parallellt kunna lillgodoses, som exempel kan nämnas
planläggningen för befolkningsskydd i krig. Av tradition sker största delen
av räddningstjänstens förebyggande arbete vid ny- och ombyggnader. I
denna verksamhet är del av slor betydelse att grundprioriteringen bättre
tillgodoses så atl räddningen av liv står i förgrunden och alt skyddsåtgärder
för egendom och miljö bedöms mot bakgrund av ekonomiska parametrar.
Den senare avvägningen bör ske i samråd med ägare och försäkringsbolag,
så att faktorer som förlorad marknad, stilleslånd, arbetstillfällen, interna
tionell konkurrens, kan belysas vid bedömningen av förebyggande åtgär-     72

der. Räddningsverkets erfarenheter av dessa frågor måste kunna ställas till Prop. 1985/86: 100 fältets förfogande för att räddningstjänstens avnämare skall få entydiga Bil. 6 besked, och skyddsnivån i riket skall vara likvärdig. För att få en uppfattning om hur och var de centrala resurserna bäst skall användas erfordras kunskap. Av denna anledning krävs en bättre överblick av de olycksrisker och konsekvenser som kan bli följden av samhällsutvecklingen och den tekniska utvecklingen. Ett studium - riskbevakning-av utvecklingstrenden blir en mycket viktig uppgift för räddningsverket. Förändringar i vårt samhälle kommer ständigt all uppstå. En mycket viktig uppgift för det centrala räddningsverket blir därför att följa utvecklingen, dellaga i debatten, visa på risker, föreslå åtgärder för alt förhindra olyckor eller minska risken för att människors egendom och miljö kommer lill skada, om olyckan trots allt uppslår. För alt kunna fylla denna sin uppgift krävs all statens räddningsverk ges en bred kontaktyta såväl nationellt som internationellt. Samverkansråd och utåtriktad verksamhet blir därför betydelsefulla funktioner i det nya räddningsverket.

Chefen för flygvapnet övertar den 1 juli 1986 produklionsansvarel för förvarningen för flyganfall. Räddningsverket har programansvaret och finansierar flygvapnets merkostnader. Uthålligheten i sambandet mellan flygvapnets luftbevaknings- och slridsledningssystem samt den kommunala ledningsfunktionen skall enligt programplanen förbättras vilket följer försvarsmaktens uppbyggnadsplan. Bristerna i utomhusalarmeringen i larmorternas småhusområden bedöms kunna tillgodoses genom ett nyut-vecklal larmaggregal med början under budgetåret 1987/88. Vidare planeras anskaffning av rörliga larmaggregat i syfte att öka alarmeringssyste- mets driftsäkerhet. Målet i planen är att utomhusalarmeringssystemet skall vara färdigutbyggl år 1992. Nuvarande inomhuslarmning genom telefonsystemet utgår efter hand som televerket inför AXE-systemel. Kraftfulla åtgärder görs därför enligt programplaneförslaget för att utveckla systemen för inomhuslarm och information. Arbetet skall ske i samverkan med televerket och Sveriges Radio AB.

Tillgången på skyddsrumsplatser i de särskilt hotade orterna, skydds
rumsorterna, uppskattas lill 60-70% av behovet. Samtliga kommuner
skall till den I januari 1987 upprätta skyddsplaner vilka för olika områden i
kommunen skall innehålla uppgifter om risker av olika slag och skyddsåt
gärder. Kommuner som har skyddsrumsorter inom sitt område skall före
den I januari 1987 revidera sina skyddsrumsplaner mot bakgrund av
skyddsplanen. Från denna lidpunkl finns därmed elt underlag för mera
noggrann styrning och prioritering av skyddsrumsproduklionen, bl.a. be
döms i programplanen det årliga produktionsbehovet kunna minskas med
ca 15%. Produktionen avses bli mer inriktad på alt täcka allvarliga brister i
de största tätorternas innerområden. I syfte alt vidmakthålla befintliga
skyddsrums skyddsförmåga på en acceptabel nivå har medel avsatts för
besiktning av äldre skyddsrum, ålgärder för alt rätta till vissa fel och
brister i skyddsrummen och modernisering av vissa skyddsrum. Kommu
nerna övertar budgetåret 1986/87 ansvaret för underhållsbesiktning av
skyddsrum med en målsättning all besiktiga 10% av skyddsrumsbeståndel
varje år. Förberedelser görs enligt programplanen inom ramen för kommu- 73

nernas skyddsplanering för atl vid krigsfara och under krig anordna enk- Prop. 1985/86: 100 lare skydd, s. k. skyddade utrymmen, i skyddsrumsorter med brister och i Bil. 6 övriga delar av landet. Särskilda medel avsätts för ytterligare förberedelseåtgärder i vikliga fall. Behovet av medel för skyddsrumsbyggande redovisas i enlighet med regeringens föreskrifter enligt två alternativ, nämligen enligt 1982 års försvarsbeslut och inom en ekonomisk bemyndiganderam motsvarande 591 milj. kr. om årel. Det första alternativet innebär att ca 900000 skyddsrumsplatser tillkommer under planeringsperioden till en kostnad av 3591 milj. kr. Molsvarande siffror för alternativ två är ca 700000 skyddsrumsplalser och 2955 milj. kr.

Av programplanen framgår att hela civilbefolkningen skall ha tillgång till andningsskydd vid utgången av budgetåret 1993/94. Under uppbyggnadsperioden prioriteras kust- och gränsnära län, Gotland och' vissa särskill hotade orter. Utvecklingsarbete har påbörjats av nya typer av andningsskydd och skyddsmask.

När den kommunala skyddsplaneringen har genomförls den 1 januari 1987, innebär della att ell systematiskt underiag finns på alla ledningsnivåer för tillämpning av utrymnings- och inkvarteringsprinciperna sådana de anges i civilförsvarsstyrelsens grundsyn. Fredsolyckorna tenderar att kunna bli av sådan omfaitning att utrymning av delar av eller hela tätorter kan bli en realitet. Detla medför behov av rådgivning för planläggning av utrymningens genomförande, förläggning, utspisning, sjukvård, sociala frågor m. m.

Hemskyddsgrupperna avses vara fullt uppbyggda vid utgången av budgetåret 1989/90 och omfatta ca 25000 personer, fördelade på ca 8000 grupper. Hemskyddsgrupperna beräknas vara uppbyggda till ca 60% den 1 januari 1987 när kommunerna övertar del lokala ledningsansvaret. En översyn av gruppernas grundutbildning pågår för närvarande mol bakgrund av de uppgifter som kommunerna i sin planering ger grupperna.

Hemskyddsombuden beräknas komma all under civilförsvarsberedskap uppgå till ca 100000 frivilliga personer i hela landet. Förutsättningarna och formerna för rekrytering och ulbildning prövas av Sveriges civilförsvarsförbund. Slutlig ställning i frågan tas i 1987 års försvarsbeslut. Medel beräknas för en successivt ökande verksamhet under programplaneperioden.

Själv skyddsutbildning genomförs i nuvarande omfattning av Svenska röda korset (ABC vid olycka). Svenska brandförsvarsföreningen (brandförsvar) och Sveriges civilförsvarsförbund (personligt skydd). Fortsatta ansträngningar görs atl erbjuda självskyddsutbildningen genom studieförbundens studiecirklar. En ökad satsning på information om del moderna samhällets sårbarhet och inbyggda risker planeras för att öka allmänhetens riskmedvelenhet och förmåga all la ansvar för sin egen säkerhet. Vidare skall del i telefonkatalogen publiceras allmän civilförsvarsinformation och vissa utrymningsplaner. Fortsatia förberedelser för central civilförsvarsin-formalion vid krigsfara och krig skall utföras.

Primära uppgifter för räddningsverket i fråga om den kommunala rädd
ningstjänsten blir atl följa samhällsutvecklingen, bevaka olycksriskerna
och följa upp konsekvenserna av inträffade olyckor. Dessa blir grundlag-     74

gande för del slöd åt räddningstjänstens utveckling som verkel genom råd,     Prop. 1985/86: 100

tillsyn, erfarenhetsutbyte osv. skall bidra med. Informationsverksamheten     Bil. 6

bör inriktas mol all anpassa den kommunala räddningstjänsten till nya

hotbilder och atl göra den effektiv över landet. Informationen meddelas

framför allt i ulbildningen men också arbetet med tillsyn, rådgivning och

andra kontakter utnyttjas enligt planen för att föra ut erfarenheterna till

fältet. Viktig erfarenhet samlas i en informations- och uppgiflsbank som

kan utnyttjas i del dagliga arbetet såväl av personal på fältet som av

verkels personal. Räddningstjänslregioner har bildals under år 1985. Detla

bör enligt programplanen följas upp och, bl.a. genom verkets insatser,

utvecklas under programplaneperioden för att förbättra samverkan mellan

de i regionerna ingående kommunala räddningsljänslorganen samt mellan

dessa och övriga berörda parter.

Beredskapen för olyckor inom kärnkraflsområdet har byggts ut till den av riksdagen beslutade nivån. Räddningsverket kommer all kontinuerligt anpassa beredskapen fill ulvecklingen. Verksamheten kommer således under programplaneperioden att koncentreras lill anpassning och vidmakthållande av den uppnådda beredskapsnivån. Delta kommer i huvudsak atl ske genom övnings- och kursverksamhet. Kursverksamheten inriktas på personal i berörda förvaltningsmyndigheter och i ledande operativa befattningar. Statskontoret beräknas under slutet av 1980-talet göra en utvärdering av beredskapen.

Den samordning som skall öka effektiviteten i räddningstjänsten kräver att räddningsverket påverkar arbetet inom olika delar av den slalliga räddningstjänsten. För atl verket skall kunna samordna räddningsverk-samhelen måste del noga följa utvecklingen inom olika räddningsljänslom-råden. Bl.a. behöver tekniken för planläggningsarbelel utvecklas och göras mer enhetlig än vad den för närvarande är. Inom planeringsperioden måste enligt programplanen kraftfulla resurser avsättas så att räddningsverket får möjligheter att meddela de föreskrifter som behövs för samordning av räddningstjänsten. Verket skall också kunna bilda de samrådsorgan som fordras. I sammanhanget måsle beaktas de inlernalionella åtaganden som kan föreligga.

I fråga om olje- och kemikaliebekämpning fortsätter verksamheten med
regionala spel och övningar i räddningstjänst dels på land, dels för samord
ning av insatserna mot miljöskadliga utsläpp till sjöss. Räddningsverket
förutsätts under programplaneperioden fortsätta uppbyggnaden av regio
nala förråd med oljeskyddsmateriel. Denna inriktas på sådan nyutvecklad
utrustning som kommer fram genom styrelsens för teknisk utveckling
teknikutvecklingsprogram TOBOS 85. Frågan om en gemensam nordisk
FoU-insals inom området kemikaliebekämpning på land och lill sjöss
övervägs i Nordiska ministerrådet. För att förstärka kemikaliebekämp-
ningsberedskapen på land behövs särskilda fortbildningskurser i ledning av
räddningsinsatsen vid större kemikalieolyckor. Under programplaneperio
den förutsätts vidare att en uppbyggnad av regional förrådshållning av
särskild materiel för bekämpning av kemikalieolyckor på land och lill sjöss
påbörjas. För alt förstärka tullverkets kustbevakningsberedskap vid kemi
kalieolyckor till sjöss planeras ulbildning för uppgiften för brandpersonal      75
från fem större kommunala brandförsvar.

En ny krigsorganisation för räddningstjänsten, org 80 K, införs den I Prop. 1985/86: 100 januari 1987. Organisafionen planeras vara personellt fullt uppbyggd den Bil. 6 30 juni 1988. Grupperings- och förrådsplatser förändras i huvudsak inte. De kommunala brandförsvaren bibehålls i form av s.k. brandgrupper K, organiserade i två skift enligt gällande brandordning. Ordnings- och bevakningsenheterna överförs till polisväsendet resp. försvarsmakten. Krigsorganisationen, inkl. ledningsgrupper och hemskyddsgrupper, kommer att omfatta ca 150000 personer. Räddningshundgrupper om vardera tre hundar och tre hundförare införs i organisationen från den I januari 1987. Ulbildningen av grupperna sker på frivillig väg genom Svenska brukshundklubben. De bör enligt planen även kunna utnyttjas av fredsräddningstjänsten. Uppbyggnaden till 475 grupper planeras vara genomförd under budgelårel 1992/93. Särskilda enheter med specialinriktning på miljön vid ABC-krigföring lillkommer successivt fr.o.m. budgetåret 1988/89. Arbetet med atl skapa förutsättningar för alt utnyttja civilförsvarspliktiga vid slörre olyckor i fredslid kommer alt forceras under planeringsperioden.

I samband med att kommunerna den I januari 1987 övertar del lokala ledningsansvaret för civilförsvarsverksamheten införs en ny ledningsorganisation. Varje kommun tilldelas en civilförsvarsstab vars storlek och sammansättning varierar enligt fem typer. Samtliga ledningsenheler planeras vara personellt helt uppbyggda den 30 juni 1988. Varje kommun får för sin ledning och civilförsvarsstab en fungerande ledningsplats i acceptabelt skydd senasi under år 1987. På grund av ålder är ett slort antal av befinlliga ledningscentraler i behov av ålgärder. I programplanen avdelas medel för att på sikt vidmakthålla ledningscentralerna. Vidare avsätts vissa medel för utvecklings- och försöksverksamhet med etl radiosystem för civilförsvaret under 1990-lalet. Anskaffning av bärbara radiostationer genomförs, samordnad med motsvarande anskaffning inom fredsräddningstjänsten. LAC-funktionens utnyttjande och utformning utreds för närvarande.

Försöksutbildning i ammunitionsröjning planeras budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Verkskydd skall organiseras och utrustas under hänsynslagande till företagens eller anläggningarnas planlagda verksamhet i krig och till omfattningen och arten av de skador som kan uppslå. Om det redan finns organisation och utrustning för den fredstida räddningsverksamheten bör denna användas i verkskyddel och verkskyddels utrustning bör användas för företagels eiler anläggningens behov av räddningsorganisalion. Arbete pågår för närvarande i länen med att klarlägga vilka företag och anläggningar som skall ha verkskydd. Verkskyddsorganisationen beräknas uppgå till ca 700 verkskydd och ca 40000 personer. Kostnaderna betalas av förelagen, och räddningsverkels utbildnings- och övnings verksamhel in-läklsfinansieras.

En plan redovisas för överförandet av programansvaret för sjukvårds-
plutonerna till socialstyrelsen fr.o.m. budgetåret 1986/87. Ca 130 nya
sjukvårdsplutoner byggs successivt upp under programplaneperioden.
Grundutbildning och materielanskaffning påbörjas budgetåret 1986/87 och
övningsverksamheien budgetåret 1988/89. Räddningsverket svarar för pro- 76

duklionen av plutonerna. De krigsorganiseras av kommunerna för all     Prop. 1985/86: 100
därefter ställas till sjukvårdshuvudmännens förfogande.        Bil. 6

Inom delprogrammet Central förvaltning m. m. planeras särskilda per-sonalutvecklihgsåtgärder under de första åren i planeringsperioden. Omfattningen av dessa åtgärder kan fastställas först efler verksbildningen. Medel har avsatts för detla ändamål. Verksamheten kommer all ställa stora krav på samverkan och samordning med andra myndigheter och organisationer. Verket skall enligt planen utveckla formerna för detta snarast efter verkets bildande. Information om verksamheten är av stor vikt under den försia delen av planeringsperioden, och medel har avsatts för att ta fram sådan informalion. En utveckling av ADB-funktionerna för civilförsvaret har planerats. Denna utveckling måste under programplaneperioden fortsätta och vidgas atl omfatta hela verkets ansvarsområde. Del administrativa datastödet skall vara uppbyggt under planeringsperiodens första del, och medel har avdelats för della ändamål.

Anpassning av skolanläggningarna i Sandö, Rosersberg, Skövde och Revinge sker successivt till den nya utbildningsorganisationen. Invesleringar med medel utanför planeringsramen för nämnden för U-landsutbildning vid Sandö genomförs under programplaneperioden. För genomförande av den integrerade utbildningen vid skolorna genomförs successivt under perioden investeringar i utbildningsanordningar m. m. Medel har också avsatts under programplaneperioden för vissa kompletteringsinvesteringar i kommunala övningsfält för att övning av civilförsvarsenheter skall kunna bedrivas lokalt av kommunerna.

Verksamheten inom produktionsområdet Utbildning och övning inriktas under planeringsperioden på atl genomföra den integrering av räddningstjänstutbildningen och civilförsvarsutbildningen som riksdagen har beslulat. Övningsverksamheten decentraliseras och utlokahseras från räddningsverkets skolor. Övningar med civilförsvarsenheter genomförs vart fjärde år. Därtill kommer vissa särskilda övningar med befäl och mobiliseringspersonal. Det förutsätts alt övningskoslnaderna kan reduceras med 30 % när decentraliseringen har genomförts.

Av utförda beräkningar framgår att behovet av skolkapacitet successivt sjunker under perioden för alt året närmast efter programplaneperioden uppgå till ca 150000 elevdagar.

I kapacitetsbehovet ingår ca. 5000 elevdagar övning, som föreslås bibehållas vid skolorna för atl möjliggöra elt fortlöpande utvecklingsarbete såväl vad avser organisation som utrustning. Dessutom får de lärare som går i ren utbildningsproduktion möjligheter till kontinuerlig ledningsträning, något som kan betecknas som nödvändigl för atl lärarna skall kunna fortbildas och behålla sina kunskaper.

Utöver det beräknade elevdagsbehovel vid skolanläggningarna föreslås 5 200 elevdagars utbildningsproduktion inom fredsräddningsljänsten alt förläggas till lokala brandförsvar av främsl geografiska skäl. Della gäller utbildning i Norrland samt Göteborgsområdet.

I planeringen för budgetåret 1986/87 har räknats med utlokalisering av 8
kurser för deltidsanställda brandmän, vilket motsvarar tidigare nämnda
5200 elevdagar. Till detta skall läggas två kurser för heltidsanställda brand-     77

män. Det är endast aktuellt för det första året. Produktionskapaciteten vid     Prop. 1985/86: 100 anläggningarna under detta år bedöms inte kunna klara de två ifrågavaran-     Bil. 6 de kurserna. Från budgetåret 1987/88 medger dock effekterna av integrering och övningsutlokalisering att kurserna bedrivs vid skolanläggningarna.

Det successivt sjunkande elevdagsbehovel vid skolanläggningarna är en konsekvens av följande faktorer sett i förhållande till nuläget:

-     Minskad civilförsvarsorganisation.

-     Nytt utbildningssystem med direklrekrytering lill befattning vilkel inte längre motiverar uppdelning på fack- och befattningsutbildning utan medför en sammanhängande ulbildning, som till tiden kan förkortas inom ramen för en oförändrad ambitionsnivå.

-     Integrering av civilförsvarsulbildning och fredsräddningsljänstutbild-ning i förening med att fredsräddningsljänstens personal uppgår i civilförsvarels krigsorganisation. Det innebär att flera nuvarande särskilda utbildningslinjer inom civilförsvaret efler hand kan upphöra.

-     Utlokalisering av övningsverksamhet vid skolanläggningarna.

För närvarande disponerar civilförsvaret fem utbildningsanläggningar -Cufa — med följande kapaciiei

- Sandö             30 000 elevdagar
-Rosersberg       55000"
-Skövde             40000"
-Revinge            40000"
-Katrineholm      25000"

Totalt                 190000"

Utredningen föreslår alt anläggningarna Sandö, Rosersberg, Skövde och Revinge bibehålls. Behov av en anläggning i Katrineholm för räddningsverkets utbildning efter den I juli 1988 föreligger inte. Utredningen pekar på alternativa användningsområden.

Räddningsverkets utåtriktade information kommer att få mycket stor betydelse för den samordning som eftersträvas i och med verkets bildande. Särskilda informationsinsatser på stor bredd bör göras i planeringsperiodens början för att vidga och fördjupa kontakterna med berörda intressenter. En samordning av informationsverksamheten rörande freds- och krigsolyckor bör eftersträvas. Samverkan och samordning bör vidare ske med Svenska brandförsvarsföreningen (SBF), Sveriges civilförsvarsförbund (SCF), Svenska röda korset (SRK), överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) m. fl.

Underhåll och förrådsverksamhet skall inledningsvis koncentreras på att
slutföra materielomläggningen till den nya krigsorganisationen, org 80 K.
Överlämning av materiel avseende ordnings- och bevakningsenheterna till
polisväsendet resp. försvarsmakten bör därvid vara avslutad senast den I
juli 1987. Under perioden skall hemskyddsorganisalionens ca 8000 hem
skyddsgrupper byggas upp materiellt samt sjukvårds- och specialplutoner
materiellt läggas om till ny organisation. Förrådshållningen av andnings
skydd skall anpassas fill successivt ökande volymer, ny planläggning för             jr,
fördelning saml tillgängliga förrådsulrymmen. Ökande underhållsinsalser

måste göras under perioden, dels på grund av de växande och allt äldre Prop. 1985/86: 100 materieltillgångarna, dels på grund av behovet atl återta lidigare eftersläp- Bil. 6 ningar. De nu i stort färdigulbyggda varnings- och sambandssystemen för kärnkraftsberedskapen skall kontrolleras och underhållas. Försök med kommunalt ansvar för materielhantering skall påbörjas i periodens inledning. Ansträngningar skall vidare göras för att skapa bättre förutsättningar för att utnyttja civilförsvarsmaterielen i fred.

I fråga om materielanskaffning inriktas produktionen främsl på atl genomföra planerat anskaffningsprogram för befolkningens andningsskydd, fullfölja uppbyggnaden av utomhusalarmeringssystemet samt täcka kvarvarande större materielbrister i krigsorganisationen. Inledningsvis måste dock prioriteras anskaffning av utbildningsfordon för att skapa förutsättningar för den nya räddningstjänslulbildningen. Vid utveckhng och anskaffning av materiel skall samordning eftersträvas med berörda intressenter inom den kommunala och slalliga räddningstjänsten. Formerna för denna samverkan och samordning skall utvecklas. En slor del av nuvarande malerieltillgångar har hög ålder och behöver ersällas. Denna materielomsättning bör dock avvakta utvecklade former för samordning med bl. a. fredsräddningsljänstens materielanskaffning. Givna ekonomiska ramar till-låter inte heller att mer än myckel begränsade resurser kan avdelas för materielomsättning under perioden. Dessa frågor behandlas utförligare i civilförsvarsslyrelsens perspeklivplan B och måsle lösas i anslutning till 1987 års försvarsbeslut. Detsamma gäller frågorna om ersätlning av nuvarande sambandssystem resp. system för inomhusalarmering.

Vad gäller anläggningar för krigsorganisationen skall verksamheten i periodens inledning kraftsamlas till de åtgärder som erfordras för att varje kommun skall ha en fungerande ledningsplats i anslutning till att kommunerna övertar ledningsansvaret för civilförsvaret den I januari 1987 (särskild produktionsplan org 80 K). Tekniskt underlag skall i början av perioden vara framtaget för nya typer av ledningscentraler. Dessa centraler skall anpassas till kommunens nya roll inom totalförsvaret och möjligheterna att fredsutnyttja anläggningarna. Även principerna för modernisering bör anpassas lill dessa faktorer för de fall det blir aktuellt att bibehålla äldre anläggningar. Behoven av skydd för observationsgrupper, framskjutna enheter och av branddammar bör ses över under planeringsperioden. I avvaktan härpå planeras en mycket begränsad produktion av dessa objekt. Utöver nyproduktion och moderniseringar behöver punktvisa kompletteringsåtgärder vidtas i etl antal ledningscentraler för att säkerslälla driftsäkerheten och beredskapen hos dessa.

Nyinvesteringar i anläggningar för fredsorganisationen i form av lokaler samt utbildnings- och övningsanordningar för den lillkommande räddningstjänslulbildningen erfordras med tyngdpunkt i periodens första del. Del gäller främst

-     garage för utryckningsfordon,

-     rökdykningsbyggnader,

-     övningsplalser och anordningar för fariigt gods,

-     övningsanordningar för takgenomträngning,

-     brandplattor för skumsläckningsövningar, samt                                               79

-     lokaler och anordningar för sotningsutbildning.

I övrigl genomförs under perioden kvarvarande byggnation för att planerade kapacitetsmål skall nås för skolanläggningarna i Rosersberg, Sandö, Revinge och Skövde. Vissa ersättningsinvesteringar för äldre bestånd genomförs också i Rosersberg.

Huvuddelen av de forsknings- och utvecklingsresultat som kan utnyttjas inom räddningsverkels ansvarsområden erhålls från den gemensamma forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs genom bl.a. Brand-forsk och försvarets forskningsanstalt. Verkets egna resurser för kompletterande studie- och forskningsuppdrag är mycket begränsade. Samordning och samverkan blir därför angelägna uppgifter.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Inriktningens innebörd för ekonomi och personal

Betalningsmedlens fördelning pä delprogram

(1 000-tal kr.)

Delprogram

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

Befolknings-

skydd

837 071

865 631

917581

929731

931 431

4 481445

Räddnings-

tjänst

245 680

239644

255 144

265494

271 194

1277 156

Central för-

valtning m. m.

104 585

104 725

84 275

78 775

77 875

450235

Summa

1 187336

1210000

1257000

1274000

1280500

6208836

Avgår

intäkter'

-40 836

-43 000

-44 000

-44 000

-45 500

-217336

Anslagsbelast-

ning

1 146 500

1 167 000

1213000

1230000

1 235 000

5 991500

' Ovan nämnda intäkter avser främst

- utbildning (verkskydd, NU och NVU samt logi m.m. för räddningstjänstutbild
ning),

~ försäljning av vissa publikationer,

-    åtgärder avseende kärnkraftsberedskap (SSI),

-    försäljning av viss materiel.

Betalningsmedlens fördelning på anslag

Anslag

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

1, Befolknings-

skydd och rädd-

ningstjänst

481000

481 350

496000

496000

496000

2450350

2. Anläggningar

för fredsorga-

nisationen'

26200

24650

10000

10000

10000

80850

3. Skyddsrum

639300

661 000

707000

724000

729000

3 460300

Summa anslag

1 146 500

1 167000

1213000

1 230000

1235000

5 991500

Exkl. investeringar för nämnden för U-landsutbildning.

Ekonomiska resurser för civilförsvaret och fredsräddningstjänsten

Planeringsram för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum under perioden 1986/87-1990/91, m.m.

80

Utredningen har med utgångspunkt i en av regeringen fastställd ekono- Prop. 1985/86: 100 misk planeringsram för statens räddningsverks verksamhet utom skydds- Bil. 6 rum, med hänsynslagande lill alt uppgifterna för sjöfarlsverkels enhet för transport av farligt gods skall överföras till räddningsverket och vissa administrativa kostnader överförs till överstyrelsen för civil beredskap, beräknat planeringsramen för perioden 1986/87-1990/91 som framgår av följande tabell (prisläge februari 1985; milj. kr.).

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

516,2'

506,0

506,0

506,0

506,0

2531,2

' Utgiftsram,

För skyddsrum innefattande ersättning för kommunal skyddsplanläggning har utredningen beräknal ell bemyndigande om 723,3 milj. kr. och en utgiftsram om 639,3 milj. kr. i prislägel februari 1985 för budgetåret 1986/87.

Riktlinjer för budgetåret 1986/87 m. m.

Utredningen beräknar utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum till 474,5 milj. kr., vartill kommer 9 milj. kr. som avser invesleringar i Sandö för nämnden för U-landsutbildning, samt utgiftsramen för skyddsrum lill 628 milj. kr.

8.2.2.3 Generaltullstyrelsen

Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss

Sjöfartsverket, statens brandnämnd, statens naturvårdsverk. Svenska kommunförbundet, tullverket (kustbevakningen) och styrelsen för teknisk utveckling har, med ledning av de studier och den kunskapsuppbyggande forskning som bedrivits inom insatsprogrammet Teknik för oljebekämpning lill sjöss saml bekämpning och sanering av olja i strandzonen (TOBOS 85), gemensamt utarbetat en dimensionerande hotbild, ell övergripande mål och en gemensam grundsyn för inriktningen av del marina oljeskadeskyddet för 90-talel.

Sammanfattning av den totala hotbilden

Konsekvenserna av löskommen olja varierar inom vida gränser och är beroende av en mängd faktorer såsom typ av olja, löskommen kvantitet, exponeringstid, väder, lokalitet och känsligheten hos berörda objekt m. m. Skadeverkningarna på främst den marina miljön bestäms huvudsakligen av den löskomna oljans giftighet och koncentration, områdets omfattning samt exponeringstid. Låga koncentrationer kan naturens mikroorganismer i regel klara av utan akuta eller långsiktiga skadeverkningar.

6    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Nuvarande hotbild

Den genomsnittliga lotala kvantiteten löskommen olja i Sverige omgivande vatten uppskattas för närvarande till storieksordningen 30000 till 60000 ton/år. Fördelningen på ulflödeskällor är i stora drag 30 % från atmosfä-riskt nedfall, 40 % från landbaserade källor (dagvatten, via vattendrag, avloppsreningsverk och industrier). Endast ca 30% härslammar från fartygstrafik.

Atmosfäriska nedfall och utflöden från landbaserade källor ger, med vissa undantag, så låga koncentrationer att de icke är bekämpningsbara när de kommit ut i vallenkroppen. Sådana utflöden måste förhindras eller bekämpas vid källan och ingår därför ej i hotbilden för det marina oljeskadeskyddet.

Oljeutflöden från fartyg kan indelas i klasser med avseende på de enskilda utflödenas storlek. Med ledning av tillgänglig statistik, bedöms utflödena under första hälften av 1980-lalel fördela sig enligt följande:

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Klass

Frekvens antal utflöde/år

1

230

2

42

3

2

4

2

5

0,5

6

-

Utflödets omfattning

Medelvärde

ton olja/utflöde

1-10

10-50

25

50-500

300

500-5 000

3000

5 000-20000

14000

mer än 20000

Klass 1

Klass 2

Klass 3

Klass 4 till klass 6

består nästan uteslutande av operationella utflöden, dvs. oljespill som härrör från rengöring av bunkertankar, maskinutrymmen och bariast-tankar samt oljerester från tankfartyg. Både avsiktliga och oavsiktliga utflöden förekommer. Den övervägande delen av utflödena hinner innan de upptäcks spridas över stora ytor. Koncentrationen blir i dessa fall så låg att bekämpning omöjliggöres. Skadeverkningarna är i relation till övriga klasser små. Endast en mindre del av utflödena har en sådan koncentration att bekämpning kan ske.

även denna klass består nästan uteslutande av operationella utllöden, främst frän bariasttankar och av oljerester från tankfartyg. Oljemängden per utflöde och därmed koncentrationen är sådan att man icke kan bortse från risken för skadeverkningar. Ett flertal av dessa utflöden är bekämpningsbara.

innefattar utflöden orsakade av fartygsolyckor, huvuddelen från tankfartyg i inrikestrafik, med ungefär lika delar lättare och tyngre produkter, resten från övriga fartyg, främst bunkerolja, innefattar uteslutande utflöden orsakade av fartygsolyckor med tankfartyg med råolja samt lättare och tyngre destillationsprodukter.

Den här redovisade totala hotbilden för 1980-talet kommer att successivt förändras.

Dimensionerande hotbild för 90-talel

Följande hotbild föreslås vara dimensionerande för inriklning och resursfördelning för 90-talels marina oljeskadeskydd. Hotbilden skall ses över med lämpliga tidsintervall så alt en anpassning kan ske lill väsenlliga förändringar såsom nya anläggningar för oljeutvinning, nya områden med stort skyddsvärde eller administrativa och tekniska ålgärder som påverkar fartygstrafiken.

82

Den dimensionerande risken för utflöde inom Sverige omgivande vatten    Prop. 1985/86: 100
och Östersjöområdet fördelar sig enligt följande:                         Bil. 6

Klass

Frekvens ant./är

Omfattning

Sannolikhet 1 utflöde pei

i % för minst

ton/utfl.

medelv.

1 år

5 år

2 3 4

5

30-35 1,5-1,8 1,5-1,8 0,3-0,4

10-50

50-500

500-5 000

5000-20000

25

300

3 000

14000

100 80 80 30

100 100 100

85

Klass 2 består nästan uteslutande av operationella utflöden, främst från barlasttankar och oljerester frän tankfartyg. Oljemängden per utflöde och därmed koncentrationen är sådan att man icke kan bortse från risken för skadeverkningar. Ett flertal av dessa utflöden är bekämpningsbara.

Klass 3 innefattar utflöden orsakade av fartygsolyckor. Huvuddelen från tankfartyg i inrikestrafik med ungefär lika delar lättare och tyngre produkter. Resten från övriga fartyg, främst bunkerolja.

Klass 4    innefattar uteslutande utflöden orsakade av fartygsolyckor med tank-

och          fartyg med råolja samt lättare och tyngre destillationsprodukter,

klass 5

Den geografiska fördelningen av oljeutflödena beror på omfattning och lyp av fartygslransporterna i och utanför svenska farvatten samt navigationsförhållanden i dessa områden. Större delen av utflödena i klass 2 beräknas ske i farleder på internationellt vatten och således långt från kusten, medan huvuddelen av utflödena i klasserna 3-5 beräknas inträffa i kustnära farvatten, varav en del i andra länders kustfarvatten.

Mål för del marina oljeskadeskyddet

Det marina oljeskadeskyddet skall avvärja och/eller begränsa skadeverkningar på miljö och andra samhällsekonomiska värden till följd av utflöden från farlyg av olja samt även sådana kemikalier som är åtkomliga med i huvudsak samma medel som löskommen olja. Det skall lämna bistånd lill och samverka med andra länder i överensstämmelse med ingångna avtal och internationell praxis.

Prioriterade strategier

1. I de fall utflödets storlek och övriga förhållanden -plats, insalstid,
väderlek etc. - gör det sannolikt atl huvuddelen av oljan kan hindras att
nå slrandzonen.

- i första hand mekanisk bekämpning av det momentana utflödet ge
nom avgränsning och upptagning samt begränsning av det kontinuer
liga utflödet vid källan,

—    i andra hand, när de miljömässiga och tekniska förutsättningarna
tillåter det, dispergering av det momentana utflödet samt begräns
ning av det kontinuerliga utflödet vid källan.

2. I de fall utflödets storlek och övriga förhållanden - plats, insatstid,
väderlek etc. -gör det osannolikt att huvuddelen av oljan kan hindras

att nå strandzonen.                                                                                         83

- i försia hand kontroll av oljans spridning genom styrning bort från     Prop. 1985/86: 100
särskill skydds värda områden mol vattenområden som underlättar     Bil. 6
inneslutning och upptagning och minskar risken för all oljan hamnar

på stränderna samt begränsning av det kontinuerliga utflödet vid källan,

-     inneslutning och upptagning av oljan för alt förhindra spridning till ytterligare områden och minska risken för att den inneslutna oljan hamnar på stranden eller förorsakar skada på stranden,

-     för olja som hamnat på stränder utanför de områden där oljan inneslutits, i försia hand förhindra eller begränsa spridning till icke avgränsade vattenområden och i övrigt minska risken för atl olja på stranden åstadkommer ylleriigare skada.

3. Återställande åtgärder sedan de omedelbara riskerna för ytterligare skada undanröjts.

-     upptagning av oljan på strandområden med stora samhälls- och miljövärden med i huvudsak maskinella meloder, då della från miljösynpunkt är acceptabelt och eljest med manuella meloder,

-     upptagning inom övriga strandområden med maskinella och manuella metoder, av den del av oljan som är lättåtkomlig och som försenar de naturliga nedbrytnings- och återställningsprocesserna, saml därefter applicering av medel som påskyndar dessa,

-     påskyndande av återställningen av den ursprungliga miljön inom särskilt viktiga vattenområden, där den marina miljön lidit påtagliga skador.

Övervakning för upptäckt och lagföring av olagliga utsläpp lill sjöss m. m. och oljebekämpning till sjöss

Generaltullstyrelsen har mot bakgrund av den gemensamma grundsynen arbetat fram mål för sin övervakning och oljebekämpning till sjöss.

Målsättningen för kustbevakningens system för övervakning av svenskt sjöterritorium och svensk intressezon därutanför för upptäckt och lagföring av olagliga utsläpp till sjöss är följande

-     möjlighet att upptäcka och dokumentera utsläpp av främst oljor men även andra ämnen med lika utspridningsegenskaper som oljor

-     möjlighet atl i anslutning till utsläppet identifiera och dokumentera utsläppskällan under såväl dag som natt, samt om möjligheter härtill ej finnes, möjlighet till följning av misstänkt objekt tills säker identifiering kan ske

-     möjligheter atl bearbeta och snabbast möjligt överföra tillgänglig information till kustbevakningens ledningscentraler eller sjögående enheter

-     möjlighet att

o följa utsläppels förflyttning

o ta prover på utsläppt olja m. m. i så nära anslutning lill utsläppet som

möjligt o registrera utsläppets volym, utbredning och kartering av utsläppets

tjocklek inom vissa intervaller
o registrera typ av utsläpp genom jämförelse med kända referensprov     84

- möjlighet lill provlagning ombord på misstänkta fartyg inom svenskl     Prop. 1985/86: 100
sjöterritorium samt tillgång till utrustning och metoder för säker jämfö-     Bil. 6

relse mellan dessa prover och prover tagna av i sjön utsläppt olja

-     möjlighet till daglig avspaning av det svenska sjöterritoriet och den svenska intressezonen

-     möjlighet att utnyttja anskaffad materiel även för räddningstjänst till sjöss, iskartering åt sjöfartsverket och SMHI, sjökartering ål sjöfartsverket m. m.

-     möjlighet att registrera och dokumentera annan olaglig verksamhel inom svenskl sjöterritorium och svensk inlressezon.

Målsättning för oljebekämpningsverksamhelen lill sjöss är

-     all vid fartygsolyckor inom svenskl territorium och svenskt ansvarsområde som innebär utflöde av olja eller annal som är skadligt för miljön, snarast efter att kustbevakningen fått kännedom om olyckan, söka begränsa utspridningen av det momentana utflödet, med lillgängliga ordinarie bevakningsresurser. Insalser på olycksplatsen skall (bör) ha påbörjats inom 4 (3) limmar efler larm

-     att begränsa det kontinuerliga utflödet från etl havererat fartyg, dels ombord på fartyget (enligt sjöfartsverkets anvisningar, eller i avvaktan härpå enligt egen bedömning) och dels utanför fartyget

-     atl då förhållandena så medger (vind, ström, geografi) på mekanisk väg bekämpa oljan på öppet vatten innan denna når land. Insatser på platsen skall (bör) vara påbörjade inom 8 (6) timmar

-     att då förhållandena omöjliggör oljebekämpning på öppet vallen, begränsa oljans utbredning och vid behov styra denna till miljömässigt mindre känsliga områden, för att där mekaniskt bekämpa oljan

-     alt då förhållandena är sådana atl mekanisk bekämpning av oljan bedöms omöjlig, på kemisk väg bekämpa oljan då de miljömässiga förutsättningarna härför förefinnes. Härvid skall beaktas att denna lyp av bekämpning / regel måste insättas senast 10 limmar efler utsläppet, för att kunna ge bästa effekt.

Kemikaliebekämpning till sjöss

Generaltullstyrelsen framhåller atl det för närvarande är svårt att klart kunna beskriva den hotbild som föreligger. Styrelsen försöker i olika pågående studier alt kartlägga främst trafiken av kemikalier i bulk fill svenska hamnar med tillhörande riskbedömningar för och vid utsläpp i miljön. Till delta kommer enligt styrelsen hotet från övriga transporter av kemikalier till sjöss, styckegodstransporter i konventionella styckegods-fartyg, containerfartyg och färjor. Styrelsen bedömer riskerna för olyckor i samband med denna lyp av transporter sammantaget vara så stora all särskild beredskap för evakuering av besättning och passagerare bör ingå i planeringsförutsättningarna. Elt icke oväsentligt hot anses vara riskerna för brand vilket medför behov av resurser för brandbekämpning till sjöss. Även resurser för lokalisering under vatten och bärgning kan enligt styrelsen krävas.

85

Målsättning för kemikaliebekämpningsverksamheten till sjöss är atl vid     Prop. 1985/86: 100
olyckor där farliga kemikalier hotar människor och miljö          Bil. 6

-     evakuera människor i fara

-     bedöma och upprälla riskzoner kring ulsläppskällan, saml bevaka och kontrollera denna zon

-     bekämpa eller omhänderta i vattnet löskomna kemikalier

-     om möjligt undanröja hotet från de löskomna kemikalierna genom bekämpning ombord på skadat farlyg enligt anvisningar från sjöfartsverket eller i avvaktan härpå, enligt egen bedömning

-     bekämpa utbruten brand ombord på skadat farlyg.

Sammanfattning

Under planeringsperioden avser generaltullslyrelsen atl dels fortsätta den uppbyggnad av kustbevakningens resurser som krävs för atl kunna uppnå den målsättning som styrelsen uppställt belräffande beredskapen för olje-och kemikaliebekämpning lill sjöss, dels ersätta sådan utrustning som är försliten eller på annat sätt icke uppnår den effektivitet som krävs eller ej passar in i befintliga materielsystem.

Detla innebär enligt generaltullstyrelsen en vidare satsning på teknisk utveckling inom styrelsens för teknisk utveckling (STU) insatsprogram TOBOS 85 för oljebekämpning till sjöss under periodens första del och anskaffning av den materiel som blir resultat av programmet.

I avvaktan på regeringens ställningstagande beträffande utvecklingsprogram för kemikaliebekämpning till lands och till sjöss, avser styrelsen alt, inom befintliga ekonomiska ramar, förbättra den personella beredskapen genom utbildning samt genom viss materielanskaffning. Samtidigt avses även atl inom ramen för sluina avtal med aktuella brandförsvar genomföra utbildning och övningar i den omfattning som bedöms krävas.

Inom programområdet stödfunktioner avser styrelsen vidare utveckla befintligt havsövervakningssystem dels för övervakning av utsläpp av olja eller annat som kan vara skadligt för miljön, dels för annan havsövervakning inom ramen för tullverkets instruktion (havsfiske, gränsövervakning m. m.) i samarbete med andra berörda myndigheter.

Medelsbehov och finansiering

Generaltullstyrelsen beräknar medelsbehovet för planeringsperioden enligt nedanstående tabell. Totalt beräknas för perioden 51,5 milj. kr. (prisläge den I juli 1985) motsvarande en åriig anslagstilldelning i nivå med tilldelat anslag för budgetåret 1985/86 minskat med 750000 kr. motsvarande en byråingenjörsljänsl och fyra flygoperalörstjänsler. Detta belopp föreslås bli överfört till ordinarie lönemedel.

Fördelning mellan budgelår har enligt styrelsen gjorts med huvudvikt på
anskaffning under budgetåret 1986/87 för alt ge snabbare effekt av det
utvecklingsarbete som gjorts inom TOBOS 85 och styrelsens inriktning
beträffande kemikaliebekämpning till sjöss samt anskaffning av övervak
ningsutrustning för två ersättningsanskaffade flygplan.                            86

Investeringsplan för programperioden 1986/87-1990/91 (1000-tal kr.)                                                                                                      Prop. 1985/86: 100

Bil. 6

Delprogram

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Oljebekämpning till

sjöss

4 800

4075

4 450

4400

4 100

Kemikaliebekämpning

till sjöss

1 150

950

700

700

700

Stödfunktion för olje-

och kemikaliebekämp-

ning till sjöss

4200

3025

2950

2950

2950

Forskning och ut-

veckling

2600

1900

1700

1600

1600

Summa

12750

9950

9800

9650

9350

(prisläge den Ijuli 1985)

Med hänsyn till den osäkerhet som ligger i investeringsplanen främst inom området forskning och ulveckling men även vad gäller anskaffning av under perioden nyutvecklad materiel inom TOBOS 85 yrkar styrelsen för närvarande inle några särskilda bemyndiganden utan redovisar endast ovanstående årsvisa behov av betalningsmedel i form av årliga reservationsanslag.

8.2.2.4 Styrelsen för psykologiskt försvar

Styrelsen för psykologiskt försvar anger i sin programplan för perioden 1986/87-1990/91 att styrelsen under perioden kommer att fullfölja den planläggning av dess krigsorganisation, som påbörjats under budgelårel 1985/86. Forskningen kommer all inriktas på studier av problem, som är av betydelse för det psykologiska försvaret. Arbelel med informationen om vårt lands säkerhetspolitik och totalförsvar inriktas dels på samordning mellan lolalförsvarsmyndighelerna, dels på egen produktion av materiel för olika målgrupper.

8.2.3 Föredragandens överväganden

8.2.3.1 Inledning

Genom 1982 års försvarsbeslut har betydelsefulla satsningar gjorts på den civila delen av totalförsvaret för atl uppnå ett bättre och mer uthålligt totalförsvar.

I prop. 1984/85:160 om ledningen av de civila delarna av totalförsvaret
anförde min företrädare att vid en fortsatt utveckling av totalförsvarets
civila del bör de stora och viktiga förändringarna göras på det organisato
riska planet. Genom att förstärka lednings- och planeringsfunktionerna
kan de omfattande resurserna som disponeras i samhället utnyttjas på ett
effekfivare sätt. I propositionen redovisades ett förslag till funktionsin
delning av totalförsvarets civila del. För varje funktion eller samhällssek
tor skulle en ansvarig myndighet utses. Enligt vad som anfördes bör det
ankomma pä regeringen att ta ställning till funktionernas avgränsning och
uppbyggnad. Riksdagen antog i juni 1985 de av regeringen förordade
riktlinjerna för ledningen av totalförsvarets civila delar (FöU 1984/85:11,           87

rskr 388). Inom försvarsdepartementet pågår elt arbeie med atl definiera    Prop. 1985/86: 100 funktionerna och dess uppgifter saml utse funktionsansvariga myndighe-     Bil. 6 ter. I del följande redovisas funkfionsansvariga myndigheter enligt nu gällande planering.

Överstyrelsen för ekonomiskl försvar har som framgår av det föregående avsnittet lämnal en programplan för det ekonomiska försvarel för perioden 1986/87-1990/91. I programplanen ingår flera av de funklioner som jag nu avser att beröra närmare. Innan jag gör detta vill jag dock redovisa mina ställningstaganden lill vissa förslag i nämnda programplan som är gemensamma för flera funklioner.

Särskilda ålgärder krävs för atl förbereda och underlätta samhällets anpassning lill skilda krissituationer för vår försörjning. Dessa åtgärder har brukat sammanfattas i begreppet ekonomiskt försvar.

Riksdagen har genom 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 3, FöU 18, rskr 374) fastställt följande övergripande mål för det ekonomiska försvarel.

"Verksamheten inom del ekonomiska försvarel skall, genom komplettering av det fredstida samhällets resurser och förberedelser för dess omställning, skapa en sådan försörjningsberedskap atl individens överlevnad och samhällets funktion kan tryggas om vi helt eller delvis blir hänvisade till egna försörjningsresurser.

Tillgången på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster skall säkerställas genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena.

Samhällets resurser skall kunna sättas in på det sätt som i varje enskilt läge bedöms ge den bästa effekten när det gäller att mildra påfrestningarnas konsekvenser för landet. Resurserna skall härvid fördelas med beaktande av atl befolkningen och de olika samhällsfunktionernas behov av resurser kan förändras efter hand som ett kris- eller krigsläge utvecklas."

Försvarsbeslutet innebar vidare atl en utgångspunkt för planeringen inom del ekonomiska försvaret skall vara att samhällets minimibehov skall kunna tillgodoses med hög säkerhet. Det innebär atl försörjningsförmåga i första hand skall säkerställas för livsmedel, beklädnad, värme, hälso- och sjukvård samt härför erforderliga stödfunktioner i form av insatsvaror, arbetskrafl, energi och transporter. Övriga varor och ijänster är inte oviktiga, men för dem måste en lägre grad av säkerhet accepteras.

Mol bakgrund av uttalanden i prop. 1982/83:130 om ålgärder för tekoindustrin m.m, har under senare år en översyn genomförts av de s.k. planeringsnormerna för del ekonomiska försvaret, dvs. antaganden om krisers längd, den krislida utrikeshandelns omfattning m.m. Strävan i Översynen har varit att åstadkomma ensning av de för närvarande relativt olikartade förutsättningarna.

Översynen av planeringsnormerna har letts av ÖEF och skett i samband med dels perspektivstudiearbetets fas B, dels programplanearbetet. Resultatet härav har redovisals till regeringen dels som en rapport av arbetsläget i oktober 1984, dels i en slutlig rapport i september 1985.

ÖEF har i översynen behandlat följande frågor
- antaganden om vilka krisskeden som behöver planeras och antaganden    88

om hur långa olika skeden är.

-    anlaganden om beslutstidpunkter för omslällningsåtgärder saml Prop. 1985/86: 100

-    antaganden om krishandelns omfatlning.                          Bil. 6 När del gäller de säkerhetspolitiska utgångspunkterna som ledning för

bedömningen av krisers längd och krishandelns omfaitning har hänsyn lagils lill vad som anförs i 1984 års försvarskommillés betänkande (SOU 1985:23) Svensk säkerhetspolitik inför 90-talel.

ÖEF:s förslag innebär sammanfattningsvis atl olikheten i planeringsförutsättningarna bör kunna minska väsentligt. Förändringarna berör främst varuprogrammen. Ell förverkligande av ÖEF:s förslag medför bl.a. all behovet av beredskapslagring minskar inom livsmedelsprogrammet och ökar inom kemi- och metallprogrammen.

Enligt min mening är del värdefullt att del nu finns ett underlag i vilket planeringsförutsättningarna för funktionerna inom del hittillsvarande ekonomiska försvaret har övervägts i ett sammanhang.

ÖEF:s perspektivstudie bereds för närvarande inom regeringskansliet och inom 1984 års försvarskommitlé som en del av arbetet inför 1987 års totalförsvarsbeslut. Delta gäller även de förslag som ÖEF har lämnal om krisstandarden på beklädnadsområdet och om de hinder som i en kris föreligger för ökning av skiftgången inom teko- och skoindustriema och för vilka kort redogjordes i prop. 1984/85:100 bil. 6 (s. 239 f).

Regeringen utfärdade som lidigare nämnts direktiv i mars 1985 för programplanering för perioden 1986/87-1990/91 och för anslagsframställningar för budgetåret 1986/87 för del ekonomiska försvarel. Programplaneringen omfattar ett stort antal myndigheter. Det uppdrogs ål ÖEF att leda planeringen.

I fråga om industriella åtgärder, anskaffning av varor, materiel och anläggningar samt åtgärder för atl förbällra handlingsberedskapen angav regeringen en särskild medelsram för budgetåret 1986/87 på 274,5 milj. kr. i genomförandeprisläge 1985/86. Det uppdrogs ål ÖEF atl i samråd med övriga myndigheter lämna förslag till fördelning av medelsramen och redovisa behov av bemyndiganden för perioden. För budgeiåren 1987/88-1990/91 skulle för varje budgelår planeras ålgärder inom en molsvarande medelsram som för budgetåret 1986/87 i genomförandeprisläge 1985/86. Härutöver skulle för budgelårel 1986/87 - som ett särskill alternativ — redovisas etl översiktligt förslag till resursfördelning mellan de olika program som omfattas av medelsramen och som grundas på resultatet av den pågående översynen av planeringsförutsättningarna.

ÖEF har i sin programplan lämnal två förslag till fördelning av den särskilda medelsramen för budgetåret 1986/87 på 274,5 milj. kr. Det ena alternativet grundas på nu gällande planeringsförutsättningar medan det andra bygger på förslagen i perspektivstudien. Delta senare förslag innebär att anslaget till livsmedelsprogrammet minskar från 46,4 milj. kr. till 8740000 kr. i prisläge 1985/86 och att dessa medel överförs med 3,1 milj. kr. till bränsleprogrammet, med 19,3 milj. kr. fill kemiprogrammel, med 13,4milj. kr. lill melallprogrammet och med 1,9 milj. kr. till delprogrammel Vägar.

ÖEF:s förslag till fördelning av den särskilda medelsramen är följande
(I 000-tal kr. i genomförandeprisläge 1985/86).                                     89

Program

Alt. 1 (nu

gällande

Alt.2 (reviderade

Prop. 1985/86: 100

planeringsnormer)

planeringsnormer)

Bil. 6

Livsmedel

46400

8740

Beklädnad m. m.

96700

96700

Bränslen och drivmedel m. m.

28175

31280

Kemiska produkter m. m.

32000

51255

Metaller m, m.

12100

25 500

Transporter

50020

51920

Övriga försörjningsviktiga

tjänster

1055

1055

Ledning och samordning m, m.

8050

8050

Summa

274 500

274 500

ÖEF förordar en fördelning av ramen enligt alternativ 2 och framhåller att en sådan fördelning skapar bättre möjligheter atl förverkliga intentionerna i 1982 års försvarsbeslut.

Som jag nyss anförde har den civila delen av totalförsvaret indelats i funklioner. Vissa av dessa funktioner läcker del område inom totalförsvaret som hittills har benämnts Ekonomiskl försvar. Jag avser i del följande använda della begrepp endasl i hänvisningar till lidigare beslut och dokument m. m.

Jag vill i fråga om planeringsförutsättningar anföra följande. De planeringsförutsättningar som för närvarande gäller för livsmedelsprogrammet innebär all beredskapslagring skall ske för en krisperiod på tre år med tolal avspärrning avseende kvävegödsel och viss krisimport i fråga om övriga gödselmedel. Delta innebär en väsentligt högre ambitionsnivå än för något av de andra prioriterade försörjningsområdena. Jag anser del därför vara lämpligl alt för innevarande försvarsbeslulsperiods sista år räkna med en mer begränsad uppbyggnad av beredskapslagren på livsmedelsområdet än under lidigare år. Jag tillstyrker därför huvuddragen av ÖEF:s förslag till medelsfördelning. Bl.a. med hänsyn till den slatsfinansiella situationen bör nu medlen till beklädnadsprogrammel och energiprogrammel enligt min mening minskas med 60 milj. kr. och 2 milj. kr. omfördelas från programmen Kemiska produkter m. m. och Metaller m. m. lill programmet Ledning och samordning. Jag återkommer härtill i den funklionsvisa genomgången och vid min anmälan lill anslagsfrågor.

ÖEF redogör i programplanen för de principer som tillämpas vid val av beredskapsåtgärder. ÖEF framhåller alt kraven på försörjningsberedskapen endast kan nås med en blandad struktur av beredskapsåtgärder och med ökad beredskapshänsyn i samhällsplaneringen. Verksamheten måste alllmer inriktas på att bevaka, informera och aktivera till förebyggande åtgärder. Den högst prioriterade åtgärden är atl höja den administrativa, organisatoriska och personella handlingsberedskapen i näringslivet och hos myndigheterna. Närmast i prioritet kommer materielanskaffning för transportsektorn, säkerställande av försörjningsviktig produktionskapacitet, förberedelser för omställningar saml framtagande av inhemska ersättningsvaror (substitut). Om försörjningsförmågan inte kan tryggas med dessa beredskapsätgärder och bedömd möjlig krisimporl får beredskapslagring tillgripas.

90

Jag delar ÖEF:s uppfattning om de principer som bör gälla för val av     Prop. 1985/86: 100
beredskapsåtgärder.                                                       Bil. 6

I 1982 års försvarsbeslut framhölls atl förberedelser på utrikeshandels-området är betydelsefulla beredskapsåtgärder. Under de senasle åren har förhandlingar pågått mellan Sverige och Norge om ingående av ett krishandelsavtal på bl.a. kemi- och metallområdena. Förhandlingarna har nu slutförts och avsiklen är att avtal skall undertecknas och ratificeras inom den närmasle framtiden. Jag finner efter samråd med statsrådet Hellström det värdefullt atl försörjningsberedskapen på detta sätt kommer atl stärkas.

Jag övergår nu till att behandla de olika funktionerna inom totalförsvarets civila delar.

8.2.3.2 Civil ledning och samordning

Funktionen omfattar övergripande ledning och samordning av de civila delarna av totalförsvaret på cenlral, högre och lägre regional samt lokal

Överstyrelsen för civil beredskap

Riksdagen har godkänt (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr 388) atl överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) fr.o.m. den I juli 1986 får vidgade uppgifter och byter namn lill överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB).

Den I juli 1986 blir ÖCB ansvarig myndighet på cenlral nivå för funktionen Civil ledning och samordning. Ledningsuppgifter på övriga nivåer handhas av civilbefälhavare (CB), länsstyrelser och kommunstyrelser.

ÖCB:s uppgifter blir främsl alt på central nivå svara för beredskapsförberedelserna inom funktionen. ÖCB skall således samverka med lolalförsvarels militära del, lillsammans med övriga funkfionsansvariga myndigheter på cenlral nivå, CB och länsstyrelser utarbeta principer för civil operaliv ledning i krig, bedriva operativa studier, samordna den centrala ledningens krigsorganisation, krigsgruppering, samband, skydd och krigsorganisering, ansvara för utbildning och övning av de civila ledningsorganen på alla nivåer m. m.

ÖCB får från samma tidpunkt även ansvaret för att samordna de civila beredskapsförberedelserna. Uppgiften innebär bl. a. atl ÖCB i samråd med berörda myndigheter skall utarbeta riktlinjer för prioriteringen av samhällets civila resurser under kriser och i krig, samordna planeringen inom funktionsövergripande områden som t.ex. skydd, utrymning, krigsanskaffning, undanförsel och förstöring. ÖCB skall vidare verka för att de uppgifter som centrala myndigheter ålägger de regionala statliga myndigheterna blir samordnade och balanserade, samordna de centrala myndigheternas administrativa beredskap m. m.

ÖCB får slutligen från den I juli 1986 uppgiften att på central nivå leda
och samordna studie- och planeringsverksamheten för totalförsvarets civi
la delar. ÖCB skall härvid bl. a. samordna behovet av gemensam försvars
forskning för totalförsvarets civila delar.                                               91

ÖEF har i skrivelse till regeringen den 6 november 1985 lämnat förslag     Prop. 1985/86: 100 till organisation m.m. för ÖCB. Regeringen har den 12 december 1985     Bil. 6 beslutat om myndighetens organisation fr. o. m. den 1 juli 1986.

Den nya myndigheten skall enligt beslutet vara organiserad på följande sätt:

Styrelse

I Generaldirektör

överdirektör Planeringschef

Informationssekretariat —

^{,.i__.L_J_,._L__J,}

,_L_._i____L,        ,____ ,,___

Utveck- Planerings-   Utbild- Administra- Bekläd-    Kemi-    Metall-       Affärs- Lag     .
lings-    och bered-    nings- tiv enhet       nåds-      enhet    och verk-    enhet    rings
enhet    skapsenhet   och   enhet                   stads-                     enhet

övnings-             '____________ enhet_ |__________ ]

enhet

"Ledning och samordning"                   "Övrig varuförsörjning m, m,'

ÖCB skall verka för atl beredskapen inom de civila delarna av totalförsvaret hålls på en acceptabel nivå och all avvägningen mellan olika åtgärder är lämplig. För alt kunna göra delta måste ÖCB skaffa sig överblick över samhällsutvecklingen och dess inverkan på de civila delarna av totalförsvaret. Detta sker genom samhällsbevakning. Denna verksamhet syfiar till att identifiera de inslag i samhällsutvecklingen som på kort eller lång sikt kan få betydelse för de civila delarna av totalförsvaret. Samhällsbe-vakningen är således grunden för den verksamhel som syfiar lill att påverka statliga och kommunala organ saml enskilda förelag all i ökad grad la hänsyn till totalförsvarets intressen i sin planering och övriga verksamhel.

ÖCB skall också skaffa sig överblick över utvecklingen inom den civila
delen av totalförsvaret liksom över samspelet mellan denna del av total
försvaret och del miUtära försvarel. I delta sammanhang är det väsenfiigl
att följa och dokumentera beredskapslägel och alt skaffa sig kunskaper om
problem och brisler inom den civila delen av totalförsvaret. Det är också
väsentligt att bygga upp kunskap om sambanden mellan olika delar av det
civila totalförsvaret saml om effekten av och koslnaderna för olika bered
skapsåtgärder. Kunskaper av della slag är en förutsättning för att ÖCB
skall kunna arbeta för all verksamheten inom de civila delarna av totalför
svaret ges en lämplig inriklning. Sådana kunskaper är också en förutsätt
ning för atl ÖCB skall kunna föreslå statsmakterna lämpliga ålgärder vad
gäller den civila beredskapen. Kärnan i del kunskapsuppbyggande arbetet
är en kvalificerad studie- och utredningsverksamhet. Denna verksamhet är
också grund för den inriktande verksamhet som sker med hjälp av plane
ringsprocessen.                                                                                92

Lednings- och samordningsuppgiften är i hög grad en utåtriktad uppgift. Prop. 1985/86: 100 Förtroendefulla relationer till övriga beredskapsmyndigheter och till andra Bil. 6 samhällsorgan är därför en förutsättning för atl ÖCB skall nå framgång i sitt arbete. Den kontaktskapande verksamheten syfiar till alt öka intresset och förståelsen för beredskapsfrågorna hos chefer och andra anställda vid myndigheter och företag. Härvid är det väsenlligl alt motivera dessa organs ledningar atl engagera sig djupare i beredskapsfrågorna. Målsättningen bör vara alt motverka tendenser till att se beredskapsfrågorna som en uppgift för en liten grupp av beredskapshandläggare i stället för ett ansvar för myndigheten eller förelaget som helhet.

Lednings- och samordningsuppgiften går i stor utsträckning ut på att motivera andra samhällsorgan atl känna ansvar för och la initiativ lill åtgärder som kan bidra lill att höja beredskapen. ÖCB:s verksamhet skall således inte syfta till alt ta över ansvar och befogenheler från andra beredskapsmyndigheter. Det är i stället väsentligt att utöva lednings- och samordningsuppgiften i samverkan med berörda myndigheter. Viktiga samarbetspartners härvidlag är övriga funkfionsansvariga myndigheter samt ledningsfunktionens myndigheter.

ÖCB bör inte i första hand ta slöd av formella styrinstrument vid samordningen av myndigheternas verksamhel vad gäller den civila beredskapen. Samordningsuppgiften kan utövas på annat sätt. Härvid är informations-, utbildnings- och övningsverksamheten viktig. En ökad satsning på sådan verksamhel bör ske. Planeringsverksamheten är också betydelsefull. Härvid bör ÖCB verka för en förenkling av de formella förfaranden och den dokumentering som i många fall förknippas med planeringsverksamheten. Målsättningen bör vara atl betona innehållet i planeringsprocessen snarare än de yttre formerna.

Civilbefälhavarna

Landet är indelat i sex civilområden, som sammanfaller med militärområdena. En av landshövdingarna inom varje civilområde utses av regeringen atl vara civilbefälhavare.

De civila, regionala försvarsförberedelserna skall grundas på en samlad analys av de förhållanden som påverkar försvarsmöjligheterna inom resp. civilområde.

Civilbefälhavaren skall i fred verka för att totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så alt del i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriklning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Civilbefälhavarna samverkar härvid med militärbefälhavarna.

Förutom samordning av viss planläggning skall civilbefälhavarna leda övningar och utbilda eller verka för utbildning av viss personal för uppgifter i krig.

Med anledning av alt en ny ledningsstruktur införs blir civilbefälhavarnas roll och inflytande på beredskapsplaneringen förstärkt bl. a. genom att CB i större utsträckning deltar i det centrala planeringsarbetet.

1 enlighet med 1982 års försvarsbeslut förstärks CB-kanslierna med
ytterligare fem nya tjänster budgetåret 1986/87. Härigenom uppnås en      93

bättre lolalförsvarssamverkan på högre regional nivå.

Länsstyrelserna                                                                             Prop. 1985/86: 100

Länsstyrelserna verkar i fred för alt totalförsvaret inom resp. län planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga lolalförsvarseffekt uppnås. Länsstyrelserna samverkar härvid med försvarsområdesbefälhavarna.

Länsstyrelsernas organisaiion är för närvarande föremål för olika översyner. Försök med en samordnad statlig länsförvaltning i Norrbottens län förbereds för närvarande. Försöksverksamheten avses pågå under tiden den I juli 1986 t.o.m. den 30 juni 1989. Regeringen har vidare i prop. 1985/86:55 om sammanhållen skatteförvaltning m. m. föreslagit alt länsstyrelsens skatteavdelning skall brytas ut ur länsstyrelsens myndighetsorganisation och bilda en myndighet i varje län. De nu aktuella förändringarna av länsstyrelseorganisationen gör det enligt min mening nödvändigl atl se över länsstyrelsens krigsorganisation. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

Sedan år 1978, när organisalionen för länsslyrelsernas försvarsenheter fastställdes, har försvarsenheternas resurser minskat betydligt. Med hänsyn till försvarsenheternas framtida arbetsuppgifter föreslås inte några riktade besparingar som gäller försvarsenheternas verksamhet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

Kommunal beredskap

Genom 1982 års försvarsbeslut skall kommunerna fr.om. den I januari 1987 överta ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och det planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed. Genom riksdagens beslut i december 1984 (prop. 1984/85:49, FöU 5, rskr 93) om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) m. m. - kommunerna och civilförsvaret - samt genom riksdagsbeslutet i juni 1985 (prop. 1984/85: 160, FöU 11, rskr 388) om ledningen av de civila delarna av totalförsvaret är kommunstyrelsen högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal nivå. Kommunernas roll i totalförsvaret har härigenom påtagligt förstärkts.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85:160, FöU II, rskr 388) skall riksnämnden för kommunal beredskap den I juli 1986 ombildas till ett råd för kommunal beredskap och knytas till ÖCB.

1 syfte att revidera den kommunala beredskapsplanläggningen bedrivs en omfattande planläggning av bl.a. den tekniska försörjningen, skolväsendet samt barn- och äldreomsorgen.

Vidare skall ca I 000 förtroendevalda i landets kommuner erhålla totalförsvarsutbildning under budgetåret 1986/87.

Vad gäller den av 1982 års provplanläggningskommitté föreslagna övningsverksamheten samt utbildningen av tillkommande förtroendevalda och tjänstemän föreslås den komma att påbörjas först under budgetåret 1987/88, varför jag inte nu tar ställning till detta förslag.

94

8.2.3.3 Civilförsvar och fredsräddningstjänst                       Prop. 1985/86:100

, ,   . .                                                                         Bil. 6

Inledning

Civilförsvarsverksamhelen har till syfte all vid väpnade angrepp mol riket utifrån skydda och rädda civilbefolkningens liv samt enskild och civil allmän egendom. Verksamhetens omfattning anges i 1 § civilförsvarslagen (1960:74, ändrad senasi 1984:1026). Samhällets fredsräddningstjänst består av s.k. allmän räddningstjänst och olika former av särskild räddningstjänst. Den allmänna räddningstjänsten avser ingripanden vid brand, oljeutflöde, ras, översvämning eller annal i brandlagen (1974:80) åsyftat nödläge. Särskild räddningstjänst är räddningstjänst vid olyckor i atomanläggningar samt sjö-, flyg- och fjällräddningstjänst. Civilförsvarsverksamheten och fredsräddningstjänsten indelas i befolkningsskydd och räddningstjänst. Med uttrycket befolkningsskydd avses alla slags förebyggande åtgärder, både åtgärder som vidtas för all förhindra olyckor och ålgärder som vidtas för alt begränsa skadan, om en olycka skulle inträffa.

Civilförsvarsstyrelsen utövar under regeringen den centrala ledningen av civilförsvaret och är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. På regional och lokal nivå handhas civilförsvarsuppgiflerna av civilbefäl-havama och länsstyrelserna samt till viss del av kommunerna, som den 1 januari 1987 tar över ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig.

Frågor med anknytning till samhällets fredsräddningstjänst berör såväl kommunerna och länsstyrelserna som flera andra myndigheter. Den allmänna räddningstjänsten är på lokal nivå en uppgift för kommunerna. På regional nivå har länsstyrelserna etl ansvar för att leda, samordna och se till den allmänna räddningstjänsten. Central tillsynsmyndighet är statens brandnämnd. Ansvaret för beredskapen för olje- och kemikaliebekämpning lill havs och i vissa andra vatten ligger på generaltuUstyrelsen (kustbevakningen). Den särskilda räddningstjänsten är uppgifter för myndigheter vars koslnader läcks med anslag från annan huvudtitel än denna. Statens brandnämnd är dock ansvarig för samordning av samhällets fredsräddningstjänst.

Resurser för fredsräddningstjänst finns uppbyggda pä många olika håll i samhällel. Genom en förbättrad samordning av resurserna kan räddningstjänsten effektiviseras. Dessa frågor har under de senaste åren fått slor aktualitet och behandlats av räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01) i sitt slutbetänkande (SOU 1983:77) Effektiv räddningstjänst. Kommitléförslaget innebär att lagstiftningen på räddningstjänstområdet samlas i en ny lag i syfte att förbättra samordningen. En proposition i frågan avses läggas fram denna vår.

Riksdagen (prop. 1984/85:161, FöU 12, rskr 389) har beslutat om led
ningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten. Beslutet innebär att
civilförsvarsstyrelsen och statens brandnämnd läggs samman den I juli
1986 till en ny myndighet, statens räddningsverk. Till verket överförs den
samordningsfunktion avseende beredskapsåtgärder mot kärnkraftsolyckor
som ligger på statens strålskyddsinslitut och sjöfartsverkets uppgifter i
fråga om landlransporter av fariigl gods. Verkets centrala del lokaliseras     95

fill Karistad.

Regeringen (Dir. 1985:10 och beslut den 13 juni 1985) har uppdragit ålen     Prop. 1985/86: 100 särskild utredare all lämna förslag till organisaiion av statens räddnings-     Bil. 6 verk och att medverka i arb.",tel med alt genomföra den nya organisationen. Utredaren har antagit namnet utredningen (Fö 1985:02) om organisation av statens räddningsverk (SRV 86).

Utredningen har den 15 seplember 1985 lämnat förslag till översiktlig organisation av statens räddningsverk. Enligt utredningen skall verksamhetsidén för verkel vara alt skydda och rädda liv, egendom och miljö genom att

-     verka för all skador kan förebyggas och begränsas

-     stödja och tillse den kommunala fredsräddningsljänsten

-     organisera och leda ulvecklingen av civilförsvaret

-     samordna den statliga räddningstjänsten

-     verka för en samordning av hela samhällets resurser för förebyggande och avhjälpande åtgärder

-     utbilda personal för fredsräddningstjänsten och civilförsvaret

-     informera allmänheten.

Verksamhetens mål är enligt utredningen att skapa förutsättningar för effektivare befolkningsskydd och räddningstjänst.

Konkreta uppgifter för räddningsverket de närmasle tre åren är bl. a. all åstadkomma

-     en mellan fredsräddnirigstjänst och civilförsvar integrerad handläggning

-     ell integrerat och utbyggt utbildningssystem

-     samordnad central och regional ledning av den statliga och kommunala räddningstjänsten

-     utbyggd alarmering i fred och krig

-     riktlinjer för brandsyneverksamheten

-     en uppbyggd hemskyddsorganisalion

-     en uppbyggd verkskyddsorganisation

-     riktlinjer för materielupphandling och -utnyttjande

-     riktlinjer för lös inredning i offentliga lokaler

-     riktlinjer för fredsräddningstjänstens organisation

-     central uppgiflsbank för fredsräddningstjänsten

-     riktlinjer för vägvalssystem för farligt gods

-     snabb och regelbunden information till fredsräddningstjänstens olika instanser

-     att skyddsplaner blir upprättade i samtliga kommuner

-     etablerat inlernationellt kontaktnät.

Regeringen har den 7 november 1985 beslutat alt statens räddningsverk inrättas den I juli 1986 och alt myndigheterna civilförsvarssiyrelsen och statens brandnämnd samtidigt upphör med sin verksamhet. Den nya myndigheten skall enligt regeringsbeslutet vara organiserad på följande sätt:

96

Chef

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

. Sekretariat

Befolk-     Rädd
nings-       nings-
skydds-    tjänst
enhet       enhet

Utbildningsenhet

Teknisk enhet

Administrativ enhet

Räddningsverkets skolor

Sjöfartsverkels uppgifter och resurser för landlransport av farligt gods skall enligt beslutet fr. o. m. den 1 juli 1986 ingå i statens räddningsverk. Personalramen för verksamheten i Karlstad blir därmed 204 årsarbetskrafter.

Med syfte all följa upp allvarliga olyckshändelser och fillbud lill sådana händelser har regeringen tillkallat en kommitté (Kn 1981:02), som har fått lill uppgift att göra kompletterande undersökningar beträffande säkerhetsåtgärder och räddningsinsatser. Kommiltén har genomfört undersökningar av flera allvetfliga olyckshändelser som har inträffat och redovisat resultatet av undersökningarna i särskilda rapporter. Erfarenheterna och förslag lill åtgärder för att samhällsinsatserna skall kunna förbättras har lämnals av kommittén. Detla har lett lill uppdrag till ansvariga myndigheter från regeringens sida. Kommiltén kommer att under våren 1986 redovisa sina erfarenheter av undersökningsverksamheten och lägga fram förslag som kan ligga till grund för en prövning av den framlida inriktningen av verksamheten.

Statens brandnämnd har i samråd med generaltullstyrelsen och Svenska kommunförbundet på regeringens uppdrag utrett frågan om organisation av personalberedskapen för kemikaliebekämpning lill sjöss. Brandnämnden har slutfört utredningsuppdraget och föreslagit alt räddningsstyrkor från vissa brandförsvar i kommuner med omfattande hamnverksamhel skall kunna rycka ut med en insalsgrupp för alt förstärka tullverkets kustbevaknings kemikalieskyddsberedskap. Fem slörre brandförsvar skall upprätthålla beredskap för insatser mot kemikalieutsläpp till sjöss, nämligen brandförsvaren i Göteborg, Helsingborg, Malmö, Slockholm och Sundsvall.

Brandnämnden har också lagl fram förslag om kompletterande utbildning och övning av personal för uppgiften. Statens förhandlingsnämnd har träffat avtal med Stockholms stad i frågan, och förhandlingar pågår mellan nämnden och övriga aktuella kommuner i frågan. Ulbildningen påbörjas under innevarande budgelår.

Efter svenskt iniliafiv har Nordiska ministerrådet påbörjat ett gemensamt nordiskt forsknings- och utvecklingssamarbete om bekämpning av

97

7   Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 6

kemikalieolyckor eller utsläpp av kemikalier. Samarbelel gäller bekämp-     Prop. 1985/86: 100 ning både på land och lill sjöss. Arbetet avses bli bedrivet både genom     Bil. 6 nordiska insatser och inom resp. nordiskt land. Försvarels forskningsan-stall har i samverkan med berörda myndigheter inlett en förstudie på området.

Inom fredsräddningstjänstområdet pågår ell betydande internationellt samarbete. Bl. a. förekommer samverkan i fråga om ålgärder mol förorening av den marina miljön mellan de nordiska länderna inom ramen för 1971 års Köpenhamnsavlal, mellan Nordsjöstalerna enligt 1969 års Bonnöverenskommelse och mellan Östersjöslalerna enligt 1974 års Helsingfors-konvention. En översyn av Bonnöverenskommelsen har avslutals under år 1983, och en ny överenskommelse undertecknades den 13 seplember 1983 i Bonn. Den nya Bonnöverenskommelsen har ratificerats av Sverige, och den beräknas träda i kraft under år 1986. Vidare pågår ett samarbete med övriga nordiska stater som syftar lill all underlätta och öka räddningstjänstsamverkan över riksgränserna.

Sverige deltar aktivt i det internationella samarbelel inom räddnings-Ijänstområdet. Genom detla samarbele får länderna tillfälle att utbyta erfarenheter och tillgodogöra sig forskningsresultat i andra länder. Del blir också möjligl atl samla olika länders resurser vid stora olyckor för alt bekämpa utsläpp till sjöss. Praktisk samverkan mellan de nordiska länderna i fråga om oljebekämpning övas regelbundet.

Även på civilförsvarssidan förekommer omfattande internationella kontakter. Dessa syftar dels till erfarenhetsutbyte, dels fill att sprida kännedom om den svenska civila lolalförsvarsprincipen och om civilförsvaret.

Civilförsvaret och fredsräddningsljänsten medverkar aktivt i arbetet med att exportera tjänster och varor inom verksamhetsområdet. Civilförsvarssiyrelsen, statens brandnämnd och tullverkets kustbevakning deltar således i olika exportsamverkansgrupper i Sveriges exportråds regi, civilförsvarsgruppen, FirePro Sweden och SWEMARPOL.

Föregående budgetår (1984/85)

Civilförsvarsstyrelsens verksamhet

Den verksamhet som planerades för budgetåret 1984/85 har i slort kunnat genomföras. Bl.a. har förberedande åtgärder vidtagits inför övergången den 1 januari 1987 till kommunal ledning av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig. Vissa ålgärder har också vidtagits för all förbättra krigsorganisationens beredskap.

Tillgängliga resurser har medgett att s. k. skyddsrumsbesked har kunnat lämnas för produktion av 140000 skyddsrumsplalser. Skyddsrumsbesked för byggande av skyddsrum i småhusområden och för byggande av skyddsrum ulan samband med nybyggnad har lämnats i mindre omfatlning än planerat under budgelårel 1984/85.

98

Del ekonomiska utfallet                                                   Prop. 1985/86: 100

Bil   6

Utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum var i prisläget februari 1983

403,5 milj. kr. (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 129, FöU 15, rskr 219). Efler omräkning till medelprisläget för budgetåret 1984/85 med försvarsprisindex, efter hänsynslagande till 4-procentsspärren för år 1984, motsvarar detta (1,1185 x 403,5) avrundat 451,3 milj. kr. Utgiftsramen för budgetåret 1983/84 underulnyltjades med 6,8 milj. kr. Enligt de regler som gällde för budgelårel 1983/84 (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 138, FöU 13, rskr 311) skall beloppet läggas till utgiftsramen för budgetåret 1984/85. Delta har skett genom atl prisregleringsmedlen ökats i motsvarande mån. Hänsyn till under TCO-konflikten våren 1985 innehållna lönemedel (1,1 milj. kr.) har skett genom all prisregleringsmedlen minskats med motsvarande belopp. Det tillgängliga utrymmet inom utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum budgelårel 1984/85 var aUtså (451,3 -F 6,8-1,1) 457 milj. kr.

Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna inom utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum till 444,2 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Utgifterna var alltså 12,8 milj. kr. mindre än den lillgängliga ramen. Regeringen kommer med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1984/85:100 bil. 6 s. 216, FöU 9, rskr 258) att beakta underul-nyttjandet när utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1985/86 prisregleras.

Utgiftsramen för skyddsrum uppgick budgetåret 1984/85 till 579,5 milj. kr. i prisläget februari 1983 (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 144, FöU 15, rskr 219). Efler omräkning fill medelprisläget förbudgeiäret 1984/85 med nettoprisindex, efter hänsynstagande lill 4-procenlsspärren för år 1984, motsvarar delta (1,1225 x 579,5) 650,4 milj. kr. Enligt riksrevisionsverkets budget-redovisning uppgick utgifterna för skyddsrum till 593,7 milj. kr. Utgifterna var alltså 56,7 milj. kr. mindre än fillgängliga medel. Detla underutnyttjande kan alltså beaktas när anslaget för skyddsrum för budgetåret 1985/86 skall prisregleras.

Bildandet av statens räddningsverk påverkar naturiigtvis verksamheten, och vissa förberedande åtgärder för det nya verkets verksamhet vidtas under innevarande budgelår.

Allmän inriktning

Grunderna för civilförsvarets ulveckling har lagts fast genom 1982 års
försvarsbeslut. Perioden 1986/87-1990/91, som jag nu behandlar, innefat
tar fyra budgetår utöver försvarsbeslutsperioden. I försvarsbeslutet anges
bl. a. följande. Huvudinriktningen av civilförsvarsverksamheten skall vara
atl ge befolkningen skydd mol verkningarna av konventionella stridsme
del. Ökad uppmärksamhet skall dock ägnas åt skyddei mot kärnvapen och
kemiska stridsmedel saml ål förmågan all möta verkningarna av överras
kande angrepp. Skyddsrum skall byggas i takt med nyproduktionen av
byggnader och anläggningar i riskområden. Ökade resurser skall avdelas
för produktion av skyddsrum utan samband med nybyggnad. Hela befolk
ningens behov av skyddsmasker skall vara täckt senast år 1992. Strävan
skall vara att ge civilförsvaret en stark samhällsanknytning, bl.a. genom     99

all en yttäckande hemskyddsorganisalion byggs upp och lokala skydds-     Prop. 1985/86: 100 planer införs i kommunerna. En övergång till kommunal ledning av civil-     Bil. 6 försvarsverksamheten på lokal nivå i krig skall genomföras. Riksdagen har senare beslutat om vissa begränsningar, bl. a. har tidpunkten för täckande av skyddsmaskbehovet angetts senast till budgetåret 1994/95.

Utredningen om organisation av statens räddningsverk redovisar ett material som kan ligga till grund för programplan för verkels utveckling. Utredningen anger en övergripande inriktning för statens räddningsverk i enlighet med riksdagsbeslutet. Enligt utredningen skall verkel vidare fullfölja intentionerna i 1982 års försvarsbeslut med de begränsningar och tidsangivelser som riksdagen har beslulat om.

Jag kan i allt väsentligt ansluta mig lill de överväganden och förslag som utredningen redovisar i programplanen. I det följande behandlar jag några frågor utförligare, bl.a. utredningens och generaltullslyrelsens redovisade programplanering för olje- och kemikaliebekämpning.

1 fråga om delprogrammet Befolkningsskydd vill jag erinra om all föredraganden i propositionen 1984/85:161 om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten m. m. förordade all det förebyggande arbetet skall bli elt väsentligt inslag i myndighetens verksamhel. I den snabba utveckling som i dag sker inom praktiskt laget alla samhällssektorer, kommer en av verkels viktigaste uppgifter att vara att studera olika risker, riskbevakning, och initiera åtgärder. Utredningen har utvecklat räddningsverkels uppgifter inom befolkningsskyddet. Uppenbarligen måste skyddet och räddningen av liv, som ulredningen framhåller, stå i förgrunden. Jag kan även ansluta mig lill uppfattningen att skyddsåtgärder för egendom bedöms mot bakgrund av ekonomiska parametrar. Detla bör däremot inte gälla för skyddet av miljön. Enligt min mening måste verkets uppgifter i fråga om skyddet och räddningen av miljön stå i samklang med andra miljöskyddsinsatser och alltså ges hög prioritet. I övrigt kan jag ansluta mig till utredningens syn.

Räddningsverket kommer att ha en viktig uppgift när det gäller att samordna samhällets insatser inom hela räddningstjänstområdet. Vad avser förebyggande åtgärder har också en rad andra myndigheter betydelsefulla uppgifter. Del är därför angeläget att ansvarsdelningen och samordningen inom della område ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att behovet av en uppföljning av samordningsfrågorna inom della område behandlas både i prop. 1984/85:161 om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten m. m. och i prop. 1984/85:118 om kemikaliekontroll.

Enligt 1982 års försvarsbeslut skall den årliga bemyndigandelilldelning-en för skyddsrum bl. a. ge täckning för byggande av skyddsrum i takt med den förväntade nyproduktionen av anläggningar och byggnader i skyddsrumsorterna. Vidare anges i försvarsbeslutet alt en hårdare styrning av skyddsrumsbyggandet till riskområden bör vara möjlig. Etl system med skyddsplaner skall enligt beslulel införas.

Skyddsplanerna upprättas av kommunerna under det nu pågående pla
neringsarbetet. Den riskanalys som ingår som etl led i arbelel med skydds
planen leder till en revidering av de skyddsrumsplaner som ligger lill grund   100

för byggandet av skyddsrum i skyddsrumsorterna. Undantag kommer all Prop. 1985/86: 100 kunna göras från kravet på skyddsrumsbyggande i vissa lågriskområden Bil. 6 inom sådana orter. Detta leder till minskningar av behoven av skyddsrum, främst i områden med småhusbebyggelse. Vissa områden med småhusbebyggelse kommer emellertid även i fortsättningen att behöva förses med skyddsrum med hänsyn till atl de ligger i högriskområden. Detta bör i vissa fall kunna ske även ulan samband med nybyggnad. Skyddsrum i områden med småhusbebyggelse kan t.o.m. i vissa fall komma att prioriteras före skyddsrum i områden med flerbostadshus och arbetsplatser.

En konsekvent genomförd begränsning av skyddsrumsbyggandet går inte att genomföra förrän skyddsplanerna har upprättats. I avvaktan på att skyddsplanerna upprättas bör med hänsyn till den nuvarande ekonomiska situationen byggandet av nya skyddsrum i småhusområden starkt begränsas.

Hemskyddsorganisationen är en resurs för hela totalförsvaret. Hemskyddsgrupperna är fullt uppbyggda vid utgången av budgetåret 1989/90 och ingår i civilförsvarets krigsorganisation den I januari 1987. Enligt min mening har den försöksverksamhet med rekrytering och ulbildning av hemskyddsombud som bedrivs på frivillig grund av Sveriges civilförsvarsförbund slor betydelse. Under civilförsvarsberedskap beräknas ca 100000 frivilliga personer i hela landet komma alt vara hemskyddsombud. Med hänsyn till all rekryteringen av hemskyddsombud på frivillig grund är en mycket slor uppgift anser jag del naturligt atl man successivt prövar formerna för uppbyggande av verksamheten. Jag förordar att en utökning av försöksverksamheten skall kunna ske under budgetåret 1986/87. På grundval av civilförsvarsförbundets försöksverksamhet kommer den fortsatta uppbyggnaden all prövas i 1987 års försvarsbeslut.

Även i fråga om delprogrammet Räddningstjänst blir enligt min mening en viktig uppgift att bevaka riskerna och studera inträffade olyckor samt anpassa räddningstjänsten till de nya krav som ställs. Effektiviteten bör ökas genom samordning inom hela räddningstjänstområdel. Jag anser det väsentligt att räddningsverket genom insatser av olika slag hjälper till atl utveckla samarbetet mellan kommuner i de räddningstjänstregioner som har bildals. I prop. 1984/85:161 om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten m. m. pekade föredraganden särskilt på behovet av att förbättra beredskapen mol kemikalieolyckor och det samband detta har med 1982 års försvarsbesluts inriktning att ökad uppmärksamhet skall ägnas ål skyddei mot bl. a. kemiska stridsmedel. Del framhölls atl kunskaperna är begränsade om hur beredskapen för bekämpning av kemikalieolyckor bäst bör utformas och vilken teknik som bör användas. Det nordiska forsknings- och utvecklingssamarbetet om bekämpning av kemikalieolyckor eller utsläpp av kemikalier avses bli bedrivet både genom nordiska insalser och inom resp. nordiskt land. Räddningsverket får enligt min mening en viktig uppgift som sammanhållande för arbetet i Sverige.

Jag kan konstatera att ulredningen beräknar att behovel av skolkapacitet
gårned från nuvarande 190000elevdagar, varav Katrineholmsanläggning
en utgör 25000 elevdagar, till 150000 elevdagar. I prop. 1984/85:161 om
ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten m.m. framhåller     101

föredraganden atl genomförandet av utbildningen av heltidsanställda Prop. 1985/86: 100 brandmän bör så långt möjligt decentraliseras och i försia hand genomföras Bil. 6 vid alla civilförsvarets anläggningar. I den mån det skulle visa sig nödvändigt bör utbildningen även kunna genomföras vid några större brandförsvar med resurser för utbildning. Enligt föredragandens mening bör det ankomma på statens räddningsverk atl la ställning till i vilken omfatlning denna möjlighet skall utnyttjas. Enligt min mening finns det inte anledning all nu göra någon annan bedömning. Utredningen har konstaterat atl behov av en anläggning för ulbildning i Katrineholm inle föreligger för civilförsvarels behov efter den 1 juli 1988. Jag kan utifrån de utgångspunkter utredningen haft att överväga dela denna uppfattning. Med hänsyn till alt civilförsvarets framlida inriklning övervägs av 1984 års försvarskommitlé anserjag atl behovet av en anläggning för utbildning i Katrineholm bör prövas av denna kommilté och i 1987 års försvarsbeslut. Jag övergår nu till alt behandla olje- och kemikaliebekämpning på land och till sjöss.

Riksdagen (prop. 1980/81:119 bil. 3, CU 38, rskr 376) har godkänt riktlinjer för bekämpning av och sanering efler olje- och kemikalieulsläpp till sjöss. Regeringen har i beslut den 28 mars 1985 meddelat föreskrifter för programplanering lill generaltullslyrelsen för verksamheten lill sjöss samt till statens brandnämnd för verksamheten inom kommunernas ansvarsområde och för samordning av denna verksamhel med generaltullslyrelsens. Ulredningen om organisation av statens räddningsverk har inarbetat brandnämndens programplan i planen för statens räddningsverk.

De berörda myndigheterna, sjöfartsverket, statens brandnämnd, statens naturvårdsverk, tullverket (kustbevakningen) och styrelsen för teknisk utveckling, saml Svenska kommunförbundet har utarbetat en dimensionerande hotbild, övergripande mål och en gemensam grundsyn för inriklningen av det marina oljeskadeskyddet för 1990-lalet. Detta arbeie har skett med ledning av studier och kunskapsuppbyggande forskning som bedrivits inom insatsprogrammet TOBOS 85. För egen del anserjag att den gemensamma grundsynen bör godtas. I denna anges de strategier som bör tillämpas när det är sannolikt resp. osannolikt atl huvuddelen av oljan kan hindras alt nå stranden och när de omedelbara riskerna för ytterligare skada har undanröjts. Jag vill understryka att huvudprincipen även i framliden bör vara att oljan i första hand så långt det är möjligl och rimligt skall bekämpas på mekanisk väg. När det gäller användningen av dispergerings-medel vill jag peka på alt denna fråga övervägs inom ramen för bl.a. Helsingforskonventionen. Enligt min mening är det nu för tidigt alt fastställa riktlinjer för kemikaliebekämpningen. Resultatet av det nyligen påbörjade forsknings- och utvecklingsarbetet bör avvaktas. Detta bör emellertid inte hindra all olika ålgärder vidtas för all förbättra beredskapen på området. Jag anser således det väsentligt att man fortsätler verksamheten med regionala spel och övningar i räddningstjänst dels på land med särskild inriklning på kemikalieolyckor, dels för samordning av insatserna mot miljöskadliga utsläpp till sjöss. Förstärkning av beredskapen med materiel som blir resultatet av styrelsens för teknisk utveckling insatsprogram TOBOS 85 bör ske under perioden både i fråga om kustbevakningen och

102

de regionala förråden. Enligt min mening bör även fortbildningen av perso-     Prop. 1985/86:100 nal hos olika myndigheter i ledning av slörre räddningstjänstinsatser ul-     Bil. 6 vecklas under programplaneperioden. Jag förordar också all generaltullslyrelsen fortsätter att utveckla havsövervakningssyslemen i samverkan med andra berörda myndigheter i syfte all motverka utsläpp lill sjöss.

Förebyggande ålgärder mot jordskred

Mol bakgrund av Tuveskredel år 1977 uppdrog regeringen år 1978 ål statens geolekniska institut atl utföra en översiktlig kartering av områden inom vilka risk för skred kunde föreligga. Vidare tillsatte regeringen rädd-ningsljänstkommiltén (Dir. 1979:36) med uppdrag bl.a. att uireda frågan om förebyggande ålgärder mol jordskred. Utredningsuppdragen slutfördes år 1984 resp. år 1983. Kommittén överiämnade den 16 december 1982 delbelänkandet (Ds Fö 1983:2) Geotekniska undersökningar och förebyggande åtgärder mot skred. Efter remissbehandling av kommitténs belänkande utarbetades inom försvarsdepartementet en departementspromemoria med ell nytt förslag. Promemorian har remissbehandlats.

Frågan om detaljerade geotekniska undersökningar och förebyggande åtgärder mol jordskred är komplicerad med många olika aspekter vad gäller både ansvarsförhållanden och finansiering. Frågan bereds inom regeringskansliet. Jag avser atl i samband med behandlingen av komplelleringspropositionen 1986 lägga fram förslag för regeringen i frågan.

Ekonomiska resurser för civilförsvaret och fredsräddningstjänsten

Ramberäkningar för budgetåret 1986/87 m. m.

Jag beräknar för budgetåret 1986/87 basbeloppet för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum till 497,5 milj. kr. (prisläge februari 1985).

Ramen är mindre än vad som svarar mol 1982 års totalförsvarsbeslut mot bakgrund av tidigare riksdagsbeslut att en något senare tidpunkt än vad som förutsattes i försvarsbeslutet väljs för när behovet av skyddsmasker och molsvarande skydd för barn skall vara tillgodosett för hela civilbefolkningen. I övrigt räknarjag med att den planeringsram som jag har förordal skall vara tillräcklig för att kunna fullfölja den inriklning som anges i försvarsbeslutet. Della innebär bl.a. atl någon ändring av tidigare planering inle skall behöva göras för hemskyddsorganisationen, den kommunala ledningen eller för de regelbundet återkommande övningarna för civilförsvarets krigsorganisation. Ramen har vidare justerats med hänsyn till sådan verksamhet som tillförs verket och som överförs åt annat håll.

För atl främja stabiliteten i planeringen bör liksom för närvarande ell underutnyttjande om högst 2 % av utgiftsramen få föras över från ett budgetår till nästa. Ell överskridande bör avräknas under nästkommande budgetår.

Jag förordar elt beinyndigande för skyddsrumsbyggande m.m. under
budgelårel 1986/87 om 579,7 milj. kr. i prisläget februari 1985 samt 97,3    103

milj. kr. för prisreglering. Jag kan inle nu la ställning till bemyndigandenas storlek under de därpå följande budgetåren.

Vad gäller olje- och kemikaliebekämpningen lill sjöss kan jag i princip ansluta mig till den föreslagna planen.

Jag beräknar utgiftsramarna för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum och skyddsrum för budgetåret 1986/87 till 493 milj. kr. resp. 578,7 milj. kr. i prisläget februari 1985. Till detla kommer en beräknad kompensation för pris- och löneökningar enligt försvarsprisindex med 47 milj. kr. för räddningsverkels verksamhet utom skyddsrum och enligt nettoprisindex med 53 milj. kr. för skyddsrum.

Beräkningen för statens räddningsverks verksamhel utom skyddsrum framgår av följande sammanslällning.

Statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum

(anslagen H I. Befolkningsskydd och räddningstjänst och H 2. Anläggningar för fredsorganisationen)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Basbelopp

Tillkommer:

Personalkostnader m. m. för uppgifter i fråga

om landtransport av farligt gods (prisläge

februari 1984) Medel för energihushållningsdelar av den nya

skorstensfejareutbildningen (1984 års prisläge)

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1984 till februari 1985 (FPl 6,9 %)

Avgår:

Kostnader för sjukvårdsplutoner som överförs till socialstyrelsen (prisläge februari 1985)

Kostnader för verksamhet vid civilförsvarsstyrelsen som överförs till överstyrelsen för civil beredskap

Medel för utbildning vid Lunds universitet av en årsklass brandingenjörer och kursplanering

Basbelopp (prisläge februari 1985)

Avgår:

Utbildning för kommunala förtroendevalda

Kommunal planering

Tillkommer:

Investeringar för u-landsutbildning

Utgiftsram (prisläge februari 1985)

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1985

till medelkostnadsläge 1986/87 Beräknat utfall den 30juni 1987

473 700000

-1- 1000000 -I-   150000

-1-32700000

-     8000000

-     1200000

-    900000
497 450000

- 3 250000 -10200000

+ 9000000 493000000

-1-47000000 540000000

Liksom lidigare för civilförsvarssiyrelsen bör utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum tillfälligt höjas med etl belopp som svarar mol planerade investeringar för u-landsutbildning i Sandö. Medel för investeringarna anvisas av praktiska skäl under anslaget Anläggningar för fredsorganisalionen men skall enligt riksdagens beslut (prop. 1973:1 bil. 6 s. 44, FöU 16, rskr 95) inte belasta statens räddningsverks ekonomiska ram.

104

Medel för sysselsättningsskapande åtgärder under tionde huvudlileln     Prop. 1985/86: 100 har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala     Bil. 6 byggnadsarbeten, materiel m. m. för civilförsvaret. Efler samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag all sådana medel under budgetåret 1986/87 får disponeras utöver utgiftsramarna till elt belopp av 5 milj. kr.

Vid 1984/85 års riksmöle (prop. 1984/85:100 bil. 6 s.216, FöU 9, rskr 258) har riksdagen bemyndigat regeringen att justera utgiftsramarna för budgelårel 1985/86 för civilförsvar utom skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex och för skyddsrum med hänsyn lill prisutvecklingen enligt neltoprisindex. Jag förordar all molsvarande bemyndigande begärs för budgetåret 1986/87.

Genom det nyss nämnda beslutet vid 1984/85 års riksmöte har riksdagen bemyndigat regeringen all justera de beställningsbemyndiganden som har lämnals med hänsyn lill prisutvecklingen enligt neltoprisindex. Motsvarande bemyndigande bör begäras för budgetåret 1986/87.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen all justera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1985/86 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgelårel 1984/85. Jag förordar all regeringen begär bemyndigande för utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum för budgetåret 1986/87 enligt samma principer.

För innevarande budgelår har riksdagen genom nämnda beslul vid 1984/85 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret och av lämnade beställningsbemyndiganden. Ett sådant överskridande regleras genom motsvarande juslering av utgiftsramarna för ell eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs för båda utgiftsramarna för budgelårel 1986/87 och bör därför begäras.

Genom nämnda beslul har riksdagen vidare bemyndigat regeringen atl under budgelårel 1985/86 överskrida utgiftsramarna för civilförsvaret saml lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller i krig. Ett molsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1986/87. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt överskrida utgiftsramarna för civilförsvar samt lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl.

Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

De anslag som jag i det följande föreslår regeringen atl förelägga riksdagen har beräknats i prislägel februari 1985 och i löneläget februari 1985 inkl. 39 % lönekostnadspålägg.

Summan av de förordade anslagen inom utgiftsramarna för civilförsvaret och fredsräddningsljänsten uppgår till I 071,7 milj. kr. Härtill kommer elt prisregleringsanslag om 100 milj. kr. Sammanlagt begärs alltså (I 071,7 -I-100) 1 171,7 milj. kr. för civilförsvaret och fredsräddningsljänsten.

105

8.2.3.4                                                                        Hälso- och sjukvård m. m.        Prop. 1985/86: 100

Funktionen omfattar hälso- och sjukvård, socialtjänst, miljö- och hälso-skydd, livsmedelshygien saml civil veterinärverksamhel.

Den I juli 1986 blir socialstyrelsen ansvarig myndighet på central nivå för fiinktionen Hälso- och sjukvård m.m. med uppgift att bl.a. samordna beredskapsförberedelserna för de myndigheter som ingår i funktionen.

1 1982 års försvarsbeslut har statsmakterna givit en långsiktig inriklning av den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt hälsoskyddet i krig.

I försvarsbeslutel prioriterades försörjningsberedskapen för sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraklär samt läkemedel. Vidare prioriterades utbildning.

Förhandlingar har pågått sedan flera år tillbaka mellan staten och Landstingsförbundet om sjukvårdshuvudmännens ökade medverkan i och även överlagandet av statens samlade ansvar för genomförande av åtgärder för bl.a. sjukvårdens försörjning med förbrukningsmateriel och med s. k. varaktig utrustning för krig. Principöverenskommelser har träffats och avtal med ett antal sjukvårdshuvudmän är ingångna.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag alt föreslå att 85,5 milj. kr. anslås för förbättring av beredskapen inom området Hälso-och sjukvård m. m.

Jag tillstyrker förslaget och finner efter samråd med chefen för socialdepartementet att de åtgärder som föresläs ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

8.2.3.5          Psykologiskt försvar

Genom psykologiskt försvar skall vår försvarsvilja och motståndskraft mot främmande propaganda vid krigsfara och i krig byggas upp och vidmakthållas. Detta åstadkoms i fred genom den inneboende styrkan i vår demokrati med fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med fria massmedier.

Den 1 juli 1986 blir styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Psykologiskt försvar. SPF har till uppgift att leda och samordna planläggningen av rikets psykologiska försvar, att sprida kunskaper om säkerhetspolitiken och totalförsvaret samt atl främja och samordna andra myndigheters informalion inom dessa ämnesområden.

Vid beredskapstillslånd eller krig eller annars efter särskill beslul av regeringen har SPF lill uppgift alt bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och molståndsanda.

SPF anger i programplan för perioden 1986/87-1990/91 alt SPF:s krigsorganisation beräknas vara genomförd den 1 juli 1986. Personal rekryteras, grundutbildas och övas. En strävan är atl under perioden kunna hålla personalläget kvalitativt och kvantitativt oförändral. Övrig planläggning (lokaler, utrustning, transporter, samordning med andra myndigheter) ges

av SPF lägre prioritet än personalarbelel.

106

Informationstjänsten innebär för SPF:s del dels direkta beredskapsåt-     Prop. 1985/86: 100 gärder såsom samordning av och anvisningar för massmediaplanläggning     Bil. 6 och totalförsvarsinformationen i övrigt, dels säkerhetspolitisk informalion.

Den av SPF redovisade ulvecklingen enligt huvudalternativet framgår av följande sammanställning.

1986/87    1987/88    1988/89    1989/90    1990/91    Summa 1986/91
Utgift (tkr.)    5 121        5019       4969       4870       4772       24751

SPF finner alt ulan en väsentlig ökning av anslagen för SPF:s verksamhet Utöver huvudalternativet kommer de medel som står till förfogande under programplaneperioden inle alt räcka lill för all fullfölja de i instruktionen angivna uppgifterna.

Jag anser att den av SPF redovisade inriktningen för budgetåret 1986/87 är lämplig och vill särskilt understryka vikten av atl personalen i den nya krigsorganisationen ges kunskaper om sin roll och uppgift i en kris- eller krigssituation.

8.2.3.6 Ordning och säkerhet m.m.

Funktionen omfattar dels verksamhet som syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, dels vissa andra uppgifter. Polisen har i krig vissa uppgifter som har slark anknytning lill eller ingår i del militära försvaret. I prop. 1985/86:15 om polisens ställning i krig har föreslagits att stridsverksamhel fortfarande skall ankomma på polisen inom ramen för kuppförsvarel, men alt polisen i övrigl skall befrias från regelrätta strids-uppgifter.

För att polisen skall kunna sköta sina uppgifter i kuppförsvaret på elt effeklivt och ändamålsenligt sätt måsle försvarsulbildning ingå som en del i den ordinarie utbildningen.

Till funktionen Ordning och säkerhet m. m. har även förts handläggning av utlänningsärenden. Det är i första hand av administrativa skäl som utlänningsärenden har förts till denna funktion. Till funktionen har även förts åklagarmyndigheternas verksamhel.

Den I juli 1986 blir rikspolisstyrelsen ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Ordning och säkerhet m. m.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.

8.2.3.7 Domstolsväsende m. m.

Verksamheten inom funktionen bygger på förutsättningen atl rättsväsendet skall fungera efter samma grundprinciper i krig som i fred. Rättsväsendel måste även i krig fungera i enlighet med de krav som ställs i en rättsstat. Funktionen omfattar den dömande verksamhet som utövas vid allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Till funktionen har också förts verksamhel som har stark anknytning lill domstolarnas verksamhet.

Den samordning som krävs inom funktionen avser de administrativa             107

förutsättningarna för den verksamhet som avses bedrivas i krig, däremot     Prop. 1985/86: 100
inte innehållet i verksamheten dvs. rättstillämpningen.                Bil. 6

Den I juli 1986 blir domstolsverket ansvarig myndighet för funktionen Domstolsväsende m.m. med ansvar att samordna beredskapsförberedelserna inom funktionen.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.

8.2.3.8 Kriminalvård

Funktionen omfattar i krig straffverkställighet för personer som dömts till fängelsestraff Huvudmannaskapet för de allmänna häktena med undantag för Hall överförs i krig från kriminalvården till polisväsendet.

Kriminalvårdsverket svarar för all verksamhet inom funktionen. Den 1 juli 1986 blir kriminalvårdsstyrelsen ansvarig myndighet för funktionen Kriminalvård. I krig består kriminalvårdsverket av en central enhet, kriminalvårdsstyrelsen, och elt antal slutna anstalter som är direkt underställda den centrala enheten. Till dessa anstalter överförs de intagna som skall kvarhållas i krig.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.

8.2.3.9 Transporter

Verksamheten inom funktionen är inriktad på att tillgodose totalförsvarets behov av transporter. Funktionen kan delas in i delfunktionerna Järnvägstransporter, Landsvägstransporter, Vägar, Flyglransporter och Sjötransporter. Den 1 juli 1986 blir transportrådet ansvarig myndighet för funktionen Transporter och ansvarig för delfunktionen Landsvägslransporter medan statens järnvägar, vägverket, luftfartsverket och sjöfartsverket svarar för beredskapsplaneringen inom de övriga delfunktionerna.

När del gäller transporlsamordning skall enligt programplanen bl.a. metoder och underlag för beredskapsplanläggning och för drivmedelsransonering utvecklas.

För delfunktionen Järnvägstransporter inriktas enligt programplanen planeringen på bl. a. olika skyddsåtgärder och på fortsalt utbyggnad och anpassning av krigstelenätet för att säkerställa ledningsförmågan.

Inom delfunktionen Landsvägstransporter skall bl.a. en ulredning slutföras om sårbarheten hos daiorbaserade iransporlledningssystem hos transportförelag m. fl.

För delfunktionen Vägar skall bl.a. ske en fortsatt anskaffning av reservbromateriel.

Inom delfunktionen Flygtransporter skall enligt programplanen genomföras anläggningsarbete på bassystemet och materielanskaffning för flyg-och marksystem samt flygledning.

För delfunktionen Sjötransporter fortsätter planeringen av reservlossningsplatser.

Jag finner, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet,
att de ålgärder som föreslås i programplanen ger ullryck för en lämplig
inriktning av verksamheten.                                                                                 108

Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikalionsdepartemen-    Prop. 1985/86: 100 tet senare denna dag all förorda att för budgetåret 1986/87 för olika slag av     Bil. 6 invesleringar anslås 0,7 milj. kr. för delfunktionen Transportsamordning, 14,9 milj. kr. för delfunktionen Järnvägstransporter, 26,1 milj. kr. för delfunktionen Vägar, 12,9 milj. kr. för delfunktionen Flygtransporter och ca I milj. kr. för delfunktionen Sjötransporter.

8.2.3.10        Livsmedelsförsörjning m.m.

Funktionen omfattar befolkningens försörjning med livsmedel inkl. dricksvatten. Med livsmedelsförsörjning avses härvid all verksamhet från producent lill konsument. Till della kommer reglerings- och ransoneringsåtgärder i produktions- och konsumlionsleden. Den I juli 1986 blir statens jordbruksnämnd ansvarig myndighet för funktionen Livsmedelsförsörjning m.m.

Enligt programplanen avses bl.a. styrmedel och regleringssystem för insatsvaror lill jordbruket vidareutvecklas. Möjligheten atl inom landet producera bl. a. växtskyddsmedel samt maskiner och reservdelar för jordbruket skall klarläggas och i möjligaste mån förbättras. Undersökningar beträffande reservelkraft avses fortsätta.

Jag finner, efler samråd med chefen för jordbruksdepartementet, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Efter samråd med mig kommer chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag att förorda alt 9,2 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar anslås för en viss ulbyggnad av beredskapslagren av växtskyddsmedel samt för produktionsförberedelser, ransoneringsförberedelser samt ABC-skydd.

8.2.3.11        Energiförsörjning

Verksamheten inom funktionen syftar till att tillgodose samhällets behov av energi under kriser och i krig. Funktionen är uppdelad i delfunktionerna Bränslen och drivmedel saml Elenergi.

Den 1 juli 1986 blir statens energiverk (STEV) ansvarig myndighet för funktionen Energiförsörjning och samordnar de beredskapsåtgärder som är aktuella inom delta försörjningsområde, främsl lagring av importerade bränslen och drivmedel, förberedelser för regleringar och ransoneringar saml övergång lill inhemska energislag.

Delfunktionen Bränslen och drivmedel

Delfunktionen omfattar frågor om försörjningen med bränslen och drivmedel samt smörjmedel. STEV har delfunktionsansvar.

Enligt programplanen skall arbetet fortsätta med att klargöra behovet av
skydds- och reservanordningar i fråga om den kommunallekniska försörj
ningen m.m. Åtgärder för alt förbättra försörjningstryggheten på området
avses vidtas.       .                                                                         109

Under budgetåret sker dels utförsäljning av råolja, dieselbrännolja/lunn     Prop. 1985/86: 100
eldningsolja och koks dels inlagring av motorbensin.              Bil. 6

Efter samråd med mig kommer statsrådet Dahl senare denna dag att föreslå att, i avvaktan på ytterligare beslulsunderiag, elt närmare ställningstagande inle nu bör tas lill inriklningen av ålgärder belräffande skydds- och reservanordningar för kommunalteknisk försörjning m.m. Efter samråd med mig kommer statsrådet Dahl vidare senare denna dag att föreslå atl 1,4 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskl försvar anslås för industriella åtgärder och handlingsberedskap.

Delfunktionen Elenergi

Delfunktionen omfattar frågor om försörjningen med elektrisk energi. Statens vattenfallsverk har delfunktionsansvar.

Enligt programplanen skall bl. a. en fortsalt anpassning ske lill det ökade hotet för sabotage och överraskande angrepp.

Jag finner, efter samråd med statsrådet Dahl, all de ålgärder som föreslås i programplanen för funktionen Energiförsörjning ger ullryck för en lämplig inriklning av verksamheten.

8.2.3.12 Övrig varuförsörjning

Funktionen omfattar åtgärder för atl möjliggöra produklion och distribution av varor som är nödvändiga för befolkningens försörjning och samhällets funktion under kriser och i krig. Ansvaret för sådana åtgärder belräffande försörjningsområden som energi, livsmedel och läkemedel åvilar dock andra funktioner. Väsenlliga varugrupper inom funktionen är beklädnadsvaror, kemiska produkter samt metaller och verkstadsprodukter. ÖCB blir den 1 juli 1986 ansvarig myndighet för funktionen Övrig varuförsörjning.

Beklädnad m. m.

Enligt programplanen skall bl.a. genomföras förhandlingar med företagen om fleråriga beredskapslån.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1986/87 förorda en bemyndiganderam för beredskapslån om 20 milj. kr. Jag kommer vidare all beräkna 69,8 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskl försvar för olika slag av industriella åtgärder m. m.

Kemiska produkter

I programplanen framhålls att arbetet speciellt kommer atl inriktas på utredningar angående möjligheterna all finna andra beredskapsålgärder än lagring, främst ersättningsproduktion samt ökad handlingsberedskap.

Jag kommer i det följande atl för budgetåret 1986/87 förorda en bemyndi
ganderam för beredskapslån om 30 milj. kr. saml all ur den särskilda
medelsramen för ekonomiskt försvar beräkna 18,3 milj. kr. för lagring av    110

vissa fin- och specialkemikalier och 33,3 milj. kr. för industriella åtgärder    Prop. 1985/86: 100
och omslällningsåtgärder.                                                             Bil. 6

Metaller m. m.

Åtgärder för omställning till krisproduklion, framtagande och ulveckling av ersättningsprodukter samt främjande av svensk fredsfida produklion av försörjningsvikliga varor skall enligt programplanen ges stor vikt. Förslag lill handlingsprogram för att förbättra försörjningsberedskapen på elektronikområdel kommer alt läggas fram.

Jag kommer i det följande alt förorda atl för budgetåret 1986/87 ur den särskilda medelsramen för ekonomiskl försvar beräkna 12,5 milj. kr. för lagring av legeringsmelaller och 12,9 milj. kr. för industriella ålgärder och omslällningsåtgärder.

Jag finner atl de förslag fill åtgärder som föreslås för funkfionen Övrig varuförsörjning ger uttryck för en lämplig inriklning av verksamheten.

8.2.3.13           Utrikeshandel

Funktionen omfattar de åtgärder som är nödvändiga för atl upprätthålla den import och export som under kriser och i krig behövs för alt klara försvarsansträngningarna och befolkningens försörjning.

Den 1 juli 1986 blir kommerskollegium ansvarig myndighet för funktionen Utrikeshandel, vilken innefattar beredskapsåtgärder av främsl administrativ och planläggande karaktär.

Enligt programplanen kommer den grundläggande beredskapsplaneringen att ses över och hållas ä jour med verksamhetens ulveckling i övrigl.

Jag finner, efler samråd med statsrådet Hellström, atl de ålgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriklning av verksamheten. I det följande kommer jag all för funktionen Utrikeshandel beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighet med förslaget i programplanen.

8.2.3.14           Prisreglering

Funkfionen omfattar prisövervaknings- och prisregleringsålgärder inom näringsliv och handel (ej bank- och försäkringsväsende).

Den 1 juli 1986 blir statens pris- och kartellnämnd ansvarig myndighet för funktionen Prisreglering, vilken innefattar beredskapsåtgärder av främst adminislraliv och planläggande karaktär.

Enligt programplanen kommer den grundläggande beredskapsplaneringen atl fortsätta och hållas akluell.

Jag finner, efter samråd med statsrådet Johansson, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger ullryck för en lämplig inriklning av verksamheten. I det följande kommer jag att beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighet med förslaget i programplanen.

Ill

8.2.3.15                                                                       Arbetskraft         Prop. 1985/86: 100

Funktionen omfattar frågor om totalförsvarets försörjning med civil arbetskraft och vapenfria tjänstepliktiga.

Den 1 juli 1986 blir arbetsmarknadsstyrelsen ansvarig myndighet för funktionen Arbetskraft, vilken omfattar handlingsberedskap, arbetskraftsplanläggning och frivillig försvarsverksamhet. Nämnden för vapenfriul-bildning är programmyndighet för vapenfria tjänslepliktiga.

Enligt programplanen kommer åtgärderna all inriktas på all bl. a. fortlöpande planlägga och förbättra arbetskraftstillgången inom prioriterade sektorer samt alt utveckla metodiken för personalplanläggningen.

Jag tillstyrker förslagen och finner, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. I del följande kommer jag att för funktionen Arbetskraft beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighel med förslaget i programplanen. Jag räknar med alt frivilligverksamheten skall kunna bibehållas på en i huvudsak oförändrad nivå.

Efter samråd med mig kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag att föreslå atl antalet tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänslepliktiga skall uppgå till 650000.

8.2.3.16        Socialförsäkringar m. m.

Funktionen omfattar administrationen av socialförsäkringssystemet samt försäkringsdomslolarnas verksamhet.

Den 1 juli 1986 blir riksförsäkringsverket ansvarig myndighet för funktionen Socialförsäkring m.m., vilken innefattar beredskapsåtgärder av främst administrativ och planläggande karaktär.

Enligt programplanen kommer den grundläggande beredskapsplaneringen att inriktas på att fredstida socialförsäkringsförmåner — anpassade efler rådande förhållanden - i huvudsak skall bibehållas även under beredskap och krig.

I del följande kommer jag, efler samråd med chefen för socialdepartementet, all för funktionen Socialförsäkringar m. m. beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskl försvar i enlighel med förslaget i programplanen.

8.2.3.17        Övriga försäkringar

Funktionen omfattar annan försäkringsverksamhel än socialförsäkringar samt ersättning till befolkningen för krigsskador.

Den 1 juli 1986 blir försäkringsinspektionen ansvarig myndighet för funktionen Övriga försäkringar, vilken innefattar beredskapsåtgärder av främsl administrativ och planläggande karaktär vid försäkringsinspektionen, statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.

Enligt programplanen kommer beredskapsplanläggningen att inriktas på
löpande samordnings- och övervakningsuppgifter med speciell fokusering
på datorberoendet.                                                                          .. -

Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner jag att de åtgär-     Prop. 1985/86: 100 der som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av     Bil. 6 verksamheten.

8.2.3.18 Betalningsväsende m.m.

Funktionen omfattar penningmedelsförsörjning och betalningsförmedling under krig. Beträffande penningmedelsförsörjningen är målsättningen atl brist på sedlar och mynt inle skall uppstå i någon del av landel. Betalningsförmedlingen syftar lill atl ge statliga och kommunala myndigheter, krigsviktiga företag m.fl. möjlighet alt även under krigsförhållanden sköta betalningar ulan användning av kontanta medel.

I krig har riksbanken, bankinspektionen och postverket, framför alll postgirot, uppgifter inom funktionen. Inom den privata sektorn upprätthåller vissa banker verksamhel i egenskap av krigsvikliga företag.

Riksbanken har här såväl vad gäller de fredslida beredskapsförberedelserna som verksamheten i krig en samordnande roll inom funktionen. Den 1 juli 1986 blir riksbanken ansvarig myndighet för funktionen Betalningsväsende m.m. Genom atl riksbanken är elt riksdagens verk kan emellertid vissa formella svårigheter uppslå vid utövningen av rollen som funktions-ansvarig myndighet. Riksbanken leder och samordnar emellertid redan i dag bankförelagens beredskapsförberedelser och för samarbelel med bankerna har nyligen bildats en beredskapskommitté med ledamöter från riksbanken och bankerna.

Postverket svarar genom postgirot och postkontoren för betalningsförmedlingen under krig. Verket har också vissa uppgifter inom penningmedelsförsörjningen.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner jag att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

8.2.3.19        Skatte- och uppbördsväsende

Funktionen omfattar beskattning samt uppbörd av skatter, tullar och avgifter.

På central nivå har riksskatteverket och generaltullslyrelsen uppgifter inom funktionen. Den 1 juli 1986 blir riksskatteverket ansvarig myndighet för funktionen Skatte- och uppbördsväsende.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

8.2.3.20        Landskapsinformation

Funktionens verksamhet syftar till alt lillgodose totalförsvarets behov av kartor, flygbilder samt geodetiska och fotogrammelriska data. Vidare upprätthålls i krig viss faslighetsregistrering samt delar av fastighetsbildnings-och mätningsverksamhelen.

Den 1 juli 1986 blir lantmäteriverket ansvarig myndighet för funktionen
Landskapsinformation, vilken omfattar beredskapsplanläggning och sä-     113

8   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

kerhetsskydd samt ledning av och tillsyn över krigstryckningsorganisa-     Prop. 1985/86: 100
tionen.                                                                                            Bil. 6

Efler samråd med mig kommer chefen för bostadsdepartementet senare denna dag att föreslå att medel för försvarsberedskapen inom lantmäteriet anslås under elfte huvudtitelns anslag D 4. Försvarsberedskap.

8.2.3.21           Postbefordran

Funktionen Postbefordran omfattar befordran av brev och pakel m. m. I krig organiseras dessutom fältposl- och kurirposlverksamhel. Den 1 juli 1986 blir postverket anvarig myndighet för funktionen Postbefordran.

Enligt programplanen skall särskild uppmärksamhet ägnas åt tolalför-svarsulbildning och totalförsvarsinformalion. I det följande kommer jag, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, alt för funktionen Postbefordran beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighet med förslaget i programplanen.

8.2.3.22           Telekommunikationer

Funktionen Telekommunikationer omfattar de för totalförsvaret gemensamma telekommunikationsresurser som tillhandahålles genom televerkets försorg. Den 1 juli 1986 blir televerket ansvarig myndighet för funktionen Telekommunikationer.

Telekommunikationerna är av största betydelse för möjligheterna alt genomföra ell framgångsrikt försvar i krig. Tekniken på teleområdet har bl.a. genom digitaliseringen blivit alltmer komplicerad och har delvis medfört ökad sårbarhet. Dessa problem behandlas ingående i den perspektivsludie som televerket i september 1985 överlämnade fill 1984 års försvarskommitlé och till regeringen och som nu bereds som ett led i förberedelserna av 1987 års totalförsvarsbeslut.

Televerket har i sin verksamhetsplan för televerkets försvarsberedskap för budgetåren 1986/87-1990/91 redovisat förslag lill åtgärder för all förbättra beredskapen på telekommunikationsområdet inför krig. För budgetåret 1986/87 föreslås 12 milj. kr. för beredskapsålgärder avseende telenätet, förstärkning av lokaler, radio och televerkets ledning i krig.

Efler samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag all föreslå atl 12 milj. kr. anslås för beredskapsålgärder inom bl. a. telenätet.

8.2.3.23           Skolväsende

Verksamheten inom funktionen inriktas mot alt säkerställa alt skolans verksamhel - i första hand den obligatoriska - skall upprätthållas så långt möjligl i krigssituationer. Arbetsmarknadsutbildningens behov av resurser i krig beaklas.

Den 1 juli 1986 blir skolöverstyrelsen ansvarig myndighet för funktionen
Skolväsende. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsde
partementet och statsrådet Göransson.                                                             ' 14

8.2.3.24 Kyrklig verksamhet                                             Prop. 1985/86:100

Funktionen omfattar såväl svenska kyrkans som de fria trossamfundens        ' ' verksamhel. För svenska kyrkans verksamhet svarar både statliga och kyrkokommunala myndigheter. Svenska kyrkans krigsuppgifter överensstämmer i stort med fredsuppgiflerna.

För den del av svenska kyrkans verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter gäller förordningen (1977:55) om vissa slalliga myndigheters beredskap m.m. Förde kyrkliga kommunerna gäller lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap. Inom varje stift åligger del domkapitlet att följa tillämpningen av lagen. I samordningsfrågor skall domkapitlet samråda med länsstyrelsen.

Lagen om kyrklig beredskap gäller inte för de fria trossamfunden som dock genomför vissa beredskapsförberedelser på frivillig väg. Detta arbeie utgår bl.a. från en rekommendation av Svenska ekumeniska nämnden enligt vilken trossamfunden skall samverka i krig.

Den 1 juli 1986 blir överstyrelsen för civil beredskap ansvarig central myndighet för funktionen Kyrklig verksamhet.

I del följande kommer jag alt beräkna vissa medel för funktionen Kyrklig verksamhet.

8.3 Ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del

Anslagsfrågor för totalförsvarets civila del avseende budgetåret 1986/87 anmäls i dag av cheferna för berörda departement. Jag redovisar här en sammanställning av dessa anslag. För budgetåret 1986/87 beräknas sålunda ett totalt medelsbehov över statsbudgeten på ca 3 453,5 milj. kr. för verksamheten inom lolalförsvarels civila del. I driftkostnaderna inräknas räntekostnader och övriga kapitalkostnader för beredskapslagringen på ca 992 milj. kr. Den särskilda medelsramen för investeringar m.m. upptas med 224,7 milj. kr. Under försvarsdepartementets huvudtitel beräknas 1732 milj. kr.

Utöver här redovisade anslag bekostas viss verksamhet av de affärsdrivande verken och näringslivet.

115

Anslag budgetåret 1986/87 (I 000-tal kr)

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

Departe- Anslagsrubrik

ment,

littera

Investeringar m. m.

Varav

särskild

medelsram

Drift- 0           Totalt förvaltningskostnader'

Ju B 2   Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet

163 199

163 199

m. m.                                               -

Fö G I   Överstyrelsen för civil

32100

32 100

-

35 860

19120

19120

-

1820

-

9500

-

53 200

458000

458000

35000

35000

578 700

578 700

100000

100000

877

877

5415

5415

243 020

243 020

11060

beredskap: Förvaltnings
kostnader                                                -
G 2   Civil ledning och samordning                      35 860
G 3   Civilbefälhavama                              -
G 4   Signalskydd                                                   1820
G 5   Vissa skyddsrumsanläggningar                     9500
G 6   Vissa teleanordningar                                 53 200
H 1   Befolkningsskydd och rädd
ningstjänst
H 2   Anläggningar för fredsorga
nisationen                                                -
H 3   Skyddsrum                                      -
H 4   Reglering av prisstegringar                -
H 6   Identitetsbrickor                               -
I 1     Styrelsen för psykologiskt

försvar                                              -

J 1     Drift av beredskapslager                  -

146800

146800

5 923

5 923

4036

4036

-

85464

56099

56099

9200

35300

_

14900

1811

2071

-

700

-

12900

-

12 000

2475

3 185

73

73

117

117

525

525

2320

2 320

-

9200

231968

231968

150

150

J 2    Beredskapslagring och indus
triella åtgärder                                       146800
J 3    Överstyrelsen för civil bered
skap: Uppdragsverksamhet                     -
J 4    Täckande av förluster till
föjld av statliga bered
skapsgarantier m. m,                              -
S    E 1    Socialstyrelsen (del)

E 14 Statens    bakteriologiska   laboratorium:

Försvarsmedicinsk verksamhet          -

E 21 Beredskapslagring och utbildning m,m.

för hälso- och sjukvård i krig        85 464

E 22 Driftkostnader    för    beredskapslagring

m.m.                                                -

26100

14900 260 700

12900

710

K    B 9   Vägverket: Försvarsuppgifter     26100

D 4 Försvarsinvesteringar vid statens järnvä
gar                                                    14 900
E 1 Fariedsverksamhet (del)                260
E 5 Övrig verksamhet (del)                  700
F2 Beredskap för civil luftfart 12900
Hl Försvarsinvesteringar vid televerket 12000
Jl    Transportrådet (del)                      710

Fi Jo

D 13 Statens krigsförsäkringsnämnd m, m,

B I   Lantbruksstyrelsen (del)

B 2   Lantbruksnämnderna (del)

Cl    Statens jordbruksnämnd (del)

9200

9200

C4 Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring

C 5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

F I   Statens livsmedelsverk (del)

140

140

F 14 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård (del)

116

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Departe- Anslagsrubrik

Investe-

Varav

Drift- och

Totalt

ment.

ringar m. m.

särskild

förvalt-

littera

medelsram

ningskostnader

A    B 1    Arbetsmarknadsverkets förvaltnings
kostnader (del)                                      660
B 7   Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisa
tioner                                                          -
B 16 Nämnden för vapenfriutbildning          -
B 17 Vapenfria tjänstepliktiga                     -
Bo D 4   Lantmäteriet: Försvarsberedskap
I     E 19 Drift av beredskapslager              -
E 20 Beredskapslagring och industriella åtgär
der                                                       I 360
E 21 Särskilda kostnader för lagring av råolja

och flygdrivmedel                             -

E 22 Oljekrisnämnden                            -

C    EI   Länsstyrelsema m. m. (del)            -

Summa                                                411434

660

1360

224650

16500

17 160

7 323

7323

5 138

5138

115085

115085

3018

3018

669630

669630

172100

173 460

1

10

1 10

102990

102990

3042065

3453499

Inom förslagsanslagen H I, H 2 och H 3 ingår vissa investeringskostnader.

Den fortsatta ulvecklingen av de olika verksamheterna som lolalförsvarels civila delar omfattar anmäls dels i del följande under resp. anslag, dels av ansvarigt statsråd i vederbörande departements bilaga lill budgetpropositionen.

8.4 Övriga frågor 8.4.1 Motståndsutredningen

Regeringen bemyndigade den 18 september 1980 dåvarande chefen för försvarsdepartementet atl tillkalla en utredare med uppgift atl överväga och lämna förslag till uppgifter m. m. för ell svenskl icke-mililärt motstånd som komplement lill övriga lotalförsvarsålgärder. Utredningsdirektiven bygger på 1978 års försvarskommillés delbetänkande (SOU 1979:42) Vår säkerhetspolitik. Utredningen som antog namnet Moiståndsutredningen lämnade i februari 1984 sitt betänkande (SOU 1984:10) Kompletterande molslåndsformer.

8.4.1.1 Utredningens förslag

Utredningens grundtanke är alt det icke-militära motståndet skall utgöra etl komplement till traditionellt militärt försvar. Ulredningen föreslår all del icke-militära motståndet blir en medveten faktor i lolalförsvarsplane-ringen. Planeringen bör därvid uividgas till alt omfatta också det fall att delar av vårt land ockuperas av en främmande makt.

Utredningen har valt all inle precisera vilka åtgärder som kan komma ifråga för etl svenskl icke-mililärt motstånd utan pekar på alt ansvaret för vissa icke-militära motslåndsåtgärder redan nu ligger på våra totalförsvars-myndigheter. Exempel härpå är planering rörande undanförsel och förslö-

117

ring. Utredningen konstaterar därtor att någon ny organisation inte behö-     Prop. 1985/86: 100
ver byggas upp.                                                            Bil. 6

Genom svårigheterna att planera för det oförutsedda måste del ickemilitära motståndet lill slor del improviseras. Detta medför sannolikt en fördröjning av verksamheten, vilkel dock får anses som en mindre nackdel i jämförelse med de allvarliga olägenheter som torde uppslå om en sådan organiserad verksamhet avslöjas i fredslid. Utredningen anser därför att statsmakterna inte bör ange vilka meloder som bör användas inom del icke-militära motståndet.

I fråga om behovet av sekretess anser utredningen alt i alla sammanhang bör sekretessen kring en verksamhet vara så liten som möjligt. Den krigsavhållande funktionen förutsätter givelvis att motståndet är känt för en eventuell angripare så atl han väger in del på sin "kostnadssida".

Ulredningen föreslår alt en särskild delegation för icke-mililärt motstånd inrättas under regeringen och all den bör verka i anslulning till försvarsdepartementet och dess enhet för civilt totalförsvar. Delegationen bör innehålla företrädare för de viktigaste funktionerna inom det icke-militära motståndet. Härvid bör de olika lolalförsvarsgrenarna vara representerade. Dessulom bör det militära försvarel, folkrörelserna och den samhällsvetenskapliga forskningen vara representerad i delegationen. Enligt utredningen bör delegationens viktigaste uppgift vara att hålla tanken på del icke-militära motståndet levande inom totalförsvarsplaneringen och atl främja dess ulveckling. Delegationen skall inte fatta för myndigheterna bindande beslul utan vara ell forum för överläggningar i frågor om del icke-militära motståndet.

8.4.1.2 Remissinstanserna

Remissinstanserna uttrycker genomgående tillfredsställelse över att tidigare obelysta men för totalförsvaret vikliga frågor nu lagils upp till behandling. En bred remissopinion ställer sig bakom den s. k. komplemenllanken och konstaterar att folkrörelserna och kyrkorna i en krissituation kommer att spela en viktig roll som opinionsbildande och opinionsförmedlande organ. Många remissinstanser framhåller emellertid del olämpliga i all som utredningen föreslår låta begreppet icke-mililärt motstånd omfatta både väpnad och icke-väpnad kamp.

Flertalet remissinstanser framhåller dock alt någon mer omfattande
planering vare sig bör eller kan genomföras redan i fredsfid. De flesta
remissinstanserna ställer sig dock positiva till förslaget att låta del icke-mi
litära motståndet vara en medveten faktor i tolalförsvarsplaneringen och
atl den också bör ta hänsyn till elt eventuellt ockupationslillslånd. Överbe
fälhavaren ställer sig starkt kritisk lill förslaget atl integrera del icke-mili
tära motståndet i totalförsvarsmyndigheternas planering genom all de
kompletterande motståndsformerna bl.a. av sekretess- och säkerhetsskäl
måste drivas vid sidan av myndigheternas ordinarie verksamhel saml i
former som inte har ett konventionellt mönster. Såväl civilförsvarsstyret-
sen som överstyrelsen för ekonomiskt försvar pekar på risken atl begrep
pen civilförsvar och civilmotstånd kan komma att sammanblandas om        118

frågan om civilmolstånd skall beaktas i den egna myndighetens långsikliga    Prop. 1985/86: 100 planering. Vad gäller behovel av sekretess accepterar remissinstanserna    Bil. 6 alt vissa moment i en försvarsverksamhet av naturliga skäl måste hemlighållas. Opinionen är dock splittrad i fråga om graden av sekretess.

I fråga om inrättandet av en särskild delegation är remissopinionen också splittrad. Ell antal remissinstanser, däribland Landsorganisationen i Sverige, Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets ungdomsförbund, Sveriges kristna socialdemokraters förbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och Hemvärnsbefälets riksförbund, tillstyrker förslaget. Några remissinstanser, däribland överbefälhavaren, civilförsvarssiyrelsen och riksnämnden för kommunal beredskap, avstyrker förslaget.

8.4.1.3 Föredragandens överväganden

Jag delar utredningens inställning och remissinstansernas uppfattning all varje ålgärd som är ägnad atl öka vår vilja och förmåga lill motstånd i alla lägen är angelägen. Del icke-militära motståndet måsle därför ses som en del av vårt totalförsvar och ha samma målsättning, dvs. verka krigsavhållande. Jag anser alt redan i dag beaktas mycket av del som utredningen betecknar som icke-militärt motstånd av lolalförsvarsmyndighelerna. Exempel härpå är de förberedelser som vidtas för undanförsel och förstöring.

Utredningen pekar på all del icke-militära motståndet skall ses som etl uttryck för vår vilja alt till det yttersta värna om svenska folkels frihet saml genom aktivt motstånd mol en ockupant skapa svårigheter för denne. Enligt ulredningen bör därför totalförsvarsmyndigheterna i sina beredskapsförberedelser också undersöka vad som kan göras under etl eventuellt ockupationslillslånd. Jag delar den uppfattningen och anser atl del svenska samhället med sin fasla förankring i stora folkrörelser har särskill goda betingelser för alt kunna utveckla en belydande, samlad motståndskraft mot en inkräktare. Om en del av vårt land tillfälligt skulle ockuperas av främmande makt är del viktigt atl folkrörelserna fullföljer sina uppgifter som bärare av vårt kulturella arv. Härigenom kan folkrörelserna och även kyrkorna göra en insats för atl underlätta för befolkningen att bevara sin nationella identitet. Jag anser emellertid, med hänsyn till att det inte i någon slörre omfattning går atl planera för det oförutsedda, all dessa förberedelser inte får drivas för långt, utan planeringen skall ses som ell uttryck för all det svenska folket aldrig ger upp och atl fredslida information och ulbildning också innebär atl en presumtiv angripare får kännedom om alt ett massivt svenskt motstånd är all vänta. Delta förutsätter emellertid alt myndigheter och allmänhet redan i fr;;dslid beaktar dessa frågor. Härav följer således all myckel av denna informalion måste vara öppen.

Det kan konstateras atl frågor om icke-mililärt motstånd behandlats av olika försvarsulredningar under 1970-talel och även riksdagen (FöU 1971:9, rskr 140, FöU 1972:17, rskr 231) har som sin mening uttalat atl del icke-militära motståndet endast kan betraktas som etl komplement lill militärt försvar. Jag delar denna uppfattning.

Jag ansluter mig till utredningens förslag om inrättande av en särskild
delegation. Jag anser liksom ulredningen alt delegalionen bör fungera som 119

ett diskussionsforum med uppgift att vara idéskapande och stimulera till Prop. 1985/86: 100 fortsatt forskningsarbete i ämnet. Delegalionen skall därför inte fatta några Bil. 6 för myndigheterna bindande beslul. 1 delegationen bör bl. a. berörda civila lotalförsvarsmyndigheler, folkrörelserna, kyrkorna, universiteten och försvarsmakten ingå. Jag förordar atl en delegation inrättas under budgetåret 1986/87. Jag har beräknat vissa kostnader för verksamheten under anslaget A2. Vissa nämnder m.m. inom totalförsvaret.

8.4.2 Beredskapslagringsutredningen

Regeringen bemyndigade den 30 juni 1982 chefen för dåvarande handelsdepartemenlel att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda vissa frågor om beredskaps- och fredskrislagring utanför oljeområdet med utgångspunkl i förutsättningen att lagringen i ökad omfattning bör ske i näringslivets regi. Utredningen, som antog namnet beredskapslagringsutredningen (BLU) lämnade ijanuari 1985 betänkandet (Ds Fö 1985:1) Krislagring i samverkan med näringslivet.

8.4.2.1 Utredningens förslag

De förslag och rekommendationer som BLU för fram på grundval av sina överväganden innebär i korthet följande.

Ansvar och uppgifter i fråga om beredskaps- och fredskrislagring bör i ökande omfattning föras över från staten fill näringslivet. För detta lalar såväl beredskapsmässiga som ekonomiska skäl.

Beredskapslagringen utanför oljeområdet bör även i fortsättningen bekostas av staten med medel över statsbudgeten. Enskilda förelag som medverkar bör dock kunna tänkas även åtaga sig vissa kostnader härför.

En fortsatt fredskrislagring av ungefär nuvarande omfatlning bör också bekostas av staten. Om lagringen väsentligt utvidgas bör det övervägas atl låta näringslivet bestrida kostnaderna för den genom avgifter eller lagrings-ålägganden. Det är i övriga fall rimligt atl berörda förelag bidrar lill kostnaderna för fredskrislagringen.

I syfte atl uppnå lägsta möjliga kostnader för beredskaps- och fredskrislagringen bör staten genom anbudsförfarande upphandla lagringsljänster från enskilda och slalliga tillverkningsföretag, grossistföretag, spedilions-företag, eventuellt särskill bildade lagringsförelag och även myndigheter som ombesörjer lagring - huvudsakligen ÖEF.

Lagring av främst råvaror som form för försörjningsberedskap bör i ökande utsträckning kompletteras eller ersättas med åtgärder för alt tillgodose behoven av viktiga färdigprodukter genom samordnade förberedelser för en krisproduklion. ÖEF bör praktiskt pröva och utveckla en modell för all genom anbudsförfarande upphandla produklionsålaganden från enskilda företag.

Näringslivels medverkan i beredskaps- och fredskrislagring bör så långt som möjligl vara frivillig.

Informationen om krisrisker och beredskapsbehov från ÖEF lill närings
livet bör intensifieras och systematiseras för all förelagen mera skall          120

beakta beredskapskraven i sin normala verksamhet och bli mera benägna     Prop. 1985/86: 100
att göra beredskapsålaganden.                                         Bil. 6

Samarbetsorgan, där företrädare för berörda förelag och branschorganisationer har ansvar för sammansättning och fortlöpande anpassning av i försia hand fredskrislager, bör prövas av ÖEF.

Försäljning av vad som kan kallas "lagerräller" bör också kunna prövas som elt sätt alt låta enskilda förelag påverka framför allt fredskrislagrens utformning och användning och även bidra lill alt bekosta lagringen.

Medverkan från enskilda förelag i beredskaps- och fredskrislagring bör i försia hand regleras i avtal mellan staten (ÖEF) och företagen. Nu förekommande former av lagrings- och/eller omsättningsavtal bör kunna användas. Tillämpningen av avtalen bör dock innebära mera strikta krav på alt lagren alltid skall hållas på avtalad nivå och atl kontrollen av lagren utvidgas och effektiviseras.

Om tvingande föreskrifterom näringslivets medverkan i och bekostande av en eventuell, väsenlligl utvidgad fredskrislagring anses nödvändiga bör valet av form härför - lagringsåläggande eller avgiftsskyldighet - bli beroende av hur omfattande systemet blir. Om del begränsas lill enstaka varor och produkter, som hanteras av etl fåtal förelag, kan lagringsåläggande vara lämpligast. Om del berör ett slort antal varor och produkter och/eller förelag kan avgiflsskyldighet vara all föredra. Etl avgiftssystem kan byggas upp på grundval av redan tillämpade förfaranden för punktskatter m. m.

Statlig lagringsverksamhet bör lills vidare behållas inom ÖEF. Härvid bör dock ÖEF ägna väsentlig uppmärksamhet åt atl genom utveckhng av systemen för programplanering, medelsfördelning, kostnadsredovisning och inlerndebilering så långt som möjligt särskilja lagringen från den övriga verksamheten.

Ett fristående statligt lagringsförelag skulle kunna erbjuda fördelar när del gäller alt renodla och koncentrera ÖEF:s ansvar och uppgifter lill programverksamhet och alt ge ökade incitament lill en effekliv lagringsverksamhet som kan medföra besparingar. Det kan även ge möjligheter atl finansiera lagringen vid sidan av statsbudgeten. ÖEF strävar emellertid nu efler all minska omfallningen och betydelsen av den egna lagringsverksamheten. Dessa strävanden bör drivas vidare mot en mera bestämd form för de alternativa åigärderna innan slutlig ställning tas till en så genomgripande förändring som atl bilda elt frislående lagringsföretag.

Kostnaderna för ÖEF kan komma alt öka i vissa avseenden om utredningens förslag och rekommendationer tillämpas. Kostnadsökningarna bör dock kunna täckas genom omfördelning av medel från områden där verksamheten minskar eller besparingar i övrigl kan uppnås genom effektivisering av verksamheten.

De samhällsekonomiska effekterna av att uppgifter för beredskaps- och fredskrislagring och andra beredskapsåtgärder överläs av näringslivet har utredningen inte funnit vara möjliga atl bedöma. Väsenlliga vinster bör dock kunna erhållas genom alt försörjningsberedskapen kan höjas.

121

8.4.2.2 Remissinstanserna                                               Prop. 1985/86:100

Remissinstanserna är i huvudsak positiva eller har ingen erinran mot BLU:s förslag i stort. En vanlig invändning av allmän natur är emellertid att förslagen är otillräckligt konkretiserade och alt kostnadsuppskattningar saknas.

BLU:s förslag om ökad samverkan mellan stat och näringsliv i försörjningsberedskaps- och lagringsfrågor tillstyrks allmänl. Främsl BLU:s förslag om s. k. lagerrätter anses allmänt vara alltför teoretiskt.

ÖEF framhåller alt de av BLU:s förslag som är utvecklingsbara bör ses som komplement till det ålgärdsbatteri som finns i dag. ÖEF, socialstyrelsen och jordbruksnämnden betonar alt BLU:s förslag bör anses till-lämpliga även utanför ÖEF:s ansvarsområde.

När det gäWer finansieringen av fredskrislager anför remissinstanserna bl.a. följande.

ÖEF tillstyrker BLU:s förslag att näringslivet bör delta i finansieringen av ett väsentligt utökat fredskrislager och beklagar alt BLU inte fört analysen längre. Frågan om ekonomiska incitament för ökad lagring bör enligt ÖEF studeras vidare om en ökad lagring skulle aktualiseras. ÖEF erinrar vidare om atl 1984 års försvarskommitlé har i uppdrag att utreda fredskrislagerfrågan.

Kooperativa Förbundet kan länka sig något ökat näringslivsansvar vid en väsentligt ökad lagring men är negativt till slörre insalser. Näringslivet i övrigt är allmänt sell av uppfattningen att staten primärt bör ha ansvar för fredskrislagringen, främst på grund av de många andra aspekter som staten har all beakta i frågan än de rent affärsmässiga. Svensk industriförening menar emellertid all en finansiering via skattetekniska ålgärder (avdragsrätt) är tänkbar. Enligt Sveriges industriförbund bör finansieringsfrågan kunna behandlas från fall till fall varvid de gemensamma intressena stat och näringsliv får klaras ut. Jernkonloret instämmer i atl beredskaps- och fredskrislagring i ökande omfattning bör kunna föras över från staten lill näringslivet.

När det gäller frågan om en utökad fredskrislagring skulle åstadkommas genom avgifter eller lagringsåläggande anser riksskatteverket alt en avgift skulle bli alltför krånglig atl administrera och att del allernalivel därför inte bör väljas.

De handelspolitiska problemen som sammanhänger med en avgift tas upp av kommerskollegium och Sveriges kemiska industrikontor. KK delar BLU:s åsikt att en avgift inte får medföra diskriminering av utländska leverantörer. Kemikonloret menar att problemet är det motsatta. Om endasl en importerad råvara avgiftsbeläggs kommer nämligen svenska producenter som vidareförädlar råvaror i en ogynnsam posifion jämfört med utländska leverantörer av de förädlade produkterna. Avgiftsbeläggning borde därför ske även för sådana varor. Svårigheterna atl "fånga upp" dessa talar emot alternativet avgift.

122

Industriförbundet och Sveriges kemiska industrikontor ifrågasätter båda värdet av fredskrislager. Detta gäller särskill om hänsyn las lill kostnaderna för denna lagring. Industriförbundet menar atl erfarenhelerna tyder på att bristsituationer ofta blir kortvariga och att näringslivet självt genom egna åtgärder i regel förmått möta sådana situationer.

8.4.2.3 Föredragandens överväganden                               Prop. 1985/86:100

Bil   6

Jag anser atl BLU har genomfört en värdefull genomgång av de synpunkter som kan läggas på näringslivels medverkan i lagring för kriser. Jag vill liksom BLU betona all beredskapslagring är en väg att tillgodose försörjningsberedskapens krav. Den kompletterar andra meloder som normall är alt föredra framför beredskapslagring. Jag vill särskilt nämna åtgärder för att höja handlingsberedskapen hos näringsliv och myndigheter, upprätthållande av försörjningsviktig produktionskapacitet, framtagande av ersällningsvaror (substitut) och förberedande av omställningar.

Enligt min mening förtjänar flera av BLU:s förslag alt utvecklas och prövas vidare. Detta bör ankomma på ÖEF, och från den 1 juli 1986, överstyrelsen för civil beredskap.

När del gäller förslagen rörande finansieringen av fredskrislagringen vill jag emellertid särskilt framhålla all jag delar BLU:s åsikt atl näringslivet bör delta i finansieringen av fredskrislagringen.

Jag finner inle skäl alt nu ta ställning lill hur denna finansiering bör ske. Jag vill i detta sammanhang anmäla alt frågan om fredskrislagring övervägs av 1984 års försvarskommitlé.

8.5 Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.       godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av totalför
svarets civila delar och fredsräddningsljänsten som jag har angett i
det föregående,

2. för budgetåret 1986/87 fastställa utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhel utom skyddsrum lill 493000000 kr. och utgiftsramen för skyddsrum lill 578700000 kr., båda i prislägel februari 1985,

3. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1986/87 justera utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex samt utgiftsramen för skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

4. bemyndiga regeringen alt justera lämnade beställningsbemyndiganden med hänsyn lill prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5. bemyndiga regeringen alt justera utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhel utom skyddsrum för budgetåret 1986/87 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1985/86,

6. bemyndiga regeringen all under budgetåret 1986/87 medge
överskridande av utgiftsramarna för statens räddningsverks verk
samhel samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om del be
hövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Jag hemsläller vidare atl regeringen bereder riksdagen tillfälle all

1. ta del av vad jag har anfört om civilförsvaret under budgelårel

1984/85,

123

2. ta del av vad jag har anfört om icke-mililärt motstånd, Prop. 1985/86: 100

3. tadel av vadjag har anfört om beredskapslagring i näringslivels     Bil. 6 regi samt

4. ta del av vad jag har anfört om ekonomiska resurser för totalförsvarets civila delar.

Jag kommer i del följande att redovisa de beräknade medelsbehoven under varje anslag.

124

9. Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

125

Fjärde huvudtiteln

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

A. Försvarsdepartementet m. m.

A 1. Försvarsdepartementet

1984/85 Ulgift       27394658

1985/86 Anslag     30200000

1986/87 Förslag    32350000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

1985/86

Beräknad

ändring

1986/87

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav

personalkostnader Lokalkostnader Till regeringens disposition

1,5

143

1-2 296

30054

26534

■¥ 720

146

-   146

0

-1-1000

30200

+2150

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag anslaget   till 32350000kr. Vid min bedömning av försvarsdepartementets medelsbehov harjag lagil hänsyn till den reducering av anslaget som en tillämpning av huvudförslaget medför. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsdepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 32350000 kr.

A 2. Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret

1984/85 Utgift

6977000

1985/86 Anslag

6625000

1986/87 Förslag

7065000

Från anslaget täcks utgifter för bl.a. totalförsvarets chefsnämnd och delegationen för eflerforskningsbyråns verksamhel.

Från anslaget ulgår vidare bidrag lill Centralförbundet Folk och Försvar och lill Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum saml till Svenska röda korset.

126

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Nämnden

Föredraganden

Anslag

1.    Totalförsvarets
chefsnämnd

2. Övriga nämnder

415 660

-    7 -245

-115 -H65

Bidrag till

3. Centralförbundet
Folk och Försvar

4. Stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum

5. Svenska röda korset

2 100

3050 400

-252

-H250 + 20

4-150

-220 -F 20

Medelsbehov

6625

-1-760

-1-440

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

/. Nämnder

Pris- och löneomräkningen samt vissa volymförändringar inom nämnderna medför atl koslnaderna ökar med 238000 kr.

2. Bidrag

Centralförbundet Folk och Försvar, Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum och Svenska röda korset begär sammanlagt 522000 kr. mer i bidrag för verksamheten.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgelår lill 7065000 kr. Riksnämndens för kommunal beredskap liksom del av totalförsvarets chefsnämnds verksamhet skall fr.o.m. den I juli 1986 budgeteras inom de civila delarna av totalförsvaret. Jag har minskat anslaget i enlighet härmed. I samråd med statsrådet Dahl föreslår jag att oljekrisnämnden förs över till tolfte huvudtiteln. Jag har minskal anslaget i enlighet med detla förslag.

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum har begärt att bidraget förs upp som etl särskilt anslag på statsbudgeten i stället för som en anslagspost inom nuvarande anslag. Jag förordar alt nuvarande form för att för riksdagen redovisa bidragets storlek behålls. Att föra upp ett särskilt anslag på statsbudgeten för ändamålet innebär enligt min mening en onödig administrativ omföring. Jag har vidare vid min beräkning av bidraget förutsatt att en ökad avgiftsfinansiering skall vara möjlig av kostnaderna för administration samt stiftelsens egen konferens- och kursverksamhet. För den under avsnitt 8.4.1 föreslagna delegationen för icke-militärt motstånd har jag vidare beräknat vissa kostnader.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till   Vissa nämnder m.m. inom totalförsvaret för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7065000 kr.

127

A T    IT*      •                                                            Prop. 1985/86: 100

A 3. Utrednmgar m. m.                                     n\ f.

1984/85 Utgift

7070610

1985/86 Anslag

8200000

1986/87 Förslag

8200000

Reservation          2 051049

Med hänsyn till den beräknade omfatlningen av utredningsverksamheten bör anslaget för näsla budgetår uppgå till 8,2 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Utredningar tn. m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 8200000 kr.

A4. Extrautgifter

1984/85 Utgift       758085        Reservation           188432

1985/86 Anslag      535000

1986/87 Förslag     595000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 595000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 595000 kr.

128

B. Arméförband

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. B I. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Materielanskaffning B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Bl. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

5905 755237 5592000000 6057000000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel, utbildning till och av fast anställd personal m.fl. saml grundutbildning och repetilionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för armén

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare

220

277

220

285

Grundutbildning av värnpliktiga Antal man

37 100

38000

37 500

37 300

Antal tjänstgöringsdagar (lOOO-taldagar) Repetilionsutbildning Antal man

9547 85 230

9750 71 150

9 662 79350

9620 86 600

Antal tjänstgöringsdagar (lOOO-tal dagar)

1244

1085

1 175

1232

9   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

129

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Prop. 1985/86: 100

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Bil. 6

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för Föredra-

armén

ganden

Arméförband:

Allmän ledning och för-

bandsverksamhet

1526000

1689055

1599400

3 422400

1800300

Operativ och krigsorga-

nisatorisk verksamhet

267000

285400

299600

127600

327600

Utbildning till och av

fast anställd personal

m.fl.

401 000

472200

444100

275 100

525 100

Grundutbildning av

vämpliktiga

2 131000

2563 500

2 326200

1 477 100

2452100

Repetitionsutbildning

740000

743 250

785 500

688 800

808 800

Allmän ledning och för-

bandsverksamhet för

delprogrammet Hem-

värnet

135000

152 350

137200

83100

143 100

Kostnader

5 200000

5905755

5 592000

6074 100

6057000

Tillkommer/avgår:

Överplanering, reser-

ver m. m.

—

-

-

50000

-

Medgiven prisreglering

643 500

-

-

-

-

Medelsbehov

5 843 500

5 905 755

5 592000

6124 100

6057000

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86      1986/87

Planerat    Utfall

Planerat    Chefen      Föredra-
för         ganden'

armén

Militär personal Civil personal'

9947 7 930

17 877

9703 7787*

17 262

9686 7 684

17370

9754 7216

16970

97794 7 598 17377

' Beräkningen utgår från överbefälhavarens programplan.

Inkl. yrkesofficersaspiranter och frivilligt tjänstgörande personal.

' Varav ca 100 personår för friviUigt tjänstgörande personal.

■• Varav 700 personår för yrkesofficersaspiranter och ca 100 personår för frivilligt

tjänstgörande personal.

Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare. ''Härtill kommer 285 personår för lönebidragsanställda och 6 personår för beredskapsarbetare.

Budgelårel 1986/87 Chefen för armén

Förbandsproduklionen skall säkerställas i enlighet med mililärbefälhavar-nas förbandsomsätlningsplaner. All verksamhet inriktas på att skapa och vidmakthålla krigsförband med god anda och disciplin. Den skall bedrivas så all de ökade kraven på insats- och mobiliseringsberedskap samt miljöutbildning kan uppfyllas.

130

A. Pris- och löneomräkning                                              Prop. 1985/86: 100

Bil   6

Pris- och löneomräkningen innebär all koslnaderna ökar med 320,9

milj.kr.

B. Budgetlekniska förändringar

Budgettekniska förändringar föreslås som syfiar till att skapa bättre överensstämmelse mellan budgetering och redovisning. Förändringarna innebär främsl alt samlliga personalkoslnader budgeteras på primäruppdragei Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Som en följd av en decentralisering av mark- och byggnadsverksamheten till lägre regional och lokal nivå har vissa koslnader för fastighetsförvaltning, som hiuills har budgeterats inom huvudproduktionsområdel Anskaffning av anläggningar, budgeterats under primäruppdragei Allmän ledning och förbandsverksamhet.

C. Uppgiftsförändringar

Inom den ram som överbefälhavaren har anvisai för huvudprogrammet Arméförband har chefen för armén planerat vissa uppgiftsförändringar och därav följande kostnadsförändringar enligt följande.

1. Utökad arméflygverksamhel (H- 12 milj. kr.).

2. Lokal anskaffning av standardfordon (-f 29,5 milj. kr.).

3. Kostnader i samband med renoveringar av stridsfordon (-t- 23 milj. kr.).

4. Övriga verksamhetsförändringar, bl.a. höjda beredskapskrav, ökat antal yrkesofficersaspiranter och övningsberoende koslnader (-1- 52,9 milj. kr.).

5. Ralionaliseringar (- 44,1 milj.kr.).

Utom den ram som överbefälhavaren har anvisai för huvudprogrammet Arméförband har chefen för armén på s. k. tilläggsrad planerat ålgärder som ökar kostnaderna med totalt 50 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande m. m.

Överbefälhavaren har föreslagit ålgärder på filläggsrad som ökar kostnaderna, ulöver chefens för armén tilläggsyrkande med 87 milj.kr. Han har vidare anmält atl ett arbete pågår att sammanställa de minimikrav som bör ställas på den ekonomiska informationen i budgeten.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa lill vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta chefens för armén förslag lill uppgifter under
budgetåret 1986/87. Vid min beräkning av kostnader för primäruppdragen 131

och medelsbehov för anslaget harjag utgått från chefens för armén beräk-     Prop. 1985/86: 100
ning, utan tilläggsrad.                                                     Bil. 6

Belräffande chefens för armén förslag om budgetlekniska förändringar i syfte atl skapa bättre överensstämmelse mellan budgetering och redovisning vill jag anföra all jag bejakar syftet att åstadkomma en sådan överensstämmelse. Den av chefen för armén föreslagna förändringen som innebär alt samtliga personalkostnader budgeteras på primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet bör emellertid prövas efter del atl överbefälhavarens pågående arbeie med att sammanställa de minimikrav som bör ställas på den ekonomiska informationen i budgeten, har avslutals. Jag har därför inle i min beräkning av kostnader för primäruppdragen godtagit förslagen i den delen.

Min beräkning av del lotala medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 6057000000 kr.

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

1984/85 Utgift 1320752468

1985/86 Anslag       1260858000 1986/87 Förslag      1687000000

Verksamheten under anslaget omfattar materielunderhåll - utom sådant underhåll som är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden - samt anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelslilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1985 5460956736 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndigande om 533,6 milj.kr. och anvisat ett anslag av 1260858000kr. Härutöver har tilldelals 1721,6 milj. kr. i beställningsbemyndiganden på tilläggsbudget (prop. 1985/86:25, FöU 4, rskr 49). Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (5460956736 -I- 533600000 -I-1721600000-1260858 000) 6455 298 736 kr.

132

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdragm. m.

1985/86

1986/87

Chefen för

armén

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Arméförband:

Centralt vidtaget

materielunderhåll

m. m. för delpro-

grammen l.I-1.99

46600

120700

68500

73 700

68 500

68500

Arméförband:

Centralt vidtagen

materielanskaffning

m.m. (inkl. sjuk-

vårdsmateriel) för

delprogrammen I. I -

1.99

2 396800

2 330300

1089300

2050000

964 300

2061000

Kostnader

2443400

2451300

1 157800

2 123 700

1032800

2129500

Prisreglering

-HII800

-

-h 275 500

-

-1-249200

—

Justering på

grund av

- betalnings-

förskjutningar

-

-784000

-

-142500

-

-142500

- inkomster

-300000

-300000

-300000

-300000

-300000

-300000

Omräkning från pris-

läge feb. 85 till feb. 84

-

-106442

-

-

-

_

Medelsbehov

-

1260858

-

1681200'

-

1687000

Bemyndigandebehov

2255 200

-

I 133 300

-

982000

-

' Härutöver begärs 45 milj. kr. för förbättringar av pansarvärnssystemet.

Budgelårel 1986/87

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 1 681,2 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 1 133,3 milj. kr. inhämtas. Därutöver begär chefen för armén 45 milj.kr. till pansarvärnsfunktionen utöver den medelsram som överbefälhavaren har tilldelat armén.

Under budgetåret kommer pansarvärnssystemet att förstärkas genom beställning av bl.a. hårdmålsammunition lill artilleriet och fortsaita renoverings- och modtfieringsåtgärder för stridsvagn 103. Den övriga eldkraften förbättras genom anskaffning av ny 12 cm granalkastarammunition och viss artilleriammunilion. En försia beslällning är planerad för heltäckande ABC-skydd för soldater.

Fördelningen på funktioner (molsvarande) av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgelårel 1986/87 saml vilka viktigare objeki som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1985; 1000-lal kr.).

133

Primämppdrag

Bemyndigande

Prop. 1985/86: 100

Funktion/objekt (motsvarande)

Bil. 6

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Pansarvärn

4900

Luftvärn

3 700

Övrig cidkraft

6300

Rörlighet

45 200

Underrättelsetjänst och telekrigföring

-

Ledning och samband

1300

Skydd

1800

Intendenturmateriel

-

Övrigt

5 300

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

(inkl. sjukvårdsmateriel)

Pansarvärn

75400

Viktigare objekt:          Hårdmålsammunition till artilleriet

Luftvärn

13 800

Övrig eldkraft

508 800

Viktigare objekt:          Ny granatkaslarammunition

Ammunition till automatkarbin

Röriighet

21600

Underrättelsetjänst och telekrigföring

1800

Ledning och samband

97100

Skydd

133 400

Viktigare objekt:          Skyddshandskar

Maskeringsnäl

Intendenturmateriel

109600

Sjukvårdsmateriel

67 700

Övrigt

60 100

Därutöver har bemyndiganden om 275,5 milj.kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar godtar överbefälhavaren den av försvarels materielverk föreslagna överföringen av kostnaderna för informationssystemet DELTA/A till anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen och föreslår all anslaget förs upp med I 683,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatia utveckling. Vid min beräkning av anslagsbeloppel harjag förutsatt en överföring av 2,5 milj. kr. från anslaget F4. Försvarels materielverk.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (6455298736-f 982000000 -1687000000) 5750298736 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 bhr därmed ca 5700 milj.kr.

134

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning fill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen all

1.   bemyndiga regeringen att medge alt beställningar av materiel m.m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 982000000 kr.,

2.   lill Arméförband: Materielanskaffning för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 687000000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

496834932 444200000 249500000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunilionsförråd för armén saml markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfäll m. m.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Chefen för

Före-

armén

draganden

Arméförband:

Markanskaffning för delpro-

grammen

Lokalförsvarsförband

300

300

300

Gemensamma produktions-

resurser

5 500

2 200

2 200

Nybyggnad m. m. för delpro-

grammet

Gemensamma produktions-

resurser

362900

224900

219900

Centralt beslutade ombygg-

nads- och underhållsåtgär-

der för delprogrammet

Gemensamma produktions-

resurser

132400

79600

75 100

Summa

Utrednings- och projekte-

ringskostnader

-1-20000

-t-16000

-H6000

Inkomster från bostäder.

försäljning av mark och

byggnader samt vissa rän-

teinkomster

-13000

-14000

-14000

Reducering m.h.t. AMS-medel

-

-25000

-25 000

Reducering pä grund av

överplanering

-63 900

-25 000

-25 000

Beräknat medelsbehov

444 200

259000

249500

135

Budgetåret 1986/87                                                       Prop. 1985/86: 100

Bil. 6

Chefen för armén

Medelsbehovet beräknas lill 259 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Befäslningsproduktionen omfattar fortsatt anskaffning av ammunitionsförråd.

Medelsbehovel för nybyggnad av kaserner budgetåret 1986/87 beräknas lill 214,9 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. För nybyggnadsprojekl som har påbörjats eller avses påbörjas före den 1 juli 1986 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1986/87 till 114,5 milj. kr.

I övrigl avses medel under budgetåret 1986/87 tas i anspråk för att uppföra smörj- och spolhall samt drivmedelsanläggning vid P 2 i Hässleholm, miloverkstad elapp I vid Ing 2 i Eksjö, smörj- och spolhall vid Lv 6 i Göleborg och förråd vid P 18 i Tingstäde.

För ombyggnads- och underhållsarbeten som har påbörjats eller avses att påbörjas före den I juli 1986 beräknas medelsbehovet till 16,2 milj. kr. för budgetåret 1986/87. För centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder som avses påbörjas under budgetåret 1986/87 beräknas eft medelsbehov av 49,9 milj.kr. Av slörre ombyggnadsprojekl kan nämnas miliiärrestaurang vid P 6 i Kristianstad, kasernrenovering vid InfSS i Kvarn, miliiärrestaurang vid A 9 i Villingsberg och kasernrenovering vid ArtSS i Trängslet.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår all anslaget förs upp med 259 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt den ovan redovisade sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medelsberäkningen innebär alt etl antal smärre objeki får utgå ur planeringen för budgetåret 1986/87.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för nya objekt. Det ankommer på regeringen och i förekommande fall överbefälhavaren att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag som riksdagen anvisar, beslula om de redovisade byggnadsföretagen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Arméförband:Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 249500000 kr.

136

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

408174963 475000000 350000000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för armén. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medels-filldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1985 1292896232 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnal etl beställningsbemyndigande om 382,8 milj.kr. och anvisai elt anslag av 475 milj.kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (1 292896232 -f 382800000-475000000) 1 200696232 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Chefen för

armén

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.               Bet.

Arméförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammen 1.1 -

1.99

340000

805000

144400

370500

144400

370500

Kostnader

340000

805000

144400

370500

144400

370500

Prisreglering

Justering på grund av betalnings-förskjutningar

Omräkning från prisläget feb. 85 till feb. 84

-1-42 800

-289900 - 40100

-1-18000

-20500

-1-17 300

-20500

Medelsbehov

-

475000

-

350000

350000

Bemyndigandebehov

382800

-

162400

-

161700

-

Budgetåret 1986/87

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 350 milj. kr. och etl beställningsbemyndigande om 162,4 milj.kr. inhämtas.

Under budgelårel avses bl.a. ulveckling beställas av en artillerilokaliseringsradar och av beväpning lill Slridsfordon 90. En provserie av ny skyddsmask kommer alt beställas. Med sikte på elt försvarsbeslut år 1992 påböijas framtagning av beslutsunderlag för slridsvagnssystemets framtida ulveckling.

Av begärda bemyndiganden avser 18 milj. kr. prisreglering.

137

överbefälhavarens yttrande                                             Prop. 1985/86:100

RiI   6

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar godtar överbefälhavaren chefens för armén planering och föreslår att förevarande anslag förs upp med 350 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del lolala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid lagil hänsyn lill den inriklning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarels fortsalla ulveckling.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 (1200696232-1- 161700000-350000000) 1012396232 kr. Delta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 bhr därmed ca 1090 milj. kr.

Liksom lidigare bör del få ankomma på regeringen att la ställning lill vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.      bemyndiga regeringen all medge all utvecklingsarbete för ar
méförband får beställas inom en kosinadsram av 161 700000 kr.,

2. till Arméförband:Forskning och utveckling för budgelårel
1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 350000000 kr.

138

c. Marinförband

Chefen för marinen är programmyndighel för huvudprogrammet Marinförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. C I. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C2. Marinförband: Materielanskaffning C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar C4. Marinförband: Forskning och ulveckling

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

Cl. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1820093699 1798600000 1882000000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning lill och av fasl anställd personal m. fl. saml grundutbildning och repetilionsutbildning av vämpliktiga inom marinen.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat       Utfall

Planerat

Chefen för

marinen

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare

172

172

1

16

170

Grundutbildning av väm-

pliktiga

Antal man

6200

6089

6100

6222

Antal tjänstgöringsdagar

,

(1000-taI dagar)

1900

1866

1890

1929

Repetitionsutbildning

Antal man

4 874

2427

6984

8480

Antal Ijänstgöringsdagar

(1 000-tal dagar)

69,1              34.4

98,9

113,8

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för Föredra-

marinen

ganden

Marinförband:

Allmän ledning och för-

bandsverksamhet

610820

644730

652262

706011

694291

Operativ och krigsorga-

nisatorisk verksamhet

230430

203 945

247047

254420

252520

Utbildning till och av

fast anställd personal

m.fl.

171303

168077

191847

205 509

202 309

Grundutbildning av

värnpliktiga

669447

707986

720678

758010

753 830

Repetitionsutbildning

34 700

34089

74616

75000

74000

Kostnader

1716700

1758828

1886450

1998950

1976950

139

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för Föredra-marinen     ganden

Tillkommer/avgår:

Intäkter av isbrytarverksamhet

Övriga intäkter/utgifter m. m.

Överplanering, reserver m.m.

Medgiven prisreglering

Medelsbehov

-20000 -51700

177700 1822700

-22476 4- 8461 -1-75 280'

1820093

-18000 -69850

1798600

-21550 -73 400

1904000

-21550 -73400

1882000

' Skillnad mellan kostnader till internpriser och faktiska utgifter. Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

marinen

Föredraganden

Militär personal' Civil personal"

3 532 3 053

6585

3479' 3 007'

6486

3467 2925

6392

3484 2766

6 250

3484' 2766

6250

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

' Varav 16 personår utgörs av frivilliganställda.

■' Varav 358 personår för yrkesofficersaspiranter.

■"Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

' Härtill kommer 36 lönebidragsanställda och 2 beredskapsarbetare (personår).

Budgetåret 1986/87

Chefen för marinen

Verksamheten har planerats inom en ram för anslaget på 1904 milj.kr. Ytterligare 40 milj. kr. behövs under anslaget som ramjuslering.

Liksom lidigare inriktas verksamheten på att producera förband med förmåga atl lösa huvuduppgiften omedelbart efler mobilisering. Härutöver vidtas omfattande ålgärder för all förbättra beredskapen, bl. a. mol ubåtskränkningar.

Förändringarna i förhållande till budgelårel 1985/86 detaljmotiverar chefen för marinen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt koslnaderna ökar med 109,9 milj. kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslul

1. Beredskapsålgärder m.m. innebär alt koslnaderna ökar med 8 milj.kr.

140

2. Antalet yrkesofficersaspiranter ökas med 22 personår för att täcka     Prop. 1985/86: 100
ökande förlidsavgångar och tillgodose ubåtsskyddsverksamhelens behov     Bil. 6

(+ 2,2 milj. kr.)

3. Överföring av medel för lokal anskaffning av slandardfordon från
anslaget C 2. till anslaget C I. ökar kostnaderna med 2 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar

1.   Planerade fredsorganisatoriska förändringar minskar medelsbehovel (-22,7 milj. kr.).

2.   Koslnaderna för övnings- och utbildningsverksamheten ökar (-1-1,1 milj.kr.).

3.   Kostnaderna för helikopterunderhåll ökar (-1- 14,6 milj. kr.).

4.   Kostnaderna för datasystemutveckling ökar (-1- 4,2 milj. kr.).

5.   Medel för leasing av ubåtsjaktflygplan överförs fill anslaget C 2. för anskaffning av flygplan (-7,5 milj. kr.).

6.   Koslnader för robotunderhåll överförs lill anslaget C 2. (-2 milj. kr.).

7.   Besparingar inom området fastighetsförvaltning i syfte atl finansiera ubåtsskyddsverksamhet minskar koslnaderna (-4,5 milj. kr.).

Överbefälhavarens yttrande

Anslaget bör lillföras 32 milj.kr. utöver chefens för marinen tillläggsyr-kande, bl.a. för beredskapsförbättrande ålgärder, utökat materielunderhåll och repetitionsutbildning samt som kompensation för utökade uppgifter.

Medel för drifl av skjulplatsen Torhamn, 1,3 milj. kr., bör överföras lill anslaget F 4. Försvarets materielverk.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigl chefens för marinen planering.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa lill vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag har inte beräknal medel för att tillgodose överbefälhavarens och chefens för marinen tilläggsyrkanden. Jag kan i huvudsak godta chefens för marinen förslag till uppgifter under budgetåret 1986/87. Jag anser dock, med hänsyn till pris- och löneomräkningen av anslaget, atl medelsbehovet är någol mindre än vad chefen för marinen angivit.

I enlighet med vad jag tidigare har anfört (s. 41) har jag inle beräknal medel för en utökad rekrytering av yrkesofficersaspiranter som syftar lill en långsiktigt utökad personalram. Däremoi bör rekrytering få ske för all täcka ökade förtidsavgångar. Medel för drifl av skjutplatsen Torhamn överförs till försvarets materielverk såsom överbefälhavaren anfört.

Min beräkning av det tolala medelsbehovel framgårav sammanställning
en över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen                                                                  141

att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 882000000 kr.

c 2. Marinförband: Materielanskaffning

1383 872524 1315000000 1217000000

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Verksamheten under anslaget omfattar översyner av stridsfarlyg, åtgärder på grund av haverier m. m., materielunderhåll - utom sådant underhåll som är en direkl följd av malerielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden - saml anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget värden 30 juni 1985 3909 494 311 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndigande om 1373 300000 kr. och anvisat ett anslag av I 315000000kr. Härutöver har tilldelals 832 milj. kr. i beställningsbemyndiganden på tilläggsbudget (prop. 1985/86:25, FöU 4, rskr 49). Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 bhr därmed (3 909494311 -I- 1373 300000 ■+■ 832000000 - 1 315000000) 4799794311 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1985/86

1986/87

Chefen för

marinen

Föredragande

n

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. för delprogrammen 2.1-2.99

71500

109 100

54 700

60700

54700

61000

Marinförband:

Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. (inkl. sjukvårdsmateriel) för delprogrammen 2.1 -2.99

1952600

1861900

924 100

1327 400

904100

1340000

Kostnader

2024100

1971000

978800

1388100

958800

1401000

Prisreglering

Justering på grund av - betalningsförskjutningar inkomster

-Hl 83 200 -   2000

-543 000 -   2000

-1-315800 -    2000

-182 100 -    2000

-1-311200 -    2000

-182000 -    2000

Omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84

-111000

Medelsbehov

-

1315000

-

1204000'

-

1217000

Bemyndigandebehov

2205300

-

1292600

-

1268000

-

' Härutöver begärs 8 milj. kr. för bl. a. återtagning av materielunderhåll.

142

Budgetåret 1986/87                                                                      Prop. 1985/86:100

„, f    ...                                                                                         Bil. 6

Chejen jor marinen

Anslaget bör föras upp med I204milj.kr. och etl beställningsbemyndigande om 1292,6 milj.kr. inhämtas. Chefen för marinen begär ylleriigare 8 milj. kr. under anslaget som ramjustering för återtagning av materielunderhåll som tidigare inte kunnat anskaffas på grund av inplanerade ubåtsskyddsålgärder.

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl.a. för anskaffning av lätt kuslrobot, torpedmateriel, sambands- och stridsledningsmateriel samt ubålsskyddsmaleriel.

Fördelningen på funklioner (motsvarande) av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1986/87 samt de viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanslällning (prisläge februari 1985; I 000-tal kr.).

Primäruppdrag                                                         Bemyndigande

Funktion/objekt (motsvarande)

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Översyner av stridsfartyg                                          44600

Haverier                                                                     10100

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (inkl. sjukvårdsmateriel)

Fartygsobjekt m.m.                                                    58300

Viktigare objekt:    fartygsmoderniseringar

skeppsteknisk materiel m. m.
Vapenmateriel för flottan                                          172 300

Viktigare objekt:    helikoptermateriel

torpedmateriel

ubåtsskyddsmateriel
Vapenmateriel för kustartilleriet                               642 700

Viktigare objekt:    läU kustrobot

ubåtsskyddsmateriel
Intendenturmateriel                                                   29300

Sjukvårdsmateriel                                                       2 000

Övrigt                                                                         19500

Därutöver har bemyndiganden om 315,8 milj.kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt 600000 kr. förs till huvudprogram 3 Flygvapenförband för finansiering av skjutplats Torhamn. Härutöver föreslås en reducering med 2950000 kr. som ramanpassning och att anslaget förs upp med 1 200750 kr. I övrigl lämnar överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframställning ulan erinran.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del lotala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av

sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.     143

Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i     Prop. 1985/86: 100
avsnillet om det militära försvarets fortsatta utveckling.        Bil. 6

I min beräkning av betalningsmedel harjag också tagit hänsyn till behovet av all förstärka ubålsskyddsfunklionen.

Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (4799794311 -I- 1 268000000 -1217000000) 4850794 311 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 4650 milj. kr.

Liksom lidigare bör del få ankomma på regeringen all la ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att medge all beställningar av materiel
m. m. får läggas ul inom en kostnadsram av I 268000000 kr.,

2. lill Marinförband:Materielanskaffning för budgelårel 1986/87
anvisa elt förslagsanslag av I 217000000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1984/85 Utgift   162537916

1985/86 Anslag 116000000

1986/87 Förslag 138000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet saml markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

144

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.                           1985/86

1986/87

Chefen för marinen

Föredraganden

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

Marinförband;

Markanskaffning för delpro-

grammen

Fasta kustartilleriförband

750

500

Gemensamma produktions-

resurser

750

500

500 500

Nybyggnad m. m. för delprogrammen

4600 25 300

47500

4 600 25 300

46000

17900 28300

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

Fasta kustartilleriförband

Gemensamma produktionsresurser

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och

underhållsförband m. m.

9500

17050

17050

Fasta kustartilleriförband

45000

14 200

14200

Gemensamma produktions-

resurser

33 100

62550

61250

Summa

135 300

172200

169400

Utrednings- och projekte-

ringskostnader

+ 8000

-f 5000

-1- 5000

Inkomster från bostäder

och försäljning av mark

och byggnader

- 5 000

- 4800

- 4 800

Reducering pä grund av

överplanering

-22 300

-32400

-31600

Beräknat medelsbehov

116000

140000

138000

Budgetåret 1986/87

Chefen för marinen

Medelsbehovet beräknas till 140 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Planerad befästningsproduktion omfattar fortsatt anskaffning av minstationer och slabsplatser, fortsatt ombyggnad av ett antal äldre kustartilleribalterier, ombyggnad av elkraflsförsörjning på Muskö saml ubåtsskyddsålgärder.

För nybyggnadsprojekl som har påbörjats eller avses bli påbörjade före den 1 juli 1986 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1986/87 lill 9 milj. kr. I övrigt avses medel tas i anspråk under budgetåret 1986/87 för alt påbölja bl.a. nybyggnad av en idrottshall vid Blekinge kustarfilleriförsvar med Karlskrona kustarlilleriregemenle, en kasern vid Berga örlogsskolor, en ny militärrestaurang vid Slockholms kuslartilleriförsvar med Vaxholms kuslartilleriregemente saml ett förråd vid Gollands kuslartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente.

145

10   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

För ombyggnads- och underhållsarbelen som har påbörjats eller avses     Prop. 1985/86: 100 bli påbörjade före den I juli 1986 beräknas medelsbehovel lill 15 milj. kr.     Bil. 6 för budgetåret 1986/87.

Medel för centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder avses bl. a. att tas i anspråk för ombyggnad av miliiärrestaurang vid Västkustens militärkommando med Älvsborgs kuslartilleriregemente och en skolbyggnad vid Berga öriogsskolor.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår alt anslaget förs upp med 140 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar alt medel för näsla budgelår anvisas enligt sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för nya byggnadsobjekl. Det ankommer på regeringen och i förekommande fall överbefälhavaren atl, efler prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, beslula om de redovisade byggnad sförelage n.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 138000000 kr.

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

1984/85 Utgift    124968349

1985/86 Anslag 125000000

1986/87 Förslag 183000000

Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för marinen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningslakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1985 447325 506 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnal elt beställningsbemyndigande om 161,7 milj. kr. och anvisai ell anslag av 125 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (447325 506-h 161 700000-125OOOOOO) 484025506 kr.

146

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1985/86

1986/87

Chefen för

marinen

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Marinförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammen 2.1 -

2.99

151800

272 500

140600

138900

140600

138900

Kostnader

151800

272500

140600

138900

140600

138900

Prisreglering

Justering på grund av betalningsförskjutningar

Omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84

-H9900

-136900 - 10600

-t-35 600

-1-44 100

-h 36 400

-1-44 100

Medelsbehov

-

125000

-

183000

-

183000

Bemyndigandebehov

161700

-

176200

-

177000

-

Budgetåret 1986/87

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 183 milj. kr. och ell beställningsbemyndigande om 176,2 milj. kr. inhämtas. Under budgetåret inriktas verksamheten främsl på fortsatt systemutveckling och projeklering av ubåtar och på allmän utveckling och projektering av vapenmateriel. Av begärda bemyndiganden avser 35,6 milj. kr. prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren marinchefens anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarels fortsatia ulveckling.

Med utnyttjande av de belopp som har lagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (484025506-f 177000000-l83000000) 478025506 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 450 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen all ta ställning lill

147

vilkel utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det bemyndi-     Prop. 1985/86: 100
gande som riksdagen kan komma att lämna.                        Bil. 6

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen atl medge att utvecklingsarbete för marinförband får beställas inom en kostnadsram av 177000000 kr.,

2.    lill Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 183000000 kr.

148

D. Flygvapenförband

Chefen för flygvapnet är programmyndighel för huvudprogrammet Flygvapenförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. D I. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning D3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

3039579515 2976700000 3 129000000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhel, utbildning lill och av fasl anställd personal m. fl. saml grundutbildning och repetilionsutbildning av värnpliktiga inom flygvapnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för flygvapnet

Antal flygtimmar

81400

73 300

78100

90300

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare

168

160

167

155

Grundutbildning av väm-

pliktiga

Antal man

4600

4425

4550

4450

Antal tjänstgöringsdagar

(1 000-tal dagar)

1417

1484

1400

1370

Repetitionsutbildning

Antal man

7 100

3 168

8300

8700

Antal tjänstgöringsdagar

(1000-taI dagar)

64,7

32,5

73,2

68,2

149

1984/85

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86      1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Planerat    Utfall

Planerat    Chefen för Föredra-flygvapnet ganden

Flygvapenförband: För flera delprogram

gemensamma lednings-och strilförband

326968

328567

375 250

398671

398 130

Jaktförband

487 230

434 234

529520

573 321

573 290

Attackförband

287608

375516

308 550

333 352

333 320

Spaningsförband

Flygtransportförband

Basförband

145975

96349

681024

200294 122813 703 070

154715 101345 728815

170455 107547 747 947

170430 107 540 746560

Gemensamma produktionsresurser

770746

906433

798505

826706

820030

Kostnader

2795 9003070927

2996700

3158 000

3149 300

Tillkommer/avgår:

Intäkter

-20000

-31347

-20000

-20000

-20000

överplanering.

reserver m. m.

—

-

—

-

-    300

Medgiven prisreglering

230700

-

-

-

-

Medelsbehov

-t-3006600

3039580

2976700 3138000

3129001

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86      1986/87

Planerat    Utfall

Planerat    Chefen      Föredra-för flyg-    ganden vapnet

Militär personal' Civil personal"

4419 3 839

8258

4215 3 782

7997

4251 3916

8167

4111' 3 379

7490

4111' 3 379

7490

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

" Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

' Varav 320 personår för yrkesofficersaspiranter och 110 personår för frivilligt

tjänstgörande personal.

Budgetåret 1986/87 Chefen för flygvapnet

Likviditelsläget kräver slor återhållsamhet i planeringen av verksamheten.

Rekryteringen av flygförare och officerare inom del tekniska facket utökas.

Flygtiden på krigsflygplansystemen kommer, alt inom ramen för totalt tillgängliga resurser, om möjligt att ökas.

Utbildningen vid trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed planeras med inriktning att 60 nya elever skall antas per år. Hela kostnaden för utbildningen bör bestridas utanför den av överbefälhavaren angivna ekonomiska ramen.

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1985/86 delaljmotiveras på följande sätt.

150

A. Pris-och löneomräkning                                                             Prop. 1985/86:100

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med   199,2       ' ' milj.kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslul

1.    Organisationsförändringar minskar personalkostnaderna med 11,5 milj.kr.

2.    Utökad utbildning vid den statliga trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungby hed medför alt koslnaderna ökar med 13,1 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar

1.   Flygtidsuttaget ökar vilket medför atl materielunderhållskostnaderna ökas med 13 milj. kr.

2.   Ökad rekrytering och ulbildning av flygande personal och yrkesofficerare i teknisk tjänst medför ökade rese- och traktamentskostnader med 2 milj. kr.

3.   Minskal antal ijänstgöringsdagar för värnpliktiga minskar kostnaderna med 6,2 milj. kr.

4.   Viss förrådsverksamhet överförs till huvudprogrammet Operativ ledning m. m. vilket medför minskade kostnader med 900000kr.

5.   Organisationsförändringar och anpassning till utfall minskar kostnaderna med 47 370000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Chefens för flygvapnet anpassning av resursbehovet till utfall tillstyrks.

Trafikflygarhögskolan (TFHS) belastar försvarsmakten med 46,2 milj. kr. budgetåret 1985/86 och 42 milj. kr. budgetåret 1986/87. Den utökade verksamheten vid TFHS medför därutöver atl planerad rationalisering vid krigsflygskolan (F5) i Ljungbyhed om 14 milj. kr. 1985/86 och 15 milj. kr. 1986/87 inte kan genomföras. Chefen för flygvapnet har för närvarande planerat 28,9 milj. kr. per budgetår för TFHS. Detla har endast kunnat ske genom att annan verksamhet fåll senareläggas eller hell utgå. Den militära utgiftsramen bör därför höjas med 57 milj. kr. under budgetåret 1986/87. Vidare bör extra medel om 60,2 milj. kr. lillföras försvaret under budgetåret 1985/86.

På grund av lillkommande uppgifter och beredskapshöjande åtgärder (inkl. utökad utbildning vid TFHS) bör den militära ramen ökas för anslaget Dl. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet med 66,1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden
får jag hänvisa lill vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets
fortsatia ulveckling.                                                                                             151

Belräffande försörjningen av piloter för flygvapnet och de civila flygbo-     Prop. 1985/86: 100 lagen får jag hänvisa lill vad jag har anfört under avsnillet Pilotfrågan (s.     Bil. 6 37).

Jag anser att del är angelägel alt en utökning sker av utbildningen av militära piloter liksom av tekniska officerare så långt det är möjligt av prakfiska skäl bl. a. för all motverka de stora avgångar som skett under de senaste åren. Belräffande den långsiktiga inriktningen av personalramen för flygvapnet får jag hänvisa till vad jag har anfört under avsnittet Försvarels behov av befäl (s. 40). Vad beträffar den utbildning av civila piloter som sker vid TFHS vill jag framföra följande. Del är av utomordentlig vikt alt utbildningen snarast ulökas på det sätt som jag har angivit i avsnittet Pilotfrågan. Belräffande kostnader för ulbildning av civila piloter har dåvarande kommunikationsministern i prop. 1980/81:6 om den civila pilotulbildningen anfört alt en del av den besparing som flygvapnet gör genom tillkomsten av civil pilolulbildning bör användas för all finansiera verksamheten vid TFHS. I prop. 1980/81:6 anges vidare all finansieringen av statens koslnader för verksamheten får övervägas när utbildningen har funnit sin form eftersom det är en ulbildning som inle direkt kommer försvaret fill godo. Som jag tidigare har angett under avsnittet Pilotfrågan räknar jag med alt i nästa års budgetproposition lämna ett samlal förslag i frågan.

Jag kan i huvudsak godta chefens för flygvapnet förslag till uppgifter under budgetåret 1986/87 liksom hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen. Vid min beräkning av kostnader för primäruppdragen och medelsbehov för anslaget har jag

-     beräknal medel för den utökning av antalet elever vid TFHS som enligt planeringen borde uppgått till ett intag av 60 elever under år 1986 men som av praktiska skäl har begränsats någol,

-     inte godtagit chefens för flygvapnet och överbefälhavarens förslag om ramtillskoll samt

- räknat med en något lägre prisomräkning än chefen för flygvapnet.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställning
en över kostnader och medelsbehov.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 3 129000000 kr.

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1984/85 Utgift 2556780939 1985/86 Anslag 2613000000 1986/87 Förslag      2613000000

Verksamheten under anslaget omfattar materielunderhåll - utom sådant
underhåll som är en direkt följd av materielens förrådshållning eller ulbild
ning och övning vid förbanden - saml anskaffning av materiel för krigsor-   152

ganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1985 13023347938 kr. För budgelårel 1985/86 har riksdagen lämnal ell beställningsbemyndigande om 1369000000 kr. och anvisat ell anslag om 2613 milj. kr. Härutöver har tilldelats 389,5 milj. kr. i beslällningsgbemyndiganden på filläggs-budget (prop. 1985/86:25, FöU 4, rskr 49). Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (13023 347938-1-1369000000 -1-389500000-2613000000) 12168847938 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Chefen för flygvapnet

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.              Bet.

Flygvapenförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m.m. för delprogrammen 3.1-3.99

114900

112600

43 900

103 900

43 900

103900

Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (inkl. sjukvårdsmateriel) för delprogrammen 3.1-3.99

1305 500

3 450200

1 241700

2592500

1241700

2569600

Kostnader

1418400

3562800

1285600

2696400

1285600

2673500

Prisreglering

Reducering på

grund av

- betalnings
förskjutningar

- inkomster

-h36I 100 - 20000

-710300 - 20000

+415 300 - 20000

-    40500

-    20000

-1-425 100 - 20000

-   40500

-   20000

Omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84

-219500

Medelsbehov

-

2613000

-

2635900'

-

2613000

Bemyndigandebehov

1758500

-

1680900'

-

1690700

-

' Härutöver yrkas 173,9 milj. kr. som ramhöjning.

Budgelårel 1986/87

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 2635,9 milj. kr. och elt beställningsbemyndigande om 1680,9 milj. kr. inhämtas. Chefen för flygvapnet begär som ramjustering ytteriigare 173,9 milj. kr. för robolulvecklingsprogrammel och trafikflygarhögskolan.

Beställningsbemyndigandena för delprogrammel Gemensamma lednings- och strilförband avser viss fortsatt anskaffning av utrustning för radaranläggningarna PS 860.

153

Inom delprogrammel Jaktförband avser huvuddelen av beställningsbe-    Prop. 1985/86: 100
myndigandena nödvändig typservice, vissa modifieringar m. m.    Bil. 6

Inom JAS-programmel inriktas verksamheten på beställningar lill delserie 1.

Beställningsbemyndigandena för delprogrammet Allackförband avser kompletterande beställningar lill saml underhåll av flygplan AJ37.

Inom delprogrammel Basförband planeras en anskaffning av bl.a. am-munilionsröjningsfordon saml materiel för den nya basorganisalionen. Viss lageruppbyggnad av drivmedel sker.

Fördelningen på funklioner (motsvarande) av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1986/87 samt vilka viktigare objeki som avses beställas framgår av följande sammanslällning (prisläge februari 1985; I 000-lal kr.).

Primäruppdrag

Bemyndigande

Funktioner/objekt (motsvarande)

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Jakt

2100

Attack

1300

Transportflyg m. m.

-

Bas

2000

Övrigt

38500

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

(inkl. sjukvårdsmateriel)

Ledning samt stridsledning och luftbevakning

368400

Jakt

335400

JAS

25 100

Attack

58600

Spaning

2400

Transportflyg m. m.

30900

Bas

263 700

Sjukvårdsmateriel

4400

Övrigt

152800

Därutöver har bemyndiganden om 415,3 milj.kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sill yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt förevarande anslag skall minskas med 5846000 kr. som ramanpassning och föras upp med 2630054000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del lolala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av
sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.
Jag har därvid tagit hänsyn till den inriklning som jag har förordat i
avsnittet om det militära försvarets fortsalla utveckling . Belräffande ro-
bolprogrammet anserjag alt koslnaderna ryms inom filldelad ram.               154

Med utnylljande av de belopp som har lagils upp i sammanställningen     Prop. 1985/86: 100 blir    bemyndigandeskulden    den    30    juni     1987    (12168847938-1-      Bil. 6 1690700000-2613000000) 11246547938kr. Delta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregieringsme-del för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 10200 milj. kr.

Liksom tidigare bör del få ankomma på regeringen atl la ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.        bemyndiga regeringen alt medge atl beställningar av materiel
m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av
1690700000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret
1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 2613000000kr.

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1984/85 Ulgift     250851089

1985/86 Anslag   262500000

1986/87 Förslag        320500000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar, flygfält och ammunifionsförråd för flygvapnet saml markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfäll. Verksamheten omfattar vidare kompletleringsarbeten m. m. på eller i anslulning till befintliga flygbaser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fasligheler.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.            1985/86     1986/87

Chefen för      Före-

flygvapnet     draganden

Flygvapenförband:

Markanskaffning för delprogrammen

För flera delprogram gemen
samma lednings- och stril
förband                                       -                    -                    -

Basförband                                    _                   _                   _

Gemensamma produktions
resurser                                  1000             1000             1000

Nybyggnad m. m. för delprogrammen

För flera delprogram gemen
samma lednings- och stril
förband                                 54 600          77 800          77 800                      155

Primäruppdrag m.m.

1985/86

1986/87

Chefen för flygvapnet

Föredraganden

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

89800 60300

96500 75 700

96500 73 700

Basförband

Gemensamma produktionsresurser

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings- och stril-

förband

16 800

17800

17800

Basförband

14800

43800

43 800

Gemensamma produktionsresurser

35 900

38400

38400

Summa

273200

351000

349000

Utrednings- och projekteringskostnader

Inkomster

Reducering pä grund av överplanering

-H3 300 - 3000

-21000

-1-22000 - 2500

-47800

-K 22 000 - 2500

-48000

Beräknat medelsbehov

262500

322700

320500

Budgetåret 1986/87

Chefen för flygvapnet

Medelsbehovet beräknas till 322,7 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Medelstillgången för nybyggnadsprojekl som har påbörjats eller avses komma att påbörjas före den I juli 1986 beräknas till sammanlagt 113,8 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Medel avses tas i anspråk för att uppföra hangar vid Skaraborgs flygflottilj (F7), serviceförråd vid Hälsinge flygflottilj (F15), teknikbyggnad vid försvarets materielverks försöksplals i Vidsel samt till- och ombyggnad av hangar vid Blekinge flygflottilj (F 17).

Planerad nybyggnadsproduktion omfattar bl.a. utbyggnad av radarstationer, radiolänkanläggningar, radiolänkstationer, flygbassystem 90, mobiliseringsförråd, ammunilionsförråd och drivmedelsgårdar. Ombyggnadsverksamhelen omfattar främsl ombyggnad av en större slabsplats och reparationer av bansyslem.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår alt anslaget förs upp med 322,7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar alt medel för näsla budgelår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

156

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för nya byggnadsobjekl. Det ankommer på regeringen eller i förekommande fall överbefälhavaren att, efler prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 320500000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1723949378 1335000000 1723000000

Verksamheten under anslaget omfattar ulveckling av materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget värden 30 juni 1985 10077925696 kr. För budgelårel 1985/86 har riksdagen lämnat elt beställningsbemyndigande om 734,8 milj. kr. och anvisat ell anslag av 1 335 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (10077 925 696 -I- 734 800000-1 335 000000) 9477 725 696 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.) Primäruppdrag m.m.

1986/87

1985/86

Chefen för flygvapnet      Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Flygvapenförband: Utvecklingsarbete

för delprogrammen

3.1-3.99

Till regeringens disposition

Kostnader

Prisreglering Justering pä grund av betalningsförskjutningar - inkomster

omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

458500      2237500 2614700 1878400 1414700            1879000

-                 -            -             -                      900000'

458500      2237500 2614700 1878400 2314700            1879000

1-308 300                 - -1-253 100 -                 -1-243 800

- 32000      -258400       _             _                                _

-532000 - 63 000 -156000 - 63 000           - 156000

-112100            -             -                                 -

1335000          - 1722400       -            1723000

734800                 - 2804800        -                    2495500

Avsedda för JAS.

157

Budgetåret 1986/87                                                        Prop. 1985/86: 100

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 1 722,4 milj. kr. och ell beställningsbemyndigande om 2804,8 milj. kr. inhämtas.

Inom delprogrammet Gemensamma lednings- och strilförband planeras beställningar av vissa taktiska ledningssystem m. m.

Verksamheten inom delprogrammet JAS-förband avser i huvudsak utveckling av JAS-flygplanet, anskaffning av flygplan SK 39 saml vissa vapen.

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser är främsl avsett för drift och underhåll av försöksplatser samt forskning, försök och prov. Invesieringarna av viss materiel för FFA fortsätter.

Av begärda bemyndiganden avses 253,1 milj. kr. för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt förevarande anslag ökas med 600000kr. med anledning av överförande av skjulplats Torhamn lill försvarets materielverk och förs upp med I 723 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del tolala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn lill vissa investeringar vid flygtekniska försöksanstalten och den inriklning som jag har förordat i avsnittet om del militära försvarels fortsatia utveckling.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (9477725696 H- 2495500000-1723000000) 10250225696 kr. Della belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 9700 milj. kr.

Liksom lidigare bör del få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen alt

1.    bemyndiga regeringen att medge alt utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kosinadsram av 2495 500000kr.,

2.    till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1723000000kr.

158

E, Operativ ledning m. m.

överbefälhavaren är programmyndighel för huvudprogrammet Operativ

ledning m. m. Verksamheten finansieras från följande anslag.

E 1. Operafiv ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

E2. Operaliv ledning m. m.: Materielanskaffning

E3. Operaliv ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

E4. Operaliv ledning m. m.: Forskning och ulveckling

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

1984/85 Utgift   686241583

1985/86 Anslag 572300000

1986/87 Förslag        632400000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, dels operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag in. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

Operativ ledning m. m.:

Operativ planläggning

mm.

71 100

67003

79116

83 552

83 665

Beredskap m.m.: Sär-

skild verksamhet

30380

33 607

36148

39170

39170

Beredskap m.m.: In-

satsberedskap

91720

106746

54829

63 562

63617

Beredskap m. m.: Be-

redskapsåtgärder vid

SJ m. m.

12420

13900

13 245

14325

14 234

Krigsorganisation av

centrala och högre re-

gionala staber m. m.

106680

140619

123 465

112602

1I272I

Gemensamma produk-

tionsresurser:

Överbefälhavarens

och militärbefäl-

havarnas fredsorga-

nisation m. m.'

285 220

309321

285 570

330652

327 983

Gemensamma produk-

tionsresurser; Ge-

nomförande av ny

datakraftstruktur

16000

14920

8 360

7718

7713

Kostnader

613520

686116

600733

651581

649 103

Tillkommer/avgår:

Intäkter

-12088

-6960

-12900

-7600

-7600

Överplanering, reser-

ver m.m.

-12832

7086

-15 533

-9081

-9103

Medgiven prisreglering

62200

Medelsbehov

650 800

686242

572 300

634900

632 400

' Under primäruppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathemsverk-samhet, tidningen Värnpliktsnytt och medel för Sveriges centrala värnpliktsråds (f.d. värnpliktigs arbetsgruppen) verksamhet.

159

Personal

Prop. 1985/86: 100

Personalkategori

Antal ans

tällda omräknat till pe

rsonår

Bil. 6

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

Militär personal Civil personal

717 1261

1978'-

645 1241

1886'

656 I 194

1850

640 I 171

1811

640 1 171

I8II'

' Inkl. beredskapspersonal.

Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Budgetåret 1986/87

Överbefälhavaren anför som programansvarig myndighet för huvudprogrammet Operaliv ledning m. m. följande motiveringar för förändringar i förhållande till budgetåret 1985/86.

A. Pris- och löneomräkning
Koslnaderna ökar med 35317000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1.    Personalkostnaderna ökar med 2134000 kr.

2.    Diverse förhyrningar utgår. Kostnaderna minskar med 2863 000 kr.

3.    Lokaliseringen av försvarets förvaltningsskola ökar kostnaderna med 1,5 milj. kr.

4.    Överföringar från   andra   huvudprogram   ökar   kostnaderna   med 4,1 milj.kr.

5.    Vissa beredskapsåtgärder ökar kostnaderna med 3,2 milj. kr.

6.    Övriga volymförändringar gör alt kostnaderna ökar med 7460000 kr.

7.    Medelsbehovet under anslaget ökar på grund av minskade intäkter (6452000 kr.) och minskad överplanering (5,3 milj. kr.).

Försvarets underrättelsenämnd tillstyrker den särskilda verksamheten vid försvarsstaben i överbefälhavarens anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriklningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa lill vad jag har anfört i avsnittet om del militära försvarets fortsaita ulveckling.

Upplysningar om primäruppdragei Beredskap m. m.: Särskild verksamhet kommer atl lämnas riksdagens försvarsutskott.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag lill uppgifter under budgelårel 1986/87.

160

Min beräkning av del lolala medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. I min beräkning harjag avsatt medel för Sveriges centrala värnpliktsråd att användas för särskilda insatser för att stärka de värnpliktigas ställning i disciplinsystemet enligt prop. 1985/86:9 om lag om disciplinförseelser av krigsmän m. m.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 632400000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

E 2. Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

134149555 174000000 179900000

Verksamheten under anslaget omfattar bl. a. anskaffning av lelemaleriel för försvarels telenät och för försvarets gemensamma slabsplatser samt uppbyggnad av signalförbindelser. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden var den 30 juni 1985 337283 310 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndigande om 122,0 milj. kr. och anvisai etl anslag om 174 milj. kr. Härutöver har tilldelals 60,5 milj. kr. i beställningsbemyndiganden på lilläggsbudgel (prop. 1985/86:25). Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (337283310-t- 122OOOOOO-F 60500000-174000000) 345783310kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Operativ ledning m. m.: Materiel-

anskaffning för delprogrammen 4.1-4,99

180000

262600

263 000

201300

208300

201200

Kostnader

180000

262 600

263 000

201 300

208 300

201200

Prisreglering Justering på grund av betalningsförskjutningar

-f-2 500

-73 900

9100

-21300

-1-9800

-21 300

Omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84

_

-14 700

-

-

-

_

Medelsbehov

-

174000

-

180000

-

179900

Bemyndigandebehov

182500

-

272 100

-

218 100

-

161

11    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Budgetåret 1986/87                                                                      Prop. 1985/86: 100

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört atl anslaget bör föras upp med 181,3 milj. kr. varav 1,3 milj. kr. som ramanpassning för atl genomföra "Struktur 90" och all ell beställningsbemyndigande om 263 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främsl mol en fortsatt anskaffning och installation av sambandsmateriel för utbyggnad och komplettering av försvarets telenät och för försvarsmaktens gemensamma staber.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det tolala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriklning som jag har förordal i avsnittet om del militära försvarels fortsatia ulveckling. Jag har särskill beaktat behovet av medel för genomförande av "Struktur 90".

Med utnyttjande av de belopp som har tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (345 783 310-f 218 100000-179900000) 383983310 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 360 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen att medge atl beställningar av materiel
m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnadsram
av 218 100000 kr.,

2.         lill Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning för budgetåret
1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 179900000kr.

E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

1984/85 Ulgift      121051765

1985/86 Anslag    112300000

1986/87 Förslag   186160000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt
beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m. och befäst
ningar för huvudprogrammen Operaliv ledning m. m. och Gemensamma
myndigheter m. m. samt markförvärv för dessa ändamål.                                   162

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Prop. 1985/86: 100

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Bil. 6

Överbefäl-

Före-

havaren

draganden

Operativ ledning m. m.: Markanskaffning för delpro-

grammen Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

400

400

400

Försvarets radioanstalt

200

200

200

Nybyggnad m. m. för delpro-

grammen Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

61700

82 300

85 200

Gemensamma produktionsresurser

12000

1650

1650

Gemensamma myndigheter Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammen Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

20100

10650 36 795

10650 36795

Gemensamma produktionsresurser

27410

11380

11380

Gemensamma myndigheter

50650

48670

Summa

Utrednings- och projekteringskostnader

Reducering pä grund av överplanering m. m.

Beräknat medelsbehov

I2I810

5 300

-14810 112 300

194025

6000

-7 945 192080

194945

6000

-14 785 186 160

Budgelårel 1986/87

Överbefälhavaren

Medelsbehovet beräknas lill 192080000 kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

För nybyggnads-, ombyggnads- och underhållsprojekl som har påbörjats eller avses komma att påbörjas före den I juli 1986 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1986/87 till 27,7 milj. kr. För all påbörja nybyggnad beräknas 72,8 milj. kr. saml för alt starta ombyggnads- och underhållsarbeten 93 milj. kr.

Överbefälhavaren har vidare äskat 7,1 milj. kr. för byggnadsarbeten som regeringen av konjukturskäl har innehållit under budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Forlifikationsförvaltningen   skall   redovisa huvudhandlingar för nya byggnadsobjekt. Det ankommer på regeringen eller i förekommande fall

163

överbefälhavaren atl, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ra-     Prop. 1985/86: 100 men för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade     Bil. 6 byggnadsföretagen. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 186 160000 kr.

E 4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling

1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

lOOOOOOO 24350000

Verksamheten under anslaget är dels olika nationella program och dels gemensamma för försvarsmakten och omfattar bl.a. inledande syslem-och malerielarbete saml bevakning och ulveckling av intressanta teknikområden. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelslilldelningen. För budgelårel 1985/86 har riksdagen lämnal ell beställningsbemyndigande om 10,9 milj. kr. och anvisai elt anslag av 10 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed 900000 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.) Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

26605     43 745

IO 000    10778     43 745    26605     43 745

900           -          3 555          -          4 255

8105

18 500

48000

Operativ ledning m. m.:
Utvecklingsarbete för
delprogrammet 4.99    10000     10778     43745

Till regeringens disposition

Kostnader

Prisreglering

Justering på grund av betalningsförskjutningar m. m.

Omräkning från prisläge
feb. 85 till feb. 84             -          -778

Medelsbehov                      -         10000

Bemyndigandebehov     10900          -         47 300

26605

5 850'

32455

8105

24350

' Dessa medel avses för viss ADB-utrustning som upphandlas gemensamt för försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets rationaliseringsinstitut, militärhögskolan och statens försvarshistoriska museer. Medel har överförts från anslagen F2, F3, F9, Fl 1 och FI5.

164

Budgetåret 1986/87                                                       Prop. 1985/86: 100

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört atl anslaget bör föras upp med 23,5 milj. kr. varav 5 milj. kr. för ADB-verksamhet och att ell beställningsbemyndigande om 47,3 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främsl mol fortsall verksamhel inom ramen för det nationella mikroelektronikprogrammet. Vidare sker uppföljning och utveckling av försvarsmaktsgemensamma datasystem och inom motme-delsområdet.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del tolala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid beaktat försvarsmaktens deltagande i del av riksdagen faslställda nationella mikroelektronikprogrammel saml bevakning och ulveckling av försvarsmaktens gemensamma datorsystem.

Med utnyttjande av de belopp som tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (900000 -1- 48000000 -24350000) 24550000. Detla belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 20 milj. kr.

Del bör få ankomma på regeringen alt ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att medge all utvecklingsarbete för ope
raliv ledning m. m. får beställas inom en kostnadsram av 48000000
kr.,

2. till Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling för bud
getåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 24350000 kr.

165

F. Gemensamma myndigheter m. m.               Prop. 1985/86: lOO

Inledning

Anslagen för det militära försvarets gemensamma myndigheter föreslås uppgå fill sammanlagl 1838 milj. kr. vilket ulgör 8,2 % av den militära utgiftsramen. I förhållande till föregående budgetår innebär detta en viss minskning av huvudprogrammets andel, vilket ligger väl i linje med uppställda besparingsmål. Den totala personalramen för huvudprogrammets samtliga myndigheter minskar enligt överbefälhavarens programplan med ca 3 %, dvs. från 6 182 lill 6004 personår mellan budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Personalminskningen är således betydligt större än vad en tillämpning av det s. k. huvudförslaget skulle innebära. Delta är etl led i en långsiktig planering avseende tioårsperioden 1982/83-1991/92.

Till följd av de högt satta personalminskningsmålen har flera myndigheter tvingats lill betydande organisatoriska förändringar. Somliga av dessa har i denna situation funnit det svårt atl behålla och rekrytera viss lyp av personal för vilken del för närvarande råder stor efterfrågan på arbetsmarknaden. Parterna på arbetsmarknaden har i de senasle avtalen på den slalliga arbetsmarknaden (ALS 1984-85) avsatt särskilda medel för alt kunna möta behoven av riktade insatser s. k. marknadslönefillägg.

För alt underlätta för vissa myndigheter alt inom sina minskande personalramar behålla eller rekrytera den personal de behöver har det inom anslagen beräknats särskilda medel för detla ändamål. De myndigheter som härvid berörs är forttfikalionsförvaltningen, försvarets materielverk-och försvarets forskningsanstalt.

Eftersom budgelårel 1986/87 är del sista budgetåret i nuvarande försvarsbeslutsperiod och etl nyll försvarsbeslut vänlas fallas år 1987 har inte ställning nu tagits till myndigheternas planering för liden efter detta år. Föredragandens ställningstaganden lill verksamheten under budgetåret 1986/87 redovisas under resp. anslag.

Försvarets civilförvaltning

Försvarets civilförvaltning har produktionsansvar i fråga om förmåner till anslällda och värnpliktiga, ekonomisk redovisning, juridik och palentverksamhei. Civilförvaltningen handhar vidare redovisningsrevision inom försvaret och övervakar atl den ekonomiska redovisningen är rättvisande och medelshanteringen säker. Förvaltningen har också fackansvar inom sakområdet Kameraltjänsl. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarels civilförvaltning. Som uppbördsmedel redovisas bl.a. ersättningar för dalorkostnader vid drifl av ekonomiska redovisningssystem samt inkomster av viss avlöningsuträkning och av tjänster inom ekonomi-och patenlområdena.

F I. Försvarets civilförvaltning

1984/85 Ulgift    107267144

166

1985/86 Anslag 104470000

1986/87 Förslag 105540000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Prop. 1985/86: 100

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Bil. 6

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets civilförvaltning

Föredraganden

Försvarets civilförvaltning:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Försvarets civilförvaltning

Revision

Vissa ersättningar m. m.

47 503

5 146

60386

51559

5 189

63957

48318

5461

61286

52896

5 572

62395

49307

5 299

62395

Kostnader

113035

120705

115 065

120863

117 OOI

Tillkommer/avgår:

Tjänster för försvarsmyndigheter

Avlöningsuträkning m. m. för vissa civila myndigheter

Extema tjänster

Medgiven prisreglering

-7955

-1953

-   257 -t-5 760

-II 143

-    1683

-      336

-8740

-1600

- 255

-10390

-   1600

-    421

-95II

1600 -   350

Medelsbehov

108630

107 543

104470

108542

105 540

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat    Utfall        Planerat    För-   Föredra-

svarets      ganden civilförvaltning

Civil personal'

184

167

175

170

170

' Exkl. personal som finansieras genom intäkter från myndigheter utanför det militära försvaret samt lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Budgetåret 1986/87

Försvarets civilförvaltning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl koslnaderna ökar med 8596000 kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslul

Planerade personalminskningar medför alt lönekostnaderna minskar med 750000 kr.

167

c. Uppgiftsförändringar                                                   Prop. 1985/86: 100

1. Kostnaderna för verksamheten beräknas minska med 48000 kr.        Bil. 6

2. Ersättningarna i anledning av kroppsskada beräknas minska med 2 milj. kr.

3. Intäkterna beräknas sammanlagt öka med I 816000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Anslagsyrkandet bör minskas med 2052000 kr. på grund av minskningar i verksamheten och andra grunder för prisuppräkningar. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

iag kan i huvudsak godta vad civilförvaltningen har anfört beträffande behov av medel för budgetåret 1986/87 men har liksom överbefälhavaren gjort vissa reduceringar enligt vad som närmare framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Regeringen har i december 1985 tillsatt en särskild utredare med uppgift atl se över bl. a. de ekonomiska, administrativa och organisatoriska konsekvenserna av atl riksrevisionsverket (RRV) skall överta ansvaret för den stafiiga redovisningsrevisionen redan budgetåret 1986/87. Detla kan komma atl beröra försvarets civilförvaltning.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 105 540000 kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Försvarets sjukvårdsstyrelse har fackuppgifler och tillsynsansvar för försvarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö- och hälsoskydd, djurhälsovård, djursjukvård och djurskydd. Styrelsen har vidare produklionsansvar för anskaffning av sjukvårdsförnödenheler för försvarel.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets sjukvårdsstyrelse.

168

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1984/85 Ulgift

27074447

1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

28200000 28700000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Föredraganden

Försvarets sjukvärds-styrelse: Allmän ledning och förbandsverksamhet

26425

29481,3

28250

29600

28700

Kostnader

26425

29481,3

28250

29600

28700

Tillkommer/avgår:

Betalningsmedelsförskjutning m. m.

Medel frän tredje huvudtitelns anslag A 10. Kommittéer m.

Medgiven prisreglering

m.        -145 2330

-2261,9 -   145,0

-50

Medelsbehov

28610

27074,4

28200

29600

28700

Personal

Personalkategori

Antal anställda omi

räknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets sjukvårds styrelse

Föredraganden

Militär personal Civil personal

22 44

18

51

22 43

22 42

22 42

66

69'

65

64

64

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

' Inkl. lönebidragsanställda, reservsjuksköterskor, beredskapsarbetare m.fl. (sammanlagt 6 personår).

Budgetåret 1986/87

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 motiveras på följande säu.

A. Pris- och löneomräkning Kostnaderna ökar med 1560000 kr.

169

B. Förändringar enligt regeringens beslut                            Prop. 1985/86:100

RiI   ft

Bedömda personalavgångar minskar kostnaderna med 150000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Skotlskadesymposiet (Wound Ballistics) utgår. Kostnaderna minskar med 50000 kr.

2. Inköp av datorutrustning ökar kostnaderna med 40000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Sjukvårdsstyrelsens anslagsyrkande bör minskas med 40000 kr. på grund av minskade administrativa kostnader vid personalminskning.

Anslaget bör föras upp med 29560000 kr. vilket även innefattar anskaffning av ADB-utrustning för övergång till "Struktur 90".

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av koslnaderna för primäruppdragei harjag utgått från en något lägre pris- och löneomräkning än sjukvårdsstyrelsen. Vad beträffar anskaffning av datorutrustning harjag beräknat medel för delta ändamål under anslaget E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 28700000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar för försvarsmaktens anskaffning av fortifikaloriska anläggningar, byggnader och mark samt för sådana ombyggnads- och reparationsarbeten som kräver särskild kompetens. Förvaltningen har fackuppgifter inom sakområdet Fastighetsförvaltning. Förvaltningen skall i fred organisera byggnads- och reparationsberedskapen, vilken beslår av förelag från den civila byggnadsindustrin som förbereds för uppgifter i krig.

170

F 3. Fortifikationsförvaltningen

1984/85 Utgift

175938640

1985/86 Anslag

171750000

1986/87 Förslag

173000000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primämppdrag m.m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Fortifi-kations-förvalt-ningen

Föredraganden

Fortifikationsförvaltningen:

Allmän ledning och förbandsverksamhet         161650

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.            1700

178793 1321

173 900 1700

183415 1700

175 300 1700

Kostnader

163 350

180 114

175600

185115

177000

Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering Intäkter

13 500 -3 500

-4 176

-3 850

-4000

-4000

Medelsbehov

173 350

175938

171 750

181 115

173 000

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

Prop. 1985/86: 100 Bil 6.

1984/85

1985/86      1986/87

Planerat    Utfall

Planerat    Fortifi-      Föredra-kations-    ganden förvaltningen

Militär personal Civil personal

22 831

853

21

785

806

21 807

828

21 786

807

21 785

806

Budgetåret 1986/87

Fortifikationsförvaltningen

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1985/86 motiverar fortifikationsförvaltningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl koslnaderna ökar med 8840000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Fortsatt ADB-utveckling saml åtgärder för rationalisering och utveckling av byggverksamheten inom försvarsmakten genomförs. Vissa inventarier anskaffas. Kostnaderna ökar med 3,5 milj. kr.

171

2. Personalramen minskar. Samtidigt beräknas vissa lönekostnadsök-     Prop. 1985/86: 100 ningar utöver allmän löneutveckling. Kostnaderna minskar med 2825000     Bil 6. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren har föreslagit all anslaget förs upp med 167950000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovel för näsla budgetår framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 173000000 kr.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk har produklionsansvar för materielanskaffningen inom försvarsmakten utom i fråga om viss sjukvårdsmateriel och fortifikatorisk materiel. Materielverket har även produktionsansvar för större underhålls- och reparationsarbeten på försvarels materiel. Verket har fackuppgifter inom sakområdena Förplägnad, Förrådsverksamhet, Materielunderhåll och Verkstadsdrift. Verket svarar vidare för fördelningen i krig av landets samlade fordonsresurser och för reparalionsljänsten för dessa.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarels materielverk.

172

F 4. Försvarets materielverk

1984/85 Ulgift

604249700

1985/86 Anslag

578000000

1986/87 Förslag

605400000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets materielverk

Föredraganden

Försvarets materielverk:

Allmän ledning och

förbandsverksamhet

587905

620602

599045

634295

625 795

Kostnader

587905

620602

599045

634295

625 795

Tillkommer/avgår:

Intäkter av extern

provning

- 6000

-2603

-4470

-4640

-4640

Intäkter av förvalt-

ningskontoret

- 7840

-7867

-8310

-8960

-8960

Intäkter av lokalvård

-      40

-    27

-    80

-    80

-    80

Intäkter av admini-

stration av ackord-

hästorganisationen

-    275

-   256

-   275

-    25

-    25

Medgiven prisreglering

;        -h 42 200

—

—

—

—

Kapitalkostnader för

anläggningar

- 5 600

-5 600

-7910

-6690

-6690

Medelsbehov

610350

604249

578000

613900'

605400

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

'Häri ingår 27,2 milj.kr. som äskats utöver överbefälhavarens ram. Försvarets materielverk begär därutöver 890000 kr. för anställda med s. k. NOM-garanti och 2 190000 kr. för marknadslönetillägg.

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets materielverk

Föredraganden

Militär personal Civil personal

Varav intäktsfinansierade

285

2 822

3 107
(70)

262 2663

2925 (64)

285 2 765

3050'- (70)

285 2645

2 930''-(64)

285 2645

2930'-2 (64)

' Exkl. ca 30 personår för iniäktsfinansierad extem provning. Exkl. överföring av personal (9 personår) vid Torhamns skjutplats.

173

Budgetåret 1986/87                                                       Prop. 1985/86: 100

Bil. 6

Försvarets materielverk

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 moliverar försvarets materielverk på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all koslnaderna ökar med 25 508 000 kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslul

Den personalminskning som del åligger materielverket alt genomföra minskar medelsbehovel för budgetåret 1986/87 med 17295000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

1.    Ökade lönekostnader när personal vid Torhamns skjulplals överförs
till försvarets materielverk (-1- I 300000 kr.).

2. Hyrorna minskar med 390000 kr.

3. Datorkostnaderna minskar med tolalt 2179000 kr. Driftkostnaderna för informationssystemet DELTA/A, 2559000 kr., förs över till huvudprogrammet 1.

4. Inköp av tjänster ökar med I 847000 kr.

5. Investeringarna ökar med 1468000kr.

6. Inkomsterna ökar med 570000 kr.

7. Utöver den av överbefälhavaren givna ramen äskas 27,2 milj. kr. för ulveckling av produktionsplaneringssystemel (PPS), köp av ett annex till byggnaden Tre Vapen jämte inventarier samt för statskontorets medverkan vid upphandling av ADB-utrustning.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren föreslagna överföringar till huvudprogrammet I och från huvudprogrammet 2 saml all 650000 kr. inplaneras för tjänster hos statskontoret.

Överbefälhavaren har, med hänsyn till all underlaget varil ofullständigt, inle kunnat ta ställning till hela projeklel med ulveckling av produktionsplaneringssystemet. Överbefälhavaren förordar därutöver vissa andra reduktioner och föreslår atl anslaget förs upp med 584,5 milj. kr.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det tolala medelsbehovet framgår av sammanställningen

över koslnader och medelsbehov. Jag har därvid tagit hänsyn lill atl          '4

skjutplatsen Torhamn överförts från Sydkustens öriogsbas, varvid 1,3     Prop. 1985/86: 100 milj. kr. förs över från anslaget C i. Marinförband: Ledning och förbands-    Bil 6. verksamhel, saml att informationssystemet DELTA/A numera inläktsfi-nansieras, varvid 2,5 milj. kr. förs över till anslaget B2. Arméförband: Materielanskaffning.

Koslnaderna för del tillfälliga annexet till Tre Vapen skall inle belasta materielverkets anslag.

Efter en ylleriigare redovisning av motiven för atl utveckla produklions-planeringssyslemet saml de bedömda koslnaderna för alt genomföra ulvecklingen har jag vid min beräkning av anslagsbeloppet låtit avsätta 20 milj. kr. för denna utveckling.

I samband med beslut om en ny organisation ålades försvarets materielverk en successiv resursanpassning under 1980-talel. Dåvarande chefen för försvarsdepartementet angav i totalförsvarspropositionen (prop. 1981/82:102 bil2) antalet helårsanställda lill 2920 budgetåret 1986/87 resp. 2470 budgetåret 1991/92. Uppgiftsförändringar därefter har lett till att målen nu är 2930 resp. 2470 helårsanställda för de bägge budgetåren. Under de senaste åren har rekryteringssituationen varil ogynnsam samtidigt som personalavgångarna blivit högre än normall. Materielverket har därför dels inte utnyttjat tilldelade lönemedel budgeiåren 1983/84 och 1984/85, dels för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 äskat lönemedel för en personalram som är lägre än den av statsmakterna angivna. För att kunna lösa sina uppgifter har materielverket tvingats utnyttja externa resurser i slörre omfattning än normalt.

Enligt min uppfattning är det vikiigi all materielverket driver rekryteringsarbetet vidare med kraft. Jag har därför som lidigare nämnts vid min beräkning av anslagsbeloppel avsatt medel för speciella åtgärder för all rekrytera och behålla särskilt kvalificerad personal. Jag anser också all materielverket bör medges atl rekrytera upp till den av statsmakterna bestämda personårsramen och att erforderliga lönemedel därvid kommer atl ställas till förfogande genom omfördelning inom den militära utgiftsramen. Samtidigt bör materielverkets utnyttjande av externa resurser begränsas.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att medge att förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret får läggas ul inom en kosinadsram av 700 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.    bemyndiga regeringen att medge atl för budgetåret 1986/87 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje fillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700000000 kr.,

2.    till Försvarets materielverk för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 605400000 kr.

Gemensam försvarsforskning

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forsk
ning och grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de naturve-       175

tenskapliga, tekniskt-vetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenarna.

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammel samt produklionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen har produklionsansvar för den fortifikaloriska forskningen och försvarels materielverk har motsvarande ansvar inom programelementel Övrig försvarsleknisk forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.

Under rubriken Försvarels forskningsanstalt (s. 245) beskrivs försvarels forskningsanstalts organisaiion och lokalisering samt den intäktsfinansierade verksamheten.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

F 5. Gemensam försvarsforskning

1984/85 Utgift           334123 170

1985/86 Anslag         320800000

1986/87 Förslag        336200000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försva-

Föredra-

rets forsk- ganden

nings-

anstalt

Gemensam försvars-

forskning:

Tillämpad forskning inom

försvarets forskning.s-

anstalt

205 720

228 064

218740

234 800

229010

Grundforskning inom för-

svarets forsknings-

anstalt

79545

88690

84 550

90 765

88455

Tillämpad forskning för

programelementet Forti-

fikatorisk forskning

4 735

5 220

4850

5 175

5 175

Grundforskning för pro-

gramelementet Forti-

fikatorisk forskning

745

821

760

810

810

Tillämpad forskning för

programelementet Övrig

försvarsteknisk forsk-

ning

4125

4570

4400

4715

4715

Grundforskning för pro-

gramelementet Övrig

försvarsteknisk forsk-

ning

7080

7 848

7500

8035

8035

Kostnader

301950

335213

320800

344300

336200

Tillkommer/avgår:

Intäkter

-

-1090

-

-

-

Medgiven prisreglering

-1-32 300

-

-

-

-

Medelsbehov

334250

334123

320800

344 300'

336200

'Häri ingår tilläggsäskanden om 10,5 milj.kr. utöver den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen för bl.a. högre löneomräkning samt anskaffning av viss kostnadskrävande forskningsmateriel.

176

Personal     _______________________________________     Prop. 1985/86: 100

Personalkategori       Antal anställda omräknat till personår        Bil. 6

1984/85            1985/86      1986/87

Planerat    Utfall        Planerat    Försvarets Föredra-

forsk-        ganden nings-anstalt

Civil personal              1125     1094     I 104     1079'    1079'

' Varav 25 personår för fortifikatorisk forskning.

Budgetåret 1986/87

Försvarets forskningsanstalt

Förändringarna i förhållande till budgelårel 1985/86 motiverar försvarets forskningsanstalt på följande säll.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl koslnaderna ökar med 24milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Planerade personalreduceringar medför att koslnaderna minskar med 4,5 milj. kr.

2. Koslnaderna för hyror beräknas öka med 1680000 kr. på grund av lägre bidragstäckning från den intäktsfinansierade verksamheten.

3. Forskning inom sambandsområdet kommer alt läggas ul på industrier och högskolor. Della beräknas öka koslnaderna med 975000 kr.

4. Kostnaderna för inredning och utrustning under budgetåret beräknas öka med 900000 kr.

5. Anskaffning av datorutrustning m. m. minskar med 5,0milj. kr.

Utöver den ram som överbefälhavaren har tilldelat försvarets forskningsanstalt begär forskningsanstalten på s. k. tilläggsrader ytterligare medel.

6. Anskaffning av datorutrustning m. m. för slridsledningsstudier och signalbehandling för I milj. kr.

7. Anskaffning av utrustning för forskning rörande ubålsskydd för 3 milj. kr.

8. Anskaffning av en s.k. tandemmasspektrometer för 1,5milj.kr. varvid delfinansiering från anslaget UD/F5 förutsätts.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren forskningsanstaltens tilläggsäskanden för bristande löneomräkning om 4,5 milj.kr. och för investeringar i forskningsmateriel om 5,5

177

12   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

milj. kr. Tilläggsäskandel för bristande bidragstäckning till hyror godtas.     Prop. 1985/86: 100 Överbefälhavaren fillstyrker i övrigl forskningsanstaltens planering och     Bil. 6 föreslår att anslaget förs upp med 334315000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarels forskningsanstalt har anfört om verksamheten för budgetåret 1986/87. Jag avser redovisa mina ställningstaganden för de återstående åren i programplaneperioden i samband med 1987 års försvarsbeslut.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid bl. a. räknai med vissa åtgärder för atl rekrytera och behålla särskilt kvalificerad personal. Enligt min uppfattning är del viktigt all forskningsanstalten prövar olika åtgärder för att stimulera rekryteringen av kvalificerad personal och för alt behålla denna kvar inom organisalionen.

Jag förordar all 1 milj. kr. anvisas för datorutrustning m. m. för slridsledningsstudier och signalbehandling samt 1,5 milj. kr. för en tandemmasspektrometer.

Forskningsanstalten har utanför anvisad ram äskat 3 milj. kr. för utrustning till ubålsskyddsforskning. Jag är för närvarande inle beredd atl anvisa särskilda medel härför ulan förutsätter att chefen för marinen avdelar de resurser som kan erfordras för materiel lill prioriterad forskning om ubåtsskydd.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Kostnadsramen bör bestämmas fill 11 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.    bemyndiga regeringen att under budgetåret 1986/87 medge atl materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av 11000000 kr.,

2.    till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 336200000 kr.

F 6. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

1984/85 Utgift       15093 845

1985/86 Anslag     36500000

1986/87 Förslag    46500000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. för
försvarels forskningsanstalt.                                                                                178

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Försvarets forskningsanstalt

Föredraganden

Nybyggnad m. m. för delprogrammet Gemensam försvarsforskning Smärre objekt Grindsjöprojektet Ursviksprojektet

Beräknat medelsbehov

1500 30000 18500

50000

2150 21000 24900

48050

2150 21000 23 350

46500

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

Budgetåret 1986/87

Försvarets forskningsanstalt

Medelsbehovet beräknas lill 48050000 kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren all anslaget förs upp med 48050000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Byggnadsstyrelsen skall redovisa huvudhandlingar för nya byggnadsobjekl. Det ankommer på regeringen alt, efler prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, beslula om de redovisade byggnadsföretagen. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 46500000 kr.

Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret.

I övrigl är verksamheten av sådan nalur alt närmare redogörelse inle bör lämnas lill regeringsprotokollel. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

179

F7. Försvarets radioanstalt

1984/85 Utgift   209940000'

1985/86 Anslag 195600000

1986/87 Förslag        224500000 ' Varav 27,9 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets radio anstalt

Föredra--ganden

Försvarets radioanstalt: Allmän ledning och

förbandsverksamhet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

137860 46140

148 110 61829

I455I0 52370

156220 73 590

153 080 73 590

Kostnader

184000

209939

197880

229810

226670

Tillkommer/ avgår:

Overplanering, reserver

m. m. Medgiven prisreglering

-2000

-

-2 280

-2 170

-2 170

Medelsbehov

182000

209939

195 600

227640'

224500

' Varav 8430000 kr. som tilläggsäskande.

Budgetåret 1986/87 Försvarets radioanstalt

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 10 820 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar kommer atl lämnas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna, om lilläggsäskande tillstyrks, alt kostnaderna ökar med 21 220000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren delar av radioanstaltens planerade volymökningar och till-läggsäskande och föreslår all anslaget förs upp med 219210 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning fill denna hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Försvarets radioanstalt för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 224500000 kr.

180

Värnpliktsverket

Värnpliktsverkels produklionsansvar omfattar inskrivning av personal enligt värnpliktslagen, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga samt redovisning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens personal.

Verksamheten under delprogrammet Värnpliklsverket budgeteras på eU primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliklsverket.

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

F8. Värnpliktsverket

1984/85 Utgift

110473278

1985/86 Anslag

107000000

1986/87 Förslag

108000000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Vämpliktsverket

Föredraganden

Vämpliktsverket: Allmän ledning och förbandsverksamhet

94500

110473

107000

11I2I6

108000

Kostnader

94 500

110473

107000

111216

108000

Tillkommerlavgår:

Medgiven prisreglering

-1-16765

-

-

_

—

Medelsbehov

111 265

110473

107000

1II216

108000

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86      1986/87

Planerat    Utfall

Planerat    Väm-        Föredra-plikts-       ganden verket

Militär personal Civil personal

Summa

106

253

359

97 265

362

106

250

356

106

250

356

106 246

352

Budgetåret 1986/87

Värnpliklsverket

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1985/86 moliverar värnplikts-verket på följande sätt.

181

A. Pris-och löneomräkning                                               Prop. 1985/86:100

RiI    fi

Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 6 131000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Det för budgetåret 1985/86 medgivna engångsbeloppet för idriflsäll-ning av verkets datoriserade informationssystem avgår (-6385000 kr.).

2. Den personalminskning som verket ålagts genomföra minskar lönekostnaderna med 900000 kr.

3. Verkel hemsläller alt personalramen bibehålls oförändrad i avvaktan på resultatet av den vid myndigheten pågående organisationsöversynen (-F 900000 kr.)

4. För underhåll av informationssystemet begär verket medel för ytterligare konsultmedverkan (1,4 milj. kr.) och för ny utrustning m. m. (2 838 000 kr.).

5. Övriga förändringar innebär all koslnaderna ökar med 232000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren föreslagen personalökning. I övrigl tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att värnpliklsverket filldelas elt anslag av 108950000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel, dels för viss konsultmedverkan och dels för anskaffning av ny utrustning m. m.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

att lill Vämpliktsverket för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 108000000 kr.

Försvarets rationaliseringsinstitut

Försvarets rationaliseringsinstitut har fackansvar för rationaliseringsverksamheten inom försvarsdepartementets område saml ansvar för viss produklion.

Verksamheten under delprogrammel Försvarets rationaliseringsinstitut budgeteras på ell primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras huvudsakligen från förslagsanslaget Försvarels rationaliseringsinsiiiut. Medverkan i myndigheternas ralionaliseringsarbete finansieras i begränsad utsträckning genom medel från resp. myndighets anslag.

F 9. Försvarets rationaliseringsinstitut

1984/85 Utgift

24103441

1985/86 Anslag

20800000

1986/87 Förslag

21350000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85                       1985/86

1986/87

Planerat    Utfall        Planerat

Försva-

Föredra-

rets ra-tionali-

ganden

serings-institut

Försvarets rationa-

liseringsinstitut: Allmän ledning och förbandsverksamhet

23 860                      23 000

24960

24850

Kostnader

23 860                     23000

24960

24 850

Tillkommerlavgår:

Intäkter

Medgiven prisreglering

- 2000                     -2200 -1-2690

-2000

-3 500

Medelsbehov

24550     24103       20800

22960

21350

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85                       1985/86

1986/87

Planerat    Utfall        Planerat

Försva-

Föredra-

rets ra-tionali-

ganden

sermgs-institut

Militär personal Civil personal

6               4               6

73              75             69

6 65

6 65

79             79             75

71

71

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

Budgetåret 1986/87

Försvarets rationaliseringsinstitut

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 1065000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Förändrade uppgifter medför ökade koslnader med 895 000 kr. Därvid har 15 milj. kr. budgeterats för alt, i samarbete med statskontoret, utveckla

183

arbetsrufiner för användning av datoriserade hjälpmedel i kontorsarbete,    Prop. 1985/86: 100
s.k. kontorsinformationssystem.                                       Bil. 6

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren anför all medel för ulveckling av kontorsinformalions-system har budgeterats på anslaget E4, i enlighet med överbefälhavarens lidigare ställningstagande till finansieringen av detta uppdrag. Äskandet bör därför reduceras med 1,5 milj. kr. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigl planeringen.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har liksom överbefälhavaren inle räknat med särskilda medel för utveckling av kontorsinformalionssystem under detla anslag.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 21 350000 kr.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har fill uppgift att utbilda personal i ledande befattningar inom totalförsvaret.

Verksamheten under delprogrammet Försvarshögskolan budgeteras på elt primäruppdrag inom delproduktionsområdet Ulbildning lill och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

184

F 10. Försvarshögskolan

1984/85 Utgift

3778000

1985/86 Anslag

3050000

1986/87 Förslag

3 520000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat    Utfall

Planerat

Försvars- Föredra-högskolan ganden

Försvarshögskolan: Ulbildning till och

av fast anställd

personal m. fl.

Summa kostnader

Tillkommerlavgår: Medgiven prisreglering Medelsbehov

2895       3778 2895        3778

-H550 3445        3 778

3050 3 050

3050

4098         3 520 4098         3520

4098         3 520

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat    Utfall

Planerat

Försvars- Föredra-högskolan ganden

Militär personal Civil personal

6               6 5               6

II              12

6

5

II

6               6

5,5            5,5

II.5           11,5

Budgelårel 1986/87

Försvarshögskolan

Förändringarna i förhållande fill budgetåret 1985/86 motiverar försvarshögskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 899000 kr. Myndigheten har därvid i sina beräkningar inräknat en ramhöjning för all uppnå kostnadsläckning och en normaliserad budget, efler del att skolan under senare år haft en starkt underbalanserad budget för sin verksamhet.

B. Uppgiftsförändringar

Övriga kostnader ökar med sammanlagl 149000 kr.

185

överbefälhavarens yttrande                                             Prop. 1985/86:100

RiI fi I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anmäler överbefälhavaren sin avsikt att - mot bakgrund av den rådande budgetsitua-lionen vid försvarshögskolan - under budgetåret 1985/86 följa anslagels utveckling och vid behov föreslå ytterligare åtgärder. Överbefälhavaren föreslär i avvaktan på detla alt försvarshögskolans anslagsyrkande minskas med 578000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan har anfört om verksamheten. Utbildningens omfattning och kvalitet bör enligt min mening ligga på i huvudsak nuvarande nivå. Med hänsyn lill vad försvarshögskolan och överbefälhavaren har anmält belräffande budgelsituationen har jag beräknal vissa medel för en begränsad uppräkning av anslaget ulöver vad som erfordras som uppräkning för pris- och lönestegringar.

Mina beräkningar av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarshögskolan för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 3 520000 kr.

Militärhögskolan

Militärhögskolan har till uppgift alt utbilda yrkesofficerare och reservofficerare för kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisalionen. Militärhögskolan svarar också för den militärhisloriska forskningen inom försvarsmakten.

Verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på två primäruppdrag inom delpoduklionsområdena Utbildning lill och av fast anställd personal m. fl. saml Grundforskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

186

40237000 35 860000 41800000

Fil. Militärhögskolan

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86      1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Militär-

Föredra-

högskolan ganden

Militärhögskolan:

Utbildning till och

av fast anställd per-

sonal m.fl.

32 180

33 940

42710

39805

Grundforskning

1820

1920

2180

1995

Varav delegationen

för militärhistorisk

forskning

(415)

(430)

(600)

(450)

Summa kostnader

34000

40237

35 860

44890

41800

Tillkommer/avgår:

Medgiven prisregle-

nng m. m.

-h3 800

-

-

-

-

Medelsbehov

37800

40237

35860

44890

41800

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Militär-

Föredra-

högskolan ganden

Militär personal Civil personal

84 26

110

78 31

109

85 26

III

93

28,5

121,5

93 26

119

Budgetåret 1986/87

Militärhögskolan

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 moliverar militärhögskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 2 120000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Högskolan avser alt bl. a. genomföra tre ett-åriga slabskurser i enlighet med förslag från överbefälhavaren, vilkel innebär alt 8 nya lärartjänster avsedda för militär personal behöver inrättas (4-1,5 milj. kr.) samt medför ökade utbildningskostnader (-1-1,2 milj. kr.).

187

2. För atl uppnå en acceptabel servicenivå på biblioteksverksamheten    Prop. 1985/86: 100
samt för alt lösa skrivcentralens arbetsuppgifter begär högskolan alt 2,5    Bil. 6

nya tjänster för civil personal inrättas (-1-225000 kr.).

3. Fr. o. m budgelårel 1986/87 skall högskolan svara för kostnaderna för reservofficerskurserna som hittills belastat försvarsgrenarnas anslag (-t-950000 kr.).

4. Högskolan har bedömt atl verksamheten fr. o. m budgetåret 1986/87 kommeratt belastas med koslnader för flygtransport, som hittills tillhandahållits som gratistjänst (-1- I 210000 kr.).

5. För rationaliseringsålgärder och engångsutgifter begär militärhögskolan I 675 000 kr.

Delegationen för militärhistorisk forskning

Uppgiftsförändringar

För atl kunna stödja olika forskningsprojekt krävs ytterligare 170000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren den fortsatta satsningen på utbildningsanläggningar för struktur 90-datorer.

Överbefälhavaren föreslår atl begärda medel för personalökningar, rationaliseringar och engångsutgifter minskas med 900000 kr.

Överbefälhavaren anför alt något beslut avseende ändrade betalningsrutiner för flyglransporter ännu ej faltals och avstyrker äskandet på denna punkl.

Föredragandens överväganden

I likhet med överbefälhavaren anser jag att anskaffningen av datorer i första hand bör komma utbildningsverksamheten till del. Jag instämmer i stort med vad överbefälhavaren i övrigt har yttrat över militärhögskolans anslagsframslällning.

Jag har beräknal medel för de koslnader som uppkommer genom införandet av den nya ett-åriga högre slabskursen.

Under avsnittet Den anställda personalen (s. 42) har jag redogjort för min syn på den högre slabsulbildningen vid militärhögskolan. Enligt min mening bör - i likhel med vad jag senare kommer atl redovisa under anslaget Försvarets förvallningsskola - en översyn komma till stånd beträffande militärhögskolans långsikliga behov av fasta personalresurser.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Militärhögskolan för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 41800000 kr.

188

Försvarets förvaltningsskola

Försvarets förvallningsskola har lill uppgift atl utbilda personal inom försvarsmakten i allmän administration, personaladministration, kameraltjänsl, förplägnad m. m.

Verksamheten under delprogrammel Försvarels förvallningsskola budgeteras på etl primäruppdrag inom delproduktionsområdel Ulbildning lill och av fast anställd personal m. fl. Elevberoende koslnader budgeteras på sekundäruppdrag.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarels förvallningsskola saml från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna m. fl.

Prop. 1985/86: Bil. 6

100

F12. Försvarets förvaltningsskola

1984/85 Utgift

9849019

1985/86 Anslag

9825000

1986/87 Förslag

10600000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85                       1985/86

1986/87

Planerat    Utfall        Planerat

Försvarets

förvaltnings-skola

Föredraganden

Försvarets förvaltningsskola: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

9760       9849         9825

11780

10600

Tillkommerlavgår:

Medgiven prisreglering m. m.

I 320

_

_

Medelsbehov

11080        9849          9825

11780

10600

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

.

1984/85                       1985/86

1986/87

Planerat    Utfall        Planerat

Försvarets förvall-

Föredraganden

nmgs-skola

Militär personal Civil personal

19 10

19 10

19 9

22 9

19 11

29

29

28

31

30

189

Budgetåret 1986/87                                                                      Prop. 1985/86: 100

Försvarets förvaltningsskola

Skolan uppger alt en myckel stor del av utbildningsutbudet är beroende av uppdrag från andra myndigheter. Utnyttjandet av tillfälliga lärare har fåll en alltför slor omfaitning men har varit nödvändigt för alt klara efterfrågan på kurser. Särskilt inom ekonomiområdei är brislen på fasl anslällda lärare besvärande. För nödvändigl utvecklingsarbete finns inte erforderiig personal. Riksrevisionsverket konstaterade vid revisionen av skolan år 1983 brisler i skolans organisaiion och obalansen mellan uppgifter och resurser. Förändringar i förhållande lill budgelårel 1985/86 motiverar försvarels förvaltningsskola på följande sätt.

A. Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl kostnaderna ökar med 910000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1.   En Ijänsl (-(- 190000 kr.) för lärare - FPE.

2.   En Ijänsl (-f 125000 kr.) för ADB-operalör.

3.   En temporär ijänsl (+ 230000 kr.) för ulvecklingsledare.

4.   För ADB-investeringar behövs 500000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anmäler överbefälhavaren sin avsikt all i särskild ordning uireda förvaltningsskolans organisation med hänsyn till nuvarande uppgifter och är ej nu beredd alt tillstyrka föreslagen personalökning utom såvitt avser den begärda tjänsten för ADB-operalör. Överbefälhavaren föreslår all förvaltningsskolans anslagsyrkande minskas med 420000 kr.

Föredragandens överväganden

I de överväganden och ställningstaganden som gjordes inför inrättandet av skolan (prop. 1975/76:190, FöU 39, rskr 375) poängterades bl.a. utbildningens belydelse ur personalutvecklingssynpunkl och skolans ställning under regeringen.

Skolan omlokaliserades till Östersund den I oktober 1984. Del finns därför anledning all mol bakgrund av vunna erfarenheter, som överbefälhavaren bl. a. föreslår, göra en översyn av skolans mer långsikliga organisation, resurser och finansiering.

Jag bedömer att skolan på sikt bör beredas möjlighet alt bedriva en
större andel av verksamheten med fasta lärare än för närvarande. Strävan
bör också vara all öka möjlighelerna för skolan alt följa ulvecklingen inom
sitt kompetensområde. Jag är av den uppfattningen att en översyn av
skolans fasla resurser m. m. bör göras och förutsätter alt denna genomförs      190

under bl. a. hänsynslagande till de överväganden som försvarsutskottet uttalade i samband med skolans tillkomst. I avvaktan på denna översyn är jag inte nu beredd alt förorda någon utökning av personal för utvecklingsarbete inom skolans kompetensområde.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har härvid beräknat medel för Ijänster för såväl en lärare i planerings- och ekonomiadministration som för en ADB-operalör.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 10600000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Försvarets läromedelscentral

Försvarets läromedelscentral har lill uppgift alt framställa publikationer och läromedel åt myndigheter inom i försia hand försvarsdepartementets verksamhetsområde. Läromedelscentralens verksamhel skall i sin helhet intäktsfinansieras.

F 13. Försvarets läromedelscentral

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1 OOOOOO 1000 1000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets läromedels-central

Föredraganden

Försvarets läromedelscentral:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

27 000

28953

30000

38 800

38 800

Summa kostnader

27000

28953

30000

38800

38 800

Tillkommerlavgår:

Intäkter av uppdragsverksamhet

-25999

-27953

-29999

-38799

-38799

Medelsbehov

1001

1000

I

1

1

191

Budgetåret 1986/87                                                       Prop. 1985/86:100

Försvarets läromedelscentral

Verksamheten kommer all ha ungefär samma omfattning som under budgetåret 1985/86.

Läromedelscentralen begär för budgetåret 1986/87 etl förslagsanslag om 1000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren atl läromedelscenlralen lilldelas ell 1000-kronorsanslag.

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid läromedelscentralen förutsätter fr.om. budgetåret 1985/86 en fullständig intäklsfinansiering. Med hänsyn härtill bör inle någon personalram för läromedelscentralen regleras av riksdagen eller regeringen. Personalresurserna bör anpassas lill tillgången på medel från den intäktsfinansierade verksamheten.

Del ankommer på regeringen alt fastställa omfatlningen av den rörliga krediten.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Med hänvisning lill denna hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.

Krigsarkivet

Krigsarkivet har produktionsansvar för depåtjänslen och forskarservicen i Slockholm och för arkivservicen till myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhelsområde. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt allmänna arkivstadgan (1961:590).

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.

192

F14. Krigsarkivet

1984/85 Utgift        6823 343

1985/86 Anslag      7950000

1986/87 Förslag     7930000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Krigsarkivet

Föredraganden

Krigsarkivet: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader

Tillkommerlavgår:

Intäkter av foto Medgiven prisreglering Medelsbehov

6165 6165

- 60 4-670 6775

6875 6875

-52 6823

8015 8015

-65 7950

8490 8490

-70 8420

8000 8000

-70 7930

Personal

Personalkategori

Antal ans

tällda omräknat lill pe

Tsonår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Krigsarkivet

Föredraganden

Civil personal'

292

29-

292

29

28

' Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Varav ett personår för utbildning till arkivbokbindare och papperskonservator.

Budgetåret 1986/87

Krigsarkivet

Förändringarna i förhållande till budgelårel 1985/86 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning
Koslnaderna ökar med 821 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Ökade intäkter minskar medelsbehovet med 5000 kr.

2. Omfattningen av underhållskostnaderna minskar med 76 000 kr.

3. Anskaffning av mikrokort har avslutats vilkel gör att kostnaderna minskar med 195 000 kr.

4. Övriga volymförändringar gör atl kostnaderna minskar med 75 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Anslaget bör föras upp med 8420000 kr.

13    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

193

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Vid min bedömning av krigsarkivets medelsbehov har jag tagit hänsyn lill den reducering av anslaget med 2% som en tilllämpning av huvudalternativet innebär. Jag har också gjort en lägre löneomräkning än krigsarkivet. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Krigsarkivet för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7930000 kr.

Prop. 1985/86: Bil. 6

100

Statens försvarshistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer omfattar armémuseum, marinmuseum och flygvapenmuseum och har bl.a. till uppgift alt bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarels verksamhet och ulveckling genom tiderna, atl verka för information härom samt alt främja studier och forskning i ämnen inom sill område.

Verksamheten under delprogrammel Statens försvarshisloriska museer bör fr.o.m. budgetåret 1986/87 budgeteras på ell primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshistoriska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesavgifter.

F 15. Statens försvarshistoriska museer

1984/85 Ulgift

12228611

1985/86 Anslag

11350000

1986/87 Förslag

12500000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Statens försvars-historiska museer

Föredraganden

Statens försvarshisto-

riska museer: Allmän

ledning och förbands-

verksamhet

12695

Central ledning

440

840

1010

-

Armémuseum

6100

6710

8063

-

Marinmuseum

2000

2155

2917

-

Flygvapenmuseum

I 910

1840

3029

-

Summa kostnader

10450

12 286

11545

15019

12695

Tillkommer/avgår:

Inträdesavgifter

-195

a) Armémuseum

—

-

-155

-155

-

b) Marinmuseum

-    30

-57

- 40

- 40

-

c) Flygvapenmuseum

-

-

-

-

-

Medgiven prisreglering

-V I 750

-

-

-

-

Medelsbehov

12170

12 229

11350

14 824

12500

194

Personal

Prop. 1985/86: 100

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

Bil. 6

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Statens försvars-historiska museer

Föredraganden

Central ledning Armémuseum Marinmuseum Flygvapenmuseum

0,5 28 8 8

44,5

0,5 29 8 6

43,5

3

27,5 8 8

46,5

3 30,5

9 11

53,5

48,5

Budgetåret 1986/87

Statens förs varshistoriska museer

Förändringarna i förhållande lill budgelårel 1985/86 mofiverar statens försvarshistoriska museer på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 1653000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1.   Två Ijänster (-f 260000 kr.) för öppethållande av flygvapenmuseel.

2.   En tjänst (-f 136000 kr.) för byråsekrelerare vid flygvapenmuseum.

3.   En tjänst (H- 172000 kr.) för förste intendent/chef för den pedagogiska avdelningen vid marinmuseum.

4.   Två tjänster (-H 272000 kr.) för lextilkonservatorer som överförs från statens historiska museer (VIII huvudtiteln) till armémuseum.

5.   En personlig tjänst (-)- 136000 kr.) för förrådsföreståndare. Tjänsten överförs från Svea artilleriregemente.

6.   Konserveringsålgärder (-f- 400000 kr.) avseende brons- och järnföremål saml investering i ADB-utrustning (-)- 180000 kr.) avsedd för föremåls-registrering. (Engångsanvisningar).

Överbefälhavarens yttrande

I sill yllrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren den föreslagna personalökningen och den höga pris- och löneomräkningen. Överbefälhavaren anser vidare att museerna ej skall åläggas någon besparing utan alt rationaliseringsvinster satsas på konserveringsålgärder och administrativ ulveckling. Museernas planering i övrigl godtas och anslaget föreslås föras upp med 12,2milj. kr.

195

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

t>:i   f.

Statens försvarshistoriska museer har i särskild ordning äskat medel för bl. a. 1,5 Ijänsl för all kunna införiiva minsveparen Bremön med marinmu-sei samlingar. Mot bakgrund av de budgetpolitiska riktlinjerna anserjag att ytteriigare medel för en utökning av verksamheten på angivet säll inle bör ske över anslaget. Andra finansieringsformer för projektet bör eftersträvas, l.ex. genom all flera intressenter samverkar.

Armémuseum förvaltar sedan den Ijuli 1960 Statens trofésamling med ca 4000 fanor och slandar saml ytterligare ca 1000 troféer. Den lexlilkon-servaloriska delen av arbetet har sedan år 1949 åvilat riksantikvarieämbeiei och statens historiska museer. Arbetet beräknas resursmässigl kräva två heltidstjänster. Jag har i samråd med statsrådet Göransson funnit del rafionelll och från bevarandesynpunkt mest ändamålsenligt alt förlägga vården till armémuseum där samlingen förvaras, varför medel för två Ijänster bör överföras från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget statens historiska museer lill statens försvarshisloriska museer.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 12500000 kr.

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

De frivilliga försvarsorganisationerna bedriver försvarsupplysning och rekryteringsverksamhet, medverkar vid och leder viss utbildning av frivillig personal saml tecknar avtal med, registrerar och krigsplacerar viss sådan personal.

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet saml Ulbildning lill och av fasl anställd personal m.fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

196

F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1984/85 Utgift

78515 145

1985/86 Anslag

78250000

1986/87 Förslag

96740000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

20027 52 773

22502 56013

21882 56368

24 562 60178

24 562 60178

Kostnader

72 800

78515

78250

84 740

84740

Reserv

12000

Tillkommer:

Medgiven prisreglering

-h6570

-

-

-

-

Medelsbehov

79370

78515

78 250

84740

96740

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Budgetåret 1986/87

Överbefälhavarens yttrande

Med hänsyn till den beräknade pris- och löneutvecklingen hemställer överbefälhavaren att anslaget ökas med 6490000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tagit hänsyn till den av frivillig-förmånskomrniltén beräknade kostnadsförändringen.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Frivilliga försvarsorganisationer m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 96740000 kr.

Försvarets datacentral

Försvarets dalacenlral skall på uppdrag ulföra dalabehandling främst åt myndigheter inom försvarsdepartementels område saml medverka vid utveckling, modifiering och ADB-leknisk förvaltning av datorbaserade informationssystem.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets dalacenlral budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten under primäruppdragei Försvarels datacentral: Allmän ledning och förbands verksamhet redovisas som självbärande.

197

F 17. Försvarets datacentral

13651000 7021000 3 501000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Försvarets datacentral

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Försvarets datacentral: Allmän ledning och

förbandsverksamhet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Kostnader

Tillkommer/avgår:

Intäkter

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

II3301

7 020 120321

-107 300 7021

121755 -

4 880 -

126635 -

■115 754           -
4881

121755

3 500 125 255

-115 754 3 501

Kostnader och intäkter (1000-tal kr.)

Kostnader/intäkter för primäruppdraget Försvarets datacentral: Allmän ledning och förbandsverksamhet

1984/85

Planerat    Utfall

1985/86      1986/87

Planerat   Försvå-      Föredra-
rets        ganden

datacentral

Ingående balans den

1 juli resp. år Utgifier

Summa utgifter

Tillkommer/a vgår:

Inkomster

Medelsbehov

Utgående balans den 30 juni resp. år

3000      4 133

-91091     -95 823

-88091     -91690

91090       91654
I            I

3 000     -      35

-    2000   -    6000    -    6000 ■III 301   -115 755    -115 755

■113301   -121755    -121755

107300      115754       115754

4500

6000   -    6000

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86      1986/87

Planerat    Utfall

Planerat    Försvå-     Föredra-
rets       ganden

datacentral

Civil personal

260

250

255

250

250

198

Budgelårel 1986/87                                                        Prop. 1985/86: 100

RiI   f\

Försvarets datacentral                                                     "• "

Datacentralen begär etl anslag om 4881000 kr. för anskaffning av datorutrustning m. m.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker datacentralens planering och föreslår all anslaget förs upp med 4 881000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningarna över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel saml kostnader och intäkter. Jag har beräknal 4880000 kr. för anskaffning av datorutrustning. För atl finansiera anskaffningen ulgår jag från alt en del av datacentralens rörelsekapital utnylljas och all den rörliga krediten hos riksgäldskonlorei utökas.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningarna hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen alt

till Försvarets datacentral för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 3 501000 kr.

F 18. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

1984/85 Ulgift     12889000

1985/86 Anslag   12890000

1986/87 Förslag   13890000

Från anslaget täcks fr.o.m. budgetåret 1983/84 koslnader för vapenfrinämnden, värnpliklsnämnden, försvarets fastighelsnämnd, försvarets personalnämnd, riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, försvarels skolnämnd, sakkunniga för rådgivning i publicitelsfrågor, militära arbels-lidsdelegationen, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementels verksamhetsområde, försvarets arbetstidsnämnd, försvarets underrättelsenämnd, militärledningens rådgivande nämnd och försvarets centrala förslagskommitté.

199

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Ulfall

Planerat

Nämndema

Föredraganden

1. Vapenfrinämnden

2.    Värnpliklsnämnden

3. Försvarets fastig
hetsnämnd

4. Försvarels personal-
nämnd

5. Övriga nämnder

Summa kostnader

Tillkommerlavgår: Medgiven prisreglering Medelsbehov

8560 1925

680

660

675

12500

300 12 800

8686

2 345

614

716

528

12889 12889

8500

2 375

680

700 635

12 890 12 890

10048

2767

715

780

687

14997 14997

9285 2500

710

745 650

13 890 13 890

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Nämndema

Föredraganden

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Vapenfrinämnden Handläggande personal Övrig personal

Värnpliklsnämnden Handläggande personal Övrig personal

Försvarets fastighelsnämnd Handläggande personal Övrig personal

Försvarets personatnämnd Handläggande personal Övrig personal

17 6

2 I

36

17 6

2 1

36

17 6

2 1

38

17 6

5 6,5

2 1

39,5

17 6

2 I

38

/. Vapenfrinämnden

a) Pris- och löneomräkningen medför atl kostnaderna ökar med 448000 kr.

b) Nämnden beräknar att koslnaderna för vapenfriulredningar ökar med 946000 kr.

c) För inköp och driftkostnad för ny telefonväxel behövs 154000 kr.

2.   Värnpliktsnämnden

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 189000 kr.

b) För personalförstärkningar erfordras ylleriigare 123000 kr.

c) För datastöd erfordras ytterligare 80000 kr.

200

3. Försvarets fastighetsnämnd                                        Prop. 1985/86: 100

Ril 6 Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 35 000 kr.

4. Försvarets personalnämnd

Pris- och löneomräkningen medför alt kostnaderna ökar med 80000 kr.

5. Övriga nämnder

Pris- och löneomräkning saml vissa volymförändringar inom de övriga nämnderna medför all koslnaderna ökar med 52000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar förutsätter överbefälhavaren atl den 2-procentiga anslagsreduktionen - det s.k. huvudförslaget — skall tillämpas på nämnderna och föreslår alt anslaget förs upp med 13120000 kr.

Föredragandens överväganden

iag biträder inte överbefälhavarens förslag belräffande budgetering av anslaget. Jag förutser för närvarande ingen minskning av nämndernas verksamhel. Försvarels fastighetsnämnd och försvarets personalnämnd medverkar i genomförandet av besparingsprogrammet inom försvarsmakten.

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget för näsla budgelår lill 13 890000 kr. För vapenfrinämnden har jag beräknal medel för ökade koslnader för vapenfriutredningar samt för telefonväxel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Vissa nämnder rft.m. inom det militära försvaret för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 13 890000 kr.

201

F 19. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret        Prop. 1985/86:100

Bil. 6

1984/85 Ulgift                  -'

1985/86 Anslag       2150000000

1986/87 Förslag      2000000000

' Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramen för del militära försvaret.

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret 1986/87 beräknade i pris- och lönelägel februari 1985. Anslaget Reglering av prisstegringar för del militära försvarel är avsett att täcka sådana pris-och löneökningar som inträffar från februari 1985 lill det genomsnittliga prisläget budgetåret 1986/87. Anslaget är etl s. k. täckningsanslag som inte skall belaslas. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Reglering av prisstegringar för det mUitära försvaret för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 2000000000 kr.

202

G. Civil ledning och samordning              pP; ' '

dII. o

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) blir cenlral förvaltningsmyndighet med uppgift all svara för den funktionsövergripande samordningen av beredskapsförberedelserna inom lolalförsvarels civila del på cenlral nivå och att vara ansvarig myndighet för funktionerna Ledning och samordning. Övrig varuförsörjning saml Kyrklig verksamhet. Vidare blir ÖCB uppdragsmyndighet för andra myndigheter med ansvar för den slalliga beredskapslagringen och andra beredskapsåtgärder.

ÖCB kommer all ledas av en styrelse. Chef för ÖCB blir en generaldirektör. Inom ÖCB kommer att finnas tre sakenheter för funktionen ledning och samordning, tre sakenheter för funktionen Övrig varuförsörjning och två sakenheter för affärs- och lagringsverksamhel. Dessulom skall det finnas en adminislraliv enhet saml etl informationssekretariat.

Till ÖCB skall knytas olika beredskapsråd.

Följande funktionsindelning gäller.

Funktion                                  Program inom Qärde huvudtiteln

1.                                            Civil ledning och samordning    1.1 Ledning och samordning

1.2 Administration

2.                                            Övrig vamförsörining     2.1 Beklädnad m. m.

2.2      Kemiska produkter m. m.

2.3        Metaller m. m.

3.                                            Kyrklig verksamhet       1.1 Ledning och samordning

Verksamheten inom varuprogrammen består huvudsakligen av försörjningsanalyser, förberedelser för reglering, ransonering och annan planläggning, anskaffning av material, tryggande av försörjningsviktig inhemsk produklion, utveckling av inhemska substitut samt beredskapslagring.

ÖCB blir uppdragsmyndighet gentemot statens jordbruksnämnd, socialstyrelsen och statens energiverk när det gäller beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel, läkemedel och sjukvårdsmateriel resp. anskaffning och lagring av bränslen och drivmedel.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

ÖEF föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Huvudförslaget budgetåret 1986/87 innebär en ökning av förvaltnings-och driftanslagen med 1 384000 kr. Den lolala utgiftsminskningen är fördelad över en treårsperiod. ÖEF redovisar nu andra budgetåret i besparingsplanen.

När det gäller besparingskraven på förvaltnings- och driflanslagen framhåller ÖEF atl det finns ett klart uttalat samband mellan dessa anslag å ena sidan och anslagen till invesleringar m. m. å andra sidan. Genom de senare åläggs ÖEF vidgade uppgifter i form av bl.a. ell större beredskapslager och fier avtal om beredskapslån med försörjningsviktiga förelag. Ständigt minskade resurser på drift- och förvaltningsområdet ökar enligt ÖEF ris-

203

ken för misshushållning med resurser genom otillfredsställande skötsel av     Prop. 1985/86: 100
beredskapslagren och ineffektivt utnyttjande av reservationsanslagen. Bil. 6

2.   Pris- och löneomräkning m. m. för förvaltnings- och driflanslagen 3875000 kr.

3.   Till följd av statsmakternas beslul (prop. 1984/85:160, FöU II, rskr 388) skall ÖEF fr. o. m. nästa budgetår ombildas lill överstyrelsen för civil beredskap. För nya arbelsuppgifter tillförs tre årsarbetskrafter och administrativa följdkostnader från riksnämnden för kommunal beredskap (-1-778000 kr.), två årsarbetskrafter och administrativa följdkostnader från civilförsvarsstyrelsen (-1- 450 000 kr.) samt en årsarbetskraft och admini.straliva följdkostnader från lolalförsvarels chefsnämnd (-1- 251 000 kr.).

4.   Bortfallande resurser enligt statsmakternas beslul till följd av energibyråns och drivmedelscentralens överförande till statens energiverk ulgör 15,25 årsarbetskrafter och administrativa följdkostnader (-2808000 kr.).

5.   För övriga uppgifter inom överstyrelsen på grund av del reviderade oljelagringsprogrammet behövs en förstärkning med två handläggartjänsler på anläggningsbyrån (-1- 425000 kr.).

6.   Därutöver krävs för överförande av personal från investeringsanslag lill förvaltningsanslag 242000 kr. utgörande lönekostnad nello efler avdrag för engångsanvisning.

7.   Medel för uppdragsverksamhet inom vissa program beräknas enligt följande.

Livsmedel. Delprogrammet Gödsel och bekämpningsmedel. Verksamheten bedrivs i samråd med statens jordbruksnämnd, som lämnar erforderliga anvisningar. För uppdragsverksamheten har beräknats ell formelll belopp om I 000 kr.

Energi. Delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m. För delprogrammet beräknas under fjärde huvudtiteln ell medelsbehov av 3 101 000 kr. för förvaltningskostnader. Delprogrammet redovisas härutöver under tolfte huvudtiteln, industridepartementet.

Hälso- och sjukvård m.m. Delprogrammel Läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Verksamheten bedrivs i samråd med socialstyrelsen som lämnar erforderliga anvisningar. För uppdragsverksamheten har beräknals ett formellt belopp om 1000 kr.

8. Av den av regeringen anvisade medelsramen för ekonomiskl försvar
för budgetåret 1986/87 på 274,5 milj. kr. har ca 181,5 milj. kr. fördelals på
program inom ÖEF:s ansvarsområde exkl. programmel Energi, delpro
grammel Bränslen och drivmedel. Inom programmen har medlen fördelals
på prioriterade beredskapsålgärder.

I enlighet med regeringens anvisningar för programplaneringen avser ÖEF:s förslag genomförandeprisläge 1985/86. Behovet av prisomräknings-medel beräknar ÖEF fill 7,5 milj. kr.

Regeringens anvisningar innebär att två förslag lill fördelning av den särskilda medelsramen skall redovisas, nämligen dels ell som utgår från nu gällande planeringsförutsättningar, dels ell som ulgår från resultatet av genomförd översyn av dessa förutsättningar. Del senare förslaget innebär

204

väsentligen att medelsbehovet inom livsmedelsprogrammet minskar me-    Prop. 1985/86: 100

dan behoven inom bl.a. kemi- samt metall- och verksladsprogrammen    Bil. 6

ökar.

Enligt regeringens anvisningar för programplaneringen skall fördelningen av den särskilda medelsramen grundas på nu gällande planeringsförutsättningar. Härutöver skall för budgetåret 1986/87 - som etl särskilt alternativ — redovisas elt översiktligt förslag grundat på översynen av planeringsförutsättningarna. ÖEF anser atl resultatet av översynen bör slå igenom redan nu. Därför redovisas den medelsfördelning som är en följd härav som budgetförslag i denna anslagsframslällning. Del innebär följande medelstilldelning "inom ramen" för de program för vilka ÖEF har primärt ansvar.

Program

Tkr.

Beklädnad

96700

Kemiska produkter m. m.

51255

Metaller m. m.

25500

Samordning

3685

Informationsbehandling

2700

Ledning och administration

1665

Den beloppsram inom vilken ÖEF får ingå nya avtal om beredskapslån som medför utbetalningar under fiera budgetår föreslås för budgetåret 1986/87 uppgå lill 100 milj. kr. För kreditgarantier inkl. säsongkreditgaran-lier till läderskoföretag beräknar ÖEF en oförändrad ram, dvs. 125 milj. kr.

Beklädnad

För programmel beräknas etl totalt medelsbehov av 96,7 milj. kr.

För ingående av fleråriga avtal om beredskapslån begärs bemyndiganden på 40 milj. kr. För industriella åtgärder föreslås sammanlagt 96,7 milj. kr. varav 8 milj. kr. i försörjningsberedskapsslöd. Vidare föreslås för branschutredningar m.m. 2 milj. kr. och för handlingsberedskap samt forskning och utveckling I milj. kr.

Övriga varor

Kemiska produkter m. m.

För programmel beräknas ett totalt medelsbehov av 51 255000 kr.

För förbättrad handlingsberedskap och försörjningsanalyser begärs 1,2 milj. kr.

ÖEF föreslår atl ett bemyndigande på 30 milj. kr. lämnas för alt ingå fleråriga avtal om beredskapslån. Vidare föreslås 6,8 milj. kr. för omställningsåtgärder och 24 milj. kr. för beredskapslån och försörjningsberedskapsstöd. För lagring av fin- och specialkemikalier begärs 19255000 kr.

205

Metaller m.m.                                                                Prop. 1985/86: 100

Ril   fl

För programmel beräknas ell lotall medelsbehov av 25,5 milj. kr.

För ökad handlingsberedskap beräknas 1 785 000 kr. och för försörjningsanalyser 740000 kr.

Vidare föreslås 10 milj. kr. för industriella åtgärder och 12,5 milj. kr. för lagring av legeringsmetaller och lorrbatlerier. För forskning och ulveckling föreslås 475 000 kr.

Ledning och samordning m.m. Samordning

För programmel beräknas elt totalt medelsbehov av 3 685 000 kr.

ÖEF föreslår för funktionsövningar, fackutbildning, konferenser, repetilionsutbildning, regional handUngsberedskap, ulbildningspaket Hemskydd samt studier inför 1987 års totalförsvarsbeslut sammanlagl 3685000 kr.

Informafionsbehandling m. m.

För delprogrammet beräknas etl totalt medelsbehov av 2,7 milj.kr. för ökad handlingsberedskap.

Ledning och administration

För delprogrammel beräknas elt lolall medelsbehov av I 665 000 kr.

ÖEF har den 8 november 1985 inkommit med kompletterande anslagsframslällning avseende överstyrelsen för civil beredskap. ÖEF begär medel över följande anslag

- förslagsanslaget G 1. Överstyrelsen för civil

beredskap: Förvaltningskoslnader                  33 758000 kr.

- reservationsanslaget G 2. Civil ledning och

samordning                                               41679000 kr.

-     förslagsanslaget J 1. Drift av beredskapslager 245063000 kr.

-     reservationsanslaget J 2. Beredskapslagring

och industriella åtgärder                             173455000 kr.

- förslagsanslaget K 7. Lagringsfunktionen vid ÖCB   I 000 kr.

I den kompletterande anslagsframställningen föreslår ÖEF bl. a. följande:

1. Till följd av statsmakternas beslut (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr 388) skall ÖEF fr. o. m. nästa budgetår få vidgade uppgifter när del gäller atl samordna de civila beredskapsförberedelserna. För dessa nya arbetsuppgifter behövs ytterligare 15 Ijänster saml administrativa följdkostnader för dessa (H- 2662000 kr.). För höjning av överförda och befintliga tjänster samt för genomförandekoslnader behövs ytterligare 1068000 kr.

2. Behovel av engångsanvisningar för anskaffning av OTB-ulruslning och initialkostnader i samband med övergäng till ny organisation beräknas

lill 800000 kr.                                                                                 206

3. För de frågor som las över från riksnämnden för kommunal beredskap    Prop. 1985/86: 100 beräknar ÖEF alt medel skall överföras från civilförsvarsslyrelsens anslag    Bil. 6 (-(-31450000 kr.).

4. Utökad handlingsberedskap för lednings- och samordningsfunktionen kräver ell resurstillskott med 2 milj. kr.

5. ÖEF föreslår atl lagringsfunklionen vid ÖCB ges formen av uppdragsverksamhet och alt ett formellt belopp las upp på statsbudgeten (-1-1000 kr.).

Jag kommer i det följande atl beräkna medel lill ÖCB under anslagen

G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskoslnader G 2. Civil ledning och samordning

J I. Drifl av beredskapslager

J 2. Beredskapslagring och industriella ålgärder

J 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet

J 4. Täckande av förlusler till följd av statliga beredskapsgaranlier m. m.

Medelsbehovet under anslagen är uppdelade på olika funktioner och program. Regeringen har möjlighet atl göra omfördelningar av anslagna medel mellan olika funkfioner och program.

G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader'

1986/87 Förslag 32100 000

Anslaget omfattar cenlrala myndighelskoslnader och upptar främsl kostnader för personal, resor, konsulter och övriga expenser.

1000-lal kr.

Funktion/program

För 1986/87 beräknar

ÖEF

Föredraganden

Ledning och samordning Övrig vamförsörining Administration (därav engångsanvisning)

Summa anslag

9961 9108 14689 (800)

33758

9000

8944

14156

(300)

32100

För nästa budgelår bör medel för överstyrelsens för civil beredskap (ÖCB) verksamhet beräknas med utgångspunkl i överstyrelsens huvudförslag. Jag har i mina beräkningar utgått från etl besparingsallernativ som innebär en besparing fördelad över en treårsperiod för förvaltnings- och driflanslagen i enlighet med regeringens anvisningar. Jag beräknar därutöver 2,2 milj. kr. för tio nya Ijänster och för höjning av överförda Ijänster inkl. administrativa följdkostnader. För engångskostnader i samband med

' Tidigare anslagsbeteckning H I. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvalt
ningskostnader.                                                                             207

ombildningen av myndigheten beräknar jag 300000 kr. under programmet    Prop. 1985/86: 100
Administration.                                                              Bil. 6

Tillkommande resurser från civilförsvarssiyrelsen och totalförsvarets chefsnämnd beräknar jag lill 1505000 kr.

Jag räknar också med etl minskat medelsbehov av 5953000 kr. lill följd av energibyråns och drivmedelscentralens överförande till statens energiverk.

I samråd med statsrådet Dahl föreslår jag att energiberedskapsrådel förs över till statens energiverk.

Vid ÖCB bör inrättas en tjänst för överdirektör med beteckningen Cp.

Med hänvisning lill vad jag har anfört i det föregående och lill sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen atl vid överstyrelsen för civil beredskap inrätta en tjänst för överdirektör med beteckningen Cp,

2. till Överstyrelsen för civd beredskap: Förvaltningskostnader för budgelårel 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 32 100000 kr.

G 2. Civil ledning och samordning'

1986/87 Förslag 35860000

' Tidigare anslagsbeteckning 18. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap samt vissa delar ur G 1. Civilförsvar och H 3. Beredskapslagring och industriella ålgärder.

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag lill kommuner för den planläggning som kommunerna ålagts atl genomföra enligt 10 b § civilförsvarslagen (1960:74, ändrad senast 1984:1026) samt till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner för den planläggning, utbildning och de andra förberedelser som de enligt länsstyrelsens förordnande enligt 6 och 7 §§ lagen (1964:63) om kommunal beredskap ålagts att genomföra.

Från anslaget bestrids också utgifter för handlingsberedskap för funktionen Ledning och samordning och programmet Administration.

Kommunal beredskap

Riksnämnden för kommunal beredskap är centralt samordningsorgan för den kommunala, landslingskommunala och kyrkliga beredskapen.

Riksnämnden för kommunal beredskap anger följande inriktning av verksamheten för programplaneperioden 1986/87-1990/91.

Riksnämndens roll i totalförsvaret är av samordnande och övergripande karaktär. Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr388) skall riksnämnden den 1 juli 1986 ombildas lill etl råd för kommunal beredskap och knytas lill överstyrelsen för civil beredskap.

De viktigaste uppgifterna inom del kommunala beredskapsområdel är att samordna de centrala myndigheternas allmänna råd för upprättande av beredskapsplaner på lokal nivå samt att integrera den kommunala civilförsvarsplanläggningen med övrig kommunal planläggning.

Ulbildning av förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna genomförs   208

mot bakgrund av kommunernas ökade ansvar vad avser de civila delarna av totalförsvaret på lokal nivå.

En översyn av reglerna för ulbildning och övning av ledningsorganisationen inom den kommunala, landstingskommunala och kyrkliga beredskapen skall genomföras. En uppföljning av den kyrkliga beredskapsplanläggningen inkl. begravningsväsendet i krig genomförs.

Under programplaneperioden genomförs såväl gemensamma ledningsövningar som årliga beredskapsdagar för krigsplacerade förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landstingskommuner.

Den av riksnämnden beräknade ulvecklingen av anslaget Bidrag lill kostnader för kommunal beredskap framgår av följande sammanslällning (prisläge juli 1985; 1 000-lal kr.).

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

1985/86       1986/87

Summa 1987/88        1988/89        1989/90        1990/91        1986/91

40(1)           31450

17700          17700          17700          17700          102250

(1) Prisläge juh 1984.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Ändamål

1985/86           1986/87

Planerat          RKB               ÖEF               Föredraganden

Kommunal beredskaps-

planläggning

-

21500

21500

21500

Grundläggande lotal-

försvarsutbildning

av kommunala för-

troendemän

-

3 200

3 200

3 250

Ledningsövningar för

totalförsvaret på

lokal nivä

-

500

500

-

Årlig beredskapsdag

-

750

750

-

Landstingskommunal

beredskapsplan-

läggning

-

5 300

5 300

-

Landstingskommunala

ledningsövningar

-

100

100

-

Kyrklig beredskaps-

planläggning

40

100

100

50

Handlingsberedskap

5 300

—

10229

11060

Till regeringens

disposition

385

~

—

—

Koslnader = medels-

behov

5725

31450

41679

35860

Riksnämnden för kommunal beredskap

1. För genomförande av den kommunala beredskapsplanläggningen i enlighet med riksdagens beslul erfordras för budgetåret 1986/87 21,5 milj. kr.

2. För utbildning av kommunala förtroendemän i samband med kommunernas övertagande av civilförsvarsverksamhelen på lokal nivå och en

209

14   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

integrering av civilförsvarsplanläggningen med övrig kommunal bered-    Prop. 1985/86: 100
skapsplanläggning erfordras 3,2 milj. kr för budgetåret 1986/87. Bil. 6

3.   Kostnaderna för den ledningsövningsverksamhel på lokal nivå som beräknas påbörjas under budgetåret 1986/87 är beräknade till 500000 kr.

4.   Fr. o. m. år 1987 beräknas en årlig beredskapsdag genomföras i varje kommun i enlighet med 1982 års provplanläggningskommittés förslag. Kostnaderna för budgetåret 1986/87 är beräknade till 750000 kr.

5.   För utarbetande av nya landstingskommunala beredskapsplaner som skall integreras med kommunernas skyddsplaner och planerna för socialtjänst erfordras 5,3 milj. kr för budgetåret 1986/87.

6.   För budgetåret 1986/87 är medelsbehovet för landslingskommunala ledningsövningar beräknal till 100 000 kr.

7.   För utbildning och informalion samt tillgång lill allmänna råd för kyrklig beredskapsplanläggning erfordras för budgetåret 1986/87 100000 kr.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar beräknar bl. a. under anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella ålgärder sammanlagl 8050000 kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar för programmen Samordning, Informationsbehandling samt Ledning och administration.

ÖEF har vidare i kompletterande anslagsframställning bl. a. beräknat en engångskostnad om 2 milj. kr. under funktionen Ledning och samordning med anledning av övergång lill ny myndighetsorganisation.

Föredragandens överväganden

Reserverade medel per den 30 juni 1986 på anslagen I 8. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap och H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder (under programmen Samordning, Informationsbehandling saml Ledning och administration) bör föras över till anslaget G 2. Civil ledning och samordning.

Beträffande medel för landstingskommunal beredskapsplanläggning vill jag i della sammanhang erinra om alt statlig ersättning enligt 16 § lagen (1964:63, ändrad senast 1984: 1027) om kommunal beredskap inte ulgår för revision av beredskapsplaner.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Med hänsyn lill denna hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Civil ledning och samordning för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 35860000 kr.

Civilbefälhavarna

Landets sex civilbefälhavare verkar i fred för all totalförsvaret inom resp.
civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en
enhetlig inriklning saml så all slörsta möjliga försvarseffekl uppnås. För
utom uppgiften all samordna viss planläggning skall civilbefälhavaren leda
övningar, utbilda eller verka för ulbildning av viss personal för uppgifter i
krig saml planera för den egna verksamheten i krig och vid krigsfara.         210

För dessa uppgifter biträds civilbefälhavaren av ett kansli, vilket i vissa    Prop. 1985/86: 100
administrativa hänseenden replierar på en länsstyrelse.        Bil. 6

Civilbefalhavarkanslierna har ca 45 anställda. Medelsanvisningen för budgetåret 1985/86 uppgår fill 15,8 milj. kr.

G 3. Civilbefälhavarna'

1984/85 Ulgift     12696165

1985/86 Anslag   15 765000

1986/87 Förslag 19120000

' Tidigare anslagsbeteckning I 2. Civilbefälhavama.

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar för budgelårel 1986/87 innehåller en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknal anslag med vissa besparingar för budgetåret 1985/86, vissa behov av ökade förvaltningskoslnader och en beräkning av utbildnings- och övningsverksamheten för det närmasle budgetåret. Medelsbehovet enligt della alternativ innebär en ökning med 4663 000 kr. Civilbefälhavarna lägger ocksä fram ett alternativ som innebär en förstärkning av organisalionen med 8 tjänster. Medelsbehovel enligt detta alternativ innebär en ökning med ytterligare 1231000 kr., dvs. ett anslag om totalt 20268000 kr.

Sammanställning av anslagsberäkningarna (1000-tal kr.)

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Civilbefäl-

Före-

havarna

draganden

Personal

-H      8

+      5

Anslag

Förvaltningskostnader

9439

-(-2424

-H510

Därav

lönekostnader

8 120

-1-1939

-t-1223

övriga förvalt-

ningskoslnader

1319

-F   298

+   200

engångsutgifter

-

-h   187

+    87

Lokalkostnader

1081

-(-   133

+    52

Utbildnings- och övnings-

verksamhet

5 085

-H2 106

-(-1761

Till regeringens disposition

160

-

-1-    32

15 765

-(-4663

+3355

211

Föredragandens överväganden                                        Prop. 1985/86: 100

Ril   f\

Huvudförslaget har tillämpats på anslaget.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag alt anslaget till civilbefälhavarna förs upp med 19 120000 kr.

I 1982 års försvarsbeslut framhölls vikten av civilbefälhavarnas verksamhet. För atl fullfölja försvarsbeslutet harjag beräknat medel för fem nya handläggartjänsler saml medel för förvaltningskostnader för dessa.

Utbildnings- och övningsverksamhet varierar mellan åren med hänsyn liil övningsfrekvensen.

Jag övergår nu lill all redovisa de beräknade medelsbehoven för resp. civilbefälhavare.

Civilbefälhavaren i Södra civilområdet

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

+    2

-1-    1

Anslag

Förvaltningskostnader

2 100

-h355

-1-301

Därav

lönekostnader

1750

-1-320

-1-261

övriga förvalmings-

kostnader

350

-H 35

-1- 40

engångsutgifter

-

-

-

Lokalkostnader

184

-1- 83

+    3

Utbildnings- och

övningsverksamhel

1 186

-1-432

-1-410

3470

-1-870

-1-714

1. Pris-och löneomräkning(-(- 34000kr.). Utbildnings- och övningsverksamhel ej medräknad eftersom den varierar mellan åren.

2. Civilbefälhavaren begär medel för två ijänster (-i- 281 000 kr.).

3. Om de begärda tjänsterna erhålls, krävs ytterligare inventarier m.m. (-1-20000 kr.). De löpande kostnaderna ökar också (-(- 20000 kr.).

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (-1- 83000 kr.). Detta belopp inkluderar större lokaler.

5. Utbildnings-   och   övningsverksamheien   bedöms   öka   planenligt
(-(-432000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovel till 4184000 kr.

212

Civilbefälhavaren i Västra civilområdet

Prop. 198« Bil. 6

i/86:100

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

+    1,5

-1-    I

Anslag

Förvaltningskostnader

1220

-f337

-f249

Därav

lönekostnader

. 1025

-(-294

-h2I9

övriga förvahnings-

kostnader

195

+ 43

-1- 30

engångsutgifter

-

—

_

Lokalkostnader

133

-H    4

-H    4

Utbildnings- och

övningsverksamhet

302

-(-480

-(-410

1655

-1-821

-1-663

1. Pris- och löneomräkning (-1- 87000 kr.). Utbildnings- och övningsverk
samhet ej medräknad eftersom denna varierar mellan åren.

2. Civilbefälhavaren begär medel för en handläggare (-(- 162000 kr.) samt en assistent, halvtid (-1-58000 kr.).

3. Om den begärda tjänsten som handläggare erhålls, ökar de löpande förvaltningskostnaderna (+20000 kr.) och engångsutgifter (+ 10000 kr.).

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (+4000 kr.).

5. Utbildnings- och övningsverksamheten beräknas öka (+ 480000kr.), vilkel är hell enligt långlidsbedömningen i föregående års anslagsframslällning.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet lill

2318000 kr.

Civilbefälhavaren i Östra civilområdet

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

+      2

+    1

Anslag

Förvaltningskostnader

2 226

+   414

+ 303

Därav

lönekostnader

2015

+   392

+ 263

övriga förvahnings-

kostnader

211

+    22

+ 40

engångsutgifter

-

-

Lokalkostnader

503

-    55

- 55

Utbildnings- och

övningsverksamhet

1476

+ 664

+500

4205

+ 1023

+748

213

1.   Pris- och löneomräkning (+ 160000 kr.), utbildnings- och övnings-    Prop. 1985/86:100 verksamheten ej medräknad.                                                                  Bil. 6

2.   Civilbefälhavaren begär medel för två tjänster, en för handläggare (+ 148000 kr.) och en tjänst för assistent (+ 106000 kr.).

3.   Lokalkostnaderna beräknas minska (- 55000 kr.) på grund av återlämnande av lokaler.

4.   Utbildnings- och övningsverksamheien för krigsplacerad personal beräknas öka (+ 664000kr.) enligt plan.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet lill 4953000 kr.

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

+

1,5

+    1

Anslag

Förvaltningskostnader

1 126

+

791

+312

Därav

lönekostnader

995

+

525

+ 200

övriga förvahnings-

kostnader

131

+

179

+ 25

engångsutgifter

-

+

187

+ 87

Lokalkostnader

44

+

4

+    4

Utbildnings- och

övningsverksamhet

885

-1-

221

+ 214

2055

+ 1116

+530

1.   Pris- och löneomräkning (+212000 kr.), utbildnings- och övnings-verksamheten ej medräknad.

2.   Civilbefälhavaren begär medel för skillnaden mellan lönekostnader och erhållna lönemedel för anställd personal (+ 147000 kr.). Vidare begärs medel för en handläggare (+140000kr.) och en assisieni på halvlid (+59000 kr.).

3. Civilbefälhavaren begär medel för en ordbehandlingsutrustning
(+ 100000kr.), en deslruktör (+40000kr.), nya inventarier (+40000 kr.)
och elt säkerhetsskåp (+7000kr.). I förvaltningskostnaderna har också
inräknats konsulttjänster för 146000kr.

4.    Lokalkostnaderna beräknas öka (+4000 kr.).

5. Utbildnings- och övningsverksamheien för krigsplacerad personal
beräknas öka (+221000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovel lill         214

2585000 kr.

Civilbefälhavaren i Nedre Norrlands civilområde

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndigheten

Föredraganden

Personal

-

+    1

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader

1315 1115

+ 165 + 165

+ 237 + 212

övriga förvaltningskostnader engångsutgifter Lokalkostnader Utbildnings- och övningsverksamhet

200 131 684

+    0 +    3 -264

+ 25 +    3 -264

2130

- 96

- 24

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

1. Pris- och löneomräkning (+ 165000kr.), utbildnings- och övningsverksamheten ej medräknad.

2. Lokalkostnaderna beräknas öka (+3000 kr.).

3.    Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal beräknas minska (-264000 kr.) enligt utbildningsplan.

4.    Civilbefälhavaren förutsätler alt en handläggare tillförs kansliet i enlighel med försvarsbeslutet år 1982.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 2106000 kr.

Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndigheten

Föredraganden

Personal

+    I

_

Anslag

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader övriga förvaltningskostnader

1452 1220

232

+262 +243 + 19

+ 108 + 68 + 40

engångsutgifter Lokalkostnader Utbildnings- och

övningsverksamhet

86

552

+ 94

+573

+ 94 +490

2090

+929

+692

I. Pris- och löneomräkning (+132000 kr.), utbildnings- och övningsverksamheten ej medräknad.

215

2. Civilbefälhavaren begär medel för en tjänst som assistent (+ 130000     Prop. 1985/86: 100
kr.).                                                                            Bil. 6

3. Lokalkostnaderna beräknas öka (+94000kr.). Civilbefälhavaren
måsle utöka lokalerna på grund av att de nuvarande är underdimensione
rade.

4.     Utbildnings- och övningskostnaderna för krigsplacerad personal be
räknas öka (+ 573 000 kr.) enligt plan.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 2782000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att lill Civilbefälhavarna för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 19120000 kr.

Signalskydd

Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfattar resor och traktamenten för elever vid totalförsvarets signalskyddsskola samt anskaffning och underhåll av särskild signalskyddsmaleriel för totalförsvarets civila sektor.

Verksamheten budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Signalskydd.

Planering för perioden 1986/87-1990/91

Verksamhetens planerade omfattning och inriklning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas lill regeringsprotokollel. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Signal-skydd framgår av följande sammanslällning (prisläge februari 1985; 1000-tal kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

6800(1)

2025

2140

2410

2450

3 850

12 875

(I) Prisläge februari 1984.

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för signalskyddsmaleriel saml bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1000-lal kr.).

216

1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1989/90   1990/91 Summa     P™P- 1985/86: 100

1986/91     Bil. 6

1603

Bemyndigandebehov

Bemyndigandeskuld vid utgången av resp. budgetår

475

708

560

543

300      3 510

3       2403

350       2850       7 570

1903

G 4. Signalskydd'

1984/85 Utgift

1665000

1985/86 Anslag

6800000

1986/87 Förslag

1820000

Reservation

4275000

' Tidigare anslagsbeteckning I 3. Signalskydd. Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.               Bel.

Signalskydd:

Allmän ledning och

förbandsverksamhet

—

1200

-

1300

-

1300

Centralt vidtaget

materielunderhåll

m. m.

25

250

470

470

270

270

Centralt vidtagen

materielanskaff-

ning m. m.

450

5 350

90

255

290

250

Koslnader = medels-

behov

—

6800

—

2025

—

1820

Bemyndigandebehov

475

-

560

-

560

-

Överbefälhavaren

Anslaget bör reduceras fill 2025000 kr. och etl beställningsbemyndigande om 560000kr. inhämtas.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del lotala medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1.   bemyndiga regeringen alt medge att beställningar av signalskyddsmaleriel får läggas ul inom en kosinadsram av 560000 kr.,

2.   till Signalskydd för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 1820000 kr.

217

Vissa skyddsrumsanläggningar

Verksamheten under delprogrammel Vissa skyddsrumsanläggningar omfattar anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation, anskaffning och underhåll av viss sam-bandsutrustning saml anskaffning av inventarier för vissa gemensamma stabsplatser.

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar budgeteras på tre primäruppdrag inom delprodukiionsområdena Centralt vidtaget materielunderhåll m.m.. Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. och Nybyggnad m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Vissa skyddsrumsanläggningar.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Planering för perioden 1986/87-1990/91

Utredningen om organisation av statens räddningsverk anför alt omfattningen och inriktningen av verksamheten under delprogrammel hell är beroende av den avvägning som är gjord inom huvudprogrammet Civilförsvar och fredsräddningsljänst saml av andra myndigheters programmässiga mål.

Den av ulredningen beräknade utvecklingen av anslaget Vissa skyddsrumsanläggningar framgår av följande sammanslällning (prisläge juli 1985; 1 000-lal kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

4285(1)

13 539

Il 145

12 145

15 145

12 145

64 119

(I) Prisläge juli 1984.

G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar'

1984/85 Ulgift      6145080        Reservafion

1985/86 Anslag    2 800000

1986/87 Förslag   9500000

' Tidigare anslagsbeteckning I 6. Vissa skyddsrumsanläggningar.

538772

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Utredningen

Före-ganden

Vissa skyddsrumsanlägg-

nmgar:

Centralt vidtaget

materielunderhåll m. m.

75

35

80

80

80

Centralt vidtagen

materielanskaffning m. m.

60

-

65

65

65

Nybyggnad m. m.

6400

6110

4140

13 394

9355

Koslnader = medelsbehov

6535

6145

4285

13539

9500

218

Anslagsberäkning (1000-tal kr.)                                                    Prop. 1985/86:100

Medelstillgång                             Beräknad medelsförbrukning     Bil. 6

Reservation 1985-07-01

539

1985/86

Anslag för 1985/86

2800

1986/87

Anslag för 1986/87

9500

3 339 9500

(Förslag)                          12839                                         12839

Budgetåret 1984/85

Utredningen anmäler att den planerade verksamheten i slorl har kunnat genomföras.

Budgetåret 1985/86

Den planerade verksamheten beräknas kunna genomföras.

Budgetåret 1986/87 Utredningen

1. För underhåll av viss sambandsulrustning beräknas etl medelsbehov av 80000 kr. för budgetåret 1986/87.

2. För anskaffning av inventarier m.m. för vissa gemensamma slabsplatser beräknas ett medelsbehov av 65000 kr. för budgetåret 1986/87.

3. För anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation beräknas ett medelsbehov av 13394000 kr. för budgetåret 1986/87 (+9254000 kr.).

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 9500000 kr.

Vissa teleanordningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa teleanordningar omfattar vidmakthållande och anskaffning av vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen och för teleanläggningar inom hälso- och sjukvården samt anskaffning av viss teleteknisk utrustning.

Verksamheten budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget G 6. Vissa teleanordningar.

219

Planering för perioden 1986/87-1990/91

Verksamheten under programelementet Teleteknisk utrustning för vissa statliga myndigheter är av sådan nalur atl närmare redogörelse inle bör lämnas lill regeringsprotokollel. Ytteriigare upplysningar kommer atl lämnas riksdagens försvarsutskott.

Belräffande planeringen av programelementel Teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen anför televerket bl.a. följande.

Televerket fördelar anslagna medel mellan länsstyrelserna och ulför inkomna beställningar av teleanordningar. Fyra centrala myndigheter är närmast berörda, nämligen socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och vägverkels cenlralförvallning. De behov som för närvarande kan föruises är i alll väsentligt tillgodosedda. Anslaget belastas därför huvudsakligen av abonnemangsavgifter.

Den av televerkel beräknade ulvecklingen av anslaget Vissa teleanordningar framgår av följande sammanslällning (prisläge december 1985; I 000-lal kr.).

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

57000(1)

52141

8659

9056

8973

9453

88282

(I)Prisläge december 1984.

G 6. Vissa teleanordningar'

1984/85 Utgift    90712000        Reservation

1985/86 Anslag   57000000

1986/87 Förslag 53200000

' Tidigare anslagsbeteckning I 4. Vissa teleanordningar.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

666542

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Televerket

Föredraganden

Vissa teleanordningar: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Kostnader = medelsbehov

57000 57000

52141 52141

53 200 53200

Televerket

För budgelårel 1986/87 föreslås all anslaget reduceras med 4859000 kr. Av anslagsbeloppel ulgör ca 3,8 milj.kr. abonnemangsavgifter för lidigare ulförda teleanläggningar eller sådana som avses bli ulförda under budgetåret 1986/87. Ca 48,3 milj. kr. avser kostnader för atl anskaffa teleteknisk utrustning.

220

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Jag kan i huvudsak godta televerkets förslag till inriktning av verksamhe-len under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning lill denna hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa teleanordningar för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 53200000 kr.

221

H. Civilförsvar och fredsräddningstjänst    P; '= '

°   ■'                        Bil. 6

Statens räddningsverk blir förvaltningsmyndighet på cenlral nivå för civilförsvaret och fredsräddningstjänsten. Verket får programansvar för huvudprogrammet Civilförsvar och fredsräddningsljänst. Huvudprogrammet indelas i delprogrammen Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Central förvaltning m. m.

Statens räddningsverk kommer atl ledas av en styrelse. Chef för verkel blir en generaldirektör. Inom verket kommer all finnas en befolkningsskyddsenhet, en räddningstjänstenhet, en utbildningsenhet, en teknisk enhet och en administrafiv enhet samt fem skolor. Räddningsverkels cenlrala del lokaliseras till Karlstad och skolorna lill Revinge, Skövde, Katrineholm, Rosersberg och Sandö.

Statens räddningsverks verksamhet budgeteras på ell antal primäruppdrag inom delprogrammen Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Central förvaltning m. m. och inom produktionsområdena Cenlral förvaltning. Utbildning och övning, Extern information. Underhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning, Anläggningar för krigsorganisationen. Anläggningar för fredsorganisalionen. Skyddsrum, Forskning och utveckling samt Ersällning lill kommuner m. fl.

Under littera H. Civilförsvar och fredsräddningsljänst läcks också koslnader för framställning och distribution av idenfilelsbrickor m. m. som koslnadsfrill lilldelas nyfödda och barn lill invandrare eller till självkostnadspris tillhandahålls andra personer. Verksamheten under delprogrammet Identiietsbrickor budgeteras på elt primäruppdrag under delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet. Länsstyrelsen i Kristianstads län svarar för detla delprogram.

Vidare täcks under della littera kostnader för generaltullstyrelsens program Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss. Programmel indelas i delprogrammen Oljebekämpning till sjöss. Kemikaliebekämpning till sjöss. Stödfunktion för olje- och kemikaliebekämpning lill sjöss saml Forskning och utveckling.

Verksamheten finansieras från följande anslag. H.l Befolkningsskydd och räddningstjänst H.2 Anläggningar för fredsorganisalionen H.3 Skyddsrum

H.4 Reglering av prisstegringar för civilförsvar m. m. H.5 Ersättning för verksamhel vid räddningstjänst H.6 Identiietsbrickor

H.7 Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss H.8 Strandbekämpningsbåtar

Statens räddningsverk byggs upp inom nuvarande myndigheters och berörda verksamheters anslagsramar. Anslaget H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst har till viss del nollbasbudgelerals.

222

H.l Befolkningsskydd och räddningstjänst'

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag        458000000

' I huvudsak tidigare anslagen G I. Civilförsvar och J I. Statens brandnämnd.

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmaleriel var den 30juni 1985 211 585965 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnal ett beställningsbemyndigande om 58 milj. kr. och anvisat 106683000 kr. i betalningsmedel. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (211585965 + 58000000 - 106683000) 162902965 kr.

Tidigare åtaganden beträffande ersättning till kommuner för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation motsvarar en bemyndigandeskuld den 30 juni 1985 av 99477764 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnat elt beställningsbemyndigande om I milj. kr. För samma budgelår har 43,9 milj. kr. anvisats i betalningsmedel. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 (99477764 + 1 OOOOOO - 43900000) 56577764 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Produktionsområde

1985/86

1986/87

Utredningen

1

Föredraganden

Bem.

Bel.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Befolkningsskydd och

räddningstjänst:

Central förvaltning

-

_ 1

-

65500

-

64000

Utbildning

-

_ i

-

204500

-

199600

Extem informalion

—

_ 1

—

18400

—

17 600

Underhåll och förråds-

verksamhet

—

41043

-

48100

-

46000

Materielanskaffning

130737-

116470

198 820

128 370

194700"

130320

Anskaffning av anlägg-

ningar för krigsorga-

nisationen

78 800

47 700

71400'

50200

70200'

50 200

Forskning och

ulveckling

-

4600

-

5 200

—

5 200

Ersättning till

kommuner

—

___ 1

-

17956

-

7 756

Kostnader

209 537

_i

270220

538226

264900

520676

Tillkommer/avgår:

Reducering på grund av

överplanering

- Materielanskaffning

- 10737

-7787

-

-11190

-

-11190

- Anskaffning av an-

läggningar för

krigsorganisationen

-

-3 800

-

- 5 200

-

- 5 200

Intäkter m. m.

-    2000

-27400

- 2000

-40836

- 2000

-48786

Outnyttjade bemyndi-

ganden

-137800

-

-33 200

-

-33 200

-

Reserv

-

1400

-

-

-

2500

Medelsbehov

-

_i

-

481000

-

458000

Bemyndigandebehov

59000

—

235020

-

229700

-

'Ändrade primäruppdrag.

Varav 11617000kr. i prisregleringsbemyndiganden. Varav 23 550000kr. i prisregleringsbemyndiganden. "Varav 19430000kr. i prisregleringsbemyndiganden. 'Varav 3 300000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. 'Varav 8400000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. 'Varav 7200000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

223

Utredningen

Medelsbehovet för budgetåret 1986/87 beräknas till 481 milj. kr. För materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande om 171820000 kr. Dessutom behövs ell bemyndigande all medge ersättning till kommuner för alt anskaffa anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation om 63,2 milj. kr.

Pris- och löneomräkningen görs av ulredningen endast av icke nollbas-budgelerade primäruppdrag. En sammanlagd ökning kan därför inte anges.

Utredningen specificerar kostnaderna på primäruppdrag enligt följande.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Central förvaltning

65 500000 kr.

Därav för

1. Lönekostnader

37925000

2. Hyror

5630000

3. Personal och organisationsutveckling

2800000

4. Konsulter

2000000

5. Förvaltningskostnader

4950000

6. ADB-utveckling m. m.

4000000

7. Resor och traktamenten

5420000

8. Tryckkostnader

850000

9. Inventarier och expenser

1 200000

10. Personaladministration

725000

Ulbildning och övning

204500000 kr.

Därav för

1. Lönekostnader

58200000

2. Hyreskostnader

12 300000

3. Dagkostnader

97 200000

4. Resor och traktamenten

5500000

5. Anskaffning av inventarier

3960000

6. Drift och underhåll

9900000

7. Kursmaterial

1800000

8. Markörer

1580000

9. Alarmeringsulbildning

1 800000

10. Utbildning inom kärnkraftsberedskap

1380000

11. Försöksulbildning OXA

200000

12. Särskilda kurser m. m.

700000

13. Fordon

1400000

14. Bidrag lill vissa frivilligorganisalioner

1985000

15. Marketenteri

1 100000

16. Förplägnad egen personal m. m.

1200000

17. Ulbildning av kommunala förtroendevalda

3254000

18. Diverse

1041000

Extern information

18400000 kr.

Därav för

1. Vissa bidrag

15 560000

2. Informalionskoslnader

2840000

224

Underhålls-och förrådsverksamhet                          48 100000 kr.     Prop. 1985/86: 100

Ökningen med 7057000 kr. i förhållande fill budgetåret 1985/86 motiverar utredningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 2 843000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

a)    Medei för tio extra förrådsmän har budgeterats för bl.a. materielom-läggning lill org 80 K (+ 1 346000 kr.).

b)    Hyreskostnader för fillkommande förråd (+ 381000 kr.).

c)    Resor och traktamenten för tio extra förrådsmän (+ 310000 kr.).

d) Ökade resekostnader på grund av materielomläggning till org 80 K
(+600000 kr.).

e) Nyinstallation av 100 larmaggregat medför ökade drift- och underhålls
kostnader (+170000 kr.).

f) Driftkostnader till följd av anslutning i Stockholmsområdet av civilför
svarets kommunikationssystem till televerkets Mobilex-syslem
(+100000 kr.).

g) Omsättning av torrluftaggregal (+ 100000 kr.),
h) Ökat materielunderhåll (+ 107000 kr.).

i) Kostnaderna inom produktionsområdet anses kunna begränsas (-500000 kr.).

j) Tillkommande drifl och underhåll av regionala oljeskyddsförråd (+100000 kr.).

k) Tillkommande drift och underhåll av telekommunikationer och alarmeringssystem inom kärnkraftsberedskapen (+1 360000 kr.).

1) Försöksverksamhet med kommunal materielhantering (+140000 kr.).

Materielanskaffning                                                128 370 000 kr.

För budgetåret 1986/87 behövs bemyndiganden om 171820000 kr. och betalningsmedel till etl belopp om 128370000 kr.

Ökningen med 11,9 milj.kr. i förhållande till budgetåret 1985/86 motiverar ulredningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 9864000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Ökade materielbeställningar sker med 2036000 kr.

Fördelningen på materielslag framgår av följande sammanslällning.

225

15    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

1. Alarmeringsmtrl

2. Skyddsutrustning för allmänheten

3. Beklädnadsmlri

4. Brandmtri

5. Diverse mtri

6. Fordonsmlri

7. Förplägnads- och föriäggningsmtri 9. Radiomtri

11. Sjukvårdsmtri

12. Skydds- och saneringsmtri

13. Telefonmlri

14. Datorutrustning

15. Frakter

16. Olje- och kemikaliebekämpningsmlri

Avgår

Överplanering Inkomster

Summa medelsbehov

13 000

63 575

0

8 300

3 695

4 550

0

20125

6625

800

4 400

1000

300

1900

11 190

2000

115 180

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen 45000000 kr.

För budgetåret 1986/87 behövs bemyndiganden om 63,2 milj. kr. och betalningsmedel till ett belopp av 45 milj. kr.

Fördelning på objeklgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1986/87 framgår av följande sammanslällning (prisläge februari 1985; 1 000-lal kr.).

Objektgrupp

Bemyndigande

Nybyggnad av ledningscentraler Modernisering av ledningscentraler Ledningsplatser för organisation 80 K Skydd för framskjutna enheter Övrigt

A vgårlTillkommer Outnyttjade bemyndiganden Prisreglering Summa

46500 9800 3 000 3 700

-8200 + 8400 63 200

Forskning och utveckling                                            5200000 kr.

Ökningen med 600000 kr. i förhållande lill budgetåret 1985/86 motiverar utredningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkning innebär alt kostnaderna ökar med 400000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Ökad forskning och ulveckling sker med 200000 kr.

226

Ersättning till kommuner m.fl.                                   17956000 kr.     Prop. 1985/86: 100

Därav för                                                                                       Bil. 6

1.   Kommunernas planläggning inom delprogrammet Räddningstjänst          lOOOOOOO kr.

2.   Centralt datorstöd för kommunal

planläggning                                     200000 kr.

3. Övningsanordningar vid kommunala

övningsfält                                     3 000000 kr.

4.   Länsstyrelsemas förvaltningskoslnader för kämkraftsberedskapen          2511 000 kr.

5.   Skogsbrandbevakning                     2 245000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har fidigare i samband med mina slällningslaganden fill programplanen för statens räddningsverk (avsnitt 8.2.3.3 s. 100) redogjort för de riktlinjer som verksamheten bör utvecklas efter i fortsättningen. Belräffande medelsbehovel för budgetåret 1986/87 och beställningsbemyndiganden som behövs för verksamheten vill jag anföra följande.

Utredningen om organisaiion av statens räddningsverk (SRV 86) har i enlighel med sitt uppdrag tagit del av anslagsframställningarna för budgetåret 1986/87 från de myndigheter som berörs av organisationsförändringen och vägt samman delta underlag och det material som har utarbetats under utredningsarbetet. Som grund för anslagsframställningen ligger utredningens programplan och den ekonomiska ram som regeringen i beslut den 13 juli 1985 fastställde för statens räddningsverks verksamhel utom skyddsrum. För egen del finner jag utredningens förslag väl avvägda och förordar all de i allt väsenlligl följs.

Under produktionsområdet Central förvaltning harjag beräknat koslnaderna för löner fill 37 milj. kr., för ADB-utveckling m. m. fill 3,5 milj. kr., för resor och traktamenten lill 5,4 milj. kr. och för personaladminislrafion till 670000 milj. kr. I övrigt biträder jag utredningens förslag.

Inom produktionsområdet Ulbildning och övning förordar jag också en viss juslering av de föreslagna kostnaderna för löner till 57 milj. kr. Jag anser att några särskilda medel inle behövs för att iordningställa elt civilförsvarsmuseum i Rosersberg och beräknar därmed diversekoslnaderna lill 595000 kr. Enlig min mening bör utredningens förslag om ökade bidrag till Svenska brukshundklubben för ulbildning av räddningshundgrupper och till KSAK för årlig utbildningskonlroll följas. Mitt ställningstagande till utbildningen av förtroendevalda i kommunerna redovisas under anslaget G 2. Civil ledning och samordning (s. 210). Utredningens övriga förslag inom della produktionsområde tillstyrks.

Jag beräknar inom produktionsområdet Extern informalion bidraget till Rikskommiltén för självskydd lill 10535000 kr. och Sveriges civilförsvarsförbund till 4,5 milj. kr. Härigenom möjliggörs en utökad försöksverksamhet med rekrytering av hemskyddsombud. Verkets informalionskoslnader beräknas lill 2565000 kr.

Under produktionsområdet Underhåll och förrådsverksamhet beräknar
jag medelsbehovel lill 46 milj. kr. Jag har inte räknai med medel för
ytterligare tillfälliga tjänster som förrådsmän eller för teleabonnemang på        227

grund av anslutning fill Mobitex-systemel. Inte heller harjag ansett det     Prop. 1985/86: 100 erforderligt med särskilda medel för försöksverksamhet avseende kommu-     Bil. 6 nal materielhantering.

Under produktionsområdet Materielanskaffning beräknar jag medelsbehovel lill 117130000 kr.

Vad gäller produktionsområdet Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen föreslår utredningen en stark prioritering av modernisering av ledningscentraler. Jag förordar att de beställningsbemyndiganden och betalningsmedel som anvisas för produktion av ledningscentraler i slörre utsträckning än vad utredningen föreslagit skall kunna anvisas för nyproduktion av centraler särskilt anpassade lill den kommunala ledningen. Bemyndigandena och betalningsmedlen för nyproduktion och för modernisering av ledningscentraler bör därför sammanföras under en posl Produklion av ledningscentraler. Jag beräknar medelsbehovel under produktionsområdet lill 45 milj. kr.

Jag biträder utredningens förslag för produktionsområdet Forskning och ulveckling.

Under produktionsområdet Ersällning lill kommuner m.fl. redovisas mitt ställningslagande lill frågan om ersätlning till kommuner för planläggning inom delprogrammel räddningstjänst och därtill hörande datorstöd under anslaget G 2. Civil ledning och samordning (s. 210). I övrigl biträder jag förslagen inom området.

Jag har räknat med atl en reserv om 2,5 milj. kr. behöver ställas till regeringens förfogande för alt del skall bli möjligt atl möta de krav på tillfälliga resurser som kan aktualiseras vid en omorganisalion av myndigheten.

För budgetåret 1986/87 beräknar jag att civilförsvarsstyrelsen för materielanskaffning behöver disponera ett beställningsbemyndigande om 167,7 milj. kr. Härvid harjag beaktat att 25 milj. kr. redan slår lill civilförsvarsstyrelsens förfogande och överförs till statens räddningsverk i form av outnyttjade bemyndiganden. Behovel av betalningsmedel beräknar jag lill 117 130000 kr. Vid bifall lill vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbeställningar den 30 juni 1987 att uppgå lill 213472965 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 187 milj. kr.

Jag beräknar all bemyndiganden atl medge ersättning lill kommuner för
att anskaffa anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation behövs lill
ell belopp av 62 milj. kr. Härvid harjag beaktat all 8,2 milj. kr. redan står
lill civilförsvarsslyrelsens förfogande och överförs lill statens räddnings
verk i form av outnyttjade bemyndiganden. Medelsbehovet beräknar jag
till 45 milj. kr. Med bifall till vad jag har förordal kommer bemyndigande
skulden för ersättning för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets
krigsorganisation den 30 juni 1987 att uppgå lill 73 577764 kr. Detta belopp
bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av
prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 63 milj. kr.             228

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehov framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (s. 000).

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen atl medge alt materiel beställs inom en
kosinadsram av 167700000 kr.,

2.    bemyndiga regeringen all medge att ersällning ulgår för produktion av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en kostnadsram av 62000000 kr.,

3.    lill Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 458000000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

H 2. Anläggningar för fredsorganisationen'

1984/85 Ulgift     23496667

1985/86 Anslag   25000000

1986/87 Förslag 35000000

'Tidigare anslagsbeteckning G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, utbildningsanordningar m. m. vid statens räddningsverks skolanläggningar och nybyggnad av vissa förråd för civilförsvarels mobiliseringsmateriel.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Ulredningen

Före-

draganden

Anläggningar för fredsorga-

nisationen:

Nybyggnad m. m. för delprogrammel

Central förvaltning m. m.

24488

38013

37413

Centralt beslutade ombyggnads-

och underhållsåtgärder för

delprogrammel Central förvalt-

ning m. m.

-

-

500

Summa

24488

38013

37913

Utrednings- och projekterings-

kostnader

+ 2 300

—

—

Reducering pä grund av över-

planering

-1788

-2813

-2913

Beräknat medelsbehov

25000

35200

35000

(varav för NU)

8000

9000

9000

Budgetåret 1986/87

Utredningen

Utredningen beräknar ell medelsbehov av 35,2 milj. kr. för budgelårel 1986/87 enligt vad som framgår av sammanställningen över koslnader och

229

medelsbehov. För objeki som har påbörjats eller avses påbörjas före den Prop. 1985/86: 100 juli 1986 beräknas ca 5,5 milj. kr. Återstående medelsbehov hänför sig till Bil. 6 de nya objeki som avses påbörjas under budgetåret 1986/87, bl.a. en lektionssals- och administralionsbyggnad i Rosersberg. Av del beräknade medelsbehovel hänför sig 9 milj. kr. lill kostnader för investeringar i Sandö för den utbildningsverksamhel som nämnden för u-landsutbildning bedriver där. Denna kostnad bör inle belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Byggnadsstyrelsen skall redovisa byggnadsprogram och i en del fall huvudhandlingar för merparten av de nya byggnadsobjekl som finns upptagna i anskaffningsplanen. Del bör få ankomma på regeringen alt, efler prövning av byggnadsprogrammel eller huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag riksdagen anvisar, beslula om de redovisade byggnadsföretagen. I enlighel med vad jag har förordal under avsnittet 8.2.3.3 Civilförsvar och fredsräddningsljänst (s. 104) bör 9 milj. kr. som avser anskaffning av lokaler för den utbildningsverksamhet som nämnden för u-landsutbildning bedriver vid skolanläggningen i Sandö inle belasta utgiftsramen för civilförsvaret. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Anläggningar för fredsorganisationen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 35000000 kr.

H3. Skyddsrum'

1984/85 Utgift   593668664

1985/86 Anslag 683000000

1986/87 Förslag        578700000 'Tidigare anslagsbeteckning G 3. Civilförsvar: Skyddsrum.

Verksamheten under anslaget omfattar utbetalning av ersättning m. m. för anordnande av skyddsrum för skydd av befolkningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1985 I 278470731 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 636,5 milj.kr. och anvisat elt anslag om 683 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (1278470731 + 636500000 - 683000000) 1231970731 kr.

230

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Bemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1985/86

1986/87

Ulredninger

1

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet

Skyddsmm

Kommunal planläggning m.m.'

535 000 10000

673 000 10000

712000 11300

628000 11300

579700

578 700

Kostnader

545000

683000

723300

639300

579700

578700

Prisreglering

+91 500

-

+ 122000

-

+97 300

-

Medelsbehov Bemyndigandebehov

636500

683 000

845 300

639300

677000

578700

'Kommunal planläggning redovisas fr.o. m. budgetåret 1986/87 under anslaget G2. Civil ledning och samordning.

Budgetåret 1986/87

Utredningen

För budgetåret 1986/87 behövs bemyndiganden om 845,3 milj.kr. och betalningsmedel till etl belopp av 639,3 milj. kr.

Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1986/87 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1985; 1000-tal kr.).

Objeklgrupp

Bemyndigande

Ersällning för skyddsrumsbyggande enligt

32 § civilförsvarslagen Ersättning för skyddsmmsåtgärder enligt

40 § civilförsvarslagen Funktionsskydd för sjukvården i krig Tillrätlande av fel ocli brister Underhållsbesiklning av skyddsrum Skyddsplaner

Summa

570000

115 000 5 000

15 000 7000

11300

723 300

Det sammanlagda behovet av bemyndiganden är således 723,3 milj.kr. enligt prisläget den I februari 1985. Av begärda bemyndiganden avses därutöver 122 milj. kr. för prisreglering.

Betalningsmedlen avses för alt betala ersätlning m. m. för den anskaffning av skyddsrum som har beställts med slöd av lidigare lämnade bemyndiganden.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bemyndiganden och betalningsmedel.

231

Jag har Udigare under avsnittet 8.2.3.3 Civilförsvar och fredsräddnings- Prop. 1985/86: 100 tjänst (s. 101) förordat en stark begränsning av nya bemyndiganden för Bil. 6 skyddsrum i småhusområden. I övrigt räknarjag med alt de bemyndiganden som jag har beräknal skall vara tillräckliga för att det skall bli möjligt att bygga skyddsrum i stort sett i takl med nyproduktionen av anläggningar och byggnader och för atl därutöver bygga etl antal skyddsrum utan samband med sådan nyproduktion för att avhjälpa en del av de allvarligaste bristerna på skyddsrumsplatser i högriskområden, främst i de största städernas innerområden.

Med utnyttjande av de belopp som har lagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 I 330270731 kr. Della belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade tilldelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca I 179 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1.    bemyndiga regeringen att medge all ersättning utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram av 677000000 kr.,

2.    lill Skyddsrum för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 578700000 kr.

H 4. Reglering av prisstegringar för civilförsvar m. m.'

1984/85 Ulgift                 -

1985/86 Anslag        113000000

1986/87 Förslag       lOOOOOOOO"

' Tidigare anslagsbeteckning G 4. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret. - Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramarna för statens räddningsverks verksamhel utom skyddsrum och skyddsrum.

Härav avser 47 milj. kr. civilförsvar utom skyddsrum och 66 milj. kr. skyddsrum. " Härav avser 47 milj. kr. statens räddningsverks verksamhet utom skyddsmm och 53 milj. kr. skyddsrum.

Anslagen inom statens räddningsverks verksamhetsområde är för budgetåret 1986/87 beräknade i pris- och lönelägel februari 1985. Anslaget Reglering av prisstegringar för civilförsvar m. m. är avsett att täcka sådana pris- och löneökningar som inträffar från februari 1985 intill utgången av budgelårel 1986/87. Della innebär all ungefär två års pris-och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ell s. k. läckningsanslag som inle skall belaslas.

Budgetåret 1986/87

Under avsnittet 8.2.3.3 Civilförsvar och fredsräddningsljänst m. m. (s. 104) harjag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och löneökningar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Reglering av prisstegringar för civilförsvar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOOOOO kr.

232

H 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.'

Prop. 1985/86:100 Bil. 6

1984/85 Utgift

15562805

1985/86 Anslag

3 200000

1986/87 Förslag

4000

'Tidigare anslagsbeteckning J3. Ersättning till verksamhet vid räddningstjänst m. m.

Från anslaget utgår ersättning dels enligt 20 § brandlagen (1974:80, ändrad senasi 1985:429) när länsstyrelsen har övertagit ledningen av etl räddningsingripande, dels enligt 21 § första stycket I och 2 p. för räddningstjänst vid oljeulflöde och för sanering av oljeskada, dels enligt 21 § första stycket 3p. för räddningstjänst vid annat nödläge. Vidare får medel betalas ut förskottsvis för bekämpning till sjöss av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Förskottsmedel och annan återbetalning tas upp som uppbörd under anslaget.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primämppdrag m.m.             1985/86     1986/87

Utred-            Före-

ningen           draganden

Ersätlning enligt

20 § brandlagen,                     100            100              1

21 § första siycket, I och

2 p. brandlagen saml        3 000         3 000             1

21 § första stycket 3 p.

brandlagen                         100            100              1

Kostnader för bekämpnings
operationer till sjöss                                                 1

3200                                 4

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 4000 kr.

H 6. Identitetsbrickor'

1984/85 Utgift

841853

1985/86 Anslag

1119000

1986/87 Förslag

877000

Tidigare anslagsbeteckning I 5. Identitetsbrickor.

Länsstyrelsen i Kristianstads län svarar för framställning och distribu
tion av identitetsbrickor m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn       233

till invandrare eller lill självkostnadspris tillhandahålls andra personer, allt enligt rikfiinjer som har godkänts av riksdagen (prop. 1962:1 bil. 13, SU 11, rskr 11).

Verksamheten under delprogrammel Identiietsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identiietsbrickor.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Planering för perioden 1986/87-1990/91

Belräffande utvecklingen av delprogrammet anför länsstyrelsen i Kristianstads län all framställning och distribution av identiietsbrickor skall genomföras i enlighet med det uppdrag som riksdagen har gett.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat    Utfall

Planerat

Länsstyrelsen i Kristianstads län

Föredraganden

Identitelsbrickor: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader = medelsbehov

910            842 910            842

1 119 1 119

1 112 1 112

877 877

Personal

Personalkategori

Antal anslällda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat    Utfall

Planerat

Länsstyrelsen i Krislian-stads län

Föredraganden

Civil personal

5               5

4

3

3

Budgetåret 1984/85

Under budgetåret 1984/85 har 125000 identitetsbrickor tillverkats för nyfödda och invandrarbarn. Länsstyrelsen har tillhandahållit 8 000 brickor till

självkostnadspris.

Budgetåret 1985/86

Verksamheten bedöms fä i slort sell oförändrad omfattning. Övergång till automafisk prägling kommeratt påbörjas.

234

Budgelårel 1986/87 Länsstyrelsen i Kristianstads län

Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl koslnaderna ökar med 103000 kr.

Minskning av personal till följd av övergång lill aulomafiska präglingsrutiner medför en besparing under budgetåret med 110000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har minskat begärda medel med del engångsbelopp för inköp av automatisk präglingsulruslning som medgavs för budgetåret 1985/86. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Identitetsbrickor för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 877000 kr.

H 7. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss'

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

12357736 11050000 11600000

Tidigare anslagsbeteckning J 2. Beredskap för oljebekämpning till havs m. m.

Enligt sin instruktion (1973:884, ändrad senast 1984:719) svarar tullverket för åtgärder lill havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för att avvälja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Från anslaget betalas de särskilda koslnader som behövs för en sådan beredskap.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Generaltull-

Före-

styrelsen

draganden

Bekämpningsoperationer

1

-

-    1

Oljebekämpning till sjöss

4201

+ 1079

+301

Kemikaliebekämpning till sjöss

900

+   365

_

Stödsystem för olje- och kemikaliebekämpning Forskning och utveckling

3 200

2748

+ 1060 +   112

+ 250

11050

+2616

+550

235

Generaltullstyrelsen                                                                       Prop. 1985/86: 100

Generaltullslyrelsens utgångspunkl för medelsbehovel budgetåret 1986/87     "- " är den lidigare redovisade programplanen för olje- och kemikaliebekämpning lill sjöss.

1.    Prisomräkning I 105000 kr.

2.    Styrelsen anser sig ha avstått från all begära anslag för del faktiska behovel för atl uppnå del mål som anges i programplanen. Detta anses innebära en svåracceplabel försening av uppbyggnads- och ersällningspro-grammel.

Föredragandens överväganden

Jag har lidigare lagl fram förslag lill den mera långsikliga inriklningen av den svenska beredskapen för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss. Mot denna bakgrund harjag beräknat medel för fortsalt ny- och ersättningsanskaffning av olje- och kemikaliebekämpningsmaleriel och för underhåll av malerielen liksom för ulbildning. Nyanskaffningen avser främsl materiel som har ulvecklals inom styrelsens för teknisk ulveckling forsknings- och utvecklingsprojekt TOBOS 85. I fråga om ulbildningen har medel bl.a. beräknals för utbildning och övningar i kemikaliebekämpning tillsammans med de kontrakterade brandförsvar som ingår i kustbevakningens beredskapsplan.

Jag har inom anslagsposten stödsystem för olje- och kemikaliebekämpning beräknat medel för ytterligare ulbyggnad av den i Sverige utvecklade flygburna fjärranalysulruslningen för spaning efter olje- och kemikalieutsläpp. Med fjärranalysulruslningen kan olagliga utsläpp upptäckas, och utrustningen gör det också möjligl alt följa oljan under en bekämpningsoperation så atl denna blir effektivare. Fartyg som gör sig skyldiga lill olagliga utsläpp kan identifieras med utrustningen vilket möjliggör rättsliga åtgärder. Kustbevakningens flygspaning har emellertid belydelse även i andra avseenden, t.ex. för fiskeövervakning, isövervakning och allmän övervakning. Verksamheten bedrivs således i samverkan med andra myndigheter, särskilt i fråga om den allmänna havsövervakningen i samverkan med marinen. För atl höja effektiviteten i den flygburna havsövervakningen ersätts för närvarande kustbevakningens befinfiiga flygplan med två nya plan. Jag har under anslagsposten beräknat medel för installation av tjärr-analysutrustningen i planen.

De medel som beräknas för forskning och utveckling avser i huvudsak vidareutveckling av kustbevakningens fjärranalyssystem. Övrig forskning och utveckling inom oljebekämpningsområdet beräknas fräinst ske inom utvecklingsprojektet TOBOS 85. Det nordiska forsknings- och utvecklingssamarbetet om bekämpning av kemikalieolyckor eller utsläpp av kemikalier gäller bekämpning både på land och lill sjöss. Kustbevakningen medverkar i dessa forsknings- och utvecklingsarbeten.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss för            236

budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 11 600000 kr.

H 8. Strandbekämpningsbåtar'                          Prop. 1985/86:100

Ril   ft

1984/85 Utgift     2003000        Reservation           186000

1985/86 Anslag      880000

1986/87 Förslag     970000

' Tidigare anslagsbeteckning J 4. Strandbekämpningsbåtar.

Generaltullstyrelsen

För att uppnå planeringsmålel tolv strandbekämpningsbåtar fordras medel för ytteriigare en båt.

Föredragandens överväganden

Enligt min mening bör medel anvisas för forlsall anskaffning av den tolfte strandbekämpningsbåten. Båtarna liksom miljöskyddsfartygen bör i slörsta möjliga utsträckning också användas för andra ändamål. Det får ankomma på generaltullstyrelsen att finna former för sådan användning utan att beredskapen för den skull äventyras. Jag beräknar 970000 kr. för anskaffning av en slrandbekämpningsbåt under budgetåret 1986/87. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Strandbekämpningsbåtar för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 970000 kr.

237

I. Psykologiskt försvar

I 1. Styrelsen för psykologiskt försvar

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

1984/85 Ulgift

4701000

1985/86 Anslag

5455 000

1986/87 Förslag

5415000

Styrelsen för psykologiskt försvar är cenlral förvaltningsmyndighet för del psykologiska försvarel med uppgift atl leda och samordna planläggningen av rikels psykologiska försvar, all sprida kunskaper om säkerhetspolitiken och totalförsvaret samt all främja och samordna andra myndigheters informalion inom dessa ämnesområden. I krig har myndigheten dessulom fill uppgift att bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och molståndsanda.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86      1986/87

Planerat    Utfall

Planerat    Styrelsen Föredra-för psyko- ganden logiskt försvar

Medelsbehov

4680

4701

5455(1

6076

5415

(I) Varav engångsbelopp 575000 kr.

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86      1986/87

Planerat    Utfall

Planerat    Styrelsen Föredra-för psyko-ganden logiskt försvar

Civil personal

10

10

10

10

10

Budgetåret 1985/86

Styrelsen för psykologiskt försvar inrättades den I juli 1985 varvid beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och totalförsvarets upplysningsnämnd upphörde. I beräkningar och utfall avseende budgetåret 1984/85 är kostnader för de bägge upphörande myndigheterna sammanräknade.

Budgelårel 1986/87

Styrelsen för psykologiskt försvar anger i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

Styrelsen överlog från den Ijuli 1985 de uppgifter som lidigare åvilat beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, totalförsvarets upplysnings-

238

nämnd saml krigsorganisationen statens upplysningscentral. Del framgår Prop. 1985/86: 100 av propositionen i ärendet, riksdagens uttalande och den av regeringen Bil. 6 utfärdade inslrukfionen för styrelsen att beslulel om atl inrätta den nya styrelsen inte innebär en omfattande utökning av tidigare verksamhel. Den nya styrelsen får dock sig tillagt vissa uppgifter, som de lidigare myndigheterna inle haft. Sålunda åligger del den nya styrelsen all "samordna berörda myndigheters krigsplanering av informalionsberedskapen och därvid ge råd och rekommendationer". Styrelsen skall vidare "bedriva och medverka i ulbildning av personal av belydelse för del psykologiska försvarel på cenlral, regional och lokal nivå". När del gäller studier och forskning anges särskilt att styrelsen skall "följa svensk opinionsutveckling av betydelse för det psykologiska försvarel". Forskningsuppgifterna bör vidare i högre grad än vad som gällde beredskapsnämnden för psykologiskt försvar inriktas på aktuella frågeställningar på det psykologiska försvarets område. Som exempel på delta kan nämnas atl riksdagen lill styrelsen hänskjutit frågan om desinformalion.

Sammanslagningen av de små fredsorganen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och totalförsvarets upplysningsnämnd, innebär givelvis inle någon egentlig kostnadsminskning. Däremot är det möjligt all enligt statsmakternas intentioner åsiadkomma en bättre samordning av de olika organens uppgifter. Vidare underiättas avsevärt informationsverksamheten vid övergång från fred till krig.

Både beredskapsnämnden och lolalförsvarels upplysningsnämnd hade med sina begränsade resurser en relativt omfattande verksamhet. Att inom ramen för de resurser som dessa organ lidigare tilldelats utöka verksamheten torde inle vara möjligl. Del finns därför starka motiv för en utökning av resurserna.

Budgelårel 1986/87

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 413000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Styrelsen för psykologiskt försvar redovisar vissa större resurskrävande uppgifter såsom bl.a. uppbyggnad och övning av ny krigsorganisation, övning av informafionspersonal, informalion för journalister, vissa studier bl. a. om desinformalion samt ökad informalion om säkerhetspolitiken och totalförsvaret.

Styrelsen bedömer atl en anslagsökning om sammanlagl 955000 kr. ertbrdras för alt kunna genomföra dessa uppgifter på tillfredsställande sätt.

Föredragandens överväganden

Styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet budgetåret 1986/87 präglas av atl myndigheten fortfarande kommer alt vara inne i elt uppbyggnads-

skede. Styrelsens uppgifter är omfattande. Med hänsyn lill dess fåtaliga    Prop. 1985/86: 100 personal krävs resurser för atl kunna anlita expertis i olika projekt m. m.       Bil. 6

Medel för styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet har beräknals med ulgångspunkl från huvudförslaget.

Jag beräknar därutöver 225000 kr. för bl. a. ulbildning av krigsorganisationen, melodstudier om desinformation och informalionsålgärder.

Med hänvisning lill vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 5415000 kr.

240

J. övrig varuförsörjning                        pP; ' 'o

Dll. 6

J 1. Drift av beredskapslager'

1986/87 Förslag        243020000

' Tidigare anslagsbeteckning H2. Drift av beredskapslager.

Anslaget omfattar driftkostnader för beredskapslagring, exkl. inlagrings-kostnader och cenlrala myndighelskoslnader.

1 000-tal kr.

Anslag

För 1986/87 beräknar

ÖEF

Föredraganden

1. Kapitalkostnader

2. Drift- och förvaltningskostnader

Summa

207 262 37801

245063

205 888 37132

243020

Föredragandens överväganden

iag beräknar kapilalkoslnaderna för budgelårel 1986/87 till 205888000 kr. Härav ulgör ca 197836000 kr. räntor på beredskapslager och 8052000 kr. kapitalkostnader för anläggningar. Kapilalkoslnaderna beräknas fördelas med 41382000 kr. på delprogrammel Beklädnad m. m., 101644000 kr. på delprogrammet Kemiska produkter m.m. och 62862000 kr. på delprogrammel Metaller m.m.

Med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående och till programsammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Drift av beredskapslager för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 243 020000 kr.

J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder'

1984/85 Utgift     216002093         Reservation          152178963

1985/86 Anslag   166800000

1986/87 Förslag 146800000

' Tidigare anslagsbeteckning H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

Anslaget omfattar samtliga investeringar i varor inkl. inlagringskostnader samt olika former av industriella åtgärder. Under anslaget beräknas också medel för invesleringar i förråd saml åtgärder för ökning av handlingsberedskapen.

241

16    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilagn 6

1 000-taI kr.

Prop. 1985/86: 100

Program

1985/86

För 1986/87 beräknar

Bil. 6

Anslag

ÖEF

Föredraganden

Beklädnad m. m. Kemiska produkter m. m. Metaller m.m.

Summa anslag

119525 31675 15600

166800

96700

51255 25 500

173455

69840 51560 25400

146800

Föredragandens överväganden

Riksdagen har för innevarande budgelår beviljat en bemyndiganderam på 110 milj. kr. för beredskapslån som medför utbetalningar under flera år. Jag föreslår all ramen under budgetåret 1986/87 utgör 130 milj. kr., varav 80 milj. kr, lill regeringens disposition.

Jag kommer i det följande alt redovisa medelsbehovel uppdelat för delprogrammen Beklädnad m. m.. Kemiska produkter m. m. och Metaller m. m.

För delprogrammel Beklädnad m.m. beräknar jag i bemyndiganderam för beredskapslån 20 milj. kr. och i anslagsmedel under detta anslag 69840000 kr. Av det senare beloppel beräknar jag 17 milj. kr. för skoområdel. Av de beräknade medlen för delprogrammel bör högsl 8 milj. kr. få omfördelas till försörjningsberedskapsstöd. Jag beräknar vidare 600000 kr. för höjd handlingsberedskap, 500000 kr. för FoU och omslällningsåtgärder och 2 milj. kr. för försörjningsanalyser.

I fråga om delprogrammet Kemiska produkter m.m. beräknar jag 30 milj. kr. i bemyndiganderam för beredskapslån och i anslagsmedel under della anslag 51 560000 kr. Av dessa senare medel beräknar jag 18255000 kr. för beredskapslagring av fin- och specialkemikalier, 24 milj. kr. för beredskapslån, 6,8 milj. kr. för FoU och omslällningsåtgärder, 600000 kr. för försöijningsanalyser och 600000 kr. för höjd handlingsberedskap.

För delprogrammet Metaller m.m. beräknar jag 25 400000 kr. Av medlen beräknar jag 12,5 milj. kr. för beredskapslagring av legeringsmelaller och torrbatterier m. m., 9 milj. kr. för beredskapslån lill försörjningsviklig industri, 475000 kr. för FoU och omslällningsåtgärder, 740000 kr. för försörjningsanalyser och 1 785000 kr. för höjd handlingsberedskap.

För all under anslaget G 2. Civil ledning och samordning finansiera engångkoslnader med anledning av övergång till ny myndighelsorganisa-fion, vilkel jag har omnämnt i det föregående, förordar jag alt 2 milj. kr. från deponerade medel som uppstått vid utförsäljning av metallurgiskt koks inlevereras på inkomsttitel.

Reserverade medel per den 30 juni 1986 på anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder (under delprogrammen Beklädnad m. m.. Kemiska produkter m. m. och Metaller m. m.) bör föras över fill anslaget J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

242

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag all    Prop. 1985/86: 100
regeringen föreslår riksdagen att                                                 Bil. 6

1.    bemyndiga regeringen att inom en kosinadsram av 130000000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgelår,

2.    lill Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 146800000 kr.

J3. Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet

Nytt anslag (förslag)      1 000 kr.

Under anslaget tas upp etl formelll belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet vid överstyrelsen för civil beredskap. Omslutningen beräknas komma all uppgå fill 915067000 kr. under budgelårel 1986/87.

Föredragandens överväganden

En anslagskonslrukfion av s. k. uppdragsmodell bör, såsom ÖEF föreslagit, införas för överstyrelsens lagringsverksamhel.

För detla ändamål bör elt nyll förslagsanslag anvisas, benämnl Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1000 kr. Intäkter i verksamheten bör lillföras del nya förslagsanslaget. Del bör ankomma på regeringen all meddela föreskrifter om användningen av dessa intäkter.

Plan                                                          1986/87

Koslnader                                                Föredraganden

Lagringsverksamhel                                915 067000

Intäkter

Inkomst av lagringsverksamhet:

Statens energiverk                            669 047 000

Statens jordbruksnämnd                           500000

Socialstyrelsen                                       2 500000

ÖCB: Övrig vamförsörining                  243020000

915067000

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

243

J 4. Täckande av förluster till följd av statliga     P';°P- 1985/86:100

beredskapsgarantier m. m.'                              Bil. 6

1985/86 Anslag         1000

1986/87 Förslag        1000

' Tidigare anslagsbeteckning H 5. Förluster pä beredskapsgarantier m. m.

Från anslaget bestrids utgifter för infriande av statlig beredskapsgaranti enligt förordningen (1982:517) om beredskapslån och beredskapsgaranti, statlig garanti enligt brev den 15 december 1972.

Föredragandens överväganden

1 enlighel med riksdagens beslul (prop. 1984/85:100 bil 6, FöU 9, rskr 258) har för beredskapsgaranlier beviljats en engagemangsram om 125 milj. kr. atl gälla fr.o.m. budgetåret 1985/86. T.o.m. budgetåret 1984/85 tillämpades en årlig ram om 125 milj. kr. och åtaganden för 7 milj. kr. har gjorts inom beklädnadsprogrammel under detla budgelår. Beklädnadsprogrammets lolala engagemang avseende beredskapsgaranlier uppgick lill 30 milj. kr. under delta budgetår. Vidare har utfästelser gjorts om beredskapsgaranlier för 3 milj. kr. inom metall- och verksladsprogrammel.

För beredskapsgaranlier bör beräknas en engagemangsram på 125 milj. kr. Anslaget bör tas upp med ett formelll belopp av I 000 kr. Även förluster på sådana garantier som har lämnals t.o.m. budgetåret 1984/85 gällande den lidigare ramen om 125 milj. kr. bör belasta anslaget.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att lill Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1000 kr.

244

K. Övriga ändamål                                         p™p- '85/86: loo

Bil. 6 Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt är totalförsvarets gemensamma forskningsinstitution. Forskningsanstalten har programansvar för delprogrammel Gemensam försvarsforskning samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom detla delprogram. Forskningsanstalten bedriver vidare forskning m. m. för utrikesdepartementets behov samt intäkts-finansierad forsknings- och utredningsverksamhet för bl.a. avnämare utanför lotalförsvarsseklorn.

Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för forskningsanstalten är en generaldireklör. Anstalten är organiserad på elt centralt kansli för planering och administration och fem huvudavdelningar. Varje huvudavdelning svarar för forskningen inom elt eller flera områden (forskningsprogram).

Forskningsanstalten är lokaliserad lill flera orter. Sålunda är enheter ur huvudavdelning 5 förlagda lill Karlstad, huvudavdelning 3 och enheler ur huvudavdelning 5 lill Linköping samt huvudavdelning 4 till Umeå. Övriga delar av forskningsanstalten ligger i Stockholmsområdet.

Huvuddelen av forskningen m. m. vid försvarels forskningsanstalt finansieras från Qärde huvudtitelns anslag F5. Gemensam försvarsforskning. En mindre del finansieras från tredje huvudtitelns anslag F5. Vissa ålgärder för rustningsbegränsning och kontroll.

Den forsknings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet vid forskningsanstalten som bedrivs på uppdrag skall vara ekonomiskl självbärande. Den finansieras fr.o.m. budgelårel 1983/84 över förslagsanslaget K I. Försvarets forskningsanstalt: Iniäktsfinansierad uppdragsverksamhet.

Planering för perioden 1986/87-1990/91

Belräffande utvecklingen av den intäktsfinansierade uppdragsforskningen atiför försvarets forskningsanstalt bl.a. följande.

Försvarels forskningsanstalt biträder myndigheterna inom försvarsmak-len, övriga myndigheter inom totalförsvaret, myndigheter utanför totalförsvaret, forskningsråd och förelag med intäktsfinansierade forsknings-, utrednings- och utvecklingsuppgifter. Ungefär hälften av uppdragsvolymen utgörs av insalser för totalförsvaret, främsl försvarets materielverk. Uppdragsvolymen till civila sektorer ökar.

Den intäktsfinansierade uppdragsverksamhelen vid forskningsanstalten befinner sig ännu i etl uppbyggnadsskede. Den har tillmätts ökad belydelse i strävandena all vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom sådana vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret. Forskningsanstalten avser all utveckla sin marknadsföring.

Forskningsanstalten avser atl successivt planera för en organiserad samverkan med andra intressenter och forskningsproducenler. Interdeparte-mentala insalser och samarbele med exempelvis styrelsen för teknisk ulveckling och utvecklingsfonderna kan klarlägga den intressegemenskap som finns och ge utgångspunkter för arbetet.

Tillväxten i ekonomisk volym bedöms bli ca fem procent per budgetår under den del av planeringsperioden som är möjlig att överblicka. Med nuvarande ulveckling av anslaget Gemensam försvarsforskning innebär detla all den andel av forskningsanstaltens gemensamma kostnader som skall täckas från förevarande anslag ökar under perioden.

Den av försvarels forskningsanstalt bedömda årsomslutningen under anslaget Försvarets forskningsanstalt: Iniäktsfinansierad uppdragsverksamhet framgår av följande sammanslällning (medelprisläge för budgetåret 1986/87; 1 000-tal kr.).

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

1985/86        1986/87

1987/88

1988/89

1989/90        1990/91

Summa 1986/91

56126'

62 801

65 601

' Medelprisläge 1985/86.

'Belopp kan för närvarande inte anges. Tillväxten väntas bli ca fem procent.

Den av försvarels forskningsanstalt bedömda personalutvecklingen (antal anslällda omräknat till personår) inom forskningsanstalten - finansierad helt genom uppdragsverksamhet - framgår av följande sammanslällning.

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

126

131

137

_]

_i

_i

' Antalet kan för närvarande inle anges.

K 1. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet

1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1000 1000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86'

1986/87'

Planerat

Försvarels

Före-

forsknings-

draganden

anstalt

Försvarets forskningsanstalt:

Utvecklingsarbete (uppdragsverk-

samhet)

12125

13 800

13 800

Tillämpad forskning (uppdrags-

verksamhet)

29001

32001

32001

Grundforskning (uppdragsverksam-

het)

15000

17000

17000

Kostnader

56126

62801

62801

A vgår:

Intäkter av uppdragsverksamhet

-56125

-62800

-62800

Medelsbehov

1

1

1

' Medelprisläge för budgetåret 1985/86. Medelprisläge för budgetåret 1986/87.

246

Budgetåret 1984/85                                                                     Prop. 1985/86: 100

Ril 6

Försvarets forskningsanstalt anger i sin redovisning atl verksamheten

under budgetåret 1984/85 inte ökat i planerad omfaitning. Detta beror främsl på svårigheter atl behålla och rekrytera kvalificerad teknisk personal.

Ca hälften av verksamheten under budgetåret utgjorde uppdrag från totalförsvaret. Den återstående delen dominerades av uppdrag från den övriga offentliga sektorn, huvudsakligen statliga myndigheter och forskningsorgan. Bland dem som utnyttjat FOA märks styrelsen för teknisk utveckling, statens energiverk, energiforskningsnämnden, arbetarskydds-fonden, statens kärnkraflsinspektion och statens vatténfallsverk. Samarbetet med universitet och högskolor har varil speciellt utvecklat i Linköping och Umeå. Huvudavdelning 2 har ett samarbete med Uppsala universitet.

Eftersom forskningsrådens normer för ersällning inle medger full kostnadstäckning, har anslag från dessa endast kunnat utnyttjas i den mån resultaten förutsatts vara av så stor betydelse för totalförsvaret atl en delfinansiering varit motiverad.

Uppdrag från industrin omfattade ca 18% av verksamheten.

Budgetåret 1985/86

Genom kvardröjande problem med alt rekrytera och behålla kvalificerad teknisk personal bedöms omsättningen i fasla priser endasl öka svagt. Svårigheterna vänlas beslå även under budgelårel 1985/86. Särskilda ansträngningar kommer alt göras för atl förbättra läget.

Under budgetåret kommer kapacitet motsvarande 5 personår för uttagning av flygande personal all föras över lill flygstaben.

Huvuddelen av verksamheten kommer alltjämt att omfatta uppdrag för totalförsvaret och för övrig offentlig seklor. Möjlighelerna atl bygga upp industrikontakterna kommer all uppmärksammas. Planering har inletts av samprojekt med näringslivet.

Inom svensk forskningspolitik läggs ökad vikt vid att tillvarata forskningsresultat genom samarbete över myndighels- och sektorsgränser. Denna inriklning skall omsättas fill initiativ inom anstalten. Kunskaper och kontaktnät för alt lillgodose detla syfte har byggts upp.

Marknadsplaneringen kommer att ägnas större uppmärksamhet.

Budgetåret 1986/87

Försvarets forskningsanstalt

Omsättningen bedöms kunna öka med ca 5% i fasl prisläge, under förutsättning att rekryteringssvårighelerna kan bemästras.

Insalserna för etl utvidgat forskningssamarbete över myndighels- och sektorsgränser fortsätter. Kompetensprofil och uppdragsstruktur anpassas till efterfrågan på tjänster, under förutsättning alt den intäktsfinansierade

verksamheten samtidigt kan komplettera och stödja forskningen för total-      247

försvaret.

Forskningsanstalten avser alt försöka behålla uppdragsvolymen inom    Prop. 1985/86: 100 totalförsvaret och utöka volymen inom den offentliga sektorn med särskild    Bil. 6 tonvikt på teknikutveckling och teknikupphandling i det offentligas tjänst, bl.a. i fråga om eleklronikutveckling, energifrågor, arbetarskydds- och miljöproblem.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om den intäktsfinansierade uppdragsverksamhetens omfattning och inriklning under budgelårel 1986/87. Denna verksamhel har belydelse framför alll för atl vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom sådana vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Forskningsanstalten redovisar i sitt bokslut för budgetåret 1984/85 avsättningar lill verkskapitalel och lill särskilda resursfonder för investeringar. Enligt min mening bör verkskapitalel inle få öka lill mer än ca 10 % av årsomsättningen för den intäktsfinansierade verksamheten. Vidare bör uppbyggnaden av särskilda resursfonder begränsas något. Jag förordar all 1,2 milj. kr. från resursfonderna levereras till statsbudgetens inkomsttitel som en engångsåtgärd för budgetåret 1986/87.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Förutom den s.k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen, främst grundläggande forskning av allmän flygteknisk karaktär.

Flygtekniska försöksanstalten ligger i Slockholm. Den leds av en styrelse. Chef för försöksanstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på elt kansli och en aerodynamisk avdelning, en hållfasthets-avdelning och en teknisk avdelning.

Verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten budgeteras på etl primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet samt två primäruppdrag inom huvudproduktionsområdel Forskning och utveckling. Denna verksamhet finansieras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamhelen redovisas som självbärande verksamhel under detta anslag.

248

Planering för perioden 1986/87-1990/91                                     Prop. 1985/86:100

Beträffande ulvecklingen under delprogrammel atiför flygtekniska försöksanstalten bl. a. följande.

Under perioden skall verksamheten inriktas på atl stödja dels utveckling och genomförande av försvarels materielplaner dels den svenska flygindu-slrins förmåga all utveckla och tillverka flygplans- och robotsystem. Till följd av regeringens och överbefälhavarens ålgärder för alt säkerslälla inhemsk produktion av robotar kommer FFA:s resurser och kompetens att få ökad belydelse.

För alt på lång sikl säkerställa dessa funktioner förutsattes det flygtekniska rådet ta ställning lill inriktning och omfaitning av erforderlig modernisering av de experimentella resurserna. Dessa förväntas atl utöver det nu planerade investeringsprogrammet på sikt bli utökade med bl. a. en låghas-tighelstunnel och ett akustiklaboralorium.

Förändringar i efterfrågan och utebliven resursulveckling - främsl avsaknaden av moderna vindlunnlar - har gjorl det nödvändigt med en successiv förskjutning av tyngdpunkterna i FFA:s verksamhel. Framför allt har beräkningssidan ökat snabbt i betydelse. Dessulom bedöms vissa programvaror kunna säljas och därmed i viss mån kompensera för minskad efterfrågan inom andra områden. Materiella och personella resurser härför måste säkerställas.

De minskade beställningarna från försvarel bedöms inle hell kunna kompenseras med arbete avseende civila transportflygplan.

Utvecklingsarbetet på flygplan JAS 39 kommer atl successivt minska. Ny teknik belräffande främst material och styrsystem tillämpas mot bakgrund av en krävande prestandaspecifikation.

I fråga om civilflyg förväntas forsknings- och utvecklingsarbetet bli beroende av Saab-Scania AB särskilda satsningar och styrelsens för teknisk utveckling medverkan. Stor vikt bör därvid komma all läggas på ökad tillämpning av kompositmalerial, styrsystem, aerodynamisk utformning och akustisk dämpning.

Samarbetet mellan KTH, Saab-Scania och FFA för att säkerställa lärar-lillgången i fråga om utbildning och forskning i flygteknik bör utökas.

Vid FFA har långsiktiga förslag lill såväl militär som civil flygplansutveckling uiarbetas. Dessa ulgör underiag för det egna forskningsprogram, som finansieras med anslaget för tillämpad forskning.

Förslag till kompetensuppbyggnad för utökat stöd till luftfartsmyndigheten vid certifiering av civila flygplan avses utformas. Civil tillämpning av analys- och simuleringsverksamheten eftersträvas. Kompelens på det mättekniska området bibehålls och breddas.

Efterfrågan på FFA:s verkstadskapacitel minskar från externa beställare och även internt i takt med minskningen av den experimentella verksamheten. Verkstaden har en ökad efterfrågan på investerings- och modi-fieringsarbelen men dimensioneras på längre sikl av den interna efterfrågan på modellarbelen, vågar, försöksanordningar, underhåll m.m.

249

Den av flygtekniska försöksanstalten beräknade årsomslutningen under anslaget framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1985; 1000-lal kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

88 100'

94290

97 830

89840

90060

90270

462290

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

'Prisläge februari 1984. 1986/87-1990/91 i bedömt prisläge 1986/87 och inkluderar kostnader för beslutade investeringar.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat lill personår) inom försöksanstalten framgår av följande sammanställning.

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

238

240

240

240

240

240

K 2. Flygtekniska försöksanstalten

1984/85 Ulgift

8708000

1985/86 Anslag

6920000

1986/87 Förslag

7150000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Ulfall

Planerat

Flygtekniska försöksanstalten

Föredraganden

Flygtekniska för-

söksanstalten:

Allmän ledning

och förbands-

verksamhet

800

1309

840

1200

1050

Utvecklingsarbete

(uppdragsverksamhet)

64000

62420

66170

83910

83 395

Tillämpad forsk-

nmg

5 900

5 890

6080

6680

6100

Bidrag till ut-

rustning

2700

3 893"

-

2500'

-

Koslnader

73 400

73513

73 090

94 290

90545

Avgår:

Intäkter av upp-

dragsverksamhet

-64000

-62 121

-66 170

-83 395

-83 395

Balanserat över/

underskott

-

- 2684

-

-    515

-

Avgår engångs-

510'

anvisnmgar

-

2 384

-

-

-

Medelsbehov

9400

10582"

6920

10380

7 150

' Avser akustiklaboratorium.

'Verksamheten kommer enligt flygtekniska försöksanstalten atl ge ett underskott

budgetåret 1986/87 om 515000 kr.

'Som kortfristig skuld redovisad del av utrustningsanslag för budgetåret 1984/85

(27001kr.).

" Inkl. medgivet överskridande för anskaffning av telefonväxel om 1 193 tkr.

- Återstående del av för budgetåret 1983/84 anvisade medel (1 500 tkr.) för ulredning.

250

Personal_________________________________________     Prop. 1985/86:100

Personalkategori        Antal anslällda omräknat till personår         Bil. 6

1984/85             1985/86      1986/87

Planerat    Utfall        Planerat    Flygtek-    Föredra-

niska    ganden

försöksanstalten

Civil personal             250       245       238       240       240'

' Anpassas till verksamhetens utveckling.

Budgetåret 1984/85

Flygtekniska försöksanstalten anger i sin redovisning för budgelårel 1984/85 alt verksamheten har genomförts med den inriktning och enligt de handlingsregler som har föreskrivits i regleringsbrevet.

Av intäkterna under budgetåret 1984/85 om 70829000 kr. ulgjorde 8708000 kr. direkta anslag, varav 1172000 kr. i form av medgivet överskridande för särskill projekt. Resultatet av budgetårets verksamhel blev ell underskön om 2684000 kr.

Av osäkra fordringar från tidigare budgetår har som extraordinära intäkter under budgetåret 1984/85 erhållits 4930000 kr. och övrigl I 500000 kr. Årets resullal efler avskrivningar ulöver plan blev ett överskoll om 2246000 kr. I regleringsbrevet har meddelats atl eventuella överskott av verksamheten skall användas för atl bygga upp ell verkskapilal. FFA föreslår därför att överskottet om 2246000 kr. balanseras.

Budgetåret 1985/86

Omprövning och omstrukturering av verksamhetens inriktning fortsätler. Genom regeringens beslul om investering i ny Iranssonisk mälsträcka och statsmakternas åtgärder i övrigt har FFA erhållit grundläggande förutsättningar för all bedöma erforderlig omfattning och inriklning av verksamheten.

Del flygtekniska rådet avses dessulom komma att bidraga till ökad stadga vad avser planeringen av den flygtekniska forskningen.

FFA kommer att öka den analytiska och beräkningsmässiga delen inom aerodynamiken saml komposiltillämpningar inom håltfasthelsområdel. Härtill kommer också avsedd fortsättning på den påbörjade akustikverk-samhelen.

Den tillämpade forskningen kommer att koncentreras på viss långsiktig forskning och vidareutveckling av påbörjade internationella samarbetsprojekl. Den bedömt minskade omfatlningen av den experimentella verksamheten påverkar främsl den aerodynamiska och den tekniska avdelningen. Vid elt genomförande av beslutade och förväntade investeringar och införande av gjorda prognoser påverkas dock sysselsättningen positivi och personalminskningen kan begränsas i förhållande lill tidigare bedömning.

251

Budgelårel 1986/87                                                        Prop. 1985/86: 100

Ril   fi

Flygtekniska försöksanstalten

Verksamhetens inriktning och omfatlning under budgetåret 1986/87 bestäms främst av arbetet för JAS-projektet och de militära och civila forskningsprogrammen. Den analytiska och beräkningsmässiga delen inom aerodynamiken samt komposiltillämpningar inom hållfasthelsområdel ökar. Den påbörjade verksamheten inom akuslikområdet fortsätler och den tilllämpade forskningen kommer att koncentreras på viss långsiktig forskning saml vidareutveckling av påbörjade inlernalionella samarbetsprojekl. För de experimentella resursområdena bedöms marknadsföringen kunna ge något ökad beläggning.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 moliverar flygtekniska försöksanstalten på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning för primäruppdragen

Pris- och löneomräkningen ökar koslnaderna med 680000 kr., varav 80000 kr. för allmän ledning och förbandsverksamhet och 600000 kr. för tillämpad forskning.

B. Uppgiftsförändringar
Tillämpad forskning

Anstalten föreslår etl anslag om 6680000 kr. för atl kunna starta egna forskningsuppdrag och för atl kunna behålla kompetensen hos försöksan-stallens forskare.

Materiel och anläggningar

Anstalten hemsläller om alt få anskaffa ell akustiklaboratorium inom en kostnadsram av 5-10 milj. kr. varav 2,5 milj. kr. äskas under budgetåret 1986/87. Anstalten avser att under budgetåret 1985/86 inlämna ett förslag till anskaffning av en låghastighelstunnel.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta den av flygtekniska försöksanstalten föreslagna inriktningen. Min beräkning av det tolala medelsbehovet för allmän ledning och förbandsverksamhet och tillämpad forskning framgår av sammanställningen Över kostnader och medelsbehov.

Jag vill inledningsvis erinra om att regeringen har beviljat medel för anskaffning av en s. k. transsonisk mälsträcka, som är elt alternativ till en Iranssonisk vindtunnel. Anstaltens förslag om anskaffning av elt akustiklaboratorium och en s.k. låghastighelstunnel är jag inte beredd atl la ställning lill eftersom bl. a. erforderligt ekonomiskl underlag saknas. Jag förordar i stället, efler samråd med chefen för industridepartementet, all de

252

föreslagna invesieringarna närmare bereds i samband med kommande    Prop. 1985/86:100
industripolitiska proposition.                                            Bil. 6

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt

till Flygtekniska försöksanstalten för budgelårel 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 7 150000 kr.

FN-styrkor m. m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m. m. omfattar bl.a. rekrytering, organisaiion och ulbildning i Sverige av beredskapsslyrkan för FN-ljänsl. Denna verksamhel budgeteras på ell primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet och finansieras från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Delprogrammel omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. m. Denna verksamhet finansieras fr.o.m. budgetåret 1985/86 från förslagsanslagen FN-slyrkors verksamhel utomlands och Övervakningskontingenten i Korea. Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.

K 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst

1984/85 Utgift             25 200000 1985/86 Anslag           30765000 1986/87 Förslag          33000000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat    Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredraganden

Beredskapsstyrka för FN-tjänst: Allmän led ning och förbandsverk samhet

Kostnader = medelsbehov

25 200       28131 25 200       28131

30765 30765

33120 33 120

33000 33 000

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat    Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredraganden

Militär personal Civil personal

9               9 19              19

28             28

11

28

39

12

37

49

12 37

49

253

Budgetåret 1984/85                                                                     Prop. 1985/86: 100

Ril   fi

Under budgetåret 1984/85 har två beredskapsbalaljoner om vardera ca 700

personer rekryterats och utbildats vid FN-skolan i Almnäs, Södertälje. Av dessa har totalt omkring 800 personer tagils i anspråk för tjänstgöring vid den svenska bataljonen i Republiken Cypern.

För tjänstgöring vid del svenska sjukhuskompaniet i södra Libanon har rekryterats och utbildats omkring 300 personer.

För tjänsi i FN:s observatörsslyrkor i Mellersta Östern, Indien och Pakistan har rekryterats och utbildats 36 resp. 8 observatörer.

Till specialenheten för katastrofhjälp har rekryterats och utbildats ca 50 personer.

Ell nordiskt FN-seminarium har genomförts på Karlbergs Slott i juni 1985 med ett trettiotal deliagare varav flertalet från övriga nordiska länder.

Anskaffning av skyddsvästar till samtlig personal i svenska förband utomlands har slutförts.

Avvecklingen av FN-verksamheten vid I4/Fo41 i Linköping och P lO/Fo 43 i Strängnäs har planenligt genomförls före den 10 oktober 1984.

Budgetåret 1985/86

Under budgetåret 1985/86 kommer verksamheten atl få samma omfattning som föregående budgetår och omfatta bl.a. rekrytering, organisaiion och utbildning av omkring 1 800 personer.

En organisationsöversyn av FN-skolan (FNS) genomförs i syfte alt efter inkörningstiden skapa en bättre stadga i organisationen. Samiidigt kommer även arméstabens FN-avdelning och FN-kassafunktionens organisaiion och uppgifter alt ses över.

Budgetåret 1986/87

Chefen för armén

Två beredskapsbataljoner om vardera ca 700 personer kommer att rekryteras och utbildas. Under förutsättning atl mandatet förlängs kommer under budgetåret totalt omkring 800 personer att tas i anspråk för tjänstgöring vid den svenska bataljonen i FN:s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Om mandatet förlängs, kommer omkring 300 personer att rekryteras och utbildas för det sjukhuskompani som tjänstgör i södra Libanon.

Rekryteringen och utbildningen av observatörer m. fl. förutsälls få oförändrad omfattning.

Omkring 100 personer kommer alt rekryteras och utbildas till specialenheter för katastrofhjälp.

Om deltagande i en ny fredsbevarande FN-insats beslutas under budgetåret, kan del krävas en utökad rekrytering och ulbildning av FN-styrkor.

De erfarenheter som erhållits efter del första verksamhetsåret vid FNS
och den organisationsöversyn som genomförs under budgetåret 1985/86
kan komma all medföra vissa förändringar för budgetåret 1986/87 som nu       254

inle kan föruises.

Riksdagen beslöt vid 1979/80 års riksmöle alt det skall uppföras en    Prop. 1985/86: 100 minnesvård över svensk personal som omkommit i FN-ljänsl (FöU    Bil. 6 1979/80: 12, rskr 189). Regeringen gav samma år uppdrag lill överbefälhavaren alt lämna förslag till ulförande och plats för minnesvården. Överbefälhavaren har redovisal sill förslag och beräknal den lotala kostnaden lill 500000 kr.

Föredragandens överväganden

iag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetåret 1986/87.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Medlen bör liksom lidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Jag biträder i princip överbefälhavarens förslag fill uppförande av en minnesvård över svensk personal som omkommit i FN-ljänsl och förordar atl medel anvisas under budgetåret 1986/87 för detta ändamål.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 33000000 kr.

K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands

1984/85 Ulgift    120000000

1985/86 Anslag 126500000

1986/87 Förslag 133400000

Medel för en svensk militär jtyrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956:198, SU 179, rskr 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Sedan budgetåret 1965/66 har anvisats medel för FN-slyrkornas verksamhet utom Sverige under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m., fr.o.m. budgetåret 1972/73 benämnt FN-slyrkors verksamhet utomlands.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten utomlands t.o.m. budgetåret 1985/86 anvisats 1921215000kr.

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Inlill den 28 augusli 1985 har från FN återbetalats 691 133637 kr. Vid den tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda krav till 184076648 kr. Ersättningar från FN tillgodogörs statsbudgetens inkomsttitel Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.

255

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

1984/85

Primäruppdrag m. m.

1985/86      1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Planerat    Utfall

Planerat    Chefen      Föredra-
för        ganden

armén

FN-styrkors verksamhet utomlands: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader = medelsbehov

120000      128572      126 500      135600      133 400 120000      128572      126500      135 600      133 400

Budgetåret 1985/86

Under budgetåret får verksamheten i stort sell samma omfattning som tidigare.

Enligt tidigare regeringsbeslul deltar Sverige i de nedan angivna fredsbevarande FN-missionerna.

-    UNTSO (United Nations Truce Supervision Organization) i Mellersta Östern med 36 observatörer.

-    UNMOGIP (United Nations Military Observer Group in India and Pakistan) i Kashmir med åtta observatörer.

-    UNFICYP (United Nations Force in Cyprus) på Cypern med en bataljon.

-    UNIFIL (United Nations Interim Force in Lebanon) i Libanon med elt fältsjukhus.

En ny förordning (FFS 1985:23) som reglerar löner, traktamenten och familjeförmåner har börjat tillämpas.

Budgetåret 1986/87

Om mandalen förlängs kommer en bataljon atl tjänstgöra i FN:s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Om mandatet föriängs, kommer ett sjukhuskompani atl tjänstgöra i FN:s fredsbevarande styrka i södra Libanon.

Om deltaganden med ytterligare en fredsbevarande styrka beslutas under budgetåret, krävs ytterligare medel.

Föredragandens överväganden

Genom beslut i juni 1982 förordnade regeringen atl ell sjukhuskompani omfattande högsl 150 personer jämte viss slabspersonal skulle ställas lill FN:s förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern lills vidare.

Genom beslut i juni 1983 förordnade regeringen alt tiden förden svenska FN-insaisen i Republiken Cypern skulle föriängas lills vidare. Styrkan på Cypern uppgår till ca 400 personer.

Genom beslut i juni 1985 medgav regeringen alt chefen för armén varje budgetår får rekrytera och utbilda personal lill sjukhuskompaniet i södra

256

Libanon, styrkan i republiken Cypern, specialenhelen för katastrofhjälp samt observatörer i FN-tjänst. Vidare medgav regeringen att chefen för armén varje budgelår skall beslula om avlösning av observatörer i FN-tjänst.

Jag kan för närvarande inle bedöma hur länge de svenska FN-slyrkorna behöver fortsätta sin verksamhet. Jag har vid min beräkning av anslagsbeloppel tagit hänsyn fill del redovisade behovel av fordonsmateriel.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för del militära försvaret.

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetåret 1986/87. Med hänsyn till de redovisade behoven av resurser för bl.a. fordonsmateriel anserjag all anslaget bör räknas upp någol.

Beräkningen av medelsbehovel för budgelårel 1986/87 måsle betraktas som ungefärlig med hänsyn lill svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten all regeringen fattar beslut om nya svenska FN-insalser eller all de nuvarande kontingenterna avvecklas.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill FN-styrkors verksamhet utomlands för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 133400000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

K 5. Övervakningskontingenten i Korea

1984/85 Ulgift

3000000

1985/86 Anslag

3000000

1986/87 Förslag

3200000

Medel för övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgelårel 1953/54 (prop. 1953:234, SU 196, rskr 431). Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag år 1954 men övervakningskontingenlens uppgift står alltjämt kvar.

För övervakningskontingentens fortsalla verksamhet har anvisats medel under anslaget Svenska övervakningskonlingenten i Korea, fr.o.m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskonlingenten i Korea.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten i Korea l.o. m. budgetåret 1985/86 anvisats 48880000 kr.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredraganden

Övervakningskontingenten i Korea: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader = medelsbehov

3 000 3 000

2956 2 956

3 000 3 000

3 230 3 230

3 200 3 200

257

17   Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Genom beslut i maj 1984 föreskrev regeringen alt det skall finnas en övervakningskonlingenl i Korea om högsl tio personer. Jag kan för närvarande inle bedöma hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhel. Medel för verksamheten bör emellertid anvisas för budgetåret 1986/87. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för del militära försvarel.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1986/87 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn lill svårigheterna atl beräkna vissa utgiftsposter saml möjligheten atl kontingenten avvecklas.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Övervakningskontingenten i Korea för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 3200000 kr.

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvarel. I verksamheten ingår för budgelårel 1986/87 den projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms m.fl. kommuner, anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältet i Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits till Skövde kommun saml nybyggnad av diverse befäslningsobjekl.

Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projektilröjningen på elt primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m.m., markanskaffningen på ell primäruppdrag inom delproduklionsområdet Markanskaffning saml nybyggnaden av befäslningsobjekl på etl primäruppdrag inom delproduklionsområdet Nybyggnad m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål.

Planering för perioden 1986/87-1989/90

Den av överbefälhavaren beräknade ulvecklingen av anslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål framgår av följande sammanslällning (prisläge februari 1985; 1000-tal kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

18400

11300

5100

5100

5100

45 000

258

K 6. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål(l)

Reservation           21865 187

1984/85 Ulgift

9851746

1985/86 Anslag

8000000

1986/87 Förslag

1000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

(I)Tidigare anslagsbeteckning 1 7. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål. Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Överbefälhavaren

Föredraganden

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål:

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Markanskaffning

Nybyggnad m. m.

Koslnader = medelsbehov

3 500

500

14 400

18400

4000

500

6800

11300

4000

500

6800

11300

Budgetåret 1986/87

Överbefälhavaren

Medelsbehovel för budgelårel 1986/87 beräknas lill 13,5 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Föredragandens överväganden

iag kan i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om verksamheten under budgetåret 1986/87. Min beräkning av medelsbehovel framgårav sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Jag förordar all medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (1000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Reservation 1985-07-01 Anslag för 1985/86 Anslag för 1986/87 (förslag)

21865 8000

I 29866

1985/86

1986/87

Beräknad

reservation

1987-06-30

18400 II 300

166 29866

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Anläggningar m. m.för vissa militära ändamål för budgelårel 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 1000 kr.

259

Bilaga 6.1    Prop. 1985/86:100

     i       ...                                                                                      Bil. 6

Forslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs alt 27 § I mom. värnpliktslagen (1941:967) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

27 §    1.' De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsulbildningen ulgöres av grundutbildning och repetilionsutbildning. Repetitionsulbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagils för ulbildning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.    menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2.    menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minsl 325 och högst 350 dagar,

3.    gruppbefäl minsl 290 och högst 315 dagar,

4.    plutonsbefäl minsl 325 och högsl 360 dagar eller, i särskill kvalificerad befallning, minst 395 och högst 450 dagar,

5.    kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som utlagits för ulbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.    menig kategori G minst 285 och högst 310 dagar,

2.    menig kategori F minst 325 och högsl 350 dagar,

3.    menig kategori E minsl 415 och högsl 440 dagar,

4.    gruppbefäl minsl 325 och högst 350 dagar,

5.    plutonsbefäl minst 380 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350 dagar,

6.    kompanibefäl samma tid som för plulonsbefäl saml ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som utlagits för utbildning vid kustarlilleriel, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.    menig kategori G eller F minsl 225 och högsl 250 dagar,

2.    menig kategori E minst 290 och högsl 315 dagar,

3.    gruppbefäl minsl 290 och högsl 315 dagar,

4.    plulonsbefäl minst 380 och högsl 405 dagar,

5.    kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar.

Värnpliktig, som utlagits för ulbildning vid flygvapnet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.    menig kategori G eller F minsl 225 och högsl 250 dagar,

2.    menig kategori E minsl 325 och högsl 350 dagar,

3.    gruppbefäl minsl 325 och högsl 350 dagar, eller, i särskild befallning i underhålls- eller underräHelsetjänsl, minsl 260 och högsl 300 dagar,

' Senaste lydelse 1984: 208                                                                                260

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1985/86: 100

Ril   fi

4.    plutonsbefäl minst 335 och högsl 360 dagar,

5.    kompanibefäl samma lid som för plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar.

Värnpliktig, som utlagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.   apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2.   läkare minsl 200 och högsl 225 dagar,

3.   läkarassislenl minst 230 och högst 255 dagar,

4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,

4.   personalvårdsassislenl minst 5. personalvårdsassislenl minsl 320 och högst 345 dagar,                       320 och högsl 345 dagar,

5.   tekniker, vid armén minsl 320 6. tekniker, vid armén minst 320 och högsl 345 dagar och vid kustar- och högsl 345 dagar och vid kustartilleriet minst 380 och högsl 405 da- lilleriet minst 380 och högst 405 dagar,      gar,

6.   systemtekniker vid flygvapnet   7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,             minst 340 och högst 365 dagar,

7. meleorolog minst 340 och   5. meteorolog minst 340 och
högsl 365 dagar.                                   högsl 365 dagar.

Värnpliktig, som utlagits till bevaknings- eller depåljänsl, skall fullgöra grundutbildning som omfattar vid

1. armén minst 220 och högst 245 dagar,

2.   flottan minsl 285 och högsl 310 dagar,

3.   kustartilleriet minst 285 och högsl 310 dagar,

4.   flygvapnet minsl 310 och högsl 335 dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra högsl fem krigsförbandsövningar. Krigsförbandsövning skall vid armén och marinen omfatta för värnpliktig i befattning för

1.   menig högst 21 eller, i befattning för menig på stamslridsfarlyg vid flottan eller i särskill kvalificerad befallning för menig, högst 25 dagar,

2.   gruppbefäl högsl 25 eller, i befattning för gruppbefäl på stamslridsfarlyg vid flottan, högst 32 dagar,

3.   plutons- eller kompanibefäl högsl 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning för

1.    menig högst 15 dagar,

2.    gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl, högst 22 dagar,

3.    plutons- eller kompanibefäl högsl 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i befattning för menig på sådant hjälpfartyg som del krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen utsträckas all omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning som menig radiosignalisl eller, på slamslridsfartyg, i annan kvalificerad befattning, liksom för värnpliktig i befattning för menig på sådant stamslridsfarlyg som del krävs speciella ålgärder för alt rusta får krigsförbandsövningen utsträckas till atl omfatta högst 32 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller i motsvarande befallning eller med uppgift som materielredogörare kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högsl två dagar ulöver den lid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Tiden för en krigsförbandsövning får lagas i anspråk för en fackövning.
En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på slamslridsfartyg vid   261

flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

c. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnplik-     Prop. 1985/86: 100 tig i särskild kvalificerad befallning för menig eller gruppbefäl kan åläggas     Bil. 6 alt fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högsl elva dagar vid armén och marinen samt högsl fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandels mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd alt kunna genomföras på avsevärt kortare lid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas all fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagl högst åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den värnpliktige medger det.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

262

Bilaga 6.2    Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén dels atl lagen skall ha följande lydelse, dels att lagen skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1988.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Under tiden den I mars 1984 - Krigsförbandsövningarna inom
den 30 juni 1986 får krigsförbands- armén för värnpliktiga i befattning-
övningarna inom armén för värn- ar för plutons- eller kompanibefal
pliktiga i befallningar för plutons- far delas upp på två delövningar om
eller kompanibeial delas upp på två sammanlagl högst 30 dagar,
delövningar om sammanlagt högst
30 dagar.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

263

Förslag till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

Bilaga 6.3   Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Härigenom föreskrivs att 9,   10,   17 och 21 §§ familjebidragslagen (1978:520) skall ha följande lydelse.

9§'

Nuvarande lydelse

Familjepenning beräknas för månad lill högst 855 kronor för barn och till högst / 860 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersätlning för vård som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som Ijänstepliktig är skyldig all utge, får dock inte översliga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

Föreslagen lydelse

Familjepenning beräknas för månad till högst 1225 kronor för barn och lill högst 2150 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som Ijänstepliktig är skyldig atl utge, får dock inle översliga ersättningens eller bidragels belopp för månad.

10?

Bostadsbidrag beräknas för månad lill högst bostadskostnaden eller, i fall som avses i 8§ 4, den Ijänsteplikliges andel i bostadskostnaden. Endasl om särskilda skäl föreligger får dock lill grund för beräkningen läggas högre bostadskostnad än som motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om fyra rum och kök i fråga om bostad som avses i 8§ I, för en lägenhet om tre rum och kök i fråga om bostad som avses i 8 § 2 saml för en lägenhet om elt rum och kök för bostad i övriga fall.

Bostadsbidrag beräknas för månad lill högst bostadskostnaden eller, i fall som avses i 8 § 4, den Ijänsteplikliges andel i bostadskostnaden. Endast om särskilda skäl föreligger får dock till grund för beräkningen läggas högre bostadskostnad än som motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om fyra rum och kök i fråga om bostad som avses i 8 § I, för en lägenhet om tre rum och kök i fråga om bostad som avses i 8§ 2, för en lägenhet om två rum och kök i fråga om bostad som avses i8§ 3 saml för en lägenhet om ett rum och kök för bostad i övriga fall.

17§'

Under den lid som bostadsbidrag utges till den tjänslepliktige, ulgår etl tillägg med 150 kronor per månad. Tillägget ulgår dock inle till Ijänstepliktig som har beviljats familjepenning.

Under den fid som bostadsbidrag utges till den tjänslepliktige, ulgår ett tillägg med 150 kronor per månad. Tillägget ulgår dock inte lill ijänslepliklig som har beviljats familjepenning enligt 7 § 1,3,4,5 och 7.

21 §"

Näringsbidrag ulgår med högsl 400 kronor för dag.

Näringsbidrag ulgår med högsl / 500 kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

' Senaste lydelse 1985:72. Senaste lydelse 1983:329. 3 Senaste lydelse 1985:72. " Senaste lydelse 1983:329.

264

Register                                                                     Prop. 1985/86:100

Bil. 6 I översikt

6 1 Huvudtitelns utformning

7 2 Säkerhetspolitiska överväganden

11 3 Förberedelser inför 1987 års totalförsvarsbeslut

12 4 Totalförsvaret

12 4.1 Inledning

12 4.2 Totalförsvarets fortsatta ulveckling

12            4.2.1 Allmän inriktning

13            4.2.2 Totalförsvarets ledning

13            4.2.3 Gemensam försvarsforskning

14            4.2.4 Vissa struktur- och samordningsfrågor 14      4.2.4.1    Inledning

14          4.2.4.2   Värnpliktigas resor med försvarsmaktens

transportflyg

15          4.2.4.3    Flygplan för havsövervakning

15          4.2.4.4   Samordning mellan kommuner, landsting och

fredsförband

16    4.2.5 Utredningen om försvarels gemensamma myndigheter
16    4.2.5.1    Samordning av förplägnadsverksamheten

16          4.2.5.2   Samordning mellan myndigheterna i Karlstad

16                            4.2.5.3   Samordning av byggnadsverksamheten

17                            4.2.5.4   Civilförsvarets materielanskaffning

17 4.3 Hemställan

18 5 Totalförsvarets militära del

18 5.1 Del senasi förflutna budgetåret (1984/85)

18        5.1.1 Verksamheten

18        5.1.2 Det ekonomiska utfallet

20   5.2 Verksamheten under innevarande budgelår (1985/86)

21   5.3 Det militära försvarets fortsatta utveckling 21        5.3.1 Inledning

21    5.3.2 Överbefälhavaren m. fl.

21           5.3.2.1    Krigsorganisationens utveckling m.m.

23           5.3.2.2    Besparingsprogrammet och fredsorganisationens

ulveckling
25           5.3.2.3    Informationssystem för försvarel

27           5.3.2.4   Den anställda personalen

32                             5.3.2.5    De värnpliktiga

33                             5.3.2.6   Den ekonomiska planeringen 33        5.3.3 Föredragandens överväganden

33                             5.3.3.1    Inledning

34                             5.3.3.2   Krigsorganisationens utveckling

35                             5.3.3.3    Besparingsprogrammel och fredsorganisationens

ulveckling

36                             5.3.3.4   Informationssystem för försvarel

37                             5.3.3.5    Den anslällda personalen 45 5.3.3.6   De värnpliktiga

50                             5.3.3.7   Frivillig förs vars verksamhet

51                             5.3.3.8   Den ekonomiska planeringen 54 5.4 Hemställan

265

55 6 JAS-projektet                                                                  Prop. 1985/86: 100

55 6.1 Bakgrund                                                           gj| 5

55 6.2 Teknisk värdering av projektet

56 6.3 De ekonomiska förutsättningarna för projektet

57 6.4 Vissa industripolitiska aspekter på projektet

57 6.5 Hemställan

58 7 Vissa frågor rörande försvarsindustrin

58 7.1 Överbefälhavaren

58 7.2 Föredragandens överväganden

60   7.3 Hemställan

61 8 Totalförsvarets civila del

61   8.1 Inledning

62   8.2 Den fortsafta utvecklingen av totalförsvarets civila del 62 8.2.1 Inledning

62            8.2.2 Programplaner m.m.

62 8.2.2.1    Överstyrelsen för ekonomiskl försvar

70 8.2.2.2    Utredningen för organisaiion av statens

räddningsverk

81          8.2.2.3   Generaltullslyrelsen

87 8.2.2.4   Styrelsen för psykologiskt försvar

87     8.2.3 Föredragandens överväganden

87                8.2.3.1    Inledning

91    8.2.3.2    Civil ledning och samordning

95 8.2.3.3   Civilförsvar och fredsräddningsljänst

06          8.2.3.4   Hälso-och sjukvård

6                                8.2.3.5   Psykologiskt försvar

7                                8.2.3.6   Ordning och säkerhet m.m.

7                                8.2.3.7   Domstolsväsende m. m.

8                                8.2.3.8    Kriminalvård

8                                8.2.3.9   Transporter

9                                8.2.3.10 Livsmedelsförsörjning m. m.

9                                8.2.3.11 Energiförsörjning

10                             8.2.3.12 Övrig varuförsöijning

11                             8.2.3.13 Utrikeshandel

11                            8.2.3.14 Prisreglering

12                            8.2.3.15 Arbetskraft

12       8.2.3.16 Socialförsäkringar m.m.

12                             8.2.3.17 Övriga försäkringar

13                             8.2.3.18 Betalningsväsende m. m.

13   8.2.3.19 Skatte-och uppbördsväsende

13                             8.2.3.20 Landskapsinformation

14                             8.2.3.21 Postbefordran

14         8.2.3.22 Telekommunikationer

14              8.2.3.23 Skolväsende

14           8.2.3.24 Kyrklig verksamhel

15      8.3 Ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del
17 8.4 Övriga frågor

17          8.4.1 Moiståndsutredningen

17                             8.4.1.1    Utredningens förslag

18                             8.4.1.2   Remissinstanserna

19                             8.4.1.3    Föredragandens överväganden

20     8.4.2 Beredskapslagringsutredningen

20 8.4.2.1    Utredningens förslag                                                                              266

122                           8.4.2.2

123                            8.4.2.3 123 8.5 Hemställan

Remissinstanserna Föredragandens överväganden

Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

125 9 Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

126 A Forsvarsdepartementetm.nl.

126 I. Försvarsdepartementet, förslagsanslag 126 2. Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,

förslagsanslag 128 3. Utredningar m.m., reservalionsanslag 128 4. Extra utgifter, reservationsanslag

32350000

7065000

8200000

595000

129 B Arméförband

129 Arméförband:

129 I. Ledning och förbandsverksamhet,

förslagsanslag 132 2. Materielanskaffning, förslagsanslag 135 3. Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 137 4. Forskning och ulveckling, förslagsanslag

139 C Marinförband

139 Marinförband:

139 I. Ledning och förbandsverksamhet,

förslagsanslag 142 2. Materielanskaffning, förslagsanslag 144 3. Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 146 4. Forskning och utveckling, förslagsanslag

149 D Flygvapenförband

149 Flygvapenförband:

149 I. Ledning och förbandsverksamhet,

förslagsanslag 152 2. Materielanskaffning, förslagsanslag 155 3. Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 157 4. Forskning och ulveckling, förslagsanslag

159 E Operativ ledning m. m.

159 1. Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

161 2. Materielanskaffning, förslagsanslag

162 3. Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 164 4. Forskning och ulveckling, förslagsanslag

166 F Gemensamma myndigheter m. m.

166

1.

169

2.

171

3.

173

4.

176

5.

Försvarels civilförvaltning, förslagsanslag Försvarels sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag Fortifikalionsförvaltningen, förslagsanslag Försvarets materielverk, förslagsanslag Gemensam försvarsforskning, förslagsanslag

48210000

6057000000

1687000000

249500000

350000000

8343500000

1882000000

1217000000

138000000

183000000

3420000000

3129000000

2613000000

320500000

1723000000

7785500000

632400000

179900000

186160000

24350000

1022810000

105540000 28700000 173000000 605400000 336200000

267

180

7.

181

8.

183

9,

185

10,

187

11,

189 12,

191

13

193

14

194 15,

176   6. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt, förslagsanslag Försvarets radioanstalt, förslagsanslag Värnpliklsverket, förslagsanslag Försvarels ralionaliseringsinstilul, förslagsanslag

Försvarshögskolan, förslagsanslag Militärhögskolan, förslagsanslag Försvarets förvallningsskola, förslagsanslag Försvarets läromedelscentral, förslagsanslag Krigsarkivet, förslagsanslag Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

197      16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.,

förslagsanslag

198   17. Försvarets datacentral, förslagsanslag

199   18. Vissa nämnder m. m. inom det militära

försvaret, förslagsanslag 202 19. Reglering av prisstegringar för del militära försvarel, förslagsanslag

203 G Civil ledning och samordning

207      I. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltnings-

kostnader, förslagsanslag

208      2. Civil ledning och samordning,

reservalionsanslag 211 3. Civilbefälhavarna, förslagsanslag

217 4. Signalskydd, reservationsanslag

218 5. Vissa skyddsrumsanläggningar,

reservalionsanslag 220 6. Vissa teleanordningar, reservalionsanslag

Prop. 1985/86: 100 46500000    Bil. 6 224500000 108000000

21350000

3 520000

41800000

10600000

1000

7930000

12500000

96740000 3 501000

13 890000

2000000000

3839672000

32100000

35860000

19120000

1820000

9500000 53200000

222 223

Civilförsvar och fredsräddningstjänst

Befolkningsskydd och räddningstjänst,

förslagsanslag

229 2.

Anläggningar för fredsorganisationen,

förslagsanslag

230

232

Skyddsrum, förslagsanslag

Reglering av prisstegringar för civilförsvar

m. m., förslagsanslag

233 5.

Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst

m. m., förslagsanslag 233 6. Identitelsbrickor, förslagsanslag 235 7. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning

till sjöss, förslagsanslag 237 8. Strandbekämpningsbåtar, reservationsanslag

151600000

458000000

35000000 578700000

lOOOOOOOO

4000 877000

11600000 970000

238 I Psykologiskt försvar

238 I. Styrelsen för psykologiskt försvar, förslagsanslag

1185151000

5415000 5415000

268

241 J Övrig varuförsörjning

241 I. Drift av beredskapslager, förslagsanslag 241 2. Beredskapslagring och industriella ålgärder, reservalionsanslag

243     3. Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdrags-

verksamhet, förslagsanslag

244     4. Täckande av föriuster fill följd av slalliga

beredskapsgaranlier m. m., förslagsanslag

245 K Övriga ändamål

246 1. Försvarels forskningsanstalt: Intäktsfinan-

sierad uppdragsverksamhet, förslagsanslag 250 2. Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag 253 3. Beredskapsstyrkaför FN-ljänsl, förslagsanslag 255 4. FN-slyrkors verksamhet utomlands, förslagsanslag 257 5. Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag 259 6. Anläggningar för vissa militära ändamål,

reservationsanslag

Prop. 1985/86:100 243020000   Bil. 6

146800000

1000

1000 389822000

1000

7150000

33000000

133400000

3200000

1000 176752000

Underbilagor
260 6.1     Förslag till lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967)

263          6.2         Förslag till lag om ändring i lagen (1983: 1080) om försök med

uppdelning av krigsförbandsövningar inom armen

264          6.3         Förslag lill lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

269

Bilaga 7 till budgetpropositionen 1986

Socialdepartementet

Prop.

1985/86:100 Bil. 7

Översikt

Till socialdepartementets verksamhetsområde hör det sociala trygghetssystemet i form av ekonomiskt stöd till barnfamiljer, försäkring vid sjukdom, arbetsskada, handikapp och ålderdom, barnomsorg och omsorg om äldre och handikappade. Hit hör även hälso- och sjukvård, socialtjänst, alkohol-och narkotikapolitik liksom ansvar för forskning och utvecklingsarbete inom den sociala sektorn.

Vårt sociala välfärdssystem är uttryck för en fördelningspolitik som bygger på solidaritet och social rättvisa. Men den generella välfärdspolitiken, som skapats under årtionden, ger inte enbart social trygghet. Den bidrar också fill all frigöra människors resurser och därmed atl öka vårt samhälles tillväxtmöjligheter - ekonomiskt, mänskligt och socialt.

De sammanlagda utgifterna för samhällets socialpolitik under år 1986 kan beräknas uppgå till 260 miljarder kronor.

Det samhällsekonomiska läget kräver slor återhållsamhet med samhällsutgifterna. Utrymme finns f.n, inte för nya kostnadskrävande reformer. De resurser som erfordras för angelägna socialpolitiska insatser får i detta läge tas fram genom ökad effektivitet och omprioriteringar.

För socialdepartementets område beräknas för budgetåret 1986/87 utgifter i statsbudgeten på sammanlagt 84 491,3 milj. kr. Det är en ökning med 5 144.8 milj. kr. jämfört med innevarande år. Till dessa belopp skall läggas den del av socialförsäkringssystemet som ligger utanför statsbudgeten. Utgiftssumman blir då 175 000 milj. kr. och ökningen 20 000 milj. kr.

Den restriktivitet som präglar budgetförslaget är ett led i regeringens ekonomiska politik för att återskapa balans i samhällsekonomin. Efter ett antal år med otillfredsställande ulveckling har en viss ekonomisk förbättring inträtt. En fortsatt framgångsrik politik för samhällsekonomisk balans är av grundläggande betydelse för att den sociala tryggheten för barnfamiljer, sjuka, handikappade och äldre skall kunna bevaras och att välfärden ska kunna utvecklas.

Ekonomiskt stöd till barnfamiljerna

Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna syftar till att utjämna skillnader i ekonomiska villkor mellan barnfamiljer och familjer utan barn samt alt skapa en rättvis fördelning mellan olika typer av barnfamiljer.

Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Det ekonomiska stödet till barnfamiljerna består av allmänna barnbidrag     Prop. 1985/86:100 med flerbarnsfillägg samt bostadsbidrag, föräldrapenning, bidrag för vård     Bil. 7 av barn med handikapp, bidragsförskott, barnpension samt ett särskilt stöd till ensamstående adoptivföräldrar.

Det familjeekonomiska stödet höjdes kraftigt den 1 januari 1985. Barnfamiljernas situation moliverar dock att samhällets stöd ökas ytterligare.

Det är angeläget att förbättringarna av stödet till barnfamiljerna kan ske med så bred anslutning som möjligt. Avsikten är därför att inbjuda de övriga riksdagspartierna till överläggningar om åtgärder för alt förbällra barnfamiljernas ekonomiska situation. Mot bakgrund av del statsfinansiella lägel måste utgångspunkten för dessa överläggningar vara alt åtgärderna finansieras i sin helhet.

Barnbidrag, som utges med samma belopp till alla barn under 16 års ålder, betalas ut till ca en miljon familjer med sammanlagl ca 1,6 miljoner barn. Familjer med tre eller flera barn får dessutom s.k. flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget innebär att en familj med tre barn får ett halvt extra barnbidrag. Familjer med fyra eller fler barn får dessutom ett extra helt barnbidrag för varje barn utöver de tre första.

Från den 1 januari 1985 utges barnbidrag inkl. flerbarnstillägg med följande belopp vid olika barnantal:

Antal barn

Kr. per år

1

4 800

2

9 600

3

16 800

4

26 400

5

36 000

Kr. per månad 400 800

1 400

2 200

3 000

1 en särskild proposition som avses bli framlagd till riksdagen under våren 1986 kommer att föreslås att administrationen av det förlängda barnbidraget förs över från centrala studiestödsnämnden till de allmänna försäkringskassorna.

Bostadsbidrag utges till ca 295 000 familjer med ca 590 000 barn.

Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt stöd när de är hemma för att vårda barn. Under år 1985 har riksdagen fattat beslut om omfattande förändringar av reglerna för föräldraförsäkring och havandeskapspenning. Beslutet innebär att mer enhetliga regler införs så att försäkringen blir både enklare att administrera och lättare atl överblicka för den enskilde.

Från den 1 januari 1986 omfattar föräldraförsäkringen en del som täcker föräldrarnas behov av ledighet och ersättning för atl vårda barnet när det är litet (föräldrapenning) och en del som ger rätt till ledighet och ersätlning vid mer akut uppkomna situationer då någon av föräldrarna behöver vårda eller vara tillsammans med barnet (tillfällig föräldrapenning).

Föräldrapenning lämnas i anslutning till barns födelse eller adoptivbarns ankomst under sammanlagt 360 dagar, varav 270 dagar berättigar till ersättning för inkomstbortfallet på samina sätt som sjukpenningen och 90 dagar enligt den s.k. garantinivån i föräldraförsäkringen. Garantinivån höjdes den 1 januari 1985 från 37 till 48 kronor per dag. De 360 dagarna får tas ut till dess barnet fyller fyra år.

Den tillfälliga föräldrapenningen som utgår under högst 60 dagar per år           2

och barn, lämnas för barn upp tiii 12 år till föräldrar som avstår från för-     Prop. 1985/86:100

värvsarbete för att vårda barn i samband med sjukdom eller smitta hos bar-     Bil. 7

net eller dess ordinarie vårdare eller för besök i samhällets förebyggande

barnhälsovård. I särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning utges även för

barn mellan 12 och 16 år. Det gäller barn som på grund av sjukdom, psykisk

utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller

vård.

Tillfällig föräldrapenning utges dessutom lill fadern, som har rätt till 10 ersättningsdagar per barn i samband med barnels födelse. Vid adoption av barn som är under tio år har adoptivfadern motsvarande rätt.

För att ge föräldrarna möjlighet till besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidsverksamhet finns dessutom rätt till två kontaktdagar per barn och år för barn som har fyllt fyra men inte tolv år.

Avsikten är att föräldraförsäkringen skall fortsätta att byggas ut i den takt ekonomin medger.

Gravida kvinnor som inte kan fortsätta sitt ordinarie förvärvsarbete har rätl till omplacering under graviditetens slutskede. Finns inte möjlighet till omplacering har kvinnan rätt till havandeskapspenning i högst 50 dagar med samma belopp som sjukpenningen. Fr.o.m. den 1 januari 1986 får också gravida kvinnor som tvingas avstå från förvärvsarbete p.g.a. att arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador rätt till omplacering. Om omplacering inte kan ordnas har kvinnan rätt fill havandeskapspenning. En förutsättning är att kvinnan har avstängts från arbetet enligt föreskrifter som utfärdats med stöd av arbetsmiljölagen.

Vårdbidrag lämnas till föräldrar som har handikappat barn som behöver särskild tillsyn och vård i hemmet. Vårdbidraget ulgår som helt eller halvt bidrag (192 resp. 96 % av basbeloppet). Helt vårdbidrag höjs med 2 880 kr. till 44 736 kr. för år 1986. Det beskattas som inkomst och är ATP-grundande. En del av vårdbidraget kan dock utges som skattefri ersättning för de särskilda kostnader som handikappet medför.

Barn vars föräldrar har avlidit får elt ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensioneringen och ATP. Drygt 33 000 barn har barnpension från folkpensioneringen medan ATP-pension utgår till 38 000 barn. Barnpensionen från ATP är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst.

Genom bidragsförskotten ger samhällel elt ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Bidragsförskott betalas ut för drygt 260 000 barn med 41 % av basbeloppet.

Den 1 januari 1985 höjdes den övre åldersgränsen för att kunna få bidragsförskott från 18 lill 20 år för ungdomar som studerar. Vidare infördes ell stöd molsvarande bidragsförskottet för barn lill ensamslående adopfivföräldrar.

Vissa förslag om underhållsbidrag och bidragsförskott kommer att redovisas för riksdagen i en särskild proposition.

Det direkta ekonomiska stödet till barnfamiljerna omfattar
18 587 milj. kr. under år 1986. Därfill kommer 8 390 milj. kr. i statligt stöd
till barnomsorgen. Det sammanlagda direkta statliga stödet till barnfamiljer
na år 1986 beräknas därmed till 26 977 milj. kr. med följande fördelning.             3

Statens direkta stöd till barnfamiljerna år 1986

Milj. kr.

%

Barnbidrag

Bostadsbidrag (staten)'

Föräldrapenning

Vårdbidrag för handikappade barn

Bidragsförskott

Barnpensioner

Summa

8 260 1 457 6 220

460 1 590

600

18 587

44,4 7,8

33,5 2,5 8,6 3,2

100,0

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Kommunernas kostnader beräknas till 1 333 milj. kr.

Försäkring vid sjukdom, handikapp och åldrande

Genom socialförsäkringssystemet garanteras medborgarna en allmän ekonomisk trygghet och ersäUning för inkomstbortfall vid sjukdom, handikapp och på ålderdomen.

Socialförsäkringen omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), föräldraförsäkring, folkpensionering och pensionstillskott, kommunall bostadstillägg, allmän tilläggspension, arbetsskadeförsäkring och delpensionsförsäkring.

De ersättningar som efter skatteavdrag utges från socialförsäkringen och vissa andra stödformer motsvarar omkring 25 % av den totala konsumtionen i landet. Ersättningarna har således en mycket stor betydelse från fördelningspolilisk synpunkt. Del innebär en betydande omfördelning av utrymmet för privat konsumtion till de grupper som allmänt sett har svårt att klara sig genom egna förvärvsinkomster - barn, äldre, sjuka och handikappade. Det är av central betydelse atl den ekonomiska trygghet som har byggts upp för dessa grupper också kan bevaras under åren framöver. Den svenska socialpolitiken skall även i fortsättningen bygga på generella åtgärder och vara en socialpolitik för hela folket.

I arbetet med atl sanera den svenska ekonomin och komma till rätta med obalansen i samhällsekonomin är det nödvändigt att också försöka begränsa kostnadsutvecklingen inom socialförsäkringens område. Detta måste dock ske med stor varsamhet så att det sociala trygghetssystemet inte äventyras. Åtgärderna måste också ges en fördelningspolitiskt rättvis utformning.

Pensionernas värde säkras genom atl basbeloppet beräknas utifrån utvecklingen av konsumentprisindex. Basbeloppet för år 1986 har fastställts liil 23 300 kr. Pensionerna för år 1986 kommer därigenom att öka med 6,9 % jämfört med 1985 års pensioner. Genom den tillämpade värdesäkringsme-toden erhåller pensionärerna full kompensation för inträffade prisförändringar.

Vid 1980 och 1981 års riksdagsmöten genomfördes förändringar av basbeloppet vilka urholkade värdesäkringen. Principen att pensionerna skall höjas med utgångspunkt i utvecklingen av konsumentprisindex har numer återinförts.

Riksdagen beslutade hösten 1983 i enlighel med regeringens förslag om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1983/84:40, StU 10, rskr. 10) att beräkningen av basbeloppet skulle återknytas till utvecklingen av

konsumentprisindex efler viss avräkning för den prishöjande effekten av de- Prop. 1985/86:100 valveringen hösten 1982. Genom denna avräkning gjorde pensionärerna Bil. 7 motsvarande uppoffring som andra grupper för alt sanera Sveriges ekonomi. 1 propostilionen framhölls följande beträffande devalveringseffekten (bil. 3, s. 5): "Möjligheterna att i framliden kompensera för avräkningen av de-valveringseffeklen blir beroende av hur snabbi den ekonomiska krisen i landet kan avhjälpas. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om all en parlamentarisk utredning skall tillsättas för all göra en översyn av vissa frågor inom del allmänna pensionssystemet. En av uppgifterna för denna utredning bör vara att - mot bakgrund av de diskussioner som periodvis förekommit - se över det nuvarande värdesäkringssys-lemels utformning. Därmed kommer man också in på frågan om pensionärernas möjligheter att få del av kommande standardökningar i samhället."

Den aviserade utredningen har tillsatts. Ulredningen som antagit namnet pensionsberedningen (S 1984:03) har inom sig tillsatt en särskild arbetsgrupp som särskilt har till uppgift atl i detta sammanhang följa den samhällsekonomiska utvecklingen och reallöneutvecklingen.

Närmare 2 miljoner personer har i dag folkpension, varav drygt 1,5 miljoner har ålderspension och 0,3 miljoner har förtidspension. Av ålders- och förtidspensionärerna har 1,3 miljoner även ATP. Ökningen av antalet ATP-pensionärer fortsätter. Det övervägande flertalet av de folkpensionärer som saknar ATP eller har låg sådan får i stället pensionstillskott. Vidare får 600 000 pensionärer också kommunalt bostadstillägg (KBT).

Pensionernas storlek i kronor per år under åren 1983-1986 framgår av följande sammanställning. I den framgår också höjningen av pensionerna för år 1986.

1983          1984          1985          1986           Höjning
                                                                                     år 1986

Ogift ålderspensionär med

låg eller ingen ATP    27 974       29 232         31392       33 552     -1-2 160

Gift ålderspensionär med

låg eller ingen ATP    49 053       51359          55 154       58 949     4-3 795

Ogift förtidspensionär

med låg eller ingen ATP      36 839       38 976          41 856       44 736     -1-2 880

Ogift ålderspensionär med

genomsnittlig ATP     42 615       45 373         48 725       52 078     -1-3 353

Ogift ålderspensionär med

maximal ATP______ 95 545       98 105       105 948     113 238     -7 290

Folkpensionerna finansieras dels genom en socialavgift, som betalas av arbetsgivare och egenföretagare, dels genom skatter. Avgiften utgör 9,45 % av löneunderiagel. Avgiften, som tillförs statsbudgeten, beräknas med detta avgiftsuttag täcka ca 76 % av statens utgifter för folkpensioneringen år 1986.

ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. ATP-avgiften för år 1986 har fastställts till oförändral 10 % och för år 1987 till 10,2 % av avgiftsunderlaget. AP-fonden bedöms härigenom kunna filiföras så mycket medel, efter det all erforderliga utbetalningar har gjorts, att en viss real ökning av fondens medel kan ske.

Förvärvsarbetande som är mellan 60 och 65 år och som vill minska sin
arbetstid kan få delpension som då täcker 50 % av inkomstbortfallet. Del-          5

pensionens värde är knutet till basbeloppet.                                 Prop. 1985/86:100

Regeringens avsikt är att under mandatperioden återföra ersättningsni-     Bil. 7 vån inom delpensioneringen till 65 % av inkomstbortfallet. Därigenom kommer de ursprungliga intentionerna bakom reformen som gällde fram till år 1981 att återställas.

Det nuvarande allmänna pensionssystemet har i sin huvudsakliga utformning varit i kraft i 25 år. Ett omfattande reformarbete på den allmänna pensioneringens område har emellertid genomförts under denna tid. Som en följd av dessa reformer garanteras alla numer en god ekonomisk trygghet vid pensioneringen.

Pensionsberedningen har att se över vissa frågor inom den allmänna pensioneringen. En utgångspunkt för utredningens arbete är att grunderna för folk- och tilläggspensioneringen skall ligga fast i sina huvuddrag.

Det ankommer vidare på pensionsberedningen alt se över vissa frågor avseende reglerna för värdesäkring av pensionsförmånerna, reglerna för intjänande av ATP och ulformningen av efterlevandepensioneringen. Beredningen skall också ge sin syn på hur den framtida finansieringen kan tryggas. Pensionsberedningen skall även undersöka möjligheterna till lagtekniska och administrativa förenklingar inom den allmänna pensioneringen.

Pensionsberedningen skall med förtur överväga om nuvarande regler för en rörlig pensionsålder är tillfredsställande och pröva frågan om ett system med frivilliga avgångar från arbetsmarknaden före den ordinarie pensionsåldern.

Sjukförsäkringen är uppbyggd med syfte alt ge sjukpenning som ersätter 90 % av arbetsinkomsten upp till 7,5 gånger basbeloppet (174 700 kr. år 1986). Det genomsnittliga antalet sjukdagar har minskal under en lång följd av år lill 18,4 dagar per försäkrad år 1983. För år 1984 har emellertid en mindre ökning skett till 18,8 dagar per försäkrad. För år 1985 beräknas en fortsatt mindre ökning till 19,0 dagar per försäkrad.

De långa sjukfallen på sju dagar eller mera svarar för huvuddelen av sjukpenningkostnaderna. Långa sjukskrivningsperioder medför ofta också stora negativa konsekvenser för den enskilde. Det är därför angelägel från såväl den försäkrades synpunkt som från allmän kostnadssynpunkt att åtgärder vidtas för att underlätta rehabiliteringen av dem som drabbas av sjukdom. En utredning (S 1985:02) har därför tillsatts för att se över sjukförsäkringen i syfte alt ge den en mera aktiv roll i rehabiliteringsarbetet och när det gäller sjukdomsförebyggande insatser (Dir. 1985:13).

Sjukförsäkringen ersätter även de koslnader för läkarvård, sjukvårdande behandling, läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård och sjukresor som Överstiger de patientavgifter som har fastställts. För personer som behöver mycket sjukvård eller läkemedel finns elt högkostnadsskydd, som innebär befrielse från ylleriigare koslnader under en tolvmånadsperiod efler 15 läkarbesök eller läkemedelsinköp.

Tandvårdsförsäkringen ersätter patientens tandvårdskostnader med
40 % upp lill 2 500 kr. och med 75 % därutöver. Den som är under 20 år
får avgiftsfri tandvård hos landstingens folktandvård. Landstingen har för atl
bygga upp barn- och ungdomstandvården erhållit ell stimulansbidrag, som
för år 1985 uppgår till 360 kr. per individ i åldern 0-19 år. Numera är barn-          6

och ungdomstandvården fullt utbyggd inom samfiiga landsting. Bidraget till     Prop. 1985/86:100
landsfingen bör därför tas bort fr.o.m. den 1 januari 1987.           Bil. 7

Arbetsskadeförsäkringen omfattar alla arbetstagare, uppdragstagare och egenföretagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall för den som drabbas av skador i sitt arbeie. Försäkringen finansieras helt genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgifterna förs till en särskild fond, arbetsskadefonden.

Den ekonomiska omfattningen under år 1986 av försäkringen vid sjukdom, handikapp och åldrande beräknas bli följande (milj. kr.).

Sjukförsäkring

33 100

Folkpensionering och pensionstillskott

46 910

Kommunall bostadstillägg

4 240

Allmän tilläggspension

48 220

Arbeisskadeförsäkring

2 350

Delpension

820

Summa

135 640

Antalet arbetsskadeärenden hos försäkringskassorna har ökat kraffigt under senare tid. Handläggningstiderna har därigenom kommit att bli ofill-fredsställande långa. En särskild utredare har därför haft i uppgift alt bl.a. se över möjligheterna till en förenklad administration och en utökad samordning mellan den allmänna försäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Utredaren har i november 1985 avlämnat ett betänkande, (SOU 1985:54) Översyn av arbetsskadeförsäkringen. I årets budgetförslag förordas också att resurserna för handläggning av arbelsskadeärenden förstärks kraftigt.

En väsenfiig målsättning för regeringens arbete under den kommande treårsperioden är att förbättra den offentliga sektorns service till medborgarna. Riksförsäkringsverket svarar tillsammans med försäkringskassorna för väsentliga delar av administrationen och tillämpningen av det sociala trygghetssystemet. Delta innebär för försäkringskassorna omfattande kontakter med allmänheten, varvid stora krav ställs på den service som ges. Som framhållits i prop. 1982/83:127 om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m. bör fortsatta ansträngningar göras för att utveckla kon-taklen mellan allmänheten och socialförsäkringsadministrationen. Regeringen uppdrog i juli 1984 åt SIPU att biträda vissa myndigheter vid planering, genomförande och uppföljning av s.k. serviceprojekt. Genom beslut i november 1984 utsågs bl.a. riksförsäkringsverkel med försäkringskassorna att delta i denna särskilda servicesatsning. Uppdraget underströk ytterligare angelägenheten av att intensifiera det redan påbörjade arbetet med utveckling av servicen.

Med anledning av regeringens uppdrag i juni 1985 har riksförsäkringsverket redovisal en rapport över pågående arbete med översyn av regelsystemet inom socialförsäkringsområdet bl.a. för att utmönstra ofidsenliga eller på annat sätt onödiga regler.

Med lanke på den stora betydelse socialförsäkringen har för medborgarna är det väsentligt all försäkringskassorna kan ge en god service och att de ges möjlighet att handlägga försäkringsärendena på ett sätt som är tillfredsställande för såväl samhället som de försäkrade. Därför prövas möjligheterna att decentralisera arbetsuppgifter från försäkringskassornas centralkontor

till lokalkontoren i avsikt att förbällra servicen till de försäkrade. Mot bak- Prop. 1985/86:100 grund av den stora ökningen av antalet arbetsskadeärenden föreslås en sär- Bil. 7 skild förstärkning av försäkringskassornas resurser för handläggning av arbetsskadeärenden. Särskilda projektmedel avsätts också för att ge försäkringskassorna möjlighet att bedriva utvecklingsarbete som kan leda till förbättrad administration och enklare regler i försäkrings- och bidragssystemen. Försäkringskassornas roll i rehabiliteringen betonas särskilt, inte minst i syfte atl förebygga ohälsa. Vissa genom rationaliseringar frigjorda medel kan också utnyttjas inom andra väsentliga delar av försäkringsadministrationen.

Regeringen har tidigare denna dag förelagt riksdagen en proposition om ökad förtroendemannainflytande inom försäkringskassorna, 1 propositionen föreslås att de nuvarande pensionsdelegalionerna och försäkringsnämnderna ersätts med förlroendemannaorgan kallade socialförsäkringsnämnder. De nya nämnderna föreslås avgöra vissa typer av ärenden som har det gemensamt att utgången har stor betydelse för den försäkrade från trygghels- och försörjningssynpunkl samtidigt som ärendena inrymmer belydande inslag av skälighetsbedömning.

Omsorg om barn och ungdom

Barnomsorgen intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna. Barnomsorgen syftar till att ge barnen omvårdnad och utvecklingsfrämjande stimulans. Den skall stödja föräldrarna i föräldrarollen och förbereda barnen för ett vuxenliv i gemenskap och solidaritet. Barnomsorgen gör del också möjligt för båda föräldrarna att förvärvsarbeta eller studera. Därigenom främjas jämställdheten mellan kvinnor och män.

Barnomsorg bedrivs i olika organisatoriska former. För förskolebarnen finns daghem, familjedaghem, deltidsgrupper och öppna förskolor. För skolbarnen finns fritidshem och familjedaghem.

År 1986 beräknas ca 65 % av samtliga förskolebarn i åldrarna 1-7 år få del av den kommunala barnomsorgen i form av daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller öppen förskola.

Riksdagen har hösten 1985 beslutat om principerna för att förverkliga en rätt för alla barn att delta i kommunal barnomsorg från etl och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan.

För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse plats i kommunalt daghem, föräldrakooperaliv eller familjedaghem. För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall rätten gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Den angivna målsättningen skall främjas genom en planmässig ulbyggnad som innebär att barnomsorgen för alla barn inom åldersgruppen är fullt utbyggd senasi år 1991.

För atl underlätta utbyggnaden har riksdagen beslutat om vissa höjningar av statsbidraget till barnomsorgen. Vidare införs statsbidrag för deltidsgruppernas verksamhet. Förändringarna i bidragssystemet gäller från den 1 januari 1986.

Ett tillfälligt anordningsbidrag utgår vidare per avdelning för anordnande     Prop. 1985/86:100 av daghem eller friudshem genom nybyggnad eller ombyggnad. En förut-     Bil. 7 sättning är härvid att byggnationen har salts igång efter den 30 juni 1985 men före den 1 juli 1986.

Av statsbidraget till kommunernas barnomsorg avsätts årligen medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Projekt av detla slag bedrivs f.n. i nära 175 kommuner.

Det statliga stödet lill kommunernas barnomsorg beräknas för näsla budgetår lill sammanlagts 490 milj. kr., vilket åren ökning med 1 060 milj. kr.

Under våren 1986 kommer regeringen all lägga fram en proposition om skolbarnomsorgen.

Regeringens barn- och ungdomsdelegalion, som fillkallades i december 1982, lämnade år 1985 en rapport (SOU 1985:33) "Några barn- och ungdomsfrågor 1982 - 1985". I rapporten finns en redogörelse dels för de åtgärder som regeringen vidtagit på barn- och ungdomsområdet dels för det förberedelsearbete, som bedrivits i barn- och ungdomsdelegationen och de allmänna diskussioner som därvid förts. Under budgetåret 1986/87 kommer delegationen främst atl inrikta sitt arbeie mol allmänna, övergripande och principiellt inriktade frågor.

Omsorg om äldre och handikappade

Vid sidan av den ekonomiska tryggheten är en bra bostad och en väl fungerande social service grundläggande förutsättningar för allas delaktighet i samhällsgemenskapen.

Bland äldre människor finns det många fler handikappade än bland yngre därför alt deras funktioner ofta sätts ner med stigande ålder.

Den snabba ökningen av antalet personer i gruppen 65 år och äldre avtar. Den framfida utvecklingen både när det gäller de äldres andel i befolkningen och antalet äldre kommer att vara mindre dramatisk än under de senaste årtiondena. Vid sekelskiftet kommer antalet personer över 65 år att vara mindre än nu. Däremot förändras äldregruppens sammansättning. Medan antalet personer i gruppen under 75 år minskar fram till sekelskiftet, kommer gruppen över 85 år att öka.

Möjligheterna för äldre, långtidssjuka och handikappade att leva ett fullvärdigt liv är starkt beroende av samhällets insatser. Regeringen har under år 1985 redovisal utgångspunkter och förslag fill åtgärder, som syfiar lill att ge fler möjligheter att trots funklionsnedsättningar eller sjukdom leva ett aktivt liv i vanliga bostäder där friheten och integriteten är skyddad (prop. 1984/85:142, BoU 24, rskr. 347). Som framhållits i regeringsförklaringen måsle arbelel med all ge äldre och handikappade ökade möjligheter atl bo kvar hemma fortsätta. Likaså är det väsentligt atl den positiva utvecklingen mot bättre livs- och boendemiljöer inom långtidssjukvården - bl.a. vid mindre lokala sjukhem - påskyndas.

Det fortsatta utredningsarbetet på dessa områden fokuseras kring två huvudfrågor, nämligen strukturförändringar mot öppnare vård- och boendeformer inom socialtjänst och hälso- och sjukvård samt ett program för för-

bättringar av livsmiljön inom landstingens institutioner för vården av lång-    Prop. 1985/86:100 tidssjuka. Detta utredningsarbete leds av en tvärdepariemental arbetsgrupp    Bil. 7 i vilken de två kommunförbunden ingår. Den parlamentariskt sammansatta äldreberedningen (S 1981:01) beräknas under år 1986 komma med sitt huvudbetänkande om den framlida äldreomsorgen.

Äldreomsorgen inriktas alltmer på att de äldre skall ha ett eget självständigt boende. Att bo kvar i sin invanda miljö förstärker den enskildes integritet och underlättar integrering i samhället. Detta förutsätler emellertid att bostäder och närmiljö anpassas till äldre människors behov och att de erbjuds god omvårdnad, social omsorg och service liksom hälso- och sjukvård.

Social hemhjälp och färdtjänst är viktiga medel för att förverkliga de äldrepolitiska målen. Statsbidraget till den kommunala hemtjänsten har lagts om för att främja eget boende och ge kommunerna bredare möjligheter alt ordna omsorgen efter lokala och individuella förutsättningar. Inom hemhjälpen pågår ell omfattande förnyelse- och förändringsarbete med stöd av särskilda statliga medel.

Ca 350 000 äldre och handikappade får social hemhjälp. Mellan landstingskommunerna och kommunerna utvecklas ett samarbete inom sjukvård i hemmet och hemhjälp som gör det möjligt för fler äldre och handikappade att bo kvar hemma.

ÅtgiJrderna för handikappade har hög prioritet i regeringens politik, Målel inom handikappområdet är att göra samhället tillgängligt för alla människor. Endast så kan samhället erbjuda en fullständig gemenskap, som kan utveckla och förbättra villkoren för alla.

Det system av handikappåtgärder som vuxit fram sedan början av 1960-lalet har i grunden förändrat levnadsvillkoren för handikappade. En förändrad syn på handikapp har varit en förutsättning för denna utveckling. Den förändrade synen innebär, att handikappade är resurser i samhället på samma sätt som andra och med samma rättigheter och skyldigheter. Handikapp uppfattas alltmer som en otillräcklighet eller en bristande förutsättning i den verksamhet eller i den miljö som utestänger människor med funklionsnedsättningar.

Genom omprioriteringar har utrymme skapats för resursförstärkningar och reformer inom handikappområdet. Insatserna avser olika handikappgrupper och skiftande ändamål. De innebär ett ökat stöd till handikapporganisationerna och till handikappforskning inom olika sektorer. Åtgärder för all handikappade skali erhålla och behålla arbete förstärks. Handikappidrotten får ökade bidrag och kulturområdet tillförs nya resurser. De nämnda handikappåtgärderna under social-, utbildnings-, jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementen genomförs inom en ram av 75 miij. kr.

Av stor betydelse för många handikappade är att de differentierade vårdavgifterna inom sjukvården för ålders- och förtidspensionärerna avskaffas den 1 april 1986.

En ny omsorgslag träder i kraft den 1 juli 1986. Därmed bekräftas de grundläggande teserna om integrering och normalisering för psykiskt utvecklingsstörda. Personkretsen vidgas atl omfatta personer som på grund av förvärvad hjärnskada blivit förslåndshandikappade samt personer med barndomspsykos.

10

Hälso-och sjukvård                                                        Prop. 1985/86:100

Bil 7 En hälso- och sjukvård av god kvalitet är av grundläggande betydelse för

medborgarna. Det övergripande målel för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Fortfarande finns regionala och sociala skillnader både vad gäller hälsa och tillgång på hälso- och sjukvård. Del är därför vikfigl alt ägna särskild uppmärksamhet åt förebyggande insatser som kan öka möjlighelerna för utsatta grupper att leva etl hälsosammare liv.

Totalkostnaden för samhällets hälso- och sjukvård är omkring 75 miljarder kr., vilket motsvarar ca 10 % av BNP. De statliga bidragen och ersättningen från sjukförsäkringen svarar för närmare en fjärdedel av dessa kostnader. Huvuddelen finansieras av landstingskommunala medel.

Under 1970-talet expanderade hälso- och sjukvårdssektorn kraftigt. Under 1980-talet har däremoi expansionen begränsats. För atl möjliggöra en fortsatt satsning på angelägna områden ställs ökade krav på omfördelning av befinfiiga resurser.

Ett viktigt led i regeringens arbete för att möjliggöra en hälso- och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen är de förändrade regler för statliga bidrag och försäkringsersättningar till sjukvårdshuvudmännen för öppen vård som gäller fr.o.m. år 1985. Ersättningarna utgår fr.o.m. denna fidpunkl med enhetliga belopp per invånare och innefattar ersätlning för både offentlig och privat vård.

Regeringen har under år 1985 i prop. 1984/85:181 redovisat utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. I propositionen konstateras att en förbättrad folkhälsa förutsätler en fortsatt aktiv och samordnad hälsopolitik. Dagens hälsoproblem måste åtgärdas utifrån en helhetssyn på samhällsutvecklingen. Hälsoupplysning är en väsentlig del av det förebyggande arbetet och en uppräkning med 1,2 miljoner föreslås för anslaget till hälsoupplysning.

Riksdag och regering har ett ansvar för att samordna det hälsopolitiska arbetet och för att initiera olika utvecklingsinsatser. För att ge regeringen underlag för dessa uppgifter har en rådgivande hälsopolitisk expertgrupp inrättats i anslutning till hälso- och sjukvårdsberedningen. Vidare har regeringen givit socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa uppgifter om bl.a. hälsotillståndet och dess förändringar. Uppgifterna skall redovisas vart tredje år i en folkhälsorapport som utöver statistik skall innefatta analyser av orsakerna fill konstaterade förändringar och utvecklingstendenser.

Tidig upptäckt av sjukdomar är ett viktigt led i det förebyggande arbetet. Resultatet av en pågående försöksverksamhet med mammografi visar att en allmän hälsokontroll kan minska dödligheten i bröstcancer. Mot bakgrund av dessa resultat har socialstyrelsen utarbetat förslag lill allmänna råd med riktlinjer för en allmän hälsokontroll med mammografi.

Etl nytt och allvarligl hot mol folkhälsan utgör sjukdomen AIDS (Ac-
quired Immune Deficiency Syndrome). AIDS, förvärvad immunbrist, kan
utvecklas hos den som smittus med ett virus som vanligtvis benämns HTLV-
III/LAV, Dödligheten hos de smittade som utvecklat AIDS är mycket hög.
Enligt vad inan hittills erfarit har ca 80 % av de smittade avlidit inoin två år,       U

Kraftfulla åtgärder måste vidtas snabbt för att förhindra att smittan får     Prop. 1985/86:100
fäste i de stora befolkningslagren.                                                Bil. 7

För att samordna arbetet inom samhällets alla områden med att begränsa spridningen av HTLV-lll/LAV-virus beslöt regeringen den 9 maj 1985 att tillsätta en särskild delegafion inom socialdepartementet, AlDS-delegati-onen. Till delegationen har två referensgrupper knutils, en med företrädare för berörda organisationer och en med företrädare för storstadskommunerna. Delegationen har av regeringen fält i uppdrag att bl.a. följa och initiera forskning på området samt ta initiativ till de åtgärder som detta kan föranleda. Delegationen skall vidare bedöma behovet av och initiera information till riskgrupper, vårdpersonal och allmänheten, bedöma och påtala behovet av omedelbara åtgärder t.ex. frågor om lagstiftning samt bedöma angelägna resLUsbehov.

Antalet uppläckta smittbärare i landet var i mitten av december 1985 910. Det totala antalet uppskattas till 3 000-5 000. Det fanns vid samma tidpunkt 42 rapporterade fall av AIDS, Av dessa hade 22 avlidit. Man beräknar att antalet ,MDS-fall f.n. fördubblas omkring var åttonde månad.

Smittan har hittills fått sin största utbredning bland homo- och bisexuella män och intravenösa narkotikamissbrukare.

Efter förslag av AIDS-delegationen har regeringen beslutat att hänföra infektion av HTLV-III/LAV till de veneriska sjukdomarna genom ändring i smiltskyddskungörelsen (1968:234), Med anledning av regeringens proposition 1985/86:13 har riksdagen (SoU 4, rskr, 15) också beslutat om vissa ändringar i smittskyddslagen (1968:231) bl.a. om upphävande av straffbestämmelsen i 26 S smittskyddslagen samt vissa andra ändringar för att underlätta genomförandet av smittskyddslagens skyddsåtgärder. Socialstyrelsen har till ledning för hälso- och sjukvårdspersonalen m.fi. utfärdat föreskrifter om tillämpningen av smittskyddslagens bestämmelser på HTLV-lll/LAV-smittade,

Det är nv yttersta vikt i smittskyddsarbetet att landets kommuner och landsting omgående engagerar sig i arbetet med alt begränsa smittspridningen av HTLV-III/LAV i Sverige. Tidsfaktorn är betydelsefull när det gäller att begränsa antalet sinittade i vårt land. Det praktiska arbetet måste alltså igångsättas skyndsamt och det huvudsakliga ansvaret för detta vilar på kommunerna och landstingen, AIDS-delegationen har i samråd med företrädare för socialtjänsten och hälso- och sjukvården i de tre storstadsregionerna övervägt behovet av insatser inom narkomanvården för att begränsa den snabba sniittspiidningen.

Under anslaget Epedimiberedskap m.m. föreslås att 5 milj. kr. ställs till socialdepartementets förfogande för sådana extraordinära resursbehov som AIDS-delegationen bedömer vara angelägna för att begränsa smittspridningen,

ELtt centralt mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik är att vården
ges på lika villkor till hela befolkningen och att alla vid sjukdom kan erhåUa
en god v,Trd, En vård på lika villkor innebär enligt regeringens uppfattning
bl.a, att enhetliga vårdavgifter tillämpas för hela befolkningen. Det system
med differentierade vårdavgifter som sjukvårdshuvudmännen kunnat lill-
lätnpa från år 1982 är elt avsteg frän viktiga principer för hur vården bör            -

förmedlas. Regeringen har därför i prop. 1985/86:43 föreslagit att möjlighe-    Prop. 1985/86:100 ten till en differentiering av vårdavgifterna för utförsäkrade pensionärer av-     Bil. 7 skaffas den 1 april 1986, Riksdagen har nyligen godkänt förslaget (SoU 1985/86:9, rskr. 98).

Ett grundläggande krav är vidare att hälso- och sjukvården så långt möjligt anpassas lill människornas behov och önskemål. Befolkningen har i allmänhet stort förtroende för hälso- och sjukvården. I olika sammanhang framhålls dock alt öppethållandelider, kontaktmöjligheter och tidsbeställning, långa väntetider och bristande kontinuitet i läkarkontakter m,m, uppfattas som problem. Regeringen har uppmärksammat dessa frågor och bedriver i samarbete med landsting, televerket m.fi. ett antal projekt som syftar till att utveckla en bättre service inom hälso- och sjukvården.

Den enskilde bör också få frihet att själv välja mellan erbjudna behandlingsformer och behandlingsmetoder. S.k, alternativa behandlingsmetoder tilldrar sig ett allt större intresse. Regeringen har därför tillsatt en utredning med uppdrag att utreda frågor om hur patienternas säkerhet i alternativa vårdformer kan garanteras. Kommittén har i oktober i år avlämnat ett delbetänkande (Ds S 1985:5) angående injektion av naturmedel som f.n. remissbehandlas. En proposition i frågan kommer att föreläggas riksdagen under våren 1986. I avvaktan på att ställning tas till alternativmedicinkomi7iiiténs delbetänkande om injektion av naturmedel har regeringen i en proposition (prop. 1985/86:33) föreslagil riksdagen att en dispensregel införs i den s.k, injektionslagen redan under våren 1986 för att möjliggöra en försöksverksamhet med behandling med antroposofiska mediciner vid Vidarkliniken i Järna utan att dessa injektionsmedel prövats enligt lagen. Riksdagen har nyligen godkänt propositionen (SoU 1985/86:33, rskr 7).

Den medicinskt tekniska utvecklingen har under de senaste årtiondena gått mycket snabbt. Utvecklingen har medfört kraftigt förbättrade möjligheter till diagnos och behandling av olika sjukdomar samtidigt som den också medfört att etiska frågeställningar har fått en allt större belydelse inom hälso- och sjukvården och det är uppenbart att vissa delar av den medicinska forskningen och de nya behandlingsmetoder denna kan ge upphov till kommer att aktualisera svåra etiska frågor för den enskilde och för samhället. Några av de frågeställningar inom detta problemområde som f,n, är aktuella år befruktning utanför människokroppen, fosterdiagnostik, genforskning och dödsbegreppet.

Utvecklingen av ny teknik går ofta så fort att det är svårt för politiker och andra beslutsfattare att hålla sig väl informerade om tekniken och förutse den kommande utvecklingen. Regeringen inrättade därför våren 1985 ett rådgivande organ för medicinsk-etiska frågor. Rådet skall ta upp medicinsketiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. Rådet skall ha rollen av förmedlande instans mellan vetenskapen, folkopinionen och de politiskt ansvariga.

I dag pågår en genomgripande omstrukluering av hälso- och sjukvården som berör både den somatiska och psykiatriska vården. För att skapa en vårdstruktur anpassad till befolkningens behov eftersträvas en decentralisering av vårdresurserna där vården i ökad utsträckning förmedlas i öppna värdformer i anslutning till patienternas boendemiljö. Omstruktureringen

13

ställer bl.a. krav på en ökad samverkan mellan primärvården och den pri-     Prop. 1985/86:100
märkommunala sociaUjånsten,                                                       Bil. 7

För att skapa förutsättningar för de landslingskommunala och kommunala huvudmännen att pröva nya former för samverkan har regeringen lagt fram förslag om att inom ramen för de s.k, frikommunförsöken öppna en möjlighet för en försöksverksamhet med primärkommunal hälso- och sjukvård i vissa s.k, frikommuner (prop, 1985/86:42). Riksdagen har nyligen godkänt propositionen (SoU 1985/86:8. rskr 100). Försöksverksamheten innebär att vissa landstingskommuner och kommuner kan träffa avtal om att kommunen helt eller delvis övertar driftansvaret för primärvården till utgången av år 1991, Avsikten är att socialstyrelsen och Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) skall följa upp försöksverksamheten och utvärdera den så att erfarenheterna kan läggas till grund för en framtida utformning av samverkan och integration av socialtjänsten och primärvården. För denna utvärderingsverksamhet beräknas i det följande 500 000 kr, under anslaget lill socialstyrelsen.

Med hänsyn till att antalet äldre med stora vårdbehov ökar och till att olika medicinska och tekniska landvinningar ökar möjligheterna att behandla olika sjukdomar är del väsentligt att befintliga möjligheter till en effektivisering av hälso- och sjukvården utnyttjas. I ett internationellt perspektiv har visats att utvärdering av medicinsk teknologi och medicinskt handlande kan ge underlag för åtgärdsförslag inom detta område.

Utvärdering av medicinsk teknologi är ett samlingsbegrepp som omfattar utvärdering ur medicinska, ekonomiska, eliska och sociala aspekter. Det är viktigt att såväl bedöma nya teknologier från dessa synpunkter innan de införs i del svenska sjukvårdssystemet som utrangera föråldrade teknologier. Under år 1986 kommer regeringen att presentera förslag på delta område och 10 milj. kr. har reserverats för alt bedöma medicinsk teknologi inom hälso- och sjukvården.

Personalen är en nyckelresurs inom hälso- och sjukvård. Engagerad och kunnig personal med god utbildning är en förutsättning för att sjukvårdshuvudmännen skall kunna erbjuda en god hälso- och sjukvård. Personalplanering, utbildning och forskning är viktiga instrument för förändring av inriktning och struktur inom hälso- och sjukvården. För framtiden är del därför väsentligt att stärka sambandet mellan den medicinska forskningsutvecklingen och utvecklingen inom hälso- och sjukvården. En mer samlad syn på forskningens inriktning på detta område är önskvärd.

Nuvarande system, organisation och regler för läkarnas specialistutbildning har bestått i stort sett oförändrade sedan år 1969. Såväl förutsättningarna för hälso- och sjukvården som dess innehåll har genomgått stora förändringar under dessa femton år. En utredare har därför filisatts med uppgift att föreslå hur utbildningen efter läkarexamen skall utformas i framtiden. Utredaren beräknas avsluta sitt arbete under början av år 1987.

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Socialtjänstreformen skapade nya förutsättningar för det sociala arbetet. För atl reformens syfte skall förverkligas i praktiken, krävs en omfattande

14

utveckling av metoderna. Statens uppgift är bl.a. att sfimulera sådan me-     Prop. 1985/86:100 lodutveckling och ställa medel fill förfogande för utvecklingsinsatser och för-     Bil. 7 söksverksamhet.

Regeringen föreslår, i enlighet med riksdagens beslut om ett nytt statsbidragssystem lill missbrukarvården en ökning med 5 milj. kr. av de särskilda utvecklingsmedlen med inriktning på nya eller förändrade former av institutionsvård eller alternativ till sådan vård. Totalt beräknas 28,5 milj, kr. för utveckling av missbrukarvården och annat socialt arbete.

En viktig målsättning inom missbrukarvården är att gränserna mellan in-sfitutionsvård och öppen vård luckras upp. Ett nytt syslem för statsbidragen fill missbrukarvård gäller fr.o.m. år 1986. Huvuddelen av statsbidragen kommer alt gå direkt lill kommunerna som därigenom får större frihet i valet av vårdformer. Huvudmännen för de lidigare statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhelsvårdsanstalterna ges dock fortfarande s.k. platsbidrag. Ett särskilt omslruktureringsbidrag medverkar till att förändra en delvis föråldrad instilufionsslruklur. Statsbidraget för år 1986 är 810 milj. kr.

I arbetet med all skapa en mer barn- och ungdomsvänlig miljö bl.a. i bostadsområdena är aktiv medverkan från företrädare för olika sociala verksamheter liksom från ungdomsorganisationer och de boende själva av stor vikt.

Regeringen har lidigare beslutat att under en treårsperiod salsa 90 milj. kr. ur allmänna arvsfonden på alt förbättra barn och ungdomars fritidsverksamhet. Denna 90-miljonerssalsning genomförs nu i form av tre projekt.

- Utvecklingsarbete vid fritidsgårdar

- Insatser med anledning av FN:s världsungdomsår

- Utvecklingsprojekt inom idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet.

Inom delegationen för social forskning (DSF) har tillsatts särskilda arbetsgrupper som följer och initierar forskning inom socialtjänsten. Vidare ges anslag till en rad olika forskningsprojekt.

Socialberedningen (1980:07) har lämnat delbetänkanden i olika frågor. Frågan om rehabiliteringspenning till missbrukare har överlämnats till rehabiliteringsutredningen. Avsikten är att en proposition skall avlämnas till riksdagen om vissa avgiftsfrågor m.m.

Antalet socialbidragstagare ökade med över 45 % mellan åren 1981 och 1984. Det totalt utgivna socialbidraget har mer än fördubblats under samma period räknat i fasta priser. Ökningen har fortsatt under år 1985.

Den löpande socialbidragsstatistiken ger få hållpunkter för en tolkning av vad som ligger bakom de stigande socialbidragstalen. Regeringen har därför tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att analysera orsakerna till socialbidragens utveckling.

Under senare år har familjevåldet kommit alt uppmärksammas alltmer. På regeringens uppdrag har en arbetsgrupp med företrädare för riksåklagaren, domstolsverket, rikspolisstyrelsen och socialstyrelsen utarbetat en rapport "Misshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn". Vidare driver en arbetsgrupp inom brottsförebyggande rådet ett projekt som bl.a, skall kartlägga omfattningen av sexuella övergrepp mot barn.

Åtgärder för att förbättra de homosexuellas situation i samhället och ge         5

dem ökat stöd mot diskriminering behandlas i ett utredningsbetänkande     Prop. 1985/86:100 (SOU 1984:63). som nyligen remissbehandlats. Inom regeringskansliet för-     Bil. 7 bereds en proposition med anledning av betänkandet.

Alkoholförsäljningen fortsätler att sjunka. Den var år 1984 6,01 liter per invånare över 15 år (omräknat i 100 % alkohol). Det är den lägsta siffran sedan mitten av 1960-talet och innebär en minskning med 22 % sedan år 1976. Hembränning beräknas ha ökat, men inle i motsvarande grad, som alkoholförsäljningen minskat. Den minskade totalkonsumtionen förefaller även ha lett till en minskning av alkoholskadorna.

Grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års riksdagsbeslut bör ligga fast. Men restriktionerna på alkoholområdet måste begränsas till sådana som allmänheten uppfattar som meningsfulla. En översyn av regelsystemet iienomförs av en sårskild utredning. I ett delbetänkande har utredningen presenterat förslag till förenklingar i lagen (1977:293) om handel med drycker. En proposition i frågan planeras under 1986,

Sverige för en restriktiv narkotikapolitik med inriktning på att avskaffa all illegal användning av narkotika i vårt land. Sveriges narkotikapolitik bygger på att vi inte accepterar någon form av bruk och att allt bruk skall mötas av entydiga reaktioner.

Undersökningar och rapporter från olika myndigheter tyder på att missbruket har minskat i första hand bland de unga.

Regeringen fullföljer nu sitt arbete med att effektivisera narkolikapoliti-ken. En faktor som tillkommit och som har lett till än mer intensiva ansträngningar är den snabba spridningen av immunbristsjukdomen AIDS bland injektionsmissbrukare.

För ett drygt år sedan tillsatte regeringen ett samordningsorgan inom regeringskansliet för narkotikafrågor. Samordningsorganet har bl.a. initierat lokala och regionala samordningsprogram, en landsomfattande kampanj för att förbättra samarbetet polis och socialtjänst samt olika utvecklingsprojekt för att förbättra samordningen mellan socialtjänst och kriminalvård. Särskilda insatser har gjorts för att förebygga en spridning av kokainmissbruket i Sverige och för att förbättra utslussningen av missbrukare. Frågan om samordning av myndigheternas insatser för att hindra AIDS-epidemin bland injektionsmissbrukare har också uppmärksammats.

Folkrörelserna har en viktig uppgift bl.a. genom att de kan skapa gemenskap och engagemang hos människor. Folkrörelserna har också en lång tradition av aktiva insatser för att motverka drogmissbruk.

Genom rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor finns numera en kontinuerlig dialog mellan organisationslivet och regeringen på det drogpolitiska området.

Internationell samverkan

Internationellt samarbete på det social- och hälsovårdspolitiska området bedrivs inom ett flertal organ - t.ex. världshälsoorganisationen (WHO). FN, Europarådet. OECD och Nordiska ministerrådet.

Som ett viktigt led i arbetet med att förverkliga WHO:s huvudmål Hälsa för alla år 2000 (HFA - 2 000) antogs en europeisk strategi under år 1984.

Den av riksdagen i år tagna propositionen (1984/85:181) om utvecklingslin-    Prop. 1985/86:100 jer för hälso- och sjukvården m.m. ansluter lill denna strategi. I Europa lik-     Bil. 7 som i världen i övrigt betonas primärvårdens utveckling och behovet av hälsofrämjande åtgärder i hela samhällel bl.a. för att nå större jämlikhet på hälsoområdet.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom socialdepartemenlels verksamhelsområde för budgetåret 1986/87 i förhållande fill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanslällning (milj.kr.).

Statsbudget

Förslag

Förändring

1985/86

1986/87

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet mm.

75,8

86,2

-1-

10,4

B, Administration av socialför-

säkring m. m.

762,2

761,3

-

0,9

C, Ekonomiskt stöd till barn-

familjer m, m.

11296,0

11 414,9

-1-

118,9

D. Försäkring   vid   sjukdom.

handikapp och ålderdom

50 063,3

54 147,5

+

4 084,2

E. Hälso- och sjukvård

6 157,4

6 190,9

+

33,5

F,   Omsorg om barn och ung-

dom

7 467,1

8 527,1

-1-

1 060,0

G. Omsorg om äldre och han-

dikappade

2 656,3

2 444,0

-

212,3'

H, Socialt behandlingsarbete.

alkohol- och narkotika-

politik

838,9

889,2

-1-

50,3

1.   Internationell samverkan

29,5

30,2

+

0,7

Totalt för socialdepartementet

79 346,5

84 491,3

-1-

5 144,8

453,8 överförda till åttonde huvudtiteln

17

2 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Socialdepartementet                                      Prop. 1985/86: lOO

Bil. 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1985-12-19

Föredragande: statsrådet Sigurdsen, såvitt avser frågor under littera Al-2, A4, B, C2-3,C5. D, E, H och 1; statsrådet Lindqvist såvitt avser frågor under littera A3, Cl, C4, C6, F och G,

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m.m.

A 1. Socialdepartementet

1984/85    Utgift      21 136 669

1985/86    Anslag       20 757 000

1986/87    Förslag      22 801 000

1985/86        Beräknad ändring

1986/87

Anslag

Förvaltningskostnader                     20 757 000    -1-2 044 000

(därav lönekostnader)                   (18 949 000) (-1-1 401 000)

Summa                                           20 757 000    +2 044 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 22 801 000 kr. Jag föreslår att för nästa budgetår medel för departementets verksamhet beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 2 %. Jag har därutöver beräknat särskilda medel för förstärkning av vissa delar av departementet. Resursförstärkningen finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Socialdepartemenlel för budgetåret   1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 22 801 000 kr.

A 2. Utredningar m.m.

1984/85    Utgift      23 076 511    Reservation       2 392 849

1985/86    Anslag       20 000 000

1986/87    Förslag      26 000 000

Trots de betydande resurser som i dag står till sjukvårdens förfogande är det svårt för nya värdefulla behandlingsmetoder att få plats i sjukvårdssystemet. Del kan bero på tröghet all utmönstra föråldrade teknologier.

Nya teknologier kan dock introduceras utan större hinder trots alt de ald-     Prop. 1985/86:100 rig har bedömts med hänsyn till deras samlade nytta, risker och ekonomiska    Bil. 7 konsekvenser. Detta är en orsak till kostnadsökningar inom hälso- och sjukvården. Särskild uppmärksamhet förtjänar i detla sammanhang läkemedlen, där koslnadseffektivilelen sällan uppmärksammas.

För att belysa ovan nämnda förhållanden har jag tillkallat en arbetsgrupp med uppdrag att överväga hur vi inom landet skulle kunna främja etl mer rationellt utnyttjande av givna resurser för hälso- och sjukvård. Syftet är att finna organisatoriska former och få underlag för val av teknologier med hänsyn till nytta och säkerhet samt ekonomiska och sociala konsekvenser och rättvisesynpunkter. Min bedömning är all vi behöver elt organiserat arbeie på nationell nivå för alt sammanställa kunskaperna från nationella och internationella prövningar av medicinska meloder och förmedla en syntes av dessa kunskaper som underlag för nödvändiga prioriteringar. Elt förslag härom föreligger inom kort. Jag beräknar atl 10 milj. kr. kan disponeras av anslaget för detta ändamål. Av beloppel utgör 9 milj. kr. reservationsmedel som jag har för avsikt att tillföra anslaget genom omfördelning inom huvudfiteln.

För den utredningsverksamhet m.m. som bekostas från detla anslag beräknar jag etl anslagsbehov av 26,0 milj. kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 26 000 000 kr.

A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1984/85   Utgift        37 463 230    Reservation       130

1985/86   Anslag       33 390 000

1986/87   Förslag      35 661 000

Från detla anslag utgår bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete, FoU, samt försöksverksamhet inom socialdepartemenlels verksamhelsområde.

Som beredningsorgan till regeringen då det gäller atl ge bidrag från della anslag finns delegationen för social forskning (DSF). Delegationen har också till uppgift alt initiera och stimulera FoU inom socialdepartementets ansvarsområde.

I den av riksdagen antagna propositionen om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr. 401) fastställdes en treårig forskningsram. Socialdepartementet tillfördes 5 milj. kr. för forskning om viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdel.

Under budgetåret 1984/85 har tre av delegationens tillsatta iniliativgrup-
per avslutat sitt arbete. De har bl.a. inventerat forskningsbehov inom områ
den där hittillsvarande insatser bedömts otillräckliga. De tre områdena är
hälso- och sjukvårdsforskning, hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens
medverkan i samhällsplaneringen och forskning inom socialförsäkringssys
temet. Ytterligare en initiativgrupp har framlagt förslag om dokumentation
av social forskning samt information om dess resultat. En initiativgrupp för
handikappforskning beräknas inom kort redovisa resultaten av sitt arbete.   in

Delegalionen har med utgångspunkt i initiafivgruppsrapporterna gjort     Prop. 1985/86:100
prioriteringar för de närmasle fem åren.                                        Bil. 7

För hälso- och sjukvårdsområdet prioriteras forskning om sjukdomars utbredning och uppkomst med särskild hänsyn lill sociala faklorer saml forskning om hälsoekonomi och inflytandefrågor. Forskning om nya arbetsmetoder inom psykiatrin och om åldrandet ges också hög prioritet.

Då det gäller socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens medverkan i samhällsplaneringen har högsta prioritet givits för teoriutveckling rörande orsakssambanden mellan strukturella förhållanden och sociala och medicinska problem. Det gäller också forskning om processer och förhållanden eller åtgärder som leder till bra alternativt dåliga närmiljöer. Härutöver prioriteras bl.a. forskning om och analys av vård- och serviceulnylljandet inom socialtjänst och sjukvård.

För socialförsäkringsforskningen prioriteras grundläggande socialpolitiska och välfärdsteoretiska analyser av försäkringen, ekonomiska analyser av försäkringen, frågan om socialförsäkringens samspel med utvecklingen på arbetsmarknaden samt juridisk och rältssociologisk forskning om försäkringens förvaltning och tillämpning.

För samtliga områden betonas betydelsen av återkommande kunskaps-sammanställningar och analyser av tidigare utförd forskning. Det är i delta sammanhang också angeläget att resultaten som framkommer av studier och försök som stöds av de samlade utvecklingsmedel som finns inom socialdepartementet används för att ta fram underlag för effeklivitetshöjande åtgärder och för att öka del rationella handlandet inom socialtjänst samt hälso-och sjukvård.

Det är viktigt att forskningsresultaten görs tillgängliga för brukarna. DSF har därför tagit initiativ lill atl dokumentation av och information om forskning samordnas mellan socialstyrelsen, riksförsäkringsverket. Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) samt statens invandrarverk och delegalionen. DSF ges ansvar för samordning och utveckling av ell sådant nätverk.

För atl främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom den sociala sektorsforskningen samt för att höja forskar- och handledarkompetensen inom området vid universitet och högskolor har delegationen föreslagit att upp till femton procent av anslaget avsätts för stipendier på s.k. post-doctor nivå och doklorandstipendier.

För all stödja kompetensuppbyggnaden inom ämnet socialt arbete har delegalionen föreslagit ett särskilt stöd till institutionerna för socialt arbeie för främsl forskarhandledning om högsl 250 000 kr. per institution årligen under tre år.

Delegationen har vidare föreslagit slöd om 200 000 kr. per år under tre år till ett råd för hälso- och sjukvårdsforskning i södra högskole- och sjukvårdsregionen. Avsikten är att inom regionen förstärka resurserna för bl.a, utvärdering av medicinska teknologier för att därigenom ge underlag för rationell sjukvård.

En avsättning på 200 000 kr. har gjorts inom anslaget till stöd för den av
forskningsrådsnämnden administrerade satsningen på longitudinella studier
särskilt avseende studier av betydelse för den sociala sektorn.                           -"

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                 Prop. 1985/86:100

all till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet     Bil. 7 för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 35 661 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1984/85   Ulgift     1 718 783    Reservation      611 455

1985/86   Anslag       1 682 000

1986/87   Förslag      1 725 000

Från anslaget utgår bl.a. bidrag till vissa pensionärsorganisationer. För näsla budgetår bör anslaget räknas upp med 43 000 kr. för detta ändamål. Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 1 725 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 1 725 000 kr.

21

B. Administration av socialförsäkring m.m.       Prop. 1985/86:lOO

Bil. 7 Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna svarar för administrationen av huvuddelen av samhällets ekonomiska trygghetssystem. Försäkringsrätterna och försäkringsöverdomslolen utgör besvärsorgan i socialförsäkringsärenden m.m.

Den ekonomiska omfattningen av det trygghetssystem som handhas av denna administration framgår av följande sammanställning.

Beräknade utbetalningar

budgetåret 1985/86 (milj, kr,)

Allmänna barnbidrag

8 250

Föräldraförsäkring

5 980

Vårdbidrag för handikappade barn

440

Bidragsförskott (brutto)

2 300

Barnpensioner, inkl. ATP

590

Sjukförsäkring

32 760

Folkpension och pensionstillskott

45 400

Allmän tilläggspension (ATP)

44 800

Kommunalt bostadstillägg

4 190

Delpension

820

Arbetsskade- och yrkesskadeersättning

2 300

Kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag

2 840

Dagpenning till värnpliktiga m.m.

430

151 100

De olika stödformerna redovisas under C- och D-avsnitten. De ersättningsformer som ingår i de två sista punkterna redovisas under arbetsmarknads- och försvarsdepartementen.

De här nämnda ekonomiska trygghetssystemens utveckling och relativa andel av samhällsekonomin framgår av följande sammanställning. Miljarder kr.

1970   1980   1984

19,5

97,9

147,8

72,2

525,1

784,0

11,3

18,6

18,9

13,0

68,0

95,0

92,0

270,0

397,4

14,0

25,0

24,0

De sociala stödformernas ekonomiska omfattning

BNP till marknadspris

Stödformernas andel av BNP i %

Transfereringar från socialförsäkring m.m. till hushållen'

Total privat konsumtion

Transfereringar i % av privat konsumtion'

' År 1970 uppskattade värden

De ersättningar som efter skatteavdrag utgår från socialförsäkringen m.m. motsvarar omkring 25 % av den lolala konsumtionen i landet och har således stor belydelse ur fördelningspolilisk synvinkel. De innebär en betydande omfördelning av utrymmet för privat konsumtion till förmån för de ekonomiskl sämre ställda grupperna i samhällel. Det ekonomiska trygghetssystemet omfattar hela befolkningen och är lill större delen samordnal i lagen (1962:381) om allmän försäkring, som omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring och föräldraförsäkring), folkpensionering och ATP.

Handläggningen av ersällningsärenden m.m. på lokal nivå sköts av de all
männa försäkringskassorna. Det finns en försäkringskassa i varje landstings
kommun och kommun som inte ingår i landstingskommun. Lokalkontor
finns i varje kommun. Riksförsäkringsverkel är cenlral förvaltningsmyndig-    22

het för verksamhetsområdet och utövar den centrala ledningen och tillsynen     Prop. 1985/86:100 över försäkringskassornas verksamhet. Socialförsäkringsförmånerna beta-     Bil. 7 las i huvudsak ut genom verkets försorg.

Riksförsäkringsverket har också hand om debitering och uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare t.o.m. ulgiflsåret 1984. Fr.o.m. ulgiflsåret 1985 samordnas uppbörden av arbetsgivaravgifterna med skalteuppbörden och administrationen ankommer på skattemyndigheterna. Omläggningen innebär alt riksförsäkringsverkets medverkan vid uppbörden av arbetsgivaravgifterna under de närmaste åren successivt upphör. Avgifter som betalas av staten skall dock även framdeles hanleras av riksförsäkringsverket.

För budgetåret 1984/85 anvisades riksförsäkringsverket medel för utveckling och utsändande av särskilda pensionsförsäkringsbesked lill alla försäkrade i åldern 55-64 år. Beskeden gav informalion om intjänade pensionspoäng och hur slor var och ens pension kunde beräknas bli. Med hänsyn till del positiva mottagande informationen fått har jag beräknat medel för fortsatia informationsinsatser om den allmänna pensionen.

En förutsättning för alt det omfattande ekonomiska ersättningssystemet skall kunna administreras säkert och med rimliga resursinsatser är att modern ADB-teknik används. Riksförsäkringsverket förfogar över en stor datoranläggning som är placerad i Sundsvall. Försäkringskassorna är genom ell omfattande terminalnät anslutna till denna ADB-anläggning.

För alt få underlag för ett ställningstagande i fråga om den långsiktiga inriklningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet har riksförsäkringsverket i uppdrag atl i samråd med statskontoret och i nära samarbele med försäkringskassorna genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet avseende ADB-verksamheten. Utrednings- och utvecklingsarbetet skall bl.a. belysa olika alternativ med spridning av register och datorresurser på regional och lokal nivå. Härvid skall redovisas för- och nackdelar mellan de olika alternafiven och ett bibehållande av nuvarande ADB-struktur.

I enhghet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1982/83:127 (SfU 24, rskr 342) om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m. skall lednings- och tillsynsfunktionerna ges en ökad tyngd i riksförsäkringsverkets verksamhet för att säkerställa en likformig och rättvis lagfillämpning över hela landet. Verket skall också ge de utvärderande inslagen i verksamheten ökad prioritet. Vidare bör riksförsäkringsverket ta fill vara alla möjligheter att flytta över arbetsuppgifter från verket till försäkringskassorna. I anslagsframställningen hösten 1985 har riksförsäkringsverkel redovisat de åtgärder som genomförts för att utforma socialförsäkringsadministrationen i enlighel med statsmakternas intentioner. Därvid prövas också möjlighelerna att decentralisera arbetsuppgifter från centralkontoren till lokalkontoren i avsikt atl förbättra servicen till de försäkrade. Riksförsäkringsverket framhåller därför i sin anslagsframställning vikten av atl inte ytterligare inskränka lokalkontorsnätet.

Hos försäkringskassorna pågår f.n. en viss projektverksamhet med syfte
att få en effektivare försäkringshandläggning. Projektverksamheten, som fi
nansieras med särskilt avsatta medel under anslaget B 4. syftar till atl genom
utvecklings- och försöksprojekt få en bättre socialförsäkringsadministration     23

från såväl den enskildes som samhällets synpunkt och som bör innebära     Prop. 1985/86:100 samhällsekonomiska besparingar. Ett antal försök pågår med olika förenk-     Bil. 7 lingar i försäkrings- och bidragshandläggningen för alt göra försäkringen effektivare och förbättra servicen gentemot de försäkrade.

En särskild utredare har haft i uppdrag att göra en översyn av arbeisskadeförsäkringen. 1 betänkandet (SOU 1985:54) som lämnades i november 1985 konstaleras bl.a. att antalet arbetsskadeärenden ökat kraftigt och atl handläggningstiderna härigenom har blivit ofillfredsställande långa. Detta har också uppmärksammals av riksförsäkringsverket som i en särskild skrivelse fill regeringen begärt extra medelstilldelning för arbetsskadehandläggningen. 1 årets budgetförslag för såväl riksförsäkringsverket som försäkringskassorna förordas också atl resurserna för handläggning av arbetsskadeärenden förstärks.

Jag har tidigare denna dag föreslagit regeringen att lägga fram en proposition med förslag om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna (prop. 1985/86:73). 1 propositionen föreslås att de nuvarande pensionsdelegationerna och försäkringsnämnderna skall ersättas med enhetliga förlroendemannaorgan kallade socialförsäkringsnämnder. Vidare föreslås vissa ändringar såvitt avser kassornas omprövning av beslut. De föreslagna ändringarna beräknas kunna genomföras inom ramen för nuvarande resurser för administrationen av den allmänna försäkringen.

Besvärsorganisalionen för överprövning av försäkringskassornas beslut i socialförsäkringsärenden m.m. består av tre regionala försäkringsrätter och - som högsta instans - försäkringsöverdomslolen. För bevakning av rättspraxis inom ifrågavarande område finns en särskild ombudsenhet vid riksförsäkringsverket som kan gå in som part hos försäkringsdomstolarna.

Försäkringsöverdomslolen och försäkringsrätterna har under flera år haft stora ärendebalanser. Balanssituationen har dock numera förbättrats avsevärt i försäkringsrätterna. I försäkringsöverdomslolen är däremot arbetsläget alltjämt bekymmersamt. Förslagen i nyssnämnda proposition rörande ändringar av omprövningsförfarandel i försäkringskassorna beräknas på sikl innebära en viss ökning av målantalet i försäkringsdomstolarna. Det är väsentligt att - innan denna ökning inträffar - nuvarande målbalanser nedbringats till en godtagbar nivå. Jag har därför vid medelsberäkningen tagit hänsyn till balanssiluationen hos överdomslolen. Jag ulgår ifrån alt domstolarna i möjligaste mån skall sträva efler att bevara nuvarande takl vad gäller alt avarbeta ärendebalanserna.

B 1. Försäkringsöverdomstolen

1984/85

Utgift

10 171 114

1985/86

Anslag

10 279 000

1986/87

Förslag

10 981 000

Försäkringsöverdomslolen är högsta prövningsinstans för socialförsäkringen. Domstolen har all pröva sådana mål som fullföljs från försäkringsrätt och från arbetsmarknadsstyrelsen eller som styrelsen underställer domstolens prövning. Domstolen har tio lagfarna och nio andra ledamöter.

24

1985/86        Beräknad ändring 1986/87 Prop. 1985/86:100

Domstolen   Föredra-       "''• '

ganden

Personal

39

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostn.) Lokalkostnader Engångsanvisning

9 114 000

(7 675 000)

1 165 000

-1-( +

-1-

893 000

637 000)

130 000

37 000

+ ( +

+

795 000

576 000)

130 000

37 000

Summa

10 279 000

+

800 000

+

702 000

Försäkringsöverdomstolen

Domstolen har redovisat en resultatanalys för budgetåret 1984/85. Av denna framgår alt domstolens måltillslrömning, som ökade kraftigt under början av 1980-talel, minskat under de två senaste åren. Under år 1984 inkom 2 344 mål och för år 1985 räknar försäkringsöverdomstolen med att ca 2 250 nya mål skall komma in. Antalet avgjorda mål uppgick år 1984 till 2 231 och beräknas till något lägre antal år 1985. Avverkningen understiger således tillströmningen varför balanssiluationen försämrats. Den 31 december 1984 fanns 3 354 ej avgjorda mål hos försäkringsöverdomstolen och i december 1985 ca 3 600 mål. Domstolen föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande.

1.    Huvudförslag för treårsperioden 1986/87 - 1988/89 som innebär en minskning med 538 000 kr. Om beloppet slås ut ungefär jämnt på de tre åren skulle minskningen för 1986/87 uppgå till 179 000 kr. Detta skulle enligt domstolen innebära minskad målavverkning och få allvarliga konsekvenser beträffande balansutvecklingen. Huvudförslaget bör därför inte genomföras.

2.    Pris- och löneomräkning + 625 000 kr,

3.    För bl.a. ersättning till medicinskt sakkunniga och viss terminalutrustning behövs en förstärkning med 175 000 kr.

Föredragandens överväganden

Måltillströmningen i försäkringsöverdomstolen har minskat under budgetåret 1984/85 och kan beräknas avta ytterligare under innevarande budgetår. Balanssiluationen är dock alltjämt bekymmersam. Förslagen i prop. 1985/86:73 om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna beräknas på sikt innebära en viss ökning av måltillströmningen. Det är väsentligt att - innan denna ökning inträffar - nuvarande målbalans i största möjliga utsträckning har arbetats ner lill en godlagbar nivå. Med hänsyn härtill bör enligt min mening huvudförslaget inle tillämpas på anslaget lill försäkringsöverdomstolen för nästa budgetår. Detla undantag har finansierats med en utgiftsbesparing vid försäkringsrätterna. Jag har vidare beräknat 175 000 kr. för ökade kostnader för sakkunniga, terminaler m.m.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 981000 kr.

25

Hemställan                                                                                     Prop. 1985/86:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försäkringsöverdomstolen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 10 981 000 kr.

B 2. Försäkringsrätter

1984/85    Utgift        38 811042

1985/86    Anslag       39 268 000

1986/87    Förslag      40 712 000

Försäkringsrätterna är första besvärsinstans för främsl socialförsäkringsärenden m.m. som handläggs av de allmänna försäkringskassorna.

Del finns tre försäkringsrätter, nämligen en för Mellansverige (fem avdelningar), en för Södra Sverige (fem avdelningar) och en för Norra Sverige (två avdelningar).

1985/86          Beräknad ändring 1986/87

Försäkrings- Föredra-

rällerna         ganden

Personal                                190                 - 2                   - S

Anslag

Förvaltningskostnader 34 573 000     + 1 519 000    +     938 000

(därav lönekostn.) (30 536 500)    (-1- 1 314 000) (-1-   799 000)

Lokalkostnader          4 695 000      -t- 506 000    -t-     506 000

Summa____________ 39 268 000   -h 2 025 000        -h     1 444 000

Försäkringsrätterna

Försäkringsrätterna har redovisat en resultatanalys för budgetåret 1984/85. Av denna framgår alt målbalanserna minskal till följd av minskad tillströmning av besvärsärenden. Den 1 juli 1985 fanns ca 13 800 ej avgjorda mål hos försäkringsrätterna. Under innevarande budgetår räknar domstolarna med att 7 500 nya mål skall komma in och att man skall kunna avgöra 9 500 mål. Försäkringsrätterna föreslår i sina anslagsframställningar bl.a. följande.

1.    Huvudförslaget budgetåret 1986/87 innebär en minskning med 671 000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod, med fördelningen såvitt avser försäkringsrätten för Mellansverige 11/2,11/2 och 2 % samt beträffande de övriga rätterna 2, 2 och 1 % för första, andra respektive tredje budgetåret. Huvudförslaget innebär personalminskning. Domstolarna räknar med att kunna klara huvudförslaget för 1986/87 genom olika åtgärder och bibehålla balansavarbetningen på en i slort sell oförändrad nivå.

2.    Pris- och löneomräkning -h 2 372 000 kr.

3.    Den 1 juli 1985 utbyttes vid försäkringsrätterna etl antal assessorstjänster mot tjänster som försäkringsrältsråd. Detla har medfört att rätterna numera har tre ordinarie domare på varje avdelning. Enligt försäkringsrätten för Södra Sverige bör utvecklingen mol etl större antal ordinarie domare fortsätta. Ylleriigare en assessorsljänsl på varje avdelning bör bytas mol tjänst som försäkringsrättsråd. Organisationsförändringen bör kunna rymmas inom huvudförslaget.                                                                                                     26

Föredragandens överväganden                                                     Prop. 1985/86:100

Bil. 7

Det är tillfredsställande att arbetsbalanserna minskar hos försäkringsrätterna. Detla beror bl.a. på att antalet inkomna mål under de senaste budgetåren varit lägre än målavverkningen. Den förstärkning av försäkringskassornas resurser för handläggning av arbelsskadeärenden som jag tar upp under anslaget B 4. Allmänna försäkringskassor kan beräknas innebära alt måltillströmningen till försäkringsrätterna ökar. Vidare har jag i prop. 1985/86:73 om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna föreslagit ålgärder som på sikt kan innebära en ylleriigare ökning av måltillströmningen. Jag räknar med att denna målökning skall ligga inom ramen för försäkringsrätternas avverkningskapacitel.

Jag godlar försäkringsrätternas huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år. Enligt min mening bör den totala reala minskningen fördelas med 2,1 och 2 % för försia, andra respektive tredje budgetåret. Den besparing för budgelårel 1986/87 som skulle ha följt av en tillämpning av huvudförslaget för anslaget B 1. Försäkringsöverdomstolen tas vidare, som jag har nämnt i anslutning till det anslaget, ul under förevarande anslag.

Utgångspunkten för mitt förslag är f.n. att försäkringsrätterna senast till budgetåret 1988/89 skall ha genomfört en real minskning av anslaget med 2 248 000 kr.

Enligt vad jag tidigare har anfört kan mältillströmningen i försäkringsrätterna på sikt beräknas öka till följd av mitt förslag om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna. I den mån detta får mera betydande konsekvenser på balanssiluationen och därmed väntetiderna för allmänheten får frågan beaktas i budgetpropositionerna för de följande två budgetåren.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 40 712 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Försäkringsrätter för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 40 712 000 kr.

B 3. Riksförsäkringsverket

1984/85

Utgift

319 283 488

1985/86

Anslag

317 514 000

1986/87

Förslag

303 851 000

' I beloppet ingår anslaget Ersällning till poslverkel för utbetalning av allmänna barnbidrag, pensioner m.m.

Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet främsl för ären
den som rör den allmänna försäkringen - dvs. sjukförsäkring inkl. föräldra
försäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering
- saml delpensionsförsäkring och arbeisskadeförsäkring, aUmänna barnbi-       27

drag och bidragsförskott samt för ärenden som rör utbetalning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga.

1 verkets uppgifter ingår bl.a. att utöva ledning och tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna försäkringen mm. Riksförsäkringsverket svarar för utbetalningen av huvuddelen av förmånerna genom sin ADB-central i Sundsvall. Verket handlägger också ärenden enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m.fl. äldre författningar inom motsvarande område. I verkel handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter som avser lid före år 1985. För bevakning av rättspraxis inom socialförsäkringsområdet finns en om-budsenhel som fullgör verkels uppgift att inträda som part i försäkringsdomstolarna. Verket är vidare redovisningscentral och har ett revisionskontor för ett antal myndigheter och de allmänna försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirektör samt fem särskilt förordnade ledamöter jämte två personalföreträdare. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en tillsynsavdel-ning, en utvärderingsavdelning och en ombudsenhet. Därjämte finns tre enheter; .ADB-centralen, avgiftsbyrån och yrkesskadebyrån. Inom avdelningarna finns byråer och fristående sektioner. ADB-cenlralen är placerad i Sundsvall.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksförsäk-

Föredra-

ringsverket

ganden

Personal

999

-5

-7

Anslag

Uigifler

Förvaltningskostnader

158 153 000

-Hl 3 397 000

- 12 943 000

(därav   lönekostnader)

(141 748 000)

(+ 8 218 000)

(+ 9 831 000)

Lokalkostnader

28 280 000

+     460 000

+     460 000

Kostnader för drift av data-

maskinanläggning m.m.

68 321 000

-1- 22 895 000

■+■ 9 055 000

Engångsanvisning

110 000

-      110 000

-      110 000

Ersättning till postverket

m,m.

170 385 000

-   6 390 000

- 6 589 000

Revisionskontor

- särkostnader

3 394 000

+      182 000

- 3 394 000

Summa utgifter

428 643 000

+ 30 434 000

+ 12 365 000

Inkomster

Försäljning av publika-

tioner m,m.

34 000

17 000

-

Ersättning från allmänna

pensionsfonden

37 000 000

-1-16 394 000

+ 20 923 000

Ersättning från de allmän-

na   försäkringskassorna

67 030 000

-H 4 665 000

+ 4 665 000

Ersättning från statens löne-

och pensionsverk för data-

drift m,m.

5 495 000

+     410 000

+     410 000

Ersättning från de affärs-

drivande   verken

1 570 000

+       30 000

+       30 000

Nettoutgift

317 514 000

-1- 8 952 000

- 13 663 000

28

Riksförsäkringsverket                                                      Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Riksförsäkringsverket föreslår j sin anslagsframställning bl.a. följande,

1.   Huvudförslag budgetåret 1986/87 innebär en minskning med 870 000 kr. Sammanlagl för treårsperioden har riksförsäkringsverket räknai med en minskning om något över 5 %. Minskningen beräknas genomföras bl.a. genom avveckling av verkets avgiftsbyrå. Avvecklingen medför också en ylleriigare minskning av kostnaderna för ADB-driften med ca 370 000 kr. och portokostnaderna med ca 560 000 kr.

2.   Pris- och löneomräkning ■)- 16 578 000 kr.

3.   Till följd av utbyte av terminaler och datorutrustning behövs för ADB-driften ytteriigare 10,6 milj. kr. Vidare har riksförsäkringsverket beräknat ca 5,7 milj. kr. för viss terminalutrustning till kommunerna avseende kommunikalion med socialförsäkringens ADB-system. Verket har även beräknat 1,5 milj. kr. för laserskrivareutrustning för kopiering och tryckning inom verket. Beträffande de båda sistnämnda investeringarna som beräknas ge rationaliseringseffekter pågår alltjämt viss utredning.

4.   Regeringen har uppdragit ål riksförsäkringsverket att genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete avseende den långsiktiga inriklningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet. För utredningens behov krävs för budgetåret 1986/87 en resursförstärkning med 3 816 000 kr.

5.   Vid ADB-centralens produktionshall finns utrustning lill ett värde av ca 52 milj. kr. Med hänsyn härtill och till vikten av alt ADB- verksamheten kan fungera utan allvarligare störningar är bl.a. larmanläggning och brandskydd av väsentlig betydelse. För upprustning av befintlig larmanläggning och installation av brandsläckningsmedlet halon behövs 600 000 kr.

6.   Under våren 1985 har individuell information om den framtida pensionens storlek m.m. sänts till försäkrade i åldern 55-64 år. Effekterna härav har följts upp och visar ett myckel positivi resultat. Därför anser verket att de försäkrade även i fortsättningen bör få motsvarande information. För budgetåren 1986/87 - 1988/89 föreslår verket att informationen under respektive budgetår sänds till försäkrade i åldern 49-55 år, 43- 48 år och 37-42 år. För 1986/87 beräknas kostnaderna till ca 1,9 milj. kr.

7.    Utvärderingsverksamheten såvitt avser socialförsäkringens effekter för individ och samhälle tillhör de områden som verket särskilt vill prioritera. 1 samband härmed behövs särskilda projektmedel med 1,5 milj. kr.

8.    Genom särskilda insatser har riksförsäkringsverket kunnat minska portokostnaderna. Den information som lidigare bifogades vissa blankett-skrivelser i form av en broschyr trycks numera på blanketten. Vidare har blankettpapprets vikt minskats. Det tolala anlalet försändelser som berörs utgör ca 10 milj. och besparingen beräknas till 19,8 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Fr,o,m den 1 januari 1985 samordnades uppbörden av arbetsgivaravgifterna
med skatteuppbörden och administrationen ankommer på skattemyndighe
terna. Riksförsäkringsverket skall dock svara för debitering och uppbörd av
avgifter som avser utgiftsår före 1985, 1 samband med omläggningen kan        29

riksförsäkringsverkets avgiftsbyrå successivt avvecklas i takt med att arbets-     Prop. 1985/86:100
uppgifterna försvinner.                                                                   Bil. 7

Som anfördes i prop. 1983/84:167 om nya regler för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, m.m. innebär omläggningen problem för riksförsäkringsverket. Bl.a. ställs krav på personalpolitiska åtgärder av olika slag. I nämnda proposition framhölls därför alt hänsyn härtill fick tas när det gäller alt bedöma riksförsäkringsverkets möjligheter atl kunna reducera personalstyrkan i övriga delar av verket under den lid avvecklingen pågår.

Jag godtar riksförsäkringsverkets treåriga huvudförslag varigenom besparingen genomförs dels genom de allmänna rationaliseringar som verket genomför, l.ex. inom posthanteringen, dels i anslutning till avvecklingen av avgiftsbyrån. Utgångspunkten för mitt förslag är att riksförsäkringsverket senast lill budgelårel 1988/89 genom avveckling av avgiftsbyrån skall ha genomfört en real minskning av förvaltningskostnader, lokalkostnader och ADB-kostnader om respektive 9 770 000 kr., 2 540 000 kr, och 525 000 kr. För ökade kostnader för ADB-driften i samband med byte av viss utrustning har jag beräknat 3 942 000 kr. I samband med utbytet räknar jag med att fyra tjänster som operatör kan dras in. Vidare har jag beräknat ytterligare medel om 3,8 milj. kr. för utredning av den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten, den s.k. FAS 90-utredningen. Beloppet avser bl.a. viss datorutrustning och försöksverksamhet. Jag har även räknat medel för förbättrat larm- och brandskydd vid ADB-centralen.

För budgetåret 1984/85 anvisades medel för försök med utsändning av information om den allmänna pensionsförsäkringen till försäkrade i åldern 55-64 år. Beskeden gav information om intjänade pensionspoäng och hur stor var och ens ålderspension kunde beräknas bli. Med hänsyn till del positiva mottagande informationen fått anser jag att särskilda informationsinsatser bör göras även framdeles. Under budgetåret 1986/87 bör enligt min mening informationen avse åldersgruppen 50-55 år. Jag beräknar kostnaderna till ca 1,7 milj. kr. Jag har vidare, liksom fallet var förden tidigare försöksverksamheten, beaktat beloppet vid beräkningen av ersätlningen från allmänna pensionsfonden.

Under anslaget B 4. Allmänna försäkringskassor kommer jag att föreslå vissa åtgärder i syfte att minska handläggningstiderna i kassorna såvitt avser arbelsskadeärenden. I anslutning härtill anser jag att även riksförsäkringsverkets resurser för insatser inom delta område bör förslärkas. Jag beräknar medel för ylleriigare två handläggartjänster.

Genom all administrationen av arbetsgivaravgifterna överförs till skaltemyndigheterna kommer riksskatteverket all framdeles svara för de informationsinsatser som behövs i fråga om avgiftsuppbörden. I samband härmed bör medel motsvarande riksförsäkringsverkets utgifier för ifrågavarande informalion, 370 000 kr., föras över till riksskatteverket från riksförsäkringsverket. Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet. Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för civildepartementet senare denna dag att redovisa att han avser återkomma med förslag till regeringen att i särskild proposition föreslå riksdagen all riksrevisionsverkel från den 1 juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bak-

30

grund härav har jag inle beräknal några särkoslnader för revisionskontoret    Prop. 1985/86:100
vid riksförsäkringsverket.                                                 Bil. 7

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag anslaget lill 303 851 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Riksförsäkringsverket för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 303 851 000 kr.

B 4. Allmänna försäkringskassor

1984/85   Utgift        395 293 732

1985/86 Anslag       395 147 000

1986/87   Förslag      405 749 000

Utgifterna för försäkringskassornas administration finansieras till 15 % med statsbidrag från utgiftsanslag och till 85 % med arbetsgivaravgifter och egenavgifter från inkomsttitel pä statsbudgeten. Från anslaget finansieras stalsbidragsandelen av försäkringskassornas förvaltningskoslnader.

Ärenden inom den allmänna försäkringen handläggs i försia instans av de allmänna försäkringskassorna. Allmän försäkringskassa finns i varje landstingskommun och i kommun som inte fillhör landstingskommun. Försäkringskassorna leds av styrelser som består av ordförande och vice ordförande som utses av regeringen samt fyra övriga ledamöter som utses av landstinget eller, i förekommande fall, av kommunfullmäktige. Riksförsäkringsverkel är central förvaltningsmyndighet för verksamhetsområdet och utövar den centrala ledningen och tillsynen. Verket utfärdar föreskrifter och rekommendationer för kassornas verksamhet. Anvisade medel fördelas av riksförsäkringsverket på de olika försäkringskassorna.

Bestämmelserna om allmänna försäkringskassor återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Huvuddelen av den verksamhet inom försäkringskassan, som innebär kontakt med de försäkrade, bedrivs vid lokalkontor och filialexpedilioner som finns knutna till vissa lokalkontor. F.n. finns ca 450 lokalkontor och ca 35 filialexpeditioner.

Är           Förvaltningsut-    Antal årsarbetaren'

gifter milj.kr.

1980

2 236

16 750

1981

2 387

17 050

1981/82

2 504

16 900

1982/83

2 510

16 250

1983/84

2 697

15 900

1984/85

2 810

15 200

1985/86

2 804(anvisat)

14 950

' För åren t.o.m, 1981 den 1 januari. Förde därpå följande budgetåren vid ingången av resp. budgetår.

31

1985/86

Berä

knad ändring

1986/87

Riksförsäk-

Föredra-

ringsverket

ganden

Anslag

Uigifler

Förvaltningskostnader

2 292 616 000

4-

198 284 000

+ 137 781 000

(därav lönekostnader) (1 984 504 000)

( +

165 100 000)

(-1- 121 496 000)

(därav särskilda

projektmedel)

(lOOOOOOO)

(H-

10 000 000)

-

Lokalkostnader

397 800 000

--

7 800 000

+    15 400 000

Pensionskostnader

40 500 000

■+■

9 100 000

+     9 100 000

Ersättning till post-

verket

73 100 000

-

3 100 000

-     3 100 000

Summa utgifier

2 804 016 000

■i-

212 084 000

■+■ 159 181 000

Inkomster

Ersättning från allindn-

na pensionsfonden

159 SOO 000

-1-

10 000 000

+    10 000 000

Ersättning från centrala

sludiestödsnämnden

9 000 000

-

9 000 000

-     9 000 000

Ersättning för extern

verksamhet

1 20(1 000

-

-

Ersättning frän ur-

betsskadeförsäkringeji

-1-    87 500 000

Arbetsgivaravgifter

m.m.

2 239 169 000

+

179 422 000

-H    60 079 000

Nettoutgift

395 147 000

+

31 662 000

+    10 602 000

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverkets anslagsframställning bygger på uppgifter som verkel hämtat in från försäkringskassorna samt på bedömningar om verksamheten som gjorts centralt inom verket bl.a. med hjälp av det s.k. arbelsredo-visningssystemet. Riksförsäkringsverket redovisar för budgetåren 1986/87— 1988/89 dels ett huvudförslag, dels ett tilläggsförslag som innebär i huvudsak oförändrade resurser och sorn upptar enligt verkets mening angelägna resursförstärkningar på vissa delområden.

Riksförsäkringsverket föreslår i anslagsframställningen bl.a. följande.

1.    Pris- och löneomräkning m.m. -I- 222 200 000 kr.

2.    Ett genomförande av huvudförslaget (- 57 123 000 kr,) skulle, enligt verkets och försäkringskassornas bedömning, framtvinga sådana begränsningar i handläggningen av bl.a. långa sjukfall och kontrollverksamheten att samhället skulle förorsakas ökade försäkringsutgifter. Vidare skulle försäkringskassorna tvingas till inskränkningar i lokalkontorsnälel. Riksförsäkringsverket framhåller atl ytterligare sådana inskränkningar kan komma att uppfattas som en påtaglig försämring av kassornas service och understryker att en god service i försäkringskassorna är av väsentlig betydelse för medborgarnas förtroende för socialförsäkringssystemet.

3.    Riksförsäkringsverket understryker särskilt att situationen inom arbetsskadeförsäkringens område för närvarande inte är acceptabel. Med befintliga resurser saknas enligt verkel förutsättningar att åstadkomma godtagbara handläggningslider. Därtill kommer att ärendetillströmningen kan förväntas atl öka framöver. Verket har i en särskild skrivelse till regeringen

32

begärt extra medelstilldelning med 15 milj. kr. för förstärkning av resurser-     Prop. 1985/86:100 na för handläggning av arbetsskadeärenden. Av skrivelsen framgår också alt     Bil. 7 verkel inom ramen för sitt tilläggsförslag avser atl göra vissa omprioriteringar för att ytterligare förstärka arbetsskadehandläggningen.

4. Riksförsäkringsverket anser att del med ökade insalser på vissa områden skulle kunna göras effektiviseringar inom försäkrings- och bidragsområdet som på sikt skulle ge samhällsekonomiska besparingar. Som exempel på sådana insatser anges förbättrad sjukfallshantering, effekfiviserad rehabiliteringsverksamhet samt ökad kravverksamhet inom bidragsförskollshante-ringen. Riksförsäkringsverkel föreslår alt sådana ökade insatser görs i den takt som resurser frigörs på grund av rationaliseringar.

Därutöver bör enligt verket särskilda medel för projektverksamhet anvisas under anslaget. För innevarande budgetår har 10 milj. kr. anvisats för detta ändamål. Närmare 100 ansökningar om projektmedel för 30 milj. kr. kom in. Verket gör redan nu den bedömningen att de beviljade projekten på sikt kommer att medföra sådana samhällsekonomiska effekter som väl mofiverar tilldelade medel.

För vart och ett av budgetåren 1986/87-1988/89 anser verket atl 20 milj. kr. bör anvisas för utvecklings- och försöksverksamhel, saml att möjlighet även skall finnas all bedriva försöksverksamhet med ändrade förmånsregler.

Föredragandens överväganden

I prop. 1982/83:127 (SfU 24, rskr. 342) angående vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m. underströks försäkringskassornas betydelsefulla roll som beslutande organ i det absoluta flertalet individuella försäkringsärenden. Med lanke på den stora betydelse som socialförsäkringen har för medborgarna är del väsentligt att försäkringskassorna ges möjlighet att ge en god service och förutsättningar atl på ett - för samhället och de försäkrade - tillfredsställande säll handlägga försäkringsärendena.

Det är nödvändigt att även försäkringskassorna omfattas av den noggranna ulgiflsprövning som behövs i budgetpolitiken för att långsiktigt sanera statsfinanserna. Jag har i min beräkning av medelsbehovet utgått från en real minskning av utgifterna med 2 %.

Antalet arbetsskadeärenden har ökat kraffigt under senare tid. Handläggningstiderna har därigenom kommit att bli otillfredsställande långa. Resurserna för handläggningen av arbetsskadeärenden behöver därför förstärkas, vilket riksförsäkringsverket även framhållit i en särskild skrivelse till regeringen. Av de medel som tas ul som besparing inom försäkringskassorna genom huvudförslaget bör därför 15 milj. kr. återiäggas för detta ändamål.

Arbetsskadeförsäkringen finansieras helt genom avgifter frän arbetsgiva
re och egenföretagare. Av avgifterna förs en trettiondedel till staten som bi
drag till kostnaderna för försäkringens förvaltning. Genom den kraftiga ök
ning av antalet arbetsskadeärenden som skett täcks inte längre kostnaderna
av förvaltningskostnadsbidraget. En ändring bör därför göras i lagen
(1981:691) om socialavgifter så att bidraget höjs till en tjugofemtedel av ar
betsskadeavgiften fr.o.m. den 1 juli 1986 och fill en tjugondedel fr.o.m. den     33

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100

1 juli 1987. Därigenom uppnås föreskrifterna i lagen (1976:380) om arbels- Prop. 1985/86:100 skadeförsäkring alt avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel Bil. 7 skall täcka även förvaltningskostnaderna för försäkringen. Samtidigt bör inkomsttitel 1261 i statsbudgeten, bidrag till förvaltningskostnaderna för arbetsskadeförsäkringen, upphöra och förvallningskostnadsbidraget bör i stället tas upp som inkomst under della anslag. Ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 5.1.

Det arbete som pågår med all rafionalisera administrafionen måsle fortsätta. De genom ralionalisering frigjorda resurserna bör kunna tas i anspråk för förstärkning inom områden där försäkringsmässiga och samhällsekonomiska besparingar kan uppnås. Riksförsäkringsverket har i sin anslagsframställning redovisat sådana förslag. De mest angelägna områdena är sjukfalls-och rehabiliieringsverksamheten, kravverksamheten avseende bidragsförskott, inkomstprövade pensioner saml arbeisskadeförsäkringen. Även för de försäkrade är förstärkta insatser inom dessa områden av slort intresse. Det finns, som jag tidigare framhållit, också anledning atl ge servicefrågorna ökad uppmärksamhet. För sådana effektivitets- och rafionaliseringsinsatser med verkan på samhällsekonomi och statsfinanser föreslår jag alt 33 milj. kr. återläggs av de besparingar som huvudförslaget medför. De ålerläggningar som jag har redovisal här har finansierals genom omfördelningar inom socialhuvudtitelns verksamhetsområde.

För budgetåret 1985/86 avsattes 10 milj. kr. för projektverksamhet som syftar till att åsiadkomma en effektivare handläggning och som på sikl kan ge en samhällsekonomisk besparing. De projekt som nu pågår bedöms av riksförsäkringsverket att kunna ge den avsedda effekten.

Även jag anser det angeläget atl särskilda medel även fortsättningsvis avsätts för fortsatt projektverksamhet, för att därigenom ge försäkringskassorna möjlighet att bedriva etl utvecklingsarbete och försöksverksamhet som kan ge en bättre socialförsäkringsadministration från såväl den enskildes som samhällets synpunkt. Det bör därvid också finnas möjlighet att, efter särskild prövning, bedriva försöksverksamhet med ändrade förmånsregler. Jag föreslår därför att 10 milj. kr. avsätts även för budgetåret 1986/87 för sådan projektverksamhet. Det ankommer på riksförsäkringsverket att bestämma hur medlen får användas och att se till att resultaten på lämpligt sätt utvärderas och tas tillvara i verksamheten. Jag vill emellertid även i detta sammanhang framhålla alt jag anser del angelägel alt möjligheterna lill förenklingar i försäkrings- och bidragshandläggningen och förbättringar i servicen gentemot allmänheten prövas. 1 den mån försök med ändrade förmånsregler blir aktuella får riksförsäkringsverket göra särskild framställning om ändring hos regeringen.

Därutöver överförs fr.o.m. nästa budgetår administrationen av vuxenstudieslöd saml lim- och dagstudiestöd från försäkringskassorna till cenlrala sludiestödsnämnden (CSN). Därmed bortfaller den ersättning på 9 milj. kr. som kassorna erhållit för detta arbete.

Jag har tidigare denna dag föreslagit regeringen alt lägga fram en proposi
tion med förslag om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassan
(prop. 1985/86:73). I propositionen föreslås all de nuvarande pensionsdele-     34

gationerna och försäkringsnämnderna ersätts med enhetliga förtroende-     Prop. 1985/86:100

mannaorgan kallade socialförsäkringsnämnder. Vidare föreslås vissa änd-     Bil. 7

ringar avseende kassornas omprövning av beslut. De föreslagna ändringarna

beräknas kunna genomföras inom ramen för nuvarande resurser som jag här

beräknat.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det lolala medelsbehovet för försäkringskassornas förvaltningsutgifler under nästa budgelår till 2 963 197 000 kr. och anslagsbehovet till 405 749 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1.    att anta förslaget fill lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2.    atl till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 405 749 000 kr.

35

c. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m. Prop. i985/86:ioo

Bil. 7 Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främst av

allmänna barnbidrag inkl. flerbarnstillägg, bostadsbidrag, föräldrapenning, bidragsförskott, barnpensioner samt vårdbidrag för handikappat barn. Ell nylt stöd motsvarande bidragsförskott har införts för ensamslående adoptivföräldrar från den 1 januari 1985.

Följande sammanställning visar omfatlningen och ulvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna (milj.kr.).

År

Barn-

Bostads-

Föräldra-

Värd-

Bidrags-

Barn-

Summa

bidrag

bidrag

penning'

bidrag

förskott

pension

1965

1 387

220

229

10

68

59

1 973

1970

1 600

580

367

27

131

105

2 810

1975

2 828

1 740

1 352

94

434

226

6 674

1980

4 995

2 210

3 540

300

815

425

12 285

1982

5 204

2 466

4 565

345

1082

524

14 186

1985-

8 280

2 865

5 735

425

1 495

575

19 375

1986-

8 260

2 790

6 220

460

1 590

600

19 920

Före år 1974 förmåner från moderskapsförsäkringen. Beräknat.

Om man lill dessa belopp lägger studiehjälpen, vissa skatteförmåner och statens bidrag till barnomsorgen kan samhällets totala slöd lill barnfamiljerna år 1986 beräknas till drygt 30 miljarder kr.

Det familjeekonomiska siödet höjdes kraftigt den 1 januari 1985. Barnfamiljernas situation motiverar dock enligt min mening att samhällets stöd ökas ytterligare.

Det är angeläget atl förbättringarna av stödet lill barnfamiljerna kan ske med så bred anslutning som möjligl. Jag har därför för avsikt atl föreslå regeringen att de övriga riksdagspartierna inbjuds till överläggningar om åtgärder för att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget måste utgångspunkten för dessa överläggningar vara atl åtgärderna finansieras i sin helhet.

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn ett grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidraget utbetalas lill omkring 1 miljon familjer med ca 1,6 miljoner barn under 16 års ålder. Därutöver utgår flerbarnstillägg för familjer med tre barn med ett halvt barnbidrag extra och med ytterligare ett barnbidrag för varje därpå följande barn. Den allmänna åldersgränsen för flerbarnsfillägg är, liksom för barnbidrag, 16 år. Därutöver medräknas vid beräkningen av flerbarnstillägg också 16-19-årin-gar som studerar.

Från den 1 januari 1985 utgår barnbidrag inkl. flerbarnstillägg med följande belopp vid olika barnantal:

Antal barn

Kr. per år

Kr. per månad

1

4 800

400

2

9 600

800

3

16 800

1 400

4

26 400

2 200

5

36 000

3 000

36

För elever i grundskolan eller viss annan utbildning och som fyllt 16 år     Prop. 1985/86:100 utgår förlängt barnbidrag. Bidraget utgår med samma belopp per månad     Bil. 7 som det allmänna barnbidraget men endast under studietid, d.v.s. högst nio månader per år.

Jag avser alt föreslå regeringen att i en särskild proposition under våren 1986 lägga fram förslag lill riksdagen om atl administrationen av det föriängda barnbidraget förs över från kommunerna lill de allmänna försäkringskassorna. Kostnaderna för detta bidrag bör därefter belasta anslaget allmänna barnbidrag fr.o.m. näsla budgetår.

Som komplement fill de allmänna barnbidragen ulgår inkomstprövade bostadsbidrag till barnfamiljer med lägre inkomster. Bostadsbidragen består av en statlig del som lämnas med elt visst belopp per barn och en stalskom-munal del som är beroende av hur slor bostadskostnaden är. Bostadsbidrag utgår fill ca 295 000 familjer med ca 590 000 barn.

Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt stöd när de är hemma för att vårda barn. Försäkringen har sedan den infördes (år 1974) byggts ut i flera omgångar. Under år 1985 har riksdagen fattat beslut om omfattande förändringar av reglerna för föräldraförsäkring och havandeskapspenning (prop. 1984/85:78, SfU 12, rskr. 125). Beslutet innebär att mer enhetliga regler införs så att försäkringen blir både enklare att administrera och lättare atl överblicka för den enskilde. En del av förslagen som gör förmånerna bättre och regelsystemet enklare gäller från juli 1985. Andra regler träder i krafl den 1 januari 1986.

Från den 1 januari 1986 omfattar föräldraförsäkringen en del som täcker föräldrarnas behov av ledighet och ersättning för all vårda barnet när detta är litet (föräldrapenning) och en del som ger rätt fill ledighet och ersätlning vid mer akut uppkomna situationer då någon av föräldrarna behöver vårda eller vara tillsammans med barnet (tillfällig föräldrapenning).

Föräldrapenning lämnas i anslulning lill barns fördelse eller adoptivbarns ankomst under sammanlagt 360 dagar. För 270 dagar utges föräldrapenning med samma belopp som sjukpenningen, dock lägst 48 kr. per dag (s.k. garantinivå). För resterande 90 dagar lämnas ersättning till alla med 48 kr. per dag. Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn ulöver det första. Ersättningsdagarna får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år. Ersättningen lämnas till den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet och enligt dennes sjukpenningnivå.

Tillfällig föräldrapenning utges för vård av barn under högst 60 dagar per barn och år. Den tillfälliga föräldrapenningen lämnas för barn upp fill 12 år till förälder som avstår från förvärvsarbete för att vårda barn i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare eller för besök i samhällets förebyggande barnhälsovård. I särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning utges även för barn mellan 12 och 16 år. Det gäller barn som på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård.

Tillfällig föräldrapenning tillkommer dessutom fadern som har rätl lill 10 ersättningsdagar per nyfött barn i samband med födelsen. Vid adoption av barn som är under 10 år har adoptivfadern molsvarande rätt.

För att ge löräldrarna möjlighet fil] besök i barnets skola eller besök i förs-     37

kole- eller fritidsverksamhet finns dessutom rätt fill två kontaktdagar per år     Prop. 1985/86:100
för barn som har fyllt fyra med inte tolv år.                                    Bil. 7

Inom hela föräldraförsäkringen finns möjlighet att ta ut ersättningsdagarna i form av hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning.

För gravida kvinnor som har fysiskt påfrestande arbelsuppgifter och inte kan fortsätta med dessa i graviditetens slutskede finns sedan år 1980 en lagfäst rätl till omplacering på arbetsplatsen lill ett mindre ansträngande arbete med bibehållen lön. Om en omplacering inle är möjlig har kvinnan rätt att vara ledig och uppbära havandeskapspenning. Denna utges under högst 50 dagar och motsvarar kvinnans sjukpenning.

Rätlen lill omplacering och havandeskapspenning omfattar även kvinnor som avstängs från sitt arbeie enligt föreskrifter med slöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen (1977:1160). I dessa fall kan havandeskapspenning utges fr.o.m. dagen för avstängningen.

Föräldraförsäkringen kompletteras av en rätt för föräldrarna lill ledighet från anställningen under lid då föräldrapenningen utges. Dessutom finns en fristående rätt för föräldrarna atl vara helt lediga så länge de vårdar barn som är yngre än ell och ett halvt år (lagen, 1978:410, om rätt till ledighet för vård av barn m.m.). Föräldrarna har också möjHghet att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram fill dess barnet fyller åtta år eller avslutar sitt första skolår.

Föräldrar som har handikappat barn som behöver särskild fillsyn och vård i hemmet kan få vårdbidrag med samma belopp som folkpensionen för en förfidspensionär. Vårdbidraget är graderat i helt eller halvt bidrag (192 resp. 96 % av basbeloppet).

En del av vårdbidraget kan utges som skattefri ersättning för de särskilda koslnader som handikappet medför. I övrigl beskattas vårdbidraget som inkomst och blir ATP-grundande för den förälder som svarar för omvårdnaden av barnet. Vårdbidrag beräknas utges för 13 500 barn budgelårel 1986/87.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte helt beroende av föräldrarnas förmåga att sörja för barnens ekonomiska behov. Bidragsförskott utgår vanligen med 41 % av basbeloppet vilket innebär 9 552 kr. per år vid basbeloppet 23 300 kr. Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår kan beräknas till drygl 260 000.

Ensamförälderkommitlén har i sitt slutbetänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, gjorl en översyn av samhällsstödet till de ensamstående föräldrarna och deras barn. Betänkandet har remissbehandlats.

Vissa av kommitténs förslag har genomförts från den 1 januari 1985 som en del av de omfattande reformåtgärder för barnfamiljerna som då trädde i kraft. Det gäller höjningen av åldersgränsen för bidragsförskott från 18 till 20 år för de ungdomar som studerar. Vidare infördes ett stöd molsvarande bidragsförskottet för barn lill ensamslående adopfivföräldrar.

Avsikten är alt vissa ylleriigare frågor om underhållsbidrag och bidragsförskott skall las upp i en särskild proposifion under våren 1986.

Barn vars föräldrar avlidit får elt ekonomiskl grundskydd genom barnpen-       38

sion från folkpensionering och ATP. Barnpensionen från folkpensionerin-    Prop. 1985/86:100 gen ulgår till drygt 33 000 barn under 18 års ålder. Pensionen utgår med lägst     Bil. 7 26 % av basbeloppet och högst 41 % av basbeloppet i de fall då inte änkepension eller barnpension från ATP ulgår. Barnpensionen från ATP är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst och ulgår f.n. till 38 000 barn under 19 års ålder.

C 1. Allmänna barnbidrag

1984/85       Utgift       7 006 629 369 1985/86        Anslag       8 245 000 000

Allmänna barnbidrag utgår fr.o.m. den 1 januari 1985 med 4 800 kr. per år och barn under 16 års ålder. Därutöver ulgår ett flerbarnstillägg med ett halvt barnbidrag per år till familjer med tre barn och med elt helt barnbidrag för varje ytterligare barn. Även 16-19-åringar som studerar medräknas vid bedömningen av rätt lill flerbarnstillägg. Kostnaderna täcks helt av medel från statsbudgeten. Administrationen av barnbidragen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Bidragsbestämmelserna finns i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (omtryckt 1973:449, ändrad senasi 1984:1100).

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 lill 8 180 milj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprognos för riket åren 1983-2025. Riksförsäkringsverket har sedan gjorl en viss uppräkning av barnantalet. Med ledning härav beräknas antalet bidragsberättigade barn vara ca 1 593 000 vid utgången av år 1986. Antalet familjer med flerbarnstillägg beräknas till 151 000.

Föredragandens överväganden

Jag avser att föreslå regeringen atl senare lägga fram en proposifion till riksdagen med förslag om alt administrafionen av det förlängda barnbidraget förs över till försäkringskassorna, m.m. I avvaktan på denna proposition bör anslaget allmänna barnbidrag föras upp med ett oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att,i avvaktan på en särskild proposition, till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1986/87 beräkna ett förslagsanslag av 8 245 000 000 kr.

39

c 2. Bidrag till föräldraförsäkringen                               Prop. 1985/86:100

Bil. 7

1984/85

Utgift

835 000 000

1985/86

Anslag

865 000 000

1986/87

Förslag

954 000 000

Från anslaget läcks statens andel (15 %) av kostnaderna för föräldraförsäkringen i form av föräldrapenning samt havandeskapspenning.

Från januari 1986 gäller följande ersältningsförmåner inom föräldraförsäkringen.

Föräldrapenning utges under 360 dagar i anslutning lill barns födelse eller adoptivbarns ankomst till familjen. Föräldrapenningen utges under 270 dagar med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av den sjukpen-ninggrundande inkomsten dock lägst med en garantinivå som är 48 kr. per dag. Under resterande 90 dagar är ersättningen lika stor för alla, dvs. 48 kr. per dag. Ersättningen utges till den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet.

En förälder som behöver stanna hemma och lillfälligt vårda barn under 12 års ålder har också rätt till lillfällig föräldrapenning under högst 60 dagar per barn och år. Ersätlningen utges med samma belopp som sjukpenningen. Den tillfälliga föräldrapenningen kan också lämnas när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk samt när förälder behöver följa med barnet till barnavårdscentral m.m. Fadern har rätt fill särskilda dagar i samband med barns födelse eller adoption. Antalet ersättningsdagar är 10 per nyfött barn.

Inom den tillfälliga föräldrapenningen har föräldrarna dessutom möjlighet att varje år disponera två särskilda dagar (kontaktdagar) för varje barn som har fyllt fyra men inte tolv år. Dagarna är avsedda för besök i och kontakt med barnens vardagliga miljö, l.ex. barnomsorg och skola.

Blivande mödrar, som under graviditetens senare del på grund av arbetets art inte kan fortsätta i sitt vanliga arbete och inte kan omplaceras, har rätt till havandeskapspenning. Denna utges tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade förlossningen och längst till och med den elfte dagen före denna tidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenning utges med samma belopp som sjukpenningen. Har kvinnan blivit avstängd från sitt arbeie enligt föreskrifter med stöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen (1977:1160) därför atl arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador utges ersättning redan fr.o.m. dagen för avstängningen.

Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringssystemet såväl vad gäller finansieringen som administrationen av försäkringen. Kostnaderna för föräldrapenningen finansieras således lill 15 % genom statsbidrag på utgiftsanslag och till 85 % genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare på inkomsttitel.

Bestämmelserna om föräldrapenning finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120).

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar med kända löneökningar de totala kostna
derna för föräldrapenning och havandeskapspenning till 5 975 milj. kr. för    40

vardera åren 1986 och 1987. Anslagsbehovet för budgelårel 1986/87 beräk-     Prop. 1985/86:100
nas därmed till ca 895 milj. kr.                                                       Bil. 7

Verkets beräkningar av kostnadsutvecklingen för de olika förmånsslagen framgår av följande tabell, milj. kr. (avrundat).

Föräldraförsäkring

1984

1985

1986

1987

Föräldrapenning

a) vid barns födelse

b) särskild föräldrapenning
Tillfällig föräldrapenning
Havandeskapspenning

4 200 (2 650) (1 550)

885 90

4 640 (2 900) (1 740)

985 110

4 805 1

1 050 120

4 805

1

1

1050 120

Summa

5 17S

5 735

5 975

5 975

Statsbidrag 15 %

775

860

900

900

Föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning slås samman till en förmän, kallad föräldrapenning från den 1 januari 1986. " Från den 1 januari 1986 kallas föräldrapenning för tillfällig vård av barn för tillfällig föräldrapenning.

Föredragandens överväganden

Jag har i avsnitlsinledningen berört de utvidgade ersättningsreglerna inom bl.a. föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen som nyligen har trätt eller kommer att träda i kraft.

Med beaktande av löneutvecklingens inverkan på föräldrapenningen och havandeskapspenningen och en viss volymökning beräknar jag de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen under näsla budgelår till ca 6 350 milj. kr. Därav avser ca 5 100 milj. kr. föräldrapenning, ca 1 120 milj. kr. tillfällig föräldrapenning och ca 130 milj. kr. havandeskapspenning. Statsbidragskostnaderna blir därmed avrundat 954 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 954 000 000 kr.

C 3 Vårdbidrag för handikappade barn

1984/85

Utgift

405 641 557

1985/86

Anslag

439 000 000

1986/87

Förslag

470 000 000

Vårdbidrag lämnas till förälder som i hemmet vårdar barn under 16 års ålder om barnet behöver särskild tillsyn eller vård på grund av sjukdom eller handikapp. Vid bedömning av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag beviljas med belopp som motsvarar hel eller halv förtidspen
sion (folkpension jämte pensionstillskott)'vilket innebär 192 resp. 96 % av
basbeloppet. Bidraget beskattas som inkomst. En viss del av vårdbidraget
kan dock bestämmas som skattefri ersätlning för merkostnader,                        41

För barn som vårdas på institution kan s.k. ferievårdbidrag lämnas när     Prop. 1985/86:100
barnet vistas i föräldrahemmet.                                         Bil. 7

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar med basbeloppet 22 300 kr. anslagsbehovet för vårdbidrag under budgetåret 1986/87 till 442 milj. kr. Vårdbidrag beräknas utges för 13 500 barn.

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkels beräkningar och med hänsyn till utvecklingen av basbeloppet beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår fill 470 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Vårdbidrag för handikappade barn för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 000 kr.

C 4. Bidragsförskott

1984/85   Utgift     1 485 087 818

1985/86   Anslag       1530 000 000

Bidragsförskott utgår för barn som endast en av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Bidragsförskott kan också utgå när föräldrarna har gemensam vårdnad. Fram till den 1 januari 1985 gällde 18 år som en allmän åldersgräns för bidragsförskott. Från den tidpunkten kan bidragsförskott utgå också för studerande barn i åldern 18-20 år (prop. 1984/85:39, SoU 10, rskr. 67). De bidragsberälfigade barnen garanteras ett generellt ekonomiskt bidrag, som i regel motsvarar 41 % av basbeloppet.

Bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidragsförskott (omtryckt 1976:277, senast ändrad 1984:1098) och lag (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar med basbeloppet 22 300 kr. kostnaderna för bidragsförskott under budgetåret 1986/87 lill 1 580 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Chefen för justitiedepartementet avser atl senare föreslå regeringen en särskild proposition med vissa ändringar i reglerna om uppräkning av under-

42

hållsbidrag. I del sammanhanget kommer jag all överväga vissa frågor som     Prop. 1985/86:100
rör bidragsförskott.                                                        Bil. 7

Anslaget fill bidragsförskott bör därför nu las upp med etl preliminärt belopp.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att,i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, fill Bidragsförskott för budgetåret 1986/87 beräkna etl förslagsanslag av 1 530 000 000 kr.

C 5. Barnpensioner

1984/85   Utgift        200 538 365

1985/86   Anslag       214 000 000

1986/87   Förslag      211000 000

Från detla anslag bekostas barnpension från folkpensioneringen. Barnpension utges fill barn som är under 18 års ålder och vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit.

Barnpension från folkpensioneringen utges med 41 % av basbeloppet eller, om barnet uppbär bidragsförskott, med 31 % av basbeloppet. För barn vars båda föräldrar har avhdit utgör barnpensionen 31 % av basbeloppet efter vardera föräldern. Pensionen minskar om det även utges barnpension från ATP eller om modern får änkepension, men skall alllid utges med minst 26 % av basbeloppet.

Barnpension från filläggspensioneringen finansieras direkt genom ATP-avgiften.

Riksförsäkringsverket

Antalet barnpensioner från folkpensioneringen har minskat markant under senare år. I januari 1980 uppgick anlalet till ca 43 000 och beräknas i januari 1987 uppgå till ca 32 500. Barnpensionens medelbelopp beräknas i januari 1987 uppgå till 27,3 % av basbeloppet.

Riksförsäkringsverkel beräknar med basbeloppet 22 300 kr. kostnaderna för barnpensioner från folkpensioneringen under budgetåret 1986/87 till 198 milj. kr.

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med hänsyn lill utveckhngen basbeloppet beräknar jag anslagsbehovet för näsla budgelår lill 211 milj. kr.

43

Hemställan                                                                                     Prop. 1985/86:100

Bil   7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnpensioner för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 211 OOOOOO kr.

C 6. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

1984/85

Utgift

2 561 803

1985/86

Anslag

3 000 000

1986/87

Förslag

4 900 000

Från den 1 januari 1985 utgår elt särskilt bidrag till sådana barn som är adopterade av endasl en person. Reglerna för det nya bidraget motsvarar i stort sett dem som gäller för bidragsförskott. Bidraget uigår således i normalfallet med 41 % av basbeloppet per år för barn under 18 år och för studerande barn i åldern 18-20 år.

Bestämmelserna finns i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag lill vissa adoptivbarn.

Riksförsäkringsverket

Antalet bidragsberättigade barn beräknas till 500 under budgetåret 1986/87. Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna fill 4 600 000 kr. vid basbeloppet 22 300 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar kostnaderna för bidraget lill 4,9 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.

44

D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålder-       Prop. 1985/86:lOO
dom                                                              Bil- 7

Under detla avsnitt redovisas huvuddelen av den allmänna försäkringen, nämligen sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), folkpensionering och allmän tilläggspension (ATP). Här redovisas också de kompletterande förmånerna hustrulillägg och kommunall bostadstillägg saml arbeisskadeförsäkring och delpensionsförsäkring. (Föräldraförsäkringen, vårdbidrag för handikappade barn samt barnpension redovisas under avsnitt C).

Dessa ersättningssystem utgör grundstenarna för den sociala tryggheten och det skydd mot inkomstbortfall alla behöver vid sjukdom, handikapp och ålderdom. Utbyggnaden och effektiviseringen av detta ekonomiska trygghetssystem , som omfattar hela befolkningen, har skett successivt under flera decennier. Det är viktigt atl slå vakt om detla grundläggande välfärdssystem inle minst i ekonomiskt kärva tider.

Den ekonomiska situation som Sverige befinner sig i gör del dock nödvändigt att försöka begränsa kostnadsutvecklingen även inom socialförsäkringens område. Detta måste emellertid ske med slor varsamhet så att trygghetssystemets grundläggande drag eller inriktning inte äventyras. Åtgärderna måsle också få en fördelningspolitiskt rikfig effekt.

ATP-systemet och folkpensioneringen har i nuvarande huvudsakliga utformning varil i krafl under närmare 25 år. Del finns därför skäl all se över effekterna och pröva möjlighelerna atl förenkla regelsystemet. De flesta förvärvsarbetande omfattas dessulom av en eller flera kompletteringsanordningar i form av bl.a. avlalsreglerade pensioner. Tillsammans har delta medfört atl del är svårt för den enskilde all överblicka det samlade utfallet av de pensionsförmåner han har rätt till.

Den parlamentariska pensionsberedningen (S 1984:03) har mot denna bakgrund i uppgift att göra en översyn av del allmänna pensionssystemet. Några av de frågor som kommittén enligt direktiven bör behandla är reglerna för värdesäkring av pensionerna, reglerna för intjänande av ATP och utformning av efterlevandepensioneringen. Frågor angående rörlig pensionsålder skall behandlas med förtur.

En utredning (S 1985:02) har tillsatts med uppgift all se över vissa grundläggande regler bl.a. inom sjukförsäkringen som kan utgöra ett hinder i rehabiliteringsarbetet. Utredningen skall även se över sjukförsäkringens ersättningsregler när det gäller åtgärder som syftar till att förebygga framtida nedsättning av arbetsförmågan. Vissa resurs-, ansvars- och samordningsfrågor när det gäller rehabiliteringsinsatserna behöver också ses över. Syftet med översynen är att ge sjukförsäkringen en mera aktiv roll i rehabiliteringsarbetet och när del gäller sjukdomsförebyggande insalser.

Regeringsrätten har i dom i juni 1985 funnit atl viss ersättning som en id
rottsförening betalat ut till en idrottsutövare är all jämställa med ersättning
för förvärvsarbete på grund av anställning, vilkel innebär att beloppet skulle
ingå i föreningens underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Denna
dom skiljer sig från den praxis som rått tidigare, då ersättning till idrottsutö
vare inte har ansetts vara inkomst av förvärvsarbete enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring,                                                                                           45

Med anledning av domen har riksidrotlsförbundel den 8 oktober 1985 in-     Prop. 1985/86:100 kommit med en skrivelse till regeringen. Förbundet yrkar i skrivelsen bl. a.     Bil. 7 alt regeringen föreslår riksdagen atl tills vidare återföra situationen belräffande sociala avgifter för idrottsutövare till den som rådde före regeringsrättens dom.

Ett antal idrottsföreningar kommer genom att regeringsrättens dom medför en ändrad rättstillämpning alt kunna drabbas av en oförutsedd ekonomisk belaslning. Enligt min mening finns del anledning all la hänsyn till denna för föreningarna oförutsedda ekonomiska belastning till den del den utgörs av arbetsgivaravgifter för gången tid. Etl ekonomiskl stöd av engångskaraktär bör därför ges som omfattar arbetsgivaravgifter som kan komma att tas ul av idrottsföreningarna för tiden t. o. m. år 1985 som en följd av tillämpningen av principerna i regeringsrättens dom. För liden därefter har idrottsföreningarna däremot möjlighet att anpassa sig till rättsläget och betala in arbetsgivaravgifter på föreskrivet sätt.

Den ändrade rättstillämpningen torde för ifrågavarande idrottsföreningar medföra att en skyldighet att lämna s. k. årsuppgifl uppkommer avseende arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1985. Denna skall lämnas senast den 3 mars 1986 och i anslutning därtill skall också de kvarstående avgifterna som avser spelarersättning för år 1985 betalas in. Jag har för avsikt alt inom kort föreslå regeringen atl en proposifion avlämnas fill riksdagen om kompensation till idrottsföreningarna med anledning av arbetsgivaravgifter för spelarer-sättningar. Min avsikt är att uiforma förslaget så att ett särskill förslagsanslag inrättas under femte huvudtiteln för budgetåret 1985/86 från vilket kompensationen för ulgiflsåret 1985 kan regleras under detta budgetår.

För avgifter avseende åren 1984 och tidigare kan riksförsäkringsverkel komma alt debitera berörda idrottsföreningar. Denna debitering, med åtföljande belalningstillfällen, kan i vissa fall komma atl inträffa även efter första halvåret 1986. De sammantagna avgifter som kan komma att påföras idrottsföreningarna för tiden 1984 och bakåt kan förväntas bli jämförelsevis små. Jag finner därför att något särskilt anslag inte bör tas upp på statsbudgeten för della ändamål för budgetåret 1986/87. I stället bör riksförsäkringsverket ges möjlighet att från anslaget D 2. Folkpensioner under femte huvudtiteln betala ut belopp motsvarande de avgifter som idrottsföreningarna kan komma att debiteras för tiden 1984 och bakåt till följd av den rättstillämpning som regeringsrättens dom ger upphov till. Det får sedan ankomma på riksförsäkringsverket att för idrottsföreningarnas räkning betala in belopp molsvarande de debiterade arbetsgivaravgifterna. I den mån riksförsäkringsverkets debitering kan ske före innevarande budgetårs utgång bör givelvis kompensationen regleras från det tidigare nämnda förslagsanslaget.

Försäkringens omfattning

Ersättningarna från den allmänna försäkringen är värdesäkrade genom anknytning lill etl basbelopp som fastställs för varje år på grundval av den allmänna prisutvecklingen under föregående år. Basbeloppet har för år 1986 fastslällls till 23 300 kr.

46

Sjukförsäkringen                                                            Prop. 1985/86:100

Ril 7 Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätl

lill dels sjukpenning vid sjukdom med 90 % av arbetsinkomster upp till 7,5 gånger basbeloppet (174 700 kr. år 1986), dels viss ersättning i samband med läkarvård och annan sjukvårdande behandling, läkemedelsinköp, landvård, sjukhusvård samt sjukresor.

Ell nyll syslem för ersätlning fill sjukvårdshuvudmännen avseende öppen vård har införts fr.o.m. den 1 januari 1985. Det nya ersättningssystemet innebär att de ersättningar från sjukförsäkringen för läkarvård m.m. inom öppen vård samt statsbidraget till den psykiatriska vården som tidigare utbetalats till sjukvårdshuvudmännen omvandlats till en särskild ersättning per invånare kallad allmän sjukvårdsersällning. Ersätlningen är avsedd främsl för primärvård och annan öppen vård. Den skall t.v. grundas på ett enhetligt belopp per invånare och år. För åren 1985 och 1986 gäller emellertid särskilda övergångsregler som innebär att den totala ersättningen fördelas i särskild ordning.

Frågan om behovskriterier vid avvägningen av ersättningsbeloppet per innevånare övervägs i enlighet med riksdagens uttalande (prop. 1983/84:190, SfU 31, rskr. 393).

Särskilda ersätlningsbelopp utges vidare för utveckling av hemsjukvården, för öppna vårdformer för människor med psykisk sjukdom eller störning, för förebyggande insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet, för hjälpmedel till handikappade, för sjuktransporter, för öppen sjukvård för anhållna, häktade och intagna på kriminalvårdsanstalter, för personer under värnpliktstjänstgöring samt för öppen vård som föranletts av arbetsskada. Dessa ersättningar utges med ett särskilt belopp per invånare och år. Ersättning för sjukhusvård utges med ett särskilt belopp per vårddag.

Den nuvarande överenskommelsen om ersättningar lill sjukvårdshuvudmännen gäller åren 1985 och 1986. För att fastställa ersättningarna för tiden därefter kommer överläggningar alt ske med sikte på atl en proposition om ersättningar till sjukvårdshuvudmännen skall föreläggas riksdagen våren 1986.

Sjukförsäkringens ersättningsregler för öppen sjukvård innebär atl patienten vid läkarbesök betalar en enhetlig avgift på f.n. högst 50 kr. per besök i offentlig vård och vanligen 55 kr. per besök hos privatpraktiserande läkare. Försäkringsersättning utges i form av allmän sjukvårdsersällning till sjukvårdshuvudmännen och enligt särskild taxa till privatpraktiserande läkare.

Motsvarande ersättningsregler gäller även för sjukvårdande behandling som utförs av annan personal än läkare. Patientavgiften är där högst 25 kr. per besök i offentlig vård och 30 kr. per besök hos privatpraktiserande sjukgymnast.

Riksdagen har nyligen beslutat atl patienten vid läkemedelsinköp fr.o.m. den 1 januari 1986 skall betala halva kostnaden utöver ett karensbelopp på 30 kr., dock högsl 55 kr. för varje inköpstillfälle. Kostnaderna därutöver betalas från sjukförsäkringen.

Sjukförsäkringens utgifter för läkemedel har ökat kraftigt under senare -j

är. För att komma till rätta med kostnadsutvecklingen på läkemedelsområ-

det har regeringen genomfört olika begränsningar då del gäller förskriv-     Prop. 1985/86:100 ningslid och förskrivningsmängd för läkemedel. Vidare har informalionsin-     Bil. 7 satser genomförts för atl öka kostnadsmedvetenheten hos de förskrivande läkarna. Inom såväl riksförsäkringsverket som socialstyrelsen bedrivs etl omfattande analysarbete i detta syfte.

Som ett led i strävandena att begränsa läkemedelskostnaderna kommer också vissa vitaminer, medel mol gasbildning och saltsyredämpande medel samt vissa kombinationspreparat för att dämpa hosta att undantas från prisnedsättning enligt lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader.

För personer med stort behov av sjukvård och läkemedel finns elt högkostnadsskydd. Skyddet gäller för lakar- och tandläkarordinerade läkemedel saml för läkarvård och sjukvårdande behandling i privat och offentlig öppen vård. Det innebär i princip att en person blir befriad från ytterligare kostnader för läkemedel och vårdbesök när han har betalat avgift för 15 inköp eller vårdbesök. Befrielsen gäller under en tolvmånadersperiod räknat från försia inköpet eller besöket. För barnfamiljer gäller att inköp eller vårdbesök för samtliga barn under 16 år i en familj får läggas samman.

När en försäkrad vårdas på sjukhus betalar sjukförsäkringen en ersätlning lill sjukvårdshuvudmannen med 45 kr. per dag. För varje dag som den försäkrade vårdas på sjukhus görs samtidigt avdrag från hans sjukpenning. Avdraget skall enligt ett av riksdagen nyligen fattat beslul utgöra 55 kr, per dag fr.o.m. den 1 januari 1986, dock högst en tredjedel av den uigående sjukpenningens bruttobelopp. Riksdagen har samtidigt beslutat alt de differentierade vårdavgifterna skall avskaffas fr.o.m. den 1 april 1986. 1 stället sker en återgång till det tidigare systemet med fasta patientavgifter. Varje sjukvårdshuvudman fastställer avgiften som får vara högsl 55 kr. per vårddag. Flertalet pensionärer får därmed en lägre vårdavgift jämfört med vad som f.n. tas ut inom det differentierade avgiftssystemet.

Sjukförsäkringen innefattar också den allmänna tandvårdsförsäkringen. Den omfattar alla försäkrade fr.o.m. 20 års ålder. Barn och ungdomar under 20 års ålder har rätt till avgiftsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Tandvårdsförsäkringen ersätter kostnaderna för tandvård enligt tandvårdstaxan med 40 % upp till 2 500 kr. och med 75 % för kostnader däröver.

För att bygga ut barn- och ungdomstandvården har landstingen erhållit ett stimulansbidrag, som uppgår till 360 kr. per individ i åldern 0-19 år. Bidraget kan därmed beräknas till 735 milj. kr. för vardera av åren 1986 och 1987. Numera är barn- och ungdomstandvården fullt utbyggd inom samtliga landsting. Bidraget till landslingen bör därför tas bort fr.o.m. år 1987.

Koslnaderna för sjukförsäkringen (exkl. föräldraförsäkringen) beräknas för år 1986 lill 33 100 milj. kr. Kostnadsutvecklingen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

År

Sjuk-

Öppen

Tandvård

Läke-

Övriga

Summa

pennmg

sjukvård

medel

sjukvårdsutgifter

1965

1 150

280

15

176

147

1 768

1970

2 683

584

15

516

313

4 111

1975

8 024

1 181

989

1 276

461

11 921

1980

12 635

3 739

2 174

2 326

1 721

22 595

1985'

16 934

5 345

3 360

3 785

3 100

32 524

1986'

18 300

4 575

3 075

4 300

2 850

33 100

48

' Beräknat,

Sjukförsäkringen finansieras till 15 % av statsbidrag och till 85 % av socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften till sjukförsäkringen utgör fr.o.m. år 1986 9,3 % av lönesumman.

1 följande tabell belyses utvecklingen av antalet sjukdagar, sjukfallsfrek-vens m.m.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

År

Ersatta sjukdagar

Sjukfallsfrekvens

Genomsnittligt

pet

försäkrad

Antal fall per

antal dagar per

försäkrad

fall

1965

15,7

0,66

23,9

1970

19,8

1,09

18,2

1975

22,0

1,37

15,6

1978

22,8

1,52

15,2

1980

21,2

1,49

14,9

1981

19,6

1,47

13,6

1982

18,5

1,38

13,4

1983

18,4

1,46

12,5

1984

18,8

1,47

12,4

1985'

19,0

' Beräknat.

Som framgår av tabellen har anlalet ersatta dagar minskat från i genomsnitt 22,8 år 1978 lill 18,4 år 1983, varefter en mindre ökning har skett. En förändring av det genomsnittliga antalet ersatta sjukdagar med en dag motsvarar en kostnadsförändring för sjukförsäkringen med totalt drygt 850 milj. kr. per år.

Sjukfallsstatistiken visar på stora regionala skillnader. Således har de tre storstadsområdena markant högre antal ersatta sjukdagar och antal sjukfall per försäkrad. Anlalet ersatta sjukdagar per försäkrad år 1984 var i genomsnitt 20,3 för Stockholms län, 24,9 för Göleborg och 22,2 för Malmö jämfört med 15,0 för Skaraborgs län och 15,9 för Kalmar län. Riksgenomsnittet var 18,8 sjukdagar per försäkrad. Antal sjukfall per försäkrad var i genomsnitt 1,83 för Stockholm, 1,64 för Göteborg och l,60förMalmö jämfört med 1,21 för Hallands län och Kristianstads län. Medeltalet för riket var 1,47 sjukfall per försäkrad.

Av följande tabell framgår hur andelen sjukdagar resp. sjukfall fördelar sig på sjukfall av olika längd för åren 1970-1984. De långa sjukfallen svarar för ca 85 % av antalet sjukdagar men endast för ca 25 % av antalet sjukfall. För de korta sjukfallen är förhållandet det omvända. Vidare kan utläsas att de korta sjukfallens andel ökar.

År

Sjukfallets varaktighet

1-6 dagar

7

dagar eller mer

Andel av

Andel av

Andel av

Andel av

sjukfallen

dagarna

sjukfallen

dagarna

%

%

%

%

1970

64

11

36

89

1974

68

12

32

88

1978

70

13

30

87

1980

72

13

28

87

1981

73

15

27

85

1982

73

15

27

85

1983

74

16

26

84

1984

76

16

24

84

49

4 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Den kostnadsmässiga tyngdpunkten inom sjukpenningförsäkringen ligger Prop. 1985/86:100 således på de långa sjukfallen. För den enskilde kan långa sjukskrivningspe- Bil. 7 rioder också föra med sig avsevärda negativa konsekvenser. Jag anser det därför angelägel både ur kostnadssynpunkt och inte minst ur den försäkrades egen synpunkt alt ålgärder vidtas för alt underlätta rehabiliteringen av dem som drabbats av sjukdom. Riksförsäkringsverket har utarbetat en akti-vilelsplan på rehabiliteringsområdel och försök pågår på flera platser i landel för alt uppnå en effektivare rehabilitering.

Försäkrade som före 65 års ålder lämnar sin anställning med tjänstepension och som vid pensionsavgången anmäler sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen får i regel behålla den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som de hade när de slutade anställningen. För denna kategori försäkrade kan sjukpenning således komma att utges utan alt elt reelll inkomstbortfall föreligger. Sjukpenningen utges utan någon minskning med tjänstepensionen. Detta får lill följd atl de inkomster tjänstepensionären uppbär under etl sjukdomsfall i form av sjukpenning och tjänstepension ofta kommer att betydligt överstiga lönen under den yrkesverksamma tiden. Fr. o. m. den månad under vilken tjänstepensionären fyller 65 år fastställs SGI endast om han förvärvsarbetar. Denna regel gäller generellt och således inte bara för ijänstepensionärer.

Reglerna för rätt tiil ersättning från arbetslöshetskassa innebär för den som samtidigt uppbär tjänstepension att han inte har rätt lill ersättning från arbetslöshetskassan, om det pensionsbelopp som han uppbär uppgår till 60 procent eller mer av lönen vid tiden för pensionsavgången. Understiger pensionsbeloppet 60 procent av lönen föreligger rätt lill arbelslöshetsersällning, men denna ersättning samordnas då med tjänstepensionen. Motivet till att personer som uppbär tjänstepension som uppgår till minsl 60 procent av lönen inte har rätt lill ersättning från arbetslöshetskassa är bl. a. all denna grupp får anses ha sin försörjning tryggad genom tjänstepension.

Sjukförsäkringen har som sin centrala princip alt ersättning skall utges som en kompensation för inkomstbortfall. Reglerna för fastställande av SGI i 3 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring bör därför ändras så atl den överkompensation som arbetslösa tjänstepensionärer nu kan få undviks. Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1986. De regler som införs bör lämpligen ansluta lill de regler som tillämpas för tjänstepensionärer i fråga om rätt fill arbetslöshetsersättning.

Delta innebär att en försäkrad som före ingången av den månad under
vilken han fyller 65 år uppbär tjänstepension i form av ålderspension eller
annan därmed jämställd pension som uppgår till minst 60 procent av lönen
vid pensionsavgången, endast bör kunna få SGI beräknad på inkomst av fak
tiskt arbeie. Blir han arbetslös får han inle behålla sin SGI. Om en försäkrad
som uppbär en tjänstepension som understiger 60 procent av lönen närmast
före pensionsavgången är helt eller delvis arbetslös, bör han få behålla en
sjukpenningförsäkring som tillsammans med tjänstepensionen ger elt
tillfredsställande skydd under arbetslösheten. SGI bör fastställas under för
utsättning att den försäkrade är anmäld som arbetssökande på arbetsför
medling och beredd att ta erbjudet lämpligl arbete. SGI bör beräknas på
grundval av lönen närmast före pensionsavgången eller, om den försäkrade      -0

inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfatlning som lidigare, på grundval av den inkomst som han kan antas få av ett arbeie som svarar emot det föreliggande arbetsutbudet. Inkomsten får inte överstiga sju och en halv gånger basbeloppet. Vidare bör samordning ske med tjänstepensionen på så sätt att denna pension skall minska den inkomst som ligger till grund för beräkningen av SGI.

Det bör också beaktas alt Ijänstepensionären kan ha elt mindre förvärvsarbete samtidigt som han står till arbetsmarknadens förfogande för ytteriigare arbeie. I sådana fall bör minskningen med tjänstepensionen inte få ge till resultat att den försäkrade erhåller en lägre SGI än om beräkningen skett på grundval av inkomsten av det förvärvsarbete som han har.

Liksom belräffande andra arbetslösa bör en arbetslös tjänslepensionärs SGI kunna följa med i löneutvecklingen inom yrkesområdet.

Bestämmelserna om på vilkel sätt SGI skall beräknas för Ijänstepensionärer skall fillämpas både vid den omprövning som skall ske när tjänstepensionen beviljas och vid prövning av SGI som aktualiseras vid senare fill-fällen under liden fram till den månad då Ijänstepensionären fyller 65 år. Della innebär således alt de nya reglerna skall tillämpas även i den situationen att Ijänstepensionären blir arbetslös sedan han fått en SGI fastställd på grund av förvärvsarbete efter pensionsavgången.

De nya reglerna bör endast omfatta försäkrade som uppbär tjänstepension. Begreppet tjänstepension bör här ha samma innebörd som del har inom skatteområdet. Enligt anvisningarna (punkt 1) lill 31 § kommunalskattelagen (1928:370) menas med tjänstepension en förmån som utges från pensionsförsäkring som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare har åtagit sig atl ansvara för betalning av hela avgiften.

Förslaget innebär att utgifterna för sjukförsäkringen beräknas minska med knappt 50 milj. kr. per år.

Prop. Bil. 7

1985/86:100

Folkpensioner

Antalet folkpensionärer och utgifterna för folkpensionerna framgår av följande sammanställning. Barnpension redovisas under avsnitt C.

Antalet folkpensionsförmåner

I börian

Ålders-

Förtids-

Hustru-

Änke-

Handi-

Summa

Bostads-

av ar

pension

pension

tillägg

pension

kapp-ersättn.

stöd till pensionärer.

1965 1970 1975 1980 1986'

827 200 150 600

946 600 187 900

1 061 700          288 900

I 363 100          293 300

1 482 000          335 000

41700   84 400 10 800 1114 700           580 700

53 700 100 700 14 900 1 303 800          657 900

68 000 105 800 17 600 1 542 000          739 000

55 500 83 700 39 000 1 834 600          791 400

41 000 73 700 43 700 1 975 400          600 000

Beräknat.

51

Folkpensionsutgifler, milj.kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

År

Ålders-

Förtids-

Änkepen-

Hustru-

Handi-

Barn-

Summa

Bostads-

pension

pension

sion

tillägg

kapp-ersätt-ning

tillägg

stöd till pensionärer

1965

3 146

577

302

88

20

13

4 146

449

1970

5 180

1040

537

170

33

14

6 974

849

1975

9 945

2 660

910

450

66

19

14 050

1 663

1980

21 940

5 200

1 148

675

242

50

29 255

3 512

1986'

35 750

8 590

1 460

570

470

70

46 910

4 240

' Beräknat

Den försia tabellen visar att antalet personer med ålders- och förtidspension har ökat successivt under de senasle 20 åren. Ökningen av anlalet ålderspensionärer avspeglar självfallet ökningen av antalet åldre i befolkningen. Andelen personer över 65 år av hela befolkningen var 12,7 % år 1965 och har därefter successivt ökat och är f.n. ca 17 %.

Den ekonomiska tryggheten är av avgörande betydelse för de äldres välfärd. Reformerna inom folkpensioneringen har varit omfattande under de två senaste decennierna. Tillsammans med det ökade antalet äldre personer har detla medfört kraftigt ökade pensionskostnader. Kostnadsökningen orsakas också av förmånernas anknytning till basbeloppet och därmed anpassning till förändringarna av penningvärdet. Vidare har standardförbättringarna i form av höjda pensionstillskott medfört en ökad kostnad. Av det totala anlalet folkpensionärer i januari 1986 beräknas 780 000 eller 41 % ha hell eller reducerat pensionstillskott.

Fr.o.m. januari 1986 kommer folkpensionens årsbelopp - inklusive helt pensionstillskott men exklusive kommunalt bostadstillägg - att uppgå till 33 552 kr. för ensam ålderspensionär och till 58 949 kr. för ett pensionärspar. Motsvarande årsbelopp för en ensam förtidspensionär uppgår till 44 736 kr.

Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1986/87 beräknas till 48 100 milj. kr.

Folkpensionerna finansieras delvis genom en socialavgift som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. Denna folkpensionsavgifl är för närvarande 9,45 % av avgiftsunderlaget. Avgiften, som filiförs statsbudgeten, beräknas vid nämnda avgiftsuttag läcka ca 76 % av statens utgifter för folkpensioneringen är 1986.

Bostadsstöd tdl pensionärer

Kommunerna bestämmer själva om kommunalt bostadstillägg fill folkpension (KBT) skall ulgå och vilka grunder som skall gälla. Inkomslprövningsreg-lerna är dock fasfiagda i lag. Samtliga kommuner har beslutat atl KBT skall kunna ulgå. KBT administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna och betalas ut samtidigt med folkpension. KBT utgår f.n. till ca 600 000 pensionärer.

Statsbidrag utgår fill kommunernas koslnader för KBT under förutsätt-

52

ning att kommunen svarar för minst 80 % av den del av den månatliga bo-    Prop. 1985/86:100 sladskostnaden som ligger mellan 80 kr. och 800 kr. för ogift pensionär samt     Bil. 7 mellan 80 kr. och 950 kr. för makar. Kommunen får statsbidrag med 25 % av sina slatsbidragsberätligande KBT-kostnader.

KBT betalas ut av riksförsäkringsverket varje månad gemensaml med folkpensionen. Kostnaden förskotleras av staten och påförs kommunerna följande år genom avräkning mot kommunalskattemedel som betalas ul tolv gånger om årel. Därvid sker också beräkning av statsbidraget. Staten lämnar sålunda kommunerna elt års kredil för deras kostnader för KBT. Kommunerna kompenserar inle staten för den räntekostnad som uppslår vid förskotteringar. Riksrevisionsverkel har inom ramen för förvaltningsrevisionen till regeringen redovisal de statsfinansiella effekterna av en minskad kredittid.

Som finansministern har redovisat tidigare denna dag i finansplanen (prop. 1985/86:100) förutses den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn bli gynnsam de närmaste åren. Mot bakgrund därav föreslås därför all en ändring görs av regleringen för statens utlägg avseende KBT, så att varje månads KBT-utbetalningar avräknas mot utbetalningen av kommunalskattemedel samma månad som utbetalningen av KBT sker.

Ändringen bör genomföras så alt avräkning enligt det nya systemet sker första gången vid utbetalning av KBT i januari 1987. Under 1987 skall samtidigt avräkning ske enligt nuvarande system för kommunernas KBT-koslnad avseende år 1986.

De finansiella effekterna för staten utgörs dels av en engångseffekt genom indragning av krediter och dels en bestående ränteeffekt genom atl statens genomsnittliga likviditet höjs med ett belopp motsvarande kommunernas årliga kostnad för KBT, som för år 1987 kan beräknas till ca 3 650 milj. kr. Engångseffeklen för staten utgörs av motsvarande belopp och den årliga bestående ränteeffeklen för staten kan beräknas till ca 475 milj. kr.

Den finansiella effekten redovisas inte över statsbudgeten. Däremot redovisas statsbidraget till KBT över statsbudgeten. Effekten på denna blir under övergångsåret 1987 en dubblering av bidraget eftersom tvä års bidrag samtidigt skall redovisas mot anslaget.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag berört frågan om statsbidraget till KBT i sin redovisning av vissa kassahållningsfrågor.

De totala KBT-kostnaderna har för år 1986 beräknats till 4 240 milj. kr. och statsbidraget till 690 milj. kr. Kostnaderna för KBT ökar genom den allmänna hyreskostnadsstegringen men samtidigt har den fortgående ökningen av antalet pensionärer med ATP en återhållande effekt på kostnadsutvecklingen.

Allmän tilläggspension

Antalet ATP-pensionärer och utgiftsutvecklingen framgår av följande sammanställningar. Barnpension redovisas under avsnitt C.

53

Antalet A TP-

pensioner

Prop. 1985/86:100 _    Bil. 7

I början

Ålders-

Förlids-

Änke-

Summa

av år

pension

pension

pension

1965

51 300

17 600

19 600

88 500

1970

224 600

70 300

68 100

363 000

1975

419 900

173 700

136 400

730 000

1980

756 700

208 500

217 100

1 182 300

1986'

998 000

272 000

316 000

1 586 000

' Beräknal

Utgifterna för ATP, milj. kr.

År

Ålders-

Förtids-

Änke-

Summa

pension

pension

pension

1965

57

47

48

152

1970

560

359

195

1 114

1975

2 450

1 830

610

4 890

1980

12 350

4 640

1780

18 770

1986'

33 650

10 050

4 520

48 220

Beräknat.

ATP:s ålderspension utgör 60 % av den pensionsgrundande inkomsten, räknai på medeltalet av den försäkrades 15 bästa inkomstår i arbetslivet. Pensionsgrundande inkomst beräknades första gången för år 1960. Enligt huvudregeln krävs 30 års förvärvsarbete för full pension. Den årliga pensionsgrundande inkomsten beräknas på inkomster som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp. ATP-poäng för år 1986 beräknas således på inkomster mellan 23 300 kr och 174 700 kr. Reglerna för pensionsålder m.m. överensslämmer med molsvarande regler inom folkpensioneringen.

Av de redovisade sammanställningarna framgår att ATP-förmånerna successivt fått ökad belydelse. Andelen ATP-pensionärer utgjorde år 1970 33 % av samtliga pensionärer med molsvarande förmåner från folkpensioneringen. Denna andel uppgår nu till ca 70 %. Av de f.n. närmare 1,5 milj. ålderspensionärerna och ca 335 000 förtidspensionärerna med folkpension har ca 1 milj. (67 %) resp. 270 000 (81 %) också ATP-pension. Ökningen av antalet ATP-pensionärer fortsätter. Ulöver denna ökning av andelen folkpensionärer med ATP sker det också en markant ökning av den genomsnittliga ATP-pensionens storlek genom all de nytillkommande pensionärerna vanligen har en högre ATP-poäng.

ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. ATP-avgiften utgör för år 1985 10 % av lönesumman. Avgiften har för år 1986 fastställts fill oförändrat 10 % och för år 1987 lill 10,2 % av lönesumman. Den ekonomiska situationen under år 1986 kan förväntas uppvisa en för ATP-systemet gynnsam bild med sänkt inflationstakt, viss reallönetillväxt och hög realränta. Därigenom bedöms en viss real ökning av den allmänna pensionsfondens (AP-fonden) medel kunna ske under de båda åren.

ATP-avgiften betalas in till AP-fonden. Fondförvaltningen är uppdelad på nio styrelser. Försia - tredje fondstyrelserna förvaltar var sin del av influtna medel från avgifter till tilläggspensioneringen, medan fjärde fondstyrelsen förvallar en avgränsad del av dessa medel genom placering i aktier

54

m.m. De fem löntagarfondsslyrelserna skall förvalla de medel som inflyter Prop. 1985/86:100 dels från vinsldelningsskatt och vinstskall, dels från en särskild del (0,2 pro- Bil. 7 centenheter) av ATP-avgiften. Löntagarfondsstyrelserna skall årligen överföra en real kapitalavkastning på minst 3 % lill AP-fondens pensionsmedel. AP-fonden uppgick år 1965 till 7 300 milj. kr. och ökade till 31 343 milj. kr. år 1970 saml 148 312 milj. kr. år 1980.1 januari 1986 beräknas AP-fonden uppgå till 260 000 milj. kr.

Delpensionsförsäkring

Förvärvsarbelande i åldern 60-65 år har möjlighet att minska arbetsinsatsen genom atl övergå till deltidsarbete i kombination med delpension. Delpensionen fyller då ut en viss andel av det inkomstbortfall som följer av arbetsfidsminskningen. För alt delpension skall kunna utgå krävs bl.a. atl den försäkrade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst 10 år fr.o.m. 45 års ålder och att vederbörande under de senaste tolv månaderna före arbetstidsminskningen förvärvsarbetat under minsl fem månader.

För anslällda gäller atl arbetstiden måste minskas med minst fem timmar i veckan och efter minskningen uppgå lill minst 17 fimmar i veckan. Egna företagare måste minska sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften och därefter arbeta i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. För dem som beviljats delpension före år 1981 utgör pensionen 65 % av inkomstbortfallet vid minskningen av arbetsfiden. För nytillkommande delpensionärer fr.o.m. den 1 januari 1981 utgör pensionen 50 % av inkomstbortfallet. Delpensionen är knuten till basbeloppet och är pensionsgrundande för ATP. Regeringen avser att under mandatperioden föreslå riksdagen atl kompensationsnivån inom delpensioneringen återförs till 65 % av inkomstbortfallet för alla.

Av följande sammanställning framgår hur antalet delpensionärer och kostnaderna har ulvecklals sedan pensionsformen infördes år 1976. Fr.o.m. år 1981 har den tidigare ökningen ersatts av en klar minskning av antalet personer med delpension.

Antalet delpensionärer och utgifterna

I början av år          Anlalet delpensionärer        Utgifter per år,

milj.kr.

1978

33 900

1980

50 500

1981

68 500

1983

61 300

1986'

37 000

' Beräknat.

687 1 239 1 558 1 340

820

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en avgift från arbetsgivare
och egenföretagare. Avgiften förs till en särskild fond. Den fr.o.m. år 1980
från 0,25 % till 0,50 % höjda socialavgiften avsågs att på sikt ge full täckning
för de löpande pensionsutbetalningarna och därutöver lämna successiv täck
ning av de underskott som uppstått i delpensionsfonden. Dessa underskott      i-c
är numera läckta.

Den allmänna pensioneringens kostnader                                     Prop. 1985/86:100

Bil   7 Sammanfattningsvis kan konstaleras att utbetalningarna från de allmänna

pensionssystemen uppgår fill myckel stora belopp. Statens kostnader under folkpensionsanslaget uppgår således till 48 100 milj. kr. under näsla budgetår. Härtill skall läggas statens och kommunernas kostnader, 4 300 milj. kr. för kommunala bostadstillägg. Vidare tillkommer delpensions- och ATP- utbetalningarna, som för del kommande budgetåret beräknas uppgå lill i runda tal 800 resp. 50 000 milj. kr. Totalt kommer utgifterna för förmånerna från den allmänna pensioneringen inkl. bostadstillägg därmed all uppgå till omkring 103 miljarder kr., vilkel innebär en ökning med närmare 11 miljarder kr. i förhållande till motsvarande beräkningar för innevarande budgetår.

Arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egenföretagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt arbete.

Arbetsskadeförsäkringen anknyter till de principer som gäller för invalidi-letsbedömning inom den allmänna försäkringen. Det är därigenom den faktiska nedsättningen i den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer ersättningens storlek. Ersätlningen för arbetsskada utgår vid bestående nedsättning av arbetsförmågan i form av en livränta, som i princip skall utgöra skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få. Arbetsskadeförsäkringen är samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt atl ersätlning utgår från sjukförsäkringen för de första 90 dagarna sedan skadan uppkom (samordningstiden). Från arbetsskadeförsäkringen utgår efter samordningstidens slut ersättning för sjukvårdskostnader inkl. resor och andra koslnader. Vidare utgår sjukpenning och - som tidigare nämnts - livränta. Livränta kan också utgå till efterlevande anhörig. Den ersätter årlig inkomstförlust upp till samma inkomstlak som gäller för ATP, dvs. 7,5 gånger basbeloppet vilkel för år 1986 motsvarar 174 700 kr.

För år 1984 redovisades ca 200 000 anmälda arbetsskador. Av dessa avsåg 45 500 fall skador som skall prövas enligt arbeisskadeförsäkringen eller motsvarande äldre lagstiftning. För åren 1985 och 1986 beräknas anlalet skadefall öka något.

Kostnaderna för arbetsskadeförsäkringen var 1 213 milj. kr. under år 1980 och har stigit till 1 734 milj. kr. år 1984. Av dessa belopp avsåg 100 resp. 135 milj. kr. statliga skadeerssättningar.

Arbeisskadeförsäkringen ligger utanför statsbudgeten och finansieras hell genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften fill arbetsskadeförsäkringen ulgör fr.o.m. år 1980 0,6 % av löneunderiagel och förs fill en särskild fond. Behållningen på denna arbetsskadefond beräknas den 1 januari 1986 uppgå till ca 1 700 milj. kr.

En särskild utredare har på regeringens uppdrag gjorl en översyn av vissa     55

frågor inom arbetsskadeförsäkringen. Det gäller bl.a. möjligheterna att för- Prop. 1985/86:100 enkla administrationen och öka samordningen med den allmänna försäk- Bil. 7 ringen. Utredningsmannen har överlämnat sitt betänkande (SOU 1985:54) Översyn av arbetsskadeförsäkringen i november 1985. 1 detta föruises bl.a. en betydande ökning av antalet arbetsskadeärenden. Jag har under anslaget B 4. Allmänna försäkringskassor redogjort för mitt förslag angående en förstärkning av resurserna för handläggning av arbetsskadeärenden.

D 1. Bidrag till sjukförsäkringen

1984/85

Utgift

5 660 697 764

1985/86

Anslag

4 650 000 000

1986/87

Förslag

5 005 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifier för sjukförsäkringsförmåner (utom föräldraförsäkringen, som redovisas under anslaget C 2). Sjukförsäkringen innefattar bl.a. följande förmåner.

Sjukpenning ulgår med 90 % av inkomsten upp till 7,5 basbelopp, vilkel vid basbeloppet 23 300 kr. motsvarar 174 700 kr. Sjukpenningen är skattepliktig och ATP-grundande.

Vid läkarbesök och viss sjukvårdande behandling betalar den försäkrade en fasl patientavgift och sjukförsäkringen betalar övrig ersättning i form av allmän sjukvårdsersättning till de offentliga sjukvårdshuvudmännen och enligt fastställd taxa till privata vårdgivare. Kostnaden för sjukresor ersätts i princip med det belopp som överstiger 30 kr. Tandvårdsförsäkringen ersätter 40 % av tandvårdskostnader upp till 2 500 kr. och 75 % av kostnader därutöver enligt gällande tandvårdstaxa.

Statsbidrag utgår med 15 % av koslnaderna för den obligatoriska försäkringen, medan 85 % finansieras genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften är 9,3 % av löneunderlaget fr.o.m. år 1986.

De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckl 1982:120) och lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m.

Riksförsäkringsverket

Verkets kostnadsberäkningar för näsla budgetår utgår från det förväntade utfallet för budgetåret 1985/86. Verkel beräknar att sjuktalet för år 1985 ökar från 18,8 till 19,0 dagar per sjukpenningförsäkrad. Vidare förutser verket en någol förhöjd medelsjukpenning för såväl år 1985 som år 1986. För år 1987 beräknar verket samma sjukpenningkostnader som för år 1986. När det gäller sjukvårdsförmånerna har verket utgått från de ersättningsbelopp som gäller för åren 1985 och 1986.

Fördelning av de beräknade kostnaderna på förmånsslag under dessa förutsättningar framgår av följande sammanslällning (milj. kr.)

57

Förmånsslag

Utgifier

Beräknade utgifter

Prop. 1985/86:100

Bil. 7

1984

1985

1986

1987

Sjukpenning

15 346

16 930

17 375

17 375

Allmän sjukvårds-

ersättning'

4 666

4 645

3 942

3 942

Hemsjukvård

-

585

585

585

Öppen psykvård

159

200

200

200

Förebyggande hälso-vård

157

400

400

400

Hjälpmedel lill

handikappade

517

668

668

668

Ambulanslransporter

190

242

242

242

Vissa kategorier

-

50

50

50

Resor

420

440

460

480

Tandvård

3 055

3 360

3 010

3 000

Ersättning till

arbetsgivaren-'

460

500

100

10

Sjukhusvård

746

715

715

715

Läkemedel

3 490

3 785

3 975

4 175

Frivillig sjuk-

penningförsäkring

4

4

32

32

Totalt

29 210

32 524

31 754

31 874

' Fr.o.m. år 1985. För år 1984 redovisas utbetalda ersättningar för molsvarande ändamål enligt lidigare regler.

För år 1984 primärvård m.m,

■* Fr.o.m, är 1986 ingår ersättning till företagshälsovården ej i sjukförsäkringen.

Utifrån nämnda förutsättningar beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet under budgetåret 1986/87 lill 4 770 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna har jag utgått ifrån riksförsäkringsverkels kostnadsberäkningar. Samtidigt har jag beaktat en viss löne- och prisutveckling, ändrade sjukpenningregler för tjänstepensionärer och slopad rabattering av vissa läkemedel. Jag har också beaktat atl bidraget till barn- och ungdomstandvården bör tas bort fr.o.m. den 1 januari 1987. Jag beräknar med dessa förutsättningar de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna (exkl. föräldraförsäkringen) fill 33 370 milj. kr. för nästa budgetår. Mitt förslag om sjukpenninggrundande inkomst för tjänstepensionärer föranleder lagändring. Ell inom socialdepartemenetet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör fogas fill protokollet i delta ärende som bilaga 5.2.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1.    atl anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

2.    all lill Bidrag till sjukförsäkringen för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 5 005 000 000 kr.

58

D 2. Folkpensioner                                           Prop. 1985/86:100

1984/85   Ulgift        42 314 821 031                                 ''- "

1985/86   Anslag       44 700 000 000

1986/87   Förslag      48 100 000 000

Från detla anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, förlids-pension och änkepension saml hustrulillägg och barnfillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också handikappersättning.

Folkpensionssyslemet omfattar hela befolkningen. Ålderspension utgår från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighet att mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma lidpunkten för sin pensionering. Vid uttag av ålderspension före 65 års ålder reduceras den utgående pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag efter 65 års ålder sker i stället en höjning. Det är även möjligt att la ut halv ålderspension.

Förtidspension utgår lill den som fått sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt med minst hälften. Änkepension ulgår fill änka fram lill den allmänna pensionsåldern. Huslrufillägg, som är inkomstpröval, kan utgå till gift kvinna mellan 60 och 65 års ålder vars make har ålders- eller förtidspension.

Folkpensionsförmånerna är indexreglerade, vilket innebär att pensionsbeloppen automatiskt ändras i takl med basbeloppets utveckling.

Älderspension liksom hel förtidspension eller änkepension utgår för år räknai med 96 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 157 % för två pensionsberäuigade makar. För den som inte har ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som ulgår med 48 % av basbeloppet för ensam ålderspensionär och med 96 % för makar gemensamt. För en förtidspensionär utgår pensionstillskott med 96 % av basbeloppet. Pensionstillskottet avräknas krona för krona mot utgående ATP-pension. Däremot görs ingen avräkning mot annan pension eller annat slag av inkomst.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120), lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (omtryckt 1976:1014) samt lagen (1969:205) om pensionstillskott.

Från anslaget bekostas även vissa läkarundersökningar m.m. för den allmänna försäkringens behov främst vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att en utredare tillsätts för att klarlägga behovet av att i särskild ordning säkerställa de medicinska utrednings- och vårdresurser som socialförsäkringsorganen behöver ha tillgång till för bedömning av försäkringsärenden. Därvid bör också förutsättningarna för att föra över riksförsäkringsverkis sjukhus fill landstingskommunalt huvudmannaskap prövas.

Riksförsäkringsverket

Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna för budgetåret 1986/87 har riksförsäkringsverket uigått från ett uppskattat antal pensionstagare i janu-

59

ari 1987. Verket har därvid pensionärer med ohka slag

gjort följande uppskattning belräffande antalet av pensionsförmåner.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Pensionsförmån

Uppskattat

antal pensioner

Jan 1985 (1984/85)

Jan 1986 (1985/86)

Jan 1987 (1986/87)

Förändring under 1986

Ålderspension Förtidspension Hustrutillägg Änkepension, huvudfall

övergängsfall Handikappersättning Barniillägg (antal barn)

1 454 000 330 000 47 000 74 900 1 100 42 700 35 100

1 482 000 335 000 41000 72 900 800 43 700 36 000

1 505 000 340 000 38 000 71400 600 44 500 37 000

+ 23 000 -h   5 000

-     3 000

-     1 500

-         200
+      800
+   1 000

Summa

Därav med pensionstillskott

1 984 800

814 000

2 011 400

780 000

2 036 500

745 000

+ 25 100

- 35 000

På grundval av pensionsbestämmelserna för år 1985 och vid basbeloppet 22 300 kr. beräknar riksförsäkringsverkel anslagsbehovet för här aktuella pensionsförmåner budgetåret 1986/87 till 45 115 milj kr.

Föredragandens överväganden

Folkpensionernas grundbelopp kommer fr.o.m. den 1 januari 1986 och vid basbeloppet 23 300 kr. att uppgå till 22 368 kr. per år för en ensam pensionär och 36 581 kr. för ett pensionärspar. För den som saknar ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott som kan uppgå till 11 184 kr. för en ålderspensionär och lill 22 368 kr. för en förlids-pensionär. Härtill kommer kommunall bostadstillägg.

För budgetåret 1986/87 beräknar jag de sammanlagda kostnaderna under detta anslag till 48 100 milj. kr. Det innebär en ökning med 3 400 milj, kr. jämfört med innevarande budgetår. Jag har då också beaktat den kostnad under detta anslag som följer av mitt förslag alt vissa idrottsföreningar bör kompenseras för arbetsgivaravgifter för åren 1985 och lidigare på del säll som jag har redogjort för i inledningen till detta avsnitt.

Utgifterna för de olika pensionsförmånerna framgår av följande sammanställning.

Pensionsförmån                               Beräknade utgifter, milj. kr.

Älderspension Förtidspension Hustrutillägg Änkepension

Huvudtall

Övergängsfall Handikappersättning Barntillägg Vissa undersökningar m.m.

1986/87

Förändring

från 1985/86

36 600

+ 2 824

8 830

-1-

688

585

-

188

1 472

+

12

8

-

5

480

-1-

47

75

-1-

14

50

-1-

8

48 100

-1- 3 400

60

Hemställan                                                                  Prop. 1985/86:100

Ril   7 Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Folkpensioner för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 48 100 000 000 kr.

D 3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

1984/85

Utgifl

726 186 152

1985/86

Anslag

710 000 000

1986/87

Förslag

1 040 000 000

Från detta anslag finansieras statsbidrag till kommunernas koslnader för kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Statsbidrag ulgår under förulsätlning att kommunen före avdrag på grund av inkomst täcker minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 kr. men inle 800 kr. för ogift pensionär och 950 kr. för makar. Kommuner erhåller statsbidrag med 25 % av sina bidragsberättigande koslnader för KBT.

KBT betalas ul av riksförsäkringsverkel varje månad gemensaml med folkpension. Koslnaderna förskotleras av staten och påförs kommunerna följande år genom avräkning mot kommunalskattemedel som betalas ut tolv gånger om året. Därvid sker också beräkning av statsbidraget. Anslaget för budgetåret 1986/87 avser halva statsbidragsbeloppen för vardera kalenderåret 1985 och 1986.

Bestämmelserna om statsbidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension finns i lagen (1962:392) om huslrufillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension och förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg lill folkpension.

Riksförsäkringsverket

På grundval av nu gällande lagstiftning har riksförsäkringsverket beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1986/87 till 695 milj. kr. Detta belopp hänför sig dels till återstående halv årskostnad på 350 milj. kr. för år 1985, dels halv årskostnad på 345 milj. kr. för bidragsåret 1986. Minskningen beror bl.a. på den successiva ökningen av utgående ATP.

Föredragandens överväganden

Regleringen av statens förskotlering av kommunernas KBT-kostnader bör
ändras fr.o.m. den 1 januari 1987, så att varje månads KBT-ulbetalningar
avräknas mot utbetalningar av kommunalskattemedel samma månad som
utbetalningen av KBT sker. Ändringen medför att även stalsbidragskostna-
den för första halvåret 1987 kommer att belasta anslaget för budgetåret
1986/87. Denna kostnad beräknar jag till 345 milj. kr. Mitt förslag om änd
rade regler för utbetalning av statsbidraget till KBT föranleder lagstiftnings
åtgärd. Elt inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunall bostadstillägg till folkpen
sion bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.3.                               61

Mot bakgrund därav och mol bakgrund av riksförsäkringsverkels an-     Prop. 1985/86:100 slagsframställning   beräknar   jag   utgifterna   under   della   anslag   lill     Bil. 7 1 040 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

1.    att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrulillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension,

2.    alt till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 040 000 000 kr.

D 4. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

1984/85

Utgift

2 438 534

1985/86

Anslag

3 250 000

1986/87

Förslag

2 500 000

Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i anledning av skadefall, där ersättningen på grund av speciella författningar eller särskilda beslut hell eller delvis ulgår av statsmedel.

Riksförsäkringsverket

För budgetåret 1986/87 beräknas medelsbehovet för äldre skadefall till 1,7 milj. kr., varav 0,5 milj. kr. för uppräkning av vissa äldre livräntor från arbetsskade- resp. fiskarförsäkringsfonden. För nyare skadefall beräknas medelsbehovel lill 0,8 milj. kr. Riksförsäkringsverkel föreslår alt anslaget förs upp med 2,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag har med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar och med beaktande av utvecklingen av basbeloppet under åren 1986 och 1987 beräknat kostnaderna för anslaget till|2 500 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Vissa yrkesskadeersättningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

62

E. Hälso- och sjukvård m.m.                             Prop. 1985/86:100

, .    -■            •       ..   •       ,•         . ,                                         Bil. 7

Under detta avsnitt redovisas statliga myndigheter och vissa andra organ

som är verksamma inom hälso- och sjukvården. 1 avsnittet redovisas samtliga statliga anslag fill denna verksamhet utom anslaget till bidrag fill sjukförsäkringen.

Regeringen har under år 1985 i proposition 1984/85:181 redovisal utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. Propositionen som bygger bl.a. på den s.k. HS 90-utredningen och cancerkommitténs betänkanden behandlar inriktning och utveckling av hälso- och sjukvården med särskild tonvikt vid de förebyggande insatserna. Riksdagen har godkänt de framlagda riktlinjerna (SoU 1984/85:28, rskr. 400). I det följande berör jag dessa riktlinjer och redovisar de ålgärder regeringen vidtagit eller avser vidta inom en nära framtid för att skapa förutsättningar för elt förverkligande av de angivna målsättningarna.

Aktiv samordnad hälsopolitik

Propositionen om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvård, m.m. anger som ett övergripande mål atl en förbättrad folkhälsa förutsätter en fortsatt aktiv och samordnad hälsopolitik. Dagens hälsorisker finns i den vardagsverklighet som präglar våra liv, t.ex. i arbets-, boende- och trafikmiljön samt i hot om arbetslöshet. De är också förknippade med missbruk av alkohol och narkotika, med konsumfion av tobak samt med kostvanor som är olämpliga ur hälsosynpunkt.

Vissa grupper i samhället är utsatta för större och allvarligare hälsoproblem än andra. Dessa riskgrupper återfinns oftare bland arbetare och lägre tjänstemän, invandrare, långvarigt arbetslösa, ensamboende och frånskilda män samt bland barn i familjer med låg inkomst samt sociala och psykiska problem.

Grunden för folkhälsoarbetet är den allmänna solidariska välfärds- och socialpolitiken. Dagens hälsoproblem måste åtgärdas utifrån en helhetssyn på samhällsutvecklingen. Arbetet för en förbättrad folkhälsa måste därför engagera såväl alla berörda samhällssektorer och folkrörelser som allmänheten.

Riksdag och regering har elt ansvar för att samordna folkhälsoarbelet på nationell nivå och för att initiera olika utvecklingsinsatser. För atl fullfölja dessa uppgifter har en rådgivande hälsopolitisk expertgrupp inrättats i anslutning till socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning vilket är ett samrådsorgan mellan staten och hälso- och sjukvårdshuvudmännen. Som ett av flera initiativ avser expertgruppen bl.a. att anordna hearings i frågor som har aktualitet för flera samhällssektorer. Uppmärksamhet kommer också att ägnas de underlag till hälsopolitiska program för psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar som f.n. utarbetas.

Ett aktivt och målinriktat hälsopolitiskt arbete förutsätter vidare atl kun
skaper och information om hälsoutvecklingen finns lätt tillgängliga. Infor
mationen om befolkningens hälsotillstånd och om hälso- och sjukvårdens in
satser är idag tämligen svåröverskådlig. Som ett led i det hälsopolitiska arbe-   53

tet har regeringen därför givit socialstyrelsen i uppdrag atl sammanställa oii-     Prop. 1985/86:100 ka uppgifter i en folkhälsorapport. Rapporten avses att publiceras vart tred-     Bil. 7 je år och skall utöver statistik också innefatta analyser av orsakerna till konstaterade förändringar och utvecklingstendenser.

Regeringen har vidare givit socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Landstingsförbundet och Spri göra en sammanslällning av planer och faktisk utveckling av de förebyggande insatsernas omfattning och inriktning. En sådan redovisning överlämnades till socialdepartementet i oktober 1985. Av redovisningen framgår att det finns en klar strävan hos huvudmännen all profilera sig mot förebyggande insatser och att anpassa den långsiktiga planeringen till ett hälsopolitiskt synsätt.

Jag kommer i det följande alt föreslå ökade resurser till socialstyrelsen och vissa organisationer för en förstärkning av informationsinsatserna inom vissa angelägna områden.

Socialstyrelsen har under våren 1985 presenterat resultat från försöksverksamheten med mammografiundersökningar som visar att en allmän hälsokontroll med mammografi kan minska dödligheten i bröstcancer. Utvärderingen av undersökningarna kommer alt fortsätta en tid för alt ge mer detaljerade resultat. Mot bakgrund av de positiva resultaten har styrelsen utarbetat förslag till allmänna råd med riktlinjer för en allmän hälsokontroll med mammografi. Förslaget har av socialstyrelsen remitterats till medicinska experter och samlliga hälso- och sjukvårdshuvudmän. Socialstyrelsen har övervägt behovet av efterutbildning för läkare och röntgenassistenter. En första utbildning kommer att påbörjas under början av år 1986,

Ett handlingsprogram för åtgärder mot asbest har överlämnats till regeringen av asbestkommissionen. Socialstyrelsen har i anslutning därtill fått i uppdrag att utarbeta allmänna råd för kommunernas handläggning av asbestfrågor. I samråd med arbetarskyddsstyrelsen har styrelsen också utarbetat ett program för hälsoundersökning av personer som i sin tidigare anställning har exponerats för asbest.

Radonutredningens förslag (SOU 1983:6) Radon i bostäder har beretts av en särskild samrådsgrupp mellan de närmast berörda departementen. Regeringen har nyligen meddelat beslut i ärendet. Regeringen har därvid förutsatt att miljö- och hälsoskyddsnämnderna i sitt arbete beaktar de allmänna råd (SOSFS (M) 1980:71) om åtgärder mot radon i bostäder som meddelats av socialstyrelsen. Regeringen har också uppdragit åt socialstyrelsen alt i samråd med strålskyddsinstitulet och berörda forskningsorgan inom ramen för befinlliga resurser undersöka förutsättningarna för genomförande av cancerkommittens förslag om en epidemiologisk undersökning för all närmare klarlägga cancerriskernas sloriek med hänsyn till förekomsten av radon i bostäder.

Ålgärder för att begränsa spridningen av sjukdomen AIDS

Ett nylt och allvarligt hot mot folkhälsan och som f.n, endast kan begränsas
genom förebyggande insatser utgör sjukdomen AIDS (Acquired Immune
Deficiency Syndrome), AIDS, förvärvad immunbrist, kan utvecklas hos den
som smittas med ett virus som vanligtvis benämns HTLV-llI/LAV, Bland               64

dem som smittats av detta virus har ca 20 % utvecklat sjukdomen AIDS     Prop. 1985/86:100 inom 5 år. Dödligheten hos de smittade som utvecklat AIDS är myckel hög.     Bil. 7 Enligt vad man hittills erfarit har ca 80 % avlidit inom två år.

För att samordna arbetet inom alla samhällets områden med atl begränsa spridningen av HTLV-III/LAV beslöt regeringen den 9 maj 1985 atl tillsälta en särskild delegation inom socialdepartementet, AIDS-delegationen. I delegationen ingår företrädare för de två största riksdagsparfierna, berörda myndigheter och huvudmän samt forskningen. Till delegationen har två referensgrupper knutits, en med företrädare för berörda organisationer och en med företrädare för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i de tre storstadsregionerna.

Delegationen har av regeringen fåll i uppdrag att bl.a. följa och initiera forskning på området saml la iniliafiv lill de åtgärder som detla kan föranleda, bedöma behovet av och initiera informalion till riskgrupper, vårdpersonal, allmänhet m.fl., bedöma och påtala behovet av omedelbara åtgärder t.ex. frågor om lagstiftning samt bedöma angelägna resursbehov.

Antalet upptäckta smittbärare i landet var i mitten av december 910. Det totala antalet uppskattas till 3 00O-5 000. Det fanns vid samma lidpunkt 42 rapporterade fall av AIDS. Av dessa hade 22 avlidit. Man beräknar att antalet AIDS-fall fördubblas f.n. omkring var åttonde månad.

Smittan har hiuills fåll sin största utbredning bland homo- och bisexuella män som har sexuellt umgänge med många partners. En annan grupp som drabbats är intravenösa narkotikamissbrukare. Smittspridningen inom narkomangruppen sker huvudsakligen genom blodkonlakt när samma spruta används av flera personer.

En tredje grupp som drabbats av smittan är mottagare av blodprodukler. Efler de åtgärder som nu vidtagits med test av samlliga blodgivare, värmebehandling av blodplasma m.m. bör smittrisken för denna grupp i alll väsentligt ha eliminerats.

Kraftfulla åtgärder brådskar för alt förhindra atl smittan får fäste i de stora befolkningslagren. Efler förslag av AIDS-delegationen har regeringen beslutat att hänföra infekfion av HTLV-III/LAV fill de veneriska sjukdomarna genom ändring i smiltskyddskungörelsen (1968:234). Riksdagen (SoU 1985/86:4, rskr. 15) har också med anledning av regeringens proposition 1985/86:13 beslutat om vissa ändringar i smittskyddslagen (1968:231), bl.a. om upphävande av straffbestämmelsen i 26 § samt vissa andra ändringar för att underlätta genomförande av smittskyddslagens skyddsåtgärder. Socialstyrelsen har till ledning för hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. utfärdat föreskrifter om tillämpningen av smittskyddslagens bestämmelser på HTLV-III/LAV. I föreskrifterna finns bl.a. bestämmelserom kodning av laboratorieprov för att skydda patientens identitet. I regeringens proposition om ändring i smittskyddslagen redovisas de åtgärder som i övrigl vidtagits av socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium och sjukvårdshuvudmännen m.fl. för att begränsa spridningen av HTLV-III/LAV.

Del är av yttersta vikt i smittskyddsarbelel atl landels kommuner och
landsting omgående engagerar sig i arbetet med alt begränsa smittspridning
en av viruset HTLV-III/LAV i Sverige. Tidsfaktorn är betydelsefull när del
gäller att begränsa antalet smittade i vårt land. Det praktiska arbetet måsle    65

5 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100

alltså igångsättas skyndsamt och det huvudsakliga ansvaret för della vilar på     Prop. 1985/86:100
kommunerna och landslingen.                                                       Bil. 7

AIDS-delegationen har haft överläggningar med företrädare för socialtjänsten och hälso- och sjukvården i de tre storstadsregionerna om behovet av insalser inom narkomanvården för att begränsa den snabba smittspridningen.

AIDS-delegationen håller sig fortlöpande underrättad om nya forskningsrön och möjligheterna att få fram elt botemedel och vaccin mot sjukdomen. Ett svenskt vaccin kommer eventuellt all bli föremål för vissa djurförsök under år 1986. Svenska forskare på immunologiens område åtnjuter elt myckel gott internationellt anseende.

Under anslaget E 17. Epidemiberedskap föreslås i det följande alt vissa medel ställs till socialdepartementets disposition för sådana omedelbara åtgärder som av AIDS-delegationen bedöms angelägna. Det kan l.ex. gälla insatser för angelägna forskningsändamål eller för information till berörda målgrupper.

Smittskyddsutredningen har under hösten avlämnat betänkandet (SOU 1985:37) om smittskydd. Remissbehandlingen av betänkandet har ännu inte avslutats. Arbetet med den nya smittskyddslagen kommer att bedrivas skyndsamt. Avsikten är att en proposition skall föreläggas riksdagen i sådan tid att en ny lagstiftning kan träda i kraft år 1987.

Vård på lika villkor

Ett övergripande mål för hälso- och sjukvårdspolitiken är att vården ges på lika villkor och att alla vid sjukdom kan erhålla en god vård oberoende av ålder, kön, nationalitet, bostadsort, utbildning, betalningsförmåga, etisk tillhörighet och kulturella olikheter, initiativförmåga och sjukdomens varaktighet.

Under de senaste årtiondena har befolkningens möjligheter att få god vård på lika villkor utjämnats väsentligt. Fortfarande finns det dock relativt stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper.

En vård på lika villkor innebär bl.a. att enhetliga vårdavgifter måsle lilllämpas för hela befolkningen. Det system med differentierade vårdavgifter som sjukvårdshuvudmännen kunnat tillämpa från år 1982 är således ett avsteg från viktiga principer för hur vården bör förmedlas. Regeringen har därför, som jag lidigare nämnt, i proposition 1985/86:43 föreslagit atl rätten till en differentiering av vårdavgifterna för utförsäkrade pensionärer avskaffas den 1 april 1986. Riksdagen har nyligen godkänt förslaget (SoU 9, rskr.98).

Vårdavgiften för utförsäkrade pensionärer kommer fr.o.m. april 1986 all
vara högst 55 kr, per dag, med möjlighet till nedsättning av avgiften i det
enskilda fallet. Anledningar fill nedsatt avgift kan vara den enskilde pen
sionärens behov av egen bostad eller alt en pensionär har behov av särskilda
medel för rehabilitering. Äiergången till ett system med fasla avgifter inne
bär ingen inskränkning i rätten till 365 dagars fri sjukhusvård för utförsäkra
de pensionärer. 1 överensstämmelse med propositionen, som bygger på ett
avtal med Landstingsförbundet, höjs vidare del generella sjukpenningavdra
get vid sjukhusvård fr.o.m. den 1 januari 1986 från 45 kr. lill 55 kr. vilkel             66

innebär att avgiftsnivån för flertalet försäkrade och utförsäkrade blir den-    Prop. 1985/86:100 samma. I anslulning härfill höjs maximum för den enskildes kostnad vid elt     Bil. 7 läkemedelsinköp från 50 till 55 kr.

En grundläggande förutsättning för principen om vård på lika villkor är att tillgängliga finansiella och personella resurser fördelas efter befolkningens behov av vård. Etl väsentligt steg i denna rikining i vad avser statens bidrag till hälso- och sjukvård togs i och med att en allmän sjukvårdsersättning fr.o.m. år 1985 utgår med ett enhefiigt belopp per invånare, som utgör ersättning för både offentlig och privat vård. Härutöver utgår särskilda bidrag för hemsjukvård och öppna vårdformer för människor med psykisk sjukdom eller störning (prop. 1983/84:190, Sfu 31, rskr. 393).

Såväl åldersbetingade som sociala variationer i befolkningssammansält-ningen inverkar på sjukvårdshuvudmännens koslnader för hälso- och sjukvård. Jag vill i detta sammanhang betona atl de demografiska och socialt be-fingade variafionerna i behovel av hälso- och sjukvård är markerade mellan olika sjukvårdsdistrikt och primärvårdsområden. För att fullfölja principen om vård på lika villkor är det därför viktigt att metoderna för behovsoriente-rad resursfördelning vidareutvecklas.

Den samhällsekonomiska situationen är sådan att utrymmet för en expansion av hälso- och sjukvården är utomordentligt begränsat. Finansministern har tidigare i dag konstaterat att det samhällsekonomiska utrymmet för en ökning av den kommunala konsumtionen uppgår till 1 % per år under de närmaste åren och åtgärder måste vidtas för atl bringa ned expansionen till denna nivå. Vid begränsade resurser är det särskilt angeläget att resurserna utnylljas effektivt och att eventuell överkapacitet omfördelas till de geografiska områden och verksamheter där behoven är sämre tillgodosedda. En långsiktig behovsbaserad planering bör också vara etl instrument för atl påskynda den strukturförändring mot decentraliserade och mindre resurskrävande vårdformer som pågår inom hälso- och sjukvården.

Jag vill vidare slå fast att hälso- och sjukvården till den helt övervägande delen bör bedrivas inom den gemensamma sektorn och baseras på elt offentligt ansvar, solidarisk finansiering, närhet, tillgänglighet och valfrihet. Privata alternativ kan utgöra ett värdefullt komplement till den offentliga hälso-sjukvården men dessa verksamheter måste underordnas kravet om en rättvis fördelning så atl hela befolkningen får vård efter behov på lika villkor.

Patienten i centrum

Ett grundläggande krav är all hälso- och sjukvården så långt möjligt anpassas lill patienternas behov och önskemål. Befolkningen har i allmänhet ett mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården. I olika sammanhang framhålls dock att öppethållandelider, kontaktmöjligheter och tidsbeställning, långa väntelider och brist på kontinuitet i läkarkontakter m.m. uppfattas som problem.

Regeringen har uppmärksammat dessa frågor och bedriver i samarbete med landsfing, televerket m.fl. ett antal projekt som syftar till att utveckla en bättre service inom hälso- och sjukvården.

Den tekniska utvecklingen inom hälso- och sjukvården har under de se- 67

naste årtiondena gått mycket snabbt. Utvecklingen har medfört krafligl för-     Prop. 1985/86:100

bättrade möjligheter till diagnos och behandling av olika sjukdomar, samti-     Bil. 7

digt som utrustningen har blivit mer tekniskt komplicerad och fått ökad

spridning. Problemen kring säkerheten vid användning av medicinteknisk

apparatur m.m. har uppmärksammals i ökande utsträckning under senare

år. En utredning (S 1985:03) har därför tillkallats för att utreda frågor som

rör den medicintekniska säkerheten.

Den medicinskt tekniska ulvecklingen har också medfört atl eliska frågeställningar har fåll en alll slörre betydelse inom hälso- och sjukvården och det är uppenbart att vissa delar av den medicinska forskningen och de nya behandlingsmetoder denna kan ge upphov fill kommer atl aktualisera svåra etiska frågor för den enskilde och för samhällel. Några av de frågeställningar inom delta problemområde som f.n. är aktuella är befruktning utanför människokroppen, fosterdiagnostik, genforskning och dödsbegreppet.

Inseminationsutredningen har under året överlämnal belänkandet (SOU 1985:5) Barn genom befruktning utanför kroppen m.m. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutals.

Betänkandet bereds för närvarande i socialdepartementet samiidigt med Gen-etikkommitténs betänkande (SOU 1984:188) Genetisk integritet.

Dödsbegreppsutredningens belänkande (SOU 1984:79) Dödsbegreppet har remissbehandlats och en proposition i ämnet beräknas kunna föreläggas riksdagen under våren 1986.

Ulvecklingen av ny teknik går ofta så fort att det är svårl för politiker och andra beslutsfattare att hålla sig väl informerade och förutse den kommande utvecklingen. Regeringen inrättade därför våren 1985 elt rådgivande organ för medicinsk-etiska frågor (S 1985:A). Rådet skall ta upp medicinsk-etiska frågor ur etl övergripande samhällsperspektiv. Rådet skall ha rollen av förmedlande instans mellan vetenskapen, folkopinionen och de politiskt ansvariga.

Den enskilde bör också få frihet alt själv välja mellan erbjudna behandlingsformer och behandlingsmetoder. S.k. alternativa behandlingsmetoder tilldrar sig ett alll större intresse. Krav på yrkesutövare och metoder inom den alternativa medicinen måste ställas för att garantera patienternas säkerhet i vård och behandling. Jag har därför tillsalt en utredning (S 1984:4) med uppdrag att utreda hithörande frågor. Kommitlén har i oktober i år avlämnat elt delbetänkande angående injektion av naturmedel (Ds S 1985:5) som remissbehandlas. Jag har för avsikt alt föreslå regeringen alt förelägga riksdagen en proposition i frågan under våren 1986. I avvaktan på att ställning tas till alternativmedicinkommilléns delbetänkande om injektion av naturmedel har regeringen dock i en proposition (prop. 1985/86:33) föreslagit riksdagen att en dispensregel införs i den s.k. injektionslagen för att redan under våren 1986 möjliggöra en försöksverksamhel med behandling med antroposofiska mediciner vid Vidarkliniken i Järna ulan att dessa injektions-medel prövats enligt lagen. Riksdagen har nyligen godkänt propositionen (SoU 7, rskr. 99).

6.S

Vård i decentraliserande och öppna vårdformer                   Prop. 1985/86:100

Bil   7 I dag pågår en genomgripande omstrukturering av hälso- och sjukvården

som berör både den somatiska och psykiatriska vården. För att skapa en vårdstruktur anpassad till befolkningens behov eftersträvas en decentralisering av vårdresurserna där vården i ökad utsträckning förmedlas i öppna vårdformer i anslutning lill patienternas boendemiljö. 11985 års hälso- och sjukvårdspolitiska proposition anges att det måste ske en fortsalt snabb omstrukturering i enlighet med dessa utvecklingslinjer och att det måste komma till stånd en successiv anpassning av den hälso- och sjukvård som är förlagd till sjukhusen.

Enligt propositionen utgör primärvården basen i hälso- och sjukvårdssystemet. Primärvården har ett förstahandsansvar för befolkningens behov av professionell vård i etl begränsat geografiskt område. Primärvården har vidare en viktig uppgift i alt samordna de samlade vårdinsatserna från olika vårdgivare och bör bl.a. erbjuda en väl täckande jourverksamhet, hembesök vid akut sjukdom och en väl utbyggd hemsjukvård.

Primärvården har således en vikfig uppgift i alt samverka med andra vårdgivare. De viktigaste samverkansparterna är länssjukvården och den pri märkommunala socialtjänsten. På såväl central som lokal nivå pågår olika utvecklingsprojekt för att finna former för en väl fungerande samordning.

Vad gäller samverkan mellan primärvården och socialtjänsten har konstaterats all del skilda huvudmannaskapet kan medföra särskilda problem. För alt skapa förutsättningar för huvudmännen att pröva nya former för samverkan har regeringen i proposition 1985/86:42 lagt fram förslag om all, inom ramen för de s.k. frikommunförsöken, öppna en möjlighet för en försöksverksamhet med primärkommunal hälso- och sjukvård. Försöksverksamheten innebär alt vissa landstingskommuner och kommuner kan träffa avtal om att kommunen helt eller delvis övertar driftansvaret för primärvården för viss tid, längst till utgången av år 1991. Riksdagen (SoU 8, rskr. 100) har nyligen godkänt propositionen.

Beträffande läns- och regionsjukvården anges i den hälso- och sjukvårdspolitiska propositionen alt denna måsle vidareutvecklas mot specialiserad sjukvård, vissa förebyggande insatser samt forsknings- och utvecklingsarbete. Vidare framhålls att länssjukvårdens roll förändras efter hand som primärvården utvecklas och atl del sannolikt bör kunna ske en fortsatt minskning av antalet vårdplatser inom länssjukvården.

Med hänsyn till att olika medicinska och tekniska landvinningar ökar möj
ligheterna att mer framgångsrikt behandla olika sjukdomar är det väsentligt
att förefintliga möjligheter till en effektivisering av verksamheterna utnytt
jas. Bättre behandlingsmetoder är inte minst angeläget mot bakgrund av det
ökande antalet äldre med stora vårdbehov. I elt internationellt perspektiv
har visats alt utvärdering av medicinsk teknologi och medicinskt handlande
och kunskapsåterföring kan ge underlag för framgångsrika åtgärder. En ar
betsgrupp inom socialdepartementet arbetar f.n. med alt utarbeta förslag till
organisatoriska former för en mer systemafisk utvärdering av medicinsk tek
nologi och 10 milj. kr. har reserverats för att bedöma medicinsk teknologi
inom hälso- och sjukvården.                                                              r.

Utvecklingslinjerna mot öppna och decentraliserade vårdformer är giltiga Prop. 1985/86:100 även för den psykiatriska vården. Den psykiatriska vården befinner sig i elt Bil. 7 dynamiskt utvecklingsskede. Den s. k. PBU-utredningen har under året avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1985:14). Den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten. Belänkandet remissbehandlas f. n. I enlighet med vad som anfördes i den hälso- och sjukvårdspolitiska propositionen är del angeläget med en fortsatt snabb utveckling av öppna vårdformer för psykiskt sjuka. Vården bör bedrivas i så öppna och hemliknande former som möjligt i anslutning till patientens normala boendemiljö. Genom denna förändrade inriktning av vården för patienter med psykiska sjukdomar har en reformering av lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård aktualiserats. På grundval av socialberedningens betänkande pågår ett beredningsarbete inom regeringskansliet med inriktning på en lagrådsremiss under våren 1986 och en proposition i ämnet under hösten samma år.

Förbättrade levnadsförhållanden för långtidssjuka och handikappade

Möjligheterna för långtidssjuka och handikappade alt leva ett fullvärdigt liv är starkt beroende av samhällets insatser.

Bostadsdepartementet har i samarbele med socialdepartementet genomfört ell utredningsarbete angående gamlas, handikappades och långvarigt sjukas boendeförhållanden (SOU 1984:78) och i proposition 1984/85:142 redovisas utgångspunkter och förslag lill åtgärder som syfiar fill att ge fler möjligheter att trots funklionsnedsättningar eller sjukdom leva ett aktivt liv i vanliga bostäder där friheten och integriteten är skyddad. Propositionen har godkänts av riksdagen (BoU 24, rskr. 347).

Som framhållits i den hälso- och sjukvårdspoliliska propositionen och som också tagits upp i regeringsförklaringen måste arbetet med att ge äldre och handikappade ökade möjligheter att bo kvar hemma fortsätta. Likaså måste ålgärder vidtas för atl förbättra livsmiljön inom långtidssjukvården så atl mer hemlika förhållande skapas inom institutionerna.

De åtgärder vad avser bl.a. äldreboendet som redovisats i proposition 1984/85:142 är att se som ett steg mot ett samlal åtgärdsprogram för förbättringar av boende, service och vård för långtidssjuka, handikappade m.fl.

Del fortsatia utredningsarbetet fokuseras kring två huvudområden, nämligen strukturförändringar mol öppnare vård- och boendeformer inom socialtjänst och hälso- och sjukvård samt ett program för förbättringar av livsmiljön inom landstingens institutioner för långfidssjukvård. Delta utredningsarbete, som leds av en tvärdepariemental arbetsgrupp i vilken de två kommunförbunden ingår skall samordnas med det arbete som bedrivs inom äldreberedningen (S 1981:01).

Personal, utbildning och forskning

Engagerad och kunnig personal med god utbildning är en förutsättning för

atl sjukvårdshuvudmännen skall kunna erbjuda en god hälso- och sjukvård.

Personalplaneringen är liksom utbildning och forskning också myckel vikfi-

70

ga instrument för förändring av inriktning och struktur inom hälso- och sjuk- Prop. 1985/86:100 vården. I den hälso- och sjukvårdspolifiska propositionen fastslås att dessa Bil. 7 än starkare än vad som f.n. är fallet måste relateras till målen för hälso- och sjukvården. Vidare är del väsentligt att den svenska medicinska forskningens erkänt framstående ställning bibehålls och vidareutvecklas bl.a. genom all i högre grad inriktas mot prevention, allmänmedicin, epidemiologi, omvårdnad och rehabilitering i ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Nuvarande system, organisafion och regler för läkarnas specialistutbildning har bestått i slort sett oförändrade sedan år 1969. Såväl förutsättningarna för hälso- och sjukvården som dess innehåll har genomgått stora förändringar under dessa femton år. Jag har därför tillkallat en utredare med uppgift att föreslå hur ulbildningen efter läkarexamen skall utformas i framtiden (S 1985:02). Utredaren beräknas avsluta sitt arbete under början av år 1987.

Vidare avser jag alt initiera den ulredning om vårdpersonalens framlida arbetsuppgifter och kunskapskrav i en förändrad vårdsinstruktur som skisserades i proposition 1984/85:181. I anslutning till denna bör en översyn av vårdyrkesulbildningarna genomföras för atl klarlägga vilka förändringar som krävs för att dessa skall komma i samklang med de hälso- och sjukvårds-pohliska målen. I dessa frågor samråder jag med chefen för utbildningsdepartementet.

Jag har även erfarit att chefen för civildepartementet som ett led i den ökade satsningen på förebyggande hälsopolitiska insatser senare denna dag kommer atl föreslå atl 2,9 milj. kr. avsätts för utrustning m.m. i samband med en utökad verksamhet vid Nordiska hälsovårdshögskolan.

E 1. Socialstyrelsen

1984/85    Utgift       128 812 499

1985/86    Anslag       133 977 000

1986/87    Förslag      149 629 000

Socialstyrelsen är cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, landvård, läkemedelsförsörjning, hälsoskydd, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt frågor som rör alkohol och andra missbruksmedel.

Riksdagen har på grundval av proposition 1979/80:6 fattat principbeslut om socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation (SoU 45, rskr. 386). Den nya organisationen har trätt i kraft den 1 juli 1981 och är i huvudsak genomförd under budgetåret 1984/85.

Socialstyrelsen är organiserad på fem avdelningar, en för förebyggande arbeie och planering, en för socialtjänst, en för hälso- och sjukvård, en för läkemedelsärenden saml en för administration. Styrelsen utgörs av generaldirektören, överdirektören och elva särskilt förordnade ledamöter. I styrelsen ingår även personalföreträdare.

Läkemedelskontrollen behandlas under anslaget E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m.

71

198.5/86

Beräknad ändring 1986/87

Prop. 1985/86:100

Social-

Föredra-

Bil. 7

styrelsen

ganden

Personal (helår)

488 >

-

+ 20,5

Anslag Utgifter Förvaltningskostnader

113 647 0002

-1- 8 514 000

3

+ 12 456 OOO""

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

(88 943 000) 18 331 000

(-1- 7 514 000) -h 4 966 000

(+ 9 265 000) + 4 966 000

Övriga utgifter Telefonväxel

781 000 2 070 000

- 2 070 000

- 2 070 000

Uppdragsforskning Psykiatriska nämnden

~

-1- 2 000 000 -1-     350 000

-1-     300 000'

(därav lönekostnader)

(-1-     274 000)

Summa utgifter

134 829 000

4-13 760 000

+ 15 652 000

Inkomster

Försäljning av publikationer

850 000

-     849 000

Ersättning för telefonkost-

nader,kontorsservice samt

för viss administrativ

service

1000

-

-

Avgifter för godkännande av tandtekniska labora-

torier m.m.

1000

-

-

Summa inkomster

852 000

-     849 000

-

Nettoutgift

133 977 000

+ 14 609 000

+ 15 652 000

' Helårsarbetskraft för vilka medel beräknats under anslaget E 1.

Exkl. anslag lill Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)

' Exkl. L-ATF 1985.

■»Inkl, CAN.

' Medlen har tidigare beräknats under anslagsposten Förvaltningskostnader.

Socialstyrelsen

Myndigheten

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.    Pris- och löneomräkning m.m. -fl2 480 000 kr.

2.    Ökade medel behövs för ökad information med anledning av hälso-och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen m.m.

3.    Medel för den psykiatriska nämnden bör upptas under en särskild anslagspost.

4.    Medel behövs för uppdragsforskning inom det miljömedicinska området.

5.    Anslagsposten Försäljning av publikafioner omvandlas till en 1000-kronorsposl.

Centralförbundet för alhohoi- och narkotikaupplysning (CAN)

Medel för personalkostnader vid Centralförbundet för alkohol- och narkoli-kaupplysning (CAN) har för innevarande budgetår beräknats under anslaget H 1. Upplysning och information på drogområdet (2 923 000 kr.).

72

CAN föreslår i sin anslagsframställning lill socialstyrelsen förstärkningar     Prop. 1985/86:100 på personalsidan (en forskningssekreterare, en organisationskonsulent, en     Bil. 7 dokumentalisl och två assistenter).

Med hänsyn fill del nyligen fatiade beslutet om CAN:s arbetsuppgifter och organisation föreslår socialstyrelsen följande:

1.    Löneomräkning -t- 198 000 kr.

2.    Viss personalförstärkning -1- 220 000 kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 (prop. 1984/85:100 bil. 7, SoU 15, rskr. 183) beslulal att medelsberäkningen skulle ulgå från socialstyrelsens huvudförslag som fördelas över en treårsperiod med en minskning av resurserna med 5 % under budgetåret 1987/88. Jag har i min medelsberäkning för budgelårel 1986/87 uigått från della principiella ställningstagande.

Enligt riksdagens beslut om socialstyrelsens uppgifter och organisation skulle en förstärkning ske av resurserna inom vissa prioriterade områden. Denna förstärkning kom delvis lill stånd under budgetåret 1984/85.

Vid socialstyrelsen kommer även under budgelårel 1986/87 all finnas arbelsuppgifter, bl.a. inom den rättspsykiatriska verksamheten, som enligt proposifionen om socialstyrelsen skall överföras till andra huvudmän. Vidare kommer att finnas vissa arbetsuppgifter, bl.a. den föredragandeservice som socialstyrelsen ger fill hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, tillsynsuppgifter samt administrationen av hälso- och sjukvårdspersonalregistren, vars omfattning inle kunnat bestämmas närmare i avvaktan på en översyn av dem. Medel för dessa arbetsuppgifter har inte alls eller endast delvis beräknats i den nya organisationen. För att skapa finansiellt utrymme för dessa arbetsuppgifter kommer den av riksdagen beslutade återstående förstärkningen av resurserna vid socialstyrelsen inte all kunna komma till stånd under budgetåret 1986/87.

Socialstyrelsen står under de närmaste åren inför en rad viktiga arbetsuppgifter. Socialstyrelsen skall bl.a. utarbeta kunskapsunderlag för att de mål och de intentioner som finns i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och hälsoskyddslagen skall kunna förverkligas. Underlaget skall också innefatta studier av strukturförändringar och resursanvändningen inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Samtidigt har den i propositionen (1979/80:6) förutsatta kompetensmässiga förstärkningen inte kommit till stånd. Vidare förutsätter en önskvärd flexibilitet i styrelsens verksamhet tillgång till rörliga medel. Jag har därför beräknat särskilda medel motsvarande I milj.kr. för detta ändamål.

Riksdagen har nyligen antagit en proposition (1985/86:42) om försöks
verksamhel inom hälso- och sjukvårdens område som ger primärkommuner
möjlighet att bedriva viss hälso- och sjukvård inom ramen för frikommun
försöken. Försöksverksamheten syftar lill att skapa underlag för en bedöm
ning av hur en lokal samverkan mellan främsl socialtjänsten samt hälso- och
sjukvården kan utformas. Verksamheterna bör följas upp och utvärderas så
att erfarenheterna kan läggas till grund för en framtida utformning av sam-            '-'

verkan och integration av socialtjänsten och primärvården. Avsikten är att     Prop. 1985/86:100 socialstyrelsen och Spri skall ges i uppdrag att ansvara för utvärderingsinsal-     Bil. 7 serna. Jag har beräknal medel för denna utvärderingsverksamhet med 500 000 kr.

För personalkoslnader vid CAN beräknar jag för nästa budgetår 3 184 000 kr. Jag har därvid beräknal medel för ytterligare en halvfids handläggartjänst (100 000 kr.) för CAN:s basfaktaförmedling.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgetår till 149 629 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Socialstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 149 629 000 kr.

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m

1984/85

Utgift

0

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

En farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas utan atl vara registrerad hos socialstyrelsen. Varje registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrelsen finns en särskild läkemedelsavdelning (SLA) som svarar för granskning och analys av läkemedel m.m. Läkemedelsavdelningen utövar också kontroll av fabrikssieriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, radioaktiva läkemedel, naturmedel, diabetestest, allergenprodukter, vissa fodermedel m.m.

Läkemedelsavdelningen är lokaliserad lill Uppsala. Vid avdelningen fanns den 1 juli 1985 ca 150 tjänster.

Samtliga kostnader för kontrollen av läkemedel m.m. skall täckas med avgifter.

Verksamheten omfattar följande tre huvudprogram.

Program 1. Läkemedel före registrering

Programmet omfattar de verksamheter som ligger före en registrering av en farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Häri ingår arbetet med ansökningar om förskrivning av preparat på licens, ansökningar om klinisk prövning av läkemedel, arbetet med registrering av farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet och godkännande av ny indikafion för sådan farmacevtisk specialitet som redan har registrerats för viss indikation.

74

Program 2. Läkemedel i användning                                   Prop. 1985/86:100

Ril   7 Programmet omfattar arbetet med kontroll av registrerad farmacevtisk eller

radiofarmacevtisk specialitet. Kontrollen sker utifrån medicinska, biologiska och farmacevtiska krav. I programmel ingår vidare den inspektionsverksamhet som omfattar bl.a. fillverkare, parfihandel och apotek. Programmel innesluter även biverkningskontroll, fillsynsverksamhet saml konsumtionsstudier och de informationsinsatser som i första hand riktar sig till sjukhuspersonal och farmacevier.

Program 3. Kontroll av andra produkter än läkemedel

Programmet omfattar kontroll av andra produkter än läkemedel såsom fabrikssieriliserade engångsartiklar för sjuk- och hälsovård, naturmedel, naturmedel för injekfion, preventivmedel samt diabetestester.

Socialstyrelsen

I sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 begär styrelsen en ekonomisk ram om 58 475 000 kr. Av detta belopp är 2 753 000 kr. pris- och löneomräkning. I ramen har socialstyrelsen redovisal elt förslag om utökad verksamhet med ca 4,3 milj.kr. Av beloppel skall ca 1,4 milj. kr. användas i syfte att arbeta av balansen av ärenden rörande registrering av farmacevtiska speciahteter. Vidare skall ca 1,3 milj. kr. gå till förstärkta resurser för kliniska läkemedelsprövningar. Slutligen skall 1,5 milj. kr. användas för kontroll av kosmetiska och hygieniska preparat.

Föredragandens överväganden

Regeringen har, sedan riksrevisionsverkel år 1982 redovisade en rapport om läkemedelskostnaderna, vidtagit olika ålgärder i syfte alt begränsa samhällets läkemedelskostnader. Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen har gemensamt fåll olika uppdrag i detta syfte. Senasi har socialstyrelsen den 27 juni 1985 fått i uppdrag atl redovisa eventuella farmacevtiska specialiteter som inte uppfyller sådana medicinska krav på ändamålsenlighet att de bör omfattas av samhällets läkemedelsrabaltering. Styrelsen skall senast den 1 april 1986 redovisa uppdraget.

Från den 1 januari 1986 gäller enligt riksdagens beslul elt nytt avtal med Apoteksbolaget AB om bolagets verksamhet. 1983 års läkemedelsutredning (S 1983:04), som våren 1986 väntas slutföra sitt arbete, behandlar bl.a. frågor om hur Apoteksbolagets inköpspolitik kan bli mer akfiv och hur den probleminriklade läkemedelsinformafionen kan förbättras. Apoteksbolaget har bidragit med sänkta läkemedelskostnader genom alt bolagets procentuella marginal vid försäljning av farmacevtiska specialiteter till allmänheten sänkts.

Föregående budgetår ändrades anslagskonstruklionen för socialstyrelsens
läkemedelsavdelning till uppdragsmodell. Detta har bl.a. fört med sig en
mer flexibel användning av avdelningens resurser. Balansen av registrerings-   75

ärenden har börjat minska. En omorganisation av läkemedelsavdelningen     Prop. 1985/86:100 från innevarande budgetår har medfört att en enhet med inriktning på lake-     Bil. 7 medelsbiverkningar, läkemedelskonsumtion samt läkemedelsinformation med ökad intensitet kunnat arbeta med dessa angelägna områden.

Verksamheten med registrering av nya farmacevtiska specialiteter tillsammans med biverkningskonlrollen har varit en högt prioriterad del av den statliga kontrollen av läkemedel. Jag anser det bör gälla även för budgetåret 1986/87.

Läkemedelslagsliflningen tillämpas från den 1 januari 1986 på farmacevtiska specialiteter som ingår i fodermedel (prop. 1984/85:149, JoU:29, rskr. 276). Kontrollen av dessa medel utförs på samma sätt som av övriga läkemedel. Verksamheten finansieras, liksom för övrig verksamhet, helt med avgifter.

Socialstyrelsen har mol bakgrund av bl.a. lagen (1985:426) om kemiska produkter i uppdrag alt lägga fram förslag hur kontrollen av kosmetiska och hygienska preparat skall ulövas. Före den 1 mars 1986 skall styrelsen redovisa uppdraget. Innan delta arbete har slulförls är jag inte beredd att pröva vilka resurser som eventuellt kan erfordras för en kontroll av kosmetiska och hygienska medel.

I avvaktan på förslag från 1983 års läkemedelsulredning är jag inle beredd att föreslå några förstärkta resurser för den statliga läkemedelskonirollen m.m.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statlig kontroll av läkemedel m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

E 3. Statens rättskemiska laboratorium

1984/85

Utgifl

19 101 585

1985/86

Anslag

19 910 000

1986/87

Förslag

23 283 000

Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att utföra undersökningar av räitskemisk och blodgruppsserologisk art samt alt bedriva annan hithörande verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte. Laboratoriet är uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.

76

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Socialstyrelsen

Föredraganden

Personal

96

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Uppdragsverksamhet

18 365 000 (14 039 000) 1 544 000 1 000

-1-     981 000

(+     727 000)

+ 2 536 000

-H     837 000'

(-H     636 000)

-1- 2 536 000

Summa

19 910 000

-1- 3 677 000

-1- 3 373 000

Inkomster vid laboratoriet som redovisas på budgetens inkomstsida

8 500 000

-1- 2 000 000

-h 2 000 000

' Exkl. L-ATF år 1985,

Socialstyrelsen

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Antalet analyser vid den toxikologiska avdelningen har ökat under del senasle året. Ökningen beror främst på intensifierad kontroll vid landets kriminalvårdsanstalter av internernas narkotikamissbruk. Anlalet ärenden vid alkoholsektionen har minskat något.

Vid den blodgruppsserologiska avdelningen har både antalet faderskapsärenden för basundersökning och antalet utvidgade rätlsgenefiska undersökningar varit oförändrat. De kliniska utredningarna har ökat markant under det senasle året.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.    Pris- och löneomräkning m.m. -t- 3 852 000 kr.

2.    Del föreskrivna huvudförslaget innebär en reduktion med 475 000 kr.

3.    Medel för miljöförbättrande åtgärder bör anvisas utöver huvudförslaget. Kostnaderna för dessa beräknas till totalt 160 000 kr.

4.    För finansiering av centrum för forensisk vetenskap vid universitetet i Linköping bör 140 000 kr. anvisas.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår har medel för myndighetens verksamhet beräknats enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 %. Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag atl anslaget tas upp med 23 283 000 kr. Av anslaget avser 40 000 kr. medel för finansiering av centrum för forensisk vetenskap vid universitetet i Linköping.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 23 283 000 kr.

77

E 4. Statens rättsläkarstationer

1984/85

Utgift

20 209 120

1985/86

Anslag

20 300 000

1986/87

Förslag

24 806 000

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Statens rättsläkarstationer har till huvudsaklig uppgift att utföra rättsmedicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner, undersökningar av misshandlade eller för brott misstänkta personer samt laboratorieundersökningar. Rätisläkarslalionerna är underställda socialstyrelsen.

Rättsläkarsiationer finns i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

Personal

66 1/2

-H                5

-

Anslag Förvaltningskostnader

16 594 000

+   3 313 000

+   1 879 000'

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

(13 953 000) 2 212 000

(+ 2 699 000) H-   2 570 000

(+   1 624 000) ■i- 2 570 000

Ersättning enligt vissa avtal, förslagsvis

1 194 000

+       97 000

+       97 000

Engångsanvisning

300 000

-     200 000

40 000

Summa

20 300 000

-1-   5 780 000

+ 4 506 000

' Exkl, L-ATF år 1985.

Socialstyrelsen

Med hänsyn till rättsmedicinens karaktär - framför allt atl verksamheten styrs av förrättningar begärda av andra myndigheter - finns ingen möjlighet atl uppfylla kravet på en minskning av anslaget med 2 % årligen för statens rättsläkarstationer. Genom tidigare års snabba ökningar av antalet förrättningar med bara obetydlig personalökning är verksamheten redan hårt rationaliserad. Om besparingar skall kunna göras måste antingen författningsändringar genomföras som minskar efterfrågan på rättsmedicinsk service eller beslut fattas om atl någon av de mindre stationerna skall avvecklas.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.    Styrelsen föreslår att huvudförslaget ej genomförs (4- 470 000 kr.).

2.    Pris- och löneomräkning m.m. -1- 3 204 000 kr.

3.    För att skapa likartade förhållanden med tjänstestrukturen vid landstingens patologiska institutioner äskas inrättande av biträdande föreslån-dartjänster vid samlliga stationer genom att biträdande överiäkartjänster omvandlas till överiäkartjänster. {+ 358 000 kr.).

4.    Med hänvisning till arbetsbelastningen vid rältsläkarstationerna hemställer styrelsen om medel för atl inrätta en tjänst som laboratorieingenjör vid institutionen i Stockholm, 1/2 tjänst som kansliskrivare vid stationen i Uppsala, en tjänsi som överläkare vid stationen i Lund, en tjänsi som underläkare vid stationen i Umeå, en tjänst som avdelningsläkare och 1/2 tjänsi som kansliskrivare vid stationen i Linköping. Kostnaden för detta är 1 143 000 kr.

78

5. Genom det ökade kravet på rättsläkarnas tjänster utanför ordinarie     Prop. 1985/86:100
arbetstid för all biträda vid brottsplatser och för levandeundersökningar     Bil. 7

krävs ett joursyslem för läkarna. Tjänstetillsättningen vid de olika stationerna är så låg att semester och längre tids frånvaro måste kompenseras med vikarier. Medel bör avsättas för dessa båda behov (575 000 kr.).

6.    Medel   bör   avsällas   för   inköp   och   underhåll   av   inventarier (300 000 kr.).

7.    Utbyte av telefonväxlar behövs vid stationerna i Stockholm och Göteborg (200 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning fill sammanställningen föreslår jag alt anslaget tas upp med 24 826 000. Av anslaget avser 500 000 kr. medel för jour och beredskap, 160 000 kr. medel för inköp av och underhåll av inventarier samt 200 000 kr. medel för utbyte och drift av telefonväxlar. Med hänsyn till de skäl som myndigheten har anfört bör enligt min mening statens rättsläkarsiationer undantas från fillämpningen av huvudförslaget.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens rättsläkarstationer för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 24 806 000 kr.

E 5. Rättspsykiatriska stationer och kliniker

1984/85    Utgift       75 512 415

1985/86    Anslag       79 550 000

1986/87    Förslag      84 770 000

Från anslaget bekostas verksamheten vid rättspsykiatriska stationer och kliniker.

De rättspsykiatriska stationernas och klinikernas uppgift är att utföra rättspsykiatriska undersökningar och läkarundersökningar enligt personun-dersökningslagen av häktade och icke häktade personer misstänkta för brott. Vidare bedrivs viss vård samt rättspsykiatrisk forskning och utbildning.

Det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har socialstyrelsen som chefsmyndighet.

Rättspsykiatriska stationer finns i Linköping, Örebro och Umeå. Rättspsykiatriska kliniker finns i Stockholm, Uppsala, Lund och Göleborg.

79

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

Personal'

296

-

-

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

55 886 000

-t-

4 513 000

+ 4 365 000'

(därav lönekostnader-)

(47 653 000)

( +

3 847 000)

(-1-   3 878 000)

Lokalkostnader

II 719 000

+

855 000

+      855 000

Ersättning enl. vissa avtal

12 000 000

+

972 000

-

Vårdkostnader för vissa

häktade patienter

-

-(-

200 000

-

Summa utgifter

79 605 000

-1-

6 540 000

-H 5 220 000

Inkomster

Uppbördsmedel

55 000

-

-

Nettoutgifter

79 550 000

-1-

6 540 000

-1-   5 220 000

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

' Umeåstalionens tjänster ej upptagna. - Exkl, löner till städpersonal. ' Exkl, L-ATF år 1985.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.    Pris- och löneomräkning m.m. -I- 5 720 000 kr.

2.    Styrelsen föreslår att huvudförslaget genomförs i sin helhet (- 5 %) först budgetåret 1987/88.

3.    Från anslagsposten Ersättning enligt vissa avtal täcks andra omkostnader än lokalkostnader vid de rättspsykiatriska stafionerna och klinikerna enligt de avtal som träffals eller kommer att träffas med vederbörande landstingskommun eller kommun.

4.    De rättspsykiatriska klinikerna debiteras vårdkostnaderna för häktade patienter, som är inlagda på sjukhus under tiden för den rättspsykiatriska undersökningen. Ersättning för sådan vård bör bestridas från en särskild anslagspost, som är förslagsvis betecknad. Med hänsyn till förväntad belastning bör posten las upp med 200 000 kr.

5.    Inkomsterna från försäljning av terapialsier beräknas för budgetåret 1986/87 lill 55 000 kr.

Föredragandens överväganden

En särskild arbetsgrupp inom socialstyrelsen har utarbetat ett planeringsunderlag, "Förslag till rättspsykiatrisk regionvård", som år 1981 överlämnats lill socialdepartementet. En av huvudpunkterna i förslaget är att ansvaret för rättspsykiatriska undersökningar samordnas med vårdansvaret för motsvarande pafientkalegorier inom allmänpsykiatrin. Enligt förslaget kan vårdplatserna på ett hell annat sätt än f.n. flexibelt användas för såväl undersökningar som vård. Därigenom ökar kapaciteten väsenfiigt inom rälls-psykialrin. Ställning till förslaget kommer att tas i samband med prövningen av Socialberedningens förslag i betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten.

80

Regeringen har i februari 1985 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att    Prop. 1985/86:100 - under förutsättning av godtagbara ekonomiska villkor - träffa avtal med     Bil. 7 berörda landstingskommuner och Göteborgs kommun om överförande av huvudmannaskapet för den rättspsykiatriska verksamheten.

Socialstyrelsen har hemställt om att huvudförslaget genomförs i sin helhet budgetåret 1987/88, ulan någon besparing budgetåret 1986/87. Rättspsykiatriska stafioner och kliniker undantogs budgetåret 1985/86 från tillämpningen av huvudförslaget. Detla finansierades genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln. Det är nu fråga om fördelningen av huvudförslaget för de kommande tre budgeiåren. Jag föreslår att medel beräknas enligt ett treårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % för budgetåret 1987/88 enligt socialstyrelsens förslag.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 84 770 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 84 770 000 kr.

E 6. Statens miljömedicinska laboratorium

1984/85   Utgift     19 273 742

1985/86   Anslag       19 468 000

1986/87   Förslag      20 021 000

Statens miljömedicinska laboratorium (SML) har till uppgift alt inom den fysikaliska och kemiska miljömedicinen samt hälsoskyddet bedriva långsik-fig forskning samt undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. Laboratoriet medverkar i det internationella hälsovårdsarbetet, främsl inom WHO:s miljömedicinska program. SML tar bland annat fram vetenskapligt kunskapsunderlag för socialstyrelsens övergripande fillsynsuppgifter. Av särskild betydelse är därvid den epidemiologiska bevakningen av miljöul-veckling och hälsotrender samt den medicinska bedömningen av miljöfarliga ämnen. Socialstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet. En rådgivande nämnd med företrädare för huvudintressenterna är knuten till laboratoriet och skall medverka i planeringen av verksamheten.

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1980:571) med instruktion för statens miljömedicinska laboratorium.

81

6 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Prop. 1985/86:100

Socialstyrelsen

Föredraganden

Bil. 7

Personal

94

+ I

-

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Uppdragsverksamhet Utrustning

15 282 000

(12 557 000)

3 250 000

1 000

935 000

+   1 374 000

(-1-   1 153 000)

-1-      198 000

-1-     424 000

+

( +

-1-

990 000' 800 000) 198 000

635 000

Summa

19 468 000

+   1 996 000

-1-

553 000

1 Exkl, L-ATF är 1985,

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.    Pris- och löneomräkning m.m, -I- 1 044 000 kr.

2.    Huvudförslaget genomförs under en treårsperiod med 2 % innevarande budgelår och O resp. 3 % under de två påföljande budgeiåren. Det möjliggörs genom omprioriteringar och förbättrad verksamhetsplanering. För budgetåret 1986/87 skall således inte någon besparing ske inom huvudförslagets ram.

3.    Socialstyrelsen föreslår alt 303 000 kr. beräknas för merkostnader för en föreståndartjänst fr.o.m. den 1 juli 1986 i samband med all nuvarande föreståndare, som huvudsakligen avlönas av karolinska institutet, går i pension. Vidare föreslås att 225 000 kr. beräknas för en laboratur i bostadshygien, som hittills hållits vakant av särskilda skäl.

4.    Basal forskningsutruslning är en förutsättning för att laboratoriet skall kunna bedriva verksamheten. Föråldrad och försliten utrustning behöver ersättas. Utrustning lånas från andra institutioner. Den toxikologiska enheten saknar viss basutrusining, däribland en modern radiodeiektor för lungstudi-er. Den allmänhygieniska enheten behöver viss datorutrustning. Uppdragsverksamhelen innebär ökade krav på modern och adekvat utrustning. Mol bakgrund härav begär socialstyrelsen atl 1 359 000 kr. anvisas för inköp av utrustning.

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 26 september 1985 uppdragit ål statskontoret all se över organisationen för statens miljömedicinska laboratorium. Översynen bör redovisas till regeringen senast den 1 september 1986.

Hälsopolitiken måsle i allt högre grad inriktas på alt påverka livsmiljön. Miljörnedicinsk forskning är viktig för att få underlag för skade- och sjukdomsförebyggande åtgärder inom olika samhällssektorer. Brislen på modern vetenskaplig utrustning är f.n. i viss utsträckning en hämmande faktor för SML:s forskning. Jag beräknar 300 000 kr. för inköp av viss basutrustning m.m.

För nästa budgetår har medel för myndighetens verksamhet beräknats en-

82

ligt ett treårigt huvudförslag som innebär en real minskning av utgifterna om     Prop. 1985/86:100 5 %, vilket genomförs med 2 % under innevarande budgetår saml O och 3 %     Bil. 7 för budgetåren 1986/87 respektive 1987/88.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   till 20 021 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens miljömedicinska laboratorium för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 20 021 000 kr.

E 7. Statens giftinformationscentral

1984/85

Utgift

4 678 400

1985/86

Anslag

5 053 000

1986/87

Förslag

5 405 000

Statens giftinformationscentral (GIC) svarar för informafion i akuta för-giftningssituafioner fill allmänheten och till läkare. Upplysningarna lämnas på grundval av insamlad och bearbetad informalion om ämnens giftiga egenskaper. GIC betjänar hela landet. De flesta förfrågningarna kommer från allmänheten. Verksamhetens tyngdpunkt ligger dock i besvarandet av kvalificerade medicinska frågeställningar från läkare. GIC deltar också i förebyggande arbete, undervisning och forskning.

Giftinformationscentralens arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1982:442) med instrukfion för statens giftinformafionscenlral.

Enligt avtal med Stockholms läns landstingskommun (SLL) har staten t.o.m. år 1984 fått utan ersättning till SLL för någon kapitalljänstkostnad utnyttja lokaler för GIC på Karolinska sjukhusets område. SLL svarar för fastighetsdrift m.m. Förhandlingar sker med SLL om vad som skall gälla fr.o.m. år 1985.

Socialstyrelsen är chefsmyndighet för GIC, som förestås av en överläkare.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Socialstyrelsen

Föredraganden

Personal

17 1/2

-1-4

-

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Hyreskostnader Engångsanvisning

(utrustning, ADB)

4 488 000

(4 428 000)

165 000

-1-   1 629 000

(-h   1 296 000)

-H        7 000

-t-   1 187 000

-1-

(+

-1--1-

245 000'

221 000)

7 000

100 000

Summa

5 053 000

-h 2 823 000

-1-

352 000

' Exkl. L-ATF år 1985,

83

Socialstyrelsen                                                                               Prop. 1985/86:100

Ril   7 Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslag -I- 225 000 kr. Förslaget har beräknats efter pris- och löneomräkning med -I- 329 000 kr. varefter 2 % fråndragits. Socialstyrelsen hemsläller emellertid om undanlag från huvudförslaget eftersom det rör sig om en relativt liten myndighet som har svårigheter all göra en reduktion av medelsbehovel utan atl verksamheten blir påtagligt lidande.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 336 000 kr.

3. GIC har två läkare. Tre läkare erfordras emellertid för bakjoursarbe-tel. Även den ökade arbetsvolymen motiverar ännu en läkartjänst. Jourarbetets omfattning gör all ensamtjänstgöring för apotekare inte bör förekomma under kvällar och under daglid på helger. För bl.a. en önskvärd dubbelbemanning dessa tider behövs ytterligare tre apolekartjänster (+ 1 000 000 kr.).

4. Med hänsyn lill kostnadsutfallel under budgetåret 1984/85 föreslås atl medlen till expenser räknas upp med 104 000 kr. Hanteringen av informationskartoteket bör rationaliseras genom användande av ADB-teknik. För genomförandet erfordras en engångsanvisning av 1 087 000 kr. Årliga driftkostnaden för ADB- systemet beräknas bli 196 000 kr.

5. Avtal med SLL om hyreskostnaderna för tiden efter år 1984 föreligger ännu   inte.

6. GIC:s informationsbank expanderar. En modern s.k. cardveyer för lagerhållning av informationsdokument bör anskaffas (100 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till de skäl som socialstyrelsen anfört bör enligt min mening GIC undantas för budgetåret 1986/87 från tillämpningen av huvudförslaget. Detta finansieras genom en omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Statskontoret har redovisal resullalel av en organisationsöversyn med anledning av regeringens uppdrag åt statskontoret att i samråd med socialstyrelsen se över GlC:s organisation (Statskontorets rapport 1983:54). Statskontoret har framhållit att den dominerande delen av GIC:s verksamhet är en del av samhällets hälso- och sjukvårdssystem.

Regeringen har uppdragit åt statens förhandlingsnämnd dels att förhandla med berörda sjukvårdshuvudmän om deras deltagande i kostnaderna för verksamheten vid GIC fr.o.m. år 1982, dels att förhandla om ell landstingskommunall huvudmannaskap för GIC.

I avvaktan på resultatet av förhandlingarna utgår jag från den medelsram, som f.n. slår till centralens förfogande. Jag anser mig emellertid böra räkna upp anslaget med 100 000 kr. för all GIC skall kunna i viss utsträckning förnya sin utrustning. Resursförstärkningen finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 405 000 kr.

84

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens giftinformationscentral för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 5 405 000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

E 8. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Utgift

4 223 617

Anslag

4 021 000

Förslag

4 558 000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd inrättades den 1 juli 1980 (prop. 1978/79:220, SoU 1979/80:16, rskr. 1979/80:130). Nämnden har till uppgift att pröva ärenden enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. Närmare bestämmelser för nämndens verksamhet återfinns i förordningen (1980:497) med instruktion för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Nämnden består av ordförande och åtta andra ledamöter.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Nämnden

Föredra-

ganden

Personal

14

+ 2

-

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

3 633 000

(2 856 000)

387 000

+

(+

+

985 000 517 000) 135 000

-1-

( +

+

402 000 206 000) 135 000

Referat av ansvars-

nämndens beslut

1000

-

-

Summa

4 021 000

+

1 120 000

+

537 000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning -I- 403 000 kr.

2. Det föreskrivna huvudförslaget innebär en reduktion av anslaget med 87 000 kr. En konsekvens av huvudförslaget skulle enligt nämnden bli, att en tjänst vid nämndens kansli måste dras in. Det medför i sin tur längre handläggningstider och ökade ärendebalanser. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ärende uppgår f.n. till tretton månader.

3. Nämnden yrkar medel för inrättande av två Ijänster, varav en för administrativa göromål (-1- 313 000).

4. Nämnden begär en uppräkning av anslaget med sammanlagt
404 000 kr. för ökade kostnader för vikarier, utbildning av personalen, resor
m.m.

85

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 4 558 000 kr. Jag har därvid beräknat 90 000 kr. för inköp av viss datamaskinen utrustning och 20 000 kr. för utbildning av personalen. Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl som myndigheten har anfört bör enligt min mening hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Finansieringen av de ökade utgifterna under anslaget sker genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4 558 000 kr.

E 9. WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar.

1984/85 1985/86 1986/87

Utgift

Anslag

Förslag

1 384 000 1 437 000 1 574 000

Från anslaget bekostas driften av de operativa delarna av verksamheten vid världshälsoorganisationens enhet för läkemedelsbiverkningar (WHO Drug Monitoring Centre) som fr.o.m. den I januari 1978 har förts över till Sverige och verkar som elt WHO Collaboraiing Centre. Verksamheten bedrivs i stiftelseform.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Stiftelsen

Föredra-

gandel

n

Personal

5

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

1 334 000 (811000) 103 000

+

( +

-1-

230 000

118 000)

4 000

-1-

(+

-1-

132 000

41 000)

5 000

Summa

1 437 000

-1-

234 000

+

137 000

Styrelsen för stiftelsen

Verksamhetens omfaitning har volymmässigt stabiliserats under budgelårel 1984/85 och ca 50 000 biverkningsrapporler har bearbetats. Dalabasen innehöll den 30 juni 1985 ca 420 000 rapporter med medicinsk information rörande iakttagna läkemedelsbiverkningar.

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.    Den successiva volymökningen vid enheten kan inte mötas med nedskärningar. Det föreskrivna huvudförslaget bör därför inte tillämpas.

2.    Pris- och löneomräkning m.m.    -t- 105 000 kr.

86

Föredragandens överväganden

Med   hänvisning   fill   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   fill 1 574 000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 574 000 kr.

E 10. Statens institut för psykosocial miljömedicin

1984/85 1985/86 1986/87

Utgift

Anslag

Förslag

3 044 405

2 664 000

3 133 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till uppgift all utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreakiioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information.

Insfitutet leds av en föreståndare under en styrelse med representanter för huvudavnämarna av institutels tjänster.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Institutet

Föredraganden

Personal

8

-

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

2 301 000

(1 777 000)

363 000

-1-

(+

-1--f

301 000 259 000) 104 000 385 000

(+

-1-

-(-

107 000

80 000)

106 000

256 000

Summa

2 664 000

-1-

790 000

-1-

469 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin

Institutet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.    Pris- och löneomräkning m.m. -I- 277 000 kr.

2.    Huvudförslaget innebär en reduktion med 59 000 kr. Institutet bedömer atl denna besparing inte kan genomföras, om institutet skall kunna bedriva sin verksamhet enligt de intenfioner som förelåg vid institutets inrättande.

3.    För en tjänst som kontorist begärs en ökning av lönemedlen med 128 000 kr.

4.    Med anledning av atl myndigheten flyttar till permanenta lokaler bör medel anvisas för inköp av biokemisk laboratorie- och ADB-utrustning (385 000 kr.).

87

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Jag anser att det är angeläget att IPM:s verksamhet kan bedrivas så effekfivt som möjligt inom de ramar som riksdagen angav vid institutets tillkomst. Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl härför som myndigheten anfört bör enligt min mening statens institut för psykosocial miljömedecin budgetåret 1986/87 undantas från fill-lämpningen av huvudförslaget. Vidare beräknar jag 256 000 kr. för inköp av laboratorie- och ADB-utrustning.

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   till 3 133 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 3 133 000 kr.

E 11-15. Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala organ för epidemiologiski befolkningsskydd. Dess huvudsakliga uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. Laboratoriet utför diagnostik, framställer bakteriologiska preparat och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.

SBL leds av en styrelse och under denna av en föreståndare. Laboratoriet är organiserat på åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen, epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen. En självständig parasitologisk sekfion är direkt underställd föreståndaren.

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av instruktionen (1965:786) för statens bakteriologiska laboratorium (senast ändrad 1979:322).

Program

SBL har sedan budgetåret 1970/71 fillämpal programbudgetering. Följande programindelning gäller.

1.    Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska undersökningar av prov från människa saml från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material.

2.    Programmel Preparatförsörjning innefattar tillhandahållande av bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m.fl.) och vissa hjälpprodukter för laboratoriearbete genom egen produkfion eller inköp från annan fillverkare. Här ingår även leveranser till civila och militära beredskapslager.

3. Programmel Cenlrallaboratorieuppgifter omfattar funkfioner för be-    Prop. 1985/86:100
kämpning av och beredskap mot infektionssjukdomar, speciellt epidemiska.     Bil. 7

I uppgifterna ingår verifikation av epidemiologiski vikfiga diagnoser; s.k. fagtypningar för att spåra smittkällor; introduktion, standardisering och utprovning av nya metoder; framställning och standardisering av laboralorie-reagens; konferenser för alt främja enhetlighet i teknik och tolkning av diagnostiska undersökningar och för avancerad fortbildning. Programmet omfattar även vattenundersökningar, sterilitetsundersökningar av medicinska engångsartiklar, inlernationell referensverksamhet samt resurser för bekämpning av sjukhusinfektioner och cancerimmunologisk verksamhet.

Centrallaboratorieuppgifterna utgör grunden för SBL:s vikfigaste funktion, nämligen atl bekämpa infektionssjukdomar, speciellt epidemiska, och alt hålla beredskap mot dessa sjukdomar. Uppgifterna är också basen för SBL:s funkfion som fackinstans till departement och socialstyrelsen i epidemiska och mikrobiologiska frågor.

4.    Programmel Försvarsmedicinsk verksamhet omfattar utveckling av diagnostiska meloder och tillverkning av vacciner av betydelse för totalförsvaret.

5.    Programmel Epidemiologisk verksamhet omfattar bevakning av epidemilägel i Sverige och utomlands, informations- och rådgivningsverksamhet av olika slag (inkl. undervisning), epidemiologiski fältarbete vid utbrutna epidemier samt undersökningar för all följa befolkningens immunitet mot vissa sjukdomar.

6.    Programmet Service lill utomstående omfattar service till karolinska institutels institution för virologi vad avser lokaler, substrat, diskgods, djur m.m. Vidare innefattar programmet leverans av värme och varmvatten fill polishögskolan i Solna och viss destruktion av avfall åt externa kunder.

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom programmet Diagnostiska undersökningar tar bl.a. sikte på atl förbättra diagnosfiska meloder för identifiering av infektionssjukdomar. Det syftar också till att öka kunskapen om infektionssjukdomars uppkomst och utveckling. Forsknings- och utvecklingsarbetet omfattar även bl.a. områdena tumörvirologi, antibiotika och utveckling av snabba och arbelsbesparande testmetoder samt immunologiska reaktioner vid bindvävssjukdomar (reumatiska sjukdomar m.fl.), leversjukdomar och sköldkörtelsjukdomar.

När det gäller programmet Preparatförsörjning syftar forsknings- och utvecklingsverksamheten lill kvalitetsförbättring av nuvarande vaccinsortiment samt till utveckling av nya produkter.

Anslag

Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:

E 11.            Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

E 12.            Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag

E 13.            Statens bakteriologiska laboratorium: Cenlrallaboratorieuppgifter

E 14.            Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksam
het

E 15.            Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

E 17. Epidemiberedskap m.m. (Vissa anslagsposter)            Prop. 1985/86:100

SBL:s verksamhet berörs vidare av följande anslag för statens insatser     Bil. 7 inom den sjukdomsförebyggande verksamheten.

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m. (för viss kontroll av fabrikssieriliserade engångsartiklar)

E 21. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvården i krig

E 22. Driftkoslnader för beredskapslagring m.m.

Anslaget Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmen 1, 2 och 6. Anslaget får i princip inte belastas. För alt lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten saml för all fills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rörlig kredil i riksgäldskontoret på 18 milj. kr.

E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1984/85

Utgift

1 000

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

Uppdragsverksamheten omfattar tjänster och tillhandahållande av olika preparat lill andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting samt viss export av preparat. För undersökningar och preparat uppbär SBL ersätlning enligt taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverkel. För uppdragsverksamheten gäller målsättningen att full kostnadsläckning skall föreligga för varje program.

SBL

Program I. Diagnostiska undersökningar

Antalet debiterade undersökningar framgår av följande tabell.

Antal debiterade                1983/84      1984/85      1985/86     1986/87

undersökningar                  Utfall        Utfall        Budgei      Budget

30 000

197 000

127 000

79 000

52 000

50 000

55 000

50 000

46 600

46 000

49 000

49 000

22 300

21000

20 500

21000

Bakteriologisk diagnoslik Virologisk diagnoslik Immunologisk diagnostik Parasitologisk diagnostik

Summa program 1            350 900     314 000     251 500     199 000

SBL:s bakteriologiska diagnostik har minskal kraffigt under den senasle 10-årsperioden. Samiidigt har undersökningarna blivit mer arbetskrävande. Uppdragsverksamheten är inte reglerad i avtal. Stockholms läns landsting har beslutat alt ulföra så gott som all bakteriologisk diagnostik - bortsett från de s.k. riksproven - vid sina egna laboratorier, vilkel medför en minskning för SBL med närmare 130 000 prov. Genom personalminskningar och andra rationahseringar försöker SBL motverka de ekonomiska effekterna av den minskade uppdragsvolymen.

90

Förändringar i sjukdomspanoramat ställer krav på rikstäckande insatser.    Prop. 1985/86:100 Som etl exempel nämns atl SBL fillsammans med socialstyrelsen har utarbe-    Bil. 7 tat ett program för bekämpning av infektionssjukdomen AIDS, som innefattar dels laboralorieundersökningar av förekomsten av s.k. HTLV-III/LAV antikroppar hos personer som kan ha utsatts för smitta, dels information och epidemiologiska åtgärder. En expertstab finns upprättad hos SBL.

Program 2. Preparatförsörjning

Programmet är framför allt inriktat på att förse den svenska förebyggande sjukvården med erforderiiga vacciner och immun globuliner. Export sker också lill främst övriga nordiska länder. SBL har år 1981 träffat licensavtal med elt amerikanskt läkemedelsbolag om framställning av elt vaccin mol mässling, påssjuka och röda hund. I avtalet ingår bl.a. att SBL har ensamrätt till försäljning av detta vaccin dels på den nordiska marknaden, dels till inlernafionella hjälpprogram i svensk regi. SBL förbereder Ln. tillverkning av vaccinet. I avvaktan på att den egna tillverkningen kommer igång sker försäljning av vaccin som importeras i form av bulkvara.

Hittillsvarande tillverkning av poliovaccin har krävt tillgång på apor. En modernare tillverkningsmelodik med cellkulturer är under utveckling. Det nya poliovaccinel, som avses ersätta det nuvarande vaccinet år 1988, blir också renare och effektivare, vilket medför att färre injektioner behövs för vaccinalionsskydd.

SBL:s sortiment domineras av preparat som ingår i officiellt rekommenderade och av samhället finansierade vaccinationsprogram. Under år 1981 utökade socialstyrelsen del allmänna vaccinafionsprogrammet med rekommendation om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund vid 1 1/2 och 12 års ålder.

SBL organiserar Ln. en klinisk prövning av ett japanskt kikhostevaccin. Prövningen, som beräknas bli avslutad år 1987, är en förutsättning för att vaccinet skall kunna registreras och användas inom den svenska barnhälsovården. SBL förutsätter att vissa överskottsmedel från tidigare budgetår skall kunna användas för ändamålet.

SBL:s exportintäkter av vacciner under budgetåret 1984/85 uppgick till ca 18 milj. kr.

Fr.o.m. den 1 januari 1980 har det ekonomiska ansvaret för skyddsymp-ningsverksamheten överlagils av vederbörande sjukvårdshuvudman (prop. 1978/79:95 bil 2, FiU 35, rskr. 335).

Taxepolitik

Taxan fastställs av SBL efter samråd med riksrevisionsverket i fråga om grunderna för taxan.

Vid taxans fastställande eftersträvas full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten inom resp. program.

SBL:s laxa betraktas i stor utsträckning som normgivande för debitering av bakteriologiska och virologiska undersökningar vid andra laboratorier

inom landet. I fråga om diagnostiska undersökningar har SBL möjlighet att medge rabatter eller bonus för större kunder eller för kvanfilafivt betydelsefulla prov.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Resultatutveckling

Resultatutvecklingen för program 1-6 framgår av följande tabell (tkr).

1981/82 Utfall

1982/83 Ulfall

1983/84 Ulfall

1984/85

/. Diagnostiska undersökningar

Intäkter

Kostnader

Resultat

50 824 52 301

-    1477

52 308 58 053

-    5 745

56 746

63 373

-    6 627

60 916

66 298

-    5 382

2. Preparaiförsörjning Intäkter Kostnader Resultat

74 185

66 731

-1-    7 454

94 984

86 327

-t-    8 657

95 180

83 397

+   11 783

115 088 102 530

-\-   12 558

3. Cenlrallaboratorieuppgifter

Intäkter

Kostnader

Resultat

19 163

19 163

0

20 374

20 374

0

20 411

20 411

0

20 774

20 774

0

4. Försvarsmedicinsk verksamhel Intäkter                                               3 412 Kostnader                                           3 412 Resultat                                                     0

3 587

3 587

0

3 684

3 684

0

3 828

3 828

0

5, Epidemiologisk verksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat

4 099

4 099

0

5 179

5 179

0          0

5 306 5 306 0

8 891 8 891

6. Service lill utomstående

Intäkter

Kostnader

Resultat

3 244

3 239

+           5

3 022 3 029

7

3 302

3 318

16

4 015

4 074

59

Summa intäkter

154 927

179 454

184 710

213 512

Summa kostnader

148 945

176 549

179 570

206 395

Rörelseresultat

-1-    5 982

+    2 905

-H    5 140

-1-    7 117

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Personal

600

584

580

550

SBL:S målsättning är att ekonomisk balans skall uppnås i diagnosfik-programmet senasi fr.o.m. budgetåret 1988/89. Del erfordras dock en om-slällningstid som omfattar budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Föredragandens överväganden

En organisationskommitté med uppdrag att lägga fram ett detaljerat förslag om organisationen m.m. av statens vaccininslilul och statens bakteriologiska laboratorium - SBL- kommittén - har i februari 1984 överlämnat betänkandet (Ds S 1984:7) Arbetsuppgifter och organisaiion för statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Jag har i inledningen lill avsnittet om hälso- och sjukvård m.m. berört ar-

92

betet som pågår för au begränsa spridningen av sjukdomen AIDS. I detta     Prop. 1985/86:100
arbeie är även SBL engagerat.                                          Bil. 7

För SBL:s uppdragsverksamhet gäller i princip atl full kostnadstäckning för verksamheten i dess helhet skall uppnås.

Underskottet inom en enskild sektor får endasl vara fillfälligt. SBL har redovisat att Stockholm läns landsting beslulat ulföra närmare 130 000 prov vid sina egna laboratorier i stället för att som hittills anlita SBL. SBL har pekat på att detla medför en omslällningsfid under budgetåren 1985/86 och 1986/87. Jag vill understryka all del ankommer på styrelsen för SBL att vidta de åtgärder som behövs för att minska kostnaderna inom programmet diagnostiska undersökningar i takt med inläktsbortfallet. Varje program skall i princip bära sina egna koslnader.

Jag föreslår atl anslaget tas upp med ett formellt belopp om 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag

1984/85   Utgift     1 000          Reservation

1985/86   Anslag       1 000

1986/87        Förslag      1 000

Anslaget avser att täcka kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom programmen 1 och 2 som inte kan täckas genom taxeinkomster.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget tas upp med ett formeUt belopp av 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

1984/85   Ulgift     19 420 000

1985/86   Anslag       19 994 000

1986/87   Förslag      21 286 000

Detta anslag finansierar program 3. Cenlrallaboratorieuppgifter.

93

SBL                                                                             Prop. 1985/86:100

Bil 7 SBL föreslår i sin anslagsframställning följande:

1.    Pris- och löneomräkning -I- 1 600 000 kr.

2.    SBL föreslår alt den generella nedskärningen enligt huvudförslaget vidtas under en treårsperiod med O % under budgetåret 1986/87 saml med 2 resp. 3 % under de två påföljande budgetåren.

3.    I och med att vissa diagnostikintäkter, som har finansierat basresurser vid de diagnostiska avdelningarna, faller bort krävs elt tillskott av anslagsmedel för alt SBL skall kunna bibehålla erforderlig kompetens för all kunna utföra riksfunktionerna. SBL föreslår att anslaget uppräknas med 4 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget till 21 286 000 kr. Jag godlar därvid SBL:s förslag om genomförandet av huvudförslaget under tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen O, 2 och 3 % för försia, andra respektive tredje budgetåret.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 21 286 000 kr.

E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

1984/85

Utgift

3 756 000

1985/86

Anslag

3 791 000

1986/87

Förslag

4 036 000

Detta anslag finansierar program 4. Försvarsmedicinsk verksamhet.

SBL

SBL föreslår i sin anslagsframställning följande:

1.    Pris- och löneomräkning -I- 303 000 kr.

2.    Vissa koslnader för vidmakthållande av krigsorganisationen har under en följd av år belastat uppdragsverksamheten vid SBL. Försvarsförberedelser bör emellertid skattefinansieras. SBL föreslår därför all 150 000 kr. anvisas för koslnaderna för ifrågavarande lotalförsvarsuppgifter, nämligen för lokalhyror, lillsynsresor, lastbilstransporter och planläggning.

3.    SBL föreslår att den generella nedskärningen enligt huvudförslaget vidtas under en treårsperiod med O % under budgetåret 1986/87 samt med 2 resp. 3 % under de två påföljande budgetåren.

94

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

Ril   7 Jag beräknar anslaget till 4 036 000 kr. Jag godtar därvid SBL:s förslag

om genomförandet av huvudförslaget under tre år med en tolal real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen O, 2 och 3 % för första, andra respektive tredje budgelårel.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 4 036 000 kr.

E 15. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

1984/85

Utgift

8 281 031

1985/86

Anslag

4 578 000

1986/87

Förslag

4 190 000

Reservation       11 543 922

SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av detta reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr. och har en livslängd överstigande tre år, dels genom anlitande av resp. programanslag för utrustningsobjekt, vars värde inte uppgår till nämnda belopp. Medel molsvarande avskrivning och förräntning av ulrustningskapilalet belastar SBL:s budget och inlevereras till statsverket.

SBL

SBL beräknar investeringsbehovet belräffande utrustning under budgetåret 1986/87 till 4 190 000 kr.

SBL:s långsiktiga kapacitel styrs i slor utsträckning av de resurser som ställs till förfogande för ny- och reinvestering i utrustning. Bl.a. bestäms möjligheterna till en fortlöpande rationalisering av verksamheten i hög grad av tillgången på investeringsmedel lill utrustning.

Föredragandens överväganden

För innevarande budgetår har jag beräknat 2,4 milj. kr. för löpande utrusiningsanskaffning och 2 178 000 kr. för s.k. strategisk utrustning (prop. 1984/85:126, SoU 24, rskr. 288).

Jag beräknar i överensstämmelse med SBL:s förslag för budgetåret 1986/87 etl medelsbehov av 4 190 000 kr. för ifrågavarande utrustningsanskaffning, varav 2 milj. kr. för strategisk utrustning.

95

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budgetåret 1986/87 beräkna ett reservationsanslag av 4 190 000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

E 16. Hälsoupplysning

1984/85

Utgift

4 265 000

1985/86

Anslag

5 276 000

1986/87

Förslag

6 492 000

Reservation      72 430

Från förevarande anslag disponerar socialstyrelsen medel för särskilda informationsprojekt och sammanställning av informationsmaterial m.m. om hälsoupplysning. Från anslaget bekostas också upplysningsverksamhet genom vissa organisationer, bl.a. Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) m.fl.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Socialstyrelsen

Föredraganden

1,    Bidrag till organisationer 2 612 000

2,    Socialstyrelsen

för hälsoupplysning             2 663 000

3, Vigör                                       1 000

Summa                            5 276 000

-I- 210 000 -I- 216 000 -I- 2 014 000 + 1 000 000

-I- 2 224 000 -I- 1 216 000

Socialstyrelsen

Styrelsens arbete med hälsoupplysning kommer atl omfatta en fortsatt utveckling av kontakter med landsting och i vissa fall enskilda kommuner i syfte att stimulera och utveckla hälsoupplysningen i primärvården och inom kommunala sektorer som exempelvis skola, barnomsorg, frilid. Fortsatta insalser för att uppmärksamma hälsoupplysning inom grund-, vidare- och fortbildning av olika yrkeskategorier inom vårdsektorn m.m. har också hög an-gelägenhelsgrad.

Även framdeles kommer upplysning om kost och motion, tobaksrökning och sex- och samlevnad atl vara vikliga grundelement i verksamheten. Livsstil och levnadsvanor i dessa avseenden visar på starka samband med bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk hälsa. Ökad uppmärksamhet kommer att ägnas ål psyko-sociala hälsorisker. Vidare kommer hälsoupplysningen atl i högre grad inriktas mol hälsopolitiska riskgrupper.

Hälso- och sjukvårdslagen ålägger sjukvårdshuvudmännen ett ökat ansvar för förebyggande arbeie. När del gäller hälsoupplysning torde emellertid fortfarande skillnaderna mellan landslingen vara stora. Preliminära resultat från uppföljningen av de förebyggande insatserna till följd av den s.k. Dagmar-reformen bekräftar dessa förhållanden.

För att bl.a. ha möjlighet att stimulera de sjukvårdshuvudmän vilkas verksamhel fortfarande ligger på en relativt låg nivå och ge stöd till dem som

96

börjat utveckla sin verksamhet, begär socialstyrelsen för budgetåret 1986/87    Prop. 1985/86:100

totalt 7 500 000 kr., varav 4 677 000 kr. för styrelsens egen hälsoupplys-     Bil. 7

ning.

Föredragandens överväganden

Regeringen har i propositionen (1984/85:181) om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. behandlat hälsoupplysningen och dess i roll i arbetet med alt förebygga ohälsa och främja en god hälsa. Hälsoupplysningen har en cenlral roll i detta arbete. I propositionen anges närmare målen för hälsoupplysningen.

Varje landsting har inom sitt område ansvaret för hälsoupplysning. Landsfingen bör i dessa frågor samverka med berörda instanser inom kommuner, myndigheter och organisationer. Folkrörelser och organisationer har en vikfig uppgift i hälsoupplysningen. Socialstyrelsens ansvar för hälsoupplysning bör bl.a. vara alt utveckla vikliga områden för hälsoupplysning och förmedla kunskaper och erfarenheter till landstingen på dessa områden, att stödja ulvecklingen i landstingen och alt initiera insatser för alt i högre grad nå de hälsopolitiska riskgrupperna, invandrare, äldre, ensamstående m.fl.

Den ökade spridningen av vissa sexuellt överförbara sjukdomar gör att informationsinsatserna om dessa sjukdomar måste intensifieras. I regeringens proposition (1984/85:48) om familjeplanering och aborlvård framhålls särskilt viklen av en fortsatt satsning på upplysning om födelsekontroll, sexualitet och samlevnad för att ytterligare minska antalet aborter. Skolöverstyrelsen har med anledning av ell uppdrag av regeringen i samband med propositionen nyligen gett ut etl särskilt handledningsmaterial fill stöd för lärarna i samlevnadsundervisningen.

Socialstyrelsens insatser för informafion om tobakens skadeverkningar behöver intensifieras. En fortlöpande uppföljning av socialstyrelsens och ar-belarskyddssiyrelsens allmänna råd om begränsning av tobaksrökningen i lokaler av gemensamhetskaraktär bör ske.

För att stimulera till att hälsofostran och tobaksfrågan behandlas i lärarnas grundutbildning och fortbildning har styrelsen tillsammans med skolöverstyrelsen genomfört konferenser inom de olika högskoleregionerna. Styrelsen har också i samråd med skolöverstyrelsen. Svenska kommunförbundet och Landsfingsförbundet vidtagit informationsåtgärder inom grund-, fort- och vidareutbildningarna av hälso- och sjukvårdspersonal. Jag bedömer del angeläget med fortsatta initiativ på dessa områden från socialstyrelsen.

I den nyligen nämnda propositionen om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. anmälde jag alt särskilda informafionsinsatser bör genomföras för att förhindra rökdebut bland ungdomar. De närmare formerna för en sådan informationsverksamhet övervägs för närvarande.

Även informationsinsatserna om kost- och näringsfrågornas stora belydelse för hälsan behöver intensifieras. Underlag för sådana informationsinsatser finns bl.a. i det utredningsmaterial som har överlämnats av cancerkom-mitlén och 1983 års livsmedelskommitté.

Jag har bedömt att socialstyrelsens insatser för hälsoupplysning inom de "'

7 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100

områden jag här redogjort för behöver intensifieras och föreslår därför en     Prop. 1985/86:100
uppräkning av anslaget för nästa budgelår med 1,2 milj. kr.    Bil. 7

Jag har därvid också räknat med en ökning av bidraget till organisationer för hälsoupplysning. Finansieringen av de ökade utgifterna under anslaget sker genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgelår till 6 492 000 kr. Regeringen beslutar efler förslag av socialstyrelsen om den närmare fördelningen av tillgängliga medel under anslagsposten 1. Bidrag till organisationer.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all till Hälsoupplysning för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 6 492 000 kr.

E 17. Epidemiberedskap m.m.

1984/85   Utgift     15 023 119

1985/86   Anslag       11758 000

1986/87   Förslag      17 049 000

Anslaget kan betecknas som elt allmänl beredskapsanslag för hälso- och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.

Från anslaget utgår ersättning för vissa kostnader och förluster som uppkommit på grund av myndighels ingripande för att förhindra spridning av smittsam sjukdom. Bestämmelserna i ämnet finns i kungörelsen (1956:296) om ersättning i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse och lagen (1956:293) om ersättning till smittbärare (ändrad senast 1983:1066). Från anslaget bekostas också planläggning av epidemiberedskap inom riket, medicinsk katastrofberedskap m.m.

Från anslaget bekostas även den epidemiologiska verksamhet, som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Socialstyrelsen och SBL m.fl.

Beräknat medelsbehov för verksamheten under budgetåret 1986/87 är följande.

1.    Socialstyrelsen

Planläggning av epidemiberedskap inom ri
ket, medicinsk katastrofberedskap samt diver
se kostnader, främsl för epidemiförebyggande
ålgärder med avseende på den internationella
trafiken                                             224 000

2.     SBL

Epidemiologisk verksamhet                  4 575 000

Civil beredskapslagring                         250 000                            no

3.       Socialdepartementet                                            Prop. 1985/86:100

Vissa ålgärder för atl begränsa spridningen av               Bil. 7

sjukdomen AIDS                               OOOOOOO

Summa      10 049 000

1.    Socialstyrelsen begär en uppräkning av anslaget för näsla budgelår med 13 000 kr. för pris- och löneomräkning.

2.    Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibekämpning, rapportering samt rådgivning och information. Anslaget är avsett atl läcka utgifterna för den epidemiologiska basorganisalionen vid SBL. Anslaget har under budgetåret 1984/85 belastats med vissa extraordinära utgifter

till följd av insatser för alt begränsa spridningen av sjukdomen AIDS. Sådana utgifter beräknas uppkomma även för de närmast följande budgetåren. Laboratoriet begär en uppräkning av anslaget med 343 000 kr. för pris-och löneomräkning.

Föredragandens överväganden

Jag har i inledningen till avsnittet om hälso- och sjukvård m.m. översiktligt redovisat de ålgärder som regeringen vidtagit för att begränsa spridningen av sjukdomen AIDS. Utvecklingen av sjukdomen och smittspridningen av det virus, HTLV-III/LAV, som anses kunna framkalla sjukdomen har alltsedan upptäckten av det i vårt land noga följts av socialstyrelsen och statens bakteriologiska laboratorium. För en närmare redovisning av de åtgärder som hitfills vidtagits och planeras av de berörda myndigheterna och sjukvårdshuvudmännen m.fl. hänvisar jag till regeringens proposition 1985/86:13 om ändring i smittskyddslagen (1968:231).

Under förevarande anslag föreslår jag att för näsla budgetår beräknas 5 000 000 kr. för sådana extraordinära insatser mot spridningen av HTLV-III/LAV som AIDS-delegafionen bedömer angelägna och för vilka medel inte kan anvisas i annan ordning. Medlen bör disponeras av socialdepartementet och bl.a. användas för angelägna forskningsändamål för att snabbt få fram ett vaccin eller botemedel mot sjukdomen AIDS. Medlen föreslås också få användas för särskilda insatser för informalion fill berörda målgrupper.

Anslagsbehovet för den löpande epidemiologiska verksamheten vid SBL under nästa budgetår beräknar jag fill 4 825 000 kr. Därvid har jag beräknat 250 000 kr. för att täcka kostnader för kassationsförlusier i samband med civil beredskapslagring av vacciner m.m. för medicinska riskgrupper.

Jag beräknar medelsbehovel för ersättning fill smittbärare m.m. till 7 milj. kr. och för socialslyrelsens planeringsverksamhet till 224 000 kr. Anslaget för näsla budgetår bör tas upp med 17 049 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Epidemiberedskap m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 17 049 000 kr.                                                  99

E 18. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-        Prop. 1985/86:100

och rationaliseringsinstitut                                Bil. 7

1984/85

Utgift

18 600 000

1985/86

Anslag

18 600 000

1986/87

Förslag

20 500 000

Från anslaget utgår statens bidrag lill Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har fill uppgift alt främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården saml socialvården. Huvudmän för institutet är staten och Landstingsförbundet (prop. 1967:68, SU 105, rskr. 251, prop. 1976/77:100 bil. 8, SoU 25, rskr. 200).

Avtal har senast träffats den 6 december 1982 mellan staten och Landstingsförbundet om Spri. Avtalet gäller fr.o.m. den 1 januari 1984 fills vidare intill utgången av år 1989. Om avtalet inte sägs upp senasi den 30 juni 1988 skall det anses förlängt för sex år.

Bidragen från staten och Landstingsförbundet lill en fond, som används till Spri:s verksamhet, utbetalas kvartalsvis i förskott.

Föredragandens överväganden

Enligt en överenskommelse som träffals mellan staten och Landstingsförbundet om finansieringen av Spri under åren 1984 - 1986 skall institutet bedriva sin verksamhet inom en ekonomisk totalram av 172,7 milj. kr. Under åren 1985 och 1986 skall staten svara för bidrag med 18,9 respekfive 21 milj. kr. Detla innebär att belastningen på anslaget kan förväntas bli 19 950 000 kr. under budgetåret 1985/86. Jag avser atl återkomma lill denna fråga i ell annat sammanhang.

Enligt den överenskommelse som träffats mellan staten och Landstingsförbundet om finansieringen av Spri under åren 1987-1989 skall institutet bedriva sin verksamhet inom en ekonomisk totalram för perioden av 196,7 milj.kr. För år 1987 är statens bidrag 20 milj.kr.

För budgelårel 1986/87 bör 20 500 000 kr. anvisas för statens bidrag till institutets verksamhet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sjukvårdens- och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 20 500 000 kr.

E 19. Bidrag till allmän sjukvård m.m.

1984/85

Utgift

4 315 067 185'

1985/86

Anslag

4 524 600 000

1986/87

Förslag

4 533 682 000

Anslagen Bidrag till anordnande av kliniker för psykiski sjuka m.m. och Bidrag lill
driften av kliniker för psykiskt sjuka m.m.                                             100

Från anslaget utgår dels elt särskill statsbidrag fill den allmänna     Prop. 1985/86:100 sjukvårdsersättningen som fr.o.m. den 1 januari 1985 ulgår fill sjukvårdshu-     Bil. 7 vudmännen från den allmänna försäkringen, dels elt bidrag till sjukvårdshuvudmännen enligt överenskommelse med Landsfingsförbundet om ändring i 1966 års avtal om den psykiatriska vården m.m. (prop. 1983/84:190, SfU 31, rskr. 393).

Från anslaget utgår även ersättning fill landsfingskommunerna och Gollands kommun enligt övenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras övertagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering (prop. 1972:50, SoU 17, rskr. 169).

Överenskommelsen innebär att berörda sjukvårdshuvudmän tar över ansvaret för provinsialläkarnas pensionering utom för vissa provinsialläkare som fått behålla pensionsrätt enligt statens allmänna pensionsreglemente. Staten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom utbetalning av dels ett engångsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels årliga bidrag.

Medel till pensioner fill provinsialläkarna har för budgelårel 1985/86 anvisats under anslaget E 23, Bidrag till undervisningssjukhus m.m.

Riksförsäkringsverket

I enlighet med proposifionen 1983/84:190 om vissa ersättningar fill sjukvårdshuvudmännen, m.m. (SfU 31, rskr. 393) ulgår del särskilda statsbidraget fill den allmänna sjukvårdsersättningen med 4 300 milj. kr. för år 1986. Ersättningen för tiden fr.o.m. år 1987 beror på resultatet av överläggningar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Tills vidare utgår verket från ett oförändrat belopp och föreslår att 4 300 milj. kr. beräknas för ändamålet för budgetåret 1986/87.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för pensioner lill provinsialläkarna för budgetåret 1986/87 till 15 025 000 kr.

Enligt överenskommelse skall staten till sjukvårdshuvudmännen utge ett särskilt bidrag fill den psykiatriska vården fr.o.m. 1985 t.o.m. 1991. Bidraget för åren 1985 och 1986 skall vara 148 milj. kr. per år. Bidraget för tiden fr.o.m. år 1987 fastställs i samband med överläggningarna mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om den allmänna sjukvårdsersätlningen. Därutöver krävs medel för bidrag till vissa pensioner, lokalhyror och utrustning.

Socialstyrelsen beräknar för budgetåret 1986/87 oförändral belopp för del särskilda bidraget i awaktan på resultatet av överläggningarna, eller 148 milj. kr., samt 70 657 000 kr. fill pensionskostnaderna.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår alt medel till bidrag till vissa provinsialläkares pensioner i fortsättningen beräknas under förevarande anslag.

Överläggningar pågår mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om statsbidrag och ersättningar från sjukförsäkringen fill sjukvårdshuvudmän-

nen för tiden fr.o.m. år 1987. Jag avser atl föreslå regeringen alt senare under riksmötet lägga fram en proposition, i vilken bl.a. resultatet av dessa överläggningar avses bli redovisat.

Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1986/87 fill 4 533 682 000 kr. Av della anslag föreslås riksförsäkringsverkel disponera 4 300 milj. kr. som statsbidrag till den allmänna sjukvårdsersätlningen. Socialstyrelsen föreslås disponera 233 682 000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

au fill Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 4 533 682 000 kr.

E 20. Vidareutbildning av läkare m.m.

1984/85

Utgift

23 921 821

1985/86

Anslag

33 423 000

1986/87

Förslag

37 953 000

Reservation

16 176 038

Från anslaget bekostas olika utbildnings- och informationsinsatser, som socialstyrelsen svarar för. Dessa avser i huvudsak vidareutbildning av läkare fill specialistkompetens, viss vidareutbildning av tandläkare, kompletteringsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal med ufiändsk utbildning samt konferenser m.m.

Anslag 1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

styrelsen

gandi

än

1.

Vidareutbildning av läkare

och landläkare

29 880 000

-1-

195 000

-

587 000

(därav kostnader för syste-

matisk   undervisning   med

kunskapsprov)

(27 440 000)

( +

120 000)

(-

580 000)

2.

Efterutbiidningskurser   för

allmänläkare m.fl.

1 033 000

-1-

2 019 000

-H

728 000

3.

Kurser m.m. för hälso- och sjukvårdspersonal med ut-

ländsk utbildning

2 170 000

-1-

279 000

-(-

279 000

4,

Konferenser m.m.

230 000

+

230 000

-1-

220 000

5.

Kurser för sjukgymnaster

110 000

-

110 000

-

110 000

6.

Engångsanvisning till   viss

vidare- och efterutbildning

-

-

+

4 000 000

33 423 000

+

2 613 000

+

4 530 000

Socialstyrelsen

/. Vidareutbildning av läkare och tandläkare

En översyn av läkarnas vidareutbildning beräknas vaia klar årsskiftet 1986/87. Ett förändrat vidareulbildningssystem kan genomföras tidigast något år därefter. En ändring berör därför inle budgelårel 1986/87.

102

Antalet årligen avlagda examina för läkare beräknas till omkring 950 un-     Prop. 1985/86:100 der de närmaste åren. Dessutom tillkommer ca 100-150 läkare med utland-     Bil. 7 ska examina varje år.

Medel beräknas för ca 260 vidareutbildningskurser för läkare om vardera en vecka med ca 25 deltagare i varje kurs. Varje kurs beräknas kosla ca 106 000 kr.

Efterfrågan på kursplatser har inte kunnat tillgodoses under en följd av år. Läkarna har i vissa fall fått svårigheter alt hinna genomgå föreskrivna kurser innan tjänstgöringen genomförts. 260 kurser behövs med hänsyn till löpande behov. Härutöver bör 20 extra kurser sältas in. På delta sätt kan undvikas att läkarna hindras från att få specialistkompetens genom bristen på kurser. Socialstyrelsen begär därför medgivande all av en förväntad reservation få ta i anspråk ytterhgare 2 120 000 kr. lill 20 kurser.

Antalet deltagare i en centralt utformad kunskapskontroll, som skall avsluta allmäntjänstgöringen (AT) för tandläkare, beräknas bli 400 per år. Materialkostnaderna för provet jämte porto m.m. beräknas bli ca 367 000 kr.

2. Efterutbiidningskurser för allmänläkare m.fl. Medel beräknas för följande kurser. Efterutbildning för allmänläkare

Efterutbildning inom långvårdsmedicin Efterutbildning i miljömedicin m.m. Kurs i klinisk läkemedelsprövning Efterutbildning i medicinsk rehabilitering m.m. Efterutbildning i rättsmedicin Utbildning i mammografi

495 000

108 000

550 000

54 000

77 000

82 000

1 686 000

3 052 000 kr.

Utbildningen i mammografi avser läkare och röntgenassislenter.

3. Kurser m.m. för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning.

Socialstyrelsen anordnar en individuell utbildning av tandläkare med utländsk utbildning vid odontologisk fakultet utanför den ordinarie fakultetsundervisningen (120 000 kr.). Kurs i svenska medicinalförfattningar hålls i Stockholm i socialstyrelsens regi (20 000 kr.). Kursen är obUgatorisk för svensk tandläkarlegitimation.

För att underlätta anpassningen fill den svenska arbetsmarknaden för invandrade tandtekniker med utländsk ulbildning föreslås all en filläggsut-bildning med individuell utformning anordnas. Ca 20 tandtekniker per år beräknas behöva genomgå sådan utbildning. Utbildningskostnaden är 100 000 kr.

Två förkunskapsprov för läkare med utländsk ulbildning avses bli anordnade (125 000 kr.).

Kurser i svenska språket anordnas i samarbete med föreningen Kursverksamheten vid universitetet i Uppsala enligt avtal. Två grundkurser beräknas

103

kosta   1000 000 kr.   Ca   300   obligatoriska   språkprov   beräknas   kosla     Prop. 1985/86:100
250 000 kr.                                                                   Bil. 7

Kurser i medicinalförfattningar m.m. avses bli anordnade för läkare (260 000 kr.), sjuksköterskor med examen från nordiskt land (74 000 kr.), sjuksköterskor med utomnordisk examen (70 000 kr.) samt sjukgymnaster (80 000 kr.). Sjuksköterskor med nordisk examen får i vissa fall rätt till sfi-pendier, vilket inräknats i kostnaden.

Kunskapsprov i olika medicinska ämnen anordnas två gånger årligen för sjuksköterskor med utomnordisk utbildning, vilket beräknas kosta 180 000 kr. Särskilt prov i svensk medicinallagstiftning avläggs av barnmorskor och distriktssköterskor med nordisk utbildning för att de skall kunna få svensk legitimation resp. behörighet. Proven anordnas av vårdhögskolan i Slockholms läns landsting på uppdrag av socialstyrelsen. Kostnaden beräknas lill 25 000 kr. Sjukgymnaster med utomnordisk utbildning genomgår ett särskilt prov i klinisk fysioterapi (20 000 kr.).

För barnmorskor med utomnordisk utbildning anordnas en kurs och elt kunskapsprov vid vårdhögskolan (100 000 kr.). Ca 15 psykologer med utländsk utbildning beräknas varje år begära svensk legifimation. Ca 10 behöver bedömas av institution vid högskola med psykologulbildning ä 1 000 kr. (10 000 kr.). Utbildningen måste som regel kompletteras i ämnena svensk socialkunskap och sociallagstiftning. För en kurs beräknas 15 000 kr.

4.      Konferenser m.m.

Socialstyrelsen avser alt anordna tre regionala konferenser inom området hälsovård för mödrar och barn för att informera och få en återkoppUng av konkreta problem på fältet (135 000 kr.). Vidare planerar socialstyrelsen all anordna seminarier belräffande såväl samarbelel kring patienter inom lång-fidssjukvården (50 000 kr.) som svåra hjärnskador (50 000 kr.) samt ett symposium om inkonlinens (50 000 kr.) och tre konferenser om äldreomsorgen år 2000 (75 000 kr.). Socialstyrelsen ämnar också ordna två konferenser rörande primärvårdens förebyggande arbete (100 000 kr.).

Seminarier anordnas för att socialstyrelsen skall kunna informera om vad som pågår inom olika verksamhetsområden och samtidigt få del av seminariedeltagarnas kunskaper.

5.      Kurser för sjukgymnaster

Universitets- och högskoleämbetet har lagt fram förslag om påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster alt starta budgetåret 1986/87. Socialstyrelsen avser därför lägga ner den efterutbildning för sjukgymnaster, som styrelsen hillills anordnat.

Föredragandens överväganden

Chefen för utbildningsdepartementet kommer atl senare denna dag förorda all en påbyggnadslinje i sjukgymnastik inrättas i Slockholm och Lund den

104

1 juli 1986. Socialstyrelsen kan därvid lägga ner sin hittillsvarande efterul-     Prop. 1985/86:100 bildning för sjukgymnaster. Jag beräknar därför inte medel för denna för    Bil. 7 budgetåret 1986/87.

Under senare år har större reservationer av medel bildats under anslaget vid utgången av budgetåret. Socialstyrelsen har uppgivit att detta berott på att kursverksamheten i många fall anordnas genom beställningar. Den ekonomiska slutuppgörelsen har därefter dröjt till ett stycke in på nästa budgetår.

Jag finner det vara mindre ändamålsenligt att för varje enskilt budgetår beräkna mer medel under anslaget än vad som erfarenhetsmässigt förbrukas. Jag avser därför atl föreslå regeringen alt besluta atl 9 milj. kr. av reservationen till budgetåret 1985/86 förs över till reservationsanslaget A 2 Kommittéer m.m.

Jag är vidare tveksam om det riktiga i atl staten skall generellt utge traktamenten och reseersättningar lill dellagarna i vidareutbildningskurser för läkare. I varje fall bör kostnaden begränsas. Jag ämnar därför föreslå regeringen att besluta alt denna kostnad får uppgå till högst 11 060 000 kr. för budgetåret 1986/87. 1 förhållande till vad socialstyrelsen beräknat innebär delta en besparing för nämnda budgetår med 700 000 kr. Del får ankomma på socialstyrelsen alt göra de överväganden och vidta de åtgärder som behövs för alt kostnadsramen skall kunna hållas.

Jag beräknade medel till vissa extra kurser inom vidareutbildningen för läkare under budgetåret 1985/86 för atl en eftersläpning skulle kunna inhämtas när det gällde läkarnas dellagande i de kurser, som är obligatoriska för specialistkompetens (prop. 1985/86:100, bil. 7 s. 104, SoU 19, rskr. 264). Socialstyrelsen föreslår att ett antal extra vidareutbildningskurser anordnas även under budgetåret 1986/87 av samma skäl. Jag beräknar såsom en engångsanvisning 2 120 000 kr. till ifrågavarande kurser.

Nuvarande system för vidareutbildningen av läkare har gällt alltsedan år 1969 (prop 1969:35, SU 83, rskr. 215). Utbildningen bör nu anpassas fill de krav, som hälso- och sjukvården ställer i dag. En särskild utredare har fill-kallats i början av är 1985 med uppgift att se över läkarnas specialistutbildning m.m. Utredningsmannen kan beräknas komma att lägga fram sina förslag i början av år 1987.

Regeringen har medgivit att socialstyrelsen får använda vissa tillgängliga medel under anslaget för att bestrida kostnader för efterutbildning i mammografi för läkare och röntgenassislenter under innevarande budgetår. Socialstyrelsen föreslår alt 1 686 000 kr. beräknas för utbildning i mammografi under budgetåret 1986/87. Jag godlar detta förslag. Till denna utbildning och fill annal lillfälUgl behov av efterutbiidningskurser, t.ex. viss utbildning beträffande sjukdomen AIDS, beräknar jag såsom en engångsanvisning sammanlagt 1 880 000 kr.

Med hänvisning fill sammanställningen föreslår jag all anslaget las upp med 37 953 000 kr.

105

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt fill Vidareutbildning av läkare m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 37 953 000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

E 21. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso-och sjukvård i krig

Reservation       126 403 000

1984/85

Utgift

26 188 172

1985/86

Anslag

76 600 000

1986/87

Förslag

85 464 000

Från anslaget bekostas utgifter för investeringar i beredskapslager m.m. för den civila hälso- och sjukvården i krig. Vidare bekostas från anslaget utbildning av personal som skall tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

1,

Anskaffning av utrustning m.m.

17 500 000

+ 1 420 000

- 2 600 000

2.

Beredskapslagring av läkemedel.

bakteriologiska preparat m.m.

7 754 000

-1-

446 000

-

3.

Beredskapslagring   av   förbruk-

ningsmateriel

43 000 000

-H 3 480 000

-H 2 100 000

4,

Ulbildning av personal för den civila hälso- och sjukvårdens krigs-

organisation

4 832 000

+

388 000

-F    343 000

5.

Vapenfri ulbildning

981 000

-1-

19 000

-

6.

Bidrag till Svenska röda korset och Sveriges kvinnliga bilkåris-

ters riksförbund m.m.

2 533 000

+

452 000

-1-     157 000

7.

Sjukvårdsplutoner

-

-

+ 8 864 000

Summa

76 600 000

-1- 6 205 000

-1- 8 864 000

Socialstyrelsen

Planeringen för hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt hälsoskyddet i krig utgår från den inriktning som anges i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 5) och har redovisats i programplan för perioden 1986 - 1991 enligt regeringens anvisningar 1985-03-21.

Styrelsen föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1.    Medel för anskaffning av sjukvårdsulrustning beräknas fill
10,0 milj. kr. och 8,9 milj. kr. för ersättning till sjukvårdshuvudmännen för
genomförda ändringsarbeten i byggnader avsedda för operafionsannex
m.m. (+ 1 420 000).

Styrelsen hemsläller vidare om beställningsbemyndigande för 1987/88 -1988/89 på 10 milj. kr.

2.    Försörjningsberedskapen avseende läkemedel fortsätter att omstruktureras enligt den inriklning mol krigsfallsbehovel som gavs i 1982 års försvarsbeslut (-1- 446 000).

3.    Uppbyggnaden av förbrukningsmaterielberedskapen sker enligt de av-

106

tal som träffas mellan staten och varje enskild sjukvårdshuvudman. Då an-     Prop. 1985/86:100

skaffningen av förbrukningsmateriel genom sjukvårdshuvudmännens för-     Bil. 7

sorg endast inletts i begränsad omfattning under budgetåret 1984/85 är den

ingående    reservationen    stor.    Medelsbehovet    för    anskaffning    av

sjukvårdsmateriel   enligt försvarsbeslutet   uppgår   lill ca 46,5 milj. kr.

(-1- 3 480 000 kr.).

4.    Utbildningsinsatserna inriktas i större utsträckning på att ta fram utbildningsplaner, materiel och övrigl underlag som kan underiätta för sjukvårdshuvudmännen m.fl. atl svara för och genomföra utbildning på regional och lokal nivå (-(- 388 000 kr.).

5.    Som utbildningsmyndighet för vapenfria tjänstepliktiga inom hälso-och sjukvårdsområdet räknar socialstyrelsen med att inkalla ca 350 vapenfria tjänstepliktiga i grundutbildning (-(- 19 000 kr.).

6.    För socialstyrelsens räkning utbildar Svenska röda korset civilsamariler för placering inom den civila sjukvårdens krigsorganisafion i försia hand hemsjukvården och personal för krigsblodceniraler. Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund utbildar bilförare för sjuktransporter. Styrelsen hemställer vidare om bidrag för utbildning av frivillig sambandpersonal som skall genomföras av Frivilliga Radioorganisationen (-1- 452 000 kr.).

Föredragandens överväganden

11982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 5, FöU 18, rskr. 374) har statsmakterna gett en långsiktig inriklning av den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården, hälsoskyddet saml socialtjänsten i krig. Det förutsattes också i beslutet alt programansvaret för civilförsvarets sjukvårdsplutoner skulle föras över till socialstyrelsen. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet har jag beräknat medel för alt sjukvårdsplulonerna förs över fill socialstyrelsens ansvarsområden från den 1 juli 1986. Dessa ställs i en krigssituation till sjukvårdshuvudmännens förfogande.

Regeringen godkände i november 1983 en överenskommelse som träffats med företrädare för Landstingsförbundet om sjukvårdshuvudmännens medverkan i bl.a. hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap med sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Överenskommelsen innebär alt sjukvårdshuvudmännen åt staten lagrar och omsätter materiel av särskild betydelse i krig. Statens förhandlingsnämnd väntas innevarande budgetår ha tecknat avtal om sådan lagring med samlliga sjukvårdshuvudmän. Det innebär att föreliggande reservation under anslaget i huvudsak kommer att tas i anspråk. Med beaktande av reservationen har jag beräknat medel med utgångspunkt i gällande försvarsbeslut. Jag har därvid prioriterat anskaffning av förbrukningsmateriel och utbildning av personal.

En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet har haft i uppdrag alt när
mare klargöra de förutsättningar som bör gälla för atl bl.a. decentralisera
beredskapsuppgifler från socialstyrelsen till sjukvårdshuvudmännen saml
att också pröva de förslag som utredningen om sjukvården i krig redovisat i
betänkandet (SOU 1982:42) Utbildning för hälso- och sjukvård vid kata
strofer och i krig. Arbetsgruppen har nyligen avslutat sitt arbete. Berednin
gen av arbetsgruppens förslag pågår inom regeringskansliet.                  '

Med   hänvisning   fill   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   till 85 464 000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig för budgelårel 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 85 464 000 kr.

E 22. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.

1984/85

Utgift

43 131 000

1985/86

Anslag

52 400 000

1986/87

Förslag

56 099 000

Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrusining samt drift av beredskapslager av läkemedel m.m. för den civila hälso-och sjukvårdens krigsorganisation.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

1,

Förvaring och underhäll av ut-

rustnmg m.m.

9 995 000

-1-    805 000

-1-    105 000

2.

Läkemedel m.m.

30 000 000

+ 4 660 000

-t- 2 449 000

3.

Förbrukningsmateriel

6 400 000

-1- 2 370 000

-1- 1 600 000

4.

Ersättning   lill   sjukvårdshuvudmännen för vissa planläggnings-

kostnader

4 295 000

+    355 000

-t-    255 000

5.

Sjukvårdens skydd i krig

1 710 000

-H     140 000

-   710 000

Summa

52 400 000

-t- 8 330 000

-1- 3 699 000

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Driftkostnaderna för s.k. varaktig sjukvårdsulrustning består huvudsakligen av hyror och underhåll av förrådslokaler, frakter, löner till förrådspersonal, arvoden till förrådsredogörare samt kostnader för underhåll av utrustningen. Anslagsposten belaslas också med kostnader för databaserad maierielredovisning (-1- 805 000 kr.).

2. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m.m. har beräknals efler samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Del investerade kapitalet uppgick till 152 milj. kr. den 30 juni 1985. Till detta kommer beräknad investering under budgetåret 1985/86 med ca 20 milj. kr., vilkel lillsammans blir ca 172 milj. kr. Ränta på investerat kapital är den slörsta delkostnaden. Driftkostnader för sera och vaccinlagring vid SBL ingår också i del-poslen (-H 4 660 000 kr.).

3. Styrelsen har beräknat driftkostnaderna för beredskapslagring av förbrukningsmateriel enligt de avtal som träffals med sjukvårdshuvudmännen (-1- 2 370 000 kr.).

108

4. Socialstyrelsen avser alt fr.o.m. kalenderåret 1986 genomföra elt nyll    Prop. 1985/86:100
statsbidragssystem för ersällning lill huvudmännen för planläggning. Syste-    Bil. 7

met bygger på ell fasl belopp lill varje huvudman och därutöver elt rörligt belopp som varierar beroende på krigsorganisationens sloriek hos respektive huvudman.

5. Utrednings- och projektarbetet för sjukvårdens skydd i krig inför 1987
års försvarsbeslut genomförs i samverkan mellan styrelsen och civilförsvars
styrelsen. Socialstyrelsen har ansvaret för den centrala projeklledningsfunk-
tionen samt för atl genomföra det inventeringsarbete m.m. som skall ligga
fill grund för inriklningen och prioriteringen av olika former av skydd. En
slutrapport redovisas under budgetåret 1985/86. Kompletterande underiag
inför försvarsbeslutet måste tas fram under budgetåret 1986/87
{-¥ 140 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Driftkostnaderna för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap är beroende av de investeringar som görs under del föregående anslaget. Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 56 099 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 56 099 000 kr.

E 23. Bidrag till undervisningssjukhus m.m.

1984/85    Utgift       1 126 262 036'

1985/86        Anslag       1 100 025 000' ' Härav avser 15 024 830 kr. bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare.

Från anslaget utgår drift- och investeringsersättningar till huvudmännen för undervisningssjukhusen enligt avtal om läkarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena. Ersättning utgår även till viss annan verksamhet på undervisningssjukhusens områden m.m.

Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående beräknat medel för bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare under anslaget E 19, Bidrag till allmän sjukvård m.m.

Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning har träffats med
vissa sjukvårdshuvudmän att gälla fr.o.m. år 1984 (prop, 1984/85:28, SoU 7,
rskr. 69). Överenskommelse har vidare träffats om slallig driflersättning en
ligt 8 § samarbetsavtalet för år 1984 och för år 1985 (prop. 1984/85:135.
SoU 25. rskr. 289). Förhandlingar pågår nu om en uppgörelse, som också
berör frågan om driftersättningar till berörda sjukvårdshuvudmän för tiden
fr.o.m. år 1986. Jag avser att föreslå regeringen att senare under riksmötet    109

lägga fram en proposition vari en sådan uppgörelse kan komma att redovi-     Prop. 1985/86:100
sas.                                                                            Bil. 7

Jag vill erinra om atl chefen för utbildningsdepartementet i prop. 1985/86:68 om ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå bl.a. har framhållit att vissa drift- och investeringsersättningar - som skall utgå enligt de med företrädare för Västerbottens läns landstingskommun träffade avtalen om samarbete om tandläkarutbildning och forskning i Umeå och om ekonomisk reglering i samband med ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå - bör bestridas från förslagsanslaget Bidrag till undervisningssjukhus m.m. Jag återkommer till medelsbehovet för ifrågavarande ändamål vid min anmälan av frågan om medelsanvisning för budgetåret 1986/87.

I avvaktan på resultatet av förhandlingarna m.m. förordar jag alt anslaget tas upp med 1 087 000 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till undervisningssjukhus m.m. för budgetåret 1986/87 beräkna ell förslagsanslag av 1 087 000 000 kr.

110

F. Omsorg om barn och ungdom                      Prop. 1985/86:100

Ril   7 Barnomsorgen intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna.

Den är viktig för barnen och för föräldrarnas möjligheter atl förena förvärvsarbete eller studier med vård och ansvar för barn. Barnomsorgen är en kommunal uppgift.

Under de senaste åren har det skett en kraftig ulbyggnad av den kommunala barnomsorgen. Mellan åren 1980 och 1985 ökade antalet barn i daghem, fritidshem och familjedaghem med drygl ca 118 000 eller närmare 40 %.

År 1986 beräknas ca 65 % av samfiiga förskolebarn i åldrarna 1-7 år få del av den kommunala barnomsorgen i form av daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller öppen förskola.

Följande sammanställning visar utvecklingen av anlalet barn i den kommunala barnomsorgen från år 1960 till år 1986. För åren 1985 och 1986 har ökningen beräknats utifrån kommunernas ulbyggnadsplaner saml med hänsyn till det anordningsbidrag som lämnas under budgelårel 1985/86.

År

Antal barn

(31 dec)

daghem

frilids-

familjedaghem

sammanlagt

antal barn i

hem

0-6 år 7-12 år

antal barn

deltidsgrupp

1960

10 300

2 400

4 000

16 700

38 400

1965

11 900

3 000

8 000

22 900

52 100

1970

33 000

6 500

32 000

71 500

82 900

1975

73 700

23 500

67 300

164 500

115 700

1980

129 100

48 800

90 200 35 300

303 400

104 700

1983

161400

64 700

103 200 46 700

376 000

82 800

1984

173 200

68 600

108 800 49 000

399 600

78 600

1985'

187 800

72 300

111 400 50 100

421 600

78 000

1986'

197 900

74 800

113 500 51000

437 200

78 000

' Beräknal

Ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen infördes år 1984. Enligt della system ulgår elt bidrag per barn som är inskrivet i daghem, fritidshem och familjedaghem saml ett bidrag per årsarbetare i daghem och fritidshem. Ett särskilt bidrag utgår för barn med behov av särskilt stöd beräknat i förhållande lill antalet inskrivna barn i kommunala daghem och fritidshem. Vidare utgår bidrag fill den öppna förskolan.

Riksdagen har nyligen på grundval av förslag i propositionen (1984/85:209) om förskola för alla barn (SoU 1985/86:5, rskr. 27) beslutat om principerna för att förverkliga en rätt för alla barn alt della i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan.

För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse plats i kommunalt daghem, föräldrakooperaliv eller kommunalt familjedaghem. För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall rätten dessutom gälla dellagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Den angivna målsättningen skall främjas genom en planmässig utbyggnad som innebär alt barnomsorgen för alla barn i åldern 11/2-7 år år fullt utbyggd senast år 1991.

För att underlätta utbyggnaden har riksdagen beslutat om vissa generella    111

höjningar av nuvarande statsbidrag till barnomsorgen. Vidare införs stats-     Prop. 1985/86:100 bidrag för deltidsgruppernas verksamhet. Förändringarna i bidragssystemet     Bil. 7 gäller från den 1 januari 1986.

Statsbidrag kan även utgå lill allernaliva barnomsorgsformer under förutsättning att dessa finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan och alt den som driver sådant daghem eller fritidshem är en sammanslutning av föräldrar som gemensaml tar ansvaret för sina egna barn eller har anknytning lill en ideell organisation. Bidraget utgår även i dessa fall per inskrivet barn i daghem och fritidshem. Enligt riksdagens nyligen fattade beslul om förskola för alla barn ulgår från den 1 januari 1986 även ett bidrag per årsarbetare i dessa daghem eller fritidshem.

Etl tillfälligt anordningsbidrag ulgår vidare per avdelning i nybyggda eller ombyggda daghem eller fritidshem. En förutsättning är härvid att byggnationen har igångsatts efter den 30 juni 1985 men före den 1 juli 1986.

I slalsbidragel till kommunernas barnomsorg avsätts årligen medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Dessa medel fördelas av regeringen. Projekt av detia slag bedrivs f.n. i ca 175 kommuner.

Av de 60 milj. kr. som anslagits för budgeiåren 1984/85 och 1985/86 har fram till början av december 1985 drygt 50 milj. kr. fördelats på 375 projekt. Projeklen omfattar bl.a. pedagogiskt innehåll i barnomsorgen, utarbetande av kommunala riktlinjer för verksamheten, möjligheter till bättre resursutnyttjande, förbättring och ulveckling av ledningsfunktioner i daghem och fritidshem, utveckling av verksamheten i familjedaghem, föräldramedver-kan, samverkan förskola-lågstadium och särskilda insatser för invandrarbarn. Vidare har, i syfte alt stimulera pojkars och flickors intresse för teknik, avsatts 3,3 milj. kr. av utvecklingsmedlen för projekt som gäller teknik i förskolan.

Det statliga slödel till kommunernas barnomsorg kan för nästa budgelår beräknas till sammanlagt 8 490 milj. kr., vilkel jämfört med innevarande budgelår innebär en anslagsökning med ca 1 060 milj. kr. Denna kostnadsökning är betydligt slörre än vad som lidigare beräknats. Regeringen har givit riksrevisionsverket i uppdrag atl analysera orsakerna till detta. Uppdraget skall redovisas lill regeringen under våren 1986. Härtill kommer medel från bostadshuvudtiteln som utgår i form av statliga bostadslån till förskolor och fritidshem.

Statsbidragssystemet finansieras genom en socialavgift från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften uppgår till 2,2 % av avgiftsunderlaget.

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen (1984/85:209) om förskola för alla barn även slagit fasl vissa grundläggande principer för verksamheten i förskolor (daghem, delfidsgrupp och öppen förskola) och familjedaghem.

Därvid anförs att för mål och innehåll i barnomsorgens förskoleverksamhet skall finnas en gemensam ram för hela landel i form av ett pedagogiskt program för förskolan. Socialstyrelsen arbelar med atl utveckla elt sådant program, som kommer alt redovisas under år 1986. Socialstyrelsen avser dessulom redovisa ett förslag till arbetsplan för familjedaghemmen under år 1986 och ell pedagogiskt program för fritidshemmen under år 1987,

Kommunerna skall enligt 14 § socialtjänstlagen (1980:620) anvisa plats i 112

förskola för barn fr.o.m. höstterminen det år då barnet fyller sex år. Verk-    Prop. 1985/86:100 samheten i dessa deltidsgrupper har hittills inte varil statsbidragsberättigad.     Bil. 7 Riksdagens beslut om förskola för alla barn omfattar även deltidsgruppernas verksamhet. För all uppnå den ulbyggnad som erfordras för full behovstäckning fram till år 1991 införs därför etl statsbidrag för deltidsgrupper i form av årsarbetarbidrag för personal från den 1 januari 1986.

Utbyggnaden av den öppna förskolan har fortsatt och den är fr.o.m. den 1 januari 1984 en statsbidragsberätligad verksamhet. Från den 1 januari 1986 ulgår statsbidraget i form av årsarbetarbidrag i stället för som tidigare i form av bidrag per enhet. Riksdagens beslut om förskola för alla barn innebär även att den öppna förskolan får en alllmer betydelsefull roll som elt led i att ge förskolebarn i familjedaghem eller barn som är hemma hos en förälder tillgång till en pedagogiskt inriktad verksamhet. Den öppna förskolan har visat sig spela en väsentlig roll i strävandena att skapa sociala kontakter mellan människor i bostadsområdena. Den ulgör ofta en bas för arbetet med föräldrasamverkan och föräldrautbildning och är ett stöd för dagbarnvår-darna i deras arbeie. I början av år 1985 fanns det 710 öppna förskolor i landet. Under år 1985 beräknas ytterligare 50 öppna förskolor komma all inrättas.

Socialstyrelsen har under våren 1985 fullföljt regeringens uppdrag (1981-12-17) att sammanställa erfarenheter och finna modeller för verksamheten inom barnomsorgen som är anpassade till morgondagens behov av en god barnomsorg.

Etl särskilt statsbidrag utgår till kommunerna för hemspråksträning för invandrarbarn. Bidraget ulgår för fem- och sexåringar som deltar i hemspråksträning som anordnas av kommunen. För varje bidragsberättigat barn som deltar i grupp där hemspråksträning bedrivs minsl fyra limmar per vecka utgår bidrag med 3 375 kr.

Från den 9 juli 1985 gäller vissa preciseringar i fråga om hemspråksträningen i förskolan. Detla innebär bl.a. alt hemspråksträning endast skall ges i det språk som är barnets dagliga umgängesspråk i hemmet med minst en förälder/vårdnadshavare. Undantag gäller dock för adoptivbarn med annat modersmål än svenska och för samiska barn. Hemspråksstödet gäller vanligtvis endast elt språk.

Fritidshemskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1985:12) Skolbarnsomsorgen gjort en översyn av fritidshemsverksamhetens innehåll, organisation och samordning med övrig verksamhel för yngre skolbarn. Betänkandet har remissbehandlats. I betänkandet föreslås bl.a, vissa förändringar i stalsbidragssystemet.

Min avsikt är atl föreslå regeringen att under våren 1986 överlämna en proposition till riksdagen om olika frågor inom skolbarnsomsorgen.

Ett särskill bidrag utgår under åttonde huvudtiteln för ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna. Bidraget fördelas av statens ungdomsråd efter samråd med socialstyrelsen.

Förskola-skolakommittén (U 1981:01) som har sett över frågan om sam
verkan melian förskola och skola, har i juni 1985 avlämnat sitt slutbetänkan
de (SOU 1985:22) Förskola-skola. Kommittén har även enligt särskilda til
läggsdirektiv förutsättningslöst övervägt de för- och nackdelar som är för-       H

8 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100

knippade med en sänkt skolpliktsålder. I betänkandet föreslås olika åtgär-     Prop. 1985/86:100 der för att underlätta samverkan mellan förskolan och skolan. Vidare pre-     Bil. 7 senteras tre olika lösningar i fråga om skolpliktsåldern. Belänkandet remissbehandlas för närvarande.

Statistiska centralbyrån (SCB) fick i samband med internationella barnåret år 1979 i uppdrag att undersöka orsakerna till de då slunkatide födelsetalen i landel. SCB har därvid utarbetat en kunskapsöversikt Barn - behov eller börda (1979) och en studie av befintlig statistik Få barn (1980). Resultaten av en intervjuundersökning bland 5 000 kvinnor i landel redovisas i rapporterna Kvinnor och barn (1982), Arbete och barn (1984), Ha barn men hur många? (1985) samt Att bilda familj (1985). En rapport på engelska Fer-tility of Swedish women born 1927-1960 (1983) har även givits ul.

Del insamlade materialet ger en bred belysning av frågor som gäller kvinnans situation i ell historiskt perspektiv och sambanden mellan arbetsliv, familjeliv och barnafödande. Del ger också ett informalionsunderlag inom del demografiska området, vilket har givit upphov till etl stort antal forskningsprojekt i Sverige och även internationellt.

SCB har dessutom på uppdrag av socialdepartementet påbörjat en studie kring männens levnadsförhållanden och familjemönster. Undersökningen är till stora delar jämförbar med den intervjuundersökning bland kvinnor som genomfördes år 1981. I den nu aktuella studien gör SCB bl.a. en kartläggning av mäns uppväxtvillkor, utbildning och arbete, nuvarande och tidigare familjeförhållanden samt männens inställning till att skaffa barn. Under våren 1985 har SCB därvid genomfört en enkät lill 4 000 män i åldern 20-49 år. Materialet bearbetas och analyseras för närvarande och en preliminär rapport kan förväntas under år 1986. Dessutom kommer en kunskapsöversikt om svensk och inlernalionell forskning om män och barn att presenteras under våren 1986.

Barnmiljörådet inrättades den 1 juli 1980 med uppgift att samordna frågor som rör barns miljö och säkerhet. Rådet har bl.a. bildat en referensgrupp för barnsäkerhetsfrågor och en för barnmiljöfrågor för atl samordna insatserna inom barnsäkerhets- resp. barnmiljöområdet. Rådet avser atl fortsätta med insatser för barn i grundskolan bl.a. skolmiljöfrågor. Rådet kommer även att intensifiera sitt arbeie med barnmiljöombud i kommunerna i syfte att förbättra barnsäkerhelen i bostadsområdet och närmiljön.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) inrättades den 1 juli 1981. Nämnden har till uppgift atl underiätta adoption i Sverige av utländska barn, att utöva tillsyn över och informera om verksamheten saml att auktorisera ideella organisationer som arbetar med internationella adoptionsfrågor. Vidare prövar och godkänner nämnden utländska beslut om adoption. För närvarande finns sex ideella organisationer som har auktorisation att bistå vid internationell adoption. NIA beslutar också om fördelningen av statsbidraget till de auktoriserade organisationerna.

Sedan början av 1970-talet har del anlänt omkring 25 000 barn från elt 30-
tal olika länder utanför Norden fill Sverige för adopfion. De flesta barnen
har kommit från Asien och Latinamerika. Under de senasle åren har om
kring 1 500 barn anlänt till Sverige varje år. Ca 30 % av del antal barn som
under år 1981 kommit lill Sverige för adoption förmedlades ulan hjälp av de      '

auktoriserade ideella organisationerna. Under år 1984 var andelen 17 % och     Prop. 1985/86:100
under de tre försia kvartalen 1985 var den drygt 14 %.         Bil. 7

Andelen adoptioner som sker ulan medverkan av auktoriserade organisationer har således minskat, men fortfarande utnyttjar svenska familjer enskilda kontakter i utlandet. I den mån den enskilda kontakten i utlandet inle är tillförlitlig kan detla innebära risker. Efler en ändring i 25 § socialtjänstlagen (1980:620) skall därför socialnämnden från den 1 januari 1985 höra NIA om tillförlitligheten i förmedlingssättel vid privat adoption. Vidare skall det i socialnämndens beslut anges för vilket förmedlingssätt beslutet gäller. Genom denna förändring har det blivit möjligl att öka säkerheten i samband med privata adoptioner.

F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg

1984/85

Ulgift

7 504 638 060

1985/86

Anslag

7 430 000 000

1986/87

Förslag

8 490 000 000

Statsbidrag för kommunal barnomsorg lämnas enligt förordningen (1983:943) om statsbidrag till kommunal barnomsorg (ändrad senast 1985:971) för inskrivna barn i följande omsorgsformer och med följande belopp.

Bidrag per barn kr.

Daghem

Inskrivna minst 7 tim./dag                    22 000

Inskrivna mellan 4 och 7 lim./dag           12 500

Fritidshem                                          1000

Familjedaghem

Inskrivna minst 7 tim./dag                    16 500

Inskrivna mindre än 7 tim./dag               7 500

Vidare lämnas statsbidrag med 30 000 kr. per år för varje kommunalt anställd helårsarbetare som är direkt sysselsatt i barngrupp i daghem, fritidshem, öppen förskola och deltidsgrupp.

För barn med behov av särskilt stöd lämnas statsbidrag med 7 500 kr. per år för varje tiotal barn som är inskrivna i kommunens daghem eller frifids-hem.

Statsbidrag lill alternativa barnomsorgsformer lämnas till kommunen med hänsyn till antalet inskrivna barn och anställda i sådan verksamhet.

Statsbidragen beviljas och betalas ut av socialstyrelsen. Förskott lämnas med 75 % av statsbidraget för årel före bidragsåret. Förskottet betalas ul med en fjärdedel i vardera april, juli och oktober under bidragsåret saml i januari året efter bidragsåret. Slutavräkning sker i april året efter bidragsåret.

Riksdagen beslutade den 4 december 1985 om etl tillfälligt bidrag till
anordnande av daghem och fritidshem (prop. 1984/85:209, SoU 5, rskr.27).
Bidraget utgår per avdelning i daghem och fritidshem där byggnationen har      115

igångsatts efter den 30 juni 1985 men före den 1 juli 1986. Bidrag utgår med     Prop. 1985/86:100 300 000 kr. eller, vid ombyggnad, högst 50 % av de faktiska kostnaderna.      Bil. 7 dock högst 300 000 kr. Bidraget beviljas och betalas ul av socialstyrelsen.

Vidare avsätts inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen årligen medel för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas efter beslut av regeringen.

Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften är 2,2 % av avgiftsunderlaget.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån en preliminär sammanställning av kommunernas barnomsorgsplaner för år 1985.

Stalsbidragsreglerna har varil föremål för översyn. Effekten och utfallet av de nya reglerna kan för närvarande inte överblickas men styrelsen kommer aktivt att följa upp konsekvenserna och se om de nya reglerna föranlett omprövningar eller förändringar i kommunernas verksamhet.

Socialstyrelsen planerar att under våren 1986 ge ut elt pedagogiskt program för förskolan. Socialstyrelsen pekar på behovet av att under budgetåret 1986/87 göra en omfattande informalion med utgångspunkt i det pedagogiska programmet. Under år 1986 planeras utgivning av förslag till arbetsplan för familjedaghem och årel därpå en färdig arbetsplan. År 1987 skall enligt planerna även ett pedagogiskt program för fritidshem komma ut.

Socialstyrelsen föreslår att bidraget för fortbildningsinsatser höjs från 2,2 milj. kr. till 3,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har genom sitt beslut den 4 december 1985 (rskr.27) lagl fast principerna för alt förverkliga en rätt för alla barn alt delta i kommunal barnomsorgsverksamhet, från ett och ett halvt års ålder lill dess de börjar skolan.

Den angivna målsättningen skall främjas genom en planmässig utbyggnad som innebär att barnomsorgen för alla barn är fullt utbyggd senast år 1991,

För atl underlätta ulbyggnaden har vissa statsbidrag till barnomsorgen höjts. Vidare har statsbidrag för deltidsgruppernas verksamhel införts. De nya reglerna träder i krafl den 1 januari 1986.

Av de sammanlagt 60 milj. kr. som anslagits för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen under budgetåren 1984/85 och 1985/86 hade regeringen fram till början av december 1985 fördelat sammanlagt drygt 50 milj. kr. till 375 projekt i 175 kommuner. För nästa budgelår har jag beräknat 25 milj. kr, för detta arbeie.

Fortbildning av personal inom barnomsorgen genomförs i samverkan mellan socialstyrelsen, kommunerna och personalorganisationerna. Socialstyrelsen har därvid planerande och övergripande uppgifter, I dessa uppgifter ingår att lillsammans med Svenska kommunförbundet och i samråd med personalorganisationerna utveckla metoder och innehåll i en lokal allmän fortbildningsverksamhet saml att uiforma utbildningen av lokala sludievägledare. I samarbete med nämnda organ skall socialstyrelsen framställa

lämpligt material samt följa och utvärdera verksamheten. Inte minst vikfigt    Prop. 1985/86:100 blir detta i samband med förslaget tiil etl pedagogiskt program för förskolan.     Bil. 7 För denna verksamhel hos socialstyrelsen beräknar jag för nästa budgetår 2,5 milj. kr.

Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 8 490 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag tdl kommunal barnomsorg för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 8 490 000 000 kr.

F 2. Bidrag till hemspråksträning i förskolan

1984/85    Ulgift        31 115 791

1985/86    Anslag       30 600 000

1986/87    Förslag      30 375 000

Från anslaget ulgår statsbidrag till kostnader för hemspråksträning för 5-och 6-åringar med annat hemspråk än svenska. Statsbidraget har fastställts till 3 375 kr. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1977:628) om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan ändrad (1979:266 och 1985:603).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår atl bidrag skall ulgå för samfiiga barn i förskoleåldern som får hemspråksträning.

Socialstyrelsen föreslår med hänvisning till sin skrivelse lill regeringen den 14 mars 1984 alt elt bidrag på 3 500 kr. per barn och år skall utgå för de svenska barn som året före skolstarten går i förskola i utlandet i anslutning lill utiandsskolor.

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån antagandet om att samtliga barn i förskolan med annat hemspråk än svenska erhåller hemspråksträning samt utifrån en uppräkning av bidragsbeloppet per barn. Vidare antas alt bidrag även ulgår till förskolor som är knutna till svenska utlandsskolor.

Det totala medelsbehovel beräknas av socialstyrelsen lill 47,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Målel för hemspråksträningen i förskolan är, som även anges för skolans hemspråksundervisning, alt främja en akfiv tvåspråkighet och att stödja barnets språkutveckling med förankring i det egna språket.

Från den 9 juli 1985 gäller en viss precisering i fråga om vilka barn som
kan få hemspråksiräning i förskolan. Förutsättningen är därvid att barnet i
hemmet har ett annat dagligt umgängesspråk än svenska med minst en föräl
der/vårdnadshavare. Detla krav gäller dock inte för samiska barn och vissa
utländska adoptivbarn som har ett etablerat språk när de kommer fill Sveri-    117

ge och som har ett behov av språkstöd i förskolan.                      Prop. 1985/86:100

Hemspråksstödet för förskolan gäller endast etl språk per barn. Språkstö-     Bil. 7

det i förskolan bör också omfatta ett första språkstöd i svenska. Detta är

särskilt viktigt i bostadsområden där svenska inte utgör det dominerande

språket i den omgivande miljön. Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår lill 30 375 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 30 375 000 kr.

F 3. Barnmiljörådet

1984/85

Utgift

2 923 335

1985/86

Anslag

2 975 000

1986/87

Förslag

3 075 000

Barnmiljörådet är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor rörande barns miljö och barns säkerhet. Instruktion för barn-miljörådet framgår av särskild förordning (1980:572).

Barnmiljörådel leds av en styrelse beslående av ordförande och lio övriga ledamöter. I styrelsen, som utses av regeringen, ingår ledamöter med anknytning bl.a. lill socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, konsumentverket, bostadsslyrelsen, statens planverk och statens Irafiksäkerhetsverk.

Barnmiljörådels verksamhel omfattar olika samordningsprojekl inom barnsäkerhets- och barnmiljöområdet. Vidare arbetar rådet med särskild information inom dessa områden genom skrifter, konferenser, utställningar, seminarier m.m. En referensgrupp för barnsäkerhet och en för barnmiljö är knuten lill rådet i syfte att samla in erfarenheter, stimulera till och samordna olika insatser, sprida information och uppmärksamma brister i barns miljö. Rådet medverkar också i etl samarbete med de övriga nordiska länderna i barnsäkerhelsfrågor.

1985/86

Beräl

knad ändring 1986/87

Barn

miljö-

Föredra-

rådet

gander

1

Personal

11

-1- /

-

Anslag

Förvaltningskostnader

2 662 000

+

863 000

-H

145 000

(därav lönekostnader)

(1 636 000)

( +

430 000)

( +

74 000)'

Lokalkostnader

263 000

-1-

5 000

-1-

5 000

Engångsanvisning

50 000

-H

50 000

-

50 000

Summa

2 975 000

■-

918 000

-H

100 000

Exkl. L-ATF 1985

Barnmiljörådet

Sedan omorganisationen lill egen myndighet har barnmiljörådel fåll en bely
dande ökning av sina arbetsuppgifter. Därfill kommer etl från både privat-         118

personer och myndigheter/organisafioner ökande intresse för miljö- och sä-    Prop. 1985/86:100
kerhelsfrågor för barn.                                                    Bil. 7

För att tillfredsställande svara mol de krav som ställs på rådet anser rådet atl dess informafionsanslag bör förstärkas. Rådet vill bl.a. inrikta sina informationsinsatser på frågor som gäller skolbarnens situation t.ex. deras fritidsverksamhel, boende- och skolmiljö saml arbetet med barnmiljöombud i syfte att förbättra barnsäkerheten i bostadsområden och närmiljön.

Barnmiljörådet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.    Pris- och löneomräkning 4- 139 000 kr.

2.    Barnmiljörådel har redovisat etl huvudförslag som innebär en minskning av verksamheten med 5 % över en treårsperiod (-185 000 kr.) genom all rådet avvecklar sin utställningslokal. Konsekvensen av della blir enligt rådet att informafionsverksamheten drabbas hårt.

3.    Medel begärs för en ny tjänst som vaktmästare/kontorist (-1- 121 000 kr.), för vikarials-och överfidsfillägg i samband med långlids-sjukdom och gravidilelsledighet (-1- 208 000 kr.), för information (-1- 250 000 kr.), för utvidgat nordiskt samarbete på barnsäkerhetsområdet (-1- 100 000 kr.) och för export av svenskl kunnande rörande barnolycksfall (+ 100 000 kr. i engångsanvisning).

4.    Barnmiljörådel har under budgetåret 1984/85 haft möjlighet all på försök ta ut avgift för anordnandet av konferenser och för visst informafionsma-lerial. Rådet har även fått möjlighet att göra detta under budgetåret 1985/86. Rådet har hitintills erhållit 28 000 kr. i inkomster från denna verksamhet samtidigt som produktionskostnaderna uppgått till 121 000 kr. Barnmiljörådel hemsläller atl det får möjlighet lill forlsall avgiftsbeläggning av viss informafionsverksamhel och atl de medel som erhålls får användas i rådets informationsverksamhet.

5.    Barnmiljörådet hemställer om alt en registrering av barnolycksfallen kommer till stånd.

Föredragandens överväganden

Jag godlar barnmiljörådets förslag med en real minskning av utgifterna på 5 % på tre år. Den totala minskningen fördelas med O, 5 och O % för första, andra och tredje budgetåret och genomförs genom avveckling av rådets utställningslokal.

Jag anser i likhet med vad barnmiljörådet föreslagit att rådet även forlsättningsvis bör få ta ut avgift för anordnandet av konferenser och för visst informationsmaterial. De intäkter som rådet därvid erhåller bör få användas i rådets informationsverksamhet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgetår till 3 075 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnmiljörådet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsan
slag av 3 075 000 kr.

F 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor Prop. 1985/86:100

Bil. 7

Utgift

3 419 283

Anslag

3 496 000

Förslag

3 654 000

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är en cenlral förvaltningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och kontroll i frågor rörande internationella adoptioner. Instruktion för NIA framgår av särskild förordning (1981:681, ändrad 1984:1094).

Socialnämnderna skall från den 1 januari 1985 enligt lagen (1984:1092) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) inhämta ett yttrande från NIA om tillförlitligheten i ell förmedlingsärende när det är fråga om adoption av utländskt barn utan medverkan av auktoriserad organisation.

Nämnden ansvarar vidare för frågor enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländska beslul om adoption (ändrad 1981:674) samt frågorom auktorisation av organisationer enligt lagen (1979:552) om internationell adopfionshjälp (ändrad 1981:580 och 1984:1093). Efter ansökan och särskild prövning kan NIA ge auktorisation lill ideella organisationer som avser arbeta med internationell adoptionshjälp. NIA beslutar också om fördelningen av statsbidrag till sådana organisationer.

Nämnden består av elva ledamöter, som förordnas av regeringen.

1985/86

Beräl

knad ändring 1986/87

NIA

Föredi

ra-

gandei

n

Personal

12

-

-

Anslag

Förvaltningskoslnader (därav   lönekostnader) Lokalkostnader Bidrag lill auktoriserade organisationer

2 148 000

(I 636 000)

240 000

1 108 000

+

( +

+

+

143 000 84 000) 15 000

71 000

+

( +

-1-

+

115 000 80 000)' 10 000

33 000

Summa

3 496 000

+

229 000

-1-

158 000

Exkl. L-ATF 1985

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Omorganisationen av NIA lill egen myndighet den 1 juli 1981 innebar ökade arbelsuppgifter. Dessutom har NIA från den 1 januari 1985 tillförts nya arbetsuppgifter i vilka ingår att bedöma fillföriifiigheten i sådana adoptioner som sker ulan medverkan av auktoriserad organisaiion. Förändringen har inneburit en väsentligt ökad ärendetillströmning. Dessutom har NIA ell Stort ansvar för information inom området till berörda myndigheter, organisationer och enskilda, såväl i Sverige som i barnens hemländer. Anspråken på NIA växer kontinueriigl. Genom hårda prioriteringar och omfördelningar av arbetsuppgifter har de ökade anspråken lillgodoseils med befinfiiga resurser, vilket innebär atl ytterligare besparingar på myndighetens anslag blir svåra att klara av.

NIA föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning -F 234 000 kr.                                                        120

2. NIA beräknar alt en besparing enligt huvudförslaget innebär en ned-     Prop. 1985/86:100
skärning av anslaget med 175 000 kr. under perioden 1986/87- 1988/89, dvs.     Bil. 7

58 000 kr. per år i nuvarande penningvärde. Därav faller för hela perioden 82 000 kr. på lönekostnader, 26 000 kr. på övriga förvaltningskostnader, 55 000 kr. på bidrag till auktoriserade organisationer samt 12 000 kr. på lokalkostnader. Följderna av besparingarna enligt huvudförslaget blir ökade väntetider för myndigheter och enskilda, en sänkt ambitionsnivå för informalion och förebyggande verksamhet, liksom för tillsynsverksamheten.

3.    För bl.a. förstärkt informationsverksamhet och ulbildning av kanslipersonal i personal- och ekonomiadminislrativa frågor önskas extra medel (-1- 20 000 kr.). Vidare yrkas aft en nedskärning enligt huvudförslaget inte tillämpas på myndighetens löneanslag (-1- 28 000 kr.) och på övriga förvaltningskostnader (-1- 7 000 kr.).

4.    För bidrag lill auktoriserade organisationer för internationell adoptionshjälp vill NIA vänta med atl ge preciserade förslag lills resullalel av statskontorets översyn av organisationernas service- och koslnadsnivå föreligger. I avvaktan härpå föreslås en uppräkning av bidraget (-1- 71 000).

5.    NIA har i skrivelse till regeringen 1985-02-27 hemställt alt regeringen låter utreda frågan om ett ekonomiskt slöd för att minska den enskildes kostnader i samband med adoption av ell utländskt barn. I skrivelsen påtalas också skillnader i ekonomiska villkor för dem som väljer att genom någon form av medicinsk behandling få etl biologiskt barn och dem som adopterar ell utländskt barn.

Föredragandens överväganden

Socialnämnderna skall enligt en ändring i 25 § socialtjänstlagen (1980:620, ändrad 1984:1092) från den 1 januari 1985 inhämta ell yttrande från NIA om tillförlitligheten i ell förmedlingsärende när det är fråga om adoption av etl utländskt barn utan medverkan av en auktoriserad organisation. De sökande skall därvid i första hand själva styrka tillförlitligheten i förmedlingssättet. NIA skall vid behov undersöka hos utländska myndigheter eller berörda organ om det förmedlingssätt som föreslagits av de adoptivsökande är tillförlitligt eller ej. Vidare skall socialnämnden i sitt beslut om medgivande ange för vilket förmedlingssätt beslutet gäller. De nya uppgifterna har inneburit en ökad ärendelillslrömning till NIA.

Regeringen har i september 1985, efter framställning från NIA, givit statskontoret i uppdrag atl analysera kostnader och servicenivå hos de auktoriserade organisationerna. Uppdraget skall redovisas fill regeringen i april 1986. Vidare har regeringen nyligen givit en särskild utredningsman i uppdrag atl se över kostnaderna för enskilda i samband med adoption av utländskt barn (S 1985:04).

Jag delar NI A:s bedömning av effekterna av en resursfördelning enligt huvudförslaget för budgetåret 1986/87. Nämnden bör därför undantas från en tillämpning av huvudförslaget för detta budgetår. Detla undantag har finansierats genom omfördelning av andra förvaltningsresurser inom socialdepartementets huvudtitel.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för        '-'

nästa budgelår för nämndens verksamhet och för bidrag lill auktoriserade     Prop. 1985/86:100
organisationer för internationell adoptionshjälp lill 3 654 000 kr.   Bil. 7

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 3 654 000 kr.

122

G. Omsorg om äldre och handikappade    Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Allmänt

Insatserna för äldre och handikappade skall främja deras ekonomiska och sociala trygghet saml göra del möjligl för dem all della akfivi i samhällslivet.

I della syfte har byggts upp omfattande anordningar för omsorg om äldre och handikappade. De spänner över alla områden av samhällslivet. Såväl staten som landsfingskommunerna och kommunerna är engagerade i arbetet. Statens insatser finansieras från etl slort antal anslag under flera huvud-fifiar.

Bland äldre människor finns det både relativt sell och i absoluta tal många fler handikappade än bland yngre. De flesta synskadade, hörselskadade, vuxendöva och rörelsehindrade är äldre än 70 år. Äldre människor behöver inte automatiskt samhällets särskilda stöd för att de är gamla, ulan därför att deras funktioner ofta sätts ner med stigande ålder.

Den verksamhet som finansieras från anslag under detta avsnitt riktar sig till både äldre och handikappade. Detta område har hög prioritet. Även i rådande kärva budgetläge har omfördelningar och besparingar inom andra områden gjort det möjligt alt tillföra verksamheten nya resurser. Jag återkommer härtill i det följande.

Äldreomsorg

Riktlinjerna för samhällets omsorger om äldre människor syftar till att förstärka deras plats i samhällsgemenskapen. Under den gångna mandatperioden har gjorts flera markeringar i detta syfte. Gemensamt för de vidtagna åtgärderna är, att de skall utveckla och säkerställa etl fullvärdigt boende för de äldre.

Jag vill först erinra om alt riksdagen enligt regeringens förslag beslutat om nya regler för statsbidraget fill kommunernas sociala hemhjälp. Statsbidraget består därigenom fr.o.m. år 1984 av två delar; dels av ett belopp per årsarbetare inom hemhjälpen, dels av ett schablonstöd i form av ett belopp per person inom gruppen ålders- och förtidspensionärer. De nya reglerna infördes bl.a. för att ge kommunerna ökad frihet att utveckla hemhjälpen efter individuella och lokala förutsättningar. Jag vill i anslutning härtill särskill framhålla, att schablondelen av statsbidraget saknar begränsningar för kommunerna i fråga om användningssätt, och att den statliga styrningen av äldreomsorgen härigenom har minskat väsentligt.

Samtidigt med de nya bidragsreglerna infördes ett särskilt stöd i form av
projektmedel för att utveckla och förnya den sociala hemhjälpen. Regering
en fördelar medlen efter ansökan. Den hittillsvarande bidragsgivningen vi
sar, atl kommunerna har många uppslag om förändringsarbele för all åstad
komma ökad effektivitet i verksamheten saml fillgodose äldres och handi
kappades behov av service och förhindra institutionellt boende. En referens
grupp med företrädare för socialstyrelsen, kommunförbunden, fackliga or
ganisationer samt äldre- och handikapporganisationerna har medverkat vid
fillkomslen av riktlinjer för projektverksamheten. Referensgruppen har i en
promemoria, som den nyligen lämnat till socialdepartementet, med utgångs-     123

punkt i erfarenheterna av de projekt som är i gång över hela landet, funnit, Prop. 1985/86:100 att liden nu är inne att koncentrera bidragsgivningen till ett mindre antal Bil. 7 delområden. Jag är enig med referensgruppen om detta. Jag anser det, liksom gruppen, angeläget att rikta in verksamheten på projeki, som avser att förbättra verksamhetens effektivitet och som söker metoder för atl öka äldres och handikappades möjligheter all själva bestämma inriktning och innehåll i sin service och således stärka brukarinflylandet. Det är också viktigt alt disponera medlen för insatser, som ger erfarenhet om sättet atl hjälpa människor, som lämnar olika slags institutioner eller som utan sådan hjälp löper risk atl hänvisas till institutioner. Andra högt prioriterade ändamål är utbildning för personal samt stöd till informella insatser genom närstående och till organisationers insatser som komplettering av offentlig verksamhet.

Riksdagen har under den gångna mandatperioden tagit ställning till regeringens förslag om förbättrade boendeförhållanden för äldre, handikappade och långvarigt sjuka (prop. 1984/85:142, BoU 24, rskr. 347). Genom beslutet fullföljs avsikten att ge även människor med funktionshinder och sjukdomar möjligheter atl leva ett aktivt liv i vanliga bostäder, där friheten och integriteten är skyddad. Vidare innebär riksdagens ställningstagande beslut om en femårig försöksverksamhel med boendeservice inom vissa kostnadsramar. För detta ändamål har regeringen inrättat en delegation inom bostadsdepartementet.

Äldreberedningen (S 1981:01) har under år 1985 lämnal två betänkanden. nämligen Leva som äldre (SOU 1985:3) och Dagens äldre, fakta kring levnadsförhållanden (SOU 1985:31), Betänkandena är delrapporter i beredningens idéprogram om livet som äldre. Beredningen beräknas överlämna sitt huvudbetänkande med förslag till riktlinjer för äldreomsorgen under år 1986,

Uppgifterna inom äldreomsorgen, liksom inom handikappomsorgen, ligger i allt väsentligt på kommunerna och landstingskommunerna. Planeringen måste självfallet ha en av sina utgångspunkter i förändringen av antalet äldre. Den hittillsvarande snabba ökningen har upphört, och vid sekelskiftet kommer de äldre att vara färre än nu. Först när 1940-talets stora barnkullar blir ålderspensionärer, kommer antalet äldre ånyo atl öka. Däremot förändras äldregruppens sammansättning under resten av 1900-talet. Antalet personer under 80 år minskar fram till sekelskiftet, medan de över 85 är ökar från 120 000 till 170 000. De äldsta har de största behoven av service, omvårdnad och vård.

Staten deltar finansiellt i landstingskommunernas och kommunernas verksamhet för äldre och handikappade genom ell omfattande stödsystem. Under della avsnitt beräknas medel för statsbidrag fill social hemhjälp och färdtjänsl. Hemhjälp och färdtjänst är jämte den landslingskommunala hjälpmedelsverksamheten hörnpelare för atl förverkliga de politiska målen inom såväl äldre- som handikappområdet.

Ca 350 000 äldre och handikappade får social hemhjälp. Även barnfamiljer får hemhjälp genom hemvårdar- och barnvårdarverksamhel. Hemhjälpen har utvecklats till en mångskiftande, serviceinriklad socialtjänst för personligt stöd. Exempel på denna ulveckling är boendeservice för personer

124

med omfattande funktionsbegränsningar, verksamhet vid dagcenlraler och Prop. 1985/86:100 ledsagarhjälp. Kommunerna utvecklar i samarbele med sjukvårdshuvud- Bil. 7 männen områdesanknuten service, där de boende har tillgång fill socialtjänst, fritidsverksamhet och sjukvård. På många håll har vårdplaneringsgrupper bildats, där sjukvårds- och hemhjälpspersonal ingår i syfte atl samordna insatserna inom äldreomsorgen. Landsfingskommunernas sjukvård i hemmen har utvecklats i omfatlning och kvalitet och utförs i allt högre grad i samarbele med kommunernas hemhjälpspersonal.

För äldre, som behöver mera omfattande personlig omsorg, inrättar kommunerna bostäder med gemensam service. DeUa sker bl.a. genom ombyggnad av ålderdomshem, vilkel ger förutsättningar för en mer individuellt anpassad service. Antalet lägenheter i servicehus är ca 30 000, Kommunerna planerar aft under kommande treårsperiod bygga ytterligare ca 10 000 servicebostäder, Anlalet platser i ålderdomshem, f n. ca 53 000, beräknas samtidigt minska genom nedläggning och ombyggnad.

Pensionärsorganisationerna spelar en betydelsefull roll för inriktningen och utformningen av insatserna för de äldre. Det är särskilt viktigt, att de förmedlar sina kunskaper om äldres situation, problem och behov lill statliga och kommunala organ. Genom pensionärsråd i kommunerna och förtroenderåd vid institutioner och i servicehus stärker de äldre sitt inflytande. Pensionärsorganisationerna gör dessutom stora insalser genom sysselsättnings- och kontaktverksamhet bland äldre. Ekonomiskl stöd till pensionärsorganisationerna på riksnivå beräknas under anslaget A 4. Exlra utgifter.

Handikappomsorg

Målet för handikappomsorgen är atl göra samhället tillgängligt för alla. Endast så kan samhället erbjuda en fullständig gemenskap, som kan utveckla och förbättra villkoren för alla människor.

Det syslem av handikappåtgärder som vuxit fram sedan början av 1960-talet har i grunden förändrat levnadsvillkoren för handikappade. En förändrad syn på handikappade har varit en förutsättning för denna utveckling.

Den nya synen innebär, alt handikappade är resurser i samhället på samma sätt som andra och med samma rättigheter och skyldigheter som de. Handikapp uppfattas alltmer, inte som en egenskap hos en människa med en funktionsnedsättning, utan som en brist i en verksamhet eller i en miljö som utestänger henne från alt delta i verksamheten eller vistas i miljön. Denna syn. som utvecklats gemensamt av folkrörelserna, ansluter jag mig till. Den lägger ett ansvar på alla offentliga och privata utövare av verksamhet att hålla den öppen för alla människor,

I årets budgetproposition har genom omprioriteringar och besparingar skapats utrymme för betydande resursförstärkningar och reformer inom handikappområdet. Insatserna görs under fiera huvudtitlar. Åtgärderna för att människor med funktionshinder skall erhålla och behålla arbete på den reguljära arbetsmarknaden förstärks genom ökad satsning på uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer. Den enskildes möjligheter att få

arbetsbiträde ökas genom att bidraget för biträde fördubblas. Under arbets-

L25

marknadshuvudtiteln tillförs vidare medel för avancerade hjälpmedelssys- Prop. 1985/86:100 lem för personer med omfattande funklionsnedsättningar. Inom kullurpoli- Bil. 7 tiken sker en differentierad insats både i social- och utbildningsdepartementen. Dessa reformer gäller videogram för döva, där det slalliga stödet ökas avsevärt. De avser även utgivning av fidning och böcker på lätfiäsl svenska. Inom kulturområdet satsas vidare på utgivning av böcker och tidskrifter på ljudband, på informalion för dövblinda samt på den teckenspråkiga Tyst Teater för barndomsdöva. Skolan och annan ulbildning får medelsuppräkningar för insatser ål elever med funklionsnedsättningar. Folkhögskolan förstärks därvid med tanke på vuxendöva och synskadade studerande. Forskning och utvecklingsarbete inom handikappområdet får betydande tillskott. Dessa gäller t.ex. boendeservice och andra kvalificerade insalser, hörselteknisk forskning och insalser för personer med allergi. Idrott, rekreation och turism får ökat stöd för insatser bland nyhandikappade och för handikappanpassade hotell och pensionat. Organisationsslödel ökas avsevärt. De nämnda handikappåtgärderna främsl under social-, utbildnings-och arbetsmarknadsdepartementen genomförs inom en ram av 75 milj. kr.

I detta sammanhang vill jag även erinra om att systemet med differentierade vårdavgifler för ålders- och förtidspensionärer vid sjukhusvård avskaffas den 1 april 1986 (prop. 1985/86:43, SoU 9, rskr. 98). Då sker en återgång till del tidigare systemet med fasta patientavgifter. Sjukvårdshuvudmännen kan dock medge nedsättning av vårdavgiflen. Jag vill också nämna, att gällande avtal med huvudmännen om bl.a. hjälpmedelsersättningen löper ut med utgången av år 1986. Vissa hjälpmedelsfrågor, som handikapporganisationerna aktualiserat, bereds f.n. i socialdepartementet.

Färdtjänsten är en del av landels kommunikationssystem. Den skall tillgodose behovet av lokal förflyttning för yngre och äldre personer, som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Statsbidraget till färdtjänsten, som infördes år 1975, har en avgörande belydelse för atl bibehålla och förstärka denna service. Färdtjänst finns i alla kommuner, och ca 300 000 personer har legitimation att anlita den. Dess utformning skiftar mellan kommunerna.

Inom omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda har etl omfattande reformarbete slutförts under år 1985. Sålunda har riksdagen beslutat om en ny omsorgslag, som träder i kraft den 1 juli 1986 (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386). Därmed bekräftas de grundläggande målen om integrering och normalisering för psykiskt utvecklingsstörda. Samtidigt vidgas personkretsen lill alt även omfatta personer som pä grund av förvärvad hjärnskada blivit begåvningshandikappade saml personer med barndomspsykos. Landstingskommunerna behåller, som ell komplement till sill hälso- och sjukvårdsansvar och till kommunernas socialtjänst, ett ansvar för särskilda omsorger åt de nämnda persongrupperna. Jag vill särskill nämna, att den nya omsorgslagen utmönstrar institutionerna som omsorgsform och betonar rätten till ett fullvärdigt boende. Den kommunala barnomsorgen får ansvar också för de barn som f.n. går i särförskolan, men förskollärarna stannar hos landstingskommunerna och lämnar pedagogiskt slöd ål kommunerna. Jag

har tillkallat en särskild beredningsgrupp, som skall arbeta med att bedöma

126

behovet av omsorger för andra grupper än dem som ingår i den nya omsorgs- Prop. 1985/86:100 lagens personkrets. Bestämmelserna om särskolan förs in i den nya skolla- Bil. 7 gen, som träder i kraft den 1 juli 1986 (prop. 1985/86:10, UbU 6, rskr. 39). Statsbidraget till särskolan beräknas fr.o.m. nästa budgetår under utbildningshuvudtiteln, medan statsbidraget till landstingskommunernas kostnader för lärarna i den nuvarande särförskolan alltjämt bör anvisas under detla avsnitt.

Genom den statliga styrelsen för vårdartjänst bedrivs en vikfig verksamhet för vissa handikappade studerande. Anordningarna gäller dels boendeservice och habilitering åt gymnasieelever inom en försöksverksamhet i Stockholm-Skärholmen, dels boendeservice åt studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor. Förhandlingar pågår om kommunalt övertagande av verksamheten i Skärholmen. 1 avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar beräknas medel för ändamålet under anslaget Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m. Styrelsen för vårdartjänst får förstärkta medel för sitt utvecklingsarbete med boendeservice och andra insalser för personer med omfattande funktionshinder. Under anslaget beräknas vidare medel för stöd fill vissa handikapporganisationers anläggningar för rekreation och turism. Därifrån bekostas också bidrag till insfilulionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg samt medel för hörselteknisk forskning. Fr.o.m. näsla budgetår betalas även viss forskning och allergiservice vid naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium.

I delta sammanhang vill jag även erinra om att staten finansierar ell om-faltande/or5A:m>jg5- och utvecklingsarbete inom handikappområdet med medel, som slår till forskningsrådens förfogande eller beviljas av regeringen från socialdepartemenlels anslag A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Stor betydelse har även det stöd fill projeki och försöksverksamhel som regeringen beviljar från allmänna arvsfonden. Som jag nyss har nämnt, slår vidare fr.o.m. budgetåret 1984/85 medel till förfogande för utvecklings- och förnyelsearbete inom den sociala hemhjälpen. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är en vikfig källa för finansiering av teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete bl.a. inom hjälpmedelsområdet. Vidare bedriver Een-Holmgren ortopediska aktiebolag ell utvecklingsarbete med stöd av statsmedel. Jag vill dessulom nämna, att Handikappinstitutet fortlöpande tar viktiga initiativ inom området, vilka delvis finansieras genom bidrag från Norrbacka-Eugeniastiftelsen. Även övriga vanförestiftelser och Stiftelsen Sunnerdahls handikappfond har betydelse genom sin bidragsgivning. Inom forskningsrådsnämnden pågår ett arbeie för att öka samordningen inom handikappforskningen och därigenom utnyttja lillgängliga resurser bättre. En initiativgrupp inom delegalionen för social forskning har nyligen slutfört arbetet med ett initiativ- och prioriteringsprogram för forskning och utvecklingsarbete inom handikappområdet.

Texttelefonen är en angelägen insats för dövas delaktighet i samhället. Televerkets förmedlingstjänst för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner erbjuder service åt hörande och döva telefonabonnenter. För dessa ändamål beräknas medel under anslaget Ersätlning till televerkel för texttelefoner.

127

Från anslag under avsnittet finansieras vidare en rad särskilda insatser för    Prop. 1985/86:100 svnskadiide och döva. De avser verksamhet för hantverkare, anskaffning av     Bil. 7 ledarhundar, befordran av blindskriftsförsändelser, utgivning av tidskrifter pä ljudband och i punktskrift, nyhetsförmedling för dövblinda, vissa andra åtgärder för synskadade med ytterligare funktionsnedsättning samt utveckling av dövas teckenspråk.

Utbildningen av ledarhundar äger rum vid statens Imndskola i SoUefteå. Där utbildas även narkotikahundar och andra Ijänslehundar. Skolan är i princip ekonomiskl självbärande, men hundpriserna subventioneras åt köparna genom anslag till hundskolan under detta avsnitt samt under justi-tiehuvudtiteln.

Statens handikappråd bedriver en viktig verksamhel bl.a. med samordning av insatser inom handikappområdet. Förstärkta medel beräknas härför. Rådet har nyligen redovisat ett uppdrag med kartläggning av det ekonomiska stödet till handikappade (Ds S 1985:6).

Handikapprörelsen har en avgörande belydelse både för inriklningen och den mera konkreta utformningen av handikappåtgärderna. Organisationerna har ett omfattande samarbete med staten, landstingskommunerna och primärkommunerna. Statens ekonomiska slöd avser riksorganisationernas verksamhet. Stödet till deras allmänna verksamhel föreslås väsentligt förstärkt även för nästa budgetår.

De samnianiagna utgifterna under avsnittet beräknas för näsla budgetår till 2 444 milj.kr.

G 1. Bidrag till social hemhjälp

1984/85

Ulgift

1 767 539 716

1985/86

Anslag

1 662 000 000

1986/87

Förslag

1 831 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till kommunerna för social hemhjälp åt äldre, handikappade och barnfamiljer. Statsbidraget består av två delar. Del är dels 30 000 kr. per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen, dels ett belopp av lägst 250 kr. och högst 350 kr. per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer.

Bidragsbestämmelsema finns i förordningen (1983:944) om statsbidrag till social hemhjälp. Bidragen betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1986/87 avser således bidrag för verksamheten under år 1986,

Under anslaget anvisas dessutom särskilda medel för utveckling och förnyelse av den sociala hemhjälpen.

Socialstyrelsen

Antalet personer som fick social hemhjälp ökade mellan åren 1983 och 1984,
Ökningen är särskilt påtaglig för personer över 80 år, d,v.s, i den grupp som
har stort behov av insatser. Även de under 65 år, ofta personer med omfat
tande funktionsnedsättning, har ökat mellan de båda åren. Äldres och han-                 I tj

dikappades ökade kvarboende i egen bostad medför behov atl förslärka den Prop. 1985/86:100 sociala hemhjälpen både kvanfilafivt och kvalitativt. I överensstämmelse Bil. 7 med intentionerna i socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen saml i den nya omsorgslagen om öppnare vårdformer efterfrågas insalser från hemtjänsten i ökad utsträckning. Efterfrågan på plats i ålderdomshem fortsätter däremot all minska. Antalet platser i dessa hem minskar också, både genom nedläggning och genom ombyggnad av hemmen till mer tidsenligt boende för den enskilde.

Föredragandens överväganden

Elt grundläggande mål för omsorgerna om äldre och handikappade är att de skall ha etl värdigt boende. Kommunernas sociala hemhjälp är en viktig förutsättning för all detta mål skall uppnås. Utvecklingen inom hemhjälpen med nya arbetsformer samt samarbelel med sjukvårdshuvudmännen och organisationerna möjliggör ökat kvarboende och minskar behovet av institutioner.

De nya reglerna för statsbidraget till social hemhjälp har varit i kraft från den 1 januari 1984. Statsbidraget består dels av en prestationsrelaterad del per årsarbetare, dels av ett schablonbelopp per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer. För 1984 års verksamhet har schablonbeloppet fastställls lill 250 kr. Det nya bidragssystemet har minskat den slalliga styrningen av insatserna för äldre och handikappade.

Som komplement till det nya statsbidraget infördes elt särskilt slöd för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Ansökningar om utvecklingsmedel görs hos regeringen. Kommunerna har visat en stor idérikedom atl i olika projeki finna nya och bättre lösningar inom hemhjälpen. Under budgetåret 1984/85 beviljade regeringen slöd lill nära 200 projekt. Som jag nyss nämnde i min inledning till delta avsnitt, har en referensgrupp medverkat i socialdepartementets arbete med bidragsgivningen lill projekt för förnyelse av hemhjälpen. Referensgruppen har nyligen i en promemoria, som lämnats till departementet, föreslagit prioriteringsområden för den fortsatta projektverksamheten. Jag är enig med referensgruppen om att projekten nu bör riktas in på atl finna metoder för all öka äldres och handikappades möjligheter att själva bestämma inriktning och innehåll i sin service och således stärka brukarinflylandet. Det är också viktigt att disponera medlen för insatser, som ger erfarenhet om sättet alt hjälpa människor, som lämnar olika slags institutioner eller som utan sådan hjälp löper fara att hänvisas till institutioner. Andra högt prioriterade områden bör vara ulbildning av personal saml slöd till informella insalser genom närslående och till enskilda organisationers arbete som komplettering till offentlig verksamhet.

Medelsbehovet för statsbidrag till social hemhjälp beror dels på omfattningen av de kommunala insatserna, dels på storleken av bidragen per årsarbetare och per ålders- och förtidspensionär. Vid oförändrad nivå av dessa bidrag beräknar jag att medelsbehovet kommer att öka med ca 180 milj. kr. För   bidrag   till   projekt   för   utveckling   av   hemhjälpen   beräknar   jag

20 milj. kr.

129

9 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100

Hemställan                                                                                    Prop. 1985/86:100

Bil   7 Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tdl social hemhjälp för budgetåret 1986/87 anvisa ett

förslagsanslag av 1 831 000 000 kr.

G 2. Bidrag till färdtjänst

1984/85   Ulgift       356 515 427

1985/86    Anslag       360 000 000

1986/87    Förslag      410 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till landsfingskommuner och kommuner för färdtjänsl ål handikappade. Bidraget är 35 % av brutlodriftkoslnader-na. Bidraget får dock inte öka med mer än ell belopp som står i vissl förhållande till antalet personer som är 65 år och äldre samt utvecklingen av konsumentprisindex. Bidragsbeslämmelserna finns i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag till färdtjänst. Bidraget betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1986/87 avser således bidrag för verksamheten under år 1986.

Socialstyrelsen

Befolkningsutvecklingen med fler äldre samt äldres och handikappades kvarboende i egna bostäder medför ökat behov av färdtjänst. Det finns fortfarande stora skillnader mellan kommunerna i färdtjänstens utbyggnad och kvalitet. Många kommuner saknar l.ex. specialfordon, vilka har slor betydelse för alt gravt rörelsehindrade skall kunna anlita färdtjänsten på etl enkelt sätt. Under år 1984 fick ell mindre antal kommuner reducerat statsbidrag till följd av begränsningsregeln för statsbidragets utveckling. Flertalet kommuner ligger dock betydligt under begränsningsregelns bidragstak. Utrymme för att bygga ut färdtjänsten med stöd av statsbidrag finns därför på de flesta håll.

Föredragandens överväganden

Den kommunala färdtjänsten är en del av del kommunikationssystem som samhällel ställer till allmänhetens förfogande. Färdtjänsten har, liksom den sociala hemhjälpen och den landslingskommunala hjälpmedelsverksamheten, avgörande belydelse för all den enskilde skall kunna leva självständigt och oberoende. Skillnaderna mellan kommunerna i utbyggnad, avgifter och villkor i övrigt för färdtjänsten är stora. För att bibehålla och förbättra färdtjänsten måste självfallet slalsbidragel finnas kvar.

Jag vill i detla sammanhang erinra om alt riksdagen beslutat enligt rege
ringens förslag i förra budgetpropositionen om en förbättring av statens bil
stöd lill yrkesarbetande och studerande handikappade (prop. 1984/85:100
bil. 12, C 4, AU 1, rskr. 188). Frågan om ytterligare förbättringar av bilstö-
det bör enligt ell senare beslul av riksdagen utredas (prop. 1984/85:100, bil.
7, SfU 22, rskr. 252). Utredningsarbetet pågår inom regeringskansliet i syfte    '■'''

alt vidga bilstödel till andra grupper än yrkesarbetande och studerande med    Prop. 1985/86:100 funktionsnedsättning. Avsikten är att detta skall leda fill etl förslag lill riks-    Bil. 7 dagen så snart som möjligl. Jag återkommer lill regeringen i denna fråga.

För år 1986 beräknas kommunernas kostnader för färdtjänsten fill 1 170 milj. kr. Statsbidraget för budgelårel 1986/87 blir därmed 410 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 410 000 000 kr.

G 3. Kostnader för viss omsorg om handikappade

1984/85   Ulgift        503 646 279'

1985/86 Anslag 488 639 000' 1986/87 Förslag 34 859 000 ' Anslaget Bidrag lill driften av särskolor m.m.

Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landsfings-kommun får statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna i särskolan. Bidraget betalas i efterskott, men huvudmännen får under läsåret etl förskott. Bidragsreglerna finns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Från anslaget betalas också statsbidrag till en försöksverksamhet med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen erhåller vidare medel för viss kurs- och konferensverksamhet.

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Enligt riksdagens beslut om ny omsorgslag (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386) skall särskolans förskola upphöra den 1 juli 1986 och föras in i den kommunala barnomsorgen. Lärarna i särförskolan skall stanna hos landsfingskommunerna, som skall ge den kommunala barnomsorgen erforderlig service. SÖ beräknar medelsbehovet för statsbidrag fill huvudmännen för lärare i förskolan fill ca 31 milj. kr. Denna utgift bör belasta förevarande anslag, medan statsbidraget till särskolan i övrigt bör beräknas under utbildningshuvudtiteln. Verksamheten med undervisning av vuxna psykiski utvecklingsstörda bör enligt SÖ fortsätta i hilfillsvarande försöksform i väntan på resultatet av den utredning om verksamheten som SÖ utför enligt regeringens uppdrag. SÖ föreslår att medlen för försöksverksamheten räknas upp med 327 000 kr. Medel för SÖ:s informations- och konferensverksamhet bör fr.o.m. nästa budgetår beräknas under utbildningshuvudtiteln.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen begär 238 000 kr. för kurs- och konferensverksamhet för

personal inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda (4- 110 000 kr.). 131

Föredragandens överväganden                                                     Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Under år 1985 har ell viktigt reformarbete slutförts inom omsorgerna om

psykiskt utvecklingsstörda. Riksdagen har antagit en ny omsorgslag, som träder i kraft den 1 juli 1986 (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386). Den nya lagen tillförsäkrar psykiski utvecklingsstörda särskilda omsorger från landstingskommunerna som ett komplement lill deras hälso- och sjukvård och till kommunernas socialtjänst. Samma rätt får personer som på grund av förvärvad hjärnskada blivit begåvningshandikappade samt personer med barndomspsykos. Riksdagen har också beslulat om en ny skollag (prop. 1985/86:10, UbU 6, rskr. 39), som även den träder i kraft den 1 juli 1986.

I den nya skollagen förs reglerna om särskolan in. Förskolan upphör alt vara en del av särskolan, och psykiski utvecklingsstörda förskolebarn får plats i kommunernas förskola som andra barn. De psykiskt utvecklingsstörda barnen behöver emellertid särskilt pedagogiskt stöd. Detta behov tillgodoses genom att landstingskommunerna slår för specialpedagogiska och rådgivande insatser åt den kommunala barnomsorgen. Ca 200 förskollärare hos landstingskommunerna svarar för denna verksamhet.

Jag erinrar om att regeringen nyligen bemyndigat mig att tillkalla en arbetsgrupp för beredning av frågan om behovet av omsorger för andra barn och ungdomar än dem som ingår i den nya omsorgslagen. Tillkallandet har ägt rum. I gruppen ingår företrädare för bl.a. socialstyrelsen, skolöverstyrelsen. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och handikapprörelsen. Jag avser att återkomma till regeringen i ärendet, när gruppen redovisat sitt uppdrag. Jag vill även erinra om att regeringen givit skolöverstyrelsen i uppdrag atl utreda formerna för vuxensärskolan. I uppdraget ingår att beräkna kostnaderna och att föreslå finansiering. Detta uppdrag skall redovisas före utgången av november 1986,

Statsbidraget till lönekostnaderna för ca 200 förskollärare hos landstingskommunerna för specialpedagogiska och rådgivande insatser beräknar jag till 29 672 000 kr. Statsbidraget till särskolan beräknas fr.o.m. näsla budgetår under utbildningshuvudtiteln. Del särskilda bidraget lill försöksverksamheten med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda bör räknas upp någol mer än vad skolöverstyrelsen har föreslagit. Jag förordar, att bidraget ökas med 362 000 kr., och att således ett belopp av 5 031 000 kr. anvisas för ändamålet. För socialstyrelsens kurs- och konferensverksamhet beräknar jag 156 000 kr. I de olika frågorna under detta anslag har jag samrått med utbildningsministern och statsrådet Göransson. Anslagets rubrik bör ändras till Kostnader för viss omsorg om handikappade.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kostnader för viss omsorg om handikappade för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 34 859 000 kr.

132

G 4. Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m.

1984/85   Utgift        25 366 031'

1985/86   Anslag       26 132 000

1986/87   Förslag      32 885 000

' Anslaget Koslnader för viss ulbildning av handikappade.

Från anslaget betalas en försöksverksamhet med omvårdnad åt svårl rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm. Vidare betalas vårdartjänst ål svårt handikappade, som studerar vid universitet, högskolor och folkhögskolor. Verksamheten leds av styrelsen för vårdartjänst. Den består av sju ledamöter, som förordnas av regeringen.

Från anslaget utgår bidrag lill insfilulionen för handikappforskning vid universitetet i Göleborg saml bidrag fill viss hörselteknisk forskning. Bidrag utgår även till De handikappades riksförbund (DHR) för rekreationsanläggningar.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

[985/86

Beräknad ändring 1986/87

Styrelsen för vårdartjänst m. fl.

Föredraganden

1.   Omvårdnad för vissa gymnasieskolelever

8 453 000

+   1 052 000

-1-     662 000

2.   Vårdartjänst åt elever vid universitet, högskolor och folkhögskolor

13 586 000

+   1 464 000

+   1 019 000

3,   Styrelsen för vårdartjänst

1 503 000

-H     529 000

+   1 202 000

4,   Handikappforskningen vid universitetet i Göteborg

490 000

+     220 000

+     220 000

5.   Hörselteknisk forskning

1 000 000

-1- 2 000 000

4-   1 400 000

6,   Palynologiska laboratoriet för allergiservice

_

+     350 000

-1-     350 000

7,   Slöd till rekreationsanläggningar

1 100 000

+ 3 375 000

+   1 900 000

Summa utgifter

26 132 000

-t- 8 990 000

-f 6 753 000

Inkomster vid styrelsen för vårdartjänst (redovisas på inkomsttiteln)

32 000

.

_

Styrelsen för vårdartjänst

1. Försöksverksamheten med omvårdnad ål svårt rörelsehindrade i Skärholmens gymnasium i Stockholm gällde 31 elever vid ingången av läsåret 1985/86. Styrelsen anger pris- och löneomräkningen lill 1 052 000 kr.

2. Vårdartjänst har under läsåret 1984/85 beviljats ca 20 studerande vid universitet och högskolor saml 120 elever vid folkhögskolornas långa vinterkurser. Dessutom fillhandahålls vårdartjänst under ca 300 eleweckor vid folkhögskolornas korla kurser. Styrelsen räknar med fortsatt hög efterfrågan på vårdartjänst under nästa budgetår. Efterfrågan på vårdartjänst vid folkhögskolornas korta kurser ökar, särskilt vid datakurser. För vårdar-

133

Ijänsl enligt nuvarande riktlinjer beräknar styrelsen elt medelsbehov av ca    Prop. 1985/86:100
15 milj. kr.                                                                    Bil. 7

3. För styrelsens kansli anges pris- och löneomräkningen till 209 000 kr. Styrelsen föreslår, all medel dessulom beviljas för förstärkning vid kanshel. Inskränkningar i verksamheten går inte all göra, och styrelsen motsätter sig besparing enligt huvudförslaget.

Handikappforskningen i Göteborg

4. Bidraget avser huvudsakligen löner, och handikappforskningen begär lö
neomräknade medel för verksamheten. Dessutom anhålls om förstärkning
med 200 000 kr. för en person med docenlkompetens för alt trygga kontinui
tet och samordning av forskningen vid inslitutionen.

Handikappinstitutet

5. Sverige har en avancerad hörselteknisk forskning, som bedrivs vid flera
institutioner. Den har till syfte alt förbättra såväl hörsellekniska hjälpmedel
som rehabilitering av hörselskadade. Handikappinstitutet beräknar medels
behovet för budgetåret 1986/87 till minsl 3 milj. kr.

Palynologiska laboratoriet

6. Palynologiska laboratoriet vid naturhistoriska riksmuseet lar i en fram
ställning upp frågan om behovel av medel för viss service ål personer med
allergi. Laboratoriet mäter och rapporterar om pollenhallen i luften. Dagli
ga analyser görs, och rapportering sker till radion, TV och genom telefonsva-
rare. Personer med allergi har stor nytta atl få besked om pollen- och spor
mängder. De kan då planera sin medicinering och hela sin livsföring bättre.
Medelsbehovet anges till 350 000 kr.

De handikappades riksförbund (DHR)

7. Svårt handikappade behöver semester och rekreation minsl lika väl som
andra. De kan emellertid ofta inte utnyttja de rekreationsanläggningar som
finns. För många är därför riksförbundets anläggningar den enda möjlighe
ten till rekreation. Förbundet är alltjämt i slort behov av statligt stöd till den
na verksamhet och hemsläller om bidrag med 1,5 milj. kr. under budgetåret
1986/87.

Synskadades riksförbund (SRF)

7. SRF har stora koslnader för Almåsa semeslerhem och kursgård i Västerhaninge, framför alll för extra service ål synskadade personer. Anläggningen erbjuder en anpassad miljö för synskadade. Almåsa behöver rustas upp, och SRF har inle möjligheter att finansiera della och samtidigt klara redan föreliggande kapital- och servicekostnader. SRF hemsläller om stalligl slöd

med 725 000 kr. för sistnämnda ändamål och med 2 250 000 kr. för upp-    Prop. 1985/86:100
rustningsarbeten.                                                          Bil. 7

Föredragandens överväganden

1        avvaktan på resullalel av statens förhandlingsnämnds redovisning av upp
draget om försöksanordningarna i Skärholmen beräknar jag pris- och löne
omräknade medel för denna verksamhel med 9 115 000 kr. för budgetåret
1986/87. För vårdartjänst åt studerande med omfattande funktionshinder
vid folkhögskolor, universitet och högskolor beräknar jag elt medelsbehov
av 14 605 000 kr.

I förra budgetpropositionen anmälde föredragande statsrådet, att frågan om den framtida rollen för styrelsen för vårdartjänst övervägdes inom socialdepartementet (sid. 140). Han underströk särskilt, att styrelsens kunskaper om boendeservice borde stå lill förfogande inom handikappområdet även i fortsättningen. De gjorda övervägandena inom departementet har givit vid handen, att delta skulle ske bäst, om styrelsen finge ytterligare ekonomiskl utrymme att pröva meloder för boendeservice och andra kvahficerade insalser ål personer med omfattande funklionsnedsättningar. På grund härav förordar jag, atl styrelsen under anslagsposten för kansliet filiförs ökade medel för forskning och utvecklingsarbete. Jag beräknar förstärkta medel med   1 milj. kr.   för detta ändamål.   Under anslagsposten bör anvisas

2       705 000 kr.

Institufionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg erhåller för innevarande budgetår medel med 490 000 kr. under delta anslag. I övrigl är inslitutionen, som annan forskning, hänvisad atl söka medel för projeki hos forskningsråden och andra finansiärer. Professor Sven-Olof Bratlgård hemställer om förstärkning vid institufionen med 220 000 kr. Jag tillstyrker detta och förordar, att bidraget räknas upp till 710 000 kr.

Fr.o.m. innevarande budgetår beräknas under detta anslag medel för hörselteknisk forskning. Denna insats har stor betydelse, men för att säkerslälla kompetensen inom området behövs ytterligare medel. Handikappinstitutet beräknar medelsbehovet för ändamålet till ca 3 milj. kr. För egen del anser jag dock, att verksamheten kan bibehållas på fillfredsställande nivå med en uppräkning av medlen till 2,4 milj. kr. Härvid har jag beräknat ett medelsbehov av ca 850 000 kr. för den vid tekniska högskolan i Stockholm bedrivna forskningen under ledning av docent Arne Risberg. Medlen för den hörsellekniska forskningen bör fördelas av regeringen efter hörande av Handikappinstitutet. Jag har i ärendet samrått med statsrådet Ingvar Carlsson och med chefen för utbildningsdepartementet.

Jag vill nu även ta upp den nyssnämnda framställningen om medel lill na
turhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium för service åt personer
med allergi. Laboratoriet gör en viktig insats för denna grupp genom all rap
portera om förekomsten av pollen och sporer i luften. Jag är enig med labo
ratoriet om alt det behövs en viss förstärkning för all bearbeta data, analyse
ra erfarenheter och utveckla analysmetoder. Jag förordar, att laboratoriet
fr.o.m. nästa budgetår erhåller medel för detla. Jag fillstyrker en anvisning
av begärt belopp om 350 000 kr.                                                       135

Jag är ense med DHR om betydelsen för rörelsehindrade av DHR:s an- Prop. 1985/86:100 läggningar för rekreation och turism. I detta slags anläggningar, som är till Bil. 7 för människor med omfattande funktionshinder, uppslår avsevärda exlra driftkostnader för större utrymmen, högre tillgänglighet samt för utbyggd och kvalificerad service under vistelsen. I avvaktan på alt denna finansieringsfråga får sin lösning, har staten tagit på sig ett ekonomiskt ansvar och under detta anslag tillerkänt DHR medel för ändamålet. Jag har inhämtat, att DHR i sina överväganden i frågan bl.a. lagil upp diskussioner med landstingsvärlden. Tills vidare bör enligt min mening staten subventionera DHR:s verksamhet. Jag förordar alt medlen för ändamålet räknas upp till begärda 1,5 milj. kr. Bidraget bör avse minskning av kapitalkostnaderna.

Synskadades riksförbund har hemställt om finansiellt stöd för Almåsa semeslerhem och kursgård i Västerhaninge utanför Stockholm. Jag är övertygad om Almåsas belydelse inte minst för äldre synskadade och för synskadade med även andra funktionshinder. Därför förordar jag, att SRF, av samma skäl som DHR, fr.o.m. nästa budgelår erhåller medel för alt minska sina kapitalkostnader. Jag beräknar medelsbehovet till 0,5 milj. kr. Ytterligare ett belopp av 1 milj. kr. bör anvisas för ändamål under detta anslag. Jag förordar, att dessa medel under nästa budgetår tillerkänns SRF för erforderlig upprustning av Almåsa.

De av mig här beräknade resursförstärkningarna samt undantag från tilllämpningen av huvudförslaget har finansierats genom omprioriteringar och besparingar inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att anslaget förs upp med 32 885 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 32 885 000 kr.

G 5. Ersättning till televerket för texttelefoner

1984/85

Utgift

12 525 783

1985/86

Anslag

20 180 000

1986/87

Förslag

20 734 000

Från anslaget ersätts televerket, dels för texttelefoner, som lämnas åt döva, gravt hörselskadade, dövblinda och talskadade, dels för förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Ersättningen

betalas budgelårsvis i efterskott och innefattar ränta på nedlagt kapital.

Socialstyrelsen

Enligt televerket torde ca 600 texttelefoner komma atl fillhandahållas inom
den berättigade personkretsen under innevarande budgelår. En ny genera-
fion texttelefoner har introducerats. Samtidigt förändras upplåtelse- och de-    136

bileringsformerna. All nyförsäljning av texttelefoner, även av den äldre ty- Prop. 1985/86:100 pen, sker mol en engångsavgift, som innefattar tre års servicegaranti. Den Bil. 7 hittillsvarande abonnemangsavgiften på 65 kr. i kvartalet inkalkyleras i engångsavgiften och slopas därmed. Kvartalsavgiften tas bort även för befintliga texttelefoner. De sammanlagda engångsavgifterna för texttelefoner under innevarande budgelår anges till 8,2 milj. kr., och de uteblivna intäkterna för abonnemangsavgifter lill 1,1 milj. kr. Förmedlingstjänsten beräknas under samma lid kosta 12,9 milj. kr. Televerkets ränta beräknas till 1,7 milj. kr., och anslaget bör således föras upp med 23,9 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Teletjänsten med texttelefoner utvecklas på etl bra sätt. Antalet texttelefoner inom den berättigade personkretsen var ca 4 250 vid utgången av budgetåret 1984/85. Jag bedömer, att 400 telefoner kommer att lämnas ut innevarande budgelår, varav 350 ur den nya generationen. Engångsavgiften för en sådan texttelefon är 13 000 kr. För engångsavgifter beräknar jag sammanlagt 5,2 milj. kr.

Jag är enig med riksdagen om atl abonnentens kostnader för texttelefoner inte bör överstiga kostnaden för en vanlig telefon (SoU 1984/85:22, sid. 20). Televerket debiterar inte längre abonnenterna den exlra kvartalsavgiflen om 65 kr. Den uteblivna intäkten av beräknat 1,1 milj. kr. bör belasta detta anslag.

Förmedlingstjänsten för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner ger en bra service åt telefonabonnenter, som anlitar denna teletjänst. Förmedlingstjänsten är numera en integrerad del i televerkets manuella service åt abonnenterna. Detta är en positiv utveckling, som ger en bättre service till lägre kostnader. Verkets ersättning för förmedlingstjänsten bör bestämmas till begärda 12,9 milj. kr.

Medelsbehovet för ersättning till televerket för dess befattning med texttelefoner ulgör följaktligen 19,2 milj. kr. Härfill kommer ränta på insatt kapital, beräknad för ell halvt år och efter en räntefot av 16 %. Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 20 734 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till televerket för texttelefoner för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 20 734 000 kr.

G 6. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser

1984/85

Utgift

28 826 000

1985/86

Anslag

32 084 000

1986/87

Förslag

37 211 000

Från anslaget ersätts postverket för befordran av portofria blindskriftsför
sändelser. Ersättningen får lyftas halvårsvis i efterskott.                                  137

Postverket

Som följd av portohöjningar bör postverkets ersällning höjas med drygt 5 milj. kr.

Riksrevisionsverket har i huvudsak inget att erinra mot postverkets beräkningar.

Föredragandens överväganden

Postverkels beräkning av ersättningen bör godtas. Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 37 211 000 kr.

G 7. Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva

1984/85    Ulgift       14 626 000'

1985/86    Anslag       19 133 000

1986/87    Förslag      22 026 000

' Anslaget Kostnader för viss verksamhet för synskadade.

Från anslaget får Synskadades riksförbund (SRF) bidrag till Aktiebolaget SRF-Produkters depåverksamhet med arbetsmaterial lill synskadade hantverkare och försäljning av deras produkter, lill verksamheten med ledarhundar, till utgivning av tidskrifter för synskadade samt till individinriktad verksamhet för flerhandikappade synskadade. Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) får bidrag för tidningsutgivning för dövblinda. Vidare utges bidrag fill Sveriges dövas riksförbund (SDR) för dess teckenspråksavdelning. Under anslaget beräknas även medel för köp av moltagarutruslningar för radiotidningar.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Organisationerna/ taltidnings-kommittén

Föredraganden

1,

Depåverksamheten

4 136 000

+

1 822 000

-1-

1 322 000

2,

SRF för ledarhundar

6 710 000

-\-

1 655 000

-1-

1 655 000

3,

Tidskriftsulgivning   inom SRF

2 518 000

-1-

315 000

-h

315 000

4.

SRF för viss verksamhet

för flerhandikappade

965 000

-1-

505 000

-1-

505 000

5.

Tidningsutgivning    inom FSDB

1 954 000

-H

501 000

-f-

546 000

6.

SDR:s teckenspråks-avdelning

850 000

-f

549 000

-1-

550 000

7.

Mottagarutrustningar för radiotidningar

2 000 000

.

1 875 000

.

2 000 000

Summa utgifter

19 133 000

+

3 472 000

4-

2 893 000

138

Synskadades riksförbund (SRF)                                        Prop. 1985/86:100

Bil. 7 1. Pris- och löneomräkningen för depåverksamheten är 222 000 kr. SRF

bedriver en motsvarande verksamhel för andra synskadade än dem som tra-difionellt får service genom depån. Staten bör finansiera även denna verksamhet. Kostnaden för nästa budgetår anges fill 1,6 milj. kr.

2.    SRF erhåller medel under anslaget för köp av 40 ledarhundar om året. Behovet av ledarhundar har ökat, och SRF hemställer, all anslaget beräknas för köp av 45 hundar fr.o.m. näsla budgelår. Kostnaden för köp av hundarna hos statens hundskola beräknas till 6 milj. kr. För introduktionskurser och vissa veterinärkostnader m.m. beräknas eft ökat medelsbehov av 275 000 kr. Kostnaderna för konsulenlverksamhet, fortbildning och viss information torde öka med 90 000 kr. Etl antal dövblinda personer har erhållit ledarhundar. Kostnaderna bl.a. för introduktion, informalion och träning är större i dessa fall än vid tillhandahållande av ledarhund åt synskadade personer, som inte är döva. SRF beräknar dessa högre koslnader lill 130 000 kr. och hemställer atl beloppet anvisas under anslaget.

3.    SRF ger ut ett 10-tal tidskrifter på ljudkassett eller i punktskrift som ett slags ersättning för den mängd tidskrifter som finns för seende men som är ofillgängliga för synskadade. SRF:s nettokostnader för ändamålet är 2 833 000 kr. Förbundet anser, atl staten skall täcka dessa kostnader.

4.    Var fjärde synskadad har etl tilläggshandikapp, vanligast hörselskada, dövhet, rörelsehinder eller psykisk utvecklingsstörning. Med stöd av det särskilda statsbidrag som beräknas under denna anslagspost har SRF en central verksamhet för individinriklade insatser åt flerhandikappade. Verksamheten beräknas budgetåret 1986/87 kosta 1 470 000 kr., och SRF begär aft statsbidraget för ändamålet skall räknas upp fill detta belopp.

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)

5. Dövblinda är utestängda från all informafion som lämnas i radio, TV, tidningar och tidskrifter. FSDB:s nyhetsförmedling har därför mycket stor betydelse. FSDB hemställer om bidrag för budgetåret 1986/87 med ytterligare 501 000 kr. Dessutom har FSDB aktualiserat ett medelsbehov om 45 000 kr. för abonnemang från utlandet av visst informafionsmaterial.

Sveriges dövas riksförbund (SDR)

6. SDR konstaterar, att bidraget till leckenspråksavdelningen har stor bety
delse för utvecklingen av dövas tvåspråkighet, socialt och kulturellt. Verk
samheten behöver tillföras ytterligare medel, och SDR hemställer om en
förstärkning med ca 550 000 kr.

Taltidningskommittén

7. Taltidningskommittén räknar med atl köpa erforderliga mottagarutrust
ningar för radiotidningar med anlitande av medel under utbildningshuvudfi-

telns anslag G 11. Stöd till radio- och kassetfidningar. Under förevarande 139

anslag uppkommer medelsbehov för service av sådana ulrustningar med ett     Prop. 1985/86:100
belopp av 125 000 kr.                                                                    Bil. 7

Föredragandens överväganden

SRF beräknar medelsbehovel till 4 358 000 kr. för den depåverksamhet som staten genom avtal åtagit sig alt finansiera. Beräkningen bör godtas. De insatser som görs inom denna verksamhet har slor betydelse genom atl engagera synskadade själva, som därigenom får möjlighet alt bryta sin isolering och leva ett aktivare liv. Liksom SRF anser jag, atl dessa insalser är värdefulla även utanför området för mer traditionell service åt synskadade. Jag ställer mig därför positiv till önskemålet, att SRF:s verksamhet utanför della område får visst stöd fr.o.m. näsla budgelår. För ändamålet beräknar jag medel med 1,1 milj. kr.

Liksom SRF bedömer jag, att det årliga behovel av ledarhundar numera är 45, Det innebär en ökning med fem hundar, och SRF bör beviljas medel för köp av detta antal. Kostnaden härför beräknas till 6 milj. kr. För introduktion av hundarna i samband med att de lämnas till de synskadade och för vissa veterinärkostnader beräknar jag 1 151 000 kr. SRF:s kostnader för konsulenlverksamhet, fortbildning och informationskurser för blivande ledarhundsägare beräknar jag 1 214 000 kr. Vid beräkningarna har jag tagit hänsyn till extra kostnader, som uppkommer för insatser när den synskadade hundägaren även är döv. För SRF:s ledarhundsverksamhet är följaktligen medelsbehovet för nästa budgetår 8 365 000 kr.

SRF:s produktion av ersältningstidskrifter är en angelägen insats, så länge utgivarna av vecko- och fackpress, kulturtidskrifter samt barn- och ungdomstidningar inte gör dessa lillgängliga för synskadade. Jag förordar, att slalsbidragel skall täcka SRF:s kostnader och tillstyrker medel med 2 833 000 kr. För SRF:s individinriklade insatser bland synskadade med ytterligare funktionsnedsättning beräknar jag bidrag med 1 470 000 kr.

Bidraget till FSDB för tidningar åt dövblinda finansierar en angelägen verksamhel. Det är viktigt, att FSDB kan göra denna insats i den omfattning som begärts. Jag tillstyrker medel för delta ändamål med 2,5 milj. kr. och har därvid beräknal medel även för abonnemang av visst informationsmaterial från utlandet.

Fr.o.m. innevarande budgetår erhåller SDR bidrag till sin verksamhet med utveckling av teckenspråket. Denna verksamhet har grundläggande betydelse både för dövas kommunikation med varandra och för deras delaktighet i del hörande samhället. Det är enligt min mening en uppgift för staten atl finansiera insalser som syftar till teckenspråkels utveckling och till dövas tvåspråkighet. SDR bör för ändamålet tillerkännas begärda medel med 1,4 milj. kr.

Taltidningskommilténs verksamhet kan fr.o.m. nästa budgelår hell finansieras från utbildningshuvudtitelns reservalionsanslag G 11. Stöd till radio-och kassettidningar. Efter samråd med statsrådet Göransson förordar jag, att medelsberäkningen för ändamålet under femte huvudtiteln upphör.

De förordade resursförstärkningarna under anslaget har finansierals ge
nom omprioriteringar inom huvudlileln. Med hänvisning till sammanställ
ningen förordar jag, att anslaget förs upp med 22 026 000 kr.                           '0

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Koslnader för viss verksamhet för synskadade och döva för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 22 026 000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

G 8. Statens hundskola

1984/85    Utgift       1 690 000

1985/86    Anslag       2 200 000

1986/87      Förslag     2 600 000

Statens hundskola i Sollefteå säljer dresserade hundar och ger ulbildning i hundtjänst. Produklionen av hundar skall lillgodose försvarsmaktens, polisväsendets, tullverkets och andra slalliga och kommunala myndigheters behov av Ijänslehundar samt Synskadades riksförbunds behov av ledarhundar. Utbildning i hundtjänst sker genom kurser för personal från bl.a. försvarsmakten och tullverket, personer från frivilliga försvarsorganisationer saml för synskadade. Skolan får även fillhandahålla djursjukvård och andra tjänster åt myndigheter och enskilda, om det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersatts.

Hundskolan leds av en styrelse. Ledamöter är chefen för skolan och sex andra ledamöter, som utses av regeringen.

1985/86

Beräknad ändri

ng 1986/87

Statens

Föredra-

hundskola

ganden

Personal

83

-

-

Kostnader

20 907 000

+ 2 662 000

-t- 2 662 000

Intäkter i skolans verk-

samhet

17 167 000

-1-   1 962 000

-H 2 262 000

Underskott

3 740 000

+     700 000

-1-     400 000

Bidrag från andra huvud-

titeln

1 540 000

-

-

Bidrag från femte huvud-

titeln

2 200 000

-1-     700 000

+      400 000

Statens hundskola

Skolan har egen avel av främst schäfer och labrador. De ålgärder som salts in för alt höja kvaliteten på dressyrämnen har hittills inte gett tillräcklig effekt. Stödköp av hundar måste därför fortsätta. Även den forskningssatsning som beslutals skall fortsätta. Skolan beräknar anslagsbehovet för verksamhetsåret 1986/87 till 4 440 000 kr.

Riksrevisionsverket betonar, atl det är av slörsta vikt, atl hundskolan höjer sin ekonomiadminislrativa nivå. Denna måste anpassas bättre till de krav som ställs på intäktsfinansierad verksamhet av denna inriktning.

Föredragandens överväganden

De utbildade hundar som statens hundskola levererar har erkänt goda egenskaper. Viktiga förutsättningar för della är yrkesskicklig dressyr och

141

avel. Verksamheten drar stora koslnader, och del är svårt att pressa hundpriserna. Detla är motivet för de särskilda medel åt skolan som beräknas under detta anslag och under justitiehuvudlitelns anslag B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet. Del ankommer på skolan att i samråd med riksrevisionsverket fortlöpande överväga taxor och priser vid skolan. Det är därvid angeläget alt minska skolans behov av direkl ekonomiskl tillskott över statsbudgeten. Jag är dock enig med verket och skolan om skolans behov av ekonomiadministrativ sakkunskap. Chefen för jusfifiedepartementet och jag har samrått i dessa frågor, och jag förordar att skolan erhåller medel för della. Medelsanvisningen under anslaget bör härigenom beslämmas till 2,6 milj. kr. Resursförstärkningen har finansierals genom omprioriteringar inom huvudtiteln. Under justitiedepartementets anslag förordades lidigare i dag ett belopp av 1 540 000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens hundskola för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 2 600 000 kr.

G 9. Statens handikappråd

1984/85    Utgift

1985/86    Anslag

1986/87    Förslag

2 517 386

2 923 000

3 654 000

Statens handikappråd skall verka för förbättrade levnadsförhållanden för handikappade och främja samarbetet i handikappfrågor mellan samhällsorganen samt mellan dem och handikapporganisationerna. Rådet, som utses av regeringen, består av ordförande och 17 övriga ledamöter. I rådet ingår företrädare för handikapporganisationerna saml för socialstyrelsen, riksförsäkringsverkel, skolöverstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens planverk, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Handikapprådet

Föredraganden

Personal

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

12

2 520 000

(1 928 000)

403 000

2 923 000

+   224 000

(+   183 000)

-(- 189 000

+   413 000

+ 2

4-     542 000

(-1-     500 000)

+

-f     189 000

731 000

Statens handikappråd

Pris- och löneomräkningen är 413 000 kr. En reduktion enligt huvudförslaget (67 000 kr.) skulle försvåra rådels möjligheter all fullgöra sina uppgifter inom flerhandikappområdet.

142

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Statens handikappråd har en viktig roll för att främja samordning och samarbele inom handikappområdet. En del av rådets arbeie under förra budgetåret var atl enligt regeringens uppdrag kartlägga det ekonomiska stödet till handikappade. Uppdraget redovisades i oktober 1985, och ärendet bereds inom socialdepartementet. Som jag nämnde i min inledning fill detta avsnitt, har departementet publicerat kartläggningen (Ds S 1985:6). Särskild uppmärksamhet har inom handikapprådet under senare år ägnats frågor om insatser för flerhandikappade. Sådana frågor förutsätter i hög grad en samordnad verksamhel mellan många organ och organisationer i samhällel. Denna inriktning av handikapprådets arbete bör enligt min mening fortsätta. Det är därvid angelägel, alt tonvikten i rådets arbete ligger på ålgärder som har till syfte att samordna insatser från skilda delar inom handikappområdet till en klarare helhet. Härigenom kan handikapprådet medverka lill alt utveckla en effektivare och bättre handikappomsorg med de resurser som slår lill förfogande. För atl handikapprådet skall kunna möta de anspråk som ställs på det i dessa avseenden, bör en förstärkning av dess organisation komma till stånd. Rådet bör därför, såsom för innevarande budgetår, undantas från huvudförslaget och tillföras medel för åtgärder som möjliggör en aktiv verksamhet för ökad samordning av handikappinsatserna. Jag förordar, att anslaget tas upp med 3 654 000 kr. Förstärkningarna och undanlag från huvudförslaget har finansierats genom omprioriteringar och besparingar inom huvudtiteln.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens handikappråd för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 3 654 000 kr.

G 10. Bidrag till handikapporganisationer

1984/85   Utgift     38 000 000 Reservation

1985/86   Anslag       43 000 000

1986/87   Förslag      49 000 000

Från anslaget erhåller handikapporganisationerna bidrag till sin verksamhel. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppel mellan organisationerna efter förslag av statens handikappråd. Följande 30 organisationer har fåll bidrag under innevarande budgetår.

Afasiförbundet i Sverige, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation.
Riksförbundet för döva och hörselskadade barn. De handikappades riksför
bund. Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Föreningen för de neurosedyn
skadade i Sverige, Föreningen Sveriges dövblinda. Riksföreningen för psy
kotiska barn. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vux
na. Hörselfrämjandets riksförbund, ILCO/Svenskt förbund för ileo-, colo-   143

och urosiomiopererade, Neurologiskl handikappades riksförbund. Svenska Prop. 1985/86:100 psoriasisförbundet. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Bil. 7 Riksföreningen för cysiisk fibros. Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka. Riksförbundet för laryngectomerade. Riksförbundet för mag- och tarmsjuka. Riksförbundet mot astma-allergi. Riksförbundet mot reumatism. Riksförbundet för njursjuka. Riksförbundet för social och mental hälsa. Riksförbundet för Irafik- och polioskadade. Svenska celiakiförbundel. Svenska diabetesförbundel, Sveriges dövas riksförbund. Svenska epilepsiförbundel. Synskadades riksförbund, Sveriges slamningsföreningars riksförbund saml Handikappförbundens centralkommitté.

Föredragandens överväganden

Handikapporganisationernas inlressepoliliska verksamhet fullföljer en folkrörelsetradition. Den spelar en viktig roll både för den politiska inriktningen och för den konkreta utformningen av handikappåtgärderna. Härigenom har handikapporganisationerna haft en avgörande belydelse för ulvecklingen av en ny syn på handikapp och handikappfrågor.

Statsbidraget till handikapprörelsens riksorganisationer ulgör innevarande budgelår 43 milj. kr. Härav är 41 milj. kr. avsedda för allmän verksamhel, dvs. främst för löne- och andra förvaltningskostnader, lokalkostnader, utredningsverksamhet, informalion, funktionärsutbildning och medlemsskolning. Etl belopp av 2 milj. kr. har ställts lill förfogande för vissl slöd ål organisationernas föreningsliv.

Handikapporganisationerna har betonat vikten av att statsbidragen till dem fortsätter att utvecklas. Jag anser, att bidragsgivningen till handikapprörelsen alltjämt bör vara etl prioriterat ändamål. För bidrag till handikapporganisationerna beräknar jag för nästa budgetår etl belopp av 49 milj. kr. Härav bör 2 milj. kr. avse stöd åt organisationernas föreningsliv. Resursförstärkningen har finansierats genom omprioritering inom huvudtiteln. I detta sammanhang vill jag även erinra om handikapporganisationernas möjligheter att finansiera särskilda projekt och försöksverksamhel med understöd från allmänna arvsfonden. Under år 1985 har ca 13 milj. kr. ställts till förfogande för ändamålet, och jag räknar med att regeringen har möjlighet att bevilja sådant understöd i ungefär samma omfattning under år 1986.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tdl handikapporganisationer för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservafionsanslag av 49 000 000 kr.

144

H. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och nar-       Prop. 1985/86:100
kotikapolitik                                         B'1- 7

Socialtjänsten

För atl socialtjänslreformens syfte skall förverkligas i praktiken, krävs en omfattande ulveckling av metoderna i det sociala arbetet. Statens uppgift är bl.a. att stimulera sådan metodutveckling och ställa medel lill förfogande för utvecklingsinsatser och försöksverksamhel.

Regeringen föreslår en ökning med 5 milj. kr. av de särskilda utvecklingsmedlen med inriklning på nya eller förändrade former av inslilufionsvård eller alternativ lill sådan vård. Totalt beräknas 28,5 milj. kr. för utveckling av missbrukarvården och annat socialt arbete.

En viktig målsättning inom missbrukarvården är all gränserna mellan institutionsvård och öppen vård luckras upp. Elt nyll system för statsbidragen till missbrukarvård genomförs fr.o.m. år 1986. Huvuddelen av statsbidragen kommer att gå direkt lill kommunerna som därigenom får slörre frihet i valet av vårdformer. Huvudmännen för de lidigare statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhelsvårdsanstalterna ges dock fortfarande s.k. platsbidrag. Statsbidraget för år 1986 är 810 milj. kr.

Socialberedningen (S 1980:07) genomför en översyn av bestämmelserna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen samt följer och utvärderar socialljänstreformen.

Beredningen överlämnade i oktober 1983 delbetänkandet (Ds S 1983:16) Erfarenheter av LVM och vissa andra socialtjänstfrågor. Ett av förslagen i betänkandet gällde vissa ändringar av reglerna för när socialnämnderna skall yttra sig i körkortsärenden. Denna fråga togs emellertid inte upp i den proposition till riksdagen där betänkandets övriga förslag behandlades (prop. 1983/84:174, SoU 30, rskr. 375).

Beredningen föreslog atl socialnämnderna skulle vara skyldiga atl göra utredning i körkortsärenden endast i de fall då den person som yttrandet avser är känd för nämnden. Om personen inte är känd av nämnden skulle länsstyrelsens sociala funktion i stället göra den nödvändiga utredningen. Vid remissbehandlingen av beredningens förslag framfördes i denna del starkt kritiska synpunkter från många håll. En rad remissinstanser pekade bl.a. på att förslaget, om det genomfördes, skulle medföra en kraftigt ökad arbetsbelastning för länsstyrelserna. Det bör i sammanhanget också noteras att länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) i juni 1985 har antagit nya riktlinjer för när yttranden i körkortsfrågor skall begäras från socialnämnderna. Dessa nya riktlinjer innebär att antalet yttranden som begärs av socialnämnderna kraffigt begränsas. Mot denna bakgrund och med hänsyn till remisskritiken finner jag f n. inte skäl att föreslå några ändringar när det gäller socialnämndernas skyldigheter att yttra sig i körkortsärenden.

I december 1984 överlämnade beredningen betänkandet (Ds S 1984:17) Rehabiliteringspenning lill missbrukare - vissa avgifisfrågor. Betänkandet innehåller förslag om att den som inte kan förvärvsarbeta därför att han genomgår vård och behandling för sitt missbruk i ett hem för vård eller boende skall ha rätt till rehabiliteringspenning. Del finns vidare förslag avseende vis-

145

10 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100

sa avgifts- och pensionsfrågor vid vistelse på hem för vård eller boende. Be- Prop. 1985/86:100 tänkandet har remissbehandlats. Flera remissinstanser har påpekat det tvek- Bil. 7 samma i all nu genomföra en särlösning vad gäller rehabiliteringsersättning för gruppen missbrukare. Regeringen har mol denna bakgrund överlämnal socialberedningens förslag i denna del lill den nyligen lillsalta rehabiliteringsutredningen (S 1985:02). Vad gäller de övriga förslagen i beredningens betänkande ämnar jag under våren 1986 föreslå regeringen atl lägga en särskild proposition.

Utvecklingen av socialbidragen kännetecknades under 1970-talet av en stadig minskning av såväl antalet bidragstagare som kostnaderna för utgivet socialbidrag. Under år 1981 vände emellertid denna trend och sedan dess har det skett en kraftig ökning av både antalet bidragstagare och kommunernas koslnader för utgivet socialbidrag. Antalet bidragstagare har ökat med över 180 000 personer sedan år 1980 och det lolall utgivna socialbidraget har mer än fördubblats under samma period, räknat i fasla priser.

Den löpande socialbidragsslatistiken ger få hållpunkter för en tolkning av vad som ligger bakom de stigande socialbidragstalen. Jag anser att det finns skäl att nu göra en så noggrann analys som möjligt av orsakerna lill de senaste årens utveckling av socialbidragen. Regeringen har tillsatt en särskild arbetsgrupp med uppgift all ta reda på varför antalet socialbidragstagare och kostnaderna för socialbidragen har ökat under de senaste åren.

Familjevåld är ett begrepp som ibland används när man talar om kvinnomisshandel, barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn. Dessa former av våld utspelas mellan människor som har nära känslomässiga relationer till varandra. Det skiljer dessa brott från andra brott och gör dem särskilt komplicerade att arbeta med.

Under senare år har våldet mot i första hand kvinnor och barn kommit att uppmärksammas allt mer. Regeringen har beslutat om en rad ålgärder i syfte att öka kunskapen om kvinnomisshandel och förbättra stödet till misshandlade kvinnor och deras barn saml de misshandlande männen.

Socialstyrelsen har erhållit särskilda medel för utbildning och information om kvinnomisshandel. Fortbildningsinsatserna riktar sig i första hand till personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

I december 1983 anslogs medel lill en treårig försöksverksamhet för atl utveckla vårdinsatserna för misshandlade kvinnor och deras familjer. Två av de projekt som startats syftar till att utveckla behandlingsmetoder för män dömda för kvinnomisshandel.

Regeringen har vidare beviljat medel till Göteborgs kommun för etl kriscentrum för män. Vidare har stöd givits lill försöks- och utvecklingsarbete som bedrivs av kvinnojourer och andra organisationer som stöder misshandlade kvinnor.

Sexuella övergrepp mol barn har under senare tid fått ökad uppmärksamhet. Delta har bl.a. ufiösl ell intensivt arbete såväl bland frivilliga organisationer som bland vårdorgan och myndigheter.

På regeringens uppdrag har en arbetsgrupp med företrädare för riksåklagare, domstolsverket, rikspolisstyrelsen och socialstyrelsen utarbetat en rapport "Misshandel och sexuella övergrepp mol kvinnor och barn". Rapporten skall tjäna som praktisk handledning för alla som i sill arbete kommer i kon-

46

takl med offer för misshandels-och sexualbrott.                   Prop. 1985/86:100

Vidare har regeringen beviljat medel fill ett projekt som bl.a. skall kart- Bil. 7 lägga omfattningen av sexuella övergrepp mot barn. Projektet drivs av en arbetsgrupp inom brottsförebyggande rådet. Gruppen kommer även all behandla frågor kring den informafion som behöver ges till vissa yrkesgrupper för aft upptäcka sexuella övergrepp, hur ärendena handläggs av myndigheterna samt alternativa behandlingsmetoder.

Delegationen för social forskning stödjer olika forskningsprojekt rörande kvinnomisshandel och sexuella övergrepp mot barn.

Riksdagen har i maj 1985 med bifall lill regeringens proposition (1984/85:171, SoU 31, rskr. 356) om särskilda insatser inom socialtjänsten för ungdomar i samband med missbruk och kriminalitet m.m. beslulat om vissa ändringar i bl.a. socialtjänstlagen (1980:620) och lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU. De ändringar som riksdagen beslutat om syftar lill att öka möjligheterna att bereda ungdomar med anpassningssvårigheter vård inom socialtjänsten och minska riskerna för all ungdomarna i stället döms till påföljd inom kriminalvården.

Elt nytl system för mottagandet av flyktingar trädde i krafl den 1 januari

1985. Det nya systemet innebär bl.a. att statens invandrarverk numera har
etl centralt ansvar på statlig verksnivå. Invandrarverket har också fått ett
samlat ansvar för systemet för statlig ersättning till kommunerna. Socialsty
relsen kommer dock även fortsättningsvis att svara för viss utbildning och
fortbildning av familjepedagoger och annan personal inom socialtjänsten
som arbetar med flyktingar.

Vad gäller familjepedagogiska insatser för zigenare kommer statligt slöd liksom hittills att kunna lämnas från socialstyrelsen. Stödet har dock ändrats så att bidrag kan lämnas inte bara fill familjepedagogiska insalser utan även lill andra former av socialt arbete av projektkaraktär.

I augusfi 1984 överlämnade utredningen om homosexuellas situation i samhället sitt betänkande (SOU 1984:63) Homosexuella och samhällel. Belänkandet har remissbehandlats och elt beredningsarbete pågår nu inom regeringskansliet. Jag har för avsikt att i samråd med chefen för justifiedepar-temenlet föreslå regeringen att lämna en proposition i frågan under våren

1986. Min inriklning är därvid att lägga förslag om bl.a. ett förstärkt skydd
mot diskriminering av de homosexuella.

Utveckling av barn- och ungdomsarbetet m.m.

Som elt led i alt slå vakt om goda sociala och kulturella uppväxtförhållanden för barn och ungdom har regeringen beslulat genomföra en 90-miljonersats-ning för alt förbättra barns och ungdomars levnadsförhållanden.

Under år 1983 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp för utveck
lingsarbete vid fritidsgårdar (ungdomsgårdar). I arbetsgruppen ingår företrä
dare för socialdepartementet, barn- och ungdomsdelegationen, socialstyrel
sen, statens ungdomsråd, statens kulturråd och Svenska kommunförbundet.
Regeringen har för en treårig försöksperiod anvisat 30 milj. kr. ur allmänna
arvsfonden för nämnda utvecklingsarbete. Medlen har fördelats fill drygt
140 olika projekt över hela landet. I ett mycket stort antal projekt har strä-    1

van varit atl bredda och fördjupa kulturarbetet vid gårdarna. De flesta pro-    Prop. 1985/86:100 jekten är utformade i samverkan mellan främst fritidsnämnder och kultur-    Bil. 7 nämnder. Även föreningslivet deltar i många av projekten. I vissa projeki har särskill beaktats invandrarungdomarnas behov av en aktiv fritid. Även jämslälldhetsaspekten har beaktats i projektverksamheten.

Vidare tillsatte regeringen under år 1983 en beredningsgrupp för världs-ungdomsåret som skall svara för planering, genomförande och uppföljning av olika insatser med anledning av världsungdomsåret 1985. Regeringen beslutade samtidigt att anvisa 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden för försöks-och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsorganisationerna, i lokala miljöer samt för insatser av bildningsförbund, handikapporganisationer, kommuner och landstingskommuner m.fl. Medlen har fördelats till ett stort antal projekt med olika inriktningar. Den huvudsakliga inriktningen av de lokala verksamheterna i bl.a. barn- och ungdomsorganisationerna är utveckling av arbetsformer, prövning av nya metoder, uppmuntran av barns och ungdomars fantasi och skaparglädje samt demokratisk träning.

Våren 1984 anvisade regeringen 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden för alt stödja ett utveckUngsarbete inom idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet . En arbetsgrupp har tillsatts för att initiera och genomföra utvecklingsarbetet. Hittills har ca 17 milj. kr. fördelats till ca 220 projekt över hela landet med olika inriktningar. Projeklen tar bl.a. sikte på alt utveckla idrottens sociala ansvar, en ökad jämställdhet, ökat föräldraengagemang och integrering av handikappade.

Från departementets anslag A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhel ges genom delegationen för social forskning stöd till en rad forskningsprojekt inom barn- och ungdomsrådet. Aktuella forskningsområden är bl.a. barns levnadsvillkor, utveckling av alternativa vårdformer, separationer och deras följder för barn. Vidare har delegationen anordnat seminarier bl.a. om finska barns förhållanden i Sverige.

Ett projeki om samhällets resp. familjens ansvar för barnen pågår i Nordiska ministerrådets regi. Del syftar bl.a, till alt undersöka vad som ligger till grund för variationer i antalet omhändertaganden av barn i de nordiska länderna.

Under anslaget H 5. Utveckling och försök med vissa vårdformer har medel beräknats för all utveckla socialbyråernas metoder i arbetet med familjer i kris. Syftet är bl.a. att finna alternativ till omhändertagande.

Vidare har socialstyrelsen beviljats medel för att stödja ulvecklingen av familjebehandling på institution. Delta sker bl.a. genom konferenser och seminarier för personalen på barnhem, som numera oftast omvandlats till hem för barn och föräldrar.

Alkoholpolitik

Konsumtionen av alkoholdrycker i Sverige fortsätter atl minska. År 1984 var försäljningen 6,01 liter 100 % alkohol i genomsnift per invånare 15 år och däröver. Detta innebär en minskning sedan år 1976 med 22 % och är den lägsia siffran sedan mitten av 1960- talet. Socialstyrelsens statistik över alko-

148

holförsäljningen för första halvårel 1985 uppvisar en fortsatt minskning.    Prop. 1985/86:100 Försäljningen av spritdrycker och starköl har minskal jämfört med försia    Bil. 7 halvåret 1984 medan försäljningen av vin och öl har ökat något. Systembolagets alkoholförsäljning för de tre första kvartalen tyder på all den lolala försäljningen under år 1985 minskar med ytterligare etl par procent jämfört med år 1984.

Den oregislrerade konsumtionen (genom hembränning m.m.) kan ha ökat under senare år. Gjorda uppskattningar visar emellertid atl denna ökning inte väger upp minskningen av den mätbara konsumtionen. Den totala

konsumtionen bedöms således ha minskat. Glädjande nog tycks detta inte

minst gälla ungdomsgrupperna. I våras presenterade t.ex. Sifo undersökningsresultat som visade att ungdomarnas spritkonsumlion mer än halverats under åren 1979-1984. Även för övriga alkoholdrycker var tendensen sjunkande, om än inte lika stor. De årliga elevundersökningarna och undersökningarna av värnpliktsinskrivna har visat samma positiva utveckling. Den senasle elevundersökningen lyder dock på atl minskningstakten har avtagit.

1 den minskande tolalkonsumfionens spår följer en minskning av alkoholkonsumtionens negativa konsekvenser. Således har antalet omhändertaganden enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) minskat på senare år. Socialstyrelsens statistik visar att antalet omhändertagna första halvåret 1985 var ca 15 % lägre än första halvåret 1984, Statistik över antalet döda i vissa alkoholrelalerade dödsorsaker och statistik från sjukvården tyder vidare på att alkoholskadorna minskar sedan slutet av 1970-talet.

De nu redovisade förändringarna visar att vi med de traditionella medlen - prispolitik, opinionsbildning och en kontrollerad försäljning- har bedrivit etl framgångsrikt alkoholpoliliskl arbete.

Grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års riksdagsbeslut bör ligga fast. Vi skall således även i fortsättningen föra en aktiv prispolitik, genomföra försäljningen av alkohol i kontrollerade former och bedriva en omfattande opinionsbildning. Som regeringen och riksdagen tidigare slagit fast skall målsättningen vara att fram lill år 2000 minska alkoholkonsumtionen med ylleriigare minst 25 % (jfr prop. 1984/85:181, SoU 28, rskr. 400).

När det gäller reglerna för försäljning och servering är del som riksdagen tidigare uttalat viktigt alt restrikfionerna på alkoholområdet begränsas fill sådana som allmänheten uppfattar som meningsfulla. Det finns risk för att förtroendet för alkoholpolitikens grunder minskar om regelsystemet är onödigt krångligt eller om alkohollagstiftningen uppfattas som föråldrad eller inkonsekvent.

Vissa förändringar har genomförts fr.o.m. den 1 januari 1985. Den tidigare begränsningen av försäljningstiderna för öl (klass II) har slopats och lidpunkten för atl avsluta servering för restauranger med enbart fillstånd att servera öl har jämställts med tidpunkten för restauranger som har tillstånd för starkare alkoholdrycker. Vidare har remisstiden begränsats för bl.a. kommunerna i ärenden om serveringstillstånd.

En mer omfattande översyn av reglerna på alkoholområdel genomförs av
alkoholhandelsutredningen. Ulredningen har överlämnat betänkandet
(SOU 1985:15) Handel med alkoholdrycker med förslag om enklare regler   9

för alkoholservering och försäljning av öl (klass II). Den kommunala veto- Prop. 1985/86:100 rätten och behovsprövningen i tillståndsärenden bör enligt utredningens me- Bil. 7 ning avskaffas. Vidare föreslår utredningen bl.a. alt bestämmelserna om att kravet på alt matservering skall utgöra en viss andel av rörelsen las bort saml att tillståndskravet för försäljning och servering av öl slopas. Betänkandet har remissbehandlats. Jag avser att under år 1986 föreslå regeringen att lämna en proposition i frågan.

Alkoholhandelsutredningen fortsäiter nu sitt arbete med alt se över andra regler inom alkoholområdet. Delta arbete beräknas vara slutfört under första halvåret 1986.

Narkotikapolitik

Sverige för en medveten och beslulsam narkolikapolilik. Vi accepterar inle någon form av missbruk. Denna politik är starkt förankrad i medborgaropi-nionen, de politiska partierna, ungdomsorganisationerna och andra folkrörelser. Allt icke medicinskt bruk av narkotika skall mölas av entydiga reaktioner.

Av flera skäl är det svårt alt göra en säker bedömning av missbruksutvecklingen. De mått man brukar begagna - som enkätundersökningar av skolungdom och värnpliktiga, dala från rättsväsendet etc. - har, tagna var för sig, svagheter. De kompletterar emellertid varandra och kan tillsammans hgga lill grund för vissa slutsatser.

En försiktig tolkning av lillgängliga data tyder på atl missbruket är på tillbakagång. Andelen personer som i olika enkätundersökningar redovisar erfarenheter av narkotika har minskal sedan år 1981 och är nu lägre än i någon av de tidigare undersökningarna. Chefen för justitiedepartemenlet har lidigare i dag lämnat vissa uppgifter från rättsväsendet som lalar i samma riktning.

Det är särskilt tillfredsställande atl konstatera att undersökningar och rapporter från olika myndigheter tyder på att missbruket har minskat i försia hand bland de unga. Del är en klar tendens att alll färre ungdomar börjar injicera narkotika i tidig ålder. Även del experimentella missbruket minskar bland de unga. Ungdomar tar avstånd från narkotika i allt slörre utsträckning. Denna förändring kan till stora delar förklaras av samhällets ökade insalser inom narkotikaområdel och av en ökad medvetenhet bland såväl unga som vuxna om narkotikamissbrukets följder.

Dessa tecken på en positiv ulveckling får självfallet inte leda till minskade ansträngningar i kampen mot narkotika. Narkoiikamissbrukel är etl allvar-hgt problem med förödande konsekvenser såväl för de enskilda missbrukarna och deras anhöriga som för samhällel i stort.

Heroinmissbrukel är alltjämt i huvudsak begränsat till Stockholmsområdet och Skåneregionen. Injektionsmissbruk av centralstimulerande medel förekommer däremot på många håll i landel. Missbruket av cannabis är mest utbrett och förekommer i så gott som hela landet.

Kokainmissbruk förekommer enligt lillgängliga uppgifter hittills bara i re
lativt begränsad omfatlning i Sverige. Den krafligl ökade produklionen av
kokain i Sydamerika och en ökning av missbruket i Europa ökar emellertid   150

riskerna för en spridning av kokainmissbruket även i vårt land. En hög be-    Prop. 1985/86:100
redskap mol delta är ytterst angelägen.                             Bil. 7

Härfill kommer ytterligare ett allvarligt missbruksproblem, nämligen missbruk av sömn- och rogivande läkemedel (psykofarmaka).

Kort efter regeringsskiftet år 1982 tillsattes en särskild narkolikakommis-sion som utarbetade ell brett underiag för regeringens narkolikapolilik. Samtidigt utformade en arbetsgrupp inom socialdepartementet förslag fill förbättringar av narkomanvården. I proposifionen (1984/85:19) om en samordnad och intensifierad narkotikapolifik redovisade regeringen hösten 1984, på grundval av detta arbete, sin narkolikapolilik. I samband med de särskilda satsningarna på narkotikaområdel har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat aft ställa 15 milj. kr. per år lill förfogande för en intensifiering av kampen mol narkotikan. Dessa medel har möjligjort förstärkta insatser inom bl.a. polisen, kriminalvården, åklagarväsendet, skolan, försvaret och narkomanvården. Särskilda informationsinsatser har genomförts och de frivilliga organisationerna har fått ökat stöd.

Regeringen fullföljer nu arbetet med atl effektivisera narkofikapolitiken. En faktor som fillkommit och som har lett till att mer intensiva ansträngningar behövs är immunbrislsjukdomen AIDS. Del virus som orsakar AIDS - HTLV-III/LAV - har fått en snabb spridning bland Stockholms heroinmissbrukare. Risken är överhängande att smittan sprider sig också utanför Stockholm och även lill injektionsmissbrukare av centralsfimulerande medel. AIDS-hotet utgör ytterligare ett utomordentligt starkt motiv - utöver alla andra - all söka förmå injeklionsmissbrukarna alt upphöra med sitt missbruk.

Del är viktigt atl så många människor som möjligt mobiliseras atl ta akfiv del i kampen mot missbruket. I detta sammanhang är folkrörelsernas och de frivilliga organisationernas insatser av särskilt stor belydelse. Genom att organisationslivet medverkar i kampen mot narkotikan skapas alternativ fill den passiviserande drogkulturen och människor erbjuds gemenskap och möjligheter alt själva ta aktiv del i samhällsutvecklingen.

För ett drygt år sedan tillsatte regeringen efter förslag av narkotikakommissionen ett samordningsorgan för narkotikafrågor inom regeringskansliet. Uppgiften är att svara för den cenlrala samordningen av narkofikapolitiken. Samordningsorganet skall verka för en effektivisering av samhällets insatser mot narkotika och kontinuerligt föreslå regeringen ålgärder i delta syfte.

Under årel har samordningsorganet varit verksamt inom en rad områden. Särskilda insatser har gjorts för alt effektivisera det lokala och regionala samarbetet. Inifiafiv har tagils till s.k. länssalsningar vilka innebär att samtliga kommuner i ett län får slöd för att förstärka sina insatser inom narkotikaområdet. En landsomfattande aktion inleddes hösten 1985 för att förbättra samarbetet mellan polis och socialtjänst. Genom ett nära samarbete med polisen ökar socialtjänstens möjligheter att nå både ungdomar i riskzonen och de etablerade missbrukare som socialtjänsten har svårt atl få kontakt med på annat sätt.

Olika initiativ har vidare tagits för atl förbättra samarbetet mellan social
tjänst och kriminalvård. Särskilda insatser har gjorts för alt motverka en
spridning av kokainmissbruket. Frågan om ulslussning av missbrukare från 151

vård har också uppmärksammats av samordningsorganet. Dessutom har    Prop. 1985/86:100 samordningsorganet tagit initiativ till en arbetsgrupp inom finansdeparte-    Bil. 7 mentet som bistår i tullens arbete att bygga upp bl.a. ett spaningsregister med ADB-stöd för narkolikaspaning. En annan arbetsgrupp samordnar Sveriges insatser mot narkotikan på det internationella området.

Samordningsorganet har även engagerat sig i frågan om det hot som AIDS-epidemin ulgör för narkotikamissbrukarna. En särskild arbetsgrupp har bildats vars uppgift är att följa och vid behov ta initiativ till en samordning av olika myndigheters insatser för att motverka en spridning av smittan bland narkotikamissbrukare.

Ett enskilt land kan inte ensamt stoppa narkofikamissbruket. I stället krävs ett intensivt internationellt samarbele. För Sveriges del sker del dels i nordiska och europeiska sammanhang, dels genom FN.

Nordiska rådet beslöt i mars 1985 om etl nordiskl handlingsprogram mol narkotika. Programmet genomförs nu och innebär etl intensifierat polis- och tullsamarbete och elt fördjupat erfarenhetsutbyte inom förebyggande-, vård- och forskningsområdet.

Inom den s.k. Pompidougruppen, som är knuten lill Europarådet, genomförs f.n. ett europeiskt arbetsprogram. Programmet innebär ett vidgat samarbete när det gäller kontrollpolifiken, det förebyggande arbetet saml vård och forskning.

Sverige deltar aktivt i FN:s arbete på narkotikaområdel. Detta innebär bl.a. att Sverige verkar för elt ökat engagemang för narkofikafrågorna inom FN och för en utvidgad verksamhet med konkreta insalser. FN:s generalförsamling beslöt i november 1985 atl genomföra en världskonferens på ministernivå om narkotika år 1987. Avsiklen är att konferensen bl.a. skall behandla ett konkret handlingsprogram för FN:s insatser.

Chefen för utrikesdeparlementel har tidigare idag föreslagit att Sveriges bidrag till FN:s narkotikafond skall uppgå till 8 milj. kr. Sverige lämnar också ett årligt bidrag till narkotikafondens allmänna verksamhet. Under anslaget 11. beräknas 327 000 kr. för detta ändamål. Vidare beräknas under anslaget 500 000 kr. som ell särskill stöd för utvecklingsländernas kamp mot missbruket.

Drogförebyggande insatser

Under senare år har stor vikt lagts vid atl genom förebyggande insalser försöka förhindra alla former av drogmissbruk. Opinionsbildning genom informalion och upplysning samt olika drogfria frilidsarrangemang har därvid stor betydelse. Folkrörelserna och organisationslivet är centrala i detta sammanhang.

Genom rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor finns numera en kontinuerlig dialog mellan organisafionslivet och regeringen på det drogpolitiska området. Rådels ledamöter är företrädare för de folkrörelser och organisationer som i sin verksamhet arbetar med drogfrågor.

De senasle årens information och upplysning om alkohol och narkotika
har sannolikt haft stor belydelse för den positiva utvecklingen när det gäller
såväl alkoholkonsumfionen som narkofikamissbruket, inle minst i ung-

domsgrupperna. Socialstyrelsen har del samlade ansvaret för den statliga Prop. 1985/86:100 droginformationen. Bl.a. utarbetar styrelsen en långsiktig strategi för sta- Bil. 7 lens insalser på detla område. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har främst rollen av ett basfaktaförmedlande organ som en länk mellan forskningen och olika avnämare. En av de cenlrala uppgifterna är atl samlal följa drogproblemens förändringar. CAN skall också ge service åt organisationslivet i drogupplysningsfrågor.

Statsbidrag utgår lill folkrörelserna och andra organisationer dels i form av centralt organisationsstöd dels som projektmedel lill olika verksamheter i drogförebyggande syfte. Nykterhetsorganisationerna och vissa andra organisationer får omfattande bidrag för sin centrala verksamhet. Socialstyrelsen och statens ungdomsråd fördelar medel till föreningslivet för informafionsinsatser och annan drogförebyggande verksamhet. Särskilda medel utgår för insatser inom området Alkohol och arbetsliv. Socialstyrelsen fördelar också bidrag lill organisationerna för deras insatser i samband med rehabilitering av missbrukare. För bidrag till organisationernas insatser inom drogområdet beräknar jag för näsla budgetår 45,9 milj. kr.

Vissa av de projekt som jag nyss redovisat och som har kunnat starta genom bidrag från allmänna arvsfonden innebär atl man bedriver lokal verksamhel som förebygger droganvändning. Utöver de tidigare nämnda satsningarna beslutade regeringen våren 1985 efter förslag av narkotikakommissionen att under en tidsperiod på tre år lämna bidrag ur arvsfonden med nio milj. kr. till försöksprojekt, främst inom föreningslivet, för atl utveckla möjligheterna att göra tidiga insatser mot drogmissbruk bland ungdomar. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för all initiera och genomföra arbetet.

Vården av alkohol- och narkotikamissbrukare

Eft nytt syslem för statsbidragen till missbrukarvård m.m. genomförs fr.o.m. år 1986 i enlighet med regeringens proposition (1984/85:151). Avsiklen med det nya stalsbidragssystemet är bl.a. att luckra upp gränserna mellan institutionsvård och öppen vård. Huvuddelen av bidragen går direkt till kommunerna som därigenom får större frihet i valet av vårdformer. Huvudmännen för de tidigare statliga nykterhelsvårdsanstalterna och ungdomsvårdsskolorna ges dock fortfarande s.k. platsbidrag. För atl underlätta en nödvändig omstrukturering av insfitulionsvården kan ell särskilt omstruktureringsbidrag utgå. Bidraget avser bl.a. att sfimulera en ulveckling mot mindre institutioner. För år 1986 har omstruktureringsbidrag sökts för 369 platser till etl sammanlagt belopp av 31,2 milj. kr. Statsbidraget för år 1986 är 810 milj. kr.

Regeringen har nyligen beslutat om vissa ändringar i socialtjänstförordningen (1981:750) för alt betona viklen av att den lidigare insfitufionsplane-ringen utvecklas mot en vårdresursplanering, som innefattar såväl institutionsvård som öppen vård.

Från flera håll har under år 1985 rests krav på elt utökat antal platser för vård framför allt för narkotikamissbrukare som omhändertagits enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Socialberedningen

överväger f. n. dessa frågor.

153

Utvecklingen av meloder och nya arbetsformer m.m. inom missbrukar- Prop. 1985/86:100 vården bör stimuleras. I samband med att del nya statsbidragssystemet ge- Bil. 7 nomförs sker också en ytterligare satsning på försöks- och utvecklingsverksamhet. För utvecklingsarbete när det gäller nya eller förändrade former av institutionsvård eller alternativ till sådan vård beräknar jag för nästa budgetår 10 milj. kr., vilket i enlighet med riksdagens beslut om det nya statsbidraget innebär en ökning med 5 milj. kr.

Försöksverksamhel med samverkan inom missbrukarvården har pågått under åren 1982-1984 i socialdepartementets regi. De 11 projekt som ingått i försöksverksamheten har haft som främsta syfte atl åsiadkomma en bättre samordning av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insalser för främsl alkoholmissbrukare samt all underlätta samarbele mellan institutionsvård och öppen missbrukarvård. Erfarenheterna från försöksverksamheten har sammanfattats i en rapport - Samspel lönar sig - som publicerades under våren 1985. Samiidigt anslogs medel till regionala uppföljningskonferenser i 13 län.

Inom alkoholområdet pågår vidare försök inom den öppna vården inriktade på olika målgrupper; unga missbrukare, vuxna eller äldre missbrukare, kvinnor/föräldrar saml finländare med missbruksproblem.

Narkomanvården ställs inför nya krav mot bakgrund av det hot som sjukdomen AIDS utgör. De intravenösa narkotikamissbrukarna löper slor risk atl bli smittade. När regeringens AlDS-delegalion i oktober 1985 diskuterade frågor om narkomanvårdens läge i storstadsregionerna mol bakgrund av AIDS-hotet, fastslog delegationen bl.a. atl målel måste vara all nå alla intravenösa missbrukare med provtagning, avgiftning och behandling. De båda kommunförbunden har, som en direkl följd av delegationens ställningstagande, uppmanat landstingen och kommunerna atl omedelbart vidta ålgärder för att bekämpa smittspridningen bland narkotikamissbrukarna.

Jag har under hösten haft överläggningar med företrädare för socialtjänsten och hälso- och sjukvården i de tre storstadsregionerna. Vid dessa överläggningar har framkommit all del finns beslul eller planer på förstärkningar inom narkomanvården i dessa kommuner främst när det gäller resurserna för uppsökande verksamhet, avgiftning och LVM-vård.

Det är angeläget att staten, utöver det nya statsbidraget till missbrukarvården, ger fortsatt stöd till utvecklingsinsatser inom bl. a. narkomanvårdsområdet. Sådant stöd bör som hittills syfta fill atl stimulera utvecklingsarbetet vid socialbyråer och s. k. vårdcentraler för narkofikamissbrukare. Insatserna bör bl. a. inriktas på all utveckla metoderna i socialt fält- och behandlingsarbete samt på atl förbättra samarbetet mellan socialtjänst, polis och kriminalvård. Jag beräknar drygt 5 milj. kr. för detta ändamål under nästa budgetår.

Beroende av lugnande medel och sömnmedel är relafivt vanligt i vårt
land, men hittills saknas tillräckliga kunskaper både om vägar in i läkeme
delsmissbruk och om behandlingsmetoder. Projektmedel har bl.a. utgått till
ett läkemedelsprojekt vid S:t Görans sjukhus i Slockholm. Projektet syftar
lill all utveckla meloder för avgiftning och rehabilitering. Fortsatt statligt
stöd bör ulgå för alt utveckla behandlingsmetoderna för läkemedelsmissbru
kare.                                                                                            154

Frivilliga organisationer och folkrörelser svarar för värdefulla insalser    Prop. 1985/86:100 inom missbrukarvården. Under senare år finns ett ökande intresse i kommu-    Bil. 7 nerna för samarbele med föreningslivet. Särskilda medel bör beräknas även för nästa budgelår för organisationernas medverkan i att utveckla rehabiliteringsarbetet inom missbruksområdel.

H 1. Upplysning och information på drogområdet m.m.

1984/85    Ulgift        38 438 928 Reservation      402 919

1985/86        Anslag       39 251 000 1986/87        Förslag     4 769 000'

' Medel för personalkostnader vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har beräknats under anslaget E 1. Bidrag till organisationer beräknas under anslaget H 3,

Under innevarande års anslag H 1. Upplysning och informafion på drogområdet disponerar socialstyrelsen 1 064 000 kr. för den upplysningsverksamhet om alkohol och andra droger som socialstyrelsens byrå för alkohol-och narkofikafrågor bedriver. Till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har beräknats medel för basfaktaförmedling m.m. med närmare 3,5 milj. kr. samt för personalkostnader med drygt 2,9 milj. kr. Vidare fördelar socialstyrelsen 10,8 milj. kr. av anslaget till främsl föreningslivet för opinionsbildande verksamheter, varav arbetsmarknadens organisationer får minsl 3,4 milj. kr. för insatser inom området Alkohol och arbetsliv. För statens ungdomsråds verksamhet med upplysning om alkohol-och narkotikaproblemen utgår 4,3 milj. kr. Organisationsstöd utgår fill Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisafi-oner m.fl. med 13,4 milj. kr., till Nykterhetsrörelsens landsförbund med 330 000 kr. och till KALV- organisationerna (Länkens kamralförbund, Al-koholproblemalikernas riksorganisation. Länkarnas Riksförbund och Nyk-lerhelsorganisafionen Verdandi) med 2,9 milj. kr.

För budgetåret 1986/87 beräknas medel för socialstyrelsens drogupplysning och för CANs verksamhet under förevarande anslag. Medel för CAN:s personalkostnader har beräknats under anslaget E 1. Socialstyrelsen. Medel för bidrag till opinionsbildande insalser genom organisationslivet och för organisationsstöd beräknas i det följande under anslaget H 3. Bidrag till organisationer.

Socialstyrelsen

Utöver de över statsbudgeten anvisade medlen för socialstyrelsens drogupp
lysning har regeringen beviljat styrelsen etl engångsbelopp om 550 000 kr.
för information om hasch till tonårsföräldrar. Av beloppet återstår ca 200
000 kr., atl disponeras under innevarande budgelår. De totala verksamhets
medlen för budgetåret uppgår till 1 264 000 kr. I förhållande till åren 1980-
1982, då socialdepartementets kampanjer genomfördes, har resurserna för
statens egen droginformalion minskats mycket kraftigt. Enligt socialslyrel
sens uppfattning bör statens drogupplysning åter intensifieras under budget
året 1986/87. För det nya upplysningsarbetet begär styrelsen 5 225 000 kr.
för nästa budgetår. Därutöver anges övriga medelsbehov med 88 000 kr.        155

Centralförbundet för alkohol- och narkotiakupplysning (CAN) hemstäl-     Prop. 1985/86:100 ler om verksamhetsmedel med drygl 6 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Des-     Bil. 7 sa medel bör enligt socialstyrelsen räknas upp med prisomräkning enligt konsumentprisindex (-t- 282 000 kr.).

1985/86        Beräknad ändring 1986/87

Socialstyrelsen

Föredraganden

Socialstyrelsens drogupplysning

1 064 000

-1-   4 249 000

+

64 000

Omkostnader för verksamheten vid Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning

3 484 000

-1-     282 000

-1-

157 000

Summa utgifter

4 548 000

+ 4 531 000

-1-

221 000

Föredragandens överväganden

Socialstyrelsen bör för budgetåret 1986/87 få disponera 1 128 000 kr. för sin informations- och upplysningsverksamhet om alkohol och andra droger. För CAN:s verksamhel har jag för nästa budgelår beräknal 3 641 000 kr., varav CAN bör disponera minst 850 000 kr. för all samlat följa drogulvecklingen och låta genomföra olika undersökningar m.m.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Upplysning och information på drogområdet m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 4 769 000 kr.

H 2. Bidrag till missbrukarvård m.m.

1985/86    Anslag       405 000 000       (nylt anslag)

1986/87    Förslag      810 000 000

Från anslaget utgår bidrag till missbrukarvård i enlighet med den överenskommelse som statens förhandlingsnämnd har träffat med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet den 5 mars 1985. Regeringen har den 6 juni 1985 efter Riksdagens bemyndigande godkänt överenskommelsen.

Statsbidraget utgår i form av kommunbidrag, plalsbidrag och omstruktureringsbidrag.

Kommunbidraget utgår till kommunerna för olika typer av insatser för missbrukare och vissa ungdomar och fördelas i huvudsak utifrån del genomsnittliga antalet vårddagar som varje kommun har utnyttjat vid statsbidragsberättigade insfitufioner under åren 1983 och 1984.

Plalsbidrag utgår lill huvudmännen för i huvudsak de f.d. slalliga nykterhelsvårdsanstalterna och ungdomsvårdsskolorna med ell bestämt belopp per plats.

Omstruktureringsbidrag kan ulgå till huvudmän för dels sådana insfitu
fioner som är statsbidragsberäuigade enligt ovan, dels de f.d. erkända och      156

enskilda nykterhelsvårdsanstalterna. Omslruktureringsbidrag utgår med etl    Prop. 1985/86:100 fasl engångsbelopp per avvecklad plats om minst fem platser avvecklas vid     Bil. 7 institution som är berättigad lill platsbidrag eller om minst en fjärdedel av antalet platser dock lägst 10 platser avvecklas vid en f. d. erkänd eller enskild nykterhelsvårdsanstalt.

Statsbidragen utbetalas av socialstyrelsen efter anmälan av statens förhandlingsnämnd.

Socialstyrelsen

Överenskommelsen innebär att ett nytl bidragssystem införs från och med år 1986 som skall gälla fill och med år 1989.1 del nya bidragssystemet inräknas förutom statsbidrag fill driften av hem för vård eller boende även statsbidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler för narkotikamissbrukare saml statsbidrag för försöksverksamhet med familjevård för vuxna missbrukare. Det slutliga bidragsbeloppet för år 1986 har i överenskommelsen fastställts till 810 milj. kr.

Målsättningen med det nya statsbidragssystemet är att reducera olämpliga styreffekter. I detla syfte skall huvuddelen av bidragssumman kunna fritt disponeras av kommunerna för åtgärder inom missbrukarvården. Viss institutionsvård garanteras dock fortfarande garanteras särskilda bidrag.

För budgetåret 1986/87 äskar socialstyrelsen 810 000 000 kr.

Föredragandens överväganden

Statsbidrag till missbrukarvård m.m. bör ges i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan företrädare för staten, landslingen och kommunerna. Den slutliga fördelningen av statsbidraget för år 1987 kommer atl fastställas efter överläggningar mellan statens förhandlingsnämnd och kommun- och landstingsförbunden hösten 1986. Jag beräknar för nästa budgelår 810 000 000 kr. till detla ändamål.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till missbrukarvård m.m. för budgetåret 1986/87 beräkna ett förslagsanslag av 810 000 000 kr.

H 3. Bidrag till organisationer

1984/85    Utgift       14 296 178'

1985/86    Anslag       16 124 000'

1986/87    Förslag      45 932 000-

' .Anslaget Bidrag till organisationer m.m.

- Inklusive bidrag till föreningslivet för opinionsbildande verksanihet samt organisationsstöd. Exklusive bidrag till visst försöks- och utvecklingsarbete

Från anslaget utgår för innevarande år bidrag lill sammanslutningar av
förutvarande alkoholmissbrukare (Sällskapet Länkarna m.fl.) och till sam
manslutningar för stöd och hjälp ät narkotikamissbrukare. Vidare får social
styrelsen disponera en del av anslaget som bidrag till kommuner samt lill
nämnda sammanslutningar och till andra organisationer som ägnar sig åt re
habilitering av alkohol- och narkofikamissbrukare m.fl, Bidragsbestämmel-        157

serna återfinns i förordningen (1983:731) om statsbidrag till organisationer     Prop. 1985/86:100
för stöd till missbrukare m.m.                                                         Bil. 7

För budgetåret 1986/87 beräknas under anslaget medel enligt ovanstående med undanlag för bidrag som hittills utgått för utvecklingsarbete inom rehabiliteringsområdet. Medel för sislnämnda ändamål beräknas i det följande under anslaget H 4. Utvecklings-och försöksverksamhet. Under förevarande anslag beräknas också medel för bidrag lill opinionsbildning inom drogområdet genom föreningslivet saml medel för organisationsstöd till nykterhets-organisationer m.fl.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har en central uppgift när det gäller atl stödja och utveckla den drogförebyggande verksamheten genom organisationslivet. Styrelsen övertog fr.o.m. innevarande budgetår dessa uppgifter från socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor. Nämnden förfogade alltsedan starten 1978 ulöver budgetmedel också över årliga arvsfondsmedel för atl stödja försöksverksamhel med fritidsaktiviteter. För budgetåret 1985/86 disponeras 10 815 000 kr. över statsbudgeten medan arvsfondsmedel inte har anvisats för ändamålet. Socialstyrelsen hemställer att anslagsposten fr.o.m. budgetåret 1986/87 återställs till den tidigare nivån och äskar därför 18 milj. kr.

Under 1984/85 har bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare fördelats till 257 lokala länkföreningar/distrikt och tre riksorganisationer. En fortsatt utökning av anlalet länkföreningar förväntas ske. För att kunna bibehålla den nuvarande bidragsnivån bör delposten utöver prisomräkning räknas upp med 150 000 kr. för nästa budgelår.

Bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare söktes för budgetåret 1984/85 av nio organisationer. Organisationernas insatser har slort värde både i den rehabiliterande verksamheten och för f.d. missbrukare som ofta behöver ett långvarigt slöd sedan de slutat med sitt missbruk. Detla mofiverar enligt socialstyrelsen ett fortsatt statligt stöd av samma omfattning som tidigare.

Bidrag till övriga organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete beviljades under budgetåret 1984/85 sammanlagt 12 organisationer med totalt 2 350 000 kr. Vid anslagsfördelningen har socialstyrelsen främst prioriterat riksorganisationer, men bidrag har också beviljats lokala föreningar som bedriver en särskilt angelägen eller nydanande verksamhel. Styrelsen finner det mycket angelägel med etl fortsatt stöd till dessa organisationer.

Statens ungdomsråd

Rådet anser att det är viktigt att den breda erfarenhet som ungdomsorgani
sationerna under lång lid har skaffat sig vad gäller alkohol- och narkotika
upplysning får fortsätta och utvecklas. Mot bakgrund av del stora värde som
droginformationen via organisationerna får anses ha, ser rådet det som
olyckligt atl samhällets insatser radikalt minskals eftersom ca 6,3 milj. kr. i
arvsfondspengar försvann inför budgetåret 1985/86. Detta har drabbat vissa
ungdomsorganisationer hårt. Rådet anser det därför angeläget alt bidraget
höjs med 465 000 kr. lill totalt 4 800 000 kr.                                                       158

Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorgani-     Prop. 1985/86:100
sationer m.fl.                                                                Bil. 7

Samarbetsnämnden betonar alt statsbidraget till nykterhelsorganisafioner-na är mycket lågt i förhållande till organisationernas medlemsantal och akli-vilelel. Nämnden finner det anmärkningsvärt alt dessa organisationer inle har fåll kompensation för den urholkning av anslaget som bl.a. de periodise-rade utbetalningarna medfört. En satsning från samhället på en växande nykterhetsrörelse är enligt nämnden en utomordentlig invesiering för framtiden. Nämnden hemställer alt organisationsslödel lill nykterhetsorganisationerna i en första etapp höjs till 17 420 000 kr. och att anslaget till Nykterhetsrörelsens landsförbund höjs fill 365 000 kr.

KALV-organisationerna

Länkens kamralförbund, Alkoholproblemalikers riksorganisation. Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisalionen Verdandi (KALV) bedriver ett omfattande socialt arbeie. Den ökade utslagningen m.m. för med sig ett ökat tryck och en ökad efterfrågan på detla arbeie. Samiidigt som efterfrågan på verksamheten har ökat, har anslagen enligt organisationernas mening kraftigt urholkats främsl beroende på den allmänna kostnadsutvecklingen och periodiseringen av bidragsutbelalningarna. Organisationerna anhåller om en 50-procentig höjning av statsbidraget.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Mynd.'

Föredra-

ganden

1,

Bidrag   lill   drogförebyggande verksamhel genom organisa-

fionslivet

10 815 000

-1-   7 185 000

+

325 000

2.

Bidrag till sammanslutningar av

f.d, alkoholmissbrukare

5 745 000

4-      150 000

-1-

172 000

3,

Bidrag   till   sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkoti-

kamissbrukare

4 115 000

-

+

123 000

4.

Bidrag till organisationer som

bedriver rehabiliteringsarbete

2 630 000

-

+

79 000

5.

Bidrag till ungdomsorganisati-

onernas droginformation

4 335 000

+      465 000

+

130 000

6,

Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl, - Samarbetsnämnden         för fördelning av statsbidrag till vissa

nykterhelsorganisationer m,fl.

13 405 500

-1-   4 014 000

-(-

670 500

- Nykterhetsrörelsens    lands-

förbund

330 000

+        35 000

+

17 000

7,

Bidrag   till   KALV-organisationerna    (Länkens    kamratförbund.   Alkoholproblematikernas riksorganisation, Länkarnas riksförbund och Nykterhetsor-

ganisationen Verdandi)

2 894 500

-1-   1 447 250

+

145 500

Summa utgifter

44 270 000

-1- 13 296 250

+

1 662 000

1 Punkterna 1-4 socialstyrelsen, punkt 5 statens ungdomsråd, punkt 6 samarbets
nämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m,fl,, punkt
7 KALV-organisationerna,                                                                 159

Föredragandens överväganden                                                     Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Fr.o.m. den 1 juli 1985 gäller nya bidragsregler för statsbidrag till drogförebyggande verksamheter genom organisationslivet. Detta innebär alt socialstyrelsen fördelar bidrag främst till riksorganisationer för lokala projekt och lill kommuner som i samverkan med del lokala föreningslivet genomför insalser. Bidragen bör inriktas på att utveckla organisationernas droginformation. Som lidigare bör social kontaktverksamhet och kamratstödsverksam-hel genom arbetsmarknadens organisationer prioriteras. Verksamhet som syfiar fill ökad konlakl och gemenskap i bostadsområden med sociala problem bör också lyftas fram. Vidare bör lokala projeki med verksamhet för olika invandrargrupper och insatser för kvinnor som finns i risksituationen för drogberoende uppmärksammas. För ändamålet bör för nästa budgetår beräknas 11,1 milj. kr. varav 3,5 milj. kr. till arbetsmarknadens organisationer för insatser inom området Alkohol och arbetsliv.

För bidrag lill sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare beräknar jag för näsla budgetår 5,9 milj. kr., för bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare 4,2 milj. kr. och för bidrag till vissa organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete inom missbrukarområdet 2,7 milj. kr.

Statens ungdomsråd fördelar statsbidrag för droginformation genom ungdomsorganisationerna. Inriktningen av bidragen bör som för de bidrag socialstyrelsen fördelar vara atl utveckla droginformationen samt att uppmärksamma den sociala kontaktverksamheten bl.a. inom skolområdet. För nästa budgetår bör för detta ändamål beräknas drygt 4,4 milj. kr.

Organisationsslödel lill nykterhetsorganisationerna bör för nästa budgetår räknas upp med sammanlagl 833 000 kr. För samarbetsnämndens fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer har jag beräknat drygt 14 milj, kr. och för Nykterhetsrörelsens landsförbund 347 000 kr. För KALV-organisationerna bör beräknas drygl 3 milj. kr. Jag utgår härvid från att bidragen fördelas mellan organisationerna på samma sätt som för innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till organisationer för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 45 932 000 kr.

H 4. Utvecklings och försöksverksamhet

1984/85        Utgift 6 016 670        Reservation      2 904 006

1985/86        Anslag      23 060 000'
1986/87   Förslag      28 466 000-

' Anslaget H 5, Utveckling och försök med vissa värdformer. Inklusive vissa från tidigare anslaget J 6, överförda medel,

- Inklusive medel för försöks- och utvecklingsarbete från innevarande budgetårs anslag H 4.

För innevarande budgelår har socialstyrelsen disponerat del av anslaget
för kurs- och konferensverksamhet inkl. ulbildning och information för               1*

handläggare av alkoholärenden hos länsstyrelserna, försöksverksamhet    Prop. 1985/86:100 med familjevård för vuxna missbrukare saml för försöksverksamhet med be-    Bil. 7 handling av och slöd till familjer i kris saml barn och ungdom som far illa, vården av kvinnliga missbrukare, kvinnojourer och insatser hos frivilliga organisationer för misshandlade kvinnor och familjebehandling på institution.

Vidare utgår från anslaget medel för utveckling av socialbyråernas arbete med familjer i kris, utveckling av metoder i det sociala arbetet samt projekt rörande läkemedelsmissbrukare.

Socialstyrelsen har disponerat medel för all slutföra redan påbörjade projekt med familjepedagogisk verksamhet för flyktingar. Vidare ger socialstyrelsen bidrag till utvecklingsprojekt med olika former av socialt arbeie bland zigenare.

Socialstyrelsens kostnader för kurser och konferenser för familjepedagoger och annan personal inom kommunernas socialtjänst som arbetar med flyktingar och zigenare ersätts från anslaget.

Anslaget har för innevarande budgelår använts flexibelt och haft karaktären av elt utvecklingsanslag inom området socialt behandlingsarbete med tonvikt på missbrukarvård.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag all föreslå regeringen utvecklingsprojekt inom narkomanvården som skall påbörjas under innevarande budgetår inom en ram av 5 milj. kr. för alt

-    utveckla socialtjänstens metoder i missbruksarbelel

-    förbättra samarbetet mellan socialtjänst, polis och kriminalvård

-    utveckla samarbetet mellan socialtjänsten och den psykiatriska vården när det gäller missbrukare med allvarliga psykiska störningar

-    förbättra utslussningen (eftervården).

För första halvåret 1986 kan bidrag utgå inom en kostnadsram av 5 milj. kr. för särskilda utvecklingsprojekt inom missbrukarvården m.m. med inriktning på nya eller förändrade former av inslilufionsvård eller alternativ till sådan vård. Bidragen är avsedda främst för rena projektkostnader men även i form av igångsättnings- eller omställningsbidrag under en begränsad tidsperiod, i synnerhet när det gäller verksamheter som startas av stiftelser eller andra ideella organisationer. Medlen disponeras av socialdepartementet.

För försök med nya vård- och behandlingsmetoder, främst inom den öppna missbrukarvården, fördelade socialstyrelsen från tidigare anslaget Bidrag lill organisationer m.m. tolalt 3 246 000 kr. under budgetåret 1984/85. Medlen fungerar som en viktig stimulansfaktor för att fånga upp aktuella utvecklingsidéer på rehabiliteringsområdel såväl i kommunal verksamhel som inom organisationslivet.

Socialstyrelsen

Kurs- och konferensverksamhet är ett viktigt instrument i socialstyrelsens tillsynsverksamhet. Kostnaden har beräknats fill 800 000 kr. I anslaget har lagts in kostnader för konferenser för handläggarna av alkoholärenden hos länsstyrelserna med ca 275 000 kr.

Socialstyrelsen anser att det är angelägel atl även under budgetåret

11 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100

1986/87 stimulera föreningars och andra organisationers insatser.   Prop. 1985/86:100

Styrelsen har påbörjat en karlläggning av befinlliga vårdresurser för    Bil. 7 kvinnliga missbrukare. Medel för utvecklingsprojekt rörande kvinnliga missbrukare har givits lill det s.k. Ewa-projektel vid Magnus Huss kliniken. Behov finns också för utbyte och spridning av idéer och erfarenheter inom området.

LVM-vården behöver utvecklas och förstärkas. Detta gäller både för alkoholmissbrukare och, i särskild utsträckning, för narkofikamissbrukare. Läkemedelsprojektet vid S:l Görans sjukhus måsle fortsätta.

Under budgetåret 1984/85 erhöll 17 svenska kvinnojourer och 3 finska organisationer bidrag. Kvinnojourerna bör ges bidrag för alt stimulera utbyggnad saml ulbildning och erfarenhetsspridning.

Personalen på de f.d. barnhemmen behöver bl.a. utveckla sina kunskaper om vuxna missbrukare och om hur man behandlar hela familjen. Socialstyrelsen vill stödja ulvecklingen på området. Stödet bör i första hand avse de institutioner som riktar sig till enbart föräldrar med barn.

Styrelsen vill inleda ett flerårigt utvecklingsarbete i syfte att identifiera problem, klargöra och formulera nödvändiga förutsättningar för socialbyråernas insatser med hjälp och stöd ål enskilda och familjer. Kostnaderna för försia elappen beräknas lill 600 000 kr.

Styrelsen pekar på behovet av metodutveckling för upprättande av kommunala individ- och familjeomsorgsplaner.

Fortsaita medel behövs för nya försöksverksamheter rörande zigenare liksom för att vidareutveckla flertalet av de projekt som pågår. Dessulom bör det finnas en beredskap för att stödja kommuner med nyinflyltande zige-nargrupper.

Styrelsen räknar med etl ökande behov av utbildningsinsatser för personal som arbelar med invandrare och/eller flyktingar samt familjepedagoger som arbetar med zigenare. Antalet flykiningmottagande kommuner ökar. Totalt beräknar styrelsen ett medelsbehov av 775 000 kr.

Föredragandens överväganden

Under de senasle åren har skett en ökad satsning på utvecklings- och försöksverksamhel såväl inom missbrukarvården som inom del sociala arbelel i övrigl. Jag finner det vara angeläget att detla utvecklingsarbete kan fortsätta.

I samband med alt etl nyll statsbidragssystem till missbrukarvården träder i krafl fr.o.m. år 1986 sker en satsning på utvecklings- och försöksverksamhet vad beträffar nya eller förändrade former av institutionsvård eller alternativ fill sådan vård. Jag beräknar för detta ändamål 10 milj. kr. för nästa budgetår.

Under innevarande budgetår har bidrag lämnals till utvecklingsinsatser inom narkomanvårdsområdel. Denna satsning bör fortsätta och som hittills syfta till atl stimulera utvecklingsarbete vid socialbyråer och s.k. vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Jag beräknar för detta ändamål 5,15 milj. kr. för näsla budgetår.

Socialstyrelsen svarar för ulbildning av socialtjänslpersonal och utveck-         12

Ung av metoder i det sociala arbetet för flyktingar och invandrare. Vidare     Prop. 1985/86:100 skall styrelsen genom bidrag stödja kommunala insatser för zigenare, som     Bil. 7 omfattar familjepedagogiskt arbete eller projekt med andra former av socialt arbete.

Under detta anslag har jag även beräknat medel för försök med nya vård-och behandlingsmetoder som under innevarande budgetår redovisats under anslaget H 4. Bidrag till organisafioner m.m.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till totalt 28 466 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning fill vad jag anfört hemställer jag atl regeringen föreslår

riksdagen

alt till Utvecklings- och försöksverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservafionsanslag av 28 466 000 kr.

163

I. Internationell samverkan                             Prop. 1985/86:lOO

Ril 7 Samarbetet med världshälsoorganisationen (WHO) är den mest omfattande enskilda delen av socialdepartementets internationella verksamhet. Arbelel inriktas bl.a. på att stödja WHO:s strategi för Hälsa för alla år 2000 där elt vikiigi område är att utveckla primärvård och hälsofrämjande åtgärder i hela samhället. Av särskill intresse för Sverige är det utvecklingsarbete som bedrivs inom WHO:s europaregion och som lett fram till ett dokument med hälsopolitiska mål för Europa. Sverige har i WHO tagit upp bl.a. behovel av etl ökat arbeie inom läkemedelsområdet och belräffande livsslilsfak-lorer som alkohol och rökning. Vidare har Sverige betonat vikten av att utjämna skillnader i hälsotillstånd mellan länder och mellan olika befolkningsgrupper inom ett land. I detta sammanhang har särskilt markerats behovet av utvecklingsarbete för all stärka hälsofrämjande åtgärder inom olika samhällssektorer. På nordiskt initiativ antogs vid 1984 års världshälsoförsamling en resolution om förbättrad användning av läkemedel framför allt i utvecklingsländerna. Som etl resultat av resolutionen har WHO i november 1985 anordnat ett möte om rationell användning av läkemedel. Sverige kommer att följa upp denna fråga under 1986 års världshälsoförsamling.

Samarbetet inom Förenta nationerna (FN) gäller organisationens sociala verksamhel, särskilt handikapp-, narkotika-, äldre-, barn- och kvinnofrågor. Sverige spelar en aktiv roll inte minsl för all få till stånd effektiva åtgärder mot narkofikamissbruk.

1985 avslutades FN:s kvinnoårtionde med en konferens i Nairobi. Sverige verkade vid konferensen bl.a. för åtgärder som stärker u-landskvinnornas ställning. I det slralegidokumenl som enhälligt anlogs betonas bl.a. kvinnornas avgörande roll som huvudansvariga för familjens hälsa. Vidare framhålls i dokumentet all kvinnans förmåga att kontrollera sin egen fruktsamhet är en viktig grund för att få del av andra rättigheter. Mödra- och barnavård samt insatser för familjeplanering bör därför stärkas inom primärhälsovården liksom information om familjeplanering.

Även inom Europarådet, organisationen för ekonomiskl samarbete och utveckling (OECD) och den internationella arbetsorganisationen (ILO) bedrivs ell omfattande social- och hälsovårdspoliliskl samarbete i vilket Sverige deltar. I Europarådet svarar socialdepartementet för Sveriges deltagande i rådets hälsovårdskommitté, sociala kommitté och socialförsäkringskommitté saml i den s.k. Pompidougruppens arbeie med narkofikafrågor. Det bilaterala samarbetet inom hälso- och sjukvårdens område samt inom socialtjänsten mellan Sverige och elt antal enskilda länder består bl.a. av erfarenhetsutbyte, stipendialverksamhel, symposier elc. Sverige har avtals-bundet samarbele med Polen, Ungern, Tjeckoslovakien och Tyska Demokratiska Republiken. Samarbete förekommer vidare med flera andra länder. Det nordiska regeringssamarbetel på social- och hälsovårdsområdel har sin utgångspunkt i nordiska ministerrådet och dess ämbetsmannakommitté för socialpolitik, den nordiska socialpolitiska kommittén. Verksamheten har bedrivits enligt riktlinjerna i det reviderade samarbetsprogram som fastställdes av social- och hälsovårdsministrarna i augusli 1982.

En svensk-finsk arbetsgrupp arbetar sedan år 1979 med frågor om de     154

finskspråkiga invandrarnas situation inom den svenska hälsovården och so-    Prop. 1985/86:100 cialtjänslen och med att kartlägga de eventuella problem inom hälso- och     Bil. 7 socialtjänslsektorerna, som återvändande finska medborgare kan ställas inför i Finland.

En reviderad socialförsäkringskonvention med Grekland har trätt i kraft under år 1985. Den 1 januari 1986 träder en konvenfion på pensionsområdet med Kanada i krafl, som kommer att följas upp med en särskild överenskommelse med provinsregeringen i Quebec. Under år 1985 har vidare ett pensionsavtal med USA undertecknats. SocialförsäkringsförhandUngar med Belgien beräknas bli slutförda under år 1986.

I 1. Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m.m.

1984/85

Utgift

29 880 054

1985/86

Anslag

29 330 000

1986/87

Förslag

29 245 000

Från anslaget bekostas bl.a. Sveriges deltagande i världshälsoorganisa-fionens (WHO) verksamhel, bilateralt samarbele på hälso- och socialvårdens område, inlernationellt - särskilt nordiskt - socialpolifiskt samarbete samt riksförsäkringsverkets medlemskap i Internafional Social Security Associafion (ISSA).

1985/86__ Beräknad änd-
_______________________________________ ring 1986/87

26 562 000

-

350 000

158 000

+

7 000

3 IS 000 500 000

-1-

9 000

424 000 582 000 131 000 202 000 453 000

-1-+ + +

89 000

116 000

6 000

11 100

27 000

29 330 000

—

85 000

Bidrag till WHO

Utgifier för svenskl dellagande i WHO:s reguljära sammankomster

Bidrag till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel

Stöd till narkotikabekämpning i utvecklingsländerna

Bilateralt samarbele på social- och hälsovårdsområdet

Nordiskt socialpolitiskt samarbete

Vissa internationella resor

Riksförsäkringsverkets medlemskap i ISSA

Övrigt

Summa utgifter

Socialstyrelsen beräknar prisomräkningen lill 38 000 kr. för bilateralt samarbete på social- och hälsovårdsområdet. Därutöver föreslår styrelsen en volymökning med 70 000 kr. för detta område. Under posten Vissa inlernafionella resor beräknar socialstyrelsen prisomräkningen fill 11 800 kr. och volymökningen till 14 300 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet lill 29 245 000 kr.

165

Hemställan                                                                    Prop. 1985/86:100

Bil. 7

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 29 245 000 kr.

I 2. Vissa internationella kongresser i Sverige

1984/85   Ulgift       247 000     Reservation       61 764

1985/86   Anslag     200 000

1986/87   Förslag      1 000 000

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för näsla budgelår räknas upp med 800 000 kr. för att bestrida kostnader för förberedelserna för en inlernationell världskongress för socialarbetare (IFSW) i Sverige år 1988. Tolalt beräknas kostnaderna till 2,5 milj. kr. under en treårsperiod.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 1 000 000 kr.

166

Bilaga 5.1     Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs all 4 kap. 6 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap. 6§'

Av influtna arbetsskadeavgifter förs en trettiondel lill staten som bidrag lill kostnaderna för försäkringens förvaltning. Återstoden förs till en fond, benämnd arbetsskadefonden med vars tillgångar kostnaderna för ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbeisskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser skall läckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskill. ■

Av influtna arbelsskadeavgifter förs en tjugondel lill staten som bidrag fill kostnaderna för försäkringens förvaltning. Ätersloden förs till en fond, benämnd arbetsskadefonden med vars tillgångar kostnaderna för ersättningar enhgt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser skall täckas. Fonden förvallas enligt grunder som riksdagen fastställer särskill.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1986. Av influtna arbelsskadeavgifter för tiden den 1 juli 1986 - den 30 juni 1987 skall dock den andel som skall föras till staten som bidrag till kostnaderna för försäkringens förvaltning utgöra en ljugofemtedel.

Senaste lydelse 1984:1107.

167

Bilaga 5.2    Frop. 1985/86:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring' dels att 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels all del i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §2

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra fill anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om atl den försäkrades inkomstförhållanden undergått ändring av betydelse för rätten fill sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn fill ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c)   när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhåUanden.

b)   när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c)   när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn lill ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den
försäkrade.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar efter del försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning dll ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den försäkrade

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under lid då den försäkrade

' Lagen omtryckt 1982:120.

Lydelse enligt prop, 1985/86:67.

168

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1985/86:100

Bil. 7

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller

särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudieslöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2.   genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grundläggande svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

3.   är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedhng av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4.   är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5.   är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder lill barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt fill ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt alt adoptera det, om mindre än ett år har förflulit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Om den försäkrade i fall som avses i tredje stycket 1) bedriver studier som beräknas pågå minst sex månader, skall försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna fid.

5a§

För en försäkrad, till vilken tjäns
tepension utges i form av ålderspen
sion eller annan därmed jämställd
pension före utgången av den månad
under vilken han fyller 65 år, skall
sjukpenninggrundande      inkomst

fastställas om han har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid enligt 2 §.

År en försäkrad med sådan tjäns
tepension som avses i första stycket
heh eller delvis arbetslös samt arbets
sökande, skall sjukpenning
grundande inkomst fastställas endast
om tjänstepensionen understiger 60
procent av lönen närmast före pen
sionsavgången. Den sjukpenning
grundande inkomsten beräknas där
vid på grundval av lönen närmast
före pensionsavgången eller, om den
försäkrade inte har för avsikt att för
värvsarbeta i samma omfattning som
tidigare, den inkomst han kan antas
få av arbete som svarar mot det före
liggande arbetsutbudet. Vid beräk
ningen skall iakttas att inkomsten inte
får överstiga sju och en halv gånger          ,,q

Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1985/86:100

Bil. 7 basbeloppet. Vidare skall inkomsten

minskas med tjänstepensionen. Minskningen får dock inte ge till resultat att en försäkrad som är endast delvis arbetslös erhåller lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkning skett enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

170

Bilaga 5.3    Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs atl 16 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bosladsfillägg lill folkpension' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 §2

En kommun skall varje månad erlägga det belopp som riksförsäkringsverket preliminärt beräknar som kommunens kostnad för kommunala bostadstillägg för månaden. Detta belopp avräknas mot det för-skoft på kommunalskaft, som kommunen samma månad får uppbära enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m. Om det belopp som avräknats inte motsvarar kommunens kostnad för månaden skall jämkning ske av något av de preliminärt beräknade belopp som skall avräknas inom två månader efter den månad under vilken anledning till jämkning uppkom.

Det belopp som en kommun skall erlägga för visst år avräknas mot det förskott på kommunalskatt, som kommunen närmast följande är får uppbära enhgt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m. med en tolftedel vid varje utbetalningstillfälle. Avräkning i januari, februari, mars och aprU månader får dock ske med det belopp som riksförsäkringsverket bestämmer på grund av en preliminär beräkning. Om det belopp som avräknats / januari, februari, mars eller aprU månad inte motsvarar en tolftedel av statsverkets fordran hos kommunen, skall en härav betingad jämkning ske av det belopp som avräknas / maj månad.

Riksförsäkringsverket skall lämna riksrevisionsverket, länsstyrelserna och kommunerna uppgift om de belopp som skall avräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller i fråga om avräkning av kommunernas kostnader för kommunala bosladstill-lägg för år 1986.

' Lagen omtryckt 1976:1014. 2 Senaste lydelse 1981:1178.

171

Register                                                      Kronor         Prop. 1985/86:100

sid.                                                                             Bil. 7

1    Översikt

Femte huvudtiteln

18   A.    Socialdepartementet m.m.

18    1.    Socialdepartementet, förslagsanslag   22 801000

18      2.    Utredningar m.m., reservationsanslag    26 000 000

19      3.    Forsknings-och utvecklingsarbete samt försöks-

verksamhet, reservalionsanslag              35 661 000

21 4.    Extra utgifter, reservationsanslag           1 725 000

86 187 000

22 B.    Administration av socialförsäkring m.m.

Inledning

24

1.

26

2.

27

3.

31

4.

Försäkringsöverdomstolen, förslagsanslag 10 981 000

Försäkringsrätter, förslagsanslag         40 712 000

Riksförsäkringsverket, förslagsanslag 303 851 000

Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag 405 749 000

761 293 000

36 C.   Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.

Inledning

39

1.

40

2.

41

3.

42

4.

43

5.

44

6.

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 8 245 000 000*
Bidrag lill föräldraförsäkringen, förslagsanslag 954 000 000
Vårdbidrag för handikappade barn, förslags
anslag                                           470 000 000
Bidragsförskott, förslagsanslag       1 530 000 000*
Barnpensioner, förslagsanslag             211 000 000
Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslags- 4 900 000

"'8                                                           11 414 900 000

45 D.   Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Inledning

57

1.

Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag

5 005 000 000

59

2.

Folkpensioner, förslagsanslag

48 100 000 000

61

3.

Bidrag till kommunala bosladsfillägg fill folk-

pension, förslagsanslag

1 040 000 000

62

4.

Vissa yrkesskadeersättningar m.m., förslags-

anslag

2 500 000 54 147 500 000

172

63   E.   Hälso-och sjukvård                                                          Prop. 1985/86:100

Inledning                                                                           "''• '

71    1.   Socialstyrelsen, förslagsanslag                 149 629 000

74 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m., förslagsan
slag                                                                      1 000

76 3. Statens räUskemiska laboratorium, förslagsan
slag                                                               23 283 000

78      4.   Statens rätlsläkarstalioner, förslagsanslag 24 806 000

79      5.   Rättspsykiatriska stationer och kliniker, för-

slagsanslag                                                   84 770 000

81 6. Statens miljömedicinska laboratorium, förslags
anslag                                                           20 021 000

83   7.   Statens giftinformalionscentral, förslagsanslag         5 405 000

85 8.    Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för-

slagsanslag                                                    4 558 000

86 9.    Bidrag till driften av en WHO-enhet för rappor-

tering av läkemedels biverkningar, förslagsan
slag                                                                 1 574 000

87 10.   Statens institul för psykosocial miljömedicin,

förslagsanslag                                                3 133 000

1000

1 000

21 286 000

4 036 000

4 190 000

6 492 000

17 049 000

20 500 000

4 533 682 000

37 953 000

85 464 000

56 099 000

1 087 000 000

6 190 933 000

90

11.

93

12,

93

13.

94

14,

95

15,

96

16,

98

17,

100

18.

100

19,

102

20.

106 21,

108 22,

109

23

88       Statens bakteriologiska laboratorium:
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
Driftbidrag, reservationsanslag
Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag
Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag
Utrustning, reservationsanslag
Hälsoupplysning, reservationsanslag
Epidemiberedskap m.m., förslagsanslag
Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens plane
rings- och ralionaliseringsinslitui
Bidrag till allmän sjukvård m.m., förslagsanslag
Vidareutbildning av läkare, reservalionsanslag
Beredskapslagring och ulbildning m.m. för häl
so- och sjukvård i krig . reservationsanslag
Driftkostnader för beredskapslagring m.m.,
förslagsanslag

Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus m.m., förslagsanslag

111   F.    Omsorg om barn och ungdom

Inledning
115    1.    Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsan
slag                                                                       8 490 000 000

117 2.    Bidrag till hemspråksträning i förskolan, för-

slagsanslag                                                   30 375 000

118 3.    Barnmiljörådel. förslagsanslag                      3 075 000

120   4.    Statens nämnd för internationella adoptionsfrå-                                    .-,-.

gor. förslagsanslag                                         3 654 000

8 527 104 000

123 G.    Omsorg om äldre och handikappade

Inledning 128    1.    Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag

130     2.    Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag

131     3.    Koslnader för viss omsorg om handikappade,

förslagsanslag 133   4.    Kostnader för viss ulbildning av handikappade m.m., förslagsanslag

136 5.    Ersättning till televerkel för texttelefoner, för-

slagsanslag

137 6.    Ersätlning lill postverket för befordran av

blindskriftsförsändelser, förslagsanslag

138 7.    Kostnader för viss verksamhet för synskadade

och döva, förslagsanslag

141      8.    Statens hundskola, förslagsanslag

142      9.    Statens handikappråd, förslagsanslag

143      10.    Bidrag till handikapporganisationer, reserva-

tionsanslag

Prop. 1985/86:100

Bil. 7

1 831 000 000

410 000 000

34 859 000

32 885 000

20 734 000

37 211000

22 026 000

2 600 000

3 654 000

49 000 000

2 443 969 000

145 H.   Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Inledning

155 1.    Upplysning och informalion på drogområdel,

reservationsanslag                                         4 769 000

156      2.   Bidrag fill missbrukarvård, förslagsanslag   810 000 000

157      3.    Bidrag till organisationer m.m. reservations-

anslag                                                           45 932 000

160   4.   Utvecklings- och försöksverksamhel, reserva
fionsanslag                                                    28 466 000

889 167 000

164 I.    Internationell samverkan

Inledning

165 1.   Bidrag fill världshälsoorganisationen samt in-

ternationellt socialpolitiskt samarbete m.m.,

förslagsanslag                                              29 245 000

166 2.   Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag                                         1 000 000

30 245 000
Totalt för socialdepartemenlel                    84 491 298 000

167 Lagförslag                                                                                                    174

gotab   Stockholm 1985

Bilaga 8 till budgetpropositionen 1986

^{Kommunikationsdepartementet}

(sjätte huvudtiteln)

Prop.

1985/86:100 Bil. 8

Översikt

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde omfattar väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransporter, post- och telekommunikationer, trafiksäkerhet saml forsknings- och utvecklingsverksamhet på transportområdet. Till kommunikationsdepartementet hör också bl.a. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institul (SMHI) och statens geolekniska institut (SGI).

Del ungefärliga antalet anslällda vid myndigheterna under kommunikationsdepartementet framgår av nedanstående sammanställning.

Myndighet

Antal

Myndighet

Antal

anställda*

anställda*

1985

1985

Vägverket

8 700

Televerket

43 600

Trafiksäkerhetsverket

630

Transportrådet

54

Statens järnvägar

38000

Sveriges meteorologiska

Sjöfartsverket

1450

och hydrologiska institut

900

Handelsflottans

Statens väg- och trafik-

pensionsanstalt

7

mstitut

215

Handelsflottans kultur-

Statens geotekniska

och fritidsråd

37

institut

79

Luftfartsverket

2900

Transportforsknings-

Statens haverikommission

7

beredningen

13

Postverket

65 500

Exkl, de anställda vid statliga bolag.

Inriktning

Regeringens ambition att återställa balansen i Sveriges ekonomi ställer krav på en fortsatt återhållsam budgetpolitik. Detla medför atl en fortlöpande omprövning av verksamheter och rationalisering av metoder och rutiner måste ske inom alla verksamhetsområden.

Regeringen fullföljer riksdagens trafikpolitiska beslut från år 1979 atl ge invånare och näringsliv en tillfredsställande transporlförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Som etl led i fullföljandet av det trafikpolitiska beslutet tillsattes år 1983 två arbetsgrupper inom kommunikationsdepartementet med uppgift atl dels klargöra förulsällningarna för en bättre samordning av den investeringsplanering som bedrivs inom de

1    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. BiUiga 8

olika Irafikverken, dels undersöka om de avgifter och skatter som belastar     Prop. 1985/86: 100 olika trafikslag och trafikgrenar är väl avvägda med hänsyn lill de sam-     Bil. 8 hällsekonomiska koslnaderna. Arbeisgrupperna har redovisat resultat av sina undersökningar i två rapporter som remissbehandlats. Regeringens ställningstaganden i anledning av rapporterna och remissyttrandena redovisas i avsnittet "Särskilda frågor".

Näringslivet ställer höga krav på rationella transporter. En växande andel högförädlade produkter i varuhandeln förstärker behovet av snabba och säkra transporter såväl inom landet som över gränserna. Tillsammans med de direkta transportkostnaderna svarar kostnaderna för hantering, lager och förråd för en belydande del av varupriset. En minskning av dessa s.k. malerialadminislrativa koslnader, vilkel förutsätter effektiva transporter, kan därför verksamt bidra till all stärka svensk industris konkurrenskraft. Med hänsyn till den successivt växande betydelsen av exporten och importen är därvid goda förbindelser med i försia hand kontinenten och grannländerna av stor vikt. Fortsatta ansträngningar kommer atl göras för atl tillgodose dessa behov.

För atl kunna höja effektiviteten inom transportsektorn krävs vidare ell ständigt forsknings- och utvecklingsarbete rörande bl. a. fordon, transportsystem och transportorganisation. En målmedveten satsning på forsknings- och utvecklingsverksamhet är därför en viktig del av regeringens trafikpolitik.

Genom teknikupphandling och beställningar lill industrin kan den offentliga sektorn också påskynda den tekniska ulvecklingen och stärka industrins konkurrenskraft.

Under hösten 1985 beslutade riksdagen på förslag av regeringen alt kravet på atl använda bilbälte skall ulökas lill all omfatta även passagerare i personbilars baksäte. Kravet kommer att gälla för personer som är femton år eller äldre. Beslutet träder i kraft den I juli 1986.

Trafikutvecklingen

Det lotala personlransporlarbelet har utvecklats myckel snabbi under efterkrigstiden. Särskilt markant är privatbilismens tillväxt fram till mitten av 1970-talet. Efter etl avbrott på grund av energikrisen år 1974 och den därmed följande drivmedelsransoneringen i Sverige, ökade transportarbetet åter fram till slutet på 1970-talet. Då inträffade näsla energikris, nu i form av kraftiga prisökningar. I början av 1980-lalel kan åter en ökning av biltrafiken noteras.

Ulvecklingen fram lill och med 1960-talel innebar all bilen expanderade på samfiiga delmarknader. I början av 1970-talel bötjade expansionen att bromsas upp i större tätorter, där det skedde en mer medveten satsning på kollektivtrafiken. Slutet av 1970-lalel blev en tillväxtperiod framför allt för den interregionala kollektivtrafiken, bl. a. på grund av ändrad prissättning - lågpriser - och förbättrat utbud. I början av 1980-talel är del den regionala kollektivtrafiken som ökat snabbast genom förbättrat utbud och lägre taxor. Ulvecklingen har också påverkals av stagnerande hushållsin-

PERSONKILOMETER Miljarder

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

100

TOTALT

BIL

KOLLEKTIVT

GANG/CYKEL

1950

1960

1970

1980     85

Figur I. Inrikes persontransportarbete med fördelning på transportmedel 1950-1984 (Källa: Iransportrådet)

komster, ändrade avdragsregler för resor lill och från arbetet saml höjda drivmedelspriser.

Efter andra världskriget har del lotala godstransportarbetet ökat i slort sett oavbrutet fram lill år 1974. Under perioden 1950-1974 ökade det från 15 fill 50 miljarder lonkilomeler, vilket innebär en ökningstakt på drygl 5% per år. Särskilt markant var ökningen av de långväga lastbilstransporterna. Efter år 1974 har transportarbetet legat kvar omkring denna nivå men fluktuerat kraffigare än tidigare på grund av konjunklurvariafioner. Även om del lotala transportarbetet har varit relalivl konstant har strukturförändringar skett. Den transporterade godsmängden har minskat medan medeltransportsträckan däremot har ökat, framför alll beroende på en ökad andel långväga transporter.

Om man lill det inrikes transportarbetet i Sverige lägger även den utrikes sjöfarten längs svenska kusten uppgår transportarbelel lill knappl 70 miljarder tonkilometer. De kortväga lastbilstransporterna, som i allmänhet inle konkurrerar med järnväg och sjöfart, svarar då för 12% av transportarbetet. Nästan hälften av de kortväga laslbilslransporlerna är bygglrans-porter och de övriga är lill slor del dislributionstransporter.

TONKILOMETER MILJARDER

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

taHbaamfnmnirMw-L?

_mmi

L.M.iii M U—,.—te

1960

1970

1980

Figur 2. Inrikes godslransportarbete med fördelning på transportmedel 1960- 1984 (Källa: transportrådet)

Lastbilstrafiken hade en expansionsperiod fram till mitten av 1970-talet. Under denna period ökade lastbilen sin marknadsandel även på relativt långa avstånd. Järnvägen förlorade marknadsandelar lill lastbilen men log samtidigt marknadsandelar från den ulrikes sjöfarten. Den inrikes sjöfarten har varit stabil medan den utrikes sjöfarten alllmer har koncentrerats till västkusten samiidigt som den fått ökad konkurrens av landlransport-medlen. I början av 1980-lalet har en förändring också skett genom alt järnvägens andel av godsiransporlarbelel har ökat. Det beror dels på den allmänna konjunkturuppgången, dels på alt järnvägen tagit marknadsandelar bl. a. genom bättre kundanpassning och aktivare marknadsföring.

Teletrafiken ökade under budgetåret 1984/85 betydligt mer än under tidigare år på 1980-talel. Trafiken beräknas fortsätta växa kraftigt under de närmaste åren. En avgörande orsak är all olika former av dalakommunikation ökar med ca 30% per år. Telefonlrafikens tillväxttakt är relativt sell

myckel lägre men av slor omfatlning i absoluta tal. Antalet samlalsmarke-    Prop. 1985/86: 100
ringar har ökat med ca 50% sedan budgelårel 1975/76.         Bil. 8

En stabil ökningslakt kännetecknar efterfrågan på postverkets tjänster. De tre senasle verksamhetsåren har den åriiga tillväxten av försändelsevolymen inom affärsområdet Brev och Paket legat på 4-5%.

Vägväsende

Väg- och gatunätet är vårt största transportsystem och en förutsättning för del moderna samhällel och dess olika funktioner. I dagens situation måste åtgärder som vidmakthåller vägstandarden ges företräde.

Det totala vägnälel i landel omfattar ca 417500 km. Stalsvägnälel har en längd av ca 98500 km, kommunala vägar och gator ca 38000 km och enskilda vägar ca 281 000 km. Av de kommunala vägarna erhåller ca 5 800 km stadigt bidrag och av de enskilda vägarna ca 71000 km.

Beläggningar. Ca 68% av stalsvägnälel är belagt. Drygl 20% av del belagda vägnätet är i behov av åtgärder. Särskill hårt drabbat av beläggningsskador är det höglrafikerade vägnätet.

Bärighet. Praktiskt tagel hela riksvägnälet och över 90% av länsvägnälet har under 1970-lalet upplåtits för 10 tons axel- och 16 tons boggitryck. När det tillåtna axel- och boggilrycket höjdes från 8/12 ton lill 10/16 lon hade endast i en del fall bärigheten höjts genom tekniska ålgärder. Underhållskostnaderna har till följd härav ökat krafligl. Del finns etl mycket klart samband mellan slitaget på vägnätet och de belastningar vägnälel utsätts för. På ca 30000 km av länsvägnälet måsle regelbundet bärighets-restriktioner tillgripas m. m.

Broar. En stor del av broarna är byggda före andra världskriget. För all inte äventyra broarnas funktion behöver olika brister åtgärdas inom en tioårsperiod. De äldre och mest skadade broarna måste ersällas med nya broar. Vägverkel inventerar nu de 7000 äldsta broarna. Av de 2000 som hittills har undersökts har var tredje bro allvarliga skador.

När del gäller driftverksamheten fullföljer nu regeringen sill Irepunkls-program. Försia målel är all upprätthålla standarden på vägnätet. Vägunderhållet skall täcka den årliga förslilningen. Det andra målel är all genom särskilda insalser återställa förslitna delar av vägnätet lill en acceptabel standard. Del tredje målel är att öka serviceålgärderna - i första hand vinterväghållningen - på framför allt del lågtrafikerade vägnätet.

På underhållsområdel är del viktigt att kunna förbättra vägbeläggningar-na, reparera broar och förslärka vägar med dålig bärighel. Anslagen till drift av statliga och bidrag till drift av enskilda vägar höjs med 256 milj. kr.

För den slatskommunala väghållningen föreslår regeringen att de väg-hållande kommunerna får la ett större ekonomiskt ansvar. Del gäller både drift och byggande av slatskommunvägar. De statliga bidragen kommer med regeringens förslag all täcka ca hälften av kostnaderna för den stats-kommunala väghållningen. En utredning påböijas för all se över fördelningen av väghållningsansvarel mellan staten och kommunerna.

För vägbyggandet har den särskilda medelstilldelningen för sysselsäll
ningsfrämjande ålgärder under de senaste åren inneburit all elt väsenfiigt    5

mer omfattande vägbyggande kommit lill stånd än vad de ordinarie vägan-    Prop. 1985/86:100 slagen medger. I olika omgångar har sålunda ca 2 miljarder kr. anvisats     Bil. 8 sedan hösten 1982 för väginvesteringar i sysselsällningsfrämjande och industripolitiskt syfte.

Väginvesteringarna måsle även fortsättningsvis hållas på en hög nivå men med beaktande av budgetpolitikens mål. Behovet av sysselsättnings-främjande väginvesteringar bedöms bli begränsat under kommande år. De ordinarie byggnadsanslagen föreslås därför höjas med 120 milj.kr.för atl motverka minskningen av sysselsältningsålgärderna. De väghållande kommunerna får ett höjt kostnadsansvar från 30% till 50% för väginvesteringarna. Vägplaneringen föreslås reformeras. Treåriga revideringsinlervall av vägplanerna införs. Nya vägplaner kommer att gälla från år 1988.

Den av riksdagen beslutade omorganisationen av vägverket är nu genomförd. Den nya organisationen berör i huvudsak huvudkontoret i Borlänge. Tre vägavdelningar har bildals och de ansvarar för vägförvallningar, byggnadsdislrikt och projekteringskontor i var sin region. Vid sidan av vägavdelningarna har inrättats en huvudkontorsfunklion i form av staber och serviceavdelningar.

Trafiksäkerhet

Riksdagen fastställde våren 1982 riktlinjer för irafiksäkerhetsarbetel. Trafiken skall enligt dessa göras säkrare för alla trafikanter men framförallt för de oskyddade trafikanterna, däribland barnen.

Den under ca tio år nedåtgående trenden på trafikolycksområdel har brutits under de senasle tre åren. Under år 1982 ökade antalet skadade med 4% under det att antalet dödade minskade med 3%. Under år 1983 ökade såväl anlalet skadade som dödade med 3%. Ökningen gällde motorcyklister, cyklister och fotgängare. Är 1984 blev utvecklingsmässigt likt år 1983. Antalet dödade och skadade ökade med 3% resp. 4%. En liten minskning av antalet dödade motorcyklister kunde dock noteras. Antalet dödade cyklister fortsatte emellertid att öka. Under år 1985 har antalet dödade och skadade bilförare och passagerare ökat kraftigt. Molsvarande tal för övriga trafikanlslag har minskat.

Del är viktigt all Irafiksäkerhetsarbetel även forlsättningsvis bedrivs målmedvetet och effektivt. Antalet dödade och skadade måste nedbringas.

Som tidigare nämnts har riksdagen beslutat på förslag av regeringen att användningen av bilbälten skall vara obligatorisk också i personbilars baksäte.

I en departementspromemoria (Sanktioner i vägtrafiklagstiflningen) har föreslagits att påföljderna för hastighetsöverträdelser bör skärpas. En sanktionsavgift föreslås i normalfallet ersätta böterna för fortkörning. Promemorian remissbehandlas f. n. Därutöver pågår en översyn av reglerna för handläggning av varningsinstitutet och körkortsingripanden.

En ny kursplan och ett nyll förarprov har under år 1985 införts för
molorcykelkörkorl. För personer som är över 18 år och vill köra tung
motorcykel (över 125 cc) införs från den I januari 1986 ell särskill förar
prov. Möjligheten atl aulomaliskt få körkort för lung motorcykel om man        6
skaffat sig kort för lätt motorcykel vid 16 års ålder tas därmed bort.

För all del skall bli lättare atl upptäcka cyklarna i trafiken har regeringen     Prop. 1985/86: 100 beslulal alt cyklarna från den I april 1986 skall ha reflexer även framåt och     Bil. 8 åt sidan.

Del är av slor vikt all de av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) genomförda fortbildnings- och informationsaktivileterna för motorcyklisler och cyklister kan fullföljas. Därför föreslås för budgetåret 1986/87 en fortsatt satsning på dessa områden.

Inom trafiksäkerhetsverkels verksamhelsområde föreslås en utökning av bl. a. informationen till och om äldre bilförare.

Den utredningsman regeringen lillsalte för alt studera möjlighelerna till en bättre samordning av trafiksäkerhetsarbetet redovisade sill förslag i början av år 1985. I enlighel med förslaget, som godkänts av riksdagen, förblir irafiksäkerhetsverket (TSV) en egen myndighet och ges samtidigt en mera aktiv roll som samordnare av trafiksäkerhetsarbetet. För atl bistå TSV i dess funktion som samordnare har ell råd för samordning och planering knutits till verket. I rådet ingår företrädare för rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, vägverket, iransportforskningsberedningen, skolöverstyrelsen, landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet och NTF.

Järnvägar

Järnvägsnätet utgör en viktig del av vårt gods- och personlrafiksystem. Den tolala trafikerade banlängden är ca 11 300 km. Ca 10% av banlängden är dubbelspårig och Qärrblockering (CTC) finns på ca 35% av linjerna. Automatisk hastighetskonlroll (ATC) beräknas vara införd på slörre delen av affärsbanenätet år 1985. Från och med den I juli 1984 tillåter SJ på prov på vissa linjer 22,5 tons axellasl för godstrafik i likhel med vad som gäller på de kontinentala järnvägarna. Den ökade axellaslen ger möjlighet lill bättre utnyttjande av vagnarnas lastkapacitet. Under år 1985 har försök inletls på en provsträcka med höjning av den tillåtna hastigheten lill 160 km/h för konventionella lokdragna tåg för att utröna hur spårslilage m.m. påverkas.

Riksdagen antog under år 1985 nya riktlinjer för järnvägspolitiken. Beslutet innebär alt staten tar ett ökat ansvar för koslnaderna för infrastrukturen, dvs. bannätet och därtill knutna fasta anläggningar. Det sker genom atl nya regler införs för avskrivningar och förräntning. I enlighet med beslulel avskrevs också hela det ingående statskapitalet i infrastrukturen. Inom SJ görs nu en uppdelning av verksamheten i en del som ansvarar för infrastrukturen och en del som ansvarar för trafiken. Kraven skärps på SJ alt bli elt mer affärsmässigt och effektivt affärsföretag. Bl. a. måste SJ låna pengar för alt läcka eventuella underskott i framliden i stället för atl riksdagen som hillills täcker underskotlen genom särskilda anslag.

Riksdagsbeslutet innebär vidare alt statsmakterna har lagt fasl en lång
siktig strategi för samverkan inom SJ-koncernen. Del av SJ helägda bola
get AB Swedcarrier ombildas fro. m. den I januari 1986 till förvaltningsbo
lag mellan affärsverket SJ och dotterbolagen med uppgift atl sköta den
operativa samordningen inom SJ-koncernen. Swedcarrier blir därmed mo
derbolag för bl.a. ASG AB, AB Svelasl, Scandinavian Ferry Lines AB,            7

AB Trafikrestauranger och - senast fr.o. m.den I januari 1987 - GDG     Prop. 1985/86: 100
Biltrafik AB.                                                                   Bil. 8

En viktig del i den nya jårnvägspolitiken är satsningen på kombitrafiken, dvs. i första hand transport av trailers på järnväg. Målel är all uppnå en årsvolym på 3 milj. lon år 1990. Ett särskilt kombibolag med uppgift atl svara för och påskynda utvecklingen av kombitrafiken startades den I juli 1985. Kombibolaget ägs gemensamt av SJ och företag såväl inom som utom SJ-koncernen.

I den järnvägspolitiska propositionen framhölls behovet av en fortsatt hög investeringsnivå i järnvägssyslemel. Del krävs betydande satsningar för upprustning av såväl infrastrukturen som modernisering av den rullande materielen. Regeringen fullföljer denna inriktning.

För att förbättra den svenska industrins möjligheter lill snabba och tillförlitliga transporter lill kontinenten träffade SJ år 1984 lillsammans med järnvägsförvaltningarna i Danmark och Västtyskland en överenskommelse om utbyggda förbindelser bl. a.genom en ny lågfärjeled mellan Helsingborg och Köpenhamn (Dan Link). Den nya leden beräknas öppnas för Irafik sommaren 1986, då upprustningen av transilvägen genom Danmark lill kontinenten också skall vara klar. 1 syfte all bl. a. minska risken för störningar i tågfäijelrafiken till kontinenten har vidare regeringen gett SJ i uppdrag atl lillsammans med AB Swedcarrier uireda förutsättningar för att ytterligare utöka kapaciteten på leden och atl utarbeta elt förslag till utformning av en kompletterande tågfärjeförbindelse mellan Sverige och kontinenten. De kompletterande leder som i första hand skall övervägas är en direkt förbindelse mellan södra Sverige och Västtyskland och en förbindelse mellan Göleborg och Danmark. Uppdraget skall redovisas senast den Ijuli 1986.

Den av riksdagen år 1979 beslutade prövningen av den fortsatta persontrafiken vid de trafiksvaga järnvägslinjerna slutfördes i allt väsentligt under budgetåret 1984/85. Prövningen i del nu aktuella skedet har omfattat ett 30-tal bandelar. Av dessa har åtta (ca 85 mil) förts till riksnätet, vilket innebär alt fortsatt persontrafik i statens regi är tryggad. För tre bandelar (ca 15 mil) har avtal slutits om fortsalt trafik i trafikhuvudmännens regi. För övriga bandelar (ca 125 mil) har beslul fattats om atl föra över irafiken till enbart landsvägsbuss, också i huvudmännens regi. I de flesta fall har omläggningarna genomförts, men för vissa kortare bansträckor avvaktas vägupprustningar m. m.

Sjöfart

Den svenska handelsflottan bestod den Ijuli 1985 av 467 fartyg med en sammanlagd brultodräktighet om 2,9 milj. enheler. Detla innebär en viss minskning jämfört med samma tid förra året. Handelsflottan uppnådde sin högsta volym vid 1975 års slut med en bruttodräktighet om 7,7 milj. enheter. Anlalet fartyg uppgick då till 616.

Trots en ökande väridshandel kvarstår ell betydande tonnageöverskott i väriden, vilket verkar dämpande på fartygsvärden och fraktsatser. Sedan

år 1983 lämnas ell stöd till svenska rederier för konsolidering och utveck-     8

ling. Siödet beräknas nästa budgelår uppgå lill 50 milj. kr.

Sjöfartsverkel föreslår i sin anslagsframslällning all staten lar elt ökat Prop. 1985/86: 100 ansvar för sjöfartens infrastrukturkostnader. Likaså föreslår verkel att en Bil. 8 ny isbrytare beställs som ersättning för två äldre. Regeringen föreslår i budgetpropositionen förändringar i sjöfartens betalningsansvar som ger en bättre återspegling av de kostnader som verkel direkl kan påverka. Enligt förslaget förs kostnaderna för isbrytningens grundkapacilel in under han-delssjöfarlens betalningsansvar. De röriiga kostnaderna för isbrytningen (bränslet) kommer dock staten även fortsättningsvis atl svara för. Vidare föreslås atl sjöfartsverket i fortsättningen får göra avskrivningar på anskaffningsvärden. Dessutom övertar staten belalningsansvarel för ersätlningen till Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse.

Den framlida Gotlandslrafiken har på regeringens uppdrag utretts av transporträdet. Regeringens ställningstagande och anslagsbedömning kommer all redovisas senare under våren.

Etl förslag till gemensam organisaiion för sjöfartsverkel och tullverkets kustbevakning har redovisals under våren 1985. Utredarens förslag är f. n. föremål för överväganden.

Luftfart

Inrikesflygel forlsäller atl utvecklas snabbi. Under år 1984 ökade trafiken med 15% till ca 5,4 milj. passagerare. Starkast var utvecklingen av den s. k. sekundärlrafiken, dvs. den regelbundna Irafiken med mindre flygplan, som ökade med 32%. Det kan noteras atl ökningen av iransferlrafiken på Arianda Inrikes har varit starkare än trafiken lill och från Stockholm. Luftfartsverket räknar med all kulmen i den starka tillväxten nås under år 1985 och atl det från och med år 1986 inträder en mer normal trendmässig tillväxt om ca 5% per år i genomsnitt under resten av 1980-talet. Den ulrikes linjefarten ökade med 9% under år 1984.

För all förbällra förutsättningarna för en ökad marknadsinriktning och ell ökat resursutnyttjande har luftfartsverket under år 1985 fått en ny organisation. Den nya organisalionen innebär bl. a. all flygplalscheferna får ell ökat ansvar direkt under verkschefen. Vidare avvecklades i samband därmed flygplatsavdelningen. En teknisk avdelning och en marknadsstab har också inrättats.

Under våren 1985 fattade riksdagen beslut om all luftfartsverkels invesleringar fr. o. m. innevarande budgetår skall fastställas enligt en rullande treårsplan. Luftfartsverket har därigenom fått bättre möjligheter atl tidsmässigt anpassa sina investeringar än genom tidigare ettåriga investeringsbeslut. Verket har samiidigt fått möjligheter till marknadsmässig finansiering av sina invesleringar genom upplåning i riksgäldskonlorei. Med den friare finansieringen och del vidgade planeringsperspeklivet följer också atl verket måste utveckla och precisera mål för service, lönsamhet, soliditet m. m.

När det gäller nya investeringsobjekt -under budgetåret 1986/87 avser de största beloppen Arlanda och Sturup.

Postväsende                                                   Prop. 1985/86: 100

Bil. 8 Svensk postservice slår sig väl i elt inlernalioneUl perspektiv. Detla gäller

både portoulveckling och befordringsslandard för brev. Portot har realt

sett sjunkit under tioårsperioden 1975-1985. Sverige har också en hög

andel av inrikes normalbrev som befordras över natt.

Riksdagen fattade under våren 1985 beslut om nya former för statens styrning av postverket. Riksdagsbeslutet innebäratt den fortsalla styrningen av poslens verksamhet skall ske genom servicemål och ekonomiska mål via rullande treårsplaner. Postverkels mål beträffande servicen saml förväntad volymtillväxt under den kommande treårsperioden kommer att kräva relativt omfattande invesleringar i utrustning och lokaler. Postverkets omfattande satsning på personalutbildning och personalutveckling kommer också all fortsätta. Regeringen föreslår atl en något förbättrad tillförlitlighet i postbefordran bör åstadkommas under treårsperioden. Portot för 20g normalbrev bör höjas högsl i takt med övriga konsumentpriser. Personalproduklivitelen beräknas öka med 3% per år.

Posten har i treårsplanen föreslagit all verket självt skall få placera överlikviditet på penningmarknaden samt atl övertrasseringrält på postgirokonton öppnas för postgirots kunder. Frågan bereds av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Vidare har en översyn av ijänstebrevsrättssyste-met inletts.

TelekommunikaUoner

Sverige är väridens telefonlätasle land. Vi har också många fler dataterminaler per invånare än någol annal västeuropeiskt land och teletaxorna är internationellt seft mycket låga. Nu utvecklas eft nytt avancerat digitalt telenät med mycket hög kapacitet i hela landet för olika slags tjänster.

Telefontjänsten är fortfarande dominerande bland leleverkels tjänster. Elektronikens utveckling och användning inom telekommunikationsområdet gör dock att nya viktiga tjänster växer fram. Snabbast ökar utbudet av tjänster när det gäller kommunikalion av dala och text av olika slag.

Som redovisats lidigare ökar efterfrågan på teletjänster kraftigt. Trafikökningen leder på sina håll och under vissa lider fill framkomlighetsproblem. För alt komma lill rätta med dessa krävs både stora personella resurser och stora invesleringar i telenätet. Av ekonomiska skäl görs investeringarna i allt större utsträckning med användning av digital teknik. Den digitala tekniken används än så länge framför allt vid utbyggnaden av långdistansnätet. Även övriga delar av nätet digitaliseras successivt i takl med aft det blir tekniskt och ekonomiskt motiverat. Digitaliseringen ger hög kapacitet och möjlighet alt introducera nya tjänster. Så småningom kommer troligen alla tjänster aft lill skillnad mol idag kunna erbjudas via etl och samma näl med hög kapacitet för ljud-, text-, data- och bildkommunikation.

Televerkets treårsplan innebär en uppsnabbning av taklen i ulvecklingen
mol ell sådant integrerat bredbandsnät. Framkomligheten skall förbättras
från genomsniftligt 97% lill 98% under perioden. För aft klara bl.a.delta              10

kommer investeringarna att ökas från 5,8 miljarder budgelårel 1984/85 fill Prop. 1985/86: 100 drygt 8.5 miljarder 1988 och 1989. De finansieras lill största delen med Bil. 8 leleverkels egna medel om än i någol mindre utsträckning än i tidigare treärsplan. Regeringen föreslår att självfinansieringsgraden tolalt sett (soliditeten) skall vara ca 65 % vid slutet av treårsperioden och avkastningen på eget kapital 3% realt. För all uppnå detla bedöms teletaxorna behöva höjas i ungefär samma takt som konsumentpriserna i övrigt trots alt arbetsproduktiviteten i verkel bör kunna öka med ca 6% per år under perioden.

Regeringen har med anledning av en framställning från televerket beslulal om vissa laxehöjningar den 1 januari 1986. I framställningen redovisar televerket ett förslag till långsiktig inriktning av taxepolitiken. Bakgrunden till förslaget är bl. a. atl den tekniska utvecklingen enligt verkel tenderar atl föra med sig ökad konkurrens både i fråga om utrustning och nättjänster. Samtidigt blir kostnaderna för teletrafik alllmer oberoende av avstånden. En översyn av principerna för teletaxorna har påböijats inom kommunikalionsdeparlemeniel.

Televerkets industriella verksamhet bedrivs idag dels i televerkels industridivision, dels i Teleindustrier AB. Regeringen föreslår nu att televerkels induslridivision ombildas till bolag den I januari 1987.

För alt förbäftra kontakterna med olika kundgrupper och på bästa sätt fånga in deras önskemål har under år 1985 försök med s.k. serviceråd inletts inom tre teleområden. Råden har en bred representation av folkrörelser och andra organisationer. Efler en ettårig försöksperiod skall televerkel ta ställning lill en permanent organisation för kontaktverksamheten.

Transportstöd m. m.

Det regionalpolitiska transportstödet för Norrland syfiar till att minska de merkostnader näringslivet i de norra delarna av landel har för godstransporter. För atl skapa en mer likvärdig konkurrenssituation mellan land-transportmedel och fartygslransporler kompletteras slödel fr. o. m. år 1986 med etl särskill slöd för hamnlransporter. För atl minska de norrländska företagens kostnader för nödvändiga personkontakter med södra och mellersta Sverige införs också från år 1986 ell nytt slöd för persontransporter. Till datatekniska serviceförelag belägna i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner gäller vidare under en treårig försöksperiod att slöd lämnas till datakommunikation.

Den lokala och regionala kollektivtrafiken har utökats och fått en väsentlig standardförbättring under de senaste åren. Länslrafikreformen år 1978 med ett samlat ansvar för länstrafiken har verksamt bidragit till detla. Genom riksdagsbeslut våren 1985 har reformen fullföljts. Beslulel innebär alt huvudmännen för den lokala och regionala kollektivtrafiken från och med den I juli 1989 ges rätt atl driva sin trafik utan linjetrafiklillslånd. Därmed främjas en friare trafikplanering, ett effektivare resursutnyttjande och en mera marknadsmässig upphandling av trafikljänster samlidigl som byråkratin kan minskas.

Regeringens trafikpolitiska mål förutsätter atl kollektivtrafiken kan tryg
gas och utvecklas vidare. Med hänsyn till den ansvarsfördelning som råder 11

och trafikhuvudmännens vidgade möjligheter atl uiforma irafiken på elt     Prop. 1985/86: 100 effektivt säll har statens slöd i form av alt ge statsbidrag till driften av     Bil. 8 kollekliv irafik inte längre samma betydelse för ulvecklingen som lidigare. Förslag presenteras därför för hur bidraget kan avvecklas under former som tryggar en fortsatt tillfredsställande kollekliv trafikförsörjning.

Transportrådet (TPR) har fåll regeringens uppdrag att uireda den långväga busstrafikens roll i den framlida kollektivtrafiken. Målsättningen är alt buss- och järnvägstrafiken skall samordnas bättre. Uppdraget innefattar bl. a. en översyn av linjesträckningar, taxesyslem och informationsfrågor för den långväga busstrafiken. Vidare skall karlläggas var undanlag bör göras från principen om en länsvis avgränsning av trafikansvarel för lokal och regional busslrafik.

Handikappanpassningen av kollektiva färdmedel fortsätter planenligt. TPR har nu utfärdat föreskrifterna som omfattar nya bussar, loktågsvag-nar, spårvagnar, tunnelbanevagnar, fartyg, motorvägnar, förortståg och större flygplan. Föreskrifterna säger hur och när handikappanpassningen skall genomföras. Arbetet med atl utarbeta föreskrifter beräknas vara slutfört 1986/87-1988/89.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

För alt effektiviteten inom transportnäringen skall kunna förbältras krävs ell fortlöpande forsknings- och utvecklingsarbete som berör såväl irans-portanläggningar och Iransportmedel som iransporlsyslem och transportorganisation. Transporlforskningsområdel har också stark anknytning till de teknikområden som prioriterades i 1984 års forskningsproposition.

För att åstadkomma en bällre planering och samordning av den statliga Iransporlforskningen inrättades den Ijuli 1984 Iransportforskningsberedningen (TFB) genom sammanslagning av transportforskningsdelegationen och kollektivlrafikberedningen. Därigenom uppnås elt bällre utnylljande av tillgängliga resurser lill gagn för både den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen vid högskolorna och den mera tillämpade forsknings-, utvecklings- och demonslrationsverksamhelen.

TFB har utarbetat ett långsiktigt forskningsprogram och inrättat ledningsgrupper för vissa prioriterade forskningsområden. I sina program har beredningen bl. a. lagt stor vikt vid den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom person- och godstransportområdena saml forskning som syfiar till att förbättra de oskyddade trafikanternas säkerhet.

Öresundsförbindelserna

Som anmäldes i föregående års budgetproposition tillsattes i juni 1984 efter
överenskommelse mellan den danske trafikminislern och den svenske
kommunikationsminisiern en dansk och en svensk ämbelsmannadelega-
lion med uppgift att utarbeta förslag till regeringsöverenskommelse om
fasla förbindelser över Öresund. Förslaget till överenskommelse skulle
omfatta dels en fasl förbindelse mellan Köpenhamn och Malmö, dels en
järnvägstunnel mellan Helsingör och Helsingborg.                                     12

Delegafionernas arbete har bl. a. resulterat i en rapport Öresundsförbin-     Prop. 1985/86:100 delser, DsK 1985:7, i vilken en genomgång av de tekniska, ekonomiska.      Bil. 8 finansiella och miljömässiga frågor som hänger samman med anläggandet av fasta förbindelser över Öresund redovisas.

Delegationerna förordar i lägel Köpenhamn-Malmö en vägförbindelse med fyra körfält och med en sträckning 700 m syd Sallholm med hänvisning till fridlysningen av ön. För järnvägstunnelns del förordas ell alternativ med anslulning på danska sidan genom Helsingörs stad.

Anläggningskostnaden för Malmö-Köpenhamnförbindelsen har i prislägel januari 1984 beräknals lill ca 3,3 miljarder kr. Byggnadstiden beräknas till sju å nio år. För järnvägstunneln mellan Helsingborg och Helsingör har

anläggningskostnaden på molsvarande sätt beräknals lill 2,3 miljarder kr. Byggnadstiden uppskattas lill ca åtta år.

Arbetet med all utarbeta en regeringsöverenskommelse mellan Danmark och Sverige om fasta förbindelser över Öresund fortsätter. Innan en sådan överenskommelse kan ingås krävs för Danmarks del atl beslul fallas i folkelinget atl anlägga en fasl förbindelse över Stora Balt.

Samordning av arbetet i statliga verkstäder

Tolv statliga verk har regeringens uppdrag all genomföra de samordningsåtgärder som främjar ell effektivt utnylljande av resurserna i statliga verkstäder.

Verken har under hösten 1985 lämnat en gemensam redogörelse för de praktiska resultat som kommit till stånd under året. Arbelel har gått ul på all tillämpa den metodik som successivt vuxil fram. Förenklat kan den beskrivas så all arbetet bedrivs på två nivåer, dels centralt i verken för att skapa förutsättningar för samverkan, dels ute på fältet för alt sälja idén och stödja verkstadscheferna när det gäller att tillämpa samverksidén i praktiken.

Arbetet har bedrivits inom några försöksområden. Dessa har valts så atl förutsättningarna för samverkan är olika. På så sätt erhålls erfarenhet av att tillämpa metodiken under skiftande förhållanden. Arbetet bedrivs i Slockholm, Göleborg, Eksjö och Sundsvall-Härnösand samt inom delar av Norrbotten och Västerbotten.

En rapport över pågående verksamhet avses presenteras sommaren 1986. Då kommer förslag lill hur verken bör samverka i verkstadsfrågor att presenteras.

Yrkestrafiken

Under del kommande året kommer speciellt intresse all ägnas ål reglering
en av den yrkesmässiga person- och godstrafiken. Yrkeslrafiklagen
(1979:559) med tillhörande förordning (1979:881) och vissa andra författ
ningar behöver en översyn. I försia hand gäller detla persontrafiken med
dess omfattande regelsystem. Det är angeläget att förenkla bestämmelser
na och därvid, liksom redan skett för godstransporterna, skapa reella
förutsättningar för konkurrens.                                                            13

För laxibranschen har transporträdet i uppdrag att utvärdera del dalori- Prop. 1985/86: 100 serade beställningssyslem, TAXI 80, som införts i bl. a. Slockholm, Göte- Bil. 8 borg och Malmö. Resultatet av denna utvärdering blir en viktig faktor vid bedömningen av de framtida reglerna för branschen. En arbetsgrupp har tillsatts inom kommunikationsdepartementet för atl med underlag av utvärderingen, olika framställningar från rådet, m.m. se över hela lagstiftningen. Arbetet beräknas vara färdigt under hösten 1986.

Bristande laglydnad inom yrkestrafiken skapar allvarliga problem. Det gäller överträdelser av bestämmelserna om laslvikt, arbetstid, fariigl gods, hastighet m. m. Ulöver Irafiksäkerhetssynpunkterna kommer de belydande kostnader som överlaster förorsakar väghållningen. Den bristande respekten på många håll för bestämmelserna snedvrider därtill konkurrensen både inom åkeribranschen och gentemot järnvägen. Ulöver del uppdrag som i sammanhanget redan lagts på transporträdet finns skäl atl överväga omfattningen och inriklningen av övervakningen och vilka sanktioner som kan tillgripas och då i första hand vad gäller den lunga trafiken. Del rör sig om uppgifter som faller på polisen, tullverket, yrkesinspektionen och Irafiksäkerhetsverket. För denna uppgift har bildals en särskild arbetsgrupp med företrädare för förutom kommunikalionsdeparlemeniel justitie-och finansdepartementen.

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet på trafik- och transportområdet är väl utvecklat.

Den nordiska ämbetsmannakommittén för Iransportfrågor, NÄT, härtill uppgift all följa utvecklingen inom transport- och kommunikationsområdet och atl la fram arbetsuppgifter som är lämpliga för samarbete mellan de nordiska länderna. I NÄT:s regi drivs ett flertal projeki, i allt väsentligt finansierade över nordiska ministerrådets budget. Vägforskning har tidigare varit det dominerande inslaget i NÄT: s projektverksamhet. De senaste åren har även den teknologiska utvecklingen på kommunikationsområdet blivit elt centralt ämne.

Bland annal har NÄT initierat projeki rörande effektivisering av transporter med hjälp av tele- och ADB-teknik. Ett annat utpräglat teknologiprojekt, som NÄT finansierar, avser etablerandet av en nordisk väder-prognosmodell, det s.k. Hirlamprojeklet. På vägområdet har på svenskt initiativ påbörjats ell projeki rörande möjlighelerna all minska vägsaltets skadeverkningar.

Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) driver ett tiotal projekt finansierade över Nordiska ministerrådets budget. Under senare år har verksamheten främst varit inriktad på oskyddade trafikanter. En viss omorientering pågår nu i rikining mot trafiksäkerhelsproblemen kring den lunga Irafiken. NTR har också under hösten 1985 lillsalt en grupp för alt studera frågor kring barns säkerhet i bil. Den gruppen beräknas kunna avrapporlera sitt arbeie under första halvåret 1986.

Som en uppföljning av det nordiska trafiksäkerhelsäret 1983 (NTÅ-83)
genomförde NTR i samarbele med Nordiska rådels kommunikationsul-
skott den 29-30 oktober 1985 ett tvärvetenskapligt seminarium kring irafik- 14

säkerhet och åldrande. I december 1985 och januari 1986 arrangerar NTR i     Prop. 1985/86: 100 samarbele med statens väg- och Irafikinstitut en kurs i trafiksäkerhetsfrå-     Bil. 8 gor. Den vänder sig till trafikpolitiker och andra med intresse för trafikfrågor och avser atl ge en bred grundläggande kunskap på området.

Förhandlingar har inletts mellan de tre skandinaviska trafikminislrarna om en fortsättning av SAS-samarbetel.

Internationella frågor

Landtransporter

Inom Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) deltar Sverige aktivt i arbelel med internationella transporlpolitiska frågor. Frågor som behandlas inom organisationen gäller t. ex. de europeiska järnvägarnas situation och möjligheter till utökat internationellt samarbete, finansieringen av infrastrukturkostnader, harmonisering av skatter och avgifter inom transportsektorn, liberalisering av den internationella laslbilslrafiken, kollektivtrafik samt trafiksäkerhet. En fråga av växande belydelse är att underiätta internationella transporter genom alt förenkla gränspassagerna. Möjlighelerna att därvid använda modern informationsteknologi vid överförande av uppgifter i transportdokument m. m. liksom möjlig användning i övrigl av lele och dala inom transportväsendet studeras f. n. inom organisationen.

Sedvanliga överiäggningar i Iransportfrågor har ägt rum med företrädare för EG-kommissionen. Förhandlingar om elt eventuellt avtal med EG och vissa andra länder om liberalisering av villkoren för kombinerade transporter pågår alltjämt. Förhandlingar belräffande ett avtal om internationell pendeltrafik med buss (charterlrafik) har påbörjats men t. v. ajournerats i avvaktan på nya interna EG-regler härom. Delta hänger samman med alt en betydande liberalisering av EG:s transporlpolitik kan väntas äga rum under de närmasle åren fram till år 1991, då enligt beslut av ministerrådet en fri Iransportmarknad inom EG skall ha skapats.

Landtransportkommittén inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) fortsätler sitt arbete med frågor om trafik- och bilsäkerhet och med harmonisering av de inlernalionella reglerna för landtransporter. I sislnämnda fråga sker elt nära samarbele dels med andra ECE-kommiltéer (särskilt handelskommitlén i fråga om förenklade dokument och procedurer), dels med andra FN-organ och med CEMT i de ämnen som nämnts ovan. Sverige deltar aktivt i delta arbete och den därtill kopplade verksamheten som pågår under samlingsbeteckningen "facilitation" (förenkling) inom såväl ECE som nedannämnda ICAO och IMO.

Centralbyrån för internationella järnvägstransporter (OCTI) samarbetar med ECE om bl. a. en översyn av reglerna för transport av fariigt gods.

Luftfart

Sverige har tillsammans med Danmark och Norge sagt upp lufifartsavtalen
med Sydafrika den 1 juli 1985. Delta har resulterat i att SAS beflygning av
Johannesburg upphörde i seplember 1985.                                                          15

På luftfartens område har Sverige under år 1985 tillsammans med Dan-     Prop. 1985/86: 100
mark och Norge fört gemensamma förhandlingar med:                 Bil. 8

-    USA om primärt fiygpriser för reguljärbolagens irafik Skandinavien -USA vv.

-    Japan som resulterade i all SAS erhållit möjlighet att någol öka kapaciteten på linjerna till Tokyo.

-    Saudi Arabien som resulterade i ett luftfartsavtal i vilket SAS medgivits rätt atl trafikera Jeddah och Riyadh.

-    Argentina varigenom SAS erhållit formaliserad rätt att återupptaga trafiken på Buenos Aires (varifrån SAS avvisades i samband med Malvinas/ Falklands krisen).

-    Kenya om en linjeomläggning för att möjliggöra för SAS atl upprätthålla trafikeringen av Nairobi trots inställd trafikering av Johannesburg som tidigare ulgjorde en förlängning av Nairobi-linjen.

-    Storbritannien om bl.a. prisfrågor i samband med fiyglrafiken mellan Skandinavien och Storbritannien.

Sverige har som en av medlemsstaterna i Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO) också deltagit i dess tredje s. k. Special Air Transport Conference i Montreal. Konferensen har behandlat och har i rekommendationer formulerat sin inställning till skilda frågor beträffande konkurrenssituationen inom luftfarten ävensom till prisfrågor och till charterfrågor.

Sjöfart

I sjöfarlskommitlén inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har arbetet fortsall med att utforma en gemensam sjöfartspolitik baserad på största möjliga frihet för den internationella sjöfarten. Arbetet har numera fortskridit så långt att det bör vara möjligt all under år 1986 uppnå elt gemensamt dokument. Ett sådant kommer då alt omfatta element som grunderna för OECD-ländernas sjöfartspolitik, förhållandel lill icke OECD-länder, linjetrafik och offshore.

Inom ramen för de diskussioner som förts mellan den s. k. Consultative Shipping Group (CSG), bestående av de västeuropeiska staterna samt Japan, och USA uppnåddes enighet om en gemensam arbetstext ijanuari 1985. Härmed är försia steget i de pågående diskussionerna avslutat. Den föreliggande arbetstexten har under år 1985 varit föremål för överväganden i respektive CSG-land och i USA i syfte alt utröna om texten kan ligga till grund för utarbetandet av en bindande överenskommelse parterna emellan. En sådan överenskommelse skulle innefatta skilda åtgärder och försäkringar från de medverkande parternas sida, medförande alt parternas sjöfart fortsättningsvis kan bedrivas med största möjliga frihet under kommersiella villkor.

Den av UNCTAD (FN: s konferens för handel och utveckling) anord
nade diplomatkonferensen om villkoren för registrering av fartyg höll två
ytteriigare sessioner under år 1985. På den senare av dessa lyckades man
uppnå principiell enighet om de viktigaste sakfrågorna. Utsikterna all nå
fram till en för alla parter acceptabel överenskommelse vid nästa session -        16

i början av år 1986 - kan därmed bedömas som goda. Under år 1985 hölls    Prop. 1985/86: 100 etl andra expertmöte rörande ålgärder mot bedrägliga förfaranden inom    Bil. 8 sjöfarten. Sverige anslöt sig under året fill 1974 års konvention om en uppförandekod för linjekonferenser. Konventionen trädde för svenskt vidkommande i kraft den 28 december 1985.

Inom IMO (Internationella sjöfartsorganisationen - FN: s fackorgan för tekniska sjöfarlsfrågor) har arbetet under årel fortsatt med aktiv medverkan från svensk sida. I december 1985 antogs vikfiga ändringar i MARPOL 73/78 (dvs. 1973 års internationella havsföroreningskonvention i den lydelse konventionen erhållit genom ell ändringsprotokoll år 1978). 1985 års ändringar avser bl. a. bestämmelserna om begränsning och kontroll av utsläpp från kemikalielankfartyg och har till syfte all göra bestämmelserna mera lällhanlerade och effektiva. Under år 1985 Irädde 1979 års internationella sjöräddningskonvenlion i kraft (den 22 juni). 1984 års ändringar i MARPOL 73/78 Irädde i kraft den 7 januari 1986.

Under år 1985 har sedvanliga konsultationer ägt rum inom ramen för del svensk-sovjetiska sjöfarlsavtalet. Konsultationer i enlighet med det svensk-kinesiska sjöfarlsavtalet hölls för försia gången ijnder år 1985.

Inom ramen för del västeuropeiska samarbetet om hamnslatskonlroll av fartyg har under årel förberedelserna påbörjats för en transportminister-konferens i Holland i april 1986. Vid konferensen, som har benämnts "Safe Ships on Clean Seas Conference", skall bl.a. resultatet av det hiilillsvarande samarbelel utvärderas.

Sammanfattning av budgetförslagen

Sammantaget innebär förslagen att anslagen under sjätte huvudtiteln ökar med 20,1 milj. kr. enligt nedanstående sammanställning.

Anvisat

Förslag

Förändring

1985/86

1986/87

Milj, kr.

Kommunikationsdeparte-

mentet m, m.

22,2

24,2

-    2,0

Vägväsende

6611,7

6896,2

+284,5

Trafiksäkerhet

50,1

51,3

+    1,2

Järnvägar

2 880,2

2 791,9

- 88,3

Sjöfart

875,8

708,9

-166,9

Luftfart

140,9

117,1

- 23,8

Postväsende

578,5

583,0

+    4,5

Telekommunikationer

11,3

12,0

-    0,7

Transportstöd m. m.

626,7

623,0

-    3,7

Transportforskning

59,1

62,4

+    3,3

Övriga ändamål

117.7

124,2

+    6,5

Summa

11974,1

11994,2

+ 20,1

Affärsverkens driftskostnader tas inte upp i statsbudgeten utan i särskilda driftbudgetar. De sammanlagda driftskostnaderna inkl. avskrivningar för affärsverken under kommunikationsdepartementet har för innevarande budgetår beräknals till 36,7 miljarder kr. enligt följande fördelning.

2   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

17

SJ*                     9,5 miljarder kr.                                    Prop. 1985/86: 100

Luftfartsverket      1,1 miljarder kr.                                    Bil. 8

Postverket            10,9 miljarder kr.

Televerket            15,2 miljarder kr.

Koslnaderna skall täckas av verkens intäkter. * Avser kalenderåret 1985.

18

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande: statsrådet Hulterström

Prop. 1985/86:100 Bil. 8

Anmälan till budgetpropositionen 1986

A. Kommunikationsdepartementet m, m, A 1. Kommunikationsdepartementet

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

17244553 17555000 18560000

1985/86

Beräknad

ändring

1986/87

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav löner)

78

17555000

(15 570000)

-1-1005

(+ 865)

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgetår till 18560000 kr. I övrigt har medelsbehovet beräknals med utgångspunkl i en real minskning av utgifterna om 5% på tre år med fördelning I, 2 och 2% för försia, andra och tredje budgetåret. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag på 18560000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1984/85 Ulgift

5302504

1985/86 Anslag

4200000

1986/87 Förslag

5200000

Reservation

544743

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 5 200000 kr. under nästa budgelår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag på 5 200000 kr.

19

A 3. Extra utgifter                                                        Prop. 1985/86:100

Bil. 8

1984/85 Ulgift        629902        Reservation              3 864

1985/86 Anslag      430000

1986/87 Förslag     430000

Anslagsbeloppet bör under näsla budgelår vara oförändrat. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Extra utgifter för budgelårel 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag på 430000 kr.

20

B   Vägväsende                                              Pop. 1985/86: lOO

                                                            Bil. 8

Vägverkets anslagsframställning

Vägverket är väghållare för statliga vägar och central förvaltningsmyndighet för ärenden om allmänna vägar och galor saml statsbidrag m. m. lill den kommunala och enskilda väghållningen. Verket svarar även för viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor. Väg- och trafiklagstiflningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om väghållningen.

Den slalliga väghållningen är indelad i tre regioner. Vid vägverkels huvudkontor i Borlänge finns tre vägavdelningar med ansvar för samordningen av drift- och byggandeverksamheten i regionerna. Vid huvudkontoret finns också en stab för generaldirektören och sex serviceavdelningar. På regional nivå finns en vägförvallning i varje län, sju byggnadsdislrikt samt två projekleringskontor. De lokala enheterna inom driflverksamheten utgörs av drifl- och arbetsområden och inom byggnadsverksamheten av lokala vägbyggnadsarbetsplalser.

I sin verksamhel har verkel omfattande kontakter och samråd med myndigheter och organisationer på cenlral, regional och lokal nivå.

Elt av vägverkel helägt bolag - Swedish National Road Consulting Aktiebolag - bildades år 1982. Företaget skall på affärsmässiga grunder bedriva exportverksamhet inom väghållningsområdel.

1. Samhället och väghållningen

Under de senasle 30 åren har samhällets Iransportberoende vuxit oavbrutet. Standardförbältringar i samhället under denna period har bl. a. kunnat ske lack vare ulvecklingen av landets väg- och gatunät. Vägtrafiken kännetecknas av all den lättare än andra Irafikgrenar kan anpassas lill de varierande förutsättningarna och kraven i samhället. Denna förmåga lill anpassning kommer all spela en slor roll även i framliden. Vägverket bedömer atl vägtrafikens dominerande ställning kommer all bestå under överskådlig framtid.

I nedanstående tabell redovisas omfattningen vid slutet av vart och elt av åren 1982-1985 av de slalliga insalserna på de olika vägkalegorierna, väglängder m. m. Medlen redovisas i resp. års prisnivå.

21

1982

1983

1984

1985'

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

Stat.

väglängd (km)

97900

98 100

98400

98.500

anslag/medel (milj, kr,)

- drift (inkl. invest. i

anläggningstillgångar)

2814

3 279

3531

3961

- byggande

1 178

2461

1251

970

- beredskapsarbeten

(VV regi)

258

300

213

200

personal-

13 742

14271

12 807

12750

därav fast anställda

9121

8785

8677

8616

Kommunala vägar och gator:

bidragsberättigade

slatskommunvägar (km)

5 700

5 700

5 800

5 800

icke bidragsberättigade

gator (km)

25900

25900

32200

32200

bidrag (milj, kr.)

- drift

451

476

570

698

- byggande

320

420

526

340

Enskilda vägar:

bidragsberättigade vägar

(km)

68 700

68400

70 100

71000

icke bidragsberättigade

vägar (km)

210000

210000

210000

210000

bidrag (milj. kr.)

- drift

275

262

254

280

- byggande

30

40

36

30

Totalt:

väglängd 30 juni (km)

408 100

408300

416500

417500

motorfordon

3 269000

3 341000

3 470000

3 519000

anslag/bidrag (milj. kr.)

5 326

7 238

6381

6479

Beräknat för år 1985

" Per den 31 december resp. år

Sveriges befolkning har jämfört med övriga Västeuropas sin bosättning och uikomst spridd över en stor yta med långa transportavstånd. Samhällets ulveckling liksom industrins omvandling förändrar hela tiden transportbehoven. Väg- och gatunätet är vårt största Iransporlsyslem. Praktiskt tagel varje hushåll kan nås av en vägtransport. Även om annat transportmedel som järnväg, flyg eller sjötransport används sker oftast den slulliga transporten på väg för atl nå målet. En god standard på väg- och gatunätet är av grundläggande betydelse för landets näringsliv och för de människor som dagligen, individuellt eller kollektivt, måsle färdas på vägarna. Vägtrafiken kännetecknas av all den lättare än andra trafikgrenar kan anpassas till de varierande förutsättningarna och kraven i samhället. Denna förmåga lill anpassning kommer atl spela en stor roll även i framtiden. För hundratusentals av trafikanterna ulgör galor och vägar den dagliga arbetsplatsen och för dessa är en bra väg- och gatuslandard dessutom en förutsättning för en god arbetsmiljö. Till väg- och gatuslandard hör i detta sammanhang också förekomst och standard på rastplatser, parkeringsfickor m. m.

Som väghållare för statsvägnätet är vägverket ett serviceföretag. Väg-
intressenternas krav och förväntningar pä väghållningen har avgörande
betydelse för inriklningen av verksamheten. Verkets strävan är därför att
planeringen ska ske i samråd med olika intressenter bl.a. kommuner och

länsstyrelser. Vid upprättandet av femårsplan drifl och de långsikliga    Prop. 1985/86: 100 byggnadsplanerna har strävan varil alt så långt möjligl tillgodose olika    Bil. 8 väganvändares krav. Genom alt della planeringsarbete i väsenlliga delar bedrivits på länsnivå har möjligheter givits all beakta regionala skillnader i behoven. Verkel undersöker genom enkäter till trafikantgrupper och kringboende deras attityder till vägar och väghållning.

Prioriteringen mellan olika investerings- och driflåtgärder inom väghållningen sker sedan lång tid utifrån samhällsekonomiska grunder. Att så ska ske framgår redan av statsmakternas formulering av målen för den statliga transporlpolitiken. I tider när alll strängare prioriteringar måste ske mellan olika ändamål, fmns det enligt vägverkets mening anledning att konsekvent hålla fast vid detta synsätt.

Vägverket har emellertid också all lillgodose kravet på en tillfredsställande transporlstandard för alla regioner och trafikantgrupper. Avvägning mellan å ena sidan de satsningar som sker för all tillfredsställa detta krav i glesbygden och för mindre orter ulan andra transportmöjligheter och å andra sidan de som är transportekonomiskl motiverade framstår ofta som konfliktfylld. Del är mol den bakgrunden vikiigi atl framhålla betydelsen av atl tillämpa etl systemtänkande saml sträva efter helhetslösningar och kontinuitet. Det är t. ex. långt ifrån alltid som industri- och turistnäringar i en viss region stöds bäst genom alt vägnätet förbättras inom den regionen. Viktigare är många gånger atl eliminera flaskhalsar i transporterna mellan den aktuella regionen och dess marknader och leverantörer. De regionalpolitiskt motiverade väghållningsinsatserna måsle därför ofta ske utanför den region som har störst nytta av dem. En konlinueriigt god standard på del genomgående vägnätet ulgör enligt vägverkets mening en grundläggande förutsättning för etl livskraftigt och differentierat näringsliv i landets olika delar.

Det totala vägnätet i landet omfattar ca 417500 km. Stalsvägnälel har en längd av ca 98500 km, kommunala vägar och galor ca 38000 km och enskilda vägar ca 281000km. Av de kommunala vägarna erhåller ca 5800 km statligt bidrag och av de enskilda vägarna ca 71 000 km.

Trafikarbetet på stalsvägnälel ökade med tre procent från år 1983 till år 1984. Del uppgick år 1984 till ca 33 miljarder fordonskilometer, vilket är mer än något tidigare år. Trafikarbetet ligger i dag på den nivå som förutsades i vägverkets prognos frän år 1980.

Ca 89% av del inrikes persontransportarbetet sker i dag på gator och vägar medan 9% sker på järnväg eller med tunnelbana och drygl 2% med flyg. Antalet passagerarkm med buss är någol slörre än för de spårbundna kolleklivtrafikmedlen järnväg, T-bana och spårväg tillsammans. Antalet aktiva registrerade personbilar ökade under år 1984 med 2,5 % och uppgick vid slutet av året till 3,1 miljoner.

Av del inrikes godstransportarbetet år 1984 utfördes knappt 50% med
lastbil, drygl 30% med järnväg och ca 20% med farlyg. Lastbilarnas
transportarbete ökade med 9% från år 1983 lill år 1984 lill ca 24 miljarder
lonkilomeler - det högsta värde som har noterats. Godstransporlarbetets
omfattning varierar mycket starkare än persontransporlarbelets och är
nära beroende av konjunkturen och näringslivels strukturrationaliseringar.   23

Trafiksäkerhet. Totala anlalet polisrapporterade olyckor exkl. ren-     Prop. 1985/86: 100 olyckor år 1984 på stalsvägnälel var ca 31400 stycken. 529 personer     Bil. 8 omkom i 462 olyckor med dödlig utgång.

Totala antalet olyckor har under perioden 1975—1984 ökat ungefär dubbelt så myckel som irafikarbelet. Dödsolyckorna minskade mellan åren 1975-81 med en tredjedel och har därefter varit i stort sett oförändrade i antal. Villolyckorna (exkl. ren) har ökat från ca 4000 år 1975 fill ca 12000 år 1984. Delta har skett trots all viltstängsel under senare år satts upp på ca 100 mil av det höglrafikerade vägnälel. På de sträckor där vilislängsel salts upp har dock effekten varil god.

Tolala antalet olyckor såväl med som ulan personskador har under åren 1983-84 ökat väsenlligl snabbare än trafikarbetet. Denna förändring måste bedömas som allvarlig, då den normerade olyckskvolen (antal olyckor per fordonskilometer viktade med hänsyn lill svårighetsgrad) fidigare stadigt sjunkit.

Olycks- och skaderisken varierar slort mellan trafikantkategorier. Oskyddade trafikanter har hög olycksrisk. Detla ar bakgrunden lill elt av målen med väghållningen - "risken ska minskas i högre grad för oskyddade trafikanter" - vilket bör kunna uppfyllas genom att fotgängare och cyklister separeras från biltrafik med hjälp av broar, tunnlar, gång- och cykelbanor, vägrenar och signalregleringar.

2. Problemområden

Bärighet och tunga transporter. Praktiskt tagel hela vägnätet är i dag upplåtet för 10 tons axel- och 16 tons boggitryck. Det är genom olika undersökningar klarlagt all slitaget på vägnälel ökar kraftigt om de belastningar del utsätts för ökas. En tung lastbil ger upphov till betydligt slörre underhållskoslnader än en personbil som färdas molsvarande sträcka. Vid nybyggnad är den mängd tunga fordon den aktuella vägen förväntas belastas med avgörande för hur vägkroppen dimensioneras.

Ökningen av del tillåtna axel- och boggilrycket från 8/12 ton lill 10/16 ton som skett på stalsvägnälel har endast i en del fall föregåtts av att bärigheten höjts. Uppräkningen har i stället gjorts bl. a. mot bakgrund av skärpta bestämmelser mol överlaster och ett utökat samarbele mellan transportörerna och vägverket i syfte att uppnå bättre efterlevnad av bestämmelserna. Vissa av vägarna är således inte byggda för den belaslning de är upplåtna för och på dessa uppslår av naturliga skäl bärighetsproblem. Det högre axel- och boggilrycket medför ökade underhållskoslnader. Dessa kostnader uppvägs av de minskningar av transportkostnaderna som följer av det högre tillåtna axel-/boggitrycket.

Del är mol denna bakgrund utomordentligt allvarligl att del dessutom
förekommer överträdelser av gällande belaslningsbeslämmelser. Vägver
kel vill därför erinra om nödvändigheten av atl tillräckliga ålgärder vidtas
för alt nedbringa dessa överträdelser för alt förhindra den ökade förslitning
av vägnälel som överlasterna ger upphov till. Bällre övervakning av all
bestämmelserna följs är en viktig förulsätlning för alt överträdelserna ska
minska. Del är därför synnerligen angeläget all polisen ges möjligheter atl    24

skaffa personella resurser saml modern och ändamålsenlig utrustning för    Prop. 1985/86: 100
delta arbeie.                                                                 Bil. 8

Under de fyra senasle vintrarna har på försök på en stor del av vägnätet i Värmlands län samt delar av Örebro län och Kopparbergs län förhöjda tillåtna belastningar vid rundvirkeslransporter tillåtits. Syftet har varil atl klargöra i vilken utsträckning den ökade bärighel som Ijälningen ger, kan utnyttjas för atl sänka transportkostnaderna och öka transportapparatens kapacitel. Det senare är angeläget med tanke på atl tjällossningen framtvingar bärighetsrestriktioner under våren samt att skogsvårdslagen ställer krav på ultransporl av avverkat virke före vissa tidpunkter. Ulvärdering av försöket tyder på att höjda belastningar vintertid i sig ger påtagliga, positiva effekter för skogsnäringen. De överlaster som förekommer innebär emellertid atl man redan inlecknal en stor del av dessa. Överlasterna ger dessutom ett ökat slitage under den icke tjälade delen av året och därmed ökade kostnaderför väghållningen. Försöket uividgas under kommande vintrar lill alt omfatta rundvirkeslransporter även i vissa andra delar av landel.

Beläggningar. De belagda vägarnas tillstånd vad gäller jämnhet, spårdjup, krackeleringar m.m.följs upp löpande genom årliga beläggningsin-venleringar. Utvärderingen av inventeringarna relateras till vägarnas trafikmängd, vilkel innebär att lägre standard får accepteras på vägar med mindre irafik. Under perioden 1982-84 har en näslan total inventering utförts av de belagda vägarna. Del sammantagna resullalel för de tre årens inventeringar visar att 21% eller 14000 km av de belagda vägarna är i behov av åtgärder. 13% utgör akuta behov. Resultaten av respektive års delinvenlering ansluter relativt väl till medeltalet, varför detla kan anses beskriva behovel av åtgärder på elt rikligt sätt.

De mest trafikerade vägarna har de största åtgärdsbehoven. Ca 20-30% av vägarna med Irafik över 8000 fordon per dygn är i omedelbart behov av beläggningsåtgärder.

Totalt är 8 700 km vägar i behov av omedelbara ålgärder. Kostnaden för alt åtgärda samtliga dessa 8700 km beräknas uppgå till I 800 milj. kr.

Den nivå på beläggningsunderhållel som kunnat inrymmas i de senaste årens driflanslag har i stort stoppat tillväxten av vägar med akuta beläggningsbehov. Viss osäkerhet råder dock belräffande vägar med myckel hög och snabb trafik där del kan konstaleras att förslilningen gått snabbare än vad som tidigare kunnat förutses. Möjlighelerna alt minska del uppdämda underhållsbehovet har därför varit mycket begränsade. För att uppnå och bibehålla en önskvärd beläggningsstandard krävs betydligt ökade insatser under en längre period. Om driftanslagel ökas lill målnivån i femårsplan drifl 1985-89 beräknas den önskvärda beläggningsstandarden kunna uppnås lill år 1995.

Broar. En slor del av brobeslåndet utgörs av äldre broar där betongen
dels är av sämre kvalitet, dels har dålig isolering mot skadlig valtenin-
irängning. Sedan år 1982 pågår en speciell undersöknng av de 7000 äldsta
broarna för atl klarlägga behovet av reparalioner. Av de hittills undersökta
2000 broarna är i genomsnill var tredje bro i behov av förbättrad isolering.
I många fall fordras dessutom reparation av belongskador. Skadorna är      25

främst orsakade av salt- och frostskador men också av irafikbelastning.

Det nu inventerade eftersläpande reparalionsbehovel beräknas uppgå     Prop. 1985/86: 100 till drygt 600 milj.kr. För att inle ytterligare äventyra broarnas funktion     Bil. 8 behöver della åtgärdas inom en tioårsperiod, samlidigl som del löpande brounderhållel måste genomföras i en omfattning som förebygger uppkomsten av allvarligare skador. För alt klara della erfordras årligen 60 milj. kr. utöver vad som kan rymmas inom 1986 års anslagsnivå.

Byggandeverksamheten. De medel som ställts lill förfogande av sysselsättningspolitiska skäl har varierat kraftigt under de senaste åren, men har alllid uppgått till belydande belopp. Variationerna har varit stora såväl över tiden som geografiskt. Det är från planeringssynpunkt väsentligt alt även sysselsällningspoliliska medel till viss del har inordnats i den ordinarie planeringsprocessen men den under planeringsperioden alll slörre andel som planeringsreserven upptar innebär ur planeringssynpunkl en ökad osäkerhet när det gäller såväl den fysiska som den ekonomiska planeringen. Vägverkel måsle hålla en hög projekteringsberedskap och en projekteringsreserv med objeki i olika slorleksklasser och med geografisk spridning. Denna objektbank beräknas år 1985 omfatta objeki som svarar mol en investeringsvolym om ca 2000 milj. kr.

Konstruktionen av planeringsramarna medför belydande problem för byggnadsorganisationen. Under anlagande av 6% kostnadsstegringar per år kommer ordinarie anslag att minska realt från 900 milj. kr. år 1984 lill ca 500 milj.kr. år 1993 medan planeringsreserven ökar med ca 100 milj. kr. under samma lid. Andelen ordinarie anslag av planeringsramen minskar från 64% år 1984 till 45% år 1993. För att i produktionsledet kunna bibehålla kompetensen och svara upp mol önskemålet att med en flexibel organisation ta emot myckel varierande produktionstillskolt i form av konjunkturmedel erfordras alt en tillräckligt slor grundvolym ordinarie medel utgör basen för verksamheten. En produktionsvolymsulveckling enligt flerärsplaneramarnas förutsättningar medger inte en sådan nödvändig grundvolym.

Hur stor den basvolym som byggs med ordinarie medel måste vara i förhållande till konjunklurvolymen beror bl. a. på hur mycket konjunktur-medlen varierar från elt år lill ett annal. Den möjliga volymflexibililelen hos byggnadsorganisalionen bedöms vara ca 50% från en minimivolym till en maximivolym. Denna flexibilitet förutsätter en god framförhållning på beslut om konjunkturmedlen. Med en successivt minskande basvolym kommer byggnadsorganisalionens möjlighet atl la emot konjunklurmedel att kraftigt reduceras.

3. Mål för väghållningen

Med utgångspunkt från riksdagens trafikpolitiska beslut år 1979 har vägverket formulerat generella mål för den slalliga väghållningen och bidragsgivningen lill den slatskommunala väghållningen.

Följande huvudmål gäller:

Medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en
tillfredsställande vägtransportstandard till lägsta möjliga samhällsekono
miska kostnad.                                                                                 26

"Tillfredsställande väglransportslandard" är eft relalivl begrepp som     Prop. 1985/86: 100 måsle preciseras med hänsyn till vägnätets nuvarande standard och en     Bil. 8 bedömning av det troliga framlida ekonomiska utrymmet.

Väghållningens generella mål har, för alt kunna ligga till grund för vägverkels samlade verksamhet, preciserats i sju delmål enligt följande:

-     hiftills uppnådd vägstandard skall bevaras

-     antalet olyckor och olycksrisker skall fortlöpande minska. Risken skall minskas i högre grad för oskyddade trafikanter

-     tillgängligheten till arbete och service bör utjämnas genom minskad restid

-     kostnaderna för vägtransport av gods och personer bör minskas. Detta gäller särskill i områden där höga koslnader hämmar näringslivels utveckling

-     väghållningsätgärder bör medverka lill förbättrad samhällsulbyggnad och markanvändning

-     väghållningsåtgärder bör medverka lill en förbättrad irafikmiljö

-     väghållningsålgärder bör medverka lill en god kollektivtrafikstandard saml främja gång- och cykellrafiken.

Vid val av åtgärder, bl.a. vid prioriteringar mellan delmål, skall valet baseras på samhällsekonomiska bedömningar.

4. Anslagsutvecklingen

Anslagen för den statliga driftverksamheten var i början av 1980-talel lägre än vad som erfordrades för all uppnå den standard som angavs i riksdagens trafikpolitiska beslul år 1979. De snabba prisökningarna under framför alll åren 1980 och 1981 medförde atl produktionsvolymen minskade avsevärt. De olillräckliga anslagen tvingade vägverket alt prioritera åtgärder på de mest trafikerade vägarna. Det eftersläpande vägunderhållet har därför uppnått en avsevärd volym och omfattar framför alh områdena beläggningar, broar och bärighet vilka har stor belydelse för vägarnas standard och funktion. Otillräckligt beläggningsunderhåll i kombinalion med bl.a.höga fordonsvikter medförde en utmattning i vägarnas överbyggnad, vilket fordrar bärigheishöjande ålgärder.

Under åren 1982-85 ökade anslagen successivt. 1984 kunde härigenom en viss återhämtning av de eftersläpande underhållsbehoven inledas. Förutsatt alt inflationen håller sig inom den av regeringen förutsatta nivån, bedöms denna återhämtning kunna fortsätta under åren 1985 och 1986. Om inflationen däremoi blir större innebär detta en minskning av programmen för beläggning av grusvägar, punktvisa bärighetshöjningar samt beläggningsunderhållel på det lågtrafikerade vägnätet. En sådan minskning medför ökade fordonskostnader och restid samt minskad bekvämlighet. Godstransporter, som sker på vägar berörda av tjälavslängningar, drabbas av ökade kostnader och tillgängligheten lill skogsråvaran försämras. Vidare utsätts beläggningarna på det lågtrafikerade vägnälel för en fortsatt kapitalförstöring.

Byggandevolymen med ordinarie medel har halverats under 1970-talet.
De ordinarie anslagen lill vägbyggande har därefter varit nominellt oför-     27

ändrade för samtliga bygganslag och i reala termer därigenom minskal Prop. 1985/86: 100 ytterligare. Genom att vägverket tilldelats sysselsättningsmedel har en Bil. 8 motsvarande nedgång av den totala byggandeverksamhelen kunnat undvikas. Den ökade tilldelningen av medel till vägbyggandet kan lill en del förklaras av sysselsättningspolitiska skäl men kan också ses som uttryck för den betydelse statsmakterna ger invesleringar i samhällets infrastruktur. De ramar som regeringen anvisat för upprättande av flerårsplanerna 1984-93 visar också atl regeringen är beredd till en fortsatt satsning på vägbyggandel.

Genom att en stor del av medelslilldelningen skett i form av sysselsättningsmedel som specialdestinerals lill andra objeki än dem som enligt flerårs- och fördelningsplanerna skulle ha påbörjats har inte samlliga planerade objeki kunnat påbörjas trots alt den lotala medelstilldelningen i stort motsvarat planeringsramarna. Erhållna sysselsättningsmedel har förutom viss avlastning åren 1984 och 1985 även inneburit tidigareläggning av objekt som enligt planerna skulle utförts år 1986 och senare. Omfattningen av dessa tidigareläggningar inom flerårsplanerna uppgår till ca 500 milj. kr. samt inom fördelningsplanen lill ca 40 milj.kr. Som elt mått på den objektvisa eftersläpningens omfattning kan anges att ulöver nu erhållna medel fordras ca 500 milj.kr. för att kunna bedriva samtliga 1985 års objeki enligt flerårsplanerna. För fördelningsplanen erfordras ca 130 milj. kr. för all kunna bedriva samlliga 1985 års objeki. För 1986 kommer med nu erhållna medel alt erfordras ytterligare ca 600 milj. kr. för att kunna bedriva samtliga 1986 års flerårsplaneobjekt. Ytterligare behov år 1986 i fördelningsplanen är ca 270 milj. kr.

5, Vägverkets medelsberäkning för budgetåret 1986/87 m. m.

Vägverkets verksamhet är uppdelad på nio programinrikiade anslag på statsbudgeten, nämligen Vägverket: Ämbelsverksuppgifter, Drift av statliga vägar. Byggande av statliga vägar. Bidrag till drifl av kommunala vägar och gator. Bidrag lill byggande av kommunala vägar och galor. Bidrag lill drifl av enskilda vägar m.m.. Bidrag till byggande av enskilda vägar. Tjänster lill utomstående samt Vägverkel: Försvarsuppgifter. Vägverkets anslagsframslällning avser för samlliga anslag verksamhetsåret 1987.

Anslagen för driftverksamheten under innevarande år (1986) är beräknade så att de ger kompensation för prisstegringarna samt därutöver möjliggör smärre volymökningar. Vägverkel kan därmed klara den årliga förslilningen och påbörja en långsiktig återhämtning av de uppdämda underhållsbehoven.

Däremot måste den nödvändiga återhämtningen av de eftersläpande underhållsbehoven utsträckas över en så lång tidsperiod som 15 år. En real ökning av anslaget med 805 milj. kr. är enligt vägverket nödvändig dels för uppruslning av brobeslåndet, dels för atl avkorta återhämlningstiden och ge möjlighet till fortsatta förbättringar beträffande trafiksäkerhet och framkomlighet. En sådan satsning ger betydande samhällsekonomiska vinster.

Vägverket föreslår att anslaget Drift av statliga vägar får uppgå lill 5 485 28

milj.kr., vilkel skulle innebära en anslagshöjning med 1291,5 milj.kr.

Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator medger i verkels förslag all 95% bidrag av beräknade koslnader kan utgå. Anslaget uppgår i detta alternativ till I 153 milj.kr. Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. föreslår vägverket uppräknat med 107 milj. kr. till 450 milj. kr.

För byggandeverksamheten var verksamhetsåret 1984 första året i de nya flerårs- och fördelningsplanerna. Med hänvisning lill lönsamheten av väginvesteringar finner vägverket det nödvändigl atl kraftigt höja de ordinarie anslagen till vägbyggande. Vägverket begär därför medel för byggandeverksamheten för år 1987 motsvarande de i regeringens direktiv för flerårs- och fördelningsplanearbetet angivna planeringsramarna, dvs. för statligt byggande 1550 milj.kr.och för kommunall byggande 550 milj.kr. Även om medlen för vägbyggandet ges som ordinarie anslag bör möjligheter enligt vägverkels uppfattning finnas att samlidigl tillgodose sysselsättningspolitiska strävanden. Fördelarna med denna konslruktion utgörs bl.a.av den ökade effektivitet i medelsanvändningen som följer av ökad framförhållning i projeklering och byggplanering. Dessutom förbättras möjligheterna all dimensionera byggandeorganisalionen genom att byggandeverksamhetens omfatlning och geografiska fördelning lättare kan föruises. För enskilt byggande äskas 72 milj. kr. för atl bl. a. kunna åtgärda objeki med väsentlig belydelse för näringslivels transporter.

Vägverkel hemsläller all statsmakterna för budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret 1987) för landels väghållning godkänner den föreslagna verksamhetsinriktningen samt däremoi svarande kostnader.

Sammanfattningsvis föreslår vägverket för budgelårel 1986/87 en lotal ökning med 2724 milj.kr. till 9336 milj.kr. Enligt huvudförslaget begär verket en ökning med ca 519 milj.kr. Pris- och löneomräkningen har beräknats till ca 653 milj. kr. eller nära 10% av anslagen.

Prop. Bil. 8

1985/86: 100

Anvisat

Föreslagen

ökning till

Pris- och

1985/86

budgetåret 1986/87

löneom-

räkning

vägverket

huvudförslag

milj. kr.

B 1.

Vägverket:

Ämbetsverksuppgifter

7,2

0,5

0,5

0,5

B 2.

Drift av statliga vägar

4193,5

1291,5

324,3

416,5

B 3.

Byggande av statliga

vägar

900,0

650,0

63,4

83,0

3 4.

Bidrag till drift av kommunala vägar och

gator

751,0

402,0

60,0

76,6

8 5.

Bidrag till byggande av kommunala vägar och

gator

340,0

210,0

24,9

32,3

B 6.

Bidrag till drift av

enskilda vägar m.m.

331,0

119,0

40,4

36,0

B 7.

Bidrag till byggande av

enskilda vägar

30,0

42,0

2,5

2,4

B 8,

Tjänster till utomstående

30,2

2,1

1,4

2,1

B 9.

Vägverket:

Försvarsuppgifter

28,7

6,8

1,8

2,4

6611,6

2723,9

519,2

652,5

29

6. Vägverkets resurser, personal och organisation        Prop. 1985/86:100

Bil. 8 Regeringen har framhållit viklen av atl vägverket fortsäiter den påbörjade

översynen av verkels organisation på lokal, regional och cenlral nivå och alt arbetet med översynen bör inriktas på alt organisationsförändringar i rationaliseringssyfle skall genomföras snarast. Översynen har bl.a. resulterat i ändrad organisaiion för verkel. Vägverkel har vid översynen av driftorganisationen utgått från i stort sett oförändrat realt driflanslag. Belräffande verkels organisaiion för byggandeverksamheten har utgångspunkten vid organisationsöversynen varil alt medelstilldelningen lill statligt vägbyggande kommer atl följa planeringsramarna för flerårsplanerna.

Personal

Antalet tillsvidareanställda personer vid vägverket var ca 8700 personer den 1 januari 1985 (motsvarar 8600 heltidstjänster) varav 4250 L-ljänsle-män och 4430 R-tjänstemän. De anställda fördelas enligt följande: på centralförvaltningen m.m. 670, på vägförvaltningarna drygt 7000 och på byggnadsdislriklen saml projekleringskonloren I 040. Totalt var, inkl. anställda hos entreprenörer, ca 12900 personer sysselsalla genom verksamhel i verkets regi.

Den minskning av personalen med ca 1 300 personer som ägt rum sedan år 1981 har skett med en aktiv resursanpassning kombinerad med en restriktiv rekryleringsverksamhei. Dock föreligger regionala obalanser inom vissa delar av organisalionen. Detta föranleder behov av fortsatta ansträngningar för atl öka intern och extern personalrörlighet i syfte all skapa en balanserad och väl avpassad fördelning av personalresurserna.

Organisation

Centraljorvaltning

De yttre och inre förutsättningarna för vägverkets verksamhet har förändrats. Exempel på delta är förhållandet mellan investerings- och driftverksamheten och en strävan mot decentralisering och delegering. För atl anpassa vägverkets organisation till dagens och framtida krav påbörjades under år 1984 en organisationsöversyn. Resultatet av översynen redovisades lill regeringen under hösten 1984. Ärendet behandlades i budgetpropositionen 1985 och riksdagen har godkänt verkets förslag till principiell utformning av en ny central organisation. De bärande idéerna för den nya organisalionen är:

-     En helhetssyn på väghållning, vilket innebär att byggande och drift skall hållas samman

-     Målstyrning, delegering och resultansvar

-     Ökad serviceorientering mol trafikanter och omvärld

- Flexibilitet i verksamhet och resursanvändning
Organisationsförändringen berör i huvudsak verkets centrala organisa
tion. Verket bibehåller således en vägförvallning i varje län och sju bygg
nadsdistrikt saml två projekteringskontor.                                              iq

Förändringen innebär all tre regioner inräftas som täcker var sin del av Prop. 1985/86: 100 landel. Centralförvaltningen i övrigl skall bestå av en mindre stab som Bil. 8 biträder verkschefen i hans styrning av organisationen, saml ca 6 cenlrala serviceavdelningar. Dessa skall förse verket med specialistkompetens inom olika områden. Den närmare ulformningen av stabsenheter och spe-cialisl-/serviceenheler ankommer på vägverkel atl beslula om. Den nya organisalionen gäller fr. o. m. den 1 januari 1986.

Vägförvallning

Den regionala organisationen för väghållningen utgörs av 24 st vägförvallningar, en i varje län. Under varje vägförvallning finns Ln. 264 lokala enheler s. k. arbetsområden.

För varje vägförvallning fastställs personal- och maskinbehovel ufifrån den verksamhet som ska bedrivas enligt flerårsplan byggande och femårsplan drift. Kraven på effektivitet, rationalisering, flexibilitet och kompelens är vägledande vid beräkning av resursbehoven. Personalinnehavet varierar mellan enheterna beroende på hur anpassningen till nu gällande riktpunkter har kunnat ske. Under perioden 1985-1989 uppstår även skillnader beroende på personalens åldersstruktur och kompetens.

Byggnadsdistrikt

Vägverkels regionala organisafion för vägbyggandet utgörs av sju byggnadsdislrikt, vilket vart och ell omfattar två fill fem län. Samlliga byggnadsdistrikt har genomfört slörre förändringar i den regionala organisalionen under de senasle fyra åren. Byggnadsdistriklens omsättning i fasl pris har under senare tid varierat slarkl. Under år 1984 var omsättningen 20% lägre än år 1983. För år 1985 bedöms vägbyggandel minska med ytteriigare ca 25%.

Personalminskningen har under den senaste 1 O-årsperioden varil drygt 40%. Fram till år 1989 bedöms personalantalel fortsätta alt minska med ca 150 personer eller ca 13%.

Projekteringskon tor

Projekleringskonloren - etl i Stockholm och elt i Jönköping - är regionala enheler för projekleringsverksamhel. Kontoren utför på uppdrag av övriga enheler projekterings- och utredningsarbeten.

Vägverkets ADB-verksamhet

Inom verket är ADB ell vikiigi hjälpmedel i olika verksamheter. Såväl
inom administrativa som tekniska funklioner används ADB för alt styra
och stödja verksamheten. Under år 1982 fastlades en ADB-strategi som
klargjorde verkels övergripande inriktning inom ADB-området samt klar
gjorde ansvarsfördelningen för ADB-frågorna. Detla gjordes bl.a. mol
bakgrund av en förväntad kraftig utveckling inom informalionsbehand-        31

lingsomrädet under de kommande åren.

Som en naturiig följd av ADB-slralegin har verkel tillsatt en särskild     Prop. 1985/86: 100 ADB-kommitté med syfte alt ansvara för den övergripande styrningen     Bil. 8 inom ADB-området. ADB-kommitlén har därför genomfört två utredningar i syfte att dels fastställa riktlinjerna för en övergripande dalorkraftstruk-tur, dels införa en rullande treårig plan inom ADB-området.

Anskaffning av ADB-utrustning enligt riktlinjer för verkels datorkraft-struktur pågår med statskontorets hjälp i form av en så kallad konceptupphandling för framtida avrop. Upphandlingen omfattar flerarbetsplatsda-lorer, datorarbetsplatser, datakommunikationsnät, basprogramvara samt standardsystem för dalahantering och dokumenthantering (s.k. kontorsautomation). I avvaktan på den nya utrustningen genomförs en kraftfull satsning på ökat utnyttjande av befintliga ADB-system genom förbättrad tillgänglighet lill dessa. I satsningen, som huvudsakligen avser den regionala verksamheten, ingår anskaffning av utrustning, utvecklingsinsatser för att förenkla användandet saml utbildningsinsatser.

Den första treåriga planen har färdigställts. I den ingår bl. a. kartläggning av behoven, val av inriktning och daloriseringslakt, utpekande av strategiska satsningar samt grov beskrivning av koslnader och andra konsekvenser. Tyngdpunkten i satsningen kommer alt ligga på ADB-stöd för den regionala och lokala verksamheten.

Under år 1984 har också påbörjats en utredning om verksgemensam informalion och data. Syftet är all skapa en fast grund för verkets informationsbehandling för all möjliggöra decentralisering av ADB med bibehållen effektivitet. Utredningen förväntas bli slutförd under år 1985. Vägverket har erhållit regeringens samtycke lill inriklning inom ADB-området med redovisade utredningar som grund.

Anläggningstillgångar och varulager

Vägverkets anläggningstUlgångar består av fastigheter, motorfordon, vägmaskiner och färjor m. m. Varulager och förråd omfattar gruslag, förrådsvaror, drivmedel saml material för vägöverbyggnad och halkbekämpning. Tillgångarna används huvudsakligen för drifl av slalsvägar, i mindre omfattning för vägbyggande i egen regi och för tjänster lill utomstående. Vägverkets maskinbehov för byggandeverksamhelen i egen regi anskaffas genom inhyrning eller genom upphandling. Invesleringsbehovel är uttryckt som ell genomsnittligt behov under femårsplaneperioden. Avvikelser kommer atl ske mellan åren.

Fastigheter

Den lokala driftverksamheten bedrivs för närvarande från 258 vägstationer. Förutom vägstationer finns för olika stödfunktioner länsverksläder, ett antal filialgarage, förråd och två varv. Investeringsbehovet uppgår till ca 70 milj. kr. per år.

32

Maskiner                                                                      Prop. 1985/86:100

Ril 8 Dimensioneringen av den egna maskinparken grundas på driftverksamhetens långsiktiga inriktning samt på uppföljning av maskinanvändningen. Härutöver görs en avvägning mellan egna och lejda maskiner varvid hänsyn tas fill att full sysselsättning skall uppnås. För närvarande disponerar verkel bl. a. 750 lastbilar, 790 pakelbilar, 535 väghyvlar och 800 laslmaski-ner i driflverksamheten. Del årliga invesleringsbehovel uppgår till ca 170 milj.kr.

Färjor

Vägverket har år 1986 en färjeflolta på 73 enheter som trafikerar 50 färjeleder. Under de närmaste åren beräknas 5-8 färjor behöva utrangeras. Ulredningen år 1980 om besparingar i färjedrifien beräknas resultera i atl ca 20 av de små färjelederna kommer atl dras in. Merparten av dessa ersätts med broar. Under åren 1982-1984 har 12 färjeleder ersatts med broar. Fram till,år 1988 planeras ytteriigare 2 färjeleder alt ersättas med broar. Ca 25 milj. kr. investeras årligen i fäijedriften.

Varulager och förråd

Vägverkets varulager m. m. hade den 31 december 1984 etl totalt värde av ca 403 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslut är målet för väghållningen atl medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande väglransportslandard lill lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Denna översiktliga målsättning har vägverket konkretiserat i en rad delmål för den slalliga väghållningen. Dessa har inarbetats i verkets planer för drift- och byggnadsverksamheten.

Den takl i vilken väghållningens olika mål kan förverkligas är i hög grad beroende av i vilken utsträckning statsmakterna anvisar medel för verksamheten. Den inriklning av planeringen för statsvägarna som statsmakterna tidigare har angett är alt vägverket för driflverksamheten bör planera utifrån i stort realt oförändrade anslag och för vägbyggandel utifrån planeringsramarna för flerårsplanerna. Det innebär alt en väsentligt högre byggnadsvolym har planerats än vad de ordinarie väganslagen skulle ha medgivit eftersom medlen för sysselsällningsfrämjande ålgärder ingår i planeringsramarna.

Regeringen är angelägen om att vägtransporterna skall kunna genomföras säkert och med god framkomlighet. Industrins och övriga näringslivels transporter har slor belydelse för samhällets ulveckling. Den pågående omstruktureringen inom näringslivet och strävandena all minska lagren i både produktions- och distributionsleden medför ökade krav på god framkomlighet på vägnätet under alla tider på dygnet. Även när det gäller

33

3    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

persontransporterna medför samhällsutbyggnaden förändringar i resbehov     Prop. 1985/86: 100
och resmönsler, vilkel ställer högre krav pä väghållningen.           Bil. 8

Del är inle enbart de lokala resmönstren som förändras. Även regionall och framför allt i glesbygdsområden har resebehoven ökat genom den koncentration av kommunal och annan service som samhällsutvecklingen gett upphov lill. Del är enligt min mening väsentligt alt även dessa rese-och transportbehov kan lillgodoses på ett tillfredsställande sätt. I elt ansträngt budgetläge ställs stora krav på väghållama all hushålla med de tillgängliga medlen så atl en i förhållande till trafiken likformig service kan upprätthållas i landets olika delar.

Jag går nu över tillfrågan om väganslagen för budgetåret 1986/87, som avser verksamheten under kalenderåret 1987.

I föregående års budgetproposition beräknades medelsbehovet lill sammanlagl ca 6611 milj. kr. för verksamhetsåret 1986.

Hittills har därutöver - ca 70 milj. kr. - anvisats med slöd av den s.k.finansfullmakten för sysselsällningsfrämjande väginvesteringar. Vidare har regeringen beslutat atl vägverkel får överskrida anslaget B 8. Tjänster fill utomstående med nära 94 milj.kr.för upprustning av vägar i samband med nedläggning av persontrafiken på vissa järnvägslinjer.

Del kapital som har investerats i vägar och broar är mycket omfattande. Vägarna måste därför underhållas så atl vägnätet kan utnyttjas effektivt. Del gör det också möjligt atl bibehålla del investerade kapitalet intakt. Bristande underhåll innebär förutom sämre transporlförutsätlningar att en reparalionsskuld skjuls på framtiden. Det lär på kapitalet och det blir dyrare att återställa vägnätet i framliden.

Till följd av en knapp anslagstilldelning minskade vägverkets driftverk-samhet realt seU med 10% under åren 1980 och 1981. För år 1982 blev driftverksamheten kompenserad för prisstegringar medan 1983 års anslag medgav en liten volymökning. För åren därefter har medelsanvisningen beräknats medge en höjning av drift- och underhållsinsaiserna. Därmed har utrymme skapats för atl påbörja en ålerhämlning av de eftersläpande behoven.

Del är trots det ansträngda slatsfinansiella läget nödvändigt att prioritera verksamheterna under driflanslagen. Jag anser del nödvändigt all bibehålla driftverksamheten på en hög nivå. För anslaget Drift av statliga vägar förordar jag en höjning med 226,5 milj. kr. jämfört med del av riksdagen beslutade anslaget för innevarande budgelår. Anslaget kommer därmed upp i en nivå av 4420 milj. kr. Anslaget Drift av enskilda vägar föreslås öka med 29,5 milj. kr. till sammanlagt 360,5 milj. kr. för år 1987.

För anslaget Bidrag lill drifl av kommunala vägar och galor föreslår jag ell slörre kommunall engagemang belräffande koslnaderna för denna väghållning. Jag kommer senare atl redovisa på vilkel sätt della skall genomföras. Statsbidragen lill de väghållande kommunerna föreslås för år 1987 uppgå till 651 milj.kr., vilket innebär en sänkning av anslaget med 100 milj.kr.

Belräffande byggandeanslagen innebär mina förslag en uppräkning av
anslagen lill Byggande av statliga vägar och Bidrag lill byggande av kom
munala vägar och galor med 120 milj.kr., vilkel innebär en uppräkning                34
med nära 10%.

För vägverket liksom för övriga slalliga myndigheter måste en fort-     Prop. 1985/86: 100 gående effektivisering av verksamheten genomföras, om mina förslag i     Bil. 8 årets budget skall kunna få avsedd effekt.

Jag går nu över till all redovisa mina ställningstaganden i fråga om anslagens storlek och kommer senare att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.

Anslaget Drift av statliga vägar skall täcka koslnaderna för servicearbeien, underhållsarbelen saml vissa förbättringsarbeten på del statliga vägnätet. För år 1986 är anslaget 4193,5 milj.kr. Anslaget innefattar även verkels anskaffningar av anläggningstillgångar.

För driftverksamheten antar vägverket femårsplaner som revideras vart tredje år. Anslaget för år 1985 har varit vägledande för ambitionsnivån i den fastställda planen för driflverksamheten för åren 1985-1989. Jämfört med den föregående femårsplanen har service- och underhållsnivån i den nya planen kunnat höjas väsentligt. Den nya inriklningen innebär alt väsenlliga mål för vägpoliliken kan uppfyllas. Med 1987 års anslag fullföljs genomförandet av planen.

Prioriteringen av driflanslagen syftar lill all förverkliga tre väsenlliga mål för väghållningen. Det första målel är atl upprällhålla standarden på vägnätet. Vägunderhållet skall läcka den årliga förslilningen. Det andra målel är att genom särskilda insatser återställa förslitna delar av vägnätet lill en från allmänna synpunkter acceptabel standard. Det eftersläpande vägunderhållet bör återhämtas under de närmaste 10 lill 15 åren. Det tredje målel är atl öka serviceåtgärderna på framför allt del lågtrafikerade vägnätet. Det gäller då i försia hand insatserna beträffande vinlerväghållningen.

Medelsberäkningen för år 1987 innebär all anslaget Drifl av slalliga vägar kommer upp till 4420,0 milj. kr. Därmed kan den högre ambitionsnivån som statsmakterna har beslutat om bibehållas.

I samband med all statliga vägar byggs om och öppnas för trafik förekommer ofta att vägen i den gamla sträckningen dras in från allmänt underhåll. Väghållningen av sådana vägar får som regel övertas av enskilda. Vägarna uppfyller ofta fordringarna för all få statsbidrag lill enskild väghållning. I de fall vägverkel saknar medel under anslaget B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar för delta ändamål bör del därför vara möjligl för vägverkel att besluta om överföring av medel motsvarande gällande statsbidrag till nämnda anslag. Då del nu är svårt atl förutse det medelsbehov som kan bli aktuellt för bidrag lill enskilda väghållare, bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande atl vid behov låta vägverkel överföra medel mellan det statliga driftanslaget och anslaget för bidrag till drift av enskilda vägar.

Från anslaget Bidrag tdl drift av kommunala vägar och gator ulgår i mån av tillgång på medel bidrag med 95% av beräknade koslnader. Den faktiska bidragsprocenten har de senasle åren legat på ca 70%.

Regeringen har tidigare beslutat all innehålla 70 milj.kr.av 1985 års
bidrag till kommunerna vilka skulle ha utbetalats i januari 1986. Utbetal
ningen av dessa medel skall enligt regeringsbeslut ske i början av år 1987.
Jag föreslår nu att dessa bidragsmedel dras in och återförs lill statsbudge
ten. Pä motsvarande sätt bör av 1986 års bidragsmedel också 70 milj. kr.   35

dras in till statsbudgeten. Sammantaget innebär delta atl utbetalningen av     Prop. 1985/86: 100 statsbidragen till de väghållande kommunerna kan minskas med   140     Bil. 8 milj.kr. ijanuari 1987.

För atl främja en samhällsekonomiskt effektivare väghållning föreslog regeringen våren 1982 vissa förändringar beträffande statsbidragen lill kommunal väg- och gatuhållning m.m. (prop. 1981/82:133, TU34, rskr 373). Vägverket fick därefter den 30 september 1982 i uppdrag alt fortlöpande se över fördelningen av ansvaret mellan stat och kommun för allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln. De sänkningar av slalsbidragen lill kommunala väghållare som nu av statsfinansiella skäl är nödvändiga innebär att förulsällningarna för en översyn av väghållningsansvarel har förändrats samiidigt som behovet av en klarare uppdelning har blivit än mer ullalat. Den framlida ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna avseende del allmänna vägnälel bör utredas ytterligare och jag avser därför alt senare föreslå regeringen att en särskild utredare tillkallas för atl utreda formerna och de finansiella förutsättningarna för ell ökat kommunalt väghållningsansvar. I detta ingår även alt uireda förutsättningarna för etl ökat kommunalt ansvar för den enskilda väghållningen i tätorter.

Det kommunala väghållningsansvaret bygger på elt frivilligt åtagande av berörda kommuner. De eftersträvade statsfinansiella effekterna av en sänkning av bidraget förutsätter atl de kommuner som nu är väghållare även kommer all vara det framgent. Jag kommer senare all under Särskilda frågor redovisa etl förslag till ändring i väglagen som syfiar lill alt säkerställa detla.

Den minskning av anslaget med 100milj. kr. som jag nu föreslår berör bidragsåret 1987. Statsbidragen utbetalas i januari 1988, dvs. årel efter bidragsåret. Jag har beräknat anslaget till 651 milj.kr. vilket motsvarar en bidragsprocent pä ca 54%.

Det bör även för nästa budgetår vara möjligt för vägverket atl föra över medel mellan anslagen B 2. Drift av statliga vägar och anslaget B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator i samband med all väghållningsansvaret förändras mellan staten och en kommun.

En väghållande kommun kommer med de av mig föreslagna bidragssänkningarna att få ta på sig elt slörre ekonomiskl ansvar än en kommun där staten är väghållare. Detla förhållande kommer att beaktas i samband med att regeringen våren 1986 kommer atl lägga fram förslag i anledning av skatteutjämningskommitténs betänkande. I denna senare fråga har jag samrått med chefen för finansdepartementet.

Det statliga bidraget lill de enskilda vägarna har tillkommit för att ersätta väghållama för de koslnader del innebär all enskilda vägar hålls öppna för allmän irafik. Förutom det statliga bidraget förekommer i belydande omfattning kommunala bidrag till den enskilda väghållningen. 1 många fall innebär detta all de enskilda väghållama har samtliga koslnader för väghållningen täckta med bidrag.

Etl nytl differentierat bidragssystem för enskild väghållning har införts fr.o.m. år 1985.

Jag har beräknal medelsbehovet till 360,5 milj.kr. för verksamhetsåret      36

1987.

För väg- och galubyggandel gäller atl förutom de medel som anvisas pä Prop. 1985/86: 100 ordinarie byggnadsanslag erhåller vägverket lillskoll av medel för syssel- Bil. 8 sältningsfrämjande vägbyggnadsåtgärder. På senare år har de medel som står till regeringens förfogande genom den s. k. finansfuUmakten använts för nämnda ändamål. De senasle åren har - visserligen med stora årliga variationer - i genomsnill drygt 500 milj. kr. tillförts vägbyggandel på della säll. Från AMS har dessulom inom ramen för beredskapsarbeten medel avsatts för mindre vägbyggnadsobjekl. Under senare år har vägbyggandel med beredskapsmedel minskal.

Regeringen har år 1983 i sina anvisningar för flerårs- och fördelningsplanearbetet gjort del möjligt för väghållama att på ett bättre sätt än hiftills beakta de särskilda medelstillskotten i sin planering.

Det har vidare ansetts väsentligt all samhällel kan upprätthålla en kompetent vägbyggnadsorganisation. Bland annat mol denna bakgrund har regeringen föreskrivit all vägverkel skall basera sin vägbyggnadsorganisa-tion på de planeringsramar som angivils i anvisningarna för flerårsplanerna.

Ett annat betydelsefullt motiv för att i planeringen beakta de särskilda medelstillskollen har varil atl väginvesteringarna härigenom kan inplaceras i planerna enligt den prioritetsordning som kommuner och länsstyrelser finner bäst förenlig med de av riksdagen fastlagda vägpolitiska målen.

De gällande flerårsplanerna för åren 1984-1993 har baserats på ordinarie anslag saml därutöver medel för vägbyggande av sysselsättningspolitiska skäl. För år 1987 som vi nu behandlar uppgår planeringsramen till I 550 milj. kr.

På molsvarande sätt har fördelningsplanen för byggande av slatskommunvägar grundals på en planeringsnivå som omfattar ordinarie anslag och sysselsättningsmedel, vilket ger en lotal planeringsram av 550 milj.kr.för är 1987.

Tilldelningen av särskilda medel har minskat krafligl de två senasle åren. Sysselsättningsläget och de krav som regeringens budgetpolitik ställer innebär all det framlida utrymmet för väginvesteringar minskar. Som en följd av delta ställs krav på en revidering av nuvarande flerårsplaner. Såvitt nu kan bedömas måsle utrymmet för det statliga vägbyggandel minskas med i storleksordningen 350 milj. kr. per år i förhållande lill gällande planeringsramar för flerårsplanerna. Även när del gäller byggandet av slatskommunvägar måsle en motsvarande minskning ske av nuvarande planeringsram för fördelningsplanen. Initialt bedömer jag den behövliga minskningen till ca 200 milj.kr.per år. En slörre minskning erfordras senare under planperioden. För alt motverka en kraftig härav följande minskning av det slatskommunala byggandet bör kommunerna ikläda sig ett större kostnadsansvar för dessa väginvesteringar. För att uppnå detla bör de utgående slalsbidragen minskasgenom alt bidragsprocenten sänks från nuvarande 70 lill 50%.

Det nuvarande planeringssystemet innebär atl tioåriga vägplaner upprät
tas saml alt planerna revideras vart femte år. I samband med del Irafikpoli-
fiska beslutet år 1979 aktualiserades frågan om en samordnad investerings
planering för olika myndigheter inom kommunikationssektorn. Möjlighe-       37

lerna lill en sådan samordnad planering har utretts av en arbetsgrupp inom     Prop. 1985/86: 100 kommunikationsdepartementet. Jag kommer senare under avsnittet Sär-     Bil. 8 skilda frågor atl närmare redogöra för de förslag som därvid har aktualiserats.

För att uppnå en samordning av invesleringsplaneringen bör vägplaneringen anpassas till etl sådant system. Vägplanerna kommer även fortsättningsvis att omfatta en tioårsperiod. Detla med hänsyn lill den långsiklighet som präglar vägbyggandel. Planerna bör dock revideras vart tredje år.

Nya vägplaner enligt en sådan ny ordning bör upprättas försia gången under år 1987 med giltighet för åren 1988-1997. Med kortare revideringsintervall som ansluter lill valperioderna blir det möjligl för varje regering efter etl val att påverka inriktningen av vägbyggandel. Det bör därvid vara möjligt för en regering alt närmare påverka innehållet i planerna och la de initiativ som kan anses påkallade. Regeringens syn på innehållet i vägplaneringen bör liksom nu meddelas de ansvariga myndigheterna genom en särskild förordning om flerårsplaner och fördelningsplan.

Vägplaneringen bör enligt min mening även fortsättningsvis vara decentraliserad enligt nuvarande ordning. Därmed erhålls en god lokal och regional förankring av planerna. Del är viktigt att planerna återspeglar den prioritering som kommer fram i en decentraliserad planeringsprocess.

Mina förslag beträffande den framlida vägplaneringen innebär att tidpunkten för kommande revideringslillfälle kommer alt lidigareläggas med ett år. Med hänvisning lill vad jag anförde i det föregående i fråga om bl. a. det framtida utrymmet för vägbyggandel framstår en sådan avkortning av nuvarande planperiod som nödvändig.

Som jag redan nämnt har regeringen lidigare uttalat atl vägverkets byggnadsorganisation bör baseras på den nivå som planeringsramarna har visat. Eftersom utrymmet för väginvesteringarna nu bedöms minska måste en kraftfull anpassning ske av verkets resurser för planering, projektering och byggande till de nya förutsättningarna. Jag gör dock den bedömningen all även på denna lägre nivå är del angelägel all upprätthålla en statlig vägbyggnadskompelens så att verket behåller kunskap om marknaden och kan bidra till en positiv kontroll av prisutvecklingen och marknaden. Del ligger självfallet i statens intresse att verka för alt de statliga medel som kan avsättas för vägbyggande i framtiden kommer all utnyttjas sä effektivt som möjligt. Därför måste en strävan vara atl så långt det är möjligt behålla en slallig kompelens på vägbyggnadsområdel.

Vägverket har i övrigt i sin anslagsframställning tagit upp vissa speciella frågor om rastplatser, investeringar i bryggor i Stockholms skärgård m. m. Jag kommer att behandla dessa förslag senare under avsnitten för respektive anslag.

För budgetåret 1986/87 förordar jag all för anslaget Byggande av statliga vägar anvisas 1000 milj.kr. vilket innebär en anslagshöjning med 100 milj.kr.

Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator uppgår för
innevarande budgetår fill 340 milj.kr. Jag förordar alt anslaget för nästa
budgelår höjs med 20 milj. kr. lill 360 milj. kr. Anslaget Bidrag till byggan-    38

de av enskilda vägar bör även för näsla budgelår tas upp med 30 milj. kr.

B 1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter                Prop. 1985/86:100

Bil. 8

1984/85 Ulgift

5826650

1985/86 Anslag

7250000

1986/87 Förslag

7530000

Från detta anslag betalas kostnaderna för central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt järnvägsärenden.

Vägverket

Verket begär etl anslag om 7,7 milj.kr.för budgetåret 1986/87 avseende verksamheten under år 1987.

Föredragandens överväganden

Jag bedömer alt koslnaderna för år 1987, som jag beräknar till 7530000 kr. ungefärligen kommer atl fördela sig på följande sätt.

Plan                                                     Kr.

Central administration                    2 300 000

Översiktlig vägplanering                 3 675 000

Fastställande av arbetsplaner           900000

Järnvägsärenden m. m.                      655000

7 530000

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Vägverket: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag på 7 530000 kr.

B 2. Drift av statliga vägar

1984/85 Utgift   3697592000         Reservation        2008344000

1985/86 Anslag       4193500000 1986/87 Förslag      4420000000

Från detta anslag betalas kostnaderna för de delar av vägverkets verksamhel som är hänförliga till driften av de slalliga vägarna, vissa förbättringsarbeten, vilka avser främst de sekundära och tertiära vägnäten, samt investeringsutgifter för vägverkets anläggningstillgångar.

Vägverket

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslul skall omfallningen av driflinsatserna

medge alt vägnätet vidmakthålls samtidigt som insatserna ökar för aft höja      39

trafiksäkerheten på hela vägnälel och förbällra framkomligheten på de     Prop. 1985/86: 100 delar av glesbygdsvägnätet som är av särskild betydelse för exempelvis     Bil. 8 arbelspendlingsresor, skolskjutsar och näringslivets transporter. Dessa vägar är i många fall vägar med relativt liten trafikmängd.

Under etl flertal år har anslagen för driftverksamheten inle gett utrymme för att genomföra det trafikpolitiska beslutets intenfioner. Detla förhållande har tvingat fram en hård prioritering och trafikanpassning av driflinsatserna vilket förutom att det fört med sig ett uppdämt underhållsbehov också inneburit negativa effekter för trafikanterna på framför allt det lågtrafikerade vägnälel.

Under år 1984 fastställdes en ny femårsplan för driftverksamheten avseende åren 1985-89. De väghällningsmäl som prioriteras i femårsplanen är vidmakthållande, trafiksäkerhet och minskade transportkostnader. Planen är upprättad för två verksamhetsnivåer: Målnivån respektive Budgetnivån.

Del lägre verksamhetsallernativet, budgetnivån, utgår från 1985 års anslag realt oförändral under femårsperioden (ca 4450 milj. kr. exkl. investeringar i anläggningstillgångar i 1987 års penningvärde). Driflanslagen under de två första åren i perioden (1985 och 1986) ger utrymme för en verksamhetsvolym som motsvarar budgelnivån. Det innebär atl återhämtningen av del eftersläpande underhållsbehovet hittills varit myckel begränsad.

Budgetnivån beräknas ge möjligheter lill all dels vidmaklhålla en trafik-anpassad väghållningsstandard, dels bedriva en långsiktig återhämtning av det uppdämda underhållsbehovet. Avståndet lill den verksamhetsvolym som motsvarar det trafikpolitiska beslutet är dock avsevärt.

Vidmakthållandeåtgärderna är av stor betydelse då de indirekt också har stora positiva effekter på trafiksäkerhet, restid och transportkostnader. Budgetnivån innebär atl underhållsarbeten kan genomföras i en utsträckning som motsvarar den årliga förslitningen av vägnätet medan återhämtningen av de eftersläpande behoven måste pågå under en period av ca 15 år.

Traflksäkerhetsåtgärderna satsas i första hand på de oskyddade trafikanterna och på de mest Irafikerade vägarna där de största effekterna kan uppnås. En höjning av vinterväghällningsstandarden på de höglrafikerade vägama förväntas ge en betydande olycksreduktion samtidigt som transportkostnaderna kan sänkas.

Åtgärder för att minska transportkostnaderna inriktas särskilt på näringslivets transporter. Ökad bärighel eftersträvas på de vägar som är av slor betydelse för jord- och skogsbruk samt transportintensiv industri.

Inom ramen för budgelnivån prioriteras arbelen som är viktiga för servicenivån vinterlid, standarden på broar och beläggningar, framkomlighet samt trafiksäkerhet speciellt för oskyddade trafikanter. Därav följer att andra betydelsefulla driflåtgärder måste stå tillbaka. Bland dessa kan nämnas bärighetshöjande åtgärder och beläggning av grusvägar där taklen minskar avsevärt jämfört med lidigare.

Målnivån ger möjligheter att öka volymerna för etl flertal viktiga driftåt
gärder som leder lill en bättre uppfyllelse av de viktigaste väghållningsmå
len. Beräkningar visar på myckel goda samhällsekonomiska effekter av en
högre måluppfyllelse inom dessa områden. Målnivån ulgår från elt drifl-        40

anslag som är 715 milj.kr./år högre än budgetnivån eller 5165 milj.kr.     Prop. 1985/86: 100
exkl. investeringar i anläggningstillgångar (1987 års prisnivå).     Bil. 8

Resursdimensioneringen inom driftorganisationen sker för atl på bästa sätt utföra femårsplanens verksamhet. En resursplan har upprättats baserad på verksamhetsplanens budgelnivå. Den beskriver resursbehov och långsiktig resursanpassning med beaktande av kraven på rationell produktion och arbetsgivaransvar. För all klara driftverksamhelens krav på hög beredskap och bred kompetens för all genomföra olika arbetsuppgifter fordras en bas av egen personal, maskiner och anläggningar.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill vad jag anfört i del föregående beräknar jag kostnadsramen för den statliga driflverksamheten år 1987 till 4170 milj.kr. För anskaffning av anläggningstillgångar beräknar jag 250 milj.kr. Förslaget innebär en ökning av anslaget för näsla budgelår med 226,5 milj. kr. lill lolall 4420 milj. kr.

I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägdriflen beräknas i slort fördela sig under år 1987. Sammanställningen visar även de ungefärliga kostnaderna för år 1986 (milj. kr.).

Plan                                                 1986             1987

Föredraganden

53,0

53,0

74,0

78,0

1 806,5

1 900,0

1645,0

1 789,0

380,0

350,0

235,0

250,0

Central administration

Regional administration

Servicearbeten

Underhållsarbeten

Förbättringsarbeten

Anläjggningstillgångar

Summa anslag                                4193,5         4420,0

Kostnadsramen för anslaget Drift av statliga vägar innefattar inle investeringar i anläggningstillgångar. Koslnadsramarna för år 1987 för anslagen Drift av slalliga vägar resp. Byggande av statliga vägar bör i princip bestämmas till samma belopp som anslagen. Det bör ingå i regeringens befogenheter atl i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra skäl motiverar del, bemyndiga vägverkel atl underår 1986 resp. år 1987jämka de föreskrivna koslnadsramarna för dessa år, t. ex. genom all under andra halvårel 1986 i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäknade anslagen, som anvisas för verksamhetsåret 1987.

I syfte atl effektivisera väghållningsinsatserna och underiätta planeringen bör vägverket ha möjlighet atl göra mindre justeringar under ett enskilt år mellan drifl- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen. Därmed främjas en helhetssyn på väghållningsålgärderna.

Jag har beräknal 250 milj.kr. för invesleringar i anläggningstillgångar,
varav 25 milj.kr.för anskaffning av datorutrustning. Det bör enligt min
mening härutöver vara möjligt för vägverket alt långtidsförhyra (leasa)              41

anläggningstillgångar motsvarande elt anskaffningsvärde av 70 milj. kr.

Vägverket bör genom lämpligt avvägda beställningsbemyndiganden ges     Prop. 1985/86: 100 möjlighet alt anskaffa de olika anläggningstillgångarna så ekonomiskl som     Bil. 8 möjligt. Mot bakgrund av de av mig förordade invesieringarna anserjag att en lämplig nivå för beställningsbemyndigandet är 130 milj. kr. föraren 1988 och 1989 i 1987 års beräknade prisnivå. För år 1990 behöver verket erhålla elt nytt beställningsbemyndigande på 100 milj. kr.

Möjligheter bör skapas för en ny och bättre ordning när del gäller färjetrafiken. Gällande ordning innebär att en färjeförbindelse antingen anses vara allmän eller inle allmän. I del förra fallet svarar staten för samtliga koslnader för Irafiken. Indragning av en allmän färjeled innebär antingen atl förbindelsen läggs ner eller all den drivs som enskild färjeled med möjlighet till statsbidrag. Det allmänna intresset av en färjeled kan dock variera under dygnet. Del bör vara möjligl alt tudela ansvaret för trafiken. Staten bör kunna svara förden grundläggande irafik som är skälet till att färjeleden är allmän, medan kommuner och enskilda bör kunna få bestämma hur Irafiken skall ulformas i övrigt, dvs. främst under icke dagtid. Vägverket skulle då kunna erbjuda en mer omfattande service genom att uppträda som entreprenör och driva komplelteringsirafik i den omfattning som bygden finner lämplig.

För komplelteringstrafiken bör vägverkel kunna uppbära statsbidrag som för enskild färjetrafik. Anslaget B 7. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. bör få utnylljas för sådana ändamål. Resterande del av kostnaderna bör kommunen och trafikanterna svara för genom bl. a. avgiftsbeläggning av komplelteringstrafiken. Det bör ankomma på regeringen att göra de ändringar av förordningen (1979:788) om statsbidrag lill enskild väghållning som erfordras.

Enligt vad jag erfarit kommer chefen för civildepartementet senare denna dag atl redovisa att han avser all återkomma med förslag till regeringen alt i en särskild proposition föreslå riksdagen atl riksrevisionsverket frän den I juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bakgrund härav harjag inte beräknal några särkoslnader för revisions-kontoret vid vägverket.

Enligt min mening är det angeläget för vägverkets ledning all ulöver den externa redovisningsrevisionen ocksä ha en internrevision lill sitt förfogande. Detta förutsattes också i samband med den omorganisation som beslutades av riksdagen våren 1985 och som nu har genomförts vid verket. Arbetet vid denna bör vara inriktat på en allmän kontroll av atl verksamheten inom verkel bedrivs på ett ändamålsenligt, effeklivt och ekonomiskt sätt saml i enlighet med fastställda riktlinjer som gällande regler för befogenheter och ansvar.

I dagens situation med de krav som regeringen har ställt på verkel bör inlernrevisionen även biträda verkels ledning i del omfattande rationaliserings- och organisationsarbete som förestår verket i enlighet med mina lidigare förslag. Jag kommer senare alt återkomma till regeringen med förslag till hur kostnaderna vid revisionssektionen skall läckas.

42

Hemställan                                                                 Prop. 1985/86:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                 ""■ °

1.       atl medge atl regeringen lämnar vägverket de beställningsbe
myndiganden som jag förordal i det föregående,

2. all lill Drift av statliga vägar för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag på 4420000000 kr.,

3. att medge atl regeringen vid behov när allmän väg för vilken staten är väghållare övergår lill kommunal eller enskild väghållning får låta vägverket överföra medel molsvarande gällande statsbidrag mellan detla anslag och anslagen B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator resp. B 6. Bidrag fill drift av enskilda vägar m. m.,

4. att godkänna alt jämkning av koslnadsramarna för åren 1986 och 1987 får ske i enlighel med del sagda,

5. atl godkänna all jämkning mellan drifl- och byggandeanslagen för den slalliga väghållningen får ske i enlighet med del sagda,

6. all godkänna alt komplelteringsirafik på allmänna färjeleder får bedrivas i enlighel med del sagda,

7. alt godkänna att vägverket får träffa hyresköpavtal och långtidsförhyra (leasa) anläggningstillgångar motsvarande etl anskaffningsvärde av 70000000 kr.

B 3. Byggande av statliga vägar

1984/85 Utgift 1294824000       Reservation       734855000

1985/86 Anslag 900000000

1986/87 Förslag      1000000000

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av slalliga vägar saml vissa förbättringsarbeten. Fr. o. m. år 1984 lämnas från anslaget bidrag till cykelleder m.m.i icke väghållande kommuner. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder saml anordningar och åtgärder som främjar viss busslrafik (ändrad senast 1984:770).

Vägverket

I februari 1983 beslöt regeringen förordning (VVFS 1983:01) om flerårsplaner och fördelningsplan som rör väg- och gatuhållning. I förordningen anges att vid prioritering av byggnadsobjekt som kan komma i fråga i flerårsplanerna eller fördelningsplanen skall särskill beaktas möjlighelerna atl vidta åtgärder som

1.    underlättar jord- och skogsbrukets samt industrins transporter, såsom
ätgärder för aU minska Irafikinskränkningar vid tjällossning,

2. förbättrar trafiksäkerheten,

3. förbättrar den kollektiva irafikstandarden,

4. innebär väsentligt minskade driftkoslnader för vägar och gator,

5. innebär ersättning av större väganordningar, såsom ombyggnad och     43 förbättring av broar.

Förordningen innehåller även planeringsramar för upprättandet av fler-     Prop. 1985/86: 100 årsplanerna. Ramarna, som anges i löpande priser, är så dimensionerade     Bil. 8 att väg- och gatubyggande som kan komma alt ulföras av sysselsättningspolitiska skäl i huvudsak kan inrymmas i planerna.

De vägbyggnadsobjekl av olika slag som återfinns i de upprättade flerårsplanerna motiveras starkt av trafikanternas och näringslivets krav. Dessutom Utgör de ofta en förutsättning för fortsatt samhällsulbyggnad och en effektiv markanvändning. Vägverkets beräkningar visar att vägbyggandel ger god samhällsekonomisk avkastning inklusive förbättringar i miljön och markanvändningen saml positiva regionälpolitiska effekter. Genomförande av dessa objeki innebär dessulom ell betydande syssel-sältningstillskoft och påverkar inle nämnvärt landets imporlkoslnader.

Flerårsplanerna innehåller många angelägna vägbyggnadsobjekl som nya genomfarter och förbifarter vilka har stor belydelse för miljön i tätorter saml för all öka trafiksäkerheten och sänka transportkostnaderna. Planerna innehåller även förstärkningsåtgärder och beläggning på vägav-snift med permanent eller periodvis lägre tillåtet axel-/boggilryck än 10/16 ton. Andra ålgärder är ombyggnad av låga vägportar, smala broar, trånga vägskäl etc.

Antalet polisrapporterade olyckor beräknas minska med 900. Värdet på olycksreduklionen uppgår lill 250 milj. kr. Effekterna av minskade tids-och fordonskostnader beräknas uppgå lill 365 milj. kr.

Verket hemställer om ett anslag på 1550 milj. kr. för budgetåret 1986/87 avseende verksamheten under år 1987.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag anförde lidigare i fråga om vägbyggandet förordar jag att kostnadsramen för är 1987 bestäms till I 000 milj. kr. och att anslag begärs med samma belopp.

I det följande redovisas hur kostnaderna för vägbyggandet beräknas i stort fördela sig under år 1987 (milj. kr.).

Plan                                                      1987

Föredraganden

Central administration                          62,0
Regional administration                        43,0
Byggande av riksvägar                       550,0
Byggande av länsvägar                      320,0
Bidrag till cykelleder m. m.                    10,0
Utrednings- och utvecklings
verksamhet                                           15,0

1000,0

Vägverket har i sin anslagsframslällning tagit upp vissa särskilda väg
hållningsåtgärder. Det rör E4-Länken/Norra Länken, europaväg 6 i Hal
lands län, vissa brofrägor, bryggor i Stockholms län samt behovet av
rastplatser.                                                                                                            44

När del gäller frågan om E4-Länkens och Norra Länkens ulbyggnad i Prop. 1985/86:100 Slockholms län har vägverkel på uppdrag av regeringen redovisat en Bil. 8 samordnad utbyggnadsplan m. m. för dessa trafikleder. Vägverket har anmält aft för en ulbyggnad av dessa objeki enligt den föreslagna lidsplanen krävs all anslagen till byggande av statliga vägar och slatskommunvägar höjs ulöver planeringsramarna för åren 1987-1993. Jag har lidigare redovisat hur jag har beräknat anslagen för vägbyggandel under år 1987 saml all gällande vägplaner bör revideras med sikte på all nya flerårsplaner och fördelningsplan skall fastställas för åren 1988-1997.

Regeringen har givit vägverkel i uppdrag all la fram en arbetsplan för motorväg på väg E6 mellan Varberg och Långås i Hallands län. Arbetsplanen fastställdes av regeringen den 13 juni 1985. Vägverket har i sin anslagsframställning förutsatt att extramedel ställs till förfogande för finansiering av den kostnadsökning som ulbyggnad i motorvägsstandard medför. För den av regeringen beslutade ulbyggnaden av väg E6 som motorväg i Hallands län på nämnda sträcka är jag inte beredd atl beräkna extra medel. Utbyggnaden får ske inom ramen för lillgängliga medel.

Vägverket redovisar atl en betydande del av brobeslåndet på stalsvägnälel utgörs av äldre broar. Ell behov av tolal ersättning av etl antal av de äldsta mest skadade broarna finns nu. Dessa nödvändiga reinvesteringar ingår inle i de långsiktiga planerna för drifl eller byggande. Behovet av årliga reinvesteringar i broar utöver lidigare kända behov beräknas till ca 50 milj.kr. Vägverket anmäler atl delta kan föranleda senareläggning av andra objeki i flerårsplanerna. Jag har ingen erinran mot atl vägverkel, när akuta behov uppstår av reinvesteringar i broar, på vanligt säll gör de omprioriteringar i flerårsplanerna som erfordras för atl säkra framkomligheten på vägarna. Med den möjlighet som jag lidigare föreslagit för vägverket atl kunna omfördela medel mellan drifl- och byggandeanslagen bör sådana omprioriteringar underlättas.

Vägverkel redovisar vidare en utredning om bryggbeståndet och de trafikbehov som föreligger i Stockholms läns skärgård. Koslnaderna för en upprustning av de allmänna bryggorna har beräknats till ca 28 milj. kr. För byggande och upprustning av enskilda bryggor har medelsbehovet beräknals lill ca 12 milj. kr. Jag anser i likhel med vägverket all ålgärder som syfiar till en förbättrad transportförsörjning och elt underlättande av förbindelserna inom skärgårdsområdet är angelägna. Liknande behov men i mindre omfattning lorde finnas i andra delar av landel. Jag är inte beredd att föreslå särskilda medel för ändamålet men föreliggande behov bör uppmärksammas i vägverkets planering och fördelning av medel mellan länen.

Slutligen har vägverket redovisat all behovel av rastplatser har utretts.
Eft genomförande av utredningens förslag medför investeringar i nya rast
platser om totalt 100 milj.kr.samt alt driftkostnaderna för rastplatserna
ökar med mellan 10 och 15 milj. kr. Det är angeläget all förbättra möjlighe
terna för trafikanterna atl finna platser som tillgodoser deras behov av rast,
vila och avbrott i bilkörningen. Fler och bättre rastplatser innebär en
förbättrad trafikanlservice men medför också en förbättrad trafiksäkerhet.
Enligt min mening bör vägverket gå vidare med atl utveckla olika former     45

av rastplatser. Del är därvid inte givet atl staten skall stå för alla de Prop. 1985/86: 100 koslnader som är förenade med en sådan ulbyggnad. Statens koslnadsan- Bil. 8 svar begränsas till sådana anläggningar som är väganordningar enligt väglagen (1971:948). Vägverket bör sträva efter atl kommuner och kommersiella intressenter i övrigl deltar i finansieringen av utbyggnaderna och kostnaderna för skötseln av dessa rastplatser. Jag är inle beredd all nu föreslå särskilda medel för ändamålet men föreliggande behov bör uppmärksammas i vägverkets driftplanering. I den mån det rör sig om större anläggningar får dessa på sedvanligt sätt prioriteras i vägbyggnadsplanerna.

Jag går nu över till alt redovisa den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning.

Invesieringarna enligt handlingsplanen syfiar lill all på olika säll förbällra betingelserna för gods- och persontransporter mellan och genom de nordiska länderna. I handlingsplanen som primärt omfattar åren 1986-1990 har lagits med infraslrukturinvesleringar för sammanlagl mer än 2,5 miljarder NOK. Väginvesteringarna har beräknats uppgå till 1,7 miljarder och järnvägsinvesleringarna till 0,8 miljarder NOK.

1 Sverige har byggandet av två av de tre vägobjekt som ingår i den nordiska handlingsplanen påbörjats. Regeringen har uppdragit åt vägverket all bygga två objeki på väg E6 för en beräknad kostnad av 50 milj. NOK. Objekten "Bro över SJ vid Skee" och "Skogar - Svinesund" kommer all vara klara i slutet av år 1986.

Regeringen har vidare ijanuari 1985 uppdragit åt vägverkel alt projektera en ca 40 km lång motorväg mellan Stenungsund och Uddevalla. Projekteringsarbetet beräknas kosla ca 60 milj. NOK. Arbetet bedrivs skyndsamt så alt vägbygget skall kunna påbörjas senasi under år 1987. Byggtiden beräknas till nära 5 år. Motorvägen skall kunna öppnas för Irafik år 1991. Byggkostnaden för den billigaste av de många alternativa sträckningarna som nu sluderas beräknas lill nära 800 milj. NOK i 1985 års prisnivå. Det är ca 300 milj. NOK mer än som beräknades i handlingsplanen.

De nämnda väginvesteringarna avses finansieras genom den särskilda låneordning som tillskapats i samband med den nordiska handlingsplanen. Avsikten är att lånet skall vara ränte- och amorteringsfritt under byggnadstiden för vägarna. Kapilaltjänstkoslnaderna för väginvesteringarna beräknas med denna ordning all falla ut första gången år 1992.

I fråga om vägplaneringen harjag tidigare redovisat atl en samordning med annan investeringsplanering inom kommunikationssektorn bör genomföras. Övergången lill treåriga revideringsinlervall fordrar ändringar i vägkungörelsen (1971:954) och förordningen (1982:853) om statsbidrag lill väg- och gatuhållning. Det bör ankomma på regeringen att göra detta.

Nya vägplaner kommer som jag lidigare redovisal atl gälla för åren
1988- 1997. Jag kommer senare atl på samma säll som vid lidigare revide
ringstillfällen föreslå regeringen särskilda anvisningar för planeringen. Ef
ter samråd med chefen för finansdepartementet har planeringsramarna
bedömls kunna uppgå till 1000 milj.kr.per år i 1987 års prisnivå för del
statliga vägbyggandel och 360 milj. kr. per år för det staiskommunala väg
byggandel.                                                                                      46

För det statliga vägbyggandet harjag vidare bedömt att vägverket bör Prop. 1985/86:100 hålla en planeringsreserv av färdigprojekterade vägbyggnadsobjekt. Om- Bil. 8 fattningen av denna planeringsreserv bör vara sådan att vägbyggnadsobjekt för i genomsnitt 200 milj. kr. per år kan bedrivas ulöver de objekt som ingår i vägplanerna för resp. år. Objekten i planeringsreserven bör ansluta lill vägplanerna och snabbi kunna sältas i gäng när sysselsättningsläget så kräver. För alt vägverket skall ha beredskap och kompelens för elt vägbyggande enligt vad jag nu har förordal bör verkels byggnadsorganisalion baseras på en miljard kr.i ordinarie anslag i 1987 års prisnivå och härutöver en planeringsreserv som uppgår lill 200 milj. kr. per år.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

1. alt godkänna den av mig förordade ändringen av vägplaneringen

2. atl lill Byggande av statliga vägar för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag på I 000000000 kr.

B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

1984/85 Utgift   995706000       Reservation       246863000

1985/86 Anslag 751000000

1986/87 Förslag        651000000

Från anslaget lämnas i mån av tillgång på medel driflbidrag lill slatskommunvägar och väg- och galuanläggningar för kollektiv persontrafik med 95% av del belopp som kostnaden för driften beräknas till. Bidragsunderiaget skall grundas på normkostnader för olika typer av driflåtgärder. Normkostnaderna bestäms av vägverket efter samråd med Svenska kommunförbundet. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag lill väg- och gatuhållning m. m. (ändrad senast 1985:670).

Vägverket

För alt bidrag skall kunna ulgå med 95 % beräknar vägverkel en ökning av anslaget med 402 milj kr.till I 153 milj.kr. Enligt huvudförslaget beräknar verket anslaget till 839 milj. kr. Verkel hemställer atl 1 153 milj. kr. anvisas som anslag för bidragsårel 1987.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medelsbehovet till 651 milj. kr.

Förbrukningen under anslaget beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

47

:                                               8                                Prop. 1985/86: 100

milj.kr.                          Bil. 8

Central och regional administration     1.9

Forskning och ulveckling                  1,0

Bidragsbelopp                              648,1

651,0

De väghållande kommunerna är 109 till antalet vid ingången av år 1986. Jag har i del föregående redovisat mina förslag i fråga om minskade statliga bidrag lill de väghållande kommunerna. Jag har också redovisal alt jag senare avser föreslå regeringen alt tillkalla en särskild utredare med uppgift alt närmare utreda väghållningsansvarel i tätorter. Med hänvisning lill atl hithörande frågor kommer all studeras närmare finner jag det nu inle vara motiverat alt föreslå en ändring av den i förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m.m.angivna bidragsprocenten för driftbidragei lill en väghållande kommun.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen ger riksdagen till känna vad jag har anfört i fråga om de statliga bidragen till de väghållande kommunerna samt föreslår riksdagen

atl till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservafionsanslag på 651 OOOOOO kr.

B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

1984/85 Utgift   423 175000      Reservation      -90123000

1985/86 Anslag 340000000

1986/87 Förslag 360000000

Från detta anslag lämnas från och med år 1984, i mån av tillgång på medel, bidrag med 70% av koslnaderna lill byggande av slatskommunvägar, cykelleder och väg- eller galuanläggningar för kollektiv personlrafik. Till byggande av spåranläggningar för lokal kollekfiv persontrafik ulgår fr.o.m. år 1985 bidrag med 70% av kostnaderna. Särskilda bidrag lill större byggnadsobjekl utgår enligt av vägverket fastställd fördelningsplan för tio år. Till mindre anläggningar, cykelleder m. m. lämnas generella bidrag. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag fill väg- och gatuhållning m. m. (ändrad senast 1985:670).

Vägverket

I februari 1983 utfärdade regeringen direktiv för upprättandet av planerna i förordning om flerårsplaner och fördelningsplan som rör väg- och gatuhållning.

48

För byggande av slatskommunvägar utgår bidrag i mån av tillgång på    Frop. 1985/86:100
medel enligt fastställd fördelningsplan avseende perioden 1984-1993.    Bil. 8

Vid en medelstilldelning enligt förordningen om flerårs- och fördelningsplaner (550 milj.kr. år 1987) erhålls följande effekter efter den första femårsperiodens slut.

Antalet trafikolyckor förväntas minska med ca 700. Värdet på olycksreduklionen uppgår lill 120 milj. kr.

Effekterna av minskade tids- och fordonskostnader beräknas uppgå lill 205 milj.kr. Miljövinsterna är stora vid tälortsobjekt, antalet personer störda av buller bedöms minska liksom antalet berörda av barriäreffekler. Därtill skall läggas effekten av förbättrad markanvändning i tätorterna.

Vägverket föreslår all 550 milj. kr. anvisas för budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret 1987).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag lidigare anfört om byggandeverksamhelen förordar jag ett anslag på 360 milj.kr. för verksamhetsåret 1987. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt (milj. kr.).

Bidragsår                                    1987

Plan

Central och regional administration   12,0

Generellt bidrag                            50,0

Särskilt bidrag                             298,0

360,0

Jag har i det föregående tagit upp frågan om ett utökat kommunall kostnadsansvar för de investeringar som delvis finansieras med statsbidrag från detla anslag. Enligt nuvarande ordning lämnas, i mån av tillgång på medel, bidrag med 70% av koslnaderna för bidragsberälfigade objeki.

Enligt mina förslag i del föregående bör fr. o. m. år 1987 bidrag lämnas, i mån av tillgång på medel, med 50% av kostnaderna för byggande av slatskommunvägar, cykelleder, väg- eller galuanläggningar för kollektiv persontrafik saml spåranläggningar för.lokal kollektiv persontrafik. Del bör ankomma på regeringen att göra de ändringar i förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning som föranleds härav.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen lill kommunal väg- och gatuhållning m. m.,

2. all till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag på 360000000 kr.

49

4   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.                  Prop. 1985/86: 100

Bil. 8
1984/85 Ulgift      496020000         Reservation           38432000

1985/86 Anslag   331000000

1986/87 Förslag        360500000

Från detla anslag lämnas bidrag till drifl av enskilda vägar enligt förordningen (1979:788) om statsbidrag lill enskild väghållning (ändrad senast 1984:771). Bidrag ulgår till sådan väg som inte är av ringa längd under förutsättning att koslnaderna för vägen är skäliga med hänsyn lill nyttan av den. I övrigl baseras bidragsgivningen på vägens användningssätt, användare och belägenhet. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel. Bidraget är differentierat med avseende på vägens karaktär och utgår enligt följande: 80 % lill Genomfartsvägar 70 % lill Utfarts- eller uppsamlingsvägar för fast boende och

Utfarts- eller uppsamlingsvägar för näringslivet 50 % till Utfarts- eller genomfarlsvägar för det rörliga friluftslivet 40 % till Utfarts- eller uppsamlingsvägar för boende inom bebyggelseområden saml Uppsamlingsvägar för fritidsbebyggelse

Vägverket

Medelsberäkningen för år 1987 har skett mot bakgrund av riksdagens beslut om ell nyll differentierat bidragssystem. Vägverkets äskande, 450 milj. kr., utgör vidmaklhållandenivå för del befintliga statsbidragsvägnätet så alt kapitalförstöring inte sker och så atl framkomlighet tryggas. Nyin-tagning av vägar har beräknals lill ca 10 milj.kr. Härtill kommer ungefär drygt 50 milj. kr. till uppruslning.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört förordar jag alt anslaget för budgetåret 1986/87, tas upp med 360,5 milj.kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär föjande sätt (milj. kr.).

Bidragsår                                              1987

Plan

Administration och rådgivning               24,0

Bidragsbelopp                                      333,7

Bidrag till järnvägskorsningar                 2,8

360,5

I syfte all effektivisera väghållningsinsalserna och underlätta planeringen bör vägverket ha möjlighet att göra mindre justeringar under ett enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen för den enskilda väghållningen. Därmed främjas en helhetssyn på väghållningsålgärderna.

50

Hemställan                                                                   Prop. 1985/86: 100

,    u     n                  f     ,=    •,                                   Bil. 8

Jag hemställer atl regeringen toreslar riksdagen

1.   all godkänna den av mig förordade möjligheten att omfördela bidragsmedel mellan drifl- och byggandeanslagen för enskilda vägar,

2.   all till Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag på 360500000 kr.

B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar

1984/85 Ulgift     21 139000       Reservation        10358000

1985/86 Anslag   30000000

1986/87 Förslag 30000000

Från anslaget lämnas bidrag lill byggande av enskilda vägar enligt samma regelsystem som gäller för anslaget Bidrag lill drifl av enskilda vägar m.m.med högsl 70% av skäliga koslnader. Under vissa förutsättningar kan bidraget höjas lill högsl 85%. Bidrag ulgår i mån av tillgång på medel.

Vägverket

Anslaget har under en lång följd av år varit nominellt oförändral 30 milj. kr. Detta har medfört att endast en del av de mest angelägna objekten i glesbygdsområdena kunnat åtgärdas.

År 1982 utfördes en behovsinvenlering på del enskilda slatsbidragsvägnälel som underlag för vägverkels bedömning av behovet av byggandeåtgärder på längre sikl. Investeringsbehovet har därvid fastställls utifrån en mycket hård avgränsning av vilka objeki som kan komma i fråga för byggandeålgärder. De objeki som medtagits är vägar med belydande trafik och med väsenilig belydelse för näringslivels transporter. Endasl enkla ålgärder har beräknats som punktförbältringar på vägavsnitt. Härigenom kan ca 200 angelägna broobjekl startas under en femårsperiod. Det totala behovet av byggandeåtgärder uppgår till 1000 milj.kr.och bedöms av vägverket kunna genomföras under en 15-årsperiod.

Vägverket begär elt anslag på 72 milj.kr.och medger all de sämsta vägobjekten på del befinlliga vägnätet med väsenilig belydelse för näringslivet och förhållandevis betydande trafik kan åtgärdas. Med denna planeringsnivå kan 200 synneriigen angelägna broobjekl startas under en femårsperiod.

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl anslaget tas upp med oförändrat belopp, dvs. 30 milj. kr. för nästa budgetår.

51

.                                                    j                                                 Prop. 1985/86: 100

Plan_____________________________________________       Bil. 8

Administration och rådgivning               5,8

Bidragsbelopp                                      24,2

30,0

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgelårel 1986/87 anvisa elt reservationsanslag på 30000000 kr.

B 8. Tjänster till utomstående

1984/85 Utgift       22245000

1985/86 Anslag     30215000

1986/87 Förslag    31900000

Från anslaget betalas vissa koslnader inom vägverkel för planering av beredskapsarbelen m. m.

Vägverket

Verket begär ett anslag på 32300000 kr.för budgelårel 1986/87 avseende verksamheten under år 1987.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget för budgetåret 1986/87 lill 31,9 milj. kr.

Under hösten 1985 drabbades delar av Svealand och södra Norrland av omfattande översvämningar, vilket föranleder vägverket alt vidta en rad exlra ålgärder. Koslnaderna för dessa åtgärder är i dagsläget svåra atl uppskatta. Jag föreslår atl anslaget får användas även för väghållningsålgärder som krävs till följd av översvämningarna. Jag avser senare atl återkomma lill regeringen med förslag i fråga om storieken av del överskridande av anslaget som kan bli aktuellt.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen alt godkänna vad jag har anfört om användningen av anslaget för vissa väghållningsåtgärder med anledning av översvämningarna under hösten 1985 saml

atl till Tjänster till utomstående för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 31900000 kr.

52

B 9. Vägverket: Försvarsuppgifter                      Prop. 1985/86:100

Ril   8

1984/85 Utgift    33 282000       Reservafion        30109000

1985/86 Anslag   28700000

1986/87 Förslag 35300000

Vägverket

Från anslaget betalas koslnader inom vägverket för planering m. m. saml investeringar vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar. Defta anslag är ett kalenderårsanslag och avser framföriiggande kalenderår. Anslaget avser således år 1987. Vägverkel begär i sin högsta planeringsnivå ell anslag på 35,5 milj. kr. för näsla budgetår.

Delposten Försvarsuppgifter, drift under anslaget omfattar den verksamhet som skall lillgodose totalförsvarels krav på väghållning under beredskapsfillslånd och krig och den planläggning i fred som erfordras härför. Försvarsutbildning av verkets personal fömtsäfts kunna pågå i oförändrad omfaftning under planeringsperioden.

Delposten Försvarsuppgifter, investeringar under anslaget omfattar anskaffning av reservbromateriel och reservdelar för verkets färjor, fordon och maskiner.

Föredragandens överväganden

Chefen för försvarsdepartementet har lidigare i dag anmält bl. a. programplanen för det ekonomiska försvaret och därvid redovisal sin syn på delfunktionen Vägar. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1986/87 till 35300000 kr., dvs. en ökning med 6600000 kr.

Plan                                                      Kr.

Försvarsuppgifter, drift                            9200000

Försvarsuppgifter, investeringar              26 lOOOOO

35300000

Vägverket bör genom etl lämpligl avvägt beställningsbemyndigande ges möjlighet alt anskaffa reservbromateriel så ekonomiskl som möjligt. Mot bakgrund av de av mig förordade investeringarna anserjag att etl lämpligt beställningsbemyndigande för år 1988 är 10 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

1.   alt medge atl vägverkel lämnas del beställningsbemyndigande som jag förordal i del föregående

2.   att fill Vägverket: Försvarsuppgifter för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservationsanslag på 35300000 kr.

53

c. Trafiksäkerhet                                    p™p- i- '

Bil. 8

Trafiksäkerhelsverkel är cenlral myndighet för uppgifter rörande irafikreg-lering, fordonskonlroll, förarutbildning, körkort, bil- och körkortsregistrering, trafiksäkerhetsinformalion och allmänl trafiksäkerheisarbete. Det åligger verket särskill alt samordna Irafiksäkerhetsarbetel.

Verksamheten finansieras genom tre anslag (anslag C I-C 3).

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) är den riksorganisation som verkar som företrädare för och samordnare av det frivilliga irafiksäkerhetsarbetel. Föreningen erhåller statsbidrag för sin stadgeenliga verksamhel (anslag C 4).

Förbättrad samordning

Trafiksäkerhelsarbelel uiförs av många myndigheter, organisationer och enskilda. Endast ell fåtal av dem har trafiksäkerheisarbete som sin huvudsakliga uppgift. Del är en styrka för irafiksäkerhetsarbetel alt del engagerar många och atl del berör många samhällsområden. Detla förhållande gör del dock viktigt atl arbetet organiseras och samordnas på elt ändamålsenligt säll.

Riksdagens revisorer (Fördelningen av ansvaret för väglrafiksäkerhe-ten, rapport 1984/85: I) har granskat ansvarsfördelningen i frågaom väglra-fiksäkerheten. Syftet var all ge en överblick över de olika slalliga myndigheter, kommunala organ och enskilda organisafioner som är engagerade i trafiksäkerhetsarbetet, deras arbetsuppgifter samt de samarbetsformer och styrsystem som tillämpas. Riksdagsrevisorernas förslag förelades riksdagen i februari 1985.

Med anledning av riksdagens beslul (TU 1983/84:2, rskr 21) tillsatte regeringen en utredningsman med uppgift atl förutsättningslöst studera ekonomiska och andra konsekvenser av en ökad samordning av trafiksäkerhelsarbelel. Utredningsmannen redovisade sill förslag i januari 1985 (Ds K 1985: I, Samordnad trafiksäkerhet).

Såväl riksdagsrevisorerna som utredningsmannen kom lill den slutsatsen alt trafiksäkerhetsverkels samordnande roll när del gäller trafiksäkerhelsarbelel bör stärkas.

Mol bakgrund av nämnda utredningsarbete redovisade regeringen i skrivelse till riksdagen (1984/85: 164) att trafiksäkerhelsverkel skulle vara kvar som egen myndighet och ha ansvaret för samordningen av trafiksäkerhets-arbetet. Av redovisningen framgick också atl etl råd för samordning och planering skulle knytas lill trafiksäkerhelsverkel saml att ett stabsorgan, planeringsenhelen, skulle inrättas vid verket.

Riksdagen anslöt sig till föredragandens bedömning (TU 1984/85: 19, rskr 240).

Regeringen har därefter beslulal om ny instruktion för trafiksäkerhets-
verket samt utsett ledamöter i rådet för samordning och planering. I rådet
ingår förutom generaldirektören för trafiksäkerhelsverkel representanter
för rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, vägverkel, transportforskningsbe
redningen, skolöverstyrelsen. Landstingsförbundet, Svenska kommunför-     54
bundet och NTF.

Regeringen har vidare uppdragit ål verkel alt inrätta en planeringsenhel.     Prop. 1985/86: 100

På uppdrag av regeringen har statskontoret i samråd med Irafiksäker-     Bil. 8 hetsverket övervägl vilka ålgärder som bör komma lill stånd i avsikt atl dels uppnå ytterligare rationaliseringar i verksamheten, dels medverka lill all Irafiksäkerhetsarbetel ges ytterligare slagkraft. Statskontoret har den I november 1985 överlämnal sitt förslag till regeringen.

Statskontorets rapport behandlar behovet av en samordning av irafiksä-kerhelsinformationen och ell förbättrat slalistiksystem, Irafiksäkerhetsarbetel på väg saml den regionala samordningen. Statskontoret framför vidare atl en översyn av trafiksäkerhetsverkels organisafion är angelägen mot bakgrund av verkets nya roll. En sådan översyn bör inledas sedan erfarenheter vunnits av arbetet inom rådet för samordning och planering och inom planeringsenhelen.

Jag kommer all kommentera statskontorets förslag under resp. anslag. Delta gäller dock inte för förslaget om slalistiksystem eftersom trafiksäkerhelsverkel redan har regeringens uppdrag all se över denna fråga.

C 1. Trafiksäkerhets verket: Trafik och administration

1984/85 Ulgift     22781000

1985/86 Anslag   24570000

1986/87 Förslag 25057000

Trafiksäkerhelsverkel leds av en styrelse. Chef för verkel åren generaldirektör. Inom verkel finns fyra byråer, nämligen trafikbyrån, fordonsbyrån, körkortsbyrån och kanslibyrån samt en avdelning för bil- och körkortsregistren m. m. Därutöver finns under generaldirektören en planeringsenhet och en juridisk enhet. För förarprov, fordonsbesiklning, informations- och utbildningsuppgifter samt tillsyn av efterlevnaden av trafik-reglerande bestämmelser finns en regional organisaiion med sju distrikt.

Från delta anslag betalas löner och omkostnader för verkels styrelse, trafikbyrån saml vissa Ijänster inom kanslibyrån, den regionala organisationen, planeringsenhelen och den juridiska enheten. Vidare inryms verkels koslnader för informationsverksamheten samt malerialundersökning-ar och utredningar under detta anslag.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Trafiksäkerhetsverket följer och analyserar ulvecklingen av antalet trafik-olycksfall. Verksamheten utgör underlag för förslag till åtgärder inom trafiksäkerheisområdet.

Ulöver forfiöpande arbete med föreskrifter och anvisningar om trafik-och vägmärken sprider verkel genom handböcker och informalionsrap-porter kunskap och råd avseende trafikmiljön.

Trafiksäkerhetsverkels informationsverksamhet är inriktad på informa
lion om lagar, förordningar och andra bestämmelser samt bakomliggande
motiv. En uppgift för verket är alt samordna Irafiksäkerhelsinformalionen
i hela landet.                                                                                  55

Vad gäller trafikundervisningen i skolorna har verkel elt stort ansvar och verksamheten inom skolområdet tillhör ett av trafiksäkerhetsverkels högt prioriterade informationsområden.

Antalet bilförare över 65 år kommer under de närmaste åren att öka kraftigt. Vid trafikolyckor får äldre bilförare i genomsnitt svårare skador än yngre. För information om och lill äldre bilförare erfordras en anslags-förstärkning med 450000 kr.

Trafiksäkerhelsverkel har i sin anslagsframslällning föreslagil följande

1.     Pris- och löneomräkning m. m. I 430000 kr.

2.     Huvudalternativet innebär en höjning av anslaget med 1 040000 kr.
Huvudalternativet innebär en jämn minskning av anslaget med fem

procent under en treårsperiod.

Huvudalternativet kan uppnås genom dels en minskning av lokalkostnader och expensmedel, dels en reducering av medel för materialundersökningar m. m.

3. För sin informationsverksamhet beräknar trafiksäkerhelsverkel ett
ylleriigare medelsbehov av 450000 kr. Den utökade informationsverksam
heten gäller området äldre bilförare.

Trafiksäkerhetsverket har vidare beräknat effekten av den tidigare beslutade indragningen av sju informationssekreterare lill en reducering av lönemedlen under anslaget med 1 200000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår beräknas medel för verksamheten enligt huvudförslaget. Kostnaden för den inrättade planeringsenhelen har beaktats. Jag delar trafiksäkerhetsverkels uppfattning atl medel erfordras för alt initialt ta fram ett faktamaterial kring äldre bilförare. För budgetåret 1986/87 bör ett engångsbelopp om 450000 kr. avsättas för detla.

1985/86

Beräknad änd

Iring 1986/87

innn-tni

1 wUVJ   ItXl

kr.

Trafiksäker-

Huvud-

Före-

hetsverket

alternativ

dragande

Personal

60

-    7

-    7

-    7

Anslag

Förvaltningskostnader

14452

-632

-632

-446

(därav lönekostnader)

(11472)

(-635)

(-635)

(-506)

Lokalkostnader

2057

- 97

- 97

- 97

Informationsverksamhet

5 360

+ 880

+430

+880

Materialundersökningar,

utredningar m. m.

2700

+ 139

+ 139

+ 150

Övriga utgifter

2

0

0

0

24571

-1-290

-160

-f487

Uppbördsmedel

Ersättning för uppdrag

-1

0

0

0

24570

+290

-160

+487

Trafiksäkerhelsverkel har i sin anslagsframställning särskilt redovisat del arbeie verket för närvarande bedriver med all se över sin normgivning gentemot näringslivet. Della ansluter till del arbeie som inom regeringskansliet bedrivs av den s. k. normgruppen inom industridepartementet.

56

Jag ser positivt på atl trafiksäkerhelsverkel, såsom redovisats, ägnar     Prop. 1985/86: 100 dessa frågor stor uppmärksamhet. 1 sammanhanget vil! jag särskill under-     Bil. 8 stryka det önskvärda i att verket i samhällsekonomiska kostnads/intäkls-lermer belyser konsekvenserna av gällande resp. nya regler.

Den av statskontoret förordade översynen av trafiksäkerhetsverkels organisation är en fräga som verkel självt bör besluta om.

Vidare bedömer jag all de samordningsproblem på informationsområdet som kan finnas mellan trafiksäkerhelsverkel och NTF och som statskontoret undersökt bör få sin lösning i det arbeie som kommer atl ske inom rådet för samordning och planering. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag

au regeringen föreslår riksdagen aft fill Trafiksäkerhetsverket: Trafik och administration för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag på 25 057 000 kr.

C 2. Trafiksäkerhetsverket: Fordon och körkort

1984/85 Ulgift

1000

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Från della anslag betalas löner och omkostnader för fordonsbyrån, körkortsbyrån samt de delar av kanslibyrån, den regionala organisationen, planeringsenheten och den juridiska enheten som inle betalas från anslag C I. Förarprov och fordonsinspeklion är de största verksamhetsgrenarna.

Inkomster genom avgifter knutna till verksamheten tillförs trafiksäkerhetsverket.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

För närvarande pågår en översyn av gällande föreskrifter inom fordonsområdet. Meddelade föreskrifter anpassas i görligaste mån fill motsvarande utländska bestämmelser och standard så all tekniska handelshinder och andra olägenheter undviks. Verket deltar i belydande utsträckning i del internationella bestämmelsearbelet.

Verkels regionala organisaiion bedriver flygande inspektion, inspektion av begagnade bilar hos bilhandlare, tekniska undersökningar av fordon som varil inblandade i trafikolyckor saml medverkar vid bedömningen av handikappades behov av särskild fordonsutrustning.

Arbelel med all utveckla de praktiska och teoretiska förarproven fortsätter. Vidare bedrivs en omfattande provförrättning. Under budgetåret 1986/87 beräknas 213000 körprov och 200000 förhör bli genomförda.

I sin anslagsframställning redovisar trafiksäkerhelsverkel resultatut
vecklingen inom förarprovs- och fordonsverksamhelen. Redovisningen
har senare kompletterats i samband med verkets årliga taxeöversyn. Ver
kel har angivit alt del inte föreligger något allmänt behov av avgiftshöjning
ar för år 1986 men att viss kostnadsanpassning bör göras av framför allt    57
förarprovsavgifterna. En höjning med ca 5% har föreslagits.

Trafiksäkerhelsverkel har ansvaret för den centrala samordningen av     Prop. 1985/86: 100 Irafiksäkerhetsarbetel. Det är därför naturligt alt verkel även ansvarar för     Bil. 8 den regionala och lokala samordningen. Verket avser att genom en omfördelning av resurserna inom den regionala organisationen förbällra den regionala myndighelssamordningen.

Föredragandens överväganden

I likhet med föregående budgetår bör del av överskottet inlevereras till staten. Jag kommer att föreslå regeringen all trafiksäkerhetsverket skall inleverera 20 milj.kr.

Verkets avsikt alt omfördela resurser för all stärka den regionala myndighelssamordningen stämmer väl överens med statskontorets förslag. Det bör vara en fråga för trafiksäkerhelsverkel att närmare besluta om arbetets organisering.

Tillsyn och kontroll

Arbetarskyddsstyrelsen har enligt sin instrukfion bl. a. den cenlrala tillsynen över arbelslidslagsliftningens efterlevnad. Arbetarskyddsstyrelsen är vidare chefsmyndighet för yrkesinspektionen. Inspektionen har den närmare tillsynen över efterlevnaden av arbetstidsbestämmelserna, bl.a. föreskrifterna om förares arbetstid m. m.

Vid yrkesinspektionen finns 19 yrkesinspektionsdistrikt av vilka 14 omfattar vardera etl län och övriga vardera två län. I varje distrikt finns en distriktschef och yrkesinspektörer.

Tillsynen av förares arbetstid uiförs av särskilda tjänstemän - vägtrafik-inspektörer. De är f. n. 14 och tjänstgör två och två vid sju olika yrkesin-speklionsdistrikt men utövar fillsyn även inom övriga 12 distrikt.

De kontroller av förares arbetstid m. m. som vägtrafikinspektörerna företar utförs ofta i samband med flygande inspektioner där personal från polisen och trafiksäkerhelsverkel också deltar. Inspektionerna sker för kontroll av fordons beskaffenhet och utrustning och uiförs av därtill förordnade polismän eller av trafiksäkerhetsverkets bilinspektörer.

Enligt min bedömning är arbelstidsbeslämmelserna inle av sådant slag atl deras efterlevnad nödvändigtvis behöver kontrolleras av en speciell yrkeskår - väglrafikinspeklörerna. Man lorde myckel väl efter viss utbildning kunna använda även annan personal för detla ändamål liksom man skulle kunna använda väglrafikinspeklörerna för fordonskonlroller.

Genom alt överföra tillsynen över förares arbetstid lill trafiksäkerhelsverkel erhålls en större och mer flexibel organisation än den nuvarande. En sådan organisaiion får slörre samlade resurser och kan därför utföra bredare kontroller inom stora geografiska områden. Samtidig kontroll kan sålunda ske av fordonen, viktbestämmelserna och arbetsfiden.

På anförda skäl förordar jag efter samråd med chefen för arbetsmark
nadsdepartementet att tillsynsverksamheten i fråga om förares arbetstid
överförs lill Irafiksäkerhetsverket. Detta ligger också i linje med slalskon-
lorels förslag om irafiksäkerhetsarbetel på väg. Den nya organisalionen             58

för fillsyn och kontroll av fordons- och arbelslidsbestämmelser som jag     Prop. 1985/86: 100 förordar bör gälla från den I juli 1986. Det bör ankomma på regeringen atl     Bil. 8 beslula om organisationens närmare utformning och de författningsändringar som behövs.

Tillsynsverksamheten förs lill verksamhetsområdet Fordon. Kostnaden beräknas lill 4,1 milj. kr. och läcks av fordonsavgifier.

1985/86        1986/87

milj.kr.           milj.kr.

Inkomster

55,3

19,9

7,8

57,0 20,5

5,2

83,0

82,7

63,5 15,9 3,8

66,4

20,6

3,9

83,2

90,9

-0,2

-8,2

8,0

0

35,0

20,0

33,3

5,1

Förarprov

Fordon

Övrigt

Utgifter

Förarprov

Fordon

Övrigt

Resultat

Särskilda info. medel SärskUd inleverans Ackumulerat resultat

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

dels godkänna riktlinjerna för den omorganisation av tillsynsverksamheten som jag har förordal,

dels lill Trafiiksäkerhetsverket: Fordon och körkort för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag på 1000 kr.

C 3. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m. m.

1984/85 Utgift

1000

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Från detta anslag betalas löner och omkostnader för trafiksäkerhetsverkels regisleravdelning. Verksamheten är indelad i områdena/o/-(io«, körkort, uppdrag och skyltar.

I verksamhetsområdet/orJo/i ingår bl.a. registrering av fordon och registerhållning av ägardata och fordonsuppgifter. En slor del av verksamheten gäller uppbörd av vägtrafikskalt.

Verksamhetsområdet körkort omfattar tillståndsprövning, förnyelse eller utbyte samt tillverkning av körkort. Vidare ingår registerhållning av uppgifter om körkortshavare.

Verksamhetsområdet uppdrag består av funktionerna informationsuttag
och parkeringsanmärkningar. Informalion kan las ur registren på magnet
band, lista eller etiketter eller genom anslutning av textskärm eller telex.          59
Verksamheten bedrivs på kommersiella grunder.

Parkeringsanmärkningssyslemet administreras av irafiksäkerhetsverket     Prop. 1985/86: 100 som uppbär och redovisar felparkeringsavgifter och överlämnar obetalda     Bil. 8 ärenden lill kronofogdemyndighet för indrivning.

Verksamhetsområdet skyltar omfattar tillverkning och distribution av registrerings-, saluvagns- och exportvagnsskyltar samt provisoriska skyltar.

Verksamheten är avgiftsfinansierad och koslnaderna för bil- och körkortsregistrering, framställning och distribution av körkort, registreringsskyltar m. m. täcks av registerhållnings- och skyltavgifter samt av särskilda avgifter för körkort. För atl läcka kostnaderna för uppbörd av vägtrafikskalt får verket också avräkna ell vissl antal kronor per fordonsskatt. En del av inkomsterna skall läcka koslnaderna vid länsslyrelsernas bil- och körkortsregisler.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Inom verket pågår en översyn av de större rutinerna vad gäller registrering och konlrollmärkessystemel.

Under år 1983 påbörjades del s. k.lioårsulbylel av körkort. Vidtagna rationaliseringar i körkortsrutincrna har förbilligat verksamheten för både trafiksäkerhelsverkel och posten vilket medfört lägre körkorlsavgifter för allmänheten. Efter en lopp under åren 1984 och 1985 av utbyten minskar volymen av ulbyleskörkort kraftigt under de närmasle åren.

Årligen ökar informationsullagen ur registren. Del gäller till övervägande del abonnemangsuttag och frågeverksamhet via lerminalanslutning-ar. Ralionaliseringar planeras som förenklar rutinerna för atl ta ul informationen. Verksamheten som sker på kommersiella gmnder beräknas generera ökade inkomster som gör del möjligl för verket alt hålla nere registerhållnings- och körkortsavgifierna.

Nuvarande system för utfärdande, betalning och redovisning av parkeringsanmärkningar ses över med syfte all åstadkomma en säkrare datafångst, färre invändningar från allmänheten saml större förståelse för systemet.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 redovisar trafiksäkerhelsverkel inkomst- och resultatutveckling. Redovisningen har senare kompletterats i samband med verkels årliga laxeöversyn. Verkel har bedömt all samlliga avgifter för verksamheten kan hållas oförändrade under år 1986.

De avgifter som tas ul för bil- och körkortsregisterområdel skall i första hand täcka trafiksäkerhetsverkels och länsslyrelsernas koslnader. Vidare inlevereras till statsverket 5% av inkomsterna under anslaget för att täcka vissa övriga verksamhelsanknutna koslnader inom statsförvaltningen.

Enligt trafiksäkerhetsverkels bedömning bör ell utbyte och renovering av befintlig klimatanläggning ske. Därtill bör etl system för värmeålervin-ning inslalleras. Likaså bedöms viss försliten utrustning behöva ersättas. Verkel har beräknal dessa invesleringar lill 3,3 milj. kr.

60

Föredragandens överväganden                                          Prop. 1985/86:100

Bil 8 Totala kostnaden för verksamheten beräknas för budgetåret 1986/87 uppgå

fill 378 milj.kr.varav 133 milj.kr.avser koslnader vid länsstyrelserna. Avgifterna för registerhållning, körkort, skyltar m.m. skall fillsammans med avräknat belopp för uppbörd av fordonsskall täcka kostnaderna. Med nuvarande avgifter uppskattas inkomsterna lill 357 milj.kr.under budgelårel.

Verksamheten har ackumulerat elt relativt stort överskott. Jag kommer atl föreslå regeringen alt trafiksäkerhelsverkel skall inleverera 10 milj. kr. av dessa medel.

1985/86

1986/87

milj.kr.

milj. kr.

Inkomster

Fordon

247,4

254,9

Körkort

54,3

51,7

Uppdrag

19,0

20,0

Skyltar

21,6

21,5

Övrigt

11,3

8,9

353,6

357,0

Utgifter vid tranksäkerhetsverket

Fordon

136,7

148,4

Körkort

32,7

33,4

Uppdrag

18,8

21,7

Skyltar

22,6

24,3

Övrigt

17,1

17,4

227,9

245,2

Inleverans för täckande av länsstyrelsernas

kostnader

125,7

132,7

Resultat

0

-20,9

Särskild inleverans

35,0

10,0

Ackumulerat resultat

65,4

34,5

Trafiksäkerhetsverkels behov av investeringar kan klaras med hjälp av tillgängliga likvida medel. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

C 4. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

1984/85 Ulgift     25 800000

1985/86 Anslag   25500000

1986/87 Förslag 26265000

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)

NTF är en partipolitisk obunden och pä ideell grund verkande förening
vars övergripande uppgift är atl arbeta för en ökad trafiksäkerhet. NTF
som riksorganisation verkar som företrädare för och samordnare av det      61

frivilligatrafiksäkerhetsarbetet och stöder de regionala och lokala trafiksä-     Prop. 1985/86: 100
kerhetsorganen.                                                                            Bil. 8

Genom sina medlemmar fungerar föreningen som bas och kraftkälla för del frivilliga trafiksäkerhetsarbetet, samtidigt som den på riksplanet agerar i eget namn. Föreningens främsta instrument är information och utbildning.

Medlemmar i NTF utgörs av 73 riksorganisationer, länens trafiksäkerhetsförbund och irafiksäkerhelsföreningarna i Slockholm, Göleborg och Malmö.

Medlen för verksamheten utgörs av anslag från staten, bidrag från trafik-försäkringsbolagen och intäkter från den egna förlagsverksamheten.

NTF:s beslutande organ utgörs av årsmöte och styrelse. Varje höst genomförs också elt rådslag med medlemmar och andra intressenter för att diskutera NTF:s verksamhet och aktuella trafiksäkerhelsfrågor.

Ordföranden i NTF:s styrelse och ersättare för denna utses av regeringen, styrelsens övriga ledamöter väljs av årsmötet. Regeringen utser också en av föreningens revisorer och ersättare för denne.

NTF:s kansli är under verkställande direktören organiserat på etl VD-sekrelarial och en fäll- och informationsavdelning, en barn-, ungdoms-och utbildningsavdelning, en produktions- och försäljningsavdelning, en yrkeslrafikavdelning och en adminislraliv avdelning.

Den långsikliga verksamheten i form av bl.a. Barnens Trafikklubb, verksamhet för barn och ungdom, fortbildning, materialproduklion och stödet lill del regionala Irafiksäkerhetsarbetel utgör en omfattande del. Därutöver genomförs särskilda kampanjer och aktiviteter. För alt skapa ylleriigare resurser till kampanjer och aktiviteter genomförs dessa ibland som samarbetsprojekl.

Basen i NTF:s trafiksäkerheisarbete är de frivilliginsatser som görs regionalt och lokalt. En betydande del av de nuvarande resurserna går också till all stödja den verksamheten. För budgetåret 1986/87 utökas denna verksamhet med I milj. kr. NTF arbetar också för all landsting och kommuner i ökad utsträckning ska engageras i och stödja denna verksamhet.

Under budgetåret 1986/87 fortsätler kampanjen om bilens inre säkerhet. Syftet är att öka bilbältesanvändningen i bilens fram- och baksäten samt alt öka barns säkerhet i bilen. Under perioden kommer också trafikonykter-hetsproblemen atl särskill beaktas. Bl.a.kommer bakrusets effekter att belysas. Den utökade satsningen på oskyddade trafikanter genom cykel-och mc-aktivileter som startade under år 1984 fortsätter. Cykelaktiviteterna utökas med 1 milj.kr. En särskild kampanj för att öka användandet av fotgängarreflexer kommer också att genomföras.

En brett upplagd kampanj med syfte atl minska de unga förarnas andel av trafikolyckorna startas år 1986. Fortsatta informationsakliviteter kommer atl riktas lill gruppen äldre i trafiken.

För att förbättra bilförares hastighetsanpassning och öka motivationen
alt följa gällande hastighetsgränser kommer utökade informationsåtgärder
att genomföras. Aktiviteterna startas under år 1986 och en koncentration
sker under år 1987.                                                                                              62

Medelsbehovet för budgetåret 1986/87 redovisas i det följande.

Intäkter 1986/87 (lOOO-tal kr.)

Kostnader 1986/87 (lOOO-tal kr.) Basverksamhet

Försäljningsverksamhet

9800

Regional och lokal

Barnens Trafikklubb

3 500

verksamhet

9000

Bidrag från Försäk-

Barn i trafiken

4 000

ringsbranschens Ser-

Barnens Trafikklubb

7100

vice AB

8 300

Ungdom i trafiken

1500

Fortbildning

1600

Intäkter

21600

Föriagsverksamhel

I OOOO

Yrkestrafikverksamhet

500

Äldre i trafiken

300

Effektmätningar

1000

Särskilda aktiviteter

Bilens inre säkerhet

4500

Unga i trafiken

2 300

Trafiknykterhet

500

Motorcykel

2300

Cykel

2000

Reflexanvändning

1000

Hastighetsanpassning

1000

Övrigt

1500

Kostnader

50100

Resultatunderskott exkl. statligt anslag för budgetåret

1986/87 (lOOO-tal kr.)

28500

Prop. 1985/86:100 Bil. 8

För att bibehålla en reelll oförändrad nivå hemsläller NTF att en uppräkning av statsbidraget sker för budgelårel 1986/87 utifrån inträffade kostnadsökningar. NTF har beräknat kostnadsökningarna lill 2 milj. kr.

För budgetåret 1984/85 erhöll NTF utöver det ordinarie bidraget 3,0 milj. kr. för särskilda aktiviteter i syfte atl öka trafiksäkerheten för motor-cyklister och cyklister. Budgelårel 1985/86 erhöll NTF 2,0 milj.kr. för samma ändamål. NTF strävar efter alt integrera verksamheten inom den ordinarie kostnadsramen men det har ännu inle låtit sig göras i full utsträckning. Del är av slor vikt alt de myckel omfattande fortbildnings- och informationsakliviteter för mc- och cykelverksamhelen, som nu med myckel goda resultat bedrivits under två år, kan fortsätta. NTF hemställer därför att det ordinarie bidraget uppräknas med 3,0 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Statistik för år 1985 ger vid handen alt den extra satsning som under två år gjorts för att vända den negativa olycksutvecklingen för motorcyklisler och cyklister börjar ge resultat. Del är därför viktigt alt molorcyklislfort-bildningen, de s. k. Guldhjälmskurserna, och de särskilda aktiviteterna för förbättrad säkerhet för cyklisterna kan fullföljas.

Det ordinarie statsbidraget lill NTF bör därför räknas upp lill 26265000 kr. för budgetåret 1986/87.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgelårel 1986/87 anvisa etl anslag på 26265000 kr.

63

D. SJ-koncernen                                               '■"p- '85/86: lOO

Bil. 8

Affärsverket

Riktlinjerna för järnvägspolitiken och verksamheten inom SJ-koncernen har lagts fasl genom 1985 års järnvägspolitiska beslul (prop. 1984/85: 114, TU 22, rskr 348) genom vilket de finansiella kraven på SJ ändrats och en koncernstrategi för samarbete mellan SJ och dolterbolagen liksom mellan de olika dolterbolagen lagts fasl. SJ:s styrelse skall ha del samlade ansvaret för koncernfrågorna och således fungera som koncernstyrelse. Ett särskilt förvallningsbolag, AB Swedcarrier, har fått det samordnande ansvaret inom koncernen. Det järnvägspolitiska beslutet utgör en vidareutveckling och konkretisering av 1979 års trafikpolitiska beslul (prop. 1978/79:99, TU 18, rskr4l9) som utgör grunden förden stafiiga trafikpolitiken i stort.

Innebörden av 1985 års järnvägspolitiska beslut är bl. a. att staten genom nedskrivning av statskapital saml ändrade avskrivnings- och förräntnings-regler fr.o. m.den Ijuli 1985 svarar för en större del än lidigare av koslnaderna för infrastrukturen, dvs. bannätet. Härigenom har SJ fått en rimligare ekonomisk målsättning än tidigare och därmed ökade förutsättningar att utvecklas långsiktigt som konkurrenskraftigt företag på transportmarknaden.

Samtidigt som staten tagit etl ökat ansvar för järnvägens infrastrukturkostnader har kraven skärpts på SJ atl leva upp till de nya ekonomiska målen. En slor del av det statliga villkorliga förräntningskravet har exempelvis ersalls med elt ovillkorligt ränlekrav. Vidare skall eventuella underskott i verksamheten tas upp i SJ:s balansräkning. Likviditelsunderskott p.g.a. underskott i verksamheten mäste läckas genom alt SJ lånar erforderliga medel i riksgäldskontoret vilket medför krav på återbetalningsskyldighel och ränta. Inom SJ kommer dessutom fr. o. m. den Ijanuari 1986 ett internt avgiftssystem för utnyttjande av bannätei atl sälla ökad press på person- och godstrafiken att förbättra lönsamheten.

Efler 1983 års finansiella rekonstruktion kunde SJ som framgår nedan av resultaträkningen för budgetåret 1983/84 redovisa ett överskott före uppfyllande av det statliga förräntningskravet på 109 milj.kr. Den sammanlagda resullatbristen med hänsyn till förräntningskravet på 384 milj. kr. uppgick dock till 275 milj. kr.

Fr. o. m. år 1986 tillämpar SJ kalenderår som räkenskapsår. Det innebär alt budgetåret 1984/85 förlängts lill att omfatta 18-månadersperioden juli 1984-december 1985.1 en rapport i september 1985 har dock SJ redovisat utfallet även för 12-månadersperioden 1984/85.

Rörelseintäktema uppgick under 1984/85 till 9358 milj. kr. vilket var 473 milj. kr. eller 5% mer än föregående år. Persontrafikens intäkter ökade med 270 milj. kr. (8%) och svarade därmed för mer än hälften av den tolala intäktsökningen. Antalet järnvägsresor minskade obetydligt jämfört med föregående är. Vinlerproblemen bedöms ha medfört bortfall av resor och

intäkter medan flygstrejken under våren innebar en resandeökning i tågen.

64

Persontrafikvolymen, mätt i personkm, ökade med drygt 1%. Ökningen    'Prop. 1985/86: 100 gällde enlreprenadtrafik - bortsett från SL-trafik - och resor i egen trafik     Bil. 8 lill normalpris. SJ:s busstrafik, som huvudsakligen avser entreprenadtrafik för länshuvudmännen, ökade med ca 5% mätt i busskm.

Intäkterna i godstrafiken ökade med 89 milj. kr. Den främsta orsaken till den svagare intäklsutvecklingen var det nya malmlransporlavlalet med LKAB fr. o. m. år 1984. Trots kraftig volymökning i malmlrafiken minskade intäkterna med 165 milj. kr.jämfört med föregående år. Den övriga godstrafiken uppvisar emellertid en ökning med ca 250 milj. kr. eller 8%. Mätt i tonkm ökade de tolala vagnslasttransporlerna. För den snabbaste tillväxten svarade kombitransporter (-1- 11%) samt inländsk och nordisk trafik (+4%). Konlinenftrafiken (+2%) fick vidkännas elt bortfall i Iransporterna över Trelleborgsleden p.g.a.strejken. Även styckegodslrafiken (C-sam), som drivs i samarbete med Svelasl, uppvisade en slark tillväxt (+30%).

Rörelsekostnaderna inkl.avskrivningar enligt plan uppgick till 8928 milj.kr., en ökning med 510 milj. kr.eller 6%. Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan blev därmed 430 milj. kr. eller 37 milj. lägre än 1983/84. Överskottet före förräntning blev 40 milj.kr., dvs.en minskning med 69 milj.kr. i förhällande till föregående är. Förräntningskravet uppgick lill 507 milj.kr.vilkel innebär atl den lolala resullatbristen var 467 milj. kr. Del försämrade resultatet förklaras förutom av lägre malmtrans-portinläkler också av den extremt kalla vintern, konflikten på arbetsmarknaden och prisstoppet. Dessa faktorer påverkade resultatet negativt med sammanlagt ca 270 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Under år 1986 räknar SJ med en försvagad konjunktur på viktiga marknader som efterfrågar järnvägstransporter. För alt möta denna ulveckling förstärker SJ satsningarna på kvalitets- och marknadsföringsåtgärder. Samtidigt vidtas olika ålgärder för alt minska koslnaderna. Rörelseresultatet år 1986 efter avskrivningar enligt plan beräknas uppgå lill 318 milj. kr. vilket är 56 milj. kr. bättre än prognosen för år 1985. SJ:s resultat efler dispositioner men före förräntning beräknas är 1986 till 150 milj. kr., en förbättring med 130 milj. kr. jämfört med år 1985. SJ har vid upprättandet av budgeten för år 1986 bl. a. utgått från atl lönenivån för år 1986 inle ligger mer än 6,5% högre än för år 1985 vilket är effekten av redan träffade avtal.

65

5    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Resultaträkning för SJ. Utfall och budget. Milj. kr.

Prop. 1985/86: 100

Resultat-

Utfall

Bil. 8

prognos

1986

1985

1984/85

1983/84

Rörelsens intäkter och kostnader

Godstransportintäkter Persontrafikintäkter

4118 4 062

3 856 3 692

3 720 3 595

3631

3 325

Av staten köpta trafiktjänster Övriga rörelseintäkter

1422 610

1458 558

1483 560

1445 484

10212

9564

9358

8885

Rörelsekostnader

-9440

-8850

-8475

-7 983

Rörelseresultat före avskrivningar

772

714

883

902

Avskrivningar enligt plan

-454

-452

- 453

- 435

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan

318

262

430

467

Finansiella intäkter och kostnader

-39

3

33

19

Resultat efter finansiella poster

279

265-

463

486

Extraordinära intäkter och kostnader

16

- 27

12

64

Resultat före avskrivningar utöver plan

295

238

475

550

Avskrivningar utöver plan

-145

-218

-   435

-   441

Budgetårets resultat före förräntning

150

20

40

109

Statens förräntningskrav

444

554

507

384

Totalt resultat

-294

-534

- 467

-   275

Balansräkning för SJ 1985-06-30

Milj.

kr.

Tillgångar

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

Aktier och andelar samt långfristiga fordringar

Anläggningar

Summa tillgångar

Skulder och verkskapital

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Verkskapital

Statskapital

Avskrivningar utöver plan

Budgetårets resultat

Summa skulder och verkskapital

686,8 8 727,0

4 494,7

4463,3

40,0

2 302,9

9413,8 11716,7

2095,7 623,0

8998,0 11716,7

66

Bolagsgruppen                                                                           Prop. 1985/86: 100

Bil 8 En ökad samverkan inom SJ-koncernen är enligt det järnvägspolitiska

beslutet en av grundförulsältningarna för atl förbättra järnvägens konkurrenskraft. Beslulel innebär all en ny koncernstralegi lagts fasl för del fortsalla samarbelel mellan SJ och dess dotterbolag saml mellan de olika dotterbolagen. Huvudinslagen i den nya koncernstralegin är följande:

-     Den verksamhet som bedrivs i dotterbolag skall utgöra ett naturligt komplement lill SJ:s egen verksamhet. Inom SJ-koncernen skall därför inte förekomma verksamheter som konkurrerar med varandra.

-     Inom koncernen skall utvecklas en rationell och sammanhållen Irans-portorganisation där olika transportmedels fördelar kan utnyttjas på ett optimalt säll i samordnade Iransportlösningar.

-     Dotterbolag bör inle utan att särskilda skäl föreligger, bedriva likartad verksamhel även om de inle direkl konkurrerar med varandra.

-     Utgångspunkten för om en verksamhet skall bibehållas inom affärsverkels ram eller om den skall skiljas ul från SJ skall vara på vilket säll den största effektiviteten uppnås ur verkets samlade synpunkt.

-     Verksamheter av enbart industriell tillverkningskaraktär bör normall inle ligga inom koncernen om inle särskilda skäl föreligger.

-     SJ:s styrelse har fåll ell samlal ansvar för koncernfrågorna och skall fungera som koncernstyrelse.

I koncernen ingår flera mycket stora bolag av vilka en del ulgör moderbolag i egna koncerner. Den samlade omsättningen i dotterbolagen uppgick år 1984 till 6,6 miljarder kr. Inkl. affärsverket för budgelårel 1984/85, uppgick den sammanlagda omsättningen för hela SJ-koncernen därmed till 15,9 miljarder kr. vilkel gör koncernen till en av landels slörsta.

De flesta av dotterbolagen har historiskt sell haft en gynnsam resultatutveckling och den finansiella styrkan hos flera av företagen är god vilkel framgår av sammanställningen nedan över resullal- och balansräkningar för år 1984. I del följande sammanfallas utvecklingen under verksamhetsåret.

67

Resultaträkningar för SJ:s större dotterbolag år 1984. Milj. ki

r.

Prop. 1985/86: 100

AB Swedcarrier'

ASG AB

GDG Biltrafik AB

AB Trafikrestauranger (TR)

AGEVE

Bil. 8

Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader

1027,1 -889,9

4 110,5 -3 936,9

842,0 -773,3

313,9 -290,4

150,1 -167,1

Resultat före avskrivningar

137,2

173,6

68,8

23,5

-17,1

Avskrivningar enligt plan

-59,2

-55,5

-44.2

-14,3

-2,7

Resultat efter planenliga avskrivningar

77,9

118,1

24,6

9,2

-19,8

Försäljning av fartyg Finansiella poster

38,8 5,8

-76,7

3,2

-5,3

0,9

Resultat efter finansiella poster

122,6

41,4

27,8

3,8

-18,9

Extraordinära   intäkter   och kostnader

0,3

33,3

2,4

_

_

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

123,0

74,7

30,1

3,8

-18,9

Bokslutsdispositioner

-93.1

-48,5

-24,9

-1,0

19,0

Resultat före skatt

29.9

26,3

5,2

2,8

0,1

Skatt

Vinst före minoritetsintressen

Minoritetsandelar i dotterbolags årsresultat

-10,3 19,6

-14,3

12,0.

-0,5

-2,1

3,1

-0,0

-0,8 2,0

-0,1 -0.1

Årets vinst

19,6

11,5

3,1

2,0

0,0

I koncernen ingår bl. a. AB Svelast och Scandiavian Ferry Lines AB. Efler avdrag för tull och införselmoms.

Balansräkningar för SJ:s större dotterbolag 1984-12-31. Milj. kr.

AB Swedcarrier

ASG AB

GDG Bil

trafik

AB

1- AB Trafikrestauranger (TR)

AGEVE

Tillgångar

Omsättningstillgångar Spärrkonton hos riksbanken Anläggningstillgångar

Summa tillgångar

320,5

1      22.7

640,2

983,4

895.6

4,6

615,7

1516,0

175,8

272.6 448,5

84,2

4,0

303,5

391,7

90,0 4,4 18,9

113,2

Skulder och eget kapital

Skulder

Kortfristiga skulder

211,9

764,9

118,5

83,9

56,4

Långfristiga skulder

252,7

495,1

222,2

231,9

24,4

Obeskattade reserver

429,5

164,3

81,3

40,0

14,2

Minoritetsintressen

-

0,1

0,0

-

-

Eget kapital

Bundet eget kapital

- Aktiekapital

50.0

45.9

16,0

26,0

10,0

- Bundna reserver

11,8

31,4

4,1

2,6

2,0

Fritt eget kapital

- Fria reserver

7,8

3,6

10.0

5,2

6,2

- Årets vinst

19,6

11,5

3,1

2,0

0,0

Summa skulder och eget ka-

pital

983,4

1516,0

448,5

391,7

113,2

68

AB Swedcarrier redovisar vad gäller hela koncernen inkl. dotterbolagen     Prop. 1985/86: 100 AB Svelast, Scandinavian Ferry Lines AB (SFL) m.fl.bruttointäkter på     Bil. 8 1027 milj. kr. molsvarande en ökning med ca 10% i förhållande fill år 1983. Resultatet efler finansnelto uppgick till 122,6 milj.kr., en ökning med 30 milj. kr. Bl. a. som en följd härav ökade soliditeten från 28 lill 31 %. Moderbolagels resultat efler finansnelto ökade från 63 lill 90 milj. kr.

Landlransportrörelsen, som omfattar dolterbolagen AB Svelast, Svelasl Landlransport A/S, Norströms Åkeri AB och Freys Express AB ökade under år 1984 sin omsättning med 14% lill 468 milj.kr. (410 milj.kr. år 1983). Resultatet efler finansnelto försämrades från 29,5 milj. kr. fill 26,6 milj.kr.

Uppdrag från SJ avseende styckegodslrafik inom ramen för del s. k. C-samprojektel svarade för 65% av omsättningen. Mängden transporterat C-samgods ökade från ca 0,3 milj. lon år 1983 lill ca 0,6 milj. ton år 1984. Kapaciteten var emellertid otillräcklig för den snabba volymökningen med påföljd att lönsamheten försämrades. F. n. uppgår volymen fill ca 1,5 milj. ton.

Lönsamhetsproblemen för styckegodslrafiken har bl.a. medfört en or-ganisationsmässig förändring från den I oktober 1985 då Svelast övertog huvudansvaret för verksamheten och en gemensam ledningsorganisation inrättades. Etl näsla sleg kommer enligt planerna atl las den Ijanuari 1987 då verksamheten renodlas i AB C-sam som kommer atl köpa erforderiiga terminalljänster och järnvägstransporter av SJ.

Åkeri- och flyllningsverksamhelerna uppvisade under år 1984 en obetydlig omsältningsökning och elt i slorl sett oförändrat resultat.

Sjölransportrörelsen präglades av en god ekonomisk tillväxt såväl i fråga om passagerar- som lasllrafiken. Över Öresund transporterades sammanlagt 22,5 miljoner passagerare vilkel innebar atl koncernen väl kunde hävda sina marknadsandelar. Färjetrafiken på Västtyskland som enbart omfattar lasltrafik uppvisade en markant resultatförbällring under året. Sammantaget ökade resullalel efler planenliga avskrivningar med 20 milj. kr. Härtill kommer en vinst på 38,8 milj. kr. som en direkt följd av försäljning av ett fartyg.

Entreprenadrörelsen i AB Resmastservice ökade sitt resultat efter finansnelto, dock ej lill acceptabel nivå. Resultatet av fastighetsförvaltningen försämrades något.

Koncernbolagens totala investeringar uppgick under år 1984 till 208 milj.kr. Invesieringarna i materiella anläggningstillgångar uppgick lill 87 milj.kr., varav huvuddelen avsåg ombyggnad av en irailerfärja för linjen Trelleborg-Travemunde. Under år 1984 påböijades vidare ombyggnad av tre färjor för linjen Helsingborg-Helsingör. Efter årets slut har dessutom beställts en kombinerad passagerar- och bilfäija för leverans i böijan av år 1987.

ASG-koncernens verksamhet utvecklades positivt under år 1984 som en
följd av högkonjunkturen. Gods volymerna ökade såväl i inrikestrafiken
som i trafiken mellan Sverige och utlandet. Såväl moderbolaget som de
dotterbolag, vars verksamhel är direkt knutna till moderbolagets trans
port-, speditions- och lagringsverksamhet, redovisar förbättrade rörelsere-      69
sultal.

ASG-koncernens fakturerade omsättning uppgick år 1984 till 6 364     Prop. 1985/86: 100 milj.kr. (5897 milj.kr. år 1983). Frånräknas utlägg för tull och införsel-     Bil. 8 moms kvarstår en netlofakturering på 4 110 milj.kr. (3 663 milj.kr. år 1983), en ökning med 12%.

Moderbolagels rörelseresultat har belastats med koslnader för avveckling av engagemanget i Svenska Valvoline Oil AB. Swematex International AB, som avyttrades år 1983, försattes under hösten 1984 i konkurs. ASG fick därigenom vidkännas föriuster som har belastat resultaträkningen för år 1984.

ASG:s huvudkontorsfaslighet i Stockholm såldes i slutet av år 1984 och hyrs i stället av ASG under minst fem år. Försäljningen innebar en betydande bokföringsmässig realisationsvinst. Även vissa terminaler har sålts som elt led i omstruktureringen av terminalverksamhelen.

ASG-koncernens resultat efler finansnelto uppgick till 41,4 milj.kr. Ovannämnda realisationsvinst och förluster på engagemang i förutvarande dotterbolag medförde dock atl resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick lill 74,7 milj.kr. (20,9 milj.kr. år 1983). Överskottet har lill huvudsaklig del använts för konsolideringsåtgärder.

Den finansiella situationen stärktes ylleriigare när ägarna SJ, GDG Biltrafik AB och AB Transporlförvallning tillförde ASG nyll riskkapital genom en nyemission varigenom aktiekapitalet höjdes från 45,9 till 91,7 milj.kr. Härigenom förbättrades soliditeten från 11,5% lill 14,1%. Även finansneltot förbättrades avseväri.

I Norge har ell nytt dotterbolag, Nordex A/S, Oslo, etablerats, i vilket ASG AB äger 60% av aktierna. Nordex A/S arbelar som ASG-agenl för trafiken mellan Sverige och Norge.

Invesieringarna inom koncernen är numera relativt begränsade. Totalt uppgick under år 1984 invesieringarna i fasla anläggningar till 13,2 milj. kr. Bruttoinvesteringarna i aktier i dotterbolag och intressebolag uppgick till 6,1 milj. kr.

GDG-koncernen redovisade för år 1984 en ökning av omsättningen från 753,4 till 842,0 milj. kr. eller 11,8%. Resultatet efler finansnetto uppgick fill 27,8 milj.kr. (28,6 milj.kr. år 1983). Entreprenadtrafiken med buss ål länshuvudmännen bedöms ha stabiliserats pä en hög nivå. Kraven från länshuvudmännen på ett mer effektivt utnyttjande av bussparken vänlas öka medan behovel av nya bussar beräknas minska. För att möta den nya situationen planerar GDG all fortsätta på den redan inslagna vägen all genom ny verksamhet minska beroendet av entreprenadlrafiken.

När del gäller laslbilslrafiken har den goda konjunkturen under år 1984 medfört en viss ökning av godsmängden. Även affärsrörelsen i form av kiosker, cafeterior, motell, bilservicestationer, gummiverkstäder och fabriken för tillverkning av busskarosser utvecklades positivt.

De tolala investeringarna i koncernen uppgick år 1984 till 117,5 milj. kr. Härav avsåg 51,9 milj. kr. fasta anläggningar och 61,5 milj. kr. bussar och annan bilmaleriel.

AB Trafikrestaurangers omsättning ökade under år 1984 från 263,5
milj.kr.lill 313,9 milj.kr. Försäljningen ökade inom samlliga rörelse
grenar. Resultatet efter finansnefto minskade dock från 8,9 till 3,8 milj. kr. 70

och soliditeten från 24,6 till 14,3%. Detla sammanhänger i första hand med finansieringen av Royal Viking Hotel. Hotellet har ännu varit i drift alltför kort tid för att kunna bedömas långsiktigt. Försäljningsvolymen hillills motsvarar dock förväntningarna vilkel innebär goda möjligheter till en positiv ulveckling på lång sikl.

Inom divisionen tågservice har i samarbete mellan SJ och TR ell omfattande designprogram påbörjats som innebär atl 36 slörre serveringsvagnar inom ett år kommer att få ny och uppfräschad inredning. En ny försäljningsidé, "Tågkaféet", testas bl.a.på linjen Göteborg—Malmö. TR har vidare tagit över befintlig reslaurangvagnspark samt köper 15 st. nya vagnar. I Boden har en ny furneringsbas nyligen invigts.

Restaurangerna i Slockholm, Göleborg och Malmö har fåll vidkännas en viss volymminskning bl. a. beroende på minskal antal resande med tåg.

TR:s färjedivision i Trelleborg har haft en volymökning av 20%. Antalet resande på Sassnitzleden har under samma period ökat med 15%. Av en rad olika aktiviteter har konferensverksamheten lämnat del slörsta bidraget lill divisionens ulveckling.

Inom arrendedivisionen har omprofileringen av serveringarna vid de slörre järnvägsstationerna lill "Järnvägs-Caféel" fortsall. Den nya satsningen innebär en utökad service i första hand för tågresenärerna.

Problemen för AGEVE fortsatte under år 1984 vilket i försia hand beror på minskad efterfrågan på godsvagnar från SJ. Under år 1984 minskade rörelseintäktema från 207,4 till 150,1 milj. kr. och resullalel efler finansnetto från 6,4 milj. kr. lill ett underskott på 18,9 milj. kr. För år 1985 kan elt liknande resultat förväntas.

Den 11 december 1985 träffade SJ avtal med ASEA AB om överiålelse av aktierna i AGEVE till ASEA. Härigenom har ett viktigt steg tagits mot en nödvändig samordning inom svensk järnvägsinduslri. 91 % av aktierna övertas av ASEA per den 31 december 1985, och SJ behåller resterande 9% av aktierna i ytterligare 2-5 år. Genom ett borgensåtagande säkerställer SJ egenlivränlor intjänade fram till ASEA:s överlagande samt från AGEVE utgående SPR-pensioner till etl sammanlagt nuvärde av 15 milj. kr. Enligt regeringens beslul den 19 december 1985 kommer aktierna atl förvaltas direkt av SJ med hänsyn till den nära kopplingen mellan SJ och godsvagnslillverkningen vid AGEVE.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

Vissa nyckeltal över den finansiella utvecklingen hos de större dotterbolagen till SJ

Nyckeltal

AB Swedcarrier

ASG AB

GDG Biltrafik AB

AB Trafik-restauranger (TR)

AGEVE

1984    1983

1984

1983

1984

1983

1984

1983

1984     1983

Soliditet (%)' Avkastning på totalt

kapital (%)" Avkastning på eget

kapital (%)'

30,9     28,0 15,8     14,5 40,3     38,4

11,5 9,1

23,7

10,3 6,5 5,9

16,5

7,3 37,6

15,8

8,5

45,3

14,3 3,4 6,8

24,6 5,3 15,2

22,4 33,8 -16,0   6,6 - 7,4 18,2

' Eget kapital + 50% av obeskattade reserver/totala tillgångar

' Resultat före låneräntor/totala tillgångar

' Resultat efter finansnetto/eget kapital (inkl. 50% av obeskattade reserver)

71

Regeringen gav i juni 1985 SJ i uppdrag att ombilda AB Swedcarrier till     Prop. 1985/86: 100 förvallningsbolag i SJ-koncernen. AB Swedcarrier är därmed fr. o. m. den     Bil. 8 I januari 1986 moderbolag för följande bolag:

ASG AB

AB Landlransport

AB Trafikrestauranger

Nora Bergslags Järnvägs AB

AB Svelasl

Svelast Landtransport A/S

Norströms Åkeri AB

Freys Express AB

Scandinavian Ferry Lines AB

Swedcarrier Rederi AB

Swedcarrier Terminalservice AB

AB Resmastservice AB

Hillerström Freys Transport & Spedition AB

Senast fr.o. m.den Ijanuari 1987 kommer även statens aktier i GDG Biltrafik AB att förvaltas av Swedcarrier.

Två av bolagen i gruppen, ASG och Svelast, ingår tillsammans med SJ som delägare i det nya kombitrafikföretaget S-Combi AB som bildades den Ijuli 1985 tillsammans med andra intressenter. Sammanlagl utgör koncernens andel i del nya bolaget 45% av aktiekapitalet enligt följande:

SJ 12,5% ASG 22,5% Svelasl 10,0% Bilspedilion 22,5% Scansped 22,5% Övriga 10%

Det nya bolagets uppgift är bl. a. att åstadkomma avtal mellan berörda intressenter om inrättande av särskilda kombilrafiklinjer. En annan uppgift är att åsiadkomma avtal med SJ om servicenivå, transporttider, vagnantal och vagnkvalitet m, m. Målel är i enlighet med 1985 års järnvägspolitiska beslut att uppnå en kombilrafikvolym på 3 milj. ton år 1990.

Föredragandens överväganden

Utvecklingen i SJ-koncernen m. m.

Genom 1985 års järnvägspolitiska beslul har en grund lagts för en positiv utveckling av verksamheten inom SJ-koncernen - både vad gäller den spårbundna verksamheten och den kompletterande verksamheten i bolagsgruppen. SJ har fått en mer rimlig ekonomisk målsättning samtidigt som kraven på SJ att uppnå de nya målen skärpts väsentligt. En strategi för koncernsamverkan har lagts fast. SJ:5 styrelse är koncernstyrelse medan förvaltningsbolaget AB Swedcarrier ansvarar för den operativa samordningen mellan SJ och dotterbolagen samt mellan de olika dotterbolagen.

Enligt min mening har statsmakterna således genom del järnvägspoli-
liska beslutet gett SJ-koncernen långsiktiga förutsättningar alt utvecklas
som en konkurrenskraftig och sammanhållen enhet på transportmarkna-           72

den. Min bedömning är atl alla möjligheter atl åstadkomma ökade intäkter    Prop. 1985/86: 100 och minskade kostnader nu måste prövas för aft inte ekonomin aUvariigt    Bil. 8 skall försämras inom bara några få år. För del krävs offensiva satsningar och radikala ålgärder vilkel ställer myckel höga krav på de anslällda.

SJ:s satsning i persontrafiken på nya lågprodukter speciellt anpassade för olika resandekategoriers behov fortsäiter. Det gäller både inom affärs-reseseklorn och privatreseseklorn. Likaså fortsätter satsningen på en ulbyggnad av förortslrafiken i regioner med lillräckligl trafikunderlag. Vagnparken förnyas och moderniseras. Ell viktigt inslag i ulvecklingen är SJ:s snabblågsprojekt. En ulvärdering av anbud på tre provlåg pågår och beslul beräknas kunna fattas inom kort. Efter test och utvärdering i allmän trafik kan snabbtåg med 200 km/lim. som maxhastighet komma i kommersiell drifl i böljan av 1990-talel. Enligt min mening är detta sannolikt en av förulsällningarna för atl SJ:s personlrafik skall kunna möta den hårdnande konkurrensen på personlrafikmarknaden från såväl personbilismen som flygel. Vid sidan av snabblågsprojektet fillmäter jag också ulvecklingen mot högre hasligheler för konventionella lokdragna låg myckel stor betydelse. Försök har inletts på en provsträcka med höjning av den tillåtna hastigheten lill 160 km/tim. Även i övrigl genomförs successivt en rad kvalitetshöjande åtgärder, t. ex. vad beträffar lidhållning m. m.

SJ genomförde i november 1985 en genomgripande pris- och rabattreform som syfiar lill alt göra del enklare alt åka tåg. En av de mest påtagliga nyheterna som berör alla resenärer är all en generell lågpristaxa utan krav på särskilda lågpriskort har införts i andra klass måndag t.o.m.torsdag samt lördag. Lågprislaxan ligger 25% lägre än taxan under normalprisdagar. Pensionärer saml innehavare av rabattkort för studerande och Sverigekort har 30% rabatt inte bara på normalpriset utan också på lågpriset. Målsättningen är all försöka sprida resandet över veckans olika dagar. Liksom andra förelag som drivs affärsmässigt tar SJ ut fullt pris när efterfrågan är som störst, dvs. på fredagar och söndagar.

En del i reformen är SJ:s nya minigrupprabatt för grupper på minst två personer. Den ena betalar fullt pris för vuxen, den andra får 30% rabatt på biljettpriset. Detla gäller även på SJ:s billiga dagar. I en minigrupp åker dessutom alltid ett barn gratis för varje vuxen. Elt taxetak har vidare införts vid 90 mil.

SJ har med det nya pris- och rabaltsystemet visal alt man kan leva upp till målet att inom ramen för bibehållen lågprisprofil tillgodose olika resan-dekalegoriers önskemål och behov på etl affärsmässigt sätt. Della innebär också all avvecklingen av del särskilda slalliga stödet lill lågprissatsningen kan genomföras något snabbare än enligt tidigare uppgjorda planer. Jag återkommer till detta liksom till den stafiiga ersättningen för pensionärs-och studeranderaballerna under anslaget D3.

Även på godstrafiksidan är det marknadens behov som styr valet av
insatser från SJ:s sida. Marknadsföringen lar sikte på de mycket stora
nyckelkunder som har stora och regelbundna transporter. Dessa kunder
har vanligen industrispår och godset går ofta i systemtransporter, dvs. kon
tinuerliga transporter i fasta relationer med särskilt avdelad rullande mate
riel i sluina omlopp och med hård styrning. För alt öka effektiviteten i        73

utnyttjandet av personal, lok och vagnar saml förbäftra transporlkvalitet     Prop. 1985/86: 100 och kundservice arbelar SJ med del s.k. BRAVO-projeklet, ell produk-     Bil. 8 lionsslyrnings- och informationssystem för planering och uppföljning av låg- och vagnrörelser. Målel är att öka vagnparkens utnyttjande så att vagnarna kan lastas i genomsnitt 50 gånger per år mot ca 40 för närvarande.

Utlandslrafiken representerar en myckel stor tillväxtmöjlighet i SJ:s godstrafik. Detta förutsätter atl överföringen mellan Sverige och kontinenten kan ske på ell effektivt och konkurrenskraftigt sätt. De svenska, danska och västtyskajärnvägsförvallningarna har slutit avtal om atl - med invesleringar i storieksordningen 2 miljarder kr. - kraftigt öka kapaciteten och kvaliteten i godstrafiken till och från kontinenten genom all etablera den s.k. Dan Link innefattande bl. a. en ny lågfäijeled för godstrafik mellan Helsingborg och Köpenhamn.

Regeringen gav i november 1985 SJ i uppdrag atl lillsammans med Swedcarrier dels utreda förutsättningarna för all ytterligare utöka kapaciteten på Dan Link, - där de tre järnvägsförvaltningarna har uttalat sin beredskap atl snabbt investera bort uppkomna kapacitetsbrister - dels utarbeta ett förslag till en kompletterande tågfärjeförbindelse mellan Sverige och kontinenten. Utgångspunkten för arbetet är att inom ramen för SJ:s ekonomiska mål beakta näringslivets behov av effektiva och störningsfria kontinenlförbindelser. De kompletterande leder som i försia hand skall övervägas är en direkl förbindelse mellan södra Sverige och Västtyskland saml en förbindelse mellan Göteborg och Danmark. SJ skall redovisa hur en etappvis utbyggnad av en ny lågfäijelrafik kan ske med angivande av när och under vilka former trafik i en försia elapp kan etableras.

Satsningen på kombitrafiken har påbörjats genom bildandel av S-Combi den Ijuli 1985. Järnvägstransporterna av trailers är redan uppe i ungefär 600000 årslön vilket skall jämföras med ca 400000 årslön för ungefär ett år sedan. Härtill skall läggas en växande mängd kombitransporter med andra lastbärare. Jag har därför goda förhoppningar om all målel 3 milj. årslön år 1990 skall kunna uppnås och kommer noga all följa den fortsaUa utvecklingen. Mycket beror på hur S-Combi lyckas i sina ansträngningar alt träffa avtal dels med SJ om en högkvalitativ produki, dels med spedilörer och andra transportföretag om etablering av kombiiinjer. Av betydelse för kombitrafikens ulveckling kan bli den möjlighet som öppnats atl framföra lastbilar med dubbla påhängsvagnar i 70 km/tim.

1 den järnvägspolitiska propositionen berörs SJ:s försäljningsorganisa
tion för utlandslrafiken. Försäljningen sköts primärt av ell antal av SJ
speciellt utvalda SJ-agenter (spedilörer) som genom successiv specialise
ring på vissa varuslag och utlandsdesUnationer fått en mycket stark ställ
ning på sina områden utan direkt konkurrens från andra spedilörer. I
propositionen framhölls bl. a. att del är angelägel att näringslivet fritt kan
välja mellan olika spedilörer vilkel lorde leda till ökade ansträngningar alt
erbjuda SJ:s kunder attraktiva Iransportlösningar. Della borde vara lill
gagn för svenskt näringsliv. Trafikutskotlel underströk i samband med
riksdagens behandling av den järnvägspolitiska propositionen vad föredra
ganden anfört i denna del.                                                                                   74

Det ankommer på SJ atl inom ramen för de samverkansformer som SJ Prop. 1985/86: 100 finner mest lämpliga åsiadkomma en sådan ulveckling av försäljningsor- Bil. 8 ganisationen för godslrafiken med utlandet som förordas i den järnvägspolitiska propositionen och i trafikutskottets belänkande. Jag kan med anledning härav konstatera alt SJ inom kort avser träffa nya agenlavlal som enligt vad SJ uppger ligger i linje med intentionerna i del järnvägspolitiska beslutet. Avsikten är bl.a. all alla spedilörer antingen de är SJ-agenter eller inle i fortsättningen fritt skall kunna bearbeta järnvägens kontinent-trafik i sin helhet. Jag utgår från atl detla innebär aft del kommer att bli lättare för SJ:s kunder atl byta spedilör.

Ett mycket betydelsefullt steg mot ökad effektivitet inom SJ-koncernen

har tagits genom den koncernstrategi för samverkan mellan SJ och dotterbolagen samt mellan de olika dotterbolagen som riksdagen lagl fast genom 1985 års järnvägspolitiska beslul. Den viktigaste utgångspunkten i den nya strategin är alt dotterbolagen skall utgöra naturliga komplement till SJ:s egen verksamhel och inle, vilket hillills varil fallet i viss omfatlning, konkurrera med varandra eller med SJ. Detla underströks särskill av trafikulskollel i samband med behandlingen av den järnvägspolitiska propositionen. Utskottet framhöll bl.a.alt det var utskottets uppfattning att del inom SJ-koncernen inte skall förekomma verksamheter som konkurrerar med varandra. Genom att förutsättningarna för all samordna verksamheten ökar genom den nya koncernstralegin kan dubblerade verksamheter och konkurrens gentemot SJ undvikas vilket utskottet fäste särskilt slor vikt vid.

Det primära är således enligt min mening att koncernen genom att utnyttja resp. Irafikmedels fördelar på ett optimalt sätt i samordnade trafiklösningar kan bidra lill all stärka järnvägens konkurrenskraft. Koncernen skall alltså enbart arbeta på de delar av marknaden där det finns förutsättningar all stärka järnvägens ekonomi.

Av avgörande belydelse för koncernens utveckling de närmaste åren blir
hur SJ:s styrelse i dess nya roll som koncernslyrelse tillsammans med det
nya förvaltningsbolaget AB Swedcarrier som fått del operativa samord
ningsansvaret inom koncernen, lyckas med uppgiften atl genomföra den
nya koncernstralegin. Del är härvid enligt min mening av mycket stor vikt
atl bolagsgruppen snabbt får en sädan sammansättning och inriklning alt
verksamheten överensslämmer med den nya koncernstralegin. Den försia
och viktigaste uppgiften för Swedcarrier blir därför alt göra en genomgång
av befintlig verksamhet i bolagsgruppen och bedöma i vilken omfattning de
olika verksamhetsgrenarna ligger i linje med den nya strategin. Utgångs
punkten skall härvid enligt min mening vara all konkurrens inom koncer
nen - såväl mellan de olika dotterbolagen som mellan bolagen och SJ -
fortsättningsvis inte skall förekomma. Jag vill i del sammanhanget under
stryka att den eftersträvade samordningen med andra trafikmedel myckel
väl kan åstadkommas utan all del föreligger en ägarmässig bindning mellan
SJ och andra företag. Jag räknar med atl återkomma i nästa års budgetpro
position med en närmare redovisning till riksdagen beträlfande de beslut
om strukturförändringar inom SJ-koncernen som fattats med anledning av
den nya koncernstralegin.                                                                  75

SJ-KONCERNEN

den 1 januari 1986

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

Koncernstyrelse

SJ

100 %

AB SWEDCARRIER

100 %

SJ Invest AB TGOJ m.fl.

(förvaItningsbolag)

GDG Biltrafik AB*

100 %

100 %

100 %

24,85%

50,15%

45, 3%

Scandinavian Ferry Lines AB (SFL)

AB Trafikrestauranger (TR)

AB Landtransport

*   Aktierna   förvaltas   av AB   Swe

Fram lill 1985 års järnvägspolitiska beslul har statsmakternas intresse i första hand koncentrerats lill SJ:s ekonomi vilket också varit naturiigt med hänsyn lill de ekonomiska problem som funnits och fortfarande finns i järnvägstrafiken. Genom della beslut blir det nu naturiigt att intresset i ökad utsträckning koncentreras på den ekonomiska situationen för koncernen som helhet. Fr. o. m. år 1986 kommer del atl finnas både koncernresul-talräkning och koncernbalansräkning vilket kommer atl underiätta jämförelser med andra koncerner och göra det möjligt att mäta effektiviteten i hela koncernen i termer av t. ex. soliditet och räntabilitet.

SJ betonar i sin anslagsframslällning alt man ser 1985 års järnvägspolitiska beslul som ett första sleg mol en s. k. väglrafikmodell för SJ. Det är enligt SJ:s uppfattning angelägel atl statsmakterna snarast beslutar att gå vidare på vägen mot en fullständig sådan modell.

I den järnvägspolitiska propositionen redovisar föredraganden en positiv syn på den renodlade vägtrafikmodellen som innebär att staten tar det fulla ansvaret för järnvägens infrastrukturkosLnader och atl SJ belaslas med särskilda avgifter för utnyttjandet av infrastrukturen. Föredraganden framhöll dock all skillnaderna mellan den "interna väglrafikmodell" som infördes genom 1985 års järnvägspolitiska beslut och den renodlade modellen inle var så stora att det fanns tillräckligt starka skäl aft la stegel fullt ul. Huvudmotivet för aft välja den interna modellen var aft SJ även i framtiden bör ha kravet på sig all förränta investeringarna i infrastrukturen så långt detla är möjligl.

76

Detta krav gäller alltjämt. Bäftre kunskaper krävs dessutom om järn-     Prop. 1985/86: 100 vägs- och vägtrafikens samhällsekonomiska kostnader. Jag har därför den     Bil. 8 uppfattningen all del inle finns tillräckligt starka skäl för statsmakterna all nu la på sig elt ökat ansvar för järnvägens infrastrukturkostnader utöver vad som redan lagts fast genom det järnvägspolitiska beslutet.

Övrigt

SJ har rätl att teckna aktier, ställa borgen och lämna aktieägarlillskoll när det gäller AB Swedcarrier. När del gäller andra bolag vars aktier förvaltas av SJ beslutar regeringen i varje särskilt fall utan riksdagens medgivande om förvärv, förvaltning och avyttring av aktier inlill ett värde av 5 milj. kr. samt om borgensåtaganden intill ett värde av 15 milj. kr. per förelag. I likhet med vad som i dessa fall gäller för aktier och borgensåtaganden anserjag att en smidig ordning bör etableras även för hantering av frågor som rör aklieägarlillskott. Jag föreslår därför atl i de fall SJ kommer all behöva ge aklieägartillskoll i sådana bolag bör della få ske efler medgivande i varje särskill fall av regeringen inlill ett belopp av 5 milj. kr.

Hemställan

Under åberopande av del anförda hemställer jag all regeringen föreslår

riksdagen

alt i enlighet med vad jag har anfört godkänna att statens järnvägar ger aklieägartillskoll i bolag vars aktier förvaltas av statens järnvägar.

Infrastrukturinvesteringar

D 1. Investeringar i järnvägens infrastruktur

1985/86 Anslag 950000000

1986/87 Förslag        940000000

Under anslaget D I skall sådana investeringar i fasta anläggningar finansieras som har en direkl parallell fill samhällets väginvesteringar. Invesleringar i det ersätiningsberälfigade bannätei skall inte föras lill statskapitalet. Av resterande investeringar skall 80% föras till statskapitalet och förräntas fullt ut. Avkastningskravet är dock villkoriigt. För vissa investeringar i Stockholmsregionen i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan olika intressenter gäller särskilda förräntningsregler.

SJ:s anslagsframställning

SJ begär för budgetåret 1986/87 etl anslag på 1 020 milj. kr. vilket innebär
en ökning med 70 milj.kr. i förhållande till innevarande budgetår. Detta
innebär enligt SJ:s beräkningar en realt oförändrad medelstilldelning i         77

enlighel med de planeringsförutsättningar som SJ fåll genom 1985 års     Prop. 1985/86: 100 järnvägspolitiska beslut. Den planerade fördelningen på objektgrupper      Bil. 8 framgår av tabellen nedan.

Planerad medelsförbrukning i milj. kr. (prisnivå 1986/87)

Objektgrupp                                      Milj.kr.

Bangårdar                                             76

Ny- och ombyggnad av järn
vägslinjer                                           51

Spårstandard                                       433

Broar                                                     31

Husbyggnader                                      23

Signalanläggningar                               71

Vägskydd                                              25

Tele                                                       29

Anläggningar för förortstrafik               194

Tilläggsinvesteringar i anlägg
ningar för snabbtåg                           22

Vissa maskiner, inventarier

och tjänstefordon                              65

Summa                                                1020

En betydande del av medelsbehovet, drygt 40% avser del pågående programmet för spåruppruslning. En stor del av SJ:s linjenät har en låg banslandard, hänföriig lill äldre tiders banteknik. Detta innebär bl. a. alt Ijälrörelser, utsliten grusballasl, spikbefäslning och relativt klena räler försvagar spåret så att del i längden inte med bibehållen trafiksäkerhets-nivå motsvarar kraven på tillåten tåghastighet och axellast. Sedan l950-ta-let har därför banstandarden planmässigt höjts genom Ijälisolering, maka-damisering och byte av spår till nya helsvetsade räler, i regel på betongsliprar. I programmet ingår även utbyte av de äldsta helsvetsade spåren, som nu är utslitna. Ombyggnadsprogrammet, som avser både affärsbanenätet och delar av det ersättningsberättigade riksnätet, omfattar ca 150 km spår per år.

De viktigaste fördelarna med den höjda banstandarden är förbättrad trafiksäkerhet, lägre banunderhållskosinader, bättre tillgänglighet genom färre driftsslörningar och mindre lidsbehov för underhåll, kortare restider genom hastighetshöjningar, mindre slitage på rullande materiel och förbättrad reskomfort.

Även på linjer som inte omfattas av ombyggnadsprogrammet måste banstandarden förbältras p. g. a. förslitning och ofta otillräcklig största till-låtna axellast. På dessa linjer används reviderade frigjorda räler från huvudlinjerna för att förslärka spåret. I viss utsträckning kompletteras frostskyddet och grusballasten ersätts med makadam. Detta program avser ca 90 km spår per år.

I programmet ingår även rälsbyten i sidospår, totalt ca 50 km/är, samt växelbyten.

Till ny- och ombyggnader av jämvägslinjer hör investeringar som ökar
kapaciteten på linjerna och därmed möjliggör ökad hastighet samiidigt som
förseningsriskerna minskar. Exempel är främsl nya dubbelspår och tågmö-
lesplalser. Här förekommer också vissa nya induslrispår.                                     78

Av slor belydelse är de redan pågående kapaciietsförstärkningarna på Prop. 1985/86: 100 linjen Ånge-Boden. Denna linje har en omfattande tung godstrafik som Bil. 8 beräknas öka under de närmaste åren. På linjeavsnitlel söder om Vännäs har kapacitelslakel nåtts i flera avseenden. För atl förbättra dagens trafi-keringsförhållanden och ge större kapacitet för ökande trafik planeras en rad åtgärder under återstoden av 1980-talel. Dit hör en utbyggnad av eldriflanläggningarna, signallekniska ombyggnader, nya mötesplatser och fortsatt ulbyggnad av dubbelspårel Ange-Bräcke.

Bandelen Vellanda-Järnforsen kommer alt breddas samlidigl som induslrispår byggs till Pauliström. Projektet finansieras dels inom SJ:s ordinarie investeringsanslag, dels med särskilda sysselsättningsmedel och med insatser från lokala intressenter. Arbetena beräknas vara slutförda under hösten 1986.

Vidare kan nämnas all SJ, Olofslröms kommun och Volvo har avtalat om anläggande av ell induslrispår lill ett planerat kommunalt industriområde i Olofström och lill Volvo Olofslrömsverken. Investeringen finansieras genom sysselsättningsmedel, SJ:s ordinarie invesleringsmedel saml insatser från företag och kommunen.

I Helsingborg har omfattande om- och nybyggnader av terminalanläggningar och anslutningslinjer påbörjats. En överenskommelse träffades mellan SJ och Helsingborgs kommun år 1984. Genom överenskommelsen kommer den för vägtrafiken besvärande godsvagnsdragningen mellan ran-gerbangården och färjestalionen atl upphöra.

Investeringarna i broar omfattar främsl mindre broar och vägportar. Många gamla broar har en stålkonstruktion med rostangrepp eller risk för brott och måste därför efterhand bytas ut.

Invesieringarna i signalanläggningar omfattar främst fjärrblockering, automatisk tågkontroll samt invesleringar i datorteknik. Fjärrblockering ger ökad linjekapacilel, högre säkerhet och bättre lagföring. Under vardera budgeiåren 1985/86 och 1986/87 färdigställs Qärrblockering på tre järnvägslinjer. SJ räknar med att slörre delen av järnvägsnätet i framtiden kommer atl vara utrustat med fjärrblockering i någon form.

Genom utbyggnaden av ATC ökas trafiksäkerheten avsevärt. ATC jämte fjärrblockering, signalslällverk, vägskyddsanläggningar och tågradio är de viktigaste delarna i SJ:s säkerhetssystem. T. o. m. 1984/85 har sammanlagt ca 5 320 km järnväg utrustats med ATC. Utbyggnaden blev klar på större delen av affärsbanenätet under år 1985. Därefter kommer ulbyggnaden atl fortsätta inom övriga delar av riksnätet. Dessa arbeten beräknas kunna avslutas under år 1987.

Till vägskydd hör invesleringar som avser förbättrat skydd vid plankorsningar. Åtgärder, som föranleds av dén planerade snabbtågstrafiken ingår dock i posten Tilläggsinvesteringar i anläggningar för snabbtåg. SJ erhåller också särskilda medel över statsbudgeten för alt förbättra vägskyddet (anslaget D3).

Kommunikationsradiosystemet byggs ul efterhand. Det innehåUer bl.a.
driftradio för banavdelningens verksamhel, elt syslem med bärbar radio
och fasta radiostationer anslutna lill SJ:s telefonnät. Ulbyggnaden slutförs
under budgetåret 1985/86.                                                                79

SJ har också beslutat atl anskaffa elt särskill lågradiosysiem. Systemet     Prop. 1985/86: 100 skall användas för överföring av säkerhets- och servicemeddelanden mel-     Bil. 8 lan trafikledning och lågpersonal saml mellan dessa personalkategorier. Tågradiosystemel beräknas vara utbyggt så all del kan las i drift successivt fr.o.m. år 1989.

Investeringarna i förortstrafikens fasta anläggningar berör till stor del Stockholmsregionen. En överenskommelse träffades år 1983 mellan staten, Slockholms läns landsting (SLL) och SJ om en kraftig utbyggnad av kapaciteten i regionen. Bland investeringarna nämns i första hand nya dubbelspår, ombyggnad av Stockholms cenlral saml om- och nybyggnader av vissa lokallågsstalioner.

För lokaltrafiken inom Göteborgsregionen träffades år 1984 ett avtal mellan Göteborgsregionens Lokaltrafik AB (GL) och SJ om lokaltrafik mellan Göteborg och Alingsås fr. o. m. årsskiftet 1985/86.

För Irafiken mellan Malmö och Ystad pågår överläggningar om elt långsiktigt avtal mellan Malmöhus läns lokaltrafik (MLT) och SJ. Ell interimsavlal för liden fram lill tågplaneskiftet sommaren 1987 har nyligen tecknats.

Uppruslning av linjerna Jönköping-Vaggeryd, Nässjö—Åseda och Ystad-Simrishamn enligt nyligen träffade avtal med länshuvudmännen finansieras över D3-anslaget.

Den planerade snabbtågstrafiken medför merinvesleringar i fasta anläggningar. Tågens maximihastighet kommer enligt dessa planer all höjas etappvis från nuvarande 130 till 200 km/h på vissa delar av nätet. Vissa kompletteringar av fasta anläggningar, såsom upprustning av kontaktledningen, ökat vägskydd och komplettering av signalsäkerhetsaniäggningar m.m. är nödvändiga.

Slutligen förs lill infrasirukturinvesteringarna vissa arbetsmaskiner, arbetsfordon, lokaler m. m. för banavdelningens verksamhel samt utrustning för trafikledning o. d. Bland dessa objeki kan nämnas ett nyulvecklat s. k. spårbyleslåg som möjliggör konlinueriigt byte av räls och sliprar.

Föredragandens överväganden

Såsom framhålls i den järnvägspolitiska propositionen är det angelägel med en fortsatt hög investeringsnivå i järnvägssyslemel. För att SJ skall kunna leva upp lill de järnvägspolitiska målen krävs betydande satsningar för alt modernisera såväl de fasta anläggningarna som den rullande materielen. Redovisningen i del föregående av medelsbehovet när det gäller investeringar i infrastrukturen under nästa budgelår ger ytteriigare belägg för detta.

Jag vill i det här sammanhanget understryka alt inte mindre än 65% av
investeringarna i infrastrukturen består av reinvesteringar, dvs. insatser
för all vidmaklhålla oförändrad standard och kapacitet. En viss ökning av
standard och kapacitet erhålls dock när man ersätter gamla anläggningar
med nya. Ca 15% av investeringarna utgörs av direkta satsningar på
kapacitets- och kvalitetshöjningar medan de renodlade säkerhetsinvesle-
ringarna utgör ca 11 %. Resterande 9% består av olika slag av rationalise-       80

ringsinvesteringar, miljöåtgärder m. m.

Mol bakgrund av redovisningen i det föregående och med hänvisning lill Prop. 1985/86: 100 1985 års järnvägspolitiska beslut beräknar jag medelsbehovet på anslaget Bil. 8 DI för budgetåret 1986/87 lill 940 milj. kr. dvs. nära nog oförändrat nominelll belopp jämfört med innevarande budgelår. Jag har därvid räknat med all invesieringarna på affärsbanenälel kommer all bibehållas på realt oförändrad nivå medan invesieringarna på det ersältningsberätligade bannätei kommer atl minska. Vissa investeringar kommer också atl ersättas med utökade underhållsinsalser vilkel jag senare återkommer till under anslaget D3.

I del här sammanhanget skall också understrykas att insatserna för uppruslning av infrastrukturen under de närmaste åren kommer att bli större än vad det statliga anslaget i sig utvisar. I enlighel med den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning kommer en fortsatt upprustning av västkustbanan alt göras. Dubbelspår kommer under perioden 1986/87-1988/89 atl anläggas på tre delsträckor, nämligen Brännarp-Gelinge, Almedal-Mölndal och Halmstad-Trönninge molsvarande investeringar på tolalt 255 milj.kr. Dessa investeringar avses atl finansieras med medel från den nordiska investeringsbanken (NIB). Medelsbehovet under budgetåret 1986/87 uppgår till ca 45 milj. kr. vilket innebär att invesieringarna i infrastrukturen kommer alt uppgå till sammanlagl 985 milj. kr. nästa budgelår.

SJ kan endast förränta 20% av de nämnda invesieringarna pä västkustbanan. Denna uppruslning är emellertid angelägen från samhällsekonomiska utgångspunkter med hänsyn lill behovel av snabbare persontrafikförbindelser längs västkusten och näringslivels behov av effektiva transporter till och från kontinenten. Jag föreslår därför all SJ ges särskild kompensafion för täckande av resterande 80 % av de kapitalkostnader som följer med lån i nordiska investeringsbanken. Denna ersällning bör som jag senare återkommer lill ulbelalas lill SJ över anslaget D3.

Hemställan

Under åberopande av del anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Investeringar i järnvägens infrastruktur anvisa ell reservalionsanslag på 940000000 kr.

81

6    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Trafikrörelsens investeringar                            °p- 1985/86: lOO

Bil. 8 D 2. Investeringar i trafikrörelsens fasta anläggningar vid

statens järnvägar

1985/86 Anslag 450000000

1986/87 Förslag        471000000

Under anslaget D2 skall sådana fasta anläggningar finansieras som inte har en motsvarighet i vägsektorns infrastruktur. Dit hör verksläder, en del gods- och persontrafiklerminaler och bangårdar, teleanläggningar och investeringar i elanläggningar. Invesieringarna filiförs statskapitalet med krav på full förräntning. Avkastningskravet är dock villkoriigt. Invesleringar på del ersätlningsberältigade bannätet skall inte föras till statskapitalet.

SJ:s anslagsframställning

SJ begär för budgelårel 1986/87 ett anslag på 480 milj. kr. Ökningen med 30 milj. kr. i förhållande till innevarande budgelår motsvarar enligt SJ:s beräkningar ett realt oförändrat medelsbehov i enlighel med de planeringsförutsättningar som SJ fått genom 1985 års järnvägspolitiska beslul.

Den planerade fördelningen på olika objeklgrupper framgår av tabellen nedan.

Planerad medelsförbrukning i milj. kr. (prisnivå 1986/87)

Objektgrupp                                       Milj.kr.

Bangårdar                                          83

Husbyggnader                                    42

Buss verkstäder och garage                  10

Verkstäder                                         98

Tele                                                 82

Eldrift                                             155

Anläggningar för snabbtåg                      5

Aktieteckning i dotterbolag                     5

Summa                                             480

Investeringar i eldriflanläggningar svarar för ungefär en tredjedel av medelsbehovel. En modernisering och förstärkning av konlaklledningarna för att tillåta högre hasligheler, öka kapaciteten samt minska störningarna pågår enligt en rullande femårsplan. Ca 300 km kontaklledning byggs om per år. Under budgetåret 1986/87 kommer kontaktledningen på sträckan Stockholm-Göteborg att byggas om för att möjliggöra trafik med snabbtåg.

En omfattande förstärkning av kraftmätningen planeras på slräckan Boden—Hallsberg för all lösa nuvarande problem med tidvis stora spänningsfall. Effekten i omformarslalionerna längs slräckan kommer all ökas, bl. a. genom ombyggnad av två omformarstationer.

Revisionen av roterande omformare fortsätter med 15 års intervall för
maskiner som är äldre än 30 år. För atl bereda plats för effeklförstärkning- 82

ar byggs tre nya omformarhallar. Den fasta elektriska utmstningen i om-    Prop. 1985/86:100 formarslalionerna byts ut och moderniseras i en takt av 1-2 slalioner per    Bil. 8 år. I Stockholmsområdet byggs inom SL-avlalels ram bl.a. en ny omfor-marslalion och en ny gemensam eldriflcenlral.

Det finns vidare etl behov av all satsa på ökad kapaciiei och ulbyggnad av olika teletekniska anordningar. Kraven på kvalitet och driftsäkerhet är stora. Nya digitala telefonväxlar ersätter efterhand äldre växlar. En begränsad ulbyggnad av telehuvudkablar pågår i avvaktan på framtida fiberkabel. För utökning av förbindelserna och höjning av kvalilelen i SJ:s fjärrtelenäl har radiolänk visal sig ekonomiskt fördelaktig och driftsäker. Det ökade behovet av teleförbindelser har också medfört krav på övergång till bärfrekvenssystem med slörre antal kanaler.

Fömtom i ren processtyrning, t. ex. på signalslyrningsteknikens område, utvecklas datoriseringen inom SJ snabbi också inom andra områden. Moderna dataterminaler inslalleras på olika arbetsställen. För atl möta det ökade behovel av datakommunikation installerar SJ ell särskill datanät. Etl datoriserat system för låglägesinformalion finns sedan år 1981 på Slockholm C och införs nu successivt i hela landet. Genom systemet förbättras bl.a. informationen om tågförseningar lill allmänheten och internt till SJ:s personal. Nya typer av plallformsskyltar, som styrs genom detta syslem, utprovas f. n.

Fjärrblockering, högre låghastigheler och ökad trafik medför atl den manuella kontrollen av tågen i ökad utsträckning ersätts av kontroll med tekniska hjälpmedel. Dessa har slor belydelse för säkerheten. Därför fortsätler utbyggnaden av varmgångsdelektorer och tjuvbromsdetektorer vid spårel. I slutet av 1986/87 kommer 146 sådana detektorer atl vara i drift.

Även invesleringar i verkstäder svarar för en belydande del av medelsbehovel. När det gäller godsvagnsverksläder läggs huvudverkstaden i Göleborg ned i rationaliseringssyfle. I samband därmed kommer andra godsvagnsverkstäder all rustas upp. Programmet omfattar huvudverkstaden i Östersund samt verkstäder i bl. a. Göteborg och Gävle-Dalaområdet.

SJ rustar efterhand upp sina rangerbangårdar. Moderna spiralbromsan-läggningar eller molsvarande inslalleras i vissa fall. Arbetet rationaliseras och blir mindre riskfyllt för personalen. Godsskadorna minskas. Ranger-bangården i Ålvsjö upprustas 1986/87 och i Boriänge 1986/87-1987/88. Därefter följer senare under 1980-talet Norrköping och Tomteboda.

F. n. pågår ombyggnad av Hagalunds bangård. Arbetena beräknas pågå 1. o. m. 1987/88.1 Malmö kommer en ny vagntvätlanläggning alt färdigställas 1986/87. I Göleborg pågår t. o. m. år 1987 uppförande av ny skölselhall för personvagnar. För all minska den lid som erfordras för alt samtliga personvagnar, pendeltåg m. m. skall bli tolalsanerade från asbest har en saneringshall byggts i Tillberga. I enlighel med den s.k.asbeslkommis-sionens förslag kommer ålgärder för ylleriigare asbeslsanering alt genomföras. Härigenom kan tiden för sanering av SJ:s hela personvagnspark minskas från 10-12 år till 7-8 år.

Sedan avtal träffats mellan SJ, Slockholms kommun, SL och elt privat
konsortium, kommer Vasaterminalen atl uppföras, varvid norra delen av
centralslalionsområdet i Slockholm överdäckas med bussterminal och         83

kontorsbyggnad. Anpassningsarbeten inom centralslalionsområdet finan-     Prop. 1985/86: 100
sieras inom ramen för dessa avtal.                                                Bil. 8

Föredragandens överväganden

Jag delar med hänvisning till redovisningen i det föregående SJ:s bedömning av investeringsbehovet för invesleringar i trafikrörelsens fasta anläggningar under budgetåret 1986/87. Det är väsentligt för trafikrörelsens fortsatta ulveckling atl investeringarna för atl modernisera verkstäder, person- och godslrafikterminaler, bangårdar, teleanläggningar, elanläggningar m.m.ligger på en hög nivå. Anslaget bör därför uppgå lill 471 milj.kr., dvs. samma reala medelsbehov som för budgetåret 1985/86 i enlighet med de planeringsförutsättningar som SJ fått genom 1985 års järnvägspolitiska beslut.

Hemställan

Under åberopande av del anförda hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Investeringar i trafikrörelsens fasta anläggningar vid statens järnvägar anvisa ell reservalionsanslag på 471 OOOOOO kr.

Investeringar i rullande materiel m. m.

SJ:s anslagsframställning

Invesleringar i lok, motorvagnar, person- och godsvagnar, fordon m. m. finansieras fr.o.m. budgetåret 1985/86 i försia hand genom atl SJ lånar erforderliga medel i riksgäldskonlorei på marknadsmässiga villkor. Detta innebär att räntan för denna typ av invesleringar är ovillkorlig. Det ankommer på regeringen att ange en ram för omfatlningen av de investeringar som får finansieras på della sätt. För innevarande budgelår är ramen 600 milj. kr.

För budgetåret 1986/87 räknar SJ med etl medelsbehov på 640 milj. kr. En sådan medelstilldelning motsvarar enligt SJ en realt oförändrad nivå jämfört med innevarande budgetår. Den planerade fördelningen på olika objektgrupper framgår av tabellen nedan.

Planerad medelsförbrukning i milj.kr. (prisnivå 1986/87)

Objektgrupp                                                 milj.kr.

Lok                                                             123

Person- och motorvagnar                           320

Godsvagnar                                                112

Maskiner och inventarier                              85

Summa                                                         640

De sedan flera år pågående leveranserna av Rc-lok beräknas vara avslu
tade under år 1989. Sedan år 1967 har SJ anskaffat 380 sådana lok. Nu            84

aktuella bedömningar pekar på att ytterligare ellok behöver anskaffas    Prop. 1985/86: 100 under senare delen av 1980-talel. I samband härmed kommer all undersö-     Bil. 8 kas om del är ekonomiskt att gå över lill asynkronmotordrivna lok. Asyn-kronlekniken ger bl.a. lägre motorunderhåll, ålermalning och mindre påfrestning på kraftförsörjningsanläggningarna.

De pågående leveranserna av diesellok T44 slutförs under år 1987. Någon ytterligare beställning planeras för närvarande inle. Däremot kan beställningar av diesellok av enklare slag bli aktuella senare under 1980-ta-let.

Programmel för ombyggnad och modernisering av äldre lok och lokomotorer planeras få ökad omfattning de närmaste åren. Den äldsta serien Rc-lok moderniseras med början 1986/87. Vidare kan det bli aktuellt atl i viss utsträckning bygga om Rc-lok för hastigheten 160 km/tim.

Under 1985/86 slutlevereras de hitfills beställda 35 nya kupé vagnarna (B4) och under 1986/87 de aktuella 30 nya liggvagnarna (BC4). Under 1985/86 beställs vidare tre prototyper till manövervagnar. Under 1986/87 planeras beslällning av nya serier sovvagnar och sillvagnar. I ett ombyggnadsprogram för 35 milj. kr./år byggs äldre personvagnar om och moderniseras.

Inom ramen för snabblågsprojektet pågår som lidigare framgått en utvärdering av anbud på tre provlåg (X2).

Aktuella leveranser av lokaltågssält (XIO) finansieras primärt av berörda länstrafikhuvudmän i Stockholm och Göteborg.

Fr.o.m. 1985/86 kommer under några år etl 100-tal öppna vagnar alt byggas om för rundvirkeslransporter, dels för all ersätla äldre limmervag-nar, dels för nylrafikbehov. SJ använder vidare ca 35 milj. kr. per år för att bygga om och "skräddarsy" godsvagnar för olika kunders behov. För kombi- och enhetslastlrafiken beställs nya kombivagnar för leverans 1986/87. Härtill kommer containers i specialutförande för olika ändamål saml utrustning för terminalhantering.

En ny godsfärja för 215 milj. kr. levereras år 1986 för den nya tågfäijele-den mellan Helsingborg och Köpenhamn.

Fr. o. m. budgetåret 1984/85 svarar dotterbolaget SJ Invest AB för finansieringen av SJ:s bussar. SJ:s busspark omfattade 1650 fordon år 1984. Budgetåret 1985/86 anskaffas genom SJ Invest bussar för ca 150 milj. kr. och 1986/87 för 80 milj. kr. SJ Invest finansierar vidare vissa investeringar i bussverksläder m. m. samt anskaffning av maskiner och inventarier för busstrafikens behov. På molsvarande säll finansierar bolaget i vissa fall motorvagnar och annan spårbunden rullande materiel liksom anläggningar och inventarier avsedda för trafik enligt avtal med länshuvudmännen. SJ Invest svarar ocksä för viss leasing av godsvagnar, molsvarande elt anskaffningsvärde på 20 milj.kr.under innevarande år. Under innevarande budgelår sker också genom EUROFIMA leasing av godsvagnar molsvarande ett anskaffningsvärde på 50 milj. kr.

SJ begär i sin anslagsframställning för 1986/87 att få träffa finansierings
avtal och långtidsförhyra (leasa) rullande materiel motsvarande elt sam
manlagt anskaffningsvärde på 70 milj.kr., dvs.samma belopp som för
innevarande budgetår.                                                                      85

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Bil 8 Behovel av nyanskaffning och modernisering av rullande materiel är som

framgått högst betydande. På persontrafiksidan krävs med hänsyn till vagnparkens nuvarande ålderssammansättning en forlsall successiv anskaffning av nya siltvagnar. Del föreligger även behov av nya sov- och liggvagnar. Samtidigt är det nödvändigt all satsa på ombyggnad av äldre personvagnar. På godstrafiksidan satsar SJ för närvarande i första hand på att åstadkomma en effektivare användning av den befintliga vagnparken. Åven nya vagnar, bl. a. för kombitrafik, kommer dock atl behöva inköpas. Härtill kommer etl omfattande ombyggnadsprogram för äldre godsvagnar. Sammantaget innebär detta att jag delar SJ:s bedömning av medelsbehovel för 1986/87, dvs. 640 milj. kr. Del ankommer på regeringen att fastställa beloppets sloriek. Det faktum atl det lidigare villkorliga räntekravet för denna typ av invesleringar ersatts med ett ovillkorligt ränlekrav innebär etl ökat tryck på SJ att noggrant pröva lönsamheten i de beställningar som kan ske inom fastställd ram.

När del gäller finansieringsavlal med EUROFIMA och leasing av godsvagnar via SJ Invest delar jag SJ:s uppfattning om det totala finansierings-utrymmet på 70 milj. kr., dvs. oförändrat belopp jämfört med innevarande budgetår. Jag föreslår emellertid atl - i likhel med vad som redan gäller för inköp av rullande materiel - regeringen i fortsättningen skall äga rätt att fastställa en övre gräns för värdet av hyresköpsavlal och långtidsförhyrning (leasing) av rullande materiel.

Erfarenheterna av verksamheten i SJ Invest är hitfills myckel positiva. Bl.a. har den nya finansieringsformen bidragit till elt ökat affärsmässigt agerande inom SJ:s busstrafikdivision. Graden av självfinansiering i SJ Invests verksamhet har successivt ökat vilket bl. a. innebär atl den statliga kreditgarantin på 600 milj.kr. hittills endasl behövt utnyttjas i begränsad omfattning (ca 200 milj. kr. den I december 1985).

Hemställan

Under åberopande av del anförda hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att för statens järnvägar fastställa en

övre gräns för värdet av hyresköpsavlal och långlidsförhyrning

(leasing) av rullande materiel.

D 3. Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster

1984/85 Utgift 1500200000

1985/86 Anslag       1467100000 1986/87 Förslag      1366000000

Från anslaget betalas ersättning lill SJ för sådana tjänster som är önsk
värda från samhällsekonomiska utgångspunkter men som inte är företags
ekonomiskt motiverade för SJ som affärsverk.                                        86

SJ:s anslagsframställning                                                Prop. 1985/86:100

Bil   8 SJ har i sin anslagsframställning begärt ersätlning över anslaget D3 med

sammanlagl 1591 milj.kr. Av detla belopp avser merparten - 1320 milj. kr. - drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Vidare ingår i beloppet 10 milj.kr.för förstärkt underhåll på bandelar som inte tillhör riksnätet, I milj. kr. för bibehållande av olönsamma järnvägsstationer på affärsbanenätet, 70milj. kr. för trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar, 40milj.kr. för vissa andra koslnader vid järnvägskorsningar saml 150 milj. kr. för fortsalla rabattåtgärder i persontrafiken.

Föredragandens överväganden

Beräkningen av ersättningen för driften av del ersätlningsberältigade bannätet skall som utgångspunkl ha den senast fastställda ersättningsnivån. Della belopp skall ändras med hänsyn lill inträffade och förväntade ändringar i kostnader och intäkter, t. ex. förändringar i Irafiken och i taxenivån.

När den järnvägspolitiska propositionen lämnades till riksdagen i februari 1985, var prövningen av persontrafikens framlid på de s. k. prövningsbanorna ännu inle helt avslutad. Resultatet av prövningen som pågått sedan år 1979 och som totalt omfattat etl 30-lal bandelar, föreligger nu. Åtta av bandelarna (sammanlagl ca 865 km) har belydelse för de interregionala förbindelserna och har därför förts till riksnätet. Detla innebär all fortsatt personlrafik med låg tryggas i statens regi. För tre bandelar (totalt 155 km) har avtal slutits om fortsatt trafik i länshuvudmännens regi. Utöver de i den järnvägspolitiska propositionen nämnda bandelarna har tillkommit bandelen Ystad-Simrishamn. På ett 20-lal bandelar (totalt ca I 150 km) av övervägande lokal/regional karaktär har trafiken flyttats över till en väsentligt utbyggd busslrafik i Irafikhuvudmännens regi. För ytterligare några kortare bansträckor har beslul fatlats om sådan omläggning. Trafiken kommer dock inle alt flyttas över lill väg innan vissa vägupprustningar genomförts. Härtill kan erinras om alt prövningen av persontrafiken på inlandsbanan och den anslutande bandelen Arvidsjaur—Jörn har senarelagts.

Med hänsyn till omfattningen av statens ersätlning till SJ för alt upprätthålla Irafiken på det Irafiksvaga bannätet är del som framgår av den järnvägspolitiska propositionen år 1985 angeläget atl SJ ges ökad motivation att öka intäkterna och minska koslnaderna i trafiken. SJ har därför tidigare fått i uppdrag alt redovisa förslag lill utformning av ett mer presta-tionsanknutet driflersätlningssystem. SJ har efler genomförda analyser framhållit atl man redan med nuvarande syslem har myckel starka skäl alt öka intäkterna och minska kostnaderna eftersom ersättningen bestäms i förväg. SJ:s uppfattning är därför all den nu tillämpade beräkningsmetoden bör användas även i fortsättningen.

Jag är inte nu beredd all föreslå någon förändring i driftersätlningssyste-
mel. Önskemålet om en fortsatt anpassning av ersättningssystemet för atl
ge SJ ökat incitament all driva trafiken effektivare och höja intäktsnivån
kvarstår emellertid enligt min mening.                                                   87

Elt viktigt steg i önskvärd rikining har redan lagils genom all regeringen Prop. 1985/86: 100 numera årligen och bandel för bandel anger vilkel basulbud av interregio- Bil. 8 nala persontåg som SJ skall tillhandahålla på riksnälsdelen av del ersätlningsberältigade bannätet. Som framgår av den järnvägspolitiska propositionen ankommer del på SJ atl vidta de åtgärder som är möjliga för alt inom ramen för del av regeringen angivna lurulbudel bedriva en så effektiv och attraktiv matartrafik lill huvudlinjerna som möjligl. Det framhölls bl. a. atl det är angeläget all pröva möjlighelerna all ersätta vissa järnvägsförbindelser med buss och att komplettera tågtrafiken med bussförbindelser för alt därigenom kunna tillvarata båda Irafikmedlens fördelar.

Erfarenheterna från de senaste åren visar alt del i vissa regioner finns goda möjligheter all komplettera tågtrafiken med etl rikt ulbud av bussförbindelser och därigenom erbjuda resenärerna elt samlat kolleklivtrafikut-bud inte minsl vad gäller turtätheten. På exempelvis sträckan Göteborg-Borås där delta skett — och där resenärerna erbjuds samma taxa och även bussturerna utannonseras i publikationen Tidtabellen - har följden blivit, inte bara atl det totala kollektivlrafikresandel ökat utan också alt resandet på tågen ökat.

Del finns som jag ser det anledning för SJ atl noga överväga om liknande effekter kan uppnås även på andra håll i landet. I vissa fall där trafikunderlagel är slort, såsom i nu nämnda exempel, kan delta evenluelll ske på hell kommersiella gmnder. I andra fall är dock med all sannolikhet trafikunderlagel otillräckligt för alt SJ skall kunna bedriva trafik på företagsekonomiska grunder.

SJ undersöker nu i enlighet med det järnvägspolitiska beslutet förulsällningarna för att ersätla vissa tågförbindelser i basutbudet med buss liksom alt komplettera tågtrafiken med buss i de fall della kan vara motiverat. Jag räknar med att SJ skall redovisa ett närmare underlag under våren 1986 innan regeringen fastställer det basutbud av interregionala persontåg på riksnätsdelen av del ersättningsberättigade bannätet som skall gälla fr.o. m. våren 1987.

Framliden för godstrafiken på del Irafiksvaga bannätet bestäms primärt av näringslivels behov. För flertalet bandelar bedöms godstrafiken ha en sådan omfatlning all den kan utvecklas ytterligare. För andra bandelar kan del emellertid bli aktuellt atl överväga alternativa transportformer.

SJ har ett stående uppdrag all fortlöpande lill regeringen redovisa trafik-förutsättningarna vid de mest trafiksvaga bandelarna. Redovisningen skall innehålla uppgifter om trafikmängder, kunder, godsprognoser, ekonomi, behov av investeringar m. m. Vidare skall utformningen av en evenluelll ersättande landsvägstrafik skisseras. I prövningen av dessa frågor ingår regelmässigt hänsynstagande till banornas betydelse för totalförsvaret. Denna prövning bör nu underlättas av all berörda myndigheter fått tillgång till en utredning som genomförts under ledning av överbefälhavaren.

Vid övergång från ren järnvägstrafik till kombinerad lastbils/järnvägstra
fik med omlastning till låg vid lämplig station i närheten av kunderna kan
s.k. forsTingsbidrag utgå till trafikanterna för alt täcka de merkostnader
som kan uppstå. Forslingsbidragel som kom lill i samband med 1979 års
trafikpolitiska beslut läcker trafikanternas lolala merkostnader under det      88

första året efter en driftomläggning varefter bidraget trappas ned med lika    Prop. 1985/86:100

stora belopp varje år så aft del faller bort hell efler fem år. En förutsättning     Bil. 8

är att transporterna sker enligt avtal mellan SJ och en sådan godslrafikant

som man regelbundel har låtit transportera gods åt på den järnväg där

Irafiken lagts ned. Regeringen kan i varje särskilt fall beslula om avvikelser

från nu nämnda regler.

Under de fem år som gåft har forslingsbidrag inte utbetalats annal än i mycket liten utsträckning. Bidraget har således inte medverkat lill atl sfimulera en ulveckling i riktning mot rationellare transportlösningar vilket var syftet med bidraget när del infördes. Erfarenhelerna från de senasle åren visar dessutom att i vissa fall där en omläggning skett till landsvägstrafik har SJ:s ersätlning till kunderna reglerats direkt i transportavtal. Syftet atl åsiadkomma driftomläggningen ulan atl kunderna drabbas av merkostnader har således kunnat uppnås utan forslingsbidrag.

Näringslivets behov av effektiva transporter kan även i framliden innebära atl önskemål uppslår om alternativa driftformer. Det är enligt min mening angelägel atl en sådan utveckling inle försvåras. För all underlätta utvecklingen mol mer effektiva iransportlösningar anserjag atl SJ i samband med en driflomläggning skall behålla den driftersältning man erhållit för tågtrafiken för all därigenom kunna finansiera en ersätlningstrafik med lastbil. En förulsätlning bör emellertid vara all lastbilstransporten sker lill lämplig järnvägslerminal för omlastning till tåg. Härigenom finns det ingen anledning alt behålla systemet med forslingsbidrag vilket jag föreslår skall upphöra fr.o.m.den Ijuli 1986.

Vid beräkningen av driftersältningen för budgetåret 1986/87 harjag lagil hänsyn lill de förändringar i trafiken som inträffat och beslutals efter det all SJ redovisade sin anslagsframställning. Detta gäller i första hand vissa trafiknedläggningar vilka jag Udigare redogjort för. Jag föreslår också all bandelen Kumla-Närkes Kvarntorp införiivas i del ersättningsberättigade bannätei som en följd av behovel av all anknyta SJ:s bannät lill SAKAB:s anläggning. Med utgångspunkt från SJ:s bedömning harjag vidare fömtsatt en mer dämpad kostnadsutveckling vilkel bl. a. kan komma alt innebära atl enstaka tåg på riksnätet ersätts med buss och lastbil. Det basulbud av interregional personlrafik på riksnälsdelen av del ersältningsberätligade nätet som fastställts av regeringen inför tidtabellsskiftet våren 1986 kommer dock i huvudsak att överensstämma med nuvarande basutbud. Jag har vidare beaktat behovel av exlra underhållsinsalser som en följd av alt investeringarna i del ersättningsberättigade bannätet minskar under budgetåret 1986/87. Behovel av ersätlning uppgår därmed till I 262 milj. kr. Av beloppet avser ca 60% eller 755 milj. kr. ersällning för underskott i persontrafiken och ca 40% eller 505 milj. kr. ersättning för underskott i godstrafiken.

Vad gäller SJ:s bedömning av ersällningsbehovet för förstärkt underhåll på bandelar som inte tillhör riksnätet och bibehållande av olönsamma järnvägsstationer på affärsbanenätet harjag inga erinringar. Jag förordar därför att för dessa ändamål anvisas 10 milj. kr. resp. I milj. kr.

Under innevarande budgetår ulgår särskilt bidrag på 14,1 milj.kr.fill
trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar. Bidrag ulgår       89

för sådana ålgärder som huvudsakligen betingas av vägtrafikens säkerhels-     Prop. 1985/86: 100 krav. Bidraget avser såväl vägskyddsanläggningar, exempelvis ljus- och     Bit. 8 ljudsignaler och bommar, som andra åtgärder, l.ex. slopande av vägar, ersällningsvägar, plan-, profil- och siktförbätlringar m. m.

För samordning, utvärdering och utveckling av trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder i korsningar mellan väg och järnväg finns en särskild delegation beslående av representanter för SJ, trafiksäkerhelsverkel och vägverkel. Beslut om trafiksäkerhetsfrämjande ålgärder vid plankorsningar föregås av samråd mellan de berörda parterna.

Det totala antalet korsningar har kunnat minskas med ca 450 under år 1984. Vid årsskiftet 1984-1985 fanns 22500 plankorsningar med spår tillhöriga eller trafikerade av SJ. Av dessa var 65% hell utan skydd för vägtrafikanlerna. Till della kommer ca 900 korsningar mellan väg och enskild järnväg. Som nämnts anger SJ anslagsbehovet för det fortsatta säkerhetsarbetet under budgetåret 1986/87 lill 70 milj. kr.

Jag vill understryka alt SJ med egna medel i belydande utsträckning bidrar till en bättre säkerhet vid plankorsningarna. Den tolala resursinsatsen vid SJ under innevarande budgetår beräknas till ca 60 milj. kr. Insalserna för alt öka säkerheten vid järnvägskorsningar är alltså betydligt slörre än vad det statliga bidragels sloriek i sig visar. Med hänsyn till atl kollisioner mellan tåg och vägfordon är den klart största olycksposlen vid SJ anser jag del väsentligt atl säkerheten vid järnvägskorsningar ytterligare kan förbättras. Jag föreslår därför atl bidraget nästa budgelår höjs med ca I) milj. kr. lill sammanlagt 25 milj. kr.

I enlighet med principen alt staten skall stå för sådana koslnader som saknar motsvarighet hos SJ:s konkurrenter erhåller SJ särskild ersättning även för vissa andra kostnader vid järnvägskorsningar. Koslnaderna avser drift, underhåll och förnyelse av plankorsningar och vägskyddsanläggningar saml bantekniskt underhåll vid korsningar mellan järnvägar och allmänna vägar. För innevarande budgetår utgår ersättning med 38,0 milj. kr. För budgetåret 1986/87 beräknar jag medelsbehovel till 40 milj.kr. i enlighet med SJ:s förslag.

SJ erhåller för innevarande budgelår 70 milj.kr. i ersättning för att upprätthålla lågprisprofilen i persontrafiken. Målel är alt särskild kompensation för upprätthållande av lågprisprofilen skall behöva ulgå som längst t. o. m. budgelårel 1986/87. Min bedömning är - sedan SJ fått full frihet atl själv bestämma prissättningen i järnvägstrafiken - alt bidraget kan tas bort redan den Ijuli 1986. Lågprisprofilen kommer emellertid atl vara kvar och ytterligare utvecklas för att öka intäkterna och sprida resandet över veckans olika dagar. Jag förutsätter att SJ vidtar de åtgärder som är nödvändiga för alt man så snabbt som möjligl genom ökade Irafikinläkler skall kunna kompensera neddragningen av det slalliga bidraget. Jag vill också framhålla atl en snabb neddragning av bidraget ligger i linje med de allmänna trafikpolitiska ambitionerna atl ge de olika Irafikmedlen så likartade konkurrensförutsättningar som möjligt.

SJ erhåller vidare för innevarande budgelår90 milj. kr. i ersättning förde
icke kommersiellt motiverade pensionärs- och studeranderabatterna. SJ
hemsläller i sin anslagsframslällning alt denna ersättning för 1986/87, efler 90

uppräkning lill nämnda års prisnivå, skall uppgå lill 115 milj. kr. Efter den    Prop. 1985/86: 100 omläggning av rabatisyslemel som genomfördes den 4 november 1985     Bil. 8 beräknar SJ medelsbehovel lill ca 105 milj. kr.

Som framgår av 1985 års järnvägspolitiska beslul bör rabaltsystemet även i denna del kunna utformas så att behovel av statligt bidrag minskar på sikt. Det är härvid också angelägel all framför alll studeranderaballerna kan bedömas i ett vidare perspektiv där hänsyn tas lill de studerandes totala ekonomiska situation. För alt möjliggöra detla föreslår jag efler samråd med chefen för utbildningsdepartementet atl den statliga ersätlningen för sluderanderabalten fr.o.m. budgelårel 1986/87 utbetalas över utbildningsdepartementets huvudtitel. Härigenom möjliggörs att medlen används även lill andra typer av insatser än just rabatter vid SJ. För budgetåret 1986/87 kommer dock liksom lidigare medlen att användas enbart för fortsatta rabatlålgärder vid SJ. Ersätlning kommer härvid att ulgå med 65 milj. kr. i enlighet med de förslag som läggs fram av chefen för utbildningsdepartementet.

När del gäller pensionärsrabatten har jag med hänsyn lill bidragels begränsade storlek, 25 milj. kr. 1985/86, inte funnit skäl alt överväga en motsvarande ändring. Statens ersällning bör därför i denna del liksom hittills utgå över rubricerade anslag. För budgetåret 1986/87 beräknar jag medelsbehovel fill 25 milj.kr. Sammanlaget innebär detta att statens ersätlning lill SJ för pensionärs- och sluderanderabatterna föreslås utgå med 90 milj.kr., dvs.oförändral nominellt belopp jämfört med innevarande budgetår.

Jag föreslår vidare, vilkel framgått av min redogörelse i del föregående, att SJ ges särskild ersätlning för all täcka 80% av de kapitalkostnader som följer med lån i nordiska invesleringsbanken i samband med västkustbanans fortsatta upprustning. Medelsbehovel under budgetåret 1986/87 beräknas uppgå till 3,0 milj. kr. men kan med hänsyn till osäkerheten beträffande ränte- och avbelalningsvillkor komma alt avvika något från detla belopp. Sådana avvikelser får i så fall korrigeras när medelsbehovet för budgetåret 1987/88 fastställts.

Slutligen skall nämnas all SJ i sin anslagsframställning begärt 30 milj. kr. i särskild ersätlning för täckande av vissa projekteringskosinader. Bakgrunden är att SJ i enlighel med del järnvägspolitiska beslutet skall planera för sysselsättningsskapande investeringar molsvarande 20% av de totala investeringarna i fasta anläggningar. Enligt min mening finns inget behov av särskilda slalliga medel för alt läcka denna typ av koslnader. Jag är därför inle beredd atl förorda elt särskill projekteringsanslag för SJ.

Det sammanlagda medelsbehovel för ersättning lill SJ för köp av vissa tjänster under budgetåret 1986/87 - anslag D 3 - uppgår därmed till I 366,0 milj.kr. som också framgår av nedanstående sammanställning. Beloppel skall inle föras lill statskapitalet.

91

1985/86        Mitt förslag    Prop. 1985/86: 100

Milj.kr.           för 1986/87   Bil. 8

Milj.kr.

- drift av det ersättningsberättigade bannätet       1 226,6   1 262,0 förstärkt banunderhåll utanför riksnätet                                10,0               10,0

- bibehållande av vissa olönsamma stationer             2,0       1,0 trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

järnvägskorsningar                            14,1               25,0

■         vissa övriga kostnader vid

järnvägskorsningar                            38,0               40,0

■         fortsatta rabattåtgärder i persontrafik på

järnväg                                              160,0              25,0

ersättning för vissa kapitalkostnader    -                   3,0

till regeringens disposition                 16,4                  -

1467,1         1366,0

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.    till Ersättning lill statens järnvägar för köp av vissa tjänster anvisa ell reservalionsanslag på I 366000000 kr.,

2.    godkänna all forslingsbidragel slopas fr.o. m. den Ijuli 1986 i enlighet med vad jag anfört.

D 4. Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar

1984/85 Ulgift        11500000

1985/86 Anslag     13050000

1986/87 Förslag    14900000

Från anslaget betalas invesleringar vad gäller försäljningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar. SJ har beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1986/87 lill 15,2 milj.kr., en ökning i förhållande till innevarande budgelår med 2 150000 kr. Chefen för försvarsdepartementet har tidigare i dag anmält bl.a. programplaner för del ekonomiska försvaret och därvid redovisat sig syn på delprogrammet Järnvägstransporter. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1986/87 fill 14,9 milj. kr. Beloppel skall inle föras fill statskapitalet.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag på 14900000 kr.

92

E.   Sjöfart                                                                   Prop. 1985/86: 100

Bil. 8 Sjöfartsverket

Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten i den mån handläggningen inle ankommer på annan myndighet. Verksamheten skall bedrivas med huvudsaklig inriktning på handelssjöfarten. Sjöfartsverkets uppgifter och resurser för landtransport av farligt gods kommer enligt riksdagens beslul alt flyttas över till del nybildade räddningsverket fr. o. m. den I juli 1986.

Sjöfartsverket lillämpar programbudgetering. Verksamheten är indelad i programmen Fariedsverksamhet (anslagen E 1 och E2), Fartygsverksamhet (anslaget E3) och Övrig verksamhel. Enligt de förslag som redovisas i årets budgetproposition kommer programmel Fariedsverksamhet i sin helhet och programmet Fartygsverksamhet atl ingå i handelssjöfartens betalningsskyldighet. Finansieringen sker genom direkta avgifter och andra inkomster från handelssjöfarten. Programmet Övrig verksamhel ligger utanför handelssjöfartens betalningsskyldighet.

Inkomster i sjöfartsverkets verksanihet

Sjöfarlsverkels inkomster kommer i allt väsenlligl från de statliga sjöfartsavgifterna - fyravgift, farledsvaruavgift och lotsavgift - och från försäljning av sjökort och publikationer. Dessa inkomster redovisas på särskilda inkomsttitlar på statsbudgetens inkomstsida. Den huvudsakliga inkomstkällan under anslaget E3. Fartygs verksamhet utgörs av stämpelskatter från farlygsförsäljningar. Som inkomster under respektive anslag redovisas vidare ersällning från chefen för marinen för militär sjökartläggning och inkomster från uppdragsverksamhet och uthyrning. Som inkomst under de avgiftsfinansierade anslagen redovisas också sådan ersättning från staten som avser kostnader vilka inte skal! belasta handelssjöfarten.

Ekonomiskt residtat budgetåret 1984/85

Sjöfarlsverkels inkomster som är relaterade till fariedsverksamhelen -fyr- och farledsvamavgifler, lotsavgifter och försäljning av sjökort - uppgick budgetåret 1984/85 till 380,2 milj.kr.och övriga inkomster lill 37,9 milj. kr. Mol dessa inkomster skall ställas kostnaden för farledsverksamheten exkl. isbrytning som för budgetåret 1984/85 uppgick till 404,3 milj. kr. Efter avskrivningar och förräntningskrav innebär utfallet för budgetåret 1984/85 eft överskoll på ca 13,8 milj.kr. Sjöfartsverket har därmed för tredje året i rad nått etl gynnsamt ekonomiskt resultat.

Resultalberäkningar för budgetåren 1985/86 och 1986/87

Sjöfartsverkels bedömning av inkomslulvecklingen under budgetåren
1985/86 och 1986/87 utgår från en viss volymökning i ulrikessjöfarlen
1985/86 och därefter en oförändrad volym under år 1986/87 och närmast 93

följande år. Verkel räknar inle med samma utveckling belräffande mineral-    Prop. 1985/86: 100
oljor, beroende på en anlagen lageravveckling.                            Bil. 8

För innevarande budgelår räknar verkel inle med all nå ell ekonomiskt resultat som ger full förräntning. Enligt tillämpade principer skall emellertid sjöfartsverkets avkastningskrav ses som etl genomsnitt över en treårsperiod. En viss underförräntning under innevarande budgetår skall således ställas mol att sjöfartsverket de tre tidigare budgeiåren lämnal en slörre förräntning än det statliga avkastningskravet.

Sjöfartsverkets avgifter höjdes den 15 november 1983 med 4%. Verket har i sin anslagsframställning aviserat och senare i en särskild skrivelse till regeringen begärt atl få höja sjöfartsavgifterna med i genomsnitt 6% från den I januari 1986. Regeringen har medgivit en höjning med i genomsnitt 5% från samma datum.

Sjöfartens betalningsansvar m. m.

Förutom anslagsfrågorna som behandlas i det följande tar verket i sin anslagsframslällning upp ell antal yrkanden som gäller betalningsansvar och konkurrensvillkor.

Sjöfartsverket pekar på atl inkomsterna av sjöfartsavgifterna används lill en rad ändamål utöver atl finansiera sjöfartsverkets verksamhel, ändamål som är regionalpolitiskt eller näringspolitiskt betingade.

Verkel erinrar vidare om de nyligen beslutade riktlinjerna för järnvägspolitiken och därmed beslutade åtgärder för alt göra SJ långsiktigt lill elt lönsamt förelag. Ändrade konkurrensförutsättningar för SJ innebär enligt sjöfartsverket atl risken nu är stor för atl handelssjöfarlens Irafikunderlag minskar och därmed sjöfartsverkets möjligheter alt uppfylla förräntningskravet.

De yrkanden sjöfartsverket för fram är atl staten tar elt ökat ansvar för sjöfartens infrastrukturkostnader inom fariedsverksamhelen genom att

-    statskapitalet avskrivs

-    investeringar endast till 80% förs till statskapitalet med krav på full förräntning

-    avskrivningar i fortsättningen görs på historiska värden. Sjöfartsverkel för även fram samma yrkanden beträffande Trollhätte

kanal. Verket anser vidare att finansieringen av Säffle kanal som förvallas av Trollhätte kanalverk bör föras över från handelssjöfartens betalningsansvar till frilidsbåtlrafikens och därmed belasta statsbudgeten.

Föredragandens överväganden

Sjöfartsverkel har vid olika tillfällen fört fram frågan om förändringar av
sjöfartens betalningsansvar. Verket har t. ex. framhållit alt den ersätlning
som utgår lill Trollhätte kanalverk, Vänerns seglationsstyrelse och Stock
holms hamn för slopandet av de lidigare särskilda passage- och seglations-
avgifterna bör betalas av staten och inte som nu av handelssjöfarlen via
sjöfartsavgiflerna. Sjöfartsverkel har i det sammanhanget dragit paralleller
med den statliga ersättningen för SJ:s olönsamma näl. Även sjöfartens

betalningsansvar för den verksamhet som handelsflottans kullur- och fri-    Prop. 1985/86: 100
lidsråd bedriver har ifrågasatts av verket.                          Bil. 8     <

Jag vill i anslulning lill frågan om sjöfartsavgiflerna nämna en skrivelse till regeringen från Göteborgs hamn. I denna begär hamnen en översyn av principerna för de statliga sjöfartsavgiflernas omfattning och utformning. Hamnen konstaterar alt fartygstrafiken på väst- och Sydsverige, främst Göleborg, utnyttjas som inkomstkälla sedan statsmakternas beslul alt tillämpa enhetliga sjöfartsavgifler över hela landet, oavsett koslnaderna i den enskilda regionen eller för den enskilda hamnen. Fömtom en översyn av avgiftssystemet begär Göteborgs hamn att de enligt hamnen orimliga proportionerna mellan statens inkomster av och utgifter för Göteborgstrafiken omgående undanröjs.

När del gäller frågan om avgiftssystemet kan jag bara för egen del konstatera atl det ligger i sakens nalur all ett system med avgifisutjämning motiverat från närings- och regionalpolitiska utgångspunkter leder lill överuttag på vissa håll och undemtlag pä andra. Den avgifisutjämning som tillämpas inom sjöfarten är dessulom inte unik inom transportområdet. En övergång lill elt syslem med koslnadsanpassade avgifter för varje farled skulle naturligtvis gynna vissa kuslavsnilt och vissa hamnar. Men kosl-nadskonsekvenserna skulle samlidigl drabba näringsliv och hamnar i andra områden negativt. Jag vill också när det gäller skrivelsen från Göteborgs hamn särskilt peka på den avgiftsbefrielse från fyr- och farledsvamavgift som gäller för den konkurrensutsatla direklgående transoceana linjetrafiken. Jag är således inle beredd alt föreslå någon förändring av gällande avgiflsprinciper.

De yrkanden som sjöfartsverket för fram beträffande koslnaderna för infrastrukturen innebär en engångsavskrivning av del bokförda statskapitalet på ca 475 milj. kr. För farledsverksamheten inklusive isbrytningen innebär en sådan ålgärd minskade kapitalkostnader på ca 170 milj. kr. för nästa budgetår.

Jag vill inledningsvis erinra om atl SJ genom 1985 års järnvägspolitiska beslul fått etl kostnadsansvar för sin infrastruktur som återspeglar de krav som ställs på SJ från samhällsekonomiska utgångspunkter. Det gäller t. ex. krav på bannälels omfaitning och standard liksom servicenivån i trafiken.

Sjöfartsverkets invesleringar i infrastrukturen baseras lill övervägande del på rent affärsmässiga hänsynstaganden. Invesleringar i t. ex. tjänstefar-lyg, sjömälningsfarlyg, lotsbåtar, isbrytare och viss farledsutmärkning kan på ett relativt smidigt säll dimensioneras efter trafikens förutsättningar. Det kan också nämnas att de omfattande investeringar som genomfördes av bl.a. regionälpolitiska skäl under 1970-talel i Trollhätte och Södertälje kanaler genom bortskrivning av statskapitalet inle belastar handelssjöfarten. Jag är följaktligen inte beredd att förorda en nedskrivning av sjöfartsverkets statskapital eller ell nedsatt förräntningskrav för investeringar i infrastrukturen.

Sjöfartsverkets huvudsakliga finansieringskälla - fyr- och farledsvaru
avgifter och lotsavgift - skall förutom verkels egna koslnader för farleds
verksamheten också täcka den ersällning som utgår från sjöfartsavgifterna      95

lill Trollhätte kanal, Vänerns seglationsstyrelse och Stockholms hamn. Prop. 1985/86: 100 Ersättningen grundas på de principer som riksdagen beslutade om år 1978 Bil. 8 med anledning av prop. 1978/79:24 om slopande av särskilda passageavgifter för Väner- och Mälartrafiken. Åtgärden som var regionalpolitiskt motiverad syftade till alt slå vakt om trafiken på inlandshamnarna. För trafiken på Trollhätte kanal innebar slopandet av den särskilda kanalavgiften en belydande kostnadsminskningjämförl med lidigare.

Influtna fariedsvaruavgifter från Vänertrafiken uppgick budgelårel 1982/83 fill ca 10,2 milj. kr. Enligt gällande ersättningsprinciper utbetalades därutöver ca 25 milj.kr. frän sjöfartsavgiflerna. Molsvarande ersättning uppgick budgetåret 1984/85 till ca 35,7 milj. kr. och kan för näsla budgetår beräknas uppgå lill ca 45 milj. kr. Den affärsmässiga inriklning som gäller för sjöfartsverket och det ekonomiska resultatansvar som åläggs verkel bör enligt min mening grundas på ell kostnadsansvar som så långt möjligl återspeglar det egna verksamhetsområdet. Detta synsätt motiverar, enligt min uppfattning, atl betalningsansvaret för ersätlningen lill Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse fortsättningsvis överläs av staten. De farledsvaruavgifter inklusive dislanstillägg som är hänförliga till trafiken på kanalen och Vänern skall även i fortsättningen lillföras kanalverket resp. seglalionsstyrelsen. Min bedömning av anslagsbehovet kommer jag atl redovisa vid föredragningen av anslaget E8. Ersätlning till viss kanal-trafik m. m.

Den statliga isbrytningen som utgör en viktig del i sjöfartsverkets farledsverksamhet har mot bakgrund av dess regionalpolitiska betydelse för näringslivet i Norrland undantagits från sjöfartens betalningsansvar. Jag kan emellertid samtidigt konstalera all tillgången på isbrylarkapacitel under svåra vintrar är av stor betydelse för sjöfarten på Sverige som helhet, vilkel framgick med särskild tydlighet under den gångna vintern. Förutom norrlandssjöfarten behövde trafiken i Östersjön och Öresund, inte minst färjetrafiken, och fartygstrafiken längs västkusten under viss lid närmast kontinuerlig isbrytarassistens. Mot den bakgrunden ser jag inga principiella invändningar mol atl kostnadema för den kapacitet som staten tillhandahåller eller håller i beredskap för sjöfarten förs in under sjöfartens betalningsansvar. Däremot anserjag att isbrytningens rörliga del - bräns-lekoslnaderna - bör betalas av staten. Dessa kan under en normalvinter uppskattas lill ca 47 milj. kr.

Genom alt sjöfarten får svara för isbrytningens kapacilelskostnader fär
också sjöfartsverket inom ramen för sill ekonomiska ansvar bällre möjlig
heter alt anpassa kapaciteten lill sjöfartens och näringslivels efterfrågan. I
linje med vad jag nu förordal kommer jag senare i min föredragning all
föreslå aft sjöfartsverket får ett bemyndigande att beställa en ny isbrytare.
Sjöfartsverket bör i detla sammanhang samtidigt ges möjligheter all finan
siera nya investeringar utanför statsbudgeten genom marknadsmässig upp
låning i riksgäldskontoret. För att ytteriigare anpassa sjöfartsverkets eko
nomiska förutsättningar lill de som gäller för affärsverken inom transport
området förordar jag all sjöfartsverket får övergå lill alt göra avskrivningar
på anskaffningsvärdet. För verkets båda farledsanslag, dvs. anslagen E I
och E 2, innebär delta en kostnadsavlaslning på ca 57 milj. kr.                  96

Sammanfattningsvis förordar jag aft isbrytningens kapacilelskostnader Prop. 1985/86: 100 förs över till sjöfartens betalningsansvar. Isbrytningens rörliga del - Bil. 8 bränslekostnaderna - bör däremoi betalas av staten. Den regionalpoliliskl motiverade ersättningen lill Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse förs över från sjöfartens betalningsansvar till statens. Vidare bör sjöfartsverkel i fortsättningen få göra avskrivningar på anskaffningsvärden. De samlade ekonomiska konsekvenserna av att isbrytningens kapacilelskostnader förs över fill sjöfartens betalningsansvar blir, räknai på befinfiig kapacitet, en merkostnad för sjöfarten på ca 30 milj. kr. Nödvändiga laxehöjningar bör enligt min mening avpassas till gällande principer om krav på full förräntning som ett genomsnitt över en treårsperiod. Jag

vill också peka på atl sjöfartsverket samtidigt med de förändrade betalningsansvars- och finansieringsprinciperna får möjlighet atl beställa en ny isbrytare i etl läge då statsutgifterna generellt måsle begränsas.

Finansiering via upplåning väcker vissa frågor om eget kapital och lämplig soliditet. Del finns också anledning att överväga en övergång från driflanslag över statsbudgeten lill etl system med direkt finansiering via 1000 kr. anslag som verkel tagit upp i sin anslagsframslällning. Åven en övergång till affärsverksformen bör kunna övervägas. Jag avser atl återkomma till dessa frågor i näsla års budgetproposition. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.   godkänna de förändringar av sjöfartens betalningsansvar som jag förordal i det föregående,

2.   godkänna alt sjöfartsverket får göra avskrivningar på historiska anskaffningsvärden.

E 1. Fariedsverksamhet, exkl. isbrytning

1984/85 Utgift   366386000

1985/86 Anslag 385273000

1986/87 Förslag        372920000

Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmel Farleds-verksamhet som hänför sig lill farledsutmärkning, radionavigering, lolsväsendel, sjökartläggning och vissa kostnader inom sjöräddningsväsendet. Vidare betalas från anslaget bl. a. utgifterna för administration hänförlig lill farledsverksamheten. Av anslagstekniska skäl las vissa mindre kostnadsposter upp under anslaget för nästa budgetår som tidigare betalats från anslaget E8. Ersätlning lill viss kanaltrafik m.m. Det gäller bl.a. ersättning till Stockholms hamn, kostnader för vissa fyrar i Röda havet och för ispatrullering i Norra Atlanten.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För budgelårel 1984/85 anvisades 366,4 milj.kr.till Fariedsverksamhet
exkl. isbrytning. Utfallet på anslaget som uppgick till samma belopp inne
bar att verket genom bl. a. besparingar och lägre kapitalkostnader än be- 97

7   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

räknat kunnat täcka avtalsenliga löneökningar på 23,1 milj. kr. inom ramen     Prop. 1985/86: 100
för anvisade medel.                                                        Bil. 8

Bruttokostnaden för verksamheten budgelårel 1986/87 under anslaget beräknas av sjöfartsverkel lill 451,0 milj. kr. vilket är en ökning jämfört med innevarande budgetår på ca 30,6 milj. kr. Pris- och löneomräkningen inkl. kapitalkostnader uppgår enligt verkel fill 28,7 milj.kr. Intäkterna under anslaget beräknas fill 47,1 milj. kr., varav 33,1 milj. kr. avser ersätlning för vissa koslnader för frilidsbåltrafik och yrkesfiske från anslaget E5. Övrig verksamhel och 4,0 milj. kr. ersällning från chefen för marinen för militär sjökarfläggning. Verket tar vidare upp 8,3 milj. kr. som avser ersättning för vissa koslnader för bemanning av sjömälningsfartyg från anslaget E5. Ersättningen bygger pä etl gemensaml principförslag från sjöfartsverkel och chefen för marinen. Resterande belopp, ca 1,7 milj. kr., avser intäkter från uthyrning och från viss uppdragsverksamhet. Efter avdrag för intäkter under anslaget blir anslagsbelastningen för budgetåret 1986/87 enligt sjöfarlsverkels förslag ca 404,0 milj.kr.att jämföra med 385,3 milj. kr. för innevarande budgelår.

Sjöfartsverkel redovisar i sin anslagsframställning ett huvudförslag som omfattar budgetåren 1986/87-1988/89. Huvudförslaget innebär en real besparing på 5 % under treårsperioden med 2 % det första resp. det sista årel. För anslaget E I uppgår besparingen under treårsperioden lill 15,4 milj. kr. varav 6,5 milj. kr. avser budgetåret 1986/87. Den största besparingen gäller lolsväsendel. Del nya arbelslidsavlalet för loisar ger enligt verkel nya förutsättningar atl bättre anpassa arbelslidsullaget lill trafikens variationer. Genom samverkan med hamnar och andra sjöfartsintressenler, ökad samordning av lotsplatser m.m. kan också successivt etl effektivare utnylljande av personal och utrustning åstadkommas. De närmasle åren räknar verket med att genomföra organisationsförändringar, främsl avseende lotsplatserna längs norrlandskusten. Den tolala personalminskningen under treårsperioden beräknas till 52 Ijänster. Del är sjöfartsverkets strävan atl personalminskningen skall kunna ske genom naturlig avgång. Den redovisade besparingen för treårsperioden innebär enligt verkel inle avbe-manning av någon plats i yttre kustområdet och inle heller nedläggning av någon enskild lotsplals. Av den samlade besparingen inom lolsväsendel faller ca 5,7 milj. kr. på nästa budgetår.

Av övriga besparingar näsla budgelår gäller 850000 kr. sjökarlläggningen. Beloppel avräknas mol de medel som frigjorts genom försäljningen av sjömätningsfarlygel Johan Månsson. Inom administrationen ochfyrväsen-det tar verket upp en sammanlagd besparing för nästa budgetår på ca 250000 kr.

1 sjöfartsverkets budgetförslag omprioriteras 300000 kr. inom anslaget
för atl öka den sjöräddningsutbildning som verket bedriver vid sjörädd
ningsskolan pä Arkö. Hittills har enligt verkel ca 300 personer från olika
sjöräddningsorgan utbildats. Ylleriigare ca 2000 personer är i behov av
grundutbildning. Verket förordar vidare aft 300000 kr. omprioriteras för
televerkets provverksamhet med modern kommunikationsteknik och land
baserade sjöräddningscentraler. Verkel räknar vidare med all det på
gående utvecklingsarbetet av bl.a. ekonomisystemet kan läckas genom      98
omprioriteringar.

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Bil 8

Sjöfartsverkets uppgifter i farledssyslemel är att verka för en effektiv och

säker framkomlighet för sjöfarten. En samtidig restriktion vid avvägningen av olika ålgärder för sjösäkerheten och framkomligheten är kravet på kostnadstäckning. Den affärsmässiga inriklningen kräver därför fortlöpande insalser i rationaliserande och effektiviserande syfte för all begränsa behovet av avgiftshöjningar. Sjöfartsverkel har de tre senaste åren redovisat gynnsamma ekonomiska resultat. Avgifterna har samlidigl kunnat hållas oförändrade sedan den 15 november 1983. Som framgått av min lidigare redovisning har en avgiftshöjning beslutats med i genomsnill 5% fr. o. m. den 1 januari 1986.

Sjöfartsverkels affärsmässiga ställning har ytterligare markerats genom de förslag lill ändrat betalningsansvar och ny finansieringsform för investeringar som jag behandlat tidigare. Fortsatta rationaliseringar och besparingar är därför nödvändiga inslag i verksamheten för att kunna erbjuda sjöfartens intressenter en god farledsseryice till lägsta möjliga kostnader. För all ge en ny och bredare bas för effeklivisering av verksamheten har utredningsarbetet kring frågan om en sammanslagning av sjöfartsverkel och tullverkets kustbevakning bedrivits intensivt. Del förslag lill gemensam organisaiion för de båda myndigheterna som den särskilda utredaren överlämnat har nyligen remissbehandlats. För den fortsatta beredningen av frågan vill jag först avvakta utredarens slutbetänkande.

Sjöfartsverket har i sin anslagsframslällning lagt fram etl huvudförslag som omfattar en treårsperiod. Jag anser all den besparingsram på 5% under perioden som sjöfartsverkel redovisal .bör kunna läggas till grund för verksamhetsplaneringen inom verkel. Eftersom verksamheten är avgiftsfinansierad bör verket av naturliga skäl ha en forfiöpande beredskap för olika anpassningsåtgärder för all klara de krav som gäller för verkel i ekonomiskt avseende. Mol bakgrund av den affärsmässiga inriklningen anserjag, i likhel med verkel, atl anslagsbehovet bör fastställas för etl år i tagel.

Sjöfartsverket har i sitt budgetförslag beräknal bruttokostnaden för farledsverksamheten, exkl. isbrytning till ca 451,0 milj.kr. Förutom kompensation för löne- och prisstegringar inkl. kapitalkostnader som verkel beräknar lill ca 28,7 milj. kr. har verkel tagit upp 8,3 milj. kr. som avser koslnader för bemanning av sjömälningsfartyg. Beloppet är en ren anslagsöverföring mellan chefen för marinen och sjöfartsverket. Verket har tagit upp motsvarande belopp som inkomst under anslaget. Som jag närmare kommer all redovisa under anslaget E5 bör del föreslagna beloppel exkluderas för nästa budgelår.

När del gäller verkets pris- och löneomräkning harjag med undanlag för vissa justeringar inget att erinra. Vid mina anslagsberäkningar för näsla budgelår harjag utgått från verkets föreslagna besparingar. Den beloppsmässigt största gäller lolsväsendel. Som framgått av verkets egen framställning förutsätler verket att personalminskningen kan ske genom naturlig avgång. Besparingen leder heller inte lill atl någon lotsplats dras in.

Jag godtar också verkels föreslagna omprioritering av 0,3 milj.kr.lill

sjöräddningsutbildningen och motsvarande belopp till televerkets försöks- Prop. 1985/86: 100 verksamhet med modern kommunikationsteknik och landbaserade sjö- Bil. 8 räddningscentraler. När det gäller ersättningen till televerkel i övrigt för radiotjänst ål sjöfarten harjag beräknal den lill totalt 14,9 milj. kr. för nästa budgetår, varav 13,0 milj. kr. gäller anslaget El. Merparten av beloppet avser de insatser televerkets kustradioslalioner svarar för inom sjöräddningsområdet. Jag har heller inle något att erinra mot atl verkel finansierar utvecklingsarbetet av bl. a. ekonomisystemet genom omprioriteringar.

Jag beräknar sammanfattningsvis bmliokostnaden under anslaget för näsla budgetår lill 411,7 milj. kr. Jag har då tagit hänsyn till den kostnadsavlaslning på 27,0 milj. kr. som följer av atl verkel i fortsättningen i enlighet med lidigare redovisade förslag fär göra avskrivningar på investeringarnas anskaffningsvärden. Av bmliokostnaden nästa budgelår gäller 289,0 milj.kr. lots- och fyrväsendet och 54,0 milj.kr. sjökarlläggningen. Under anslaget harjag vidare mot bakgrund av mina förslag om ändrat betalningsansvar fört upp ett nylt delprogram. Vissa ersättningar. Del gäller ersätlningen för vissa Röda havsfyrar, ispatrullering i Norra Allanlen, bidrag till vissa hamnar för mottagning av miljöskadligl avfall och till Slockholms hamn. Ersättningarna har tidigare utbetalats från anslaget E8. Ersätlning till viss kanalirafik m. m. Kostnaden för dessa ersättningar kan för nästa budgelår beräknas till ca 2,3 milj.kr. De verkliga koslnaderna får även i fortsättningen avräknas inkomsttiteln Fyr- och farledsvaruavgifter. Under anslaget tas upp formellt endast 1 000 kr.

Inkomsterna under anslaget beräknar jag till ca 38,8 milj. kr. Den största posten gäller ersättningen för vissa fritidsbålkoslnader och för yrkesfiske (33 146000 kr.) som anvisas under anslaget E5. Övrig verksamhet.

Ersätlningen från chefen för marinen för den militära sjökartläggningen är beräknad till 4000000 kr. Sjöfartsverkets kostnader för farleds verksamheten i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarels civila delar beräknar jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet till 2071 000 kr. uner anslaget E 1. Jag förordar därför ett anslag på ca 372,9 milj. kr. för budgelårel 1986/87.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Farledsverksamhet exkl. isbrytning för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 372920000 kr.

E 2. Isbrytning

1984/85 Utgift 177196000

1985/86 Anslag    175500000

1986/87 Förslag   113000000

Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmel Farleds-verksamhet som är alt hänföra fill statens isbrytningsverksamhet.

100

Sjöfartsverkets anslagsframställning                                  Prop. 1985/86:100

Bil   8

För budgetåret 1984/85 anvisades 173,5 milj. kr. under anslaget isbrytning.

Ulfallet blev efler avtalsenliga löneökningar på 1,3 milj. kr. 177,2 milj. kr.

Vintern 1984/85 är enligt verket den svåraste sedan isbrytarflottan dimensionerats för oavbruten vintersjöfart längs hela kusten. Målet - atl hålla alla väsenlliga hamnar lillgängliga - kunde dock uppfyllas. Till detta bidrog bl.a.det nära samarbetet med den finska och danska isbrylartjän-slen. De nya tjänslefartygen Baltica och Scandica utnyttjades under drygl två månader som hjälpisbrytare, vilket bl.a. bidrog lill alt minska koslnaderna för inhyrt tonnage.

Trots relalivl hårda restriktioner för utnyttjande av isbrytarresurserna längs norrlandskusten, var kvantiteten skeppat gods och antal fartygsrörelser på Norrland av ungefär samma omfattning som föregående vinter.

För budgetåret 1986/87 beräknar sjöfartsverkel kostnaden till 191,7 milj.kr. Pris- och löneomräkningen inklusive kapitalkostnader uppgår lill 18,5 milj. kr. I detla belopp har verket också tagit hänsyn fill ränlekoslnaderna för den begärda delbetalningen för en n_y isbrytare. Verket räknar med atl kunna spara ca 2,3 milj.kr. i isbrylarverksamhelen, bl.a.genom forlsall behovsanpassning av underhållsarbetet, ökat utnyttjande av de slörre isbrytarna och användning av tjänslefartygen Baltica och Scandica som hjälpisbrytare i stället för inhyrt tonnage.

Föredragandens överväganden

Jag har lidigare i min föredragning förordal all isbrytningens kapacitets-kostnader förs in under sjöfartens betalningsansvar. Mitt förslag innebär samtidigt alt verkel får övergå till atl göra avskrivningar på anskaffningsvärden vilket reducerar kostnaden under anslaget med 30 milj. kr. för näsla budgelår. Jag vill också erinra om all mitt förslag omfattar atl staten lar över betalningsansvaret för ersätlningen till Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse vilkel innebär en kostnadsavlaslning för handelssjöfarten på ca 45 milj. kr.

Med hänsyn lagen till nya avskrivningsprinciper och en mindre justering av prisomräkningen beräknar jag brutlokostnaden under anslaget lill ca 160,0 milj.kr. Av beloppel är 1715000 kr.beräknal för administration. Som jag lidigare redovisal bör staten svara för isbrytningens rörliga del, bränslekosinaderna. Jag tar därför upp ca 47,1 milj. kr. som inkomst under anslaget vilket också inkluderar de 50000 kr. som verket i sitt förslag räknai med. Bränslekosinaderna kommer alt belasta anslaget E5. Övrig verksamhel.

För isbrytning näsla budgetår förordar jag ell anslag på 113,0 milj. kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Isbrytning för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 113000000 kr.

101

E 3. Fartygsverksamhet                                    Prop. 1985/86:100

Ril   8
1984/85 Ulgift     31608000

1985/86 Anslag   31491000

1986/87 Förslag 33062000

Från anslaget betalas utgifterna för sjöfarlsverkels uppgifter som gäller säkerheten ombord på fartyg, skyddet av den marina miljön från påverkan av fartyg och last saml uppgifter som gäller de ombordanställdas sociala förhållanden på fartygen. Förutom tillsynsuppgifler inrymmer verksamheten kontroll av farieders ulmärkning och arbeie med normer och föreskrifter. Inom programmet Fartygsverksamhet ingår även sjömansregislret. Några medel för enheten för landtransporter av farligt gods (LFG) redovisas inte under anslaget för nästa budgelår.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För budgetåret 1984/85 anvisades 30,6 milj. kr. Utfallet blev efter avtalsenliga löneökningar på 2,0 milj.kr. 31,6 milj.kr. Sjöfartsverket beräknar brutlokostnaden för budgetåret 1986/87 lill ca 38,2 milj. kr. Pris- och löneomräkningen inkl. kapitalkostnader uppgår lill ca 2,3 milj.kr. Verket redovisar en besparing på 1,8 milj. kr. som omfattar budgetåren 1986/87-1988/89. Besparingen uppnås genom indragning av 9,5 tjänster varav 6,5 på centralförvaltningen och resterande vid distrikten. I samlliga fall utnyttjas del utrymme som uppstår i samband med pensionsavgångar. Besparingen för nästa budgelår uppgår till ca 0,6 milj. kr.

Sjöfartsverket beräknar inkomsterna under anslaget fill ca 5,0 milj. kr., vilket ger ett anslagsbehov på ca 33,1 milj.kr. Av inkomsterna är 2,4 milj.kr. hänföriiga till sjömansregistret och ca 1,2 milj.kr. för LFG från anslaget E5. Övrig verksamhel. Vidare ingår 1,2 milj.kr. i ersättning för viss laxejämkning när del gäller säkerhelslillsyn av fiskefartyg. Ersättningen finansieras från anslaget E5.

Föredragandens överväganden

Jag godtar, efter endast en smärre juslering, sjöfartsverkets föreslagna anslag för nästa budgelår. Mol bakgrund av all LFG kommer alt föras över till del nybildade räddningsverket fr. o.m. nästa budgetår har samlliga såväl koslnader som intäkter för LFG under anslaget förts bort, vilket innebär en reducering med ca 1,3 milj.kr. Brutlokostnaden blir i mitt förslag 36816000 kr. Inkomsterna under anslaget beräknar jag till 3754000 kr. Av inkomsterna är ca 3,6 milj. kr. överföringar från anslaget E5. Övrig verksamhel.

Jag vill samtidigt nämna atl frågan om hur den offentliga tillsynen av
fartyg skall organiseras har, under senare år, varit föremål för översyn. I
december 1981 överiämnade en sakkunnig som hade i uppdrag all undersö
ka frågan om klassificeringssällskapens undersökningsverksamhet betän
kandet (DsK 1981: 17) Samordnad säkerhelslillsyn av farlyg. Betänkandet ]Q2

och inkommna remissvar häröver föranledde en närmare genomgång inom kommunikationsdepartementet av organisalionen för tillsyn av fartyg. Resultatet av det arbetet redovisades i promemorian (Ds K 1984:4) Tillsyn av fartyg.

I promemorian föreslås all sjöfartsverkel bemyndigas alt delegera all periodisk besiktning och certifiering av svenska fartyg till klassificeringssällskap.

Promemorian har remissbehandlats varvid i promemorian framlagda förslag tillstyrkts av merparten av remissinstanserna. Sjöfartsverket uttalade bl. a. all del ställer sig positivt lill all pröva en ändrad arbetsfördelning mellan sjöfartsinspektionen och klassificeringssällskapen.

Inom kommunikationsdepartementet bereds för närvarande betänkan-del (Ds K 1982:2 och 3) Ny sjösäkerhetslag som avgetts av fartygsmiljöul-redningen. Inom ramen för del arbetet kommer förslagen i promemorian "Tillsyn av fartyg" all behandlas. Bland annal kommer den författningsmässiga regleringen av en utökad delegering av tillsynsuppgifler atl gås igenom. Jag avser atl senare föreslå regeringen atl redovisa det nämnda arbetet i en proposition fill riksdagen med förslag lill en ny sjösäkerhetslagstiftning.

Enligt min mening slår del dock redan klart atl en utökad delegering av tillsynsuppgifler bör komma lill stånd. Jag anser det därför önskvärt att sjöfartsverket intensifierar del arbeie som redan inletls med några klasssällskap för atl utröna de närmare formerna för etl utvidgat samarbete. Verket bör också kunna ingå avtal med klassällskap om delegering av ytterligare tillsynsuppgifler inom ramen för den nuvarande sjösäkerhets-lagstiftningen, när verket anser att della är möjligt och lämpligl.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Fartygsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 33 062000 kr.

Prop, Bil. 8

1985/86:100

E 4. Sjöfartsmateriel

m.m.

Budgetår

Ing. behållning

Anslag

Utgift

tusental kr.

1984/85 1985/86 1986/87 verket

föredraganden

17783

25045

100

8 555

56160

51040

169545

1

48898

67530

169645

8556

Från anslaget betalas utgifterna för sjöfartsverkels investeringar i fartyg, båtar, fyrar, fyr- och telemateriel samt i farleder m. m. Räntor och avskrivningar på investerat kapital påverkar kostnaderna för farleds- och fartygs-verksamheten. Medel för alt bestrida de årliga kapitalkostnaderna ingår i anslagen för farleds- och fartygsverksamhelen. För näsla budgetår föreslås sjöfartsverkets investeringar finansieras via upplåning i riksgäldskonlorei.

103

Sjöfartsverkets anslagsframställning                                  Prop. 1985/86:100

Bil 8

För nästa budgetär räknar sjöfartsverket med en medelsförbrukning på

169,6 milj. kr. I verkels förslag ingår 7,9 milj. kr. för ny- och ombyggnad av fyrar, 11,3 milj. kr. för fyr- och lelemaleriel. Investeringarna inom lolsväsendel uppgår i förslaget till 20,4 milj. kr., varav 12,5 milj.kr.för återanskaffning av tre tunga lotsbåtar och en lätt sådan och resterande belopp för moiorbylen i äldre lotsbåtar och materiel till lotsplatser samt för hamnar och tjänslelokaler.

För investeringar inom sjökarlläggningen begär verket 6 milj.kr. Av beloppet gäller 3 milj. kr. teknisk utrustning för sjömälning och resterande, utrustning för sjökortsframställning. I det senare beloppel ingår 2,1 milj.kr.för byte av befintlig tryckpress mol en med fyrfärgstryck för båtsporlkort.

För sjöräddningsområdet lar verket upp ca 5,4 milj. kr. som avser dels upprustning av hamnanläggning vid Arkö dels teknisk utmstning och återanskaffning av sjöräddningsbålar.

I den föreslagna medelsförbrukningen ingår ca 2,7 milj.kr.för alt öka framkomligheten och sjösäkerheten i Flinlrännan i Öresund.

För isbrytningen begär verket ca 112 milj.kr.för näsla budgetår. Av beloppel avser 106 milj. kr. en första delbetalning av en ny isbrytare. Vidare ingår 5,3 milj. kr. för viss ombyggnad av ijänstefartygel Scandica som ger bättre isbrytningsegenskaper.

Sjöfartsverkel framhåller all målet för den slalliga isbrytningen - sjöfart året runt på alla väsentliga hamnar — har nåtts från och med vintern 1970/71. Av vintrarna sedan dess har 9 varit lindriga, 3 normala och 3 stränga. Under de stränga vintrarna har den ylleriigare resurstillgång som de två äldsta isbrytarna Oden och Thule utgör, varil en förutsättning för att kunna klara målsättningen. Under de stränga vintrarna har det varil nödvändigt atl avdela tre isbrytare till väst- och sydkusten.

Verkel anser att nuvarande mål för isbrylarverksamhelen skall stå fasl, vilket förutsätter all isbrytarkapaciteten bibehålls. Detla kan enligt verkel antingen ske genom alt de fyra äldsta isbrytarna moderniseras i vissa avseenden eller genom all endasl Tor och Njord (leveransår 1964 och 1969) moderniseras, under det atl Thule och Oden (leveransår 1953 och 1957) ersätts.

Följande åtgärder måste enligt verket genomföras före 1990 för all bl. a. miljöföreskrifternas krav skall uppfyllas.

I fråga om Oden och Thule krävs

-     utbyte av saniletssyslem och installation av sanitetstankar

-     samtliga hytter under däck byggs om och ljudisoleras

-     köket byggs om

-     byte av

o samtliga hjälpmaskiner

o stora delar av de elektriska komponenterna

o kabelage och nautisk utrustning.

Investeringskostnaden beräknas fill 40-60 milj. kr. per fartyg. Med des
sa ålgärder skulle fartygens livslid kunna föriängas lill ungefär år 2000.
Trots dessa insalser kommer fartygen under de lio förlängda åren alt vara 104

isbrytarlekniskt och kapacitetsmässigt föråldrade. Fartygen är dessutom     Prop. 1985/86: 100
betydligt mer personalkrävande än modema isbrytare.          Bil. 8

Tor och Njord behöver enligt verket moderniseras i följande avseenden:

-    utbyle av saniletssyslem och installation av sanitetstankar

-    samtliga hytter på Njords huvuddäck byggs om och ljudisoleras

-    halva antalet hytter på Tors huvuddäck byggs om och ljudisoleras

-    automatiskt brandlarm i maskinområdet inslalleras på bägge fartygen. Investeringskostnaden beräknas lill ca 15 milj.kr. per farlyg. Bägge

fartygen har enligt verket en relativt god isbrytningskapacilet som komplement lill de stora isbrytarna i de områden där issvårighelerna är måttliga. Livslängden för Tor och Njord beräknas med nämnda åtgärder fram till år 2000 resp. 2005.

De stora isbrytarna av Alle-lyp har enligt verkel varil en fömtsättning för oavbruten sjöfart i Bollenviken. Beroende på fartygens bredd och slörre maskinsiyrka kan, när substilutionsmöjlighet föreligger, assistensar-belel med Alle-lypen ulföras till lägre kostnad än med Tor/Njord.

En ny isbrytare kan enligt verkel med modern teknik konstrueras så all den sannolikt erbjuder Atle-lypens kapacitet men med lägre bränsle- och personalkostnader. Att ersätla de två äldsta fartygen med elt moderni med slörre kapacitet än de bägge lillsammans innebär enligt verket besparingar för isbrylarverksamhelen. Till delta föreslår verkel, som framgått, en ombyggnad av Scandica under näsla budgelår och all Tor och Njord moderniseras med början under år 1987/88.

Föredragandens överväganden

Den begärda ökningen av investeringsanslagel för nästa budgelår är i alll väsentligt hänföriig till isbrytningen. Isbrytningens belydelse och fartygens ålderssammansättning gör del naturligt all ta upp frågan om en förnyelse av isbrytarflottan. Thule och Oden är med sina 32 resp. 28 år visseriigen funktionsdugliga men samtidigt omoderna när det gäller kapacitet och arbetsmiljö. Även underhållet av fartygen är ett problem.

Isbrytarnas värde belystes med all önskvärd tydlighet under den gångna vintern. Trots svåra yttre omständigheter kunde sjöfarten, om än med problem, bedrivas på samlliga väsenlliga svenska hamnar. Den gångna vintern visade också klart atl tillgång lill isbrytare inle enbart är av värde för norrlandssjöfarten. Isbrytarassistens behövdes i slort sell längs hela den svenska kusten. Åven den landbaserade trafiken blev under viss tid helt beroende av isbrytarassistens i fäijelederna.

Med en minskad kapacitet på isbrytningens område kan särskill norrlandssjöfarten under stränga vintrar drabbas negativt. Företag som baserar sina varutransporter på sjöfart kan inte med kort varsel ändra sina transportsystem. Kontinueriiga Iransporlflöden är också av största belydelse för atl kunna undvika kostsamma produktionsstörningar. Isbrytarkapaciteten bör därför enligt min mening bibehållas.

Som framgår av sjöfartsverkels framställning är anskaffning av en ny
isbrytare som ersättare för de två äldsta ekonomiskt mer fördelaktigt än en
omfattande ombyggnad av Thule och Oden. Om behovet av isbrytare på   105

sikt skulle minska är det enligt min mening mer ändamålsenligt all reduce-    Prop. 1985/86: 100 ra bland de äldre fartygen än avslå från atl anskaffa en ny. Det förslag som    Bil. 8 verket förordar innebär alt en ny isbrytare anskaffas och alt isbrytarna Tor och Njord modemiseras.

Kostnaden för den nya isbrytaren uppskattas till ca 340 milj. kr., varav verkel lagil upp 106 milj.kr. som delbetalning under näsla budgetår. Jag delar verkets uppfattning atl en ny isbrytare bör anskaffas som ersättare för de två äldsta, Thule och Oden. Jag tillstyrker också verkels föreslagna ombyggnad av ijänstefartygel Scandica för ca 5,3 milj. kr.

Verkels föreslagna investeringar i övrigl som uppgår till ca 57,2 milj. kr. gäller i huvudsak ersättningsanskaffningar som görs i både säkerhetshöjande och rationaliserande syfte. Merparten av beloppel, ca 42 milj.kr., gäller invesleringar inom fyr- och lotsväsendena. Med hänsyn lagen lill de av mig förordade invesieringarna inom isbrytningen räknar jag med en medelsförbrukning för näsla budgelår på 160 milj. kr.

Som framgått av min tidigare redovisning har jag med hänvisning lill sjöfartsverkets affärsmässiga ställning förordal all verkel får möjlighet alt finansiera sina invesleringar via marknadsmässig upplåning i riksgäldskonlorei. För nästa budgetår förordar jag all sjöfartsverket får finansiera invesleringar inom en ram av 160 milj. kr. genom upplåning i riksgäldskontoret. Det bör ankomma på regeringen all fastställa ramen för verkels upplåning i riksgäldskonlorei med beaktande av anskaffningen av den nya isbrytaren. Ingående medel på anslaget E4. Sjöfartsmateriel budgetåret 1986/87 bör kunna användas under budgetåret för alt slutbetala redan beslutade investeringar.

Med hänsyn lagen fill omfatlningen och karaktären av sjöfarlsverkels invesleringar förordar jag att sjöfartsverkel på samma säll som lidigare år ges etl beställningsbemyndigande på högst 5 milj.kr.för leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1988/89.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.    godkänna vad jag förordat om inriktningen och omfallningen av sjöfartsverkets investeringar budgetåret 1986/87,

2.    medge atl sjöfartsverket lämnas ett beställningsbemyndigande för en ny isbrytare,

3.    medge all sjöfartsverkel lämnas elt beställningsbemyndigande på högst 5000000 kr.för leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1988/89,

4.    godkänna mitt förslag lill finansiering av sjöfartsverkets invesleringar budgetåret 1986/87,

5.    lill Sjöfartsmateriel m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag på 1000 kr.

106

E 5. Övrig verksamhet                                      Prop. 1985/86:100

1984/85 Utgift    38670000                                               ' '

1985/86 Anslag   42458000

1986/87 Förslag 94305000

Från anslaget betalas sådana kostnader inom sjöfartsverkets ansvarsområde som inte skall belasta handelssjöfartens betalningsansvar. För näsla budgelår föreslås två nya anslagsposter under anslaget - Sjösäkerhelsrå-del och Bränslekoslnader m. m. för isbrytning. Ersättningen till Vänerns seglationsstyrelse för ulmärkning för fritidsbåtar på Vänern förs över till anslaget E8. Ersätlning lill viss kanaltrafik m.m, Finansieringen från anslaget av enheten för landlransporter av farligt gods upphör.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För budgetåret 1986/87 beräknar sjöfartsverkel brutlokostnaden för Övrig verksamhet till ca 56,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 12,4 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Nettoeffekten av pris- och löneomräkningen svarar för ca 4,1 milj.kr. Resterande del, 8,3 milj.kr., avser en ny anslagspost som verkel tar upp. Vissa kostnader för bemanning av sjömälningsfartyg.

Av det begärda beloppet för vissa kostnader för frilidsbåttrafik och yrkesfiske på 34,9 milj. kr. avser 28,7 milj. kr. frilidsbåttrafik och resterande del yrkesfisket. I beloppet för fritidsbåtar ingår 0,6 milj. kr. i ersätlning till Vänerns seglationsstyrelse och ca 0,3 milj. kr. för flygfotografering för båtsporlkort. Verkel begär också 0,7 milj.kr.för fortsatt sjömätning vid reservlossningsplalser.

Föredragandens överväganden

Anslaget E5 är i huvudsak etl finansieringsanslag för sådan verksamhel som sjöfartsverket bedriver inom programmen Fariedsverksamhet och Fartygsverksamhet, som inte skall belasta handelssjöfartens betalningsansvar.

När det gäller verkels prisomräkning harjag i huvudsak ingen erinran. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet anser jag att den föreslagna överföringen av medel från chefen för marinen till sjöfartsverkel för viss bemanning av sjömälningsfartyg bör anslå i avvaktan på överbefälhavarens ställningstagande.

Vid mina anslagsberäkningar för näsla budgetår harjag i enlighel med min tidigare redovisning tagit upp 47,0 milj. kr. föratt finansiera isbrytningens bränslekostnader. Efler samråd med chefen för jordbruksdepartementet harjag beräknal medel för sjösäkerhetsrådet under ett särskill delprogram under anslaget. Rådet har tidigare finansierats över jordbruksdepartementets huvudtitel. Överföringen följer rådets eget förslag i årets anslagsframslällning.

Sjösäkerhetsrädet har begärt etl anslag på ca 2,6 milj. kr. för nästa bud-      107

getår vilket är en ökning med 440000 kr. jämfört med innevarande budgelår. Jag förordar för egen del elt anslag på 2,3 milj. kr. Eftersom sjösäkerhetsrädet har en sådan nära samhörighet med sjöfartsverket anserjag all rådets anslagsframställningar i fortsättningen bör ställas till sjöfartsverket och behandlas inom ramen för verkels anslagsframslällning lill regeringen.

För näsla budgelår harjag vidare tagit upp 725000 kr. som avser ersällning för sjöfartsverkels deltagande i den internationella sjöfartsorganisationens, IMO, arbete. Ersättningen har lidigare utbetalats från anslaget K8. Viss inlernalionell verksamhel.

Efter avdrag för intäkter under anslaget som jag i likhet med verkel beräknar fill ca 1,8 milj.kr. förordar jag eft anslag på ca 94,3 milj. kr. för nästa budgetår. Mitt förslag fördelat på delprogram framgår av följande sammanställning.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

Delprogram

1984/85

1985/86

Beräknat 1986/87

Utfall

Anvisat

Verket

Före-

draganden

tusental kj:.

1. Radiotjänst ät sjö-

farten

1450

1450

1850

1850

2. Omlokaliseringskost-

tiader

2632

3 259

3 140

2916

3. Åtgärder mot vatten-

förorening från fartyg

4491

1

1

1

4. Särskild undersök-

ningskommission vid

sjöolyckor

103

101

109

109

5. Bemanning av fyrar av

regionälpolitiska skäl

1879

3 125

3 356

3 356

6. Bidrag till vissa in-

ternationella organisa-

tioner m. m.

356

396

449

1 150

7. Vissa kostnader för

fritidsbåttrafik och

yrkesfiske

24 003

31485

34 946

34 346

8. Vissa kostnader för

sjömansregistret

2583

2 369

2403

2403

9. Sjömätning vid reserv-

lossningsplatser

-

650

700

700

10. Sjösäkerhetsrådet

-

-

-

2 300

11. Bränslekostnader

m. m. för isbrytning

-

-

-

47000

.Summa kostnader

37497'

42836=

46954'

96131

Avgår intäkter

Under anslaget

1438

1,501

1826

1826

Summa utfall/anslag

36059

41335

45128

94305

' Exkl. LFG och 1 500 för beredskapsanpassning av kustradion

= Exkl. LFG

' Exkl. LFG och vissa kostnader för bemanning av sjömälningsfarlyg.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att lill Övrig verksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag på 94 305 000 kr.

108

övriga sjöfartsändamål                                     Prop. 1985/86:100

Bil. 8 E 6. Handelsflottans pensionsanstalt

1984/85 Ulgift

1000

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Handelsflollans pensionsanstall (HPA) handlägger ärenden om pensionering av sjömän enligt kungörelsen (1972:412) om sjömanspension (ändrad senasi 1980:432).

Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall arbetsgivare som sysselsätter sjömän betala sjömanspensionsavgifi.

Kostnaderna för pensionsanslaltens administration betalas med dessa avgifter. Av medlen las ell så stort belopp i anspråk till pensionsanslalten, som motsvarar summan av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för 1000 kr. Sislnämnda belopp utgör den anslagsmässiga netloutgifien.

Föredragandens överväganden

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Pensionsanstalten

Föredraganden

Utgifter, avlöningar och omkostnader

1474000

+60000

+60000

Kostnaderna beräknas således till 1 534000 kr., varför lill uppbörd under anslaget skall las 1533000 kr. Medelsanvisningen på statsbudgeten skall ske med oförändral 1000 kr. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Handelsfiottans pensionsanstalt för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag på 1000 kr.

E 7. Handelsflottans kultur- och fritidsråd

1984/85 Utgift

1000

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) planlägger, samordnar och
genomför kullur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Rådels verksamhet
inriktas på kulturell service som avses ge en bild av del svenska kulturut
budet genom distribution av böcker, tidningar och-tidskrifter, inspelade
TV-program, film m.m. Rådet ordnaräven bl.a.idrottsarrangemang. Rå
det har etl omfattande samarbete med bl. a. molsvarande nordiska organi
sationer och med svenska kyrkan i ullandel samt - när det gäller idrotts-   jq
frågor - med kommuner och idrotlsorganisationer.

Från den 1 juli 1976 gäller de riktlinjer för den inriktning, organisaiion och finansiering inom handelsflottan som godkänts av riksdagen efter förslag i prop. 1975/76:73 (TU 10, rskr 89) och vidare de anvisningar för verksamheten som lämnats i regleringsbrev för verksamheten under budgetåret 1985/86.

Rådets verksamhet finansieras via handelsflottans kultur- och fritidsfond, som tillförs en viss del, f.n. ca 11,4 milj. kr. dock högsl 9,0%, av nettobeloppet av erlagda statliga fyravgifter.

Över statsbudgeten anvisas ell formelll belopp av 1000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

HKF:s anslagsframställning

Kultur- och fritidsrådet beräknar utgifterna exkl. filmverksamheten till ca 11,9 milj. kr. som föreslås läckas av fyravgifier.

Föredragandens överväganden

1985/86

Beräknat 1986/87

Kultur- och fritidsrådet

Föredraganden

Utgifter

1. Kultur- och fritidsverksamhet inkl. filmverksamhet

11384000

11924oooj

11924000

Inkomster

2. Filmhyror förslagsvis

3. Fyravgifter

4. Förslagsanslag

1000

11382000

1000

1000

11 922 000

1000

1000

11922000

1000

11384000

11924000

11924000

Det tidigare kravet på självfinansiering av filmverksamheten har slopats. Verksamheten får i stället, på utgiftssidan, ingå i kullur- och fritidsverksamheten ulan att några särskilda medel beräknas för den. Bland inkomster bör dock filmhyror särredovisas och i budgeten tas upp med förslagsvis I 000 kr. HKF bör sedan i regleringsbrev bemyndigas alt överskrida utgiftsposten Kullur- och fritidsverksamhet med det belopp som motsvaras av inkomster av filmhyror. I den mån detla inle förslår atl täcka kostnaderna för filmverksamheten får resterande behov las från anslagna medel för Kultur- och friiidsverksamhet på bekostnad av övrig verksamhel inom anslaget.

HKF har etablerat samarbele med den norska Velferdsljensten for han-delsflålen belräffande filmverksamheten och ullandsslalionerna. Rationaliseringsvinsterna vid ullandsslalionerna har utnyttjats lill en viss serviceförbättring. Med hänsyn fill den svenska handelsfloftans minskning och den ändring i irafikmönsler som ägt rum bör en översyn ske av rådets verksamhet innan ytteriigare samarbele inleds. En sådan översyn avses genomföras inom kommunikationsdepartementet och i samråd med rådet.

110

Översynen beräknas vara klar under våren 1986.                 Prop. 1985/86:100

HKF:s verksamhet har under några år finansierals med befinlliga medel Bl'- 8 på Handelsflottans kullur- och frilidsfond samt med visst belopp dock högsl 9% av fyravgifterna. Numera slår i huvudsak inga fonderade medel till förfogande. Det förhållandel alt sjöfartsavgiflerna är trafikberoende kan innebära alt avräkningen på högst 9% inle blir tillräcklig för finansiering av HKF:s verksamhel budgetåret 1986/87. Mot denna bakgmnd förordar jag all regeringen, om så krävs, får göra avsteg från den gällande procenlavräkningen för finansieringen av HKF:s verksamhet för budgetåret 1986/87.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för finansiering av Handelsflollans kultur- och fritidsråd,

2.   lill   Handelsfiottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag på 1000 kr.

E 8. Ersättning till viss kanal trafik m.m.

1984/85 Ulgift

1000

1985/86 Anvisat

1000

1986/87 Förslag

45600000

Från anslaget har tidigare Trollhätte kanalverk, Vänerns seglationsstyrelse och Stockholms hamn kompenserats enligt statsmakternas beslut om atl slopa de särskilda passageavgifterna för Väner- och Mälartrafiken (prop. 1978/79:24, TU 6, rskr 61). Vidare har kostnaderna för vissa fyrar i Röda havet, ispatmllering i Norra Atlanten och för statsbidrag till vissa hamnar för mottagning av miljöskadligl avfall betalats från anslaget. Koslnaderna under anslaget har avräknats från inkomsttiteln fyr- och farledsvamavgifler. För näsla budgelår föreslås all Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse kompenseras från anslaget och alt kostnaderna betalas av staten. Tidigare kostnadsposter under anslaget betalas ut under anslaget E 1. Farleds verksamhet, exkl. isbrytning.

Föredragandens överväganden

Kostnaden för ersättningen lill Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse uppgick budgelårel 1984/85 lill ca 46,8 milj.kr., varav 39,8 milj.kr.avsåg ersättning till Trollhätte kanalverk. Inkomster från farledsvaruavgifter inkl. dislanstillägg som var hänförliga lill trafiken på Trollhätte kanal och Vänern uppgick samma budgetår lill 11,2 milj. kr.

Som framgått av mitt förslag till ändrat betalningsansvar för handelssjö
farten kommer ersättningen lill Trollhätte kanalverk och Vänerns segla
tionsstyrelse i fortsättningen all betalas av staten. Vid min beräkning av
anslagsbehovet harjag utgått från atl de inkomster av farledsvaruavgifter
inkl. dislanstillägg som är hänförliga till Trollhälle kanal och Vänern skall
tillgodoräknas kanalverket resp. seglalionsstyrelsen.                              Ill

Utbetalningen från anslaget under budgetåret 1986/87 beräknar jag lill     Prop. 1985/86: 100 45,6 milj.kr., varav 41 milj. kr. för Trollhätte kanalverk. I ersätlningen lill     Bil. 8 Vänerns seglationsstyrelse harjag inkluderat 0,6 milj.kr. för frilidsbåtut-märkning under år 1986. Det bör ankomma på regeringen atl anpassa utbetalningarna från anslaget lill ulvecklingen av övriga inkomster i verksamheterna.

Som framgår av förra årets budgetproposition tillämpar Trollhätte kanalverk numera kalenderårsredovisning. Regeringens beslut om driftstat före kalenderårets början kommer därför att omfatta del av kalenderår för vilken riksdagen vid tidpunkten för beslul om driflstal inle anvisat något anslag. Jag förordar därför all regeringen inhämtar riksdagens godkännande all ersättningen från anslaget även i fortsättningen får beslutas för kalenderår.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1.    godkänna vad jag anfört i fråga om beslul om ersättning lill Trollhätte kanalverk,

2.    till Ersättning till viss kanaltrafik m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag på 45600000 kr.

E 9. Lån till den mindre skeppsfarten

1984/85 Utgift       16311000          Reservation           35705000

1985/86 Anslag     40000000

1986/87 Förslag           1000

Kapilallillgång 30/6 1985 187472371

Anslaget för lån lill den mindre skeppsfarten har lill syfte atl främja en från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av landels bestånd av mindre fartyg. Lån kan enligt förordningen (1971: 324) om lån till den mindre skeppsfarten (omtryckt 1980:462) beviljas svenskt rederiförelag för förvärv, ombyggnad eller reparation av mindre fartyg. Företräde lill lån skall ges mindre rederier. Lån beviljas av statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten.

Lånenämndens anslagsframställning

Under budgetåret 1984/85 beviljade lånenämnden fem lån på sammantaget 16,3 milj. kr. Lånen har avsett bl. a. inköp av ett äldre torriaslfartyg och etl äldre tankfartyg.

Lånenämnden redovisar i sin anslagsframställning att fraktmarknaden
för tankfartygen under år 1984 och under försia halvårel 1985 genomgått en
viss förbättring. Seglationsintäklerna har enligt nämnden varit relativt
tillfredsställande. Vissa enheler har ekonomiska problem beroende på
tidigare dåliga fraktmarknadsläge. Åven lordaslfarlygens seglalionsresul-
tat har enligt nämnden förbättrats men inle i samma utsträckning som för
tankfartygen. Inkomsterna är dock i de flesta fall olillräckliga för atl ge
möjlighet till täckning av samtliga kostnader.                                                      1J2

Det sedan år 1983 utgående rederistödel har enligt nämnden inneburit en     Prop. 1985/86: 100 förbättring av del mindre tonnagets ekonomi men räcker inle för all klara     Bil. 8 invesleringar i moderni tonnage. Lånenämnden hänvisar fill den utvärdering rederislödsnämnden gjorl enligt vilken 75% av torrlastfartygen och 50% av tankfartygen redovisat negativt resultat avseende 1983 års verksamhel.

Lånenämnden har beräknal kapitalförlusterna för budgetåret 1984/85 till ca 2 milj.kr. För innevarande budgelår kan enligt nämnden den dåliga likviditetssiiualionen för framför alll torriaslfartyg medföra en risk för ytterligare föriuster i samband med belalningsinslällelser. Lånenämnden beräknar överslagsvis förlusterna till ca 4 milj. kr.

När del gäller utlåningen framhåller lånenämnden atl del föreligger elt slort behov av förnyelse av kusllonnaget. Nämnden konstaterar samtidigt all det i nuvarande konjunktur i del närmaste är omöjligt för elt litet rederi atl klara av likviditeten för ett nybygge. Nämnden pekar samiidigt på den osäkerhet som råder belräffande rederiernas investeringsplaner för inköp av andrahandstonnage under de närmasle åren. Mol bakgrund av disponibla medel för innevarande budgelår, 75 milj. kr., begär lånenämnden ell anslag på 20 milj. kr. för näsla budgetår.

Föredragandens överväganden

Under en tioårsperiod har lånenämndens genomsnittliga utlåning legal på ca 31 milj. kr. per år. Utlåningen har under åren varierat mellan ca 10 och ca 45 milj. kr. För atl på etl smidigare sätt kunna anpassa utlåningskapaciteten till förändringar i efterfrågan på lån än vad nuvarande finansiering över statsbudgeten medger, borde en annan finansieringsform kunna övervägas. Efler samråd med chefen för industridepartementet kommer jag att närmare undersöka möjlighelerna till att finansiera utlåningen till den mindre skeppsfarten via svenska skeppshypotekskassan. Jag räknar med att återkomma lill denna fråga senasi i samband med nästa års budgetproposition.

När det gäller utlåningen för näsla budgelår räknarjag med all den skall kunna rymmas inom den behållning som finns på anslaget för innevarande budgelår. Jag förordar därför endast etl anslag på I 000 kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Lån till den mindre skeppsfarten för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag på I 000 kr.

113

8    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 8

E 10. Stöd till svenska rederier                                    Prop. 1985/86: 100

Bil. 8
1984/85 Utgift      90983 000

1985/86 Anslag    150000000

1986/87 Förslag    50000000

Våren 1982 fattade riksdagen beslul om vissa sjöfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:217, TU 37, rskr 437). Beslutet innebar bl. a. ett tidsbegränsat stöd till svenska rederier. Stödet grundas i normalfallet på den sjömansskatt som inbetalts åren 1982-1985. Riksdagen har hösten 1982 beslutat om att medge en tidigareläggning av stödet ett år för s. k. kustsjö-fartsfarlyg. Slödel administreras av nämnden för rederistöd.

Nämndens för rederistöd anslagsframställning

Nämnden redovisar i sin anslagsframslällning atl 514 milj. kr. utbetalats i stöd l.o. m. halvårsskiftet 1985. Av beloppel avser 366 milj. kr. konsolideringsstöd och resterande belopp utvecklingsstöd. För budgetåret 1986/87 beräknar nämnden medelsbehovet till 50 milj. kr. I detta belopp har nämnden inkluderat beräknad kvarvarande balans från kalenderåren 1981-1984 och utbetalningar under åren 1986 och 1987 med år 1985 som kvalifika-tionsär. Nämnden beräknar administrationskostnaderna till oförändrat belopp, 875000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar i enlighet med nämndens förslag ett anslag på 50 milj. kr. för näsla budgetår. Jag godtar också nämndens beräkning av administrationskostnaderna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till svenska rederier för budgelårel 1986/87 anvisa ell förslagsanslag på 50000000 kr.

114

F. Luftfart                                                      Prop. 1985/86:100

Bil. 8 Luftfartsverkets uppgifter och mål

Luftfartsverket har fyra huvuduppgifter nämligen all

-     driva och förvalla statens flygplatser för civil luftfart och även ansvara för driften av stationsområden för civil luftfart vid militära flygplatser,

-     i fred svara för civil och militär flygtrafikledning,

-     ha tillsyn över flygsäkerhelen för den civila luftfarten, saml

-     ulföra vissa Irafikala myndighetsuppgifter.

Luftfartsverkets övergripande mål som gäller den civila lufifarten är all främja en på sunda ekonomiska villkor grundad utveckling av luftfarten och verka för atl en tillfredsställande flygtransportförsörjning uppnås och vidmakthålls till lägsta möjliga kostnader. Verkel skall självt, eller i samverkan med övriga intressenter i luftfartssektorn, vidta eller initiera sådana ålgärder som stärker sektorns långsikliga konkurrenskraft.

Verksamheten skall drivas med full kostnadstäckning. Dämtöver skall luftfartsverket uppnå ell överskott som motsvarar statens avkastningsränla på statskapitalet.

Luftfartsverkets treårsplan för budgetåren 1986/87-1988/89

Genom tidigare genomförda organisatoriska förändringar har en gmnd lagts för all uppnå en ökad affärs- och marknadsorientering av luftfartsverkets verksamhet. Med slatsmakternas beslul våren 1985 om luftfartsverkets investeringar m. m. (prop. 1984/85:139, TU 26, rskr 333) togs ylleriigare sleg för att förstärka verkets affärs- och marknadsmässiga roll. Den tidigare traditionella anslagsframställningen ersattes av en treärsplan. Luftfartsverket har därigenom fått bällre möjligheter all tidsmässigt anpassa sina investeringar än genom lidigare ettåriga investeringsbeslut. Inve-sleringsålgärder kan flyttas mellan budgetåren i planen för all snabbi möta uppkommande investeringsbehov. Verkel fick vidare vidgade möjligheter atl finansiera investeringar utanför statsbudgeten.

I samband med övergången från anslagsframslällning till treårsplan förutsattes atl ireårsplanen utformades med syfte atl också ge statsmakterna ett bättre underlag än lidigare för en övergripande styrning av luftfartsverket. Mål för bl. a. avkastning, service och produkfivitet skulle successivt utvecklas. Verket skulle också utveckla strategier för sitt agerande på marknaden.

Verksamhetens inriktning; mål för produkter och ekonomi

Luftfartsverket redovisar i Ireårsplanen olika strategier för sitt agerande
gentemot marknaden, enskilda kunder och övriga intressenter. Strate
gierna har som samlande mål alt stärka flyglransportsektorns konkurrens
förmåga. De vägar luftfartsverket anger är bl. a. att ha stor följsamhet av
tjänsteutbudet lill förändrade behov eller möjligheter samt att kunna erbju
da flygbolagen möjlighet till hög regularitet, korta markuppehåll och smi-   115

dig trafikavveckling. Verket anger också all flygsäkerhelsslandarden skall    Prop. 1985/86: 100
vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.   Bil. 8

Elt bra utnylljande av befintlig kapaciiei inom flygplalssyslemet har stor ekonomisk betydelse. Verket strävar därför efler atl i samverkan med flygförelag, researrangörer, kommuner, näringslivsorganisationer m.m. vidta eller initiera åtgärder som ökar flygresandet. Uppbyggnad av ytterligare kapacitet skall enligt verket grundas på en efterfrågan och en trafikutveckling som kan överblickas med stor sannolikhet. Lönsamhet är ett ytterligare villkor för kapacitetsulbyggnad eller för standardförbättringar.

Luftfartsverket avser under treårsperioden all vidareutveckla sin marknadsorientering. Inledda åtgärder för atl förbättra den interna effektiviteten fullföljs. Möjlighelerna lill förbättrad lönsamhet genom kommersiella tjänster som riktar sig lill resenärer, allmänheten, företag m. m. är ell annal område som verket uppmärksammar.

Luftfartsverket redovisar i treårsplanen förslag till servicemål som är relaterade till åtta produktgrupper. Det gäller bl.a. start- och landningstjänst, passagerartjänsl, fiyglrafiktjänst en route, ramp- och expeditions-tjänst och nygsäkerhetsljänst. De servicemål som verkel formulerar är samtidigt relaterade lill krav på rimliga avgifter och statens krav på lönsamhet och avkastning. För alt underlätta statsmakternas styrning av verkel och för att stärka den interna styrningen redovisar verkel samtidigt mål för resultatutveckling, avkastning, prissättning, produktivitet och soliditet.

De stora investeringar som gjordes under andra hälften av 1970-lalet ökade luftfartsverkels kapital- och driftkostnader myckel kraftigt under kort lid. Det bedömdes orimligt atl direkl göra de taxehöjningar som hade varit nödvändiga för atl det nya statskapitalet omedelbart skulle kunna förräntas fullt ut. I stället lades en resullatuljämningsplan upp som innebar att underförräntning i början av perioden skulle kompenseras med överförräntning under periodens senare del. Räntor på de kommunala investeringsbidragen skulle behandlas på samma sätt. För budgetåren 1984/85 uppgick luftfartsverkets inlevererade överskott till ca 43 % av del statliga förräntningskravet. Verket gör samtidigt den bedömningen atl förräntningskravet skulle ha uppfyllts till ca 53 % ulan arbetsmarknadskonflikten i maj 1985.

För innevarande budgetår räknar verket med en inleverans lill staten på 98 milj. kr. vilkel motsvarar ca 51 % av förräntningskravet. Luftfartsverket sätter som mål för sitt ekonomiska resultat för budgetåret 1986/87 atl klara statens förräntningskrav till ca 80 %. För Ireårsplanen i övrigl har verkel som mål all uppnå full förräntning och därutöver kunna redovisa elt överskott på minst ICO milj.kr. Denna överförräntning utgör en påbörjad återbetalning till staten av den ackumulerade underförräntningen från fidigare budgetär.

I Ireårsplanen redovisar luftfartsverket sin avsikt all i och med budgetåret 1986/87 hell ha kompenserat kommunema för under lidigare år ej erhållen ränta på sina investeringsbidrag.

Beträffatide prissättningen anger luftfartsverket som mål, alt prisföränd
ringarna av verkets trafikavgifter efter del balans uppnåtts mellan kostna- 116

der och intäkter, dvs. budgetåret 1987/88, skall ligga 0,5 procentenheter     Prop. 1985/86: 100 under den beräknade förändringen av konsumentprisindex. Verket sätter    Bil. 8 vidare som mål all förbättra produktiviteten med i genomsnitt ca 4 % per år under kommande treårsperiod.

Luftfartsverket framhåller alt de vidgade finansieringsmöjligheterna i fortsättningen ger solidilelsbegreppel en slörre belydelse. Nyll främmande kapital kan inle las upp i snabbare takl än all verksamheten kan bära uppkommande kapitalkostnader. Under den senasle femårsperioden har soliditeten legal på mellan 60 och 65%. Luftfartsverket safter som mål att soliditeten under den närmasle treårsperioden i genomsnill inle bör understiga 50%.

Investeringsplan

Verkel har i sin investeringsplan för treårsperioden 1986/87-1988/89 räknat med att flygtransportsektorn kan bära en kostnadspåverkan av nya investeringar på högst ca 15 milj.kr. per år, vilket motsvarar en årlig investeringsvolym på ca 200 milj. kr. i prisläge den 1 jan. 1985. En investeringsvolym av den omfattningen kan enligt verket rymmas inom de generella avgiftshöjningar som verkel planerar för 1985/86 och 1986/87. Om flygförelagen önskar invesleringar som inte ryms inom denna kostnadsram, krävs enligt verket särskilda avtal om kostnadstäckning för sådana investeringsobjekt.

Luftfartsverkets investeringar indelas i treårsplanen på infrastrukturella och kommersiella. Till gmppen infrastrukturella investeringar hänförs sådana som är en nödvändig förutsättning för atl flygverksamhet av avsett slag skall kunna bedrivas. Typiska sådana är investeringar i banor, byggnader, plattformar, belysningsanläggningar och trafikledningssystem. Åven investeringar i sådana icke fasla anläggningar som fältfordon, brandbilar och kommunikationsutmstning hör lill den infrastmkturella gmppen.

I gruppen kommersiella invesleringar ingår investeringar i olika verksamheter som det med hänsyn till luftfartsverkels marknads-, resurs- och kompelensmässiga fömtsättningar är naturligt atl verket bedriver som komplement till den direkl irafikinriktade verksamheten. Syftet med dessa investeringar är alt förbättra lönsamheten i en kommersiell tjänst, introducera en ny sådan tjänst eller rationalisera administrativa processer. Exempel på kommersiella investeringar är investeringar i lokaler för kommersiella akfivileler, parkeringsanläggningar, ramptjänslfordon och adminislraliv ADB.

Luftfartsverkets beräknade investeringsutgifler för treårsperioden fördelal på infrastrukturella resp. kommersiella framgår av följande sammanställning.

De angivna investeringsutgiflerna för budgeiåren 1987/88-1988/89 är därvid närmast ell uttryck för den allmänna inriklningen av investeringarna.

117

Beräknad

utgift (milj. kr.

i prisläge 85-01-01)

1986/87

1987/88

1988/89

Infrastrukturella

investeringar > 1 Mkr

Flygplatser

Arianda

42,0

30,1

41,7

Landvetter

-

1,7

-

Sturup

10,7

11,0

3,9

Umeå

9,0

1,3

1,2

Kiruna

2,4

1,7

1,8

Skellefteå

8,6

4,0

1,8

Östersund

7,7

0,9

—

Sundsvall

6,3

1,6

0,8

Örnsköldsvik

5,1

9,0

—

Luleå

1,9

-

-

Jönköping

-

3,8

8,8

Karistad

-

1,3

1,1

Norrköping

0,1

2,9

-

Visby

20,0

8,0

0,5

Halmstad

-

1,4

7,0

Kalmar

-

-

-

Ängelholm

6,5

-

-

Summa flygplatser

120,3

78,7

68,6

Flygtrafiktjänst en route

5,7

26,3

19,4

Huvudkontoret

3,1

0,6

0,6

Ofördelat

2,0

-

-

Summa infrastrukturella investeringar

>1 Mkr

131,1

105,6

88,6

Infrastrukturella investeringar

<1 Mkr

25,7

19,7

12,9

Fordon, maskiner, utrustning

36,5

46,4

41,9

Kommersiella investeringar >I0 Mkr

-

-

-

Kommersiella investeringar

9,3

5,5

8,9

Summa totalt

202,6

177,2

152,3

Summa i beräknat genomförandepris

222,9

203,8

182,8

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

Investeringar i infrastmkturen utgör den dominerande utgiftsposten i treårsplanen. Verket framhåller beträffande flygplatstjänsien alt investeringsverksamheten hillills förutom ersättningsinvesteringar, varit inriktat på behövliga kapacitets- och slandardhöjande ätgärder. Under treårsperioden 1986/87-1988/89 kommer enligt verkel önskad nivå atl uppnås genom nu pågående och planerade ny-, om- och tillbyggnader av stationsområden. Ylleriigare projekt kan emellertid aktualiseras under perioden. Som exempel på sådana åtgärder nämner verkel anpassning av stationsbyggnaderna på Ängelholms och Umeå flygplatser till den kraftiga ökningen av inrikestrafiken. Vidare nämner verket förprojektering av en ulbyggnad av inrikesdelen av stationsbyggnaden på Landvetters flygplals. Verkel aviserar också frågor som behandlas inom ramen för disposilionsplanearbelet vid Arianda flygplats. Det gäller t. ex. ban- och lerminalkapacitel.

Av den totalt beräknade investeringsulgiflen för budgelårel 1986/87 på 222,9 milj. kr. avser nära hälften pågående objeki.

För budgetåret 1986/87 beräknas invesieringarna för objeklgruppen flygplatser till ca 160 milj.kr., varav ca 70 milj.kr.gäller nya objekt. För

118

Arianda beräknas utgiften för nya objekt lill ca 30 milj. kr. Bland planerade Prop. 1985/86: 100 större investeringar på Arlanda redovisar verket breddning av taxibana Bil. 8 och snabbavfarler för att öka kapaciteten på bana 08/26, energisparålgärder och ombyggnad av trafikledningslornel. På Sturups flygplats beräknas utgiften för planerade nya objekt fill ca 12 milj.kr. Del gäller bl.a. parkeringsulrymmen, utbyggnad av stalionsplattan och garage för fältfordon. På Sundsvall/Härnösands flygplats planeras under nästa budgetår en ombyggnad av södra plattan för allmänflyg och en förstärkning av banan för all möjliggöra DC-9-trafik.

För investeringar i fordon, maskiner och utrustning beräknas utgiften lill ca 40 milj. kr. Utgiften för investeringar i flygtrafiktjänst en route beräknas till ca 11 milj. kr. Nya objeki gäller bl. a. utbyte av primär- och sekundärradar.

Den del av investeringsulgiflen som skall finansieras med anslagsmedel beräknar verkel till 123,0 milj.kr. Med hänsyn tagen till ingående behållning beräknar verkel anslagsbehovet till 108,3 milj.kr. Invesieringarna i övrigl finansieras enligt gällande riktlinjer med lån från riksgäldskonlorei, bidrag från kommuner och intressenter samt med rörelsemedel.

Remissyttranden

Linjeflyg AB (LIN) och Scandinavian Airiines Syslem (SAS) har yttrat sig över luftfartsverkets treårsplan. LIN konstaterar all luftfartsverkets omorganisation positivt påverkal samarbelel mellan verkel och bolaget. LIN framhåller atl planerade åtgärder ytteriigare kommer all förbättra luftfartsverkets service lill nytta för flygbolagen och dess kunder.

LIN pekar på alt en positiv utveckling av flygel, med hög flygsäkerhet, punktlighet och allmänt hög elTektivitel och service fömtsäfter alt Arianda successivt anpassas till de ökade kapacitelskraven. Ban- och lerminalkapacileten behöver byggas ut i takl med Irafikens tillväxt. En utökning av lerminalkapacileten för inrikeslrafiken måsle enligt LIN påböas under innevarande år. Del är också enligt LIN nödvändigt alt frågan om den tredje banan avgörs under del närmaste halvåret. LIN förordar vidare om-och tillbyggnad av stationsbyggnader på Umeå, Ängelholms och Jönköpings flygplatser under näsla budgelår och vidare pä Ronneby flygplats under planperioden.

SAS anser när del gäller verkels uppgifter, mål och inriklning i slort all mål bör uttryckas i mätbara termer. SAS framhåller att kommersiella satsningar måste ses som en kompletterande verksamhel och göras i samråd med flygföretagen. Beträffande verkets investeringar pekar SAS på behovet av en utökning av hangarplaltformen på Landvetter. SAS uttalar ocksä alt planen saknar sådana högaktuella frägor som trafikstruktur (pri-mär/sekundärnät), Stockholms flygplalsfråga och belastningssituationen på olika flygplatser.

Föredragandens överväganden

Luftfartsverket har nyligen omorganiserats i syfte att uppnå en ökad af
färs- och marknadsorientering. Genom statsmakternas beslul våren 1985        119

fick verkel dessutom bättre möjligheter alt tidsmässigt anpassa sina inves-     Prop. 1985/86: 100 leringar till marknadens behov. Olika invesleringsåtgärder kan inom ra-     Bil. 8 men för Ireårsplanen flyttas mellan budgeiåren för alt snabbi möta uppkommande investeringsbehov. Verkel har dessutom genom beslutet fått vidgade möjligheter alt finansiera sina investeringar utanför statsbudgeten.

Under de senaste åren har flygresandet ökat markant. Under år 1984 ökade t. ex. inrikestrafiken med ca 15% mätt i antal passagerare. Omfattande standardförbättringar och kapaciletsutbyggnader har samtidigt skett inom flygplalssyslemet. Den snabba expansionen ställer krav på snabb anpassning från verkels sida för att möta ökningen i efterfrågan.

Luftfartsverket redovisar i treårsplanen övergripande mål och strategier för sift marknadsmässiga agerande. Inriktningen av dessa strategier och mål är alt på olika sätt stärka flygels konkurrenskraft. En viktig förutsättning för delta är, som verket framhåller, den kapacitet och service som luftfartsverket kan erbjuda flygbolagen och resenärerna.

Kundernas krav på bra service och rimliga avgifter måste samtidigt avvägas mol ägarens, statens, likaberättigade krav på ekonomisk avkastning. Luftfartsverket betonar i sin treärsplan sambandet mellan kapacitels-ulnylljande och ekonomiskt resullal och framhåller angelägenheten av alt kapaciteten blir väl utnyttjad. Den efterfrågan på kapaciletsutbyggnader och standardförbättringar som luftfartsverket möter från olika kunder och intressenter måsle därför enligt min mening avvägas med hänsyn lill kundernas marknadsförutsättningar och verkels lönsamhetsmål.

En noggrann avvägning av kraven på nya åtaganden är särskilt viktig med hänsyn lill luftfartsverkets fortsatta resultatutveckling. De omfattande investeringar som gjordes under slutet av 1970-talet påverkar fortfarande luftfartsverkets resultat. Enligt den reviderade resullatuljämningsplan som luftfartsverket arbetar efter och som utgår från vissa anlaganden om prisutveckling, kostnads-, ränte- och trafikutveckling skall staten få full förräntning fr. o. m. budgetåret 1987/88. I della sammanhang kan också nämnas all återbetalning av tidigare års bristande förräntning av kommunala investeringsbidrag påbörjades under budgetåret 1984/85. Återbetalningen kommer atl vara helt avslutad vid utgången av budgetåret 1986/87.

Jag vill i anslulning lill frågan om resultatutvecklingen nämna alt luftfartsverket i en särskild skrivelse begärt alt få skriva bort vissa anläggningstillgångar genom nedsättning av statskapitalet. Det totala beloppel uppgår till ca 120 milj.kr. varav 48 milj. kr.gäller Landvetter, 35 milj. kr. investeringar i telemateriel vid olika flygplatser och 11,5 milj. kr. Bromma flygplats. Verkel moliverar nedskrivningen på Landvetter med all det utrikes passagerarantalet uppgår till 50 % av prognoslicerad volym. Vidare

framhåller verket att aktuell trafik inte kräver den banlängd som planerades och byggdes. Teleinvesteringarna är enligt verket följdinvesteringar på grund av sysselsättningssalsningar. Belräffande Bromma hänvisar verket fill utflyttningen av den lunga inrikestrafiken lill Arianda.

Jag anser atl verkets resultatansvar rent principiellt också bör omfatta
sådana invesleringar som i efterhand kan bedömas som mindre lönsamma
av verkel. Jag vill också erinra om att staten i fråga om bl. a. tidigarelägg
ning av investeringar gjort vissa reduceringar av det förräntningspliktiga    120

statskapitalet. Jag är följaktligen inle beredd aft biträda luftfartsverkets     Prop. 1985/86: 100
förslag om nedsättning av statskapitalet.                           Bil. 8

Jag vill i delta sammanhang också ta upp del förslag som luftfartsverket har redovisal angående resultaluljämning mellan olika flygplatser. I enlighel med uttalanden i 1982 års luftfartspoliliska proposition (prop. 1981/ 82:98, TU 28, rskr 339) fick luftfartsverket i juni 1982 eft uppdrag all utarbeta riktlinjer för ett system med resultatutjämning som förutom statliga flygplatser också skulle kunna omfatta flygplatser under annal huvudmannaskap. I uppdraget ingick ocksä att avgränsa vilka kostnader som skulle kunna vara bidragsgmndande.

Verket redovisade sitt förslag i en rapport benämnd RESULT i november 1984. Förslaget avser all åsiadkomma en resultaluljämning mellan "överskoltsflygplalser" och "underskottsflygplalser" inom ett interregionalt flygplalssystem. Etl resullatuljämningssyslem gäller redan för de statliga flygplalserna. Med RESULT-förslagel skulle emellerfid även vissa kommunala flygplatser kunna ingå i denna resullaluljämning. De flygplatser förutom de slalliga som enligt luftfartsverket bör ingå i resultatutjäm-ningssyslemel är Boriänge, Gällivare, Kramfors, Kristianstad, Trollhällan och Växjö. Verkels val av flygplatser ulgår från en bedömning av flygplatsens roll i flygplatssystemet och dess bidrag lill den samlade flygtransporl-sektorns lönsamhet, dvs. inklusive flygförelag.

Med hänvisning till all flygplalshållning för allmänflyg åligger regionala, lokala och enskilda intressenter bör enligt verket inle heller resuhaluljäm-ningssystemel omfatta underskoll för allmänflyg. Underskott som är hänförliga till räntekostnader för befintlig kapacitet och för sådan verksamhel som inle är Irafikinriktad bör också enligt verkel exkluderas. Som en begränsande faktor för bidragsmöjligheterna anger verket den egna lönsamheten. Om verkets intäkter inle fullt ut läcker de lotala kostnader inklusive ränta på statligt kapital så bör också bidraget till de kommunala flygplalserna reduceras i samma mån. För finansiering av systemet förordar verkel dels allmänflygavgifter från kommuner med slalliga flygplatser, dels en höjning av inrikesflygels avgifter.

I enlighet med det luftfartspolitiska beslulel ulgick ell provisoriskt bidrag från luftfartsverket lill Kristianstad och Växjö flygplatser från den I juli 1982 enligt ett särskilt avtal. Avtalet har förnyats i avvaktan på slatsmakternas ställningstagande till RESULT. Koslnaderna för bidraget till dessa flygplatser beräknas för innevarande budgetårfill ca 5,7 milj. kr. Den lolala kostnaden för resultalutjämningen med de angivna flygplatserna beräknar verket till ca 12 milj. kr. i 1984 års priser.

Luftfartsverkels förslag har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av chefen för flygvapnet, riksrevisionsverket (RRV), statskontoret, samtliga länsstyrelser. Aktiebolaget Aerotransport (ABA), Kungliga Svenska Aero-klubben. Svenska allmänflygföreningen och Svenska kommunförbundet. Vissa remissinstanser har bifogat yttranden från olika kommuner, organisationer och företag. Hämlöver har andra yttranden inkommit.

RRV och statskontoret redovisar vissa principiella invändningar mot
förslaget. RRV anser bl.a. alt den föreslagna omfatlningen av RESULT
innebär alt risken för en stalsfinansiell belastning är stor, med hänsyn till   121

de resultatförsämringar som redan på kort sikt måsle uppstå inom bl.a. Prop. 1985/86: 100 luftfartsverket. Statskontoret pekar i sill yttrande på att det statliga bidra- Bil. 8 get ger elt incitament för kommuner att bygga flygplatser. Det finns samtidigt enligt statskontoret stora risker atl flygplatsinvesleringar kommer all göras som är samhällsekonomiskt olönsamma. En ytterligare effekt är enligt statskontoret alt elt bidrag från staten gör det billigare för kommunerna att hålla låga flygplalsavgifter. ABA har inte någon invändning mol förslaget fömtsall all staten lyfter av allmänflygunderskolten på de statliga flygplalserna och fillkommande flygplatser, lolall ca 49 milj. kr., från statens förräntningskrav på luftfartsverket.

Övriga remissinstanser, länsstyrelser, kommuner m. m. är genomgående positiva lill all ett permanent resullaluljämningssystem införs. Kritik riktas emellertid mot bidragsmodellen, som anses komplicerad och oöverskådlig. Flera av dessa remissinstanser anser också all fler flygplatser borde ingå i systemet och all även räntekostnaderna för befinlliga investeringar borde vara bidragsgmndande. Remissinstanserna har också starka betänkligheter mot den föreslagna avgiftsbeläggningen av allmänflygel vid de slalliga flygplalserna.

Jag kan för egen del inle dela den positiva syn på resultatutjämningssys-temel som främsl länsstyrelser och kommuner ger uttryck för. Min avvikande inställning gmndas inle bara på ekonomiska hänsynstaganden ulan även på rent principiella. Del är enligt min mening principiellt olämpligt all luftfartsverkets resultatansvar skall omfatta sådan verksamhet som ligger utanför verkels eget ansvarsområde och påverkansmöjligheter. Som slalskoniorei också påpekar ligger i det förslag som luftfartsverket redovisat risker för all bidragssystemet i sig genererar ytterligare underskott. Jag anser det också från ekonomiska utgångspunkter olämpligt all utöka luftfartsverkels resultatansvar mol bakgrund av kostnaderna för de omfattande invesleringar som gjorts på det statliga flygplatsområdet. En ytterligare avgiftshöjning för inrikesflyget som följer av RESULT-förslagel skall dessulom ses i del perspektivet atl inrikesflyget f.n. inte läcker sina koslnader. Jag vill också i det här sammanhanget erinra om de åtaganden staten gjort gentemot Svensk Inlerkonlinental Lufttrafik AB (SILA) ifråga om framtida avgiftshöjningar enligt del s. k. SILA-protokollet.

Enligt statsmakternas beslul år 1982 är driften av de flygplatser som huvudsakligen beljänar allmänflyg inte en statlig uppgift ulan en angelägenhet för landsting, kommuner eller enskilda intressenter. Del är också kommunerna, ofta i samarbete med industriförelag och andra lokala intressenter, som bl.a. genom ekonomiskt slöd stimulerat en ulveckling av regelbunden Irafik med lätta flygplan. Den trafik som genereras inom allmänflyget gmndas sålunda huvudsakligen på trafikbehov och andra förhållanden av regional eller lokal karaktär. Det är därför naturiigt atl också det ekonomiska ansvaret för denna lyp av flygplatser åvilar regionala och lokala intressenter även om de har viss reguljär linjetrafik.

Med hänsyn lagen lill den f. n. goda finansiella situationen inom kom
munsektorn, saknas också enligt min mening kommunalekonomiska skäl
för all från statens sida bidra lill underskoltsläckning vid flygplatser som
förvallas av landsting eller kommuner. Därtill kommer atl del redan finns      122

elt allmänt bidragssystem, skalleuljämningssystemet, som syfiar lill att     Prop. 1985/86: 100

utjämna skillnader i kommunernas och landslingens ekonomiska fömtsatt-     Bil. 8

ningar.

Jag är mot denna bakgmnd inte beredd att tillstyrka del förslag lill resultaluljämning som luftfartsverket redovisat. I konsekvens med delta förordar jag alt bidragen lill Kristianstad och Växjö flygplatser avvecklas när gällande avtal upphör dvs. vid utgången av budgelårel 1985/86.

Jag övergår nu lill alt behandla frågor rörande den övergripande styrningen av verkel. De resullalmål som framgår av verkels plan för resultaluljämning mellan åren bör vara etl grundläggande krav för den kommande treårsperioden. Jag anser också med hänsyn till SILA-protokollet att verkets föreslagna mål för prissättningen bör läggas fast. Jag noterar också atl verket redovisat förslag fill mål för service och soliditet. När det gäller servicemålen skulle enligt min mening en alltför detaljerad styrning från regeringens sida kunna verka begränsande på verkets möjligheter alt på ell marknadsmässigt sätt gemensaml med olika kunder lägga fasl en lämplig servicenivå. Jag anser emellertid att luftfartsverket skall eftersträva att successivt utveckla sådana servicemål som gör del möjligt för verket, dess kunder och statsmakterna att också kunna bedöma konsekvenserna, inle minst de ekonomiska, av skilda ambitionsnivåer.

Frågan om lämplig soliditet bör lills vidare bedömas mot bakgrund av nuvarande finansieringsformer för verkels investeringar. Anslagsmedel ingår som en betydande del av finansieringen. Eftersom statsmakterna enligt nuvarande principer åriigen lar ställning lill investeringsvolym och finansieringssätt anserjag del inle nödvändigt att statsmakterna lägger fast elt specifikt soliditelsmål för en treårsperiod. Det mål som verkel anger bör däremoi kunna tjäna som ett lämpligt riktvärde för den interna verksamhetsplaneringen. Jag anser följaktligen atl de redovisade målen för ekonomiskt resultat och för prissättningen i första hand bör vara styrande under treårsperioden.

Med denna styrning anser jag samtidigt all verket, när man uppnått kravet på full förräntning, bör kunna få ett vidgat ansvar när del gäller alt besluta om invesleringar. Enligt gällande principer får verket självt beslula om bl.a.infraslmkturinvesteringar med en invesleringsutgifl på högsl I milj.kr. Jag anser för egen del alt denna gräns på sikt bör kunna höjas kombinerat med att olika mål successivt preciseras. Enligt min mening är en sådan utveckling närmast en konsekvens av kravet på marknadsmässigt agerande. För atl kunna initiera ålgärder och stimulera lill ökade flyglransporter i samverkan med flygföretag, kommuner, näringslivsorganisalioner m.m.bör i elt senare skede också verkets handlingsutrymme vidgas. Med de nära relationer som finns i olika avseenden mellan verket och bl. a. flygföretag är det enligt min mening motiverat att produktionsinriktning och invesleringsfrågor men även ekonomiska konsekvenser diskuleras och övervägs i nära samverkan med berörda intressenter. Della måste också inbegripa kommersiella aktiviteter.

Jag anser sammanfattningsvis all den verksamhetsinriktning som verkel
redovisar i sin treärsplan bör läggas lill grund för den fortsatta verksamhe
ten.                                                                                             123

När del gäller verkels redovisade investeringsplan för treårsperioden Prop. 1985/86: 100 ansluter den väl lill den tidigare plan som statsmakterna tog ställning till Bil. 8 våren 1985. Som framgått av min redovisning av flygbolagens remissyttranden för LIN fram krav på ytterligare investeringar på ett antal flygplatser. LIN begär också relativt omgående ställningstaganden till omfattande kapacitelsinvesleringar på Arlanda. Även SAS berör indirekt kapacitetsfrågor i sill yttrande.

När del gäller främst LIN: s krav på väsentligt utökad kapacitel vill jag samlidigl erinra om de restriktioner som luftfartsverket ålagt sig vid utformningen av treårsplanen. Verkel gör den bedömningen all flygtransportsektorn kan bära en kostnadspåverkan av nya investeringar på högsl ca 15 milj. kr. per år, vilket enligt verkel motsvarar en åriig investeringsvolym på ca 200 milj. kr. i fasla priser. Krav på en forcerad kapacitetsulbyggnad som går ulöver verkets treårsplan och som inte bygger på särskilda avtal om kostnadstäckning gör del samiidigt svårt atl uppnå de mål för avkastning och prissättning jag tidigare anslutit mig till. Slor hänsyn bör enligt min mening las till den resullatuljämningsplan som luftfartsverket arbetar efter och till innebörden i det åtagande som gäller enligt SILA-protokollet beträffande framlida avgiftshöjningar.

Del framgår samlidigl av verkets investeringsplan alt luftfartsverket f. n. studerar behovet av kapacitetsutbyggnad vid Umeå och Ångelholms flygplatser. Luftfartsverket anmäler vidare att verket påbörjat en förprojektering för ulbyggnad av inrikesdelen av stationsbyggnaden på Landvetter. Verkel erinrar vidare om disposilionsplanearbelet på Arlanda flygplats som innefattar bl. a. frågan om en tredje landningsbana på Arlanda och en ytterligare terminalbyggnad för inrikestrafiken. Jag har underhand också informerats om tankegångar på en viss begränsad tillbyggnad av befintlig inrikesterminal för att klara den ökande Irafiken. Utan atl föregripa luftfartsverkets bedömningar i dessa frågor vill jag emellertid återigen erinra om vad jag anfört om verkets resultalmål och prissättning.

När det gäller den föreslagna investeringsvolymen och invesieringarna för budgelårel 1986/87 godtar jag verkels förslag på ca 223 milj. kr. Av den beräknade investeringsulgiflen avser cirka hälften pågående objeki. Jag har heller inget alt erinra mol de av luftfartsverket beräknade invesleringsutgifterna för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Med hänsyn fill den snabba utvecklingen inom flygtransportsektorn bör enligt min mening den nu redovisade treårsplanen för de båda senare budgeiåren i försia hand ses som en finansiell ram.

Fördelningen och den beräknade finansieringen av invesieringarna för nästa budgelår, som överensslämmer med verkels, framgår enligt följande.

124

Finansieringssätt (milj. kr.)

objeklgrupper

Anslag

Kom-

AMS      Riks-

Övr.

Rörel-

munal

gäld

fin.

se-

Sum-

fin.

medel

ma

Flygplatser

111,1

20,2

1,8        24,9

2,0

_

160,0

Flygtrafiktjänst

en route

6,3

-

4,5

-

-

10,8

Brand- o. räddnings-

skolan

-

-

0,4

-

-

0,4

Huvudkontoret

3,4

-

-            -

-

-

3,4

Fordon, maskiner.

utrustning

-

-

40,1

-

-

40,1

Diverse och

oförutseu

-

-

-           -

-

6,0

6,0

Diverse ofördelat

2,2

-

-

-

-

2,2

Summa invest.

123,0

20,2

1,8        69,9

2,0

6,0

222,9

Prop. 1985/86:100 Bil. 8

När del gäller finansieringen av invesieringarna följer den de principer som redovisades i statsmakternas beslut om luftfartsverkels investeringar m. m. våren 1985. Fömtom anslagsmedel och upplåning i riksgäldskonlorei har verket möjlighet alt finansiera invesleringar med bidrag eller lån från t. ex. kommuner och kunder. Av investeringarna under budgetåret 1986/87 beräknar jag alt 123 milj.kr. finansieras med anslagsmedel. Jag återkommer särskilt till anslagsfrågan i min föredragning. Av investeringsulgiflen i övrigl beräknar jag att ca 70 milj. kr. behöver finansieras genom upplåning i riksgäldskonlorei. Med nuvarande finansieringssystem anserjag atl verket även bör kunna klara sin likviditetsförsörining genom kortfristig upplåning från samma konto i riksgäldskonlorei. För det ändamålet har verkel tidigare disponerat en rörlig kredil på 40 milj.kr. i riksgäldskonlorei. Jag räknar därför med atl luftfartsverket för nästa budgelår behöver ta upp lån om högsl 110 milj. kr. i riksgäldskonlorei varav ca 70 milj. kr. för invesleringar och högst 40 milj.kr.avser en ram för kortfristig upplåning av likvidilelsförsöijningsskäl.

Finansiering med rörelsemedel bör även för budgelårel 1986/87 få uppgå till högsl 6 milj. kr. Som framgår av sammanställningen räknar verket också med en viss finansiell medverkan från bl.a. kommuner och övriga intressenter. I de fall elt leasingförfarande bedöms ekonomiskt mer fördelaktigt än ägande bör verket även för näsla budgelår enligt gällande principer kunna utnyttja leasing inom en ram av 10 milj. kr.

Det bör enligt min mening ankomma på regeringen alt besluta om omfördelning av invesleringsutgifterna inom ramen förden presenterade planen. Det bör vidare ankomma på regeringen all fastställa ramen för upplåning i riksgäldskonlorei.

125

Anslagsfrågor

F 1. Flygplatser

m.

m.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

Ing.behållning

Anslag

Utgift

1000 kr.

1984/85 1985/86 1986/87 verket

föredraganden

62400 89500 14 700 33 300

166900' 114400 108 300 89700

139800 170600 123 000 123000

' Varav 25 000 på TB 1 och 10000 med stöd av finansfullmakten.

Från anslaget betalas huvuddelen av luftfartsverkets utgifter för infrastrukturinvesteringar.

Föredragandens överväganden

Luftfartsverket beräknar medelsförbrukningen under näsla budgetår fill 123 milj. kr. Med hänsyn tagen lill en beräknad ingående behållning på 14,7 milj.kr. begär verket ell anslag på 108,3 milj.kr. Med hänvisning lill min tidigare redovisning beräknar jag i likhel med verkel medelsförbrukningen till 123 milj.kr. Jag räknar med en ingående behållning på 33,3 milj.kr. och förordar därför ett anslag på 89,7 milj. kr. för budgelårel 1986/87.

F 2. Beredskap för civil luftfart

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

10291000 12000000 12900000

Reservation

11420 000

Verksamheten under anslaget omfattar planläggning och förberedelser för flygtransporUedning, flygplatsdrift och flyglransportverksamhet under beredskapstillstånd och krig.

Föredragandens överväganden

Luftfartsverket har beräknal medelsbehovel fill 13,2 milj.kr. Chefen för försvarsdepartementet har fidigare denna dag bl. a. anmält programplan vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar och därvid redovisat sin syn på den programplan för delfunktionen Flyglransporter som luftfartsverket lagt fram. Jag ansluter mig lill hans slällningslaganden och beräknar medelsbehovel för budgetåret 1986/87 fill 12,9 milj.kr.

126

F 3. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid        Prop. 1985/86:100
flygtrafik på Gotland                                        Bil. 8

1984/85 Ulgift     14500000

1985/86 Anslag   14500000

1986/87 Förslag   14500000

Sedan budgetåret 1973/74 har riksdagen beviljat ersällning til! Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik till och från Golland. Sedan budgetåret 1981/82 har slödel givits en ny utformning med syfte alt en tillfreds-Ställande flygtrafik skall kunna upprätthållas.

Luftfartsverket bedömer att syftet med siödet kan uppnås genom en ersällning av oförändrad omfaitning. Luftfartsverket beräknar anslaget för nästa budgetår till 14,5 milj. kr.

Jag förordar i likhel med luftfartsverket ett anslag på 14,5 milj.kr.för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordal om inriklningen och omfattning
en av luftfartsverkets verksamhet och om verkets invesleringar
under perioden 1986/87-1988/89 samt bemyndiga regeringen att be
slula om avvikelser därifrån,

2.    godkänna vad jag har anfört om finansiering av luftfartsverkets investeringar för budgetåret 1986/87,

3.    godkänna all luftfartsverket under budgetåret 1986/87 får träffa hyresköpsavlal och långtidsförhyra (leasa) anläggningar och utrustningar motsvarande etl anskaffningsvärde på lOOOOOOO kr.,

4.    till Flygplatser m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag på 89700000 kr.,

5.    lill Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag på 12900000 kr.,

6.    till Ersättning till Linjefiyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag på 14500000 kr.

F 4. Statens haverikommission

1984/85 Ulgift

1000

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Statens haverikommission utreder enligt sin instruktion (1978:555) all
varliga luftfartsolyckor och tillbud till sådana inom civil och militär flyg
verksamhet enligt bestämmelser i luftfartslagen (1957:297), luflfartskun-
görelsen (1961:558) och kungörelsen (1966:436) om undersökning av mili
tära luftfartsolyckor. Från och med budgetåret 1982/83 utreder kommis-   127

sionen även mindre allvarliga olyckor och olyckstillbud. Haverikommis-     Prop. 1985/86: 100 sionen skall vidare följa den nationella och internationella ulvecklingen på     Bil. 8 de områden som omfattas av kommissionens verksamhel och samarbeta med berörda säkerhelsmyndigheler i deras haveriförebyggande verksamhel.

Luftfartsverket och chefen för flygvapnet skall svara för kostnaderna för haverikommissionens verksamhel. Anlalet civila och militära haverier och resursålgången för all uireda haverierna skall ligga lill grund för fördelningen av kostnaderna. På statsbudgeten upptas därför endast etl formellt anslag.

Haverikommissionen har anfört att kansliresurserna behöver förstärkas, att den tekniska haveriutredartjänsten behöver dubbleras under ett halvl år saml bl. a. att medel behöver anslås för all bereda haveriulredarna viss flygträning.

Regeringen tillkallade den 9 maj 1985 en särskild utredare för att se över den nuvarande organisationen för utredning av sjöolyckor och föreslå eventuella förändringar saml all lämna synpunkter på lämpligheten av en gemensam organisationsform för utredning av sjöfarts- och luftfartsolyckor. Arbetet avses slutföras under år 1986. I avvaktan på utredarens förslag anserjag att förändringar inte bör göras av nuvarande resurser för haverikommissionen. Jag är inte heller beredd atl föreslå alt medel avsätts särskill för dubblering under viss tid av en utredningstjänst resp. för särskild fiygträning.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Statens haverikommission för budgetåret 1986/87 anvisa etl anslag på 1 000 kr.

128

G.   Postväsende

1. Postens uppgifter

Postverkets (postens) huvuduppgift är alt svara för landels postservice, inklusive poslgiroverksamheten. Verksamhetens omslutning under föregående budgetår (1984/85) uppgick till ca 10 miljarder kr.

Posten skall förmedla försändelser, lättare gods och betalningar på etl snabbi och säkert sätt inom hela landet och lill och från utlandet. Poslen ulför också mot ersällning uppdrag för statens räkning (ex. distribution av blindskriftsförsändelser och utbetalning av barnbidrag, pensioner m.m.) och ål PKbanken och andra banker. Till poslkoncernen hör också ett antal särskilda resultatenheter och några dotterbolag. Inom dessa bedrivs verksamheter som är eU naturligt komplement fill den egenfiiga postverksamheten. En annan viktig uppgift är alt bedriva utvecklingsarbete inom områden där poslen har naturliga fömtsättningar. Della påverkar positivt postens långsiktiga förmåga all upprällhålla en god postservice i landet. Verksamheten skall bedrivas inom ramen för de ekonomiska Jcrav som statsmakterna ställer.

Enligt riksdagens beslul (prop. 1984/85:100, TU 11, rskr 203) infördes nya former för statens styrning av poslen fr.o.m.den Ijuli 1985. Statsmakternas styrning av postens verksamhet skall i fortsättningen ske genom alt servicemäl och ekonomiska mål fastställs på grundval av rullande treårsplaner.

Prop. 1985/86:100 Bil. 8

2. Postens treårsplan 1986/87-1988/89

2.1 Organisation

Postkoncernens organisaiion per den Ijuli 1985 framgår av följande diagram.

styrelse

Verkschef med staber

Huvudaffärsomrädet Brev och Paket

Huvudaffärsområdet Giro och Kassa

Resultatenheter

Dotterbolag

129

9    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 8

2.2 Internationell jämförelse                                                          Prop. 1985/86: 100

Ril 8 Svensk postservice står sig väl i ell inlernationellt perspektiv enligt en

undersökning av ett antal OECD-länder, gjord av poslens inlernalionella

sekretariat våren 1985. Undersökningen visar på atl Sverige har en hög

andel inrikes normalbrev som övernattbefordras. Sverige ligger också bra

till vid jämförelsen av realporlol i 16 olika OECD-länder. Realportot för

20-grams inrikes normalbrev har i Sverige sjunkit med 12% mellan åren

1975-1985.

Poslens roll i betalningsförmedlingen är också betydande jämfört med

några övriga europeiska länder. I den gjorda jämförelsen som omfattar åtta

länder har Sverige den högsta konlolälheten (mätt i antal girokonton per

I 000 invånare). Kontotälhelen i Sverige är mer än dubbelt så hög som i

något av de andra undersökta länderna. Även när del gäller användningen

av Postgirot för betalningstransaktioner visar Sverige på höga siffror, mätt

i antal transaktioner per invånare i respektive land.

2.3 Verksamhetens inriktning

Allmänt

Statsmakternas krav på service och avkastning har varit styrande för poslens planering av treårsperioden. Posten anger bland annat mål för servicenivå och tillförlitlighet i postbefordran och mål för tillgänglighet till kassaservice. Planen bygger vidare på all posten under perioden kan uppfylla statens fastställda krav på ränta och avkastning.

Poslen framför i treårsplanen bl. a. förslag om ändrade regler för poslens rätt lill prissättning och placering av överlikviditet. Dessa förändringar till ökad självständighet skulle enligt posten medföra möjlighet till ökad effektivitet i verksamheten.

Vidare framförs förslag om slopande av ramen för den slalliga kreditgarantin för lån åt lantbrevbärare för inköp av motorfordon. Jag återkommer lill dessa förslag i det följande.

Hiivudaffärsområdet Brev och Paket

Huvudmålet för Brev och Paket är att på etl rationellt sätt distribuera försändelser och lättare gods. Servicebegreppet har för Brev och Pakel två dimensioner; servicenivå och tillförlitlighet. Servicenivån anger utlovad befordringslid för en försändelse enligt posllidtabellen. För normalbrev är målsättningen att 98 % skall erhålla övernatlbefordran och för ekonomibreven gäller målsättningen aft 100% skall utdelas 3:e vardagen efter inlämningsdagen. Beträffande tillförlitligheten är målsättningen atl för samtliga brev lill nära 100% uppnå den tänkta servicenivån. Sedan några år genomförs regelbundna mätningar av tillförlitligheten vid befordran. För normalbrev är den uppmätta tillföriitligheten i genomsnitt ca 95%. Aft 100% inle kan nås beror bl. a. pä mycket knappa tidsmarginaler i transportnätet och att störningar i flyg- och järnvägstrafiken kan förekomma.

130

Förutom servicemål finns för huvudaffärsområdet ekonomiska mål. Det     Prop. 1985/86: 100 övergripande ekonomiska målet - att uppnå den lönsamhet som medför    Bil. 8 möjlighet lill konsolidering och alt fastställt avkastningskrav fillgodoses -skall enligt poslen nås genom följande delmål:

-    försändelsevolymen skall öka med lägst 3% per år,

-    personalproduktivilelen skall öka med minst 3 % per år och

-    för Brev och Pakets tjänster skall marknadsprissättning tillämpas. För 20-grams normalbrev är målsättningen emellertid alt begränsa prishöjningar till högsl inflationstakten i samhällel.

För atl nå de övergripande målen belräffande service och ekonomi har konkreta strategier formulerats för de olika affärsområdena. Huvudaffärs-området Brev och Paket beslår för närvarande av följande affärsområden: affärskommunikation, förelagsdislribulion, poslorder, privatpersoner och tidningar.

Marknaden för affärsområdet affärskommunikation utgörs av affärslivets efterfrågan på löpande skriftlig kommunikalion fill enskilda mottagare eller massbudskap lill en gmpp mottagare. Den lotala marknaden växer då informationsmängden i samhällel stadigt ökar. Samiidigt ökar konkurrensen från andra media. Poslens strategier för att få så slor andel av marknaden som möjligt är bl.a.all arbeta för kontinuerligt hög kvalitet i postbefordran, höja adresskvalitelen saml sälja idéer om brevets användningsområden. Posten har även en nystartad verksamhet där förelag erbjuds helhetslösningar vilka innebär en integrering av förelagens och poslens rutiner.

Marknaden för affärsområdet företagsdistribution omfattar den del av Iransportmarknaden som avser små- och styckegods. Del är en växande marknad med slort inslag av konkurrens. Tjänsten "företagspaket" kommer här alt vidareutvecklas men även övriga nya produkter och system baserade på en hög kvalitet kommer atl las fram.

Poslen har för närvarande en dominerande marknadsandel beträffande postorder men konkurrensen kan komma att skärpas. Postens mål är att öka sin marknadsandel. Della skall åstadkommas bl. a. genom att hålla den kvalitet och effektivitet i posthanteringen som motsvarar kundernas behov men också söka erbjuda "skräddarsydda lösningar" för bl. a. storkundernas behov.

Produkterna på privatpersonsmarknaden utgörs främsl av brev, vykort och paket. Del egentliga privatbrevet har under de senasle årtiondena föriorat marknad i förhållande lill telemedia. Enligt posten synes nu tendensen vara en ökad betydelse av brevet som kontakt mellan människor och målsättningen är därför alt nå en årlig volymökning med i genomsnitt 2% för såväl brev/vykort som för pakel.

För affärsområdet tidningar är de största kunderna tidningar och stora föriag. Postens mål är bl. a. all öka andelen abonnerade veckotidnings- och organisationsexemplar och samt behålla dagstidningsvolymen.

131

Huvudaffärsområdet Giro och Kassa                                   Prop. 1985/86: 100

Bil   8 Giro och Kassa har sina väsentligaste verksamheter inom marknaderna för

betalningsförmedling och banktjänster. Inom Giro och Kassa finns ingen monopolverksamhet ulan konkurrens råder både för betalningsförmedling och banktjänster. Posten har emellertid väl kunnat hävda sig i konkurrensen. Som entreprenör för Posl- och Kredilbanken ulför poslen kassa- och bankservice över hela landel. Postgirot svarar för ca 86% av den lotala giromarknaden, mätt i andel av omsatt belopp.

Huvudmålet för betalningsförmedlingen är atl befästa och utveckla postgirots roll för både förelag och privatpersoner. Beträffande banktjänsterna skall inriktningen enligt poslen vara alt utveckla och långsiktigt uppehålla kompetensen för banktjänster inom posten. För atl nå huvudmålen är del viktigt atl nå de uppställda servicemålen både belräffande lillgängligheten fill kassaservicen och snabbheten och säkerheten i förmedlingen av betalningar. Förutom servicemålen finns för huvudaffärsområdel del ekonomiska målel; atl nå en stabil ekonomisk ulveckling. Krav på avkastning skall kunna tillgodoses och en konsolidering inom huvudaffärsområdel skall kunna ske. Posten begär i treårsplanen atl fr. o. m. den Ijuli 1986 fritt få placera sin överlikviditet på penningmarknaden samt rätl till alt bevilja sina kunder kort kredil på postgirokonton. Därutöver finns en strävan att öka rationaliseringsgraden bl.a.genom teknisk integration mellan kassaservice och postgirokontoret vilkel leder lill ökad produktivitet.

Giro och Kassas externa intäkter består delvis av ränteintäkter. Verksamhetens lönsamhet påverkas alltså av ränteförändringar på penning- och kapitalmarknaderna. För atl minska känsligheten för resultatet till följd av ränteförändringar planerar poslen en ökad prisdifferentiering och avgiftsfinansiering.

De övergripande målen beträffande service och ekonomi för Giro och Kassa kan delas upp i mål för de ingående affärsområdena. Affärsområdet kassaservice omfattar idag ca 2200 postkontor och s. k. poslslällen saml ca 2700 lantbrevbärare. Kassaservicen domineras av hanteringen med betalningsuppdrag. Idag sker en allt snabbare övergång från kontantbetalningar i kassa till överföringar mellan konton. Behovet av "traditionella" poslkassaljänsler minskar därför successivt. För atl kunna bibehålla och utveckla nätet sker därför en fortsatt utbyggnad av kompletterande tjänster.

Servicemål för kassaservicen består i mål för kundens tillgänglighet till servicen. Tillgängligheten lill kassaservicen har två dimensioner; kundernas geografiska närhet till posten samt öppethållanden. Beträffande den geografiska närheten kan konstateras aft postkassanätet är rikstäckande. Mycket få hushåll saknar idag tillgång till daglig postkassaservice. Kontorsnätet anpassas vidare lill bebyggelseförändringar m.m.

Affärsområdet Postgirokontoret svarar för drygt 40% av Giro och Kassas intäkter. Postgirokonlorets målsättning är att poslen skall behålla sin position på betalningsförmedlingsmarknaden. Därför eftersträvas med olika medel atl öka produklivilel och säkerhet och atl förbäftra kundservicen. I poslgirokonloret sker idag investeringar i ny utrustning och på alla

större postkontor kommer byte lill nya postkassamaskiner atl ske. Den     Prop. 1985/86: 100 nya tekniken som innebär en integrering av postkassa- och girosystemen    Bil. 8 möjliggör en decentralisering av kontovård lill postkontoren. Härigenom kommer poslen närmare kunderna i frågor om reklamationer, information och övrig kundkontakt.

Affärsområdet betalningsmarknad består av betalningar som hanleras inom postgirosystemel och betalningar som hanteras utanför poslgirosys-lemet. Av landets samlliga girolransaklioner har postgirosystemels andel i stort varit oförändrad de senasle åren. De betalningar som hanleras ulan-för postgirosystemel (l.ex. utbetalning av pension och barnbidrag) har successivt minskat i antal för posten. Förklaringen ligger i att marknaden i allt högre grad önskar få dessa betalningar direkl insatta på lönekonton. Denna utveckling ger kortsiktigt negativa konsekvenser för posten då poslen har begränsade möjligheter till anpassningar av personalvolymerna. Posten hanterar dock privatpersonsbetalningarna för PKbanken och Sparbankerna och här kan konstateras en god tillväxt av Iransaktionsvolymen.

För affärsområdet bankmarknad och data gäller alt utvecklingstakten är hög. Postens största uppdragsgivare inom banksektorn är PKbanken och målel för posten är all i samverkan med PKbanken kunna erbjuda fullständig bankservice åt privatpersoner. Exempel på nya tjänster är att ca 300 postkontor nu kan bevilja vissa typer av lån och alt resevalutaförsäljning har införts på ca 500 postkontor. Posten söker också vara med på nya marknader. Som exempel kan nämnas kontokortshanlering där posten idag kan åta sig hela den administrativa hanteringen av etl konlokortssys-lem.

Affärsområdet flnansrörelsen ansvarar för de likvida medel som finns inom posten. Genom det höga räntelägel som vi haft i Sverige under de senaste åren har företagens intresse för att tjäna pengar på pengar blivit allt slörre. Delta intresse för s.k. cash management har också inneburit en snabbare genomströmning av medel i postgirosystemel. Detta har i sin tur inneburit all ränteersältningen på de pengar som finns i girosystemel har blivit mer betydelsefull. Det är bakgrunden till poslens begäran att få möjlighet all fritt placera sin överlikviditet på marknaden. Posten bedömer atl detla skulle ge bättre förräntning fill samma säkerhet och likviditet än för närvarande då överlikviditeten är placerad som specialinlåning i PKbanken.

Postens dotterbolag

Inom postkoncernen finns f.n.två dotterbolag, Poslbolagen AB och fas-lighelsaktiebolaget Certus. Postbolagen AB är elt helägt dotterföretag lill poslen vars främsta uppgift är att vara moderföretag i en dotterbolagskoncern som beslår av Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänsl AB, Poslens Värdeservice AB och Swedpost AB. Årsomsättningen inom bolagskoncernen uppgick år 1984 till ca 310 milj. kr.

133

Postens särskilda resultatenheter                                      Prop. 1985/86:100

Ril   8

För närvarande finns inom postkoncernen åtta särskilda resultatenheter,

nämligen postens adressregister, poslens frimärksavdelning, postens diligenstrafik, postens industrier, poslens tryckeri, poslens inköpscenlral, postens faslighetsenhel och en enhet för administrativ service.

Inom samtliga resultatenheter pågår sedan någon tid tillbaka elt arbete med att bällre marknadsanpassa verksamheten. Översynen, som syftar till att förbättra enheternas långsikliga elTektivitetsutveckling, föruises komma alt leda lill en viss omstrukturering inom gruppen. I nägot fall kan enligt poslen även en förändring av verksamhetsformen bli aktuell.

Postens investeringsutveckling

Poslens investeringsbehov beräknas vara stort de närmaste åren - för den kommande treårsperioden ca 2400 milj. kr. En bedömning av investeringarnas fördelning på budgetår framgår av följande tabell.

Postens investeringar (löpande priser), milj. kr.

1984/85      1985/86      1986/87      1987/88      1988/89 Utfall

461

695

590

305

245

86

80

65

65

70

175

340

415

380

315

Posthus m. m.

Motorfordon

Maskiner och inventarier

722    1115    1070     750     630

Postens planerade invesleringar i utrustning och lokaler under treårsperioden är elt viktigt medel att nå de uppställda servicemålen. Invesleringar i posthus (ca I 100 milj. kr. för treårsperioden) omfattar bl.a. fyra större projekt i Stockholm, Göteborg och Borås och skall bidra till att klara de fastställda servicemålen samt förväntad volymtillväxt. Även investeringarna i maskiner och inventarier syftar lill atl klara fastställda servicemål inom de två huvudaffärsområdena.

3. Föredragandens Överväganden

Det som framför alll bör diskuteras och las ställning lill vid slalsmaklernas styrning av poslen är mål för service och prisutvecklingen för poslens vikfigaste tjänster. Jag vill också framhålla viklen av att finansiella slyr-ningskrilerier utarbetas. Sådana styrningskrilerier är avkastning på eget kapital, dvs. räntabilitet, och soliditet. Posten arbetar f. n. med ett projekt som syfiar till alt ta fram principer för hur räntabililelsmåll och solidilets-måtl skall kunna beräknas för olika verksamheter inom posten. Jag återkommer lill regeringen i den frågan när projektet avslutals. Några mål i sådana finansiella termer bör därför inle nu anges av statsmakterna. Kraven på ränta på statslånet och avkastning på postens statskapital skall givetvis ligga fasl.

Servicemål utvecklas dels för de båda huvudaffärsområdena och dels för de olika affärsområdena. Posten strävar efter aft utveckla servicemål som

är mätbara över tiden och som kan specificeras i form av fasla serviceåla- Prop. 1985/86: 100 ganden. Det är viktigt att defta arbete konlinueriigt fortskrider samt att Bil. 8 resultaten kan beskrivas i de rullande Ireårsplanerna. Som framgått av redovisningen av verksamhetens inriktning arbetar poslen med ell flertal mål och delmål. Av särskilt intresse för statsmakternas styrning är, enligt min mening, servicenivån och tillförlitligheten i brevbefordran, portoutvecklingen för 20-grams normalbrev samt tillgängligheten till kassaservice.

Den servicenivå som redovisas för huvudaffärsområdet Brev och Pakel är i dagslägel klart tillfredsställande. Snabbheten i postbefordran måsle avvägas mot kundernas önskemål och vilja att betala. Tillföriitligheten i postbefordran skall upprätthållas på en hög nivå. Oavsett servicenivå belräffande snabbheten är del ytterst viktigt alt åtagandena gentemot kunderna kan uppfyllas. Som poslen har framhållit är det emellertid på grund av små tidsmarginaler i transportnätet inle rimligt att kräva 100% tillförlitlighet. Det bör dock vara målel. Jag anser således att den nuvarande 95-procentiga tillförlitligheten borde kunna öka något.

Servicemålel inom huvudaffärsområdel Giro och Kassa är atl kassaservicen via postkontor och lantbrevbärare skall vara rikstäckande. Mycket få hushåll saknar idag tillgång lill daglig postkassaservice. Jag delar poslens uppfattning alt denna höga täckningsgrad vad avser geografisk tillgänglighet skall bibehållas. Del bör även framgent ankomma på posten att avgöra om denna tillgänglighet i del enskilda fallet skall tillgodoses genom fasl postkontor, lantbrevbäring eller poslväskeservice.

Poslen försöker på olika säll förbättra tillgängligheten fill kassaservicen i tätorterna. Lördagsservicen och vissa kvällsöppna postkontor är exempel på detla. Posten ökar också tillgängligheten genom alt flytta kontoren till bättre affärslägen och över huvud taget genom all rusta upp lokalerna. I del sammanhanget sker också åtgärder för alt handikappanpassa lokalerna enligt de normer som finns. Ansträngningarna för atl förbällra fillgänglig-helen bör fortsätta. Det är vidare väsentligt alt posten löpande anpassar servicegraden i kassanätet så all l.ex. väntetiderna på postkontoren är acceptabla för kunderna. De återkommande tidsstudier av beljäningslider och atlitydstudier som poslen genomför bör lillsammans med personalens kundkontakter kunna ge ett gott underlag lill denna anpassning.

Målet beträffande prisutvecklingen för framför alll 20-grams normalbrev bör, som poslen har föreslagit, vara atl den högst skall ligga i nivå med ökningen av övriga priser i samhället. Någon förändring av beslutsrätten över postens porton är jag f. n. inte beredd alt förorda. För direkl konkurrensutsatla produkter bör posten la ut de priser som kunderna är beredda alt betala. För all på lång sikl säkerställa en stabil ekonomi i kombination med en lugn portoutveckling krävs en fortlöpande förbättring av postens produktivitet. Vid en bedömning av produktivitetsutvecklingen måsle beaktas att posten är mycket personalinténsiv och har begränsade rationaliseringsmöjligheter i stora delarav verksamheten. Jag noterar med tillfredsställelse all posten eftersträvar att öka personalproduktivilelen med 3 % per år under den kommande treårsperioden vilket innebär en höjd ambitionsnivå med 1 procentenhet.

135

Poslen har i treårsplanen föreslagil att verket självt skall få placera Prop. 1985/86: 100 överlikviditet på penningmarknaden samt att övertrasseringsrätl på post- Bil. 8 girokonlon öppnas för postgirots kunder. En arbetsgrupp inom regeringskansliet har nyligen bildals för att behandla frågan. Arbelel sker i nära konlakl med posten och PKbanken. Jag har erfarit av chefen för finansdepartementet alt han avser all återkomma lill regeringen när resultatet av arbelel föreligger.

Med anledning av riksdagens beslut den lOapril 1985 beslöt regeringen den 6juni 1985 att höja ramen för den statliga kreditgarantin för lån åt lantbrevbärare för inköp av motorfordon till 50 milj.kr. Poslen föreslår i Ireårsplanen atl ramen för den statliga kreditgarantin slopas fr.o.m. den Ijuli 1986. Jag kan konstatera atl erfarenheterna av kreditgarantisystemet har varit myckel goda och postverkets finansiella förlusler på gmnd av sift åtagande har varit myckel små. Erfarenhelerna hos postverket har visat att det utestående lånesaldot ökar relativt snabbt lill följd av den snabba prisökningen på bilar saml ökningen av antalet lån. Jag anser alt ramen även i fortsättningen bör höjas i takl med behovet.Jag vill däremoi föreslå, med hänvisning till behovet av en snabbare beslutsprocess, all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all fortsättningsvis få besluta om höjningar av ramen.

Anslagsfrågor

G I. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

1984/85 Utgift   526600000

1985/86 Anslag 542500000

1986/87 Förslag        553000000

I förra årets budgetproposition aviserade min företrädare alt en översyn
borde göras av tjänstebrevsrättssystemel i avsikt alt få myndigheterna mer
koslnadsmedvelna i användandet av systemet saml i syfte all kunna suc
cessivt avlasta tjänslebrevsanslaget. Del nuvarande systemet medför
framför alll två problem som del blir alllmer angeläget att lösa. Del ena är
det förhållandet all myndigheterna i dagsläget betraktar tjänstebrevsrätten
som en fri nyttighet. Del andra problemet är att myndigheterna idag möts
av en faktisk kostnad när andra medier, exempelvis teletekniken, används
i informationshanteringen. Om myndigheterna får betala för sin posl, upp
slår naturliga incitament till effektiva och kostnadsbesparande poslmliner
vilket i sin tur har positiva effekter på statsbudgeten. Vidare gäller att om
myndigheterna skall göra en riktig jämförelse mellan alternativa kommuni
kationsvägar måsle de vela vad de olika alternativen kostar. Översynen
har visal att en eventuell avveckling av tjänstebrevsrättssystemet, helt
eller delvis, måste föregås av noggranna undersökningar och ytteriigare
överväganden om ekonomiska och andra konsekvenser. Det råder t. ex. en
betydande osäkerhet i fråga om olika myndigheters postmängd. En hel del
förberedelsearbete för all beräkna postmängderna och överväga länkbara   136

altemativa poslmliner krävs. Efler samråd med chefen för finansdeparte-     Prop. 1985/86: 100 mentet är jag därför inte beredd att nu föreslå någon förändring av tjänste-    Bil. 8 brevsrättssystemet.

Poslen har inom ramen för del nuvarande systemet beräknal ersättnings-behovet budgetåret 1986/87 lill 553,0 milj. kr. Verket räknar inte med någon volymförändring jämfört med 1985/86. Jag ansluter mig till poslens beräkning och föreslår alt 553 milj. kr. anvisas lill ändamålet.

G 2. Ersättning till postverket för tidningsdistribution

1984/85 Utgift    42000000

1985/86 Anslag   36000000

1986/87 Förslag 30000000

Mitt förslag innebär atl riksdagens beslul (prop. 1975/76:127, TU 22, rskr 301) om en successiv avveckling av särkoslnadsunderskottel i poslens tidningsrörelse fullföljs.

4.   Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.    godkänna vad jag har förordat om inriktningen av poslens verksamhet för budgeiåren 1986/87-1988/89,

2.    bemyndiga regeringen all beslula om höjningar av den slalliga kreditgarantin för lån åt lantbrevbärare för inköp av motorfordon,

3.    lill Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag på 553 OOOOOO kr.,

4.    till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budgelårel 1986/87 anvisa elt anslag på 30000000 kr.

137

H.    Telekommunikationer                              Prop. 1985/86: lOO

Bil. 8 1. Televerkets uppgifter

Som statens instrument för all åstadkomma bra telekommunikationer har televerket elt övergripande ansvar för telekommunikationerna i landet. Verket skall lillgodose vårt behov av säkra telekommunikationer med god kvalitet och lill lågt pris. Sociala och regionälpolitiska hänsyn skall därvid tas. Verkel skall också beakta totalförsvarets behov såsom behovet atl telesystemet skall ha låg känslighet för störningar. Verksamheten skall bedrivas inom ramen för de ekonomiska krav som statsmakterna ställer.

Telefonerna och andra produkter och tjänster inom området talkommunikation är basen för verksamheten. Dämlöver arbelar televerket med leleanknutna informationssystem för dala, text och bild. Verket sköter distributionen av Sveriges Radios radio- och TV-program och ansvarar för hushållningen med radiofrekvenser.

Verket bedriver verksamhel både inom verkels ram och i bolagsform. Den verksamhel som bedrivs i verkels bolag skall vara elt naturligt slöd och komplement lill leleverkels egen verksamhel och vara inordnad i en koncernstrategi.

2. Televerkets treårsplan 1986-1989

2.1 Organisation

Televerkskoncernen består av en verksdel och en bolagsdel. Med undanlag av utvecklingsbolaget Ellemtel och satellitbolagel Nolelsal ägs och styrs bolagsdelen via Teleinvesl AB. Verksdelen består av huvudkontor, fyra centrala avdelningar, fyra divisioner samt 20 geografiska teleområden. Teleinvestgmppens bolag är inordnade i televerkskoncernens strategi genom atl Teleinvesl AB skall utveckla affärsidéer och verksamheter som är förenliga med televerkskoncernens affärsstrategi och som förutsätter flexibelt, snabbi och affärsmässigt effeklivt handlande i konkurrensmiljö. Dessa utvecklingsinsatser kanaliseras till befintliga dotterbolag, nybildade företag eller förvärvade företag och verksamheter. Jag återkommer fill detla. Från övergripande planerings- och slyrningssynpunkl har leleverkskon-cernen delats in i sex resullalområden, nämligen:

-    KUND

-    TRAP

-    RADIO

-    KABEL-TV

-    ADB-SERVICE

-    TELEINVEST/TELI

Dessa sex resullalområden jämte de 20 teleområdena utgör grunden för
planering, ekonomisk styming och central uppföljning. Resullatområde
KUND omfattar dels marknadsföring av nättjänster, dels all verksamhel
avseende kundplacerad utrustning. Resullatområde TRAP (trafikappara
ten) omfattar ulbyggnad, drifl och modernisering av telenätet. Resullatom- 138

rade KUND är uppdelat i ell antal affärsområden, som gmpperas i fyra    Prop. 1985/86: 100
huvudaffärsområden.                                                     Bil. 8

2.2 Sverige telefontätast i världen

Telefontälhelen i Sverige ligger - enligt inlernalionell slalisfik - högre än i någol annal land och sedan lång lid tillbaka intar Sverige en tätposition när det gäller antal anslutningar lill telefonstationer. Den höga lelefontäl-helen har slor betydelse när del gäller att med kraft och bredd lillgodose växande behov av dala- och texlkommunikation. Sverige har också många fler dataanslutningar per invånare än någol annal land i Västeuropa.

2.3 Nätutvecklingen

Under perioden 1986-1989 kommer mellan 5 och 6 miljarder kr. per år atl investeras i telenät. Invesieringarna syftar lill atl dels öka kapaciteten i nälet och dels ersätla föråldrade och förslitna delar av det befinfiiga nälel. Av ekonomiska skäl görs invesieringarna i långdistansnätet i alll större utsträckning med digital teknik. Denna teknik ger också många nya kommunikationsmöjligheter.

Teletrafiken ökade lotall med ca 7 % budgetåret 1984/85. Trafiken beräknas fortsätta öka krafligl under de närmaste åren. En avgörande orsak är all olika former av datakommunikation ökar med ca 30% per år. Telefontrafikens ökningstakt är mycket lägre (ca 4%) men av slor omfattning i absoluta tal. Med en förväntad fortsatt hög trafiktillväxt under perioden 1986-1989 är de planerade invesieringarna i ny kapacitet enligt televerkel absolut nödvändiga för all säkra en acceptabel framkomlighet i telenätet. Det gemensamma linjenälet måste byggas ut med 12-15% per år. Pågående satsningar på stödsystem för irafikmälning, nätplanering elc. ger effekt i form av bättre utnyttjande av befintlig och ny kapacitet vilkel också bidrar lill alt säkra framkomligheten. Driftsäkerheten kommer atl förbättras genom den digitala tekniken och därmed kommer underhållskostnaderna alt reduceras. Investeringarna kommer också all leda lill större flexibilitet och därmed bättre tålighet mol olika störningar av trafiken.

Digilaliseringen har nu kommit så långt att Sverige som första land i världen får ell sammanhängande rikstäckande digitalt telenät. Del svenska näringslivet får därmed tidig tillgång till kommunikationslösningar som verksamt kommer alt bidra lill stärkt konkurrenskraft. Kunder med digitala växlar kan då exempelvis erbjudas abonnemang på tjänster med en överföringshastighet på upp lill 64 kbil/s.

Efter år 1987 kommer planerna för nälutvecklingen all medföra utökad kapacitet och därmed ett större tjänsteutbud för kunden.

De nuvarande telekommunikationstjänsterna erbjuds kunderna med
hjälp av separata näl och separata anslutningar fill vaqe gmndljänsl:
lelefoni. datex, telex etc. Kommunikalion mellan näten erbjuds i mycket
liten utsträckning, men varie näl utnyttjas för etl antal extra tjänster. I
telefonnätet kan man genom val av olika terminalutmstningar framföra tal 139

(telefon), data (dalel) eller bild (telefax). Detla är en form av tjänsteinte-     Prop. 1985/86: 100
grering som görs på den äldre (analoga) teknikens begränsade villkor.    Bil. 8

Tendensen för utvecklingen inom samlliga näl går mot övert"öring med datorstyrda digitala system, som har en slor potential för kapacitetsulbyggnad och en gynnsam kostnadsutveckling.

Därmed öppnas möjligheterna för etl avseväri mer avancerat och varierat tjänsteutbud. Ett ralionelll sätt all utnyttja detta är atl införa ell tjänsteinlegreral digitalt näl, ISDN (Integraled Services Digital Nelwork). Del innebär att kunden har tillträde lill samlliga Ijänster - ljud, text, bild, dala - via en enda anslutning som kan utnyttjas för flera funktioner samtidigt.

Televerket planerar att marknadsföra del integrerade nätet för informationsöverföring i olika former under namnet "Telematiknätel". Verkel kommer alt successivt införa Telematiknätel, som i takt med den tekniska utvecklingen får bättre och fler funklioner. En viktig egenskap bland många är att Telematiknätel ger ökad säkerhet för kopplad datakommunikation "alla till alla" genom kontroll av den uppringandes nummer före genomkoppling.

Den planerade satsningen på nätutbyggnad och kvalitetshöjning innebär en ökning av arbelsvolymer som ger ytterligare anspänning av redan hårt belastade personalgrupper. Den största riskfaktorn är brislen på tekniskt kvalificerad personal. Verket kommer att satsa på erforderlig ulbildning även om del innebär ytterligare belaslning på den kvalificerade personalen.

2.4 Televerkets tjänster

Teletjänsterna domineras fortfarande helt av telefontjänsten men tjänsterna blir alll mer differentierade i takt med att tekniken ger nya möjligheter. Olika former av datakommunikation ulgör en växande andel av trafiken. Treårsplanen för 1986-89 baseras på en bedömning alt efterfrågan ökar snabbare för flertalet av televerkets tjänster än enligt bedömningarna i föregående treärsplan.

Telefon, vanliga abonnemang. Telefontjänsten skall vara allmänt tillgänglig och enhetlig. Trafikvolymen väntas växa med ca 5% per år, alt jämföras med en i föregående treärsplan antagen tillväxt på 3%. Beståndet av antal huvudledningar beräknas växa med närmare 1,5% per är.

Telefon, systemabonnemang. Förelags och organisationers särskilda behov av telekommunikation över det allmänna telenätet skall tillfredsställas. Kopplad datakommunikation och andra ISDN-ljänster införs. Trafikvolymen väntas växa med ca 5% per år. Beståndet av huvudledningar vänlas växa med 6-7% per år.

Telex. Telextjänslen skall tillfredsställa behov av universell och enkel
texlkommunikation. Inom ramen för leletextjänslen skall det finnas öppen
kommunikalion mellan telex- och telelexanvändare och användare av övri
ga lexlkommunikalionsljänsler (l.ex. meddelandehanlering). Trafikvoly
men vänlas växa med närmare 4 % per år. Antalet telexanslutningar beräk
nas växa med ca 2% per år.                                                              140

Datex. Tjänslen skall tillhandahålla dalaöverföring genom en allmän     Prop. 1985/86: 100 förbindelsekopplad Dalex-ljänst. Trafikvolymen väntas växa med över    Bil. 8 30% per år. Antalet Datex-anslulningar vänlas också växa med ca 30% per år.

Datapak. Tjänslen skall tillfredsställa behov av dataöverföring genom en allmän pakelförmedlad Dalapak-tjänsl. Trafikvolymen vänlas öka med ca 40% per år. Anlalet Dalapak-anslulningar vänlas likaså öka med ca 40% per år.

Förhyrda nätförbindelser. Dessa utgör etl komplement till publika tjänster som kan kopplas "alla till alla". De tillgodoser olika behov av permanent överföringskapacitet. Under perioden avser verket att höja priserna för korla hyrda ledningar för all få en bättre anpassning av priserna till koslnaderna.

Videotex. Televerket är pä väg atl etablera en internationellt konkurrenskraftig publik videolexljänst i Sverige, som är lätt tillgänglig för alla användare på lika villkor. För atl åstadkomma den publika videotextjäns-len planerar televerket atl under resten av 1980-talel investera ca 300 milj. kr. Antalet videolexanslulningar är idag ca 6000.

Via den publika videotexljänsten skall informalionssökare erhålla tillgång till information i kundägda databaser, vilka ansluts till tjänsten via standardiserade anslutningar. I videotexljänsten finns söksystem föratt nå dessa olika informalionslämnare, en gemensam "brevlåda" och debite-ringsfunklion som kan utnyttjas av de användare som så önskar.

Datavision blir i fortsättningen televerkels dalabas som ansluts till videotexljänsten. Arbeie pågåratt kommersiellt utveckla Dalavision. Generellt är alla företag som arbetar med information potentiella kunder lill videotexljänsten och Dalavision. Del blir på kort sikt troligen organisationer och förelag som i första hand kommer att använda sig av tjänsten, t. ex. förelag inom rese- och kommunikationsbranscherna, jordbruk, bank-, finans- och försäkringsväsendet. Intressanta områden är också läkemedelsbranschen, handel och byggsektorn.

På marknaden finns idag ca 25 privata videotexsystem. De flesta återfinns inom traditionella informationsbranscher som tryckerier, förlag, tidningar saml bland bankerna. Televerkel är berelt alt i samarbete med övriga intressenter på videotexmarknaden verka för en smidig övergång lill den planerade videotexljänsten. En ny trafiklaxa för videotexljänsten som innebär konkurrensneutralitet mellan olika informalionslämnare har introducerats.

Mobiltelefon. Trafikvolymen i det nordiska mobiltelefonsystemet (NMT) väntas växa med närmare 20% per år. Antalet anslutningar väntas växa med ca 20% per år. År 1986 planeras andra generationens NMT-sys-tem i radiofrekvensområdet 900 MHz starta, vilket kommer att mångdubbla kapaciteten. Ar 1987 beräknas också handburna apparater bli vanliga i NMT.

Mobilsökning. Trafikvolymen för mobilsökningssyslemen MBS och Minicall väntas växa med ca 25 % per år. Antalet anslutningar väntas växa med ca 12% per år.

För en mer fullständig genomgång av televerkels alll mer differentierade 141

tjänster hänvisas till Ireårsplanen.

2.5 Kabel-TV                                                                                  Prop. 1985/86: 100

Bil 8

Kabel-TV är ett nytt område för televerkel som inrymmer både stora

möjligheter och stora risker. Det kan förväntas atl många olika intressenter kommer all uppträda på den svenska kabel-TV-marknaden. Affärsområdet är konkurrensulsatt och skall drivas med målet att vara företagsekonomiskt lönsamt. Det skall ingå i den verksamhel som, i enlighel med statsmakternas krav, skall särredovisas.

Under år 1985 har televerkets kabel-TV-verksamhet gjorts till elt eget resultatområde och organisatoriskt utformats som en egen division. Under våren 1985 har riksdagen tagit ställning till den lagstiftning som skall gälla för kabel-TV-verksamheten fr. o. m.den Ijanuari 1986. Följande gäller därvid:

Tillstånd för kabelsändningar beviljas av kabelnämnden. Varie tillstånd skall omfatta elt visst område, normall en kommun. Nälinnehavare kan få tillstånd till vidaresändning av satellitsändningar eller till upplåtelse av kanalutrymme men inte lill egna sändningar. Nätinnehavare skall kostnadsfritt tillhandahålla en kanal för lokall kabelsändarföretags egensänd-ningar av TV-program samt se till att var och en som är ansluten skall kunna ta in de TV- och radioprogram som sänds från markstationerna, exempelvis TV I och TV 2. Tillståndssökande måsle i god tid ha berett dem som berörs av sändningarna tillfälle att framföra sina synpunkter på den avsedda verksamheten. Kommun skall av kabelnämnden ges tillfälle att yttra sig över lillsländsansökan.

Kabel-TV-verksamheten avser att erbjuda i första hand hushållskunder - men även hotell och institutioner - ett ökat utbud av TV- och ljudradioprogram. Sådana program kan vara mollagna från kommunikationssatelliter och/eller direktsändande rundradiosalelliler alternativt program gjorda speciellt för kabel-TV-anläggningar.

Allt pekar enligt televerket på att inom överskådlig lid kommer en helt dominerande del av kabel-TV-nälens intäkter att genereras av TV-dislribu-lion. Därmed måste TV-distributionens villkor styra ulvecklingen.

Elt kabel-TV-syslem kan bestå av basnät och fastighetsnäl. Att anlägga, driva och äga basnät är televerkels primära intresse. 1 många fall kommer del dock alt vara fördelaktigt för televerket all även äga faslighetsnäten, eftersom verket då får ansvar för hela kabelsystemet.

Televerket ansvarar idag för publika nät med huvudsakligen tvåvägs-kommunikation och med långt driven standardisering. Via televerkels engagemang i ulbyggnaden av kabel-TV-näl blir det därför naturiigt att följa vissa tekniska principer som skall medge att del på lång sikt blir möjligt att på nationell (även internationell) bas erbjuda tjänster i ett generellt bredbandsnät. Med tanke på all del för eft bredbandsnät i ett längre perspektiv troligen kommer atl krävas en stjärnformig nätstruktur avser televerkel atl verka för att huskanalisationen vid nybyggnation och totalrenovering utformas så atl den kan användas för såväl dagens trädfor-miga njil som för framlida stjärnformiga näl. Dessutom verkar televerket för anläggandet av stjärnformiga fastighetsnät.

Televerkets planer för kabel-TV-utbyggnaden kommer, alll eftersom

man får bällre grepp om marknadsutvecklingen, att omprövas och anpas-     Prop. 1985/86: 100 sas lill ändrade förhållanden. Elt par exempel på osäkra faklorer är hur    Bil. 8 pass utbredda s. k. parabolöar kommer all bli och hur de stora bostadsföretagen kommer atl agera.

2.6      Televerkets industrier

Teli (samlingsnamn för televerkels industridivision och Teleindustrier AB) är ell av Sveriges största eleklronikförelag och svarar för televerkets egen produklion av lelemaleriel såsom utmstning för telekommunikation och informationshantering inom områdena ljud, text, data och bild.

För all uppnå målet all trygga och utveckla sin industriella verksamhel och kompelens måsle Teli enligt televerkel bredda sin marknad och därmed ge utrymme för en mycket snabb ökning av omsättningen. För alt möjliggöra della måsle marknaden utanför televerket fördubblas vaqe år de närmaste åren. Teli skall genom en massiv marknadsföring inarbeta sig i första hand på den nordiska marknaden och i andra hand på övrig europamarknad och länder med likartade tekniska villkor som den svenska marknaden. Teli skall för att främja försäljning och marknadsanpassad produktutveckling samarbeta med Ericsson-koncernen saml etablera sig utanför Sverige, antingen som delägare i utländska bolag eller genom ullandsfilia-ler till svenska Teli.

Den 30 juni 1985 förvärvade Teleindustrier samtliga aktier i Swedcom från Teleinvesl. Swedcom blev därigenom dotterföretag fill Teleindustrier. Från samma datum förvärvade Swedcom samtliga aktier i Nerion A/S från Teleinvesl. Härigenom har Teleindustrier omvandlats lill en industrikoncern, där Swedcom, som nu heter Nerion AB, och Nerion A/S skall koncentrera sin verksamhet till trafikdirigeringssystem och radiosystem.

Telis omsättning 1984/85 uppgick fill ca I 730 milj. kr.

2.7      Teleinvestgruppen

Teleinvestgruppen består av Teleinvesl AB saml bolag vari Teleinvesl AB har ell dominerande ägarintresse. Televerket förvaltar samtliga aktier i Teleinvesl AB.

Enligt riksdagens beslut gäller alt "Teleinvesl AB skall ses som en del av televerkskoncernen. Verksledningen och televerkets styrelse har således ansvaret för atl de samlade resurserna används på effektivast möjliga sätt".

Inom Teleinvestgruppen svarar Teleinvesl för gruppens gemensamma funklioner som strategisk planering, samordning och uppföljning, finansförvaltning, fastigheter och service av olika slag till dotterbolagen. Enligt beslut av statsmakterna kan televerket från den Ijuli 1984 uppta lån på den allmänna kreditmarknaden. För atl uppfylla de nya krav som ställs på televerkskoncernen i finansiellt avseende har inom Teleinvesl AB inrättats en central finansenhet av internbanksmodell. Moderbolagels omsättning 1984/85 uppgick till 427 milj. kr.

TeleNova AB (tidigare Telidatorer AB) har som uppgift all utveckla och
marknadsföra avancerade mikrodatorer baserade på modern elektronisk    143

teknologi. TeleNovas strävan skall vara att utveckla och marknadsföra

produkter med markerad dalakommunikalionsprofil. Uppbyggnaden sker     Prop. 1985/86: 100

med ulgångspunkl i satsningen på skoldalorn COMPIS. COMPIS-sats-     Bil. 8

ningen har rönt belydande marknadsframgång och TeleNova levererade

redan första verksamhetsåret ca 7000 datorer. TeleNovas omsättning

1984/85 uppgick till 66 milj.kr. Till följd av bl.a. initialkostnader för

utvecklingen'm. m.gick dock bolaget med ett betydande underskott.

Swedtels uppgift är alt sälja televerkskoncernens samlade kunnande på konsullbasis. Swedtels kunder utgörs främst av ministerier och teleförvaltningar i utvecklingsländerna. Swedlel har f. n. uppdrag i etl 20-lal länder, företrädesvis Asien, Afrika och Mellanamerika. Swedlel har etl omfattande samarbele med SIDA. Swedtels omsättning uppgick 1984/85 till 87 milj.kr.

Tele Larm AB arbelar fram och säljer säkerhetssystem och därtill anknutna internkommunikationssystem saml ger service och underhåll till dessa. Tele Larms andel av den svenska larmmarknaden är ca 30%. Omsättningen uppgick budgetåret 1984/85 lill 259 milj.kr.

Telefinans AB finansierar och hyr ut konkurrensutsatla kundutrustningar som tillhandahålls av televerket. Fr. o. m. den 1 juli 1984 har Telefinans verksamhet utökats lill alt omfatta också finansiering och uthyrning av kontorsväxlar och lelexlerminaler som televerkel tidigare hyrt ut till kunderna. Huvuddelen av finansieringsåtagandena gäller nu således televerkets kunder till skillnad mol lidigare då åtagandena var hell inriktade mot televerkskoncernen. Telefinans är registrerat som finansbolag och slår därmed under tillsyn av bankinspektionen och är föremål för riksbankens reglering i form av exempelvis kredilrestriklioner för finansbolag m. m. Omsättningen budgetåret 1984/85 uppgick till 264 milj. kr.

Teleannons AB säljer annons- och informationsutrymme i televerkets Gula Sidorna, Företagskatalogen och elektroniska media. Omsättningen uppgick 1984/85 till 70 milj. kr.

TeleLogic AB skall vara ett stöd åt televerket och dess bolag genom alt utveckla, konstruera och underhålla hjälpmedel, verktyg, miljöer, beskrivnings- och konslruklionsspråk, operativsystem, kompilatorer m. m. Verksamheten syfiar lill att effektivisera konstruktion, produktion och underhåll av den programvara som används av televerkel och bolagen i telekommunikations- och telemaliksyslem och apparater. TeleLogic samarbetar aktivt med universitet och högskolor. Omsättningen uppgick 1984/85 till 56 milj. kr.

Tele-K AB:s uppgift är att bidra till televerkskoncernens affärsutveckling huvudsakligen inom företagssektorn genom alt erbjuda televerkets företagskunder konsulttjänster och hjälpa leleverkels enheter all utveckla produkter och tjänster inom nuvarande eller nya affärsområden. Tele-K:s omsättning 1984/85 uppgick till 5 milj. kr.

1 Teleinvestgruppen ingår också följande intressebolag (aktieinnehav
inom parentes): SOSAB (50%), Svenska Telebild AB (25%), TDL Trans
port Data Link AB (25%), AB Teleplan (16,7%), Infovox AB (41%),
Infologics AB (46%), MerkTelData AB (50%), Scanvest Ring (UK) Lid
(49%), Systeminnovalion AB (12,6%), Norsk LCD A/S (13%) och APRO
PteLld(25%).                                                                                   144

3. Föredragandens överväganden

3.1 Mål för verksamheten

Jag anser att regering och riksdag huvudsakligen bör ta upp, diskutera och ge riktlinjer i fråga om följande gmndläggande mått för televerkets verksamhet.

-     Servicenivå

-     Prisnivå

-     Räntabilitet

-     Soliditet

Med hänsyn till investeringarnas stora betydelse för televerket bör även riktlinjer för investeringsnivån anges av statsmakterna.

Service och investeringar

De viktigaste servicemåtten är mått på framkomligheten och tillförlitligheten i nätet samt leveranstider och underhåll för ansluten utmstning. Kostnad, pris och kvalitet hänger ihop. Verket eftersträvar därför inle i alla lägen högsta möjliga service utan en sådan kombination av service och pris som tillfredsställer kundernas önskemål.

Utvecklingen a\ framkomligheten i nätet framgår av diagrammen nedan som visar på en obetydlig nedgång under 1984/85 av den genomsnittliga framkomligheten men en besvärande försämring av framkomligheten på sina håll vid vissa tider. Såsom också framgår har televerkel höjt ambitionen i fråga om framkomligheten från 97% fill 98%. Jag tillstyrker denna ambilionshöjning och vill betona viklen av att de framkomlighetsproblem som finns på sina häll under vissa tider löses.

Prop. 1985/86:100 Bil. 8

Andelen lyckade försäk att koppla upp rikssamtal under vanlig arbetstid åren 1974/75-1984/85

100   -I

TELEOMRÅDE MED HÖGSTA FRAMKOMLIGHET

98

MU.

9(

TELEOMRÅDE MED LÄGSTA FRAMKOMLIGHET

94

92

90

_i

I     t-------------- 1--------- 1--------- 1---

74/75       76/77       78/79

80/81

82/83     84/8S

1987 1988 1989

10   Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 8

145

Andelen lyckade försök att koppla upp rikssamtal under maxtrafiktimmen kvartalsvis      Prop. 1985/86: 100
sedan första kvartalet 1984                                                           g|]   g

100

98

teleomrAde med högsta framkomlighet

96

EDELTAL

94

92

90

teleomrAde med lägsta framkomlighet

1-84

2-84

3-84

4-84        1-8S

2-85

Driftsäkerheten mätt som antal fel i nätet är en annan viktig aspekt på servicen. Anlalet felanmälningar per 1000 huvudledningar, som sedan år 1978 hållit sig i slort sell konstant runt 290 per år, ökade budgelårel 1984/85 någol.

Servicemål 1986-1989

Mål 1986-89

Utfall 1984/85

Utfall 1983/84

HUSHÅLISMARKNADEN

Telefon

-   Leveranstid, medelvärde

- Underhåll, avslutat inom
8 arbetstimmar från an
mälan helgfri män-fre

17 dagar

55%

17 dagar

57%

18 dagar 60%

FÖRETAGSMARKNADEN

Telefon, systemabonnemang

- Leveransprecision, andel

inom överenskommen tid                    95%            90%       90%

- Leveranstid, medelvärde
O kontorsväxlar 2-40

anknytningar                60 dagar     66 dagar     63 dagar

O kontorsväxlar 41-110

anknytningar                 90 dagar     91 dagar     81 dagar

- Underhåll avslutat inom
8 arbetstimmar från an
mälan helgfri mån-fre      60%            57%            64%

146

Servicemålen för lerminalmarknaden är leveranstid, leveransprecision Prop. 1985/86: 100 och snabbhet i reparation och underhåll. Leveranstiden för ell telefon- Bil. 8 abonnemang är i genomsnift 17 dagar vilket överensslämmer med verkels mål. Leveransprecisionen bedöms av verket som viktigare än leverans-snabbhet då del gäller förelagskunder. 90% av leveranserna kom i avtalad lid vilkel var något under målel på 95%. Underhåll och reparationer har i slort sett ulförts med avsedd snabbhet.

För atl klara de nuvarande framkomlighetsproblemen under bråd lid och den förväntade ökningen av efterfrågan krävs bäde stora invesleringar och omfattande personella åtgärder samt förändringar i taxesystemet. En bidragande orsak till att framkomlighetsmålet inte klarats i alla delar av landet är att televerket haft olillräckliga personalresurser på vissa kompetensområden för alt samtidigt klara ökade investeringar i nätet på gmnd av den starka trafiklillväxlen, moderniseringen av nälel (l.ex. konvertering till AXE) och in- och omkopplingar av förbindelser i nälel. Under 1985/86 görs stora satsningar på att öka de personella resurserna och att utnyttja nya ADB-slödda planerings- och samordningshjälpmedel.

Jag anser det viktigt alt televerkel i denna period av ytterst snabb efterfrågeökning får möjlighet atl bl. a. med invesleringar möta efterfrågan så all inle nättjänsternas kvalitet försämras. Efterfrågan - mätt i antal samtalsmarkeringar - ökade budgetåret 1984/85 med 7% mol lidigare förutsedda 3%. (Tillväxten har under flera år lidigare varit ca 3%.) För kommande år under planperioden har prognoserna därför justerats upp från 3% lill 5% åriig tillväxt. Telenätet måste dimensioneras så att del har kapacitet atl klara trafikloppar med en mycket liten andel avvisade anrop. I situationer när kapaciteten är otillräcklig utlöses en ond cirkel där en allt slörre del av kapaciteten utnyttjas för kopplingsförsök som inte lyckas.

Om den nya tekniken las tillvara pä rätt säll kommer televerket atl kunna erbjuda en mångfald nya och avancerade teletjänster till glädje för företag och hushåll såsom beskrivs i verkels treärsplan. Sverige kommer då atl kunna behålla sin ställning som ett föregångsland på teleområdet.

Den föreslagna omfatlningen av invesieringarna är betydligt högre än i föregående treärsplan. Della har lidigare redovisals för riksdagen i tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgelårel 1985/86. Med hänsyn lill vad jag anfört anserjag att denna ökning av investeringsnivån liksom inriktningen av invesieringarna bör godkännas även för den kommande planeringsperioden. Jag föreslår att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att besluta om mindre avvikelser.

147

Televerkets investeringar i löpande priser

Prop. 1985/86: 100

1984/85

1985/86

1985/86

Plan

Summa

Bil. 8

Utfall

12 mån.

18 mån.

1987

1988

1989

Ijuli

(milj. kr.)

1986-89

Televerket

Telenätet

3 661

4801

7505

5551

5 722

5968

19945

Abonnent-

anläggningar

644

557

857

633

690

764

2 387

Rundradio

97

113

185

135

141

137

485

Övrigt

877

969

1513

1042

976

1010

3 572

Teleinvestgruppen

Abonnent-

anläggningar

725

1392

2049

1298

1282

1300

4537

Övrigt

204

179

344

215

100

100

580

Koncernelimi-

neringar

-912

-418

-615

-390

-385

-400

-1372

Summa investe-

ringar

5 296

7 593

11838

8484

8 526

8879

30134

Pris

Sell över en längre period har telefontaxorna ulvecklals betydligt långsammare än konsumentprisindex och ligger på en inlernationellt sell mycket låg nivå. En orsak till den gynnsamma prisutvecklingen är alt produktivitetsutvecklingen varit hög.

Televerket

index för telefontaxor och konsumentprisindex

Index 1974/75:100)

Konsumentprisindex Index för telefontaxor

300

250

200

1974/75

_L

1979/80

1984/85

Arbetsproduktiviteten har ökat med över 7 % per år den senasle femårsperioden män som intäkter i fasla priser per anställd. I planen för 1986-89 förutses i del närmaste samma snabba produktivitetsutveckling. Orsakerna till den gynnsamma utvecklingen är bl. a. den nya tekniken inom tele- och dataområdet som innebär mindre krav på arbetsinsatser. En annan orsak är att efterfrågan ökat så snabbi.

148

En fortsall låg prisutveckling är självklart eftersträvansvärd och produk- Prop. 1985/86: 100 livitetsutvecklingen talar för en sådan. I nuvarande situafion med mycket Bil. 8 stora invesleringar och krav på hög självfinansieringsgrad kommer dock televerkets priser alt behöva höjas något mer än tidigare och ungefär i takt med konsumentprisindex. Med en lägre ökningstakt för telepriserna skulle räntabilitet och soliditet bli lidande. Ulvecklingen av prisnivån under treårsperioden bör därför enligt min mening kunna accepteras. Del bör i sammanhanget framhållas alt en högre prisnivå lorde dämpa efterfrågan någol och därför medföra ell minskat behov av kapacitetshöjande nätin-vesteringar.

Regeringen har den 31 oktober 1985 med anledning av en framställning från televerket medgett att verkel höjer taxorna den Ijanuari 1986 på så sätt all hushållen i genomsnitt får en med 5 % höjd telefonkostnad. Den medgivna höjningen är avsevärt lägre än vad televerket begärt och elt uttryck för regeringens vilja alt dämpa prisutvecklingen. Genom all höjningen begränsats i förhållande lill leleverkels förslag kommer räntabiliteten för budgelårel 1985/86 all bli något lägre än det av riksdagen tidigare angivna målel på 3 % real räntabilitet. Soliditeten kan också bli något lägre budgetåret 1985/86 än vad Ireårsplanen innebär. Jag återkommer i del följande lill räntabilitets- och solidilelsutvecklingen.

I leleverkels framställning om teletaxorna redovisas också etl förslag fill långsiktig inriklning av taxepolitiken. Bakgrunden till förslaget är bl.a.all den tekniska utvecklingen enligt verkel tenderar all föra med sig ökad konkurrens både i fråga om utrustning och nättjänster. Koslnaderna för telekommunikation blir samtidigt alllmer oberoende av avstånden. En översyn av principerna för teletaxorna har påböriats inom kommunika-fionsdepartementel.

Soliditeten

Soliditeten definieras här som det egna kapitalet, verkskapitalel, vid slutet av budgelårel satt i relation till totalkapitalet. En hög soliditet innebär all verksamheten är mindre beroende av förändringar i upplåningsmöjligheter och räntor över vilka televerket inte har kontroll. Verket har också med en hög soliditet bättre möjligheter all möta resultatförsämringar. En hög soliditet bör därför eftersträvas.

För atl undvika atl arbetsfördelningen inom koncernen i fråga om finansiering påverkar jämförelsen redovisas nedan ulvecklingen av soliditeten för leleverkskoncernen som helhet. I och med planen för 1986-1989 har televerket övergått från atl redovisa, den genomsnittliga soliditeten under åren lill att i stället redovisa soliditeten vid slutet av vae år. Della är den gängse metoden och eftersom televerkets kapital inte fluktuerar krafligl under årel är metoden lämplig. Jämförelsesiffrorna avseende föregående treärsplan har justerats med hänsyn till detla.

149

Soliditet enligt Budgetår"

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988

1989

Treårspl;

an

Ny treärsplan

1985/86-

1987/88

1986-89

70,1%

68,1 %

69,0%

63,6%'

68,2 %

62,1%

67,9 %

63,6% 63,7 % 65,7%

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

' Med hänsyn till regeringens beslut om taxorna 1985-10-31 kan soliditeten budgetåret 1985/86 bli något lägre.

Från den Ijanuari 1987 kommer televerket att ha kalenderåret som redovisningsår.

En orsak lill den sänkta soliditeten är den likviditelsindragning på 450 milj. kr. som regeringen beslutat om. En annan viktig anledning lill all soliditeten nu beräknas bli lägre än i föregående treärsplan är de ökade investeringarna som till viss del lånefinansieras. Lånefinansieringen har det goda med sig atl den sprider erforderlig finansiering från kunderna över investeringarnas livslängd. Prisnivån för televerkets tjänster kan därmed utjämnas över liden. En jämförelse mellan investeringarna och upplåningen för koncernen enligt föregående resp. ny treärsplan framgår av tabellerna. Genom atl räntabiliteten blev lägre än planerat under 1984/85, vilket jag återkommer fill, har möjligheterna atl självfinansiera investeringarna med "vinstmedel" minskal vilkel också bidragit lill den höjda lånevolymen och därmed lill den sänkta soliditeten. Regeringens beslut om teletaxorna den 31 oktober 1985 kan såsom jag nämnt innebära en viss ytterligare sänkning i förhållande lill televerkets plan.

Televerkskoncernens investeringar i löpande priser (milj. kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

Summa

1985/86-

1987/88

Enligt treårsplan 1985/86-1987/88

Enligt ny plan för 1986-1989

5 934 5 296

6162

7593

6555 8489

6927 8478

19644 24560

Televerkskoncernens utestående lån 1

i slutet av

budgetåren

(milj. kr.)

År

1984/8!

)      1985/86      1986/87      1987/88      1989

Enligt treårsplan 1985/86-1987/88

Enligt plan för 1986-1989

3 642 4105

4341 6753

5 364 8728

6410

9727

10108

För atl framöver upprällhålla en hög självfinansiering av investeringarna planeras priserna under perioden höjas i någol snabbare takt än lidigare vilkel innebär all de kommer alt höjas i ungefär samma takt som konsumentprisindex. Trots della minskar alltså soliditeten. Utan en sådan minskning skulle priserna nu då investeringarna planeras öka slarkl behöva höjas mycket kraftigt.

150

Av vad jag nämnt framgår alt det finns konkurrerande mål för telever- Prop. 1985/86: 100 ket. Enligt min uppfattning är en hög soliditet av slort värde. Della värde Bil. 8 får dock vägas mol värdet av hög service i nälel, en dämpad prisutveckling och en utjämning av priserna över fiden. Med hänsyn till leleverkels nuvarande ekonomi, efterfrågebilden och den gynnsamma tekniska ulvecklingen anserjag att verket även långsiktigt bör ha en sådan ekonomisk styrka atl en viss nedgång i soliditeten tillfälligt bör kunna accepteras. Soliditeten kommer alt efler en bollen på ca 62 % enligt planerna åter all sliga. Den är i förhållande till vad som gäller för andra förelag mycket hög. Enligt min mening bör verket inrikta sin planering på att soliditeten för televerkskoncernen långsiktigt bör vara över 65%. Vid tillfälliga investeringstoppar bör soliditeten kunna sänkas.

Räntabilitet

Statsmakterna har ell krav på televerket all alll kapital som används i verkel skall ge en rimlig avkastning. Avkastningskravet är satl med hänsyn till avkastningskraven för kapitalanvändning i andra delar av samhällel. De pengar som används i televerket skall i genomsnitt och på lång sikt inte ge sämre avkastning där än om de användes på annat håll.

Under budgetåret 1984/85 klarades inle det av riksdagen fastlagda målel på 3 % real avkastning. Nominelll klarades avkastningskravet men lill följd av att inflafionen blev högre än beräknat blev den reala avkastningen för televerket tiegaliv - (-0,7%). Inle heller under budgetåret 1985/86 beräknas såsom jag nämnt tidigare avkastningskravet kunna klaras men fr. o. m. kalenderåret 1986, då laxehöjningen per den Ijanuari fått sin fulla effekt, bör dock kravet kunna uppfyllas.

För resten av planeringsperioden räknar verket med att kunna uppnå en högre avkastning än kravet på 3 % real avkastning på eget kapital. Det sker bl. a. genom atl prishöjningarna hela tiden följer med konsumentprisindex. Därigenom skall avkastningskravet, sett över en längre period, kunna uppfyllas.

3.2 Verksamhetsform för televerkets industrtdivision

Televerkets industriverksamhet bedrivs dels inom verket i induslridivi-sionen, dels i det av staten via Teleinvesl AB helägda akfiebolaget Teleindustrier AB med dotterbolag. Industriverksamheten omfattar för närvarande således både leleverksanställda och anslällda i aktiebolag. Televerkel har för regeringen redovisat resultatet av de förnyade överläggningar med de fackliga organisationerna som förutskickades i propositionen (1984/85:158) om vissa telefrågor och föreslagil aft induslridivisionen överförs till bolagsform.

I överläggningar mellan ledningen för Teli och Statsanställdas Förbund
har parterna kommit överens om vissa nödvändiga förändringar i fömtsätt
ningarna för Telis verksamhet. Bl.a. måsle Teli kunna använda över
skottsmedel för att utveckla nya produkter avsedda för en marknad både
inom och utom televerket. Reglerna rörande särkostnadsredovisning av     151

Telis konkurrensutsatla produkter måste vara anpassade för ovanstående     Prop. 1985/86: 100

förutsättningar. Vidare måsle Teli enligt parterna kunna använda prispoli-     Bil. 8

tiken som ell vapen i marknadsföringen av Teliprodukter och även på

annal sätt jämställas med ell industriföretag utan hinder av särkostnadsre-

dovisnings- och offenllighetsprinciperna. Vid ulformningen av regler och

förordningar avsedda för myndigheter måste hänsyn tas till industrins

speciella villkor. Parterna är också överens om all de nuvarande reglerna

för mervärdeskatt bör ses över.

Slor enighet föreligger således om vilka förändringar som krävs för att Teli skall kunna verka framgångsrikt i framfiden. Däremoi är Statsanställdas Förbund inle enigt med televerket om alt snabbaste vägen alt uppnå dessa förutsättningar är alt Telis hela verksamhel bedrivs i bolagsform. Förbundet anser att erforderliga åtgärder kan genomföras utan all verksamhetsformen förändras. Svenska Melallinduslriarbelareförbundet, Svenska Industritjänslemannaförbundel, Sveriges Arbetsledareförbund, SACO/SR-föreningen vid televerket och Sveriges Civilingenjörsförbund stödjer enligt televerket förslaget alt induslridivisionen ombildas till bolag. Statstjänstemannaförbundet har framfört alt förbundet inle stödjer en bolagsbildning med mindre än all de viktigaste frågorna i anställningsvillkoren blir tillfredsställande lösta.

Jag delar uppfattningen alt vissa förändringar i Telis verksamhetsförut-sätlningar är nödvändiga. Jag finner del dämlöver angelägel all televerkets industriella verksamhel bedrivs i enhetlig form. Med hänsyn lill atl del rör sig om affärsverksamhet som i ökande grad bedrivs under marknadsmässiga villkor ulan väsenlliga mål eller restriktioner ulöver de rent företagsekonomiska finner jag att aktiebolagsformen är den naturliga. Jag föreslår därför all televerkel skall få medgivande att ombilda induslridivisionen till bolag den I januari 1987 genom alt sälja denna lill Teleindustrier AB till bokfört nettovärde, dvs. tillgångar minus skulder inklusive uppbyggda reserver. Nettovärdet beräknas den 1 januari 1987 uppgå till ca 300 milj. kr. Anställnings- och lönevillkoren för de anställda som berörs av ombildningen är förhandlingsfrågor för parterna. I liknande fall har det visat sig möjligt atl uppnå enighet kring dessa frågor. Jag fömtsätter atl vederbörlig hänsyn las lill de anställdas intressen. Såsom jag framhållit lidigare skall den verksamhet som bedrivs i verkets bolag vara inordnad i en koncern-strategi. Televerkets styrelse och ledning har således ansvaret för hela koncernens verksamhet och för all de samlade resurserna används på effektivast möjliga sätt.

3.3 Televerket som myndighet

Regeringen har lillsalt en utredningsman som utreder leleverkels uppgifter
i fråga om kravslällning, provning och godkännande av utmstning som är
avsedd all anslutas till telenätet. Även televerkets myndighetsuppgifter på
radioområdet - främst förvaltningen av radiofrekvenser - prövas av
utredaren. Ulredningen skall vara avslutad år 1987. Under år 1986 skall en
delrapport lämnas avseende radioområdel.                                            152

3.4 Anslag                                                                    Prop. 1985/86: 100

Bil. 8 H 1. Försvarsinvesteringar vid televerket

1985/86 Anslag   11330000

1986/87 Förslag 12000000

För budgelårel 1986/87 föreslår jag alt 12 milj. kr. anvisas för ändamålet. Medelsbehovel avser investeringar för reservtelefonnälel, förstärkta lokaler, radio, malerialförsöoning i krig och televerkets ledning i krig. Beloppel får också täcka kostnader för funktionsövning och skall inte tillföras statskapitalet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna vad jag har förordal rörande inriktningen och omfatl
ningen av televerkets verksamhet och investeringar under perioden
Ijuli 1986 - 31 december 1989 och att bemyndiga regeringen alt
besluta om avvikelser därifrån,

2.    godkänna att leleverkels verksamhel skall inriktas på de solidi-lets-, räntabilitets-, prisnivå- och servicemål som jag förordat för perioden Ijuli 1986 - 31 december 1989,

3.    lill Försvarsinvesteringar vid televerket för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag på 12000000 kr.,

4.    bemyndiga regeringen aft medge alt leleverkels induslridivision överförs fill bolagsform den 1 januari 1987 på del sätt som jag har förordal.

153

I. Transportstöd m. m.                                     P"""?- /se-. lOO

„                                                  "-

I 1. Transportrådet

1984/85 Utgift     14779000

1985/86 Anslag   15442000

1986/87 Förslag   16857000

Transportrådet (TPR) har enligt sin instruktion (SFS 1979: 1037, ändrad senast 1984:480) uppgifter inom i huvudsak följande områden o trafikplanering

o handikappanpassning av kollektiva färdmedel o riksfärdtjänsl

o energihushållning inom transportsektorn o beredskapsplanering inom transportsektorn o drivmedelsransonering o statsbidrag till kollektivtrafik o yrkestrafikfrågor o transportstöd

TPR leds av en styrelse. I styrelsen ingår generaldirektören och sju ledamöter som företräder riksdagen och näringslivet. Till TPR är knutet två rådgivande delegationer, nämligen en för riksfärdtjänsl och handikappanpassning saml en för beredskapsplanering m. m. Vidare finns olika samrådsgmpper bl. a. för yrkeslrafikfrågor och trafikplaneringsfrågor.

TPR:s arbetsuppgifter på yrkeslrafikområdet finansieras delvis genom avgifter. Avgiftema redovisas på statsbudgetens inkomstsida och beräknas uppgå till ca 2 milj.kr. för nästa budgetår (1984/85 1,8 milj.kr.).

TPR:s anslagsframställning

Det trafikpolitiska målet är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning lill lägsia möjliga samhällsekonomiska kostnader. Denna målsättning och utvecklingen inom transportområdet har inneburit atl ökade krav har kommit alt ställas på TPR:s verksamhel.

Effektivitetsmålet i trafikpolitiken innebär atl resurserna inom trafiksektorn skall utnylljas så rationellt som möjligl. En samordning är därmed nödvändig mellan Irafikgrenarna så att onödig överkapacitet inte uppslår. I enlighel härmed medverkar TPR i flera projekt som syfiar till alt underlätta samordningen och öka möjlighelerna till ett bättre resursutnyttjande inom transportsektorn. Genom planeringsunderlag, modellstudier m. m. initieras genom TPR:s försorg en trafikplanering i länen med en inriklning mot sysselsättnings- och näringslivsfrågor. Samarbele sker därvid med statens industriverk, länsstyrelserna, berörda kommuner och med de regionala utvecklingsfonderna. Syftet med projektverksamheten är atl klarlägga problem t. ex. flaskhalsar i trafikförsöriningen och utarbeta ålgärdsprogram för att förbättra transportförhållandena för enskilda och näringsliv.

Enligt Irafikpoliliken skall vidare en samhällsekonomisk grundsyn vara       154

vägledande så aft transportsektorn utformas så alt den bidrar till att resur-     Prop. 1985/86: 100

serna utnyttjas effektivt i samhället som helhet. Delta medför atl samord-     Bil. 8

ningen mellan olika samhällssektorer måste säkerställas vilket TPR söker

främja genom olika planeringsakliviteter. TPR fångar vidare genom bl. a.

trafikpolitiska analyser upp viktiga stmklurförändringar inom näringslivet

och samhällel och deras framlida konsekvenser för transportsektorn.

Del trafikpolitiska målet har också erfördelningspolilisk inriktning. En tillfredsställande transportförsörjning ses som en förutsättning för all uppnå en balanserad befolkningsutveckling i skilda delar av landet. TPR:s verksamhet är när det gäller bl.a. transportstöd knuten lill aft uppfylla denna målsättning. I begreppet tillfredsställande trafikförsörjning ligger också att handikappade och äldre skall så långt möjligl kunna della i arbeie och samhällsliv på samma villkor som andra medborgare. En viktig uppgift för TPR är därför all göra de kollektiva färdmedlen mer lillgängliga och atl utveckla riksfärdtjänslen.

TPR har i anslagsframställningen gjort en avstämning av hur långt arbetet med handikappanpassningen kommit. Av redogörelsen framgår alt föreskrifter nu finns för hur de flesta färdmedel skall handikappanpassas. Dessa föreskrifter får omedelbar verkan för nya fordon men, med hänsyn lill fordonens förhållandevis långa livslängd, får föreskrifterna fullt genomslag först längre fram i liden. Anpassningen sker således planenligt och år från år kommer enligt TPR äldre och handikappade personer att i ökad utsträckning få förbättrad tillgång till kollekliva färdmedel.

För all uppfylla och utveckla den trafikpolitiska målsättningen har vidare TPR fått en rad regeringsuppdrag. Gemensamt för dessa uppdrag är i många fall all de syftar till alt uppnå effektivitetsvinster och ge samhällsekonomiska och statsfinansiella besparingar. Som exempel härpå kan nämnas uppdrag om långväga busstrafik, riksfärdtjänslen, Gotlandslrafiken, transportstödet och taxitrafiken.

TPR konstaterar mot denna bakgrund all rådets verksamhet på en rad saft bidrar till alt skapa förutsättningar för effektiva och rationella transporter i enlighel med de trafikpolitiska målen. Statsmakternas strävan att förbättra resursutnyttjandet och effektiviteten i transportsektorn innebär också att kraven på TPR:s verksamhel ökar.

TPR;s förslag för budgetåret 1986/87 kan sammanfattas enligt följande:

1. Huvudförslaget innebär för en treårsperiod en minskning av anslaget med 780000 ki. Förslaget förutsätter alt verksamheten skärs ned inom främst området för energihushållning och administrationen för riksfärdtjänsten. TPR avstyrker atl förslaget genomförs m. h. t. att icke önskvärda samhällsekonomiska konsekvenser skulle uppstå och att man därmed inle heller skulle kunna uppfylla sina instmktionsmässiga åligganden. TPR hänvisar i sammanhanget vidare till de besparingar man åstadkommit inom riksfärdtjänsten genom minskade kostnader för administration. Dessa besparingar på 690000 kr., redovisas under anslaget 14. Riksfärdtjänsl.

2. Pris- och löneomräkning beräknas lill 856000 kr.

3. På yrkeslrafikområdet svarar TPR för förhandlingar med andra stater om internationella vägtransporter. I arbetet ingår bl. a. all pröva frågor om

tillstånd, medverka vid ingående av avtal på regeringsnivå och aft föra     155

förhandlingar rörande tillämpningen av sådana avtal. Verksamheten är helt    Prop. 1985/86: 1(X) självfinansierad genom de avgifter TPR lar upp lill statsverket för tillstånd     Bil. 8 till internationell trafik. För att möta samhällets, transportnäringens och näringslivels krav på TPR;s medverkan att hävda sig på den internationella Iransportmarknaden begärs en ytteriigare handläggartjänst för 162000 kr.

4. Enligt riksdagens regionälpolitiska beslul våren 1985 har transportstödet lill Norrland utvidgats med stöd för persontransporter och datakommunikation. TPR begär för ändamålet två nya tjänster saml medel för administration och dalabehandling.

5. För informationsinsatser för energihushållning begärs 800000 kr. för vart och etl av budgeiåren 1986/87 lill och med 1988/89. Därmed kan ambitionsnivån bibehållas ungefär oförändrad jämfört med innevarande år m.h.t.de medel som statens energiverk för närvarande stöder TPR:s energiprogram med.

6. För särskilda insalser inom totalförsvarels civila delar begärs sammanlagl 710000 kr. som en engångsanvisning. Merparten av medlen föreslås användas för all fortsätta utvecklingen av elt nytl syslem för drivmedelsransonering (535000 kr.). I förslaget ingår vidare utbildning av beredskapsplanläggande och krigsplacerad personal hos civilbefälhavare och länsstyrelser (75000 kr.), en studie av sårbarheten i datoriserade transport-planerings- och ledningssystem inom åkerinäringen (55000 kr.), produklion av dalalistor med fordonsuppgifler anpassade för länsslyrelsernas krigslransportplanläggning (15000 kr.) saml underhållsavlal för radioutrustning avsedda för länsstyrelsernas transportledning i krig (30000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag kan konstatera att TPR:s verksamhet bidrar lill alt skapa förutsättningar för effektiva och rationella transporter i landets olika delar. TPR medverkar därmed lill att förverkliga den trafikpolitiska målsättningen om en tillfredsställande trafikförsörining lill lägsia möjliga samhällsekonomiska koslnader. Rådels verksamhet ger också på flera sätt upphov till slatsfinansiella och samhällsekonomiska besparingar.

När det gäller de reformförslag TPR fört fram anser jag del viktigt att främja den svenska transportnäringen och vårt näringslivs möjligheter all göra sig gällande på det internationella området. Det är också av slor belydelse all Irafiken över gränserna kan ske smidigt och rationellt. Jag bedömer därför TPR:s förslag om ylleriigare insalser på yrkestrafikområdet som angelägel. Jag tillstyrker därmed att TPR:s funktion för yrkeslrafikfrågor förstärks med en ijänsl. För all förena ekonomiskl ansvar med planeringsansvar förordar jag vidare att TPR fortsäftningsvis får direkt disponera de medel som lidigare anvisats över departementets anslag för reskostnader i samband med inlernalionella förhandlingar med främmande stater. Finansieringen av den ylleriigare tjänsten saml av reskostnaderna förutsätts ske genom de avgifter TPR tar upp till statsverket för tillstånd lill inlernalionell trafik.

TPR:s förslag om en förstärkning av arbetet med transportstödsfrågor är
en följd av riksdagens regionälpolitiska beslut våren 1985. Införandet av    156

det nya stödet för persontransporter och datakommunikation med Malmfälten kräver som framgick av delta beslut extra resurser för handläggningen av och informalion om stödsystemet. Jag tillstyrker därför TPR:s förslag och förordar att motsvarande medel innehålls från anslaget 12. Transportstöd för Norrland. Jag förutsätter alt hanteringen av de nya stödformerna kan skötas på etl smidigt och obyråkraliskt sätt.

Vad gäller TPR:s förslag om ökade insatser för energihushållning på transportområdet kan konstaleras atl transportsektorn tenderar att svara för en allt slörre andel av energiförbmkningen i samhället. Vikten av energibesparing på transportområdet är vidare desto mer viktig då förbrukningen nästan helt utgörs av importerade oljeprodukter.

Enligt riksdagens energipoliliska beslul våren 1985 samverkar för närvarande TPR tillsammans med energiverket om energihushållningsåtgärder. I år görs en gemensam satsning på att minska energiförbrukningen på transportområdet där energiverket bidrar med drygt 500000 kr. Jag anser atl behovet av ökade medelsinsatser för kommande år får prövas på samma sätt av Iransportrådet lillsammans med energiverket. Ja& är därför inle beredd all särskilt uppräkna TPR:s anslag för ändamålet.

Prop. 1985/86:100 Bil. 8

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

TPR

Föredraganden

Personal

49

-1-3

+3

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

12 860000

(9315 000)

1902000

680000

-1-2198000

(+ 906000)

+   140000

4-    30000

-H367000

(-H 906000)

-1-     18000

+    30000

15442000

-1-2368000

-1-1415000

För ålgärder i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar harjag, efler samråd med chefen för försvarsdepartementet, godtagit TPR:s förslag. Delta innebär atl sammanlagt 710000 kr. bör anvisas som en engångsanvisning samt 2475000 kr. för drift- och förvaltningskostnader.

Genom TPR:s arbete främjas effekfiviseringar i transportsektorn. Den rad utredningsuppdrag som TPR ålagts innebär också samhällsekonomiska och statsfinansiella besparingar. TPR har vidare rationaliserat handläggningen av riksfärdtjänslen innebärande en besparing på ca 700000 kr. Mol denna bakgrund anserjag atl TPR bör undantas från ytterligare besparingar under budgelårel 1986/87. Detta betyder alt jag för TPR:s verksamhel beräknar eft medelsbelopp på 16857000 kr., varav 710000 kr.utgör ett engångsbelopp.

157

Hemställan                                                                                    Prop. 1985/86: 100

Bil. 8

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Transportrådet för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag på 16857000 kr.

I 2. Transportstöd för Norrland m. m.

1984/85 Ulgift      190402000

1985/86 Anslag   221000000

1986/87 Förslag        251 100000

Från anslaget ges slöd för att utveckla näringslivet i de norra delarna av landel genom bidrag till godstransporter och - fr.o.m. år 1986 - till persontransporter och dalakommunikation.

Godstransportstödet syftar lill att minska de merkostnader för transporter som näringslivet i stödområdet har. Del ges i form av fraklbidrag i efterskott till förelagen. Bidrag lämnas för järnvägs- och landsvägstransporter i yrkesmässig irafik. Det gäller för transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet lill hel- eller halvfabrikat saml vissajordbruks-och livsmedelsprodukter som kommer från stödområdet, dels råvaror och halvfabrikat som anskaffas av företag i stödområdet inom vissa bestämda näringsgrenar.

Transportstödet lämnas för transporter över 250 km med 10 lill 50% av netlofraklkostnaden beroende på transportsträckans längd och var företaget ligger inom stödområdet. Från år 1986 uividgas stödet genom ett särskilt bidrag för transporter som går lill hamnar vid Norriandskusten saml vid Vänern och Mälaren.

Persontransportstödet syftar lill att minska de norrländska företagens koslnader för nödvändiga personkontakter med södra och mellersta Sverige. Siödet gäller tjänsteresor med flyg och låg för personal anställd vid företag som hänförs till viss industri- och uppdragsverksamhet.

Stödet lämnas med 20 till 40% av reskostnaden beroende på var företagen är belägna i stödområdet. Stödet är inriktat mot små och medelstora företag där resutgifter ulgör en betungande kostnadspost. Mot denna bakgrund, och med hänsyn lill all utgifterna för stödet måste begränsas till 24 milj. kr., har ell "golv" och eft "tak" införts för vad som är bidragsgrundande reskostnad.

Stödet till datakommunikation gäller under en treårig försöksperiod och syftar till att understödja den etablering och utveckling av datatekniska serviceförelag som kommit igång i Malmfälten. Stödet innebär alt en kraftig reducering sker av kostnaderna för datakommunikation med dalaförelag belägna i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner.

158

TPR:s anslagsframställning                                               Prop. 1985/86:100

Bil 8 TPR har i sin anslagsframslällning angett att bidragsbehovet för godstransportstödet är beroende av dels de stödberättigade transporternas omfattning, dels förändringar i transportkostnaderna. Med utgångspunkt i ett medelsbehov av 208 milj. kr. för år 1985 och med en beräknad volym- och fraktprisökning om 5 resp. 4% saml beräknade merkostnader för hamn-transportstödel om 4 milj.kr.beräknar TPR anslagsbehovet fill 231,5 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

När del gäWerpersontransportstödet har 12 milj.kr. anvisats för halva budgetåret 1985/86. Enligt vad som nu kan föruises kommer dock ingen utbetalning göras under innevarande budgetår. Vid anslagsberäkningen har TPR förutsatt oförändrade bidragsregler men kompensation med fem procent för höjda biljettaxor i flyg- och järnvägstrafiken. TPR har mot denna bakgmnd beräknal medelsbehovel för budgetåret 1986/87 till 24,6 milj. kr.

Försöksverksamheten med stöd lill datakommunikation med Malmfälten skall enligt riksdagens regionalpolitiska beslut våren 1985 bedrivas inom en kostnadsram på 1 milj. kr. per år. TPR har därför beräknat anslaget lill I milj. kr. också för budgelårel 1986/87.

Enligt riksdagens regionalpolitiska beslul våren 1985 har TPR vidare utrett och föreslagit åtgärder som gör atl kostnadsutvecklingen för godstransportstödet kan begränsas (prop. 1984/85:115, TU 20, rskr 282). TPR har i sin redovisning av uppdraget i en skrivelse lill regeringen den 10 september 1985 bedömt atl godslransporlstödet är en väl fungerande stödform som är av slor betydelse för företagen inom stödområdet. Enligt TPR röner vidare bidraget en betydande uppskattning för dess relafivt enkla administration. Ell flertal utvärderingar har också visal stödets betydelse och att stödet bör bibehållas i sin nuvarande form.

TPR konstaterar angående kostnadsutvecklingen att den nuvarande årliga procentuella ökningstakten uppgår fill omkring 9% eller ca 20 milj. kr., varav större delen beror på ökade Iransportvolymer. Ökningstakten för transportstödet har därmed enligt TPR under senare år klart underskridit de allmänna kostnadsökningarna inom transportsektorn.

TPR har redovisal elt antal åtgärder som begränsar kostnadsutvecklingen för godslransportstödet om statsmakterna skulle anse det nödvändigt med sådana begränsningar. Åtgärdema har indelats i dels "nivåsänkande" (1-8), dels "kostnadsbromsande" (9-13) och har i vissa fall även kostnadsberäknats (1984 års priser och volymer). De åtgärder som redovisals är följande:

1.      Slopat stöd lill vissa näringsgrenar.

Innebär att järn-, slål- och metallverk eller jordbruk, skogsbruk, fisk-resp. livsmedelsindustri inle längre betraktas som bidragsgrundande branscher. Besparingseffekten beräknas till ca II milj. kr. för järn-, slål-och metallverk och ca 16 milj. kr. för de övriga branscherna.

2.      Höjt krav på bearbetning av varor.

Innebär en inriklning av stödet mol ökad förädling av produkter inom stödområdet.

159

3.                                                                               Slopande av slödzon I.    Prop. 1985/86: 100
Innebär all förelag i den sydligaste stödzonen med delar av Värmlands,     Bil. 8

Kopparbergs och Gävleborgs län inte blir bidragsberättigade. Besparingseffekt ca 24milj. kr.

4.       Slopande av avslåndsgrupp 1.

Innebär alt transporter som utförs i avståndsinlervallel 251-400km inte längre blir bidragsgrundande. Besparingseffekt ca 14 milj. kr.

5.       Ändring av procentsatser.

Innebär all bidragsprocenten revideras och sänks. Besparingseffekt ca 19milj. kr.

6.       Ändring av zongränser.

Innebär atl företag i de 16 sydligaste kommunerna i stödområdet inte längre blir bidragsberättigade. Besparingseffekt ca 12 milj. kr.

7.       Ändring av avslåndsindelningen.

Innebär alt avståndsindelningen förskjuts mot längre avstånd för alt spara.

8.       Höjd minimivikt per sändning resp. minsta bidragsgrundande fraktkost
nad per år.

Innebär all viktgränsen 100 kg per sändning och fraktkostnaden på 6000 kr. per år höjs.

9.       "Frysning" av bidrag per år och sökande.

Innebär alt inget förelag får mer i bidrag än vad som utgått under föregående bidragsår.

10.     "Tak" för bidrag per år och sökande.

Innebär atl inget företag får mer i bidrag än elt i förväg fastställt högsta bidragsbelopp.

11.     "Hyvling" av procentsatserna m. h. t. ansökt bidragssumma.
Innebär all bidragsprocenten i resp. stödzon och avståndsgrupp bestäms

först i samband med utbetalningen när TPR vet transporternas omfaitning och hur stort anslag statsmakterna anvisat för ändamålet.

12.     "Hyvling" av procentsatserna m. h. t. prognoslicerad slödkoslnad.
Innebär all bidragsprocenten i resp. stödzon och avståndsgrupp bestäms

för resp. bidragsår med hjälp av prognoser över förväntad kostnadsutveckling och tillgänglig medelsram.

13.     "Hyvling nedifrån" av procentsatser.

Innebär alt bidragsprocenten sänks först i de zoner och avslåndsgrupper där stödet har minst regionaipolitisk belydelse dvs. för kortare transportavstånd och i stödområdets södra del.

TPR har i sin redovisning analyserat effekterna av de olika åtgärderna. Enligt analysen leder samtliga åtgärder lill negativa effekter ur slödsyn-punkt. TPR konstaterar också atl stödets nuvarande utformning innebär att företagen vid kalkylering av kommande transporter kan påräkna ett visst stödbelopp. För alt slödel skall kunna bibehålla sin status hos de sökande är det därför enligt TPR hell nödvändigt att eventuella ingrepp i stödsystemet inte görs på ett sådant saft alt del rycker undan möjligheten till en god framförhållning.

TPR framhåller vidare atl samtiiga besparingsmöjligheter som har re
dovisats, på olika sätt radikalt kommer all ändra transportstödet på relativt
kort tid. En kontinuerlig frysning av godslransportstödets koslnader änd
rar således slödels regionälpolitiska profil. Väljs exempelvis nivåsänkande
ätgärder för alt begränsa koslnadsautomaliken måste sådana följas av
andra nivåsänkande åtgärder inom en relalivl kort period. Kostnadsbrom
sande åtgärder kommer å andra sidan successivt atl urholka stödet. För    '

förelag i vissa regioner kommer siödet därmed all bli av myckel begränsat     Prop. 1985/86: 100 värde, vilket i sin tur leder till att fraktmerkostnader inte längre reduceras    Bil. 8 och konkurrensnackdelar uppslår.

Med hänsyn till slödels regionälpolitiska effekter och den relativt begränsade kostnadsutvecklingen för siödet, avstyrker TPR mot denna bakgrund all några ingrepp görs i del nuvarande stödet. Varie ingrepp leder enligt TPR:s analys bort ifrån de av riksdagen fastlagda syftena med stödet.

Föredragandens överväganden

Jag bedömer atl godstransportstödet ulgör en stödform som är av stor belydelse förförelagen inom stödområdet. Stödet röner vidare en belydande uppskattning för en relativt enkel administration. Elt flertal utvärderingar har också framhållit stödets betydelse liksom alt det bör bibehållas i sin nuvarande form. I riksdagens regionälpolitiska beslul våren 1985 fastslogs också transportstödels belydelse som etl verksamt medel all stödja näringslivets utveckling i de norra delarna av landel.

Godstransportstödet kan dock självfallet inte ensamt lösa näringslivets regionala obalanser. Del är därför viktigt all siödet förenas med andra ålgärder i syfte att uppnå regional ulveckling och balans i de norrländska länen. Regeringen har också med en medveten satsning på investeringar i trafiksektorn främjat en ulbyggnad av infrastrukturen i landets nordliga delar.

För företag i dessa län som relativt sett har höga transportkostnader framstår del dessulom som viktigare än för andra företag att verkligen finna rationella och effektiva transportsystem. Insalser för alt effektivisera transporterna måste därför komma alt spela en cenlral roll för att stärka den svenska industrins konkurrenskraft och inle minsl den norrländska.

Genom alt effektivisera näringslivets materialflöden och transporter kan kapital frigöras och därmed skapa utrymme för investeringar vilket i sin tur kan ge ökad sysselsättning. Det är därför med intresse jag kan konstatera att TPR påbörial olika projekt bl. a. i norrlandslänen och Bergslagsområdet som syfiar till atl göra i första hand små och medelstora förelag medvetna om del malerialadminislrativa synsättet och stimulera företagen atl effektivisera materialflödet.

Vad gäller de besparingsåtgärder TPR redovisat kan jag ansluta mig lill bedömningen atl stora och återkommande besparingar allvarligt skulle rubba möjligheterna all uppnå de regionalpolitiska målen. Del statsfinansiella lägel gör del dock nödvändigl atl ålgärder vidtas så att kostnadsutvecklingen kan bromsas.

Jag har mol denna bakgrund övervägl de ålgärder som redovisats och
funnit att transportstödet bör slopas till järn-, stål- och metallverkens
produktion. Jag har vid min bedömning kunnat konstatera atl stora delar
av produktionen i dessa branscher redan nu är undantagna från slöd.
Administrativa problem med gränsdragning för vad som är bidragsgrun
dande produkter förekommer därför ofta. Inom branschen verkar vidare
elt fåtal men stora producenter varför ett slopat slöd kan beräknas få      161

11    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 8

begränsade konsekvenser. I sammanhanget kan vidare nämnas att i de fall     Prop. 1985/86: 100

som produkter från järn-, stål- och metallverk förädlas vidare inom l.ex.     Bil. 8

mekanisk industri kommer även fortsättningsvis transportstöd atl ulgå.

Främsl till följd av denna förändring beräknar jag atl en besparing kan

åstadkommas som uppgår lill ca 12 milj. kr., varav6milj.kr. faller ul under

nästa budgelår. Detta innebär alt medelsbehovel för godslransportstödet

kan beräknas till 225,5 milj. kr.

När det gäWer persontransportstödet ansluter jag mig till TPR:s anslagsberäkning. Medelsförbrukningen har därför beräknats till 24,6 milj. kr.

För försöksverksamheten med slöd lill datakommunikation med Malmfälten förutsätter jag i likhet med TPR all den kan bedrivas inom en anslagsram av I milj. kr.

Hemställan

Med anledning av vad jag har anfört hemsläller jag

att regeringen föreslår riksdagen atl lill Transportstöd för Norrland m.m. för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 251100000 kr.

I 3. Transportstöd för Gotland

1984/85 Utgift    88378000

1985/86 Anslag   44500000

1986/87 Förslag 44500000'

' Anslaget tas upp med oförändrat belopp i avvaktan pä en särskild proposition våren 1986 om transportstödet till Gotland.

Från anslagei ges statsbidrag för Irafiken lill och från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som godsbefordran i färietrafiken på Gotland och är inbyggt i den taxa som Rederi AB Golland lillämpar. Vidare ges från anslaget ett bidrag lill transportföretagen för atl läcka de merkostnader som inle kompenseras av del s. k. Gotlandstillägget.

Syftet med stödet är alt anpassa priset för en färjeresa till priset för en andrakiassbiljett på tåg. De olika formerna av slöd lill godslrafiken innebär alt transportförmedlingsförelagen och med dem samverkande Iransport-förelag kan tillämpa samma laxa för Gotlandslrafiken som för övrig inri-keslrafik i landet.

TPR:s anslagsframställning

Regeringen uppdrog den 27 juni 1985 åt TPR all göra en förutsättningslös översyn av Gotlandslrafiken. I avvaktan på resultatet av översynen beräknar TPR oförändrat anslag.

162

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86: 100

Bil 8 Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisal bakgrunden till uppdraget lill TPR och möjliga framtida handlingsvägar (skrivelse 1985/86:6). I avvaktan på alt övervägandena rörande Gotlandslrafiken skall slutföras och redovisas i särskild proposition lill riksdagen bör anslaget nu las upp med oförändral belopp.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 44500000 kr.

I 4. Riksfärdtjänst

1984/85 Utgift    38989000

1985/86 Anslag   48000000

1986/87 Förslag 57400000

Från anslaget ges slöd lill riksfärdtjänsl. Syftet med riksfärdtjänslen är atl göra del möjligl för svårl handikappade atl göra längre resor inom landel lill normala koslnader. Berättigade lill riksfärdtjänsl är personer som på grund av handikappet och otillgängligheter i trafikmedlen måsle resa på elt dyrare sätt än normall. Riksfärdljänslresor kan ske med flyg, låg, taxibil eller med specialfordon lill ell pris som motsvarar vad del kostar all åka andra klass låg.

TPR:s anslagsframställning

Riksfärdtjänsten infördes år 1984 efler en treårig försöksverksamhet. Alltsedan starten har antalet resor med riksfärdtjänslen ökat snabbi. Under innevarande budgetår beräknas resorna uppgå lill drygl 33000. Enligt TPR förväntas ökningslakten dämpas framöver såväl för antalet resenärer som för antalet resor per resenär.

För nästa budgelår beräknar TPR att ca 19000 personer kommer atl göra drygt 38000 resor, dvs. i genomsnill två resor per person. Kostnaden beräknas öka med 5 % till drygl I 500 kr. per resa i genomsnill. Jämfört med tidigare år är detta en lägre ökningslakt vilket förklaras av all en större andel resenärer beräknas färdas med låg och flyg i stället för med dyrare färdmedel som taxibil och specialfordon. Bidragsbehovel beräknas därmed lill 57,4 milj. kr. för nästa budgetår.

Som ett led i arbetet med atl begränsa kostnadsutvecklingen för riksfärd
tjänslen har TPR i sin anslagsframställning anmält att behov föreligger aft
minska antalet korla resor. Dessa resor sker lill allra slörsta delen med taxi
eller specialfordon och blir därför förhållandevis dyra. Den egenavgift som
resenären betalar är låg eftersom den motsvarar vad en andra klass resa 163

med tåg skulle kostal på jämförbart avstånd. Utvecklingen inom riksfärd-     Prop. 1985/86: 100 tjänsten har visat alt del är en förhållandevis slor del - i genomsnift ca     Bil. 8 20% och i vissa län upp till hälften - av resorna som är regionala.

Enligt TPR torde del knappast ha varil riksdagens mening atl riksfärdtjänslen skulle användas fill korla resor. För alt få lill stånd all riksfärdtjänslen inriktas mot längre resor skulle man därför enligt TPR kunna införa etl villkor för en riksfärdtjänslresa alt den skall sträcka sig över minst 10 mil, dvs. samma minimiavstånd som redan finns för riksfärdljänslresor med flyg eller låg. Elt annal sätt att begränsa problemet med del stora antalet kort väga resor kan enligt TPR vara en bättre samordning med den kommunala färdtjänsten genom en organiserad länsfärdljänst.

Föredragandens överväganden

I det trafikpolitiska målel om en tillfredsställande trafikförsörining ligger atl handikappade och äldre så långt möjligt skall kunna delta i arbeie och samhällsliv pä samma villkor som andra medborgare. En viktig förutsättning härför är alt de kollektiva färdmedlen görs mer tillgängliga. Genom de föreskrifter som transporlrådet utfärdat efler regeringens bemyndigande handikappanpassas nu bussar, låg, flyg och farlyg. För terminaler har regeringen gett statens planverk i uppgift att bedöma i vilken omfattning och takl den fortsatta handikappanpassningen bör drivas. Av både tekniska och ekonomiska skäl sker anpassningen successivt.

Jag tycker att den handikappanpassning som nu pågår av våra kollektiva färdmedel är angelägen. Härigenom kan de handikappades intresse av all klara sig själva med de vanliga färdmedlen understödjas samiidigt som behovel av färdtjänst och riksfärdtjänsl kan minskas. Enligt min mening fär inle heller särlösningar som färdtjänst bli ett sätt atl konservera de brister som kan undanröjas med en generell handikappanpassning av trafikapparaten.

Formerna för riksfärdtjänslen kan inte med hänsyn lill alt efterfrågan ännu inle har stabiliserats läggas fasl i sin helhet. Regeringen gav i enlighet härmed den 7juni 1984 transporlrådet i uppdrag att undersöka riksfärd-Ijänstens framlida utformning i syfte att begränsa kostnadsutvecklingen och öka effektiviteten. Uppdraget skall redovisas i etapper och slutligt senast år 1987.

Jag anser mot denna bakgrund och i avvaktan på resultatet från trans-portrådels uppdrag alt reglerna för riksfärdtjänslen bör ligga fast tills vidare. Jag är alltså för närvarande inte beredd all vidtaga någon åtgärd för att begränsa de mer korlväga riksfärdljänstresorna. Jag förutsätter dock med hänsyn till färdmedelsvalets betydelse för kostnaderna att transportrådet intensifierar sitt arbeie med att påverka resvalet mot ell ökat resande med tåg och flyg. Jag vill vidare understryka vikten av alt riksfärdtjänsten fungerar smidigt och utan onödigt krångel. Jag biträder transporlrådets förslag till anslagsberäkning för näsla budgelår.

164

Hemställan                                                                   Prop. 1985/86:100

o                                                      Ril   8

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Riksfärdtjänst för budgelårel 1986/87 anvisa ell förslagsanslag på 57400000 kr.

I 5. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik

1984/85 Ulgift   274720000

1985/86 Anslag       297723000 1986/87 Förslag        253 100000

Från anslaget ges statsbidrag lill kollektivtrafik som tillgodoser allmänna Irafikbehov och som utförs för att Irygga en tillfredsställande lokal och regional trafikförsörining. Huvuddelen av bidraget ges på etl schablonarlat sätt lill den Irafik som trafikhuvudmännen i varie län ansvarar för. För sådan komplelteringsirafik och skärgårdstrafik - som inte ingår i trafikhuvudmännens ansvarsområde - liksom för Qällflyglrafik finns separata bidragssystem. Etl särskilt statsbidrag utgår vidare i fem år till sådan trafik som ersätter nedlagd järnvägstrafik.

TPR:s anslagsframställning

TPR har i sin anslagsframställning tagit upp frågan om trafikhuvudmännens ansvarsområde. Enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv personlrafik ansvarar trafikhuvudmännen fr.o.m.den Ijuli 1986 för all lokal och regional kollekfiv persontrafik på väg. I flera län har trafikhuvudmännen dessulom redan lidigare frivilligt tagit på sig ansvaret även när det gäller skärgårdstrafik. Delta innebär alt fr.o.m.bidragsårel 1986/87 kommer allt statsbidrag till kollektivtrafiken, utom vad gäller skär-gårdslrafiken i två län och fjällflygtrafiken i ett län, atl utbetalas till trafikhuvudmännen.

Enligt TPR är det viktigt att kunna minska den administration som är förknippad med den särskilda bidragsgivning som nu ges lill några få kommuner. Det kan enligt TPR:s bedömning inte vara rimligt att bibehålla ett administrativt omfattande statsbidragssystem som innebär atl kommunerna senasi den 15 febmari före bidragsårel lill länsstyrelsen skall ge in en trafikförsöriningsplan för granskning som sedan överiämnas lill TPR tillsammans med yttrande. Enligt delta förfarande meddelar sedan TPR före den 1 juni beslut om planen kan godkännas som underlag för ansökan om statsbidrag. Efter bidragsårets slut upprepas samma procedur med ansökan till länsstyrelsen som efter granskning och med eget yttrande överlämnar ansökningshandlingarna till TPR, som sedan slutligen prövar frågan om statsbidrag.

TPR föreslår därför för fillämpning fr.o.m.den Ijuli 1986 atl ansvaret
för skärgårdstrafik och fjällflygtrafik överförs lill Irafikhuvudmännen. Där
med kommer länsstyrelsernas roll i statsbidragsfrågorna att hell upphöra    165

och ett enhetligt bidragssystem för samlliga trafikslag tillskapas med en-    Prop. 1985/86: 100
dast en bidragsmottagare i varie län, nämligen Irafikhuvudmännen.        Bil. 8

Vid beräkning av anslagsbehovet har TPR mot denna bakgmnd fömtsatt atl endasl det schablonmässiga statsbidraget kommer att tillämpas fr. o. m. bidragsåret 1986/87. Hänsyn har dock lagils till att under budgetåret kommer bidrag enligt de äldre förordningarna att betalas ul för den kompletterings-, skärgårds- och Qällflyglrafik som kommunerna ansvarar för under bidragsåret 1985/86.

Med utgångspunkt från del nuvarande statsbidraget har TPR vid anslagsberäkningen antagit en uppräkning med fem procent med hänsyn lill ökade kostnader. TPR har vidare räknat med en fortsall ulbyggnad av kollektivtrafiken med två procent. Av denna volymökning avser en del utökad busslrafik som ersätter indragen lokal och regional tågtrafik på vissa delar av riksnätet. För sådan landsvägstrafik inom basulbudel som ersätter nedlagd järnvägstrafik har TPR även beräknat ell särskill lillskoll på 2,5 milj. kr. I detla belopp ingår också medel lill sådan järnvägstrafik inom basulbudel för vilken trafikhuvudmannen ansvarar. TPR har slutligen också beräknal 500000 kr.i statsbidrag för flygtrafiken mellan Sveg och Umeå. Detta innebär ett sammanlagl anslagsbehov av 290,8 milj. kr.

För del särskilda statsbidraget till ersätlningstrafik för nedlagd järnvägstrafik gäller atl bidraget ulgår i fem år samtidigt som del skall anpassas till uppräkningen av statsbidraget lill irafikhuvudmännens övriga Irafik. Mol denna bakgmnd har TPR beräknal ett bidragsbehov av 49,4 milj.kr.för budgelårel 1986/87.

Föredragandens överväganden

Statligt stöd till lokal och regional kollektivtrafik har lämnats sedan en längre lid. Jag anser att det nu är lämpligt atl pröva om statens slöd lill kollektivtrafiken fortsättningsvis behöver ulgå på della säll i form av ell ekonomiskt driftbidrag. Som bakgrund fill mina överväganden vill jag inledningsvis redovisa något om trafikutvecklingen under senare år.

Genom reformen år 1978 med etl samlal länsvis huvudmannaskap för kollektivtrafiken har organisatoriska förutsättningar skapats för en utökad och förbättrad kollektivtrafik. Det bättre iesursulnylljandet saml införandet av länskort och samordnade taxor har också inneburit etl ökat kollektivt resande.

För all fullfölja länshuvudmannareformen har riksdagen våren 1985 beslulal alt huvudmännen får trafikeringsrätten för den trafik som de har del politiska och ekonomiska ansvaret för. Därmed får trafikhuvudmännen möjligheter till en mer obunden trafikplanering samlidigl som man kan upphandla trafikljänster under mer marknadsmässiga former och slipper den byråkrati som följer av yrkestrafiklagstiftningen. Fömtsättningar har därmed skapats för en rationellare trafikplanering vilkel lorde leda till betydande besparingar.

Slalsbidragel till kollektivtrafiken har successivt förstärkts och omfor
mats i takt med atl trafikhuvudmän bildals vilka har byggt upp egna
planeringsresurser. Eftersom trafikhuvudmännen har ansvar för att Irafik-   166

UTVECKLINGEN AV KOLLEKTIVTRAFIKEN

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

MILJARDER PERSONKILOMETER

5-r

REGIONAL BUSSTRAFIK

LOKAL BUSSTRAFIK

T-BANA/ SPARVÄG

REGIONAL TAGTRAFIK

1970

1975

1980

1985

försörjningen är tillfredsställande i länets alla delar har bidragsgivningen kunnat schabloniseras utan alt den gmndläggande trafikförsörjningen i länen äventyrats. Det lidigare delaljslyrda statsbidraget med en viss ersättning per vägkm för vissa turer och linjer har härigenom kunnat slopas lill förmän för ett allmänt drifl- och stimulansbidrag till kollektivtrafiken.

Den ordning som riksdagen lagl fasl för kollektivtrafiken innebär alltså att ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken numera ligger hos Irafikhuvudmännen. Statsmakterna har i enlighel härmed också verkat för all ge trafikhuvudmännen fömtsättningar för alt uiforma den lokala och regionala trafiken på etl effektivt sätt. Administrativa regler har reformerats för all ge Irafikhuvudmännen större handlingsfrihel. Som exempel härpå kan nämnas bl. a. slopat krav på slallig laxefaslslällelse, slopat krav på länsstyrelsernas granskning av irafikförsöriningsplanerna, förenklat förfarande vid fidtabellsfastställelse och beslulel alt ge Irafikhuvudmännen trafikeringsrätten.

Regeringens trafikpolitiska mål om att ge en tillfredsställande trafikförsörining till lägsia möjliga samhällsekonomiska koslnader förutsätter att kollektivtrafiken kan tryggas och utvecklas vidare. Med hänsyn till den ansvarsfördelning som råder och lill Irafikhuvudmännens numera vidgade möjligheter att utforma trafiken på elt effektivt säll anser jag dock all del

167

inte längre finns samma bärande skäl som i uppbyggnadsskedet atl ge ett     Prop. 1985/86: 100
driflbidrag lill den lokala och regionala kollektivtrafiken.          Bil. 8

Jag vill i sammanhanget också nämna atl statsbidraget har kommit alt spela en allt mindre roll för kollektivtrafikens finansiering. Statsbidraget beräknas sålunda numera endast täcka cirka 7% av irafikhuvudmännens underskott. Kollektivtrafiken har alltså ökat snabbi under senare år samtidigt som bidraget minskat i belydelse. Av della kan slutsatsen dras atl utvecklingen numera styrs av andra faktorer än statsbidragsgivningen.

Allmänl gäller vidare att regeringen strävar efler all avveckla specialdestinerade statsbidrag lill kommuner och landsting. Statsbidrag för ändamål som kommuner och landsting ansvarar för och också bestämmer standarden över bör förekomma endasl under särskilda omständigheter och då främst under elt uppbyggnadsskede. Jag bedömer mol denna bakgrund och med hänsyn till det slatsfinansiella läget att statsbidraget lill den lokala och regionala kollektivtrafiken nu bör avvecklas.

Det nuvarande statsbidraget har dock en regionaipolitisk profil. I glesbygden svarar statsbidraget för en betydande del av underskottet för kolleklivirafiken. Som exempel kan nämnas all i skogslänen och på Golland uppgår statsbidragets andel av underskottet lill nära 20%. Etl direkl slopat bidrag skulle därför enligt min mening kunna få icke avsedda trafikmässiga konsekvenser.

För att motverka della förordar jag alt avvecklingen sker under en Ivåårsperiod. Detla innebär all statsbidraget för bidragsårel 1986/87 i princip bör utgå med hälften av vad som lämnas för Irafiken innevarande år. Vidare kommer det förhållandel alt statsbidraget har slörst belydelse i glesbygdslänen all beaklas i samband med all regeringen våren 1986 kommer all lägga fram förslag i anledning av skatteutjämningskommitténs betänkande. Därmed menar jag aft förutsättningar skapas för atl trafiken i glesbygden kan bibehållas även sedan bidraget avvecklats. I denna fråga harjag samrått med chefen för finansdepartementet.

För budgelårel 1986/87 föreslår jag därför all statsbidraget halveras. Med hänsyn till att bidraget utbetalas med hälften under bidragsårel och med resterande hälft efler bidragsårets utgång kan medelsbehovet under näsla budgetår beräknas lill ca 197 milj. kr.

Vad gäller TPR;s förslag om ell vidgat ansvarsområde för trafikhuvudmännen kan jag ansluta mig till bedömningen atl det är angelägel att minska den byråkrati och del krångel som är förknippat med särskilda bidrag lill skärgårdstrafik och fjällfiygtrafik. Jag bedömer också all ett samlat ansvarsområde för länels kollektivtrafik ytteriigare kan sfimulera etl övergripande synsätt på trafikförsöriningen. Enligt min mening bör dock denna samordning ske på frivillig väg. Jag är alltså inte beredd förorda någon förändrad lagstiftning avseende Irafikhuvudmännens ansvarsområde.

Detta betyder all de särskilda bidragssystemen för skärgårds- och fjäll-
flygtrafik lills vidare också bör finnas kvar. För att uppnå likformighet med
del allmänna schablonbidraget till kollektivtrafiken bör dock bidragsreg
lerna förändras så all avvecklingen kan ske på molsvarande säll. Jag har
mot denna bakgrund beräknat ett medelsbehov av 7,4 milj. kr. för budget- 168

året 1986/87.

För det särskilda statsbidraget till ersättningstrafik för nedlagd järn-    Prop. 1985/86; 100

vägstrafik gäller att bidraget utgår under fem år och - i syfte aft följa Bil. 8 prisutvecklingen - årligen anpassas lill förändringar i den slalliga ersättningen som ulgår för huvudmannens övriga kollektivtrafik. Bidraget har utgjort en avlalsförutsättning när trafikhuvudmännen tagit ställning för fortsatt Irafik med tåg eller buss i samband med nedläggningsprövning av Irafiksvaga bandelar. Jag är mol denna bakgrund inte beredd förorda någon regelförändring av della statsbidrag. Detla innebär att bidraget till ersättningstrafik kan beräknas till ca 48,4 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Sammantaget innebär della att medelsbehovel för budgetåret 1986/87 kan beräknas Ull 253,1 milj.kr., varav schablonbidraget utgör 197,3 milj. kr., bidraget till trafik som inle ingår i trafikhuvudmannens ansvarsområde 7,4 milj. kr. och slutligen ersättningsbidragel för nedlagd järnvägstrafik 48,4 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.       godkänna de ändringar som jag har föreslagit i fråga om statsbi
drag för lokal och regional kollektiv persontrafik,

2.       till Ersättning tdl lokal och regional kollektiv persontrafik för
budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 253 100000 kr.

I 6. Kostnader för visst värderingsförfarande

1984/85 Utgift

0

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Från anslaget betalas koslnaderna för buss- och taxivärderingsnämn-dens verksamhel. Nämnden prövar frågor om inlösen av trafikrörelser enligt 3 kap. 7§ yrkeslrafiklagen (1979: 559) och enligt 5 § lagen (1985:449) om rätl all driva viss linjelrafik.

Nämnden består av tre ledamöter med ersättare som utses av regeringen. Nämndens kostnader förskotleras av staten och belastar slutligt den som förvärvar tillståndet genom utdebitering efler varie värdering. TPR svarar för nämndens kanslifunktion.

TPR:s anslagsframställning

TPR förordar att anslagsbeloppel under nästa budgetår förblir oförändrat med I 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag ansluter mig till TPR:s bedömning aft anslaget under näsla budgelår

förs upp med etl formellt belopp om I 000 kr.                                        169

Hemställan                                                                                    Prop. 1985/86: 100

Bil 8

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag på I 000 kr.

170

J. Transportforskning                 Prop-1985/86: loo

Bil. 8 J 1. Statens väg- och trafikinstitut

1984/85 Utgift

1000

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har enligt sin instmktion till uppgift atl bedriva dels forsknings- och utvecklingsarbete främst avseende vägar, väglrafik och vägtrafiksäkerhel, dels systematisk informations- och dokumentationsverksamhet rörande sådan verksamhet, all sprida information om de resullal som nåtts i arbelel och samverka med universitet och högskolor för aft främja undervisningen på de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av institutets verksamhel.

VTI leds av en styrelse. I denna ingår inslitulschefen och fem andra ledamöter som utses av regeringen och två som utses av personalorganisa-fionerna. Antalet heltidsanställda vid institutet uppgår till ca 195 personer. Institutet är administrativt uppdelat på fyra avdelningar: en vägavdelning, en trafikant- och fordonsavdelning, en Irafikavdelning samt en driflavdel-ning. Verksamheten är f. n. indelad i fyra olika program, nämligen trafiksystem, väg, trafikant och fordon, saml myndighetsuppgifter.

VTI:s verksamhet finansieras dels med bidrag direkl över statsbudgeten, dels med ersällning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten avser att läcka kostnader för programmel Myndighetsuppgifter samt egen FoU-verksamhel vid institutet.

Bidragmedlen används huvudsakligen för att höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen så att institutets attraktionskraft som uppdrags-myndighet minsl bibehålls samt för att utföra forskning inom områden som av statsmakterna angivits som viktiga men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredda atl satsa egna resurser. Till grund för VTI:s verksamhel ligger ell av institutet utarbetat s.k. ramprogram.

VTI:s anslagsframställning

Institutet begär kompensation för pris- och löneomräkning med 2310000 kr. samt ersättning för koslnaderna till följd av L-ATF-avtalet och för marknadslönefillägg.

Institutet har under flera år, med undantag av innevarande budgetår, fått reala nedskärningar av bidragsanslaget genom all huvudförslaget har till-lämpats. Upprepade tillämpningar av huvudförslaget kommer enligt VTI på sikt ofelbart leda till konsekvenser belräffande ekonomin och den vetenskapliga standarden.

Institutets attraktivitet på uppdragsmarknaden är lill stor del beroende av den vetenskapliga kompetens som kan byggas upp. Del krävs en väl etablerad och erkänd forskning på hög nivå för alt uppdragsgivare överhuvud skall anlita institutet.

Etl genomförande av huvudförslaget skulle enligt VTI innebära att det

171

blir nödvändigl all göra nedskärningar inom områden som är vikliga för alt VTI skall kunna upprätthålla sin kompelens. Av insliiulels uppdragsgivare är 80% statliga organ som själva får sina anslag reducerade. På grund härav kan dessa myndigheter tvingas att minska sina uppdrag till VTI. Huvudförslaget kan härigenom få dubbla negativa effekter på verksamheten. Av bl. a. ovan angivna skäl avvisar VTI huvudförslaget.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

Föredragandens överväganden

I följande sammanslällning redovisas den totala verksamheten enligt institutets anslagsframställning och mitt förslag.

1985/86 tusental kr.

Beräknad ändring 1986/87

Institutet

Föredraganden

Kostnader

Myndighetsuppgifter Egen FoU FoU på uppdrag Div. försäljning

8271 24 505 34480

2080

+   577 +4733 + 520 -    80

+   633 + 1602 + 520 -    80

69336

+5750

+2675

Intäkter

Myndigheter Egen FoU FoU på uppdrag Div. försäljning

8271 24505 34480

2080

+   577 +4 733 +   520 -    80

+ 633 + 1602 +   520 -    80

69336

+5750

+2675

Institutet har under fyra av de senaste sex budgetåren fått reala nedskärningar av bidragsanslaget genom all huvudförslaget har tillämpats. Om huvudförslaget skulle tillämpas fullt ul för budgetåret 1986/87 gör jag i likhet med inslilulel den bedömningen alt uppenbara risker föreligger för att ett negativt rörelseresultat uppslår och atl erforderlig kompetens inle kan upprätthållas. Med hänsyn härtill bör enligt min mening ell reducerat huvudförslag tillämpas för institutet för budgelårel 1986/87.

Efter riksdagens beslut år 1983 (prop. 1982/83: 175, TU 22, rskr 363) har ett särskilt utvecklingsbolag bildats vid VTI. Bolaget skall på affärsmässiga grunder bl.a. teckna licensavtal med tillverkare angående försäljning av forskningsprodukter som tagils fram i institutets forskningsverksamhet. Under sill försia verksamhetsår har bolaget tillfört inslilulel ca 300000 kr. Den hittillsvarande och planerade verksamheten i bolaget ställer enligt vad inslilulel framför i en skrivelse till regeringen den 11 november 1985, krav på ökning av bolagets aktiekapital från 200000 kr. lill 500000 kr. Institutet framhåller dock att det finns förutsättningar atl få yUerligare order av relafivt betydelsefull omfaftning, vilkel relalivl snart kan komma aft ställa krav på en höjning av aktiekapitalet lill 800000 kr. Enligt min mening är del angeläget all bolaget har en sådan kapitalbas all en fortsatt satsning kan ske på marknadsföring av kommersiellt intressanta produkter. Regeringen

172

bör därför bemyndigas att godkänna alt akfiekapitalet i bolaget höjs till    Prop. 1985/86:100
högst 800000 kr.                                                           Bil. 8

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1. fill Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag på 1000 kr.,

2. bemyndiga regeringen alt godkänna all aktiekapitalet i VTI Utvecklings AB höjs lill 800000 kr.

J 2. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1984/85 Utgift    29513000        Reservation           856670

1985/86 Anslag   32776000

1986/87 Förslag 35011000

Med hänvisning lill vad jag anfört under anslaget J 1. Statens väg- och Irafikinstitut hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgelårel 1986/87 anvisa elt reservationsanslag på 35011 000 kr.

J 3. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

1984/85 Utgift

500000

1985/86 Anslag

500000

1986/87 Förslag

500000

Reservation           221490

Över utruslningsanslaget finansieras utrustningsobjeki vars värde överstiger 20000 kr. och vars livslängd är längre än tre år.

VTI:$ anslagsframställning

För budgetåret 1986/87 begär institutet ell utruslningsanslag om 500000 kr.

Föredraganden

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservationsanslag på 500000 kr.

173

J 4. Transportforskningsberedningen                            Prop. 1985/86:100

Bil. 8

1985/86 Anslag   25849000

1986/87 Förslag 26853000

Transportforskningsberedningen (TFB) inrättades den Ijuli 1984 genom en sammanslagning av transporlforskningsdelegationen (TFD) och kollektivtrafikberedningen. Beredningen har enligt sin instmktion (SFS 1984:483) hand om uppgifter som avser initiativ, planering, samordning och slöd i fråga om forskning, ulveckling och demonslrafionsprojekt som rör transporter, Irafik och trafiksäkerhet, i den mån sådana uppgifter inte ankommer på någon annan myndighet.

Beredningen beslår av 21 ledamöter som företräder trafikverk, forskning, näringsliv och intresseorganisationer inom transportsektorn. Vidare finns ell kansli som beslår av 13 personer. Beredningen kan inrätta programgrupper för att bereda och pröva vissa frågor. Under innevarande budgelår finns tre sådana programgrupper med inriklning mot persontransporter, godstransporter och materialadministration saml trafiksäkerhet.

Beredningen har utarbetat ett långsiktigt forskningsprogram och inrättat ledningsgrupper för vissa av de forskningsområden som prioriterats i programmel.

TFB-.s anslagsframställning

TFB framhåller all programarbetet har visal atl behoven av forskning, ulveckling och demonstrationsprojekt inom TFB:s ansvarsområde är myckel stora. De är väsenfiigl större än vad som kan lillgodoses med de resurser TFB för närvarande förfogar över inom sina ordinarie ramar.

Transportforskningen måsle enligt TFB få tillräckliga ekonomiska resurser för all kunna ge näringslivet och inle minst exportindustrin saml olika offentliga organ elt bättre underlag för sin planering. Delta är nödvändigt om person- och godstransporterna skall kunna bli effektivare och därmed förbruka en mindre del av samhällets resurser. TFB har i sina program för verksamhetens inriktning bl.a. starkt prioriterat den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom person- och godslransportområdena saml forskning som syfiar fill alt förbättra de oskyddade trafikanternas säkerhet. Del är områden inom vilka forskningsinsatserna har goda förutsättningar all ge en god återbäring i form av effektivare och säkrare transporter.

TFB anser alt FUD-verksamhei bör bedrivas med fortsatt belydande omfattning inom persontransportområdet. Inom trafiksäkerhetsområdet och området godstransporter/materialadministration behöver den utökas - inom det senare området krafligl.

Myndigheterna har av regeringen rekommenderats all redovisa ett hu
vudförslag som omfattar en treårsperiod. TFB har följt denna rekommen
dation och fördelat sitt huvudförslag över en treårsperiod med 5% bespa
ring, varav 1 % under budgetåret 1986/87. Utgångspunkten har därvid varil
ett pris- och löneomräknal anslag för 1985/86.                                     ,j.

För forskning, ulveckling och demonstrationsprojekt har TFB begärt 23

milj.kr.för 1986/87 och 35 milj.kr, för vardera 1987/88 och 1988/89. För 1986/87 innebär della sammantaget ell medelsbehov på 27,9 milj. kr. Molsvarande medelsbehov för vartdera av åren 1987/88 och 1988/89 uppgår till 39,9 milj.kr. Beredningen har vidare hemställt att den bemyndigas göra åtaganden 1987/88 och 1988/89 på 21,0 milj. kr. resp. 14,0 milj. kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 8

Föredragandens överväganden

I följande tabell redovisas beredningens anslagsframställning och mitt förslag.

1985/86 tusental kr.

Beräknad ändring 1986/87

Beredningen

Föredraganden

Kostnader

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Bidrag till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt

Uppdragsforskning

4 372000

(3 051000)

299000

21 178000 100 000

+   230000 (+   132000)

-       41000

+ 1822000

-       99000

+ ( +

+

198000

119000)

41000

847000 99000

25949000

+ 1912000

+

905000

Intäkter

Ersättning för uppdrag m.m.

100 000

-    99000

_

99000

25849000

+2011000

+ 1004000

För TFB:s förvaltningskostnader föreslår jag atl huvudförslaget tillämpas med en tolal reduktion på 5 % över en treårsperiod fördelal med 1 % på budgelårel 1986/87 och en därefter relativt jämn fördelning mellan de återstående budgetåren. När del gäller bidraget till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt föreslår jag däremoi en uppräkning i enlighel med de regler som tillämpas för forskningsråden. Jag har i övrigl inget atl erinra mol beredningens hemställan angående medelsdisposilioner för budgetåren 1987/88 och 1988/89.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen atl

1.      till Transportforskningsberedningen för budgelårel 1986/87 an
visa ett reservationsanslag på 26853000 kr.,

2. medge atl regeringen bemyndigar transportforskningsbered
ningen att beslula om statligt stöd lill forskning, utveckling och
demonstrationsprojekt under budgeiåren 1987/88 och 1988/89 inom
en ram av 21 OOOOOO kr. resp. 14000000 kr.

175

K.    Övriga ändamål                                        Prop. 1985/86: lOO

                                                        Bil. 8

K 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

984/85 Ulgift

0

985/86 Anslag

1000

986/87 Förslag

1000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är cenlral förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska ärenden. SMHI ulför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också tillämpad forskning och utveckling.

SMHI leds av en styrelse. I styrelsen ingår generaldirektören och fem ledamöter som utses av regeringen. I styrelsens uppgifter ingår främst alt svara för viktigare författningsfrågor, frågor om institutels organisafion och arbetsformer samt frågor av större ekonomisk belydelse.

SMHLs verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersällning för uppdrag. Bidraget avser atl täcka institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

I följande sammanställning redovisas utfallet för verksamheten för budgetåret 1984/85 saml den prognosticerade verksamheten för 1986/87.

Utfall             Prognos

1984/85        1986/87

tkr.                tkr.

Intäkter

97195

101593

61434

73400

1764

1500

160393

176493

157913

172493

2480

4000

Myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet Övrigt

Kostnader

Resultat före avskrivningar

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på I 000 kr.

K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1984/85 Utgift      97 195000

1985/86 Anslag     99523000'

1986/87 Förslag   101593000

' varav 1 445 000 anvisats genom prop. 1984/85: 143, JoU 32, rskr 298 med anledning
av överförande av fiskeristyrelsens hydrografiska laboratorium till SMHI samt
1 950000 kr. på TB 1 för del av Sveriges bidrag till den europeiska vädersatellitor
ganisationen Eumetsat.                                                                                       176

Från anslaget betalas kostnaderna för SMHLs myndighetsuppgifter.     Prop. 1985/86:100

Bil. 8

SMHI:s anslagsframställning

Enligt regeringens anvisningar inför förra höstens budgetarbete rekommenderades myndigheterna all redovisa etl huvudförslag som omfattar en längre lidsperiod än ell år. SMHI följde denna rekommendation och fördelade sitt huvudförslag över en treårsperiod. Detla innebar ell pris- och löneomräknal anslag med en besparing på 5% under perioden 1985/86-1987/88. Enligt redovisningen i förra årets budgetproposition har SMHI för treårsperioden beräknat de totala besparingarna till knappt 5 milj. kr. i 1984 års prisnivå. Uppdelat på budgelår angavs de lotala besparingarna lill följande:

1985/86         1986/87          1987/88

tkr.                tkr.                tkr.

1159              2337              1399

För all innehålla 1986/87 års besparingar planerar SMHI bl.a. alt göra vissa ralionaliseringar i stationsnäten, att ytterligare förlänga utnyttjandet av telekommunikationssystemet ATESTO samt atl föra över koslnader för det s. k. basnätet till uppdragsverksamheten.

Mol bakgrund av bl.a. den svåra islossningen i Torne älv våren 1985 föreslår SMHI att en särskild fond inrättas eller atl medel anvisas över etl nytt anslag för att möjliggöra vissa ålgärder inför naturkatastrofer. För finansiering av åtgärderna föreslår SMHI atl 250000 kr. omfördelas från trettonde huvudtitelns (civildepartementets) anslag.

I 1979 års energiproposition framkom behov av alt förbättra kunskapen om solförhållandena i landel. Medel för verksamheten anvisades därför över statsbudgeten till främsl oljeersättningsdelegationen (OED) och senare statens energiverk (SEV). Ell automatslationsnät för solmålning byggdes upp. Detla nät drivs av SMHI, som inom ramen för sin uppdragsverksamhet säljer solstrålningsdata huvudsakligen lill SEV. SMHI har för klimatforskningens behov ell visst intresse av all bedriva solmålning. Institutet har därför sagt sig vara berett alt permanenta solmätningspro-grammel förutsatt att ca 2 milj.kr.omfördelas från tolfte huvudtitelns (industridepartemenlets) anslag.

Föredragandens överväganden

I SMHF.s myndighetsuppgifter ingår all observera, prognosticera och ut
färda allmänna varningar för olika typer av händelser. Sådana händelser
kan vara stormar, nederbörd, översvämning och islossning. Under senare
tid har en serie extrema händelser inträfTat som enligt SMHI ansträngt de
resurser som institutet avsatt för sin myndighetsuppgift. Behovet av mer
detaljerade varningar och prognoser för höga flöden och onormal isloss
ning när överhängande risker för skador föreligger bör i försia hand bedö
mas av dem som har ansvaret för räddningstjänsten och för SMHI betrak
tas som uppdragsverksamhet. För budgetåret 1986/87 har under trettonde      177

12    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

huvudtitelns anslag E I. Länsstyrelserna m.m. beräknals vissa medel för     Prop. 1985/86: 100 flödes- och varningsprognoser. Några särskilda ålgärder därutöver är jag     Bil. 8 för min del inle beredd att förorda.

Solmätningsverksamhelen inom SMHI sker idag i alll väsentligt som en del av institutets uppdragsverksamhet. De mätstationer som SMHI driver har byggts upp på uppdrag av huvudsakligen OED med medel som anvisats för energiforskningsändamål. Till viss del har verksamheten intresse även för klimatuppföljning och bebyggelseplanering. SMHI kommer därför all undersöka möjlighelerna all finansiera den löpande verksamheten med uppdragsmedel. Basresurser för solmätningarna måsle emellertid tills vidare finansieras på annal sätt. För budgelårel 1986/87 kommer SMHI därför atl göra vissa omprioriteringar inom sina ramar. Dessa medel lillsammans med vissa medel från energiforskningsprogrammet gör att verksamheten kan upprätthållas men på en någol lägre nivå än för närvarande. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Dahl.

Anslaget för näsla budgetår bör i huvudsak beräknas i enlighet med SMHLs besparingsplan. SMHI bör således för budgetåret 1986/87 ges elt pris- och löneomräknal anslag minskal med en besparing på 2 337000 kr. uppräknat till aktuell prisnivå. Anslaget för 1986/87 blir då enligt följande plan.

Plan IQ85/86

Beräknad ändring 1986/87

SMHI

Föredraganden

92423

(64 100)

7 100

5 754

(2748)

800

3 220

(2400)

800

Förvaltningskostnader' (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Suinma                                  99523         6554              4020

' Häri ingår bidrag m. m. till vissa internationella organisationer samt ett engångsbelopp pä 1 950000 kr. som anvisats på TB I avseende bidrag till Eumetsat.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att tiil Bidrag till Sveriges meleorologiska och hydrologiska insli-tut för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag på 101593000 kr.

K 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

1984/85 Utgift       22872567          Reservation          18342000'

1985/86 Anslag      6900000

1986/87 Förslag    10400000

' Varav 2500000 kr.anvisat genom prop. 1983/84: 100 bil. 8, TU 24, rskr 280 för investering i bildbearbetningsutrustning samt 10570000 kr. på TB III för budgetåret 1983/84 för att bygga en pilotanläggning för den framtida vädertjänsten.

- Varav minst 1,5 milj. kr. för investeringar inom uppdragsverksamheten.          178

Anslaget belastas med utgifter för SMHI:s investeringar vars värde per    Prop. 1985/86:100
objekt i princip är minsl 5000 kr. och vars livslängd är minsl tre år.         Bil. 8

SMHI:s anslagsframställning

SMHI har för nästa budgelår hemställt om drygl 7 milj. kr. för investeringar som avser den anslagsfinansierade verksamheten. Vissa av de invesleringar som SMHI avser all göra är enligt institutet en fömtsättning för alt klara besparingskravet. Vidare avser SMHI atl ersätta omodern utrustning. I institutets investeringsplan finns dessutom förslag fill invesleringar i modern teknik inom bl.a. radarområdet. SMHI har vidare hemställt om medel för atl kunna göra erforderliga investeringar i uppdragsverksamheten. Totalt har SMHI för nästa budgelår hemslälll om 10379000 kr.

Föredragandens överväganden

Innevarande års anslag uppgår till 6900000 kr., varav minst 1500000 kr. avser investeringar i uppdragsverksamhelen.

För atl inle försvåra SMHLs möjlighet alt åta sig uppdrag bör institutet anvisas särskilda medel för investeringar i uppdragsverksamhelen. För budgetåret 1986/87 harjag räknat med atl minsl 2600000 kr. används för sådana invesleringar. Räntor och avskrivningar för dessa invesleringar skall i sin helhet belasta uppdragen och återföras till statsbudgetens inkomstsida. Jag har vidare räknai med alt högst 7800000 kr.används för övriga investeringar inom institutets verksamhetsområde. Jag har därvid också lagil hänsyn lill vissa justeringar p.g.a. betalningsprofilen för tidigare anvisade medel. Totalt uppgår anslaget därmed fill 10400000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag på 10400000 kr.

K 4. Statens geotekniska institut

1984/85 Utgift

0

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Statens geotekniska institut (SGl) är central förvaltningsmyndighet för
geotekniska ärenden. SGl bedriver geoleknisk forskning och utvecklar och
utprovar geoleknisk utrustning samt nya metoder för grundläggning, jord
förslärkning, m. m. SGl skall också inventera och värdera efterfrågan på
geoleknisk forskning samt systematiskt samla, bearbeta och offenlliggöra 179

resultaten av verksamheten. Vidare skall inslilulel verka för spridande av     Prop. 1985/86: 100 geoleknisk kunskap samt främja undervisningen inom sakområdet. SGI     Bil. 8 utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter, kommuner och enskilda.

SGI leds av en styrelse. I styrelsen ingår överdirektören och fem ledamöter som utses av regeringen. I styrelsens uppgifter ingår främsl all svara för viktigare författningsfrågor, frågor om organisation och arbetsformer saml frågor av slörre ekonomisk belydelse.

SGI:s verksamhel finansieras dels med bidrag direkl över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrag. Bidraget avser alt täcka institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

I följande sammanslällning redovisas ulfallet för verksamheten för budgetåret 1984/85 samt den prognosticerade verksamheten för 1986/87.

Utfall

1984/85

tkr.

Prognos 1986/87 tkr.

Intäkter

Myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet Övrigt

7747 15 548

75

9150

16495

40

23370

25685

Kostnader

23252

25412

Resultatföre avskrivningar

118

273

För atl lösa uppkommande likviditetsbehov disponerar SGI en rörlig kredil på två milj.kr. i riksgäldskonlorei. SGI betalar ränta på utnyttjad kredit. Kreditens storlek har varit oförändrad sedan 1977.

SGI har i en skrivelse hemställt all den rörliga krediten fr. o. m. budgelårel 1986/87 ändras till tre milj. kr.

SGI har visal alt omfattningen av institutets verksamhel och betalningsströmmarnas utseende gör att behovet av likvida medel har ökat. En höjning av den rörliga krediten är därför befogad.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen atl

1.    till Statens geotekniska institut för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag på I 000 kr.,

2.    medge all statens geolekniska institut fr.o.m. budgetåret 1986/87 får disponera en från 2000000 kr. lill högsl 3 000000 kr. höjd rörlig kredit i riksgäldskonlorei.

180

K 5. Bidrag till statens geotekniska institut        Prop. 1985/86:100

Bil. 8

1984/85 Utgift

7070255

1985/86 Anslag

8566000

1986/87 Förslag

9150000

Reservation           926251

Från anslaget betalas kostnaderna för SGI:s myndighetsuppgifter.

SGI:s anslagsframställning

SGI begär i sin anslagsframslällning ett pris- och löneomräknal anslag utan nedskärning enligt det s. k. huvudförslaget. För finansiering av institutets skredrådgivningsverksamhet hemställer SGI all 700000 kr. anvisas direkt till insfitutet i stället för som hittills via trettonde huvudlileln (civildepartementet).

Föredragandens överväganden

Sedan slutet av 1960-talet har SGI till uppgift atl övervaka stabilitelsför-hållandena längs Göta älv. I slutet av 1977 inträffade det s. k. Tuveskredel. Som en följd härav uppdrog regeringen ål SGI atl kartlägga områden där risk för skred föreligger. SGI har sedermera kartlagt områden inom Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län. Denna kartläggning har resulterat i behov av informafion och rådgivning när del gäller plan- och byggnadslovsärenden i kommuner i dessa län. Sådan rådgivningsverksamhet sker i allt väsentligt som en del av institutets uppdragsverksamhet.

Under budgetåret 1984/85 beslöt regeringen efler särskilda framställningar att högst 370000 kr. skulle utbetalas lill berörda länsstyrelser för finansiering av geoleknisk granskning i samband med fastställelseprövning i planärenden och rådgivning i byggnadslovsärenden till vissa kommuner med skredriskområden samt för geoleknisk övervakning av vissa stabili-telsförhållanden. För innevarande budgetår har regeringen hittills beslulal alt högsl 300000 kr. skall ställas till förfogande för motsvarande ändamål. För budgetåret 1986/87 har under trettonde huvudtitelns anslag E 1. Länsstyrelserna m. m. beräknats vissa medel för geoleknisk experthjälp. Några särskilda medel dämtöver är jag inle beredd alt förorda.

SGI har slor kompetens inom byggnadsgeoteknikområdet. För alt möta nedgången inom framför alll byggnadsverksamheten har SGI tvingats att delvis ändra inriklningen på sin verksamhet. Från att lidigare i huvudsak ha ägnat sig åt nybyggnadsgeoteknik har SGI breddat sin verksamhel till alt omfatta bl. a. gmndläggningsarbeten i tälortsmiljö, vilkel kräver särskild kompelens. Forskning för all få fram ny kunskap på olika områden är nödvändig för alt SGI skall kunna leva upp till sin instruktion. Det är vidare angeläget all så långt möjligl undvika alt inslitutels anslagsfinansierade verksamhet begränsas eftersom del skulle kunna innebära svårigheter att få uppdragsverksamheten alt gå ihop.

Mol denna bakgmnd har jag ulgåll från alt SGI bör ges etl anslag för
budgetåret 1986/87 som har beräknats med utgångspunkl från ett reducerat   . j,.

huvudförslag. Jag förordar atl institutet tilldelas medel enligt nedanstående plan.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

SGI

Plan 198.5/86

Beräknad ändring 1986/87

Föredraganden

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

7091000

(5 760000)

1475 000

8566000

616000

(519000)

48000

664000

536000

(500000)

48000

584000

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens geotekniska institut för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag på 9 150000 kr.

K 6. Statens geotekniska institut: Utrustning

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

337832 290000 311000

Reservation

19470

Anslaget belaslas med kostnader för utrustning vars värde per objeki överstiger 20000 kr. och vars livslängd överstiger tre år.

SGI:s anslagsframställning

Den anslagsfinansierade verksamheten och uppdragsverksamheten är intimt sammanfogade. Detla leder lill att all utrustning används inom hela institutets verksamhel. SGI har i vissa fall tvingats avstå frän uppdrag till följd av brist på adekvat utrustning. Inslilulel begär därför en ökning av anslaget med 21 000 kr.

Föredragandens överväganden

För atl SGI skall kunna la fillvara den specialistkompetens som inslilulel har krävs tillgång lill tekniskt avancerad utrustning. För alt lillgodose dessa behov samt för att kunna ersätta omodern utrustning bör anslaget räknas upp i enlighet med institutets förslag.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens geotekniska institut: Utrustning för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag på 311000 kr.

182

K 7. Viss internationell verksamhet

4073 187 3630000 2765000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

Från anslaget betalas resor, medlemsavgifter och bidrag till vissa internationella sammanslutningar.

Anvisat

Beräknad ändring

1985/86

1986/87

1. Internationella föreningen

för frågor rörande väg-

väsendet (PIARC) m. m.

60000

-    60000'

2. Förhandlingar rörande luft-

farten

250000

_

3. Förenta Nationernas ekono-

miska kommission för Europa

(ECE)

350000

340000

4. Europeiska transportminis-

terkonferensen (CEMT)

250000

50000

5. Internationella järnvägs-

fördraget (COTIF)

40000

-    20000

6. Vissa förhandlingar rörande

vägtransporter

100000

-   100 000-

7. Intemationellt samarbete

rörande sjöfarten samt

Internationella sjöfarts-

organisationen (IMO)

2480000

-1 160000

8. Diverse internationell verk-

samhet

100 000

85000

Summa kr.

3630000

- 865000

' Redovisas under littera J 2. Bidrag till VTI.

Redovisas under littera I. Transportstöd m. m, samt anslaget K 7., posten 8.

' Redovisas delvis under littera E. Sjöfart.

Föredragandens överväganden

Sverige skall under budgetåret slå som värd för ell möte med en rapportör-grupp inom trafiksäkerheisområdet. Pä grund av detta värdskap och kostnadsutvecklingen behöver anslagsposten 3 räknas upp. Den höjning som gjorts av anslagsposterna 4 och 8 är en anpassning till de reella kostnadema för verksamheten. I anslagsposten 8 ingår bl.a. koslnader för visst internationellt trafiksäkerheisarbete, vissa tele- och salellitfrågor saml förhandlingsmöten rörande vägtransporter med EG. Som framgår av tabellen har också vissa redovisningslekniska förändringar vidtagits.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all lill Viss internationell verksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag på 2765000 kr.

183

Särskilda frågor                                               Pop. 1985/86: lOO

-------------------------------------------------------      Bil. 8

A. Kostnader, avgifter och investeringar i transportsektorn

1. Bakgrund

Som etl led i fullföljandet av 1979 års trafikpolitiska beslut påböriades under år 1983 inom kommunikationsdepartementet två översynsprojekt. Syftet med dessa var dels alt bedöma om de avgifter och skatter som belastar olika irafikgrenar och Irafikslag är väl avvägda med hänsyn lill de samhällsekonomiska kostnader som är förknippade med trafiken, dels alt klargöra förulsällningarna för en samordning av den investeringsplanering som bedrivs vid irafikverken. Projeklen redovisades under våren 1985 i två rapporter Koslnader och avgifter inom trafiksektorn, DsK 1985:2-3 och Invesleringsplanering inom transportsektorn, DsK 1985:4.

Rapporterna har remissbehandlats. En sammanslällning av yttrandena bör fogas till protokollel som bilaga 8.2.

2. Kostnader och avgifter inom trafiksektorn

Inledning

Genom riksdagens beslut år 1979 i anledning av den trafikpolitiska propositionen, (prop. 1978/79:99, TU 18, rskr 419) fastlades en ny syn på trafikpolitiken. Beslutet innebar bl. a. att kravet på full kostnadstäckning (sett ur företagsekonomisk synvinkel) för varje Irafikgren, vilkel sedan år 1963 ansetts som det viktigaste trafikpolitiska styrmedlet, ersattes av elt samhällsekonomiskt synsätt. I enlighet härmed skall priserna på den offentliga sektorns transporltjänster anpassas till de samhällsekonomiska marginalkostnader som är förenade med atl utnyttja dessa tjänster. Kravet på kollektiv betalningsskyldighet, dvs. att det allmännas utgifter för varie Irafikgren skall täckas genom avgifter och skatter på trafikanterna, ersattes således med elt krav på individuellt kostnadsansvar. Med en sådan princip vill man bl. a. uppnå atl de trafikanläggningar som del allmänna tillhandahåller utnyttjas effektivt.

Ifall de inkomster som del allmänna med en sådan prispolifik erhåller inte räcker för att finansiera utgifterna för resp. Irafikgren, får statsmakterna enligt det trafikpolitiska beslutet pröva från fall till fall hur finansie-ringsproblemel bäst skall lösas. Om det då bedöms lämpligl all ta ul mer av trafikanterna, bör det så långt möjligt ske på sådant sätt atl trafikanternas val av transportmedel inle påverkas."

Genom riksdagsbeslutet år 1979 upphävdes formellt kravet på full kostnadstäckning för väg- och järnvägstrafiken. De finansiella kraven på järnvägstrafiken från statens sida (betalningsskyldigheten) har sedan dess mildrats i flera sleg, bl. a. genom all SJ:s statskapital skrivits ned och genom alt vissa banor har förts över lill del ersätlningsberältigade nätet.

Även för luftfartens del har sedan år 1979 en anpassning skett till de nya
trafikpolitiska riktlinjerna. Betalningsskyldigheten för luftfarten är visserii
gen i slort sett oförändrad, men inom ramen för denna skall enligt riksda-   184

gens uttalande år 1982 en strävan vara atl anpassa luflfartsavgiftema till    Prop. 1985/86:100 marginalkostnaderna. I enlighet härmed har luftfartsverket bl.a.infört en    Bil. 8 s. k. tvådelad tariff (bestående av fasla månadsbelopp kombinerade med låga rörliga avgifter per passagerare) för den reguljära inrikestrafiken.

För sjöfartens del har, som bl. a. sjöfartsverkel vid olika fillfällen framfört, däremoi någon egentlig ändring av betalningsskyldigheten hittills inte skett. Visserligen har bl. a. avgifterna för trafiken till och från Vänern slopats och den direklgående transoceana linjelrafiken befriats från fyr-och farledsvamavgifler, men detta har skett genom omfördelning inom sektorn.

De rådande skillnaderna mellan de olika trafikgrenarna i fråga om kostnads- och avgiflsstmkluren, betalningsskyldighetens omfattning och den belydelse dessa skillnader kan ha från effektivitets- och konkurrenssynpunkt har undersökts inom översynsprojektel "Kostnadsansvar och avgifter".

I anslulning till projektarbetet har även vissa fristående studier genomförts. Således har inom departementet gjorts en studie av de förändringar som sedan år 1970 har skett belräffande de olika transportmedlens marknadsandelar vad gäller impori- och exportgodset. Syftet har därvid främst varit alt försöka klarlägga vilka faktorer som kan ligga bakom dessa förändringar, varvid särskild vikt har lagts vid de offentliga avgifternas betydelse.

Studien, som belyser förändringarna i transporimedelsfördelningen under åren 1970-1979, ger vid handen att de offentliga avgifterna sannolikt inte har haft någon större betydelse för transportmedelsvalel. Den arbetsgrupp som bedrivit projektarbetet anser på grundval därav alt om avgifterna under 1970-talet hade varit anpassade till de kortfristiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna i enlighel med 1979 års trafikpolitiska riktlinjer hade delta knappast medfört någon ändrad transportmedelsfördelning för export- och importgodset. Arbetsgmppen anser dock inte, att man därav kan dra slutsatsen alt det skulle vara onödigt all anpassa samhällets avgifter och skaller till de samhällsekonomiska marginalkostnaderna.

Mot bakgrund av den begränsade effekt på valet av transportmedel som samhällets avgifter synes ha för stora delar av iransportmarknaden, anser emellertid arbetsgmppen, atl vissa avvikelser från en marginalkostnadsba-serad avgiflspolitik bör kunna accepteras när så är önskvärt av olika skäl.

Beräkning av samhällsekonomiska marginalkostnader

Arbetsgruppen har gjort en beräkning av de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för utnyttjandet av infrastrukturen inom respekfive trafikgren för år 1982. Kostnaderna har beräknals med i princip samma metodik som redovisas i trafikpolitiska utredningens (TPU) betänkande Trafikpolifik -kostnadsansvar och avgifter (SOU 1978:31). Del innebär all sådana merkostnader som uppstår vid en ändring av transportarbetet med 20 procent har beaktats.

När del gäller vägtrafikens marginalkostnader har dock arbetsgruppen,
lill skillnad från TPU, även redovisal en beräkning av vissa koslnader för     185

bilavgasernas hälso- och miljöeffekter. Arbetsgmppen har trots osäkerhe-     Prop. 1985/86: 100 ten i sådana beräkningar, ansett del nödvändigl alt försöka ange åtminsto-     Bil. 8 ne storleksordningen av dessa kostnader. I rapporten understryks emellertid atl när ålgärder vidtas för all minska utsläppen av skadliga ämnen i bilavgaserna, kommer givetvis de beräknade kostnaderna alt ändras.

Beräkningarna av de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för år 1982 (exkl. miljökostnaderna) tyder på all koslnaderna realt sell inle ändrats i någon större utsträckning sedan TPU:s motsvarande beräkningar gjordes, med undanlag för bussarna vars kostnader ökat. Medräknas de uppskattade miljökostnaderna stiger dock marginalkostnaderna även för övriga lunga fordon lill en nivå som ligger klart över TPU: s värden för år 1976. Beräkningarna visar också att koslnaderna för samlliga fordonsslag är väsentligt högre i slörre tätorter än på landsbygden.

En jämförelse mellan de beräknade marginalkostnaderna och motsvarande trafikberoende skaller visar all det för flertalet fordonsslag råder en relativt god överensstämmelse vid normal landsvägskörning. Vid lälorts-irafik ligger dock koslnaderna genomgående väsentligt över skattenivån.

För fordon med en relativt hög bensinförbrukning, t. ex. distribufionsbi-lar (som dock kan antas ha en relativt stor andel av sin årliga körsträcka förlagd till tätorter) överstiger skatterna de beräknade marginalkostnaderna vid landsvägskörning. Delsamma synes gälla tung dieseldriven lastbil med släp. Däremot synes marginalkostnaden för bussar klart överstiga skatten även vid landsvägskörning. Arbetsgruppen förordar mol bakgrund härav, liksom TPU gjorde, en höjning av beskattningen av busstrafiken, trots att del kan förväntas leda till krav på ökade bidrag lill den lokala och regionala kollektivtrafiken.

Skillnaden mellan den beräknade samhällsekonomiska marginalkostnaden och de trafikberoende skatterna vid landsvägskörning för tung lastbil med släp, anges av arbetsgmppen lill ca 20 öre/fordonskm. Med hänsyn bl. a. till atl skillnaden endast motsvarar ca 5 procent av den företagsekonomiska totalkostnaden för en tung fordonskombinalion har arbetsgruppen dragit slutsatsen att skillnaden knappast kan ha någon effekt på konkurrensförhållandet mellan trafikmedlen.

Med anledning av all del från bl. a. Iransportköparhåll ofta hävdas att även fordonsskatten bör ses som en trafikberoende skall, understryker arbetsgruppen att vid varie enskild extra transport eller resa är kostnaden oberoende av fordonsskatten. Fordonsskatten kan enligt arbetsgruppen ses som ett bidrag till de fasla koslnaderna för vägnälel.

Arbetsgruppen har även sökt beräkna de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för utnyttjandet av infrastrukturen inom järnvägs-, sjö- och luftfarten. Av rapporten framgår bl. a. att marginalkostnaderna för persontransporter på järnväg och med reguljärt inrikesflyg är lägre än marginalkostnaderna för buss- och personbilstransporter. Detsamma gäller för godslrafiken på järnväg och med fartyg jämfört med laslbilslrafiken.

När del gäller jämförelser mellan marginalkostnader och avgifter vid
järnvägs- och sjötransport framhåller arbetsgruppen atl sådana är avsevärt
svårare alt göra än för vägtrafiken. För järnvägens del konstaterar arbets
gruppen att eftersom inga separata banavgifter las ul av trafikanterna är   186

det inle möjligl all göra sådana direkta jämförelser. Om man emellertid Prop. 1985/86:100 fördelar SJ:s totala infrastrukturkostnader på det utförda trafikarbetet Bil. 8 erhålls en genomsnittlig kostnad för banutnyttjandet som för person- och godslrafiken är ca fem respektive tio gånger högre än marginalkostnaden. Biljett- och fraktpriserna på järnväg måste således - vid krav på full kostnadstäckning - inkludera en avgift för banutnyttjandet som i genomsnitt är många gånger högre än marginalkostnaden. För all mer likvärdiga konkurrensförutsättningar skall kunna skapas med i försia hand vägtrafiken måste därför enligt arbetsgruppens mening en uppdelning ske av SJ: s verksamhet så atl någon form av separata avgifter för banulnylljandel kan införas. Gruppen konstaterar att genom de i regeringens proposition med riktlinjer för järnvägspoliliken (prop. 1984/85:114) föreslagna reformerna bör sådana förutsättningar skapas.

För sjöfartens del kompliceras bilden enligt arbetsgruppen av atl såväl staten som kommuner och i viss utsträckning även privata företag svarar för infrastrukturen (liksom inom vägsektom). Avgifterna varierar också mellan olika vamgrupper, fartygsstorlekar m. m. När del gäller taxesätlningen för de tjänster som sjöfartsverket ulför, bör del enligt arbetsgruppens mening vara möjligl atl i större utsträckning än hittills tillämpa s. k. tvådelade tariffer.

På luftfartens område har som tidigare nämnts etl system med tvådelade tariffer införts av luftfartsverket för den reguljära inrikestrafiken. Arbetsgruppen konstaterar att därigenom har, inom ramen för ell bibehållet krav på full kostnadsläckning, en anpassning till marginalkostnaderna skett av de rörliga avgifterna för utnylljandet av infrastrukturen.

Arbetsgmppen konstaterar också att gemensamt för luftfarts-, järnvägs-, hamn- och farledssystemet är all avgifter baserade på marginalkostnaderna för utnyttjandet av infrastmkturen endasl skulle läcka en mindre del av de lolala utgifterna för resp. transportsystem. Vid en strikt marginal-koslnadsbaserad prissättning ställs således stora krav på en kompletterande finansiering genom t. ex. fasta avgifter på trafikanterna och/eller via statsbudgeten.

Det allmännas utgifter för olika trafikgrenar

Arbetsgruppen har undersökt del allmännas utgifter för olika trafikgrenar och de finansiella krav som statsmakterna ställt under budgeiåren 1980/81-1982/83. Gruppen har därvid funnit aU eftersom bl.a.olika regler gäller för Irafikgrenarna beträffande redovisning av kapitalkostnaderna och dessutom stora stmktureUa skillnader föreligger trafikgrenarna emellan är sådana studier av begränsat värde.

Betydelsen från konkurrenssynpunkt av de skillnader som konstaterats föreligga mellan trafikgrenarna i fråga om kostnadstäckningsgraden är enligt arbetsgruppen också svår atl bedöma. Gmppen konstaterar emellerfid alt de rådande finansiella kraven på irafikgrenarna i varie fall inte synes gynna järnvägstrafiken i förhållande fill buss- och laslbilslrafiken.

187

Redovisning av kapitalkostnader                                       Prop. 1985/86: 100

Bil. 8 Arbetsgmppen lar också upp frågan om hur de olika regler som gäller för

beräkning och redovisning av kapitalkostnader inom de olika trafikgrenarna påverkar konkurrensförhållandet.

Gruppen har gjort en översiktlig analys av effekterna av de skilda kapi-talredovisningsmeloder som tillämpas för vägkapitalet resp. luftfartsverkels, sjöfarlsverkels och SJ: s statskapital. Av denna framgår all skillnaderna mellan metoderna lill stor del jämnar ul sig på lång sikl, under vissa förutsättningar, men att l.ex. SJ drabbas av belydande merkostnader i nuvarande investeringssilualion jämfört med om man som l.ex. luftfartsverket hade beräknat avskrivningarna på anskaffningsvärden. Gruppen föreslår alt SJ och sjöfartsverket får övergå till atl göra avskrivningar på anskaffningsvärden i likhel med bl. a. luftfartsverket och privata irafikföre-tag. Genom den järnvägspolitiska proposifionen, som antagils av riksdagen, har SJ numera rätl att göra avskrivningar på investeringarnas anskaffningsvärden.

Arbetsgruppen föreslår vidare all vägverket löpande bör göra en beräkning av vägkapitalels ulveckling för all underlätta jämförelser med övriga Irafikgrenar.

Föredragandens överväganden

Genom del arbeie som redovisals i rapporten Kostnader och avgifter inom trafiksektorn har del materiel som den trafikpolitiska utredningen redovisade i belänkandet Trafikpolitik - kostnadsansvar och avgifter (SOU 1978:31) aktualiserats och kompletterats. I likhet med vad remissinstanserna allmänl har framhållit ulgör enligt min mening del framlagda materialet etl värdefullt underiag för del fortsatta genomförandel av del trafikpolitiska beslutet. Det är också min bestämda uppfattning atl det finns behov av återkommande översyner av della slag som etl led i del trafikpolitiska utvecklingsarbetet. Jag vill dock understryka atl del inle är möjligt och inte heller är min avsikt att här la ställning till alla de frågor som aktualiseras genom rapporten eller tas upp i remissyttrandena. Många av de trafikpolitiska frågeställningar som behandlas i rapporterna och yttrandena är komplicerade och del saknas fortfarande tillräcklig kunskap om förhållandena i flera vikliga avseenden. Därför krävs del på många områden kompletterande och fördjupade studier samt ytterligare forskningsinsatser, vilket har underslrukils både av arbetsgmppen och remissinstanserna. Som exempel kan nämnas del angelägna i all utveckla meloder för prissättning av infrastmkturen som bättre kan tillgodose både krav på företagsekonomisk kostnadstäckning och samhällsekonomiskt effektivt resursutnyttjande.

Jag övergår nu Ull atl något närmare behandla vissa av de frågor som har tagils upp i rapporten.

Enligt arbetsgruppens beräkningar är de samhällsekonomiska marginal
kostnaderna för biltrafiken i större tätorter i genomsnitt avseväri högre än
vid normala landsbygdsförhållanden. Dessutom varierar koslnaderna be-     ,„o

tydligt även inom tätorterna saml under dygnet, veckan och året. Med Prop. 1985/86: 100 hänsyn till detta och det användningsmönster som normalt kännetecknar Bil. 8 olika fordonsslag har arbetsgruppen framhållit atl de nuvarande bensin-och väglrafikskatterna inte gör det möjligl atl tillämpa en marginalkosl-nadsanpassad prissättning i tätorterna. Arbetsgruppens slutsals av delta är att de trafikberoende bilskatterna i huvudsak bör spegla landsbygdsförhållanden och atl tätorternas problem får lösas i särskild ordning. Flertalet remissinstanser synes dela denna uppfattning, medan några förordar en övergång till mer eller mindre differentierade bilskatter och andra anser atl del behövs ytterligare underlag för att kunna ta ställning.

För egen del delar jag i huvudsak arbetsgruppens uppfaftning. De problem som är förknippade med tätorlsbilismen och de koslnader som denna förorsakar samhället bör dock utredas ytteriigare. Till stor del är detta en fråga för berörda kommuner. Det kan i della sammanhang finnas anledning atl se över vilka möjligheter kommunerna har idag att påverka och finansiera trafikens koslnader.

När del gäller vägtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader på landsbygden visar arbetsgruppens beräkningar att det för flertalet fordonsslag råder en relativt god överensstämmelse mellan marginalkostnaderna och de Irafikberoende skatterna. Etl undanlag ulgör dock bussarna, där beräkningarna lyder på alt skattenivån ligger klart under marginalkostnaden. Detla förhållande uppmärksammades redan av TPU. Jämfört med de beräkningar som TPU gjorde, lyder dock arbetsgruppens beräkningar på att skillnaden nu är större. Arbetsgruppen har mol denna bakgrund förordal en höjning av kilometerskatten för bussar.

Trots att vissa remissinstanser, som företräder kollektivtrafiksidan, har motsatt sig en höjning av bussbeskaltningen, anser jag efter samråd med statsrådet och chefen för finansdepartementet all övervägande skäl lalar för alt beskattningen av bussarna bättre anpassas till koslnaderna. Jag har erfarit all statsrådet och chefen för finansdepartementet inom kort avser atl ta upp frågan om lagstiftningsåtgärder med anledning av väglrafikskal-teutredningens belänkande (Ds Fi 1984:22) Kilomelerskatt eller brännoljeskatt? Därvid kommer även frågan om kilometerskatten för bussar atl behandlas.

När det gäWer förhållandet mellan marginalkostnader och avgifter inom luftfartens och järnvägens område, kan konstateras atl en bättre anpassning av avgiftsstrukturen har skett resp. möjliggörs genom de ålgärder som har vidtagits under senare fid. På sjöfartens område finns, som sjöfartsverkel nu framhållit i sitt remissyttrande, inslag av marginalkostnadsanpassning i verkels nuvarande avgiftssystem. Enligt vad jag har erfarit pågår överläggningar mellan sjöfartsverkel och vissa slörre kunder om en utvidgad sådan anpassning.

Jag övergår nu fill alt la upp frågan om de finansiella krav som statsmak
terna ställer på trafikgrenarna. Som lidigare framgått, har lill skillnad mot
vad som gäller för övriga irafikgrenar hittills inle någon egentlig anpass
ning skett av sjöfartens betalningsansvar lill 1979 års trafikpolitiska beslul.
Företrädare för bl. a. sjöfartsnäringen har i sina yttranden över arbetsgrup
pens rapport påtalat detla förhållande saml riskerna för en konkurrens-      189
förskjutning lill sjöfartens nackdel lill följd av de av statsmakterna beslula-

de förändringama i SJ: s betalningsskyldighet. Jag vill med anledning härav      Prop. 1985/86: 100 erinra om de av mig i del föregående (i anslulning till behandlingen av      Bil. 8 sjöfartsverkets anslagsframslällning) föreslagna förändringarna av sjöfartens betalningsansvar. Enligt min mening innebär de föreslagna åigärderna en anpassning lill de gällande trafikpolitiska riktlinjerna samtidigt som verkets affärsmässiga inriktning renodlas.

Den av mig i det föregående föreslagna förändringen i sjöfartsverkels metod för beräkning och redovisning av kapitalkostnader, lillsammans med de lidigare av riksdagen beslutade motsvarande förändringarna för SJ, innebär all de i arbetsgruppens rapport påtalade olikheterna mellan dessa verk och luftfartsverket i fråga om behandlingen av kapilalkoslnaderna elimineras.

Som framhållits i arbetsgruppens rapport, kvarstår dock även efler genomförandet av de nämnda åtgärderna en skillnad mellan vägverket och de övriga trafikverken, eftersom investeringarna i slalsvägnätet inte kapitaliseras. Arbetsgruppen har föreslagit atl vägverkel löpande bör göra en beräkning av vägkapitalels ulveckling. Förslaget har med ett par undantag inte föranlett några kommentarer eller erinringar från remissinstanserna. I etl par yttranden har dock uttryckts farhågor för alt en sådan åtgärd skulle kunna leda till en ökad kostnadsbelastning på vägsektom. För egen del anserjag all vägverket överslagsmässigt bör beräkna vägkapitalels ulveckling. Del får ankomma på vägverkel atl redovisa delta på lämpligt sätt.

3. Investeringsplanering inom transportsektorn

Inledning

När riksdagen lade fasl gällande trafikpolitiska riktlinjer förordades att luftfartsverket, sjöfartsverket och SJ, vid stora investeringsprojekt skulle vara skyldiga alt lämna underlag som möjliggjorde samhällsekonomiska analyser av dessa. Inom vägverket tillämpas sedan länge samhällsekonomiska bedömningar vid planeringen av investeringar i vägar och gator. Riksdagen efterlyste vidare mer preciserade riktlinjer för en samordnad statlig investeringsplanering på trafikområdet.

Den arbetsgrupp som tillsattes vid kommunikationsdepartementet för att la fram sådana riktlinjer har gått igenom vilket behov av underlag statsmakterna har för sina avvägnings- och inriklningsbeslut saml vilka gemensamma utgångspunkter för lönsamhetsbedömningar av investeringar inom transportsektorn som bör gälla. Arbetet har inriktats på statliga investeringar i infrastrukturen, dvs. investeringar som görs i trafikanläggningar och som inte är direkt förknippade med Irafikföretagens (inkl. SJ: s) produktion.

Nuvarande investeringsverksamhet

De statliga Iransportinvesteringarna administreras huvudsakligen av väg
verkel, SJ, sjöfartsverkel och luftfartsverket. Kommunerna och privata
företag svarar för investeringarna i hamnar. Kommunerna svarar också,
med statsbidrag i vissa fall, för investeringarna i kollektivtrafik samt vägar        190

och galor.

I        I total   investeringGvolym   Prop. 1985/86: 100

---                                                Bil. 8

t/y statlig andel

11   %       Vägtrafik

_Wå

2_

83 %

Spårbunden

trafik

21 % 3jöfa

16 % rt   Luftfart

Figur. De statliga transportinvesteringarnas andel av den totala investeringsvolymen, 1982. (Källa: riksrevisionsverket)

De olika trafikverken har i varierande utsträckning ansvar för investeringar och drifl inom resp. irafikgren. Exempelvis svarar SJ för såväl bannätet som trafikrörelsen, medan vägverket endast svarar för infrastrukturen inom sin seklor.

Utgifter för slalliga transporlinvesleringar finansieras huvudsakligen med anslag över statsbudgeten. Härigenom får regering och riksdag tillfälle alt la ställning till verkens investeringsplaner.

Vägverkets investeringsplanering beslår av:

-    inriktningsplanering på cenlral- och länsnivå

-    ekonomisk vägplanering

-    fysisk vägplanering

Den ekonomiska och fysiska vägplaneringen sträcker sig tio år framåt i tiden och inriktningsplaneringen något längre. Planeringscykeln är fem år.

Vid inriktningsplaneringen på den centrala nivån görs framlidsbedömningar avseende bl.a. ekonomisk tillväxt, resurser för väghållningen, lokaliseringsmönster, energipriser samt beskrivningar av vägnätets aktuella tillstånd avseende framkomlighet, trafiksäkerhet, bärighet m. m. Inrikl-ningsplaneringen på länsnivå är mer detaljerad.

På basis härav görs brislanalyser saml bedömningar avseende kostnaderna för atl avhjälpa bristerna. Tänkbara inriktningar av vägbyggandet analyseras.

Den ekonomiska vägplaneringen sker i följande sleg:

-    objektinvenlering

-    flerårsplaner och fördelningsplan

-    programbudget för byggande

Objektinvenleringen resulterar i tioåriga planer över väg- och gatuobjekl (inkl.kollektivtrafikanläggningar) med tillhörande objektanalyser. Med utgångspunkt från vägplanerna och den årliga tilldelningen av ordi-

191

narie invesleringsmedel upprättar vägverket en åriig budgei för vägbyg-     Prop. 1985/86: 100
gandet.                                                                                          Bil. 8

SJ:s invesleringsplanering under etl kalenderår på central nivå resulterar i:

- fastställd investeringsbudget för budgetår 1

- förslag till investeringsbudget för budgetår 2

- anslagsframställning för budgelår 2

- preliminär investeringsplan budgeiåren 3 till 6

Luftfartsverket bedriver internt varie år en invesleringsplanering. Denna blickar fem år framåt i tiden. Objekt i invesleringsplanen för de tre första åren ingår i luftfartsverkets rullande treårsplan. Invesleringsplanen ställs samman efler atl ha skickals på remiss lill verkets intressenter (flygbolagen, försvaret, flygorganisationer, berörda myndigheter och kommuner).

Sjöfartsverkets ledning utger varie år riktlinjer för planeringen inom verket. Investeringsplaneringen skall resultera i:

-     investeringsbudget för år 1

-     förslag till investeringsbudget för år 2

-     investeringsplan för år 3—6

Förslagen till investeringsbudget för år 2 och investeringsplanen för år 3-6 ulgör underlag för verkels anslagsframställning och långtidsbedömning.

Behovet av en samordnad investeringsplanering

En samordnad, långsiktig invesleringsplanering inom transportsektorn skulle enligt arbetsgruppens mening medföra atl beslutsunderlaget vid statliga transportinvesteringar förbättras i fyra avseenden.

- Avvägningsbeslut. Statsmakterna skulle få bällre underiag för beslul om
resursfördelningen mellan trafikgrenarna.

Varie år görs i budgetprocessen avvägningar mellan olika trafikgrenar när del gäller de invesleringsmedel som ställs till förfogande för vägverkel, SJ, luftfartsverket och sjöfartsverket.

- Inriktningsbeslut. Statsmakterna skulle få slörre möjligheter alt påverka
inriktningen av investeringarna inom Irafikgrenarna vid givna resursra
mar.

För att bällre kunna bedöma och värdera de långsikliga förändringama av iransportinfraslrukturen och konsekvenserna för statens finanser, myndigheterna, trafikanterna, miljön, näringslivet m.m.och kunna påverka inriklningen av den slalliga investeringsverksamheten inom respektive Irafikgren behöver statsmakterna ell bättre underlag.

- Strategiska transportinvesteringar. I vissa fall finns anledning för stats
makterna all ta ställning till enskilda, större investeringar som kan ha
långtgående verkningar inom flera transportgrenar och/eller utanför
transportsektorn. Hit hör l.ex. höghaslighetslåg och fasta förbindelser
över Öresund. Till denna typ av strategiska invesleringar och beslul hör
t. ex. också byggande av nya flygplatser och hamnar.

- Långsiktig investeringsplanering. Beslutsunderlag för en översiktlig in
vesteringsplanering ger även ell enhetligare underiag och rikfiinjer för           192

planeringen inom irafikverken. Framtidsbedömningar och konsekvens-    Prop. 1985/86: 100 beskrivningar av handlingslinjer borde stimulera lill ell mer långsiktigt    Bil. 8 tänkande och en mål/medeldiskussion inom verken och ell uppmärksammande av de strategiska problem verken slår inför. Investeringsplaneringen skulle enligt arbetsgmppen även kunna ge ell bällre underlag för sådana beslul som fallas i kommuner och landsting samt av trafikhuvudmän, privata tranportförelag och andra företag som är beroende av utvecklingen på transportområdet.

Resursfördelning mellan trafikverken

Vägverkels planeringsmeiodik omfattar en samhällsekonomisk utvärderingsmodell för all bedöma angelägenheten av väg- och gatuobjekl. Därigenom fås ett mått på objektens lönsamhet. Under senare år har utvärderingsmodellen alltmer utnyttjats även för att beskriva konsekvenserna av olika möjliga inriklningar av väghållningsinsalserna. Denna tendens atl mer utnyttja objeklanalysens möjligheter lill konsekvensbeskrivningar av olika alternativa strategier anser arbetsgruppen atl man bör ta fasta på och använda mer generellt inom transportsektorn. Gruppen menar alt detla är etl lämpligare sätt att hantera avvägningsproblemen på än t. ex. genom en jämförelse av enstaka objeki i väg- respekfive järnvägsplaner. Enligt arbetsgruppen bör därför trafikverken utarbeta översiktliga beskrivningar av de konsekvenser elt genomförande av investeringsplanerna medför. Även för att rangordna enskilda investeringsobjekt bör konsekvensbeskrivningarna kunna utnyttjas.

Samhällsekonomiska bedömningar av enskilda investeringsobjekt

Samhällsekonomiska bedömningar av infraslmkturinvesteringar görs idag inom vägverket. Arbetsgruppen föreslår atl sådana bedömningar forlsättningsvis bör göras även av SJ, luftfartsverket och sjöfartsverket i den mån invesieringarna är

-     företagsekonomiski lönsamma men har avsevärda negativa externa effekter eller

-     företagsekonomiski olönsamma men bedöms lönsamma i elt samhällsekonomiskt perspekfiv.

I fråga om mindre och sinsemellan likartade invesleringar med begränsade samhällsekonomiska effekter, t.ex.säkerhelsinvesteringar, anser arbetsgruppen att den samhällsekonomiska utvärderingen bör göras för hela objektgrupper som underiag för val av slandardnivå. Utvärderingen kan sedan resultera i normer eller investeringskriterier som kan tillämpas schablonmässigt inom respektive irafikverk.

När det gäller s.k. strategiska investeringar, dvs. investeringar som
påverkar verksamheten inom andra trafikgrenar eller förhållandena inom
andra samhällssektorer, kan det inle anses rimligt atl ansvaret för sam
hällsekonomiska bedömningar skall ligga hos de enskilda verken. Arbets
gruppen menar atl det i dessa fall bör ankomma på regeringen atl avgöra
om en samhällsekonomisk ulvärdering behöver göras. Emellertid skall         193

13    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

trafikverken göra regeringen uppmärksam på planerade investeringar av    Prop. 1985/86: 100
denna karaktär.                                                                             Bil. 8

Vad beträffar s. k. rationaliseringsinvesteringar eller andra investeringar som är motiverade av företagsekonomiska skäl framhåller gruppen alt för dessa bör en traditionell investeringskalkyl göras.

För det fåtal investeringar som inte är motiverade av förelagsekonomiska ulan av samhällsekonomiska skäl, bör enligt arbetsgruppens mening direktavskrivning tillämpas för den del av investeringen som inle är företagsekonomiskt lönsam. För mindre sådana investeringar skulle man enligt gruppen alternativt kunna länka sig all statsmakterna ställer en begränsad medelsram till resp. trafikverks förfogande och att verken i efterhand redogör för hur medlen har använts. Anlalet investeringar som underställs regeringens prövning skulle därmed begränsas.

Arbetsgruppens förslag till planeringssystem

Motivet för en samordnad långsiktig investeringsplanering på trafikområdet är som tidigare nämnts främsl att den ger statsmakterna bällre underlag för beslul om resursfördelning mellan olika sektorer och inriklningen av resursanvändningen inom respektive seklor. Skilda förutsättningar råder inom trafikgrenarna och investeringarna har i många fall olika karaktär. Det finns därför enligt arbetsgruppen en gräns för hur långt en samordning av planeringen kan drivas. Vare sig det föreligger utbytbarhet eller inle mellan enskilda invesleringar inom olika trafikgrenar, konkurrerar de dock om gemensamma resurser.

Mol bakgrund härav anser arbetsgruppen det angeläget att regelmässigt jämföra de samlade effekterna av planerade invesleringar inom olika irafikgrenar. Det bör ske genom atl en tidsmässig samordning av långlids-planeringen inom irafikverken kommer till ständ och att elt så långt möjligt gemensamt planerings- och prognosunderlag används. En enhetiig planeringsmetodik och samhällsekonomiska utvärderingsmetoder bör vidare ligga till grund för jämförelser.

Arbetsgruppen föreslår således alt, på motsvarande säll som för vägverket, även SJ, luftfartsverket och sjöfartsverket ges i uppdrag all uiforma långsikliga investeringsplaner. Dessa bör grundas på vissa gemensamma planeringsförutsättningar som bör anges av regeringen. Exempel på innehållet i sädana förutsättningar är allmänna ekonomiska förutsättningar och prognoser saml övergripande trafikpolitiska och andra samhälleliga mål. Vidare anser arbetsgruppen atl vissa förutsättningar för de samhällsekonomiska kalkylerna, bl. a. värdering av olyckor, lidsvinster m. m., bör anges. Dessutom föreslås atl allernaliva planeringsramar anges för resp. trafikgren.

Det gällande planeringssystemet för den statliga väghållningen, som är väl integrerat med den övergripande samhällsplaneringen på lokal och regional nivå och som genomgående har en samhällsekonomisk målsättning, bör enligt arbetsgruppen behållas oförändrat.

____ _________________________________________________________ 194

Vägplaneringen är tioårig och planema revideras vart femte år. För Prop. 1985/86: 100 övriga verk är emellertid tioåriga investeringsplaner, som revideras vart Bil. 8 femte år inte lämpliga. Planeringstiden blir för dessa verk alltför lång. Arbetsgruppen föreslår därför som en koitiprott\iss femåriga investeringsplaner, som revideras vart tredje år och som kompletteras med en översiktUg långtidsbedömning för ytterligare fem år. För vägverkets del innebär detla all de tioåriga planerna kan behållas. En någol mindre detaljerad planering för den senare femårsperioden förordas dock.

Investeringsplanerna bör enligt arbetsgruppens förslag främst omfatta följande punkter, men fömtsättningarna för verken är olika och innehållet måsle naturligtvis anpassas härfill.

- Utgångspunkter för planeringen

— Nuvarande infrastruktur, problem och brisler

— Investeringsplan för den närmasle femårsperioden

- Beskrivning av vad investeringarna tillsammans med andra förändringar
i samhället leder till på lio års sikt

Tyngdpunkten i planerna bör enligt arbetsgruppen ligga på effeklbe-skrivningar och en redovisning av konsekvenser av planeringsinriktningen. I begränsad omfatlning bör dock planerna omfatta en objektredovisning. För den senare femårsperioden bör endast större, strategiska objekt redovisas.

Ansvaret för objeklanalyser bör enligt arbetsgruppen ligga på respektive trafikverk. På departementsnivån bör endasl finnas anledning all arbeta med objektanalyser för s. k. strategiska objekt. Arbetsgruppen ulgår vidare från att för väg- och kollektivlrafikobjekl liksom hittills objeklanalyser kan komma att utföras av kommuner och länshuvudmän. Objeklanalyser av särskill intressanta investeringar ur ett regionalt perspektiv inom SJ:s, luftfartsverkets och sjöfartsverkets verksamhelsområde kan också komma alt utföras på initiativ av länsstyrelserna.

Tidsplan

Den långsiktiga vägplaneringen är författningsmässigt reglerad, följer etl fast tidsschema och berör etl slorl antal myndigheter på lokal och regional nivå. Den långsikliga planering som bedrivs inom övriga trafikverk, dvs. inom SJ, luftfartsverket och sjöfartsverkel, torde således enligt arbetsgruppens bedömning vara lättare att anpassa till det föreslagna systemet för samordnad investeringsplanering.

Nuvarande flerårsplaner och fördelningsplan för vägplaneringen omfattar perioden 1984-93 och revideras närmast 1987-88. De följande flerårsplanerna och fördelningsplanen skulle således enligt hittillsvarande planering omfatta perioden 1989-98 och grundas på en inriktningsplanering som genomförs i huvudsak under år 1986 och med direkfiv och ramar som utfärdas av regeringen i början av år 1988.

Arbetsgruppen har, som tidigare nämnts, förordat alt regeringen vart
tredje år tar ställning till och för riksdagen redovisar inriktningen av
irafikverkens investeringsplaner. Treåriga revideringsintervall har, menar
man, bl. a. den fördelen atl de har samma periodicitet som riksdagsvalen.        195

Varje regering bör därför kunna få tillfälle atl både ge direktiv och ta     Prop. 1985/86: 100

ställning till investeringsplaneringen inom samma regeringsperiod. Direkti-     Bil. 8

ven bör då lämnas på vären årel efter valåret och planeringen bedrivas så

atl den är slutförd i samband med att verken lämnar sin anslagsframställan

i augusti året därpå. Regeringen kan då ta ställning till inriktningen av

investeringsplanerna i samband med budgetpropositionen som läggs fram i

början av det tredje regeringsåret.

Som följd av delta bör enligt arbetsgruppen investeringsplanerna avse perioderna 1988-1992, 1991-1995, 1994-1998 osv. Konsekvensen blir därmed en nödvändig tidigareläggning av vägplanerna med eft år i inledningsskedet för alt en samordning skall kunna åstadkommas.

När den första planeringsomgången genomförts bör den enligt arbetsgruppen utvärderas och erfarenheterna tas till vara för kommande planeringsomgångar.

Enligt arbetsgruppen bör de föreslagna åtgärderna - i enlighet med riksdagens uttalande år 1979 - ge statsmakterna etl väsenlligl bällre underlag för nödvändiga sektorsövergripande avvägningar och för etl långsiktigt samordnat handlande än vad som hittills varil möjligt.

I arbetsgruppens rapport har endast principerna för en samordnad investeringsplanering redovisats. Vissa melodfrågor på kollektivtrafikområdet liksom i fråga om miljöeffekter saml regionala ulvecklingseffekler har redovisats resp. kommer att redovisas i separata rapporter. Metoder, organisation och innehåll i investeringsplaneringen måste enligt gruppen utvecklas vidare. Idéer och förslag till förbättringar bör därför enligt arbetsgruppens mening diskuteras kontinueriigl, lämpligen i en särskild utvecklingsgrupp knuten till kommunikationsdepartementet.

Föredragandens överväganden

Arbetsgruppens uppfattning atl investeringarna inom transportsektorn bör samordnas bättre stöds av flertalet remissinstanser. I några yttranden, bl.a. från luftfartsverket och statens järnvägar, uttrycker man farhågor för att del föreslagna planeringssystemet skulle medföra ell omfattande merarbete och ökad byråkrati. Jag delar emellertid arbetsgruppens uppfattning att del behövs en bällre samordning. Jag avser därför atl senare föreslå regeringen att luftfartsverket, sjöfartsverket, statens järnvägar och vägverket får i updrag alt upprätta långsiktiga investeringsplaner. Investeringsplanerna bör omfatta en femårsperiod och revideras vari tredje år. De första planerna kommer således all omfatta perioden 1988-92.

Investeringsplanerna bör kompletteras med en översiktlig långsiktsbe-dömning för ytteriigare fem år, vilket för vägverkels del innebär att systemet med de tioåriga flerårsplanerna och fördelningsplanen kan behållas. Detta bedömer jag vara nödvändigl med hänsyn lill alt långsiktsbedöm-ningen på vägsidan behöver en fastare form för att bl. a. bibehålla ell effektivt vägbyggande och underlätta kommunala och enskilda beslutsprocesser.

Jag gör den bedömningen alt följande hålltider således kommer atl gälla
för den försia, samordnade planeringsomgången:                                   196

Direkfiv för invesleringsplanering                                       Prop. 1985/86:100

från regeringen                                               våren 1986    Bil. 8

Långtidsbedömning inom Irafikverken                         1986

Förslag lill investeringsplaner 1988-92

samt långtidsbedömning redovisas till regeringen     aug. 1987

Vägverkel och länsstyrelser fastställer

flerårsplaner och fördelningsplan                   nov.-dec. 1987

Regeringens bedömning av resursfördelningen

och inriktningen av infrasirukturinvesteringarna

på längre sikl                                                    jan. 1988

Med denna tidsplan får regeringen möjlighet att utvärdera verkens förslag till investeringsplaner i samband med budgetarbetet hösten 1987 och redovisa sin bedömning för riksdagen i 1988 års budgetproposition.

Regeringen får då möjlighet att samtidigt redovisa sin syn på trafikpolitiken och den långsiktiga inriklningen av investeringsverksamheten inom Irafikgrenarna. Del är därvid enligt min uppfattning inle ändamålsenligt all gå in i detalj i verkens planer, ulan redovisningen bör utformas med tyngdpunkt på framtidsbedömningar och konsekvensbeskrivningar av planerade investeringsinriktningar. Redovisningen bör vara översiktlig och bl.a. omfatta ulvecklingen inom transportområdet samt investeringarnas effekter på transporlstandard m. m.

I likhet med arbetsgruppen, och som har underslrukils i remissyttrandena, anser jag alt metoder, organisation och innehåll i investeringsplaneringen måste utvecklas vidare. Exempelvis bör vägverkets planeringsmodell utvecklas så all den kan tillämpas inom samlliga trafikverk. Angelägel är ocksä alt sådana frågor som rör infraslruklurinvesleringars effekter i olika avseenden, såsom hälso- och miljöeffekter och långsikliga ulvecklingseffekler m. m. sluderas ytterligare. Således föreligger inom en rad områden behov av vidare forsknings- och utvecklingsarbete. I sammanhanget vill jag erinra om att vid Iransportforskningsberedningen har inrättats en ledningsgrupp för samhälls- och transportekonomi i vilken forsknings- och utvecklingsfrågor diskuteras och forskningsprojekt kan initieras.

Eftersom hamnarna ligger utanför statens direkta ansvarsområde har arbetsgruppen förutsatt att dessa inte skall inordnas i systemet för invesleringsplanering trots all de utgör en betydelsefull del av infrastmkturen. Av remissinstanserna har dock bl.a. Svenska Hamnförbundel uttryckt förhoppningen all hamnarna inordnas i den samordnade invesleringsplaneringen. Jag delar emellertid arbetsgruppens uppfattning. Objeklanalyser av den lyp arbetsgmppen föreslagit bör dock vara elt lämpligt underiag även i den kommunala beslutsprocessen. Kommunernas och andra hamn-intressenters planer avseende hamnulbyggnader bör också ingå som en del i sjöfartsverkels långsiklsbedömning.

I fråga om länsstyrelsernas roll i den föreslagna planeringen är denna vä!

definierad när del gäller väginvesteringar. För övriga invesleringar anser Prop. 1985/86:100 jag i likhet med arbetsgruppen all en aktiv insats från länsslyrelsernas sida Bil. 8 under planeringsskedet är mer ändamålsenlig än en traditionell remissbehandling av investeringsplanerna. Bland annat skulle länsstyrelserna kunna bidra med underlag till objeklanalyser av från regional synpunkt intressanta investeringar. Bortsett från en länsstyrelse, som anser att detta inte är tillräckligt utan anser del angeläget att planerna dessutom remitteras, har inga invändningar framförts av remissinstanserna mot det av arbetsgruppen förordade systemet.

Enligt min mening är del också angelägel med en aktiv medverkan i planeringen även från andra regionala trafikinlressenters sida.

När det gäller transportrådets uppgifter inom ramen för den samordnade, långsiktiga invesleringsplaneringen, delar jag i huvudsak arbetsgruppens uppfattning. Della innebär enligt min mening all transporlrådet skall bistå Irafikverken med gemensaml planerings- och prognosunderlag. Vidare bör rådet kunna biträda regeringen med atl belysa hur invesieringarna i en transportgren får effekter på andra transportgrenar.

Jag vill också la upp frågan om finansieringen av luftfartsverkets, sjöfartsverkets och SJ:s investeringar i infrastrukturen. Arbetsgruppen har förordat att förräntningskravet för sådana investeringar som är företagsekonomiskt olönsamma men samhällsekonomiskt motiverade bör reduceras. Bortsett från några yttranden, har arbetsgruppens förslag inle föranlett några erinringar från remissinstanserna.

Jag vill först understryka all utgångspunkten för verkens investeringsverksamhet måste vara full kostnadstäckning i enlighet med de ekonomiska mål som gäller för Irafikverken. I de sannolikt fåtal fall där det kan bli aktuellt all genomföra företagsekonomiskt icke fullt lönsamma investeringar, delar jag emellertid arbetsgruppens och fiertalet remissinstansers uppfattning atl förräntningskravet bör reduceras. Nedsättningen av för-räntningspliklen bör således beslutas av regeringen från fall till fall. Därigenom undviker man atl det uppslår något motsatsförhållande mellan de ekonomiska målen för verken och kravet på samhällsekonomiskt beslutsunderlag för dessa investeringar.

4.   Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag har anfört

dels om kostnader och avgifter inom trafiksektorn,

dels om invesleringsplanering inom transportsektorn.

B. Ändring i väglagen (1971:948)

De allmänna vägarna sköts dels av staten genom vägverkel, dels av de
kommuner som av regeringen förordnals all vara väghållare. Enligt 5 §
väglagen (1971:948) får en kommun förordnas atl vara väghållare om det är
lämpligt med hänsyn till kommunens förutsättningar. Förordnandet får       198

avse antingen hela kommunens område eller del därav. Syftet med bestäm- Prop. 1985/86: 100 melsen är att väghållningen skall kunna ordnas på ett så ändamålsenligt Bil. 8 sätt som möjligt. Bestämmelsen har tillämpats så atl ny eller ökad väghållningsskyldighet inle meddelas mot en kommuns vilja (prop. 1971:123 s. 154 och prop. 1981/82:133 s. 5). Del kommunala väghållningsansvarel enligt väglagen bygger således f. n. helt på frivilliga åtaganden från kommunernas sida.

Vid ingången av år 1986 kommer 109 kommuner alt vara väghållare. De allmänna vägar och galor som dessa kommuner svarar för är nödvändiga för den allmänna samfärdseln (slatskommunvägar) och ingår i allmänhel i huvudvägnälet i de centrala delarna av kommuncenlra. Kommuner som är väghållare brukar även svara för väghållningen på det lill huvudvägnälet anslutande lokalvägnälel.

Erfarenheten visar all del är samhällsekonomiskt rationellt all kommunerna är väghållare. Enligt min mening är del med hänsyn till dessa erfarenheter önskvärt atl kommunerna i slörre utsträckning än vad som hittills har skett tar över väghållningsansvaret för de allmänna vägarna i de slörre tätorterna. Det är också önskvärt all de kommuner som i dag är väghållare behåller sitt ansvar, även om della kommer äll innebära etl slörre finansiellt engagemang från deras sida. Som jag lidigare har nämnt kommer jag inom kort att föreslå regeringen all tillkalla en särskild utredare som närmare skall se över bestämmelserna om väghållningsansvarel i tätorterna. Jag anser emellertid atl det finns skäl att redan nu föreslå riksdagen en ändring av 5 § väglagen som innebär alt det inle längre enbart bör ankomma på kommunen all avgöra om den skall vara väghållare. Utgångspunkten bör i stället vara en effekliv och samhällsekonomisk väghållning. Den som har de bästa fömtsättningarna att åsiadkomma della bör också ha väghållningsansvarel. Regeringen bör således om man bedömer atl det främjar en god och rationell väghållning få förordna en kommun som väghållare även om kommunen skulle motsätta sig della. De kommuner som i dag är väghållare får räkna med alt samma bedömningsgrunder kommer alt användas för det fall de önskar få elt förordnande återkallat. Jag utgår emellertid från att väghållningsfrågorna också i framtiden kommer att lösas i samförstånd mellan regeringen och kommunerna.

Förslaget till lagändring bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 8.1.

När det gäller frågor om förändringar i väghållningsansvarel för sådana kommuner som redan är väghållare avser dessa ofta begränsade frågor. Jag anser därför all sådana frågor bör få beslutas av vägverket. Det bör ankomma på regeringen alt göra de ändringar i vägkungörelsen (1971:954) som föranleds härav.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt anta ett inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till ändring i väglagen (1971:948).

199

c. Justering av sjöfartsverkets statskapital          Prop. 1985/86:100

Ril   8

Sjöfartsverket har i en skrivelse lill regeringen den 2 maj 1985 begärt etl

bemyndigande att få skriva ner statskapitalet med 1,8 milj. kr. per den sista juni 1985. Yrkandet hänför sig till del förhållandel att anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde och ackumulerade planenliga avskrivningar i bokföringen inle överensstämmer med tillgångsregislrels uppgifter.

Den redovisade avvikelsen är av äldre datum och sammanhänger med all en särskild kapitalfond inrättades för sjöfartsverkel år 1966. Till den nya kapitalfonden överfördes de tillgångar som per den 30 juni 1966 var upptagna under sjöfartsverkels delfond av statens allmänna fastigheisfond saml de tillgångar redovisade under väg- och vatlenbyggnadsverkets förrådsfond som sjöfartsverket disponerade. Därutöver invärderades anläggningar, farlyg och bålar, utmstning och andra tillgångar för stadigvarande bruk som anskaffats före den 1 juli 1966 från anslag på riksslatens driftbudget. Sjöfartsverkel framhåller alt skälen lill avvikelserna inte kunnat klarläggas. Omläggningen av anslagssystemel, de ekonomiadministrativa rutinerna, införandel av datoriserade rutiner osv. skedde emellertid enligt verkel under myckel kort tid. Tillgångsregislret är numera omlagt lill etl modernt ADB-system. I samband med syslemomläggningen har en detalj- granskning skett av posterna i registret. Vidare har enligt verkel rapporterings- och avslämningsrutiner förbättrats.

Enligt sjöfartsverkels mening är den lämpligaste åtgärden för atl rätta lill den konstaterade differensen pä 1,8 milj.kr.all justera de bokförda värdena i huvudboken. Jag har för egen del inte någonting alt erinra mol verkets förslag. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens godkännande för atl bemyndiga sjöfartsverket all i samband med bokslut för budgetåret 1985/86 få skriva ner statskapitalet med 1,8 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl godkänna vad jag anfört om nerskrivning av statskapitalet,

D. Förvaltningen av Hjälmare kanals reparationsfond

Hjälmare kanal ägs och förvallas av Hjälmare Kanal och Jäders Bruk AB, som är etl av Domänföretagen AB helägt dotterföretag. I enlighet med beslut av Rikets Ständer vid 1840-1841 års riksdag finns en reparationsfond avsatt för kanalen. Fonden, som per den 30 november 1984 uppgick till kronor 425918:33, förvaltas av riksgäldskontoret. Genom räntemedel uppkommen behållning får endasl användas för vissa slörre oundvikliga reparationer och arbeten. Sjöfartsverket prövar om sådant ändamål är för handen. Hjälmare Kanal och Jäders Bruk AB har efter samråd med sjöfartsverket hemställt om medgivande atl självständigt få förvalla och disponera fonden.

Jag anser att bolaget i fortsättningen bör få förvalla fonden och disponera densamma för sådana större reparationsarbeten som inte kan anses böra ingå i det normala årliga underhållsarbetet.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all godkänna att reparationsfonden för Hjälmare kanal i fortsättningen får förvallas och disponeras av Hjälmare Kanal och Jäders Bruk AB och alt regeringen får bestämma villkoren härför.

Bilaga 8.1    Prop. 1985/86:100 Bil. 8

Förslag till

Lag om ändring i väglagen (1971: 948)

Härigenom föreskrivs att 5§ väglagen (1971:948) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Staten är väghållare i den mån ej Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, statens vägverk förordnar att kommun i stället för staten skall vara väghållare inom sitt område eller del därav. Sådant förordnande får meddelas endast om det är lämpUgt med hänsyn till kommunens förutsättningar. Förordnande kan jämkas eller återkallas.

5§

Föreslagen lydelse

Staten är väghållare för allmänna vägar. Om det främjar en god och rationell väghållning får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, besluta att en kommun skall vara väghållare inom kommunen. Beslutet kan begränsas till att avse vissa vägar eUer vissa områden inom kommunen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

201

Bilaga 8.2     Prop. 1985/86:100 Bil. 8 Sammanställning av remissyttranden över rapporterna Kostnader och avgifter inom trafiksektorn (DsK 1985: 2-3) och Investeringsplanering inom transportsektorn (DsK 1985:4)

Remissyttranden har avgetts av luftfartsverket (Lfv), sjöfartsverket (SjöV), transporträdet (TPR), statens järnvägar (SJ), vägverkel (VV), transportforskningsberedningen (TFB), trafiksäkerhelsverkel (TSV), statens väg- och irafiksinslitul (VTI), riksrevisionsverket (RRV), statens naturvårdsverk (SNV), länsstyrelserna i Södermanlands, Kalmar, Älvsborgs och Norrbollens län saml expertgruppen för forskning om regional ulveckling (ERU).

Vidare har yttranden inkommit från Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet (Lf), Miljöförbundets Trafikutskott, Svenska Byggnadsen-Ireprenörföreningen (SBEF), Sveriges Industriförbund (SI), Skogsbrukets Motorlransportkommillé (SMK), Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen (SCPF), Svenska vägföreningen. Bilindustriföreningen, Svenska Åkeriförbundet (SA), Sveriges Spedilörsförbund, Motorbranschens Riksförbund (MRF), Svenska Lokallrafikföreningen (SLTF), Svenska busslrafikförbundet (SBF), Sveriges Redareförening, Svenska Hamnförbundet, Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet, Svenska Taxiförbundel, Transporllekniska Föreningen (TTF), Trafiktekniska Föreningen (TF), Norriandshandelskamrarnas Trafikpolitiska Råd (NTR), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Kungl. Automobil Klubben (KAK), Motormännens Riksförbund (M) och Föreningen för Framtida Järnvägstrafik (FJ), Slockholms Läns Landsting, irafiknämnden(SLL), Svenska Transportarbetare-förbundet saml Kungl. Svenska Aeroklubben (KSAK).

Landsorganisationen i Sverige (LO) har inte lämnal någol eget yttrande utan hänvisar lill yttranden av Svenska kommunalarbetareförbundet och Statsanställdas förbund (SF). Centralorganisationen SACO/SR har översänt yttrande från Sveriges Järnvägars Tjänstemannaförbund (SJTF).

1.    Allmänt

Remissinstanserna framhåller allmänl att rapporterna ger en värdefull och god grund för vidare insatser på det trafikpolitiska området. Lfv, SjöV, SJ, VV och TPR ullalar sin uppskattning av del arbete som utförts, men menar all mycket återstår atl göra för alt förverkliga gällande trafikpolitik. Även RRV och SI anser att det utrednings- och utvecklingsarbete som genomförts av de båda arbetsgrupperna utgör elt nödvändigt led för all möjliggöra en önskvärd ulveckling av trafikpolitiken.

Svenska vägföreningen anser atl den viktigaste slutsatsen av de två
rapporterna är att en operativ slallig trafikpolitik bör utarbetas. Den skall
baseras på de samhällsekonomiska effektivitetsbedömningar som redovi
sas i rapporterna och innebära en samordning av kraven på effeklivitel
(marginalkoslnadsanpassad prissättning) och full kostnadstäckning för     202

framtida invesleringar. Härigenom kan enligt föreningen för första gången    Prop. 1985/86: 100 en bas skapas som medför alt den privata sektorns investeringar harmonie-     B'l- 8 ras med samhällets.

Sveriges Redareförening framhåller att man ser positivi på den strävan som kan spåras i översynsarbelet att la fram elt för samlliga irafikslag mer jämförbart och bättre beslutsunderlag. Redareföreningen kan också ställa sig bakom stora delar av del principiella resonemang som förs i de båda utredningsrapporterna. En mer marginalkoslnadsanpassad avgifissällning för ulnyttjandel av den samhälleliga Iransporlinfraslmkluren i förening med en förbättrad samhällsekonomisk bedömning av framförallt stora, så kallade strategiska transporlinvesleringar är vidare enligt föreningen ell angeläget område för del fortsatta trafikpolitiska utvecklingsarbetet.

Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet framhåller vikten av att studier av den typ som redovisals i rapporterna kontinuerligt görs inom kommunikationsdepartementet och att en aktiv forskning bedrivs om trafikens kostnader och kostnadsansvar.

Svenska Transportarbetareförbundet ansluter sig till de kostnads- och avgiftsprinciper som väglett de båda arbeisgrupperna. Behovet av ett bättre underlag för framlida trafikpolitiska beslut, vare sig det gäller styrnings-, finansierings- eller invesleringsproblem, är enligt förbundet slorl. Rapporterna bör bli väsenlliga instrument för statsmakterna vid kommande trafikpolitiska beslut. De utomordentligt komplicerade problemkomplexen borde dock enligt förbundet ha presenterats på etl mer lätlill-gängligl sätt. Vidare anser förbundet att en fördjupad studie av bl.a. den totala skattebelastningens konsekvenser för de olika trafikslagen bör göras.

Flera andra remissinstanser framhåller alt det framtagna materialet bör kompletteras om det skall kunna användas som underiag för konkreta politiska beslut. Sålunda anför 5Lrf, SLL och Tf att utredningarna ger en god grund för en fortsatt diskussion och fördjupade studier belräffande kostnader och avgifter inom iransporlsektom, men all rapporterna inte kan ligga till grund för konkreta förslag till ändringar i beskattningen av de olika Irafikgrenarna med hänsyn lill de brister som vidlåder kalkylerna, framför alll beträffande tätortstrafiken. Fortsatta forskningsinsatser är därför nödvändiga för atl förbättra kunskapsunderlaget. Även SBF anser all uppenbara risker kan föreligga för alt de beräkningar som redovisas i rapporterna tillmäts slörre värde som underlag för konkreta politiska beslul än de ger bärkraft för och att det behövs ytteriigare arbete för att föra fram ett tillförlifiigt faktaunderlag. En liknande inställning har TTF som önskar att materialet kompletteras med en ingående studie av näringslivets transportbehov och utveckling. Utan en sådan komplettering är det svårt att få etl rejält grepp om de trafikpolitiska problemen.

SÅ förutsätter all rapporterna inle läggs till grund för någon ny trafikpolitisk proposition. Bl.a. måste resultatet av TFB-projeklet Kostnadsansvar och konkurrenskraft först avvaktas.

Sveriges Spedilörsförbund föreslår alt en ny trafikpolitisk utredning
lillsalls med uppgift atl granska förhållandel betalningsskyldighet/konkur
renseffekter på godstransportmarknaden.                                                         203

Bilindustriföreningen framhåller särskill vikten av en helhetssyn på     Prop. 1985/86: 100 transporlpolitiska ställningstaganden. Beslul om invesleringar, skatter och     Bil. 8 andra avgifter kan inte fattas utan alt transportbehov och utvecklingstendenser beaktas. Föreningen förutsätter att del nu framlagda underiaget kompletteras i dessa stycken.

VTI anser atl avgränsningarna av de båda projekten har varit alldeles för snäva. 1 projektet om kostnader och avgifter har man enligt institutet dels helt förbigått frågan om kollektivtrafikens (inkl. SJ:s) prispolitik, dels i det närmaste ignorerat avgiftssältningen för infrastrukturens tjänster utanför väg- och järnvägsområdet. I investeringsplaneringsprojeklet har man enligt institutet inte alls fått något grepp om den centrala frågan hur man i irafikverk med egna intäkter (samtliga utom vägverket) bör göra samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler.

RRV saknar en konkret diskussion om sambanden mellan de olika trafikgrenarna. Som exempel nämner verket att spårförbindelser i allmänhel har höga fasla kostnader och låga röriiga kostnader. Vägförbindelser däremot har förhållandevis låga fasta koslnader och höga rörliga. Ser man spår och väg som elt system bör spårförbindelserna ha jämn hög beläggning över året medan Irafiktopparna fångas upp av vägtrafiken. Spårförbindelserna utnyttjas effektivast om de marginalkostnadsanpassade avgifterna las ul konsekvent, dvs. är höga vid kapaciletsbrisl och låga under låglrafik. Belräffande investeringar bör man vara särskilt uppmärksam på att investeringar i spårförbindelser är samhällsekonomiskt lönsamma så alt man inte bygger ut en alltför slor kapaciiei med höga fasta koslnader. RRV menar vidare atl när del gäller den långsiktiga planeringen av den svenska transportsektorn så räcker det inte atl med samhällsekonomiska bedömningar studera enbart nyinvesteringar. Det är också angeläget atl på ell systematiskt sätt gå igenom den existerande infrastrukturen på transportområdet. Verket menar alt man borde med vissa mellanrum ta ställning till existerande trafiksvaga banor, flygplatser, vägar, farleder m. m.

Elt par remissinstanser anser att del förekommer en tendens i rapporter
na som stör den neutrala beskrivningen av faktiska förhållanden. Detla
hävdar bl. a. SCPF som menar att delar av argumenteringen återfinns i den
proposition om järnvägspoliliken som behandlats av riksdagen under
våren. Strävandena att finna lösningar på SJ:s problem har enligt förening
ens uppfattning i alltför hög grad fått färga bedömningar och slutsatser som
rör de övriga trafikgrenarna. Sveriges Redareförening hat kritiska syn
punkter som riktar sig mol de slutsatser av översynsarbetet som redan
dragils för SJ:s och järnvägstrafikens del och som numera är praktisk
polifik. Föreningens grundinställning är att de olika transportnäringarna
skall konkurrera om Iransporluppdrag och inle om skattemedel. Vidare
understryker SI att en ökad skalle- och avgifisbelastning av vägtrafiken, i
syfte att styra över gods lill järnvägen, skulle vara samhällsekonomiskt
oförsvariig. Något stöd för att vidta sådana åtgärder slår heller inle all
finna i de uppgifter som presenteras i rapporten om kostnader och avgifter.
Tvärtom visar arbetsgruppens kostnadsuppskattningar, enligt förbundels
uppfattning, att det för den tunga landsvägstrafiken snarare bör komma
ifråga att minska skatte- och avgiflsbelastningen. MRF anser likaledes att         204

ylleriigare belastningar på bilismen inle bör göras och avvisar varie förslag    Prop. 1985/86: 100 till transfereringar mellan olika Irafikgrenar. KAK för etl liknande resone-    B'l- 8 mang och finner del starkt oroande med avvikelser från den fastlagda principen om marginalkoslnadsbaserade skatter och avgifter som direkl och indirekt innebär all persontrafiken blir den drabbade sektorn.

Flera remissinstanser pekar på all de problem som behandlas i rapporterna omfattar i stort sett hela Irafikpoliliken och att rapporternas innehåll i många avseenden är så tekniskt komplicerade all del är svårt att tillgodogöra sig innehållet. Därför anser bl. a. Svenska vägföreningen och LRF att det är vikiigi atl regeringen efter remissomgången klargör vilka konsekvenser detla underlagsmaterial kommer att få för den framtida trafikpolitiken. Enligt SA förekommer dessutom trafikpolitiska värderingar och uttalanden, som man åtminstone inte i rapporterna har styrkt trovärdigheten av. Enligt förbundets uppfattning hade del varit lämpligt atl knyta referensgrupper beslående av parlamentariker och partsrepresentanter till arbeisgrupperna, inle enbart experter från olika verk. Samma uppfattning har också framförts av LRF, M och Svenska vägföreningen. Vägföreningen menar all om dylika referensgmpper hade knutits till utredningarna, skulle det ha framtvingat en annan presentation av de många tekniskt komplicerade frågorna.

2.    Kostnader och avgifter

2.1 Principer

Del finns en bred uppslutning bland remissinstanserna kring grundtankarna i 1979 års trafikpolitiska beslut, dvs. atl en marginalkoslnadsanpassad prissättning bör eftersträvas och all bedömningen av trafikinvesteringar bör ske utifrån investeringarnas samhällsekonomiska lönsamhet.

Lfv, SjöV, VV och TPR instämmer i stort i de synpunkter och förslag som lämnas i rapporten och välkomnar att större likformighet uppnäs mellan transportgrenarna vid beräkning av koslnader och avgifter. I rapporten presenteras enligt SI ett omfattande och värdefullt material som kan ligga fill gmnd för vidare överväganden om skalle- och avgiftspolitiken. SjöV menar atl rapportens synsätt numera har ett allmänl omfattat stöd i den ekonomiska teorin. Vad som också framgår av den ekonomiska teorin är under vilka förutsättningar marginalkostnadsanpassade avgifter i realiteten är tillämpbara. Flera praktiska problem, som också tas upp i rapporten, l.ex. angelägenheten av någorlunda enhetliga avgifter i lid och rum, leder lill tämligen grova approximationer av marginalkostnaden, anser verket.

L/?F instämmer visserligen i principen om att marginalkostnaderna skall täckas av trafikberoende skaller och avgifter vilken fastlades i 1979 års trafikpolitiska beslut. Del föreligger enligt förbundet emellertid en hel del praktiska problem vad gäller fastställande av marginalkostnader och anpassningar av skatte- och avgiftsuttaget. De svårigheter som kan finnas att

bestämma marginalkostnaderna hindrar dock inle enligt TPR atl man även Prop. 1985/86: 100 fortsättningsvis bör hålla fasl vid principen om en marginalkoslnadsanpas- Bil. 8 sad avgifissällning som etl styrmedel. Också länsstyrelsen i Älvsborgs län delar den principiella uppfattningen om avgiftsuttag grundade på de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för alla fordonsslag. Avgiftsuttagen för busstrafiken bör dock enligt länsstyrelsen bli förenad med en mera ingående prövning.

Svenska Hamnförbundet anser i sammanhanget all avgifterna från sjöfarten till sjöfartsverkel bör anpassas lill den samhällsekonomiska marginalkostnadsprincipen enligt 1979 års trafikpolitiska beslul.

NTR vill understryka viklen av fri konkurrens inom trafiksektorn. Fri konkurrens är grundläggande för möjligheterna till rationalisering och även för en långsiktig iransportplanering. Transportprissätlningen bör avspegla verkliga koslnader och samhällets skatter och avgifter bör anpassas därefter. Avsteg från denna princip bör ej ske annat än när regionalpolitiska och liknande skäl motiverar detla.

SLTF liksom SLL anser all de olika Irafikslagens samhällsekonomiska marginalkostnader bör relateras liil den nytta de gör. Den "avgiftsrelevanta marginalkostnaden" borde därför uttryckas som en "kostnad per passagerarkilometer". Används aktuella genomsnittsvärden för Stockholmsregionen blir marginalkostnaderna ca 31 öre per personkilometer för bil resp. 9 öre per personkilometer för buss.

KSAK anser generellt all samhällel gemensamt skall bära en stor del av kostnaderna för transportsystemels infrastruktur. KSAK anser vidare att detla resonemang främst skall påverka kravet på förräntning av kapitalel i infrastrukturen. Detla förräntningskrav skall inle beräknas efter företagsekonomiska grunder. Förräntningskravet måste enligt KSAK sättas mycket lågt på dessa samhällsekonomiskt hell oundgängliga investeringar.

Full kostnadstäckning — marginalkostnadsprissättning

Ett flertal remissinstanser tar upp frågan om sambandet mellan kraven på kostnadsläckning för de olika Irafikgrenarna och principen om marginalkoslnadsanpassad prissättning. Sålunda anför t.ex. SCPF att det med utgångspunkt fiån vad som framkommer i rapporterna om den praktiska tillämpningen av 1979 års principer, och den argumentering som förs kring skatter och avgifter för vägtrafiken resp. järnvägstrafiken, är befogat att ifrågasätta en viktig punkl i 1979 års trafikpolitiska beslul, nämligen slopandet av det s. k. trafikgrensvisa kostnadsansvaret. Skogsindustrin har anslutit sig till principen om en marginalkoslnadsbaserad prissättning för samhällets ijänster inom trafiksektorn. Föreningen finner all denna i sig rikliga princip i kombination med del slopade trafikgrensvisa kostnadsansvaret tas till utgångspunkt för en trafikpolitik som medger att medel som inflyter lill statskassan från vägtrafiksektorn kan slussas över till andra sektorer, främst järnvägarna. Samtidigt framträder statens rent fiskala ambitioner på vägtrafiksektorn på elt alll tydligare sätt.

206

När del gäller godstransportmarknaden anser SÅ alt en marginalkosl- Prop. 1985/86: 100 nadsprissäftning av samhällets tjänster inte är tillräcklig för alt åstadkom- Bil. 8 ma etl optimalt utnyttjande av transportmedlen. Det krävs också att varje irafikmedel svarar för de tolala koslnader som det förorsakar samhällel. Ålägger man en Irafikgren en betalningsskyldighet som är störte än samhällets verkliga koslnader för trafikgrenen ifråga, får det samma effekt som konstruerandet av elt för stort kostnadsansvar. Delsamma gäller om statsmakterna från gång till annan avlastar investeringskostnader för en irafikgren, t. ex vad som skett i riksdagens järnvägsbeslul våren 1985. Riksdagsbeslutet om en ijugoprocenlig direklavskrivning på investeringama i järnvägsnätet innebär, atl SJ inte åläggs uppfylla sin fulla betalningsskyldighet gentemot samhällel och atl därmed kostnadsansvaret blir för litet. En betalningsskyldighet, som avviker uppåt eller nedåt från kravet på full kostnadstäckning, innebär enligt SÅ, att konkurrensneutraliteten mellan olika trafikmedel rubbas. Trafikpolitikens målsättning om tillfredsställande transportförsörining lill lägsia möjliga kostnad kan därmed inte uppfyllas. Enligt förbundets uppfattning skall transporltjänsterna värderas efler sina respektive egenskaper och koslnader. Någon anledning för statsmakterna att prioritera till fördel eller nackdel för någon irafikgren bör inle finnas.

M menar atl etl framlida kostnadsansvar för respektive trafikgren måste ulformas så alt dels de rörliga avgifterna för Irafikgrenen överensslämmer med de samhällsekonomiska marginalkostnaderna, dels varie trafikgren ej åläggs en större årlig betalningsskyldighet än vad som svarar mot samhällets årliga utbetalningar för trafikgrenen.

Svenska vägföreningen anser atl grundtanken i 1979 års trafikpolitiska beslut om marginalkoslnadsanpassad prissättning bör förenas med 1963 års princip om fullt kostnadsansvar. Sker inte en sådan kombination av de olika kostnadsansvaren löper samhället på sikt stor risk alt göra väsentliga felinvesteringar. Likaså menar Sveriges Redareförening all det bör finnas möjligheter all förena vissa värdefulla grundtankar i 1963 års trafikpolitiska beslul (under vilkel sjöfarten fortfarande lever) med etl marginalkosl-nadslänkande och den samhällsekonomiska syn som ligger i 1979 års beslut. En sådan utveckling är enligt föreningen en angelägen uppgift för det - som föreningen förutsätter - fortsaita trafikpolitiska utvecklingsarbetet.

Också SBF markerar sin bestämda uppfattning all kostnadsansvaret, med hänsyn till konkurrensneutraliteten, måste knytas direkt till de olika trafikgrenarna och inom dessa så långt möjligl också på rättvist säll fördelas mellan Irafikmedel och fordon. Den trafikpolitiska styrningen av utvecklingen på transportområdet måste som huvudmål ha att främja effektiv resursanvändning. Andra övergripande politiska mål, som för sin uppfyllelse kräver särskilda egenskaper hos transportsystemet - t.ex. i fråga om kollektivtrafikens omfattning och tillgänglighet - bör enligt förbundet kunna föranleda extraordinära samhällsinsatser men då redovisade öppet och utanför del egentliga området för det som rapporterna behandlar.

Sveriges Speditörsförhund anser att kostnadsansvaret måste omfatta de
totala samhällsekonomiska koslnaderna och inte bara de samhällsekono
miska marginalkostnaderna. Olika grader av betalningsskyldighet för in-          207

frastmklurella/fasta kostnader för olika Iransportgrenar ger bristfälligt be- Prop. 1985/86: 100 slutsunderiag som förhindrar rationella transporlval. Det är därför vikiigi Bil. 8 alt finna ett praktiskt och acceptabelt avgiftssystem som varken uppmuntrar till överutnyttjande av transportresurserna eller leder till onödiga begränsningar. Etl bra exempel härpå är enligt förbundet luftfartsverkets tvådelade tariff. Denna ger utrymme för marginalkostnadsprissältning samlidigl som de totala infrastrukturella kostnaderna täcks.

Avgifternas inverkan på konkurrensen

Frågan om de offentliga avgifternas belydelse för och inverkan på konkurrensen mellan transportmedlen behandlas också relativt utförligt av vissa remissinstanser. Exempelvis bestrider SA arbetsgruppens uppfattning, att avvikelsen mellan de beräknade samhällsekonomiska marginalkostnaderna och de Irafikberoende skatterna för lung lastbil med släpvagn inle skulle ha någon större belydelse för konkurrensen och därmed för trafik-fördelningen mellan lastbil, järnväg och sjöfart. Enligt SI:s uppfattning nedtonas i rapporten betydelsen av de konstaterade överpriserna i alltför hög grad. Det sägs all dessa knappast kan ha någon effekt på konkurrens-förhållandel och därmed trafikfördelningen mellan lastbil, järnväg och sjöfart. Detta förefaller Industriförbundet vara en dåligt underbyggd och tveksam slutsats. Kilometer- och bränsleskatterna ger enligt rapporten en avgift per fordonskilometer som ligger 20 öre eller ca 30% över den genomsnittliga marginalkostnaden. Även KAK reagerar mot rapportens konstaterande atl överskottet från vägtrafiken inte inverkar på konkur-rensförhållandel. Vägtrafiken är, menar KAK, transportens goda mjölkko för staten och därmed styrs konkurrensvillkoren automatiskt till personbilarnas nackdel.

SLL lar upp frågan om avgifterna som ett trafikpolitiskt styrinstrument och anser att det inle lorde gå att styra resurserna inom trafiksektorn enbart genom marginalkostnadsanpassade avgifter. Man menar att fördelningspolitiska och finansiella överväganden alllid kommer atl har stor betydelse vid trafikpolitiska beslut. Etl liknande resonemang förs av TF.

Svenska Taxiförbundet anmäler avvikande mening vad avser rapportens synpunkt all, förutsatt atl konkurrensen inte snedvrids, del är möjligl all inom ramen för elt marginalkostnadsanpassat avgiftssystem ta ut högre trafikberoende avgifter eller skaller än vad som motsvarar marginalkostnaderna. Samhällsekonomiska effekfiviielsskäl lalar tvärtom för att trafik-beroende avgifter och skaller som högsl skall motsvara marginalkostnaderna. Förbundet anser alt trafiksektorn som infrastrukturen företeelse ej skall belastas med högre total kostnad än vad som motsvaras av de samhällsekonomiska koslnaderna. Förbundet pekar också på sin tidigare hemställan om alt fordon för lätt yrkesmässig persontransport erhåller en nedsättning hell eller delvis av moms och accis vid inköp. Sådana korrigeringar kan enligt förbundet ske inom ramen för fullt marginalkostnadsansvar för trafiksektorn och delsektorer.

Svenska Transportarbetareförbundet lar upp järnvägens konkurrensför
utsättningar. Förbundet menar all "samhällsekonomiskt lägsia kostna-             208

der" endast kan åstadkommas om transportbranschen präglas av en sund Prop. 1985/86: 100 konkurrens på lika villkor. Förbundet har intryck av aU denna uppfaftning Bil. 8 delas av regeringen - på annal sätt kan de konkurrensförstärkande åtgärderna för SJ:s vidkommande inle uppfattas. Det faktum atl SJ har fått svara för såväl infrastruktur som trafikproduklion har inneburit en hämsko för SJ:s förmåga att anpassa sina priser i riktning mot marginalkostnaden. Ett särskiljande av dessa är därför nödvändigt.

Konkurrensfrågorna behandlas också av SJ, som inte delar arbetsgruppens uppfattning om de offentliga avgifternas betydelse för transportmedelsvalel. Enligt SJ:s mening har den för de olika transportmedlen ojämlika behandlingen av och ansvaret för infrastrukturkostnaderna en mycket stor belydelse för konkurrensen. SJ anser vidare liksom 5Falt en renodlad "väglrafikmodell" bör införas i fråga om avgiftssältningen på järnvägsnätet. SJ menar atl då skapas möjligheter att ställa realistiska ekonomiska krav på SJ:s trafikproduktion. Därigenom skulle även motivationen för förbättrad effektivitet inom trafikproduktionen öka.

Även FJ berör prissättningens betydelse för järnvägens konkurrensmöjligheter. FJ konstaterar alt för alt komma upp lill nivån för sin aktuella taxe- och prissättning måsle järnvägstrafikens påslag på de samhällsekonomiska marginalkostnaderna och rörliga trafikkostnader bli stort. Med hänsyn härtill och för atl skapa bällre balans i konkurrensförutsättningarna ulan alltför stora finansieringsproblem för järnvägstrafiken, synes del FJ rimligt, atl de trafikberoende skatterna inom vägtrafiken sätts högre än de samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Del bör vara möjligt atl redan med hjälp av tillgängligt material räkna fram skäliga påslag på vägtrafikens respektive marginalkostnader.

Busstrafiken och dess villkor behandlas bl. a. av SLTF som menar alt en ökad skattebelastning på enbart busstrafiken skulle få synnerligen negativa effekter på kollektivtrafiken som helhet. Samhällets ambitioner alt stimulera lill kollektivt resande skulle försvåras. Den lokala och regionala busstrafiken är skattefinansierad med i genomsnitt över 50%. En ökad belaslning på enbart bussar, som inle kombineras med kraffigt ökade avgifter för biltrafiken, skulle endast leda till ökade pålagor för kommuner och landsting i den mån de ökade kostnaderna inle tas ul i form av ökade taxor. Om alternativet med ökade taxor väljs blir resultatet att färre åker kollektivt och fler åker bil, vilkel generellt sett inte är samhällsekonomiskt försvarbart och direkl motverkar beskattningens syfte. En ökad skattebelastning på enbart busstrafiken kan enligt SLTF därför inte accepteras. Vidare menar SLTF att del finns skäl all förmoda alt intäkterna av en marginalkoslnadsanpassad beskattning av de olika trafikslagen skulle komma atl tillfalla statskassan. Miljö- och olyckskostnader drabbar dock i första hand kommuner och landsting och inte staten, som uppbär fordonsskatterna. För atl inte försämra kollektivtrafikens finansiella situation bör enligt SLTF en ev. ny beskattning därför kombineras med en översyn av gällande regler för statsbidrag lill kollekliv Irafik och kollektivlrafikanläggningar. Liknande synpunkter framförs av SLL.

Enligt Svenska vägföreningens uppfattning drar rapporten näslan inga
slutsatser av det förhållandel all för busstrafiken främst i tätorter, förelig-        209

14   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

ger mycket stora skillnader mellan de skattade marginalkostnaderna och Prop. 1985/86: 100 del faktiska avgiftsuttaget. Det är enligt vägföreningen anmärkningsvärt Bil. 8 all rapporten inte närmare har behandlat detla förhållande. Del förhåller sig ju nämligen så alt samhället, kommuner och landsting, svarar för nästan all tätortstrafik med buss inkl. prissättningen på densamma. Vägföreningen anser mot denna bakgrund att regering och riksdag bör ålägga huvudmännen för i första hand den lokala tätorlslrafiken att anpassa prissättningen på denna trafik lill de generella samhällsekonomiska lönsamhets- och effektivitetskrav som man önskar ålägga all annan irafik i Sverige.

Tvådelade tariffer

Möjligheten och lämpligheten all införa ell system med s. k. tvådelad tariff behandlas av vissa remissinstanser. Tidigare har nämnts Sveriges Spedilörsförbund som menar all man vid luftfartsverket kan finna ett bra exempel pä ell sådant system. Även KAK tar upp frågan och tillstyrker en övergång till tvådelad tariff som bättre klarlägger kostnaderna för infrastruktur resp. drift och samtidigt ger mer möjlighet till rättvisande kostnadsredovisning. Också länsstyrelsen i Norrbottens län delar arbetsgruppens uppfattning om att införande av etl syslem med tvådelade tariffer bör undersökas även för sjöfartsverkel och SJ:s del. SjöV uppger att det i sjöfartsverkels nuvarande avgiftssystem finns inslag av såväl marginalkostnadsanpassning som tvådelad tariff. En ökad tillämpning av systemet med tvådelad tariff, vilkel förespråkas i rapporten, kan kanske inom vissa smärre delområden av sjöfartsmarknaden bidra till elt bällre resursutnyttjande. SjöV är emellertid i nuvarande läge tveksam till om detta kan ge någon totalt sett mer påtaglig effekt.

2.2 Marginalkostnader, metoder och beräkningar

Genomgående har remissinstanserna haft synpunkter på beräkningen av trafikmedlens samhällsekonomiska marginalkostnader. Man kommenterar i regel inte eller har inget att erinra mot rapportens uppfattning om vilka marginalkostnader transporter förorsakar. Etl exempel på detla är Svenska vägföreningen som vidare instämmer i rapportens uppfattning att det är de olika skatterna på drivmedel som är relevanta för bedömningen av vilka avgifter som skall svara mol de samhälleliga marginalkostnaderna. Enligt 57 bör dock även fordonsskatten inräknas, eftersom en Ijugoprocenlig förändring av vägtransporterna i flertalet fall innebär alt fordonsantalet ändras.

De flesta remissinstanserna pekar på osäkerheten i de redovisade mar-ginalkoslnadsberäkningarna. Även frågan om beräkningarnas användbarhet som beslutsunderlag vid trafikpolitiska ställningstaganden berörs. Sålunda menar exempelvis M alt endast myckel försikliga slutsatser kan dras av rapportens marginalkoslnadsberäkningar.

KAK noterar att frågan om interdependens mellan trafikslagen över
huvud taget ej beaktas. En minskning på bilsidan med 20% motsvarar en        210

fördubbling på kollekfivsidan. Därmed blir enligt KAK de jämförande     Prop. 1985/86: 100 kalkylerna närmast ointressanta, i vilket fall missvisande. Dessutom un-    Bil. 8 derstryks osäkerheten i värderingarna.

Svenska kommunförbundet slår fast atl materialet som framhålls i rapporten är osäkert beträffande marginalkoslnadsresonemangen varför ett beslut kring skatte- och avgiftsförändringar inle bör ske med utgångspunkt från de framlagda beräkningarna. Samhällsekonomiska marginalkoslnadsberäkningar kan på grund av sin stora osäkerhet endast vara en del i elt politiskt beslutsunderlag kring fördelningen av avgifter och skatter för olika irafikgrenar. VV menar all underlaget för beräkningen av de samhällsekonomiska marginalkostnaderna sannolikt är av slarkl varierande kvalitet förde olika Irafikslagen. Beräkningen av järnvägens marginalkostnader för infrastrukturen är enligt RRV:s mening något osäker. De årliga kostnaderna för SJ:s bannät anges lill omkring 2 miljarder kr., medan SJ:s merkostnader för banunderhåll för en ökning med 20 % av mängden fraktat gods och antalet passagerare endast skulle uppgå till 12 milj. kr. RRV anser vidare atl kunskaperna om järnvägens kortsiktiga marginalkostnader behöver förbättras.

Lf ser det som angelägel alt marginalkostnadsberäkningarna kan vidareutvecklas och preciseras för alt åstadkomma ett förbättrat kunskapsunderlag och då i försia hand vad gäller tätortstrafiken.

TF pekar på del bristfälliga underlag som ligger till grund för beräkningen av busstrafikens marginalkostnader. Föreningen ställer sig också tveksam lill resultatet. Olyckskostnaden som står för mer än halva marginalkostnaden bygger främst på studier av landsbygdsförhållanden. När det t.ex. gäller beräknad dödsskadepåföljd är underlaget endast fyra omkomna i olyckor med buss. Med hänsyn till alt utredningen hävdar all marginalkostnaden för buss väsentligt överstiger skatteultagei är del av vikt all uireda olyckskostnaden i tätort liksom att analysera trängselkosl-naderna ytterligare. Även miljökonsekvenserna i form av buller och barriäreffekter är viktiga atl studera ytterligare enligt TF.

Miljökostnader

Beräkningen av vägtrafikens miljökostnader har blivit föremål för syn
punkter från många remissinstanser. Exempelvis anser RRV alt även om
del är långt kvar lill en säker bedömning av miljökostnaderna ger kvantifie-
ringarna en god grund för en konstruktiv diskussion. SNV menar dock all
beräkningen enbart kan ses som elt försia räkneexempel. Den måste göras
säkrare innan den kan ligga lill grund för en avgifissällning. Svenska
vägföreningen understryker atl många av uppgifterna är osäkra och bör
behandlas med stor försiktighet. Det gäller särskill avsnitten om miljö- och
trängselkoslnader som enligt vägföreningen inte bara kan anses osäkra,
ulan också så utomordentligt komplicerade, atl frågan om de överhuvudta
get för närvarande är användbara bör ställas. Det är därför olyckligt atl
uppgifter som enligt rapporten i försia hand skall ses som incitament till
fortsatia studier och forskning presenteras så konkret. Likaså framhåller
VTI all hälso- och miljökoslnadsberäkningarna är så skissartade och         211

osäkra atl även om man tycker att dessa koslnader bör anges monetärt, Prop. 1985/86: 100 borde någon slags skiljelinje ha dragits mellan "expertgissningarna" i detta Bil. 8 fall och de empiriskt bättre grundade uppskattningarna i andra fall. En brist i delta sammanhang är enligt inslilulel alt ingen diskussion förts om de goda möjligheterna alt genom lämplig skatledifferenliering (av drivme-delsskatl såväl som fordonsskatten som accisen) på sikt till stor del eliminera hälso- och miljökostnaderna av vägtrafik.

1 rapporten har man endast försökt kvantifiera hälso- och miljöeffekterna av vägtrafikens luftföroreningar. SNV anser all man bör försöka kvantifiera även andra miljöeffekter liksom miljöeffekterna av andra Irafikslag, framför allt flygtrafik men även sjöfart och spårtrafik. SNV kan inte heller instämma i atl bullerstörningarna blir oförändrade vid en Ijugoprocenlig ökning av vägtrafiken. Vidare anför verkel atl de allvarliga bullerstörningarna och hälsoeffekterna av bilavgaser i lälorter inte alls speglas av en marginalkostnad som enbart gäller landsvägskörning. Del rimliga måste enligt verket vara atl beräkna marginalkostnaden som elt vägt genomsnill för tätort och landsbygd. Det är en så beräknad marginalkostnad som skall jämföras med avgiften. Vidare anser SNV del sannolikt att miljökostnaderna - om man lar hänsyn lill samtliga effekter - kommer alt svara för en väsenilig andel av de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för vägtrafiken. I lälorter och för tunga fordon kan miljökostnaderna bli dominerande.

Miljöförbundeis trafikutskott framhåller all rapporten är elt steg i riktning mot alt prissälla trafikens externa koslnader. Men av hänsyn till just vägtrafiken har miljöeffekterna skallals fariigl lågt och bullerstörningarna helt utelämnats. Detta medför enligt förbundet risk att olillräckliga ekonomiska styrmedel kan komma all användas för att överföra transporter till den miljövänligare järnvägen och sjöfarten. Också Svenska kommunförbundet har synpunkter på poster i marginalkostnadsberäkningarna och ifrågasätter exempelvis att buller och barriäreffekter inte förväntas påverkas av en ökning eller minskning av trafiken. SLL och TF ansluter sig till elt liknande synsätt och menar atl en ijugoprocenlig trafikökning leder till alt marginalkostnader för buller och barriäreffekter (svårighet att ta sig över en gala) uppkommer.

Trängselkostnader

Rapportens beräkningar avseende trängselkostnader behandlas av vissa remissinstanser. Sålunda ifrågasätter l.ex. SA och KAK riktigheten i kalkylerna. Enligt KAK blir konsekvensen alt ju mindre framkomlighet som ges trafiken, desto större blir trängseln och därmed trängselkostnaderna. Utgör dessa dessulom samhällsekonomiska avgiflsrelevanla marginalkostnader innebär detta enligt KAK all med sänkt framkomlighet för bilarna:

-     belastar samhället billrafikanterna med tidsförluster och lidskostnader

-     skulle del allmänna berättigas all höja skaller och avgifter med hänvisning till atl dessa marginalkostnader är avgiftsrelevanta.

En del remissinstanser anser all trängselkoslnader i järnvägstrafiken
borde ha beräknals. Bl. a. menar SLL alt trängseleffekler uppkommer inle         212

bara i vägtrafiken utan också i järnvägstrafiken. Sedan Hörielöverenskom- Prop. 1985/86: 100 melsen har kollektivresandet ökat kraftigt vilket lett till ökade krav på Bil. 8 investeringar motsvarande minst två miljarder kr. Detta måste enligt SLL betraktas som trängselkoslnader för järnvägstrafiken. RRV konstaterar alt några trängseleffekler under högtrafik inle las med vid beräkning av järnvägens marginalkostnader. Enligt RRV utgår man i rapporten ifrån all efterfrågan alllid kan tillfredställas genom all flera vagnar och flera låg sätts in, vilkel enligt verkel inle lorde vara en realistisk fömtsättning. Vidare menar TPR att på en del avsnitt av bannätet kan relativt små trafikökningar medföra trängselproblem. Enligt VTI lorde del förhållandel alt arbetsgruppen inle angett några trängselkoslnader för järnvägstrafiken bero på all man inte i tillräcklig utsträckning haft tillgång fill kostnadsdata från SJ.

Olyckskostnader

Också beräkningen av oiyckskostnaderna behandlas av remissinstanserna. Sålunda delar exempelvis inle TSV arbetsgruppens val av storlek på del s. k. humanvärdet, eftersom de krilerier som använts vid beräkningen är tämligen godtyckliga. VTI menar atl de avgiflsrelevanla oiyckskostnaderna i ell avseende har överskattats och i elt annat underskattats med netloresultalel atl (fömtsatt atl övriga beräkningar är rikliga) den föreslagna genomsnittliga vägavgiften blir ungefär 10% för låg. När det gäller oiyckskostnaderna anser vidare bl. a. Svenska vägföreningen och Svenska Taxiförbundet alt utredningen gör fel när man räknar in marginalkostnader för egendomsskador. Egendomsskador svarar trafikanterna själva hell för, dels i form av självrisk, dels i form av försäkringspremier. Sådana koslnader skall därför enligt dessa remissinstanser inte inräknas i samhällsekonomiska marginalkostnader. Svenska Transportarbetareförbundet menar alt såsom arbetsgruppen, räkna in egendomsskador som samhällsekonomiska marginalkostnader inle är hell självklart. Å ena sidan svarar ju bilisten för såväl försäkringspremier som självrisk. Å den andra kan sägas, att ambitionen har varit att åstadkomma elt avgiftssystem som skall påverka trafikanternas beteenden. Vilken av dessa synpunkter som bör väga tyngst är enligt förbundet svårt atl uttala sig om.

SLL anser atl samma resonemang som gäller trängselkoslnader även bör fillämpas för olyckskostnader. Inga koslnader bör dras av vid kostnadsberäkningen som individen inte direkt betalar vid ökat resande och alltså är relevanta vid beräkning av marginalkostnader. Det är därför enligt SLL felaktigt att räkna bort halva humanvärdet för trafikolyckor eller 1,5 miljarder kr. i olyckskostnader på della sätt.

SJ kommenterar beräkningen av järnvägens olyckskostnader. Verket
anför aft oiyckskostnaderna har beräknals av arbetsgruppen på basis av
det material som SJ lämnat rörande dödade och skadade vid järnvägs
olyckor. Vid denna beräkning har arbetsgruppen ansett atl "allvarligt
skadade" vid vägtrafikolyckor motsvarar "svårt skadade" vid vägtrafik-
olyckor. En närmare jämförelse av definitionerna visar enligt SJ atl så inte
är fallet. Enligt en nyligen gjord utredning inom SJ borde endast 25% av i 213

15    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 8

järnvägstrafiken "aUvariigt skadade" redovisas som "svårt skadade" i     Prop. 1985/86: 100 vägtrafikolyckor. I rapporten noteras även atl i kostnaderna för järnvägs-     Bil. 8 olyckorna ingår i slörre utsträckning koslnader för arbetsskador än inom l.ex. lastbilstrafik och sjöfart, vilkel enligt SJ innebär atl järnvägens samhällsekonomiska marginalkostnader kan vara i motsvarande mån överskal-lade relativt andra transportmedel.

2.3 Marginalkostnader jämfört med skatter och avgifter

Arbetsgruppens sätt att behandla energiskatter, moms m.m. ifrågasätts i en rad fall. Sålunda finner t.ex. SJ del anmärkningsvärt alt man i Irafikberoende skaller inkluderat den allmänna energiskatten, som ju inle är begränsad lill transportsektorn. Den bör därför inle heller användas för en jämförelse med infrastmkturkostnaderna. Om så sker bör ju med samma logik även andra allmänna skatter tas med vid beräkningen. Om energiskalten exkluderas, kan man konstalera atl den lunga landsvägstrafiken i slort sett inle betalar sina samhällsekonomiska marginalkostnader. I ell fall - landsvägsbussen - är skillnaden myckel stor. Dessutom är som arbetsgruppen konstaterar bensin och brännolja momsbefriade, vilket enligt SJ ger landsvägstrafiken ytterligare favörer och gör den verkliga skillnaden mellan koslnader och avgifter ännu slörre,

I rapporten konstaleras alt tunga dieseldrivna lastbilar med släp har elt högre skatteuttag än vad som svarar mot samhällets marginalkostnader. Med hänvisning lill all moms inle utgår på drivmedel finner utredningen all om samhället gjorde anspråk härpå skulle inte något överuttag föreligga längre. Denna uppfattning kan inte delas av SCPF. Eftersom momsen här läggs på av fiskala skäl och inte för atl ylleriigare samhällsekonomiska koslnader redovisas, kvarstår enligt föreningen naturligtvis del konstaterade överuttaget. SCPF menar att den dieseldrivna lastbilen är del enda fordon som skogsnäringen använder sig av vid landsvägstransporter av virkesråvara. Skogsnäringen har etl betydande eget vägnäl som upprätthålls ulan några statsbidrag. Överuttaget påverkar därför enligt föreningen näringen i högre grad än andra transportörer. Till detla kan, menar SCPF, läggas att energiskatt, som går direkt till statskassan, utgår för konsumtion av drivmedel. SJ, flyget och sjöfarten är dock befriade från energiskalt.

Svenska Transportarbelareförbundet anser atl del vid en jämförelse

mellan de Irafikberoende skatterna och motsvarande samhällsekonomiska

I

marginalkostnader vore logiskt atl för de idag energiskattebefriade trafik-slagen reducera dessas avgifter med en fikliv energiskalt - allt för all ge en rättvisande bild av situafionen. Emellertid konstaterar förbundet att arbetsgruppen tillämpar en diametralt motsatt metod. Resonemangsvis dras istället en fiktiv moms från vägtrafikens trafikberoende avgifter. Genom ell sådant tillvägagångssätt når man slutsatsen, atl de olika fordonsslagens Irafikberoende avgifter i inga fail kommer alt överstiga de samhällsekonomiska marginalkostnaderna vid normal landsvägskörning. Förbundet underkänner dessa typer av matematiska operationer.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller atl med utgångspunkt i bl.a.
amerikanska studier kan den tyngre laslbilstrafikens andel av vägslilagel          214

komma atl visa sig vara underskattad i förhållande lill del som framkommit     Prop. 1985/86: 100
av översynen. Liknande synpunkter framförs av TPR och SJ. Bil. 8

En rad remissinstanser betonar marginalkostnadernas tidsmässiga och rumsliga variationer och vidare anförs synpunkter på den därtill hörande frågan om avgiftsdifferenliering. Exempelvis menar SLTF och SLL alt marginalkostnaderna varierar t. ex. mer i lid och rum än mellan fordonsslagen. Del kan därför vara missvisande alt arbeta med genomsnittssiffror som i sig döljer stora regionala och/eller tidsmässiga variationer. Del är heller inte självklart atl man skall basera beräkningarna på just en ijugoprocenlig ökning resp. minskning av trafiken. Resultaten beror enligt SLTF och SLL givetvis på de förutsättningar utredarna valt för sill kalkylarbete. Vidare anser Svenska Transportarbetareförbundet all de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för normal landsvägskörning och de för tätortstrafik är iögonfallande olika. I särskilt hög grad gäller delta för busstrafiken. Det vore därför enligt förbundet lämpligl alt på sikt klara ut hur man skulle kunna särskilja landsvägskörning från tälortskörning vid bestämmandet av en realistisk avgiftsnivå. FJ anser atl en uppdelning av de samhällsekonomiska marginalkostnaderna -och därmed skatteuttaget - på tre nivåer bör vara möjlig: (I) tätortstrafik, (2) normallrafik och (3) glesbygdslrafik. Redan trafikpolitiska utredningen var i sitt slutbetänkande år 1978 inne härpå och anvisade även möjlig praktisk väg för i varje fall ett lägre skatteuttag i glesbygd. Ett sådant lägre skalleullag skulle enligt FJ sannolikt också dämpa trycket på utbyggnad av olönsam kollektivtrafik i glesbygderna.

TPR anser atl de marginalkostnader för tätortstrafiken som redovisas skall ses som minimikostnader som klart överstiger beloppen för irafikberoende skaller. Della gäller samlliga fordonslyper i lälortstrafik, framför alll de tyngre. Konstaterandet är ur trafikpolitisk och miljöpolitisk synpunkt vikfigl, men följs enligt TPR:s mening inte tillräckligt upp i utredningens slutsatser. Enligt TPR:s mening finns det motiv för alt höja avgifts-ullaget för biltrafiken i slörre tätorter inte minst för atl få en bättre balans i förhållande lill den kollekliva trafiken. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Älvsborgs län.

SNV anser all de rörliga skatterna och avgifterna på olika trafikslag bör kunna differentieras med hänsyn till miljöeffekterna.

2.4 Det allmännas utgifter för trafikmedlen

Vissa remissinstanser anför synpunkter på arbetsgruppens sätt att behand
la kommunernas vägutgifter vid bedömningen av det allmännas
utgifter för vägtrafiken. Så t. ex. godtar Svenska vägföreningen inte utred
ningens säll aft bedöma de kommunala utgifterna för väghållningen. Rap
porten säger först alt man använder den av TPU beräknade andelen av
kommunernas totala väghållningsavgifter, en fjärdedel. Därefter för man i
rapporten elt resonemang som synes motivera alt man borde fördubbla
denna siffra. När den konkreta utgiften slutligen redovisas görs inte för
dubblingen. Enligt vägföreningen skapar förfaringssättet osäkerhet. TPU:s
andel bör enligt föreningen även fortsättningsvis gälla. Miljöförbundeis      215

trafikutskott ser inga skäl atl inte ta upp samtliga kommunala galukost- Prop. 1985/86: 100 nåder. Uppdelningen gäller ju enligt förbundet inte personbilar mol kollek- Bil. 8 tivtrafik eller dylikt, ulan landsväg/galor mot järnväg, sjöfart och fiyg. Svenska kommunförbundet anser all kommunernas koslnader för väghållningen har underskattats av arbetsgruppen. T.ex. bör underhållskostnaderna för hela det kommunala vägnälel ingå. Del är enligt kommunförbundet felaktigt att hänföra en del av kommunens faktiska kostnader för drifl och underhåll av gatunätet lill bostadssektorn, vilket även TF anser.

Resonemanget i rapporten om bilreseavdragen anser SCPF vara orimligt. Dessa avdrag kan inte uppfattas som en kostnadspost för vägsektom. Avdragsrälten har beslutats för atl neutralisera skatteeffekter, t.ex. för förvärvsarbetande i glesbygd utan tillgång till alternativa färdmedel. Reseavdrag förekommer för övrigt även vid färd med t. ex. järnväg. Dessa diskuteras dock inle som molpost lill järnvägens inkomstsida utan endasl i anslulning lill vägtrafiken. Elt fullföljande av detta skalleresonemang skulle enligt SCPF leda till hell irrelevanta kalkylposler.

Även Svenska vägföreningen vänder sig mot behandlingen av reseavdragen. Reseavdraget för bil är en komponent i vårt nuvarande skattesystem, jämförbar med avdrag för skyddskläder, litteratur m. m. Reseavdragen är således skaltepolitiska instrument som inle har med trafikpolitik och därmed inte heller med trafikpolitiska budgetbalanser alt göra. Även M avvisar bestämt rapportens tankar kring avdragen för resor med bil lill och från arbetet. Vidare menar M alt del i avsnittet om det allmännas utgifter för väghållning m. m. - dvs. vad som ingår i vägtrafikens betalningsskyldighet - finns en opreciserad kostnadspost "Miljöutgifter". Posten har med hänvisning till TPU angivils enbart med plus. M har från Svenska vägföreningen erfarit att det lotala beloppet per år torde ligga i nivån 200— 250 milj. kr.

2.5 Kapitalkostnader

Bland remissinstanserna råder en bred enighet kring rapportens förslag om övergång till avskrivning på anskaffningsvärden vid SJ och sjöfartsverket för atl uppnå likformighet med l.ex. luftfartsverket och privata trafikföretag. Det gäller bl. a. RRV, TPR, länsstyrelserna i Kalmar och Norrbottens län och Svenska Transportarbetareförbundet.

Svenska Hamnförbundel intar en liknande hållning och anser vidare all statsmakten bör verka för att den kommunala hamnverksamheten också redovisar sina kapitalkostnader enligt den nominella metoden. Det erinras i sammanhanget om att Hamnförbundets metod i stort sett kan sägas vara nominell. Även SLL anser att de olika trafikverken bör ha likartade metoder för kapitalkostnadsredovisning. Detta menar också TF som vidare anser atl man på sikl bör sträva efter atl använda en real metod.

Svenska Transportarbetareförbundet påpekar aft del på flera ställen i
rapporterna sägs atl invesieringarna i vägnätet direklavskrivs, medan
det rikliga är alt de direklfinansieras. Åven Svenska vägföreningen fram
håller detta och menar alt direklavskrivningar inom trafiksektorn gör man
exempelvis vid investeringar i det trafiksvaga järnvägsnätet. Det finns i           216

och för sig också ett trafiksvagt vägnät bestående av de mest perifera Prop. 1985/86:100 delarna av vägnätet. Koslnaderna för all upprällhålla och sköta detla Bil. 8 vägnäl är höga samtidigt som samhällets intäkter av detsamma är små. Vid en jämförelse med järnvägsnätet konstaterar vägföreningen all det trafik-svaga vägnätet faktiskt belastar vägtrafikens kostnadsansvar och betalas fullt ut av vägtrafikanlerna. SCPF anser atl det för vägsektom finns en betalningsskyldighet för nybyggnad, underhåll elc. som bärs av vägtrafikanlerna medan skattebetalarna kollektivt svarar för finansieringen av SJ:s direklavskrivningar.

Förslaget om alt en löpande redovisning av vägkapitalet bör göras av vägverket har inte föranlett några kommentarer eller invändningar från flertalet instanser. Några instanser är dock tveksamma lill försia- • get. Så t. ex. uppfattar NTR delta som ytterligare exempel på tendensen alt med konstlade medel utvidga vägsektorns kostnadsansvar. Tanken att räkna fram kapitalkostnaden för vägkapitalet avvisas vidare av SCPF av såväl praktiska som principiella skäl.

Länsstyrelsen i Södermanlands län konstaterar atl man i rapporten om kostnader och avgifter föreslår att vissa skillnader skall bibehållas mellan avskrivningsregler inom vägsektom å ena sidan och andra transportgrenar å den andra sidan. Enligt länsstyrelsens mening innebär delta en risk för felaktig allokering av investeringsmedel inom transportsektorn.

3.    Investeringsplanering

3.1 Principer

Bland remissinstanserna finns ett starkt slöd för tanken på en bättre
samordning av investeringsplaneringen inom trafiksektorn, i enlighet med
det förslag som redovisas i rapporten. Bl. a. anser Watt möjligheterna för
regering och riksdag att göra samhällsekonomiskt rikliga avvägningar mel
lan de olika irafikslagen bör förbältras avsevärt genom samordning av
planeringen mellan väg-, järnvägs-, sjöfarts- och luftfartssektorn. Vidare
har RRV inget atl invända mot en tidsmässig samordning av planerna och
menar att den parallella behandlingen av investeringsplanerna underlättar
avvägningen mellan trafikgrenarna. RRV anser dock, som lidigare fram
gått, att del inle är tillräckligt att enbart göra samhällsekonomiska bedöm
ningar av nyinvesteringar. Verket menar att man med vissa mellanrum
även borde la ställning till den existerande infrastmkturen. TPR instämmer
i atl det är angeläget alt en gemensam investeringsplanering snarast påbör
jas och tillstyrker arbetsgruppens förslag om all investeringsplaner upprät
tas av Irafikverken för perioden 1988 - 1992. Den modell som redovisas i
arbetsgmppens rapport finner TPR i alll väsentligt ändamålsenligt all
arbeta utifrån. Rapportens förslag med i huvudsak femåriga investerings
planer som revideras vart tredje år och kompletteras med översiktlig
långtidsbedömning för ytterligare fem år kan enligt SLTF tillstyrkas, förut
satt alt vägverket för sin del bibehåller de tioåriga flerårsplanerna och
fördelningsplanerna. TF pekar dock på risken för att införande av treåriga
revideringsintervall kan komma att ytteriigare öka, eller i varie fall upple-   217

vas öka, belastningen på kommunerna vid behandlingen av flerårs- och     Prop. 1985/86: 100
fördelningsplaner.                                                           Bil. 8

SjöV anser att förändringar i syfte all öka samordningen av iransportver-kens invesleringar bör genomföras med slor försiktighet. Verket delar utredningens uppfattning att den förelagsekonomiska kalkylen måsle utgöra utgångspunkten i invesleringsprövningen, även i de fall den kan behöva kompletteras med samhällsekonomiska aspekter. SjöV ser del därför som angeläget atl, med hänsyn lill verkets investeringsvolym och investeringarnas karaktär, i första hand fortsätta den utveckling av den företagsekonomiska investeringsbedömningen som pågår inom verkel. Verkel ser inget motsatsförhållande mellan detla och den inriklning som IPP-rapporten förespråkar, även om lyngdpunkien för sjöfartsverkels del måsle bli någol annorlunda.

SJ anser att samhällsekonomiska bedömningar endasl bör göras när del gäller förändring av befintlig infrastruktur och inte när del är fråga om reinvesteringar som görs i vidmakthållande syfte. Vidare anser SJ bl. a. atl investeringar i infrastrukturen som SJ kan ta inom sill förelagsekonomiska ansvar inle skall behöva föras vidare för ytterligare bedömning. Man menar också att SJ med nuvarande krav primärt i sin planering inle kan la regionalpolitiska hänsyn, ulan först sedan man tilldelats denna roll. För atl undvika omfattande byråkrati och för atl värdet av planeringssystemet skall stå i rimlig proportion till resursinsatsen är del vikiigi enligt SJ all de förslag till avgränsningar verket framfört beaklas. SJ pekar vidare på alt verket har ett rent företagsekonomiskt mål.

Lfv som fr.o.m. budgetåret 1986/87 utarbetar treåriga investeringsplaner, anser inte all det föreslagna planeringssystemet skulle vara meningsfullt. Del skulle vara myckel resurskrävande och verkels resurser för investeringsplanering skulle vara helt otillräckliga om det infördes. Däremot anser verket att det är angeläget vid planering av mycket stora investeringar, såsom anläggandet av en ny trafikflygplats, införande av höghaslighetslåg etc, att underlag även för samhällsekonomiska analyser tas fram, bl. a. för all undvika dubbelinvesteringar.

Svenska vägföreningen och M tillstyrker inriktningen av investerings
planeringen. En liknande inställning redovisas av SA. Även Svenska kom
munförbundet ställer sig bakom tankegångarna i rapporten och menar att
utredarnas idéer bör kunna utvecklas till en mer samlad och effektiv
modell för en samordnande investeringspolitik inom transportsektorn.
Svenska Transportarbetareförbundet tillstyrker att investeringsplanering
en måsle ulgå från en samhällsekonomisk grundsyn och anser all resullal
från rapporten om kostnader och avgifter bör kunna utgöra ell råunderlag.
VTI delar utredningens uppfattning om behovel av en s. k. samordnad in
vesleringsplanering varigenom del blir möjligl all jämföra de samlade
effekterna av investeringar inom olika trafikgrenar. Den metodik som
härvid föresläs, cost/benefit-analyser, är också enligt VTLs uppfattning
riktig. LRF tillstyrker förslaget att vägverkels investeringsmodeller med
tillhörande samhällsekonomiska kalkyler vidareutvecklas och läggs lill
grund för de investeringsplaner som samlliga trafikverk skall upprälla.
SCPF liksom NTR pekar på alt metodiken med direklavskrivningar nu           218

föreslås utvidgad och salt i syslem. Därmed ökar, anser man, risken för att     Prop. 1985/86: 100 invesleringar genomförs på inle hell marknadsmässiga grunder. Ju mer en     Bil. 8 trafikgren avlastas fasla koslnader, desto mer påverkas konkurrensvillkoren på ell onaturligt sätt.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser förslaget om tidsmässig samordning av Irafikverkens långtidsplanering av investeringar rimligt för all statsmakterna skall kunna få etl bättre underlag för fördelning av resurser mellan olika sektorer. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna i Kalmar och Älvsborgs län.

Länsstyrelsen i Södermanlands län menar all det förslag fill mer långsiktiga investeringsplaner och jämförbara investeringskalkyler mellan olika Irafikslag (med de kompletteringar fill de förelagsekonomiska kalkylerna - i form av samhällsekonomiska effekter som lidsvinster, miljöförändringar och fördelningsaspekter m. m. - som nämns) är viktigt för atl länsstyrelsen i konkreta ärenden skall kunna bedöma olika irafiklösningar ur elt regionall perspektiv.

Svenska Hamnförbundet ullalar förhoppningen alt utredningsrapporterna skall medverka till all hamnarna kan inordnas i en samordnad investeringsplanering. TF redovisar också synpunkter beträffande hamnarna och anser all frågan om samordning av investeringar i hamnanläggningar bör belysas. Åven Sveriges Redareförening berör ämnet och menar att den samhällsekonomiska analysmetod som förespråkas i investeringsplane-ringsrapporlen också vad gäller sjöfartens infrastruktur har sin naturligaste fillämpning inom hamnväsendet. En sådan analys är också angelägen när det gäller stora, strategiska transporlinvesleringar inom andra områden, anser Redareföreningen.

SI tillstyrker de förslag till utvidgade investeringskalkyler och samordnad invesleringsplanering som presenteras i rapporten. Del är dock, enligt förbundets uppfattning, viktigt att alla sådana samhällsekonomiska kalkyler kompletteras med rent finansiella kalkyler.

FJ anser all man möjligen skulle kunna begränsa kravet på samhällsekonomiska kalkyler för andra än vägverket lill sådana objekt - linjer och terminaler - där någon form av utbytbarhet lill andra irafikmedel skulle kunna föreligga, dvs. där en risk för felinvestering i ett vidare perspektiv kan finnas. Kravet bör enligt föreningen dessulom — som antytts i rapporterna - begränsas till större objekt.

Planeringshorisont

VV anser atl etl bibehållande av tioåriga planperioder för väginvesteringar är nödvändigl för alt erhålla den framförhållning som behövs för samordningen med övrig planering. Vägverket är positivt till rapportens förslag atl en lägre ambitionsnivå bör kunna tillämpas för den andra femårsperioden. Detta skulle kunna innebära atl endast större objeki redovisas namngivna under denna femårsperiod och atl redovisningen av ulbyggnadslidpunkt slopas.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser alt planeringsperioden på fem år
bör vara rullande på så sätt att en revidering av planen sker varie år i stället    219

för vart tredje år som arbetsgmppen föreslår. En bättre koordinering med     Prop. 1985/86: 100

t.ex. planeringen inom andra sektorer på regional nivå kan därigenom     Bil. 8

uppnås.

Transportrådets roll i planeringen

Vissa remissinstanser såsom Svenska vägföreningen och LRF avstyrker atl TPR ges en cenlral roll i invesleringsplaneringsarbetel. De anser atl arbetet med framtagande av planerings- och prognosunderlag samt prognosmodeller bör ske i de berörda verken och atl erforderlig samordning bör ske i kommunikationsdepartementet. Åven M framför liknande synpunkter. Likaså anser SA alt det huvudsakliga arbetet med invesleringsplaneringen bör ske inom de berörda verken, dvs. vägverkel, SJ, luftfartsverket och sjöfartsverkel. Transportrådet bör enligt förbundet lämna underlag för prognoser genom sin dalabas. Den samordning och avstämning, som kan behöva göras mellan verkens modeller, bör vidare ske inom kommunikationsdepartementet. Ocksä Svenska Transportarbetareförbundet är tveksamt till Iransportrådets framlida ställning. Man bör undvika atl TPR - till skillnad från vilken annan myndighet som helst - tillerkänns rollen som övermyndighet, vilken har all granska andra myndigheters investeringsbedömningar - bedömningar som dessa säkert är bäst skickade alt själva göra. VV anser atl den bedömning som erfordras av hur en invesiering inom en trafikgren får effekter på andra Iransporlgrenar bör utföras under invesleringsplaneringen. Det bör ligga på respektive trafikverks ansvar alt, i samråd med övriga berörda trafikverk, beskriva de effekter som dess invesleringar får på samhället i övrigt och öppet redovisa dessa.

Det regionala infiytandet på planeringen

Det regionala perspektivet på investeringsplaneringen las upp av flera
remissinstanser. Bl.a. anser länsstyrelsen i Norrbottens län det framför
allt tillfredsställande att lokal- och regionälpolitiska synpunkter i slörre
utsträckning än för närvarande skall vägas in i planeringen. Eftersom det
råder ell ömsesidigt beroendeförhållande mellan transporlinvesleringar
och näringslivsutveckling, ekonomisk utveckling, miljö- och regionalpoli
tik m. m., anser länsstyrelsen det väsentligt aft planeringen inom de olika
områdena samordnas. Länsstyrelsen i Kalmar län uppfattar från regionäl
politiska utgångspunkter all frågeställningen om hur invesleringsmedlen
skall fördelas är den viktigaste av de behandlade problemområdena. Vi
dare understryker länsstyrelsen viklen av alt del material som kommer
fram inom ramen för den löpande trafikplaneringen i länen ingår som en del
i ell planerings- och prognosunderiag. Länsstyrelsen har i krafl av sin
överblick över olika samhällssektorer på regional nivå och genom den
trafikplanering som bedrivs på länsnivå viktiga kunskaper alt tillföra det
bedömningsunderlag som skall utnyttjas i en samordnad invesleringsplane
ring för Irafikverken. De regionälpolitiska rikfiinjer som länsstyrelsen re
dovisar i den regionala utvecklingsplaneringen bör på ell bällre säll kunna         220

utnyttjas och därför ingå som en väsentlig del i de sektorsövergripande     Prop. 1985/86; 100
bedömningarna på cenlral nivå.                                         Bil. 8

Åven TPR finner del angelägel all resultatet av länsstyrelsernas trafikplanering skall kunna påverka de avvägningar som sker i den samordnade invesleringsplaneringen. Länsstyrelsen i Älvsborgs län har inte något alt erinra mol förslaget att förbättra regeringens möjligheter att bedöma behovet av samordning bl. a. genom TPR:s medverkan. Det är emellertid enligt länsstyrelsens mening nödvändigt all tyngdpunkten i invesleringsplaneringen ligger på den regionala nivån och alt varje trafikverk åläggs ansvaret för länsvisa planeringsinsatser i samråd med resp. län. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser invesleringsplaneringen inom transportsektorn vara så viktig att del inle enbart räcker med att den regionala nivån gör problembilder och prioriteringar kända för trafikverken utan atl det även är angeläget att investeringsplanerna remissbehandlas.

Lf utgår från alt de politiskt och ekonomiskt ansvariga för den lokala och regionala kollektivtrafiken ges formella förutsättningar atl aktivt la del i och påverka den långsikliga invesleringsplaneringen.

£7?f/framhåller all arbetsgruppens förslag till kategorisering av samhällets effekter innehåller en viktig skillnad i förhållande till vägverkets objektanalys. Regionalpolitik har försvunnit ur effektbeskrivningen och ersatts av fördelningseffekter. Till fördelningseffekter hänförs effekter på den regionala fördelningen av arbeie och service saml effekter på fördelningen mellan intressegrupper. All på detla sätt fokusera den regionala fördelningen ser ERU som positivi. Fördelningsfrågorna behöver "lyftas fram" och diskuteras öppet. Idag är det elt alltför "dolt" inslag i vägplaneringen och ses närmast som etl avsteg från den ideala planeringen.

SLL anser atl man skulle behöva jämföra mer betydelsefulla investeringar inom alla Irafikgrenarna i en gemensam investeringsplan. Ell värdefullt inslag i en sådan planering vore atl även de regionala och kommunala organen vid samma tillfälle kunde behandla den samlade investeringsplanen.

3.2 Planeringsmodeller m. m.

En rad remissinstanser har redovisat synpunkter på de modeller m. m. som behandlas i investeringsplaneringsrapporten. Det gäller bl.a. den objekt-analys som nu används av vägverket. Från VV:s sida vill man poängtera att objektanalyser är användbara för atl identifiera, kvantifiera och värdera effekter. De är värdefulla som etl hjälpmedel för all beskriva konsekvenser av alternativa planeringsinriktningar i den översiktliga planeringen. De är också användbara för atl bedöma effekter av alternativa utformningar av enskilda objekt. Enligt Svenska Transportarbetareförbundet bör vägverkets meloder med objektanalys tillämpas inom samlliga trafikverk vid avvägningar mellan olika invesleringsalternaliv.

221

Systemeffekter                                                                               Prop. 1985/86: 100

Bil   8 Enligt SI är det angeläget aft vägverkets planeringsmodell utvecklas så atl

den beaktar de effekter som en höjd vägstandard kan ge i form av minskad risk för transportförseningar och därigenom möjliggjord kapilalralionali-sering. Även när det gäller att bedöma investeringar eller andra förändringar inom övriga Irafikgrenar måsle enligt Industriförbundet effekterna av en ökad "lidtabellssäkerhet" på förelagens kapitalbindning beaktas. SA anför liknande synpunkter och menar aft såvitt förbundet förstår har standarden på vägnälel stor betydelse för materialadministration och kapitalralionali-sering inom näringslivet. Vägverkels planeringsmodell måsle därför byggas ul så att den också omfattar effekterna hos förelagen fill följd av dåliga eller förbättrade transportvägar.

Vidare anser L/?F och Svenska vägföreningen atl vägverkels planeringsmodeller bör lillföras resurser så atl de kan byggas ul med hänsynstaganden lill näringslivets utveckling.

När det gäller investeringsplaneringen för vägar understryker LRF nödvändigheten av alt varie projektkalkyl skall sällas i relation lill en kalkyl för del tolala vägnätet. En alltför ensidig satsning på de vägprojekt som kortsiktigt ger den högsta vinsten kan enligt LRF i ett längre perspektiv få kostsamma konsekvenser för det lågtrafikerade vägnätet som kalkylmässigt - med nu tillämpade meloder - ej ger så snabb vinst. Helhelsaspekten las också upp av TPR som anser det vikiigi alt man i prioriteringarna ej ensidigt betraktar vae investering för sig ulan söker se transportsystemet i stort, där inte enbart höga lönsamhetstal för elt enstaka objekt på en begränsad sträcka får vara utslagsgivande. Del är enligt TPR sålunda av väsentlig betydelse för de framtida invesieringarna atl man har elt grepp om hur den lotala marknaden kommer alt utveckla sig och om hur den kan fördela sig på de olika transportmedlen och på transportnätet i stort.

Enligt ERU bör särskilt framhållas atl analysen av enskilda projekt tenderar alt underskatta ulvecklingseffekler som sammanhänger antingen med en serie åtgärder över liden eller med en samordnad satsning omfattande flera trafikslag och/eller flera politikområden. ERU konstaterar vidare alt om man - för att öka samordningen mellan trafikslagen - vill påverka avvägningen krävs också förändringar i planeringsprocessen förutom den översyn av kalkylmetoden som nu genomförs. Arbetsgruppen diskuterar enligt ERU inte hur detla viktiga samordningsproblem skall lösas.

FF anser del vara riktigt att, såsom föreslås i rapporten, departementets avvägningar mellan sektorema bör baseras på långsikliga bedömningar av effekterna och inte på en jämförelse mellan marginalobjekt. En jämförelse mellan marginalobjekt skulle enligt föreningen kunna leda till en ökad politisering av besluten på detaljnivå.

Kalkylränta, skattefinansieringseffekter m.m.

Vissa remissinstanser behandlar även de delar av rapporten som berör

kalkylränta och skaltefinansieringseffekler. Sålunda noterar TPR att ut-

o                                                               222

redningen rekommenderar en kalkylränta pa 5%, vilken är lägre än vad

som tidigare tillämpats vid samhällsekonomiska analyser av åtgärder inom Prop. 1985/86: 100 transportsektorn. I ulredningen om invesleringsplanering rekommenderas Bil. 8 emellertid alt en kapilalknapphelsfaktor av varierande sloriek införs, med hänsyn lill rådande konkurrens om budgetmedel. TPR ställer sig bakom elt sådant synsätt som i praktiken innebär atl kalkylränlan blir några procentenheter högre än den av ulredningen rekommenderade på 5%. RRV anser all det är olämpligt alt föra in eft skatlefinansieringstillägg enbart för transportsektorn. Frågan bör diskuteras generellt över sektorsgränserna innan man tar ställning till tilläggets berättigande och sloriek. ERU framhåller aft del är sådana Iransportinvesleringar som leder fill sänkt konsumtion av marknadsförda varor och Ijänster som bör belastas med eventuell skallefinansieringseffekt. För all beräkna skattefinansieringseffekten behöver därför investeringens påverkan på den privata konsumtionen analyseras. Ordentliga undersökningar behövs enligt ERU av konsekvenserna av att införa skallefinansieringseffekt i investeringskalkylen. Del gäller såväl empiriska studier som utveckling av långsiktiga analysmetoder.

När det gäller objeklanalyser önskar Miljöförbundets Trafikutskott atl dessa utvecklas, så alt intrång i rekreationsområden kan ges ett pris. I dag anges rekreationsområdens värde lill noll kr. Därför är det enligt Miljöför-bundel ofta "lönsamt" alt dra vägar igenom stadsnära grönområden, vilket skapar starka konflikter i många kommuner.

När det gäller kapaciletsutbyggnader för interregional väglrafik, exempelvis fler körfält - dock inte borttagande av "flaskhalsar" - bör enligt FJ:s mening kalkylkraven ytterligare skärpas. Någon form av allernalivbe-dömning i samråd mellan vägverket och SJ bör sålunda presteras, innan objektet las upp lill slutligt avgörande. I många fall kan säkert en sådan alternalivbedömning göras tämligen enkelt. Det viktiga är emellertid alt den över huvud taget kommer lill stånd, menar FJ.

4. Forskning och utveckling

I många remissyttranden framhålls att det behövs ytterligare forskning för atl förbättra och komplettera del beräknings- och planeringsunderiag som arbetsgrupperna redovisat.

TFB framhåller alt de genomförda utredningarna kan betraktas som en bra utgångspunkt för etl fortsatt trafikpolitiskt reformarbete och för en målinriktad forskning inom området. TFB är beredd alt som finansiär och på andra sätt medverka i såväl programarbete som projektverksamhet.

TFB menar vidare alt forskning skulle kunna ge värdefulla kunskapslill-
skoll både av teoretisk, melodologisk och praktisk nalur. Forsknings- och
utvecklingsinsatser bör emellertid kanske inle enbart ha den ekonomiska
karaktär som antyds i arbetsgruppernas rapporter ulan även omfatta stu
dier av styrningssystemels förtjänster och brisler, olika åtgärders sociala
konsekvenser, delsektoremas "styrka" och belydelse från historisk ut
gångspunkl etc. För all kunna ge elt konkret innehåll åt 1979 års trafikpoli
tik krävs enligt TFB etl bättre faktaunderiag rent allmänt sett. För alt detta
skall kunna användas för atl styra utvecklingen krävs dessutom all detta
underlag samlas in utifrån någon systematik eller teori och att det existerar      223

fillräckligl bra metoder för all behandla del dalamaterial man samlar in.     Prop. 1985/86: 100 TFB vill i sammanhanget informera om att beredningen nyligen inrättat en     Bil. 8 ledningsgrupp för samhälls- och transportekonomi. Denna grupp kommer atl utgöra en naturlig bas för samverkan kring den forskningsmässiga delen av de många vikliga frågor som aktualiserats.

TPR anser att vad gäller det mer renodlade forsknings- och utvecklingsarbetet bör det ankomma i första hand på TFB atl ansvara för dessa uppgifter. Problemen med alt bestämma marginalkostnaderna kräver omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser för att prissättningen skall kunna bli tillfredsställande. TPR vill därför poänglera viklen av ylleriigare forskning för all skapa bättre bedömnings- och värderingsunderiag. Enligt TPR:s uppfattning är del angelägel all resurser avsätts inom TFB för denna verksamhet. Samtidigt är det väsentligt att konsistenta modeller för samhällsekonomiska analyser utvecklas för varie irafikslag - ell arbeie som TPR är berett all medverka i.

VV menar alt eftersom det samhällsekonomiska synsättet inte har tillämpats på samma säll inom övriga trafikslag som inom vägtrafiken, finns det inle samma underlag alt beräkna de samhällsekonomiska marginalkostnaderna inom dessa. Därigenom bör resultatet beträffande de övriga trafik-slagen vara ännu osäkrare än inom vägsektom. Mot denna bakgrund bör de slutsatser och resultat som redovisas i rapporten behandlas försiktigt. Arbetet med att förbättra underlaget för bedömning av de samhällsekonomiska kostnaderna bör fortsätta inom respekfive trafikverk för atl åstadkomma etl bättre bakgrundsmaterial i framtiden.

LRF instämmer i det påtalade behovet av forlsall forskning beträffande trafikens koslnader och samhällsnytta. Detta inte minsl med tanke på att det behövs mer av nytänkande än vad som kommit till uttryck i rapporten för alt möta den snabba utvecklingen inom transportsektorn. Svenska Transportarbetareförbiindet anser att det finns skäl som lalar för fortsatta forskningsinsatser så alt beräkningsunderlaget så exakt som möjligt motsvarar de verkliga kostnaderna.

ERU vill särskilt betona och instämma i all följande områden är av särskild vikt att bedriva forskning kring:

-     Transportinvesleringarnas betydelse för tätortsutbyggnad och den regionala fördelningen av arbete, bostäder och service. Möjligheterna atl utnyttja trafikinvesteringar som strukturerande ålgärder i regionplaneringen bör undersökas.

-     Studier av transportinvesleringarnas sysselsättningseffekter och regionala serviceeffekler.

-     Nuvarande planeringssystem inom Iransportseklorn och dess möjligheter alt beakta de långsiktiga "utvecklingseffeklerna".

- Möjligheten och problemen med atl väga in också regionala fördelnings
aspekter i samhällsekonomiska kalkyler. Här föreligger ell särskill be
hov av atl utveckla metodiken för att beräkna skuggpriser på arbetskraft
i olika regioner och projekt.

- Infraslmkturinvesteringar i trafik och bebyggelse som tillväxtpotential
både i etl nationellt och internationellt perspektiv.

224

Miljöeffekter m.m.                                                          Prop. 1985/86:100

Bil 8

SNV anser atl del är angeläget att vidareutveckla metoderna för aft värde-

ra m i Ij ö e f f e k t e r. Verket är positivi till all della i ett sådant arbeie. TPR berör också miljöfrågorna och anser att ytterligare studier behöver göras för att klarlägga den tyngre laslbilstrafikens effekter för såväl vägunderhållet som den omgivande miljön. SCPF anför att skogsindustrin starkt vill understryka behovel av en ökad forskning och ulveckling för miljövänligare teknik på avgasreningens område. Liknande synpunkter framförs av NTR. Enligt länsstyrelsen i Södermanlands län vore det bl.a. önskvärt med en vidareutveckling av beräkningarna av de samhällsekonomiska kostnaderna för hälso- och miljöeffekter till följd av bilavgasulsläpp i störte tätorter lill alt gälla även för mindre tätorter och landsbygd. Även länsstyrelsen i Älvsborgs län anser alt kunskapsunderlaget, inle minsl när del gäller vägtrafikens hälso- och miljöeffekter, behöver förbättras och menar all det är viktigt alt tillräckliga resurser sätts av till TFB för forsknings- och utvecklingsarbete inom detta fäll.

TFB menar att särskilt problemen med all ta hänsyn till trafikens långsiktiga och svåröverskådliga effekter för hälsa och miljö är stora, både vid investeringsplanering och vid fördelning av kostnader och avgifter. Svårigheterna får emellertid inte tillåtas bli handlingsförlamande ulan det är tvärtom viktigt att dessa ses som en ulmaning lill fortsatta forskningsinsatser. TFB är för sin del beredd att medverka i ulformningen av forskningsprogram och projeki samt vid finansiering av forskning som kan leda till atl dessa och andra i rapporten utpekade frågeställningar får en allsidig och grundlig värdering. Beredningen vill särskill peka på alt också tra-fiksäkerhetsfrågorna är eviga saml atl del är särskill viktigt atl olycksstatistiken utvecklas i olika avseenden.

Ell eventuellt forskningsprogram bör enligt TFB utformas och genomföras i nära samråd med andra myndigheter och i nära samverkan med olika forskningsorganisationer. Forskning inom delta område torde både kräva förhållandevis stora insalser och en betydande uthållighet.

TSV delar också arbetsgruppens uppfattning alt mera forskning och ulveckling krävs för alt ge beslutsfattare etl bättre underlag. Det gäller framför allt inom området värdering av föriuster som svårligen kan mätas i kronor och ören. Dessulom behövs mer omfattande studier av priselastici-teterna mellan olika transporlslag för alt öka kunskaperna om effekterna av tänkbara styrningsålgärder.

Beträffande behovet av utvecklingsinsatser påpekar VV att man delar utredarnas åsikt alt bättre kunskaper behövs angående fördelningseffekter. Dessulom bör ytterligare utredningar göras innan man definitivt kan bedöma väginvesteringens betydelse för det malerialadminislrativa flödet.

SLTF och SLL menar atl det finns en rad områden där fortsalla forskningsinsatser är nödvändiga bl.a. med hänsyn till att underlaget för att beräkna busstrafikens marginalkostnader ännu är synnerligen bristfälligt, framför alll vad det gäller miljö- och olyckskostnader. Åven TF pekar på

behovet av fortsatt forskning om samhällets marginalkostnader

225

för tätorlslrafiken. Del är även minsl lika viktigt atl del fortsatta     Prop. 1985/86: 100 arbetet utmynnar i förslag till olika metoder atl tillämpa marginalkostnads-     Bil. 8 anpassade avgifter och priser i tätorter av olika karaktärer.

Utvecklingsgrupp

Förslaget om alt inrätta en utvecklingsgrupp vid kommunikalionsdeparlemeniel berörs också av vissa remissinstanser. Exempelvis stöds förslaget av ERU. Svenska Hamnförbundet anser atl utvecklingsgmppen bör ägna särskild uppmärksamhet åt att utbyggnader och investeringar inom hamn-väsendet, som inte är företagsekonomiski men väl samhällsekonomiskt motiverade, bör bedömas på samma sätt som liknande investeringar inom andra trafikgrenar.

Enligt NTR:s mening bör näringslivet och berörda industrier kontaktas för att underlätta bedömningar av framtida effekter. En liknande åsikt framförs av SCPF som förutsätler att skogsindustrin och dess förelag får lämna synpunkter i samband med planeringen av större, strategiskt vikliga invesleringar.

226

Register

1    översikt

Sjätte huvudlileln

19      A. Kommunikationsdepartementet m. m.

18560000

5 200000

430000

19      I Kommunikationsdepartementet

19        2 Utredningar m. m.

20        3 Extrautgifter

24190000

21

B. Vägväsende

39

1 Vägverket: Åmbetsverksuppgifter

7 530000

39

2 Drift av statliga vägar

4420000000

43

3 Byggande av statliga vägar

1000000000

47

4 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

651000000

48

5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

360000000

50

6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

360500000

51

7 Bidrag till byggande av enskilda vägar

30000000

52

8 Tjänster till utomstående

31900000

53

9 Vägverket: Försvarsuppgifter

35 300000 6896230000

54

C. Tranksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

55

1      Trafik och administration

25057000

57

2      Fordon och körkort

1000

59

3      Bil-och körkortsregister m. m.

1000

61

4 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande

26 265000 51324000

64

D. SJ-koncernen

77

1   Investeringar i järnvägens infrastruktur

940000000

82

2 Investeringar i trafikrörelsens fasta anläggningar

vid statens järnvägar

471000000

86

3 Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa

tjänster

1366000000

92

4 Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar

14 900000 2791900000

93

E. Sjöfart

Sjöfartsverkel

97

1 Farledsverksamhet exkl. isbrytning

372920000

100

2 Isbrytning

113 000000

102

3 Fartygsverksamhet

33062000

103

4 Sjöfartsmateriel m. m.

1000

107

5 Övrig verksamhet Övriga sjöfartsändamål

94 305 000

109

6 Handelsflottans pensionsanstalt

1000

109

7 Handelsflottans kultur- och fritidsråd

1000

111

8 Ersättning till viss kanaltrafik m. m.

45 600000

112

9 Lån till den mindre skeppsfarten

1000

114

10 Stöd till svenska rederier

50000000 708891000

115

F. Luftfart

126

1   Flygplatser m. m.

89700000

126

2 Beredskap för civil luftfart

12900000

127

3 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter

vid flygtrafik på Gotland

14500*000

127

4 Statens haverikommission

1000 U7 101000

129

G. Postväsende

136

I   Ersättning till postverket för befordran av tjänste-

försändelser

553 000000

137

2 Ersättning till postverket för tidningsdistribution

30000000

583000000

Prop. 1985/86: Bil. 8

100

227

138

H.

153

1

154

1.

154

1

158

2

162

3

163

4

165

5

169

6

Telekommunikationer

Försvarsinvesteringar vid televerket

Transportstöd m. m.

Transporträdet

Transportstöd för Norrland m, m.

Transportstöd för Gotland

Riksfärdtjänst

Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik

Kostnader för visst värderingsförfarande

12000000 12000000

16857 000

251 100000

44500000

57400000

253 100000

1000

622958000

Prop. 1985/86: Bil. 8

100

171 J. Transportforskning

171   1 Statens väg-och trafikinstitut

173   2 Bidrag till statens väg-och trafikinstitut

173       3 Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

174       4 Transportforskningsberedningen

1000

35 011000

500000

26853 000

62365 000

176 176 176

178

179 181 182 183

184 184

198 200 200

201 202

1000

101593 000

10400000

1000

9150000

311000

2765 000

124221000

11994180000

K. Övriga ändamål

1   Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2   Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut

3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Utrustning

4   Statens geotekniska institut

5   Bidrag till statens geotekniska institut

6   Statens geotekniska institut: Utrustning

7   Viss internationell verksamhel

Summa kr.

Särskilda frågor

A, Kostnader, avgifter och investeringar i transportsek
torn

B. Ändring i väglagen (1971:948)

C, Justering av sjöfartsverkets statskapital

D. Förvaltningen av Hjälmare kanals reparationsfond

Bilaga 8,1     Förslag till lag om ändring i väglagen (1971: 948) Bilaga 8,2     Sammanställning av remissyttranden över rapporterna Kostnader och avgifter inom trafiksektorn (Ds K 1985:2-3) och Investeringsplanering inom transportsektorn (Ds K 1985:4)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

228

Bilaga 9 till budgetpropositionen 1986

^{Finansdepartementet}

(sjunde huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 9

Översikt

Finansdepartementets verksamhetsområde omfattar frågor om ekonomisk politik och skattepolitik saml frågor som rör statens budgei och resursfördelningen inom den offentliga sektorn. I samband med regeringsombildningen i oktober 1985 överfördes från civildepartementet till finansdepartementet statens löne- och pensionsfrågor. Till departementet hör därmed även statens arbetsgivarverk.

Vidare omfattar verksamheten frågor om skatteutjämningsbidrag m.fi.generella statliga bidrag lill den kommunala sektorn och andra kommunalekonomiska frågor. Till departementels verksamhelsområde hör också tullfrågor utom tulltaxan och befrielse från tull saml pris-, konkurrens- och konsumentfrågor. Vidare bereder departementet frågor som rör siafiigl byggande, bank- och försäkringsväsendet, värdepappershandeln, slalliga lotterier och spel, m. m.

De förslag till utgifier inom finansdepartementets verksamhelsområde som nu läggs fram för budgetåret omfattar 18413 milj. kr. Detta innebär en ökning med 1990 milj.kr. i förhållande fill molsvarande budgeterade utgifter under innevarande budgetår. Därav svarar den utökade verksamheten inom finansdepartementets ansvarsområde som följer av förändringen av arbetsfördelningen inom regeringen för 2031 milj.kr. Anslagen till myntverket, lönsparande och höjning av grundkapitalet till nordiska investeringsbanken upphör fr. o. m. nästa budgelår. Skatteutjämningsbidrag lill kommuner m.fi. ulgör liksom tidigare budgelår den slörsta utgiftsposten. I avvaktan på en särskild proposition under våren 1986 om kommunalekonomiska frägor har anslaget till skatteutjämningsbidrag till kommunerna förts upp med oförändrat belopp.

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Inom finansdepartementet utarbetas riktlinjerna för den ekonomiska polifiken. Vidare uiarbetas budgelpolitiska riktlinjer på kortare och längre sikt. Regeringskansliets arbeie med budgetförslaget leds och samordnas av finansdepartementet.

Rikthnjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken redovisas \ finansplanen lillsammans med förslaget till statsbudget. 1 underbilagor lill finansplanen redovisas en preliminär nationalbudget (PNB) samt riksrevisionsverkets inkomstberäkning och beräkning av budgelutfallet. National-

1    Riksdagen 1985186. 1 suml. Nr 100. Bilaga 9

budgeten utarbetas inom finansdepartementet, med underlag från bl.a.     Prop. 1985/86: 100 konjunklurinslitulet. Nationalbudgeten innehåller en analys av den inter-     Bil. 9 nationella och svenska ekonomiska utvecklingen och en prognos för del närmaste årel.

Inom finansdepartementet görs även kalkyler och analyser av den ekonomiska utvecklingen på längre sikl. Finansdepartementet svarar bl. a. för utarbetandet av de statliga långtidsutredningarna. I dessa karlläggs såväl den möjliga framlida tillgången på resurser som vilka anspråk som kan komma all ställas från olika användningsområden beträffande utnyttjandet av dessa resurser. Vidare analyseras olika strategier för att uppnå de grundläggande ekonomisk-politiska målen under prognosliden, som vanligen varil omkring fem år. Den senasle långtidsutredningen publicerades i mars 1984. Arbetet med en ny långtidsutredning har nu inletls. Den avses alt presenteras under våren 1987. I anslulning fill komplelleringspropositionen redovisar finansdepartementet också s. k.flerårskalkyler för den ekonomiska utvecklingen.

Finansdepartementet svarar för de årligen utarbetade långtidsbudgeterna för statens utgifier och inkomster för de kommande fem budgeiåren. Långtidsbudgeten presenteras i samband med komplelleringspropositionen varje år. Långtidsbudgelkalkylerna beskriver vilken budgetutveckling som blir följden om inga nya ulgiftsålaganden görs och inga nya beslul fattas om ändrade skatte- och utgiftsregler. De utgör däremot inte någon prognos över innehållet i kommande siatsbudgelförslag, ulan är rena kon-sekvensframskrivningar av gällande åtaganden.

Kredit- och valutapolitik

Lagen (1974:922) om kreditpoliliska medel gäller lill utgången av år 1986. För att trygga statens långfristiga upplåningsbehov gäller fr.o. m.den I januari 1985 vissa ändrade regler såvitt avser den allmänna placeringspliklen.

Valulakommitlén lade under hösten 1985 fram sitt slutbetänkande. Förslaget remissbehandlas f. n.

Behovel av ökad samordning mellan de myndigheter som handhar slalsskuldspoliliken utreds f.n.av statsskuldspolitiska kommittén. Även ändamålsenligheten i de lagar som styr riksbankens verksamhel skall utredas av kommittén.

Internationellt ekonomiskt samarbete

Sverige tar aktiv del i arbelel inom fiera internationella organisationer för ekonomisk-politiskt och valutapolitiskt samarbete. Finansdepartementet verkar härvid i samråd med övriga berörda departement och myndigheter. De ekonomiska attachéerna i Bryssel, Paris och Washington spelar en viktig roll genom atl tillhandahålla värdefull information på det ekonomiskpolitiska området.

Organisationen för ekonomiskt samarbele och ulveckling (OECD) är den mest betydande organisalionen för ekonomiskl samarbele mellan in-

duslriländerna. Inom ramen för OECD analyseras det ekonomiska lägel     Prop. 1985/86: 100 och diskuleras aktuella ekonomisk-politiska problem. Ungefär en gång per     Bil. 9 år granskas dessulom varie enskilt medlemsland med avseende på den ekonomiska utvecklingen och den förda ekonomiska politiken.

Inlernalionella valutafonden (IMF) spelar en central roll i det internationella valutasamarbetet. Fonden spelar en alltmer betydelsefull roll i arbetet med att lösa akuta betalningsproblem i de skuldiyngda länderna. En ökad vikt har härvid kommit all ges samarbetet med Världsbanken (IBRD) för alt stödja strukturomvandlingen i utvecklingsländerna. Konsultationer sker regelbundet mellan IMF och varje enskilt medlemsland om den ekonomiska utvecklingen i landel.

Inom ramen för det europeiska frihandelsavtalet (EFTA) diskuteras främst handelsfrågor men även del allmänna ekonomiska lägel i EFTA-länderna, bl. a. i den ekonomiska kommittén.

Inom ramen för Sveriges samarbete med de europeiska gemenskaperna (EG) hålls åriigen ett möte mellan representanter för EG-kommissionen och finansdepartementet, varvid frågor om den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska politiken diskuteras.

Det nordiska samarbelel på det ekonomiska området är väl utbyggt. De nordiska finansministrarna möts normall två gånger per år för alt avhandla frågor av gemensaml intresse och för alt förbereda gemensamma nordiska insalser i internationella sammanhang. Vid dessa möten behandlas även frågor och rekommendationer från Nordiska rådet vilka faller inom finansministrarnas ansvarsområden. Nordiska mölen äger rum regelbundet för alt granska den ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna. I den nordiska ämbetsmannakommittén för valutafrågor och finansiella frågor bereds ekonomiska frågor av gemensamt nordiskl intresse. Gemensamma nordiska ståndpunkter i IMF förbereds i nordiska finansutskottet. Nordiska ekonomiska forskningsrådet ger stöd till analyser av och utredningar om det ömsesidiga beroendet mellan de nordiska ekonomierna.

Finansdepartementet deltar också i arbetet inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), där främst den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i såväl de västliga industriländerna som i Östeuropa analyseras.

FN:s konferens för handel och ulveckling (UNCTAD) håller normall mölen vart fjärde år. Dessemellan hålls löpande möten med UNCTAD: s styrelse, olika expertgrupper etc. Finansdepartementets medverkan avser främsl monetära och vissa finansiella frågor.

Finansdepartementet medverkar vidare i de bilaterala blandade regeringskommissionerna med Förbundsrepubliken Tyskland, Norge samt Japan.

Skatte- och indrivningsväsen

Ett väl fungerande skattesystem är av stor betydelse för samhällets verk
samhet. 1 syfte att förbättra skalteförvaltningens organisaiion har riksda
gen beslutat atl en ny organisation för skalteförvaltningen skall genomfö
ras den I januari 1987. Beslutet innebär bl. a. all del i varie län skall bildas          3

en   från   länsstyrelsen   fristående   länsskallemyndighet   och   alt   riks-     Prop. 1985/86:100
skatteverkets lednings- och styrfunktioner skall förstärkas.    Bil. 9

Parallellt med arbelel med atl forma skatteförvaltningen lill en sammanhållen och slagkraftig organisation måste beskattningsreglerna förenklas. Fr. o. m. 1985 års taxering har den särskilda självdeklarafionen för fysiska personer som i vissa fall skall lämnas i annan kommun än hemortskommunen slopats. Fr.o.m. 1986 års taxering slopas vidare den kommunala taxeringen för juridiska personer. Etl förenklat deklaralionsförfarande för löntagare kommer att vara möjligl fr. o. m. 1987 års taxering. Sammantaget leder dessa förslag till inle oväsentliga rationaliseringsvinster.

Riksskalleverkel (RSV) svarar för den cenlrala ledningen av beskattnings-, uppbörds-, indrivnings- och folkbokföringsväsendet. En huvuduppgift för verket inom skåneområdet är att verka för en effekfiv, rättvis och likformig beskattning. Denna uppgift fullgör verket genom råd, föreskrifter, ulbildning, informalion lill myndigheter och allmänhel, kontrollverksamhet samt en kontinuerlig uppföljning och anpassning av organisation och arbetsformer inom skatteväsendet till utvecklingens krav. RSV har således del avgörande ansvaret för samordning, ledning och uppföljning inom skatteadministrationen.

Skatteförvaltningen har i likhet med andra myndigheter utsatts för en strikt budgetprövning med ökade krav på prioriteringar och höjd effektivitet. Mot bakgmnd av den utbredda skatteflykten har dock skatteförvaltningen tillförts betydande resurser för bl. a. granskning av komplicerade deklarationer och för en mera aktiv arbetsgivarkontroll. Avsikten med anslagspolitiken är således all förskjuta lyngdpunkien i skattekontrollen mot de mer komplicerade kontrollobjekten och mot sådana områden där skatteundandragandel kan antas vara belydande.

Mol bakgrund av de organisatoriska förändringar som föreslår inom skalteförvaltningen och de förändringar i deklarationsförfarandei som kommer atl genomföras de närmaste åren föreslås alt skatteförvaltningen övergångsvis undantas från del s. k. huvudförslaget under budgetåret 1986/87.

Kronofogdemyndigheternas arbetsbörda är särskill i storstadslänen slor. Trots etl flertal åtgärder av förenklande arl - t. ex. införandel av del s. k. REX-systemel och påminnelseförfarandel - forlsäller de restförda beloppen att öka.

Även under budgetåret 1986/87 får riksskatteverket i uppdrag att omfördela medel inom exekutionsväsendet. Målsättningen är atl kronofogdemyndigheter med relalivl sett små resurser i förhållande fill arbetsvolymen skall få förstärkningar.

Pris-, konkurrens- och konsumentpolitik

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) bedriver en fortlöpande övervakning av pris- och konkurrensförhållandena i näringslivet och i offentlig verksamhel. Resultatet av prisövervakningen rapporteras lill finansdepartementet i enlighet med särskilda riktlinjer från regeringen. I utredningsverksamheten belyses och analyseras pris- och konkurrensförhållanden av

belydelse. Insynen i och offentligheten kring prisBildning och konkurrens- Prop. 1985/86: 100 förhållanden utgör vikliga förutsättningar för atl främja en effektivt funge- Bil. 9 rande konkurrens. Utredningarna utgör i stor utsträckning också underlag för bedömningar i aktuella frågor hos näringsfrihelsombudsmånnen (NO), offentliga utredningar, andra myndigheter och departement. Bl.a. utreds f. n. för finansdepartementet frågor kring företagens prissältningsbeteende och effekter av skilda regleringar. För atl göra en modernisering och en allmän översyn av prisregleringslagstiflningen har en särskild utredare tillkallats. Resullalel av utredningsarbetet kommer atl redovisas sommaren 1986.

NO har under årel erhållit ytterligare erfarenheter från tillämpningen av den nya konkurrenslagen. NO har lagl slor vikt vid granskning av och ingripanden mot bl.a. företagsförvärv, offentliga regleringar och etableringsfrågor. Denna inriktning av arbelel vänlas beslå under det kommande årel.

Konsumenlpolitiska kommittén avlämnade i seplember 1985 betänkandet (SOU 1985: 32) Hushållning för välfärd. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats. Avsikten är att en proposition om konsumentpolitiken skall läggas fram senasi den 10 mars 1986. I avvaktan på detla föreslås atl konsumentverkels och allmänna reklamalionsnämndens anslag förs upp med oförändrade belopp i jämförelse med myndigheternas anslag för innevarande budgetår.

I maj 1985 avlämnade regeringen prop. 1984/85:213 om ändring i marknadsföringslagen. I propositionen konstaterades bl. a. atl riktlinjesyslemel fungerar bra och bör bibehållas. I propositionen fanns förslag om ändringar i marknadsföringslagen och lagen om marknadsdomstol m. m. I marknadsföringslagen föreslogs den ändringen atl förbud mol försäljning av farliga och otjänliga varor inte bara skall kunna riktas mol detaljister utan också mol tillverkare, importörer och grossister. Riksdagen har (LU 1985/86:10, rskr 25) beslutat om lagändringarna i enlighet med propositionen och med ikraftträdande den 1 januari 1986. Under år 1985 har ylleriigare en produktsäkerhetsfråga aktualiserats. Produktåterkallelsekommitténs uppdrag har utvidgats. Kommittén skall sålunda överväga om regler bör införas angående förbud mol export av varor, som är allvarligl och direkt farliga för liv, hälsa och säkerhet.

För aft förslärka konsumentskyddet på kredilområdel har regeringen uppdragit ål konsumentverket all i samråd med bankinspektionen och berörda kredilförelag söka åsiadkomma åtgärder som syftar lill en förbättrad budgei- och kredilrådgivning, ell samordnal och aktivt bilräde ål de grupper av konsumenter som har betalningsproblem samt vissa eliska regler när del gäller ulformningen av de betalningsvillkor som kreditförela-gen tillämpar. Resultatet av uppdraget skall redovisas för regeringen före utgången av mars 1986.

Regeringen beslutade den 14 mars 1985 alt tillkalla en utredare för all se över regleringen av den tillfälliga handeln, marknadshandeln och torghandeln. Utredningsuppdraget skall vara slutredovisat senast den 30 april 1987.

Lotterier och spel                                                                           Prop. 1985/86:100

Svenska penninglotteriet aktiebolag. Aktiebolaget Tipsljänst och Aktiebo-laget Trav och Galopp (ATG) ökade sin omsättning under det senaste verksamhetsåret.

Omsättningen hos Penninglotteriet beräknas under år 1985 ha uppgått lill ca 1475,0 milj.kr. (1428,0).' Härav beräknas ca 625,0 milj.kr. (611,3) tillfalla statsverket. Liksom under år 1984 har bolaget under år 1985 anordnat ett s.k.fredslolleri, som gav en behållning av 14,0 milj.kr. (20,0). År 1986 beräknar bolaget en sammanlagd omsättning av ca 1620 milj. kr.

Omsättningen hos Tipsljänst beräknas under år 1985 ha uppgått lill ca 3744,0 milj. kr. (3280,6). Till statsverket beräknas 1575,0 milj. kr. (1443,8) ha inlevererats. År 1986 beräknar bolaget en sammanlagd omsättning av ca 4072 milj. kr.

Omsättningen på lotalisatorspelet i ATG: s regi beräknas under år 1985 ha uppgått lill ca 3759,7 milj. kr. (3 273,9) varav ca 378,8 milj. kr. (324,2) beräknas tillfalla staten. Under år 1985 har ell nytl spel, G5, introducerats inom galoppsporten. År 1986 vänlas totalisalorskatten inbringa ca 402 milj. kr. lill staten.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är all förse de civila slalliga myndigheterna med ändamålsenliga lokaler. Styrelsen arbelar fortlöpande med ålgärder för att öka effektiviteten i lokalutnylljandet och all förbättra lokalekonomin. Som ell led i delta arbeie ser styrelsen över vissa standard- och normfrågor, omfattande bl. a. areastandard för enskilda ijänslemm, möjligheter till större samutnyltjande av lokaler, utarbetande av effektivare planlösningar saml översyn av de bestämmelser som reglerar byggandet av lokaler. Styrelsen arbelar vidare med ålgärder i syfte atl öka myndigheternas koslnadsmedveiande i lokalfrågor och alt skapa incitament för all få till stånd ell rationellare utnyttjande av myndigheternas lokaler.

Tullverket

Gränskontroll riktad mot narkofikasmuggling och ekonomisk brottslighet är verksamheter som tullverket prioriterar. Exempel på andra angelägna områden för kontrollverksamheten är efterlevnaden av miljöskyddsbe-slämmelser, införsel av TEKO-varor och exportkontroll. Under de senasle åren har en rad åtgärder vidtagits för all effektivisera lullverksamhelen. Resultatet har i mer samlad form redovisals i programmet VÅR TULL-VÄG. Generaltullslyrelsen avser alt inför nästa budgelår lägga fram ell nylt långsiktigt förslag lill verksamhetsinriktning för kontrollarbetet.

Del rationaliseringsmål om 90 tjänster på tre år som är fastställt för tullverket ligger fasl. För budgetåret 1986/87 innebär della en besparing på 29 tjänster. För att utbildningsmässigt klara de myckel kraftiga pensions-

Beloppen inom parantes avser resultat under år 1984.

avgångar som förestår inom tullverket läggs föislag om att viss förlidsre-    Prop. 1985/86: 100 krylering av bevakningstjänstemän skall få påbörias. En engångsvis re-     Bil. 9 sursförstärkning för tulllaxeramlbildningen föresläs. I syfte all förbällra importkontrollen föreslås medel för inrättande av ytterligare två s.k. H-grupper.

Bank- och försäkringsverksamhet, m. m.

Från den 1 juli 1985 föreligger, sedan lagen (1955: 183) om bankrörelse ändrats i vissa delar, möjlighet för en utländsk bank att efler regeringens tillstånd bilda dollerbank här i riket. Regeringen beräknas vid årskiftet 1985/86 ta ställning till de ansökningar om utländska banketableringar -sammanlagl 12 stycken - som hillills kommit in.

Den 1 oktober 1985 trädde en ny lagom värdepappersmarknaden i kraft. Den nya lagen innehåller bl.a. förbud mot s.k.insiderhandel med aktier och vissa andra värdepapper.

Riksdagen har under hösten 1985 fattat beslul om alt överföra tillverkningen och utgivningen av mynt från regeringen till Sveriges riksbank (prop. 1985/86:4, FiU I, rskr 55). Myntverket upphör därmed med sin verksamhet den 30 juni 1986.

Möjligheten aft spara i Allemanssparandet ökar. En sparare får under det försia kvartalet 1986 möjlighet att sälla in högsl 5000kr. utöver de maximall tillåtna månadsinsältningarna på 800 kr. Gränsen för de samlade nelloinsäftningarna höjs från 30000kr. till 35000 kr.

Inom försäkringsområdet arbetar försäkringsverksamhelskommillén (E 1979:01) med en översyn av de grundläggande principerna för bedrivande av försäkringsrörelse. Kommittén avlämnade ett delbetänkande (SOU 1985:34) Gruppförsäkring i juni 1985. Belänkandet har remissbehandlats. Kommittén avser atl inom kort avlämna elt delbetänkande som behandlar solidilels- och skälighelsfrågor. Slulbetänkandel avses bli avlämnat före sommaren 1986.

Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skatteutjämningssystemet syfiar till all utjämna de stora skillnader som finns mellan enskilda kommuner resp. landstingskommuner i fråga om skattekraft och koslnader för bedrivande av kommunal verksamhel. Bidragssystemet är ett av de främsta medlen för en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av landet.

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 35, rskr 335, SFS 1979:362) om en omfattande reformering av skatteutjämningssystemet. Denna reform var fullt genomförd fr.o.m. år 1982. År 1985 sänktes alla grundgarantier med en procentenhet föi all finansiera den aulomaliska ökningen av skatteutjämningsbidraget della år. Bidragsökningen 1986 finansieras genom en skatteuljämningsavgift om 0,14 kr./skr. som tas ul på kommunernas och landstingskommunernas tolala skatteunderlag.

För år 1986 får kommuner och landstingskommuner fillsammans ordinarie skatteutjämningsbidrag med preliminärt 11 697 milj.kr. Av landels lo-

tall 284 kommuner erhåller 252 kommuner (ca 89%) skalleutjämningsbi- Prop. 1985/86: 100 drag år 1986. Samlliga landsting utom Stockholms läns landsting och Bil. 9 Västmanlands läns landsting får skatteutjämningsbidrag. Ulöver ordinarie bidrag har beviljats exlra skatteutjämningsbidrag. Extra skatteutjämningsbidrag ulgår främsl lill kommuner som av olika skäl har kommit i ekonomiska svårigheter. Sammanlaget har anslagils 250 milj. kr. i exlra skatteutjämningsbidrag för år 1986. Inom ramen för exlra skatteutjämningsbidraget ulgår år 1986 etl särskill slöd till kommuner med en hög utdebitering för alt göra det möjligt för dem att sänka skallesatsen. Bidragen är förknippade med villkor om en skallesalssänkning som motsvarar det erhållna bidraget. Regeringen har under seplember 1985 preliminärt beviljat 100 milj. kr. i bidrag för all sänka skattesatserna.

Skalleuljämningsbidragen för år 1986 motsvarar en kommunal skattesats på 3:11kr. per skallekrona (skr.) i genomsnitt för landet eller 1430 kr./invånare. För att ge en bild av skatteutjämningsreformens belydelse för olika delar av landet redovisas i följande tabell hur bidragen fördelar sig länsvis under åren 1979 och 1986. Det exlra skatleuljämningsbidraget ingår i bidragssummorna.

Länsvis fördelning av skatteutjämningsbidrag åren 1979 och 1986

Län                                          1979*                1986**

Milj.

Kr./**»

Milj.

Kr./***

kr.

kr.

kr.

skr.

86,0

0:18

162,9

0: 19

62,2

1: II

153,0

1:37

64,3

1:09

221,0

1:98

117,1

1:27

478,0

2:76

127,2

1:84

528,4

4:15

97,3

2:53

381,4

5:26

204,4

3:93

614,5

6:27

132,9

11:75

256,1

11:80

112,6

3:34

359,3

5:70

163,0

2:68

631,9

5:58

92,0

0:49

449,8

1:32

111,2

2:19

339,6

3:43

155,1

0:84

288,4

0:85

232,6

2:46

613,0

3:36

177,6

3:05

554,4

5:00

234,8

3:65

598,1

4:95

59,7

0:91

441,3

3:64

43,0

0:68

106,5

0:91

196,8

3:04

647,7

5:30

245,6

3:61

576,5

4:53

358,2

5:69

732,6

6:31

341,3

11:68

682,3

12:20

463,9

8:47

931,9

8:79

715,6

11:43

I 179,2

10:02

4594,4

2:22

11927,8

3:11

555

1430

Stockholm

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Älvsborgs

Skaraborgs

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

Summa

Dito i kr./inv.

* Inkl. den förhöjning med två procentenheter som hänför sig till 1979 års särskilda statsbidrag till kommuner och landstingskommuner. Skatteutjämningsbidraget till de kyrkliga kommunerna som avskaffats fr.o. m. år 1983 ingår ej i de för år 1979 redovisade beloppen. ** Preliminära uppgifter

*** Beräknad förändring av utdebiteringsbehovet vid slopande av skatteutjämningsbidragen.

Den största betydelsen har skatteutjämningsbidragen för Gotlands, Prop. 1985/86: 100 Jämtlands och Norrbollens län. Som framgår av tabellen motsvarar bidra- Bil. 9 gen för år 1986 en kommunal skattesats på 12:20 kr./skr. i Jämfiands län. 11: 80 kr./skr. i Gollands län och 10:02 kr./skr. i Norrbottens län. I kronor per invånare utgör bidragen i de nämnda tre länen 5064, 4557 resp. 4472. Minst betydelse - sett med länet som enhet - har skalleuljämningssystemet för Slockholms län, där bidragen motsvarar 0:19 kr./skr. och 104 kr. per invånare.

Skatleutjämningsbidragens utveckling under senare år framgår av följande sammanslällning.

Skatteutjämningsbidrag till den kommunala sektorn åren 1980-1986 (miy. kr.)

1980     1981     1982     1983     1984     1985     1986**

Ordinarie bidrag              6613   8186   9886   9956 10950 10 844*11697

varav till

kommuner                 3 793 4 598 5467 5 664 6259 6015 6469

landstingskommuner    2688 3450 4337 4292 4691 4829 5228

kyrkliga kommuner       132    138     82 -         -         -           -

Extra skatteutjämnings
bidrag                             96      226      206      402      385      180      231***

varav särskild kompensation

(198l-83)/riktat slöd (1984) -       127      105      306      300

Totalt                             6709   8412 10092 10358 11335 11024 11928

* Bidragsnivän år 1985 hänger samman dels med neddragningen av grundgarantin

dels med slopande av den kommunala beskattningen av juridiska personer

** Preliminära uppgifter

*** Av 250 milj. kr. har hittills fördelats 231 milj. kr.

Våren 1983 utfärdades direktiv lill en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över skatteutjämningssystemet. Skalleutjämningskommil-tén överlämnade nyligen sitt betänkande lill chefen för finansdepartementet. I betänkandet redovisas förslag till förändringar ay skatteutjämningssyslemet. I betänkandet redovisas även hur automatiken i bidraget bör finansieras.

Fr.o.m. år 1985 slopades den kommunala beskattningen av juridiska personer och kommunerna får en kompensation härför genom ell särskill statsbidrag. För år 1986 har riksdagen beslulat att bidraget skall reduceras med 30 kr./inv. eller 250 milj. kr. Regeringen har i september 1985 fastställt kompensationen lill kommunerna för slopad kommunal beskattning av juridiska personer lill sammanlagl I 570 milj. kr. för år 1986.

De kommunalekonomiska frågorna inför år 1987 kommer all behandlas i en proposifion under våren 1986.1 bilaga 1 lill budgetpropositionen (finansplanen) redovisas vissa utgångspunkter för övervägandena i dessa frägor.

Sammanfattning

Förändringarna inom finansdepartemenlels verksamhelsområde i förhållande till motsvarande utgiftsändamål på statsbudgeten för budgelårel 1985/86 framgår av följande sammanslällning.

Anvisat

Förslag

Förändring

Prop. 1985/86: 100

1985/86

1986/87

Bil. 9

milj.kr.

milj.kr.

milj.kr.

A   Finansdepartementet mm.

64,9

73,3

+      8,4

B   Skalle- och indrivningsväsen

1 855,6

1 974,9

+   119,3

C   Pris-, konkurrens- och

konsumentfrågor

98.0

99,5

+      1,5

D   Vissa cenlrala myndigheter

907.2

971,7

-1-     64,5

E   Bidrag och ersättningar till

kommunerna

13261,5

13 261,5

0

F   Övriga ändamål

236,2

2032,5

+ 1796.3

Totalt för finansdepartementet

16423,4

18413,4

-1-1 990,0

10

Finansdepartementet                                     Prop. 1985/86: lOO

Bil. 9

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Feldt såvitt avser frågorna under littera A, B, D punkterna 1—9, E, F punkterna 2-5, 7—8; statsrådet Johansson såvitt avser frågor under littera C, D punkterna 10—13, F punkterna 1, 6 och 9.

Anmälan till budgetpropositionen 1986

A. Finansdepartementet m. m.

A 1. Finansdepartementet

1984/85 Ulgift       43 588000

1985/86 Anslag     40588000

1986/87 Förslag    48610000

1985/86        Beräknad ändring

1986/87

Personal                                                                       217                      -1-20

Anslag

Förvaltningskostnader                     40588000      -h8 022 000

(därav lönekostnader)                    (34578000)   (-1-6470000)

40588000      -1-8022000

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgetår till 48610000 kr. Genom förordningen (1985:818) om ändring i departementsförordningen (1982: 1177) har finansdepartemenlels verksamhelsområde fr. o. m. den I december 1985 utvidgats lill alt även omfatta statens löne- och pensionsfrågor. För denna verksamhet och vissa andra frågor som följer av förändring av arbetsfördelningen inom regeringen krävs en statssekreterare, politiskt sakkunniga m. fl. saml två nya enheter. Jag har för ändamålet beräknat medel för 20 tjänster.

I övrigl har medelsbehovet beräknats med ulgångspunkl i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 1,2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Finansdepartementet för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 48610000 kr.

11

A 2. Finansråd/Ekonomiska attachéer                 PP- 1985/86.100

Bil. 9

1984/85 Ulgift      1952742

1985/86 Anslag    2182000

1986/87 Förslag    2325000

Från anslaget bestrids kostnaderna för finansråd/ekonomiska attachéer. Sådana tjänster finns inrättade i Bryssel, Paris och Washington. Anslagsbehovet beräknar jag lill 2325000 kr. för näsla budgelår. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att liU Finansrådlekonomiska attachéer för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2 325000 kr.

A 3. Utredningar m. m.

1984/85 Utgift     19181868       Reservafion          4224 303

1985/86 Anslag   21 300000

1986/87 Förslag 21 300000

Från anslaget bestrids förutom kostnaderna för finansdepartementets kommittéer även kostnaderna för de ekonomiska långtidsutredningarna och vissa arbetsgmpper.

Sex nya kommittéer har tillkallats under år 1985. Dessa är utredningen (Fi 1985:01) med uppdrag atl se över regleringen av vissa former av tillfällighelshandel, kommittén (Fi 1985:02) med uppdrag alt utarbeta förslag fill en realränleskatt, delegalionen (Fi 1985:03) för sparfrämjande åtgärder, kommiltén (Fi 1985:04) med uppdrag all göra en översyn av beskattningen av utländska artister m.fl., ulredningen (Fi 1985:05) med uppdrag alt utarbeta ell förslag till en enhetlig förordning för verksamheten med statliga kreditgarantier och kommitlén (Fi 1985:06) med uppdrag all göra en översyn av företagsbeskattningen. Under 1985 har vidare fyra kommiltéer fullgjort sina uppdrag, nämligen ulredningen (B1978:06) med uppdrag atl företräda staten vid förhandlingar med Solna kommun om överlåtelse av vissa markområden m.m., kommitlén (B 1981:01) för reavinstuppskov, konsumenlpolitiska kommitlén (Fi 1983:03) och delegationen (Fi 1983:08) för allemanssparande.

Med hänsyn lill den beräknade omfatlningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med oförändrat belopp för nästa budgetår. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 21 300000kr.

12

A 4. Extra utgifter                                                       Prop. 1985/86:100

Bil. 9

1984/85 Ulgift        816489        Reservation               395

1985/86 Anslag      795000

1986/87 Förslag    1030000

Jag förordar att anslaget förs upp med 1 030000 kr. i statsbudgeten för näsla budgelår. Jag har därvid räknat med ökat medelsbehov med anledning av utökningen av finansdepartementels verksamhet samt all bidrag till utgivningen av Sveriges statskalender skall bestridas från delta anslag även i fortsättningen. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av I 030000 kr.

13

B. Skatte- och indrivningsväsen                      Prop. 1985/86: lOO

Bil. 9 Allmänt om skatte- och indrivningsväsendet

Ell väl fungerande skallesystem är av stor belydelse för samhällets verksamhet. Regeringen har under de senaste åren påbörjat en målmedveten satsning i syfte att förenkla och förbättra skattesystemet. Åtgärder har redan genomförts på en rad olika områden och nya åtgärder föreslår. Insatserna gäller såväl de materiella beskattningsreglerna som beskattningsförfarandet och skatteorganisationen. Målsättningen är alt skapa enklare beskattningsregler som gör det lättare för enskilda och myndigheter all överblicka systemet, att skapa elt smidigare beskallningsförfarande som inrymmer mindre av onödig byråkrati och att skapa en effektivare skatteförvaltning som bättre än den nuvarande kan tillgodose rättvisa och likformighet vid beskattningen.

Vad först angår förenklingar av reglerna vill jag böria med att peka på den genomgripande nyordning på taxeringsområdel som riksdagen beslutade om i våras, nämligen den förenklade självdeklarationen. Fr.o.m. 1987 års taxering blir det möjligl för ca 4 miljoner skallskyldiga att använda den nya deklarationsblanketten. Samtidigt förenklas de materiella beskattningsreglerna bl. a. genom höjda schablonavdrag.

Deklarations- och laxeringsarbetet har förenklats också i andra avseenden. Fr.o.m. 1985 års taxering har man slopat skyldigheten för fysiska personer med fastighet eller rörelse i annan kommun än hemortskommunen all avge en särskild självdeklaration i den andra kommunen. Beslulel innebär en minskad uppgiftsbörda för drygl 500000 skallskyldiga. Vidare har beslutats om all slopa den kommunala taxeringen för juridiska personer fr. o.m. 1986 års taxering. Del innebär bl. a. all även de juridiska personerna slipper atl lämna särskilda självdeklaralioner i varie kommun där verksamhet bedrivs och att redovisningen förenklas i den allmänna deklarationen.

Om man ser framåt i liden på taxeringsområdel är det givetvis angeläget all förenklingsarbetet fortsätter. Det pågår också arbeie i den riktningen. Bl. a. utreder riksskatteverket (RSV) ell syslem med standardiserade räkenskapsutdrag som bör kunna leda lill att deklaralionsbeslyrel för förelagen blir mer enhetligt. RSV har också lillsalt en särskild förenklingsgrupp som f. n. arbelar med att göra informalion och blanketter enklare och mer begripliga. Vidare övervägs inom finansdepartementet ytterligare förenklingar vid inkomstbeskattningen av fysiska personer. Det gäller t. ex. i fråga om beskattningen av traktamenten och naturaförmåner. Dessulom övervägs det förslag som RSV har lämnal i sin anslagsframslällning om alt begränsa sambeskallningen av makar.

Del är givetvis inte bara på taxeringsområdel som förenklingar behövs.
Regeringens ålgärder gäller därför också andra områden. Den I januari
1985 Irädde etl nytl syslem för en samordnad uppbörd av källskatt och
arbetsgivaravgifter i krafl. Ansvaret för debitering och uppbörd av arbets
givaravgifter överfördes därigenom från riksförsäkringsverket till skatte
förvaltningen och samordnades administralivl och tidsmässigt med upp
börden av källskatt. För närvarande pågår inom finans- och socialdeparte-         '4

menten etl annat viktigt arbete på uppbördsorm;ådet, nämligen att få till     Prop. 1985/86: 100 stånd klarare regler i fråga om skyldigheten att göra källskatteavdrag och     Bil. 9 betala arbetsgivaravgifter. Syftet är all man i framtiden skall undvika fall av det slag som på senare tid fått stor uppmärksamhet där parterna inle vet om ell arbetsgivar-Zarbetstagarförhällande föreligger eiler ej.

1 samband härmed undersöks även förulsällningarna all åstadkomma elt gemensaml underiag för sociala avgifter och preliminärskatleavdrag. En sådan lösning skulle innebära en belydande förenkling både för arbetsgivarna och för laxeringsorganen.

Förslag lill förenklingar har dessutom lagts fram på den indirekta be-skaftningens område. Riksdagen har nyligen (prop. 1985/86:47, SkU 17, rskr 92) beslulal om en höjning av beloppsgränsen för redovisningsskyldighet för mervärdeskatt från nuvarande 10000 kr. lill 30000 kr. Della innebär att ca IO 000 skattskyldiga befrias från skyldigheten att avge mervärdeskai-ledeklaralioner.

De förenklingsålgärder som sålunda genomförls eller snart förestår bör som jag lidigare har sagt resultera i ett betydligt enklare och smidigare skattesystem. Genom åigärderna får man också möjlighet att arbeta effektivare inom skatteförvaltningen. Det blir möjligt att hålla nere kostnaderna för beskallningsförfarandel och all successivt föra över resurser från kontroll av detaljer till kontroll av väsentligheter.

När del sedan gäller organisalionen av skatteförvaltningen står det klart att även om förenklingar kan genomföras så är del fråga om ett mycket omfattande och komplicerat arbetsfält. För att de många olika leden i beskallningsförfarandel skall fungera lillfredslällande krävs en effekliv organisation som kan leda och samordna verksamheten. Den nuvarande organisalionen är splittrad och styrfunktionerna är oklara. Riksdagen har mot denna bakgrund nyligen beslulal (prop. 1985/86:55, BoU 11, rskr 82) om en sammanhållen skatteförvaltning. Målsättningen är atl få elt gemensamt uppträdande från skatteförvaltningens sida i olika frågor. Huvudförslaget är alt skatteavdelningarna skall brytas ut från länsstyrelserna och bilda fristående länsskattemyndigheter. Samtidigt ges skatteförvaltningen en enkel och rak organisation med klara och enhetliga ansvars och befogenhetsförhållanden. Detta skapar också enligt min mening fömtsättningar för alt decentralisera viss verksamhet från RSV. Därutöver föreslås ell ökat medborgeriigl inflytande. Den nya organisalionen skall träda i krafl den I januari 1987.

Ell viktigt steg mol en effektivare taxeringsorganisalion logs redan i slutet av 1970-talel genom den s. k. RS-reformen. Målsättningen med reformen var alt alla deklarationer skulle granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet samt all granskningen skulle inriktas pä alt upptäcka fall av väsentliga skatleundandraganden. Skalteadminislralionen effektiviserades bl.a. genom elt väl utbyggt ADB-stöd som underiag för granskning och taxering.

I dag granskas fortfarande knappl hälften av samlliga deklarationer av
fritidsfunktionärer. Insatsen för fördjupad kontroll, t.ex.taxeringsrevi
sioner, är bara 20% av vad som ursprungligen beräknades. Att målsätt-     15

ningama inle kunnat uppfyllas beror bl. a. på atl antalet deklarationer ökat     Prop. 1985/86: 100 kraftigt efter del att de ursprungliga resursberäkningarna gjordes och på     Bil. 9 den ökade komplexiteten i lagstiftningen. Vidare har inte taxeringsperioden kunnat förlängas i den omfaftning som ursprungligen var avsiklen.

RSV har i en rapport till finansdepartementet beräknat effekterna för taxeringsorganisationen av reformen med den förenklade självdeklarafionen. Enligt rapporten bör reformen resultera i betydande rationaliseringseffekter som bör komma skatteförvaltningen lill godo genom att de medel som frigörs genom en minskning av antalet fritidsgranskade deklarationer kan utnyttjas för en ökning av den fördjupade kontrollen. Jag kan i stort sett ansluta mig till RSV: s uppfattning om användningen av de resurser som kommer all frigöras genom reformen. Jag återkommer till delta.

Ell förslag om en fullständig avveckling av fritidsgranskningen finns i skatteförenklingskommitténs belänkande (SOU 1985:42) Förenklad taxering som för närvarande remissbehandlas. Betänkandet innehåller också förslag bl. a. om atl tjänstemän skall få beslula i vissa laxeringsärenden och all såväl de enskilda som del allmänna skall få slörre möjligheter atl på elt enkelt sätt - efler mönster från den indirekta beskattningen - uppnå rättelse av felaktiga taxeringar. Del är min avsikt atl bereda frågan så alt en proposition kan föreläggas riksdagen under nästa år.

Personalomsättningen inom skatteförvaltningen är fortfarande hög i vissa delar av landel. Skattemyndigheterna har svårigheter atl behålla erfarna tjänstemän i konkurrensen med del privata näringslivet. Förutom förlusten av kvalificerade tjänstemän medför övergångarna lill privat Ijänsl alt nedlagda koslnader för ulbildning inle ger den tänkta avkastningen. När del gäller frågan all behålla kvalificerad personal finns numera vissa möjligheter att i speciella fall ge s. k. marknadslönetillägg. Syftet är atl vidmakthålla myndigheternas kompetens. Jag kommer givetvis atl noga följa utvecklingen på delta område.

Indrivningsväsendet har förstärkts genom olika ålgärder. Samtliga kronofogdemyndigheter har anslutits till ADB-systemet för exekutionsväsendet (REX). Genom införandel av elt särskilt påminnelseförfarande har antalet mål sjunkit. Men trots detla fortsätter de restförda beloppen all öka. Det är således uppbenbart atl ytterligare ålgärder behöver vidtas.

Till all börja med behöver kronofogdemyndigheternas organisaiion förbältras, bl. a. för att eliminera den nuvarande ojämna arbetsbelastningen mellan myndigheterna. Vidare måste indrivningsarbelet rationaliseras. Skatleindrivningsulredningen (B 1981:02) har lill uppgift all lägga fram förslag om effektivare indrivning. Utredningen har kommit med flera förslag som är under beredning och arbelar vidare med ytterligare förslag på området. Utredningens arbete bör kunnat resultera i en minskning av de restförda beloppen.

I avvaktan på aft slutlig ställning tas till de organisatoriska frågorna för
exekutionsväsendet har effeklivilelsarbelel bedrivits på det sättet all elt
effektivitetskrav slällls på samlliga kronofogdemyndigheter varefter myn
digheter med störsi arbetsbörda tilldelats exlra resurser. Sålunda fick RRV
under budgetåret 1985/86 i uppdrag att fördela 5 milj. kr. lill de mest re-     16

surssvaga myndigheterna. Under budgelårel 1986/87 bör RSV få fördela     Prop. 1985/86: 100
vissa medel enligt samma princip.                                     Bil. 9

RSV har i sin anslagsframställning framhållit att frågan om folkbokföringens framlida huvudmannaskap bör avgöras. Kostnads- och effektivitetsskäl talar enligt RSV för alt lokal skaltemyndighet tar över ansvaret för folkbokföringen. Härigenom skulle enligt verket de åriiga driftkostnaderna kunna nedbringas med i storleksordningen 150 milj. kr. Jag är inle beredd atl nu uttala mig i denna fråga eftersom ärendet bereds inom regeringskansliet. Del är emellertid min avsikt att etl beslul i ärendet skall fallas under 1986. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

Jag vill slutligen ta upp några speciella frågor på beskaltningsområdet, nämligen den internationella beskattningen, sjömansbeskattningen samt fastighetstaxeringen.

RSV har i sin anslagsframställning pekat på effekterna av en ökad internationalisering inom företagssektorn. RSV framhåller atl de internationella skattefrågorna kommer atl få ägnas ökad uppmärksamhet och alt samarbelel mellan skattemyndigheterna i olika länder torde få uividgas.

I Sverige liksom i de flesta andra stater används som allmän princip för beskattning av multinationella förelag den s. k. arm's lenglh metoden. Metoden bygger på atl varie stat skall få beskatta så stor del av koncernens vinst som skulle ha beskattats där om koncernföretagen hade varit sinsemellan oberoende. Har förelagen i sina interna affärer använt en prissättning som avviker från denna norm kan inkomsten korrigeras. Den svenska korrigeringsregeln finns i 43 § I mom. kommunalskaltelagen (1928:370), KL.

Vid taxeringen av multinationella företag möter myndigheterna en rad problem. Utredningsläget är ofta mycket komplicerat. Materialet är regelmässigt både omfattande och svåråtkomligt. Etl problem av principiell karaktär är atl del kan vara svårl all fastställa ett arm's lenglh pris vid affärer som inle förekommer mellan andra förelag än koncernföretag. En annan komplikation är att bedömningen i andra länder kan avvika från den som de svenska skaltemyndigheterna gör. Följden kan bli en inlernalionell dubbelbeskattning av det slag som man från svensk sida av tradition försöker att undvika.

Frågan om de multinationella förelagens beskattning har varit föremål för särskild uppmärksamhet från riksdagens sida. Riksdagen beslöt år 1970 all hos regeringen begära en utredning i frågan. Någon särskild utredning har emellertid inle lillsatts. Med hänsyn lill att varie lösning från svensk sida måsle slå i samklang med den inlernalionella ulvecklingen på området har det ansetts lämpligl att avvakta det utredningsarbete som pågår inom bl.a. OECD och EG.

På förslag av riksdagens skalleulskott inledde riksdagens revisorer år 1983 en granskning av de multinationella företagens skatleförhållanden. Granskningen inriktades på tillämpningen av korrigeringsregeln i 43 §

1       mom. KL. Revisorerna föreslog att en översyn av rättsområdet skulle
ske och att - i avvaktan på resultatet av en sådan översyn - ell arbete

med att utfärda anvisningar och föreskrifter för tillämpningen av korrige-    17

2 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 9

ringsregeln skulle påbörias. Vidare föreslog revisorerna all OECD: s rap-     Prop. 1985/86: 100 port "Transfer Pricing and Multinational Enterprises" skulle översällas     Bil. 9 till svenska.

Riksdagen har i enlighet med skatteutskottets hemställan beslulal atl lägga revisorernas förslag lill handlingarna. Mot bakgmnd av det utrednings- och forskningsarbete som f. n. pågår, bl. a. vid universiteten i Slockholm och Uppsala och inom RSV, har skatteulskollel ansett alt någon särskild utredning inle bör tillsättas. Utskottet har dock framhållit betydelsen av alt regeringen ägnar frågan uppmärksamhet. Utskottet har också fömtsall att de förslag till ålgärder som lämnals av revisorerna kommer all prövas av regeringen (SkU 1984/85: 35).

Till ledning för den fortsalla inriktningen av arbelel med de multinationella företagens beskattning har skalleutskoltel uttalat all frågan inom överskådlig lid torde få lösas enligt arm's lenglh metoden. Samtidigt har underslrukils angelägenheten av alt sä långt möjligt söka nå internationella lösningar. Arbetet inom regeringskansliet med anknytning lill den nu berörda frågan - främsl förhandlingar om dubbelbeskattningsavtal - ger slöd för skatteutskottets bedömning. Det är f. n. inle aktuellt alt tillsätta en särskild utredning om de multinationella företagens skatteförhållanden. Regeringen följer emellertid uppmärksamt del utredningsarbete som bedrivs på skilda håll.

Av belydelse för det fortsalla arbetet med dessa skattefrågor är att kunskapen om utvecklingen på del inlernalionella planet ges en god spridning här i landel. Inom RSV pågår etl arbeie med att översätta OECD: s rapport "Transfer Pricing and Multinational Enterprises". Arbetet beräknas vara klart under våren. I delta sammanhang bör också nämnas atl prissättningsfrågorna under senare år uppmärksammals alltmer. På sikl bör detta leda till alt innebörden av gällande rätl preciseras genom alt fler mål av denna art blir föremål för regeringsrättens prövning.

Under senare lid har del varit en allmän strävan alt förskjuta tyngdpunkten i skattekontrollen mot de mer komplicerade objekten. Till denna kategori hör i hög grad de multinationella förelagen. Särskilda medel har slällls lill RSV: s förfogande för bl. a. revision av de internationella oljebolagen.

Mot bakgrund av förelagens ökande internationalisering är del angelägel att del finns en tillräcklig kompelens på den fiskala sidan för granskningen av multinationella företag. På samma sätt är det viktigt att RSV: s uppgift atl sköta internationella handräckningsfrågor fungerar väl.

Vid sidan av kontrollverksamheten och uppgiften att sköta handräckningsfrågor har RSV fått i uppdrag atl vara behörig myndighet vid bl.a. tillämpningen av det multilaterala nordiska dubbelbeskallningsavtalel. I uppdraget ingår atl handlägga ansökningar från skattskyldiga, ingå överenskommelser med övriga nordiska stater, biträda finansdepartementet vid avtalsförhandlingar samt besvara frågor från eller på annat sätt informera berörda skattskyldiga. RSV besvarar också remisser belräffande nya och reviderade dubbelbeskattningsavtal, prövar dispensansökningar i fråga om skattefrihet för utdelning frän utlandet samt biträder finansdepartementet vid utredningar bl.a. beträffande frågor om sådana ändringar av

18

svenska förelags laxeringar som påkallas av utländska skattemyndigheters     Prop. 1985/86: 100
prisjusteringar enligt arm's lenglh principen.                                 Bil. 9

För all RSV på ett adekvat sätt skall kunna fullgöra dessa uppgifter fömtsätts alt den speciella kunskap som erfordras för handläggningen av de internationella frågorna finns inom verket. Del är enligt min mening lämpligt atl denna fråga las upp vid den översyn av RSV: s organisaiion som pågår inom verkel.

RSV har som exempel på möjligheter lill besparingar tagit upp tanken alt slopa den särskilda beskattningen av sjömän (sjömansskallen).

I samband med införandel av nya regler för beskattning av lön vid utlandstjänstgöring (prop. 1984/85: 175, SkU59, rskr.351) redogjorde jag för min avsikt all låta utreda de frågor som skulle uppkomma vid etl slopande av sjömansskatten. Med beaktande härav begränsades de nya reglerna för sjömän lill alt gälla till utgången av år 1987.

Översynen har nu påbörjats. Avsiklen är att den skall omfatta såväl frågan huruvida ell slopande av sjömansskallen skulle påkalla några särskilda materiella beskattningsregler för samlliga eller vissa kategorier av sjömän som de administrativa konsekvenserna av elt slopande. Tillräckligt underiag för ell ställningslagande föreligger först sedan denna undersökning har genomförts. Jag räknar med all återkomma med förslag i denna fråga omkring näsla årsskifte.

Riksdagen har nyligen beslutat atl den allmänna fastighetstaxeringen skall delas upp på så sätt alt hyreshus- och industrienheter m.fl. skal! laxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år 1992 (prop. 1984/85:222, SkU 1985/86:2, rskr. 2, SFS 1985:820). Koslnaderna för den allmänna fastighetstaxeringen belastar endasl lill en mindre del budgetåret 1986/87. RSV har emellertid gjorl beräkningar av koslnaderna även för följande år. För att kunna ta lill vara de administrativa fördelar som uppdelningen av fastighetstaxeringen ger bör de lokala skattemyndigheterna lillföras handläggande personal som har möjlighet att biträda taxeringsnämnderna med granskning av deklarationerna. Härigenom blir del möjligl att få en fast organisaiion av tjänstemän med erfarenhet och kunskaper i fastighetstaxering. Vidare ökar möjligheten att underlätta granskningen genom datorstöd. En sådan inriktning ligger i linje med det förut nämnda principbeslutet i fråga om inkomsttaxeringen som fattades redan i slutet av 1970-lalet.

B 1. Riksskatteverket

1984/85 Ulgift      276820048

1985/86 Anslag   283046000

1986/87 Förslag        317464000

Riksskatteverket (RSV) är dels central förvaltningsmyndighet i fråga om
beskattning, uppbörd av skatt, folkbokföring och val. dels centralmyn
dighet för administration av exekutionsväsendet; allt i den mån uppgifterna
ej ankommer på annan myndighet. Verkel är dessulom beskattningsmyn
dighet för punktskatter, sjömansskatt och kupongskatt.                                      19

RSV leds av en styrelse. Chef för verkel är en generaldireklör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Verkel är organiserat på åtta huvudenheter, nämligen en avdelning för verkels administration, en för rättsärenden, en för direkt skatt, en för indirekt skatt, en för kontroll och revision, en för administration av exekutionsväsendet, en för folkbokföring och val samt en för driftteknik. Dessutom finns en enhet för allmänna ombud och ell sekretariat för verksledningen.

Inom RSV finns en nämnd för rällsärenden saml sjömansskaltenämnden och forskarskatlenämnden.

Prop. 1985/86:100 Bil. 9

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksskatteverket

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Expenser för annal än eget behov

Ulbildning och information

1229

211 104000

(163 774000)

47 922000

24020000 283046000

-1-43

-1-25849000 +21261000

(4-23 897 000) (4-19223000)

-I- 6498000 -I- 5 204000

-I- 7953000 -1-34418000

-1-13 269000 -1-45616000

Riksskatteverkets yrkanden

I enlighet med regeringens direktiv lill myndigheterna har RSV i anslagsframställningen för budgeiåren 1986/87 - 1988/89 redovisat etl huvudförslag som, jämfört med det pris- och löneomräknade anslaget för innevarande budgetår, innebär en minskning med 5%.

1.    Löne- och prisomräkning uppgår lill 15 867000 kr.

2.    RSV: s huvudförslag innebär all anslaget räknas ned med 14946000kr. sedan löne- och prisomräkning gjorts, vilket enligt verkel skulle innebära en personalminskning på minsl 50 årsarbetskrafter.

RSV: s verksamhet kan delas in i två grupper. Den försia gruppen, som utgör 3/4 av myndighetsanslaget, beslår av funktioner som i huvudsak styrs av lagstiftning eller politiska beslul. Inom den regelstyrda verksamheten ankommer del enligt verket på statsmakterna alt skapa förutsättningar för besparingar genom förenklingar av regelsystemet.

Den andra gruppen beslår av funklioner där RSV i hög grad kan bestämma inriktning och ambitionsnivå.

Verkel föreslår all de särskilda reglerna för sjömansskatt avvecklas. Delta skulle innebära en administrativ besparing på 4,3 milj. kr. genom atl sjömanskattekontorel i Göteborg därigenom kunde läggas ned. Verket framhåller att en avveckling av skatten måsle föregås av ulredning, varför en besparing i vart fall inte kan realiseras före budgelårel 1988/89.

Resterande 10,7 milj. kr. måste enligt RSV sparas genom en neddragning

20

av den i verkels egen regi bedrivna revisionsverksamheten. Detla skulle,     Prop. 1985/86: 100

menar verkel, drabba hela kontrollverksamheten, även högt prioriterade     Bil. 9

områden som kontroll av stora företag och insalserna mol ekonomisk

brottslighet. En neddragning av denna storieksordning skulle enligt verket

medföra en så väsenilig omläggning av konlrollavdelningens verksamhet

att besparingarna kan genomföras tidigast budgetåret 1988/89.

3.    Ulöver huvudförslaget lämnar RSV ell utbyggnadsalternafiv innebärande en ulbyggnad av verksamheten med 29749000 kr. utöver pris- och löneomräkning. Förslaget rymmer dels yrkanden lill följd av redan fattade regerings- och riksdagsbeslut, dels förslag om förstärkningar på bl.a. utbildningsområdet. För arbetet med 1988 års allmänna fastighetstaxering begär riksskatteverket 9,5 milj.kr., för utveckling av maskinella kontrollsystem (s. k. standardiserade räkenskapsuldrag) ca 4milj.kr. samt ca 2milj. kr. för arbetet med den förenklade självdeklarafionen. RSV föreslår vidare aft 6,3 milj. kr. anvisas för skatte- och ADB-utbildning saml alt 2,8 milj. kr. anvisas för rekrytering av ADB-personal.

4.    RSV: s budgetförslag innebär också elt yrkande om ändrad anslags-struktur. Alla medel som nu disponeras av verkel men anvisas över olika anslag och anslagsposter föreslås bli sammanförda till en enda förslagsvis anslagspost på riksskatteverkets myndighetsanslag.

Föredragandens överväganden

RSV har under elt flertal år rilldelats medel efter en princip som innebär en reducering av anslaget med 2% efter pris- och löneomräkning. Jag delar i viss mån verkets uppfattning atl en besparing enligt huvudförslaget kan komma atl leda lill att även högt prioriterade områden berörs. För innevarande budgelår har heller inle någon besparing genomförts vad gäller resurser för revisioner. Skatteförvaltningens organisaiion har nyligen utretts. Riksdagen har nyligen beslulal (prop. 1985/86:55, BoU 11, rskr 82) att skalleförvaltningen organiseras om den Ijanuari 1987. Mol denna bakgrund är jag därför beredd atl föreslå att RSV övergångsvis undantas från besparingar enligt huvudförslaget. Den nya organisalionen för skalleförvaltningen kommer enligt min mening emellertid atl möjliggöra ett mera ralionelll utnyttjande av resurserna än vad som hittills varit fallet. RSV bör därför ges i uppdrag atl utarbeta en plan för del fortsatta rationaliserings-och besparingsarbelet inom förvaltningen. Jag avser all senare återkomma till regeringen i denna fråga.

RSV har del avgörande ansvaret för samordning, ledning och uppfölj
ning inom skatteadministrationen. RSV har fr.o.m. budgelårel 1984/85
fåll ansvar för medelslilldelningen för vissa engångsutgifter avseende de
lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna. Delta innebär
en delegering av ansvar från regeringskansliet till RSV. Samtidigt har
RSV: s samordningsansvar för skatleadminislrafionen förstärkts. Verkel
har för innevarande budegelår fått en viss förstärkning för aft intensifiera
arbetet på della område. Viss del av dessa resurser avser en lillfällig
förstärkning för atl bygga upp ledningsfunktionen inom skatteförvaltning
en. Dessa medel bör få disponeras även under budgetåret 1986/87.           21

RSV har i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 redovisat en Prop. 1985/86: 100 gemensam långtidsbedömning för hela skatteförvaltningen inkl.exeku- Bil. 9 lionsväsendel. Till långtidsbedömningen är fogad en utblick mot år 2000 i vilken verket belyser de faktorer som kan komma att påverka förvaltningens framtida arbetsuppgifter. Dessa redovisningar ökar förulsällningarna för statsmakterna att få en god överblick över hela verksamhetsområdet. Jag har tidigare redogjort för min inställning till några av de förslag till förenklingar som RSV har lagl fram.

Som chefen för justitiedepartementet tidigare har redovisat tog kommissionen mol ekonomisk brottslighet den 13 februari 1984 i en skrivelse lill statsrådet Ingvar Carisson upp olika frågor om bättre ulbildning mot ekonomisk brottslighet. Kommissionen föreslog bl.a. alt RSV skulle ges i uppdrag atl i samarbete med Advokatsamfundet ordna ulbildning för konkursförvaltare. Regeringen uppdrog den 28 mars 1985 åt RSV att utreda möjlighelerna att i samarbele med Advokatsamfundet anordna den av kommissionen föreslagna ulbildningen.

RSV har nyligen redovisal uppdraget. Frågan bereds f. n. inom regeringskansliet. Jag avser alt återkomma till detla i ell senare sammanhang. I bl. a. syfte alt förslärka RSV: s samordnande roll har RSV sedan budgetåret 1984/85 haft i uppdrag att fördela vissa medel inom exekutionsväsendet. Beloppel motsvarar en del av den besparing på 2% som tillämpats för kronofogdemyndigheterna och som alltså återförts för all förslärka de mest resursansträngda kronofogdemyndigheterna. Metoden har visal sig fungera väl varför jag föreslår atl RSV lilldelas särskilda medel även det kommande budgetåret. Målsättningen är att kronofogdemyndigheter med relativt sell små resurser i förhållande lill arbetsvolym skall få förstärkningar. Jag har vid beräkningen av medel för kronofogdemyndigheterna, vilket jag senare återkommer lill, reserverat dessa medel under anslagsposten Diverse ändamål.

Beträffande anslagen lill RSV förordar jag, efter endasl en smärre juslering av verkels pris- och löneomräkning och med avdrag för vissa tillfälliga förstärkningar för budgetåret 1985/86, RSV: s anslagsberäkning i denna del. För arbelel med 1988 års allmänna fastighetsiaxering godtar jag beräkningarna av resursbehovet för RSV. Jag återkommer senare lill frågan om resurser för de lokala skattemyndigheterna. För RSV: s eftergranskning av bolagsdeklarationer och stöd till länsstyrelsernas arbete med besvärsfrågor har jag beräknal sammanlagl 750000 kr. Jag har vidare för budgetåret 1986/87 beräknat ell tillskott om 3 milj. kr. för skalle- och ADB-utbildning. Därutöver föreslår jag alt utbildningsverksamheten tillförs 1,1 milj.kr. genom omfördelning.

RSV har redovisal de administrativa effekterna av det under våren 1985
fattade beslutet om förenklad självdeklaration (prop. 1984/85:180, SkU 60,
rskr.375) som kommer all genomföras fr.o.m. 1987 års taxering. Verkel
räknar med atl inemot 4 miljoner deklaranter kan komma atl lämna den
förenklade deklarationen. Sammantaget beräknas antalet fritidsgranskade
deklarationer minska från ca 3,2 miljoner vid 1984 ärs taxering till ca 0,5
miljoner vid 1987 års taxering. RSV räknar med alt driftskostnaderna för
kontroUuppgiflslämnandet kommer att vara ca 4,7 milj. kr./år under 1987    22

och 1988. Verket redovisar vidare ett utgiftsbehov av engångskaraktär i      Prop. 1985/86: 100

samband med atl den nya ordningen genomförs om sammanlagl 9,3     Bil. 9

milj.kr.

För egen del vill jag understryka,att den förenklade löntagarbeskaltning-en lillsammans med den minskade frilidsgranskningen leder till betydande rationaliseringseffekter. Jag har tidigare ullalat atl de resurser som därvid frigörs bl. a. bör användas för en fördjupad granskning av förelag saml för ätgärder som riktar sig mol det väsentliga skatteundandragandel. Jag fömtsäfter all RSV fortlöpande redovisar hur arbelel med den förenklade självdeklarationen fortskrider. Hur de frigjorda resurserna kan användas räknarjag med alt kunna redovisa i näsla års budgetproposition.

Det är angelägel - såsom RSV påpekar - atl en samlad bedömning kan göras av verkels ADB-resurser. Jag är därför i princip positiv lill all anslagen läggs samman. Della bör emellertid göras först i samband med all den nya organisationen genomförs.

Med hänvisning lill vad jag anfört och i övrigl fill sammanställningen beräknar jag anslaget till 317464000 kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Riksskatteverket för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 317464000 kr.

B 2. Lokala skattemyndigheterna

1984/85 Utgift   800224420

1985/86 Anslag 838492000

1986/87 Förslag        881807000

De lokala skaltemyndigheterna verkställer mantalsskrivning, upprättar allmän rösfiängd, tar befattning med laxeringsarbete samt debitering och uppbörd av skall m.m., bestämmer pensionsgrundande inkomst saml utövar kontroll över att viss uppgiftskyldighet inom den allmänna försäkringen fullgörs.

Varie län är indelat i fögderier. Inom varie fögderi finns en lokal skattemyndighet. Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet. I hela landet finns 120 lokala skattemyndigheter. Varie sådan myndighet föreslås av en fögderichef. Anlalet årsarbetskrafter vid de 120 lokala skattemyndigheterna i landet uppgår till ca 4900.

Anslagsframställningarna

Varie länsstyrelse lämnar anslagsframställning för de lokala skattemyndigheterna i länet. Flertalet länsstyrelser har för budgelårel 1986/87 som huvudförslag redovisat en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknal anslag förbudgeiäret 1985/86 minskat med 2%. Medelsbehovel enligt detla alternativ ökar med 35 141 000 kr.

Åtskilliga länsstyrelser har yrkat att huvudförslaget inte skall tillämpas
vid resurstilldelningen för budgetåret 1986/87. Länsstyrelserna anser alt en 23

minskning av resurserna för lokala skattemyndigheterna enligi huvudför- Prop. 1985/86: 100 slaget inle kan mölas med omprioriteringar och rationalisering av verksam- Bil. 9 heten i någon nämnvärd grad. En reducering enligt huvudförslaget kommer därför att leda till alt kraven på service och rättssäkerhet allvarligl eftersatts. Länsstyrelserna understryker all lokala skattemyndigheternas arbetsbörda under de senasle åren fortsatt atl öka till följd av bl. a. ny och ändrad lagstiftning. För all klara besparingar är lokala skattemyndigheterna beroende av förenklande författningsändringar.

Länsstyrelserna yrkar sammanlagt ett trettiotal nya tjänster för de lokala skattemyndigheterna. De personalförstärkningar som begärs avser dels tjänster för forlsall utbyggnad av granskningsorganisalionen för taxering i första instans, dels förstärkning på grund av ökade ärende- och arbelsvolymer. Etl flertal länsstyrelser redovisar dessulom elt behov av nya tjänster till de lokala skattemyndigheterna men avslår med hänsyn lill del statsfinansiella lägel och till de pågående utredningarna inom skatteområdet från att framföra yrkanden. Länsslyrelsernas yrkanden om personalförstärkningar m. m. innebär att medelsbehovet ökar med 56095000 kr.

RSV: s yttrande

RSV har yttrat sig över anslagsframslällningrna för de lokala skattemyndigheterna.

RSV förordar atl de lokala skattemyndigheterna undantas från det generella besparingskravet och ges oförändrade resurser.

RSV framhåller all rationaliseringsvinster av en sådan omfaitning all de inle äts upp av ökande arbelsvolymer endasl kan uppnås på längre sikt genom förenklingar i regelverket. RSV understryker viklen av all de medel för särskilda arbetsuppgifter som utgått föregående budgelår får kvarstå även budgelårel 1986/87. Enligt RSV: s mening kan de pågående utredningarna inom skatteområdet komma alt innebära sådana väsenlliga förändringar av skatteförvaltningens verksamhel, atl medel för resursförstärkningar inle bör utgå förrän utredningarna har presenterat resultatet av sill arbete.

Föredragandens överväganden

Ett antal länsstyrelser har i sina anslagsframställningar för de lokala skatte
myndigheterna yrkat atl anslagen inle skall minskas enligt det s. k. huvud
förslaget. RSV delar denna uppfattning. Under budgeiåren 1984/85 och
1985/86 har de lokala skattemyndigheterna undanlagils från den generella
besparingen. Bland orsakerna till att avsteg gjorts från den i övrigt strikta
fillämpningen av huvudförslaget kan nämnas den ökade mängden självde
klaralioner. Dessulom har de författningsbestämmelser som styr de lokala
skaltemyndigheternas verksamhel ändrats ofta. Situationen har inte för
ändrats nämnvärt under del gångna årel. Härtill kommer alt arbetet med
den förenklade självdeklarationen 1987 och förberedelsearbetet inför 1988
års allmänna fastighetstaxering kommer att ställa ökade krav på myndighe
terna under budgetåret 1986/87.                                                         24

Jag föreslår därför all lokala skattemyndigheterna tilldelas medel ulan     Prop. 1985/86: 100
besparing under del kommande budgetåret.                         Bil. 9

Som jag lidigare har konstaterat bör de lokala skallemyndigheterna tillföras handläggande personal för arbelel med den allmänna faslighets-taxeringen. RSV: s beräkningar av kostnader och personalbehov åren efler budgetåret 1986/87 behöver emellertid övervägas ytterligare, främst mot bakgrund av den precisering av behovet av ADB-stöd som avses göras under våren 1986 och de rationaliseringsvinster som därvid kan beräknas. Verket bör dock gå vidare med sin planering i enlighel med del förslag som redovisals i anslagsframställningen, genom all förbereda rekrytering av personal. Jag avser alt återkomma till riksdagen med en detaljerad redovisning av resursbehovet och förslag lill medelstilldelning i denna del i näsla års budgetproposition.

Den 1 januari 1985 infördes en statlig faslighetsskall som omfattar hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbruk. För de lokala skattemyndigheternas del innebär lagstiftningen etl vissl merarbete av engångskaraktär för vilkel medel har anvisats innevarande budgetår. Jag har därför vid min beräkning av resurserna för budgelårel 1986/87 dragit av molsvarande belopp.

För innevarande budgelår har vidare 5 milj. kr. slällls fill RSV: s förfogande för rekryleringsinsalser vid de lokala skaltemyndigheterna. RSV har i särskilt beslut fördelal 3,9 milj.kr.till de län som på grund av stora personalavgångar haft svårigheter all lillgodose sitt rekryteringsbehov av handläggare. Resterande 1,1 milj.kr.avser RSV all använda för utbildningsinsatser i molsvarande syfte. Jag föreslår alt de av RSV fördelade medlen räknas in i basen för resp. län. Vidare föreslår jag alt de medel som riksskatteverket reserverat för utbildningsinsatser förs över till anslaget Bl. Riksskatteverket, anslagsposten 3.

Elt antal myndigheter har fått medel för anskaffning av nya telefonväxlar. Anskaffningarna ger utrymme för ralionaliseringar och driftkostnads-minskningar. Invesieringarna skall därför finansieras genom en minskning av anslaget under en tioårig avskrivningsperiod. Av sammanställningen över medelslilldelningen för resp. län framgår i vilka fall en sådan reduktion skett.

Under anslagsposten Diverse ändamål, vilken lill viss del disponeras av RSV, harjag beräknat medel för täckande av vissa engångsutgifter saml en reserv för oförutsedda medelsbehov.

Mina ställningstaganden lill länsslyrelsernas förslag, vilka redovisas närmare i del följande, innebär med bortseende från de under anslaget beräknade uppbördsmedlen en medelsanvisning om 942691000 kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgelår uppgår lill 47382000 kr. De särskilda uppbördsmedlen beräknar jag till 60884000 kr. vilket är en ökning med 4067000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

25

Sammanställning Lokala skattemyndigheterna Anslag

Prop. 1985/86:100 Bil. 9

Förvall-      Därav:         Därav

ningskost-       lönekosl- engångs-

nader         nåder           utgifter

Lokal-        Diverse

koslnader       ändamål

Summa

1985/86           742676000     (691973000)     -

Beräknad ändring

1986/87:

Länsstyrelserna   -1-53006000    (-1-44339000)     -

Föredraganden     4-59529000    (4-55 784000)** -

Uppbördsmedel    Ersätlning frän allmänna pensionsfonden

1985/86            56817000

Beräknad ändring

1986/87          4- 4 067000

Nettoutgift

* Inkl 2800000 som ställts lill regeringens disposition ** Inkl 7,1 milj. kr. som fördelals enligt särskilt beslul

129083 000

4-3089000 4-1203000

23 550000»    895 309000

-     4-56095 000 13 350000     4-47164000

- 4067000 4-43315000

Län

Förvaltnings-

Därav:

Därav

Lokal-

Summa

kostnader

lönekostnader

engångsutgifter

kostnader

Stockholms län

1985/86

149525000

(139460000)

-

29129000

178654000

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

4-12175000   '

(4-11672000)

+1 591000

-1-13 766000

Föredraganden

4-11904000

(4-11098000)

-

4-1410000

4-13 314 000

Uppsala län

1985/86

18076000

(16792000)

-

3 114000

21 190000

Beräknad ändring 1986/87:

Länssslyrelsen

4-448000

(-H .381000)

4-11 000

4-459000

Föredraganden

4-1432000

(4-1330000)

-

4-64000

4-1 496 000

Södermanlands län

1985/86

20369000

(18706000)

-

3 007000

23 376000

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

4-946000

(4-817000)

-

4-58000

4-1004000

Föredragande

4-1654000

(4-1547000)

-

-195 000

-hl 459000

Östergötlands län

1985/86

29206000

27428000

-

4453000

33 659000

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

-h2 192000

(4-2088000)

-

4-45000

4-2237000

Föredragande

-h 2 342 000

(4-2 203000)

4-136000

4-2478000

Jönköpings län

1985/86

27547 000

(25 789000)

-

3 825000

31372000

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

-h2 119000

(4-1728000)

(4-250)

4-383 000

4-2 502000

Föredraganden

4-2 274000

(4-2139000)

(-)

4-287000

4-2 561000

26

Prop.

1985/86: 100

Bil. 9

1

Län

Förvaltnings-koslnadei-

Därav: lönekostnader

Därav

engåiigs-

utgifler

Lokalkostnader

Summa

Kronobergs län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

16251000

4-1031000 4-1313000

(15228000)

(4-927000) (4-1239000)

-

1924 000

4-58000 4-36000

18175 000

4-1089000 4-1349000

Kalmar län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

20765 000

4-1057 000 4-1648000

(19403 000)

(4-712000) (4-1568000)

(4-152) (-)

2789000

4-278 000 -171000

23 554000

4-1335 000 4-1477000

Gotlands län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

5 543 000

4-499000 4-449000

(5 225 000)

(-h 379 000) (4-423 000)

(4-35 000) (-)

530000

-H2000 -9000

6073000

-H51I000 -H 440 000

Blekinge län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

13 936000

4-895 000 4-1 110000

(12439000)

(4-745 000) (-H 990 000)

-

3 139000

-12000 -47000

17075000

4-883 000 -H 063 000

Kristianstads län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

23 077000

-H 410000 4-1830000

(21558000)

(4-713 000) (4-1727000)

(4-575000)

2467 000

4-45000 4-45000

25 544000

4-1455000 4-1875000

Malmöhus län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

66858000

4-3018000 4-5407000

(62477000)

(4-2676000) (4-5 061000)

-

15 207000

-236000 4-70000

82065000

4-2782000 4-5477000

Hallands län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

18943 000

4-2 304000 4-1596000

(17 829000)

(4-2170000) (4-1500000)

(4-101000)

2715000

4-79000 4-469000

21658000

4-2383000 4-2065000

Göteborgs och Bohus län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

78701000

4-3 359000 4-5991000

(72517 000)

(-F 2 877 000) (5601000)

-

15 899000

-1664 000 -1762000

94600000

4-1695 000 4-4 229 000

Älvsborgs län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

33401000

4-2112000 4-22681000

(31388 000)

(4-1911000) (-h2 537000)

-

5 302000 4-390000

38703000

4-2502000 4-2681000

Skaraborgs län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

22203000

4-961000 4-1790000

(20934000)

(4-886000) (4-1693000)

3 882000

- 737 000 4-737000

26085000

4-1698000 4-2 527000

27

Prop.

1985/86:100

Bil. 9

Län

Förvaltningskostnader

Därav: lönekostnader

Därav engångsutgifter

Lokalkostnader

Summa

Värmlands län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

25 229000

4-1810000 4-2014000

(23 355 000)

(4-1423000) (4-1885 000)

-

4 496000

4-712000 4-182000

29725 000

4-2 522000 4-2196000

Örebro län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

20 351000

4-1 223 000 4-1621000

(19182000)

(4-1 107000) (4-1537000)

-

2937 000 -19000

23 288000

-H 223 000 4-1602000

Västmanlands län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

19584000

4-1507 000 4-1530000

(18239000)

(4-1276000) (4-1437000)

(4-66000)

2 360000

4-68000 -33000

21944000

4-1 575 000 4-1497000

Kopparbergs län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

24614000

4-2733000 4-2031000

(23 163000)

(4-1311000) (4-1936000)

(4-738000)

3 547000

4-277000 4-34000

28 161000

4-3010000 4-2065000

Gävleborgs län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

24921000

4-1785000 4-2076000

(23 391 000)

(-h681000)( (-Hl 932000)

4-1001000)

4 321000

4-289000 4-57 000

29242000

4-2074000 4-2133000

Västernorrlands län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

24 137 000

4-5 370000 4-1918000

(22 377000)

(4-4 341000) (4-1789000)

(4-747 000)

3 551000 -36000

27 688 000

4-5 370000 4-1882 000

Jämtlands län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

12414000

4-775000 -hl 014000

(11505000)

(4-684000) (4-959000)

1057000

-62000 -62000

13 471000

4-713 000 4-952000

Västerbottens län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

21463000

4-1476000 4-1722000

(20100000)

(4-1240000) (4-1634000)

(4-50)

3020000

-28000 -28000

24483 000

4-1448000 4-1694000

Norrbottens län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

Föredraganden

25562000

-H 801 000 4-2182000

(23 488000)

(4-1594000) (4-2019000)

-

6412000

4-58000 4-38000

31974000

-hl 859000 4-2 220 000

Diverse ändamål m. m.

Diverse ändamål

Till regeringens disposition

Summa

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

20750000 -10550000

2800000 -2800000

23 550000 -13 350000

28

Län

Länsstyrelsernas

Föredragandens

Prop. 1985/86: 100

(personal)

yrkanden

överväganden

Bil. 9

Stockholms län

1. För taxering

1. -

(1022)

yrkas lönemedel 4-250000 kr.

2. Anvisade medel för

2. Yrkandet har

arbetet med fastig-

delvis lillgodo-

helsskatten bör

seus.

räknas in i basen

4-734400 kr.

3. För kostnader i sam-

3. Medel har av-

band med nya lokaler

satts under an-

i Lidingö fögderi

slagsposten

yrkas

Diverse ändamål.

893 000 kr.

Uppsala län

-

(137)

Södermanlands

—

län

(128)

Östergötlands

1. Till följd av ökade

I. -

län

ärendevolymer yrkas

(198)

lönemedel om 1000000 kr. all fördelas mellan fögderierna.

Jönköpings län

1. För kostnader i sam-

1. Medel har av-

(180)

band med nya lokaler i

satts under an-

Reflele fögderi yrkas

slagsposten

250000 kr.

Diverse ändamål.

Kronobergs län

1. För ökade lokalvärds-

1. -

(109)

kostnader i Ljungby

fögderi yrkas 12000 kr. P. g. a. ökad reservverksamhet begärs 20000 kr. till Växjö fögderi.

Kalmar län

(139)

Medel har avsatts under anslagsposten Diverse ändamål Medel har avsatts under anslagsposten Diverse ändamål

För inbindning av arkivalier yrkas 35 000 kr. Fördel av ny telefonväxel yrkas ylleriigare 32000 kr.

För kostnader i samband med utökade lokaler i Väslerviks fögderi yrkas 55 000 kr.

För ökade lokalvårdskostnader begärs 56000 kr.

För ökade rese- och telefonkostnader yrkas 17000 kr. För utrustning av nyll arkiv yrkas 45 000 kr.

7. -9000 kr. för anskaffandet av en telefonväxel i Borgholms fögderi.

29

Län

Länsstyrelsernas

Föredragandens

■     Prop. 1985/86:

100

(personal)

yrkanden

överväganden

Bil. 9

Gotlands län

1. En biträdestjänsl

1, -

(34)

till granskningsenheten och medel för rekrytering, utbildning m. m. begärs

2.   För ospecifierade
kostnader för expenser
begärs 50000 kr.

3,   För inbindning av
arkivalier yrks
35000 kr,

2.    -

3.   -

Blekinge län

-

(96)

Kristianstads

1, För koslnader i sam-

1. Medel har av-

län

band med nya lokaler i

satts under an-

(150)

Simrishamns fögderi yrkas 575 000 kr.

slagsposten Diverse ändamål.

Malmöhus län

_

(488)

Hallands län

1. Till Kungsbacka fög-

1, -

(130)

deri yrkas två handläggare och tvä biträden samt 450000 kr, gemensamt för personalförstärkning vid fögderierna.

2,   För diverse inventa
rier yrkas 61 000 kr.

3.   För inbindning av
arkivalier yrkas
50000 kr.

2.    -

3.   -

Göteborgs och

-

Bohus län

(454)

Älvsborgs län

-

(251)

Skaraborgs län

1.   0,5 tjänst som expe
ditionsvakt yrkas till
Lidköpings fögderi
(gemensaml med krono
fogdemyndigheten).

2.   -

1.    -(125)

2.   -11000 kr, för
anskaffandet av
telefonväxel i
Tidaholms
fögderi.

Värmlands län

1, För kostnader i sam-

1. Medel har av-

(175)

band med nya lokaler i Karistads fögderi yrkas 200000 kr. 2. -

satts under anslagsposten Diverse ändamål 2. -15000 kr. för anskaffandet av en telefonväxel i Säffle fögderi.

Örebro län

(140)

30

Län

Länsstyrelsernas

Föredragandens

(personal)

yrkanden

överväganden

Västmanlands

1. Tvä handläggare yrkas

1. -

län

till Västerås fögderi

(129)

och en handläggare till Sala fögderi.

2. För utbyte av telefon-

2. Medel har av-

växel i Västerås

satts under an-

fögderi yrkas

slagsposten

1300000 kr.

Diverse ändamål

3, För diverse inven-

3. -

tarier yrkas

126000 kr.

Kopparbergs län

1, För inbindning av

1, -

(167)

arkivalier yrkas

250000 kr.

Medel har avsatts under anslagsposten Diverse ändamål

4. -

2,   För diverse inventarier yrkas 100000 kr,

3,   För kostnader i samband med nya lokaler i Mora fögderi yrkas 628000 kr.

4,   För ökad utbildning, utökad reseverksamhet och omstationeringskostnader begärs gemensamt 155000 kr. För ökade telekostnader i Avesta fögderi yrkas

55 000 kr,

Gävleborgs län

(173)

Medel har avsatts under anslagsposten Diverse ändamål

1, För kostnader i samband med nya lokaler i Ljusdals fögderi yrkas 1001000 kr.

Västernorrlands län

(162)

1. Till fögderierna i
Härnösand, Sollefteå
och Sundsvall yrkas
sammanlagl tre hand
läggare och lill
Kramfors fögderi

en biträdestjänsl. Till samlliga fögderier yrkas 20 exlra-tjänster.

Medel har av-salts under anslagsposten Diverse ändamål

4, -

2. 130000 kr. yrkas för koslnader rörande lokalvård, telefon m. m.

3. För kostnader i samband med nya lokaler i Kramfors fögderi begärs 318000 kr.

4. För inbindning av arkivalier yrkas 270000 kr. och för diverse inventarier ytteriigare 159000 kr.

Prop. Bil. 9

1985/86: 100

Jämtlands län

(80)

Län

Länsstyrelsernas

Föredragandens

Prop. 1985/86: 100

(personal)

yrkanden

överväganden

Bil. 9

Västerbottens

1, En biträdestjänsl

1. -

(148)

yrkas till Vilhelmina fögderi.

2. För rese-och utbild-

2. -

ningskostnader vid

samlliga fögderier

yrkas 100000 kr.

3. -

3. -7000 kr. för anskaffandet av en telefonväxel vid lokala skattemyndigheten i Lycksele.

Norrbottens

1. Till Gällivare och

1. Yrkandet till-

län

Boden begärs en hand-

godoses i annal

(157)

läggare för granskning av renskötsel-rörelsen.

sammanhang.

Med hänvisning lill sammanställningarna hemsläller jag alt regeringen föreslär riksdagen

all lill Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 881 807000 kr.

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

.568918835 551539000 579235000

Kronofogdemyndigheternas verksamhet avser dels det allmännas fordringar på skatter, böter, allmänna avgifter m. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar. Kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhel regleras bl.a. i utsök-ningsbalken. Dessutom är kronofogdemyndighet skyldig all handlägga ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs. Fr.o.m. den 1 januari 1980 är vissa kronofogdemyndigheter tillsynsmyndigheter enligt 42§ konkurslagen (1921:225) och har i denna egenskap tillsyn över förvaltningen i konkurser.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i kronofogdedistrikl. 1 varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Inom länet åligger det länsstyrelsen särskill alt la befattning med bl.a. beskattningsväsendet, uppbördsväsendet och exekutionsväsendet. RSV är centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

1 landet finns 81 kronofogdedistrikt med sammanlagl ca 2700 årsarbetskrafter.

32

Anslagsframställningarna                                                 Prop. 1985/86: 100

Länsslyrelsernas anslagsframställningar för kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1986/87 innehåller som huvudförslag en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknal anslag för budgetåret 1985/86 minskal med 2%. Medelsbehovet enligt detla alternativ ökar med 23 582000 kr.

Den övervägande delen av länsstyrelserna har yrkat atl huvudförslaget inte skall tillämpas vid resurstilldelningen för budgetåret 1986/87. Verksamheten är strikt reglerad i lagar och förordningar varför kronofogdemyndigheternas möjligheter lill ralionaliseringar och omprioriteringar är begränsade. Bristen på resurser har medfört ökade balanser och längre handläggningstider.

Länsstyrelserna yrkar ca 25 nya tjänster och vissa medel för tillfälliga insatser. Yrkandena om personalförstärkningar m. m. innebär all medelsbehovet ökar med 32409000 kr.

Riksskatteverkets yttrande

RSV har yttrat sig över länsslyrelsernas anslagsframställningar för kronofogdemyndigheterna.

Verket konstaterar att arbetsmängden inom kronofogdemyndigheternas verksamhelsområde fortsätter atl ligga på en oförändrat hög nivå. Däremoi har vissa förändringar kunnat konstateras belräffande målvolymerna. Anlalet allmänna mål har minskal under de senasle åren, särskill under 1983 och 1984. Minskningen beror dels på redovisningstekniska förändringar i samband med införandel av del ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet (REX), dels på all en ny påminnelserutin från länsstyrelserna fr.o.m. 1983 medfört all många små mål, som tidigare krävt begränsade indrivningsåtgärder, numera aldrig restförs hos kronofogdemyndigheterna. RSV kan redan nu skönja en fortsall minskning till följd av det ändrade uppbördsförfarandel för innehållen A-skatl och arbetsgivaravgifter. Däremoi ökar arbetsbördan genom alt del fåtal av gäldenärerna som svarar för stora och komplicerade mål tar allt större andel av resurserna i anspråk.

Antalet enskilda mål minskade lillfälligt under perioden 1981 - 1983. Därefter har en ireprocentig ökning kunnat konstateras under 1984. Verkel bedömer det inte möjligl alt nu avgöra om de enskilda målen kommer atl öka ytterligare. Däremoi har handläggningsliderna i enskilda mål ökat avsevärt senare år.

RSV avstyrker atl huvudalternativet tillämpas för kronofogdemyndigheterna. Verkel framhåller att en omstrukturering av kronofogdemyndigheternas arbetsorganisation är synneriigen angelägen för att komma till rätta med den ojämna fördelningen av resurserna i förhållande till arbetsvolymen.

Under de senasle åren har exekutionsväsendet tilldelats medel för att
genom s. k. länsgrupper med tillgång lill kvalificerad ekonomisk personal
kunna bearbeta gäldenärer med stora skulder och komplicerade ekonomis
ka förhållanden. Verksamheten har bedrivits försöksvis och med olika
organisatoriska lösningar hos myndigheterna.                                         33

3    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

RSV föreslår atl ytteriigare 3 milj. kr. anvisas för detla ändamål för all     Prop. 1985/86: 100
därigenom ge länsgrupperna i vissa utsatta län erforderlig kapacitet.      Bil. 9

Verket föreslår vidare all 5 milj. kr. anvisas för fördelning till de mest arbetstyngda dislriklen.

RSV konstaterar alt flertalet yrkanden om ijänster och särskilda medel redan lillgodoseils genom beslul om fördelning av de medel som ställts lill verkels förfogande för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Kronofogdemyndigheternas huvudsakliga arbelsuppgifter är verkställighet i allmänna mål - skaller, böter och allmänna avgifter - och enskilda mål. Vad gäller statsverkets fordringar uppgick beloppel all indriva i oktober 1985 till 17 miljarder kr. jämfört med drygt 15 miljarder kr. vid samma tidpunkt föregående är. Samiidigt sjunker antalet inkomna mål.

Speciella åtgärder har vidtagits för att effektivisera kronofogdemyndigheternas verksamhet. Jag tänker dä framför allt på införandel av det s.k. REX-systemel och påminnelseförfarandet. Enligt min bedömning bör dessa åtgärder lillsammans med det ändrade uppbördsförfarandet för innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter kunna bidra till alt arbetsläget för kronofogdemyndigheterna förbältras något.

I förra årets budgetproposition redogjorde jag för de förslag till ändrad arbetsorganisation för kronofogdemyndigheterna som då förelåg. Jag konstaterade därvid - i likhet med skalleutskoltel - alt frågan om exekutionsväsendets framlida organisaiion borde anstå till dess atl förslag om skatteförvaltningens organisation förelåg. Även skatleindrivningsulredningens arbeie skulle, enligt min mening, kunna komma atl bidra till all belysa frågan om landets indelning i kronofogdedistrikt.

Jag har tidigare redovisal det förslag lill ändrad organisation för skalleförvaltningen som nu föreligger. Den nya organisalionen skall träda i kraft den I januari 1987. Det finns därför enligt min mening skäl alt avvakta ytterligare nägot innan ställning tas lill kronofogdemyndigheternas framlida organisaiion.

Eftersom etl evenluelll beslul om ändrad arbetsorganisation således
dröjer ylleriigare bör - inom ramen för nuvarande organisaiion - åtgärder
vidtas för atl lindra effekterna av den ojämna resursfördelningen myndig
heterna emellan. Under innevarande budgelår har RSV haft i uppdrag atl
fördela 5milj. kr. mellan kronofogdemyndigheterna. RSV har tillfört de
resurssvaga kronofogdemyndigheterna, dvs. de myndigheter som relalivl
sett har en slor arbetsbörda i förhållande till personalstyrkan, extra re
surser. Jag har erfarit att metoden fungerat väl. I sammanställningarna
över medelstilldelningen för resp.län harjag under anvisade medel för
budgetåret 1986/87 inkluderat de exlra resurser som tillförts genom RSV
beslul. Jag föreslär alt RSV får i uppgift atl fördela medel även under
budgetåret 1986/87. Även under budgetåret 1986/87 bör kronofogdemyn
digheterna i viss mån undantas frän tillämpningen av huvudförslaget. 1
förslaget till statsbudget för nästa budgelår har jag, som framgår av sam
manställningarna beräknat medel för kronofogdemyndigheterna enligt hu-    34

vudförslagel, vilkel innebär att anslaget efler pris- och löneomräkning      Prop. 1985/86: 100 minskas med ca 10 milj. kr. Samlidigl bör 5 milj. kr. återföras och ställas      Bil. 9 lill RSV:s disposition under anslagsposten Diverse ändamål.

Dessa ålgärder kan i vissa fall visa sig olillräckliga. Vid vissa mindre distrikt med endast en kronofogdeljänsl kan det av olika skäl vara förenat med svårighet all återbesätta tjänslen som kronofogde när denna blivit vakant. Ell lämpligt tillvägagångssätt bör, i dessa och liknande situationer, vara all den lediga chefstjänsten vakanlsätts samlidigl som en kronokommissarie utses atl svara för direkt arbetsledning och vissa administrativa uppgifter vid myndigheten. De övriga administrativa funktionerna l.ex. den övergripande ledningsfunktionen, planering och budgetfrågor bör förläggas lill annan kronofogdemyndighet i länet.

RSV har föreslagit att ytterligare 3 milj. kr. anvisas för arbetet i de s. k. länsgrupperna för bekämpande av den ekonomiska brottsligheten. Enligt vad jag erfarit är resullalel av den hittillsvarande verksamheten gott. Mot den bakgrunden har också de hittills tilldelade medlen permanentats. Jag är emellertid inle beredd alt tillstyrka att ytterligare medel anvisas för denna verksamhet innan effekterna av de åtgärder som vidtagits för atl effektivisera kronofogdemyndigheternas verksamhel — och som jag lidigare har redogjort för - kan mätas.

Regeringen har som etl led i kampen mot den ekonomiska brottsligheten föreslagit lagändringar som innebär att ambitionsnivån när det gäller näringsförbud höjs och att vandelsprövning inom restaurang- och transportbranscherna ökas. Dessa frågor mäste ges hög prioritet i berörda myndigheters arbeie. De skärpta reglerna när del gäller näringsförbud bedöms kunna minska belastningen på kronofogdemyndigheterna genom att gäldenärer som ger myndigheterna myckel arbete kan förväntas försvinna från verksamheten under den tid de har näringsförbud. Samiidigt väntas anlalet näringsförbud öka vilket leder till alt resurser måsle avdelas för dessa uppgifter. Etl särskill problem är att resurserna för tillsyn av näringsförbud varierar i landet. De åtgärder som behöver vidtas för atl ge berörd personal utbildning och för atl förbättra samarbetet mellan berörda myndigheter, liksom de förstärkningar som kan behövas vid vissa myndigheter, räknarjag med kan inrymmas i de medel som RSV disponerar för ålgärder mot ekonomisk brottslighet och inom ramen för de medel som verkel har alt fördela lill kronofogdemyndigheterna under anslagsposten Diverse ändamål.

Den 1 januari 1981 höjdes grundavgiften för utsökningsmål senasi. Den höjning av avgiften som jag aviserade i förra årets budgetproposition har inte genomförts. Jag avser emellertid senare föreslå regeringen alt denna avgift höjs fr. o. m. den I juli 1986.

Ell antal myndigheter har fält medel för anskaffning av nya telefonväxlar. Anskaffningarna ger utrymme för ralionaliseringar och driftkostnads-minskningar. Investeringarna skall därför finansieras genom en minskning av anslaget under en tioårsperiod. Av sammanställningarna över medelslilldelningen för resp. län framgår i vilka fall en sådan reduktion skett.

Under anslagsposten Diverse ändamål, vilken till viss del disponeras av
RSV, harjag reserverat medel för vissa engångsutgifter.                          35

Mina ställningstaganden till länsslyrelsernas anslagsframställningar, Prop. 1985/86: 100 vilka redovisas närmare i del följande innebär, med bortseende från del Bil. 9 under anslaget beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om 589665000 kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår lill 28 858000 kr. De särskilda uppbördsmedlen beräknar jag lill 10430000 kr. Della innebär en ökning med ca 1 162000 kr. i förhållande lill innevarande budgetår.

36

Sammanställning                                                         Prop. 1985/86: 100

Bil. 9 Kronofogdemyndigheterna

Anslag

Förvalt-       Därav     Därav       Lokal-        Exekutiva   Diverse      Summa

nings       lönekost-     engängs-        koslnader förrätt-        ändamål

kostnader   nåder      utgifter                   ningskostn.

1985/86              426 679 000(393 656000)         (      970 000)   80711000 7 195 000      46 222 000   560 807 000

Beräknad förändring

1986/87:

Länsstyrelserna   4-28734000( + 24 254000)                                               (4-1215 000)4-3 072 000-603 000         -4-32409 000

Föredraganden                                +24061000( + 2:515O00)'          (-   970000)-     8";000 4-576000     4-4 306000 4-28858 000

Uppbördsmedel   Ersällning från allmänna

pensionsfonden

1985/86                9268000

Beräknad ändring

1986/87           4-   I 162000                                                                      -   1 162 000

NeUoutgift                                                                                                   4-27 696000

' Inkl. 5 milj, kr, som fördelas enligt särskill beslul.

Förvall- Därav:                Därav                 Lokal-             Exekutiva       Summa

ningskost-         lönekost-            engängs-             koslnader        förrätl-

nader       nåder                  utgifter                                       ningskostn,

Stockholms län

1985/86                    99786000 (92097000)       (           500)       24936000         2378000              127 100000
Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen         +4931000 ( + 5 154000)       (-         500)       +   624000       +     69000               +5624000

Föredraganden       +5418000 (+5047000)       (-         500)       +   791000       +   190000               +6399000

Uppsala län

198-5/86                       9 221000 (   8 563 000)                       -            1311000              78000                10 610000
Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen         +   301000 (+   267000)                       -        +    81000       +       1000               +   383000

Föredraganden       +   739000 (+   707 000)                       -        -       7 000       +       6 000               +   738 000

Södermanlands län

1985/86                      11091000 (10218000)                       -            1353000             109000                P553000

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen        +   639000 (+ 426000)       (+    90000)      +    26000      +      9000              +   674000

+   638000

Föredraganden       +   645 000    (+   605000) -        -     16000       +       9000

Östergötlands län

1985/86                      16594000         ( 15435000) (        70000) 2295000             71000    18960000
Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen         +1033000   (+   940000)                       - +     94000      +       7000    +1134000

Föredraganden      +   829000             (+   775000) (-    70000) +   113 000     +      6000    +   948000

Rättelse: S, 44, rad 3 under tabellen Slår: Lokala skaltemyndigheterna Rättat lill: Kronofogdemvndighelerna rad 4 under tabellen Står'881 807 000 kr. Rättat lill 579 235 000 kr.

37

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

Förvall-      Därav:         Därav

ningskost-       lönekosl- engångs-

nader         nåder           utgifier

Lokal-        Exekutiva

kostnader        föriäll-

ningskostn.

Summa

145 000

+     29000       +       4000 -     15000       +     12000

ni 000

-      122 000          107 000

-      236 000       +     97 000

Jönköpings län

1985/86            12 589 000        (11602 000)

Beräknad ändring 1986/87:

Länsslyrelsen    +1214000           (+1015 000)

Föredraganden       +   594 000 (+   541000)

Kronobergs län

198.5/86            7600000    (    6876000)

Beräknad ändring 1986/87:
Länsslyrelsen   +   468000    (+   418000)

Föredraganden      +   354 000    (+   322000)

Kalmar län

1985/86            11481000    (10560 000)

Beräknad ändring 1986/87:
Länsslyrelsen   +   673 000    (+   400000)

Föredraganden       +   542000    (+   503000)

Gotlands län

198.5/86            2 794000    (   2 630000)

Beräknad ändring 1986/87:
Länsslyrelsen   +   173 000    (+   160000)

Föredraganden      +   131000    (+   123000)

Blekinge län

1985/86             6892000    (   6 359000)

Beräknad ändring 1986/87: Länsslyrelsen        +   584 000    (+ 431000) Föredraganden      +   323 000    (+   296000)

Kristianstads län

1985/86            14 335 000    ( 13 349000)

Beräknad ändring 1986/87:
Länsslyrelsen   +   891000    (+   812000)

Föredr,iganden       +   795 000    (+   743 000)

Malmöhus lan

1985/86                     43233000 (39872 000)
Beräknad ändring 1986/87:

Länsslyrelsen         +3 345 000 ( + 3 047000)

Föredraganden       +3 327000 ( + 3 198000)

Hallands län

198.5/86            9556000    (   8812000)

Beräknad ändring 1986/87: Länsslyrelsen        +1504000    ( + 1194000) Föredraganden       +   564000    (+   532 000)

(löteborgs och Bohus län

1985/86           44 043 000    (41180000)

Beräknad ändring 1986/87: Länsstyrelsen        +2306000    ( + 2036000) Föredraganden       +2036000    (+1913000)

101000

!068000

(+   120000)       +   207000       +     10000 +     91000       +       8 000

33 000

889 000

+   147 000

+     76000       +       3 000

96 000

1570000

(+     55000)       +   157000       +     10000 -   675 000       +       8000

13 000

270000

5 000       +       1000 21000       +       1000

108000

I 005 000

+ 5 000

+

11 000

- 23000

+

9 000

1857 000

77 000

+ 3 000

+

6000

+ 4 000

+

6000

9603000

1 882 000

+ 163 000

+

167 000

+ 307 000

+

150000

1028000

(+   279000)

8207 000

(+   400000) (-   400000)

14 758 000

+ 1431000 +   693 000

8 522 000

+   615 000 +   433 000

13 147 000

+   840 000 ~   125 000

3 077 000

+    169 000 +    III 000

8 005 000

+   600 000 +   309000

16 269 000

+   900000 +   805 000

54 708 000

+ 3 675 000 + 3 784000

10 729000

+ 1537 000 + 561000

53 461000

+ 2 290000 + I 897 000

38

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

Förvalt-

Därav:

Därav

Lokal-

E

xekutiva

Summa

ningskost-

lönekost-

engångs-

kostnader

förrätl-

nader

nader

utgifter

n

ngskosln.

Älvsborgs län

1985/86

16873000

( 15623000)

-

2521000

80000

19474000

Beräknad ändring

1986/87:

Länsstyrelsen

+ 1068000

+   957000)

-

+   100000

+

7000

+ 1 175 000

Föredraganden

+ 1341000

(+1282000)

-

+    87000

+

6000

+ 1434000

Skaraborgs län

1985/86

11686000

10621000)

-

2891000

44000

14621000

Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen

+ 1063000

(+ 476000)

(+   230000)

+    55 000

+

4000

+ 1 122000

Föredraganden

+   563 000

(+   513000)

-

-   890000

+

4000

-   323000

Värmlands län

1985/86

13 211000

12 242000)

-

1706000

73000

14990000

Beräknad ändring

1986/87:

Länsslyrelsen

+   843000

+   746000)

-

+   145000

+

7 000

+ 995 000

Föredraganden

+   602000

+   570000)

-

+   145 000

+

6000

+ 753000

Örebro län

1985/86

11017000

( 10303000)

-

2 615 000

130000

13 762000

Beräknad ändring 1986/87:

Länsslyrelsen

+ 915000

+ 844000)

-

+     15000

+

13000

+ 943000

Föredraganden

+   651000

+ 617000)

-

+     16000

+

10000

+   677000

Västmanlands län

1985/86

10670000

9909000)

_

2 135000

145000

12950000

Beräknad ändring 1986/87:

Länsslyrelsen

+   585 000

+   526000)

-

+    20000

+

11000

+ 616000

Föredraganden

+   498000

(+ 462000)

-

- 889000

+

11000

-   380000

Kopparbergs län

1985/86            12 570000

Beräknad ändring 1986/87: Länssslyrelsen       +2056000 Föredraganden      +   799000

Gävleborgs län

1985/86            13925000

Beräknad ändring 1986/87:
Länsslyrelsen   +   745 000

Föredraganden       +   841000

Västernorrlands län

1985/86            13 779000

Beräknad ändring 1986/87: Länsslyrelsen        +   986000 Föredraganden      +   663 000

Jämtlands län

1985/86             7107000

Beräknad ändring 1986/87: Länsslyrelsen        + 322000 Föredraganden      + 331000

3085000

108000

15 763000

11334000)

+ 1029000) +   731000)

(+   800000)

+ 1041000 + 919000

+ +

134000 9000

+ 3 231000 + 1727000

12 787 000)

-

2415000

89000

16429000

+   642000) +   779000)

-

+   215000 +     30000

+ +

8000 7000

+   968000 +   878000

12 743 000)

-

1687000

55 000

15521000

+   787000) +   617000)

(+     96000)

+    74000 +   110000

+

+

4000 4000

+ 1064000 +   777000

991000

48000

8146000

6561000)

+

9000

+

5 000

+   336000

+

9000

+

4000

+   344 000

+   267000) +   308000)

39

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

Förvall-      Därav:         Därav           Lokal-        Exekutiva       Summa

ningskost-       lönekosl- engängs-       kostnader       förrätt-

nåder         nåder           utgifter                          ningskostn.

(+    45000)

+ 314000

Västerbottens län

1985/86             9864 000    (   8871000)

Beräknad ändring 1986/87: Länsstyrelsen        +   828000    (+   584000) Föredraganden      + 658000    (+   607000)

Norrbottens län

1985/86                    16772000 (15 109000)
Beräknad ändring 1986/87:

Länsstyrelsen        +1 262 000 (+1 096 000)

Föredraganden      +   817000 (+ 724000)

Diverse ändamål

Ulbildning av Koslnader

personal vid   för dala-

kronofogdemyn-      maskinlid
digheterna

1985/86                   5440000       29376000

Beräknad förändring 1986/87:

Myndigheterna         +971000        +4 159000

Föredraganden         +294 000       +3489000

1239000

-        29000

-        29000

3034000

+     18000 +     18000

Blankeller och bokföringsmaskiner

3410000

+438000 + 209000

39000

11 142000

3000

+ 799000 + 632000

82000

8000 7000

19888000

+ 1288000 +   842000

Till regeringens    Summa resp. riksskatteverkets disposition

7996000

46 222000

+4 306000

40

Län

Länsslyrelsernas

Föredragandens

-    Prop. 1985/86:

100

(personal)

yrkanden

överväganden

Bil. 9

Stockholms län

1. Till kronofogdemyn-

1. Yrkanden har

(639)

digheterna i Handen, Huddinge, Sollentuna. Solna och Täby yrkas sammanlagt sex tjänster. För länet gemensamt begärs ytterligare två ijänster. 2. För ökade resekostnader begärs 50000 kr.

lillgodoseils i annal sammanhang.

2. -

Uppsala län

-

(58)

Södermanlands län

1. Till Eskilstuna dist-

1. -

(71)

rikt yrkas 25 000 kr. för tillsynsverksamheten

2.   För ökade koslnader i
samband med exekutiv
försäljning yrkas för
länet gemensaml
30000 kr.

3.   För anskaffning av
ell kompakiarkiv
yrkas elt engångs
belopp om 90000 kr.

2.   -

3.   -

Östergötlands län

-

(105)

Jönköpings län

1. För anskaffning av

1. -

(78)

viss utrustning yrkas etl engångsbelopp om 120000 kr.

2. Till kronofogdemyndigheten i Värnamo yrkas en handläggar-och en biträdestjänst.

2. -

Kronobergs län

-

(47)

Kalmar län

I. För lokalvård m.fl.

1. -

(74,5)

driftskostnader vid kronofogdemyndigheten i Kalmar begärs 35 000 kr. saml ytteriigare 25000 kr. för tillsynsverksamheten.

2.   För Oskarshamns och
Västerviks distrikt
begärs sammanlagt
65000 kr. förökade
driftskostnader.

3.   Gemensaml för länet
yrkas ytterligare
50000 kr. för ut
bildningsinsatser.

4.   För inredning av lo
kaler yrkas elt en
gångsbelopp om
30000 kr.

2.   -

3.   -

4.   -

Gotlands län

-

A

(19)

H

Län

Länsstyrelsernas

Föredragandens

Prop. 1985/86:

100

(personal)

yrkanden

överväganden

Bil. 9

Blekinge län

1. Till kronofogdemyn-

1,

(45)

digheten i Kariskrona yrkas 50000 kr. för avlöning av en ekonom.

2. För Karlskrona dist-

2.

_

rikt beräknas omkosl-

naderna öka med

75000 kr.

3. För ökade lokalvård-

3.

_

kostnader vid krono-

fogdemyndigheten i

Karlshamn yrkas

25 000 kr.

Kristianstads län

—

(96,5)

Malmöhus län

1. Till kronofogdemyn-

1.

Yrkandet har

(279)

digheten i Helsingborg yrkas en tjänst som kronofogde genom omvandling saml ytterligare tre handläggar-

delvis lillgodoseils i i annal sammanhang, Ijänster.

2. Till kronofogdemyn-

T

Yrkandet har

digheten i Lund yrkas

lillgodoseils i

en kronoassistenl-

annat samman-

tjänsl.

hang.

3. Till kronofogdemyn-

3.

—

digheten i Malmö

yrkas en förste byrå-

sekreterare.

4. Till kronofogdemyn-

4.

Yrkandet har

digheten i Trelleborg

lillgodoseils i

yrkas en assistent-

annat samman-

tjänst.

hang.

5. -

5.

-13 000 kr. p. g. a. anskaffandet av telefonväxel till kronofogdemyndigheten i Landskrona.

Hallands län

(64)

Två assislenltjänster och medel för utökning av den särskilda arbetsgruppen i Halmstads distrikt, saml en kronokommissarie-ijänst lill Varbergs distrikt yrkas Koslnaderna för bevakning vid kronofogdemyndigheten beräknas öka och 9000 kr. begärs härför. Länsslyrelsen har anmält behov av en ny telefonväxel lill myndigheten i Varberg saml utbyle av telefonväxel vid stalione-ringen i Falkenberg. För anskaffning av viss utrustning yrkas 121000 kr.

1. -

3. Medel har av-salts under anslagsposten Diverse ändamål

42

Län

Länsstyrelsernas

Föredragandens

Prop. 1985/86: 100

(personal)

yrkanden

överväganden

Bil. 9

Göteborgs och

1, En tjänsi som byrå-

1. Yrkandena har

Bohus län

direktör yrkas till

lillgodoseils i

(294)

Göteborgs distrikt.

annal samman-

samt en kronofogde-

hang.

tjänst till Udde-

valla,

Älvsborgs län

-

Skaraborgs län

1, Till Lidköpings

1. -

(75)

distrikt begärs 0.5

tjänst som expeditionsvakt. Förutsälls delas med lokala skaltemyndigheten.

Telefonkostnaderna vid kronofogdemyndigheten i Lidköping beräknas öka med 100000 kr.

Omkoslnaderna beräknas öka med 195 000 kr.

För anskaffning av diverse inventarier m.m. yrkas 230000 kr.

Värmlands län

_

(89)

Örebro län

1. Till Örebro distrikt

1.

_

(73)

yrkas en byrådireklörstjänst

Västmanlands län

1. Till Köpings distrikt yrkas en 1.

-

(70)

tjänst som kronoassislent.

Kopparbergs län

1. Till Mora distrikt be-

1.

_

(80)

gärs en kronofogde-tjänst och till Mora och Falu distrikt gemensaml en tjänsi som byrådirektör.

2. Omkostnaderna beräk-

2.

_

nas öka med 110000 kr.

3. För inredning och ut-

3.

_

rustning yrkas 170000 kr. 4, För kostnader i sam-

4.

Medel har av-

band med nya lokaler i

satts under an-

Mora begärs 650000

slagsposten

kr.

Diverse ändamål

Gävleborgs län

(86)

43

Län

Länsslyrelsernas

Föredragandens

Prop. 1985/86: 100

(personal)

yrkanden

överväganden

Bil. 9

Västernorrlands län

1. Till Härnösands

1, -

(85)

distrikt yrkas en försie byråsekrete-rartjänsl och lill Örnsköldsviks distrikt begäis medel för en ijänsl.

2. Omkoslnaderna beräk-

T       _

nas öka med 30 000 kr.

3. För koslnader i sam-

3, Medel har av-

band med nya lokaler

satts under an-

vid stationeringen i

slagsposten

Kramfors, m, m, yrkas

Diverse ändamål

90000 kr.

Jämtlands län

-

-

(44)

Västerbottens län

1, Omkoslnaderna beräk-

1, -

(65. 6)

nasöka med 100000

kr.

För särskilda utbildningsinsatser vid kronofogdemyndigheten yrkas ell engångsbelopp om 45000 kr.

Norrbottens län

(98)

Med hänvisning till sammanställningarna hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 579235 000 kr.

B 4. Stämpelomkostnader

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2 147 900 2534000 2 377000

Från detta anslag bestrids koslnaderna för postverkels uppbörd av in-llutna stämpelmedel och lillhandahällande av stämpelmärken.

Koslnaderna för stämpelväsendel under näsla budgetår beräknar jag till 2 377000 kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att en särskild utredare (B 1977:06) arbelar med att bl.a, se över regierna om expedilionsavgifl. 1 översynen, som i denna del i första hand syftar till att få till stånd ett förenklat och mer lättöverskådligt syslem än del nuvarande, ingär alt undersöka möjlighelerna till rationalisering av slämpelmedelsuppbörden samt överväga om stämpelmärkena bör mönstras ut ur ett framtida system.

44

Utredningsmannen räknar med all uppdraget skall kunna vara slutfört     Prop. 1985/86: 100
under första halvåret 1986.                                                           Bil. 9

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Stumpelomkostnader för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2377000 kr.

B 5. Kostnader för årlig taxering m. m.

1984/85 Utgift     139050855

1985/86 Anslag   137000000

1986/87 Förslag 145000000

Från della anslag betalas f. n. bl. a. ersättningar lill ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder enligt I29§ taxeringslagen (1956:623) saml kostnader för handräckning på grund av avtal med främmande makt i vissa beskattningsärenden.

Från detta anslag bör även andra koslnader som kan bli aktuella för allmän eller särskild fastighetstaxering kunna fä bestridas.

Regeringen har genom beslut den 28 november 1985 fastställt del högsta antal av lekmän förslahandsgranskade deklarationer inom varje län för vilken ersällning ulgår vid 1986 års taxering. Elt system med förenklat deklaralionsförf"arande för löntagare (prop. 1984/85:180, SkU 60, rskr. 375) kommer alt genomföras fr. o. m. 1987 års taxering. Jag räknar med atl nära 4 miljoner deklaranter kommer att utnyttja möjligheten alt lämna en förenklad deklaration. Antalet deklarationer som förstahandsgranskas av lekmän kommer därigenom all reduceras. Jag har vid min beräkning av anslaget tagit hänsyn till en minskad anslagsbelastning försia halvårel 1987.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnaderför årlig taxering m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 145000000kr.

B 6. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m.

1984/85 Utgifl       43662615

1985/86 Anslag     43027000

1986/87 Förslag    49052000

Från anslaget betalas ersättningar lill postverket, affärsbankerna, spar
bankerna och föreningsbankerna för deras medverkan vid skalteuppbör
den. Ersättningarna avser bl.a. uppbörd och redovisning av skall som
inbetalas genom postverket och bankerna, utbetalning genom postkon
toren av överskjutande preliminär skall samt kostnader för postverkets
bestyr med mervärdeskatten. Från anslaget betalas vidare ersättning lill
postverket för de koslnader som uppslår genom alt kyrkobokföringsmyn-           45

digheterna underrättas om permanenta adressförändringar som har an-     Prop. 1985/86: 100
malls lill poslen.                                                              Bil. 9

Enligt en promemoria som har upprättats inom postverket beräknas medelsbehovet för verket för näsla budgetår till 39 146527 kr. Därav avser 37663241 kr. ersättning för postverkels arbeie i samband med in- och utbetalningar av skall, befordran av frankeringsfria försändelser, bestyret med mervärdeskatt m.m. samt drygt I 483000 kr. ersätlning för information till folkbokföringsmyndighel.

Postbefordringsavgifter och inbetalningsavgifl i postgirorörelsen har av poslverkel beräknals i gällande avgiftsnivå.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkl i postverkets beräkningar och del avtal som har träffats med bankerna om dessas medverkan i skalteuppbörden förordar jag all anslaget förs upp i statsbudgelförslaget för näsla budgetår med 49 milj. kr. Det ankommer emellertid på regeringen alt sedermera besluta om de ersättningsbelopp som skall ulgå. Detla sker på grundval av särskilda framställningar som bygger på vederbörandes fakliska medverkan, m. m.

Jag vill i detla sammanhang nämna all ersällning till poslverkel för distribution av skallsedlar och förtryckta deklarationsblanketter betalas från del under sjätte huvudlileln upptagna förslagsanslaget Ersättning till poslverkel för befordran av ijänsleförsändelser. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning tUl postverket m.fi. för bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgelårel 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 49052000 kr.

46

c. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor C 1. Marknadsdomstolen

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

1984/85 Utgift

2739210

1985/86 Anslag

2402000

1986/87 Förslag

2449000

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurrenslagen (1982:729), marknadsföringslagen (1975:1418), lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, konsumentkreditlagen (1977:981), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker och lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om marknadsföring av lobaksvaror, konsumentförsäkringslagen (1980:38) saml lagen (1984: 292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare.

Marknadsdomstolen består av ordförande och vice ordförande saml lio andra ledamöter, av vilka fyra är särskilda ledamöter, tre för ärenden om konkurrensbegränsning och ärenden om avtalsvillkor mellan näringsidkare och en för ärenden om marknadsföring och ärenden om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Till domstolen är knutet elt kansli.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Marknadsdomstolen

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskoslnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

1859000

(1440000)

493 000

50000

2402000

+98000

(+64000)

-24000

-50000

-1-24000

+ 113 000 (+ 72000)

-     16000

-     50000

-I- 47 000

Marknadsdomstolen

Under verksamhetsåret 1984 har 51 ärenden inkommit till marknadsdomstolen och 44 ärenden har avgjorts. Domstolen hade den 30 juni 1985 en balans på 40 ärenden. Den genomsnittliga handläggningstiden för alla typer av ärenden var under år 1984 ca 7 månader.

Marknadsdomstolen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Huvudförslaget skulle för marknadsdomstolen innebära en minskning av anslaget för budgeiåren 1986/87-1988/89 med ca 121000 kr, vilkel bör belasta del tredje budgetåret. Ett genomförande av huvudförslaget skulle kräva atl anlalet sekreterare minskas från tre lill två. Konsekvenserna härav skulle bli ökade handiäggningslider och växande ärendebalanser. Domstolen har genom ny lagstiftning tillförts ylleriigare ärendetyper och kan därför i stället behöva tillföras ytterligare medel. Domstolen hemställer att huvudförslaget inte skall genomföras.

2. Pris- och löneomräkning m. m. 74000 kr.

47

Föredragandens överväganden

Belräffande den reala minskningen av utgifterna godtar jag domstolens skäl för att huvudförslaget inle skall genomföras under budgetåren 1986/87-1988/89.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Marknadsdomstolen för budgelårel 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 2449000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

C 2. Näringsfrihetsombudsmannen

1984/85 Ulgift

6500714

1985/86 Anslag

6216000

1986/87 Förslag

6616000

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) handhar uppgifter som tillkommer honom enligt konkurrenslagen (1982:729) och förordningen (1982:1048) med instruktion för NO.

NO biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare. Verksamheten är uppdelad på rotlar, vilka omfattar olika branscher av näringslivet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

NO

Föredraganden

Personal

31

—

—

Anslag

Förvahningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

5769000

(5 349000)

447000

+ 259000

(+228000)

+ 42000

+ 358000

(+343000)

+ 42 000

6216000

-301000

-1-400000

Näringsfrihetsombudsmannen

Under de senaste 10 åren har antalet ärenden hos NO visat en stigande trend och ärendenas svårighetsgrad har ökat. Denna ulveckling har blivit särskilt markant genom de nya uppgifter som lillkommil fr.o.m. är 1983 genom den nya konkurrenslagen. Det sker en medveten tyngdpunktsförskjulning från lättare till tyngre ärenden. NO bedömer därför alt den nuvarande anslagsnivån måste behållas för atl NO tillfredsställande skall kunna fullgöra de krav som ställs på verksamheten. NO anför i sin anslagsframslällning bl. a. följande.

1. Huvudförslag budgetåret 1986/87 6452000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen I, 2 och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret. Elt genomförande av huvudförslaget skulle innebära en minskning av de personella resurserna.

2. Pris- och löneomräkning m. m. 301000 kr.

48

Föredragandens överväganden

Beträffande den reala minskningen av utgifterna godtar jag NO:s skäl för ett begränsat huvudförslag för budgetåren 1986/87-1988/89. Detla innebär en besparing av en procent vartdera av de tre budgeiåren.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Näringsfrihetsombudsmannen förbudgeiäret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 6616000kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

C 3. Statens pris- och kartellnämnd

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

36615630 35497000 36542000

statens pris- och karteUnämnd (SPK) är cenlral förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning och har till uppgift all följa ulvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhällanden inom näringslivet med undanlag av bank- och försäkringsväsendet. SPK skall utföra sådana utredningar som behövs för alt klariägga prisbildning och konkurrensförhällanden inom näringslivet samt för tillämpning av konkurrenslagen (1982:729) och lagen (1971: 112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Vidare skall SPK föra kartell- och marknadsregister. SPK administrerar sådana prisregleringar som kan beslutas när allmänna prisregleringslagen (1956:236) är i tillämpning.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

SPK

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

169

29974 000

(26885 000)

5 523 000

35 497 000

4-2

+ 1817000

(+1568 000)

-   177 000

-1-1640000

+ 1258 000

(+1253 000)

-   213 000

-1-1045000

Statens pris- och kartellnämnd

Prioriteringen av inflationsbekämpningen ställer enligt SPK stora och ökande krav på den pris- och konkurrensövervakande saml utredande verksamheten. Departement, andra myndigheter och offentliga utredningar har i ökad omfaitning begärt bilräde från SPK med utredningar och olika slag av ekonomiska analyser, bl. a. avseende jordbruks- och fiskprisregleringarna. SPK begär därför vissa personalförstärkningar.

49

4    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 9

SPK föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.                Prop. 1985/86: 100

1. Huvudförslaget budgetåret 1986/87 36764 000 kr. Minskningen av     Bil. 9 utgifterna fördelas över en treårsperiod, med fördelningen O, O och 5 % för försia, andra resp. tredje budgetåret. Minskningen av utgifterna för treårsperioden (—1838000 kr.) beräknas kunna genomföras genom vakanshållning av tjänster vid naturlig avgång.

2. Pris- och löneomräkning 1 267000kr.

3. För utökade arbetsuppgifter inom ramen för jordbruks- och fiskprisregleringarna begärs ett resurslillskotl motsvarande två handläggartjänster i lönefältel N 16-21 saml en ökning av dataanslaget (+- 373000kr.).

4. Mol bakgrund av atl SPK:s roll inom ramen för prispolitiken har
förändrats samt de erfarenheter som numera vunnits inom nämnden av
nuvarande organisaiion begärs alt SPK i samråd med statskontoret får i
uppdrag att genomföra en organisationsöversyn. Förslag till ny organisa
tion beräknas kunna redovisas i anslagsframställning för budgetåret
1988/89. Översynen bör enligt SPK även omfatta SPK:s relationer till
länsstyrelsernas priskonlor. SPK begär i första hand alt översynen med
avseende på resurser får genomföras förutsättningslöst.

Föredragandens överväganden

SPK har för treårsperioden hemställt om undantag från huvudförslaget om en real minskning av utgifterna under perioden med 5 %. Jag har emellertid inle funnit atl skälen för etl avsteg från huvudförslaget för treårsperioden är tillräckligt starka. Jag delar dock nämndens bedömning alt arbetet med pris- och kostnadsuppföljningen inom livsmedelssektorn har slor vikt och bör ha hög prioritet. Jag räknar med att ökade insalser på området kan ske genom omprioriteringar inom verksamheten. Jag delar i övrigl nämndens bedömning all del nu är motiverat att se över nämndens organisation. Jag avser all senare föreslå regeringen att uppdra åt SPK att i samråd med statskontoret genomföra en sådan organisationsöversyn och återkomma lill regeringen med de förslag till förändringar som översynen kan leda lill. Mot denna bakgrund föreslår jag atl medel för SPK:s verksamhet beräknas enligi etl treårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna på 5%. Enligt min mening bör den lolala reala minskningen fördelas nägot jämnare under perioden än vad nämnden föreslagit nämligen med 2, I och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens pris- och karteUnämnd för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 36542000kr.

C 4. Konsumentverket

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor
och har lill uppgift att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning
på marknaden. 1 anslulning härtill fullgörs de uppgifter som enligt mark-            50

nadsföringslagen (1975: 1418) och lagen (1971: 112) om avtalsvillkor i kon-     Prop. 1985/86: 100 sumentförhållanden ankommer på konsumentombudsmannen. Verket full-     Bil. 9 gör vidare uppgifter enligt konsumentkreditlagen (1977:981). konsumentförsäkringslagen (1980: 38) och förordningen (1979: 638) om statligt stöd till glesbygd.

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldireklör. Denne är tillika konsumentombudsman (KO).

För innevarande budgetår har etl förslagsanslag av 45651 000 kr. anvisats för konsumentverket.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades den 18 mars 1983 en kommilté för översyn av konsumentpolitiken. Kommittén har i september 1985 avlämnat betänkandet (SOU 1985:32) Hushållning för välfärd. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats.

1 avvaktan på att beredningen av de frågor som hänger samman med kommitténs förslag slutförs föreslår jag alt berört anslag förs upp med oförändrat belopp.

Under åberopande av det anförda hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Konsumentverket för budgetåret 1986/87 beräkna etl förslagsanslag av 45651000 kr.

C 5. Allmänna reklamationsnämnden

Allmänna reklamalionsnämnden har till uppgift alt på begäran av enskild konsument pröva tvist mellan konsument och näringsidkare rörande vara eller Ijänsl saml rekommendera hur tvisten bör lösas. Nämnden skall dessutom på begäran av domstol avge yttrande enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden.

Chef för nämnden är en heltidsanställd ordförande.

För innevarande budgelår har ett förslagsanslag av 8262000 kr. anvisats för allmänna reklamationsnämnden.

Med hänvisning till den beredning av de konsumenlpolitiska frågorna som jag redan har anmält Gfr avsnitt C 4) föreslår jag att också nämndens anslag förs upp med ell oförändral belopp.

Under åberopande av del anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, lill Allmänna reklamalionsnämnden för budgelårel 1986/87 beräkna ett förslagsanslag av 8262000kr.

D. Vissa centrala myndigheter m. m.               Pop. 1985/86: lOO

Bil. 9 D 1. Byggnadsstyrelsen

1984/85 Utgift

-

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frägor om anskaffning av lokaler för civila statliga myndigheter och förvaltning av slalliga fastigheter.

I verkets uppgift ingår främst alt förvalla de fasligheter som är upptagna i styrelsens förmögenhetsredovisning, all anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda behovel av statliga byggnadsprojekt i den män dessa uppgifter inte ankommer pä annan myndighet, att efter uppdrag projektera, bygga och inreda byggnader för statens räkning saml all genom utvecklings- och normeringsarbete verka för ralionaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för stålens räkning.

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldireklör som ocksä är ordförande i styrelsen. Den centrala förvaltningen är uppdelad pä sju byråer, nämligen en utredningsbyrå, en projekleringsbyrå, en byggnadsbyrå, en utrikesbyrå, en faslighetsbyrå. en teknisk byrå samt en adminislraliv byrå. Härtill kommer ell planerings- och budgeisekretariai, en inredningssektion och en personaladministrativ enhet. Vidare finns fem regioner, södra, västra, östra, mellansvenska och norra med regionkontor i resp. Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeä. Regionkontoren i Lund, Slockholm och Uppsala har enheler för byggnadsverksamhet i egen regi. Inom byggnadsslyrelsen fanns vid utgången av budgetåret 1984/85 sammanlagt ca 2 180 anslällda vilket är 20 fler än vid utgången av budgelårel innan. Av de anslällda ingick ca 1 580 i den regionala organisationen. Av dessa var ca 800 sysselsalla med fastighelsdrift och ca 390 med byggnadsverksamhet i egen regi. Ökningen av antalet anslällda beror främst på att byggnadsstyrelsen under budgetåret 1984/85 övertagit arbetsgivaransvaret för driftorganisationen vid universitetet i Uppsala. Den centrala förvaltningen har minskal med 40 anslällda.

Omfattningen av byggnadsstyrelsens administration fastställs av regeringen. I statsbudgeten förs endast upp ell formellt anslag av 1 000 kr.

Byggnadsstyrelsen redovisar sin verksamhet uppdelad på huvudprogrammen: Lokalhållning, Faslighelsförvaltning, Anskaffning, Egen regi. Inredning, Övrig verksamhel saml slödprogrammen Administralion och ekonomi. Teknik och Gemensamma funktioner. Kostnaderna för byggnadsstyrelsens verksamhet har indelats i direkta kostnader och indirekta koslnader. Med indirekta kostnader avses administrationskostnader som slutligt fördelas pä de nämnda huvudprogrammen.

Kostnaderna finansieras på följande sätt: Lokalhållning från hyresintäkter. Fastighetsförvaltning från hyresintäkter, uppdragsintäkter, anslag för energibesparande ålgärder. parkeringsiniäkter m. m.. Anskaffning från anslag lill byggnadsverksamhet, uppdragsinläkier m.m.. Inredning från inredningsanslag och uppdragsinläkier. Övrig verksamhet med uppdragsinläkier m.m.

52

Byggnadsstyrelsen                                                                        Prop. 1985/86: 100

Byggnadsstyrelsens huvuduppgifter - fastighetsförvaltning och lokalanskaffning - styrs av ulvecklingen inom de slalliga verksamhetsgrenar för vilka styrelsen är ansvarig för lokalhållningen. Detta innebär att uppgifterna inom dessa områden inte primärt kan slyras genom förslag från byggnadsstyrelsen. Ell minskal ekonomiskl utrymme för den offentliga sektorn med en minskning av den statliga verksamheten fär konsekvenser för omfattning och inriktning för både anskaffning och förvaltning av slalliga fastigheter och lokaler. För byggnadsverksamheten leder ell minskat ekonomiskl utrymme till ökade behov av ombyggnader för atl utnyttja lokalerna mer effektivt samt till behov av alt avgränsa slörre projekt för genomförande i takt med i tiden tillgängligt investeringsulrymme. Det minskade ekonomiska utrymmet kräver vidare att standard- och normfrågor ses över i kostnadsbesparande syfte. Inom befintligt fastighetsbestånd måste ätgärder vidtas genom omdisponeringar och uppruslningsåigärder för alt undvika hyresförluster m.m. genom lomma lokaler. Balans måste råda mellan statsmakternas krav på god lokalekonomi och brukarnas krav på funktionella lokaler, god arbetsmiljö och drifl- och underhållsservice. En effekliv lokalhållning lotall sett skall vara vägledande. Förändringar av lokalförsörjningsförutsättningar som följer av utvecklingen hos brukar-myndigheterna måste följas med stor uppmärksamhet. Byggnadsslyrelsen måsle ha en väl utvecklad kunskap inom de sektorer verkel arbelar och vara beredd alt snabbt hjälpa lill med de lokalanpassningar som följer av myndigheternas verksamhelsförändingar. Regeringens anvisningar rörande åtgärder för lokalkostnadsbesparingar understryker detla.

Byggnadsstyrelsen fortsäiter arbelel med att effektivisera och hålla nere koslnaderna för fastighelsdrift och fastighetsunderhåll, bl. a. genom ökad samordning av den statliga fastighetsdriften, ytterligare ålgärder för atl begränsa energiförbrukningen saml ulveckling och genomförande av syslem för planering pä längre sikt av faslighelsunderhäll.

Byggnadsslyrelsen arbelar fortlöpande med att ändra en rad rutiner i syfte atl förbättra servicen till brukarna och öka effektiviteten i lokalanvändningen. Det gäller bättre ömsesidig löpande informalion, klarare ansvarsfördelning, snabbare besked och åtgärder i den dagliga verksamheten, slörre planmässighel och mera brukarinflytande i fastighetsunderhållet m.m. En allt slörre del av besluten tas pä det lokala planet vilkel medför en snabbare hantering av de olika ärendena. Byggnadsstyrelsen decentraliserar successivt arbetsuppgifter till de regionala och lokala enheterna.

Byggnadsslyrelsen är statsförvaltningens expertorgan för bl. a. lokalförsörjning för civila statliga myndigheter. Inom verkel finns kunskap om lokalfrågor för i slort sett hela den civila statsförvaltningen. Byggnadstyrelsen har överblick över del statliga lokalbeståndel och hyresmarknaden, mångsidigt utvecklad kompetens belräffande produktion och förvaltning av slalliga lokaler saml omfattande erfarenhet av hyresavtal och andra hyresfrågor. Ansvar för fastighetsförvaltning och anskaffning av lokaler

för slallig verksamhel har under senare år i ökad utsträckning lagts på

53

verket. Enligt byggnadsstyrelsens uppfattning bör denna utveckling fort-     Prop. 1985/86: 100

sätta i syfte att tillvarata styrelsens kunskaper och erfarenheter inom     Bil. 9

verksamhetsområdet. Del är också angeläget att inle splittra sakkunskap

och expertis på för många håll inom den statliga sektorn och närliggande

områden. Myndigheter och andra lokalbrukare skall uppmärksammas på

byggnadsstyrelsens kunskaper och erfarenheter inom lokalförsörjningsom-

rådel.

Byggnadsslyrelsen redovisar ett huvudförslag om 218319000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod, med fördelningen 1, 2 och 2% för första, andra resp. tredje årel. Pris- och löneomräkning för byggnadsstyrelsens administrationskostnader beräknar verket lill sammanlagl 8 125 000 kr. I den följande redovisningen ingår dessa kostnader i resp. verksamhetsområde i enlighet med följande tabell. Utöver administrationskostnaderna beräknas en nettoförbrukning under nästa budgetår av 8000000 kr. för utredningar rörande byggnadsprojekt m. m.

Verksamhelsområde               Av byggnadsslyrelsen beräknat för

1985/86

1986/87

1.

2. 3. 4, 5,

Lokalhållning

Fastighetsförvaltning

Anskaffning

Inredning

Övrig verksamhet

25 500000 81500000 92 700000 11000000 3 400000

214100000

26000000 83 100000 94519000 11 100000 3 500000

218319000

I. Lokalhållning omfattar lokalförsörjningsplanering, behovsprövning samt inhyrning av lokaler. Enligt byggnadsstyrelsen innebär etl minskal utrymme för investeringar i nybyggnader alt betydelsen av en fortlöpande angelägenhetsgradering av aktuella projekt ökar. Elappindelningar måste prövas i större utsträckning än tidigare. Befintliga lokaler mäste utnyttjas mer effektivt. Lokalstandarden varierar dock kraftigt mellan olika områden. Det är enligt byggnadsstyrelsen angelägel att de restriktioner som blir aktuella inte drabbar brukare med låg lokalstandard. Della kräver ell mer intensivt planeringsarbete inom verket.

Den lokalstandard som tillämpas idag bör enligt byggnadsstyrelsen ytterligare diskuteras. Standard och kostnader mäste vägas mot övriga kostnader för verksamheterna. I försia hand måsle grundläggande arbelsmil-jökrav lillgodoses. Lokalbrukarna måsle i högre grad än lidigare vara beredda atl tillsammans med verket pröva lokallösningar som innebär elt ökat hänsynstagande lill begränsningarna i befinlliga lokaler och knapphet pä medel för slörre ändringsarbeten. I övrigt måste syftet vara att de tolala koslnaderna för lokalbrukarnas verksamhet blir så låga som möjligl.

Den av byggnadsstyrelsen förvaltade lokalarean uppgick vid utgången av budgetåret 1984/85 till ca 9 miljoner m', varav ca 5,9 miljoner m' ulgjorde statsägda lokaler. Detta innebär en ökning under budgetåret med ca 80000 m. Andelen slalliga lokaler har ökat med ca 110000 m' medan inhyrda lokaler minskal med ca 30000 m'.

Enligt regeringens anvisningar för myndigheternas anslagsframställning-        54

ar för budgetåret 1986/87 skall civila slalliga myndigheter redovisa i vilken omfattning och vid vilka tidpunkter som begränsningar i lokalinnehavet beräknas kunna genomföras under de närmasle följande tre budgetåren. Redovisningarna skall utföras i samråd med byggnadsslyrelsen. Ca 60 myndigheter har redovisal förslag lill lokalbesparingar som enligt styrelsens bedömning bör leda lill reducering av lokalkostnaderna under budgetåret 1986/87. Av del redovisade materialet framgår atl den disponerade lokalarean kan minskas med ca 21000 m". För all åstadkomma reella lokalbesparingar kommer byggnadsstyrelsen alt samråda med berörda myndigheter och uireda hur de lokaler som lämnas skall kunna användas för annan verksamhel.

Byggnadsstyrelsens administrationskosmader för programmel lokalhållning beräknas för budgetåret 1986/87 lill ca 26 milj. kr.

2. Fastighetsförvaltning omfattar ekonomisk och teknisk förvaltning av fasligheler. Den ekonomiska fastighetsförvaltningen avser uthyrning av lokaler samt ekonomiska och juridiska frågor som sammanhänger med fastighetsägande. Den tekniska fastighetsförvaltningen omfattar fastighelsdrift, fastighetsunderhåll och ombyggnader saml energibesparande ålgärder. Förvaltningens primära ändamål är all lillgodose de statliga myndigheternas behov av ändamålsenliga lokaler och en god arbetsmiljö. Den skall bedrivas så atl fastigheternas värde och tekniska funktion vidmakthålls. Den skall vidare ge elt godtagbart ekonomiskl resullal vid en marknadsanpassad hyressätlning.

Resullatbudget för fastigheter som förvaltas av byggnadsstyrelsen.

Prop. 1985/86: Bil. 9

100

1985/86

Av byggnadsslyrelsen beräknad ändring 1986/87

Intäkter

Hyror från statsmyndigheter Hyror från enskilda Diverse intäkter

5 037000000

204 300000

96600000

+ 179000000 + 10100000 +    4 500000

Summa intäkter

5337900000

-H93600000

Kostnader

Teknisk fastighetsförvaltning i statsägda lokaler

Hyror m. m. för inhyrda lokaler

Administrationskostnader

Kapitalkostnader

a) avskrivningar

b) ränta på kapitalet

1 167 000000

1789000000 110400000*

244700000 1376500000

+ 139400000

+ 64000000 +    2200000

+ 16500000 + 36200000

Summa kostnader

4687600000

-1-258300000

Resultat efter avskrivningar, finansiella intäkter och kostnader

Extraordinära intäkler/kostn.

Resullal före avsättningar och skatt

Kommunalskatt

650 300000 15000000

665 300000 -1000000

-    64700000

0

-    64 700000

0

Årets resultat

664300000

- 64700000

*   Inkl.   administrationskostnader   för   lokalhållningen   och   övrig   verksamhet 28900000 kr.

55

Det i förhållande till budgetåret 1985/86 nägot lägre beräknade resultatet Prop. 1985/86: 100 för budgetåret 1986/87 sammanhänger huvudsakligen med en långsammare Bil. 9 ökningstakt av hyrorna genom all hyresuppräkningen anpassals till regeringens inflationsbekämpningsmål och hastigare ökning av underhållskostnaderna. Resullalel påverkas också av alt nya statsägda lokaler tas ibruk där verkel den försia liden inte fär full kostnadstäckning genom att marknadshyran ligger under koslnadshyran.

Om de intäkter och kostnader som inle direkt är knutna till statsägda fastigheter, viss del av administrationskostnaderna m.m., räknas bort saml drifl- och underhållskostnaderna reduceras med de delar som faller pä de s. k. slotlsfastigheterna förbättras resultatet före extraordinära intäkter/kostnader, avsättningar och skatt till drygl 620 milj. kr. Della överskott uppgår till ca 18 % av hyresinkläklerna vilket jämfört med andra fastighets-förvaltande förelag och med beaktande av byggnadsstyrelsens högre be-läningsgrad räknat på fastigheternas marknadsvärde är fullt godtagbart.

Överskottet för fastighetsförvaltningen för budgetåret 1984/85 uppgick enligt bokslutet lill ca 465 milj. kr. varav 420 milj. kr. avser inrikes fastighetsförvaltning.

En del av detla överskott, 36 milj.kr., har uppkommit genom realisationsvinster vid fastighelsförsäljning varav 15,5 milj. kr. avser försäljning av inrikes fasligheter. Byggnadsslyrelsen föreslår att realisationsvinsten för 1984/85 får användas för faslighelsunderhäll och ombyggnadsarbeten och därmed jämförliga åtgärder.

Under utgifterna för fastighetsförvaltningen för budgetåret 1986/87 har byggnadsstyrelsen beräknal sammanlagt ca 1 290 milj. kr. för teknisk fastighetsförvaltning i statsägda lokaler. Av beloppet avser ca 850 milj.kr. fastighelsdrift, vilket innebär en ökning om ca 95 milj. kr. jämfört med innevarande budgelår. För fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering beräknar byggnadsstyrelsen sammanlagl ca 437 milj. kr., varav ca 20 milj.kr. avser slottsbyggnader m.m. och ca 22 milj.kr. utrikes fastigheter. Della innebär en ökning för den inrikes fastighetsförvaltningen med ca 80 milj. kr. varav för slottsbyggnader 10 milj. kr. För utrikes fastigheter är underhållskostnaderna oförändrade. Byggnadsstyrelsens administrationskostnader för programmel beräknas lill ca 83 milj.kr., dvs.en ökning med ca 2 milj. kr. Förräntning av del av byggnadsslyrelsen förvallade kapitalet och avskrivningar beräknas öka med ca 36 milj. kr. resp. med ca 16 milj.kr. Överskottet av fastighetsförvaltningen beräknas lill ca 600 milj. kr. vilkel är en minskning med ca 65 milj. kr.

Svårigheten alt i ombyggnadsprojekt göra en uppdelning av koslnaderna på åtgärder som är värdehöjande investeringar och ålgärder som är normalt underhåll har gjort all ombyggnader ofta i sin helhet har finansierals med invesleringsmedel. Detla innebär ökade kapitalkostnader för verket vilkel ger högre årskostnader för lokalerna.

Med den ökande mängden ombyggnader får finansieringen större betydelse än hittills.

Verkel finner del ur fastighets- och företagsekonomisk synpunkt angelä
gel atl såväl yttre som inre underhällsåtgärder finansieras via driftsiaten
med hyresintäkter och direkt belastar verkets resultat.                            56

En noggrann uppdelning av kostnaderna på investering och underhålls-     Prop. 1985/86: 100 åtgärder i ombyggnadsprojekten innebär omfattande kalkyleringsarbeie.     Bil. 9 Byggnadsstyrelsen föreslår därför atl underhållsåtgärder i samband med ombyggnadsprojekt schablonberäknas vad gäller de invändiga arbetena. Samtliga yttre underhållsåtgärder finansieras via driflsstalen.

Byggnadsslyrelsen hemställer om godkännande av redovisade riktlinjer för finansieringen av ombyggnadsarbeten. Byggnadsstyrelsen föreslår att de föreslagna principerna för finansieringen tillämpas fr.o.m. budgelårel 1987/88.

3. Anskaffning omfattar delprogrammen Byggproduktion och Köp och försäljning av fasligheler. Delprogrammel Byggproduktion omfattar projektering och byggande. För projekteringen anlitas utomstående konsulter. Projektledning utförs av projekteringsbyrån och i viss utsträckning vid regionkonloren. De senare svarar även för byggledning, kontroll och besiktning. För utförandet anlitas entreprenörer eller egenregienheterna i Stockholm, Uppsala och Lund.

För att skapa elt bättre underlag för statsmakternas beslul om investeringsnivån och för alt också tillvarata möjlighelerna all genom god fram-förhällning effektivisera del egna arbetet har byggnadsslyrelsen i likhel med tidigare år angelägenheisgraderat planerade byggprojekt. Med hänsyn till bl.a. investeringsbehoven inom högskolan saml kraven på alt ta i anspråk friställda lokaler inom nedlagda regementen har verkel beräknat investeringsnivån för budgetåret 1986/87 till ca 685 milj. kr. avseende verkels lokalhållningsansvar. För planeringsperioden beräknar dock byggnadsslyrelsen all medelsbehovel i genomsnill uppgår lill ca 560 milj. kr. per budgelår i prislägel den I januari 1985. vilket överensstämmer med de av regeringen i prop. 1983/84: 100 bil 9, sid 81 lämnade planeringsdirekii-ven. Till della skall läggas investeringar om ca 690 milj. kr. för affärsverken m.n. inom byggnadsstyrelsens uppdragsområde. Sammanlagt räknar verkel alltså med en investeringsnivå av storleken I 350 milj. kr. för budgetåret 1986/87 vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en ca 150 milj. kr. lägre nivä, allt i prisläge den I januari 1985. Styrelsen redovisar all byggnadsprojeki med en beräknad investeringsnivå budgelårel 1985/86 av ca 210 milj. kr. därutöver kan påbörjas.

För fastighetsköp uppgick förbrukningen pä de olika berörda anslagen under budgetåret 1984/85 lill ca 49 milj. kr. För budgetåren 1985/86 och 1986/87 beräknar styrelsen medelsförbrukningen till 92 milj. kr. resp. 80 milj. kr.

Koslnaderna för byggproduktion och för fastighetsköp bestrids slulligl
frän anslag till byggnadsverksamhet m. m. samt från uppdragsmedel. Ad
ministrationen av verkets byggproduktion finansieras genom ett arvode
som läggs på byggprojektens direkta koslnader. Arvodet för inrikes bygg
produktion uppgår för närvarande till 9% för projeki inom verkels lokal
hållningsområde och till 6,5% för projekt som utförs på uppdrag från
affärsdrivande verk m.fl. Skillnaden beror på all uppdragsmyndighelerna
själva upprättar byggnadsprogram eller molsvarande. Genom olika ratio
naliserings- och besparingsåtgärder har verkel kunnat sänka arvode för
projeki inom verkets lokalhållningsområdel från 9 till 7,5%. Verkel har                57

också utvecklat sin organisation och sina arbetsformer gentemot uppdrags- Prop. 1985/86: 100 myndigheterna och även här kunnat sänka arvodesnivån. Den sänkta Bil. 9 arvodesnivån innebär också större möjligheter lill flexibilitet i förhandlingar om arvodet för uppdragsprojekten. Byggnadsstyrelsens administrationskostnader för programmet beräknas för innevarande budgetår lill ca 93 milj. kr. Eftersom verksamheten är beroende av investeringsvolymen kan resursbehovet för budgetåret 1986/87 slutgiltigt bedömas först mot slutet av innevarande budgetår.

4.    Byggverksamheten i egen regi har en produktionsvolym av ca 250
milj. kr. per budgelår vilket är under 15% av verkels lolala byggvolym.
Bäde ny- och ombyggnadsarbeten inom styrelsens byggproduktion och
arbelen inom förvaltningsprogrammet utförs i egen regi. Under senare är
har verksamheten i ökad utsträckning inriktats mol underhålls- och om
byggnadsverksamhel och ombyggnad av byggnadsminnesmärken där del
kan vara svårl att upphandla arbelen lill fasl pris. Genom egenregiverk-
samhelen får byggnadsslyrelsen insyn i byggbranschen och detaljkunskap
om kostnader och produktionsteknik. Erfarenhetsålerföringen frän verk
samheten stärker styrelsens kompetens som beställare och byggherre.

5. Inredning omfattar planering och upphandling av inredning för
lokaler inom utbildnings- och jordbruksdepartementens verksamhetsområ
den och i övrigt efter regeringens särskilda beslut. Sålunda har verkel bl. a.
fåll ansvaret för planering och anskaffning av inredning för lokalerna för
regeringskansliet i Stockholm. Härtill kommer sådana projeki, där lokal
brukarna uppdrar åt styrelsen att planera och upphandla inredning och
ställer ertbrderiiga medel till styrelsens förfogande. Utomlands svarar
byggnadsslyrelsen för projeklering, förvaltning och anskaffning av inred
ning för utrikesrepresentationens kanslilokaler, chefsboslädernas repre-
sentalionsdelar samt vissa andra bostäder m.m. Kostnaderna för inred
ningsverksamheten beräknas till ca 115 milj. kr. innevarande budgelår och
ca 95 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Adminislralionskostnaderna beräknas till ca 11,0 resp. ca 11.1 milj. kr. budgeiåren 1985/86 resp. 1986/87.

6. Övrig verksamhet omfattar effeklivisering och rationalisering
inom städningsområdel saml övrig uppdragsverksamhet som rådgivning i
transportfrågor, rådgivning och samråd i hyresfrågor (Ld. SPD) saml
förrådshållning av utrustning m. m. för statsbesök.

Byggnadsslyrelsen svarar för central planering och ulveckling av stödverksamheten inom den statliga sektorn. I uppgiften ingår ocksä att svara för central inköpssamordning inom området.

Effektiviserings- och ralionaliseringsarbelet genomförs som ett särskilt sparprojekl med målet atl sänka statens lokalvärdskoslnader.

Arbetet med utvidgning av befintliga lokalvårdsorganisationer och etablering av nya har i stort sett slutförts. Intresset från myndigheternas sida är svagt främst p. g. a. osäkerheten om vad del ökade personalansvaret kan få för följder samt avsaknaden av incitament. Inom verket pågår därför elt arbeie med alt sammanställa hithörande frägor. Verkel avser att vid behov återkomma till regeringen med förslag om förenklingar.

Däremoi finns ett intresse från större lokalvårdsorganisationer all med-     58

verka som lokalvårdskonsult inom sin region. Verkel har också funnit det     Prop. 1985/86: 100 vara viktigt atl för de större centralmyndigheterna peka på lokalvårdskost-     Bil. 9 nåden så att de i anslutning lill pågående rationaliserings- och förenklingsarbete uppmärksammar rationaliseringsmöjligheterna inom lokalvården.

Till övrig uppdragsverksamhet höt försäljning av viss inredning. Byggnadsstyrelsen fick enligt regeringens beslut den 28 augusti 1975 i uppdrag alt hantera kvariämnad inredning hos omlokaliserade myndigheter i samband med den statliga omlokaliseringen på 1970-lalet.

Uppdraget är nu slutfört och verksamheten med försäljning av viss inredning har avvecklats under 1984/85.

Byggnadsslyrelsen bedriver ocksä försök med extern konsultverksamhet med inlernalionell inriklning. Verksamheten har pågått sedan våren 1984 och skall utvärderas efter en treårsperiod.

Till Stödprogrammen räknas ekonomi och administration, teknik och gemensamma funktioner. De gemensamma funktionerna är utvecklingsarbete, kalkylering, upphandling och besiktning, saml den gemensamma kontorsdriften och reprocentralen för myndigheterna inom kv. Garnisonen.

De sammanlagda koslnaderna för förvaltningskontoret Garnisonen beräknas uppgå till ca 30 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Verksamheten finansieras genom etl kontorsdriftpålägg som debileras lokalbrukarna i förhällande lill disponerad area.

Föredragandens överväganden

Byggnadsslyrelsen är statsförvaltningens expertorgan för bl.a. lokalförsörjning för civila slalliga myndigheter. Ansvaret för fastighetsförvaltning och anskaffning av lokaler för statlig verksamhel har under senare år i ökad utsträckning lagts på verkel.

Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är all förse myndigheterna med ändamålsenliga lokaler. Arbetet med atl öka effektiviteten i lokalutnylljandet och att förbättra lokalekonomin pågår fortlöpande. Byggnadsslyrelsen ser av denna anledning över standard- och normfrågor omfattande bl. a. storleken på olika rumsiyper, möjligheten till större samutnyltjande av lokaler samt utveckling av effektivare planlösningar. Verket är vidare mer restriktivt i sin prövning av verksamhetskrav och ökar insatserna för all undvika outhyrda överslora lokaler.

Det är viktigt atl motivation skapas för såväl enskilda lokalbrukare som lokalhållaren byggnadsstyrelsen all få till stånd etl mera ralionelll lokalutnyttjande. En förutsättning för all detla arbete skall ge resullal är atl myndigheterna känner ell ökat ansvar för sina lokalkostnader och strävar efter en optimal fördelning mellan lokaler och andra resurser. Lokalbrukarna mäste också vara beredda att i större omfattning än tidigare pröva lokallösningar som lar hänsyn lill begränsningar i befintliga lokaler och minskat ekonomiskt utrymme för ändringsarbeten. Jag avser alt senare återkomma lill regeringen med förslag om all tillsätta en arbetsgrupp med uppgift atl se över den slalliga hyressällningen och lokalkostnaderna i

59

myndigheternas budget och härtill hörande frågor. Resultatet av arbetet bör föreligga till hösten 1986.

Byggnadsstyrelsen fortsäiter arbetet med atl effektivisera fastighetsdriften och fastighetsunderhållet genom ökad samordning, decentralisering, ulveckling av system för planmässighet vad gäller fastighetsunderhåll m.m. för att begränsa koslnaderna för fastighetsförvaltningen. Systemet för planering av fastighetsunderhåll pä tre och fem års sikl för invändigt och utvändigt fastighetsunderhåll kommer enligt vad jag erfarit att vara fullt utbyggt lill budgetåret 1986/87.

Byggnadsstyrelsen föreslär all fr. o. m. budgetåret 1987/88 nya principer tillämpas för finansiering av fastighetsunderhåll som utförs i samband med ombyggnader. Hittills har dessa koslnader oftast finansierals med invesleringsmedel. Byggnadsslyrelsen bör senasi i näsla års anslagsframställning redovisa konsekvenserna av en sädan omläggning vad gäller investeringsanslagen, underhållskoslnader och verkets resullal. Om därvid inget framkommer som talar mol de föreslagna principerna räknarjag med att dessa skall kunna tillämpas fr. o. m. budgelårel 1987/88.

I del föregående redovisas den av byggnadsslyrelsen beräknade omslutningen inom de olika verksamhetsområdena under innevarande och näsla budgelår. Inom verksamhetsområdet Fastighetsförvaltning beräknar jag sammanlagl 1278,4 milj. kr. för drifl, reparations-, och underhållskostnader samt energibesparande ålgärder m. m. Av della belopp har jag beräknat koslnaderna för inrikes fastighelsdrift lill 825 milj. kr. varav för löner, tjänster m.m. exklusive förbrukningar ca 325 milj. kr. För faslig-helsunderhåll saml ombyggnad och komplettering inkl. energibesparande åtgärder harjag beräknal 427,2 milj. kr. varav 20 milj. kr. är en effekt av ändrad åldersstruktur i fastighetsbeståndet och 50 milj. kr. utgör medel för eftersatt underhåll och åtgärdande av skador till följd av materialfel elc. Byggnadsslyrelsen skall i nästa års anslagsframställning redovisa hur slor del av underhällskostnaderna som utnyttjats för energibesparande åtgärder.

Prop. Bil. 9

1985/86: 100

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Byggnads-

Före-

styrelsen

draganden

Kostnader för faslig-

helsunderhåll saml

ombyggnad och komplet-

tering

357000000'

+80200000

+70200 000

därav

a) slottsbyggna-

der m.m.

(lOOOOOOO)

(+10000000)

-

b) utrikes fastig-

heter

(22000000)

(+    200000)

(+    200000)

Enligt regleringsbrev.

Byggnadsstyrelsen får efler regeringens beslut la i anspråk realisationsvinster som uppkommer vid försäljning av fasligheler för underhåll och ombyggnad. Realisationsvinsten för budgetåret 1984/85 var drygl 36 milj.

60

kr. Jag avser all senare återkomma till regeringen med förslag om hur     Prop. 1985/86: 100
medlen skall disponeras.                                                               Bil. 9

Byggnadsslyrelsen har hemställt alt få engängsnedskriva statskapitalet med 311897 kr. avseende byggnadsvärdet för flyklingföriäggningar i Mo-heda och Alvesta och med 2120266 kr. avseende byggnadsvärdet för Svenska Sofiakyrkan i Paris i samlliga fall beroende på all nyttjama disponerar lokalerna hyresfritl. Jag har inget all erinra mot byggnadsstyrelsens förslag.

Byggnadsstyrelsen har genom ralionaliseringar sänkt administrationskostnaderna för om- och nybyggnadsproduklionen. Det pågående utvecklingsarbetet avseende verkels faslighelsförvaltning, taklen i förändringarna i byggproduktionen och del pågående utvecklings- och genomföran-dearbetel vad gäller bl. a. del verksövergripande ADB-systemen gör att jag i likhel med byggnadsslyrelsen anser att myndighetens verksamhet bör kunna bedrivas inom ramen för elt treårigt huvudförslag med fördelningen 1,2 och 2% för första, andra resp. tredje budgelårel. Jag beräknar koslnaderna för byggnadsstyrelsens administration lill ca 215,5 milj. kr. för näsla budgelår enligt följande sammanställning.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Byggnadsstyrelsen

Föredraganden

Förvaltningskostnader Lokalkostnader

187 350000 26 756000

214106000

- 986000 + 3 327 000

+4213000

-1904000 + 3 327000

+ 1423000

Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för civildepartementet senare denna dag atl redovisa all han avser återkomma med förslag lill regeringen alt i särskild proposition föreslå riksdagen all riksrevisionsverket från den 1 juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bakgrund härav har jag vid beräkningen av förvaltningskostnaderna inte beräknal några särkoslnader för revisionskonlorel vid byggnadsslyrelsen.

Jag vill erinra om att omfattningen av byggnadsinvesteringarna och av reparations- och underhållsåtgärder och därmed verksamheten inom byggnadsslyrelsen kan komma all förändras i förhållande till budgetförslaget med anledning av de konjunktur- och arbetsmarknadsåtgärder som fortlöpande övervägs.

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration och övriga driftkostnader bestrids, inom ramen för de ekonomiska restriktioner som regeringen beslutar, slutligt från hyresinkomster saml de anslag m. m. som slår lill förfogande för förvaltning och anskaffning av fasligheter och lokaler och för inredning samt av inkomster från uppdragsverksamhet. 1 statsbudgeten tas endast upp etl formelll belopp av 1 000 kr. under della anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.    bemyndiga regeringen atl beslula om engängsnedskrivning av statskapitalet i enlighet med vad jag redovisat i del föregående.

2.    lill Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr..

D 2. Inköp av fastigheter m. m.                                   Prop. 1985/86:100

Bil. 9

1984/85 Ulgift       48712256          Behållning92694287

1985/86 Anslag     30000000

1986/87 Förslag    lOOOOOOO

Anslagei används för faslighelsförvärv efler beslul av regeringen i varje särskill fall. Byggnadsslyrelsen har av regeringen bemyndigats att - om kostnaden i det enskilda fallet inle överstiger 2000000 kr. - själv besluta i frågor som gäller bl. a. fastighetsregleringar och kompletleringsköp.

Regeringen har riksdagens bemyndigande all för angelägna fastighets-förvärv förskottsvis ta i anspråk lillgängliga medel från sådana reservalionsanslag som slår till byggnadsstyrelsens förfogande och i efterhand begära medel för förvärven hos riksdagen.

Byggnadsstyrelsen

Under budgetåret 1984/85 har utbetalats ca 49 milj. kr. för faslighelsförvärv. För innevarande budgetår beräknar byggnadsstyrelsen medelsförbrukningen för aktuella förvärv till ca 92 milj. kr.

Förhandlingar pågår fortlöpande med kommuner och enskilda om mark-och faslighelsförvärv för slallig förvaltning. Verksamhetsplanen omfattar bl. a. förvärv för central och regional förvaltning såväl i Stockholmsområdet som i landsorten. Verket bör vidare hålla en viss beredskap för markförvärv för sådana byggnadsobjekt som kan komma all tidigareläggas.

Byggnadsstyrelsen beräknar alt ett genomförande av nu aktuella förvärv skulle ge ett medelsbehov av ca 80 milj. kr. för näsla budgelår. Därvid har vissa medel beräknats för förvärv av sädana fasligheler där styrelsen är ensam eller dominerande hyresgäst och där köp är affärsmässigt motiverat med hänsyn lill kontraktstidens utgång. I beloppen har även beräknats medel för inköp av kommunalt ägda polishus. Kostnaderna för sådana förvärv har hittills belastat investeringsanslagel Byggnadsarbeten för polisväsendet under andra huvudtiteln. Eftersom enbart ett fåtal kommunall ägda polishus återstår alt inlösa av staten föreslår verkel all koslnaderna härför fr. o. m. budgetåret 1986/87 får finansieras från detla anslag. Anslaget för nästa budgetår föreslås föras upp med 50 milj. kr.

Föredragandens överväganden

De medel som anvisats under detla anslag innevarande budgetår har i enlighet med vad som föreslogs i prop. 1984/85: 217 tills vidare innehållits. Jag räknar med att medlen kommer att bli tillgängliga budgetåret 1986/87 och att anslagsbehovet för delta år därför kan minskas lill lOOOOOOO kr.

Jag har inget all erinra mol byggnadsstyrelsens förslag all kostnader för inlösen av kommunalt ägda polishus i fortsättningen skall belasta della anslag och har tagit hänsyn härtill vid min beräkning. Jag har i denna fräga samrått med chefen för justitiedepartementet.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen att

all lill Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt          62

reservalionsanslag av lOOOOOOOkr.

D 3. Energibesparande åtgärder i statliga byggnader        Prop. 1985/86:100

Bil. 9
1985/86 Anslag     50000000

1986/87 Förslag    50000000

Medel för dessa ändamål har t. o. m. budgetåret 1984/85 lidigare anvisats under elfte huvudtitelns anslag B 17 Bidrag tdl energibesparande åtgärder inom bostadsområdet m.m. Byggnadsslyrelsen handhar medlen lill energibesparande åtgärder i statliga byggnader exkl. affärsverksbyggnader och statliga bolag och fördelar dessa till de olika lokalförvaltande myndigheter-

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen arbelar fortlöpande med all minska förbrukningen av energi. De medel som ställs lill byggnadsstyrelsens förfogande under detta anslag är avsedda både för verkets byggnader och för vissa övriga statliga myndigheters fastighetsbestånd. Byggnadsslyrelsen fungerar som förmedlingsorgan för medelslilldelningen lill de övriga statliga myndigheterna. Medel anvisas huvudsakligen lill ändrings- och ombyggnadsarbeten i befinlliga byggnader i enbart energibesparande syfte. En redovisning för verksamheten utarbetades 1983. Kostnaderna för energisparålgärder i fastigheter som byggs om av främsl andra skäl finansieras från andra anslag.

Föreskrifterna i förordningen (1976:757) om vissa åtgärder inom statsförvaltningen för atl minska förbrukningen av energi följs upp.

Byggnadsslyrelsen har hittills disponerat sammanlagt 555 milj.kr.för beslul om åtgärder, varav 80 milj. kr. ännu inte hade betalats ul den 30 juni 1985. Vid utgången av budgetåret 1985/86 beräknas verket ha faltal beslut om sammanlagl 630 milj. kr., motsvarande del lotala beslutsulrymme som har meddelats. Härav avser 270 milj.kr. medelstilldelning lill andra fas-lighelsförvatlande myndigheter.

Byggnadsstyrelsen räknar med att behöva lägga ut beställningar under budgetåret 1986/87 för ytterligare 105 milj. kr. och föreslår alt verket ges ell beställningsbemyndigande pä detta belopp.

Föredragandes överväganden

Sedan budgetåret 1973/74 har beslul om energibesparande åtgärder i statliga byggnader fattats för en sammanlagd kostnad av 630 milj. kr. Jag anser det inte längre erforderligt med elt särskilt anslag för dessa ätgärder. I stället förordar jag atl kostnaderna för energibesparande ålgärder i slalliga byggnader fortsättningsvis bestrids från de fastighelsförvallande myndigheternas ordinarie anslag för invesleringar och fastighetsunderhåll. Jag föreslår därför inte någon ny kosinadsram för näsla budgetår.

Jag beräknar anslagsbehovet till följd av lidigare åtaganden för budgetåret 1986/87 till 50 milj. kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Energibesparande åtgärder i statliga byggnader m. m. för             ,,

budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 50000000kr.

D 4. Tullverket: Förvaltningskostnader

720523 244 728802000 791856000

1984/85 Utgifl 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86:100 Bil. 9

Tullverket har till uppgift att debitera, uppbära och redovisa tull samt vissa andra skatter och avgifter. Verket övervakar vidare efterlevnaden av särskilda bestämmelser om införsel och utförsel av varor och utövar i övrigl uppsikt över trafiken till och från ullandel saml fullgör kontrolluppgifter, som sammanhänger därmed, och vissa andra övervakningsupp-gifler. Verket svarar även för åtgärder lill havs och i kuslvattnen, Vänern och Mälaren för atl avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja m. m.

Den cenlrala ledningen för tullverket utövas av genc-altullstyrelsen. Chef för verket är en generaltulldirektör. Till verksledningen hör etl tullråd, elt sekretariat och en organisationsenhet. Verksamheten är fördelad pä sex byråer, kanslibyrän, ekonomibyrän, personalbyrån, tariffbyrån, bevaknings- och konlrollbyrån saml kuslbevakningsbyrån.

Tullverkets regionala och lokala förvaltning har fr.o.m. I juli 1985 en förändrad indelning. Antalet lullregioner har utökats från fyra till sju. Tullregionerna kallas Norrbotiens lullregion. Norra tullregionen. Östra tullregionen. Södra tullregionen, Helsingborgs lullregion. Västra tullregionen och Karlslads lullregion. Chefsmyndigheter för tullregionerna är tulldirektionerna i Haparanda, Sundsvall, Slockholm, Malmö, Helsingborg, Göteborg och Karlstad. Tullregionerna är för annan verksamhet än kustbevakning indelade i sammanlagl 21 tulldislrikt. Ledningsorgan för tulldistriklen är distriktstullkammare. Tulldislrikten vid landgränsen är indelade i 6 gränsbevakningsområden. För kuslbevakningsverksamhet är rikels kuster indelade i 15 kustbevakningsområden.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

General-tullstyrelsen

Föredraganden

Personal

Generaltullstyrelsen

Tullstalen

Revisionskonlor

322

3 699

9

+        7 +       11

29

4030

+      18

-      29

Anslag

Förvaltningskoslnader därav

lönekostnader lokalkostnader, förslagsvis revisionskonlor

676402

(612890)

65 425 1775

+ 73 770

( + 64819) + 11921 +     119

+ 58803

( + 54 100) + 6 026 +     123

Summa kostnader

743 602

+85 810

-1-64 952

Avgår intäkter Avgår revisionskontor

14 800

of

of -   1898

728802

-1-85810

-1-63054

64

GeneraltuUstyrelsen                                                       P«P '985/86: 100

Verksamhetsinriktning

Under de senaste åren har en rad ålgärder vidtagits i syfte alt effektivisera lullverksamhelen. Till grund för dessa ätgärder har legat den översyn av tullverkets policy som inleddes 1983. Arbetet med att se över verksamhetens inriklning utifrån de mål och prioriteringar som statsmakterna ställt upp redovisades i anslagsframställningen förra året. Resultatet har i mer samlad form redovisals i programmet VARTULLVÄG.

Styrelsen presenterade i sin anslagsframställning för budgelårel 1984/85 förslag till verksamhetsinriktning för de följande tre åren. Förslaget innebar en kombination av rationaliseringar, insatser och inkomstförstärkningar. Tullstyrelsen avser atl i näsla års anslagsframslällning lägga fram ell nytl förslag för en längre lidsperiod. Delta kommer att ha sin utgångspunkt i en noggrann uppföljning och utvärdering av tullverksamheten.

Det för tullverket väsentliga är att inom av statsmakterna givna ramar tillse atl uppsatta mål vad gäller gränskontroll uppfylls. Elt antal områden har av statsmakterna utpekats som särskill viktiga för tullverket alt rikta sin kontroll mot. Exempel på sädana områden är narkolikasmuggling, EKO-brollslighet, efterlevnaden av miljöskyddsbestämmelser, införsel av TEKO-varor och exportkontroll.

Genom riksdagens beslut om en samordnad och intensifierad narkolikapolilik har tullverket fått en nödvändig förstärkning av kontroll- och tullkriminalresurserna på de mest intensiva lullplalserna. Verkel har även tillförts resurser för atl anskaffa teknisk utrustning och givils möjlighet atl påbörja uppbyggnad av elt ADB-baserat spaningsregisler.

Som etl led i tullverkets medverkan i kampen mol den ekonomiska brottsligheten inrättades - sedan riksdagen ställt särskilda resurser lill tullverkets förfogande - den 1 juli 1984 exportkonlrollgrupper i Stockholm, Malmö, Helsingborg, Göleborg och Karlstad. Gruppernas verksamhel har hittills varit koncentrerad till fysiska varuundersökningar och i huvudsak styrd mot gods inom förmodade riskområden. Viss styrning av exportkontroll har även skett mot branschområden där exportlicenskrav föreligger.

Den nuvarande tullproceduren avseende den kommersiella importen
förutsätter att stickprovsmässiga och styrda godskonlroller och varuun
dersökningar skall göras belräffande minst fyra procent av de inkommande
varusändningarna. Av olika skäl har detla mål inle kunnat uppfyllas.
Andelen ligger i dag pä mindre än en procent. Den allmänna utgångspunk
ten för all nä en högre kontrollnivå är all minska arbetsinsatserna för
granskning av importdeklaralionerna lill förmån för den fysiska kontrollen
och för revisionsbesök hos importörer och spedilörer. Styrelsen framhåller
även nödvändigheten av tillgäng lill administrativa sanktioner som styrme
del för att förbättra kvalitén pä inlämnade importdeklarationer. Ett sådant
instrument är en lulltilläggssanktion. Ett permanent system för slumpmäs
siga kontroller av transportmedel och sändningar har införts den 1 maj
1985. En annan ålgärd för att effektivisera kontrollen av importgodset har
varil inrättandet av s.k. H-grupper som särskilt undersöker varor som         65

5    RiLsdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 9

anmälts för hemlagning. I gruppen ingår både bevaknings- och lulllaxe- Prop. 1985/86: 100 ringspersonal. Arbetet bedrivs genom en integrering av dokumentgransk- Bil. 9 ning och fysisk kontroll. Inom tullverket pågår vidare etl projekt där målet är atl ta fram ett ADB-baserat syslem för granskning och registrering av imporldeklaralioner, del s.k. TRK-systemet. Styrelsen påpekar i anslulning härtill vikten av atl materiella bestämmelser och procedurregler förenklas och att lagregler m. m. inle är onödigt komplicerade.

Trafikexpediering vid tullanslalterna kräver belydande insalser av bevakningspersonal. En konflikt finns - enligt styrelsen - mellan näringslivels krav på en snabb och geografiskt väl spridd lullklarering och tullverkets prioritering av bevakningssidan där konlrollslralegierna styr personal-utnyttjandet. Ett successivt ökat behov av klareringsinsatser m.m. från tullens sida måste — på kort sikt - endera kompenseras med ökade resurser över budgeten eller via avgifter i en eller annan form.

För alt mer funktionellt och rationellt kunna utföra bevakningen utefter våra land- och kusigränser anser styrelsen att en effekliv samverkan mellan nuvarande gräns- och kustbevakning är nödvändig. Kustbevakningens roll i bekämpningen av smuggling i olika former är av cenlral betydelse för en effekliv tullljänsl. Mot bl. a. den bakgrunden är styrelsen negaliv lill att föra samman kustbevakningen med sjöfartsverket. Förslaget om en sammanslagning har redovisals för regeringen av den särskill tillkallade utredaren i betänkandet (DsK 1985:5) "Service och övervakning"".

Budgetförslag

Generaltullslyrelsen fortsätter arbetet för all uppnå del långsikliga raliona-liseringsmål som redovisades i anslagsframställningen för budgelårel 1984/85. Ralionaliseringsplanen innebär en neddragning av 90 tjänster på tre år, varav det tredje årel avser 29 ijänster. Styrelsen anser emellertid att sparmålet för 1986/87 bör sättas ned till 13 tjänster. Skälen härför är enligt styrelsen följande. Inom ramen för det svensk-norska tullsamarbetet har tullmyndigheterna träffat en överenskommelse som innebär atl öppethållandet av den svenska tullstationen i Hån skall omfatta hela dygnet. Resursbehovet härför beräknas lill totalt sex tjänster. Styrelsen har löst frågan genom omfördelning av personal inom Karlstads tullregion. I gengäld utgår verket från att sparmålet räknas ned med sex tjänster.

Styrelsen föreslär härutöver att minst tio tjänster av det ursprungliga sparmålet senareläggs lill budgetåret 1987/88 för all klara den ökning av arbelbördan som förorsakas av den kraftiga volymökningen av importen. Såväl anlalet export- som imporldeklaralioner har under 1984 stigit med ca 7,5% mol i ralionaliseringsplanen antagna 2%.

1 likhel med föregående är föreslår styrelsen även resursförstärkningar för vissa insatser. Sammanlagt begärs medel för 61 Ijänster.

Styrelsen har lill regeringen lidigare redovisat problem som följer av de
stora pensionsavgångar som föreslär bland bevakningsljänstemän i slutet
av 80-lalet och början av 90-talet. För atl utbildningsmässigt underiäUa
personalförsörjningen har styrelsen föreslagit alt en viss förtidsrekrylering
skall få ske. Mol den bakgrunden har regeringen under vären 1985 beslutat      66

om förtidsrekrylering av 30 bevakningsljänstemän. Tullen begär nu atl     Prop. 1985/86: 100 ylleriigare 30 tjänstemän får förtidsrekryteras under budgetåret 1986/87.        Bil. 9

Molsvarande problem med stora personalavgångar återfinns pä lulltax-erarsidan. Till följd av pensionsavgångar och ett oväntat högt antal avgängar av andra skäl bland tullens kammarskrivare har gransknings- och kontrollarbetet i synnerhet vid de centrala tulltaxeringsavdelningama i Slockholm och Göteborg drabbats av störningar. För all möta dessa ölägenheter vill styrelsen öka inlaget lill lulllaxerarutbildning, vilkel beräknas kosta ytteriigare 3,5 milj. kr.

Till tullverkels gränskonlrollerande uppgifter hör kontroll av internationella transporter. Dessa transporter är ur konirollsynpunkl både komplicerade och tidskrävande. För all åsiadkomma en förbättrad kontroll vill styrelsen tillföra verksamheten tio nya ijänster alt fördelas mellan tull-platser med stor färjelrafik.

Sverige har i dag lullsamarbetsavtal med de nordiska länderna samt med Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. Sedan 1982 har Sverige haft en lullsambandsman i Köpenhamn och fr.o.m. 1985 finns en sambandsman även i Frankfurt. Efter beslul av regeringen skall en sambandsman stationeras i Haag den I januari 1986. 1 en särskild skrivelse till regeringen begär generaltullslyrelsen alt en sambandsman får placeras i London. I sin anslagsframslällning hemsläller styrelsen om lönemedel för finansiering av tjänsterna i Haag och London.

Tullens kontroll av alt gällande regler efterlevs vid in- och utförsel av varor bedrivs dels genom granskning av olika dokument och dels genom fysiska kontroller av varorna. För atl ylleriigare effektivisera kontrollen av importgodsel och då i försia hand varor som anmälis lill hemtagning, inrättades för några år sedan vid tullen i Stockholm en särskild grupp -den s.k. H-gruppen. Även vid distriktslullkammaren i Arlanda finns en H-grupp. I dessa grupper ingär både bevaknings- och taxeringspersonal. Styrelsen anser atl del hillills bedrivna arbetet varit framgångsrikt och man föreslår nu alt ylleriigare älta tjänster tillförs tullen för bildande av H-grupper i Helsingborg och Göteborg.

Till kustbevakningen föreslår styrelsen förstärkningar motsvarande sex tjänster i anslutning till bl. a. begäran om ersättningsanskaffning av kustbevakningsfartyg.

Införandel av en ny internationell tullnomenklatur ('"Harmonized Syslem" - HS) kommer all påverka arbetet såväl inom tullverket som för importörer, exportörer och spedilörer. Den nya lullnomenklaturen som avses träda i kraft den I januari 1987 har sökt beakta den tekniska och kommersiella ulvecklingen av världshandeln med varor och är betydligt mer detaljerad än den nuvarande s. k. CCC-nomenklaturen. Överläggningar inför övergängen har påbörjats inom GATT. Praktiskt tagel samtliga varuslag kommer alt få ändrade statistiska nummer. Införandet kommer, enligt styrelsens uppfattning, alt kräva omfattande informations- och utbildningsinsatser bäde inom tullverket och för importörer, exportörer och spedilörer. Härför erfordras två tjänster vid generaltullslyrelsen.

Styrelsen föreslår all en snabbskrivare får anskaffas till tullverket. En
anskaffning av en snabbskrivare skulle enligt styrelsen möjliggöra en lidi-    67

gareläggning av faktureringen av lullräkningarna med en dag. Ca 900     Prop. 1985/86: 100 milj. kr. i veckan skulle härigenom kunna inlevereras en dag tidigare. Här-     Bil. 9 av uppkommer ränlevinsier för staten. Styrelsen hemsläller vidare om tre tjänster för alt öka effektiviteten och säkerheten i uppbördssyslemet i samband med den föreslagna anskaffningen av snabbskrivaren.

Sammanlagt innebär styrelsens förslag till ökade insalser ett resursbehov om ytteriigare 8,6 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Om medel ej anvisas för de föreslagna insatserna förutsätter styrelsen alt kompensation utgår i storleksordningen 3,5 milj. kr. för alt klara bibehållen servicenivå lill näringslivet.

För del fortsatta arbetet med det i fjolårets budgetproposition anmälda ADB-systemet för granskning och registrering av importdeklarationer -TRK-projektel - begär styrelsen i avvaktan pä särskild skrivelse i frågan en utökning av projektmedlen med 1,4 milj. kr.

Vid tullstyrelsen har en utredningsgrupp undersökt möjlighelerna till och konsekvenserna av en anslulning av tullverket lill ell av statens löne-och pensionsverk (SPV) framtaget löneregistreringssyslem PIR-1-sysiem. Detla syslem kommer i försia hand all ersätta den registrering av lönehändelser som för närvarande sker via OCR-blankelter och den '"stansning"' av AU-, ASKU- och SLÖR-blankelter som sker vid ekonomibyräns redovisningscentral. PIR-1 är elt terminalbaserat on-linesyslem som kan köras på egna datorer eller hos DAFA som servicebyrå. De årliga kostnaderna för PIR-1 inklusive avgifter tiii statskontoret för datorutrustning beräknas till 700000 kr.

Slutligen föreslår styrelsen ell resurstillskott på 8 milj. kr.för reglering av hyror och ändrat lokalinnehav.

Inkomstförstärkningar

Styrelsen föreslår att provianteringslageravgiften höjs från 3.60kr. till 19.40 kr. per uttagen varupost. Härigenom kommer samlliga tillsynskostnader för provianleringslagren all täckas av avgiften, vilket aktualiserats av riksrevisionsverket vid samråd om avgiften. De ärliga intäkterna ökar från ca 900000kr. lill 4,8 milj. kr. Avgiften regleras i 80b§ lullstadgan (1973:671).

Faktureringsavgiften pä lullräkningar infördes 1984 med nu gällande belopp och beloppsgränser. Nuvarande avgiftsnivå inbringar ca 8.5 milj. kr. per är. Avgiftsnivån bör nu räknas upp med ca 25%. Avgiftsbeloppen 20, 30, 40 och 50kr föreslås av styrelsen bli höjda till 25, 40, 50 resp. 60kr. Detta ger ett tillskott på ca 2 milj. kr. Avgiften regleras i 80a§ lullstadgan (1973:671).

Förseningsavgiften vid för sent avlämnad tulldeklaration har alltsedan år 1974 varil oförändrad och har utlgäll med 100 kr. resp. 200 kr. vid förnyad anmaning. Avgiften bör nu höjas till 200 resp. 400 kr. för alt bibehålla de tullskyldigas intresse att iaktta deklarationstiderna. En sådan höjning beräknas tillföra statskassan ylleriigare 4 milj. kr. per år. Avgiften regleras i 40a§ tullagen (1973:670).

De avgiftsökningar som generaltullslyrelsen föreslär beräknas tillsam-             68

manlagel inbringa ca 10milj. kr.

Förvaltning av fasligheler

Generaltullslyrelsen förvaltar fasligheter för tullverket till elt vid utgången av budgetåret 1984/85 bokfört anskaffningsvärde av sammanlagl 78731055 kr. Vid utgången av detta budgelår uppgick de ackumulerade avskrivningarna för byggnader lill 17 850701 kr. Det bokförda nettovärdet av fastigheterna ulgjorde således 59966 311 kr.

Förslag till driftstat för generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Generaltullsly-

Föredraganden

relsen

Intäkter

Ersällning för loka-

ler som disponeras av tullverket

Hyror och arrenden för lokaler och markområden

Diverse intäkter

55 127 000

420000 1000

+6342400 +   193 300

+ 7 163400' +   193 300

55548000

4-6 535700

+7356700

Kostnader

Drifl och underhåll Hyra och arrende Avskrivningar enl. plan

1825 000 50047000

1 100000

+ 1275 000 +6012600

+   394 100

+ 1275000 +6833 600'

+   394100

52972000

-1-7 681700

-t-8 502 700

Årets resultat

2576000

-1 146000

-1 146000

I beloppel ingår medel för uppvärmning m. m, om 5 653 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I arbetet med tullverkets nya handlingsprogram har samlliga personalkategorier varit delaktiga. Jag ser del som värdefullt för tullverkets interna arbete alt de anställda beretts tillfälle att påverka innehållet i handlingsprogrammet. Della kan ge ell vikiigi bidrag i tullverkets strävan all förbällra sin effeklivitel.

Tullverket hemsläller i sin anslagsframställning all regeringen skall redovisa slällningslaganden i två organisationsfrågor. Den ena frågan gäller överförandet av den internordiska passkontrollen frän polisen till tullverket. Den andra frågan avser kustbevakningens organisatoriska hemvist.

På uppdrag från regeringen har statskontoret i samråd med rikspolisstyrelsen, generaltullslyrelsen och statens invandrarverk lämnat förslag lill hur pass- och tullkontrollen i Öresundsområdet samt i Göleborg och i Varberg kan rationaliseras och effektiviseras. Utredningens förslag innebär all ansvaret för den internordiska passkontrollen i Malmö, Helsingborg, Varberg och Göleborg överförs frän polismyndigheterna till tullverket. Utredningens slutsats är all en besparing motsvarande ca 50 helårsarbetskrafter, eller drygt 7 milj. kr. per år, kan göras samlidigl som en oför-

69

ändrad kontrollnivå kan upprätthållas. Såväl rikspolisstyrelsen som sta-     Prop. 1985/86: 100

lens invandrarverk är negaliva till förslaget. Generaltullslyrelsen har ställt     Bil. 9

sig positiv till den föreslagna organisatoriska förändringen. Chefen för

justitiedepartementet har i del lidigare föreslagil all statskontorets förslag

kan genomföras inom ramen för nuvarande organisaiion. dvs. utan all

passkonlrollanterna förs över till tullverket.

I betänkandet (DS K 1985:5) "Service och övervakning" har föreslagits alt kustbevakningen skall slås samman med sjöfartsverket. Betänkandet har nyligen remissbehandlats. Regeringen avser alt återkomma lill frågan i annal sammanhang så snart beredningen av frågan är avslutad.

Generaltullslyrelsen vill för budgelårel 1986/87 frångå besparingsmålet om 29 tjänster och förordar istället en besparing om 13 tjänster.

För egen del anserjag att besparingsmålet om 29 tjänster för budgetåret 1986/87 bör ligga fast. Tullverket har inför arbetet med anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 givils i uppdrag att arbeta med etl treårsperspektiv i sin budgetering. Budgetåret 1986/87 är del sista årel i en nu löpande Ireårscykel inom vilken besparingsmålet är satt till 90 tjänster. Jag ser det som myckel angeläget atl detla ralionaliseringsmål uppnås innan tullverket går in i näsla treårsfas. Jag har härvid utgått frän atl omfördelningen av resurser inom Karlslads lullregion ligger fast och atl nägon ytterligare avräkning mol besparingsmålet ej behöver ske.

I slutet av 80-lalet och början av 90-talel förestår elt slort antal pensionsavgångar vid tullverket. Normalt ligger pensionsavgångarna kring ca 40 per år. Dimensioneringen av utbildningskapaciteten vid lullskolan är anpassad till denna nivä. Pensionsavgångarna kommer inom ell fätal år att i del närmaste fördubblas. Della ställer krav pä framförhälining i utbildnings- och personalplaneringen. Mol denna bakgrund har generaltullstyrelsen framfört förslag om förtidsrekrylering för att få till stånd en större planmässighel i rekryteringen. För innevarande budgelår medgav regeringen en förtidsrekrylering av 30 bevakningsljänstemän vid tullverket. Rekrytering av ytterligare 30 tjänstemän begärs för budgetåret 1986/87.

Jag finner styrelsens skäl för all få genomföra en förtidsrekrylering av bevakningspersonal vara rationella. Jag föreslår därför att ytterligare 3,5 milj.kr.anvisas för ändamålet. Sammanlagt skulle tullen då komma atl disponera 6,8 milj. kr. för förtidsrekrylering under budgelårel 1986/87. De efterföljande åren bör emellertid en successiv avtrappning ner lill normal anslagsnivå ske. De "exlra" lönemedlen föreslås få disponeras enligt följande plan:

1985/86:3,3 milj. kr. 1986/87:6,8 milj. kr. 1987/88:5,1 milj.kr. 1988/89:3,4 milj. kr. 1989/90: 1,7 milj. kr. 1990/91:0

Med en sådan lösning förbättras enligt min mening tullens möjligheter att
bedriva sin verksamhet, samiidigt som man kan möta de problem som         70

följer av de kraftiga pensionsavgångarna.

Även pä lulllaxerarsidan är problemen stora. Dels kommer pensionsav- Prop. 1985/86: 100 gångarna atl vara omfattande de närmaste åren, dels har antalet avgängar Bil. 9 av andra skäl varit oväntat mänga. Normall räknar tullverket med avgångar av andra skäl än pensionering till ca 16 per är. Under år 1985 blir denna siffra ca 25. Fortsätler denna höga takt i avgångarna kommer gransknings-och kontrollarbetet i synnerhet vid de centrala tulltaxeringsavdelningama i Stockholm och Göteborg atl drabbas av störningar till följd av brist på tulllaxerare. Tullverket har därför begärt atl fä påbörja ytteriigare en lulllaxerarkurs. Med anledning av de anmälda svårigheterna är jag beredd all föreslå ett engångsvis belopp om 3,5 milj. kr. för en sådan exlra utbildningsomgång under 1986/87.

Ett annal problem som tullverket påvisar gäller kontrollen av den kommersiella importen. Vid den nuvarande tullprocedurens införande år 1974 förutsattes atl minsl fyra procent av de inkommande varusändningarna skulle utsättas för kontroll. Denna nivå ligger i dag på under en procent. Enligt min mening har goda förutsättningar nu givits för alt kontrollnivån vad gäller den kommersiella importen skall kunna höjas. Jag länker då närmast på atl riksdagen beslulal om införandel av en administrativ sank-lionsavgift pä tullområdet (prop. 1985/86:41, SkU 1985/86:8, rskr 1985/ 86:52). Sanktionen riktar sig i huvudsak mot vissa brister vid fullgörandet av anmälnings- och uppgiftsskyldighelen i lullbehandlingen. Della s.k.tulllillägg motsvarar skatte- och avgiftstilläggen på den inrikes beskattningens område.

I sin anslagsframslällning påpekar generaltullslyrelsen vidare viklen av all de materiella reglema som kringgärdar importen förenklas. Här nämns bl.a.bestämmelserna om expediering och kontroll av importlicenser och lullklarering av livsmedelsprodukter. Jag har erfarit all del inom utrikesdepartemeniets handelsavdelning f. n. övervägs atl slopa licenskravel för viss TEKO-import, som nu övervakas genom elt licensförfarande. Vidare övervägs ocksä utformningen av regler för uttagande av administrativa sanktioner vid oegentligheter i licenshänseende.

Tullverket har vidtagit ätgärder för all effektivisera gränskontrollen. Den traditionella stickprovskontrollen vid gränsen har kompletterats med särskilda undersökningsgrupper. Här kan nämnas narkotikagrupper, s.k. H-grupper och särskilda exportkontrollgrupper. Dessa grupper är uppbyggda kring samarbete mellan skilda personalkategorier inom tullverket. Verksamheten har visat positiva resultat. Jag föreslår därför atl medel avsätts för att finansiera ylleriigare två st s. k. H-grupper. Jag beräknar kostnaden härför fill 1,5 milj. kr.

Generaltullslyrelsen har under del senaste halvåret vid två riksomfattande konlrollaklioner avslöjat ell slort antal brott mol reglerna om transporter av farligt gods. Vid båda tillfällena har cirka en tredjedel av den kontrollerade Irafiken stoppats under kortare eller längre lid. Styrelsen anser att främsl irafiksäkerhelsskäl men även andra säkerhelsmässiga skäl lalar för alt sätta in extra resurser inom della område.

Generallullstyrelsens uppfattning om det angelägna i en effektiv kontroll
av transporter av farligt gods är enligt min mening riktig. Inom den yrkes
mässiga Irafiken förekommer även andra överträdelser av gällande före-     71

skifter. Det gäller exempelvis bestämmelserna om laslvikt, hastighet och      Prop. 1985/86: 100 arbetstid. Vidare har vid tullverkets kontrollinsatser framkommit etl      Bil. 9 oroande stort antal brott mol bestämmelserna om s. k. tredjelandstrafik.

Det är sannolikt all samhällel kan göra belydande vinster om överträdelserna kan begränsas. En särskild interdepartemental arbetsgrupp har därför tillsatts för alt belysa dessa frågor och lägga fram förslag om hur resurserna för irafikövervakningen bäst skall inriktas. 1 avvaktan på arbetsgruppens förslag är jag inte beredd att ta ställning lill generallullstyrelsens förslag om personaltillskott. Jag har i denna fråga samrått med chefen för kommunikalionsdeparlemeniel.

Regeringen har under senare år beslulal - efler förslag från generaltullslyrelsen - all placera tulltjänsteman utomlands som sambandsmän för i första hand narkolikafrågor men också för andra lullangelägenheter. Sådana sambandsmän finns i Köpenhamn och Frankfurt. Regeringen har nyligen beslulat att stationera en sambandsman i Haag. Jag har för avsikt alt inom kort föreslå atl regeringen medger atl generaltullslyrelsen inom ramen för befintliga lönemedel fär placera en sambandsman i London. Jag anser att tjänsten i Haag även i fortsättningen kan finansieras inom befintlig löneram och är därför inte beredd all föreslå tillskjutande av ytterligare lönemedel.

Till kustbevakningen har generaltullstyrelsen föreslagil sex tjänster i samband med bl. a.begäran om ersällningsanskaffning av farlyg. Jag är f.n.inle beredd alt föreslå ytterligare tjänster till kustbevakningen. Som jag tidigare omnämnt är frågan om kustbevakningens organisatoriska hemvist föremål för beredning inom regeringskansliet. Inom ramen för beredningen kommer kustbevakningens långsikliga resursbehov all bedömas.

Införandet av en ny inlernationell lullnomenklalur kommer atl påverka arbetet såväl inom tullverket som för importörer, exportörer och spedilörer. I den nya nomenklaturen som avses träda i kraft den 1 januari 1987 har beaklas den tekniska och kommersiella ulvecklingen av världshandeln med varor och den är betydligt mer detaljerad än den nuvarande s. k. CCC-nomenklaturen. Tullverket har deltagit i detla arbeie pä flera sätt. Den nya nomenklaturen har lagits fram i nära samverkan med näringslivet och med andra berörda myndigheter. Inom generaltullstyrelsen har sedan något är tillbaka pågått etl omfattande arbeie med alt översätta den nya nomenklaturen samt de internationella kommentarerna härtill och omforma dem lill svensk författningstext. Tullverket bislår de svenska förhandlarna vid de omförhandlingar av lullbindningar i GATT och av ursprungsregler i EFTA och EG-avtalen som är nödvändiga på grund av den nya nomenklaturen. Elt antal andra arbetsuppgifter återstår. Information och utbildning skall ges till den egna personalen och tulldeklaranterna vid förelagen. Tullverkels föreskrifter och råd i klassificeringsfrägor måste omarbetas.

Jag har erfarit atl ikraftträdandet av den nya nomenklaturen troligen
kommer att skjutas fram etl är lill den 1 januari 1988. En del av arbelel har
ocksä klarals av. Dock återstår en del arbetsuppgifter vilka kan kräva
uppmärksamhet. Med hänsyn till den senare ikraftträdandetidpunklen och
del förhållandel alt en slor del av arbetet redan klarats av gör jag bedöm-   72

ningen att de uppgifter som kvarstår kan ulföras inom ramen för befintliga    Prop. 1985/86: 100
resurser.                                                                      Bil. 9

Generaltullstyrelsen har beräknat att räntevinster kan tillfalla staten om faktureringen av lullräkningar tidigareläggs en dag. För att åstadkomma detla erfordras anskaffning av en snabbskrivare lill generaltullstyrelsen. Enligt generallullstyrelsens uppfattning kräver säkerheten och effektiviteten i uppbördssystemet samtidigt alt ytterligare tre tjänster tillförs generaltullstyrelsen. För min del är jag beredd alt föreslå anskaffning av en snabbskrivare vid generaltullslyrelsen. Jag beräknar kostnaden för hyra och drifl av snabbskrivaren lill 150000 kr. Säkerheten i uppbördssyslemel kan enligt min mening vidmakthållas genom omdisponeringar av personal. Jag är därför inle beredd alt föreslå ytterligare tjänster för detla ändamål. Om medel inle anvisas för de föreslagna insatserna yrkar tullverket i andra hand en resursinsais om 3,5 milj. kr. för att lillgodose näringslivels behov av utbyggd service. Med anledning härav vill jag anföra följande. Vissa av de behov som tullverket anmält harjag i del lidigare föreslagil bör lillgodoses. Vidare vill jag erinra om att riksdagen våren 1985 beviljade medel vars användning bl. a. avsäg sådana insatser som tullverket nu efterlyser som en resursinsais i andra hand. Riksdagen medgav ocksä tullverket rätt till alt disponera en slörre andel av inkomsterna än vad tidigare varil fallet. Härigenom har tullverket tillförts vissa resurser.

Regeringen uppdrog i mars 1983 ät styrelsen alt tillsammans med statskontoret utreda den närmare ulformningen av ell syslem med lokal dalaregistrering av tulldeklarationer. I en skrivelse till regeringen har generaltullslyrelsen nyligen redovisat arbetsläget för del s. k. TRK-projektel. Av skrivelsen framgår att inriklningen och omfatlningen av projeklel avsevärt förändrats i förhållande till vad som anmäldes i fjolårets budgetproposition. Ulredningen omfattar nu samlliga tullverkets rutiner i samband med införsel av gods. De beräknade koslnaderna för utveckling av systemet överstiger väsenlligl lidigare beräknade kostnader. Enbart investeringskostnaderna beräknas till mellan 100 och 200 milj.kr. Frågan bereds f. n. inom regeringskansliet.

Statskontoret utvärderar f. n. det av statens löne- och pensionsverk (SPV) framtagna löneregislreringssystemet PIR-1. En lägesrapport om försöksverksamheten kommer all avlämnas till regeringen vid årsskiftet 1985-1986. Den 1 juli 1986 förväntas statskontoret komma med den slutliga avrapporteringen. I avvaktan pä statskontorets rapport är jag inte beredd alt föreslå medel för PIR-I.

För marknadsanpassning av hyror föreslär jag 1,4 milj. kr. och för ändrat lokalinnehav 0,7 milj.kr. I milt förslag till driftsstat för generallullstyrelsens faslighelsförvaltning ingär även kostnader för uppvärmning m. m. Vad gäller de enligt generaltullslyrelsen mest angelägna förhyrningarna -nya lokaler för tullkammaren pä Arianda och ny regionbas för kustbevakningen i Göleborg - får dessa behandlas när nu pågående förhandlingar för båda objekten är slutförda. Av detla skäl är jag f. n. inte beredd all föreslå medel för dessa båda förhyrningar.

Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för civildepartementet senare
denna dag atl redovisa atl han avser återkomma med förslag till regeringen 73

atl i särskild proposition föreslå riksdagen all riksrevisionsverket från den     Prop. 1985/86: 100 I juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mol     Bil. 9 bakgrund härav harjag inte beräknat några särkostnader för revisionskonlorel vid generaltullslyrelsen.

Inkomstförstärkningar

När del gäller de särskilda förslag om inkomstförstärkningar, som styrelsen presenterat, är jag inle beredd all ulan närmare ulredning biträda en höjning av förseningsavgiften på tullområdet. Övriga förslag om höjda avgifter, för vilka bemyndiganden lidigare har inhämtats från riksdagen, avser jag alt återkomma till regeringen om i lämpligl sammanhang.

Lokalkostnader

Jag har beräknal tullverkets lokalkostnader för budgetåret 1986/87 i enlighel med uppräkningen av hyrorna inom del av byggnadsstyrelsen förvaltade lokalbeståndel för år 1986, vilkel innebär en uppräkning med 6%, eller 3,9 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och lill sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen all

1.    godkänna förslaget lill driflsslal för budgelårel 1986/87 för förvaltning av tullverkets fastigheter.

2.    lill Tullverket:Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 791 856000 kr.

D 5. Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m. m.

1985/86 Anslag     55 608000

1986/87 Förslag    59462000

Från anslaget bekostas drift och underhåll av tullverkets tekniska utmstning saml vissa mindre anskaffningar. Under anslaget ingår också motsvarande kostnader inom försvarsdepartementets område för beredskap för oljebekämpning, exklusive underhåll av miljöskyddsmateriel.

Generaltullstyrelsen

Utöver prisomräkning, 5,7 milj.kr., har styrelsen yrkat all innehållna medel om 5 milj.kr.för innevarande budgetår skall frisläppas. Vidare yrkas 19 milj. kr. för bl. a. ökat bålunderhäll, engångsinvesteringar till flygplan och försöksverksamhet med regionala sambandscentraler.

74

Föredragandens överväganden                                                     Prop. 1985/86:100

Under anslaget harjag beräknat prisomräkning 3,9 milj. kr. Jag har härvid utgått ifrån all 5 milj. kr. även fortsättningsvis står lill regeringens disposition. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Tullverket:Drift och underhäll av teknisk materiel m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 59462000 kr.

D 6. Tullverket: Anskaffning av viss materiel

Reservation                 2858

1984/85 Utgift

2776000

1985/86 Anslag

15 825000

1986/87 Förslag

17810000

Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och telemateriel.

Generaltullstyrelsen

Styrelsen hemsläller om ell anslag på sammanlagl 64 114000 kr. Därvid har beräknals 48,3 milj. kr. för ersättningsanskaffningar, till största delen avseende tre bevakningsfarlyg och bålar för kustbevakningen. För nyanskaffningar har beräknals 15,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär förordar jag etl anslag pä 17810000 kr. för anskaffningar av bl.a. utrustning för narkolikabekämpning och posilionsbesläm-ningssystem. Jag har därvid också beräknat medel för ersättningsanskaffning av elt kustbevakningsfartyg. Jag hemsläller att regeringen föreslär riksdagen

all till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 17810000kr.

D 7. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket

1984/85 Utgifl

14931999

1985/86 Anslag

800000

1986/87 Förslag

115000

Reservation            4459710

Från anslaget bestrids koslnader för anskaffning av markområden och
byggnader avsedda att tillgodose behovel av lokaler för de regionala och
lokala tullmyndigheterna i den mån det inte läcks genom förhyrning.
Därtill kommer nödvändiga om- och tillbyggnadsarbeten inom befintligt
fastighetsbestånd för atl tillgodose ändrade lokalbehov med krav på funk-        75

lionell utformning. Från anslaget skall dessulom bestridas kostnader för energibesparingsätgärder och för utredning och projektering av planerade byggnadsprojekt samt investeringskostnader för telemaster.

Generaltullstyrelsen

För budgetåret 1986/87 har styrelsen begärt 32 800000 kr. 1 del yrkade beloppel ingår bl.a. ny regionbas för kustbevakningen i Höllviksnäs, nya lokaler för tulldirektionen i Karlstad, ny tullstation i Hån och ny tullstation i Tärnaby. Vidare begärs medel för ny avloppsanläggning i Svinesund, saml medel för projektering.

Föredragandens överväganden

Generaltullslyrelsen avser alt lill regeringen inkomma med särskilda skrivelser både vad gäller regionbas i Höllviksnäs och ny tulldirektion i Karistad. Den 29 maj 1985 inkom generaltullslyrelsen med skrivelse angående ny tullstationsanläggning i Tärnaby. Av underhandskontakter med generaltullslyrelsen har framgått all de två förstnämnda byggobjeklen är prioriterade. I avvaktan på nämnda skrivelser harjag beräknal medel för utredningar, förberedande projeklering saml sådan projeklering för byggobjekt som skall läggas i en invesleringsreserv och som skall anmälas lill regeringen, dvs. byggobjekt som överstiger en investeringskostnad om 500000kr. Jag förordar all medel anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1000-tal kr.)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

Byggnads-

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

objekt

ställande år-män

84-01-01

85-01-01

Faktisk

Beräknad för

år-mån

85-06-30

1985/86

1986/87

Expeditionsbygg-

nad i Matlila

800

700

413

287

84-10

85-09

Expeditionsbygg-

nad i Joesjö

600

750

737

13

84-11

85-08

Tullexpedilion

i Muodoslompolo

1000

672

328

84-10

85-09

Tullstation

i Pello

2 500

5 700

4 134

1566

84-09

85-10

Mindre projeki

utredningar och

projektering

1900

1200

2257

1 180

2000

5800

9350

8213

3374

2000

Anslagsberäkning (1000-tal kr.)

-

Medelsiillgång

Beräknad medelsförbrul

:ning

Behållning 1985-06-30

4459710

Anslag för 1985/86

800000

1985/86

3 374 000

Anslag för 1986/87

114 290 5374000

1986/87

2000000 5374000

Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen

att lill   Vissa byggnadsarbeten   vid tullverket för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 115000 kr.

76

12503 570 13 348000 13764000

D 8. Konjunkturinstitutet

1984/85 Utgifl 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86:100 Bil. 9

Konjunkturinstitutet är ell velenskapligt forsknings- och utredningsorgan med uppgift all följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landel, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.

Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är fördelade på tre verksamhetsområden: forskning, löpande verksamhet och administration.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Konjunklurinslitulet

Föredraganden

Personal

46

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Inkomster m. m.

11887000

(7 351000)

1511000

50000

+ 783 000

( + 321000)

- 29000

+ 40000

+445 000

( + 255 000)

- 29000

13348000

+-714000

+416000

Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet har under budgetåret 1984/85 redovisal resultatet av sin verksamhet i publikationen Konjunkturiäget, som utkommit med tre nummer och i en engelsk version, the Swedish Economy, som utkommit med två nummer.

Barometerundersökningar har liksom tidigare genomförts och publicerats kvartalsvis. Resultat av utvecklingsarbete på barometerområdel har sammanfattats i en uppsats lill 1985 års internationella konferens om konjunklurlendenser(CIRET-konferens).

Den löpande verksamheten har under budgetåret omorganiserats.

Institutets förslag inför budgetåret 1986/87 kan sammanfattas enligt följande.

1.   Förslag 14062 000 kr.

2.   Institutet hemsläller att det undantas frän kravet på en real resursminskning med 5% under budgetåren 1986/87-1988/89.

3.   Pris- och löneomräkning 664000 kr.

4.   Konjunkturinstitutet begär en ökning av anslaget med 90000kr. för anskaffning av ytterligare datorutrustning.

5.   Inkomsterna räknas upp med 40000kr.

77

Föredragandens överväganden                                                     Prop. 1985/86:100

Vid utarbetandet av den lill budgetpropositionen bilagda preliminära na-tionalbudgeten tillämpas från och med i år en ändrad arbetsordning, vilken bl.a. innebär all konjunklurinslilutel offentliggör sin prognos i december och atl finansdepartementet ensamt svarar för utarbetandet av den preliminära nationalbudgeten.

Mol denna bakgrund och med hänsyn lill institutets belydelse när del gäller underlaget för den ekonomiska politiken harjag beräknal medel för konjunkturinslitutels verksamhel med utgångspunkt i ell begränsat huvudförslag med en real minskning av utgifterna med 2% på tre år med fördelningen 2% försia och 0% andra resp. tredje budgetåret. Däri får inrymmas eventuell ytterligare datorutrustning. Med hänsyn till oklarhet om institutets framlida publiceringsverksamhet harjag inte räknat upp inkomsterna.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 13764000 kr.

D 9. Statens förhandlingsnämnd

1984/85 Utgift

3648027

1985/86 Anslag

3 800000

1986/87 Förslag

3920000

Statens förhandlingsnämnd har lill uppgift all efter uppdrag av regeringen för statens räkning föra förhandlingar med kommuner, landsting eller annan icke statlig huvudman. Nämnden, som inrättades år 1963, arbetade ursprungligen huvudsakligen med frågor om villkor för samverkan mellan staten och huvudman inom sjukvård, utbildning eller forskning. Nämndens verksamhel har senare utvidgats till all omfatta olika statsbidragsfrågor och frågor om ändring av huvudmannaskap. Nämnden handlägger vidare bl.a. ärenden om förvärv eller överlåtelse av mark mellan stat och kommun. Pä nämnden ankommer också vissa uppgifter belräffande tolkning och tillämpning av avtal inom nämndens verksamhelsområde.

Nämnden består av en ordförande som tillika är chef för nämndens kansli saml fyra ordinarie ledamöter med personliga suppleanter. Hos nämnden finns ell kansli. För alt biträda nämnden i de olika aktuella förhandlingsfrägorna anlitar nämnden dessulom etl slort antal experter.

1985/86       Beräknad ändring 1986/87

Statens           Före-

förhand-          draganden

lingsnämnd

Personal                                         15                - 1                 - 1

Anslag

Koslnader för ulrednings-
och förhandlingsarbete          3800000         -+120000       +-120000                        -7g

statens förhandlingsnämnd                                              Prop. 1985/86:100

Bil. 9

Omfatlningen av nämndens verksamhel styrs väsentligen av i vilken utsträckning nämnden får förhandlingsuppdrag och uppdragens karaktär.

Del är f. n. inte möjligl all överblicka i vilken utsträckning pågående större utrednings- och förhandlingsuppdrag kommer att kunna slutföras under innevarande budgetår eller vilka frågor som eljest kommer atl kräva utrednings- och förhandlingsarbete under budgetåret 1986/87. Nämnden räknar med en i allt väsentligt oförändrad verksamhet under näsla budgetär.

1. Huvudförslag budgelårel 1986/87 3 920000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod, med fördelningen 1,7% per budgetär. Utgifterna för budgetåret 1986/87 minskas härigenom med avrundat 70000 kr. Nämnden vill fästa uppmärksamheten pä atl förhandlingsarbetets speciella karaktär innebär alt tidtabell och tidsåtgång för förhandlingsverk-samhelen endast i begränsad utsträckning kan påverkas av nämnden. Nämnden måsle ocksä vara beredd att med kort varsel disponera om resurserna.

2. Pris- och löneomräkning 190000kr.

Föredragandens överväganden

Jag godtar förhandlingsnämndens huvudförslag för tre år med en lotal real minskning av utgifterna om 5% med fördelningen 1,7% per budgetär.

Anslaget bör således föras upp med 3920000 kr. i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

atl lill Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 3920000 kr.

D 10. Bankinspektionen

1984/85 Utgift          1000         Reservation             6000

1985/86 Anslag         1000

1986/87 Förslag        1000

Bankinspektionen är cenlral förvaltningsmyndighet med huvuduppgift
atl utöva tillsyn över bankinstitulen, dvs. bankaktiebolag, sparbanker och
jordbrukels kredilkassor jämte deras riksorganisation (föreningsbanker).
Pä bankområdet ingår del vidare i inspektionens uppgifter att följa såväl
svenska bankers etableringar i utlandet som verksamheten vid utländska
bankers represenlationskonlor i Sverige. Bankinspektionens tillsyn kom
mer också att omfatta de utländska bankers dotterbanker som, efter en
lagändring den Ijuli 1985, kan etableras här i landet. Sedan den I juli 1980
står också finansbolag under inspektionens tillsyn. Inspektionen är vidare
tillsynsmyndighet för kredilaktiebolag, landshypoteks- och stadshypoteks
institutionerna, Stockholms fondbörs, fondkommissionärerna. Värdepap-     79

perscentralen VPC Aktiebolag samt fondbolag, dvs. bolag som förvallar aktiefonder. Bankinspektionen är vidare registreringsmyndighet för bankinstitulen och för en särskild förteckning över finansbolag. En särskild uppgift för bankinspektionen är att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom dess verksamhetsområde och att föra kartellregisler. Inspektionens tillsynsverksamhet omfattar ocksä uppgifter pä konsumentskyddsområdet, som t, ex. granskning av avtalsvillkor saml tillsyn enligt konsumentkreditlagen. Den 1 oktober 1985 trädde en ny lag om värdepappersmarknaden i krafl (1985:571). Genom lagen åläggs bankinspektionen uppgifter av övervakande, utredande och registrerande karaktär avseende den s. k. insider-handeln.

Bankinspektionen leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en generaldireklör, som också är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns tre avdelningar - en allmän avdelning, en kreditavdelning och en redovisningsavdelning - samt en byrå för administrativa ärenden.

Bankinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från dem som står under tillsyn av inspektionen. Tillsynsbidragen las inle upp på slalsbudgelens inkomstsida ulan förs till ett reservationsanslag som uppbördsmedel. För inspektionens verksamhet skall regeringen fastställa en stat för varje budgelår.

Prop. 1985/86:100 Bil. 9

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Bankinspektionen

Föredraganden

Personal

60

+ 3

+ 2

stat

Förvaltningskostnader

(därav löneskostnader) Lokalkostnader Kungörelsekoslnader

13 778000

(11445000)

2 255 000

116000

+ 2198000

(+1453 000)

+   353 000

+       6000

+ 1706000

(+1031000)

+   353 000

+      6000

16149000

-1-2 557000

+2 065 000

Bankinspektionen

Bankinspektionens förslag avseende budgetåret 1986/87 kan sammanfattas enligt följande.

I. I enlighet med givna direktiv har inspektionen lagt fram ett huvudförslag som omfattar tre budgelår och som innebär en resursminskning med I % för budgetåret 1986/87 och 2% för vart och elt av de följande budgetåren. Enligt delta alternativ uppgår utgifterna till 17080000 kr. för är I, 16735000 kr. för är 2 samt 16390000 kr. för år 3. Inspektionen har dock förordat ett alternativt budgetförslag utan någon neddragning av resurserna ulan tvärtom en nelloförstärkning med 1454000 kr. Enligt detta alternativ skulle utgifterna under är I uppgå lill 18706000 kr., år 2 till 18656000 kr. och år 3 till 18606000 kr. Det alternativa förslaget inkluderar medel för tre nya tjänster, medel för framtagande av en aktieägarstatistik samt ytterligare kostnader för datorstöd och utökning av inspektionens lokaler.

80

2. Pris- och löneomräkning 1 103 000 kr.                                   Prop. 1985/86: 100

Som skäl för yrkandet har inspektionen framfört alt möjligheterna till     Bil. 9 fortsatia ralionaliseringar nu är uttömda. Bara genom all hell avstå från tillsynen av finansbolagen kan inspektionen möta kraven pä nedskärningar i verksamheten.

Föredragandens överväganden

Jag har i del föregående erinrat om atl bankinspektionens verksamhel finansieras genom avgifter från de kreditinstitut m.fl., som berörs av inspektionens tillsyn. I statsbudgeten tas upp ett utgiftsanslag om I 000 kr. och i regleringsbrev fastställer regeringen en ulgiftsstal för det kommande budgetåret. I likhet med vad som har skett lidigare år skall i förevarande sammanhang redovisas de ändringar som nu kan beräknas i fråga om utgiftsslalen.

Den ökade akuvitelen på kreditmarknaden med ell växande antal finansbolag, fondbolag och fondkommissionsbolag har medfört atl bankinspektionens tillsynsuppgifter har ökat kraftigt under senare år. Även inom bankväsendet har utvecklingen medfört krav på ökade insalser på vissa områden. Som exempel kan här nämnas etableringen av utländska banker här i riket.

Nu angivna skäl har motiverat atl inspektionen under innevarande budgelår tillförts medel lill tvä nya tjänster för all förslärka resurserna. Kostnaden för dessa tjänster - 400000 kr. - har lagits in i budgeten för budgelårel 1986/87. A andra sidan bör inspektionen — liksom andra myndigheter — få vidkännas en viss reducering av dess resurser i övrigt. Jag gör bedömningen all inspektionens verksamhel skall kunna hällas på en lillfredslällande nivå om denna neddragning begränsas någol jämfört med det huvudförslag som inspektionen redovisal.

Inspektionen har inom ramen för nuvarande resurser påbörjat elt utvecklingsarbete inom ADB-området. Arbelel beräknas på sikl ge rationaliseringsvinster såväl hos inspektionen som hos de institul som står under inspektionens tillsyn. Inspektionen bör nu lillföras medel för alt fortsätta Ulvecklingen av ADB-stödet. Behovet för budgetåret 1986/87 beräknas lill 250000 kr., vilkel belopp är av engångskaraktär.

I anslutning till inspektionens nuvarande lokaler kommer inom kort ytterligare kontorslokaler alt bli hyreslediga. Det förhållandet att inspektionen tillförts tvä nya Ijänster samt skaffar utrymmeskrävande tekniska hjälpmedel motiverar atl medel avsätts för att hyra dessa lokaler. Medelsbehovet beräknas till 200000 kr.

Inspektionen har tidigare åtagit sig atl ta fram en aktieägarstatistik. Medel till uppbyggnaden av statistikprogrammet har lidigare beviljats. Detta arbeie lorde nu i stort sell vara avslutat. Under innevarande budgetår har inspektionen erhållit 304000 kr. för det ärliga arbelel med atl framställa statistiken. Jag beräknar motsvarande kostnader för näsla budgelår till samma belopp eller 304000 kr.

Tjänsten som chef för bankinspektionen är en ordinarie ijänsl med beleckningen Cr som tillsätts med förordnande tills vidare. Tjänsten bör

6    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

efler nuvarande innehavarens avgång bytas ul mol en ordinarie tjänst med beleckningen Cp, dvs. en tjänsi som tillsätts med förordnande för bestämd lid, i likhet med vad som gäller för verkschefstjänster i allmänhel.

Med hänvisning lill sammanställningen och vad som anförts lidigare beräknar jag inspektionens utgifter lill 18214000 kr. för nästa budgelår. I likhet med vad som skett föregående år bör ulgifisanslagel i statsbudgeten föras upp med etl formelll belopp om I 000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen alt

1.    bemyndiga regeringen atl vid bankinspektionen inrätta en ordinarie tjänsi för generaldireklör med beleckningen Cp,

2.    lill Bankinspektionen för budgelårel 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

Dll. Försäkringsinspektionen

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1000 1000 1000

Reservation

2000

Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utöva tillsyn över del enskilda försäkringsväsendet.

Försäkringsinspektionen leds av en styrelse. Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör, som också är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns tre byråer, nämligen en för försäkringsjuridiska och administrativa ärenden, en för livförsäkringsärenden och en för skadeförsäkringsärenden.

Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från försäkringsbolag och understödsföreningar. På samma sätt som gäller för bankinspektionen tas tillsynsbidragen upp som uppbördsmedel under etl reservalionsanslag utan all redovisas på statsbudgetens inkomstsida. För inspektionens verksamhel skall regeringen fastställa en stat för varje budgetår.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal

Stat

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Försäkringsinspektionen

Föredraganden

43,5

-

-

8662000

(7450000)

1992000

+1065 000

(+   964 000)

+   167000

+796000

( + 730000)

+ 153 000

10654000

-1-1232 000

+949000

Försäkringsinspektionens verksamhet påverkas av att försäkringsväsen-del befinner sig i elt skede av stark utveckling och förändring.

82

Försäkringsinspektionen                                                                Prop. 1985/86: 100

Inspektionens förslag avseende budgetåret 1986/87 kan sammanfallas enligt följande.

1. 1 enlighel med givna direktiv har inspektionen lagt fram ell huvudförslag som omfattar tre budgelår och som innbär en realt oförändrad stat för vart och ett av budgetåren 1986/87 och 1987/88 och en resursminskning med 5% budgetåret 1988/89 (all. A). Enligt detla alternativ uppgår utgifterna för budgelårel 1986/87 till 11272000 kr. Inspektionen har däremot förordal etl alternativ utan någon reduktion (all. B). Även delta alternativ omfattar en treårsperiod. Enligt alternativ B skulle utgifterna under budgetåret 1986/87 uppgå lill 11 886000 kr. Della skulle innebära en real utökning av budgeten med 5,4% jämfört med 1985/86. Denna utökning är nödvändig för atl inspektionen dels skall kunna äterbesälla tvä vakanta Ijänster på skadeförsäkringsbyrän, dels kunna betala alla löner när nu pågående tjänstledigheter upphör.

2. Pris- och löneomräkning 618000 kr.

Som skäl för yrkandet har inspektionen framfört all lillsynsverksamhe-' len på skadeförsäkringsomrädel inte kan utföras tillfredsställande om förstärkningen inle kommer lill stånd.

Föredragandens överväganden

Försäkringsverksamhetskommillén överväger f. n. vissa frägor som lär komma att medföra all försäkringsinspektionen fär ökade arbetsuppgifter. Kommitlén har vidare i uppdrag all överväga omfattningen och den närmare inriktningen av inspektionens framtida tillsynsverksamhet. Mol denna bakgrund harjag ansett att beräkningen av inspektionens utgifter för nästa budgetär bör göras enligt etl begränsat ettårigt huvudförslag. Syftet bör därvid vara alt verksamheten skall kunna bedrivas på oförändrad ambitionsnivå.

Liksom hos bankinspektionen är tjänsten som chef för försäkringsinspektionen en ordinarie tjänst med beteckningen Cr som tillsätts med förordnande lills vidare. Tjänsten bör efler nuvarande innehavarens avgång bytas ul mot en ordinarie tjänsi med beleckningen Cp, dvs. en tjänst som tillsätts med förordnande för bestämd lid, i likhel med vad som gäller för verkschefstjänsler i allmänhet.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag inspektionens utgifter till 11603000 kr. för nästa budgelår. Ulgifisanslagel i statsbudgeten bör föras upp med etl formellt belopp om I 000 kr.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen alt

1.    bemyndiga regeringen all vid försäkringsinspektionen inrätta en ordinarie Ijänsl för generaldireklör med beleckningen Cp,

2.    till Försäkringsinspektionen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 1000 kr.

83

D 12. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.         Prop. 1985/86:100

Bil. 9

1984/85 Utgift            59363

1985/86 Anslag          69000

1986/87 Förslag         73000

Från anslaget bestrids utgifter för statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.

Statens krigsförsäkringsnämnd beräknar medelsbehovel för verksamheten under budgelårel 1986/87 till 48000 kr. Enligt statens krigsskadenämnd uppgår medelsbehovel för krigsskadenämndens verksamhel lill 25000 kr.

Föredragandens överväganden

Statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd ingår i del ekonomiska försvarel. Efter samråd med chefen för försvarsdepartemen-lel har jag beräknat medelsbehovel för budgelårel 1986/87 för statens krigsförsäkringsnämnd till 48000 kr. och för statens krigsskadenämnd till 25000 kr. Anslaget bör alltså föras upp med 73000 kr. Jag hemställer atl regeringen förslär riksdagen

att   lill   Statens   krigsförsäkringsnämnd m.m.   för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 73000 kr.

D 13. Statens arbetsgivarverk

1984/85 Utgift       32248577

1985/86 Anslag     23591000

1986/87 Förslag    24696000

Detla anslag har lidigare redovisats under trettonde huvudtiteln. Genom förordningen (1985:818) om ändring i departementsförordningen (1982: 1177) tillhör statens arbetsgivarverk (SAV) fr. o. m. 1 december 1985 finansdepartemenlels verksamhelsområde.

SAV är central myndighet för dels förhandlingar i och samordning av frågor som rör reglering mellan offentlig arbetsgivare och arbetstagare, såvitt gäller anställnings- eller arbetsvillkor som fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, dels arbetsgivarpolitiken inom statsförvaltningen.

SAV samordnar och genomför vidare förhandlingar enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet eller enligt kollektivavtal, i den mån förhandlingarna avser frågor som förbereds inom regeringskansliet för beslut av riksdagen, regeringen eller statsråd och som inle syfiar till kollektivavtal. SAV svarar också för informalion enligt nämnda lag eller kollektivavtal i dessa frågor.

SAV leds av en styrelse. Inom styrelsen finns en förhandlingsdelegation.
Organisalionen i övrigl fastställs enligt SAV:s bestämmande. Chef för
SAV är en generaldireklör.                                                                                    84

1985/86

Beräknad i

indring 1986/87

SAV

Före-

draganden

Personal

121

-2

-2

Anslag

Uigifler

Förvaltningskoslnader

25 749000

+ 1744 000

+   937 000

(därav lönekostnader)

(22 804000)

(+1583 000)

(+ 814000)

Lokalkostnader

6607 000

+   340000

+   579000

Summa utgifter

32356000

-1-2084000

+ 1516000

Inkomster

Ersätlning från de

affärsdrivande verken

8 265 000

+   661000

+   386000

Ersättning från

vissa icke-stat-

liga institutioner

500000

+    40000

+    25 000

Nettoutgift

23591000

-1-1383000

+ 1 105000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

Statens arbetsgivarverk

1. Huvudförslag budgelårel 1986/87 24974000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod, med fördelningen 1,1, och 3% för försia, andra resp. tredje budgetåret.

2. Pris- och löneomräkning 2336000 kr. (avser brultoutgiflerna).

Föredragandens överväganden

Chefen för civildepartementet har i dels regeringens skrivelse 1984/85:202 om den offentliga sektorns förnyelse, dels prop. 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken redovisal att etl internt organisationsarbete pågår inom SAV. I avvaktan på omorganisationen föreslår jag för näsla budgelår alt medel för SAV:s verksamhet beräknas enligt etl ettårigt huvudförslag med en real minsking av utgifterna om I %.

Som ett led i den pågående omorganisationen har regeringen inrättat en tjänsi som förhandlingschef med beteckningen Cr, vilket innebär all den tillsätts med förordnande lills vidare. Tjänslen bör bytas ut mol en Ijänsl som tillsätts med förordnande för bestämd lid.

Med hänvisning lill sammanställningen och lill vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen atl vid statens arbetsgivarverk inrätta en
tjänst för förhandlingschef med beteckningen Cp,

2. till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1986/87 anvisa ell
förslagsanslag av 24696000 kr.

85

E. Bidrag och ersättningar till kommunerna      Pop. 1985/86: lOO

Bil. 9 E 1. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

I statsbudgeten för innevarande budgelår har anslaget Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. förts upp med 11 567,5 milj. kr.

Från anslaget bestrids skatteutjämningsbidrag lill kommuner och landstingskommuner enligt lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag samt lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser angående det kommunala skatteunderiaget m. m. Ytteriigare föreskrifter för bidragsgivningen finns i förordningen (1979: 363) om skatteutjämningsbidrag. Vidare bestrids koslnaderna för skatteutjämningsnämnden, som är elt rådgivande organ i fråga om exlra skatteutjämningsbidrag, från anslaget.

Jag har tidigare denna dag vid min anmälan av finansplanen för näsla budgetår (bil. 1 lill budgetpropositionen) anfört atl beredningen av frågor om den kommunala ekonomin inför år 1987 ännu inte är avslutad. Jag redovisade även all skatteuljämningskommittén nyligen överlämnat etl betänkande lill mig där kommittén föreslår vissa förändringar av nuvarande skalleutjämningssyslem. För atl kunna beakta skatteutjämningskommitténs förslag avser jag alt anmäla frågan om anslag till skatteutjämningsbidrag under budgelårel 1986/87 i en proposition till innevarande riksmöte. I avvaktan pä delta bör förevarande anslag föras upp med 11 567,5 milj. kr. i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1986/87 beräkna eu förslagsanslag av 11 567500000 kr.

E 2. Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen

I statsbudgeten för innevarande budgetår har anslaget Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen förts upp med I 694 milj. kr.

Från anslaget bestrids bidrag till kommunerna som kompensation för det inläktsbortfall som uppstår i samband med att den kommunala beskattningen av juridiska personer upphör (prop. 1983/84:133 bil. I, FiU39, rskr422, SFS 1984:504). Första bidragsåret var år 1985. För år 1986 har riksdagen beslutat (prop. 1984/85:150, FiU 29, rskr29) atl kompensationen skall reduceras med 30 kr./inv. eller 250 milj. kr. Regeringen har i seplember 1985 fastställt de definifiva beloppen för är 1986 till sammanlagl I 570 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Skalleuljämningsbi-
drag lill kommunerna m. m. avser jag alt senare anmäla frågan om anslag
till bidrag lill kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommu
nala företagsbeskattningen under budgelårel 1986/87 i samband med över
väganden om kommunalekonomiska frägor senare under våren 1986. I        86

avvaktan härpå bör även förevarande anslag föras upp med 1 694 milj. kr. i     Prop. 1985/86: 100
förslaget lill statsbudget för budgetåret 1986/87.                Bil. 9

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1986/87 beräkna elt förslagsanslag av 1694000000 kr.

87

F. Övriga ändamål                                          Prop. 1985/86: lOO

Bil. 9 F 1. Kostnader för vissa nämnder

1984/85 Ulgift

24605

1985/86 Anslag

20000

1986/87 Förslag

605000

Från anslaget bestrids f.n. utgifter för arvoden, expenser m.m. för resegaranlinämnden. Medelsförbrukningen beräknas till oförändrat 20000 kr. för budgetåret 1986/87.

Genom förordningen (1985:818) om ändring i departementsförordningen (1982:1177) ingår statens löne- och pensionsfrågor i finansdepartemenlels verksamhelsområde.

Därigenom har fr.o.m. I december 1985 vissa nämnder överförts frän civildepartementet till finansdepartementet, nämligen, kontraklsdelega-lionen. Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt avser statsverket), statens grupplivnämnd, statens tjänstepensionsnämnd, statens utiandslönenämnd, nämnden för lokalanställda, statens chefslönenämnd, stalsrådslönenämnden.

Sammantaget erfordras under anslaget 605 000 kr för budgetåret 1986/87.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Kostnader för vissa nämnder för     budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 605000 kr.

F 2. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m.

1984/85 Ulgift

166500

1985/86 Anslag

170000

1986/87 Förslag

170000

Frän anslaget bestrids f. n. Sveriges bidrag lill nordiska skatlevelenskap-liga forskningsrådet.

Medelsbehovel för näsla budgetår beräknar jag lill avrundat 170000 kr. Anslaget bör således föras upp i statsbudgelförslaget med oförändral belopp. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 170000kr.

88

F 3. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon        Prop. 1985/86:100

Bil. 9

1984/85 Ulgift        11500130

1985/86 Anslag     16000000

1986/87 Förslag    16700000

Enligt förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon utgår bidrag av statsmedel lill sådana handikappade mo-torfordonsägare som har befriats frän ärlig vägtrafikskalt. Bidragen motsvarar skallekostnaderna för viss mängd bensin som för ägare av bil uppgår till 700 liter och för ägare av motorcykel till 250 liter för helt år. Bidragen ulgår i efterskott för budgelår. Ärenden om bidrag handläggs av RSV.

RSV föreslär - med utgångspunkt i att antalet bidragsberättigade inte väntas förändras i nämnvärd grad — att anslaget budgetåret 1986/87 beräknas lill 16700000 kr. Antalet bidragsberälligade beräknas därvid av verkel lill ca 10000. Den övervägande delen av dessa erhåller helt bidrag, I 590 kr.

Jag föreslår - i likhel med RSV - all anslaget förs upp med 16700000 kr. i statsbudgelförslaget för budgetåret 1986/87.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 16700000 kr.

F 4. Bidrag till vissa investeringar

1984/85 Ulgift

174 564

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Från della anslag bekostas statliga investeringsbidrag enligt dels lagen (1975; 1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning, dels lagen (1978:951) om statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten.

Möjligheten till investeringsbidrag upphörde den 31 mars 1980. För budgetåret 1986/87 kan endast belopp på grund av överklagade beslut komma all utbetalas. Med hänsyn härtill föreslår jag att anslaget förs upp med ell formellt belopp av I 000 kr. för budgetåret 1986/87.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag tdl vissa investeringar för budgelårel 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 1000 kr.

F 5. Exportkreditbidrag

1984/85 Utgift

58240

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Frän della anslag bekostas exportkredilbidrag enligt lagen (1978:401)
om exportkreditstöd.                                                                                            89

En förutsättning för atl exportkredilstöd skall komma i fräga är bl. a. atl Prop. 1985/86: 100 exporlkreditavtalel ingåtts före utgången av år 1981. Ansökan om slöd Bil. 9 görs i försia hand hos exportkreditnämnden. Nämnden prövar om de allmänna förutsättningarna för stöd föreligger. Siödet ges i form av antingen ett avdrag vid inkomsttaxeringen eller etl skattefritt bidrag. Bidrag ulgår bara om avdraget inte kan utnyttjas skattemässigt. Ansökan om utbetalning av bidrag skall göras hos RSV senasi en månad efler del atl exportföretagels laxeringar för beskattningsåret har vunnit laga krafl.

Riksskatteverket

Under de är möjlighet funnits fill exportkredilbidrag har endasl elt fåtal ansökningar inkommit lill RSV. Då någon prognos för budgelår 1986/87 inle låter sig göras föreslår RSV all anslaget las upp med I 000 kr. i statsbudgeten.

Föredragandens överväganden

Någon tillförlitlig beräkning av medelsbehovet under delta anslag är inle möjlig all göra. Förutom svårigheten alt överblicka omfattningen av underlaget för exportkredilslödet är det omöjligt alt förutse taxeringsulfallet och de därav föranledda yrkandena om bidrag. Med hänsyn till osäkerheten om vilkel medelsbehov som kan bli aktuellt förordar jag att anslaget förs upp med etl formelll belopp av I 000 kr. också i statsbudgeten för budgetåret 1986/87. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Exportkreditbidrag för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1000 kr.

F 6. Sparfrämjande åtgärder'

1984/85 Ulgift      6653079        Reservation          2374679

1985/86 Anslag   15 000000

1986/87 Förslag   15000000

' Anslaget har i budgetpropositionen 1984/85: 100, bil. 9 benämnts Information om allemanssparandet.

Regeringen föreslog i prop. 1984/85:129 om sparfrämjande åtgärder bl.a. alt 15milj. kr. skulle anvisas lill sparfrämjande åtgärder för budgetåret 1985/86. I propositionen angavs all avsiklen var att den nuvarande delegalionen för allemanssparandet skulle ersällas av en ny delegation med huvuduppgift all planera och uiforma informationen om allmänl sparfrämjande åtgärder och allemanssparandet. Riksdagen biföll förslaget om anslag lill sparfrämjande ålgärder och hade inle någol att erinra mot vad som i propositionen angavs i fråga om inrättandet av en ny spardelegalion (FiU 1984/85:25, rskr 249).

Spardelegalionen inrättades genom beslul av regeringen den 13 juni         90

1985. Dess huvudsakliga uppgift är att svara för brett inriktade informations- och utbildningsinsatser i syfte att långsiktigt främja hushållssparandet samt att ansvara för statens informationsinsatser avseende allemanssparandet. Den skall ocksä svara för nödvändiga förvaltningsuppgifter i anslulning lill detta. När det gäller informationsinsatserna avseende allemanssparandet skall del samarbete som förekommit mellan delegationen för allemanssparandet och riksgäldskonlorei fortsätta. 1 övrigt får spardelegalionen fritt organisera sitt arbete och välja de samarbetspartners som bäst lämpar sig för resp. projeki.

Delegalionen leds av en styrelse. Till sitt förfogande har delegalionen elt verkställande kansli med en kanslichef. Konsult- och expertistjänsler inhandlas vid behov.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal Stat

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Spardelegalionen

Föredraganden

1

-

-

14565000

(285000)

150000

+ 892500

(+ 14 250)

+    7 500

-

15000000

+900000

—

Spardelegalionen

Spardelegalionens förslag innefattar endasl en omräkning av lidigare anvisat anslag. Delegalionen menar att verksamhetens omfatlning och anslagsram inte kan ifrågasättas redan inför det andra verksamhelsårel. Några organisationsförändringar planeras inle kommande budgelår.

Föredragandens överväganden

Spardelegalionen bör för kommande budgetär tillföras 15000000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Sparfrämjande åtgärder för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 15000000 kr.

F 7. Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

385 984 1000 1000

För all få en fullständig bruttoredovisning av den slalliga garantiverksamheten fördes detla anslag upp på statsbudgeten budgetåret 1984/85. Även fortsättningsvis bör för vissa garanlisystem särskilda anslag under resp. huvudtitel belaslas vid eventuella infrianden av statliga garantier.

91

För de garantier där della inle är fallet bör detla anslag belastas vid     Prop. 1985/86: 100 eventuella förlusler. För alt upprätthälla principen om bruttoredovisning     Bil. 9 har redan lidigare särskilda inkomsttitlar inrättats för, dels influtna avgifter för statliga garantier, dels äterbetalning av tidigare infriade statliga garantier.

I förslaget till statsbudget bör anslaget föras upp med etl belopp av I 000 kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all till Täckande av förluster till följd av vissa slalliga garantier för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.

F 8. Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs

1984/85 Ulgift

1 125 786

1985/86 Anslag

1000000

1986/87 Förslag

1000

Riksdagen har beslulal att vissa skogsägare som gjorl förluster i Väner-skogskonkursen skall få en särskild kompensation (prop. 1983/84: 196, SkU 1984/85: 10, rskr. 24). Kompensation avser inkomstskatt och mervärdeskall som belöper på fordningar son> uppkommit under år 1981. Kompensationen utbetalas av RSV efter ansökan frän skogsägarna. De närmare villkoren för kompensationen framgår av förordningen (1984:934) om kompensation lill vissa skogsägare.

Möjligheten alt ansöka om kompensation uppbörden 31 december 1985. Med hänsyn lill atl vissa utbetalningar kan komma atl behöva göras även under bugelärel 1986/87 föreslår jag alt anslaget förs upp med elt formellt belopp för detta budgelår.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.

F 9. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

1984/85 Ulgift    359212200

1985/86 Anslag       2000000000 1986/87 Förslag      2000000000

Detta anslag har tidigare redovisals under trettonde huvudtiteln. Genom förordningen (1985:818) om ändring i departementsförordningen (1982: 1177) ingår fr. o. m.' I december 1985 statens löne- och pensionsfrågor i finansdepartementets verksamhetsområde. Anslaget bör därför redovisas under sjunde huvudtiteln.

Till grund för beräkningen av anslagsmedlen lill avlöningar och pen
sioner under näsla budgelår har, som jag Udigare denna dag redovisal vid    92

min anmälan av punkl 2 i Gemensamma frågor (bil. 2 lill budgelproposi-     Prop. 1985/86: 100 tionen), lagts de lönebelopp som enligt gällande avtal tillämpas fr. o. m. den     Bil. 9 I juli 1985. Lönekostnadspålägg har beräknals med 39% av lönebeloppen. I beräkningen av anslagsmedlen har dock inle hänsyn kunnat tas till de ekonomiska ramar för lokala löneförhandlingar som myndigheterna disponerar för höjningar per den I juli 1985, m. m.

De löneavtal som f. n. tillämpas upphör all gälla den 31 december 1985. Del är inle möjligt alt nu beräkna vilket medelsbehov för näsla budgelår som kan uppkomma pä grund av nya avtal mellan parterna på den slalliga arbetsmarknaden. Förevarande anslag bör därför liksom lidigare föras upp med elt rent schablonmässigt beräknat belopp. Jag förordar alt anslaget förs upp med 2 miljarder kr. Jag vill dock understryka all della inle innebär någon prognos över utfallet av de kommande löneförhandlingarna.

Regeringen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har gällt belräffande lidigare anvisade läckningsanslag - efler prövning i varje särskilt fall - kunna från anslaget anvisa de medel som behövs ulöver reservationsanslag och obetecknade anslag pä grund av lönehöjningar m. m. som föranleds av avtal som har godkänts av riksdagens lönedelega-lion eller regeringen. På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbelastning inte bör ske av förslagsanlag och förslagsvis betecknade anslagsposter som har maximerats av regeringen.

Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör dock betalas på samma sätt som verkens övriga utgifter. Merkostnader för löner som faller pä anslag inom utgiftsramarna för del militära försvaret och civilförsvaret bör täckas av fjärde huvudtitelns anslag för reglering av prisstegringar.

Regeringen bör vidare i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår ha möjlighet all - efler prövning i varje särskilt fall - från anslaget kunna anvisa de medel som behövs, när reservationsanslag, obetecknade anslag eller affärsverk belastas med större utgifter än som har beräknals i budgetpropositionen eller särskild anslagsproposition på grund av all personliga Ijänster har inrättats för tjänstemän som enligt beslut av irygghelsnämnden (f. n. nämnden för vissa omplaceringsfrågor) bör undantas frän flyttning från stockholmsområdet i samband med myndighets omlokalisering.

Regeringen bör slutligen i enlighet med riksdagens beslul (prop. 1983/84:42, AU 10, rskr 103) - efter prövning i varje särskill fall - från anslaget kunna anvisa de medel som behövs när reservalionsanslag eller obetecknade anslag belastas med större utgifier än som har beräknats i budgetproposition eller annan anslagspropopsition för ålgärder inom ramen för trygghetsavtal (TrA). Eventuella merkostnader lill följd av TrA för affärsdrivande verk eller myndigheter med uppdragsverksamhet bör dock betalas pä samma sätt som verkens övriga utgifier. Molsvarande utgifier som faller inom utgiftsramen för det militära försvaret eller civilförsvaret bör läckas av fjärde huvudtitelns anslag för reglering av prisstegringar.

Under hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m.
för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 2000000000 kr.   93

Register Sid

1 Översikt

II A. Finansdepartementet m. m.

11       Finansdepartementet

12       Finansråd/ekonomiska attachéer

12       Utredningar m. m.

13       Exlra utgifier

Anslag kr.

48610000 2325000

21300000 1 030000

73265000

Prop. 1985/86:100 Bil. 9

14 B. Skatte- och indrivnings väsen

19 Riksskalleverkel

23 Lokala skallemyndighelerna

32 Kronofogdemyndigheterna

44       Slämpelomkostnader

45       Koslnader för ärlig taxering

45 Ersällning till postverket m. fl. för bestyret
med skalteuppbörd m. m.

317 464000 881807000 579235000 2377 000 145000000

49052000 1974935000

47 C. Pris-, konkurrens- och konsument frågor

47       Marknadsdomstolen

48       Näringsfrihetsombudsmannen

49       Statens pris- och karteUnämnd

50       Konsumentverket

51       Allmänna reklamationsnämnden

2449000

6616000

36542000

45651000*

8262000*

99520000

52 D. Vissa centrala myndigheter m. m.

52 Byggnadsstyrelsen                                                      1000

62       Inköp av fasligheter m. m.                                lOOOOOOO

63       Energibesparande åtgärder i statliga byggnader 50000000

64       Tullverket:

64        Förvaltningskostnader                                 791856000

74             Drift och underhåll                                           59462000

75             Anskaffning av viss materiel                            17810000

76             Vissa byggnadsarbeten vid tullverket                  115000

77       Konjunklurinslilutel                                             13 764000

78       Statens förhandlingsnämnd                                  3920000

79 Bankinspektionen                                                        1000
82 Försäkringsinspektionen                                              1000
84 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.                        73000
84 Statens arbetsgivarverk                                      24696000

971699000

86    E. Bidrag och ersättningar till kommunerna

86    Skatteutjämningsbidrag lill kommunerna m. m. 86    Bidrag lill kommunerna med anledning av

avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen

11567 500000*

1694000000* 13261500000

94

88    F.    Övriga ändamål

88    Kostnader för vissa nämnder

88   Bidrag lill vissa internationella byråer

och organisationer

89   Bidrag lill vissa handikappade ägare av motorfordon

89 Bidrag till vissa investeringar

89       Exportkredilbidrag

90       Sparfrämjande ålgärder

91       Täckande av förlusler till följd av vissa

statliga garantier

92 Kompensation för förlusler i Vänerskogs konkurs
92    Täckning av merkostnader för löner och pensioner

Totalt för finansdepartementet

Beräknat belopp.

605000

170000 16700000

1000

1000

15000000

1000 1000

2000 000000

2032479000

18413398000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 9

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1985

95

Bilaga 10 till budgetpropositionen 1986

m

Utbildningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 10

Översikt

Till utbildningsdepartementels verksamhelsområde hör skolväsendel, högskoleutbildningen, forskningsfrågor, vuxenutbildningen, studiestödet, kulturverksamheten, massmedierna och inlernationellt kulturutbyte.

Utrymme för de reformer som föreslås har skapats genom omprioriteringar inom ramen för lillgängliga resurser.

Inom grundskolan avsätts medel för all göra det möjligl att vidta särskilda åtgärder för all förstärka matematikundervisningen fr. o. m. nästa läsår. Omfattande åtgärder föreslås för atl elever med handikapp skall få en bra skolgång, bl.a. tillförs läromedelsförsörjningen ytterligare resurser. Antalet elever i grundskolan minskar fram lill mitten av 1990-talet. Konsekvenserna av del minskande elevunderlaget och därmed sammanhängande skolorganisatoriska frägor och frågor om ijänsleunderlag behandlas.

Även specialskolan föreslås få ökade resurser, bl.a. för insalser för flerhandikappade elever. Den nya skollagen, som träder i krafl den 1 juli 1986, omfattar även särskolan. Ansvaret för särskolan inom regeringskansliet har i enlighel härmed förts över från socialdepartemenlel lill utbildningsdepartementet. Etl nyll statsbidragssystem för särskolan föreslås.

Enligt regeringsförklaringen bör alla ungdomar under 20 år erbjudas plats i gymnasieskolan. På de direkl grundskoleansluina studievägarna inrättas för vart och elt av de tre budgetåren 1986/87-1988/89124000 intagningsplatser. Ålgärder föreslås för alt platserna skall bli mer effektivt utnyttjade. En särskild proposition om resurslilldelningssyslemel för gymnasieskolan aviseras. För elever med särskilda stödbehov föresläs försök med långsammare studielakt. Genom elt särskilt bidrag tillförsäkras gymnasieskolan mer resurser än lidigare för olika slags stödinsatser. Ålgärder föreslås för atl underlätta rekryteringen av lärarpersonal inom det tekniska området. Riktade insatser görs också i fråga om teknisk utrustning.

Regeringen hemställer om forlsall bemyndigande alt sälla i gång särskilda kurser för arbetslösa inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolan. En höjning av schablonbidragen till studiecirkelverksamheten föreslås. Studieförbunden får ocksä möjligheter att medverka i en satsning på bred dalalulbildning genom elt friare utnylljande av medel. Idrottsrörelsens studieförbund, SISU, blir statsbidragsberättigat. De handikappades studiemöjligheter inom studieförbunden och folkhögskolan förbättras.

[-Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10

En samlad beredning av frågor rörande styrning av skolväsendet förut-     Prop. 1985/86: 100 skickas. Därvid kommer bl, a. frågor om rollfördelningen siat-kommun     Bil 10 och om avvägningen mellan olika intressen på skolområdet alt las upp.

På det studiesociala omårdet höjs det exlra tillägget och inackorderingstillägget inom studiehjälpen. Studiemedel till studerande i gymnasiala skolformer skall i fortsättningen betalas ul månadsvis. På vuxensiudiestödets område hemställer regeringen om riksdagens bemyndigande att bedriva försöksverksamhet dels med elt utökat kollektivt ansökningsföriarande. dels med elt friare resursulnylljande i syfte att finna nya vägar all rekrytera kortutbildade till studier.

I fråga om grundläggande högskoleutbildning tillförs medel för kvali-letsförslärkande åtgärder inom civilingenjörs-, ekonom- och juristulbild-ningarna. 390 platser på lokala linjer omvandlas till platser på ivå nya tvååriga allmänna linjer, data/elektroniklinjen och dataingenjörslinjen. Antalet platser i värdutbildningar inom den kommunala delen av högskolan minskas. En ny allmän linje, hotell- och restaurangekonomlinjen. inrättas. Konstnäriig utbildning föriäggs till Umeä med start läsårel 1987/88. En särskild proposition om den nya grundskollärarlinjens lokalisering m.m. aviseras. De individuella linjerna ges en ny utformning som medger friare val för de studerande och förbättrar möjlighelerna lill sammanhängande studieprogram, vilket är av särskild betydelse inom det humanistiska området. I anslulning till detta förslag aktualiseras bl, a. etl återinförande av filosofie kandidatexamen.

Inom forskningen och forskarutbildningen föreslås elt 25-tal nya professurer, vilka finansieras genom omvandling av befintliga tjänster m.m. Fortsaita ätgärder föresläs för att förbättra situationen vid de tekniska högskolorna. Anslagen lill forskningsråden ökas med ca 54 milj, kr. Härav satsas drygt 4 milj. kr. pä informationsteknologi och 8 milj. kr. pä forskning rörande miljöförbättrande ätgärder.

Inom kulturområdet föresläs en fortsatt utbyggnad av stöden till regionala teatrar och museer under en treårsperiod. På samma sätt förstärks stödet lill fria teater- och dansgrupper och till folkrörelsearkiven. Dramalen får betydande resursförstärkningar. Riksteatern får en förstärkning av medlen till Tyst teater. För alt främja samverkan mellan teatrarna och Sveriges Radio ställs resurser till statens kulturråds disposition. Resurstillskott föreslås till statens konstmuseer för dess konstförvärv. Vidare föreslås inrättande av elt östasiatiskt bibliotek saml förstärkningar av basresurserna vid etl flertal museer. Bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet ökar. Fortsatta satsningar görs på kultur i skolan och på kullur i arbetslivet.

Inom medieområdet arbetar en parlamentariskt sammansatt berednings
grupp med förberedelserna för en ny avtalsperiod med Sveriges Radio-fö
retagen, En proposition om Sveriges Radios verksamhet avses läggas fram
under våren 1986, I budgetförslaget ingår satsningar för att öka de handi
kappades möjligheter alt la del av kullur- och informationsutbudet. Med
len lill produktion av talböcker förstärks, liksom stödet till länsbibliotek
för inköp av talböcker. Sveriges dövas riksförbunds produktion av video
gram för döva ges elt avsevärt större stöd. Utgivningen av lättlästa böcker.        2

får ytteriigare resurser. Förslag om en tidning för människor med läshandikapp kommer under våren. På pressområdet föreslås bl.a. att organisa-tionstidskriftsstödet avvecklas. För alt medge möjligheter till bidrag till vissa organisalionstidskrifter förstärks stödet till kulturtidskrifter. Stödet till vissa flerdagarslidningar i landsorten förstärks.

För atl begränsa slatsulgifterna föreslås en generell. 3-procentig, minskning av utbetalningen av statsbidrag till grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och kommunal högskoleutbildning. Detta ger en besparing av 615 milj.kr. Några ändringar i föreskrifterna för berörd utbildning föreslås inte, varför del blir kommunernas sak att slå för motsvarande kostnad.

Under budgetåret 1984/85 har ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats lill förmån för konst, teater och andra kuliurändamål anvisats medel med sammanlagt 12 783000 kr. Medlen har fördelats enligt följande.

4 550000 kr. till statens kulturråd för fördelning till investeringar.

5 125000 kr.till investeringar inom teater-, dans- och musikområdet, 2375000 kr.till invesleringar inom konst-, musei- och arkivområdet, 733000 kr. till andra ändamål.

Totalbeloppen för de olika anslagsgrupperna inom utbildningsdepartementets område framgår av nedanstående tabell. De redovisade beloppen för budgetåret 1985/86 inkluderar inte medel anvisade pä tilläggsbudget. Det bör beaktas att anslagen G 10. Stöd til! tidningar pä andra språk än svenska och H 5. Nordiska ministerrådels kullurbudget är s.k. utbryt-ningspunkler, där medel endasl beräknats preliminärt i avvaktan på särskilda propositioner.

Prop. 198.5/86:100 Bil 10

Littera Anslagsgrupp

Belopp i milj, kr.
Anvisat        Förslag
1985/86 1986/87

Förändring

2,0 2022,1

22,3

-217.4

537,6

A.      Utbildningsdepartementet         53,1        55,1

B.     Skolväsendet                          18817,7        20840,1
Cenlrala och regionala myndigheter

m.m.                                          327,4       349,7

För skolväsendet gemensamma

frägor                                        288,3       70.9

13931.1

4071,9

199.0

15 522.4

4716,0

180,8

1591.3 644.1 -18,2

2 395,2

2673,3

278,1

7 008,0

1350,1 2974,1

7 493,6

1428.8 3 188,6

485,6

78.7 214.5

1881,8 802.0

2025.6 850,6

143,8 48.6

Det obligatoriska skolväsendel

m. m.

Gymnasiala skolor m. m,

investeringsbidrag

C.     Vuxenutbildning

D.     Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter Grundläggande högskoleutbildning Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m. Övriga forskningsfrågor

E.      Studiestöd                               6923,9    7461,5

Belopp i mi

ilj.kr.

Prop. 1985/86: 100

Anvisai

Förslag

Förändring

Bil 10

Littera Anslagsgrupp

1985/86

1986/87

F.

Kulturverksamhet m. m.

1532,5

1644,4

111,9

Allmän kulturverksamhet m. m.

41,0

50,0

9,0

Ersättningar och bidrag till

konstnärer

92,9

92,7

-0,2

Teater, dans och musik

735,0

798.7

63,7

Bibliotek

34,0

34,9

0,9

Bild och form

38,0

38,5

0,5

Arkiv

93,3

98,4

5,1

Kulturminnesvård

66,1

71,9

5,8

Museer och utställningar

283,6

301,4

17,8

Forskning

0,6

0,6

of

U ngdomsorganisalioner

148,0

157,3

9,3

G.

Massmedier m. m.

674,0

693,4

19,4

Film m. m.

53,9

57.2

3,3

Dagspress och tidskrifter

540,2

538,8

-1,4

Litteratur

79,9

91,2

11,3

Radio och television

-

6,3

6,3

H.

Internationellt-kulturellt samarbete

87,5

38.4

-49,1

1.

Investeringar m. m.

541,8

587,7

45,9

Totalt för utbildningsdepartementet

38033,7

41487,7

3453,5

Utbildningsdepartementet                               Prop. 1985/86: lOO

Bil 10 Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985.

Föredragande: statsrådet Bodström såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 1.1-1.6, 4, 5, 6, 7, 8, littera A, B vad avser vissa gemensamma frågor punkterna 6-8, anslagspunklerna 19-23, C, D, E, H och I;

statsrådet Göranssson såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 1.7, 2, 3, 9, 10, II, littera B vad avser vissa gemensamma frågor punkterna 1-5, anslagspunklerna 1-18, F och G;

Anmälan till budgetproposition 1986

Utbildningsministern anför

1 Utgångspunkter

Min anmälan av detla avsnitt sker efler samråd med statsrådet Göransson.

1.1 Utbildning och forskning

Utbildning och kunskap är en förutsättning för den enskildes personliga utveckling och engagemang inom samhällslivets olika områden. Därför måste varje medborgare ha rätt till ulbildning.

Rätlen till ulbildning får aldrig göras beroende av den enskildes ekonomiska förhållanden eller ställning i samhället. I elt samhälle, som ställer individens intresse i centmm, måsle ocksä den enskildes intresseinriktning, anlag och ambitioner vara en viktig ulgångspunkl för utbildningsplaneringen. Della är naturligt för etl samhälle som bygger på principen om människors lika värde.

Utbildningen har också till uppgift atl ge medborgarna en gemensam kunskapsbas och förståelse för vårt kulturarv. Därigenom läggs en stabil grund för en fortsatt ulveckling av samhälle och välfärd.

När utbildningen och forskningen i det följande sätts in i ell ekonomiskt-politiskl sammanhang är del vikiigi alt ha i minnet utbildningens och forskningens mängfasetlerade roll för samhälle och individer. Att ge förståelse och kunskaper om andra människor och samhällen, att ge känsla för och insikt i humanistiska och kulturella värden är lika vikliga uppgifter för utbildningsväsendet som all förbereda för yrkesverksamhet.

1 elt skede där ekonomiska och tekniska frågor starkare än pä länge präglar samhällsdebatt och samhällsutveckling, är del av särskild vikt all elt humanistiskt synsätt och kulturell verksamhet ges en framskjuten ställning. Genom förankring i humanistiska och kulturella värden ökar möjligheten alt finna sådana lösningar på våra ekonomiska och tekniska problem, som stärker gemenskapen mellan människor och främjar en jämlik och harmonisk samhällsutveckling.

1.2                                                                En bred grund Prop. 1985/86:100

Den sammanhållna grundskolan ger oss den gemensamma kunskaps- och värdebas som lägger grunden för lösningar på olika samhällsproblem som ligger i hela befolkningens intresse. Samtidigt skärper della kraven på grundskolan atl verkligen vara en skola för alla. Det arbete som inletts för atl förhindra utslagningen på grundskolans högstadium kommer alt ha fortsatt hög prioritet. Av särskild vikt i sammanhanget är atl angripa del allvariiga problem som förekomsten av mobbning i skolorna ulgör.

Gymnasieskolan befinner sig i en period av omfattande förnyelse och utveckling. Arbetslivet genomgår starka förändringar samtidigt som fullföljd gymnasieskola i praktiken blivit en förutsättning för förvärvsarbete. För gymnasieskolan innebär del atl den i princip bör vara öppen för alla och atl den skall ge en bred grund för bäde yrkesverksamhet och fortsaita studier. Ambitionen är att samlliga ungdomar under 20 år skall kunna erbjudas en minsl tvåårig gymnasial ulbildning.

En sädan gymnasieskola måsle anpassa studieorganisation och arbetssätt efler de förutsättningarna. Den översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen som inom kort slulförs kan väntas komma med förslag av betydelse för gymnasieskolans framtida verksamhet.

1.3    Ekonomi, utbildning och framsteg

Under de senasle åren har vikliga sleg lagits för att nå målel balans i den svenska ekonomin. Värt land står nu bättre ruslat än för bara några år sedan. Men flera för den svenska ekonomin avgörande problem återstår alt lösa.

Samlidigl som återhållsamhet med utgifterna även i fortsättningen måste känneteckna den statliga budgeten måsle vi bygga för framtiden. En väsentlig del av våra resurser måste avsättas för investeringar i näringslivet och i andra vikliga samhällssektorer. Det är en förutsättning för alt vi skall kunna fortsätta utbyggnaden av den gemensamma välfärden, förbättra hushållens standard och irygga sysselsättningen. I dessa sammanhang är utbildning och forskning vikliga faklorer.

Jag har ansett det angelägel att som bakgrund till budgetförslaget på utbildningsdepartementets område utgå frän den ekonomiska situationen i landet och samlidigl ange vilken väg regeringen vill gå för att övervinna svårigheterna. Välfärden och sysselsättningen kan på sikl tryggas endast om vi lyckas återfå en hög och jämn lillväxllakt i ekonomin. Investeringslakten måste långsiktigt upprätthållas på en hög nivå framför alll i näringslivet. Della ställer bestämda anspråk på utbildningssystemet och forskningskapaciteten, när del gäller inriktning, dimensionering och kvalitet. En kraftfull satsning på produktion och ny teknik måste underbyggas med molsvarande satsningar på utbildning och forskning. Självklart har det statliga utbildnings- och forskningssystemet ell grundläggande ansvar, men jag vill också understryka näringslivels eget ansvar för att resurser avsätts för forskningsändamål och för ulbildning av personalen.

Ulbildningen i sig skapar varken ökad produktion eller fler arbetslillfäl-

len. Det är genom samspelet mellan invesleringar i produktionskapacitet Prop. 1985/86: 100 och investeringar i utbildning som våra tillgångar ökar. Det innebär all Bil 10 bristande tillgång på arbetskraft med viss utbildning kan motverka en produktionsökning och en nyinvestering som annars skulle kommit till stånd. Del är därför angeläget alt utbildningsplaneringen bedrivs i nära kontakt med utvecklingen inom olika delar av samhällel och atl utbildningssystemet har förmåga att identifiera förändringar i samhällets och näringslivels långsikliga efterfrågan och att anpassa utbildningens inriktning och omfattning i linje härmed,

Ulbildning och forskning har således en strategisk roll i ett läge då vi genom investeringar och arbete skall la oss ur de ekonomiska svårigheterna. Enligt min mening har samhälle, näringsliv och de anställdas organisationer elt gemensaml intresse av samarbele för att uppnå bästa möjliga resursanvändning inom detla område. Flera steg har redan tagits i den riktningen och jag är för min del beredd att pröva olika möjligheter till samarbele på utbildnings- och forskningsområdet med företag, branschorgan och fackliga organisationer i syfte att främja en ökad produktion och tryggad sysselsättning.

Nödvändiga invesleringar i näringslivet kan hämmas av bristande tillgång på tekniskt utbildad arbetskraft. Därför erfodras en fortsatt förstärkning och utbyggnad av kapaciteten för civilingenjörsutbildningen men också av annan teknisk och naturvetenskaplig utbildning inom högskolan liksom motsvarande utbildningslinjer i gymnasieskolan. Del är angelägel att behovet av tekniskt utbildad arbetskraft pä alla nivåer kan lillgodoses. Samtidigt är det av grundläggande betydelse för den tekniska och naturvetenskapliga Ulbildningen på högre nivåer all utbildningen pä gymnasial nivä häller hög kvalitet och har förmåga att attrahera intresserade ungdomar.

Jag vill särskilt understryka viklen av att andelen flickor som ägnar sig ät tekniska och naturvetenskapliga studier ökar. Del lorde också vara i överensstämmelse med näringslivets önskan om alt öka andelen teknisk utbildade arbetstagare i arbetslivet. 1 del sammanhanget vill jag framhålla all kvinnliga teknikers möjlighet till arbete efler studierna är av slor betydelse för deras intresse all välja lekniska och naturvetenskapliga studievägar. Om den uppfattningen sprider sig atl näringslivet inte rekryterar kvinnliga tekniker, trots alt deras meriter är likvärdiga med manliga sökandes, kommer naturligtvis intresset hos kvinnor för lekniska och naturvetenskapliga studier inte alt öka.

På såväl kort som längre sikl är etl kvalificerat utbildningssystem en förutsättning för atl vi skall kunna bibehålla och utveckla befolkningens levnadsstandard. Statsrådet Göransson och jag har därför, mot bakgrund av det kärva budgetläge vi haft att utgå ifrån, haft som målsättning för budgetarbetet att slå vakt om utbildningens kvalitet.

1.4 Högskola och forskning                                         Prop. 1985/86:100

En hög utbildningsnivå hos befolkningen är en förutsättning för teknisk utveckling i näringsliv och förvaltning och för atl den enskilde arbetstagaren skall kunna utvecklas och känna trygghet i sin yrkesverksamhet. Del förutsätler atl också forskningen ges en tillräcklig omfatlning och befinner sig på en kvalitativt hög nivä.

Förmåga, inte bara all tillämpa avancerade produktionsmetoder i arbetslivet utan ocksä alt kunna utveckla nya produktionsmetoder och nya produktområden är en förutsättning för att vårt näringsliv skall kunna hävda sig i konkurrensen med de ledande industrinationerna. Om vi kommer i etl läge där vi enbart lillämpar och använder vad andra utvecklat, kommer del på sikl all leda till ett ensidigt beroende av utländsk forskning och utveckling och därmed risk för minskad självständighet och sämre lillväxtförmåga för vårt näringsliv. Det är nödvändigt att även små och medelstora länder har möjlighet alt engagera sig i grundforskning på mänga områden och atl stödja en forskning som inle styrs av krav pä omedelbar tillämpning. Den omprioritering som påbörjats i syfte atl ge grundforskningen en starkare ställning är därför av strategisk belydelse för ulvecklingen i samhället och näringsliv.

En ökad satsning på grundforskning liksom samhällsutvecklingen i övrigl skärper kraven på högskoleutbildningen. Det är av central belydelse atl utbildningen stimulerar intresserade studerande till fördjupningsstudier och forskning

Högskoleutbildningens förmåga atl uppmuntra intresserade och lämpliga studerande lill fördjupningssludier med sikte pä forskning har i den allmänna debatten satts i samband med studieorganisationen. Framför alll har kritik riktals mol de tidigare filosofiska fakulteternas linjesystem, som ansetts alltför stelt. Jag anser det angelägel alt flexibiliteten i studieorganisationen ökas både med hänsyn lill de mångskiftande behoven på arbetsmarknaden och med hänsyn till vikten alt stimulera kompetensuppbyggnad också inom områden som inle täcks av de allmänna linjerna. Jag återkommer i del följande till förslag i detla syfte, som är av särskild betydelse inom del humanistiska området. Jag vill redan här nämna alt jag tillmäter examensbenämningar elt inte obetydligt värde när det gäller att väcka de studerandes intresse för olika utbildningar.

De mindre högskolorna är av särskild belydelse för en geografisk spridning av tillgängen pä kvalificerade utbildningar. Därmed bidrar de inle bara lill en utjämning av utbildningsklyftorna i landel ulan också lill alt tillgodose behovel av utbildad arbetskraft utanför universitetsorterna. Jag ser del dessulom som mycket glädjande atl högskolorna kommit att bli viktiga inslag i den regionala ulvecklingen genom samspel mellan näringsliv, organisationer och myndigheter.

1.5                                                                            Utbildning för vuxna    Prop. 1985/86: 100

Bil 10 Den snabba omvandlingen av vårt näringsliv får konsekvenser inte bara för

utbildningsväsendets dimensionering och inriklning ulan ocksä för dess organisation. Av särskild betydelse är utvecklingen inom data- och elektronikområdel, som kommer all påverka inte bara varuproduktionen utan praktiskt taget alla samhällsområden. I själva verkel är många av de ställningstaganden som inom den närmasle liden måste göras inom kullur-och massmedieområdet en direkl följd av den datatekniska ulvecklingen.

Utvecklingen inom dalaelektronikens område understryker behovel av en flexibel utbildningsorganisation. Den revolutionerande förändring, som den nya tekniken medför för produktions- och arbetsförhållanden i hela näringslivet och i offentlig förvaltning, innebär att behovet av arbetskraft som på olika sätt kan hanlera teknik inte kan lillgodoses enbart genom ungdomsskolan. Det åriiga nytillskottet till arbetskraften, som kommer direkt frän ungdomsskolan, svarar mol ca 3% av den lolala arbetskraften. Det innebär grovt räknai att det skulle kunna la mellan 30-40 är innan samtliga arbetstagare har åtminstone någon kunskap om den nya tekniken. Detta pekar på att del finns elt slorl behov av ell utvecklat system för fortbildning och vidareulbildning. Del finns enligt min uppfattning stora samhällsekonomiska vinster i en satsning på vuxenutbildning med denna inriklning, förutom de vinster den innebär för den enskilde i form av bällre inkomslulsikler och tryggare sysselsällning.

Jag har exemplifierat behovet av vuxenutbildning frän dalaeleklronikens område och jag kommer i det följande all föreslå en tvåårig satsning på ett brett upplagt dalautbildningsprogram. Behovel av en bred satsning på vuxenutbildning ulgår med milt synsätt från både arbetsmarknadens krav och nödvändigheten av alt överbrygga existerande utbildningsklyftor såväl inom som mellan generationer. All man därvid gör särskilda insalser för personer med kort ulbildning är naturligt av rättviseskäl men ocksä därför all del är de kortutbildade som möter störst svårigheter i arbetslivet.

1.6    Beredskap för förändringar

Under de närmaste årtiondena kommer ändringar i elevunderlaget att sätta sin prägel på skolväsendets dimensionering och organisation. En viktig uppgift blir atl anpassa de tolala insatserna inom utbildningsväsendet på etl sådant sätt att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt och sä atl de negaliva konsekvenserna för skolan och dess personal av minskal elevunderiag kan minimeras. Del är emellertid ofrånkomligt atl resursfördelningen mellan olika stadier i utbildningssystemet måste anpassas lill förändringar i elevkullarnas storlek.

I elt snabbt föränderligt samhälle med kontinuerligt pågående struktur
omvandlingar i näringslivet är det viktigt all den ulbildning som samhällel
erbjuder har en bred inriktning. Ulbildningen måsle bygga på insikten om
alt varje person flera gånger under sitt yrkesverksamma liv kan komma alt
ställas inför situationer som kräver nya kunskaper. Del ställer krav på elt
öppet och flexibelt utbildningssystem. Ambitionen måste vara all alla           q

medborgare i princip skall ha möjlighet atl få tillgång till den utbildning de     Prop. 1985/86: 100 är intresserade av och anser sig behöva. En hög utbildningsnivå och      Bil 10 aktuella kunskaper hos befolkningen är en nationell tillgång. Därför ligger det både i nationens och den enskilde medborgarens intresse atl slå vakt om elt utbildningsväsende som ger alla rätt till god utbildning och kunskap.

Statsrådet Göransson anför

1.7 Kultur- och mediefrågor

Den lekniska ulvecklingen på medieområdet förändrar i hög grad den vardagliga kulturmiljön. Fler och fler TV-program kan tas emot i TV-ap-paraterna via satelliter och kablar. Sändningskapacileien för nationellt producerade program ökar. Nya grupper fär möjligheter alt komma till tals i medierna. Samtidigt finns det en påtaglig risk för att det internationella utbudet av filmer och underhållande TV-program i stor utsträckning kan komma att dominera vår populärkultur.

Regeringen har i sina mediepolitiska ställningstaganden bejakat den nya tekniken. De nya möjligheter som tekniken skapar måste tas till vara för att vidga yttrandefriheten och göra etl bredare programutbud tillgängligt. Men ianspråktagandet av ny teknik kan inte få ske enbart pä kommersiella marknadsvillkor. Det måste bestämmas utifrån en principiell samhälls- och kultursyn.

En av de viktigaste riktlinjerna för regeringens mediepolitik är att de nya medierna inte får skada vare sig den radio och television som bedrivs i allmänhetens tjänst eller pressen. Dessa medier är nödvändiga för den fria debatten och opinionsbildningen.

Det är vidare viktigt alt se till alt utnyttjandet av medierna inte endast bestäms av starka ekonomiska intressen. Många människor måste få en möjlighet att påverka programval och programutbud. Även de nya medierna har begränsad kapacitet. Av denna anledning har en koncessionsordning införts för närradio och kabel-TV som säkrar ett brett inflytande.

Del ökade internationella utbudet får inte innebära atl ambitionerna minskar när det gäller nationellt producerade radio- och TV-program. Att radio, TV och video drar till sig ökad uppmärksamhet och ställer krav på större resurser får inte heller leda till att den levande kulturen fär sämre utvecklingsmöjligheter.

Minoritetsgruppernas behov pä massmedieområdet måsle särskill uppmärksammas. Invandrare och olika grupper av handikappade riskerar annars att bli isolerade i det moderna samhället.

Denna grundsyn har varil utgångspunkten för regeringens handlande i
aktuella mediefrågor. Under den gångna treårsperioden har en lång rad
vikliga slällningslaganden gjorts. Närradion har fäll permanenta verksam
hetsformer. Regler för kabel-TV-verksamheten har lagts fasl. En nordisk
överenskommelse har träffats om en försöksverksamhet med TV-sänd
ningar frän Tele-X-salelliten. Frågan om Sveriges Radios framtid övervägs
för närvarande i en parlamentarisk beredning inför en ny avtalsperiod frän
den Ijuli 1986.                                                                                                        10

Del elektroniska medieutbudet påverkar i hög grad kulturlivets villkor. Prop. 1985/86: 100 Radio och TV kan - om programmen har kvalitet och aliraklionskraft - Bil 10 fungera som en ypperlig kullurförmedlare. Ell omfattande publikfriande programutbud kan å andra sidan försvåra strävandena atl föra fram angelägna budskap och skapa engagemang och aktivitet. Vilken mediepolitik som förs är därmed en viktig kulturpolitisk fråga. På samma gång är elt aktivt kulturliv och en vital samhällsdebatt nödvändiga förutsättningar för radio- och TV-program med kvalitet. Det som medierna förmedlar har nästan alltid sitt ursprung i en lokal kulturmiljö.

Del lokala kullurlivet i värt land har utvecklats myckel starkt sedan det kulturpolitiska arbelel startade pä allvar vid millen av 1970-talet. Detta har skett till en del tack vare slalliga initiativ och stimulansåtgärder, men i försia hand genom kommunernas målmedvelenhet och ambition. För planeringen i landsting och kommuner är det viktigt att staten kan ge besked om bidragsutvecklingen pä sikl. En nyckelfråga i den lokala planeringen är hur statsbidragen till lokala och regionala teatrar och museer kommer all utvecklas. I budgetförslaget för 1986/87 ingår väsentliga förstärkningar av dessa statsbidrag. Samiidigt presenteras en plan för hur landets små läns-teatrar och länsmuseer skall kunna förslärkas under en treårsperiod. Förhoppningsvis kommer de besked som lämnas i budgetförslaget om statens ambitioner atl ge vägledning och stimulans ät kommunernas och landstingens verksamhetsplanering.

Strävan atl bygga ul kulturverksamheten på nya platser måste gå hand i hand med arbetet för atl intressera nya grupper för kultur. Delta arbeie kan i hög grad karakteriseras som ett folkbildningsarbete i vilket de kultur-intresserades entusiasm och kunnande påverkar de förut oengagerade. Under de två senaste budgetåren har etl arbeie inletts för atl stimulera kulturinlresset i skolorna och pä arbetsplatserna. Projektmedel har anvisats för Kullur i skolan och Kultur i arbetslivet. Även för nästa budgetår föreslås medel för dessa ändamål. 1 skolorna, där arbetet startade tidigast, har en inlressanl verksamhet redan börjat komma i gång. Avsikten är att med projektmedlens hjälp stimulera fram en ny verksamhel och i förlängningen elt nylt sätt atl använda de resurser som finns lillgängliga i skolbi-dragen och i l.ex. folkbildningsorganisalionernas och folkhögskolornas bidragssystem. Målet är en akliveringsprocess som får bred omfattning.

I budgetförslaget ingår väsenlliga förstärkningar av insatserna för handikappades kulturverksamhet. Kulturinsatserna har kommit att spela en allt viktigare roll i handikappolitiken. Den snabba medieulvecklingen och del omfattande informationsutbudet ökar den kulturella isoleringen framför alll för de syn- och hörselskadade. I vårt land görs betydande insatser för handikappades kultur, information och utbildning. Del sker genom talböcker, lättlästa böcker, videogram för döva, teater för döva och en särskild tidning på lätt svenska. Till detta kommer de reguljära utbildningsinsatserna. 1 budgetförslaget föreslås en kraftig förstärkning över hela fältet.

1 dagens kulturpolitik krävs alt särskild uppmärksamhet ägnas åt de fria
kulturarbetarnas situation. Genom de beslul som riksdagen fattade våren
1985 förbättrades konstnärernas skattesituation i väsenlliga avseenden.          II

Det finns skäl all även fortsättningsvis ägna uppmärksamhet ål konstnärer- Prop. 1985/86: 100 nas arbets- och inkomslmöjligheter. Under hösten 1985 träffade regeringen Bil 10 en överenskommelse med Sveriges författarförbund. Föreningen Svenska tecknare och Svenska fotografernas förbund om provisoriska regler för förhandlingar beträffande den s.k. biblioteksersättningens grundbelopp. Detla i avvaktan på förslag från upphovsrältsutredningen i frågan om förhandlingsrätt för upphovsmän inom vissa upphovsrältsområden. Genom överenskommelsen har elt under lång lid framfört förfallarkrav tiUgodosetts. I årets budgetförslag ingär en kraftig förstärkning av bidraget till de fria teater-, musik- och dansgrupperna och en plan anges för fortsalt bidragsökning under nästkommande två budgetär. Med detla treåriga resurstillskott bör bidraget lill grupperna ha uppnått en permanent nivå.

2 Utbildningssystemet och årskullarna

Min anmälan av della avsnitt sker efler samråd med utbildningsministern. En av de faktorer som starkast påverkar utbildningssystemet är befolkningsutvecklingen. Det direkta sambandet mellan årskullarnas sloriek och framför alll grund- och gymnasieskolans omfaitning är slarkl. Genom alt grundskolan är obligatorisk finns för dess del elt i princip absolut samband. Genom regeringens ambition alt alla ungdomar under 20 år skall erbjudas plats i gymnasieskolan finns också ell starkt samband mellan anlalet 16—19-åringar och gymnasieskolans dimensionering. För högskolan och vuxenutbildningen är det direkta sambandet inle lika starkt men också för dessa delar av utbildningssystemet finns elt åtminstone indirekt samband. Bl. a. är lärarutbildningens dimensionering beroende av sädana förändringar i behovel av lärare som beror på förändringar i barn- och ungdomskullarnas storlek.

I grundskolan minskar elevunderlaget för närvarande kraftigt. Från slutet av 1970-lalel till mitten av 1990-lalet kommer elevunderlaget alt ha minskat med ca 20%, frän ungefär 1 035 000 elever till ungefär 840000. När det gäller befolkningsutvecklingen därefter mäste födelsetalens utveckling bedömas som osäker. Efter åtskilliga års minskning av antalet födda barn per kvinna har della under de två senasle åren ökat någol och förefaller nu att ha stabiliserat sig på ungefär den nivå som angavs som huvudalternativ i den är 1983 publicerade befolkningsprognosen, dvs. 1,7 födda barn per kvinna. Del mesta lalar mot denna bakgrund för att elevkullarna till atl börja med i grundskolan kommer all öka någol igen från millen av 1990-la-lel.

De stora ungdomskullarna har redan passerat gymnasieskolan. Efter en
relalivl kraftig nedgång lill 1987 (4.7%) kommer antalet 16- 19-åringar atl
ligga i stort sell stilla fram lill år 1991. Därefter blir del en kraftig minskning
fram till år 1995. Denna minskning är sä slor att den kommer atl påverka
både lärarsysselsältningen och skolorganisationen. Det är viktigt att redan
nu bölja överväga hur ell brett och geografiskt spritt utbud av gymnasieut
bildning skall kunna upprätthållas även under dessa förutsättningar.           12

Antalet 20-24-åringar är allra störst just nu. Delta har föranlett en Prop. 1985/86:100 ökning av antalet platser i högskolan under de senasle åren för att så långt Bil IO möjligt ge de olika årskullarna ungefär samma möjlighet till högskolestudier. Antalet ungdomar i denna ålder är dock bara en av de faktorer som påverkar högskolans dimensionering. Av stor belydelse är ocksä arbetsmarknadens efterfrågan när det gäller dimensioneringen inom olika områden. Exempelvis kommer minskningen av antalet elever i skolåldern under resten av 1980-lalet och en stor del av 1990-talet atl få betydelse för dimensioneringen av lärarutbildningen. För vissa lärarutbildningar kommer utbildningsministern i del följande alt förorda minskade planeringsramar budgetåret 1986/87. Vad beträffar dels den våren 1985 beslutade grundskollärariinjen, dels ämneslärariinjerna för gymnasieskola och vuxenutbildning har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) nyligen lagl fram förslag om dimensionering och lokalisering. Regeringen kommer senare all föreläggas förslag lill proposition i denna fråga.

När det gäller vuxenutbildningens omfatlning råder snarast ell motsatt samband med ungdomskullarnas storlek. Detta kom bl.a. till synes i atl den stora satsningen på vuxenutbildning kring är 1970 i liden sammanföll med små ungdomskullar. Små årskullar i skolåldern möjliggjorde dä ökade vuxenulbildningsinsatser. Del minskade nytillskott på arbetsmarknaden, som små ungdomskullar medför, orsakar ocksä etl vidareulbildningsbe-hov, eftersom förnyelsebehovet på arbetsmarknaden i mindre utsträckning kan tillgodoses med nyutbildade. I detla sammanhang är det av intresse all peka på atl utredningen (DsU 1985:10) om vuxenutbildningsreformernas effekter föreslagil att det minskande resursbehovet inom skolväsendel lill följd av minskande årskullar skall kunna användas för vuxenutbildning. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Utbildningsministern återkommer i del följande till hithörande frågor.

Enligt min mening är del självklart all ett minskat elevunderlag för t. ex. grundskolan måste slå igenom i form av minskad organisaiion och därmed lägre koslnader för stat och kommun. I och med alt en slor årskull lämnar grundskolan innebär delta inte aulomatiskl en besparing för samhällel. Behovel av stora resurser följer i stället med lill andra områden såsom gymnasieskola, högskola, vuxenutbildning, barnomsorg, elc. Om inte denna princip tillämpades i samhällsplaneringen skulle del innebära all de små årskullarna generellt gynnades och de stora på molsvarande sätt missgynnades.

Om grundskolan skall kunna behålla vissa resurser, trots atl elevantalet minskar, kan del således enligt min mening inle motiveras med all samhällel gör en viss besparing. Kvarhållandel av resurser måsle i stället motiveras utifrån verksamhetens behov, vägt mot behov på andra samhällsområden och med hänsyn lagen till del statsfinansiella lägel. Jag är mol denna bakgmnd inle beredd all följa skolöverstyrelsens (SÖ) förslag om atl tillgodogöra grundskolan en viss del av den minskning av statens koslnader som elevminskningen resulterar i.

De avvägningar som kommer alt behöva göras när del gäller skolväsen
dets dimensionering och organisation kommer med denna principiella syn
att bli svåra. Som en generell ulgångspunkl för dessa avvägningar vill jag    13

ange, atl jag ser del som mera angelägel alt slå vakt om en fungerande     Prop. 1985/86: 100 organisaiion för undervisningen än atl l.ex. till varje pris behålla de befint-     Bil 10 liga skollokalerna. Jag vill dock härvid göra undantag för situationen i glesbygd, där utbildningens tillgänglighet kan kräva ett bibehållande av skolenheter som annars inte vore motiverade.

3 Elevminskningen i grundskolan

Som jag nämnt är grundskolan den skolform som kommer alt utsättas för de mest omedelbara påfrestningarna genom att antalet elever för närvarande minskar kraftigt. Minskningen har hittills varit mest påtaglig på lågstadiet. Utvecklingen illustreras av följande diagram.

Elever i grundskoUn, uppdelat pä sUdier 1978/79—2000/01

1000-taI elever

370-

350-

•-> Högstadiet -•• Mellanstadiet I •••••Lågstadiet

330-

310-

290-

270-

76,179

BQ/Bl

32/83

M/S5

86/87

8&/89    SQ/Sl

Läsår

92/33

94/95

96/97     98/99     00/01

14

Som framgår av diagrammet har huvuddelen av minskningen på lägsta-     Prop. 1985/86: 100 diet redan skett, medan mellanstadiet slår inför en stor nedgång. För     Bil 10 högstadiels del kommer huvuddelen av minskningen inte att inträffa förrän om ytterligare ett parar.

Minskningen drabbar samtliga län. men är ojämnt fördelad. Hårdast slår den i Västmanlands, Älvsborgs, Norrbottens och Gävleborgs län, som samtliga beräknas få en elevminskning på mer än 20% mellan åren 1983 och 2000. I vissa andra län. t.ex. Västerbotten och Stockholm, uppgår däremot elevminskningen under motsvarande tidsperiod endast lill elt fåtal procent. Minskningen blir dock också i dessa län någol större fram till början av 1990-lalet, men en viss återhämtning sker därefter.

För enskilda kommuner kan antalet elever naturiigtvis minska ännu kraftigare än vad som gäller pä länsnivå. I de mest extrema fallen kan det fram till sekelskiftet röra sig om nedgångar på bortåt 40%.

Elevutvecklingen kommer atl leda lill nedläggning av skolor och därigenom till längre skolvägar för eleverna. Eftersom antalet elever per skolenhet med all sannolikhet dessutom kommer att bli lägre, kan det vidare för t.ex, elever på högstadiet innebära försämrade valmöjligheter när det gäller tillvalskurser och fria aktiviteter. Jag vill dock varna för larmrapporter om drastisk nedläggning av stora delar av skolväsendet i glesbygdsområden. Sådana uttalanden bygger oftast på antaganden om att anlalet skolenheter skulle vara direkl proportionellt till elevantalet, och att antalet skolor därmed skulle minska med 20%, om elevanialel minskar i denna uisiräckning. Så drastiska förändringar behöver man enligt min mening inte befara.

Systemet för tilldelning av resurser är i själva verkel generöst när del gäller möjligheterna att behålla små skolor i glesbygd. Frågan om skolväsendet i glesbygd har lidigare vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. Senasi skedde detla för grundskolans del då riksdagen behandlade prop. 1981/82:157 om flexibel skolplanering m.m. (UbU 36, rskr 445). Som dåvarande statsrådet Tilländer anförde finns för låg- och mellanstadierna inte någon huvudregel om minst elt vissl antal basresurser per ärskurs (paralleller) för bibehållande eller nyinrättande av en skolenhet. Praxis får tvärtom anses vara mycket generös när det gäller det minsta antalet elever för en .skolenhet. 1 glesbygd räcker det ofta med något eller några tiotal elever. Inte heller i tätort sätts kravet i många fall särskill högt. Det är, som föredraganden redovisade, inte ovanligt att del pä sädana orter finns t. ex. lågstadieskolor med endasl en klass per årskurs.

När det gäller högstadiet är situationen nägot annorlunda. För glesbygd
är visserligen möjligheterna till bevarande också av högstadieskolor goda.
Riksdagen beslöt således efter förslag i 1973 års glesbygdsproposition
(prop. 1973:77, UbU 29, rskr 243) atl det inle längre var motiverat atl
upprätthålla del krav på minsl tre paralleller som tidigare gällt för bibehål
lande av en högstadieskola i glesbygd. För icke-glesbygd fär däremot
fortfarande ett krav pä minsl tre paralleller anses gälla för bibehållande av
en skola. Genom 1982 års nyss nämnda riksdagsbeslut infördes dock
möjlighet för skolstyrelsen i en kommun att bibehålla eller inrätta en
högstadieskola med mindre än tre paralleller som filialskola till en huvud-           15

skola. Tilldelningen av basresurser görs därvid gemensamt till huvudsko-     Prop. 1985/86: 100
lan och filialskolan.                                                                         Bil 10

Genom de principer jag nu redovisal får också möjlighetema för bibehållande av högstadieskolor anses förhållandevis goda i en situation av vikande elevunderlag. Att del inle är möjligt att behälla samtliga skolenheter torde dock vara en självklarhet. Den följsamhel, som måste finnas mellan minskal elevantal och minskade koslnader för skolan, kan emellertid enligt min mening åstadkommas genom minskning av antalet basresurser inom ramen för en lill slor del bibehållen organisaiion av skolenheter.

Enligt de tillämpningsföreskrifter för länsskolnämndernas fördelning av basresurser som SÖ efter regeringens medgivande har meddelat gäller atl hänsyn skall las lill vissa faktorer. Självfallet är utgångspunkten härvid skolstyrelsernas uppfattning om hur skolorganisationen bör se ut. Länsskolnämnderna har dock atl pröva kommunernas önskemål mot bl. a. del slalliga intresset av en rationell skolorganisation som leder till rimliga kostnader. Den avgörande faktorn för koslnaderna är härvid hur eleverna hänförs till olika skolenheters upptagningsområden. Länsskolnämndernas bedömning härav skall grundas på pedagogiska hänsyn, men också pä bedömning av elevernas skolväg och restiden till alternativa skolenheter. Om nämndens prövning skulle leda till uppfattningen att en skolenhet kan läggas ned, bör nämnden också la hänsyn lill om nedgången i elevunderlaget endasl är tillfällig eller om den kan förväntas bli bestående. Om del är lämpligl, kan nämnden tilldela en basresurs för flera årskurser gemensaml, s.k. B-form.

Sammanfattningsvis menar jag att del minskande elevunderiaget i stora drag kommer atl leda till motsvarande minskning av skolorganisationen, men inle i första hand genom nedläggning av skolenheter. Speciellt i glesbygd bör del finnas goda möjligheter all elevulvecklingen trots allt inte skall behöva leda lill en drastisk nedläggning av skolor. Min slutsals stöds också av den studie av effekterna av elevminskningen som SÖ har gjort i tretton kommuner. Av denna studie framgår atl kommunerna i slor utsträckning är inställda pä alt sä långt det är möjligt bibehålla skolor i glest befolkade områden.

All skolorganisationen i stora drag minskar proportionellt mot elevminskningen leder till problem i form av minskal Ijänsleunderlag för lärare. I försia hand gär minskningen ul över obehöriga lärare. Tolalt utgör dessa fortfarande ca 6% av lärarna i grundskolan. Andelen har minskat krafligl de senasle åren. Bland låg- och mellanstadielärarna är andelen obehöriga i dag myckel liten. När del gäller mellansladielärarna kommer tjänsleunder-lagel alt minska kraftigt de närmaste åren. Lågstadielärarnas ijänsleunderlag kommer all minska ytterligare någol, även om huvuddelen av minskningen för deras del redan skett. För adjunkter och ämneslärare, som är den tredje stora lärargruppen inom grundskolan, kommer den stora minskningen atl inträffa först om några år. Minskningen för lärare i praklisk-esletiska ämnen är relalivl jämnt fördelad över tiden fram till mitten av 1990-lalel.

Flera faklorer påverkar bedömningen av i vilken utsträckning det mins
kade Ijänsteunderlagel för lärare kommer alt medföra ytterligare syssel-            '6

sältningsproblem. Till dessa faktorer hör pensionsavgångar, examina- Prop. 1985/86: 100 tionen från lärarutbildningen samt i vilken utsträckning lärarna är yrkes- Bil 10 verksamma. Några av dessa faklorer är svåra all bedöma, vilkel gör att alla prognoser måste bedömas med försiktighet. Med all sannolikhet kommer dock överlalighet all råda för i slort sett samtliga lärarkategorier i grundskolan under resten av 1980-talel och försia hälften av 1990-talet. Under resten av 1990-lalet kommer därefter situationen att förbättras lill följd av dels en sannolik ökning av elevunderlaget, dels ökade pensionsavgångar.

Skolan kan enligt min uppfattning inle ta pä sig elt ansvar för lärarsysselsältningen oberoende av elevunderiaget. Principen måste vara all antalet lärare i skolan minskar när antalet elever gör det. Jag ser det ändock som nödvändigt med ålgärder för att mildra konsekvenserna av del minskade Ijänsteunderlagel i vissa avseenden. Utbildningsministern kommer, som jag nämnt, atl i annal sammanhang återkomma lill dimensioneringen av den nya lärarutbildningen.

När det gäller ålgärder inom skolsystemet ser jag, som jag redovisal i del föregående, del inle som möjligt alt följa SÖ:s förslag att 25% av de minskade slalliga resurserna skall få behällas inom grundskolan. Det är heller inle enligt min mening ändamålsenligt med en sådan extra resurs som SÖ föreslagit för all undvika alltför drastisk omfaitning av nedläggningar av skolenheter i glesbygd. 1 det ordinarie resurssyslemel finns, som jag likaså redovisat, möjligheter lill en förhållandevis generös behandling i detta avseende. En ordning av del slag som SÖ förordat vid sidan av det reguljära resurslilldelningssyslemel skulle enligt min mening också bidra till atl skapa oklarhet om ansvarsfördelningen mellan bl.a. stal och kommun i dessa väsenlliga frågor. Jag återkommer i det följande till vissa frägor om styrningen av skolväsendet.

Jag ser del däremoi som nödvändigl att i stället vidta vissa andra ålgärder som tillgodoser angelägna behov samtidigt som de mildrar effekterna av elevminskningen för lärarsysselsältningen. Del mest akuta behovel därvid, vilkel också SÖ föreslagit, avser ålgärder pä inellanstadiel.

Som jag nyss redovisal bygger länsskolnämndernas beslul om basre
surser pä en avvägning av ell antal faktorer där statens intresse av en
rationell skolorganisation, och därmed av rimliga koslnader, är den över
gripande principen, men där också faklorer som resväg elc. skall beaklas.
Inom dessa ramar avgörs anlalet basresurser till en skolenhet av del s. k.
delningstalel, dvs. det antal elever, över vilket ytterligare en basresurs
skall ulgå. Delningstalet är 25 pä lågstadiet och 30 pä mellan- och högsiadi-
erna. Del verkliga medeltalet elever per basresurs för hela landet ligger
dock betydligt under dessa tal genom att antalet elever i alla kommuner är
uppdelat på många skolenheter. För mellanstadiets del har riksdagen be
slulal om en begränsning av medeltalet elever per basresurs (prop.
1980/81:20, UbU 15, rskr 120). Anledningen lill beslutet var den kraftiga
minskning av klasstorlekarna på mellanstadiet som dä kunde iakttagas.
Härigenom har för varje län basresursmedellalel återförts lill den nivå som
rådde läsåret 1975/76. För landel som helhet gäller all medeltalet elever per
basresurs inte får undersliga 23. Genom begränsningen har en fullständig    17

I-Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10

följsamhet mellan minskat elevunderlag och minskade koslnader för staten Prop. 1985/86: 100 åstadkommits. Detla har i vissa län tvingat fram drastiska ätgärder för att Bil 10 uppfylla länsmedeltalel. I första hand är del därvid inle skolväsendel i glesbygd som har drabbats, eftersom kommuner och länsskolnämnder i slor utsträckning velat undvika nedläggning av skolor. 1 släUel är del mellanstadieskolor i icke-glesbygd som har fått öka sina klassmedellal desto mer. Delta har ibland lett lill så stora klasser att antalet elever kommit att uppgå lill 32-33, dvs. väl över delningstalet. Situationen varierar dock mellan olika län, eftersom elevulvecklingen sedan läsårel 1975/76 varit myckel skiftande. Redan utgångsläget var dessutom olika med hänsyn lill all praxis för tilldelning av resurser varil någol varierande i olika län.

För alt komma lill rätta med det nämnda problemet menar jag alt 1980 års riksdagsbeslut nu bör justeras. Av statsfinansiella skäl ser jag del därvid inle som möjligt all helt släppa en reglering av basresursmedellalen pä mellanstadiet. Del är enligt min mening nödvändigt all i försia hand utnyttja de möjligheter lill utjämning mellan länen som finns. Därutöver kan del bli aktuellt med totalt sell en viss sänkning av basresursmedellalel för hela landel. Jag avser atl senare återkomma lill regeringen med förslag om ett uppdrag lill SÖ och länsskolnämnderna alt under våren 1986 göra en genomgång av behovel av basresurser till mellanstadiet. Utgångspunkten bör därvid vara alt ingen klass skall behöva ha elevantal som överstiger delningstalel. För att förändringar av basresursmedellalen skall kunna påverka resurstilldelningen för läsåret 1987/88 bör del ankomma på regeringen all därefter fastställa nya basresursmedellal för varje län. Jag räknar med all den ordning jag föreslår skall kunna leda till en rimligare arbetssituation pä mellanstadiet.

En ytterligare åtgärd som åtminstone under det kommande läsåret kan underlätta situationen på mellanstadiet är atl öppna en möjlighet att låta den s. k. lågsladiesatsningen omfatta också mellanstadiet. Jag återkommer vid anmälan av anslaget Bil. Bidrag lill driften av grundskolor m. m. med förslag på denna punkt.

För all begränsa effekterna för lärarsysselsältningen av elevminskningen är del enligt min mening nödvändigt alt i så stor utsträckning som möjligt utnyttja de befintliga resurserna i skolan lill tjänster. Jag vill således understryka alt del anial veckolimmar som en kommun får i form av basresurser och den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen i sin helhet skall användas som underlag för lärartjänster. Det gäller således även den utökning av förslärkningsresursen med 0,0298 veckotimmar per elev som gjordes efler beslut av riksdagen våren 1982 (prop. 1981/82:100 bil. 10, UbU 17, rskr 232). I själva verkel var motivet till atl förstärkningsresursen utökades genom överföring från lilläggsbidraget just önskemålet att utöka den fast anslällda lärarpersonalen.

18

I syfte alt öka möjligheterna lill anställning av fasl lärarpersonal kommer jag vidare i det följande all föreslå all kommunerna inom ramen för lilläggsbidraget skall få frihet atl ulan begränsning anställa fasta lärarvika-rier. Jag kommer vidare att föreslå atl kommunerna skall få frihet all föra över resurser från den icke-undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen lill den undervisningsbundna.

Det är önskvärt atl kommunerna inför etl läsår strävar efter alt inte säga Prop. 1985/86: 100 upp fler lärare än vad det senare faktiskt visar sig saknas ijänsleunderlag Bil 10 för. Frän kommunall håll har påpekats att lärare omedelbart kan sluta en anställning för all tillträda en annan. Della förhållande försvårar enligt mitt bedömande kommunernas möjligheter lill en god planering. Jag avser all återkomma lill regeringen med förslag i denna fråga när skolförfattnings-utredningens (U 1979:12) förslag inom kort föreligger.

En ytterligare insats som på några års sikl kan bli akluell är fortbildningsinsatser lill följd av beslutet om en ny lärarutbildning för grundskolan (prop. 1984/85: 122, UbU 31, rskr 366). Regeringen har uppdragit åt SÖ och UHÄ atl inkomma med en analys av behovet av fortbildning, bl.a. för att bredda den ämnesmässiga kompetensen hos befintliga lärare i grundskolan. Sådana insalser kan som en effekt fä ell ökat lärarljänsteunderlag under ett antal år framåt. Jag räknar med all utbildningsministern och jag skall skall kunna återkomma lill regeringen i frågan, när de båda myndigheternas analys föreligger.

Sammanlagl räknarjag med alt de ålgärder jag nu föreslagit eller aviserat skall kunna inle oväsentligt mildra de sysselsättningsproblem för lärare som kan skönjas.

Utbildningsministern anför

4 Gymnasieskolan och insatserna för 16-19-åringar

"Alla ungdomar under 20 år bör erbjudas plats i gymnasieskolan." Denna utfästelse i regeringsförklaringen präglar flera av mina förslag rörande gymnasieskolan för de närmaste åren. Gymnasieskolan måste först och främst ha en fortsatt oförändral hög inlagningskapacilet men ocksä inriktas på innehållsmässiga och organisatoriska förbättringar.

Som en bakgrund till de åtgärder jag anser behöver vidtas kommer jag nu atl ange några områden inom vilka arbetet måste intensifieras och där jag under innevarande mandatperiod avser all återkomma lill regeringen med förslag.

4.1 Ungdomars sysselsättning

Den övervägande andelen av 16-19-åringarna studerar, de flesta i gymnasieskolan. Andelen studerande är bland l6-äringarna över 90%, medan den bland 19-åringarna ligger strax under 40%.

Gymnasieskolans utbyggnad har varit dramatisk. Under perioden 1979-1983 togs 130000 fler in på gymnasieskolans linjer än under den närmast föregående 4-årsperioden. Denna utveckling speglar inle bara elt ökat studieintresse ulan också de minskade möjlighelerna för ungdomar att få arbeie efler grundskolan.

Reglerna om att ge 16- och 17-åringar förtur lill gymnasieskolans grund
utbildning, vilka tillämpats för försia gängen vid intagningen inför inneva-    19

rande läsår, har haft en tydlig effekt. För ell par är sedan utestängdes var     Prop. 1985/86: 100

tionde sökande 16-åring från gymnasieskolan. Delta läsår är det endast     Bil 10

mellan 2 och 3 % av de sökande 16- och 17- åringarna som inte falt plats på

någon av de studievägar de sökt. Den avsedda effekten - all gynna de

yngsta - har alltså uppnåtts. Behovel av insalser även för de närmast äldre

är emellertid oförändral slort.

Arbetslösheten bland unga har ökat sedan början av 1970-lalel, oavsett om vi haft låg- eller högkonjunktur på arbetsmarknaden. De som lämnar skolan utan gymnasial ulbildning har svårast alt fä arbeie, eftersom arbetsmarknaden inte längre lar emot korttidsutbildade ungdomar i samma utsträckning som tidigare.

Det är min bestämda uppfattning att vi under de kommande åren måsle anlägga en mer uttalad helhetssyn på de ulbildningspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för ungdomar. Utgångspunkterna bör vara all den sysselsältningsgaranti, som i dag finns utbyggd dels genom kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 18 är, dels genom kommunernas skyldighet all anordna ungdomslag för alla arbetslösa 18- och 19-äringar, kompletteras så att alla erbjuds en plats i gymnasieskolan före 20 års ålder. Detta synsätt underslröks ocksä vid riksdagsbehandlingen av 1985 ärs budgetproposition där utbildningsutskottet (UbU 1984/85:18 s. 20) anslöt sig till uppfattningen alt det är angelägel atl alla utbildningssökande under 20 år bereds plats i gymnasieskolan. Enligt utskottets mening är det vidare naturligt alt de samhälleliga resurser, som för närvarande ställs lill förfogande för sysselsättningsskapande åtgärder avseende ungdomar, vägs in i finansieringen av en ökad omfatlning av gymnasieskolan. Elt steg i denna riktning är del förslag som jag lägger fram i det följande om en försöksverksamhel innebärande all kommuner får möjlighet atl använda statsbidrag för uppföljningsinsatser till atl bygga ut sin gymnasieskola.

Inom regeringskansliet förbereds även mer långtgående förslag, som innebär en bättre samordning mellan de båda systemen med kommunalt uppföljningsansvar (för ungdomar upp till 18 år) och ungdomslag (för ungdomar mellan 18 och 20 är). Jag räknar med alt i annal sammanhang återkomma lill dessa frågor.

4.2 Gymnasieskolans organisation och planeringssystem

Det räcker inte med all ha en hög kapacitel i gymnasieskolan. Platserna
måsle också läggas ul så atl de utnyttjas effektivt, dvs. så atl klasser och
grupper i slörsta möjliga utsträckning fylls. Jag vill här erinra om den i är
beslutade senareläggningen av tidpunkten för beräkning av statsbidraget
till lärariöner (prop. 1984/85:100 bil. 10 p. B 17., UbU 18, rskr 274). Jag
räknar - i likhet med vad utbildningsutskottet anförde - med att denna
åtgärd skall leda lill elt ralionelll utnyttjande av tillgängliga resurser. Så
har l. ex. av olika rapporter framgått att kommunerna i större utsträckning
än lidigare prövat den möjlighet, som i och för sig fanns redan förut, alt
göra visst överinlag av elever. I den riktningen verkade också den rekom
mendation regeringen i våras gav länsskolnämnderna att på olika säll
tillsammans med kommunerna pröva möjligheterna lill elt mer effektivt         20

platsulnytljande. Jag ser med tillfredsställelse på den ökade benägenheten     Prop. 1985/86: 100 alt - givelvis utifrån lokala förutsättningar i de enskilda fallen - skapa en     Bil 10 så rationell organisaiion som möjligt bl. a. genom vissa överinlag av elever.

Jag vill här också anmäla all jag avser all föreslå alt kommunerna fr. o. m. läsårel 1987/88 får möjlighet alt - ulan särskild omgång via beslul i länsskolnämnden - fatta beslut om överintag, där de så finner lämpligt. Jag kommer att la upp denna fräga vid min anmälan av en proposition om etl schabloniserat syslem för statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan, som jag senare ämnar föreslå regeringen all förelägga riksdagen under innevarande riksmöle. Jag kommer all i del sammanhanget föra fram förslag om även andra ålgärder ägnade alt öka kommunernas frihet atl hantera lillgängliga resurser för gymnasieskolan. Jag återkommer till denna fråga under anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor (avsnitt 2.3).

Flexibiliteten i gymnasieskolans organisation beror också lill en del av hur planeringssystemet är utformat och tillämpas.

Det finns nu åtskilliga undersökningsresultat som visar att kopplingen mellan gymnasieskolans planeringssektorer och arbetsmarknadens behov är svag. Arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY) har i rapporten (DsU 1985: 13) Yrkesutbildningen inför 1990-lalel åskådliggjort detla med flera exempel.

I rapporten redovisas bl. a. en analys av folk- och bostadsräkningen 1980 rörande dem som började gymnasieskolan 1976 och de yrkesområden inom vilka de arbetade. Analysen visar alt de som anställts inom ell yrkesområde ofta har mycket olika utbildningsbakgrund.

Enligt ÖGY:s rapport finns ocksä lydliga tendenser till breddning av befatlningsinnehäll och uppluckring av de yrkesroller som förekommer i en traditionell arbetsorganisation. Vidare dras slutsatsen all man inle bör koppla dimensioneringen av gymnasieskolan till arbelsmarknadsbehov inom olika områden pä samma sätt som man gjort hittills.

Jag räknar med alt inom kort fä förslag från ÖGY om hur bl.a. vissa planeringsfrågor bör lösas när det gäller den gymnasiala yrkesutbildningen. Senare under år 1986 kommer SÖ atl redovisa erfarenhelerna av nu gällande planeringssystem för gymnasieskolan, som trädde i krafl den 1 juli 1983. I delta läge förordar jag inle nu annat än vissa justeringar i planeringssystemet inför budgetåret 1986/87. Dessa innebär mindre hårt lästa sektorsramar med slörre möjligheter atl regionall fördela om platser mellan direklramens sektorer. Jag utvecklar detla under anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Jag räknar med alt återkomma senasi inför nästa års budgetproposition med de förslag om ändringar i planeringssystemet som ÖGY: s förslag och SÖ: s redovisning kan föranleda.

4.3 Ungdomars olika förutsättningar och behov

Det är självklart också viktigt all de ungdomar, som börjar gymnasiesko
lan, fullföljer sin ulbildning. Vad jag nyss anfört om överintag och smidi
gare möjligheter att lägga ut platser bör underlätta situationen så lill vida
atl fler ungdomar får chans att komma in pä sina förstahandsval.              21

Hit hör också frågor om skolarbetets organisation och skolans inre     Prop. 1985/86: 100 arbete. Innevarande läsår har en rad försöks- och utvecklingsprojekt siar-     Bil 10 tat efter riksdagens beslut våren 1984 med anledning av propositionen om gymnasieskola i ulveckling (1983/84: 116, UbU 29, rskr4l2). Elt av syftena är att skapa en skola som alll bättre förmår la hänsyn till elevernas varierande behov och förutsättningar.

Detla arbeie måste fortgå och uppmärksamt balanseras mot kravet pä all gymnasieskolulbildningen håller hög kvalitet. Jag förordar nu ylleriigare stöd lill utvärdering av försöks- och utvecklingsarbetet. 1 del följande föreslär jag även en rad åtgärder för all underlätta detla arbeie. De gäller l.ex.vissa resurser för slöd och hjälp, som nu reserveras enkom för gymnasieskolans elever, samt möjligheter lill långsam studielakt för vissa elever. På sikl bör insatserna kunna ge en avsevärd flexibilitet i sludieupp-läggningen och underlätta för alla ungdomar atl fä en gymnasial utbildning som passar just deras individuella behov och förutsättningar. Därigenom bör också andelen ungdomar, som fullföljer en grundläggande gymnasial ulbildning, kunna öka betydligt.

5 Vuxenutbildningen i utjämningsperspektiv

5.1. Inledning

Från andra hälften av 1960-lalel och under omkring elt årtionde därefter beslutades och genomfördes en rad reformer på vuxenutbildningens område. Samtidigt tillfördes ökade resurser. Resullalel blev alt vuxenutbildningen expanderade starkt.

Motiven bakom denna reformpolitik var flera. Den kanske kraftigaste drivkraften var atl ungdomsskolan vid denna tidpunkt undergick en genomgripande ulveckling av såväl innehåU och organisaiion som omfatlning. Detla gav ett konkret och tydligt motiv för en utveckling också av vuxenutbildningen. Den utbildning som anses nödvändig för ungdomarna mäste givetvis vara viktig ocksä för de vuxna. Därtill kom alt införandet av en obligatorisk grundskola, tillsammans med en utbyggnad av gymnasieskolan och vidgat tillträde lill den högre ulbildningen, innebar att det skulle komma all uppslå en utbildningsklyfta mellan generationerna.

Jag kommer i del följande att utföriigt behandla just vuxenutbildningens
uppgift att medverka till större rättvisa i fördelningen av ulbildning mellan
generationer och mellan individer. Jag gör det för att markera alt della är
en av vuxenutbildningens viktigaste uppgifter, som inte fär eftersättas. De
olika anordnarna av vuxenutbildning har traditionellt stor frihet alt själva
avgöra inriklningen av sin verksamhet, men det är samiidigt väsentligt atl
de tillsammans medverkar lill alt de av samhållet fastställda allmänna
målen för vuxenutbildningen nås. Del finns nu, av skäl som jag återkom
mer till, anledning atl i alla berörda kretsar diskutera vilka ålgärder som
behöver vidtagas för atl vuxenutbildningen bällre skall uppfylla målel atl
nå de stora grupperna av kortutbildade i vårt samhälle.                            22

Det förhållandel, all jag nu koncentrerar mig på frägor kring utbildnings- Prop. 1985/86: 100 klyftan, innebär inle au jag bortser frän vuxenutbildningens övriga mål. De Bil 10 allmänna mål för vuxenutbildningen som tidigare fastställts av riksdagen bör ligga fast. Det är således självklart alt vuxenutbildningen måsle kunna tillgodose utbildningsbehoven också för det ökande antal personer som har fåll grundskoleutbildning och ulbildning på gymnasial nivä och i vissa fall också på högskolenivå, men som behöver fortsatt ulbildning. Inte minsl kommer vuxenutbildningens uppgift all ge möjlighet lill kompletteringsutbildning för behörighet lill högskolan atl vara väsentlig även fortsättningsvis. Denna uppgift kan komma atl få ökad belydelse vid ell genomförande av de förslag som filllrädesutredningen (U 1983:03) nyligen har redovisal i betänkandet (SOU 1985:57) Tillträde lill högskolan.

Utbildningsklyftan

Utbildningsklyftans karaktär kan illustreras på flera olika sätt.

Följande tabell visar skillnaderna i formell utbildning mellan olika åldersgrupper. Siffrorna avser åren 1982 och 1983 och anger procentuell andel med viss formell utbildningsnivå i olika åldersgrupper.

Ålder

Ulbildning

Utbildning

Utbildning

kortare

än

nio år

längre än nio år

nio år

totalt

därav m. högsk.utb.

20-24

2

16

82

16

25-34

6

14

81

28

35-44

23

8

69

25

45-54

39

6

64

17

55-64

49

6

46

II

65-74

62

5

33

6

Samlliga

29

13

57

16

Av tabellen framgår klart effekterna av de senaste årtiondenas ulbyggnad av ungdomsskolan. Grundskolan infördes successivt i Sverige under omkring etl årtionde, och det finns därför inte någon skarp åldersgräns under vilken hela befolkningen har fått grundskoleutbildning. De allra flesta som nu är 40 år eller yngre har minst nioårig grundskoleutbildning, medan stora andelar av dem som idag är över 40 år bara har folkskoleutbildning.

Av tabellen framgår ocksä, all det är få som stannar på den utbildningsnivå som grundskolan representerar. Också inom de äldre generationerna har alltså de flesta med ulbildning i realskola, enhetsskola eller grundskola skaffat sig någon form av ytteriigare ulbildning.

Om man jämför dagens situation med den som rådde vid mitten av
1970-lalet, får man en bild av i vilken takt förändringarna sker. 1975 hade
54% av landets vuxna befolkning en formell utbildning motsvarande högsl
nio är. År 1983 hade denna siffra sjunkit till 42%. Orsaken till denna
förändring är lill en viss del att finna i de vuxenulbildningsinsatser som
aorts under de mellanliggande åren, men i allt väsentligt speglar den det
förhållandet atl mellan de två åren har älta årsklasser hunnil gä över från    23

grundskolan till gymnasieskolan. Andelen personer i förvärvsaktiv älder     Prop. 1985/86: 100

utan grundskoleutbildning minskar snabbt. Detta gör del än mera angelä-     Bil 10

get alt man inom vuxenutbildningen klarare prioriterar i synnerhet de

kortutbildade som fortfarande har lång tid kvar i arbetslivel. Samtidigt är

del tydligt alt i framtiden en allt större del av vuxenulbildningsinsatserna

bör ligga på nivåer ovanför grundskolan.

Ett viktigt motiv för den överbryggande utbildning, som syftar till att att ge vuxna samma utbildningsmöjligheter som dagens ungdomar, är att åstadkomma större rättvisa mellan generationerna. Ell molsvarande rältvisemotiv för en forlsall överbryggande utbildning gäller för de många ungdomar, som av skilda skäl inte utnyttjar eller förmår utnyttja utbildningsmöjligheterna i grundskolan och gymnasieskolan.

Även efter elt fullföljande av den utbyggnad av gymnasieskolan som jag berört i etl föregående avsnitt, kommer det att återstå en grupp ungdomar som inte har utnyttjat denna möjlighet.

Orsaken lill atl rällvisemotivel har fåll så slor plats i diskussionen om behovet av överbryggande utbildning är vetskapen atl utbildnings- och kunskapsnivån är av stor betydelse för andra välfärdsfaktorer. God utbildning och goda kunskaper är en av de viktigaste förutsättningarna för atl individer och grupper av individer skall kunna hävda sig på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt, liksom för självförtroende och delaktighet i olika skeenden.

Eftersom frågorna kring rättvisa i fördelningen av ulbildning har spelat sä stor roll för de olika vuxenutbildningsreformerna, ansåg min företrädare del naturligt alt låta undersöka vilka effekter som vuxenutbildningen i verkligheten hade haft i detta avseende.

5.2. Utvärderingen av 1970-talets vuxenutbildningsreformer

Hösten 1983 tillkallades f.d. arbelsmarknadsrådet Sune Åhlén som särskild utredare för alt se över vissa frägor rörande vuxenutbildningen. 1 hans direktiv (Dir. 1983:60) framhölls att behoven hos grupper med kort ulbildning särskilt skulle beaktas. Utredaren har i oktober 1985 överlämnat betänkandet (Ds U 1985: 10) Vuxenutbildning. 1970-talets reformer - en utvärdering. Belänkandet remissbehandlas f. n.

Jag vill i della sammanhang peka på några intressanta uppgifter i betänkandet.

En mycket slor andel av Sveriges vuxna befolkning deltar under ett år i någon form av utbildning. Enligt material som återges i betänkandet deltar åriigen 15-20% av alla svenskar i åldern 20-64 år i minst en studiecirkel. Någol färre, eller knappt 15%, deltar under året i någon form av personalutbildning. 1 fackliga kurser deltar knappt 5 %, i högskoleutbildning knappt 4% (varav flertalet har gått direkt från gymnasieskolan), i komvux/grund-vux 2-3%, i arbelsmarknadsutbildning (AMU) omkring 1% och i folkhögskolekurser knappt 0,5 %.

Kvinnor deltar i vuxenulbildning i betydligt större utsträckning än män
och det är uppenbart atl vuxenutbildningen utgör ett av de främsta medlen
för kvinnor atl komma ul på den öppna arbetsmarknaden.                                   24

Om man utesluter högskoleutbildning, så är del generella draget, att Prop. 1985/86: 100 vuxenutbildningen når störsi andelar av befolkningen i åldrarna 30-44 är Bil 10 med kulmen i äldersskiklel 35-39 år, där deltagandet ligger närmare 50%. Denna bild gäller, mer eller mindre utpräglat, för nästan alla slag av vuxenulbildning. Den jämnaste åldersfördelningen uppvisar studiecirklarna, och del beror på alt studieförbunden lyckas relativt bra med atl rekrytera äldre deliagare. Allmänt ger materialet intrycket alt de äldre dellagarna främsl finns i utbildning som äger rum pä deltid eller på frilid.

Ser man i stället lill utbildningsbakgrunden hos dem som deltar i vuxenulbildning, sä är del elt genomgående drag all del lägsia deltagandet finns hos dem som har fått kortare utbildning än grundskolan. Detla har sannolikt elt samband med åldersfördelningen: deltagandet är ju lägst i de åldersgrupper som har den genomsnittligt kortaste utbildningen.

Deltagande i vuxenutbildning är enligt utredningens material vanligast inom de grupper som har den högsta lidigare utbildningen, dvs. de som har någon form av högskoleutbildning. Del är bara komvux och AMU som skiljer sig från del mönslret: deltagande där är vanligast bland dem som tidigare har fält utbildning inom gymnasieskolan. Den lyp av ulbildning som uppvisar den största skillnaden mellan kortutbildade och högutbildade är personalutbildningen, i vilken andelen högutbildade är mycket slor. Personalutbildningen omfattas ju inle heller av samhällets ulbildningspolitiska mål att åstadkomma ökad jämlikhet.

Man måste sammanfattningsvis konstatera, atl merparten av vuxenutbildningens resurser går lill personer som tidigare, i ungdomsskolan och högskolan, har fått mest ulbildning. Det finns ell samband mellan utbildningsnivå och socioekonomisk nivå och inte ovänlat visar utredningen också att deltagandel är slörst inom de högre socialgrupperna.

De här redovisade förhållandena måste föranleda atl alla anordnare av vuxenulbildning noga prövar inriklningen och utformningen av sin verksamhet. Det är enligt min mening ocksä nödvändigt alt i det fortsatta arbetet ingående överväga hur man på elt mera effektivt sätt skall kunna rikta vuxenutbildningsinsatserna så atl de verkligen når och omfattar också de grupper som har den kortaste tidigare ulbildningen.

Enligt utredaren visar olika undersökningar klart alt vuxenutbildningen är av stor belydelse för dem som har deltagit. Den enskilde står starkare och bättre rustad efter utbildningen än före. Självförtroendet ökar, och det gör också lusten alt lära sig mera. Deltagarna fär en slarkl ställning pä arbetsmarknaden, mera kvalificerade arbetsuppgifter eller nya anställningar. För mänga hemarbetande har vuxenutbildningen varil del första stegel mot den öppna arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen leder också lill alt aktiviteten i samhällslivet ökar, och deltagarna kan hävda sin rätt på ell annal sätt än lidigare.

25

5.3 Aktuella förändringar inom vuxenutbildningen         Prop. 1985/86: 100

Utredaren framför en rad förslag till hur vuxenutbildningen bättre skall kunna uppfylla målet att nå de kortutbildade. Del är inle min avsikt atl här la ställning lill dessa förslag. Jag vill emellertid peka på vissa ålgärder som under de senare åren har vidtagits i den riktning som utredaren eftersträvar och vissa andra åtgärder i samma riktning som jag senare kommer all förorda.

Nyligen genomförda förändringar

Utredaren framhåller del angelägna i alt olika vuxenutbildningar lill innehåll och organisation anpassas lill särskilt de prioriterade gruppernas förutsättningar och behov. Just detla var etl av de viktigaste syftena med införandet av en särskild läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82). Genom den egna läroplanen har det tydligare markerats att komvux är en i förhållande till grund- och gymnasieskolorna frislående, men likvärdig, skolform. Läroplanen medger slor flexibilitet vid organisationen av studierna, och denna flexibilitet bör utnyttjas för atl erbjuda dellagarna i komvux största möjliga frihet bäde vid kombinationen av olika kurser och dä del gäller studieinlensilet och den tidsmässiga förläggningen av studierna.

Med start under innevarande budgelår har en försöksverksamhet med friare regler för studiecirkelverksamheten påbörjats. Försöksverksamheten är avsedd all pågå under Ivå år, och syftet är atl pröva nya meloder för atl rekrytera och aktivera människor alt delta i studiecirklar. Utredaren har nu lämnal förslag i liknande syfte om atl en viss andel av resurserna för vuxenutbildning skall få användas på ett friare sätt men med klarare målstyrning än för närvarande. Jag förväntar mig att studieförbunden i sina remissyttranden över belänkandet skall redovisa sina erfarenheter av den nu pågående försöksverksamheten. Dessa erfarenheter blir av slort värde för bedömningen av förslagen i detla avseende.

Utredaren pekar också på att vuxenstudiestödét i många fall inte är tillräckligt för atl möjliggöra att förvärvsarbetande vuxna börjar studera pä hellid. Den I juli 1984 ändrades reglerna för det särskUda vuxenstudiestödét. Bl. a. infördes barntillägg för dem som är medlemmar i arbetslöshels-kassa, vilkel för mänga i den egentliga målgruppen innebar en väsenilig förbättring. Resultatet har, som avsett, blivit en väsentlig ökning av antalet förvärvsarbelande bland dem som fär särskilt vuxenstudieslöd.

Riksdagens beslul hösten 1984 om förnyelsefonder (prop. 1984/85:86, FiU 9, rskr 108) och nyligen om uppdragsutbildning (prop. 1984/85: 195, UbU 1985/86:4, rskr 16) kommer också enligt min mening all få stor belydelse för vuxenutbildningens utveckling under de närmaste åren. Jag bedömer det som sannolikt alt följden blir inle bara en ökning av vuxenutbildningens volym utan också atl den statligt stödda vuxenutbildningen i bl.a. studieförbund och komvux kommer i närmare och fruktbar kontakt med arbetslivets behov och önskemål.

26

Förslag inför budgetåret 1986/87                                                  Prop. 1985/86: 100

Jag kommer senare alt framlägga förslag om vissa åtgärder, vilka som gemensaml drag har alt förbättra förutsättningarna för all de primära målgrupperna och syftena med vuxenutbildningen skall nås.

Min företrädare anmälde i 1985 ärs budgetproposition sin avsikt att föreslå regeringen alt ge centrala sludiestödsnämnden (CSN) i uppdrag alt inkomma med förslag till försöksverksamhet med friare resursutnyttjande då det gäller tim- och dagstudiestöd och uppsökande verksamhet. CSN har under hösten 1985 inkommit med de begärda förslagen, och dessutom har myndigheten och vuxenutbildningsnämnderna på eget initiativ påbörjat vissa försök inom ramen för gällande bestämmelser. Jag återkommer senare med förslag för att möjliggöra en vidgad försöksverksamhel. Syftet med denna är delsamma som med den nyssnämnda försöksverksamheten med studiecirklarna, nämligen att förbättra möjlighelerna atl rekrytera kortutbildade till vuxensludier. Försöken ligger därmed i linje med utredarens förslag.

Arbetsmarknadsministern kommer senare denna dag att föreslå väsentliga höjningar av utbildningsbidragen för arbetsmarknadsutbildning. Som en följd härav kommer också det särskilda vuxenstudiestödet att höjas.

Vidare kommer jag i del följande att föreslå, alt åldersgränsen för att få särskUt vuxenstudiestöd höjs frän 45 lill 50 är. Som har framgått tidigare är del främsl i åldersgrupperna över 45 år som del stora flertalet kortutbildade numera finns. Mitt förslag bör därför leda till atl möjlighelerna till utbildning förbältras för en angelägen målgrupp.

Arbetsmarknadsministern kommer också senare denna dag all föreslå, att den som uppbär arbetslöshetsersättning skall fä rätt all bedriva studier pä halvtid eller, under en begränsad period om någon eller några veckor, på heltid. Detla gör det möjligl för mänga all använda den pålvungna arbetslösheten till all skaffa sig värdefull utbildning och alt därigenom förbättra sina möjligheter alt få ett arbeie. Del är nu viktigt alt de olika anordnarna av vuxenutbildning organiserar kurser av sådant slag att det är möjligl alt della för dem som uppbär arbetslöshetsersättning.

Jag anser, att det är väsentligt alt studieförbunden får ökade möjligheter atl della i satsningen på bred datautbildning, iag återkommer i det följande med förslag om hur delta skall kunna ske under en Ivåårsperiod med början budgetåret 1986/87.

5.4 Utveckling på sikt

Jag har i del föregående utförligt uppehållit mig vid vuxenutbildningens uppgift alt skapa större rättvisa i ulbildningsavseende mell m och inom generationerna. Della kommer även i framliden all vara en cenlral uppgift för vuxenutbildningen.

Enligt min mening är del uppenbart atl ansträngningarna måste ökas då det gäller all nä de kortutbildade. Ökad uppmärksamhet måste därför riktas mot vilka typer av kurser som ges inom olika slag av vuxenulbildning så alt dessa svarar mot de korlutbildades behov. Samspelet mellan

uppsökande verksamhet, utbildningens organisaiion och innehåll samt siu-     Prop. 1985/86: 100 diestödet mäste förbättras. I det sammanhanget måste utredarens förslag     Bil 10 om friare resursanvändning i förening med ökad målstyrning anses vara mycket väsenlliga.

Vuxenulbildning i vid mening måsle enligt min mening även av andra skäl ägnas ökad uppmärksamhet i framliden. Della beror framför allt på atl behovet av återkommande utbildning framstår som allt mera uppenbart.

Perspektivet återkommande utbildning är framför alll knutet till individens, arbetsmarknadens och samhällets behov av alt kunskaperna fortlöpande utvecklas och förnyas i takt med teknikens ulveckling, förändringar av produktionsprocesser och samhällsstruktur. Del har därför framför alll all göra med individens möjligheter atl hävda sig i ett framtida, föränderligt yrkesliv.

Siruklurförändringar och ny teknik skapar incitament lill återkommande utbildning, dvs. ny utbildning åt dem som redan finns i arbetslivet genom insatser frän olika delar av utbildningsväsendet - vuxenulbildning, arbetsmarknadsutbildning, högskola eller personalutbildning. Uppslutningen kring sådana ålgärder har varierat med tiden. Del förefaller nu som en uppslutning håller på all ske kring föreställningen all ulbildning av vuxna är etl myckel viktigt instrument för all snabbt tillföra arbetslivel ny kunskap.

Utbildning lar tid. Planerings- och genomförandeperioden år alllid längre än samhällets och näringslivels planeringsperioder. Dessa omständigheter gör del nödvändigl alt beskriva mål i två perspektiv, elt längre och ell kortare. Ungdomsutbildningen svarar mot det förra. Vuxenutbildningen mot det senare. Ungdomsutbildningen fär stora effekter pä arbetslivet på sikt. Ålgärder för alt fortbilda och vidareutbilda personer i den existerande arbetskraften kan ha större intresse för elt snabbi genomslag i arbetslivel. Sådana ålgärder bör i slor utsträckning finansieras av arbetsgivarna eller 1. ex. genom förnyelsefonderna. Men en betydande del av insalserna bör kunna göras inom ramen för den nuvarande av samhällel finansierade eller stödda vuxenutbildningen.

Bakom det ökande intresset för de nämnda åtgärderna finns föreställningen alt ulbildning betalar sig: från individens synpunkt därför att del betalar sig i individuell och social säkerhet genom möjligheter lill anställning och utveckling; frän produktionssystemets synpunkt därför atl del leder lill kvalitativt bällre produktion och möjlighet atl snabbare tillgodogöra sig ny teknik och all förändra produktions- och arbetsorganisation; från samhällets sida därför atl del innebär en mer produktiv användning av insatta resurser än en alternativ användning, som medför socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska kostnader.

För alt främja teknisk och industriell ulveckling blir det därför nödvän
digt atl ägna ett betydande intresse åt personalutbildning. Ett påfallande
exempel på delta är för närvarande data/eleklronikområdel. En industriell
ulveckling som bygger på dalatekniken kan inte enbart förlila sig på
nytillförsel av arbetskraft genom unga nyutbildade. Det väsentligaste in
strumentet för att föra ut kunnande i arbetslivet måsle vara ulbildning av
människor som redan är yrkesverksamma.                                                           28

5.5 Bred datautbildning                                                Prop. 1985/86: 100

Statsrådet I. Carlsson har i prop. 1984/85: 220 om datapolitik beskrivit den snabba ulvecklingen inom dataområdet, som bl.a. leder lill stora omställningar pä arbetsmarknaden. De kortutbildade riskerar att drabbas på flera sätt av utvecklingen. Dels kan de i framtiden få svårare att finna arbetsuppgifter pä en arbetsmarknad som kännetecknas av avancerad teknik, dels kommer de sannolikt atl drabbas mer än andra av växande kunskapsklyftor mellan generationer och mellan yrkeskategorier. Statsrådet Carlsson anförde atl det mot denna bakgrund är nödvändigt atl överväga en särskild utbildningsinsats i datateknik för kortutbildade.

Jag anser att sådana erfarenheter nu vunnits att det är befogat att under de närmaste åren göra särskilda insatser i fråga om bred datautbildning. En sädan satsning är angelägen bäde med tanke pä näringslivets konkurrenskraft och av jämlikhetsskäl. Alla medborgare bör ges likvärdiga förutsättningar alt dra nytta av den nya teknikens möjligheter.

Sedan hösten 1984 pågår en försöksverksamhel med datautbildning för kortutbildade, som bekostas med medel under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Försöksutbildningen, som kommer atl pågå även under slörre delen av är 1986, utvärderas av Arbetslivscentrum. Av en delrapport frän våren 1985 framgår alt nära hälften av dellagarna hade enbart grundskola eller folkskola. Två tredjedelar var kvinnor. Bäst resultat uppnådde man enligt ulvärderarna då ulbildningen omfattade minsl 70-80 fimmar.

Datadelegalionen (B 80:03) har haft uppdrag atl utvärdera hillills genomförd informalion och bred ulbildning i datafrågor. Delegalionen har överlämnal betänkandet (SOU 1985:50) Bred datautbildning. Betänkandets tyngdpunkt ligger i dess överväganden och rekommendationer förden framlida datautbildningen. Del innehåller dels en undersökning av datautbildningen i tre kommuner i landel och en genomgång av utbildningsmaterial, dels förslag belräffande innehåll i och genomförande av en bred datautbildning.

Grundläggande datautbildning bekostad hell eller delvis av statsmedel anordnas i grundskolan, gymnasieskolan, komvux, studieförbund och AMU. Utbildningen i gymnasieskolan och komvux syfiar till yrkesutbildning eller behörighet för fortsatta studier. AMU är ocksä yrkesutbildning, men är huvudsakligen avsedd för arbetslösa. Den enda datautbildning som i försia hand vänder sig till en bred allmänhet är studiecirklarna. Läsårel 1983/84 anordnades nästan 250000 studiecirkeltimmar med över 90000 deltagare i sådan dalautbildning som skall ge en bred översikt av området. Därtill kom nästan 100000 studietimmar i mer teknisk utbildning. Jag anser all det är vikiigi all studieförbunden fortsäiter alt anordna bred datautbildning av delta slag. Datadelegalionen har vissa förslag i vad avser både utbildningens innehåll och förbättringar av kvalilelen, som jag hoppas all studieförbunden kommer att la fasla på.

En slor del av datautbildningen bedrivs inom ramen för personalutbildningen. Ansvaret för alt anslällda får den utbildning som behövs för arbetet, bl.a. inom dataområdet åvilar i försia hand arbetsgivaren. De

29

anställda själva, framför allt genom sina fackliga organisationer, och sam- Prop. 1985/86: 100 hållet har emellertid anledning att utöva inflytande på personalutbildning- Bil 10 en. Utbildningens innehåll och fördelningen av ulbildningslillfällen mellan de anslällda påverkar arbetsmarknaden och välfärden i samhället. Förnyelsefonderna och motsvarande insatser inom den statliga sektorn är bl.a. avsedda alt användas till ulbildning av sådana anslällda som annars inle skulle få den ulbildning i t. ex. ny teknik och informationsbehandling som behövs på en föränderlig arbetsmarknad.

Daladelegationen menar med bred datautbildning både att utbildningen vänder sig lill en bred målgrupp, i princip alla vuxna, och alt innehållet i ulbildningen ger en bred översikt över området. Jag vill lägga till att bred datautbildning bör vara en grundläggande, orienterande utbildning som kan utgöra första steget i en utbildningskedja. Den avgränsas därmed från färdighelsulbildning för dalayrken och olika slag av specialistutbildningar.

Del finns enligt min mening starka skäl även för samhällel alt göra särskilda satsningar på bred datautbildning lill medborgargrupper som lätt kommer till korla i personalutbildning och annan vuxenulbildning. l.ex. kortutbildade och kvinnor. Jag kommer senare all under anslaget Bidrag till studieförbund m. m. föreslå alt studieförbunden får möjlighet att under tvä budgelår anordna statsbidragsberättigade studiecirklar med friare regler i grundläggande dalakunskap för kortutbildade. För sådana cirklar bör studieförbunden få dispens från reglerna om högsta anial limmar per sammankomst och högsta antal sammankomster per vecka. Inte heller reglerna om fördelning av studietiden pä minsl fyra veckor bör gälla för dessa cirklar. Avsikten är atl ulbildningen skall kunna läggas upp som en sammanhängande kurs, men ändå bekostas delvis av de reguljära studie-cirkelbidragen. Arbetsmarknadsdepartementets försöksverksamhel, som jag tidigare har nämnt, bör kunna ge värdefull information om hur dessa kurser och andra som riktar sig lill kortutbildade skall anordnas för alt nä syftena. Jag vill i sammanhanget nämna all arbetsmarknadsministern senare kommer atl föreslå atl den mer yrkesinriktade delen av denna datautbildning skall få bedrivas som AMU i företag.

Slörre delen av daladelegationens arbeie rör frågor om den grundläggande datautbildningens innehåll, omfaitning och kvalitet. Flera förslag som riktar sig till utbildningsproducenter och anordnare avser handledarutbildning och kravspecifikation i fräga om utbildningsmaterialet. När del gäller utbildningens innehåll och omfatlning överensslämmer delegationens uppfattning i slort sett med den preliminära utvärderingen av arbetsmarknadsdepartementets ulbildning för kortutbildade. Delegationen anser alt utbildningen bör omfatta sammanlagt ca 80 timmar. Den skall behandla såväl datateknik som teknikens användning och konsekvenserna av denna användning för individer, organisationer och samhälle. Delegationen framhåller vidare att den breda datautbildningen bör ge vissa grundläggande kunskaper om datautvecklingen och dalaanvändningen, insikter i olika frågor som rör människans roller i etl samhälle med alltmer systembunden information och ökad förmåga att diskutera datateknikens användning i samhället och på den egna arbetsplatsen.

Datadelegationens förslag överlämnades till civilministern i november              30

1985. Betänkandet har senare överiämnats till ulbildningsdeparlemenlel för     Prop. 1985/86: 100 handläggning och har skickals ut till ett antal utbildningsanordnare och     Bil 10 andra intressenter för kännedom och ev. synpunkter. Jag vill redan nu peka på några förslag frän delegalionen, som jag anser vara väsentliga i det fortsatta arbetet för bred datautbildning.

Ulbildningen bör ha sin utgångspunkt i den enskildes eller deliagargrup-pens erfarenheter, förutsättningar och intresse. Den bör ha en stark koppling till deltagarnas vardag och den verklighet som de möter i samhället. För detla krävs en "öppen" pedagogik som bäst tillgodoses i studiecirklar eller annan dellagarcenlrerad utbildning. Handledare, utbildningsmaterial och programvara får med denna uppläggning nyckelroller i den breda datautbildningen. Handledaren bör ha viss vuxenpedagogisk kompelens eller erfarenhet, men skall inte behöva vara dalaulbildningsexpert. Det är angeläget all, genom såväl effektivare rekrytering som vidgad handledarutbildning, öka tillgången på handledare som kan förverkliga de pedagogiska ambitionerna. Del är också enligt min mening viktigt atl la fram utbildningsmaterial och programvara som är anpassade lill en slarkl dellagarcenlrerad och gruppbaserad uppläggning av utbildningen. Jag anser att delegationens förslag atl utbildningsanordnare bör gä samman om atl utarbeta kravspecifikationer i fräga om utbildningsmaterial är bra.

Inom utbildningsdepartementet har en arbetsgrupp inom dataområdet tillkallats under 1985. Denna grupp, dataulbildningsgruppen, har lill uppgift dels att redovisa de åtgärder som redan vidtagits inom datautbildnings-området och det utvecklingarbete som pågår, dels att ge förslag till inriktning för framliden när del gäller såväl mål och innehåll som organisation av datautbildningen inom skola och vuxenulbildning. Gruppen kommer också att utarbeta ett samlat handlingsprogram inom datautbildningsområdet. Resultatet av gruppens arbeie kommer alt redovisas hösten 1986.

Några av daladelegalionens förslag riktar sig till regeringen. Det gäller slöd lill ulveckling av utbildningsmaterial och utbildningsprogramvara, forsknings- och utvecklingsarbete och försöksverksamhet samt förstärkt rådgivningsverksamhet. Dessa förslag faller inom ramen för det uppdrag som lämnals till dataulbildningsgruppen. För att en kraftfull och effekliv satsning på bred datautbildning skall leda lill konkreta resultat krävs sannolikt någon form av slöd- och uppföljnings verksamhel. Vad denna bör innehålla och hur den bör vara organiserad avser jag all återkomma till i elt senare sammanhang.

6 Teknisk förnyelse och utveckling

6.1 Allmänt om behovet av tekniker och ingenjörer m. m.

Jag har genom vad jag anfört i avsnittet Utgångspunkter velat stryka under
främsl den lekniska utbildningens och forskningens roll i ell industripoli
tiskt perspektiv. Jag vill här erinra om vad industriministern anförde i
regeringens skrivelse (1984/85:218) med redovisning av vissa planerade
åtgärder för alt effektivisera statens insatser inom informalionsleknolo-      31

giområdet. Han nämnde där att vi för närvarande befinner oss i en period Prop. 1985/86: 100 som kännetecknas av ekonomisk återhållsamhet, ell ökat antal ungdoms- Bil 10 studerande (ungdomspuckeln) i högskolan och kraftiga omstruktureringar mellan olika ulbildningsvägar. 1 en sådan situation är del vikiigi all inte bara låta ulbildningspolitiska avväganden få avgöra vilka resurser som skall disponeras för den framtida informationsleknologiutbildningen i högskolan. Man borde i större omfatlning än tidigare sätta in ulbildningen i elt industripolitiskt perspektiv. Induslriminislern fann det vidare angeläget all man beaktar behovet av en helhetssyn på utbildnings- och industriulveck-ling bl. a. i vad avser resursplanering (s. 29).

Vad jag nu har återgivit är enligt min mening relevant inle bara för dala-och elektronikområdel utan också för andra grenar av teknisk utbildning och forskning. Jag vill för min del här konstalera att det finns en allmän uppslutning kring utbildningens och forskningens belydelse för den industriella ulvecklingen. Detta förhållande bör utgöra en god grund för intensifierade ansträngningar för att göra vad som är möjligt för att stärka den lekniska utbildningen och forskningen. Jag skall nu la upp några vikliga utgångspunkter för detla arbete.

En utgångspunkt mäste las i del förhållandet atl möjligheten atl ersätta högre utbildad personal med lägre utbildad har minskal. Den brist på civilingenjörer, som vi för närvarande upplever, kan delvis förklaras av atl kunskaperna hos gymnasieingenjörer och institulingenjörer inte längre räcker till för att dessa, som lidigare, skall kunna gå in på arbelen som normall skulle kräva civilingenjörer. Gymnasieingenjörer anställs ocksä förutom i sedvanliga befattningar i ökad omfatlning som tekniker på verkstadsgolvet för t. ex. service, underhåll, provning och montering.

Elt underlag för att bedöma vad situationen kräver har lagils fram av Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA). För atl bl.a. kartlägga behovel av kvalificerade tekniker fick IVA i december 1984 i uppdrag av regeringen att utreda om företagens ökade personalefterfrägan är ett konjunkturfenomen eller tecken på en permanent förändring. IVA skulle vidare undersöka vilka krav/kompetenser som företagen kan förutse liksom behovel av ingenjörer och tekniker på olika nivåer. Uppdraget har redovisats för industriministern i en skrivelse i oktober 1985, vilken har överlämnats till utbildningsdepartementet för handläggning.

IVA framhåller all tillgången på civilingenjörer är en nödvändig förulsätlning för all industrin skall kunna leva vidare och utvecklas. Av nationalekonomiska skäl är det nödvändigl alt den industriella verksamheten ökar och breddas.

För närvarande råder enligt IVA slor brist pä kvalificerade tekniker och i synnerhet ingenjörsulbildade. IVA understryker alt denna brist inle beror på konjunkturerna utan har strukturella skäl. Behovel av kvalificerade tekniker kommer all försätta atl öka, men det kommer att uppstå variationer i efterfrågan beroende på konjunktursvängningar.

Sammanfattningsvis anser IVA följande. Anlalet civilingenjörer år 1995
behöver vara 70000, dvs. 2% av anlalet förvärvsarbelande. Som jämförel
se kan nämnas all andelen för närvarande är 0,8% i Sverige medan den är
t.ex. 1,2% i USA och 2,9% i Japan. För alt nå upp till det föreslagna målet          32

erfordras en genomsnittlig examination på 3 500 per år. För närvarande är     Prop. 1985/86: 100 antalet nybörjarplatser ca 3900 och examinationsfrekvensen ca 65%.     Bil 10 Även andelen forskamtbildade civilingenjörer behöver höjas kraftigt. IVA pekar också på behovet av en ny ingenjörsutbildning molsvai;ande fem års studier efler grundskolan. Lika många bör utbildas i den nya ingenjörsutbildningen som i civilingenjörsutbildningen.

IVA-sludien berör i första hand behovet av ingenjörer av olika slag. Av andra undersökningar kan man dra slutsatsen atl det också finns etl ökande behov av kvalificerade yrkesarbetare och tekniker/operatörer. Detta behov har dock inte kvanlifierals på samma sätt som ingenjörsbehovet.

Jag återkommer i del följande lill IVA-sludien. Mol den allmänna bakgrund jag har redogjort för står del emellertid enligt min mening klart atl åtgärder mol leknikerbrislen mäste vidtas inom ell flertal områden. Utbildningarnas dimensionering på alla nivåer är etl sådant. Del finns också etl behov att utveckla nya utbildningar, särskilt på mellannivå. Utbildningarnas organisaiion och former i övrigl behöver även uppmärksammas. Teknikerbristen gör sig också direkl gällande inom ulbildningen och forskningen genom svårigheter atl rekrytera lärare och forskare i lekniska ämnen. Rekryleringsfrämjande ålgärder måsle därför spela en väsenilig roll. Inle minst viktigt är del vidare all förbättra samplaneringen inom det lekniska området mellan i försia hand gymnasieskolan och högskolan. Jag går nu över till alt la upp frägor inom de nämnda områdena.

6.2 Civilingenjörsutbildningen

Sedan budgetåret 1979/80 har kapaciteten för civilingenjörsutbildning ökat från ca 3 350 lill närmare 4000 nybörjarplatser. Under samma lidsperiod har en ny leknikerulbildning byggts upp i högskolan med närmare 500 nybörjarplatser. Vidare har den tvååriga ingenjörsutbildningen i högskolan ökat med ca 700 nybörjarplatser. I dag kan alltså ca I 800 fler ungdomar gä vidare till teknisk högskoleutbildning än för sju år sedan. Detla är en ca 50-procentig ökning.

Under den närmaste tioårsperioden kommer antalet 16-åringar att sjunka. För de tekniska och naturvetenskapliga linjerna (TN-seklorn) i gymnasieskolan innebär della atl, om andelen ungdomar som söker lill sektorn förblir oförändrad, kommer det åriiga antalet intagna att minska med ca 2200. Om del inle är möjligt all i framliden rekrytera ungdomar i samma utsträckning som nu till TN-sektorn i gymnasieskolan, kommer naturligtvis även rekryteringen till teknisk högskoleutbildning att påverkas. Det finns då en allvariig risk för atl inle ens nuvarande utbildningskapacitet kan bibehållas. Jag anser det väsenlligl all ha dessa uppgifter som bakgrund när man diskuterar den framlida dimensioneringen av teknisk högskoleutbildning. Jag vill samlidigl stryka under den belydelse en bred rekrytering av flickor och kvinnor har i della perspektiv.

När det gäller åtgärder för alt lillgodose leknikerbehovet på kort sikt vill
jag först peka pä atl den satsning på teknikerutbildning som jag nyss har
redovisat ännu inte har slagit igenom helt på arbetsmarknaden. Liksom
IVA menar jag att den akuta bristen på tekniker måsle lösas eller mildras    33

3-Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10    '

genom åtgärder inom industrin. Till dessa ålgärder hör en ökning av     Prop. 1985/86: 100 personalutbildningen. En lindring på kort sikl är också möjlig om genom-     Bil 10 strömningen i civilingenjörsutbildningen snabbt kan förbältras.

UHÄ och IVA har föreslagit atl civilingenjörsutbildningen snabbi tillförs resurser om 160-320 milj.kr. i syfte alt öka utbildningskvaliteten och förbällra genomströmningen.

Jag delar uppfattningen all civilingenjörsutbildningen behöver förbättras. Jag menar alt det bör vara möjligt all successivt åstadkomma kvalitetsförbättringar genom förstärkningar av resurserna inom särskilda områden. Det är t. ex. angelägel alt förstärka utbildningen inom maskinteknik-området och dala- och elektroteknikområdet för att öka möjligheterna all där behålla och rekrytera så kvalificerad lärarpersonal som möjligt. Jag kommer därför all föreslå all den tillfälliga resursförstärkning för civilingenjörsutbildningen med 10 milj. kr. som riksdagen beslulal om för innevarande budgelår (prop. 1985/86:25, UbU 8, rskr 85) blir permanent. Jag kommer även atl förorda alt ca 11 milj. kr. anvisas för ålgärder i syfte atl öka genomströmningen i civilingenjörsutbildningen. I syfte atl ytteriigare stärka ulbildningen i första hand inom de nyss nämnda områdena kommer jag därutöver att förorda en tillfällig satsning pä uirusining med ca 39 milj. kr.

Ökade resurser kan vara ett medel när det gäller all förbättra civilingenjörsutbildningens kvalitet och effektivitet. Ocksä en förändrad uppläggning av utbildningarna är här av stor belydelse. Mot denna bakgrund kommer jag i det följande all förorda alt civilingenjörsutbildningen och arkitektutbildningen omklassificeras lill all omfatta 180 poäng fr.o. m.den I juli 1986. Omklassificeringen skall genomföras inom oförändrade ekonomiska ramar. Jag räknar med att den bl.a. skall leda till atl de studerande får lättare atl följa och tillgodogöra sig utbildningen, vilkel leder lill en ökad examinationsfrekvens.

I anslagsframställningama frän UHÄ och de tekniska högskolorna (motsvarande) föresläs endast smärre ökningar av antalet nybörjarplatser i civilingenjörsutbildningen nästa budgetår. Insatser för att bibehålla kvaliteten anses för närvarande viktigare än all öka kvantiteten - trots brislen på civilingenjörer. Jag delar denna uppfattning.

IVA: s studie om leknikerbehovet har kommit så sent att den inte har kunnat beaklas av berörda högskolemyndigheter. En framlida slörre ökning av kapaciteten för ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna kräver en noggrann analys av t.ex. möjligheten atl rekrytera studerande. En annan fråga som mäste uppmärksammas är behovet av och tillgången på lärare. Även lokal-och ulrustningsfrågorna är viktiga. Inte minsl måste förutsättningarna för finansiering av ytteriigare insatser klariäggas. Jag avser därför alt ålerkomma till regeringen i dessa frägor.

Vid de lekniska högskolorna pågår sedan budgelårel 1983/84 ett arbete
för atl väcka flickors intresse för tekniska utbildningar och yrken. Detta
har till viss del möjliggjorts genom att statsrådet Gradin ställt särskilda
projektmedel lill förfogande. Sammanfattningsvis visar erfarenhelerna
från de lekniska högskolorna på behovet av informations- och utbildnings
insatser som är riktade inle bara till elever ulan också till personal. Det       34

hittills bedrivna arbelel för alt rekrytera flera flickor lill lekniska utbild-     Prop. 1985/86: 100 ningar ulgör en god grund för elt fortsatt arbete med samma inriktning. Jag     Bil 10 utgår från all detta fortsättningsvis kommer all ges prioritet inom ramen för högskolans informationsresurser.

6.3 Nya utbildningsalternativ gymnasieskola-högskola

Under våren 1984 lät min företrädare tillkalla en expertgrupp för att se över behovel av kortare teknisk ulbildning byggd på gymnasieskolan. En försia elapp av arbetet ledde till beslul av statsmakterna våren 1985 (i prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 25, rskr 331). Därvid inrättades en ny tvåårig högskoleutbildning, produktionsteknikeriinjen, med gymnasieskolans teknisk-industriella sektor (Tl-seklorn) som gmnd.

Gruppen har nu redovisat sina samlade förslag i en rapport (Ds U 1985: 11), Kortare teknisk utbildning. 1 denna framhålls bl. a. all del nuvarande utbildningsutbudet i gymnasieskola och högskola inte är lillräckligl vare sig kvalitativt eller kvantitativt för att tillgodose individernas önskemål och behoven på arbetsmarknaden när del gäller kvalificerad teknisk ulbildning.

Expertgruppen menar alt fler ungdomar från gymnasieskolans yrkesinriktade linjer bör få möjlighet atl gå vidare till högre lekniska studier. Från flera synpunkter bör gymnasieskolan därför erbjuda två naturliga vägar lill fortsatt teknisk utbildning. Den ena vägen går via teknisk och naturvetenskaplig ulbildning. Den andra vägen går över grundläggande yrkesinriktad utbildning samt fortsatia studier i form av påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan och/eller fortsatt teknisk ulbildning i högskolan. Möjligheter skall också finnas all från yrkesinriktad utbildning "länka över" till ulbildning pä fjärde årskursen av gymnasieskolans tekniska linje (T-linjen).

Den enskilde måsle alltså enligt gruppens mening få en ökad valfrihet när det gäller atl pä olika vägar skaffa sig en hög teknisk kompetens. Delta förutsätler elt syslem med möjlighet lill successiva val. 1 ell sådant system måsle ligga all alla studerande, innan de påbörjar en ulbildning vet i vilken uisiräckning en tidigare genomförd utbildning kan tillgodoräknas i en fortsatt ulbildning. Mol den bakgrunden föreslås atl UHÄ och SÖ fär i uppdrag att lägga fram konkreta förslag till en studieorganisation som underlättar för studerande från samlliga tekniker- och ingenjörsutbildningar, såväl i gymnasieskolan som i högskolan, alt gä vidare till mer kvalificerad teknisk ulbildning.

När det gäller leknikerulbildning föreslär gruppen all drifttekniker- och
produklionsteknikeriinjerna i högskolan utformas och dimensioneras så att
de kan tillgodose större delen av industrins behov. Rekryteringsunderlaget
för linjerna bör vara hela gymnasieskolans Tl-sektor, vilkel är en vidgning
jämfört med nuvarande förhållanden. Vidare föreslås att det inom några
specialiserade områden anordnas yrkesleknisk utbildning (YTH) för ung
domar. Ungdomar har inte lidigare haft möjlighet alt fä sådan utbildning i
högskolan. Gruppen menar också att man bör överväga en förändrad
studieorganisation för YTH, som innebär att elt slort antal smala utbild
ningslinjer ersätts med ell fåtal breda utbildningslinjer, inom vilka olika               35

specialiseringar kan rymmas. Vidare bör behovel av påbyggnadsutbildning     Prop. 1985/86: 100
med YTH som grund utredas.                                                         Bil 10

Gruppen anser också att principbeslut bör fattas om anordnande av påbyggnadsuibildning på utbildningarna för tekniker i högskolan.

Slutligen föreslår gruppen att elever från Tl-seklorn skall ha möjlighet alt läsa vidare till gymnasieingenjör. Därför bör resurser avsättas för atl öka volymen och den geografiska spridningen av den påbyggnadsuibildning som "länkar över" från yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan till fjärde årskursen pä T-linjen.

För egen del vill jag anföra följande.

Behovet av nya tekniska utbildningar har diskuterats länge. Jag anser det mycket tillfredsställande att vi nu fått en samlad bedömning av behovet av sädan utbildning. Expertgruppens rapport ger en god överblick över de problem och svårigheter som måsle lösas för all vi skall få en tillfredsställande teknisk ulbildning på mellannivå. Jag delar gruppens uppfattning att del bör finnas tvä naturliga vägar för i första hand ungdomar till högre teknisk ulbildning, den ena via TN-, den andra via Tl-sektorn i gymnasieskolan. Jag är övertygad om atl man kommer att förbällra rekryteringen till vissa i dag mindre efterfrågade yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan, om dessa linjer får en naturlig fortsättning i högskolan. Jag anser det ocksä helt nödvändigt att på detla säll bredda rekryteringen lill högre teknisk ulbildning om vi skall kunna tillgodose vårt behov av teknisk kompelens i framliden. Båda vägarna bör vara sä konstruerade atl man genom successiva val kan bygga på sin ulbildning lill högre kompetensnivåer och att man på förhand vet i vilken utsträckning en genomgången ulbildning kan tillgodoräknas i fortsatt utbildning. Jag avser därför att föreslå regeringen att ge UHÄ och SÖ i uppdrag att utarbeta förslag om hur en sådan ordning skall kunna åstadkommas.

Jag delar expertgruppens uppfattning atl de nuvarande drifttekniker- och produklionsteknikeriinjerna bör ulformas och dimensioneras så atl de bättre kan tillgodose industrins behov av personal även inom det stora underhällstekniska området. Det är därvid viktigt att utbildningarna utformas så att de kan rekrytera från hela gymnasieskolans Tl-sektor.

Det är vidare vikiigi att elever från Tl-sektorn får bällre möjligheter att bygga på sin ulbildning lill en nivå motsvarande tredje årskursen pä T-linjen. Den påbyggnadsutbildning, teknisk komplelleringskurs på tre terminer, som SÖ utarbetat, bör därför på sikl göras tillgänglig för fler elever.

Utbildningar av motsvarande slag bör självfallet utvecklas inom den kommunala vuxenutbildningen.

Jag återkommer under anslagei D 8. Ulbildning för lekniska yrken till gruppens förslag om tekniker- och ingenjörsutbildning.

6.4 Nuvarande utbildningar i gymnasieskolan

Rekryteringen till högskolans ingenjörsutbildning sker främst från gymna
sieskolans T- och N-linjer (TN-seklorn). Sektorn har byggts ut sedan
början av 1970-talel och har aldrig haft så många elever som i dag. Totalt
logs ca 20000 elever in i årskurs I på de båda linjerna inför läsårel 198.5/86.     36

Detla antal ulgör ca 18% av årskullen. Intresset för de enskilda linjerna har    Prop. 1985/86: 100 emellertid förändrats kraftigt under denna lid. N-linjen har sedan år 1973     Bil 10 fått ell par lusen elever färre, medan T-linjen mer än fördubblat sitt elevantal. På senare år har betygsmedelvärdel på T-lirijen ökat och närmat sig N-linjens.

TN-sektorn som rekryteringsgrund till högskolans ingenjörsutbildningar har alltså stadigt förstärkts både räknat i antal elever och som andel av en årskull. Av den totala ökningen pä ca 4000 elever sedan är 1973 står flickorna för ca hälften.

Om ingenjörsutbildningen inom högskolan skall byggas ut samtidigt som kapaciteten för de andra utbildningar i högskolan, som främsl rekryterar från N- och T-linjerna, bibehålls oförändrad, så måste elevantalet pä dessa linjer fås att öka ytterligare. Vid minskande elevkullar innebär delta alt linjerna måste öka sin andel av de kommande årskullarna 16-äringar. En allmän uppfattning är all detta endast kan lyckas om flera flickor söker sig till linjerna. N-linjen har redan i dag 50% flickor. Andelen flickor på T-linjen har de senasle åren ökat till 22% efler aktiva insatser. Dessa insalser måste fortsätta.

Likaså är det angeläget att studieavbrotten pä linjerna minskas sä längt del är möjligl. Särskill alarmerande är de ökande avbrotten bland flickor under T-linjens senare del. Ungdomars intresse för naturvetenskaplig och teknisk ulbildning måsle på alla sätt understödjas. De många studieavbrotten visar enligt min mening att vi inte tillräckligt vårdar oss om detta intresse. Det är angelägel atl man inom både gymnasieskolan och högskolan med olika stödinsatser kan hjälpa ungdomarna all nå sina studiemål. Klarar vi inte delta kan vi inte heller hoppas pä alt fä studerande lill ytterligare utbildningsplatser inom det lekniska området.

Ca 60% av de elever som börjar pä T-linjen väljer atl gå även det Qärde året. Som gymnasieingenjörer kan de sedan söka sig ut i arbetslivet. På senare år har signaler kommit om atl den fyraåriga T- linjen inte ger tillräcklig kompetens för mänga lekniska arbeten. Önskemål har framförts om atl T-linjen skall förlängas. Del är angeläget alt noga pröva i vad mån den nuvarande utformningen av T-linjen svarar mol förutsebara behov på arbetsmarknaden. En förlängning av linjen prövas nu i en försöksverksamhel. Likaså har på senare är ell slort antal påbyggnadsutbildningar med tekniskt innehåll organiserats inom gymnasieskolan och en försöksverksamhet med regionalt arbetsmarknadsanknulna högre specialkurser pågår.

6.5 Lärarrekryteringsfrågor

Lärarrekryteringen ulgör i dag ell belydande problem inom främsl det lekniska området.

Såvitt gäller högskolan tillsatte min förträdare våren 1985 en arbets
grupp för att överväga åtgärder för alt förstärka civilingenjörsutbildningen
samt för att rekrytera och behålla lärare och assistenter. Ledande företrä
dare för de tekniska högskolorna (motsvarande) har ingått i gruppen. En
allmän slutsats från gruppens diskussioner är att några mera väsenlliga
systemförändringar när det gäller lärartjänster o. dyl. inle är nödvändiga     37

för alt underlätta lararsituationen. Däremoi gäller del att utnyttjade instru-     Prop. 1985/86: 100
ment som skapats bl.a. i fräga om lönesätlning.                   Bil 10

Parterna inom det statliga avtalsområdet har i förhandlingarna om 1984 och 1985 års löner beslutat (ALS 1984/85) all placera högskolans lärare i lönefäll. Inom ramen för en fällkonstmktion är det möjligt att i lokala förhandlingar bl.a. la hänsyn till särskilt värdefulla pedagogiska eller vetenskapliga insalser genom en individuellt anpassad lönesättning. Också för professorskalegorin har en förändring i denna riktning genomförls genom atl professorerna placerats på chefslöneplan fr.o. m.den 1 juli 1985, även om del praktiska förverkligandet av detla kraftigt har försenats.

1 övrigl blir naturiigtvis möjligheterna atl göra högskolan som arbetsmiljö attraktiv i konkurrens med främsl näringslivet i stor utsträckning en fråga om prioriteringar inom ramen för totalt sell begränsade resurser. Jag räknar med all dessa frågor måste ägnas stor uppmärksamhet i de närmasle årens budgetarbete.

Också för gymnasieskolans del är åtgärder för all lösa lärarrekryterings-problemen angelägna.

Statsrådet Göransson kommer under anslaget B 8. Fortbildning att redovisa etl förslag lill särskild fortbildning av lärare inom elektronikområdel. En sådan insats kan fylla tvä syften. Dels är del angelägel att gymnasieskolans fysiklärare fär möjlighet all följa med i den snabba ulvecklingen inom elektronikområdet. Dels ger fort- och vidareutbildningsinsaiser dessa lärare möjlighet all ta över viss undervisning i ämnet elektronik i tredje och fjärde årskurserna av T-linjen, vilket kan lindra den nuvarande bristen på kompetenta lärare i detla ämne.

Jag kommer själv att vid anmälan av anslaget B. 19 Bidrag lill driften av gymnasieskolor föreslå ålgärder vad gäller inrättande och tillsättning av lektorsljänsler i tekniska ämnen i gymnasieskolan i syfte all öka antalet lektorer i dessa ämnen. Kvalificerad personal på den tekniska sektorn inom näringslivet övergår alllmer sällan lill en lärarutbildning för alt sedan söka leklorstjänst i gymnasieskolan. Delta är allvarligl för skolans del, eftersom del tillskott av kunskap och erfarenhet som denna nyrekrytering innebär är synnerligen viktig för skolans möjligheter atl utvecklas i takt med näringslivet. I en liknande situation pä 1960-talel prövades med framgång införandel av särskilda exlra ordinarie lektorsljänsler, tiUrätlalagda för civilingenjörskompetenta sökande frän näringslivet. De positiva erfarenheterna av införandet av de särskilda exlra ordinarie leklorsljänsterna på 1960-talel motiverar enligi min mening all man i dagens situation prövar en liknande åtgärd.

Jag kommer också all föreslå en vidgad användning av statsbidraget till lärariöner i gymnasieskolan. Syftet är atl göra del möjligt att i vissa fall utnyttja personal anställd i näringslivet för undervisningsuppdrag.

En i sammanhanget liten men strategiskt viktig grupp är s. k. instruktö
rer i arbetslivet. Ulbildningen av dessa bör enligt min mening bedrivas i
nära kontakt med den gymnasieskola som har sina elever i förelaget och
inriktas mot konkreta uppgifter såsom handledning av eleverna, samarbete
med gymnasieskolan och ömsesidig informalion mellan skola och företag.
Jag anser alt insatserna pä delta område behöver ökas redan näsla budget-    38

år och återkommer under anslaget Dll. Ulbildning för undervisningsyr-     Prop. 1985/86: 100
ken med förslag härom.                                                   Bil 10

6.6 Vissa resurssamordningsfrågor

Teknikcentra

Del är, som jag redan nämnt, främst ulvecklingen inom elektronik- och dataområdet som nu är en ulmaning. Skolans ekonomiska ramar medger inle alhid atl skolan själv skaffar den behövliga lekniska utrustningen för enbart skolbruk. Detta har i många kommuner aktualiserat atl i samarbele mellan skolan och näringslivet bygga upp lekniska resurscentra, som kan slå lill förfogande för näringslivels behov samiidigt som man dit kan föriägga konsultverksamhet samt forskning och utvecklingsarbete. På några platser i landel är lekniska centra redan etablerade, på andra orter har man långt framskridna planer.

Idén med lekniska cenira bygger på alt gemensamma resurser byggs upp i samverkan mellan myndigheter, skolhuvudmännen och näringslivet. Enligt min mening är det viktigt atl ell sådant samarbete etableras för att tillförsäkra gymnasieskolans elever och deliagare i kommunal vuxenulbildning tillgäng till nödvändig men dyrbar utrustning och lill teknisk expertis som kan lära ul hanteringen av utrustningen. Framför alll inom sädana linjer som verkstadsteknisk, el-leleteknisk, processteknisk och fyraårig teknisk linje måste skolan skaffa sig samarbetspartners inom näringslivet. Delsamma gäller många nya påbyggnadskurser inom det lekniska området.

Jag kommer därför under anslaget B 23. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m. all föreslå, alt statligt stöd, uppgående lill 10 milj. kr., skall kunna utgå till lekniska cenira, som förläggs lill gymnasieskolan eller som får sädan organisaiion alt skolan garanteras tillgäng lill centret.

Samverkan inom ingenjörsutbildning

De senasle årens kraftiga utbyggnad av den lekniska ulbildningen har aktualiserat frågan om nya former för utbildningens bedrivande. I det sammanhanget har möjlighelerna lill samverkan mellan gymnasieskola, kommunal vuxenulbildning, högskola, arbetsmarknadsutbildning och industri kommit att diskuteras allt mer. Detla gäller bl.a. ingenjörsutbildningar på mellannivå. Inom högskolan har del sålunda de senasle åren ulvecklals en rad lokala linjer om 80 poäng inom den lekniska sektorn. Samlidigl har inom gymnasieskolan påböijats försöksverksamhet med en förlängning av T-linjen lill fem år. Ofta är dessa utbildningar lokaliserade till samma orter. Pä många av dessa orter pågår också ulbyggnad av sådana tekniska resurscentra som jag nyss nämnt.

Behovel av samverkan har uppmärksammals av den tidigare nämnda
expertgruppen för kortare teknisk utbildning. Gruppen menar all del är
nödvändigl med samverkan mella olika utbildningsformer pä ett annat sätt
än lidigare. Enligt gruppen bör detta kunna ske utan särskilda institutio-     39

nella anordningar. Gruppen föreslår all regeringen uppdrar ål SÖ och Prop. 1985/86: 100 UHÄ all försöksvis pröva en näramre samverkan mellan gymnasieingen- Bil 10 jörsulbildningens avslutande delar och ingenjörsutbildningen i högskolan på några orter. Försöksverksamheten bör bl.a. avse utbildningsinnehåll samt användning av lärare, lokaler och utrustning. Erfarenhelerna från försöksverksamheten bör enligt gruppen kunna ligga lill grund för generella förslag lill en mer varaktig samverkan mellan olika slags tekniker- och ingenjörsutbildning.

Jag vill för min del instämma i att del inle är rimligt atl verksamheter av närbesläktat slag och resurser för dem byggs upp på en och samma orl utan en nära samverkan. Jag avser därför alt föreslå regeringen all uppdra ål SÖ och UHÄ alt på några orter försöksvis pröva en närmare samverkan mellan T-linjens avslutande delar, ingenjörsutbildningen i högskolan och befinlliga resurscentra.

7 Regional utveckling

7.1 Inledning

Jag har nyss berört utbildningens stora betydelse för den tekniska och industriella ulvecklingen. Del svenska näringslivet utvecklas snabbi och i allt slörre utsträckning mol en mera kunskapsinlensiv produktion. Behovel av kvalificerade personer med god utbildning ökar. Närhet lill ulbildning - inte minsl fortbildning och vidareutbildning - och FoU-verksamhet blir därmed allt viktigare ulvecklingsfaklorer.

Detla förhällande gör ulbildning och forskning lill nyckelfaktorer ocksä i regionalpolitiken. Aktiva insalser bl.a. för kunskaps- och teknikspridning behövs för att främja en önskvärd regional utveckling. Risken är annars överhängande all verksamheter och arbetstillfällen i än högre grad koncentreras lill orter och regioner där de stora högskoleenheterna är belägna och där de stora företagen med egna FoU- resurser finns.

I förra årets budgetproposition behandlade min företrädare utbildningens och forskningens roll för den regionala utvecklingen. Det synsätt hon där gav uttryck för har också präglat regeringens förslag i propositionen om regional ulveckling och utjämning, som antogs av riksdagen våren 1985 (prop 1984/85:115; AU 13, rskr 354). En av de principiellt intressanta nyheterna i denna proposition var en strategi för alt mera medvetet och planmässigt utnyttja utbildningsväsendet som elt inslrumenl i regionalpolitiken. Denna strategi har redan böijat tillämpas, vilkel lell till atl elt antal regionalpolitiskt motiverade åtgärder vidtagits inom utbildningsväsendet.

7.2 Regionalpolitiskt motiverade insatser inom
utbildningsområdet

1 den nyss nämnda propositionen lade regeringen fram en rad förslag som
innebar en mobilisering av olika delar av utbildningsväsendet som regi
onälpolitiska inslrumenl. Samtliga dessa förslag bifölls av riksdagen.            40

För alt främja forskning och ulbildning inom Umeå högskoleregion Prop. 1985/86: 100 anvisade riksdagen sammanlagl 33 milj. kr. för en fyraårsperiod. Som skäl Bil 10 för denna satsning anfördes all forsknings- och ulbildningsinsalser ur regionaipolitisk synpunkt bedöms ha en särskild belydelse i norra Sverige, beroende på dels närings- och sysselsättningsslrukluren, dels alt kunskaps- och ulvecklingscentra utanför högskolan där är få och volymmässigt små.

Av de nyss nämnda medlen anvisades 20 milj.kr. till universitetet i Umeå för att underlätta och påskynda den satsning inom det biotekniska området som påbörjats där. För förstärkning av den datatekniska forskningen och ulbildningen anvisades 8 milj.kr. lill högskolan i Luleå. Slutligen anvisades 5 milj. kr. för ulveckling av dels forskning inom rymdtekno-logiskt intressanta tillämpningsområden vid Kiruna geofysiska institul (KGI), dels påbyggnadsuibildning inom det rymdleknologiska området för civilingenjörer förlagd till Kiruna.

Gemensaml för dessa satsningar är alt de i särskild ordning anvisade medlen disponeras under budgetåren 1985/86-1988/89. Genom denna lids-begränsade satsning kan högskolan få lill stånd en önskvärd utveckling inom angelägna områden väsentligt snabbare än vad som annars skulle ha varil möjligl. Genom att medlen får disponeras under fyra år skapas handlingsutrymme för omställning och ompriorjleringar inom del samlade högskolesystemet, lill förmån för områden av belydelse för högskolans roll i den regionala utvecklingen. En sädan omställning är en förutsättning för all kostnaderna för den verksamhel som fr. o. m. budgetåret 1989/90 kommer all bedrivas inom de berörda områdena skall kunna bestridas inom ramen för ordinarie utbildnings- och forskningsanslag.

För stöd till teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitiskt prioriterade regioner anvisade riksdagen särskilda medel till regeringens förfogande. I samma syfte tillfördes länsstyrelserna ökade resurser för bl. a. olika leknikspridningsprojekt.

De medel som stått lill regeringens förfogande har i slor utsträckning använts för insatser inom eller i samverkan med utbildningsväsendet. Även andra medel som har anvisats för olika regionalpolitiska ändamål, bl.a. de som ställts till länsstyrelsernas förfogande, har i en inte obetydlig utsträckning använts för motsvarande insalser.

Del samspel mellan ulbildningspolitiska och regional- och industripolitiska ålgärder som inletts är angeläget, och det bör enligi min mening utvecklas och fördjupas ytterligare. Som exempel på hur denna samverkan kan bedrivas vill jag nämna några insalser som gjorts under del senasle året.

För utveckling och genomförande av viss högskoleutbildning, främst enstaka kurser med teknisk inriktning, förlagd lill Malmfälten har regeringen anvisat 2,3 milj.kr. lill regionstyrelsen i Umeå högskoleregion. Samtidigt anvisades 1 milj. kr.till regionslyrelsen för utveckling och genomförande av de nyss nämnda kurserna inom del rymdteknologiska området. Medlen fär disponeras 1. o. m. budgetåret 1988/89. En plan för användning av dem skall redovisas senasi den 31 januari 1986.

Regionslyrelsen i Göteborgs högskoleregion har fåll regeringens upp-        41

drag all i samverkan med bl.a. universitetet i Göteborg och Chalmers Prop. 1985/86: 100 tekniska högskola utreda förutsättningarna för och planera utbildningsin- Bil 10 satser i Uddevalla-regionen. Uppdraget avser utveckling av dels utbildning för bilindustrins behov, dels andra utbildningar som är angelägna för utvecklingen i Uddevalla-regionen. Utbildningsinsatserna skall rymmas inom en ram av tolalt 4,5 milj. kr. Uppdraget kommer att redovisas inom kort. Jag har erfarit att regionsiyrelsens planer innebär förläggning till Uddevalla av dels ulbildning i småföretagsekonomi anordnad av universitetet i Göteborg, dels en småförelagsinriktad ingenjörsutbildning anordnad av Chalmers tekniska högskola. Vidare diskuleras möjlighelerna att förlägga en av högskolan i Skövde anordnad ulbildning av fordonsingenjörer med skilda inriktningar till såväl Trollhättan som Uddevalla.

1 Uppsala högskoleregion bedrivs, med regionstyrelsen där som samordnare, etl samarbetsprojekl mellan högskoleenheterna i regionen som kallas "Bergslagens tekniska högskola". 1 projektet deltar även högskolan i Karlstad och regionstyrelsen i Göteborgs högskoleregion. Delta projeki, som främst syftar till resursmobilisering och samverkan inom områdena teknik och ekonomi, har ocksä stötts med regionalpolitiska medel. För särskilda utbildningsinsatser, främst fortbildning av yrkesverksamma tekniker, saml FoU-insalser med inriklning på småföretag vid de nämnda högskoleenheterna har anvisats 1,4 milj.kr. för budgelårel 1985/86.

Till högskolan i Sundsvall/Härnösand har anvisats 283000 kr. för utveckling av etl regionall nätverk för teknikspridning. Högskolan skall senasi den 1 oktober 1986 lämna en redovisning av utvecklingsarbetet.

I Jämtlands län har länsslyrelsen i samverkan med bl.a. högskolan i Östersund utarbetat elt program för teknikspridning i länet. I programmet förordas bl.a. en fördjupad samverkan mellan högskolan och Arméns lekniska skola (ATS) kring teknisk ulbildning inom främsl området hydraulik. Regeringen har nyligen, som ell del av uppföljningen av programmet och för all främja en önskvärd omstrukturering av verksamheten vid högskolan, givit regionslyrelsen i Umeå högskoleregion i uppdrag att i samråd med högskolan i Östersund, ATS och länsslyrelsen utreda förutsättningarna för atl inrätta en utbildning av produktionsingenjörer med inriktning mol fordonsteknik och hydraulik. I uppdraget förutsätts atl en tvåårig utbildning skall kunna genomföras inom en kostnadsram av I milj. kr. Uppdraget skall redovisas senasi den 30 juni 1986.

Jag har nyss, under avsnittet Teknisk förnyelse och utveckling, berört frågan om statsbidrag lill s k teknikcentra. Regionalpoliliskl motiverat stöd har lämnats tiil flera sädana cenira.

Stiftelsen Umeå Universitets InnovaUonscenlrum (UMINOVA) har lill
ändamål all främja samverkan mellan universitetet och näringslivet genom
alt föra ul produkt- och affärsidéer frän universitetet och andra forsknings
institutioner till näringslivet. För denna verksamhel med teknikspridning
och företagsutveckling kommer ell "Innovationernas Hus" all uppföras.
UMINOVA har av regeringen beviljats 6 milj.kr. i lokaliseringsstöd för
uppförande av lokaler och 2 milj.kr. i särskill stöd för teknikspridnings-
verksamhet.
1 Blekinge län har inom ramen för det av länsslyrelsen utarbetade lek-              42

nikspridningsprogrammet etablerats ell eleklronikcentrum i Svängsta.     Prop. 1985/86: 100 Centret utnyttjas bl. a. för utbildning inom gymnasieskolans fyraåriga tek-     Bil 10 niska linje. Till centret har också fr.o. m. höstterminen 1985 knutils högskoleutbildning i form av en lokal utbildningslinje, inrättad vid universitetet i Lund.

Regionalpolitiskt slöd har vidare givits till ell drift- och underhällslek-niskt centrum i Härnösand (2,5 milj. kr.), industriellt utvecklingscentrum i Skellefteå (8 milj.kr.) och Hagfors Tooling Center (1560000 kr.). Till finansieringen av dessa tre cenira har regeringen även anvisat totalt I 150000 kr. ur anslaget för särskill verksamhetsstöd för lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan.

Jag vill i detla sammanhang erinra om vad jag lidigare, i avsnittet Teknisk förnyelse och utveckling, anfört om den stora betydelsen av detla slag av teknikcentra för bl. a. gymnasieskolans möjligheter att möta de nya krav som ulvecklingen inom främst elektronik- och dalaområdet innebär. Genom uppbyggnaden av teknikcentra får gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen tillgång till en teknisk utrustning som skolan ensam inte har möjlighet alt anskaffa. Det är därför viktigt att skolan genom särskilda resurser tillförsäkras tillgäng till sådana centra. Som jag lidigare anfört kommer jag vid min anmälan av anslaget B 23 Bidrag lill utrustning för gymnasieskolan m. m. all föreslå alt 10 milj. kr. anvisas för detla ändamål för vart och ell av budgetåren 1986/87-1988/89.

Jag har relativt utförligt uppehållit mig vid regionalpolitiskt motiverade och i särskild ordning finansierade insalser i högskolan och utbildningsväsendet i övrigt. De exempel på ätgärder som jag redovisat illustrerar på ett utmärkt sätt hur stark tilltron är till utbildningens och forskningens belydelse för den regionala ulvecklingen. Genom sådana insatser skapas elt fruktbart samspel mellan den fasta basorganisationen i utbildningsväsen-del och de rörliga medel som anvisas för regionälpolitiska ändamål, vilkel kan bidra lill en ökad effeklivitel i resursanvändningen ur såväl utbildnings- och forskningspolitisk som regionaipolitisk synpunkt. Det är därför en angelägen uppgift på såväl cenlral som regional och lokal nivå atl med stöd av vunna erfarenheter föra detla samspel vidare och alt vidareutveckla formerna för del.

Förulsällningarna för ell sådant utvecklingsarbete bör kunna förbättras ytteriigare genom det uppdrag atl medverka i teknikspridning m. m. som regeringen den 19 juni 1985 givit fill statens industriverk (SIND), styrelsen för teknisk ulveckling (STU), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och skolöverstyrelsen (SÖ). Samlidigl uppdrog regeringen ål samlliga länsstyrelser all utarbeta regionala leknikspridningsprogram. Uppdragen skall redovisas fortlöpande och en slutrapport lämnas senast den 31 mars 1987.

7.3 Utveckling av högskolan som regional resurs

I 1985 års budgetproposition (prop 1984/85: 100, bil 10, s. 33 ff) behandlade
min företrädare bl. a. de små och medelstora högskolornas betydelse som
resurs för kunskaps- och teknikspridning i sina respektive regioner. För alt
deras möjligheter att spela denna vikliga roll skall förbältras är det, fram-          43

höll hon, önskvärt atl basen för dessa högskoleenheter breddas mot främst     Prop. 1985/86: 100 de tekniska och ekonomiska områdena. I propositionen om regional ut-     Bil 10 veckling   och    utjämning   instämde    induslriminislern   i   delta   (prop 1984/85: 115, s. 45-46).

De förslag som jag kommer atl föra fram i del följande om nya allmänna linjer och om ökat antal platser på befintliga linjer inom de lekniska och ekonomiska områdena vid högskolorna i Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken, Halmslad, Kalmar, Växjö, Karlstad, Skövde och Sundsvall/Härnösand bör ses i detla perspektiv, liksom det nyss nämnda uppdraget all utreda förutsättningarna för att inrätta teknisk utbildning vid högskolan i Östersund. Dessa förändringar bör således ses som etl led i del arbete med omstrukturering av de mindre högskolornas utbildningsutbud som påbörjats av regionstyrelserna i samverkan med respektive högskoleenhet. De strukturplaner som utarbetas för de berörda högskolorna, med utgångspunkl i förhållanden, problem och behov vid resp. enhet och i dess närmasle omgivning, ger ett värdefullt och nödvändigl underlag för en fortsall planmässig och systematisk omslruklering av de mindre högskolornas utbildningsutbud med den inrikiningjag nyss angivit.

Etl lillkommande skäl för alt bredda basen för de mindre högskoleenheternas verksamhet är att lärarutbildning utgör en stor del av utbildningsutbudet och därmed av basorganisationen vid elt flertal av dem. Med hänsyn lill de förändringar i behovet av olika lärarkategorier som kan vänlas är denna bas inte tillräcklig för atl ensam garantera de berörda enheternas fortlevnad och vidareutveckling. Jag avser att senare ålerkomma lill regeringen med förslag lill en proposition angående lokalisering och dimensionering av den nya grundskollärariinjen. I della sammanhang kommer jag ocksä alt behandla frågor som jag nyss har berört.

7.4 Konstnärlig utbildning i övre Norrland

Ansträngningarna att åstadkomma regional ulveckling och mellanregional utjämning kan inte begränsas enbart till ätgärder som syfiar till att påverka den lekniska, industriella och ekonomiska utvecklingen. Utbildning, forskning och kultur påverkar i hög grad de enskilda människornas möjligheter till ell socialt rikt liv.

Statsrådet Göransson kommer senare att redogöra för sina förslag rörande bl.a. regionala satsningar inom kultursektorn. För egen del vill jag i detla sammanhang ta upp frågan om den konstnärliga utbildningens lokalisering.

Samhällets resurser för konstnäriigt inriktad ulbildning i högskolan är för närvarande praktiskt taget hell koncentrerad lill storstadsregionerna. Del förslag om inrättande av linjen för fri konst vid universitetet i Umeå som jag kommer all föra fram vid min anmälan av anslaget D 12. Utbildning för kullur- och informationsyrken är etl led i strävandena atl åstadkomma ökad regional balans i dessa avseenden.

44

8 Individuella studieprogram i högskolan         Prop. 1985/86: lOO

Bil 10 Vid högskolereformen är 1977 skapades ett studieorganisaloriski system

som innehöll elementen allmänna utbildningslinjer, lokala utbildningslinjer, individuella utbildningslinjer och enstaka kurser. Avsikten var atl samhällets och individernas behov av längre sammanhängande utbildning skulle lillgodoses genom linjesystemet där de olika formerna av linjer var och en hade en viktig roll alt spela.

Kritik har riktats mot linjesystemet, i första hand inom de filosofiska fakulteternas område. I denna kritik har man ofta ställt kravet pä atl högskoleutbildning skall förbereda de studerande för en framtida yrkesverksamhet i motsats lill krav på fördjupade ämnesstudier. 1 många fall måste enligt min mening fördjupade ämnessludier vara att föredra som yrkesförberedelse före alltför breda allmänna orienteringar. I en del fall kan ocksä försöken att ge de studerande en god förberedelse för kommande yrken ha lell lill en alltför snäv anpassning av linjer till del som upplevts som arbetslivets aktuella krav. Enligt min mening fyller flertalet utbildningslinjer väl sina uppgifter som förberedelse för yrkeslivet. Jag vill emellertid understryka vikten av att de allmänna linjerna i så slor utsträckning som möjligl inriktas mol breda yrkesområden och alt utbildningen därmed blir mera användbar pä en föränderlig arbetsmarknad. En ulveckling inom linjerna som innebär att mer utrymme ges för fördjupade studier i något ämne kan enligt min mening innebära en kvalitelsförstärkning inle minsl i del avseendet att det ger den studerande träning i att arbeta självständigt saml förmåga all analysera problem och kritiskt granska frågeställningar m. m. En fortsatt ulveckling i denna rikining är därför angelägen. Del är också viktigt att förbättra möjlighelerna att genomgå sammahängande individuella studieprogram, som kan innehålla bl.a. studier av det nyss nämnda slaget.

De individuella linjerna är i princip avsedda för sådana behov av ovanliga ämneskombinationer eller fördjupningar i ämnen som endast i begränsad omfattning ingär i allmänna eller lokala linjer. De möjligheter atl kombinera sammanhängande individuella studieprogram, som de individuella linjerna avsågs ge, har emellertid inle kommit atl utnyttjas i önskvärd omfatlning. Detla har fått negativa effekter framför allt inom det humanistiska området, som ju endast i mycket begränsad omfattning är representerat inom allmänna linjer. Att de individuella linjerna aldrig har fått den utbredning som förulsaltes i förarbetena lill högskolereformen beror av allt alt döma på all linjernas sammansättning skall beslämmas i samband med inrättandet. De praktisk-administrativa svårigheter della vållat har verkat återhållande på högskoleenheternas intresse all aktivt "marknadsföra" studieformen individuell linje och också lett lill alt flera högskoleenheter varit restriktiva vid beslul om inrättande.

Jag förordar nu - i överensstämmelse med UHÄ: s förslag - atl bestämmelserna för individuella linjer ändras så atl det blir möjligt för den enskilde au också successivt bygga upp ett studieprogram och alt de möjligheter, som redan gällande Ulllrädesregler ger, utnyttjas i detla syfte. Detta bör göras för atl skilda slag av kompetensbehov och kompetensutveckling

45

skall kunna lillgodoses smidigare än i dag och för all flexibiliteten i linje-     Prop. 1985/86: 100 systemet som helhet skall öka. Detta är enligt min mening av särskild    Bil 10 belydelse för alt stimulera rekryteringen till forskarutbildning, framför allt inom sådana ämnesområden som inle alls eller endasl i begränsad omfattning är representerade inom allmänna linjer.

Den nya formen av individuella linjer - sädan den föreslagils av UHÄ -är i första hand avsedd för atl förbättra möjlighelerna lill sammanhängande och fördjupade studier inom det humanistiska området. Enligt min mening är del emellertid angeläget alt motsvarande möjligheter öppnas även inom de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga områdena och naturligtvis även för tvärvetenskapligt sammansatta utbildningar. Det är vikiigi atl på så säll öka flexibiliteten i studieuppläggningen inom de filosofiska fakulteternas område och samtidigt ge de ämnen, som saknar plats eller bara har begränsat utrymme i utbudet av allmänna linjer, en starkare ställning i studieorganisationen än hillills.

Det bör ankomma pä högskolestyrelserna att med hänsyn lill de nya individuella linjernas syfte och lill tillgängliga resurser bestämma vilka kurser som skall kunna ingå i en individuell linje av delta slag. Jag vill tillägga all del självklart kommer atl vara möjligt också för den, som inle frän början är antagen till en individuell linje, atl uppnå molsvarande utbildningsmål genom en kombinalion av enstaka kurser på del sätt som redan tillämpas.

Debatten om dessa frågor har visal alt den år 1977 avskaffade examensbenämningen filosofie kandidat-examen har en positiv innebörd såväl för studerande som presumtiva arbetsgivare. Informationsvärdet i denna beteckning i vad avser utbildningens innehåll är i och för sig begränsat, men benämningen lorde kunna kompletteras genom preciseringar t. ex. av typen filosofie kandidatexamen med samhällsvetenskaplig inriklning.

Alt fastställa examenbenämningar ankommer på UHÄ men jag vill för egen del framhålla alt benämningen filosofie kandidatexamen torde kunna stimulera till studier av här avsett slag. Därför finner jag del naturligt atl de sludieorganisaloriska förändringar jag föreslår kombineras med ell återinförande av examensbenämningen filosofie kandidatexamen för sådana individuella utbildningslinjer som omfattar minst 120 poäng och som innehåller minst 60 poäng i ell ämne.

Elt återinförande av beleckningen filosofie kandidatexamen ändrar förutsättningarna för examensbenämningar i andra delar av högskolan. Mol denna bakgrund och med hänsyn lill att önskemål framförts om återinförande av äldre examensbenämningar inom bl. a. de juridiska och leologiska områdena bör UHÄ göra en samlad prövning av frågan om examensbenämningar för berörda linjer.

Jag återkommer till frågan om dimensioneringen av de individuella linjerna under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Efterfrågan pä utbildning av detta slag fär visa vilka förändringar som successivt behöver göras. Dimensioneringen av vissa allmänna utbildningslinjer såsom kullurvelarlinjen, samhällsvetarlinjen och naturvelarlin-jerna, kan behöva ses över lill följd av alt sludieordningen förändras.

46

Statsrådet Göransson anför                                                          Prop. 1985/86: 100

9 Styrning av skolan

Min anmälan av detla avsnitt sker efter samråd med utbildningsministern.

Utvecklingen inom skolområdet under den senasle 10-årsperioden har kännelecknats av en övergäng frän regelstyrning till målstyrning. Härigenom har betonats att staten genom riksdag och regering har det övergripande ansvaret för skolväsendel och atl della ansvar i första hand utövas genom angivande av generella riktlinjer för verksamheten. Inom denna förhållandevis vida ram har genomförandeansvaret i allt högre grad lagts på lokal nivå.

För grundskolans del lades grunden för den ulveckling, som har ägt rum, genom den s.k. SlA-proposilionen (prop. 1975/76:39), i vilken riktlinjer drogs upp för förändringar rörande bl. a. läroplan och statsbidragssystem. Genom de beslut som därefter fattals har en betydande förenkling av grundskolans regelsystem kommit lill stånd, samiidigt som inflytandet för såväl skolstyrelser som skolenheter har ökat när del gäller förverkligandet av skolans mål.

För gymnasieskolans del har likaså en ulveckling påbörjats när det gäller all öka del lokala ansvaret för förverkligande av cenlrala mål. Som exempel kan nämnas den friare resursanvändning som infördes läsårel 1982/83 och den ulveckling av gymnasieskolan som för närvarande pågår och som till största delen grundas på lokala initiativ.

Att ansvaret för den kommunala utbildningen för vuxna ligger på skolstyrelsen har betonats alltmer under senare är. Även den regionala nivån har fält elt utökat ansvar för denna utbildning, bl.a. genom alt länsskolnämnderna har ålagts att la initiativet till samverkan mellan kommunerna i länet.

Den decentralisering av skolväsendel som har skett kan sägas ha följl två parallella vägar. Utifrån en insikt atl förändringar av skolan för alt få effekt måste förankras hos dem som har det dagliga ansvaret för verksamheten har besluten om undervisningens genomförande till slörsta delen lagts direkt pä den enskilda skolenheten och läraren. Del gäller t. ex. val av pedagogisk metod och preciseringar av undervisningens innehåll inom de ramar läroplanerna ger. De delar av genomförandeansvaret som av praktiska eller principiella skäl förutsätler överblick över förhållandena vid flera skolor har däremot till största delen lagts pä skolstyrelsen inom kommunen. Del gäller l.ex. fördelning av vissa resurser och ansvaret för lärarnas fortbildning. Pä andra områden kan ansvaret vara delat mellan skolstyrelsen och den enskilda skolan. Ell exempel härpå är ansvaret för del lokala utvecklingsarbetet.

De förändringar som skett har således syftat till decentralisering. Samti
digt har denna successiva och i många steg genomförda ulveckling lett till
vissa oklarheter om var gränsen gär mellan t.ex. statligt och kommunall
inflytande. Styrningen av skolväsendet frän statens sida har i dag många
olika former. De viktigaste är läroplanema, regler för statsbidrag, lärarut
bildningen, regler för lärarbehörighet och lärartillsätlning, prioritering av
fortbildningsbehov, planering av gymnasieskolans organisaiion samt till-            47

syn från länsskolnämndernas och SÖ:s sida. Härutöver finns en mängd Prop. 1985/86: 100 mer eller mindre detaljerade regler i skolförordningen och andra förfall- Bil 10 ningar. Dessa styrdokument har utformats vid olika lidpunkter, varför det i vissa fall finns motsättningar mellan olika dokument. 1 många fall kan det vidare vara så all en läroplan eller en förordning inle är skriven med utgångspunkt i all exakt ange var gränsen går mellan olika tänkbara intressenter när det gäller beslutsfattande i skolan. Ofta är del underförstått atl etl visst beslul skall fattas av rektor vid en skola, men utformningen av styrdokumentet är inte sådan alt del klarl framgår. Det finns också svärigheter som ligger i all etl övergripande ansvar har lagts på skolstyrelse eller skolledning medan den enskilde läraren formelll har ell stort mått av frihet. Denna lyp av oklarheter har ibland lett till konflikter. De diskussioner som förts i de s. k. frikommunerna om möjliga dispenser frän gällande slalliga regler för skolverksamheten har också visat att det finns skilda uppfattningar om vad som är de nationella målen och riktlinjerna för skolan och som därför bör regleras statligt.

Del fortsatta decentraliseringsarbetel pä skolområdet måste enligt min mening bedrivas utifrån en klarare ansvarsfördelning och med beaktande av vilka roller olika intressenter skall ha. Skolväsendel är en verksamhel av sådan vikt för samhället att det alltid måste ankomma på riksdag och regering atl ange mål och riktlinjer för verksamhetens utformning och inriktning. En principiell utgångspunkt är därvid atl det är ett riksintresse all skolväsendet i olika delar av landel och för alla elever ger en likvärdig ulbildning med hög kvalitet. De riktlinjer som således måsle finnas bör dock inle vara så detaljerade att de försvårar en utformning av skolan som lar hänsyn till lokala förutsättningar och behov. Hur stort utrymmet för lokala beslul är kan skifta beroende pä frågans karaktär. Så bör t. ex. vissa inskränkningar finnas när del gäller gymnasieskolans organisaiion med hänsyn lill behovet av nationell planering. Likaså finns behov av viss cenlral reglering av mer detaljerad art när det gäller rältssäkerhelsfrågor som rör enskilda individer. Detla gäller inte minsl grundskolan som ju innebär elt obligatorium för individen. Del mäste också vara så all riksdag och regering i elt förändringsskede skall kunna gå in med en mer detaljerad styrning, l.ex. genom alt avsätta särskilda resurser för ell visst bestämt ändamål. Inom de ramar som statsmakterna dragit upp måsle sedan en avvägning göras mellan elt lokall politiskt inflytande och elt professionellt - pedagogiskt eller pedagogisk-adminislralivl - inflytande för lärare, skolledare och annan personal.

För alt skapa klarare riktlinjer när del gäller dessa frågor avser jag alt la
initiativ till en samlad beredning av frågor rörande styrning av skolväsen
del. Resullalel av en sådan beredning bör kunna ligga lill grund för ställ
ningstaganden i ell antal frågor som kommer all vara aktuella de närmaste
åren. Det gäller bl. a. frågan om ändringar i statsbidragssystemet för grund
skolan, där ett förslag från SÖ för närvarande bereds inom utbildningsde
partementet. Del gäller vidare demokraliberedningens betänkande (SOU
1985:30) Skola för delaktighet, som för närvarande remissbehandlas, lik
som också skolförfattningsutredningens (U 1979:12) slutbetänkande som
väntas inom den närmaste liden. Under år 1986 kommer vidare förslag alt         48

föreligga om förändringar i systemet för fortbildning av lärare liksom ocksä     Prop. 1985/86: 100 SÖ: s slutredovisning av regeringens uppdrag om gymnasieskolans plane-     Bil 10 ringssyslem. Dessulom kommer frågor om behörighet för de lärare som gåu igenom den nya grundskollärarulbildningen atl bli aktuella.

En väsentlig fråga i della sammanhang är hur man skall kontrollera hur de statligt angivna målen och riktlinjerna förverkligas. Jag finner hår del som SÖ anfört i sin anslagsframställning om ett nationellt utvärderingsprogram intressant. 1 likhel med SÖ menar jag aU ell centralt uppföljnings-och utvärderingsprogram bör innefatta precisering och konkretisering av vad de vanligtvis mer allmänl formulerade målen kan avse. Programmel bör också innefatta bedömning och, där det så är möjligl, mätning av i vad mån målen uppnåus. Del bör också kunna vägleda till medel och metoder för bättre måluppfyllelse. Ell arbeie med en sådan inriklning mol ulvärdering och kontroll av att statens intentioner uppfylls blir enligt min mening en av den slalliga skoladministralionens huvuduppgifter i ell decentraliserat och målstyrt system. Det är angeläget alt SÖ forlsäller arbetet med elt nationellt program för utvärdering. Arbetet bör bedrivas så all del blir möjligt atl la ställning till etl sådant program i den samlade beredningen av slyrningsfrägorna. Jag vill i sammanhanget också hänvisa lill vad jag anförde i föregående års budgetproposition om behovet av atl precisera vissa grundläggande kunskaper och färdigheter.

Inom ramen för den beredning av frågor rörande styrning av skolsystemet som jag förordar bör bl.a. tas upp frågan om avvägning mellan olika intressenter på skolområdet. Beredningen bör således omfatta frågor som rör förhållandel mellan staten och kommunerna på skolområdet. Därvid bör bl. a. erfarenheter från frikommunsförsöken och från diskussionerna i anslutning lill denna försöksverksamhel kunna vara av intresse. Men också frågan om avvägning mellan politiskt och professionellt ansvar på olika nivåer bör behandlas, liksom frågan om hur denna avvägning bör påverka önskemålen om ökat inflytande för elever och föräldrar. Del kan också bli aktuellt atl ta upp frågan om SÖ: s och länsskolnämndernas myndighetsroll i ell mer målstyrt syslem. Beredningen bör innefatta frågor om vilken roll olika styrinstrument såsom läroplaner, statsbidragssystem, förfallningar elc. bör spela.

Jag räknar med all beredningen av dessa frågor skall kunna resultera i förslag lill riksdagen med förslag lill principiella riktlinjer för frågan om styrning av skolväsendet.

10 Besparingsåtgärder inom utbildningsområdet

Min anmälan av della avsnitt sker efter samråd med utbildningsministern.

Som det har framgått av den redovisning som finansministern har lämnat tidigare i dag är det nödvändigl all vidta särskilda åtgärder för att begränsa statsutgifterna. Finansministern har också redovisat de allmänna skäl som talar för en minskning av de statliga transfereringarna till kommunsektorn.

Inom utbildningsdepartementets område kommer vad jag nu har redovi
sal till uttryck i budgetförslaget för både grundskola, gymnasieskola, kom-         49

4-Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 10

munal vuxenutbildning och kommunal högskoleutbildning. Utbildningsmi- Prop. 1985/86: 100 nistern och jag kommer i det följande all förorda en generell minskning av Bil 10 utbetalningen av statsbidrag för de olika utbildningsformerna med 3 procentenheter, vilket innebär en statsbidragsminskning med ca 615 milj.kr. budgetåret 1986/87. Vi föreslår samlidigl inte några ändringar i föreskrifterna för berörd utbildning. Del blir därmed kommunernas sak att slå för motsvarande kostnader.

11 Kulturpolitiska insatser

I detta sammanhang kommer jag att beröra vissa utgångspunkter för del fortsatta reformarbetet pä kultur- och medieområdena och översiktligt redovisa vissa av de förslag som förs fram i årets budgetproposition. Förslagen har huvudsakligen finansierals genom omprioriteringar inom utbildningsdepartementets huvudtitel. En redovisning av del pågående arbetet med atl förstärka kulturinsatserna i skolan ges i inledningen lill littera B. Skolväsendet.

11.1 Stödet till regionala kulturinstitutioner m.m.

I de senasle årens budgetpropositioner harjag återkommit till frågan om möjligheten all fullfölja strävandena i 1974 års kulturpolitiska program i fräga om decentralisering av aktiviteter och beslutsfunktioner inom kulturområdet (prop. 1974:28, KrU 15, rskr 248). Det har också varil möjligt alt successivt bygga ul kulturverksamheten i regionerna. Genom satsningen i budgeten för innevarande år har förstärkningar av stödet lill de regionala teatrarna och museerna åstadkommits. Ulvecklingen av länsbiblioteksstödet fortsätter genom uppföljning av ställningstagandena i propositionen (prop. 1984/85:141) om litteratur och bibliotek. Pä musikområdet fortsätter arbetet atl överföra huvuddelen av verksamheten vid regionmusiken och Inslilulel för Rikskonserler till landslingen.

På teater- och museiområdet är det regionala stödsystemet fortfarande ofullständigt, i den meningen att vissa regioner ännu inle har någon läns-teater och atl ell antal teatrar och museer fortfarande är för små för att kunna fungera bra. Satsningarna under senare lid har också tagit sikte på all förbättra situationen för de teaterlösa länen och all skapa bättre förutsättningar för de små institutionerna.

I 1985 års budgetproposifion (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 38-40) redovisade jag översiktligt situationen på bl.a. teater- och museiområdena. Redovisningen har i sina huvuddrag fortfarande aktualitet.

Statens ambitioner vad gäller utbyggnaden av kulturverksamheten i regionerna preciserades aldrig när bidragssystemet lill regionala institutioner infördes. Statens kulturråd har dock i de senasle anslagsframställningarna hävdat behovet av klarare besked om ulvecklingen av de regionala teater- och museistöden.

Kulturrådet har för sin del föreslagit alt regeringen skall fastställa en
ambitionsnivå för anlalet grundbelopp lill de regionala institutionerna.          50

Enligt kulturrådet bör verksamheten vid en regional teaterinstitution base-     Prop. 1985/86: 100 ras på minsl 35 grundbelopp. För museiområdet bör antalet grundbelopp     Bil 10 per institution normalt uppgå till minst 15. För de slörre länsmuseerna föreslär kulturrådet ett tak om preliminärt 25 grundbelopp.

Jag delar kulturrådets uppfattning att det för den regionala verksamhetens möjligheter till planering och framförhälining är rimligt att regering och riksdag närmare preciserar sina ambitioner över en längre tidsperiod än vad som gäller för närvarande. Preciseringarna måsle dock givetvis bygga på den förutsättningen all huvudmännen själva finner att verksamheten skall ligga på en högre nivå.

Med utgångspunkl i de preciseringar som kulturrådet har redovisat räknar jag med alt uppbyggnaden av stödet lill de regionala teater- och dansinstitutionerna samt museerna bör kunna fullföljas under den kommande treårsperioden genom en lotal förstärkning om 100 grundbelopp, varav 65 avser teaterområdet och 35 museiområdet. Som en försia elapp i denna uppbyggnad harjag beräknat en satsning för näsla budgelår om 25 grundbelopp för de regionala teatrarna och 10 grundbelopp för museerna. Länsmuseerna har ansvar för basuppgifter ocksä inom kulturminnesvården. Del föreslagna ökade siödet på della område innebär således ocksä en förstärkning av kulturminnesvårdens regionala organisation.

I den fortsatia utbyggnaden av teaterstödet avser jag vidare atl beakta att vissa län har valt atl lösa sin teaterförsörjning på annat sätt än genom en länsteater.

Fr.o.m. budgetåret 1972/73 inrättades en särskild stödordning för folkrörelsearkiv. Vid införandet av stödet uppfyllde tre arkiv de bidragskrav som gäller. T. o. m. år 1980 har ytterligare fem arkiv tilldelals bidrag. Efter år 1980 har inga ytterligare arkiv tilldelats bidrag trots att flera arkiv, för närvarande sex, successivt har uppfyllt kraven. Folkrörelsearkiven är viktiga cenira för arkivverksamheten i regionerna och har en bred förankring i folkrörelserna. Jag finner det därför angeläget att möjligheter tillskapas för en successiv utbyggnad av slödel till dessa arkiv under de kommande åren. För näsla budgetår harjag räknat med att ytterligare tvä arkiv skall kunna tilldelas bidrag.

I della sammanhang vill jag också erinra om del beredningsarbete som för närvarande pågår inom regeringskansliet om vissa förslag som har förts fram av malmfältsulredningen i betänkandet (Ds I 1984:9) Framlid i malmfälten. Som redovisades redan i regeringens proposition (1984/85: 115) om regional utveckling och utjämning finns det anledning atl noga studera förutsättningarna för all skapa en vård- och konserveringsanläggning i Kiruna med inriklning mol musei-, biblioteks- och arkivområdena. Den plan för den fortsatta ulvecklingen av delta projeki som har föreslagils av malmfältsulredningen bör lill sina huvuddrag kunna fullföljas.

11.2 Kultur i arbetslivet                                   Prop. 1985/86:100

En av utgångspunkterna för det kulturpolitiska reformarbetet är all sprida kulturinlresset lill fler människor. 1 1985 års budgetproposition (s. 82-86) redovisade jag - mol bakgrund av ett förslag från statens kulturråd lill handlingsprogram för kulturverksamhet på arbetsplatserna - ell antal förslag till ätgärder inom detla område. Ålgärdema syfiar främst lill att stimulera kullurakliviteler i arbetslivet för all därigenom få i gång en utvecklingsprocess i vilken många medverkar.

Bland de statliga insatser som har lillkommil kan nämnas en satsning på att bygga upp arbelsplatsbibliotek, inrättandet av Arbetets museum och bidrag för aktiviteter inom de s.k. främjandeorganisationerna. För sistnämnda ändamål ställdes 2 milj.kr. till regeringens disposition. Genom beslut under hösten 1985 har dessa medel fördelats till Konstfrämjandet, Litteraturfrämjandet. Riksskådebanan och Sveriges konstföreningars riksförbund, huvudsakligen för projeki som bedrivs i samarbele med de fackliga organisationerna.

Det är ännu inte möjligl alt se det konkreta resullalel av dessa insalser. Det är enligt min uppfattning dock angeläget atl utveckla den processka-pande verksamheten vidare inom della område. För näsla budgelår räknar jag med vissa fortsatta centrala insatser. Tyngdpunkten i utvecklingsarbetet bör dock ligga på lokall initierade projeki.

11.3 De centrala kulturinstitutionerna

I den kullurpoliliska diskussionen har de cenlrala kulturinstitutionerna ofta hamnat i fokus när del har gällt frågan om besparingar i samhällsverksamheten. Del har ibland hävdats atl kulturinstitutionerna har drabbats särskilt hårt av nedskärningar. Denna bild är inte korrekt. Kulturområdet som sådant har i slor utsträckning undantagils i del besparingsarbele som har bedrivits i den slalliga verksamheten under hela 1980-talel. Med något undanlag har riktade besparingar mol kulturinstitutioner kunnat undvikas. Della har tett sig naturligt och nödvändigt bl.a. med hänsyn lill verksamheternas speciella förutsättningar. Även för nästa budgelår harjag sålunda föreslagil väsenlliga modifieringar vad gäller tillämpningen av huvudförslaget. Dessutom har föreslagits betydande reella resursförstärkningar på bl. a. teater- och museiområdena. Bland dessa kan nämnas resurser för atl bygga upp en resultaluljämningsfond vid Dramalen, belydande lillskoll lill statens konstmuseer för deras konstförvärv, upprättande av etl östasiatiskt bibliotek vid östasiatiska museet saml basförslärkningar av resurserna vid etnografiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet, statens musiksamlingar och arkitekturmuseet. För uppbyggandet av riks-museels nya utställningar föreslås en planeringsram om 50 milj. kr. Som en försia elapp föreslås alt ell polarmuseum påbörjas under år 1986. Vidare föresläs att resurser av engångskaraktär ställs till bl.a. museernas och arkivens disposition. Kulturrådets resurser för förbättringar av museernas säkerhetssystem föreslås bli förstärkta.

Enligt min mening ler del sig vidare naturligt all kombinera dessa insat-     52

ser med en strävan all få lill stånd etl bällre nationellt utnyttjande av de Prop. 1985/86: 100 resurser som de centrala kulturinstitutionerna har. Den pågående musei- Bil 10 ulredningen i kulturrådets regi är ell exempel pä delta. De diskussioner som för närvarande förs mellan kulturrådet, teatrarna och Sveriges Radio om möjlighelerna lill ökad radiering och televisering av teaterföreställningar - som jag berörde i 1985 års budgetproposition - är etl annat exempel på möjliga utvecklingsvägar för de centrala kullurinsliluiionerna. Jag återkommer senare lill denna fråga.

11.4 Insatser på teaterområdet

En stor del av den statliga kulturinsatsen avser teatern. Några av de allra första kullurpoliliska initiativen logs just på teaterområdet. Reformarbetet har pågäll under en lång lid. Stödet till lokala och regionala leaterinslilu-tioner och lill fria teater- och dansgrupper - som utgjorde markanta inslag i 1974 års kullurpoliliska reformprogram — har ulvecklals under en tioårsperiod. Del går nu atl skönja helhetsbilden av reforminsalserna på teaterområdet.

Årets budgetförslag innebär väsentliga förändringar av omfallningen och utformningen av slödel till teater- och dansverksamheten.

En viktig ambition vid utformningen av förslagen har varit att ange ramarna för en treårig ulbyggnad av den regionala teaterverksamheten och för stödet till de fria teater- och dansgrupperna. Som jag tidigare redovisal bör de slalliga insalserna för den regionala teaterverksamheten under den kommande treårsperioden förslärkas med drygl 5 milj. kr.

De fria teater- och dansgrupperna har en besväriig ekonomisk situation. Även på della område är del angelägel atl precisera en mer långsiktig målsättning. En betydande resursförstärkning föreslås för näsla budgetår. Om situationen för de fria teater- och dansgrupperna skall kunna perma nent förbältras är del dock enligt min mening nödvändigt att stödet differentieras, så all rimliga förutsättningar för kontinueriig verksamhet kan ges för de grupper som från kullurpoliliska utgångspunkter bedriver den angelägnaste verksamheten.

För de stora, centrala teater- och musikinstilulionerna Riksteatern, Operan och Dramalen föreslås ålgärder som syfiar lill att förslärka dessa institutioners möjligheter till långsiktig planering. För Dramatens vidkommande föresläs dessulom resursförstärkningar. Riksteatern föreslås erhålla en förstärkning av medlen till verksamheten vid Tyst teater.

Jag har ocksä räknai med atl elt slörre belopp skall ställas lill kulturrådets disposition för all göra del möjligl för rådet alt genom engångsinsatser främja en samverkan mellan teatrarna och Sveriges Radio. Del är angelägel att den mångfacetterade teaterverksamhet som bedrivs i landet får en chans all speglas i televisionen. Teatrarna breddar därigenom sin publik och televisionen får tillgång lill program av god kvalitet. I della sammanhang bör påpekas atl resurser redan har ställts lill kulturrådets disposition ur de s. k. lotlerimedlen för att öka möjlighelerna lill radiering av scenföre-slällningar.

53

11.5 Handikappades kultur-och mediesituation    Prop. 1985/86:100

En viktig förutsättning för all handikappade skall bli delaktiga i samhällel är alt de kan ta del av kultur- och informationsutbudet. Då kan isolering och uleslängdhet brytas, och förutsättningar för en vidare gemenskap skapas.

Är man synskadad behöver man exempelvis ha tillgång lill litteratur i punktskrift eller på kassettband. Är man döv behöver man ges tillgäng till kulturupplevelser som kan las emot visuellt, för atl i viss mån kompensera vad man går miste om i del kulturutbud som förutsätter atl man kan höra ord och toner.

På vissa områden har belydande satsningar redan gjorts. Detta gäller t. ex. talboks- och punklskriflsområdel. Pä andra har ett omfattande utredningsarbete pågått, ibland i kombinalion med en omfattande försöksverksamhel. Jag tänker pä radio- och kassettidningar, videogram för döva och nyhetsförmedling till utvecklingsstörda.

Det är nu angeläget alt förstärka de nämnda statliga insatserna dels genom ökade satsningar på redan etablerade områden, dels genom insatser på nya områden. Jag kommer därför senare bl. a. alt lämna följande förslag som finansieras med medel från en särskilt anvisad handikappram. Denna har möjliggjorts genom omprioriteringar inom statsbudgeten.

-    Produktionen av talböcker och uljämningsstödel lill den regionala talboks verksamheten förstärks med 3 milj. kr.

-    Utgivningen av lättlästa böcker, LL-böcker, vidareutvecklas och stödet ökas med 400000 kr.

-    Del särskilda bidraget till Riksteaterns ensemble Tyst Teater ökas som jag tidigare nämnt med I milj kr.

-    Bidraget till Sveriges dövas riksförbunds verksamhet med videogram för döva ökas med 5 milj. kr. vilket möjliggör en radikal förstärkning.

-    TallidningskommiUén (U 1982:05) fick den 1 december 1983 i tilläggsuppdrag atl utreda förulsällningarna för nyhetsförmedling till utvecklingsstörda och andra begåvningshandikappade.

Den 27 seplember 1985 överlämnade kommittén sill betänkande (Ds U 1985:7) Nyhetsförmedling till begåvningshandikappade till regeringen. I betänkandet redovisas den försöksverksamhet med utgivning av Nyhetstidningen 8 sidor som kommitlén bedriver sedan hösten 1984. Tidningen riktar sig i försia hand lill begåvningshandikappade, men även andra läs-handikappade ulgör en målgrupp. Det kan exempelvis gälla afaliker, barndomsdöva, människor med läs- och skrivsvårigheter m. fl. Tidningsutgivningen föreslås bli permanent. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Regeringen har beviljat arvsfondsmedel för utgivning av tidningen t.o.m. den 30 juni 1986. Kommittén har därför, i avvaktan på ett ställningslagande från statsmakternas sida, ansökt hos socialdepartementet om arvsfondsmedel för alt fortsätta verksamheten.

Nyhetstidningen 8 sidor har ingen motsvarighet i andra länder. Den är
etl exempel på hur människor med olika former av läshandikapp kan ges
etl alternativ till tidningar som de annars inte kan ta del av. Del stora        5

gensvar som tidningen fåll med flera positiva erfarenheter gör atl jag     Prop. 1985/86: 100

ämnar föreslå regeringen att under våren 1986 lägga fram en proposition i     Bil 10

vilken taltidningskommiuéns förslag om en permanentning av utgivningen

av 8 sidor biträds. Kostnaden för en utgivning av tidningen under första

halvåret 1987 beräknar jag till 1,25 milj.kr. som finansieras över den

nämnda handikappramen. Kostnaden för verksamheten per helår beräknar

jag således lill 2,5 milj. kr.

Vad slutligen gäller verksamheten med radio- och kassettidningar kommer jag inte atl föreslå några förstärkningar. Taltidningskommittén har i uppdrag all fortsätta sill arbeie med delvis nya förutsättningar. Enligt vad jag har erfarit har kommittén lyckats engagera ett antal nya tidningar i ulgivningsverksamhelen. Della ger en god förutsättning för en slutlig ulvärdering av det samlade uppdraget våren 1987.

I gällande avtal mellan staten och Sveriges Radios programbolag föreskrivs atl särskild hänsyn skall las till olika grupper av handikappade. En parlamentarisk beredningsgmpp behandlar för närvarande frågor som rör förberedelserna för en ny avtalsperiod. En proposition kommer all läggas under vären 1986. I del sammanhanget räknarjag ocksä med atl beröra de handikappades programbehov.

11.6 Utvecklingen på medieområdet

Tidigare harjag redogjort för de principer som ligger lill grund för regeringens mediepolitik. Ulvecklingen på medieområdet går myckel snabbi. Tekniken skapar nya möjligheter för programsändningar i Sverige och mottagning av TV-program frän andra länder. En rad vikliga ställningstaganden har gjorts belräffande utnyttjandet av den nya tekniken.

Närradion hat efler en sexårig försöksperiod fått sina verksamhels-former permanentade. Frän närradiostationer mntom i landel sänds i dag föreningsradio med myckel varierande utformning. Det statliga ansvaret för verksamheten övergår den I januari 1986 från en statlig kommilté till en särskild närradionämnd.

Också kabel-TV-verksamheten kan från den I januari 1986 bedrivas i permanenta former och enligt regler som riksdagen fattade beslul om vären 1985. En kabelnämnd inrättas vid årsskiftet och fär till uppgift att pröva frågor om fillstånd lill sändningar och all följa verksamheten. Nämnden kommer att disponera särskilda medel för atl stödja lokal programproduktion.

Under hösten 1985 har Sverige, Finland, Norge och Island fatlat beslut om nordiska radio- och TV-sändningar via Tele-X- satelliten under en treårig försöksperiod. Jag återkommer lill detta i eU särskilt avsnitt.

Videogramdistributionen har slor omfaitning i värt land och den expan
derar fortfarande. Den publik som ser film via video är i dag slörre än
biografpubliken. En häftig debatt har förts om möjligheterna att komma
tillrälla med videovåldet. Riksdagen beslutade hösten 1985 atl för video
gram som visas offentligt skall gälla samma regler belräffande förhands
granskning som gäller för biograffilm. Samiidigt skapades möjligheter lill
frivillig förhandsgranskning av videogram som är till uthyrning. Dessa          55

beslut bidrar lill en sanering av utbudet av våldsfilmer. En särskild utreda-     Prop. 1985/86: 100 re (1985:10) har nyligen tillkallats med uppgift att utröna behovet av     Bil 10 ytterligare ålgärder mol våldsskildringar i rörliga bilder.

Påfilmområdel har antalet biografbesök börjat sliga efter en lång nedgångsperiod. Produklionen av svenska filmer har också lagil fart. Situationen är emellertid inle entydigt ljus. Biograferna på mindre orter kämpar med stora svårigheter.

För all förbällra situationen för dessa biografer har Svenska Filminstitutet inlett en verksamhet med s. k. parallelldislribulion, dvs. distribution av särskilda 16 mm-kopior av aktuella filmer lill mindre biografer. Regeringen har slälll medel lill förfogande för inköp av 16 mm projektorer som används i verksamheten.

1982 års film- och videoavial har nu gällt i tre år. I enlighel med avlalels bestämmelser pågår överläggningar mellan avtalsparterna om villkoren i avtalel. Överläggningarna är ännu inle avslutade.

Film- och videoavialet innnebär alt biograferna och videouthyrarna erlägger avgifter lill Svenska Filminstitutet. Även Sveriges Television bidrar lill inslitutels verksamhel. Den lekniska utvecklingen skapar nya • distributionsvägar för film. Det är angeläget all också exempelvis kabel-TV får elt ansvar för finansieringen av svensk filmproduktion och filmkulturella ålgärder i övrigl. Jag har för avsikt atl föreslå regeringen alt uppdra till kabelnämnden all lägga fram förslag om avgifter till Filminstitutet från dem som visar film i kabelnät. I försia hand bör en avialslösning eftersträvas.

Mediepolitiken i den nya mediesituationen kan inle bara la fasta på de nya tekniska möjligheter som skapas. Det är också angeläget atl slå vakt om de sedan länge etablerade medierna, l.ex. dagspressen. Det statliga stödet till dagspressen har slor omfattning.

Det har fungerat väl så lill vida alt siödet kunnat bevara en presstruklur som kännetecknas av mångsidighet. Om ambitionerna med nuvarande presstöd skall kunna bibehållas krävs det, med hänsyn lill den snabba kostnadsutvecklingen i tidningsbranschen, en radikal omprövning av stödinsatserna i syfte all tillvarata presstödsresurserna på elt effektivare sätt. En parlamentariskt sammansatt kommitté (U 1985:11) har nyligen tillsatts för alt göra en förutsättningslös prövning av formerna för stödet till dagspressen.

Den för närvarande mest aktuella mediefrågan rör Sveriges Radios framtida organisation och verksamhetsinriktning. Nuvarande avtal mellan staten och Sveriges Radio-koncernen löper ut den 30 juni i år. En parlamentarisk beredning har till uppgift att förbereda nya avtal. Enligt min uppfatlt-ning är det angeläget alt i den nya mediesituationen värna om en radio och television i allmänhetens tjänst. Olika sätt all göra organisationen av Sveriges Radio slark och effekliv måste därför prövas. Del är regeringens förhoppning alt det skall gå att nå en bred parlamentarisk enighet på centrala punkter i denna fräga.

I den nya mediesituationen är reklam-TV-frågan av naturiiga skäl myc
kel aktuell. Från många håll framförs förslag om att införa reklam-TV för
alt finansiera en ulbyggnad av TV-verksamhelen. I våras tillsattes en         56

ulredning (U 1985:02) med uppdraget att försöka belysa i första hand hur     Prop. 1985/86: 100

pressens villkor förändras genom reklam i svensk TV och hur svenskt     Bil 10

näringsliv påverkas av frånvaron av svensk TV-reklam när produkter från

andra länder kan marknadsföras med reklam i utländska salellitprogram

som las emol i vårt land. Ulredningen kommer all lämna sin rapport efter

årsskiftet. Därefter kommer god tid alt anslås för remissbehandling och

allmän debatt.

11.7 Nordiska radio- och TV-sändningar via Tele-X-satelliten

Under hösten 1985 har företrädare för regeringarna i Finland, Island, Norge och Sverige kommit överens om nordiska radio- och TV-sändningar via Tele-X-satellilen under en treårig försöksperiod. Sändningarna, som skall inledas hösten 1987, skall ses som ett steg på vägen mot eU permanent radio- och TV-samarbele i Norden via satellit. Beslul om etl sådant samarbele skall enligt överenskommelsen fattas senast tvä är efter del all försöksverksamheten inletls. Danmark har inte deltagit i beslulel.

Det är mycket glädjande att denna fräga, som har sysselsatt de nordiska regeringarna under myckel läng tid, nu har fått en lösning som innebär atl ett praktiskt samarbete kan komma i gång. 1 likhel med de övriga dellagande ländernas företrädare anser jag all det vore värdefullt med dansk medverkan i samarbetet. Jag avser därför atl vid de förhandlingar som inom kort skall starta med den danska regeringen pröva alla möjligheter alt få lill stånd en sådan medverkan.

1 del följande redogör jag för huvudlinjerna i överenskommelsen.

Sändningarna skall i försia hand innehålla program som har producerats inom de medverkande länderna. Programmen skall utgöra ell attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ till andra salellitsända TV-kanaler samlidigl som de skall främja den nordiska samhörigheten och ge olika grupper tillgäng till program på del egna språket.

Programmen sätts samman i en nyhets- och informationskanal och en kullur- och underhållningskanal. Program från Finland och Island kommer all översättas lill svenska eller norska medan program från övriga länder skall översättas till finska.

Omfattningen och inriktningen av samarbetet i fråga om ljudradioprogram under försökperioden kommer atl fastställas senare.

Tele-X-satellilens sändningar kommer atl kunna las emot med parabol-antenner i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Däremot blir del inte möjligl all la emol sändningarna i Island. När del gäller programöverföring lill och från Island skall visst ytteriigare utredningsarbete göras genom de nationella radioföretagens försorg. Frågan om Islands dehagande kommer all övervägas pä nytl när förutsättningarna för sådana programsändningar ytteriigare har klariagls.

1 överenskommelsen anges ramar för de gemensamma kostnaderna. Den
sammanlagda kostnaden för treårsperioden uppgår lill 334 milj.kr. i 1985
ärs prisnivå. 225 milj.kr. avser hyra av kapaciiei i satelliten, 7 milj.kr.
koslnader för markstationen saml 18 milj. kr. radiolänkförbindelser mellan     57

Stockholm och markstationen i Oslo. För översätiningsservice har beräk-     Prop. 1985/86: 100 näts 84 milj. kr. Kostnadsramen för programöverföring till och från Island     Bil 10 kommer alt fastställas senare.

De gemensamma kostnaderna skall fördelas mellan de deltagande länderna i förhållande till de dellagande ländernas brutlonalionalinläkl.

Andra kostnader än de angivna betraktas som nationella och skall täckas av varje land. Sådana kostnader är bl.a. upphovsräitsliga koslnader och administration.

Nordiska ministerrådet har anmodat de nationella radioförelagen alt utarbeta förslag till detaljerade riktlinjer för programsamarbele. Förslag skall redovisas senast den 30 april 1986.

För att försöksverksamheten skall komma i gång krävs bl. a. ändringar i den svenska lagstiftningen. Vidare krävs beslut i finansieringsfrågorna. Jag avser att inom kort återkomma lill regeringen i dessa frågor. En utgångspunkt bör vara all erforderliga riksdagsbeslut skall kunna fattas under riksmötet 1986/87.

58

A. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET M. M.       Prop. 1985/86: lOO

Bil 10

A 1. Utbildningsdepartementet

1984/85 Ulgift       33 268830

198.5/86 Anslag    31566000

1986/87 Förslag    33 253 000

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal

188

3

Anslag

Förvaltningskoslnader (därav lönekostnader Besvärsnämnd

31363000

27 180000

203 000

-H 673 000 + 1 148000) -1-     14000

Summa

31566000

-(-1687000

För utbildningsdepartementets del beräknar jag medel med utgångspunkt i det huvudförslag som redovisades i 1985 ärs budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 115). Enligt della fördelas huvudförslaget med 5% över en treårsperiod. Detla innebär för budgetåret 1986/87 en besparing med 565 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 33253000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1984/85 Ulgift        12912935         Reservafion             1267676

1985/86 Anslag     20880000

1986/87 Förslag    20880000

Med hänsyn lill den beräknade omfallningen av utredningsverksamheten m. m. bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 20880000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Utredningar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 20880000 kr.

59

A 3. Extra utgifter                                                       Prop. 1985/86:100

Bil 10

1984/85 Ulgift        564224        Reservation             9706

1985/86 Anslag      608000

1986/87 Förslag     951000

Behovet av medel under anslaget har under flera år ökat. Anslaget bör för nästa år - ulöver en prisomräkning - genom omprioriteringar inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde räknas upp med 300000 kr. Anslaget bör således föras upp med 951 000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgelårel 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 951000 kr.

60

B.   SKOLVÄSENDET                                         Prop- 1985/86: 100

Bil 10

Vissa gemensamma frågor

Statsrådet Göransson

I inledningen harjag behandlat vissa frågor som rör skolväsendet. Minskande elevkullar och därmed sammanhängande frågor har behandlats under punkt 2 Utbildningssystemet och årskullarna och punkl 3 Elevminskningen i grundskolan. Vidare har frägor som rör styrning av skolan behandlats under punkt 9 Styrning av skolan.

1 del närmast följande behandlar jag frågor om elever med handikapp (avsnitt 1), särskilda åtgärder på skolområdet (avsnitt 2), matematikundervisningen i grundskolan (avsnitt 3), kultur i skolan (avsnitt 4) och frislående skolor (avsnitt 5). Utbildningsministern behandlar frägor om åtgärder för atl tillförsäkra skolan kompetens i lekniska ämnen och yrkesämnen (avsnitt 6), gymnasieskolan och den lekniska ulvecklingen (avsnitt 7) och pågående försöks- och utvecklingsarbete i gymnasieskolan (avsnitt 8). Vi har samrått med varandra i frägor som rör den andres ansvarsområde.

1 Elever med handikapp

Under senare år har omfattande insalser gjorts för alt förbällra skolsituationen för elever med handikapp. Delta har varil nödvändigl för alt leva upp lill ambitionen atl skolan skall vara lill för alla elever. Decentraliseringen av beslutanderätten inom skolväsendet har medfört atl ansvaret i dag ligger på lokal nivå för de ätgärder som kan behövas för atl även elever med grava funktionshinder skall kunna få sin skolgång i den vanliga skolan pä hemorten.

I landel finns det fem planeringsberedningar med uppgift atl regionalt samordna insatserna för elever med handikapp. Beredningarna är knutna till fem länsskolnämnder. Särskilda medel avsätts under anslaget Särskilda ålgärder på skolområdet (SÅS) för regionala ålgärder för dessa elever. Denna ordning har införts enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om ålgärder för elever med handikapp i del allmänna skolväsendet m.m. (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112). Enligt vad jag erfarit har planeringsberedningarna och den kunskap om elever med handikapp, som har samlats där, verksamt bidragit bl.a. lill att öka förståelsen för de handikappade elevernas behov.

Enligt min mening är det viktigt atl gå vidare med ytterligare åtgärder för
atl elever med handikapp skall få en bra skolgång. Genom omprioriteringar
föreslär jag ytteriigare resurser för stödet lill produktion av läromedel för
handikappade, för läromedelsförsörjningen för de synskadade eleverna
och för elever med flerhandikapp. Även för specialskolan föreslår jag
ökade resurser, för bl.a. resurscenlret vid Ekeskolan, fortbildning av
personalen samt ytterligare elevbosläder ute i samhället. Jag har även
beräknal medel för kulturinsatser liksom för datorundervisning och utrust
ning inom specialskolan. Mina förslag medför alt sammanlagt ca 7,8          61

milj. kr. omprioriteras lill förmän för ålgärder inom skolväsendet för elever     Prop. 1985/86: 100
med handikapp.                                                             Bil 10

Avtalet mellan staten och Örebro kommun om den gymnasiala ulbildningen för döva resp. hörselskadade elever löper ut den 30 juni 1986. Förhandlingar pågår om etl förnyat avtal. För all möta behovel av fortbildning på detla område, som också ökat med tillkomsten av hörselgymnasieutbildningen, kommer utbildningsministern atl föreslå en särskild satsning på specialpedagogisk fortbildning för lärare och övrig personal under en femårsperiod med början budgelårel 1986/87.

Handikappkommiilén har i sitt belänkande (Ds A 1984: 12) Vägar lill arbeie för handikappade föreslagit åtgärder för alt förbällra möjlighelerna för handikappade alt komma ut på arbetsmarknaden. Vissa av förslagen berör skolväsendet. Efter samråd med arbetsmarknadsministern lar jag nu upp dessa frägor.

När det gäller övergängen skola - arbetsliv föreslår handikappkommiilén atl rektor skall ha huvudansvaret för insatser för handikappade. Av bestämmelserna om rektors åligganden i 12 kap. 7 och 8 §§ saml 13 kap. 7 och 8 §§ skolförordningen (1971: 235, omtryckl 1983: 721) följer enligt min mening att rektor även skall ansvara för att skolans resurser sätts in för atl ge elever med handikapp del slöd och den hjälp de behöver vad gäller yrkesvägledning, praktisk arbetslivsorientering (prao), studieplanering m. m. Rektor kan dock delegera ansvaret för det praktiska arbelel till t. ex. syo-funklionär.

Enligt handikappkommittén kan elever med handikapp behöva prao under längre fid än icke handikappade. En del av praon föreslås därför kunna förlängas och hell eller delvis förläggas lill ferielid eller efler den ordinarie skolgångens slut. Jag delar kommilléns uppfattning all elever med handikapp kan behöva en längre prao än övriga elever. Enligt min mening kan en förläggning lill ferielid av praon innebära praktiska problem med uppföljning m. m. från skolans sida och därför vara svår atl genomföra. I de fall sådana hinder inle föreligger och skola och elev är överens om en sädan ordning, ser jag dock inga hinder för all den tillämpas.

För att sprida kunskap till skolväsendet bl.a. om behovet av förlängd prao, bör regeringen uppdra åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utarbeta etl servicemalerial om handikappade ungdomar. Materialet bör rikta sig till bl.a. syo-funktionärerna i skolan.

Handikappkommiilén har också föreslagil atl förordningen (1983:583) om statliga uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år kompletteras med en bestämmelse som ger kommunen ell särskill ansvar för de handikappade ungdomarna inom uppföljningsverksamheten. Med hänsyn till kommunernas ansvar för alla ungdomar i uppföljningsverksamhelen, således även ungdomar med handikapp, ser jag inget behov av ändring i nämnda förordning.

Vidare börenligt kommittén handikappade ungdomar som inle forlsäller
i gymnasieskolan obligatoriskt skrivas in vid arbetsförmedlingen. Riksda
gen har som utbildningsministern redan berört i inledningen uttalat att
strävan bör vara att alla ungdomar under 20 år skall kunna erbjudas en
plats i gymnasieskolan. Mol den bakgrunden delar jag arbelsmarknadssly-    62

relsens syn atl skolan liksom hittills bör behålla ansvaret för ungdomar     Prop. 1985/86: 100 under 18 är. Jag förutsätter all de handikappade ungdomar, som inte     Bil 10 kommer direkt in i gymnasieskolan, genom syo-funktionärernas försorg får kontakt med och kan ta del av arbetsförmedlingarnas tjänster.

Den nya skollagen, som träder i kraft den I juli 1986, omfattar även särskolan. Ansvaret för särskolan inom regeringskansliet har i enlighet härmed förts över från socialdepartementet till utbildningsdepartementet, varför medel för särskolans verksamhet för näsla budgelår beräknas under åttonde huvudtiteln anslaget B 17. Bidrag fill driften av särskolor m.m. Under anslaget kommer jag alt föreslå elt nyll statsbidragssystem för särskolan fr. o. m. budgetåret 1986/87. Resurslilldelningssyslemel föresläs vara elevbaseral och beräknas som grundresurs och lilläggsresurs för speciella verksamheter saml en av länsskolnämnden behovsprövad kom-plelteringsresurs. Härigenom kommer landstingen atl få slörre organisatorisk frihet alt inom de ramar riksdag och regering angivit erbjuda en god skolgång för elever i särskolan.

Särskolan omfattas inte av statsbidraget till lokal skolutveckling. Enligt min mening finns del dock ell slorl behov av lärarfortbildning och lokalt utvecklingsarbete även inom särskolan. Jag kommer därför atl i det följande föreslå atl statsbidrag fär utgå lill lokal skolutveckling i särskolan enligt samma principer som gäller för grundskolan. Jag kommer vidare att föreslå all särskolan ocksä skall omfattas av den särskilda satsningen på utvecklingsarbete avseende kullur i skolan.

2 Särskilda åtgärder på skolområdet

I propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten, m.m. som låg till grund för riksdagsbeslutet om en Ivåprocenlig minskning av driflbidragen till grundskolan och gymnasieskolan anfördes all en viss del av besparingen borde återföras till kommuner med särskilda behov. I enlighel härmed infördes efter förslag i 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81: 100 bil. 12 p. C 10, UbU 22 och 30, rskr 283) eU särskilt anslag för särskilda ålgärder inom grund- och gymnasieskolan (SÅS-anslagei) genom sammanförande av dels den tidigare s.k. länsskolnämndsresursen inom grundskolans statsbidrag, dels 25 procent av den tvåprocentiga besparingen inom grund- och gymnasieskolan. Den nya resursen ersatte även de medel som tidigare anvisats för personell assistans i grundskolan saml för tekniska och organisatoriska stödåtgärder i gymnasieskolan. Anslaget har senare utökats med resurser för glesbygdskommuners behov av extra resurser för studie- och yrkesorientering (syo) i skolan (prop. 1981/82: 100 bil. 12 p. D9, UbU 16, rskr 214).

Fr.o.m. budgetåret 1983/84 skall vidare ges ekonomisk kompensation över SÅS-anslaget till de kommuner som inle har möjlighet att genomföra praktisk arbetslivsorientering (prao) under fyra veckor pä högstadiet.

Även budgelårel 1984/85 tillfördes SÅS-anslaget nya komponenter ge
nom riksdagens beslut med anledning av propositionen om åtgärder för
elever   med   handikapp   i   del   allmänna   skolväsendel   m. m.   (prop. 63

1983/84:27, UbU 8, rskr 112).

Anslaget har således näslan varje år tillförts nya komponenter som skall     Prop. 1985/86: 100 beaktas vid fördelningen av medel. I 1984 års budgetproposition (prop.      Bil 10 1983/84:100 bil. 10 p. B 9) förordade jag att principerna för fördelning och användning av anslaget borde ses över. eftersom del enligt min mening fanns risk för att fördelningen skulle bli så komplicerad att anslaget skulle förlora i överskådlighet.

SÖ har i belänkandet (Ds U 1984: 16) Översyn av gällande regler för statsbidrag till kommuner för kostnader för driften av grundskolor m.m. föreslagil förändringar av SÅS-anslaget innebärande att merparten av nuvarande SÅS-resurs förs till grundskolans förstärkningsresurs och alt ca 20 milj.kr. förs till gymnasieskolans förstärkningsresurs. Vidare förordas att medel för exlra bidrag lill syo i glesbygd och för bidrag till kommuner som anordnar prao på högstadiet under kortare lid än fyra veckor förs till en särskild anslagspost under grundskoleanslaget. Resterande medel föreslås användas för elever med handikapp i grundskolan och gymnasieskolan. Medel för särskild undervisning i grundskolan föreslås överföras från grundskoleanslaget lill del nya SÅS-anslaget för elever med handikapp,

SÖ: s förslag om en överföring av merparten av nuvarande SÅS-anslag till grundskolans förslärkningsresurs innebär minskade möjligheter till utjämning mellan olika kommuner när det gäller atl bedriva skolverksamhet. För att garantera en så långt möjligl likvärdig utbildningsslandard för alla elever anserjag del nödvändigl med resurser för en sådan utjämning. Vissa kommuner har problem inom grundskolan med stora grupper av elever med olika svårigheter. Jag ser del som nödvändigl atl bibehålla möjlighelerna alt inom ramen för statsbidragssystemet för grundskolan öka resurserna för skolverksamhet i dessa kommuner och härigenom i någon mån öka förutsättningarna för atl alla elever skall kunna fä goda kunskaper. Jag vill i della sammanhang erinra om vad jag anförde i föregående ärs budgetproposition när jag behandlade den s.k. utslagningsgruppens belänkande (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 14 f.).

En renodling av nuvarande SÅS-anslag är samtidigt enligt min mening nödvändig. De komponenter som tillförts anslaget och som avser kompensation lill vissa kommuner för särskilda förändringar som genomförts de senasle åren bör las bort från anslaget. Jag förordar således alt medel för extra bidrag lill syo i glesbygd och för bidrag lill kommuner, som anordnar prao på högstadiet under kortare tid än fyra veckor, förs lill en särskild anslagspost under anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Jag har beräknal 3,6 milj. kr. härför.

Kommunerna betalar ersätlning till staten för de elever som går i spe
cialskolan. I vissa kommuner, t.ex. Örebro, bor särskill mänga familjer
med barn i specialskolan. För att inle dessa kommuner skall drabbas
särskill hårt kompenseras kommunema för närvarande över SAS-anslaget.
Medel för denna kompensation bör las bort från anslaget. I stället bör gälla
alt sådana kommuner i fortsättningen inte skall behöva betala ersättning
lill staten för den andel av eleverna som kan antas ha flyttat med sina
familjer till kommunen pä grund av barnels handikapp. Del bör ankomma
på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer alt meddela
föreskrifter om beräkningen. Milt förslag föranleder ändring i den av                   64

riksdagen nyligen antagna skollagen (1985: 1100), som träder i krafl den 1     Prop. 1985/86: 100 juli 1986. Jag avser atl i annat sammanhang föreslå regeringen atl äter-     Bil 10 komma med förslag lill lagändring.

Resterande medel av nuvarande SÅS:anslag bör fördelas på tre anslag, elt anslag för regionala åtgärder för elever med handikapp, ett anslag för särskilda ätgärder inom grundskolan och elt anslag för särskilda åtgärder i gymnasieskolan. Villkoren för fördelning av medlen m. m. redovisas under resp. anslag (anslagen B 9, B 12 resp. B 21).

3 Matematikundervisningen i grundskolan

Matematik är vid sidan av svenska det ämne som är av mest grundläggande belydelse för bl.a. fortsalla studier, inle minst inom del naturvetenskapliga området. Kunskaper i matematik har också slor belydelse för människor som grund för olika yrkesfunklioner och fritidsaktiviteter. Mol denna bakgrund är del med stor oro som jag har noterat alt svenska elever vid inlernalionella jämförelser klarar sig dåligt i matemalikämnel. Della har kommit fram senast genom den internationella undersökning, som genomförts av Inlernalional Association for Evaluation of Educational Achieve-menl (lEA), om kunskaper och färdigheter i matematik hos elever på grundskole- och gymnasienivå. Mot denna bakgrund har inom utbildningsdepartementet tillkallats en arbetsgrupp med uppgift atl granska matematikundervisningen i svensk skola. Med resultat av granskningen som grund skall gruppen också lämna förslag om åtgärder som kan medverka till att förbättra skolans matematikundervisning.

Arbetsgruppen skall fömtsällningslösl pröva resullal och utformning av matematikundervisningen i såväl grundskola som gymnasieskola. Gruppen skall därvid ägna särskild uppmärksamhet åt grundskolan och inom denna ål låg- och mellanstadierna. Det är pä dessa stadier som de grundläggande kunskaperna och färdigheterna måste befästas och utvecklas.

Gruppens analys samt förslag lill ålgärder kommer att föreligga under våren 1986. Enligt min mening bör särskilda medel avsättas under budgetåret 1986/87 för atl göra det möjligt att vidta särskilda åtgärder för att förstärka matematikundervisningen i grundskolan redan fr. o. m. nästa läs-är. Jag kommer vid min anmälan av anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m. m. att föreslå alt 6,2 milj. kr. avsätts för della ändamål.

4 Kultur i skolan

I föregående års budgetproposition redovisade jag min syn pä skolans kulluransvar och behovel av en ökad betoning av kulturinslagen i skolan. 1 anslutning härtill föreslog jag bl. a. en utökning av antalet veckotimmar för ämnet svenska pä högstadiel saml särskilda resurser - 15 milj.kr. - för utvecklingsarbete rörande kultur i skolan.

Del är med stor tillfredsställelse jag har kunnat notera det positiva
mottagande mina förslag fått och det intresse för kulturfrågorna i skolan    65

5-Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

som finns i dag. Ett exempel på delta intresse är den stora mängd ansök-     Prop. 1985/86: 100

ningar som finns från skolor och kulturarbetare om atl få della i utveck-     Bil 10

lingsarbetet. Mot denna bakgrund är det enligt min mening angeläget all,

som en stimulans för denna ulveckling, de särskilda medlen kan utgå under

ytterligare etl par år. Jag kommer därför vid min anmälan av anslaget Bil.

Bidrag till driften av grundskolor m. m. att föreslå att 16 milj. kr. avsätts för

motsvarande insalser under budgetåret 1986/87,

Jag vill dock starkt understryka atl min avsikt inte är atl kulturarbetet i skolan skall bedrivas uteslutande eller ens i försia hand med dessa medel, Kulluransvarel måsle vara en av skolans viktigasle ordinarie arbetsuppgifter och måsle bedrivas med de, trots alll, belydande resurser som reguljärt finns i skolan och inom kullurväsendel. Betydelsen av särskilda resurser ligger framför alll i alt de kan utgöra en stimulans och vara en katalysator för utvecklingen. Inle minst kan de fylla en uppgift när del gäller att föra samman skolan och kulturlivet i kommunerna. Att bidra till en sådan samverkan ser jag som en av de viktigaste arbetsuppgifterna inom milt ansvarsområde i regeringen.

Jag räknar med atl det skall bli möjligt atl under näsla läsår börja dra slutsatser utifrån erfarenheterna av tvä års fördelning av de särskilda medlen. Det kan därefter finnas anledning att ålerkomma lill riksdagen med förslag till generella riktlinjer eller ätgärder rörande skolans kulturarbete.

5 Fristående skolor

Hösten 1982 beslöt riksdagen (prop. 1982/83: 1, UbU 10, rskr 63) om ell nyll statsbidragssystem för fristående skolor för skolpliktiga elever. Riksdagen beslöt vidare i maj 1984 (prop. 1983/84: 118, UbU 27, rskr 366) om etl nyll statsbidragssystem för fristående skolor på gymnasial nivå. Besluten innebär att regeringen kan medge sädan skola statsbidrag för dess verksamhet under vissa förutsättningar. Skolan bör sålunda genom inslag eller uppläggning av verksamheten vara lill allmän nytta såsom ytterligare erfarenhetsunderlag för eller annal komplement till det allmänna skolväsendet. För en skola för skolpliktiga elever gäller dessulom alt den godkänts för skolpliktens fullgörande och atl den har en särskild prägel och inte är en ren efterbildning av grundskolan.

Mot bakgrund av riksdagens beslut förklarade regeringen i oktober 1983
sammanlagt sjutton frislående skolor för skolpliktiga elever berättigade till
statsbidrag. Åtta av skolorna är Waldorfskolor, fyra är internationella
skolor och fem är kristna skolor. Vidare utgår statsbidrag enligi en särskild
förordning till Kristofferskolan, Hillelskolan och de två estniska skolorna i
Stockholm och Göteborg. Med anledning av riksdagsbeslutet om frislåen
de skolor pä gymnasial nivå förklarade regeringen i juni 1984 sammanlagl
27 fristående skolor berättigade lill statsbidrag. Av dessa har arton skolor
icke statligt reglerade tjänster. Under 1985 har regeringen fatlat beslut om
att ge ytterligare fem skolor på gymnasial nivå utan statligt reglerade
tjänster statsbidrag lill deras verksamhel. Regeringen har vidare beslutat     66

att ge statsbidrag lill en utökning av Krislofferskolans gymnasiala stadium.     Prop. 1985/86: 100

1 samband med regeringsbeslutet om fristående skolor för skolpliktiga     Bil 10 elever uppdrogs ät SÖ alt utvärdera verksamheten vid dessa skolor. Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj 1986.

I avvaktan på nyssnämnda uppdrag kommer jag att föreslå regeringen att senare i dag förklara ytterligare fem fristående skolor berättigade till statsbidrag fr. o. m. redovisningsåret 1986/87. Dessa skolor är Magdalenaskolan i Uppsala. Slefanskolan i Bromma, Kristinaskolan i Angered, Nibblesko-lan i Järna och The British Primary School i Danderyd. Statsbidrag utgår således till sammanlagt 26 fristående skolor för skolpliktiga elever saml för 33 fristående skolor på gymnasial nivå.

Regeringens beslut är enligt min mening uttryck för en generös tolkning av riksdagens uttalanden med anledning av propositionen (prop. 1982/83:1) om skolor med enskild huvudman m.m. och propositionen (prop. 1983/84: 118) om frislående skolor pä gymnasial nivå. Avsiklen är all ge berörda skolor möjlighet alt visa alt deras arbete kan inspirera det allmänna skolväsendet pä olika sätt. Också konfessionella skolor på krislen grund har fått möjlighet att visa att deras pedagogik är av intresse för del allmänna skolväsendel.

6 Åtgärder för att tillförsäkra skolan kompetens i tekniska ämnen och yrkesämnen

Den snabba expansion och den lekniska utveckling som under de senasle åren har ägl rum inom vissa branscher har. som jag berört i inledningen, på kort tid skapat en slarkl ökad efterfrågan pä personal med olika slag av teknisk utbildning. Speciellt uttalad är efterfrågan på utbildad personal inom data- och eiektronikomrädena.

Den gynnsamma arbetsmarknaden inom vissa branscher har inle bara ökat svårigheterna atl tillförsäkra skolan relevant teknisk kompelens från näringslivet, ulan har också skapat en överströmning av lärarpersonal från skolan till näringslivet. Samlidigl ökar trycket på skolan alt ytterligare vidga ulbildningsvolymen inom de aktuella områdena.

Industriförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Verkstadsförening har i en skrivelse till regeringen vären 1985 framfört en rad förslag till åtgärder inom utbildningsväsendet som syftar lill atl förbättra tillgången på kvalificerade tekniker för svensk industri. Organisationerna har också förklarat sig villiga all hjälpa lill i arbetet med atl finna former för hur personal i näringslivet pä ett meningsfullt säll skall kunna medverka i skolans arbete.

Problemet hur man skall ge skolan tillgäng lill kompelens för teknisk och yrkesinriktad ulbildning innehåller flera olika delfrågor. Det gäller avtals-frågor rörande lönesättning och övriga anställningsvillkor. Hithörande frågor är angelägenheter för arbetsmarknadens parter. Det gäller också frågor rörande lärarutbildning och fortbildning saml frägor som har med lärartjänsters konstruktion och tillsättning alt göra. För de lokala utbildningsanordnama gäller det också frågan vilka åtgärder man skall kunna vidta för

Räilelse: S.   77,   tabellen   (därav   lönekostnader)   under   kol,    198S/86   Slår-(103 547000) Rättal lill; (102549)

att trots alll få ulbildning lill stånd, när möjligheterna atl rekrytera lärare     Prop. 1985/86: 100
på normal väg är uttömda.                                                            Bil 10

Som nämnts i inledningen kommer statsrådet Göransson under anslaget B 8. Fortbildning m. m. atl redovisa etl för elektronikområdel anpassat förslag till ätgärder.

I det närmast följande kommer jag att föreslå ätgärder vad gäller inrättande och tillsättning av lekiorstjänster i tekniska ämnen i gymnasieskolan. Syftet med åtgärderna är att öka antalet lektorer i dessa ämnen. Jag kommer också all föreslå en vidgad användning av statsbidraget till lärarlöner i gymnasieskolan. Syftet är att göra det möjligt för huvudmännen för gymnasial utbildning att i vissa fall utnyttja personal anställd i näringslivet för undervisningsuppdrag.

6.1 Icke ordinarie lektorstjänster i tekniska ämnen

Jag föreslår att det i gymnasieskolan inrättas icke ordinarie lektorsljänsler i lekniska ämnen på de två- och fyraåriga lekniska linjerna i syfte att rekrytera i andra yrken verksamma personer med en för läraryrket lämplig ulbildning och yrkeserfarenhet.

Skälen för mitt förslag är följande.

Tjänsterna som lektor i gymnasieskolan skall enligt beslul av riksdagen vara ordinarie (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 199, UbU 18, rskr 272). Behörighetskraven för ordinarie leklorstjänst i lekniska ämnen är dels högskoleutbildning för lekniska yrken (l.ex. civilingenjörsexamen), dels ådagalagd särskild lämplighet genom vetenskapliga studier och velenskapligt författarskap saml föregående praktisk och pedagogisk verksamhet, alternativt minsl fem års kvalificerad verksamhet inom tjänstens område efler den teoretiska utbildningen. Härutöver krävs praktisk-pedagogisk utbildning och två års lärartjänstgöring.

Tillsättningen av ordinarie lektorsljänsler är en tidskrävande administrativ procedur. Tjänsterna skall kungöras lediga en gång per är i en för hela landel gemensam samlingsannons i Post- och Inrikes Tidningar. Sedan tjänsterna ledigförklarals följer tillsällningsförfarandet ell delaljerat tidsschema, i vilket ingär elt omfattande samordningsarbete, innan länsskolnämnderna på förslag av styrelsen för skolan kan tillsätta tjänsterna. Till följd av del utdragna tillsättningsförfarandet kan en tjänst normalt inte tillträdas förrän ca elt år efter del att vakansen uppkommit. Från såväl utbildnings- som rekryteringssynpunkt är detla en uppenbar nackdel. Del framstår därför som önskvärt att förenkla lillsättningsförfarandet belräffande de ordinarie leklorsljänsterna. Jag räknar med att senare ålerkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

De senasle årens tjänsielillsättningar har visal på stora svårigheter att rekrytera lektorer. Särskilt svårt har det varil att rekrytera lektorer inom det tekniska området. Till en del har detla sin förklaring i den utdragna lillsätlningsprocedur som jag nyss har redogjort för.

Pä grund av de rekryteringssvårigheter som föreligger har den för skolan
så vikliga nyrekryteringen av personer från industrin lill lektorsljänsler i
tekniska ämnen successivt minskal under senare är. I dag är sådan rekryle-      68

ring endast av marginell omfattning. Redan av det skälet framstår del som     Prop. 1985/86: 100

nödvändigl all söka nya former för alt rekrytera lektorer till det tekniska     Bil 10

området.

I en situation, som liknar den vi i dag befinner oss i, inrättades på 1960-talel bl.a. särskilda extra ordinarie lektorsljänsler i det speciella syftet att främja rekryteringen av lärare i lekniska ämnen. Tjänsterna logs ofta - och med slor framgång - i anspråk för alt tillföra skolan yrkeserfarna civilingenjörer direkt från näringslivet. Del finns mot denna bakgrund skäl atl anla all rekryteringen från industrin lill lektorsljänsler kan underiättas, om man på nytl inrättar icke ordinarie lektorsljänsler i tekniska ämnen av det slag jag här har redovisat. Från rekryleringssynpunkl har sädana tjänster den uppenbara fördelen all de kan ledigförklaras så snart behov kan föruises och fillsällas snabbt.

Ett väsentligt behörighetskrav för ordinarie leklorstjänst i tekniska ämnen är praktisk verksamhel av betydelse för tjänsten. Vid sidan av föreskriven teoretisk utbildning (1. ex. civilingenjörsutbildning) bör därför detla krav gälla även för icke ordinarie sådan tjänst. Däremoi anserjag - om syftet med tjänsterna skall uppnås - all krav inle kan ställas på genomgången reguljär lärarutbildning. I stället bör den som anställs på icke ordinarie leklorstjänst utan att dessförinnan ha genomgått praktisk lärarutbildning beredas tillfälle all inom ramen för sin anställning genomgå någon form av avkortad praktisk-pedagogisk ulbildning. Det bör få ankomma på regeringen atl bestämma hur en sådan förkortad lärarutbildning skall utformas. Möjligheterna till dispens från behörighetsvillkor i övrigt bör vara desamma som vid tillsättning av ordinarie tjänst som lektor.

Icke ordinarie lektorstjänster bör i likhel med vad som gäller för ordinarie lektorstjänster tillsättas av länsskolnämnden efler förslag av styrelsen för skolan.

Den generella bristsituationen vad gäller tekniker innebär atl de icke ordinarie lektorstjänslena kan rymmas inom nuvarande ramar för antalet lektorsljänsler. Detta antal grundas på etl beslut av riksdagen år 1964 (prop. 1964: 171 s. 496, SäU I, rskr407). Enligt 16 kap. 4 § skolförordningen (1971:235, 16 kap. 4 §, ändrad senasi 1985:587) skall antalet sammanlagl vara delsamma som under redovisningsåret 1970/71, nämligen 2916. Antalet tillsalla lektorstjänster är för närvarande ca 2200. Det ankommer pä SÖ och länsskolnämnderna atl följa ulvecklingen och föreslå eventuella åtgärder.

Del bör få ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer all avgöra vilka närmare föreskrifter som behövs för alt milt förslag skall kunna genomföras.

6.2 Vidgade möjligheter att anlita kompetens utifrån

Jag föreslår all personal anställd vid företag, myndigheter etc. inom ramen för sin anställning skall få anlitas för undervisning i gymnasieskolan i vissa fall. Statsbidrag bör kunna utgå för sådan undervisning.

Skälen för milt förslag är följande.

Det förekommer redan att man anlitar personer, verksamma inom nä-      69

ringslivel, i teknisk och yrkesinriktad utbildning. Del rör sig då vanligen     Prop. 1985/86: 100

om kvällsundervisning men ibland förekommer också undervisning på     Bil 10

dagtid efler samråd mellan huvudarbetsgivaren och skolan. Anställningen

vid skolan har då formen av limlärarförordnande vid sidan av den ordinarie

anställningen.

Undervisningen kräver i tekniska ämnen och yrkesämnen mer än i många andra praktisk erfarenhet av teknikens tillämpning. Den särskilda kompelens som finns i företagen behövs därför i skolan. Den lekniska utvecklingen är på en del områden så snabb, alt skolan inle har prakfiska möjligheter att vara i takt med den. Den omedelbara praktiska erfarenhet och det specialkunnande som anställda i näringslivet besitter kan ha ett belydande värde för den gymnasiala utbildningens uppläggning och innehåll.

All i undervisningen tidvis engagera t. ex. tekniker, anslällda inom näringslivet, har mot denna bakgrund enligt min mening avsevärda fördelar, om det kan göras i smidiga former. Det bör då vara alt föredra alt vederbörande fullgör undervisningen inom ramen för och inle i första hand vid sidan av sin anställning inom industrin. Självklart bör motsvarande gälla ocksä i fråga om sädan personal inom statlig eller kommunal verksamhet som skolan kan behöva för sin undervisning.

Del bör anges som villkor aU den personal utifrån som fullgör undervisning i skolan är yrkesprakliskt och ämnesteoretiskt kompetent. Däremoi kan naturligtvis inte krav på genomgången lärarutbildning ställas. Självklart måste skolan ändock kräva att de personer som anlitas har god förmåga all undervisa.

Avtal bör få träffas mellan skolstyrelsen och del aktuella förelaget (molsvarande) saml arbetslagaren i de fall dessa möjligheier skall utnyttjas. Avtalel bör bl. a. reglera de ekonomiska förhållandena parterna emellan, omfattningen av och innehållet i tjänstgöringen och formerna för hur den skall läggas ul.

Milt förslag innebär atl slalsbidragel lill lärariöner i dessa fall skall få användas för atl betala företag (molsvarande) för utbildningsuppdrag i enlighel med avtal av det slag jag berört. Statsbidragets sloriek får dock inle översliga det belopp som högst hade utfallit, om undervisningen hade genomförts av en anställd lärare enligt gällande regler.

För de personer som på dessa villkor fullgör undervisning bör avtalas om i huvudsak samma allmänna åligganden som gäller för innehavare av lärartjänster.

Jag vill understryka vad jag lidigare har framhållit, alt mitt förslag föranleds av atl det för speciella utbildningar har uppstått en extraordinär situation vad gäller möjligheterna atl tillförsäkra skolan relevant kompetens. Möjligheterna all använda personal från förelag, myndigheter etc. i undervisningen bör endast utnyttjas, när det inte är möjligl all tillförsäkra skolan den kompetens, som behövs, pä reguljär väg.

Del bör få ankomma pä regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka närmare föreskrifter som behövs för atl mitt förslag skall kunna genomföras.

70

Hemställan                                                                                     Prop. 1985/86: 100

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om icke ordinarie lektorsljänsler i tekniska ämnen (6.1),

2. godkänna vad jag har förordat om vidgade möjligheter all anlita utomstående för undervisning i gymnasieskolan (6.2).

7 Gymnasieskolan och den tekniska utvecklingen

Statsbidrag till teknikcentra

Spridningen av ny teknik är en fräga som har både industripolitisk, utbildningspolitisk och regionaipolitisk räckvidd. Regeringen har uppdragit ål länsstyrelserna att utarbeta regionala teknikspridningsprogram. Dessa skall redovisas till regeringen senasi den 30 seplember 1986. Regeringen har även uppdragit ål statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, universitets- och högskoleämbetet och SÖ att medverka i leknik-spridningsarbetet. Resultatet av verkens arbete, som bl.a. skall bygga på länsstyrelsernas program, skall redovisas senasi den 31 mars 1987.

Del är främsl ulvecklingen inom elektronik- och dataområdet som nu är en ulmaning för gymnasieskolan. Eleverna skall under utbildningen ha tillgång lill tidsenlig utrustning inom resp. yrkesområde. Skolans ekonomiska ramar medger emellertid inle alltid all skolan själv skaffar den behövliga lekniska utrustningen för enbart skolbruk. Många kommuner har därför planer pä atl i samarbete mellan skola och näringsliv bygga upp tekniska resurscentra, som kan stå lill förfogande för näringslivets behov, samtidigt som man dit kan föriägga konsultverksamhet samt forsknings-och utvecklingsarbete. På några platser i landet är lekniska cenira redan etablerade, på andra orter har man långt framskridna planer.

Idén med tekniska cenira bygger på alt gemensamma resurser byggs upp i samverkan mellan myndigheter, skolhuvudmännen och näringslivet. Enligt min mening är del viktigt att etl sådant samarbele etableras redan nu för att Ullförsäkra gymnasieskolans elever tillgång till nödvändig men dyrbar utrustning och till teknisk expertis som kan lära ut hanteringen av utmstningen. Framför allt inom sädana linjer som verksladsleknisk, el-leleteknisk, processleknisk och fyraårig teknisk linje måsle skolan skaffa sig samarbetspartners inom näringslivet. Detsamma gäller belräffande många nya påbyggnadskurser inom det tekniska området.

I föregående års budgetproposition anmälde min företrädare alt arbete pågick inom såväl SÖ som arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY) i syfte all kartlägga ulvecklingen av tekniska centra. SÖ: s kartläggning föreligger nu, medan arbetsgruppens förslag beräknas föreligga i februari. SÖ anför atl del är av avgörande belydelse all ulbildningen inom gymnasieskolan fortlöpande anpassas lill den lekniska utveckling som äger rum i näringslivet.

Jag föreslår därför atl statligt slöd skall kunna utgå till tekniska centra
som förläggs lill gymnasieskolor eller som får sådan organisation all skolan       ti

Rättelse: S, 73, tabellen Skolöverstyrelsens författningssamling under kol. 1985/86 Slår: 270000 Rätlat till: 1 270000

garanteras tillgång lill centret. Stödet bör utformas som försöksverksam-     Prop. 1985/86: 100 hel med ett verksamhetsstöd till kommuner för finansiering av tekniska     Bil 10 centra. För sådant stöd bör anslås 10 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

8 Pågående försöks- och utvecklingsarbete avseende gymnasieskolan

På grundval av riksdagens beslut om gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116, UbU 29, rskr 412) har eU omfaUande försöks- och utvecklingsarbete påbörjats. Den valda strategin för reformarbetet, en successiv förnyelse förankrad i lokala initiativ och beslut, har enligt SÖ skapat ett positivi utvecklingsklimat i skolorna. Det planeringsarbete som påbörjades under läsårel 1984/85 har nu lett fram lill ett konkret försöks- och utvecklingsarbete. Enligi länsskolnämndernas rapporter lill SÖ har sålunda ca 700 projeki, fördelade över mer än 200 gymnasieskolor, redan kommit igång.

Jag anser detta myckel tillfredsställande. Arbete pågår inom SÖ och regeringskansliet för att ge underlag för all ytterligare vidga verksamheten. 1 enlighel med vad som anfördes i propositionen har sålunda regeringen givit SÖ ett antal uppdrag som bl. a. rör frågan om specialarbete på tre- och fyraåriga linjer, grund- och lilläggskurser i vissa ämnen, specialämnen pä humanistisk och samhällsvetenskaplig linje samt päbyggnadsutbildningar. Dessa uppdrag har redovisats av SÖ och bereds nu inom regeringskansliet.

Del är angeläget alt det pågående reformarbetet får fortsatt slöd i form av ytterligare resurser för lokalt utvecklingsarbete, ulvärdering och fortbildning. Dessa frågor tas upp under berörda anslag.

72

Centrala och regionala myndigheter m. m. B 1. Skolöverstyrelsen

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

141 519099 135 787 000 137934000

Skolöverstyrelsens (SÖ) arbelsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladminislra-tionen (ändrad 1984: 76 och 583 samt 1985:995).

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

453

61

62

Anslag

Förvaltningskostnader

108 390500

-1- 5489400

+ 916500

(därav lönekostnader)

(78 297 500)

(-t- 1719300)

(-   715 500)

Lokalkostnader

15 747500

-h 5316000

-F 5 047 000

Koslnader för redovis-

ningscentral

2741000

-    904 000

-   892 000

Revisionskonlor-Särkost-

nader

3 157 500

4-    314900

-3 157 500

Skolöverstyrelsens för-

fallningssamling

1270000

-1-      30000

-    38000

Bidrag lill vissa organi-

sationer m, m.

1359000

-h     141000

-H   101000

Bidrag till löntagaror-

ganisationer

3 122 000

-H     187 000

-1-    94000

135787 000

4-10574300

-1-2147 000

Avrundat

-1-10 574 000

Skolöverstyrelsen

SÖ: s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1.   Engångsanvisning om 250000 kr. avgår, varefter pris- och löneomräkning beräknas med 13 714700 kr.

2.   Huvudförslaget skulle - dvs. med en enligt budgetdirektiven uppdaterad plan för budgeiåren 1986/87 och 1987/88 - uppgå lill 2761 000 kr. för vartdera budgetåret 1986/87 och 1987/88. 1 och med utgången av juni 1985 avslutades anpassningen lill den fr.o. m.den 1 juli 1982 faslställda nya organisalionen för SÖ. Fr.o. m.den 1 januari 1986 överförs emellertid ansvaret för arbetsmarknadsutbildningen från SÖ till ny egen myndighet. Delta innebär en ytterligare personalminskning med ca 60 tjänster, en omorganisalion som på grund av gällande trygghetsavtal kommer alt beröra inte bara byrå V 3: s personal ulan ocksä verkel i övrigt. SÖ anser det vara rimligt atl verket får tillfälle all arbeta åtminstone ell verksamhetsår utan ytterligare personalreduceringar ulöver redan beslutade. SÖ hemställer därför att huvudförslaget inte skall tillämpas på någon anslagspost under anslaget budgelårel 1986/87.

73

3. SÖ föreslår vidare all medel beräknas för tre årsarbetskrafter som     Prop. 1985/86: 100
handläggare för SÖ: s medverkan i kursplanearbeie för arbetsmarknadsut-     Bil 10

bildning (-f 645000 kr.).

4. Genom riksdagsbeslut om inrättande av ett tolkinslilul (prop.
1984/85: 132, UbU 23, rskr 312) överförs vissa arbetsuppgifter frän SÖ lill
institutet. SÖ anser all en handläggartjänst för koniaktlolkutbildningen
behövs för de arbetsuppgifter som skall finnas kvar på SÖ. SÖ beräknar
därför minskning med endast en Ijänsl (-175 000 kr.).

5.   I elt decentraliserat skolsystem är det av största vikt atl den statliga skoladminislralionen ger kontinuerlig information kring viktiga skolfrågor och aktivt söker stimulera till en levande debatt kring dessa samt återför erfarenheter till fältet. SÖ bedömer därför behov föreligga av ökade medel för information med 1 600000 kr.

6.   SÖ föreslår ökade medel för personalutvecklingsinsatser för SÖ och länsskolnämnderna med anledning av behovet av utvecklingsinsatser på ADB-området och den nya övertalighelen på grund av byrå V 3: s avveck-hng(- 250000 kr.).

7.   För all kunna genomföra provprogrammet enligt redovisad plan bedömer SÖ behov föreligga av ökade medel med 600000 kr. SÖ anmäler dessutom behov av medel för omarbetning av prov för yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan.

8.   SÖ bedömer att skolans insatser för alt öka jämställdheten inom ulbildning och arbetsliv måste stimuleras genom ökade informationsinsatser (-1-400000 kr.)

9.   SÖ beräknar vidare ökade resurser för del lill SÖ förlagda revisions-kontoret, som betjänar 120 myndigheter (-1-160000 kr.)

10.   För uppföljning av ulbyggnaden av Samarbelsorganisationens för
Sveriges vuxenstuderande (SOSVUX) kansli bedömer SÖ behov föreligga
av ytterligare 60000 kr.

SÖ har i skrivelse den 8 februari 1985 redovisat erfarenhelerna av den förändrade rådgivnings- och serviceverksamheten inom skolbyggnadsom-rådel. Därvid har föreslagits att en fortsatt central statlig verksamhel inom skolbyggnadsområdet skall bedrivas inom SÖ samt att någon avgiftsfinansiering av denna verksamhel ej skall tillämpas.

1 den sammanfattande delen av anslagsframställningen presenterar SÖ vidare etl centralt program för uppföljning och ulvärdering.

SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Skolöverstyrelsen lill 146361000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har vid mina beräkningar utgått från etl huvudförslag om 2% för vardera försia resp. andra budgetåret. För budgelårel 1986/87 beräknar jag minskningen till 2692500 kr. (2).

Enligt riksdagens beslut (UbU 1985/86:8, rskr 85) med anledning av
prop. 1985/86:25 om förslag lill lilläggsbudgel I beräknar jag medel för
resurser hos SÖ för arbetsrällsliga arbetsuppgifter i samband med överta-        74

lighet bland personal i den nuvarande arbetsmarknadsutbildningen (AMU) Prop. 1985/86: 100 (-1-386000 kr.) samt 347000 kr. för SÖ: s medverkan i kursplanearbelel för Bil 10 den nya AMU. Jag har därvid lagil hänsyn lill de resurser vid administrativa avdelningen som frigörs genom AMU: s överförande den 1 januari 1986 från SÖ lill en ny förvaltningsmyndighet (3). Vid min medelsberäkning har jag vidare fört över 5 421 000 kr., motsvarande kostnader för ett halvl år för den byrå, som handlagt frågorom AMU, lill tionde huvudlileln. Vidare har jag under anslagsposten Kostnader för redovisningscentral minskal medelstilldelningen till driftkostnader för AMU: s lönesystem.

Med anledning av riksdagens beslut (UbU 1984/85:23, rskr 312) efler förslag i prop. 1984/85: 132 om inrättande av etl tolkinslilul harjag beräknat all två handläggartjänster för uppgifter avseende koniaktlolkutbildningen överförs från SÖ till det nya institutet (- 340000 kr.) (4).

I likhel med SÖ anserjag det nödvändigl med en förnyelse av informationsmaterialet på främmande språk om svensk ulbildning. Jag beräknar 200000 kr. för della ändamål. Vidare anserjag det angelägel alt informationsinsatserna om folkhögskolans verksamhel förstärks och beräknar 200000 kr. för detla ändamål. Därmed bör del finnas förutsättningar för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet att starta del planerade gemensamma informationskontoret för folkhögskolan. Jag finner, det däremoi inle möjligt atl öka medelstilldelningen för utgivning av LäroplansDebatt utan ulgår frän all SÖ inom befintlig medelsram sprider information och ger stimulans lill förnyelse m.m. i de former som SÖ finner möjliga och lämpliga (5). Jag vill i detta sammanhang erinra om vad statsrådet Tilländer anförde i 1982 års budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 12 s. 223 f.) belräffande angelägenheten av att SÖ i samarbete med Svenska kommunförbundet lar fram elt informationsmaterial som vänder sig främsl lill skolledare och som skall avse bakgrund lill saml motiv och mål för olika delar av skolans verksamhel.

Jag har förståelse för behovel av gemensamma och samordnade perso-nalulvecklingsinsaler inom den statliga skoladminislralionen men är inte beredd att beräkna särskilda medel härför (6). Vid min medelsberäkning harjag vidare funnit det rimligt att kostnader för drifl av lönesystemet för personal vid SÖ skall beräknas under anslagsposten Förvaltningskostnader.

I likhet med vad min företrädare anförde i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 120) fäster jag också stor vikt vid SÖ: s arbeie med provverksamheten. Jag har i inledningen utvecklat min syn på SÖ: s förslag om elt nationellt utvärderingsprogram, vari provverksamheten fyller en viktig funktion. Vid min medelsberäkning harjag avsatt ytterligare 600000 kr., ulöver prisomräkning, för koslnader för den reguljära provverksamheten. Vidare harjag beräknat 300000 kr. för start av utveckling av prov som kan bli aktuella med anledning av förslag frän arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY) (7).

Jag har med tillfredsställelse noterat SÖ: s redovisning i anslagsfram
ställningen av skolans insatser för alt öka jämställdheten inom utbildning
och arbetsliv. Därav framgår också ambitioner rörande ylleriigare insalser
inom området. Jag anser del viktigt att arbetet med atl öka jämställdheten        75

inom utbildning och arbetsliv fortsätter, även om jag inte funnit del möjligl     Prop. 1985/86: 100
alt beräkna några nya medel för delta arbete (8).                 Bil 10

Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för civildepartementet senare denna dag att redovisa atl han avser återkomma med förslag lill regeringen all i särskild proposition föreslå riksdagen all riksrevisionsverket den I juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bakgrund härav harjag inte beräknat medel för revisionskonlorel vid SÖ (9).

Jag finner del angeläget att ylleriigare stödja den under innevarande budgetår påbörjade förstärkningen av kansliet för Samarbelsorganisalionen för Sveriges vuxenstuderande (SOSVUX) (-1-60000 kr.) (10).

Jag delar SÖ: s uppfattning att en fortsatt central statlig verksamhel inom skolbyggnadsområdel skall bedrivas inom SÖ med de resurser som SÖ i sin verksamhetsplanering avsätter för ändamålet.

Medlen under anslagsposten Bidrag lill löntagarorganisationerna avser bidrag till deras verksamhel med skolinformatörer och för informalion om ulbildning och rekrytering av handledare. Medlen fördelas av SÖ mellan organisationerna. Enligt vad jag erfarit har SÖ för budgetåret 1985/86 fördelal medlen för skolinformatörer med dels elt grundbelopp om 200000 kr. till varje organisaiion och resterande del i förhällande till antalet medlemmar i organisationerna. Medlen för information om ulbildning och rekrytering av handledare har SÖ fördelal till organisationerna med ett lika stort belopp vardera. Jag har förståelse för SÖ: s fördelningsprinciper men anser att en successiv anpassning bör ske till atl en slörre andel av medlen under anslagsposten totalt fördelas i förhållande till organisationernas medlemsantal.

I övrigt räknarjag för näsla budgetär inle med andra förändringar under anslaget än sådana som är av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Skolöverstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 137934000 kr.

B 2. Länsskolnämnderna

1984/85 Ulgift    138414975

1985/86 Anslag 141969000

1986/87 Förslag 150272000

Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och organisaiion framgår av förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladminislralionen (ändrad 1984:76 och 583 saml 1985:995). Föreskrifter om ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna finns i 22 § skollagen (1962:319, omtryckl 1970: 1026, 22 § ändrad senast 1985:994).

Ur anslaget bestrids koslnader för personal vid länsskolnämnderna. Ur
anslaget ulgår vidare bidrag lill verksamhet med regionala planeringsråd
för samverkan mellan skola och arbetsliv saml bidrag till ulbildning av
representanter i planeringsråd.                                                            76

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Avrundat

440,5

130053 700' (102.549)= 11915 300'

141969000

+         10

-I- 7516900

(+12 752 300)

-H     666 600

-f 8183500

■1- 8 183 000

14

-I-7766 000-'

(-f7 161 000)'

-I-   537 000''

-1-8303000

' varav för Norrbollens länsskolnämnd 7 165 800, Anges med anledning av försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning (prop. 1985/86: 5) i Norrbottens län. ■ varav för Norrbottens länsskolnämnd 4965 000 ' varav för Norrbotiens länsskolnämnd 480000

"* varav för Norrbotiens länsskolnämnd -l- 251 000. Medlen skall under försöksverksamheten disponeras av länsstyrelsen i Norrbottens län. varav för Norrbottens länsskolnämnd -I- 129000 '' varav för Norrbollens länsskolnämnd -h 49900

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Pris- och löneomräkning 8331 500 kr.

2. Huvudförslag, som enligt 1985 års budgetproposition skall tillämpas för hela anslaget fördelal över en treårsperiod med I %, 2% och 2% resp. är, innebär för vartdera av budgeiåren 1986/87 och 1987/88 en besparing med 3019000 kr. SÖ förordar dock etl modifierat huvudförslag, varvid löne- och expensmedel för den regionala stödorganisationen för handikappade, medel till köp av tjänster från landslingens hörselvård saml lokalkostnader undantas från underlaget. Besparingen blir då sammanlagl 4700000 kr. som föreslås fördelas lika på budgetåren 1986/87 och 1987/88.

SÖ beräknar - i enlighel med riksdagens beslut med anledning av prop. 1984/85:176 med förslag lill lag om särskilda omsorger om psykiski utvecklingsstörda m. fl. (SoU 27, rskr 386) - medel för vardera fem tjänster som lärare för döva resp. blinda psykiskt utvecklingsstörda (-1-2 202000 kr.).

LO-distriklet i Jönköpings-Kronobergs län har i skrivelse den 20 september 1985 framfört synpunkter på de regionala planeringsrädens framtida organisation.

Företrädare för konsulenterna för rörelsehindrade elever (RH-konsu-lenter) har med skrivelse den 3 oktober 1985 argumenterat för en utökning av antalet RH-konsulenler.

SÖ beräknar medelsbehovel under förslagsanslaget Länsskolnämnderna lill 150152000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har vid min medelsberäkning utgått från elt huvudförslag om 2% för vardera första resp. andra budgelårel. För budgetåret 1986/87 beräknar jag därvid en minskning med 3048000 kr. (2).

77

1 enlighet med riksdagens beslul (SoU 1984/85: 27, rskr 386) med anledning av prop. 1984/85: 176 med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. beräknar jag medel för fem tjänster som lärare för vardera blinda resp. döva psykiskt utvecklingsstörda (2202000 kr.).

Vidare beräknar jag medel för ytteriigare en tjänsi som dövblindkonsulent och tre tjänster som konsulent för rörelsehindrade elever. Därmed finns del lotall 8 ijänster som konsulent bland dövblinda och 20 ijänster som RH-konsulent.

Försöksverksamheten med regionala planeringsråd upphör med utgången av juni 1986. I likhel med utbildningsutskottet (UbU 1985/86:6) finner jag det viktigt alt länsskolnämnderna även i fortsättningen tillser atl en bred och allsidig konlakl mellan skola och arbelsliv upprälthålls, även om inte särskilda öronmärkta medel för detla längre anvisas.

I övrigt räknarjag för nästa budgelår inte med några andra förändringar än sådana som är av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att lill Länsskolnämnderna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 150272000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

10583 933 24 738000 31403000

Reservation

324936

Ur anslaget utgår medel dels för länsskolnämndernas verksamhel för främjande av lokall utvecklingsarbete, dels för bidrag till kommunernas lokala skolutveckling enligt förordningen (1983:238) om särskilt statsbidrag till lokal skolutveckling (omtryckt 1984:630, ändrad 1985:378), dels ock bidrag för försöks- och utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan enligt förordningen (1984:632) om exlra statsbidrag lill försöksverksamhel och utvecklingsarbete i gymnasieskolan (ändrad 1985:377).

Anslag

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

1, Nämndernas verksamhet

till främjande av

lokall utvecklings-

arbete

4 120000

-H    272000

-(-   124000

(därav Norrbottens län)

(160000)'

(+      5 000)'

2, Bidrag till kommunernas

lokala skolutveckling

9893 000

+    653 000

-t-   297000

3. Försöks- och utveck-

lingsarbete inom

gymnasieskolan

10725 000

-1-10708000

-F 6 244 000

24738000

-(-11633000

4-6665000

78

' Anges med anledning av försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning (prop. 1985/86: 5) i Norrbottens län

Skolöverstyrelsen                                                          Prop. 1985/86: 100

1. Löne- och prisomräkning I 633000 kr.

2. En allmän försöks- och utvecklingsresurs bör under en fyraärsperiod ställas lill de gymnasieskolors förfogande som deltar i reformarbetet. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår därför för budgetåret 1986/87 en ökning av medetsanvisningen utöver pris- och löneomräkning med 8800000 kr.

3. En såväl kvantitativ som kvalilaliv förstärkning av del lokala utvär-deringsarbetei i anslulning lill gymnasieskolans reformering föresläs, vilkel medför elt ökat medelsbehov av 1 200000 kr.

SÖ beräknar medelsbehovel under reservationsanslagel Länsskolnämndernas ulvecklingsslöd lill 36371 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar 1 065000 kr. i prisomräkning.

Del under innevarande budgelår påbörjade försöks- och ulvecklingsar-betel i gymnasieskolan omfattar ca 700 projekt inom områdena studieorganisation, den inre arbetsmiljön, praktik och samarbete gymnasieskolavuxenutbildning. Projekten har utvecklats genom lokala initiativ och beslul.

I likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) anserjag det viktigt atl stimulera nya försöks- och utvecklingsprojekt men också att stimulera det fortsaita arbetet i den redan påbörjade verksamheten i form av en allmän utvecklingsresurs för skolor som bedriver försöksverksamhet i gymnasieskolan. Jag beräknar ytterligare 4,4 milj. kr. för della för budgetåret 1986/87. Del bör ankomma på resp. länsskolnämnd all fördela medlen för försöksverksamheten (2).

Jag finner del vidare viktigt alt ulvärderingsansvariga vid etl antal skolor med utvecklingsprojekt kan få möjlighet till viss nedsättning av undervisningsskyldigheten för atl svara för dokumentation och annat utvärderingsarbete. Jag beräknar ylleriigare 1.2 milj. kr. för della ändamål (3).

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att   lill   Länsskolnämndernas   utvecklingsstöd   för   budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 31 403 000 kr.

B 4. Statens institut för läromedelsinformation

1984/85 Utgift

5 793 651

1985/86 Anslag

6643 000

1986/87 Förslag

8128000

Statens institut för läromedelsinformation (SIL) har enligt förordningen
(1982:393) om vissa slalliga insatser belräffande läromedel (omtryckt
1983:273) till uppgift alt fastställa basläromedel, låta utföra läromedels
granskning, informera om läromedelsgranskning samt informera om läro
medel.                                                                                           79

SIL har vidare enligt förordningen (1974:440) med instruktion för statens institut för läromedelsinformation (ändrad senast 1985:301), lill uppgift au vara cenlral myndighet för rikscenlralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH), handlägga ärenden om statsbidrag enligt förordningen (1974: 439) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel (omtryckt 1985:300), främja produktion av och utge informalion om läromedel för minoritetsspråks- och invandrarundervisning och hemspråksträning i förskolan samt även i övrigt verka för förbättrad tillgäng pä läromedel inom områden där det råder brist.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

198.5/86    Beräknad ändring 1986/87

Statens institut      Före-för läromedels-     draganden information

19

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisningar

of.

6009 000

-t-765 000

-F   450000

(4 370000)

(-F 538 000)

(4-   332000)

594 000

-H 35 000

+ 400000

40000

-H55000

- 635 000

6643000

4-955000

-1-1485000

Statens institut för läromedelsinformation

Statens institul för läromedelsinformalion (SIL) föreslår i sin anslagsframslällning bl. a. följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. 387000 kr. Engångsanvisning på
40000 kr. avgår.

2. Huvudförslaget beräknas till tolall -350000 kr. Minskningen av uigif-lerna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 2, 1 och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret. För nästa budgetär beräknas en minskning med -140000 kr. (2%). En besparing enligt huvudförslaget skulle i försia hand drabba utgivningen av läromedelsförteckningar. En tillämpning av huvudförslaget för SIL skulle innebära atl verksamheten inom minoritets- och invandrarundervisningen (MINV) och andra insatser för utveckling av läromedel måste skäras ned i ett läge då behoven av utvidgning av verksamheten ökar. SIL hemställer alt huvudförslaget inle tillämpas pä anslaget.

3. Föratt kunnage ut fler läromedelsförleckningar begär SIL 250000 kr. i ökade resurser. SIL begär också en engångsanvisning på lOOOOO kr. för utbyggnad av information via teledala (Videotex).

4. SIL begär utökning av verksamheten med en ijänsl för administration av produklionsslöd (-M48900 kr.) och en tjänst för ekonomisk administration av MINV-verksamheten (-1-118700 kr.) För den utökade verksamheten beräknar SIL elt ökat medelsbehov av 25000 kr. för lokaler och lOOOO kr. för expenser. Vidare behövs enligt SIL engångsanvisningar om 20000 kr. för inventarier och 75000 kr. för datorutrustning.

80

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Som jag återkommer lill under anslaget B 6. Rikscenlralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade avser jag atl föreslå regeringen att ge statskontoret i uppdrag att göra en organisationsöversyn av statens institut för läromedelsinformation (SIL) och rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH).

Vid mina beräkningar av anslaget harjag utgått frän etl ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2% (2).

Jag beräknar 350000 kr. för ökade informationsinsatser. Av detla belopp avser 100000 kr. engångsanvisning för ulbyggnad av information via teledala (Videotex). Jag räknar med atl utbyggnaden av Videolexinforma-tionen på sikl kommer all minska behovet av tryckt information, t. ex. förteckningar (3).

Jag beräknar också en engångsanvisning om 75000 kr. för datorutrustning (4).

SIL har i en särskild skrivelse den 17 oktober 1985 anmält behov av datorutrustning vid RPH-centralerna för utveckling och utvärdering av programvara. Jag förordar atl SIL får disponera 500000 kr. som engångsanvisning för anskaffning av erforderiig datorutrustning vid RPH.

Vid min medelsberäkning harjag även räknai med ökade lokalkostnader vid SIL. I övrigt räknarjag inle med andra förändringar under anslaget än sädana av automatisk natur (1).

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att till Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 8 128000 kr.

B 5. Stöd för produktion av läromedel

1984/85 Utgift     4 315 302      Reservation           143 726

1985/86 Anslag    5046000

1986/87 Förslag   6447000

Ur anslaget utgår bidrag för produklion av läromedel i ämnen där del är brist på lämpliga läromedel. Bidrag utgår endasl för produklion av läromedel som är avsedda atl användas vid hemspråksiräning i förskolan eller inom undervisning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). Bestämmelser om verksamheten finns i förordningen (1974:439) om statsbidrag lill produktion av vissa läromedel (omtryckt 1985:300).

Statens institut för läromedelsinformation

Statens institut för läromedelsinformalion (SIL) föreslär i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1.   Prisomräkning 353000 kr.

2.   SIL begär en höjning av anslaget med 540000 kr. SIL moliverar sin

h-Riksdaen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

framställning med dels den stora skillnaden mellan behov och tillgång, dels     Prop. 1985/86: 100 med att utvecklingsarbetet för läromedel blir allt dyrare ju svårare området     Bil 10 är, l.ex. för flerhandikappade eller invandrare. SIL anser del vidare nödvändigt atl på samma sätt som inom bl.a. dalaområdet kunna avsätta medel inom ramen för produklionsslödel för visst utvecklingsarbete.

Föredragandens överväganden

Jag räknar med ett lägre belopp för prisomräkning än vad statens institut för läromedelsinformalion (SIL) har gjort (1).

Anslaget används i första hand för att stödja produktion av läromedel för elever med handikapp och läromedel för invandrar- och minorilelsunder-visningen. Kostnaderna för framställning av läromedel inom dessa båda av statsmakterna högt prioriterade områden är stora. Jag förordar därför en höjning av anslaget med 800000 kr., vilkel ocksä ger möjlighet lill utvecklingsarbete inom SIL (2).

Jag beräknar vidare medel för en engångsanvisning om 450000 kr. för slöd till produktion av den gemensamma nordiska samiska språkkursen Sämäs.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

all lill Stöd för produklion av läromedel för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 6447000 kr.

B 6. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade

1984/85 Utgift     12782810

1985/86 Anslag    13 233000

1986/87 Förslag   15 560000

Del finns fyra rikscentraler för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH), nämligen en för hörselskadade (RPH-HÖR), en för rörelsehindrade (RPH-RH), en för synskadade (RPH-SYN) och en för särskolan (RPH-SÄR). Centralerna är belägna i Örebro (Birgittaskolan), Göteborg (Bräcke Östergård), Solna (Tomtebodaskolan) och Umeå (Olovsdalsskolan).

RPH har till uppgift atl främja ulveckling, produklion och utlåning av saml information om pedagogiska hjälpmedel för handikappade elever inom utbildningar som står under tillsyn av skolöverstyrelsen saml för handikappade elever inom förskolan. Verksamheten regleras genom förordningen (SÖ-FS 1977:70) med instruktion för rikscentraler för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Statens institut för läromedelsinformation (SIL) är central myndighet för rikscentralerna.

82

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens institut för läromedelsinformalion

Föredraganden

Personal

46,5

+         7,5

of.

Anslag

Förvaltningskoslnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisningar

11657 000

(8482000)

1576000

-1-2 628000

(-f 1962000)

-H   193000

-1-   546000

-1-1891000

(-H 593 000)

+ 276000

-t-   160000

13 233000

-1-3367 000

-1-2327 000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Statens institut för läromedelsinformation

SIL:s anslagsframställning för budgetåret 1986/87 innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning m. m. 868000 kr.

2. Huvudförslaget beräknas lill lotall -705000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1, 2 och 2% för första, andra resp. tredje budgelårel. För näsla budgetär beräknas en minskning med 141 000 kr. En besparing enligt huvudförslaget innebär en minskad framställning av läromedel m.m., vilkel skulle medföra att stora grupper av elever med handikapp inle skulle få användbara läromedel. SIL hemställer därför all huvudförslaget inle skall tillämpas på anslaget. Skulle huvudförslaget tillämpas föreslår SIL atl medel anvisas för personaladministraiiva åtgärder enligt trygghetsavtalet (TrA-S), eftersom besparingen medför all Ijänster mäste dras in (-1-50000 kr.).

3.    SIL föreslår en fortsalt utökning av verksamheten vid samlliga RPH.
Vid RPH-HÖR håller en lagercenlral pä alt byggas upp för distribution

av läromedel, läromedelsförteckningar m. m. från SIL, RPH och andra myndigheter. För denna lagercenlral beräknar SIL medel för en tjänst för försie byråsekreterare/byrådirektör och en ijänsl som assistenl/byråassi-stent (-1-280000 kr.) samt för ökade lokalkostnader (-M40000 kr.) och koslnader för ytteriigare lokalvårdare (-f 29000 kr.). Vidare beräknas engångsanvisningar för utrustning lill lagercentralen (-1-26000 kr.).

För personalförstärkningar i övrigl beräknar SIL medel för följande tjänster: nämligen tvä byrådirektörer (läromedelsproducenter), två assi-stenler/byråassistenter samt en och en halv kansliskrivare/assistent (-1-771000 kr.). Vidare beräknar SIL ylleriigare experfismedel (-1-278000 kr.).

För framställning av läromedel, bl. a. på video, resekoslnadsersällningar och expenser m. m. behövs ökade medel (-(-493000 kr.).

SIL beräknar medel för utökade lagerlokaler vid RPH-SÄR och utökade lokaler på grund av föreslagen personalförstärkning vid RPH-RH (-1-53000 kr.).

SIL föreslår även engångsanvisningar för teknisk utrustning, bl.a. kopieringsutrustning till RPH-RH och kompakllager och videoutrustning vid RPH-SÄR (4-520000 kr.).

83

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Regeringen uppdrog den 28 mars 1985 åt statskontoret atl efter samråd med statens institut för läromedelsinformation (SIL) och rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH) göra en översyn av verksamheten vid RPH. I rapporten (1985:47) Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade - förslag och rekommendationer har slalskoniorei redovisat sina förslag. Statskontoret föreslär bl.a. alt formerna för RPH:s finansiering omprövas i anslutning till pågående eller aviserade förändringar i statsbidragssystemen för skolväsendet och vuxenutbildningen, all verksamheten vid SIL och RPH samordnas inom en sammanhållen myndighet samt alt SIL och RPH i samband härmed blir föremål för en organisationsöversyn.

Jag avser atl föreslå regeringen atl ge statskontoret i uppdrag alt göra en organisationsöversyn m. m. av SIL och RPH. Utgångspunkten skall därvid vara all SIL och RPH samordnas lill en myndighet.

Med anledning av uppdraget förordar jag all ell ettårigt huvudförslag om 1% tillämpas (-142000 kr.).

Integreringen av handikappade elever i den vanliga undervisningen ställer stora krav på RPH. Jag förordar därför all RPH för nästa budgetär tillförs ökade resurser. Jag beräknar härför 1,4 milj.kr., varav 160000 kr. utgör engångsanvisningar.

Jag beräknar expertismedel om 961 000 kr. för punktskrifisframställning, videoproduktion, behovsanalyser rörande dataproduklion och läromedel för elever med talsvårigheter samt läromedelsutveckling i övrigt. Vidare beräknar jag 179000 kr. under övriga förvaltningskoslnader för lärome-delsframslällning på video och kostnader för en arbetsgrupp för blisskom-munikalion. Vid rikscenlralerna finns elt stort behov av fortbildning av personalen, bl.a. lill följd av ny teknik. Jag beräknar för näsla budgelår lOOOOO kr. för sådan fortbildning. I engångsanvisningar beräknar jag 160000 kr. för en dator för punktskrift samt för ersättningsanskaffning av kopieringsutrustning.

Regeringen har genom beslut den 15 maj 1985 medgett alt en personlig tjänst som assistent fär inrättas vid RPH-SYN. Vid mina beräkningar av anslaget harjag beaktat koslnaderna för nämnda ijänsl.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 15 560000 kr.

För skolväsendet gemensamma frågor      Prop. 1985/86: loo

B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet

1984/85 Utgift       24925 353         Reservation             I 111646

1985/86 Anslag     24845 000

1986/87 Förslag    25974000

Från anslaget bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete inom ungdomsskola och vuxenulbildning saml informationsåtgärder i samband därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av information om verksamheten.

Vidare bekostas från anslaget den centrala utvärderingen av pågående reformarbete inom gymnasieskolan.

Skolöverstyrelsen

Pris- och löneomräkning beräknas med 1 639000 kr.

SÖ beräknar medelsbehovet under reservationsanslaget Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet till 26484000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar pris- och löneomräkningen till 829000 kr.

Jag har i inledningen redovisal mina synpunkter på skolöverstyrelsens förslag om ett nationellt program för målrelaterad ulvärdering av kunskaper och färdigheter (NPU).

Vidare harjag beräknal 300000 kr. som engångsanvisning för utvecklingsarbete vad gäller elever med läs- och skrivsvårigheter. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 25974000 kr.

B 8. Fortbildning m. m.

1984/85 Utgift       19 113919        Reservation             1736862

1985/86 Anslag     12468000

1986/87 Förslag    19489000

Från anslaget bestrids koslnader för skolledarutbildningen och för så
dana övriga ulbildningsinsalser där skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för
genomförandet. SÖ ansvarar därvid för att vissa angelägna utbildningar
kommer till stånd, vilka inte kan anordnas inom högskolan. SÖ ansvarar
således för att vissa kurser och andra utbildningsinsatser anordnas för
lärare i yrkesämnen och för personal vid specialskolan, särskolan och                85

sameskolan. Inom anslaget disponerar SÖ ocksä medel, som i styrande Prop. 1985/86: 100 och stimulerande syfte fördelas vidare till kommunerna för alt bestrida Bil 10 sådana kostnader för viss utbildning, som kommunerna själva ansvarar för. Under innevarande är fördelas således medel till fortbildning för lokalt ulvecklingsarbele i kommunal vuxenulbildning (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux). Vidare bekostas från anslaget bidrag lill lärarorganisationer m.fl.för fortbildningsverksamhet och bidrag till skolpersonal för deltagande i internationella kurser och konferenser. Inom anslaget disponerar SÖ också vissa medel för planering, uppföljning och informalion.

Enligt 8§ förordningen (1981:1371) med instruktion för den stafiiga skoladminislralionen (8 § ändrad 1983:275) skall SÖ kartlägga behovet av personalutbildning inom skolväsendet. Kartläggningen skall tillsammans med SÖ: s förslag till prioriteringar åriigen presenteras för regeringen som ell underiag för dess och riksdagens slällningslaganden när det gäller resurser till högskolan, SÖ och kommunerna samt de övergripande riktlinjer som skall gälla för verksamheten.

Skolöverstyrelsen

För budgetåret 1986/87 föreslår SÖ inte någon förändring av principiell art när det gäller organisation, ansvarsfördelning eller prioriteringar. SÖ:s förslag innebär i huvudsak följande:

1.    Pris- och löneomräkning m. m. I 194000 kr.

2.    Ansvarsfördelningen mellan SÖ och högskolan när del gäller all anordna personalutbildning för skolväsendet bör ligga fast i avvaktan på resultatet av den pågående översynen.

3.    Skolledarulbildningens omfattning beräknas enligt långlidsplanen.

4.    Del påbörjade reformarbetet inom gymnasieskolan behöver, enligt SÖ: s bedömning, kraftfullt stimuleras och stödjas av ett fortbildningsprogram. SÖ föreslår all särskilda medel avsätts inom ifrågavarande anslag under en fyraårsperiod med början budgetåret 1986/87 (-1-6500000 kr.)

5.    Fr.o. m. budgelårel 1984/85 disponerar SÖ särskilda medel för fortbildning för lokall utvecklingsarbete i komvux och grundvux. Insalserna utgör etl led i genomförandet av Lvux 82. SÖ föreslär ingen höjning av anslaget för budgetåret 1986/87 men vill redan nu anmäla behov av förlängning av medelstilldelningen t.o.m. budgetåret 1989/90 för all samlliga enheler skall kunna della i denna ulbildning.

6.    För vidareutbildning i ämnet elektronik för lärare i fysik i gymnasieskolan föreslår SÖ att tjänstledighet med oavkortad lön ulgår under tid motsvarande 20 poäng. Ca 100 lärare beräknas kunna utbildas under en treårsperiod. SÖ föreslår alt medel för detla tillförs förevarande anslag budgetåret 1986/87 (-3OOOOOO kr.).

86

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

.     o .   .    .. ,                  ...                f       Bil 10

För närvarande pågar mom utbildnmgsdepartementet en översyn av tonbildningens organisation. Avsikten är att skapa förutsättningar för att fortbildningen skall bli elt än effektivare inslrumenl för skolans ulveckling. Jag räknar med att resultatet skall kunna redovisas i nästa års budgetproposition. Arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY) skall enligt sina direktiv överväga behovel av ökade fortbildningsinsatser för yrkeslärare. Gruppens förslag kommer atl presenteras inom den närmaste tiden. Vidare har skolöverstyrelsen (SÖ) fåll i uppdrag att redovisa behovel av fortbildning för grundskolans lärare för att dessa skall fä kompetens motsvarande den nya grundskolläramtbildning som riksdagen beslulat om våren 1985 (prop. 1984/85 : 122, UbU 31, rskr 366). I avvaktan på resultatet av pågående arbete bör inriktningen av fortbildningen och vidareutbildningen av skolväsendels personal i huvudsak vara desamma som under tidigare år.

Skolledarutbildningen genomförs enligt den lidigare fastställda planen. SÖ har på regeringens uppdrag lagt fram etl förslag lill ett samlat program för skolledarutbildningen, avselt alt gälla fr.o. m. budgetåret 1987/88. Förslaget bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet.

Försöks- och utvecklingsarbetet inom den pågående reformeringen av gymnasieskolan kräver särskilda fortbildningsinsatser. Målel bör vara atl med slöd av fortbildning åsiadkomma ell lokall ulvecklingsarbele, bl. a. till gagn för de elever som har störsi behov av stöd och hjälp i sitt skolarbete. Del är angeläget all fortbildningen sätts in redan vid utvecklingsarbetets början. För detla ändamål bör särskilda medel avsättas under en fyraårsperiod. Jag föreslår att 3 250000 kr. beräknas för budgetåret 1986/87.

Beträffande en förlängning av medelstilldelningen för fortbildning för lokalt utvecklingsarbete i komvux och grundvux utöver den treårsperiod som SÖ ursprungligen föreslog, är jag nu beredd atl förorda en sådan med etl år, t. o. m. budgetåret 1987/88.

Bristen på utbildade lärare i elektronik och den snabba utvecklingen inom elektronikområdel, gör del, som utbildningsministern redan har berört i inledningen, angeläget med en särskild satsning på fortbildning av lärare inom delta område. För en sådan fortbildning föreslär jag, i enlighet med SÖ:s förslag, all medel avsätts under en treårsperiod. För 1986/87 beräknar jag 3000000 kr. för della ändamål.

I övrigl räknarjag för näsla budgelår inle med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Jag hemsläller att regeringen föreslär riksdagen alt

lill Fortbildning m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 19489000 kr.

87

B 9. Regionala åtgärder för elever med handikapp        Prop. 1985/86:100

Bil 10

1986/87 Nytt anslag    16150000

Föredragandens överväganden

För alt förbättra utbildningsmöjligheterna för elever med handikapp är landet sedan den 1 april 1984 indelat i fem planeringsregioner. Inom var och en av dessa finns en lill länsskolnämnden på resp. ort knuten planeringsberedning, som samordnar de berörda länsskolnämndernas insatser för barn och ungdomar med olika former av handikapp inom del allmänna skolväsendet (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112, SFS 1984:75). Medel för dessa insatser har hittills beräknats under del nuvarande anslaget för Särskilda ålgärder på skolområdet (SÅS).

Jag har i avsnittet Vissa gemensamma frågor inom skolväsendel redovisal min syn på hur det nuvarande anslaget för Särskilda ätgärder på skolområdet bör renodlas. Jag har därvid förordat att bl.a. etl särskilt anslag för regionala åtgärder för elever med handikapp tillskapas. Jag har genom omföring från det nuvarande SÅS-anslaget beräknat 16 150000 kr. för dessa ålgärder. Av detla belopp bör 150000 kr. avse en engångsanvisning för budgetåret 1986/87 avseende ulvärdering av den regionala stödorganisationen för handikappade elever och planeringsberedningarnas verksamhel. Medlen bör disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ).

För de åtgärder som planeringsberedningarna kan komma atl föreslå för budgetåret 1986/87 harjag således beräknal 16 milj. kr. I detla belopp ingår också medel för utbildningen för svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium. Det bör liksom hittills ankomma pä SÖ att fördela medlen med utgångspunkt i de förslag till ålgärder som planeringsberedningarna redovisar. SÖ bör fördela medlen lill de länsskolnämnder inom vilkas område åtgärder planeras. Detta underlättas av atl del i planeringsberedningarna ingår minsl tvä företrädare för varje länsskolnämnd i regionen. Härigenom kan en samordning med länsskolnämndernas fördelning av medel för t. ex. särskilda ätgärder i grundskolan åstadkommas.

Jag hemsläller all regeringen föreslär riksdagen

all till Regionala åtgärder för elever med handikapp för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 16 150000 kr.

B 10. Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom     Prop. 1985/86:100

utbildningsväsendet                                         Bil 10

1984/85 Utgift'

7774117

1985/86 Anslag

8320000

1986/87 Förslag

9355000

' Anslagets lidigare namn Mångfaldigande av litterära och konstnäriiga verk inom utbildningsväsendet.

Mellan staten och vissa upphovsräitsliga organisationer har avtal träffats dels den 21 februari 1985 om kopiering i skolorna, dels den 11 april 1985 om kopiering inom högskoleområdet (se prop. 1984/85: 196, UbU 37, rskr 374). Avtalen gäller fr.o. m.den 1 juli 1985 t.o. m.den 30 juni 1988. Avtalen omfattar utbildning som staten, kommun eller landstingskommun är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som slår eller under avtalsperioden ställs under tillsyn av skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Avtalen ger lärare vid skolor och högskolor rätl atl i viss utsträckning kopiera svenska och utländska litterära eller konstnärliga verk saml fotografier. Ersällning betalas av staten med elt vissl belopp per kopiesida. Ersättningen betalas lill föreningen BONUS.

Skolöverstyrelsen

Avtalen reglerar de belopp som skall betalas under avtalsåret. Anslagsbehovet beräknas till 9020000 kr. för budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Kopiering av Utterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 9355000 kr.

89

Det obligatoriska skolväsenciet m. m               Prop. 1985/86: lOO

B 11. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

1984/85 Ulgift 13 256500 566 1985/86 Anslag 13 707 000 000 1986/87 Förslag    14441000 000

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag lill kommunerna för kostnader för driften av grundskolan, viss praktisk lärarutbildning vid grundskolan och lokala planeringsråd. Bidragsbeslämmelserna finns i förordningen (1978: 345) om statsbidrag lill driftkostnader för grundskolan, m. m. (ändrad 1984:123 och 1122 saml 1985:538, 763 och 1097). Dessa bestämmelser innebär i korthet all statsbidrag till kostnader för driften av grundskolan i huvudsak utgår i form av basresurser och förstärkningsresurser. För varje skolenhet beräknas antalet basresurser med hänsyn till antalet elever i varje årskurs av grundskolan vid enheten. För filialskolor gäller dock särskilda regler. Förstärkningsresurser ulgår direkt till kommunerna med 0,6334 veckotimmar per elev i grundskolan. Vidare utgår tilläggsbidrag för vissa kostnader, främst vikarie kostnader. Tilläggsbidragel utgår med viss procentsals av statsbidraget för bas- och förslärkningsresurserna. Härutöver ulgår bidrag för vissa särskilda ändamål, bl.a. särskild undervisning, hemspråksundervisning, vissa arbetsgivaravgifter och samlad skoldag. Fr.o. m.den Ijuli 1986 kommer bidrag fill skolledningsfunktioner alt lämnas i form av skolledningsresurser.

Regeringen fastställer årligen veckotimpris för bas- och förstärkningsresurser m. m. I den förordning som avser redovisningsåret 1984/85 (SÖ-FS 1985:105) har veckolimprisel för basresurser för resp. stadium fastställts till i genomsnitt 3 942 kr., 3 922 kr.och 4 572 kr.saml veckotimpriset för förstärkningsresursens undervisningsbundna del till 4277 kr. och den icke undervisningsbundna delen till 3635 kr. Tilläggsbidragel har fastställts till 7,9%.

Statsbidraget utbetalas i form av förskott och slutreglering. Budgetåret 1986/87 belaslas anslaget med förskoll för delta år beräknal på statsbidraget för redovisningsåret 1985/86 saml slutreglering av bidraget för redovisningsåret 1985/86.

Från anslaget bestrids vidare koslnader för statsbidrag lill kommunerna för lokal skolutveckling enligt bestämmelser i förordningen (1982: 608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. (omtryckt 1983:416, ändrad senast 1984:328 saml 1985:122 och 539). Även för detla bidrag gäller elt förskotts- och slutregleringsförfarande.

Anslaget belastas vidare med bidrag lill kommuner och organisationer för vissa verksamheter, för kostnader för bl.a. reservlärare enligt förordningen (1984:626) om statsbidrag till kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning saml med kostnader för reducerat lönekostnadspålägg (Ikp).

90

I enlighet med föreskrifter i förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag lill kommunal utbildning (ändrad senasi 1985:596) skall flertalet bidrag som utbetalas under detta anslag minskas med 2 % av del belopp som annars skulle ha utgetts.

Ur anslaget utgår bidrag dels enligi förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever, dels enligt förordningen (SÖ-FS 1983:61) om statsbidrag till Kristofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna (ändrad SÖ-FS 1985:54).

Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1983: 106) om statsbidrag till lokall utvecklingsarbete på grundskolans lågstadium (ändrad SÖ-FS 1985:56).

Ur anslaget ulgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1984:101) om statsbidrag lill datorutrustning och programvara för dataundervisning på grundskolans högstadium.

Ur anslaget utgår även bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1985:55) om statsbidrag lill utvecklingsarbete med kultur i skolan.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Anslagsberäkning

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Anslag

1. Bas- och för
stärkningsre
surser m. m.

2.   Bidrag lill den samlade skoldagen

3.   Bidrag lill kommuner och organisationer för vissa verksamheter

4.   Bidrag lill fristående skolor

5.   Bidrag lill lokal skolutveckling

6.   Bidrag lill koslnader för vissa socialavgifter

7.   Lönekostnadspålägg

8.   Bidrag lill lokalt ulvecklingsarbele på lågstadiet m. m.

9.   Bidrag lill datorutrustning m. m.

10.      Bidrag lill kul
turellt utveck
lingsarbete i
skolan

11.      Exlra bidrag lill syo

i glesbygd och bidrag till kommuner som anordnar prao på högstadiet under kortare tid än fyra veckor

12.      Särskilda åtgärder för
undervisningen i ämnet
matematik

Avrundat

10 115 900 000 - 229 800 000 -1-560 800 000

42200000 -    2 300000   -    1000000

5000000 -f      351000   -l-      300000

20100000 -I-    2632000 -I-    3 300000

199000000 -f    4700000 -H 10300000

2127 400000 -I- 79700000     -l- 87000000

1130700000 -1-25 800000     4-62500000

of.

31700000 -(-    2219000

of.

20000000    4-    1400000

15000000 -I-      300000        -l-    1000000

-h    3400000

-    3 600000

-1-348002000

-t-348 000 000

13 707000000

-t-    6200000 4-734000000

4-734 000000

91

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har - där ej annat anges - beräknal koslnaderna efler elt preliminärt veckolimpris som beräknats utan hänsyn till löneutvecklingen under redovisningsårel 1985/86.

1. Antalet elever, basresurser och veckotimmar fördelade på stadier framgår av följande sammanställning.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Stadium

Beräknat elevantal 1985/86

Basresurser 1984/85

Basresurser 1985/86

Timmar i basresurs inkl, garantitimmar 1985/86

Låg

Mellan

Hög

Totalt

286 200 321 100 330 300

937 600

14 809 14 287 12314

41410

14 352 13973 12436

40 761

363 800 489600 527 800

1 381 200'

Sedan avdrag gjorts för skolledarnas undervisningsskyldighet.

Kostnader för basresurserna beräknar SÖ till 5 944,5 milj.kr. för verksamhetsåret 1985/86.

Totalt beräknar SÖ antalet timmar i förstärkningsresursen lill 593 876, vilkel motsvarar en kostnad av 2546,0 milj.kr. för verksamhetsåret 1985/86.

SÖ föreslår alt medel motsvarande 141,4 milj. kr. överförs från anslaget Särskilda ålgärder pä skolområdet till grundskolans förstärkningsresurs.

Tilläggsbidraget ulgår med viss procent av de sammanlagda kostnaderna för bas- och förslärkningsresurser. Efler den i föregående budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10) beräknade procentsatsen 8,8 beräknar SÖ kostnaderna för tilläggsbidragel lill 747,2 milj. kr. för verksamhetsåret 1985/86.

SÖ beräknar statsbidraget för särskild undervisning till 64,3 milj.kr. och bidragen till koslnader för stödundervisning i svenska samt hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk lill 251,6 resp. 251,3 milj.kr. för verksamhetsåret 1985/86.

SÖ föreslår atl medel för bidrag till särskild undervisning, exkl. bidrag lill särskild undervisning för zigenarbarn, överförs frän förevarande anslag lill anslaget Särskilda ålgärder pä skolområdet.

Statsbidraget till kostnader för rektorer och studierektorer beräknar SÖ lill 450,7 milj. kr.

För bidrag lill kallorlstillägg och fi nskspråkt il lägg beräknar SÖ 27,7 milj.kr. För bidrag lill kostnader för vissa skolchefsfu n k-t i oner har SÖ beräknat atl anslaget för verksamhetsåret 1985/86 endasl belastas med slulreglering av bidraget för 1984/85.

SÖ beräknar del lolala bidraget under anslagsposten 1 lill 10283,4 milj. kr. för verksamhetsåret 1985/86.

2. För den icke limplanebundna verksamheten under den samlade skoldagen beräknar SÖ 39,1 milj. kr. SÖ har därvid med stöd i lillgängliga uppgifter från kommunerna uppskattat all ca 49% av totala antalet elever i grundskolan kommer atl omfattas av den samlade skoldagen läsåret 1985/86.

92

De under anslagsposterna I och 2 uppförda bidragsändamålen omfattas     Prop. 1985/86: 100 av ell förskotts- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1986/87      Bil 10 utbetalas ell förskott om 90% av beslutat bidrag för redovisningsårel 1985/86. Anslaget belastas budgelårel 1986/87 även av slulregleringen av anslaget för redovisningsårel 1985/86.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetåret 1986/87, belopp I milj. kr.

Anslagspost 1

Budgelår

Tolall

Förskoll

Slut-

Summa

Summa

bidrag

reglering

100%

98%

1984/85

10045.3'

1985/86

10349,0 10283,4

9040,8

1986/87

9341.1

1 242,6

10 556,7

10345,6

' Avser underlag för förskoll budgetåret 1985/86.

" Avser underlag för förskott, hänsyn har därvid tagits lill SÖ: s förslag om förändring av SAS-resursen,

För anslagsposten 2 beräknar SÖ etl medelsbehov under budgetåret 1986/87 om 39,9 milj. kr.

3.      Bidrag till kommuner och organisationer för vissa verk
samheter. SÖ beräknar 121980 kr. för bidrag lill kommuner i
Norrbotiens län med finskspråkiga barn samt 214000 kr. för
bidrag lill lägerskolor anordnade av Riksförbundet
finska föreningar i Sverige.

För pedagogisk utvecklingsverksamhet m. m. för undervisning av finskspråkiga elever beräknar SÖ medelsbehovel för budgetåret 1986/87 efler pris- och löneomräkning lill 2,1 milj.kr.

För sommarkurser i teknik för flickor beräknar SÖ medelsbehovet för budgetåret 1986/87 efler pris- och löneomräkning lill 2,9 milj. kr.

SÖ föreslär också försöksverksamhel med tillfälliga grupper med enbart flickor i lillvalskurser med moment i naturorientering och teknik i grundskolan.

4. Bidrag lill fristående skolor. SÖ föreslår all bidrag uigår
med I 917000 kr. fill de estniska skolorna, med 5 270000 kr. till Kristoffer
skolan och med 1971 000 kr. lill Hillelskolan.

SÖ beräknar för bidrag till övriga frislående skolor budgetåret 1986/87 ett anslagsbehov av 13 574000 kr.

5.   SÖ beräknar för bidrag till lokal skolutveckling medelsbehovel lill 203,7 milj. kr. under budgetåret 1986/87, varav 148,5 milj.kr. ulgör förskoll för redovisningsårel 1986/87 och 55,2 milj. kr. utgör slutreglering för redovisningsårel 1985/86.

6.   SÖ beräknar för bidrag för lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet efler pris- och löneomräkning elt medelsbehov av 33,9 milj. kr. budgetåret 1986/87.

SÖ föreslär alt medlen för lokalt ulvecklingsarbele på lågstadiet får

93

användas till fortsalt utvecklingsarbete dels på lågstadiet, dels lill utveck-     Prop. 1985/86: 100 lingsarbete på mellanstadiet. SÖ föreslär även att medlen får disponeras     Bil 10 för att stimulera projekt för samverkan mellan särskola och grundskola,

7. SÖ beräknar bidrag till datorutrustning och program
vara för dataundervisning pä grundskolans högstadium
efter prisomräkning till 21,4 milj. kr. budgelårel 1986/87.

SÖ föreslår alt folkhögskolorna skall få del av statsbidrag till datorutrustning och programvara. SÖ föreslår därför att principbeslut nu fattas om all resurser som frigörs när bidragsgivningen för dalautruslning för grundskolan är slulförd används bl.a. till atl främja dalaundervisning vid folkhögskolan.

8. SÖ beräknar bidrag till utvecklingsarbete med kullur i
sko lan efler pris- och löneomräkning till 16 milj.kr. budgetåret 1986/87.

SÖ föreslår atl 250000 kr.av medlen som avsätts till utvecklingsarbete med kultur i skolan får användas för utvärdering, som kan göra del möjligl all pä basis av aktuella insalser bygga upp en varaktig verksamhel.

SÖ föreslär slutligen atl kulturverksamheten vid folkhögskolor utvidgas till erfarenhetsutbyte och samarbele med grundskolor och gymnasieskolor. För denna utvidgade verksamhet föreslår SÖ atl 750000 kr. överförs från förevarande anslagspost till anslaget Bidrag lill driften av folkhögskolor m. m.

9. SÖ föreslår atl medel för bidrag lill studie- och yrkesorientering i
glesbygd saml bidrag lill kommuner som anordnar praktisk arbetslivsori
entering på högstadiet under kortare tid än fyra veckor överförs från
anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet till förevarande anslag och
anvisas under särskild anslagspost. Inklusive kostnader för arbetsgivarav
gifter och lönekostnadspålägg beräknar SÖ medelsbehovet lill 3,4 milj. kr.
budgetåret 1986/87.

10. SÖ föreslår alt 25% av de resurser som skulle bortfalla vid en strikt
anpassning av grundskolans organisation till de minskande elevantalen
med början budgelårel 1986/87 får stanna inom grundskolan och betraktas
som en särskild resurs och all resursen får disponeras av länsskolnämnder
na efter en pedagogisk-organisatorisk bedömning i varje särskill fall för att
begränsa de negaliva effekterna av elevminskningen i grundskolan.

11. SÖ föreslår atl nuvarande bestämmelser om inrättande av fasla tjänster för lärarvikarier slopas saml atl beslutanderätten överförs från länsskolnämnderna till kommunerna.

12. SÖ föreslår all bestämmelser om lokal arbetsplan ändras så all det framgår dels atl mål och ambitioner för varje arbetsenhet skall redovisas särskilt i arbetsplanen för rektorsområdet, dels alt det för varje arbetsenhet skall finnas handlingsplaner som med utgångspunkl i redovisade mål och ambitioner sammanfattar planeringen av verksamheten och samarbelel inom arbetsenheten och utgör underlag för utvärderingen där.

SÖ föreslår vidare att bestämmelser om lärares skyldigheter alt fullgöra vissa specialfunktioner begränsas lill all i första hand avse frågor som gäller verksamheten inom arbetsenheten.

13. SÖ hemställer atl lill Bidrag till driften av grundskolor m.m. för

budgelårel 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 14055000 000 kr.           94

Föredragandens överväganden                                                     Prop. 1985/86:100

Bil 10

Allmänt

I inledningen har utbildningsministern redovisal vilka utgångspunkter han och jag haft när det gäller besparingar inom skolväsendet. För grundskolans del föreslår jag i enlighel härmed en procentuell nedskärning av driftbidragei till grundskolan.

I enlighel med förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal ulbildning skall driflbidrag lill grundskolan och vad därmed hör samman reduceras med 2%. Jag föreslår atl de statliga transfereringarna lill kommunerna minskas med ylleriigare tre procentenheter så alt endast 95% av bidraget lill driften av grundskolor betalas ut. Detla innebär en minskning av de statliga transfereringarna fr.o. m.budgetåret 1986/87 med ca 450 milj. kr. per år i 1985/86 års beräknade löneläge.

Bas- och förstärkningsresurser

Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens (SÖ) bedömning rörande antalet elever i grundskolan samt antalet limmar i bas- och förslärkningsresurser . Den tolala kostnaden för bas- och förslärkningsresursen beräknar jag till 8787,5 milj.kr. för redovisningsårel 1985/86. Mina beräkningar grundar sig på löneläget i juli 1985 med viss uppräkning för de kostnadsökningar som kan förväntas under redovisningsåret.

När del gäller minskning med ytterligare tre procentenheter av den icke-undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen bör, liksom för förslärkningsresursen i övrigt, gälla all kommunerna skall bestrida mellanskillnaden mellan statsbidrag och fakfisk kostnad. Detta innebär således alt bidraget bara får användas till att täcka 95% av den direkta lönekostnaden för sådana insatser. I enlighet med vad jag anfört i inledningen föreslär jag vidare alt del skall bli möjligl att föra resurser från den icke-undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen till den undervisningsbundna. Överföringen bör, om en kommun väljer att utnyttja möjligheten, göras så alt den blir koslnadsneulral för kommunen.

Tilläggsbidrag

Tilläggsbidraget ulgår med viss procent av bidraget för bas- och förstärkningsresurser. Regeringen har för redovisningsåret 1984/85 fastställt procentsatsen lill 7,9 (SÖ-FS 1985:105). Till grund för detta beslut har legat dels en beräkning av kommunernas bidragsberälligade vikarie-kostnader för lärare och skolledare, som utförts av SÖ på grundval av uppgifter från Kommun-dala AB, dels en beräkning av kommunernas kostnader för uppdragstillägg och nedsättningar av lärarnas undervisningsskyldighet på grundval av uppgifter från statistiska centralbyrån (SCB). Etl molsvarande underlag kommer under våren 1986 alt presenteras för fastställande av definitiv procentsals för tilläggsbidraget för redovisningsårel 1985/86.

95

Jag beräknar att tilläggsbidraget för redovisningsåret 1985/86 skall utgå Prop. 1985/86: 100 med 8,8% av bidraget till bas- och förstärkningsresurser. Detla motsvarar Bil 10 ell bidragsunderlag på 773,3 milj.kr. Jag har vid mina beräkningar för innevarande läsår tillfört tilläggsbidragel elt resurstillskott om 80 milj.kr. för vikarieinsatser i grundskolan i enlighel med riksdagens beslul med anledning av 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 147, UbU 16, rskr 234).

Mol bakgrund av riksdagens beslul belräffande skolledningsresurser i grundskolan (prop. 1984/85: 100, bil. 10 p. B 11, UbU 16, rskr 234) ft. o. m, den 1 juli 1986 och i övrigl oförändrade förhållanden räknar jag med alt procentsatsen för tilläggsbidragel därigenom blir 6,5 för redovisningsårel 1986/87.

Som jag tidigare anmält instämmer jag i SÖ: s förslag att den nuvarande begränsningen i fråga om inrättande av tjänster för lärarvikarier tas bort. I likhet med SÖ anser jag all länsskolnämndernas medgivande inle längre skall behövas för alt sädana tjänster skall få inrättas. Della bör skolstyrelserna själva få avgöra. Tjänster för fasla "ersättare" bör i fortsättningen få inrättas i den utsträckning som motsvaras av det sladigvarande behovet. Härigenom ges bällre förutsättningar all åstadkomma en personalplanering som grundas pä de lokala förhållandena, vilkel i en del kommuner kan leda lill viss utökning av underlaget för fasta lärartjänster.

Skolledningsfrågor

Den slalliga regleringen av skolchefstjänslerna och slalsbidragen för dessa tjänster har upphört fr.o.m. den 1 juli 1985. DeUa innebär atl skolchefsfunktionen - lill skillnad frän skolledarfunklionerna i övrigt - fortsättningsvis är en helkommunal angelägenhet och atl den statliga regleringen på detla område inskränker sig lill föreskrifter om all det i varje kommun skall finnas en skolchef och atl uppdraget att vara skolchef skall kunna läggas på en rektor i de kommuner som dittills inle behövt ha någon skoldirektör.

Flera mindre kommuner har påtalat ett starkt behov av utökade resurser för skolledning. Jag delar uppfattningen atl det är angeläget med en förstärkning av de minsta kommunernas skolledning. Jag är däremoi inte beredd alt följa det förslag som framförts från vissa kommuner atl använda en del av den av staten finansierade skolledningsresursen för all bekosta en kommunall reglerad skolchefsljänsl. Jag förordar i stället följande lösning. En kommun, vars skolväsende under skolstyrelsens förvaltning omfattar ell lägre poängtal än 130 och som inte har en heltidsanställd skolchef, får utöka skolledningsresurscn molsvarande högsl en halv skolledarljänsl. För denna utökning utgår inle statsbidrag. Härigenom underlättas för kommunen all dels ha en tillfredsställande skolchefsfunktion, dels bibehålla skolledningen pä fältet intakt.

Det bör få ankomma på regeringen alt besluta om de bestämmelser som kan behövas för atl milt förslag skall kunna genomföras.

För redovisningsåret 1985/86 beräknar jag kostnaden för rektoreroch
sludierektorerlill 466,5 milj. kr.                                                                              96

Hemspråksundervisning m.m.                                                        Prop. 1985/86:100

. r     u           ».       A         Bil 10

För stödundervisning i svenska och for hemspraksunder-

visning beräknar jag 260,4 milj.kr. resp. 260,1 milj.kr. för redovisningsåret 1985/86. Jag har därvid beaktat att ett särskilt veckotimpris skall beräknas for hemspräksundervisning, vilket baseras på kommunernas lönekostnad för enbart de lärare som bedriver hemspråksundervisning.

För pedagogisk utvecklingsverksamhet för undervisning av finskspråkiga elever föreslår jag all 2,1 milj. kr. avsätts budgetåret 1986/87.

Bidrag utgår lill kostnader för särskild undervisning för elever som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller sjukdom som tvingar till upprepad kortare frånvaro inle kan della i vanligt skolarbete. För redovisningsårel 1985/86 beräknar jag kostnaden för särskild undervisning lill66,6 milj.kr.

För bidrag lill koslnader för kallortstillägg och finskspråklillägg beräknar jag 28,7 milj.kr.

Anslagsberäkning

Totalt beräknar jag statsbidraget för redovisningsårel 1985/86 lill ändamål under anslagsposten 1 lill 10643,3 milj.kr. Som jag har redovisal i det föregående omfattas denna anslagspost av elt förskotts- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1986/87 utbetalas till kommunerna dels förskott baserat pä del fastställda bidraget för redovisningsåret 1985/86, dels slutreglering för della redovisningsår.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetåret 1986/87, belopp i milj. kr.

Budgetår

Totalt bidrag

Förskott

Slutreglering

Summa

1984/85 1985/86 1986/87

9987,4 10643.3

8988,7 9579,0

1 658,9

11237,9

Som jag tidigare nämnt skall enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag lill kommunal ulbildning driftbidrag lill grundskolan och vad därmed hör samman reduceras med 2%. Besparingen pä statsbudgeten för budgetåret 1986/87 pä anslagsposten som följer härav beräknar jag till 224,8 milj. kr.

Jag har tidigare föreslagil alt de statliga transfereringarna till kommunerna minskas med ytterligare tre procentenheter så alt endast 95% av bidraget lill driften av grundskolor betalas ul för nästa budgetår. Vad gäller den närmare utformningen förordar jag all reduceringen skall gälla inte bara samtliga bidrag enligt förordningen (1978: 345) om statsbidrag till driftkoslnader för grundskolan, m. m. ulan också bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1978: 190) om statsbidrag till särskild undervisning av zigenarbarn

samt bidrag som hänför sig till koslnader för tjänstgöring i grundskolan på

o      •                                                                                                                 97

sådan tjänst som avses i förordningen (1975:337) om tjänster som lärare

vid skolväsendel i kommun.

I-Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

För budgetåret 1986/87 bör enligt min mening - för all kommunernas     Prop. 1985/86: 100 planering skall underlättas - besparingen i sin helhet las ut först i samband     Bil 10 med förskolisutbelalningar under våren 1987.

Besparingen på statsbudgeten för budgetåret 1986/87 på denna anslagspost till följd av mitt förslag beräknar jag lill 337,1 milj. kr.

Bidrag utgår lill kostnader för icke timplanebunden verksamhel under den samlade skoldagen. För varje elev som omfattas av den samlade skoldagen ulgår bidrag med ell vissl belopp per läsår. För läsårel 1985/86 har SÖ beräknat att ca 49% av eleverna skall omfattas av denna. Jag delar denna bedömning.

Kostnaden för bidrag till samlad skoldag redovisningsåret 1985/86 beräknar jag till 40,5 milj. kr. Även denna anslagspost omfatlas av ett förskotts-och slutregleringsförfarande.

Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 till 41.2 milj.kr. sedan hänsyn lagits lill atl utbetalning endast skall ske med 95% av bidraget. Besparingen på statsbudgeten budgetåret 1986/87 blir dä 1,3 milj. kr.

För bidrag till koslnader för vissa arbetsgivaravgifter beräknar jag 2214,4 milj.kr. I enlighet med vad jag har föreslagit om reducering av statsbidraget med ytterligare tre procentenheter harjag vidare räknai med alt bidraget betalas ut med endasl 95% av bidragsunderiaget. Besparingen på statsbudgeten har jag därvid beräknat till 69,9 milj. kr. För reducerat lönekostnadspålägg beräknar jag I 193,2 milj.kr. Beräkningen grundar jag därvid på utbetalningen sedan den föreslagna treprocentiga besparingen frändragits. Detla innebär en besparing på 37,7 milj. kr.

Under poslen Bidrag lill kommuner och organisationer för vissa verksamheter har jag för budgelårel 1986/87 beräknat 122000 kr. för bidrag till kommuner i Norrbottens län med finskspråkiga barn för anskaffande av speciella hjälpmedel för alt överbrygga språksvårigheter saml 214000 kr. för bidrag lill lägerskolor anordnade av Riksförbundet fmska föreningar i Sverige.

Efter förslag i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100, bil. 10 s. 154, UbU 16, rskr 234) och propositionen om kvinnors villkor på arbetsmarknaden (prop. 1984/85: 130 s. 13) har riksdagen beslutat alt avsätta särskilda medel under innevarande budgetår till sommarkurser i teknik för flickor (AU 18, rskr 346). Dessa kurser är avsedda för flickor och genomförs under sommaruppehållet efler ärskurs 8 eller efter årskurs 9. Enligt vad jag har erfarit är erfarenheterna frän verksamheten goda och intresset bland de berörda flickorna har uppgelts vara stort. Enligt min mening bör verksamheten fortsätta och jag beräknar medelsbehovet för teknikkurser för flickor för budgelårel 1986/87 lill 2,9 milj.kr. Erfarenhelerna av sommarkurserna för flickor är således goda. Mot bakgrund härav kan det enligt min mening finnas skäl atl följa SÖ: s förslag om försöksverksamhet med tillfälliga undervisningsgrupper för endast flickor. Försöksverksamheten bör gälla såväl ämnen som tillvalskurser med en teknisk-naturvetenskaplig inriktning. Jag har i dessa frägor samrått med statsrådet Gradin. Jag har också, som jag fidigare nämnt, beräknat 2.1 milj. kr. för pedago-

98

gisk utvecklingsverksamhet för undervisning av finskspråkiga elever under     Prop. 1985/86: 100
denna anslagspost.                                                                       Bil 10

Fristående skolor

Regeringen har genom beslul den 28 mars 1985 förklarat att statsbidrag lill Krislofferskolans årskurser 10-12 fr.o. m. redovisningsåret 1985/86 skall ulgå enligi förordningen (1984:573) om statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivä. Under denna anslagspost beräknas därför endast medel för sådan undervisning som motsvarar grundskolans stadier.

Jag beräknar bidraget för Kristofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna fill 9160000 kr. för redovisningsårel 1986/87. Häri ingår även belopp för bidrag lill de s.k. kompletteringsskolorna (viss undervisning i estniska språket m. m. som meddelas skolpliktiga elever av estniskt ursprung pä ett tiotal orter i landet). 1 underlaget har medel molsvarande 90 årselevplatser i årskurserna 10-12 vid Kristofferskolan frånräknats och överförts till anslaget B 22. Bidrag lill driften av fristående skolor på gymnasial nivå.

Som jag tidigare nämnt kommer jag senare i dag att föreslå regeringen att förklara fem fristående skolor berättigade till statsbidrag fr.o. m. redovisningsåret 1986/87. Dessa skolor är Magdalenaskolan i Uppsala. Slefanskolan i Bromma, Kristinaskolan i Angered, Nibbleskolan i Järna samt The British Primary School i Danderyd. Tidigare har regeringen genom beslul den 6 oktober 1983 förklarat 17 skolor berättigade lill bidrag. Jag beräknar kostnaden för bidrag för dessa sammanlagl 22 skolor till 14240000 kr. för redovisningsårel 1986/87.

Lokal skolutveckling

Regeringen har för redovisningsårel 1985/86 fastställt procentsatsen för bidrag till lokal skolutveckling avseende grundskolan lill 2,26% av ett bidragsunderlag i vilkel ingår bidraget till bas- och förstärkningsresurser samt resurser för hemspräksundervisning, stödundervisning i svenska och särskild undervisning. Mol bakgrund av riksdagens beslul belräffande skolledningsresurser i grundskolan (prop. 1984/85:100. bil. 10 p. B 11, UbU 16, rskr 234) räknarjag med att procentsatsen för bidraget till lokal skolutveckling för redovisningsåret 1986/87 skall minskas med 0,02 procentenheter, dvs. från 2,26 till 2,24.

Jag beräknar medelsbehovel för budgetåret 1986/87 till 215,9 milj.kr. med nuvarande regler för utbetalning av bidrag, dvs. atl endast 98% av bidraget skall betalas ut. Besparingen på statsbudgeten blir då 4.4 milj. kr.

I enlighet med vad jag har föreslagit om reducering av statsbidraget med ytterligare tre procentenheter harjag vidare räknat med att endast 95% av bidraget skall betalas ut. Besparingen på statsbudgeten blir då 6,6 milj. kr.

Den lolala besparingen under grundskoleanslaget till följd av alt endasl 95% av bidraget betalas ul harjag beräknat lill 452,6 milj. kr.

I enlighet med riksdagens beslut efter förslag i 1981 års budgetproposi
tion har 25% - 75,5 milj.kr. - av en besparing med utgångspunkt i all                 99

endast 98% av bidraget betalas ut överförts lill anslaget B 12. Särskilda     Prop. 1985/86: 100
åtgärder i grundskolan.                                                                 Bil 10

Lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet tn. m.

Efler förslag i 1983 års budgetproposition har riksdagen beslulat att särskilda medel årligen skall avsättas för bidrag lill lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 274-276, UbU 20, rskr 253). För nästa budgetår beräknar jag oförändrat bidrag, dvs. 31,7 milj.kr., under denna anslagspost. I likhet med vad som gäller för budgelårel 1985/86 bör enligt min mening en mindre del av de berörda medlen avsättas för centralt utvecklings- och utvärderingsarbete kring frågeställningar rörande bl. a. övergången mellan förskola och skola.

Jag anser det rimligt alt lågstadiesatsningen efter näsla budgetär trappas ned, för alt i stället resursen skall kunna användas inom andra angelägna områden av skolväsendet. Länsskolnämnderna bör således inte bevilja bidrag under budgetåret 1986/87 till sådana projeki som förutsätter bidrag också efter detta budgetår.

Med hänsyn till behovel av viss uppföljning på mellanstadiet av insatserna på lågstadiet ser jag del som rimligt att länsskolnämnderna kan bevilja medel också för utvecklingsarbete pä mellanstadiet. Detta fär även lill följd all de nära föreslående sysselsättningsproblemen för mellanstadielärare mildras.

Dataundervisning på grundskolans högstadium m.m.

Efter förslag i 1984 års budgetproposition har riksdagen beslutat att elt särskill bidrag lill koslnader för anskaffning av datorutrustning m. m. ärligen skall avsällas under en treårsperiod med början 1984/85 (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 93-94, UbU 18, rskr 222). För innevarande budgetår har 20 milj.kr. avsatts för ändamålet. För innevarande budgetår har regeringen meddelat föreskrifter om att beslutade bidrag för budgetåret 1984/85 vilka inte utbetalats vid utgången av juni 1985 skall belasta 1985/86 års anslag. Delta innebär en tidsmässig förskjutning av bidragsutbelalningarna med ett är. De slutliga utbetalningarna sker därmed under budgelårel 1987/88. För budgetåret 1986/87 beräknar jag oförändral bidrag under denna anslagspost.

Kultur i skolan

Efter förslag i 1985 års budgetproposition har riksdagen beslutat alt särskil
da medel skall avsäUas för bidrag till utvecklingsarbete med
kullur i skolan (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 23-24 och 156, UbU 16,
rskr 234). För innevarande budgetår har 15 milj. kr. avsatts för ändamålet.
Förbudgeiäret 1986/87 beräknar jag medelsbehovet till 16 milj.kr. Utöver
insalser i grundskolan och gymnasieskolan ser jag det som angeläget att
bidraget kan användas för insatser också i särskolan.
Jag är inle beredd atl biträda SÖ: s förslag alt avsätta särskilda medel för         100

ulvärdering av de berörda insalserna. En sådan ulvärdering ingår enligt     Prop. 1985/86: 100 min mening i SÖ: s reguljära uppgifter och koslnaderna bör rymmas inom     Bil 10 de medel SÖ förfogar över.

Jag är inte heller beredd all biträda SÖ: s förslag alt överföra medel från förevarande anslagspost lill anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för finansiering av utvidgning av verksamhet med kullur vid folkhögskolor saml samverkan mellan grundskola, gymnasieskola och folkhögskola i kulturverksamhet.

Bidrag för studie- och yrkesorientering i glesbygd saml bidrag tUl kommuner som anordnar praktisk arbetslivsorientering på högstadiet under kortare tid än fyra veckor

Jag har under avsnittet Vissa gemensamma frägor inom skolväsendet förordat att medel frän del nuvarande anslaget Särskilda åtgärder pä skolområdet överförs till en särskild anslagspost under förevarande anslag för extra bidrag för studie- och yrkesorientering i glesbygd samt för bidrag till kommuner som anordnar praktisk arbetslivsorientering pä högstadiet under kortare lid än fyra veckor.

Jag biträder ocksä SÖ: s förslag alt SÖ bör anvisa medlen direkl till berörda kommuner.

Jag beräknar medelsbehovet för della ändamål budgetåret 1986/87 lill 3,6 milj.kr.

Matematik i skolan

Som jag framhållit i det föregående under Vissa gemensamma frågor inom skolväsendel (avsnitt 3) behövs del ålgärder för alt förslärka matematikundervisningen i grundskolan redan fr.o. m. näsla läsår. Särskilda medel bör avsättas för delta. Jag har som jag likaså tidigare nämnt beräknat 6,2 milj.kr. för delta ändamål. Medlen bör beräknas under en särskild anslagspost under förevarande anslag och bör disponeras av regeringen. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all

1.   godkänna vad jag har förordat om en minskning med ytterligare tre procentenheter av statsbidraget lill driftkoslnader för grundskolan,

2.   godkänna vad jag har förordal om användning av den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

3.   godkänna vad jag har förordat om tjänster för lärarvikarier,

4.   godkänna vad jag har förordal om skolledningsresurser i mindre kommuner,

5.   godkänna vad jag har förordal om bidrag lill lokal skolutveckling,

6.   godkänna vad jag har förordat om bidrag lill kultur i skolan,

7.   godkänna vad jag har förordat om bidrag för studie- och yrkesorientering i glesbygd samt bidrag till kommuner som anordnar praktisk arbetslivsorientering på högstadiel under kortare tid än fyra

veckor,                                                                                                        101

8.    godkänna vad jag har förordat om ålgärder för ämnet malema-     Prop. 1985/86:100 tik i grundskolan. Bil 10

9.    till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 14441 000 000 kr.

B 12. Särskilda åtgärder i grundskolan

1984/85 Utgift     229431008'

1985/86 Anslag   245450000'

1986/87 Förslag        223 750000

' Anslaget Särskilda åtgärder pä skolområdet.

Från anslaget bestrids för närvarande koslnader för statsbidrag enligt förordningen (1981: 501) om statsbidrag till särskilda åtgärder på skolområdet (ändrad senast 1984:470 och 1985:541).

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i betänkandet (DsU 1984: 16) Översyn av gällande regler för statsbidrag lill kommuner för kostnader för driften av grundskolor m. m. föreslagit förändringar av anslaget Särskilda åtgärder inom skolområdet (SÅS) enligt följande:

-    merparten av nuvarande SÅS-resurs förs lill grundskolans förstärkningsresurs under anslaget Bidrag lill driften av grundskolor m. m.,

-    ca 20 milj. kr. förs till gymnasieskolans förstärkningsresurs under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor,

-    lill en särskild anslagspost under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. förs medel för exlra bidrag till syo i glesbygd och för bidrag lill kommuner som anordnar prao på högstadiet under kortare lid än fyra veckor,

-    resterande del av SÅS-anslaget används för insalser för elever med handikapp i grundskolan och gymnasieskolan.

Den sislnämnda delen skall enligt SÖ: s förslag uppdelas i en allmän handikappresurs, en resurs för regionala ätgärder för elever med handikapp inkl. medel för svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium saml en resurs för bidrag lill kommuner i vilka del bor särskill många familjer med barn som går i specialskolan. SÖ föreslår slutligen all medel för bidrag till särskild undervisning skall överföras från anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. lill del nya SÅS-anslaget.

Utöver ovan redovisade förändringar föreslär SÖ för budgetåret 1986/87 all av de kvarvarande medlen under SÅS-anslagel inom anslagsposten för regionala ätgärder för elever med handikapp avsätts 250000 kr. för ulvärdering av den regionala stödorganisationen för handikappade elever och planeringsberedningarnas verksamhet.

SÖ beräknar medelsbehovet under det nya anslaget för särskilda åtgär
der på skolområdet till 146221 000 kr.                                                                102

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

Jag har i avsnittet Vissa gemensamma frägor inom skolväsendet redovisat min syn på hur del nuvarande anslaget för särskilda åtgärder på skolområde! bör renodlas. Jag har bl. a. framhållit all jag anser del nödvändigl med en regional utjämningsresurs för grundskolans del och har förordat atl elt anslag inrättas för särskilda ålgärder i grundskolan. Jag har också förordat all etl nytt anslag för regionala åtgärder för elever med handikapp inrättas. Jag har under anslaget B 9. Regionala åtgärder för elever med handikapp redovisal grunderna för fördelning m. m. av sislnämnda medel.

Under förevarande anslag behandlar jag beräkningsgrunder, fördelningsprinciper m. m. vad avser del nya anslaget för särskilda ålgärder inom grundskolan.

I del nya anslaget bör beräknas medel motsvarande den lidigare s. k. länsskolnämndsresursen i grundskolan och 25% av den tvåprocentiga besparingen inom grundskoleanslaget. Jag har beräknat anslaget till 223 750000kr. förbudgeiäret 1986/87.

De grundläggande principerna för fördelning av medel ur anslagei som gäller i dag bör gälla åven i fortsättningen. Således bör SÖ fördela de medel som anvisas under anslaget mellan länsskolnämnderna. Beräkningsgrund för fördelningen bör vara antalet elever den 15 seplember under del närmast föregående redovisningsåret i grundskolan inom länet. På samma säll som för närvarande bör storstadslänen få en högre andel.

Länsskolnämnden bör fördela medlen till kommunerna på samma sätt som nu, dels i form av en allmän resurs, dels i form av en särskild resurs och efler de bedömningsgrunder som gäller i dag. Givetvis bör därvid gälla de inskränkningar som föranleds av atl resursen i fortsättningen avser endast grundskolan och alt särskilda medel för planeringsberedningarnas verksamhet beräknas under etl särskill anslag. Länsskolnämnden bör således vid sin fördelning av medlen för allmänna resurser ulgå från en helhetsbedömning av situationen inom grundskolan i varje kommun och därvid väga samman olika faklorer som kan vara kriterier pä atl kommunen har särskilt behov av bidrag. Hänsyn skall därvid särskilt las lill om andelen handikappade elever i grundskolan är stor. När det gäller den särskilda resursen bör en kommun som har belydande koslnader för en speciell anordning inom grundskolan, som i stor utsträckning även kommer sädana elever till del vilka inte är kyrkobokförda i kommunen, lilldelas bidrag. Detla bör dock inle gälla i den mån koslnaderna täcks på annat sätt av annal statligt bidrag, t. ex. genom bidrag från anslaget för regionala åtgärder för elever med handikapp eller läcks genom interkommunal ersättning.

Det belopp som en kommun får i allmän resurs skall användas för ätgärder i grundskolan. Minst hälften av resursen skall användas för direkta undervisningsinsalser. En särskild resurs skall användas för del ändamål som anges av länsskolnämnden. De resurser som en kommun erhåller får inte användas för andra statligt reglerade tjänster än icke-ordinarie lärartjänster.

Samma regler som i dag gäller om ansökan, beslut om preliminär och slutlig fördelning bör gälla även i fortsättningen.

03

Det belopp kommunen erhåller bör, i de fall det används för lärarlöner, Prop. 1985/86: 100 inkludera ersätlning för koslnader för arbetsgivaravgifter enligt de grunder Bil 10 som gäller för bidrag till grundskolan. Del belopp kommunen erhåller för särskilda åtgärder i grundskolan inkluderar således kostnader för vissa arbetsgivaravgifter. Lönekostnadspålägg bör, inom ramen för anslaget, beräknas på hälften av den resurs som fördelas mellan länsskolnämnderna sedan hänsyn lagits till atl en viss del av resursen avser arbetsgivaravgifter.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.   godkänna del syslem för filldelning och användning av medel för särskilda åtgärder inom grundskolan som jag har förordal,

2.   till   SärskUda   åtgärder inom   grundskolan   för   budgelårel 1986/87 anvisa ett anslag av 223750000 kr.

B 13. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.

1984/85 Ulgift     22469878

1985/86 Anslag   26920000

1986/87 Förslag   29052000

Statsbidrag lill svensk undervisning i utlandet utgår enligt förordningen (1978:591) om statsbidrag lill svensk undervisning i utlandet (ändrad senast 1984:763).

Statsbidrag till utiandsskola utgår i form av bidrag lill kostnader för lärarlöner med belopp som i princip motsvarar lönen för molsvarande lärartjänst vid svensk grundskola och bidrag lill skolans lokalkostnader med 50% av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler saml i form av särskill driflbidrag med 8% av lönekostnader och vissa pensionskostnader. Vidare utgår statsbidrag till korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell skola.

Från anslaget bestrids vidare utgifter för statsbidrag till kostnader för dels tilläggspensionsavgift för vissa lärare (SÖ-FS 1982:187), dels resor och flytlning för lärare vid utiandsskolor (SÖ-FS 1978: 182, ändrad SÖ-FS 1981:127).

Överenskommelse har den 15 seplember 1982 träffats mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område.

Skolöverstyrelsen

Organisationen vid de svenska utiandsskolorna innevarande läsår framgår av följande sammanställning.

104

Statsunderstödda svenska utlandsskolor läsåret 1985/86

Låg- och

Högstadium

mellan-

stadium

Europa     Belgien (Bryssel)

X

X

England (London)

X

X

Frankrike (Paris)

X

X

Italien (Milano)

X

Portugal (Lissabon)

X

Schweiz (Geneve)

X

Sovjetunionen (Moskva)

X

Spanien (Fuengirola)

X

(Madrid)

X

X

(Palma de Mallorca)

X

(Las Palmas)

X

Förbundsrepubliken

Tyskland (Berlin)

X

(Hamburg)

X

Asien        Bangladesh (Dacca)

X

Indonesien (Java)

X

Irak (Bagdad)

X

Japan (Kosai)

X

Saudi-Arabien (Jeddah)

X

(Riyadh)

X

Sullanatet Oman (Muscat)

X

Thailand (Hua Hin)

X

Vietnam (Bai Bång)

X

(Hanoi)

X

Afrika       Angola (Luanda)

X

Botswana (Gaborone)

X

Burundi (Bujumbura)

X

Etiopien (Addis Abeba)

X

Guinea Bissau (Bissau)

X

Kenya (Nairobi)

X

X

(Nyanza)

X

Folkrepubliken Kongo

(Pointe Noire)

X

Libyen (Benghazi)

X

Mogambique (Maputo)

X

Tanzania (Dar es Salaam)

X

(Nzega)

X

Republiken Zaire (Semendua)

X

Zambia (Lusaka)

X

Prop. 1985/86: Bil 10

100

Amerika   Argentina (Tucumän)   x

Bolivia (Cochabamba)    x

Brasilien (Foz do Iguaco)       x

(Säo Paulo)        X

Columbia (Cali)              x

Ecuador (Banos)            x

Mexico (Mexico City)      x

Peru (Carhuaquero)      x

-"-    (Lima)                    x

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframslällning för budgetåret 1986/87 innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning m. m. 3 145 000 kr.

2. För läsåret 1986/87 beräknar SÖ antalet skolor fill 48. Antalet elever i de statsunderstödda utlandsskolorna beräknas lill 1 200, antalet elever i korrespondensundervisning beräknas till 450 samt i kompletterande svensk undervisning lill 2200.

105

3. Ekonomisk avräkning skall enligt överenskommelsen om samarbete     Prop. 1985/86: 100
mellan Finland, Norge och Sverige ske efler varje läsårs slut. Efter avräk-     Bil 10

ning för budgetåret 1985/86 beräknar SÖ alt ca 855 000 kr. kommer alt inbetalas till SÖ.

4.   På grund av ökat elevantal beräknar SÖ ytterligare 136000 kr. för kompletterande svensk undervisning.

5.   Genom regler i förordningen (SÖ-FS 1978: 182) om statsbidrag till kostnad för resor och flyttning för lärare vid utiandsskolor (ändrad SÖ-FS 1981: 127) bestäms storleken av de statsbidrag, som kan utgå till skolans huvudman för dennes kostnader i samband med lärares till- och frånlräde av slatsbidragsgrundande lärartjänst vid svensk utlandsskola. SÖ föreslår en höjning av de under punkten 4 i förordningen angivna schablonbeloppen för statsbidrag till flyttningskostnader.

6.   Enligt förordning (SÖ-FS 1983: 183) om statsbidrag lill koslnader för korrespondensmateriel och handledning vid försöksverksamhet med Swedish Culture vid inlernationell skola skall försöksverksamheten omfatta läsåren 1983/84-1985/86. SÖ föreslår atl försöksperioden får utsträckas lill att omfatta även läsåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Statsbidraget till kostnaderna för löner lill lärare vid svensk undervisning i utlandet ulbelalas i svensk valuta. Svenska utlandsskolors förening (SUF) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) har i skrivelser påtalat att statsbidraget urholkats under senare år, bl. a. lill följd av devalveringar av den svenska kronan. SUF anser alt statsbidraget bör utgå efler levnads-kostnadsnivån i resp. land. SAF har begärt en översyn av bestämmelserna. SÖ har redovisat all man ort en kartläggning av utlandsundervisningen.

Med hänsyn till den belydelse tillgången till svensk undervisning i ullan-, det i vissa fall har, bl.a. för svenska exportföretag, anserjag att bestämmelserna bör ses över. Jag avser all senare föreslå regeringen atl ge SÖ i uppdrag att göra en sådan översyn.

1 likhel med SÖ förordar jag alt försöksverksamheten med undervisning i ämnet Swedish Culture vid inlernationell skola får utsträckas till atl omfatta även läsåret 1986/87 (6).

Jag räknar inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordal om förlängning av försöksverk
samheten vid internationell skola,

2. till Bidrag lill svensk undervisning i utlandet m. m. för budget
året 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 29052000 kr.

106

B 14. Sameskolor

1984/85 Ulgift        12 136782

1985/86 Anslag     13 860000

1986/87 Förslag    14 342 000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Tärnaby och Ange. Innevarande läsår förekommer undervisning i årskurserna 1-6. Vid sameskolan i Arjeplog är driften nedlagd. I stället pågår försöksverksamhet med integrerad samisk undervisning vid grundskolan i Arjeplog. Samisk högstadieundervisning förekommer i Gällivare. Undervisningen samordnas på försök med grundskolans högstadium i kommunen. I Kiruna anordnas sameskola pä försök. Elevantalet vid sa-meskolorna uppgår läsåret 1985/86 lill 131 och beräknas läsåret 1986/87 till 123. Därutöver deltar innevarande läsår 23 elever och beräknas läsåret 1986/87 delta 30 elever i den integrerade sameundervisningen. Verksamheten regleras i sameskolförordningen (1967:216, omtryckl 1980:437, ändrad senasi 1985:542), i förordningar (SÖ-FS 1983:123-125) om integrerad samisk undervisning vid grundskolan i Arjeplog, Gällivare och Åre samt i förordningen (SÖ-FS 1985:64) om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna.

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samlliga årskurser.

Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen (SÖ-FS 1984:68) om tilldelning av lärarresurser vid sameskolan, som gäller under försöksperioden 1984/85 - 1986/87.

Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Personal

Lärare

Övrig personal

18,5 26,5

-1

-3.75

-1.5

-5

45,0

-4,75

-6,5

Anslag

Uigifler

Lönekostnader för lärarpersonal

Förvaltningskoslnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

4476000

6 5.56000

(4 384000)

3009000

4-263 000

4- 27000

(-130000)

4-278000

4-208 000

- 93000

(-280000)

4-378000

14041000

4-568000

4-493000

Inkomster

181000

4- 11000

4-   11000

Netloutgift

13860000

4-557000

-f 482 000

107

Skolöverstyrelsen                                                                          Prop. 1985/86: 100

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframslällning för budgetåret 1986/87 inne-bär i huvudsak följande:

1.      Pris- och löneomräkning 1 242000 kr.

2. SÖ föreslår att driften vid sameskolan i Lannavaara läggs ner
(-615000 kr.) och att försöksverksamhet med samordnad sameundervis
ning anordnas i Lannavaara - Övre Sopperoområdet (4-222000 kr.).

3. SÖ föreslår - i enlighet med sameskolstyrelsens (SamS) förslag - all
elevhemsverksamheten omorganiseras på så sätt atl 4,5 tjänster för tradi
tionellt elevhemsboende samt en 17/40-dels ijänsl som vaktmästare dras
in (-717000 kr.) och att 1,75 tjänster som fritidspedagog inrättas
(-1-235000 kr.).

4.    SÖ föreslår en successiv utbyggnad av sameskolan i Kiruna (4-140000 kr.).

5.    SÖ föreslår atl medel anvisas för elevvård vid sameskolorna och beräknar ökade lönekostnader för personell assistans med 50000 kr.

Föredragandens överväganden

Genom 1962 ärs nomadskolereform (prop. 1962:51, SU 141, rskr 319) fick samlliga barn till samer rätt atl fullgöra skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Dessförinnan hade nomadskolorna (numera sameskolorna) i huvudsak endasl lagil emot renskötande samers barn.

Med anledning av regeringens proposition (1979/80:82) om ledning och administration av sameskolorna m.m. uttalade riksdagen (UbU 25, rskr 285) atl del i vissa fall kan vara motiverat atl också icke-samiska barn har möjlighet all gå i sameskola. Som exempel nämndes elt icke-samiskt barn från en ort med sameskola men utan kommunal grundskola som tvingas åka till annan ort med kommunal grundskola. Del betonades emellertid att del måsle röra sig om ell fåtal fall så atl sameskolans inriklning och målsättning inle påverkas.

Riksdagens uttalanden resulterade i all I § sameskolförordningen (1967:216, omtryckl 1980:437) fick följande lydelse:

Samers barn har rätt att fullgöra skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan.

Om särskilda skäl föreligger, fär i sameskolan intas även andra än samers barn.

Sameskolan i Lannavaara

I Lannavaara finns en enda skola, nämligen sameskolan. Samlliga barn bosatta i Lannavaara gär i sameskolan. Innevarande läsår finns 14 elever vid skolan. Jag har erfarit atl flertalet av dessa elever befriats från undervisning i samiska enligt 11 § andra siycket sameskolförordningen.

Den närmast belägna kommunala grundskolan finns i Övre Soppero med
elt 20-tal elever. Flertalet elever vid grundskolan i Övre Soppero är barn           108

till samer. Avståndet mellan Lannavaara och Övre Soppero är 16 km.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har - i enlighet med sameskolslyrelsens (SamS) Prop. 1985/86: 100 förslag - föreslagil alt sameskolan i Lannavaara skall läggas ner fr.o. m. Bil 10 läsårel 1986/87 samt att försöksverksamhel med integrerad samisk undervisning anordnas vid grundskolan i Övre Soppero. Skolstyrelsen i Kiruna har beretts tillfälle alt yftra sig över förslaget. Skolstyrelsen har därvid anfört att om sameskolan i Lannavaara läggs ner, så lalar övervägande skäl för all barnen i Lannavaara får sin skolgång vid gmndskolan i Övre Soppero. Skolstyrelsen är positiv till förslaget om försöksverksamhel med integrerad sameundervisning i Övre Soppero. Del ekonomiska bidraget som SÖ föreslagit bör - enligt skolstyrelsens uppfattning - vara en garanti för alt sameundervisningen vid grundskolan i Övre Soppero förstärks ytterligare.

Jag delar SÖ: s och SamS uppfattning all sameskolan i Lannavaara bör läggas ner fr.o. m. läsåret 1986/87. Skolans elever kommer således - om de inte väljer alt gå i annan sameskola - all i fortsättningen fä sin undervisning vid Kiruna kommuns grundskola i Övre Soppero.

Nedläggningen av sameskolan i Lannavaara innebär en besparing om 515000 kr. (varav 365000 kr. utgör lärarlönekoslnader och 150000 kr. lokalkostnader). Jag anser atl en del av denna besparing bör användas för atl förslärka sameundervisningen vid grundskolan i Övre Soppero. Jag avser atl senare föreslå regeringen alt uppdra ål statens förhandlingsnämnd all träffa avtal med Kiruna kommun om förstärkt sameundervisning vid grundskolan i Övre Soppero.

Sameskolornas elevhem

En arbetsgrupp inom SamS lämnade i november 1984 en Rapport om den framtida verksamheten inom sameskolornas elevhem. I rapporten redovisas behovet av personal för dels traditionell elevhemsverksamhel, dels traditionell elevhemsverksamhet utökad med viss fritidsverksamhet. Rapporten har i de delar den redovisar behovet av personal för traditionell elevhemsverksamhet utökad med viss fritidsverksamhet legat till grund för SamS och SÖ: s anslagsframställningar för redovisningsårel 1986/87. SÖ: s förslag avseende redovisningsårel 1986/87 innebär indragning av 4,5 traditionella elevhemstjänster och en 17/40-dels tjänsi som vaktmästare samt inrättande av 1,75 tjänster som fritidspedagog. Förslaget innebär vidare atl driften vid elevhemmet i Gällivare läggs ner med utgången av juni 1987 och att ytterligare två tjänster vid elevhemmet dras in vid nämnda lidpunkl.

Under den senasle 10-årsperioden har elevhemsboendet minskat bl.a. på grund av minskade elevkullar men också därför atl samernas närings-utövande förändrats och därför atl eleverna i större utsträckning än tidigare kan bo hemma och dagligen resa till och från skolan. Innevarande läsår pågår elevhemsverksamhet vid sameskolorna i Gällivare, Tärnaby och Ange. Vid övriga sameskolor utnylljas elevhemspersonalen främsl för att anrätta och servera skolluncher för skolans elever.

Jag delar myndigheternas uppfattning alt tjänsteorganisationen vid elev
hemmen bör anpassas till nuvarande behov. Enligt min mening bör fem
traditionella elevhemstjänsler saml en 17/40-dels tjänst som vaktmästare       109

dras in (-780000 kr.) fr.o. m. redovisningsårel 1986/87. I enlighet med     Prop. 1985/86: 100 myndigheternas förslag avser jag att senare föreslå regeringen att driften     Bil 10 vid elevhemmet i Gällivare läggs ner med utgången av juni 1987 samt att två tjänster vid elevhemmet dras in vid nämnda tidpunkt. Det bör ankomma på SamS alt besluta vilka tjänster som skall dras in redovisningsåret 1986/87 resp. 1987/88.

Ansvaret för fritidshemsverksamhet har i socialtjänstlagen ålagts kommunerna. Kommunernas ansvar omfattar givelvis ocksä de elever som gär i sameskolorna. Del föreligger inget hinder för en kommun alt lokalmässigl inrymma frilidshemsverksamheten vid en sameskola eller dess elevhem. Jag är mot denna bakgrund inte beredd atl förorda atl staten ålar sig ansvaret för fritidshemsverksamhel för sameskolans elever. Jag avstyrker således SÖ: s förslag om frilidspedagogtjänsier vid sameskolornas elevhem. Jag räknar däremot medel (4-75 000 kr.) för sådana aktiviteter som -efler beslut av SamS — kan behöva anordnas för elever, som vistas vid skolan i avvaktan på bl. a. hemresa efter skoldagens slut.

Sameskolan i Kiruna

I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 p. B 13) förordade jag, efter förslag från SamS samt med de av SamS gjorda bedömningarna om förväntat elevantal som grund, att försöksverksamhet med sameskola i Kiruna skulle anordnas fr.o. m. redovisningsårel 1985/86. Som förutsättning angavs bl.a. all minst tolv elever skulle della i undervisningen i årskurserna 1-3. Vidare anförde jag atl skolan successivt skulle kunna byggas ul om SamS föreslog erforderiiga omprioriteringar inom anslaget. Riksdagen godkände förslaget (UbU 17, rskr 175).

Försöksverksamheten igångsattes höstterminen 1985 trots atl elevantalet inle uppgick lill det föreskrivna antalet. Regeringen har genom beslut den 17 oktober 1985 medgivit atl verksamheten trots della fär genomföras läsårel 1985/86.

För all dels vara en bra skola för eleverna, dels kunna fungera som ett kulturcentrum för den samiska folkgruppen måsle en sameskola ha ell så stort elevantal all den kan utgöra en fungerande arbetsgemenskap. Mot den bakgrunden har regeringen fastställt etl lägsta elevantal för försöksverksamheten med sameskola i Kiruna. Jag anser det angeläget att detta lägsta antal slår fasl. Skolans framtid och utbyggnad är således helt beroende av att samerna i Kirunaområdet utnyttjar den skolform som staten erbjuder elever med samiskt ursprung. Del ankommer på SamS atl med beaktande av vad regering och riksdag anfört om minimiantalet elever beslula om verksamheten inför läsåret 1986/87.

Under förutsättning att elevantalet blir tillräckligt förordar jag alt sameskolan i Kiruna under läsåret 1986/87 får omfatta årskurserna 1-4. För utbyggnaden av verksamheten beräknar jag kostnadsökningen till 85 000 kr.

110

Försöksverksamhet med integrerad samisk undervisning              Prop. 1985/86: 100

Enligt förordningar (SÖ-FS 1983: 123 och 124) om försöksverksamhel med integrerad samisk undervisning vid grundskolan i Gällivare resp. Arjeplog skulle SÖ i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 redovisa en samlad utvärdering av försöksverksamheterna. Jag har erfarit att SÖ avser att inkomma med nämnda redovisning senast den 1 seplember 1986. Med anledning härav förordar jag alt försöksverksamhel med integrerad samisk undervisning får anordnas vid grundskolan i Gällivare resp. Arjeplog även budgetåret 1986/87.

Övriga frågor

I enlighet med SÖ:s förslag beräknar jag medel (4-50000 kr.) för ökade lönekostnader för elevvård vid sameskolorna.

I övrigt räknarjag för nästa budgetär inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen

1. bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag anfört om för
söksverksamhet med sameskola i Kiruna,

2. föreslår riksdagen att lill Sameskolor för budgetåret 1986/87
anvisa ell förslagsanslag av 14342000 kr.

B 15. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader

1984/85 Ulgift      172060767

1985/86 Anslag    178697000

1986/87 Förslag   195605000

Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter, belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Ekeskolan mottas som elever synskadade barn med ytteriigare handikapp. Döva och hörselskadade elever undervisas vid dels sex skolenheter, belägna i Slockholm (Manillaskolan), Gnesta (Åsbackaskolan), Lund (Österväng-skolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgillaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa klasser). Åsbackaskolan tar emol elever med ytterligare handikapp. Vid en skolenhet i Sigtuna (HäUsboskolan) undervisas normal-begåvade barn med grava talskador samt hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra komplikationer.

Vid Tomlebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och HäUsboskolan
finns det elt specialpedagogiskt resurscentrum.                                                 111

Verksamheten regleras i specialskolförordningen (1965:478, omtryckt 1983:736, ändrad 1984: 327 samt 1985: 540 och 802).

Bestämmelser om tiUdelning av lärarresurser finns i förordningen (SÖ-FS 1983:155) om tilldelning av lärarresurser vid specialskolan m.m. (omtryckt SÖ-FS 1984:67), som gäller under en försöksperiod om tre år (1983/84 - 1985/86).

I förordningen (SÖ-FS 1984:66) meddelas bestämmelser om ulveckling av verksamheten vid specialskolan.

Från anslaget bekostas även resor för elever jämte ledsagare.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1985/86

Beräknad ändring

! 1986/87

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Lärare

347

4-   1

4-2

Övrig personal

465

4-10

+(>

812

4-11

4-8

Utgifier

Lönekostnader m. m. för skol-

ledare och lärarpersonal

60289000

4- 4 134000

4- 4 294 000

Ulveckling av verksamheten vid

specialskolan

1974000

4-    504000

4-    618000

Förvaltningskostnader

79407000

4- 7020000

4- 7 576000

(därav lönekostnader)

(67924 000)

(4- 6278000)

(4- 7027000)

Resor för elever jämte led-

sagare

12338000

4-    616000

4- 1 110000

Lokalkostnader

25 338000

4-     514000

4- 3 349000

179346000

-t-12 788 000

4-16947000

Inkomster

649000

4-      45 000

4-      39000

Nettoutgift

178697000

4-12 743 000

4-16908000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframslällning för budgetåret 1986/87 innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning m. m. 10476000 kr.

2. SÖ föreslår en utökning vid Ekeskolans resurscentrum med en Ijänsl som lärare 1-3 (4-153000 kr.) samt medel för expenser (-1-10000 kr.).

3. För fortbildning av annan personal än skolledare och lärare föreslår SÖ ökade medel (4-375000 kr.).

4. SÖ föreslår en successiv förstärkning av specialskolornas kanslier och beräknar för nästa budgetär medel för fyra tjänster som byrådirektör (4-677000 kr.) saml medel för ökade expenskostnader lill följd härav (4-20000 kr.). Tjänsterna bör tillsättas av SÖ.

5.    SÖ föreslär en utökning med tre ijänster som skötare/vårdare pä grund av ulflyttning av elevboendet samt med tre tjänster på grund av ökat elevantal vid vissa specialskolor (4-796000 kr.).

6.    SÖ beräknar medel lill utökad kontaktverksamhet vid de regionala specialskolorna (4-70000 kr.).

112

7.   SÖ beräknar medel till förhyrning av två elevbostäder på grund av     Prop. 1985/86: 100 ökad utflyttning samt av fyra enheter som en följd av ökat elevantal     Bil 10 (-H480000kr.).

8.   Hyreskostnaderna kan enligt SÖ minskas för etl elevhem vid Manillaskolan och pä grund av minskad verksamhel vid Tomlebodaskolan (-314000 kr.).

9.   SÖ föreslär att försöksverksamheten med nuvarande system för tilldelning av lärarresurser får bedrivas även budgelårel 1986/87.

10. Ekeskolan har under flera år gett psykiskt utvecklingsstörda elever som är synskadade eller syn- och hörselskadade yrkesinriktad träning efter avslutad tioårig skolgång på Ekeskolan. SÖ föreslär att bestämmelser införs i specialskolförordningen om speciaUärartjänster som yrkeslärare för undervisning av dessa elever.

11. SÖ föreslår atl återstående resurser vid skoldelen av Tomlebodaskolan förs över till resurscentret samt att resurscenlret genom träningsbesök och kurser även bör ge stöd åt elever i gymnasieskolan, deras föräldrar och skolpersonal.

Föredragandens överväganden

För utökning av verksamheten vid Ekeskolans resurscentrum beräknar jag medel för en tjänst som lärare 1, 2 eller 3 samt medel för ökade expenskostnader (2).

För fortbildning av lärare och annan personal i bl. a. teckenspråk föreslår jag att medlen för ulveckling av verksamheten vid specialskolan ökas med 500000 kr. (3). Jag vill även erinra om all SÖ kan anordna fortbildning för specialskolans personal inom ramen för anslaget B 8. Fortbildning m.m.

SÖ föreslår en utökning av antalet elevbostäder ute i samhällel med sex enheler för näsla budgelår. Av dessa beräknas fyra enheter för ökat elevantal vid vissa skolor och två enheler för fortsatt ulflyttning frän elevhemmen inom skolområdet. Jag ansluter mig till SÖ: s förslag och beräknar med anledning härav medel för ytterligare sex tjänster som vårdare/skötare samt medel under anslagsposten Lokalkostnader för förhyrning av ifrågavarande sex elevbosläder i enlighel med SÖ: s förslag. De resurser som beräknals på grund av ökat elevantal får tas i anspråk endasl i den mån behov härav uppstår (5 och 7).

Utbildningsministern kommer senare under anslaget I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. atl beräkna medel för inredning av nämnda elevbosläder.

Jag tillstyrker atl medel beräknas till specialskolorna för döva och hörselskadade elever för utökad kontaktverksamhet med grundskolan (6).

Jag räknar med en minskning av lokalkostnaderna med 349 000 kr. för ett elevhem vid Manillaskolan saml på grund av minskad verksamhet vid Tomtebodaskolan (8).

Enligt förordningen (SÖ-FS 1983: 155) om tilldelning av lärarresurser vid
specialskolan m.m. (omtryckl SÖ-FS 1984:67) gäller försöksverksamhe
ten med resursfilldelningssyslemet t.o.m. budgetåret 1985/86. SÖ skall     113

S-Riksdagen 1985/86. 1 samt. Nr 100. Bilaga 10

redovisa erfarenheterna av försöksverksamheten senast den 1 seplember     Prop. 1985/86: 100 1986. Jag förordar med anledning härav all resurstilldelningssystemel får      Bil 10 lillämpas även budgelårel 1986/87 (9).

Skoldelen vid Tomtebodaskolan upphör i och med utgången av läsåret 1985/86 enligt beslul av riksdagen vid föregående års riksmöle (prop. 1984/85: 100 bil. 10, UbU 17, rskr 175). De resurser som därigenom frigörs bör enligt min mening överföras till Tomlebodaskolans resurscentrum för en utökning av verksamheten där. Det bör ankomma pä regeringen alt fastställa organisationen vid resurscentret. 1 prop. 1979/80: 100 (bil. 12 s. 285) föreslogs alt verksamheten vid Tomlebodaskolans resurscentrum skulle omfatta det allmänna skolväsendet. Jag har därför inget emol atl resurscenlret ger stöd även ät elever i gymnasieskolan i den män det kan ske inom ramen för tilldelade resurser (11).

Integreringen av synskadade elever i grundskolan har medfört att antalet elever vid Tomtebodaskolan minskat krafligl under senare år. Innevarande läsår uppgår elevantalet till sju. Det minskade elevantalet var skälet lill atl riksdagen på regeringens förslag beslutade om avveckling av skoldelen vid Tomlebodaskolan (prop. 1984/85:100, bil. 10, UbU 17, rskr 175). Enligt min mening bör det dock vara möjligt atl ta upp skolverksamhelen igen, om det visar sig all ell slorl antal elever skulle efterfråga undervisning vid Tomlebodaskolan. Förutsättningen härför är dock all elevunderlaget är så stort alt del finns förutsättningar atl bilda klasser som kan utgöra fungerande arbetsgemenskaper.

För grundskolan och särskolan avsätts särskilda medel för kulturellt utvecklingsarbete i skolan. Sådana insatser bör göras även för specialskolans elever. Jag beräknar lOOOOO kr. för ändamålet.

Enligt vad jag har erfarit finns del etl stort behov av insatser för flerhandikappade elever, bl.a. vid Ekeskolan. Jag förordar därför alt medel beräknas för en tjänst som konsulent för dessa elever saml för resekoslnadsersällningar och expenser (210000 kr.). För insatser vid samlliga specialskolor för flerhandikappade elever beräknar jag 90000 kr. för expertinsatser och 150000 kr. för övriga förvaltningskostnader.

Med stöd av bestämmelserna i 6 § lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag (omtryckt 1973:449) hålls vissa barnbidrag inne för de elever som specialskolan anordnar boende för. I stället betalar skolorna ul bidrag lill klädinköp för dessa elever. Efler motion uttalade riksdagen vid 1982/83 års riksmöle (UbU 1982/83: 20, rskr 253) som sin mening alt del fanns starka skäl atl ändra den ordning som nu gäller belräffande skolornas ansvar för klädinköp åt elever samt att det borde ankomma på regeringen att närmare pröva hur en lösning i linje med SÖ: s och motionärernas förslag kan åstadkommas. Pä regeringens uppdrag har statens handikappråd gjorl en karlläggning av det ekonomiska stödet till handikappade. På grundval av denna kartläggning förordar jag, efter samråd med statsrådet Lindqvist, alt skolornas ansvar för klädinköp ät eleverna upphör. Detta anslag kan enligt mina beräkningar härigenom minskas med 462000 kr. Jag har erfarit alt statsrådet Lindqvist senare i en särskild proposition kommer alt ta upp frågan om barnbidraget för dessa elever.

Sveriges Lärarförbund har anhållit alt bestämmelserna i 75 § special-             "4

skolförordningen (1965:478. omtryckt 1983: 736) om lärares skyldighet atl     Prop. 1985/86: 100

som färdledare följa eleverna vid hemresor tas bort. Jag är för närvarande     Bil 10

inte beredd att föreslå en sädan ändring av bestämmelserna. Däremot finns

inget som hindrar att skolorna, i den mån kostnaderna ryms inom ramen

för tilldelade resurser, låter annan personal än lärare företa dessa resor. Så

sker i viss utsträckning redan nu.

I övrigt räknarjag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen all

1.         godkänna vad jag har förordat om förlängning av bestämmelser
na om beräkning av lärarresurser,

2.         lill Specialskolan m.m.: UtbUdningskostnader för budgelårel
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 195605000 kr.

B 16. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.

1984/85 Ulgift        4074218           Reservation              410966

1985/86 Anslag      4671000

1986/87 Förslag     7475000

Från anslaget bestrids utgifier för läromedel, undervisnings- och arbetsmaterial, inventarier m.m., bibliotek samt hörsel- och talteknisk utrustning.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1986/87 innebär i huvudsak följande:

1. Prisomräkning 306000 kr. Engångsanvisningar på 305 000 kr. avgår.

2. SÖ föreslår en uppräkning av anslaget för successivt utbyte av bussar saml för komplettering och nyanskaffning av tekniska hjälpmedel (4-4.50000 kr.).

3. På grund av ökade kostnader för underhåll och drift av hörsel- och lalteknisk utrustning beräknar SÖ ökade medel (4-80000 kr.).

4. Till följd av förslag om personalförstärkningar under anslaget B 14. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader beräknar SÖ en engångsanvisning för utrustning (4-20000 kr.). Vidare beräknar SÖ engångsanvisningar för utrustning till sex nya boendeenheter (4-510000 kr.) samt för yrkesträning vid Ekeskolan (4-70000 kr.). Engångsanvisning beräknas även för Manillaskolans telefonväxel (4-100000 kr.).

5. SÖ föreslår en engångsanvisning för datorutrustning lill specialsko
lorna (-Hl 800000 kr.).

SÖ beräknar medelsbehovet under anslaget Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. till 7 702000 kr.

115

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Riksdagen beslöt vid 1980/81 års riksmöte atl anslaget lill utrustning vid specialskolan skulle räknas upp för ersättningsanskaffning av inventarier och bussar (prop. 1980/81:100 bil. 12 p. C 17, UbU 25, rskr 332). För utbyte av bussar, komplettering och nyanskaffning av tekniska hjälpmedel samt underhåll av hörsel- och talteknisk utmstning beräknar jag för näsla budgetår en ökning av anslaget med 450000 kr. (2 och 3).

Jag beräknar engångsanvisningar för utrustning lill sex boendeenheter med 510000 kr. och för datorutrustning med 1 350000 kr. (4 och 5). Vidare beräknar jag som engångsanvisningar 350000 kr. för försliten utrustning vid specialskolorna och 100000 kr. för utrustning lill Tomlebodaskolans resurscentrum.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 7475000 kr.

B 17. Bidrag till driften av särskolor m. m.

1984/85 Utgift 503646279'

1985/86 Anslag 488639000' 1986/87 Förslag 611273000 ' Under femte huvudlileln

Landstingskommunerna och de kommuner som inle ingär i landstingskommun får statsbidrag med 95% av lönekostnaderna för särskolchefer, rektorer, studierektorer och lärare vid särskolan. Även lill särskoleverk-samhel som anordnas av enskilda, föreningar och stiftelser utgår statsbidrag, om det finns särskilda skäl. Bidraget betalas i efterskott för varje läsår, men huvudmännen får under läsåret elt förskott. Della är hälften av bidraget för del föregående läsåret. Bidragsreglerna finns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiski utvecklingsstörda. Från anslaget betalas också statsbidrag till en försöksverksamhel med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen erhåller vidare medel för viss kurs- och konferensverksamhet.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframslällning för budgetåret 1986/87 innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. 54753000 kr.

2. Antalet elever i särskolan är knappt 13 300. Särskolan har drygt 3700 skolledare och lärare.

3. SÖ föreslår dels elt förändrat resurstilldelningssyslem, dels etl förändrat bidragssystem. Resurstilldelningssystemet föreslås vara elevbaseral och beräknas som grundresurs och tilläggsresurs för speciella verk-                                                                                116

samheter samt en av länsskolnämnden behovsprövad komplelleringsre- Prop. 1985/86: 100 surs. Grundresursen beräknas med sju veckotimmar per elev för hela Bil 10 särskolans elevunderlag. Tilläggsresursen föreslås utgå med fyra veckolimmar per berörd elev för undervisning i hemspråk och stödundervisning i svenska samt med fem veckotimmar per elev för särskild undervisning. Härutöver förutsälls länsskolnämnden få medge en behovsprövad kompletteringsresurs uttryckt i veckolimmar. För integrerade elever i annan skolform föreslår SÖ alt en resurs om sju veckolimmar per elev skall kunna ulgå enligt länsskolnämndens bestämmande. Bidrag till kostnader för vikarier föreslås utgå med 4,9% av lönebidraget.

Statsbidragssystemet föreslås omfatta bidrag lill lönekostnader för rektorer och studierektorer beräknal på grundval av de faktiska lönekostnaderna. För lärare beräknas bidraget efler ell genomsnittligt veckotimpris som fastställs av regeringen för varje läsår och varje landstingskommuns särskola. SÖ föreslär ingen ändring av procentsatsen för statsbidrag. Enligt SÖ: s bedömning är det föreslagna statsbidragssystemet kostnadsneu-iralt.

4. På grund av förändringar från den av huvudmännen prognostiserade
organisationen för budgetåret 1984/85, vilken låg till grund för anslagsbe
räkningen för budgetåret 1985/86, till faktisk organisaiion medför den
beräknade belastningen under budgetåret 1986/87 ell ökat medelsbehov av
15 736000 kr.

Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1984/85: 176 med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiski utvecklingsstörda m.fl. (SoU 27, rskr 386) skall förskolan fr. o. m. den 1 juli 1986 inle längre ingå i särskolan. Med anledning härav räknar SÖ nu medel endast för slutreglering för budgetåret 1985/86 för bidrag lill lönekostnader för 208 lärare I (16203000 kr.). Vidare skall lio lärartjänster för undervisning av blinda resp. döva psykiski utvecklingsstörda överföras lill den regionala stödverksamheten under anslaget B 2. Länsskolnämnderna. I underlaget för förskott har statsbidrag för dessa sislnämnda tjänster avdragits (1 428000kr.). Medlen har tillförts anslaget B 2. Länsskolnämndema.

I prop. 1985/86: 10 om ny skollag m. m. har föreslagits atl den statliga regleringen av särskolchefstjänslerna tas bort med utgången av juni 1986. Med anledning härav beräknar SÖ medel endast för slulreglering för budgetåret 1985/86 för bidrag lill lönekostnader för 23 särskolchefsljänster (2770000 kr.)

5. SÖ anser all, i likhel med vad som gäller för bl.a. grundskolan,
särskilt bidrag skall utgå lill lokal skolutveckling. Medelsbehovel - beräk
nal efter 2,26% pä lönebidragel - beräknas därvid till 9840000 kr.

Som finansiering föreslår SÖ en ändring av reglerna för utbetalning av förskott så alt - i likhet med vad som sker för grundskolan - förskoll ulbelalas varje månad, dvs. för särskolans del med 1/9 av lolall beräknal förskoltsbelopp, under tiden oktober t. o. m. juni. Denna förändring beräknas medföra minskade ränteutgifter för staten med 9730000 kr.

Medlen för lokal skolutveckling bör beräknas under en särskild anslags
post och även omfattas av förskott och slulreglering, varför medelsbeho
vel för budgetåret 1986/87 beräknas fill 4920000 kr.                                         117

6.      Enligt avtal den 21 augusfi 1969 bedriver Örebro läns landsfing yrkes-     Prop. 1985/86: 100
undervisning för hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda elever. SÖ be-     Bil 10

räknar koslnaderna härför till 3,5 milj. kr.

7.      SÖ bedömer informations- och konferensverksamhet för skolledare,
lärare och övrig personal som mycket betydelsefull och föreslår därför all
särskilda medel också i fortsättningen beräknas under förevarande anslag
(40000 kr.).

8. SÖ beräknar statsbidraget lill särskolan för budgetåret 1986/87 lill
586283000 kr.

Föredragandens överväganden

Medel under anslaget Bidrag lill driften av särskolor m. m. har lidigare beräknals under femte huvudtiteln. Som statsrådet Lindqvist redan anmält har ansvaret inom regeringskansliet för särskolan numera förts över frän socialdepartementet till ulbildningsdeparlemenlel, varför anslaget för nästa budgelår bör föras upp under åttonde huvudtiteln.

Under anslaget beräknas för närvarande även medel för särskolans förskola och försöksverksamheten med undervisning för vuxna psykiski utvecklingsstörda samt för socialslyrelsens kurs- och konferensverksamhet. Medel för dessa verksamheter har även för näsla budgetår beräknats under femte huvudtiteln.

Bidraget lill särskolan omfattas av elt förskolls- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1986/87 utbetalas till landstingskommunerna dels ett förskott om 50% av beslutat bidrag för redovisningsårel 1985/86, dels en slutreglering för detla redovisningsär. Enligt riksdagens beslul med anledning av prop. 1984/85: 176 med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiski utvecklingsstörda m.fl. (SoU 27, rskr 386) skall förskolan fr.o.m. den 1 juli 1986 inte längre ingå i särskolan. Under delta anslag beräknas därför inga medel lill lönekostnader för tjänster som lärare 1. Medelsbehovet för dessa tjänster beräknas under femte huvudtiteln. Vidare skall, i enlighel med riksdagsbeslutet, tio lärartjänster för undervisning av blinda resp. döva psykiskt utvecklingsstörda föras över till den regionala stödverksamheten. 1 enlighet härmed har medel beräknals under anslaget B 2. Länsskolnämnderna. I underlaget för förskott har statsbidrag för dessa sistnämnda tjänster avdragits och överförts till anslaget B 2. Länsskolnämnderna.

Riksdagen har godkänt förslag i prop. 1985/86:10 om ny skollag m. m. i vad gäller borttagande av den slalliga regleringen av särskolchefstjänslerna (UbU 6, rskr 39). Med anledning härav beräknas medel endasl för slulreglering för redovisningsåret 1985/86 för bidrag till lönekostnader för 23 särskolchefsljänster (4).

SÖ har föreslagit alt elt nyll statsbidragssystem införs för särskolan
fr. o. m. budgetåret 1986/87. Resurstilldelningssystemel föreslås vara elev-
baserat och beräknas som grundresurs och tilläggsresurs för speciella
verksamheter samt en av länsskolnämnden behovsprövad kompletterings-
resurs. Statsbidraget lill lärare föresläs beräknat efter etl genomsnittligt
veckotimpris som fastställs av regeringen för varje läsår och varje lands-          118

tingskommuns särskola.

Jag biträder SÖ: s förslag lill resurstilldelningssyslem för särskolan.     Prop. 1985/86:100 Enligt min mening bör dock kostnaden för vikarier utgå med 5% av     Bil 10 lönebidraget i stället för 4,9% som SÖ föreslagil. Det nya statsbidragssystemet avses inte medföra elt utökat bidrag lill landstingskommunerna för särskolans verksamhel (3).

Även kommun, enskild, förening eller stiftelse bör kunna få statsbidrag om särskilda skäl föreligger.

Jag beräknar kostnaderna för statsbidrag lill särskolan under budgelårel 1986/87 lill 602733000 kr. Mina beräkningar grundar sig på löneläget den I juli 1985 med viss uppräkning för de kostnadsökningar som kan förväntas under redovisningsårel.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetåret 1986187, belopp i tusental kr.'

Budgetår       Totalt           Förskott      Slut-            Summa

bidrag                             reglering

1984/85

523482

1985/86

605 273

510512-

240110

1986/87

255 256

347477'       602733

' Beloppen inkluderar sociala avgifter och lönekostnadspålägg. Underlag för förskott budgetåret 1986/87, ' Exkl, lärare 1.

I likhel med vad som gäller för bl.a. grundskolan bör särskill bidrag fr.o.m. nästa budgelår ulgå till lokal skolutveckling. Jag förordar att bidraget beräknas till 2,24% av lönebidraget. Medlen bör beräknas under en särskild anslagspost och även omfattas av etl förfarande med förskott och slulreglering. För budgetåret 1986/87 beräknar jag förskottet lill 5 milj. kr. (5).

Statsbidraget lill särskolan utbetalas som tidigare redovisals i form av förskott och slutreglering. Förskottet betalas ut i början av oktober under det redovisningsår för vilket bidrag utgår. Jag föreslår förändringar i utbetalningsreglerna för särskolans statsbidrag fr.o.m. redovisningsåret 1986/87 i enlighet med vad som gäller för statsbidrag till grundskolan. Mitt förslag innebär all utbetalningsreglerna ändras så att bidrag i form av förskott betalas ut månadsvis under oktober t.o.m. juni, vilkel får fill följd minskade ränteutgifter för staten. Jag beräknar de minskade ränteutgifterna till ca 12 milj. kr. för budgelårel 1986/87.

Kostnaderna för den yrkesundervisning för hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda elever som enligt avtal den 21 augusli 1969 bedrivs av Örebro läns landsfing harjag beräknal lill 3,5 milj. kr. (6).

Jag hemsläller att regeringen föreslär riksdagen atl

1.        godkänna vad jag har förordat om ändrat resurstilldelningssy
stem för särskolan,

2.        godkänna vad jag har förordal om bidrag lill lokal skolulveck-
Hng,

119

3. godkänna vad jag har förordat om ändrade utbelalningsregler     Prop. 1985/86: 100 för bidrag till driften av särskolan.                                                                              Bil 10

4. lill Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 611 273000 kr.

B 18. Kostnaderför viss personal vid statliga realskolor

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag            1000

1986/87 Förslag           1000

Med utgången av läsåret 1972/73 var samlliga statliga realskolor avvecklade. Vissa ordinarie tjänster fördes då pä övergångsstat. 1 den mån innehavarna av tjänsterna inte har kunnat beredas tjänstgöring vid annan skolform får medel för lönekostnader och sjukvård för dem utgå ur delta anslag.

Skolöverstyrelsen

Anslaget bör tills vidare föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen

atl lill Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr.

120

Gymnasiala skolor m. m.                                Prop. 1985/86: lOO

B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor

1984/85 Utgift 4482611 128 1985/86 Anslag 3775685 000 1986/87 Förslag     4372511 000

Ur anslaget utgår statsbidrag till driften av gymnasieskolor enligt bestämmelser i förordningen (1966: 115) om statsbidrag lill driftkostnader för viss kommunal utbildning (omtryckt 1977:490, ändrad 1984:627 och 1123 saml 1985:588). Bidragen avser huvudsakligen koslnader för skolledare och lärare saml särskilda koslnader för inbyggd utbildning.

Ur anslagei bekostas även visst bidrag enligt förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. (omtryckl 1983:416, ändrad 1984: 328 samt 1985:122) samt statsbidrag lill studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan.

Enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning (ändrad senast 1985:596) skall en del av de nämnda statsbidragen minskas med 2 % av det belopp som annars skulle ha utgetts. I fråga om landstingskommunal vårdutbildning görs en minskning med 20%.

Till de ytterligare bidrag som utgår ur anslaget hör bl.a. statsbidrag enligt förordningen (1984:622) om gymnasial lärlingsutbildning samt bidrag till koslnader för korrespondensundervisning på gymnasial nivå.

I gymnasieskolan finns etl slorl antal studievägar i form av 27 linjer och ca 550 specialkurser. Härtill kommer gymnasial lärlingsutbildning. Linjerna och de gängse förkortningarna av dem är följande.

Minst treåriga Unjer (teoretiska)

Ekonomisk linje

E

Humanistisk linje

H

Naturvetenskaplig linje

N

Samhällsvetenskaplig linje

S

Teknisk linje (fyraårig)

T

Tvååriga teoretiska linjer

Ekonomisk linje

Ek

Estetisk-praktisk linje

Ep

(försöksverksamhel)

Musiklinje

Mu

Social linje

So

Teknisk linje

Te

Tvååriga yrkesinriktade linjer

Beklädnadsleknisk linje                  Be

Bygg- och anläggningsteknisk linje    Ba

Distributions- och kontorslinje        Dk

Drift- och underhållsteknisk linje    Du

El-teleleknisk linje                          El                                                                   121

Fordonsleknisk linje                        Fo                                            Prop. 1985/86: 100

Handels-och kontorslinje                                                               pj] q

(försöksverksamhet)                    Hk

Jordbrukslinje                                 Jo

Konsumtionslinje                            Ko

Livsmedelsleknisk linje                   Li

Processteknisk linje                        Pr

Skogsbrukslinje                              Sb

Social servicelinje                           Ss

Trädgårdslinje                                Td

Träteknisk linje                               Tr

Verksladsleknisk linje                     Ve

Vårdlinje                                         Vd

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1980/81: 107, UbU 38, rskr 395 saml prop. 1983/84:116, UbU 19, rskr 321) beslutas gymnasieskolans dimensionering ärligen av riksdagen. Systemet för dimensioneringen av gymnasieskolan är reglerat i förordningen (1984:618, ändrad senast 1985:757) om elevplatser i gymnasieskolan m. m. Det innebär bl. a. alt eievplatsrumar i gymnasieskolan fastställs för tre budgelår i sänder.

För hela riket fastställs en totalram. Den är uppdelad på dels en ram för utbildningar, vilka eleverna kan påbörja direkt efter grundskolan (direktramen), dels en ram för kurser för invandrarungdom och för utbildningar som kräver viss älder, praktik eller utbildning utöver grundskolan för tillträde (lilla ramen).

Direktramen är uppdelad pä sex sektorsramar och en ram för ospecificerade platser. 1 seklorsramarna ingår utbildningar enligt följande.

Sektor                                          Utbildningar (till linjerna

kommer närliggande specialkurser)

1,                                                 HS - Humanistisk och          H, S, So. Mu. Ep
samhällsvetenskaplig sektor

2. VSK - Vård-, social-och             Vd, Ss, Ko konsumtionsseklor

3. EM - Ekonomisk och mer-         E. Ek, Dk. Hk kanlil seklor

4, TN - Teknisk och natur-            N, T, Te, Du vetenskaplig sektor

5, TI - Teknisk och industri-          Ba, Be, Et, Fo. Li. Pr, Tr, ell sektor   Ve, gymnasial

lärlingsutbildning samt specialkurser, ej näraliggande någon linje

6.                                                 JST - Jordbruks- och skogs- Jo, Sb, Td
bruksseklor

Lokalt arbetsmarknadsanknulna specialkurser, som omfattar mindre än elt läsår och som inte kräver viss ålder, praktik eller ulbildning ulöver grundskolan för tillträde (korta LA-kurser), ingår i ramen för ospecificerade platser.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår atl ambitionsnivån för gymnasieskolans direktram får ligga kvar på 1985/86 års nivå, dvs. 2.71 årselevplatser per

122

16-åring, vilket innebär 297 300 årselevplatser budgetåret 1986/87 (en ök-     Prop. 1985/86: 100 ning med 4068 årselevplatser, jämfört med riksdagens beslul med anled-     Bil 10 ning av föregående års budgetproposition) samt atl den relativa dimensioneringsnivån sänks nägot fr. o. m. 1987/88 och bibehålls under 1988/89 och 1989/90(2.4).'

SÖ föreslär alt lilla ramen ökas med 4770 årselevplatser budgetåret 1986/87 och med ytterligare 1000 årselevplatser budgelårel 1987/88. Den lilla ramen omfattar därmed enligt SÖ: s förslag 38000 årselevplatser budgetåret 1986/87 och 39000 budgetåret 1987/88 (2.4).

SÖ begär bemyndigande att även kommande budgetår fä göra omfördelningar av platser dels mellan sektorerna, dels mellan direklramen och lilla ramen. Vidare föreslär SÖ all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att, i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar, öka dimensioneringen utöver förslaget (2.4.2).

Härutöver föreslär SÖ bl. a. att

-     resursen för stödinsatser för elever med svårigheter ökas fill 1,25 vecko-fimmar per 16 resp. 30 elever.

-     obegränsad försöksverksamhet med s. k. individuella planer får anordnas. I kommuner som deltar i försöksverksamhet med integration av uppföljningsansvaret i gymnasieskola och komvux skail samordning ske med denna verksamhet (3),

-     obegränsad försöksverksamhel fär anordnas med dellidsstudier (individuell studiegång) på social linje (3).

SÖ har också bl. a. hemställt om

-     vissa utökningar beträffande särskilda studievägar (4) och

-     ylleriigare försök på läroplansområdel (5).

SÖ beräknar medelsbehovet undel förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor lill 4 353 281 000 kr.

Föredragandens överväganden

1 Disposition

Jag kommer att disponera min föredragning av gymnasieskolanslaget på följande sätt.

I avsnitt 2 lämnar jag mina förslag till dimensionering av gymnasieskolan budgetåren 1986/87-1988/89. I samband därmed tar jag upp förslag om särskilda insalser för de elever som har störst behov av stöd och hjälp i sitt skolarbete (avsnitt 3).

Jag övergår sedan (avsnitt 4) lill förslag rörande vissa särskilda studievägar och i avsnitt 5 lar jag upp olika läroplansfrägor på främsl H-, S-. N- och T-linjerna.

I avsnitt 6 behandlar jag den gymnasiala ulbildningen för döva och hörselskadade elever i Örebro.

Därefter behandlar jag inbyggd ulbildning på yrkesinriktade studievägar och gymnasial lärlingsutbildning (avsnitt 7 resp. 8).

' Hänvisningen avser avsnitt i föredragandelexten                                             123

Frägor om resurser för åtgärder för invandrarelever tar jag upp i avsnitt     Prop. 1985/86: 100
9.                                                                                                    Bil 10

Jag fortsätter sedan min genomgång av gymnasieskolanslaget med förslag om statsbidrag lill studie- och yrkesorientering och till lokal skolutveckling (avsnitt 10 resp. II). Därpå redovisar jag vissa övriga frågor (avsnitt 12). Föredragningen avslutas med anslagsberäkningar (avsnitt 13).

2 Dimensionering av gymnasieskolan

2.1 Intagningen till läsåret 1985/86

Riksdagens beslul om prioritering av 16- och 17-åringar (prop. 1983/84:100 bil. 10, UbU 19, rskr 321) tillämpades för försia gången vid intagningen lill gymnasieskolan inför läsårel 1985/86.

Resultaten frän denna intagning lyder pä atl praktiskt tagel alla 16- och 17-åringar som så önskat har erbjudils en gymnasieplals. Enligt uppgift frän SÖ har mindre än tre procent av antalet sökande 16- och 17-åringar inle kunnat erbjudas en plats i gymnasieskolan i är pä de studievägar de sökt lill. Samiidigt har dels av planeringslekniska skäl, dels på grund av bristande överensstämmelse mellan de sökandes önskemål och del erbjudna utbildningsutbudet omkring fem procent av de ullagda platserna inte ulnyitjals. Del bör därvid nämnas att andelen direktsökande från grundskolan ökade med en procent jämfört med förra året, vilket innebär att del i år var över 96% direklsökande. Antalet sökande äldre än 18 är minskade med en tredjedel jämfört med läsårel 1984/85.

SÖ: s redovisning pekar på kraftiga förändringar i de yngre sökandes fördelning pä vissa studievägar jämfört med tidigare är. Således har T-linjen och El-linjen fått en ökad tillströmning av sökande, trots att årskullen minskat. Också N-linjen har fält något fler sökande i är än lidigare. Ko-, Ss-, So-, Ek- och Dk-linjerna har fått vidkännas kraftiga minskningar i sökandeintresse (20-30% jämfört med förra året). En del av del minskade antalet sökande lill de tvä sistnämnda studievägarna förklaras av försöksverksamheten med den nya handels- och kontorslinjen, som har tilldragit sig etl stort sökandeinlresse på de orter där den har erbjudits. Vd-linjen har ocksä behållit ell vissl sökandeöverskott, trots all de flesta äldresökande fallit bort.

2.2 Platsutnyttjande

I 1985 års budgetproposition påpekade min företrädare hur angelägel det är atl alla platser verkligen kan utnyttjas. Detta betonades också vid riksdagsbehandlingen av budgetförslaget (UbU 18 s. 13).

Av en rapport från SÖ vären 1985 framgår alt plalsulnytljandet var
slörst läsårel 1981/82. Antalet outnyttjade elevplatser den 15 seplember
1981 var 3 160, vilket innebär alt antalet ullagda intagningsplatser då ut
nyttjades till 97,4%. Sedan dess har utnyttjandegraden sjunkit. Innevaran
de läsår är utnyttjandegraden knappl 95% och antalet outnyttjade elev-
platser i försia terminen av resp. studieväg den 15 september 1985 var            124

6251. Av dessa platser hänför sig drygt 4000 till sex studievägsomräden,     Prop. 1985/86: 100
nämligen Ko. Dk, N, Ba, Ve och So.                                    Bil 10

Jag är medveten om all man med nuvarande planeringssystem och gruppering i klasser för gymnasieskolan alltid måste räkna med all etl visst antal élevplatser inle kan utnyttjas. Det borde emellertid vara möjligl att åsiadkomma en högre ulnyttjandegrad än den som råder i dag. Med t. ex. elt 97-procenligt utnyttjande av gymnasieskolans direklram hade ytterligare minst 2600 sökande kunnat tas in pä gymnasieskolans grundskolean-knulna studievägar delta läsår.

Även lilla ramens studievägar har många vakanser: 3 666 platser stod lomma i september 1985. Delta gör all endasl 87% av lilla ramens inlagningskapacilet kunnat utnyttjas. Särskilt många är vakanserna inom påbyggnadsutbildningarna. Där är ulnylljandegraden 82%.

I syfte att öka platsutnytljandet redovisar jag i del följande etl antal åtgärder som bör vidtas i avvaktan på de ändrade förutsättningar som införandet av ett nytl statsbidragssystem för gymnasieskolan och senare förändringar i planeringssystemet bör medföra.

-     Alla samordningsvinster bör las lill vara, även om del i vissa fall kan leda lill alt resvägarna föriängs för vissa elever.

-     Länsskolnämnderna bör aktivt bevaka möjligheterna att kontinuerligt göra omfördelningar av platser - även mellan sektorer -, sedan klarhet vunnits om elevernas val.

-     Genom regeringens beslut den 13 juni 1985 erinrades länsskolnämnderna bl.a. om möjligheten enligt 8 kap. 16 § skolförordningen (1971:235) att medge atl del föreskrivna högsta elevantalet för en klass fär överskridas, om särskilda skäl föreligger. Länsskolnämnderna fick i uppdrag att inför intagningen lill läsåret 1985/86 bl.a. beakta de möjligheter alt bättre utnyttja tilldelade platser som denna bestämmelse erbjuder. Erfarenheterna härav har övertag varil goda. Enligt min mening bör länsskolnämnderna även i fortsättningen aktivt pröva möjligheterna atl öka del slutliga platsutnytljandet genom överinlagning.

2.3 Ramar och flexibiUtet

Jag har lidigare i inledningen (avsnitt 4.1) erinrat om utbildningsutskottets uttalande om det angelägna i all alla utbildningssökande under 20 år bereds plats i gymnasieskolan. Delta synsätt bör också vara en av de vägledande principerna för den översyn av gymnasieskolans planeringssystem som jag tidigare aviserat. Jag vill här också erinra om vad utskottet uttalade om all della inte borde innebära atl en indelning i sektorer av gymnasieskolan slopas.

SÖ: s slulrapport om erfarenhelerna av del nya planeringssystemet skall överiämnas i samband med anslagsframställningen hösten 1986. Det är också lämpligl alt samordna en översyn av planeringssystemet med beredningen inom regeringskansliet av förslag frän arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY). Jag avser därför atl ålerkomma till dessa frågor senasi i samband med 1987 års budgetproposition.

125

I avvaktan härpå föreslår jag för budgetåret 1986/87 vissa ökade möjlig- Prop. 1985/86: 100 heter för länsskolnämnderna att anpassa organisalionen till de sökandes Bil 10 efterfrågan på olika studievägar. En förutsättning för en sådan anpassning är att omfördelning mellan sektorsramarna görs i ökad utsträckning. 1 nyssnämnda uppdrag lill länsskolnämnderna sommaren 1985 medgav regeringen länsskolnämnderna möjlighet atl för läsårel 1985/86 fritt omfördela platser inom direktramens studievägar. Della skulle åstadkommas genom atl dåligt fyllda klasser slogs ihop så att nya klasser på studievägar med slörre sökandelryck kunde bildas av de på sä säll frigjorda platserna. Dessa klasser fick inrättas ulan hinder av seklorsramarna. Jag kommer senare atl föreslå regeringen all länsskolnämnderna får medgivande atl på samma sätt förfoga över frigjorda platser så fort resultatet av den preliminära intagningen lill gymnasieskolan läsåret 1986/87 har blivit känt.

Under tidigare är har det också varit möjligt att medge vissa omfördelningar mellan seklorsramarna och lilla ramen i syfte atl bällre utnyttja totalramens platser. Denna möjlighet bör enligt min mening nu begränsas så till vida att omfördelning från direktramen tUl lilla ramen inte skall kunna göras. Jag anser del nödvändigt all alla direktramens platser utnyttjas till fullo dels för de prioriterade 16- 17-åringarna, dels för alt 18- och 19-åringar som så önskar skall kunna erbjudas en gymnasieplats. Däremoi bör möjligheten all omfördela platser från lilla ramen lill direktramen kvarstå.

2.4 Dimensioneringsfrågor Direktramen

Riksdagen beslöt med anledning av förslag i budgetpropositionen 1985 all kraftigt höja inlagningskapaciteten för gymnasieskolans grundskolean-knulna studievägar till 124000 intagningsplatser så att alla utbildningssökande 16- och 17-åringar skulle kunna tas in i gymnasieskolan. Som jag redovisat i del föregående har denna ambition förverkligats så långt det är praktiskt möjligl med hänsyn till planeringssystemet och de sökandes önskemål.

I samband med sin behandling av denna fråga uttalade utbildningsui-skollel (UbU 1984/85:18 s. 20) att samma ambition borde gälla för 18- och 19-åringarna: således borde alla under 20 är som önskade det kunna erbjudas en plats i gymnasieskolan. Jag erinrar om att regeringen tidigare i höst har uttalat sin ambition atl fullfölja delta mål.

SÖ har i anslagsframställningen föreslagit en ökning av direklramen med drygt 4000 årselevplatser, vilket jag beräknar motsvarar ca 1700 intagningsplatser budgetåret 1986/87, för all möta en lillfällig ökning av antalet 16-äringar. För budgetåret 1987/88 förordar SÖ ylleriigare 6800 årselevplatser, vilkel motiveras av atl antalet 16-åringar ökar även della år. Budgetåret 1988/89 börjar 16-ärskullarna att minska och i takt därmed bör, enligt SÖ, direktramen minskas lill 300400 årselevplatser budgetåret 1989/90 och lill 295000 året därpå.

Vad gäller ulvecklingen på lång sikt framhåller SÖ all ungdomskullarna
kommer alt minska kraftigt under 1990-lalel. SÖ anser alt den långsikliga          126

strategin för att medge även något äldre sökande att få sina utbildningsbe-     Prop. 1985/86: 100 hov tillgodosedda inom gymnasieskolan bör kunna vara att låta gymnasie-     Bil 10 skolans kvantitativa omfaitning ligga kvar pä samma nivå under första hälften av 1990-talel.

När det gäller dimensioneringen på lång sikt vill jag ännu en gång understryka viklen av all gymnasieskolans storlek anpassas lill det vikande elevunderiaget. När det gäller möjligheterna atl de närmasle åren möta efterfrågan pä ulbildning frän hela 16- 19-årsgruppen gör jag följande

bedömning.

Rekryleringsunderiaget för studievägarna inom gymnasieskolans direktram består huvudsakligen av 16- l9-ärsgruppen, även om etl mindre antal av de framför allt yrkesinriktade utbildningarna också är attraktiva för äldresökande. Det absoluta fiertalet av de sökande är 16-åringar som söker direkl från grundskolan. Under en följd av är har gymnasieskolan haft en inlagningskapacilet som alltmer överstigit antalet 16-åringar. Delta var särskilt angeläget under åren mellan 1981 och 1984, dä den s. k. ungdomspuckelns ungdomar var i 16- l9-ärsåldern. 16- l9-årsgruppens storlek kulminerade 1983. Därefter minskar den kontinuerligt ända fram till sekelskiftet (se diagram s. 128). Nyckelgruppen 16-äringar undergår naturiigtvis samma utveckling men med något större fluktuationer och med en viss eftersläpning.

Innevarande år har gymnasieskolans direklram haft en inlagningskapacilet som med 14,4% överstiger 16-åringarnas antal. Denna överkapacitet har. som jag redovisat lidigare, i är huvudsakligen lagits i anspråk av 17-åringarna i den högslprioriterade gruppen. Drygl 6000 intagningsplatser av de 124000 som riksdagen beslutat om har förblivit outnyttjade.

Inför intagningen lill läsåret 1986/87 räknarjag med alt endasl elt fåtal 17-äringar kommer alt finnas bland de sökande, eftersom del överväldigande flertalet av dem har tagits in redan detla läsår som direklsökande från grundskolan. Det finns därmed etl ökat utrymme för alt ta emol dels de få 18-åringar som inför innevarande läsår var bland de prioriterade men inte kunde erbjudas en plats (enligt SÖ:s statistik högst 3200), dels dem som näsla år är 19 år och inte någon gäng gynnats av prioriteringen. Inom 18- 19-årsgruppen anserjag det - med hänsyn till de ambitioner riksdagen och regeringen uttalat - särskill angelägel all redan näsla läsår erbjuda 19-åringarna plats. Något tillförlitligt underlag för alt bedöma 19-åringar-nas utbildningsbenägenhet finns emellertid inte. Jag förordar därför att regeringen hos riksdagen inhämtar elt särskilt bemyndigande för budgetåret 1986/87 att få vidta de ålgärder som är nödvändiga, om det visar sig atl alla 19-åringar som så önskar inle har kunnat erbjudas en gymnasieplats. Min avsikt är atl inom kort föreslå regeringen att ge SÖ etl uppdrag att ta fram det underlag som kan behövas för att bedöma behovet av ätgärder så tidigt som möjligt under våren 1986.

Budgetåret därpå, 1987/88, kommer alla som är under 20 är att ha
omfattats av prioriteringen av 16-17-åringar. Ylleriigare erfarenheter
kommer dä ocksä att ha vunnits beträffande hela 16-l9-årsgruppens benä
genhet alt söka lill grundskoleanknutna gymnasieutbildningar. Jag kom
mer atl senare föreslå regeringen atl uppdra åt SÖ alt nära följa intagningen    127

490000-480000 -470000 ■ 460000 450 000 -440000 -430000 -420000 410000 -

Antal 16-19-åringar \

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

130000 120000 110000 100000 90000

Budgetår

Direktramens dimensionering

—I----------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1--------- 1-------- 1--------- 1-------- 1-------- 1--

83/84      84/85     85/86     86/87.    87/88     88/89     89/90     90/91     91/92     92/93    93/94

de närmaste åren och all därvid särskilt uppmärksamma situationen för de 19-äringar som söker.

Mot denna bakgrund och utifrån mina överväganden om ell effektivare utnyttjande av gymnasieskolans platsutbud förordar jag alt den dimensionering av gymnasieskolans direktram om 293 232 årselevplatser, molsvarande ca 124000 intagningsplatser för budgetåren 1986/87 och 1987/88, som riksdagen tidigare beslulat om, nu fastställs och all detla, i vad avser budgetåret 1986/87, kombineras med etl bemyndigande av del nämnda slaget. Jag förordar vidare all planeringsramen för 1988/89 fär samma omfaitning.

Jag vill för sammanhangels skull erinra om att regeringen redan tidigare har bemyndigats av riksdagen alt, om det blir påkallat av arbelsmarknadsskäl, öka antalet platser på totalramen utöver det nu föreslagna för budgetåret 1986/87.

128

LiUa ramen

Med avseende pä lilla ramens omfattning föreslär SÖ att den för budgetåret 1986/87 tillförs 4 770 årselevplatser utöver dem som beslutats för budgetåret 1985/86 för påbyggnadsutbildningar. För budgetåret 1987/88 behövs det ytteriigare I 000 platser enligt SÖ: s bedömning.

Jag hänvisar lill vad jag anfört om bl.a. platsutnytljandet. Della gäller i särskill hög grad den lilla ramens studievägar, där i september 1985 3 666 platser, en åttondel av ramens platsanlal, inle utnyttjades. Enligt min mening är det nödvändigt alt de redan beslutade platserna blir bättre utnyttjade. Jag förordar således alt den av riksdagen tidigare beslutade dimensioneringen, 33 230 årselevplatser budgeiåren 1986/87 och 1987/88, fastställs och alt den även skall gälla för budgetåret 1988/89. Del arbels-marknadsbemyndigande att beslula om ytteriigare platser pä lilla ramen, som regeringen erhållit för budgetåret 1986/87, bör utsträckas till att gälla även för budgetåret 1987/88.

SÖ föreslär alt plalsantalel för kurser för invandrarungdom, som hittills beräknals inom lilla ramen med elt maximerat antal, skall kunna fä överskridas. SÖ: s förslag bör godkännas.

I del följande redovisar jag för budgetåren 1986/87-1988/89 totalramens omfattning och plalsantalets fördelning inom ramarna.

Prop. 1985/86: Bil 10

100

2.4.1 Slutliga ramar för budgetåret 1986187 Direktramen

Mol bakgrund av vad jag anfört i del föregående bör de tidigare beslutade (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 18, rskr 272) planeringsramarna för budgetåret 1986/87 fastställas som slutliga ramar. Detla redovisas i del följande i tabellform.

Förslag till slutliga ramar för budgetåret 1986187 på grundskoleanknuina studievägar (direktramen)

Seklor

SÖ: s förslag.

Föredragandens

Föredragandens

årselevplatser

förslag, intag-

förslag, årselev-

ningsplatser

platser

HS

45 800

17 860

45 007

VSK

39 300

20400

38 352

EM

61300

24 470

58 973

TN

73 750

22695

73 750

TI

68 800

34400

68800

JST

5 350

2675

5 350

Ospec.

3 000

1500

3 000

Tolalt

297 300

124000

293 232

Procent

113%

2.67 årselevplatser/

av

16-åring

16-åringar

109700

Platser för gymnasial lärlingsutbildning beräknas pä TI- sektorns ram. För budgetåret 1986/87 beräknar jag i likhet med innevarande budgelår 5 915 årselevplatser.

9-RiLsdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10

129

Jag erinrar om vad jag anfört i del föregående om behovet av elt särskilt bemyndigande lill regeringen inför budgetåret 1986/87 att redan våren 1986 få vidta nödvändiga åtgärder för att alla 19-åringar, som så önskar, skall få elt erbjudande om en plats i gymnasieskolan.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Lilla ramen

Den av riksdagen beslutade omfattningen av lilla ramen för budgetåret 1986/87 ulgör 33230 årselevplatser, varav 12530 ulgör minimiram för påbyggnadsutbildningar.

Platser för särskilda kurser för invandrarungdom beräknas inom denna ram. De 1000 årselevplatser som hittills avdelats för dessa kurser skall, enligt vad jag nyss förordade (2.4), betraktas som en beräkningsgrund.

Möjlighet tiU avsteg från ramarna jör budgetåret 1986/87

Riksdagen har redan lidigare beslutat om möjligheter att göra avsteg frän ramarna dels genom att göra smärre omfördelningar mellan sektorsramarna, dels i form av omfördelningar mellan stora och lilla ramen. Jag har inledningsvis och då jag behandlade vissa planeringsfrågor föreslagit att en friare omfördelning mellan sektorsramarna skall medges. I det föregående harjag ocksä redovisat överväganden och förslag om an. som en konsekvens av prioriteringen och de krav den ställer på direktramens kapacitet, det inte längre bör vara mcijligt att föra över platser från direktramen till lilla ramen.

Regeringen har ocksä fått riksdagens bemyndigande att, liksom hittills, i den mån arbelsmarknadsskäl påkallar en utökning av totalramen, beslula om en sädan.

2.4.2 Slulliga ramar för budgelårel 1987188 Direklramen

De lidigare beslutade planeringsramarna för budgetåret 1987/88 bör fastställas som slulliga ramar. Jag har redovisat mina överväganden härvidlag i del föregående. Seklorsfördelningen framgår av följande tabell.

Förslag tdl slutliga ramar för budgetåret 1987/88 på grundskoleanknutna studievägar (direktramen}

Seklor

SÖ: s förslag.

Föredragandens

Föredragandens

årselevplatser

förslag, i

nlag-

förslag, årselev-

ningsplai

iser

platser

HS

47 200

17 860

45 007

VSK

41000

20400

38 352

EM

65 000

24470

58973

TN

73 750

22695

73 7.50

TI

68 800

34400

68 800

JST

5 350

2675

5 350

Ospec.

3 000

1500

3 000

Totalt

304 100

124 000

293 232

Procent

108.9%

2.58 årselevplatser/

av

16-åring

16-äringar

113 850

130

Lilla ramen

Den av riksdagen såsom planeringsram beslutade lilla ramen för budgetåret 1987/88 omfattar 33 230 årselevplatser, varav 12 530 utgör minimiram för påbyggnadsutbildningar. För särskilda kurser för invandrarungdom beräknar jag 1000 årselevplatser. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående i samband med mina överväganden om dimensioneringsfrågor bör denna ram nu fastställas.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Möjligheter till avsteg från ramarna för budgelårel 1987/88

Regeringen bör liksom föregående budgetår kunna göra smärre justeringar dels mellan sektorsramarna, dels till dessa frän lilla ramen. Vidare bör regeringen liksom för tidigare budgetär ha möjlighet alt, i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar, besluta om en utökning av tolalramen.

2.4.3 Planeringsramar för budgetåret 1988/89 Direktramen

Förslag till planeringsramar jör budgetåret 1988/89 på grundskoleanknutna studievägar (direktramen)

Sektor

SÖ: s förslag.

Föredragandens

Föredragandens

årselevplatser

förslag, intag-

förslag, årselev-

ningsplatser

platser

HS

46500

17 860

45 007

VSK

40000

20400

38 352

EM

63 000

24 470

58973

TN

73 750

22695

73 750

TI

68800

34400

68800

JST

5 350

2 675

5 350

Ospec.

3 000

1500

3000

Totalt

300400

124 000

293 232

Procent

110.2%

2.61 årselevplatser/

av

16-åring

16-åringar

112550

Lilla ramen

Lilla ramen bör omfatta 33 230 årselevplatser, varav 12 530 såsom minimiram för päbyggnadsutbildningar. För särskilda kurser för invandrarungdom beräknas I 000 årselevplatser.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av planeringsramar för budgetåret 1988/89 i enlighet med vad jag nu förordal.

2.5 Påbyggnadsutbildningar, s.k. RA-kurser

1 della sammanhang anserjag atl det är av intresse alt anmäla för riksdagen SÖ: s redovisning dels av ett regeringsuppdrag angående vissa päbyggnadsutbildningar, dels av erfarenhelerna från budgetåret 1984/85 av försöksverksamhet med regionall arbetsmarknadsanknulna högre specialkurser (RA-kurser).

Rättelse: S. 142, punkt 9 rad 4 Slår: budgetåret 1985/86 Rättal till; budgetåret 1986/87

131

Försöksverksamheten med RA-kurser har nu pågått i två år. Från ele-     Prop. 1985/86: 100 vernas synpunkt har kurserna varit en framgång. Två tredjedelar av dem     Bil 10 som besvarat en enkät om kurserna hade arbete vid svarstillfället.

Vissa negativa effekter noteras: genomgående relativt låg klassfyllnad, ibland stora och omotiverade skillnader vad gäller timtilldelning och fastställt bidragsunderlag för uirusining saml i genomsnitt högre lärarlönekoslnader än för likartade SÖ-kurser. Vissa förslag som SÖ redovisat i samband med uppdraget om påbyggnadsutbildningar bör dock kunna leda lill alt dessa skillnader reduceras.

För atl begränsa kostnaderna för päbyggnadsutbildningar föreslår SÖ alt regler införs för samtliga päbyggnadsutbildningar. innebärande begränsningar i klasstorleken, i antalet lärarveckotimmar och i inslaget av s.k. allmänna ämnen. SÖ: s förslag lill ålgärder för att begränsa kostnaderna för påbyggnadsutbildningar bör prövas och jag avser att ålerkomma lill regeringen med förslag om nödvändiga förändringar i aktuella bestämmelser.

3 Särskilda stödinsatser

Dellidsstudier och långsam studielakt

Den bredare rekryteringen lill gymnasieskolan får lill följd all skolan får la emot alll fler elever som har särskilda behov av olika stödinsatser. Den förnyelse av undervisningens innehåll, organisation och arbetsformer som della kräver äger rum bl. a. inom ramen för det försöks- och utvecklingsarbete i gymnasieskolan som jag berörde inledningsvis och som statsrådet Göransson lidigare behandlat i samband med sin anmälan av anslaget B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd.

I det följande redovisar jag mina överväganden i anslulning lill elt antal förslag som SÖ har lagt fram i årets anslagsframslällning. Förslagen syfiar dels lill att anpassa gymnasieskolans studieorganisation lill elever med behov av individuella lösningar, dels lill all utöka resursen för slöd- och samordnad specialundervisning.

SÖ: s studieorganisatoriska förslag gär ut på att förlänga studietiden för enstaka elever eller grupper av elever. Förlängningen av studietiden kan, enligi SÖ: s förslag, göras antingen i form av dellidsstudier eller i form av heltidsstudier med långsam studielakt. iag vill i del följande kommentera dessa begrepp.

Deltidsstudier är, med mitt synsätt, sådana studier som bedrivs parallellt
med annan verksamhel, t. ex. genom atl halva dagen ägnas ät studier och
den andra halvan åt praktik, arbete eller träning inom en idrott. Enligt min
mening ställer denna studieform stora krav på individens självständighet,
målmedvelenhet och uthållighet att under lång lid genomföra studier. Om
dessa studier dessulom utformas som en individualiserad studiegång, med
en lång och uppslyckad studielid ulan grupptillhörighet i studiesituationen,
måste särskilda resurser lillföras för alt tillgodose elevens behov av stöd.
De elever som går pä s.k. idrottsgymnasier och som har behov av denna
form av individualiserad studiegäng lorde dock lill följd av god förmåga
och hög motivation kunna tillgodogöra sig undervisningen i denna form.            132

Mina överväganden om specialidrollselever redovisar jag i etl senare sam-     Prop. 1985/86: 100
manhang.                                                                     ö'' 10

En annan form av föriängd utbildningstid är varvad utbildning, som innebär atl sammanhängande kortare eller längre studieperioder varvas med annan verksamhet. Detta förekommer framför alll inom uppföljningsansvaret, där LA-kurser varvas med andra åtgärder. Sådan verksamhet finns redan inom ramen för gällande bestämmelser.

Vissa elever har behov av längre inlärningslid. SÖ föreslår en försöksverksamhel där elever får genomföra en t. ex. tvåårig utbildning med förlängd studietid i heltidsstudier, långsam studietakt. Jag instämmer med SÖ i att en del elever behöver längre inlärningstid och jag är därför beredd alt biträda SÖ: s förslag om försöksverksamhel. Studierna skall avse någon av gymnasieskolans reguljära studievägar. Eleverna får en långsammare studielakt så att de t. ex. inhämtar en tvåårig studiekurs på tre år. I den mån försöksverksamheten leder till all organisafionen ulökas, t. ex. genom all nya gmpper bildas, skall detla göras enligt gällande regler.

Försöksverksamheten medför merkostnader för statsverket under den förlängda studietiden dels i form av studiestöd, dels i form av årselevplatser i den mån nya grupper bildas. Jag föreslår att försöksverksamheten får omfatta 500 elever.

4 Vissa studievägar m. m.

För vissa studievägar gäller särskilda begränsningar i dimensioneringen. Dessa kan bero på att det gäller en försöksverksamhet eller alt koslnaderna för lärarlöner eller utrustning är myckel högre än normalt. På följande studievägar av delta slag finner jag del möjligt atl förorda utökningar i enlighet med SÖ: s förslag.

4.1 Transportteknisk gren i årskurs 2 av fordonsteknisk linje (Fo-linjen)

Den transporllekniska grenen av Fo-linjen, som anordnats på försök sedan läsåret 1977/78, ingår fr.o. m.läsårel 1984/85 i del reguljära utbudet av studievägar. I budgetpropositionen 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 128) var min företrädare dock av finansiella skäl inte beredd all föreslå en ökning av antalet platser.

Läsåret 1985/86 finns 30 klasser (480 intagningsplatser) för transportteknisk gren. SÖ har i ett yttrande över en framställning om utökning från Transportfackens Yrkes- och Arbelsmiljönämnd vitsordat de goda arbets-marknadsulsiklerna för elever som genomgår tiansportleknisk gren och del angelägna i alt grenen ulökas.

Jag föreslår i enlighet med SÖ: s förslag all den Iransportlekniska grenen
av Fo-linjen får ulökas med fyra klasser (64 intagningsplatser) lill 34 (544
intagningsplatser) fr.o. m.budgetåret 1986/87. Merkostnaden för lärar
löner för dessa fyra klasser beräknar jag lill sammanlagt ca 430000 kr.
Medel för statsbidrag till utrustning för de fyra klasserna (4,3 milj.kr. i
startbidrag) harjag beräknat under anslaget B 23. Bidrag ull utrustning för
gymnasieskolan m.m.                                                                       133

4.2 Industriieknisk gren i årskurs 2 av drift- och underhållsteknisk linje         Prop. 1985/86: 100

(Du-linjen)                                                                                      Bil 10

Försöksverksamhet med industriieknisk gren av Du-linjen får enligt riksdagens beslul (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 189, UbU 18, rskr 272) bedrivas med en klass på en ort fr. o. m. läsåret 1985/86. SÖ har förlagt försökel lill Trollhättan. Genom särskilt regeringsbeslul får även Västerås delta i försökel med särskild timplan för industriieknisk gren — dock utan statsbidrag lill utrustning. Med ökad automatisering växer behovet av underhållspersonal för maskinparken inom verkstadsindustrin. Efterfrågan på arbetskraft med en el-mekanisk utbildning inom underhållsområdet är enligt SÖ så slorl, alt eleverna ofta redan innan de börjat ulbildningen är utlovade fast anställning.

Jag föreslår i likhet med SÖ att försöksverksamheten med industriieknisk gren av Du-linjen får ulökas med tvä klasser, fördelade på ytterligare två orter fr.o.m. läsåret 1986/87.

Kostnaderna för lärarlöner påverkas inle av den föreslagna utökningen. Medel för statsbidrag till utrustning (4 milj.kr. i staribidrag) för de två klasserna harjag beräknal under anslaget B 23. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.

4.3 Musiklinjen

Antalet intagningsplatser på musiklinjen (den i fråga om limplanen klarl dyraste linjen) har successivt utökats till 330 (11 klasser) fr.o.m. läsåret 1984/85.

Efter samråd med företrädare för skolor med musiklinje har SÖ nu utarbetat etl förslag till reviderad och något billigare timplan för musiklinjen. Därvid har vissa delningsresurser föreslagits bli reducerade.

Enligt en långlidsplan för utbyggnaden av musiklinjen som SÖ tidigare anmält i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 och med hänsyn till det stora sökandeintresse som finns för denna studieväg föreslär SÖ en utökning med 60 intagningsplatser (tvä klasser) fr.o.m. budgetåret 1986/87.

Jag föreslår att denna utökning fär genomföras. Kostnadsökningen beräknar jag till tolalt ca 655000 kr.

4.4 Kost- och näringsinriktad gren av konsumtionslinjen (Ko-linjen)

Försöksverksamhel med kost- och näringsinriktad gren i bäde ärskurs 1 och 2 av Ko-linjen fick enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83:100, UbU 21, rskr 311) starta läsårel 1983/84. Verksamheten har hittills omfattat högsl 150 intagningsplatser (5 klasser) och erfarenheterna är positiva. Intresset frän kommunerna för atl inrätta denna utbildning är slort och SÖ föreslår en utökning av försöksverksamheten lill all omfatta högst 300 intagningsplatser (10 klasser).

Jag tycker att del är värdefullt atl en profilering av detla slag kan prövas
för en linje, till vilken sökandeinlresset sviktat kraftigt under de senasle            134

åren. Jag föreslår all utökningen med 150'intagningsplatser får göras     Prop. 1985/86:100 fr. o. m. läsåret 1986/87 och beräknar för detla en kostnadsökning med ca     Bil 10 60000 kr.

4.5 Kombination med specialidrott

Läsårel 1984/85 omfattar de s. k. idrottsgymnasierna 550 intagningsplatser, vilka alla är ianspråktagna.

SÖ anmäler att flera nya specialförbund önskar delta i verksamheten. Bl. a. har Svenska Handikappidrollsförbundel ansökt om platser. Försöksverksamheten med idrollsträning i gymnasieskolan, det s.k. "hemorlsal-ternalivet", har med sina 150 intagningsplatser per år visseriigen lindrat trycket, men t. ex. för elever med handikapp är enligt SÖ det enda möjliga alternativet atl gä pä idroltsgymnasium.

SÖ hemställer all antalet intagningsplatser för verksamheten fr.o. m. läsårel 1986/87 ulökas med 50 till 600, vilkel också motsvarar det slutmål för ulbyggnaden som SÖ och Riksidrotlsförbundel enats om.

Jag föreslår atl denna slulliga utökning av verksamheten med idrotts-gymnasier genomförs budgetåret 1986/87. Merkostnaden beräknar jag till ca 110000 kr.

Jag vill här också anmäla atl jag under anslaget E 3. Studiehjälp kommer alt beräkna 900000 kr. för särskilda insatser pä del området för per år upp lill 75 elever i skidgrenar. Det gäller här vissa elever som har speciella behov av atl träna i dagsljus och i en del fall även all kunna vara borta från skolan längre perioder för tränings- och tävlingsresor. För alt klara av sina studier behöver de kunna få förlänga sin studietid. Eftersom dessa elever normalt inle har skolorten som hemort, får de då också särskilda behov av studiehjälp under det exlra året (bidrag till inackordering och resor mellan hemort och skolon).

5 Läroplansfrågor

Jag kommer här all ta upp frågor som rör små ämnen vid minskande elevtal (5.1), HS- och EM-seklorerna (5.2) och TN-seklorn (5.3).

5.1 Små ämnen vid minskande elevtal

Mol bakgrund av - allmänt - redan inträffade och kommande elevminskningar och - mer speciellt - vissa gjorda limplaneförändringar har SÖ föreslagit olika ätgärder för atl Irygga forlbesiåndel för vissa "minoritets-ämnen". SÖ hänvisar särskilt till minskat elevunderlag för ämnena bild, dramalik och musik på estetisk variant av H-, S- och So-linjerna.

En ålgärd skulle vara atl bedriva undervisningen i B-form med elever frän både årskurserna 2 och 3 av H- och S-linjerna resp. 1 och 2 av So-linjen.

SÖ föreslår alt rektor får rätt att beslula om B-form i andra fall än de som
anges i läroplanen och som företrädesvis berör linjer och ämnen inom den
yrkesinriktade sektorn. Målel skall vara alt möjliggöra undervisning i bäde        135

de estetiska ämnena och i vissa andra "minoritelsämnen".

Jag anser att detla förslag bör få prövas i en försöksverksamhet under     Prop. 1985/86: 100 fem år fr.o. m.budgetåret 1986/87. Beslut om B-form bör därvid få tas av     Bil 10 skolstyrelsen.

Jag är däremoi inte beredd atl biträda etl annal förslag av SÖ på detla område — nämligen alt de tre ämnena inom estetisk variant skulle slås samman till etl enda, kallat estetiskt specialämne, i de fall del inte går atl anordna grupper i de enskilda ämnena. Undervisningen skulle därvid ha inslag av minsl två av de tre ämnena. Här skulle - som jag ser det -exempelvis elever som valt bild komma atl få undervisning i delta ämne under högst den halva i timplanen anslagna tiden.

5.2 HS- och EM-sektorerna

Delvis i samma perspektiv av minskande elevial har SÖ för HS-seklorn lagt två förslag med sikte pä H-linjen, som är den klart minsta av de fem tre- och fyraåriga linjerna. Jag vill här också erinra om vad riksdagen uttalat om vikten av all H-linjen kan erbjudas vid varje gymnasieskolenhel som omfattar HS-sektor (UbU 1984/85: 18 s. 14, rskr 272).

Jag ser här en framkomlig väg i SÖ: s förslag om en ökad samordning av H- och S-linjerna. De båda linjerna är så pass lika, alt de bör kunna slås samman lill en studieväg. Inom denna bör eleven successivt kunna välja mellan fyra inriktningar:

- en språklig inriktning med tre språk under alla tre åren och ämnet
allmän språkkunskap,

—en inriklning med två språk under alla tre åren, med ämnet socialkunskap i årskurserna 1 och 2 och matematik i årskurserna 2 och 3,

—en estetisk inriklning med tre språk i årskurs I och två språk och estetiskt specialämne i årskurserna 2 och 3,

- en hel- eller halvklassisk variant eller grekiska.

Förslaget medför enligt min mening endast måttliga modifieringar för H-linjens del. H-linjens huvudprofil kommer fortfarande atl vara elt realis-fiskt alternativ.

SÖ har föreslagil försöksverksamhet i fem inte närmare angivna kommuner. Jag finner del för min del naturligt alt försöksverksamheten får bedrivas i de kommuner som genom sin relativa litenhet ligger närmast lill att förlora H-linjen. Jag avser här den grupp mindre kommuner som redan tillämpar s. k. allernaliva limplaner (AT-planer) med viss samordning även av andra linjer just i syfte att med en ekonomiskt rimlig organisaiion hälla linjeulbudel vid liv.

Jag föreslår alltså atl SÖ fr.o. m.budgetåret 1987/88 får starta försöksverksamhel med ökad samordning av timplanerna för H- och S- linjerna i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget i anslagsframställningen i kommuner som tillämpar allernaliva timplaner. Jag räknar med atl viss förberedelsetid behövs för anpassning till de alternativa timplanerna. En start budgetåret 1987/88 sammanfaller också i liden med den förändring av systemet för resurstilldelning som jag redan nämnt om i inledningen (avsnitt 4.2).

Jag är däremot inte beredd att förorda atl regeringen - som SÖ föreslår   136

- inhämtar något generellt bemyndigande atl medge försöksverksamhet     Prop. 1985/86: 100 med ökad samordning av linjer i gymnasieskolan. SÖ har i årets anslags-     Bil 10 framställning aviserat all verkel - om elt sådant bemyndigande inhämtades - skulle ålerkomma nästa år med förslag till ökad samordning av E-, H-, S-, Ek- och So-linjerna resp. N- och T- linjerna.

Jag vill här först påminna om atl sialsmaklerna för mindre ån tvä år sedan i samband med propositionen om gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116, UbU 29, rskr 412) inle ansåg atl gymnasieulredningens (U 1976:10) förslag om s. k. gemensam start borde prövas. I stället borde olika möjligheter alt uppnå syftena med den gemensamma starten utredas. Jag är i och för sig medveten om atl gymnasieutredningens förslag om gemensam start var mer långtgående än de nu aktuella förslagen i och med atl det omfattade även de yrkesinriktade studievägarna. Dessa behandlas för närvarande av arbetsgruppen för översyn av gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar - ÖGY. Jag har underhand erfarit all ÖGY inle kommer atl framföra några förslag i den riktningen heller för de rent yrkesinriktade studievägarna.

Jag vill vidare erinra om atl samordning av de treåriga H- och S-linjerna med den tvååriga So-linjen redan lidigare prövats men övergivits i en kommun som i stället valde den mer "varsamma" samordning som de numera reguljära AT-planerna innebär. Liknande samordning har prövats och, på kommunernas begäran, övergivits pä orter med samordnade limplaner (ST-planer, f.d. SSG-B).

Enligt den skiss fill försöksverksamhet med samordning av E, H, S, Ek och So resp. N och T som SÖ nu redovisat skulle "ämnen med yrkesför-beredande karaktär" (ekonomi pä H, S och So resp. teknik på N och T) införas och "öka ämneslrängseln pä linjerna" - dvs. vissa nu obligatoriska ämnen skulle behöva föras lill elt tillvalsblock med ett mindre, tolalt timtal. Regeringen har i den nämnda propositionen (prop. 1983/84:116, UbU 29, rskr 412) inhämtat riksdagens godkännande av försök med specialämnen av linjeprofilerande, delvis yrkesförberedande art på just H- och S-linjerna. SÖ har inkommit med förslag till sådana. Inte heller dessa kan givetvis få plats i timplanerna utan atl någol annat ämne måste slopas.

Jag vill inle förorda så omfattande förändringar av linjerna, all båda dessa nya ämnestyper kan få plats. Nya specialämnen är redan bestämda atl prövas. Jag tycker att detta lalar mot att nu påbörja försök med en gemensam start av det slag SÖ skisserat.

En begränsad form av gemensam ulbildning inom EM-sektorn prövas i Mora (för E- och Dk-linjerna). SÖ har i anslagsframställningen anmält atl man överväger en bearbetning av timplanen. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om atl försöksverksamheten i Mora förlängs lill att omfatta en sista intagning i årskurs I läsårel 1988/89. Dä kan också resultat vägas in frän utvärderingen av den under läsårel 1985/86 startade försöksverksamheten med handels- och kontorslinje.

Inom EM-sektorn har SÖ hemslälll om atl en särskild delningsresurs i
ämnet maskinskrivning på E-linjen skall få las i bruk redan läsåret 1986/87.
Enligt de förändringar av E-linjen som riksdagen godkände med anledning
av budgetpropositionen 1985 (prop. 1984/85: 100, UbU 18, rskr 272) finns 137

resursen fillgänglig "reguljärt" fr.o. m.läsåret 1987/88. SÖ har beräknal     Prop. 1985/86: 100 kostnaderna för delningsresursen till ca 1,8 milj.kr. Jag är främst av     Bil 10 statsfinansiella skäl inte beredd alt biträda förslaget.

5.3 TN-sektorn

5.3.1 Försök med särskild matematikkurs i en gymnasieskola

Rekryteringen av forskarstuderande i matematik har på senare är tenderat att minska, samtidigt som behoven av forskarutbildade inom området har ökat. Särskill markant är en ökad efterfrågan pä forskarutbildade matematiker med inriktning mol datavetenskap.

SÖ föreslår därför atl försöksverksamhet i en kommun skall få påbörjas med en fördjupning av gymnasieskolans matematikundervisning för speciellt matematiskt begåvade elever. Enligt SÖ bör en sådan särskild matematikkurs få bedrivas enligt gymnasieskolans tim- och kursplan i matematik för N-linjen. Åtta till femlon elever med speciell begåvning för matematik fär i matematikämnet bilda en särskild undervisningsgrupp. Eleverna rekryteras från hela riket och undervisningen i matematik handhas av lärare med erfarenhet av modern forskning i matematik. SÖ menar att ell försök av detla slag också skulle vara av stort värde för en kommande revidering av kursplanen i matematik för gymnasieskolan.

SÖ framhåller vidare att de speciella förhållanden som gäller i den tilltänkta försökskommunen, Danderyds kommun, skapar särskilda förutsättningar för en försöksverksamhet av delta slag. Kommunen har sålunda bl.a. beslulat atl inrätta etl utvecklingscentrum för matematikundervisning och matematik-institutionen vid universitetet i Stockholm har under hand lovat att medverka.

Gymnasieskolan är redan i sin grundkonstruktion intresseinriktad. Grenar, varianter och olika lillvalsmöjligheter ger möjligheter all profilera utbildningen utifrån personliga intressen, ulöver vad själva linjeorganisationen ger utrymme för. Genom möjligheten att inom ramen för 5 veckotimmar byta ut ämne mot specialämne - specialidrott, estetiskt ämne -kan enskilda elevers intressen tillgodoses ytterligare.

Efter en samlad bedömning är jag beredd all tillstyrka en försöksverksamhel i enlighet med vad SÖ föreslår för alt få denna ytterligare speciali-seringsmöjlighel prövad. Jag delar emellertid SÖ: s åsikt all en försöksverksamhet av föreslagen typ inte bör vara akluell även för andra ämnen. Matematik får anses inta en särställning så lill vida all många exempel visar alt ungdomar med speciell fallenhet för matematik kan nä mycket långt i matemalikkunskaper vid unga år, om de får den rätta stimulansen.

Försöksverksamheten innebär alt del i matematik uppkommer en extra undervisningsgrupp under totalt 15 veckotimmar. För den gruppslodek som här föreligger uppslår därvid en merkostnad motsvarande ca 12 lärarveckotimmar. För försöksverksamheten beräknar jag därför en ärlig merkostnad över tre läsår på 108000 kr.

138

5.3.2 N- och T-linjerna                                                   Prop. 1985/86: 100

En god elevrekrytering till N- och T-linjerna är betydelsefull, om vårt land skall kunna bibehålla sin position som framstående industrination och samtidigt värna om natur och miljö. Med framöver sjunkande elevkullar behöver därför den andel av eleverna som går lill dessa utbildningar öka.

Den ökning av antalet elever på dessa linjer som har skett sedan början av 1970-lalet uppgår till ca 4000 elever. Under samma lid har antalet flickor pä de nämnda linjerna ökat med ca 2000. För framtiden är det viktigt alt ytterligare ansträngningar görs för att i ökad utsträckning rekrytera flickor till N- och T-linjerna.

Samtidigt som det lolala antalet elever har ökat på linjerna tillsamman-tagna har del sedan början av 1970-talet skett stora förskjutningar i elevintresset för de båda linjerna. N-linjen har under denna tid minskal med drygl 40% medan T-linjen mer än fördubblats. Även om intagningen lill N-linjen de två senaste åren åter har visat sig öka, finns på mindre orter oro för all elevantalet kan sjunka i en utsträckning som kan leda till alt linjen inte längre kan upprätthållas.

Enligt min mening är N-linjen värdefull bl. a. därför atl den ger eleverna bredd på kunskaperna inom både humaniora och naturvetenskap. Del är därför viktigt att den med så små förändringar som möjligt kan bibehållas på alla orter där den i dag finns. Vissa förändringar kan dock visa sig vara nödvändiga dels för all linjen inle hell skall försvinna på mindre orter, dä elevkullarna om några är stadigt minskar, dels för atl rekryteringen av flickor skall kunna ökas. De förslag om försöksverksamhet som SÖ framfört rörande N- och T-linjerna och som jag kommer att behandla i del närmast följande bör bedömas utifrån dessa utgångspunkter.

0 Försök med sammanslagning av N- och T-linjerna

SÖ föreslår försöksverksamhet i sammanlagl 8 kommuner med en sammanslagning av N- och T-linjerna, under dels två, dels tre årskurser. Det sislnämnda förslaget bygger på förutsättningen all T- linjen förlängs Ull fem år. Jag behandlar först försöket med en sammanslagning under årskurserna

1       och 2. För båda linjerna erbjuds möjligheter lill elt breddat språkprogram
och en inriktning av de naturvetenskapliga ämnena mot antingen fysik eller
biologi. Enligt min mening bör dessa förändringar göra båda utbildningarna
mer attraktiva för flickor.

För N-eleverna innebär timplanen dessulom alt de möter vissa lekniska moment i form av praktik i skolverkslad och att de fär möjlighet all välja atl läsa vissa delar av ämnet teknologi. För både N- och T-eleverna införs ell nytt ämne, datakunskap, med tre veckotimmar. De nya inslagen för N-eleverna får utrymme genom alt vissa ämnen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området utgår.

Enligt min mening är ingreppen i N-linjen så små att fördelen med all linjen därmed kan bibehållas på mindre orter överväger. Jag förordar därför alt en försöksverksamhel i huvudsak enligt SÖ: s förslag får påbör-

jas i kommuner med alternativa limplaner (AT-planer). Dessa har i en del     Prop. 1985/86: 100 fall så litet elevunderlag alt N-linjen kan komma all hotas, då ungdomskul-     Bil 10 larna minskar. I likhet med vad jag anfört om försöksslarten vad gäller en ökad samordning av H- och S-linjerna föreslår jag atl försöksverksamheten får starta först budgetåret 1987/88.

Förslaget om en samordning av N- och T-linjerna i årskurserna 1-3 bygger på förutsäuningen alt T-linjen förlängs till att omfatta fem år. Försöksverksamhet med en sådan förlängning har i begränsad omfattning påböljats innevarande läsår. I delta läge är jag därför inle beredd atl tillstyrka försöksverksamhel med en samordning av N- och T-linjerna i årskurserna I —3, vilken har som förutsättning en reguljärt förlängd T-linje.

o Försöksverksamhet med reviderad timplan på N-linjen

Jag har tidigare som min mening framhållit att man så längt möjligt bör försöka bibehålla N-linjens unika profil vad beträffar dess breda ämnesinnehåll. SÖ:s förslag om reviderad fimplan har stora likheter med den timplan som SÖ föreslår för N-linjen, då den samordnas med T- linjen i årskurserna 1 och 2 och kommer alltså till sina huvudsakliga delar all prövas inom den försöksverksamhet jag nyss förordat.

Jag finner därför inle något skäl för en särskild försöksverksamhet med reviderad timplan för N-linjen.

o Försöksverksamhet med lokalt alternativämne på N-linjen

Från flera kommuner har framförts konkreta förslag till ytterligare alterna-livämnen än de som i dag får förekomma på N-linjen. För närvarande är del dominerande allernativämnet datakunskap.

SÖ föreslår försöksverksamhet med lokalt beslutade allernalivämnen. Förslaget innebär att veckolimlalet för alternativämnet delas. På den mindre delen införs datakunskap som obligatoriskt ämne och på den större erbjuds möjligheten atl välja lokalt alternativämne. Förslaget innebär i övrigt inga ändringar i N-linjens timplan. Enligt min mening är försökel värt atl pröva. Jag föreslår därför all de kommuner som vill della i försöksverksamhel med lokall allernalivämne i enlighel med SÖ: s förslag skall få möjlighet till della.

o Försöksverksamhet med o grenad T-linje i vissa fall

SÖ föreslår försöksverksamhel med ogrenad årskurs 3 och en föriängning av linjen lill fem år i vissa fall. Försöket skulle kopplas lill den försöksverksamhel med terminsförlagd miljöpraktik som erbjöds kommunerna enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen 1985. Försöksverksamhet med en förlängning av T-linjen har redan påbörjats. Jag är inle nu beredd att fillstyrka den utvidgning av försöksverksamheten som SÖ: s förslag innebär.

140

5.3.3 Försök med obligatorisk datakunskap på de tre- och fyraåriga Prop. 1985/86:100

linjerna i en gymnasieskola                                                           Bil 10

SÖ föreslår att man vid gymnasieskolan i Ljungby skall fä pröva alt införa obligatorisk dalakunskap med tre veckolimmar i årskurs 2 på alla tre- och fyraåriga linjer i gymnasieskolan samt ett tillvalssyslem i årskurs 3 med datakunskap som alternativ.

Jag har i det föregående biträtt vissa av SÖ: s förslag som innebär alt dalakunskap prövas på N- och T-linjerna. Med anledning av riksdagens beslul i enlighet med propositionen 1983/84: 116 om gymnasieskola i utveckling har SÖ - som jag fidigare nämnt - utarbetat modeller för specialämnen på H- och S-linjerna. 1 avvaktan på resultatet av den försöksverksamhel som här blir aktuell är jag inte beredd att tillstyrka ylleriigare försök som innebär förändringar av berörda linjers lim- och kursplaner.

6 Gymnasial utbildning för döva resp. hörselskadade i Örebro

De nuvarande avtalen mellan staten och Örebro kommun om den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade resp. hörselskadade löper ut den 30 juni 1986. Förhandlingar om ell förnyat avtal om dessa utbildningar pågår. SÖ överlämnade den 17 juni 1985 en ulvärdering av verksamheten till regeringen. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna beräknar jag medelsbehovel på oförändrad nivå.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84:27. UbU 8, rskr 112) om åtgärder för elever med handikapp i skolväsendet m. m. skall elevernas hemkommuner betala interkommunal ersätlning till staten för elever som går i specialskolan. För elever i den gymnasiala ulbildningen för hörselskadade, som startade läsåret 1984/85, betalar elevernas hemkommuner interkommunal ersättning till Örebro. För elever i den gymnasiala ulbildningen för döva och gravt hörselskadade, om vilken nu gällande avtal slöts den 12 januari 1981, har hitintills ingen interkommunal ersättning betalats av elevernas hemkommuner. Enligt min mening bör sådan ersättning ulgå även vid denna sistnämnda ulbildning, vilkel också SÖ föreslagit i sin utvärdering.

SÖ har i sin utvärdering framhållit behovet av fortbildning för lärare och övrig personal för döv- och hörselundervisningen under den närmaste femårsperioden. Skolstyrelsen i Örebro har i en skrivelse den 3 november 1985 begärt dels medel för speciallärarutbildning, dels medel för specialpedagogisk fortbildning med bl. a. inriktning på teckenspråk. Jag ansluter mig till SÖ: s uppfattning om behovet av fortbildning och föreslår all del särskilda bidrag på 500000 kr.för specialpedagogisk fortbildning, bl.a. med inriklning på teckenspråk, som utgår för budgetåret 1985/86, ökas lill I OOOOOO kr. (4-500000 kr.) för budgetåret 1986/87. Dessa medel bör fä ulgå för vartdera av de fyra följande budgeiåren, dvs. t. o. m. 1990/91. Jag delar SÖ:s syn att denna specialpedagogiska ulbildning eller annan likvärdig utbildning bör ges ett högt meritvärde vid ansökan till tjänsi inom den gymnasiala utbildningen för döva resp. hörselskadade i Örebro.

141

7 Bidrag till särskilda kostnader för inbyggd utbildning                 Prop. 1985/86:100

För industri och hantverk räknar SÖ med atl statsbidraget per elev och år        ' uppgår till 11 500 kr., varav 5 975 kr. utgör lokal- och maierialkostnadsdel. Medelsåtgängen   för   uppskattningsvis   7480   elever   beräknar jag   lill 86020000 kr.

För handel och kontor beräknas, enligt SÖ, statsbidraget per elev och år uppgå lill 6000 kr., varav 1200 kr. ulgör lokal- och maierialkostnadsdel. Jag beräknar medelsåtgången lill 52933000 kr.

De lotala kostnaderna för inbyggd ulbildning blir därmed 138953000 kr.

8 Bidrag till gymnasial lärlingsutbildning

Kommuner som har gymnasieskola med linjer eller specialkurser och, efter medgivande av SÖ, kommuner som har enbart komvux fär sedan den 1 juli 1984 anordna gymnasial lärlingsutbildning som en del av del reguljära utbildningsutbudet. Gymnasial lärlingsutbildning anordas i form av grundutbildning, som oftast är tvåårig. Statsbidrag lämnas lill kommunerna. Verksamheten regleras i förordningen (1984:622) om gymnasial läriingsut-bildning.

Utformningen av en ramkursplan för gymnasial läriingsutbildning bereds för närvarande inom regeringskansliet. Den fortsaita beredningen av frågan bör enligt min mening samordnas med beredningen av förslagen från arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY).

Bidragskostnaden för gymnasial lärlingsutbildning beräknas Ull 11 500 kr. per elev och utbildningsår.

Jag beräknar för uppskattningsvis 5915 lärlingar för budgelårel 1986/87 en kostnad av 68023000 kr.

9 Statsbidrag till vissa åtgärder för invandrarelever i gymnasieskolan

Extra undervisning i svenska

Statsbidrag utgår för 0,85 lärarveckotimmar per dellagande elev och läsår. För budgetåret 1986/87 beräknar jag 9040000 kr. till kostnader för extra undervisning i Svenska i gymnasieskolan.

Särskilt statsbidrag enligt förordningen (1983:46) om kurser för invandrarungdom i gymnasieskolan (ändrad 1984:621)

Jag beräknar även för näsla budgetår 250000 kr. lill kurser för invandrare.

Undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk

Statsbidrag till kostnader för undervisning i hemspråk och sludiehandled-
ning på hemspråket utgår för 0,75 lärarveckotimmar för varje elev som
deltar i sådan verksamhel under läsårel. För hemspråksundervisning i
gymnasieskolan beräknar jag 16491 000 kr. för budgelårel 1986/87.
Totalt beräknas för stöd lill invandrarelever 25 781 000 kr.                                 142

10 Bidrag till studie-och yrkesorientering (syo)                             Prop. 1985/86:100

De senaste budgetåren har för statsbidrag till syo i gymnasieskolan tillämpats elt system som innebär all bidrag lämnas med elt visst årligt belopp för varje elev med undanlag för elever i päbyggnadsutbildningar och gymnasial läriingsutbildning.

Enligt den senaste förordningen (1985:548) i ämnet utgår statsbidrag med 168 kr. per elev den 15 september 1985.

Syo-ljänslerna är sedan den 1 juli 1984 statligt reglerade. Jag föreslår att beloppet per elev fr. o. m. den I juli 1986 knyts till beloppet för arvode för en undervisningstimme enligi AT 12: 10. Jag beräknar därför 50456000 kr. för syo i gymnasieskolan för budgetåret 1986/87.

11 Bidrag till lokal skolutveckling

Liksom statsrådet Göransson anfört under anslaget B 8, Fortbildning m.m. finner jag det viktigt all forlbildningsinsalser knyts till del ulvecklingsarbele som pågår inom gymnasieskolan.

För bidrag 2 enligt förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. (omtryckl 1983:416, ändrad 1984:77 och 328 samt 1985: 122 och 539) räknarjag med 50 265000 kr. för budgetåret 1986/87. Jag har därvid räknat efter samma procentsats (1,66) som för innevarande budgetår.

12 Övriga frågor

12.1     Teknikservice

SÖ föreslär att projektet leknikservice, som påbörjades budgetåret 1984/85, uividgas till atl gälla alla gymnasieskolor som har fjärde årskursen av T-linjen.

Projeklel innebär alt man försöker åstadkomma etl närmare samarbele mellan små och medelstora företag och skolor med T-linjen. I den treåriga successiva uppbyggnad av projektet som påbörjades budgelårel 1984/85 bör därför nu det tredje och sista steget las. Jag biträder därför SÖ: s förslag aU 800000 kr. anslås lill projektet för budgetåret 1986/87. Detta innebär en ökning av slödel lill projeklel med 200000 kr.

12.2     Tvåårig specialkurs Jör yrkesdansare

Specialkurs för yrkesdansare startade i Stockholms kommuns gymnasieskola läsåret 1982/83. Elevplatser för utbildningen ryms inom ramarna. Kostnaderna för lärarlöner beräknas på vanligt sätt under anslagsposten för lärarkostnader för hela gymnasieskolan. Härutöver lämnas elt verksamhetsstöd. För läsåret 1986/87 beräknar jag i likhel med SÖ ett verksamhetsstöd om 1,6 milj. kr.

143

12.3 Avgift tUl International Baccalaureale Office (IBO)                 Prop. 1985/86: 100

Riksdagen har är 1981 faltal beslul om Sveriges anslulning till IBO i Geneve. Sverige skall till IBO betala 12000 US Dollars för budgelårel 1985/86. För budgetåret 1986/87 beräknar jag kostnaden till oförändrat 12000 US Dollars (ca 96000 kr.).

12.4 Handledning av lärarkandidater

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) genomför på regeringens uppdrag en översyn av ulbildningen på industri- och hanlverkslärarlinjen och handels- och kontorslärarlinjen. UHÄ har föreslagit att 18,94 milj.kr. avseende koslnader för ersättning lill terminsförordnade handledare för utbildningen överförs lill anslaget Dll. Utbildning för undervisningsyrken. Jag biträder UHÄ: s förslag.

72.5 Minskning av statsbidrag

Som jag anfört i inledningen får effekterna av strävandena all begränsa statsutgifterna för gymnasieskolans del las ul i form av en procentuell nedskärning av statsbidraget. Statsbidraget till gymnasial utbildning utgår för närvarande med 98% till såväl primärkomrhuner som landstingskommuner. För gymnasial utbildning inom värdområdet ulgår dock statsbidraget till landstingskommun endast med 80%. Jag föreslår alt statsbidrags-täckningen gentemot primärkommun och landstingskommun för annan gymnasial utbildning än inom vårdområdet sänks lill 95% och till landstingskommun för gymnasial utbildning inom värdområdet till 77%. Della innebär en kostnadsminskning för staten fr. o. m. budgelårel 1986/87 om ca 128 milj. kr. i löneläge den 1 juli 1985.

12.6 Nya syslem för statsbidrag till löner för skolledare och lärare

Min företrädare föreslog i budgetpropositionen 1985 förändrade resurssy-slem för skolledning i såväl ungdomsskolan som komvux. Syftet var atl ge skolhuvudmännen frihet vid hanteringen av resurser för skolledare, huvudlärare och institutionsföreståndare. Förslagen, som biträddes av riksdagen (prop. 1984/85: 100 bil. 10 p. B 11, B 17. C 3, UbU 16. 18 och 20, rskr 234, 274 och 199), innehöll även förändringar av skolenhelsorganisationen för gymnasieskolan och skulle träda i krafl den I juli 1986.

Vid samma tidpunkt avsägs etl nytt system för tilldelning av statsbidrag till lärarlöner kunna börja lillämpas. Avsikten var nämligen, som min företrädare aviserade, all kunna förelägga riksdagen förslag om etl schabloniserat och för kommunerna flexiblare syslem även för lärarlöner under riksmötet 1984/85. Detla blev av olika skäl inte möjligt. Nu har en promemoria i frågan remissbehandlats. och jag räknar, som jag nämnt i inledningen, med atl under vintern 1986 kunna återkomma till regeringen med förslag att föreläggas riksdagen om ett nylt system för tilldelning av lärarresurser i gymnasieskolan. Detta bör kunna träda i kraft den 1 juli 1987.

Eftersom detla system på flera punkter har direkt anknytning lill den redan     Prop. 1985/86: 100 beslutade förändringen av skolledningsresurser, bör förändringarna sam-     Bil 10 ordnas i tiden. Förändringen av systemet för gymnasieskolans skolledningsresurser och skolenhelsorganisation bör därför, också den, genomföras den Ijuli 1987.

13 Anslagsberäkningar

För de ändamål som avses med detta anslag behöver enligt mina beräkningar anvisas medel enligt följande, nämligen för bidrag till

1.       lönekostnader för utbildning på

gymnasieskolans linjer och specialkurser m. m,     3030012000

2.   särskilda kostnader för gymnasial ulbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola                                            8 448 000

3.   särskilda kostnader för gymnasial ulbildning för hörselskadade i Örebro

kommuns gymnasieskola                                            2 180 000

4.       särskilda koslnader för inbyggd

ulbildning                                                            138953 000

5.   gymnasial läriingsutbildning                                  68023000

6.   speciella ålgärder för invandrarelever                  25 781000

7.   studie-och yrkesorientering                                  50456000

8.   lokal skolutveckling                                               50265000

9.   kostnader för lilläggspensionsavgifter                 302800000

10.      koslnader för sjukförsäkrings-

och folkpensionsavgifler                                           360 063 000

Härutöver behöver anvisas för

11. lönekostnadspålägg                                                333 080000

12. övrigl                                                                          2450000

Summa kr.                                                                 4372511000

14 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen atl

I.godkänna den dimensionering av gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret 1986/87 som jag har förordat (2.2),'

2. bemyndiga regeringen all vidta erforderliga ålgärder för alt alla 19-åringar som så önskar skall kunna erbjudas en gymnasieplals läsåret 1986/87 (2.2),

3. godkänna vad jag för budgetåret 1987/88 har förordat om ramar för elevplatser i gymnasieskolan (2.2),

4. bemyndiga regeringen att - i den män arbelsmarknadsskäl så påkallar - för budgetåret 1987/88 medge atl tolalramen för elev-platser i gymnasieskolan utökas (2.2),

5. godkänna vad jag för budgetåret 1988/89 har förordat om planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan (2.2),

6. godkänna vad jag har förordal om möjlighet all anordna studier med s. k. långsam studiegång (3),

7. godkänna vad jag har förordat om försöksverksamhel med                 145

\0-Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10

B-form ulöver vad som anges i läroplanen för atl möjliggöra under-     Prop. 1985/86: 100
visning i vissa "minoritelsämnen" (5.1),                                Bil 10

8. godkänna vad jag har förordat om försöksverksamhet med ökad samordning av H- och S-linjerna (5.2),

9. godkänna vad jag har förordal om försök med särskild matematikkurs för speciellt matematiskt begåvade elever (5.3.1),

10.        godkänna vad jag har förordal om försöksverksamhet med
sammanslagning av N- och T-linjerna under årskurserna I och 2
(5.3.2),

II.godkänna vad jag har förordat om försöksverksamhet med lokala allernalivämnen pä N-linjen (5.3.4),

12. godkänna vad jag har förordal om interkommunal ersätlning för elever i den gymnasiala ulbildningen för döva och gravt hörselskadade (6),

13. godkänna vad jag har förordal om beräkningsgrunder för belopp per elev avseende bidrag till studie- och yrkesorientering (10),

14. godkänna vad jag har förordal om en ytterligare minskning med 3 procentenheter av statsbidraget lill driftkostnader för gymnasieskolan (12.5),

15. lill Bidrag till driften av gywna.fiei/co/or för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4 372 511 000 kr.

B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

1984/85 Utgift      336908626

1985/86 Anslag   222270000

1986/87 Förslag        223192000

Ur anslaget ulgår statsbidrag enligt förordningen (1983:583) om statsbidrag lill uppföljningsinsalser för ungdomar under 18 år. Enligt förordningen får kommuner statsbidrag för uppföljningsprogram och administralion (allmänt bidrag). Till arbetsgivare som anställer ungdomar på ungdoms-platser lämnas bidrag lill ungdomsplats. Till kommunerna lämnas bidrag lill ulbildningsinslag under ungdomarnas perioder på ungdomsplats. Från anslaget bestrids också kostnader för bidrag till kommuner enligt förordningen (1983:584) om statsbidrag lill ulbildning av handledare för skolungdomar under praktik på arbetsplats (ändrad 1985:552).

Hänvisningen avser avsnitt i föredragandens anförande.                                  146

Anslag

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Uppföljningsprogram m. m.

(allmänt bidrag) Ungdomsplatser Ulbildningsinslag Handledarutbildning

51770000

139 346000

23 0.54 000

8 100000

222 270000

-1-1398000 of of of,

4-1398000

of,

of,

-H922000

of,

-(-922000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Skolöverstyrelsen

1. För budgetåret 1986/87 bedömer skolöverstyrelsen (SÖ) atl ca 14000 ungdomar kommer alt ha behov av särskilda åtgärder inom uppföljningsansvaret.

2. SÖ föreslår all etl garantibelopp för kommunerna ulgår för anordnandet av utbUdningsinslag i samband med ungdomsplals i avsikt att förbättra kommunernas möjligheter att planera utbildning. Utbildningsinslag bör härigenom kunna anordnas i slörre omfatlning än lidigare. Ulöver prisuppräkning beräknar SÖ oförändrade resurser för utbildningsinslag i förhållande lill anlalet ungdomar.

3. SÖ föreslär oförändrade resurser för handledarutbildningen.

4. SÖ föreslår försöksverksamhel med integrering av uppföljningsåtgärder i gymnasieskolan och komvux. Försökel innebär atl statsbidrag för ungdomsplats och utbildningsinslag kan användas lill utbildning av i huvudsak yrkesinriktat slag.

5. SÖ beräknar medelsbehovel under förslagsanslaget Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. fill 223668000 kr.

Föredragandens överväganden

1. Skolöverstyrelsens (SÖ) redovisning av kommunernas uppföljningsansvar läsåret 1984/85 visar bl.a. all andelen ungdomar i åldern 16 och 17 år i uppföljningsansvaret var 11,4% av åldersgruppen i september 1984 (15% samma tid 1983).

Inom ramen för uppföljningsansvarei ökade antalet ungdomar som kom direkt frän grundskolan under hela hösten, medan de som fyllde 18 år minskade frän ca 5000 till något hundratal i april 1985. En markant minskning av antalet i alla åldersgrupper skedde i januari. Dä började vårler-minskurserna i gymnasieskolan. En hel del av de ungdomar som väntade pä dessa dellog i uppföljningsåtgärder under hösten. Över huvud tagel är cirkulationen stor under etl är inom uppföljningsansvaret och de därtill hörande åtgärderna.

147

Verksamliet för ungdomar i uppföljningsansvaret läsårel 1984/85 (SÖ:s        Prop. 1985/86: 100

redovisning)                                                                                   Bil 10

Seplember      Mars
1984         1985

Gymnasial lärlingsutbildning LA-kurs

Arbeie-visstidsanställning Arbeie-tillsvidareanställning Ungdomsplatser Övrigl (uppföljningsprogram, arbetslöshet m. m.)

I uppföljningsansvaret

1497

776

1631

1098

5 473

4281

4469

3 677

14 984

14 307

11085

5935

39139

30074

Det kan påpekas atl i genomsnitt över årel fler ungdomar i uppföljningsansvaret fick arbete efler uppföljningsåtgärder läsåret 1984/85 än tidigare. Av lättförklarliga skäl är det de äldre som har fått den största andelen arbete. Fler män än kvinnor fick arbeie och fler män än kvinnor fick tillsvidareanställning.

En dryg tredjedel av ungdomarna som lämnade uppföljningsansvaret har, enligt SÖ: s redovisning för verksamheten budgetåret 1984/85, fortsalt till studier. En fjärdedel har fåll reguljär anställning och ca en femtedel arbeie i ungdomslag. Detta lalar mol den ofta uttalade uppfattningen, atl ungdomar inom uppföljningsansvarei i slor utsträckning gär vidare till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Mol denna bakgrund och mot bakgrund av all jag tidigare i samband med min anmälan av anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor föreslagit en oförändral hög direklram beräknar jag alt ell oförändral antal, ca 14000, ungdomar kommer atl behöva uppföljningsåtgärder budgetåret 1986/87.

2.    Budgetåret 1984/85 redovisar SÖ all i medeltal 13 700 ungdomar per
månad befann sig pä ungdomsplatser, varav hälften fanns inom den offent
liga sektorn. Kvinnor var i slörre utsträckning än män anställda inom
kommuner och landsting. Fler ungdomar hade föriängning på ungdoms
plats i mars 1985 (ca 36%) än i mars 1984 (ca 21 %).

Jag har nyss redovisat mina överväganden avseende behovel av åtgärdernas omfattning. För 14000 ungdomsplatser beräknar jag 139 346000 kr.

3. Fr.o.m. della läsår är del kommunernas skyldighet alt anordna
utbildningsinslag (2). Enligt SÖ har många kommuner svårigheter alt
planera sädana dä man inte känner lill hur många ungdomar som kan
komma alt delta.

Stora krav ställs här pä pedagogisk planering och genomförande liksom pä organiserandet av utbildningsinslag. Den helerogena elevgruppen, utbildningens fillfälliga karaktär och den stora genomströmningen av elever i undervisningsgrupperna bidrar till detla. Endast i undanlagsfall har samordning kunnat ske med t. ex. gymnasieskolan.

Ämnen av allmän karaktär som svenska och matematik är inte alternativ
till yrkesulbildande ämnen utan i många fall en nödvändig förutsäUning för
etl framgångsrikt deltagande i dessa. Planeringen av yrkesutbildande mo
ment reser ofta större svårigheter än planering för allmänna ämnen. Till-           148

gängligheten beträffande lärare, lokaler, utrustning och undervisningsma-     Prop. 1985/86: 100
lerial är oftast sämre jämfört med vad som gäller för allmänna ämnen.          Bil 10

Del är mol denna bakgrund som SÖ föreslär all kommunerna får ett garantibelopp (2) för anordnandet av ulbildningsinslag. Beräkningsunderlag föreslås vara halva antalet ungdomsplalsveckor som anordnats i kommunen föregående år. SÖ beräknar alt kostnaden för del föreslagna garan-libeloppet skall rymmas inom anslagspostens ram och begär således ingen ökning av medlen under anslagsposten.

SÖ: s förslag bör enligt min mening, godkännas, förutsatt att del inle medför ökade koslnader för staten. Det bör ankomma på SÖ alt fastställa garantibeloppels sloriek för varje kommun. För ulbildningsinslag beräknar jag 23 976 000 kr.

4. För handledarutbildning (3) beräknar jag 8 lOOOOO kr.

5. SÖ föreslär ert försöksverksamhet med satnordiung av uppföljningsåtgärdernas resurser och gymnasieskolans och komvux (4) för att inom ramen för individuella planer ge ungdomar möjligheter alt fullfölja en tvåårig gymnasial grundutbildning av, i försia hand, yrkesutbildande karaktär. En sådan integration skulle underlätta möjligheterna atl ge ungdomarna en formell kompelens.

SÖ: s förslag syfiar till en reell samordning med utbildningsåtgärderna i gymnasieskolan och komvux och inte enbart en formell anknytning av ansvaret för uppföljningsålgärderna lill dessa skolformer. Enligt de gällande bestämmelserna kan skolstyrelsen redan i dag beslula att knyta den uppföljande verksamheten till en skolenhet med gymnasieskola, komvux eller grundskola.

Hittills har endast i undantagsfall samordning kunnat ske mellan åtgärderna inom uppföljningsansvaret och gymnasieskolan. LA-kurser (lokalt arbetsmarknadsanknulna) som skulle kunna vara lämpliga byggstenar i de individuella planerna har varil svåra att anordna på grund av brist pä årselevplatser.

SÖ påpekar ocksä alt försöksverksamheten endast kan röra sädana ungdomar som kan motiveras för vidare studier. Möjligheten till åtgärder i form av uppföljningsprogram och anställning på ungdomsplals måsle därför behållas för en grupp ungdomar jämsides med försöksverksamheten i försökskommunerna.

De ekonomiska utgångspunkterna för försöksverksamheten är i SÖ: s förslag att de nuvarande statliga resurserna för ungdomsplats och utbildningsinslag får användas för att finansiera de ålgärder som beskrivits i det föregående.

För ungdomsplals utgår för närvarande statsbidrag om 75 kr. (123 kr. till statlig arbetsgivare) per dag och berörd ungdom. Vidare utgår bidrag för utbildningsinslag med etl belopp som motsvarar 0,5 undervisningslimme per elev och ungdomsplatsvecka. Anställning på ungdomsplals får vara högsl sex månader men kan förlängas med fem månader. Sammanlagt kan därmed för ungdomsplals med utbildningsinslag disponeras högst 20484 kr. för en ungdom under ell år.

SÖ föreslår all 17000 kr. per elev fär disponeras av kommunen för
ätgärder inom försöksverksamheten. Medlen är beräknade på det slalsbi-        149

drag som skulle utgå för ungdomsplals och ulbildningsinslag i 40 veckor     Prop. 1985/86: 100
(= etl läsår).                                                                                   Bil 10

När det gäller de sludieekonomiska förhållandena måsle en klar uppdelning göras mellan ungdomsplatsarbete och ulbildning i form av praktik på arbetsplats eller inbyggd ulbildning. Liksom i dag skall arbeie på ungdomsplats berättiga till lön och statsbidrag lill arbetsgivaren, medan kompelens-givande utbildning och kompetensgivande praktik är studiestödsberälli-gande.

SÖ föreslär en försöksverksamhel omfattande 50 kommuner med början budgelårel 1986/87. För egen del vill jag anföra följande.

SÖ: s förslag ligger i linje med riksdagens uttalande våren 1985 (UbU 1984/85:18) atl del är naturligt all de samhälleliga resurser som för närvarande ställs till förfogande för sysselsättningsskapande åtgärder avseende ungdomar i mesta möjliga mån styrs mot gymnasieskolan.

Det är viktigt atl man i möjligaste mån anordnar utbildningar som motsvarar elevernas önskemål och som leder till ell arbete. De elever som i dag befinner sig i uppföljningsansvaret och som vill utbilda sig har ofta redan sökt till gymnasieskolan men blivit utkonkurrerade. Jag tror således inle all ungdomarna i uppföljningsansvaret har annorlunda utbildningsönskemål än sina kamrater i gymnasieskolan. Det är viktigt all den preliminära fördelningen utifrån regeringens förslag och utläggningen av gymnasieregionernas studievägar för det kommande läsårel görs så samlat som möjligl, så all syopersonal och elever kan utgå från en fullständig studievägs-organisation när det gäller valen inför näsla läsår.

SÖ: s förslag atl använda statliga resurser för ungdomsplalser och utbildningsinslag för utbildningsändamål kan inte påverka den för del aktuella läsåret fastställda reguljära gymnasieorganisationen utan avser anordnandet av utbildningsmöjligheter ulöver den reguljära organisalionen. Det är vikfigl all man, innan del nu beskrivna förslaget lillämpas, har prövat möjligheten alt utnyttja en vakansplals i den reguljära utbildningen. Detta medför ju inga extra koslnader utan innebär enbart minskade kostnader för uppföljningsåtgärder.

Den föreslagna verksamheten och utnyttjandet av resursen är avsedd all ske mom ramen för de individuella planer som redan i dag skall upprättas för ungdomar inom uppföljningsansvaret.

Om det nyssnämnda förslaget skulle innebära inrättandet av nya klassavdelningar bör detla ske inom ramen för nuvarande bestämmelser. Rätt atl anordna sådana lilläggsklasser bör endasl avse sådana studievägar som redan finns inrättade i kommunen. Nya klasser bör fä inrättas endast i den omfatlning som behövs för all bereda gymnasieregionens egna ungdomar under 18 är plats.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag alt en treårig försöksverksamhel får bedrivas med början budgelårel 1986/87. Försöksverksamheten bör omfatta högsl 500 platser, beräknade enligt 17000 kr. per plats. SÖ bör få i uppdrag att inkomma med en redovisning av verksamheten. Försöksverksamheten bör inle få medföra ökade koslnader för staten.

150

Regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, bör få bemyndi-     Prop. 1985/86: 100
gande all utfärda de föreskrifter som behövs.                      Bil 10

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen all

1.       godkänna vad jag har förordat om all kommunerna skall erhålla
etl garanlibelopp för anordnande av utbildningsinslag,

2. godkänna vad jag har förordal om försöksverksamhel med samordning av resurserna för uppföljningsåtgärder och gymnasieskolans resurser,

3. till Bidrag till åtgärder inom konmiunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 223 192000 kr.

B 2\. Särskilda åtgärder i gymnasieskolan

1986/87 NyU anslag 22 147000

Föredragandens överväganden

Gymnasieskolan tar nu emot i slorl sett alla elever frän grundskolan. I gymnasieskolan finns därför i slörre utsträckning än lidigare elever som har behov av särskilda stödinsatser. Enligt skolöverstyrelsens (SÖ) rapport i februari 1984 om elever med svårigheter behövs ökade resurser för stödinsatser.av olika slag i form av bl.a. klassdelning och ökad lärartäthet.

Enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i 1985 års budgetpro
position (prop. 1984/85: 100 bil. 10 p. B 17.) ulgör resursen för slödunder-
visning och samordnad specialundervisning 0,8 veckolimmar (vlr) per 16-
resp. 30-tal elever. SÖ har i sin anslagsframställning för budgelårel 1986/87
föreslagit en forlsall ökning av denna resurs lill 1,25 vlr. Ökningen skulle
delvis finansieras genom gymnasieskolans andel av anslaget lill särskilda
åtgärder på skolområdet (SÅS). I samband med sin översyn av statsbi
dragssystemet för grundskolan har SÖ ocksä lämnal förslag belräffande
SAS-anslaget. Därvid föreslogs bl.a. all huvuddelen av gymnasieskolans
SÅS-resurs skulle lillföras förslärkningsresursen, medan medel för bidrag
till kostnader för elever med handikapp i gymnasieskolan fortsättningsvis
skulle anvisas under det nya SÅS-anslagel. Statsrådet Göransson har i
avsnillet Vissa gemensamma frågor inom skolväsendet anfört all del nuva
rande SÅS-anslaget bör renodlas. Enligt hans förslag skall skapas bl. a. elt
anslag för regionala åtgärder för elever med handikapp inom bäde grund-
och gymnasieskolan och elt anslag för särskilda åtgärder i grundskolan.
Jag delar hans uppfattning och anser atl gymnasieskolans del av nuvarande
SÅS-anslag nu bör föras över till ett nytl anslag. Av olika redovisningar av
resursanvändningen har det framgått att en myckel liten del av den för
grundskola och gymnasieskola gemensamma SÅS-resursen lillförls gym
nasieskolan. Genom den särskilda SÅS-resurs som jag härigenom tillska
par för gymnasieskolan tillförs sålunda denna skolform ökade resurser.       151

Vid mina överväganden harjag således stannat för atl föreslå att elt     Prop. 1985/86: 100 anslag för särskilda ålgärder i gymnasieskolan förs upp på statsbudgeten.     Bil 10 För del nya anslaget bör följande principer gälla.

Anslaget bör uppgå till 25 % av den tidigare tvåprocentiga besparingen inom gymnasieskolanslaget. Jag har beräknat anslaget till 22 147000 kr. för budgetåret 1986/87.

SÖ bör, liksom nu, fördela anslaget mellan länsskolnämnderna. Beräkningsgrund för SÖ: s fördelning mellan länsskolnämnderna bör vara anlalet elever den 15 januari under del närmast föregående redovisningsårel i gymnasieskolan i varje läns primär- och landstingskommuner. Storstadslänen bör pä samma sätt som hittills erhålla en högre andel.

Länsskolnämndernas fördelning mellan kommunerna bör göras i form av dels en allmän och dels en särskild resurs. Länsskolnämnderna bestämmer hur stor del av dess medel som skall användas för resp. form av resurs. Fördelningen av den allmänna resursen bör göras av länsskolnämnderna utifrån en allmän bedömning av lägel i gymnasieskolan i varje kommun i länet. Hänsyn skall därvid tas lill om andelen elever med handikapp i gymnasieskolan är slor. Givelvis bör därvid gälla de inskränkningar som föranleds av att särskilda medel för ptaneringsberedningarnas verksamhet beräknas under etl särskill anslag och alt medel för gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskE.dade samt för hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola beräknas under anslaget B 19. Den särskilda resursen bör användas i sådana fall då kommun har en belydande kostnad för en speciell anordning i gymnasieskolan som i slor utsträckning kommer även sådana elever fill godo som inte är kyrkobokförda i kommunen. Della bör dock inle gälla om koslnaderna täcks med annal statligt bidrag, l. ex. från anslaget för regionala ålgärder för handikappade elever, eller genom interkommunal ersällning.

Del belopp som en kommun erhållit som allmän resurs skall användas för ålgärder i gymnasieskolan. Minst hälften skall användas för undervisningsinsatser. Den särskilda resursen skall användas för det ändamål som länsskolnämnden bestämmer. En kommun får inte använda resurserna för andra statligt reglerade tjänster än icke-ordinarie lärartjänster.

En allmän eller särskild resurs får inte användas pä etl sätt som innebär utökning av dimensioneringen. Däremot får mindre undervisningsgrupper anordnas än som annars är tillåtet.

Det belopp som kommun får innefattar, i den mån de används för lärarlöner, ersättning för kostnader för arbetsgivaravgifter enligt de grunder som gäller för bidrag till gymnasieskolan.

1 övrigl bör nuvarande regler för ansökan, preliminärt resp. slulligl beslut m. m. fortfarande gälla. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all till Särskilda åtgärder inom gymnasieskolan för budgetåret 1986/87 anvisa etl anslag av 22 147000 kr.

152

B 22. Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

81859074 73911000 98180000

Från anslaget bekostas statsbidrag lill sädana skolor med enskild huvudman som av regeringen har förklarats berättigade lill statsbidrag enligt förordningen (1984:573) om statsbidrag fill fristående skolor på gymnasial nivä.

Ur anslaget ulgår också bidrag lill bl.a. riksinlernalskolor, skolor som omfattas av privatskolförordningen (1967: 270, omtryckt 1971:259, ändrad senasi 1984:235 och 1985:553), Bergsskolan i Filipslad, Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

Den lotala ramen årselevplatser, som får ligga lill grund för statsbidrag för samlliga skolor som omfattas av ovannämnda förordningar, fastställs av riksdagen. Regeringen fastställer för varje skola hur många årselevplatser som fär ligga till grund för statsbidrag. Statsbidrag ulgår per ianspråktagen årselevplats med belopp som regeringen åriigen fastställer per högstadieelev enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever. Della belopp multipliceras med en faktor, som regeringen fastställer för ulbildning vid resp. skola.

Ur anslaget bekostas även vissa statsbidrag enligt särskilda föreskrifter bl. a. fill engelskspråkig inlernationell gymnasial utbildning (IB-utbildning-en) vid Siglunaskolan Humanistiska Läroverket (SÖ-FS 1982:202).

Anslag

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

1 Riksinlernalskolor

17 936000

-1- 6 546000

-1- 4075 000

2 Bergsskolan i Filipslad

2 533 000

-1-    329000

■     329000

3 Vissa privatskolor

22081000

-1- 3 582000

-H 3 904 000

4 Vackstanässkolan,

Apelrydsskolan

2096000

-1-     186000

-f     186000

5 Frislående skolor utan

statligt reglerade

tjänster

26265 000

-1- 7312000

-1-15 775 000

6 Till regeringens

disposition

3000 000

of.

of.

73911000

-1-17 955000

H-24269 000

Skolöverstyrelsen

1. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att ramen om 4690 årselevplatser för statsunderstödda frislående skolor på gymnasial nivä skall ulökas med 700 årselevplatser.

2. SÖ beräknar pris- och löneomräkning till 12 117000 kr.

3. SÖ föreslår en höjning av antalet undervisningstimmar med 32 veckotimmar för IB-utbildningen vid Siglunaskolan Humanistiska Läroverket.

153

Vidare föreslår SÖ alt IB-utbildningen utökas med 90 årselevplatser. Prop. 1985/86: 100

4. SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag lill driften     Bil 10 av fristående skolor på gymnasial nivå till 91 866000 kr.

Föredragandens överväganden

/ Årselevplalsramen

Jag delar SÖ: s uppfattning atl utrymmet inom ramen bör vara sådant all man kan göra en reell prövning av enskilda skolors ansökningar om statsbidrag utifrån de principer som riksdagen har antagit med anledning av propositionen 1983/84:118 om fristående skolor på gymnasial nivå (UbU 27, rskr 366).

Regeringen har under budgetåret 1985/86 fördelal platser till alla utom två av de skolor som SÖ nämner i sin anslagsframslällning. Jag anser del därför tillräckligt atl öka ramen med 210 årselevplatser. Därigenom kommer den lotala ramen att uppgå lill 4900 årselevplatser.

Kostnaden för delta tar jag upp i samband med alt jag behandlar koslnaderna för fristående skolor på gymnasial nivå utan stalligl reglerade tjänster.

2 Riksinternatskolor

Det finns två riksinlernalskolor, nämligen Grännaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.

SÖ föreslår alt den statsunderstödda internationella gymnasiala utbildningen (s.k. IB-ulbildning) vid Sigtunaskolan skall utvidgas med 90 årselevplatser. Stiftelsen för skolan har dock senare anmält att den vill skjuta en eventuell utökning på framtiden. Jag lämnar därför SÖ:s förslag utan ålgärd.

Redan i föregående års anslagsframslällning ansåg SÖ att IB- ulbildningen vid Siglunaskolan behövde förslärkas med ylleriigare 64 lärarveckotimmar. I budgetpropositionen 1985 föreslog regeringen all ulbildningen i etl första sleg skulle få en förstärkning med hälften av delta veckotimtal. Detta blev också riksdagens beslul.

SÖ återkommer nu med förslag om att ulbildningen i elt andra sleg bör få den föreslagna förstärkningen fullt ut. Jag delar uppfattningen atl en ytterligare förstärkning är angelägen. Jag föreslår därför i enlighet med SÖ: s förslag att statsbidrag lill IB-utbildningen skall utgå med ytterligare 32 lärarveckotimmar. Därmed får utbildningen ett slöd som överensslämmer med internationella normer för ulbildning av delta slag. Kostnaden för utökningen beräknar jag till 216000 kr.

För riksinternatskolorna beräknar jag för budgelårel 1986/87 elt statsbidrag på 22011 000 kr. (-1-4075000 kr.).

i Bergsskolan i Filipstad

För läsårel 1986/87 räknarjag med oförändrad organisation för skolan.             ...

Statsbidraget beräknar jag fill 2862000 kr. (-1-329000 kr.).

4 Vissa privatskolor                                                                       Prop. 1985/86:100

Till denna grupp hör fyra skolor, nämligen Franska skolan, Göteborgs högre samskola. Lundsbergs skola och Sigrid Rudebecks gymnasium. Enligt riksdagens beslul med anledning av propositionen 1983/84:118 om frislående skolor på gymnasial nivå är 1987/88 det sista budgetär, under vilket fullt statsbidrag ulgår till Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium. Statsbidraget till dessa skolor skall därefter successivt avvecklas.

För gruppen Vissa privatskolor förordar jag för budgetåret 1986/87 oförändrad statsbidragsgrundande organisation och jag beräknar statsbidraget lill 25985000 kr. (-1-3904000 kr.).

5 Vackstanässkolan och Apelrydsskolan

Jag   beräknar   för   budgetåret   1986/87   statsbidraget   lill   2 282000   kr. (-1-186000 kr.) på grundval av oförändrad organisaiion.

6 Fristående skolor utan statligt reglerade tjänster

Under budgelårel 1985/86 har fem statsbidragsberättigade skolor tillkommit, nämligen de tre waldorfskolorna Martinskolan i Stockholm, Rudolf Steinerskolan i Göleborg och Örjanskolan i Järna saml de två internationella skolorna Tyska skolan och Lycée Frangais Saint- Louis, båda belägna i Slockholm. Enligt beslut den 28 mars 1985 skall vidare Krislofferskolans gymnasiala stadium erhålla statsbidrag för ytterligare 90 årselevplatser och statsbidraget beräknas enligt samma regler som gäller för övriga frislående skolor pä gymnasial nivå ulan statligt reglerade tjänster. Antalet statsbidragsberättigade fristående skolor av denna kategori har därmed ökat lill 24.

Med de ytterligare 210 årselevplatser som jag föreslagil beräknar jag för budgetåret 1986/87 statsbidraget till fristående skolor på gymnasial nivå Ulan stafligt reglerade tjänster fill 42040000 kr. (-(-15775000 kr.).

7 Övrigt

För budgetåret 1986/87 harjag beräknal 3 milj. kr. till regeringens disposition. Medlen skall användas för att täcka de ytteriigare underskoll som skolorna kan drabbas av till följd av övergången till nylt statsbidragssystem och som inle kan regleras i annan ordning. Medlen bör också i speciella fall få användas för all läcka oförutsedda akuta behov. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

1.        godkänna milt förslag lill ram för budgetåret 1986/87 för statsbi
dragsgrundande årselevplatser vid frislående skolor på gymnasial
nivå, (I)

2.        fill Bidrag tiU driften av fristående skolor på gymnasial nivå för
budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 98 180000 kr.

155

Investeringsbidrag                                         Prop. 1985/86: lOO

B 23. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.

1984/85 Utgift     224674484

1985/86 Anslag    199000000

1986/87 Förslag 180880000

Från anslaget ulgår statsbidrag lill anskaffning och förnyelse av utrustning i gymnasieskolan. Bestämmelser om bidrag finns i förordningen (1984:628) om statsbidrag lill anskaffning och förnyelse av utrustning i gymnasieskolan (ändrad 1985:593).

Kommuner har enligt föreskrifterna rätl alt i mån av medel få

-    startbidrag då en för kommunen ny studieväg införs eller då antalet platser på en redan införd studieväg ulökas,

-    kompletteringsbidrag då undervisningen på en redan införd studieväg läggs om till följd av nya slalliga föreskrifter som medför behov av ny utrustning,

-    förnyelsebidrag för att underlätta finansieringen av kostnaden för alt ersätta föråldrad och försliten utrustning.

Statsbidrag lämnas lill utrustning för karaktärsämnen pä studievägar inom det tekniskl-industriella (TI), det tekniskt- naturvetenskapliga (TN) och, såvitt gäller förnyelsebidrag, även del ekonomiskl-merkanlila (EM) området.

Särskilda föreskrifter gäller i fråga om statsbidrag till koslnader för datorutrustning och programvara för datalära i gymnasieskolan. Efter beslut av regeringen i varje enskilt fall kan ur anslaget också anvisas medel för särskUt verksamhetsstöd lill vissa lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan.

Skolöverstyrelsen

1. Prisomräkning 7000000 kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att komplelleringsbidrag fr. o. m. läsåret 1986/87 även skall kunna ges lill utbildningar inom det ekonomiskl-merkanlila området (4-10 milj. kr.).

3. SÖ föreslår att statsbidrag till datorutrustning och programvara för datalära i gymnasieskolan även skall få utgå till skolor med landstingskommunal huvudman.

4. SÖ föreslår alt ell särskilt verksamhetsslöd införs för finansiering av försök alt föriägga viss del av skolans undervisning till fristående s. k. lekniska centra (-(-10 milj. kr.).

5. SÖ föreslår att en planeringsram för utruslningsanslaget budgetåren 1987/88 och 1988/89 införs i likhet med de flerårsramar som finns fastställda för dimensioneringen av platser i gymnasieskolan.

6. SÖ föreslär att förnyelsebidraget som beräknas för vissa karaktärsämnen på det tekniskt-induslriella, del tekniskt- naturvetenskapliga och det ekonomiskt-merkanfila området inte skall ulgå fr.o. m. läsårel 1986/87 (-

72 milj. kr.).                                                                                                          '56

7. SÖ beräknar medelsbehovel under reservationsanslaget Bidrag till     Prop. 1985/86: 100
utrustning för gymnasieskolan m. m. lill 154000000 kr.                 Bil 10

Föredragandens överväganden

1 En planeringsram

Ulbildningsulskollel har senast vid 1984/1985 ärs riksmöte (UbU 1984/85:19) framhållit ulruslningsanslagets betydelse för en effeklivisering och teknisk modernisering av gymnasieskolutbildningen. Utskottet framhöll vikten av att anslaget utformas sä alt kommunerna får etl tillföriitligt underiag för sin ekonomiska planering och upphandling av utrustningen.

Statens medverkan vid finansieringen av invesleringar i utrustningen för gymnasieskolan har fr. o. m. den 1 juli 1984 delvis anpassats till den decentralisering som skett lill länsskolnämnderna av beslut om gymnasieskolans organisation och av ansvaret för tillsynen över verksamheten. Rutinerna har därvid utformats sä atl besluten om statsbidrag skall kunna fattas samlidigl med besluten om organisationsförändring. För besluten om gymnasieskolans organisaiion finns flerårsramar fastlagda. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslär all en tvåårig planeringsram införs även för ulrustningsbidra-gel. Jag delar SÖ: s uppfattning och föreslår all ramen för budgetåren 1987/88 och 1988/89 vartdera året får omfatta tolall 124,48 milj.kr. för start- och komplelleringsbidrag.

2 Startbidrag

Startbidragel är etl stimulansbidrag. Bidraget ges lill huvudmännen dels för att ändra inriktningen av utbildningsutbudet, dels för atl tillföra teknisk kompetens genom att nya studievägar erbjuds inom gymnasieskolan. Startbidrag utgår även för all underlätta för huvudmännen atl utöka organisationen. Bidraget utgår till de studievägar inom del tekniskt-induslriella och del tekniskt- naturvetenskapliga området som SÖ, i vissa fall länsskolnämnd, fastställer.

Enligt riksdagens beslul med anledning av förslag i 1984 års budgetproposifion (prop. 1983/84:100 bil. 10 p. B 22, UbU 19, rskr 321) bör SÖ i sina anslagsframställningar normall kunna räkna upp bidragsunderlagen till aktuell prisnivå. För all begränsa kostnadsökningen under utruslningsanslaget föreslog regeringen emellertid inle någon prisuppräkning inför läsåret 1985/86. Denna återhållsamhet motiverades dels av statsfinansiella skäl, dels med all en kraftig uppräkning gjordes i samband med omläggningen av bidragssystemet inför budgelårel 1984/85. Riksdagen beslutade i enlighel med detla (UbU 19, rskr 273). Prisutvecklingen på den materiel som ingår i de s. k. utrustningslistorna medför dock nu behov av en uppräkning av anslagsposten. Jag har därför beräknat en prisomräkning med 6480000 kr.

De staribidrag som blir en följd av länsskolnämndernas och SÖ: s beslul om ökad eller ändrad organisation inom den s. k. direklramen har av SÖ kostnadsberäknats till 58 milj.kr. Beräkningen görs utifrån en jämförelse

mellan organisationen 1985/86 och de preliminära organisationsbesluten     Prop. 1985/86: 100
för 1986/87.                                                                                   Bil 10

Jag har lidigare under anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor föreslagit en utökad försöksverksamhel med industriieknisk gren på drifl- och underhållsteknisk linje med två klasser. Startbidraget för utrustning harjag beräknal lill 4 milj.kr. Under anslaget B 19. har jag även beräknat en utökning av transporlteknisk gren pä fordonsleknisk linje med fyra klasser. För della beräknar jag en ulrustningskoslnad om 4,3 milj. kr.

En belydande del av kostnaderna för slarlbidragen hänför sig budgetåret 1986/87 lill päbyggnadsutbildningar inom den s.k. Ulla ramen. Medelsbehovel för SÖ och länsskolnämnderna beräknas totalt till 30 milj. kr. Bidragen förutsätts dä oförändrat utgå med 50% av bidragsunderlaget.

Resursbehovet för staribidrag uppgår för direktramen och lilla ramen således lill sammanlagl 88 milj. kr. För alt dessa ramar skall kunna hållas fordras restriktivitet när bidragsunderlagen fastställs. Möjligheten till samverkan med t.ex. AMU och arbetslivet mäste tas till vara i de fall där tillgång till utrustning finns pä orten. Huvudmannen måste aktivt pröva olika möjligheter lill sambruk av utrustning. Del gäller självfallet även mellan olika studievägar inom skolan. Den utrustning som anskaffas med hjälp av anslaget bör i förekommande fall också samulnylljas med komvux och därmed bidra till utvecklingen ocksä på detla område.

3 Kompletteringsbidrag

Också kompletteringsbidraget är ett stimulansbidrag. Del skall utgå för all påskynda övergången frän en äldre kursplan lill en moderniserad sädan. Bidraget ges enbart till den ylleriigare utrustning som SÖ förordar för atl utbildningen skall kunna bedrivas med ett nyfiilkommet ämnesinnehåll.

Komplelleringsbidrag ges endast lill primärkommunala skolor och för studievägar inom del tekniskt-induslriella och det tekniskt- naturvetenskapliga området. SÖ föreslär nu att kompletteringsbidrag också skall kunna ulgå till de ekonomisk-merkantila studievägarna i gymnasieskolan.

Motiven för atl ge komplelleringsbidrag även lill EM-sektorn är desamma som gäller för TT och TN-seklorerna, nämligen den myckel snabba automatisering och datorisering som för närvarande sker av de arbetsuppgifter som utbildningen syfiar lill. Statsbidragen till utrustning har av tradition riktats mot utbildningar som leder till mansdominerade yrken. Det bör vara en slallig angelägenhet att ekonomiskt stödja huvudmännen så all införandet av ny teknik på studievägar som leder till yrken, som kvinnor ofta söker sig till, inte kommer att släpa efter. Enligt min mening är det därför angeläget all komplelleringsbidrag fär utgå även lill de ekonomisk-merkantila studievägarna i gymnasieskolan. Jag beräknar 10 milj. kr. för ändamålet.

Totalt föreslås 36,48 milj. kr. som komplelleringsbidrag för modernise
ring av gymnasieskolans studievägar budgetåret 1986/87. Jag beräknar
således ett sammanlagl medelsbehov om 124.48 milj.kr. för start- och
komplelleringsbidrag till utrustning för gymnasieskolan budgetåret
1986/87.                                                                                                              158

4 Förnyelsebidrag                                                                          Prop. 1985/86: 100

Förnyelsebidraget har utgått sedan läsårel 1982/83 för att underiätta för     " '" huvudmännen att ersätla föråldrad och försliten utrustning. Bidraget beräknas schablonmässigt på grund av antalet elever i karaktärsämnet på vissa bidragsberälligade studievägar under läsåret.

Skolstyrelsen är ytterst ansvarig för all ulbildningen bedrivs med tidsenlig utrustning och har ansvaret för fördelningen av bidraget mellan verksamheterna inom de studievägar av gymnasieskolan som är bidragsgrundande.

De budgetåret 1985/86 tilldelade bidragen fördelas med ca 55 milj. kr. till Tl-och TN-seklorerna och ca 17 milj.kr. Ull EM- sektorn. Den slalliga administrationen av förnyelsebidragel ligger sedan den I juli 1983 hell på länsskolnämnderna.

SÖ föreslår atl förnyelsebidraget upphör fr. o. m. läsårel 1986/87 och att del finansiella utrymmet ianspråktas för alt bekosta väsenlliga reformförslag.

Enligt min mening bör det vara ett kommunalt ansvar all fortlöpande svara för atl utrustningen i gymnasieskolan hålls modern. Med hänsyn dels till de stora förändringar som skett i fräga om statens åtagande i fråga om utrusiningsanskaffning under senare år, dels till att en särskild arbetsgrupp med uppgift att se över den yrkesinriktade utbildningen (ÖGY) just slutför sitt arbete är jag för närvarande inte beredd atl stödja SÖ: s förslag om en fullständig avveckling av förnyelsebidragel. Jag föreslär emellertid atl del statliga stödet fill reinvestering i utrustning minskas med drygt 60% (45,5 milj.kr.) för budgetåret 1986/87. Först när jag kan överblicka ÖGY:s förslag är jag beredd alt ta ställning till förnyelsebidragel på sikl.

En viss del (20 milj. kr.) av del finansiella utrymme som skapas genom reduktion av förnyelsebidragen föreslår jag skall användas för alt förslärka start- och komplelteringsbidragen saml införa statligt slöd lill lekniska centra, medan 25,5 milj. kr. bör utnyttjas för all finansiera reformer under andra anslag. Jag beräknar således 26,5 milj.kr. för förnyelsebidrag budgetåret 1986/87.

5 Datorsatsning

Riksdagen har beslulal om atl särskilt bidrag skall fä ulgå lill datorutrustning och programvara med sammanlagl 60 milj. kr. under en fyraårsperiod fr.o. m. budgetåret 1985/86 l.o. m. budgetåret 1988/89. Medelsbehovet beräknar jag till 15,9 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Enligt min mening bör bidraget också utgå till landstingskommunernas gymnasieskola.

Enligt regleringsbrevet budgetåret 1985/86 för anslaget B 20. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m. får av anslagsposten 3 - avseende anskaffning av datorutrustning - tillsvidare 12 milj. kr. inte användas utan regeringens medgivande. Bestämmelsen kan komma atl innebära alt utbetalningen av de redan beslutade dalorstödsmedlen delvis förskjuls elt budgetär framåt i liden.

159

6 Teknikcentra                                                               Prop. 1985/86: 100

I föregående års budgetproposition anmälde föredraganden all arbeie pågick inom såväl SÖ som ÖGY i syfte all kartlägga ulvecklingen av s. k. lekniska centra. SÖ:s kartläggning föreligger nu, medan ÖGY:s förslag beräknas föreligga i februari. SÖ anför all det är av avgörande betydelse atl utbildningen inom gymnasieskolan fortlöpande anpassas till den lekniska ulveckling som äger rum i arbetslivet. Det är främst ulvecklingen inom elektronik- och dataområdet som nu ställer nya krav på gymnasieskolan. Målet är all skolans elever under ulbildningen skall ha tillgång lill tidsenlig utrustning inom resp. yrkesområde. Skolans ekonomiska ramar medger emellertid inte alltid att skolan själv kan anskaffa den behövliga lekniska utrustningen för enbart skolbruk.

Idén med tekniska cenira bygger på alt gemensamma resurser byggs upp genom samverkan mellan myndigheter, skolhuvudman och näringsliv. Området är föremål för en myckel snabb ulveckling, vilket innebär all åtskilliga initiativ lill nya centra har lagils bara under det senasle året.

Samverkan syfiar till atl ge fördelar ål mänga. För skolan är det bl. a. en fråga om lärarrekrylering och lärarfortbildning på del lekniska området där del är nödvändigt alt skolan söker nya vägar för alt nå uppställda utbildningsmål. Därtill kommer all samarbete måste etableras redan nu med intressenter utanför skolan för alt ge eleverna tillgång till dyrbar utrustning och teknisk expertis som kan lära ul hanteringen av utrustningen.

I likhet med SÖ anserjag att statligt slöd skall kunna utgå till sädana lekniska centra som förläggs till gymnasieskolor eller som fär sädan organisation att skolan garanteras tillgäng till centret. Stödet bör utformas som ett verksamhetsstöd för finansiering av lekniska cenira i egen eller annan kommun som stimulans till försök att förlägga viss del av skolans undervisning till fristående s. k. tekniska centra.

Regeringen har möjlighet atl ge regionalpolitiskt slöd lill leknikspridningsprojekt, bl.a. i form av teknikcentra, i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Frågor om sådant stöd lill teknikcentra, som är angelägel ur såväl regional som utbildningspolitisk synvinkel, har hittills beretts gemensaml inom regeringskansliet mellan industri- och utbildningsdepartementen.

Regeringen har vidare uppdragit ål länsstyrelserna atl utarbeta regionala teknikspridningsprogram. Dessa skall redovisas lill regeringen senast den 30 september 1986. Regeringen har även uppdragit ål statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, universitets- och högskoleämbetet och SÖ alt medverka i leknikspridningsarbetel. Resullalel av della, som bl.a. skall bygga på länsslyrelsernas program, skall redovisas senast den 31 mars 1987. Erfarenheterna av verksamheter och olika stödformer är ännu relativt bristfälliga. ÖGY kommer ocksä att lämna förslag i frågan.

Efter samråd med induslriminislern finner jag det ur denna synvinkel naturiigt att ansvaret för stödet tills vidare hålls samman på regeringsnivå. De cenlrala myndigheternas erfarenheter bör dock pä lämpligt sätt las till vara i beredningsarbetet.

För budgeiåren 1986/87-1988/89 beräknar jag för vartdera budgetåret 10
milj.kr.                                                                                           jQ

7 Verksamhetsstöd                                                        Prop. 1985/86: 100

För budgetåret 1986/87 beräknar jag ett oförändral anslag för särskilt     " verksamhetsstöd för lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan, motsvarande 4 milj. kr. I likhel med vad som gäller för innevarande budgetär bör det ankomma pä regeringen att få besluta om särskilt verksamhetsstöd.

8 Bidrag till byggnadsarbeten

Jag vill här också la upp frågan om den fortsatta hanteringen av bidrag tUl byggnadsarbeten inom skolväsendel m.m. Under anslaget B 21. med denna benämning i regleringsbrevet för budgetåret 1985/86 ersätts kostnader för statsbidrag till skolbyggnader för tiden före den 1 juli 1982.

Det gäller här dels (I.) en avveckling av anslaget, dels (2.) principerna för återbetalning av bidrag lill skolbyggnader, när dessa ej längre används för sina subventionerade ändamål.

1.    Anslaget har de senaste budgetåren uppförts på statsbudgeten med
1000 kr. av enbart ekonomiadminislrativa skäl. Härigenom har länsstyrel
serna - som är den myndighet som beslutar om utbetalning och ulanord
nar medlen - kunnat slutreglera de bidrag som beviljats tidigare och som,
på gmnd av förseningar i byggverksamheten, inte hunnil utbetalas före den
Ijuh 1982.

SÖ har våren 1985 inhämtat uppgifter från länsstyrelserna, varav framgår att som mest något över 4 milj. kr. kvarstår alt utbetala. SÖ föreslår alt anslaget avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1986.

Jag delar SÖ: s bedömning och föreslår att anslaget avvecklas den I juli 1986. Eventuella dä kvarstående ärenden om bidrag, som huvudmännen ännu inte utnyttjat, kan under budgetåret 1986/87 ulbelalas i enlighet med förordningen (1940:695) om bokföring av utgifter pä statsbudgeten. Eventuella ärenden, som kvarstår även efler utgången av juni 1987, bör kunna prövas av regeringen.

2.    Huvudmännen är som regel skyldiga alt återbetala en del av de
statsbidrag som uigått lill skollokaler, lärarbostäder och elevhem, när
byggnaden säljs eller inte längre används till avsett ändamål. SÖ beslutar
om hur stora belopp som skall återbetalas i varje särskill fall. Beloppen
återbetalas lill länsstyrelserna och lillgodoförs statsbudgeten under in
komsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhel. Under de senasle tre
åren har SÖ beslutat om återbetalning av totalt 450000 kr.

De sista statliga skolbyggnadsbidragen beviljades under budgetåret 1981/82. Hel avskrivningstid för dessa skolbyggnader är för närvarande 30 år. Ålerbetalningsärenden kan således bli aktuella fram till budgetåret 2011/12. SÖ föreslår all sådana återbetalningar fr. o. m. den I juU 1986 skall göras till SÖ och tillgodoföras anslaget B 23. Bidrag lill utrustning för gymnasieskolan m. m. Förslaget syftar till atl förenkla nuvarande ekonomiadminislrativa handläggning. Om inbetalningen får göras till SÖ, kan också ålerbelalningsbesluten lättare följas upp.

Jag delar SÖ:s uppfattning i denna fråga och avser att återkomma lill regeringen med förslag om lämpliga ändringar i regleringen av dessa ärenden.

161

\]-Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 10

9 Hemställan                                                                 Prop. 1985/86: 100

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att             '

1.       godkänna vad jag har förordal om planeringsramar för anslaget,

2. godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till staribidrag och komplelleringsbidrag för utrustning till gymnasieskolan,

3. godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till förnyelse av utrustning i gymnasieskolan,

4. godkänna vad jag har förordat om särskilt stimulansbidrag till datorutrustning och programvara för gymnasieskolan,

5. godkänna vad jag har anfört om statsbidrag till försök med teknikcentra,

6. godkänna vad jag har förordat om särskilt verksamhetsstöd för vissa utbildningar i gymnasieskolan,

7. lill Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 180880000 kr.

162

c.   VUXENUTBILDNING          '                         Prop. 1985/86: lOO

Vissa anslagsfrågor

Övergripande frågor om vuxenutbildningen i årets budgetproposition har behandlats i del föregående. I det följande behandlas vissa frågor av anslagsteknisk natur.

Våren 1985 beslutade riksdagen om en särskild vuxenutbildning slag (prop. 1984/85: 37, UbU 8, rskr 97). Av lagen framgår bl. a. att verksamheten vid statens skolor för vuxna (SSV) skall ses som ett komplement till den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Med anledning härav är del lämpligl att anslaget Bidrag till kommunal ulbildning för vuxna fortsättningsvis får beteckningen C I medan de båda anslagen lill statens skolor för vuxna betecknas C 2 resp. C 3.

Den mest betydande anslagsförändringen inom litleral föreslås ske under anslaget C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Delta anslag föreslås öka från 119 till 221 milj.kr. i huvudsak genom omfördelningar. Dessa beskrivs närmare under anslaget.

Övriga reformförslag inom vuxenutbildningens område som medför mera påtagliga utgiftsökningar är: ~ införandel av en resurs för lärare

med specialfunktion inom komvux                ca 1,5 milj. kr.

- beräknad kostnadsökning som följd
av att Svenska idrottsrörelsens
studieförbund (SISU) godkänns för

statsbidrag                                             ca 5,0 milj. kr.

- ökade resurser för studieförbundens
verksamhet bland handikappade (1,9) och

bland invandrare (0,5)                               ca 2,4 milj. kr.

- ökat antal elevveckor för

folkhögskolorna                                        ca 0,5 milj. kr.

- ökade resurser för folkhögskolornas

verksamhet bland handikappade                  ca 1,9 milj. kr.

Totah uppgår utgifterna för reformerna till ca 11,5 milj. kr.

Finansieringen har åstadkommits på följande säll:

- frän den handikappram om 75 milj. kr.,
som tagits fram genom omprioriteringar

på statsbudgeten                                        1,0 milj. kr.

- minskning av kontakttolkutbildningens

volym                                                    ca 0,5 milj. kr.

- överföring från anslaget B 23. Bidrag

till utrustning för gymnasieskolan m. m.           2,5 milj. kr.

- överföring från anslaget E 4.
Studiemedel m. m. (besparing till
följd av ändrade mtiner för utbetalning

av studiemedel)                                       ca 7,5 milj. kr.

Utöver de ovannämnda reformerna har en belydande ökning gjorts av
anslaget C 1. Bidrag lill kommunal utbildning för vuxna, nämligen med ca    163

76 milj.kr. Beloppet är att se som en anslagsanpassning fill de verkliga     Prop. 1985/86:100
utgifterna.                                                                    Bil 10

C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

1984/85 Ulgift   923293808

1985/86 Anslag 8425.50000' 1986/87 Förslag 964550000 ' Inkl. lilläggsbudgel (prop. 1985/86:25) med 2 850000 kr.

Frän anslaget bestrids kostnader för bidrag till gmndutbildning för vuxna (gmndvux) och kommunal vuxenutbildning (komvux).

Gmndvux syfiar till att ge vuxna grundläggande färdigheter i alt läsa, skriva och räkna. Varje kommun skall i mån av behov anordna grundvux. Komvux erbjuder genom grundskolekurser och gymnasieskolekurser vuxna möjlighet atl skaffa sig kompelens motsvarande den som ungdomar fär genom grundskolan och gymnasieskolan. Till gymnasieskolekurserna hör även särskilda yrkesinriktade kurser. Genom dessa erbjuder komvux yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå utan molsvarighel i gymnasieskolan. Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för komvux.

De gmndläggande bestämmelserna om grundvux och komvux finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118, ändrad 1985:904). Ytteriigare föreskrifter finns i bl.a. vuxenutbildningsförordningen (1985:288, ändrad 1985:996) och förordningen (1984: 1120) om inbyggd utbildning i kommunal och statlig vuxenulbildning (ändrad 1985:522). I dessa förordningar ingår bestämmelser om vissa statsbidrag. Statsbidrag lill lokal skolutveckling regleras genom förordningen (1982: 608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. (omtryckt 1983:416, ändrad senast 1984:77, 328, 1985:122 och 539). Dessutom finns en förordning om statsbidrag för särskilda behov inom komvux och grundvux (SÖ-FS 1981: 149, ändrad SÖ-FS 1984:95). Vidare finns bestämmelser om statsbidrag i förordningen (1984:626) om statsbidrag till koslnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal ulbildning.

Enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal ulbildning (ändrad senast 1985:596) skall flertalet statsbidrag lill komvux minskas med två procent av det belopp som annars skulle ha utgetts. I fråga om landstingskommunal vårdutbildning görs en minskning med 20%.

Riksdagen beslutar vilkel antal undervisningstimmar som får disponeras för grundvux och komvux i riket.

Enligt lagen (1985:903) om uppdragsutbildning i anslulning lill del kom
munala skolväsendet m. m. får en kommun eller landstingskommun som är
huvudman för komvux i anslutning lill sådan ulbildning bedriva uppdrags
utbildning som i fråga om art och nivä har anknytning lill den verksamhet
som fär förekomma i huvudmannens komvux. Uppdragsutbildningen skall
inte medföra några koslnader för staten. Della föranleder särskilda före
skrifter för bl. a. fall där studerande i komvux och deltagare i uppdragsul- 164

bildning undervisas lillsammans. Huvudmannen skall till staten betala bl.a. viss ersällning som tillförs inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Skolöverstyrelsen

Anlalet deliagare och undervisningslimmar inom grundvux redovisas i följande sammanställning.

1983/84

1984/85

1985/86 (beräkn.)

1986/87 (beräkn.)

Antal deliagare Antal undervisningstimmar

17 803 1259208

18420 1239961

18000 1234000

18 170' 1265 250'

' Däri ingår 170 deliagare och 31 250 undervisningslimmar för grundutbildning av

vuxna zigenare.

' Enligt uppgift från SÖ.

Antalet kursdeltagare (kd) och undervisningslimmar (utr) i komvux framgår av följande sammanställning.

Grundskole-

Gymnasi'

eskolekurser

Summa

kurser saml gymnasiesko-

Övriga

Yrkes-

lekurser etapp

allmänna

inriktade

2 i svenska.

ämnen

ämnen

engelska, ma-

tematik, sam-

hällskunskap

1984/85

Kd

151800

80200

87 800

319800'

Utr

1221000

585 000-

809000

2615000'

1985/86

Kd

136000

96000

88000

320000

(beräkn.)

Utr

1205000

665000

786000

2656000

1986/87

Kd

136000

96000

88 000

320000

(beräkn,)

Ulr

1205000

665000

786000

2656000

' Härtill kommer i kurser för arbetslösa:

Kursdeltagare   Undervisningslimmar

1984/85    34600                251700

Enligt uppgift från SÖ,

Anlalet kommuner med komvux uppgick budgetåret 1984/85 till oförändrat 281. Antalet särskilda skolenheter uppgår fr.o. m.den I juli 1985 lill 114.

Skolöverstyrelsens (SÖ: s) anslagsframställning för budgetåret 1986/87 innebär:

1.   Oförändrad limram för verksamheten för grundvux nuvarande målgrupp. SÖ har i lidigare långtidsbedömning redovisat skäl för en ökad tillströmning av i försia hand svenska deltagare lill grundvux, vilket i sin lur medför etl ökat behov av undervisningstimmar. Numera skall dock grundvuxstudier i princip bedrivas på deltid. Erfarenheterna av omläggningen till dellidsstudier bör avvaktas.

2.   Timramen för grundvux tillförs 31250 undervisningsUmmar för grundutbildning av vuxna zigenare som överförs från arbelsmarknadsutbildning lill grundvux.

165

3.    Möjligheten atl få praktisk arbetslivsorientering utvidgas lill att gälla     Prop. 1985/86:100 också elever i grundvux.                                                                     Bil 10

4.    Oförändrade limramar för komvux. Den förändring i fråga om intagning till gymnasieskolan som genomförs fr.o. m.budgetåret 1985/86 kan komma atl medföra att stora grupper vuxna utestängs från utbildning i gymnasieskolan. Såväl de teoretiska som de yrkesinriktade gymnasieskolekurserna inom komvux skulle behöva etl resursfillskolt. SÖ har dock inte bedömt delta vara ekonomiskl möjligl.

5.    En ny beslutsordning för fördelning av timmar i komvux och grundvux införs. Tolalramen för komvux och gmndvux fördelas med hänsyn lill det regionala planeringsansvaret av SÖ lill länsskolnämnderna som i sin lur fördelar timmarna mellan kommunerna. Därigenom ges ökade reella möjligheter atl påverka planeringen av kursutbudet i länen.

6.    Garantitilldelningen lill kommunerna sänks från 90% till 80%.

7.    Fortsatt bemyndigande för SÖ atl omfördela fimmar mellan olika typer av komvux samt grundvux efter gällande kostnader för resp. timmar, under förulsätlning att de sammanlagda koslnaderna inte ökar.

8.    Fleråriga planeringsramar för grundvux och komvux införs för att öka möjligheterna till bättre planering.

9.    Regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att även för budgetåret 1986/87 om arbelsmarknadsskäl så påkallar få öka del lotala anlalet limmar för grundvux och komvux.

10. Till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1986/87 anvisas etl förslagsanslag av 998499000 kr.

Föredragandens överväganden

Utgifterna på anslaget har under de senasle åren överstigit budgeterade belopp. Föregående år beräknade min företrädare ett belopp för alt justera underbudgeteringen. Det har visal sig atl ytterligare 75,6 milj.kr. behövs för all den tidigare underbudgeteringen skall vara inhämtad. Enligt min mening finns det - inte minst mot bakgrund av svårigheterna att rätt beräkna kostnaderna under detta anslag — skäl atl försöka schablonisera bidraget till kommunerna ytteriigare. Jag avser därför all ålerkomma lill regeringen i denna fråga vid en senare tidpunkt.

För gmndutbildning för vuxna (grundvux) och kommunal vuxenulbildning (komvux) beräknar jag medel för löne- och prisomräkningar.

Timramar m.m.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr 101) om ny organi
sation av den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m. över
förs ansvaret för den hittillsvarande gmndutbildningen av vuxna zigenare
inom arbetsmarknadsutbildningen till gmndvux den 1 januari 1986. I rege
ringens proposition (1985/86:25) med förslag till tilläggsbudget I till stats
budgeten för budgelårel 1985/86 beräknades del antal undervisningslim
mar som skulle åtgå för delta ändamål för liden fr.o. m.den 1 januari
l.o. m.den 30 juni 1986 lill 15625. Jag beräknar nu att 31250 undervis-      166

ningsfimmar åtgår för ändamålet under budgetåret 1986/87 (2). Verksamhe-     Prop. 1985/86: 100 len för sista halvåret av budgetåret 1985/86 bekostas genom en överföring     Bil 10 från tionde huvudtiteln. Jag räknar nu med alt finansiera verksamheten försia halvåret av budgelårel 1986/87 med överföring av ytteriigare medel frän tionde huvudlileln.

I övrigl räknarjag med en oförändrad omfatlning av grundvux (1) och komvux (4). Jag föreslår således följande ramar:

för grundvux                                    I 265 250 undervisningstimmar

för grundskolekurser och för
gymnasieskolekurser, elapp 2, i
de allmänna ämnena svenska,
engelska, matematik och samhälls
kunskap                                           I 205 000 undervisningstimmar
för gymnasieskolekurser i övriga

allmänna ämnen                                665 000 undervisningslimmar

för gymnasieskolekurser i yrkes
ämnen och särskilda yrkesinrikt-
tade kurser                                       786000 undervisningslimmar

Totalram för kommunal utbildning

för vuxna                                         3921 250 undervisningstimmar

SÖ har föreslagil alt en ny beslutsordning för fördelning av fimmar i grundvux och komvux införs, att garanlililldelningen av timmar till kommunerna sänks från 90% lill 80% och all fleråriga planeringsramar införs för grundvux och komvux. Syftet med förslagen skulle vara att regionalt kunna påverka planeringen av komvuxutbudel och atl snabbare åstadkomma en utjämning mellan olika kommuner och bällre planering.

Länsskolnämnderna är ålagda alt la initiativ lill regelbundna samråd mellan kommunerna i länet om planeringen och genomförandet av verksamheten i grundvux och komvux. SÖ får enligt regleringsbrev delegera lill länsskolnämnderna befogenheten alt fördela limmar lill kommunerna. Jag anser alt det är tillfyllest när del gäller att regionall kunna påverka planeringen. Dessutom skulle SÖ:s förslag försämra kommunernas möjligheter till planering. Jag tillstyrker alltså inte SÖ: s förslag om ny beslutsordning för limfördelningen (5).

Garantitilldelningen av timmar till kommunerna ankommer det pä regeringen att beslula om. Jag återkommer till den frågan i annat sammanhang. Jag anser att SÖ: s förslag om fleråriga planeringsramar för grundvux och komvux endasl skulle innebära alt omfatlningen av verksamheten preliminärt garanteras för en nägot längre tidsperiod. Enligt min mening kan definitiva utfästelser inte göras för mer än ell budgetär i tagel. Däremoi kan del skapa trygghet i den lokala planeringen på längre sikt, om garanlililldelningen behålls oförändrad år efler år (6 och 8).

Under förulsätlning atl det inle medför ökade kostnader för staten bör omfördelning av timmar mellan olika delramar inom tolalramen för grundvux och komvux kunna göras även under budgetåret 1986/87 (7).

Sedan budgetåret 1978/79 har genom beslul av regeringen antalet under
visningstimmar i komvux kunnat utökas för atl bereda utbildningsmöjlig-          167

Räilelse: S. 170, C 2. rad 8 Slår: ändrad 1985:996 Rättat till; ändrad 1985:904

heter för arbetslösa. Härigenom har 26152 arbetslösa beretts utbildning     Prop. 1985/86: 100 under budgelårel 1984/85. Regeringen har bemyndigats vidta sådana åtgär-     Bil 10 der beträffande grundvux och komvux budgetåret 1985/86. 1 den mån del är påkallat av arbetsmarknadsskäl bör liknande åtgärder kunna vidtas beträffande grundvux och komvux även under budgetåret 1986/87 (9).

Chefen för arbelsmarknadsdepartementel kommer senare denna dag atl föreslå all del i fortsättningen skall vara tillätet att bedriva studier på halvtid eller pä heltid under någon eller några veckor samtidigt som man uppbär arbetslöshetsersättning. Det är därför synnerligen viktigt alt komvux anordnar kurser som ger praktiska möjligheter att utnyttja de nya reglerna för arbelslöshetsersällning.

Vidgade möjligheter all anlita lärarkrafter utifrån   .

I inledningen lill lillera B. Skolväsendet harjag förordat vidgade möjligheter för gymnasieskolan atl anlita lärarkrafter utifrån. Del bör givetvis vara möjligt för skolstyrelsen all på samma säll träffa avtal med förelag (motsvarande) för undervisning inom komvux samt att använda statsbidraget för lärarlöner för alt bekosta sädana utbildningsuppdrag. Statens kostnader får självfallet inte heller beträffande komvux översliga det belopp som högst hade utfallit, om undervisningen hade genomförls av en anställd lärare enligt vanliga regler.

Skolledning m.m.

Riksdagen har beslutat (prop. 1984/85:100 bil. 10. s. 48. UbU 20, rskr 199) atl tre specialdestinerade statsbidrag skall införas för skolledning, etl för grundskolan, ell för gymnasieskolan och ett för komvux inkl.grundvux. Del nya systemet införs för grundskolan fr.o. m.den 1 juli 1986. Jag har under anslaget B 19 anmält all förändringen för gymnasieskolans del bör skjutas upp lill den 1 juli 1987. Med anledning av att de av riksdagen beslutade förändringarna innebär vissa resursmässiga kopplingar mellan de olika systemen, bör förändringen även vad gäller komvux inkl. grundvux anslå till den I juli 1987. Som en följd av delta bör de resurser om sammanlagl 196 veckotimmar som SÖ disponerar under budgetåret 1985/86 för atl förstärka skolledningen i vissa kommuner få ulgå även under budgetåret 1986/87.

Etl undanlag kan dock göras. I riksdagens beslul (jfr, nämnda prop. s. 226) ingick bl.a. att systemet med lärare med specialfunktioner skall införas i komvux och grundvux. Detta kan påbörjas i liten skala redan fr. o. m. den 1 juli 1986. Jag har beräknat medel härför i en omfatlning av en undervisningstimme per skolpoäng.

Intagning tdl gymnasieskolekurser

Regeringens målsättning är all alla ungdomar under 20 år, som så önskar,
skall få en plats i gymnasieskolan. En höjning av åldersgränsen för gymna
sieskolekurser i komvux lill 20 år bör mot denna bakgrund övervägas. Jag        168
avser all senare ålerkomma i den frågan.

Vissa övriga frågor                                                                         Prop. 1985/86:100

Med hänvisning lill atl många deltagare i grundvux har bristande erfarenhet av och kännedom om svenskt arbelsliv och svensk arbetsmarknad har SÖ föreslagit alt deltagare i grundvux skall fä praktisk arbetslivsorientering. Enligt min mening bör syftet med SÖ: s förslag kunna tillgodoses på annat sätt än inom ramen för grundvux. Jag är alltså inte beredd att följa SÖ: s förslag (3).

För budgetåret 1986/87 räknarjag med 4 137000 kr. för statsbidrag till särskilda behov inom grundvux och komvux.

Jag beräknar medel för lokal skolutveckling inom grundvux och komvux enligt samma procentsats som gäller för innevarande är. dvs. 1,6%.

Minskning av statsbidrag

Enligt gällande bestämmelser skall flertalet statsbidrag till komvux minskas med två procent av del belopp som annars skulle ha utgetts. I fråga om landstingskommunal vårdutbildning görs en minskning med 20%. Molsvarande gäller för gymnasieskolan.

I linje med vad som förordals inledningsvis beträffande kosinadsför-skjutning från stal lill kommun föreslär jag atl de bidrag till komvux som f.n. minskas med två eller 20% i stället skall minskas med fem resp. 23% såvitt de avser liden fr.o. m.den I juli 1986. Detla innebär en kostnadsminskning för staten med ca 24 milj. kr.

Någon minskning av motsvarande statsbidrag till grundvux har hittills inte gjorts. Jag föreslår nu att dessa bidrag skall minskas till 95% såvitt de avser liden fr.o. m.den I juli 1986. Della innebär en kostnadsminskning för staten för bidrag till grundvux med ca 12 milj. kr.

Den lolala besparingen under anslaget till följd av atl bidragen lill komvux minskas med ytterligare tre procent och bidragen till grundvux minskas med fem procent harjag således beräknat lill 36 milj. kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslär riksdagen att

1.   godkänna vad jag har förordat om limramar för kommunal utbildning för vuxna,

2.   bemyndiga regeringen alt - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar — öka antalet undervisningstimmar i grundvux och komvux för atl bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa,

3.   godkänna vad jag förordat om möjlighet att använda statsbidrag för anlitande av utomstående för undervisning i komvux,

4.   godkänna vad jag förordat om uppskov med den lidigare beslutade reformen rörande skolledning m.m. för komvux med grundvux,

5.   godkänna vad jag förordal om minskning av vissa statsbidrag till komvux och grundvux,

6.   till Bidrag till kommunal ulbildning för vuxna för budgetåret

1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 964550000 kr.                               '

c 2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

14385818 13 896000 15 976000

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och Norrköping utgör ett komplement lill den kommunala vuxenutbildningen (komvux).

De grundläggande bestämmelserna om SSV finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118. ändrad 1985:904). Ytteriigare föreskrifter finns bl.a. i vuxenulbildningsförordningen (1985:288, ändrad 1985:996), förordningen (1984: 1120) om inbyggd utbildning i kommunal och statlig vuxenulbildning (ändrad 1985:522) och förordningen (SÖ-FS 1984: 114) om statsbidrag lill ulveckling av verksamheten vid statliga skolor för vuxna.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85: 195. UbU 1985/86:4, rskr 16, SFS 1985:904) får uppdragsutbildning bedrivas vid SSV enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Ersättningen för uppdragsutbildning skall motsvara samtliga statliga kostnader med anledning av uppdraget.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Lärarpersonal

39,5

-0.5

of.

Övrig personal

23,5

of.

of.

Undervisningstimmar

28 600

of.

-600

Anslag

Förvaltningskostnader

13 225000

-1-905 000

4-2006000

(därav lönekostnader)

(11 693 000)

(-1-795 000)

(-t-l 933 000)

Lokalkostnader

545 000

-1- 39000

4-     39000

Stödåtgärder för handi-

kappade studerande

60000

+    4000

+      5 000

Utveckling av verksamhe-

ten vid statens skolor

för vuxna

66000

-1-    6 000

-1-     30000

13896000

4-954000

-1-2080000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har inte redovisat något huvudförslag. Anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 innebär:

1.    Pris- och löneomräkning 954000 kr.

2.    Oförändrat antal elever och kursdeltagare (dvs. ca 16300 resp. 34000) samt oförändral antal undervisningstimmar (28600).

3.    En vakant lektorstjänst vid statens skola för vuxna i Härnösand dras in och de därvid frigjorda medlen används för all inrätta en extra ordinarie studiereklorstjänsl vid skolan i Härnösand.

SÖ hemställer att till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader anvisas ett förslagsanslag av 14850000 kr.

170

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

Vid min beräkning av anslaget harjag gjort en något högre löneomräkning än skolöverstyrelsen (SÖ). Jag har prisomräknal övriga förvaltningskostnader med etl lägre belopp än SÖ, lokalkostnader enligt SÖ: s förslag och stödåtgärder för handikappade studerande med elt nägot högre belopp än SÖ.(I)

Huvudförslag

iag har med utgångspunkt i regeringens direktiv angående anslagsframställningar beräknat medel för verksamheten enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om två procent.

För att omfattningen av den utbildning som erbjuds vid statens skolor för vuxna (SSV) skall kunna bibehållas trots fillämpning av huvudförslaget bör i likhet med tidigare budgetär hela besparingen räknas på anslaget C 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.

Skolledning m.m.

Jag delar SÖ: s uppfattning att skolledningen vid SSV i Härnösand behöver förslärkas. Skolorna i Härnösand och Norrköping disponerar numera ungefär samma antal undervisningstimmar. Skolledningen bör då ha samma omfatlning vid båda skolorna. Det ankommer på regeringen att beslula om tjänster som studierektor och jag avser atl återkomma lill regeringen med förslag om att inrätta ytterligare en ordinarie tjänst som studierektor vid SSV i Härnösand. För atl finansiera detla bör en vakant Ijänsl som lektor dras in. En mindre justering av timramen krävs ocksä. Jag återkommer fill detla. (3)

Den Ijuli 1986 bör, säsomjag har förordat under anslaget C I. Bidrag fill kommunal utbildning för vuxna, systemet med lärare med specialfunktioner i komvux påböijas i liten skala. Jag har nyss belräffande både gymnasieskolan och komvux förordat att övriga förändringar vad gäller skolledningen skall anstå lill den 1 juli 1987. När dessa förändringar genomförs, avskaffas nuvarande arvodestjänster som huvudlärare och insti-lufionsföreslåndare i gymnasieskolan. Jag förordar att arvodestjänsterna av dessa slag avskaffas även vid SSV. I stället bör systemet med lärare med specialfunktioner införas. Jag räknar med alt del kan ske inom en oförändrad kostnadsram. Dessa förändringar bör genomföras först fr. o. m. den I juli 1987. Jag lägger fram förslaget redan nu för alt underlätta planeringen och övergången. Det bör ankomma på regeringen att bestämma den närmare utformningen och avgöra vilka övergångsbestämmelser som behövs.

Timram

För att inrättandet av en ny studierektorstjänst och den därmed förenade
indragningen av en leklorstjänst inte skall föranleda merkostnader måste
också en viss minskning av antalet undervisningstimmar göras. Jag räknar       171

med all antalet undervisningsfimmar tolalt vid de båda skolorna skall     Prop. 1985/86:100 uppgå till 28000 (- 600 limmar) under budgelårel 1986/87. Denna minsk-     Bil 10 ning torde inle nämnvärt behöva påverka antalet elever och kursdeltagare. (2)

Medel för rättningskostnader

Enligt riksdagens beslul pä grundval av propositionen om kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169) har SSV: s funkfion som eU komplement lill komvux betonats bl. a. i de mål och riktlinjer för SSV som ingår i den nya läroplanen, Lvux 82. I och med den nya läroplanen har de vuxenstuderande också fält ökade möjligheter lill individuella studieprogram. En viss organisatorisk förändring av verksamheten vid SSV har därför inletts under senare år. Den innebär bl.a. att lärarna vid SSV i ökande utsträckning tar hand om rättningen av insändningsuppgifter. Mot bakgmnd därav föreslår jag alt de medel för rätlningskostnader, efter prisomräkning I 072000 kr., som nu finns under reservationsanslaget C 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. förs över ull anslagsposten för lönekostnader under förevarande anslag.

Vidgade möjligheter att anlita lärarkrafter utifrån

Jag har fidigare föreslagit vidgade möjligheter alt i gymnasieskolan och komvux anlita lärarkrafter utifrån. Motsvarande bör få förekomma vid SSV. Del bör få ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilken närmare utformning systemet skall ha vid SSV.

Utveckling av verksamheten vid SSV

För detla ändamål disponeras innevarande budgetår ell belopp som beräknals på grundval av lönekostnaderna för lärare vid SSV. I min beräkning för budgetåret 1986/87 harjag, såsom sker belräffande resten av skolväsendel, lagt även lönekostnaderna för skolledare till grund för beräkningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna vad jag har förordat angående införande vid statens
skolor för vuxna av ell system med lärare med specialfunktioner,

2.    godkänna vad jag har förordat om vidgade möjligheter att anlita utomstående för undervisning vid statens skolor för vuxna,

3.    lill Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 15976000 kr.

172

c 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.     Prop. 1985/86:100

Bil 10

1984/85 Ulgift

4865 520

1985/86 Anslag

5005000

1986/87 Förslag

4519000

Reservation              586823

Ur anslaget betalas material för självstudier och vissa rätlningskostnader i samband med studerandes svarslösningar, andra läromedel och övriga hjälpmedel som används i utbildningen samt utmslningskompletle-ring m. m. vid statens skolor för vuxna (SSV).

Anslaget tillförs inkomster från avgifter enligt förordningen (SÖ-FS 1982: 184) om avgifter för undervisningsmaterial i statlig vuxenutbildning (ändrad SÖ-FS 1983:96). Inkomstema har beräknals till 1734000 kr.för innevarande budgetär (1984/85918290 kr.).

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har inle redovisal något huvudförslag. Anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 innebär:

1.    Prisomräkning 472000 kr.

2.    Reducering av beräknade inkomster med 484000 kr.

SÖ hemställer alt till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m. anvisas ett reservationsanslag av 5961000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har gjort prisomräkning med en något högre procentsats än skolöverstyrelsen (SÖ) av bmltoutgifterna för undervisningsmaterial (-t-458000 kr.). En del av anslaget avser rättningskostnader. För dessa kostnader har jag gjort en något lägre prisomräkning än SÖ (-1-61000 kr.). (1)

Mot bakgrund av att inkomsterna under detla anslag under budgetåret 1984/85 uppgick lill endast 918000 kr. mol budgeterade 1 734000 kr. finner jag, i likhet med SÖ, alt de beräknade inkomsterna för 1986/87 bör reduceras till en mer realistisk nivå. Jag beräknar inkomsterna lill 1 250000 kr. (-484000 kr.). (2)

Medlen för rättningskostnader beräknar jag efter prisomräkning till sammanlagl 1072000 kr. Detta belopp bör som jag nyss har nämnt föras över frän förevarande anslag till anslaget C 2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader.

Jag har nyss redovisat atl medel för verksamheten enligt min uppfattning bör beräknas enligt etl ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om två procent, som i sin helhet beräknas på förevarande anslag. Sammantaget innebär del en besparing på 417000 kr. Jag räknar med alt detta leder till en viss höjning av de avgifter som de studerande vid statens skolor för vuxna får betala för undervisningmaterial.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m. för
budgelårel 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 4519000 kr.            .,-,

c 4. Bidrag till studieförbunden m. m.                 Prop. 1985/86:100

Bil 10

1984/85 Utgift   906582542

1985/86 Anslag 906982000

1986/87 Förslag        948022000

Enligt de gmnder som har godtagils av 1981 års riksdag (prop. 1980/81:127, UbU 36, KrU 6y, rskr 386) utgår ur delta anslag bidrag till studiecirklar, lill kulturverksamhet i studieförbunden, till studieförbundens organisafion, pedagogiska verksamhet och verksamhet för handikappade, till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden saml till uppsökande verksamhel i bostadsområden. Medlen till kulturverksamhet samt lill Folkbildningsförbundel och länsbildningsförbunden disponeras av statens kulturråd. Övriga medel disponeras av skolöverstyrelsen.

Enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. (ändrad senast 1984:569 och 1985:235) utgår schablonbidrag, tilläggsbidrag och bidrag lill koslnader för resekostnadsersättningar och traktamenten för vissa studiecirklar. Schablonbidrag utgår med 90 resp. 28 kr. för ■ varje studietimme. Det högre schablonbidraget utgår under innevarande budgetår för 6300000 studietimmar. Tilläggsbidrag utgår till vissa studiecirklar med 30 resp. 15 kr. per sludiefimme.

Enligt förordningen (1981:519) om statsbidrag fill kulturverksamhet i studieförbunden m.m. (ändrad senast 1984:570) utgår bidrag till sädan verksamhel som anordnas av studieförbund, föreläsningsföreningar och andra ideeUa föreningar.

Statsbidrag till studieförbundens centrala organisaUonskostnader, deras pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete, deras verksamhet för handikappade samt till deras uppsökande verksamhet i bostadsområden utgår enligt bestämmelser i förordningen om statsbidrag till studiecirklar m. m.

Enligt förordningen (1985:236) om statsbidrag Ull försöksverksamhet med särskilda studiecirklar kan studieförbunden anordna studieverksamhet med friare regler i syfte att rekrytera och akuvera människor som förbunden har svårt att nå.

89 milj.kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för innevarande budgelår används till atl delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.

174

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

Statens

Bidrag lill studie-

kulturråd

1.

cirklar,/öri/agj-

vis

708 500000

-1-54714000

4-32 350000

2.

Bidrag lill kultur-

verksamhet

97490000

-1- 8900000

-1- 2940000

3.

Bidrag till studieförbundens cenlrala organisalionskosl-

nader

53 460000

-1- 3 208000

-1- 1810000

4,

Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsför-

bunden

2937000

-1-     117000

-t-      87000

5.

Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhel och utvecklings-

arbete

26280000

-H 2340000

-1- 1380000

6.

Bidrag till studieförbundens verksamhet för handi-

kappade

11670000

-(- 2417000

-h 2280000

7,

Bidrag till uppsökande verksamhet i

bostadsområden

6510000

-t-    391000

H-     190000

8,

sö: s konferenser för

studieförbunden

135000

-i-        8000

-h        3000

906982000

-1-72095000

-+-41040000

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Skolöverstyrelsen

I. Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar antalet studietimmar för budgetåret 1984/85 Ull sammanlagt 8825000. Del innebär en ökning i förhållande lill anlalet studietimmar för budgetåret 1983/84 med 2,8%. SÖ räknar med atl verksamheten kommer atl öka under 1985/86 med två procent lill 9 milj. sludiefimmar och med ytteriigare två procent 1986/87 till 9180000 studietimmar. När nuvarande statsbidragssystem infördes (prop. 1980/81:127, UbU 36, rskr 386) beslöt riksdagen att del högre schablonbidraget i princip skulle utgå för en kvot om 70% av del totala antalet studietimmar. Med utgångspunkl i della beslul föreslår SÖ alt ramen för det högre schablonbidraget faslställes lill 6426000 studietimmar, dvs. en höjning med 126000 sludiefimmar.

2.    SÖ föreslår ett riktal bidrag fill studieförbundens pedagogiska verksamhel för invandrare. Bidraget skall avse ulveckling av studieplaner och studiematerial, cirkelledarutbildning och information. SÖ föreslår atl del för 1986/87 beräknas lill 500000 kr.

3.    SÖ föreslår också atl bidraget fill studieförbundens verksamhel för handikappade utökas med ett särskilt belopp om 1,6 milj.kr. till teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.

4.    SÖ räknar vidare med en prisomräkning om 47 196000 kr.

175

5. SÖ anmäler slutligen att Svenska idrottsrörelsens studieförbund Prop. 1985/86: 100 (SISU), under förutsättning av regeringens godkännande, kan vara berälfi- Bil 10 gat att uppbära statsbidrag fr.o. m. 1986/87. SÖ räknar med atl SISU erhåller statsbidrag för 75000 studietimmar. SÖ anser alt extra medel om sammanlagl 4336000 kr. bör tillföras förevarande anslag för alt inrättandet av Idrottsrörelsens studieförbund inte skall fä negativa ekonomiska konsekvenser för de studieförbund som samarbetar med idrottsrörelsen.

Statens kulturråd

För anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet begär kulturrådet anslagsökning med sammanlagt 8900000 kr., varav 3900000 kr. avser kompensation för prisutvecklingen. Fem milj. kr. avser förstärkning av bidraget, för att bl.a. stödja ungdomsorganisationernas kulturverksamhet, utveckla samarbetet mellan amatörer och professionella kulturarbetare, saml driva projeki med inriklning på lokall förankrat kulturarbete i olika boende- och arbetsmiljöer.

För anslagsposten till Bidrag lill Folkbildningsförbundel och länsbildningsförbunden begär kulturrådet kompensation för pris- och löneökningar med 117000 kr.

Föredragandens överväganden

Studiecirkelverksamheten budgetåret 1984/85 omfattade ungefär 8800000 studietimmar. Skolöverstyrelsen (SÖ) har liksom regeringen och riksdagen räknai med att verksamheten innevarande budgetår kommer att omfatta ca 9 milj. studielimmar. SÖ räknar för budgetåret 1986/87 med en ökning med 180000 studielimmar. Med utgångspunkt i riksdagens principbeslut vid riksmötet 1980/81 (prop. 1980/81:127, UbU 36, rskr 386) att det högre schablonbidraget skall ulgå för ungefär 70 % av det lolala antalet studietimmar, föreslår SÖ att ramen för det högre schablonbidragel skall fastställas lill 6426000 studietimmar. Jag räknar med etl någol mindre antal studielimmar totalt, ungefär 9150000, och föreslår atl ramen för det högre schablonbidraget fastställs till 6400000, vilket innebär en ökning med 100000 sludiefimmar.

Beloppen för schablonbidragen har varit oförändrade sedan budgelårel 1983/84. Jag anser att de bör höjas näsla budgetår, det högre bidraget med 3 kr. lill 93 kr. och det lägre med 1 kr. till 29 kr.

Den svenska idrottsrörelsen har i september 1985 bildal etl eget studie
förbund (SISU). SÖ har i oktober 1985 delredovisal elt uppdrag från
regeringen att i samarbete med Sveriges Riksidrottsförbund undersöka om
studieförbunden i samarbele med Riksidrotlsförbundels medlemsorganisa
tioner under en treårsperiod har anordnat eller kommer all anordna så
många statsbidragsberättigade studiecirkellimmar all de krav uppfylls som
ställs i förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. 1 6-
10 §§ nyssnämnda förordning anges de villkor som skall vara uppfyllda för
atl statsbidrag lill ell studieförbund skall utgå. I 10 § stadgas atl studieför
bundet under vart och etl av de tre senaste redovisningsåren skall ha       16

genomfört minst 50000 sludiefimmar som uppfyller de bidragsvillkor som     Prop. 1985/86:100 anges i 12-18 §§. SÖ har undersökt verksamheten budgetåren 1983/84 och     Bil 10 1984/85 och därvid funnit atl studieförbunden tillsammans med de nämnda medlemsförbunden anordnat minsl 51439 resp. 78145 sludiefimmar. SÖ finner ingen anledning atl anta alt antalet studietimmar anordnade på detla sätt skulle sjunka under innevarande budgelår.

Jag anser atl SÖ: s och Riksidrotlsförbundels undersökning tyder på all idrottsrörelsen i samarbete med studieförbunden har anordnat och anordnar så många sludiefimmar under budgetåren 1983/84 - 1985/86 atl SISU under budgetåret 1987/88 skulle ha uppfyllt kravet i 10 § nyssnämnda förordning, om dessa cirkeltimmar anordnats i egen regi. Jag föreslår därför att SISU får tillgodoräkna sig dessa cirkellimmar vid bedömningen av, om studieförbundet under vart och ett av de tre senaste redovisningsåren i studiecirklar har genomfört minsl 50000 studietimmar som uppfyller gällande bidrags villkor. Jag föreslår också att statsbidrag skall utgå till SISU redan näsla budgetär, eftersom alll lyder på alt SISU: s medlemsorganisationer då redan under tre budgetår lillsammans med studieförbund har anordnat mer än 50000 studietimmar. Om SÖ finner atl SISU i övrigt uppfyller de villkor som ställs för atl ett studieförbund skall få statsbidrag, bör således enligt min mening statsbidrag ulgå lill SISU redan för budgetåret 1986/87. För atl inte detta statsbidrag skall minska bidragen lill övriga studieförbund harjag räknai med en ökning av bidragen lill studiecirklar, kulturverksamhet, studieförbundens centrala organisalionskoslnader, deras pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete samt handikapp-verksamheten med sammanlagl fem milj. kr.

Jag föreslår en ökning av anslagsposten lill studiecirklar med 32350000 kr.

Jag har i inledningen föreslagil att studieförbunden skall få möjlighet att under budgetåret 1986/87 och 1987/88 anordna grundläggande bred datautbildning för kortutbildade med friare regler än vad som gäller för vanliga studiecirklar. Dessa cirklar, som förutom grundläggande datakunskap även bör ge kunskaper om konsekvenserna för samhällel och individerna av införandet av ny teknik, bör omfatta minst 70 studielimmar. Cirklarna är avsedda för kortutbildade, dvs. i första hand personer som har kortare utbildning än gymnasieskola, bäde i arbetslivet och utanför. Jag föreslår atl studieförbunden för denna ulbildning inle skall behöva iaktta de bestämmelser om antal timmar per sammankomst och antal sammankomster per vecka som gäller enligt förordningen om statsbidrag lill studiecirklar. Inte heller reglerna om fördelning av studietiden på minst fyra studieveckor bör gälla för dessa cirklar.

Ulbildningen bör kunna anordnas bäde pä frilid och arbetstid. På arbets
platserna bör studieförbunden samarbeta både med de fackliga organisa
tionerna och med arbetsgivaren. Behovet av datautbildning på arbetsplat
serna bör i försia hand täckas av personalutbildning som bekostas av
arbetsgivaren. I företag eller på statliga arbetsplatser som har tillgång till
förnyelsefonder bör dessa medel kunna bekosta bred dalautbildning för
kortutbildade. Den datautbildning som jag nu föreslår all studieförbunden
skall kunna anordna är således avsedd för kortutbildade dels på arbetsplat-   177

12-Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 10

ser ulan tillgång till förnyelsefonder dels utanför arbetsplatserna. Del bör     Prop. 1985/86: 100

ankomma på regeringen atl närmare uiforma reglerna för dessa dalacirk-     Bil 10

lar.

I de fall då utbildningen anordnas på en arbetsplats kan arbetsgivaren bidra lill koslnaderna så alt utbildningen blir kostnadsfri för dellagarna samt betala lön till dessa under utbildningstiden. Urvalet lill utbildningen kommer i sådana fall att bli beroende av en förhandling mellan arbetsgivaren och de fackliga organisafionerna på arbetsplatsen.

De studietimmar som studieförbunden anordnar inom ramen för denna utbildning bör räknas in i underlaget för en senare fördelning av högschab-lonlimmarna. Jag avser alt föreslå regeringen all ge SÖ i uppdrag atl löpande följa och utvärdera den här föreslagna ulbildningen.

Jag biträder SÖ: s förslag om dels etl riktal bidrag om 0,5 milj. kr.till studieförbundens pedagogiska verksamhel för invandrare, dels en ökning av bidraget Ull studieförbundens verksamhet för handikappade med 1,6 milj. kr. till teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda. För handikappverksamheten räknarjag dessulom med en förstärkning om 680000 kr. Därav är 360000 kr. kompensation för prisutvecklingen.

För anslagsposten fill kulturverksamhet föreslår jag en höjning med 2940000 kr. För den kulturverksamhet som kan komma alt anordnas av idrottsrörelsens studieförbund, SISU, under budgetåret 1986/87 har jag beräknat 100000 kr. inom ramen för den nyss nämnda höjningen. Statens kulturråd har föreslagit en förstärkning av anslaget med fem milj.kr. förutom prisomräkningen bl. a. för atl driva projeki med inriktning på lokall förankrat kulturarbete i olika boende- och arbetsmiljöer. Jag vill erinra om att riksdagen pä förslag av min företrädare beslulat all de medel som avdelats för uppsökande verksamhet i bostadsområden kan användas även fill sådana projekt som avser kulturverksamhet i studieförbunden (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 233, UbU 21, KrU 2y, rskr 222). Jag är därför inte beredd all biträda kulturrådets förslag.

För anslagsposterna till studieförbundens cenlrala organisalionskoslnader saml till studieförbundens pedagogiska verksamhel och utvecklingsarbete räknarjag med en sammanlagd ökning om 3 190000 kr., dels för atl kompensera för prisutvecklingen, dels för att ge utrymme för bidrag till del nya studieförbundet, SISU.

För anslagsposterna till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden, lill uppsökande verksamhel i bostadsområden samt till SÖ: s konferenser för studieförbunden räknarjag med en bidragsomräkning om sammanlagt 280000 kr.

Anslaget bör tillföras 89 milj.kr. av de medel som tillfaller statsverket genom inkomster från vuxenutbildningsavgiften. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen att

1.   godkänna vad jag har föreslagit belräffande statsbidrag till idrottsrörelsens studieförbund SISU,

2.   godkänna vad jag har föreslagil belräffande studiecirklar i grundläggande dalakunskap för kortutbildade under budgeiåren

1986/87 och 1987/88,                                                                                1'78

3. godkänna aU 89000000 kr. av de medel som tillfaller statsver-    Prop. 1985/86: 100
ket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används    Bil 10

lill all delvis finansiera anslaget Bidrag lill studieförbunden m. m.,

4. till Bidrag tiU studieförbunden m.m. för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 948022000 kr.

C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

1984/85 Ulgift    130741055

1985/86 Anslag 119352000

1986/87 Förslag        220762000

Från anslaget bestrids t.o. m.budgetåret 1985/86 kostnader för bl.a. grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare som är sladigvarande bosatta i Sverige enligt Kungl. Maj: ts beslut den 25 maj 1973 om vissa bestämmelser om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. samt kostnader för cirkelledamtbild-ning, pedagogiskt utvecklingsarbete och administralion. Från anslaget utgår även medel till försöksverksamhel med uppsökande verksamhet m. m. bland hemarbetande invandrare.

Undervisningen, som hitfills bedrivits som försöksverksamhet, får innevarande budgetår omfatta högsl 590000 studietimmar. Undervisningen bedrivs av SÖ i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden.

Riksdagen har fattat beslul om den framtida ulformningen av svenskundervisningen för vuxna invandrare (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr 77). Enligt beslutet skall den nuvarande försöksverksamheten med svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi) ersättas med ett nytl system den 1 juli 1986. Delta innebär att sfi skall anordnas i form av grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning (påbygg-nads-sfi). För grund-sfi skall utgå statsbidrag till kommunerna, som täcker de genomsnittliga koslnaderna. För påbyggnads-sfi i studiecirkelform skall statsbidrag utgå till studieförbunden.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) redovisar i sin anslagsframslällning all behov finns av resurser även under budgelårel 1986/87 för den försöksverksamhet med svenskundervisning för invandrare som avslutas i och med utgången av budgetåret 1985/86. Skälet härtill är följande:

1.   Slutreglering av statsbidrag lill studieförbunden för verksamhetsåret 1985/86 sker först under budgetåret 1986/87. Kostnaderna härför beräknas uppgå till 15 milj.kr.

2.   Slulligl statsbidrag för socialavgifter avseende kalenderåret 1985 fastställs först under vären 1987. Statsbidraget för socialavgifter beräknar SÖ fill 6 milj. kr.

3.   Statsbidrag till studieförbunden för pensionskostnader för budgetåret 179

1985/86 utbetalas i efterskott under budgetåret 1986/87. Ifrågavarande     Prop. 1985/86: 100
kostnader beräknar SÖ uppgå till 3 milj. kr.                                   Bil 10

SÖ föreslår även alt studieförbunden samtidigt med rekvisition av slutligt statsbidrag för socialförsäkringsavgifter kalenderåret 1985 får inkomma med underlag för prehminära avgifter avseende vären 1986, beräknat pä gällande procentsats för socialavgifter. SÖ hemsläller

att slutligt statsbidrag för socialavgifter avseende första hälften av kalenderåret 1986 får fastställas budgetåret 1986/87 i samband med slutlig avräkning av socialavgifter avseende kalenderåret 1985 och

att för slulreglering av bidrag för budgetåret 1985/86 anvisas 24000000 kr. för budgetåret 1986/87 under förslagsanslaget Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

Organisationskommittén för svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi)

Utgångspunkter för anslagsframställningen

Organisationskommittén har i enlighet med sina direktiv (Dir. 1985:3) inkommit med anslagsframslällning för den nya sfi-verksamhelen under budgetåret 1986/87. Kommitlén har därvid, likaså i enlighet med direktiven, utgått ifrån atl koslnaderna för den nya organisalionen inte får överstiga vad som beräknats för sfi enligt nuvarande regler ur anslag inom utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementens områden för budgetåret 1984/85. Kostnaderna baseras på 1984 ärs invandringssiffror för vuxna invandrare och flyktingar.

Kommittén har uigått från följande vad gäller beräknade kostnader för sfi enligt nuvarande regler ur anslag inom utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementens områden för budgelårel 1984/85.

Departement     Anslag                                Koslnader

U                       C 5. Undervisning för

invandrare i svenska
språket m.m.                       104961000

A                        D 2. Ålgärder för

flyktingar                              35000000

D 5. överföring och

mottagning av fiyklingar

m.m.                                      2400000

B 3. Arbelmarknadsul-

bildning                               139000000

B 4. Bidrag lill

arbetslöshetsersättning

och utbildningsbidrag         140000000

421361000

Av denna ram om 421361000 kr. beräknas 140 milj.kr. erfordras för
påbyggnads-sfi inom AMU. Kommiltén har således utgått ifrån att kostna
derna för den nya sfi-organisationen inom utbildningsdepartementets om
råde inte får översliga (421 361 000 - 140000000 kr. =) 281 361000 kr.

Under år 1984 kyrkobokfördes enligt statistik från SCB (SM 8501) i Sverige 31486 invandrare. I della tal ingår då barn och nordiska medborgare saml ålerinvandrade utländska medborgare som redan har grundkunskaper i svenska språket. Dessa kategorier bör emellertid räknas bort från underiaget för sfi. Detla uppgår därmed till, avrundat, 13400 personer enligt följande tabell.

Prop. 1985/86:100 Bil 10

1.

2.

3.        4.

5.

6.

7,

Nationalitet

Antal

Avgår

Åter-   Avgår

Avgår

Summa

Tolall

bam

slår     ålerinvandrade

modersmål svenska

4-1-5

återstår

Svenskar

5426

Danskar/

norrmän

3 541

Finländare

4385

728

3 657 1299

549

1848

1809

Utomnordbor 18134

5 151

12983 1288

100

1388

11 595

Totalt

31486

16640

3236

13404

Från dessa 13400 invandrare bör enligt antaganden i förarbetena till reformen 2000 räknas bort eftersom de beräknas få sådana kunskaper i svenska inom grundvux atl de inte är i behov av grund-sfi. Kostnadsberäkningarna i del följande baseras således på en invandringssiffra för år 1984 om totalt 11400 personer.

2 Kostnadsberäkningar

Utifrån beräknat antal kyrkobokförda nyinvandrade under år 1984 (= 11400) har räknats fram en resursram, uttryckt i limmar, på följande säll: 11400 x 430:12 = 408 500 studietimmar. För varje sådan sludiefimme bör ulgå statsbidrag enligt följande: Kommittén redovisar först nuvarande bidrag för sfi enligt följande sammanställning.

Bidrag per timme

lägst

högst

Lärariön

87,70

112,0

Sociala avgifter

31,60

40,30

Tilläggspension

9,65

12,30

Lönebikostnader

5,80

5,80

Totalt

134,75

170,40

Till detta kommer:

Lokaler och lokal administration

60,50

60,50

Materiel

10,80

10,80

Totalt

206,05

241,70

Skillnaden i timkostnader beror på atl cirkelledarlönen varierar med cirkelledarens anställningslid.

Kommitlén anser alt bidraget per studietimme i den nya gmnd-sfin bör vara 304 kr. Följande bedömningar har därvid gjorts.

Kommittén har utgått från den nu högsta lönen för cirkelledare i studie-

181

förbund inkl. kostnaderför sociala avgifter, tilläggspension och lönebikost-     Prop. 1985/86: 100 nåder. Vidare har en prisomräkning gjorts av del nuvarande bidraget för     Bil 10 lokaler och lokal administration. Kommittén bedömer alt 75 kr. bör beräknas för dessa ändamål. En prisomräkning har likaledes gjorts av det nuvarande bidraget lill materiel lill 12 kr. per timme.

För kommunens kostnader för personalinsatser i undervisningen utöver lärare beräknas en resurs molsvarande 7 kr. per studietimme. Detta bidrag medger exempelvis medverkan under 10 limmar per kurs av särskilda experter saml likaså under 10 timmar per kurs för studie- och yrkesorientering, s. k. syo, m. m.

För kommunens övriga uppgifter i samband med grund-sfi, t.ex. information, rekrytering av studerande, samråd med sludieanordnare och parter pä arbetsmarknaden, planering av verksamheten samt viss administration av studiestöd, har kommiltén beräknat en resurs av 40 kr. per timme. Per grupp innebär deUa ett bidrag om i genomsnitt 430 x 40 = 17 200 kr. Per elev motsvarar bidraget i genomsnill 17200 :12 = I 430 kr.

Kommunen bör således erhålla ell schablohbidrag om 304 kr. per studietimme. Per undervisningsgrupp med i genomsnill 430 limmar och 12 deltagare blir bidraget då 430 x 304 = 130720 kr. Per elev blir bidraget ca 10890 kr.

Del bör ankomma pä kommunen alt fritt fördela denna summa mellan angivna ändamål.

De lolala koslnaderna för grund-sfi beräknar kommitlén lill 124 184000 kr.

Såvitt gäller påbyggnads-undervisning (påbyggnads-sfi) i studieförbund har kommiltén i enlighet med antaganden i förarbetena till reformen beräknal att 30% av deltagarna i gmnd-sfi kommer alt fortsätta med påbyggnads-sfi i studieförbund. Antalet deltagare i påbyggnads-sfi i studieförbunden kan således beräknas lill 3 420. Med ett genomsnitt av 200 timmar och en genomsnittlig gruppstorlek av 10 ger della etl behov av tolall 68400 studietimmar.

För varje sådan timme bör enligt kommitténs mening utgå ett statsbidrag till studieförbunden om 257 kr. Kommitlén har därvid uigått från den nu högsta lönen för en cirkelledare inom svenskundervisningen i studieförbund inkl. kostnader för sociala avgifter, tilläggspension och lönebikostnader. Vidare har samma prisomräkning gjorts av nu utgående statsbidrag för lokaler, lokal administration samt materiel som ovan föreslagils för studietimmar i grund-sfi.

Kostnaderna för 68400 studielimmar ä 257 kr. uppgår lill 17578800 kr. Härutöver bör på sätt gäller för sfi enligt del nuvarande systemet ulgå elt bidrag om 2 kr. per studietimme för studieförbundens cenlrala administralion. Delta ger en kostnad av 68400 x 2 = 136800 kr. Likaså bör pä sätt som nu görs beräknas en resurs för uppsökande verksamhet bland hemarbetande saml barntillsyn. För innevarande budgelår har I 267000 kr. anslagils härför. Kommittén föreslår att I 300000 kr. får utgå för detta ändamål. Såvitt gäller resurser för fortbildning och viss kompetensgivande utbildning för lärare föreslär kommittén följande.

För utbildning av cirkelledare och för pedagogiskt utvecklingsarbete har 182

för innevarande budgetår under anslaget Undervisning för invandrare i     Prop. 1985/86: 100
svenska språket m. m. beräknats en resurs om I 851 000 kr. Bil 10

Kommitlén bedömer atl ell motsvarande behov finns även i det nya sfi-systemet. Inte minst del faktum all en ny läroplan för gmnd-sfi skall börja lillämpas fr.o. m.den I juli 1986 kräver omfattande fortbildningsinsatser för lärarna. Kommittén beräknar kostnaderna härför till 2 milj. kr.

Nu verksamma sfi-lärare bör anses vara kompetenta för undervisning i grund-sfi i den nya ordningen under förutsättning av alt vissa villkor är uppfyllda. För sådana lärare som saknar önskvärd ämnesteoretisk ulbildning bör under en femårig övergångstid tillfälle ges atl inhämta sådana kunskaper. Kommittén föreslår att det för budgetåret 1986/87 avsätts medel som möjliggör kompletteringsstudier för i genomsnill 30 lärare under en termin med bibehållen lön. Koslnaderna härför beräknas till 2 milj. kr.

Enligt kommitténs mening bör de som påbörjar sji i studieförbund enligt nuvarande regler under tiden den 1 januari - den 30 juni 1986 och inte under denna tid inhämtar kunskaper motsvarande målet för grund-sfi ges möjlighet att fortsätta sina svenskstudier ulan avbrott och om möjligt i samma studiegrupp. Kommitlén förutsätter alt dellagarna fortsäiter sina studier i den lokalavdelning av studieförbund där sfi-utbildningen påbörjats.

Särskilda resurser bör avsättas för delta ändamål. Den övriga grund-sfi-organisationen i kommunerna kan därigenom under inledningsskedet byggas upp utan att man behöver ta särskild hänsyn till den relativt stora grupp som redan är inne i sfi-ulbildning.

Kommittén bedömer att 60000 studietimmar bör avsättas härför. Detla skapar elt utrymme för 3000 deltagare med i genomsnitt 200 timmars grund-sfi. Kommiltén har därvid utgått ifrån en genomsnittlig gruppstorlek av 10 deliagare för alt så långt som möjligt undvika förändringar av redan existerande grupper.

Kommittén bedömer atl ell något lägre statsbidrag bör kunna ulgå per studietimme än vad som gäller för övrig gmnd-sfi. Kommittén föreslår att bidrag bör utgå med 275 kr. per studietimme jämfört med 304 kr. för grund-sfi i övrigt.

Kostnaderna under förevarande anslag blir då 60000 x 275 kr. = 16,5 milj.kr.

För alt verksamheten inom befintliga studiegrupper i studieförbundsavdelningarna skall - sä långt möjligt - kunna fortgå ulan avbrott bör skolöverstyrelsen under vären 1986 göra en bedömning av behovet av studietimmar för della ändamål i aktuella kommuner. En ulgångspunkl vid bedömningen av behovel bör därvid vara den av studieförbunden redovisade verksamheten under hösten 1985 samt den av studieförbunden prognostiserade verksamheten under våren 1986.

Skolöverstyrelsen bör därefter med anledning av denna bedömning fördela studietimmarna på kommun utan rekvisition. Det ankommer därefter på de kommuner som erhåller en sådan resurs atl inom ramen för denna och efler samråd med berörda studieförbundsavdelningar anla deliagare lill denna gmnd-sfi.

För atl möjliggöra motsvarande ordning för påbyggnads-sfi i samband     183

med övergången till del nya sfi-systemet bör särskilda resurser avsättas Prop. 1985/86: 100 också för påbyggnads-sfi i studieförbund. Kommitlén föreslår atl 40000 Bil 10 studietimmar bör beräknas härför. Detta möjliggör atl påbyggnads-sfi kan påbörjas redan under inledningsskedet av den nya sfi-reformen för den som redan har kunskaper molsvarande dem som skall inhämtas i gmnd-sfi. De 68400 studietimmar som tidigare föreslagits för påbyggnads-sfi täcker endasl behovel av påbyggnads-sfi budgetåret 1986/87 för dem som påbörjar och avslutar grund-sfi under della nämnda budgetår.

Kostnaderna för 40000 studietimmar uppgår till 40000 x 257 kr. = 10280000 kr. Till detta kommer 40000 x 2 kr.för studieförbundens cenlrala administration = 80000 kr.

Studietimmarna bör fördelas av SÖ på studieförbunden i förhällande lill den andel sfi dessa har haft under budgetåret 1985/86.

En särskild anslagspost Till regeringens disposition om 11 500000 kr. bör föras upp under anslaget för alt i försia hand täcka avvecklingskostnader som kan uppstå hos studieförbunden och andra kostnader vilka inte nu kan fömtses. I mån av utrymme bör medlen även kunna utnyttjas för fortbildning och kompetensgivande ulbildning för lärare.

3 Övrigt

Kommitlén påpekar atl vad som föreslås i anslagsframställningen innebär en betydande minskning i den lotala sfi-volymen jämfört med vad som gäller för innevarande budgelår. Beredskap måsle därför finnas för atl i del kommande budgetarbetet öka limunderlaget på grundval av det ytterligare underlag för bedömningar av behovet som kan tas fram.

Kommitlén vill även erinra om atl enligt antagandena i förarbetena till reformen beräknades atl 30% av deltagarna i gmnd-sfi skulle fortsätta inom påbyggnads-sfi inom studieförbund, medan 70% skulle fortsätta inom påbyggnads-sfi inom AMU. Genomsnittstalet 430 studielimmar per grupp ulgår från delta antagande. Om det visar sig alt den faktiska fördelningen blir en annan bör genomsnittstalet 430 ändras. Detta i sin lur medför då att en justering av antalet sludiefimmar i grund-sfi för vilka statsbidrag utgår, behöver göras. Av samma skäl bör en justering göras av anlalet studietimmar, för vilka statsbidrag utgår, inom påbyggnads-sfi i studieförbund, om så visar sig erforderligt.

Skolöverstyrelsen, i samråd med organisationskommittén, bereder f.n. frågan om fömtsättningarna för en kartläggning av Udigare invandrares behov av grund-sfi och påbyggnads-sfi inom studieförbund. Kommittén har med hänsyn till den osäkerhet som f.n. råder om behovel av sfi för lidigare invandrade avstått från att för budgetåret 1986/87 föreslå särskilda resurser för detta ändamål. Frågan bör, när närmare kunskaper vunnits om behovel, tas upp på nytt i samband med budgetarbetet inför budgetåret 1987/88.

Totalt under detta anslag beräknar kommiltén således elt medelsbehov av 185560000 kr.

184

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Elt nytl system för svenskundervisningen för vuxna invandrare träder i kraft den I juli 1986 (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr 77). För aU förbereda reformen har min företrädare den 14 febmari 1985 tillkallat en organisationskommitté (U 1985:02) för att närmare planera och lägga fram förslag om reformens genomförande. I enlighel med sina direktiv (Dir. 1985:3) har kommittén inkommit med anslagsframställning avseende den nya svenskundervisningen för vuxna invandrare för budgetåret 1986/87. Jag har i det föregående tämligen ingående redovisal kommitténs anslagsframslällning. Jag kommer i det följande i slor utsträckning att följa de förslag kommittén lagt fram.

Jag kommer vidare alt utgå ifrån vad som anförts och redovisals i prop. 1985/86:67 med vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare.

Kommitlén har i enlighel med sina direktiv utgått ifrån 1984 års invandringssiffror när man räknat fram behovet av undervisningstimmar för såväl den gmndläggande svenskundervisningen (grund-sfi) som påbyggnadsundervisningen i svenska (påbyggnads-sfi) inom studieförbund. Enligt det statsbidragssystem som föreslagits i prop. 1985/86:67 skall kostnadsberäkningarna baseras bl.a. på antalet nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år kalenderåret före del aktuella budgelårel. Jag har därför vid mina beräkningar utgått ifrån invandringssiffrorna för kalenderåret 1985, sådana de nu kan bedömas. Antalet nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år detta kalenderår, som kan ge gmnd för statsbidrag, beräknas till 12300 personer, dvs. 900 flera än är 1984. Jag har därvid räknat bort 2000 personer - samma antal som kommitlén — som beräknas få sin gmnd-sfi inom ramen för grundvux.

Antalet studielimmar i gmnd-sfi blir med denna utgångspunkt 12300 x 430/12 = 440750. I enlighet med vad som redovisades i prop. 1985/86:67 bygger beräkningarna över antalet nyinvandrade kyrkobokförda delvis på en prognos. Enligt förslag i denna proposition bör regeringen därför inhämta riksdagens bemyndigande atl få justera antalet studietimmar utifrån del fakfiska antalet kyrkobokförda nyinvandrade under år 1985.

Jag biträder vad kommitlén föreslagit beträffande nivån på del schablonbidrag som skall utgå per studietimme i gmnd-sfi fill kommunerna. Schablonbidrag bör således utgå per studietimme med 304 kr. Det sammanlagda statsbidraget lill kommunerna för grund-sfi under budgetåret 1986/87 beräknar jag i enlighet härmed till 440750 x 304 = 133988000 kr.

Jag har vid mina beräkningar - liksom kommitlén - utgått ifrån alt 30% av deltagarna i gmnd-sfi kommer alt fortsätta inom påbyggnads-sfi inom studieförbund, dvs. 3690 personer under budgelårel 1986/87. Med etl genomsnill av 200 studietimmar och en genomsnittlig gmppstorlek av 10 ger detta ett behov av 73 800 sludiefimmar.

I likhel med kommittén bedömer jag att statsbidrag för påbyggnads- sfi i studieförbund bör ulgå med 257 kr. per studietimme. Vidare beräknar jag, likaså i enlighet med kommitténs förslag, all 2 kr. per studietimme bör utgå lill studieförbundens cenlrala administration samt I 300000 kr. för uppsö-

185

kände verksamhet saml barntillsyn. Sammanlagt beräknar jag således     Prop. 1985/86: 100
20414000 kr. för påbyggnads-sfi inom studieförbund.            Bil 10

För fortbildning och viss kompetensgivande ulbildning av lärare beräknar jag för budgetåret 1986/87 4 milj. kr. Behovet av resurser för ifrågavarande ändamål för tid därefter får prövas i det årliga budgetarbetet.

Jag delar kommitténs uppfattning all de som påbörjat svenskundervisningen i studieförbunden enligt nuvarande regler under fiden den 1 januari - den 30 juni 1986 och inte under denna tid inhämtat kunskaper molsvarande grund-sfi bör ges möjlighet alt fortsätta sina svenskstudier ulan avbrott och om möjligt i samma studiegrupp. På sätt kommittén har föreslagit bör därför särskilda medel avsättas. Jag bedömer, i likhel med kommitlén, behovet lill 60000 studietimmar, vilkel ger utrymme för 3000 deltagare med i genomsnill 200 timmars grund-sfi. Vid mina beräkningar har jag därvid, i likhet med kommittén, utgått ifrån en genomsnittlig gmppsloriek av 10 deliagare. Jag delar vidare kommitténs uppfattning att statsbidrag för denna verksamhel bör utgå till kommunerna med 275 kr. per studietimme. De sammanlagda kostnaderna uppgår till 60000 x 275 = 16500000 kr. Del bör ankomma på skolöverstyrelsen (SÖ) all fördela studietimmarna på kommunerna utan rekvisition med utgångspunkl i den av studieförbunden redovisade verksamheten under hösten 1985 samt den av studieförbunden prognostiserade verksamheten under våren 1986. Del ankommer därefter på de kommuner som får en sådan resurs atl inom ramen för denna och efter samråd med berörda studieförbundsavdelningar anta dehagare till grund-sfi.

I enlighel med kommitténs förslag föreslår jag att 40000 studielimmar avsätts för påbyggnads-sfi i studieförbund för atl möjliggöra alt påbyggnads-sfi kan starta redan i inledningsskedet av sfi-reformen. Koslnaderna härför, inkl. bidrag lill studieförbunden för den centrala administrationen, beräknar jag till totalt 10360000 kr. Del bör ankomma på SÖ all fördela studietimmarna pä studieförbunden i förhållande till den andel svenskundervisning dessa har haft under budgetåret 1985/86.

Under anslaget bör vidare, på sätt kommiltén har föreslagit, tas upp en särskild anslagspost om 11500000 kr. Medlen under denna bör stå till regeringens disposition och kunna användas för atl i första hand täcka avvecklingskostnader som kan uppslå hos studieförbunden och även andra kostnader vilka nu inte kan föruises men som kan uppkomma med anledning av reformen. Som kommiltén förordat bör ifrågavarande medel även kunna utnyttjas för fortbildning och kompetensgivande ulbildning för lärare. Jag beräknar atl de sammanlagda koslnaderna för den reformerade svenskundervisningen under delta anslag för budgetåret 1986/87 uppgår lill 196762000 kr. Jag kommer senare alt under anslagen Cenlrala sludiestödsnämnden och Timersättning vid vissa vuxenutbildningar atl redovisa mina förslag såvitt gäller kostnader för det sludiesociala stödet för deltagarna i

grund-sfi.

SÖ har i sin anslagsframställning redovisat ett behov av sammanlagt
24 000 000 kr. för all täcka vissa eftersläpande kostnader för den nuvarande
svenskundervisningen avseende budgetåret 1985/86. Jag föreslår all SÖ får
vidta de åtgärder som kan erfordras för atl resterande statsbidrag lill         186

studieförbunden för svenskundervisning för vuxna invandrare avseende     Prop. 1985/86: 100
budgetåret 1985/86 utbetalas. Jag beräknar 24 milj. kr. för ändamålet. Bil 10

Del sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag blir därmed totalt 220760000 kr.

Jag vill så la upp vissa frågor om tjänslekonslruklionen för lärare i den nya ordningen för grund-sfi.

Enligt förslag i prop. 1985/86: 67 skall en kommun bl.a. kunna anordna grund-sfi i anslulning till den kommunala utbildningen för vuxna (komvux och grundvux). Syftet härmed är atl göra det möjligl för kommunerna all för gmnd-sfi använda lillgängliga resurser i sin skolorganisation. Härför bör samma principer gälla som för uppdragsutbildning i anslulning till kommunal ulbildning för vuxna (jfr. prop. 1984/85:195).

Undervisningen i grundskolan, gymnasieskolan, grundvux och komvux fullgörs, med vissa speciella undanlag, av personal med statligt reglerade tjänster. För dessa gäller särskilda behörighetskrav och Ijänstekonslruk-tioner m. m. Om en kommun väljer den nu redovisade möjligheten att anordna grund-sfi i kommunen, bör det vara möjligt alt i undervisningen använda lärare med statligt reglerade tjänster. Etl villkor bör vara att lärarna har kompetens för att undervisa i grund- sfi enligt de regler som jag avser att senare föreslå regeringen atl fatta beslut om. Undervisningen i grund-sfi bör då ingå i lärartjänsten som fyllnadstjänstgöring.

Gmnd-sfi skall enligt förslag i nämnda proposition bl. a. även kunna anordnas, på uppdrag av en kommun, av en statsunderstödd folkhögskola. I ett sådant fall får kommunen, med hjälp av sitt statsbidrag för gmnd-sfi, ersätta huvudmannen för folkhögskolan för undervisningskostnaderna. Enligt min mening bör en lärare vid en sädan folkhögskola få fullgöra en del av sin lärartjänst som lärare i grund- sfi under fömtsättning av atl läraren har kompetens för all undervisa i grund-sfi.

I fall där lärare med statligt reglerad tjänsi hos kommun eller folkhögskola utför undervisningen skall staten självfallet inte förorsakas ytterligare koslnader, utöver statsbidraget för grund-sfi. I sammanhanget bör bl. a. framtida koslnader för statlig pension uppmärksammas. Del bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer atl avgöra vilka tekniska lösningar som behövs för all säkerställa aU staten inte skall drabbas av sådana koslnader.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordal i fråga om limramar för svensk
undervisning för vuxna invandrare,

2.   godkänna vad jag har förordat i fråga om fyllnadstjänstgöring för lärare i kommun med stalligl reglerade Ijänster,

3.   godkänna vad jag har förordat i fråga om att lärare vid folkhögskola får fullgöra en del av sin tjänst som lärare i gmnd- sfi,

4.   lill Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag om 220762000 kr.

187

c 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.                Prop. 1985/86:100

1984/85 Ulgift 497690586                                          '' '

1985/86 Anslag 468744000

1986/87 Förslag        480570000

Från anslaget lämnas statsbidrag Ull driftkostnader för 125 folkhögskolor enligt folkhögskoleförordningen (1977:551, omtryckt 1983:510, ändrad senast 1984:278 och 1985:389) i form av ett schablonbidrag per ele v vecka om 0,0036 av kostnaden för lärarlön enligt L 13:6 jämte sociala avgifter. Sedan budgetåret 1983/84 har varje skolas statsbidragsberättigade volym begränsats. För budgetåret 1985/86 garanteras varje folkhögskola statsbidrag för en verksamhelsvolym molsvarande genomsnittet av skolans genomförda verksamhet 1982/83 och 1983/84. För verksamhel därutöver lämnas bidrag i den mån den för hela skolformen begränsade bidragsvolymen inte överskrids.

För handikappades folkhögskolestudier lämnas bidrag till extrastöd samt bidrag till extra förstärkningsåtgärder. Bidrag till extrastöd utgår dessutom inom en begränsad ram för mer omfattande musikundervisning vid vissa folkhögskolor.

Vidare bekostas vissa speciella statsbidrag med medel ur anslaget.

Skolöverstyrelsen

Omfattningen av undervisningen vid folkhögskolor under de fem senasle budgetåren framgår av följande uppställning.

Budgetår

Antal deliagare

Antal deltagare

Antal deliagare

Kurser om

mmst

Kurser kortare

sammanlagt

15 veckor

än 15 veckor

1980/81

16600

248000

264 600

1981/82

17 200

243600

260800

1982/83

17100

230100

247200

1983/84

16600

232900

249 500

1984/85

17 100

231700

248800

1.   Pris- och löneomräkning 12888000 kr.

2.   Skolöverstyrelsen (SÖ) utgår från att den form för lotalbegränsning av folkhögskolans undervisningsvolym som gäller fr.o. m.budgetåret 1985/86, skall gälla också för 1986/87. Det innebär att en enskild folkhögskola garanteras statsbidrag för en volym som baseras på genomsnittet av verksamhetens omfaitning 1983/84 och 1984/85 och att yfteriigare statsbidrag kan utgå i den mån folkhögskolans samlade verksamhet inle överskrider lotalvolymen. SÖ konstaterar alt inrättandet av Kvinnofolkhögskolan i Göteborg 1985/86 medför en ökning av total volymen med 1000 bidragsveckor.

Till Birka och Viskadalens folkhögskolor ulgår elt särskilt bidrag för
frilidsledamlbildningar som har överförts från Östersund och Borås. Med
hänsyn lill att utbildningarna numera är väl integrerade i de båda skolornas
verksamheter, föreslår SÖ all en successiv avtrappning av bidraget sker    188

fr. o. m. budgetåret 1986/87. Av det extra bidrag som bedöms ulgå budgei-     Prop. 1985/86: 100 året 1986/87 föreslår SÖ en reduktion med 25% vilket motsvarar 200     Bil 10 bidragsveckor.

SÖ beräknar således att det lolala antalet bidragsveckor för undervisningsvolymen i den reguljära verksamheten skall vara (703500 -I- 1000 -200) 704 300 bidragsveckor.

3.    Medelsberäkningen för anslaget är baserad pä den genomsnittliga lärarlönekostnaden för samlliga folkhögskolor. Enligt folkhögskoleförordningen är den genomsnittliga lärarlönekostnaden årslönen i L 13:6. Om den genomsnittliga lärariönekoslnaden vid en folkhögskola är högre eller lägre än L 13:6 skall enligt 91 - 92 §§ juslering göras vid fastställandet av statsbidrag. SÖ beräknar för budgelårel 1986/87 atl den genomsniuliga lärarlönekostnaden kommer alt motsvara årslönen i L 14:8. Höjningen beror dels på genomförd lönerevision, dels på avtalsändringar och dels av lidigare ej fullt genomförd kompensation för eftersläpning. Nuvarande genomsnittslön efler vilken medelsbehovel beräknas medför en underbud-gelering av anslaget med cirka 30 milj. kr. SÖ föreslår därför ändring av 88 § i förordningen i detla avseende.

4.    SÖ föreslår alt regeringen liksom tidigare år inhämtar riksdagens bemyndigande alt - i den män arbetsmarknadsskäl sä påkallar - dels få anordna vissa kurser för arbetslös ungdom, dels få medge atl sädana elevveckor som avser studerande som uppbär särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, inle skall räknas i den ram som annars kommer all gälla för folkhögskolan och atl dessa elevveckor i sin helhet får läggas till grund för allmänl bidrag.

5.    SÖ föreslär alt den särskilda resursen för musikundervisning ökas med 500 bidragsveckor, vilkel medför etl ökat medelsbehov av 292000 kr. Ökningen avses göra det möjligt för fler folkhögskolor atl bedriva en mer omfattande musikutbildning.

6.    SÖ föreslår all anhöriga till dövblinda fär räknas som deliagare vid genomgång av korta kurser för dövblinda vuxna i likhel med vad som gäller för föräldrar lill döva. hörselskadade eller talskadade barn vid genomgång av kurser i teckenspråk vid folkhögskola.

7.    Anslagsposten extra förslärkningsälgärder för handikappades folkhögskolestudier föresläs uppräknad i syfte alt öka bidragen för teknisk utmstning (200000 kr.), möjliggöra uppsökande verksamhel (50000 kr.), förstärka stödet för psykiskt utvecklingsstördas studier (250000 kr.) samt för alt öka lärartätheten i teckenspråksundervisningen (300000 kr.).

8.    SÖ anser all verksamheten med korla anpassningskurser för vuxendöva bör byggas ul och föreslår en ökning med 500000 kr. ulöver prisomräkning.

9. SÖ har lidigare föreslagil en successiv ökning av medlen för utbild
ning av tolkar för döva och dövblinda under perioden 1985/86 - 1989/90.
För budgetåret 1986/87 föreslås en uppräkning utöver prisomräkning med
600000 kr.

10. Anslagsposten särskilda ålgärder i anslutning lill folkhögskolans
kulturarbete föreslås uppräknas med 750000 kr. utöver prisomräkning. SÖ

föreslår all denna ökning sker genom en överföring av medel frän Bidrag    189

till utvecklingsarbete med kullur i skolan under anslaget Bidrag lill driften     Prop. 1985/86: 100
av grundskolor m. m.                                                      Bil 10

11.   SÖ föreslår all särskilda bidrag ulgår i anslulning lill arbetet i folk
högskolans s.k. samrådskrelsar. Avsikten är alt genom samrådskretsarna
stimulera till erfarenhetsutbyte mellan skolor med likartade kurstyper och
lill pedagogisk debatt och förnyelse inom vissa för folkhögskolan cenlrala
områden (720000 kr.).

12.   SÖ föreslår alt ell principiellt beslut skall fattas om atl bidrag till datomtrustning skall utgå till folkhögskolan efler samma principer som för grundskolan och atl della skall ske när resurser frigörs i samband med atl grundskolans utrustningsbehov tillgodosetts.

13.   Under anslaget Skolöverstyrelsen har SÖ föreslagil medel till ökade informationsinsatser om folkhögskolan (400000 kr.).

14.   SÖ redovisar resultat frän sin analys om folkhögskolans ekonomiska situation och gör vissa preliminära överväganden beträffande folkhögskolans kapitalkostnader saml rörande frågan om elt internatbidrag.

SÖ hemställer att till Bidrag lill driften av folkhögskolor m. m. för budgelårel 1986/87 anvisas eU förslagsanslag av 522899000 kr.

Föredragandens överväganden

Budgetåret 1985/86 uppgår den lolala volymen för folkhögskolans reguljära verksamhet lill 703 500 bidragsveckor. För budgetåret 1986/87 har jag beräknat en lotal undervisningsvolym om 703900 bidragsveckor. Jag beräknar därvid, i likhel med skolöverstyrelsen (SÖ), en minskning med 200 bidragsveckor av del särskilda statsbidrag som f. n. utgår för fritidsledarutbildning vid Birka och Viskadalens folkhögskolor samt en ökning med 600 bidragsveckor för all den nyinrättade Kvinnofolkhögskolan skall ges möjlighet att bredda sin undervisning. Fördelningen av bidragsveckorna på de enskilda skolorna bör enligt min mening göras på det sätt som skedde inför innevarande budgetår. Under budgetåret 1986/87 bör således varje enskild folkhögskola garanteras en statsbidragsberätligad verksamhetsvolym, som motsvarar medelvärdet av skolans faktiskt utnyttjade bidragsveckor under budgetåren 1983/84 och 1984/85. För verksamhet därutöver fördelar SÖ statsbidrag i den mån den för hela skolformen begränsade bidragsvolymen 703900 bidragsveckor inte överskrids. För skolor som har blivit självständiga fr. o. m. budgetåret 1983/84 saml för de skolor som därigenom har fåll en minskad volym fastställer SÖ verksamhetsvolymen.

AUmänt bidrag m.m.

Det allmänna bidraget baseras bl. a på den genomsnittliga lärarlönekostna
den. I likhel med vad som gäller för innevarande budgelår beräknar jag
lärarlönekostnaden enligt årslönen i lönegrad L 13 ålderstilläggsklass 6. 1
likhel med vad min företrädare anförde i förra årets budgetproposition,
anser även jag alt del finns anledning atl försöka schablonisera del all
männa bidraget ytteriigare. Regeringen har uppdragit ät SÖ all uireda pä
vilket sätt della kan göras. Jag avser all ålerkomma med förslag i delta      190

avseende vid en senare lidpunkl.

För atl göra del möjligt för fler folkhögskolor att bedriva en mer omfat-     Prop. 1985/86: 100 lande musikutbildning föreslär SÖ atl den särskilda resursen för musikun-     Bil 10 dervisning ökas med   I 000 elevveckor, vilket motsvarar 500 bidragsveckor. Av statsfinansiella skäl beräknar jag emellertid i likhel med vad som gäller för innevarande budgelår en tilläggsresurs som är baserad på 26000 ele v veckor.

Under anslagsposten Allmänt bidrag m.m. beräknas bl.a. medel för korta kurser för vuxna dövblinda. 1 likhet med SÖ anser jag att även anhöriga lill dövblinda bör få räknas som deltagare i dessa kurser.

Jag beräknar 1002000 kr. för de skolor, vilkas personal är berättigad lill kallortstillägg samt 8159000 kr.för del särskilda bidrag, som lämnas Ull skolor vilkas lärare och rektorer uppbär tjänstledighetslön. Vidare beräknar jag 5 225000 kr.för semeslerlönelillägg m.m. För undervisning i samiska språk och sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk beräknar jag som för innevarande budgelår 389000 kr.

Tolall beräknar jag att anslagsposten Allmänt bidrag m.m. skall uppgå till 458054000 kr.

Regeringen medgav genom särskild förordning den 19 juni 1985 (SÖ-FS 1985:79) att vissa kurser för arbetslös ungdom får anordnas på folkhögskola även under innevarande budgelår. Beslutet innebär att folkhögskolorna inom en ram av sammmanlagt 20000 elev veckor får anordna särskilda kurser upp till 10 veckors längd för arbetslös ungdom. Utöver gällande statsbidrag kan berörda folkhögskolor få statsbidrag med högsl 25000 kr. per kurs. För dessa kurser ulgår statsbidrag ulan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen (1977:551) och förordningen (SÖ-FS 1985:41) om folkhögskolans undervisningsvolym. Regeringen medgav vidare genom särskild förordning den 19 juni 1985 (SÖ-FS 1985:76) aU sådana ele v veckor som hänför sig till budgetåret 1985/86 och som avser studerande som uppbär särskill vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt förordningen (1983: 1031) om särskill vuxenstudieslöd för arbetslösa (ändrad 1984:645 och 1985:480) inte skall räknas in i den ram som gäller för folkhögskolan enligt förordningen (SÖ-FS 1985:41) om folkhögskolans undervisningsvolym. Dessa elevveckor får i sin helhet läggas till grund för allmänt bidrag enligt folkhögskoleförordningen. Motsvarande åtgärder kan behöva vidtas även under budgetåret 1986/87. Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att - i den män arbetsmarknadsskäl så påkallar — dels fä medge all vissa kurser för arbetslös ungdom anordnas på folkhögskola, dels få medge atl sådana elevveckor som avser studerande som uppbär särskilt vuxenstudieslöd för arbetslösa inte skall räknas in i den ram som annars kommer alt gälla för folkhögskolan och all dessa elevveckor i sin helhet får läggas lill grund för allmänl bidrag.

Extra förstärkningsåtgärder för handikappade

I föregående ärs budgetproposition beräknades anslagsposten Exlra för
slärkningsälgärder ulöver jtilläggsschablonen för handikappades folkhög
skolestudier saml bidrag till elevassislans lill 7935000 kr. I en situation då
riksdagens godkännande inte kunde avvaktas medgav regeringen genom       191

beslut den 12 september 1985 aU styrelsen för Västanviks folkhögskola får     Prop. 1985/86: 100

planera för anskaffning av utrustning inom en ram av högst 6 milj.kr i     Bil 10

samband med byggnation av undervisnings- och adminislrationslokaler vid

folkhögskolan. Därmed måste regeringen genom ändring av regleringsbrev

för nämnda anslagspost anvisa totalt 13935 000 kr. för budgetåret 1985/86.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av beslulel beträffande

Västanviks folkhögskola.

För budgetåret 1986/87 beräknar jag en prisomräkning av anslagsposten med 476000 kr. För att öka möjlighelerna för vuxna med olika funktionshinder alt bedriva folkhögskolestudier föreslår jag att ytterligare 500000 kr. Ullförs denna anslagspost. Jag beräknar därför medel dels för teknisk utrustning dels för försök med uppsökande verksamhel som riktas mot olika handikappgmpper dels för en vidareutveckling av kursverksamheten för psykiskt utvecklingsstörda. Slufligen beräknar jag medel för att möjliggöra en ökad lärartäthet i leckenspråksundervisning för hörande vid folkhögskola. I enlighel med vad jag har anfört lidigare finansieras dessa förstärkningar genom vissa omfördelningar. Under denna anslagspost bör således totalt föras upp etl belopp av 8911 000 kr. Del bör, i likhel med vad som gäller för innevarande budgetär, ankomma på SÖ att besluta vilka av dessa resurser som bör avsättas för att göra fler skolor anpassade för handikappade elever.

Övrigt

Anslagsposten Koslnader för korta anpassningskurser för synskadade och vuxendöva och heminslmkiörsulbildning har för innevarande budgetår beräknats till 5 165000 kr. För budgetåret 1986/87 beräknar jag en prisomräkning av anslagsposten med 310000 kr. Därutöver beräknar jag en ökning med I milj. kr., vilket bör möjliggöra en kraftig utbyggnad av de ohka kurslyperna.

Det särskilda bidraget ull Samernas folkhögskola i Jokkmokk och Finska folkhögskolan i Haparanda beräknar jag i likhet med SÖ lill 1706000 kr.

För utbildning av teckenspråkslolkar, tolkar för vuxendöva och dövblinda samt av tolkutbildare har innevarande budgetår 4 225 000 kr. anslagits. Budgetåret 1986/87 beräknar jag ell medelsbehov av 4879000 kr., varav 254000 kr. utgör prisomräkning och 400000 kr. medel för en utbyggnad av verksamheten.

Jag beräknar 103000 kr. för SÖ: s konferenser med företrädare för folkhögskolan.

SÖ föreslår att 720000 kr. skall ställas Ull förfogande för verksamheten i
de s.k. samrädskrelsarna. Därigenom ges ökade möjligheter lill erfaren
hetsutbyte mellan skolor med likartade kurslyper, pedagogisk debatt och
förnyelse inom vissa områden. De medel som SÖ föreslär skall anslås för
denna verksamhet avser all täcka koslnader för t. ex. resor och uppehälle
saml i vissa fall för förlorad arbetsförtjänst för lärare och rektorer som
deltar i samrådskrelsarnas arbete. För egen del finner jag denna verksam
het värdefull. Jag är emellertid inte beredd all biträda SÖ: s förslag till               192
medelstilldelning, ulan beräknar 260000 kr. för detla ändamål.

Anslagsposten Särskilda åtgärder i anslulning fill folkhögskolans kultur- Prop. 1985/86: 100 arbete beräknar jag Ull 182000 kr. för budgetåret 1986/87. Av dessa medel Bil 10 beräknar jag all etl särskilt bidrag om 75 000 kr. skall utgå för den utbildning som anordnas för reparation och byggande av slråkinstmment vid Hantverkels folkhögskola. Jag räknar med att motsvarande särskilda bidrag skall kunna lämnas under ytterligare tre budgetår. Jag är däremot inte beredd atl biträda SÖ: s förslag om överföring av medel från anslaget Bidrag ull driften av gmndskolor m. m. till denna anslagspost. Jag är heller inte beredd att nu förorda att bidrag till datorutrustning skall utgå till folkhögskolan. I dessa frågor harjag samrått med statsrådet Göransson.

Under anslaget B 1. Skolöverstyrelsen har statsrådet Göransson tidigare beräknat 200000 kr. för förstärkta informationsinsatser för folkhögskolan. Därmed finns fömtsättningar för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Landstingsförbundet atl starta etl gemensamt informationskontor.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen alt

1.   godkänna vad jag har förordal om folkhögskolans undervisningsvolym,

2.   bemyndiga regeringen att - i den mån arbelsmarknadsskäl så påkallar - medge alt vissa kurser för arbetslös ungdom anordnas på folkhögskolor,

3.   bemyndiga regeringen atl - i den mån arbelsmarknadsskäl så påkallar - enligt vad jag har förordat medge särskild beräkning av elevveckor för studerande med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa som genomgår folkhögskolekurs,

4.   godkänna regeringens beslul belräffande Västanviks folkhögskola,

5.   till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 480570000 kr.

C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet

1984/85 Ulgift     34000000

1985/86 Anslag   35000000

1986/87 Förslag 36050000

Statsbidrag ges fr.o. m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna för deras cenlrala kursverksamhet enligt beslul av statsmakterna år 1970 (prop. 1970:35, SU 107, rskr 273). Vidare ges statsbidrag till central kursverksamhet inom Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund samt Sveriges hantverks- och induslriorganisation-Familjeföreta-gen.

Enligt bestämmelserna i förordningen (1970:272) om statsbidrag lill viss 193

n-Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

cenlral kursverksamhet (omtryckt 1983:269) skall bidragsberättigad kurs Prop. 1985/86:100 omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga om kurs som inom en för Bil 10 kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång uppdelas på flera kurstillfällen (delkurser), sammanlagt minsl fem kursdagar. Vidare skall kurs för alt vara bidragsberätfigad lill inle obetydlig del avse ulbildning i allmänna ämnen som samhällskunskap, nationalekonomi, psykologi, svenska, matematik eller produktionsteknik.

Bidragen ges i form av ell årligt fasl bidrag till varje organisation. Beloppens storlek bestäms av regeringen.

Skolöverstyrelsen

Prisomräkning 2450000 kr.

Under budgetåret 1983/84 omfattade den centrala kursverksamheten I 112 kurser, 6396 kursdagar och 27355 kursdeltagare.

SÖ utgår från oförändrad volym under LB-perioden.

Sammanfattningsvis hemställer SÖ

atl till Bidrag fill viss cenlral kursverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisas etl anslag av 37450{X)0 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 1050000 kr.till tolalt 36050000 kr. Vidare bör anslaget i sin helhet finansieras genom medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften . Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna atl 36050000 kr. av de medel, som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgelårel 1986/87, används till alt finansiera anslaget,

2.   till Bidrag tiU viss central kursverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 36050000 kr.

C 8. Bidrag till kontakttolkutbildning

1984/85 Utgift'        2720663

1985/86 Anslag'      3700000

1986/87 Förslag'     2866000

' Avser merkostnader för koniaktlolkutbildningen. Därutöver utgår medel till kostnaderna under anslagen Bidrag till studieförbunden m. m. och Bidrag lill driften av folkhögskolor m. m.

Medlen disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ) för bidrag enligt förord
ningen (1977:461) om statsbidrag till kontakttolkutbildning (ändrad senast
1984:312 och 1985:237) samt förordningen (SÖ-FS 1978:165) om ersätt-        194

ning för rese- och inackorderingskoslnader saml ersättning för föriorad     Prop. 1985/86: 100

arbetsförtjänst för deliagare i kontakttolkutbildning m. m. (ändrad SÖ-FS     Bil 10

1985:49).

Från anslaget bestrids koslnader för kontakttolkutbildning, framiagning av studiemateriel, pedagogiskt utvecklingsarbete, administrativa och pedagogiska merkostnader för anordnarna samt information och studiesocialt slöd till kursdeltagare.

Ulbildning anordnas inom fem huvudområden, sociallolkning, sjukvårdstolkning, arbelsmarknadstolkning, arbelsplalslolkning och rätts-tolkning. För undervisning i studiecirklar ges etl särskilt statsbidrag med . 54,50 kr. per studietimme. Ell särskill statsbidrag med högsl 1,1 lärartimmar för elev och kursvecka utgår för undervisning i ämneskurs på folkhögskola. Under innevarande budgetår får verksamheten omfatta högsl 180000 studietimmar. Utbildningen av tolkar för arbelsplalslolkning får utgöra högsl 40 % av del sammanlagda anlalet studietimmar.

Skolöverstyrelsen

1.    Prisomräkning 371200 kr.

2.    SÖ föreslår en höjning av det särskilda bidraget för undervisning i studiecirklar från 54:50 kr. till 60:50 kr. per sludiefimme.

3.    SÖ föreslår all del sludiesociala stödet till deltagare i koniaktlolkutbildningen räknas upp till samma nivå som vuxenstudiestödet.

4.    Med anledning av att vissa delar av verksamheten överförs till UHÄ:s ansvarsområde har SÖ minskat anslaget med 400700 kr. Vidare har SÖ justerat beräkningen av den del av anslaget som avser Utbildning av kontaktlolkar lill en nivå som närmare överensstämmer med genomförd verksamhet under de senasle åren (- 444500 kr.).

Sammanfattningsvis hemsläller SÖ

atl till Bidrag till kontakttolkutbildning anvisas för budgetåret 1986/87 ett förslagsanslag av 3 267 000 kr.

Föredragandens överväganden

Genom riksdagsbeslut om inrättande av ett tolk- och översättarinstitut (prop. 1984/85:132, UbU 23 rskr 312) överförs vissa delarav den verksamhel som nu finansieras över detta anslag till anslaget D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken. Under innevarande budgetår har 249500 kr. beräknals under anslagsposten Framiagning av studiematerial och pedagogiskt utvecklingsarbete, resp. 151200 kr. under anslagsposten Informalion och viss administralion. Fr.o. m. budgetåret 1986/87 beräknas således medel för dessa verksamheter under httera D.

Koniaktlolkutbildningen står under skolöverstyrelsens (SÖ) tillsyn. Del
lidigare nämnda riksdagsbeslutet innebär att tolk- och översältarinsfitutet
skall fastställa övergripande mål för utbildningen. Konlakllolkutbildningen
kommer även i fortsättningen att bedrivas av studieförbund och folkhög- 195

skolor.

Anslaget minskar jämfört med innevarande budgetår. Detla beror på all     Prop. 1985/86: 100 vissa delar av kontaktlolkverksamhelen överförs lill anslaget Utbildning     Bil 10 för kultur- och informationsyrken. Vidare har SÖ justerat beräkningarna av den del av anslaget som avser utbildningen av kontaktlolkar lill en nivå som bättre stämmer överens med den genomförda verksamheten under de senaste åren.

Jag förordar atl del särskilda bidraget för undervisning i studiecirklar höjs från 54 kr. 50 öre lill 56 kr. 15 öre per studietimme. För administrativa och pedagogiska merkostnader för utbildningsanordnama beräknar jag för budgetåret 1986/87 137 500 kr., varav 4000 kr. utgör prisomräkning.

Bidraget lill inackorderingskoslnader vid folkhögskolesludier bör höjas från högsl 166 kr. per dygn fill högsl 171 kr. per dygn. Resekoslnadsersäll-ningen vid folkhögskolekurs bör höjas från 183 kr. till 199 kr. 50 öre per kurstillfälle. Ersättningen för förlorad arbetsförtjänst vid folkhögskolekurs bör höjas från högsl 185 kr.till 190 kr.per dygn saml vid deltagande i studiecirkel från högsl 32 kr. lill 33 kr. per timme.

Tolalt beräknar jag under detta anslag ett medelsbehov av 2866000 kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU kontakttolkutbildning för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 2 866000 kr.

196

D.   HÖGSKOLA OCH FORSKNING                    Prop. 1985/86: lOO

Bil 10 Vissa anslagsfrågor

För reservationsanslagen lill grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) begärt en prisomräkning med 7,1 procent utom för bokinköp, där ämbetet begärt 14,3 procent. Jag har beräknat prisomräkningen i enlighet med UHÄ: s förslag utom för bokinköp där jag har beräknat en prisomräkning om 13,4 procent. I löneomräkning har UHÄ för reservationsanslagen till grandläggande högskoleutbildning, till fakulteterna saml till temaorienterad forskning begärt 267 161000 kr. Jag har beräknat 269827000 kr. för följande avtal:

Avtal 1984-02-14 om lönegradsplacering av vissa tjänster vid statlig högskola.

Avtal 1984-12-19 om löner fr.o. m.den Ijanuari 1985.

Avtal 1984-06-07 om fördelning av medel för speciella selektiva åtgärder inom ATF-området.

Avtal 1985-04-24 om ändring i avtalet 1985-02-22 om lönegradsuppflytl-ning för vissa ijänster m. m.

Avtal 1985-05-03 om överföring från löneplan L lill löneplan F av tjänstemän vid statlig högskoleenhet m. m.

Avtal 1985-05-03 och 1985-07-01 om löner fr.o. m.den 1 juli 1985 lill följd av höjda löneplansbelopp saml ny löneplan N m. m.

UHÄ har i sin begäran om löneomräkning inte beräknal medel för avtalen 1984-06-07 och 1985-04-24. Jag har för dessa avtal beräknat ca 12 milj. kr.

Vad avser löner till professorer har kompensation beräknats för ökade kostnader till följd av avtal vilka har trätt i kraft senast den 30 juni 1985.

Fr.o. m.den I juli 1985 har professorer lön enligt chefslöneavialet. Jag avser alt återkomma lill regeringen i annat sammanhang i fråga om de merkostnader som följer härav.

Efter förslag från regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller den myndighet regeringen i sin tur bemyndigar, alt medge överföringar mellan anslag på statsbudgeten och mellan anslagsposter som har underställts riksdagen. Detla har bl.a. varit nödvändigl för all erforderliga resurser för handikappåigärder skall kunna disponeras pä del säll riksdagen beslutade om i enlighet med förslag i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 12, UbU 20, rskr. 246). För aU samma ordning för disposi-fion av resurser för nämnda ålgärder skall kunna gälla även i fortsättningen behövs etl bemyndigande av denna arl. Regeringen bör därför föreslå riksdagen atl lämna etl motsvarande bemyndigande för budgetåret 1986/87.

De förslag som myndigheterna har fört fram i sina anslagsframställningar och i kompletterande anslagsframställningar och som inte behandlas i det följande harjag med hänsyn till det statsfinansiella läget eller av andra skäl inte tagit upp.

197

Sammanfattning av budgetförslag för högskoleutbUdning            Prop. 1985/86: 100

Medlen för grundläggande högskoleutbildning kommer vid bifall till mina        ' förslag all fördelas på följande sätt.

Medel för grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1986/87

Ändamål                                                                   Milj.kr,

Ulbildning för lekniska yrken                                       748

Ulbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken   356

Ulbildning för vårdyrken                                             649

Utbildning för undervisningsyrken                              800

Ulbildning för kultur- och informationsyrken               209

Lokala och individuella linjer och enstaka kurser       404

Gemensaml                                                                  23

Summa

3189

Medel för grundläggande högskoleutbildning

budgetåret

1986/87

Högskoleenhet m. m

Milj, kr.

Regionslyrelsen i Slockholm                                        106

Universitetet i Stockholm                                            102

Tekniska högskolan i Stockholm                                 185

Karolinska institutet                                                   176

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm                  136

Konslnärliga högskolor i Slockholm                             100

Regionstyrelsen i Uppsala                                           93

Universiieiei i Uppsala                                                201

Högskolan i Eskilstuna/Västerås                                 16

Högskolan i Falun/Borlänge                                        19

Högskolan i Gävle/Sandviken                                      23

Högskolan i Örebro                                                     56

Regionstyrelsen i Linköping                                        23

Universiieiei i Linköping                                              183

Högskolan i Jönköping                                                23

Regionstyrelsen i Lund/Malmö                                    79

Universitetet i Lund                                                   395

Högskolan i Halmstad                                                  6

Högskolan i Kalmar                                                     29

Högskolan i Kristianstad                                             19

Högskolan i Växjö                                                       40

Regionstyrelsen i Göleborg                                         89

Universitetet i Göteborg                                            327

Chalmers lekniska högskola                                      140

Högskolan i Borås                                                       22

Högskolan i Karlslad                                                   44

Högskolan i Skövde                                                     3

Regionslyrelsen i Umeå                                              50

Universiieiei i Umeå                                                   156

Högskolan i Luleå                                                       83

Högskolan i Sundsvall/Härnösand                              31

Högskolan i Östersund                                               14

Kommunal högskoleulbildning m. m.                          189

Ej fördelat                                                                   31

Summa    ________________________________ 3189____

Budgetförslaget i det följande innebär atl totalt omkring 4,9 miljarder
kr. ställs lill förfogande för grundläggande högskoleutbildning m. m. inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Fördelningen av della be-      198

lopp framgår av följande tabell.

Medel för grundläggande högskoleutbildning inom Prop. 1985/86: 100

UtbUdningsdepartementets verksamhetsområde              Bil 10

Ändamål       ______________________________ Milj, kr.

Högskolan - grundläggande högskoleutbildning                3 189

-lokalkostnader                                                                   1317

~ utrustning                                                                        300

~ centrala och regionala myndigheter                                 112

Summa                                                                                4918

Sammanfattning av budgetförslag för forskning och forskarutbildning m.m.

Medel för forskning och forskamtbildning kommer vid bifall till mina förslag alt fördelas på följande sätt.

Medel för forskning och forskarutbildning under fakultetsanslagen

fördelade på orter

Högskoleenhet m. m                                      Milj. kr.

Universitetet i Stockholm                                  218

Tekniska högskolan i Slockholm                        138

Karolinska institutet                                          178

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm           3

Universitetet i Uppsala                                     324

Universitetet i Linköping                                    99

Universitetet i Lund                                          363

Universitetet i Göleborg                                    229

Chalmers tekniska högskola                             120

Universitetet i Umeå                                         185

Högskolan i Luleå                                              43

Ej fördelat                                                           3

Summa                                                            1903

Medel för forskning och forskarutbildning fördelade på fakulteter (motsvarande)

Ändamål                                                                 Milj. kr.

Humanistiska fakulteterna                                        190

Teologiska fakultetema                                              14

Juridiska fakultetema                                                 18

Samhällsvetenskapliga fakultetema                         221

Medicinska fakultetema                                            496

Odontologiska fakultetema                                        55

Farmaceutiska fakulteten                                          18

Matematiska-naturvetenskapliga fakulteterna         444

Tekniska fakulteterna                                               432

Temaorienterad forskning                                         18

Gemensamt                                                               69

Summa                                                                    1975

199

Medel för övrig forskning under utbildningsdepartementets huvudtitel           Prop. 1985/86: 100

Ändamål                                                                   Milj.kr.           i' 0

Forskningsråd m.m.                                                  623
Övrigl forskningsstöd

-    europeisk forskningssamverkan                            169

-    forskningsinstitut m. m.                                         50

-    kungl. biblioteket m. m.                                         62

Summa                                                                     904

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen atl besluta om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad jag har förordat.

Jag presenterar här vissa särskilda frågor inom gmndläggande högskoleutbildning. Jag kommer i det följande - omedelbart före anslaget D 15. Forskningsanknytning av gmndläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete - atl presentera vissa frågor rörande forskning och forskamtbildning.

Vissa särskilda frågor inom grundläggande högskoleutbildning

1 Ekonomiska förutsättningar

I 1985 år budgetproposition (prop. 1984/85: 100, bil. 10, s. 59) anförde min företrädare att det från flera utgångspunkter var en stor fördel alt kunna ge en riktpunkt för högskolemyndigheternas resursplanering även för året efter det budgelår för vilkel budgetförslagen läggs fram. Hon angav därvid storleken på de besparingar i omfördelningssyfte som hon bedömde skulle bli nödvändiga budgetåret 1986/87. Jag instämmer i hennes bedömning och anger nedan de belopp som högskolestyrelserna inte bör få disponera under budgetåret. Det bör ankomma på resp. högskolestyrelse all besluta om besparingamas fördelning på anslag. UHÄ skall, i enlighet med särskilda anvisningar för anslagsframslällning avseende gmndläggande högskoleutbildning inom högskolan för budgelårel 1985/86 och 1986/87 (utbildningsdepartementet 1985-05-21), senasi den 15 maj 1986 per anslag och anslagspost redovisa hur högskoleenheterna fördelat beloppen. För gmndläggande högskoleutbildning finansieras reformerna, som jag redogör för under resp. avsnitt, genom omfördelningar inom området. Den lotala anslagsnivån är således oförändrad.

200

Högskoleenhet m. m

Belopp i tkr.

Prop. 1985

>/86:100

Bil 10

Universitetet i Slockholm

4 600

Tekniska högskolan i Slockholm

3 500

Karolinska institutet

3 100

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

1300

Danshögskolan

15

Dramatiska institutet

60

Grafiska institutet och institutet för högre reklamutbildning

10

Konstfackskolan

100

Konsthögskolan

40

Musikdramatiska skolan i Stockholm

10

Musikhögskolan i Stockholm

95

Teaterhögskolan i Slockholm

20

Universitetet i Uppsala

6080

Högskolan i Eskilstuna/Västerås

65

Högskolan i Falun/Boriänge

65

Högskolan i Gävle/Sandviken

70

Högskolan i Örebro

200

Universitetet i Linköping

2750

Högskolan i Jönköping

80

Universitetet i Lund

7750

Högskolan i Halmstad

25

Högskolan i Kalmar

100

Högskolan i Kristianstad

60

Högskolan i Växjö

130

Universitetet i Göteborg

5650

Chalmers tekniska högskola

2750

Högskolan i Borås

100

Högskolan i Karlstad

150

Högskolan i Skövde

25

Universitetet i Umeå

3450

Högskolan i Luleå

1415

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

100

Högskolan i Östersund

50

Jag kommer senare under anslaget I 3. Inredning och utmstning av lokaler vid högskoleenhetema att föreslå en tillfällig satsning på utmstning i första hand för civilingenjörsutbildning. Delta har möjliggjorts genom främsl stora reservationer budgetåret 1984/85 under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag att dra in dessa reservationer.

2 Högskolans administration

Jag vill med anledning av den debatt som har förts ta upp vissa frågor om byråkrati och administration i högskolan.

Alltsedan budgetåret 1981/82 har högskoleenheterna ålagts att genomföra besparingar inom administration och förvaltning. Besparingarna uppgår för perioden 1981/82-1985/86 till ca 34 milj. kr. Trots att åtgärder sålunda har vidtagits i direkt syfte alt begränsa högskolans administration hävdas ofta att den fortfarande ökar. Min företrädare har därför uppdragit åt UHÄ att i samverkan med statskontoret kartlägga hur omfattningen av högskoleenheternas förvaltningsfunkfioner förändrats sedan budgetåret 1981/82.

De båda myndigheterna avser att lägga fram sina resullal och förslag hösten 1986. Vissa preliminära resuhat har emellertid redovisats. Dessa resultat och UHÄ:s verksamhetsberättelse för högskolan 1983/84 (UHÄ-

201

rapport 1985:5) lyder på alt åtminstone den centrala administrationen     Prop. 1985/86: 100 inom högskoleenheterna minskat de senaste åren. Jag är emellertid överty-     Bil 10 gad om atl fortsatia kraftfulla åtgärder behövs för alt åstadkomma mera betydelsefulla minskningar av de administrativa kostnaderna inom högskolan. Jag vill här peka på några av de åtgärder som vidtagits eller planeras. Regeringen har den 3 maj 1984 uppdragit åt UHÄ alt i samråd med statskontoret utarbeta en samlad ADB-strategi för högskolan. Resultatet beräknas föreligga i början av hösten 1986 och bör enligt min mening kunna utgöra en bra grund för en mera effektiv utformning av informalionstekno-logiskl stöd inom forskning, utbildning och administration.

Regeringen har vidare till UHÄ överlämnal rapporten (Ds U 1985:1) Ledning, samverkan och adminislraliv utveckling inom högskolan. Rapporten har utarbetats inom ledningsgruppen för den översyn av resursanvändningen i högskolan som min företrädare presenterade i prop. 1982/83: 100 (bil. 10, s. 378). I rapporten utpekas ett antal områden inom vilka den administrativa effektiviteten kan höjas. Del slutliga ansvaret för den administrativa effektiviteten åvilar resp. högskoleenhet. UHÄ har etl samlat ansvar för alt högskolans resurser används effektivt i den meningen alt ämbetet bör ta iniliafiv Ull olika administrativa utvecklingsåtgärder, verka för atl utvecklingsarbetet bedrivs samlat och resurssnåll samt i övrigl stödja högskoleenheterna i deras effektiviseringsansträngningar. Regeringen har uppdragit åt UHÄ alt redovisa en plan för hur ämbetet räknar med att bedriva detla arbeie.

Jag avser vidare att - som min företrädare anmälde i prop. 1984/85:100 (bil. 10, s. 60-61) - låta se över högskolans anslags- och styrsystem. En viktig utgångspunkl för en sädan översyn är atl undersöka möjlighelerna alt genom förändringar i planerings- och beslutssystemet minska resursålgången för administrativa funklioner. I del sammanhanget avser jag också alt pröva möjligheterna att förbättra verksamheten och effekfivisera administrationen genom försök med minskad reglering.

3 Besvärsförbud

I prop. 1983/84:120 om regeringens befattning med besvärsärenden föreslogs att riksdagen godkänner vissa riktlinjer för en systematisk översyn av möjlighelerna all överklaga myndighelsbeslul lill regeringen. Riksdagen godkände de riktlinjer som angavs i propositionen och i konsfitutionsut-skottets betänkande (KU 1983/84: 23, rskr. 250). Riksdagens beslut innebär att ärenden som kan prövas av två eller flera instanser under regeringen normalt inte bör få överklagas Ull regeringen.

I prop. 1984/85:57 om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan förordade min företrädare atl möjlighelerna alt hos regeringen fullfölja besvär, som har prövats av UHÄ, inte borde kvarstå i fråga om tjänster inom högskolan. Riksdagen godkände vad som förordals (UbU 1984/85:9, rskr. 115).

Den nya lärartjänstorganisalionen träder i kraft den 1 juli 1986. Samiidigt
upphör möjligheten att överklaga beslut, som har meddelats av UHÄ i
anledning av besvär över en lokal högskolemyndighets beslut i elt ärende   202

om lillsällning av tjänst. Inom den nya organisalionen kommer samtliga    Prop. 1985/86: 100 lärartjänster, utom ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor, atl    Bil 10 tillsältas lokalt. Vad gäller nämnda professorstjänster kvarstår möjligheten atl hos regeringen anföra besvär över de förslag om tillsättning som avges till regeringen.

I fråga om övriga beslul som fattas av en högskolemyndighet kan dessa i dag i vad avser den statliga högskoleorganisationen i allmänhel överklagas hos UHÄ och sedan hos regeringen. Vad gäller beslul i frägor som rör central antagning undanröjdes möjligheten all anföra besvär till regeringen år 1982 genom tillskapandet av besvärsnämnden för högskoleulbildning.

Mol bakgrund av all rätten att anföra besvär till regeringen i fråga om tillsättande av tjänst upphör den 1 juli 1986 bör samlidigl möjligheten alt i övrigl anföra besvär lill regeringen över beslut, som UHÄ fattat i anledning av besvär över en lokal högskolemyndighets beslul, avskaffas. Aktuella ärendetyper är frågor om tillstånd all studera enligt äldre studieordning, avläggande av äldre examina, tillgodoräknande av betyg och utbildning, rätl lill ersättning under praktikperiod, byte av studieort m. m. Dessa frågor kan inle anses angelägnare för en enskild än beslut om tillsättning av tjänsi. Prövning i två instanser är enligt min mening tillräckligt.

Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av vad jag har föreslagil i fråga om rätt atl överklaga beslut inom högskoleorganisationen.

Jag hemställer att

regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad som har anförts om rätt att överklaga beslut.

203

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m.m.

D 1. Universitets-och högskoleämbetet

Prop. 1985/86:100 Bil 10

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

96230011 88917000 86883000

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är cenlral förvaltningsmyndighet för de statliga högskoleenheterna med undantag för Sveriges lantbmksuniversitet. UHÄ är dessutom cenlral förvaltningsmyndighet för de övriga myndigheter som regeringen bestämmmer. För UHÄ gäller förordningen (1976:702) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universilets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Personal

245

-3

-17

Anslag

1.

Förvaltningskoslnader

48031000

4-2466000

4-2691000

2.

Lokalkostnader, f

7480000

-   109000

-   102000

3.

Drifl, underhåll och utveckling av datasystem för antagning av

studerande, f

5 300000

-   145000

-   203000

4.

Ulveckling m.m. av lokala system för studiedokumentation, statistik och antag-

ning

3 716000

-1-   261000

4-   270000

5.

Högskoleprov

3 263000

4-   587000

4-   390000

6.

Centralt utvecklingsarbete och personal-

utbildning m. m.

9950000

4- 747000

4- 786000

7.

Forskning om högskolan

4938000

4- 237000

-h 373 000

8.

Revisionskonlor

3039000

4-   152000

-3039000

9,

Engångsanvisningar

3200000

-3200000

-3200000

88917000

-1- 996000

-2034000

Universitets- och högskoleämbetet

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 4732000 kr.,

2. Avskaffande av antagningsnämnd (-50000 kr.),

3. Minskade lokalkostnader (-400000 kr.),

4. Minskade koslnader för modernisering av antagningssystem (-622000 kr.),

5. Ökad förvaltningsavgift för högskoleprov (4-195000 kr.). UHÄ hemställer att

204

medel för verksamhetens genomförande anvisas genom ell förslagsan-    Prop. 1985/86: 100 slag för verksamheten under D 1. Universitets- och högskoleämbetet med    Bil 10 89913000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid beräkning av anslaget har ell huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5% på tre år tillämpats. Enligt min mening bör besparingen för budgetåret 1986/87 uppgå ull 1%.

I prop. 1984/85:100 (bil. 10 s. 254) sade sig min företrädare dela universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) uppfattning alt en fortsatt minskning av ämbetets resurser kommer aU påverka också arbetet med planering och ulveckling av utbildnings- och forskningsresurserna. UHÄ fömtsattes i den nu föreliggande anslagsframställningen lämna etl underlag för ytterligare överväganden härom.

I sin redovisning i anslagsframställningen konstaterar UHÄ att ämbetet inte kan tillstyrka etl alternativ där besparingar i huvudsak drabbar resurserna för utveckling och planering av ulbildning. UHÄ anser all, om en besparing skall göras avseende delta område, bör den cenlrala och regionala planeringen ses i elt sammanhang. UHÄ kommer därvid Ull slutsatsen att besparingen bör tas ul genom en ändrad organisaiion av den regionala utbildningsplaneringen.

Jag avser, som jag förut har nämnt, atl låta se över högskolans anslags-och styrsystem. Enligt min mening bör ställning tas lill resurserna för såväl UHÄ som regionstyrelserna när resultatet av denna översyn föreligger. Då bör också frågan om besparingar under de två senare budgetåren tas upp.

Jag gär nu över lill alt redovisa mina ställningstaganden till förslagen till förändringar nästa budgetår inom anslaget och lar först upp vissa besparingsförslag.

Inom UHÄ finns en antagningsnämnd som har lill uppgift att följa antagningsarbetet och behandla frågor av allmän eller principiell karaktär i anslulning härtill. UHÄ föreslår nu att nämnden avskaffas med motiveringen aU den har en något oklar ställning och att den har haft svårigheter att finna en naturiig roll. 1 sitt nyligen avgivna betänkande (SOU 1985:57) Tillträde lill högskolan har filllrädesutredningen (U 1985:03) anslutit sig till deUa förslag. Jag biträder förslaget och beaktar det minskade medelsbehovet (-50000 kr.).

Jag beräknar en minskning av lokalkostnaderna i enlighet med UHÄ: s förslag (-400000 kr.).

En modernisering av de antagningssystem som ligger utanför det stora cenlrala ADB-systemet är nu slutförd, varför jag beräknar en resursminskning i enlighel med UHÄ: s förslag (-622000 kr.).

Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för civildepartementet senare
denna dag all redovisa alt han avser återkomma med förslag till regeringen
att i särskild proposition föreslå riksdagen alt riksrevisionsverket den 1 juli
1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bak
grund härav harjag inte beräknat några särkostnader för revisionskonlorel
vid UHÄ.                                                                                        205

Vidare bör anslaget minskas för avskrivning av en ny telefonväxel (-240000 kr.) saml för finansiering av longitudinell forskning som bekostas av forskningsrådsnämnden (—17000 kr.). Jag vill hänvisa till vad jag kommer atl anföra i sistnämnda fråga vid min behandling i det följande av anslaget D 29. Forskningsrådsnämnden.

Jag biträder UHÄ: s förslag om uppräkning av anslaget med hänsyn lill beräknad höjning av förvaltningsavgiften för högskoleprovet (4-195000 kr.).

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till (88917000 - 2034000 =) 86883000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

HemstäUan

Jag hemställer atl regeringen förslår riksdagen

atl till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 86 883 000 kr.

D 2. Regionstyrelserna för högskolan

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

12468564 12584000 12989000

Regionstyrelserna för högskolan har till uppgift att planera och samordna den grundläggande högskoleutbildningen i resp. högskoleregion, främja denna utbildnings forskningsanknytning saml svara för frågor som är gemensamma för två eller flera högskoleenheter. Verksamheten regleras i förordningen (1977:458) med instmktion för regionstyrelserna för högskolan (ändrad 1980:1100). Regionstyrelserna skall enligt instruktionen årligen inkomma till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) med sina förslag till anslagsframställningar.

Anslag

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-        Före-och högskole-       draganden ämbetet

1.     Förvaltningskoslnader

2. Lokalkostnader

11074000 1510000

12584000

4-656000 - 11 000

4-645000

4-417000 - 12000

4-405000

UHÄ hemställer all

under ett förslagsanslag D 2. Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret 1986/87 anvisas 13229000 kr.

206

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Jag vill först erinra om vad jag under föregående anslag har anfört rörande ställningslagande till resurser för universitets- och högskoleämbetet samt regionstyrelsema.

Vid beräkningen av förevarande anslag har elt treårigt huvudförslag tillämpats. För budgetåret 1986/87 uppgår besparingen Ull 1 %. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget fill (12584000 4-405000=) 12989000 kr.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

all till Regionstyrelserna för högskolan för budgelårel 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 12989000 kr.

D 3. Redovisningscentralema vid universiteten

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag        1000

1986/87 Förslag        1000

Genom anslaget regleras inkomster och utgifier för sex redovisningscentraler, en vid vart och ett av universiteten. Till redovisningscentralema är knutna samtliga högskoleenheter inom universitets- och högskoleämbetets verksamhelsområde saml vissa andra statliga myndigheter. Verksamheten bedrivs under inseende av riksrevisionsverket. Redovisningscentralerna beslutar i samråd med berörda myndigheter om taxor för sina tjänster. Var och en av redovisningscentralerna är självfinansierad.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

I enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgelår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1000 kr.

D 4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm

1984/85 Ulgift

-

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifier för verksamheten vid
datorcentralen för högre utbildning och forskning i Slockholm. Centralen
är knuten till regionslyrelsen för Stockholms högskoleregion och gemen-   207

sam för universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm och     Prop. 1985/86: 100
karoUnska institutet samt försvarets forskningsanstalt.         Bil 10

Universitets- och högskoleämbetet föreslår atl anslaget förs upp med oförändral belopp.

Föredragandens överväganden

I enlighel med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgetär föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1000 kr.

D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1 134084 152 1238036 000 1316947 000

Frän anslaget bestrids innevarande budgelår utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten saml övriga kostnader för fasfighetsdriflen vid de slafliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhelsområde, Insfitutet för internationell ekonomi, kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och Nordiska institutet för samhällsplanering.

Från anslaget bestrids även hyreskostnader för lokaler som har upplåfils för viss statlig verksamhet vid de kommunala undervisningssjukhusen.

Vidare bestrids från anslaget kostnader för viss med fastighelstjänsten sammanhängande service vid universiteten, lekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt högskolan i Luleå.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-

Före-

och högskoleämbetet

draganden

Utgifier

Lokalhyror

1254676 000

4-83 676000

4-83676000

Koslnader för viss med

fastighelstjänsten sammanhängande service

3360000

4-    235000

-    235000

1258036 000

4-83911000

4-83911000

Inkomster

Upplåtelse av lokaler m.m.

20000000

4- 5 000000

4- 5000000

Nettoutgift

1238036000

+78911000

4-78911000

208

Universitets- och högskoleämbetet                                   Prop. 1985/86: 100

Av den begärda uppräkningen av anslaget avser 15 550000 kr. nytillkom-       * mande hyror för lokaler vid vissa undervisningssjukhus.

Den resterande delen av kostnadshöjningen är 66788000 kr. och fördelar sig påföljande sätt.

Indexuppräkning          24746000 kr.

Marknadsanpassning    14282000 kr.

Lokalförändring          17 334000 kr.

Driftkostnader            10426000 kr.

Beräknade hyreskostnader inkl. driftkostnader för högskoleenheterna elc. budgelårel 1986/87 fördelar sig på statsägda och inhyrda lokaler enligt följande.

Statsägda lokaler           1158 683 000 kr.

Inhyrda lokaler                178 331 000 kr.

Totalt                          1337014 000 kr.

UHÄ hemställer att

under ett förslagsanslag D 5. Lokalkostnader m.m.vid högskoleenheterna för budgetåret 1986/87 anvisas 1 315609 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kommer i anslutning till mina överväganden avseende anslaget D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna atl föreslå ett förändrat huvudmannaskap för del naturvetenskapliga forskningslaboratoriet i Studsvik. Med anledning härav har jag beräknat medel för laboratoriets lokalkostnader under förevarande anslag (4-1 338000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag för nästa budgelår anslaget fill (1238036 000 + 78911000 =) 1 316947 000 kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 316947 000 kr.

D 6. Vissa tandvårdskostnader

1984/85 Utgift   131182605       Reservation         2417 394

1985/86 Anslag 140455000

1986/87 Förslag 86902000

Delta anslag avser den tandvård som bedrivs i anslutning till den odonlo
logiska ulbildningen och forskningen vid karolinska inslilulel (enheten vid
Huddinge) samt universiteten i Lund och Göleborg. Vidare utgår från
anslaget vissa medel till de statliga tandsköterskeskolorna samt till ersätl
ning åt tandsköterskepraktikanter.                                                     209

\A-Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Anslagsfördelning

Högskoleenhel/Ändamål m. m.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Utrustningsnämnden för

universitet och högskolor Karolinska institutet Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

33000 42878000 24 808000 39660000 33076000

4-        2000 4- 2980000 -24808000 4- 1 142000 4-    646000

- 33000 -h 3001000 -24 808000 4- 1363000 -33076000

utgin

140455000

-20038000

-53553000

Uppbördsmedel Patientavgifter m.m.

28835 000

of.

- 5000000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Anslagsframslällning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

1          Pris- och löneomräkning

1.1     Prisomräkning

1.2     Löneomräkning

4- 1888

4- 5 775

Summa under 1

4- 7663

2         Förändringar av anslagsteknisk natur

2.1     Överföring av medel till
anslaget D 10. Utbildning för
vårdyrken anslagsposten
Enheten för tandläkar
utbildning i Malmö

2.2     Vissa tjänster vid tand
teknikerutbildning, UG

-24808 -    294

Ändamål/högskoleenhet m. m.

3       Konsekvenser av tidigare

fatiade beslut

3.1          Minskat antal platser på tandläkarlinjen, UG

3.2          Minskat antal platser på tandläkarlinjen, UUm

Summa under 3 Summa totalt

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

-     II19

-     1480

-     2 599 -20038

Summa under 2

-25 102

' UG=universitetet i Göteborg, UUm=universitetel i Umeå.

UHÄ hemställer

att under ell reservationsanslag D 6. Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1986/87 anvisas 120417000 kr.

Föredragandens överväganden

Detla anslag är för närvarande uppdelat i en anslagspost för lönekostnader och en anslagspost för övriga förvaltningskostnader. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) anser all det vore mer rationellt om det i likhel med vad som gäller för övriga anslag anvisades ett belopp för hela verksamheten med fördelning på resp. högskoleenhet. Jag delar UHÄ: s uppfattning att möjligheterna att optimalt utnyttja tilldelade resurser skulle öka

210

vid en sådan förändring och föreslär all ett belopp per högskoleenhet    Prop. 1985/86: 100
anvisas under detta anslag.                                             Bil 10

Jag beräknar för budgetåret 1986/87 inte några medel under detta anslag för utmslningsnämnden för universitet och högskolor (-33000 kr.).

Jag kommer i del följande atl förorda all samtliga resurser för tandläkarutbildningen i Malmö samlas under en särskild anslagspost under anslaget D 10. Utbildning för vårdyrken. Med anledning härav överförs medel från detta anslag i vad del rör universitetet i Lund (24808000 kr.) till anslaget D. 10 Utbildning för värdyrken.

Till följd av riksdagens beslut är 1984 om minskad planeringsram för tandläkariinjen beräknar jag en besparing under delta anslag (-1 119000 kr.) vid universitetet i Göteborg.

Regeringen har nyligen i prop. 1985/86:68 om ändrat huvudmannaskap för tandvärden vid universitetet i Umeå föreslagit att den tandvård som för närvarande bedrivs vid universitetet förs över till landstingskommunall huvudmannaskap den Ijanuari 1987. Driftkostnaderna för den verksamhet som Västerbottens läns landstingskommun skall överta bekostas innevarande budgetår i huvudsak från della anslag. För budgetåret 1986/87 skall således inte några medel beräknas under delta anslag för universitetet i Umeå (-33076000 kr.). Vidare bortfaller pafientintäkler, vilka innevarande budgelår redovisas under inkomsttiteln. De drifl- och investeringsersältningar, som staten enligt uppgörelsen skall betala, föreslås bestridas från förslagsanslaget Bidrag till undervisningssjukhus m.m. under socialdepartementets huvudtitel. Jag återkommer i det följande under anslagen D 10. Ulbildning för vårdyrken och D 21. Odonlologiska fakulteterna till konsekvenserna för utbildnings- och forskningsorganisationen.

Vid min medelsberäkning har jag beaktat UHÄ: s förslag att medel om 294000 kr., som innevarande budgetår har anvisats under detta anslag, nästa budgetår skall anvisas under anslaget D 10. Utbildning för vårdyrken anlagsposten Universitetet i Göteborg.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (140455000 - 53 553000=) 86902000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen all

till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservafionsanslag av 86902000 kr.

D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

1984/85 Ulgift     12181426       Reservation         4666718

1985/86 Anslag   10550000

1986/87 Förslag   11988000

Från anslaget bestrids bl.a. koslnader för internationalisering av hög
skoleutbildningen.                                                                           211

Anslagsfördelning

Prop. 1985/86: 100

Anslagspost

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Bil 10

Universitets-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

I. Till universitets-och

högskoleämbetets dis-

position

4659000

4-536000

-h   186000

2. Vissa kostnader för

lokal antagning

590000

4- 41000

4-    41000

3. Utveckling och försöks-

vis drifl av överbryg-

gande kurser och på-

byggnadsutbildning

3 019000

4-211000

4-   211000

4. Till regeringens dispo-

sition

2282000

4-1000000

10550000

4-788000

4-1438000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål

Kostnad

Ändamål

Kostnad

budgetåret

budgetåret

1986/87

1986/87

(tkr.)

(tkr.)

I          Pris- och löneomräkning

2          Förändring av anslags-

1.1       Till UHA: s disposition

4-326

teknisk natur

1.2       Vissa kostnader för

2.1       Bidrag till SAMI (minsk-

lokal antagning vid

ning av anslagsposten

högskoleenhetema

4- 41

Till UHA: s disposition)

-140

1.3      Utveckling och försöksvis drift av över-

Summa under 2

-140

bryggande kurser och

4          Budgetförslag

påbyggnadsutbildning

-H21I

4.1       Till UHA: s

Summa under 1

4-578

disposition Summa under 4 Summa totalt

4-350 4-350 4-788

UHÄ hemställer alt

under ett reservalionsanslag D 7. Vissa särskilda utgifier inom högskolan m. m. för budgetåret 1986/87 anvisas 11 338000 kr.

Föredragandens överväganden

Under anslaget D 12. Ulbildning för kullur- och informationsyrken kommer jag alt beräkna medel som avser bidrag lill Sveriges Musikers och Artisters Intresseorganisation för anordnande av orkesterpraklik. Bidraget har innevarande budgetår utgått från förevarande anslag, som därför bör minskas med motsvarande belopp (-140000 kr.).

Posten Till regeringens disposition harjag räknai upp med 1 milj. kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (10550000 4- 1438000=) 11988000 kr.

212

Hemställan                                                                                Prop. 1985/86: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservafionsanslag av 11 988000 kr.

213

Grundläggande högskoleutbildning D 8. Utbildning för lekniska yrken

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

600465 897 668341000' 747654000

Reservation

10930347

Detta anslag avser gmndläggande utbildning för lekniska yrken vid de stafiiga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för aUmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet/ändamål m, m.

1985/86'

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-och högskole-ämbetei

Föredraganden

Stockholms högskoleregion

Universitetet i Stockholm Tekniska högskolan i Stockholm

27152000 168000000

4- 2043000 4-15 252000

4- 2019000 4- 17420000

Uppsala högskoleregion

Universitetet i Uppsala

Högskolan i Eskilstuna/

Västerås

Högskolan i Falun/Borlänge

Högskolan i Gävle/Sandviken

Högskolan i Örebro

39739000

4537000

1778000

723000

1272000

4-

4-4-4-4-

4 232000

2087000 779000

1082000 109000

4- 4630000

4- 1181000 4-    744 000 4- 1155000 4-      98000

Linköpings högskoleregion

Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping

75 327 000 2 181000

4-4-

6605000 144000

4- 8 506000 4-     143000

Lund/Malmö högskoleregion

Universitetet i Lund Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Växjö

113 141000

7135 000 1232000

4-11049000 4-    618000 4- 1 192000 4-    451000

-H 2 379 000 4-    541000 4- 2056000 4-    680000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Högskolan i Skövde

19940000

125 577000

4 632000

2443000

4-4-4-4-4-

2 100000 9900000

782000 1375000

534000

4- 1566000 4-14281000 4-    775000 4- 1350000 4-    541000

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/ Härnösand

17404000 45 703000

8582000

4-4-

4-

2890000 4887000

1027000

4- 2706000 4- 5 810000

4-    642000

Vissa kurser för aktiv sjöpersonal

1843000

4-

129000

4-      90000

Utgift

668341000

4-69267000

4-79313000

' Inkl, TB 1 1985/86,

Inkl. kompletterande anslagsframställning.

214

Anslagsframställning jämte komplettering härav har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ämbetet har därvid inte kunnat beakta förändringar med anledning av tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86. UHÄ:s ändringsförslag utgår från anslagsnivån i prop. 1985/86:100 bil. 10, UbU 25, rskr. 331.

Sammantaget innebär ändringsförslagen följande.

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-'"

Kostnad

budget-

året

1986/87

(tkr.)

1

Pris- och löneomräkning

1.1

Prisomräkning

4- 9811

1.2

Löneomräkning

-H39371

Summa under 1

4-49182

2

Förändringar av anslagsleknisk natur

2.1

Lokala linjer omvandlas till allmänna linjer

2.1.1

Data- och elektroniklinjen, 80 p

HF/B

(4-25 npl)

+    482

HG/S

(4-30 npl)

4-    482

ULi

(4-24 npl)

4-    482

HKs

(4-24 npl)

4-    424

HS

(4-24 npl)

4-    356

UUm

(4-20 npO

4-    321

HS/H

(4-30 npl)

4-    482

2.1.2

Dataingenjörslinjen, 80 p

HG/S

(4-30 npl)

4-    482

HH

(4-24 npO

4-    440

HV

(4-20 npl)

4-    288

HLu

(4-30 npO

4-    482

2.2

Medel för lokal linje

Minskning av sjö- och driftteknikerlinjen

CTH

(- 30 npl)

-    642

2.3

Medel från nuvarande huvudman för ny

brandingenjörslinje, 100 p

-■ 1000

Summa under 2

4- 5079

3

Konsekvenser av lidigare beslul

3.1

BP 83 och TB 1 1982/83

-     135

3.2

BP 84

4- 3937

3.3

BP 85:

Data/elektronikområdet

4- 4824

Driftingenjörslinjen

HS/H

(4-30 npl)

4- 1174

Övrigt

4- 1 134

Summa under 3

-H0934

4

Budgetförslaget

4.1

Knippning av linjer

0

4.2

Nya inriklningar

4.2.1

Verksladsleknisk automatisering, CTH

elektrotekniklinjen

(4-20 npl)

maskintekniklinjen

(-20 npl)

4-    210'

4.2.2

Fastighetsförvaltning, KTH

lantmäterilinjen

(4-20 npl)

väg- och vattenbyggnadslinjen

(- 5 npl)

4-     164

4.2.3

Byggområdet CTH

industriell ekonomi-linjen

(4-30 npl)

väg- och vattenbyggnadslinjen

(-15 npl)

4-     164

4.3

Ny kemistlinje 160 p inrättas

nedläggning kemisUinjen 120 p

0

215

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

Prop. 1985/86:100 Bil 10

4.4

Data- och elektroniklinjen och dataingenjörslinjen 80 p inrättas Utökat platsantal: HF/B HH HKs HS

4.5

Linje för drift av datorstyrda anläggningar 80 p inrättas CTH

CTH (Trollhättan) sjö- och driftutbildningar CTH

4.6

4.7

4.7.1

4.7.2

4.8

Brandingenjörslinjen UL Omstrukturering av matematisk-naturvetenskapliga linjer Geovetarlinjen UUm (nedläggning) biologlinjen UUm Datavetenskapliga linjen UG matematikerlinjen UG biologlinjen UG Yrkeshygienikerlinjen UL antagning av 15 stud, varannan termin i stället för 25 var tredje

4.9

4.9.1

4.9.2

4.10

Yrkesteknisk högskoleutbildning Omdisponeringar vid HKs Verksladsinduslrilinjen HE/V (Södertälje) Specialistlinje 20-40 p inrättas KTH UL

4.11

Gemensamma funktioner (bibliotek)

Summa under 4 Summa totalt

5       Förslag utanför ramen

5.1          Stabilisering av civilingenjörslinjer utanför data/elektronikområdet

5.2          Stabilisering av data/elektroniklinjer, 80 p

5.3          Påbyggnadsutbildningar

5.3.1     SpecialistUnje, 40 p

5.3.2     Längre grenar på matematiker-och naturvetarlinjema

5.3.3     Datateknisk linje, 20 p

(4- 5 npl) (4- 6np0 (4- 6 npl) (-H 6 npl)

4-4-4-4-

86 103 103 103

(4-30 npl) (-30 npl)

(-30 npl) (4-25 npl)

(-10 npl) (4-10 npl) (4-30 npl) (-20 npl) (-10 npl)

4-4-

250 798

327 0

(- 7 npl)

-

200

(4-30 npl)

4-

798

(4-40 npl) (4-40 npl)

4-

4-

535 535

4-

750

4-

4072

4-69267'*

4-4-

4000 2363

4-

1605

4-4-

1070 1605

' KTH=tekniska högskolan i Slockholm, HE/V=högskolan i Eskilstuna/Västerås,

HF/B=högskolan i Falun/Boriänge, HG/S=högskolan i Gävle/Sandviken, ULi=

universitetet i Linköping, UL=universiietel i Lund, HH=högskolan i Halmstad,

HV=högskolan i Växjö, UG = universitetet i Göteborg, CTH=Chalmers lekniska

högskola, HKs=högskolan i Karistad, HS = högskolan i Skövde, UUm = universite-

tel i Umeå, HLu=högskolan i Luleå, HS/H=högskolan i Sundsvall/Härnösand.

Npl=nyböriarplatser.

' BP=budgelproposition.

" TB=tilläggsbudget.

' Inkl. kompletterande anslagsframställning.

* Inkl. pris- och löneomräkning samt konsekvenser av tidigare beslut.

216

UHÄ hemställer atl

1.   en allmän utbildningslinje, kemistlinjen, 160 poäng, inrättas den 1 juli 1986 samtidigt som kemistlinjen, 120 poäng, läggs ner,

2.   en allmän utbildningslinje, data och elektroniklinjen, 80 poäng, inrättas den 1 juli 1986,

3.   en allmän utbildningslinje, dataingenjörslinjen, 80 poäng, inrättas den Ijuli 1986,

4.   en påbyggnadslinje, specialistlinjen, 20-40 poäng, inrättas den I juli 1986,

5.   arkitektlinjen och samtliga civilingenjörslinjer omklassificeras till 180 poäng den I juli 1986,

6.   planeringsramar fastställs i enlighet med UHÄ:s förslag,

5. under elt reservalionsanslag D 8. Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1986/87 anvisas 727608000 kr. med angiven fördelning pä anslagsposter.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Föredragandens överväganden

Konsekvenser av tidigare beslut

När jag har beräknal medelsbehovel till följd av förändringar av antalet nybörjarplatser på tre- och fyraåriga linjer budgetåren 1983/84-1985/86 har jag använt den beräkningsmodell avseende kostnaderna per utbildningsplats som har tillämpats under senare år. När det gäller konsekvenser av tidigare beslutad ökning av antalet nybörjarplatser i yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) och på textil- och konfektionstekniklinjen har jag följl universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag.

Översikt över teknisk utbUdning

Jag har inledningsvis redovisal del arbeie som en expertgrupp i utbildningsdepartementet har genomfört när det gäller kortare teknisk ulbildning. Både UHÄ och expertgruppen har tagit upp frågor om stmkturen i den tekniska utbildningen.

Med utgångspunkt i olika yrkesfunktioner kan man utläsa tre utbildningsnivåer. Dessa motsvaras av följande utbildningar:

Nivå

Ulbildningsform Gymnasieskolan        Högskolan

1. Tekniker

Teknisk linje

Driftteknikeriinjen

(två år)

Maskinteknikeriinjen Produktionsteknikeriinjen Yrkesteknisk högskoleutbildning

2. Ingenjörer

Teknisk linje

Två-åriga lokala och allmänna linjer

(fyra år)

som bygger på naturvetenskaplig och teknisk linje i gymnasieskolan Driftingenjörslinjen Sjöingenjörslinjen

3. Civilingenjörer

Civilingenjörslinjer

217

Ett särskilt problem utgör utbildningen på ingenjörsnivå. För atl uppnå     Prop. 1985/86: 100 denna nivå finns tre alternativa utbildningsvägar som är olika långa: fyra.     Bil 10 fem, resp. sex år efler grundskolan. Den första vägen ger gymnasieingen-jörskompelens och de andra högskoleingenjörskompelens. Ofta finns alla tre utbildningsvägarna på en och samma ort.

Jag anser del viktigt att ha en klar utbildningsstruktur om man skall kunna åstadkomma en planmässig och effekliv fortsatt utbyggnad av teknisk ulbildning. Härmed underlättas överblickbarheten för studerande och arbetsgivare och del blir lättare all bygga upp ell naturligt syslem med på varandra följande utbildningar utan återvändsgränder.

Liksom expertgruppen anser jag alt man, på varje särskild nivä, bör undvika att splittra ulbildning på allt för många alternativ. Jag tror också att man kan underlätta verksamheten och få en jämnare kvalitet om utbildningen inriktas på ett fåtal utbildningar med bred uppläggning.

Mina förslag om ingenjörs- och teknikemlbildning i del följande utgår från denna grundsyn.

Friare disposition av nybörjarplatser

UHÄ har föreslagit atl de s. k. a-linjerna inom förevarande anslag - på ett fåtal undantag när - omvandlas till ett antal grupper av s.k. b-linjer. För a-linjer gäller att högskoleenheterna i huvudsak är bundna till del antal nybörjarplatser som beslutas av riksdagen. För b-linjerna anges endast etl beräknat antal nybörjarplatser per linje. Högskolestyrelsen får beslula om fördelningen av nybörjarplatser inom sektorn eller gruppien.

På några utbildningslinjer är det i dag svårt att fylla nybörjarplatserna. UHÄ anser att högskoleenheterna bör få en ökad frihet att göra tillfälliga överflyttningar av nybörjarplatserna mellan linjerna så att resurserna kan utnyttjas på bästa sätt. Jag delar denna uppfattning.

UHÄ föreslår att arkitektlinjen, miljö- och hälsoskyddslinjen, produktionsteknikerlinjen och textil- och konfektionstekniklinjen även fortsättningsvis skall vara a-linjer. Övriga utbildningslinjer bör enligt UHÄ delas in i sex gmpper av b-linjer.

Vissa utbildningar har en förhållandevis låg utbildningskapacitet. Andra utbildningar kommer att bli föremål för översyn inom den närmaste fiden. Det kan därför finnas skäl all några utbildningar kvarstår som a-linjer. Till dessa hör arkitektlinjen, lantmäterilinjen, miljö- och hälsoskyddslinjen, väg- och vattenbyggnadshnjen saml yrkeshygienikerlinjen. Övriga linjer bör enligt min mening delas in i grupper om b-linjer, dock pä etl någol annal sätt än vad UHÄ har föreslagit. Omfördelning av platser får göras inom resp. grupp. Fördelningen av linjer på gmpper enligt mitt förstag framgår av planeringsramstabellen.

218

Dimensioneringsfrågor m. m.                                            POP- 1985/86: 100

....                        Bil 10

I anslagsframställningarna frän UHA och de lekniska högskolorna (molsvarande) föreslås endast smärre ökningar av anlalet nybörjarplatser i civilingenjörsutbildningen näsla budgetår. Insalser för atl bibehålla och stärka kvalilelen anses för närvarande viktigare än atl öka kvanliteten -trots brislen pä civilingenjörer.

Som jag har nämnt i inledningen är del också min mening alt det behövs en konsolidering av civilingenjörsutbildningen. Jag förordar därför att antalet nybörjarplatser ligger kvar på oförändrad nivå budgetåret 1986/87. För atl behovet av andra slags tekniker än civilingenjörer skall tillgodoses kommer jag i del följande att förorda en ökning av antalet nybörjarplatser i YTH (4- 23) och på produktionsteknikeriinjen (4- 60) resp. driftsingenjörs-linjen (4- 30). Jag föreslår samtidigt en minskning av anlalet platser i sjöbefälsutbildningen (- 15).

Mina förslag lill planeringsramar redovisar jag i del följande. Därvid anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per grupp av linjer och högskoleenhet tillsammans med beräkningsunderlaget i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes (b).

Kvalitetshöjande åtgärder i civilingenjörsutbildningen

1 inledningen tog jag upp frågor som berör kvaliteten i civilingenjörsutbildningen. Jag återkommer nu lill dessa.

Utbildningsutskottet uttalade vid behandling under våren 1985 av anslaget till utbildning för tekniska yrken (UbU 1984/85:25) atl ökade resurser behövs redan budgetåret 1985/86 för såväl anslaget Utbildning för lekniska yrken som anslagen Tekniska fakulteterna och Inredning och utmstning av lokaler vid högskolenheterna m. m. Vidare uttalade utskottet att regeringen i nästa budgetproposition borde lägga fram förslag till mer långsiktiga åtgärder för atl främja utbildning för tekniska yrken. Förslagen borde innefatta åtgärder för atl motverka social snedrekrytering, förbättra studieresultaten och öka examinationen inom civilingenjörsutbildningen och arkitektutbildningen. Bland åtgärderna skulle ingå att regeringen lägger fram förslag om förlängning av civilingenjörsutbildningen och arkitektutbildningen från 160 lill 180 poäng. 1 likhet med UHÄ fömtsatte utskoUet att en sådan föriängning i sig kan genomföras utan ökade kostnader. Riksdagen har som sin mening gett regeringen tillkänna vad utbildningsutskottet har anfört (rskr. 331).

Den 1 april 1985 tillkallade min företrädare en arbetsgmpp inom utbildningsdepartementet för åtgärder avseende den lekniska utbildningens och forskningens försörjning med lärare. 1 denna grupp diskuterades behovel av omedelbara åtgärder för atl förslärka civilingenjörsutbildningen samt för att behålla och rekrytera lärare och assistenter.

Mot bakgrund av dessa diskussioner föreslog regeringen i filläggsbudgel 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 all riksdagen skulle anvisa 10 milj. kr. till teknisk ulbildning. Medlen är avsedda att dels allmänl förstärka de personella och materiella resurserna för civilingenjörsutbildningen.

Planeringsramar för sektom för utbildning för tekniska yrken budgetåret 1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Utbildningslinje/poäng

Slock-

Uppsala

Eskils-

Falun/

Gävle/

Örebro

Lin-        Jön-

t\olm

tuna/ Västerås

Borlänge

Sandviken

köping/   köping Norrköping

Viss teknisk ulbildning

(a-linjer)

Arkitektlinjen, 180 p

60'

Lantmäterilinjen, 180 p

90'

Miljö- och hälsoskydds-

linjen, 120 p

Väg- och vattenbygg-

nadslinjen, 180 p

100'

Yrkeshygieniker-

linjen,' 60 p

Summa

250

Viss civilingenjörs-

utbildning (b-linjer)

Datatekniklinjen, 180 p

60'

Elektrotekniklinjen,

180 p

235'

Farkosttekniklinjen,

180 p

90'

Geoteknologilinjen,

180 p

Industriell arbetsmiljö-

linjen, 180 p

Industriell ekonomi-

linjen, 180 p

Kemitekniklinjen, 180 p

120'

Maskinteknik-

linjen, 180 p

280'

Materialtekniklinjen,

180 p

90'

Samhällsbyggnads-

tekniklinjen, 180 p

Teknisk fysik-linjen.

180 p

120'      120

Teknisk fysik- och

elektroteknik-linjen, 180 p

Summa

995       120

Ingenjörsutbildning

(b-linjer)

Brandingenjörslinjen,

100 p

Dala- och elektronik-

linjen, 80 p

Dataingenjörslinjen, 80 p

Driflingenjörslinjen', 80 p

30'

Sjöingenjörslinjen', 40 p

Texlilingenjörslinjen, 80 p

Summa

30

Teknikerulbildning

(b-linjer)

Driftteknikeriinjen, 80 p

60'

Maskinteknikeriinjen,

80 p

Produktionstekniker-

linjen, 80 p

Textil- och konfektions-

tekniklinjen, 80 p

60

Summa

60

30

90

30

30

30 30

60

30

30

120

188 120

180 608

30

30

220

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Jtbildningslinje/poäng

Lund/ Malmö

Halmslad

Kalmar

Växjö

Göteborg

Borås   Karlstad

Skövde   Umeå      Luleå

Sunds- Summa vall/ Hämösand

30

30

Viss teknisk utbildning a-linjer)

\rkitek dinjen, 180 p .lantmäterilinjen, 180 p Vliljö- och hälsoskydds-injen, 120 p /äg- och vattenbygg-ladslinjen, 180 p »'rkeshygieniker-injen,' 60 p

Viss civilingenjörsutbildning (b-linjer) Datatekniklinjen, 180 p Elektrotekniklinjen, 180 p

Farkosttekniklinjen, 180 p

Geoteknologilinjen, 180 p Industriell arbetsmiljölinjen, 180 p Industriell ekonomilinjen, 180 p Kemitekniklinjen, 180 p Maskintekniklinjen, 180 p Materialtekniklinjen, 180 p

Samhällsbyggnads-tekniklinjen, 180 p Teknisk fysik-linjen, 180 p

Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen, 180 p

Summa

Ingenjörsutbildning (b-linjer) Brandingenjörslinjen, 100 p Data- och elektroniklinjen, 80 p

Dataingenjörslinjen, 80 p Driftingenjörslinjen', 80 p Sjöingenjörslinjen', 40 p Texlilingenjörslinjen, 80 p

Summa

45

90

O

135

90

156

125

118

67

556

25

30

30

24

55    30       24      30

45

105' 150

120' 250'

60' 100'

180'

100'

810

60'

48' 15'

123

30      30

30      30

62

30

62        30

90

30 30

115 30

295

20

30

20

150 90

62

325

O

627

480

641

90 30

30

248 345

813

90

30

407

180 3384

25

30

200

120

120

72

15

30      552

Teknikerutbildning (b-linjer)

Driflleknikeriinjen, 80 p    60           60

Maskinteknikeriinjen,

80 p                                              30

Produktionstekniker
linjen, 80 p                                    30
Textil- och konfektions
tekniklinjen, 80 p

Summa                           60          120

60' 60'

60 120   60

30

30

60

60

120

390

90

150

60 690

22 j

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Uibildningslinje/poäng

Slockholm

Uppsala

Eskilstuna/ Västerås

Falun/ Borlänge

Gävle/ Sandviken

Örebro

Lin-        Jönköping/   köping Norr köping

Yrkesteknisk utbildning

YTH

(b-linjer)''

Byggnadsindustri-
linjen, 60 p                     60'
Elektronikindustri-
linjen, 60 p                     30
Fordonstekniklinjen,

60 p                                                   30

Grafisk industri-linjen,
60 p                                O'

Livsmedelsindustri-linjen, 60 p

Pappers- och pappers-masseinduslrilinjen, 60 p Plast- och gummiindu-

strilinjen, 60 p                                                                                                     30

Processinduslrilinjen, 60p

Styr- och reglerleknik-

linjen, 60 p                                                       30

Stålindustrilinjen, 60 p                                                   30

Sågverksindustri-linjen, 60 p

Textil- och konfektions-industrilinjen, 60 p

Träindustrilinjen, 60 p                                                                                          O

Underhållstekniker-
linjen, 60 p
Verkstadsindustri
linjen, 60 p                     30'                 O          30                                               O

Summa                           90                30          60         30                          30      30

Nautisk utbildning (b-linjer)

Radiokommunikationslinjen, 60 p

Sjökaptenslinjen,' 40 p Styrmanslinjen, 80 p

Summa

Matematisk-naturvetenskaplig utbildning (b-linjer)

Biologlinjen, 120 p          60      68                                                               18

Biotekniklinjen,' 40 p                12

Datavelenskapliga

linjen, 160 p                            60                                                               30

Fiskevårdslinjen, 80 p

Fysikerlinjen, 120 p        30'      43                                                               12

Geovetarlinjen, 120 p     27'      40

Kemistlinjen, 120 p         72'      48                                                               18

Matemalikerlinjen, 120p 60'       55                                                             20

Summa                         249      326                                                            98

Summa a-och b-liiyer                     1674      446        120         90         90 30        766      30

222

Prop. 1985/86: Bil 10

100

Jtbildningslinje/poäng

Lund/

Halm-

Kal-

Växjö

Göte-

Boras   Karl-

Skövde

Umeä

Luleå

Sunds- Summa

Malmö

slad

mar

borg

stad

vall/ Hämösand

'rkesteknisk utbildning YTH

b-linjer)''

tyggnadsindustri-

njen, 60 p

0'

15

75

Llektronikindustri-

njen, 60 p

30

'ordonstekniklinjen.

Op

30

irafisk industri-linjen.

Op

0

.ivsmedelsindustri-

njen, 60 p

0

0

'appers- och pappers-

lasseindustrilinjen, 60 p

0'

0

last- och gummiindu-

trilinjen, 60 p

30

tocessindustrilinjen.

Op

30

30

tyr- och reglerteknik-

njen, 60 p

30

tålindustrilinjen, 60 p

15

45

ågverksindustri-

njen, 60 p

0

0

extil- och konfeklions-

idustrilinjen, 60 p

30

30

räindustrilinjen, 60 p

30

30

Inderhållstekniker-

njen, 60 p

30

30

'erkstadsinduslri-

njen, 60 p

30»

30'

30

30*

30

210

umma

30

30

30

60

90

60

570

lautisk utbildning

b-linjer)

:adiokommunikations-

njen, 60 p

0

0

jökaptenslinjen,' 40 p

24

48'

72

tyrmanslinjen, 80 p

60

60'

120

umma

84

108

192

iatemalisk-naturveten-

kaplig ulbildning

b-linjer)

liologlinjen, 120 p

75

574b

46

324

liotekniklinjen, 40 p

10

10

32

>atavetenskapliga

njen, 160 p

30

120

"iskevårdslinjen, 80 p

16"

16

■ysikerlinjen, 120 p

35

26""

20

166

Jeovetarlinjen, 120 p

20

20""

107

Cemisllinjen, 120 p

35

40""

24

16

253

4atematikeriinjen, 120 p

40

30

45""

31

281

Iumma

215

30

204

161

16

1299

iumma a- och b-linjer

1051     30

11%

60

1545

90

120      30

243

445

226

7314

Tekniska högskolan i Stockholm.

' Avser SkeUefteå.

Universitetet i Stockholm.

' Antagning lill flertalet linjer

sker var tredje termin.

Här anges

antalet

1'yi

Chalmers tekniska högskola.

nybörjarplatser budgetåret 1986/87,

LLj

' Universitetet i Göteborg, Antagning

vartannat år.

' Avser Karlskrona,

' Universitetet i Goteborg,

' Påbyggnadslinje.

Avser Markaryd.

dels förbättra möjlighelerna att behålla och rekrytera lärare och assistenter     Prop. 1985/86: 100 inom i första hand data- och elektronikområdet (prop. 1985/86:25, UbU 8,     Bil 10 rskr. 85).

För atl få etl underlag för de mera långsiktiga åtgärderna uppdrog regeringen i juni 1985 åt UHÄ all närmare uireda hithörande frågor. UHÄ har redovisat uppdraget med en skrivelse i oktober 1985.1 skrivelsen pekar UHÄ bl.a. på atl det behövs en belydande ökning av resurserna för civilingenjörsutbildningen.

För egen del vill jag anföra följande.

Den kraftiga expansionen av civilingenjörsutbildningen under de senaste fem åren har helt naturligt inneburit en ansträngning för de högskoleenheter som har berörts. En 30-procentig ökning av utbildningskapaciteten på så kort tid måste självfallet leda till vissa svårigheter när det gäller möjligheterna all rekrytera lärare och att anskaffa lokaler och utrustning.

Från flera håll har framhållits all problemen i civilingenjörsutbildningen i försia hand är en resursfråga. Enligt min mening krävs olika samverkande ålgärder för alt höja kvaliteten och effektiviteten i utbildningen. Alla dessa åtgärder är inle av ekonomisk karaktär.

Elt problem i civilingenjörsutbildningen är all många studerande avbryter sin utbildning i förtid. En ökning av andelen examinerade med 10% skulle innebära att ca 400 fler civilingenjörer kommer ul på arbetsmarknaden varje år. Jag anser del därför mycket angeläget atl söka åsiadkomma en ökad genomströmning.

För närvarande examineras ca 65% av de antagna. Siffran varierar beroende på linje och utbildningsorl. Det statistiska materialet är osäkert och tillåter inte direkta jämförelser. Undersökningar från universitetet i Linköping och Chalmers tekniska högskola (CTH) visar att ca hälften av dem som avbryter sin ulbildning gör del redan det försia året medan 5-10% av avbrotten sker när de studerande i stort sett är färdiga med sin civilingenjörsutbildning. Dessa sena avbrott beror oftast på att den studerande fåll anställning utanför högskolan. Enligt UHÄ kan de tidiga avbrotten t.ex. bero på dålig förhandsinformation om utbildningen, låg motivation för lekniska studier, en alltför hög arbetstakt i utbildningen samt olillräckliga förkunskaper.

För egen del är jag övertygad om atl en förändring av studietiden är ett sätt att uppnå bättre studieresultat. Jag förordar därför att civilingenjörsutbildningen och arkitektutbildningen omklassificeras lill 180 poäng fr. o. m. den 1 juli 1986. Omklassificeringen, som skall genomföras inom oförändrade ekonomiska ramar, bör avse ulbildning som påböijas höstterminen 1986 och därefter.

Civilingenjörsutbildningen karaktäriseras av en stor del schemalagd un
dervisning, 25-35 timmar per vecka. Om en omklassificering av utbild
ningen skall kunna ske inom ramen för oförändrade resurser måsle utbild
ningen genomföras på ett annal säll än för närvarande. Detta kan göras
t.ex. genom all de försia årens kurser läggs ut över en längre tid än vad
som nu är fallet. 1 samband med att det görs en omstrukturering av
utbildningsinnehållet måste man enligt min mening pröva balansen mellan
schemalagd undervisning och självstudier. Det är också angeläget alt prö- 224

va förutsättningarna för en omfördelning av undervisningsinsatserna så atl     Prop. 1985/86: 100 mera kvalificerad lärarpersonal engageras i ökad utsträckning och beroen-     Bil 10 del av inte färdigutbildade eller helt nyblivna civilingenjörer minskas i motsvarande mån.

Jag nämnde nyss all låg motivation och en upplevelse av otillräckliga förkunskaper anses leda till studieavbrott. Jag tror att etl differentierat ulbud av teknisk utbildning av olika karaktär och längd kommer att medföra bättre motiverade studerande pä resp. utbildning. I delta sammanhang länker jag särskilt på tvåårig ingenjörsutbildning i högskolan som för många kan utgöra elt alternativ till en lång och krävande civilingenjörsutbildning.

UHÄ, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Civilingenjörsförbundet m.fl. har framhållit alt förändrade regler om behörighet, urval m.m. kan gynna rekryteringen av "rätt" studerande till civilingenjörsutbildningen och därmed förbättra studieresultaten. Även jag anser att tillträdesreglema spelar en viktig roll i sammanhanget. Tilllrädesutredningen har den 16 december 1985 överiämnat sitt betänkande (SOU 1985:57) Tillträde till högskolan. Jag avser alt återkomma lill regeringen i denna fråga i samband med mina ställningstaganden till utredningens förslag.

Jag gär nu över till frågor om resursförstärkningar. UHÄ och IVA har föreslagil alt civilingenjörsutbildningen snabbt tillförs extra resurser med 160-320 milj. kr. i syfte att öka utbildningskvaliteten och därmed genomströmningen.

Som jag nämnde i inledningen delar jag uppfattningen att civilingenjörsutbildningen behöver förbättras. Jag menar alt del bör vara möjligt att successivt åstadkomma kvalitetsförbättringar genom förstärkningar av resurserna inom särskilda områden. Del är l.ex. angelägel att förslärka utbildningen inom maskinteknikområdel och data- och elektroteknikområdet.

Jag har tidigare redovisat att riksdagen efter förslag av regeringen har anvisai 10 milj. kr. som en exlra resursförstärkning till civilingenjörsutbildningen innevarande budgelår. Jag anser atl förstärkningen bör göras varaktig och föreslår därför atl 10 milj. kr. anvisas för ändamålet fr. o. m. budgetåret 1986/87. Härav bör 6,5 milj.kr. beräknas under förevarande anslag och 3,5 milj.kr. under anslaget D 24. Tekniska fakulteterna. Dessutom beräknar jag ca 1 milj.kr. för högre konsekvenskoslnader än normall för ökningen av utbildningar inom data- och elektronikområdet (180 nybörjarplatser) innevarande budgelår. Jag kommer all beräkna medel för högre kostnader för dessa platser även budgetåren 1987/88-1989/90. Vidare förordar jag atl ytteriigare ca 11 milj. kr. anvisas i syfte alt öka genomströmningen. Dessa medel bör användas för särskilda riktade insatser efter lokala beslul. Jag kommer senare också att föreslå en kraftig tillfällig satsning pä utrustning i första hand för civilingenjörsutbildningens behov (-39 milj. kr.).

Jag är övertygad om atl en omklassificering av civilingenjörsutbildning
en, en förändring av sludieuppläggningen och på sikt också elt förändrat
tillträdessystem, lillsammans med de föreslagna resurstillskotten, kommer
alt bidra till en förbättrad civilingenjörsutbildning med högre genom-                225

\5-Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Räilelse: S. 239. Slallig högskoleulbildning, de tvä sista raderna under a) Står: Bostads- och förvaltningslinjen Rättat till: Bostads- och förvaltningslinjen

strömning än för närvarande. Jag utgår från atl berörda högskoleenheter    Prop. 1985/86: 100 och UHA senare kommer att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och     Bil 10 vilka resultat som har uppnåtts när det gäller genomströmningen.

Mina förslag i det föregående bör ses som ett första steg för atl få fier civilingenjörer. Vad gäller den framtida utvecklingen vill jag erinra om vad jag har sagt i inledningen. Jag nämnde där atl en ökning av kapaciteten för bl. a. civilingenjörsutbildningen kräver en noggrann analys av t. ex. möjligheten att rekrytera studerande. En viktig fråga att belysa är också förutsättningarna för alt finansiera en ökning. Enligt min mening är det angeläget alt civilingenjörsutbildningen i större omfattning än tidigare sätts in i ett helhetsperspektiv på utbildning och induslriulveckling bl.a. vad avser resursplanering.

Jag går nu över till frågor som rör vissa utbildningslinjer.

BrundingcnjörsUnjen

1 anledning av prop. 1984/85:161 om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten har riksdagen beslutat att en brandingenjörslinje omfattande 100 poäng får inrättas i högskolan den I juli 1986 (FöU 12. rskr. 389). Linjen skall föriäggas till universitetet i Lund. Antalet nybörjarplatser bör vara 25 per år. Linjen ersätter den brandingenjörsutbildning som för närvarande bedrivs vid statens brandnämnd.

För näsla budgetår beräknar jag 975 000 kr. för den nya linjen. I beloppel ingår även vissa planeringsmedel av engångskaraktär.

Utbildning inom data- och elektronikområdel

Antalet nybörjarplatser i civilingenjörsutbildning med anknytning till data-och elektronikområdel är ca 1800, dvs. närmare hälften av del lotala antalet nybörjarplatser. Ökningen har varil ca 50% under de senaste fem åren. Även annan ingenjörsutbildning inom området har ökat kraftigt.

Jag anser det angeläget all kompetensuppbyggnaden fortsätler inom data- och elektronikområdel. Jag ser därför mycket positivi på de initiativ som har tagits från näringsliv och myndigheter för alt i samverkan skapa centra för detta ändamål. Jag tänker i delta sammanhang särskilt på eleklronikcentrum i Kista resp. Lund.

När det gäller Kista bör del enligt min mening finnas goda möjligheter atl anordna bl.a. delar av en civilingenjörsutbildning där om några år. Den fortsatta planeringen bör därför inriktas på att dalatekniklinjen vid tekniska högskolan i Slockholm (KTH) får ytterligare 30 nybörjarplatser budgetåret 1987/88.

Universitetet i Lund har lagt fram förslag till satsning på mikroelektro-nisk forskning, utbildning och industriell förnyelse i Sydsverige. Syftet med förslaget är bl.a. att åstadkomma både en kraftig ökning av antalet nybörjarplatser i civilingenjörsutbildningen liksom nya påbyggnadsutbildningar inom ett antal högieknologiska områden för nyutexaminerade eller redan yrkesverksamma civilingenjörer.

Skånes handelskammare har aktivt deltagit i utarbetandet av förslaget.        226

Handelskammaren har därvid framhållit att om riksdag och regering med- Prop. 1985/86: 100 verkar till etl snabbt genomförande av programförslaget finns det anled- Bil 10 ning anla alt en del av koslnaderna skall kunna finansieras genom insatser från näringslivets sida, t.ex. genom atl förnyelsefonderna utnyttjas. Skånes handelskammare har förklarat sig beredd alt bland sina medlemsföretag med kraft verka för att företagen beaktar den stora betydelse för industriell förnyelse i Sydsverige som en delfinansiering av förslaget skulle få.

I det föregående har jag föreslagit att högskoleenheterna skali kunna disponera sina nybörjarplatser i civilingenjörsutbildningen på ett friare sätt än lidigare. Jag har också i del föregående förordat en förstärkning av resurserna för data- och elektronikulbildning både vad gäller medel för själva utbildningen som för utrustning. Det kommer enligi min bedömning härmed all finnas förutsättningar för att universitetet i Lund tillsammans med det skånska näringslivet skall kunna genomföra ett första steg i programmet för industriell förnyelse i Sydsverige. Om en samverkan av åsyftat slag kommer till ständ finner jag del naturligt atl åtminstone någon av de föreslagna påbyggnadsutbildningarna anordnas redan budgetåret 1986/87 och alt den fortsatta planeringen inriktas på att eleklrotekniklinjen vid universitetet får ytteriigare 30 nybörjarplatser budgetåret 1987/88.

UHÄ har föreslagil atl 20 nybörjarplatser flyttas från maskintekniklinjen till eleklrotekniklinjen vid CTH för alt en inriktning i verksladsleknisk aulomatiseringsteknik med 50 nybörjarplatser skall kunna komma lill stånd inom elektrotekniklinjen. När jag har beräknat medel för kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen vid CTH harjag tagit hänsyn till förslaget.

Jag återkommer senare lill frågan om kortare teknisk ulbildning inom data- och elektronikområdel.

Utbildning inom området fastighets- och bostadsförvaltning

På regeringens uppdrag har UHÄ utarbetat förslag till högskoleutbildning inom området fastighets- och bostadsförvaltning. Enligt ämbetet bör en utbildning om 160 poäng anordnas som en inriktning inom lantmäterilinjen vid KTH. Utbildningen är avsedd alt ge breda tekniska, ekonomiska och juridiska kunskaper när det gäller förvaltning av bosläder och fastigheter. Vidare föreslås all en allmän påbyggnadslinje om 60 poäng inrättas i bostads- och fastighetsförvaltning. Påbyggnadslinjen skall bygga på förvaltningslinjens och ekonomlinjens basblock. Anlalet nybörjarplatser föreslås vara 30 i vardera ulbildningen.

Mot bakgrund av de stora värden som faslighets- och bostadsbeståndet
representerar anserjag det angeläget att utbildning kommer till stånd inom
området fr.o.m. näsla budgelår. För alt förslaget om en ny inriktning på
lantmäterilinjen skall kunna genomföras bör 20 nybörjarplatser frän väg-
och vattenbyggnadshnjen vid KTH föras över till lantmäterilinjen. Dessut
om bör lio av de nuvarande platserna på lantmäterilinjen fördelas om till
den nya inriktningen. Förändringen bör genomföras inom de ekonomiska
ramar som KTH disponerar. Jag återkommer till förslaget om påbyggnads-       227

Riinelse: S. 237, rad 11 nedifrån Står: +1300080 kr. Rättal till: -I-13 809000 kr,

S, 238, Slallig högskoleutbildning, de två sista raderna under a) Står: Bostads- och förvaltningslinjen Rättat till; Bostads- och fastighetsförvaltningslinjen

linjen under anslaget D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och     Prop. 1985/86: 100
sociala yrken.                                                                                Bil 10

Kortare teknisk ulbildning

Jag vill först hänvisa till vad jag har anfört i inledningen om kortare teknisk ulbildning. Här lar jag upp de frågor som direkl hänger samman med vissa utbildningslinjer.

Ulbildning som bygger på gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer

Regeringen gav i mars 1984 UHÄ i uppdrag att utarbeta och redovisa förslag till kortare teknisk utbildning som bygger på gymnasieskolans treåriga naturvetenskapliga och fyraåriga tekniska linje. UHÄ skulle särskilt beakta det utbildningsbehov som föreligger inom data- och elektronikområdel.

UHÄ har redovisal uppdraget i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1986/87. Enligt UHÄ har nästan alla lokala linjer inom data- och elektronikområdet nu uppnått en sådan enhetlighet, stabilitet och kvalitet att de bör ersättas av två allmänna utbildningslinjer om 80 poäng, nämligen data- och elektroniklinjen med 177 nybörjarplatser och dataingenjörslinjen med 104 nybörjarplatser. Den förstnämnda linjen bör enligt förslaget vara mer teoretisk till sin natur än dataingenjörslinjen, som föreslås bli inriktad mot tillämpad teknik.

UHÄ föreslår alt överföringen från lokala till allmänna linjer görs så atl nuvarande antagningskapaciiet bibehålls. Enligt UHÄ:s preliminära bedömning kan det bli aktuellt atl anordna de båda allmänna linjerna på lio orter. På samtliga dessa förekommer för närvarande lokala linjer inom dala- och elektronikområdel. UHÄ ulgår från atl fem lokala linjer inom dala- och elektronikområdel kvarstår som lokala linjer.

Enligi utbildningsdepartementets expertgrupp för kortare teknisk ulbildning ligger UHÄ:s förslag om att inrätta två allmänna utbildningslinjer inom dala- och elektronikområdet väl i linje med arbetsmarknadens långsikliga behov av personal inom della område. Jag delar denna uppfattning och förordar all data- och elektroniklinjen om 80 poäng och dataingenjörslinjen om 80 poäng inrättas den I juli 1986 och föriäggs till de av UHÄ föreslagna högskoleenheterna. För att möjliggöra gruppstorlekar om 30 studerande på flertalet orter räknarjag med ett någol slörre antal nyböijar-platser än UHÄ. nämligen 200 på data- och elektroniklinjen och 120 på dataingenjörslinjen (4- 5 744000 kr.). Motsvarande medelsminskning beräknas under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Jag ser i det rådande lägel inget hinder i atl några linjer med utbildningsinnehåll liknande det som i de nya allmänna linjerna, kvarstår som lokala linjer under en övergångsperiod.

UHÄ har ocksä anmält atl ämbetet avser att fortsätta sin planering för allmänna tvååriga ingenjörslinjer bl. a. inom det område som ligger mellan verkstadsteknik och datateknik. Vidare kommer UHÄ att uireda behovet

av en "allmäningenjörslinje" i högskolan för alt täcka de mindre företa-            228

gens behov av teknisk kompetens.

Jag anser det positivt att UHÄ kommer all se över behovel även av Prop. 1985/86: 100 andra typer av högskoleutbildade ingenjörer. Liksom den förut nämnda Bil 10 expertgruppen anserjag det önskvärt att denna fråga utreds skyndsamt. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag atl UHÄ får i uppdrag alt lägga fram förslag på dessa områden i nästa anslagsframställning. 1 det sammanhanget bör UHÄ särskill pröva möjligheten av atl ersätta den nuvarande tvååriga lokala linjen i industriell dalateknik vid högskolan i Kalmar med en tvåårig allmän linje.

Ulbildning som bygger på tvåårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan m. m.

Teknikerulbildningar i högskolan utgörs i huvudsak av driflleknikeriinjen, produktionsteknikeriinjen och viss YTH. Driftteknikeriinjen omfattar 80 poäng varav hälften utgörs av praktik. Ulbildningen bygger på en enda linje i gymnasieskolan, nämligen drifl- och underhållsteknisk linje. Produktionsteknikerlinjen, som inrättades den 1 juli 1985, omfattar även den 80 poäng, men den innehåller inget praklikår. 1 stället erfordras ell års yrkeserfarenhet från industrin för tillträde till linjen. YTH-ulbildning om 60 poäng slutligen, bygger på minsl fyra års yrkesverksamhet inom det område som svarar mot resp. linje.

Expertgruppen för kortare teknisk ulbildning har konstaterat atl det finns etl ökande behov av operatörer/tekniker på arbetsmarknaden. Särskill gäller detta inom del underhållstekniska området. Gruppen har prövat om det finns skäl atl inrätta en särskild utbildningslinje inom della område. För att inle splittra teknikerutbildningen på allt för många alternativ föreslås dock alt de nuvarande drifttekniker- och produklionsteknikeriinjerna utformas och dimensioneras så att de kan tillgodose slörre delen av industrins behov av tekniker av detta slag. Vidare föreslås att rekryteringen lill linjerna skall kunna ske från hela gymnasieskolans teknisk-industriella sektor.

När det gäller atl tillgodose behovel av utbildning inom andra områden än drift-, produktions- och underhållsteknik menar gruppen att den befintliga YTH-organisationen bör utnyttjas i första hand. Detla kan t.ex. ske genom alt högskoleenheterna "varvar" YTH med ämnesteoretisk ungdomsutbildning i del fall resurser är tillgängliga. Gruppen har också föreslagil atl samtliga högskoletekniker får en möjlighet all utbilda sig till ingenjörer på motsvarande sätt som drifttekniker har nu.

Liksom expertgruppen anser jag all man så långt del är möjligt bör inrymma nya utbildningsbehov inom nuvarande linjer. Della gäller både på tekniker- och på ingenjörsnivå. Jag tror också det är ändamålsenligt atl utnyttja befintlig YTH-organisalion för ungdomsutbildning inom några få områden. Såsom expertgruppen har betonat får tillkomsten av den sislnämnda utbildningen inle ske på bekostnad av YTH för vuxna.

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 framförde UHÄ att
verksamheten med YTH skulle underlättas och förbättras om den inrikta
des på etl fåtal linjer med bred uppläggning. UHÄ pekade därvid på den
strukturomvandling som har skett inom industrin under senare år. Några    229

förslag har ännu inte lagts fram. Enligt expertgruppens uppfattning är del     Prop. 1985/86: 100 etl problem att YTH är så starkt specialiserad, en linje för varje bransch.     Bil 10 Del är därför inte möjligt all i dag rekrytera studerande från flera branscher men med molsvarande funktioner till en och samma YTH-linje. Vidare saknas möjligheter till fortsatt utbildning.

Som jag lidigare har nämnt anser jag att man bör undvika all splittra utbildningar på allt för många alternativ. Det kan därför finnas skäl att pröva förutsättningarna för atl föra samman de 14 YTH-linjerna lill färre bredare linjer. Jag avser alt senare återkomma till regeringen med förslag atl uppdra åt UHÄ att - på grundval av de utvärderingar om YTH som har genomförls och i samråd med arbetsmarknadens parter - se över studieorganisationen för YTH. I uppdraget bör ingå att utreda förutsättningarna för atl utnyttja YTH även för ungdomar liksom behovet av påbyggnadsuibildning på YTH.

Tillgången på välutbildade tekniker/operatörer måste ökas. Särskilt viktigt är det att utbilda fler inom det underhållstekniska området för bl.a. verkstadsindustrin. Jag förordar därför att produktionsteknikeriinjen får ytterligare 60 nyböijarplalser nästa budgelår varav 30 vid högskolan i Kalmar och 30 vid högskolan i Sundsvall/Härnösand.

Enligt uttalandena i förra årets budgetproposition skall den fortsatta planeringen inriktas på atl driftingenjörslinjen föriäggs även till högskolan i Sundsvall/Härnösand. Jag anser atl linjen bör starta först budgetåret 1987/88, dvs. då det är möjligl att rekrytera studerande från både driftteknikeriinjen och produktionsteknikeriinjen. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag atl föriägga driflingenjörslinjen lill högskolan i Sundsvall/Härnösand vid den nämnda tidpunkten.

Inom trollhätteområdet finns en stor efterfrågan på kvalificerade underhållstekniker och ingenjörer. Jag vill framhålla att det är önskvärt att CTH prövar möjligheten av att förlägga 30 av sina nybörjarplatser på driftteknikeriinjen till Trollhättan vartannat år.

För att öka tillgången på underhållsingenjörer föreslår jag alt anlalet nybörjarplatser på driflingenjörslinjen vid CTH ökas med 30. Syftet härmed är atl åsiadkomma en gren på driflingenjörslinjen som är inriktad mot datorstyrda anläggningar främst inom verkstadsindustrin. Ulbildningen bör bygga på både drifl- och produktionsteknikerlinjerna. På sikt är det önskvärt atl även denna utbildning förläggs till Trollhättan.

Regionslyrelsen för Stockholms högskoleregion har tidigare föreslagit atl verksladsinduslrilinjen skall finnas även vid KTH. Ulbildningen föreslogs därvid förläggas till Södertälje. Även Södertälje kommun har framfört starka önskemål om lokalisering av verksladsleknisk utbildning till kommunen.

1 1985 års budgetproposition framhöll min företrädare att det finns både sysselsättningspolitiska och industripolitiska skäl som talar för att verksladsleknisk utbildning kommer till stånd i Södertälje. Hon var emellertid inte då beredd all föreslå att YTH skulle lokaliseras dit. UHÄ föreslår nu alt YTH anordnas i Södertälje men administreras av högskolan i Eskilstuna/Västerås.

230

För egen del är anserjag del angeläget atl verksladsinduslrilinjen för-    Prop. 1985/86: 100 läggs lill Södertälje fr.o.m budgetåret 1986/87. Utbildningen bör dock    Bil 10 knytas lill KTH. Anlalet nybörjarplatser bör vara 30.

Vid högskolan i Karistad finns fr.o.m. den I juli 1985 tre YTH-linjer med vardera 30 nybörjarplatser. Högskolan och UHÄ har av ekonomiska och organisatoriska skäl föreslagit att planeringsramarna tillfälligt minskas med 30 nästa år. Jag biträder förslaget (- 200000 kr.). Liksom UHÄ räknarjag med alt linjerna är fullt utbyggda fr. o. m. budgetåret 1987/88.

Matematisk-naturvetenskaplig utbildning

Den grundläggande matematisk-naturvetenskapliga högskoleutbildningen ges på sju linjer. Flertalet utbildningar är treåriga. På vissa orter finns dock grenar av utbildningen som omfattar fyra år.

Under den senasle femårsperioden har utbildningskapaciteten ökat och omfattar för närvarande närmare I 300 nybörjarplatser. Den största linjen är biologlinjen med 314 platser följd av matematikeriinjen med 281 platser, kemistlinjen med 253 platser, fysikerlinjen med 166 platser och geovetarlinjen med 117 platser. Här bör också nämnas datavelenskapliga linjen med 120 platser.

Intresset för malemalisk-nalurvetenskaplig utbildning är lägre än för teknisk. Antalet sökande minskar och del finns outnyttjade nybörjarplatser framför alll på matematiker- och geovetarlinjerna. UHÄ förutser att del även i framtiden kommer att bli svårt alt utnyttja planeringsramarna fullt ut. Ett annat problem är den låga examinationsfrekvensen.

UHÄ har inlett elt arbeie med alt disponera om platserna på vissa hnjer i syfte att öka studerandeintressel. Som ett första led i arbetet föreslår UHÄ att dalavetenskapliga linjen förläggs till universitetet i Göleborg med 30 nybörjarplatser, varvid matematikeriinjen och biologlinjen minskas med molsvarande antal platser. Kostnadsökningen beräknas lill sammanlagl 2,2 milj. kr. under en fyraårsperiod. UHÄ föreslår också att geovetariinjen läggs ner vid universitetet i Umeå och att platserna förs över till biologlinjen inom vilken en ny nalurgeografisk inriklning inrättas.

Jag nämnde i inledningen atl bl.a. naturvetarlinjema kan behöva ses över lill följd av alt studieorganisationen ändras för individuella linjer. Jag anser det därför tillfredsställande att UHÄ har inlett etl arbete med att strukturera om matematiker- och naturvetarlinjema. Jag menar också att det är en intressant och praktisk lösning UHÄ har kommit fram till när det gäller universitetet i Umeå. UHÄ:s förslag bör därför genomföras på den punkten (-1-100000 kr.) Däremoi är jag inte beredd all förorda den föreslagna förändringen vid universitetet i Göleborg. Skälet härför är atl del finns elt stort behov av "rena" matematiker.

Den fortsatta omstruktureringen av de matematisk-naturvetenskapliga
utbildningarna bör bygga på bedömning av arbetsmarknadens långsiktiga
behov, nuvarande resursutnyttjande, konsekvenser för forskningen på
resp. område osv. En förutsättning för en omstrukturering måste enligt
min mening också vara, alt den genomförs inom nuvarande ekonomiska
ramar. Jag utgår från atl UHÄ kommer all redovisa underlag för en mera     231

långsiktig planering i nästa anslagsframställning. Av särskilt intresse i della    Prop. 1985/86: 100 sammanhang är det förväntade behovel av matematiker i förhållande lill    Bil 10 behovel av personer med dalavetenskaplig utbildning.

Jag vill här också ta upp frågan om datavetenskaplig utbildning i Slockholm.

Regionstyrelsen för Stockholms högskoleregion har nyligen låtit genomföra en studie av utbildningsbehovet inom data- och elektronikområdet i regionen. Studien visar alt del kan finnas skäl atl förlägga dalavetenskaplig utbildning också till Stockholm. Jag har inte funnit del möjligl all nu bereda utrymme för förläggning av den datavelenskapliga linjen till ytterligare en ort. Jag är dock beredd atl åter pröva frågan om berörda myndigheter kan redovisa förslag lill hur ulbildningen skall kunna finansieras inom ramen för de medel som disponeras av universitetet i Stockholm och av regionstyrelsen där. Förslaget bör inte - med hänvisning till vad jag nyss har sagt om behovet av matematiker - bygga på atl antalet nyböijarplatser minskas på matemalikerlinjen. Jag går nu över till frågor rörande kemisUinjen.

UHÄ har låtit utreda behovet av satsningar inom det kemiska området vad gäller utbildning och forskning. Förslagen finns presenterade i en särskild rapport (UHÄ-rapport 1984:20). På grundval av rapporten och remissbehandlingen av denna föreslår UHÄ alt en ny kemisllinje om 160 poäng inrättas den 1 juli 1986 varvid den nuvarande treåriga kemisllinjen upphör. Driftkostnaderna beräknas öka med närmare 6 milj. kr. fördelade på fyra år. Härtill kommer kostnader för utrustning på lägst ca 8 milj. kr.

Jag är inte beredd att för närvarande ta ställning till en reform av den storlek som UHÄ har föreslagit. Frågan om en ny kemisllinje bör ingå som en del i det långsiktiga planeringsunderlag från UHÄ som jag nyss har berört.

Sjöbefälsutbildning

1 dag anordnas sjöbefälsutbildning i Kalmar, Göteborg och Härnösand. Enligt riksdagens beslut vid 1984/85 års riksmöte (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 25, rskr. 331) skall sjöbefälsutbildningen läggas ner i Härnösand med utgången av budgetåret 1985/86.

Antalet nybörjarplatser i sjöbefälsulbildningen är 399 innevarande budgetår. Härav utnyttjas 350 platser. För nästa budgetår föreslår jag oförändrade planeringsramar i vad avser styrmanslinjen och maskinteknikeriinjen. För sjökaptenslinjen räknarjag med en minskning av antalet platser med 24 i samband med all ulbildningen i Härnösand läggs ner. När det gäller sjöingenjörslinjen förordar jag alt anlalet nybörjarplatser blir 24 i Kalmar och 48 i Göteborg.

Vid min medelsberäkning har jag utgått från att maskinistkurs A och skepparkurs A som anordnas i Härnösand kommer all bedrivas vid högskolan i Kalmar fr. o. m. nästa budgetår.

232

Väg-och vattenbyggnadslinjen                                         Prop. 1985/86:100

UHÄ och flera tekniska högskolor har i sina anslagsframställningar tagit upp frågor som hänger samman med väg- och vattenbyggnadsleknik. Man pekar där på all det har vuxit frani nya arbetsmarknadsområden för väg-och vattenbyggnadsingenjörer. Som exempel nämns drifl, förvaltning och underhåll av byggnadsanläggningar och tekniska syslem, s. k. managementutbildning inom det bygg- och anläggningslekniska området samt utbildning som är inriktad mot den inlernalionella byggarbetsmarknaden.

Antalet nybörjarplatser på väg- och vattenbyggnadslinjen har minskat under de senaste fem åren. Trots en god arbetsmarknad har det visat sig svårt alt rekrytera studerande till linjen. Med tanke bl.a. på den kommande minskningen av årskullarna är rekryteringen till linjen enligt UHÄ inte så slark all man kommer att kunna fylla alla nybörjarplatser mot slutet av 1980-talet.

Mol bakgrund av de förändringar som kan förutses inom väg- och vattenbyggnadsområdet och den oro som utbildningsmyndigheterna har uttryckt för rekryteringen till linjen, anserjag del angelägel atl UHÄ ser över utbildningen, vad gäller både innehåll och dimensionering. Jag avser atl senare ålerkomma lill regeringen i denna fråga.

1 avvaktan på resultatet av översynen är jag inle nu beredd atl ta ställning till förslag till kostnadskrävande förändringar av väg- och vattenbyggnadshnjen.

Som jag tidigare har nämnt räknar jag med en minskning av anlalet nybörjarplatser med 20 på linjen för atl möjliggöra utbildning inom området fastighets- och bostadsförvaltning på lantmäterilinjen.

Yrkeshygienikerlinjen

Yrkeshygienikerlinjen, som omfattar 60 poäng, inrättades den I juli 1983. Utbildningen har 25 nybörjarplatser och är förlagd till universitetet i Lund.

Under de senasle tre åren har riksdagen anvisat sammanlagt ca 2,2 miij. kr. för yrkeshygienikerlinjen. Hittills har endast séx studerande slutfört utbildningen och endast hälften av antalet nybörjarplatser utnyttjas för närvarande. Enligt min mening finns det därför starka skäl att undersöka om behovet av yrkeshygienisk ulbildning kan tillgodoses på elt annat sätt än del nuvarande, t.ex. genom kortare kurser. Jag avser alt i annat sammanhang föreslå regeringen all UHÄ får i uppdrag alt pröva denna fråga. Mot denna bakgrund förordar jag atl del inle görs någon antagning till yrkeshygienikerlinjen budgetåret 1986/87.

Med hänvisning lill del nu anförda beräknar jag anslaget till (668341000 + 79313000 =) 747654000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, data- och elektroniklinjen, om 80 poäng den 1 juli 1986,

2.    bemyndiga regeringen atl inrätta en allmän utbildningslinje,    Prop. 1985/86:100 dataingenjörslinjen, om 80 poäng den 1 juli 1986,                                    Bil 10

3.    bemyndiga regeringen att omklassificera arkitektlinjen och samtliga civilingenjörslinjer till att omfatta 180 poäng fr. o. m. den I juli 1986,

4.    fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

5.    till Utbildning för tekniska yrken för budgelårel 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 747654000 kr.

D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

1984/85 Utgifl    272162726       Reservation         9554675

1985/86 Anslag 294624000

1986/87 Förslag        339167000

Detla anslag avser grundläggande utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna (motsvarande) inom utbildningsdepartementets verksamhelsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn. Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag till Stiftelsen Stora Sköndals sociala utbildningsverksamhet. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 14. Bidrag lill kommunal högskoleulbildning m. m.

234

Anslagsfördelning

Högskoleenhet/Ändamål m. m.    1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Myndigheterna

Föredraganden

-I- 8 571000

4- 6239000

-I- 99000

-I- 2060000

-I- 156000

+ 3 166000 -t- I 143000

+    593000 + 1273 000

Stockholms högskoleregion

Universitetet i Stockholm     50 633 000

Uppsala högskoleregion

Universitetet i Uppsala         35 739000

Högskolan i Eskilstuna/Västerås 1 686000

Högskolan i Falun/Borlänge    1 810000

Högskolan i Gävle/Sandviken    570000

Högskolan i Örebro             21 399 000

Linköpings högskoleregion

Universitetet i Linköping        14608000

Högskolan i Jönköping          1 428 000

LundIMalmö högskoleregion

U niversitelet i Lund            49 124 000

Högskolan i Kristianstad        1 045 000

Högskolan i Växjö               11 426 000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg      44 296 000

Högskolan i Borås                  I 338000

Högskolan i Karistad               8947000

Högskolan i Skövde                1866000

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeä             25767000

Högskolan i Luleå                  3 630000
Högskolan i Sundsvall/

Hämösand                         3 058000

Högskolan i Östersund        13 056 000

Vissa kostnader för

ekonomlinjen                      1200000

Bidrag tiU Stiftelsen Stora
Sköndals sociala utbildnings
verksamhel                        1998000

Utgift                             294624000

-I- 6980000

7123000

119000

134000

1055000

2017000

-H 6494000

- 120000

-)- 151000

+ 1053000

-I- 2223000

-I- 2770000 -I- 114000

+ 2 854000 -I-     116000

-I- 7 370000 -I- 161000 4- 2014000

+ 6880000 -I- 61000 -(- 2509000

-t- 6249000

-F 100000

-I- 1985 000

-I- 242000

+ 3 379000

+ I 146000

-I- 582000

-t- 1255000

58000

+ 2015000

+    958000     -t-      97000

4-49141000 4-44543000

235

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet    Prop. 1985/86: 100
(UHÄ).                                                                                           Bil 10

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-

Kostnad

budgetåret

budgetåret

1986/87

1986/87

(tkr.)

(tkr.)

1

Pris- och löneomräkning

3.16

Minskat antal npl PEG

—

63

1.1

Prisomräkning

-H 3 197

ökat antal npl PEG

4-

63

1.2

Löneomräkning

4-20465

3.17

Ekonomlinjens fördjup-

Summa under 1

4-23 662

3.18

ningsdel

Ökat antal npl system-

4-

642

2

Förändringar av an-

vetenskapliga linjen

4-

185

slagsteknisk nalur

Summa under 3

4-16721

Summa under 2

4

Budgetförslag

3

Konsekvenser av lidi-

4.1

Riktade resursförstärkningar.

gare beslut

ekonomlinjen, US, UU, UG

4-

2531

3.1

Konsekvenser av till-

4.2

Riktade resursförstärkningar.

fälliga npl, prop. 1982/83:25

-    467

juristlinjen, US, UU, UL

4-

1506

3.2

Nedläggning av linjen för

4.3

Resurser för ekonomlinjens

offentlig förvaltning

-    639

fördjupningsdel

4-

1457

3.3

Konsekvenser på förvaltningslinjen

-h    580

4.4

Resurser för bostads- och fastighetsförvaltnings-

3.4

Konsekvenser på linjen för personal- och arbetslivs-

4.5

linjen, HG/S

Resurser för kontors- och

4-

514

frågor

-h 2930

distribulionslinjen, HG/S

4-

482

3.5

Nedläggning av samhälls-

4.6

Resurser för storhushålls-

planerarlinjen

-    557

och restauranglinjen, UL

4-

401

3.6

Ökat antal npl ekonom-

4.7

Omvandling av basblocks-

linjen 1984/85

-F    400

platser, HV

4-

153

3.7

Ökat antal npl, systemvetenskapliga linjen

4.8

Resurser för hotell-och restaurangekonom-

1984/85

4- 1780

linjen, UG

4-

770

3.8

Ökade resurser.

4.9

Minskad planeringsram.

psykologlinjen

4-    320

ekonomlinjen, UG

-

278

3.9

Minskat antal npl, psykologlinjen

-    362

4.10

Minskad planeringsram, linjen för personal-

3.10

Minskat antal npl.

och arbetslivsfrågor, UG

—

278

sociala linjen

-    558

4.11

Ökad planeringsram.

3.11

Föriängning av

systemvetenskapliga

ekonomlinjen

4-13 809

linjen, HÖ

-1-

221

3.12

Minskade planeringsramar.

4.12

Ökad planeringsram.

sociala linjen 1985/86

- 1883

ekonomlinjen, HKs

4-

64

3.13

Minskad planeringsram.

4.13

Ökad planeringsram.

förvaltningslinjen 1985/86

-    398

samhällsvetariinjen, HV

4-

107

3.14

Ökade planeringsramar.

4.14

Gemensamma funklioner

4-

150

3.15

ekonomlinjen 1985/86 Ökade planeringsramar.

4-    615

Summa under 4

4-

7800

systemvetenskapliga

Summa totalt

4-48183

linjen 1985/86

4-    324

' US=universitetet i Stockholm,   UU=universitetet i   Uppsala,   HG/S = högskolan i Gävle/Sandviken, HÖ=högskolan i Örebro, UL=universitetet i Lund, HV=högskolan i Växjö, UG=universitetet i Göteborg,

HKs=högskolan i Karlslad. - npl=nyböriarplatser.

236

UHÄ hemsläller atl                                                       Prop. 1985/86: 100

1.    beslut fattas om inrättande av nya allmänna utbildningslinjer (motsva-     Bil 10 rande) enligt förslagen,

2.    planeringsramar fastställs i enlighel med UHÄ: s förslag,

3.    under ell reservalionsanslag D 9. Utbildning för administrafiva, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1986/87 anvisas 340809000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Anslagsframslällning har avgivils även av styrelsen för Stiftelsen Stora Sköndal.

Skrivelse har inkommit från juridiska institutionen vid universitetet i Stockholm vad gäller bl.a. kvaliteten påjuristulbildningen.

UHÄ och universiteten i Uppsala och Göleborg har inkommit med skrivelser angående tidpunkten för kursstarten på den planerade ulbildningen i kostekonomi och kostterapi.

UHÄ, byggnadsslyrelsen, byggforskningsrådel m.fl. har inkommit med skrivelser med anledning av inrättandet av en ny påbyggnadslinje i bostads- och fastighetsförvaltning.

LO-dislriktet i mellersta Norrland samt socialdemokraterna i Boriänge har inkommit med skrivelser angående den geografiska lokaliseringen av den nya utbildningslinjen i hotell- och restaurangekonomi.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av lidigare fattade beslul beräknar jag medel i huvudsak i enlighet med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagil. Jag beräknar således också medel för den av riksdagen lidigare beslutade förlängningen av ekonomlinjen (prop. 1982/83: 100, bil. 10, UbU 25, rskr. 340) (4-13 809000 kr.).

För sammanhangels skull behandlar jag under detla anslag även frågor som rör ADB-linjen. Medel för denna ulbildning anvisas under anslaget D 14. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m.

Jag kommer i det följande att förorda en resursförstärkning inom sektorn, dä främst för ekonom- och juristulbildningarna.

Mina förslag lill nybörjarplatser framgår av planeringsramstabellen. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet tillsammans med beräkningsunderiag i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes. För ADB-linjen anges planeringsram per kommun.

237

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Planeringsramar för sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken budgetåret 1986/87

Utbildningslinje/poang

Slock-

Solna

Uppsala

Eskilstuna/

Falun/

Gävle/

Örebro

Linkö-

holm

Västerås

Borlänge

Sandviken

ping/ Norrköping

30"

Statlig högskoleulbildning

a) Förvaltnings
linjen, 140
Handels- och
distributions
linjen, 60

Hotell- och restaurangekonomlinjen, 140

Kontors- och distributionslinjen, 60 Linjen för kost och näringsekonomi, 100 Linjen för personal-och arbetslivsfrågor, 140

Psykologlinjen. 200 Sociala linjen. 140 Storhushåll- och restauranglinjen, 60 Kostadministration, 20' Kostterapi, 20' Psykologutbildning efter grundutbildningen (PEG), 80' Bostads- och fastighetsförvaltnings-linjen,60'

b) Ekonomlinjen, 140
Juristlinjen, 180
Samhällsvetar
linjen, 120

Systemvetenskapliga linjen, 120

Fortbildning i socialt behandlingsarbete, 20'

Planeringsram för linjer enligt b)

Kommunal högskoleulbildning

ADB-linjen, 40

150

150

30

210

50

(505) (480)

(90)

(20)

1095

90

150

60

54

60 30

24 16

33

(475) (340)

(80)

(60)

955

30

(60)'

60

90

30

30
(60)'      (30)'

30

60

90

60 180

(160)

(30) (32)

222 60

60

60

(210)

(60)

270

60'

' Endast basblock. - Varav 30 basblock. ■' Avser Västerås. " Avser Gävle. ' 30 i vardera kommun.

'■ Avser Malmö.

' Avser grundläggande rältsulbildning, 80 p.

* Avser Sundsvall.

' Päbyggnadslinje

238

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

tbildningslinje/poäng

Jönköping

Lund/ Malmö

Kristiun-stad

Goleborg

Boras

Karlstad

Skövde    Umeå

Sunds-     Öster- Summa valt/        sund Härnösand

30

30

(60)' (180)=

(445) (365)

(110)

(90)

480 (120)'

(60)

(90)

(20) (40)

(20)

240

1030 60

90"

30

tallig högskole-

tbildning

) Förvaltnings
linjen, 140                      120
Handels- och
distributions-
linjen, 60

Hotell- och restaurangekonomlinjen, 140

60 30 150

30

33

Kontors- och distributionslinjen, 60 Linjen för kost och näringsekonomi, 100 Linjen för personal-och arbetslivsfrågor, 140 Psykologlinjen, 200 Sociala linjen, 140 Storhushåll- och restauranglinjen, 60 Kostadministration, 20' Kostterapi, 20' Psykologutbildning efter grundutbildningen (PEG), 80' Bostads- och faslig-hetsförvaltningslinjen, 60'

3) Ekonomlinjen, 140     (60)' Juristlinjen, 180 Samhällsvetarlinjen, 120

Systemvetenskapliga linjen, 120

Fortbildning i socialt behandlingsarbete, 20'

Planeringsram för
linjer enligt b)       60

Kommunal högskoleulbildning

ADB-linjen, 40 Summa

30

120

30

60

72

30

60

30

210

36 16

28

(60)' (150) (30)'

(48)

198 30

750 60

150

60

780

30

60 30 160

34

60

60 30 120

600 150 990

30

60

32

10

30 120

154

(160) (40)"

(90)

(100)=

(30)'

30 3 345 1345

(45)

345

(60)

(30)

(60)

660

40

305

120

100

90

5 735

30

60»

870 9711

239

Förstärkning inom sektorn                                                            Prop. 1985/86: 100

UHÄ har i sin anslagsframställning föreslagit en förstärkning av vissa utbildningar inom sektorn. För flertalet linjer inom AES- sektorn gäller att resurserna per studerande är avsevärt lägre än inom andra delar av högskolan. Inom sektorns utbildningar har enligi UHÄ en rimlig undervisningstäthet inle kunnat uppnås trots reformer och förstärkningar. Härtill kommer att behovet av datoranvändning inom många utbildningar på det samhällsvetenskapliga området har vuxil snabbt utan alt del har kunnat lillgodoses.

UHÄ har begränsat sina förslag om förstärkningar av resurserna per utbildningsplats lill ekonom- och juristlinjerna vid de högskoleenheter som under sluiet av 1970-lalet hade elt utbildningsområde med fritt tillträde lill högskolan. Den resursbrist som uppstod dä, har enligt UHÄ aldrig helt kunnat läckas irols alt förstärkningar anvisats för ekonomlinjen (prop. 1982/83:100, bil. 10, UbU 25, rskr. 340).

För närvarande ligger utbildningskostnaderna på ekonomlinjen vid universitetet i Stockbom på en lägre nivå än den som gällde före den reform av den administrativt och ekonomiskt inriktade utbildningen som riksdagen beslutade om vid 1982/83 års riksmöte (AU-reformen). UHÄ konstaterar att per capita-resursen för ekonomutbildningen vid universitetet i Uppsala har minskat med 550 kr. från budgetåret 1978/79 till budgetåret 1984/85.

Nämnda reform som började genomföras höstterminen 1983, innebar en avsevärd omstrukturering av utbildningsutbudet inom sektorn. Som en anpassning till principerna i 1977 ärs högskolereform organiserades de nya linjerna med möjlighet till etappavgång efter ell 80 poängs basblock. Pä flera orter kan man endast läsa basblocket av ekonomlinjen och om den studerande vill fortsätta med fördjupningsdelen måste detta ske på annan ort. UHÄ framhåller vikten av att medel ställs till förfogande så att kvaliteten inte äventyras i fördjupningsdelen vid de mottagande högskoleenheterna.

Etl av motiven bakom den nya juristlinjen - som startade den 1 juli 1978 - var ambitionen atl höja juristutbildningens kvalitet. Den höjda ambitionsnivån skulle innebära ökat inslag av laborativa moment, handledda och självständiga uppgifter samt möjligheter alt välja olika s. k. valfria och alternativa kurser. En av UHÄ nyligen genomförd uppföljning av den nya juristlinjen visar alt den åsyftade kvalitetshöjningen inle har kunnat förverkligas (UHÄ-rappori 1985:3).

För egen del vill jag anföra följande.

Jag vill först erinra om att det ankommer på högskoleenheterna att
besluta om fördelningen av resurser mellan linjer inom en sektor. Jag ulgår
därför från atl de förändringar som kan göras inom befinlliga resursramar
görs med utgångspunkt i behovet av att upprätthålla kvaliteten inom olika
utbildningar. Del är dock enligt min mening uppenbart att resurserna lotall
inom AES-seklorn är små i förhållande lill del stora antalet studerande.
Såväl ekonomutbildningen som juristutbildningen bedrivs under mycket
knappa ekonomiska villkor. Ulöver de fyra slörsta universiteten gäller
detta i hög grad ekonomlinjen vid högskolan i Kristianstad. En resursför-          , .„

stärkning är därför motiverad. Denna förstärkning bör fördelas mellan     Prop. 1985/86: 100 universiteten i Slockholm, Uppsala, Lund, Göleborg samt högskolan i     Bil 10 Kristianstads ekonomlinje (4-2980000 kr.).

I föregående års budgetproposition beräknades vissa medel för de högskoleenheter som tar emot studerande för fördjupningsstudier på ekonomlinjen från enheler som ger utbildning pä basblocket. UHÄ har fåll i uppdrag alt fördela dessa medel och all följa utvecklingen och analysera vilka åtgärder som behövs för att underlätta övergången mellan basblock och fördjupningsdel. 1 avvaktan på en redovisning av della uppdrag är jag inte beredd atl anvisa ytterligare medel direkl för detla ändamål. De medel för förlängning och förstärkning av ekonomlinjen som nu anvisas bör dock även kunna bidra lill att underlätta sädana övergångar vid de aktuella enheterna.

Ytterligare nybörjarplatser på ekonomlinjen

Vid högskolan i Skövde finns för närvarande 30 platser på ekonomlinjens basblock. Detla antal behöver ökas för atl ge högskolan underiag för en tillräckligt stor lärarstab för utbildningsområdet. En fördubbling av antalet platser är därför befogad. Jag räknar därför med atl planeringsramen för basblocket på ekonomlinjen i Skövde skall ökas med 30 platser budgetåret 1987/88.

Hotell- och restaurangekonomlinjen

UHÄ har föreslagil atl en ny allmän utbildningslinje, hotell- och restaurangekonomlinjen, inrättas. Utbildningen skall ge ledningskompetens för befattningar inom hotell- och reslaurangområdet. Särskild vikt skall läggas vid de krav en personalintensiv bransch med en utpräglad service- och tjänsleförmedlande inriktning ställer på arbetstagare och arbetsledare.

Del finns enligt UHÄ starka skäl för en särskild högskoleutbildning inom hotell- och restaurangbranschen. Den ulgör en viktig del av servicesektorn och sysselsätter 55 000-60000 personer. I och med satsningen på Sverige som turistland ökar hotell- och reslaurangnäringen kontinuerligt i belydelse såväl ekonomiskl som sysselsättningsmässigt. En ulbildning av delta slag är relativt vanlig utomlands.

Jag delar UHÄ: s uppfattning atl en allmän utbildningslinje bör inrättas inom området och all den bör förläggas till Göteborg. Den bör omfatta 140 poäng och starta den I juli 1986 med 60 nybörjarplatser. Jag räknar med atl utbildningen i enlighet med UHÄ:s förslag skall finansieras genom en minskning av antalet nybörjarplatser på linjen för personal- och arbetslivs-frågor (-30) och på ekonomlinjen (-30) vid universitetet i Göteborg. Jag har dessulom, vid min fördelning av resursförstärkningen inom sektorn, tagit hänsyn till vissa ylleriigare behov för den nya linjen.

Högskoleutbildning i turism och rekreation ges för närvarande på tre lokala utbildningslinjer om 80 poäng. De är myckel populära hos såväl avnämare som sökande lill ulbildningen.

\6-Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

241

Rättelse: S. 255, rad 11 i tabellen Står: hälso- och sjukvårdslinjen, 10/50 Rättal till: hälso- och sjukvårdslinjen, 20/50

rad 11 under kol. Alvsborg Står: 27 Rättat till; 127 Utgår: de tre sista raderna i tabellen som ersätts med texten; rehabiliteringslinjen. 20 Siffrorna under kol. Västerbotten resp. Summa rättas till 40 resp. 120

Sveriges Turistråd har i dagarna lill regeringskansliet överiämnat en Prop. 1985/86: 100 rapport, Frilid-Rekreation-Turism-Behov av ulbildning och forskning. Bil 10 Jag avser att återkomma i fråga om högskoleulbildning för turism och rekreation i 1987 års budgetproposition. Jag utgår därvid från alt en allmän utbildningslinje inom delta område skall inrättas och atl den skall ersätla de lokala linjerna vid högskolorna i Falun/Borlänge, Kalmar och Östersund. Jag har i denna fråga samrätt med jordbruksministern.

Linjen för kostekonomi och kostterapi

En arbetsgrupp inom UHÄ har föreslagit (UHÄ-rapport 1984: 28) all linjen för kost- och näringsekonomi om 100 poäng skall byta namn lill linjen för kostekonomi och dielelik och all linjen förlängs lill 120 poäng saml all päbyggnadslinjerna i kostadministration och kostterapi läggs ner.

Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats. En enig remissopinion tillstyrker förslaget. Majoriteten av remissinstanserna föreslår atl linjen skall heta linjen för kostekonomi och kostterapi. 1 anslagsframställningen föreslär UHÄ alt en linje för kostekonomi och kostterapi om 120 poäng skall ersätta linjen för kost- och näringsekonomi och alt påbyggnadslinjerna, kostadministration och kostterapi, avvecklas. UHÄ föreslår alt utbildningen på den nya linjen anordnas på samma orter som den gamla linjen, nämligen vid universiteten i Uppsala, Göleborg och Umeå.

UHÄ föreslår alt utbildning på linjen anordnas fr.o. m.den 1 juli 1986 vid universiteten i Göleborg och Umeå och fr.o. m.den 1 juli 1988 vid universitetet i Uppsala. 1 skrivelser till utbildningsdepartementet har dock universiteten i Uppsala och Göteborg föreslagil en för samtliga berörda universitet gemensam start den I juli 1987, så att universiteten får möjlighet att bällre förbereda och parallellt planera den nya linjen. Mol denna bakgrund förordar jag att linjen för kostekonomi och kostterapi inrättas den 1 juli 1987 och föriäggs till de föreslagna orterna. Vid samma tidpunkt bör linjen för kost- och näringsekonomi avvecklas.

Eftersom den nya utbildningen förutsätler ändring av villkor för särskild behörighet räknar jag med all ulbildningen anordnas så all studerande under en övergångstid kan genomgå den nya linjen utan komplettering av förkunskaperna. Del bör ankomma på UHÄ alt meddela bestämmelser i detla avseende.

Bostads- och fastighetsförvaltningslinjen

Under anslaget D 8. Utbildning för lekniska yrken log jag upp frågan om

utbildning inom området bostads- och fastighetsförvaltning.

Utöver en ny inriklning på lantmäterilinjen har UHÄ föreslagit alt en påbyggnadslinje om 60 poäng inrättas i bostads- och fastighetsförvaltning. Utbildningen bör bygga på ekonomlinjens eller förvaltningslinjens basblock. Den skall även vara öppen för yrkesverksamma inom branschen.

Jag anser det angeläget alt utbildning inom området kommer lill stånd.
Jag föreslår sålunda alt en allmän påbyggnadslinje om 60 poäng, boslads-
och fastighetsföwaltningslinjen, mräUas den \ juli 1986. Antalet nybörjar-        242

platser bör vara 30. Ulbildningen bör föriäggas lill högskolan i Gävle/Sand-     Prop. 1985/86: 100
viken (-H5I4000 kr.)                                                                      Bil 10

Yrkesteknisk högskoleutbildning inom kontors- och distributionsområdet

UHÄ anser att det i takl med den snabba tekniska förändringen av kontorsarbetet krävs en kunskapsuppbyggnad som stärker de kontorsanställ-das möjligheter att påverka och delta i utvecklandet av den nya tekniken och dess tillämpning. UHÄ föreslår därför en yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) inom området.

Jag anser i likhet med UHÄ att det behövs en högskoleutbildning på detta område. Då kvinnorna utgör en absolut majoritet av de kontorsarbe-lande, innebär ulbildningen en förstärkning av såväl denna grupps kunskaper som dess konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Jag biträder UHÄ:s förslag och förordar alt en ny YTH-ulbildning, kontors- och distributions-linjen, om 60 poäng inrättas den 1 juli 1986 och förläggs lill högskolan i Gävle/Sandviken med 30 nyböijarplatser (4-482000 kr.).

Yrkesteknisk högskoleutbildning inom storhushålls- och restaurangområdet

UHÄ föreslog i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 atl en YTH-ulbildning inom storhushålls- och restaurangområdet skulle inrättas. Dåvarande utbildningsministern var inte beredd att föreslå att linjen inrättades utan all frågan blivit närmare utredd. UHÄ har efler utredning i ärendet (UHÄ-rapport 1984:28) föreslagil alt en YTH-linje om 60 poäng med inriktning mot storhushåll och restaurang inrättas. Utbildningen bör enligt UHÄ anordnas vid universitetet i Lund i nära anknytning till den befintliga YTH-utbildningen med inriktning mol livsmedelsindustrin.

Jag biträder UHÄ: s förslag och förordar att utbildningen inrättas med 30 nyböijarplatser med start den I juli 1986 (4-401 000 kr.).

ADB-linjen

Före den I juli 1977 tillhörde den utbildning som i högskolan fick benämningen ADB-linjen gymnasieskolan och utgjorde där en högre specialkurs. När ulbildningen fördes över fill högskolan behöll den primärkommunalt huvudmannaskap. ADB-linjen är den enda linjen med kommunall huvudmannaskap utanför sektorn för ulbildning för vårdyrken och den enda som har enbart primärkommunala huvudmän. Huvudmannaskapskommitlén föreslog i sill betänkande (Ds U 1980:6) Förändral huvudmannaskap för ADB-linjen alt linjen skulle få statligt huvudmannaskap. UHÄ fick år 1981 i uppdrag atl redovisa sina ställningstaganden till förslagen i kommitténs belänkande.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 föreslog UHÄ atl den
systemveienskapliga linjen skulle förlängas och att ADB-linjen skulle
kvarstå under kommunalt huvudmannaskap. En päbyggnadslinje om 20
poäng inom den statliga högskolan skulle inrättas som skulle ge formell          243

Räilelse: S. 254, de två sista raderna i tabellen utgår rad 3 nedifrån Rättas till: rehabiliteringslinjen, 20 rad 4 nedifrån laboratorieassistentlinjen, kol Malmöhus resp Göteborgs- och Bohus Står; 8** resp 36" Rättat till; 35" resp 32

kompelens att påbörja studier på den nya systemvetenskapliga linjen.    Prop. 1985/86: 100 Beträffande ADB-linjen ansåg skolöverstyrelsen (SÖ) och UHÄ att ett     Bil 10 alternativ till förstatligande var att återföra den till gymnasieskolan.

1 budgetpropositionen 1984 anförde min företrädare atl hon med hänsyn lill kostnaderna inle var beredd all föreslå en förlängning av systemvetenskapliga linjen. Det förhällandet alt åtskilliga andra högre specialkurser i ADB har kommit till stånd eller planeras inom gymnasieskolan samt det resursmässiga och pedagogiska samband som finns mellan ADB-linjen och gymnasieskolan talade enligt henne för att ADB-linjen återfördes till gymnasieskolan. Regeringen gav därför SÖ och UHÄ i uppdrag all uireda frågan ytterligare.

I december 1984 redovisade SÖ och UHÄ de faktiska förutsättningarna för ett överförande men hävdade sainlidigi alt frågan borde bedömas i samband med att ställning togs lill kortare utbildningar inom dala- och elektronikområdel i högskolan.

En stor majoritet av de remissinstanser SÖ och UHÄ har hört i detta sammanhang hävdar att utbildningen bör finnas kvar i högskolan. De erinrar om den stora bristen på personal med kortare högskoleutbildning i ADB. Flera remissinstanser befarar att äldre sökande med yrkeserfarenhet inte kommer att söka utbildningen i samma utsträckning som förut om den förs till gymnasieskolan, saml att lärarbristen kommer alt öka med risk för sjunkande utbildningskvalitet.

En arbetsgrupp inom Riksdataförbundet har arbetat med frågor om förstärkning av den administrativt inriktade dalautbildningen. Elt förslag överlämnades i augusti 1985 till utbildningsdepartementet och synpunkter pä det har kommit in. Förslaget innebär bl. a. all ADB-linjen ersätts av en 2-årig allmän utbildningslinje inom den statliga högskolan. UHÄ, Tjänstemännens centralorganisation, centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen. Lärarnas Riksförbund saml Svenska kommunförbundet anser i sina yttranden all nuvarande ADB-linjen bör avvecklas och en ny längre utbildningslinje inom den statliga högskolan inrättas samlidigl.

För egen del fär jag anföra följande.

Jag delar synpunkten atl ell förstatligande av ADB-linjen pä sikl skulle
innebära slörre möjligheter till samordning och samverkan med övrig
högskoleulbildning. En överföring som innebär alt staten omedelbart på
alla orter övertar ansvaret för nuvarande utbildning ser jag dock inte som
realistisk. En motsvarande ulbildning men med ett mera högskolemässigt
innehåll bör emellertid utvecklas inom den statliga högskolan. I förhållan
de till ADB-linjen bör ulbildningen vara längre men inle överskrida 60
poäng, detta bl.a. för atl inle rekryteringen av äldre studerande skall
försvåras. En allmän utbildningslinje om 60 poäng bör alltså inrättas inom
den statliga högskolan för alt ersätta ADB-linjen. Del bör ankomma på
UHÄ alt snarast lägga fram förslag till benämning av linjen samt alt
utveckla innehållet i den. Den bör lokaliseras till sådana högskoleorter där
ADB-linjen för närvarande ges, under förutsättning alt uppgörelse kan
träffas mellan den kommunala utbildningsanordnaren och högskolan om
att ADB-linjen samtidigt läggs ner. Arbetsgivaransvaret för behöriga lärare       244

förutsätts därvid övergå till staten, öm överenskommelse på vissa orter     Prop. 1985/86: 100 inle kan nås, eller av parterna inle anses önskvärd, bör ADB-linjen där     Bil 10 överföras till gymnasieskolan. Jag räknar med atl en sädan överföring skall kunna ske senast den 1 januari 1990. UHÄ bör få i uppdrag att vidta de åtgärder som behövs. Jag räknar inte med atl de förändringar jag nu skisserat skall medföra ökade koslnader för staten.

Med hänvisning till vad jag har förordat om sektorn beräknar jag anslaget fill (294624000 4- 44543000 =) 339 167000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen alt

1.       fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordal,

2. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, linjen för kostekonomi och kostterapi, om 120 poäng den I juli 1987,

3. bemyndiga regeringen att avveckla linjen för kost- och näringsekonomi och påbyggnadslinjerna kostadministration och kostterapi successivt fr.o. m.budgetåret 1987/88,

4. bemyndiga regeringen all inrätta en påbyggnadslinje, bostads-och fastighelsförvallningslinjen, om 60 poäng den 1 juli 1986,

5. bemyndiga regeringen all inrätta en allmän utbildningslinje, kontors- och distribulionslinjen, om 60 poäng den I juli 1986,

6. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, linjen för storhushåll och restaurang, om 60 poäng den 1 januari 1987,

7. bemyndiga regeringen alt inrätta en allmän utbildningslinje, hotell- och restaurangekonomlinjen, om 140 poäng den 1 juli 1986,

8. till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 339167000 kr.

D 10. Utbildning för vårdyrken

1984/85 Utgifl    365119237       Reservafion         10480178

1985/86 Anslag 371846000

1986/87 Förslag        412735000

Delta anslag avser grundläggande utbildning för vårdyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhelsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn. Medel för kommunal högskoleulbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

245

Högskoleenhet/ändamål m. m.

1985/86       Beräknad ändring 1986/87 P'"«P- '- '

----------- !_____     Bil 10

Universitets-    Före-

och högskole-        draganden ämbetet

Stockholms högskoleregion Karolinska institutet Enheten vid HoUändargatan

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund Enheten för tandläkarutbildning i Malmö

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

T/7/ universitets- och högskoleämbetets disposition

Utgift

122129000     4- 7642000     4- 8322000

2334000      - 2 334000      - 2 334 000

2941000

52 319000     4- 2963000

21152000   4-3 347000       4-3 338000

73274000     - 6330000       - 5648000

4-32230000    -(-32230000

61435000   4- 2786000       4- 2511000

38003 000 4- 2662000       4-    729000

1200000    - 1200000       - 1200000

371846000 4-41766000    4-40889000

Anslagsframslällning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korihet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'■ -'

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m.m.'-

Kostnad

budgetåret

budgetåret

1986/87

1986/87

(tkr.)

(tkr.)

1       Pris- och löneomräkning

1.1    Prisomräkning                  4- 3 558

1.2    Löneomräkning                 4-24 822

Summa under 1                        4-28380

2       Förändringar av anslags
leknisk nalur

2.1          Påbyggnadslinje i sjukgymnastik, överföring av medel från anslaget E 20. Vidareutbildning av läkare m. m., socialdepartementets huvudtitel         4-     134

2.2          Päbyggnadslinje i toxikologi,

KI                                   -    803

2.3          Tandläkarlinjen vid UL, anslagsposten Enheten för tandläkarutbildning i Malmö       ± 11 228

2.4          Tandläkarlinjen vid UL, anslagsposten Enheten för tandläkarutbildning i Malmö      4- 26 544

2.5       Vissa tjänster för tandteknikerutbildningen vid UG      4-    294

Summa under 2                        4-27 775

3       Konsekvenser av lidigare

beslut

3.1          Tandläkariinjen, nedläggning av enheten vid HoUändargatan - 2 334

3.2          Tandläkarlinjen, nedläggning av enheten i Malmö     - 5 542

3.3          Läkarlinjen, avveckling av den särskilda studieordningen

för sjuksköterskor, Kl        -     171

3.4          Läkariinjen, minskad planeringsram. Kl       - 2 140

3.5          Tandläkariinjen, minskad planeringsram. UG            -    344

3.6          Tandläkariinjen, minskad planeringsram, UUm         -     121

246

Prop.

1985/86:100

Bil 10

Ändamål/högskoleenhet m. m.'''

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m. '■ ''

Kostnad

budgetåret

budgetåret

1986/87

1986/87

(tkr.)

(tkr.)

3.7

Läkariinjen, regionalt

3.13     Avveckling av statlig

hälsouniversitet i Linköping

4- 1978

tandteknikerutbildning, UG

- 1138

3.8

Läkarlinjen, överföring

3.14     Professur i yrkesmedicin,

av utbildningsplatser från

grundutbildningsdel, KI

4-     190

UU lill ULi

- 1405

Summa under 3

-12919

3.9

Läkariinjen, minskad

planeringsram, UG

-    960

4         Budgetförslag

3.10

Pågyggnadslinje i sjuk-

4.1       Läkariinjen, minskad

gymnastik. Kl och UL

±        0

planeringsram, UL

- I 010

3.11

Receptarielinjen, ökad

4.2      Tandläkariinjen, minskad

planeringsram, UU

4-    268

planeringsram, KI

-    460

3.12

Läkarlinjen, medel för omläggning av utbildningen

- 1200

Summa under 4 Summa

- 1470 4-41 766

KI = karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, ULi=universitetet i Linköping, UL=universiletet i Lund, UG=universitetet i Göteborg, UUm=universitetet i Umeå. Npl = nyböriarplalser. Inkl. pris- och löneomräkning samt konsekvenser av lidigare beslul.

UHÄ hemsläller att

1. planeringsramar för budgetåret 1986/87 fastställs i enlighet med UHÄ: s
förslag,

2. under ett reservalionsanslag D 10. Ulbildning för vårdyrken för budget
året 1986/87 anvisas 413612000 kr. med angiven fördelning på anslags
poster.

Universitets- och högskoleämbetet har den 17 seplember 1985 inkommit med redovisning av uppdrag angående landläkarutbildningens och de odonlologiska forskningsorganisationernas omfatlning m. m.

Landstingsförbundet har den 10 oktober 1985 inkommit med skrivelse angående universitets- och högskoleämbetets anslagsframslällning för budgetåret 1986/87.

Universitets- och högskoleämbetet har den 25 oktober 1985 inkommit med skrivelse om beräkning av besparingar för karolinska institutet 1986/87- 1989/90.

Svenska landskölerskeförbundet har överiämnat skrivelse angående statlig tandsköterskeulbildning.

Svenska hälso- och sjukvårdens Ijänslemannaförbund har inkommit med skrivelse angående förlängning av den grundläggande laboratorieassistentutbildningen.

247

Föredragandens överväganden

För sammanhangels skull behandlar jag under anslaget även vissa frågor rörande den kommunala högskoleutbildningen inom sektorn för utbildning för vårdyrken. Medlen lill denna utbildning anvisas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

För konsekvenser av fidigare fatiade beslul beräknar jag medel i huvudsak i enlighet med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagil.

Mina förslag till planeringsramar redovisar jag i följande tabeller. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet. För den kommunala högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och kommun/landstingskommun.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Planeringsramar för staUig utbildning inom sektorn för ulbildning för vårdyrken budgetåret 1986/87 Statlig högskoleulbildning

Utbildningslinje m. m.

Högskoleort

Stock- Upp-

Lin-

Lund/

Göte-

Umeå

Sum-

holm    sala

köping

Malmö

borg

ma

Apotekarlinjen, 160 poäng

80

80

Logopedlinjen, 120 poäng

24'

24'

48

Läkarlinjen, 220 poäng

280       110

60

190

103

102

845

Receptarielinjen, 80/40

poäng

280

280

Rehabiliteringslinjen,

sjukgymnastik, 100 poäng

140

100

240

Tandläkariinjen, 180 poäng

120

80

60

260

Utbildning i psykoterapi.

90 poäng

40

24

64

Påbyggnadslinje i toxikologi

1,

20/60 poäng

30

30

Påbyggnadslinje i

sjukgymnastik

20

20

40

Tandsköterskeulbildning ,

18 månader

20

80

100

Summa

1987

' Antagning var tredje termin, ingen antagning vid universitetet i Lund 1986/87. Avser steg 2 i ulbildningen.

Avser gymnasial utbildning som bedrivs i anslutning till den odontologiska verksamheten vid resp. högskoleenhet.

Jag övergår nu lill all behandla vissa utbildningslinjer inom sektorn.

Statlig högskoleutbildning

LäkarUnjen

Planeringsramen för läkarlinjen omfattar innevarande budgetår 910 nybörjarplatser.

Riksdagen beslöt vid 1984 och 1985 ärs riksmöten om en neddragning av planeringsramen för läkariinjen med sammanlagl 181 nybörjarplatser fördelade på följande orter och år

248

-     karolinska institutet - 90 platser budgetåret 1984/85         Prop. 1985/86: 100

-     universitetet i Linköping - 26 platser budgetåret 1985/86    Bil 10

-     universitetet i Göteborg - 65 platser budgetåret 1986/87.

UHÄ föreslår en minskning av planeringsramen för läkarlinjen med 45 nybörjarplatser vid universitetet i Lund budgetåret 1986/87.

För egen del vill jag anföra följande.

Min företrädare har bl. a. i prop. 1984/85:100 betonat atl det är förenat med belydande problem all förutse vilken efterfrågan på personal som hälso- och sjukvården kommer all ha på lång sikt. Även i prop. 1984/85:181 om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården uttrycker statsrådet Sigurdsen osäkerhet om prognosmalerialets tillförlitlighet vad gäller de långsiktiga behoven av utbildade för olika uppgifter i den framtida hälso- och sjukvården.

Samtidigt kan konstateras att den framtida efterfrågan på läkare i huvudsak kommer atl vara beroende av del samhällsekonomiska utrymme som tillkommer hälso- och sjukvården. Jag delar UHÄ: s uppfattning atl efterfrågan på läkare endasl i mindre grad påverkas av strukturförändringar inom hälso- och sjukvården och t. ex. ändrad relation mellan olika personalkategorier.

Utredningen om Hälso- och sjukvården inför 90-lalet, den s. k. HS 90 utredningen, kommer inom kort atl presentera den delrapport om personal- och utbildningsplanering som av fidsskäl inte presenterades i samband med huvudrapporten (SOU 1984:39) Hälso- och sjukvård inför 90-lalel. Prognoserna i detta arbeie utgår från olika alternativ när del gäller den samhällsekonomiska tillväxten och visar det framlida personalbehovet utifrån olika vårdområdens speciella behov och önskvärd fördelning på personalkategorier. Under hand har prognoser presenterats som visar på en framtida balans mellan tillgång och efterfrågan på läkare vid en planeringsram för läkarlinjen om 845 nybörjarplatser.

Jag är mot denna bakgrund inte nu beredd att föreslå en minskning av anlalet nybörjarplatser på läkarlinjen utöver dem som riksdagen har beslutat om. Om det fortsatta prognosarbetet när det gäller personalbehoven inom hälso- och sjukvårdsområdet påvisar ändrade förutsättningar kommer jag att föreslå ålgärder som då kan erfordras för all anpassa utbildningsinsatserna till dessa.

Vad avser den av riksdagen redan beslutade minskningen av planeringsramen för läkarlinjen vill jag anföra följande.

I enlighet med UHÄ: s förslag beräknar jag en besparing med 1405000
kr. vid universitetet i Uppsala till följd av alt antalet nyböijarplatser på
läkarlinjen vid universitet i Linköping minskades med 26 budgetåret
1985/86. De studerande genomgår nämligen de två första studieåren i
Uppsala. Minskningen får genomslag i Linköping först budgetåret 1987/88.
Vid min medelsberäkning harjag räknat med en besparing (-960000 kr.)
Ull följd av den minskade planeringsramen för läkarlinjen vid universitetet i
Göleborg. UHÄ har i skrivelse den 25 oktober 1985 föreslagit en ändring
vad gäller indragning av medel vid karolinska institutet till följd av den
minskade planeringsramen där. Bakgrunden är atl insfitutet nu har redovi
sat en samlad plan för hur resursindragningen skall fördelas på berörda      249

institufioner över liden. Totalt kommer ca 80 tjänster att dras in i samband     Prop. 1985/86: 100 med den minskade läkarutbildningen, huvudsakligen under senare delen     Bil 10 av avveckhngsperioden. Jag beräknar i enlighel med UHÄ:s förslag en besparing om 1040000 kr. vid karolinska institutet budgetåret 1986/87.

I enlighel med vad UHÄ har föreslagit beräknar jag inle några medel för reformeringen av läkariinjen budgetåret 1986/87.

Tandläkarlinjen m.m.

UHÄ föreslär för nästa budgelår en minskning med 40 nybörjarplatser på tandläkarlinjen vid karolinska inslilulel mot bakgrund av en slor osäkerhet om den framtida arbetsmarknaden. UHÄ har den 17 september 1985 bl.a. redovisat underlag för en långsiktig bedömning av behovet av ulbildning av landläkare med anledning av regeringens uppdrag den 7 juni 1984 angående tandläkarutbildningens och den odontologiska forskningsorganisationens omfatlning m. m. Uppdraget har genomförts av en av UHÄ lillsalt arbetsgrupp. Arbetet har redovisats i rapporten (UHÄ-rapport 1985:7) Tandläkarutbildningens och den odontologiska forskningsorganisationens omfattning. Materialet visar bl. a. att i samband med rapporterna om den vikande arbetsmarknaden för tandläkare har efterfrågan på landläkarutbildning minskat dramaUskt samtidigt som en alll större andel av de som har antagits till tandläkarlinjen har sina meriter från annat land än Sverige.

Vidare framgår att man under de närmaste åren kan förutse en fillfäUig ökning av antalet tandläkare. I mitten av 1990-lalet sjunker sedan tiUgången på landläkare kraftigt till följd av del stigande antalet pensioneringar om dimensioneringen bibehålls oförändrad. UHÄ påpekar atl avgången ur tandläkarkåren på grund av dessa pensioneringar kommer att leda till ett behov av kraftiga dimensioneringsökningar redan i början av 1990-talet för att inte tillgängen på tandläkare skall sjunka under det beräknade behovet.

För egen del vill jag anföra följande.

Jag har uppmärksammat problemen med det minskade antalet sökande, språkproblemen m.m. i tandläkarutbildningen. Enligt min mening är del angelägel all olika stödåtgärder sätts in för all förbättra undervisningssi-luafionen och sfimulera intresset för tandläkarutbildningen. UHÄ pekar på flera olika ålgärder såsom stödundervisning bl.a. i svenska språket, anpassning av behörighetsbestämmelserna fill de reella krav som ställs under utbildningen och informationsmaterial om den framlida arbetsmarknadssituationen. Jag förutsätter att arbetet med atl genomföra åtgärder av detta slag prioriteras av UHÄ och berörda högskoleenheter de närmaste åren. Efler vad jag har erfarit har dock rekryteringen lill landläkarlinjen förbättrats vid antagningen hösten 1985.

Enligt min mening är del mol bakgrund av UHÄ: s bedömning av det långsiktiga behovel av ulbildning av tandläkare angeläget atl bevara en flexibel utbildningsorganisation så att högskoleenheterna med relativt kort varsel åter kan öka utbildningskapaciteten. Jag anser därför all det nu vore olämpligt att ytterligare sänka planeringsramen för tandläkariinjen. Jag kommer även i fortsättningen all noga följa utvecklingen på delta område.

250

Besparingarna under detta anslag avseende nästa budgetår till följd av Prop. 1985/86: 100 riksdagens beslut vid 1983/84 års riksmöle om minskad planeringsram för Bil 10 tandläkariinjen beräknar jag i enlighet med UHÄ:s förslag lill 5 542000 kr. vid universitetet i Lund, 344000 kr. vid universitetet i Göteborg och 246000 kr. vid universitetet i Umeå. Som en följd av den successiva avvecklingen av grundutbildningen för tandläkare vid universitetet i Lund upphör intagningen till den statliga tandsköterskeutbildningen vid enheten i Malmö vårterminen 1987. Höstterminen 1986 beräknas elt inlag om 20 nybörjarplatser till tandsköterskeulbildningen.

Jag har lidigare under anslaget D 6. Vissa tandvårdskostnader beräknal vissa besparingar och kommer i det följande även att beräkna en viss besparing under anslaget D 21. Odonlologiska fakulteterna. För all underlätta avvecklingen av grundutbildningen för tandläkare i Malmö förordar jag att, fr. o. m. budgetåret 1986/87, de medel som skall dras in vid universitetet i Lund samlas under en särskild anslagspost benämnd Enheten för tandläkarutbildning i Malmö under detla anslag. Jag beräknar vidare inga ytterligare medel för enheten för tandläkarutbildning vid HoUändargatan fr.o. m.budgetåret 1986/87 (-2334000 kr.).

Regeringen har i prop. 1985/86:68 om ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå föreslagit att den tandvård samt ulbildning för landsköterskor som för närvarande bedrivs vid universitetet i Umeå övertas av Västerbottens läns landstingskommun den I januari 1987. Som en följd härav kommer, såsom jag tidigare har nämnt, inte längre några medel att beräknas för universitetet i Umeå under anslaget D 6. Vissa tandvårdskostnader. Fr.o. m.den Ijanuari 1987 kommer assistenttandläkarna atl anställas av landsfingskommunen. Enligt uppgörelsen skall 20 procent av lönekostnaderna betalas av universitetet. Medelsbehovet för detla ändamål beräknar jag till 442000 kr. under detta anslag. Jag återkommer i del följande till medelsbehovel under anslaget D 21. Odonlologiska fakulteterna för ändamålet avseende budgetåret 1986/87.

Slutligen harjag vid min beräkning av detla anslag, anslagsposten Universitetet i Umeå, beaktat en överföring av medel från anslaget D 6. Vissa tandvårdskostnader (4-478000 kr.) samt att vissa koslnader för tandskö-terske- och tandteknikerutbildning m. m. minskar (-2609000 kr.) budgetåret 1986/87.

Hälsouniversitetet i Linköping

Planeringen av etl hälsouniversitet i Linköping fortgår enligt de förutsättningar och riktlinjer som har lagts fasl av riksdagen (prop. 1984/85:100, UbU 27, rskr. 291). För budgetåret 1986/87 beräknar jag en ökning av medel för hälsouniversitetet under detla anslag med I 978000 kr. Medlen avser huvudsakligen en fortsatt uppbyggnad av en cellbiologisk institution saml vissa handledar- och bibiioteksresurser. Jag återkommer i det följande under anslaget D 20. Medicinska fakulteterna med en redovisning av resursbehovet för forskningsorganisationen.

Statens förhandlingsnämnd har i skrivelse den 26 juni 1985 redovisat
avtal träffat mellan staten och företrädare för Östergötlands läns lands-   251

tingskommun om resurser för medicinsk teoretisk utbildning och forskning     Prop. 1985/86: 100 i Linköping. Avtalet har godkänts av regeringen den 26 juni 1985 samt av     Bil 10 Östergötlands läns landstingskommun den 24 oktober 1985. Överenskommelse om det praktiska samarbelel avser universitetet och landstingskommunen alt träffa inom ramen för avtalet om samarbetet om läkarutbildning och forskning.

I del nu sluina avtalel om resurser för medicinsk teoretisk ulbildning och forskning i Linköping regleras de åtaganden i fråga om en nybyggnad, som Östergötlands läns landstingskommun kommer atl uppföra inom området för regionsjukhuset i Linköping. Enligt avtalet garanteras staten rätt atl 1. o. m. utgången av år 2015 utnyttja lokaler inom denna nybyggnad för den medicinsk teoretiska utbildningen och forskningen utan ersätlning för kapitaltjänstkostnader och driften av fastigheten. Vidare skall Östergötlands läns landstingskommun i samråd med universitetet anskaffa all utrustning lill den här berörda verksamheten. Universitetet skall lämna bidrag till landstingskommunen med 50 procent av anskaffningskostnaderna. Försla-gångsutruslningen skall i enlighet med vad som redovisades i 1985 års budgetproposition anskaffas lill etl belopp av ca 10 milj.kr. Jag avser alt återkomma till regeringen med förslag om att 5 milj. kr. i 1984 års kostnadsläge skall utbetalas till Östergötlands läns landstingskommun från en under anslaget D 14. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m. uppkommen reservation. Denna anskaffning skall vara avslutad senast den 31 december 1988 eller vid den senare tidpunkt landstingskommunen och universitetet enas om. Genom en komplettering av avtalet den 26 april 1984 om läkarutbildning och forskning i Linköping skall bestämmelserna i samarbetsavialet — om inte annat sägs — i princip lillämpas även för utbildnings- och forskningsverksamheten vid institutionen för cellbiologi som skall inrymmas i den här berörda nybyggnaden.

252

Kommunal högskoleutbildning                                                       Prop. 1985/86:100

Dimensioneringsjragor m.m.

I 1985 års budgetproposition redovisades problem med planeringen av de kommunala värdutbildningarna. Del framgick därav atl efterfrågan på flera av de allmänna linjerna hade minskat kraftigt och all anlalet återbud var högt. De uppgifter som nu finns tillgängliga pekar på all den minskade efterfrågan kvarstår. En viss uppgång av antalet sökande lill hälso- och sjukvårdslinjen kan dock märkas. Ökningen avser främsl inriklningen mot allmän hälso- och sjukvård och i viss mån inriklningen mol psykiatri. Förklaringen till det ökade intresset för dessa utbildningar är sannolikt en ökad efterfrågan på sjuksköterskor i kombination med olika rekryterings-befrämjade ålgärder på lokal nivå.

Enligt min mening är det ytterst angelägel att utvecklingen mot ett lågt utnylljande av planeringsramarna inom den kommunala högskoleutbildningen kan brytas. Tendensen till uppgång i intresset för vissa utbildningar är glädjande. Situationen är dock långt ifrån tillfredsställande. Inställda utbildningar, vakanser och hög äterbudsfrekvens och höga studieavbrott är alltför ofta förekommande. Till följd härav har stora reservationer uppstått på anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Jag avser atl återkomma lill regeringen med förslag om all uppdra åt UHÄ atl följa resursutnyttjandet inom landslingen och detaljerat redovisa var i landel och på vilka linjer och påbyggnadslinjer vakanser har uppstått. UHÄ bör därvid i samråd med Landstingsförbundet och berörda landsting redovisa orsakerna till outnyttjad kapacitet och föreslå ålgärder i syfte all nå en bättre överensstämmelse mellan planeringen och utnyttjandet av antalet sluderandeplatser i den kommunala högskoleutbildningen.

I avvaktan på alt orsakerna till det höga antalet vakanta platser inom kommunal högskoleulbildning klarläggs bör en minskning av planeringsramarna för vissa linjer, där särskilt högt antal vakanta platser finns, göras budgetåret 1986/87. I detla sammanhang är det angelägel atl den planeringsordning som har fastställls för den kommunala högskoleutbildningen utnyttjas mer effeklivt än för närvarande. Enligt denna kan nybörjarplatser som inle utnyttjas omfördelas inom regionen av regionstyrelsema och mellan regioner inom riket av UHÄ.

Med hänvisning lill vad jag har anfört förordar jag följande förändring av anlalet nybörjarplatser budgetåret 1986/87 i förhållande lill budgetåret 1985/86.

253

■V    r    I--

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

lld

B B o

BH

II-

O sD O OO —' >/-,

r-       —

lg

c

_m

n   CO -B

'S   00

-c 5 "2

" c c rr ra o .!i.5-c £ = S i- u 1) « E c

■5S >; °

ä5l ' --o

n u

,2 °

c/3 oo

3: • s X -j O et:

.H 5-

'=5 =

t2£

.=,    <>

oc

«o ra

c

_ u-l   U

U O   t

u

o- 2

.t

1     ' ra

o c E

n .o

t/i aj o

t) ra

Tffl-c'-

■p.c

-=:=.;:;:=!;:

254

o      »o       Tf m r-- —      ON

Prop. Bil 10

985/86: 100

I i-

2.i_J

lid

O O o m

SD SD Vt —>

Vi       W-) o

O        — '

.5ld

U

. TD

C   C

3   3      ■

E-£§

Ei2 E

.S-S E

o o

■o . i

i-S:0

CJ

2 > ra

-o

c

C

3

3

t/) tn u

JD

E

> >

u.

ra ra ''

S

E

>- >- ä

u

o

u « ra

j

ul   lyi   u

o

:0

rara J!

UD

E

i:iCi.ra

o;

— 2; a

3rt

5

>

— r-t 00

L,

u.

> > >

V

U

ra ra ra

un

i:: L- u-

>

>

<<>>>

cn X

, c ra ota 4>

=   H*-;?

S- ra o •' ra c- c/,

■E =.2 =

V3

f=

4

' ggS fe 5"

f2S

c;

O

QJ

oo O

•

o

c

c

O

u

CO

c

c

'p

c

0)

a

'c*

'v5

~

Wl

(/)

QO'

"Zri

,s

'c

c

-o

J

'C

JT

1/

iJ

QKJ

0

_>

1

■5

\~

Q.

O

*-5

C3

1-

-C

x:

ra

t

4)

I

o

as

■ -   3

ij VI E ■gggE

;2 E

u) o

3 .

•°E

■i =f

ra

• ,

      t

c S >5 ra

13   1-

   '

> 2    -

ra   c/1          rt

u 'z:       CL

i2 <"        >

o i/i a>

ra B i2 _: _. o.

255

Förändring av nybörjarplatser 1986/87

Linje

Förändring 1986/87 i förhållande till 1985/86

UHÄ              Föredragande

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Hälso- och sjukvårdslinjen

Laboratorieassistentlinjen

Rehabiliteringslinjen

Tandhygienistlinjen

Sociala omsorgslinjen

Påbyggnadslinjer till

hälso- och sjukvårdslinjen (inkl. komplettering i allmän hälso- och sjukvård) laboratorieassistentlinjen rehabiliteringslinjen (ny)

Påbyggnadslinje i onkologisk omvårdnad (ny)

Summa

-t- 38

0

-t-    8

- 66

-h 12

-1-   12

-   16

- 31

0

- 68

- 26

-887

- 22

- 22

-1-160'

-H60'

-t- 40

-1- 40

-1-194

-862

' varav 40 platser avser påbyggnadslinje i sjukgymnastik vid karolinska institutet och universitetet i Lund.

Laboratorieassistentlinjen

UHÄ föreslår som jag nyss har nämnt vissa förändringar av planeringsramarna för laboralorieassistentlinjen (-1-8 nyböijarplatser) och påbyggnadslinjen i blodgruppsserologi (-22 nybörjarplatser). Utöver sina budgetförslag föreslår UHÄ förlängning av laboralorieassistentlinjen med 10 poäng och av påbyggnadslinjerna i klinisk cytologi med 16 poäng och i blodgruppsserologi med 14 poäng.

För egen del vill jag anföra följande.

Min oro över problemen med högt antal vakanta platser och studieavbrott i den kommunala högskoleutbildningen gäller i särskill hög grad laboralorieassistentlinjen. Examinalionsfrekvensen ligger i genomsnitt på 65 procent för riket lotall. Utbildningens teknisk-naturvetenskapliga nalur ställer krav på de studerande som de ofta inte är förberedda för i en utbildning som till följd av sin sektorstillhörighet betraktas som en värdutbildning. Särskilda medel har därför anvisats under de senasle åren för olika stödåtgärder pä laboralorieassistentlinjen. UHÄ redovisar nu alt rekryteringen fill linjen håller på förbättras. Della är angelägel mol bakgrund av arbetsmarknadens behov av personal. Medel (IllOOO kr.) för särskilda stödåtgärder bör därför enligt min mening anvisas även budgetåret 1986/87.

Jag har tidigare redovisat delar av de förslag som har presenterats i en rapport (DsU 1985: II) från expertgruppen för kortare teknisk ulbildning. Jag lar nu upp gruppens förslag om laboratorieassislentlinjen.

Den framtida arbetsmarknaden för laboratorieassistenter kommer lill stor del att ligga inom industriellt utvecklingsarbete. Det är därför väsentligt att rekrytera fler tekniskt intresserade lill utbildningen. UHÄ bör

därför ges i uppdrag att undersöka om laboratorieassistenlulbildningen kan    Prop. 1985/86: 100 göras mera inriktad mot det tekniska området, t.ex.genom en särskild     Bil 10 gren eller genom en påbyggnadsuibildning. Jag avser alt återkomma lill regeringen i denna fråga. Vidare är det angelägel atl informationen till presumtiva sökande utformas så att del klarare framgår alt laboralorieas-sistentulbildningen har en teknisk-naturvetenskaplig bas.

Mol denna bakgrund är jag inte nu beredd att tillstyrka UHÄ: s förslag lill utökning av planeringsramen och föriängning av laboratorieassislentlinjen och dess påbyggnadslinjer. Jag anser för min del alt det höga antalet tomma platser på linjen talar för all en minskning av antalet nybörjarplatser på linjen bör genomföras budgetåret 1986/87. Jag förordar därför en minskning av antalet nybörjarplatser på laboralorieassistentlinjen med 66 och på dess påbyggnadslinjer med 22.

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor m.m.

Enligt riksdagens beslul upphör nuvarande påbyggnadslinje i medicinsk och kirurgisk sjukvård den 1 juli 1986. Därefter kommer en kompletterande ulbildning i allmän hälso- och sjukvård om 20 poäng atl anordnas t. o. m. budgetåret 1988/89. UHÄ föreslår en bibehållen kapacitet om 2 161 nybörjarplatser i kompletteringsutbildningen budgetåret 1986/87.

Enligt min uppfattning bör en betydligt lägre planeringsram fastställas för budgetåret 1986/87 mol bakgrund av vad jag nyss har anfört. Efter vad jag har inhämtat har rekryleringsunderiaget till ulbildningen i medicinsk och kirurgisk sjukvård minskal avseväri. Till vårterminen 1986 hade t.ex. endast 650 förstahandssökande anmält sig lill 1148 platser.

Jag föreslår mol denna bakgrund atl antalet nybörjarplatser minskas från nuvarande 2 161 platser till 1 300 platser budgelårel 1986/87.

I enlighet med cancerkommittens (SOU 1984:67) rekommendationer uppdrog regeringen våren 1985 åt UHÄ alt redovisa förslag till en påbyggnadslinje i onkologisk omvårdnad om 20 poäng för i första hand sjuksköterskor och assistenter.

Inlernationellt sett handhas den onkologiska omvårdnaden i alll större utsträckning av specialistulbildade sjuksköterskor. Onkologin har under de senasle 20 åren vuxil fram som en självständig disciplin inom hälso- och sjukvården. Behandlingsformerna har utvecklats kvalitativt och från pa-lienthäll framhålls att det känns tryggare att vårdas av personer med specialistkunnande inom onkologin.

Jag föreslår därför att en påbyggnadslinje i onkologisk omvårdnad inrättas och förläggs fill Stockholms läns landsfingskommun med 40 nyböijarplatser. Jag har beaktat medel härför (-1-146000 kr.) under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

Sociala omsorgslinjen

Jag föreslår vidare en minskning av planeringsramen för sociala omsorgs
linjen med 68 nybörjarplatser budgetåret 1986/87. Skälet för mitt förslag är
såsom jag tidigare har redovisal det höga anlalet tomma platser på linjen. 257

M-Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Milt förslag syftar lill att anpassa planeringsramen till det faktiska antalet     Prop. 1985/86: 100
utnyttjade platser på sociala omsorgsUnjen.                        Bil 10

Rehabiliteringslinjen

Rehabiliteringslinjen bedrivs för närvarande med både stafligt och lands-fingskommunah huvudmannaskap. I högskoleförordningen 12 kap. 2 § föreskrivs att linjenämnds verksamhetsområde skall omfatta en eller flera allmänna eller lokala utbildningslinjer eller påbyggnadslinjer. Mot bakgrund av det dubbla huvudmannaskapet för rehabiliteringslinjen i Stockholm och Lund får det enligt beslut av regeringen år 1984 t.o.m. budgetåret 1985/86 finnas en linjenämnd för vardera inriktningen av rehabiliteringslinjen på resp. ort. Enligt min mening bör denna ordning få bibehållas även under budgetåret 1986/87 i avvaktan på att utredning om huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund, som min företrädare tillkallade våren 1985, redovisar sina förslag.

UHÄ föreslår atl antalet nybörjarplatser på rehabiliteringslinjens inriktning mol sjukgymnastik minskas med 10 vid karolinska institutet i Stockholm och 10 vid universitetet i Lund. Vidare föreslås att en påbyggnadslinje i sjukgymnastik startar med 20 nybörjarplatser på vardera orten.

Enligt min mening är det angelägel att utbildningskapaciteten för grundutbildning av sjukgymnaster kan upprätthållas samfidigt som påbyggnadsutbildning kommer i gång och byggs ut. Genom att antalet platser i sjukgymnastutbildningen inom den kommunala högskolan föreslås ökas med 12 under budgetåret 1986/87, kan antalet nybörjarplatser på grundutbildningen i stort sett bibehållas på nuvarande nivå. Jag biträder därför UHÄ: s förslag och föreslår en minskning med 20 nybörjarplatser inom den statliga delen av sjukgymnastutbildningen och en utökning med 12 nybörjarplatser inom den kommunala högskoleutbildningen. Enligt min mening måste dock angiven minskning genomföras vid en enhet, nämligen karolinska institutet, för att maximal besparingseffekt skall kunna uppnås.

Riksdagen har, i enlighet med förslag i prop. 1984/85: 100, bil. 10, beslutat alt påbyggnadslinjer om 20 poäng i arbetsterapi resp. i sjukgymnastik skall inrättas den I juli 1986. Inom vardera linjen skall finnas fyra inriktningar; primärvård, läns- och regionsjukvård, psykiatrisk sjukvård samt habilitering. UHÄ: s förslag fill dimensionering för 1986/87 omfattar 100 nybörjarplatser på påbyggnadslinjen i arbetsterapi och 60 på påbyggnadslinjen i sjukgymnasfik.

Jag ansluter mig till UHÄ: s förslag och beräknar en ökning av medel (-1-269000 kr.) till universitetet i Lund och (-(-59000 kr.) till karolinska institutet för påbyggnadslinjen i sjukgymnastik. Medel för påbyggnadslinjerna inom den kommunala högskoleutbildningen beräknar jag under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

Tandhygienistlinjen

UHÄ föreslår en minskning med 16 nybörjarplatser på tandhygienistlinjen

budgetåret 1986/87. Bakgrunden är svårigheter med att rekrytera studeran-   258

de till ulbildningen saml bristande planeringsunderiag om framfida behov     Prop. 1985/86: 100
och efterfrågan på landhygienister.                                              Bil 10

Enligt min mening bör planeringsramen bällre än för närvarande anpassas till antalet utnyttjade platser. Jag föreslår därför en minskning med 31 nyböijarplatser budgetåret 1986/87.

I delta sammanhang vill jag påpeka alt regeringen nyligen har uppdragit åt UHÄ atl senasi den 1 oktober 1986 inkomma med förslag dels till åtgärder i syfte alt öka rekryteringen av studerande, dels till dimensionering av tandhygienistlinjen under en femårsperiod. 1 anslulning härtill skall UHÄ inkomma med förslag lill en försöksutbildning för tandhygienister mot bakgrund av förslagen i prop. 1984/85:79 (SOU 12, rskr. 143) med förslag till tandvårdslag m.m. i vad avser tandhygienisternas framtida arbelsuppgifter och ställning i tandvårdsorganisationen.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till (371864000 -f 40889000=) 412735000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen all

1. planeringsramar för budgetåret 1986/87 fastställs i enlighet med vad jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen alt inrätta en påbyggnadslinje, påbyggnadsuibildning i onkologisk omvårdnad, om 20 poäng den I juli 1986,

3. lill Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 412 735 000 kr.

Dll. Utbildning för undervisningsyrken

1984/85 Utgift     778019407         Reservation           25 304012

1985/86 Anslag   744999000

1986/87 Förslag        799618000

Anslaget avser grundläggande utbildning för undervisningsyrken vid de statliga högskoleenheterna saml personalutbildning för skolväsendets behov inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn saml för vissa kurser m.m. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

259

Räilelse: S. 269, rad 11 och 12 Rättat till: "av arbetsmarknadsskäl" placeras efter "budgetåret 1986/87"

Anslagsfördelning

Prop. 1985/86:

100

Högskoleenhet/högskoleregion m.

m. 1985/86

Beräknad ändring

.986/87             B'' '0

Universitels-och högskoleämbetet

Föredraganden

Grundläggande högskoleutbildning och påbyggnadsutbildning:

Slockholms högskoleregion

Högskolan för lärarutbildning

i Stockholm Konstfackskolan Musikhögskolan i Stockholm

123461000

4 185 000

13969000

+ 12 435 000 -F    343000 +    911000

4-12274 000 -1-    338000 +    847000

Uppsala högskoleregion

Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/

Västerås Högskolan i Falun/Boriänge Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Örebro

43 189000

8 181000 12989000 18540000 27930000

-1-    425 000

-t-    611000 -1-    894000 -1-    575000 -1- 1925000

-     634000

-1-    559000 -1- 1 195000 +    556000 4- 1223000

Linköpings högskoleregion

Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping

50610000 19064000

-1- 4409000 -1-    461000

4- 3923000 4-    453 000

Lund/Malmö högskoleregion

Universitetet i Lund Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö

79738000 4 898000

16 395 000

17 224000
22496000

-t- 9373 000 4-    396000 +    346000 -)-   1254 000 +    786000

4- 9885000 4-    363000 -F    562000 4-    576000 4-    750000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg Högskolan i Borås Högskolan i Karistad

99104000

1 366000

24454000

-1- 9867 000 - 1366000 + 1312000

4- 9750000 - 1366000 4- 1286000

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/ Härnösand

57 770000 24722000

15831000

-1- 7126000 4- 1 135000

-1- 2072 000

4- 7006000 4- 1085 000

4- 2 206000

Ej fördelade medel

Hemspräkslärarutbildning

Utbildning av instruktörer för näringsliv och förvaltning

Ulbildningsarvode

Särskilda utbildningsåtgärder för vissa lärare m. m.

328000

1074000 20957000

525000

-f      23000

+    717000 - 2 378000

+      37 000

4-       16000

4-    552000 -    560000

4-      25000

709000000

-(-53689000

4-52870000

260

Högskoleenhet/högskoleregion m.

m. 1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-

Före-

och högskole-

drc

iganden

ämbetet

Personalutbildning för

skolväsendets behov:

Stockholms högskoleregion

6006000

4-

420000

4-

292000

Uppsala högskoleregion

7649000

4-

535000

4-

372000

Linköpings högskoleregion

4054000

4-

284000

4-

196000

Lund/Malmö högskoleregion

6992000

4-

457000

4-

340000

Göteborgs högskoleregion

6528000

4-

457000

4-

317000

Umeå högskoleregion

4407 000

4-

308000

4-

214000

Till universitets-

och högskoleämbetets

disposition

363000

4-

143000

4-

18000

35999000

-■

2885000

4-

1749000

Summa

744999000

4-56293000

-1-54619000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Anslagsframställning jämte komplettering härav har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Sammantaget innebär ändringsförslagen i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'■ ''

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-'

Kostnad

budgetåret

budgetåret

1986/87

1986/87

(tkr.)

(tkr.)

1

Pris- och löneomräkning

3.6

Musiklärarlinjen

I.l

Prisomräkning

-HO 972

Enl. BP 84

-H    436

1.2

Löneomräkning

4-44235

3.7

Studie- och yrkesorienterings-

Summa under 1

4-55 207

linjen

Enl. prop 1983/84:86,

2

Förändringar av anslags-

merkostnad och

teknisk natur

förlängning

4- 1720

2.1

Medel för långtids-

3.8

Vårdlärarlinjen

förordnade handledare, HLS,

Enl. BP 85

-    955

UL, UG, UUm, HS/H

4-18938

3.9

Ämneslärarlinjema

Summa under 2

4-18938

Tilläggsbudget 82

-    741

Enl. BP 83 60 poäng

4- 2124

3

Konsekvenser av lidigare beslul

Förlängning av språkvetenskaplig linje med svenska

3.1

Fritidspedagoglinjen

som andraspråk

4-    281

Enl. BP 84

- 1 180

Enl. BP 85 160 poäng

-    690

Enl. BP 85

-    562

Enl. BP 85 40 poäng

-    980

3.2

Förskollärarlinjen

Enl. BP 85 Omfördelning

Enl. BP 84

- 3687

till matematisk-natur-

Enl. BP 85

-    843

vetenskaplig linje

4-    809

3.3

Industri- och hantverkslärarlinjen

3.10

Speciallärarlinjen Utbildning av yrkesvals-

Enl. BP 85

-    856

lärare för särskolans

3.4

Lågstadielärarlinjen

träningsskola, vart-

Vidareutbildning av mellan-

annat år

4-    386

stadielärare till lågstadie-

Gren 2, hörsel

-      96

lärare, vartannat år

-     148

3.11

Besparing i kostnader

Enl. BP 85

- 1823

för långtidsförordnade

3.5

Mellanstadielärarlinjen

handledare

-    787

Tillvalskurser i samiska

3.12

Utbildningsarvoden

-    578

och tornedalsfinska, vart-

annat år

-    440

Vidareutbildning av låg-

stadielärare till mellan-

stadielärare, vartannat år

-    292

OÄ"

Enl. BP 85

- 7719

ZO

Prop. 19!

5/86: 100

Bil 10

Ändamål/högskoleenhet m.m.'''

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m.m.''-

Kostnad

budgetåret

budgetåret

1986/87

1986/87

(ikr.)

(tkr.)

Summa under 3

-16037

4.5

Musiklärartinjen

4 4.1

Budgetförslag Folkhögskollärariinjen

Omfördelning 4 npl

HLu

SMH

Medel för Europarådets

4-    218 -    218

Bortfall av utbildningsarvode m. m.

- 1800

4.6

4.2

Förskollärarlinjen Omvandling av platser till tvåspråkig utbildning i spanska, 15 npl, HV Industri- och hantverks-

4-      64

4.7

fortbildriingsprogram Ämneslärarlinjerna Praktikomläggning Omfördelning av platser

4-      118

4- 2 355

4.3

i praktisk-pedagogisk kurs

samt handels- och kontors-

(-5 npl) HLS, ULi, UL, UG,

lärarlinjerna Besparing i kostnader för handledare

4.8

UUm

Gemensamma funktioner,

bibliotek

-    207 4-      25

Ofr 2.1)

Summa under 4

- 1815

HLS, UL, UG, UUm, HS/H

- 3317

varav

- 3317

4.4

Industri- och hantverkslärarlinjen Kurser för instruktörer för

från andra anslag

näringsliv och förvaltning

4-    642

Summa totalt

4-56293

Civil helikopterflyglärar-

utbildning 4- 4 npl, HLS

4-    305

' HLS = högskolan för lärarutbildning i Stockholm, SMH= musikhögskolan i Slockholm, ULi = universitetet i Linköping, UL=universitetet i Lund, HV = högskolan i Växjö, UG=universitetet i Göteborg, UUm=univer-sitetet i Umeå, HLu=högskolan i Luleå, HS/H = högskolan i Sundsvall/Härnösand. npl= nyböriarplatser. ' BP= budgetproposition.

UHÄ hemsläller att

1.    planeringsramar fastställs i enlighet med vad som förordas i anslagsframställningen,

2.    under elt reservalionsanslag Dll. Ulbildning för undervisningsyrken anvisas 801 292000 kr. med ovan angiven fördelning på anslagsposter.

UHÄ har i skrivelse den 5 juni 1985, på uppdrag av regeringen den 12 april 1984, inkommit med förslag lill prakUsk-pedagogisk utbildning för lärare samt lektorsutbildning.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av tidigare fattade beslul beräknar jag medel i enlighet med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit. Mina förslag fill nybörjarplatser framgår av planeringsramslabellen.

262

De förslag om lärarutbildningens dimensionering som jag lar upp i del Prop. 1985/86: 100 följande avser budgetåret 1986/87. Jag avser att senare återkomma lill , Bl 10 regeringen med förslag all föreläggas riksdagen i lokaliseringsfrågor m. m. Jag kommer i det följande att förorda minskningar av antalet nybörjarplatser på vissa linjer. Minskningarna är motiverade av arbetsmarknadsskäl. Minskningen på förskollärarlinjen grundar sig dock på svårigheter atl rekrytera studerande.

Jag övergår nu till att behandla vissa utbildningslinjer inom sektorn saml frågor rörande personalutbildning för skolväsendets behov.

FörskollärarUnjen

Planeringsramen för förskollärariinjen är innevarande budgelår 3 078 nybörjarplatser. Anlalet sökande till linjen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) var lågt höstterminen 1985. Alla platser har inle kunnat utnyttjas. Vid HLS har inte heller vid vissa lidigare antagningstillfällen alla platser kunnat fyllas. Samlidigl finns en brist på behöriga förskollärare inom stockholmsregionen. Högskolan har på olika sätt informerat om utbildningen och arbetsmarknadssituationen för att få fler sökande lill utbildningen. Trots dessa insatser har inte alla platser kunnat fyllas.

Med hänsyn lill svårigheten all rekrytera studerande till ulbildningen förordar jag att anlalet nybörjai-platser minskas med 72 vid HLS. Jag förutsätter samtidigt att berörda myndigheter, inom och utom högskolan, saml organisationer fortsätler att aktivt arbeta för en förbättrad rekryteringssituation för atl tillgången på behöriga lärare bättre skall svara mot efterfrågan inom barnomsorgen.

Utbildning av tvåspråkiga förskollärare ges för närvarande vid fem högskoleenheter. Antalet spansklalande invandrare är stort i och omkring Växjö. UHÄ föreslår att högskolan i Växjö inom den nuvarande planeringsramen skall få anordna utbildning av förskollärare med spanska som modersmål. Jag biträder UHÄ:s förslag och beräknar vissa ytterligare medel för detta (4-64000 kr.).

LågstadielärarUnjen

Vid HLS och vid högskolan i Krisfianstad anordnas kompletteringsutbildning om 40 poäng av förskollärare till lågstadielärare med 24 resp. 30 nybörjarplatser. Riksdagen har beslutat om en ny lärarutbildning för grundskolan (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr. 366), som startar budgetåret 1988/89. Enligt min uppfattning bör denna kompletteringsutbildning därför lills vidare inle ges. Jag beräknar med anledning härav en minskning av anslaget (-1 137000 kr.).

Idrottslärarlinjen

Planeringsramen för idroltslärarlinjen är innevarande budgetår 251 nybör
jarplatser. Enligt skolöverstyrelsens (SÖ) bedömning är behovel av
idrottslärare lågt både den kommande femårsperioden och den kommande 263

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Planeringsramar för sektorn för utbildning för undervisningsyrken budgetåret 1986/87

Utbildningslinje/poäng

HLS    Konst-SMH   Upp-Eskils-   Falun/Gävle/ÖrebroLin-    Jön-     Lund/
fack           sala luna/      Bor-    Sand-    köping köping Malmö

Västerås länge   viken

Bamavårdslärarlinjen, 120

Bildlärarlinjen, 120

Folkhögskollärariinjen, 40

184 798

36 120

120

148

72 72=

Fritidspedagoglinjen, 100

Förskollärarlinjen, 100

Handels- och kontorslärarlinjen, 40

Hemspråkslärarlinjen, 80

Hushållslärarlinjen, 120

Idrottslärarlinjen, 120

Industri- och hantverkslärarlinjen, 40

Lågstadielärarlinjen, 100

Mellanstadielärarlinjen, 120

Musiklärarlinjen, 160

Slöjdlärarlinjen, 40

30

120

178

60

Studie- och yrkesorienteringslinjen, 120

Textillärarlinjen, 120

Vårdlärarlinjen, 60

Ämneslärarlinjema, 160

Ämneslärarlinjema, 40

Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel'", 20

Speciallärarlinjen'", 20-100 311*

Pedagogik/metodiklärar
linjen'", 20                  18

48

68

16'

36

36

48

120

25

84 48

75

60

36

30

72

60

60

96

126

102

144

120 91'

168

120

270

24 36

124

24

24

24

24

24

30

30

30

48

30

48 56

96"

60

32

96

103

162'

20

30

48

24      272'

24

' Härav avser minst 50 platser 50-poängsutbildning.

Härav avser minsl 550 platser 50-poängsutbildning och minst 167 platser i Stockholm, Eskilstuna/Västerås,

Linköping, Lund, Växjö och Göteborg ulbildning för tvåspråkiga studerande. ' Härav avser 50 platser tvåämnesutbiidning.

*        Härav avser 24 platser tvåämnesutbiidning.

' Härav avser 24 platser särskild utbildning för sökande med finska som modersmål.

*        Härtill kommer 30 platser landstingskommunal högskoleutbildning i Arvika. 96 platser avser tvåämnesut
biidning, varav 16 i Stockholm, 24 i Lund, 32 i Göteborg samt 24 i Luleå.

'' Härav avser 25 platser ämnesteoretisk utbildning i Växjö.

' Härav avser 50 platser ytteriigare påbyggnad om 20 poäng, gren 1.

' Härav avser 30 platser ytteriigare påbyggnad om 20 poäng, gren 1.

'" Påbyggnadslinje.

" Flerämnesutbildning.

264

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Utbildningslinje/poäng

Halm- Kal-    Kris-   Växjö Göte- Karl-   Umeå Luleå Sunds-   Sum-
siad     mar     tian-    borg    stad                vall/       ma

stad                                            Härnö-

sand

Bamavårdslärariinjen, 120

12

12

40

Bildlärariinjen, 120

48

96

Folkhögskollärariinjen, 40

75

Fritidspedagoglinjen, 100

30

30

60

84

60

36

30

928'

Förskollärariinjen, 100

60      120

138

120

240

120

120

120

120

3006'

Handels- och konlors-

lärariinjen, 40

24

24

108

Hemspråkslärarlinjen, 80

36

192

Hushållslärarhnjen, 120

36

36"

108

Idrottslärarlinjen, 120

211

Industri- och hantverks-

lärarlinjen, 40

120

78

36

506

Lågstadielärarlinjen, 1(X)

24

24

24

48'

24

24

24

24

408

Mellanstadielärarlinjen, 120

30

30

30

48'

30

30

30

30

516

Musiklärarlinjen, 160

62

48

264*

Slöjdlärarlinjen, 40

96

Studie- och yrkesoriente-

ringslinjen, 120

60

150

Textillärariinjen, 120

48"

24

108

Vårdlärarlinjen, 60

96

48

440

Ämneslärariinjerna, 160

172

60

110

905

Ämneslärariinjerna, 40

50

15

200

Lärariinjen för jordbruk.

skogsbruk och

trädgårdsskötsel, 20

84

Speciallärariinjen, 20-100

260*

228«

1215

Pedagogik/metodiklärar-

linjen, 20

12

30

Summa

9686

265

tioårsperioden. Detla hänger samman dels med elt minskande tjänsteun- Prop. 1985/86: 100 derlag, dels med en låg pensionsavgång. Eftersom det redan nu enligt Bil 10 arbetsmarknadsstyrelsen är svårt att fä tjänsi som idrottslärare anser SÖ atl del finns anledning atl allvarligl överväga en nedskärning av utbildningskapaciteten på linjen. UHÄ föreslår en minskning med 25 nybörjarplatser vid HLS budgetåret 1987/88 och med 15 nybörjarplatser vid högskolan i Örebro budgetåret 1988/89.

Jag delar UHÄ: s uppfattning att det är nödvändigl att minska antalet platser på idrottslärarlinjen i den omfattning som UHÄ föreslår. Jag förordar dock atl minskningen genomförs redan budgelårel 1986/87 (-1 570000 kr.).

Riksdagen har bemyndigat regeringen atl förlänga idroltslärarlinjen med 40 poäng till 120 poäng tidigast den Ijuli 1986 (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr. 366). UHÄ föreslår att linjen förlängs för de studerande som påbörjar sin ulbildning läsåret 1986/87. Jag biträder UHÄ:s förslag.

Genom förlängningen ändras balansen mellan schemalagd undervisning och självstudier, så all andelen självstudier ökar. Koslnaderna för förlängningen kan därmed hållas nere. För vissa mindre merkostnader, som uppkommer budgelårel 1988/89, avser jag att senare föreslå en viss ökad medelstilldelning.

Hushållslärarlinjen

Planeringsramen för hushållslärarlinjen är innevarande budgetår 132 nybörjarplatser. Ell betydande överskoll på hushållslärare kan komma all uppstå om inte antalet nybörjarplatser minskas. Jag förordar därför en minskning med vardera 12 nybörjarplatser vid universiteten i Uppsala och Umeå (-670000 kr.).

Industri- och hantverkslärarlinjen samt handels- och kontorslärarlinjen

Regeringen har uppdragit åt UHÄ att genomföra en översyn av utbildningen på industri- och hanlverkslärarlinjen saml handels- och konlorslärarlin-jen. Medel för att täcka kostnader för handledning av praktik anvisas för närvarande under anslagen till de skolformer där praktiken görs. En utgångspunkl för översynsarbelet är alt koslnaderna för handledning skall räknas in i totalkostnaden för lärarutbildningen och atl medel skall anvisas under högskolans anslag. UHÄ föreslår att medel för handledning av praktik skall anvisas under förevarande anslag fr. o. m. budgetåret 1986/87, bl.a. för atl möjliggöra vissa försök inom ulbildningen.

Jag bUräder UHÄ: s förslag och beräknar medel under förevarande anslag (4-18938000 kr.). Jag har gjort molsvarande minskning av medelstilldelningen under anslaget B 17. Bidrag ull driften av gymnasieskolor.

Till ulbildning av instruktörer för näringsliv och förvaltning anvisas
medel under en särskild anslagspost. Instruktör används i detla samman
hang som beteckning för en anställd inom förelag eller förvaltning, vilken
bl. a. har till uppgift att handleda elever i inbyggd utbildning för gymnasie
skolans elever, lärlingsutbildning saml kommunal vuxenutbildning med         ""
arbetsplalsförlagd utbildning.

Arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY)     Prop. 1985/86: 100 skall enligt sina direktiv pröva möjligheterna alt utöka den arbetsplatsför-     Bil 10 lagda utbildningen. Enligt UHÄ krävs en ökad medelstilldelning om 642000 kr. för utbildning av instruktörer med anledning av atl det sker en viss utökning av den arbelsplalsförlagda utbildningen.

Jag har i mitt inledande anförande framhållit att det är angelägel alt resurserna för denna ulbildning ökar. Jag beräknar medel härför under förevarande anslag (4-500000 kr.).

Musiklärarlinjen

Planeringsramen för musiklärartinjen är innevarande budgelår 264 nybörjarplatser. Nuvarande tjänslgöringsunderlag vid högskolan i Luleå medger inte lillräckligl många lärartjänster på hellid och det har visal sig svårt atl få kvalificerade musiklärare lill deltidstjänstgöring och limundervisning. Musikhögskolan i Slockholm (SMH) har föreslagit en minskning av planeringsramen från 72 till 68 med hänvisning till den förväntade arbetsmarknadssituationen för musiklärare mot sluiet av 1980-talel. SMH föreslår atl en del av de frigjorda resurserna används för den ulbildning i musiklerapi, som sedan budgetåret 1981/82 bedrivs som enstaka kurser.

UHÄ föreslår atl antalet nybörjarplatser på linjen vid högskolan i Luleå ökas med fyra, till 48, och att motsvarande minskning görs vid musikhögskolan i Slockholm. Jag biträder UHÄ: s förslag. Ulbildningen i musiklerapi bör även i fortsättningen kunna anordnas i form av enstaka kurser.

Jag kommer vid min anmälan av anslaget D 12. Utbildning för kultur-och informationsyrken atl beröra vissa frågor som rör tjänst som ackom-panjalör. Under förevarande anslag beräknar jag med anledning därav vissa medel för högskolan i Örebro (4-8000 kr.).

Textillärarlinjen

Planeringsramen för textillärariinjen är innevarande budgelår 120 nybörjarplatser. Elt betydande överskott på textillärare kan komma atl uppslå om inte antalet nybörjarplatser minskas. Jag förordar därför en minskning av anlalet nybörjarplatser med 12 vid universitetet i Göleborg (-335000 kr.).

Ämneslärarlinjerna

Planeringsramen för ämneslärarlinjerna är innevarande budgelår 965 nybörjarplatser. Dessulom beräknas medel för praktisk-pedagogisk ulbildning för studerande enligt äldre studieordning m. m. Av arbetsmarknadsskäl förordar jag en minskning av anlalet nybörjarplatser på de fyraåriga linjerna med 60 (-540000 kr.).

För utbildningen på ämneslärarlinjerna har UHÄ år 1984 fastställt ny
utbildningsplan. Enligt denna skall utbildningen ges en starkare yrkesan-
knylning än vad som hitfills har varit fallet och den lidigare uppdelningen
mellan inledande ämnessludier och en avslutande praktisk-pedagogisk ut-       267

bildning upphör därmed. Utbildningens olika delar skall i stället integreras Prop. 1985/86: 100 så att praktik ingår även i de tre första årens studier. Elt tidigareläggande Bil 10 av den relativt sett kostnadskrävande praktiken innebär att kostnaderna för de tre försia åren av ulbildningen ökar och att kostnaderna för del avslutande året minskar, i förhållande till nuvarande kostnader. Enligt UHÄ behöver anslaget därför ökas med 2355000 kr. för vartdera budgetåret 1986/87 och 1987/88 saml molsvarande minskning göras för budgetåret 1988/89. Jag beräknar nu medel för dessa merkostnader budgetåret 1986/87.

Avslutande praktisk-pedagogisk ulbildning för blivande ämneslärare anordnas för studerande, som före utgången av mars 1977 har påbörjat studiekurs enligt 1969 års eller tidigare studieordning vid filosofisk fakultet. För sådana studerande skall enligt gällande bestämmelser examination anordnas intill utgången av år 1986. Denna utbildning anordnas även för studerande med grundläggande ekonomisk eller teknisk högskoleutbildning. Riksdagen har (UbU 1981/82:37, rskr. 397) som sin mening gett regeringen tillkänna, att UHÄ bör söka finna former för en reguljär lektors-utbildning genom att studerande på ämneslärarlinjerna får möjlighet atl förlänga sina ämnesteoretiska studier med forskarutbildning. Ett särskilt antal platser vid den praktisk-pedagogiska utbildningen bör vidare avsättas för studerande som är ämnesteoretiskt behöriga till leklorstjänst men som inte har följt lärarulbildningslinje.

Regeringen har mol denna bakgrund uppdragit åt UHÄ att komma in med förslag till dimensionering och lokalisering av en fortsalt prakfisk-pe-dagogisk ulbildning för blivande ämneslärare samt förslag till villkor för tilhräde lill denna ulbildning. UHÄ borde vidare, i enlighet med riksdagens Uttalande, söka finna former för en reguljär lektorsutbildning.

UHÄ föreslår med anledning av uppdraget att praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för blivande ämneslärare skall anordnas även efter år 1986. Utöver de grupper som med utgången av år 1986 har tillträde till Utbildningen skall enligt UHÄ: s förslag den som har examen från annan utbildningslinje i högskolan eller högskoleexamen på enstaka kurser och därmed ämnesteoretisk behörighet fill lärartjänst få tillträde till ulbildningen.

Vidare föreslår UHÄ att studerande som uppfyller kraven på ämnesteoretisk behörighet för lektorstjänst skall ges vissl företräde lill utbildningsplatserna.

Enligt UHÄ innebär vidgade tillträdesregler en möjlighet för dem, som först på ell senare stadium i sina studier eller i sitt yrkesliv bestämmer sig för att bli lärare, att genomgå en kortare yrkesinriktad utbildning. Det ger en smidig möjlighet att växla från ell annat yrkesområde ull läraryrket och bidrar därmed fill en närmare kontakt mellan skola och arbetsliv. Genom utformningen av urvalsbeslämmelserna för ulbildningen är det enligt UHÄ möjligt atl undvika atl den blir en parallell ulbildningsväg till den reguljära lärarutbildningen. UHÄ redovisar en positiv remissopinion för förslaget. Jag anser del värdefullt alt fill lärare i gymnasieskolan även kunna rekrytera personer som har erfarenhet från yrkesområde utanför skolan.

268

Liksom UHÄ anserjag alt della bidrar lill en närmare kontakt mellan skola     Prop. 1985/86: 100
och arbelsliv, vilket är angeläget.                                                  Bil 10

Enligt min mening bör därför en avslutande praktisk-pedagogisk kurs om 40/20 poäng, avsedd för blivande gymnasielärare, anordnas även efter utgången av år 1986. Kurser bör anordnas för studerande med ekonomisk eller teknisk grundläggande högskoleutbildning, för studerande med ämnesteoretisk leklorsbehörighei, för studerande som före utgången av mars 1977 har påbörjat studiekurs enligt 1969 års eller tidigare studieordning vid filosofisk fakultet saml för studerande enligt 1977 års studieordning. För studerande enligt 1969 års studieordning eller 1977 års studieordning bör för budgelårel 1986/87 av arbetsmarknadsskäl gälla att de får genomgå kursen endasl om de har ämnesutbildning inom det matematisk-naturvetenskapliga området.

Mina förslag till dimensionering och lokalisering för budgelårel 1986/87 framgår av planeringsramstabellen. Jag har därvid räknat med en minskning av antalet nybörjarplatser med 65 (-1 914000 kr.).

Jag avser alt senare återkomma lill regeringen med förslag om etl bemyndigande för UHÄ all fastställa behörighets- och urvalsbeslämmelser för utbildningen. Vidare avser jag all ålerkomma till regeringen med förslag till ändrade bestämmelser i skolförordningen (1971:235, omtryckt 1983:721, ändrad senast 1985:801) om behörighet till lärartjänst.

Speciallärarlinjen

Behovet av fortbildning av lärare och övrig personal inom den gymnasiala ulbildningen för döva och hörselskadade elever i Örebro är som jag har nämnt vid min anmälan av anslaget B 17. Bidrag till gymnasieskolan, stort. Jag förordar atl den specialpedagogiska fortbildning bl.a. med inriktning mot teckenspråk, för lärare vid gymnasieskolan för döva och hörselskadade elever i Örebro, som genomförs av HLS, inom ramen för anvisade medel, skall ges även budgelårel 1986/87.

Behovel av påbyggnadsuibildning på gren 2 av speciallärarlinjen vad gäller ulbildning för undervisning av hörselskadade elever och döva elever är enligt uppgift från SÖ lägre än som svarar mol nuvarande utbildningskapacitet. Vidare har, enligt uppgift från UHÄ, alla platser i utbildningen för undervisning av hörselskadade elever inle kunnat fyllas. Jag förordar därför en minskning med 18 nybörjarplatser inom utbildningen för undervisning av hörselskadade elever och med 6 nybörjarplatser inom ulbildningen för döva elever vid HLS. Jag har vid min medelsberäkning under förevarande anslag tagit delta i beaktande (-190000 kr.).

Personalutbildning för skolväsendets behov

Under anslaget B 8. Fortbildning m. m. har statsrådet Göransson berört
den översyn av fortbildningens organisaiion som görs inom utbildningsde
partementet. I avvaktan på resultatet av översynen bör inriklningen av
fortbildningen och vidareutbildningen för skolväsendels personal i huvud
sak vara densamma som under innevarande budgetår.                                     269

övriga frågor

Jag beräknar medel för kompletteringsutbildning av syo-funklionärer samt för avslutande av den särskilda och riktade ämneslärarutbildningen under anslagsposten Särskilda utbildningsåtgärder för vissa lärare m. m.

HLS har anhållit om medel för atl stärka högskolans forskningsorganisation inom området idroltspedagogik. UHÄ tillstyrker atl medel omfördelas frän förevarande anslag fill anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna för beleendevelenskaplig idrollsforskning. Jag biträder förslaget och beräknar en minskning under förevarande anslag (-380000 kr.). Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill (744999000 4-54619000=) 799618000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.        fastställa planeringsramar i enlighet med vad jag har förordat,

2.        fill Utbildning fär undervisningsyrken för budgetåret 1986/87
anvisa etl reservationsanslag av 799618000 kr.

D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

176904681 189388000 208936000

Reservation

7315571

Delta anslag avser grundläggande ulbildning för kullur- och informationsyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhelsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer m. m. inom sektorn.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet/ändamål m. m.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

Stockholms högskoleregion

Universitetet i Stockholm

13 132000

4- 4437000

4- 2570000

Gemensamt för de konst-

näriiga högskolorna

486000

4-      34000

-h      23 000

Danshögskolan

3 888000

4-    737 000

4-    667 000

Dramatiska institutet

16003 000

4- 1021000

4- 1007 000

Grafiska institutet och

institutet för högre

kommunikations- och

reklamutbildning

3 104 000

4-    210000

4-    204000

Konstfackskolan

17 841000

4- 1678000

4- 1716000

Konsthögskolan

9 762000

4- 1292000

4- 1234000

Musikdramatiska skolan

i Stockholm

3049000

4-    206000

4-    216000

Musikhögskolan i Stockholm

14371000

4- 1363 000

4- 1258 000

Teaterhögskolan i Stockholm

5 226000

4-    369000

+    365000

270

Högskoleenhet/ändamål m. m.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Prop. 1985/86: Bil 10

100

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Uppsala högskoleregion Universitetet j Uppsala Högskolan i Örebro

14944000 1592000

4-4-

3027 000 110 000

4-4-

1631000 112000

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

2657000

4-

473000

4-

225 000

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund Högskolan i Kalmar Högskolan i Växjö

21 168000 2992000 1553000

4-

4-4-

3460000 208000 131000

4-4-4-

2 376000 203 000 127000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad

37800000

13739000

1674000

4-4-4-

5027000

1027000

124000

4-4-4-

3 580000 998000 122000

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå

2489000

4-4-

1 354000 394000

4-4-

762000 394000

TiU regeringens disposition

530000

—

530000

_

530000

AUmänl bidrag liU de fria samfundens teologiska seminarier

964000

103 000

964000

Bidrag till högskole-anknulen utbildning vid de fria samfundens teologiska seminarier

208000

31000

208000

Anlagningskostnader för vissa konstnärliga utbildningar

216000

4-

15000

4-

10000

Utbildning i svenska för vissa invandrare

Utgift

189388000

4-26033000

4- 1450000 4-19548000

271

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet     Prop. 1985/86:100
(UHÄ).                                                                         Bil 10

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-

Kostnad

budgetåret

budgetåret

1986/87

1986/87

(tkr.)

(tkr.)

1

Pris- och löneomräkning

3

Konsekvenser av tidigare be-

l.I

Prisomräkning

4- :

2 582

slul

1.2

Löneomräkning

4-11939

3.1

Minskat antal npl reli-

Summa undpr 1

4-14571

gionsvel linjen, UU, UL

-

110

3.2

Ökat antal npl religions-

2

Förändringar av anslagsleknisk natur

3.3

vet linjen, UU, UL Ökat antal npl religions-

4-

217

2.1

Resurser för humanistisk utbildning (individuella

3.4

vet linjen, UU, UL Ökat antal npl kyrko-

4-

638

linjer)

4-

4 281

musikeriinjen, SMH, UL

4-

182

2.2

Omvandling av bebyggelse-

3.5

Ökat antal npl konser-

antikvariska linjen till

yatorslinjen, UG

4-

439

allmän linje, UG

4-

183

3.6

Ökat antal npl danslin-

2.3

Medel för bidrag till

jen, DH

4-

96

SAMI

4-

140

3.7

Ökat antal npl konst-

2.4

Nedläggning av utbildningen i teckenspråks-

3.8

fackskolans hnjer, KF

Start av kyrkomusiker-linjen.

4-

202

tolkningen i dess nuvarande

HLu

4-

394

form, US

_

642

2.5

Medel för del av kostna-

Summa under 3

4-

2058

derna för professur i

4

Budgetförslaget

restaureringskonst, KH

4-

200

4.1

Per capita-förstärkning

2.6

Resurser för översättar-utbildning, US

4.2

ind utb-linjer

Per capita-förstärkning

4-

551

(prop. 1984/85: 132)

4-

485

fd KVL-plalser som ind

2,7

Resurser för pedagogiskt utvecklingsarbete m. m.

4.3

utb-linjer Ylleriigare platser på

4-

125

inom tolkutbidningen

indiv linjer

4-

870

(prop. 1984/85: 132)

4-

417

4.4

Per capita-förstärkning

2.8

Medel för administration inom tolkutbildningen

4.5

kullurvelarlinjen

Per capita-förstärkning

4-

739

(prop. 1984/85: 132)

4-

332

dans- 0 mimlinjerna

4-

353

2.9

Medel för översättnings-

4.6

Linjen f fri konst, UUm

4-

562

service (prop. 1984/85: 132)

4-

214

4.7

Professur i målning, UG

4-

340

2.10

Omföring av medel från

4.8

Professur i restaure-

anslagsposten Till regering-

ringskonst, KH

4-

260

ens disposition till anslags-

4.9

Indragning av del av

posten Universitetet i

bidrag till teol sem

-

215

Stockholm

4.10

Gemensamma funktioner

(prop. 1984/85: 132)

4-

567

(bibliotek)

4-

75

-

530

4.11

Omvandling av vissa

Summa under 2

4-

5 647

4.12

tjänster, KF

Medel för administration

4-

72

vid tolk- och översättar-

institulet, US

4-

75

Summa under 4

4-

3807

Summa totalt

4-26033

' US = universitetet    i    Stockholm,    DH=danshögskolan.    KF=konstfackskolan,    KH = konslhögskolan, SMH = musikhögskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL=universitelet i Lund, UG = universi-tetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå, HLu = högskolan i Luleå. npl = nyböriarplatser.

272

UHÄ hemställer att                                                      Prop. 1985/86:100

1.    högskoleförordningen i fråga om individuell utbildningslinje får ändrad    Bil 10 lydelse fr.o.m. den I juli 1986 i enlighet med UHÄ: s redovisade förslag,

2.    utbildning på individuella utbildningslinjer enligt UHÄ:s redovisade förslagfr. o.m. den Ijuli 1986 får anordnas med medel under anslaget D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken,

3.    beslul fattas om inrättande av linjen för fri konst vid universitetet i Umeåden Ijuli 1987,

4.    en tjänst som professor i målning inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1986 med samtidig indragning av två halvtidstjänster som huvudlärare,

5.    en tjänsi som professor i texlilkonsl inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1987,

6.    en tjänst som professor i restaureringskonst med arkitekt Ove Hide-mark som förste innehavare inrättas vid konsthögskolan den I juli 1986,

7.    beslut fattas om inrättande av en påbyggnadslinje i restaureringskonst vid konsthögskolan den 1 juli 1987,

8.    en allmän utbildningslinje, bebyggelseantikvariska linjen, om 120 poäng inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1986,

9.    planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ har förordat,

10.     de förslag och riktlinjer i övrigl som UHÄ redovisat godkänns,

11.     under elt reservationsanslag D 12. Utbildning för kultur- och informa
tionsyrken för budgetåret 1986/87 anvisas 215421000 kr.

UHÄ har i skrivelse den 1 oktober 1985 redovisat ett uppdrag rörande översyn av de arbetsuppgifter som ingår i tjänsi som ackompanjalör samt föreslagit sådan tjänsts inplacering i den nya tjänsteorganisafionen.

UHÄ har i skrivelse den 23 oktober 1985 inkommit med förslag rörande resurser för tolk- och översällarinstilutet vid universitetet i Stockholm.

UHÄ har i skrivelse den 30 oktober 1985 föreslagit omvandling av tre huvudlärartjänster vid konstfackskolan lill tjänster som professor.

Konstnärernas Riksorganisation har inkommit med skrivelse med anledning av UHÄ: s förslag om inrättande av en Ijänsl som professor i målning vid universitetet i Göteborg.

AB Orrefors Glasbruk och Kosta Boda AB har inkommit med gemensam skrivelse rörande vissa resurser vid konstfackskolan.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i huvudsak i enlighel med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit.

Mina förslag fill nybörjarplatser framgår av planeringsramslabellen. Därvid anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet (b) tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes.

273

\S-Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1985/86: lOC Bil 10

o     o o Q N

—   — 00 ä\ «

E

(S     p        o

C c

5

C

.E a ■ t

.S o -JZ

s

X)

(N     w-l O »/-I t- >/-l

o d c         c

   (J 00         00

o 2 "- >-

fas K

-Q £    to      (O

Ji h >     > -

■;; ii rt (fl 2

id

P c

XI 00 rs .is .i: ii

u o c u

c- g

C 5

o >,

ii:5'3

w

a

3

D

J

Ul

.: _

S

ö|

DO

ii O

C

t/) j:

'c

■o

flo

X'

III E g c

oÉI

."•=.

■£   c —

■     TO     (/]     -*

M   <£ nj

lä-S-

l-SS

U —   C.h ■JZ

—,.—   ro

.Ec-S ~ ao 1/5

= ' E

—   »   cd   4/   o

to

—   ri   00   Ol   t OS rsl OO CN ON

.S —     c

ca c o c

U O

M "C u x:

« u = °

cl"           '

o-S

II SS

'■o S" u P

5 . ,2 «

fisk des n, 170 ustrides

I» c c o

■a .■=

c

M   o T3

u   X

H>

«i-s

C u

.S i.

u 2   u.

k«     Lm

■o — :0

:0 O

c :0

(ii !q C;

< tH

>'

C   C

•a g

(U ~   flj

■u u

■■x:-?

•?■£■

j8j

J J

£J

3

12

OÖ

c — 'B 00

■a .s Is

äO Irt

oo

2S„ 111

OOj

i-SlE

ca 3

iÖSÉ

OOO sD rn CN) (N

O

2s

ca

§11

g la III

.2'C 2.2? S ca 3-5 ja E

-.                3

XI             C/1

i-a

2 »

1 E

'illll

_um

I ill i

27

Dans- och mimlinjerna                                                    Prop. 1985/86: 100

Regeringen har för innevarande budgetär anvisat särskilda medel till danshögskolan som en förstärkning vid dessa linjer. Jag lar nu upp ett motsvarande belopp under anslagsposten till nämnda högskola för näsla budgetår (-h295 000 kr.).

Linjen för fri konst

Min företrädare uttalade i prop. 1984/85:100 (bil. 10. s. 331) att det fanns skäl fören viss geografisk breddning av utbudet av konslnärliga utbildningar. Ullalandet var föranlett av UHÄ:s förslag om nya utbildningar vid universitetet i Umeå. Enligt detta skulle budgetåret 1986/87 linjen för fri konst etableras vid universitetet och inriktas mot måleri, grafik och skulptur. Beslut skulle också fallas om en designlinje som skulle starta ell år senare. Det redovisade planeringsunderlaget var emellertid ofullständigt.

UHÄ redovisar i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 atl planeringen av de nämnda utbildningarna har fullföljts och återkommer med förslag om atl de skall inrättas.

I det nya förslaget förutsätts samverkan mellan de två nya utbildningarna samt, i fråga om viss utrustning m.m., även mellan dessa och den befintliga bildlärarlinjen. Delta bör kunna ge en god utbildningsmiljö och leda till atl resurserna utnyttjas effektivt. Del kan enligt min mening också från kultur- och regionalpolitiska synpunkter anföras starka skäl för all bredda utbudet av utbildning inom kultursektorn inom denna region.

Högskoleutbildningar inom fri konst samt formgivning finns för närvarande endast i Stockholm och Göteborg. Av flera skäl anserjag en koncenlralion till få orter vara försvarbar och lämplig, bl. a. därför att det är fråga om utbildningar med få studerande och atl det därför är viktigt alt hålla samman resurserna för att dessa skall kunna utnyttjas effeklivt.

Med hänsyn lill vad jag nyss anförde stöder jag emellertid UHÄ:s förslag att linjen för fri konst om 200 poäng förläggs till universitetet i Umeå budgelårel 1987/88 med planeringsramen 12 nybörjarplatser. Jag lar för budgetåret 1986/87 upp vissa medel för förberedelsearbete (-f 562000 kr.).

Vidare bör beslul nu fattas alt designlinjen om 170 poäng och med 12 nybörjarplatser skall föriäggas till nämnda universitet ett år senare.

Restaureringskonst

UHÄ föreslår atl den forskning och ulbildning i restaureringskonst som med resurser bl.a. från statens råd för byggnadsforskning genomförs vid konsthögskolan, nu skall bli permanent genom all en tjänst som professor inrättas i ämnet den 1 juli 1986. Vidare skall enligt förslaget beslut fattas att den 1 juli 1987 skall inrättas en påbyggnadslinje i restaureringskonst om 40 poäng. Den föreslås få 12 nybörjarplatser.

Jag vill för egen del framhålla det angelägna i all forskning och ulbildning
inom bevarandeområdet säkras. De förslag som UHÄ har fört fram anser    275

E D

" *o ca ca

(W &£

; c c

; ;(0 !(fl

'-o

"I US

   00

ao c •ål

|t

.E o JZ

o

tn o »)

r-- »O (N

■" — ri

iÄ

111

« « c

— o

I > > u f i > > "S t

Sc

D.

O.

ooo SD mo\

äc.

O   =

%% O

00 c -.

O)

"t/5   *-*

" as

c o

12    •£

■o.E

3

'TJ

: c c u

V)

— o

.S:g'0

ca

Ja:

o   (rt

— ca

"rt JC

w TJ —

c ca >■

j K" (rt ål i

c.Si, I ■% = =5

Crt   00 (rt

C ;; C

ca (u o

StÉ

•a g

ca _rt ts § p

c c c'

SS

J o

(S-J

-■°

&0

Si "-   -

c

E   M   c

iska

ntikv

linje

— s u

s

-5S S-c

ca Crt ca

Irt

t- —. JJ

n   OJ HC

ao

llmäni ebygg ibliote

c

c 2

'.ö

D

"ca

o!

= g' s •Ifl

§|g III

ts :£ t, u

(u o cl3 ° S -ii ■■•5 .2

o   >..S   1» T3

c      ~ ■

■Is I

~   (U J=

_H

j ,2 (u

c/1 i

ScS

.fg

~   Q.—

.É-gE

2 > "

.2-c 2.2Pg ca = ■0/2 E

u:ce:E e

                   3

X>            t/)

11 SS a fe

2 »1 = oi

274

gett förslag om finansiering av institutet. 1 fråga om resurser för tolk- och översätlarutbildning bör ändringar göras i förhållande till vad som nu gäller enligt följande sammanställning. Beloppen anges i 1985 års löne- och prisläge.

276

Nuvarande resurs

Belopp tkr.

Användning 1986/87

Utbildning i teckenspråkstolkning. Universitetet i Stockholm (förevarande anslag)

- 642

Tillförs anslagen D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser (321 tkr.) samt D 16. Humanistiska fakultetema (321 tkr.).

Översätlarutbildning, universitetet i Stockholm (D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser)

-1- 485

Tillförs tolk- och över-sättarinslitutet

Pedagogiskt utvecklingsarbete (C 8. Bidrag lill kontakttolkutbildning)

-H 429

Tillförs tolk- och över-sättarinstitutet

Administration inom tolk-utbildningen (B 1. Skolöverstyrelsen)

4- 364

Tillförs tolk- och över-sätlarinstitutet

Översättningsservice (D 4. Översätiningsservice, X: e ht)

-1-   214

Tillförs tolk- och översällarinstilutet

Medel till

regeringens disposition (förevarande anslag)

(+ 567)

Tillförs tolk- och över-sättarinstitutet

Medel för

tolklinjen under posten till universitetet i Stockholm (förevarande anslag)

(-H312)

Tillförs tolk- och över-sättarinstitutet

Prop. 1985/86: Bil 10

100

Medel för tolk- och översättarinstitutet bör beräknas under anslagspos-len lill universitetet i Stockholm. Jag tar för ändamålet upp ett belopp av sammanlagl 3 371000 kr.

Inom ramen för tolklinjen har utbildning i tolkning av teckenspråk anordnats vid universitetet i Stockholm. Utbildningen är enligt UHÄ angelägen men efterfrågan från de studerande är inte tillräcklig för att utbildningen skall kunna ges i nuvarande former. Den nyss redovisade omdisponeringen av resurserna innebär att ämnets existens skall garanteras genom atl det förs upp på förteckningen över ämnesområden med s.k. garanterat basutbud avseende grundläggande högskoleutbildning under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser saml att de återstående resurserna förs till anslaget D 16. Humanistiska fakulteterna, anslagsposten Universitetet i Stockholm, för användning inom centrum för forskning om dövas språk i den mån de inte behöver tas i anspråk för teckentolkutbildning.

OmvandUng av vissa tjänster m. m.

I prop. 1984/85:57 om ny arbels- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan behandlades frågan om omvandling av huvudlärartjäns-ler vid konstfackskolan och vid de konslnärliga utbildningarna i Göteborg. Med utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning härav (UbU 9, rskr. 115) förordar jag att vid konstfackskolan den I juli 1986 inrättas dels en ijänsl som professor i måleri, dels en tjänsi som professor i skulptur samt

277

en tjänst som professor i inredningsarkitektur, varvid motsvarande tjänster     Prop. 1985/86: 100 som huvudlärare dras in. Innehavarna av de två sistnämnda tjänsterna bör     Bil 10 förordnas som förste innehavare av resp. tjänst som professor. I samband med dessa förändringar beräknar jag en viss resursförstärkning (-M80000 kr.).

Övriga fyra tjänster som huvudlärare vid konstfackskolan skall vid nuvarande innehavares avgång ersättas med tjänster som professor. Tjänster som huvudlärare är tidsbegränsade. Nuvarande innehavare kommer att lämna tjänsterna senast den 30 juni 1989. Jag föreslår alt regeringen inhämtar bemyndigande från riksdagen att inrätta tjänster som professor för all ersätla tjänsterna som huvudlärare vid nuvarande innehavares avgång.

Vad gäller de konstnärliga utbildningarna vid universitetet i Göteborg förordar jag att en tjänsi som professor i målning inrättas den 1 juli 1986 med samtidig indragning av två halva tjänster som huvudlärare (4-60000 kr.). Med hänsyn lill resursläget för den konslnärliga utbildningen vid universitetet (institutionen Valand) lar jag upp medel för en förstärkning (-1-100000 kr.).

Vidare förordar jag alt vid nämnda universitet en tjänst som professor i interpretation inrättas den 1 juli 1986, samtidigt som en tjänsi som lektor dras in. Som försie innehavare på tjänsten bör förordnas professorn Gunnar Sjöström (-1-25000 kr.).

De nu föreslagna tjänsterna är ordinarie och sådana med vilka är förenat konstnärligt utvecklingsarbete.

Den nya arbets- och tjänsteorganisationen för lärare i den slalliga högskolan innebär för de konstnärliga utbildningarnas del atl en tjänstestruktur med huvudlärare, lektorer, facklärare, biträdande facklärare, m.fl. tjänstekategorier byts ut mot en tjänsteorganisation där flertalet lärartjänster omvandlas till Ijänster som högskoleadjunkt. Berörda högskoleenheter har i sina anslagsframställningar begärt medel för att möjliggöra inrättandet av högskolelektorstjänster. Jag finner det rimligt att högskole-leklorstjänster finns inrättade inom samtliga delar av högskolans verksamhet. Den inventering som har gjorts av högskolans tjänster visar alt elt stort antal blivande högskoleadjunkter lönemässigt kommer att placeras så högt upp i högskoleadjunktens lönefält att den lägsta lönegraden i högskolelektorns lönefält tangeras. När en vakans uppstår på en högskoleadjunktstjänst skulle således högskoleenheten kunna inrätta en högskolelek-lorstjänsl utan atl några större medelstillskott erfordras. För atl möjliggöra detla harjag vid min beräkning beaktat behovel av medel under berörda anslagsposter (-1-150000 kr.).

UHÄ har haft regeringens uppdrag att närmare belysa de arbelsuppgifter som är förknippade med tjänst som ackompanjalör och komma med förslag till tjänstens inplacering i den nya tjänsteorganisationen. UHÄ konstaterar att tjänstekategorin ackompanjalör bör finnas kvar för dem som inte har självständiga arbetsuppgifter som lärare. UHÄ framhåller samtidigt att ett antal arbetstagare, benämnda ackompanjalör, ulför läraruppgifter. UHÄ föreslår att tjänster som högskoleadjunkt inrättas för denna grupp. Del ankommer på högskoleenheterna atl beslula om inrättande av extra

278

tjänster som högskoleadjunkt. Jag har vid min medelsberäkning beaktat     Prop. 1985/86:100
behovet av en viss medelsförstärkning för ändamålet (-1-45000 kr.).     Bil 10

Övriga frågor

UHÄ har föreslagil att de resurser som står till förfogande för kompletteringsutbildning för scenisk personal skall få tas i anspråk även för ulbildning av musikalartister. Enligt min mening bör en sådan åtgärd kunna anses förenlig med de syften som dessa resurser skall tjäna.

UHÄ har föreslagit vissa ändringar i den religionsvetenskapliga utbildningens uppläggning vid universitetet i Uppsala. Förslagen innefattar bl. a. atl ulbildning ges på halvfart och som distansutbildning. Dessa förändringar kan genomföras efter lokala beslut utan regeringens och riksdagens medverkan.

I överensstämmelse med UHÄ: s förslag bör vissa medel motsvarande dem som nu står till UHÄ: s förfogande under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. nästa budgetår anvisas under förevarande anslag, posten Musikhögskolan i Stockholm. Medlen avser bidrag till Sveriges Musikers och Artisters Inslresseorganisation för anordnande av orkesterpraklik {+140000 kr.).

Jag tar under anslaget även upp medel för utbildning i svenska för i övrigl behöriga för högskolestudier, men icke svensklalande, invandrare (-M 450000 kr.).

Regeringen har nyligen uppdragit åt UHÄ att göra en kartläggning av befintliga tjänster som utländsk lektor i främmande språk m. m. Kartläggningen bör ge underlag för bedömning av behoven i detta avseende. I avvaktan på resultat härav, anserjag del nödvändigt alt, med hänsyn lill träffade överenskommelser, vissa tjänster som utländsk lektor finns inrättade även nästa budgetår, nämligen en i ryska vid vartdera av universiteten i Stockholm och Uppsala samt en i finska vid universitetet i Lund. Jag beräknar en ökning av anslaget med anledning härav med sammanlagt 150000 kr. Tjänsterna får i övrigt bekostas inom ramen för de medel som kommer att stå till resp. högskoleenhets förfogande.

Del är enligt UHÄ: s mening rimligt att det nuvarande stödet lill de fria samfundens leologiska seminarier ses över. UHÄ föreslår i delta sammanhang vissa nedskärningar. När stödet infördes uttalade dåvarande utbildningsministern att seminarierna bäst kan fylla sin funktion i folkrörelsesammanhang om de får utvecklas enligt de idéer som bär upp resp. samfund (jfrprop. 1977/78:82). Statens bidrag lill verksamheten bör därför prövas i della sammanhang. Efler samråd med civilministern föreslår jag en minskning av förevarande anslag som svarar mol bidraget i fråga (-1172000 kr.). Vid sin anmälan av anslaget Bidrag till trossamfund under civildepartementets huvudtitel kommer denne att föreslå att molsvarande medel las upp under det anslaget.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (189388000 + 19548000 =) 208936000 kr.

279

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.       bemyndiga regeringen all inrätta ijänster som professor i enlig
het med vad jag har förordal,

2. godkänna vad jag har föreslagit rörande utbildning i fri konst och design vid universitetet i Umeå,

3. bemyndiga regeringen atl inrätta en allmän utbildningslinje, bebyggelseantikvariska linjen om 120 poäng den 1 juli 1986,

4. bemyndiga regeringen atl inrätta en påbyggnadslinje i restaureringskonst om 40 poäng den 1 juli 1987,

5. fastställa planeringsramar i enlighet med vad jag har förordal,

6.      till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret
1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 208936000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil 10

D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

1984/85 Utgifl 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

346835868 377935000 404514000

Reservation        17513939

Detta anslag avser ulbildning på lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementels verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbildning. För sådan kommunal högskoleutbildning utgår statsbidrag från anslaget. Från anslaget ulgår även statsbidrag till Slockholms musikpedagogiska institut.

A nslagsfördelning

Högskoleregion m. m.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

Stockholms högskoleregion

92422000

-1- 7 181000

-f- 7 303 000

Uppsala högskoleregion

79863000

H- 5448000

-1- 5473000

Linköpings högskoleregion

17746000

-(- 1326000

- 1 180000

Lund/Malmö högskoleregion

67038000

-1- 5 012000

-1- 4908000

Göteborgs högskoleregion

76691000

-1- 6693000

-t- 5075000

Umeå högskoleregion

42426000

-)- 2951000

-(- 2 599000

Långdislansundervisning

791000

-t-      43 000

-1-      41000

Till regeringens disposition

958000

-

-

377935000

-1-28654000

-1-26579000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

280

Ändamål/högskoleenhet m. m.'■ - '"

Kostnad

budgetåret

1986/87

(tkr.)

1

Pris- och löneomräkning

1.1

Prisomräkning

-1- 3 294

1.2

Löneomräkning

-f 26 456

Summa under I

-1-29750

2

Förändringar av anslagsteknisk natur

2.1

Medel för påbyggnadslinjen

i toxikologi, KI, 15 npl

-    803

2.2

Medel för 500 platser på individuella utbildningslinjer, US, UU, ULi, UL, UG,

UUm

- 4281

2.3

Medel för 20 platser pä bebyggelseantikvariska

linjen, UG

-     183

2.4

Medel för översätlar-

utbildning, US

-    482

2.5

Medel för 281 platser på kortare tekniska

utbildningslinjer

- 4721

2.6

Medel för linjen för datorstyrda anlägg-

ningar, GHR, 30 npl

-(-    642

2.7

Medel som anvisats för utbildning av lecken-

språktolkar, SHR

-1-    321

Prop. Bil 10

1985/86:100

Ändamål/högskoleenhet m. m.'''''

'     Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

3          Konsekvenser av tidigare beslul

3.1      Ökat antal npl på lokala linjer 1986/87 enl. BP 85

Summa under 3

-1- 5512 -h 5512

-H    650

4.2

1500 749

Budgetförslaget Ökade per capitaresurser för humanistiska ämnen pä minikrysslistan, SHR, UHR, L/MHR, GHR, UmHR Ökade per capitaresurser för humanistiska och samhällsvetenskapliga enstaka kurser, SHR, UHR, LiHR, L/MHR, GHR, UmHR Ny lokal linje, GHR

-I- 2899 -(-28654"

4.3

Summa under 4 Summa totalt

Summa under 2

9507

' KI=karolinska institutet, US = universitetet i Stockholm, UU=universitetet i Uppsala, ULi=universitetet i

Linköping,   UL=universiletel   i   Lund,   UG=universitetet i Göteborg,   UUm=universiteiet   i   Umeå,

SHR=Stockholms högskoleregion,   UHR=Uppsala högskoleregion, LiHR=Linköpings högskoleregion,

L/MHR=Lund/Malmö högskoleregion, GHR=Göteborgs högskoleregion, UmHR=Umeå högskoleregion.

Npl=nyböriarplatser.

' BP=budgetproposition.

■* Inkl. pris- och löneomräkning samt konsekvenser av tidigare beslut.

UHÄ hemställer aU

1.    den allmänna inriktningen av verksamheten under anslaget som har föreslagits godkänns,

2.    för budgetåret 1986/87 fastställs förteckning över ämnesområden med s. k. garanterat basulbud avseende grundläggande högskoleulbildning i enlighet med UHÄ: s förslag,

-      kapaciteten för lokala och individuella linjer samt enstaka kurser fastställs enligt UHÄ: s förslag och

-      under ett reservalionsanslag D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser anvisas 406589000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Kulturgeografiska institutionen vid universitetet i Göteborg har i skrivelse den 25 september 1985 föreslagit etl återinförande av filosofie kandidatexamen.

281

anvisa eil reservationsanslag av 208936000 kr.

D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

346835868 377935000 404514000

Reservation         17513939

Della anslag avser ulbildning på lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsde-partemenlels verksamhelsområde och inom kommunal högskoleutbild-ling. För sådan kommunal högskoleutbildning utgår statsbidrag från ansla-;el. Från anslaget utgår även statsbidrag till Stockholms musikpedago-;iska institul.

inslagsfördelning

lögskoleregion m. m.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

[ockholms högskoleregion

92422000

-H 7 181000

-(- 7 303 000

ppsala högskoleregion

79863000

+ 5448000

+ 5473000

inköpings högskoleregion

17746000

-t- 1326000

-f- 1 180000

jnd/Malmö högskoleregion

67038000

- 5 012000

-(- 4908000

oteborgs högskoleregion

76691000

+ 6693000

-i- 5075000

meå högskoleregion

42426000

-t- 2951000

-h 2599000

Ingdistansundervisning

791000

-(-      43 000

+      41000

11 regeringens disposition

958000

-

-

377935000

-1-28654000

-1-26579000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

HÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

280

medel under ell flertal seklorsanslag för delta ändamål vore eni.gi m n
mntg olämpligt. Därtill bör den översyn av högskolans ans ags-
TtyrsyLtn som jag lidigare har berört avvaktas tnnan någon förändring .
fråea om formerna för medelsan vändning görs.   .„..„„,v

Jag avser all senare ålerkomma till regeringen med förslag ull andng av högskoleförordningen så all begreppet mdividuell linje kommer all lacka nrk.; studieprogram av del här aktuella slaget.

NTgorreelUurvalsförfarande för individuella linjer har hittills inle vant

282

aktuellt eftersom varje linje inrättas efter en enskild studerandes önske- Prop. 1985/86:100 mål. Inrättande av en individuell hnje för en studerande innebär atl denna Bil 10 garanteras plats på de kurser som skall ingå i linjen, dvs. i praktiken ges förtur till dessa framför andra sökande. I och med att begreppet individuell utbildningslinje får en annan innebörd förändras förutsättningarna för antagningen. Man måste med den nya typen av individuella linjer räkna med alt ett urval kan behövas vid antagningen till den första kursen. Därutöver måste den enskilde garanteras plats också på de kurser som han successivt väljer resten av linjen.

Enligt nuvarande bestämmelser kan sökande till enstaka kurs antas med förtur efler bedömning av varje sökandes behov av utbildningen, tidigare ulbildning och yrkesverksamhet.

Tillträdesutredningen (U 1983:03) har nyligen överlämnat sitt betänkande (SOU 1985:57) Tilhräde till högskolan. Ulredningen förordar där i fråga om urval till sådana kurser, som är att betrakta som s.k. linjealternativ utbildning, atl urvalet skall göras enligt i princip samma regler som urvalet till linjer. Vidare föreslår ulredningen att studerande på individuella linjer av den typ som UHÄ har föreslagit skall garanteras plats på de senare kurserna i resp. linje genom utnyttjande av förtursregeln.

I avvaktan på ställningstaganden lill tillträdesutredningens förslag anser jag all antagningen till de nya individuella linjerna bör göras lokalt och med utnylljande av den regel om förtur som redan gäller för enstaka kurser. Härvid bör del vid urval lill den försia kursen på resp. linje vara möjligl all ta hänsyn till de sökandes betyg från gymnasieskolan. Enligt min mening bör så få bestämmelser som möjligt meddelas för de individuella linjerna. Som jag har framhållit inledningsvis kan del emellertid inte uteslutas all vissa regler erfordras. Vad gäller antagning bör del inte bli möjligt att studerande utnyttjar linjerna för alt skaffa sig förtur lill vissa eftertraktade kurser. Det bör ankomma på resp. högskolestyrelse att meddela närmare föreskrifter.

Med ulgångspunkl i den genomsnittliga kostnaden år 1983/84 för kullurvelarlinjen harjag räknat med en kostnad om 10000 kr. per studerande och år och med följande fördelning av platserna. Jag har därvid även beaktat atl det vid högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad finns möjligheter alt erbjuda studieprogram av här angivet slag.

Universitetet i Slockholm 200

Universitetet i Uppsala    140

Högskolan i Örebro          20

Universitetet i Linköping   40

Universitetet i Lund        140

Högskolan i Växjö            20

Universitetet i Göleborg 140

Högskolan i Karistad         20

Universitetet i Umeå        80

283

I .,ui luiuiuai.

u. UU uiDiidningför kultur- och informationsyrken för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 208936000 kr.

13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

84/85 Utgifl 85/86 Anslag B6/87 Förslag

346835868 377935000 404514000

Reservation         17513939

3ella anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer ni enstaka kurser vid de slalliga högskoleenhetema inom utbildningsde-tementets verksamhelsområde och inom kommunal högskoleutbild-g. För sådan kommunal högskoleutbildning utgår statsbidrag från ansla-Från anslaget ulgår även statsbidrag lill Slockholms musikpedago-.a institut.

lagsfördelning

ikoleregion m. m.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

holms högskoleregion

92422000

-t- 7181000

4- 7303000

ila högskoleregion

79863000

-h 5448 000

+ 5473 000

pings högskoleregion

17 746000

+ 1326000

-(- 1 180000

Malmö högskoleregion

67038000

-t- 5012000

-1- 4908000

orgs högskoleregion

76691000

-t- 6 693 000

-(- 5075000

högskoleregion

42426000

-t- 2951000

+ 2 599000

istansundervisning

791000

H-      43000

4-      41000

;eringens disposition

958000

-

-

377 935000

-t-28654000

-1-26579000

lagsframslällning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

).

ringsförslagen innebär i korthet följande.

280

""""------- ' ',   , 7 „:,rnmvandlas till två allmänna utbildningslinjer.

eiianlallvåångalokalier -v n-    .„ ,,,,,, ,„,i,als Medel för dessa 'J" -g':; ,„,,,ui mig lill förslaget och beräknar

under detla anslag, f f.oOO kr. Motsvarande ökning beräknas

pn minskning av anslaget med 5 / /uw n

under anslaget D 8. Utbildning för tekniska yrken.

284

Under anslaget D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken har Prop. 1985/86:100 UHÄ föreslagit aU ulbildningen i tolkning av teckenspråk vid universitetet Bil 10 i Stockholm skall läggas ned i sin nuvarande form av allmän utbildningslinje. Verksamhetens fortbestånd säkras genom alt, som jag tidigare har nämnt, teckenspråk förs upp på förteckningen över ämnesområden med s.k. garanterat basutbud avseende grundläggande högskoleutbildning. Jag beräknar en ökning av anslaget med 321000 kr. Motsvarande minskning beräknas under anslaget D 12. Utbildning för kullur- och informationsyrken.

Jag beräknar anslaget till 404514000 kr. Härav bör 958000 kr. ställas till regeringens disposition. Jag räknar med alt från denna anslagspost liksom för närvarande skall bekostas utbildning för svenska studerande vid Konservatorsskolen i Köpenhamn.

Hemställan

Jag hemställer, atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.       fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

2.       lill Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budget
året 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 404 514000 kr.,

samt att regeringen ger riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört om

3.       individuella linjer.

D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

1984/85 Utgifl    161775165       Reservation        41063830

1985/86 Anslag 196530000

1986/87 Förslag        189105000

Della anslag avser statsbidrag till kommuner och landstingskommuner för utbildning på allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer m. m. Anslaget avser även statsbidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor och kostnader för inbyggd utbildning vid vissa statliga högskoleenheter samt bidrag till Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Slockholm, musiklärarutbildning i Arvika och Musikskolan Edsberg.

Frägor om dimensionering och lokalisering m. m. av utbildning inom kommunal högskoleulbildning redovisas under resp. sektorsanslag.

285

Anslagsfördelning

Prop. 1985/86: 100

Yrkesutbildningssektorer m. m.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Bil 10

Myndig-

Före-

heterna

draganden

Administrativa, ekonomiska

och sociala yrken

23246000

-4911000

-6420000'

Vårdyrken

144185 000

-f 989000'

-5415000'

Bidrag till Ericastiftelsen

2857000

H-   300000

-t-   300000

Bidrag till Handelshögskolan

11910000

-fl 858000

-1-1858000

Musiklärarutbildning i Arvika

12804000

-t- 954000

-t- 954000

Musikskolan Edsberg

-

-

-hl 700 000

Till regeringens disposition

1528000

of.

- 402000

Utgift

196530000

- 799000

-7425000

' Beloppel motsvarar 95% av bidragsunderlaget. ' Beloppel motsvarar 80% av bidragsunderiaget. ' Beloppel motsvarar 77% av bidragsunderlaget.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

UHÄ avger inte anslagsframställning för Handelshögskolan. Ändringsförslagen fördelade på ändamål innebär följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

1.1 1.2

1.3 1.4

Pris- och löneomräkning Statsbidrag till ADB-linjen Statsbidrag lill musiklärarlinjen. Ingesund Bidrag till Ericasliftelsen Statsbidrag   för   utbildningar inom vårdområdet (schablon-bidrag)

Särskilda kostnader för praktisk ulbildning vid KI och universiteten

1.6

Medel för viss extra undervisning på laboratorieassistentlinjen

Summa under 1

3       Konsekvenser av lidigare he-

slut

3.1          Minskning av nyböriarplatser år 2

3.2          Påbyggnadslinjen i medicinsk och kirurgisk sjukvård utgår

3.3          Kompletterande utbildning ersätter 3.2

3.4          Påbyggnadslinje i arbetsterapi

3.5          Påbyggnadslinje i sjukgymnastik

3.6          Medel för stödundervisning i engelska utgår

Summa under 3

4

Budgetförslag

-fl 627

4.1

Statsbidrag till ADB-linjen

-6852

4.2

ADB-linjen, ökad planerings-

-t-   954

ram

+   314

-t-   300

4.3

Hälso-   och    sjukvårdslinjen.

ökad planeringsram

+   271

4.4

Laboratorieassistendinjen,

ökad planeringsram

+   112

4.5

Rehabiliteringslinjen, ökad

planeringsram

+   168

-(-   311

4.6

Tandhygienistlinjen, minskad

planeringsram

-   169

4.7

Påbyggnadslinjer lill hälso-

-1-      7

och sjukvårdslinjen, minskad

+ 3 199

planeringsram

-   185

4.8

Päbyggnadslinje till laborato-

rieassistentlinjen, minskad

planeringsram

-    21

4.9

Anpassning av statsbidrag för

-   140

oftalmologassistentutbildning

+      5

-7832

Summa under 4

-6357

Summa totalt

-2668

+ 7832 -■ 700

-t-   140

-   210 -H   490

286

' KI = karolinska institutet.

' Npl=nyböriarplatser.

■' Inkl. pris- och löneomräkning (avser ej statsbidraget till vårdyrken) samt konsekvenser av tidigare beslut

UHÄ hemställer att                                                                      Prop. 1985/86: 100

I. planeringsramar för budgetåret 1986/87 fastställs i enlighet med UHÄ: s     Bil 10

förslag, 2.. under reservationsanslaget D 14. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m. för budgetåret 1986/87 anvisas 181952000 kr. Universitets- och högskoleämbetet har i skrivelse den 17 oktober 1985 redovisat uppdrag om verksamhelsanpassning av laboralorieassistentlinjen och tandhygienistiinjen vid avveckling av det särskilda slalsbidragel.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar under anslaget medel för bidrag till allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom kommunal högskoleutbildning. Bidrag till övrig kommunal högskoleulbildning utgår från anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. I fråga om utbildningens dimensionering och lokalisering m.m. hänvisar jag till vad jag har anfört under resp. seklorsanslag. Min medelsberäkning under förevarande anslag utgår i huvudsak från de planeringsramar som jag där har angett för ifrågavarande utbildningar.

Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

Jag har tidigare under anslaget D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken redovisat vissa frågor beträffande ADB-linjen.

Med hänvisning till vad jag har anfört inledningsvis beräknar jag en generell minskning av statsbidraget till ADB-linjen med 3 %. Jag har därutöver gjort vissa justeringar av beräkningen av statsbidraget.

Sektorn för utbUdning för undervisningsyrken

iag beräknar medel för musiklärarutbildning i Arvika med 13 758000 kr.

EnskUda utbUdningar

Musikskolan Edsberg

Riksdagen anvisade vid 1984/85 års riksmöle i enlighet med utbildningsutskottets förslag (UbU 32) ett belopp av 1,6 milj.kr. för atl fortsatt verksamhet vid musikskolan Edsberg skulle bli möjlig. I utskottets betänkande (s. 15) förutsattes att verksamheten skall bedrivas i huvudsak med samma inriktning och i samma former som tidigare, men att skolan skall vara frislående från Sveriges Riksradio AB. Utskottet såg del lämpligl atl en stiftelse står som huvudman med ansvar för verksamheten.

Sedemera har Sveriges Riksradio AB, Institutet för rikskonserter och Musikaliska akademien kommit överens om att bilda en sådan stiftelse.

I nämnda betänkande hade utskottet inle någol att erinra mol alt ifråga
varande belopp tills vidare fördes upp som en särskild anslagspost under
anslaget D 16. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbild
ning samt konstnäriigt utvecklingsarbete. För näsla budgelår tar jag upp          287
molsvarande medel under förevarande anslag (+1700000 kr.).

Ericasliftelsen                                                                Prop. 1985/86: 100

Jag beräknar medel för bidrag till Ericastiftelsen med totalt 3 157000 kr.

Handelshögskolan

Bidraget till Handelshögskolan i Stockholm beräknar jag för näsla budgetår lill sammanlagl 13768000 kr. varav 13749000 kr. som preliminärt bidrag för budgetåret 1986/87 och en ökning med 19000 kr. som slulreglering av statsbidraget för budgetåret 1983/84 enligt gällande avtal (jfr prop. 1978/79: 15, UbU 13, UbU 1982/83:25, rskr. 340, prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 27, rskr. 291). I beloppel ingår även bidrag till utbildningsbidrag för doktorander med I 535000 kr.

Sektorn för utbildning för vårdyrken

Jag har tidigare under anslaget D 10. Utbildning för vårdyrken redovisat min oro för det låga kapacitetsutnyttjandet av antalet årsstudieplatser inom den kommunala högskoleutbildningen. Mina förslag innebär såsom där redovisas bl.a. minskade planeringsramar för etl flertal linjer där utnyttjandet av antalet årsstudieplatser är särskilt lågt. Härutöver bör ytterligare åtgärder vidtas för att hindra atl stora reservationer uppstår på detla anslag. Jag förordar att anslagsnivån sänks med 5,5 milj. kr. för budgetåret 1986/87. En förulsätlning för all delta inle skall leda till att anslaget överskrids är att gällande planeringsordning utnyttjas mer effektivt än för närvarande. Jag kommer, som jag tidigare har nämnt, att föreslå regeringen alt uppdra åt UHÄ att noga följa resursutnyttjandet inom landstingen och föreslå de åtgärder som kan behövas.

Bidrag till kommunerna och landstingskommunerna för deras utbildning inom bl.a. gymnasieskolan och den kommunala högskoleutbildningen utgår sedan den 1 juli 1982 med 80 procent av bidragsunderiaget (prop. 1981/82:100, UbU 20, rskr. 248). I enlighel med vad jag tidigare har förordat föreslår jag att schablonbidragen till kommuner och landstingskommuner för allmänna linjer och påbyggnadslinjer inom vårdsektorn skall ulgå med 77 procent av bidragsunderiaget fr.o. m.den 1 juli 1986. Den sammanlagda besparingen som uppstår under detta anslag till följd av milt förslag beräknar jag lill (4427000 kr.) För bidrag lill kommuner och landstingskommuner för vårdutbildning som bekostas från anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser bör samma begränsning av statsbidraget vidtagas.

För budgetåret 1986/87 harjag i enlighet med UHÄ:s förslag beräknat atl medel för stödundervisning i engelska upphör att utgå (-222000 kr.).

Jag har beräknat medel (177000 kr.) för oftalmologassislentulbildningen för budgetåret 1986/87.

Fr. o. m. näsla budgetår föreslår jag atl de s.k. förstärkningsmedlen lill
schablonbidragen som för närvarande fördelas av UHÄ till landstingskom
munerna inräknas i schablonbidragen. De olika slalsbidragsgrupperna
uppgår därmed lill följande belopp budgetåret 1986/87 (avser 77 procent av
bidragsbeloppen) per årsstudieplats och linje.                                        288

Bidrag (kr.) per år, linje                  Pop. 1985/86: 100

och studerande                              Bil 10

Grupp 1                                    7 310

Hälso- och sjukvårdslinjen Sociala omsorgslinjen Päbyggnadslinje för

sjuksköterskor Påbyggnadslinje i

blodgruppsserologi

Grupp 2                                   10850

Hörselvårdslinjen

Tandhygienistiinjen

Påbyggnadslinje i

klinisk cytologi

Grupp 3                                   14 390

Påbyggnadslinje i ortoptik Rehabiliteringslinjen Laboratorieassistentlinjen Ortopedtekniska linjen

Jag beräknar i likhel med tidigare år en särskild resurs (I 062000 kr.) till rehabiliteringslinjen i Norrbottens läns landstingskommun budgelårel 1986/87. Medlen skall användas för en kompetensuppbyggnad och forskningsanknytning av linjens inriklningar mol arbetsterapi och sjukgymnastik i Boden. Anslagsposten lill regeringens disposition beräknar jag till 1 126000 kr. nästa budgetår.

Regeringen uppdrog den 19 juni 1985 ål UHÄ alt redovisa hur en verksamhetsanpassning skall ske så atl del bidrag som staten anvisar ulöver schablonbidragen till laboratorieassistent- och tandhygienislutbild-ningarna i Slockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeä kan dras in. UHÄ har i en skrivelse den 17 oktober 1985 redovisal sina förslag med anledning av uppdraget. Enligt UHÄ kan man inte nu överblicka de fulla konsekvenserna av en avveckling av de särskilda statsbidragen. En omfördelning av landstingens egna medel bör enligt UHÄ kunna göras tidigast om etl par år. Jag beräknar därför medel (4711000 kr.) för ändamålet även för budgetåret 1986/87. Jag utgår från atl landstingens planering av laboratorieassistent- och landhygienistlinjerna inriktas på alt kostnaderna för de delar av utbildningarna, som för närvarande meddelas av universiteten, fr.o. m. budgetåret 1987/88 skall finansieras av huvudmännen för berörda utbildningar.

Med hänvisning till det anförda beräknar jag atl statsbidrag lill kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet totalt skall uppgå till 138770000 kr. för budgetåret 1986/87.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill (196530000 - 5425000 =) 189105000 kr.

289

\9-Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Hemställan                                                                   Prop. 1985/86: 100

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att                '

1. godkänna vad jag har förordat om att vissa statsbidrag till kommunal högskoleutbildning skall utgå med 77 procent av bidragsunderlaget,

2. godkänna vad jag har förordat om medelsberäkningen inom sektorn för vårdyrken,

3.lill Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 189105000 kr.

290

Forskning och forskarutbildning inom högskolan       _°p- '985/86: lOO

Bil 10

m.m.

1. Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning

1.1     AUmänt

Riksdagen beslutade våren 1984 om riktlinjer för de kommande årens forskningspolitik. Förslag hade lagts fram i propositionen om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr. 401).

Förulsällningarna för arbetet med anslagsframställningarna för budgetåret 1986/87 presenterades i propositionen om forskning. Där angavs au någon besparing enligt huvudförslaget inle skulle göras för perioden 1984/85 - 1986/87 vad gäller anslagen lill forskning och forskarutbildning inom högskolan. Däremot angavs atl förnyelse bör ske inom ramen för befintliga resurser i molsvarande omfaitning. De reformer jag i det följande föreslår finansieras således genom omfördelningar. Under fakultelsanslagen har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslagit vissa omprövningar av professurer. Omfördelningarna skall i sin helhet redovisas i verksamhetsberättelserna för de berörda budgeiåren.

UHÄ har vidare i linje med budgetdirektiven bl. a. redovisal förslag till förstärkning av biblioteksverksamhet med 1,8 milj.kr. genom överföring av medel till denna verksamhel från övriga gemensamma funktioner, i huvudsak administrativa ändamål. Ämbetets förslag innebär en omfördelning mellan fakultelsanslag och orter. För egen del anserjag att omfördelningar i detta syfte bör göras inom ramen för berörda anslagsposter.

UHÄ skall enligt anvisningarna för anslagsframställningarna redovisa ell nedskärningsallernativ som ett räkneexempel. För budgetåret 1986/87 skall budgetförslaget ligga inom en totalt oförändrad anslagsnivå. UHÄ har redovisat ett sådant förslag, men därutöver också redovisat reformer som är önskvärda om ytterligare medel kan ställas till förfogande.

1.2     Vissa förberedelser inför proposition om forskning

Nästa forskningspolitiska proposition är planerad alt läggas fram för riksdagen våren 1987. Regeringen har inför propositionen givit vissa uppdrag till UHÄ m. fl. myndigheter.

Åt UHÄ har uppdragits att göra en översyn av problem och komma med förslag till ålgärder inom forskarutbildningen, alt göra en kunskapsöversikt över forskningsresultat rörande forskningsmiljön inom högskolan och all komma med förslag till ålgärder som kan föranledas härav saml att analysera och utarbeta förslag rörande rekryteringen till lärartjänster inom högskolan. Även vissa lidigare givna, men ännu inte slutredovisade uppdrag, kan komma all ge underlag för den kommande propositionen.

Åt delegalionen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
(DFI) har uppdragits atl utveckla en handläggnings- och beslutsordning för
utveckling och drift av det daiorbaserade bibliotekssystemet LIBRIS samt
att utreda ansvarsfördelningen och möjlighelerna lill ell utvidgat samarbe
le mellan de vetenskapliga biblioteken i stockholmsområdet.                    291

Al forskningsrådsnämnden (FRN) har uppdragits alt utreda vissa frågor     Prop. 1985/86: 100 om samverkan mellan högskola och näringsliv, framförallt vad gäller FoU-     Bil 10 verksamheten, samt alt utreda frågan om samordning av forskning inom handikappområdet.

Genom OECD kommer under våren 1986 en utvärdering att göras av den svenska forsknings- och leknikpoliliken. Denna kommer atl vara avslutad i sådan Ud au också den kan ge underlag för nästa forskningsproposition.

1.3 Den rörliga resursen för forskning

Den nya arbets- och tjänsteorganisationen för lärare i högskolan (prop. 1984/85:57, UbU 9, rskr. 115) innebär aU ell antal centrala bestämmelser rörande lärartjänster upphör att gälla. Den lokala beslutanderätten förstärks och friheten atl förfoga över resurserna vidgas. Detta är, som min företrädare påpekat, av slor belydelse för all högskoleenheterna skall kunna möta kraven på effektivt utnyttjande av begränsade resurser.

I samband med atl den nya arbets- och tjänsteorganisationen inom högskolan träder i kraft den 1 juli 1986 skall del i enlighel med förslag i propositionen om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den slalliga högskolan finnas en röriig resurs för forskning för varje fakultet och högskoleregion.

Den rörliga resursen för forskning skall såväl bereda vetenskapligt kompetenta lärare tid för s.k. kompetensuppehållande forskning som täcka behov som avser s. k. fronllinjeforskning.

Berörda kategorier bör, oavsett högskoleenhet, kunna få någorlunda lika möjligheter all ägna sig ål s.k. kompetensuppehållande forskning. Därför bör de resurser som finns lillgängliga för delta ändamål fördelas med beaktande av del lolala antalet anslällda i de berörda tjänstekategorierna. Uppgifter om antalet tjänster som högskolelektor (molsv.) per fakultet och högskoleenhet efter den 1 juli 1986 föreligger ännu inle. En sådan samlad bild är ett nödvändigl underlag för bedömning av hur berörda resurser mellan fakulteter och högskoleenheter/regioner skall kunna fördelas. Jag kommer därför att för nästa budgelår beräkna medel för kompetensuppehållande forskning - molsvarande nuvarande medel för universitetslektorers m.fl.forskning - under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Jag räknar med atl inför 1987 års forskningspoliliska proposition återkomma beträffande en fördelning av dessa medel på fakulteter och högskoleenheter/regioner.

Inle heller är jag nu beredd att centralt "öronmärka" en viss del av vatje
fakultelsanslag som en rörlig resurs för sådan forskning som i dag utförs av
forskarassistenter och docenter. Det bör såvitt gäller högskoleenhet med
fasta resurser för forskning, ankomma på högskolestyrelsen atl dels inrätta
tjänster som forskarassistent, dels per fakultet fastställa storleken av den
rörliga resurs som kan ställas till förfogande för fronllinjeforskning. Möjlig
het att söka medel för forskning ur sådan rörlig resurs skall stå öppen för
samlliga högskolelektorer och högskoleadjunkter med doktorsexamen el
ler motsvarande kompetens inom fakulletsområdet och regionen.
UHÄ har i uppdrag att utforma förslag till en ordning för fördelning av        292

medel för konstnäriigt utvecklingsarbete, motsvarande den röriiga resur-     Prop. 1985/86: 100 sen för forskning, för lärare inom det konstnärliga området. Elt sådant     Bil 10 förslag väntas föreligga i god lid inför propositionen om forskning våren 1987.

1.4     Befordringssystem för innehavare av tjänster som högskolelektor

I samband med riksdagens behandling av propositionen om ny arbels- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan (prop. 1984/85:57) anförde ulbildningsulskollel (UbU 9 s. II, rskr. 115) aU någon form av befordran och stimulans utöver vad som ligger i systemet med lönefält och de reguljära eller extra tjänsterna som professor borde införas.

Regeringen har med anledning av riksdagens beslut givit UHÄ i uppdrag alt utreda frågan om utformning av ell befordringssystem för innehavare av tjänster som högskolelektor resp. högskoleadjunkt. UHÄ har nyligen redovisat elt förslag lill befordringssystem. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet.

1.5     Vissa internationella frågor

I prop. 1984/85:100 bil. 10 redogjordes kortfattat för det samarbete inom Europarådels ram som manifesterades vid en forskningsministerkonferens i Paris i september 1984.

Uppföljningen av konferensen har framför allt gällt uppbyggnad av europeiska nätverk för forskningssamarbete. European Science Foundation (ESF) där svenska forskningsråd och akademier är representerade, har haft huvudansvaret för detta arbete. Sverige har stött ESF ekonomiskt i detta syfte. Dessutom har naturvetenskapliga forskningsrådet finansierat svenska forskares medverkan för alt della i planeringen av elt nätverk inom området oceanografi. Jag utgår från att forskningsråden även fortsättningsvis kommer alt stödja samarbete inom utvalda forskningsområden.

Med anledning av prop. 1983/84: 107 fatiade riksdagen beslut om atl avsätta särskilda medel för forskarutbytet mellan Sverige och andra länder. Medlen disponeras av Svenska institutet och uppgår innevarande budgetår till 4730000 kr. Medlen används till stipendier till unga forskare och forskarstuderande för vistelser utomlands saml i mindre utsträckning till gästforskare från utlandet för vistelser i Sverige. Vissa minimikrav gäller ifråga om vistelsens längd. Dessa stipendier har, enligt uppgift från många representanter för forskarsamhället, utgjort ett värdefullt tillskott till forskarutbylesverksamheten med utlandet.

Det har framkommit atl del ofta saknas möjligheter alt ta emot utländska
forskarstuderande och gästforskare för korta perioder eller för svenska
forskare atl della i konferenser eller all göra kortare besök vid andra
institutioner utomlands. Flera institutioner vid svenska universitet har
ingått samarbetsavtal med molsvarande institutioner utomlands. För alt
fullfölja ingångna avtal krävs ofta resurser utöver vad som normaU anvi-
.sas. Ett nordiskt samarbete håller för närvarande på att utvecklas i fråga 293

om forskarutbildningskurser inom olika områden. Della kommer all kräva all forskarstuderande får möjlighet atl resa lill annat nordiskl land.

Del är för svensk forskning av vitall intresse att även sådana kontakter kan vidmakthållas och stimuleras. Ansvariga organ inom berörda högskoleenheter måste finna former för atl stödja sådan verksamhet inom ramen för de resurser som står till deras förfogande. Jag vill i sammanhanget även erinra om de möjligheter som kommer att finnas fr. o. m. den I juli 1986 all vakanthålla tjänster för viss tid och därigenom frigöra vissa medel.

Prop. 1985/86:100 Bil 10

D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

12980462 17601000 17121000

Reservation

4 515605

Från anslaget bestrids kostnader för dels olika åtgärder för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt utvecklingsarbete m. m. Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete disponeras av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Anslagsfördelning Anslagspost/region

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning

Stockholms högskoleregion Uppsala högskoleregion Linköpings högskoleregion Lund/Malmö högskoleregion Göteborgs högskoleregion Umeå högskoleregion Konstnärligt utvecklingsarbete

Musikskolan i Edsberg Rörlig resurs för forskning

Utgift

UHÄ

Föredraganden

2231000

+ 156000

+ 156000

2451000

+ 172000

+ 172000

1460000

+ 102000

+ 102000

2491000

+ 174000

+ 174000

1980000

+ 139000

+ 139000

1970000

+ 138000

+ 138000

3418000

+ 239000

+ 239000

1600000

—

-1600000

+ 5930000

-

17601000

+7050000

- 480000

Universitets- och högskoleämbetet

UHÄ föreslår en uppräkning av anslagsposten Forskningsanknytning av grundläggande högskoleulbildning med löne- och prisomräkning (+881000 kr)

UHÄ har under våren 1985 uppdragit åt ett par utredningsmän att utarbeta en översikt m. m. över del konslnärliga utvecklingsarbetet. Den

294

inledda utredningen avses ge underlag för bedömning av en fortsall upp-     Prop. 1985/86: 100 byggnad av denna verksamhet. UHÄ föreslår en uppräkning av anslags-     Bil 10 posten Konstnärligt utvecklingsarbete med 239000 kr., molsvarande löne-och prisomräkning.

UHÄ föreslår atl under detta anslag beräknas en s.k. röriig resurs för forskning för högskoleenheter ulan fasl forskningsorganisation.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat medel för verksamheten vid musikskolan i Edsberg under förevarande anslag. Medel för detta ändamål har för näsla budgetår beräknats under anslaget D 14. Bidrag lill kommuna] högskoleutbildning.

Jag vill här erinra om alt jag vid min anmälan av anslaget D 12. Ulbild ning för kultur- och informationsyrken har föreslagit alt elt antal tjänster som professor förenade med konstnäriigt utvecklingsarbete skall inräUas den Ijuli 1986.

Statsrådet Göransson kommer vid sin anmälan av anslaget F 7. Inkomst garantier för konstnärer a« förorda aU medel beräknas för två nya garantirum för innehavare av tidsbegränsad tjänst som professor resp. huvudlärare, vilkas förordnanden löper ut under budgetåret 1985/86.

I fråga om UHÄ: s förslag om röriig resurs för forskning hänvisar jag till vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag förevarande anslag till 17121000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärUg t utvecklingsarbete för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 17 121000 kr.

D 16. Humanistiska fakulteterna

1984/85 Utgifl    158104285       Reservation         8398146

1985/86 Anslag 177774000

1986/87 Förslag        189845000

Detta anslag avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Slockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

295

Anslagsfördelning

Prop. 1985/86: 100

Högskoleenhet

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Bil 10

Universilels-och högskoleämbetet

Föredraganden

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

Till universitets- och högskoleämbetets disposition

Utgift

42137000 43 532000 36 795 000 36361000 18 584000

365000 177 774000

+ 4735 000 + 3 787000 + 3 271000 + 4026000 + 1850000

+      26000 + 17695000

+ 3018000 + 2961000 + 2 391000 + 2 385 000 + 1290000

+ 26000 + 12071000

Anslagsframslällning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

budgetåret

budgetåret

1986/87

1986/87

(tkr.)

(tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

4.

Budgetförslag

1.1       Prisomräkning

+ 1806

4.1

Omfördelning

±        0

1.2      Löneomräkning

+11 302

4.2

Gemensamma funktioner US,

Summa under 1

+ 13 108

4.3

UU, UL, UG, UUm Gemensamma funktioner (bib-

-     180

2.         Förändring av anslagsteknisk

liotek) US, UL, UG

+    378

nalur

Summa under 4

+     198

2.1       Medel för en tjänst som for-

skarassistent i kulturantropo-

+17 695

logi, UU

+     193

2.2       Medel för förstärkning av cent-

rum för dövas språk, US

+    321

2.3       Medel   lill   röriig   resurs   för

forskning

+ 3 875

Summa under 2

+ 4 389

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala. UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göleborg, UUm = universitetet i Umeå

UHÄ hemställer alt

1. de riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats
fastställs,

2. under ett reservationsanslag D 16. Humanistiska fakulteterna för bud
gelårel 1986/87 anvisas 195469000 kr. varav minsl 23 325000 kr. utgör
rörlig resurs för forskning.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

296

Tysk litteratur                                                                                Prop. 1985/86: 100

, , .       .             .Bil 10

Universitets- och högskoleämbetet (UHA) har haft i uppdrag att undersöka möjligheterna atl i samband med omprövning av befintliga Ijänster inrätta en professur i tyska, särskilt tyskspråkig litteratur. Bakgrunden är eU uUalande i prop. 1983/84:107, (bil. 5, s. 77), som godkändes av riksdagen (UbU 28, rskr. 401). UHÄ har till universiteten i Stockholm och Uppsala i samband med anslagsframställningarna för budgeiåren 1985/86 resp. 1986/87 remitterat en förfrågan om möjligheterna att genom inskränkning av befintlig verksamhel bereda utrymme för en sådan professur. Båda universiteten har bedömt denna omprioritering som ogenomförbar såväl budgetåret 1985/86 som budgetåret 1986/87. UHÄ för fram förslag om en sådan professur för budgetåret 1988/89 under förutsättning alt ytterligare medel anvisas. Samtidigt för UHÄ fram en rad andra förslag lill liknande satsningar för perioden 1986/87 - 1990/91, vilka prioriteras högre än den nämnda professuren.

Angelägenheten av en fasl högre tjänst för forskning i tyskspråkig litteratur har enligt min mening inte minskat under den lid som passerat sedan min företrädare uttalade sig i denna fråga. Del är beklagligt alt högskolemyndigheterna inte ansett det möjligt att tillgodose detla behov. I den uppkomna situationen förefaller del rimligt atl nu beslula om all den första ledigbhvande professuren i tyska språket vid universiteten i Stockholm eller Uppsala ändras lill professur i lyska, särskill tyskspråkig litteratur. Jag vill i detta sammanhang nämna all humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet har beslutat alt inrätta en forskartjänst i tyskspråkig litteratur.

Forskning om dövas språk

UHÄ har föreslagit atl 321 000 kr. beräknas under detta anslag för forskning vid centrum för dövas språk vid universitetet i Stockholm. Medlen har innevarande budgetår beräknats under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser och utgått för utbildning i teckenspråkstolkning.

UHÄ föreslår att, då enstaka kurser eller lokal linje i teckenspråkstolkning anordnas vid universitetet i Stockholm, de resurser som annars är knutna till nämnda centrum skall kunna las i anspråk i utbildningen. Genom elt sådant växelbruk av en del av centrums resurser kommer de med teckenlolkutbildningen avsedda syftena att uppnås, samtidigt som dessa resurser kan nyttiggöras för forskning under de verksamhetsår som utbildningen inle anordnas. Jag biträder UHÄ: s förslag.

Övriga frågor

Jag beräknar under detta anslag 193000 kr. för en tjänst som forskarassistent i kuhurantropologi vid universitetet i Uppsala. Medlen beräknas innevarande budgetår under anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna, anslagsposten Universitetet i Uppsala.

Statsrådet Göransson kommer vid sin anmälan av anslaget F 35. Statens konstmuseer att föreslå atl ett samlat östasiatiskt bibliotek skapas vid Östasiatiska museet i Slockholm. Vissa resurser som för närvarande finns vid biblioteket vid universitetet i Stockholm föreslås tillföras det nya biblioteket. Jag beräknar därför en minskning av förevarande anslag med 150000 kr.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Universitet

Belopp kr.

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i Göleborg Universitetet i Umeå

8927 000 8691000 8301000 6977 000 2826000

35 722 000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag anslaget   till (177 774000 + 12071000=) 189845000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänst som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2.    till Humanistiska fakulteterna för budgelårel 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 189845000 kr.

D 17. Teologiska fakulteterna

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

12011452 12862000 13609000

Reservation

290022

Delta anslag avser leologisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitels-och högskoleämbetet

Föredraganden

Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

Utgift

6625000 6237000

12862000

+ 480000 + 644000

+ 1124000

+365000 +382000

+747000

298

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet     Prop. 1985/86:100
(UHÄ).                                                                         Bil 10

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

budgetåret

budgetåret

1986/87

1986/87

(tkr.)

(tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

4.

Budgetförslag

1.1       Prisomräkning

+   126

4.1

Omfördelning

±      0

1.2       Löneomräkning

+   748

4.2

Gemensamma funktioner.

Summa under I

+   874

UU, UL

-     12

4.3

Gemensamma funktioner

+      7

2.        Förändringar av anslagslek-

(bibliotek) UL

nisk natur

Summa under 4

-     5

2.1       Medel   till   röriig   resurs

för

-t-l 194

forskning

+   255

Summa under 2

+ 255

' UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats
fastställs,

2.    vid Hans Hofs avgång med pension från den för honom personliga tjänsten som professor i religionsfilosofi en professur i samma ämne skall inrättas vid universitetet i Uppsala,

3.    under reservationsanslaget D 17. Teologiska fakulteterna för budgelårel 1986/87 anvisas 13986000 kr. varav minst 2585000 kr.utgör röriig resurs för forskning.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

UHÄ har föreslagit atl vid Hans Hofs avgång med pension från den för honom personliga tjänsten som professor i religionsfilosofi en professur i samma ämne skall inrättas vid universitetet i Uppsala. Enligt UHÄ är antalet forskarstuderande i religionsfilosofi stort. Man kan likaså räkna med god tillgång på välmeriterade sökande till en ordinarie professur. Jag biträder UHÄ: s förslag och förordar att en ordinarie tjänsi som professor i religionsfilosofi inrättas vid universitetet i Uppsala vid tidpunkten för Hans Hofs pensionering.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som framgår av följande tabell.

Universitet

Belopp kr.

Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

1399000 1295000

2694000

299

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag anslaget   till (12862000 + 747000=) 13609000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.    bemyndiga regeringen atl inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2.    till Teologiska fakulteterna för budgelårel 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 13609000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

D 18. Juridiska fakulteterna

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

15478030 16625000 17625000

Reservation

522598

Detta anslag avser juridisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Slockholm, Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

Utgift

6323000 5 370000 4932000

16625000

+   543 000 + 419000 + 478000

+ 1440000

+ 406000 +   325000 + 269000

+ 1000000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Kostnad budgetåret 1986/87 dkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

1.1     Prisomräkning

1.2     Löneomräkning
Summa under 1

+ 209 + 1044 + 1253

2.

Förändringar av anslagsteknisk natur

2.1

Medel   till   rörlig   resurs   för
forskning                        + 200

Summa under 2                       +   200

Ändamål/högskoleenhet m. m.

4.

Budgetförslag

4.1

Förvaltningsrätt

+

0

4.2

Gemensamma funklioner US,

UU,UL

—

18

4.3

Gemensamma funktioner (bib-

liotek) UL

+

5

Summa under 4

-

13

+ 1440

US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund

300

UHÄ hemställer bl. a. aU                                               Prop. 1985/86: 100

1.    de riktlinjer för utveckhngen och ekonomiska ramar för verksamheten     Bil 10 som redovisals fastställs,

2.    den professur i nationalekonomi vid universitetet i Uppsala som innehas av G. Ohlin förs över stat saml att den pä stal uppförda tjänslen överförs till den samhällsvetenskapliga fakulteten,

3.    atl den ledigblivna professuren i civilrätt vid universitetet i Lund ändras lill en professur i förvaltningsrätt i samband med atl den återbesätts,

4.    under elt reservationsanslag D 18. Juridiska fakulteterna för budgetåret 1986/87 anvisas 18065000 kr. varav minst 3230000 kr.ulgör röriig resurs för forskning.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

UHÄ har föreslagil atl den ijänsl som professor i nationalekonomi vid universitetet i Uppsala som innehas av G. Ohlin förs över stat den 1 juli 1986. Ohlin når pensioneringsperiodens nedre gräns år 1990 men har beviljats tjänstledigt från professuren för FN-uppdrag. UHÄ föreslår samiidigt att den på stat uppförda tjänsten överförs från den juridiska lill den samhällsvetenskapliga fakulteten och all tjänsten helt skall bekostas från anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Jag biträder UHÄ: s förslag.

Likaså biträder jag UHÄ: s förslag att ändra den ledigblivna professuren i civilrätt vid universitetet i Lund lill en professur i förvallningsrätl. Della svarar väl mot de behov som finns atl stärka forskningen om den offentliga förvaltningen.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgelår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Universitet                              Belopp kr.

Universitetet i Stockholm            837000

Universitetet i Uppsala               1304000

U niversitelet i Lund                  1 006 000

3147000

Med   hänvisning lill   sammanställningen   beräknar jag anslaget   till (16625000 + 1000000=) 17625000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen atl

1. föra en tjänsi som professor över stat,

2.    bemyndiga regeringen atl ändra benämningen av en tjänsi som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3.    till Juridiska fakulteterna för budgelårel 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 17625000 kr.

301

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

185 307 223 206945000 220592000

Reservation

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

12 385 886

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Detta anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå saml vid högskolan för lärarutbildning i Slockholm. Under anslaget beräknas vidare medel för jämslälldhetsforskning saml medel för verksamheten vid demografiska databasen i Haparanda.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

Universitetet i Stockholm

45 900000

+ 4711000

+ 2729000

Högskolan för lärarut-

bildning i Stockholm

2444000

+     189000

+    545 000

Universitetet i Uppsala

33 876000

+ 3 474000

+ 2013000

Universitetet i Linköping

3062000

+ 1074000

+     168000

Universitetet i Lund

39110000

+ 4866000

+ 2680000

Universitetet i Göleborg

45 619000

+ 5047 000

+ 2893000

Universitetet i Umeå

26352000

+ 2768000

+ 1944000

Demografiska databasen

i Haparanda

9340000

+    592000

+    587000

Ej fördelade medel

Jämställdhetsforskning

1242000

+      87000

+      88000

Utgift

206945 000

+22808000

+ 13647000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m.m.

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

1.     Pris- och löneomräkning

1.1          Prisomräkning

1.2          Löneomräkning Summa under 1

2.     Förändring av anslags- teknisk
nalur

2.1          Medel för en tjänst som forskarassistent i kulturantropologi, UU

2.2          Medel till rörlig resurs för forskning

Summa under 2

4.

Budgetförslag

+ 2309

4.1

Professur i molekylär biologi.

+ I289I

US

-    321

+ 15 200

4.2

Professur i nationalekonomi.

UU

±        0

4.3

Professor i bank- och finansve-

tenskap, UG

±        0

4,4

Gemensamma funktioner US,

UU, ULi,UL, UG, UUm

-     197

-     193

4.5

Gemensamma funktioner (bib-

liotek) US, ULi, UL, UG

+    244

+ 8075

Summa under 4

-    274

+ 7 882

+22808

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL =
universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.     202

UHÄ hemsläller bl. a. aU                                                Prop. 1985/86: 100

1.    de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten     Bil 10 som redovisats fastställs,

2.    en Ijänsl som professor i nationalekonomi inrättas i enlighet med vad som anförts,

3.    under ett reservationsanslag D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1986/87 anvisas 229753000 kr. varav minst 25219000 kr. ulgör rörlig resurs för forskning.

I prop. 1984/85:100, bil. 10, s. 350 presenterades regionstyrelsens i Slockholm högskoleregion skrivelse angående förslag till organisaiion av utbildning och forskning i pedagogik i stockholmsområdet. Skrivelsen har remiUerals lill UHÄ. UHÄ förordar aU de nuvarande tre pedagogiska institutionerna bildar en gemensam institution senast den I juli 1988. Universitetet och högskolan för lärarutbildning i Slockholm (HLS) bör påbörja etl utrednings- och planeringsarbete i detla syfte. De bör fortsättningsvis avge ett gemensamt utarbetat och sammanvägt underlag för begäran om resurser för enstaka kurser och lokala Unjer i pedagogik vid de båda högskoleenheterna. Samverkan mellan de tre institutionernas forskarutbildning bör starta med gemensam antagning lill forskarutbildningen från den Ijuli 1986.

UHÄ har i samband med yttrandet över regionstyrelsens i Slockholm förslag förordat alt den efler Arne Trankell ledigblivna professuren i pedagogik och pedagogisk psykologi dras in och att därigenom frigjorda medel används för inrättande av en professur i molekylärbiologi. UHÄ föreslår vidare att den extra tjänsi som professor i pedagogik och pedagogisk psykologi vid universitetet i Stockholm, vilken innehas av Åke W Edfeldt, omvandlas till en personlig professur i pedagogik för Edfeldt.

Med anledning av UHÄ: s yttrande har institutionskollegiel vid institutionen för internationell pedagogik vid universitetet i Slockholm inkommit med skrivelse.

Skrivelser har dessulom inkommit från universitetet i Stockholm samt högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Till skrivelserna har bifogals en promemoria med ett för de tre pedagogiska institutionerna gemensaml förslag lill samverkan av forskning och utbildning i pedagogik i stockholmsområdet.

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm har anhållit om medel för att stärka högskolans forskningsorganisation inom området idrottspedagogik. HLS har i sina senaste två anslagsframställningar med högsta prioritet äskat medel fr. o. m. 1986/87 för en Ijänsl som professor i idrottspedagogik, vilken under tre år finansierats med bidrag från Idrottens forskningsråd. UHÄ tillstyrker au 380000 kr. omfördelas från anslaget Dll. Ulbildning för undervisningsyrken till förevarande anslag, anslagsposten Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, för ändamålet beleendevelenskaplig idrottsforskning.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar lill vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande       303

forskning och forskarutbildning.

Pedagogisk forskning                                                      Prop. 1985/86: 100

Regionslyrelsen i Stockholm föreslog atl verksamheterna vid de tre nuvarande pedagogiska insliiulionerna i stockholmsområdet skulle sammanföras till en ny institution i pedagogik som skulle förvaltas under styrelsen för högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). I yttrande över detta förslag diskuterar UHÄ utföriigt för- och nackdelar med olika alternativ lill lösningar för alt åstadkomma etl bättre utnyttjande av resurserna i pedagogik i stockholmsområdet. UHÄ förordar att de nuvarande tre pedagogiska institutionerna bildar en gemensam institution senasi den I juli 1988. Delta innebär att en gemensam planering av grundläggande utbildning i pedagogik i stockholmsregionen vad gäller såväl resurser som dimensionering och inriklning skulle kunna åstadkommas. Vidare skulle de nuvarande pedagogiska institutionernas samhörighet med den större samhällsvetenskapliga gemenskapen vid universitetet bevaras. Resurserna för forskarutbildningen skulle knytas nännare samman och möjligheterna till samutnyltjande ökar. Institutionen för internationell pedagogik skulle kvarstå inom universitetet vilkel vore av värde för dess fortsalla internationella kontakter. Institutionen skulle även fortsättningsvis kunna kallas "Institute of Inlernalional Education".

Universitetet i Stockholm och HLS har förordat atl de tre berörda institutionerna samverkar genom etl gemensaml organ, institutionsgrupps-kollegium.

De åtgärder som UHÄ samt universitetet i Stockholm och HLS förordar kräver inte beslut av regering och riksdag. Jag utgår från alt universitetet i Stockholm och högskolan för lärarutbildning i Slockholm vidtar erfoderliga samordningsåtgärder i syfte atl bl. a. utarbeta etl gemensamt underlag för begäran om resurser till enstaka kurser och lokala linjer och att samverka i frågor som avser forskarutbildning.

Jag biträder ämbetets förslag att den efler Arne Trankell ledigblivna tjänsten som professor i pedagogik och pedagogisk psykologi vid universitetet i Stockholm dras in och alt därmed frigjorda resurser används för inrättande av en tjänst som professor i molekylärbiologi. Jag har vid min medelsberäkning under förevarande anslag tagit detla i beaktande. Jag återkommer till denna fråga under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Det ankommer på universitetet att under en övergångsperiod ställa erfoderliga handledarresurser till förfogande så alt de forskarstuderande i pedagogik, som avser alt disputera under de närmaste åren, kan slutföra ulbildningen. I syfte all säkerslälla konlinuiteten i den pedagogiska forskningen vid universitetet i Slockholm bör den exlra tjänst som professor i pedagogik och pedagogisk psykologi, som innehas av Åke W Edfeldt, omvandlas till en ordinarie professur i pedagogik. Jag förordar att en ordinarie ijänsl som professor i pedagogik med Edfeldt som förste innehavare inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1986.

Vad gäller idrotlspedagogisk forskning biträder jag förslaget från HLS
och UHÄ om en överföring av 380000 kr.från anslaget D II. Utbildning
för undervisningsyrken till förevarande anslag, anslagsposten Högskolan
för lärarutbildning i Slockholm. Härigenom säkras den fortsatta existensen ,„ .

av den beleendevetenskapliga idrotlsforskningen.

Bank-och finansvetenskap                                               Prop. 1985/86:100

Universitetet i Göleborg har anhållit om tillstånd att motta en donation från den svenskfödde, numera i London boende, bankiren Felix Neu-bergh, för inrättande av en ordinarie tjänst som professor i bank- och finansvetenskap vid universitetet. UHÄ anser att en sådan tjänst skulle utgöra eu värdefullt tillskott lill universitetets forskningsorganisation och tillstyrker att den inrättas. Jag biträder förslaget och förordar alt en ordinarie tjänst som professor i bank- och finansvetenskap med benämningen "Felix Neuberghs professur i bank- och finansvetenskap" inrättas vid universitetet i Göteborg den I juli 1986.

Övriga frågor

Med slöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop. 1966: I bil. 10 s. 361, SU 42. rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrade benämningar på tjänster som professor enligt följande.

Tidigare benämning

Högskoleenhet'

Ändrad benämning

företagsekonomi, särskilt

UG

företagsekono-

administration

mi, särskilt administration och organisation

kulturgeografi med eko-

US

geografi, sär-

nomisk geografi

skilt kulturgeografi

nationalekonomi

UL

nationalekonomi, särskilt offentlig ekonomi

statistik

UU

statistik,

särskilt

ekonometri

' US = universitetet i Stockholm. UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg.

I enlighel med vad jag har anfört under anslaget Juridiska fakulteterna förordar jag att en ordinarie ijänsl som professor i nationalekonomi vid universitetet i Uppsala förs över stat den 1 juli 1986. Den på stat uppförda tjänsten bör samtidigt överföras till samhällsvetenskaplig fakultet. Universitetet får inom ramen för förevarande anslag bekosta den del av tjänsten som hittills finansierats från anslaget Juridiska fakulteterna.

Innevarande budgetår beräknas medel för en tjänsi som forskarassistent i kulluranlropologi vid universitetet i Uppsala under förevarande anslag. I enlighel med vad jag tidigare har förordat beräknas för budgetåret 1986/87 medel för denna tjänsi under anslaget Humanistiska fakulteterna.

För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.

20-Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10 Räilelse: S. 305 Utgår: sista raden i tabellen

305

Universitet

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Linköping Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

Belopp kr.

8258000 7 802 000 737 000 9 977 000 9867 000 4 625 000

41266000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till (206945000 + 13 647000=) 220592000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen all inrätta ijänster som professor i enlig
het med vad jag har förordat,

2. lill Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1986/87
anvisa ett reservationsanslag av 220592000 kr.

D 20. Medicinska fakulteterna

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

426599991 456168000 495529000

Reservation

12479163

Detta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeä.

Anslagsjördelning

Högskoleenhet

1985/86

Beräknad ändring

; 1986/87

Universilets-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

Karolinska institutet

147 109000

+ 14 052000

+ 12965 000

Universitetet i Uppsala

684.S0OO0

+ 5 465 000

+ 5 321000

Universitetet i Linköping

29089000

+ 6070000

+ 5732000

Universitetet i Lund

78026000

+ 5 723 000

+ 5 460000

Universitetet i Göteborg

76492000

+ 5490000

+ 5 267 000

Universitetet i Umeä

55 516000

+ 4 559000

+ 4512000

Universitets- och

högskoleämhelet

1486000

+     104 000

+     104 000

Utgift

456168000

+ 41463000

+ 39 361000

306

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet     Prop. 1985/86: 100
(UHÄ).                                                                         Bil 10

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

budgetåret

budgetåret

1986/87

1986/87

(tkr.)

(tk

r.)

1.        Pris- och löneomräkning

3.

Konsekvenser av tidigare be-

1.1      Prisomräkning

+ 5 970

slut

1.2      Löneomräkning

+26683

3.1

Kostnader för Regionala häl-

1.3      Särskild prisomräkning för för-

souniversitetet, ULi

+

3 900

söksdjur

+     104

3.2

Professur i omvårdnadsforsk-

Summa under 1

+ 32 757

ning, UUm

+

642

3.3

Professur i yrkesmedicin. Kl

+

600

2.         Förändringar av   anslags tek-

Summa under 3

+

5 142

nisk nalur

2.1       Professur i psykosocial miljö-

4.

Budgetförslag

medicin, särskilt arbetsmedi-

4.1

Professur i kardiologi, KI

0

cin, KI

+    530

4.2

Professur i allmänmedicin. Kl

0

2.2       Medel för bioteknisk och toxi-

4.3

Professur i miljömedicinsk ut-

kologisk forskning, KI och UU

+ 1649

vecklingsbiologi, KI

0

2.3      Medel   till   rörlig   resurs   för

4.4

Professur i klinisk farmako-

forskning

+ 1030

log!, UUm

0

Summa under 2

+ 3 209

4.5 4.6

Professur i medicinsk biofysik,

UUm

Gemensamma funktioner, KI,

0

UU, ULi, UL, UG, UUm

-

472

4.7

Gemensamma        funktioner.

(bibliotek) Kl, ULi, UL, UG

+

827

Summa under 4

+

355

+41463

' Kl = karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHA hemstäUer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten
som redovisats fastställs,

2.    vid karolinska institutet en professur i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, inrättas den 1 juli 1986 med Lennart Levi som förste innehavare,

3.    vid universitetet i Umeå en professur i omvårdnadsforskning inrättas den 1 juli 1986,

4.    vid karolinska institutet en professur i yrkesmedicin inrättas den 1 juli 1986,

5.    vid karolinska institutet en professur i kardiologi inrättas den 1 juli 1987 eller vid den senare tidpunkt då den extra ordinarie tjänsten som professor i medicin, särskilt lungmedicin, blir vakant med samtidig indragning av den senare tjänslen,

6.    vid karolinska institutet en professur i allmänmedicin inrättas den I juli 1986 med samtidig indragning av tjänsten som professor i pediatrisk patologi,

7.    vid karolinska institutet en professur i miljömedicinsk utvecklingsbiologi inrättas den I juli 1986 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten

307

som professor i hälsovårdslära blir vakant, med samtidig indragning av     Prop. 1985/86: 100
den senare tjänslen.                                                  Bil 10

8.    vid universitetet i Umeå en professur i klinisk farmakologi inrättas den 1 juli 1986 med samtidig indragning av en lärartjänst i klinisk farmakologi,

9.    vid universitetet i Umeå en professur i medicinsk biofysik inrättas den I juli 1987 eller vid den senare lidpunkl då tjänsten som professor i medicinsk fysik blir vakant med samtidig indragning av sislnämnda tjänst,

10.   under reservationsanslaget D 20. Medicinska fakulteterna för budgelårel 1986/87 anvisas 497631000 kr.varav minsl 22410000 kr.ulgör rörlig resurs för forskning,

11.   UHÄ har i skrivelse den 28 oktober 1985 anhållit att en tjänst som professor i långvårdsmedicin inrättas den 1 juli 1986 vid karolinska institutet.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar lill vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Andrad benämning av tjänster som professor m. m.

UHÄ har föreslagit omvandling av tjänster enligt följande:

-     hälsovårdslära, vid karolinska institutet lill miljömedicinsk utvecklings-biologi,

-     medicin, särskilt lungmedicin, vid karolinska institutet till kardiologi,

-     medicinsk fysik vid universitetet i Umeå till medicinsk biofysik saml

- pediatrisk patologi vid karolinska institutet lill allmänmedicin.
Beträffande professuren i hälsovårdslära vill jag anföra följande. Miljö
medicinens belydelse har i skilda sammanhang framhållits, bl. a. i proposi
tionen om forskning (prop. 1983/84:107). En av de viktigaste institutioner
na på miljömedicinens område är institutionen för hygien vid karolinska
institutet, där professuren i hälsovårdslära är placerad. Jag anser att starka
skäl talar för atl professuren i hälsovårdslära bevaras inom sill nuvarande
område men ges en modernare benämning. Jag föreslår att professuren i
samband med återbesättande får ämnesbenämningen miljömedicin.

Beträffande omvandling av den ledigbhvande professuren i medicin, särskilt lungmedicin, avser jag all senare återkomma lill regeringen med förslag.

UHÄ har vidare föreslagit att den ledigblivande tjänsten som professor i medicinsk fysik vid universitetet i Umeå återbesätts i medicinsk biofysik. Jag biträder förslaget och förordar atl en professur i medicinsk biofysik inrättas den I januari 1987 eller vid den senare tidpunkt då professuren i medicinsk fysik blir ledig.

Professuren i pediatrisk patologi vid karolinska institutet är vakant och
föreslås omvandlad till en professur i allmänmedicin förenad med tjänst
som distriktsläkare inom sydvästra förvaltningsområdet i Stockholms läns   308

landsting. Jag biträder förslaget och föreslår alt en ordinarie tjänst som professor i allmänmedicin med den föreslagna sjukvårdsanknylningen inrättas vid karolinska inslilulel den I juli 1986.

UHÅ föreslår alt en tjänst som professor i långvårdsmedicih inrättas vid karolinska institutet den 1 juli 1986 genom omvandling av en vakant tjänst som klinisk lärare. Professuren avses bli förenad med en Ijänsl som överiäkare vid Huddinge sjukhus. Jag biträder förslaget och förordar au en ordinarie tjänst som professor med den föreslagna sjukvårdsanknylningen inrättas den 1 juli 1986. Omvandlingen bör bekostas inom ramen för befintliga resurser.

Med Slöd av riksdagens bemyndigande (jfr- prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrade benämningar på tjänster som professor enligt följande.

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Tidigare benämning

Högskoleenhet'

Ändrad benämning

farmakologi

UUm

farmakologi, särskilt toxikologi

gerialrik

UU

gerialrik med långvärds-medicin förenad med tjänst som överiäkare vid Kungsgärdets sjukhus

histologi

Kl

medicinsk cellbiologi

pediatrik

Kl

pediatrik, särskilt

neonatologi förenad med tjänst som överiäkare vid Karolinska sjukhuset

radiofysik

KI

medicinsk radiofysik förenad med tjänst som sjukhusfysiker vid Karolinska sjukhuset

' KI = karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, UUm = universitetet i Umeå.

Riksdagen fattade 1970 principbeslut (prop. 1970:122) om att 17 professurer skulle inrättas vid karolinska institutet med placering vid Huddinge sjukhus. En av tjänsterna avsåg ämnesområdet dermalologi och venereo-logi och har inle inrättats. Sjukvårdshuvudmannen har, enligt UHÄ, beslutat alt inte inrätta en planerad hudklinik vid sjukhusei. En professur inom ämnesområdet bör därför, enligt ämbetet, inte inrättas och placeras vid Huddinge sjukhus. UHÄ har i de två senaste årens anslagsframställningar föreslagit alt del i stället för den principbeslutade professuren inrättas en professur i yrkesmedicin. Elt beslut om inrättande av en professur i ett visst ämne får enligt min mening inle tolkas som en garanti för alt en tjänst skall lillföras den berörda högskoleenheten även om förutsättningar senare visar sig saknas för den ursprungligen avsedda tjänsten. Jag anser således alt förslag om nya professurer, i enlighet med givna anvisningar, skall åtföljas av förslag lill finansiering.

309

Hälsouniversitetet i Linköping                                           Prop. 1985/86:100

Riksdagen har fattat beslul om inrättande av etl regionall hälsouniversitet i Linköping (prop. 1984/85: 100 bil. 10, UbU 27 och 33, rskr. 291 och 377). Riksdagen beslutade då om inrättande den 1 juli 1986 av tjänster som professor i resp. allmänmedicin och omvårdnadsforskning vid universitetet. UHÅ har redovisat ell förslag som innebär alt professuren i allmänmedicin förenas med en tjänsi som distriktsläkare vid vårdcentral i Linköping. Jag biträder förslaget om sjukvårdsanknylning av tjänsten. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn lill behovet av ökade resurser för det regionala hälsouniversitetet ( + 3643000 kr.). Beloppet avser bl.a. kostnader för de nämnda professurerna.

Omvårdnadsforskning

Riksdagen förordade (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 33, rskr. 377) aU en ordinarie tjänsi som professor i omvårdnadsforskning skulle inrättas den I juli 1986 vid universitetet i Umeå under förutsättning alt del kunde ske genom omfördelning av medel. UHÅ finner det angeläget atl tjänsten kommer till stånd och föreslår att den finansieras genom omfördelning av resurser från odontologisk fakultet vid karolinska institutet. Innevarande budgetår har anvisats 179000 kr. för omvårdnadsforskning vid universitetet i Umeå. Även jag finner det angeläget att en tjänst som professor i omvårdnadsforskning inrättas, men är inte beredd atl tillstyrka ämbetets förslag till fmansiering. Jag förordar således atl en ordinarie tjänsi som professor i omvårdnadsforskning inrättas den 1 juli 1986 vid universitetet i Umeå och har beräknat medel härför (+642000). Finansiering sker genom omfördelning inom forskningsområdet.

Övriga frågor

Kostnaderna för en tjänsi som professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, vid karolinska institutet bestrids innevarande budgetår från anslaget Medicinska forskningsrådet. Forskningsrådet föreslår, mot bakgrund av att verksamheten inom professurens ansvarsområde nu är så etablerad och bör fortsätta under lång tid framåt, att medel för professuren och vissa ytterligare resurser i fortsäUningen bör beräknas under della anslag. Tjänslen innehas av Lennart Levi. UHÅ biträder förslaget. Även jag biträder förslaget och förordar alt en ordinarie tjänsi som professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, inrättas den 1 juli 1986 vid karolinska institutet med Lennart Levi som förste innehavare (+530000 kr.)

Innevarande budgetår anvisas medel för forskning inom bioteknik och toxikologi under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. En del av medlen avser medicinsk forskning inom de nämnda områdena. Jag föreslår atl 1 650000 kr. beräknas under förevarande anslag.

Vid min medelsberäkning har jag beaktat den kostnadssänkning som
följer av att innehavaren av en personlig tjänst vid karolinska institutet     .,.„

lämnar denna (-82000 kr.).

Som en följd av förslag i propositionen om kemikaliekontroll Prop. 1985/86: 100 (prop. 1984/85:118, JoU 30, rskr. 340) bör en mindre del av resurserna vid Bil 10 enheten för toxikologisk informationsservice motsvarande medel för två årsarbetskrafter anvisas del medicinska ansvarsbiblioteket vid karolinska institutet som en förstärkning av den toxikologiska kompetensen där ( + 350000 kr.). Medel för ändamålet har innevarande budgetår anvisats under IX:e huvudtiteln anslaget H 12. Toxikologisk informationsservice, m.m. Jag har härvid samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet                                Belopp kr.

Karolinska institutet                  10 024 000

Universitetet i Uppsala                5 895 000

Universitetet i Linköping                2076000

U niversiletet i Lund                    6 624 000

Universitetet i Göleborg              6 343 000

Universitetet i Umeå                    4 121000

35083000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag anslaget   till (456168000 + 39361000 =) 495529000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlig
hel med vad jag har förordal,

2.    bemyndiga regeringen att ändra benämning av ijänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3.    till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 495 529000 kr.

D 21. Odontologiska fakultetema

1984/85 Utgift       49236099          Reservation            2272851

1985/86 Anslag     51350000

1986/87 Förslag    54585000

Della anslag avser odontologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet                     1985/86     Beräknad ändring 1986/87

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

16873 000

11        623 000
9928000

12   926000

51350000

+   539000 + 863000 + 611000 +   811000

+2824000

+ 1065000 + 763000 + 532000 +   875000

+3235000

Karolinska institutet

Universitetet i Lund

Universitetet i Göteborg        9928000     + 611000     + 532000                      311

Universitetet i Umeå

Utgift

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet    Prop. 1985/86:100
(UHÄ).                                                                                            Bil 10

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

4.

1.1       Prisomräkning

+ 539

4.1

1.2       Löneomräkning

+3218

Summa under 1

+ 3 757

4.2

2.      Förändringar av anslagslek
nisk natur

2.1       Medel til! rörlig resurs för

forskning                        +    55

Summa under 2                       +55

3.   Konsekvenser av tidigare be-
.   slut

3.1          Tandläkarlinjen, minskad planeringsram, UG      -   133

3.2          Tandläkarlinjen, minskad planeringsram, UUm    -   113

Summa under 3                      - 246

Budgetförslag

Tandläkarlinjen, minskad

planeringsram, KI Resurser molsvarande professur i cariologi, KI

4.3          Resurser motsvarande professur i protetik, KI

4.4          Delkostnad för universitetslektorat, UL

4.5          Gemensamma funktioner KI, UL, UG, UUm

4.6          Gemensamma funktioner (bibliotek) UL, UG

Summa under 4

-      321

-      321

-         65

-         55

+     20

-   742
+2824

' Kl = karolinska institutet, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÅ hemsläller aU

1.    en tjänsi som professor i protetik vid karolinska institutet indrages vid den nuvarande innehavarens pensionering,

2.    resurser motsvarande en tjänst som professor i cariologi vid karolinska institutet indrages,

3.    en Ijänsl som professor i cariologi vid karolinska institutet lills vidare vakanthålles,

4.    tjänsten som universitetslektor i odontologisk teknologi vid universitetet i Lund indrages,

5.    under anslaget D 21. Odonlologiska fakulteterna för budgelårel 1986/87 anvisas 54 174000 kr.varav minst 3 195000 kr.ulgör rörlig resurs för forskning,

6.    UHÄ har den 17 seplember 1985 redovisal uppdrag angående tandläkarutbildningens och den odonlologiska forskningsorganisationens omfattning, m.m.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar lill vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Riksdagen har fattal beslut (prop. 1984/85:40 och 100 bil. 10, UbU 21, rskr. 239) om minskad planeringsram för tandläkariinjen vid universiteten i Göteborg och Umeå samt avveckling av enheten för landläkarutbildning i

312

Malmö. UtskoUet delade regeringens bedömning om villkoren för den Prop. 1985/86: 100 slalliga forskningsorganisationen. I propositionen anfördes bl. a. alt garan- Bil 10 lier måsle skapas för alt forskningsverksamhet som är livaktig kan fortleva, om än i ändrad miljö. Utskottet uttalade i sitt belänkande au den stora besparingen på längre sikt ligger i aU den odonlologiska forskningsorganisationen, som består av fyra fakulteter, ersätts av en organisation med tre fakulteter.

Den minskade tandläkarutbildningen vid universiteten i Göteborg och Umeå medför vissa besparingar under deUa anslag budgetåret 1986/87. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (-133000 kr.resp. -113000 kr.).

Inför 1985 års budgetproposition delredovisade UHÄ eU uppdrag rörande avveckling av enheten för tandläkarutbildning i Malmö samt omfattningen av den odontologiska forskningsorganisationen. Min företrädare anförde i nämnda proposition det angelägna i atl verksamhet som bedrivs vid den odontologiska fakulteten även fortsättningsvis kan bedrivas i Malmö. Med hänvisning till alt UHÄ inte slulligl redovisat underlag för beslut i fråga om omfattningen och inriktningen av den odonlologiska forskningsorganisationen var hon inte då beredd alt ta ställning i frågan.

UHÄ har nu slutredovisat uppdraget. Inom ämbetet har en arbetsgrupp med företrädare för bl. a. de fyra odonlologiska fakulteterna utarbetat en rapport. Tandläkarutbildningens och den odontologiska forskningsorganisationens omfattning (UHÄ-rapport 1985:7). Enligt arbetsgruppens förslag kommer del från och med mitten av 1990-talet att erfordras en sådan dimensionering av tandläkarlinjen atl grundutbildning åter bör anordnas i anslulning lill fakulteten i Malmö. Mot den bakgrunden föreslår arbetsgruppen att forskningsorganisationen i Malmö bevaras enligt de förutsättningar som skisserats i UHÄ: s yttrande till utbildningsutskottet med anledning av propositionen om vissa ekonomisk-poUtiska åtgärder m.m. (prop. 1983/84:40). Där angavs att verksamheten i Malmö, vid en ytterligare neddragning av tandläkarutbildningen där, skulle kunna fyllas ut genom intemationellt inriktad utbildning, efterutbildning av tandvårdspersonal m. m. UHÅ instämmer i arbetsgruppens bedömningar och förslag.

UHÅ instämmer också i arbetsgruppens bedömning alt de besparingar som skulle kunna uppnås vid en avveckling av forskningsorganisationen i Malmö från år 1989 är relativt marginella då det även efter avvecklingstidpunkten kommer att kvarstå vissa kostnader. UHÄ: s utredning ger inte underlag för neddragningar av forskningsorganisationen.

Mot denna bakgrund är jag inle nu beredd att föreslå några förändringar.

Regeringen har nyligen förelagt riksdagen ett förslag (prop. 1985/86:68) om ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå. Under förevarande anslag har jag i konsekvens med förslaget beräknat vissa kostnader för tjänster som assistenttandläkare (+155000 kr.) vid universitetet i Umeå

En tjänst som universitetslektor i odontologisk teknologi vid universite
tet i Lund är vakant sedan några år. Mot bakgrund av att grundutbildning
en för tandläkare vid universitetet är under avveckling har UHÅ föreslagit
att tjänsten dras in. En del av kostnaderna för tjänsten bekostas under    313

detla anslag. Jag biträder förslaget och har vid min medelsberäkning tagit     Prop. 1985/86: 100
hänsyn härtill (-65000 kr.).                                                             Bil 10

För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör näsla budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet                                Belopp kr.

Karolinska institutet                     2036000

Universitetet i Lund                   1 347 000

Universitetet i Göteborg            1 345 000

Universitetet i Umeå                      964000

5692000

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag anslaget   till (51 350000 + 3 235000 =) 54585000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 54585000 kr.

D 22. Farmaceutiska fakulteten

1984/85 Ulgift        15624316         Reservation               257665

1985/86 Anslag     16708000

1986/87 Förslag    17968000

Detla anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet                     1985/86     Beräknad ändring 1986/87

Universitets- Före-

och högskole-       draganden ämbetet

Universitetet i Uppsala         16 708 000 +1 372 000   +1 260 000

314

Anslagsframslällning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet     Prop. 1985/86: 100
(UHÅ).                                                                                            Bil 10

Åndringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

1.1     Prisomräkning

1.2     Löneomräkning

+ 331 + 969

Summa under 1

+ 1300

2.         Förändringar av   anslagsleknisk natur

2.1       Medel   till   rörlig   resurs forskning

för

+    90

Summa under 2

+    90

Ändamål

4.      Budgetförslag

4.1      Gemensamma funklioner

Summa under 4

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

-         18

-         18 + 1372

UHÅ hemsläller att I. under ett reservationsanslag D 22. Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1986/87 anvisas 18080000 kr. varav minst 1020000 kr. utgör röriig resurs för forskning.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

För studiefinansiering i forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst 3 608 000 kr.

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag anslaget   till (16708000 + 1260000=) 17968000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 17968000 kr.

D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

386433 397 411273 000 443924000

Reservation

7935003

Detla anslag avser matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Slockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

315

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

Till universitets- och högskoleämbetets disposition

Utgift

109519000

113 886000

86919000

46516000

49128000

5 305000 411273000

+ 11 100000 + 13 430000 + 9292000 + 5299000 + 5 490000

- 5 305000 +39306000

+ 8057000 + 16571000 + 6353 000 + 3089000 + 3 886000

- 5 305000 +32651000

Prop. 1985/86: Bil 10

100

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Åndringsförslagen innebär i korihet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad budgelårel 1986/87 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

1.      Pris- och löneomräkning

+ 5 084 + 24299 + 29 383

1.1    Prisomräkning

1.2    Löneomräkning
Summa under 1

2.      Förändringar av   anslagslek-

nisk natur

2.1          Toxikologisk forskning, US        +    340

2.2          Bioteknisk   och   toxikologisk forskning, UU        + 1 530

2.3          Medel för en tjänst som forskare till GWI,UU       +     193

2.4          Bioleknisk forskning, UL +    342

2.5          Medel för en halv tjänst som forskare till fysiska inst.. UL     +    102

2.6          Medel för en tjänst som foass

lill fysiska inst. UL           +    183

2.7    Tjänster inom bio-, fysik-, geo-

och kemiområdena från D 32     +6 332

2.8    Förvallningsavgifter         +    205

2.9    Bioteknisk forskning, UUm       +    454

2.10       Medel för bioteknisk och toxikologisk forskning till anslagen D 20, D 23 anslagsposterna US, UU, UL och UUm samt anslaget D 24

2.11       Medel till röriig resurs för forskning

Summa under 2

4.      Budgetförslag

4.1          Professur i molekylär biologi, US

4.2          Gemensamma funktioner US, UU, UL, UG, UUm

4.3          Gemensamma funklioner UL, UG

Summa under 4 Summa totalt

- 5 305

+ 5 885 + 10261

+

O 421

83 - 338 +39306

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

universitetet i Lund, UG =

UHA hemställer aU

1.    de riktlinjer för ulvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs,

2.    beslut fattas om inrättande av en professur i molekylär biologi den I juli 1986 vid universitetet i Slockholm,

3.    elt reservalionsanslag D 23. Malemalisk-nalurvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1986/87 anvisas 450579000 kr. varav minst 36915000 kr. utgör röriig resurs för forskning.

316

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

Jag hänvisar lill vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Liksom lidigare år har UHÄ och naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) gemensamt föreslagit atl vissa tjänster som under lång lid funnits inrättade vid högskoleenhet inom ramen för NFR: s projektmedel skall knytas permanent till berörda enheter och medel för tjänsterna beräknas under förevarande anslag. Jag har därför för budgetåret 1986/87 beräknat medel enligt följande.

Ändamål                             Högskoleenhet'     Belopp

1.                                        En tjänst som forskare     UU        206000
vid Guslaf Werners insti
tut (Ekström)

2.                                        En tjänsi som forsknings- UL        195 000
assistent vid fysiska inst.

(Lindgren)

' UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

UHÄ tillstyrker NFR: s förslag att i samband med genomförandet av lärartjänslreformen inom högskolan förstärka naturvetenskaplig forskning vid denna. Förslaget innebär att medel för ett större antal Ijänster som hillills beräknats inom ramen för forskningsrådels projektmedel i fortsättningen skall beräknas företrädesvis under detla anslag. Jag återkommer lill denna fråga i anslulning till mina överväganden avseende anslaget D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet.

Under en särskild anslagspost Till universitets- och högskoleämbetets disposition under förevarande anslag har innevarande budgelår beräknats medel för bioteknik och toxikologi. Medlen har efter förslag av ämbetet fördelals för ändamålen till skilda fakulteter och högskoleenheter. Ämbetet föreslår nu att medlen med oförändrad fördelning beräknas under anslag lill berörda fakulteter. Jag har i min beräkning av delta anslag tagit hänsyn till UHÄ: s förslag ( - 3012000 kr.).

Naturvetenskapliga forskningslaboratoriet i Studsvik

NFR föreslår, efter samråd med universitetet i Uppsala, atl huvudmannaskapet för det naturvetenskapliga forskningslaboratoriet i Studsvik den 1 juli 1986 övergår från forskningsrådet lill universitetet. Avsikten med det förändrade huvudmannaskapet är aU vitalisera forskningen vid laboratoriet och universitetet genom ökade möjligheter lill samverkan. Vidare kan forskarrekryteringen vid laboratoriet förbättras och forskarutbildningen vid universitetet samiidigt breddas. Dessulom kan del redan etablerade engagemanget av laboratoriets personal i uppbyggnad av del vid universitetet pågående CELSIUS-projektel underlättas.

Jag finner för egen del alt övervågande skäl talar för ell förändrat huvudmannaskap för den samlade forskningsverksamheten vid laboratoriet i Studsvik. Särskilt viktigt anserjag det vara aU laboratoriets resurser

därigenom kan utnyttjas bättre vid genomförande av det s.k. CELSIUS-     Prop. 1985/86: 100 projektet, den lagringsring i anslutning till synkrocyklotronen vid Gustaf    Bil 10 Werners institut som nu är under uppbyggnad. Det naturvetenskapliga laboratoriets nationella karaktär bör, enligt min mening, bibehållas genom att basorganisationen för detta organisatoriskt ges status av särskild inrättning vid universitetet med egen styrelse.

Laboratoriets nuvarande personal bör i sin helhet ges tjänster vid universitetet i samband med förändring av huvudmannaskapet. Två extra ordinarie tjänster som professor vid NFR, med placering vid laboratoriet, nämligen den i kärnkemi, personlig för G. Rudstam, saml den i neutron-spridningsfysik, personlig för K. Sköld, bör fortsättningsvis knytas lill universitetet. Jag förordar därför alt en ordinarie tjänst som professor i kärnkemi och kärnfysik inrättas vid universitetet i Uppsala med G. Rudstam som förste innehavare. Jag förordar vidare att en ordinarie tjänst som professor i neutronspridningsfysik inrättas vid universitetet med K. Sköld som förste innehavare. Tjänsterna bör inrättas den 1 juli 1986.

Jag har under förevarande anslag beräknal medel för samtliga berörda tjänster samt driftsmedel för laboratoriets verksamhet ( + 7362000 kr.). Jag har vid min beräkning av anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna tagit hänsyn till erforderliga medel för laboratoriets lokalkostnader.

Molekylär biologi

Förslag om en tjänst som professor i molekylär biologi vid universitetet i Stockholm har under de senaste åren framförts med högsta prioritet av UHÄ. Ämbetet har bedömt tillkomsten av en sådan tjänst som mycket angelägen mot bakgrund av den övriga ämnesprofileringen mot biolekniskl intressanta områden vid universitetet.

UHÅ föreslår atl en tjänst som professor i molekylär biologi får inrättas med samtidig indragning av en ledigbliven tjänst som professor i pedagogik och pedagogisk psykologi vid universitetet. Universitetet har förklarat sig villigt att inom befintliga resurser bekosta de merkostnader som är förknippade med en professur i experimentellt ämne jämfört med en i ett teoretiskt ämne.

Mot denna bakgrund, samt vad jag lidigare har anfört under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna, förordar jag att en ordinarie tjänst som professor i molekylär biologi inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1986 med samtidig indragning av ordinarie tjänsi som professor i pedagogik och pedagogisk psykologi vid samma universitet och har beräknal medel för den nya tjänsten under förevarande anslag ( + 475000 kr.).

Enheten för radiologisk onkologi

Enligt den mening som framfördes av min företrädare i 1985 års budgetpro
position (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 364) fanns inte längre förutsäUningar
för att bedriva verksamheten vid enheten för radiologisk onkologi, tidigare
tillhörig försvarets forskningsanstalt och numera knuten till universitetet i 3U

Slockholm.

Ulbildningsulskollel (UbU 1984/85:33) fann emellertid att enhetens Prop. 1985/86:100 verksamhel borde fortsätta saml att formerna för denna skulle utredas. Bil 10 Syftet med utredningsarbetet borde enligt utskoUels mening vara att finna en långsiktig lösning av frågan om enhetens placering i en aktiv forskningsmiljö. Resultatet av överväganden i denna fråga borde redovisas för riksdagen i 1986 års budgetproposition. Riksdagen beslöi i enlighet härmed (rskr. 1984/85:377)

Regeringen har med anledning av riksdagens uttalanden uppdragit åt statskontoret aU redovisa en analys och bedömning av alternativa långsikliga lösningar avseende enhetens organisatoriska tillhörighet och lokalisering.

Statskontoret föreslår i sin rapport att verksamheten vid enheten för radiologisk onkologi vid universitetet i Stockholm upphör med utgången av juni 1986 och all en forskningsgrupp för radiologisk onkologi inrättas vid Sveriges lantbruksuniversitet den I juli 1986.

Bakgrunden till statskontorets förslag är att den aktuella enheten till vissa delar har en kompetens samt behandlar problemställningar som kompletterar och förstärker delar av den forskningsverksamhet som bedrivs främsl vid institutionen för radioekologi, institutionen för klinisk kemi och radiobiologi samt institutionen för patologi inom lantbruksuniversitetet. Lokalfrågan för den onkologiska forskningsgruppen kan genom mindre åtgärder lösas i anslulning lill de nämnda institutionerna.

Statskontoret har även undersökt alternativa interimistiska lösningar för enhetens lokalisering då krav slällls alt dess nuvarande lokaler i Slockholm skall lämnas med utgången av januari 1986. Statskontoret finner all en flyttning till Ultunaområdet bör ske redan i detta skede.

Efter samråd med jordbruksministern lillstyrkerjag statskontorets förslag. Jag har under förevarande anslag fortsalt beräkna lönemedel för den del av enhetens personal som erhållit s. k. NOM-garanti (1 075 000 kr.)

Avsiklen är alt, i enlighet med statskontorets förslag, slutligt tillföra etl belopp molsvarande dessa lönekostnader lill lantbruksuniversitetet för att där ingå i anslag för den fasta forskningsverksamheten. Innan det har fastlagts hur många anställda med NOM-garanti som kommer atl ingå i den nya forskningsgruppen vid lantbruksuniversitetet bör emellertid, enligt min mening, medlen övergångsvis beräknas här och i den mån som de inte behöver tas i anspråk för ändamålet vid universitetet i Stockholm få disponeras av lantbruksuniversitetet. I linje härmed skall succesivt även medel för vid universitetet i Stockholm fortsatt anställd personal frän enheten lillföras lantbruksuniversitetet när nuvarande innehavare lämnar sina tjänster.

Övriga frågor

Forskardocenten vid universitetet i Göteborg, professor Hans Bertil Åkes
son, har anhållit att hans tjänst omvandlas lill en för honom personlig
professur. Universitetet i Göteborg har förklarat sig berett att läcka den
med tjänsteomvandlingen förenade kostnaden. Jag förordar att en ordina
rie Ijänsl som professor i zoologi, personlig för Åkesson, inrättas vid                319
universitetet i Göleborg den I juli 1986.

Vid min beräkning av anslaget har jag även beaktat den kostnadssänkning som följer av all tre innehavare av personliga tjänster vid universitetet i Slockholm lämnat sina tjänster ( - 472000 kr.).

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör för nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Universitet

Belopp kr.

Stockholm Uppsala Lund Göteborg

Universitetet Universitetet Universitetet Universitetet

Universitetet i Umeå

14 556000 20 232 000 15013000 10 320000 7 067000

67188000

Jag har vid angivande av del för universitetet i Lund beräknade beloppet för sludiefinansiering korrigerat den felaktiga beräkningsgrund som lidigare använts.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill (411 273000 + 32651 000 =) 443924000 kr. budgetåret 1986/87.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen atl inrätta tjänster som professor i enlig
het med vad jag har förordal,

2. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 443924000 kr.

D 24. Tekniska fakulteterna

1984/85 Utgifl 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

361212661 398974000 432148000

Reservation

24674 397

Detla anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning vid lekniska högskolan i Slockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund, Chalmers lekniska högskola och högskolan i Luleå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universitets-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

Tekniska högskolan i Stockholm

125 985 000

+ 13 647000

+ 12 301000

Universitetet i Uppsala

6027000

+    436000

-h    479000

Universitetet i Linköping

37967000

+ 4482000

+ 4911000

Universitetet i Lund

74952000

+ 7678000

+ 6385 000

Chalmers tekniska högskola

110997 000

+ 10282000

+ 9416000

Högskolan i Luleå

39 591000

+ 4401000

+ 3 137000

Forskning om informa-

tionsteknologi

3 455000

+    242 000

- 3455 000

Utgift

398974000

+41 168000

+33174000

320

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet     Prop. 1985/86: 100
(UHÄ).                                                                                            Bil 10

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

1.1     Prisomräkning

1.2     Löneomräkning

+ 7653 +21246

4. 4.1

Summa under 1

+ 28899

4.2 4.3

Förändringar av anslagsleknisk nalur

2.1

Medel för tjänster som forska
re vid KTH, ULi, UL, CTH
och HLu                          + 2690

2.2 2.3

2.4

Förvaltningsavgifter        +      80

Medel   för   bioleknisk   forsk
ning, KTH och UL                     +1 272
Medel   till   röriig   resurs   för
forskning                                 + 8460
Summa under 2                      +12 502

Budgetförslag

Professur i elektroniska kom
ponenter, ULi                 ±0
Professur i reglerteknik, HLu     +       O
Professur i   signalbehandling,
HLu                                ±        O

-     409

+     176

-     233
+41168

4.4          Gemensamma funktioner KTH, UU, ULi, UL, CTH, och HLu

4.5          Gemensamma funktioner (bibliotek) ULi, UL

Summa under 4

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers lekniska högskola, HLu = högskolan i Luleå.

UHÅ hemsläller aU

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten
som redovisals ovan fastställs,

2.    vid universitetet i Linköping en professur i elektroniska komponenter inrättas 1 juli 1986 med en förstärkning av fakullelsanslaget,

3.    vid högskolan i Luleå en professur i reglerteknik inrättas 1 juli 1986 inom befintliga anslagsramar,

4.    vid högskolan i Luleå en professur i signalbehandling inrättas I juli 1986 inom befinlliga anslagsramar,

5.    under ett reservationsanslag D 24. Tekniska fakulteterna för budgetåret 1986/87 anvisas 440142000 kr. varav minst 25950000 kr.ulgör röriig resurs för forskning.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört under rubriken Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Sedan ett par år har föreslagits att en tjänsi som professor inrättas inom ämnet datorsystem för konstruktion och tillverkning vid lekniska högskolan i Stockholm (KTH). Jag förordar atl en ordinarie tjänsi som professor i datorsystem för konstruktion och tillverkning inrättas den I juli 1986 vid KTH. Tjänslen bör finansieras genom omfördelning inom ramen för högskolans resurser.

Vid universitetet i Linköping bedrivs sedan etl antal år forskning inom informationsleknologiområdel. Forskningen vid universitetet erhöll goda

321

2l-Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

vitsord av den internationella utvärderingsgrupp som på naiurvetenskapli-     Prop. 1985/86: 100 ga forskningsrådels (NFR) uppdrag i december 1984 hade att bedöma den     Bil 10 vetenskapliga kvaliteten av den forskning inom området, som bedrivits vid svenska universitet och högskolor de senasle åren.

De medel som sedan 1984/85 fördelats för forskning inom informationsleknologiområdel har i huvudsak gått till forskargrupper vid universiteten i Lund och Linköping samt vid Chalmers tekniska högskola (CTH). Jag förordar nu atl en tjänst som professor i elektroniska komponenter inrättas vid universitetet i Linköping den 1 juli 1986. Jag har för ändamålet beräknal medel (950000 kr.) under förevarande anslag.

Medel för utrustning för informalionsleknologisk forskning har under innevarande budgetår anvisats under detta anslag. Jag kommer i del följande vid min anmälan av anslaget D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet all föreslå all 4, 1 milj. kr. anvisas för forskning inom informationsteknologiområdet inom högskolan. Särskilda medel för utrustning inom detta område bör fortsättningsvis inte beräknas under förevarande anslag.

Högskolan i Luleå har under innevarande budgelår av regionalpohtiska skäl tillförts 8 milj. kr. som en förstärkning av den datatekniska forskningen och ulbildningen (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354). Högskolan har i sin anslagsframslällning föreslagit all två ordinarie tjänster som professor inrättas inom ämnena reglerteknik och signalbehandling och finansieras inom ramen för de regionalpohtiskt motiverade medlen. UHÄ föreslår att tjänsterna inrättas fr. o. m. den 1 juli 1986 och att detta sker inom ramen för befmtiiga resurser.

Högskolan har samtidigt två tjänster som professor under omprövning, nämligen tjänsterna i kommunal anläggningsmetodik och i arbetsmiljöplanering. Båda dessa tjänster är vakanta sedan lång lid. UHÅ: s planeringsberedning för bl. a. de tekniska fakulteterna har i december 1984 i skrivelse till högskolan i Luleå därför uppmanat denna alt tillskapa nya professurer inom dataleknikområdet genom omprövning av befintliga, vakanta tjänster. Jag vill här anföra följande.

Högskolan i Luleå är vår yngsta högskola med fasta resurser för forskning. I anslulning till riksdagsbeslutet om högskolans tillkomst fastställdes inriklningen av etl antal av högskolans professurer, däribland de nyss nämnda tjänsterna. Enligt min mening bör högskolan tills vidare hålla fasl vid den forskningsinriktning som länge varit under uppbyggnad. Högskolan bör således göra förnyade ansträngningar atl finna lämpliga innehavare av professurerna i kommunal anläggningsmetodik och i arbetsmiljöplanering.

Vad gäller uppbyggnad av forskningsorganisationen inom datateknik vid
högskolan anser jag denna vara väsentlig för högskolans fortsatia utveck
ling. Jag förordar således alt en ordinarie tjänst som professor i reglertek
nik och en i signalbehandling inrättas den I juli 1986. Kostnaderna för
tjänsterna bör bestridas inom ramen för de medel som disponeras av
högskolan. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag inledningsvis
anfört om de regionalpoliliskl motiverade förstärkningarna av bl. a. forsk
ningen och utbildningen i datateknik vid högskolan i Luleå. Syftet med      322

dessa tillfälligt anvisade medel är atl ge förutsäUningar för en omställning     Prop. 1985/86: 100 och omprioriteringar av verksamheten lill förmån för områden av beiydel-     Bil 10 se för högskolans roll i den regionala utvecklingen.

Övriga frågor

Med stöd av riksdagens bemyndigande (se prop. 1966:100, bil. 10, s. 361, SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit ändrade benämningar på tjänster som professor enligt följande.

Tidigare benämning

Högskoleenhet'

Ändrad benämning

arkitektur

UL

arkitektur, särskilt utlandsbyggande

arkitektur, särskilt

sammansatta strukturer

KTH

arkitektur

konstruktionsteknik

ULi

maskinkonstruktion

maskinkonstruktion

HLu

konstruktionslära

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, HLu = högskolan i Luleå.

Under anslaget Ulbildning för lekniska yrken harjag redogjort för regeringens beslut alt tillföra de tekniska högskolorna (motsv.) exlra medel för omedelbara åtgärder för att förstärka civilingenjörsutbildningen samt för alt behålla och rekrytera assistenter och lärare. Medel har anvisats berörda högskoleenheter via tilläggsbudget I lill statsbudgeten (prop. 1985/86:25) för budgetåret 1985/86. Högskoleenheterna har redovisat hur dessa medel avses användas. Av redovisningarna framgår atl ca 3,5 milj. kr. avsätts för ändamål som normalt bekostas från förevarande anslag. För fortsatta åtgärder i samma syfte beräknar jag nu under detta anslag 3,5 milj.kr. Inom ramen för detta belopp bör, liksom innevarande budgetår, bekostas viss studiefinansiering för doktorander.

Vid KTH bedrivs sedan lång tid viss hörselteknisk forskning under ledning av docent Arne Risberg. Verksamheten har hittills finansierals via åriiga projektanslag. Denna forskning är enligt samstämmiga bedömare ytterst angelägen och värdefull. Den fortsaUa verksamheten bör garanteras genom atl särskilda medel avsätts för den.

Statsrådet Lindquist har tidigare denna dag föreslagit att verksamheten bekostas över socialdepartementels huvudtitel, anslaget G 4. Kostnader för viss utbildning av handikappade, anslagsposten 5. Hörselteknisk forskning. Han har för detta ändamål beräknat 850000 kr. Jag förordar atl en ordinarie tjänsi som professor i hörselleknik inräUas den 1 juli 1986 vid tekniska högskolan i Stockholm med Arne Risberg som försie innehavare. Tjänsten skall finansieras inom ramen för angivna medel.

För budgetåret 1986/87 har NFR och UHÅ gemensamt föreslagil aU två
tjänster som forskare i plasmafysik, vilka funnits inrättade ett tiotal år med
placering vid KTH inom ramen för NFR: s medel, fortsäUningsvis skall
knytas lill KTH. Jag biträder förslaget och beräknar under förevarande
anslag medel för tjänsterna (S. Torvén och M. Raadu, institutionen för
plasmafysik) (+446000 kr.).                                                              323

Innevarande budgelår anvisas medel för forskning inom bioteknik och toxikologi under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. En del av medlen avser teknisk forskning inom de nämnda områdena varför jag föreslår att I 362000 kr. beräknas under förevarande anslag.

Jag har vidare beaktat den kostnadssänkning som följer av all innehavaren av en personlig tjänst vid tekniska högskolan i Slockholm lämnat denna ( - 226000 kr.)

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Högskoleenhet

Belopp kr.

Tekniska högskolan i Stockholm

14432000

Universitetet i Linköping

8078000

Universitetet i Lund

15 068000

Chalmers tekniska högskola

20476000

Högskolan i Luleå

3 859000

61913000

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag anslaget   till (398974000 + 33 174000 =) 432 148000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen alt inrätta tjänster som professor i enlig
het med vad jag förordat,

2. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1986/87 anvisa etl
reservationsanslag av 432 148000 kr.

D 25. Temaorienterad forskning

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

15 314270 17089000 18017000

Reservation

2117035

Delta anslag avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping. Verksamheten bedrivs inom ramen för en sektion av den filosofiska fakulteten.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Universiiets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Universitetet i Linköping

17089000

+ 1 144000

+928000

324

Bil 10

Anslagsframslällning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet     Prop. 1985/86: 100

(UHA).

Åndringsförslagen innebär i korihet följande.

Ändamål

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

Ändamål

Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

4.

1.1     Prisomräkning

1.2     Löneomräkning

+ 274 +   857

4.1 4.2

Summa under I

+ 1 131

2.      Förändringar av   anslagslek-

nisk nalur

2.1       Medel   till   rörlig   resurs   för

forskning                        +

Summa under 2                      +

15 15

Budgetförslag

Gemensamma funktioner -     18

Gemensamma funktioner (bib
liotek)                                     +    16
Summa under 4                      -       2

+ 1144

Universitetet i Linköping har i årets anslagsframslällning anhållit att principbeslut fattas om inrättande av ell femte tema. Barn. Temat har under flera år förberetts av en av uniersitetet utsedd ledningsgrupp bestående av representanter för såväl olika samhällsintressen som skilda discipliner vid andra universitet. Ledningsgruppen har bl. a. genom all anordna ett forskningssymposium och etl seminarium saml genom problemöversikten Barn i lid och rum (1984) dokumenterat all det finns etl både samhälleligt och inomvetenskapligl behov av mer forskning om barn, där den tvärvetenskapliga inriklningen och den fastare och mer varaktiga strukturen hos ell tema medför väsenlliga fördelar.

UHÄ anför att etl tema Barn väl fyller alla de krav som ställs på elt forskningsområde vid institutionen för tema. Det har samhällsrelevans, inomveienskaplig betydelse, är av tvärvetenskaplig karaktär och lämpligt för forskarutbildning. Vidare behandlar del frågor av långsikfig belydelse, kan forskningsanknyta grundläggande utbildning vid universitetet och har anknytning till övriga teman. Berörda delar av forskarsamhället i Sverige är eniga om behovet av en forskning om barn som skär över flera discipliner. UHÅ anser därför atl elt nylt tema Barn bör inrättas och snabbt byggas upp inom lemaorganisationen.

UHÅ hemställer atl under elt reservationsanslag D 25. Temaorienterad forskning för budgetåret 1986/87 anvisas 18233000 kr. varav minst 1 425000 kr. ulgör röriig resurs för forskning.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Jag delar uppfattningen att vi behöver mer forskning som utgår från barn i Sverige. Det är också viktigt alt den kunskap som här finns inom olika discipliner kan samlas och användas på ett effektivare sätt för fortsatt forskning. Många väsentliga problemområden faller mellan de etablerade

Räilelse: S. 331, rad 13 Står: Longitudinell forskning Rättat lill: Longitudinella studier

325

disciplinerna. Etl tvärvetenskapligt arbete av den karaktär, som ett tema Prop. 1985/86: 100 Barn skulle innebära, ger möjligheter att åstadkomma en helhetssyn och Bil 10 att komma åt ny kunskap om barn och deras livsvillkor. Behovet av ytterligare kunskaper är slorl inom mänga samhällssektorer, inle minst inom skola och förskola. Ell tema Barn ger ulbildningen för undervisningsyrken och barnomsorg möjligheter lill värdefull forskningsanknytning. UHÄ bör i samband med arbetet med anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 undersöka möjlighelerna lill en finansiering av ell tema Barn genom omfördelning inom befinlliga resurser.

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör under näsla budgetår disponeras minst 2764 000 kr.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag anslaget lill (17089000 + 928000=) 18017000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Temaorienterad forskning för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 18017000 kr.

D 26. Kungl. biblioteket

1984/85 Ulgift       43528940          Reservation         -1880710'

1985/86 Anslag     44744000

1986/87 Förslag    48764000

' Kungl. biblioteket har den 8 augusli 1985 anvisats 2 257 000 kr. för koslnader för täckande av avtalsenliga löneökningar

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB fick sin nuvarande instruktion (1979:480) efter en omorganisation är 1979 genom regeringens proposition 1978/79:122 om vissa ålgärder på informationsför-sörjningsområdel (UbU 37, rskr. 352).

Kungl. biblioteket

1. Pris- och löneomräkning 4562000 kr.

2. KB redovisar konsekvenserna av alt huvudförslaget genomförs och anhåller atl få undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

3. KB föreslår att ell engångsbelopp (340000 kr.) motsvarande del som innevarande budgetår beräknats som förstärkning för litieralurförvärv fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag.

4. Driftkostnaderna m. m. för ADB-systemet LIBRIS bör beräknas med ytterligare 1765000 kr.till följd av bl.a.förbättringar i söksystemet samt volymökningar i minnesfunktionen.

5. Ökade koslnader (504000 kr.) för KB såsom användare av LIBRIS--syslemet.

6. Engångsbelopp (625 000 kr.) för investeringar i utrustning och inventarier i statens biblioteksdepå i Bålsta.   326

1. Engångsbelopp (555 000 kr.) för flyttning av böcker till nya lokaler. Prop. 1985/86: 100

2. Engångsbelopp (375000 kr.) för mikrofilmning och registrering av     Bil 10 bibliotekels samling av politiska affischer.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för KB ( + 4020000 kr.)

KB för fram krav på ytteriigare medel dels för driften av datasystemet LIBRIS, dels för KB självt såsom användare av LIBRIS. Regeringen har uppdragit åt delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) alt i samarbete med KB samt i samråd med statskontoret och universitets- och högskoleämbetet utveckla en handläggnings- och beslutsordning för utveckling, förvaltning och drift av LIBRIS. Jag har erfarit att DFI planerar atl redovisa sitt uppdrag i sådan tid all förslagen kan behandlas i den proposition om forskning som regeringen avser förelägga riksdagen under våren 1987.

I avvaktan härpå är det angeläget att finna lämpliga former för finansiering av bl. a. den utökade service som systemet kan erbjuda genom det av DFI understödda utvecklingsarbetet under de senaste åren. Jag avser att återkomma lill regeringen med förslag att tills vidare låta KB fastställa avgifterna för användning av LIBRIS tjänster.

Jag kommer i det följande vid min anmälan av anslaget D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål att.beräkna 340000 kr.som en engångsförstärkning avseende bokinköp vid KB.

Vidare kommer jag vid min anmälan av anslaget I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. att beräkna medel för vissa investeringar i utrustning och inventarier vid statens biblioteksdepå i Bålsta.

Med anledning av KB:s förslag om mikrofilmning och registrering av bibliotekets samling av politiska affischer har regeringen genom beslut den 12 december 1985 anvisat medel för delta.

Medel kommer i särskild ordning att ställas till KB:s förfogande för vissa koslnader i samband med flyttning av böcker till nya lokaler.

Jag förordar atl anslaget lill KB räknas upp med 4020000 kr.jämfört med anslaget för innevarande budgetår.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen,

alt lill Kungl. biblioteket för budgelårel 1986/87 anvisa eU reservationsanslag av 48764000 kr.

327

D 27. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

3131316 3488000 3 747000

Reservation

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

379879

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är enligt sin instruktion (1980:393, ändrad 1984:1125) ett specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med etl nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom dessa områden.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1. Pris- och löneomräkning 316000 kr.

2. Huvudförslaget (-76000 kr.).

3. Personalförstärkning (+288000 kr.) innebärande I tjänsi som informa-liker i högst N 20 samt 1 tjänst som biblioteksbiträde i befordringsgång I C.

4. Ökade resurser för ADB-utrustning och transaktioner (+276000 kr.).

5. Ytterligare medel för expenser m. m. (+60000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för SPPB (+259000 kr.) Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 3 747000 kr.

D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

45773 349 50244000 52155000

Reservation

5 281476

Anslagsfördelning

Anslagspost

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndig-

Före-

heten

draganden

1. Finansiering av högskole-

lektorers m. fl.

forskning

30652000

-30652000

+ 3218000

2. Förstärkning av bibiio-

teksresurser inom hög-

skolan

4516000

- 4516000

-3 176000

3. Verksamhet med kontakt-

forskare

5513000

+    386000

+   386000

4. Högskolans kontakt-

organisation m. m.

2604000

+     182000

+   182000

5. Internationalisering

4730000

+    407000

+   331000

6. Polarforskning

520000

+    780000

+    37000

7. Till regeringens

disposition

1709000

-

+ 933000

Utgift

50244000

-33413000

+ 1911000

328

Anslagsframslällning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet     Prop. 1985/86: 100 (UHÄ) avseende anslagsposterna 1-4, Svenska Institutet för anslagsposten     Bil 10 5 samt polarforskningsinslitutel för anslagsposten 6.

1.    UHÅ föreslår att medlen under anslagsposten 1 fördelas mellan fakultelsanslagen och anslaget D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnäriigt utvecklingsarbete.

2.    UHÄ föreslår all anslagsposten 2. Förstärkning av bibiioteksresurser inom högskolan utgår. UHÄ föreslår i annal sammanhang en omfördelning av medel lill biblioteken.

3.    För anslagsposterna 3 och 4 räknar UHÄ endast med en löne- och prisomräkning (+386000 kr. resp. 182000 kr.).

4.    För anslagsposten 5. Internationalisering föreslår Svenska institutet prisomräkning av anslagsposten (+407000 kr.).

5.    Polarforskningssekretarialet redovisar beträffande anslagsposten 6 ett behov av ytterligare resurser för ökade utbildnings- och kompetensuppbyggande ålgärder, för etl ökat nordiskt samarbete inom området, samt för den inledande planeringen av en svensk forskningsexpedition till Antarktis (+780000 kr.).

Föredragandens överväganden

För pris- och löneomräkning beräknar jag sammanlagl 4880000 kr.

I enlighel med vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning beräknar jag under detta anslag vissa medel för högskolelektorers m. fl. forskning.

Under anslagsposten 2 beräknar jag som engångsanvisning 340000 kr. för bokinköp vid kungl.biblioteket. Under samma anslagspost beräknar jag även medel (1000000 kr.) för vissa kostnader i samband med statens övertagande av biblioteket vid Leufsta bruk.

Beträffande anslagsposten 5. Internationalisering vill jag här erinra om vad jag anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning om vissa internationella frågor.

Under anslagsposten 7. Till regeringens disposition finns för innevarande budgetår bl.a. medel anvisade för ett samnordiskt optiskt teleskop på La Palma. I min beräkning av denna anslagspost harjag tagit hänsyn till att bidrag till det nordiska teleskopet skall utgå även vid 1987 års början saml avsatt vissa medel för eventuella kostnader i samband med teleskopet vilka är beroende av utfallet av överläggningarna med de spanska myndigheterna

Jag har erfarit atl statsrådet I. Carlsson i annal sammanhang kommer att återkomma till regeringen med förslag i fråga om resurser för polarforskning.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 52 155000 kr.

329

övriga forskningsfrågor D 29. Forskningsrådsnämnden

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

40368472 44090000 47211000

Reservation

2366231

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall enligt sin instruktion (1977:35), ändrad senast 1985: 544) ta initiativ till och finansiellt stödja forskning främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, fördela medel till dyrbar vetenskaplig utrustning, sprida informalion om forskning och forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. I nämndens ansvarsområde ingår även framtidsstudier och konsekvensanalys samt longitudinella studier.

Från anslaget bestrids kostnaderna för svenskt medlemskap i Internationella institutet för tillämpad systemanalys, HASA (jfr prop. 1976/77:25, UbU 9, rskr. 73).

För förvaltningskostnader får budgetåret 1985/86 användas högst 5 lOOOOO kr.

Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram för finansiering av dyrbar utrustning för forskningsändamål under anslaget 1.3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

Anslagspost

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

FRN                      Föredraganden

1. Initiering, samordning
och stöd av forskning

2. Framtidsstudier

3. Forskningsinformation

4. Longitudinella studier

27 332000

5516000

10292000

950000

44090000

+ 1399000 +   221000 + 411000 + 250000

+ 2281000

+ 1938000 •1-   221000 + 741000 + 221000

+ 3121000

Forskningsrådsnämnden

FRN begär för budgetåret 1986/87 e« anslag om 46371000 kr., dvs.en ökning med 2281000 kr. Denna ökning beslår av följande.

1. Pris- och löneomräkning (+2069000 kr.).

2. Förstärkning av medel för longitudinell forskning (+212000 kr.). Från och med budgetåret 1985/86 har FRN genom överföringar från

vissa andra organ tillförts en särskild anslagspost för longitudinell forskning. Beroende bl.a. på de i programmel ingående projektens behov av datainsamling, är nuvarande resursnivå, trots vissa omprioriteringar och nedskärningar, enligi nämndens bedömning inte tillräcklig. Nämnden anser sig därför tvingad aU föreslå en ökning av den nytillkomna posten för longitudinell forskning.

330

Med anledning av aU den framlidsstudieverksamhet som FRN ansvarar     Prop. 1985/86: 100 för för närvarande är föremål för utredning begär nämnden för budgetåret     Bil 10 1986/87 endast uppräkning motsvarande löne- och prisomräkning.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Av FRN: s redovisning framgår aU de medel för longitudinell forskning som budgetåret 1985/86 anvisades under rådets anslag var för lågt beräknade. Jag anser del därför rimligt att del görs ytteriigare en överföring från berörda organ, nämligen från humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet 22000 kr., skolöverstyrelsen 84000 kr.och från universilets-och högskoleämbetet 17000 kr. Genom omfördelning inom anslaget bör likaså 30000 kr. föras över till anslagsposten Longitudinella studier. Jag ulgår från att även delegalionen för social forskning och statistiska centralbyrån i motsvarande omfattning kommer atl öka sina bidrag till denna verksamhet.

Vid den forskningsmininisierkonferens inom Europarådets ram som ägde rum den 17 seplember 1984 i Paris antogs ett förslag om utveckling av ett internationellt forskningssamarbete bl. a belräffande longitudinella studier om individuell ulveckling. European Science Foundation har nu framfört en förfrågan om Sverige kan fungera som koordinalor för det nätverk som byggs upp genom ett dylikt samarbete. Genom att Sverige inom detla område ligger långt framme anserjag all en sådan roll kan vara naturlig. Enligt min mening bör FRN ansvara för denna verksamhel.

Utöver koslnadsuppräkning i enlighet med lidigare antagna riktlinjer (prop. 1983/84:107) beräknar jag I 234000 kr. för nämndens verksamhel.

Med hänvisning lill sammanställningen under anslaget saml lill vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 47211 000 kr.

D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

1984/85 Ulgift       84 253 846        Reservation                70821

1985/86 Anslag     84 809000

1986/87 Förslag   90552000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhel som humanis-
tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för
rådels förvaltning. Inom ramen för HSFR:s anslag bestrids bl.a. koslna
derna för 15 exlra ordinarie tjänster som professor samt för 39 forskartjän
ster. Från anslaget bestrids även kostnader för doklorandljänster. För
förvaltningskostnader får budgetåret 1985/86 disponeras högst 3 800000 kr. 331

Anslagspost

1985/86

Beräknad ändi

'ing

1986/87

Myndigheten

Föredraganden

1. Humanistisk-samhälls-
vetenskaplig forskning

2. Forskning om datatek
nikens användning

83 264000

1 545 000 84809000

9991000

+ 5 639000

+   104 000 +5 743000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

Humanistisk-sambällsvetenskapliga forskningsrådet vill med en föreslagen ökning av anslaget för 1986/87 om närmare 10 milj. kr. främst tillgodose det ökade behovet av en satsning på av rådet högt prioriterade forskningsområden och få möjlighet att bekosta tjänster på forskarassistenlnivå. Rådet anser alt en anslagsökning av denna storlek är angelägen för atl inte den andel av rådets anslag som kan avsällas för projekt- och publiceringsbidrag skall krympa väsentligt.

Bland prioriterade forskningsområden har rådet särskilt nämnt forskning om kulturfrågor och kulturyttringar, områdesstudier, omfattande särskilt afrikanistik, forskning om Öst- och Sydöstasien samt öslstatsforskning, komparativ forskning om välfärdsstaten, forskning om kommunikationsteknologi, forskning om tekniksamhället och de handikappade, svensk medeltidsforskning, stadsforskning, forskning kring offentlig verksamhet och jämslälldhetsforskning.

Den begärda höjningen av anslaget skall enligt rådet även tillgodose behovel av medel för forskarassistenttjänster, ökade bidrag till översält-ningskoslnader, bidrag lill medeldyr vetenskaplig utrustning, ökade insalser för informalionsverksamhel och internationellt forskningssamarbete.

HSFR begär för budgetåret 1986/87 etl anslag av 94800000 kr., varav 6444000 kr. i pris- och löneomräkning.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning och vad jag har anfört om longitudinella studier under anslaget Forskningsrådsnämnden.

Rådet har framfört en rad förslag om angelägna förstärkningar av forskningsverksamheten inom humaniora och samhällsvetenskap. Det gäller inte bara resurser till forskningsprojekt utan även viss annan verksamhet som kan vara av slor betydelse för forskningens kvalitet och för spridning av kunskaper och information om svensk forskning, även internationellt.

Förslagen avser bl. a. tjänster som forskarassistent. Samtidigt för HSFR
en diskussion om fördelningen av rådets medel på tjänster respektive
annan verksamhet. Rådet anser atl andelen resurser för tjänster ej bör
överstiga den nivå om ca 20% som för närvarande gäller. Del förefaller,
enligt min mening, rimligt alt inle binda en alltför hög andel av resurserna i       332

tjänster. Rådet bör överväga vilken fördelning på tjänstetyper, inklusive de     Prop. 1985/86: 100
s. k. postdoktorala tjänsterna, som på sikt är mest ändamålsenlig.        Bil 10

En relativt stor andel av rådets resurser används för publicering, ca 10%. Rådets slöd är säkeriigen av avgörande betydelse för möjlighelerna att publicera vissa monografier och aU utge vissa vetenskapliga tidskrifter. Samtidigt är det kanske för svensk forskning minsl lika viktigt aU satsa på översättning av vissa framstående svenska forskares verk. Åven här får således avvägningar göras mellan olika former av stöd för atl på så sätt mest verksamt bidra till kontinuiteten och förnyelsen av svensk forskning.

Rådet för fram förslag beträffande bidrag till anskaffande av vetenskaplig utrustning inom humanistisk forskning. HSFR och forskningsrådsnämnden (FRN) har enats om atl gemensamt avsätta 1 milj.kr. per år under en 3-årsperiod i ett uppbyggnadsskede. Härför begär rådet ett resurstillskott. På grund av det slatsfinansiella läget kan jag inte föreslå ökade resurser för detta ändamål. Det ankommer på HSFR all ta ställning till angelägenheten av att satsa på vetenskaplig utrustning inom ramen för de resurser som rådet disponerar. Jag vill i detta sammanhang erinra om alt den gräns om 200000 kr. för beviljande av anslag till vetenskaplig utrustning, som lillämpas vid fördelningen av den ram som FRN disponerar under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m., har fastlagts av FRN och andra berörda myndigheter. Den har således inte beslutats av regering och riksdag. Det finns inle något hinder för atl denna ram även används för anslag lill utrustning inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, även om de sökta beloppen ligger under 200000 kr.

Regeringen har givit rådet i uppdrag all undersöka förutsättningarna alt åstadkomma förbättringar inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet saml forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor. Vissa av de förslag som rådet har framfört i årets anslagsframställning gäller frågor som berörs av detta uppdrag. De behandlas således naturligen när rådet redovisat resultatet av sitt uppdrag.

Utöver koslnadsuppräkning i enlighet med tidigare antagna riktlinjer (prop. 1983/84:107) beräknar jag 2373000 kr. för rådets verksamhel.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

au till Humanistisk-samhäUsvetenskapUga forskningsrådet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 90552000 kr.

D31. Medicinska forskningsrådet

1984/85 Utgift   171730494       Reservation         6681151

1985/86 Anslag 183410000

1986/87 Förslag 198348000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhel som medicinska
forskningsrådet (MFR) finansierar saml för MFR: s förvaltning. Inom ra
men för MFR: s anslag bestrids bl. a. kostnaderna för 10 extra ordinarie    333

Ijänster som professor och 30 forskartjänster. Från anslaget bestrids även     Prop. 1985/86: 100 kostnader för doklorandljänster. För förvaltningskostnader får budgetåret     Bil 10 1985/86 användas högst 3300000.

Medicinska forskningsrådet

Huvuddelen av MFR: s verksamhet utgörs av grundvelenskapligt inriktad forskning. Ungefär tvä tredjedelar av MFR: s resurser utnyttjas för projektanslag. Merparten av projektanslagsmedlen anvisas lill forskning inom etl begränsat antal tyngdpunkisområden. Karakteristiskt för dessa områden är alt de har stor medicinsk betydelse och att svensk forskning inom dessa har en stark inlernationell ställning. Även om huvuddelen av MFR: s verksamhet är och bör vara grundvelenskapligt inriktad, har MFR i stigande omfattning under senare år initierat, stimulerat och finansierat forskning inom områden med mer omedelbar samhällelig betydelse. Huvuddelen av denna forskning faller inom de prioriterade områden för vilka MFR tilldelats etl huvudansvar av regering och riksdag, nämligen medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning, epidemiologi, primärvärds-forskning, forskning om missbruksfrågor saml miljömedicinsk forskning.

I anslagsframställningen har MFR utgått från de överväganden som kommit lill uttryck i den senaste propositionen om forskning (1983/84:107) samt från riksdagsbeslutet i anledning av denna. 1 konsekvens härmed föreslår MFR ingen utökning av verksamheten 1986/87 jämfört med 1985/86. Enligt MFR: s bedömning krävs en ökning av anslaget med 6,7% för att MFR skall kunna behålla oförändrad realpolential. Till detta skall läggas 3400000 kr. för fortsatt överlagande av ansvaret för delar av cancerforskningen från Riksföreningen mot cancer under del sista året i den femårsplan som redovisades 1980 och som i princip accepterats av statsmakterna.

Huvudinriktningen av MFR:s planerade verksamhet 1986/87 kommer att vara densamma som under innevarande budgelår, dvs. en fortsatt slark satsning på grundvelenskapligt inriktad medicinsk forskning kombinerad med insatser inom de prioriterade områdena.

MFR föreslår för budgetåret 1986/87 eU anslag om 198568000 kr., dvs. en ökning med 15158000 kr. Inom den ramen föreslår MFR följande förändringar.

1. Pris- och löneomräkning (+12288000 kr.).

2. Fortsalt övertagande av delar av ansvaret för cancerforskning från Riksföreningen mot cancer (+3400000 kr.).

3. Överföring av koslnaderna för en professur i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, med Lennart Levi som innehavarare, till karolinska institutet (-530000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Ansvaret för delar av cancerforskningen har successivt förts över från

Riksföreningen mol cancer (RmC) lill MFR och naturvetenskapliga forsk-     Prop. 1985/86: 100 ningsrådet (NFR) i enlighet med beslul med anledning av 1981 års budgei-     Bil 10 proposition (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 578). Överföringen skulle ske under en femårsperiod och således slutföras budgelårel 1985/86.

Med hänvisning bl.a. till aU betydande belopp under en fyraårsperiod anvisats under rådsanslagen föreslogs i 1985 års budgetproposition inte någon ytterligare medelsanvisning för ändamålet. MFR har därefter fått i uppdrag atl, efter samråd med NFR, redovisa hur hittills anvisade medel för cancerforskning har använts och alt belysa den samlade ekonomiska situationen för cancerforskningen i Sverige. Rådet har nu redovisal della. Enligt rådet var en av utgångspunkterna för anvisande av särskilda medel till MFR och NFR all den volym av cancerforskning som förelåg 1979/80 minst skulle kunna bibehållas under de följande åren. Relationen mellan riksföreningens stöd lill cancerforskning och MFR: s anslag har kunnat bibehållas lack vare de särskill anvisade medlen. Mot den bakgrunden hemställer MFR att 3,4 milj.kr. anvisas för del sista året i den 5-åriga överlagandeperioden.

Under anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet anvisas innevarande budgelår 3 milj. kr. för RmC: s informationsverksamhet och slöd till forskning.

Jag föreslår att medel motsvarande detta belopp används för slutreglering av övertagandel av ansvaret för cancerforskningen från riksföreningen och 1986/87 anvisas under förevarande anslag. De statliga insalserna i fråga om informalion om cancersjukdomar bör, liksom når del gäller annan ohälsa, ankomma på socialstyrelsen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.

Medel för vissa ändamål, vilka innevarande budgetår bestrids från anslaget Medicinska forskningsrådet, har för nästa budgetår beräknals under anslaget Medicinska fakulteterna. Del gäller medel för professuren i psykosocial miljömedicin, särskill arbetsmedicin, vid karolinska institutet med Lennart Levi som innehavare saml vissa ytterligare resurser i anslutning till denna tjänst. Förevarande anslag bör därför för nästa budgelår minskas med sammanlagt 530000 kr.

Utöver koslnadsuppräkning i enlighel med tidigare antagna riktlinjer (prop 1983/84:107) beräknar jag 5 132000 kr. för rådets verksamhet.

För MFR beräknar jag för nästa budgelår ett anslag om tolalt 198348000 kr. vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetär med 14938000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 198348000 kr.

335

D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

249196834 259513000 279708000

Reservation

1984/85 Utgifl 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

17865099

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Från anslaget bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m. m. som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR:s förvaltning (anslagsposten I). Inom ramen härför bestrids bl.a. kostnaderna för 11 extra ordinarie tjänster som professor, för Tage Erlanders gästprofessur och för 50 Ijänster som forskare. Från anslaget bestrids även kostnader för doklorandljänster. För förvaltningskoslnader får budgetåret 1985/86 användas högsl 9895000 kr.

Från detla anslag bestrids också kostnaderna för rymdforskningsprojekt under statens delegation för rymdverksamhet (DFR) (anslagsposten 2, jfr prop. 1972:48 s. 37, NU 37, rskr. 216).

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndigheterna

Föredraganden

1. Naturvetenskaplig
forskning

2. Rymdforskning

238 344000 21 169000

2.59513000

+ 9518000 + 2834000

+ 12352000

+ 18756000 + 1439000

+20195000

Naturvetenskapliga forskningsrådet

NFR: s huvuduppgift är att fördela medel till forskningsprojekt främst vid universitet och högskolor. De internationella utvärderingsgrupper som rådet engagerar för bedömning av de resultat som forskargrupperna uppnår ger, med få undantag, högt betyg åt den av NFR stödda naturvetenskapliga forskningen i Sverige. Detta är inte bara uppmuntrande för forskarna ulan rådet ser det också som ytterligare elt bevis på riktigheten i de av NFR valda arbetsmetoderna.

I enlighet med 1984 års forskningsproposition har rådet utgått från en generell anslagsuppräkning med 4%. Samtidigt står det klart att denna begränsade uppräkning i Qol ledde till en betydande reell anslagssänkning. Mol bakgrund av de i anslagsframställningen redovisade behoven och eftersom regeringen enligt forskningspropositionen även i fortsättningen kommer att prioritera forskningen myckel högt, för rådet därför fram förslag dels om en fullständig kompensation för löne- och prishöjningar, dels om reelll ökade medel, främsl för bidrag lill forskningsprojekt.

Huvuddelen av rådels verksamhel, i pengar räknai, utgörs av slöd till forskningsprojekt som rådet prioriterar utifrån främst inomvetenskapliga grunder.

Rådet kommer också särskill atl uppmärksamma och stödja forskning inom de av statsmakterna prioriterade områdena. Inom dessa finns det

336

flera delområden, t. ex. materialvetenskap och bio- och genteknik, som     Prop. 1985/86:100 hell eller delvis sammanfaller med några av de på inomvetenskapliga    Bil 10 grunder utvalda områdena.

Ökade medel för bidrag till forskningsprojekt är rådets huvudyrkande i anslagsframställningen. Fjolårels urholkning av NFR: s medel har inneburit att rådet tvingats avbryta sitt stöd även lill myckel bra forskningsprogram och en reell anslagshöjning är nu angelägen. Endast inom ramen för en sådan uppräkning kommer det atl vara möjhgt alt nämnvärt utöka siödet till de prioriterade områdena.

Inom ramen för projektbidragen vill rådet åven under 1986/87 fortsätta den särskilda insats som sedan några år görs för rekrytering av yngre forskare. För nya postdoktorala tjänster äskas sålunda 2,0 milj. kr.

Rådet har engagerat sig för elt svenskl deltagande i det internationella oceanborrningsprogrammet, ODP. De vetenskapliga och tekniska motiven för etl sådant deltagande är starka. Tack vare etl samarbete i konsortieform inom European Science FoundaUon kan Sverige och andra mindre europeiska länder delta i ODP lill relativt begränsade kostnader. Rådet har genom omprioriteringar inom tillgångliga medel kunnat avsätta en årlig ram om 0,8 milj.kr. för detta ändamål men begär nu ett tillskott om 0,5 milj. kr. per år fr. o. m. 1986/87 för atl kunna utöka sitt engagemang i detta viktiga program.

För 1986/87 föreslår rådet tre nya tjänster som exlra ordinarie professor. De bör inrättas i ämnena orogen dynamik, personlig för David Gee, kondenserade materiens elektronstruktur, särskill forskning medelst synkro-ironljus, personlig för Per-Olof Nilsson och tillämpad hydrologi, särskilt internationell hydrologi, personlig för Malin Falkenmark.

Rådet ger vidare förslag till nya ämnesområden för de ledigblivande professurerna i biokemisk cytogenelik resp. molekylär cytogenetik. Rådets förslag innebär alt professurerna ges ändrad inriktning till molekylär genetik resp. molekylär cellbiologi.

Rådet föreslår även, efter samråd med universitetet i Uppsala, att huvudmannaskapet för naturvetenskapliga forskningslaboratoriet i Studsvik övergår lill universitetet den 1 juli 1986.

Naturvetenskapliga forskningsrådet begär för budgelårel 1986/87 elt anslag av 247862000 kr.

Statens delegation för rymdverksamhet

Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger.

Ett nytt område, livsvetenskaperna, har aktualiserats inom det nationella programmet. En forskargrupp vid karolinska institutet ämnar inom det europeiska rymdsamarbetet studera fysiologiska processer hos människan vid tyngdlöshet, närmare bestämt förändringar av kroppsvätskans totalmängd och distribution samt lungfunktion.

Delegationen finner det angeläget att bredda basen för det svenska
rymdengagemanget genom alt i forskningsprogrammet inkludera denna
forskargrupp.                                                                                 337

22-Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 10

DFR föreslår därför att resurserna för nationell rymdforskning ökas med    Prop. 1985/86:100 0,5 milj. kr. för budgetåret 1986/87 för att inkludera forskning inom livsve-     Bil 10 tenskaperna i rymdforskningsprogrammel.

Samarbetet med Sovjetunionen har gått in i ell nytl skede. Kiruna geofysiska institut har erbjudits atl placera ett experiment ombord på två sovjetiska rymdsonder till Mars. Sonden som bl.a. skall studera solvindens växelverkan med Mars och dess månar planeras för uppsändning år 1988. Det är första gången som Sverige får möjlighet alt della med hårdvara i del direkta utforskandet av en annan planet. Experimenlförslag har utarbetats och översänts lill Sovjetunionen. Etl "memorandum of under-slanding" om svenskt deltagande i del sovjetiska projektet har undertecknats mellan DFR och Inlerkosmosrådel. DFR föreslår all resurserna för nationell rymdforskning ökas med 0,5 milj.kr. för budgetåret 1986/87 för etl utvidgat svensk- sovjetiskt samarbete.

DFR vill slutligen understryka all äskandena för rymd- och Qärranalys-forskning baseras på den för 1985/86 gällande modellen för förvallningspå-lägg vid universitet och högskolor. Skulle någon ändring ske härvidlag utgår DFR från att den blir koslnadsneulral så att eventuella merkostnader för delegationen kompenseras genom överföringar från andra anslag.

DFR hemställer atl ett anslag för nationell rymdforskningsverksamhet för budgetåret 1986/87 förs upp med 24003000 kr.dvs. en ökning med 2630000 kr. Förslaget innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning ( + 1630000 kr.).

2. Rymdforskning inom livsvelenskaperna (+500000 kr.).

3. Svensk-sovjetiskt rymdsamarbete (+500000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar lill vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Jag har under anslagsposten Kunder förevarande anslag i likhel med tidigare år beräknat medel för fortsatt bidrag till forskning inom termonuk-leär fusion och plasmafysik (6200000 kr.). Jag har vidare beaktat att kostnaderna för vissa av NFR från denna anslagspost finansierade tjänster fr. o. m. budgelårel 1986/87, i enlighel med vad jag lidigare anfört, kommer alt bestridas från anslag till högskolans fasta organisation (-847000 kr.).

Jag avser atl, med utgångspunkl i NFR: s förslag, senare föreslå regeringen att inrätta följande tjänster som professor vid naturvetenskapliga forskningsrådet:

-     en tjänst som professor i orogen dynamik, personlig för David Gee, med placering vid universitetet i Lund,

-     en tjänsi som professor i kondenserade materiens elektronstruktur, personlig för Per-Olof Nilsson,

-     en tjänst som professor i tillämpad hydrologi, särskilt inlernationell hydrologi, personlig för Malin Falkenmark.

De bägge senare tjänsterna ges den placering vid högskoleenhet som
forskningsrådet senare kommer all föreslå. Kostnaderna för de nu angivna
tjänsterna som professor skall bestridas inom ramen för rådets tillgängliga 338

resurser.

Fr. o. m. budgetåret 1975/76 har tjänsterna som professor vid forsknings- Prop. 1985/86:100 råden gjorts personliga för innehavarna. De tjänster som av rådet föreslås Bil 10 få ändrad inriktning utgör två av de tre återstående vid NFR som tillsatts före denna tid. Förslaget innebår all en exlra ordinarie professur i biokemisk cytogenelik ges benämningen molekylärgenetik samt en exlra ordinarie professur i molekylär cytogenetik ges benämningen molekylär cellbiologi. Jag biträder rådets förslag till nya inriklningar och kommer senare all föreslå regeringen att tjänster med dessa benämningar inrättas, personliga för innehavarna.

Jag har i anslutning till mina överväganden angående anslaget D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna biträU förslaget om etl ändrat huvudmannaskap för naturvetenskapliga forskningslaboratoriet i Studsvik. Utöver vad som där anfördes bör också framhållas alt genom det ändrade huvudmannaskapet de problem undanröjts som är förknippade med forskningsrådet som huvudman för en forskningsinstitution. Genom att NFR hittills haft huvudansvar för forskningslaboratoriet har rådets möjligheter alt låta rent vetenskapliga motiveringar styra anslagsfördelningen begränsats. Den föreslagna överföringen innebär alt kostnaderna för laboratoriets verksamhet fortsättningsvis kommer att bestridas från anslagen Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna. Förevarande anslag minskas med motsvarande belopp ( - 8700000 kr.).

Inför genomförandet av lärartjänstreformen inom högskolan den 1 juli 1986 föreslår NFR alt ett större antal s. k. mellantjänsler, med lillsvidare-förordnade innehavare, vilka idag bekostas via rådets projektmedel fortsättningsvis skall finansieras via anslag till högskolans fasta organisation. Rådet motiverar sitt förslag med all del här i landel under lång lid saknats den bas av forskningsinriktade mellantjänsler för disputerade som återfinns inom universitetssystemen i andra länder. Förslaget avser en punktinsats för atl förstärka högskolans fasta organisation. Rådet har i sammanhanget för avsikt att avhända sig stora resurser som delvis redan har karaktären av basorganisalion inom högskolan.

Jag finner för egen del det av NFR framlagda förslaget att genom en överföring av medel från rådels anslag förslärka resurserna för högskolans fasta organisation på många sätt positivt. Jag är dock för närvarande inle beredd att tillstyrka förslaget. Regeringen har uppdragit åt forskningsrådsnämnden alt lämna synpunkter och förslag som avser tjänster vid forskningsråden. Ett motsvarande uppdrag som avser ijänster som forskningsassistent vid högskolan har givits UHÅ. Redovisningen av dessa uppdrag har skett i december 1985. Båda dessa uppdrag berör de ijänster som behandlas av NFR. Förslagen bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag har för avsikt atl efler avslutad beredning återkomma till regeringen med förslag till överföringar budgetåret 1986/87.

NFR disponerar innevarande budgetår under anslaget Tekniska fakulte
terna 3,45 milj.kr. för utrustning för informalionsleknologisk forskning
inom högskolan. Resurserna för projektverksamhet inom informationstek
nologiområdet bör förstärkas. För ändamålet beräknar jag 4100000 kr.
under anslagsposten Naturvetenskaplig forskning.                                 339

Chefen för jordbruksdepartementet har tidigare i annat sammanhang Prop. 1985/86: 100 anmält frågan om etl samlat, tvärvetenskapligt program för skogsforsk- Bil 10 ning. Han anförde därvid, efler samråd med mig, att 8 milj. kr. av de medel som bör anvisas för det aktuella programmel skulle tillföras NFR. Mol bakgrund härav harjag vid min beräkning av anslagsposten Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1986/87 under förevarande anslag lagil hänsyn lill NFR:s engagemang i skogsforskningsprogrammel (+8000000 kr.).

Utöver kostnadsuppräkning i enlighet med tidigare antagna riktlinjer (prop 1983/84:107) beräknar jag 7261000 kr. sammanlagt för rådels och delegationens verksamhet.

Med hänvisning till sammanställningen under förevarande anslag och till vad jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Naturvetenskaphga forskningsrådet m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa eu reservalionsanslag av 279708000kr.

D 33. Nationell halvledarforskning

1984/85 Utgift    12754253'        Reservafion          4605646

1985/86 Anslag   12000000

1986/87 Förslag   7000000

' Engångsanvisning (jfr prop. 1983/84:8).

Enligt riksdagens beslul med anledning av proposifionen om forskning (1983/84:107 bil. 5 s. 140-141, UbU 28, rskr. 401) har 12 milj. kr. anvisats naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) för delprogram 2. Grundforskning i det nationella mikroelektronikprogrammet för budgetåret 1985/86.

Medlen har fördelats till forskargrupper inom halvledarforskning vid universiteten i Linköping, Lund och vid Chalmers tekniska högskola. Huvuddelen av medlen används för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning.

Föredragandens överväganden

1 enlighel med den plan för det nationella mikroelektronikprogrammel som beslutats av riksdagen beräknar jag under detta anslag 7000000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till NationeU halvledarforskning för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 7000000 kr.

340

D 34. Delegationen för vetenskaplig och teknisk          Prop. 1985/86:100

informationsförsörjning                                               '' '

1984/85 Utgift     9338 784       Reservation          987 755'

1985/86 Anslag    8774000

1986/87 Förslag    9125000

' Avser anslag under såväl åttonde som tolfte huvudtitlarna.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) bötjade sin verksamhel den I juli 1979 (prop. 1978/79:122, UbU 37, rskr. 352). DFI är enligt sin instruktion (1979:479) central myndighet för frågor om övergripande planering och samordning av informalionsförsöijningen för forskning och ulvecklingsarbele eller liknande verksamhet. Medel för DFI:s verksamhet anvisas även över tolfte huvudtiteln (8800000 kr.för innevarande budgetår).

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

DFI framhåller att en väl fungerande försörjning med information, fakta av skiftande slag, är en oundgänglig förutsättning för att forskning och utvecklingsarbete skall kunna bedrivas på ell effektivt sätt. En fungerande informationsförsörjning är därför också en förutsättning för att de olika övergripande program eller motsvarande som regering och riksdag antagit eller behandlat under senare år skall kunna genomföras.

Beslutet om atl inrätta DFI år 1979 skall ses som elt uttryck för en strävan att få ett samlat grepp på informationsförsörjningen ur olika aspekter. Under de år som gått har DFI: s roll delvis förändrats. Kraven på en sammanhållen planering av samhällsverksamheten ökar, liksom nödvändigheten atl utnyttja de lillgängliga resurserna på ett effeklivt och rationellt sätt. Åven DFI: s verksamhet bör utformas i anslutning till dessa strävanden, vilkel bl. a. innebär alt delegationen bör spela en mer aktiv roll än hittills. Detta kräver, enligt DFI ytterligare resurser. DFI: s yrkanden ryms därför inle inom det anbefallna huvudalternativet.

1.    Pris- och löneomräkning 702 000 kr.

2. Besparing 190000 kr.

3. Ökad ambitionsnivå 275000 kr.

DFI vill också, i anslutning lill tidigare anslagsframställningar, föreslå att regering och riksdag anger fleråriga planeringsramar för DFI: s verksamhel på samma sätt som numera tillämpas för bl. a. forskningsråden.

Föredragandens överväganden

I frågor rörande delegalionen för vetenskaplig och teknisk informaUonsför-söijning (DFI) harjag samrått med chefen för industridepartementet. Jag har därvid bl. a. erfarit atl under tolfte huvudlileln 9200000 kr. kommer att beräknas för DFI: s verksamhet.

341

Jag beräknar för näsla budgelår en ökning av förevarande anslag med 351000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 9125000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil 10

D 35. Europeisk forskningssamverkan

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

153871 101 158814000 168234000

Från delta anslag bestrids kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program (jfr prop. 1974:1 bil. 10 s. 343, UbU 13, rskr. 121) saml för Sveriges bidrag till Esrange specialprojekl (prop. 1972:48 bil. 1, UbU 27, rskr. 217). Koslnaderna för Sveriges dellagande i ESA: s grundprogram och tillämpningsprogram bestrids från ett särskilt anslag under induslridepartementels huvudtitel (prop. 1972:48 bil. 2, NU 37, rskr. 216). Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) är svenskt beredningsorgan bl.a. för kontakter med ESA.

Från anslaget bestrids vidare kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska kämforskningsorganisationen (CERN) (jfrprop. 1953:127, SU 77, rskr. 167 samt prop. 1970:182, SU 224, rskr. 439), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (jfr prop. 1961: 138, UU 3, rskr. 253), del allmänna programmel inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (jfr prop. 1968:1 bil. 10, SU 41, rskr. 114) samt dess program för elt europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) (jfr prop. 1973:1 bil. 10. UbU 10, rskr. 108). Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är svenskt kontaktorgan med dessa organisationer.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndig-

Före-

heterna

draganden

1. Bidrag till det europeiska

rymdorganets (ESA) veten-

skapliga program

36688000

+3 823000

+ 3 823000

2. Bidrag till Esrange

specialprojekt

7111000

-    31000

-    31000

3.   Bidrag lill CERN, ESO,

CEBM och EMBL

115015000

+ 5 628000

+5 628000

Utgift

158814000

+9420000

+9420000

342

Statens delegation för rymdverksamhet                             Pfop. 1985/86: 100

f       Bil 10 ESA:s vetenskapliga program, som ulgör etl obligatoriskt program lor

samtliga i ESA deltagande länder, innehåller egna vetenskapliga satellitprojekt samt samarbetsprojekt med andra organisationer t.ex. NASA.

Den planerade verksamheten inom programmet skall, enligt beslul vid ESA: s rådsmöle på ministernivå ijanuari 1985, fr.o. m. detla år öka med 5% åriigen. Delegalionen beräknar med ulgångspunkl i della beslul del svenska bidraget lill ESA: s vetenskapliga program budgetåret 1986/87 till 40511000 kr.

Driften av sondraket- och ballongfältel Esrange garanteras genom avtal mellan Frankrike, Västtyskland, Schweiz och Sverige. Ett nytt annex till deUa avtal för perioden 1986 - 1990 har nyligen godkänts. I enlighet med detta annex beräknar delegationen det svenska bidraget lill verksamheten vid Esrange för budgetåret 1986/87 lill 7080000 kr.

Naturvetenskapliga forskningsrådet

NFR beräknar atl kostnaden för Sveriges deltagande i CERN budgetåret 1986/87 kommer aU uppgå till 106470000 kr. samt för deltagandet i ESO till 7967000 kr. Kostnaden för deltagandel i CEBM saml i EMBL beräknar NFR kommer aU uppgå fill 1073000 kr.resp. 5 133000 kr.under budgetåret. De angivna beräkningarna, som utgår från kända fakta i juni 1985 innehåller även kostnader för svenskt deltagande i sammanträden i de olika organisationerna. NFR: s preliminära beräkningar för svenskt dehagande i samlliga organisationer uppgår sålunda Ull 120643000 kr. eller en ökning med 5628000 kr. jämfört med de medel som anvisats för ändamålet innevarande budgetår.

Föredragandens överväganden

I enlighet med beslut av ESA kommer verksamheten inom organisalionen att öka i omfattning under de närmasle åren. Jag har i enlighet med DFR: s förslag beräknat det svenska bidraget till ESA: s vetenskapliga program under budgetåret 1986/87 till 40511000 kr. samt det svenska bidraget lill verksamheten vid Esrange till 7080000 kr.

Under anslagsposten 3. harjag med utgångspunkl i de i november 1985 föreliggande preliminära uppgifterna om resp. organisations budget samt de kostnadsindex som kan förväntas bli tillämpade beräknat det sammanlagda svenska bidraget lill de aktuella internationella forskningsorganisa-fionerna till 120643000 kr. (+9420000 kr.) I del beräknade beloppel ingår medel för svenska representanters dellagande i sammanträden med organisationernas olika organ.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 168234000 kr.

343

D36. Forskningsinstitutet för                           . Prop. 1985/86:100

atomfysik: Förvaltningskostnader                      Bil 10

1984/85 Ulgift     14103421

1985/86 Anslag   14643000

1986/87 Förslag   15607000

För institutet gäller förordningen (1984:282) med instruktion för forskningsinstitutet för atomfysik. Enligt instruktionen skall institutet på vetenskaplig grund bedriva forskning och utbildning inom atomfysik i vid bemärkelse, särskilt den acceleratorbaserade atom-, kårn- och elementarpartikelfysiken med angränsande områden. Universitets- och högskoleåmbe-lel (UHÅ) är cenlral myndighet för institutet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

UHÄ

Föredraganden

Personal

Forskarpersonal Övrig personal

20

35

of. of

of. of

55

of.

of

Anslag

1. Förvaltningskostnader

2. Lokalkostnader (för
slagsvis)

9495000 5 148000

+615000 + 106000

+ 858000 + 106000

14643000

+721000

+964000

Universitets- och högskoleämbetet

UHÄ hemställer att under ett förslagsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader budgetåret 1986/87 anvisas 15 364000 kr.

Föredragandens överväganden

Ändrad inriktning av tjänster som professor

UHÄ har redovisal förslag till ändrad benämning av två ledigblivande tjänster som professor vid institutet. Förslaget är baserat på elt gemensaml ställningstagande av forskningsinstitutet, naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), universitetet i Slockholm och tekniska högskolan i Stockholm. Det innebär atl tjänslen som professor med inriktning mot experimentell kärnfysik ges benämningen professor i atomfysik. Tjänsten som professor med inriktning mot kärnkemi ges benämningen professor i elementarpartikelfysik.

Med hänsyn lill den fortsalla planeringen av insliiulels verksamhel tolall
saml till ledningen för institutet anser UHÄ del angelägel aU de två
tjänsterna kan utlysas snabbt och samtidigt. Nuvarande innehavare av
tjänsten i kärnkemi lämnar denna med utgången av budgetåret 1985/86 och 344

innehavaren av tjänslen med inriklning mot experimentell kärnkemi, tillika    Prop. 1985/86: 100

föreståndare för institutet, lämnar sin tjänst med utgången av budgetåret     Bil 10

1986/87. Föratt tillgodose behovel av ett samtidigt utlysande av tjänsterna

med ny inriklning föreslår UHÅ att en ny tjänst som professor i atomfysik

inrättas den I juli 1986 samt att den nuvarande tjänsten med inriktning mot

experimentell kärnfysik dras in då innehavaren avgår med pension.

Jag finner att de förändrade benämningarna av de två tjänstema som professor vid insfitutet väl stämmer överens med den för insfitutet fastlagda framtida inriktningen av verksamheten och biträder UHÅ: s förslag. Jag avser att med stöd av bemyndigande (jfr. prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125) föreslå regeringen att besluta om förändrad inriktning av den nuvarande tjänsten i kärnkemi. Jag förordar vidare att en ordinarie tjänst som professor i atomfysik inrättas vid institutet den I juli 1986 samt att den nuvarande tjänsten med inriktning mol experimentell kärnfysik dras in vid nuvarande innehavares pensionering. Institutet skall svara för de merkostnader som detta kan medföra inom ramen för befinlliga anslag.

CRYRING-projektet

Sedan år 1983 har institutet studerat det s k. CRYRING-projektet. Projektet är uppbyggt kring en kraftig pulserade jonkälla som med en linjär accelerator utgör injektor till en synkrotonring att användas för acceleration, deceleration och lagring av laddade tunga joner.

NFR har på regeringens anmodan yttrat sig över projektet. Rådet konstaterar i sin rapport, där elt stort antal framstående internationella forskare bidragit med synpunkter, att det föreslagna projektet år unikt och av internafionellt mycket hög klass för forskning inom atom- och molekylfysik. Det är vidare mycket intressant för delområden inom kärnfysiken. Åven acceleratortekniskl representerar projektet i sig ett forskningsprogram i inlernafionella fronUinjen.

Intresset bland atomfysiker internationellt atl få utnyttja projeklel är myckel stort och NFR bedömer att ett belydande svenskl intresse även utanför inslilulel kommer att föreligga. Inom kärnfysiken finns ell etablerat och omfattande nordiskt samarbete där många forskare redan uttryckt sitt intresse alt få bedriva forskning vid projektet.

NFR bedömer att personalen vid institutet i huvudsak år tillräcklig för ett genomförande av projektet, dock kommer en flexibel personalpolitik att krävas från institutels sida. Konstruklionskostnaden för projektet uppgår till 21 milj. kr utöver de personalkostnader som institutet självt bidrar med.

Detta belopp kan med hänsyn till planerade åtgärder, inle rymmas inom de särskilda medel för vetenskaplig utrustning som står till forskningsrådsnämndens (FRN) förfogande förrän tidigast 1988/89. För eU genomförande nu, vilkel rådet starkt stöder krävs därför annan finansiering. Forskningsinstitutet har av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljats elt anslag av 17 milj.kr. motsvarande den beräknade kostnaden för projektet fram lill budgetåret 1988/89.

Jag finner för egen del det föreslagna CRYRING-projektet vid insfitutet   345

vara av stort värde för den atom- och kärnfysikaliska forskningen inle bara Prop. 1985/86: 100 inom stockholmsregionen utan även nafionellt och internationellt. Bidra- Bil 10 get från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har varit av största belydelse för att projektet skall kunna komma igång vid lämplig tidpunkt. Jag förutsätter att forskningsslödjande organ och då främst NFR och FRN skall finna det möjligt att finansiera den ytteriigare kostnad som projektet medför fr. o. m. 1988/89 samt atl projektet skall leda till etl fortsaU och utbyggt samarbete mellan tekniska experter inom acceleratorkonslruktion.

För pris- och löneomräkning harjag beräknat 858000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga regeringen att inrätta tjänst som professor i enlighet
med vad jag har förordat,

2.      med hänvisning till sammanställningen under anslaget till
Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader för bud
gelårel 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 15607000 kr.

D 37. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.

1984/85 Utgifl      1838324        Reservation           452346

1985/86 Anslag    2415000

1986/87 Förslag    2586000

Universitets- och högskoleämbetet

UHÅ hemställer att under ett reservationsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. budgetåret 1986/87 anvisas 2586000 kr.

Föredragandens överväganden

För pris- och löneomräkning av anslaget harjag beräknal 171000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

lill Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 2586000 kr.

D 38. Kiruna geofysiska institut

1984/85 Utgifl     15530430        Reservation          1065407

1985/86 Anslag   15678000

1986/87 Förslag   16919000

Kiruna geofysiska institut (KGI) har enligt förordning den 9 juni 1977
med instruktion för KGI lill uppgift atl bedriva och främja forskning samt
mät- och registreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområ- 346

del. KGI bedriver verksamhel vid observatoriet i Kiruna och jonosfärob-     Prop. 1985/86: 100 servalorierna i Lycksele (LJO) och Uppsala (UJO) och skall vidare inom     Bil 10 sitt verksamhetsområde medverka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå. KGI är, vad avser forskarutbildning, en institution vid universitetet i Umeå.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för KGI.

Av anslaget får budgelårel 1985/86 högst 9490000 kr. användas för lönekostnader.

1985/86    Beräknad ändring 1986/87

Personal Forskarpersonal Övrig personal

Anslag

UHÄ

Föredraganden

13,5

of

of

40

of.

of.

53,5

of.

of.

15678000

+ 1097000

+ 1241000

Universitets- och högskoleämbetet

UHÄ hemsläller alt 16775000 kr. anvisas under anslaget för budgelårel 1986/87, en ökning med 1097000 kr., vilket motsvarar pris- och löneomräkning.

Ämbetet genomför för närvarande en översyn av KGI: s verksamhel och formema för densamma, med målet att bl. a. förbättra institutets möjligheter att fylla sina funktioner. UHÄ avser att återkomma med eventuella förslag.

UHÅ hemställer att under ett reservationsanslag Kimna geofysiska institut anvisas 16775000 kr. för budgelårel 1986/87.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag inledningsvis har anfört rörande regional utveckhng.

Institutet har inom ramen för medel som anvisats under förevarande anslag efter förslag i prop. 1982/83:120 Utveckling i NorrboUen under en treårsperiod haft tillgång till särskilda resurser, motsvarande totalt 3 milj. kr., för tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom området lågfrekventa vågor. Resurserna har möjliggjort att vissa produkter nu står färdiga för industriell produkfion.

Genom prop. 1984/85:115 Regional ulveckling och utjämning tillfördes Kimna geofysiska institut medel motsvarande 4 milj.kr., att under en fyraårsperiod disponeras för en utvidgning av insitutels forskningsverksamhet mot rymdteknologiskl intressanta tillämpningsområden. Institutet

347

har nyligen, på regeringens uppdrag, redovisal en plan för hur en sådan    Prop. 1985/86: 100
breddning skall åstadkommas.                                                      Bil 10

Jag har beräknat medel för pris- och löneutveckling av förevarande anslag (+1241000 kr.). Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 16919000 kr.

D 39. Institutet för internationell ekonomi

Reservation

1984/85 Utgift

2449000

1985/86 Anslag

3069000

1986/87 Förslag

3250000

Institutet för internationell ekonomi (jfr prop. 1962: I bil. 10 s. 525, SU 102, rskr. 245), som även är en institution vid universitetet i Slockholm, har enligt förordning med stadgar den 12 juni 1980 lill uppgift atl bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer.

Institutets verksamhet finansieras över universitetets i Stockholm budget (bl. a. en ijänsl som professor), genom detta anslag samt genom externa medel från forskningsråd och stiftelser m.fl.

1985/86     Beräknad ändring 1986/87

Universitets- Före-

och högskole-       draganden

ämbetet

Personal

Forskarpersonal                          5,5

Övrig personal                             7

12,5                of.                 of.

Anslag                                   3069000       +181000       +181000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÅ). Åndringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål                                          Kostnad budgetåret 1986/87 (tkr.)

1.    Pris- och löneomräkning

1.1 Prisomräkning                            + 61

1.2 Löneomräkning                          +120 Summa under 1     +181

4.    Budgetförslag                           ±    O

Summa under 4                               ±0

+ 181

UHÅ hemsläller alt under ett reservationsanslag Institutet för inlerna-
fionell ekonomi för budgetåret 1986/87 anvisas 3 250000 kr.                            348

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar lill vad jag inledningsvis har anfört under Vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Mot bakgrund av den relativt stora förstärkning av institutets basresurser som tilldelats institutet för innevarande budgelår föreslår jag endasl pris- och löneomräkning av institutets anslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (3069000+ 181 000=) 3 250000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill InstUutet för internationeU ekonomi för budgelårel 1986/87 anvisa eU reservationsanslag av 3250000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

D 40. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

13716139 14037000 11368000

Reservation

43005

Under anslaget beräknas de statliga bidragen till verksamheterna vid Internationella meteorologiska institutet i Slockholm, lill Vetenskapsakademien saml innevarande budgelår bidrag till Riksföreningen mot cancer.

Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop. 1955:1 bil. 10 s. 697, SU 8, rskr. 8) har enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj: t den 29 december 1956, Ull uppgift all bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen saml atl främja internationellt velenskapligt samarbete på meteorologins område. Verksamheten vid institutet bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meteorologi, kemisk meteorologi och atmosfärens fysik. Bidrag till institutets verksamhet beräknas under förevarande anslag.

Från detla anslag ulgår bidrag lill Vetenskapsakademiens centrala verksamhet och till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973: 59, UbU 20, rskr. 134).

Från anslaget utgår även bidrag till verksamheten inom Riksföreningen mol cancer för information och forskning (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 355, UbU 3, rskr. 84).

Anslagspost

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Begärda bidrag

Föredraganden

1. Bidrag lill Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

1068000

+ 64000

+    32000

2. Bidrag till Vetenskapsakademien

9969000

+ 835000

+ 299000

3. Bidrag till Riksföreningen mot cancer

3000000

of.

-3 000000

14037000

+899000

-2669000

349

Styrelsen for Internationella meteorologiska institutet i Stockholm         Prop. 1985/86: 100

Styrelsen hemställer atl medel för budgelårel 1986/87 anvisas lill ett belopp av I 132000 kr. vilket innebär en ökning med 64000 kr. Ökningen avser kompensation för pris- och löneutveckling.

Vetenskapsakademien

Vetenskapsakademien hemsläller för budgelårel 1986/87 om etl anslag om 11694000 kr. vilkel innebär en ökning med I 725000 kr. Akademiens förslag innebär följande.

1. Kompensation för pris- och löneutveckling (+835000 kr.).

2. Ökat anslag för internationellt samarbete saml vissa resursförstärkningar till Vetenskapsakademiens vetenskapliga stafioner.

Riksföreningen mot cancer

Riksföreningen mol cancer hemsläller om statsbidrag för budgelårel 1986/87 med 3 milj.kr. Bidraget avses användas dels för fortsall slöd lill cancerforskningen, dels lill breddad information om cancersjukdomarnas uppkomst, förebyggande, symptom och behandling.

Föredragandens överväganden

Jag har under anslagsposten I. Bidrag till Internationella meteorologiska insfitutet i Stockholm beräknat 1 100000 kr.

Som bidrag till verksamheten vid Vetenskapsakademien under budgetåret 1986/87 harjag under anslagsposten 2. beräknal 10268000 kr. Bidraget till Vetenskapsakademien ökar därmed med 299000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

I konsekvens med vad jag tidigare har anfört under anslaget D 31. Medicinska forskningsrådet avseende stöd till cancerforskning beräknar jag en minskning under förevarande anslag (-3000000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen under anslaget hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Vissa bidrag till forskningsverksamhet budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 11 368000 kr.

350

D 41. Bidrag till EISCAT Scientific Association                Prop. 1985/86:100

Bil 10

1984/85 Ulgift

1085694

1985/86 Anslag

700000

1986/87 Förslag

700000

I december 1975 ingick forskningsråd i Finland, Norge, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige avtal varigenom storprojektet European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) startade. EISCAT är etablerat som en svensk stiftelse och har högkvarter i Kimna. En stor radaranläggning med sändare i Tromsö och med mottagarstationer i Kimna, Sodankylä och Tromsö ger viktig information om den övre atmosfären inom norrskenszonen. Den svenska andelen av driftkostnaderna bestrids av naturvetenskapliga forskningsrådet.

Från detta anslag utgår bidrag till EISCAT Scientific Association för av stiftelsen erlagd tull och mervärdesskatt på till Sverige importerad vetenskaplig utmstning (prop. 1976/77:25, UbU 9, rskr. 73).

Föredragandens överväganden

Under förevarande anslag harjag beräknat etl jämfört med innevarande budgelår oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till EISCAT Scientific Association för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 700000 kr.

351

E.   STUDIESTÖD M. M.                                     Prop. 1985/86: 100

Bil 10 Samtliga studiesociala stödformer har i princip samma syfte, nämligen alt

ge alla studerande, oberoende av social bakgmnd eller ekonomiska och geografiska förhållanden, lika möjligheter till studier på den nivå stödet är avselt för. Så länge stöden har funnits har del också förts en debatt om deras studierekryterande effekt och möjligheterna att genom stödsystemen åstadkomma en jämnare social fördelning i olika utbildningar. Självklart påverkas rekryteringen också av andra faktorer, som många gånger har större genomslagskrafl än studiesociala förhållanden, t. ex. attityder i samhället, förhållanden i utbildningsväsendet, arbetsmarknadens utveckling, liksom av bl.a. tillträdesreglerna.

På senare år har man i flera forskningsrapporter och utredningar försökt belysa studiestödens roll och utveckling. Särskilt har man studerat stödens studierekryterande effekter. Resultaten är delvis nedslående. Så innehåller t. ex. etl forskningsprojekt under ledning av professor Allan Svensson vid pedagogiska institutionen vid universitetet i Göleborg färska siffror som tyder på att den sociala snedrekryteringen till högskolan har förstärkts under de senaste åren. Bara ca tre procent av män från arbetarhem söker sig i dag till högre utbildning. Andelen studerande från högre socialgrupper är speciellt markerad på de långa, traditionella högskoleutbildningarna såsom läkarlinjen, jurisUinjen och ekonomlinjen. Situationen är något annorlunda för kvinnor, där rekryteringen fill högskolan har ökat från alla socialgmpper. Samtidigt söker sig emellertid en stor andel av de kvinnliga studerandena till kortare linjer, som är mindre attraktiva på arbetsmarknaden.

Problemen med snedrekryteringen i högskolan har i stor utsträckning sin grund i förhållanden inom de utbildningar som förbereder för högskolestudier.

Åven i gymnasieskolan år den sociala snedrekryteringen betydande. Barn från lägre socialgrupper söker sig i mycket liten utsträckning till tre-och fyraåriga, teoretiska linjer och avbrottsfrekvensen bland dessa elever är högre. Överhuvudtaget har den sociala snedfördelningen mellan linjerna i gymnasieskolan ökat och gymnasieskolan fungerar delvis som ett såll-ningsinsimmenl.

Av belydelse i detta sammanhang är självklart barnfamiljernas ekono
miska situation. Regeringen har i olika sammanhang fäst uppmärksamhe
ten på barnfamiljernas problem och framhållit vikten av atl i kärva tider
speciellt uppmärksamma och underlätta deras situafion. Som elt led i
dessa strävanden har också studiehjälpen förbättrats. I propositionen om
förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor (prop. 1983/84:127,
SfU 26, rskr 336), föreslog min företrädare aU del behovsprövade tillägget i
studiehjälpen skulle ersättas med ett högre och mer schabloniserat tillägg,
del exlra tillägget. I samband med höjningar av barnbidraget har också
studiebidraget höjts. Barn över 16 år som går i gymnasieskolan får i allt
högre utsträckning jämställas med barn under 16 år när det gäller familjer
nas möjligheter att få olika typer av familjepolitiskt stöd.
Det är ännu för tidigt atl uttala sig om vilken effekt redan vidtagna          352

åtgärder har haft på rekryteringen till gymnasieskolan. Det står dock klart Prop. 1985/86:100 atl det är i de underliggande skolformerna åtgärder i första hand måste Bil 10 säUas in för att förbättra rekryteringen till högskolan. En jämnare rekrytering fömtsätter inle bara, eller ens huvudsakligen, insalser på del sludiesociala området. Det gäller också att påverka attityder och att förbättra möjligheterna a« i skolan la emol och sfimulera barn och ungdom från vitt skilda miljöer, med olika studietradition och med olika inställningar till studier, på ett sådant sätt atl de känner sig hemma i skolan och kan prestera resultat som motsvarar deras studiefömtsältningar.

Som jag nyss har nämnt har betydande förbättringar genomförts beträffande studiehjälpen. Jag förordar nu en höjning av såväl det exlra tillägget och som av inackorderingstillägget. Reformerna finansieras bl.a. av en övergång lill månadsutbetalning av studiemedel på gymnasial nivå och en bättre kontroll vid utbetalningen av studiemedel för högskolestudier. Båda förslagen minskar statens kostnader men innebär också fördelar för den enskilde. Månadsutbetalningen innebär alt sludiemedelsutbetalningarna periodiseras på samma sätt som löneutbetalningar och båda åtgärderna innebär atl man kan undvika en stor del av de återkrav som i många fall är socialt svårhanterliga.

Min företrädare har den 19 juni 1985 tillkallat en kommitté (studiemedelskommittén; U 1985:09) med uppgift att uireda behovel av förändringar av studiemedelssystemet. I direktiven betonas viklen av att kommittén bedömer styreffekter på rekryteringen till skilda slag av studier bl. a. med hänsyn till ålder och social bakgmnd. Kommittén skall bedriva sitt arbeie fömtsällningslösl, men förslagen måsle rymmas inom oförändrade ekonomiska ramar. Vissa områden, som kommittén bör la upp, betonas dock särskilt. Det gäller;

-     studiemedelsbeloppets storlek

-     regler för avskrivning

-     hänsynstagande lill makes ekonomi vid återbetalningen

-     inriktningen av subvenfionselemenlen

-     studiemedelssystemets förhållande till andra system.

I avvaktan på studiemedelskommilténs förslag lägger jag inle fram några mer betydande förslag fill förändringar på detta område.

I inledningen harjag uppehållit mig vid vuxenutbildningen och bl. a. tagit
upp den ulvärdering av 1970-talels vuxenutbildningsreformer (Vuxenut
bildning 1970-lalels reformer en ulvärdering, DsU 1985:10) som nyligen
lagts fram. Denna och andra utredningar speglar vuxenstudiestödens roll
för vuxnas möjligheter till överbryggande utbildning och till fort- och
vidareutbildning. Det står klart alt vuxenstudieslöden i stort sett har nått
sin målgrupp, kortutbildade vuxna. Men man måste samtidigt konstatera
atl del finns en grupp högt prioriterade vuxna med kort utbildning som är
mycket svår atl nå med studieinformation och ännu svårare att rekrytera
till studier. Jag kommer senare under anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m. m.
att redogöra för den försöksverksamhel som har kommit igång på vuxenut
bildningsnämnderna och i de fackliga organisafionerna. Försöksverksam
heten går ut på att genom bl. a. ett friare resursutnyttjande utveckla nya
metoder att nå dem som år svårast att rekrytera.                                 353

27,-Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Jag vill slutligen erinra om att regeringen i våras lade fram en proposition Prop. 1985/86: 100 om ändrad administrafion av studiehjälp och vuxenstudiestöd m. m. (prop. Bil 10 1984/85: 184, SfU 25, rskr 327). Besluten på gmndval av proposifionen innebär att de studiesociala myndigheterna den I juli 1986 lar över hela administrationen av såväl vuxenstudieslöden som studiehjälpen och Umer-sättningarna vid gmndvux och grund-sfi. SamUiga studiesociala stöd kommer därmed i fortsättningen alt utbetalas via studiestödels informationssystem (STIS). Hanteringen innebär en rationalisering av handläggningen som i sin tur medför väsentliga besparingar för såväl statsverket som kommunerna. Samlidigl arbetar f n. centrala studiestödsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet saml staUstiska centralbyrån med ett projekt som rör möjligheterna att utnyttja det unika studeranderegister som nu byggs upp inom STIS för att underlätta och effektivisera mängden av uppgiflsinhämtande från utbildningsanordnare på olika nivåer och i olika utbildningar.

I samband med den stora översyn CSN har gjort inför omläggningen av hanteringen av vuxenstudieslöden och studiehjälpen har nämnden också föreslagil atl det förlängda barnbidraget skall föras över till socialdepartementels huvudtitel. Sakligt sett är bidraget mer atl se som etl familjepolitiskt än ett studiesocialt stöd och administrativt går det väl att förena med utbetalningen av barnbidrag. Jag kommer således senare alt föreslå etl överlämnande av hela stödformen till socialdepartementets ansvarsområde.

E 1. Centrala studiestödsnämnden m. m.

1984/85 Utgift    61916109

1985/86 Anslag   67607000

1986/87 Förslag 82807000

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är enligt förordningen (1978:500) med instmktion för cenlrala sludiestödsnämnden (ändrad senasi 1984:230) cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhängande frågor i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Nämnden är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder och 24 vuxenutbildningsnämnder. CSN: s delegation för utländska studerande handlägger vissa frågor rörande utländska studerandes principiella rätt till svenskl studiestöd.

Studiemedelsnämnderna (SMN) handhar ärenden om studiemedel. För studiemedelsnämnderna gäller en särskild instmktion (1965:745, ändrad senasi 1985:383).

Vuxenutbildningsnämnderna (VUN) handhar ärenden om vuxenstudiestöd och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser. För vuxenutbildningsnämnderna gäller en särskild instmktion (1975:394, ändrad senast 1985:384).

354

Centrala studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och vuxenutbild
ningsnämnderna                              ____________________

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Centrala studiestöds-nämnden

Föredraganden

Anslag

Förvaltningskoslnader

Lokalkostnader

Medel för administration av och information om ett förbättrat försäkringsskydd

Engångsanvisning - studiehjälp

Engångsanvisning - rabatterbjudande

Övergång lill månadsutbetalning

Inkomster från återbetalningsverksamheten

Anslag enligt statsbudgeten

73 979000 6028000

500000 4 000000

16900000 67 607000

+ 19668000' +    911000

500000 4000000

+ 6600000 + 9479000

+ 20 300000 +    900000

-    500000

- 4000000
+ 2 600000
+ 2 500000
+ 6600000

+ 15 200000

' Reviderad siffra jämfört med AF.

28800000 kr.av utgifterna under anslaget rör administration av och information om vuxenstudiestöden och täcks av medel från vuxenutbildningsavgiften.

Centrala studiestödsnämnden

1.    Pris- och löneomräkning m. m. 3940000 kr.

2.    För verksamheten vid CSN, SMN och VUN begär CSN medel enligt huvudalternativ för budgetåren 1986/87 l.o. m. 1988/89. CSN begär vidare atl besparingskravet, som under perioden uppgår till 4212000 kr. och som redan infriats med 1713000 kr., fritt får fördelas av myndigheten mellan budgetåren och på anslagsposter saml alt de besparingar med 695000 kr. som görs ulöver fastställda 4212000 kr. får överföras fill perioden efter 1988/89.

Anslagen föreslås minskas enligt nedan.

Anslag

1986/87

1987/88

1988/89

1986/87-1988/89

El E2

Samtliga

1974 1974

1220 1220

3194 3194

3.    CSN föreslår att myndigheten i den mån besparingar görs inom ramen för lokalkoslnadsanslagel får nyttja denna besparing för de åtgärder som föranlett förändringen.

4.    CSN föreslår atl myndigheten får ersätlning för uppflyttning av per-

355

sonal i tjänstelidsklass med lolall 1 627000 kr. under treårsperioden varav     Prop. 1985/86: 100
727000 kr. för 1986/87.                                                           Bil 10

5.    CSN föreslår att myndigheten, i den mån DAFA beslutas omvandlas lill aktiebolag från den 1 juli 1986, får ersätlning för den mervärdesskatt som CSN därmed tvingas utge.

6.    CSN föreslår att myndigheten som etl led i försöksverksamheten med ireårsanslag utan hinder av vad som annars föreskrivs, inom tillgänglig ekonomisk ram, får löneinplacera tjänster inom ADB- området.

7.    CSN föreslår att elva tjänster får inrättas vid myndigheten för uppgifterna att beloppsberäkna och utbetala vuxenstudieslöden.

8.    CSN föreslår atl uppräkningen av myndigheter som handhar studiestödet ändras enligi CSN: s förslag.

9.    CSN föreslår att frågor om föriängl barnbidrag överförs från myndighetens till allmänna försäkringens ansvarsområde.

10.   CSN föreslår att myndigheten för administrationen av studiehjälpen under 1986/87 tillförs medel för detta med 10658 kr. under anslaget för 1986/87. Vidare föreslår CSN att totalt 29 tjänster inrättas för studiehjälps-administrationen.

11.   CSN föreslår au CSN:s förslag fill ändringar i studiestödsförordningen fastställs med anledning av riksdagens beslul om all överföra ansvaret för utbetalning av studiehjälp från kommunerna till studiemedelsnämnderna.

12.   CSN föreslår att myndigheten för planeringsperioden för administrationen av timersättning vid gmndvux tillförs medel under anslaget med 758000 kr. för 1986/87 saml atl fyra tjänster inrättas för denna verksamhet.

13.   CSN föreslår att anslagsposten 3 "Medel för administration och informalion om elt förbättrat försäkringsskydd" under anslaget upphör i och med 1985/86.

CSN har den 27 november 1984 inkommit med ett förslag lill ändringar i studiestödslagen.

CSN har vidare den 22 oktober 1985 hemställt om resurser för genomförandet av projektet med förhöjd rabatt vid återbetalning av studiemedel under 1986.

CSN har den 7 november 1985 anmält en utredning om möjlighelerna lill mikrofilmning av arkiv vid CSN.

Föredragandens överväganden

Budgetåret 1985/86 avslutar centrala sludiestödsnämnden (CSN) en treårig budgetperiod, som har haft sin utgångspunkt i ett huvudförslag enligt tilläggsalternaliv. Huvudförslaget omfattar förutom detta anslag även anslaget E 2. Ersätlning lill vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd. Jag kommer även i fortsättningen att i besparingssammanhang behandla de två anslagen tillsammans.

Min företrädare anförde i 1985 års budgetproposition att hon räknade
med att CSN t. o. m. budgetåret 1985/86 skulle ha genomfört en real minsk
ning av de båda anslagen med sammanlagl 4920000 kr. CSN redovisar nu
en sammanlagd besparing för perioden om 6633000 kr. varav 1580000      356

kr.faller på anslaget E l.och 5053000 kr.på anslaget E 2. I enlighel med    Prop. 1985/86: 100 vad min företrädare förordade bör CSN få tillgodoräkna sig den uppkomna     Bil 10 besparingen om I 713000 kr. utöver huvudförslaget i etl flerårsperspekliv.

CSN hemställer i sin anslagsframställning om all få tillämpa huvudförslaget för en ny treårsperiod budgeiåren 1986/87-1988/89. CSN kommer emellertid, enligt direktiv utfärdade av regeringen den 10 oktober 1985, atl ingå i den särskilda försöksverksamheten med treåriga budgetramar. Försöksperioden skall omfatta budgetåren 1987/88-1989/90. För perioden skall CSN redovisa en besparing om 5% på de pris- och löneomräknade anslagen för budgetåret 1986/87.

1 del perspektivet förordar jag nu en etlårsbudget för de berörda anslagen för budgetåret 1986/87. Jag kommer senare atl föreslå atl anslagen pris-och löneomräknas saml minskas med den av CSN beräknade besparingen om 1974000 kr. När sedan huvudförslaget för den treåriga försöksperioden beräknas bör CSN få tillgodoräkna sig tidigare budgetårs besparingar utöver fastställda huvudförslag. Sammanlagl uppgår dessa till 2183000 kr. inkl. en beräknad överbesparing budgetåret 1986/87 om 470000 kr.

Besparingarna under de båda behandlade anslagen är i huvudsak atl hänföra till de rationaliseringar som sammanhänger med atl CSN budgetåret 1986/87 övertar hela administrationen av såväl studiehjälpen som vuxenstudiestöden. För att den besparing om 933 000 kr. under budgetåret 1985/86 som ligger på anslaget E 2 skall kunna tillgodogöras statsverket förordar jag i det följande att motsvarande summa överförs från medel som flyter in från vuxenutbildningsavgiften till detta anslag.

Jag övergår nu till atl behandla förvaltningskostnaderna vid CSN, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.

Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om ändrad administralion av studiehjälp och vuxenstudiestöd m.m. (prop. 1984/85:184, SfU 25, rskr 327) skall de studiesociala myndigheterna den 1 juli 1986 överta hela administrationen av studiehjälp och vuxenstudiestöd. De kommer vidare att ta över administrafionen av timersättning vid grundutbildning för vuxna (gmndvux) och s.k. gmnd-sfi. Vidare kommer jag senare att föreslå att handläggningen av det förlängda barnbidraget i sin helhet skall överföras till riksförsäkringsverkel och medel för såväl bidraget som de administrativa kostnaderna utgå över socialdepartementets huvudtitel. De ändrade administrativa rutinerna förutsätter en ändring i 1 kap, 6 § studiestödslagen (1973:349).

De förändrade och delvis nya arbetsuppgifter som CSN kommer atl få fömtsätter att myndigheten filiförs administrativa resurser och får inrätta nya tjänster. Jag vill emellertid samlidigl framhålla aU de förändrade rutinerna som helhet har inneburit betydande besparingar såväl för statsverket som för kommunerna.

För utbetalningen av studiehjälp räknarjag med en totalt ökad kostnad
om 11700000 kr. Av dessa medel beräknar jag lOOOOOOO kr. under förvalt
ningskostnadsanslaget för att täcka ökade lönekostnader .samt driftskost
nader i ADB-systemet. Under lokalkoslnadsanslagel harjag räknai med en
ökad kostnad om 600000 kr. för utökade lokaler vid CSN samt vid studie
medelsnämnderna. Övriga kostnader beslår av portokostnader som redo- 357

visas under anslaget E 2. Bidrag till vissa myndigheter för deras handlägg-     Prop. 1985/86: 100
ning av studiesocialt stöd.                                               Bil 10

För den ADB-baserade utbetalningen av vuxenstudiestöd harjag beräknat kostnaderna till sammanlagt 4 840 000 kr. Under förevarande anslag har jag beräknat sammanlagt 4300000 kr. för att täcka ökade personalkostnader saml driftkoslnader för studiestödets informationssystem (STIS). Övriga kostnader är portokostnader som jag senare kommer alt redovisa under anslaget E 2.

Den 1 juli 1986 kommer även utbetalningen av timersättning vid gmndvux att inordnas i STIS. Jag beräknar kostnaderna för denna hantering till 800000 kr., vilket belopp innefattar vissa personalkoslnader saml i övrigt driftkostnader och viss komplettering av utmstning på ADB-sidan.

Jag har lidigare under anslaget C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. redogjort för den nya organisafionen av undervisningen i svenska för vuxna invandrare. I den nya organisationen kommer de studerande som läser s. k. grund-sfi att få studiesocialt slöd i form av timersättning. Jag kommer att närmare redogöra för detta under anslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Även denna timersättning kommer alt inordnas i STIS och betalas ut på samma sätt som övrig timersättning. För dessa arbetsuppgifter harjag räknat med en ökad kostnad under detta anslag om sammanlagt I OOOOOO kr.

I övrigl harjag gjort löneomräkningar med hänsyn till träffade avtal samt sedvanliga prisomräkningar. För förvallningskostnadsanslagets del innebär det en ökad medelstilldelning med 4200000 kr. Jag har då också minskat anslaget med 100000 kr. för den telefonväxel som har installerats vid CSN i oktober 1985. Lokalkostnaderna beräknar jag till 6928000 kr., en ökning med 900000 kr.

CSN har föreslagil att man, i den mån man gör besparingar på lokalkoslnadsanslagel, skall få utnyttja dessa besparingar för de åtgärder som har föranlett besparingen. Jag har under hand inhämtat att CSN:s förslag avser en eventuell mikrofilmning av nämndernas arkiv. Jag anser atl CSN: s förslag ligger väl i linje med de strävanden mot ett friare resursutnyttjande inom givna ramar, som bl. a. den nyss aviserade försöksverksamheten är ett uttryck för, och är beredd att tiUstyrka en annorlunda disposifion av tillgängliga anslagsmedel.

CSN har under två budgetår fått engångsanvisningar för administration av och information om ett förbättrat försäkringsskydd. Jag räknar med atl den informaUonen nu skall vara integrerad i myndighetens ordinarie verksamhel och beräknar inga extra medel för ändamålet.

CSN anvisades vidare under föregående budgetår etl engångsanslag om 4000000 kr. för utvecklingsarbete rörande överförandet av studiehjälpsad-ministrationen från kommunerna lill CSN. Som framgår av vad jag nyss har anfört beräknar jag nu driftmedel för denna verksamhet och beräknar inga ytterligare medel för utvecklingsarbete.

Jag kommer att under anslaget E 4. Studiemedel m. m. föreslå en över
gång till månadsvis utbetalning av studiemedel på gymnasial nivå. En
sådan utbelalningsmtin innebär betydande besparingar samtidigt som den
kan medföra en bättre service lill många studerande. Nya utbelalningsm-   358

finer med tätare utbetalningar kommer atl medföra vissa ökade administra- Prop. 1985/86:100 liva kostnader, dels engångskostnader bl. a. för systemutveckling och viss Bil 10 utmstning, dels för portokostnader. Vissa besparingar bör också kunna göras på personalsidan genom alt antalet återkrav bör minska väsentligt. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt CSN atl närmare analysera de administrativa koslnaderna resp. besparingarna. I avvaktan på denna analys harjag preliminärt beräknal 2500000 kr.i utvecklingskostnader för budgetåret 1986/87.

I enlighet med riksdagens bemyndigande har regeringen den 29 augusti 1985 beslulat om en tillfällig premie vid förtida återbetalning av studiemedel under år 1986. För de administrafiva kostnaderna i samband med elt sådant erbjudande beräknar jag en engångsanvisning om 2600000 kr.

Under anslaget E 4. Studiemedel m. m. kommer jag att behandla en fråga som rör studeranderabatter på allmänna kommunikationsmedel. Jag kommer att föreslå att hanteringen av sådana rabatter den I juli 1986 tas över av CSN. CSN kommer att få en del administrafiva koslnader i samband med övertagandet. Med den korta lid som har stått till förfogande har CSN inte hunnit lämna ett underlag för beräkning av dessa kostnader, varför jag återkommer till resursfrågan i etl senare sammanhang.

Jag beräknar ökade inkomster från aviserings- och påminnelseavgifterna med sammanlagt 6600000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för administrafionen av vuxenstudiestöden beräknar jag till 28800000 kr. Dessa medel bör tillföras anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften. Jag har nyss redogjort för de besparingar enligt huvudförslaget som CSN har beräknat. Huvuddelen av dessa besparingar faller inom anslaget E 2 och hänför sig till administrationen av vuxenstudieslöd. För att statsverket skall kunna tillgodogöra sig dessa besparingar bör en summa molsvarande de angivna besparingarna, dvs. 2900000 kr. filiföras detta anslag av vuxenutbildningsavgiftsmedel.

Jag återkommer med förslag till lagändringar under anslaget E 5. Vuxenstudieslöd m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    godkänna att 31 700000 kr.av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att delvis finansiera anslaget,

2.    fill centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 82807000 kr.

359

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning    Prop. 1985/86:100
av studiesocialt stöd                                        Bil 10

1984/85 Utgifl     14446750

1985/86 Anslag    16520000

1986/87 Förslag   12520000

Från della anslag bestrids koslnaderna för portoavgifler, riksförsäkringsverkets handläggning av vuxenstudieslöd saml avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet. Kostnaderna för riksförsäkringsverkets handläggning av vuxenstudieslöd finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften.

Centrala studiestödsnämnden

1.    CSN beräknar medel till postverket för portoavgifter med 11890000 kr. under 1986/87.

2.    Medel för utbetalning och beloppsberäkning av särskilt vuxenstudieslöd och tim-/dagstudiestöd minskas med 1974000 kr. Resterande kostnader för denna verksamhet föreslås överföras lill anslaget E 1. Centrala studiestödsnämnden m. m.

3.    CSN beräknar medel för avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet lill 640000 kr. för 1986/87.

Föredragandens överväganden

Från detta anslag har tidigare bestridits kostnaderna för riksförsäkringsverkets handläggning av vuxenstudiestöd. Den 1 juli 1986 las denna handläggning över av cenlrala studiestödsnämnden (CSN). Övertagandel innebär en betydande rationalisering och jag beräknar en reell besparing om 1974000 kr. Resterande kostnader har redovisals under anslaget E 1. Cenlrala sludiestödsnämnden m. m.

Jag beräknar kostnaderna för ersätlningen till postverket för följesedels-bunden post fill 11 900000 kr., en ökning med 2700000 kr. Den kraftiga ökningen sammanhänger med ökade volymer på grund av de nya rutinerna för utbetalning av studiehjälp och vuxenstudieslöd.

Avgifterna till kronofogdemyndigheterna och tingsrätterna beräknar jag till 640000 kr., en minskning med 251000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Ersättning tiU vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 12520000 kr.

360

E 3. Studiehjälp m. m.                                                 POP- 1985/86:100

Bil 10

1984/85 Utgift 1358029 370 1985/86 Anslag 1536300 000 1986/87 Förslag      1576445 000

Från anslaget bestrids utgifter för studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1981:579, ändrad senasi 1985:388), vad avser föriängl barnbidrag enligt 2 kap. och studiebidrag jämte tillägg, resekostnadser-sältning, ersättning till svenska elever utomlands för vissa resor, statsbidrag till länstrafikföretagen för gymnasieelevernas resor samt aterbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap.

Centrala studiestödsnämnden

Med oförändrade regler och belopp beräknar centrala studiestödsnämnden (CSN) medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1986/87 till 1 579,7 milj.kr. Det är 43,4 milj.kr. mer än vad som anslagits för budgetåret 1985/86, vilkel i försia hand beror på en förväntad ökning av antalet elever med förlängt barnbidrag och studiehjälp.

För det förlängda barnbidraget beräknas medelsbehovel lill 48 milj. kr. Del är en ökning med 1,8 milj.kr., beroende på en beräknad ökning av antalet elever i årskurs nio. CSN har i annat sammanhang föreslagit att anslagsposten för förlängt barnbidrag förs över lill allmänna försäkringens område.

För studiebidrag beräknas utgiften till 947,2 milj. kr., en ökning med 14,1 milj. kr. med anledning av etl ökat antal elever i förhållande fill prognosen för innevarande budgetår.

CSN beräknar utgiften för inackorderingsfillägg till 185,6 milj. kr., en ökning om 24,4 milj. kr. Förslaget innebär bl. a. en viss höjning av bidragsbeloppen.

När det gäller del exlra tillägget föreslår CSN att inkomstgränsema höjs med 5000 kr.fill 45000, 65000 resp. 85000 kr., samt att fribeloppet för förmögenhet höjs från 50000 till 75000 kr. Dessutom föreslår CSN alt elever som har aterbetalningspliktiga studiemedel prövade mot egen ekonomi inte skall ha rätt atl dessulom få extra tillägg. Utgiften för exlra tillägg beräknas lill 74,8 milj. kr. Del är en ökning med 8,9 milj.kr., som hänför sig till ett beräknat ökat antal elever med extra tillägg.

CSN föreslår oförändrade regler för resekostnadsersältning lill studerande vid statens skolor för vuxna. Utgiften för budgetåret 1986/87 beräknas till samma belopp som anvisats för 1985/86, dvs. 2,8 milj. kr.

CSN föreslår att kravet på minsl åtta veckors kurslid för rätt fill studiehjälp slopas. Eftersom förändringen berör ett mycket litet antal elever bedömer CSN merkostnaden för förslaget fill högst 300000 kr.

CSN föreslår i likhet med skolöverstyrelsen att elever som studerar på
minst halvtid, men mindre än heltid skall ha rätt fill halv studiehjälp. CSN
beräknar att detla leder lill att ca 3 000 elever får halvtidsstudiehjälp och att
kostnadsökningen då blir 4,8 milj. kr.                                                   j

För statsbidrag lill länstrafikförelagen för gymnasieelevernas resor har     Prop. 1985/86: 100 för innevarande budgetår anvisats 234,3 milj. kr. För 1986/87 föreslår CSN     Bil 10 en uppräkning av anslagsposten med sex procent eller 14,1 milj.kr. Utgiften stiger med ytterligare 3,3 milj.kr. på grund av atl anlalet elever med dagliga resor ökar.

För återbetalningspliktiga studiemedel har anvisats 92,8 milj.kr. 1985/86. CSN beräknar att utgiften stiger med 2 milj. kr.

CSN beräknar del lotala medelsbehovel för anslaget till 1610 milj. kr. för budgelårel 1986/87, en ökning med 73,7 milj. kr. i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgelår.

Föredragandens överväganden

Förlängt barnbidrag och studiebidrag

Det förlängda barnbidraget och studiebidraget är då det gäller den summa som kan utgå per månad samordnade med det allmänna barnbidraget. Till skillnad från detta utgår dock förlängt barnbidrag och studiebidrag för högst nio månader per år. För innevarande budgelår har anvisats 46,2 milj. kr. för förlängt barnbidrag och 933,1 milj. kr. för studiebidrag.

Liksom centrala studiestödsnämnden (CSN) räknar jag med en viss ökning av elevantalet i grundskolans årskurs nio och beräknar det totala medelsbehovel till 48 milj.kr. Jag anser liksom CSN att det förlängda barnbidraget fr. o. m. nästa budgetår bör administreras av försäkringskassorna och riksförsäkringsverkel. Jag föreslår därför efter samråd med statsrådet Lindqvist att 48 milj.kr. förs över till anslaget C I. Allmänna barnbidrag under femte huvudtiteln. Mitt förslag föranleder i fråga om studiestödslagen (1973:349) dels att 2 kap. skall upphöra atl gälla, dels att I kap. 1 §, 4 kap. 21 § och 9 kap. 1 § skall ändras. Statsrådet Lindqvist kommer under våren 1986 att föreslå regeringen atl en proposition rörande vissa barnbidragsfrågor läggs fram till riksdagen. I denna kommer förslag att läggas om de lagstiftningsåtgärder som behövs för överföringen av administrationen av det förlängda barnbidraget till de allmänna försäkringskassorna.

Jag har under anslaget B 22. Bidrag lill driften av fristående skolor på gymnasial nivå föreslagit en ökning av antalet platser läsåret 1986/87. Jag har tagit hänsyn till detta då jag beräknat kostnaderna för studiehjälp.

Jag har vidare under anslaget B 19. Bidrag fill driften av gymnasieskolor

anmält alt jag under förevarande anslag reserverar 900000 kr. för särskilda

insatser för vissa elever i specialidrott vid idroltsgymnasierna. Det gäller

upp till 75 elever per år i skidgrenar vid idroltsgymnasierna i Gällivare,

Lycksele, Sollefteå, Torsby och Åre. Dessa elever har speciella behov av

att träna i dagsljus och i en del fall även att kunna vara borta från skolan

längre perioder för tränings- och lävlingsresor. För att klara av sina studier

behöver de kunna förlänga sin studietid med ett år. Eftersom dessa elever

normalt inte har skolorten som hemort har de flesta av dem behov av

inackorderingstillägg under det extra året förutom det övriga studiestödet.

Jag biträder CSN: s förslag att slopa kravet i 3 kap. 4 § studiestödslagen     ,,.

362

all en utbildning skall ha en kurstid om minst åUa veckor för atl studiehjälp Prop. 1985/86:100 skall kunna utgå. Jag beräknar liksom CSN de kostnader som följer av Bil 10 denna förändring till 300000 kr. Jag är däremoi inle beredd all nu la ställning lill CSN: s och SÖ: s förslag aU elever som inle studerar på heltid men på minst halvtid skall få räU till halv studiehjälp. Utgiften för studiebidrag beräknas öka under budgetåret 1986/87 med 18,2 milj.kr. till 951,3 milj.kr.

Inackorderingstillägg

Reglerna för inackorderingstillägg ändrades den I juli 1985 så aU gmndbeloppet slogs ihop med hemreseersättningen Ull ett schabloniserat inackorderingstillägg. I sludiesiödslagen regleras nu det lägsta och det högsta belopp varmed inackorderingstillägg kan ulgå. Beloppen däremellan bestäms enligt studieslödsförordningen (1973:418) av CSN.

Inackorderingstilläggets storlek varierar i avslåndsklasser efler studieortens avstånd från hemorten. CSN har föreslagit vissa ökningar av tilläggens sloriek i avslåndsklasserna upp till 600 km. För längre avstånd föreslår CSN inga ökningar, därför alt SJ har begärt att få lägga om sill taxesystem så alt resorna på långa sträckor skall bli billigare och på korta sträckor dyrare. Även jag anser all inackorderingstilläggen bör höjas, delvis för att kompensera för prisökningar, men också för att utjämna den ekonomiska skillnaden mellan gymnasieelever som studerar på hemorten och de som måste bo inackorderade för att gå på den studieväg de vall. Jag biträder CSN: s förslag att höjningarna bör vara större i avståndsklasserna under 600 km. Det lägsta beloppet för sträckor upp ull 45 km skall enligt mitt förslag utgå med 670 kr. Det innebär en höjning med 120 kr. eller 22 %. För de högsta beloppen om 1 100, 1 200 och 1 300 kr., som avser avstånd om minst 600 km, föreslår jag en höjning om endasl 30 kr., eftersom studerande som får dessa tillägg gynnas av SJ: s ändrade taxesystem. Mitt förslag fömtsätter ändring av studiestödslagens 3 kap. 7 §.

Jag beräknar kostnaderna för inackorderingstilläggen till 193,5 milj.kr. för budgetåret 1986/87. Det innebär en ökning med 32,3 milj. kr.

Extra tillägg

Extra tillägg utgår efter behovsprövning med högsl 600 och lägst 200 kr. per månad. Vid prövningen tas hänsyn fill elevens och hans föräldrars ekonomiska förhållanden. CSN har lidigare föreslagit att prövningen inte längre skall avse laxerad inkomst utan aktuell inkomst. Med hänsyn lill att aktuell inkomst är någol högre än taxerad inkomst anser CSN att gränserna för extra tillägg bör justeras upp med 5 000 kr. till 45 000 kr. Vidare föreslås att fribeloppel för förmögenhet höjs från 50 000 kr. till 75 000 kr. på gmnd av penningvärdesförsämringen. Jag biträder CSN: s förslag på dessa punkter.

Jag föreslår atl beloppen för extra tillägg ökas med tio procent för all öka
möjligheten för ungdomar från hem med svag ekonomi att studera i gymna
sieskola. Tilläggen kommer då att utgå med högst 660 och lägst 220 kr. per     363

månad. Mitt förslag förutsätter ändring av studiestödslagens 3 kap. II §.     Prop. 1985/86: 100 Samtidigt bör i 3 kap. 30 § göras en teknisk ändring med anledning av alt     Bil 10 den nuvarande skollagen ersätts av en ny lag den I juli 1986.

Jag biträder däremot inte CSN: s förslag, all en elev, som uppbär aterbetalningspliktiga studiemedel prövade mot egen ekonomi, inte skall ha räu att få extra tillägg. Jag anser att en sådan förändring kan öka lånebördan för de studerande som är berörda, på etl sätt som inte är önskvärt.

Kostnaderna för extra tillägg beräknar jag för budgetåret 1986/87 till 82,3 milj. kr., vilket innebär en ökning om 16,4 milj. kr.

Resekostnadsersättning och ersättning till länstrafikföretagen för gymnasieelevernas resor

För resekoslnadsersättning till studerande vid statens skolor för vuxna räknarjag liksom CSN med oförändrat belopp, dvs. 2,8 milj. kr.

Ersättningen till länstrafikföretagen för gymnasieelevernas resor bör ökas med hänsyn dels till att antalet ersättningsberättigade elever ökar, dels till kostnadsökningar. Jag beräknar liksom CSN ersätlningen till länstrafikföretagen till 251,7 milj.kr., vilket innebär en ökning med 17,4 milj.kr.

Chefen för kommunikationsdepartementet har under sjätte huvudtiteln föreslagit alt anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik skall avvecklas under en tvåårsperiod. Mol denna bakgrund anserjag att det finns anledning överväga om nuvarande bidragskonstruktion skall fortsätta att gälla för länslrafikförelagens åtagande att svara för gymnasieelevernas resor. Jag avser därför atl pröva om det finns andra sätt att tillförsäkra gymnasieeleverna molsvarande ersättning för deras resekostnader.

Återbetalningspliktiga studiemedel

Studiehjälpens bidrag och tillägg kan kompletteras med återbetalningspliktiga studiemedel. Jag har räknai med en ökning med 2,1 milj.kr. till 94,9 milj. kr.

Jag återkommer med förslag lill lagändringar under anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m.m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1576445 000 kr.

364

E 4. Studiemedel m. m.               ■■■                          Prop- 1985/86:100

Bil 10

1984/85 Utgifl 4140322865 1985/86 Anslag 4458100000 1986/87 Förslag      4728290000

Från anslaget bestrids utgifter för studiebidrag enligt 4 kap. och för aterbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1981:579, ändrad senasi 1985: 388).

Återbetalningen av studiemedel regleras i 8 kap. samma lag.

Centrala studiestödsnämnden

Med oförändrade regler beräknar centrala sludiestödsnämnden (CSN) medelsbehovel för studiemedel under budgetåret 1986/87 fill 4564,2 milj. kr., vilkel är en ökning i förhållande till anslaget för 1985/86 med 222,8 milj. kr., varav 221,1 milj.kr., avser återbetalningspliktiga studiemedel och 1,7 milj.kr. studiebidrag. Ökningen föranleds lill slörsta delen av förväntade höjningar av basbeloppet och endast till en mindre del av ett ökat antal studiemedelstagare.

CSN föreslår atl studerande som uppbär studiemedel för studier i land med vilket Sverige har avtal om sjukvårdsförmåner eller i land där sjukpenning kan erhållas, dels skall få rätt att behålla beviljade studiemedel vid styrkt sjukdom under terminstid, dels få rätl till skuldreducering om sjukdomsperioden varar mer än 14 dagar. CSN beräknar atl koslnaderna för förslaget kommer atl undersfiga 100000 kr. CSN föreslår vidare att nämnden bemyndigas alt besluta om formerna för utbetalning av studiemedel.

Utgifter för särskilt vuxenstudiestöd i form av återbetalningspliktiga studiemedel beräknas till 192,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87, vilket är en ökning i förhållande till anvisade medel för 1985/86 med 76,1 milj. kr.

CSN beräknar del totala medelsbehovel för anslaget Studiemedel m. m. lill 4757 milj.kr. under budgetåret 1986/87, en ökning med 298,9 milj. kr. i förhållande till vad som anvisats för 1985/86.

Återkrav och återbetalning

Beträffande återbetalning av studiemedel föreslår CSN att regler införs som gör det möjligl för studerande att ångra sig och inte uppbära studiemedel, trots att studiemedlen satts in på den studerandes konto. Vidare föreslås ändrade regler för återbäring av preliminär avgift, en höjning av tilläggsavgiften från nio lill tolv procent av den kvarstående avgiften samt en höjning av påminnelseavgiften vid betalning av studiemedel eller studielån från 25 till 50 kr.

Föredragandens överväganden

Studiemedelskommiltén har som jag berört i det föregående enligt direkti
ven (Dir. 1985:33) slor frihet atl inom nuvarande ekonomiska ramar före-   365

slå förändringar av regelsystemet. Kommiltén skall ha slutfört sitt arbete i    Prop. 1985/86: 100 början av hösten 1987. Som jag nämnt är jag i avvaktan på kommitténs     Bil 10 förslag inte beredd att föreslå några mer omfattande förändringar av studiemedelssystemet.

Studerande som bedriver studier vid svenska läroanstaUer omfattas sedan 1975 av en särskild sjukförsäkring. Försäkringen innebär i korthet alt den studerande får behålla studiemedlen vid studieavbrott på gmnd av sjukdom om sjukperioden har godkänts av försäkringskassan. Om sjukperioden överstiger 14 dagar reduceras studieskulden. Svensk medborgare som har studiemedel för studier vid utländsk läroanstalt saknar detta försäkringsskydd. Skälet för denna skillnad är atl det vid reformens införande 1975 saknades erforderiiga möjligheter till sjukkontroll utomlands. Numera har Sverige avtal med elt relafivt stort antal länder om sjukvårdsförmåner. Avtalen innebär att svenska medborgare som vistas tillfälligt utomlands har rätt lill vistelselandets sjukvårdsförmåner. Vid vistelse i vissa länder är det också möjligt att vid sjukdom få ersättning från den svenska försäkringskassan. När det gäller studerande i länder med vilka Sverige har träffat sådana avtal anser jag del inte vara rimligt att upprätthålla nuvarande skillnader i sjukförsäkringsreglerna. Jag tillstyrker därför centrala studieslödsnämndens (CSN:s) förslag och beräknar därmed ell ökat utflöde av studiemedel med lOOOOO kr. Förslaget kräver ändring av 4 kap. 36 § Sludiesiödslagen (1973:349).

Det är enligt min mening viktigt atl mtiner utformas som innebär att riskerna minimeras för att studiemedel betalas ut till personer som inte har rätt till stöd. Jag föreslår därför i det följande vissa förändringar av rutinerna som har till främsta syfte all förbättra kontrollen vid utbetalning av studiemedel.

Jag biträder i sak CSN:s förslag med inriktning att övergå lill en mlin med månadsutbelalning av studiemedel till studerande i gymnasial utbildning. Genom månadsutbelalning uppnås en förbättrad kontroll av atl studiemedlen inte betalas ut oriktigt. Dämtöver gör staten också relalivl belydande vinster genom att utbetalningarna lill viss del görs senare under terminen än vad som f.n. är fallet. Fr.o. m.den 1 juli 1986 handhas utbetalningarna av studiehjälp av studiemedelsnämnderna. Studiehjälpen kommer då alt i likhet med vad som redan gäller för särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag atl utbetalas månadsvis. Det är enligt min mening troligt att vissa administrativa vinster kan göras om hela det StaUiga studiestödet till studerande vid gymnasial utbildning i fortsättningen kan betalas ut enligt samma huvudrufin.

Jag har förståelse för CSN: s inställning atl formerna för utbetalning av
studiemedel främst bör ses som en administrativ fråga som det bör ankom
ma på CSN att besluta i. Det är emellertid, enligt min uppfattning, inte
möjligt att bortse från att delutbetalningarnas storiek och antal får konse
kvenser som har betydelse för statsbudgeten. Jag anser därför atl det bör
ankomma på regeringen alt besluta om antalet utbetalningsfillfällen. Under
fömtsättning av riksdagens godkännande, avser jag atl lämna förslag lill
regeringen om att fr. o. m. budgetåret 1986/87 införa månadsutbetalning av
studiemedel lill studerande i gymnasial ulbildning.                                   366

Jag vill dessulom föreslå en mindre förändring av ulbetalningsmlinerna Prop. 1985/86: 100 för högskolestuderande. Enligt nu gällande mtiner fördelas studiemedels- Bil 10 beloppet på två delbetalningar per termin. Inför resp. utbetalning måsle den studerande försäkra att han bedriver de studier han har beviljats studiemedel för. Vid terminens första delutbetalning krävs dessutom etl studieintyg från läroanstalten. Någol sådant intyg krävs däremot inle inför terminens andra utbetalning.

Mitt förslag innebär att krav på studieintyg från läroanstalten skall gälla för båda delbetalningarna när det gäller studerande på högskolenivå. Genom denna förändring kommer summan oriktigt utbetalade studiemedel sannolikt atl minska. Om förslaget godkänns av riksdagen avser jag all föreslå regeringen att ge CSN i uppdrag att efter samråd med UHÄ genomföra den nya mfinen fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Till följd av de förändringar i utbelalningsmfinerna som jag har föreslagit beräknar jag en sammanlagd besparing på ca 30 milj. kr.

Handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring räknas enligt nu gällande regler som inkomst vid behovsprövningen av rätten till studiemedel. Ersättningen har fill syfte att täcka den handikappades merkostnader som är orsakade av handikappet. Handikappersättningen är skattefri och är inte inkomstprövad. Del är enligt min mening inte rimligt alt handikappersättning inverkar på sludiemedelsbeloppel. Mitt förslag är alltså att handikappersättning enligt lagen om allmän försäkring inte skall räknas som inkomst vid prövningen av rätten fill studiemedel. Jag räknar inte med någon nämnvärd utgiftsökning om förslaget genomförs. Förslaget kräver ändring av 4 kap. 21 § studiestödslagen. Jag övergår nu till frågor om återkrav och återbetalning. CSN har föreslagit atl studiemedel som redan har betalats ut till den studerande, men som han inte vill utnyttja, omedelbart skall kunna återbetalas Ulan tillämpning av de gängse återbetalningsreglerna. Förslaget innebår att en ökad flexibililet och service byggs in i regelsystemet. Jag biträder CSN: s förslag. Förslaget kräver en ny bestämmelse i studiestödslagen. Jag beräknar atl den föreslagna förändringen medför en besparing på 4 milj.kr.

Enligt nu gällande regler kan en ålerbelalningsskyldig, som redan har betalat in preliminär avgift och därefter medges uppskov med årsavgiften, få fillbaka vad han har eriagt för mycket endast om synnerliga skäl föreligger. Enligt CSN: s erfarenheter är denna restrikfiva hållning svår att förstå för en ålerbelalningsskyldig i denna situation. Jag delar CSN: s uppfattning om att bestämmelsen bör ändras så all den återbelalningsskyldige efler ansökan kan få tillbaka vad han har eriagt för mycket. Förslaget medför ändring av 8 kap. 75 § studiestödslagen. Den ändrade ordningen föranleder en ökad kostnad som jag beräknar fill 1,9 milj. kr.

CSN har lämnat förslag om höjning av den s. k. fillåggsavgiflen. Tilläggs
avgift beräknas med f. n. nio procent på kvarstående avgift. CSN: s förslag
innebär höjning av tilläggsavgiften lill tolv procent. Förslaget har till främs
ta syfte att minska antalet ansökningar om uppskov med studiemedelsav-
giflen som gmndar sig på felakfiga eller bristfälliga inkomstuppgifler. Jag
biträder även i denna fråga CSN:s förslag. För att undvika retroaktiv        367

lagstiftning bör emellertid, vilkel också CSN: s förslag innebär, den höjda     Prop. 1985/86: 100 tilläggsavgiften tillämpas först vid beslut om sluUig avgift för avgifisåret     Bil 10 1986. Förslaget kräver ändring av 8 kap. 51 § sludiesiödslagen.

CSN har föreslagit att den s. k. påminnelseavgiften vid försenade inbetalningar höjs från 25 lill 50 kr. Avgiften har varit oförändrad sedan 1981. Det ankommer på regeringen atl besluta om storleken på denna avgift. Jag biträder CSN: s förslag och avser atl föreslå regeringen en sådan höjning. Jag räknar med alt den höjda avgiften medför att ett antal återbetalnings-skyldiga som i dag erlägger avgiften för sent i stället betalar in denna fid. Därigenom gör staten ränlevinsier som jag beräknar till ca I milj. kr.

Vid fastställande av s.k. slutlig avgift kan det visa sig alt en återbetalningsskyldig har eriagt mer i preliminär avgift än vad som varit nödvändigl. Han får då etl erbjudande om alt få tillbaka vad han eriagt för mycket. Ofta kvitteras dessa pengar ul omkring två år efter avgiftsåret. I sådant fall räknas studiemedelsskulden upp, inle bara med det belopp han får tillbaka utan också med regleringslalel på det återbetalade beloppet. Staten förfogar alltså över pengarna och kan tillgodoräkna sig ränta samtidigt som den avgiftsskyldige får skulden uppräknad med regleringslalel för en lidsperiod upp lill två år. Jag delar CSN: s uppfattning atl detta förhållande inte är rimligt. Jag tillstyrker därför nämndens förslag om atl någon skulduppräkning i de aktuella fallen inte skall göras fr. o. m. avgiftsåret t. o. m. årel före återbetalningen av den preliminära avgiften. Förändringen medför endast relativt obetydliga kostnadsökningar på lång sikt i form av minskad inbetalning. Förslaget kräver ändring av 8 kap. 21 § sludiesiödslagen.

Utgiften för särskill vuxenstudieslöd i form av återbetalningspliktiga studiemedel beräknar jag till 144300000 kr.

Jag återkommer med förslag lill ändring av studiestödslagen under anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.   godkänna de förändringar av utbetalningsmtinerna för studiemedel som jag förordat,

2.   till Studiemedel m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 4 728 290 000 kr.

E 5. Vuxenstudiestöd m. m.

1984/85 Ulgift    777048112

1985/86 Anslag 748200000

1986/87 Förslag        794800000

Från anslaget bestrids utgifier för fimstudiestöd, dagstudiestöd och sär
skilt vuxenstudieslöd i form av vuxensludiebidrag enligt 5, 6 och 7 kap.
studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1981:579, ändrad senast 1984:122,
313,564, 1985:84, 258 och 388). Från anslaget bestrids också kostnader för
statsbidrag till uppsökande verksamhel på arbetsplatser, m.m. enligt för
ordningen (1980:483, ändrad senast 1984:242) därom. Vidare bestrids från    368

anslaget koslnader för bidrag lill centrala fackliga organisationer för plane-     Prop. 1985/86: 100 ring av uppsökande verksamhet och grundläggande ulbildning av fackliga     Bil 10 studieorganisatörer saml för informalion om vuxenstudieslöd m. m.

Från anslaget bestrids också utgifter för särskill vuxenstudieslöd för arbetslösa enligt lag (1983: 1030, ändrad 1985:479) därom.

Utgifterna under anslaget täcks genom medel från vuxenutbildningsavgiften.

Centrala studiestödsnämnden

Cenlrala sludiestödsnämnden (CSN) beräknar utrymmet från vuxenutbildningsavgiften lill vuxenstudiestöd m.m. och lill administrationen av dessa slöd fill 1014 milj.kr. för budgetåret 1986/87. Av della belopp föreslår CSN all 932 milj. kr. avsätts för vuxenstudieslöd, uppsökande verksamhel och ulbildning av studieorganisatörer m.m., vilket är en ökning med 183,8 milj. kr. i förhållande till anvisade medel 1985/86. Härvidlag förordar nämnden att resterande vuxenulbildningsavgiftsmedel, 82 milj. kr., endast används för administration av vuxenstudieslöd och vuxenstudiebidrag för arbetslösa (alternativ I). Om statsmakterna i likhel med lidigare år, beslutar all avsätta vuxenulbildningsavgiftsmedel för andra ändamål, t. ex. för bidrag till studieförbund, viss cenlral kursverksamhet och för timersättning vid grundvux beräknar CSN utrymmet för anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m.m. till 747 milj.kr. (alternativ II). I det följande redovisas endast alternativ I.

1. CSN räknar med 24000 limstudiestöd och 16000 dagsludieslöd under
1986/87, vilket är en ökning i förhållande till 1985/86 med 8000 resp. 1000
stöd. Medelsbehovel beräknas därmed uppgå till 217 milj.kr. vilket är en
ökning i förhållande till anvisade medel under 1985/86 på 73 milj. kr.

CSN föreslår vidare en uppräkning av limstudiestödet från 40 till 50 kr., av dagstudieslödels inkomstbidrag från 240 till 350 kr. samt av internatbidraget från 200 lill 215 kr.

2. När del gäller del särskilda vuxenstudiestödét räknar CSN med
20700 helårsstöd, vilkel är en ökning med nästan 5000 i förhållande till
1985/86. Kostnadema för 1986/87 beräknas därmed till 667 milj. kr., en
ökning med 158 milj. kr.

CSN upprepar fjolårets förslag om aU den övre åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd höjs från 45 till 55 år.

Nämnden föreslår vidare att barntillägg i form av återbetalningspliktiga studiemedel skall kunna utgå fill icke a- kassemedlemmar.

3. CSN föreslår atl 35 milj.kr. anvisas för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser under 1986/87. Detla är en ökning med 2 milj. kr. i förhållan
de lill anvisade medel för 1985/86.

4.    För planering m. m. av uppsökande verksamhel och utbildning av fackliga studieorganisatörer samt för de fackliga organisationernas informafion om vuxenstudiestöd m. m. föreslår CSN atl 13 milj. kr. anvisas för 1986/87, vilket är en ökning i förhållande Ull 1985/86 med I milj. kr.

5.    CSN avstår från att lägga någol förslag om resurser för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. 369

24-Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. BUaga 10

CSN och skolöverstyrelsen har i en gemensam skrivelse den 23 novem-     Prop. 1985/86: 100 ber 1984 hemställt om en avgränsning av de folkhögskolekursér som skall     Bil 10 berättiga lill dagsludieslöd.

I en skrivelse den 27 november 1984 har CSN hemställt om vissa ändringar i sludiesiödslagen.

CSN har i en skrivelse den 19juni 1985 informerat om behovel av medel för vuxenstudiebidrag lill arbetslösa.

Slutligen har CSN i en rapport den 29 oktober 1985 redovisat regeringens uppdrag angående försöksverksamhet inom vuxensludiestödsområdet.

Landsorganisationen i Sverige och Arbetarnas bildningsförbund har i en gemensam skrivelse lämnal synpunkter på bl. a. vuxenstudiestöden.

Föredragandens överväganden

Vuxenutbildningsavgiften

Vuxenutbildningsavgiften ulgör f n. 0,264% av den totala lönesumman. Jag beräknar inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften lill 970 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Härutöver skall resultatet av slulregleringen av vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 beaktas vid beräkningen av den lillgängliga summan för budgetåret 1986/87. Slulregleringen beräknas ge etl överskott på 31 milj.kr.

Jag föreslår alt 89 milj.kr. av medlen från vuxenutbildningsavgiften överförs till anslaget C 4. Bidrag lill studieförbunden m. m.

Vidare förordar jag au anslaget C 8. Bidrag till viss central kursverksamhet i sin helhet skall finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften. Kostnaden härför beräknar jag till 36,1 milj. kr., en ökning med 1,1 milj.kr.

I likhel med föregående budgelår förordar jag atl timersättningen vid grundutbildning för förvärvsarbetande vuxna finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften. Kostnaden härför beräknar jag till 49,4 milj. kr. under anslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar.

Kostnaderna för centrala studieslödsnämndens (CSN) administration av stöden uppgår till 31,7 milj.kr. Denna summa inkluderar den besparing under anslaget E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd, som måsle bekostas av medel från vuxenutbildningsavgiften för att kunna tillgodogöras statsverket som en besparing.

Utrymmet för vuxenstudieslöd samt uppsökande verksamhel på arbetsplatser blir med hänsyn lill nyss nämnda utgifter 794,8 milj. kr.

SärskUt vuxenstudiestöd

Jag beräknar all 539,8 milj. kr. av de medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften kan avsättas till särskilda vuxenstudiestöd. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag atl förorda en höjning av utbildningsbidragen. Eftersom de särskilda vuxenstudieslöden är beloppsmässigt knutna lill dessa bidrag höjs därmed även vuxenstudieslöden. Jag räknar därmed med ett något minskat antal årssludieslöd.

CSN har föreslagit en höjning av den övre åldersgränsen för det särskil- Prop. 1985/86: 100 da vuxenstudiestödet från 45 fill 55 år. CSN framhåller atl en höjning av Bil 10 åldersgränsen för della slöd är särskill angelägen mot bakgrund av atl del är avsett framför allt för äldre, korttidsutbildade personer som inle har fått den utbildning som dagens ungdom får. Det ligger enligt CSN i sakens natur att behovet av överbryggande utbildning mellan generationerna är större ju högre upp i åldersgrupperna man kommer. Det är framför allt i åldrarna över 45 år som det fortfarande finns många som inte har en nioårig grundskoleutbildning och naturligtvis ännu fler som saknar gymnasial utbildning.

Jag delar CSN: s uppfattning att det är angeläget alt höja åldersgränsen för det särskilda vuxenstudiestödét. Del är i de äldre åldersgrupperna det fortfarande finns många med enbart folkskola och denna grupp är en speciellt angelägen målgrupp för vuxenstudieslöden. Jag förordar emellertid en höjning lill 50 år. En sådan gräns skulle medge etl vissl utrymme för påbyggnad av en grundläggande utbildning med någon eller några terminers studier med studiemedel i högskolan. Enligt gällande praxis kan studiemedel beviljas studerande upp till 55 års ålder, om särskilda skäl föreligger. Sådana särskilda skäl kan t. ex. vara behovel av en kortare yrkesinriktad ulbildning i högskolan. Mitt förslag förutsätler att man bedömer rätlen till studiemedel efter 45 år ulan hänsyn till antalet terminer med vuxenstudiestöd efler samma ålder. Terminer med studiemedel efter 45 år bör inte heller påverka rätten till vuxenstudieslöd. Jag förordar således en ändring i 7 kap. 5 § studiestödslagen (1973:349) med nyss relaterad innebörd.

Den 1 juli 1984 differentierades det särskilda vuxenstudiestödet med hänsyn till om den studerande förlorar arbetsinkomst eller inte i samband med studierna. Vid avgränsningen av den grupp som får det högre stödet utgår man från medlemsskap i erkänd arbetslöshetskassa. A-kassemedlemmar får, förutom etl högre bidrag baserat på ersätlningen från A-kassan, också ell barntillägg, som utgår för barn under 16 år. CSN konstaterar att det differentierade vuxenstudiestödét och barnlilläggel har gjort del lättare atl rekrytera personer ur den mest angelägna målgruppen fill studier. Man har bl.a. kunnat konstatera atl andelen återbud i gruppen förvärvsarbetande har minskal. Nu föreslår CSN all barntillägget skall utgå även till studerande som inte är A-kassemedlemmar. Barntillägget till de nya grupperna bör emellertid, enligt CSN: s mening, inle ulgå i form av bidrag ulan som återbetalningspliktiga studiemedel.

Då CSN: s förslag innebär betydande kostnader för staten och ingen finansieringsväg anvisas, är jag inte beredd aU tillstyrka förslaget.

Sedan budgelårel 1984/85 finns särskilda medel avsatta för särskilt vux
enstudieslöd för arbetslösa (SVUXA). Efter förslag i 1985 års komplette-
ringsproposifion (1984/85:150, SfU 30, rskr 385) beslöt riksdagen atl höja
vuxenutbildningsavgiften med 0,014% till 0,264% för alt inom ramen för
avgiftsmedlen få utrymme för SVUXA. Jag räknar med atl den höjda
avgiften skall ge ca 53 milj.kr. i utrymme för SVUXA under budgetåret
1986/87.
I en särskild skrivelse den 27 november 1984 har CSN föreslagit ändring-   371

ar i studiestödslagen med anledning av regeringens proposition om etl     Prop. 1985/86: 100

förbättrat sjukförsäkringsskydd för studerande (prop. 1983/84:127, SfU     Bil 10

26, rskr 336). Enligt gällande bestämmelser skall vuxensludiebidraget

minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma lid.

CSN föreslår nu en ändring av lagen med innebörden all studerande som

uppbär föräldrapenning på gmndval av en studietids-SGI inte skall få sitt

vuxenstudiebidrag reducerat med hänsyn till denna.

Jag tillstyrker CSN:s förslag och förordar en ändring av sludieslödsla-gens 7 kap. 17 a § med nyss relaterad innebörd.

Jag föreslår i övrigt inga regeländringar beträffande del särskilda vuxenstudiestödet.

Tim- och dagstudiestöd

iag beräknar atl det skall finnas utrymme för etl ungefär oförändrat antal Um- och dagsludieslöd, dvs.ca 18000 resp. 15 500 stöd. Jag förordar alt ersätlningen per fimme höjs med 2 kr.till 42 kr. Vidare räknarjag med en höjning av dagstudieslödels inkomstbidrag med 12 kr. fill 252 kr. och av internatbidraget med 10 kr. till 210 kr. Förslaget kräver ändringar av 5 kap. 5 § och 6 kap. 7 och 11 §§ sludiesiödslagen.

CSN har begärt en betydligt kraftigare uppräkning av nivån för tim- och dagstudiestödel. Här harjag emellertid under hand tagit del av en ulredning från CSN som gäller ett hell nytl, inkomstrelaterat stöd. I avvaktan på ell slutligt förslag från CSN i denna fråga förordar jag nu en mindre uppräkning av beloppen.

I en särskild skrivelse av den 23 november 1984 har CSN och skolöverstyrelsen (SÖ) hemställt om en avgränsning av de folkhögskolekurser som skall berättiga till dagsludieslöd. CSN och SÖ vill ha en möjlighet atl från rätten till dagsludieslöd undanta sådana kurser som har en mer hobbybe-tonad karaktär. CSN och SÖ exemplifierar med tre områden; Måleri/ Konst/Konsthantverk (t. ex. landskapsmålning, grafik, liten konstskola, bild och form, vävkurs, träslöjd, knyppling, porslinsmålning, keramik och batikkurs, växtfärgning, näverslöjd). Musikkurser (t.ex. låtspelskurs, musik till midsommar, kurs i kördramalik, från vallat lill folkpop, musik vid Siljan, gilarrkurs), och Gymnastik och idrott som huvudsakligen innebär träning (t. ex. jazzgymnastik, pensionärsgymnastik, kvinnlig motionsgym-nastik).

CSN och SÖ föreslår alt SÖ, i samband med atl SÖ prövar huruvida en kurs får anordnas som folkhögskolekurs, också skall pröva om kursen bör berätfiga till dagstudiestöd.

Jag är beredd att tillstyrka CSN: s och SÖ: s förslag om en begränsning av vilka folkhögskolekurser som skall berättiga till dagstudiestöd. Det ankommer på regeringen atl utfärda de närmare föreskrifter som krävs.

I anledning av 1982 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 10,
SfU 19, rskr 268) behandlade riksdagen frågan om en utvidgad rätt all söka
lim- och dagsludieslöd kollektivt. Socialförsäkringsutskottei fömtsatte i
sitt betänkande att regeringen skulle pröva om del utan större svårigheter
gick att utvidga rätlen att göra kollektiva ansökningar till atl avse även De 372

Handikappades Riksförbund (DHR) och Handikappförbundens Central-    Prop. 1985/86:100 kommiué (HCK). Regeringen gav med anledning av riksdagens uttalande     Bil 10 ett uppdrag till CSN aU utreda frågan. CSN: s rapport, som inkom den 16 oktober 1984, anmäldes i 1985 års budgetproposition.

Min företrädare anförde i samband med anmälan att beredningen av frågan inte var avslutad. Jag är nu beredd att ta upp den på nylt.

Under våren 1985 utarbetades i utbildningsdepartementet eU förslag till utvidgning av rätten atl söka lim- och dagstudiestöd kollekUvt (PM 1985-08-02). I promemorian föreslogs att vuxenutbildningsnämnderna (VUN) skulle ges en möjlighet, eller skyldighet, att avsätta etl vissl antal av dagstudieslödens internatbidrag fill pensionärer och handikappade. Dessa stöd skulle sedan beviljas efter kollektiv ansökan från handikapp-eller pensionärsorganisationer som anordnar samverkanskurser vid folkhögskola. Däremot framhölls i promemorian att kollektivansökningar om fimstudiestöd och dagstudiestödens inkomstbidrag även i fortsättningen bör förbehållas de fackliga organisationerna, gälla löntagare och fördelas enligt nuvarande urvalskriterier. Promemorian remitterades till DHR, HCK och Pensionärernas Riksorganisation (PRO). Remissvar har inkommit från de tre organisationema samt från HCK i Kristianstads län.

Organisationerna är i slort sett positiva lill promemorians förslag. PRO framhåller att det bör vara skilda kvoter för handikappade och pensionärer. Vidare ifrågasätter PRO om en kvo', kan avsättas på gmndval av nuvarande tilldelning bl. a. med hänsyn till att antalet beviljningar varierar mycket starkt mellan olika VUN beroende på deras inställning till pensio-närsgmppen. Kvoten bör enligt PRO fördelas mellan länen med hänsyn tagen lill antalet ålderspensionärer. Slutligen föreslår PRO atl kvoten fördelas så atl 50% av medlen avsätts för PRO: s folkhögskola i Gysinge att fördelas av CSN centralt eller av VUN i Gävleborgs län, medan återstående medel fördelas på län.

DHR anser alt antalet ansökningar som har beviljats de senaste åren bör kunna utgöra elt rikttal för en kvotlilldelning. De handikapporganisationer som får anslag genom statens handikappråd och har egna medlemmar bör få rått atl söka vuxenstudiestöd kollektivt. DHR framför vidare att man vill ha en ändring av gällande urvalskriterier så atl funktionshinder jämställs med svåra arbetsförhållanden och skiftarbete när det gäller beviljning av Slöd lill arbetstagare. DHR förordar också all handikapp, hemarbete etc. skall ge primärt företräde framför låg utbildning när det gäller beviljning av internatbidrag lill icke-arbelstagare.

HCK har med tillfredsställelse tagit del av promemorians förslag. Man anser alt ett rikttal, som bygger på dagens beviljning, bör räknas upp med tanke på de svårigheter som föreligger för handikappade att söka stöd. Även HCK anser att de handikapporganisafioner som får siaUigl organisaiionsslöd bör omfattas av möjligheten atl ansöka om slöd kollekfivt. HCK förutsätter all förslaget, innan del permanentas, prövas under förslagsvis en tvåårsperiod.

På grundval av tidigare utredningar och med beaktande av de syn
punkter som har kommit fram i remissarbetet föreslår jag nu att pensio
närs- och handikapporganisationer ges möjlighet all söka dagstudieslödens      373

internatbidrag kollektivt. Den vidgade rätten till kollektivansökan bör be-     Prop. 1985/86: 100 drivas som en tvåårig försöksverksamhet. Jag förordar att en bestämmelse     Bil 10 införs i 9 kap. 6 § studiestödslagen som möjliggör för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om försöksverksamhel och därvid göra nödvändiga avvikelser från lagen.

Jag bedömer all del bör vara möjligl alt införa nya regler den I januari 1987.

Uppsökande verksamhet

Jag räknar med ökade kostnader för uppsökande verksamhel på arbetsplatser och för planering m. m. av uppsökande verksamhel och ulbildning av fackliga studieorganisatörer och har räknat upp anslaget med 3 milj. kr. till 48 milj. kr.

Gemensamma frågor

I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100, SfU 16, rskr 212) aviserade min företrädare att hon ämnade föreslå regeringen att uppdra åt CSN att uireda de närmare förulsällningarna för en begränsad försöksverksamhel med ett friare resursutnyttjande av medlen för lim- och dagstudiestöd och uppsökande verksamhel.

Med anledning av del uppdrag som regeringen gav CSN den 2 maj 1985 har CSN den 29 oktober 1985 redovisal sina synpunkter och förslag belräffande försöksverksamhet inom vuxensludiestödsområdet.

I anslutning till rapporten vill jag gärna kommentera den aktivitet som nu pågår på bl. a. vuxenutbildningsnämnderna (VUN) och i de fackliga organisafionerna. Möjligheten all bedriva försöksverksamhel med vuxenslu-diestödsmedlen har uppenbarligen rönt etl mycket slort intresse ute på fältet och flertalet VUN är engagerade i eller planerar nya projekt med syfte att utveckla och förnya verksamheten. Samtidigt pågår en livlig debatt om vuxenutbildningen och om vuxenstudieslödens roll, som också kan bidra till denna utveckling. Debatten har stimulerats av en rad forskningsrapporter och utredningar som har tillkommit under de senaste åren. Jag kan t. ex. nämna CSN: s egen rapport Vilka har fått timstudiestöd och dagstudiestöd och vad har utbildningen betytt för dem (CSN rapporter 21983) och nu senast Vuxenulbildning 1970-talels reformer - en utvärdering (DsU 1985:10) och riksrevisionsverkets rapport Vuxenstudiestödet (Dnr 1984:775).

Utredningarna visar att vuxenstudieslöden når rätt målgrupp, kortutbildade vuxna. Men de visar också att vissa av de högst prioriterade målgrupperna är mycket svåra atl nå och ännu svårare atl rekrytera lill studier. Det bör vara den nu startade försöksverksamhetens främsta uppgift att utveckla metoder och hitta vägar att nå dessa gmpper.

I sin nu redovisade rapport konstaterar CSN inledningsvis att myndighe
ten är positivi inställd till försöksverksamhel och med slor tillfredsställelse
har mottagit uppdraget att uireda fömtsättningarna för försöksverksamhet
inom vuxensludiestödsområdet. Med anledning av uppdraget har CSN gått 374

ul till samtliga VUN och uppmanat dem alt inkomma med förslag på    Prop. 1985/86: 100 försöksverksamhet som de själva skulle vilja bedriva i det egna länet.     Bil 10 Förslag lill försöksverksamhet har inkommit från 17 VUN med sammanlagt fyrtiotalet olika projekt.

CSN framhåller att mycket av försöksverksamheten har kunnat sättas igång inom ramen för gällande bestämmelser eller efter dispens från av myndigheten meddelade föreskrifter och allmänna råd. Sådana projekt har t. ex. gällt mer flexibla ansökningslider.

Flera projekt kräver emellertid ett ställningstagande från regering och

riksdag. Det gäller t. ex. några projekt som rör den uppsökande verksamheten, där man vill bedriva verksamhel bland arbetslösa och utanför arbetsplatserna. Det gäller också projekt som förutsätter en viss liberalisering när det gäller vilka kurser som berättigar lill timstudiestöd och det antal timmar som timstudiestöd kan utgå för. Slutligen vill några VUN använda särskilda vuxenstudieslöd i en selekliv uppsökande verksamhel och kan då behöva göra avsteg från urvalsreglerna.

Jag finner atl flertalet av de i rapporten beskrivna projekten väl fyller syftet att intensifiera ansträngningarna atl på elt mer effektivt sätt nå de prioriterade målgmpperna för vuxenstudieslöden. Jag är också övertygad om atl den påbörjade verksamheten kommer att leda lill nya idéer och ytterligare projekt.

Jag förordar mol bakgrund av del nyss anförda alt en begränsad försöksverksamhet av den art som jag har redogjort för får anordnas. Jag föreslår att försöksverksamheten i första hand skall omfatta en tvåårsperiod och följas av en noggrann ulvärdering. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att utfärda närmare föreskrifter för försöksverksamheten. Det bör kunna ske med stöd av den nya bestämmelsen i sludiesiödslagen, som jag nyss har förordat.

Under anslaget bör för budgetåret 1986/87 sammanlagl 794,8 milj. kr. las upp. Dessa medel bör fördelas enligt följande uppställning:

milj. kr.

Uppsökande verksamhet på arbetsplatser             35
Planering av uppsökande verksamhel och

ulbildning av studieorganisatörer saml

informalion om vuxenstudieslöden                     13

Timstudiestöd och dagsludieslöd                         154

Särskih vuxenstudieslöd                                    539,8

Särskilt vuxenstudieslöd för arbetslösa                 53

Summa   794,8

Jag förordar att anslaget i sin helhet skall finansieras med de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.

Regeländringar

De förslag jag nu har lagl fram kräver ändringar i 5 kap. 5 §, 6 kap. 7 och
11 §§,7 kap. 5 och 17 a §§ studiestödslagen.
Jag vill erinra om aU jag under anslagen E I. Centrala studiesiödsnämn-     ■'

den m.m., E 3. Studiehjälp m.m. och E 4. Studiemedel m.m. har lagt fram     Prop. 1985/86: 100 förslag om vissa ändrade regler som kräver ändringar i I, 3, 4, 8 och 9     Bii 10 kap. studiestödslagen. Jag föreslår dessulom att 2 kap. skall upphöra alt gälla.

Regeländringarna bör, med undantag av två bestämmelser om återbetalning av studiemedel, träda i kraft den I juli 1986. Del fullständiga förslaget till ändringar i studiestödslagen bör fogas till delta prolokoll som bilaga 10.1.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta etl inom utbildningsdepartementet upprättat förslag lill lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2.    godkänna vad jag har förordat om en tvåårig försöksverksamhet med ett utvidgat kollektivt ansökningsförfarande för dagstudiestödens internatbidrag,

3.    godkänna vad jag har förordat om en tvåårig försöksverksamhet med friare resursutnyttjande inom vuxensludiestödsområdet,

4.    godkänna atl 794800000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för atl finansiera anslaget,

5.    lill Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 794800000 kr.

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar'

1984/85 Utgift   60385 729

1985/86 Anslag 84 700000'

1986/87 Förslag       188500000

' Anslagets tidigare namn Timersättning vid grundvux.

Inkl. medel anvisade över tilläggsbudget (prop. 1984/85:25) med 1 500000 kr.

Från anslaget bestrids utgifter för limersättning vid grundvux enligt förordningen (1976:327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna (ändrad senasi 1984: 231 och 1985:260). Kostnaderna för timersättning till den som förlorar arbetsinkomst finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften.

Vidare bestrids fr.o. m.den I juli 1986 kostnader för timersättning vid grundläggande svenskundervising för vuxna invandrare (grund-sfi) från anslaget.

Centrala studiestödsnämnden

Med oförändrade regler och belopp beräknar CSN medelsbehovet under
budgetåret 1986/87 till 81,6 milj. kr., vilket är en minskning i förhållande till
anvisade medel för 1985/86 med 1,6 milj. kr.                                         376

För studerande med den lägre timersättningen 13 kr. föreslår CSN en     Prop. 1985/86: 100 höjning med 2 kr.till 15 kr. För studerande med inkomstbortfall som har    Bil 10 den högre ersäuningen 40 kr. föreslår CSN, som en konsekvens av förslaget vad gäller timsludieslödel, en höjning med 10 kr.till 50 kr. Förslagen om höjningarna av timersättningen beräknas medföra elt ökat medelsbehov på 15,5 milj.kr. för 1986/87.

Det sammanlagda medelsbehovel för 1986/87 blir därför 98,7 milj. kr.

Organisationskommittén för svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi)

Kommittén beräknar resurser för 11400 invandrare i gmnd-sfi. För dessa skall studiestöd motsvarande nuvarande timersättning vid grundvux utgå.

Detta ger följande medelsbehov under förevarande anslag:

11400x430x 13 + 2000 X 430 x (40-13) = 86946000 kr.

Kommitlén har därvid gjort den bedömningen all 2000 av dellagarna i grund-sfi är yrkesverksamma och således berättigade till det högre limbi-dragel om 40 kr.

Vidare har kommiltén föreslagit atl 60000 studietimmar skall ställas lill skolöverstyrelsens (SÖ: s) disposition alt fördelas på kommunerna för grund-sfi för sådana studerande som påbörjat sfi i studieförbund enligt nuvarande regler under första halvårel 1986 och inle under denna lid fullföljt grund-sfi. De studiesociala koslnaderna för dessa beräknas till 7,8 milj.kr.

De totala kostnaderna för timersättning för deltagare i gmnd-sfi under anslaget beräknar kommittén således lill 94746000 kr.

Föredragandens överväganden

Från anslaget bestrids idag kostnaderna för fimersätlning vid grundvux. Efter beslut i anledning av regeringens proposition 1985/86:25 med förslag fill tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (SfU 10, rskr 84) har ytterligare medel tillförts anslaget fr. o. m. den I januari 1986 för att läcka kostnaden för timersättning i grundvux för vuxna zigenare som tidigare har fått sin utbildning i arbetsmarknadsutbildningen.

I enlighet med beslut i anledning av proposition om svenskundervisningen för vuxna invandrare och proposition om vissa bestämmelser för svenskundervisningen för vuxna invandrare (prop. 1983/84:199, UbU 6, rskr 77 och prop. 1985/86:67) skall deltagare i grundläggande svenskundervisning för invandrare (grund-sfi) få studiesocialt stöd i form av fimersätlning. Organisationskommittén för svenskundervisning för vuxna invandrare har, som jag nyss har redogjort för, lämnal en anslagsframslällning och beräknal resurser för denna timersättning.

Jag förordar en viss uppräkning av det högre beloppet i fimersättningen. Jag förordar således att detla belopp höjs från nuvarande 40 kr. fill 42 kr. Det lägre beloppet beräknar jag till oförändrat 13 kr.

På grundval av beloppshöjningen beräknar jag ökade kostnader för
timersättningen vid grundvux med 800000 kr. Den sammanlagda kostna
den blir då 84000000 kr. Timersättningen vid grundvux för vuxna för-       377

värvsarbetande bekostas av vuxenutbildningsavgiften. Jag beräknar dessa    Prop. 1985/86: 100
kostnader Ull 49400000 kr.                                                           Bil 10

Jag beräknar vidare kostnaderna för timersättning för vuxna zigenares undervisning lill 3000000 kr. Kostnaden för sista halvåret 1985/86 beräknades lill 1500000 kr. och bekostades genom en överföring från tionde huvudfiteln. Jag räknar nu med alt finansiera den återstående halvårseffekten med ytterligare medel från tionde huvudtiteln.

Kostnaderna för limersättning vid grund-sfi beräknar jag till 93700000 kr. varav 57 580000 kr. för studerande med den lägre timersättningen och 36 120000 kr. för studerande med den högre timersättningen. Härtill kommer 7800000 kr. för studerande som har påbörjat sfi-sludier enligt nu gällande ordning första halvåret 1986 och som fortsätter i grund-sfi.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna att 49400000 kr. av de medel som tillfaller statsver
ket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används
för alt finansiera anslaget,

2. lill Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 188500000 kr.

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

1984/85 Utgifl

254934

1985/86 Anslag

lOOOOO

1986/87 Förslag

100000

Från delta anslag bestrids kostnader dels för avskrivning med 25% av kapitalskulden på statsgaranterade studielån i enlighet med kungörelsen (1961:384) om avskrivning av lån för studier, dels för avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller varaktig belalningsoförmåga inträtt. De låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 25% har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av del sludiesociala slödel lill studerande ungdom. Genom konstruktionen av den allmänna avskrivningen kommer dock anslaget att belastas med koslnader under en övergångstid.

Centrala studiestödsnämnden

CSN beräknar medelsbeloppet för 1986/87 till oförändrat 100000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändral belopp. Jag hemställer all regeringen förslår riksdagen

att till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av
100000 kr.                                                                                                  378

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål         Prop. 1985/86:100

Bil 10
1984/85 Utgift       8391411

1985/86 Anslag    12848000'

1986/87 Förslag        78040000 ' Inkl. lilläggsbudgel (prop. 1985/86: 25) med 2500000 kr.

Från anslaget bestrids dels kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande dels stöd till synskadades merkostnader för sludielilteralur vid högskolestudier.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83:129, SfU 25, rskr 386) utövas tillsynen över studerandehälsovården av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Statsbidrag för verksamheten på berörda högskoleenheter fördelas enligt bestämmelser som regeringen meddelar i regleringsbrev.

Statsbidrag för synskadades merkostnader för sludielilteralur vid högskolestudier disponeras av talboks- och punktskriflsbiblioteket (TPB). Regeringen meddelar i regleringsbrev hur medlen får användas.

Universitets- och högskoleämbetet

Enligt riksdagens beslut utövas tillsynen av studerandehälsovården av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fr.o. m.budgetåret 1984/85. Etl nylt statsbidragssystem har införts fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Budgetåret 1985/86 har 6480000 kr.beräknats under anslagsposten för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande. Regeringen har fördelal beloppel på resp. högskola med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i prop. 1982/83:129. Utöver prisomräkning föreslår UHÄ inle några förändringar av anslagsposten.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Den förändrade finansieringen av läromedel för synskadade har stimulerat fler synskadade atl söka sig till högre utbildning. Talboks- och punktskriflsbiblioteket (TPB) fömtser en ökning även under de närmasle åren. Antalet synskadade högskolestuderande beräknas för läsåret 1986/87 uppgå lill ca 100, vilket innebär en ökning med ca 10 studerande jämfört med prognosen för läsårel 1985/86. TPB förväntar sig en utveckling i rikining mot ett mer breddat ämnesval, etl ökat antal punktskriftsböcker och en större andel svårare litteratur. Till följd härav kan genomsnittskostnaderna per studerande förväntas öka.

För innevarande budgelår har riksdagen anvisai totah 6368000 kr. för de synskadade högskolestuderandes kurslitteratur. Denna summa inkluderar 2500000 kr. som har anvisats på tilläggsbudget I (prop. 1985/86:25, SfU 10, rskr 84).

För budgelårel 1985/86 har riksdagen anvisai medel under'en reserva-
Uonsvis betecknad anslagspost. Regeringen har därutöver meddelat vissa
bestämmelser för anslagets disposition. Bestämmelserna innebär att pro
duktion av kurslitteratur för studerande som genomgår gmndläggande            3-70

högskoleutbildning eller annan utbildning med direkt värde för vederbö-     Prop. 1985/86: 100 rändes yrkesverksamhet skall prioriteras. TPB yrkar att anslagsposten     Bil 10 återgår till alt vara förslagsvis betecknad och att den av regeringen föreskrivna prioriteringen upphör all gälla.

TPB föreslår vidare att åven dyslektiker och rörelsehindrade som bedriver högskolestudier skall kunna få kurslitteraturen inläst som talbok och därmed jämställas med gmppen synskadade högskolestuderande. Kostnaden för en sådan utvidgning av målgruppen beräknas lill 2700000 kr.

TPB får för budgetåret 1985/86 beställa sådan produktion av kurslitteratur som förfaller till betalning under budgetåret 1986/87 med ett belopp som uppgår lill högst 2000000 kr. Med hänsyn till prishöjningar och del förväntade antalet studerande under höstterminen 1987 föreslår TPB alt denna ram höjs till minst 2 300000 kr. för budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden

Del nya statsbidragssystemet för sluderandehälsovården som har trätt i kraft fr. o. m. budgetåret 1985/86 innebär atl praktiskt tagel samlliga studerande inom den statliga högskoleutbildningen omfattas av de aktuella förmånerna. Vissa studerande som studerar vid t. ex. lärarutbildningar och sjöbefälsulbildningar har emellertid tillgång till hälsovård som bekostas från berörda sektorsanslag. Regeringen har uppdragit åt universitets- och högskoleämbetet alt lämna förslag om överföring av dessa medel till anslaget E 8 fr.o. m. budgetåret 1987/88. Efter prisomräkning beräknar jag ett medelsbehov av 6674000 kr. för budgetåret 1986/87.

Medelsåtgången för produklion av sludielilteralur lill synskadade högskolestuderande översteg budgetåret 1984/85 kraftigt det belopp som hade anvisats. I avvaktan på att talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) skulle göra en närmare analys angående orsakerna till överskridandel anvisades medel för innevarande budgetår över elt reservationsvis betecknat anslag. TPB har efter verkställd utredning konstaterat atl överskridandet var orsakat av att genomsnittskostnaden per studerande för budgelårel 1984/85 var för lågt beräknad. TPB har därefter vidtagit åtgärder i syfte all i framliden få fram bättre prognosinstrument för beräkning av anslaget. Mol bakgrund av de relativt kraftiga överskridandena är jag emellertid inle beredd atl nu förorda en återgång till ett förslagsanslag.

Av statsfinansiella skäl är jag inte beredd att upphäva de krav på prioriteringar som hittills har gällt för litteraturproduktionen. Jag avser alltså att även för budgetåret 1986/87 föreslå regeringen vissa kompletterande bestämmelser i denna fråga.

Med hänvisning lill att förslag om finansiering inle lämnals biträder jag inte heller TPB: s förslag om att likställa dyslektiker och vissa rörelsehindrade med synskadade när det gäller de aktuella förmånerna.

Med hänsyn till de förhållandevis långa leveransfiderna för den aktuella sludielitteraturen finner jag det lämpligt att TPB ges bemyndigande att beställa sådan produktion av litteratur som förfaller till betalning först

under budgetåret 1987/88 upp till eU belopp av 2,3 milj. kr.

380

Efter prisomräkning beräknar jag eU medelsbehov av 6366000 kr. för    Prop. 1985/86:100
budgetåret 1986/87.                                                      Bil 10

Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare denna dag efler samråd med mig föreslagil, att de medel som f n. anvisas över sjätte huvudtiteln och som disponeras av statens järnvägar (SJ) för bestridande av koslnader för de studerandes rabatter skall överföras till åttonde huvudtiteln. Genom dessa rabatter har de studerande kunnat resa billigare med tåg inom landet.

De studerandes reskostnader bör enligt chefens för kommunikaUonsdepartementet och min mening ses som en i huvudsak studiesocial fråga som hör nära samman med de studerandes ekonomiska situation i övrigt. Jag anser mol denna bakgrund alt det är lämpligt att medlen för rabatterna får handhas av cenlrala sludiestödsnämnden (CSN). Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare bestämmelser för CSN: s disposition av medlen.

Under budgetåret 1986/87 bör med hänsyn till den relativt korta förberedelsetiden medlen enbart användas till fortsatta rabatlålgärder vid SJ. I fortsättningen bör CSN emellertid ges relalivl fria ramar inom vilka upphandling kan ske och avtal slutas med det eller de trafikföretag som kan erbjuda de för de studerande gynnsammaste villkoren. Huvudsyftet bör vara atl minska reskostnaderna för studerande som har en annan hemort än studieorten. Denna inriklning samverkar väl med de övergripande utbildningspolitiska och studiesociala målsättningarna all minska de geografiska hindrens belydelse för den enskildes val av utbildning.

Milt förslag innebär aUtså atl 65 milj. kr. överförs från sjätte lill åttonde huvudtiteln och atl medlen beräknas under anslaget E 8. Medlen föreslås handhas av CSN.

Jag hemställer alt regeringen förslår riksdagen all

1. medge alt regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbibliote
ket det beställningsbemyndigande om 2300000 kr. för budgetåret
1987/88 som jag har förordat,

2. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret
1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 78040000 kr.

381

F. Kulturverksamhet m.m. Allmän kulturverksamhet m. m. F 1. Statens kulturråd

Prop. 1985/86:100 Bil 10

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

15970197 15 957000 15660000

Enligt sin instmktion (1974:644, omtryckt 1982:604, ändrad senast 1984: 325) skall statens kuhurråd främja förverkligandet av målen för den StaUiga kulturpolitiken. Rådet handlägger ärenden om statliga ålgärder som rör teater, dans och musik, litteratur och folkbibliotek, konst, museer och utställningar samt folkbildning och folkrörelser. Rådet skall varje år, i anslutning till sin anslagsframställning, göra en sammanfattande bedömning av utvecklingen inom dessa delar av kulturområdet och lämna förslag lill de åtgärder som kan föranledas av bedömningen.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Statens kulturråd

Föredraganden

Personal

59

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Utrednings- och utvecklingsverksamhet inom barnkulturområdel

13 825000

(9573 000)

1 132000

1000000

+729000

( + 385000)

+ 22000

+ 40000

+ 658000

(+   391000)

+    45000

-1000000

15957000

+791000

-   297000

Statens kulturråd

1.    Pris- och löneomräkning 791000 kr.

2.    Kulturrådet har fördelal besparingen enligt huvudförslaget med I % budgetåret 1986/87 (- 167000 kr.) och med 2% vart och ett av de följande två budgetåren. I första hand föreslår kulturrådet atl rådet undantas från besparingar med anledning av den pågående översynen av rådet. Först sedan resultatet av denna redovisats kan en bedömning göras av konsekvenserna av elt uttag av huvudförslaget. Ett uttag av huvudförslaget budgetåret 1986/87 skulle leda lill aU en tjänst på sekrelarialsavdelningen dras in, vilkel drabbar arbetet med bidragsfördelningen och informationen och rådgivningen i samband med denna. Alternativt återbesätts inte uppkomna vakanser.

3.    Enligt regeringens bemyndigande den 30 maj 1985 har en särskild utredare' tillkallats med uppdrag aU se över statens kulturråds framtida uppgifter m.m.

' Revisionsdirektör Lennart Waara

382

Utredaren har i en promemoria (Ds U 1985:16) den 15 november 1985     Prop. 1985/86: 100 redovisal vissa allmänna överväganden rörande kulturrådets roll, uppgifter     Bil 10 och organisation.

Utredaren utgår ifrån att statens kulturråd såsom central statlig förvaltningsmyndighet inom kulturområdet har till uppgift att fördela statsbidrag och utföra stabsuppgifter åt regeringen. Med hänsyn till att en viss oklarhet ibland förelegal om innebörden av kulturrådets uppgifter betonar utredaren all ingen tvekan bör råda om atl kulturrådet som myndighet företräder staten och ansvarar inför regeringen.

Utredaren konstaterar att tyngdpunkten i kulturrådets uppgifter håller på all förskjutas från utredande och planerande uppgifter mol mera förvaltande uppgifter. Denna utveckling kan väntas fortsätta. Behovet av uppföljning och ulvärdering av de statliga insalserna har samlidigl ökat.

Mot den bakgrunden bör kulturrådets framtida huvuduppgifter rangordnas på följande sätt:

-     Handläggning av anslags- och bidragsärenden

-     Uppföljning och ulvärdering

-     Utredningsverksamhet och andra uppdrag åt regeringen

-     Övrig rådgivning

En fortsatt analys fordras för alt en mera definitiv ställning skall kunna las beträffande uppgifterna. Utredaren diskuterar emellertid olika aspekter på huvuduppgifterna. Vad särskill gäller planeringen av utredningsverksamheten framhålls alt denna bör ske i ett nära samarbele med regeringen, som i princip bör ha en beställarfunklion. En ändrad inriklning på utredningsarbetet medför behov av förstärkt sakinriktad kompetens hos rådet vad gäller utredningsmetodik, projektledning och projektarbete.

Vad särskilt gäller kulturrådets rådgivningsverksamhet framhålls alt den får bli beroende av vilka resurser som inte tas i anspråk för kulturrådets primära myndighetsuppgifter. Den bör flexibelt anpassas till vilka resurser som från tid till annan finns tillgängliga.

Den ändrade arbetssituationen bör återverka på kulturrådets organisation.

Följande allmänna principer bör vara vägledande för en ny lednings- och beslutsorganisation i kulturrådet.

Kulturrådet bör i fortsättningen ledas av en styrelse. Styrelsen bör i princip ha de uppgifter och del ansvar som åvilar en styrelse i egentlig mening enligt vad verksledningskommittén föreslagit (SOU 1985:40).

Utgångspunkten för styrelsens sammansättning bör vara att lillgodose behovet av sakkunskap inom och erfarenhet av kulturlivels olika delar. Enligt utredningens mening bör styrelsen inte ha en formellt pariamentarisk sammansättning. Däremoi finns det inget som hindrar alt den sakkunskap som behövs hämtas bland personer som också är politiskt engagerade och företräder olika politiska uppfattningar. Avgörande är alt ledamöterna sitter i styrelsen i sina personliga egenskaper och inte som direkta företrädare för olika politiska partier eller intressegrupper.

I princip bör delaljbeslut i bidragsärenden delegeras till kansliet/direk
tören eller annan tjänsteman. Kulturrådet bör ha möjlighet att inom vissa
ramar inrätta arbetsgrupper som stöd åt kansliet i beredningsarbetet. Sty-      383

relsen bör ange riktlinjer för bidragsfördelningen och besluta i frågor av     Prop. 1985/86: 100 slörre omfattning eller principiell betydelse. Kansliet bör även ha möjlig-     Bil 10 hel atl vända sig till styrelsen i enskilda ärenden där behov av ytterligare riktlinjer föreligger.

Andra rena förvaltningsuppgifter bör handläggas på tjänstemannanivå och beslutas av direktören.

I ett särskilt avsnitt behandlar utredningen kulturrådels roll i budgetprocessen. I delta sammanhang behandlas frågor om kulturrådets bidragsanslag. Ulredningen betonar betydelsen av atl kulturrådet får en ökad andel fria resurser lill sin disposition.

Föredragandens överväganden

Kulturrådet har redovisat ell förslag lill fördelning av huvudförslaget enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden. Jag räknar med atl myndighetens förslag skall ligga lill grund för anslagsberäkningarna för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 innebär del all en besparing om 158000 kr. skall tas ut på anslaget. Jag har beräknat alt besparingen skall tas ut på del säll som kulturrådet har föreslagil.

Under anslaget disponerar kulturrådet en särskild anslagspost om 1 milj.kr.för utrednings- och utvecklingsarbete inom barnkulturområdel. Jag föreslår att medel för detla ändamål beräknas under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. anslagsposten Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål.

Översynen (U 1985:06) av statens kulturråds framUda uppgifter m.m. har redovisat vissa allmänna överväganden rörande statens kulturråds roll, uppgifter och organisaiion. Den framlagda rapporten, som utgör en första etapp i översynen, utgör enligt min mening en lämplig grund för översynens fortsatia arbete.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kulturråd föt budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 15660000 kr.

F 2. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.

1984/85 Utgift     13326666

1985/86 Anslag    15725000

1986/87 Förslag   19946000

Ur detla anslag ulgår bidrag dels direkt lill organisationer, som bedriver en omfattande kulturverksamhet, dels till statens kulturråd för fördelning till olika kulturprojekt inom organisafionslivet m. m.

384

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Statens

Före-

Centrala

kulturråd

draganden

1.

amatörorganisationer

2 770000

+   711000

+     85 000

2.

Centrumbildningar på teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och

litteraturens omcåden

3 275 000

+   931000

+   600000

3.

Folkparkernas centralorganisation för central service och andra gemensamma insatser samt för Folkparkernas

artistförmedling

3 385000

+   835 000

+   100000

4.

Folkets

husföreningarnas riksorganisation för anordnande av bl. a. konstutställningar och

s. k. kulturhörnor

1200000

+ 498000

+    40000

5.

Bygdegårdarnas riiisförbund för

kulturverksamhet

220000

+   109000

+     10000

6.

Till kulturrådets disposition för

kulturella ändamål

2875 000

+   615000

+ 3.386000

7.

Utveckling av kulturverksamhet på

arbetsplatserna

2000000

+4080000

of

8.

Våra gårdar för konst, musik och

teaterverksamhet

-

+   100000

-

15725000

+7 879000

+4 221000

Bil 10

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslär att varje anslagspost räknas upp med 4% som kompensation för pris- och löneökningar. Delta motsvarar en ökning av anslaget med 629000 kr. Under resp. anslagspost redogörs för övriga förslag.

1.    Under anslagsposten lill centrala amaiörorganisalioner föreslår kulturrådet en anslagshöjning med 600000 kr. för utökad verksamhet. Barn- och ungdomsverksamhet prioriteras.

2.    Kulturrådet föreslår under anslagsposten till centrumbildningar följande uppräkningar: Konstnärscenlrum 150000 kr.. Författarcentrum 135000 kr.. Teatercentrum 125000 kr., Fotograficenlrum lOOOOO kr.. Danscentrum, Filmcentrum och Musikcentrum 75 000 kr. vardera. Illustratörscentrum 50000 kr. och Översättarcenlrum 15000 kr.

Kulturrådet anser att varje centrumbildning har stor betydelse inom resp.konslområde och att de bidrag staten ger ska ses som en integrerad del i det slalliga slödel lill resp. sektor.

3. Bidraget lill Folkparkernas centralorganisation (FPC)
syftar bl. a. lill att göra parkerna mindre kommersiellt beroende. Som elt
led i utvecklingsarbetet planeras bl.a. en fortsatt utbyggnad av barn- och
ungdomsverksamheten. Kulturrådet tillstyrker en höjning med 700000 kr.
25-Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10

385

4. Bidraget till Folkets hus fö reningarnas riksorganisation     Prop. 1985/86: 100
(FHR) avser bl. a. konstulslällningsverksamhet, utbyggnad av s. k. kultur-     Bil 10

hörnor samt teater och musikverksamhel. Expansionen i form av nya samlingslokaler innebär en större efterfrågan på kulturverksamhet. Kulturrådet föreslår en uppräkning av anslaget med 450000 kr.

5.    Bidraget till Bygdegärdarnas riksförbund avser bl. a. utställningar och teaterverksamhet. För utökad verksamhet framför allt i glesbygd begär förbundet en uppräkning med 410500 kr. Kulturrådet fillstyrker en höjning av anslaget med 100000 kr.

6.    Ur anslagsposten Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål utgår bidrag lill bl.a. seminarier kring konstnärlig ulveckling, samverkansprojekt över konstområdesgränser saml invandrarnas kulturfestivaler. Kulturrådet pekar på behovet av bidrag också till regionala utvecklingsprojekt. Rådet begär en ökning av anslaget med 500000 kr.

I en särskild skrivelse har kulturrådet hemställt om särskilda medel över statsbudgeten för atl främja överföringen av scenföreslällningar till TV-mediet. Kulturrådet föreslår att en fond om 25 milj.kr. bör inrättas, vars avkastning skall användas för ändamålet. Alternativt föreslås att ett årligt anslag om 2,5 milj. kr. ställs till kulturrådets förfogande under en treårsperiod.

7.    Ur anslagsposten Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatser utgår bidrag för akfivileler inom bl.a. främjandeorganisa-lioner. Kulturrådet föreslår en ökning av stödet med 4 milj. kr.

8.    Våra gårdar begär under denna anslagspost ell bidrag om 192000 kr. för konst, musik- och teaterverksamhet. Kulturrådet tillstyrker ell bidrag om lOOOOO kr.

Föredragandens överväganden

Centrumbildningarna har en väsenilig kulturförmedlande roll. De har bl. a. med anledning av satsningarna på kultur i skolan fått nya informations- och kontaktuppgifter. Jag beräknar därför en ökning av bidraget till centrumbildningarna med 600000 kr.

De bidragsmedel som kulturrådet disponerar för olika kulturella ändamål, bl. a. för insatser inom barnkulturområdel, bör samlas under ell och samma anslag. De medel om I milj.kr., som innevarande budgetår anvisats för utrednings- och utvecklingsverksamhet inom banikulturområdet under statens kulturråds förvaltningskostnadsanslag bör således i fortsättningen anvisas från förevarande anslag. Jag har tidigare beräknat motsvarande minskning av statens kulturråds anslag.

Kulturrådets förslag till insatser för att vidga samarbetet mellan teat
rarna och televisionen är intressanta. Överföringen av scenföreställningar
till TV-mediet kan ses som ell vikiigi led i strävandena alt hävda de
svenska programmens ställning i det samlade TV-utbudet samtidigt som
det ges möjlighet för många människor att få del av det som framförs på
landels scener. För all ge kulturrådet en möjlighet alt i mer konkreta
former arbeta vidare med samverkansprojekt föreslår jag alt kulturrådets         386

dispositionsmedel för nästa budgetår skall lillföras elt belopp om 2,3     Prop. 1985/86: 100
milj. kr. Insatsen är av engångskaraktär.                                      Bil 10

Regeringen har under innevarande budgelår fördelal 2 milj.kr. till Konstfrämjandet, Litteraturfrämjandet, Riksskådebanan och Sveriges konstföreningars riksförbund för alt stimulera kulturverksamhet på arbetsplatser runt om i landel. Aktiviteterna bedrivs i samarbele med de fackliga organisationerna. Det finns anledning atl även under nästa budgetår ge stöd till ytteriigare centrala insatser av detta slag. En större del av medlen bör dock i fortsättningen disponeras för lokall initierade projeki.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgelårel 1986/87 anvisa eU reservationsanslag av 19946000 kr.

F 3. Bidrag till särskilda kulturella ändamål

1984/85 Ulgift       26779481          Reservation           12641056

1985/86 Anslag      6051000

1986/87 Förslag    11046000

Från detta reservalionsanslag, det s.k. kulturmedelsanslaget. ulgår för närvarande bidrag för skilda ändamål Uli organisationer och institutioner på kulturområdet.

Fördelning av anslaget budgetåret 1985/86

Ändamål                                                                            Belopp

1. Stiftelsen Gerlesborgsskolan för verksamheten i Gerlesborg 485 000

2.   Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum för verksamheten        230000

3.   Baltiska institutet för verksamheten                           300000

4.   Immigrantinstitutet för arkiv- och dokumentationsverksamheten   200000

5.   Svenska Pennklubben för gäststipendium lill en

flyktingsförfattare                                                            65 000

6. Engångsanvisningar till arkiv, kulturminnesvård, museer och

utställningar                                                                 3 235 000

7. Til! regeringens disposition                                          1536000

6 051000

1.     Stiftelsen   Gerlesborgsskolan   begär ell   statsbidrag om 700000 kr. för verksamheten ( + 215000 kr.).

2.     Riksförbundet Invandrarnas ku 11 u rcentrum begär ett ökat bidrag på grund av höjd lokalhyra m. m. (+60000 kr.).

3.     Baltiska institutet hemsläller om en höjning av anslaget bl.a. för att kunna bekosta en föreståndartjänst vid institutet (+280000 kr.).

4.     Immig ra ntinstituteti Borås hemställer att anslaget för 1986/87 räknas upp till 400000 kr. (+200000 kr.).

5.     Svenska Pennklubben begär 70000 kr.för atl också år 1986 kunna dela ut det s. k. Kurt Tucholsky-stipendiet (+5 000 kr.).

387

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Av medel som står till statens kulturråds disposition under anslagsposten ' Engångsanvisningar lill arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar har innevarande budgetår anvisats 23000 kr. fill Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet saml 263 000 kr.till etnografiska museet. Dessa medel bör fr.o. m.nästa budgelår redovisas under resp. myndighets anslag. Med anledning härav beräknar jag en minskning av förevarande anslag med 286000 kr.

För atl tillgodose särskilda behov inom arkiv- kulturminnesvård- och museisektorerna bör anslagsposten Engångsanvisningar till arkiv- kulturminnesvård, museer och utställningar förslärkas tillfälligt med 1070000 kr. under budgetåret 1986/87. Jag beräknar anslagsposten Ull sammanlagt 4 107000 kr. för näsla budgelår. Av denna summa bör 1651 000 kr. fördelas mellan vissa arkiv- och kulturminnesvårdande myndigheter. Jag återkommer med förslag härom under resp. myndighetsanslag. Återstoden, 2456000 kr., bör slå till kulturrådels disposition dels för tillfälliga bidrag till statliga museer och andra cenlrala institutioner som bedriver utstäUningsverksamhet, dels för ändamål som är av gemensamt intresse för museiväsendet.

Anslagsposten Till regeringens disposition bör för näsla budgelår uppgå lill 5613000 kr. Vid budgeleringen harjag bl.a. beaktat vad jag senare kommer atl redovisa under anslaget Naturhistoriska riksmuseet om verksamheten vid riksmuseet.

Jag har i övrigt under anslaget inte räknat med andra förändringar än viss kompensation för prisökningar.

Anslaget bör beräknas till 11 046000 kr.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag tUl särskilda kulturella ändamål för budgelårel 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 11 046000 kr.

F 4. Bidrag till samisk kultur

1984/85 Utgift

1627473

1985/86 Anslag

2029000

1986/87 Förslag

2090000

Ur delta anslag kan bidrag utgå lill olika former av samisk kulturverksamhet och lill de samiska organisationerna i enlighel med de i prop. 1976/77:80 (s. 116, 122, 128-132 och 148, KrU 43, rskr. 289) angivna rikfiinjerna. Medlen disponeras av samefonden och beslut om bidrag fattas av samefondens kulturdelegation.

Styrelsen för samefonden

Kullurdelegafionen föreslår en höjning av anslaget med 586000 kr. för

nästa budgelår. Delegalionen pekar på behovel av kompensation för kost- 388

nadsökningar (+161000 kr.) samt på behovet av ökade insatser när det gäller utgivning av samisk litteratur (+75000 kr.).

I avvaktan på nordisk finansiering av elt gemensamt sekretariat för de nordiska samiska konstnärsförbunden föreslås att elt bidrag för della ändamål skall utgå via kullurdelegafionen (+350000 kr.).

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Föredragandens överväganden

Bidraget till samisk kultur fyller en viktig funktion som komplement till del slöd som i andra former kan komma det samiska kulturiivet till del. Anslaget bör räknas upp med 61000 kr.

För atl tillgodose behovet av etl gemensamt sekretariat för de nordiska samiska konstnärsförbunden har chefen för utbildningsdepartementet efter samråd med mig beräknal ell bidrag om lOOOOO kr. under anslaget H 5. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag tUl samisk kultur för budgetåret 1986/87 anvisa etl anslag av 2090000 kr.

F 5. Lotterinämnden

1984/85 Utgift

1208999

1985/86 Anslag

1246000

1986/87 Förslag

1293000

Lotterinämnden, som inrättades år 1983, är enligt sin instruktion (1982:1013) cenlral förvaltningsmyndighet för frågor om tillämpning av lotlerilagen (1982:1011) och lotteriförordningen (1982: 1012). Nämnden har framför alll lill uppgift alt som sista instans pröva besvär över länsstyrelse-beslut i lotteriärenden och utfärda allmänna råd för tillämpningen av lotlerilagen och lotteriförordningen saml pröva frågor om tillstånd lill s.k. rikslolterier.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Lotteri-nämnden

Föredraganden

Personal

6

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

1 162000

(1042000)

84 000

+ 332700

( + 314000)

+      400

+47000

( + 52000)

of.

1246000

+333100

+47 000

389

Lotterinämnden                                                                              Prop. 1985/86: 100

1.   Pris-och löneomräkning 83 100 kr.                                          '' '

2.   En besparing enligt huvudförslaget innebär att organisationen mäste minskas med en halviidsljänsi. 1 släUel föreslås all besparingar i myndighetens verksamhet ersätts med ökade inkomster t. ex. genom avgifter.

3.   Ökade medel begärs för kontroiländamål ( + 250000 kr.).

Föredragandens överväganden

Lotterinämnden har redovisal ett förslag lill fördelning av huvudförslaget enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden. Jag räknar med atl myndighetens förslag - om möjligt lindrat med hänsyn lill nämndens storiek - skall ligga till grund för anslagsberäkningarna för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 har jag beräknat en anslagstilldelning som med 13000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

att Ull Lotterinämnden för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1293000 kr.

390

Ersättningar och bidrag till konstnärer             fop. 1985/86: lOO

Bil 10 F 6. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

1984/85 Ulgift     20928000

1985/86 Anslag   21556000

1986/87 Förslag 22 203 000

Från anslaget qtgår ersättning åt bild- och formkonsinärer för alt deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annal allmännyttigt sätt (visningsersätlning).

Visningsersättningen utgår i form av elt fast åriigt belopp som tillförs Sveriges bildkonstnärs fond, inrättad den Ijuli 1982. Fondmedlen får användas dels lill ändamål som syftar lill alt ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels till andra ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens område. Med fondmedel betalas också viss del av konstnärsnämndens förvaltnings- och lokalkostnader.

Frågor rörande fonden och fondmedlens användning handläggs av en styrelse inom konstnärsnämnden, kallad styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Styrelsens verksamhet regleras i instruktionen för konstnärsnämnden (1976:531, omtryckl 1985:697) och i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond (ändrad 1985:529).

Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond

Etl särskilt beredningsutskott inom fondstyrelsen har haft i uppgift att utarbeta förslag till ersättnings- och bidragssystem för budgetåret 1985/86. Med ledning av etl av utskottet framtaget diskussionsunderlag har fondstyrelsen beslutat atl lills vidare behålla systemet med s. k. grundersättning för bildkonstnärer, men all dessulom fördela ell begränsat antal ettåriga arbelsbidrag inom denna konslnärskategori. Till konsthantverkare, tecknare och fotografer kommer fondmedel liksom hittills att utgå enbart i form av ett- och fleråriga arbelsbidrag.

En satsning på stöd även till andra ändamål inom bildkonstens område förutsätter enligt styrelsen en ökning av anslaget.

Styrelsen anser liksom lidigare aU målsättningen måste vara aU föra upp visningsersättningen lill samma nivå som biblioteksersäUningen och föreslår därför aU anslaget höjs till 45 milj. kr.

Konstnärernas riksorganisation (KRO) har i skrivelse till utbildningsdepartementet anslutit sig till fondstyrelsens krav på uppräkning av visnings-ersättningen lill biblioteksersättningens nivå. KRO har vidare yrkat att utbildningsdepartementet tar upp diskussioner med KRO bl.a. om eU beräkningssystem för visningsersältningen samt frågan om förhandlingsrätt.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 647000 kr.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen                                  391

alt till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgelårel 1986/87 anvisa ett anslag av 22203000 kr.

F 7. Bidrag till konstnärer                                             Prop. 1985/86:100

Bil 10

1984/85 Utgift       14597362         Reservafion             2037 276

1985/86 Anslag     14730000

1986/87 Förslag    15172000

Från anslaget ulgår bidrag enligt förordningen (1976: 528) om bidrag till konstnärer (ändrad senast 1984:586). Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag eller projektbidrag.

Konstnärsbidrag kan utgå för alt ge aktiva konstnärer ekonomisk trygghet. Konsinärsbidrag kan också tilldelas konstnärer för andra ändamål, t. ex. för resor. Konsinärsbidrag får för närvarande uppgå till högsl 53 000 kr. om årel för varje mottagare. Del kan ulgå fill samma konstnär för högst fem år i sänder ulan omprövning. Bidrag av pensionskaraktär och bidrag till efterlevande får utgå lills vidare.

Projektbidrag skall avse målinriktat konstnäriigt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande nalur. Bidrag kan utgå för avgränsade projekt som kan antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konslområ-del eller som ulgör försök att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya områden i samhällel.

Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges författarfond i fråga om dramatiker, förfaUare, översäUare och kulturjournalister och av konstnärsnämnden i fråga om övriga konstnärer.

Konstnärsnämnden skall enligt sin instruktion (1976:531, omtryckt 1985:697), vid sidan av uppgiften att handha ärenden om bidrag och ersättningar lill konstnärer, hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Nämnden skall också gemensamt med styrelsen för Sveriges författarfond avge förslag till innehavare av inkomst-garanti för konstnärer.

Konstnärsnämnden har omorganiserats den 1 seplember 1985. Nämnden leds av en styrelse. Inom nämnden finns vidare fyra organ för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konstnärer, nämligen styrelsen för Sveriges bildkonslnärsfond, arbetsgruppen för upphovsmän på musikområdel, arbetsgruppen för musiker och sångare och arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer.

Anslagets fördelning budgetåret 1985186

1.   Bidrag till författare, översättare och kulturiournalister      I 135000'

2.   Bidrag till dramatiker                                                   1330000"

3.   Bidrag till bild-och formkonstnärer                              3 065 000

4.   Bidrag till upphovsmän på musikområdel                    2 025 000'

5.   Bidrag till scen- och filmkonstnärer samt

musiker och sångare                                                   7 175000'

_______________________________________________     14730000

' Därav högst 10000 kr. för administrativa kostnader

Därav högst lOOOOO kr. för administrativa kostnader

' Inkl. förvaltnings- och lokalkostnader vid konstnärsnämnden

392

Styrelsen för Sveriges författarfond                                      Prop. 1985/86: 100

Med hänvisning till bidragens urholkning under en följd av år begär styrelsen en förstärkning av medlen för bidrag till författare, översättare och kulturjournalister ( + 380000 kr.). Som kompensation för prisutvecklingen begärs även viss uppräkning av medlen för bidrag lill dramatiker (+170000 kr.).

Konstnärsnämnden

1.   För bidrag till bild- och form konstnärer begärs en ökning av medelsramen med 11 % bl. a. som kompensation för en alltför låg anslagsuppräkning tidigare budgelår (+335000 kr.). Med hänvisning lill inflationens effekter och redovisade fakta om konstnärernas inkomster och arbetsmarknad föreslås en uppräkning med 20% av bidragsmedlen för upphovsmän på musikområdet (+405000 kr.), scen- och filmkonstnärer saml musiker och sångare (+1435000 kr.).

2.   I promemorian Ersällning för biblioteksmusik föreslår konstnärsnämnden atl upphovsmän på musikområdet saml musiker och sångare får ersättning för atl musikalier och fonogram används på bibliotek. Ersättningen bör enligt förslaget ulgå kollektivt lill upphovsmän och utövande konstnärer med ell belopp som motsvarar biblioteksersäUningen för referensexemplar av litteratur multiplicerad med folkbibliotekens totala bestånd av musikmaterial. Medlen bör fördelas av konstnärsnämnden i form av bidrag lill enskilda konstnärer efter ansökan. Nämnden föreslår atl ersättningen införs den 1 januari 1987 och beräknar för ändamålet ett medelsbehov av 845000 kr. budgetåret 1986/87. Vidare begär nämnden ell engångsbelopp av 40000 kr. för inventering av folkbibliotekens fonogram-och musikaliebeslånd.

Regeringen har den 28 november 1985 överlämnal nämnda promemoria lill upphovsrältsutredningen (Ju 1976:02).

Föredragandens överväganden

Som kompensation för prisutvecklingen bör anslaget räknas upp med 442000 kr. Det bör ankomma på regeringen alt efter hörande av de bidrags-fördelande organen fördela anslagets totalbelopp mellan olika konstnärs-kategorier.

Inom upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) pågår för närvarande en översyn av bestämmelserna om rättigheter i samband med utlåning m. m. av verk via bibliotek. Regeringen har överiämnat konstnärsnämndens promemoria Ersättning för biblioleksmusik till upphovsrältsutredningen. Promemorian föranleder i övrigl inga förslag från min sida.

Vid riksdagsbehandlingen av de anslag som rör statliga insatser för konstnärer i kullurbudgelen för innevarande budgetär uttalade sig kultur-utskoltel (KrU 1984/85: 16 s. 19) i fråga om de olika bidragsformer som växt fram på delta område och de olika organ som handlägger bidragsfrågorna. Ulskottel fann del önskvärt all regeringen övervägde om en annan och mera överskådlig organisafion än den nuvarande och en mer enhetlig

benämning av likartade bidrag skulle vara till gagn för konstnärerna och     Prop. 1985/86: 100
innebära en ralionalisering.                                                            Bil 10

Den nya organisationen med en sammanhållande styrelse som gäller för konstnärsnämnden fr. o. m. hösten 1985 är enligt min mening ägnad att ge bättre stadga åt verksamheten och möjliggöra enhetligare riktlinjer för arbetet inom nämndens bidragsfördelande organ. En viss harmonisering av bidragsgivningen borde kunna åstadkommas med bibehållen anpassning till olika konslnärsgruppers behov och önskemål. Jag vill dock erinra om att den principiella grunden för befintliga stödformer varierar. Från konstnärshåll är man angelägen om alt detla markeras genom skilda benämningar på till synes likartade bidrag. Jag ulgår från alt konstnärsnämnden kontinueriigl utvärderar befinlliga bidragsformer och inom ramen för de allmänna bestämmelser som gäller för dessa gör de förändringar som motiveras av ulvecklingen.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att lill Bidrag till konstnärer för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 15 172000 kr.

F 8. Inkomstgarantier för konstnärer

1984/85 Utgift         5 996266

1985/86 Anslag       6844000

1986/87 Förslag      5 917000

Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgaranlier för konstnärer (ändrad 1984:587) kan inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskl kulturliv. Beslul om innehavare av inkomstgaranli fattas av regeringen efter gemensaml förslag av konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efler yttrande av dessa organ.

Inkomstgaranli kan per år uppgå till högst fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982: 120. ändrad senasi 1985: 324) gällde vid kalenderårels ingång. Det för kalenderårel 1986 fastställda basbeloppet är 23 300 kr. Garantins maximibelopp för år 1986 uppgår således till 116500 kr. Detla maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ell basbelopp och med 75% av årsinkomsten i övrigt.

Antalet inkomstgarantier är innevarande budgetår 125. Härav avser fem garanlirum personer som innehaft tidsbegränsade lärartjänster inom högre konstnäriig ulbildning.

Konstnärsnämnden framhåller atl många av dem som nu har inkomstgaranti inle får ul någon del av garanUsumman på grund av för hög årsinkomst. 23 innehavare har aldrig tagit garantin i anspråk. Nämnden föreslår att 20 av de garanlirum som inle utnyttjas får användas för att utse nya innehavare av inkomstgaranli.

Universitets- och högskoleämbetet redovisar behov av ytterligare två
garanlirum nästa budgetär åt innehavare av tidsbegränsad lärartjänst vid        394

högre konstnärlig ulbildning.

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet förordar jag att ytteriigare två garanlirum inrättas för personer som under näsla budgetår avgår från tidsbegränsad lärartjänst inom den högre konstnärliga utbildningen. Jag beräknar med hänsyn härtill en höjning av anslaget med 150000 kr. Höjningen möjliggörs genom omfördelning inom åttonde huvudtiteln. 1 delta sammanhang vill jag erinra om vad som uttalats rörande avgångsvederlag för innehavare av tidsbegränsade professorstjänster inom högre konstnäriig utbildning i proposition 1984/85:57 om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan (UbU 9, rskr. 115).

Statens åtagande gentemot innehavare av inkomstgaranti innebär att medel betalas ut endast i den män inkomster från annat håll saknas. Anslaget är budgeterat från denna utgångspunkt. Jag är bl.a. mot den bakgrunden inte beredd att tillstyrka konstnärsnämndens förslag om alt ytterligare innehavare skall kunna utses när garantirum inte utnyttjas.

Anslaget bör beräknas till 5 917000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 5917000 kr.

F 9. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.

1984/85 Utgift    44683000

1985/86 Anslag   46778000

1986/87 Förslag 46439000

Gällande bestämmelser om biblioleksersättning finns i förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond (omtryckt 1979:394, ändrad senasi 1984:584 och 1985:546). Ersätlning ulgår för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk översättning. Ersättning utgår även för böcker som ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar.

Från delta anslag överförs årligen lill Sveriges författarfond medel som
beräknas på grundval av vissa grundbelopp för biblioteksersättningen.
Innevarande budgetår uppgår grundbeloppen i fräga om originalverk till 42
öre för hemlån och till 168 öre för referensexemplar saml i fråga om
översatt verk till 21 öre för hemlån och lill 84 öre för referensexemplar. Av
fondens medel utbetalas individuell ersättning till författare och översät
tare (författarpenning och översätlarpenning). Förfaltarpenningen utgår
för närvarande med 25 öre för hemlån och 100 öre för referensexemplar.
Översätlarpenningen ulgår med 12,5 öre för hemlån och 50 öre för refe
rensexemplar. För upphovsmän med höga utlåningssiffror gäller vissa
begränsningar. Styrelsen för Sveriges författarfond kan bestämma alt er
sättning till viss upphovsman skall utgå med högre belopp än del statistiskt     395

beräknade. Denna möjlighet används för all ge för närvarande ca 200     Prop. 1985/86: 100

upphovsmän s. k. garanterad författarpenning, vilken för innevarande bud-     Bil 10

getår av styrelsen har fastställls till 57000 kr. Återstoden av fondens

medel, den s. k. fria delen, används efler styrelsens bestämmande till

pensioner, understöd, stipendier och andra för författare, översättare

m. fl. gemensamma ändamål.

Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som berörs av biblioteksersättningen har den 12 september 1985 träffats en överenskommelse om förhandlingar angående biblioteksersättningens grundbelopp. Enligt överenskommelsen åtar sig regeringen atl som ett led i beredningen av sitt förslag till statsbudget förhandla med organisationerna om storleken av grundbeloppet för hemlån av originalverk. När avtal träffats skall regeringen lägga fram förslag till riksdagen om anslagsberäkning på grundval av del avtalade grundbeloppet. Om avtal, efter medlingsförfarande, inte träffats senast den 30 juni 1986 beslutar regeringen om de förslag lill grundbelopp för biblioteksersäUningen som skall föreläggas riksdagen.

Med stöd av nämnda överenskommelse har regeringen den 12 september 1985 tillkallat en särskild förhandlare med uppgift att överlägga med berörda organisationer om biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1986/87.

Ersättning ål författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och lallidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt regler som förbundet fastställer.

Biblioteksersättningen har för innevarande budgetår beräknals lill 44978000 kr. För talboks- och laltidningsersättning har anvisats 1,8 milj. kr.

Styrelsen för Sveriges författarfond

1.   Styrelsen förutser alt den sammanlagda utlåningen vid folk- och skolbiblioteken under år 1986 kommer all uppgå fill 105 miljoner lån, vilket undersliger den prognos som gjorts för år 1985 med tre miljoner lån. Anlalet referensböcker i folkbiblioteken beräknas fill oförändral 1,3 miljoner volymer. Skolornas referensböcker beräknas fr.o. m.budgetåret 1984/85 schablonmässigt lill 20% av det totala bokbeståndet i skolorna. Styrelsen beräknar della bestånd lill 38,5 miljoner volymer och referensböckerna följaktligen fill 7,7 miljoner volymer.

2.   Styrelsen hemställer att biblioteksersättningens grundbelopp höjs från 42 till 45 öre som en anpassning Ull den väntade allmänna inkomstökningen under år 1985 och med ylleriigare 5 öre till 50 öre för att inhämta eftersläpning i förhållande lill inkomslulvecklingen under åren 1982-1984.

Sveriges författarförbund

Författarförbundet begär 2,5 milj. kr. (+700000 kr.) för ersällning ål förfat
tare och översättare för utnyttjandet av deras verk i form av talböcker och
lallidningar. Förbundet har vid beräkningen av medelsbehovet för talboks-
ersättning utgått från eU grundbelopp av 4 kr. 5 öre per halvtimme spellid       396

för prosaverk i original. För laltidningsersättning begärs etl samlal belopp     Prop. 1985/86: 100
av 90000 kr.                                                                                   '' '

Föredragandens överväganden

Förhandlingar pågår med berörda organisationer om biblioteksersättningens grundbelopp för nästa budgetår. 1 avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar bör medelsbehovet för biblioleksersättning beräknas med utgångspunkt i gällande grundbelopp. På grundval av de prognoser över hemlån och referensbokbeslånd som styrelsen för Sveriges författarfond gjort i sin anslagsframställning beräknar jag sålunda ell preliminärt belopp av 44585000 kr. för biblioteksersäUning under budgetåret 1986/87.

För talboks- och taltidningsersättning föreslår jag en höjning av bidraget med 54000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Ersätlning åt författare m.fl.för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 46439000 kr.

F 10. Ersättning till rätlighetshavare på musikområdet

1984/85 Utgift

8200000

1985/86 Anslag

3000000

1986/87 Förslag

3000000

Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till rätlighetshavare på musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Efler överläggningar med berörda organisationer har medlen för budgelårel 1985/86 fördelats på följande sätt.

Mottagare                                                             Belopp 1985/86

Svenska tonsättares internationella musikbyrå

(STIM)                                                                 1200000

Svenska gruppen av the International

Federation of Producers of Phonograms and

Videograms (IFPl)                                                840000

Nordiska icke-kommersiella

fonogramproducenters förening (NIFF)                 60000

Svenska artisters och musikers

intresseorganisation (SAMI)                                900000

3000000

Föredragandens överväganden

Jag förordar all anslagsbeloppel blir oförändrat under nästa budgelår. Jag hemsläller all regeringen föreslär riksdagen

alt lill Ersättning lill rätlighetshavare på musikområdet för bud
gelårel 1986/87 anvisa ett anslag av 3000000 kr.                                     397

Teater, dans och musik                                   Pop. 1985/86: lOO

Bil 10 Fil. Bidrag till Svenska riksteatern

1984/85 Utgift     113 733000         Reservation

1985/86 Anslag        115 158000'

1986/87 Förslag       122610000

' Härutöver föreslås 3 151000 kr. på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Svenska riksteatern är en riksorganisation för lokala teaterföreningar. Till Riksteatern är även länsleaterföreningar knutna.

Enligt de av Kungl. Maj: t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelserna angående statsbidraget lill Svenska riksteaterns verksamhet skall bidraget användas för central och regional produktion och distribution av teater som komplettering till regional och lokal teaterverksamhet. Riksteatern skall vidare förmedla teaterföreställningar och gästspel av andra institutioner och ensembler samt ge allmän informafion och rådgivning till yrkesmässigt arbetande teatrar och amatörteatrar. Teatern skall samarbeta med Institutet för rikskonserter. Operan och Dramatiska teatern och i övrigt samverka med myndigheter och folkbildningsorganisationer och med institutioner inom teatern och andra konstområden.

För budgetåret 1984/85 anvisades till Svenska riksteatern etl statligt bidrag av 104976000 kr. Genom riksdagens beslut om ytterligare anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 (prop. 1984/85:101, KrU 9, rskr. 126) höjdes ifrågavarande statsbidrag med 8757000 kr., avseende ökade koslnader lill följd av avtalsenliga löneökningar och beslutade sociala avgifter.

Svenska riksteatern har under spelåret 1984/85 framfört 1 978 föreställningar. Antalet besök var ca 433000. Riksteaterns utbud bestod av 76 turnéer varav den egna produktionen omfattade 52 program av de totalt 72 olika program som framfördes under spelaret.

Vid en jämförelse med föregående års siffror skall beaktas att Växjöensemblen fr.o. m.den 1 juli 1984 övergick till all bli Stiftelsen Kronobergs-teatern och därmed bytte huvudmannaskap.

398

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Prop. 1985/86: 100

Bil 10

Svenska

Före-

riksteatern

draganden

Statsbidragsberakning

Uigifler

Förvaltningskostnader

131740000

+ 26926000

(lönekostnader)

(85 604 000)

( + 11462000)

(Bidrag till verksamheten

på Södra teatern i

Stockholm)

(4 580000)

(+    544 000

(Bidrag till

teaterverksamheten för

döva och hörselskadade)

(1807000)

(+      98000

(Finsk teaterverksamhet)

(1250000)

(+ 1363 000)

(Bidrag till

dansverksamheten på

+ 7452000

Cirkus i Stockholm)

(905 000)

(+    795 000)

Lokalkostnader

5 389000 137129000

+    528000 +27 454000

Inkomster

Egna inkomster

21971000

+ 2400000

Statligt bidrag

115 158000 137129000

+ 25054000 +27 454000

Riksteatern

1. För allmänna koslnadsstegringar exkl. ökade lönekostnader beräknas
eU behov av 3 840000 kr.

2.    Riksteatern begär etl återtagande av besparingen enligt huvudförslaget (+2980000 kr.). Ett genomförande av huvudförslaget innebär att Cra-mérbalellen läggs ner och att Pionjärtealern ligger nere. Fler liknande beslul blir enligt Riksteatern nödvändiga. Riksteatern kan inte fullfölja projekt för all nå nya grupper. En följd av dessa åtgärder blir att arbetsmarknaden för dansare och skådespelare krymper.

3.    På teaterområdet begär Riksteatern en förstärkning bl.a. för Cramérbaletlen, Pionjärtealern och musikteatern (+14000000 kr.).

4.    När del gäller barn- och u ngdom s teater föreslås ytterligare medel (+4000000 kr.).

5.    Riksteaterns föreningsavdelning saml teaterfrämjande insatser föreslås få ökat stöd bl.a. för länsteaterkonserler(+l 725 000 kr.).

6.    För bl.a. ökad gästspelsverksamhet på Södra teatern föresläs ökat Slöd (+450000 kr.).

7.    För finsk teaterverksamhet föreslås ökade medel för gästspelsverksamhet, amalörlealerverksamhel samt för forisatt försöksverksamhel beträffande del nu pågående finska barn- och ungdomsteaterpro-jeklel (+1259000 kr.).

8.    För dansverksamhet på Cirkus beräknas ökade medel. Vidare föreslår Riksteatern all dansverksamheten bör frikopplas från ett obligatoriskt utnylljande av Cirkus (+795000 kr.).

399

> "nstområden.            " "''' '"sti-

ror budgetåret (984/S5"""'" """''""""den. b'dragav 104976000 r/      '"'"' "" Svenska r

8757000 k/        ' "''"-   '26) höjdes ifr/      '    '»-   fpron

. --Xa nk,s,eatr; :'! 7'-'--                         ''""" '-ö-

"'"gar. Antalet besök       ' "'"''' '984/85 fr.r-

fnéer varav den         '' '»00. RtksteJeV        " ' 78 föreställ-

beräkningssättet tor icai,

lotala bidragsbehovel vilket torde underlätta staiimiigs.v,

En annan utgångspunkt för mina förslag är alt den nya bidragskonstmktionen inle skall innebära väsentligt förändrade förutsättningar för verksamheten.

Stalsbidragsberäkningen har även utgått från förutsättningen att den s. k. periodiseringen av utbetalningen av statsbidraget skall upphöra. Statsbidraget bör betalas ut i sin helhet den I juli varje budgetår. Denna förändring - som det ankommer på regeringen atl besluta om - bör göra det möjligt för teatrarna att bättre planera utnyttjandet av verksamhetens lolala resurser. Förändringen innebär alt verksamheterna tillförs betydande förstärkningar genom ränteinkomster. Som en följd av denna systemomläggning bör vidare de regler som reglerar utnyttjandet av löne-och lokalkostnadsmedel upphöra. Jag avser atl ålerkomma till regeringen i denna fråga i anslutning till mina förslag till regleringsbrevsbeslämmelser för berörda anslag för budgetåret 1986/87.

Vid min beräkning av stalsbidragsbehovet harjag vidare räknat med att huvudförslaget inle skall lillämpas saml all regleringen av inkomster -

398

utöver statsbidraget - skall upphöra. Jag förutsätter alt teatrarnas in-     Prop. 1985/86: 100 komst- och prispolitik kommer aU bedrivas så. alt den beaktar såväl     Bil 10 behovet av ökade resurser i verksamheten som önskemålet att inte uteslänga några publikkategorier från möjligheten att ta del av teatrarnas föreställningar.

Från dessa utgångspunkter harjag beräknat att anslaget till Riksteatern för nästa budgetår bör uppgå till 122610000 kr. Detla bör göra det möjligl för Riksteatern alt inom ramen för det beräknade bidraget täcka de koslnader som följer av löneavtal och de justeringar av sociala avgifter som kan komma all inträffa under budgetåret 1986/87.

Under anslaget till Riksteatern finns för innevarande budgetår upptagna etl antal särskilda bidragsändamål, som regering och riksdag vid olika tillfällen har prövat och beslulal anvisa medel för. Jag avser bidragen lill Södra teatern, teaterverksamheten för döva och hörselskadade, finsk teaterverksamhet och dansverksamheten på Cirkus i Stockholm. Dessa ändamål bör enligt min uppfattning även i fortsättningen redovisas särskilt under anslaget. Del ankommer på regeringen all reglera dessa frågor. Vad gäller teaterverksamheten för döva och hörselskadade ingår i mina beräkningar en förstärkning av denna verksamhet med I milj. kr. Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen dels bereder riksdagen fillfälle atl la del av vad jag har anfört om

det nya budgeteringssystemet för bidragen till Svenska riksteatern.

Operan och Dramatiska teatern,

dels föreslår riksdagen all till Bidrag lill Svenska riksteatern för

budgelårel 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 122610000 kr.

F 12. Bidrag till Operan

1984/85 Utgift       77957000          Reservation             I OOOOOO

1985/86 Anslag   131606000

1986/87 Förslag   150630000

Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om statsbidraget till Operan (KRFS 1977:23).

För budgelårel 1984/85 uppgick det efter förslag i budgetpropositionen anvisade statsbidraget lill Operan lill 78957000 kr.

Under spelaret 1984/85 gav Operan 427 föreställningar och konserter i Operahuset, på Drottningholmsteatem och på andra scener saml 38 föreställningar under turnéer. Dessutom har elt antal specialevenemang getts. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick lill 16. Genomsnittligt har 82% av platserna varil belagda. Antalet besök vid Operans föreställningar och turnéer uppgick sammanlagl till ca 267000.

401

26-Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Operan

Prop. 1985/86:100

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Bil 10

Operan

Föredraganden

Statsbidragsberäkning

Uigifler Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

137883000

(136400000)

20323000

+ 15 387000

(- 5 845000)

+ 3423 000

158 206000

+ 18810000

+ 19024000

Inkomster

Egna inkomster Statligt bidrag

26600000 131606000

158 206000

- 9750000 + 28 560000

+ 18810000

Operan

1.    För allmänna kostnadsstegringar exkl. löner m. m. beräknas ell ökat medelsbehov av 18810000 kr.

2.    En besparing under tre år om fem procent (- 7500000 kr.) innebär att 45—50 personer måste avskedas. Detta lillsammans med annan bristande prisomräkning skulle medföra en radikal omprövning av Operans verksamhel.

3.    Operan framhåller all teatern för alt kunna bedriva en oförändrad verksamhet behöver ytterligare ca 12 milj. kr.jämfört med budgetåret 1985/86.

Statens kulturråd

Kulturrådet vill understryka alt Operan måsle undantas från ytteriigare besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Under anslaget Bidrag lill Svenska riksteatern har jag redovisat mina överväganden och utgångspunkter för atl kunna åstadkomma en förenklad budgethantering m. m. för Riksteatern, Operan och Dramalen och därmed också förslärka dessa institutioners möjlighet Ull eU mer självständigt agerande. Vad jag där har anfört om huvudförslaget, inkomstreglering. utbelalningsregler och övriga regler avseende löne- och lokalkostnader m. m. bör gälla även för Operan.

Bl.a. från de under anslaget Ull Riksteatern angivna utgångspunkterna har jag beräknal att anslaget lill Operan för näsla budgelår bör uppgå till 150630000 kr. Vid min beräkning harjag därvid också beaktat följande. I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 445) räknade jag med atl 10 milj. kr. av de medel som Operan under lidigare år har fonderat skulle användas för att delvis täcka konsekvenserna av 1984 och 1985 års

402

avtal under budgelårel 1985/86. Därför reducerades statsbidraget för bud-     Prop. 1985/86: 100 getåret 1985/86 med motsvarande belopp. För nästa budgelår har jag    Bil 10 räknat med atl statsbidraget åter skall lillföras dessa 10 milj. kr. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till Operan för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 150630000 kr.

F 13. Täckning av vissa kostnader vid Operan

1984/85 Utgift       9463000'

1985/86 Anslag          1000'

1986/87 Förslag         1000

' Tidigare anslagsbeteckning Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan

Ur detta anslag får medel ulgå för kompensation för Operans skattskyldighet m. m.

Föredragandens överväganden

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Täckning av vissa kostnader vid Operan för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 14. Bidrag till Dramatiska teatern

1984/85 Ulgift       77475000          Reservation

1985/86 Anslag     77 239000'

1986/87 Förslag    86968000

' Härutöver föreslås 2 658 000 kr. på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i akUebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om statsbidrag till Dramatiska teatern (KRFS 1977:22).

Det för budgelårel 1984/85 anvisade statsbidraget till Dramatiska teatern uppgick till 70359000 kr. Riksdagen beslöt om ylleriigare anslag på tilläggsbudget II Ull statsbudgeten för budgetåret 1984/85 (prop. 1984/85:101, KrU 9, rskr. 126) varigenom statsbidraget höjdes med 7116000 kr., med hänsyn till kostnadsökningar lill följd av avtalsenliga löneökningar och beslutade sociala avgifter.

Dramatiska teatern hade under spelåret 1984/85 14 premiärer och gav
sammanlagt ca 696 föreställningar, inkl.föreställningar på andra än tea
terns egna scener. Det sammanlagda antalet besök uppgick lill ca 243 000.
Beläggningen beräknas lill ca 71 % vid stora scenen och lill i genomsnitt ca
67% vid teaterns övriga fasta scener.                                                                403

Dramatiska teatern

1985/86

Beräknad äne

ring 1986/87

Dramatiska teatern

Föredraganden

Statsbidragsberakning

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

73 521000

(68 888000)

13187 000

+   371000

(of.)

+ 1054 000

86708000

+ 1425000

+9 729000

Inkomster

Egna inkomster Statligt bidrag

9469000 77 239000

of. + 1425000

86708000

+ 1425 000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Dramatiska teatern

1.   För allmänna koslnadsstegringar beräknas ett ökat medelsbehov av 1425000 kr.

2.   Besparing enligt huvudförslaget motsvarar 1,6 milj.kr. Vid ell genomförande av besparingen, vilket bl. a. innebär en minskning av personalen, måste en omdefiniering av Dramatens uppdrag ske.

3.   Dramaten anser atl det för teatern är nödvändigt med samma reella anslagsnivå som budgelårel 1982/83 för att kunna fullgöra sina uppgifter på ett kvalitativt och kvantitativt försvarbart sätt.

4.   Dramaten anser att frågan om en höjning av bolagels aktiekapital till 5- 10 milj. kr. snarast bör lösas.

Statens kulturråd

Kulturrådet vill kraftigt understryka att Dramalen bör undantas från fortsalla besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Under anslaget Bidrag lill Svenska riksteatern har jag redovisat mina överväganden och utgångspunkter för atl kunna åstadkomma en förenklad budgethantering m. m. för Riksteatern, Operan och Dramaten och därmed också förstärka dessa institutioners möjlighet lill ett mer självständigt agerande. Vad jag där har anfört om huvudförslaget, inkomstreglering, utbelalningsregler och övriga regler avseende löne- och lokalkostnader m. m. bör gälla även för Dramaten.

Bl.a. från de under anslaget till Riksteatern angivna utgångspunkterna harjag beräknat aU bidraget lill Dramalen för näsla budgetår bör uppgå lill 86968000 kr.

Vid min beräkning av bidraget för nästa budgetår har jag beaktat följande. Dramaten har i en särskild skrivelse aktualiserat frågan om aktieka-

404

pitalels sloriek för teatern. Dramatens aktiekapital föreslås ökas från Prop. 1985/86: 100 50000 kr. till minst 5 milj. kr. med hänsyn lill omfattningen av verksamhe- Bil 10 ten. Jag är medveten om att en institution av delta slag bör ha ett aktiekapital som är bättre anpassat lill verksamhetens omfattning. Denna fråga får prövas senare. För närvarande finner jag det mest angeläget att Dramaten, med hänsyn fill aktiebolagets särskilda karaktär, bör filiföras medel i syfte att förstärka teaterns möjligheter att jämna ut resultaten mellan spelåren. Som jag angav vil min behandling av anslagei lill Operan i 1985 års budgelproposiUon (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 445-446) bör en verksamhet av detta slag ha en resullatutjämningsfond av lämplig omfattning. För Operans vidkommande förutsatte jag att en sådan kunde åstadkommas inom ramen för de medel som Operan hade fonderat. Dramatens ekonomiska situation är sådan atl det kan antas att bolaget har svårigheter all självt fullständigt åsiadkomma en sådan fonduppbyggnad. Med hänsyn härtill harjag beräknat att Dramaten över statsbudgeten skall lillföras elt engångsbelopp om 5 milj. kr. som förstärkning av teaterns eget arbete atl bygga upp en resultatutjämningsfond. Vid min beräkning av statsbidragstillskottet för detta ändamål harjag räknat med att resultatutjämningsfonden vid Dramaten kan behöva uppgå till 10 milj. kr. Det ankommer givetvis på Dramaten att själv bedöma behovet av fondens storlek.

För riksdagens information vill jag slutligen nämna att regeringen den 12 seplember 1985 fattal beslul om fortsatt uppruslning av Dramalens lokaler, framför alll de publika utrymmena. Vidare finns medel beräknade för inredning och utrustning. Dessa frågor redovisas närmare under avsnittet Investeringar m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag tUl Dramatiska teatern för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 86968000 kr.

F 15. Rikskonsertverksamhet

1984/85 Utgift    51538000        Reservation

1985/86 Anslag   51822000'

1986/87 Förslag 53725000

'Härutöver föreslås 2264000 kr. pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Stiftelsen Institutet för rikskonserler har Ull uppgift au främja musiklivet genom att ge råd och informera i frågor om konsertverksamhet och andra musikframirädanden, anordna och förmedla konserter som komplettering till annan musikverksamhel i landet samt i övrigt verka för musiklivels utveckling. Rikskonserler skall därvid särskilt informera om och främja nya tendenser i svenskl musikliv, verka för kontakter med musiklivet i utlandet samt främja utvecklingsarbete inom skolkonsertverksamheten. Vidare bedriver Rikskonserter produktion och distribution av fonogram.

Budgetåret 1984/85 uppgick arrangemangen under medverkan av Riks
konserter till följande antal, nämligen förskoleaktivileler 100 varav region- 405

musiken svarade för 96, skolmusikakliviteler 6811 varav regionmusiken     Prop. 1985/86: 100 svarade för 2695 lägerkurser inom ramen för Musik för Ungdom 12,     Bil 10 interna konserter inkl. interna ungdomskonserter 469, varav regionmusiken svarade för 135, och offentliga konserter I 332, varav regionmusiken svarade för 267.

Anslagspost/program

1985/86

1.    Skolkonsertverksamhet                                         16602000

2.    Musik för Ungdom                                                  1 300000

3.    Intern konsertverksamhet inom vårdanstalter och föreningsliv

m.m.                                                                    3 850000

4.    Offentlig konsertverksamhet                                 14.300000

5.    Utlandsverksamhet                                                 2700000

6.    Försöksverksamhet med social och pedagogisk inriktning I lOOOOO

7.    Produktion av fonogram                                         5 850000

8.    Konsult och informationsverksamhet                       4 900000

9.    Vidareutbildning av regionmusiker 320000 10. Artislförmedling 900000

51822000

Rikskonserter

1.    För allmänna koslnadsstegringar beräknas ell medelsbehov av 1029000 kr.

2.    Besparing enligt huvudförslaget skulle innebära en minskning med 1057000 kr. Rikskonserter hemställer om undanlag från huvudförslaget med hänvisning till riksdagens beslul belräffande omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/85: I, KrU 7, rskr. 53).

3.    För återställande av lidigare års kvantitativa och kvalitativa nivå beräknas 1,8 milj.kr.

4.    Gemensamma kostnader för Rikskonserler beräknas för ADB-utveckling och utbyte av telefonväxlar (+2000000 kr.).

5.    Medel beräknas för förskoleverksamhet och informationssamver-kansprojekl (+950000 kr.).

6. För omslällningsarbete i samband med omorganisationen föreslås 1,8
milj.kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att Rikskonserler undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av anslaget harjag inte kunnat la hänsyn Ull koslnadsstegringen till följd av 1986 års löneavtal saml koslnaderna för sociala avgifter för år 1986. Jag avser alt återkomma i dessa frågor.

Riksdagen har med anledning av propositionen 1984/85: I beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserler (KrU 1984/85:7, rskr. 53). En organisationskommitté (U 1984:01) har nyligen överlämnat förslag om genomförande av omorganisationen. Statens förhandlingsnämnd har fått i uppdrag all förhandla med berörda landstingskommuner

406

och kommuner för all bl.a. träffa överenskommelser med anledning av nämnda riksdagsbeslut. Under förutsättning all överenskommelser träffas har jag för avsikt all under våren 1986 återkomma lill regeringen med förslag i dessa frågor.

Med hänsyn till omorganisationen bör inte huvudförslaget lillämpas vid beräkningen av anslaget lill Rikskonserter. Kostnadsökningar kan komma atl uppstå till följd av omställning av personal i samband med att den beslutade omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter genomförs. Jag räknar med atl kompensation för della får ges i efterhand efter särskild prövning.

Jag förordar att anslaget ökas med sammanlagl 1 903000 kr.

Som information kan nämnas alt regeringen i mars 1985 uppdrog åt Rikskonserler alt som en försöksverksamhet bedriva artislförmedling för musiker och sceniska artister. Försöksverksamheten har startat under innevarande budgetår.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 53 725000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

F 16. Regionmusiken

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

101700030 103 152000 109841000

För myndigheten gäller förordningen (1973:446) med instruktion för regionmusiken (ändrad senast 1984:452 och 1985:594). Enligt denna har regionmusiken uppgifter inom både det allmänna musiklivet och försvaret. En betydande del av regionmusikens insatser i det allmänna musiklivet sker inom ramen för rikskonsertverksamhelen. Viss kapacitet disponeras dock för direkta lokala insatser. Verksamheten innefattar främsl skolkonserter, framträdanden i föreningsliv och vid vårdanstalter m. m. samt insatser till stöd för amatörmusiken.

Organisalionen omfattar 22 musikavdelningar fördelade på åtta regioner. På huvudorten i varje region finns förutom en musikavdelning även etl regionkansli.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Regionmusiken

Föredraganden

Personal

Plan

Utgifter

Kostnader för verksamheten

Inkomster

Intäkter för verksamheten

Nettoutgift

of.

of.

619

124718000

+ 18884000

+ 8175000

21566000

of.

+ 1486000

103152000

+ 18884000

+ 6689000

407

Regionmusiken                                                               Prop. 1985/86: 100

1.    Pris-och löneomräkning m. m. 7330000 kr.                     Bil IU

2.    För omslällningsåtgärder för personalen beräknas med anledning av omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter 2 milj. kr.

3.    Regionmusiken föreslår för ulrustningskostnader för ett antal musikavdelningar som beräknas få nya lokaler 5950000 kr.

4.    Regionmusiken räknar med kompensation för hyreshöjningar till följd av nya lokaler (+3604000 kr.)

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår atl regionmusiken undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar lill vad jag har anfört under anslaget Rikskonsertverksamhel rörande den beslutade omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter. Jag har vid min beräkning av anslaget lill regionmusiken utgått från att huvudförslaget inle skall tillämpas. I fråga om de kostnadsökningar som kan komma att uppstå Ull följd av omställning av personal i samband med alt omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter skall genomföras räknar jag med atl kompensation för detta får ges i efterhand efter särskild prövning. Kompensation bör beräknas med hänsyn till de regler som gäller för det statliga trygghetsavtalet.

Regionmusikens intäkter bör öka med 1 486000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Regionmusiken för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslags-an.slagav 109841000 kr.

F 17. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

1984/85 Utgift   204461887

1985/86 Anslag 215581000

1986/87 Förslag        228587000

Enligt förordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och mu-sikinstitutioner samt regionala skådebanor får insUtution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhel och som uppbär bidrag från kommun eller landsfingskommun, statsbidrag Ull kostnader för verksamheten, om regeringen förklarat institutionen berättigad till sådant.

Statsbidraget ulgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och
musikinstilutioner även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för be
räkningen av gmndbidragel utgörs av det antal grundbelopp som varje       408

år fastställs för institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut Prop. 1985/86: 100 av regeringen är för närvarande 24 teater- och dansinstitutioner, 10 musik- Bil 10 institutioner och 7 regionala skådebanor berättigade lill bidrag. Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner saml för regionala skådebanor är innevarande budgetår 148200 kr.och för musikinstilutioner 181700 kr., varav 10950 kr. resp. 13430 kr. avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institutioner där lönekostnadspålägg ej skall beräknas är grundbeloppet 137300 kr. resp. 167400 kr. Regeringen har bemyndigat statens kulturråd att besluta om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda stalsbidragsberättigade institutionerna och skådebanorna. Fördelningen skall redovisas för påföljande års riksmöle.

Bidragsunderlaget för vaije institution motsvaras i försia hand av de tilldelade grundbeloppen.

Statsbidrag ulgår med 55% av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institutioner kan efter regeringens prövning statsbidrag ulgå med 60% av bidragsunderiaget under högst tre år.

Teater-, dans- eller musikinstitution med regional verksamhet av väsentlig omfattning kan efler prövning av statens kulturråd få tilläggsbidrag inom ramen för tillgängliga medel.

För regional teaterverksamhet främst för barn och ungdom ulgår under anslaget bidrag till Hallands och Jämtlands län.

Under anslaget ulgår vidare bidrag lill nolhyra och bidrag till tonsättare

Statens kulturråd

Statens kulturråd föreslår följande fördelning av statsbidraget lill regionala och lokala teater-, dans- och musikinstilutioner samt till regionala skådebanor budgetåret 1986/87.

409

Institution

Beslutad för-

Föreslagen

Prop. 1985/86:

100

delning av an-

ökning av an-

Bil 10

lalet grundbe-

talet grund-

lopp 1985/86

belopp 1986/87

Teater- och dansinstitutioner

Borås stadsteater

51

Folkteatern. Gävle

35

Folkteatern, Göteborg

64

Stora teatern. Göteborg

280

Helsingborgs stadsteater

68

Upsala stadsteater

80

Göteborgs stadsteater

191

Malmö stadsteater

352

Stiftelsen Östergötlands länstealer

154

Stockholms stadsteater

280

Musikteatern i Värmland

21

Norrbottens teatern

58

Norrlandsoperan

34

Länsteatern i Dalarna

25

Västmanlands länstealer

35

Älvsborgs läns barn- och ungdomsteater

12

Stiftelsen Västerbottens talteater

34

Blekingeteatern

26

Jönköpings länsteater

21

Slockliolms läns- och skärgårdsteater

10

Västernorriands regionteater

42

Regionleatern i Säffle

12

Örebro länsteater

38.5

Stiftelsen Kronobergsteatern

25

+30'

1 948,5

' Varav ire grundbelopp avser anställning av koreografer

Musikinstitutioner

Stiftelsen Gävleborgs symfoniorkester          57

Göteborgs teater- och konsert AB     105,5'

Malmö konserthusstiftelse            85,5'

Helsingborgs konsertförening       56

Norrköpings orkeslerförening       75,5'
Oskarshamnsensemblen              18,5'

Stockholms konserthusstiftelse    170
Upplands musikstiftelse                13

Västerås musiksällskap                  19

Örebro orkeslerstiftelse                 29

629

of.

' Varav ett halvt grundbelopp avser anställning av tonsättare/tonsättarbeställning.

Regionala skådebanor

Stiftelsen Skådebanan i Göteborg   5

Skådebanan i Norrbotiens län, Luleå 3

Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län        37

Skådebanan i Södra regionen, Malmö           5

Skådebanan i LJppsala län               4

Skådebanan i Östergötland, Linköping         4

Skådebanan i Östergötland, Norrköping       4

62

+5

Statens kulturråd

1. Till följd av avtalsenliga löneökningar och höjda sociala avgifter föreslår kulturrådet en ökning av 8623000 kr.

410

2. För budgetåret 1986/87 föreslås ytteriigare 30 nya grundbelopp för     Prop. 1985/86: 100
teater- och dansinstitutioner. Av de begärda grundbeloppen fö-     Bil 10

reslås ökningarna främsl för de små regionleatrarna. Vidare föreslås att tre grundbelopp används för tidsbegränsat engagemang av koreografer ( + 2 100000 kr.).

3.    Västernorriands läns landsting har kommit in med en skrivelse angående grundbelopp för en lealerensemble i Sundsvall.

4.    För atl främja uppförandel av ny svensk musik föreslås för bl. a. nothyra 500000 kr.

5.    Jönköpings kommun har ansökt om 13,5 grundbelopp för Jönköpings orkester- och kammarmusikförening.

6.    Kulturrådet föreslår för regionala skådebanor ytterligare fem grundbelopp (+350000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag har under avsnittet kullurpoliliska insatser i inledningen redovisat mina utgångspunkter vad gäller utvecklingen av siödet lill de regionala teater- och dansinstitutionerna under den kommande treårsperioden.

Kulturrådet har i fiera sammanhang uttalat alt det är önskvärt att en regional teater- och dansinstitution bör få slöd i en omfattning som motsvarar minsl 35 grundbelopp. Flera regionala tealerinstitulioner har färre än 35 grundbelopp. För all ge kulturrådet möjlighet all öka antalet grundbelopp för vissa små regionala teater- och dansinstitutioner har jag beräknat ytterligare 25 grundbelopp för sådana institutioner. Jag är inte beredd alt beräkna medel för nya institutioner så länge som de befintliga institutionerna inle uppnått en sloriek som gör alt de kan fungera på elt rimligt sätt.

Jag har vidare beräknat bidraget till Hallands och Jämtlands län för deras barn- och ungdomslealerverksamhel i resp. län till 230000 kr. resp. 232000 kr. Även för Skaraborgs län harjag beräknat 230000 kr.för molsvarande ändamål. Dessa tre län tillhör de län som inle har någon egen teaterinstitution.

Jag är för närvarande inte beredd alt föreslå någon förändring av anlalet grundbelopp för musikinstilutioner.

Vid min beräkning av grundbeloppet har jag utgått från etl preliminärt beräknat grundbelopp av 148200 kr. för teater- och dansinstitutioner där lönekostnadspålägg skall beräknas. För de institutioner där lönekostnadspålägg inte skall beräknas och för regionala skådebanor är grundbeloppet preliminärt beräknat Ull 137300 kr. För musikinstilutioner där lönekostnadspålägg skall beräknas är grundbeloppet preliminärt 181 700 kr. och för institutioner där sådant pålägg inle skall beräknas preliminärt 167400 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 228 587000 kr.

41!

F 18. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper     Prop. 1985/86: 100

Bil 10

1984/85 Ulgift       27483705         Reservation                 17705

1985/86 Anslag     28325000

1986/87 Förslag    33675000

Enligt förordningen (1974:452) om statsbidrag Ull teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper utgår bidrag till ensemble eller grupp som bedriver sin verksamhet i yrkesmässiga former eller under liknande förhållanden.

Statens kulturråd

1.    Statens kulturråd föreslår all 8 milj.kr. för fria musikgrupper förs över lill elt nytt anslag.

2.    Kompensation för pris- och löneökningar 1 133000 kr.

3.    Kulturrådet föreslår en ökning för teater- och dansgrupper med 3 milj.kr. Rådet har i en särskild skrivelse redovisat en översyn som gjorts om den framtida bidragsfördelningen. Bidragen till teatergrupperna föreslås bli relaterade till gruppernas storlek. Ökningen under anslaget föreslås under en treårsperiod uppgå till 9 milj. kr. Ökningen skulle enligt rådet göra det möjligt att genomföra en nödvändig utjämning av stödet mellan grupperna saml ge utrymme för projekt- och utvecklingsbidrag. Samtidigt skulle rådet härigenom kunna bibehålla i slort nuvarande nivå i fråga om antal bidragsmottagande grupper.

4.    Kulturrådet föreslår för musikgrupper och arrangörsverksamhet en ökning med I milj.kr.

Föredragandens överväganden

Kulturrådet har i en särskild skrivelse redovisat sin syn på den framtida bidragsfördelningen till teater- och dansgrupperna. I denna föreslår rådet att grupperna vid treårsperiodens slut skall ha uppnått en nivå som kan bli beslående en lid framöver. Jag delar kulturrådets uppfattning om alt det behövs en resursförstärkning för teater- och dansgrupperna. Strävan bör vara att under en treårsperiod uppnå den anslagsnivå som kulturrådet har föreslagit. För budgetåret 1986/87 harjag för teater- och dansgrupperna beräknat anslagsökningen lill 5 milj.kr. Jag delar kulturrådels uppfattning om vilka principer som framdeles bör lillämpas vid bidragsfördelningen. Stödet bör således differentieras, så att rimliga förutsättningar för kontinueriig verksamhet kan ges för de grupper som från kullurpoliliska utgångspunkter bedriver den angelägnaste verksamheten. Därutöver bör stöd kunna ges i form av projektbidrag för atl undvika att resurserna i alltför stor utsträckning binds i fasla lokaler och utrustning. Den tolala ökningen under anslaget bör uppgå till 5 350000 kr. Anslaget för näsla budgetår bör därmed uppgå till 33 675000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budget-            412

årel 1986/87 anvisa eU reservationsanslag av 33675 000 kr.

F 19. Bidrag till Musikaliska akademien                         Prop. 1985/86:100

Bil 10

1984/85 Ulgift

1588977

1985/86 Anslag

1637000

1986/87 Förslag

1598000

Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 17 juni 1982 fastställda stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademin skall även följa utvecklingen inom det svenska och inlernafionella musiklivet, ta initiativ som främjar den svenska musikkulturen och inom musikens områden stödja konstnärligt utvecklingsarbete m. m.

Musikaliska akademien

Akademin begär en ökning av anslaget med 770000 kr., varav 234000 kr. avser ökade lönekostnader och 124000 kr. bidrag till utgivning av äldre svenska tonsättares verk.

Statens kulturråd

Kulturrådet tillstyrker kompensation för pris- och löneökningar.

Föredragandens överväganden

Anslaget har minskats med 183000 kr. 1 stället bör molsvarande belopp beräknas under anslaget Stöd lill fonogramverksamhet m. m., anslagspos-len 3. Slöd lill utgivning av äldre svenska tonsättares verk.

Jag lar även upp frågan om bidrag lill akademin för utgivning av en musikhistorisk fonogramanlologi under anslaget Slöd lill fonogramverksamhet m.m.

Som en allmän förstärkning av akademins verksamhet harjag beräknal elt tillskott om lOOOOO kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1986/87 anvisa etl anslag av 1 598000 kr.

413

F 20. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

9916792 10700000 11021000

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Reservation                20508

Prop. 1985/86:100 Bil 10

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Statens

Före-

Stiftelsen Riksskädebanan för

kulturråd

draganden

1.

verksamheten

1208000

+    48000

+ 36000

2.

Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för

föreställningsverksamheten

2687000

+   180000

+ 81000

3.

Stiftelsen Eleklronmusik-studion (EMS) för

verksamheten

1968000

+   79000

+ 59000

4.

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställnings-

verksamheten

387 000

+   115 000

+ 12000

5.

Arrangerande

musikföreningar

3654000

-3 654000

+ 110000

6.

Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) för informations-

verksamhet om svensk musik

796000

+    32000

+ 23 000

10700000

-3 200000

+321000

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår atl anslaget räknas upp med 4% som kompensation för pris- och löneökningar. Under vissa anslagsposter redogörs för övriga förslag.

2. Stiftelsen Drottningholms lealermuseum för förestäUningsverksamheten. Kulturrådet föreslår att bidraget ökas med 73 000 kr.

4.     Stiftelsen Internationella Vadslena-akademien. Kulturrådet föreslår all bidraget ökas med 100000 kr. sä att verksamheten vid akademin inte skall behöva skäras ner.

5.     Arrangerande musikföreningar. Kulturrådet föreslår atl anslagsposten förs över till eU nytt anslag benämnt Bidrag till fria musikgrupper och arrangerande musikverksamhel.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag au regeringen föreslår riksdagen

atl till Vissa bidrag tUl teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 11 021 000 kr.

414

Bibliotek

F 21. Bidrag till folkbibliotek

Prop. Bil 10

985/86: 100

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

17 168913 17610000' 15 526000

Reservation

90258

' Anslaget G 17. Bidrag lill folkbibliotek

Från anslaget ulgår bidrag lill folkbiblioleksverksamhet enligt förordningen (1985:528) om statsbidrag lill folkbibliotek. Ändamålen under anslaget framgår av sammanställningen.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Lokal biblioteksverksamhet

Inköp av litteratur på

invandrar- och

minoritetsspråk

Arbetsplatsbibliotek

Verksamhetsutveckling

Stiftelsen Svenska

barnboksinstitutet

Vissa gemensamma ändamål i

folkbibliotekens verksamhet

Statens

Före-

kulturråd

draganden

8700000

-2 008000

-2 166000

2000000

+ 80000

+ 60000

3000000

+ 120000

+ 90000

1 500000

+ 60000

+ 45 000

1535000'

+ 126000

- 139000

875 000=

+ 35 000

+ 26000

17 610000

-1587000

-2084000

' Därav utgör 180000 kr. engångsanvisning för flyttnings- och inredningskostnader. ' 1 beloppet har inräknats medel till Tornedalens bibliotek, Kiruna kommun för bokbuss i norra gränsområdet. Sigtunastiftelsens klipparkiv och för biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet. Kulturrådet får omfördela högst 1 milj. kr. mellan anslagsposterna 1 -4.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår atl varje anslagspost räknas upp med 4% som kompensation för pris- och löneökningar. Delta motsvarar en ökning av anslaget med 704000 kr.

I. Från anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet bör medel föras över lill anslaget Bidrag till regional biblioteksverksamhet enligt den treärsplan för omfördelning av resurser från lokal lill regional biblioteksverksamhet som riksdagen antagit våren 1985 (prop. 1984/85: 141, KrU 21, rskr. 392).

5. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet begär ell höjt statsbidrag för utfyllnad av en informalionssekreterarljänsl från deltids- till heltidstjänst och för täckning av övriga förväntade kostnadsökningar. Kulturrådet föreslår ulöver prisomräkning en anslagshöjning med 65000 kr. för informationssekrelerarijänsien.

415

Föredragandens överväganden

I enlighet med vad som anförts i proposition 1984/85: 141 om litteratur och folkbibliotek (KrU 21, rskr. 392) bör omfördelningen av medel från kommunala punklbidrag Ull ökade bidrag till länsbiblioteken fortsäUa under nästa budgetår. Jag tillstyrker således kulturrådets förslag om en minskning av medlen för bidrag Ull lokal biblioteksverksamhet.

Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet har för innevarande budgelår tilldelats bl. a. ett engångsbelopp av 180000 kr. för kostnader i samband med fiyttning lill nya lokaler. Jag har beaktat detta vid beräkningen av bidraget lill institutet för näsla budgelår.

1 övrigl har jag under anslaget inle beräknal andra förändringar än en viss uppräkning av bidragen med hänsyn till prisutvecklingen.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all Ull Bidrag tiU folkbibliotek för budgelårel 1986/87 anvisa eu reservationsanslag av 1.5 526000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

F 22. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

14 118750 16392000' 19409000

' Anslagei G 18. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

Bidrag till regional biblioteksverksamhet utgår enligt förordningen (1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek.

Underlaget för statsbidrag till koslnader för länsbiblioteken utgör 185 grundbelopp. Grundbeloppels storlek fastställs årligen av regeringen. Innevarande budgetår uppgår beloppet preliminärt till 122400 kr. För verksamheten vid vaije länsbibliotek beräknas lägst fem grundbelopp. Statsbidrag ulgår med 55% av grundbeloppen.

Slalsbidragen till lånecentralerna fördelas av statens kulturråd.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Statens kulturråd

Föredraganden

1. Länsbibliotek

2. Lånecentraler med depå
funktion vid Malmö,
Stockholms och

Umeå stadsbibliotek

Anslag enligt statsbudgeten

12 455000

4660000 17115000

16392000

+ 2 854 000

+   186000 +3040 000

+3763000

+ 2 154 000

+   140000 +2 294000

+3017000

416

Statens kulturråd                                                           Prop. 1985/86:100

Bil 10

1. Kulturrådet föreslår, mot bakgrund av vad som anförts i prop.

1984/85: 141 om litteratur och folkbibliotek (KrU 21, rskr. 392), att stödet till länsbiblioteken ökas med 35 nya grundbelopp. Det beräknade medelsbehovet härför bör tillgodoses genom överföring från anslaget Bidrag lill folkbibliotek. Härtill kommer kompensation för löneutvecklingen. (+2 854000 kr.)

2. Kulturrådet föreslår ingen annan förändring av bidraget till låne
centralerna än kompensation för pris- och löneutvecklingen (+186000
kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till den av riksdagen våren 1985 godkända treårsplanen för förstärkning av länsbibliotekens resurser (prop. 1984/85: 141, KrU 21, rskr. 392) förordar jag alt länsbiblioteken tillförs 32 nya grundbelopp för nästa budgetår. Jag har med anledning härav beräknat en minskning av anslaget Bidrag till folkbibliotek.

För verksamheten som lånecentral med depåfunktion vid Malmö, Stockholms och Umeå stadsbibliotek har jag beräknat viss kompensation för kostnadsutvecklingen. Jag vill erinra om alt regeringen den 10 oktober 1985 uppdragit ål statens förhandlingsnämnd atl förhandla med de tre berörda kommunerna om villkoren för verksamheten.

Med hänvisning till det anförda och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till regional bibUoteksverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 19409000 kr.

417

21-Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Bild och form

F 23. Statens konstråd

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2 264 864 2 337 000 2513000

Enligt sin instruktion (1965:746. omtryckt 1976:502. ändrad senasi 1984:31 och 753) har statens konstråd till uppgift att genom förvärv av konstnäriiga arbeten lill statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konslnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.

Rådet skall lämna statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter samt enskilda personer och företag informalion om förvärv av konstnärliga arbelen, som ärav betydelse för samhällsmiljön. samt i övrigt om konsten i samhällsmiljön.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens konstråd

Föredraganden

Personal

6,5

+ 1

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

1 757 000

(1428000)

580 000

+448000

( + 180000)

+ 75 000

+ 144 000

(+ 73 000)

+ 32000

2 337000

+523 000

+ 176000

Statens konstråd

1.    Pris-och löneomräkning m. m. 155000 kr.

2.    Rådet föreslår att det undantas från besparing enligt huvudförslaget. Om inte detla kan bifallas föreslår rådet att besparingen om 5%, 116000 kr., i sin helhet tas ut under del tredje budgetåret. En besparing enligt huvudförslaget innebär atl informationsverksamheten drabbas hårt.

3.    Rådet begär medel för en ny tjänst som byråsekrelerare för informationsfrågor ( + 134000 kr.) alternativt att en befintlig assistenttjänst med halvtidstjänstgöring ändras till att avse heltid (+63 000 kr.). Därutöver föreslås ökade medel för bl.a. dokumentation av offentliga konstverk för rådets diabildsarkiv (+170000 kr.).

4.    Antalet sammanträden med rådet behöver ökas ( + 50000 kr.).

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att konstrådet undantas från besparing enligt huvudförslaget.

4n

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

Konstrådet har redovisat ett treårigt huvudförslag där hela besparingen tas ut under det sista budgetåret. Enligt min mening bör huvudförslaget tas ul med en tredjedel under vart och ett av budgetåren, om möjligt lindrat med hänsyn till myndighetens storlek. För budgetåret 1986/87 harjag beräknat en anslagstilldelning som med 80000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid räknat med en viss förstärkning av medlen till informationsverksamhet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Slutens konstråd för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 2 5 13 000 kr.

F 24. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.

1984/85 Utgift      24 101118         Reservation            2 122939

1985/86 Anslag     26520000

1986/87 Förslag   26520000

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning lill olika byggnader, dels staffiikonst, skulptur, grafik, konsthantverk m.m. Till dessa ändamål har för budgetåret 1985/86 anvisats 23410000 kr. Utöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram får konstrådet innevarande budgetår beställa konst inlill ett belopp av högst 6.8 milj.kr. för betalning under följande budgetår. Under budgetåret 1985/86 har av de medel som konstrådet disponerar under anslaget avdelats sammanlagl 556000 kr. för inköp och beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner.

Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 3 110000 kr. för konstinköp till folkparker, folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler. För budgetåret 1985/86 har bidrag utgått med 1096000 kr.till Folkparkernas centralorganisation och med 2014000 kr. till Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté att fördelas mellan allmänna samlingslokaler inom Folkets husföreningarnas riksorganisation. Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Statens konstråd

1. Konstrådet föreslår att anslagsposten för konstnärlig utsmyckning av
statliga byggnader bestäms till en procent av aktuella byggnadsinvestering
ar.

2.    För konstnärlig utsmyckning i befinlliga statliga byggnader föreslår konstrådet en ökning med 6 milj. kr.

3.    Utöver de beställningar som blir möjliga inom anslagets ram bör

konstrådet få beställa konst till ett belopp av 8 milj. kr. för betalning under     419

följande budgetår.

Statens kulturråd                                                           Prop. 1985/86:100

Bil 10

Rådet förutsätter atl medel avsätts även nästkommande budgelår under konstrådets del av anslaget för inköp och beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner.

Medlen för konslinköp till folkparker, folkets hus, bygdegårdar och nyklerhelsorganisalionernas samlingslokaler bör räknas upp med 124000 kr. som kompensation för kostnadsutvecklingen.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i sin helhet föras upp med 26520000 kr.

Konstrådet bör enligt samma principer som gäller för innevarande budgetär medges att utöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram beställa konst till ett belopp av högst 6,8 milj.kr. för betalning under följande budgelår.

Föreningen Handarbetets vänner bör tillförsäkras slöd genom atl ett vissl belopp av de medel för konslinköp som statens konstråd disponerar avsätts för inköp och beställningar hos Handarbetets vänner. Med hänsyn lill vad jag kommer all föreslå i det följande under anslaget Vissa bidrag lill bild och form rörande Handarbetets vänners behov av medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör dock det slöd som kommer alt utgå ur förevarande anslag minskas med 50000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har anfört om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1986/87,

2.   lill Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 26520000 kr.

F 25. Bidrag till Akademien för de fria konsterna

1984/85 Utgift      I 126910

1985/86 Anslag     1 172000

1986/87 Förslag    1207000

Akademien för de fria konsterna har lill uppgift att inom Sverige främja utvecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga till den bildande konsten hänförliga konstarter samt att yura sig i frågor som hör till akademiens verksamhetsområde.

Akademien för de fria konsterna

Akademien föreslår att anslaget höjs med 55000 kr. Höjningen avser kompensation för pris- och löneökningar.

Statens kulturråd                                                                            42q

Kulturrådet tillstyrker kompensation för pris- och löneökningar.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1207000 kr. Jag hemsläller aU regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1986/87 anvisa eU anslag av I 207000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

F 26. Vissa bidrag till bild och form

7418000' 7989000' 8279000

1984/85 Utgift     7418000'        ReservaUon

1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

5000'

' Tidigare anslagsbeteckning Vissa bidrag till bildkonst

Från anslaget utgår verksamhetsbidrag lill vissa organisationer m. fl. med uppgifter inom konstbildning och konstförmedling, formgivning m.m.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Statens

Före-

Konstfrämjandet

kulturråd

draganden

1.

4 752000

+

690000

+ 143000

2.

Sveriges konstföreningars

riksförbund

1312000

+

352000

+ 39000

3.

Grafiska sällskapet

239000

+

310000

+    7000

4.

Föreningen för nutida

svenskt silver

30000

+

1000

+    1000

5.

Föreningen Svensk form

1026000

+

341000

+ 31000

6.

Föreningen Handarbetets

vänner

110000

+

4 000

+ 53 000

7.

Konsthantverkskooperativ

425 000

+

317 000

+ 13000

8.

Eskilstuna kommun för

svenskt barnbildarkiv

95 000

+

4000

+    3000

7 989000

+2019000

+290000

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår alt varje anslagspost räknas upp med 4% som kompensation för aulomaliska kostnadsökningar, vilket medför ökningar under anslaget med sammanlagt 319000 kr. Rådets förslag i övrigt innebär följande.

1.   Bidraget till Konstfrämjandet bör ökas med 500000 kr. Ökningen skall möjliggöra en förstärkning av det konslpedagogiska arbetet samt medge särskilda insatser i de nordligaste länen.

2.   Bidraget till Sveriges konstföreningars riksförbu nd föreslås höjt med 300000 kr. för alt bl.a. medge förbättrad ulbildning av medlemsföreningarnas funktionärer.

421

3. Bidraget lill Grafiska sällskapet bör räknas upp med 300000     Prop. 1985/86: 100 kr. för att sällskapet skall kunna återbesätta en tjänst som intendent m. m.      Bil 10

5. Bidraget lill Föreningen Svensk form föreslås uppräknat med 300000 kr., för i första hand ett förbättrat stöd lill Form/Design Center i Malmö.

7.    Bidraget lill konst hänt verk skooperat i ven behöver ökas för att ge rådet möjlighet att dels höja de nu utgående bidragen, dels vidga kretsen av bidragsmoltagande kooperativ.

8.    Frågan om huvudmannaskapet för Svenskt b a rn b i 1 d a r k i v bör enligt rådet på sikt få en annan lösning.

Föreningen Handarbetets vänner har i en framställning lill regeringen ahmält behov av särskilda medel, 80000 kr., för konstnärligt utvecklingsarbete.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag atl anslaget förs upp med 8 279000 kr. Vid min medelsberäkning harjag bl.a. tagit hänsyn till Föreningen Handarbetets vänners behov av medel för konstnärligt utvecklingsarbete med 50000 kr. Medelsutrymmet under statens konstråds förvärvsanslag till inköp och beställningar hos föreningen bör till följd därav minskas med molsvarande belopp.

Ar 1978 träffades avtal mellan staten och konstnärernas organisationer om ersättning till konstnärer i samband med att de ställde sina verk till förfogande för utställningar som anordnades av statliga institutioner. Därefter har förslag lagts fram om ulställningsersättning även utanför den statliga sektorn. Jag anmälde i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/ 85: 100 bil. 10 s. 465) atl frågan bereddes i regeringskansliet bl.a. genom kontakter med berörda intressenter. Beredningsarbetet är ännu inle avslutat.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Vissa bidrag till bild och form för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 8279000 kr.

422

Arkiv

F 27. Riksarkivet och landsarkiven

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

70982647 72 440000 75628000

Riksarkivet är cenlral förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och chefsmyndighet för landsarkiven. De sju landsarkiven i Uppsala, Vadslena, Visby, Lund, Göleborg. Hämösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter. I arkivmyndigheternas uppgifter ingär alt vara arkivdepäer och att understödja forskning.

Inom Stockholm fullgörs landsarkivfunklionen av Stockholms stadsarkiv och inom Malmö av Malmö stadsarkiv.

För riksarkivet gäller förordningen (1977:553) med instruktion för riksarkivet (ändrad senasi 1984:461) och för landsarkiven förordningen (1965: 743) med instruktion för landsarkiven.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Riksarkivet

Före-

draganden

Personal

224

+            2

of.

Anslag

Uigifler

Förvaltningskostnader

34 731000

+ 2 859000

+ 2 262000

(därav lönekostnader)

(32 177 000)

( + 2 188000)

( + 2085 000)

Lokalkostnader

32436000

+   462 000

+ 482000

Riksarkivets nämnd för enskilda

arkiv

909000

+   228000

+   211000

Vissa transportkostnader m. m.

280000

+      9000

+    31000

Slockholms stadsarkiv

2 545000

+ 208000

+ 208000

Särskilda projektinsatser

1 297 000

+   405000

-1297000

Svensk arkivinformation i

Ramsele m. m.

737 000

+     47 000

+    41000

Engångsanvisning

-

-

+ 1300 000

72 935 000

+4 218000

+3 238000

Inkomster

Publikations-

reproduktions- och

konsultverksamheten

495 000

of

+    50000

Nettoutgift

72440000

+4218000

+3188000

Riksarkivet

1.    Pris- och löneomräkning 2351 000 kr.

2.    Riksarkivet föreslåratt ett belopp motsvarande den beräknade besparingen enligt ett modifierat huvudförslag återförs till anslaget för ytterligare engångsinsatser i särskilda arkivprojekt (+322 000 kr.). Enligt riksarkivets förslag kan sedan statsmakterna inför budgetåret 1987/88 ta samlad ställning till besparingsutlagel för hela perioden 1984/85-1986/87 i form av de

423

medel som under dessa år tillförts anslagsposten för särskilda projeklin-     Prop. 1985/86: 100 satser. Då beräknas också resultaten av den år 1985 tillsatta arkivutred-     Bil 10 ningen (U 1985:07) föreligga. Riksarkivet har utrett effekterna av om besparingen enligt huvudförslaget tas ut på riks- och landsarkivens forskarservice. Arkiven skulle då bli tvungna att minska sill öppethållande lill Uo limmar per vecka.

3.    Riksarkivet hemsläller om medel för alt överta verksamhel inom registrerings- och reprografiområdena som hittills skötts av statskontoret (+400000 kr.).

4.    Riksarkivet anhåller om medel för en personlig tjänst vid landsarkivet i Härnösand (+ 150000 kr.).

5.    Riksarkivet föreslår all medel anslås lill två nya bidrag lill folkrörel-searkivdepåer (+173000 kr.).

6.    Riksarkivet hemställer att regeringen vidtar åtgärder så att verksamheten vid svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) kan bedrivas enligt ursprungliga intentioner, bl. a. genom att verka för ylleriigare beredskapsmedel lill SVAR.

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget m.m.

Regeringen har under innevarande år tillsalt en särskild utredare (U 1985:07) med uppgift att se över vissa arkivfrågor inom den slalliga ocb kommunala sektorn. Utredaren, vars arbete bör vara slutfört vid utgången av år 1986, bör bl. a. presentera målen och ambitionsnivåerna för arkivväsendet i såväl ett kort- som långsiktigt tidsperspektiv. Med hänvisning lill utredningsarbetet harjag funnit atl arbelel med riksarkivels myndighetsservice bör bedrivas med oförändrade resurser fram till dess alt anslagen till riksarkivet kan bedömas mot bakgrund av utredningens samlade genomgång av behoven. En sådan genomgång bör föreligga inför regeringens arbete med 1987/88 års budgetförslag. Jag har därför inte beräknat någol uttag av medel enligt huvudförslaget för budgelårel 1986/87 för riksarkivet. Däremoi innebär mitt förslag all de medel för särskilda myndighelsprojekl som genom huvudförslagels tillämpning budgetåren 1984/85 och 1985/86 sammanförts under anslagsposten Särskilda projektinsalser, I 297000 kr., nu dras in och ersätts med en engångsanvisning om 1,3 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Jag utgår från att den anslagsnedskärning som sålunda beräknas utfalla budgelårel 1987/88 kan mötas med balanserade besparingar i riksarkivets och landsarkivens verksamhet. Konsekvenserna bör redovisas i riksarkivets anslagsframställning för budgetåret 1987/88.

Folkrörelsearkiv

Sedan budgetåret 1972/73 har medel beräknats under detla anslag för bidrag till folkrörelsearkiv. För närvarande utgår bidrag till arkivdepåföre-ståndariön lill åtta folkrörelsearkiv. Antalet bidragsrum utökades senast budgetåret 1980/81. Jag har beräknat medel för att riksarkivets nämnd för enskilda arkiv under näsla budgelår skall kunna lämna bidrag lill ytterligare två länsdepåer.

Intensivdataområden                              ,: .                                  Prop. 1985/86: 100

I 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 65) redovisade ' jag mina överväganden i anslutning till förslagen i promemorian (Ds U 1981:21) Samhällets arkivproblem. Ett av förslagen gällde utpekande av s.k. intensivdataområden, dvs. geografiska områden där de slalliga myndigheterna för att tillgodose särskilda forskningsönskemål skulle gallra arkivmassorna mer restriktivt än i landet i övrigt. Detla borde också motsvaras av ett ökat bevarande av kommunala och enskilda arkiv inom inlensivdataområdena. Jag konstaterade att del ankom på riksarkivet atl i samråd med forskningsrådsnämnden bedöma i vilken utsträckning intensivdatamodellen borde lillämpas.

Riksarkivet har därefter för regeringen närmare redovisal förslag till åtgärder för införandet av intensivdataområden, vilket också kopplats till förslag om vissa gallringsmliner för personnummerbaserade aktserier. Även detta förslag motiveras av särskilda forskningsbehov. Riksarkivets skrivelse visar emellertid att etl flertal frågor i anslutning lill ärendet måste beredas vidare i särskild ordning. Det gäller bl.a. samordningen mellan den statliga och den kommunala arkivbildningen. Jag avser därför att senare återkomma till regeringen med förslag all en särskild utredare tillsätts för denna uppgift.

Kopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar m. m.

Under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål har jag beräknal medel för en engångsanvisning om 489000 kr.till riksarkivet för bl.a. anskaffning av brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar. Jag har vidare under nämnda anslag räknat med att ett engångsbelopp om 300000 kr. skal! stå till riksarkivels disposition för att göra del möjligl för verkel att ge bidrag till inredning och utrustning vid folkrörelsearkiv m.fl. arkiv.

Hemställan

Med hänvisning i övrigl lill sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag om 75 628000 kr.

425

F 28. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv        Prop. 1985/86: 100

Bil 10

1984/85 Utgift       13 883 331

1985/86 Anslag     13 845000

1986/87 Förslag    15 018000

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt-, och ortnamnsarkivet i Lund. dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. svenskl visarkiv, arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn samt arkivet för ordbok över Sveriges dialekter. Myndigheten har till uppgift att samla in. bevara och publicera material om svenska, samiska och finska dialekter och folkminnen sami ortnamn och personnamn i riket, avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn m. m. samt samla in och sammanställa malerial om svensk vis- och folkmusik och den svenska jazzens historia.

För myndigheten gäller förordningen (1977:556) med instruktion för dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskl visarkiv (ändrad senasi 1984:462).

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

DOVA

Föredraganden

Personal

55

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

9 797 000

(9 292 000)

3 653 000

395 000

+   852000

(+   .S65 000)

+   363 000

+   524 000

+   743 000

(+   552 000)

+    194 000

+   236000

13845 000

+ 1739000

+1 173 000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv (DOVA)

1. Pris- och löneomräkning 1 050000 kr.

2. Huvudförslaget innebär att vissa fasta tjänster måste hållas vakanta
samt att arkivens möjligheter att anställa tillfälliga vetenskapliga medarbe
tare begränsas. Konsekvenserna härav blir bl. a. lägre publiceringstakt och
sämre service åt forskare och allmänhet.

1 första hand föreslår DOVA att myndigheten undantas från besparingar. Vid ett uttag av huvudförslaget fördelas minskningen av utgifterna över en treårsperiod, med fördelningen 1.3. 1,5 och 2,2% för första, andra resp. tredje budgetåret.

3. Arbetet med alt lägga upp ett helt nytt fastighetsregister beräknas
pågå under en följd av år. DOVA föreslår alt den engångsanvisning om
395000 kr. .som DOVA tilldelats för budgetåret 1985/86 för namngransk
ning i samband med fastighetsbeteckningsreformen förnyas, pris- och lö
neomräknas samt ulökas (+500000 kr.).                                                             426

4. Enligt instruktionen för DOVA leds myndigheten av statens arkiv-     Prop. 1985/86: 100 styrelse (STARK). Hos myndigheten finns en nämnd, som bl.a. planerar    Bil 10 myndighetens verksamhet, upprättar förslag till anslagsframställning m. m. Nämnden förordnas av regeringen. DOVA häri en skrivelse den 25 januari 1984 föreslagit att myndigheten får en egen styrelse. Förslaget har tillstyrkts av arkivutredningen (U 1985:07).

Föredragandens överväganden

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) har redovisal elt förslag till fördelning av huvudförslaget över den kommande treårsperioden. Jag räknar med att DOVA: s förslag - om möjligt lindrat med hänsyn till DOVA:s storlek, lokalkostnader m.m. - skall ligga lill grund för anslagsberäkningarna för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 harjag beräknat en anslagstilldelning som med 113000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Eniigt myndighetens förslag har uttaget av huvudförslaget fördelats mellan förevarande anslag och anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m.

Ett belopp av 210000 kr. som innevarande budgelår ingått i anslaget Statliga arkiv: Vissa koslnader för samlingar och materiel m. m. har beräknats under förevarande anslag. Av dessa medel utgör 173000 kr. lönekostnader.

Jag har beräknat en engångsanvisning om 631 000 kr. för DOVA:s namngranskning i arbetet med faslighelsdalareformen. Jag räknar med atl den ökade takten i reformarbetet medför att DOVA behöver resursförstärkningar i motsvarande omfaitning fram lill budgelårel 1991/92.

Jag delar DOVA: s uppfattning att statens arkivslyrelse bör upphöra alt vara styrelse för DOVA fr. o. m. den 1 juli 1986. Verksamheten vid DOVA har få beröringspunkter med de övriga myndigheter som leds av statens arkivstyrelse, förutom DOVA även riksarkivet och Svenskt biografiskt lexikon. Av samma skäl har arkivet för ljud och bild tidigare fått en egen styrelse (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 408). Fr.o. m.den I juli 1986 bör därför också DOVA få en egen styrelse. Därvid bör även den lill DOVA knutna nämnden avvecklas. Det bör få ankomma på regeringen all besluta såväl i dessa avseenden som i andra frågor som rör DOVA: s organisation. Jag återkommer under anslaget Svenskt biografiskt lexikon med förslag om en motsvarande förändring även för denna myndighet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.    godkänna vad jag har anfört om dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkivs organisation,

2.    till Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 15018000 kr.

427

F 29. Svenskt biografiskt lexikon

1984/85 Utgift

1871 186

1985/86 Anslag

1960000

1986/87 Förslag

2054000

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Svenskt biografiskt lexikon har lill uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.

För myndigheten gäller förordningen (1977:557) med instruktion för svenskl biografiskt lexikon.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Svenskt

biografiskt

lexikon

Föredraganden

Personal

8

of.

of.

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

2030000

(1672000)

164000

50000

+ 223 000 (+ 91000) - 26000 of.

+ 85 000

(+74000)

-22000

of

2244000

+ 197 000

+63000

Inkomster

Publikationer

284000

- 31000

-31000

Nettoutgift

1960000

+ 228000

+94 000

Svenskt biografiskt lexikon (SBL)

1.    Pris- och löneomräkning m. m. 245000 kr.

2.    SBL föreslår etl uttag av huvudförslaget med 1,6% vart och etl av budgeiåren 1986/87-1988/89, vilket gör 35000 kr. per budgetår. En besparing enligt huvudförslaget innebär eU fortsatt överförande till redaktionen av vissa utlagda forskningsuppgifter och en minskning av regislreringsar-betet, vilkel drabbar utgivningstakten och på sikl hotar en regelbunden utgivning.

3.    För bindning av nyutgivet tryck föresläs en ökning med 70000 kr.

4.    Inkomsterna av försäljning av publikationerna beräknas uppgå till 253000 kr.

5.    Enligt inslrukfionen för SBL leds myndigheten av statens arkivstyrelse (STARK). Hos SBL finns vidare en nämnd som har lill uppgift bl. a. alt planera och samordna myndighetens verksamhet, upprätta förslag till anslagsframställningar m. m. Nämnden förordnas av regeringen. I skrivelse den 25 januari 1984 har SBL föreslagil att myndigheten får en egen styrelse. Förslaget har tillstyrkts av arkivulredningen (U 1985:07).

428

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Svenskl biografiskt lexikon (SBL) har redovisat ett förslag till fördelning av huvudförslaget enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden. Jag räknar med atl myndighetens förslag - om möjligt lindrat med hänsyn till myndighetens storlek - skall ligga till grund för anslagsberäkningarna för den aktuella perioden. För budgelårel 1986/87 harjag beräknat en anslagstilldelning som med 68000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid räknai med alt anslaget skall förstärkas med ell engångsbelopp om 50000 kr. för komplettering av bandförrådel.

För budgetåret 1985/86 anvisades särskilda medel för bindning av utgivna häften lill elt lexikonband. Sådan bindning brukar ske vartannat budgetår. Av olika skäl kommer bindning inte att kunna ske under innevarande budgetår ulan kommer alt göras näsla budgetår. Jag har därför under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål beräknat en engångsanvisning om 70000 kr. för detla ändamål.

Jag delar SBL: s uppfattning atl statens arkivstyrelse bör upphöra alt vara styrelse för SBL. Fr. o. m. den I juli 1986 bör SBL i stället få en egen styrelse. Därvid bör även den lill SBL knutna nämnden avvecklas. Del bör få ankomma på regeringen att beslula såväl i dessa avseenden som i andra frågor som rör SBL: s organisaUon.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.   godkänna vad jag har anfört om svenskt biografiskt lexikons organisation,

2.   lill Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2054000 kr.

F 30. Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m.

1984/85 Utgift      1745077        Reservation         2698923

1985/86 Anslag    2798000

1986/87 Förslag   3 109000

Från anslaget betalas koslnader för följande arkiv och ändamål.

Riksarkivet och landsarkiven i samband med datamediekonlroll m.m. för undersökning och kontroll av lekniska medier (ADB-band, ljud- och videoband, mikrofilm m. m.) och för anskaffning av teknisk utrustning.

Riksarkivet för inköp av arkivalier och böcker samt publicering av källskrifter. Landsarkiven för konservering av arkivalier, bokbindning saml reproduktion av arkivhandlingar.

Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv (DOVA) för arvoden för tillfälliga vetenskapliga medarbetare, inlösen av samlingar, resor och expenser.

429

198.V86

Beräknad ändring 1986/87

Myndigheten

Föredraganden

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Riksarkivet

Datamediekonlroll m. m. Dialekt- och

ortnamnsarkiven samt

svenskl visarkiv

893 000

1 905 000 2798 000

+ I 267 000

-     62 000 + 1205 000

+ 454000

-143 000 +311000

Riksarkivet

1.    Pris- och löneomräkning + 87000 kr.

2.    Riksarkivet föreslår att medel anslås fill anskaffning m.m. av ADB-utrustning (+1 180000 kr.) Riksarkivet behöver sålunda ha tillgång lill egen datorkapacitet för den fortsaita arkivhanleringen av s.k. nya medier. Om den angelägna ADB-uppbyggnaden inle kan komma till stånd behöver riksarkivet 400000 kr. för köp av ADB-tjänster.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

1.    Pris- och löneomräkning 148000 kr.

2.    Huvudförslaget kommer all medföra en begränsning i arkivens möjligheter atl utnyttja tillfälliga vetenskapliga medarbetare samt minska möjligheterna till insamling i fäll.

3.    Från anslagsposten föreslås alt 210000 kr. förs över lill anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Av dessa utgör 173000 kr. medel till löner.

4.    Den engångsanvisning om 60000 kr. för anskaffande av inredning och utrustning lill institutionerna inom DOVA samt för skydds- och säkerhels-kopiering av fonogram som DOVA tilldelats under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål bör förnyas och utökas. (+40000 kr.).

5.    DOVA har i skrivelse anhållit om medel för utbyle av en telefonväxel vid dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (+75000).

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat elt belopp om 400000 kr. för riksarkivets behov av atl kunna köpa tjänster för värden och kontrollen av riksarkivets bestånd av ADB-band.

Huvudförslaget har inte tillämpats på anslagsposten Riksarkivet: Datamediekonlroll m. m.

Vid beräkningen av anslagsposten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv (DOVA) har elt begränsat huvudförslag tillämpats. Den sammanlagda besparingen för myndigheten har fördelats mellan förevarande anslag och förvaltningskostnadsanslaget.

Med hänsyn till vad jag anfört under anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv har förevarande anslag minskats med ett belopp av 210000 kr.

430

För anskaffande av inredning och utrustning till institutionerna inom DOVA. för skydds- och säkerhetskopiering av fonogram samt för utbyte av en telefonväxel vid dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala har jag under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål beräknat en engångsanvisning om 132000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Slalliga arkiv: Vissa koslnader för samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 3 109000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

F31. Bidrag till vissa arkiv

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2 141000 2 305000 2 634000

Ur anslaget utgår bidrag till Emigrantregistret i Karlstad, Stiftelsen EmigrantinsUtutet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Genealogiska föreningen. Föreningen Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkivförbund och Ruotsinsuomalaisten Arkislo (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar i Sverige).

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

1. Emigrantregistret i
Karlstad

2.   Stiftelsen Emigrantinstitutet

3.   Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv

4.   Genealogiska föreningen

5.   Föreningen Värmlandsarkiv

6.   Folkrörelsernas arkivförbund

7.   Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar i Sverige)

Institu-

Före-

tionen

draganden

132 000

+ 158000

+ 4 000

391000

+ 171000

+ 12000

1549 000

+ 436000

+ 246 000

31000

+ 34000

+ 1000

62 000

+ 4000

+ 2 000

63 000

+ 7000

+ 2 000

77 000 2 305000

+ 62000 +872000

+ 62 000 +329 000

1.    Emigrantregistret i Karl stad anhåller atl bidraget höjs med 158000 kr.till 290000 kr. för alt kunna anställa en föreståndare på heltid. Riksarkivet förordar oförändrat statsbidrag med hänsyn tagen till väntade pris- och löneökningar.

2.    Stiftelsen E migranli n s t i t u t e t i V ä xj ö begär en bidragshöjning med 171000 kr.till 562000 kr.för alt läcka ökade drifts- och

431

lönekostnader. Riksarkivet tillstyrker oförändrat statsbidrag men med     Prop. 1985/86: 100
uppräkning för pris-och löneökningar.                                 Bil 10

3.     Stiftelsen Arbetarrörelsens ark i v begär en bidragshöjning med 436000 kr.till 1 549000 kr., huvudsakligen för att täcka ökade hyreskostnader. Riksarkivet tillstyrker anslagsökning för pris- och löneökningar samt föreslår att hyreskostnaden blir föremål för särskilda överväganden.

4.     Genealogiska föreningen begär att bidraget höjs med 34000 kr. till 65000 kr. för atl läcka koslnaderna för en hyreshöjning. Riksarkivet tillstyrker framställningen.

5.     Föreningen Värmlandsarkiv begär en bidragsuppräkning med 4000 kr.till 66000 kr.för väntade pris- och löneförändringar. Riksarkivet tillstyrker framställningen.

6.     Folkrörelsernas arkivförbund begär etl ökat bidrag med 7000 kr.till 70000 kr. för kostnadsökningar. Riksarkivet tillstyrker framställningen om kompensation för prisfördyringar.

7.    Routsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverige finnar och Finlandssvenskar i Sverige) begär att bidraget ökas med 62600 kr. lill lolall 139000 kr. så aU del läcker en högre andel av verksamhetskostnaderna. Riksarkivet tillstyrker bidragsuppräkning med hänsyn till pris- och löneökningar.

8.    I särskilda skrivelser har Baltiska arkivet, Tjänslemannarörelsens Arkiv och Museum, Stiftelsen Samverkande arkiven. Föreningen Näringslivsarkiv i Norrland och Föreningen Idrottsarkivel i Helsingborg ansökt om drift- och verksamhetsbidrag. Riksarkivet har föreslagil att frågan om statliga drifts- och verksamhetsbidrag till ytterligare arkivinstitutioner behandlas av ulredningen av vissa arkivfrågor (U 1985:07).

Föredragandens överväganden

I enlighel med riksarkivets förslag anser jag att frågan om bidrag ur anslaget till ytterligare enskilda arkiv bör behandlas av arkivulredningen (U 1985:07) i samband med utredningens överväganden om de samlade statliga resurserna till arkivväsendet.

Jag har beräknal en höjning, ulöver prisomräkning, av bidragen lill Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och Ruotsinsuomalaisten .arkisto.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 2634000 kr.

432

Kulturminnesvår(i

F 32. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

40975 578 43034000 47630000

För myndigheten gäller förordningen (1975:468) med instruktion för riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (ändrad senasi 1984:453).

Myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer omfaUar riksantikvarieämbetet (RAÄ), historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet, en teknisk institution och Vitterhetsakademiens bibliotek. Myndighetens förvaltningskostnader upptas dels under detla anslag, varifrån förvaltningskostnaderna för RAÄ och Vitterhetsakademiens bibliotek bestrids, dels i del följande under anslaget Statens historiska museer.

RAÄ svarar för myndighetens kullurminnesvårdande uppgifter. Det åligger ämbetet särskilt all verka för en övergripande planering av kulturminnesvården, bevaka kulturminnesvårdens intressen vid bebyggelse- och annan samhällsplanering, leda arbetet med att planmässigt inventera och dokumentera kulturminnen och kulturmiljöer saml handlägga frågor om vård och bevarande av kulturminnen och kulturmiljöer. Ämbetet skall också utarbeta råd och anvisningar, främja utbildning och information rörande kulturminnesvården samt följa den regionala kulturminnesvården och biträda länsstyrelserna i ärenden som rör denna.

Vitterhetsakademiens bibliotek skall svara för biblioteksservice åt myndigheten samt på lämpligt sätt hålla sina samlingar lillgängliga för forskning och studier inom myndighetens verksamhetsområde.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

Föredraganden

Personal

131

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

28091000

+1 725 000

+ 1307 000

(därav lönekostnader)

(23 541000)

(+1053 000)

(+1032000)

Lokalkostnader

6 548000

+   319000

+   514 000

Fornminnesinventering

8095 000

+ 4 808000

+ 2766000

Bidrag till organisationer

och föreningar

300000

+    25 000

+      9000

43034000

+6877 000

+4 596 000

2»-Rik.sdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

433

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ)    Prop. 1985/86:100

1.    Pris-och löneomräkning m.m. 4 319000 kr.                     ''

2.    RAÄ begär atl myndighetens anslag genomgående undantas från besparingar enligt huvudförslaget. Om RAÄ: s anslag ändå skulle komma atl beräknas enligt huvudförslaget förordar RAÄ att en mindre del av besparingen budgelårel 1986/87 las ul på förvaltningsanslagels lönemedel (-332000 kr.) och huvuddelen (-627000 kr.) på anslaget Kulturminnesvård. RAÄ redovisar därvid som elt alternativ all besparingen begränsas till andelen lönemedel med motiveringen atl en nedskärning av bidragsmedlen är olämplig med hänsyn till de värdefulla effekterna av bidragsgivningen. En minskning av anslaget leder sålunda bl.a. lill minskad sysselsättning och lill all kommuners och enskildas satsningar på vård och underhåll av värdefulla byggnader kan omintetgöras. Att RAÄ ändå beräknat ett besparingsuttag av dessa medel sammanhänger med atl de samlade effekterna av huvudförslagets tillämpning för budgetåren 1986/87-1988/89 riktad mot förvaltningsanslaget skulle medföra bl.a. au forskningsföretagen Sveriges kyrkor och Det medellida Sverige samt forskningsverksamheten vid Runverkel måste läggas ned. RAÄ utgår också från föredragandens uttalande i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 485) avseende den närmaste ivåårsperioden, alt en besparing på byggnads-vårdsanslagel är alt föredra framför en minskning av fornminnesinventeringens resurser.

3.    RAÄ begär engångsanvisning (+300000 kr.) för utveckling av ADB-program med huvudsaklig inriklning på samhällsplaneringens informa-tionsförsörining.

4.    RAÄ begär alt anslagsposten Fornminnesinventering dels ökas med medel för digitalisering av fornlämningsregistret (+1 730000 kr.), dels räknas upp med hänsyn till de förändringar i fältarbetsvolym m. m. som följer av lantmäteriverkets planering för ekonomiska kartan (inkl. i pris- och löneomräkning enligt p. 1) och dels att anslaget höjs för RAÄ:s fortsatta arbete med kartläggning i Norrbotiens län (+660000 kr.).

5.    RAÄ begär medel för inköp av registerkartor (+200000 kr.) lill fornminnesinventeringen från lantmäteriverket i enlighet med avtal mellan verken.

Föredragandens överväganden

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har redovisat etl huvudförslag för den kommande treårsperioden. Jag räknar med att myndighetens förslag skall ligga lill grund för anslagsberäkningarna för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 innebär det en besparing om 959000 kr. Jag har beräknat alt besparingen skall las ul, fördelad mellan detta anslag och anslaget Kulturminnesvård, på det sätt som RAÄ föreslagit.

Besparingen på förvaltningsanslaget om 332000 kr., bör åstadkommas genom rationaliseringar på det organisatoriska planet och genom ADB-utnyttjande. Jag har därvid inte tagit ställning till hur de följande årens besparingar skall fördelas mellan RAÄ: s anslag.

Jag har för arbetet med fornminnesinventeringen för den ekonomiska    Prop. 1985/86: 100 kartan beräknat en medelsökning med hänsyn lill den intensifiering av     Bil 10 verksamheten som följer av lantmäteriverkets arbetsplaner. För arbelel med framställningen av den ekonomiska kartan för Norrbottens län harjag beräknat en ökning av medlen för fornminnesinventering med 790000 kr. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet.

Under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål harjag beräknal en engångsanvisning om 360000 kr.för bl.a. efterundersökning av skatt-fyndplatser på Gotland, fortsatt induslriminnesinvenlering och försöksverksamhel med en kulturtopografisk karta. Jag har vidare under nämnda anslag räknat med atl ett engångsbelopp om 300000 kr. skall slå till RAÄ: s disposition för ADB-utveckling inom kulturminnesvården.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 47630000 kr.

F 33. Kulturminnesvård

1984/85 Utgift       31426092          Reservation           9101888'

1985/86 Anslag     23 163000

1986/87 Förslag    24231000

' Genom regeringsbeslut den 4 november 1982. den 21 april 1983, den 6 oktober 1983 och den 17 maj 1984 har för vissa sysselsättningsskapande åtgärder inom kulturminnesvården totalt 36080000 kr. tillförts detta anslag.

Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1981:447) om statsbidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Medel får även utgå till vård och underhåll av vissa kyrkliga inventarier.

Frän anslaget utgår vidare ersättning enligt 5 och 7 !?§ lagen (1960:690) om byggnadsminnen (omtryckt 1976:440) saml bidrag enligt de regler som finns i 9 § lagen (1942:350) om fornminnen (omtryckt 1976:442. ändrad senast 1985:281) och medel för läckande av kostnader föranledda av förundersökningar av fornminnesplatser.

Anslaget skall dessutom användas för vård och underhåll av de fastigheter som står under riksantikvarieämbetets (RAÄ) förvaltning och för vårdarbeten på fornlämningar.

435

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Prop. 198f Bil 10

i/86: 100

Riksantikva-

Före-

rieämbetet

draganden

och statens

historiska

museer

Anslag

1. Vård av kulturhistoriskt

värdefull bebyggelse

14 229000

+   549000

-   173 000

2. Bidrag till restaurering

av kyrkorna m. m. på

Golland

2642000

+   217 000

+ 79000

3. Ersättning enligt

byggnadsminneslagen

900000

of.

of.

4. Undersökning av fast

fornlämning och vård av

fornlämningar

2248000

+ 6 184 000

+ 1067000

5. Fastighetsförvaltning

1858 000

+   152 000

+    56000

6. Utrednings- och

utvecklingsarbete

1286000

+   105 000

+     39 000

23163000

+7 207000

+ 1068000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ)

1. Pris- och löneomräkning m. m. I 825 000 kr.

2.    Som angivils under anslaget Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader beräknar RAÄ aU en andel av huvudförslaget (618000 kr.) tas ul på förevarande anslag, poslen Vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. RAÄ framhåller dock atl elt uttag av denna besparing försätter den statligt stödda byggnadsvården i en synnerligen prekär situation. Anslagen urholkas dessutom genom all de inle fått en prisuppräkning som följl byggkoslnadsindex.

3.    RAÄ begär en ökning av delposten Undersökning av fast fornlämning och vård av fornlämningar (+1000000 kr.) i enlighet med de förslag som förts fram i arkeologiulredningens betänkande (SOU 1985: 13) Fornlämningar och exploatering. Förslagen gäller uppräkning av RAÄ: s medel för bidragsgivning lill mindre, enskilda företag, för tillämpning av billighelsre-geln i 9 § fornminneslagen och för kompletterande inventeringar/prospekteringar. Vidare gäller uiredningsförslagen RAÄ:s resurser för utvecklings- rådgivnings- och uppföljningsarbete inom den arkeologiska undersökningsverksamheten. RAÄ föreslår också viss ändrad disposition av medel i RAÄ: s budgei som för närvarande utnyttjas för RAÄ:s uppdragsverksamhets (UV) service till länsstyrelserna.

4. Genom den omfördelning av medel som gjorts inom arbetsmarknads
politiken med minskade volymer beredskapsarbete har arbetena med slät
ter, markröjning och andra insalser på många av landels hittills vårdade
fornminnesplatser tvingats upphöra. Medlen för beredskapsarbeten inom
detta område har minskats med ca 10 milj. kr. sedan 1983/84. varvid
medelsminskningen fördelats länsvis synneriigen ojämt. I avvaktan på
förslagen från den arbetsgrupp inom regeringskansliet som bereder frågan,
föreslår RAÄ atl anslagsposten Undersökning av fast fornlämning och

436

vård av fornlämningar höjs ( + 5000000 kr.). Medlen bör huvudsakligen     Prop. 1985/86: 100 kanaliseras till länsstyrelserna för köp av tjänster för vården a v de viktigas-     Bil 10 te fornminnesplalserna.

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget m.m.

Jag har i enlighet med riksantikvarieämbetets (RAÄ) förslag beräknal att 627000 kr.i besparing enligt huvudförslaget tas ut pä anslaget Kulturminnesvård, delposten Vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Enligt de principer som gäller för innevarande budgetår bör RAÄ medges att beslula om bidrag lill vård av Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse till ett belopp av högst 7 milj. kr. för utbetalning under följande budgetår.

Vå rd a v fo rn lä m ningar

Med anledning av den förändrade inriklningen av arbetsmarknadspolitiken med minskade anslag lill beredskapsarbeten till förmån för andra ålgärder, har frågan om finansieringen av vården av landels fornlämningar särskilt övervägts inom regeringskansliet. Fornvård i offentlig regi har hillills näslan uteslutande utförts i form av slalliga beredskapsarbeten.

Jag har efler samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet funnit, alt även om länsarbetsnämnderna inte kommer atl kunna disponera medel lill beredskapsarbelen i samma utsträckning som under lidigare år, kommer ändå möjligheten att ulföra vårdarbeten att finnas kvar.

RAÄ har i en särskild skrivelse till regeringen uttryckt oro för att bl.a. kraven på s. k. intressenlandelar som delfinansiering lill beredskapsarbeten kan medföra all fornvårdsarbetena, som hell bekostas av statliga sysselsättningsmedel, missgynnas vid länsarbetsnämndernas prioriteringar av ansökningar. Jag utgår från atl länsarbetsnämnderna, inom ramen för givna verksamheisdirekliv, också beaktar fornvårdsarbetenas belydelse.

Jag anser emellertid att del är angelägel all vård av fornlämningar kommer till stånd även på andra vägar än genom statliga beredskapsarbeten. Det bör i sammanhanget betonas alt den enskilda ägarens eller brukarens skötsel av sina marker alltid utgjort grunden för vården av den stora mängden av fornlämningar. Vården av del nationella kulturarv som våra fornlämningar utgör måsle även i framliden i försia hand tryggas genom ansvarstagande av enskilda.

Vård av fornlämningar med allmänna medel bör sålunda förbehållas ell urval av fornminnesplatser som del ur ell nationellt, regionall eller lokall perspektiv ter sig särskilt angeläget alt hålla öppna och väl tillgängliga för besökare. Det kan vara fråga om fornminnesplatser som, ofta sedan lång lid, tilldragit sig slor uppmärksamhet genom drag av monumentalitet, särprägel eller t. ex. belägenhet i ell intressant kulturlandskap. Del kan också vara fråga om fornlämningar som lillsammans ger referenspunkter för förståelsen och kunskapen om kullur- och bebyggelseutveckling i en landsända.

437

Regeringens förslag till ny plan- och bygglag (prop. 1985/86: I) innebär Prop. 1985/86: 100 bl.a. att kommunerna ges ett vidgat ansvar för utformningen av den Bil 10 byggda och odlade miljön, där fornlämningarna utgör en viktig del. Jag anser därför att det är naturligt att även kommunerna engagerar sig i fornlämningsvården som ett led i strävan att bevara en god kulturmiljö. Jag har erfarit atl flera kommuner nu tar initiativ i denna rikining, bl. a. genom sysselsättningsskapande åtgärder i egen regi.

I detla sammanhang har de regionala museerna en betydelsefull uppgift i att bistå kommunerna med rådgivning och antikvarisk sakkunskap som kan ge kommunerna underlag och stimulans för sådana insatser. Jag fäster särskild vikt vid att museerna sprider kunskaper om fornlämningarna som kan berika och fördjupa upplevelsen.

Det ankommer på länsstyrelserna, som har det regionala planeringsansvaret för de statliga fornvårdsarbetena, att sörja för den samordning med kommunala initiativ som kan behövas.

RAÄ har i den nämnda skrivelsen lill regeringen pekat på flera åtgärder som kan vidtas för att stimulera och understödja ett kommunalt engagemang i fornlämningsvården, bl. a. genom att i vissa fall kunna tillhandahålla projekteringar och planer för hur vårdarbetena kan utföras. Del gäller ocksä åtgärder för alt främja markägarens liksom t. ex. hembygdsrörelsens engagemang i verksamheten. Jag finner ämbetets förslag väl avvägda och har beräknat en ökning av anslaget med 1 milj.kr. RAÄ ges därmed resurser för att tillsammans med länsstyrelserna och länsmuseerna bedriva etl utvecklingsarbete och initiera verksamheter som främjar vård av fornlämningar vid sidan av den som genomförs såsom statliga beredskapsarbeten.

Arkeologiutredningen

När del gäller RAÄ: s förslag om en anslagsökning i enlighet med förslag av arkeologiutredningen i belänkandet (SOU 1985: 13) Fornlämningar och exploatering vill jag anmäla atl utredningens förslag remissbehandlats under hösten 1985 och nu bereds inom regeringskansliet. Jag räknar dock inte med alt förslag med anledning av arkeologiulredningens betänkande kommer alt presenteras för riksdagen under innevarande riksmöle.

Hemställan

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen atl

1.   godkänna vad jag har anfört angående beslut om bidrag som föranleder utgifter under senare är än budgelårel 1986/87,

2.   till Kulturminnesvård för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 24231 000 kr.

438

F 34. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

1000 1000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Under detta anslag tas upp eU formellt belopp av 1000 kr. för sådana undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1942:350) om fornminnen (omtryckt 1976:442) och som på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet eller enskild utförs av riksantikvarieämbetet (RAÄ) mot avgift.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal Plan

Kostnader Intäkter

Riksantikva-

Före-

rieämbetet

draganden

och statens

historiska

museer

126

of.

of.

15 500000

of.

of

15 500000

of.

of

Riksantikvarieämbetet

I enlighet med förslag av arkeologiutredningen i belänkandet (SOU 1985: 13) Fornlämningar och exploatering förordar RAÄ atl reglerna för beräkning av taxan för RAÄ: s uppdragsverksamhet ändras. Sålunda bör enligt RAÄ koslnaderna för RAÄ: s cenlrala administration av undersökningsverksamheten inle längre debileras uppdragsgivarna. Inte heller bör taxan inkludera kostnaden för den åriiga inbetalningen Ull staten (300000 kr.) genom vilken RAÄ successivt reglerar elt tidigare driftsunderskott i verksamheten. Skulden uppgår totalt lill något över 3 milj.kr. RAÄ föreslår alt skulden avskrivs. Totalt beräknas de nämnda åigärderna innebära lättnader för de uppdragsgivande förelagen med 700000 kr. per år.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar i fråga om förändringar av undersökningsverksamhetens taxa lill vad jag anfört under anslaget Kulturminnesvård om behandlingen av arkeologiutredningens förslag i betänkandet (SOU 1983:13) Fornlämningar och exploatering. Jag räknar sålunda inte med någon förändring av underlaget för laxans beräkning under budgetåret 1986/87.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

439

Museer och utställningar F 35. Statens historiska museer

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

31467 111 32216000 34008000

Historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet och tekniska institutionen ingår i myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer.

Historiska museet skall fullgöra myndighetens uppgift att bevara och levandegöra minnet av äldre tiders kultur i Sverige, företrädesvis under förhistorisk lid och medellid. Kungl. myntkabinettet skall belysa penningväsendets historia från förhistorisk tid till nutid. Medelbavsmuseet skall belysa de antika kulturerna kring Medelhavet och i Främre Orienten. Tekniska institutionen skall inom myndighetens verksamhetsområde utföra uppdrag som rör analys, konservering och fotografering.

Det åligger de tre museerna särskilt att inom sina resp. samlingsområden vårda, förteckna, velenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika samlingarna. Museerna skall också hålla elt urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten, driva och stödja utställningar och annan pedagogisk verksamhel saml lämna råd och information till regionala och lokala museer.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksantikva-

Före-

rieämbetet

draganden

och statens

historiska

museer

Personal

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Inkomster

Uppdragsverksamhet vid lekniska inslitutionen

Nettoutgift

Anslag enligt statsbudgeten

94

of.

-2

18997000

(17 847 000)

12 807 000

+ 2 305000

(+1 125 000)

+ 1333000

+ 1623000

(+   658000)

+1 007 000

31804000

+3638000

+2630000

388000

of.

+    38000

31416000

+3638000

+2592000

32216000

+2838000

+ 1792000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1.    Pris- och löneomräkning m.m. 2533000 kr.

2.    Myndigheten har föreslagil etl ettårigt huvudförslag. Detta uppgår till 586000 kr. och medför minskade lönemedel samt minskade medel till ex-

440

penser, informalion och yttre verksamhet. Myndigheten föreslår att anslå-     Prop. 1985/86: 100
get undantas från besparingar.                                                     Bil 10

3.    Medlen till lönekostnader bör räknas upp med 350000 kr. för en tjänsi vid medelbavsmuseet avseende islams konst och kultur samt för en tjänst vid tekniska institutionen för konservering av sten.

4.    En förstärkning med 220000 kr. föreslås för förbättrad verksamhet vid myntkabinettet och medelbavsmuseet.

5.    Myndigheten föreslår efter samråd med statens försvarshisloriska museer en överföring från detta anslag lill statens försvarshistoriska museers förvaltningsanslag av två tjänster för vård och konservering av statens Irofésamlingar (-265000 kr.).

6.    Myndigheten föreslår, i det fall huvudförslaget beräknas på detta anslag, all budgeten fastställs för tre år.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår alt myndigheten undantas från besparingar enligt huvudförslaget. Dessutom vill kulturrådet prioritera en personalförstärkning vid medelbavsmuseet för ätt möjliggöra ett bättre omhändertagande och utnyttjande av de islamska samlingarna som för närvarande inte har någon ansvarig.

Föredragandens överväganden

Myndigheten har belräffande delta anslag redovisal elt ettårigt huvudförslag. Jag föreslår att myndighetens förslag - med beaktande av lindringar med hänsyn tiil lokalkostnader m. m. — skall ligga till grund för anslagsberäkningarna. För näsla budgetår harjag beräknat en anslagstilldelning som med 649000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid bl. a. beräknal lOOOOO kr. var lill kungl. myntkabinettet och medelhavsmuseet, som en förstärkning av inslilulionernas verksamhel.

Myndigheten har föreslagit alt koslnader för två tjänster för vård och konservering av statens irofésamlingar förs över lill statens försvarshisloriska museer. Jag biträder delta förslag och förordar alt 265000 kr. fr. o. m. näsla budgelår förs över från förevarande anslag lill nämnda anslag under Qärde huvudtiteln. Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.

Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 34008000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens historiska museer för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 34 008 000 kr.

441

F 36. Statens konstmuseer

39146846 35911000 39758000

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86:100 Bil 10

För myndigheten gäller förordningen (1976:439) med instruktion för statens konstmuseer (ändrad senast 1984:454).

Myndigheten statens konstmuseer omfattar nationalmuseet, moderna museet och östasiatiska museet samt en förvaltningsenhet.

Statens konstmuseer skall främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Museerna skall levandegöra äldre och nutida konstformer och deras samband med samhällets utveckling samt verka för konstnärlig och kulturell förnyelse.

Nationalmuseet skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör äldre måleri och skulptur, företrädesvis från liden före år 1900, saml teckning, grafik och konsthantverk från äldre tid till nutid.

Moderna museet skall fullgöra de uppgifter som rör nutida måleri och skulptur samt fotografi.

Östasiatiska museet skall belysa de östasiatiska kulturerna från äldre tid Ull nutid.

Förvaltningsenheten skall svara för administrativa ärenden inom myndigheten samt fullgöra lekniska serviceuppgifter.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens konstmuseer

Föredraganden

Personal

148,5

+3

of.

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

21281000

(20010000)

14 667000

+ 1475000

(+1386000)

+ 1731000

+ 2 109000

( + 2010000)

+ 1742 000

35948000

+3206000

+3851000

Inkomster

Tavelkonservering

37000

of

+       4 000

Nettoutgift

35 911000

+3 206000

+3847 000

Statens konstmuseer

1.    Pris- och löneomräkning m. m. 2690000 kr.

2.    Myndigheten har enligt huvudförslaget redovisat besparingar för treårsperioden 1986/87-1988/89 i form av tre alternativ. I samlliga alternativ föreslås alt besparingen tas ut under budgetåret 1988/89. Det första allernalivel innebär alt inköp av svensk konst av nu levande svenska konstnärer upphör, aU avdelningen för konsthantverk tillfälligt läggs ned samt aU ulställningsanslagel reduceras (- 2037000 kr.). Det andra alternativet

442

innebär lillfällig nedläggning av fotografiska museet, biblioteket samt bild-     Prop. 1985/86: 100 arkivet (- 2201000 kr.) och del tredje alternativet tillfällig nedläggning av     Bil 10 östasiatiska museet, fotografiska museet och bildarkivet (- 2463000 kr.).

3.    För alt kunna klara Ullsynen och vården av den statligt ägda, företrädesvis genom statens konstråd inköpta konsten begär myndigheten personalförstärkningar med I intendent, 1 assistent och I konservator (+383000 kr.).

4.    För lokalvård av utökade lokaler begär myndigheten 132000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet anser atl konstmuseerna bör undantas från besparingar enligt huvudförslaget samt föreslår en förstärkning av anslaget med 383000 kr. för tillsyn och vård av den stalligl ägda konsten.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

I syfte att effektivisera verksamheten genom mer rationell drift och bättre utnyttjande av tillgänglig personal och ekonomiska resurser har sedan lång tid en sammanslagning av östasiatiska litteratursamlingar i statlig ägo i Stockholm diskuterats. Inom ramen för ett regeringsuppdrag atl utreda ansvarsfördelningen m.m. mellan de vetenskapliga biblioteken i Stockholmsregionen fick delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) den 20 december 1984 tilläggsdirektiv atl särskilt beakta frågan om huvudmannaskap m. m. för ell samlal östasiatiskt bibliotek i Slockholm. DFI har i en skrivelse den 9 oktober 1985 till regeringen överlämnat elt förslag i frågan.

DFI föreslår alt litteratursamlingar från kungl. biblioteket, biblioteket vid universitetet i Slockholm och östasiatiska museels bibliotek inom ämnena östasiatisk (kinesisk, japansk, koreansk) arkeologi, konst- och språkvetenskap, historia m. m. förs samman till ett nytl bibliotek, som får namnet Östasiatiska biblioteket. Huvudman för biblioteket bör vara östasiatiska museet. Biblioteket kommer atl inrymmas i för ändamålet iordningställda lokaler i anslutning till museet. Litteratursamlingarna föreslås sammanföras med bibehållen äganderätt i form av en permanent deposition. För att säkerställa såväl att de tre deponenlerna skall kunna medverka i bibliotekets arbete som atl de olika användarkategoriernas intressen tillgodoses föreslås alt en rådgivande biblioteksnämnd inrättas. För verksamheten beräknas fem tjänster behövas, varvid viss befintlig personal på universitet och östasiatiska museet föreslås bli placerade vid det nya biblioteket. DFI har även beräknat behovet av medel för driftkoslnader, förvärv, expenser m. m.

Statens kulturråd och östasiatiska museet har inkommit med skrivelser i ärendet.

443

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Huvudförslaget m. m.                                                       "

Myndigheten har redovisal ett förslag till fördelning av huvudförslaget enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden, vilket innebär alt den lotala besparingen las ul budgelårel 1988/89. Jag anser all principen om en tredjedels ullag per budgelår - om möjligt lindrat med hänsyn till myndighetens lokalkostnader m. m. - skall ligga lill grund för anslagsberäkningen för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 har jag beräknat en anslagstilldelning som med I 169 000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid bl.a. beräknat eU belopp om 250000 kr. bl. a. för myndighetens uppgift atl utöva fillsyn över den statligt ägda utommuseala konsten och 350000 kr. för verksamheten vid östasiatiska museet. Till denna fråga återkommer jag senare. I enlighet med myndighetens förslag har huvudförslaget lagits ut på anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m.

Under anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. harjag beräknal en förstärkning av konstmuseernas inköpsanslag för nästa budgelår.

Jag kommer i det följande att föreslå all arbetsgivaransvaret för sekre-terartjänsten vid nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet (NUNSKU) tas över av statens konstmuseer. Medel för tjänsten bör i fortsättningen beräknas under förevarande anslag. Med hänsyn lill vad jag senare kommer atl redovisa under anslaget till NUNSKU bör upplysas alt jag under förevarande anslag har räknat med full kostnadstäckning för tjänsten i fiåga.

Östasiatiskt bibliotek

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) har på regeringens uppdrag utrett frågan om huvudmannaskap m.m. för ett samlal östasiatiskt bibliotek i Slockholm. I dag finns litteratursamlingar inom ämnena östasiatisk arkeologi, konst- och språkvetenskap, historia m.m. på bl.a. kungl.biblioteket, biblioteket vid universitetet i Stockholm och östasiatiska museet. DFI föreslårall dessa samlingar förs samman till elt nytt bibliotek, kallat Östasiatiska biblioteket, med östasiatiska museet som huvudman. Genom all sammanföra samlingarna bör verksamheten kunna bedrivas mer ralionelll och tillgänglig personal och ekonomiska resurser kunna utnyttjas bättre.

Enligt min mening är det angelägel att sammanföra de östasiatiska lilleralursamlingarna i Slockholm. Jag förordar därför alt etl nylt östasiatiskt bibliotek med östasiatiska museet som huvudman inrättas. Servicen lill forskare, studenter och allmänhet, både inom och utom landet, lorde härigenom avsevärt komma all förbättras. Åtgärden alt sammanföra del nya biblioteket med museet till en enhet innebär också atl det på Skeppsholmen i Stockholm skapas etl centrum för östasienstudier av myckel hög standard.

444

Jag har för deUa ändamål efter samråd med chefen för utbildningsdepar-     Prop. 1985/86: 100 tementet räknat med en överföring av 150000 kr. från anslaget D 16.     Bil 10 Humanistiska fakulteterna till förevarande anslag. Därjämte harjag för det nya biblioteket beräknat ytterligare 200000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens konstmuseer för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 39758000 kr.

F 37. Utställningar av svensk konst i utlandet

Reservation

1984/85 Utgift

933664

1985/86 Anslag

1 113000

1986/87 Förslag

1062000

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet (NUNSKU) har enligt sin instruktion (1976:526, ändrad 1984:455) lill uppgift alt anordna utställningar i utlandet av nutida svensk konst samt atl vara del organ som enligt stadgarna för nordiskt biennalräd har att planlägga och genomföra svenskt dellagande i biennalulställningarna i Venedig. Anslaget används av nämnden för direkta utställnings- och administrationskostnader.

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet

Nämnden föreslår en höjning av anslaget med sammmanlagt 390000 kr. Förutom kompensation för pris- och löneomräkningar innehåller förslaget två stora poster, en om 100000 kr. för att nämnden i ökad omfattning skall kunna ställa ut verk av konstnärer som arbetar med s. k. environments och multimediaprojekl och en om I lOOOO kr. för all vissa stipendiemedel, som nu utgår ur anslaget Bidrag till konstnärer, i fortsättningen skall kunna betalas ut från detta anslag. Därutöver föreslås vissa ökningar för transporter, försäkringar, kataloger m. m.

Studie om NUNSKU: s verksamhet

Inom utbildningsdepartementet har upprättats en promemoria rörande NUNSKU: s verksamhet. Syftet med promemorian har varit alt bl.a. undersöka i vad mån nämndens kansli kunde göras mindre sårbart resp. om ökade medel kunde frigöras för utställningar i utlandet genom att nämndens verksamhet integrerades med någon av följande tre institutioner, nämligen Svenska institutet, statens konstmuseer eller Riksutställningar.

445

I promemorian föreslås all NUNSKU kvarstår som en självständig     Prop. 1985/86: 100 institution, atl statens konstmuseer övertar arbetsgivaransvaret för nämn-     Bil 10 dens sekreterare samt atl anlalet ledamöter i nämnden skärs ned. Studien har tillställts ett antal av förslagen direkl berörda institutioner och organisationer för kännedom.

Föredragandens överväganden

Inom utbildningsdepartementet har en översyn gjorts av verksamheten vid nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet (NUNSKU). Förslagen återfinns i promemorian NUNSKU - en studie. Jag delar den i studien framförda uppfattningen alt NUNSKU även i fortsättningen bör kvarstå som en självständig institution. Statens konstmuseer bör överta arbetsgivaransvaret för nämndens sekreterare. Medel för sekreterarljänsten bör framdeles beräknas under statens konstmuseers anslag lill förvahningskostnader. Jag räknar till följd därav med en minskning under förevarande anslag med 103 000 kr., vilket med 50000 kr. understiger de faktiska koslnaderna för tjänslen. Mellanskillnaden bör kunna komma uiställningsverk-samheten till godo. Jag har vid min beräkning i det föregående av anslaget lill konstmuseerna kompenserat dem för detla. Jag räknar vidare med alt utställningsverksamheten skall kunna tillföras ytterligare vissa medel till följd av att antalet ledamöter i nämnden minskas. Jag kommer senare att föreslå regeringen atl förelä vissa ändringar i nämndens sammansättning. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

Min medelsberäkning i övrigt till NUNSKU: s verksamhel för budgetåret 1986/87 utgår från huvudförslaget. Jag har dock med hänsyn till atl NUNSKU är en liten myndighet räknai med en viss lindring av huvudförslaget.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till UtstäUningar av svensk konst i utlandet för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 1 062 000 kr.

F 38. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

1984/85 Utgift       13 581830

1985/86 Anslag     13 867000

1986/87 Förslag    14223000

För myndigheten gäller förordningen (1980:394) med instruktion för livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet (ändrad 1984:456).

Livrustkammaren, som är landets äldsta museum, skall belysa kulturhistoria med anknytning till den forna arsenalen, de kungliga livrust-, kläd-och skattkamrarna och hovstallel.

Skoklosters slott skall belysa den kulturhistoria som har samband med
slottsbyggnaden, dess användning och samlingar. Samlingarna omfattar         446

främsl konst, konsthantverk, vapen, möbler och annan inredning samt bibliotek.

Hallwylska museet skall belysa den kulturhistoria som har samband med Hallwylska palatset, dess användning och samlingar. Museets samlingar omfattar företrädesvis konst, konsthantverk, vapen, möbler och annan inredning samt bibliotek och arkiv.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Livrustkamma-

Före-

ren, Skoklosters

draganden

slott och

Hallwylska

museet

Personal

46

of.

of.

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

7313000

+   602 000

+ 426000

(därav lönekostnader)

(6706000)

(+   483000)

( + 358000)

Lokalkostnader

6554 000

+   523 000

- 70000

Konserveringsverksamhet

130000

of

of.

13997 000

+ 1125000

+356000

Inkomster

Konserveringsverksamhet

130000

of

of

Nettoutgift

13867000

+ 1125000

+356000

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1011 000 kr.

2.    De besparingar enligt huvudförslaget om 5% som museet redovisar för en treårsperiod innebären total besparing om 719000 kr., varav museet beräknat 240000 kr. för budgetåret 1986/87. Elt sådant besparingsprogram innebär bl.a. vakantsättning av 1,5 tjänst, minskade medel till expenser och till underhåll och ökande av samlingarna. Konsekvensen blir bl. a. att den vetenskapliga verksamheten sätts på spariåga samt ökad skaderisk för samlingarna och olillräcklig bearbetning.

3.    Medel begärs för visningsverksamheten vid livrustkammarens vagnmagasin i Sirömsholm ( + 30000 kr.).

4.    Medel begärs för atl återbesätta en lidigare vakanlsall halvtidstjänst som konservator (+62000 kr.).

5.    För alt fullfölja ADB-registreringen av samlingarna behövs en fortsatt engångsanvisning om 22000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att myndigheten undantas från besparingar enligt huvudförslaget saml förordar en permanentning av engängsmedlen för ADB-registrering av samlingarna.

447

Föredragandens överväganden

Myndigheten har redovisat elt förslag till fördelning av huvudförslaget enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden. Jag räknar med alt myndighetens förslag - om möjligt lindrat med hänsyn Ull lokalkostnaderna m.m.- skall ligga till grund för anslagsberäkningarna för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 harjag beräknat en anslagsUll-delning som med 210000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beräknat 30000 kr.för verksamheten vid vagnmagasinei i Strömsholm. Jag har vidare räknat med atl ett belopp om 23000 kr., som tidigare tilldelats myndigheten i form av engångsanvisning ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål, permanent skall tillföras förevarande anslag. Anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål har därför minskats med motsvarande belopp.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   lill 14 223000 kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 14 223000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

F 39. Naturhistoriska riksmuseet

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

32802713 36632000 37518000

För myndigheten gäller förordningen (1966:264) med instruktion för naturhistoriska riksmuseet (omtryckt 1973:408. ändrad senast 1984:577).

Naturhistoriska riksmuseets verksamhet avser växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och naturmiljö. Inom museet finns en museiavdelning och en forskningsavdelning. Inom forskningsavdelningen finns etl laboratorium för isotopgeologi.

Regeringen har uppdragit ål byggnadsslyrelsen alt projektera om- och lillbyggnad för naturhistoriska riksmuseet. Etappen omfattar lokaler för publik verksamhel.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Naturhistoriska riksmuseet

Föredraganden

Personal

113

+7

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

20633 000

+ 3 282000

+ 1 107 000

(därav lönekostnader)

(19 624 000)

( + 3 248000)

(+1204 000)

Lokalkostnader

14 552000

+   343000

-   308000

Laboratoriet för

isotopgeologi

1 447 000

+     77 000

+    87000

36632000

+3702000

+ 886000

448

Naturhistoriska riksmuseet                                                            Prop. 1985/86:100

1.    Pris- och löneomräkning m. m. 2302000 kr.

2.    Museet anger alt ca 80% av museels resurser avser forskning och att forskningsverksamheten vid myndigheten sedan budgetåret 1982/83 tillförts resurser liknande de universiteten fåll. Resurserna för forskning inom universiteten har undantagits från besparing. Museet har med hänvisning lill delta inle redovisal någon besparing för forskningsverksamheten. De besparingar i övrigl enligt huvudförslaget om 5 % som museet redovisal för en treårsperiod innebär en neddragning av anslaget med 390000 kr. Della skall ske genom att museet fr.o. m. budgetåret 1988/89 avslår från magasinsutrymmen. Museet begär alt även utställningsverksamheten skall undantas från besparingar.

3.    Som en förstärkning av forskningens basresurser föreslår museet alt medel tillförs för atl möjliggöra för myndigheten att återbesätta de tjänster som vakanlsaUs (+813000 kr.).

4.    I särskild skrivelse har museet ansökt om medel för den framtida utslällningsverksamheten efler planerad om- och lillbyggnad. De nya bas-utställningarna har lolall kostnadsberäknats till ca 85 milj. kr. Produktionen av utställningarna har beräknats ta tio år i anspråk. För nästa budgetår begär museet i anslagsframställningen för delta ändamål 2 668 000 kr., varav från delta anslag 710000 kr.

5.    Museet föreslår all 123000 kr. förs över från detta anslag lill anslaget Statliga museer: Vissa koslnader för utställningar och samlingar m. m.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att riksmuseet bör undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Naturhistoriska riksmuseet har för den kommande treårsperioden redovisat ell huvudförslag som utgår från atl forskningsverksamheten vid museet, i likhel med forskningsverksamhet som bedrivs vid universiteten, undantas frän besparing enligt huvudförslaget. Huvudförslaget för museiverksamheten innebär att besparingen tas ut budgetåret 1988/89. Enligt min mening bör huvudförslaget beräknas i enlighel med museels förslag. Jag anser dock all principen om en tredjedels uttag per budgelår - om möjligl lindrat även med hänsyn lill myndighetens lokalkostnader - skall ligga lill grund för anslagsberäkningen för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 harjag för museiverksamheten beräknal en anslagstilldelning som med 87000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Del program för de nya basutstäUningarna, som naturhistoriska riksmuseet presenterat, bör i sina huvuddrag kunna ligga till grund för en uppbyggnad av nya moderna basulställningar. Jag föreslår alt museet ges möjlighet atl under den närmaste tioårsperioden bygga upp en ny basul-ställning till en beräknad totalkostnad av 50 milj.kr. i prisläget januari

29-Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10

1985. Chefen för utbildningsdepartementet avser att återkomma till regeringen med förslag att den första etappen av basutstäUningarna, del s.k. polarmuseel, får påbörjas under år 1986. Ombyggnaden bör finansieras inom befinlliga medel för s.k. Diverse objekt. Chefen för utbildningsdepartementet återkommer till denna fråga under avsnittet Invesleringar m. m. Medel för uiställningsarbetet inkl. inredning och utrustning bör anvisas fortlöpande under tio år. För budgetåret 1986/87 harjag beräknat aU detla skall ske från anslagsposten Till regeringens disposition under reser-vaUonsanslaget Bidrag Ull särskilda kulturella ändamål. Resterande medel för nästa budgelår bör anvisas under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna.

Från delta anslag bör 123 000 kr. föras över till anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. punkten Naturhistoriska riksmuseet.

Jag erinrar till slut om aU statsrådet Lindqvist tidigare i dag förordade medel under socialhuvudtitelns anslag G 4. Kostnader för viss ulbildning av handikappade m. m. till riksmuseets palynologiska laboratorium för viss service åt personer med allergi.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 37518000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl Ull Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 37518000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

F 40. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

14604142 15052000 15619000

För myndigheten gäller förordningen (1965:698) med instruktion för statens sjöhistoriska museum (ändrad senast 1984:578 och 1985:523). Enligt denna har museet lill uppgift att främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjöfartens och del svenska skeppsbyggeriets verksamhet och ulveckling genom tiderna. Inom museet finns tre avdelningar, nämligen en dokumentationsavdelning, en utstäUningsavdelning och en administrativ avdelning.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Statens sjöhistoriska

Föredraganden

museum

Personal

60

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

9259000 j 8 528000) 5 793000

+ 1020000

(+   560000)

+   206000

+.548000

( + 502000)

+ 19000

150S2000

+ 1226000

+567000

450

Statens sjöhistoriska museum                                                       Prop. 1985/86:100

1. Pris- och löneomräkning m. m. 826000 kr.                                 '

2.    Museet framhåller att besparingarna enligt huvudförslaget med 5% under budgeiåren 1986/87-1988/89 uppgår till 795000 kr. Denna besparing kan tas ut endast från lönemedlen under förvaltningskostnadsanslaget och innebär en minskning med fem ijänster. En sådan belydande minskning av museets personal under tre är, styrd av den s.k. naturliga avgången, raserar museets personalstruktur och är helt orimlig särskilt med tanke på den ökade arbetsbörda som Wasaprojektet innebär. Myndigheten förutsätler därför att museet inte underkastas några besparingar.

3.    Museet begär 400000 kr. som engångsanvisning för omläggning av isbrytaren Sankt Eriks däck.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att museet undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Statens sjöhistoriska museum har redovisal etl förslag lill fördelning av huvudförslaget enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden. Jag räknar med att myndighetens förslag — om möjligt lindrat med hänsyn till myndighetens lokalkostnader m. m. - skall ligga till grund för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 harjag beräknat en anslagstilldelning som med 160000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Jag avser atl senare föreslå regeringen alt till statens kulturråd för rådels avgörande överlämna museels förslag om medel för ålgärder av engångskaraktär.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 15619000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens sjöhistoriska museum:Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa eu förslagsanslag av 15619000 kr.

451

F 41. Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Nettoinkomst    481302
1985/86 Anslag            I 000

1986/87 Förslag           1000

Reservation

2425913

Anslaget används enligt en av regeringen fastställd stat. Inkomster av inträdesavgifter, försäljningsmedel, gåvomedel och övriga inkomster vid Wasavarvet tiUgodoförs anslaget som uppbördsmedel.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens sjöhistoriska museum

Föredraganden

19

Personal

Anslag

Utgifter

1. Dokumentation,
föremålsvård,
försäljningsverk
samhet m. m.

Inkomster

2. Inkomster vid
Wasavarvet

Nettoutgift

of.

of.

7 300000

of

of.

7299000

of.

of.

1000

of.

of.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av I 000 kr.

F 42. Etnografiska museet

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

13193 797 13735000 14 287000

För myndigheten gäller förordningen (1966:265) med instruktion för etnografiska museet (ändrad senasi 1984:457). Enligt denna skall museet främja kunskapen om främmande kulturer, framförallt utomeuropeiska.

452

Föredraganden

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Etnografiska museet

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Personal

26

of.

of.

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

5 301000

(4 629000)

8434000

+1 405 000

(+1267000)

+   173 000

+765 000

(+721000)

-213000

13735000

+ 1578000

+552000

Etnografiska museet

1.    Pris- och löneomräkning m. m. 371 000 kr.

2.    Museet har föreslagil ett treårigt huvudförslag fördelat med en tredjedel per budgetår. För nästa budgetår beräknas besparingen enligt huvudförslaget lill 243000 kr. Museet begär atl denna återtas. En genomförd besparing leder till all personal måste friställas.

3.    Museet begär 263000 kr. för två tjänster som museitekniker, 132000 kr. för en tjänst som lextilassistent samt 396000 kr. för tre assislenltjänster för administration, utstäUningsverksamhet och skolverksamhet.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår alt 263000 kr. för två museitekniker som i dag finansieras med engångsmedel permanentas. Kulturrådet förordar all museet undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Museet har redovisal eU förslag fill fördelning av huvudförslaget enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden. Jag räknar med atl myndighetens förslag - om möjligl lindrat med hänsyn lill museels lokalkostnader m. m. - skall ligga till grund för anslagsberäkningarna för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 harjag beräknat en anslagstilldelning som med 683000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid bl. a. beräknal etl belopp om 250000 kr. som en allmän förstärkning av museels verksamhet. Jag har vidare räknai med all ett belopp om 263000 kr., som Udigare tilldelats myndigheten i form av engångsanvisning ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål, permanent skall tillföras förevarande anslag. Anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål har minskals med motsvarande belopp.

Med hänvisning lill sammanställningen i övrigl beräknar jag anslaget till 14 287000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Etnografiska museet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 14287000 kr.

453

F43. Arkitekturmuseet

1984/85 Utgift

1366890

1985/86 Anslag

1 540000

1986/87 Förslag

1743000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

För myndigheten gäller förordningen (1978:245) med instruktion för arkitekturmuseet (ändrad 1984:458). Enligt denna skall museet belysa byggnadskonsten, samhällsplaneringen och bebyggelseforskningen. Museet skall därvid särskilt levandegöra den byggda miljöns samband med samhällel och samhällsplaneringen.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Arkitekturmuseet

Föredraganden

Personal

5,5

+ 1,5

of.

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

1 233 000

(1034000)

307000

+467000

( + 336000)

+ 63000

+ 205 000

( + 202000)

-    2000

1540000

+530000

+203000

Arkitekturmuseet

1.    Pris-och löneomräkning m. m. 112000 kr.

2.    Museet har redovisat ell ettårigt huvudförslag. Besparingen bör las ul inom medlen för övriga förvaltningskoslnader (- 23000 kr.).

3.    Museet föreslår i ett utvecklingsalternativ inrättandet av en ny tjänst som intendent, en halv ny tjänst som byråassistent, viss höjning av medlen lill stådlöner med anledning av utökade lokaler samt utökat anslag lill övriga förvaltningskostnader (+418000 kr.).

4.    Med hänvisning till verksamhetens karaktär föreslår museet atl en-gångsanvisningen för basulslällningens uppbyggnad sätts lill 200000 kr. och permanentas.

Statens kulturråd

Kulturrådet tillstyrker museets begäran om medel för en intendenltjänsl med 167000 kr. Vidare tillstyrks aU museet undantas från besparing.

Föredragandens överväganden

Museet har redovisat en besparing enligt huvudförslaget endasl för budgetåret 1986/87. Jag räknar med alt myndighetens förslag - lindrat med hänsyn till myndighetens storiek - skall ligga Ull grund för anslagsberäkningen budgetåret 1986/87. Jag har beräknat en anslagstilldelning som med 125000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid

454

bl.a. beräknal eU belopp om lOOOOO kr. som en allmän förstärkning av myndighetens verksamhet.

Jag avser alt senare föreslå regeringen att lill statens kulturråd för rådets avgörande överlämna museets förslag om medel för viss engångsvis förstärkning.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 1743000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Arkitekturmuseet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1743000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil 10

F 44. Statens musiksamlingar

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

11 385 236 11273000 12069000

För myndigheten gäller förordningen (1981:504) med instruktion för statens musiksamlingar (ändrad senast 1984:459).

Statens musiksamlingar omfattar insUtutionerna musikbibliotekel och musikmuseet samt en enhet för dokumentation.

Statens musiksamlingar, som är en cenlral myndighet på musikens område, skall främja musiken, musikintresset och musikvetenskapen.

Musikbiblioteket skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som särskill rör musikalier, musiklitteralur samt annal som hör till biblioteksverksamheten.

Musikmuseel skall fullgöra de uppgifter som särskilt rör musikinstrument, musikalisk uppförandepraxis samt folklig musikkultur.

Enheten för dokumentaUon skall fullgöra de uppgifter som rör dokumentations- och informationsverksamhet avseende svensk musik och svenskt musikliv.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens musiksamlingar

Föredraganden

Personal

34,5

+ 1

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

6677 000 (6194 000) 4 596000

+ 804000

(+676000)

+ 174000

+ 582000

(+497000)

+ 214000

11273000

+978000

+796000

455

Statens musiksamlingar                                                                 Prop. 1985/86:100

1.    Pris-och löneomräkning m.m. 436000 kr.                                Bil 10

2.    Musiksamlingarna har föreslagit ett treårigt huvudförslag om 5 % fördelat med 0,8, 0,9 och 3,3% för resp. budgetår. Besparingarna innebär avveckling av ett förhyrt magasin, minskal öppethållande, kraftigt försämrad service till orkestrar och ensembler, minskad barn- och ungdomsverksamhet samt minskade möjligheter att göra tillfälliga utställningar. Myndigheten begär atl besparingen alertas.

3.    Statens musiksamlingar begär 125 000 kr. till inrättande av en sekrete-rarljänsl vid museet, 162000 kr.för förstärkning av bokanslagel, 50000 kr. för publikationer saml 155000 kr. för atl läcka koslnader för viss övertalig personal.

Statens kulturråd

Kulturrådet förordar att myndigheten får medel för en sekreterarljänst vid museet, att bokanslaget räknas upp i paritet med övriga vetenskapliga bibliotek samt atl myndigheten undantas från besparingar.

Föredragandens överväganden

Statens musiksamlingar har redovisat ett förslag lill fördelning av huvudförslaget enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden. Jag räknar med att myndighetens förslag — om möjligl lindrat med hänsyn lill myndighetens lokalkostnader m. m. — skall ligga till grund för anslagsberäkningarna för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 harjag beräknat en anslagstilldelning som med 188000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid bl.a. beräknat elt belopp om 125000 kr. som förstärkning av sekreterarfunktionen vid museet.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12069000 kr.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens musiksamlingar för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 12069000 kr.

F 45. Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m.

Reservation             1609623

1984/85 Utgift

4094694

1985/86 Anslag

5126000

1986/87 Förslag

8040000

Från anslaget betalas kostnader for följande museer och ändamål.

Statens konstmuseer för utställningar och allmänkulturell verksamhel
saml underhåll och ökande av samlingarna samt för inköp av konst av nu
levande svenska konstnärer.                                                                               456

Naturhistoriska riksmuseet för materiel m. m.

Statens musiksamlingar för bokinköp, utställningar, allmänkulturell verksamhet samt underhåll och ökande av samlingarna.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndigheten

Föredraganden

Statens konstmuseer Naturhistoriska riksmuseet Statens musiksamlingar

3 388000

1057000

681000

5126000

+ 237000 + 2168000 +   104000

+2509000

+ 2666000 + 176000 +    72000

+2 914000

Statens konstmuseer

Prisomräkning 237000 kr.

Naturhistoriska riksmuseet

1. Prisomräkning 87000 kr.

2.    Från anslaget Naturhistoriska riksmuseet bör 123000 kr.föras över till detla anslag.

3.    För påbörjandet av nya basutställningar erfordras för näsla budgetår 2878000 kr., varav från detla anslag bör utgå 2 168000 kr.

Statens musiksamlingar

Prisomräkning 104000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår atl myndigheterna kompenseras för pris- och löneökningar.

Föredragandens överväganden

Konsekvenserna av huvudförslaget har i enlighet med statens konstmuseers förslag beräknats under detla anslag.

Statens konstmuseers anslag för inköp av konst har - delvis på grtind av museets prioriteringar i anslulning lill huvudförslaget - under senare år kommit alt minska. För nästa budgelår har jag därför räknai med en Ullfällig förstärkning av deUa anslag med 2,7 milj. kr., varav jag räknar med all 500000 kr. skall utgöra en permanent förstärkning av denna resurs.

I enlighel med vad jag anfört under naturhistoriska riksmuseets förvaltningsanslag biträder jag museets förslag atl 123000 kr. i fortsättningen skall beräknas under förevarande anslag, posten naturhistoriska riksmuseet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 8040000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statliga museer: Vissa kostnaderför utställningar och samlingar m.m. föt budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 8040000 kr.

457

F 46. Bidrag till Nordiska museet

38186457 37002000 37867000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

För Stiftelsen Nordiska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 14 maj 1981.

Nordiska museet är ett kulturhistoriskt museum med ett samlingsområde som - med undantag av vissa specialområden som bevakas av andra museer - omfattar arbete och liv i Sverige från 1500-lalet lill nutid, samt jämförande material från andra länder, främsl de nordiska.

Museet är en stiftelse till vilken ulgår statligt driflbidrag. Ledamöterna i stiftelsens styrelse. Nordiska museets nämnd, utses av regeringen.

Nordiska museet har sju avdelningar. Till museet hör institutet för folklivsforskning och Julita gård samt Kulturarvet i Falun.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Nordiska

Före-

museet

draganden

Personal

Nordiska museet

136

of

of.

Kulturarvet i Falun

8

of.

of.

144

of.

of.

Anslag

Nordiska museet

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

22769000

(19806000)

14 623 000

+ 1316000

(+1282000)

-   580000

+ 1230000

(+1 188000)

-   231000

37 392000

+ 736000

+

999000

Inkomster

Entré- och visningsavgifter, försäljning m. m. Fondavkastning och hyror

1 401000 989000

+   100000 -   100000

+ +

143 000 96000

2390000

of.

+

239000

Nettoutgift

35002000

+ 736000

+

760000

Kulturarvet i Falun

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

1613000

(1233 000)

538000

+     10000

(of.)

+    21000

+

(+

+

99000 74000) 21000

2 151000

+    31000

+

120000

Inkomster

151000

of.

+

15 000

Nettoutgift

2000000

+    31000

+

105000

458

Nordiska museet                                                            Prop. 1985/86:100

1.    Pris- och löneomräkning m.m. 2 296000kr.

2.    Museels förslag till besparingar enligt huvudförslaget innebär en tolal besparing med 5% t.o. m. budgetåret 1988/89. Därvid har i underiaget för beräkningen frånräknats museets hyreskostnad. Museet bedömer alt ett magasin kan utrymmas under budgetåret 1986/87. Detla bör kunna ske dels genom fiyttning av föremål till andra magasin och dels genom att påskynda överlämnandet av de norska samlingarna lill Norge. Denna besparing har beräknats till 985000 kr. Vidare måsle museets dokumenlalionsfilmning avbrytas och upprustningen av basutställningarna skjutas upp.

3.    Museet begär att beslut fattas om utbyggnad av Julita etapp III och lanlbmksmuseet.

4.    Museet föreslär att inkomstkravet vid Kulturarvet i Falun hålls oförändral.

Statens kulturråd

Kulturrådet förordar att museet undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Lantbruksmuseum på Julita

Regeringen fastställde den 12 april 1984 direktiv ter en ulredning om finansiering av ett lantbruksmuseum på Julita. En särskilt tillkallad utredare' har med skrivelse den 22 juli 1985 till regeringen överlämnat promemorian (Ds U 1985:3) Sveriges lantbruksmuseum - förutsättningar och former. Utgångspunkten för utredningsarbetet har varit att i rådande statsfinansiella läge måste lillgängliga statliga resurser på museiområdet utnyttjas för de befintliga museer där staten har huvudansvaret för verksamheten. Utredningsarbetet har bl. a. inriktats på alt klarlägga om det finns etl tillräckligt antal intressenter som är beredda att tillsammans finansiera uppbyggnaden och driften av museet. I uppdraget har också ingått alt överväga huvudmannaskap och form för museels organisaiion.

Av utredningen framgår atl ell antal intressenter, som kunnat tänkas vilja medverka till finansiering av lantbruksmuseet, har kontaktats. Det har gällt företag vars produktion lill övervägande delen är inriktad mot jordbruk och livsmedel. Därutöver har primär- och sekundärkommuner och särskilda ortsintressenter tillfrågats om de vill stödja företaget ekonomiskt. Som mottagare av insamlade medel för museets drifl har för ändamålet inrättats Fonden för agrarhistorisk forskning och som förvaltare har Stiftelsen Nordiska museels nämnd inträtt. Stadgar för fonden har upprättats.

Den 30 maj 1985 hade till fonden lämnats bindande löften om bidrag på sammanlagl 9,5 milj. kr. Med de ylleriigare bidrag som kan förväntas jämte ränta på det insamlade kapitalet bör med stor sannolikhet fondkapitalet vid

' Byggnadsrådet Harry Törnquist                                                        459

museets första verksamhetsår vara minst 12 milj.kr. Driftkalkyl för bud-     Prop. 1985/86: 100 getåret 1988/89 har upprättats. Den omfattar beräknade inkomster och     Bil 10 utgifier för del blivande lanlbruksmuseet. Den del av Nordiska museels ordinarie verksamhet som i dag är föriagd lill Julita och som finansieras inom åttonde huvudtiteln har förutsatts icke påverkas i detta sammanhang.

Under arbetets gång har utredaren i olika sammanhang slällls inför frågan om organisationsformen för lanlbruksmuseet. Därvid har uppmärksamheten inriktats mot framför allt förslag om alt man för lanlbruksmuseet skulle bilda en helt ny självständig stiftelse. Alternativet är atl låta frågan bero vid nuvarande förhållanden, dvs. låta museet ingå som en del av Stiftelsen Nordiska museet. Till utredarens motiv för all inte för närvarande föreslå någon mer omfattande organisationsförändring hör bl.a. all museisamlingarna är överlämnade lill Stiftelsen Nordiska museet och atl Julita gård enligt testamente är givet till samma stiftelse. En ändring som strider mol lestamenlorernas förordnande och elt överförande av samlingar och gård till en ny juridisk person fordrar permutation. Elt annal och mera avgörande motiv för att låta nuvarande organisation gälla är atl sedan beslul om uppförande av museibyggnaden lagits och verksamheten fått sin form, så kommer med största sannolikhet utvecklingen av den levande miljön och friluftsaktivitelerna på Julita gård att stå i fokus för intresset.

Utredaren föreslår att museet bör ges namnet Sveriges lantbruksmuseum. Det bör tills vidare vara en del av Stiftelsen Nordiska museet och ledas av dess nämnd och museiledning. Lanlbruksmuseet bör dock utgöra en egen resultatenhet. När museet kommit i full verksamhet och nya aktiviteter byggts ut på Julita kan frågan om organisationsformen övervägas pä nytl och målsättningen kan därvid bli alt lanlbruksmuseet och verksamheten på Julita gård bör ges en friare ställning än den som nu föreslås.

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget m.m.

Museet har enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden redovisat ett förslag till fördelning av huvudförslaget. Förslaget innebär bl. a. avveckling av ett förhyrt magasin fr. o. m. budgetåret 1986/87. Jag har dock erfarit atl denna avveckling inle kan effektueras förrän påföljande budgelår. Med undantag av denna tidsförskjutning räknar jag med atl museets förslag - om möjligt lindrat med hänsyn lill museets lokalkostnader m. m. - skall ligga till gmnd för anslagsberäkningen för den aktuella treårsperioden. För budgetåret 1986/87 harjag därför beräknat en anslags-Ulldelning som med 231000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Lantbruksmuseum på JuUta

För riksdagens informaUon vill jag anföra följande. Utredaren har visat att det finns etl antal icke-statliga intressenter som är villiga att ta ekonomiskt ansvar för driften av ett lantbruksmuseum. Regeringen uppdrog den 12

september 1985 åt byggnadsstyrelsen att, som eu led i del fortsatta utred-     Prop. 1985/86: 100 ningsarbetel, fortsätta projekteringen av en nybyggnad för lantbruksmu-     Bil 10 seel på Julita gård. Nordiska museets nämnd har vidare beslutat atl utreda hur verksamheten vid Julilaanläggningen kan breddas. Planeringen är således inriktad på ett snart förverkligande av ett lantbruksmuseum.

Jag delar utredarens uppfattning all det finns motiv för alt inle omgående besluta i fråga om lantbruksmuseets ställning och organisaiion innan verksamheten har funnit sina former. Dock finns del enligt min mening skäl atl gå vidare även i organisationsfrågan parallellt med övrigt utredningsarbete. Skälen till detta är bl.a. att de intressenter som är beredda att ta ekonomiskt ansvar för lantbruksmuseet skall ges möjlighet att della i museets drift och förvaltning, även om Nordiska museets nämnd självklart måste ta ansvaret för verksamhetens utformning och innehåll. Den utgångspunkt som har gällt för utredarens arbete måste även gälla för lantbruksmuseets drift, nämligen att denna måste klaras ulan bidrag via statsbudgeten. Det är därför nödvändigt alt säkerslälla atl koslnaderna för lanlbruksmuseet inte direkt eller indirekt belastar de delar av Nordiska museels budget som prövas årligen inom ramen för statsbudgeten. 1 detla sammanhang bör även gränserna ses över mellan Nordiska museels verksamhel i Stockholm, i föremålsmagasinen på Julita, på Julita-egendomen resp. i det planerade lanlbruksmuseet. Mot denna bakgrund harjag uppdragit åt nämnde utredare alt fortsätta utredningsarbetet.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 37867000 kr.

F 47. Bidrag till Sveriges Tekniska museum

1984/85 Utgift     8501298'

1985/86 Anslag    8216000

1986/87 Förslag   8557000

' Tidigare anslagsbeteckning Bidrag till Tekniska museet

För Stiftelsen Sveriges Tekniska museum gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 15 november 1984, då museets namn ändrades Ull Sveriges Tekniska museum.

Enligt stadgarna skall museet belysa ulvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper saml inom industrin.

Sveriges Tekniska museum är en stiftelse till vilken utgår statligt driftbi
drag. Enligt den stat som fastslällls av regeringen för innevarande budgetår
läcker statsbidraget drygl 70% av utgifterna för driften. Inkomsterna i
övrigt härrör främsl från bidrag från näringslivet och museels vänförening. 461

1 stiftelsens styrelse, som består av högst 20 ledamöter, utses tre ledamöter    Prop. 1985/86: 100
av regeringen.                                                               Bil 10

Koslnaderna för skötseln av Telemuseet täcks av ett anslag frän Televerkel.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Sveriges Tekniska

Föredraganden

Personal

30

+ 12

of.

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Kostnader för Telemuseet

8766000

(5 506000)

1784000

290000

+ 3 668000

( + 2021000)

+ 1 100000

of.

+ 547 000

(+330000)

+ 113000

of.

10840000

+4768000

+660000

Inkomster

Entré- och visningsavgifter samt försäljning m. m.

Bidrag från näringslivet, museets vänförening m. m.

Ersättning från Telemuseet

794000

1540000 290000

+    40000

+   194 000 +    41000

+ 79000

+ 240000 of.

2624000

+ 275000

+320000

Nettoutgift

8216000

+4493000

+341000

Sveriges Tekniska museum

1.    Pris- och löneomräkning m.m. 799000 kr.

2.    Museet har föreslagit etl treårigt huvudförslag om 5 %. För budgetåret 1986/87 föreslås besparingen kompenserad genom ökade inkomster av entréer samt ökade bidrag från näringslivet (-234000 kr.).

3.    För utvecklingsarbeten samt undervisning och underhäll m. m. rörande verksamheten i Teknorama behövs fyra nya tjänster (+556000 kr.).

4.    Museet begär medel för fyra museivärdar (+496000 kr.).

5.    För två museilärare behövs 276000 kr.

6.    Museet begär att en tjänst som arkivarie/bibliotekarie inrättas samt en tjänst för dokumentation och induslriminnesvård (+308000 kr.).

7.    För utslällningsförsäkringar behövs 100000 kr. och för städning av Teknorama 80000 kr.

8. För luft- och rymdfartsmuseisamlingarna begärs etl engångsanslag
om 5 milj. kr. saml eU driftanslag om 930000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår alt museet undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

462

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Museet har redovisat etl förslag till fördelning av huvudförslaget enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden. Jag räknar med alt museets förslag - om möjligt lindrat med hänsyn till museets lokalkostnader m. m. - skall ligga till grund för anslagsberäkningen för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 har jag beräknal en anslagstilldelning som med 87000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Med hänvisning i övrigl till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 8557000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag tUl Sveriges Tekniska museum för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 8557000 kr.

F 48. Bidrag till Skansen

1984/85 Ulgift      8990746

1985/86 Anslag    8784000

1986/87 Förslag   9265000

För Stiftelsen Skansen gäller stadgar som fastställls av regeringen den 1 mars 1984. Enligt dessa har friluftsmuseet Skansen i Stockholm till uppgift atl i sin verksamhet levandegöra svensk kultur och natur saml kring ell centrum av kullurminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Till Skansen hör Biologiska museet. Skansen är en stiftelse. Ordföranden i stiftelsens styrelse utses av regeringen. Av övriga ledamöter utses en av regeringen, tre av Slockholms läns landsting och två av Nordiska museet.

I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop. 1968:46, SU 84, rskr. 202) regleras frågor om bidrag lill Skansen. Avtalet innebär atl det underskott som uppkommit eller uppkommer i Stiftelsen Skansens verksamhet vart och etl av åren 1966-1970 läcks lill 40% av staten och lill 60% av kommunen. Avtalet är sedermera förlängt och gäller så länge del inte sagts upp. Förutom driflbidrag ulgår åven särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för invesleringar i kulturhistoriska byggnader och för 40% av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vallen- och avloppsledningar, elektriska installationer m. m. Kommunen svarar för resterande 60% av kostnaderna för dessa investeringar. Dessutom täcker kommunen hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.

Stockholms kommun och Stockholms läns landsUng har den 5 maj 1982 träffat ell avtal med innebörd alt landstinget fr.o. m.den I januari 1983 träder i kommunens ställe i det mellan kommunen och staten år 1968 träffade avtalet. Avtalets innebörd bibehålls i övrigl oförändrad. Efler bemyndigande av riksdagen har regeringen genom beslut den I mars 1984 godkänt ändringen.

463

På grundval av förslag från Skansen har numera fastställts inkomst- och ulgiftsstal för år 1986. Enligt denna erfordras elt driftbidrag från statens sida som uppgår lill 7 856000 kr., medan tillskottet från Stockholms läns landsting beräknas Ull 11 784000 kr. Av del statliga bidraget har 3 871 000 kr. anvisats för första halvårel 1986.

Beräkning av driftunderskott för Skansen

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Egna inkomster Utgifter

därav löner, pensioner m. m. Driftunderskott

därav staten

därav Stockholms läns

landsting

1985 Stat

1986 Stat

1987

Skansens

förslag

18 262000 36 858000 (27 100000) 18596000 (7438000)

(11 158000)

19460000 39100000

(28780000) 19640000

( 7 856000)

(11784000)

19937000 42 501000

(28780000) 22 564 000

( 9026000)

(13 538000)

Statsbidragsberäkning

Andra halvåret 1986 och första halvåret 1987

Skansens

Före-

förslag

draganden

Driftunderskott

8298000

8 130000

därav andra halvårel 1986

(4050000)

(3985 000)

därav första halvåret 1987

(4 248000)

(4 145000)

Investeringsbidrag till

kulturhistoriska byggnader

1075000

681000

Investeringsbidrag till övriga

gemensamma anläggningar

650000

454 000

Statsbidrag 1986/87

10023000

9265 000

Statsbidrag 1985/86

8784000

8784000

+ 1239000

+481 000

Skansen

1.     Skansen beräknar att anlalet besök under år 1985 kommer alt uppgå
till ca 1,8 miljoner, vilket innebär en minskning med närmare 300000 besök
i förhållande Ull år 1984.

De egna inkomsterna har enligt Skansens förslag till inkomst- och ulgiftsstal för år 1986 räknats upp med 810000 kr. motsvarande en ökning med 4,4%.

2.   Utöver kompensation för automatiska kostnadsökningar begär Skansen bl. a. medel för två ijänster.

3.   I fråga om investeringsstaterna framhåller Skansen att anslagen under en följd av år har varit praktiskt tagel oförändrade. Under en tioårsperiod har särskilt anslag endast utgått vid elt tillfälle, nämligen till en ny klädkammare. Det är stiftelsens förhoppning atl investeringsanslagen kan räknas upp så att en genomgripande upprustning av friluftsmuseets mångfald av anläggningar och byggnader kan ske samt alt nödvändiga nyinvesteringar kan genomföras.

För kulturhistoriska byggnader beräknar stiftelsen ett bidragsbehov av 1075000 kr. och för gemensamma'anläggningar ett totalt bidragsbehov under åren 1986 och 1987 om 3 250000 kr., varav från staten 1,3 milj. kr.

464

Föredragandens överväganden

Vid godkännande av inkomst- och ulgiftsstal för år 1986 har inkomstsidan räknats upp med I 198000 kr. På utgiftssidan har beräknats kompensation för löne- och kostnadsutvecklingen. Statsbidrag för att täcka väntat under-skoU för år 1986 har beräknats till 7856000 kr., en ökning med 418000 kr. i förhållande Ull 1985 års stat.

I fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader för näsla budgetår harjag beräknat 681000 kr., en ökning med 39000 kr. För gemensamma anläggningar harjag för statens del beräknal 454000 kr., en ökning med 26000 kr.

Till sådana investeringar som landstinget helt bekostar har, enligt vad jag inhämtat, beräknats ell belopp om 681 000 kr. för år 1986.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl Skansen för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 9265 000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil 10

F 49. Bidrag till vissa museer

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

8822676 12051000 12769000

Ur anslaget ulgår innevarande budgetår bidrag till Arbetets museum, Dansmuseel, Drottningholms lealermuseum, Marioneltealern för teaterns museiverksamhet, Carl och Olga Milles Lidingöhem, Thielska galleriet, Slrindbergsmuseet och Zornsamlingarna samt bidrag för film- och video-gramproduktion inom museerna.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Museet resp.

Före-

statens kul-

draganden

Arbetets museum

turråd'

1.

5000000

+

300000

of.

2.

Dansmuseet

1885 000

+

280000

+ 390000

3.

Drottningholms

teatermuseum

2 842000

+

623 000

+ 172000

4.

Marionetleatem

103000

+

152000

+    3000

5.

Cari och Olga Milles

Lidingöhem

504 000

+

lOOOOO

+ 56000

6.

Strindbergsmuseet

234000

+

25000

+ 19000

7.

Thielska galleriet

578000

+

67000

+ 74000

8.

Zornsamlingarna

155 000

-

+    4000

9.

Bidrag för film- och videogramproduktion

inom museema

750000

+

30000

of.

12051000

+ 1577000

+718000

' Statens kulturråd beträffande p. 9 30-Riksdagen 1985/86. I samt. Nr 100. Bilaga 10

465

/. Arbetets museum                                                                       Prop. 1985/86:100

Stiftelsen Arbetets museum föreslär för nästa budgetår en ökning av det        ' statliga bidraget med 300000 kr.

2. Stiftelsen Dansmuseifonden

Stiftelsen framhåller atl Dansmuseel ulöver uppräkning av bidraget för löne- och prisförändringar behöver dels en förstärkning av museets lönemedel med 200000 kr. i samband med nuvarande direktörens pensionering och dels elt engångsbidrag om 80000 kr.till förnyelse och utökning av museels videoapparalur.

3. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum

Drottningholms teatermuseum består av Drottningholms slotlsteater, ett bibliotek och elt bildarkiv. För förestäUningsverksamheten vid teatern utgår innevarande budgelår bidrag från anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet.

Stiftelsen framhåller att för att vidmakthålla bibliotekets vetenskapliga standard behövs 130000 kr.för foto- och klipparkivet och 100000 kr.för bokinköp. För atl arbelel inom SAMDOK skall kunna bedrivas planenligt behövs 30000 kr. och för finansiering av Teaterårsboken behövs 50000 kr. På grund av klipparkivels förslitning är det nödvändigl alt gå över till mikrofilmning. För inköp av kamera m. m. behövs en engångsanvisning om 120000 kr. Därtill kommer en uppräkning av bidraget för automatiska kostnadsökningarmed 193000 kr.

4. Marioneltealern

För förstärkning av museiverksamheten och för all skapa möjligheter all lansera denna verksamhet på riksplanet behövs ytterligare 152000 kr.

5. Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem

Utöver kompensation för automatiska kostnadsökningar behöver stiftelsen lOOOOO kr. för åtgärder som förbättrar säkerheten på Millesgården.

7. Stiftelsen Thielska galleriet

Stiftelsen begär för nästa budgelår utöver kompensation för kostnadsökningar 50000 kr. för tavelkonservering och 17000 kr. för ökade hyreskostnader.

9. Bidrag till film- och videogramproduktion inom museerna

Kulturrådet framhåller att bidraget som nu har fördelats för tredje året har

verkat som stimulans och slöd för museernas film- och videogramproduk-         .,,

4Ö0

tion. Ca 50 projekt har hittills erhållit bidrag och fördelningen ämnesmäs-     Prop. 1985/86: 100 sigl och geografiskt har varit god. Kulturrådet anser alt i samma takl som     Bil 10 användningen av dessa media blir en naturlig del i museernas normala verksamhet skall den slalliga andelen av projektens finansiering krympas. Anslagsposten föreslås öka med 30000 kr. som kompensafion för prisökningar.

Statens kulturråd

Kulturrådet anser alt det främst är vissa önskemål om engångsanvisningar som bör prioriteras.

Föredragandens överväganden

I förslaget till uppräkning av bidraget till Dansmuseet ingår 315000 kr. för ökade hyreskostnader.

För tjänsterna som intendent och tillsynsman vid Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem och tjänsten som museichef vid Stiftelsen Thielska galleriet finns det inte någon rätt till tjänstepension. Jag anser att dessa Ijänster och de nya fasta ijänster som kan komma atl inrättas vid stiftelserna bör omfattas av statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR). Kostnaderna bör las ut genom lönekostnadspålägg. Medel har reserverats för tid fr. o. m. den 1 juli 1985.

Jag avser atl föreslå regeringen atl lill statens kulturråd för rådets avgörande överlämna begäran från Stiftelsen Dansmuseifonden, Stiftelsen Drottningholms lealermuseum saml Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem om medel av engångskaraktär.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.    godkänna vad jag har förordat om pensionsrält för personal vid Carl och Olga Milles Lidingöhem och Thielska galleriet,

2.    lill Bidrag tiU vissa museer för budgetåret 1986/87 anvisa ell anslag av 12769000 kr.

F 50. Bidrag till regionala museer

1984/85 Utgift    31 167400

1985/86 Anslag   31728000

1986/87 Förslag 34380000

Statsbidrag utgår enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer lill regionall verksamt museum som regeringen har förklarat berättigat lill sådant bidrag. Statsbidrag utgår endasl lill museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen
är det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Enligt
beslut av regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Antalet grundbe-      467

lopp för budgetåret 1985/86 har fastslällls Ull 469. Grundbeloppet för     Prop. 1985/86: 100 innevarande budgetår har preliminärt beräknals lill 130500 kr. Statens     Bil 10 kulturråd fördelar grundbeloppen på de museer som regeringen har förklarat berättigade till statsbidrag.

Bidragsunderlaget för varje museum motsvaras i första hand av summan av de tilldelade grundbeloppen. Statsbidrag utgår med 55% av bidragsunderiaget.

Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1985/86

Museum                                               Beslutad fördelning

Slockholms läns museum                     12

Upplandsmuseet                                 14

Södermanlands museum                     18

Östergötlands länsmuseum                14

Jönköpings läns museum                    15

Smålands museum                              10

Kalmar läns museum                           15

Gotlands fornsal                                  12

Blekinge museum                                  8

Kristianstads länsmuseum                  20

Kulturhistoriska museet i Lund           34

Malmö museum                                   27

Hallands länsmuseer                          15

Bohusläns museum                             14

Göteborgs museer                              82

Älvsborgs länsmuseum                       16

Skaraborgs länsmuseum                    12

Värmlands museum                            10

Örebro läns museum                          14

Västmanlands läns museum               10

Dalarnas museum                              17

Länsmuseet i Gävleborgs län             16

Länsmuseet-Murberget                      11

Jämtlands läns museum                      20

Västerbottens museum                      18

Norrbottens museum                         15

469

Statens kulturråd

Kulturrådet har i tidigare anslagsframställningar argumenterat för att re-gionmuseireformen som inleddes budgetåret 1977/78 skall fullföljas. Kulturrådet räknade med att grundbelopp skulle kunna ulgå till samtliga bidragsberättigade årsverken vid museerna.

När bidragssystemet infördes befann sig museerna i mycket olika utgångslägen vad beträffar de egna huvudmännens satsningar. Den ledande principen för statsbidraget var atl initiativet lill utbyggnad skulle ligga hos huvudmännen. Därför har de museer som tidigt satsade på en ulbyggnad också snabbt erhållit ett högt antal grundbelopp medan de som gjort sina satsningar i etl senare skede inte har fått ökade statsbidrag i samma omfattning.

Kulturrådet anser att regering och riksdag måste lämna klarare besked
om hur man ser på utvecklingen av regionmuseislödel. Kulturrådet menar
atl den nuvarande situationen med ovissheten om bidragels tillväxt, den
ökade arbetsbördan på regionmuseerna när det gäller servicen inom den        468

statliga kulturminnesvården samt skillnaderna i regionmuseernas utbygg-     Prop. 1985/86: 100 nad är myckel otillfredsställande. Kulturrådet vill därför återigen föreslå     Bil 10 atl regeringen fastställer en miniminivå för antalet grundbelopp till regionmuseerna.

Kulturrådet föreslår att staten genom en uppräkning av regionmuseibi-draget garanterar atl minsl 15 gmndbelopp ulgår till vaije länsmuseum som bas för verksamheten - under förutsättning att huvudmännen finner atl verksamheten skall ligga på minst den nivån.

Vidare föreslår kulturrådet atl ett tak om preliminärt 25 grundbelopp läggs för de större länsmuseerna och atl regeringen och riksdagen därmed redogör för hur långt de kan följa med i utvecklingen. Ambitionshöjningarna utöver de 25 grundbeloppen anser kulturrådet att huvudmännen själva skall slå för.

För museerna i Göteborg och Malmö samt för Kulturhistoriska museet i Lund råder fömtsättningar som skiljer sig från övriga länsmuseer. Kulturrådet anser all även dessa museer under långtidsperioden bör erhålla en uppräkning.

För nästa budgetår bör enligt kulturrådet ytterligare 45 gmndbelopp filiföras anslaget motsvarande en kostnad av 5 164000 kr., varav 1934000 kr. utgör prisomräkning.

Helsingborgs kommun har anhållit alt Helsingborgs museum skall förklaras berättigat lill statligt stöd för sin regionala verksamhel och atl museet tilldelas statsbidrag budgetåret 1986/87. Statens kulturråd har yttrat sig över framställningen.

Föredragandens överväganden

Jag har under avsnittet kullurpoliliska insatser i inledningen redovisat mina utgångspunkter vad gäller utvecklingen av stödet bl. a. till de regionala museerna under den kommande treårsperioden.

Jag beräknar under detta anslag en ökning med 10 grundbelopp, vilka i första hand bör fördelas mellan de små museerna. Det lotala anlalet grundbelopp kommer sålunda all för nästa budgetår uppgå till 479. Vid beräkningen av medelsbehovet för näsla budgelår har jag utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp av 130500 kr., av vilket statsbidrag utgår med 55%.

Det sammanlagda medelsbehovel för bidrag lill regionala museer beräknar jag till 34 380000 kr., vilket innebären ökning med 2652000 kr. jämfört med innevarande budgetär.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till regionala museer för budgelårel 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 34 380000 kr.

469

F 51. Riksutställningar                                                 Prop. 1985/86:100

Bil 10

1984/85 Ulgift     18999708        Reservation

1985/86 Anslag    19327000

1986/87 Förslag   20083000

Stiftelsen Riksutställningar har enligt sina stadgar (KRFS 1978:5) Ull uppgift atl främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom atl förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigl utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kullurlivet.

Riksutställningar

1.    Pris- och löneomräkning m. m. 479000 kr.

2.    De besparingar enligt huvudförslaget om 5% som redovisas för en treårsperiod innebär en lotal besparing om 990000 kr., varav Riksutställningar beräknar 198000 kr. för nästa budgetår. I elt försök att frigöra och bevara rörliga medel för stiftelsens kullurpoliliska arbetsuppgifter blir konsekvenserna av etl sådant besparingsprogram betydande personal- och lokalinskränkningar. Samlidigl yrkar Riksutställningar alt stiftelsen undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att Riksutställningar undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Riksutställningar har redovisat elt förslag lill fördelning av huvudförslaget enligt budgetanvisningarna för den kommande treårsperioden. Jag räknar med att myndighetens förslag - om möjligl lindrat med hänsyn till myndighetens lokalkostnader m.m. - skall ligga till grund för anslagsberäkningarna för den aktuella perioden. För budgetåret 1986/87 harjag beräknat en anslagstilldelning som med 116000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Anslaget bör föras upp med 20083000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till RiksutstäUningar för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 20083000 kr.

470

F 52. Inköp av vissa kulturföremål                     Prop. 1985/86:100

Bil 10

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag      100000

1986/87 Förslag     100000

Ur delta anslag ulgår medel till inköp av kulturföremål för vilka risk föreligger alt de kommer all föras ut ur landet och som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de behålls inom landel. Anslaget kan belaslas med högre belopp än det som beräknals i statsbudgeten under förutsättning att regeringen i efterhand anmäler medelsförbrukningen för riksdagen (prop. 1965:58, SU 76, rskr. 204).

Föredragandens överväganden

Anslaget till inköp av vissa kulturföremål bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 100000 kr.

471

Forskning

F 53. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

645741 618000 637000

Reservation

354258

Ur anslaget ulgår medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultursektorn, främsl avseende verksamhetsinriklad ulvecklingsforskning.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndigheten

Föredraganden

Statens kulturråd för fördelning inom museisektorn

Riksantikvarieämbeiei

Riksarkivet

309000 206000 103 000

618000

+ 12000 + 316000 +    6000

+334000

+ 10000 + 6000 + 3000

+ 19000

Statens kulturråd

Prisomräkning 12000 kr.

Riksantikvarieämbetet

Prisomräkning 16000 kr.

Riksantikvarieämbetet begär ytterligare medel för planering och initiering av forskningsprojekt saml forskningsinformation, forskningssamverkan och forskarservice riktad till kulturminnesvårdens regionala organisation (+300000 kr.).

Riksarkivet

Prisomräkning 6000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 637000 kr.

472

Ungdomsorganisationer

F 54. Statens ungdomsråd

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Utgift

3499777

1985/86 Anslag

3 704000

1986/87 Förslag

3 751000

Statens ungdomsråd har enligt sin instruktion (1976:527, ändrad senast 1985:602) Ull uppgift att inom ramen för samhällets kultur- och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga utveckling. Rådet skall handlägga och utreda frågor om samhällets stöd lill ungdomsorganisationerna och verka för en samordning av statliga insatser som avser verksamhet bland barn och ungdom.

Från anslaget bestrids koslnader även för ungdomsrådels utrednings-och informationsverksamhet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens ungdomsråd

Föredraganden

Personal

8,5

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

3 106000

(1593000)

598000

+64 000

( + 39000)

-14000

+61 000

(+36000)

-14000

3704000

+50000

+47000

Statens ungdomsråd

1.    Pris- och löneomräkning m. m. ( + 186000 kr.)

2.    Rådet har enligt huvudförslaget redovisat besparingar genom en ireprocentig minskning av anslaget för budgetåret 1986/87 (-117000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om att jag i budgetpropositionen 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 392-393) redovisade atl huvudförslaget för ungdomsrådet bör tillämpas i enlighel med det s. k. lilläggsallernalivet. Detta innebär en minskning av anslaget med 3 % för budgetåret 1986/87.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens ungdomsråd för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 3751 000 kr.

473

F 55. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

45 581055 48935 000 49338000

Från anslaget utgår bidrag lill den cenlrala verksamheten inom de ungdomsorganisationer som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisafioner (omtryckt 1981:502, ändrad senast 1984:324 och 1985:483). Vidare utgår bidrag till vissa samarbetsorgan saml bidrag i särskild ordning till den centrala verksamheten inom vissa ungdomsorganisationer.

Statsbidrag till cenlral verksamhel ulgår enligt nyssnämnda förordning till organisationer som bedriver verksamhet huvudsakligen bland barn och ungdom och som har minst 3000 medlemmar i åldern 7-25 år saml lokalavdelningar i minst hälften av landets landstingskommuner. Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och röriigt bidrag. Gmndbidragel ulgör 315000 kr. Det rörliga bidraget uppgår budgetåret 1985/86 till 29 kr. per medlem i intervallet 3 001 -40000 medlemmar och lill 25 kr. per medlem över 40000. Vid beräkningen av bidraget lill vissa organisationer med verksamhet bland handikappade barn och ungdomar gäller enligt särskilt regeringsbeslut atl bidrag ulgår om organisationen har mer än I 500 medlemmar i åldern 7-25 år. Utöver grundbidrag utgår därvid rörligt bidrag även för antalet medlemmar i intervallet I 501 -3000 varvid bidraget per medlem är 114 kr. I övrigt utgår bidrag enligt de generella bestämmelserna. För organisationer som försia gången erhåller bidrag Ull cenlral verksamhel saml för organisationer som inle längre uppfyller villkoren i fråga om antalet medlemmar och lokalavdelningar gäller särskilda bestämmelser om statsbidragets sloriek.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

1.   Grundbidrag till ungdomsorganisationer

2.   Rörligt bidrag till ungdomsorganisationer

3.   Bidrag till vissa samarbetsorgan

4.   Särskilda bidrag lill

vissa ungdomsorganisationer

5.   Politiska ungdomsförbund

6.   Bidrag i särskild ordning

Statens

Före-

ungdomsråd

draganden

22 395000

+ 880000

-1920000

23 550000

+4 263 000

+ 203 000

1260000

+ 490000

-1260000

980000

+ 103 000

- 980000

750000

- 750000

- 750000

-

-

+ 5 110000

48935 000

+4986000

+ 403000

474

Statens ungdomsråd                                                      Prop. 1985/86:100

Grundbidrag

1.    Ungdomsrådet föreslär att grundbidraget, som budgetåret 1985/86 utgår med 315000 kr. per statsbidragsberättigad organisation höjs med 35000 kr. per organisation. Om Handikappförbundens centralkommittés ungdomskomminé (Ungdoms-HCK) förs över till samarbetsorganisationer, ökar anslagsposten med 1 925000 kr.

2.    Rådet föreslår vidare att Elevorganisationen i Sverige samt Skytlerö-relsens ungdomsorganisation erhåller grundbidrag enligt förordningens bestämmelser (- 1220000 kr.).

3.    Nio nya organisationer begär alt få bli statsbidragsberäuigade. Ungdomsrådet föreslår att Svenska förbundet för internationella barnbyar godkänns för statsbidrag enligt gällande förordning (+175000 kr.).

Rörligt bidrag

1. Ungdomsrådet föreslår att det rörliga bidraget i båda intervallen höjs
med 3 kr., dvs.från 29 kr.Ull 32 kr.i intervallet 3001-40000 medlemmar
och från 25 kr. till 28 kr. för varje medlem över 40000.

För handikapporganisationernas medlemmar i intervallet 1501-3000 föreslås en höjning från 114 kr.till 130 kr. (+1 638000 kr.)

2. Om Elevorganisationen i Sverige och Skyllerörelsens ungdomsorga
nisation erhåller bidrag enligt förslaget om grundbelopp ökar kostnaden för
det rörliga bidraget med 2625000 kr.

Vissa ungdomsorganisationer

Ungdomsrådet föreslår en ökning med 10,5% av bidragen till Riksförbundet Sveriges friUds- och hemgårdar och Svenska samernas riksungdomsförbund, Säminuorra, som nu utgår med 790000 kr. resp. 190000 kr. (+103000 kr.).

Samarbetsorganisationer

Ungdomsrådet föreslår en ökning av bidragen till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer och Sveriges kristna ungdomsråd som nu utgår med 945000 kr. resp. 315000 kr. (+140000 kr.)

Rådet föreslår vidare atl Ungdoms-HCK i fortsättningen erhåller bidrag som samarbetsorganisation med eU grundbidrag (+350000 kr.).

Förslag tiU ändringar i förordningen om statsbidrag tiU ungdomsorganisationer

Ungdomsrådet föreslär ändringar av eller dispens frän tillämpningen av
vissa bestämmelser i förordningen, så all handikapporganisationer, in-
vandrarorganisalioner samt Svenska samernas riksungdomsförbund kan få
statsbidrag för cenlral och lokal verksamhel.                                        yc

Sålunda föreslår rådet - med avvikelse från bestämmelserna i 4 § för- Prop. 1985/86: 100 ordningen - beträffande handikapporganisationerna att sådan organisa- Bil 10 tion skall ha minsl 1 500 medlemmar i åldern 7-25 år och belräffande invandrarorganisationerna alt sådan organisation skall ha lokalavdelningar i minst sex av landels landstingskommuner. Vidare föreslås att med "avdelning av ungdomsorganisaUon" i 6 § förordningen skall jämställas ungdomssektion av lokal handikappförening resp. ungdomssektion av lokal invandrarförening. Beträffande Svenska samernas riksungdomsförbund föreslås ändrade bestämmelser i fråga om bl.a. medlemsantal, spridning och grundbeloppets storlek.

Föredragandens överväganden

För grundbidrag till ungdomsorganisationerna beräknar jag ell medelsbehov av 20475000 kr. Jag har då ulgåll ifrån alt grundbidraget skall vara oförändrat 315000 kr. per bidragsberättigad organisation. För Elevorganisationen i Sverige beräknar jag 1 170000 kr. och för Skyllerörelsens ungdomsorganisaUon 800000 kr. under anslagsposten Bidrag i särskild ordning.

Ungdomsrådet har när del gäller handikapp-, invandrar- och sameorganisationer påtalat vissa problem med tillämpningen av bidragsbestämmelserna och därför föreslagit vissa ändringar av bestämmelserna. Dessa organisaUoner har av naturliga skäl svårigheter all uppfylla bestämmelserna vad avser medlemsantal och spridning. Jag föreslår därför atl följande skall gälla för dessa organisationer. För handikapporganisationer bör lägsta medlemsantal för all få bidrag vara 500 medlemmar och för invandrar-organisationer 1 500 medlemmar. Vidare bör invandrarorganisalioner ha lokalavdelningar i minst sex av landets landstingskommuner. Slutligen bör med avdelning av ungdomsorganisation jämställas ungdomssektion av lokal handikappförening resp. lokal invandrarförening. Milt förslag stämmer överens med ungdomsrådets förslag utom i vad avser kravet på lägsia medlemsantal. Vad jag nu anfört innebär att Estniska kommitténs ungdomsverksamhet och De handikappades riksförbund även i fortsättningen kan erhålla statsbidrag. Beträffande Säminuorra (Svenska samernas riksungdomsförbund) bör bidraget även i fortsättningen utgå i särskild ordning, eftersom samerna i många avseenden t. ex. geografiskt och fill antalet inte kan uppvisa en sådan organisationsstruktur som bestämmelserna kräver. Jag har beräknat 210000 kr. för Säminuorra.

För Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar har jag beräknat 810000 kr.

Svenska ungdomsringen för bygdekultur erhåller för närvarande bidrag enligt bestämmelserna med 1121000 kr. Jag har erfarit all organisationen har vissa svårigheter atl uppfylla bidragsbeslämmelserna vad avser ålderssammansättningen. Jag anser alt Ungdomsringen, som till stor del organiserar ungdomar mellan 7 och 25 år, fyller en viktig funktion både för bevarande av en del av vårt kulturarv och för samverkan mellan generationerna. Bidrag bör därför ulgå även i fortsättningen, men i särskild ordning.

Jag har beräknat I 150000 kr. för Svenska ungdomsringen för bygdekultur. 476

Det ankommer på regeringen att meddela villkor för bidraget.

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer erhåller för närvarande     Prop. 1985/86: 100 bidrag med 945000 kr.som samarbetsorgan. Jag har beräknat 970000     Bil 10 kr. för Landsrådet under anslagsposten Bidrag i särskild ordning. Jag anser alt bidrag lill samarbelsorganisationer i övrigt över förevarande anslag bör upphöra. Med hänsyn härtill harjag beräknal en viss minskning av anslaget.

Jag föreslår all följande fyra nya organisationer blir stalsbidragsberättigade fr.o. m.budgetåret 1986/87, nämligen Riksförbundet mot Astma-Allergi, Psoriasisförbundel (PSO-Ung), Assyriska riksförbundet och Syrianska riksförbundet. Organisationerna bör ingå i systemet i enlighet med de ändringar av bidragsbestämmelserna som jag Udigare föreslagit belräffande invandrar- och handikapporganisationer. Enligt bestämmelserna skall första året ulgå ett halvl grundbidrag vilkel för budgetåret 1986/87 innebär ett bidrag med 157500 kr. per organisation.

Jag beräknar för budgetåret 1986/87 etl medelsbehov om 23753000 kr. för rörligt bidrag. Jag har därvid räknat med följande höjningar av bidraget.

Rörligt bidrag bör ulgå med 30 kr. per medlem i intervallet 3001-40000 medlemmar mot tidigare 29 kr. och med 26 kr. per medlem över 40000 medlemmar mot lidigare 25 kr. per medlem.

Till handikapporganisationerna ulgår för närvarande 114 kr. per medlem i intervallet 1501-3000 medlemmar och i övrigt enligt de bestämmelser som gäller för rörligt bidrag till övriga organisationer.

Med hänsyn till den av mig nyss föreslagna sänkningen av kravet på antal medlemmar bör del rörliga bidraget för dessa organisationer i fortsättningen utgå i intervallet 501-3000 medlemmar med 73 kr. per medlem.

Detta innebär för de fiesta handikapporganisationer en väsentlig ökning av det rörliga bidraget eftersom ändringar i kravet på antal medlemmar innebär att de flesta organisationer erhåller bidrag för i stort sell dubbelt så många medlemmar som tidigare och jag därutöver räknat upp bidraget med ell väsentligt belopp.

Det rörliga bidraget för invandrarorganisationerna bör på samma sätt utgå från kravgränsen för dessa organisationer nämligen med 30 kr. per medlem i intervallet 1 501 -40000 medlemmar.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna de ändrade regler för bidrag lill ungdomsorganisatio
nernas centrala verksamhet som jag har förordal,

2.    godkänna de ändrade regler för bidrag till handikapp- och invandrarorganisalioner som jag har förordat,

3.    godkänna att bidrag ulgår lill fyra nya organisationer enligt vad jag har förordat,

4.    lill Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m. för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 49338000 kr.

477

F 56. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala    Prop. 1985/86:100

verksamhet                                                     B"' 'O

1984/85 Utgift    86104 258

1985/86 Anslag   86000000

1986/87 Förslag   94600000

Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet ulgår enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag lill ungdomsorganisationer (omtryckt 1981:502, ändrad senasi 1984:324 och 1985:483).

Berättigade till statsbidrag för lokal verksamhel är dels de ungdomsorganisationer som enligt I § nämnda förordning förklarats berälUgade att erhålla bidrag under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m., dels Sveriges riksidroltsförbund och övriga organisationer med organisaiionsslöd under jordbruksdepartementets huvudtitel och dels de ungdomsorganisationer som erhåller stöd i särskild ordning under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhel m.m.

Statsbidrag utgår under budgelårel 1985/86 med 10 kr. för varje bidragsberättigad sammankomst. Med sådan sammankomst förstås en av lokalavdelning planerad och anordnad sammankomst som varat minst en timme och haft minst fem deltagare i åldern 7-25 år.

Statens ungdomsråd

Ungdomsrådet föreslår att bidraget per sammankomst ökas med 10% dvs. från 10 till 11 kr. (+8600000 kr.).

Föredragandens överväganden

Ungdomsorganisationernas lokala barn- och ungdomsverksamhet är av stort värde för samhället. De slalliga och kommunala aktivitetsstöden är en viktig stimulans i denna verksamhet. Jag anser med hänsyn till detta och med hänsyn till kostnadsutvecklingen att det statliga lokala akliviietsstö-det bör öka med I kr. per sammankomst. Jag förordar således att bidraget Ull ungdomsorganisationernas lokala verksamhet höjs från 10 till 11 kr. per bidragsberättigad sammankomst. Detla innebär att anslaget bör öka med 8,6 milj.kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

1. godkänna de förändrade regler för bidrag Ull ungdomsorganisa
tionernas lokala verksamhet som jag har förordat,

2. lill Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 94600000 kr.

478

F 57. Bidrag till ferieverksamhet inom                Prop. 1985/86:100

ungdomsorganisationerna                                 Bil 10

1984/85 Ulgift

9027692

1985/86 Anslag

9335000

1986/87 Förslag

9615000

Reservation            70633

Bidrag ur detla anslag ulgår enhgt förordningen (1981: 503) om statsbidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationer. Frågor om bidrag prövas av statens ungdomsråd efler ansökan.

Statens ungdomsråd

1.    Ungdomsrådet föreslår atl bidraget ökas med 10% (+965000 kr.).

2.    Vidare föreslås att rådet skall fä disponera 250000 kr. ur anslaget för administralion, information och ulbildning (+15000 kr.).

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 9615000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av 9615000 kr.

479

G.     MASSMEDIER M.M.                                   Prop 1985/86: lOO

Bil 10

Frågor rörande handikappsatsningar och organisationstidskriftsstödet

Inom medieseklorn föreslås en rad åtgärder på handikappområdet. Inom anslagen för litteraturstöd samt talboks- och punktskriftsbiblioteket föreslås belydande förstärkningar. Den omfattande satsningen har möjligaorls genom en särskild handikappram om totalt 75 milj.kr., vilken har åstadkommils genom omprioriteringar inom statsbudgeten.

Stödet tUl organisationstidskrifter inrättades år 1977 som kompensation för lidskrifternas ökade portokostnader (prop. 1976/77:99, KU 42, rskr 260). Stödet grundar sig på reglerna för befrielse från mervärdeskatt och är knutet lill den postdistribuerade upplagan. Stödbeloppen beräknas på basis av den mängd exemplar av en tidskrift som distribueras som posttidning, som halvtariffkorsband eller mot postabonnemang.

Stöd utgick ursprungligen med ett fast grundbelopp på 2500 kr. och ett exemplarslöd på mellan 30 och 12 öre i fallande skala med stigande upplaga. Beloppen ökade med 10% för Udskrift med mellan 10 och 15 nummer per år och med 20% om antalet nummer per år var högre än 16.

Det tolala stödet uppgick för år 1977 till 40 milj.kr. Under de närmast följande åren ökade slödel, delvis beroende pä automatiskt verkande regler angående upplage- och periodicitetsökningar m. m. Trots della förlorade stödet samtidigt i relativ betydelse, i huvudsak därför atl del inle utvecklades i takl med de portohöjningar som följde på riksdagens beslul år 1976 atl underskottet i postverkets tidningsrörelse skulle avvecklas under en femtonårsperiod (prop. 1975/76: 127, TU 22, rskr 302).

Åren 1981 och 1982 gjordes omfattande besparingar på anslaget. Grundbidraget höjdes till 5000 kr. Exemplarslödel bestämdes till 42 öre, oberoende av upplagans storlek och tidskriftens periodicitet. Utgående stöd Ull enskild tidskrift maximerades i två steg Ull nu gällande 400000 kr. för etl bidragsår. Regeländringarna innebar besparingar om sammanlagt 25 milj. kr.

Efter år 1982 har reglerna och stödbeloppen legal fasl. Anslaget har endast höjts på grund av upplageförskjutningar, nytillkommande tidskrifter m. m. enligt de automatiskt verkande reglerna. Anslaget för innevarande budgetår är nominelll lägre än när stödet infördes år 1977 (39 resp. 40 milj. kr.).

Utvecklingen har lett till att stödet för ett stort antal lidskrifter kommit att bli av allt mindre betydelse. Som exempel kan nämnas att av de 470 tidskrifter som i augusti 1985 hade fått bidrag för år 1984 har 248 - dvs. drygl hälften av samlliga stödmoUagare - erhållit ell belopp på mellan 9000 och 30000 kr. Likaså har stödet genom det föreskrivna maximibeloppet på 400000 kr. förlorat i ekonomisk belydelse för de verkligt stora tidskrifterna, de som distribuerar flera miljoner exemplar åriigen.

Försvagningen av stödet har i enstaka fall fått negativa konsekvenser. I
stort sett har dock organisationstidskrifterna lyckats hävda de egna posi
tionerna, lill stor del genom atl berörda organisationer tagit på sig ett ökat     480

ansvar för Udskriftsulgivningen. Antalet lidskrifter som kan få stöd har     Prop. 1985/86: 100 hela tiden ökat, från totalt 372 år 1977 Ull tolalt 470 år 1984.1 sammanhang-     Bil 10 el kan noteras all vissa medlemstidskrifter enligt uppgift nu böijat satsa på annonser, en verksamhet som de tidigare i regel varit återhållsamma med.

Mol bakgrund av de förhållanden jag nu har redovisal anser jag atl siödet till organisationstidskrifter nu har förlorat så mycket i praktisk och ekonomisk betydelse att det kan ifrågasättas om det skall behållas. Det är angeläget atl statens stödinsatser på kullur- och medieområdet främst kan inriktas på sådana verksamheter där de är av avgörande betydelse. Organisationerna bör enligt min bedömning kunna klara sin tidskriflsutgivning utan någol särskilt tidskriflsslöd, i synnerhet som många uppbär statligt stöd i annan ordning.

Jag föreslår därför att slödel till organisalionstidskrifter avvecklas fr.o.m. den I juli 1986. Avvecklingen fär effekt för de utbetalningar avseende bidragsåret 1986 som presstödsnämnden annars skulle göra tidigast i mars 1987.

För alt mildra effekten av den föreslagna avvecklingen och ge särskilt betydelsefulla och allmänintressanta tidskrifter möjligheter all anpassa sig till nya förhållanden anserjag all siödet till kulturtidskrifter bör höjas för atl bereda plats även för vissa organisationstidskrifter.

Siödet till kulturtidskrifter administreras av statens kulturråd. Vid tilldelningen av slöd skall kulturrådet enligt förordningen (1977:393) om statligt stöd till kullurtidskrifter bl. a. beakta dels tidskriftens utgivning och ekonomi under de tre senasle redovisningsåren, dels huruvida utgivande ägare till en tidskrift har eller kan påräkna lillräckligl stöd från annal håll och dels, slutligen, att bidragen skall främja hög kvalitet och mångsidigt utbud av åsikter och behandlade ämnen.

Rådet har hittills endast i begränsad omfattning lämnat stöd fill tidskrifter som ges ut av organisationer, bl. a. med hänvisning till atl dessa kunnat få del av det särskilda slödel lill organisalionstidskrifter. En avveckling av organisationstidskriftsstödel innebär att det inle längre finns någon grund för en sådan avvägning.

I syfte atl bereda plats för stöd även lill vissa organisalionstidskrifter kommer jag i del följande alt föreslå att anslaget G 9. Stöd lill kulturlid-skrifter höjs med 7 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Besparingen har i övrigt utnyttjats till omprioriteringar inom utbildningsdepartementets område.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat i fråga om siödet lill organisationstidskrifter.

481

3,\-Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Film m. m.

G 1. Statens biografbyrå

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

3 287775

3637000'

4073000

' Härutöver har 57 000 kr. anvisats på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Statens biografbyrå skall enligt sin instruktion (1965:748, omtryckt 1977:1057, ändrad senast 1985: 304 och 992) pröva frågor om godkännande av filmer och videogram avsedda för offentlig förevisning. Byrån handhar också fraklslödel för film enligt bestämmelser i förordningen (1984:465) om fraktslöd för film.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens biografbyrå

Föredraganden

Personal

10

+ 1

+ 1

Anslag

Förvaltningskostnader

1918000

+ 335 000

+ 327 000

(därav lönekostnader)

(1763000)

(+192000)

(+182000)

Lokalkostnader

625 000

- 28000

- 27000

Anskaffning av ut-

rustning

1000

of

of

Fraktstöd för film

1093000

+402000

+ 136000

3637 000

+709000

+436000

Inkomster vid statens biografbyrå, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram (lidigare benämnd Avgifter för granskning av biograffilm), beräknas till 3,6 milj. kr. för nästa budgetår. (Budgetåret 1984/85 var inkomsterna 2,748 milj. kr.).

Statens biografbyrå

Statens biografbyrås anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1.    Pris- och löneomräkning 113 295 kr.

2.    Under flera år i rad har biografbyrån varit befriad från krav på besparingar. Byrån är en liten myndighet. Filmbranschen eriägger avgifter i nivå med koslnaderna för byråns verksamhel och ställer krav på service ulan dröjsmål. Några nämnvärda besparingar kan av dessa skäl inte åstadkommas. Byråns arbetsuppgifter har under de senaste åren utökats och väntas bli ylleriigare utvidgade fr. o. m. år 1986. Med hänsyn härtill bör några besparingskrav inte heller nu ställas på byrån.

3.    Byrån begär för den lillkommande uppgiften med granskning av videogram ökade medel motsvarande en assisfenttjänst med deltidstjänstgöring (+ 112000 kr.).

482

4. Byrån begär även ytterligare medel för övriga förvaltningskoslnader, i     Prop. 1985/86: 100
huvudsak för service och underhåll av byråns maskinutrustning, utrikes    Bil 10

resor, personalutbildning och kontorsmateriel. En del av behovet är en följd av den nya uppgiften atl granska videogram. Byrån begär vidare etl engångsbelopp för ersättning av slitna möbler samt storstädning i samband med ombyggnad av lokalerna (+ 135000 kr., varav + 79000 kr. engångsutgifter).

5.    Enligt byrån har de för fraklslödel anvisade medlen endast räckt till atl betala ut de avsedda stödbeloppen till 70 %. Enligt byråns bedömning fordras etl belopp av ytterligare 348 000 kr. för aft småbiograferna skall kunna få full kostnadstäckning för fraktkostnaderna för stödberättigade filmer (+ 348000 kr.).

6.    Granskningsavgiflerna förutsätts anpassas för alt läcka biografbyråns beräknade utgifter för granskningsverksamheten inkl. ränte- och avskrivningskostnader för teknisk utrustning. De av byrån begärda medelsökningarna bör föranleda en avgiftshöjning med 9 %. Byrån pekar på svårigheterna alt beräkna intäkterna vid granskning av videogram.

Föredragandens överväganden

Vid min medelsberäkning harjag inte tillämpat huvudförslaget.

Genom riksdagens beslut (KU 1985/86: II, rskr 40) med anledning av regeringens förslag i prop. 1984/85:116 om ålgärder mot våldsskildringar i videogram m.m. har statens biografbyrå fått i uppgift atl fr.o.m. den 1 januari 1986 även granska videogram. För videogram som skall visas offentligt blir granskningen obligatorisk. Därutöver kan granskning av videogram som inte skall visas offentligt bli aktuell om distributören begär del eller om biografbyrån skall besluta i frågor om medgivande till allmänl åtal enligt videovåldslagen.

Genom riksdagens beslut (KrU 1985/86: 10, rskr 59) med anledning av regeringens proposifion 1985/86:36 om avgifter för granskning av filmer och videogram m. m. har lill anslaget Statens biografbyrå på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats etl belopp av 57000 kr. för all läcka de kostnader som uppkommer på grund av den nya uppgiften. För nästa budgelår bör byråns resurser förstärkas på motsvarande sätt. Jag föreslår en ökning med 108000 kr. för della ändamål.

Biografbyrån bör få ökade medel för bl.a. bättre löpande service och underhåll av byråns maskinutrustning och för personalutbildning. Jag har beräknat en ökning med 130000 kr. för dessa ändamål, varav 79000 kr. ulgör ell engångsbelopp.

Jag är för närvarande inle beredd att föreslå någon medelsökning för fraklslödel ulöver kompensation för prisutvecklingen.

Granskningsavgifterna för film kommer genom riksdagens nyssnämnda beslul all höjas med 9% fr.o. m.den I januari 1986. Som jag-uttalade i propositionen (s. 9) bör erfarenheterna få utvisa om denna nivå är väl avvägd eller om senare justeringar blir nödvändiga.

Regeringen beslöt den 12 september 1985 atl medge utbetalning av högsl
2,5 milj. kr. till stiftelsen Svenska Filminstitutet från den under förevaran- 483

de anslag uppförda anslagsposten 3. Anskaffning av utmstning. Medlen är avsedda alt användas för anskaffning av 16 mm filmprojeklorer för uthyrning lill biografer på mindre orter. Därigenom kan nya filmer visas på mindre orter samlidigl som resp. film har biografpremiär på större orter. Denna engångsulgift har finansierals genom en besparing under anslaget G 8. Lån till dagspressen. Regeringen bör anmäla detla för riksdagen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemstäUer jag atl regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört om utbetalning av medel lill stiftelsen Svenska Filminstitutet,

dels föreslår riksdagen att till Statens biografbyrå för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 4073000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil 10

G 2. Filmstöd

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

34073000 35060000 36120000

Reservation

6000

För stiftelsen Svenska Filminstitutets verksamhet gäller 1982 års film-och videoavtal, som godkändes av regeringen den 3 juni 1982. Ändringar i avtalet godkändes den 17 mars 1983 och den 29 augusli 1985. Enligt avtalet, som är sluiet mellan staten och organisationerna inom film- och videobranscherna, skall avgifter till stiftelsen erläggas av biografägare och videogramuthyrare. Avgifterna tillförs en filmfond för att enligt närmare bestämmelser i avtalet användas för produklion av svensk film, för att främja spridning och visning av värdefull film, för branschfrämjande ändamål samt för övriga filmkulturella ändamål. För budgetåret 1984/85 uppgick, enligt vad jag har erfarit, biografavgifterna lill 48875000 kr. och videoåvgifterna till 23 525000 kr.

Från anslaget ulgår bidrag enligt följande sammanställning.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Svenska

Före-

Bidrag till filmfonden

Filminstitutet

draganden

1.

25 950000

+5 300000

+   750000

2.

Produktionsgarantier till svenska kort-

filmer

2580000

+   400000

+   114000

3.

Främjande av spridning och visning av

värdefull film

5 250000'

+ 1000000

+   158000

4.

Bidrag för filmkul-

turella ändamål

1280000

+   300000

+    38000

35060000

+7000000

+ 1060000

Därav högst 2 milj. kr. för försöksverksamhet med lokalt arbete med video.

484

Svenska Filminstitutet                                                    Prop. 1985/86:100

Svenska Filminstitutets anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1.    Antalet biografbesök har efter en ständig nedgång sedan budgetåret 1978/79 ökat med 4,5 % under budgetåret 1984/85. Under verksamhetsåret 1984/85 hade 22 svenska långfilmer premiär, medan 12 svenska filmproduktioner påbörjades. Filminstitutets omslutning låg verksamhelsårel 1984/85 ca 20% över nivån för verksamhetsåret 1982/83, det första året inom ramen för det nya film- och videoavialet. Del statliga anslaget har emellertid under samma tid inte ökat med mer än 4 %. För alt återställa anslaget lill 1982/83 års realnivå begär institutet en medelsökning av 7 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

2.    Filminstitutet anger för verksamheten under budgelårel 1986/87 alt institutet kommer all prioritera stöd till debuiantregissörer, barn- och ungdomsfilmer, biograferna i de mindre orterna samt medieundervisning och medieforskning.

3.    Filminstitutet fogar lill sin anslagsframställning en utvärdering av den försöksverksamhet med lokall arbete med video som under åren 1983-1985 bedrivits med stöd från visningsnämnden inom institutet. Försöksverksamheten bör fortsätta under budgetåret 1986/87.

4.    Filminstitutels bibliotek bör ges ställning som ansvarsbibliotek på den rörliga bildens område. Delegationen för vetenskaplig och teknisk infor-malionsförsöijning har yttrat sig i frågan.

Föredragandens överväganden

1982 års film- och videoavtal hade den 1 juh 1985 varit i kraft i tre år. I enlighet med avtalels 35 § förs för närvarande överläggningar mellan parterna om villkoren i avtalet.

Vid min medelsberäkning har jag räknai med en viss kompensation för prisutvecklingen.

I likhet med föregående år bör som villkor för statsbidrag lill Filminstilu-tet för visningsfrämjande åtgärder gälla alt bidragen till Folkels Husföreningarnas Riksorganisation för Bio Kontrast- verksamheten saml till Sveriges Förenade Filmstudios inte skall understiga vissa belopp. För budgetåret 1986/87 bör bidragen inte understiga 1 240000 kr. resp. 870000 kr.

Försöksverksamheten med lokalt arbete med video har nu pågått i tre år. Filminslilutet har genom visningsnämnden utvärderat försöket och föreslår en fortsatt försöksverksamhet under nästa budgetår. Jag ansluter mig lill institutets bedömning. Riksdagen har nyligen med anledning av prop. 1985/86:22 om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar m. m. (KrU 11, rskr 75) anvisai medel för lokal programverksamhet i kabelnät. Med hänsyn till de beröringspunkter som finns mellan denna verksamhet och siödet till lokalt arbete med video vill jag avvakta ytterligare erfarenheter innan jag tar ställning till en permanentning av videostödel. För försöksverksamheten med lokalt arbete med video bör få användas högst 2 milj. kr.

485

Jag är för närvarande inte beredd att la ställning lill frågan om Filminstitutets bibliotek skall få ställning som ansvarsbibliotek på den rörliga bildens område.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Filmstöd för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 36 120000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

G 3. Stöd till fonogramverksamhet m. m.

1984/85 Ulgift     6684508'        Reservation         4915659

1985/86 Anslag    7679000'

1986/87 Förslag   8092000

' Anslaget F 21. Stöd till fonogramverksamhet.

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram. Inom ramen för delta stöd utgår även bidrag till Rikskonserters fonogramproduklion. Under anslaget utgår också bidrag till Musikaliska akademien för utgivning av den musikhistoriska fonogramanlologin Musica Sveciae. Vidare finns under anslaget medel till regeringens disposition för vissa informations- och dislribufions-åigärder m.m.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens

Före-

kulturråd.

draganden

Musikaliska

akademiens

Stöd till fonogram-

styrelse

1.

produklion

4785 000

+ 191000

+ 143 000

2.

Stöd till utgivning av en musikhistorisk

fonogramanlologi

1.394 000

+436000

+ 42000

3.

Stöd till utgivning

av äldre svenska tonsättares

verk

(183 000)'

+ 117000

+ 300000

4.

Vissa informations-och dislributions-

ätgärder m. m.

1500000

-

- 72000

7679000

+744000

+413000

Budgetåret 1985/86 anvisai under anslaget F 19. Bidrag till Musikaliska akademien.

Statens kulturråd

Statens kulturråds anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1.    Prisomräkning 191000 kr.

2.    Siödet till fonogramproduklion har funnits i tre år. Under denna tid har produklionsslöd beviljats 400 fonogram av tolalt 1 240 ansökningar. Rådet avser atl under hösten 1985 påbörja en begränsad ulvärdering av stödet.

486

Musikaliska akademiens styrelse                                                   Prop. 1985/86:100

Styrelsen begär en medelsökning av 436 000 kr. för att kunna öka den årliga utgivningen av fonogramanlologin till 12-14 skivor. Därigenom kan utgivningstiden närma sig den av regeringen angivna stödlideh av tio år. Antologins omfattning bör enligt akademien vara oförändrat 160 skivor. Under de gångna två budgetåren har sammanlagl 15 utgåvor med totalt 20 skivor getts ut.

Statens kulturråds rapport Notområdet - Beskrivning och förslag till åtgärder

Kulturrådet har på eget initiativ utrett frågor som rör utgivning och distribution av noter. I en bilaga till rådets anslagsframslällning föreslås slalliga åtaganden på notområdet avseende såväl utgivning som distribution. Bl. a. föreslår kulturrådet all del bidrag om 183000 kr. som innevarande budgelår utgår ur anslaget Bidrag lill Musikaliska akademien och som ulgör slöd till utgivning av äldre tonsättares verk, ökas till 300000 kr. (+ 117000 kr.). Framställningar i delta ärende har kommit in lill regeringen från några organisationer.

Föredragandens överväganden

Innan jag går in på anslagsfrågor vill jag ta upp några övergripande frågor inom området fonogram och noter.

Stödet till fonogramverksamhet har i sin nuvarande form funnits sedan budgetåret 1982/83. Stödverksamheten har till övervägande del varit inriktad på utgivning av fonogram. Slödel uppgår för innevarande budgetår till ca 4,8 milj. kr. och är särskill avsett för de mindre fonogramproducen-ternas utgivning, för eftersatta genrer av svensk musik, musik med svenska artister eller exempelvis musik som är arrangerad av svenska eller i Sverige bosatta musiker. Syftet med stödet är atl främja en allsidig utgivning av konstnärligt och kulturpoliiiskt angelägna fonogram inom olika genrer.

Statens kulturråd, som fördelar stödet, har redovisat en stor efterfrågan på bidrag för de tre budgelår som produktionsstödet har funnits. Endast var tredje ansökan, 400 av tolalt 1 240 ansökningar, har kunnat bifallas. Ulfallet av bidragsfördelningen under denna tid visar en stor spridning i fråga om producenter - såväl bolag som organisationer -, genrer, kompositörer och artister. Någon samlad erfarenhet av stödverksamheten föreligger ännu inle. Kulturrådet har emellertid i sin anslagsframställning aviserat en begränsad ulvärdering av stödet under innevarande budgelår.

Sedan budgetåret 1983/84 får Inslilulel för rikskonserler söka medel för sin fonogramproduklion på märket Caprice hos statens kulturråd. För innevarande budgetår beviljade rådet inom ramen för produklionsslödel elt belopp av 2 milj. kr. för denna utgivning. Därutöver förfogar Rikskonserler innevarande budgetår över ell belopp av 5,85 milj. kr. under anslaget F 15. Rikskonsertverksamhel för atl bestrida fonogramavdelningens fasta koslnader. Regeringen har genom beslut den 27 september 1984

uppdragit åt Rikskonserler alt se över och avge förslag om inriktningen     Prop. 1985/86: 100 och omfattningen av Rikskonserlers fonogramverksamhet. Uppdraget har     Bil 10 i dagarna avrapporterals.

Utgivningen av den musikhisloriska fonogramanlologin Musica Sveciae har pågått i drygt två år. Under denna tid har sammanlagl 15 utgåvor med totalt 20 skivor kommit ul. Det statliga stödet till antologin är planerat för en utgivning av cirka tio skivor per år under en utgivningstid av ungefär tio år. Denna dimensionering och utgivningstakt är motiverad först och främst med hänsyn till marknadsföringen av antologin.

Redan vid fonogramslödels tillkomst budgetåret 1982/83 har medel avsatts för informations- och distribulionsåtgärderpå fonogramområdet. En av regeringen år 1982 tillkallad särskild utredare presenterade i december 1983 sina förslag i en rapport (Ds U 1983: 19) Fonogram-distribution i Sverige. Enligt förslaget bör staten bl.a. initiera överiäggningar mellan intresserade mindre fonogramföretag om en samverkan på distributionssidan. Vidare har Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) under hand framfört elt alternativt förslag som innebär samverkan inom etl bredare område än enbart distribution av fonogram, bl. a. notulgivning och notdislribulion samt annan musikinformation. Sedan dess har ylleriigare underhandskontakter med olika parter inom branschen förekommit. Något sluUigt förslag Ull ålgärder föreligger emellertid för närvarande inte.

Arkivet för ljud och bild (ALB) har bl.a. i uppdrag atl klarlägga förutsättningarna för utgivning av en svensk naUonaldiskografi och att i del utredningsarbetet samråda med statskontoret. Enligt vad jag erfarit har slalskoniorei, som ell led i det arbetet, till ALB överlämnat rapporten (1983:47) Förutsättningarna för utgivning av en svensk naUonaldiskografi. Inom ALB pågår för närvarande överväganden om olika handlingsalternativ i denna fråga.

Av medlen under anslaget avsedda för informalion och distribution ges för närvarande ett bidrag till Grammofonleverantörernas förening för utgivning av föreningens ärliga katalog över i Sverige lagerförda fonogram, den s. k. GLF-katalogen.

Kulturrådet har i samband med sin anslagsframställning redovisat en särskild studie på notområdet med förslag om etl treårigt ålgärdsprogram för statligt stöd till utgivning och spridning av musikalier. Förslaget remissbehandlas för närvarande.

Av min redovisning i del föregående framgår all del slalliga slödel till fonogramverksamhet hittills i huvudsak gällt produklion av fonogram. Erfarenheterna från stödverksamheten är än så länge begränsade. Samtidigt återstår det att finna ändamålsenliga former för en ur kulturpolitisk synvinkel tillfredsställande spridning av kvaliletsfonogram. Vidare saknas en överblick över de insalser som olika parter för närvarande gör på fonogram- resp. notområdei samt en samlad bedömning av de slalliga stödinsatserna i det sammanhanget. Det är enligt min mening angeläget all en sädan samlad översyn kommer till stånd.

Som framgår av vad jag redovisat har på flera håll översyner och utvär
deringar på området påbörjats eller just avslutats. Jag avser att inom kort '88

föreslå regeringen all uppdra bl. a. ål statens kulturråd att påskynda över- Prop. 1985/86: 100 synsarbelet och tidigt under våren 1986 inkomma Ull regeringen med Bil 10 resultat och synpunkter på de olika verksamhetsområdena. Jag kommer också atl inhämta förslag och synpunkter från i övrigt berörda institutioner och organisationer, bl.a. ALB, Musikaliska akademien och STIM. Därefter avser jag atl återkomma lill regeringen med mina överväganden och förslag om ålgärder inom området fonogram och musikalier.

Jag övergår nu till anslagsfrågorna.

Under föregående och innevarande budgetår har en medelsram av 6285000 kr. anvisats för stöd lill produklion och distribution av fonogram. Av detta belopp har statens kulturråd vartdera budgetåret disponerat 4785000 kr. för stöd till fonogramproduklion medan för resp.budgetår återstående 1,5 milj. kr. har stått till regeringens disposition för vissa distributions- och informationsåtgärder m.m. Jag föreslår för nästa budgetår ett anslagsbelopp av 4928000 kr. för siödet lill produktion av fonogram. Det bör som hittills ankomma på regeringen att fastställa storleken på bidraget lill GLF-katalogen.

Utgivningen av fonogramanlologin Musica Sveciae bör enligt min mening kunna bedrivas inom ramen för nuvarande anslagsnivå. Del bör därvid vara möjligl att hålla en utgivningstakt av cirka tio fonogram per år. Jag är därför inle beredd att tillstyrka förslaget om en väsentligt höjd anslagsnivå för verksamheten.

I enlighel med kulturrådets förslag på notområdei finner jag det angeläget att på en punkt föreslå etl ökat statligt åtagande redan för budgetåret 1986/87. Jag anser nämligen atl det finns särskilda skäl för alt arbetet inom den s.k. Berwaldkommiltén med utgivning av Franz Berwalds samlade verk skall påskyndas. Enligt min mening bör staten i det syftet öka sitt bidrag lill Musikaliska akademiens utgivning av äldre tonsättares verk. Under innevarande budgelår har av medel under anslaget F 19. Bidrag lill Musikaliska akademien avdelats ett belopp av 183000 kr. för Berwaldut-givningen. Jag föreslår att detla belopp fr. o. m. nästa budgelår överförs till förevarande anslag och höjs till totalt 300000 kr. Medlen bör anvisas under en särskild anslagspost. Kostnaden för mitt förslag bör finansieras genom en omföring från anslagsposten Vissa informations- och distributionsåtgärder m. m.

Med hänvisning till vad jag nu bar anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Stöd tdl fonogramverksamhet m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 8092000 kr.

489

G 4. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

1984/85 Utgift

6873158

1985/86 Anslag

7195000

1986/87 Förslag

8530000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Enligt förordningen (1984: 580) med instruktion för arkivet för ljud och bild har arkivet bl. a. till uppgift atl bevara och tillhandahålla sådana Ijud-och bildupplagningar som anges i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupplagningar (ändrad 1985:991).

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Bandkostnader

Arkivet för ljud och bild

Föredraganden

24

+ 4

+ 1

4 125000

(3 587 000)

1235 000

1835 000

+ 1098000

(+   730000)

+    22000

+   184000

+ 989000

(+ 680000)

+   236000

+   110000

7195000

+ 1304000

+ 1335000

Arkivet för ljud och bild (ALB)

ALB:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Huvudförslag 479000 kr.

2.    Pris-och löneomräkning 479000 kr.

3.    Huvudförslaget bör tillämpas så atl hela besparingen om 5 % (403000 kr.) las ut under budgetåret 1988/89. ALB anser alt varken förvallnings-eller lokalkostnaderna kan minskas, varför endasl anslagsposten Bandkostnader återstår. Besparingen måste där las ul så all medlen för bandning av TV-program minskar. En sämre bandkvaliiel medför emellertid ökade framUda koslnader för omkopiering samt gör del omöjligt atl använda banden för reprissändning.

4.    ALB begär medel för en personalförstärkning under treårsperioden med tre heltidstjänster på byråassistenlnivå med uppgifter inom förvärv, katalogisering, teknik och låneexpedition. För budgetåret 1986/87 begärs en ny tjänsi (+ 128000 kr.).

5.    Sveriges Riksradio AB:s programkalalog bör fr.o. m.nästa budgetär överläs av ALB och i fortsäUningen drivas av arkivet. Bakgrunden till förslaget är Riksradions beslut alt lägga ner katalogen som emellertid är oumbäriig för sökning i ALB:s samlingar. För arbetet med katalogen begär ALB tre byråassistenttjänster fr.o.m. näsla budgetår saml ett åriigt belopp av 150000 kr. (+ 534000 kr.).

6.    ALB begär vidare medel för anskaffning av en basdator som skall ersätla det nuvarande arbetskrävande kortregistret över samlingarna. Anskaffningen medför en engångskostnad av 125000 kr.för utvecklingsarbete samt en nettokostnad efter avdrag för rationaliseringar av

490

38000 kr.för budgelårel 1986/87. ALB anför aU en datorisering av     Prop. 1985/86: 100 register och kataloger ger möjlighet atl råda bot på eftersläpningar i     Bil 10 registreringen och   minska de   långa   väntetiderna för användarna (+ 163000 kr.). 7. ALB räknar med all medelsbehovel för bandkoslnader kommer all öka under treårsperioden, vilket i huvudsak är en följd av Lokalradions ökande sändningstid. Eftersom ALB inle kan påverka volymen på lagenligt inlämnat malerial bör anslagsposten Bandkoslnader i fortsättningen betecknas förslagsvis.

Föredragandens överväganden

Vid min medelsberäkning har jag utgått från etl begränsat huvudförslag. Anslaget har dämlöver tillförts medel genom omprioriteringar inom medieområdet.

Det på senare tid snabbt ökande utbudet av material som enligt lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall levereras till arkivet för ljud och bild (ALB) har medfört en kraftigt ökad arbetsbelastning för arkivet. DeUa har lett lill eftersläpningar i bl. a. registrering av inkommet material och långa väntetider för användarna. Enligt min mening bör ALB därför få medel för att kunna ersätta det nuvarande kortsystemet för registrering med elt datorbaserat katalogsystem. Jag finner del lämpligt att arkivet genom datoriserade rutiner ökar sin kapacitet både när det gäller att ta emot material och atl göra det tillgängligt för forskare. Mitt förslag innebär för nästa budgetår en engångsulgift av 125 000 kr. för utvecklingskostnader och en netloökning av driftskostnaderna med 38000 kr.

Jag delar ALB:s bedömning att en fortsatt katalogisering av Sveriges Riksradios program är nödvändig. Mot bakgrund av att ALB är katalogsystemets huvudsaklige användare finner jag det motiverat atl verksamheten i fortsättningen drivs av ALB och att kostnaden för katalogen finansieras med medel under förevarande anslag. Under förutsättning att riksdagen godkänner mitt förslag avser jag att senare föreslå regeringen alt inrätta en tjänst för kalalogverksamhelen vid ALB. Jag har beräknat etl sammanlagt belopp av 496000 kr. för driften av katalogsystemet.

Enligt avtal mellan staten och programbolagen inom Sveriges Radiokoncernen skall ALB svara för kostnaderna för sådana band som används för bolagens referensupplagningar och som lämnas lill ALB. Medel för dessa bandkoslnader anvisas för närvarande under en sårskild, obeleck-nad anslagspost under förevarande anslag. Eftersom ALB inte har någon möjlighet att påverka medelsåtgången för ändamålet bör anslagsposten i fortsättningen betecknas förslagsvis.

De av mig föreslagna medelsökningarna för ALB möjliggörs genom en omprioritering inom medieområdet.

Mot bakgrund av såväl ulvecklingen inom massmedieområdet som erfa
renheterna av tillämpningen av lagen om pliktexemplar av skrifter och
ljud- och bildupptagningar kommer jag inom kort att föreslå regeringen att
tillkalla en särskild utredare för atl göra en översyn av reglerna för beva- 49)

rande av ljud- och bildupplagningar.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och lill sammanställningen     Prop. 1985/86: 100
hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen                     Bil 10

att till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 8530000 kr.

G 5. Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

Reservation           550457

1984/85 Utgift

360555

1985/86 Anslag

359000

1986/87 Förslag

381000

Från anslaget bekostas dels arkivets för ljud och bild (ALB) verksamhet med förvärv av äldre ljud- och bildmaterial samt andra ljud- och bildupplagningar som ALB införlivar i sina samlingar, dels materielunderhåll och ersättningsanskaffning av viss apparatur.

Arkivet för ljud och bild

Prisomräkning 36000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid min medelsberäkning har jag utgått ifrån elt begränsat huvudförslag. Anslaget har därutöver tillförts medel genom omprioriteringar inom medieområdet. Anslaget bör föras upp med 381000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 381000 kr.

492

Dagspress och tidskrifter G 6. Presstödsnämnden

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Ulgift

1926150

1985/86 Anslag

2 397000

1986/87 Förslag

2 382000

Presstödsnämnden har lill uppgift att fördela det statliga stödet Ull dagspress och organisalionstidskrifter i enlighel med gällande bestämmelser. Därutöver har nämnden enligt sin instruktion (1976:419) till uppgift att följa och analysera den ekonomiska ulvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentliga förändringar inom pressen samt att rapportera om utfallet av de presstödjande åigärderna och om förändringar inom tidnings-ägandet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Presstödsnämnden

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

6

2 243000

(1480000)

154 000

2397000

of.

+ 27 000

(-18000)

-16000

+ 11000

-1

+ 1000

(-18000)

-16000

-15000

Presstödsnämnden

1. Huvudförslag 11000 kr.

?    Pris- nrb Innpnmräknino 9

7nnn ir

Nämnden anför all en minskning av myndighetsanslaget med fem procent under en treårsperiod inte kan åstadkommas genom en sänkning av lönekostnaderna. För budgelårel 1986/87 beräknar nämnden en Ivåprocenlig besparing enbart på övriga förvaltningskostnader (-16000 kr.).

Föredragandens överväganden

Antalet hela tjänster vid nämnden är för närvarande sex. Under ett antal år har dock en tjänst hållils vakant. I stället för atl återbesätta denna har nämnden funnit del mer ändamålsenligt att fullgöra vissa uppgifter genom atl för kortare perioder anlita särskild expertis. Med denna ordning har nämnden i effektiva former och i enlighel med sin instruktion kunnat genomföra framför alll undersökningar och analyser av olika utvecklingstendenser på pressområdel.

Mot bakgrund härav anserjag all en tjänst nu kan avföras från nämnden. Nämnden bör i fortsättningen bedriva sitt arbete på det sätt man funnit mer rationellt. Mitt ställningstagande påverkar inte nivån på de lönemedel som nämnden behöver.

493

Vid min medelsberäkning harjag tillämpat elt begränsat huvudförslag. Ullagei har gjorts på övriga förvaltningskostnader i enlighel med press-stödsnämndens förslag.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och Ull sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Presstödsnämnden för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 2 382000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

G 7. Stöd till dagspressen

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

434981290 484310000 475600000

Från anslaget utgår slöd enligt förordningen (1981:409) om statligt stöd lill dagstidningar (ändrad senast 1985:247).

Slöd kan ulgå i de former som framgår av sammanställningen. Villkoren för tilldelning av bidrag framgår av stödförordningens 5-45 §§. Vidare kan dagstidningar erhålla lån ur pressens lånefond (se anslaget Lån till dagspressen).

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

1.   Produktionsbidrag

2.   Etableringsstöd

3.   Utvecklingsbidrag

4.   Samverkansbidrag

5.   Samdistributionsrabatt

Presstöds-

Före-

nämnden

draganden

406010000

-24 510000

-8710000

3 800000

of.

of.

lOOOOOOO

of.

of.

7000000

of.

of.

57 500000

of.

of.

484310000

-24510000

-8710000

Presstödsnämnden

L För år 1985 har l.o. m.augusti månad 83 dagstidningar beviljats sammanlagt 369432150 kr. i produktionsbidrag. Ytterligare bidrag för år 1985 beräknas uppgå lill ca 1,5 milj. kr., dvs. lotall för året ca 371 milj. kr.

För år 1986 beräknas behovet av produktionsbidrag öka med 10,5 milj. kr. pä grund av ökad pappersförbrukning, förändringar av kalegoritill-hörighet saml nyetableringar. Samlidigl minskar behovet med ca 35 milj. kr. Beloppel motsvarar i huvudsak bidrag lill en sjudagars storstadstidning, som upphört under är 1985 (- 24,5 milj. kr.). Nämnden har i sina beräkningar utgått från gällande regier och beloppsnivåer. Nämnden avslår från alt göra bedömningar om eventuella nedläggningar av stödberättigade dagstidningar.

2. Under budgetåret 1984/85 har inget etableringsstöd beviljats. 281250 kr. har betalats ut till en tidning som beviljades stöd under

494

budgetåret 1983/84. Etableringslån med sammanlagt 3 375000 kr. har     Prop. 1985/86: 100
eftergivits.                                                                Bil 10

Nämnden anför atl belaslningen på anslagsposten är ojämn över åren och svår atl bedöma på förhand. Budgetåret 1983/84 förbrukade nämnden nästan hela det anvisade beloppet. Nämnden begär för budgetåret 1986/87 oförändral 3,8 milj. kr.

3. Under budgetåret 1984/85 har utvecklingsbidrag beviljats och
betalats ul Ull lio tidningar med sammanlagt 7.2 milj. kr. Nämnden gör
bedömningen att efterfrågan på utvecklingsbidrag kommer att vara hög
under budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Nämnden begär för budgetåret 1986/87 oförändrat 10 milj. kr.

4. Under budgetåret 1984/85 beviljades två tidningar samverkansbi
drag med 25 000 kr. för ulredning om samverkan. Dessulom utbeta
lades 150000 kr. avseende under lidigare år beviljade bidrag. Nämnden
framhåller betydelsen av all nämnden har möjligheter all stödja projeki
för teknisk samverkan om sådana skulle bli aktuella.

Nämnden begär för budgetåret 1986/87 oförändral 7 milj. kr. för slöd till samverkan, varav högst 500000 kr. för samverkansutredningar och högst 500000 kr. för större branschprojekt.

5. Under budgetåret 1984/85 betalade nämnden ut sammanlagt 56543007
kr. i samdistributionsrabatt för drygl 944 miljoner samdislri-
buerade lidningsexemplar.

Nämnden begär för budgetåret 1986/87 oförändral 57,5 milj. kr.

Femte pressutredningen

Efler regeringens bemyndigande den 10 februari 1983 tillsattes den 11 mars samma år ulredningen (U 1983:01) om vissa pressfrågor, som log namnet femte pressulredningen. Ulredningen fick i uppdrag (Dir. 1983: 17) alt undersöka dels förhållandel mellan annonsbladen och dagspressen, dels fömlsållningarna för ökad samverkan inom dagspressen samt framlägga förslag lill eventuella ändringar i förordningen (1981:409) om stalligl stöd lill dagstidningar.

Ulredningen lämnade hösten 1983 en rapport till regeringen angående storstadstidningarnas engagemang i annonsbladsutgivning. Utredningen föreslog inga ändringar i presstödsreglerna med hänsyn lill annonsbladsul-givningen men framhöll att regeln om reducerat produktionsbidrag (förordningens 11 och 18 §§) inle var ekonomiskl motiverad för storstadstidningar. Förstatidningarna i Stockholm och Malmö hade enligt ulredningen ell överiägset grepp om resp. annonsmarknad trots all båda hade en hushållstäckning som formelll berättigade dem till reducerat produktiönsbidrag om inga andra regler hindrade det. Så var inle fallet i Malmö, där förstatidning-en etl antal år fått bidrag. Mol bakgmnd av sina analyser ansåg ulredningen att det var tveksamt över huvud laget om regeln om reducerat produktiönsbidrag hade marknadsrelevans.

1 budgetpropositionen 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 414 f.) föreslog
regeringen alt presslödsreglerna borde ändras så att reducerat produk
tiönsbidrag för flerdagarstidning som har ell läckningslal som är lägst 41     495

men understiger 50 och som har en upplaga på mer än 10000 exemplar     Prop. 1985/86: 100 skulle utgå lill flerdagarslidningar utom storstadstidningar. De sakupp-     Bil 10 gifter angående konkurrensförhållandena i Malmö och Slockholm som femte pressutredningen redovisal motiverade inte enligt regeringen statligt presstöd till storstadstidningar i reduceringsinlervall.

I sin behandling av regeringens förslag på denna punkl anslöt sig riksdagens konstitutionsutskott lill regeringens bedömningar i själva sakfrågan (KU 1983/84:17 s. 6). Utskottet ansåg dock alt det fanns skäl aU närmare analysera överensstämmelsen mellan marknadsförhållandena och reglerna för reducerat produktiönsbidrag och förordade att femte pressutredningen skulle få tilläggsdirektiv av denna innebörd. Under tiden borde enligt utskottets mening ingen ändring ske i det utgående stödet. Tidningar som för åren 1984 och 1985 skulle ha fått reducerat produktionsbidrag enligt de regler som gällde våren 1984 borde i stället erhålla samma nominella bidrag som för år 1983. Utskottet utgick ifrån all regeringen skulle kunna förelägga riksdagen proposition i ärendet så all nya regler skulle kunna tillämpas fr.o.m. kalenderåret 1986.

Utskottet uttalade sig vidare för att en pariamenlariskl sammansatt utredning skulle tillsättas sedan femte pressutredningen och massmedie-kommitlén (U 1982:07) fullgjort sitt arbete. Riksdagen biföll utskottets hemställan i båda fallen (rskr 1983/84: 163).

Till följd av riksdagens beslut ändrades förordningen på del sätt som konstilutionsutskottet förordat. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 1984. Femte pressutredningen fick den 4 oktober 1984 tilläggsdirektiv (Dir. 1984:38) med uppdrag atl närmare pröva överensstämmelsen mellan marknadsförhållandena och de tidigare reglerna för reducerat produktiönsbidrag.

Femte pressutredningen överlämnade sitt slutbetänkande (Ds U 1985:2) Effektivare presstöd till regeringen i april månad 1985. Betänkandet har remissbehandlats.

Efter regeringens bemyndigande den 7 november 1985 tillsattes den I december 1985 en parlamentariskt sammansatt kommitté (U 1985:11) med uppdrag atl göra en översyn av det statliga presstödet. Femte pressutredningens analyser och förslag har i sin helhet lagts till den nya kommitténs uppdrag för att beaklas i utredningsarbetet (Dir. 1985:52).

Som nämnts i det föregående har riksdagen förutsatt att femte press-utredningens tilläggsuppdrag läggs till grund för förslag från regeringen i sådan tid alt nya regler kan fillämpas fr. o. m. kalenderåret 1986.

Femte pressutredningen har behandlat frågan på så sätt att man prövat ändamålsenligheten i samtliga former för produktionsbidrag som ulgår enligt särskilda regler. Dessa avser dels särskilt produktionsbidrag (tidigare reducerat produktiönsbidrag) för tidningar i avlrappningsintervall (förordningens 11 och 18 §§), dels produktionsbidrag av konkurtensskäl lill vissa tidningar (förordningens 13 §), dels slutligen produktiönsbidrag lill flerdagarslidningar på Golland (förordningens 14 §).

Ulredningen påpekar rörande 11 och 18 §§ att de aktuella avtrappnings-
intervallen ursprungligen fick bestämmas efter uppskattning, eftersom
konkreta kunskaper då saknades angående hur en tidnings ekonomi och     496

ställning på marknaden påverkas av atl täckningen stiger uppåt eller sjun-     Prop. 1985/86: 100
ker neråt in i avirappningsfälten.                                       Bil 10

Under de tio år som gått sedan regeln infördes har enligt utredningen erfarenheter inhämtats rörande sambandet mellan läckningslal och ekonomisk styrka. En analys av aktuella konkurrensorter och berörda dagstidningar visar, menar utredningen, atl reduceringsintervallen tagils till i överkant. Tidningar som går från lägre till högre hushållstäckning får bättre ekonomiska förutsättningar snabbare än reglerna antyder. Tidningar som går från högre till lägre läckningslal får inle automatiskt försämrade ekonomiska fömtsättningar.

Utredningen drar slutsatsen atl ett reducerat produkUonsbidrag för tidningar med elt täckningstal som ligger i angivna avlrappningsintervall inte år ekonomiskl befogat. Del bör därför slopas för både fler- och fådagarstidningar. Fortsättningsvis bör presstödet bygga på fasta hushållsläcknings-talsgränser ulan avlrappningsintervall. Stora förändringar av hushållsläckningen inträffar enligt utredningen inte så snabbt all inte berörda tidningsförelag hinner planera för en situation ulan produkUonsbidrag.

Utredningen anför vidare att 13 § infördes år 1971 och hade sin förankring i andralidningsbegreppel. Den förlorade sill berättigande när hushållsläckningen blev fördelningsgmnd men behölls med hänvisning till lidigare beslul. Utredningen anser all förslaget om fasla gränser för produktionsbidrag tar bort grunden för denna undantagsparagraf och anser därför att den kan avvaras.

Bidragen som utgått enligt 14 § har enligt ulredningen medfört alt situationen ändrats och atl Golland som konkurrensområde nu liknar andra konkurrensområden. Ulredningen anser atl även denna undantagsparagraf kan avvaras.

Av remissinstanserna kan statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), DIK-förbundet och Svenska journalistförbundet (SJF) acceptera utredningens förslag aU det särskilda produktionsbidragel slopas. TCO och SJF föreslår atl den föreslagna förändringen kompletteras med ell särskilt beslul så att berörda tidningar för år 1986 får ett stödbelopp som motsvarar hälften av det särskilda produktionsbidraget och all en full avveckling av bidraget träder i kraft först ett år senare än utredningen har föreslagil.

Presstödsnämnden, Landsorganisationen i Sverige (LO), Grafiska fackförbundet. Tidningarnas arbetsgivareförening (TA), Svenska tidningsutgivareföreningen (TU) och Handelstjänstemannaförbundet (HTF) anser att någon regeländring inle bör göras nu. Frågan om samtliga bidrag enligt särregler bör föras lill den nya parlamentariska kommittén och avgöras i ell helhelssammanhang. Enligt TA och TU är konsekvenserna av ett avskaffande av nuvarande regler inte tillräckligt belysta. Presstödsnämnden och näringsfrihetsombudsmannen (NO) anser att avtrappningar och utjämningar behövs i stödsystemet för atl motverka branta tröskeleffekter och en konstlad regelanpassning.

Presstödsnämnden kan som alternativ till utredningsförslaget länka sig
antingen kortare övergångsintervall eller bestämda avtrappningsbelopp,
det senare i likhel med vad som för närvarande gäller för tidningar som går 497

12-Riksdagen 1985/86. 1 samt. Nr 100. Bilaga 10

från flerdagars- lill fådagarsutgivning. TU och TA anser att nuvarande     Prop. 1985/86: 100 provisoriska ordning med särskilt produktionsbidrag bör bibehållas ytterli-    Bil 10 gare en tid.

I fråga om produktionsbidrag av konkurrensskäl Ull vissa tidningar (13 §) föreslår presstödsnämnden atl nämnden får möjligheter all på eget ansvar, om så är motiverat, ge produktionsbidrag till sådana tidningar. Nämnden anser det rimligt atl man förutsättningslöst får pröva behovet av slöd.

HTF och Gotlands AUehanda säger nej lill elt slopande av produktionsbidraget till flerdagarslidningar på Gotland (14 §).

Föredragandens överväganden

Enligt gällande regler för del statliga presstödet är produktionsbidraget för flerdagars landsortstidningar olika, beroende på om tidningen har en hushållstäckning på ulgivningsorten som är högre eller lägre än 20%.

För en tidning med högst 20% hushållstäckning är bidraget 26140 kr. per ton förbrukat papper. Maximibidragel är 9 160000 kr. För en tidning med högre hushållstäckning än 20% är bidraget lägre, nämligen 18180 kr. per ton förbmkat papper och maximalt 7970000 kr.

Dessa skillnader har motiverats med atl en högre hushållstäckning i princip anses återspegla en starkare ställning på marknaden och därmed ell relalivl sett lägre behov av statligt stöd.

Del kan ifrågasättas om den tänkta parallellitelen mellan täckning och ekonomisk styrka återger det verkliga förhållandet. En genomgång av berörda flerdagarstidningars aktuella ställning visar all gruppen med mer än 20 % hushållstäckning och lägre bidrag för närvarande innefattar flera tidningar med akuta ekonomiska problem. Befintliga uppgifter tyder på all gällande skillnader i bidragsnivåerna inte är ekonomiskt motiverade.

Jag anser därför alt produktionsbidragel i fortsättningen bör vara 26 140 kr. per lon förbrukat papper och maximalt 9160000 kr. tolalt för alla flerdagars landsortstidningar, oavsett om hushållstäckningen på ulgivningsorten år högst eller högre än 20%.

För närvarande ulgår minimibidrag för flerdagars landsortstidningar med fyra olika belopp beroende på om en tidning har en hushållstäckning på ulgivningsorten som är högsl eller högre än 20% och om tidningen kommer ul med fyra eller minsl fem nummer per vecka.

I konsekvens med den föreslagna ändringen av tonbidraget anserjag att även nivån på minimibidraget bör justeras. 1 detla fall bör dock en viss skillnad göras med hänsyn Ull en tidnings periodicitet. Minimibidraget bör fortsättningsvis vara I 170000 kr. vid en periodicitet av fyra nummer per vecka och 1 820000 kr. vid en periodicitet av minsl fem nummer per vecka, i båda fallen oavsett om hushållstäckningen på utgivningsorlen är högsl eller högre än 20%.

De föreslagna ändringarna innebär förenklingar i bidragssystemet. Kate
goriindelningen av flerdagarslidningar blir enklare. Bidragsbeloppen blir
mer enhetliga. Vidare bortfaller behovet av den särskilda paragraf i stöd
förordningen (10 a S) som behandlar bidragsvillkor för en flerdagarstidning 498

som inom loppet av eU antal bidragsår pendlar mellan en hushållstäckning     Prop. 1985/86: 100 som ligger över resp. under 20%. Huvudregeln aU en flerdagarstidning får     Bil 10 fullt produktiönsbidrag om hushållsläckningen är högsl 40% får en klarare framtoning.

Förslagen har enligt min mening presspolitiska fördelar. Det blir inte längre ekonomiskl fördelaktigt för en flerdagarstidning att hålla sig under 20% hushållstäckning. Ett enhetligt lonbidrag och ett enhetligt maximibi-drag gör del mindre attraktivt för tidningar att av presstödsskäl överväga t. ex. editionering och andra former av regelanpassning. Enhetliga bidragsnivåer kan ge tidningar möjligheter till en jämnare utveckling av upplagan och ekonomin i utgivningen.

Jag beräknar de totala kostnaderna för de föreslagna höjningarna av produktionsbidragel inom presstödet lill sammanlagl 15,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Femte pressutredningen har bl.a. föreslagit att del särskilda produktionsbidragel bör avskaffas. Del finns enligt utredningen inte några ekonomiska skäl för staten att lämna bidrag Ull dagstidningar som har ell täckningstal på utgivningsorlen som är högre än de läckningslal som gäller för fullt produktionsbidrag.

Remissopinionen går i huvudsak emol förslaget. Flera instanser anser atl denna fråga, liksom utredningens övriga analyser och förslag, bör prövas inom ramen för den fullständiga översyn av presstödet som skall göras av den nyligen tillsatta parlamentariska kommiltén. De aktuella frågorna ingår nu enligt regeringens direktiv i kommitténs uppdrag.

Enligt min mening kan ett avskaffande nu av det särskilda produktionsbidraget medföra belydande svårigheter för vissa dagstidningar. Elt antal tidningar kan få överväga nedläggning medan andra kan få se sin utveckling hämmad eller avbruten.

1 en sådan situation skulle vissa tidningar kunna sänka ambitionerna atl öka sin hushållstäckning för atl på så sätt få fullt produktionsbidrag och därigenom rädda utgivningen. En sådan anpassning skulle gå emot det presspoliliska syftet att siödet skall bidra till ökad konkurrenskraft och på sikl ekonomisk självständighet.

Det finns inte heller enligt min mening någon anledning alt föreslå ett helt nylt regelsystem för ett begränsat område inom stödet i etl läge när en parlamentarisk kommilté just påböijat en översyn av hela presstödet.

Jag förordar därför atl nuvarande regler om särskilt produktionsbidrag får gälla ytterligare en tid. Elt ställningslagande till frågan om gränsdragningar mellan fullt och icke fullt produktiönsbidrag bör anstå i avvaktan på ulvecklingen av den nya kommitténs arbete.

1 övrigl beräknar jag anslaget i överensstämmelse med presstödsnämndens förslag. Anslaget bör föras upp med 475,6 milj. kr. för budgelårel 1986/87.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och lill sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen alt

I. godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för stöd lill dagspressen,

499

2.    godkänna vad jag förordat i fräga om särskilt produktionsbi-     Prop. 1985/86: 100 drag.    Bil 10

3.    lill Stöd till dagspressen för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 475600000 kr.

G 8. Lån till dagspressen

1984/85 Utgift     8520000        Reservation         18445978

1985/86 Anslag   25000000

1986/87 Förslag 25000000

Från anslaget utbetalas lån enligt förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar (ändrad senast 1985:247).

Presstödsnämnden

Under budgetåret 1984/85 har tre tidningar beviljats lån med sammanlagt 6,6 milj. kr., varav 4,6 milj. kr. har betalats ul. Dessutom har 3920000 kr. betalats ut för lån som beviljats under tidigare budgetår. Utfallet för budgetåret 1985/86 beräknas till 30 milj. kr.

Nämnden anför alt efterfrågan på lån sannolikt kommer att öka under den närmasle Uden. Nämnden hade i slutet av augusti månad 1985 fått in nya ansökningar till ett sammanlagt lånebelopp av 9,6 milj. kr. Av underhandsförfrågningar atl döma var vid samma tidpunkt ylleriigare ett antal låneansökningar att vänta.

Nämnden begär för budgetåret 1986/87 oförändrat 25 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Vid ingången av budgetåret 1985/86 fanns en behållning av drygt 42 milj. kr. under anslaget. Genom regeringsbeslut den 19 september 1985 har 24 milj. kr. förts bort från anslaget såsom besparing. Av medlen har 12 milj. kr. använts för andra ändamål inom massmedieområdet, vilket framgår av mina anföranden under anslagen Statens biografbyrå resp. Stöd till fackbokhandel m. m. Jag finner atl lånefonden bör lillföras oförändrat 25 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Lån till dagspressen för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 25000000 kr.

G 9. Stöd till kulturtidskrifter

1984/85 Ulgift      9963936        Reservation            65027

1985/86 Anslag    10204000

1986/87 Förslag   17510000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977: 393) om statligt stöd
lill kullurtidskrifter.                                                                           500

Statens kulturråd                                                          Prop. 1985/86:100

1. För budgetåret 1984/85 beviljades stöd till 186 tidskrifter med bidrags-     '''   "
belopp mellan 5000 och 185000 kr. Från innevarande års anslag har

hiuills 183 lidskrifter beviljats bidrag. Av dessa är 7 nya bidragsmolia-gare. Högsta bidragsbelopp är 190000 kr. Kulturrådet har även genomfört försök med förbättrad information om kulturtidskrifter.

2.    För budgetåret 1986/87 begärs en priskompensation om 8% motsvarande kostnadsökningarna inom den grafiska branschen (+ 816000 kr).

3.    Anslaget bör tillföras 500000 kr. för att möjliggöra insatser för förbättrad distribution av kulturtidskrifter.

Föredragandens överväganden

Kompensationen för kostnadsökningar harjag beräknat lill 306000 kr. (2) I enlighet med vad som förutskickades i budgetpropositionen 1985 (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 550) uppdrog regeringen den 27 juni 1985 ål statens kulturråd alt lämna förslag lill hur slödel till kullurtidskrifter framgent bör utformas. Stor vikt skall därvid läggas vid atl söka lösa eller motverka de nuvarande svårigheterna på distributionssidan. Uppdraget skall redovisas för regeringen senasi I april 1986.

I samband med vad jag anfört i fråga om avveckling av siödet till organisationstidskrifter har jag i det föregående pekat på möjligheten atl kulturrådet fortsättningsvis i större utsträckning bör kunna beakta ansökningar från tidskrifter utgivna av organisationer enligt de allmänt verkande reglerna för kulturtidskriflsstödet. För all tillgodose de behov som kan uppkomma lill följd av denna förändring harjag beräknat en ökning med 7 milj. kr. under förevarande anslag. Härigenom kan även vissa organisalionstidskrifter inrymmas i stödet.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 17510000 kr.

G 10. Stöd till tidningar på andra språk än svenska

Föredragandens överväganden

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett anslag avseende slöd lill tidningar på andra språk än svenska. Medelsanvisningen för nämnda ändamål uppgår fill 5 365000 kr. Statens invandrarverk har föreslagit alt medel för budgetåret 1986/87 anvisas under anslaget.

Invandrarpolitiska kommitlén (A 1980:04, IPOK) har lämnal förslag avseende bl.a. utformningen av olika verksamheter inom invandrarområ-del och medelsanvisningarna för dessa ändamål. Förslagen har remissbehandlats.

Beredningen av dessa förslag är ännu inte avslutad. Statsrådet Gradin
avser alt föreslå regeringen atl för riksdagen vid 1985/86 års riksmöte lägga
fram en särskild proposition om invandrarpolitiken. Hon har i denna fråga    501

samrått med bl.a. mig. Propositionen förutsätts beröra även förevarande     Prop. 1985/86: 100 anslag. Det synes lämpligt att i della sammanhang fördel berörda ändamå-     Bil 10 let ta upp ett preliminärt belopp av 5 365 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Stöd lill tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1986/87 beräkna ett förslagsanslag av 5 365000 kr.

Gli. Stöd till radio- och kassettidningar

1984/85 Utgift        7345991          Reservation           15205 102

1985/86 Anslag     12903 000

1986/87 Förslag    12903 000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:669) om stöd till radio- och kassettidningar (omtryckt 1985: 387). Frågor om stöd prövas av taltidningskommittén (U 1982:05) i enlighet med nämnda förordning och förordningen (KRFS 1982:9) med instruktion för taltidningskommittén (ändrad KRFS 1983: 16 och 42 samt 1985: I). Kommittén skall också handlägga ärenden om fördelning av moltagarutruslningar för radiotidningar enligt samma förordningar.

Kommitlén har vidare i uppdrag atl bedriva det ytteriigare utrednings-och ulvecklingsarbele rörande slöd lill radio- och kassettidningar som erfordras i enlighel med vad som har anförts i propositionen (1984/85:138) om radio- och kassettidningar.

1985/86      Beräknad ändring 1986/87

Taltidnings-    Före-

kommittén     draganden

1.   Förvaltningskostnader         792000        + 38000               of.

2.   Bidrag till utgivnings-verksamhet m. m, 12 111000           +729000         of.

12903000       +767000'              of.

' Kommittén föreslår att ökningen finansieras med medel frän behållningen under anslaget.

Taltidningskommittén

1.    Pris- och löneomräkning av förvaltningskostnader 38000 kr.

2.    Under budgetåret 1984/85 har sju tidningsförelag beviljats sammanlagl 6723000 kr. för utgivning av kassettidning. 154000 kr. har beviljats för ett försöksprojekt med överföring av datorlagrad tidningstext från två storstadstidningar lill synskadade enligt den s. k. RAPS/RATS-meto-den.

Flertalet nu utgivande tidningsföretag med utgivning sex dagar i veckan
förutsätts under budgetåret 1985/86 övergå till utgivning av radiotidning
efter omförhandlingar av träffade uppgörelser. För budgelårel 1986/87        502

beräknas 14 - J6 lidningsförelag ge ut radio- eller kassettidning. Till-     Prop. 1985/86: 100 gången på moltagarutruslningar för radioUdningar kan bli avgörande för     Bil 10 utgivningens omfaitning. Kommittén beräknar en ökning av bidragsbehovet med 604000 kr.

För service av motlagamtmstning inom den för budgetåret 1986/87 planerade radiotidningsutgivningen beräknar kommiltén ell ytterligare medelsbehov av 125000 kr.

För bidrag Ull utgivningsverksamhet m. m. beräknar kommitlén för budgetåret 1986/87 således ett medelsbehov av ytterligare sammanlagt 729000 kr. Medelsökningen kan finansieras över behållningen under anslaget.

För finansiering av en serie om I 000 mottagarutrustningar för radiolid-ningar för synskadade har totalt 3 milj. kr. anvisats över del under femte huvudtiteln uppförda anslaget G 7. Kostnader för viss verksamhel för synskadade och döva. Kommittén har vid uppföljning av tidigare kostnadsberäkningar funnit att totalkostnaden för nämnda utrustningar enligt nu gällande leveransavlal kan vänlas uppgå till etl belopp som med ca 600000 kr. överstiger redan anvisade medel.

Kommittén anmäler sin avsikt all bestrida angivna merkostnader med medel från behållningen under förevarande anslag.

Enligt gällande avtal har dessulom kommitlén möjligheter alt med oförändrade prisvillkor inköpa ytteriigare 250 utrustningar. Behovel av ulrustningar för den planerade verksamheten under innevarande budgetår kan komma alt överstiga 1000 apparater. Kommittén finner del därför angeläget all utnyttja möjligheten till ytterligare beställningar.

Kommitlén beräknar koslnaderna för inköp av ytterligare 250 utrustningar till 895000 kr., inkl. mervärdeskatt och hanteringskostnader. Kommittén avser att bestrida även dessa tillkommande koslnader med medel från behållningen under förevarande anslag, förutsatt all regeringen inte har någol all erinra mot etl sådant förfarande.

Föredragandens överväganden

Slödel till radio- och kassettidningar har funnits sedan år 1982. Till följd av vissa inledande svårigheter att få i gång en utgivningsverksamhel i önskad omfatlning har en betydande behållning byggts upp under anslaget. Vid utgången av budgetåret 1984/85 uppgick behållningen lill ell högre belopp än den ingående medelsanvisningen.

Med hänsyn härtill biträder jag kommitténs förslag om utnyttjande av medel för bidrag lill utgivningsverksamhet m.m. från behållningen under anslaget. Anslaget bör således föras upp med oförändrat belopp.

I övrigt fär jag anföra följande. Den reguljära utgivningen av talulgåvor
av dagstidningar har hittills avsett kassettidningar. Jag anser alt det är av
stor vikt alt kommittén kan starta och noggrant pröva även utgivning av
radiotidningar i jämförlig omfatlning. Det är enligt min mening en förutsätt
ning för alt kommiltén skall kunna genomföra sitt uppdrag i enlighet med
de riktlinjer som slagits fast av riksdagen. Det är därför angeläget atl
kommittén har tillgång lill ett tillräckligt antal mottagarutrustningar för             503

ändamålet.

För riksdagens kännedom vill jag därför nämna att jag inte har någon     Prop. 1985/86: 100 erinran mol kommilléns uttalade avsikt atl under innevarande budgelår     Bil 10 använda tolall I 495000 kr. av den inneslående behållningen för inköp av moltagamtmstningar för radiotidningar. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lindqvist.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Stöd tiU radio- och kassettidningar för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 12903000 kr.

504

Litteratur

G 12. Litteraturstöd

Prop. 1985/86:100 Bil 10

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

30818438 34688000 36129000

Reservation

6586926

Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligt förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd (ändrad senast 1985:527). De ändamål som får stöd under anslaget framgår av följande sammanslällning.

1985/86     Beräknad ändring 1986/87

Statens kul-   Före-

turråd, skol-   draganden

överstyrelsen

1.

Utgivningsstöd

26937000

+ 2 505 000

+ 808000

2.

Utgivning av lättläst

litteratur

2024000

+   642000

+ 461000

3.

Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla saml läsfrämjande åtgärder

för barn och ungdom

5 727000

+   458000

+   172000

34688000

+3605000

+ 1441000

Statens kulturråd, skolöverstyrelsen m.fl.

1.   Statens kulturråd föreslår för utgivningsslödel en prisomräkning med 8% med hänsyn lill kostnadsutvecklingen inom den grafiska industrin. Skolöverstyrelsen förordar en prisomräkning med 7% för utgivningen av lålUästa böcker. För verksamheten med En bok för alla föreslår kulturrådet en prisomräkning med 8% och en besparing enligt huvudalternativet med 1 % för budgetåret 1986/87.

2.   Kulturrådet föreslår för utgivningsslödel utöver prisomräkning en medelsökning med 150000 kr. för barn- och ungdomsserier, lOOOOO kr. för litteratur på invandrar- och minoritetsspråk samt lOOOOO kr. för verksamheten inom föreningen Liv i Sverige (+ 350000 kr.).

3.   Slödel lill barn- och ungdomsserier bör få en särskild punkl i förordningen (1978: 490) om statligt litteraturstöd .

4.   För ändamålet arvoden m.m. för fördelning av utgivningsslödel bör avsättas högst 879000 kr.

5.   Skolöverstyrelsen föreslår utöver prisomräkning en medelsökning med 500000 kr. för alt förslärka och vidga utgivningen av lättläst litteratur (LL-böcker). Medlen skall användas till en ökad satsning på försök med förmedling av LL-böcker, till fortsalt utvecklingsarbete med bilden i LL-boken, till försök med att utveckla LL-lalboken i kombinalion med bild och text samt till en utgivning av ytterligare 2—3 titlar åriigen (+ 500000 kr.).

505

6. Stiftelsen Litteraturfrämjandet begär ökade medel för sin verksamhel     Prop. 1985/86: 100 (+ 573000 kr.). Kulturrådet förordar att verksamheten utöver prisom-     Bil 10 räkning tillförs 62000 kr. som återtagande av besparing enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Fr. o. m. innevarande budgelår beslutar kulturrådet självt om fördelningen av anslagsmedlen på olika stödkategorier inom det statliga utgivningsstödet. Kulturrådet har även möjlighet att pröva nya medelsbehov och tillgodose dem inom ramen för anslaget. Mot denna bakgrund är jag inle beredd att förorda en förstärkning av medlen för enskilda slödkaiegorier. (2)

Tecknade serier för barn och ungdom ingår i stödkalegorin barn- och ungdomslitteratur. Särskilda medel till barn- och ungdomsserier har dock utgått sedan budgelårel 1979/80. Verksamheten handläggs inom kulturrådet av en särskild arbetsgrupp. Mot denna bakgrund anserjag att tecknade serier för barn och ungdom bör ses som en egen stödkalegori. Jag avser alt senare återkomma till regeringen i denna fråga.(3)

Kostnader i samband med bidragsfördelningen för arvoden m.m. bör liksom tidigare kunna belasta detta anslag. I likhet med lidigare år bör det ankomma på regeringen att efter förslag från kulturrådet ange ett högsta belopp för delta ändamål.(4)

För riksdagens informaUon vill jag upplysa om all del förhållandevis stora beloppet reserverade medel under anslaget till slörsta delen hänför sig till förhandsstöd inom utgivningsslödel, dvs. medel som redan beviljats för planerad utgivning men som inle betalas ut förrän resp. bok ges ut.

Utgivningen av lättläst litteratur, särskilt skapad eller bearbetad för alt passa människor med läshandikapp, är av stor betydelse för atl nå kulturellt eftersatta grupper. Även om böckerna är anpassade lill företrädesvis psykiski utvecklingsstörda har de visal sig vara Ull hjälp för en myckel slörre grupp av människor med begränsad läsförståelse. För innevarande budgelår disponeras 2 024 000 kr., vilket innebär en uppräkning av anslagsposten med 400000 kr. jämfört med budgetåret dessförinnan. Det ökade statsbidraget bör, i enlighet med vad jag anförde i prop. 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek (s. 47), användas för alt finansiera t. ex. gemensamma marknadsföringsåtgärder. Distribution och lagerhållning bör ägnas särskild uppmärksamhet vid fördelningen av stödet.

För att möjliggöra en ytterligare förstärkning av de anförda insatserna föreslår jag alt anslagsposten ulöver prisomräkning tillförs 400000 kr. Del bör därvid vara möjligt att tillgodose skolöverstyrelsens samtliga förslag. Denna ålgärd har möjliggjorts genom en särskild handikappram om 75 milj. kr. De ekonomiska förutsättningarna för denna reform har åstadkommits genom omprioriteringar inom statsbudgeten.

Jag vill i detta sammanhang även nämna att det efler riksdagens bemyn
digande (prop. 1984/85: 141, KrU 21, rskr 392) slöts eU avtal mellan staten
och Stiftelsen Litteralurfrämjandel rörande den fortsatta utgivningen av
En bok för alla den 12 september 1985. Avtalet gäller under tiden den I juli
1986-den 30 juni 1989.                                                                    506

I övrigt räknarjag under detla anslag endast med viss kompensation till     Prop. 1985/86: 100
följd av koslnadsstegringar (1 041 000 kr.).                                  Bil 10

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Litteraturstöd för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 36 129000 kr.

G 13. Kreditgarantier till bokförlag

1984/85 Utgift                -'

1985/86 Anslag           1000

1986/87 Förslag          1000

' Anslaget Kreditgarantier till föriag och bokhandel

Statliga kreditgarantier för lån till bokförlag ulgår enligt förordningen (1978:490) om statligt lilleralurslöd (ändrad senast 1985:527). Kreditgarantier beviljas fr. o. m. innevarande budgetår inom en total engagemangsram av 6 milj. kr.

Statens industriverk

Under budgelårel 1984/85 har inga garantier beviljats. Fyra ansökningar på totalt 1235000 kr. har avslagils. Av engagemangsramen om tolall 6 milj. kr. var 2,7 milj. kr. intecknade vid ingången av innevarande budgelår. För budgelårel 1986/87 föreslär verkel inle några förändringar.

Föredragandens överväganden

Jag förordar en oförändrad engagemangsram om tolalt 6 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Kreditgarantier till förlag för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

G 14. Stöd till fackbokhandel m. m.

1984/85 Ulgift       2157762'

1985/86 Anslag     2 300000

1986/87 Förslag    2438000

' Anslaget Bokhandelsstöd

Från anslaget ulgår stalligl dislribulionsslöd lill bokhandel enligt bestämmelserna i förordningen (1981:445) om statligt stöd lill distribution av böcker (ändrad 1985:526).

507

statens kulturråd                                                            Prop. 1985/86:100

Fr.o.m. budgetåret 1985/86 utgår det statliga stödet till distribution av ' böcker med 30 procentenheter av den rabatt om 50% som förlagen lämnar för litteraturslödda böcker. Det s.k. fackbokhandelsavtalel mellan förlagen och fackbokhandeln föreskriver numera alt alla titlar för vilka förlagen söker statligt ulgivningsstöd skall ingå i bokhandelns abonnemang. Denna ändring har medfört atl ett slörre antal titlar än tidigare blir berättigade till stöd. Kulturrådet föreslår en ökning av anslaget med 92000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning har jag lagil hänsyn lill att belaslningen på anslaget bestäms av del tolala antalet titlar som är stödberättigade samt av prisutvecklingen. Jag beräknar en ökning av anslaget med 138000 kr.

1 prop. 1984/85: 141 om litteratur och folkbibliotek anförde jag (s. 42) bl.a. att, mol bakgrund av den stora kullur-, utbildnings- och forskningspolitiska belydelse som utgivningen av ell stort uppslagsverk har, staten bör kunna ta på sig elt visst ekonomiskl ansvar. Därvid räknade jag med elt engångsbelopp, som borde kunna finansieras genom omprioritering av redan anvisade medel på medieområdet. Regeringen borde bemyndigas att besluta om ett sådant stöd. Riksdagen hade inget alt erinra mot detta (KrU 1984/85:21, rskr 392). Regeringen har genom beslut den 29 augusli 1985 medgivit alt statens kulturråd får betala ul 8,5 milj. kr. lill Bokföriagel Bra Böcker AB och därvid belasta förevarande anslag. Denna utgift har finansierats genom en besparing under anslaget Lån till dagspressen. En lika stor summa betalas av Svenska sparbanksföreningen, som tillsammans med kulturrådet slutit avtal med Bra Böcker om utgivningen av ett slort svenskt uppslagsverk. Avtalet har godkänts av regeringen.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Stöd till fackbokhandel m.m. för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2438000 kr.

G 15. Stöd till bokhandel

1985/86 Anslag    2775000

1986/87 Förslag    2858000

Enligt förordningen (1985:525) om staUigt slöd till bokhandeln utgår frän anslaget sortimentsstöd till bokhandel som inle är fackbokhandel samt slöd till utbildning och konsultation till i första hand små och medelstora bokhandlar. Från anslaget utgår dessutom stöd till spridning av bokinformation samt bidrag till Bokbranschens Finansieringsinstituts AB (BFI) kostnader för administration av den statliga stödverksamheten.

508

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

BFI

Före-

Sortimentsstöd

draganden

1.

1000000

+ 50000

+ 30000

2.

Stöd till spridning

av bokinformation

1000000

+ 50000

+ 30000

3,

Stöd till utbildning

och konsultation

300000

+ 15 000

+ 9000

4.

Bokbranschens Finansie-

ringsinstitut AB

475000

+ 24000

+ 14000

2775000'

+ 139000

+83000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

' Av beloppet får BFI omfördela högst 200000 kr. mellan anslagsposterna. Till anslagsposten 4 får dock inga medel omfördelas.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB

BFI begär en ökning av anslaget med 5 % som kompensation för normal kostnadsutveckling (+ 139000 kr.).

I skrivelse den 13 november 1985 föreslår BFI alt högst 50000 kr. av anslagspost 1. Sortimenlsslöd får användas för alt ersätta de koslnader som dellagande i en inköpsgrupp för nyhelsabonnemanget till servicebokhandeln medför.

Föredragandens överväganden

Innevarande budgelår ulgår för försia gången etl tidsbegränsat stöd för spridning av bokbranschens gemensamma bokkatalog för barn och ungdom. Katalogen har under hösten 1985 distribuerats lill samlliga hushåll med barn i åldern 3 till 13 år samt till bokhandlar, skolor och bibliotek.

Slöd för inköp av ett brett urval allmänlitleratur, ett s. k. sortimenlsslöd, ulgår fr.o.m. innevarande budgetår lill i första hand servicebokhandlar. Bokurvalet för sortimenlsstödet görs av bokbranschens organ. För flertalet mindre bokhandlar medför ett dellagande i inköpsgruppen koslnader för extra personal, vilka överstiger de statliga bidrag bokhandeln tar emol för nyhetsabonnemanget. Enligt min mening bör koslnaderna för nyhets-abonnemanget ges en samlad redovisning. Mol denna bakgrund bör arvodeskostnaderna för urvalsgruppen kunna bestridas av medel anvisade för sorfimenisstödet. Enligt vad jag har erfarit kommer bokbranschen även i fortsättningen att svara för de direkta kostnaderna för gruppen, dvs. för logi och resor. Jag avser att senare ålerkomma till regeringen i fråga om beloppets storiek.

Jag beräknar en ökning av anslaget med 83000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Stöd till bokhandel för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 2 858000 kr.

509

G 16. Lån för investeringar i

i bokhandel

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

1984/85 Utgift               2281000

Reservation

2 004 200

1985/86 Anslag             1925000

1986/87 Förslag            1925000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1985: 525) om statligt stöd till bokhandeln.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI)

BFI anhåller för budgetåret 1986/87 om oförändral 1 925 000 kr.

Föredragandens överväganden

1 enlighel med Bokbranschens Finansieringsinstituts AB förslag bör anslaget för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av I 925000 kr.

G 17. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader

1984/85 Ulgift        10724147

1985/86 Anslag     12640000

1986/87 Förslag    13 762000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har enligt sin instruktion (1979: 1073, ändrad senasi 1985:390) lill uppgift att i samverkan med andra bibliotek i landel arbeta för att synskadade och andra handikappade får tillgång till litteratur. Det åligger biblioteket särskilt att framställa och låna ul talböcker och punktskrifisböcker saml atl inom sill verksamhelsområde lämna informalion och råd till folkbibliotek och andra. I fråga om utlåningen av talböcker skall TPB inrikta sin verksamhel på alt fungera som lånecentral. Biblioteket svarar också för framställning av sludielilteralur för synskadade högskolestuderande och tillhandahåller punktskriftsböcker för försäljning. Vidare beslutar TPB om utbetalning enligt förordningen (1982:798, ändrad senast 1985:1036) om kompensation i vissa fall lör kostnader på grund av kassettskatt. Utgifter härtor bekostas av medel ur anslaget. Till biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd. Enligt förordningen (1985:391) om talboks- och punklskriflsbiblioiekels punktskrifts-nämnd har nämnden lill uppgift all främja och utveckla punktskriften för synskadade. Nämnden skall bl.a. utarbeta normer för den svenska punktskriften.

510

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

TPB

Föredraganden

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Personal Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Kompensation för kostnader på grund av kassettskatt

59,7

9307000

(7 865 000)

1858000

I 475 000 12640000

3,0

+   978000

(+   847000)

+   125000

of. + 1103000

of.

+ 937000

(+   768000)

+   185 000

of. + 1122000

Talboks-och punktskriftsbiblioteket

TPB:s utlåning av böcker ökade under budgelårel 1984/85 med 2%. Tal-boksullåningen från folkbiblioteken har enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån ökat med drygl 9% underår 1984. Utvecklingen av den lokala och regionala talboksverksamhelen har lett till atl TPB fr. o. m. år 1986 kan inrikta sin låneverksamhet helt på förmedlingslån, dvs. enstaka fjärrlån och depositioner. Direktlån av talböcker inom landet till enskilda personer upphör med undanlag av studielitleraturenhetens utlåning.

För de kommande tre budgetåren föreslår TPB all personalen skall öka med 5,25 årsarbetare som en konsekvens av all biblioteket begär medel för en höjning av Utelnivån. Biblioteket begår även medel för alt kunna administrera försäljning lill folkbiblioteken av punktskrifisböcker lill svarl-skriftspris.

TPB:s anslagsframställning innebär i övrigt i huvudsak följande.

1.    Huvudförslag 551000 kr.

2.    Pris- och löneomräkning m. m. 699000 kr.

3.    TPB anser aU, om huvudförslaget skall tillämpas, 1,25% eller 148000 kr. bör tas ul för budgetåret 1986/87. För budgetåren 1987/88 och 1988/89 föreslår TPB en neddragning med 1,97% (234000 kr.) resp. 1,78% (211000 kr.). Sammanlagt för de tre budgetåren uppgår den femprocenliga besparingen till 593 000 kr.

För budgetåret 1986/87 innebär besparingen au medlen för 75% av kostnaderna för en heltidstjänst vid bibliotekets enhet för utveckling och information dras in samt atl medlen för personaladministration minskas med 40000 kr. Följden av besparingen blir att all verksamhel med den bokinformation som förmedlas lill lallidningar och punkl-skriftstidningar läggs ned. Telefonförfrågningar lill biblioteket kan inte besvaras i samma utsträckning som tidigare. De krav som ställs på TPB:s personal nödvändiggör en kontinueriig fortbildning när det gäller den tekniska utvecklingen, inom det upphovsräitsliga området m.m. Besparingen i fråga om personaladministration innebär emellertid all medlen för fortbildning av TPB:s personal minskar med ungefär hälften. Även resurserna för den interna utbildningen, l.ex. i ekonomi- och personaladministration och trycksaksproduktion, minskar. Sammanfattningsvis konstaterar TPB att en neddragning hämmar bibliotekels

511

interna ulveckling och förmåga att lösa nuvarande och framtida upp-     Prop. 1985/86: 100 gifter. Möjligheterna för biblioteket att spela en akUv roll som cenlral     Bil 10 instans minskar drastiskt.

För budgetåret 1987/88 innebär besparingen att medlen för 75 % av kostnaderna för en bibliolekarietjänst vid enheten för lalboksullåning dras ner, vilket medför starkt försämrad service till låntagarna. Vidare återbesätts inle en deltidstjänst (60 %) vid enheten för ulveckling och informalion, vilkel minskar TPB:s möjligheter au samla in och bearbeta statistik, någol som i sin tur försvårar fördelningen av det nya statsbidraget. Möjligheterna att ta emot studiebesök och alt göra snabba interna utredningar minskar också. Slutligen föreslås anslaget för resor minska, vilkel påverkar TPB:s rådgivande verksamhet som till betydande del sker i samband med resor inom landel.

För budgetåret 1988/89 föreslås en neddragning av medlen för 75% av koslnaderna för en bibliotekarietjänst och 50 % av kostnaderna för en assistenttjänst vid enheten för produklion, något som omedelbart får effekt på förvärven av nya talböcker och punktskrifisböcker lill biblioteket. Anslaget för resor och personaladministration beskärs ytterligare.

TPB anser atl biblioteket bör undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Besparingen för budgetåret 1986/87 bör därför inte tas ut (+148000 kr.).

4.    Biblioteket bör under anslaget E 8. Bidrag lill vissa sludiesociala ändamål Ullföras medel för alt ge möjlighet åt högskolesluderande rörelsehindrade och dyslektiker atl få talböcker som studieliUeratur. I samband därmed begär TPB medel motsvarande koslnaderna för en handläggare (+144000 kr.).

5.    Antalet talboks- och punktskriftstitlar bör öka. I samband därmed begär TPB medel för ytterligare en halvtids handläggartjänst och en och en halv assistenttjänst (+260000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat 722000 kr. i pris- och löneomräkning för talboks- och punklskriftsbibliotekets (TPB) förvaltningskoslnader. (2)

Huvudförslaget har tillämpats. Av den femprocenliga besparingen bör en tredjedel las ul under vart och etl av budgetåren 1986/87, 1987/88 och 1988/89. Besparingen för nästa budgetår (-197000 kr.) bör, i likhet med motsvarande besparing pä anslaget för innevarande budgetår, las ut underbibliotekets produktionskoslnadsanslag. (1,3)

I likhet med TPB anser jag att produklionen av talböcker bör öka. Jag avser att återkomma till denna fråga under anslaget G 18. Talboks- och punktskriflsbiblioteket: Produktionskostnader. I konsekvens med den ökning av anslaget för produktionskostnader som jag kommer att föreslå bör medel avsättas under förevarande anslag för personal, övriga förvaltningskostnader och lokalkostnader (+400000 kr.). De föreslagna åigärderna har möjliggjorts genom en särskild handikappram om 75 milj. kr. De ekonomis-

512

ka förutsättningarna för denna reform har åstadkommits genom omprioriteringar inom statsbudgeten. (5)

Chefen för utbildningsdepartementet har i del föregående, under anslaget E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål, anfört aUhan inte är beredd aU tillstyrka TPB:s förslag om aU likställa dyslektiker och vissa rörelsehindrade med synskadade när det gäller atl få tillgång till talböcker som sludielilteralur. 1 konsekvens härmed har jag i samråd med honom inte beräknat medel för koslnaderna för den handläggartjänst TPB begärt. (4)

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgelårel 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 13 762000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

G 18. Talboks-och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

20848732 24027000 32537 000

Reservation

2259129

Från anslaget bekostas talboks- och punklskriftsbibliotekets (TPB) produktion av talböcker och punktskrifisböcker samt kataloger och annat informationsmaterial. Under en period om fem år fr. o. m. den I juli 1985 utbetalas från anslaget statsbidrag för länsbibliotekens inköp av talböcker. Från anslaget ulgår också bidrag till Sveriges dövas riksförbund (SDR) för produktion av videogram för döva.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

TPB

Före-

Produktionskostnader

draganden

1.

för talböcker.

punktskriftsböcker.

informationsmaterial m. m.

19631000

+4 150000

+ 2431000

2.

Produktionskostnader för punktskrifts-

böcker för försäljning

354000

+    79000

+     18000

3.

Bidrag för inköp av talböcker till läns-

bibliotek

2000000

of

+ 1000000

4.

Bidrag till Sveriges dövas riksförbund för produktion av videogram

för döva

2042000

+   204000

+ 5061000

24027 000

+4433000

+8510000

ii-Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10

513

Talboks-och punktskriftsbiblioteket                                                Prop. 1985/86: 100

Under budgetåret 1984/85 omfattade produktionen av talböcker ca 14,50 titlar. Därutöver förvärvade biblioteket ytteriigare ca 660 talbokstitlar, varav 380 härrörde från bibliotekets studielitleraturenhel och övriga från utomstående talboksproducenter. Produklionen av punktskriftsböcker uppgick Ull 437 titlar. Dessutom producerades 28 punktskrifistitlar vid sludieliiteraturenhelen.

För de kommande tre budgeiåren föreslär TPB att antalet talbokstitlar skall öka med 200 titlar åriigen. I konsekvens med förslaget om höjd titelnivå begär TPB medel för katalogisering. Vidare begär TPB medel för produktion av punktskriftsböcker för försäljning lill folkbiblioteken till svartskriftspriser.

TPB:s anslagsframställning innebär i övrigt i huvudsak följande.

1. Huvudförslag 2732000 kr.

2.    Prisomräkning 2924000 kr. för TPB:s produktionskostnader och 204000 kr. för SDR:s videoverksamhel.

3.    TPB anser aU, om huvudförslaget skall lillämpas. 1,76% eller 396000 kr. bör las ut för budgelårel 1986/87. För budgeiåren 1987/88 och 1988/89 föreslår TPB en neddragning med 1,57% (352000 kr.) resp. 1,67% (375000 kr.). Sammanlagl för de tre budgeiåren uppgår den femprocenliga besparingen till 1 123 000 kr.

För budgetåret 1986/87 innebär besparingen att TPB upphör med kostnadsfri utdelning av mikrokortkalalogen, en mycket allvarlig försämring av servicen till folkbiblioteken. Förslaget innebär en övervältring av kostnader på kommunerna och skulle troligen påverka resurserna för talboksinköp negativt och således motverka intentionen med det bidrag till inköp av talböcker som TPB skali fördela de närmaste åren. Vidare innebär besparingen en neddragning av förvärvsnivån av talböcker med 20 titlar.

För budgetåret 1987/88 föreslås en neddragning av förvärvsnivån för punktskrifisböcker med 16 titlar och för budgetåret 1988/89 en neddragning av förvärvsnivån för talböcker med 60 titlar. Bibliotekels produktionskoslnadsanslag bör undantas från tillämpning av huvudförslaget under treårsperioden. Besparingen för budgetåret 1986/87 bör således inte tas ut (+396000 kr.).

4.    Antalet egenproducerade talbokstitlar bör höjas med 200 (+ 1 250000 kr.).

5.    1 konsekvens med sin begäran om ökat Utelantal begär TPB medel för ökade koslnader för katalogisering (+75 000 kr.).

6.    TPB begär bemyndigande atl budgetåret 1986/87 få lägga ut beställningar av talböcker, punklskriftsböcker och informationsmaterial som belastar anslaget budgetåret 1987/88 upp lill ett belopp av 6.6 milj. kr.

7.    SDR begär ökade medel (+688000 kr.) för sin produktion av videogram på teckenspråk. Vidare begär SDR medel för information (+100000 kr.) och utbildning (+100000 kr.). TPB föreslår, i avvaktan på förslag med anledning av betänkandet (Ds U 1984: 18) Videogram för döva, ingen ökning utöver prisomräkning. Slutligen har SDR i en särskild skrivelse redovisal de samlade kostnaderna för en ulbyggnad av förbundels videoverksamhel i Leksand l.o. m. budgetåret 1988/89.

Utredningen (U 1983:02) om videogram för döva                         Prop. 1985/86: 100

Efter regeringens bemyndigande den 28 april 1983 tillkallades en särskild utredare med uppgift att bl.a. utarbeta förslag om förutsättningarna för och utformningen av de framtida statliga insatserna för den verksamhet med videogram för döva som bedrivs av Sveriges dövas riksförbund. Utredaren överiämnade hösten 1984 betänkandet (Ds U 1984: 18) Videogram för döva till regeringen.

I betänkandet föreslås i huvudsak följande.

Videospelare föreslås bli fritt tekniskt hjälpmedel för döva under förutsättning atl produklionen av videogram på teckenspråk stigit till minst 1000 minuter per år. Att förse 3000 hushåll med videospelare kostar 15 milj. kr. plus mervärdeskatt, en reform som bör åstadkommas under tre års tid.

Staten bör ta huvudansvaret för produktionen av videogram pä teckenspråk vid SDR men bör inle bli huvudman för verksamheten. Statsbidrag föreslås ulgå med en viss procentandel av elt bidragsgrundande belopp inom en angiven totalram. Bidragsgrundande belopp utgörs av produktionskostnaden per programminut vilken år 1983 uppgick lill 5000 kr., ett belopp som bör räknas upp med hänsyn lill inflationen. Vid högst 500 minuters produktion per år bör staten bidra med 65% av det bidragsgrundande beloppel. Vid 501-750 minuters produktion bör staten bidra med 75% och vid 751-1 000 minuters produktion bör staten bidra med 85% av det bidragsgrundande beloppet. Pengarna bör betalas ut i förskoll. Om volymen inle uppnås görs avdrag inför nästa budgetår.

Statlig insyn bör ske genom en särskild ledningsgrupp för videogrampro-duklionen vid SDR (SDR Video) med representanter för SDR och TPB och med en av staten utsedd ordförande. Gruppen bör ansvara för ekonomi, administralion och långtidsplanering men bör ej ha inflytande över programverksamheten.

Förutom att SDR:s produktion av videogram på teckenspråk ges ökat slöd bör insatserna för döva på video- och TV-områdel ökas genom atl Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges utbildningsradio AB (UR) i kommande avtal med staten förpliktas att regelbundel och i större omfattning än nu producera TV-program på teckenspråk.

TPB föreslås få i uppgift alt svara för en katalog över videogram på teckenspråk. Materialet bör läggas in i Bibliotekstjänsts bibliografiska databas BURK. Grundkostnadema för första året beräknas till 85000 kr. Därefter beräknas kostnaderna lill 25000 kr. årligen. TPB:s förvaltnings-koslnadsanslag bör tillföras dessa belopp.

Utredaren anser att biblioteken är en naturiig spridningskanal för videogram på teckenspråk. Ett Ijärriånesystem med TPB som lånecentral föreslås därför. Kostnaden för anskaffning av äldre program från SDR och UR lill biblioteket beräknas Ull 300000 kr. Därtill kommer åriiga kostnader för anskaffning av nya program. TPB bör tillföras dessa belopp.

Remissinstanserna är i stort sett positiva till förslagen i betänkandet.

SDR har invändningar när det gäller utredarens sätt alt göra kostnadsjämförelser med andra videoproducenter. Kulturrådet (KUR) menar atl

förulsäUningarna för folkbibliotekens medverkan har belysts alltför sum-     Prop. 1985/86: 100 mariskt. TPB saknar en närmare analys av koslnaderna m. m. om bibliote-     Bil 10 kel skulle bli lånecentral för videogram på teckenspråk.

Flertalet remissinstanser anser att v i d e o s p e I a r e bör bli fritt tekniskt hjälpmedel för döva som använder teckenspråket. Av dessa ansluter sig socialstyrelsen (SoS), statens handikappråd. Hörselfrämjandets riksförbund (HfR), SDR m.fl. till utredarens åsikt, nämligen all detta bör ske på sikl, dvs. när SDR:s produklion stigit till minsl I 000 minuter per är.

Remissopinionen är delad när det gäller förslaget till statsbidragsmodell. SoS, TPB, skolöverstyrelsen (SÖ), statskontoret. Svenska kommunförbundet och Sveriges allmänna biblioteksförening (,SAB) tillstyrker den föreslagna bidragsformen. TPB anser dock att det är nödvändigt alt ytterligare bearbeta förslaget.

Statskontoret tillstyrker den föreslagna konstruktionen fram lill år 1989. Därefter bör en enklare modell övervägas. Del bidragsgrundande beloppel bör inle knytas lill kostnadsutvecklingen utan i stället räknas upp efter normer som lillämpas vid beräkningen av anslag till statlig verksamhel.

SDR anser att beräkningsgrunden för bidragets storlek är komplicerad och föreslår en någol annorlunda konstruktion, nämligen all staten vid 500 minuters produktionsnivå bör bidra med 70% av kostnaden. Vid 750 minuters produktionsnivå bör staten bidra med 80 % av hela kostnaden och inle bara i intervallet 500-750 minuter. Slutligen bör staten vid 1000 minuters produktionsnivå bidra med 90% av hela kostnaden.

Förslaget all staten skall få en viss insyn i SDR:s videoverksamhet genom en särskild ledningsgrupp berörs av ytterst få remissinstanser och tillstyrks endast av statskontoret, HfR och Riksförbundet för döva och hörselskadade barn (DHB).

TPB kan inte tillstyrka förslaget att en särskild ledningsgrupp skall inråttas. En ledningsgrupp av detta slag skulle innebära onödig byråkrati.

Flertalet remissinstanser, nämligen SoS, statens handikappråd, TPB. SÖ, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet. SAB, HfR, SDR. DHB och Handikappförbundens centralkommitté (HCK), tillstyrker förslaget att SVT och UR i det nya radioavialet skall åläggas att i större omfattning texlsätla program för döva och sända program på teckenspråk för såväl barn som vuxna samt alt koslnaderna härför skall bäras av programföretagen.

SDR föreslår dessutom att det av det nya avtalet skall framgå atl SVT skall ombesörja daglig nyhetsförmedling på teckenspråk. Häri instämmer DHB och HCK.

Sveriges Radio AB (SR) anser inte att det finns anledning all i ell nytt avtal med UR skärpa formuleringarna beträffande UR:s skyldigheter atl göra program lillgängliga för döva och hörselskadade. Även när del gäller SVT är det nuvarande avtalet tillfyllest. SVT har under innevarande avtalsperiod satsat på en kraftig utbyggnad av programtextning och lext-TV i syfte all göra fler program tillgängliga för döva och hörselhandikappade i Sverige. SVT avser alt så långt tillgängliga resurser tillåter fortsätta denna ulbyggnad.

516

Av de remissinstanser som berör frågan om information och ka-     Prop. 1985/86:100 lalogisering tillstyrker samtliga förslaget att denna uppgift bör ligga på     Bil 10 TPB. Hit hör SoS, stålens handikappråd, KUR, TPB, SÖ, statskontoret, Landstingsförbundet, SAB, HfR. SDR, DHB, HCK m.fl.

TPB ser posiUvl på aU la på sig ansvaret för katalogiseringen av videogram på teckenspråk under förutsättning att medel härför ställs till bibliotekels förfogande.

Förslaget alt kataloginformationen skall läggas in i Bibliotekstjänsts bibliografiska databas BURK tillstyrks av bl.a. SoS, TPB, Svenska kommunförbundet, SAB. SDR, DHB och HCK.

TPB framhåller att utredaren inte diskuterat i vilka former katalogen skall framställas och inte heller beräknat kostnaderna härför oavsett om det gäller mikrokorlskatalog eller tryckt katalog i bokform.

Även statskontoret saknar en redovisning av koslnaderna för framställning och distribution av den tryckta katalogen. Alternativa meloder för all framställa katalogen saknas också, bl. a. elt alternativ utan inmatning i BURK. Eftersom del gäller ett begränsat antal titlar, för närvarande ca 150 st., och eftersom mindre än hälften av landets folkbibliotek har tillgång till BURK, kunde eventuellt enbart en tryckt katalog vara tillräcklig tills vidare, om den kan framställas lill en lägre kostnad än en BURK-katalog.

Utredaren finner det önskvärt alt TPB blir lånecentral för hela landet när det gäller videogram på teckenspråk. Detla synsätt stöds av bl.a. SoS, KUR, TPB, SÖ. Svenska kommunförbundet, SR, SAB, HfR.

KUR menar all del samlade beståndet av videogram på teckenspråk bör finnas på TPB. Samtidigt bör länsbiblioteken och de största kommunbiblioteken fortsätta som hittills alt köpa de mest efterfrågade videogrammen. Utlåningen bör ske vid del lokala biblioteket, som i sin lur lånar depositioner eller enstaka titlar från TPB.

TPB framhåller att belänkandet saknar kostnadsredovisning vad avser teknisk utrustning, personal, lokaler m. m. Det är heller inle klarlagt hur kopieringen av program skall gå till och vem som skall utföra den. Även upphovsräitsliga frågor bör belysas liksom frågan om postbefordran. Den portobefrielse som gäller för talböcker och punktskrift bör utökas till att även gälla videogram för döva. Ell emballage lämpligl för postbefordran måste också tas fram.

SAB anser att uppbyggnaden av videobestånd på länsbibliotek och andra enskilda bibliotek bör ske efter behov och atl koslnaderna tillkommer landsting och kommuner. Huvudansvaret för uppbyggnaden av video-bestånd med statliga medel bör ligga på TPB.

Statskontoret nämner som en alternativ dislributionsmodeli att de tre länsbibliotek vilka nu fungerar som lånecentraler/depåbibliotek får till uppgift all svara för utlåningen av videogram för döva.

SDR befarar långa väntetider för låntagarna om TPB skall bli lånecentral
för videogram på teckenspråk. SDR:s videoprogram distribueras i dag till
dövföreningslokalerna i landet. De program som liknar böcker, dvs. har
litterärt innehåll, bör i framliden, förutom i dövlokalerna, åven finnas på
biblioteken. För distribution av program med aktualiletsvärde föreslår
SDR att man bör utreda om ny teknik kan las i bruk.                                          517

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

Bil 10

Jag har beräknal 1006000 kr. i prisomräkning för talboks- och punkt-skriftsbiblioiekels (TPB) produktionskostnader. (2)

Enligt min mening bör huvudförslaget inte tillämpas för förevarande anslag. Däremoi bör, i enlighel med vad jag har föreslagil i det föregående, den besparing om 197000 kr. som har beräknats påTPB:s förvalinings-kostnadsanslag las ut under förevarande anslag. (1,3)

Som jag nyss har berört under föregående anslag anser jag att antalet talbokstitlar bör öka. Jag har för della ändamål räknai med en för-siärkning av anslagsposten 1. Produktionskostnader för talböcker, punktskrifisböcker. informationsmaterial m.m. med 1660000 kr. Av beloppel bör medel avsäUas för produktion av kalaloger och informationsmalerial. Jag räknar med aU TPB inom den ram som nu föreslås bör kunna producera ytterligare ca 250 talbokstitlar. Det bör bl. a vara möjligt att öka produktionen av talböcker på invandrarspråk.

Mot bakgrund av att standarden på de lokala och regionala lalboksbe-stånden alltjämt är mycket ojämn föreslog jag i prop. 1984/85: 141 om litteratur och folkbibliotek (s. 98) att elt särskilt statsbidrag av engångskaraktär skulle utgå till länsbibliotek under en femårsperiod för inköp av talböcker enligt en plan för talboksförsörjning inom resp. län. Bidraget föreslogs fördelat av TPB och borde avvecklas efter fem år. Riksdagen hade inget atl erinra mot detla (KrU 1984/85: 21, rskr 392). Som ytteriigare ett led i statens strävan atl verka för decentralisering av talboksverksamheten i landet anserjag alt anslagsposten 3. Bidrag för inköp av talböcker till länsbibliotek bör förstärkas med 940000 kr. utöver prisomräkning. Anslagsnivån har därmed höjts till 3 milj. kr. per bidragsår, vilket innebär att totalt ca 14 milj. kr. kommer att anvisas som statliga bidrag under femårsperioden.

Enligt beslut av regeringen får av anslagsposten 3. Bidrag för inköp av talböcker till länsbibliotek högst 50000 kr. användas under innevarande budgelår för att bestrida personalkoslnader. För budgetåret 1986/87 beräknar jag högst 53200 kr. för detta ändamål.

För katalogisering av talböcker och punktskrifisböcker har TPB tidigare anlitat Bibliotekstjänst AB i Lund. Koslnaderna härför har belastat förevarande anslag. Fr. o. m. innevarande budgetår har biblioteket tagit över katalogiseringsarbetet. Enligt beslut av regeringen får av anslagspos-len 1. Produktionskostnader för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmalerial m.m. under innevarande budgetår högsl 206000 kr. användas för att bestrida personalkostnader för nämnda katalogisering. För budgetåret 1986/87 harjag beräknat högst 247000 kr. för detta ändamål.

TPB bör i likhet med tidigare arges ett bemyndigande all under budgetåret 1986/87 lägga ut beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och tryckta publikationer som kommer att belasta anslaget budgetåret 1987/88. Jag föreslår atl bemyndigandet får avse ett belopp om högsl 6,6 milj.kr. (6)

TPB:s framställning i övrigt föranleder inga förslag från min sida. (7)

518

Videotekniken har gjorl del möjligl för döva att kommunicera över tid och rum på teckenspråket, de dövas eget språk. Den nya tekniken har

också inneburit att döva kan ta del av information och kultur på ett helt   Prop. 1985/86: 100
annat sätt än som förr var möjligt.                                    Bil 10

Sveriges dövas riksförbund (SDR) bedriver i anslutning till Västanviks folkhögskola i Leksand sedan böijan av 1970-lalel en egen produktion av videogram på teckenspråk. Verksamheten har successivt byggts ut så atl den för innevarande budgetär beräknas omfatta 540 minuters produktion. Av denna kvantitet beräknas 240 minuter för sex s. k. videojournaler av nyhetskarakiär, 100 minuter för barnprogram och 205 minuter för program av allmän karaktär. Programverksamheten kostar för innevarande budgetår drygt 3,3 milj. kr. Av denna summa bidrar staten under förevarande anslag med 2042000 kr. och SDR med I milj. kr. Verksamheten beräknas dessutom tillföras 300000 kr. i intäkter för försålda videogram m. m.

År 1983 tillkallade jag en särskild utredare (numera kanslichefen Stig Svärd) med uppgift att bl.a. utarbeta förslag om förutsättningarna och formerna för de framlida statliga insaterna för den verksamhet med videogram för döva som bedrivs av SDR.

I sitt betänkande (Ds U 1984: 18) Videogram för döva föreslår utredaren bl.a. atl staten bör få det ekonomiska huvudansvaret för produktionen av videogram på teckenspråk vid SDR och att de slalliga bidragen på sikl bör öka. Remissinstanserna delar denna uppfattning. För egen del instämmer jag i utredarens och remissinstansernas uppfattning i denna fråga. Video-produktionen för döva är fortfarande ett eftersatt område även om betydande ökningar gjorts av de statliga bidragen till verksamheten under senare år. Erfarenhelerna av den hittillsvarande verksamheten vid SDR är positiva. Videogrammen spelar redan nu en viktig roll i de dövas informations- och kullurförsörjning.

Slutsatserna av den genomlysning av verksamheten som gjorts i utredningen samt erfarenheterna av SDR:s verksamhel är sådana alt en väsentlig ökning bör göras av insatserna på delta område. Jag förordar därför atl staten nu tar det ekonomiska huvudansvaret för den framtida videopro-duklionen för döva. De slalliga insalserna bör öka radikalt. Jag föreslår att bidraget lill SDR för produktion av videogram för döva för budgelårel 1986/87 förs upp med 7 103000 kr., vilkel innebären höjning med 5 milj. kr. ulöver prisomräkning.

Denna uppräkning möjliggör på sikt en omfattande ökning av video-gramproduktionen vilket emellertid ställer krav på utbyggnad av produktionskapaciteten. Del är vikiigi all en sådan utbyggnad sker planmässigt och att verksamheten fungerar rationellt.

Som jag tidigare redovisal är SDR:s produktion förlagd Ull Leksand. De lokaler som disponeras för videoverksamhelen har viss ledig kapacitet. Inom ramen för befintliga lokaler och teknisk apparatur kan redan nu produktionen ökas. Av del nyssnämnda beloppel av 5 milj. kr. bör därför 0,5 milj. kr. avsättas fördetta ändamål. Hur de resterande 4,5 milj. kr. bör användas återkommer jag till i del följande.

För alt ytterligare höja produktionen måsle lokalerna ulökas och den
tekniska utrustningen kompletteras. Enligt vad jag har erfarit kommer
betydande lokaluirymmen alt bli lediga i direkt anslutning lill nuvarande
produktionslokaler underde närmaste åren. Dessa lokaler behöver i så fall 519

iordningställas för videoproduktion. Därtill behöver belydande investe- Prop. 1985/86: 100 ringar göras i teknisk utrustning. Detla bör ske enligt en investeringsplan. Bil 10 Under de närmaste åren är del därför naturligt alt huvuddelen av den föreslagna medelsökningen används för invesleringsändamål. När invesle-ringsperioden år avslutad förutsätter jag att statsbidraget kommer att användas till driflskoslnader varigenom produklionen kan öka kraftigt. Nödvändiga reinvesteringar fömtsätts ske inom ramen för bidraget.

När det gäller bidragskonstruktionen föreslår utredaren att statsbidraget
skall beräknas med utgångspunkt i ett bidragsgrundande, inflationsskyddat
belopp som utgörs av produktionskostnaden per programminul. Bidraget
föreslås utgå med en viss andel av del bidragsgrundande beloppet och bör
öka stegvis i takt med stigande produktion. Remissinstanserna är delade i
denna fräga. TPB anser att förslaget bör bearbetas ytterligare och SDR
finner del alltför komplicerat.                                                                '

För egen del vill jag anföra följande. Den föreslagna konstruktionen med en inbyggd stimulans för SDR atl öka produktionen förefaller krånglig och kan medföra en risk för olämplig anpassning av verksamheten lill bidragskonstruktionen, t.ex. så att produktionsvolymen prioriteras på bekostnad av kvaliteten. Med den planmässiga utbyggnad som jag föreslår och de former för statlig insyn som jag i det följande återkommer lill, bör det vara möjligt alt tillämpa en enklare bidragskonslruktion.

Utredaren föreslår atl statUg insyn bör ske genom en särskild ledningsgrupp, med en av staten utsedd ordförande. Frågan berörs av endasl ett fåtal remissinstanser. TPB avstyrker förslaget. TPB menar alt den tänkta bidragskonstmktionen, SDR:s anslagsframställning och TPB:s yttrande över denna samt budgetbehandlingen lillsammans med SDR:s verksamhets- och revisionsberättelse bör ge staten tillräcklig insyn.

Regeringen har för budgetåret 1985/86 beslutat följande. SDR skall i anslutning till att förbundet lämnar förslag till anslagsframslällning Ull TPB även inge en produktionsplan för del kommande budgetåret och därvid ange förbundets egna planerade koslnader för videoverksamheten. SDR skall dessulom till biblioteket inge en preliminär redogörelse förden underslödda verksamheten vid samma lidpunkt och en slutlig sådan senasi den 15 augusti 1986. SDR skall vidare på anfordran lämna de räkenskaper och andra handlingar lill biblioteket som behövs för granskning av hur bidraget används.

För egen del anserjag all de uppgifter som TPB nu har som bidrags- och tillsynsmyndighet är ändamålsenliga och bör utvecklas.

Mot bakgrund av all en på sikt höjd produklion förutsätler betydande
investeringar samt viss personalökning bör TPB ges i uppdrag att efter
samråd med SDR utarbeta en investeringsplan samt en plan för ökning av
produktionen. Vidare bör TPB ge förslag om den närmare utformningen av
bidraget saml formerna för slallig insyn. Jag avser atl senare föreslå
regeringen all ge TPB nämnda uppdrag. Även frågan om informalion om
videogram på teckenspråk och behovet av resurser på TPB för detla bör
beaktas i sammanhanget. Uppdraget bör redovisas för regeringen senast i
anslutning till atl biblioteket kommer in med sitt förslag till anslagsfram
ställning för budgetåret 1987/88. Regeringen kan därefter pröva behovet av   520

medel för sådana investeringar som är nödvändiga redan under budgelårel     Prop. 1985/86: 100 1986/87 och som ryms inom ramen för eU belopp av högsl 4,5 milj. kr.     Bil 10 TPB:s förslag i övrigl bör kunna behandlas i budgetpropositionen 1987.

Distributionen av videogram för döva sker nu i huvudsak via dövföreningarna. Utredaren föreslår att TPB skall bli lånecentral även för detta medium. På så sätt skulle lån av leckenspråksvideogram ske via de regionala och lokala folkbiblioteken till den enskilde låntagaren. Remissinstanserna är i huvudsak positiva Ull förslaget. SDR tar i sitt remissyUrande upp tanken all program med aklualitelsinlresse bör kunna distribueras med hjälp av ny teknik. Teckenspråksprogrammen skulle kunna sändas l.ex. i anslulning till lestbildssändningen.

För egen del anserjag alt det inte finns anledning atl nu låta staten la ett uttryckligt ansvar för distributionen av leckenspråksvideogram via folkbiblioteken och TPB i en lånecentralsfunklion. Den nuvarande modellen med distribution via dövföreningarna fungerar väl. Produktionen är emellertid alltjämt av ringa omfattning vilket gör atl distributionen bör ordnas så smidigt som möjligl. Jag vill i sammanhanget ocksä peka på den betydelse videogrammen har för verksamheten i dövföreningarna. Mol denna bakgrund är jag inte beredd atl nu tillstyrka utredarens förslag atl TPB skall göras lill lånecentral för videogram på teckenspråk. Frågan bör kunna tas upp på nyll när verksamheten fått slörre omfaitning och när erfarenheter vunnits därav. Enligt vad jag har erfarit tillhandahåller redan nu en del folkbibliotek videogram på teckenspråk, vilket är glädjande. Vad jag nu har sagt om del statliga stödet till distribution av leckenspråksvideogram hindrar självfallet inle all initiativen inom folkbiblioteksväsendel utvecklas. Jag vill i della sammanhang slutligen erinra om att radiolagsutredningen (U 1985:05) har i uppdrag all föreslå radiorällsliga lösningar för all möjliggöra distribution av videoprogram på teckenspråk genom radio-sändning.

Förslaget att Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) i kommande avtal med staten åläggs alt i slörre omfattning texlsätla program för döva och sända program på teckenspråk för såväl barn som vuxna tillstyrks av flertalet remissinstanser. En särskild parlamentarisk beredningsgrupp har fill uppgift alt behandla frågor som rör förberedelserna för en ny avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen. Jag avser alt senare i vår föreslå regeringen atl för riksdagen vid 1985/86 års riksmöte lägga fram en särskild proposition om verksamheten vid Sveriges Radio m. m. i vilken frågan kommer all beröras.

Utredaren tar i sitt betänkande upp frågan om dövas medverkan i pro
gramproduktionen vid Sveriges Radio och menar all del är av stor belydel
se atl döva själva bereds tillfälle att medverka i vatje skede av programar
betet som översättare, manusförfattare, regissörer, tekniker, kameramän
och producenter. Om detla skall bli möjligt bör döva få tillfälle alt utbilda
sig för dessa uppgifter, anser utredaren. Jag delar denna uppfattning.
Framför alll inom SDR: s egen produktion bör del vara möjligt atl verka i
enlighel med dessa tankegångar. Jag vill i delta sammanhang nämna alt det
redan nu ges viss ulbildning vid Västanviks folkhögskola inom detta områ
de.                                                                                               521

Den föreslagna satsningen på SDR:s videoverksamhet liksom de tidigare nämnda satsningarna på TPB under förevarande anslag bar möjliggjorts genom en särskild handikappram om 75 milj. kr., vilken har finansierats genom omprioriteringar inom statsbudgeten.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbibliote
ket det beslällningsmyndigande om 6600000 kr. för budgetåret
1987/88 som jag har förordat.

2.    till Talboks- och punktskrifisbibliotekei: Produktionskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 32 537 000 kr.

3.    godkänna vad jag har förordat om videoproduktion för döva.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

G 19. Bidrag till Svenska språknämnden

1984/85

Utgift

1257000

1985/86

Anslag

15.55 000

1986/87

Förslag

1553000

Frän anslaget utgår bidrag till löner för föreståndare och fem forskningsassistenter vid nämndens sekretariat. Vidare utgår bidrag till vissa kostnader för lokaler och expenser samt projektet Terminologiskt utvecklingsarbete på invandrarspråk. Övriga kostnader läcks av anslag från olika fonder, prenumeralionsavgifler för tidskriften Språkvård, m. m.

1985/86     Beräknad ändring 1986/87

Språknämnden      Föredraganden

Personal Anslag

Lönekostnader

Bidrag till lokal-och kontorskostnader

Terminologiskt utvecklingsarbete på invandrarspråk

I 555 000

of.

+ 9000

- 3 000

+ 50000

+ 50000

-49000

-49000

+ 10000

- 2000

Statligt reglerade ijänster

Svenska språknämnden

1.    Språknämnden begären ökning av bidraget till nämnden med 59000 kr. för pris- och lönehöjningar. 50000 kr. därav avser ett ökat bidrag till lokal- och kontorskostnader.

2.    För projeklel Terminologiskt utvecklingsarbete på invandrarspråk beräknar nämnden elt medelsbehov av 160000 kr., vilket innebär en minskning med 49000 kr. Innevarande budgelår skall de anvisade medlen även täcka initiala programmeringskostnader.

522

statens kulturråd                                                                           Prop. 1985/86:100

Kulturrådet förordar en ökning av bidraget till löner, lokaler och expenser med 16000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör 1393 000 kr. anvisas för att bestrida kostnader avseende löner, lokaler och expenser. Vid beräkningen av detta belopp har jag utgått från ett begränsat huvudförslag. Anslaget har därutöver tillförts medel genom omprioriteringar inom medieområdet.

För projektet Terminologiskt utvecklingsarbete på invandrarspråk har jag beräknat 160000 kr.

Medlen för lönekostnader bör enligt min mening kunna överskridas med anledning av memtgifter under budgetåret på grund av statliga kollektivavtal. Medlen till Svenska språknämnden bör därför i fortsättningen anvisas under ett förslagsanslag med särskilda anslagsposter, varav en avser lönekostnader.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 553000 kr.

523

Ra(Jio och television                                        Prop. 1985/86: lOO

Bil 10 G 20. Kabelnämnden: Förvaltningskostnader

1985/86 Anslag           -'

1986/87 Förslag   1916000

' 925000 kr. för första halvårel 1986 har anvisats på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Kabelnämnden skall enligt sin och närradionämndens instruktion (1985:1062) pröva frågor om lokala kabelsändningar. Nämnden skall ba tillsyn över verksamheten med sådana sändningar och även i övrigt följa utvecklingen på området. Nämnden skall också handlägga ärenden om avgifter enligt lagen (1985:1061) om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar saml pröva frågor om bidrag enligt förordningen (1985:1065) om statsbidrag till lokal programverksamhet.

1985/86-

Beräknad ändring

1986/87

Organisationskommittén

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Anskaffning av inredning och utrustning m. m.

-

6,5

1768000

(1328000)

215 000

1000 1984000

6,5

1768000

(1328000)

147 000

1000 1916000

- Medel för första halvåret 1986 har anvisats pä tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Inkomsterna vid kabelnämnden redovisas fr.o.m. budgetåret 1986/87 under inkomsttiteln 2 544 Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar.

Organisationskommittén för kabel- och närradionämnderna

Organisationskommitténs förslag till anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1.   Kostnader för löner och övriga förvaltningskostnader har preliminärt beräknats Ull I 768000 kr. I beloppet har inräknats 40000 kr. för koslnader i samband med inspelning av satellitprogram (inkl. bandkostnader) saml 48000 kr. för kostnader för kreditupplysningar i samband med fillstånd fill lokala kabelsändningar.

2.   Kostnaderna för lokaler har preliminärt beräknals lill 215000 kr.

3.   OrganisalionskommiUén anser att den fortsatta utvecklingen av verksamheten med radio- och TV-sändningar i kabelnät resp. närradioverk-samheten i många delar är oviss. Vid det gemensamma kansliet kan arbetsbelastningen komma all förskjutas mellan de båda nämndernas ansvarsområden. Kabelnämnden och närradionämnden bör därför bemyndigas alt under löpande budgetår besluta om omföringar mellan 524 resp. förvaltningskostnadsanslag.

Föredragandens överväganden                                                     Prop. 1985/86:100

Kabelnämndens verksamhel skall finansieras med avgifter av dem som fått tillstånd till satellitsändningar. Som jag nämnde i prop. 1985/86:22 om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar m. m. är kostnaderna för nämndens verksamhet av två slag. Del ena är nämndens förvaltningskostnader, det andra är koslnaderna för stöd lill lokal programverksamhet. Fr.o.m. den I januari 1986 är avgiften lio kronor per påböijat kalenderhalvår för varje bostad som nås av satellitsändningar från tillståndshavaren. Utvecklingen på längre sikt får visa om avgiften är väl avvägd.

Med hänsyn lill alt kabelnämnden startar sin verksamhet först den 1 januari 1986 och att ett organisationsarbete har pågått under hösten 1985 harjag inte funnit det motiverat atl tillämpa huvudförslaget.

Vid min beräkning av medel för kabelnämndens löne- och lokalkostnader har jag tagit hänsyn till dels resultatet av de förhandlingar om personalens anställnings- och arbetsvillkor som förts av statens arbetsgivarverk, dels kostnaderna för de lokaler som byggnadsstyrelsen nyligen anvisai för kabel- och närradionämndernas kansli.

De beräkningar som legat lill grund för mina förslag till medelsanvisningar för kabelnämndens förvaltningskostnader kan behöva jämkas. Detsamma gäller motsvarande beräkningar för närradionämnden. Regeringen bör därför begära riksdagens bemyndigande att övergångsvis medge omföringar mellan de båda förvaltningskoslnadsanslagen. Utgångspunkten för milt förslag är därvid all eventuella omföringar avser mindre belopp.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen atl

1.   bemyndiga regeringen, eller efler beslul av regeringen kabel-och närradionämnderna, alt för budgetåret 1986/87 besluta om omföringar mellan nämndernas anslag Ull förvaltningskostnader,

2.   till Kabelnämnden: FörvaUningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1916000 kr.

G 21. Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet

1985/86 Anslag              -'

1986/87 Förslag    1000000

' 500000 kr. för första halvåret har anvisats på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Från anslaget ulgår slöd till lokal programverksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (1985: 1065) om statsbidrag till lokal programverksamhet.

Organisationskommittén för kabel- och närradionämnderna

Anslagsbehovet för budgetåret 1986/87 har beräknals Ull 1 milj. kr.

525

Föredragandens överväganden

För riksdagens informalion vill jag nämna atl enligt bestämmelserna i regeringens förordning (1985: 1065) om statsbidrag till lokal programverksamhet skall nämndens beslut i fråga om bidrag inle kunna överklagas. Anslaget bör föras upp med I milj. kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Kabelnämnden: Slöd lill lokal programverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 1 OOOOOO kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

G 22. Närradionämnden

1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2048000

' 1044 000 kr. för försia halvåret 1986 har anvisats på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Närradionämnden skall enligt sin och kabelnämndens instruktion (1985: 1062) pröva frågor om närradio och ha tillsyn över närradioverksam-heten. Nämnden skall också handlägga ärenden om avgifter enligt förordningen (1984:463) om avgifter i ärenden om närradio (ändrad 1985: 599 och 1067).

1985/86-

Beräknad ändring 1986/87

Organisationskommittén

Föredraganden

Persunal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Anskaffning av inredning och utrustning m. m.

8,5

8.5

1852 000

(1566000)

285 000

1852 000

(1566000)

195 000

1000

1000

2138000

2048 000

- Medel för första halvåret 1986 har anvisats på lillaggsbLidgel 1 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Inkomsterna vid närradionämnden redovisas fr.o.m. budgetåret 1986/87 under inkomsttiteln 2545 Närradioavgifter.

Organisationskommittén för kabel- och närradionämnderna

Organisationskommitténs förslag lill anslagsframställning innebär i huvudsak följande,

1.    Kostnader för löner och övriga förvaltningskostnader har preliminärt beräknats till I 8.52000 kr.

2.    Kostnaderna för lokaler har preliminärt beräknats till 285000 kr.

3.    Organisationskommittén anser alt den fortsatta ulvecklingen av verksamheten med radio- och TV-sändningar i kabelnät resp. närradioverk-samheten i många delar är oviss. Vid det gemensamma kansliet kan

526

arbetsbelastningen komma att förskjutas mellan de båda nämndernas     Prop. 1985/86: 100 ansvarsområden. Kabelnämnden och närradionämnden bör därför be-     Bil 10 myndigas alt under löpande budgetår besluta om omföringar mellan resp. förvaltningskostnadsanslag.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn lill atl ett organisationsarbete rörande närradiomyndigheten har pågått under hösten 1985 harjag inte funnit det motiverat att tillämpa huvudförslaget.

Vid min beräkning av medel för närradionämndens löne- och lokalkostnader har jag tagit hänsyn till dels resultatet av de förhandlingar om personalens anställnings- och arbetsvillkor som förts av statens arbetsgivarverk, dels koslnaderna för de lokaler som byggnadsstyrelsen nyligen anvisat för kabel- och närradionämndernas kansli.

Beträffande organisationskommitténs förslag om överföringar mellan anslagen till kabelnämnden och närradionämnden hänvisar jag till vad jag har anfört och förordat i det föregående under anslaget G 20. Kabelnämnden: Förvaltningskostnader.

Såsom jag redovisade senast i prop. 1985/86:22 om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar m. m. skall närradionämndens verksamhet fr. o. m. budgetåret 1986/87 i sin helhet finansieras med avgifter från de sändande föreningarna. En någoriunda säker prognos för antalet sändningstimmar under näsla budgelår kan las fram först under våren 1986. Jag avser att då återkomma till regeringen med förslag om den avgiftshöjning som bör träda i kraft den Ijuli 1986.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och lill sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Närradionämnden för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2048000 kr.

G 23. Sändningar av finländska televisionsprogram

1985/86 Anslag              -'

1986/87 Förslag     1300000

' Förslagom nytt anslag av 6,1 milj. kr. fr.imlagt i prop. 1985/86: 101 om tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

I prop. 1985/86:101 om lilläggsbudgel II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 läggs fram förslag om finansieringen av Sveriges andel av kostnaderna för rundradiosändning av en finländsk TV-kanal i Slorstockholmsområdet. De beräknade kostnaderna uppgår för första halvåret 1986 lill 6,1 milj. kr., varav 5,5 milj. kr. är engångskostnader för investeringar och 0,6 milj. kr. driftskostnader för sändningarna.

527

Televerkel uppskauar driftskostnaderna för budgetåret 1986/87 till 1,3     Prop. 1985/86: 100
milj. kr. Jag ansluter mig till televerkels beräkningar.             Bil 10

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Sändningar av finländska televisionsprogram för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av I 300000 kr.

Sveriges Radio m.m.

Föredragandens överväganden

De gällande avtalen rörande rundradioverksamhelen m. m. mellan staten och förelagen inom Sveriges Radio-koncernen träffades år 1979 och omfattar perioden t. o. m. den 30 juni 1986.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 december 1984 tillkallades den 11 januari 1985 en parlamentariskt sammansatt beredningsgrupp för att inom utbildningsdepartementet behandla frågor som rör förberedelserna för en ny avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 5 maj 1985 sades de gällande avtalen upp samma dag.

Beredningsgruppen har ännu inte avslutat sill arbeie. Jag avser därför att föreslå regeringen all för riksdagen vid 1985/86 ärs riksmöle lägga fram en särskild proposition om verksamheten vid Sveriges Radio m. m.

Jag hemsläller att regeringen

i avvaktan på en särskild proposiUon i ämnet bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört om förberedelserna för en ny avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen.

528

H. INTERNATIONELLT KULTURELLT                  Pop. 1985/86: lOO

SAMARBETE                                                   '' '

Föredragandens överväganden

De internationella kontakterna och impulserna spelar en central roll för kullurliv, högre utbildning och forskning. Under senare år har på motsvarande säu de inlernalionella inslagen och kontakterna fåll växande betydelse också inom skolans område. Sverige är i många avseenden beroende av ett gott och nära samarbete med omväriden. Del är viktigt att bredden och vitaliteten i våra internationella kontakter inte endast vidmakthålls utan också stärks och fördjupas. Detta är möjligt främst i ett långsiktigt perspektiv, grundat på värdering av resultat och effekter av hittillsvarande arbete. Jag avser att återkomma i ett senare sammanhang till frågan om utvärdering av de hittillsvarande statliga insatserna inom det svenska kullur- och informationsutbytet med utlandet.

Anslagen till inlernationellt kulturellt samarbete syftar bl.a. lill att i olika former stödja och främja erfarenhets- och personutbytet över gränserna. Anslagen avser både bilateralt utbyte och multilateralt samarbete. Det bör dock framhållas alt huvuddelen av det internationella samarbetet inom utbildning, forskning och kultur bedrivs som en integrerad del av berörda institutioners och myndigheters verksamhet och budget.

Det europeiska kultursamarbetet har under 1985 varil föremål för diskussioner i olika sammanhang. Förutsättningar och former för kultursamarbete mellan öst- och Västeuropa har behandlats vid ESK: s (den europeiska konferensen om säkerhet och samarbete i Europa) kulturforum i Budapest.

Även om dellagarna inle kunde enas om en slulrapport, kvarstår det faktum att en rad konkreta förslag lill ålgärder för alt stärka de öst-västliga kulturförbindelserna har lagts fram. Flertalet av dem är av sådan art att de kan tillgodoses inom berörda kulturinstitutioners reguljära verksamhet. Det torde emellertid finnas anledning att senare återkomma till vissa förslag i särskild ordning, bl. a. inför ESK: s s. k. uppföljningsmöte som inleds i Wien i november 1986.

Det västeuropeiska kultursamarbetet inom ramen för Europarådets verksamhel har ägnats stor uppmärksamhet under 1984. Mål och medel för Europarådets egen verksamhet inom området har granskals, vilket är angeläget med hänsyn till behovet av fortlöpande prövning av de internationella organisationernas arbetsprogram och dessas relevans för medlemsländerna.

På svenskt förslag har Europarådels kulturslyrelse, som en del av sitt arbetsprogram, antagit en ny programpunkt om försöksvis genomförande av s. k. lånderöversyner, dvs. internationella granskningar av den nationella kulturpolitikens mål och resultat. Frankrike och Sverige är de första länderna som är aktuella för översyn. Jag bedömer dessa försök med lånderöversyner som mycket intressanta och väl ägnade att ge underlag såväl för fömyelse av del europeiska kultursamarbetet som för utveckling av det nationella kulturarbetet. I ett längre perspektiv kan också den av

529

M-Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Europarådet planerade ministerkonferensen om massmediafrågor (decem-     Prop. 1985/86: 100
ber 1986) ge impulser till ett vidgat europeiskt kultursamarbete. Bil 10

Det europeiska jörskningssamarbelel sker i många former och nya initiativ har tagits för att ytterligare bredda och fördjupa samarbetet. Den av Europarådet arrangerade första europeiska forskningsministerkonferensen, som hölls i Paris år 1984, resulterade bl. a. i rekommendationer om alt etablera institutionssamarbete (i form av s.k. nätverk) inom grundforskningen inom vissa angivna prioriterade områden. Sambandsansvarig för flertalet av dessa nätverk är European Science Foundation, som anhållit om nationella bidrag för sitt arbete. Jag anser det angeläget att Sverige stöder detla forskningssamarbete och har beräknat 180000 kr. för ändamålet. Jag anser det vidare angeläget att Sverige tar aktiv del också i genomförandet av andra rekommendationer från ministerkonferensen, t. ex. försök med s. k. europeisk forskarexamen genom samverkan mellan universitet i skilda länder.

Ett vikiigi inslag i internationaliseringen av högskolan och skolan är möjligheterna till internafionellt utbyte för studerande, lärare och forskare. Regeringen har genom beslut 1985-09-05 givit Svenska institutet i uppdrag alt utreda frågan om organisationen av ett informations- och servicecentrum för främjande av del internationella utbytet på såväl högskolans som skolans område.

Som min företrädare anmälde i 1985 års budgetproposition är försöksverksamheten med s.k. integrerad utlandsulbildning (lUU) ett intressant och lovande nytt inslag i arbelel på alt internationalisera högskolan. Det är min bedömning atl åtgärder behöver vidtas för alt ytterligare stimulera utbyggnaden av lUU-verksamhelen.

Även för skolans del har under senare år frågor om undervisningens internationalisering fått ökad uppmärksamhet. Ett handlingsprogram för skolans internationalisering bör nu utarbetas. Jag återkommer i del följande lill denna fråga.

En utförlig redogörelse för del nordiska kultursamarbetet under år 1985 ingår i den berättelse som Nordiska ministerrådet har överlämnat till Nordiska rådet i december 1985 (dokument C 1/1986 i del nordiska trycket).

För att förenkla den nationella behandlingen av anslaget lill Nordiska ministerrådet och anpassa denna till den ordning som gäller för anslag lill andra internationella verksamheter bör det forlsättningsvis ankomma på regeringen alt godkänna ministerrådets budget och atl fastställa den slutliga kostnaden för Sveriges andel i budgeten. Genom denna ordning bortfaller behovet av att lämna särskild anslagsproposiiion Ull riksdagen utanför den lidsram som normalt gäller för sådana. Medel för det nordiska kultursamarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådels verksamhet kommer genom de beslul som fattats om sammanläggningen av de tvä ministerrådssekretariaten och de två ministerrådsbudgelarna att fr. o. m. budgetåret 1986/87 ingå som en del av tredje huvudtitelns anslag B 2. Nordiska ministerrådet. Statsrådet Lundkvist har tidigare idag redogjort för dessa frågor.

530

Inför den planerade sammanläggningen av de nordiska sekretarialeten Prop. 1985/86: 100 och budgetarna har del från olika håll uttryckts farhågor att kultursamarbe- Bil 10 tel skulle ges lägre prioritet i den nya organisationen. Jag finner det angeläget att understryka all de budgetlekniska förändringar som görs inte innebär någon ändrad prioritering av det nordiska kultursamarbetet. Den nya organisationen kan skapa nya och bättre möjligheter atl vidareutveckla samarbetet. Kultur- och utbildningssamarbetet tillförs nya impulser och erfarenheter, samtidigt som det kan berika och stimulera övriga sektorer av det nordiska samarbetet. Mellan de nordiska länderna utgör kultursamarbetet en av de viktigaste förbindelselänkarna.

Som min företrädare anmälde i 1985 års budgetproposition har den Unesco-anslutna organisationen World Crafts Council i och med kalenderåret 1985 överflyttat sin verksamhel till Norden och arbetar för närvarande i nära anslulning till det nordiska kultursekretariatet. För kalenderåret 1985 utgår lill följd härav särskilda bidrag från vissa nordiska regeringar. För kalenderåret 1986 utgår bidrag över den nordiska budgeten.

Jag vill här också anmäla pågående förberedelsearbete avseende firandet av 350-årsminnel av den första svenska bosättningen i Nordamerika. Med denna historiska händelse som utgångspunkt planeras insatser för alt presentera Sverige för amerikansk allmänhet. Jubileet, som infaller 1988. har givits samlingsnamnet Nya Sverige'88 och förbereds av en nationalkommitté med riksdagens talman som ordförande. För jubileet beräknas vissa statliga medel under en treårsperiod; Ull dessa förutsätts komma resurser från svenskl näringsliv.

I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100, bil. 5) anmälde jag, i min dåvarande egenskap, alt jag i samråd med chefen för utbildningsdepartementet avsåg att lillsalta en interdepartemental arbetsgrupp för au se över formerna för siödet till svenskundervisningen i utlandet. Arbetsgruppen avlämnade sitt förslag i seplember 1985. Gruppen fann bl.a. att man borde pröva om Svenska institutets produktion och förmedling av läromedel i ökad utsträckning skulle kunna bedrivas på kommersiell basis. Skolöverstyrelsen borde vidare ta ell större ansvar för utlandsskolornas läromedelsförsörjning. Arbetsgruppens förslag bereds f. n. inom regeringskansliet.

Att lärare inom den svenska högskolan får förtroendeuppdrag i internationella organisationer innebär vikliga kontaktlänkar för det svenska högskoleväsendet. Kostnader för sådant deltagande lorde normalt kunna bestridas inom ramen för de reguljära medlen vid resp. institution eller ingå i forskningsrådsfinansierade projeki. När förtroendeuppdragen innebär ledamolskap eller ordförandeskap i en organisations styrelse kan emellertid detta leda lill all resekostnaderna blir större än vad som kan bäras av en enskild institution eller ett rådsprojekt.

Det är enligt min uppfattning mycket värdefullt att lärare inom högsko
lan kan åla sig internationella förtroendeuppdrag av här antytt slag. Jag
anser del befogat atl vissa särskilda medel ställs Ull förfogande för bidrag
lill resekostnader. Bidrag bör kunna utgå för läckande av del av resekost
naderna i särskilt angelägna fall. Jag har under anslaget H 1. Kulturellt
utbyte med utlandet beräknat medel fördetta ändamål. Medlen bör förde-       531

las av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Vad gäller den särskilda budgeten för del internationella kulturella samarbetet föreslår jag i huvudsak endast sådana nya åtaganden som finansieras genom omprioriteringar mellan befinlliga anslag eller anslagsposter.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

H 1. Kulturellt utbyte med utlandet

4902810 5656000 6288000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Reservation

513086

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Anslagsframställningar

Föredraganden

Statens kulturråd för internationellt kulturutbyte Svenska institutet för

a)   internationellt kulturutbyte

b)   viss stipendieverksamhet

c)   Integrerad utlandsulbildning (lUU)

Skolöverstyrelsen för internationellt utbyte på skolans område Svenska studenlhemmet i Paris

Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission)

. Riksföreningen Sverigekontakt

. Folkrörelsernas internationella kulturkontakter

. Till regeringens disp. (Bidrag avs. högskole-förelr. i ini. org; vissa kostnader avs. europ. forskn.-samarb.)

Summa

2 358000

4-

394 000

674000

4-

558000

58 000

-1-

5 000

350000

+

30 000

471000

-1-

128000

199000

-f

29000

1014000

-1-

177 000

318000

-1-

482000

214000

5656 000

-1-1803000

4-

70000

+ 1

120000

-h

2000

-t-

10000

-1-

14 000

H-

6000

-F

30000

■+

10000

of

4-370000 -H632000

Statens kulturråd

Kulturrådet framhåller alt internationellt kulturutbyte är viktigt för atl ge svenskl kulluriiv stimulanser och impulser. Antalet ansökningar som gäller internationellt kulturutbyte har ökat under en följd av år.

Svenska inslilulel

Institutet anser all en förstärkning av anslaget är nödvändig för att stödja

större gästspel samt större utställningar i andra länder. Efterfrågan på

532

sådana engagemang har ökat som en följd av det stigande intresset utom-     Prop. 1985/86: 100
lands för svensk kultur.                                                                  Bil 10

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Från anslagsposten bestrids bl.a. kostnader för bidrag till stipendier åt svenska elever vid United Worid College of the Atlantic, stipendier till svenska gymnasieskolelever för studier i Frankrike, Svenska förbundet för inlernalionella barnbyar, svenskt medlemskap i internationella förbundet för hushållsundervisningens befrämjande saml till svenskt deltagande i de åriiga internationella skolungdomstävlingarna, de s. k. olympiaderna, i matematik, fysik och kemi.

Skolöverstyrelsen har begärt en särskild uppräkning av anslagsposten med lOOOOO kr. bl. a. för arbete med införande av frågor om fredens villkor och förutsättningar i skolans läroplaner och i fortbildningen av lärare.

Svenska studenthemmet i Paris

Styrelsen framhåller att en ökning av statsbidraget utöver prisomräkning är nödvändig bl.a. mot bakgrund av atl hyrorna har höjts kraftigt innevarande läsår.

Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission)

Den av kommissionen begärda ökningen motiveras huvudsakligen av alt del amerikanska bidraget sannolikt kommer all öka ulöver 1985 års nivå.

Föredragandens överväganden

Sedan budgetåret 1983/84 bedriver Svenska institutet i samarbete med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) en försöksverksamhel med s. k. integrerad utlandsulbildning (lUU). Integrerad utlandsulbildning innebär atl högskoleenheter och institutioner i Sverige och elt annat land kommer överens om atl de studerande kan föriägga viss del av sin utbildning till del andra landet med på förhand garanterat tillgodoräknande av resp. kurser eller kursmoment. lUU utgör, enligt min uppfattning, ett värdefullt led i internationaliseringen av högskolan. Genom lUU är del möjligl alt lösa några av de vanligaste problemen i samband med utlandsstudier, nämligen tillgodoräknandet av studiemeriter förvärvade i utlandet, finansiering av utlandsstudier och erhållande av studieplats vid utländskt universitet.

Det är enligt min uppfattning utomordentligt angeläget atl lUU-verk-
samheten får bredd och styrka, särskilt i vad avser samarbetet med väst
tyska och franska universitet, som traditionellt spelar en underordnad roll i
det svenska universiletsulbylet jämfört med t.ex. amerikanska och brittis
ka universitet. Jag kommer senare i samråd med utrikesministern att
föreslå regeringen att uppdra ål Svenska institutet att i samråd med bl. a.
UHÄ utarbeta en plan för stimulans och ulbyggnad av lUU-verksamheten
med här nämnda länder. I avvaktan på denna plan beräknar jag endasl           533

prisomräkning för ifrågavarande ändamål.

Svenska institutet har begärt en kraftig uppräkning av medlen för inter-     Prop. 1985/86: 100 nationellt kulturutbyte, med hänvisning lill bl.a. den snabba kostnadsut-     Bil 10 vecklingen för denna form av verksamhet. Jag delar institutets uppfattning och har beräknal en höjning av anslaget (-1- lOOOOO).

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i sin anslagsframslällning begärt 100000 kr. för visst arbete rörande fredsundervisning. Jag delar SÖ: s bedömning om del angelägna i alt frågan om undervisning om och i internationell förståelse lyfts fram i skolan. Ett handlingsprogram för skolans internationalisering bör enligt min mening utarbetas. Jag kommer senare atl föreslå regeringen atl uppdra åt SÖ att senast i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 redovisa en sådan plan. Jag beräknar en engångsanvisning för detla arbete.

Jag har inledningsvis (sid. 531) berört frågan om särskilda medel för täckande av kostnader i samband med vissa förtroendeuppdrag i internationella organisationer för lärare i högskolan. Under anslagsposten Till regeringens disposifion harjag fört upp medel för ifrågavarande ändamål.

För vissa insatser inom europeiskt forskningssamarbete har jag under nyss nämnda anslagspunkt beräknat särskilda medel. Jag har vidare genom en engångsanvisning tillgodosett European Science Foundalion's behov av medel.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 6288000 kr.

H 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

1984/85 Ulgift     19446000

1985/86 Anslag   25642000

1986/87 Förslag 21820000

År 1950 anslöt sig Sverige till Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges överenskommelse med främmande makter 1950:114). Svenska unescorådet är ett med slöd av Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift att i Sverige främja Unescos verksamhet och stödja svenska insalser inom ramen för organisationens program. Regeringen har genom beslut 1985-01-24 utfärdat förordning med instruktion för Svenska unescorådet.

Medel för den upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco, för vilken svenska FN-förbundet ansvarar, anvisas över tredje huvudtiteln.

534

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Unescorådet

Före-

draganden

1. Årsbidrag till Unesco

24 769000

-3 633000

-3 633 000

2. Svenska unescorådet

för

a) rådets möten

112000)

b) utrednings- och

t

+   247 000

-1-      7 000

programverksamhet 3. Deltagande i Unescos generalkonferens år 1985

141000 1 120000

-   120000

-   120000

4. Avgift till konvention om

världens kullur-

och naturarv

250000

-    38000

-    38000

5. Medlemsavgift till ICCROM

250000

-     38000

-    38000

Summa

25642000

-3 582000

-3822000

Bil 10

Svenska unescorådet

Medlemsländernas bidrag lill Unescos reguljära budgei fastställs vid generalkonferensen. Vid Unescos 23: e generalkonferens hösten 1985 har organisationens budgei för Ivåårsperioden 1986-87 fastställts. För budgetåret 1986/87 bör anvisas medel som motsvarar den svenska andelen för kalenderåret 1987, ca 21,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Unescos generalkonferens hösten 1985 innebar betydelsefulla framsteg i vad gäller det fortsatta inre reformarbetet inom organisationen. Budgetnedskärningen med 25% till följd av USA:s uUräde genomfördes i förening med en allmän prioriteisgruppering av arbetsprogrammet. Riktlinjer antogs för fortsatt reformering av administration och personalpolitik, i syfte atl uppnå en ökad effektivitet. Från svensk sida har vid generalkonferensen framhållits alt den inledda reformprocessen redan givit vissa positiva resultat, men att arbetet måste fortsätta underde kommande åren. Särskilt viktigt är all den långsiktiga programplaneringen för nästa fyra-eller sexårsprogram sker med erforderlig betoning av koncentration, effektivitet saml relevans för medlemsländerna.

Storbritanniens beslut hell nyligen alt lämna Unesco i och med utgången av 1985 innebär aU organisationen ytteriigare försvagas. Reformarbetet inom Unesco ställs därmed inför nya problem och etl betydande ytteriigare medelsbortfall.

För svensk och nordisk del innebar generalkonferensen ett viktigt framsteg i möjligheterna att inifrån organisalionen påverka Unescos framlida utveckling. För försia gången finns nu två ledamöter från de nordiska länderna i Unescos styrelse, därav en från Sverige.

535

Den svenska platsen i Unescos styrelse de närmaste fyra åren innebär Prop. 1985/86: 100 för Svenska unescorådets del etl särskilt ansvar för all följa och bereda Bil 10 frågor rörande utvecklingen inom Unesco. Jag förtitsätler att unescorådet i sin arbetsplanering för de närmaste åren inbegriper utrednings- och be-redningsinsalser som svarar mot denna uppgift. Jag räknar med att genom engångsanvisning tillgodose vissa särskilda medelsbehov för unescorådet under budgetåret 1986/87.

Med hånvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 21 820000 kr.

H 3. Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige

Reservation               388003

1984/85 Ulgift

356574

1985/86 Anslag

612000

1986/87 Förslag

630000

Från anslaget utgår efter särskild ansökan bidrag till förberedelse- och administrationskostnader för i Sverige anordnade internationella kongresser och symposier, företrädesvis på utbildningens och forskningens områden.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till föreliggande reservation beräknar jag endast sedvanlig prisomräkning. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 630000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till inlernalionella kongresser m.m. i Sverige för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 630000 kr.

536

H 4. Bidrag till svenska institut i utlandet

2 639000

2 797 000

3 026000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Under detla anslag utgår för närvarande bidrag lill tre svenska icke-statliga forsknings- och kulturinstitul i utlandet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Instituten

Föredraganden

Svenska institutet i Rom Svenska institutet i Athen Svenska forskningsinstitutet i Istanbul

Summa

2 242000 521000

34 000 2 797000

-1-538000 -M 85 000

-1-723000

-1-185 000 -1- 44000

of -1-229000

Instituten

Styrelsen för Svenska institutet i Rom framhåller bl.a. all föreståndaren har en slor arbetsbörda och all institutet har behov av en velenskapligt utbildad befattningshavare vid föreståndarens sida. Styrelsen begär 130000 kr. för en tjänst som forskningsassistent. Vidare framhåller styrelsen atl inflationen i Italien är myckel hög och all institutet inte har kompenserats härför.

Styrelsen för Svenska institutet i Athen framhåller atl institutels ekonomiska situation är mycket svär och att det är nödvändigt att statsbidraget höjs väsentligt utöver kompensation för kostnadsstegringar.

Föredragandens överväganden

Styrelserna för de svenska instituten i Rom och Athen har framhållit att inflationstakten i resp. Italien och Grekland kraftigt urholkat såväl anslagen allmänl som de stipendier m.m. som finansieras ur resp. anslag. Jag delar bedömningen all en särskild prisomräkningsprocent bör tillämpas för de berörda anslagen. Jag har i min beräkning av medel tagit hänsyn därtill.

I vad avser svenska institutet i Rom delar jag styrelsens bedömning att en tjänst som forskningsassistent bör tillföras institutet. Jag beräknar medel för en sådan tjänst fr. o. m. den I januari 1987.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag lill svenska institut i utlandet för budgelårel 1986/87 anvisa elt anslag av 3026000 kr.

537

H.5 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.

5 755 032 6268000 6667000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Reservation

355062

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Från detta anslag anvisas medel för vissa ändamål, bl.a. av bilateral karaktär, som inte ingår i Nordiska ministerrådels budgei.

Ändamål

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Anslagsfram-ställning-

Före-draganden

1537000

577 000

Svenska Föreningen Norden

1.   Föreningens allmänna verksamhet

2.   Fortbildning av lärare i de nordiska språken

3.   Lärarutbyte mellan de nordiska länderna

4.   Nordiska studieutbytesresor för skolungdom

5.   Stipendier till svenska gymnasieskolelever för studieresor

i Norden

6.   Stipendier lill kulturkritiker och kultur-journaliser

7.   Stipendier till isländska follchögskoleelever

8.   Kulturellt utbyte med Island

9. Kulturellt utbyte med
Färöarna

10.      Föreningen Nordens
institut

Samarbele med Finland

11. Kurser i finska och svenska inom Norrbottens-distriktet av föreningen Norden

12. Kurser i svenska för finländska lärare

13. Nordkalottlinjen vid Tornedalens folkhögskola

14. Kommiltén för översättning till svenska av finsk facklitteratur

15. Sverigefinska språknämnden

16. Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland

-I- 40000

-I-   263 000

8000

■¥     40000

39000

-1-

4 000

of

73 000

4-

7 000

of.

109000

+

11000

of.

32000

-t-

3 000

of.

176000

-1-

12 000

of.

247000

-t-

17 000

of.

36000

■+■

3 000

of.

30000

4-

2000

of

60000

-1-

40 000

-1- 2000

345 000

-

68000

-1- 10000

251500

-1-

279000

-1- 94000

538

Ändamål

1985/86       Beräknad ändring 1986/87 Prop. 1985/86: 100

--------------------     Bil 10

Anslagsfram-   Före-

ställning-         draganden

arna

10000

103000

49000

90000

Samarbete med Island

17. Bidrag till inköp av svensk litteratur till Islands riksbibliotek

18. Stipendier till isländska forskare och forskarstuderande

19. Stipendier till islänningar för yrkesutbildning i Sverige

20. Norrbotlenkretsen av Föreningen Norden

a)   Kurs i svenska för islänningar

b)   Kurs i isländska för deltagare från nord- kalotten

21.       Nordisk lektor, Reykjavik

Samarbete med Norge

22.       Svenskhemmet Voksenåsen
A/S

a)   Lokalkostnader

b)   Kulturell verksamhet vid hemmet

23.       Svensk-norska samarbets
fonden

Nordiskt samarbele

24. Föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve

25. S: le Geneviéve-biblioteket i Paris

a)   Lönetillägg för en nordisk bibliotekarie

b)   Inköp av svensk litteratur till biblioteket

"26. Nordiska kurser i språk och litteratur

27. Nordiska författarstipendier

28. Nordiskl författarsamarbéte

29. Nordiskt musiksamarbete

30. Bidrag till gemensamt sekretariat för de nordiska samiska konstnärsorganisationerna

31. Till regeringens disposition

Summa

-1-

1500

of.

-1-

9000

of

-1-

3 000

of.

-f

85000

of

-1-

12000

4-145000

1289000

-

50000

- 50000

167000

-1-

10000

-t- 5000

165 000

-1-

25 000

-F 5000

137000

-t-

10000

+ 20000

187 500

-)-

230000

-1- 10000

19000

+

3000

4- 3 000

121000

-1-

89000

4- 4 000

41500

-1-

24000

of.

17000

4-

13 000

of.

97 000

-1-

46000

4- 3 000

-

-

4-100000

263 000

-

of.

6268000

+

247 500

4-399000

Ur anslagsframställningarna

Svenska föreningen Norden begär en höjning av slalsbidragel med 263000 kr. för föreningens administration och allmänna verksamhet.

539

Expertkommittén fär översättning av jinskspråkig facklitteratur till     Prop. 1985/86: 100 svenska betonar atl principen om reciprocitet mellan Finland och Sverige     Bil 10 talar för all del svenska anslaget höjs. Kommittén anhåller om atl slalsbidragel räknas upp med 40000 kr.

Sverigefinska språknämnden begär en uppräkning av statsbidraget med 68000 kr. Uppräkningen är nödvändig för atl koslnader för löner och lokaler skall kunna läckas.

Styrelsen för kulturcentret Hanaholmen anhåller om en förstärkning av anslaget med 279000 kr. Höjningen motiveras förutom av den allmänna kostnadsökningen av atl anslaget från finska staten successivt höjts.

Styrelsen för Svenskhemmel Voksenåsen anhåller om all statsbidraget räknas upp med 10000 kr.för den kulturella verksamheten vid hemmet. Förslaget innebär atl den kulturella verksamheten kan bedrivas på samma basnivå som hittills.

Kungl.biblioteket anför atl bibliotekariebefaltningen vid den fenno-skandinaviska avdelningen vid S:te Geneviéve-biblioteket i Paris kommer att vara besatt med en svensk bibliolekstjänsteman budgetåren 1985/86 och 1986/87. Enligt överenskommelse mellan de nordiska länderna har det land som bestridit bibliolekarietjänsten också stått för merparten av lönen för vederbörande, medan de övriga nordiska länderna har svarat för en mindre del av lönebeloppet. Styrelsen föreslår - efter kontakter med riksbiblioteken i övriga nordiska länder - atl del land som sänder bibliotekarien till Paris också skall stå för hela lönekostnaden. Kungl. biblioteket har i särskild framställning begärt utlandslönetillägg för bibliolekarietjänsten.

Föredragandens överväganden

För Svenska föreningen Norden och de särskilda ändamål föreningen har atl tillgodose beräknar jag en sammanlagd bidragshöjning av 48000 kr. som kompensation för koslnadsstegringar.

För Sverigefiiiska språknämnden beräknades föregående år särskild medelsförstärkning för atl därmed kunna stabilisera nämndens ekonomi. För budgetåret 1986/87 beräknar jag endasl sedvanlig prisomräkning.

Styrelsen för Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland, har i sin anslagsframställning understrukit alt kuliurcentret under senare år fått vidkännas en försämrad ekonomi, bl.a. genom atl kurs- och konferensverksamhetens omkostnader stigit och den externa gästbeläggningen minskal. Hanaholmens kulturcentrum är, vid sidan av den senare tillkomna kulturverksamheten vid Sveriges ambassad i Helsingfors, en betydelsefull länk i kultursamarbetet och kulturkontakterna mellan Finland och Sverige. Med särskild hänvisning till behovel av resurser för planering av verksamheten harjag räknat upp det svenska bidraget till kuliurcentret (4-94000 )

Inledningsvis harjag redovisat förslagen från den av utrikes- och utbildningsdepartementen gemensamt tillsatta arbetsgruppen rörande slöd till svenskundervisningen i utlandet. I enlighet med arbetsgruppens förslag harjag under förevarande anslag beräknat medel för ell nordiskt lektorat i Reykjavik (överföring från tredje huvudtiteln).

540

Enligt slatsmakternas beslul hösten 1976 om ny förvaltningsform för     Prop. 1985/86: 100 Svenskhemmet Voksenåsen (prop. 1976/77:25 s. 73-77, KrU 27, rskr 72)     Bil 10 ankommer det pä regeringen alt varje år i förslaget lill statsbudget ta ställning lill i vilken mån Voksenåsens drift kan belastas med kostnaderna för lokalhyra. Regeringen beslutade är 1980 om en ombyggnad och modernisering av Voksenåsens äldre del. Ombyggnaden slutfördes i mars 1981.

Som en följd av ombyggnaden har hyran höjts för den delen av fastigheten. Denna hyreshöjning läcks av ökade intäkter varför jag inle beräknar medel härför. Del överskott i verksamheten som därutöver uppslår bör användas för avskrivning av inventarier och vissa nyinvesteringar. Resterande hyresbelopp bör täckas av bidrag från detla anslag. För delta ändamål beräknar jag I 239000 kr.

Föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve har i sin anslagsframställning pekat på växande svårigheter all inom ramen för hittillsvarande anslag från norska staten och från svenska staten i god tid planera sin verksamhet. Föreningen har inkommit med kompletterande information i ärendet. Med hänvisning Ull den vikliga roll folkhögskolan spelar harjag beräknal en viss ökning av del svenska bidraget (4-20000).

Bibliotekariebefaltningen vid den fenno-skandinaviska avdelningen (Bibliothéque Nordique) vid S:te Geneviéve-biblioteket i Paris innehas budgetåren 1985/86 och 1986/87 av en svensk bibliolekstjänsteman. För sislnämnda budgetår beräknar jag för ändamålet endast sedvanlig prisomräkning. Del särskilda ullandslönelillägg som Kungl. biblioteket har begärt avser jag all läcka genom en engångsanvisning.

Statsrådet Göransson har under anslaget F 4. Bidrag till samisk kultur beräknal lOOOOO kr. som svenskl bidrag lill elt gemensaml sekretariat för de nordiska samiska konstnärsorganisationerna. Beloppet anvisas under förevarande anslag, (anslagsposten 30).

Under anslagsposten 31. Till regeringens disposition harjag beräknat medel för högskolesamarbete över Kvarken. Den ulvärdering som företagils under 1985 har enligt min uppfattning tydligt visal att högskolesamar-belel gett viktiga resultat. Jag anser det befogat atl samarbetet ges särskilt slöd ytterligare någol budgetår och beräknar medel i enlighet härmed (145000 kr).

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa eu reservationsanslag av 6667000 kr.

541

I. INVESTERINGAR M.M.                                   Prop. 1985/86: 100

Bil 10 Lokalförsöijning m. m.

Myndigheterna

Den 1 juli 1979 genomfördes en ny organisation för lokal-, inrednings- och ulrustningsplanering vid högskoleenheterna (prop. 1978/79:92, UbU 29, rskr 265). Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) beslöt under 1984 att utvärdera denna organisaiion. Utvärderingen har genomförls av en arbetsgrupp - 1984 års lokalplaneringssakkunniga för högskolan (LPSH) - och finns redovisad i UHÄ-rapport 1985:8 tillsammans med förslag som riktar sig till olika beslutsinstanser i planeringssystemet.

UHÄ har i skrivelse den 10 oktober 1985 ställt sig bakom samtliga de förslag som LPSH fört fram. Byggnadsslyrelsen och utrustningsnämnden för universitetet och högskolor (UUH) har i sina anslagsframställningar framfört förslag som anknyter till samma frågeställningar. Dessa förslag redovisas därför i detta sammanhang.

LPSH har genom intervjuer och fallstudier försökt identifiera vad del är som i försia hand hindrar eller försvårar alt högskolans behov av lokaler, inredning och utrustning i rimlig omfattning blir tillgodosedda. En grundläggande orsak lill svårigheterna är enligt LPSH, alt resursema för att täcka dessa behov planeras i ett särskilt system på alla nivåer, från högskoleenhet till regeringen, vid sidan av systemet för planeringen av verksamheterna. LPSH pekar vidare på att bristen på långsiklighet i den övergripande utbildningsplaneringen samt i resurstilldelningen medför speciella svårigheter för lokalplaneringen. Etl annal problem är att handläggningen av ett byggnadsärende många gånger är ryckig och drar ut på tiden. Slutligen framhålls all planeringen av inredning och i vissa fall utrustning inte är tillräckligt samordnad med lokalplaneringen. LPSH har mol denna bakgrund lämnal förslag till förbättringar i fråga om lokalutnyttjandet, planeringsunderlaget och samordningen mellan lokal-, inrednings- och utruslningsplaneringen. LPSH tar också upp myndigheternas handlingsfrihet i lokalförsörjningsfrågor m. m.

LPSH har funnit att högskoleenheterna i varierande omfattning har sin '
uppmärksamhet inriktad på hur de befintliga lokalerna utnyttjas. På vissa
högskoleenheter går lokalnämnderna systematiskt igenom befintliga lo
kaler. En anledning lill att detla inte sker överallt kan, enligt LPSH, vara
atl högskoleenheterna med nuvarande anslagssyslem inte anser sig ha
någon ekonomisk fördel av att befintliga lokaler utnyttjas effektivare.
LPSH föreslår att anvisningarna för högskolans lokalbesparingar komplet
teras så all alla högskoleenheter stimuleras lill en seriös prövning av sill
lokalinnehav. Ett sådant incitament vore att högskoleenheten bl.a. fick
tillgodoräkna sig minst hälften av en lokalbesparing, som. görs i verksam
heter som reducerats genom riksdagsbeslut. Om man lägger ned organisa
toriskt avskiljbara verksamhetsenheter skall däremot, enligt LPSH, den
berörda högskoleenheten inte få tillgodoräkna sig några lokalbesparingar.
UHÄ har för sin del anfört att LPSH: s förslag i dessa delar bör genomfö
ras, men med förtydligandet att resten av besparingen bör komma högsko-     542
leseklorn i dess helhet tillgodo.

Frågan om en framtida omläggning av sättet atl finansiera lokalkostna-    Prop. 1985/86: 100 derna har berörts under LPSH: s arbete. LPSH understryker vikten av aU     Bil 10 regeringen lar principiell ställning till om en anslagsomläggning i deUa avseende skall förordas. LPSH föreslår för sin del alt hithörande frågor bereds i den översyn av högskolans anslags- och styrsystem som aviserats i budgetpropositionen 1985.

I nämnda skrivelse har UHÄ på nytt aktualiserat frågan om lokalkostnader för externfinansierad verksamhet. Nuvarande bestämmelser om inbetalning till lokalkostnadsanslaget efterievs i ringa grad av högskoleenheterna. UHÄ: s slutsals är att detla är en opraktisk metod att genomföra besparingar på. UHÄ föreslår därför att förordningen 1982-12-22 om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, den sk EF-förordningen, ändras så att den ersätlning för lokalkostnader som tas ul vid externfinansierad verksamhet och som inte behövs för att läcka kostnaderna för utökade lokaler får lillföras verksamhelsanslagen.

Ett av motiven för den nya organisaiion för lokalplanering m. m. som irädde i kraft 1979 var att knyta planeringen av resurser för lokaler, inredning och utrustning närmare övrig resursplanering inom högskolan. LPSH konstaterar all en sådan samplanering fortfarande sker i alltför liten utsträckning men anser det nödvändigt alt lokal-, inrednings- och utrustningsplanering i fortsättningen ses som en del av verksamhetsplaneringen. Enligt LPSH är del självklart atl varje förslag om verksamhetsförändring också skall inrymma en beskrivning av förslagets lokal-, inrednings-och ulrustningskonsekvenser. Genom förstudier av sådana konsekvenskostnader uppnås en totalbild av förslagens kostnads- eller besparingseffekter. Lokalfrågorna är till sin natur långsiktiga och fordrar en långsiktig planering. LPSH menar att ell sätt att uppnå bällre former för gemensam långsiktig planering och även samordning mellan de många parterna i planeringsprocessen skulle vara all ordna regelbundna rundabordsöver-låggningar om lokal-, inrednings- och utruslningsfrågor mellan byggnadsstyrelsen, UHÄ, UUH, saml utbildnings-, finans- och ibland arbetsmarknadsdepartementen.

LPSH föreslår att ordningen med lokalnämnder, som för närvarande är obligatoriska för högskoleenheter med fasta forskningsresurser, skall vara frivillig även för dessa enheler.

En halvtidstjänst (f.n. 80000 kr) har anvisats till universitetet i Stockholm för all bistå högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) och de konstnärliga högskolorna i lokalplaneringen. LPSH föreslår att tjänsten omvandlas till en rörlig resurs som överförs till UHÄ atl fördelas för samma ändamål efler behov.

Mindre investeringar finansieras idag genom särskilda kostnadsramar i
investeringsplanerna. Dessa benämns Diverse objekt. Inom dessa kost
nadsramar kan byggnadsstyrelsen falla beslut om åtgärder som kostar upp
lill 2 milj.kr. i ett enskilt ärende. Regeringen kan besluta om byggnadsar
beten upp till 4 milj. kr. samt för successivt genomförande av s. k. åtgärds-
program upp Ull 4 milj.kr. per år (prop. 1981/82: 100 bil. 12, UbU 31, rskr
407).                                                                                            543

LPSH har närmare utvärderat planeringen av elt antal byggnadsprojekt Prop. 1985/86: 100 inom utbildningsdepartementets område. Man här därvid funnit att ovan Bil 10 nämnda bemyndigandegränser är alltför låga och därför leder till en onödigt dyr och utdragen ombyggnadsprocess. LPSH är övertygad om all en kraftig höjning av nuvarande bemyndigandegränser på ett verkningsfullt sätt skulle öka möjligheterna att kontinuerligt anpassa högskolans lokaler till de nya krav som verksamheten ställer. LPSH föreslår att byggnadsstyrelsens bemyndigandegräns för Diverse objeki höjs från 2 till 5 milj. kr. och alt regeringens bemyndigande höjs från 4 till 10 milj.kr. Detta förslag överensslämmer med vad byggnadsslyrelsen förordat i sin anslagsframställning för 1986/87.

För närvarande tillämpas en handlåggningsordning som normalt innebär att planeringsramen för ett byggnadsprojekt ges i regeringens projekteringsuppdrag till byggnadsstyrelsen. Förslag till kostnadsramar för byggnadsprojekt underställs riksdagen för prövning vanligtvis i budgetpropositionen. Planeringsramar för inrednings- eller ulmstningsobjekt ges däremot inte. Handläggningsordningen innebär att kostnadsramar för inredning resp, utrustning fastställs först efter riksdagens behandling av budgetpropositionen och sedan regeringen beslutat om regleringsbrev för dessa ändamål. Vid denna tidpunkt har i regel projekteringen av såväl byggnad som inredning och utrustning avslutats.

LPSH anser alt varje projekt bör ses som en helhet. Ställning bör las samtidigt till den tolala investeringen, dvs. till såväl byggnadsprojektet som tillhörande inredning och utrustning. Enligt byggnadsslyrelsen och UUH är det möjligt aU redovisa underiag för sådana bedömningar i samband med byggnadsprogrammet. En förutsättning för att förslaget skall kunna genomföras är atl frågan om prisomräkning lill etl aktuellt prisläge vid upphandlingslidpunkien kan lösas på ell tillfredsställande sätt. För större byggnadsprojekt (över 5 milj.kr.) föreslår LPSH att översiktliga inrednings- och utrustningsprogram skall redovisas för regeringen samtidigt med byggnadsprogrammel. Planeringsramar i gällande prisläge kan därmed ges för inredning och utrustning samtidigt med projekleringsupp-draget till byggnadsstyrelsen. Kostnadsramar för inredning och utrustning redovisas för riksdagen samtidigt med byggnadsprojektet.

UHÄ, UUH och byggnadsstyrelsen föreslår i resp. anslagsframställning att högskoleenheternas ersällningsanskaffning och komplettering av utrustning och av sådan inredning som inte är föranledd av byggnadsåtgärder fr. o. m. budgetåret 1986/87 skall ske med medel som anvisats över högskolans utbildnings- och forskningsanslag. Av bfa. tidsskäl har UHÄ inte kunnat redovisa vilka nedskärningar av verksamheten som biir nödvändig om denna förändring skall göras inom oförändrade anslag.

Föredragandens överväganden

1 de senaste årens budgetpropositioner har frågor om lokalförsörjning,
lokalbesparingar, upphandling av utrustning m.m. behandlats. LPSH,
UHÄ. byggnadsstyrelsen och UUH pekar i olika avseenden pä samma
problem, nämligen frågan om balansen mellan resurser för å ena sidan             544

utbildnings- och forskningsverksamheter och å andra sidan lokaler, inred-    Prop. 1985/86: 100 ning och utrustning. Jag delar UHÄ: s uppfattning att del är av stor vikt alt    Bil 10 stärka samordningen mellan verksamhets- och lokalplanering. Det är därför viktigt att myndigheterna utvecklar sina planeringsinstrument så att samtliga koslnader kan redovisas vid verksamhetsförändringar.

Jag har tidigare (avsnittet Högskola och forskning) anmält min avsikt atl låta se över högskolans anslags- och styrsystem. Enligt min mening bör den långsikliga frågan om lokalkostnader och ersättningsanskaffning av inredning och utrustning behandlas i detla sammanhang. Detta ligger också i linje med UHÄ: s och LPSH: s förslag. Vissa förbättringar av planeringssystemet för lokaler och inredning/utrustning bör dock vara möjliga att genomföra på kort sikt utan att resultatet av översynsarbetet avvaktas. Detta gäller i synnerhet det akuta resursbehovet för anskaffning av utrustning.

Frågan om former för finansiering av anskaffning av utrustning behandlade min företrädare i budgetpropositionen 1985. Jag delar UHÄ: s bedömning att utrustningsfrågorna måste ges hög prioritet. UHÄ har föreslagit att merparten av ersättningsanskaffningen skall finansieras inom ramen för högskolans utbildnings- och forskningsanslag. Att i nuvarande läge om-prioritera resurser i den omfatlning som vore nödvändigl är enligt min bedömning inte möjligt redan till nästa budgetår. En viktig faktor att beakta i sammanhanget är de möjligheter till förstärkning av högskolans resurser för bl.a. utrustning för forskning och utvecklingsarbete, som förnyelsefonderna öppnar, när de träder i funktion under år 1986. Jag har vidare, som jag tidigare har nämnt, under anslaget I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. räknat med en kraftig förstärkning engångsvis av medel för utrustning för UHÄ: s fördelning under näsla budgetår.

För all en bättre samordning av planeringen av olika resurser för ell enskilt byggnadsprojeki skall uppnås bör enligt min mening samlliga berörda resursslag prövas vid samma tillfälle. Detta bör gälla såväl för regeringens prövning av planeringsramar som för riksdagens prövning av kostnadsramar. För atl en samtidig prövning skall kunna ske är del nödvändigt all inrednings- och ulmstningsramarna kan anges i samma prisläge som investeringarna. Eftersom prövningen kommer alt göras i tidigt skede av planeringen är det enligt min bedömning nödvändigl att ha en möjlighet lill omvärdering inom en total ram för resp. projeki om del under planeringsarbetet uppstår obalans mellan resursslagen. En utgångspunkl för sådana omprioriteringar bör vara alt åtagandena för drift och underhåll inte ökas. Jag utgår ifrån atl denna handläggningsordning skall kunna lillämpas vid beredning av förslagen i budgetpropositionen 1987.

LPSH pekar på all förbättringar kan uppnås om gränsen för byggnadsstyrelsens bemyndigande när det gäller utnyttjande av kostnadsramen Diverse objekt utökas. Jag har erfarit att denna fråga behandlas av utredningen (C 1984:03) om statsförvaltningens lokalförsörjning. Beslut om bemyndigandegränser bör därför las i anslulning lill behandlingen av denna utrednings samlade förslag.

Beträffande lokalbesparingar vill jag anföra följande. De särskilda anvis- 545

?>5-Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 10

ningar för lokalbesparingar som refereras av LPSH och UHÄ avser endast     Prop. 1985/86: 100 budgetåret 1986/87. Anvisningarna uppfattas dock ha längre räckvidd än så     Bil 10 och därför anserjag det lämpligl att göra vissa förtydliganden.

Av anvisningarna kan tre principer utläsas. För del första får högskoleenheterna tillgodoräkna sig lokalbesparingar som följer av etl effektivare utnyttjande av lillgängliga lokaler. För del andra får högskoleenheterna tillgodoräkna sig lokalbesparingar i samband med atl de erhåller ersäll-ningslokaler om resp. enhet uppenbart medverkar till en mer ekonomisk lösning för staten. För det tredje gäller att lokalbesparingar, som är en följd av verksamhetsförändringar vilka initierats och beslutals av statsmakterna, inte får tillgodoräknas.

LPSH föreslår att hälften av iokalbesparingarna enligt sistnämnda princip skall tillfalla högskoleenheten ifråga. UHÄ föreslår därutöver alt den andra hälften skall tillfalla högskolesektorn som helhet. För egen del vill jag klargöra att i de fall, när regeringen har föreslagit och riksdagen beslutat om inskränkningar i eller nedläggning av verksamhel, har konsekvenskoslnader för lokaler medräknats. Del är därför inte möjligt alt högskolesektorn får tillgodoräkna sig dessa besparingar enligt LPSH: s och UHÄ: s förslag. Samtidigt vill jag understryka, att om en högskoleenhet i syfte att omprioritera mellan verksamheter inom enheten föreslår en verksamhetsförändring som ger en lokalbesparing, bör myndigheten kunna utgå ifrån atl den får Ullgodoräkna sig delar av denna även om verksamhetsförändringen i sig förutsätler beslut av statsmakterna. Enligt min mening bör ovan nämnda rikUinjer således gälla även för fortsatt besparingsarbele.

Frågan om hantering av lokalinkomster från externfinansierad verksamhel är för närvarande under beredning i regeringskansliet. Jag har för avsikt alt återkomma lill regeringen i denna fråga.

Frågan om lokalnämnder vid högskoleenheterna regleras i högskoleförordningen (1977:263, omtryckl 1984: 100). Enligt min mening bör högskoleenheterna ges ökad frihet atl besluta om sin interna organisation också i detla avseende. Jag avser att återkomma till regeringen ocksä i denna fråga.

UHÄ har liksom LPSH föreslagit att en halvtidstjänst vid universitetet i
Stockholm skall omvandlas lill en rörlig resurs till UHÄ: s disposition.
Investeringar för HLS och de konslnärliga högskolorna kommer emeller
tid, utöver vad som för närvarande är under planering, att vara av begrän
sad omfatlning under de närmaste åren. De därmed sammanhängande
insatserna för lokalprogrammering kommer därför att minska i omfattning
och berörda enheler bör kunna repliera pä byggnadsstyrelsens resurser för
delta ändamål. Däremot bedömer jag att utrustningsfrågorna kommer att
få ökad betydelse, vilket ökar behovet av särskilda insatser för planering
och upphandling. Enligt min mening lalar detta förhållande för atl resur
serna motsvarande denna halvtidstjänst istället överförs till UUH för atl
användas förökad service åt högskolesektorn som helhet. Jag återkommer
till denna fråga under anslaget I I.Utrustningsnämnden för universitet och
högskolor.
Jag hemsläller att regeringen bereder riksdagen tillfälle                          -

att ta del av vad jag anfört om lokalförsörjning m. m.

Subventionering av studentkårlokaler m. m.        Prop. 1985/86:100

Bil 10 Föredragandens överväganden

Vid 1963 års riksdag fattades beslut (prop 1963 : 172, SU 212, rskr 405) aU införa särskilda lån till sludentkårlokaler. Elt statligt stöd lill sådana lokaler sågs som en del av statens ansvar för den högre utbildningen och de studerande (prop. 1963: 172 s. 267).

Anslaget för lån lill sludenlkåriokaler upphörde den 30 juni 1983. Sedan anslaget upphört prövas ansökningar om lån från fall lill fall (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 393).

Fr. o. m. budgetåret 1974/75 utgår elt statligt stöd i form av subventioner lill de studerande och deras organisationer för restaurangverksamhet (prop. 1974:1, bil. 10, UbU 13, rskr 121). Regeringen fastställer på förslag från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) subventionens storlek för vatje budgetår i fråga om restauranger i lånefinansierade sludentkårlokaler. Budgetåret 1984/85 uppgick bidraget till 1 208300 kr.

UHÄ har i skrivelse den 9 november 1981 föreslagil elt nylt subvenlio-neringssysiem för restaurangverksamhet i lånefinansierade sludentkårlokaler. Förslaget bygger på principen om vissa automatiska kostnadsuppräkningar.

Regeringen uppdrog den 18 oktober 1984 åt statskontoret alt göra en översyn av subventionering av sludentkårlokaler och restaurangverksamhet i lånefinansierade studentkårlokaler. I beslutet angavs att samråd skulle ske med berörda högskolemyndigheter och studerandeorganisationer.

Statskontoret har den 9 oktober 1985 lämnal rapporten Slalliga subventioner lill vissa studentkårer - möjligheter till förändringar samt inkomna samrådsyltranden i frågan. Statskontorels förslag innebär i korthet följande.

— De räntefria och stående lånen till sludentkårlokaler avskrivs direkl,
förslagsvis fr. o. m. budgetåret 1986/87.

- Subventionerna till restaurangverksamhet i lånefinansierade sludent
kårlokaler, de s.k. L-subventionerna, avvecklas fr.o. m. budgetåret
1986/87.

De studentkårer som idag får särskilda L-subventioner har motsatt sig etl avvecklande liksom rektorsämbetena vid berörda högskoleenheter och Sveriges förenade studentkårer.

För egen del får jag anföra följande.

Jag föreslår atl den räntefria slående delen av lån Ull sludentkårlokaler skall avskrivas först sedan amorteringsdelen är slutbelald och lånets löptid är till ända. Detla förslag överensslämmer med riksdagens intentioner vid behandlingen av frågan år 1974. Härigenom kan, som bostadsstyrelsens samlingslokaldelegation påpekat i sill yttrande, syftet med stödet upprätthållas, nämligen att lokalerna disponeras av de studerande under lånens löptid. Om lokalerna övergår till annan ägare är det rimligt alt återkräva eventuell återstående amorteringsdel jämte del av den räntefria stående delen som motsvarar den tid som återstår av lånels löplid.

Nuvarande subvenlioneringssyslem för statliga universitelsrestauranger
är - liksom för övriga statliga personalreslauranger - lokalrelaterat,                 547

dvs. staten svarar i princip för lokalkostnaderna för den primära måltidsverksamheten. För dessa restauranger är måltidspriskungörelsen tillämplig. Prissättningen skall baseras endast på kostnaderna för råvaror, arbetskraft och administration jämte de övriga kostnader för verksamheten för vilka inte staten svarar.

Jag anser atl för de studenlkårsägda universitelsreslaurangerna bör även fortsättningsvis gälla parallellitet med normalfallet, dvs. statsägda lokaler. Detta kan uppnås genom att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta riktlinjer för driflavtal inkl. hyresavtal i enlighet med vad jag föreslagil. Med hänsyn till atl driftavtalen för övriga restauranger sluts mellan resp. högskoleenhet och entreprenören bör driflavlalen även i dessa fall slutas av högskolan. Jag avser atl senare föreslå regeringen alt ge byggnadsstyrelsen ett sådant uppdrag.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna vad jag har förordal i fråga om avskrivning av de räntefria och slående lånen lill sludenlkåriokaler,

2. godkänna vad jag förordal i fråga om subventionering av restaurangverksamhet i lånefinansierade studentkårlokaler.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

I 1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

1984/85 Ulgift

8791320

1985/86 Anslag

8756000

1986/87 Förslag

9721000

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att utmsta institutioner och andra arbetsenheter vid de statliga högskoleenheterna, de statliga arkiven, biblioteken och museerna. Operan och Dramatiska teatern saml de övriga inrättningar som regeringen bestämmer särskill. För UUH gäller förordningen (1978:498) med instmktion för utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal Anslag

1. Förvaltningskostnader
(varav lönekostnader

2,       Lokalkostnader

UUH

Föredraganden

43

of

of

8009000

7 277000

747 000

4-1 197000 4-   982000 -h   203 000

4-572000 4-422000) 4-393 000

8756000

-1-1400000

4-965000

548

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor                       Prop. 1985/86:100

1.      Huvudförslaget beräknas lill - 508000 kr. vilket motsvarar 5 % på tre "" "
budgetår. En medelstilldelning enligt huvudförslaget kommer enligt nämn
den att innebära all personalresurserna måsle minskas molsvarande tre
tjänster saml att övriga förvallningsmedel måste dras ned. Därutöver kom
mer under treårsperioden tvä personliga tjänster (-397000 kr.) att dras in i
samband med alt innehavarna — båda s. k. NOM-garanter - avgår med
ålderspension.

2. Pris- och löneomräkning är beräknad till 4- 684000 kr.inkl.de ökade lokalkostnader som följer av alt nämnden flyttat till lokaler i Bergshamra i Solna.

3. Utöver pris- och löneomräkningar begär UUH även kompensation för ökade förvaltningskostnader för städning, bevakning m. m. med anledning av de ändrade lokalförhållandena samt ökade resekostnader för nya styrelseledamöter m.m.

Med hänvisning till alt besparingen enligt huvudalternativet måste klaras genom indragning av tjänster hemställer nämnden om all UUH undantas från huvudalternativet och att medel tillförs nämnden motsvarande de tjänster som skall dras in i samband med atl innehavarna av de två personliga tjänsterna avgår med pension. Vidare föreslår UUH att de medel som under budgetåret 1985/86 anvisats för förvaltningsuppgifter från anslagsposten Till regeringens disposition under anslaget I 3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. överförs till nämndens myndighetsanslag.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår föreslår jag att medel för nämndens verksamhet beräknas enligt huvudförslaget, som fördelas med 5% över en treårsperiod. Detta innebär för budgetåren 1986/87 t.o. m. 1988/89 en besparing om 486000 kr. Fördelningen mellan dessa budgetår bör, enligt vad jag f.n. räknar med, vara följande:

Budgetår                                    Besparingsbelopp, kr.
1986/87                                     33 000

1987/88                                     192000

1988/89                                     261000

Som besparingsåtgärd för budgetåret 1986/87 räknarjag indragning av de medel som nämnden disponerar för prövning av denlalmalerial under anslaget D 6. Vissa tandvårdskostnader.

För de två följande budgetåren grundar sig beräkningen bl.a. på att lönemedlen minskas motsvarande de ovan nämnda personliga tjänsterna.

Vidare harjag, som jag tidigare nämnt i inledningen fill detta avsniu, fört över medel motsvarande en halvtidstjänst (80000 kr) från vissa sektors-och fakultelsanslag lill nämnden som en allmän resursförstärkning.

549

Även för nästa budgetår bör vissa medel under anslaget I 3 Inredning    Prop. 1985/86: 100 och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. få användas för    Bil 10 förvaltningsändamål. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 9 721000 kr.

I 2. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

1984/85 Ulgift     366451 154         Behållning              10789932

1985/86 Anslag        267000000' 1986/87 Förslag       223000000

' Av anslaget fär endast 255 milj, kr. disponeras under budgetåret 1985/86,

Delta reservalionsanslag avser byggnadsarbeten inom de delar av sektorerna utbildning, forskning och kultur - med undantag för verksamheten vid Sveriges Radio - som finansieras inom utbildningsdepartementets huvudtitel och där byggnadsstyrelsen har ansvaret för lokalförsörjningen.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisal prioriterade byggnadsobjekl inom utbildningsdepartementets område lill en sammanlagd kostnad om 478 milj. kr. och hemställt om etl reservalionsanslag om 298 milj.kr. för budgetåret 1986/87. Byggnadsslyrelsen har därutöver redovisat ell antal byggnadsobjekl med möjlig byggstart under budgetåren 1985/86 och 1986/87 lill en sammanlagd kostnad om 166 milj. kr.

I samråd med universitets- och högskoleämbetet har byggnadsstyrelsen upprättat en gemensam prioriteringslista över byggnadsobjekt vid högskoleenheterna, vilken upptar elt tjugotal slörre projeki med en sammanlagd investeringskostnad om drygt 700 milj. kr. Därtill kommer ett tiotal projeki som finansieras från kostnadsramen Diverse objeki. 1 byggnadsstyrelsens projektplan ingår vidare fem större projekt för kulturändamål med en sammanlagd investeringskostnad om ca 340 milj.kr. exkl.s. k. Diverse objekt.

I den följande redogörelsen för byggnadsstyrelsens förslag redovisas
endast de byggnadsobjekt för vilka åtgärder kommer alt föreslås för bud
gelårel 1986/87. Sådana objeki som tidigare har redovisals för riksdagen
och för vilka kostnadsramarna föreslås antingen bli uppförda med oföränd
rade eller sänkta belopp eller bli höjda med hänsyn till den allmänna
utvecklingen av byggnadskostnaderna kommer inte atl behandlas särskilt.
För liden den 1 januari 1984 lill den 1 januari 1985 beräknar byggnadssly
relsen den allmänna byggnadskostnadsstegringen till 6%. Koslnaderna
redovisas i det följande i prisläget den I januari 1985 om inte annat anges.      550

Utbildning och forskning                                              Prop. 1985/86:100

Bil 10 Stockholm

Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan, etapp l-lll. Regeringen uppdrog den 6 mars 1980 ål byggnadsstyrelsen alt projektera om- och lillbyggnad för sektion kemi t.o. m. syslemhandlingar inom en kosinadsram molsvarande 143,6 milj. kr. Projeklel är indelat i fem etapper. I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram molsvarande 92.1 milj. kr. för etapperna I och II. Redogörelse för projektet har senasi lämnats i förra årets budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10. s. 594).

Återstående tre etapper avser ombyggnad av befinlliga lokaler för att förbättra arbetsmiljön för anställda och studerande. Regeringen uppdrog den 31 mars 1985 ål byggnadsslyrelsen atl projektera etapp III t.o.m. bygghandlingar inom en kosinadsram molsvarande 27,5 milj.kr. Byggnadsslyrelsen har redovisal syslemhandlingar för bl.a.etappen III. Med hänvisning till alt etapperna bör utföras i en följd föreslår byggnadsstyrelsen höjning av kostnadsramen med 51,5 milj. kr. till totalt 143,6 milj. kr.

Försörjningsåtgärder 'inom tekniska högskolans område. I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram motsvarande 16,8 milj.kr. för elapp I av upprustning av elkrafts- och värmeförsörjningen inom lekniska högskolans område. Redogörelse för projektet har lämnals i förra årets budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 595). Byggnadsstyrelsen föreslår all nuvarande kostnadsram höjs med 26,9 milj. kr. till sammanlagt 43,7 milj. kr. Av höjningen avser 6,9 milj. kr. fortsatta åtgärder inom värmeförsörjningen och 20 milj. kr. en preliminär kostnad för forlsall uppruslning av kraftförsörjningen inom högskolans område.

Nybyggnad för sektion E vid tekniska högskolan, etapp I. I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram motsvarande 14,9 milj. kr. för ombyggnad av byggnad 50:1 vid tekniska högskolan. Projektet innebär bl. a. en första etapp av lokaltillskotl för datautbildningen vid högskolan. Vidare har regeringen den 17 juni 1985 bemyndigat byggnadsstyrelsen att teckna avtal om hyra av lokaler för tekniska högskolan inom etapp I av elektronikcentrum i Kista.

Som en andra etapp i dalauibyggnaden har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 17 seplember 1985 redovisal byggnadsprogram med förslag lill nybyggnad för sektionen för elektroteknik (E) vid tekniska högskolan. Ulbyggnaden motiveras av de senasle årens satsningar på ulbildning och forskning inom data- och elektronikområdet. Byggnadsstyrelsens förslag innebär uppförandet av två fristående byggnader med lokaler för de dator-intensiva institutionerna inom sektion E och institutionen för materialteknik inom sektion B saml vissa ersätlningslokaler för svenska Iräforsknings-institutel. Vidare ingår nybyggnad av en personaireslaurang i anslutning lill en av byggnaderna. Projeklel omfattar en programmerad bruksarea för arbetsutrymme om sammanlagl 8600 m", varav drygl 7700 m- avser insli-lutionslokaler med tillhörande undervisningslokaler och 870 m- avser personalrestaurangen. Enligt byggnadsstyrelsen kan projektet etappindelas. Den sammanlagda kostnaden är beräknad till 120 milj. kr.

551

övrigt                                                                                             Prop. 1985/86: 100

Bil 10 Kostnadsramarna för Diverse objekt disponeras delvis av byggnadsstyrelsen för sådana smärre byggnadsåtgärder för vilka kostnaderna inte överstiger 2 milj. kr. Kostnadsramarna får i övrigt las i anspråk för byggnadsobjekl lill en kostnad av högst 4 milj. kr. efter beslut av regeringen (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 686). Kostnadsramarna Diverse objekt får även användas för etappvis uppruslning av lokaler inom kultursektorn och högskoleområdet (prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 652-653, prop. 1982/83:100 bil. 10 s. 642-648).

I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram för Diverse objekt (budgetåret 1985/86) om 85 milj.kr. i prisläget den I januari 1984, Av kostnadsramen får endast 73 milj. kr. disponeras under budgetåret 1985/86. Byggnadsslyrelsen föreslår för Diverse objekt (budgetåret 1986/87) en kosinadsram om 95 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagil bortskrivning av utnyttjat invesleringsanslag med 3953 547 kr. för projektering av nybyggnad för utbildningsradion i Tyresö.

Föredragandens Överväganden

I investeringsplanerna finns uppförda kostnadsramar för pågående och beslutade byggnadsobjekt inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde om sammanlagt drygt 1 900 milj. kr. Medelsförbrukningen för innevarande och kommande budgetår beräknas uppgå till ca 470 milj. kr. enbart för dessa objekt. Del statsfinansiella lägel i kombination med de redan beslutade stora investeringarna inom utbildningsdepartementets område medför att alla nya projekt måsle prövas synnerligen ingående. Delta har under året även inneburit atl regeringen har prövat okonventionella lösningar för att lillgodose vissa lokalbehov. Regeringen har således godkänt ell hyres- och samarbetsavtal om nybyggnad av restaurang och kåriokaler inom Vallaområdel i Linköping, som innebär att etl av Linköpings kommun ägt fastighetsbolag svarar för investeringen om 40 milj. kr. Vidare har regeringen bemyndigat karolinska institutet att mottaga en donation om 27 milj. kr för uppförande av elt nytl forskningslaboratorium, Lab 85. Universitetet i Lund har bemyndigats alt mottaga en donation om tills vidare 22 milj. kr. för uppförande av nybyggnad för ekonomiämnena. Byggnadsstyrelsen har som nämnts bemyndigats teckna avtal om hyra av lokaler i Kista för datautbildningen vid lekniska högskolan i Slockholm.

Av de sammanlagl åtta byggnadsobjekten som byggnadsstyrelsen har föreslagit med byggstart under kommande budgetår är sex objekt lokaliserade till Stockholm och ett Ull Uppsala. Sysselsättningsläget inom byggsektorn och det begränsade investeringsutrymmet totalt sett medför slor restriktivitet vad gäller nya åtaganden under kommande budgetår.

För utbildning och forskning inom dataområdet är det av synnerlig vikt
atl de föreslagna utbyggnaderna inom tekniska högskolan i Stockholm och
vid universitetet i Uppsala kommer till stånd inom de närmaste budget
åren. Jag har därför för avsikt att återkomma till regeringen med förslag all      552

byggnadsstyrelsen får projektera nybyggnaderna inom tekniska högskolan Prop. 1985/86: 100 i Slockholm i sin helhet och ombyggnaderna inom f.d. Sl-området i Bil 10 Uppsala. Tillsammans innebär deUa en invesiering i storieksordningen 200 milj.kr. i lokaler. Därtill kommer koslnader för inredning och utrustning. För nästa budgelår föreslår jag en kostnadsram för en första etapp av nybyggnaderna inom tekniska högskolan. Med hänsyn till sysselsättningsläget i Stockholmsregionen bör dock byggstarten senareläggas några månader.

Det största enskilda objektet bland dem som byggnadsstyrelsen fört fram är nybyggnad för Wasamuseet. Tidplanen för detta projekt är hårt styrd av visningssäsongerna m. m. och kan inte förskjutas med delar av år. Inle heller kan nybyggnaden etappindelas. Det begränsade invesleringsut-rymmel innebär därför atl byggstarten för det planerade nya Wasa-museet måsle anstå. Det är emellertid statsrådet Göranssons avsikt atl så snart som möjligl återkomma till regeringen med förslag om en nybyggnad i enlighel med det av byggnadsslyrelsen redovisade förslaget med förläggning lill Galärvarvsdockan.

Statsrådet Göransson har tidigare redovisat föreslag till en planeringsram om 50 milj. kr. för de nya moderna basutstäUningarna vid naturhistoriska riksmuseet med anledning av den planerade om- och tillbyggnaden av museet. Detla innebär alt planeringsarbetet inom riksmuseet kan påbörjas. Dessulom kommer statsrådet Göransson alt ålerkomma till regeringen med förslag att en första elapp av basutställningarna, del s. k. polarmuseet, får påbörjas redan under 1986. Detla är möjligt därför all polarmuseel kan inrymmas i befintliga lokaler genom en mindre ombyggnad. Koslnaderna för byggnadsarbetena kan rymmas inom tillgängligt utrymme på kostnadsramen Diverse objekt. Kostnader för inredning och utrustning ligger inom planeringsramen 50 milj.kr. och finansieras dels genom anslaget F 3 Bidrag lill särskilda kulturella ändamål, dels inom kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning under anslaget 1 3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. Jag återkommer till denna fråga under del senare anslaget.

Med hänsyn lill vad jag har anfört föreslår jag alt följande nya byggnadsobjekt lill en sammanlagd kostnad om totalt 111,4 milj.kr. förs upp i investeringsplanen för utbildning och forskning.

Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan i Stockholm, etapp I-III

Försörjningsåtgärder inom tekniska högskolans område i Stockholm Nybyggnad för sektion E vid tekniska högskolan i Stockholm, etapp I Härutöver har regeringen den 26 juli 1985 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram om 3 850000 kr. projektera och utföra nybyggnad av mottagningsstation för elkraft vid universitetet i Slockholm. Kostnaderna för arbetena skall belasta kostnadsramen Försörjningsål-gärder inom Frescatiområdet.

Regeringen har vidare den 26 juli 1985 uppdragit åt byggnadslyrelsen att
inom en kosinadsram om 24,5 milj. kr. ulföra ombyggnad av lokaler inom
Sl-området, etapp I, i Uppsala för utbildning och forskning inom dataom
rådet. Kostnadsramen överstiger den i förra budgetpropositionen redovi-        553
sade med 1,7 milj. kr. beroende på vissa förändringar i projektet.

I gällande investeringsplan finns uppförd en preliminär kosinadsram molsvarande 30,3 milj.kr. för tillbyggnad tiU elektronikhuset i Lund. Under upphandlingen av projektet har del framkommit alt kostnadsramen bör höjas till 35 milj.kr.

I mitt förslag till investeringsplan harjag under rubriken Projekteringskostnader beräknat medel för projeklering av sådana byggnadsobjekl där arbetet inte nått så långt atl objekten kan redovisas för riksdagen.

Efter samråd med statsrådet Göransson och industriministern förordar jag för nästa budgetår följande investeringsplaner (I 000-tal kr.)

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Kostnadsram

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

840101       850101       Faktisk        Beräknad för

t.o.m.      1985/86      1986/87

Bygg-        Färdig-
slarl      släl-

år-mån      lande år-mån

312020      312680      282502

5 100    5 100

33 300        34 100

166000      166000

15900       43 700'

14 100        14 950

14500   14.500   12022

28900   29400   19168 5800   6100   4289

Utbildning och forskning Objekt färdigställda

före 1984-07-01 men

ej slutredovisade

Stockholm

Försöriningsåtgärder inom Frescatiområdet:

Anslutningsavgifter

Övriga åtgärder

Nybyggnad för biologi inom Frescatiområdet

Försöijningsåtgärder inom tekniska högskolans område

Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid lekniska högskolan etapperna I-III

Ombyggnad av byggnad 50: 1 vid tekniska högskolan

Nybyggnad för sektion E vid tekniska högskolan, elapp I

Försörjningsåtgärder inom karolinska institutets område:

Anslutningsavgifter

Om- och tillbyggnad för bibliotek vid karolinska institutet

Om- och tillbyggnad för musikhögskolan i Stockholm, etapp II

Om- och tillbyggnad av lokaler för Svenska träforskningsinstitutet m.m.

Ombyggnad för statens provningsanstalt

14 121        15500

4027 22097

135086

500       500

5 000    5 000   successivt

10000    8000   8211 8504

580

7 000        12700   8505 successivt

i 700      119600       63422    13000       20000   8303 successivt

524

4600     6500   8602 8702

57 000'

6000     8000    8703 8903

49

651

700        700

12150   12450   10689     500   1000 8308    8408

1000    1000 8309    8410

500   3 000 8012    8801 1300    500 8409    8504

554

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Kosinadsram

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

840101       850101       Faktisk        Beräknad för

t.o.m.       1985/86      1986/87

Bygg-        Färdig
start       stäl-
år-mån      lande
år-mån

47000       48 200        37548
9500        10000 4869

13950        13950        10812

Uppsala

Om- och lillbyggnad för Gustaf Werners institul, etapp I och 11

Ombyggnad av f d biokemibyggnaden

Om- och tillbyggnad av djurlokaler för zoologi

Statens biblio-teksdepä i Bålsta, etapp III

Ombyggnad av lokaler inom Sl-området, etapp 1

Linköping

Försöijningsåtgärder: Anslutningsavgifter Tillbyggnad av hus B

för datalogi Nybyggnad för temaforskning

Lund/Malmö

Försöriningsåtgärder:

Anslutningsavgifter

Övriga åtgärder

Nybyggnad i kv Paradis, f, d. Tvätten

Om- och tillbyggnad för livsmedelsteknik

Tillbyggnad lill cleklronikhuset

Göteborg

Försöriningsåtgärder för humanistiska fakulteten m m;

Anslutningsavgifter

Försöriningsåtgärder inom medicinarområdet:

Anslutningsavgifter      )

Övriga ålgärder     |

Ombyggnad för högskoleutbildning i Mölndal

Om- och tillbyggnad för icke- laborativa institutioner m.m.

7000      3800   8212    8411

4400        800   8412    8512

1300      1000   8311    8411

13 000        11500               3 742     5 000             1200   8412   8512

21500        24 500   467       10000        10000   8508       8612

2115      2 120     2038

31000        32 100       25 076
52000       54 900 4 345

80               successivt

4000      2500   8311    8501

15000       25000   8508        8705

6600 11800

6800 12 300

3 405 7 295

1000 1500

1500 2000

successivt successivt

21900

22400

20791

600

1000

8303    8410

38 600

40700

28 857

9000

1500

8311    8512

28600

35 000

12992

15000

6500

8411    8605

83

successivt

190    195

3450   3 500   2 602     400    400 successivt

8700   9100   7253

1000    700 8406    8507

143000 147000 130855    14000   1000 8208    8509

555

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start år-mån

ställande

840101

8.50101

Faktisk

Beräknad för

t.o. m.

1985/86

1986/87

år-mån

Försöriningsåtgärder

inom Chalmers tekniska

högskolas område:

Anslutningsavgifter

2000

2 100

1859

200

successiv

t

Övriga åtgärder

5 030

5480

5 477

Om- och tillbyggnad

av huvudbibliotek vid

Chalmers tekniska

högskola

8500

9000

4 237

4000

700

8410

8512

Umeå

Försöriningsåtgärder:

Övriga åtgärder

5 650

5 850

801

1000

1000

successivt

Brandskyddsålgärder

5 850

5 850

4667

600

500

8206

8408

Nybyggnad av fältsta-

tion i Norrbyn

13 700

14 100

12880

500

100

8309

8508

Tillbyggnad för

universitetsför-

valtningen

18000

18 300

14935

2000

1400

8311

8410

Luleå

Försöriningsåtgärder:

Anslutningsavgifter     1 Övriga ålgärder           J

6950

7050

4228

1000

1000

successivt

Lokaler för extern-

finansierad forskning

22800

23900

11439

5 000

5 000

8309

8412

1238555

1382175

918610

167155

150300

Kuliurändamål m.m.

Objekt färdigställda

före 1984-07-01 men

ännu ej slutredo-

visade

131470

130795

112516

10501

6250

Ombyggnad för

regionmusiken i

Stockholm

9750

10 300

9459

200

600

8408

8508

Om- och tillbyggnad

av Vadstena slott för

landsarkivet

32 600

33 200

28815

4000

200

8208

8505

173820

174 295

150790

14701

7 050

Övrigl

Diverse objekt

(budgetåret 1986/87)

90000

60000

74 000

Diverse objekt

(budgetåret 1985/ 86)

85000'

90100

Diverse objekt

(tidigare budgetår)

326742

299030

177617

Projekterings-

kostnader

30987

14 933

12650

Totalt

1824117

2035600

1278004

256789

244000

Beräknat medelsbehov

256789

244000

' Preliminär kostnadsram

- Av kostnadsramen får endasl 73000000 kr, disponeras under budgetåret 1985/86. Av resterande del får

7000000 kr. tas i anspråk under budgetåret 1986/87.                                       55

Tidigare år harjag i förslaget till investeringsplaner gjort en på erfaren-     Prop. 1985/86: 100 hel grundad reducering av summan av de beräknade medelsförbrukning-     Bil 10 arna för de enskilda objekten. Byggnadsstyrelsen har nu för samlliga objekt genomfört en modell för beräkning av medelsbehov som bättre lar hänsyn lill del fakliska betalningsutfallet. Reduktionen ingår därmed i resp. objeki.

På grundval av mina förslag till investeringsplaner harjag gjort följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (lOOO-tal kr.).

Medelstillgång                                          Beräknad

medelsförbrukning

Behållning 1985-07-01                    10789 1985/86                 256789

Anslag för 1985/86                       267000' 1986/87                 244000
Anslag för 1986/87                      223000

500789                               500789

' Härav får endast 255 milj. kr. förbrukas under budgetåret 1985/86.

Jag har slutligen inget alt erinra mot den av byggnadsstyrelsen föreslagna bortskrivningen av kostnader för projektering av tidigare planerad nybyggnad för Utbildningsradion i Tyresö.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen atl besluta om byggnadsarbeten inom ut
bildningsdepartementets verksamhelsområde inom de kostnadsra
mar som jag har förordat i det föregående,

2. bemyndiga regeringen att besluta om bortskrivning av projekteringskostnader i enlighet med vad jag har förordal i del föregående,

3. till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag om 223000000 kr.

I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

1984/85 Utgift     306135834         ReservaUon           47979964

1985/86 Anslag   266000000

1986/87 Förslag        355000000

Från della reservationsanslag bestrids utgifier för inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt vid vissa statliga institutioner inom bl. a. skol-och kulturområdena.

Av anslaget disponeras innevarande budgelår 65 milj.kr. av byggnads
slyrelsen enligt en av regeringen fastställd inredningsplan. Utrustnings-          557

nämnden för universitet och högskolor (UUH) disponerar 199 milj.kr.     Prop. 1985/86: 100 enligt en av regeringen fastställd utrustningsplan. En anslagspost om 2     Bil 10 milj. kr. slår till regeringens disposition.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen hemställer att 57 milj.kr. anvisas för verkets inrednings verksamhel budgetåret 1986/87. UUH föreslår med överlämnande av förslag från berörda myndigheter m.fl.atl den för UUH:s verksamhelsområde avsedda anslagsposten för budgetåret 1986/87 beräknas till 275 milj.kr.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 framhåller byggnadsstyrelsen atl de senasle årens budgelbehandlingar har resulterat i kraftiga nedskärningar i förhållande till de av verkel föreslagna kostnadsramarna för inredning. Byggnadsstyrelsen har därför sett över den inredningsstandard verket lillämpar och utvärderat konsekvenserna av de nedskurna inredningsramarna för större projekt.

Byggnadsslyrelsen konstaterar att det inte är rimligt eller ekonomiskl försvarbart atl sänka vare sig den funktionella eller den materialtekniska standarden. Brukare och personalorganisationer ställer berättigade krav på god och ändamålsenlig arbetsmiljö och inredningen bör enligt byggnadsslyrelsen ha en med hänsyn lill funktionen acceptabel ekonomisk livslängd. Enligt byggnadsstyrelsen har bristen på medel därför lett Ull större eller mindre ulglesningar av de inredda lokalerna eller lill att vissa lokaler inte alls kunnat inredas med dåligt lokalutnyttjande som följd. För åtskilliga mindre projekt som finansieras över ramen För byggnadsstyrelsens fördelning kan endasl en del av behövlig inredning anskaffas. Byggnadsslyrelsen påpekar all möjlighelerna till återanvändning av befintlig inredning alltid beaktas vid verkets förslag till kostnadsramar. En ökning av åleranvändningsgraden är därför i flertalet fall ej annat än marginellt möjlig.

Föredragandens överväganden

Enskilda objekt

För inredning föreslår byggnadsstyrelsen nya eller ändrade kostnadsramar
till ett sammanlagl belopp om 41,4 milj.kr. fördelade på 11 olika inred
ningsobjekt. Flertalet av kostnadsramarna är konsekvenser av beslutade
eller pågående byggnadsobjekt. UUH föreslår inom sitt ansvarsområde
kostnadsramar för utrustning till särskilt redovisade ulmstningsobjekt för
sammanlagt 82,5 milj.kr. Av beloppel avser 55,4 milj.kr. utrustning till
följd av sex planerade eller pågående byggnadsobjekt. Mot bakgmnd av
televerkets avvecklingsplan för elektromekaniska telefonväxlar avses vi
dare 27,1 milj.kr. främst för byte till elektroniska växlar vid tre högsko
leenheter. I delta belopp ingår också en första etapp i en ersällningsplan
för telefonväxlar vid museerna. Härutöver har Kungl. biblioteket hemställt
om medel för utrustning till biblioteksdepån i Bålsta.
Som tidigare framgått (s. 544) har byggnadsstyrelsen och UUH föreslå-            558

git att kostnadsramarna för byggnadsprojekt, inredning och utrustning     Prop. 1985/86: 100 prövas samtidigt och i anslulning lill alt projeklel redovisas för riksdagen.     Bil 10 Vidare föreslår myndigheterna alt inrednings- och ulmstningsramarna fastställs i aktuellt prisläge. Anpassning äv ramarna lill kostnadsutvecklingen föreslås ske genom uppräkning enligt lämpligt index på samma sätt som gäller för investeringsramarna.

Jag har i det föregående anmält atl jag tillstyrker alt byggnadsprojektens samtliga resursslag anges i aktuellt prisläge och prövas vid samma tillfälle. Som en följd härav föreslår jag därför atl de nya inrednings- och utrustningsramar som framgår av det följande fastställs i prisläget den 1 januari 1985.

Liksom i förra årets budgetproposition föreslår jag att en samlad kostnadsram för inredning resp. utrustning förs upp för budgetåret 1986/87. Det ankommer sedan, efter riksdagens beslul, på regeringen att fastställa koslnadsramarna för de enskilda objekten inom de ekonomiska ramar som riksdagen angivit.

Med utgångspunkt i redovisat förslag föreslår jag atl en samlad kostnadsram om 30 milj. kr. förs upp i inredningsplanen för följande objeki:

Ombyggnad inom f d. SVA i Frescati för neurokemi m. m. och Asköla-boratoriet

Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan i Stockholm

Ombyggnad av byggnad 50:1 vid tekniska högskolan i Stockholm

Ombyggnad av Dramatiska teatern

Ombyggnad inom f. d. Sl-området för datavetenskapUg utbildning i Uppsala

Nybyggnad för temaforskning i Linköping

Nybyggnad för ekonomiämnena i Lund

Elevbostäder för specialskolan

Jag är inte beredd att föreslå särskilda kostnadsramar för inredning lill f.d. Hagaskolan för karolinska instUutet, restaurang m.m. i Linköping eller polarmuseel inom naturhistoriska riksmuseet. För dessa objekt har jag beräknat 4 milj.kr., varav för polarmuseel 1,6 milj.kr., med finansiering genom anlitande av medel från kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning.

För ulmstningsändamål föreslår jag atl en samlad kostnadsram om 41,1 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen för följande objekt:

Om- och tiUbyggnad för sektion kemi vid lekniska högskolan i Stockholm

Ombyggnad av Dramatiska teatern

Statens biblioteksdepå i Bålsta, etapp III

Ombyggnad inom f.d. S I-område! för datavetenskaplig utbildning i Uppsala

Nybyggnad för temaforskning i Linköping

För aU fullfölja regeringens profil vad gäller leko-pohtiken, dvs. en ökad
satsning på offensiva insatser bl.a. för ulbildning med samtidig neddrag
ning av del s. k. äldreslödel (prop. 1982/83:130, NU 42, rskr 321), föreslår
jag efler samråd med industriministern, atl en kosinadsram om 4 milj. kr.          559

för förnyelse av utrustning för högskoleutbildningen inom teko-området     Prop. 1985/86: 100 vid högskolan i Borås förs upp i utrustningsplanen. Av beloppel får 2,5     Bil 10 milj. kr. disponeras under budgetåret 1986/87 och resten under budgetåret 1987/88.

För nya telefonväxlar föreslår jag en kostnadsram om 27,1 milj.kr. Kostnadsramen avser nya elektroniska växlar vid Chalmers tekniska högskola, lekniska högskolan i Slockholm och högskolan i Östersund. Vidare ingår en utbyggnad av riksantikvarieämbetets växel för anslutning av vissa museer. Investeringskostnaderna för de nya telefonväxlarna har periodise-rals och finansieras genom viss neddragning av basen i de fördelningsramar för utmstning som jag behandlar i del följande.

Fördelningsramarna

I inredningsplanen är kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning för innevarande budgetär uppförd med 33 milj. kr. Byggnadsstyrelsen föreslår atl kostnadsramen för nästa budgetår förs upp med elt belopp om 53 milj.kr. Byggnadsstyrelsen föreslår vidare - i konsekvens med verkets förslag att bl.a. löpande ersättningsanskaffning av inredning skall överföras till ändamålsanslagen - att kostnadsramen skall utnyttjas för nyinredning och komplettering i samband med byggnads- och underhållsåtgärder samt omdispositioner som beslutas av byggnadsstyrelsen.

Som framgått tidigare är jag inle beredd att nu ta ställning lill en överföring av ersättningsanskaffning till utbildnings- och forskningsanslagen. Nuvarande ordning bör således gälla lills vidare. Jag beräknar kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning för budgetåret 1986/87 till 35 milj. kr.

Vad gäller inredningsstandarden m. m. anserjag det nödvändigt att även fortsättningsvis göra noggranna överväganden så all de samlade resurserna kan utnyttjas på etl optimalt sätt. Mitt förslag lill samtidig prövning av samtliga resursslag för ett byggnadsprojekt gör att framtida resursavvägningar underlättas. Högskolans inredningsstandard och kostnaderna för denna kan därmed behandlas lillsammans med överväganden som rör nivån på högskolans samlade investeringar.

I utrustningsplanen är kostnadsramen För universitets- och högskoleämbetets fördelning för innevarande budgetår uppförd med etl belopp om 106 milj. kr. Mot bakgrund av UHÄ: s förslag om atl all ersättningsanskaffning skall föras över lill högskoleenheternas ändamålsanslag föreslår UHÄ alt fördelningsramen fr.o. m.näsla budgetär tas i anspråk enbart för finansiering av utrustningsanskaffningar som följer av centralt fattade beslut om verksamhetsförändringar, byggnadsprojeki och riktade insalser bl. a. inom dataområdet.

Jag har i inledningen framhållit att former för finansiering av ersättnings
anskaffning bör behandlas inom ramen för översynen av högskolans an
slags- och styrsystem. Situationen vad gäller utmstningsstandarden är
sädan att jag föreslår en Ullfällig förstärkning av utruslningsresurserna. För
näsla budgelår beräknar jag kostnadsramen För UHÄ: s fördelning till ell
belopp om 152 milj. kr., varav 39 milj. kr. skall betraktas som en engängs- 560

anvisning för nästa budgelår. Därvid har jag även beräknat medel för fortsaita satsningar inom dataområdet. För basutrusining av pågående byggnadsobjekt i Lund och Uppsala har anvisats särskilda kostnadsramar. De kompletteringar som härutöver krävs får göras inom UHÄ: s fördelningsram genom prioriteringar av högskolans totala behov av datautrustning. Vad gäller engångsanvisningen bör den i huvudsak tas i anspråk för förstärkningar inom civilingenjörsutbildningen, i försia hand inom informationsleknologiområdel .

Kostnadsramen För statens kulturråds fördelning är för innevarande budgelår i utruslningsplanen uppförd med 1,8 milj.kr. Statens kulturråd beräknar kostnadsramen för budgetåret 1986/87 Ull 3,5 milj. kr. 1 kulturrådets beräkning ingår medel för dels ersäUningsanskaffning och komplettering av utrustning i samband med byggnadsåtgärder, dels säkerhetsutrustning. Med hänsyn lill bl.a de ökade kraven på upprustning av museernas säkerhetsskydd föreslår jag att kostnadsramen för näsla budgetår förs upp med 2,3 milj.kr.

1 utruslningsplanen är uppförd en kostnadsram om 80 milj.kr. För forskningsrådsnåmndens fördelning. Forskningsrådsnämnden föreslår all en definitiv kostnadsram om 95 milj. kr. förs upp för budgetåret 1986/87 för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning samt alt delramar förs upp med 47,5 milj.kr. vardera för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Jag beräknar kostnadsramen för näsla budgetår till 84 milj. kr. Vidare föreslår jag att beställningsbemyndigande för utrusiningsanskaffning för budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknas till 42 milj. kr. för resp. budgetår.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Inredningsplan (I 000-tal kr.)

Inredningsobjekt

Förordad ram

Kostnadsram

Medelsför-

eller förordad

brukning

ändring av

1,0. m.

tidigare ram

85-06-30

Objekt färdigställda före

1984-07-0! men ännu ej

slutredovisade

0

0

Pågående och beslutade

objekt

204460

153 271

Inredning budgetåret

1986/87

4-30000

30000'

För byggnadstyrelsens

fördelning

(budgetåret 1986/87)

4-35 000

35 000

(tidigare budgetår)

136 700

80205

För byggnadsstyrelsens

fördelning för extra

inredning

(tidigare budgetår)

5000

3406

Diverse objekt

(tidigare budgetår)

5 370

4 829

Summa

4-65 000

416 530

241711

prisläge 1985-01-01

ie-Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Rättelse: S. 575, tabell I Summa kr. Står: 41487744 Rättat till: 41487744000

561

Utrustningsplani 1 000-lal kr.)

Prop. 1985/86:

100

Utrustningsobjekt

Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram

Kostnadsram

Medelsförbrukning t,o,m. 85-06-30

Bil 10

Färdigställda ej slutredovisade

objekt

353470

311265

Pågående och beslutade objekt

138 2.50

34456

Utredningskostnader

500

Utrustning budgetåret

1986/87

-f 41 100

41100'

Högskolan i Borås

-1-    4 000

4000-

Telefonväxlar

+ 27 100

27 100

För universitets- och

högskoleämbetets

fördelning

(budgetåret 1986/87)

-1-152000

152000'

(tidigare budgetär)

206000

59747

För universitets- och

högskoleämbetets

dispostion för extra

utrustning

(tidigare budgetär)

4000

1960

För statens kulturråds

fördelning

(budgetåret 1986/87)

-1-    2300

2 300

(tidigare budgetår)

3 500

682

För forskningsrådsnämndens

fördelning

(budgetåret 1988/89)

-t- 42000

42000

(budgetåret 1987/88)

-F    2000

42 000

(budgetåret 1986/87)

-1- 44600

84000

(tidigare budgetår)

155 000

45 884

Summa

-1-315100

1255 220

453994

prisläge 1985-01-01

- Härav får högst 2.5 milj. kr disponeras under budgetåret 1986/87

' Av beloppet är 39 milj, kr, engångsanvisning

I gällande utrustningsplan finns uppförd en kostnadsram benämnd Utredningskostnader. Enligt nuvarande ordning kan kostnadsramen förskottsvis belastas med utrednings- och projekteringskostnader som senare överförs så snart en kostnadsram för objektet finns uppförd i planen. I vissa fall leder sådana utredningar inte lill att medel anvisas för objektet. Då kan regeringen medge bortskrivning av nedlagda koslnader. Enligt UUH finns del i dag behov av all genomföra också utredningar av mer övergripande natur om utrustningsbehov, vilkas kostnader inle rimligen kan belasta elt enskilt projekt. Vidare har nämnden behov av att anlita olika experter bl.a. med vetenskaplig kompelens vid upprättande av ulruslningsprogram, värdering av anbud och ålgärder för samordning m.m. Mol bakgrund härav föreslår jag alt utredningsramen framöver får belaslas med ulredningskostnader som slutredovisas mot denna kostnadsram.

För nästa budgelår föreslår jag alt en särskild anslagspost benämnd Till regeringens disposition på nylt förs upp under anslaget.

Vid utgången av budgetåret 1984/85 utgjorde behållningen på de anslagsposter som byggnadsstyrelsen och UUH disponerar 47979964 kr. För

562

innevarande budgetår har 264 milj. kr. ställts till myndigheternas förfogan-    Prop. 1985/86: 100 de. För nästa budgelår räknarjag med atl sammanlagl 355 milj.kr. bör     Bil 10 anvisas. Av dessa medel behöver 2 milj. kr. tillföras anslagsposten Till regeringens disposition.

I inrednings- och utrustningsplanerna har jag tagit upp kostnadsramar om sammanlagl (416530000 -I- 1255220000=) 1621750000 kr. Inom ramarna har vid utgången av budgetåret 1984/85 betalats ut sammanlagl (241 211 000 ■+■ 453994000=) 695 705000 kr. De föreslagna planerna innebär således atl myndigheterna skall kunna beställa inredning och utrustning för sammanlagt (1671750 000 - 695705000 - 47979964 -

266000000 - 355000000=) 307065036 kr. atl betalas ut tidigast under budgetåret 1987/88. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen atl

1.       bemyndiga regeringen atl besluta om anskaffning av inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de
kostnadsramar som jag förordat i del föregående,

2.       till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag om
355000000 kr.

563

Bilaga 10.1

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs i fråga om sludiesiödslagen (1973: 349)'

dels att 2 kap. skall upphöra atl gälla.

dels att 1 kap. 1 och 6 §§, 3 kap. 4, 7, 11 och 30 §§, 4 kap. 21 och 36 §§. 5 kap. 5 §, 6 kap. 7 och 11 §§, 7 kap. 5 och 17 a §§, 8 kap. 21, 51 och 75 §§ saml 9 kap. I § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 9 kap. 5 och 6 §§, av följande lydelse.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Nuvarande hdelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av förlängt barnbidrag, studiehjälp, studiemedel, timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd.

Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av studiehjälp, studiemedel, timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd.

6§

Studiestödet handhas av statUga myndigheter, däribland centrala sludiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna, sai7ii av skolstyrelserna, landstingskommunernas utbildningsnämnder och läroanstalterna.

Kommun kun föreskriva att fråga om studiestöd som ankommer på skolstyrelsen skall handläggas av annan kommunal nämnd. Motsvarande rätt tillkommer landstingskommun.

Allmän försäkringskassa skall beräkna storleken av timstudiestöd, dagstudiestöd och särskiU vuxenstudiestöd samt betala ut sådana stöd.

Studiestödet handhas av cenlrala studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.

Läroanstalt är skyldig att tiU centrala sludiestödsnämnden, studiemedelsnämndema och vuxenutbildningsnämnderna lämna de uppgifter som är av betydelse för tilllämpningen av denna lag enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

' Lagen omtryckt 1981:.579. - Senaste lydelse 1981: 1116,

564

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

3 kap.

4 §

Studiebidrag jämte tillägg utgår endasl vid heltidsundervisning som omfattar minst åtta veckor, om ej regeringen eller, efter regeringens betnyndigande, centrala studiestödsnämnden förordnar annat.

Studiebidrag jämte tillägg utgår endast vid heltidsstudier.

7 §'

Inackorderingstillägg ulgår med lägst 550 och högst 1300 kronor i månaden till studerande som behöver inackordering. Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

Inackorderingstillägg ulgår med lägst 670 och högsl 1330 kronor i månaden till studerande som behöver inackordering. Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

Il §"
Extra tillägg utgår med 600, 400 Extra tillägg utgår med 660, 440

eller 200 kronor i månaden.        eller 220 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om extra tillägg meddelas av regeringen.

30 § Utöver vad som följer av bestämmelserna ovan i detla kapitel kan inackorderingstillägg ulgå till sådan utlandssvensk studerande vid grundskolan som tillhör någon av årskurserna 6-9 och som behöver inackordering.

Delsamma gäller utlandssvensk studerande som deltager i motsvarande undervisning vid skola som avses i 33 eller 34 § skollagen (1962:319).

Delsamma gäller utlandssvensk studerande som deltar i molsvarande utbildning vid sameskolan, en riksinternatskola eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen (1985:1100).

Närmare bestämmelser om inackorderingstillägg enligt försia eller andra stycket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

4 kap.

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under kalenderhalvåret. Värdet av naturaförmåner fastställs av rege-

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma alt åtnjuta under kalenderhalvåret. Värdet av naturaförmåner fastställs av rege-

Senaste lydelse 1985:258. " Senaste lydelse 1984:313. ' Senaste lydelse 1985:258.

565

Nuvarande Ivdelse                     Föreslagen lydelse                      Prop. 1985/86: 100

Bil 10
ringen. Statligt eller siatskommu- ringen. Statligt eller slatskommu
nalt bostadsbidrag, allmänl barnbi- nalt bostadsbidrag, allmänl barnbi
drag och annal studiestöd enligt drag, förlängt barnbidrag, handi-
denna lag än timstudiestöd, in- kappersättning och annat studie-
komslbidrag och vuxenstudiebi- stöd enligt denna lag än timstudie-
drag räknas inte som inkomst.    stöd, inkomslbidrag och vuxenstu-

diebidrag räknas inte som inkomst.

Med förmögenhet förslås i 17 och 19 §§ skattepliklig förmögenhet enligt lagen (1947:577) om slallig förmögenhetsskatt.

36 §

Studiemedel enligt della kapitel får beviljas svensk medborgare för studier utom riket, om studierna icke med lika slor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studiemedel enligt della kapitel beviljas för studier utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier som motsvarar eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 § eller 3 kap. I §.

Första och andra styckena gäller   Studiemedel kan även utgå för

ej för sjukperiod som avses 128 §.        sjukperiod som avses i 28 § enligt

de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.

5            kap.

5 §*
Timstudiestöd utgör 40 kronor   Timstudiestöd utgör 42 kronor

för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligt 3 § första
stycket I och för timme enligt 3 § stycket I och för timme enligt 3 §
första stycket 2.                          försia stycket 2.

6            kap.

7 §

Inkomslbidrag ulgör 240 kronor Inkomstbidrag ulgör 252 kronor

för vaije dygn.                             för varje dygn.

Internatbidrag ulgör 200 kronor Internatbidrag utgör 210 kronor

för varje dygn.                            för varje dygn.

II §* Har internatbidrag beviljats facklig organisation för fördelning mellan vissa arbetstagare gäller följande ulan hinder av vad som eljest föreskrivs i detta kapitel.

1.   Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för lill den studerande.

2.   Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och logi för den studerande.

" Senaste lydelse 1985: 258.
' Senaste lydelse 1985: 258,
" Senaste lydelse 1985: 258.                                                                              566

Nuvarande lydelse

3. För varje kurs får bidragen dock aldrig beräknas lill högre belopp än som motsvarar 200 kronor i genomsnitt för vaije dygn och varje studerande som har rätl till bidraget.

Föreslagen lydelse

3. För vatje kurs får bidragen dock aldrig beräknas till högre belopp än som motsvarar 210 kronor i genomsnill för varje dygn och varje studerande som har rätt lill bidraget.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

7 kap.

5 § Särskilt vuxenstudiestöd kan ulgå såväl vid heltidsstudier om minst 15 dagar under ett kalenderhalvår som vid delfidsstudier om minst 30 dagar under ell kalenderhalvår. Till deltidsstuderande kan dock särskilt vuxenstudieslöd utgå endast om han bedriver studierna på minsl halvtid.

Särskilt vuxenstudiestöd får utgå för kalenderhalvår som infaller senast under det år då den studerande fyller 50 år. Särskilt vuxenstudiestöd får även utgå fär senare kalenderhalvår, om särskUda skäl föreUgger.

I fråga om särskilt vuxenstudiestöd äger 4 kap. 6-9 §§ motsvarande tUlämpning.

I fråga om särskilt vuxenstudiestöd tUlämpas 4 kap. 6-8 §§ på motsvarande sätt.

17 a f Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och återbetalnings-pliktiga studiemedel vid

1.   ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfatlning som enligt 4 kap. 10-12 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätl till föräldrapenning,

2.   ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagl högsl tio dagar under ett kalenderår och

3.   kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för lid under vilken den studerande uppbär vuxensludiebidrag, skall vuxensludiebidraget minskas med del belopp som har utgått i föräldrapenning för samma tid.

Utgår föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för tid under vilken den studerande uppbär vuxensludiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma tid. Vuxenstudiebidraget skall dock ej minskas med sådant belopp som har utgått i föräldrapenning enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket lagen om alhnän försäkring.

' Senaste lydelse 1985:89.

567

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Skåp. 21 § Har under visst år beslut om debitering av avgift hell eller delvis förfallit enligt 66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej eriagt del debiterade beloppet eller del därav, ökas ålerbelalningsbeloppet enligt 20 § första siycket La) med det belopp som erhålles vid följande beräkning. Det belopp som ej betalats multipliceras med det regleringstal som fastställts i slutet av det år, för vilket avgiften debiterats den återbetalningsskyldige. Del belopp som därvid erhålles mulipliceras sedan i sin lur med del regleringslal som fastslällls under närmast följande år. Motsvarande sker därefter för varje följande år Ull och med året närmast före del under vilket beslutet om debitering av avgiften förfallit.

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

Första stycket äger motsvarande tillämpning på preliminär eller kvarstående avgift som den återbetalningsskyldige under året återfått enligt 74 § första eller andra stycket eller enUgt 75 §.

Har den återbetalningsskyldige under året återfått preliminär eller kvarstående avgift enligt 74 § första stycket, andra stycket eller enligt 75 § ökas återbetalningsbeloppet enligt 20 § första stycket 1. a) med det utbetalade beloppet.

51 §

För kvarstående avgift utgår en titlläggsavgifl. Tilläggsavgiften beräknas efter nio öre för varje hel krona, dock minst tio kronor. Till-läggsavgiften avmndas lill närmast högre hela krontal. I fräga om till-läggsavgift äger 61 § andra stycket, 62 § andra stycket samt 63, 65 och 66 §§ motsvarande tillämpning.

För kvarstående avgift ulgår en tillläggsavgift. Tilläggsavgiften beräknas efter tolv öre för vatje hel krona, dock minsl tio kronor. Tilläggsavgiften avrundas lill närmast högre hela krontal. 1 fråga om tilläggsavgift tillämpas 61 § andra stycket, 62 § andra stycket saml 63, 65 och 66 §§ på molsvarande sätt.

75 §

Beslut om nedsättning av preliminär avgift enligt 39 eller 40 § föranleder ej att redan eriagt belopp skaU återbäras. Detsamma gäller vid beslul enligt 39 eller 40 § om aU preliminär avgift ej skali ulgå.

Om synnerUga skäl föreligger, är dock den återbelalningsskyldige efter ansökan berättigad att återfå för mycket erlagd preliminär avgift. Ansökan skall ges in tiä centrala studiestödsnämnden.

Om preliminär avgift sätts ned enligt 39 eller 40 §, har den återbelalningsskyldige efter ansökan rätl att återfå för mycket erlagd preliminär avgift. Ansökan skaU ges in till cenlrala studiestödsnämnden. Delsamma gäller vid beslul enligt 39 eller 40 § om att preliminär avgift ej skall utgå.

568

Nuvarande lydelse                      Föreslagen Ivdelse                     Prop. 1985/86: 100

Bil 10

9 kap.

I                                                   §
Lagen (1969:93) om begränsning Lagen (1969:93) om begränsning
av samhällsstöd vid arbetskonflikt av samhällsstöd vid arbetskonflikt
äger tillämpning på annat studie- äger tillämpning på studiestöd om
stöd än förlängt barnbidrag om stu- detta har sökts efter varsel om eller
t//e,?/ötye/sökts efler varsel om eller utbrott av arbetskonflikt. Dock
utbrott av arbetskonflikt. Dock äger lagen icke tillämpning på stu-
äger lagen icke tillämpning på stu- dieslöd åt handikappad som av me
diestöd ål handikappad som av me- dicinska eller sociala skäl behöver
dicinska eller sociala skäl behöver utbildning på grund av handikap-
ulbildning på grund av handikap-                                         pel.
pel.

5 §

Har någon uppburit studiestöd men meddelar att han ej önskar utnyttja detta, får det genast återbetalas utan tillämpning av 8 kap. och 9 kap. 2 §. Närmare föreskrifter om sådan återbetalning meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

6§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet i fråga om studiestöd enligt denna lag. I sådana föreskrifter får göras avvikelser från bestämmelser i lagen. Försöksverksamheten får dock inte innebära försämringar i fråga om förutsättningarna för studiestöd som har beviljats en studerande enUgt lagens bestämmelser.

Denna lag tråder i krafl, i fråga om 8 kap. 51 och 75 §§ den I januari 1987, saml i övrigl den 1 juli 1986.

Bestämmelsen i 8 kap. 51 § i sin nya lydelse tillämpas första gången vid bestämmande av kvarstående avgift för avgifisåret 1986.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om föriängl barnbidrag som avser tid före den 1 juli 1986.

569

VIII. Utbildningsdepartementet                       Prop. 1985/86: lOO

,   ö       -L.                                                                                  Bil 10

I Översikt

5 Anmälan till budgetproposition 1986

5 1. Utgångspunkter

5      1.1 Utbildning och forskning

6      1.2 En bred grund

6 1.3 Ekonomi, utbildning och framsteg

8      1.4 Högskola och forskning

9      1.5 Utbildning för vuxna

9 1.6 Beredskap för förändringar

10 1.7 Kultur-och mediefrågor

12 2. Utbildningssystemet och årskullarna

14 3. Elevminskningen i grundskolan

19 4. Gymnasieskolan och insatserna för 16—19-åringar

19     4.1 Ungdomars sysselsättning

20     4.2 Gymnasieskolans organisation och planeringssystem

21     4.3 Ungdomars olika förutsättningar och behov

22     5. Vuxenutbildning i utjämningsperspektiv

22 5.1 Inledning

23        Ulbildningskyftan

24 5.2 Utvärderingen av 1970-talets vuxenutbildningsreformer
26 5.3 Aktuella förändringar inom vuxenutbildningen

26        Nyligen genomförda förändringar

27 Förslag inför budgetåret 1986/87
27 5,4 Utveckling pä sikt

29 5,5 Bred datautbildning

31 6. Teknisk förnyelse och utveckling

31 6.1 Allmänt om behovet av tekniker och ingenjörer m.m.

33 6,2 Civilingenjörsutbildningen

35     6,3 Nya utbildningsalternativ gymnasieskola-högskola

36     6,4 Nuvarande utbildningar i gymnasieskolan

37     6.5 Lärarrekryteringsfrågor

39 6.6 Vissa resurssamordningsfrågor
39 Teknikcentra

39        Samverkan inom ingenjörsutbildning

40     7. Regional utveckling

41     7.1 Inledning

42     7.2 Regionalpolitiskt motiverade insatser inom utbildningsområdet

43     7.3 Utveckling av högskolan som regional resurs

44     7.4 Konstnärlig utbildning i övre Norrland

45 8. Individuella studieprogram i högskolan
47 9. Styrning av skolan

49   10. Besparingsåtgärder inom utbildningsområdet

50   11. Kulturpolitiska insatser

50      11.1 Stödet till regionala kulturinstitutioner m. m.

52      11.2 Kultur i arbetslivet

52   11.3 De centrala kulturinstitutionerna

53   11.4 Insater på teaterområdet

54   11.5 Handikappades kultur-och mediesituation

55   11.6 Utvecklingen på medieområdet

57      11,7 Nordiska radio- och TV-sändningar via Tele-X-satelliten

A Utbildningsdepartementet m.m.

59      1   Utbildningsdepartementet,/öri/ag,yflni/ag            33 253 000

59        2 Vlredningar m.m. reservalionsanslag                      20880000

60        3 Extra utgifier, reservalionsanslag                               951000                        ,-q

55084000

B Skolväsendet                                                             Prop. 1985/86: 100

61    Vissa gemensamma frågor                                                 Bil 10

Cenlrala och regionala myndigheter m.m.

73

1

76

2

78

3

79

4

81

5

82

6

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag                          137 934 000

Länsskolnämnderna, förslagsanslag                       150 272 000

Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reservationsanslag 31 403000

Statens institut för \äTomedehmformation, förslagsanslag 8 128000

Stöd för produktion av läromedel, reservalionsanslag        6447000

Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikap
pade,/ör/ugiani/ag                                                 15 560000

För skolväsendet gemensamma frågor
85      7 Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsen
det, re5erva//ofiiani/ag                                                    25974000
85      8 Forlbiidning m.m..reservationsanslag                    19489000

88   9 Regionala åtgärder för elever med handikapp, reserva-

tionsanslag                                                            16 150000

89   10 Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbild-

ningsväsendet, förslagsanslag                                  9 355 000

Del obligatoriska skolväsendel m.m.

90

II

102

12

104

13

107

14

111

Sp

15

115

16

116

17

120

18

121

Gv 19

146

20

151

21

153

22

Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag        14441 OOOOOO
Särskilda åtgärder i grundskolan                           223 750000

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., förslags
anslag                                                                       29052000
SameskoloT, förslagsanslag                                        14 342000
Specialskolan m, m.;

Utbildningskostnader,/öri/ag.va/ij/ag     195 605000

Ulvuslning m.m..reservationsanslag    1475 000        203080000

Bidrag lill driften av särskolor m, m.. förslagsanslag          611 273000

Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, för
slagsanslag                                                                 I 000

Gymnasiala skolor m. m.

Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag          4 372 511 000

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsan
svar för ungdom under 18 år m. m., förslagsanslag 223 192000
Särskilda åtgärder i gymnasieskolan                      22 147000
Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå,
förslagsanslag                                                      98180000

Investeringsbidrag 156    23 Bidrag till utrustning för gymnasieskolan, m. m../-eipj-va-

tionsanslag                                                          180880000

20840120000

C Vuxenutbildning

164      1   Bidrag till kommunal utbildning för \u\n a, förslagsanslag 964 550000
Statens skolor för vuxna:

170

2

173

3

174

4

179

5

188

6

193

7

194

8

Utbildningskostnader,/ö/-i/ugia«i/flg                      15976000
Undervisningsmaterial m. m., reservalionsanslag     4519000
Bidrag lill studieförbunden m. m., förslagsanslag   948022000
Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.. för
slagsanslag                                                       220762000
Bidrag till driften av folkhögskolor m. m., förslagsanslag 480570000
Bidrag till viss central kursverksamhet                   36050000
Bidrag till kontakttolkutbildning, förslagsanslag       2 866 000

2673315000

571

D Högskola och forskning

197     Vissa anslagsfrågor

Cenlrala och regionala myndigheter för högskolan m. m. 204      1 Universitets-och högskoleämbetet,/örslagions/ag

206        2 Regionstyrelsema för högskolan,/öri/agiflfii/ög

207        3 Redovisningscentralerna vid universiteten,/öri/ag.vani/flg

207   4 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stock-

holm,/öri/agjoni/ög

208   5 Lokali

■dag

209   6 Vissa tandvårdskostnader, reservalionsanslag

211      7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m., reservalionsanslag

Grundläggande högskoleulbildning 214      8 Ulbildning för tekniska yrken, rcie/-\'flr;ofiM«i7ag 234      9 Utbildningför administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservalionsanslag 245    10 Utbildningför vårdyrken, rejervn/ioniflwi/ag 259    11   Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag 270     12 Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservationsanslag 280    13 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reierva-

lionsanslag 285     14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.. reservalionsanslag

291     Forskning och forskarutbUdning inom högskolan m. m.

294 15 Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbild-

ning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

295 16 Humanistiska fakullelema, reservationsanslag
298    17 Teologiska fakultetema, rejen'af/o«iflni/ag
300    18 Juridiska fakulteterna, reservalionsanslag

302 19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

306 20 Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

311 21 Odontologiska fakulteterna, rMfn'af/o«jan,s/ag

314     22            Farmaceutiska fakulteten, reiervflr/ortia«i/flg

315     23            Matematisk-naturvetenskapliga    fakultetema,     reserva-

lionsanslag

320    24 Tekniska fakulteterna, reservalionsanslag

324    25 Temaorienterad forskning, reservationsanslag

326    26 Kungl.biblioteket, reservatiofiians/ag

328 27 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservalionsanslag

328 28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservalionsanslag

Övriga forskningsfrågor

330      29 Forskningsrådsnämnden, reservalionsanslag

331      30 Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, re-

servationsanslag 333    31   Medicinska forskningsrådet, re,fen'a(/onia«,j/ag 336    32 Nalurvelenskapliga forskningsrådet, m.m. reservalionsanslag

340     33 Nationell halvledarforskning, reservalionsanslag

341     34 Delegationen för vetenskaplig och teknisk informations-

försöoning, reservationsanslag

342 35 Europeisk forskningssamverkan,/ör,5/agio«i-/ag

Forskningsinstitutet för atomfysik: 344    36      Förvaltningskostnader,/ö/j/og5a«i/ag 346    37      Ma\me\ m.m., reservalionsanslag 346    38 Kiruna geofysiska institut, reservalionsanslag

348     39 Institutet för internationell ekonomi, reservalionsanslag

349     40 Vissa bidrag lill forskningsverksamhet, reservationsan-

slag 351    41 Bidrag lill EISCAT Scientific Association,/ör.f/agsHfis/ag

86883000

12989000

1000

1000

1316947000 86902000

11988000

747654000

339167000 412735 000 799618000

208936000

404 514 000

189105 000

17121000

189845 000

13609000

17625 000

220592000

495 529000

54585000

17 968000

443 924 000

432148000

18017000

48764000

3747000

.52155 000

47211000

90552000 198348000

279708000 7000000

9125000 168 234000

15 607000

2 586000
16919000

3    250000

11368000 7 000000

7493677000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

572

E Studiestöd m. m.

354

1

360

2

361

3

365

4

368

5

376

6

378

7

Centrala studiestödsnämnden m.m., förslagsanslag 82807000
ErsäUning till vissa myndigheter för deras handläggning av

studiesocialt slöd, förslagsanslag                        12 520 000

Studiehjälp m, m., förslagsanslag                     1 576445000

Studiemedel m. m., förslagsanslag                    4728290000

Vuxenstudiestöd m, m., reservalionsanslag          794800000

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,/ö/-j/agiani/ag 188 500000
Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig

kredilgaraati, förslagsanslag                                    100000

379      8 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, reiervar/o/iiani/og 78040000

7461502000

Prop. 1985/86: 100 Bil 10

F Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m. m.

382       t   Statens kulturråd,/öri/agianj/ag                         15660000

384      2 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m.,

reservationsanslag                                                 19946000

387   3 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsan-

slag                                                                      11046000

388        4 Bidrag till samisk kultur                                           2090000

389        5 Lotterinämnden,/öri/«gia«.r/ag                                 1293000

Ersättningar och bidrag lill konstnärer

391        6 Visningsersättning åt bild-och formkonstnärer          22 203000

392        7 BidragtiW konstnärer, reservationsanslag                15 172000

394        8 Inkomstgaranlier för konstnärer,/öri/flgioni/ag          5 917000

395        9 Ersättning ät författare m.fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m. m., förslagsanslag                     46439000

397    10 Ersättning till rätlighetshavare på musikområdet      3 000000

Teater, dans och musik

398

11

401

12

403

13

403

14

405

15

407

16

408

17

412

18

413

19

414

20

Bidrag till Svenska riksteatern, reservalionsanslag 122610000

Bidrag till Operan, reservalionsanslag                  150630000

13 Täckning av vissa kostnader vid Operan,/ör?/agia«i/ag 1000
Bidrag lill Dramatiska teatern, rfifrva(/onian,s/ag   86968000
Rikskonsertverksamhet, reservalionsanslag          53 725000
Reg\onm\isiken, förslagsanslag                         109841 000
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikin
stitutioner, förslagsanslag                                 228 587 000
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reserva
lionsanslag                                                       33 675 000
Bidrag till Musikaliska akademien                          1 598000
Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet, re
servationsanslag                                               11 021 000

Bibliotek

415      21   Bidrag till folkbibliotek, re5erv(j(/onianj/ag            15526000

416      22 Bidrag till regional biblioteksverksamhet,/öri/ögiunx/flg     19409000

Bild och form

418      23 Statens konstråd,/<:»ri7ag.?ö«i/ag                         2513000

419      24 Förvärv av konst för statens byggnader m.m,, reserva-

lionsanslag                                                            26520000

420      25 Bidrag till Akademien för de fria konsterna               1 207000

421      26 Vissa bidrag till bild och form, reservalionsanslag      8 279000

Arkiv

423    27 Riksarkivet och landsarkiven,/(iri/agiflni/ög           75 628000

426    28 Dialekt-och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, yiir-

slagsanslag                                                           15 018000

428      29 Svenskt biografiskt lexikon./ö;i/flg.vo«i/ng               2054000

429      30 Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel

m. m.. reservuiionsanslug                                        3 109000

431     31   Bidrag till vissa arkiv                                         2 634 000

573

433

435 439

440

442 445

446

448 450

452

452 454 455 456

458 461 463 465 467 470 471

Kulturminnesvård

32   Riksantikvarieämbetet; Förvaltningskostnader, förslagsanslag

33   Kulturminnesvård, reservalionsanslag

34   Riksantikvarieämbetet;   Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Museer och utställningar

35   Stålens historiska museer, förslagsanslag

36   Statens konstmuseer,/ör5/ag.sa«5/og

37   Utställningar av svensk konst i utlandet, reservationsanslag

38   Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, förslagsanslag

39 Naturhistoriska riksmuseet, förslagsanslag

40 Statens   sjöhistoriska museum;    Förvaltningskostnader, förslagsanslag

41 Statens sjöhistoriska museum; Underhållskostnader m, m.. reservalionsanslag

42 Etnografiska museet, förslagsanslag

43   Arkitekturmuseet, förslagsanslag

44   Statens musiksamVmgar, förslagsanslag

45   Statliga museer;   Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m., reservationsanslag

46   Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag

47   Bidrag Ull Sveriges Tekniska museum, förslagsanslag

48   Bidrag till Skansen, förslagsanslag

49   Bidrag till vissa museer

50   Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

51   Riksutställningar, reservalionsanslag

52   Inköp av vissa kulturföremål,/örj/agioi/ag

47 630000 24 231000

1000

34008000 39758000

1062 000

14 223000 37 518000

15619000

1000

14 287 000

1743000

12069000

8040000

37 867000

8 557 000

9265 000

12769000

34 380000

20083 000

100000

Prop. 1985/86:100 Bil 10

Forskning

472 53 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,

reservalionsanslag

Ungdomsorganisationer

473     54 Statens ungdomsråd, förslagsanstag

474     55 Bidrag lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet

m. m., förslagsanstag

478 56 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,

förslagsanslag

479 57 Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationer-

na, reservalionsanslag

637000

3 751000

49338000

94 600000

9615000 1644471000

G Massmedier m. m.

480    Frågor rörande handikappsatsningar och organisalionslid-

skriflsstödel

Film m.m. 482      1 Statens biografbyrå,/ör.Wagiani/ag 484      2 Filmslöd, reservalionsanslag 486      3 Stöd till fonogramverksamhet m. m., reierva/ionjoni/ög

Arkivet för ljud och bild: 490      4      Förvaltningskostnader,/ör.?/agiY;ni7ag

492    5      Insamlingsverksamhet m. m., rMerva/(onj(mi/flg

Dagspress och tidskrifter

493        6 Presslödstiintndett,förslagsanslag

494        7 Stöd till dagspressen,/öri/ögifl«i/ag 500      8 Län till dagspressen, reservalionsanslag

500    9 Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag

501   10 Stöd till tidningar på andra språk än svenska,/ör5/flgi«/!-

slag

502   11   Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag

* Beräknat belopp

4073 000

36120000

8092000

8 530000 381000

2382000

475 600000

25 000000

17510000

»5 365 000 12 903 000

574

Litteratur                                                               Prop. 1985/86: 100

505 12 XJtter&turstöd, reservationsanslag                  36 129000     Bil 10

507 13 Kreditgarantier till bokföriag,yora/«gra«i/«g                                      1000

507      14                                                                             Stöd till fackbokhandel m,m.,/ön7ag,5flni/((g    2438000

508      15 Stöd till bokhandel, (■É'.'(crv«/;V)n.ra/)'(/ng                                           2 858000 510      16         Län för investeringar i bokhandel,/•i:'i-i'ni7«'o/;,fir/n.(/«g                  1925000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

510    17      Förvaltningskoslnader,/öri/og,sa»j/ag            13762000

513    18      Produktionskostnader,/■É'ie'n'«;(o«jo/i,s7«g 32 537000

522    19 Bidrag till Svenska språknämnden./<5n7flgj-a«,r/«g 1553000

Radio och television Kabelnämnden:

524     20      Förvaltningskostnader,/Ö7i/rtg.9ani/flg                1916000

525     21      Stöd till lokal programverksamhet. rMen'nf/n«io/;i/«g   1000000

526     22 Närradionämnden./ö/-5/rtg,sön.i-/«g                        2 048000

527     23 Sändningar av finländska televisionsprogram, reserva-

lionsanslag                                                             1300000

528 Sveriges Radio m, m.

693423000

H Internationellt kulturellt samarbete

532       1   Kulturellt utbyle med utlandet, re.?en'ar/o/7.«   6 288000

534      2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m, m.,/()/-

slagsanslag                                                           21820000

536   3 Bidrag till internationella kongresser m.m. i Sverige, re-

servationsanslag                                                      630000

537        4 Bidrag till svenska institut i utlandet                          3026000

538        5 Bilateralt nordiskt kultursamarbetet m.m,. reservations-

anslag                                                                   6667 000

38431000

I Investeringar m. m.

542      Lokalförsörining m. m,

547      Subventionering av studentkårlokaler m. m,

548    1   Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, för-

slagsanslag                                                            9721000

550 2 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verk
samhetsområde, reservalionsanslag                      223 000000

557      3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m. m., reservalionsanslag                                     355 OOOOOO

587 721000

Summa kr.       41487744000

564        Bilaga 10.1

Förslag till Lag om ändring i sludiesiödslagen (1973: 349)

Norstedts Trvckeri, Stockholm 1986                                                                                                                     575

Bilaga 11 till budgetpropositionen 1986

^{Jordbruksdepartementet}

(nionde huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 11

Översikt

Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk, fiske, trädgårdsnäring och rennäring samt högre utbildning, forskning och försök för dessa näringar liksom prisreglering på jordbrukels och fiskels områden saml miljövård, strålskydd, livsmedelsberedskap, djurskydd, djurens hälso- och sjukvård, livsmedelskontroll, utsädeskontroll, idrott, turism, rekreation, jakt och viltvård.

Det förslag till utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhelsområde för budgetåret 1986/87 som läggs fram i budgetpropositionen omfattar 6567 milj. kr. Delta innebår en ökning med 81 milj. kr. jämfört med innevarande budgelår. Den största utgiftsposten blir också under näsla budgetår subvenlioneringen av baslivsmedel, främst mjölk, som har beräknats till ca 3 miljarder kr.

Som jag lidigare har redovisal i en särskild proposition används de influtna medlen från avgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel för särskilda insatser inom huvudtiteln på i första hand forskning och miljöförbättrande åtgärder. Till skogs- och jordbrukets forskningsråd föreslås ca 38 milj. kr. för forskning rörande nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen samt för skogsforskning. Ökade medel om 28milj. kr. föreslås för åtgärder mot försurningen. Därutöver föreslås I4milj. kr. för särskilda projeki på miljövårdens område, bl.a. för en förbättring av situationen för Ringsjön.

Jordbruksdepartementets budgetförslag har utarbetats med hänsyn till kravet på stor återhållsamhet med statens utgifter. Även de mest angelägna behoven har prövats noggrant. Myndighelsanslagen inom departementets verksamhelsområde har i allmänhel beräknats med utgångspunkt i det s. k. huvudförslaget. I vissa fall föreslås ökad avgiftsfinansiering av myndigheternas verksamhel. Genom omfördelningar inom huvudtiteln har utgiftsökningar för vissa högt prioriterade ändamål kunnat tillgodoses.

För att självverksamma skogsbrukare skall bli delaktiga av en trygghets-försäkring ställs 20milj. kr. lill förfogande som bidrag till kostnaderna för cn sådan försäkring.

Inom anslaget för övervakning av miljöförändringar m.m. föreslås 2,5 milj. kr. för särskilda utredningsinsatser om bl. a. freoner.

En särskild uppräkning med 4milj, kr. görs av anslaget för vård av naturreservat i syfte att öka vårdinsatserna av de arealer som säkerställs för naturvården.

I    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 11

Genom omfördelning av resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet kan     Prop. 1985/86: 100
betydelsefulla insalser göras för forskning om bl. a. bioteknik.      Bil. 11

Stödet till idrotten räknas upp väsenlligl. För budgelårel 1986/87 föreslås ett anslag av 217,5 milj. kr. Särskilda insatser görs för kvinnoidrotten, handikappidrotten, invandraridrollen, för ålgärder mol användningen av dopingpreparal saml för ulbyggnad av Lillsved och Vålådalen.

Medlen för pristillägg på renkött och ersättning för rovdjursrivna renar förs till anslaget för främjande av rennäringen som föreslås uppgå lill 29,2milj. kr. Därmed kommer de åriiga överiäggningarna mellan staten och företrädarna för rennäringen att avse användningen av 27,8 milj. kr.

Sammanställning m. m.

Anslagsförändringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde i förhållande lill anvisade belopp för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning uttryckt i milj. kr.

A. Jordbruksdepartementet m, m.

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

C. Jordbruksprisreglering

D. Skogsbruk

E. Fiske

F. Service och kontroll

G. Utbildning och forskning
H. Miljövård

1.   Idrott, rekreation och turism J.   Diverse

Anvisat

Förslag

Föränd-

1985/86

1986/87

ring

26,8

28,1

+ 1,3

382,1

358,9

-23,2

3 670,9

3 695,3

-h24,4

613,9

588,7

-25,3

101,4

102,5

-1- 1,0

169,2

177.7

-1- 8,6

729,1

779,7

-h50,6

467,4

504,7

4-37.3

280.8

295,6

-(-14,8

44,7

35,7

- 9,0

Totalt för jordbruksdepartementet            6486,3      6566,9         -l-80,6

Jordbruksdepartementet                                 Prop-1985/86: lOO

Bil. 11

Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Lundkvist såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 1 -7, 9, 10, littera A-G och I-J;

statsrådet I. Carlsson såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 8,11 och littera H

Anmälan till budgetpropositionen 1986

INLEDNING

1 Allmänt

Jordbruksdepartementets budget präglas av den stora återhållsamhet som del samhällsekonomiska och slatsfinansiella läget kräver. Det begränsade resursulrymmel har gjort det nödvändigt att med stor noggrannhet pröva också de mest angelägna behoven. Flertalet myndigheter inom departementets verksamhetsområde föreslås få sina anslag beräknade enligt del s. k. huvudförslaget för en period av tre år. I vissa fall föreslås myndigheterna öka kostnadstäckningen i verksamhet där avnämarna i ökad utsträckning bör stå för kostnaderna, bl. a. rådgivningen.

Omprioriteringar av disponibla resurser föreslås främst på skogsbrukets och naturvårdens områden. Som jag tidigare har redovisat i propositionen 1985/86:74 om jordbruksforskning, m.m. och skrivelsen 1985/86:76 om forskning rörande skog och miljö har vidare särskilda satsningar gjorts på forskning och miljöförbättrande åtgärder genom användning av de influtna medlen från avgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

2 Jordbruk och trädgårdsnäring

Den del av vårt näringsliv som producerar, förädlar och distribuerar våra livsmedel och de insatsvaror som behövs härför, livsmedelssektorn, sysselsätter i dagens Sverige ungefär en halv miljon människor. Sammantaget utgör livsmedelssektorn en betydande del av det svenska näringslivet.

Konsumtionen av livsmedel uppgick år 1984 lill ca 90 miljarder kr., dvs. ca 20% av den tolala privata konsumtionen av varor och tjänster. Av de totala livsmedelsutgifterna avser ca 51 miljarder kr. produkter som huvudsakligen kan hänföras till den svenska jordbruksproduktionen. Ca hälften av detta belopp omfattas av jordbruksprisregleringen.

Jordbrukets produktionsvärde för år 1985 beräknas uppgå till ca 24 miljarder kr. Av detta belopp svarar animaliska produkter för knappl 75 %. Jordbrukets andel av BNP har varil relativt konstant och uppgår lill ca 2%.

Den tolala åkerarealen har hittills under 1980-talel minskat med knappt 1% och uppgick år 1984 till 2933000 ha. Antalet brukningsenheter var 112000 år 1984 och medelarealen åker 26ha per företag.

Antalet sladigvarande sysselsatta i jordbruket uppgår till ca 200000     Prop. 1985/86: 100 personer vilkel motsvarar ca 4% av lotala antalet sysselsatta. Omkring     Bil. 11 hälften av jordbrukarna är deltidsjordbrukare.

Trädgårdsnäringen omfattar ca 5 400 företag. Bruttoproduktionsvärdei var år 1980 ca I miljard kr. Näringen sysselsätter ca 20 000 personer.

Skörden av spannmål beräknas för år 1985 uppgå till 5,8 milj. ton, vilkel är en minskning med 16% jämfört med år 1984. Spannmålsöverskottet beräknas till 1,1 milj. ton. Produktionen av nötkött och fläsk beräknas uppgå till 145 milj. kg resp. 325 milj. kg. Del innebär en i huvudsak oförändrad produktion jämfört med år 1984. Exportbehovei av nötkött uppskattas bli 24milj. kg och av fläsk 68milj. kg. Mjölkproduktionen beräknas uppgå till 3 590milj. kg vilkel ulgör en minskning med 2%. Det innebär etl överskott på 259milj. kg mjölk.

Under perioden seplember 1984 lill seplember 1985 har priserna i det jordbruksprisreglerade ledet, som fastställs efler överläggningar, stigit med 6,1 %. Samlidigl har konsumentprisindex totalt ökat med 6,7%. Konsumentprisindex för jordbruksprisreglerade livsmedel har stigit snabbare nämligen med 8,9% vilkel lyder på all leden efter del jordbruksprisreglerade ledet ökat sina andelar av den s. k. livsmedelskronan under perioden. Under samma period har avräkningspriserna lill jordbrukarna stigit med endasl 3,3%, bl.a. som en följd av all överskollen av jordbruksprodukter krävt ökade interna avgifter l.ex. slaktdjursavgifter. Koslnaderna inom regleringen för att avsätta överskotten uppgick under regleringsårel 1984/ 85 lill ca 3,7 miljarder kr.

Under år 1985 väntas jordbrukarnas realinkomster sjunka betydligt främst som en följd av kostnaderna för överskotten av jordbruksprodukter.

Bakgrunden till den nuvarande situationen inom jordbruket år den ekonomiska utvecklingen i Sverige under slutet av 1970-lalet och början av 1980-talet, som bl.a. innebar kraftiga kostnadsökningar både inom jordbruket och i efterföljande led med kännbara prishöjningar för konsumenterna som följd. Under perioden 1977-1982 steg livsmedelspriserna i konsumentiedet med i genomsnitt 10,7% per år. Samtidigt föll reallönerna med över 8% på sex år.

Prisökningarna och den minskade köpkraften medförde att konsumtionen av vissa livsmedel, främst kött och fläsk minskade. Samiidigt ökade produklionen bl.a. genom atl jordbrukarna sökte kompensera en sjunkande lönsamhet med ökade arbetsinsatser och slörre besättningar.

Samtidigt som många konsumenter här i landet på grund av prisnivån tvingas avslå från all köpa l.ex. kött i den utsträckning som de skulle önska, måste svenskt kött säljas lill utlandet lill priser som ligger långt under produktionskostnaden. Della är enligt min mening en orimlig situation som lätt kan leda till en ond cirkel: dyrare kött, minskad konsumtion, minskade inkomster för jordbrukarna, höjda priser för all kompensera de minskade inkomsterna.

En förutsäUning för atl vi skall kunna komma lill rätta med de problem
som f.n. råder inom livsmedelssektorn, inte minsl med överskotten av
jordbruksprodukter, är enligt min mening all vi får ordning på Sveriges          4

ekonomi. Vikliga mål för regeringens ekonomiska politik år därför att     Prop. 1985/86: 100 minska underskottet i statens budgei genom en stram utgiftsprövning och     Bil. 11 atl pressa ned inflationen. En minskad inflationstakt är nödvändig om vi skall kunna fortsätta den ekonomiska återhämtning som inletts under senare år, bibehålla vår inlernalionella konkurrenskraft och bevara konsumenternas köpkraft.

Riksdagen fastställde i juni 1985 riktlinjer för en samlad livsmedelspoli-lik (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393). Beslutet innebär en klar kurs-omläggning jämfört med 1977 års politik. Vi har påbörjat utvecklingen mot en politik där livsmedlens kvalitet och hänsynen till djur och miljö står i förgrunden på etl helt annat sätt än tidigare. Huvudmålet för livsmedels-politiken skall enligt riksdagsbeslutet vara att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. Under detla huvudmål finns två likställda delmål, nämligen konsumentmålel och inkomstmålet.

Konsumenlmålel innebär att konsumenterna skall få tillgång lill livsmedel av god kvalitet lill rimliga priser. Inkomslmålet innebär alt jordbrukarna skall få en med andra jämförbara grupper likvärdig standard.

Därutöver finns ett miljö- och resursmål som innebår alt jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kravet på en god miljö och lill behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.

Mjölkproduktionen skall på sikt, under hänsynslagande lill den produktion som behövs för atl klara försörjningen av mjölk och mejeriprodukter i en kris, anpassas till en nivå som ungefär motsvarar konsumtionsutrymmel för mjölk och mejeriprodukter i fred samt lönsam export. För övriga animalieprodukter skall näringen liksom hittills själv bära kostnaderna för en produktion utöver den samhällsekonomiskt motiverade.

Det är vidare angeläget alt produktionen av proleinfoder inom landel ökar. Frågan om produktion av socker och andra sölmedel, sprit och stärkelse kommer att utredas. En produklion på överskottsarealen skall tills vidare liksom hittills utgöras av spannmål. För de kostnader som uppslår till följd av att åkerarealen överstiger behovet för atl uppfylla , produktionsmålet skall samhället under en övergångsperiod på fem år ta ett delansvar.

Del ekonomiska siödet till det svenska jordbruket skall liksom nu lämnas som ett prisstöd i huvudsak genom ett gränsskydd som vid behov kompletteras med marknadsreglerande åtgärder.

Jordbruksproduktionen i norra Sverige skall med hänsyn lill den regionälpolitiska betydelsen bibehållas i ungefär nuvarande omfatlning. Elt särskilt stöd lämnas därför lill näringen i denna del av landet.

Industri- och handelsleden i livsmedelskedjan kommer all utredas ytterligare.

Riksdagen har godkänt ulformningen av prisregleringen på sockerbetor
och socker för perioden den Ijuli 1985 - den 30 juni 1987 och av prisregle
ringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för liden den
Ijuli 1985 - den 30juni 1986 (prop. 1984/85:211, JoU36, rskr404). Vad
gäller prisregleringen på sockerbetor och socker bygger beslutet på att
driften vid samtliga nu existerande sockerbruk bibehålls. För övriga jord
bruksprodukter innebär beslutet bl. a. atl jordbruket och den del av livsme- 5

delsindustrin som omfattas av jordbruksprisregleringen (främst mejerier     Prop. 1985/86: 100 och slakterier) tillförs 465 milj. kr. genom alt prisnivån i prisregleringsledel     Bil. 11 höjdes den Ijuli 1985.

För nästa budgelår förordar jag att lanlbruksstyrelsen får disponera en s. k. engagemangsram av 4000 milj. kr. för kreditgarantier på jordbrukets, trädgårdsnäringens och rennäringens område.

Lantbruksnämndernas inköp och försäljning av jordbruksfastigheter sker med anlitande av jordfonden. Lantbruksstyrelsen disponerar för jordfondsändamål även en rörlig kredit av 25 milj. kr. Denna kredit upphör den 30juni 1986. Mol bakgrund av den förväntade investeringsbenägenheten i jordbruket bör bidraget lill inre rationaUsering kunna minskas med 10milj. kr.

I enlighet med vad jag har redovisal i annat sammanhang föreslår jag atl 5 milj. kr. ställs till lantbruksnämndernas förfogande för intensifierad rådgivning om växtnäring och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket saml för rådgivning om alternativa odlingsformer.

Vidare förordar jag all lOmilj. kr. utöver vad lantbruksstyrelsen föreslagit av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket avlastas statsbudgeten genom ökad individuell avgiftsfinansiering.

Under anslaget C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukels område beräknar jag ca 3 miljarder kr; under nästa budgetår. I beloppet ingår koslnaderna för en oförändrad subvention av priset på mjölk med 2,10kr./I. Poslen Ersätlning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen som innevarande budgelår uppgår lill 33 milj. kr. bör som ett led i den strama ulgiftsprövningen inte tas upp för budgetåret 1986/87.

Statens jordbruksnämnd har i uppdrag att se över prisstödet till jordbruket i norra Sverige bl. a. vad avser beräkningsunderlaget för områdesindelningen. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga vid min anmälan till proposition om prisregleringen på jordbruksprodukter, m.m.

För beredskapslagring samt produktions- och ransoneringsförberedelser föreslår jag att 241 milj. kr. anvisas under nästa budgelår.

3 Rennäringen

Rennäringen i Sverige sysselsätter ca 2500 renskötande samer, som äger drygt 270000 renar. Under förra budgetåret slaktades drygt 75000 renar med ett värde av närmare 50 milj. kr.

Efler beslut av riksdagen fördelas fr.o.m. innevarande budgetår det statliga stödet till rennäringens rationalisering m.m. efter överläggningar med företrädare för samerna. Härigenom har näringens företrädare fått ell ökat inflytande över statsbidragens användning. Vid överläggningarna kan även andra för näringen angelägna frågor aktualiseras. Så har bl. a. tillsatts en arbetsgrupp för översyn av vissa frågor på rennäringens område.

För att ytterligare öka rennäringens möjligheter att påverka fördelningen av statliga medel föreslås att medlen för rennäringens rationalisering, för prisstödet till näringen och för ersättning för rovdjursrivna renar fr. o. m. nästa budgetår anvisas över ett anslag. Efter den uppräkning som samiidigt

föreslås kommer anslaget att uppgå lill drygt 29.2milj. kr. Hur de samlade     Prop. 1985/86: 100 medlen skall användas för olika ändamål får beslämmas efter överiägg-     Bil. 11 ningama. Därmed blir det möjligt för näringen alt ytterligare koncentrera siödet lill de mest angelägna behoven.

4 Skogsbruk

Skogsnäringen är en av våra viktigasle exportnäringar. Den har utomordentligt goda förutsättningar all medverka lill en förbättrad balans i våra utrikesbetalningar. Skogens belydelse för landets ekonomi och välstånd motiverar alt skogsmarken som produktionsresurs tas lill vara på bästa sätt och så att även andra intressen, som t.ex. friluftsliv och rekreation, kan lillgodoses. Målet för skogspolitiken enligt 1979 års skogspolitiska beslul är mol bakgrund härav en varaktig, hög och värdefull virkesavkastning under hänsynslagande till naturvårdens och andra allmänna intressen. Genom riksdagsbeslut år 1983 kompletterades skogsvårdslagen med uttryckliga krav på aktivt utnyttjande av skogen i syfte all öka produklionen och sysselsättningen i skogsnäringen.

Skogsproduktionens lämpliga omfattning och sammansättning år inle exakt fastslagen i riktlinjerna för skogspolitiken. Strävan skall emellertid vara en ökad produklion både kvantitativt och kvalitativt. En utgångspunkt är sålunda att åstadkomma en skogsproduktion som möjliggör en långsiktig årlig brulloavverkning av åtminstone 75 milj. m'sk. Därutöver skall strävan vara atl öka produklionen ytteriigare i den mån delta är möjligt och lämpligt med hänsyn till andra viktiga samhällsmål. Skogsstyrelsen kommer inom kort atl redovisa nya beräkningar av virkesbehovet och den långsiktigt möjliga avverkningen.

Brultoavverkningen beräknas under innevarande säsong bli ca 63milj. msk. vilket är ungefär samma volym som förra säsongen och ca 6milj. msk. mer än i sluiet av 1970-lalel. Denna avverkning räcker sannolikt inte för att lillgodose skogsindustrins virkesbehov som då måste täckas med bl.a. impori i likhet med föregående säsong. Om alltför hög import skall undvikas måste aktiviteten i skogsbruket öka. Det ankommer i försia hand på skogsbruket och skogsindustrin att gemensaml ta ansvaret för att virkesförsörjningen fungerar tillfredsställande. Jag vill i sammanhanget erinra om den minimiavverkningsskyldighet som beslutades av riksdagen år 1983 och som skall vara fullgjord senast den Ijanuari 1990. Det ankommer på skogsvårdssiyrelserna att informera berörda skogsägare i god lid härom.

De ökade vinster som genom högkonjunkturen har tillförts skogsindustrin och skogsbruket måste i första hand utnyttjas för investeringar i syfte atl ylleriigare stärka näringen. För skogsbrukels del bör della ske i form av bl.a. en kraftig satsning på hjälpplanteringar och andra ålerväxlålgärder samt på röjningar och gallringar. Härigenom kan produktionen av kvalitetsvirke öka för framliden. En aktiv beståndsvård vitaliserar dessutom skogen och gör den mer motståndskraftig mot klimat- och föroreningsskador.

För nästa budgetår föreslår jag atl programmel för åtgärder i lågprodu-

cerande skogar, s. k. 5: 3-skogar, förlångs genom all del åriiga rambeloppet Prop. 1985/86: 100 räknas ned med 30milj. kr. Den på delta sätt minskade takten i program- Bil. 11 mets genomförande skapar tid för atl erforderiiga bedömningar bl.a. på naturvårdsområdel skall kunna göras. Främsl mot bakgrund av att bidrag till eftersatt röjning inte lämnas längre minskar behovet av bidragsmedel för särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet. Jag föreslår därför alt rambeloppel räknas ned med 67,5 milj. kr.

För att alla självverksamma skogsbrukare skall kunna bli delaktiga av en trygghelsförsäkring föreslår jag all 20 milj. kr. ställs till förfogande som bidrag till koslnader för en sådan försäkring.

5 Fiske

Grundläggande i den svenska fiskeripolitiken är att vatten- och fisktillgångarna utnyttjas på sådant sätt atl de långsiktigt kan medverka till livsmedeLs-försörjningen och till välståndet i övrigl. En god hushållning genom en väl avvägd vård och beskattning av fiskbestånden och genom omsorg om vattnen är sålunda väsentlig. En god vård av vattnen förbättrar också förutsättningarna för produktion av fisk på icke traditionellt sätt, dvs. i form av odling. En väl avvägd hushållning främjar även sportfisket som är en viktig form för friluftsliv och rekreation.

Riksdagen beslutade i maj 1985 om ålgärder för all förbällra förutsättningarna för det svenska fisket och därigenom möjligheterna att nå de fiskeripolitiska målen (prop. 1984/85:143, JoU 32, rskr298). Beslutet innebar även att den statliga fiskeadministrationen omorganiseras. För alt rädda den nalurreproducerande laxen har internationella överläggningar inletts om havsfisket efter lax i Östersjön. Försök med s.k. fördröjd utsättning av laxungar har inletts. Systemet med yrkesfiskelicenser skall förenklas.

I maj 1985 släpptes handredskapsfiskel fritt utefter södra ostkusten och i de stora sjöarna (prop. 1984/85:107, JoU26, rskr 190). Del fria handredskapsfiskel är en viktig del i rekrealionspolitiken. Stora delar av befolkningen får genom beslutet nya möjligheter att fiska pä sin fritid.

Sillbestånden i norra Atlanten och Nordsjön har börjat återhämta sig. Det finns därför anledning att anta att de fiskande nationernas fångster där kan komma att uppgå till bortemot 900000 ton åriigen 1986-1987 jämfört med drygt 350000 lon år 1983. Tillförseln av sill har ökat på den europeiska marknaden under det senaste året och bedöms komma atl öka ytterligare under de närmasle åren. Med del ökade utbudet av sill har priserna fallit. De svenska fångsterna av sill år 1984 var 158000 ton till ett värde av 220milj. kr. Torskfångsterna har ökat successivt de senaste åren och uppgick år 1984 till 72000 ton till ett värde av 258 milj. kr. För innevarande år kan fångsterna av sill och torsk bedömas bli 141 000 ton resp. 62000 ton.

Fångsterna har sålunda minskat med 27000 lon. Anledningen lill den stora minskningen är de svåra isförhållandena i framför alll Östersjön under år 1985. Men också svårigheterna atl lill rimliga priser få avsättning för sill på vår största exportmarknad, nämligen Europamarknaden, kan ha påverkat fiskets omfattning. Avsättningsmöjligheterna för torskprodukter

de närmaste åren kan bedömas som relativt gynnsamma. För laxfisket lill     Prop. 1985/86: 100 havs var förhållandena under år 1984 goda. Fångslen ökade med drygt     Bil. 11 30%. Den positiva fångslut vecklingen har fortsalt under år 1985. Anledningen till ökningen är de stora utsättningar av laxungar som görs av bl. a. Sverige. Andelen nalurreproducerande lax i fångsterna i Östersjön år numera så låg som 20 — 30%.

Omkoslnaderna i det yrkesmässiga fisket har stigit kraftigt de senaste åren. Del svenska fisket befinner sig i en hård priskonkurrens från fiskenäringen i andra länder. För att höja effektiviteten allmänt sett inom svensk fiskerinäring bör den strukturrationalisering som pågår drivas vidare. Ell rationaliserat svenskt fiske har goda möjligheter alt hävda sig internationellt. Inom Sverige finns expansionsmöjligheter beträffande försäljning av svenskfångad fisk. En viktig förutsättning är dock en bättre samordning av förstahandsmoltagningen och distributionen av fisk. Enligt riksdagens beslut skall prisstödet på fisk i fortsättningen lämnas endast lill de licensierade fiskeföretag som levererar sin fisk lill de uppköpare som deltar i en organiserad samordning. Fiskets organisationer slutbehandlar f. n. en plan för samordning.

Konsumtionsodlingen av fisk- och skaldjur röner elt alll starkare intresse i vårt land. År 1984 var den sammanlagda produktionen 3 100 ton, varav 1900 ton matfisk och I 200 lon blåmusslor. Del sammanlagda produktionsvärdet uppgick lill 51 milj. kr. De två senaste åren har det under långa perioder varit förbjudet atl sälja färska musslor på grund av giftansamling i musslorna. För en fortsatt utveckling av musselodlingen krävs en ökad anpassning till betingelserna för odling. Mot den bakgrunden har bl.a. laboratoriekontrollen av musslor förbättrats.

För nästa budgetår föreslås fortsalla insatser för fiskevården och för en rationell utveckling av fiskenäringen.

6 Service och kontroll

Service och kontroll innefattar livsmedelskontroll, djurens hälso- och sjukvård, djurskydd, veterinärväsendel, lantbrukskemisk service, maskinprovningar, utsädeskontroll och växlskydd. Insatserna på dessa områden år enligt min mening viktiga medel i samhällets livsmedelspolitik, vars syfte bl.a. är atl konsumenterna får tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser.

För att förbättra vattenkontrollen föreslår jag utökade resurser lill livsmedelsverket näsla budgetår.

Fr.o.m. den Ijanuari 1986 gäller en ny lagom foder. Den nya lagen lar i slörre utsträckning än nu gällande lag sikte på alt skydda både djurs och människors hälsa. Bl.a. förbjuds användningen av kemolerapeutika som tillväxtbefrämjande foderlillsats. Även andra tillsatser, t. ex. köttmjöl från självdöda djur kan förbjudas med slöd av lagen.

En särskild kommitté tillkallades i december 1983 med uppgift alt se
över livsmedelskontrollens omfatlning och inriklning. Kommiltén har
även fått i uppdrag att överväga frågan om bestrålning av livsmedel samt
om en förstärkning av livsmedelskontrollen i syfte att förhindra att fram-     9

mande ämnen tillförs livsmedel genom förpackningar. Kommittén beräk-      Prop. 1985/86: 100
nas avge sina förslag i början av år 1986.                           Bil. 11

Regeringen har beslutat om en översyn av den etiska prövningen av djurförsök. Utgångspunkten för arbelel är bl.a. alt främja åtgärder för utnyttjande av alternativa metoder och alt användningen av försöksdjur begränsas lill vad som bedöms vara oundgängligen nödvändigt från forskningens synpunkt. Översynen skall vara slutförd den 1 april 1986.

En översyn skall enligt riksdagens beslut våren 1985 ske av djurens hälso- och sjukvård.

7 Utbildning och forskning

Teknisk utveckling och arbeiskraftsrationalisering har tillsammans med en rad biologiska framsteg bidragit lill en kraftig produktivitetsökning inom jordbruket och skogsbruket under efterkrigstiden. En utveckling i denna riktning kommer även i framtiden att vara av avgörande belydelse för de areella näringarnas konkurrensförmåga. Fortsatta framsteg är dock beroende av om ny och fördjupad kunskap kan tillämpas så alt naturresurserna inte överexploateras eller miljön skadas. Därför behövs fördjupade studier av samspelet växter - djur - mark - vatten - luft. Ökade kunskaper krävs om de mera långsikliga riskerna, som är förbundna med ett iniensivare utnyttjande av olika nya produktionsmedel. Så l.ex. behöver handelsgödselns och olika bekämpningsmedels indirekta och långsiktiga effekter i näringskedjan ytteriigare klariäggas. Effekterna berör inte endast växt- och djurproduktion. De kan också ha inverkan på kvalitet och sammansättning av livsmedelsråvarorna och den slutliga produkten för konsumtion. En ökad skogsproduktion måste åstadkommas under hänsynstagande till produktionsprocessens påverkan på miljön och till andra intressen såsom rekreation och friluftsliv.

Allt högre krav ställs sålunda på forskning och ulveckling inom de areella näringarna. Forskningen skall l.ex. ge ell underlag för en produktionsinriktning som tillgodoser höga krav på effektivitet samtidigt som hänsyn tas till miljövården. Della har jag också gett uttryck för i min anmälan till prop. 1983/84: 107 om forskning. Det råder enighet om behovet av denna fördjupning och förnyelse av forskningen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har lagt fram förslag till ett sammanhållet forskningsprogram rörande produktionsformerna inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Programmel, som föreslås bli genomfört under en femårsperiod, skall kunna ge underlag för en bedömning av såväl livsmedlens kvalitet som inriklningen av den produktion som krävs för att ta fram dessa livsmedel. Ett forskningsprogram för livsmedelsproduktion efter primäriedet är under utarbetande. Rådet har även lagl fram ett långsiktigt program för skogsforskning. Programmens innehåll och förslagen med anledning av dem har redovisats i annat sammanhang. Sammanlagt förordas nu alt anslaget till SJFR räknas upp med 37,7milj. kr. tiil 102,3 milj. kr.

Den allmänna inriktningen av Sveriges lantbruksuniversitets (SLU)
forskningspolitik har under senare år inneburit en fördjupning och bredd-     'O

ning av kompetensen för all möta de krav på problemlösning som forsk- Prop. 1985/86: 100 ningen ställs inför. Ett läge med allmänt krympande resurser innebär Bil. 11 emellertid all vissa verksamheter måsle omprövas för atl förstärkning skall kunna ske av angelägna och prioriterade forskningsområden. SLU har därför i sin anslagsframslällning redovisat förslag till en omfördelning av resurserna för forskning och forskarutbildning. Omfördelningen uppgår till ca 1% av resurserna för dessa ändamål eller ca 5 milj. kr. för nästa budgelår. Genom dessa omfördelningar kan den forskning stödjas som prioriterades i forskningspropositionen. Det gäller främsl doklorandljänster, forskning rörande biologiska produktionsprocesser och bioteknik, mät-, styr- och reglerteknik, veterinärmedicin och djurhälsa, skogsproduktion, luftföroreningar och livsmedel.

Välutbildad personal är nödvändig för alt forskningens resultat skall kunna omsättas i praktiken. Grundutbildningens kvalitet är också avgörande för möjligheterna alt rekrytera forskare till angelägna uppgifter. Ulan välutbildade forskare blir insatserna för forskning mindre värda. Mol denna bakgrund föreslås alt SLU genom omfördelningar delvis kompenseras för del normala besparingskravet på utbildningsområdet. Vidare föreslås extra medel för att säkra den för det praktiska skogsbruket viktiga skogs-teknikerutbildningen. Sammanlagt föreslås atl anslaget till SLU räknas upp med 25,5 milj. kr. till 406,3 milj. kr.

8 Miljövård

Målet för arbetet på miljövårdsområdet såväl nationellt som internationellt är atl trygga alla människors rätt till en god livsmiljö samiidigt som naturen skyddas mot allvarliga störningar. En gynnsam ekonomisk ulveckling måsle bygga på hushållning med naturresurserna. Materiellt välstånd får inle köpas lill priset av rovdrift med naturresurser eller allvarliga risker för människors hälsa.

Utsläppen av föroreningar i luften är ett av våra allvarligaste miljöhot. Framför allt utsläppen av svaveldioxid och kväveoxid har allvarligl skadat miljön. Försurningen av sjöar, vattendrag, mark, skogar och skador på byggnader och metaller är följder av dessa utsläpp liksom risker för människors hälsa.

Allt sedan försurningsproblemen började uppmärksammas har omfat
tande åtgärder successivt vidtagits i Sverige för att minska utsläppen av i
första hand svaveldioxid. Riksdagen behandlade under våren 1985 etl av
regeringen framlagt program mol luftföroreningar och försurning. Pro
grammel innehåller en serie ålgärder för atl ytterligare minska de svenska
utsläppen av försurande ämnen. Bl.a. redovisas åtgärder som bedöms
kunna minska de totala svaveldioxidutsläppen med 65 % och kväveoxidut
släppen med 30% fram till år 1995 räknat från 1980 års utsläppsnivå.
Särskilda insalser för forskning och inventering görs när del gäller skogs
skador och grundvatlenförsurning. Vidare görs ökade insalser för kalkning
av sjöar och vattendrag. För budgetåret 1985/86 har anvisats sammanlagt
135 milj. kr. För nästa budgetår föreslås en ökning av detta belopp med
28 milj. kr.                                                                                       11

I programmet mot luftföroreningar och försurning ingick bl. a. införande Prop. 1985/86: 100 av skärpta avgaskrav för personbilar. Det är av hälso- och miljöskäl helt Bil. 11 nödvändigt att bilavgasutsläppen kraftigt minskas. I en nyligen lagd proposition redovisas den närmare tidsplanen för alt minska utsläppen av bilavgaser och för införande av blyfri bensin. De riktlinjer som redovisas i propositionen innebär all avgasreningskrav som motsvarar gällande federala krav i USA införs i Sverige frivilligt för 1987 och 1988 års bilmodeller och obligatoriskt fr.o.m. 1989 års modeller. För att främja införandel av blyfri bensin föreslås vidare en differentiering av bensinskatten så att skatten på blyfri bensin blir lägre än på blyad bensin fr.o. m den Ijanuari 1986. Riksdagen har beslulal i enlighet med regeringens förslag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i fråga om en differentiering av bilaccisen.

I takt med att de svenska utsläppen av försurande ämnen minskats har en allt slörre andel av nedfallet över Sverige kommit atl härröra från utsläpp i andra länder. Del internationella arbetet har därför blivit allt mer betydelsefullt. Detta arbete har också ytterligare intensifierats under de senaste åren. Huvudfrågan har därvid varit det förslag om en minskning med minst 30%' av svaveldioxidulsläppen i Europa under den kommande tioårsperioden som de nordiska länderna lade fram under år 1983 och som nu undertecknats av 21 länder.

Flera av de mest besvärliga miljöproblemen i dagens samhälle kan hänföras till den stora användningen av kemikalier. Bara i Sverige förekommer omkring 90000 kemiska produkter. De flesta ämnen och produkter som nu används är otillräckligt undersökta från hälso- och miljösynpunkt. Samtidigt är den kemiska industrin av stor belydelse för samhällel.

Riksdagen har under våren 1985 fattal en rad beslul om en effektivisering av kemikaliekontrollen. En ny myndighet — kemikalieinspektionen — inrättas den Ijanuari 1986. Inspektionen skall bedriva tillsyn av leverantörer och importörer av kemiska produkter samt förbällra informationen om kemikaliers hälso- och miljörisker. Den förstärkta kemikaliekontrollen skall ske med slöd av en ny lag, lagen om kemiska produkter.

En kommitté har tillsalts under år 1985 för att utarbeta förslag om en miljöskadefond som i vissa fall skall svara för kostnader för återställningsåtgärder och ersättning vid miljöskador. Fonden skall finansieras genom avgifter som betalas av dem som driver miljöfarlig verksamhet.

Övergödningen av föroreningskänsliga vattenområden är ytteriigare en fråga som kräver ökad uppmärksamhet. Med stöd av de ändringar i miljöskyddslagen som infördes den Ijanuari 1985 har regeringen under våren 1985 beslutat förklara Ringsjöområdet i Malmöhus län som ett särskilt föroreningskänsligt område.

Användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket bör begränsas. Detta åstadkoms genom alt bl. a. godkännande av bekämpningsmedel lids-begränsas och alt flygbesprutning över åkermark förbjuds. Avsiklen är alt inom en femårsperiod halvera användningen.

Det är angelägel atl medel anvisas för all säkerställa särskilt skyddsvärd
mark för naturvårdsändamåi samt för friluftsliv och rekreation. Anslaget
för markförvärv och ersättningar kvarstår därför på en oförändral hög         '2

nivå. Vården av nalurvårdsobjekt är en betydelsefull del av naturvårdsar-    Prop. 1985/86: 100 betet. Anslaget för delta ändamål föreslås öka med 4 milj. kr. till 36,2 milj.     Bil. 11 kr. Naturvårdsverket har fått i uppdrag atl utarbeta skydds- och förvaltningsformer för urskogsomräden på tillsammans ca 600000 ha. För den fortsatta restaureringen av Hornborgasjön anvisas medel.

På strålskyddsområdet vill jag särskill peka på behovet av förstärkta resurser för forskning rörande bildskärmar, mammografi och radon. Jag har beräknat särskilda medel för dessa ändamål. Vad beträffar radon har regeringen nyligen med utgångspunkt i radonutredningens betänkande (SOU 1983:6) beslutat om atl arbetet skall föras vidare med att nedbringa radonhalten i bosläder. I beslutet ingår vissa uppdrag till socialstyrelsen, strålskyddsinstitulet, statens planverk och statens mät- och provråd i syfte att effektivisera arbetet med att nedbringa radonhalten i våra bosläder.

Betydande resurser behövs också i fortsättningen för forsknings- och undersökningsverksamhet bl.a. i syfte att följa förändringar i miljötillståndet. Genom budgetförslaget ges förutsättningar för satsningar på angelägna områden.

Sammantaget innebär föreliggande budgetförslag alt 505 milj. kr. anvisas för miljövårdsinsatser.

Huvuddelen av resursökningen finansieras med medel som influtit i form av miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

9 Idrott, turism och rekreation

Stödet till idrotten räknas upp med 12 milj. kr. till 217,5 milj. kr. Särskilda insalser görs för alt skapa bällre förutsättningar för kvinnoidrolt, handikappidrott samt för aktiviteter bland invandrare.

I likhel med innevarande budgelår förstärks insatserna för att motverka bruket av dopingpreparal inom idrotten. Idrottens riksanläggningar kompletteras med elevhem vid Lillsved och insalser i Vålådalen. Under utbildningsdepartementets huvudtitel föreslås en höjning av del s. k. lokala akliviieisstödet från 10 till 11 kr. Detta betyder mycket för ungdomsidrotten. Förslag läggs också fram om ytterligare platser vid idroltsgymnasier saml om slöd till idrottens studieförbund.

Stödet till turism och rekreation föreslås bli drygt 78 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

10 Internationellt samarbete

Väridslivsmedelsrådets elfte session hölls i Paris i juni 1985. Sessionen präglades av den akuta livsmedelssituationen i Afrika och ålgärder all förbättra den. Vid sessionen beslöts även atl göra en översyn av väridslivsmedelsrådets framlida verksamhet.

Under år 1985 manifesterades FAO: s 40-årsjubileum. Vidare ägde FAO: s 23: e konferens rum. Åtgärder för att förbättra de afrikanska ländernas livsmedelssitualion och jordbruksutveckling har fått en alll mer framskjuten ställning i FAO: s arbeie.

Den inom ramen för det Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)           13

lillsaltajordbrukskommitlén har enligt lidigare antagna rekommendationer     Prop. 1985/86: 100 fortsatt sitt arbete i en andra fas ägnad åt fördjupat studium av möjliga     Bil. 11 lösningar att liberalisera handeln med jordbruksprodukter.

Internationella veteavlalet - omfattande en vetehandels- och en livsme-delshjälpskonvenlion - löper ut vid halvårsskiftet 1986. Man har beslutat om en revision av det nuvarande avtalet. Det nya reviderade avtalel som i sak knappast kommer att förändra velerådels verksamhel, beräknas träda i krafl den Ijuli 1986.

Inom internationella sockerorganisationen väntas intensifierade ansträngningar för att åstadkomma ett nytt intemalionelll sockeravial med ekonomiska bestämmelser.

Del inom EG sedan år 1982 tillämpade importsystemet med tullfria globalkontingenler för sill går nu på sin tredje kvoteringsperiod 1984-1985. Tull infördes för den svenska exporten i början av oktober. EG-kommissionen har lagt fram ett förslag om en tullfri tilläggskontingent om 15000 ton för lullperioden fram till den 15 februari 1986. Arbelel koncentreras nu på alt hitta långsiktiga lösningar för den svenska sillexporten lill EG.

Inom ramen för del inom den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) antagna arbetsprogrammet pågår en översyn av de varor som finns upptagna i konventionens Bilaga E, fisk och andra marina produkter. Förhandlingar pågår även mellan EFTA-länderna och EG om konsekvenserna för dessa länders jordbrukshandel av EG: s utvidgning med Portugal och Spanien.

Del Nordiska Ministerrådet antog under år 1985 etl nordiskl handlingsprogram på jordbruks- och skogsbruksområdel. Handlingsprogrammet är del första i sitt slag och anger en rad programområden inom vilka samarbete skall genomföras under tiden fram till år 1995.

OECD antog år 1985 på lurismkommilléns förslag gemensamma riktlinjer för medlemsländernas lurismpolitik, vilka avses bidra till att liberalisera bestämmelser och regler för turism. Kommittén kommer att granska såväl gamla som nya hinder för turism i syfte att söka få dessa avlägsnade i största möjliga utsträckning.

Europarådet, som under år 1985 avhöll två informella idrollsministermö-ten, antog efter folbollskravallerna i Bryssel i maj 1985 en konvention mot åskådarvåld vid idrottsevenemang. Sverige ratificerade konventionen som tredje land, varigenom denna trädde i kraft den I november 1985. En slående kommitté kommer atl övervaka medlemsländernas tillämpning av konventionen.

Vid sammanträde i Warszawa med fiskerikommissionen för Östersjön
har beslul fattats om kvotering av fisket av sill och skarpsill under år 1986.
För Sverige innebär beslutet bl. a. att det svenska fiskels fångstmöjligheter
i Östersjön för år 1986 har ökats avsevärt vad gäller skarpsill. För torsk
och lax har enighet om en kvotering inte nåtts. Medlemsländerna skall i
stället frivilligt söka minska uttaget av dessa fiskslag nästa år. För att
skydda Östersjöns laxbestånd har fiskerikommissionen även för år 1986
beslutat förlänga den normalt rådande fredningstiden. Jag ämnar fortsätta
ansträngningarna att genom bl.a. bilaterala kontakter med laxfiskande        14

nationer i Östersjön försöka få till stånd en ylleriigare begränsning av del     Prop. 1985/86: 100
där bedrivna fisket.                                                        Bil. 11

Bilaterala avtal om fiskeulbylel år 1986 har slutils med Norge, Finland, Polen, Tyska Demokratiska Repubhken och EG. Förhandlingar pågår med Sovjetunionen. Vidare har avtal slutils med EG och Norge om regleringen av fisket i Skagerrak/Kallegatt under år 1986.

11 Internationella miljövårdsfrågor

FN: s miljöstyrelse (UNEP) höll i maj 1985 i Nairobi sin trettonde session. Vid della möte antogs bl. a. etl miljöprogram för hela FN-systemet, omfattande perioden 1986-1987. Detta program finansieras delvis genom frivilliga bidrag till Miljöfonden och delvis via de FN-organ och andra organisationer, som samverkar med UNEP. Vid en diplomatkonferens i mars 1985 antogs en inlernalionell konvention om skydd av ozonlagrei. Sverige undertecknade konventionen och avser att ratificera den.

Den speciella miljökommissionen - Worid Commission on Environmenl and Development, som hösten 1983 tillkallades av FN: s generalförsamling har under året fortsatt sitt arbete med en rad specialmöten i olika världsdelar. Kommissionens arbeie kommer att intensifieras under år 1986. Ordförande för kommissionen är den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland.

Inom OECD: s miljökommitté pågår samarbete om bl. a. energi, naturresurser, kemikaliekontroll, avfall, trafik och redovisning av miljötillståndet. Etl miljöministermöte inom OECD: s ram avhölls i Paris i juni 1985 och behandlade bl.a. frågor kring sambanden mellan miljövård och ekonomisk utveckling.

Etl nordiskt miljöministermöte hölls i Mariehamn den 12 november 1985, varvid bl.a. det fortsaita nordiska samarbetet i försurningsfrågor behandlades.

Inom ramen för nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté har bildats en kontaktgrupp för internationella havsföroreningsfrägor. Gruppen skall bl.a. bidra till samordningen av de nordiska ländernas synpunkter och förslag inom de marina miljövårdskonventionerna.

Storbritannien har inbjudit till en ministerkonferens om Nordsjöns miljö hösten 1987. Förberedelsearbetet inför denna konferens har redan igångsatts.

I juni 1986 kommer Sverige atl vara värd för Internationella valfångstkommissionens 38: e session.

15

A. Jordbruksdepartementet m. m.                   Prop. 1985/86: lOO

Bil. 11 A 1. Jordbruksdepartementet

1984/85 Utgift             18863 594

1985/86 Anslag           19083000

1986/87 Förslag          20296000

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Före-

draganden

Personal                                                           105

-

Anslag

Förvaltningskostnader                       19083 000

+ 1213000

(därav lönekostnader)                   (17 364 000)

(-1-1058000)

19083000

-h 1213 000

Medel för jordbruksdepartementets verksamhet har beräknats med utgångspunkt i etl huvudförslag för budgeiåren 1986/87-1987/88. Den reala resursminskningen fördelas med I % och 2% för resp. budgetår i enlighet med det treåriga huvudförslag på 5% som lades fast inför budgetåret 1985/86. Jag räknar med atl resursminskningen i slort sett kan klaras av genom pensionsavgångar.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgetår lill 20296000 kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 20296000 kr.

A 2. Lantbruksråd

1984/85 Utgifl

4063868

1985/86 Anslag

4198000

1986/87 Förslag

4306000

Lanlbruksråden har lill uppgift all inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näringar ävensom miljövården i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. F. n. är lantbruksråden placerade i Bonn. Bryssel, Moskva, Rom och Washington.

16

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

Före-

draganden

Personal

8

-

Anslag

Lönekostnader

2212000

4- 46000

Vissa bilrädeskoslnader

742000

-

Sjukvård

5 000

+ 15 000

Reseersättningar och expenser

inom verksamhetsområdet

248000

+ 47000

Ersättningar för resor till och

från Sverige vid Ijänste-

uppdrag och semester

306000

-h 94 000

Ersättning för kostnader för

förhyrning av bostäder

685000

- 94000

4198000

-1-108000

För riksdagens information vill jag nämna atl vissa förändringar har vidtagits i fråga om lantbruksrådens placering. I syfte att förslärka bevakningen av bl.a. försurningsfrågorna har ett lanlbruksråd placerats i Bonn. De göromål som ankommer på lanlbruksrådet i Nairobi handhas av en tjänsteman i jordbruksdepartementet som tjänstgör ca tre månader per år i Nairobi.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Lantbruksråd för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 4306000 kr.

A 3. Utredningar m. m.

1984/85 Utgift       '6251263

1985/86 Anslag     '3000000

1986/87 Förslag     3000000

' Anslaget Kommittéer m. m.

Reservation

'2336858

Utöver utgifterna för departementets kommittéer bestrids från anslaget kostnaderna för miljövårdsberedningen saml beredningen för livsmedels-och näringsfrågor.

Med hänsyn till den beräknade omfatlningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 3 milj. kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Utredningar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 3000000 kr.

2   Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 11

17

A 4. Extra utgifter                                                        Prop. 1985/86:100

Bil. 11

1984/85 Utgift       648137        Reservation          1043 831

1985/86 Anslag      500000

1986/87 Förslag     500000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändral belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Exlra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 500000kr.

18

B. Jordbrukets rationalisering m. ni. B 1. Lantbruksstyrelsen

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

1984/85 Utgifl 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

45 721680 38088000 39678000

Lanlbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukels ralionalisering, trädgårdsnäringen och trädgårdsnäringens ralionalisering, rennäringen och rennäringens ralionalisering, stöd lill företag i glesbygd avseende de areella näringarna, kontroll och inspektion på växlskyddsområdel, den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendet, i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud, statens lanlbrukskemiska laboratorium samt distriklsvelerinärorganisalionen. Styrelsen är också tillsynsmyndighet över avbylarverksamhelen inom jordbruket, statens utsädeskontroll och de lokala frökontrollanstalter som är behöriga alt ulföra statsplombering av utsäde saml de lokala lanlbrukskemiska kon-trollanslaller vars stadgar styrelsen fastslållt. Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap för vilka styrelsen fastställt stadgar.

Lanlbruksstyrelsens organisation m.m. framgår av förordningen (1967:425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Lantbruksstyrelsen

Föredraganden

Personal

232

-2

-2

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

34965000

-1-1398000

+ 1084000

(därav lönekostnader)

(27 715 000)

(-H 096000)

(+ 911000)

Lokalkostnader

3 292000

-(-   304000

+   305 000

Kostnader för reglering

av skadestånd

30000

-

_

Växtinspektion

1000

-

-

Foderkontroll

-

-t-       1000

+      1000

38288000

-1-1703000

+ 1390000

Inkomster

Medel för energiråd-

givning

200000

-

-   200000

Nettoutgift

38088000

-1-1703000

+ 1590000

19

Lantbruksstyrelsen                                                         Prop. 1985/86: 100

Det är även under de närmasle åren angelägel alt lantbruks verkel genom         ■

olika åtgärder lämnar stöd till de jordbruks- och irädgårdsföretag som befinner sig i ekonomiska svårigheter till följd av stora investeringar och höga räntekostnader.

Stora arealer jord- och skogsbruksmark kan inte utnyttjas på ett rationellt och ändamålsenligt sätt eftersom fastighetsbeståndet i många fall inte är anpassat till rådande tekniska och ekonomiska villkor i samhället. Mot denna bakgrund ser styrelsen det som angelägel alt aktiva insatser för att förbättra faslighelsförhållandena i jord- och skogsbruket kan sättas in i minsl samma omfaitning som hillills. Framför alll bör den skogliga strukturrationaliseringen ges hög prioritet i lantbruksnämndernas verksamhet. Behovet av intensifierad rådgivning lill jordbruket i syfte att behovsan-passa användningen av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket har understrukits i etl flertal utredningar och beslul av statsmakterna under de senaste åren. Lanlbruksstyrelsen förutsätter all särskilda medel kommer alt ställas till förfogande för utökade insatser inom delta område. Styrelsen avser även atl omedelbart påbörja programarbete och viss rådgivning om alternativa odlingsformer. Under budgetåret 1986/87 krävs utökade resurser för denna verksamhel.

Även under de närmaste åren kommer betydande planeringsinsatser att krävas vad gäller organisationen och finansieringen av den regionala verksamheten inom djurens hälso- och sjukvård.

Lantbruksstyrelsen föreslår att kostnader och intäkter som avser verksamheten med tillsyn av foderlagstiflningen förs upp som en särskild anslagspost under anslaget. Vidare föreslår styrelsen att ersättningar vid skador inom trädgårdsodlingen på grund av naturolyckor ses över.

Föredragandens överväganden

Lantbruksstyrelsen har redovisat reala nedskärningar med 2% budgetåret 1986/87 och 1 % budgetåret 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1985/86. Jag föreslår atl anslaget beräknas i enlighel härmed. Jag bedömer alt detta kan genomföras genom fortsatta rationaliseringar.

Jag har vidare beräknat 117000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

Lanlbruksstyrelsen bör i fortsättningen få redovisa verksamheten med tillsyn enhgt foderlagstiflningen under anslaget. Jag förordar därvid alt utgifterna redovisas under en särskild post. Tillsynen är avgiftsbelagd och utgifterna skall svara mot inkomsterna.

Enligt vad jag har erfarit kommer statsrådet Dahl senare alt lägga fram förslag om vissa oljeersätlningsfrågor. Några medel från anslaget £17. Stöd till oljeersättande ålgärder, m. m. under XII:e huvudtiteln bör inte tillföras förevarande anslag. Inkomstposten Medel för energirådgivning om 200000 kr. bör därför tas bort fr. o. m. nästa budgetår. Medel för denna rådgivning får fortsättningsvis avdelas inom ramen för ordinarie medel under anslaget.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen     Prop. 1985/86: 100
föreslår riksdagen                                                          Bil- 11

atl till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 39678000 kr.

B 2. Lantbruksnämnderna

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

222760018 219197000 220297000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukels tillstånd och utveckling samt vidta eller hos lanlbruksstyrelsen föreslå de ålgärder som är påkallade eller i övrigl lämpliga, särskill för atl åsiadkomma en fortsatt ralionalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadeskydd, skördeuppskatlning och jordbruksstatistik samt om försöksverksamhel och kursverksamhet inom lantbrukels område. Nämnden handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer på nämnden.

Från anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna.

Lantbruksnämndernas organisation m. m. framgår av förordningen (1967:425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Lantbruksstyrelsen

Föredraganden

Personal

1371

-

-22

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning Intensifierad råd-

210746000

(176612000)

27 251000

+ 19101000

(+15 884000)

- 1 146000

+    930000

+ 10483 000

(+ 8806000)

- 1 183 000

givnmg

-

-

+ 5 000000

237997000

+ 18885000

+ 14300000

Inkomster

Avgifter

Medel för energirådgivning

16900000 1900000

+ 5 100000

+ 15 100000 - 1900000

Nettoutgift

219197000

+ 13785000

+ 1 100000

Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifter skall tas till uppbörd under anslaget för atl användas inom renskötseln enligt föreskrifter som meddelas av lanlbruksstyrelsen.

21

Lantbruksstyrelsen                                                                        Prop. 1985/86: 100

1. Pris-och löneomräkning m. m. 12 855000 kr.                           "''• ''

2. Ökning av anslaget med 13 785 000 kr.

3. Engångsanvisning med 930000 kr. för flytlning av lantbruksnämnden i Gävleborgs län.

4. Särskilda medel ställs lill förfogande för intensifierad rådgivning om användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket.

5. Särskilda medel ställs till förfogande för rådgivning om alternativa
odlingsformer.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår atl under förevarande anslag anvisas sammanlagl 220297000 kr. för verksamheten. Jag har därvid beräknat medel för lantbruksnämndernas verksamhel för näsla budgetår med utgångspunkl i huvudförslaget. Jag har vidare beräknat 525000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

Jag förordar atl 5 milj. kr. ställs till förfogande för intensifierad rådgivning om användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel i jord-'iruket samt för rådgivning om alternativa odlingsformer. Detla belopp skall avräknas mol influtna miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel i enlighel med vad jag har anfört i prop. 1985/86:74 om jordbruksforskning, m. m.

Med hänvisning till vad jag anfört under punkten B I bör inkomstposten Medel för energirådgivning om 1,9milj. kr. tas bort fr. o. m. nästa budgetår, 1 mån av behov fär medel för energirådgivning fortsättningsvis avdelas inom ramen för ordinarie medel under anslaget.

Vidare förordar jag att lOmilj. kr. utöver vad lantbruksstyrelsen föreslagil av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket avlastas statsbudgeten genom ökad individuell avgiftsfinansiering. Avgifterna bör tas upp som en inkomst under anslaget. Totalt beräknar jag dessa inkomster lill 32 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Ökade aktiva insalser för rådgivning inom ramen för befintliga tolala resurser hos lantbruksnämnderna bör eftersträvas genom besparingar i nämndernas administration.

Som ett led i försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning i Norrbottens län kommer i detla län lantbruksnämndens verksamhet att fullgöras av länsslyrelsen under tiden den 1 juli 1986-den 30 juni 1989. De medel som avsätts till lantbruksnämnden i Norrbotiens län skall tillföras länsstyrelsen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 220297000 kr.

B 3. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Prop. 1985/86:100

Bil. 11

1984/85 Utgift        5 793069

1985/86 Anslag     90000000

1986/87 Förslag    40000000

Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (ändrad senast 1985:641). Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål. För budgetåret 1985/86 har dessulom anvisats 40 milj. kr. för atl rekonstruera särskilt skuldiyngda jordbruksföretag (SFS 1985:673).

Bidragsram för jordbrukets rationalisering

Budgetär             Ram                     Beviljade bidrag m. m.

1984/85              50000000            '39923000

1985/86              40000000

1986/87 (förslag)       30000000

' Varav 1 250000 kr. för särskilda planåtgärder och resultatanalyser.

Lantbruksstyrelsen

Anslaget bör föras upp med 90milj. kr. och därav bör få tas i anspråk medel för speciella ändamål i samma utsträckning som för innevarande budgelår.

Vid beräkningen av medelsbehovel under anslaget har beaktats bl. a. de överskott som tillförs anslaget i samband med försäljningen av jordfondsfasligheter och alt beviljade, ej utbetalda bidragsbelopp per den 30 juni 1985 uppgår till 90milj. kr. Vidare har beaktats del medelsbehov som erfordras för atl under budgetåret 1986/87 bestrida statsbidrag till ålgärder mot översvämningar i Emån.

Slruklurförhållandena i främsl skogsmark är i vissa delar av landet mycket olillfredsstållande. Behovet av strukturförbättringar är slorl och väldokumenterat och berör förutom Kopparbergs län också flera andra län. Betydande insalser har gjorts för att förbättra strukturen inom dessa områden.

Statliga bidrag till verksamheten sker via anslag för yttre rationalisering, särskilda medel lill länsstyrelserna för informations- och rådgivningsinsatser gentemot markägarna samt den s. k. städningssubventionen i lantmäteritaxan. Därutöver sker personalinsatser från både lantbruksverkets och lanlmäteriets sida.

Del är angeläget alt pågående verksamhel kan fortsätta i minsl nuvarande omfattning och all de statliga resurserna är väl avpassade för den framlida verksamheten. Lanlbruksstyrelsen och lantmäteriverket avser alt gemensamt studera dessa frågor och i en senare anslagsframställning redovisa resursbehoven.

Bidragsramen för yttre rationalisering uppgick under budgetåret 1984/85
till 9milj. kr. Anspråken på medel har under senare år klarl överstigit                 23

ramen. För budgetåret 1985/86 disponerar lanlbruksstyrelsen en ram om      Prop. 1985/86: 100
12milj. kr.                                                                     Bil. 11

Del stora behovel av ramutrymme är främst beroende av de mycket omfattande omarronderingsprojeklen av i huvudsak skogsmark som pågår främsl i Kopparbergs län. Lantbruksverkel har i dessa projeki iklätt sig stora åtaganden för atl de skall kunna genomföras. Skall verkel kunna uppfylla sina gjorda åtaganden och därigenom medverka lill elt bra resullal av omarronderingarna krävs även framdeles en ram om minst 12 milj. kr.

För bidrag till yttre ralionalisering behövs för budgetåret 1986/87 12 milj. kr.

Bidragsramen för inre rationalisering har på fyra år halverats från 55 milj. kr. budgetåret 1981/82 lill 28milj. kr. budgetåret 1985/86. Del har samlidigl skett en kraftig nedgång i uppförandet av nya djurstallar vilket lidigare medfört slor medelsförbrukning. Nu har emellertid ramen kommit ned till en sådan nivå all den börjar vara otillräcklig för övriga åtgärder på området vilka dels är kompletterande eller ralionaliseringsförbätlrande byggnadsåtgärder avseende lagring, hantering och beredning av foder, dels ätgärder inom vattenhushållningen. Därutöver förekommer miljövårdande och energibesparande åtgärder. Lantbruksnämnderna har uppgett behovet av medel för innevarande budgetår till 45 milj. kr. varav Västerbottens län 11 milj. kr. och Norrbottens län 16milj. kr. Det stora medelsbehovet i nämnda län beror på de stora investeringar för markavvattning som pågår i dessa län. Regeringen uppdrog i skrivelse den 27juni 1985 åt lantbruksstyrelsen att före den 15 oktober 1985 lämna förslag beträffande del regionala rationaliseringsslödet. I uppdraget ingick också att redovisa kostnaderna för de åtgärder som föreslås.

Föredragandens överväganden

Lanlbruksstyrelsen har hösten 1985 lill regeringen lämnal förslag avseende åtgärder för högt skuldtyngda jordbruksföretag och del regionala rationaliseringsstödet. Styrelsen har i sin rapport även lagl fram förslag rörande etableringsstödet och räntestödel, vilka båda stödformer finansieras inom ramen för jordbruksprisregleringen.

Lanlbruksstyrelsen föreslår all slöd lill högt skuldiyngda jordbruksföretag skall utgå enligt i stort sett samma grunder som för innevarande budgetår, dvs. i form av lån som är ränte- och amorteringsfria under viss tid. Beträffande det regionala rationaliseringsstödet föreslår lanlbruksstyrelsen en ökning av siödet till inre ralionalisering.

I rådande statsfinansiella läge är jag inte beredd att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbrukspolitiska åtgärder avsälla ytterligare medel till det regionala rationaliseringsslödet.

Mot bakgrund av den förväntade investeringsbenägenheten i jordbruket
bör bidraget till inre rationalisering kunna minskas med lOmilj. kr. till
18milj. kr. Enligt min mening bör inom återstående ram för inre ralionali
sering prioriteras stödet till invesleringar i markavvaltningsförelag i Norr
bottens och Västerbottens län. Del bör få ankomma på regeringen all
besluta om villkoren för stödet.                                                           24

Bidragsramen för yttre rationalisering föresläs att liksom för budgetåret 1985/86 vara 12milj. kr. Liksom f.n. bör det ankomma på regeringen alt besluta om jämkning mellan bidragsramarna.

De särskilda åtgärder som sattes in för att klara de högst skuldsatta jordbruksföretagens problem beräknades kosta högst 40milj. kr. En utvärdering av de gjorda insalserna bör nu göras. Därefter får ställning tas till frågans fortsatta hantering.

Beträffande styrelsens förslag i övrigt kommer jag senare att föreslå regeringen att dessa överlämnas till statens jordbruksnämnd för atl övervägas vid kommande jordbruksprisöveriäggningar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgelårel 1986/87 statsbidrag beviljas till
jordbrukets rationalisering med sammanlagl högst 30000000 kr.,

2. lill Bidrag tiU jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 40000000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. II

B 4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1000 1000 1000

Reservation

Jordfonden används för atl bestrida lantbruksnämndernas koslnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område.

Jordfonden fär dessutom i enlighel med vad chefen för jordbruksdepartementet anfört i prop. 1972:1 (bil. 11 s. 158) användas för invesleringar på de fastigheter som av staten upplåts lill sambruksföreningar.

Lantbruksstyrelsen

Jordfondens bokföringsmässiga värde uppgick den 1 juli 1985 till 367188000 kr. Lanlbruksstyrelsen disponerar dessutom en rörlig kredit hos riksgäldskonlorei inlill 25milj.kr. t.o.m. den 30juni 1986.

Lantbruksstyrelsen ser del som angeläget atl aktiva insalser för all förbättra fastighetsförhållandena i jord- och skogsbruket kan sättas in i minst samma omfattning som hittills. Huvuddelen av de insatser som nu görs inom lantbruksverket på detla område sker genom eller som en följd av jordförvärvsprövningen. Jordfonden används för atl bestrida kostnaderna för den inlösenskyldighet som följer av jordförvärvslagens tillämpning. Härutöver används jordfonden för all bedriva en aktiv inköps- och försäljningsverksamhet. Syftet med dessa insatser från lanlbniksverkets sida är inle att driva en verksamhet av mäklarkaraktär utan att åstadkomma en från såväl enskild som samhällelig ulgångspunkl angelägen strukturrationalisering som eljest inte skulle komma lill stånd.

Inköp och försäljning sker i princip på samma prisnivå. För att åstadkomma ett godtagbart resultat måste dock lantbruksnämnderna behålla

25

vissa innehav under en period. Under denna tid har vanligtvis prisnivån Prop. 1985/86: 100 höjts, varför vissa överskott uppslår. Storleken av dessa överskott vari- Bil. 11 erar dock mycket mellan åren beroende på vilka projekt som kunnat avslutas. Jordfonden har inte tillförts några nya likvida medel sedan budgelårel 1980/81, då 25 milj. kr. tillfördes. 1 stället har jordfonden kompletterats med rörliga räntebärande krediter hos riksgäldskonlorei. Dessa krediter nådde sill högsta värde, 275milj. kr., budgelårel 1981/82. Sedan har en successiv nedtrappning skett. 1 och med utgången av budgelårel 1985/86 skall samlliga krediter vara helt avvecklade.

Genom atl stora delar av den mark som f. n. säljs ul innehafts under ett antal år ligger det bokförda värdet under försäljningsvärdet. Endast de delar av försäljningsmedlen som motsvarar det bokförda värdet får återanvändas i fonden. Resten redovisas lill statskassan som överskott. Lantbruksnämndernas möjligheter att bedriva fastighetsverksamhet urholkas härigenom successivt om inte fonden förstärks med likvida medel.

För atl minska de negativa effekterna av urholkning och kreditindragning har styrelsen vidtagit vissa åtgärder. En lyp av ålgärder går ut på alt i ökad utsträckning förmedla lämpliga förvärv ulan atl jordfonden belastas. Andra ätgärder syfiar lill att öka omsättningen på fonden. Åtgärder av den typ som nämnts har dock sin begränsning. Ofta är det nämligen nödvändigt alt nämnderna bygger upp en markreserv inom ett område för att åstadkomma elt gott långsiktigt resultat. Det är givetvis vikiigi alt den likvidi-letsreserv, som måste hållas för bl.a. inlösenfallen, kan hållas sä låg som möjligl. De enskilda nämnderna kan bäst bedöma sannolikheten för inlösen, hur försäljningslikviderna beräknas inflyta m.fl. faklorer av belydelse för likviditetsutvecklingen i fonden. På försök har därför under budgetåret 1984/85 en delegering av visst ansvar för fonden gjorts lill de olika nämnderna.

Varje nämnd har ansvar för en fast ram. Influtna medel som motsvarar det bokföringsmässiga värdet av försåld egendom får återutnytljas av nämnden. Erfarenheten visar att det nya systemet främjat en ökad omsättning, en snabbare inbetalning av utestående fordringar m. m. Det har också visat sig ändamålsenligt att de sammanlagda utdelade ramarna till nämnderna är större än fonden. Genom ell sådant förfarande kan likvidiletsre-serven minimeras utan att fonden normall överutnytijas. Samlliga nämnder utnyttjar nämligen inte samtidigt hela sin ram. En viss risk för ett temporärt mindre överutnyttjande kan dock finnas, om t.ex. inlösenfrekvensen blir större än beräknal eller om försäljningslikviden inte inflyter som beräknat. Styrelsen kommer att följa det nya systemets funktionssätt för att åstadkomma successiva förbättringar.

Normalt ger fastighetsmarknaden utrymme för en vida slörre jordfonds-verksamhet än vad medlen medger. Med hänsyn till det statsfinansiella läget och i avvaktan på erfarenheter av vissa åtgärder som vidtagits inom verkel i syfte att effektivisera jordfondsverksamhelen avstår styrelsen nu från atl begära likvidiietslillskoll till jordfonden.

26

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet, som sker med anlitande av jordfonden, är av belydelse för jordbrukets rationalisering. Fonden uppgår f. n. till närmare 370milj. kr. Lantbruksstyrelsen disponerar dessulom en rörlig kredil hos riksgäldskonlorei inlill 25 milj. kr. t. o. m. den 30juni 1986 för jordfondsändamål.

Den rörliga krediten på 25 milj. kr. är outnyttjad och bör som planerat upphöraden 30juni 1986.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Markförvärv för jordbrukets rationaUsering för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av I 000 kr.

B 5. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

1984/85 Utgift       45485685

1985/86 Anslag     20000000

1986/87 Förslag    20000000

Från anslaget bestrids utgifier för att täcka förlusler på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drifl av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens ralionalisering m. m. och rennäringens rationalisering.

Lantbruksstyrelsen

A. Anslag m.m.

Av den förlust som redovisats budgetåret 1984/85 hänför sig 38,9 milj.kr. till jordbruksförelag och 4,4 milj. kr. till trädgårdsföretag. Enligt lanlbruksstyrelsen kan betydande förlusler förväntas även under de närmaste åren. Emellertid har under anslaget Bidrag lill jordbrukets rationalisering, m. m. anslagils 40 milj. kr. för rekonstruktion av särskilt skuldtyngda jordbruksförelag. Delta torde medföra atl förlusterna blir lägre än under budgetåret 1984/85. Anslaget bör uppgå till 20milj. kr. för budgetåret 1986/87.

27

B. Kreditgarantiramar

Kreditgarantiramar, milj. kr.

1983/84

1984/85

1985/86

Anvisad ram

Bevilj. garanti

Anvisad ram

Bevilj. garanti

Prel, ram

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

452,0    222,:

1.   Yttre rationalisering

2.   Inre rationalisering

3.   Jordförvärvslån

4.   Driftslån

5.   Maskinlån

6.   Skördeskade lån

7.   Trädgårdsnäringens rationalisering m. m.

8.   Rennäringens rationalisering m.m.

9.   Inköp av avels- och ridhästar m. m

Summa milj. kr.

400,0    231,1    250,0

55,0

44,0      50.0

65,0      38,2

2,5

1,3

2.0

3.0

0,9

0,5        0,1          -            -           -

520,0    262,0    457,0    276,4    303,0

I -6. Investeringsbenägenhelen har kraftigt avtagit beroende på försämrad lönsamhet och högt ränteläge samt de överskottsproblem som föreligger på animaliesidan. Därutöver har lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mol nybyggnad av djurstallar påverkal nybyggnadsverksamheten.

Även om del är angeläget från rationaliseringssynpunkt med en fortgående förnyelse av ekonomibyggnadsbeståndel kommer verksamheten åtminstone under det närmasle året att vara fortsatt låg. Aktiviteten på torrläggningsområdel har däremot ökat, bl. a. i de nordligaste länen.

Behovet av driflslån, bl. a. för kredilsanering, är slort och uppgår nu till näslan hälften av totalt beviljade lånegarantier. En bidragande orsak härtill är kapitalbehovet vid de jordbruksförelag på obestånd som rekonstruerats genom ackord och eftergift.

Av det anförda framgår alt behovel av lånegarantier till jordbrukets ralionalisering för budgelårel 1985/86 och 1986/87 torde ligga minst i nivå med vad som beviljats 1984/85. Styrelsen budgeterar därför en lånegarantiram om 250 milj. kr. för ändamålet för vardera budgelår.

7. Kreditgaranliramen för trädgårdsnäringens ralionalisering m.m. avser garanti för ralionaliseringslån, förvärvslån och driflslån till trädgärdsföretag, maskinlån, lån lill samverkansförelag saml till inrättande av lagerhus och auklionslokaler för Irädgårdsprodukter.

Garantiramen fastställdes för budgetåret 1984/85 till 55 milj. kr. Av detta har ca 44 milj.kr. utnyttjats. Detla är en ökning jämfört med budgetåret 1983/84 då garanlilån beviljades med 36milj. kr.

Investeringsnivån inom växthusodling har varit hög de senaste åren. Investeringarna har främsl avsett nybyggnation av växthus och åtgärder för all spara energi och utnyttja annan energi än olja. Efterfrågan på kreditgarantier har varil hög.

28

Styrelsen bedömer att behovet av garantiram för trädgårdsnäringens     Prop. 1985/86: 100
ralionalisering för budgetåret 1986/87 blir 50milj. kr.              Bil. 11

8. Regeringen har i ett antal beslul godkänt lanlbruksstyrelsens redovisning av avtal med samebyarna i landel om samebyars överlagande av flertalet renskötselanläggningar, vilka i huvudsak uppförts med allmänna medel och främst då med 100% bidrag från AMS. Uppgörelsen innebär all samebyarna med vissa undanlag framdeles själva skall slå som huvudmän för sina anläggningar.

Vid utförande av objekt som beredskapsarbete kommer de bidragsgrunder som anges för statligt resp. enskilt beredskapsarbete atl tillämpas.

Enligt lanlbruksstyrelsens beräkningar kommer samebyarna i en accelererande takt att ansöka om lånegarantier och bidrag enligt rennäringskungörelsen.

Lantbruksstyrelsen föreslär atl statlig kreditgaranti för län lill rennäringens rationalisering lämnas med 3 milj. kr.

Sammanfattningsvis föreslår styrelsen en ram för budgetåret 1986/87 pä totalt 250milj. kr. för kreditgaranti till jordbrukets rationalisering, 50 milj. kr. lill trädgårdsnäringens rationalisering och 3 milj. kr. lill rennäringens rationalisering.

Samtidigt beräknar styrelsen att amorteringar görs med ca 150milj. kr. på lån för vilka kreditgaranti tidigare ställts. Dessa medel skapar utrymme för ny kreditgivning.

Förluster lill följd av infriade garantier ger ej utrymme för nya lånegarantier. Dessa förlusler beräknas lill 20milj. kr. 1985/86.

Föredragandens överväganden

I enlighet med riksdagens beslul (prop. 1984/85:100 bil. 11, JoU25, rskr 186) har för statliga garantier till jordbrukets rationalisering m. m. beviljats en ram av 4000 milj. kr. T. o. m. budgetåret 1984/85 har åtaganden för 3 760milj. kr. gjorts.

Enligt min bedömning bör en oförändrad engagemangsram vara tillfyllest för statlig kreditgaranti. Jag vill erinra om all föriuster i verksamheten med garantier fr. o. m. budgetåret 1985/86 kommer all avräknas mol engagemangsramen. Principen för system med slalliga kreditgarantier bör vara all verksamheten skall vara självfinansierande.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 20000000 kr.

29

B 6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. Prop. 1985/86:100

Bil. II

1984/85 Utgift

6771806

1985/86 Anslag

7000 000

1986/87 Förslag

7000000

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens ralionalisering och till energibesparande ålgärder inom trädgårdsförelag enligt förordningen (1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad senast 1983:210). Därutöver används anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet. Svenska grönsaksfrämjandel och Svenska blomsterfrämjan-det.

Lantbruksstyrelsen

Behovel av bidrag till rationaliseringsålgärder inom trädgårdsnäringen kvarstår oförändral. Hittills har efterfrågan på bidrag för införande av ny teknik varil begränsad. Styrelsen har dock noterat ett ökat intresse för detta bidrag de senaste budgetåren. Likaså kan en ökad efterfrågan på regionala bidrag noteras. Styrelsen beräknar att detta bidragsbehov kommer att uppgå till ca 3 milj. kr.

Trädgårdsnäringens oljeberoende är fortfarande slorl. I många företag finns också behov av att ersätta gamla växthus med nya. Nya lekniska lösningar utvecklas och det finns elt stort intresse för energibesparande investeringar.

Bidragsramen för budgetåret 1984/85 räckte inte för alt läcka efterfrågan pä slöd. Ansökningar har inte kunnat behandlas pä grund av brist på medel. Lanlbruksstyrelsen förutser atl anvisade medel för innevarande budgelår inle kommer att motsvara efterfrågan. För budgetåret 1986/87 bedömer styrelsen alt efterfrågan också blir stor. Trots della anser sig styrelsen inte med hänsyn till den anbefallda återhållsamheten kunna föreslå någon uppräkning ulan föreslår att bidragsramen fastställs till oförändrat belopp, dvs. 7milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att en oförändrad bidragsram på sammanlagl 7 milj. kr. anvisas för nästa budgelår för ändamål rörande rationalisering och energibesparande ätgärder inom trädgärdsnäringen. Anslaget bör föras upp med 7 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

1.    medge att under budgelårel 1986/87 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens ralionalisering m. m. med sammanlagl högst 7000000 kr.,

2.    till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 7000000 kr.

30

B 7. Främjande av trädgårdsnäringen                          Prop. 1985/86:100

Bil. 11
Reservation           809499

1984/85 Ulgift

747000

1985/86 Anslag

900000

1986/87 Förslag

900000

Frän anslaget utbetalas bidrag till vissa för trädgärdsnäringen allmännyttiga ändamål.

Lantbruksstyrelsen

Under budgetåret 1984/85 har bidrag beviljats med 0,9milj. kr.

Efterfrågan på bidrag under budgetåret 1984/85 var fyra gånger så stor som tillgängen på medel. Lanlbruksstyrelsen var därför tvungen atl krafligl prioritera bland projekten. Del är av slort värde att medel finns lill projekt som varken kan tas upp av försöksverksamheten eller rådgivningen. Lantbruksstyrelsen föreslår oförändral anslag.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i likhet med vad lanlbruksstyrelsen förordal föras upp med oförändral belopp. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 900000 kr.

B 8. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.

1984/85 Ulgift      1499083        Reservation           577545

198.5/86 Anslag    1300000

1986/87 Förslag    1300000

Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprustning av lägenheter, lill avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av fjällägenhel, till gäslgiveribestyr saml till inlösen av byggnader m.m. i vissa fall.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen bedömer behovet för budgetåret 1986/87 tiii 1,3 milj. kr., dvs. oförändrat anslag i förhållande lill för budgelårel 1985/86 anvisat belopp.

Vid beräkningen av anslagsbeloppel har hänsyn tagits till såväl beräkna
de utgifter för inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter som de
inkomster om ca200000kr. på arrendeavgifter m. m. som redovisas under
anslaget.                                                                                        31

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

Anslaget bör i likhet med vad lantbruksstyrelsen förordat föras upp med     ""■ '' oförändral belopp. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Stöd till innehavare av ftällägenheter m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 1 300000kr.

B 9. Främjande av husdjursaveln m. m.

1984/85 Utgift          750009          Reservation               287589

1985/86 Anslag        510000

1986/87 Förslag       260000

Från anslaget utgår bidrag till Svenska Häslavelsförbundel och andra avelsföreningar och liknande organisationer saml ersättning till statens represenlanler i Stiftelsen Flyinge Avels- och Hästsportcentrum.

Lan tbrukssty relsen

Medlen har tidigare tagils i anspråk dels som bidrag till avelsorganisationer för nötkreatur, svin, får, Qäderfä och kaniner samt till nämnden för avels-värdering av tjurar, dels som stöd till hästaveln. Enligt 1984 års riksdagsbeslut skulle den tidigare anslagsposten Stöd till hästaveln disponeras för övergång till ny huvudmannaorganisation för hästavelsarbetel. En sådan har formellt konstituerats den 16 juni 1985 under namnet Svenska Häslavelsförbundel (SH). Efler bidrag enligt tidigare riksdagsbeslut till hingsl-uppfödningsanslalten Wången samt bidrag enligt tidigare åtaganden är den utgående reservationen 318000 kr., som avses utgå till SH. Av 1985/86 ärs anslag avser styrelsen alt utge ett i stort sett halverat bidrag mot tidigare lill avelsorganisationer för nötkreatur, svin, får, fjäderfä och kaniner m.m., eller ca 100000 kr. Efter reservation för ersättningar till statens representanter i Stiftelsen Flyinge Avels- och Hästsportcentrum samt för tidigare åtaganden beräknas ca 380000 kr. ulgå lill SH.

Lantbruksstyrelsen anser atl ett fortsatt stöd till SH är nödvändigt för att bl.a. säkerställa en avelsvärdering av hingstar enligt förordningen (1985: 343) om kontroll av husdjur m. m. Lantbruksstyrelsen anser vidare att för vissa andra avelsorganisationer krävs etl fortsatt slöd samt att särskilda medel är nödvändiga för lanlbruksstyrelsens utvecklingsarbete på husdjursavelns område.

Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84: 100 bil. II, JoU25, rskr209) skall
anslaget till främjande av husdjursaveln successivt avvecklas. Enligt min
mening bör anslaget upphöra budgelårel 1987/88. För budgetåret 1986/87
bör anslaget föras upp med 260000 kr. Det bör ankomma pä lantbrukssty-        32

relsen alt inom denna ram, med beaktande av nämnda riksdagsbeslut,     Prop. 1985/86: 100
disponera medlen på sätt som styrelsen finner lämpligl.         Bil. 11

Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om disposition av fonden för främjande av exporten av avelsdjur.

Riktlinjerna för användningen av hästexporlberedningens vinstmedel innebår bl. a. alt medel har avsatts till en fond för främjande av export av avelsdjur (prop. 1951: 162, JoU 28, rskr24). I förarbetena till propositionen betonas att medlen skall användas på sådant sätt att jordbruket som helhet fär nytta av dem.

I skrivelse till regeringen den 5 februari 1985 har Föreningen för hästkon-iroll hemställt att ifrågavarande fond återförs lill gagn för hästaveln, lantbruket och samhället i sin helhet.

Jag föreslår atl fonden, som vid utgången av budgetåret 1984/85 hade elt bokfört värde av eget kapital av 663 000 kr., avvecklas och atl medlen disponeras för utvecklingsarbete rörande avel med husdjur. Det bör ankomma på lanlbruksstyrelsen att avveckla fonden och fördela fondmedlen i enlighet härmed.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. medge atl fonden för främjande av exporten av avelsdjur av
vecklas och att medlen får användas i enlighet med vad jag har
angett i det föregående,

2. till Främjande av husdjursaveln m.m. för budgetåret 1986/87
anvisa ell reservationsanslag av 260000 kr.

B 10. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling

1984/85 Utgift       202341        Reservation            91545

1985/86 Anslag      215000

1986/87 Förslag     215 000

Från anslaget utgår bidrag till främjande av biskötsel och växtodling.

Lantbruksstyrelsen

Anslagsposten lill främjande av biskötsel används lill ulbildning av bitillsynsmän samt bidrag lill Sveriges biodlares riksförbund. Posten bör las upp med oförändral belopp.

Ur anslagsposten lill främjande av växtodling har utgått bidrag lill undersökningar rörande tillämpningen av lantbruksnämndernas gödslingsråd i särskilt animalieintensiva områden. Behovel av undersökningar i frågor rörande möjligheter lill minskning av kemikalieanvändningen i jordbruket är stort. Lanlbruksstyrelsen räknar med all medel kommer alt ställas till förfogande i särskild ordning för dessa ändamål. Förevarande anslag bör tas upp med oförändrat belopp.

33

Rik.idagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga II

Föredragandens överväganden                                                     Prop. 1985/86:100

Anslaget bör i enlighet med lanlbruksstyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Särskill stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 215000 kr.

Bil. Främjande av rennäringen

1984/85 Utgift         1132448          Reservation             4783290

1985/86 Anslag      4890000

1986/87 Förslag    29220000

Anslaget används för underhåll av riksgränsstängsel med anledning av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention samt för underhåll av vissa renskötselanläggningar. Anslaget fördelas i övrigl på användningsområden genom beslut av lanlbruksstyrelsen efter ärliga överiäggningar mellan staten och företrädare för rennäringen. Användningsområdena avser ålgärder till främjande av rennäringen såsom upplysning och rådgivning, katastrofskadeskydd vid svåra renbetesförhällanden, konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund, inventering och karlläggning av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram för samebyar samt särskilda ändamål i övrigl som gagnar renskölande samer.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen föreslår alt anslaget förs upp med 5 120000kr. och anför bl.a. följande.

1.     Enligt etl till konventionen (SÖ 1972: 15) mellan Sverige och Norge
om renbetning m. m. anslutande prolokoll skall Sverige och Norge bekosta
och underhålla vissa stängsel. Vidare ankommer det på Sverige atl under
hälla riksgränsslängsel i Jämtlands län enligt särskill protokoll mellan
Sverige och Norge om uppförande och underhåll av dessa stängsel. Sam
manlagda stängselsträckan som det ankommer på Sverige alt underhålla
uppgår nu till 651 km. Därav avser 237 km stängsel mot Finland.

Riksgränsstängslens återanskaffningsvärde beräknas uppgå lill ca 32milj. kr. Vid en underhållskostnad av 4% uppgår anslagsbehovet till ca 1 300000 kr. Mot bakgrund av att vissa av stångslen har byggts om beräknar styrelsen behovet av budgetmedel för ändamålet till 1200000kr. (+200000 kr.).

2.     Återanskaffningsvärdel förde renskötselanläggningar som staten äger
är nu 3700000kr. Därtill kommer 180km vägar, som helt eller delvis skall
underhällas av staten. Medelsbehovel för underhåll av dessa anläggningar
beräknas till 260000 kr, ( + 30 000 kr,)

3. För övriga ändamål föreslås oförändrat 3660000kr. enligt följande

preliminära fördelning på användningsområden.                                                  34

3 a. Styrelsen beräknar medelsbehovet för rådgivningsverksamheten     Prop. 1985/86: 100 m.m. till oförändrat 330000kr. Huvudinriktningen av rådgivningsverk-     Bil. 11 samheten avser produktionsfrågor. Rådgivningen bedrivs företrädesvis genom kursverksamhet och genom utgivning av tidningen Rennäringsnytt. Medlen används även för mindre undersökningar pä rennäringens område.

3 b. Bidrag vid kataslrofskador har under de senasle fem åren i medeltal lämnats med ca 1 271 000 kr. lill renägarna i form av förebyggande slöd och ersättningar för inträffade föriuster. Della har kunnat möjliggöras genom exlra anslag utöver de åriigen anvisade 330000kr. för ändamålet. Så var förhållandet även budgetåret 1984/85 dä 6300000kr. anvisades av regeringen. Genom den snabba medelsanvisningen och igångsättningen av förebyggande åtgärder (nödulfodring) har kostnaderna kunnat begränsas till ca 4000000kr. under budgetåret. Styrelsen uppskattar det åriiga medelsbehovet för rennäringens katastrofskadeskydd till 1300000kr. under såväl budgetåret 1985/86 som budgetåret 1986/87.

3 c. För konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund beräknar styrelsen 250000kr.

3 d. För övriga användningsområden beräknar styrelsen oförändrat 2750000 kr.

Föredragandens överväganden

Det svenska renskölselområdel är indelat i 52 samebyar, av vilka flertalet är medlemmar i Svenska samernas riksförbund. Det finns inom samebyarna drygt 800 renskötselföretag, som sysselsätter ca 2500 renskötande samer.

Riktlinjerna för rennäringspolitiken fastställdes av riksdagen år 1971 (prop. 1971:51, JoU 37, rskr 216). Utgångspunkten för beslutet var atl del är ell angelägel intresse frän såväl rennäringens som samhållets synpunkt all genom rationaliseringsålgärder av olika slag skapa förutsättningar för en effektivare och mera lönsam renskötsel. Vidare uttalades bl. a. att det är ett samhällsintresse, inte bara från näringspolitiska synpunkter, att rennäringens lönsamhet förbättras eftersom rennäringen är en förutsäUning för bevarande av den samiska kulturen.

Ett led i denna rationalisering är det statliga ekonomiska stödet till näringen. Sådant stöd lämnas frän bl. a. detta anslag, som för innevarande budgetår uppgår till 4890000 kr., varav 1230000 kr. avser underhåll av riksgränsstängsel och vissa renskötselanläggningar. Resten fördelas på användningsområden genom beslut av lanlbruksstyrelsen efler överläggningar mellan staten och rennäringen. Staten företräds av lanlbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd med lanlbruksstyrelsen som huvudansvarig. Rennäringen företräds av Svenska samernas riksförbund.

Slöd till rennäringen kan även lämnas i form av statlig lånegaranti inom
en av lantbruksstyrelsen budgeterad ram av f. n. 3,0milj. kr. förutom redan
beviljade lånegarantier och i form av bidrag ur samefonden. Regeringen
har beslulat att 4 326000 kr. ur samefonden får disponeras under inneva
rande budgetår för ålgärder lill främjande av rennäringen. Från samefon
den lämnas dessutom bidrag till samiska organisationer, däribland Svenska      35
samernas riksförbund.

Elt stöd lill rennäringen ulgör även de anläggningar för renskölselns     Prop. 1985/86: 100 behov som har uppförts som beredskapsarbeten. Så har i exempelvis     Bil. 11 Norrbotiens län under förra budgetåret beviljats statligt stöd för ändamålet med drygl lOmilj. kr., huvudsakligen för uppförande av by skiljande stängsel.

Från anslaget Prisstöd till jordbruket i norra Sverige lämnades under budgelårel 1984/85 ell särskill pristillägg på renkött enligt kungörelsen (1973:508) om prisstöd till rennäringen med 190 kr. per slaktad ren eller sammanlagl knappl 13,1 milj. kr. Prisstöd lämnas för slaktad ren som godkänts vid besiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiklning m.m. Värdet av denna besiktigade slakt uppgick under budgetåret 1984/85 till ca 45 milj. kr. exkl. mervärdeskatt och prisstöd. För innevarande budgetår står 13,1 milj. kr. lill förfogande för pristillägg och för åtgärder i övrigl som främjar rennäringen. Enligt riksdagens beslut skall även användningen av dessa medel omfattas av de tidigare nämnda överläggningarna (prop. 1984/85:100 bil. 11, JoU 25, rskr 186 och JoU 33, rskr 393).

Mot bakgrund av riksdagens nu nämnda beslut anserjag det lämpligt att de medel som anvisas över anslaget Prisstöd till jordbruket i norta Sverige för särskilt pristillägg på renkött och i övrigt till främjande av rennäringen i fortsättningen anvisas över anslaget Främjande av rennäringen. Jordbruksnämnden beräknar medelsbehovet för pristillägget på renkött för budgelårel 1986/87 lill oförändrat 13,1 milj. kr. Prisstödets storlek per ren bör i fortsättningen bestämmas av jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen gemensamt sedan det i de årliga överläggningarna mellan staten och rennäringen bestämls en ram för hur slort belopp som får användas för pristillägg. Stödet bör främja en optimal avkastning av renhjorden. I övrigl bör nuvarande bestämmelse tillämpas om att prisstöd skall lämnas endast för ren som godkänts vid besiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiklning m. m.

Under anslaget Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m.m.
anvisas medel för bl. a. ersättning för ren som dödas eller skadas av vissa
rovdjur. Enligt förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av
rovdjur lämnas ersätlning till ägare av ren om djuret dödas eller skadas
genom angrepp av björn, varg, järv, lo eller örn under förutsättning atl
renen har återfunnits. Är renens ägare inte känd, lämnas ersättningen till
den sameby inom vars betesområde renen har påträffats. För varje ersatt
ren lämnas dessutom ersällning för olägenhet för renskölseln till den
sameby inom vars betesområde renen har påträffats. Ersättningarna läm
nas med belopp som statens naturvårdsverk fastställer för ett år i sänder.
Enligt min mening bör användningen även av dessa medel omfatlas av
de årliga överiäggningarna mellan staten och företrädare för rennäringen.
Medlen för ersättning för rovdjursrivna renar bör därför i fortsättningen
anvisas över anslaget Främjande av rennäringen. Ersättningsbeloppen bör
fastställas av lanlbruksstyrelsen efter de åriiga överiäggningarna. Frågor
om ersättning prövas i dag av lånsstyrelserna i Västernorrlands, Jämt
lands, Västerbottens och Norrbottens län för skada inom resp. län och av
naturvårdsverket för skada i landet i övrigt. I fortsättningen bör lantbruks-
styrelsen och berörda lantbruksnämnder administrera detla stöd.               36

Under budgetåret 1984/85 betalades ersällningför rovdjursrivna lamdjur Prop. 1985/86: 100 och för övriga skador av vilt till ett belopp av 9641339 kr. Huvuddelen Bil. 11 avsåg ersättning för rovdjursrivna renar. För innevarande budgetår har anvisats 6220000 kr. Huvuddelen av anslaget avser ersättning för rovdjursrivna renar. Statens naturvårdsverk har för budgelårel 1986/87 föreslagil en uppräkning av anslaget till 9520000 kr. med hänsyn lill all priset på renkött ökat och att antalet rivna renar ökat starkt. För egen del föreslår jag att 11 milj. kr. tillförs delta anslag för näsla budgetär. Hur stor del av anslaget som skall avsättas för rovdjursrivna renar får bestämmas av lanlbruksstyrelsen efler de ärliga överläggningarna. Även lanlbruksstyrelsens administrativa kostnader fär fastställas efter de årliga överläggningarna.

De ärliga överläggningarna mellan staten och företrädare för rennäringen kommer med de föreslagna uppräkningarna och överföringarna att avse användningen av 27760000 kr. För innevarande budgelår omfattar överläggningarna endasl 16760000 kr. Jag vill påpeka all det givetvis inle föreligger något hinder mot atl använda de medel som nu anvisas för i första hand pristillägg pä renkött och ersättning för rovdjursrivna renar lill annat ändamål som kan anses mer angeläget, såsom en trygghetsförsäkring för renskötare.

Med anledning av storleken på del statliga bidraget till näringen i förhällande till näringens totala omslutning vill jag understryka vikten av att medlen disponeras på ett sådant sätt atl effekterna av de olika stödformerna kan följas.

Anslaget bör i övrigt räknas upp med sammanlagl 230000 kr. för underhäll av riksgränsslängsel och för underhåll av vissa renskötselanläggningar.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Främjande av rennäringen för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 29220000 kr.

37

c. Jordbruksprisreglering C i. Statens jordbruksnämnd

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

25959923 27220000 25 703000

Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande pris- och marknadsreglering på jordbrukets och fiskets områden. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet.

Jordbruksnämndens organisation m. m. framgår av förordningen (1965: 799) med instruktion för statens jordbruksnämnd.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens jordbruksnämnd

Föredraganden

Personal

128

-3

-3

Anslag

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Uppbörd och kontroll

25 397000

(21293000)

2433 000

+ 1753000

(+1480000)

+    58000

-1831000

(-1247 000)

+   313000

+       1000

27830000

+18H000

-1517000

Inkomster

Ersättning för beredskapslagring

610000

Neitouigift

27 220000

+1811000

-1517000

Statens jordbruksnämnd

1. Huvudförslaget innebär en personalinskränkning med tre anslällda (+1811000 kr.).

2. Pris- och löneomräkning m. m. 2303000kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för statens jordbruksnämnds verksamhet beräknas med utgångspunkt i etl huvudförslag för tre är med en tolal real minskning av utgifterna med 5% fördelat lika på de tre budgetåren 1985/ 86-1987/88. Jag ansluter mig till nämndens uppfattning om hur della bör genomföras. Det innebär att besparingar kommer atl göras inom personaladministrationen och kontrollverksamheten. Jag har beräknat 2320000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försöijningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

De avgifter för verksamhet med uppbörd och kontroll som tidigare redovisals på statsbudgetens inkomstsida kommer i fortsättningen all få

38

disponeras av statens jordbruksnämnd utom såvitt avser avgift för kontroll av foderiillverkning. Foderkonlrollen kommer fr.o. m. den Ijanuari 1986 atl handhas av lanlbruksstyrelsen. Jordbruksnämndens anslag bör minskas med motsvarande belopp som avgifterna uppgår till med undantag av 160000 kr. som behövs för att klara vissa administrationskostnader som kvarstår hos nämnden även dä foderkontrollen förts över till lanlbruksstyrelsen. Verksamheten med uppbörd och kontroll bör redovisas särskilt under anslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 25703000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

C 2. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2153018 2507000 2548000

Lanlbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är alt samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket.

Samarbetsnämnden beslår av en ordförande, cheferna för lanlbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån samt tre andra ledamöter. Chef för nämnden år ordföranden. Under ordföranden leds arbetet av en byråchef. Arbelel bedrivs främsl genom särskilda expertgrupper.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

Föredraganden

Personal

2

—

-

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2412000

(751000)

95 000

+ 322000 (+49000) +    6000

+ 41000 (+450000)

2507000

+328000

+ 41000

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

1. Pris- och löneomräkning m.m. 386000 kr., varav 175000 kr. för delvis återställd utredningskapacilel.

2. Huvudförslaget har beräknals som en minskning av anslaget med 2% sedan pris- och löneomräkning skett och uppräkning gjorts för att delvis återställa utredningskapacileten ( + 328000kr.).

39

Föredragandens överväganden

För näsla budgetär bör medel för lantbruksekonomiska samarbetsnämndens verksamhet beräknas med utgångspunkl i elt huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2, 2 och I % för första, andra resp. tredje budgetåret. Detta innebår enligt min bedömning att en fortsatt rationalisering av utredningsverksamheten bör genomföras.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Lanthruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2548000kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2907800130 2946000 000 3001 170000

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ålgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsalsningen, avbylarverksamhelen och andra sociala satsningar inom jordbruket saml medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även vissa koslnader för prisutjämning.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens jord-

Före-

bruksnämnd

draganden

Anslag

Ersättning till följd av

livsmedelssubventioner

2475 000000

-51000000

-   51000000

Låginkomstsatsning m. m.

inom jordbruket

435000000

—

-

Ersättning för införsel-

avgiftsmedel utanför

fördelningsplanen

33000000

-

- 33000000

Prisutjämning

1500000

+ 1000000

-

Särskilda undersökningar

670000

-

-

Samhällets delansvar för

överskotlsarealen

-

-

+ 140000000

Summa

2945170000

-50000000

+ 56000000

Statens jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden beräknar under posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner elt belopp av 2424 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Till Låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket för budgetåret 1986/87 föreslår jordbruksnämnden 435 milj. kr.

40

Till anslagsposten Ersättning för införselavgifismedel utanför fördel-    Prop. 1985/86: 100 ningsplanen föreslär jordbruksnämnden att 33 milj. kr.,dvs. samma belopp     Bil. 11 som för innevarande år, anslås för budgetåret 1986/87.

Kostnader för råvaruprisuljämning till livsmedelsindustrin, vilka tidigare belastat statsbudgeten, finansieras numera huvudsakligen genom en direktdestinerad utjämningsavgift. Den särskilda prisutjämningen för socker som används för framställning av dextran finansieras dock från förevarande anslag. För budgetåret 1985/86 anslogs 1,5 milj. kr. Nämnden beräknar vid nuvarande spännvidd mellan svenskt pris och världsmarknadspris kostnaden lill 2,5 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1986/87 begär nämnden elt belopp av 670000 kr.

Föredragandens överväganden

För livsmedelssubventionerna pä mjölk beräknar jag i likhet med jordbruksnämnden för budgelårel 1986/87 ca 2424 milj. kr. Den beräknade minskningen av anslagsposten jämfört med budgetåret 1985/86 beror pä att försäljningen av mjölk har minskal någol. Subvenlionseffeklen pä konsumentpriset är oförändrad, ca 2,10 kr. per liter.

För låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket beräknar jag i enlighet med nämndens förslag 435 milj. kr.

Posten Ersättning för införselavgifismedel utanför fördelningsplanen som innevarande budgetår uppgår till 33 milj. kr. bör som ett led i den strama utgiftsprövningen inle las upp för budgetåret 1986/87.

Riksdagen har beslulal (prop. 1984/85:166, JoU33, rskr393, prop. 211, JoU 36, rskr 404) att resurserna i jordbruket i stort sett bör överensstämma med vad som behövs för att trygga vår livsmedelsförsörjning och för de utfästelser Sverige gjorl i det internationella samarbetet mot världssvällen. För de kostnader som uppstår lill följd av att åkerarealen överstiger detta behov skall samhället under en övergångsperiod ta elt delansvar. Andelen för samhällel skall vara 40% medan näringen svarar för 60%, räknai vid normalskörd. Riksdagen hade inget att erinra mol den i propositionen gjorda kostnadsberäkningen som innebar all samhällets kostnader första året beräknades bli 160 milj. kr. för att därefter minska. En uppskattning av kostnaderna beräknades för en femårsperiod till 600milj. kr. Riksdagen beslöt alt kostnaderna för samhällets andel av överskoltsarealens kostnader får belasta statsbudgeten.

Med slöd av riksdagsbeslutet har regeringen lidigare denna dag för budgetåret 1985/86 ställt 160milj. kr. lill jordbruksnämndens förfogande för detta ändamål från ifrågavarande anslag.

För budgetåret 1986/87 beräknar jag 140milj. kr. för ändamålet.

Med hänvisning till sammanställningen och lill vad jag nu har anfört beräknar jag anslaget lill 3001 170000 kr.

Av de rörliga krediter som jordbruksnämnden disponerar budgetåret
1985/86 bör krediterna för ändamål inom jordbruksprisregleringen och för
råvarukostnadsutjämningen vara oförändrat 80 resp. 20milj. kr. budget-           41

året 1986/87. Den rörliga kredit för säsongmässig lagring av jordbrukspro-     Prop. 1985/86: 100 dukter som disponeras bör minskas frän ISOmilj. kr. till lOOmilj. kr. i     Bil. 11 enlighel med vad jag uttalade i prop. 1984/85:211 om reglering av priserna pä jordbruksprodukter, m. m. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge alt statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av
jordbruksprodukter under budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig
kredit på högsl lOOOOOOOO kr. i riksgäldskontoret.

2.    medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1986/87 får disponera en röriig kredit på högst 80000000 kr. i riksgäldskonlorei.

3.    medge att statens jordbruksnämnd för rävarukostnadsutjäm-ning under budgetåret 1986/87 fär disponera en röriig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskonlorei,

4. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budget
året 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3001 170000 kr.

C 4. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring

1984/85 Utgift    38296667        Reservation        31113268

1985/86 Anslag   46379000

1986/87 Förslag    9200000

I enlighet med regeringens anvisningar den 21 mars 1985 har överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) lett och samordnat del ekonomiska försvarets programplanering avseende perioden 1986/87-1990/91. För budgetåret 1986/87 skall del ekonomiska försvaret planera åtgärder inom en medelsram av 274,5 milj. kr. i genomförandeprisläge 1985/86. Programplaneringen dokumenteras av ÖEF i en programplan för det ekonomiska försvarel. Statens jordbruksnämnd redovisar sina förslag för programmet Livsmedel i en egen programplan. Program I. Livsmedel omfattar delprogrammen l.I Livsmedel, fodermedel m. m., 1.2Gödsel-och bekämpningsmedel saml 1.3 Livsmedelskontroll m.m. Statens jordbruksnämnd barett samordningsansvar inom programmel Livsmedel och är dessulom programmyndighet för delprogrammen I.l och 1.2. För delprogrammet 1.3 är lanlbruksstyrelsen och statens livsmedelsverk programmyndigheter.

I 1982 års försvarsbeslut anges atl minimibehovet av livsmedel måste kunna tillgodoses med hög säkerhet även i långvariga försörjningskriser (prop. 1981/82:102, FöU 18 och 20, rskr. 373 och 403).

Statens jordbruksnämnd

Livsmedelsprogrammet hat vid fördelning av medelsramen grundad på nu
gällande planeringsförutsättningar tilldelals 46.4 milj. kr. Behovet av pris
omräkning för budgetåret 1986/87 anges av jordbruksnämnden till 2,3 milj.
kr.                                                                                                 42

Jordbruksnämndens förslag innebär att 48,7milj. kr. disponeras åriigen     Prop. 1985/86: 100
under perioden 1986/87-1990/91.                                                Bil. 11

Denna fördelning av medelsramen medger alt uppbyggnaden av lagren av köksväxlfröer fullföljs liksom omstruktureringen av lagren av livsmedel och livsmedelsråvaror. Utvecklingen av inhemska produktionsmöjligheter för i första hand växtskyddsmedel drivs vidare. Dessulom fortsätter lageruppbyggnaden för oljekraftfoder och bekämpningsmedel. Medel reserveras också för vidareutveckling av ransoneringssystemet och för förbättring av skyddet mot s. k. ABC-stridsmedel.

I avvaktan pä besked om en eventuell utbyggnad av den inhemska ammoniakproduktionen föreslär jordbruksnämnden ingen ulbyggnad av beredskapslagringen av gödselmedel.

I följande tabell redovisas programplanens förslag till utnyttjande av de 48,7milj. kr. i genomförandeprisläge 1986/87 som disponeras för livsmedelsprogrammet vid en fördelning av den särskilda medelsramen grundad på nu gällande planeringsförutsättningar.

1 000-tal kr.

1986/87

1986/87-1990/91

Beredskapslagring;

Livsmedel, fodermedel, m. m.

15 200

99200

Gödsel- och bekämpningsmedel

31000

98600

Produktionsförberedelser

1 100

43 100

ABC-skydd

300

1600

Ransoneringsförberedelser

1 100

1 100

Summa

48700

243600

De i anslagsframställningen för budgelårel 1986/87 redovisade förslagen och behoven motsvarar dem som i programplanen redovisas för planens försia år.

Under budgelårel 1986/87 föreslär jordbruksnämnden inom delprogram 1.1 Livsmedel, fodermedel m.m. huvudsakligen en omstrukturering men även en viss ulbyggnad. Lagringen av oljekraftfoder byggs ut medan sockerlagringen och lagringen av margarinråvara minskas. Nämndens förslag innebär alt av investeringsbeloppet utnyttjas 15,2milj.kr. inom delprogram 1.1.

I fråga om delprogram 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel föreslås en fortsatt utbyggnad av lagringen av växtskyddsmedel. Förslaget innebär alt 31 milj. kr. utnyttjas inom delprogram 1.2.

Vidare föreslår nämnden att 1,1 milj. kr. anvisas för produklionsförbere-delser och 0,3 milj. kr. för atl förbättra skyddet mot kärnvapen saml biologiska och kemiska stridsmedel. För ransoneringsförberedelser föreslås 1,1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Det förslag lill fördelning av den särskilda medelsramen som jordbruks
nämnden har redovisat bygger pä nuvarande planeringsförulsällningar.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har härutöver, i enlighet med          43

regeringens anvisningar för programplaneringen, redovisat elt översiktligt förslag till fördelning av medelsramen grundat på den översyn av planeringsförutsättningarna som ÖEF har genomfört i perspektivsludiefasB som är en del av underlaget inför 1987 ärs totalförsvarsbeslut. Styrande för livsmedelsfunklionen enligt denna studie är främst all lagring skall ske för tiden fram till atl omställning i huvudsak genomförls, dvs. 2 år. Enligt det sislnämnda alternativet, som förordas av ÖEF, tilldelas livsmedelsfunklionen 9,2 milj.kr. av den gemensamma medelsramen för ekonomiskt försvar under budgetåret 1986/87.

För livsmedelsfunklionen innebär översynen att den för näsla budgetår tilldelas medel för produktionsförberedelser, ransoneringsförberedelser och ABC-skydd enligt jordbruksnämndens förslag. Däremoi föreslår ÖEF ingen utbyggnad av lagringen av oljekraftfoder och en mindre utbyggnad av lagringen av bekämpningsmedel än vad jordbruksnämnden föreslagil.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet biträder jag ÖEF: s förslag lill fördelning av medelsramen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Inköp av livsmedel m. m.för beredskapslagring för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 9200000kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

C 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

216888803 211808000 231968000

Från anslaget bestrids driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel m. m. samt koslnaderna för andra beredskapsåtgärder än lagring i form av planering m. m. Under anslaget Statens jordbruksnämnd anvisas medel för lönekostnader m.m. för viss personal sysselsatt med verksamhet hänföriig lill delprogrammen l.I och 1.2 inom programmel Livsmedel.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens jord-

Före-

bruksnämnd

draganden

Anslag

Beredskapslagring av livs-

medel, fodermedel m. m.:

personalkostnader

610000

-

-

räntor

118456000

+ 4 528000

+ 4528000

övriga driftkostnader

58380000

+ 28127000

+ 16257000

Beredskapslagring av gödsel-

och bekämpningsmedel:

räntor

26530000

-    640000

-    640000

övriga driftkostnader

6 500000

-    200 000

-    200000

Övergripande planering.

planläggning och övriga

beredskapsåtgärder

1332000

+     765 000

+    215000

Summa

211808000

+32 580000

+20160000

44

Statens jordbruksnämnd                                                               Prop. 1985/86:100

,                                           Bil. 11

Beredskapslagring av livsmedel, fodermedel m. m.

Räntan på disponerat kapital vid ingången av budgetåret 1985/86 har beräknats efter en räntesats av 12,25%. Varulagrets värde vid början av budgetåret 1986/87 beräknas uppgå till drygt I miljard kr. Den årliga räntan på delta kapital blir ca 123 milj. kr. Övriga driftkostnader har beräknals vara för vara och uppgår lill 86,5milj. kr. Personalkoslnader beräknas lill 610000 kr.

Beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel

Del disponerade kapitalet vid ingången av budgetåret 1986/87 uppgår till 211,3milj. kr. Den ärliga räntan på detta kapital blir 25,9milj. kr. Övriga driftkoslnader har beräknats lill 6,3 milj. kr.

Jordbrukets blockorganisation

För planläggning av jordbrukets blockorganisalion och ulbildning m. m. av blockledare beräknas 995000 kr. Jordbruksnämnden avser vidare att genomföra särskilda blockstudier för 350000 kr. Till ålgärder för alt säkerställa erforderiig tillgäng pä dragkrafl m. m. behövs 200000 kr. Undersökningar och ulveckling av reservelverk inom blockorganisationen kräver lOOOOO kr. under budgetåret 1986/87.

Övriga beredskapsåtgärder

För övriga beredskapsätgärder beräknas 452000 kr. Dessa ätgärder omfattar beredskapsrådets verksamhet och undersökningar, information och ulbildning av personal, utveckling av styrmedel för omställning av jordbruksproduktionen vid en kris och av regleringssystem för insatsvaror lill jordbruket, planläggning av livsmedelsberedskapen med ADB-system samt förberedelser för undanförsel.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag har anfört i del föregående hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 231 968000 kr.

45

c 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige                    Prop. 1985/86: 100

Bil. 11 Med hänvisning lill vad jag har anfört under punkten B 11 förordar jag alt

anslaget minskas med 13,1 milj. kr. motsvarande kostnaderna för prisstödet lill rennäringen.

Regeringen har i juni 1985, i enlighel med riksdagens beslul, uppdragit åt statens jordbruksnämnd atl företa en översyn av beräkningsunderlaget för det regionalpolitiska prisstödet lill jordbruket i norra Sverige. Jag avser att senare föreslå regeringen all lägga fram förslag i frågan. Jag hemsläller att regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87 beräkna etl förslagsanslag av 398900000 kr.

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag            1000

1986/87 Förslag           1000

Under anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.

Statens Jordbruksnämnd

Nuvarande tillskott till fonden utgörs endast av ränta på inneslående medel. Räntan uppgick för år 1984 till ca 58milj. kr. och beräknas för år 1985 uppgå till ca 49milj. kr. Totalt har fonden i räntemedel tillförts 553 milj. kr. sedan år 1961, skyddets första år. Under de fem senaste åren har fonden tillförts sammanlagl ca 457milj. kr. Under samma tid har ca 609milj. kr. utbetalats ur fonden. Fondens behållning är f.n. ca 435milj. kr.

Jordbruksnämnden föreslår att - såvida inga ändringar beslutas för budgetåret 1986/87 som berör skyddels organisation och statens ansvar -som statens bidrag för budgetåret 1986/87 formellt anvisas I 000 kr.

Föredragandens överväganden

Kostnaderna för skördeskadeskyddets administration bör för budgetåret 1986/87 liksom för innevarande budgetår bestridas av medel ur skördeskadefonden. Jag beräknar koslnaderna för skyddets administration i allmänhet till 15600000 kr. Härtill kommer administrationskostnaderna för s.k. tillfälliga åtgärder som regeringen kan besluta om vid allvariigare skörde-skadesituationer.

Jag bedömer atl några ytterligare medel utöver räntan inte behöver tillföras fonden för nästa budgetär.

46

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om medel för täckande av
kostnader för skördeskadeskyddets administration,

2. lill Bidrag tUl permanent skördeskadeskydd för budgetåret
1986/87 anvisa ett anslag av I 000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

C 8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

26195000 24956000 25 899000

Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skördeskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet lill statistiska centralbyrån. Anslaget används för alt bekosta de objektiva skördeuppskatl-ningarna, skördeskadeskyddets lekniska administralion, lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion samt jordbruksekonomiska undersökningen.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Statistiska

Före-

centralbyrån

draganden

Anslag

Uigifler

Objektiva

skördeuppskattningar

22 234 000

+ 1416000

+1 025 000

Skördeskadeskyddets

tekniska administration

4 151000

+   171000

+   117000

Lantbruksregistret och

därmed samordnad

slalistikproduklion

9683000

+ 417000

+   267 000

Jordbiuksekonomiska

undersökningen

3 888 000

+   180000

+   134 000

39 956000

+2184000

+ 1543000

Inkomster

Medel från

skördeskadefonden

15000 000

-

+   600 000

Nettoutgift

24956000

+2184 000

+   943 000

Statistiska centralbyrån

1. Pris- och löneomräkning m.m. 3044000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en nedskärning med 860000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten i likhet med vad som föreslås för statistiska centralbyrån under XIII:e huvudtiteln beräknas med utgångspunkt i elt ettårigt huvudförslag.

47

1 enlighet med vad jag tidigare har anfört föreslår jag atl för budgetåret     Prop. 1985/86: 100 1986/87 15600000 kr. av medel ur skördeskadefonden tillförs anslaget. Av     Bil. 11 dessa medel avses 4 268000 kr. användas för skördeskadeskyddets tekniska administration och resterande för de objektiva skördeuppskallning-arna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 25899000 kr.

48

D. Skogsbruk D 1. Skogsstyrelsen

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

31403 636 30567000 29501000

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbruket och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen särskill all leda de statliga åtgärderna för att främja skogsbruket. Styrelsen har tillsyn över virkesmäiningen och bedriver den skogliga prognosverksamhet som behövs som underiag bl.a. för utformning och tillämpning av skogspolitiken. Styrelsen vidtar åtgärder som behövs för att bevara den ärftliga variationen hos våra skogsträd samt tillgodoser skogsbrukets behov av skogsodlingsmaierial i den mån del inte sker på annat sätt.

Skogsstyrelsens organisation m.m. framgår av förordningen (1981:531) med instruktion för skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Skogsstyrelsen

Föredraganden

Personal

158

+            5

12

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

25 946000

(19148000)

2417000

+1 993 000

(+1712000)

+   205000

+ 1607 000

(+1511000)

+   261000

Revisionskontor - särkostnader

2 354000

+   265 000

-2 354000

30 717 000

+2463000

- 486000

Inkomster

Från anslaget Skogsvårdsstyrelserna

150000

+   570000

+   580000

Nettoutgift

30567000

+ 1893000

-1066000

Skogsstyrelsen

1.    Huvudförslaget ( + 715000 kr.) kan inte tillämpas på skogsstyrelsen eftersom det skulle äventyra ledningen av den samlade skogsvårdsorganisationen. Om nya medel inte kan tillföras organisationen boren omfördelning ske mellan detta anslag och anslaget Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter.

2.    Pris- och löneomräkning m. m. 1703 000 kr.

3.    För översiktliga skogsinventeringar, försurningsfrågor m.m. och för ADB-verksamheten behövs fem nya handläggartjänster (+1420000 kr.). Tvä av tjänsterna bör finansieras med medei från skogsvärdsstyrelsernas uppdragsverksamhet. Vidare behövs 160000 kr. för den skogliga genbanken och ytterligare 150000 kr. till revisionskonlorel.

49

Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga II

Föredragandens överväganden

För näsla budgetär bör medel lill skogsstyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkl i ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2, 2 och I % för första, andra resp. tredje budgetåret. Med hänsyn till vad styrelsen har redovisat i fråga om effekterna av huvudförslaget bör, som styrelsen har föreslagit, ytteriigare medel tillföras detta anslag genom omfördelning frän anslaget Skogsvårds-styrelserna: Myndighetsuppgifter. Vidare bör skogsstyrelsen av skogsvårdsstyrelsernas taxeinkomster tillföras 570000 kr. för en förstärkt handläggning av ADB-verksamhet. Enligt vad jag har ertaril avser chefen för civildepartementet återkomma med förslag till regeringen all i särskild proposition föreslå riksdagen att riksrevisionsverket från den Ijuli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bakgrund härav harjag inte beräknat medel för särkostnaderna för revisionskonlorel hos skogsstyrelsen.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 29501 000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

D 2. Skogsvårdsstyrelserna

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1000 1000

Under anslaget las upp elt formellt belopp av 1 000 kr. till skogsvärdsstyrelsernas uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamhelen. På anslaget redovisas all verksamhet vid skogsvårdsstyrelserna utom frö- och plantverksamhelen.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Skogsstyrelsen

Föredraganden

Personal

3006

+              40

---------

Kostnader

1. Myndighetsuppgifter

2. Uppdragsverksamhet

3. Bidrag till skogs
styrelsen

193 597000 635 000000

150000

+ 55093000 + 70870000

+      570000

+ 9 573000 + 63 870000

+    580000

828747000

+ 126533000

+74023000

Inläkler

\. Driftbidrag

2. Uppdragsverksamhet

193 597 000 635 150000

+ 55 093 000 + 71440000

+ 9573 000 + 64450000

828747 000

+ 126533000

+74023000

50

Skogsstyrelsen                                                                              Prop. 1985/86:100

För budgetåret 1986/87 planeras ökad verksamhet för rådgivning och till- ' ' syn enligt skogsvårdslagen bl. a. i syfte atl öka skogsproduktionen på både kort och lång sikt. Koslnaderna för denna ökning uppgår lill ca 39milj. kr. I fråga om uppdragsverksamhet riktad lill skogsägare beräknas en ökning främst inom området markberedning samt av projektering och andra med vägverksamhet sammanhängande serviceuppdrag. Verksamheten med beredskapsarbeten och uppdrag åt andra myndigheter beräknas minska ytterligare lill följd av den ändrade inriktningen av arbetsmarknadspolitiken. För innevarande och nästa budgelår beräknas föriusten i verksamheten till följd härav uppgå till ca 7,5 resp. lOmilj. kr. Fortsatta ansträngningar alt finna alternativ uppdragsverksamhet kommer alt göras i syfte alt minska denna beräknade förlust. En länsvis rullande treårsplanering av beredskapsverksamheten har inletts i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Den bedömning som nu kan göras lyder på alt beredskapsverksamheten kommer atl upphöra helt i flera län.

Föredragandens överväganden

Skogsstyrelsens förslag till verksamhetens allmänna inriklning under budgelårel 1986/87 kan jag i huvudsak godta. Några resursförstärkningar är jag dock inte beredd all föreslå.

Föratt tillgodose behovet av likvida medel i uppdragsverksamheten och i frö- och plantverksamhelen disponerar skogsstyrelsen under innevarande budgelår en rörlig kredit intill 65 milj. kr. i riksgäldskontoret. Jag föreslår alt della bemyndigande förlängs att gälla även under nästa budgetär.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen atl

1.    medge att skogsstyrelsen under budgetåret 1986/87 fär disponera en rörlig kredit av 65000000 kr. i riksgäldskontoret,

2.    lill Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1000 kr.

D 3. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter

1984/85 Utgift     140469199

1985/86 Anslag   138370000

1986/87 Förslag 143420000

Över anslaget anvisas medel för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.

Skogsstyrelsen

1.    Huvudförslaget innebär minskade insatser för tillsyn och rådgivning om främsl avverkning (+5577000kr).

2.    Pris-och löneomräkning 8515000kr.                                                              51

3. För skogsvärdsstyrelsernas allmänna myndighetsuppgifter bör anvi-     Prop. 1985/86: 100 sas 170950000kr. Härutöver bör 6,1 milj.kr. anvisas för verksamheter     Bil. 11 som är gemensamma för skogsvärdsstyrelserna. Sammanlagt föreslår skogsstyrelsen alt 177050000 kr. anvisas över detta anslag för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår bör medel lill skogsvårdsslyreisernas myndighetsuppgifter beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med en lotal real minskning av utgifterna om 5% med fördelningen 2, 2 och 1% för första, andra resp. tredje budgetåret. Som jag har redovisat under punkten D 1 bör viss omfördelning av medel ske frän delta anslag. Min bedömning av myndighetsuppgifternas totala omfatlning framgår av sammanställningen under punkten D 2. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 143420000kr.

D 4. Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag        1000

1986/87 Förslag        1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. lill skogsvärdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet.

Skogsstyrelsen

Efterfrågan på plantor ökar. För innevarande budgetår beräknas försäljningen uppgå till ca 245 milj. plantor och för nästa budgetår lill ca 255 milj. plantor. Plantskoleverksamheten beräknas ha en omslutning av ca 249milj.kr. under budgetåret 1986/87 vilket är en ökning med ca I7milj.kr. från innevarande budgelår. Verksamheten med skogsfröför-sörjning beräknas fä en omslutning av ca25 milj. kr. nästa budgelår.

Till följd av alt skogsstyrelsen har beslutat uppskjuta vissa investeringar i plantskolor har investeringsbehovet minskat i förhållande lill vad som angavs i 1985/86 års investeringsplan.

Föredragandens överväganden

Jag har i huvudsak ingen erinran mot skogsstyrelsens planer för frö- och planlproduklionen under budgetåret 1986/87. Till frågan om investeringarna i verksamheten återkommer jag under punkten D 5. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

atl lill Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet för bud-     52

getåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

D 5. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar                   Prop. 1985/86:100

Bil. 11

1984/85 Ulgift     40544039        Reservation        57694810

1985/86 Anslag   65000000

1986/87 Förslag 44860000

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvärdsstyrelsernas uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamhelen.

Skogsstyrelsen

Investeringarna i uppdragsverksamheten har under budgetåret 1984/85 uppgått till 24,6 milj. kr. varav 0,3 milj. kr. täckts av ifrågavarande anslag. För innevarande budgetär planeras investeringarna minska med 6,5 milj.kr. medan anslagsbehovet ökar med 0,9 milj.kr. För budgetåret 1986/87 planeras investeringar lill en kostnad av 28,1 milj. kr. varav 0,9milj. kr. bör täckas från ifrågavarande anslag.

De investeringar i frö- och plantverksamhelen som har finansierats över della anslag under budgelårel 1984/85 har uppgått lill ca 35,5milj. kr. För innevarande budgetår planeras invesleringar för sammanlagl 65,5 milj. kr. varav 58,9milj.kr. frän della anslag. För budgetåret 1986/87 planeras investeringar för 43 milj. kr. varav 38,9milj. kr. från della anslag.

För bidrag till skogsfröplanlager behövs 16,3 milj. kr.

Sammanlagl föreslår skogsstyrelsen all anslaget tas upp med 56 134000 kr. för näsla budgetår.

Föredragandens överväganden

Skogsstyrelsens plan för invesleringar inom ramen för uppdragsverksamheten och i frö- och plantverksamhelen kan jag i huvudsak godta.

För bidrag till anläggning av skogsfröplanlager föreslär jag oförändrat 5milj. kr. Sammanlagt bör anslaget tas upp med 44860000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Skog.svårdsstyrelserna:   Investeringar   för   budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 44860000 kr.

D 6. Bidrag till skogsvård m. m.

1984/85 Utgift   270412164

1985/86 Anslag 320000000

1986/87 Förslag        290000000

Från anslaget bekostas bidrag lill särskilda skogsvårdsålgärder inom det
skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd, dikning, ädellövskogsbruk och ålgärder mol skadegörelse av
skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogsinventeringar från anslå- 53

get. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1979:792) om statligt slöd till skogsbruket och i ädellövskogsförordningen (1984: 120).

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Skogs-

Före-

styrelsen

draganden

Rambelopp

1. Särskilda skogsvårds-

åtgärder inom det skog-

liga stödområdet

125.500000

-60800000

-67 500000

2. Skogsodling efter

avverkning av låg-

producerande bestånd

138000000

+ 31900000

-30000000

3. Dikning

lOOOOOOO

+ 6600000

-

4. Ädellövskogsbruk

4 500000

+ 3 300000

_

5. Översiktliga skogsinven-

teringar

46000000

+ 14440000

-

324000000

- 4560000

-97500000

Anslag

320 000000

+ 1440000

-30000000

Skogsstyrelsen

C-' för budgetåret 1984/85 lillgängliga rambeloppen för bidrag lill skogsvård har utnyttjats helt. Efter beslul av regeringen har rambeloppel för skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd minskats och medel i stället förts över lill ramarna för åtgärder i stödområdet, diknings-bidrag, ädellövskogsbruk och översiktliga skogsinvenleringar. Dessa har sålunda uppgått till resp. 134, II, 4 och 41 milj. kr. Uttryckt i areal har bidragen disponerats enligt följande.

Återväxtåtgärder              55 000 ha

Röjning                              90000ha

Åtgärder i lågproducerande bestånd 60000 ha

Skogsdikning                    18 000 ha

Ådellövskogsbruk                  600 ha

För näsla budgetär föreslär styrelsen atl rambelopp fastställs endasl för bidrag lill skogsvårdsålgärder och ädellövskogsbruk inom och utanför det skogliga stödområdet samt för översiktliga skogsinventeringar. Rambeloppen bör bestämmas till resp. 194000000, 65000000 och 60440000 kr. eller sammanlagt 319440000 kr. Styrelsen föreslår vidare alt bidrag till återväxtåtgärder utvidgas till att omfatta fullständiga återväxtåtgärder enligt 5 Sförsia stycket 2 skogsvårdslagen (nedlagd jordbruksmark i huvudsak). Sammanlagt bör rambeloppel således bestämmas lill 319440000 kr. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 321 440000 kr.

Föredragandens överväganden

1 min anmälan till budgetpropositionen 1985 redovisade jag under denna anslagsrubrik    att    röjningsskyldigheten    enligt    9§    skogsvärdslagen

54

(1979:429) gäller fullt ul fr.o.m. den 1 januari i år och att bidrag till Prop. 1985/86: 100 eftersatt röjning därför inte borde lämnas längre. Riksdagen godkände vad Bil. 11 jag hade förordal härom (JoU 1984/85:25, rskr 186). Bestämmelserna i förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket har med utgångspunkt häri ändrats fr.o.m. den Ijuli 1985 (1985:179). Med hänvisning härtill och med utgångspunkt i skogsstyrelsens förslag om bidragen lill de ålgärder som omfattas av rambeloppet för särskilda skogsvårdsålgärder inom det skogliga stödområdet föreslår jag att rambeloppet räknas ned med 67,5 milj. kr. Jag har därvid även tagit hänsyn till att det treåriga programmel för exlra insatser i Norrbottens län nu har genomförts. Programmet för åtgärder i lågproducerande skogar bör förlängas genom att det åriiga rambeloppet räknas ned med 30 milj. kr. Den på detla sätt minskade taklen i programmets genomförande skapar tid för alt erforderliga bedömningar bl.a. pä naturvårdsområdel skall kunna göras. I övrigt föreslär jag oförändrade rambelopp.

Med hänvisning till sammanställningen över rambeloppen för olika ändamål föreslår jag atl för budgetåret 1986/87 tas upp en sammanlagd ram av 226,5 milj. kr. för bidrag till skogsvård m. m. Regeringen bör kunnajämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 290 milj. kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.    medge att under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 226500000 kr. till skogsvård m. m.,

2.    till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 290000000kr.

D 7. Stöd till byggande av skogsvägar

1984/85 Ulgift     69711297

1985/86 Anslag   50000000

1986/87 Förslag 50000000

Frän anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Under budgetåret 1984/85 har statsbidrag beviljats från detta anslag till en summa av 55 milj. kr. Länegaranti har beviljats med 0,6milj. kr. Sammanlagt har under budgetåret 1984/85 vägbyggnadsarbelen påbörjats på stödberättigade projeki som omfattar I 100 km skogsbilvägar.

Skogsvägnätet år ofullständigt utbyggt. Det finns också stora skogs
arealer i områden där vägnätet är otidsenligt. Stor mängd avverkningsbar
skog finns pä dessa marker. Stödet till skogsvägar är ett tämligen billigt
sått att stimulera lill ökad aktivitet i skogsbruket. Eftersom skogsvägar är
nödvändiga för alt kunna fä fram virke lill industrierna och för att kunna
genomföra skogsvårdsålgärder år det angeläget att vägbyggandel har till- 55

räcklig volym. Vägbyggandet bör ökas till en nivå som motsvarar skogs-     Prop. 1985/86: 100 styrelsens långtidsplan. Styrelsen föreslår därför att den sammanlagda     Bil. 11 bidragsramen för nästa budgelår utökas lill I lOmilj. kr. Av ramen bör lOOOOO kr. få disponeras för vägtekniska försök. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 74 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Verksamheten med byggande av skogsvägar bör för nästa budgelår planeras för en omfattning motsvarande etl bidragsbelopp av ca 60 milj. kr. Härav bör projekt motsvarande ca lOmilj. kr. hållas i reserv för eventuella sysselsättningssskapande åtgärder. Jag föreslår därför atl för budgetåret 1986/87 tas upp en sammanlagd ram av 50milj. kr. för bidrag lill byggande av skogsvägar. Jag har därvid tagit hänsyn till behovel av medel för vägtekniska försök samt lill alt del treåriga programmet för särskilda insalser i Norrbottens län har genomförts. För utbetalning under anslaget beräknar jag 50 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    medge att under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas med sammanlagt högsl 50000000 kr. lill byggande av skogsvägar,

2.    lill Stöd tUl byggande av skogsvägar för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 50000000 kr.

D 8. Främjande

av skogsvård

m.

m.

1984/85 Utgift

8717492

Reservation

1985/86 Anslag

lOOOOOOO

1986/87 Förslag

10900000

1377555

Anslaget används för tillämpad skogsproduktionsforskning samt för särskilda utredningar och undersökningar i syfte alt främja bl. a. skogsvården och arbetsmiljön inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Anslaget bör för näsla budgelår föras upp med 13 milj. kr. med hånsyn till behovel av ökade forskningsinsatser rörande det privata enskilda skogsbrukels speciella problem och av ökad utvecklings- och försöksverksamhet rörande ett slåndorlsanpassat skogsbruk.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn bl. a. till vad skogsstyrelsen anfört föreslår jag att anslaget för tillämpad skogsproduklionsforskning räknas upp med 0,9milj. kr. Sammanlagt bör anslaget för nästa budgetår tas upp med 10,9milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1986/87                          56

anvisa etl reservalionsanslag av 10900000 kr.

D 9. Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare Prop. 1985/86:100

Bil. 11

NyU anslag (förslag)       20000000

Riksdagen har uttalat all del är angelägel alt sjålvverksamma skogsbrukare blir delaktiga av en trygghelsförsäkring och atl ftera goda skäl kan anföras för uppfattningen alt försäkringen bör finansieras med medel som flyter in genom skogsvårdsvgifien (JoU 1984/85:25, rskr 186). Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har utarbetat etl förslag lill försäkringsavtal. Den grupp som enligt de tänkta reglerna skall omfattas av försäkringen uppgår till ca 30000 personer. En förutsättning för alt kunna hålla administrationskostnaderna på en acceptabel nivå är att finansieringen ordnas kollektivt.

Mot bakgrund härav bör 20 milj. kr. ställas lill förfogande som bidrag till koslnaderna för en trygghelsförsäkring. Om det senare skulle ställas slörre anspråk på medel för ändamålet och dessa anspråk kan bedömas som rimliga får frågan om en höjning av skogsvårdsavgiflen med anledning härav tas upp. Medlen bör anvisas pä etl nytt reservalionsanslag benämnt Bidrag lill trygghetsförsäkring för skogsbrukare. Anslaget bör ställas lill skogsstyrelsens förfogande. Styrelsen bör utbetala medel i män av behov och under förutsättning alt försäkringssystemet i dess helhet så som det slutligt kommer att utformas kan godkännas av styrelsen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag tiU trygghetsförsäkring för skogsbrukare för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 20000000 kr.

57

E. Fiske

E 1. Fiskeristyrelsen

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

27 138634 34634000 35084000

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskenäringen, fritidsfisket och fiskevården, i den män sädana ärenden inte ankommer pä nägon annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för fiskenämnderna. Del åligger styrelsen särskill bl.a. atl leda de statliga åtgärderna för all främja fiskenäringen, fritidsfisket och fiskevården.

Fiskeristyrelsens organisation m. m. framgår av förordningen (1985:437) med instruktion för fiskeristyrelsen och fiskenämnderna.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Fiskeristyrelsen

Föredraganden

fersonai

iOZ

—

—

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

23 280000

+ 1232000

+ 676000

(därav lönekostnader)

(14 294000)

(+ 870000)

(+ 697 000)

Lönekostnader för annan

personal än tjänstemän

4 239000

+ 254000

+    70000

Lokalkostnader

7095 000

+   213 000

+   149000

Koslnader för utredningar

i vatlenmål

4163000

+   295 000

+   295000

38777000

+ 1994000

+ 1190000

Inkomster

Vissa fiske- och

arrendeavgiftsmedel

400000

+    25 000

+     25 000

Ersättningar för

undersökningar i

valtenmål m. m.

3 743 000

+   715000

+   715000

Nettoutgift

34634000

+ 1254000

+ 450000

Fiskeristyrelsen

1. Huvudförslaget innebären sänkt ambitionsnivå och att omorganisationens syften inle kan nås (+440000 kr.).

2. Pris- och löneomräkning 794000 kr.

3. Anslaget bör räknas upp med 1 254000 kr., vilket innebär att huvudförslaget inte bör tillämpas.

Föredragandens överväganden

Jag förordar alt anslaget till fiskeristyrelsen beräknas med utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5% med fördelningen 1, 2 och 2% för försia, andra resp.

58

tredje budgetåret. Jag ansluter mig lill styrelsens uppfattning om hur detla     Prop. 1985/86: 100 bör genomföras. Det innebär all utgifterna minskas genom i försia hand     Bil. 11 pensionsavgångar och rationaliseringsverksamhei.

Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att lill Fiskeristyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 35084000kr.

E 2. Fiskenämnderna

1984/85 Utgift      '15233 967

1985/86 Anslag      8 110000

1986/87 Förslag     8524000

' Anslaget Statens lokala fiskeriadministration.

Varje fiskenämnd skall inom sill verksamhelsområde följa fiskels, fiskodlingens och fiskevärdens tillstånd och ulveckling och vidta eller hos fiskeristyrelsen föreslå de ålgärder som behövs eller är lämpliga för all åstadkomma en ändamålsenlig ulveckling pä dessa områden. Fiskenämndernas organisaiion m.m. framgår av förordningen (1985:437) med instruktion för fiskeristyrelsen och fiskenämnderna.

Vissa utgifter för fiskenämnderna redovisas under anslaget Lantbruksnämnderna.

Fiskeristyrelsen

1. Huvudförslaget innebär en ökning av resurserna med 408000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 494000 kr.

3. Styrelsen föreslär att anslaget räknas upp med 494000 kr., vilket innebär alt huvudförslaget inle bör tillämpas.

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl anslaget lill fiskenämnderna beräknas med utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år med en tolal real minskning av utgifterna om 5% med fördelningen 1, 2 och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret. Med hänsyn till verksamhetens karaktär bör emellertid för innevarande är fiskenämnderna kompenseras för huvudförslaget genom omfördelning inom huvudtiteln. Anslaget bör således räknas upp med 414000 kr.

Som ett led i försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning i Norrbottens län kommer i detta län fiskenämndens verksamhel all fullgöras av länsstyrelsen under liden den Ijuli 1986 - den 30juni 1989. De medel som avsätts till fiskenämnden i Norrbottens län kommer alt lillföras länsstyrelsen.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Fiskenämnderna för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslags-         59

anslag av 8524000kr.

Reservation

E 3. Främjande av fiskerinäringen

1984/85 Utgift

2409658

1985/86 Anslag

2194000

1986/87 Förslag

2216000

1393050

Prop. 1985/86: Bil. 11

100

Anslaget används för bidrag lill främjande av fiskerinäringen och för alt bestrida koslnader för utvecklingsarbete och försöksverksamhel på fiskels område.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Bidraget lill fiskarorganisalioner bör räknas upp med 22000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 2216000kr.

E 4. Bidrag till fiskehamnar m. m.

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

11482011 4657000 4657000

Reservation

13II5I4

Från anslaget lämnas bidrag till fiskehamnar enligt förordningen (1985:439) om statligt stöd lill yrkesfisket m. m. Från anslaget täcks också underskott vid driften av slalliga fiskehamnar samt kostnader för underhåll och drift av fiskefyrar och för ulmärkning av fiskegränser.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Fiskeristyrelsen

Föredraganden

Bidrag lill fiskehamnar Driften av ställiga fiskehamnar Underhåll och drift av fiskefyrar m. m.

Rambelopp/Anslag

4267000

150000

240000 4657000

-160000 + 160000

-110000 - 50000 + 160000

Fiskeristyrelsen

Rambeloppet för underhåll och drifl av fiskefyrar m. m. bör ökas med 160000 kr. samiidigt som ramen för bidrag lill fiskehamnar minskas med samma belopp. Del sammanlagda rambeloppel och anslaget bör föras upp med oförändrade belopp.

■60

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

Bil   11 För bl.a. ulmärkning av gränser för fredningsområden för vandringsfisk

bör ytterligare 160000 kr. ställas till fiskeristyrelsens förfogande genom

uppräkning av ramen för underhåll och drift av fiskefyrar m. m. till 400000

kr.

Antalet statliga fiskehamnar har minskat. Ramen för driften av dessa bör därför minskas lill lOOOOO kr. Ramen för bidrag till fiskehamnar bör föras upp med 4 157000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen över rambeloppen för olika ändamål föreslår jag att för budgetåret 1986/87 tas upp en sammanlagd ram av 4657 000 kr. för bidrag till fiskehamnar m. m. Regeringen bör kunnajämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 4 657 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge all under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas lill
fiskehamnar m. m. med sammanlagt högst 4657000kr.,

2.         till Bidrag tUl fiskehamnar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa
etl förslagsanslag av 4657000 kr.

E 5. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

1984/85 Utgift

1618 109

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Från anslaget lämnas bidrag och ersättning i samband med isbrytning för fiskets och fiskarbefolkningens behov.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med I 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Isbrytarhjälp ål fiskarbefolkningen för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

61

E 6. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.                   Prop. 1985/86:100

Bil. 11

1984/85 Utgift

7926995

1985/86 Anslag

9000000

1986/87 Förslag

9000000

Från anslaget lämnas bidrag till invesleringar i fiskeföretag, vid fångstbegränsning, vid skada på fiskeredskap samt skrotningspremier för äldre fiskefartyg som las ur fiskeflottan. Bestämmelserna härom finns i förordningen (1985:439) om statligt slöd till yrkesfisket m.m. Vidare lämnas fraktslöd för foderfisk frän Östersjön enligt förordningen (1984:63) om prisreglering på fiskets område. Dessutom bestrids från anslaget Ersättning till samerna för vissl avgiftsfritt fiske pä statens vatten inom Norrbottens län.

Fiskeristyrelsen

Rambeloppet för bidrag bör tas upp med 9milj. kr. och anslaget med oförändrat 9 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Det sammanlagda rambeloppet för bidrag till fiskets rationalisering bör föras upp med oförändral 8,5milj. kr., varav högsl 700000 kr. som fraktslöd för foderfisk från Östersjön och högst 1 900000 kr. som premier vid skrotning av vissa äldre fiskefartyg. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 9 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    medge att under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas till fiskels rationalisering med sammanlagt högst 8500000kr.,

2.    lill Bidrag liU fiskels rationaUsering m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 9000000kr.

E 7. Lån till fiskerinäringen

1984/85 Ulgift       34321814          Reservation           23317999

1985/86 Anslag     35000000

1986/87 Förslag    35000000

Från anslaget beviljas fiskerilän och fiskberedningslån enligt förordningen (1985:439) om statligt slöd till yrkesfisket m. m.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.                                                   62

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

För näsla budgetär beräknar jag 25 milj. kr. för fiskerilän och lOmilj. kr. för fiskberedningslån. Regeringen bör kunnajämka fördelningen mellan de båda ändamålen. Sammanlagl bör anslaget föras upp med 35 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Lån tiU fiskerinäringen för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 35000000 kr.

E 8. Täckande av föriuster vid statlig kreditgaranti till fiske

1984/85 Ulgift

620870

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Från anslaget bestrids utgifter för alt täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till fiskeförelag och fiskberedningsföretag enligt förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Vidare föreslås oförändral 75 milj. kr. som engagemangsram för kreditgarantier.

Föredragandens överväganden

I enlighel med riksdagens beslut (prop. 1984/85:100 bil. 11, JoU 25, rskr 186) har för statliga lånegarantier till fisket beviljats en ram av 75 milj. kr. T.o.m. budgetåret 1984/85 har åtaganden för 60,8 milj. kr. gjorts. Enligt min bedömning bör engagemangsramen vara oförändrad. Jag har tidigare under punkten B 5 redogjort för vad som i övrigt gäller för denna form av verksamhet. Anslaget bör föras upp med I 000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti tiU fiske för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

63

E 9. Prisreglerande åtgärder på fiskets område    Prop. 1985/86:100

Bil. II

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag            1000

1986/87 Förslag           1000

Jordbruksnämnden har i uppdrag att lämna förslag lill reglering av priserna pä fisk under budgetåret 1986/87. Kostnaderna för regleringen skall läckas inom ramen för regleringsekonomin. Jag har för avsikt all återkomma lill regeringen i frågan.

Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

E 10. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.

1984/85 Utgift                 '-

1985/86 Anslag      3000000

1986/87 Förslag      3000000

' Anslaget Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.

Från anslaget bestrids koslnader för bl.a. ersättningar enligt lagen (1985: 139) om ersällning för intrång i enskild fiskerätt m. m. och för bidrag enligt förordningen (1985: 145) om statsbidrag lill fritidsfisket inom vissa områden.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör ökas med 2milj. kr. till 5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I sin anslagsframslällning har fiskeristyrelsen redovisat alt endast ett fåtal ansökningarom ersällning har kommit in till styrelsen. Anslaget bör därför föras upp med oförändral belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för Inträng i enskild jiskerätt m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3000000 kr.

64

Ell. Bidrag till fiskevård m. m.                           Prop. 1985/86:100

Bil. 11

1984/85 Utgift

5690885

Reservation

1985/86 Anslag

4 825000

1986/87 Förslag

4970000

1393686

Frän anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag lill fritidsfisket.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör ökas till 6milj. kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för näsla budgetår räknas upp med 145 000 kr. lill 4970000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all till Bidrag tiU fiskevård m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 4970000 kr.

65

5    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

F. Service och kontroll Fl. Statens livsmedelsverk

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

59240314 57913000 60486000

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor. Till verkets förvaltningsområde hör även besiklningsvelerinäror-ganisationen.

Livsmedelsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldireklör. Inom verket finns tre avdelningar, nämligen hygienavdelningen, undersökningsavdelningen och administrativa avdelningen.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens

Före-

livsmedelsverk

draganden

Personal

240

-2

-3

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

45 588000

+2723 000

+ 2450000

(därav lönekostnader)

(33 112000)

(+2062000)

(+1704000)

Lokalkostnader

12748000

+   143000

+   143 000

Koslnader för införselkon-

Iroll av vegetabilier

1000

-

-

Kostnader för avgiftsbe-

lagda undersökningar

1000

-

-

58338000

+2866000

+2593000

Inkomster

Ersättning för besikt-

ningsorganisationens

personaladministration

425000

+    20000

+    20000

Nettoutgift

57913000

+2846000

+2573000

Statens livsmedelsverk

1. Huvudförslaget (+2446000kr.) innebär bl.a. vakantsättning av ca fyra tjänster och begränsning av verkets kurs- och publikationsverksamhet.

2. Pris- och löneomräkning 3268000 kr.

3. En tjänsi för beredskapsärenden.

4. En tjänst vid valtenseklionen.

Föredragandens överväganden

Livsmedelsverket har i sin anslagsframställning redovisal elt huvudförslag som omfattar budgeiåren 1986/87- 1988/89. Medelsbehovel har därvid i enlighet med regeringens anvisningar beräknats i en prisnivå som utgör pris- och löneomräknal anslag för budgetåret 1985/86 minskal med 5%.

66

Livsmedelsverket har redovisat att nedskärningar vid en tillämpning av Prop. 1985/86:100 huvudförslaget bör fördelas på de tre åren med 1,3, 1,2 resp. 2,5%. Jag Bil. 11 föreslår att anslaget beräknas i enlighel härmed. Jag bedömer alt delta kan genomföras genom fortsalla ralionaliseringar. För alt förslärka livsmedelsverkels resurser för dricksvallenfrågor bör ylleriigare medel anvisas för denna verksamhet. Jag föreslår därför en resursförstärkning på detta område med 500000 kr. för budgetåret 1986/87. Jag har vidare under anslaget beräknat 150000 kr. för vissa uppgifter i fräga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

Jag noterar med tillfredsställelse att verket arbetar med att se över regler med karaktär av normgivning gentemot bl. a. näringslivet.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 60486000 kr.

F 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m.

1984/85 Utgift            '-

1985/86 Anslag        1000

1986/87 Förslag        1000

' Anslaget Täckande av vissa kostnader för köttbesiklning vid konlrollslakterier.

Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid kontrollslakterierna m.m. Statens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av bl.a. slakteriföretagen.

Statens livsmedelsverk

Under detla anslag anvisas elt formelll belopp av 1 000 kr. Kostnaderna för verksamheten skall heh täckas av intäkter. Till den del löpande utbetalningar inte kan bestridas med löpande inbetalningar får livsmedelsverket hos riksgäldskonlorei disponera en rörlig kredit. Vinst eller förlust pä verksamheten under budgetåret skall balanseras till nästföljande budgetår. En omorganisation av besiktningsverksamheten genomfördes per den 1 mars 1985. I enlighet härmed åligger det besiktningsveterinär att från nämnda tidpunkt, utöver skyldigheten att övervaka verksamheten vid kontrollslakteri och utföra köttbesiklning, även vara besiktningsman vid utförsel av livsmedel (exportkontroll) och ulföra de arbetsuppgifter i övrigt som lämpligen kan förenas med besiktningsverksamhelen vid slakteriet och om vilka överenskommelse träffals mellan livsmedelsverket och berörda företag.

67

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

F 3. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet

1984/85 Utgift

-

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1 000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av I 000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är elt expert- och serviceorgan åt lantbruksstyrelsen och andra myndigheter samt åt enskilda organisationer och allmänheten, med uppgift all bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak, spridningssäll m. m. SVA skall vara etl veterinärmedicinskt centrallaboratorium saml ulföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till slöd för dessa funklioner skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete.

SVA:s organisation m.m. framgår av förordningen (1982:553) med instruktion för statens veterinärmedicinska anstalt.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens veterinärmedicinska anstalt

Föredraganden

Personal

124

-

-3

Plan

Kostnader

1. Centrallaboratorie
uppgifter, m. m.

2. Diagnostiska undersök
ningar

3. Service till utom
stående

51 116000 5 252000 18914000

+ 2769000 +   534000 + 3440000

+ 2212000 +   426000 + 2 758 000

75282000

+6743000

+5396000

Inläkler

1. Driftbidrag

2. Uppdragsverksamhet

46998000 28 284 000

+ 3 347000 + 3 396 000

+ 2000000 + 3 396000

75282000

+6743 000

+5396000

68

Statens veterinärmedicinska anstalt                                  Prop. 1985/86:100

1. Pris- och löneomräkning 3 347000 kr.                             ' '

2. Etl utvecklingsbolag för kommersialisering av forskningsresultat bör tillskapas.

3. Normalblodsproduktionen vid statens bakteriologiska laboratorium och vid SVA bör samordnas och förläggas till Håtunaholm.

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid statens veterinärmedicinska anstalt bör för budgetåret 1986/87 beräknas med utgångspunkt i elt huvudförslag motsvarande en real minskning med 2%. Driftbidraget bör räknas upp med 2 milj. kr.

När del gäller frågan om normalblodsproduktionen vid statens bakteriologiska laboratorium och vid SVA återkommer jag i etl senare sammanhang.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

F 4. Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt

1984/85 Utgift    46998000        Reservation

1985/86 Anslag   46998000

1986/87 Förslag 48998000

Under delta anslag anvisas medel för cenlrallaboratorieuppgifter m.m. vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt

Anslaget bör föras upp med 50345000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 3 bör anslaget föras upp med 48998000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 48998000 kr.

69

F 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.    Pop. 1985/86:100

Bil. 11

1984/85 Utgift

10853208

1985/86 Anslag

5000000

1986/87 Förslag

7000000

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mol smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas ocksä ersättning för kostnader som uppkommit genom beslul om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m. m.

Lantbruksstyrelsen

Anslaget bör föras upp med 7 milj. kr. med hänsyn lill beräknal utfall.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till beräknal utfall bör anslaget las upp med 7 milj. kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7000000kr.

F 6. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag         1000

1986/87 Förslag        1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. dll uppdragsverksamhet vid statens utsädeskontroll (SUK).

Statens utsädeskontroll är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift atl mot fastställda avgifter verkställa analysering, provlagning och plombering m. m. av utsädesvaror samt alt bedriva forskning och försöksverksamhet i syfte atl främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar på området samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av växlförädlingsavgifter.

SUK leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en föreståndare. SUK omfattar enheter i Umeå, Skara, Solna och Lund.

70

1985/86     Beräknad ändring 1986/87

Statens utsädes-    Före
kontroll          draganden

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

Personal Plan

Kostnader

Allmännyttig verksamhet Uppdragsverksamhet

Intäkter

Uppdragsverksamhet Driftbidrag

134

1775 000

+   225000

-

23 660000

-1200000

-975000

25435000

- 975000

-975000

23435000

- 975000

-975000

2000000

-

-

25435000

- 975000

-975000

Statens utsädeskontroll

1.   Styrelsen föreslår en ändring av organisationen avseende samordnings- och planeringsfunktionen.

2.   Gränsen för rörlig kredit i riksgäldskontoret föreslås ändras från 1000000 kr. lill 1500000 kr.

Föredragandens överväganden

SUK: s verksamhet finansieras dels med inkomster från uppdragsverksamhet, dels med medel över statsbudgeten. För budgetåret 1986/87 beräknar jag att SUK kan klara sin verksamhel med oförändrat statsbidrag.

Jag biträder förslaget vad beträffar organisationen av samordnings- och planeringsfunktionen. Vidare biträder jag förslaget an gränsen för röriig kredit i riksgäldskonlorei ändras från 1000000 kr. lill 1500000 kr. för budgetåret 1986/87. Del ankommer på regeringen atl besluta i dessa frågor.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens utsädeskontroU: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 7. Bidrag till statens utsädeskontroll

1984/85 Utgift

2060600

1985/86 Anslag

2000000

1986/87 Förslag

2 000000

Reservation

428800

Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid statens utsädeskontroll.

Statens utsädeskontroll

Anslaget bör föras upp med 2000000 kr.

71

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Med hänvisning lill vad jag har anfört under punkten F 6 beräknar jag        ' ' anslaget lill 2000000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till statens utsädeskontroU för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 2000000 kr.

F 8. Bekämpande av växtsjukdomar

1984/85 Utgift

235 335

1985/86 Anslag

250000

1986/87 Förslag

250000

Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mol växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mot karantänsskadegörare bestrids också från detta anslag, liksom kostnader för undersökningar av växtprover som av växtinspeklionen överiämnas för laboratoriemässig diagnostisering.

Lantbrukssty relsen

Styrelsen föreslär etl anslag av 250000 kr. och alt styrelsen bemyndigas att använda högst 200000 kr. för brådskande undersökningar i samband med växtinspektion samt högst 40000 kr. för läckande av kostnader för växt-skyddsförsök vid lantbruksnämnderna.

Föredragandens överväganden

I enlighet med lantbruksstyrelsens förslag beräknar jag anslaget till 250000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 250000kr.

F 9. Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet

Reservation

1984/85 Utgift

7357000

1985/86 Anslag

6992000

1986/87 Förslag

5600 000

Anslaget disponeras av lantbruksstyrelsen för verksamhel vid statens
lantbrukskemiska laboratorium (SLL). SLL skall som centrallaboratorium
bedriva lantbrukskemisk analysverksamhet. Verksamheten omfattar ke
miska, fysikaliska och biologiska undersökningar på jordbrukets, skogs
brukets och trädgårdsnäringens område.                                               72

Föredraganden

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Lantbruksstyrelsen

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

Personal

82

-

-3

Anslag

Utgifter

Förvaltningskoslnader Lokalkostnader Engängsutgift

13 666000 3070000

+ 599000 -504000 +500000

-        685000

-        504000

16736000

+595000

-1189000

Inkomster Uppdragsverksamhet

9744000

+ 203 000

+   203000

Nettoutgift

6992000

+392000

-1392000

Lantbruksstyrelsen

Riksdagen beslutade våren 1984 att en anpassning av SLL till ny verksamhetsinriktning skulle ske. Med utgångspunkl i dels detta beslul, dels budgetpropositionen 1985 lillsalte lanlbruksstyrelsen i mars 1985 en arbetsgrupp med uppgift all föreslå åtgärder för anpassning av SLL: s verksamhel och organisaiion till statsmakternas riktlinjer.

Arbetsgruppen har avlämnat rapport till lanlbruksstyrelsen i augusti 1985. Styrelsens förslag i anslagsframställningen bygger på arbetsgruppens rapport.

Föredragandens överväganden

Medel för SLL: s verksamhet bör beräknas i enlighet med vad som anfördes i prop. 1984/85:100 bil. 11 s.68, vilkel innebär alt verksamheten budgetåret 1986/87 skall bedrivas med ell driftbidrag av 5,6milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslär riksdagen

atl till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 5 600000 kr.

F 10. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

1984/85 Utgift

-

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av I 000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens maskinprovningar.

Statens maskinprovningar har till uppgift aU åt allmänheten prova maskiner, fordon och redskap inom jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och vården av grönytor samt publicera resultaten. Maskinprovning-

73

arna skall vidare enligt särskilda föreskrifter utföra officiell provning som avses i lagen (1974:896) om riksprovplatser m.m. Maskinprovningarna utför också uppdragsprovning på begäran av myndighet eller enskild. Maskinprovningarna har också att tillhandagå allmänheten och berörda myndigheter med råd och upplysningar inom maskinprovningarnas verksamhetsområde samt verka för upplysning om en ändamålsenlig maskinanvändning.

Maskinprovningarnas   organisation   m.m.   framgår   av   förordningen (1983: 816) med instruktion för statens maskinprovningar.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens maskinprovningar

Föredraganden

Personal

73

-

-1

Plan

Koslnader

Myndighetsuppgifter, provningsverksamhet, m. m. Riksprovplatsverksamhel

8 559000 9900000

+ 1623000 +2 330000

+   212000 + 2 330000

18459000

+3953000

+2542000

Intäkter

Uppdragsverksamhet, m.m. Driftbidrag

Intäkter från riksprovplats-verksamheten

3 564 000 4995000

9900000

- 579000 + 2202000

+ 2 330000

+ 212000 + 2330000

18459000

+3953000

+2542000

Statens maskinprovningar

1. Huvudförslaget innebär alt driftbidragei räknas upp med 405000 kr.

2. För all upprätthålla oförändrad omfatlning av verksamheten begärs kompensation för tidigare utebliven uppräkning (+2202000kr.).

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid statens maskinprovningar bör för budgetåret 1986/87 beräknas med utgångspunkt i ell huvudförslag som motsvarar en real minskning med 2%. Driftbidragei bör räknas upp med 212000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1000kr.

74

Fil. Bidrag till statens maskinprovningar

Reservation

1984/85 Ulgift

5995000

1985/86 Anslag

4 995000

1986/87 Förslag

5 207000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

Under anslaget anvisas medel för att täcka vissa koslnader för myndighetsuppgifter m. m. vid maskinprovningarna.

Statens maskinprovningar

Anslaget bör föras upp med 7 197000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 10 beräknar jag anslaget till 5 207000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 5 207000 kr.

F 12. Statens växtsortnämnd

1984/85 Ulgift

204020

1985/86 Anslag

301000

1986/87 Förslag

329000

Statens växtsortnämnd handhar uppgifter enligt växtförädlarrättslagen (1971:392) samt utsädeslagen (1976:298). Nämnden fullgör de skyldigheter som åligger tillsynsmyndighet enligt konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter.

Nämnden består av ordförande, vice ordförande samt högst sju andra ledamöter. Hos nämnden finns ett kansli som förestås av en chef.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens växtsortnämnd

Föredraganden

Personal

2

—

—

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

611000

(400000)

30000

+50000

(+29000)

+ 2000

+ 26000

(+20000)

+ 2000

641000

+52000

+28000

Inkomster

Avgifter

Nettoutgift

340000 301000

+52000

+28000

75

Statens växtsortnämnd                                                   Prop. 1985/86:100

Anslaget bör föras upp med 353000kr. vilkel innebär full pris-och löneom-        i'- '' räkning.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör beräknas med utgångspunkt i etl ettårigt huvudförslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 329000 kr.

F 13. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet

1984/85 Ulgift

9144809

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Under anslaget las upp etl formelll belopp av 1 000kr. lill uppdragsverksamhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och sjukvård.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl.a. ärenden om den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet saml veterinärväsendel.

Det åligger lantbruksnämnd att under lanlbruksstyrelsen ansvara för distriktsveterinärorganisalionen i länet, utöva tillsyn över distriktsveterinärernas och andra praktiserande veterinärers verksamhet, leda den regionala planeringen och samordningen av hälso- och sjukvården bland husdjuren saml leda och samordna åtgärder mol djursjukdomar i den mån detla inle ankommer på länsslyrelsen. Inom varje nämnd skall finnas en veterinär enhet. Chef för den veterinära enheten är en länsveterinär, som i övrigt är tjänsteman hos länsstyrelsen och i denna egenskap fullgör uppgifter enligt länsstyrelseinstruktionen (1971:460, ändrad senast 1985:499).

Antalet tjänster inom distriktsveterinårorganisationen fär uppgå till högsl 390.

Distriktsveterinärorganisationen är främst avpassad för att tillgodose behovel av sjukvård och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hästar som används i jordbruket och skogsbruket. Om djurskyddsskäl föreligger eller där annan veterinärvård inle kan anvisas är distriktsveterinär skyldig alt även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distriktsveleri-närorganisationen skall i samarbele med främst den organiserade hälsokontrollverksamheten medverka i förebyggande åtgärder.

I veterinärtaxeförordningen (1975:539, ändrad senasi 1985:671) föreskrivs att vid varje förrättning som utförs av en distriktsveterinär utgår en särskild djursjukvårdsavgifl, vars storiek bestäms av regeringen.

76

1985/86

Beräknad ändring 1986/87      Pop. 1985/86: 100

-    Bil. 11

Föredraganden

Lantbruksstyrelsen

Personal Plan

Koslnader

Distriktsveterinärorganisationen m. m.

Anskaffning av viss laboratorieutrustning

Främjande av förebyggande åtgärder

Inrättande av flerveterinärstationer

Intäkter

Bidrag till djurens

hälso- och sjukvård Djursjukvårdsavgifter Kollektiva medel från jordbruksnäringen

390

69845000

+8815000

+6935 000

125 000

-    55000

-    55000

5 000000

-

-

500000

-

-

75470000

+8760000

+6880000

40470000 20000000

+ 5 760000

+ 2880000

15 000000

+3000000

+4000000

75470000

+8760000

+6880000

Lantbruksstyrelsen

Lanlbruksstyrelsen är med hänsyn till arbels- och kostnadsutvecklingen återhållsam när del gäller alt inrätta ytteriigare tjänster i distriktsveterinär-organisationen. Av medgivna 390 tjänster beräknar styrelsen atl 375 finns inrättade under budgetåret. Därutöver behöver finnas medel till tillfälliga vikarier.

Kostnadsutvecklingen har under de senaste åren varil ogynnsam. För atl komma till råtta med detla har lanlbruksstyrelsen genomfört olika åtgärder. Bl. a. har införts en hårdare styrning av de ordinarie veterinärernas ledigheler, vilkel skall minska koslnaderna för velerinärvikarier. För budgetåret 1985/86 har elt syslem för länsvis budgetering och uppföljning av löner och reseersättningar genomförts.

I planen för budgetåret 1985/86 är lönekostnaderna upptagna till 61470000 kr. Beloppel är beräknat i lönenivån den 30juni 1985, men innehåller ej L-ATF avseende budgetåret 1984/85. I beloppet har inräknats 1,5 milj. kr. avseende lantbruksnämndens ökade administration av den nya organisalionen för djurens hälso- och sjukvård. Lönekostnaderna ökar med totalt 4815000 kr. till följd av träffade löneavtal t. o. m. den Ijuli 1985. Lanlbruksstyrelsen förutsätter all löneavtal som träffas efter den Ijuli 1985 och belastar budgetåret 1986/87 i huvudsak kompenseras från anslaget Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. eftersom en ytteriigare höjning av intäkterna från djursjukvårdsavgifter inte bedöms möjlig. För all kompensera sig för kommande löneavtal anser styrelsen atl löneposlen bör uppräknas med 3 milj. kr. som finansieras med en molsvarande höjning av de kollektiva medlen från jordbruket. Därmed kommer löneposten alt uppgå till 69285000 kr.

77

Lantbruksstyrelsen föreslår vidare att det från budgetåret 1984/85 balan-     Prop. 1985/86: 100 serade underskottet under anslaget på ca 3 milj. kr. får täckas från réserve-     Bil. 11 rade medel under anslaget F14 anslagsposten Främjande av förebyggande åtgärder.

Föredragandens överväganden

Kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård beräknar jag för budgetåret 1986/87 till 82350000 kr. Jag har därvid beräknat 140000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

Finansieringen av dessa koslnader bör ske på sätt som framgår av den tidigare redovisade planen. Såväl statens som näringens kostnader för djurens hälso- och sjukvård bör beräknas med hänsyn tagen till kostnadsökningen. När del gäller näringens andel av denna kostnadsökning, som jag beräknat till 4milj. kr., kommer jag senare atl föreslå regeringen att uppdra ät statens jordbruksnämnd atl ta upp denna fråga i kommande jordbruksprisöverläggningar.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1000 kr.

F 14. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

32283 309 40470000 43 350000

Reservation

14604 565

Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisationen, anskaffning av viss laboratorieutrustning, främjande av förebyggande åtgärder samt stöd vid inrättande av flerveterinärstationer.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

1. Bidrag till dislriktsvete-
rinärorganisationen

2.   Anskaffning av viss laboratorieutrustning

3.   Främjande av förebyggande åtgärder

4.   Inrättande av flerveterinärstationer

Lantbruks-

Före-

styrelsen

draganden

34845000

+ 5815000

+ 2935 000

125 000

-    55000

-    55000

5000000

-

-

500000

-

-

40470000

+5760000

+2880000

78

Föredragandens överväganden                                             Prop. 1985/86: 100

Reserverade medel under anslaget bör få disponeras för att läcka underskott i distriklsveterinärverksamheten.

Med hänvisning till vad jag ovan och under punkten F13 har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 43 350000kr.

F 15. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

1984/85 Utgift     1704999

1985/86 Anslag    1810000

1986/87 Förslag    1910000

Under anslaget anvisas medel för all bestrida kostnader för veterinär-värd för avlägset boende djurägare. Lantbruksnämnden disponerar medlen i enlighel med vad som framgår av veterinärtaxeförordningen (1975:539).

Lantbruksstyrelsen

Pris- och löneomräkning 215000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för budgetåret 1986/87 räknas upp med lOOOOO kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av I 910000kr.

F 16. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

1984/85 Utgift     2020772        Reservation           317767

1985/86 Anslag    2418000

1986/87 Förslag   2577000

Under anslaget anvisas medel för atl bestrida koslnaderna för prövning frän djurskyddssynpunkl av nya djurhållningsmeloder, inredningsdelaljer m. m. i stallar och kostnader för viss verksamhel på försöksdjursområdel.

Lantbruksstyrelsen

Till ledamöterna i de regionala djurförsöksetiska nämnderna har hillills
utgått endasl rese- och traktamentsersättning samt i förekommande fall
ersättning för förlorad arbetsinkomst.                                                  79

Lanlbruksstyrelsen beräknar, med reservation för resultatet av en avi-     Prop. 1985/86: 100 serad utredning om nämndernas verksamhet, kostnaderna till 270000 kr.     Bil. 11 för budgetåret 1986/87.

Centrala försöksdjursnämnden

1. Pris- och löneomräkning 146000 kr.

2. Nämnden föreslår en ökning av medelsanvisningen med 500000 kr. för bl.a. sekretariatresurser, informations- och utbildningsverksamhel samt ökade insatser inom områdena alternativa och kompletterande metoder lill djurförsök saml hälsoinventeringar och hälsokontrollverksamhel.

Föredragandens överväganden

Regeringen har beslutat om en översyn av den eliska prövningen av djurförsök. Översynen skall vara slulförd den I april 1986. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår lill 2577000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 2577000 kr.

80

G. Utbildning och forskning                             Prop. 1985/86: lOO

                                                                             Bil. 11

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet

1984/85 Utgift     355095960         Reservation            5900039

1985/86 Anslag   380854000

1986/87 Förslag        406328000

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhel samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Lantbruksuniversitetets verksamhel bedrivs vid 51 institutioner, elva försöksdistrikt, en lill Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker samt ett antal jordbruksegendomar och fältstationer.

Sveriges lantbruksuniversitet

1.   Styrelsen föreslår atl huvudförslaget inle skall lillämpas pä grundutbildningen. Agronom-, hortonom-, jägmästar- och veterinärutbildningarna har alla genomgått genomgripande förändringar under senare år. För skogslekniker- och skogsmästarlinjerna skall en hell ny studieordning genomföras. En ny utbildningslinje, djursjukvårdarlinjen, har införts. För de flesta linjerna har tidigare beslut om ökad antagning ännu inte vunnit fullt genomslag. Det har inte kunnat förhindras att denna expansion av ulbildningen har fått ske på bekostnad av forskning/försök. En nedskärning av utbildningsresurserna medför minskad kvalitet om forskningsresurserna skall hållas oförändrade.(-F 29 220 000 kr.)

2.   Pris- och löneomräkning 30672000 kr.

3.   Del är viktigt bl.a. med en långsiktig kompetensuppbyggnad av forskning rörande energiproduktion. SLU: s energiforskningsprogram bygger hell på projektanslag. Delar av projeklanslagen bör därför successivt permanentas. 1 försia hand bör medel för en fasl tjänst som professor i skogsteknik, särskill skogsbrukels energisystem, jämte basresurser överföras lill SLU. (+ 1 OOOOOO kr.)

4.   Grundläggande u-landskunskap är av stor betydelse för rekryteringen lill biståndsarbete. Resurser för utbildningen bör därför ställas till förfogande. (+ 300000 kr.)

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår bör medel för verksamheten vid Sveriges lantbruksuni
versitet (SLU) beräknas med ulgångspunkl i ett huvudförslag för tre är
med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 1, 2 och
2% för första, andra resp. tredje budgetåret. Liksom tidigare bör inte
forskningen omfatlas av den resursminskning som huvudförslaget innebär.
SLU genomför en utredning om vissa utbildningar av icke högskolekarak-
tär. Denna utredning kommer att ge underlag för hur de fortsatta bespa
ringarna skall tas ut. Med hänsyn till grundutbildningens väsentliga bety
delse för möjligheterna all rekrytera forskare bör emellertid effekterna av
huvudförslaget på denna del av verksamheten tillfälligt mildras. Dessutom         81

6   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

bör 1,7milj. kr. tillföras anslaget för alt säkra en skogsteknikerutbildning     Prop. 1985/86: 100
av den omfattning som beslutades av riksdagen år 1984.       Bil. 11

SLU har i enlighet med de riktlinjer jag redovisade i prop. 1983/84:107 om forskning lämnat förslag lill omfördelning av resurserna för forskning och forskarutbildning. Omfördelningen uppgår till ca 2% av de samlade forskningsresurserna eller ca 5 milj. kr. Den syftar till all fördjupa och förslärka långsiktig kunskapsuppbyggnad inom de forskningsområden som har prioriterats i forskningspropositionen. Jag finner SLU:s förslag väl avvägt. En omfördelning inom en ram av ca 2% av de samlade forskningsresurserna bör sålunda ske under budgetåret 1986/87. Omfördelningen bör avse en fördjupning och förstärkning av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom områdena biologiska produktionsprocesser och bioteknik, mät- och reglerteknik, veterinärmedicin och djurhälsa, skogsproduktion, luftföroreningar och livsmedel. SLU skall i nästa anslagsframställning redovisa effekten m. m. av genomförda omfördelningar.

SLU har föreslagit atl resurser överförs frän projektanslag för energiproduktionsforskning till SLU: s anslag. Frågan om den fortsatta forskningen på energiområdet är f. n. föremål för särskild utredning. Mot den bakgrunden är jag inle beredd alt nu la ställning lill SLU: s förslag. (3)

Vid SLU finns en tjänst som ordinarie klinikchef vid institutionen för obstelrik och gynekologi. Tjänslen som klinikchef har prövats till sitt ämnesinnehåll på samma sätt som för professur och innefattar, som professurerna i övrigl, utbildning och forskning saml därutöver ledning av djursjukvård i den ambulatoriska kliniken. Tjänstens karaktär är sådan all den vetenskapliga skickligheten har slor belydelse. Jag förordar därför atl den ordninarie tjänsten som klinikchef omvandlas lill en tjänst som professor i obstelrik och juversjukdomar, tillika klinikchef för den ambulatoriska kliniken.

Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare denna dag behandlat frågan om verksamheten vid enheten för radiologisk onkologi vid universitetet i Stockholm. Han har därvid, efter samråd med mig, tillstyrkt ett av statskontoret framlagt förslag som innebär att enheten flyttar från Stockholm till Ultuna. Medel för enhetens kostnader skall senare överföras till lantbruksuniversitetet.

Det syslem för planering och resursfördelning för den grundläggande högskoleutbildningen som 1975 års riksmöle fattade beslut om innebär bl.a. att det skall finnas planeringsramar för antalet nytillkommande studerande. Systemet med planeringsramar tillämpas för de grundläggande högskoleutbildningarna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Planeringsramar innebär ett effeklivt utnyttjande av de totalt lillgängliga resurserna. Jag förordar att systemet med planeringsramar tillämpas för de grundläggande högskoleutbildningarna vid SLU fr. o. m. budgetåret 1986/87. I budgetpropositionen bör antalet utbildningsplatser för olika linjer normall endast anges som en riktpunkt på vilken den schablonmässiga medelsberäkningen grundas. SLU bör ha betydande frihet att disponera resurserna och därmed fördela utbildningskapaciteten på ett sätt som överensslämmer med behov och önskemål.

Mitt förslag till planeringsram redovisar jag i följande sammanställning.     82

Antalet utbildningsplatser har lidigare godkänts av riksdagen.

Planeringsram för statlig högskoleutbildning inom jordbruks- och skogsbrukssektorn     Prop. 1985/86: 100
budgetåret 1986/87                                                                      Bil   1 1

Utbildningslinje/poäng

Antal utbildningsplatser

Lanlbruksvelenskupliga fakidteien

Agronomlinjen, 220 poäng        130

Hortonomlinjen, 220 poäng         25

Landskapsarkitektlinjen, 220 poäng    30

Lantmästariinjen, 40 poäng      140

Trädgårdsteknikeriinjen, 40 poäng 44

Skogsveienskapliga fakulteten

Jägmästariinjen, 200 poäng        60

Skogsmästariinjen, 60 poäng     45

Skogsteknikeriinjen, 80 poäng 120

Veterinärmedicinska fakulteten

Veterinäriinjen, 220 poäng         65

Djursjukvårdarlinjen, 40 poäng   20

Summa                                      679

Sammanlagt bör anslaget lill SLU räknas upp med 25474000 kr. till 406 328000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen atl

1.    bemyndiga regeringen att inrätta en tjänsi som professor i enlighel med vad jag har förordal,

2.    lill Sveriges lantbruksuniversUet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 406328000 kr.

G 2. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

1984/85 Utgift     174095210

1985/86 Anslag   191472 000

1986/87 Förslag 174 296000

Från anslaget bekostas lokalhyror vid Sveriges lantbruksuniversitel och ersättningar till domänverkets fond för upplåten mark.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Sveriges lantbruksuniversitet

Föredraganden

Lokalhyror Ersättning till domänverkets fond

188822000

■2 650000 191472000

-17 347 000

-18632000

+     171000 +     171000

-18461000    -17176000

Föredragandens överväganden

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Lokalkostnader ni. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 174296000 kr.

83

G 3. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet    Prop. 1985/86:100

m.m.                                                             Bil. 11

1984/85 Utgift    30844608       Reservation         17866114

1985/86 Anslag   14 800000

1986/87 Förslag 23 800000

Från anslaget anvisas medel till byggnadsarbeten för Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhel inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Byggnadsstyrelsen

I fråga om investeringsobjekt, som lidigare inte redovisats för riksdagen eller för vilka föresläs nya kostnadsramar, anförs följande.

Diverse objekt. I gällande investeringsplan finns under denna rubrik uppförd en kosinadsram av 13,8 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och 48840000 kr. för tidigare budgetår, dvs. totalt 62640000 kr. i prisläget den 1 januari 1984. För budgetåret 1985/86 är uppförd en kostnadsram av 13,8milj. kr. i prisläget den 1 januari 1984, vilket motsvarar 14,6milj.kr. i prisläget den I januari 1985. Av ramen får högst 8,3 milj. kr. tas i anspråk av byggnadsstyrelsen för utförande av sådana smärre byggnadsåtgärder som inte medför nämnvärd utökning av lokalinnehavet och för vilka kostnadema i varje särskilt fall inte överstiger 2 milj. kr. i prisläget den I januari 1985. Kostnadsramen i övrigt får tas i anspråk endast efter beslut av regeringen.

Byggnadsstyrelsen föreslår att ramen för budgetåret 1984/85 slås ihop med ramen för tidigare budgetär. En ny ram av 58390000 kr. i prisläget den Ijanuari 1985 bör föras upp för lidigare budgetår.

Byggnadsstyrelsen föreslår vidare alt ramen för budgetåret 1986/87 förs upp med 15milj. kr. och att bemyndigandegränserna för Diverse objeki höjs till 5 resp. lOmilj. kr. från nuvarande 2 resp. 4 milj. kr.

Projektering. Styrelsen föreslår atl för budgelårel 1986/87 förs upp en medelsförbrukning av 3 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I investeringsplanen harjag under kostnadsramen Diverse objekt (budgetåret 1986/87) räknat medel för sådana ny- och ombyggnadsobjekt för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 4milj. kr. Byggnadsstyrelsen föreslår att gränserna för verkets och regeringens bemyndigande när det gäller utnyttjande av kostnadsramen Diverse objekt utökas. Jag har erfarit alt bl.a. denna fråga behandlas av utredningen (C 1984:03) om statsförvaltningens lokalförsörjning. Frågan bör därför tas upp i anslutning till behandling av denna utrednings samlade förslag.

Övriga objekt i investeringsplanen för näsla budgetår har tidigare redovisats för riksdagen.

84

Jag förordar att medel för näsla budgetår anvisas enligt följande investe-     Prop. 1985/86:100
ringsplan och anslagsberäkning.                                                   Bil. 11

Investeringsplan (1000-tal kr.)

Byggnadsobjekl

Kostnadsram

1984-      1985-01-01      01-01

Bygg-     Färdigstart       ställande

Medelsförbrukning

Faktisk Beräknad för

t.o.m.

1985-

06-30 1985/86   1986/87     år/mån   år/mån

Slutredovisat 1985-06-30 Färdigställda, ej slutredovisade objekt

Sveriges lantbruksuniversitet

Alnarp

Mellangård. Husdjurs-försöksstation

Diverse objekt

(t. o. m. budgetåret 1984/85)

Diverse objekt

(budgetåret 1985/86)

Diverse objekt

(budgetåret 1986/87)

Projekteringskostnader

121805            120186

99200    99760       89283     7610      2900

43 700    46100        16981   21000      5 000       84-11      86-02 62640     58 390 \

30144

8000

> 10000

13 800     14600 14600

7180     1000       1000 341145   233450      263774   37610     18900

Anslagsbehovet beräknar jag avrundat lill 23,8 milj. kr. enligt följande sammanslällning.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1985-07-01 Anslag för 1985/86 Anslag för 1986/87 (förslag)

17 866

1985/86

37610

14800

1986/87

18900

23 844

56510

56 510

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i del föregående,

2.    lill Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 23 800000 kr.

85

G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges        Prop. 1985/86:100

lantbruksuniversitet m. m.                                Bil. 11

1984/85 Ulgift       25814 352         Reservation             7943073

1985/86 Anslag     29900000

1986/87 Förslag    28400000

Från anslaget bekostas inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhel inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Inredning

I det följande redovisas endast redan beslutade, nya eller ändrade kostnadsramar som skall föras upp i inredningsplanen.

Byggnadsstyrelsen

I fråga om inredningsprojekl, som inte tidigare redovisats för riksdagen e!'";r för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.

För all få bättre samordning mellan bygg- och inredningsplaneringen föreslår byggnadsslyrelsen att kostnadsramar för inredning förs upp i inredningsplanen samtidigt med alt kostnadsramen för etl byggprojekt förs upp i investeringsplanen. Vidare föreslår byggnadsstyrelsen atl inredningsramar, på samma säll som gäller för byggramar, anges i prislägel den Ijanuari aktuellt år och alt uppräkning av ramarna med hänsyn till kostnadsutvecklingen sedan fär ske.

Sveriges lantbruksuniversUet

Ultuna

Ombyggnad för centrala förvaltningen. Förvaltningens nuvarande lokaler är numera olillräckliga bl.a. till följd av övergång till terminalhantering. Förvaltningen planeras därför alt överflyttas lill iordningställda lokaler i f. d. restaurangbyggnaden. I de nya lokalerna planeras vidare storrum samt inrättas tätpackningsarkiv. Kostnaden för inredning uppskattas lill 1,8 milj. kr. Byggnadsslyrelsen föreslär att en kostnadsram av 1,8 milj. kr. i prislägel den Ijanuari 1985 uppförs i inredningsplanen för budgetåret 1986/87.

Genetiskt centrum. Molekylär genetik. Byggnadsstyrelsen har tidigare redovisat riktlinjer för genetiskt centrum och hemställt om godkännande av dessa samt om uppdrag att projektera nybyggnad för mikrobiologi etapp I. Som framgår av redovisningen planeras lokaler inom genetiskt centrum även för molekylär genetik. Institutionens lokalbehov avses lillgodoses genom ombyggnad.

Inredningskostnaden för kompletterande inredning uppskattas till
0,9milj. kr. i prislägel den Ijanuari 1985. Byggnadsslyrelsen föreslåratt en          86

delram Genetiskt Centrum av 0,9milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

Statens naturvårdsverk                                                  Prop. 1985/86: 100

Ersättningsanskaffningar m.m. I gällande inredningsplan finns kostnads- ' " ramar uppförda för i första hand ny inredning till aktuella projekt, inred-ningskompletleringar samt ersättningsanskaffningar. De anvisade ramarna har i princip helt disponerats för inredning till de nya projekten samt för inredningskomplelleringar. Verket' har därför beräknal medel endasl för nyinredning och kompletteringar. Medel för ersättningsanskaffningar ingär således inle. I samband med atl kemikalieinspektionen samlas lokalmässigt och får nya laboraiorielokaler sker omdispositioner inom avdelningen för mikrobiologi samt forskningssekretariatet. Vidare planeras att iord-ningsslällas en större samlingslokal saml föreläsningssalar. Kostnaderna uppskattas till 1,8 milj. kr. i prisläget den Ijanuari 1985.

Byggnadsstyrelsen föreslår all en kosinadsram Inredningskomplelleringar m. m. budgelårel 1986/87 av 1,8 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

Diverse objekt. I gällande inredningsplan är uppförd en delram av 7,0milj.kr. Av beloppel får byggnadsstyrelsen ta i anspråk 5,5 milj. kr. för oförutsedda mindre inredningsobjekt saml för sådana objekt för vilka verket beslutar om byggnadsåtgärder. Kostnadsramen i övrigl fär las i anspråk endasl efler beslul av regeringen. Kostnadsramen är avsedd för inredning av lokaler i samband med funktionella förändringar vid ombyggnader och omdispositioner. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 fär ramen även användas för planmässig ersällningsanskaffning vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Genom beslut den 17 maj 1984 bemyndigade regeringen byggnadsslyrelsen att ta i anspråk högst 0,4 milj. kr. för inredning och utrustning för Nordiska genbanken. Den del av kostnadsramen som styrelsen inle beslutar om, 1,5milj.kr., uppgår därefter till 1,1 milj.kr. Av den del av ramen som byggnadsstyrelsen disponerar har per den 30juni 1985 disponerats 5,5 milj. kr.

För byggnadsstyrelsens fördelning. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 uppförs denna årsvis. Ramen är avsedd för nyinredningsbehov och kompletteringar i samband med beslutade till- och ombyggnader, omdispositioner och underhåll. Vidare är ramen avsedd för ersättningsanskaffningar. För budgetåret 1985/86 har en kostnadsram av 2,1 milj. kr. förts upp i inredningsplanen.

Till följd av de senaste årens olillräckliga medelsanvisningar har inga medel kunnat avsällas för ersättningsanskaffningar. Byggnadsstyrelsen föreslår därför atl medlen under kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning i första hand används för inredningskompletteringar i samband med byggnads- och underhållsåtgärder samt omdispositioner som beslutats av byggnadsslyrelsen. Löpande ersättningsanskaffning av inredning saml kompletteringar i samband med omdispositioner som sker inom befinlliga lokaler och som beslutas av högskolan bör finansieras via anslag och andra medel som ställs lill högskolornas förfogande.

I överensstämmelse härmed har byggnadsstyrelsen inom ramen För
byggnadsstyrelsens fördelning irite inberäknat medel för ersättningsan
skaffningar. Ramen avser således nyinredning och komplettering i sam
band med verksamhetsförändringar.                                                   "

För budgetåret 1986/87 föreslår byggnadsstyrelsen alt en kostnadsram     Prop. 1985/86: 100
av 1,5 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.                          Bil. 11

Utrustning

I det följande redovisas endast redan beslutade, nya eller ändrade kostnadsramar som skall föras upp i utrustningsplanen.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH)

I fråga om utrustningsobjekt, som tidigare inte redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.

Kostnadsramar för utrustning anpassas inte fortlöpande till förändringar i prisläget genom uppräkning med index. Upphandlingen inom kostnadsramarna sträcker sig över flera år. Del är omöjligt all nu bedöma om ulrust-ningsprogrammen kan realiseras inom de belopp som beräknats. Förslagen till kostnadsramar är därför relaterade till prisläget våren 1985.

Sveriges lantbruksuniversUet

Ultuna. Molekylär genetik. Professuren i genetik vid institutionen för genelik har fått ell ändrat ämnesinnehåll till molekylär genetik. Med hänsyn till professurens ändrade ämnesinnehåll måsle utrustningar till stor del nyanskaffas. För att täcka utrustningsbehovet för en försia etapp föreslår UUH atl en delram av 2,9milj. kr. förs upp i utrustningsplanen.

Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret 1986/87. För budgetåret 1985/86 är uppförd en kostnadsram av 12750000kr. för della ändamål. Kostnadsramen har visat sig vara otillräcklig för atl tillgodose dels planmässig ersättning av försliten utrustning, dels utrustningsbehov föranledda av ändrat innehåll i kurser, ökat studerandeintag, mindre byggprojekt, för vilka särskild utrustningsram inte förs upp, oförutsedda utrustningsbehov m.m.

För budgelårel 1986/87 föreslår styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet i samråd med UUH alt en definitiv kostnadsram av 12750000 kr. förs upp i utrustningsplanen.

UUH har i kompletterande framställning föreslagit en höjning av ramen med ytterligare 3 milj. kr. för anskaffning av datorutrustning till lantbruksuniversitetet.

Statens naturvårdsverk

Laboratorie t för miljökontroU. Laboratoriet svarar för undersökningsverksamhet och kunskapsförsörjning avseende miljöeffekter inom recipienl-och annan miljökontroll samt är centrallaboratorium för kontroll av vatten-och landmiljön. Laboratoriet handhar vidare forskningsfartyget Ancylus.

I laboratoriet ingår en nyinrättad landenhet som skall svara för frågor om
miljökontroll och miljöpåverkan i landmiljön och biträda inom verket med
ekologiska riskbedömningar. Enheten svarar även för metodutveckling        88

och anvisningar för observationer, provtagning, analys och redovisning     Prop. 1985/86: 100 inom sin arbetsområde. Nya lokaler iordningsslälls i Uppsala. För alt    Bil. 11 täcka utrustningsbehovet föreslår UUH att en definitiv kostnadsram av 2,9milj. kr. förs upp i utruslningsplanen.

Ersättningsanskaffningar m. m.. budgetåret 1986/87. För budgetåret 1985/86 är uppförd en kosinadsram av 6,5 milj. kr. för delta ändamål.

Statens naturvårdsverk beräknar med utgångspunkt i en genomsnittlig teknisk livslängd av 10 är för verkets utrustning ett medelsbehov av ca 6,5 milj. kr. för ersättningsanskaffningar. På forskningsfartyget Ancylus behöver utrustning ersättas för ca 145000 kr. Del sammanlagda medelsbehovel för ersättningsanskaffningar blir således 6,6milj. kr.

Verkets övriga nyanskaffningsbehov uppgår lill ca 8,3 milj. kr. Verket har efter samråd med UUH begränsat sina nyanskaffningsförslag till 2,6milj. kr. för vissa större investeringar i samband med ändrad verksamhetsinriktning, vidareutveckling av system för databearbetning och fortsatt ralionalisering av den administrativa verksamheten.

UUH föreslår alt en definitiv kostnadsram av 8,2 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen förbudgeiäret 1986/87.

Nya lokaler till brackvattentoxikologiska laboratoriet i Studsvik (NBL) medför behov av ylleriigare nyinvesteringar för 2,8 milj. kr. NBL är en del av naturvårdsverkets laboratorium för produkt- och utsläppsfrågor. Vid NBL lar man bl. a. fram underlag för riskvärdering av miljöfarliga kemikalier och förslag till ersättningskemikalier.

Föredragandens överväganden

För att en bällre samordning av planeringen för ett byggnadsprojekt skall uppnås bör enligt min mening samtliga berörda resursslag prövas vid samma tillfälle. Detla bör gälla såväl för planeringsramar till myndigheterna som för underlaget till riksdagens prövning av kostnadsramar. För att prövning skall kunna göras samtidigt är det, såsom byggnadsstyrelsen och UUH har föreslagit, nödvändigl ätt inrednings- och utrustningsramarna kan anges i samma prisläge som investeringarna. Vid prövning av ett byggnadsprogram bör således planeringsramar samtidigt anges för investering, inredning och utrustning. Eftersom prövningen kommer all göras i tidigt skede av planeringen är det enligt min bedömning nödvändigl atl ha en möjlighet till omvärdering inom en total ram för resp. projeki om del under planeringsarbetet uppslår obalans mellan resursslagen. En utgångspunkl för sådana omprioriteringar bör vara all åtaganden för drifl och underhåll inte ökas. I samband med att regeringen redovisar byggnadsprojekt för riksdagen bör samtidigt förslag till kostnadsramar för inredning och utrustning redovisas. Jag utgår ifrån alt denna handläggningsordning skall kunna tillämpas vid beredning av budgetpropositionen 1987.

Byggnadsstyrelsen föreslår all löpande ersättningsanskaffning av inredning samt kompletteringar i samband med omdispositioner, som sker inom befinlliga lokaler och som beslutas av högskolan, skall finansieras via anslag och andra medel som ställs till högskolornas förfogande.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag anmält sin    89

avsikt att föreslå regeringen att högskolans anslags- och styrsystem skall    Prop. 1985/86: 100 ses över. Enligt min mening bör frågan om bl. a. ersättningsanskaffning av     Bil. 11 inredning och utrustning behandlas i del sammanhanget.

Med utgångspunkt i de förslag som byggnadsstyrelsen har redovisat förordar jag alt följande inredningsplan läggs till grund för medelsberäkningen för näsla budgelår.

För inredning av lokaler för SLU: s centrala förvaltning förordar jag alt under rubriken Ultuna. Centrala förvaltningen en ram av 1,6 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

I prop. 1983/84: 107 om forskning förordade jag en fördjupning och förstärkning av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom bl.a. områdena biologiska produktionsprocesser och bioteknik. Den föreslagna förstärkningen skall utgöra en bas för en utökad forskning rörande alternativ produklion i jordbruket och trädgärdsnäringen enligt de riktlinjer jag har föreslagil i forskningspropositionen. Som etl led i fördjupningen av denna forskning har professuren i genetik vid institutionen för genelik pä Ultuna fält ett ändrat ämnesinnehåll till molekylär genelik. Byggnadsstyrelsen har iordningställt lokaler för den nya verksamheten. Till inredning av lokalerna förordar jag atl under rubriken Ultuna. Genetiskt centrum. Molekylär genetik förs upp en delram av 0,9 milj. kr. Kostnaderna för inredning under ramen bestrids med medel som flyter in genom miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Jag har inom kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning budgetåret 1986/87 beräknal medel för oförutsedda mindre inredningsobjekt m. m. saml medel lill regeringens disposition för inredning av investeringsobjekt för vilka investeringskostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 4milj.kr. Jag har tidigare vid min anmälan av byggnadsarbeten inom jordbruksdepartementels verksamhetsområde under punkten G 3 berört denna fråga. Det ankommer pä regeringen att besluta om del belopp som skall stä till byggnadsstyrelsens disposition. Vidare harjag under ifrågavarande ram beräknat medel för planmässig ersättningsanskaffning av inredning vid Sveriges lantbruksuniversitet och statens veterinärmedicinska anstalt.

Jag förordar all under rubriken Statens naturvårdsverk. Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1986/87 förs upp en kosinadsram av l,4milj.kr. Inom ramen har medel beräknats för komplettering och ersättningsanskaffning av inredning av lokaler med anknytning till forsknings- och försöksverksamhel vid naturvärdsverket.

Med utgångspunkt i de förslag som byggnadsstyrelsen har redovisal förordar jag all följande inredningsplan läggs till grund för medelsberäkningen för näsla budgetår.

90

Inredningsplan (1 000-tal kr.)

Prop. 1985/86: Bil. 11

100

Inredningsobjekt

Kostnad

sram

Medelsförbrukning

definitiv ram

delram   art'

t.o.m.   Beräknad för 19g<;

06-30    1985/86 1986/87

Slutredovisade projekt 1985-06-30

550

490

Sveriges lantbruksuniversitet

Ultuna

Central service Centrala förvaltningen Genetiskt centrum, molekylär genetik Växtskyddscentrum

Alnarp Växtskyddscentrum

"1600 8500

1100       1

3

'OO      3

1

775 5197

Statens veterinärmedicinska anstalt

Ultuna

Cenlralblock

11000 .

1

10949

Fiskeristyrelsen

Kälarne

Fiskeriförsöksanstalt Inredning och utrustning

5 825

1

5 749

Statens naturvårdsverk

ErsäUningsanskaffningar m.m. budgetåret 1984/85

Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1985/86

Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret 1986/87

Miljökontroll-laboratorium

5000

1300,

1400' 1500

1

1

3 1

2230

Statens strålskyddsinstitut

Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1984/85

500

1

409

Diverse objekt

(tidigare budgetär)

7000

1

3 528

För byggnadsstyrelsens fördelning

budgetåret 1985/86 budgetåret 1986/87

2100 2250

1 3

48525     2000

50525

29327    9750      7 850

46927

' Art av kostnadsram för resp. objekt.'

1.    Av statsmakterna tidigare godtagen kostnadsram.

2a. Andrad kostnadsram (lidigare fastställd som definitiv).

2b. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3.    Ny kostnadsram.

"Prisläge 85-01-01.

91

Anslagsbehovet för inredning beräknar jag avrundat till 6,1 milj. kr.     Prop. 1985/86: 100
enligt följande sammanslällning.                                        Bil. 11

Anslagsberäkning avseende inredning (1000-tal kr.)

Medelstillgång                                 Beräknad medelsförbrukning

2456

1985/86

9750

9000

1986/87

7 850

6144

Medelsreservaiion Anslag för 1985/86 Anslag för 1986/87 (förslag)

17600                   17 600

De kostnader som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas. Jag räknar med att behovet av riktade insatser får ske på bekostnad av den planmässiga ersättningsanskaffningen, bl.a. med härisyn till datoranskaffning. Jag räknar därför med att delar av den under rubriken Sveriges lantbruksuniversitel. Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1986/87 skall användas för bl. a. riktade insatser, i första hand för daloranskaffning enligt av SLU fastställd datorpolicy. Med hänvisning till vad jag tidigare anfört under avsnittet inredning föreslår jag all under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna. Molekylär genetik förs upp en delram av 2,9 milj. kr. Vidare föreslår jag atl under rubriken Statens naturvårdsverk. Laboratorium för miljökontroll förs upp en kosinadsram av 2,9milj.kr. Koslnaderna för utrustning under ramarna skall bestridas med medel som flyter in genom miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Jag har under kostnadsramen Statens naturvårdsverk. Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret 1986/87 räknai 675000kr. för anskaffning av utrustning till naturvårdsverkets brackvattentoxikologiska laboratorium i Studsvik. Kostnaderna härför finansieras med samma avgiftsmedel.

92

Utrustningsplan (1000-tal kr.)

Prop. 1985/86:100

Utrustningsobjekt

Kosinadsram

Medelsförbrukning

Bil. 11

definitiv ram

delram

art'

t. 0. m.   Beräknad för 1985

06-30     1985/86 1986/87

Projekt färdigställda före 1985-06-30 men ännu ej slutredovisade

41370

36983

Sveriges lantbruksuniversitet

Ultuna

Cenlrala servicefunktioner m. m. Molekylär genetik

1950

"2900

1

3

1482

Garpenberg Plantförsöksstation

1900

1

788

Alnarp

Växtförädling, Svalöv Husdjursförsöksslation

3750 2000

1 1

1814

Röbäcksdalen

Maskin- och lagerutrymmen

700

1

254

Ersättningsanskaffningar m. m.

Budgetåret 1984/85        11 500

Budgetåret 1985/86        12750

Budgetåret 1986/87       13 900

4682

Statens veterinärmedicinska anstalt

Vaccinenhet

5 800                  1

Statens naturvårdsverk

Laboratorium för miljö kontroll

"2900                 3

Ersättningsanskaffningar m. m. Budgetåret 1984/85 Budgetåret 1985/86 Budgetåret 1986/87

6080                  1 6500                  1 7 655                  3

Statens strålskyddsinstitut

Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret 1984/85

1350                 1

Vissa utredningskostnader

360                  1

120465   2900

123365

2778

2081

474

51336    21107   27594 100037

' Art av kosinadsram för resp. objekt.

1.    Av statsmaktema lidigare godtagen kostnadsram.

2a. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv).

2b. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3.    Ny kostnadsram.

" Prisläge 85-01-01.

93

Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknar jag avrundat     Prop. 1985/86: 100
lill 22,3 milj. kr. enligt följande sammanslällning.                    Bil. 11

Anslagsberäkning avseende utrustning (1000-tal kr.)

Medelstillgång                                 Beräknad medelsförbrukning

5 487

1985/86

21 107

20900

1986/87

27 594

22 314

Medelsreservation 1985-06-30

Anslag för 1985/86

Anslag för 1986/87 (förslag)

48701                       48701

Byggnadsstyrelsen och ulrustningsnämnden fär för varje i inrednings-resp. utrustningsplanen upptaget objekt lägga ut beställningar intill högst del belopp som angetts som kostnadsram för objektet med avdrag för de medel som har förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetär innebär detta att medgivande får lämnas atl beställa inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. dels för byggnadsslyrelsen fill etl sammanlagl belopp av (50525000-46927000=) avrundat 3,6milj. kr., dels för utrustningsnämnden till etl sammanlagl belopp av (123 365000-100037000=) avrundat 23,3milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret 1987/88.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
inom de kostnadsramar som jag har förordal i det föregående,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruks
universitet m.m. förbudgeiäret 1986/87 anvisa ell reservalionsan
slag av 28400000kr.

G 5. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1984/85 Ulgift     56518391        Reservation          6546525

1985/86 Anslag   64613000

1986/87 Förslag 102298000

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion främja och stödja i försia hand sådan grundläggande och långsiktig forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1.   Pris- och löneomräkning 4536000 kr.

2.   SJFR har redovisat ett förslag till etl sammanhållet forskningsprogram rörande alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen. Rådet föreslår att ytteriigare 13 milj. kr. anvisas för näsla budgetär för forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande alternativa produktionsformer bl. a. i fråga om odlingssäkerhet, fytokemi, mät- och reglertek-                                                             94 nik.

1.    SJFR har vidare redovisal ell förslag lill elt långsiktigt program för     Prop. 1985/86: 100 skogsforskning. Enligt rådets uppfattning bör 20milj.kr. anvisas för den     Bil. 11 tvärvetenskapliga skogsforskningen rörande bl.a. virkeskvalitel och luftföroreningarnas effekter på skogen; för nästa budgelår.

2.    Fördjupade kunskaper krävs inom animalieproduktionen bl. a. rörande djurhälsan. För dessa ändamål föreslår rådet atl 7milj. kr. anvisas för näsla budgetår.

3.    För att möjliggöra forskning rörande alternativa produktionsformer, skogsforskning, djurhälsa m.m. erfordras ökade satsningar pä utrustning. Rådet föreslår att 5 milj. kr. anvisas för detta ändamål nästa budgetär.

Föredragandens överväganden

i Med hänvisning bl.a. till vad jag har anfört i min anmälan till prop.

1985/86:74 om jordbruksforskningj m. m. och i min anmälan lill skrivelsen 1985/86:76 om forskning rörande skog och miljö föreslår jag att anslaget räknas upp med 37685000 kr. Jäg har därvid minskat anslaget med 3 milj.kr. avseende en engångsanvisning fill livsmedelsforskning. Förstärkningen, utöver sedvanlig pris- och löneomräkning, skall finansieras med miljöavgifter pä bekämpningsmedel och handelsgödsel.

SJFR har i likhet med andra grundforskningsråd till uppgift alt utifrån vetenskapliga kriterier anvisa medel till forskningsprojekt av betydelse för den vetenskapliga utvecklingen. Den forskning rådet finansierar uiförs vanligen inom högskolans forskningsorganisation. När ell forskningsområde, där SJFR finansierar projekt eller forskartjänster, bedöms ha sådant vetenskapligt värde och sädan varaktighet atl del bör ingå i den fasta forskningsorganisationen, förs efter förslag från SJFR och högskolemyndighet medel för ändamålet över från rådet till berörd högskola. SJFR och de andra forskningsråden spelar således en viktig roll för den vetenskapliga ulvecklingen.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl   till   Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 102298000 kr.

G 6. Stöd till kollektiv forskning

1984/85 Utgift      '19900000   I      Reservation

1985/86 Anslag     20400000   '

1986/87 Förslag    21000000   |

' Anslagen Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning, Stöd lill kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling ochl skogsgödsling m.m. och Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning.

Under anslaget anvisas medel |till slöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning och skogsteknisk forskning samt kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.

:                                                                               95

Kollektiva program (1 000-tal kr.)                                      Prop. 1985/86: 100

1986/87                   B''- "

Jordbruksteknik                                2500

Skogsteknik                                    12000

Skogsträdsförädling, skogsgödsling, m. m. 6 500

Summa program                               21000

1.    Statens stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning regleras i etl
mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksleknisk forskning träffat
avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet
på det jordbrukstekniska området. Avtalel avser tiden den 1 juli 1984 -
den 30 juni 1987. Enligt avtalel medverkar staten i finansieringen av
verksamheten genom etl åriigl bidrag av 2,5 milj. kr., eller sammanlagl
7,5 milj. kr. Stiftelsen åtar sig alt under avtalsperioden tillskjuta lägst mot
svarande belopp, varav sammanlagl minsl 4,8milj. kr. i form av direkt
bidrag. Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmel åvilar
Jordbmkstekniska institutet.

2.    Statens stöd till kollektiv skogsteknisk forskning regleras i ett mellan
staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemensam finan
siering av forsknings- och utveckHngsverksamhel på del skogstekniska
området. Avtalet löper ul den 30 juni 1987. Enligt avtalet ålar sig staten atl
medverka i finansieringen av verksamheten genom all tillskjuta
23,6milj.kr., varav 12,0milj.kr. under budgetåret 1986/87. Stiftelsen åtar
sig att under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 23,6milj. kr., varav
minst 21,6milj. kr. som direkt, kontant bidrag.

3. Statens stöd till kollektiv forskning rörande skogslrädsförädling och
skogsgödsling m.m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsför
bättring träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utveck
lingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Av
talet löper ut den 30 juni 1987. Enligt avtalet åtar sig staten atl medverka i
finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 12,8 milj.kr., varav
6,5 milj. kr. under budgetåret 1986/87. Stiftelsen åtar sig att under avtalspe
rioden tillskjuta sammanlagt lägst 12,8milj. kr., varav minst I2,0milj. kr.
som direkl, kontant bidrag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd tiU kollektiv forskning för budgelårel 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 21000000 kr.

G 7. Bidrag till växtförädling

1984/85 Ulgift     28660074        Reservation           817251

1985/86 Anslag   26500000

1986/87 Förslag 23000000

Statens slöd lill växtförädlingen regleras i ett avtal mellan staten och
jordbrukets föreningsrörelse. Avtalel avser tiden den 1 januari 1980 - den
31 december 1989. Inför de sista fem åren av avtalsperioden förutsätts     96

enligt avtalet att förhandlingar tas upp mellan staten och föreningsrörelsen     Prop. 1985/86: 100 beträffande storieken av de totala bidragen. Ett iiytt avtal har träffats för     Bil. 11 tiden den Ijuli 1985 - den 30juni 1987.

Avtalet innebär bl. a. atl statens bidrag lill växtförädlingen uppgår lill
23 milj. kr. för budgetåret 1986/87 och föreningsrörelsens Ull 11 milj. kr.
Före utgången av budgetåret 1986/87 skall förhandlingar las upp om storie
ken av statens och föreningsröreiséns bidrag för tiden den Ijuli 1987 - den
31 december 1989.                 [

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till växtförädling för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 23000000 kr.

G 8. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1984/85 Ulgift

625618

1985/86 Anslag

602000

1986/87 Förslag

620000

I

i Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med slöd av vetenskap

och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk saml därtill knuten verksamhet. Från anslaget bestrids koslnader för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning ål skoglig expertis, bidrag till bibliotek m. m. saml vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.

i Skogs- och lantbruksakademien     <

Det handlingsprogram som framlagts i akademiens aktivitetsplan, antagen
i april 1984, har legat till grund för en viss utökning av verksamheten under
det gänga året. Konlorsservicen har förbättrats genom utökning av deltids
tjänster, modernare kopieringsutrustning m. m. Den aviserade utgivningen
av en ny tidskrift på det skogsveienskapliga området har planenligt förbe
retts under året och kommer alt ges ut med sitt försia nummer i januari
1986. Det utökade redaktionella behovel, som erfordrats för att akademien
förutom sin egen tidskrift även skall kunna ge ut den nya tidskriften, har
skett genom utökning av redaklionssekreterareljänsten. Akademiens be
hov av ytterligare en handläggartjänst har inte kunnat inrymmas under
tillgängliga budgelresurser. De internationella kontakterna har fr. o.m. år
1985 bl.a. genom utökning av akademiens anslag frän jordbruksdeparte
mentet kunnat utökas betydligt. Akademiens lönekostnader har således
genom ökade aktiviteter och genom avtalsenliga lönehöjningar ökat. För
budgetåret 1986/87 hemställs om ett anslag om 632000 kr. avseende bidrag
lill lönekostnader.                  i

Föredragandens överväganden

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

atl lill Bidrag till Skogs-\och lantbruksakademien för budgetåret
1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 620000 kr.                                        97

7    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100: Bilaga II

H. Miljövård

H 1. Statens naturvårdsverk

Prop. 1985/86:100 Bil. 11

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

107 653812 105875000 100282000

Statens naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om naturvård, däri inbegripet vattenvård, luftvård och renhållning utomhus, samt om rörligt friluftsliv, jakt och viltvård, alll i den mån sådana ärenden ej ankommer pä annan myndighet. Till verkets förvaltningsområde hör även årenden enligt miljöskyddslagen (1969:387, ändrad senast 1984:912) i den mån dessa ej ankommer på koncessionsnämnden för miljöskydd eller annan myndighet. Verkel har vidare till uppgift att leda och främja företrädesvis målinriktad naturvårdsforskning och undersökningsverksamhet inom naturvårdsområdet.

Naturvårdsverkets organisation m.m. framgår av förordningen (1967:444) med instruktion för statens naturvårdsverk.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens naturvårdsverk

Föredraganden

Personal

537

—

—

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Särskilda undersökningar

90246000

(69209000)

15629000

10000

-1-6487000

(+4 884000)

+2066000

-5617000

(-2675000)

+    24000

105885000

+8553000

-5593000

Inkomster

Ersättning för särskilda undersökningar

Nettoutgift

10000 105 875 000

+8553000

-5593000

Statens naturvårdsverk

1. Huvudförslag - 2243000 kr.

2. Pris- och löneomräkning + 6309000 kr.

3. Det föreligger betydande behov av resursförstärkningar för alt klara fullföljandet av statsmakternas miljövårdspolilik på den ambitionsnivå som uttalats. Verket har i dagsläget lill följd av de gångna årens besparingar dock inle tillräcklig upplårningskapacitet för all klara en snabb ökning av resurserna. För att etappvis kunna nå till en högre resursnivå är det nödvändigt all verkels personal ökar med minst ca fio årsarbetskrafter/är under de närmasle tre åren. För budgetåret 1986/87 begär verket således för myndighetsanslaget en förstärkning av såväl löne-, lokal- som övriga

98

omkostnader. Pä omkoslnadssidan föreligger behov av fortsatia ADB-     Prop. 1985/86: 100 satsningar för atl få lill stånd en rationell hantering av miljödala. Verkets     Bil. 11 nya roll som ansvarsbibliotek på yttre miljöområdet medför ocksä ökade omkostnader.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för statens naturvärdsverks verksamhel beräknas med utgångspunkt i verkets huvudförslag. Detla innebär en real utgiftsminskning med 2% i enlighel med del treåriga huvudförslag som fastställdes inför budgetåret 1985/86. Huvudförslaget innebär en minskning med tolalt 5 % fördelat med 1 %, 2% och 2% på resp. budgetår.

Vid beräkning av anslaget har bleaktats alt huvuddelen av produktkon-trollbyråns resurser fr. o. m. den Ijanuari 1986 överförs lill den nya kemikalieinspektionen. Vidare har beaktats att medel för sjösåkerhetsrådets verksamhet fortsättningsvis anvisas under sjätte huvudtiteln samt att medel för fjällsäkerhetsarbete beräknas under anslaget Miljövårdsinforma-fion. Jag har beräknat 500000 kri för särskilda insatser i samband med införandet av katalytisk avgasrening pä nya personbilar. Jag har vidare beräknal lOOOOO kr. för åtgärdei: för atl förebygga skador av vilt som tidigare anvisats under anslaget Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m.m.

För de handräckningskoslnader som kan behöva bestridas som en följd
av beslut enligt miljöskyddslagen' har medel disponerats från det t. o. m.
budgetåret 1984/85 uppförda anslaget Stöd lill miljöskyddsteknik. I avvak
tan på resultatet av kommitténs (Jo 1985:02) om en miljöskadefond på
gående arbete bör medel för nämnda ändamål lills vidare kunna disponeras
från förevarande anslag.   '

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens naturvårdsverk för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 100282000kr.

H 2. Koncessionsnäinnden:för miljöskydd

1984/85 Utgift

8135250

1985/86 Anslag

8638000

1986/87 Förslag

9068000

Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger ärenden rörande tillstånd eller förbud mot miljöfarlig; verksamhet. Nämnden består av ordförande och tre andra ledamöter. I nämnden finns fyra avdelningar.

99

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil. 11

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Föredraganden

Personal

29

-

-

Anslag

Uigifler

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Reseersättningar Lokalkostnader

6981000

(5 995000)

650000

1007000

+ 285 000 ( + 224000)

- 79000

+451000

( + 378000)

+ 58000

- 79000

8638000

+206000

+430000

Koncessionsnämnden för miljöskydd

1. Huvudförslaget innebär en minskning av resurserna med 178000 kr. En tillämpning av huvudförslaget kan få ej önskvärda konsekvenser, såsom förlängd handläggningslid för ärenden vid nämnden.

2. Pris- och löneomräkning 248000 kr.

Föredragandens överväganden

En betydelsefull del av miljöskyddsarbetet är den prövning enligt miljöskyddslagen som sker bl. a. i koncessionsnämnden. Denna prövning måste vara ingående och omfattande. Det år emellertid också angeläget atl handläggningstiden för enskilda ärenden kan förkortas. Med hänsyn härtill har jag beräknat anslaget ulan reduktion enligt huvudförslaget.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 9068000 kr.

H 3. Miljövårdsinformation

1984/85 Ulgift

3618590

1985/86 Anslag

3500000

1986/87 Förslag

4400000

Reservation

500105

Anslaget används för information inom miljövårdsområdet. Frän anslaget utgår också av regeringen bestämda bidrag lill vissa organisationer.

Statens naturvårdsverk

Utöver den nu löpande informationsverksamheten pä bibehållen ambitionsnivå behöver för budgetåret 1986/87 de allemansrätlsliga frågorna uppmärksammas. En alll slörre efterfrågan på information om allemansrät-

100

ten sker i takt med den ökade turistströmmen. I flera riksdagsmotioner    Prop. 1985/86:100 ställs krav pä ökning av just informationen om allemansrätten. Kommuner    Bil. 11 och länsstyrelser efterlyser också'mera informationsmalerial. De utländska turisterna liksom invandrarna behöver här särskilt bli bällre informerade. Detla kräver en omfattande satsning på många olika språk och olika media.

Anslaget behöver ökas med 0,5 milj. kr. för dessa satsningar under budgetåret 1986/87.

De ideella naturvärdsorganisalionerna har stor betydelse för opinionsbildningen på miljövårdsområdet; Dessa verksamheter bör därför fä etl fortsalt statligt slöd. Naturvårdsverket föreslär en uppräkning av tidigare bidrag med hänsyn till pris- och löneutveckling.

Naturvårdsverket begår 3 990000 kr. för budgetåret 1986/87.

j

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för näsla budgetår| höjas med 900000 kr. Jag har därvid
beräknal medel för Qällsäkerhelsarbete saml för ökad information om
allemansrätten.               |

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Miljövårdsinforrnation för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 4 400 000 kr.

H 4. Mark för naturvård

1984/85 Ulgift     19904274 :     Reservation            96644

1985/86 Anslag   40000000 '

1986/87 Förslag 40000000 !

!

Från anslaget bestrids kostnader för statens förvärv av vårdefulla naturområden. De nalurvårdsobjekt so'm förvärvas med anlitande av medel frän anslaget och vissa andra nalurvårdsobjekt i statens ägo redovisas pä naturvårdsfonden, som förvallas av statens naturvårdsverk.

Frän anslaget bestrids vidare ersättningar enligt naturvårdslagen (1964:822) samt 86 eller 122 § byggnadslagen (1947:385) i dess lydelse inlill den Ijanuari 1965. Från anslaget kan utgå statsbidrag till kommun eller kommunal stiftelse för skydd av mark för naturvårdsändamåi. Dessutom fär anslaget disponeras för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband med säkerställande av mark för naturvårdsändamäl.

Statens naturvårdsverk

Syftet med anslaget är alt skydda representativa områden och unik svensk
natur som är av betydelse såväl för den vetenskapliga naturvården som för
det rörliga friluftslivet. Detta sker dels genom förvärv som främst inriktas
på områden av vetenskapligl-kulturellt intresse, dels genom inträngsersält-
ningar och dels genom bidrag lill;kommuner för skydd av friluftsområden.    lOl

8    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga II

Med etl oförändrat anslag av 40milj. kr. kan de mest akuta säkerslällan- Prop. 1985/86: 100 deåtgärderna genomföras och inget objekt av högsta skyddsvärde behöver Bil. 11 gä förlorat. Områden som det då kan finnas medel lill är bl. a. Sydbillingen i Västergötland, Bålforsen och Tinäsel i Nedre Dalälven, Bratlforsheden i Värmland samt Längrumpskogen och Hertsånger i Västerbotten. Verket yrkar således att för budgetåret 1986/87 ett oförändrat anslag av 40 milj. kr. anvisas.

Föredragandens överväganden

Belydande markområden, bl. a. urskogsområden med högsta skyddsvärde kräver, såsom naturvårdsverket anger, omedelbara insatser för skydd och bevarande. Jag anser det vara angelägel alt skydd kan ges ål områden som är av särskilt stor betydelse från naturvärdssynpunkt. Medel för detta ändamål bör därför hållas pä en hög nivå. Med utgångspunkt i den ärliga medelslilldelningen bör verksamheten även fortsättningsvis bygga på en noggrann planering och prioritering på alla plan.

Anslaget bör för nästa budgetär föras upp med oförändrat 40milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Mark för naturvård för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 40000000 kr.

H 5. Vård av naturreservat m. m.

1984/85 Ulgift     30598990        Reservation           772 684

1985/86 Anslag   32200000

1986/87 Förslag 36200000

Från anslaget bestrids koslnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt avsatta enligt naturvårdslagen (1964:822) och ännu inte avsalta objekt vilka redovisas pä naturvårdsfonden. Vidare utgår frän anslaget bl.a. bidrag lill vård av hagmarker med ädellövskog samt till andra land-skapsvärdande åtgärder inom odlingslandskapet. Frän anslaget får även bestridas kostnader för upprättande av skötselplaner för ännu inte avsatta naturvårdsobjekt, för särskild tillsynspersonal i Norrbottens fjällvärid och för bemanning av vissa utsjöplatser.

Statens naturvårdsverk

Huvuddelen av anslaget används för vård av objekt som säkerställts genom förvärv och ersällning. Härav används större delen för iståndsättning och underhåll av rester av äldre odlingslandskap. 1 förvärvet ingår ofta byggnader och anläggningar som behöver rustas upp. I vissa fall måste nya byggnader uppföras.

Del samlade resursbehovet för budgetåret 1986/87 uppgår till 57 milj. kr.,
vilket erfordras för att på ett tillfredsställande sätt klara vård och förvalt
ning av nationalparkerna och naturreservaten samt skötseln m. m. av det 102

statliga ledsystemet i Qällväriden. Tidigare år har betydande insalser till- Prop. 1985/86:100 förts vården av naturvårdsobjekt sbm beredskapsmedel. Medelsnivån har Bil. 11 trots delta inte varit tillfredsställande bl.a. därför att beredskapsmedlen fördelas ojämnt mellan länen och ofta uiförs med ovan arbetskraft, vilket inte är effektivt ur naturvårdens synvinkel. Nu har beredskapmedlen minskat radikalt. Utvecklingen framgåriav all den totala medelstilldelningen för budgetåret 1982/83 var nära 60milj! kr., varav 24,3 milj. kr. på anslaget och 35 milj. kr. via AMS. För budgetåret 1985/86 kan medelstilldelningen beräknas lill ca42milj. kr., varav 32,2milj. kr. pä anslaget och ca lOmilj. kr. via AMS. I reala termer blir utyecklingen än mer negativ. En fortsatt sänkning av anslaget i förhållande till kostnadsutveckling och ökande areal är inle längre möjlig ulan långtgående konsekvenser för bibehållande av objektens syfte. I fast penningvärde ligger anslaget nu på 1975 års nivå, samtidigt som arealen mer än fördubblats.

Verkel yrkar därför för budgetåiel 1986/87 i en försia uppbyggnadsetapp sammanlagt 40000000 kr. (+ 7800000 kr.). Ökningen avser dels pris- och löneomräkning om 966000 kr., dels 6834000 kr. för beslutade nytillkomna naturvårdsobjekt och fortsatt benianning av ulsjöplalserna Gotska Sandön, Stora Karlsö, Nidingen och Svenska Högarna, dels nödvändig utökning av fältpersonalen som arbetar med del statliga ledsyslemel från en- lill tvåmannapatruller, vilket är ett krav frän arbetsskyddssynpunkt.

Föredragandens överväganden

Mot bakgrund av vad naturvärdsverket anfört om medelsbehov bl. a. avseende utökade arealer bör anslaget för näsla budgetår höjas med 4milj. kr. Det är angelägel att de möjligheter som kan finnas till samarbete med länsarbetsnämnderna tas till vara när det gäller beredskapsarbeten på naturvårdsområdel. Den mer låtigsiktiga inriktningen på naturvärdsförvaltningens organisaiion och funktion behandlas i den särskilda översyn som pågår och vars resultat bör föreligga under första hälften av år 1986. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 36200000 kr.

H 6. Miljövårdsforskning i

1984/85 Ulgift    '63078937 '      Reservation         '5 316146

1985/86 Anslag   63600000 '

1986/87 Förslag 68150000 ,

' Anslagen Miljövårdsforskning och Stöd till kollekliv forskning inom miljövårdsområdet.

Frän anslaget bestrids kostnader för fillämpad forskning inom miljö
vårdsområdet. En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl
forskare som avnämare beslutar |om anslagets närmare användning. Från
anslaget bestrids vidare kostnaderna för det statliga stödet till kollektiv    103

forskning inom miljövårdsområdet.

Statens naturvårdsverk                                                   Prop. 1985/86: 100

Utformningen av den framtida naturresurs- och miljöpolitiken måsle kan-ske i ännu högre grad än hittills kunna förlita sig på att forskningen kan medverka när del gäller all identifiera, analysera och lösa olika miljövårdsproblem. Det år alltså viktigt för miljövården att fortsatta satsningar kan ske på miljövårdsforskningens område.

Miljövårdsforskningsanslagel bör för budgetåret 1986/87 uppräknas till 57250000 kr. (exkl. statens stöd fill den kollektiva forskningen). Ökningen av anslaget utöver pris- och löneomräkning avser insatser inom följande områden:

-     miljömedicin

-     luftföroreningar

-     åtgärder för styrning av växlnäringsläckage

-     testsystem för kemiska substanser i mark

-     extra tjänster vid högskolorna

Föredragandens överväganden

Det är angeläget att fortsatta kraftfulla forskningsinsatser kan ske bl.a. ■nom sådana viktiga områden som försurning, miljömedicin och effekterna av kemiska ämnen i miljön. Jag har vidare räknai med ökade insatser när det gäller forskning rörande växlnäringsläckage inom känsliga kustområden. Jag har därvid räknat med atl 2 milj. kr. skall disponeras av lillgängliga miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel för della ändamål.

Vidare harjag räknai medel för forlsall slöd lill kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Företrädare för staten har den 28 november 1985 under förbehåll för regeringens godkännande träffat avtal med företrädare för Föreningen för Industriell Miljövårdsforskning om gemensam finansering av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom miljövårdsområdet för budgetåret 1986/87. Enligt avtalet skall staten tillskjuta 9,6milj. kr. och föreningen ll,2milj. kr., vilkel innebär en ökning med 300000 kr. från vardera parts sida jämfört med nu löpande ettårsavtal. Verksamheten skall bedrivas i enlighel med ett till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom hittills åvila Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.

Anslaget till miljövärdsforskning bör för näsla budgetär föras upp med sammanlagt 68 150000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.      bemyndiga regeringen alt ikläda sig de ekonomiska förpliktelser
som följer av del avtal angående slöd lill kollekliv forskning inom
miljövårdsområdet som jag har nämnt i det föregående,

2.      till Miljövårdsforskning för budgelårel 1986/87 anvisa ett reser
vationsanslag av 68 150000 kr.

104

H 7. Övervakning av miljöförändringar, m. m.      Prop. 1985/86:100

Bil. 11
1984/85 Utgift      '24890564          Reservation           '6169528

1985/86 Anslag     27000000

1986/87 Förslag    30300000

' Anslagen Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. och Program för övervakning av miljökvalitet.

Anslaget används för atl bekosta utredningar och undersökningar inom miljövårdsområdet, i första hand rörande miljöskydd inom industrin och inom kommunerna saml naturvårdsutredningar. Från anslaget bestrids också kostnader för programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK). Inom ramen för programmet skall regelbundna provtagningar och undersökningar genomföras vid mätstationer och inom observationsområden över hela landet. Undersökningarna skall belysa hur föroreningar påverkar miljön och hur de transporteras i luft, mark och vatten. Långsiktiga och allmänna miljöförändringar skall kunna spåras och följas.

Statens naturvårdsverk

Decentraliseringen av tillsynen till kommunal nivå medför ett stort behov av allmänna råd för besiktningar och tillsyn inom olika branscher. Anvisningar för provtagning och analys behöver ocksä tas fram.

Bilavgasproblemen har under senare är uppmärksammals alllmer. Ulöver åtgärder mot emissioner krävs insatser för atl minska trafikens miljöolägenheter genom bättre kommunal planering. Underlagsmaterial och handledningar om bl.a. miljökonsekvensbeskrivning av vägar och Irafik-saneringsplaner bör utarbetas. Speciella insatser behövs för att bemästra bullerstörningar från såväl motorfordon som andra Irafikslag.

Eulrofieringen vid kusterna har ökat under senare år. Både Östersjön och västkustområdel har givit exempel pä allvarliga förändringar och störningar orsakade av ökad näringstillförsel. Utredningsmedel bör avsättas under budgelårel för delta problemområde.

Nalurvårdsverksamheten innefattar bl.a. grus- och vålmarksinvenle-ringar, projekt rörande faunavård och floravård samt planering av områden för rekreaUon och friluftsliv. Vidare bör en riksomfattande naiurinventering avseende utsatta ängs- och hagmarker genomföras.

Programmet för övervakning av miljökvalitet skall utvärderas under budgetåret 1985/86. Oaktat detta behöver vissa kompletteringar av det pågående programmel genomföras. Del marina programmel måste förstärkas. Särskill angeläget är marina intensivstationer på västkusten med mätningar i det fria vattnet. För landprogrammet har full etablering ännu inle kunnat ske. Brister finns i etableringar av referensområden särskill i Skåne och södra Norrland.

Naturvårdsverket föreslår alt för näsla budgelår anvisas 16,8 milj. kr. för utredningar och undersökningar och 15,2 milj. kr. för uppbyggnad av programmet.

105

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Det är angeläget atl arbetet med övervakning av miljöförändringar m. m. bedrivs på ett sä effekfivt sått som möjligt. I enlighet med vad naturvårdsverket redovisal bör en utvärdering av programmel för övervakning av miljökvalitet nu ske som underlag för fortsatia bedömningar när det gäller verksamhetens inriktning. För särskilda utredningsinsatser under budgetåret 1986/87 harjag beräknal etl belopp av 2,5 milj. kr. för bl. a. utredningar om kemiska ämnens spridning i den yttre miljön, l.ex. utsläppet av freoner i atmosfären.

Sammanlaget bör för övervaknings-, utrednings- och undersökningsverksamhet inom miljövårdsområdet under förevarande anslag anvisas 30,3 milj. kr. för nästa budgetär.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övervakning av miljöförändringar, m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 30300000kr.

Bil. 11

Q

H 8. Åtgärder mot försurningen

1984/85 Ulgift     77799779        Reservation        49685315

1985/86 Anslag 135000000

1986/87 Förslag 163000000

Frän anslaget bestrids kostnader för åtgärder mot försurningen såsom statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, uppföljning m.m. av kalkningsverksamhelen, försöksverksamhel med kalkning av mark och grundvatten samt informationsinsatser. Vidare utgår medel för åtgärder i grundvattentäkter, mark- och skogsinventeringar, försök med ökad mark-kartering inom jordbruket, övervakning av luftvårds- och försurningsproblem, forskning om skogsskador och grundvattenförsurning saml behandling av gruvavfall.

Statens naturvårdsverk

Naturvårdsverkels förslag för budgetåret 1986/87 följer i huvudsak den aktionsplan mot luftföroreningar och försurning som utarbetades av naturvårdsverket i samarbete med en rad andra myndigheter under år 1984 och som låg lill grund för regeringens förslag i prop. 1984/85:127 om program mot luftföroreningar och försurning.

Naturvårdsverket uppskattar mot denna bakgrund anslagsbehovet för ålgärder mot försurningen för budgetåret 1986/87 till 163 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Det är nödvändigl atl arbetet fortsätler med atl genomföra det handlings
program mot luftföroreningar och försurning som regeringen vären 1985
presenterade för riksdagen. Detla innebär bl. a. att insatserna för kalkning 106

av försurade vattenområden m.m. bör intensifieras ytteriigare. Del är     Prop. 1985/86: 100 också angeläget atl forsknings- och invenleringsverksamheten när det     Bil. 11 gäller skogsskador kan fullföljas. Anslaget bör därför i enlighet med naturvårdsverkets förslag och enligt akfionsplanen ökas med 28 milj. kr. till 163milj. kr. Uppräkningen bör avräknas mot tillgängliga miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Åtgärder mot försurningen för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 163000000 kr.

H 9. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

1984/85 Utgift    17905 750

1985/86 Anslag   16660000

1986/87 Förslag 16660000

Förenta Nationernas miljöfond inrättades genom beslul av 1972 års generalförsamling för att inom ramen för FN:s miljöprogram helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinifiativ inom FN: s olika organ. Fondens användning slår under överinseende av FN:s miljöstyrelse. Det nuvarande siödet till FN: s miljöfond bör fortsätta. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag tUl Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 16660000 kr.

H 10. Restaurering av Hornborgasjön

Reservation        12313 631

1984/85 Utgift

4438114

1985/86 Anslag

4500000

1986/87 Förslag

1600000

Från anslaget bestrids kostnaderna för restaurering av Homborgasjön.

Statens naturvårdsverk

Förhandlingarna i vattendomstolen beräknas kunna återupptas år 1986 efter revidering av bl. a. ersätlningsförslag samt eventuell omarbetning lill följd av vissa undersökningar av alternativa förslag utan invallningar.

Utgifterna beräknas för budgetåret lill 6,6milj. kr. Med hänsyn till ingående reservation föreslås ett anslag av l,6milj. kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn lill naturvärdsverkets beräkningar av medelsbehov och beräknad reservation bör anslaget för nästa budgetär föras upp med 1,6 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Restaurering av Hornborgasjön för budgetåret 1986/87       107

anvisa etl reservalionsanslag av I 600000 kr.

H 11. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet

1000 1000

1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverksamheten vid statens strålskyddsinslitut.

Statens strålskyddsinstitut är slrålskyddsmyndighet enligt strålskyddslagen (1958:110) och har däijämte bl.a. till uppgift att vara samordnande organ för olika strålskyddsinlressen i landet. Institutet har vidare ell centralt samordnande ansvar för den målinriktade strålskyddsforskningen och skall även självt bedriva målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete inom strålskyddsområdel.

Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en generaldirektör. Inom institutet finns fyra huvudenheter, nämligen administrativa enheten, enheten för tillsyn på kärnenergiområdet, enheten för allmän fillsyn samt forsknings- och utvecklingsenheten. Vid institutet finns en rådgivande forskningsnämnd och en beredskapsnåmnd mot alomolyckor.

Kostnaderna för tillsynsverksamheten på kärnenergiområdel, beredskapen mot kärnkraftsolyckor samt för den strälskyddsforskning som har anknytning till kärnkraflsproduktionen finansieras genom avgifter som inbetalas av kärnkraftsföretagen enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till statens strålskyddsinstilul. Även viss övrig tillsyns- och uppdragsverksamhet på strålskyddsområdel finansieras med avgifter.

1985/86

Beräknad ändring

. 1986/87

Statens strål-

Före-

skyddsinstitut

draganden

Plan

Kostnader

Myndighetsupp-

gifter m. m.

18803 000

+ 2933 000

+    519000

Strålskyddslillsyn på

kärnenergiområdel

10887000

+    813 000

+    423 000

Beredskap mot käm-

kraftsolyckor

17 730000

-13 378000

-12718000

Strålskyddsforskning

8976000

+ 1985 000

+ 1075000

56396000

- 7647000

-10701000

Inläkler

Bidrag till myndig-

hetsuppgifter

16910000

+    925000

+    452000

Inkomst av strålskydds-

verksamhet

1893 000

+ 2007000

+      67000

Avgift för koncession för

uppförande eller innehav

av energiproducerande

reaktor

10887 000

+   813 000

+    423 000

Avgift för beredskap mot

kärnkraftsolyckor

17 730000

-12578000

-12718000

Bidrag lill strålskydds-

forskning

3 075 000

+    735000

+    625000

Avgift för strålskydds-

forskning

5901000

+    450000

+    450000

56396000

- 7648000

-10701000

108

Statens strålskyddsinstitut                                              Prop. 1985/86: 100

Huvudförslaget innebär alt bidraget lill myndighetsuppgifter räknas upp med 1160000 kr.

För att bibehålla institutets utlagda forskning vid oförändrad ambitionsnivå och för alt möjliggöra ökade forskningsinsatser inom områdena grundläggande strälskyddsforskning, radiofrekvenl strålning och radon i bostäder föreslås all anslaget för strälskyddsforskning ulökas med 500000 kr.

På grundval av statsmakternas beslut är institutet nu i färd med att planera för genomförandel av den ökade beredskapen mol kärnkraftsolyckor. I slort sett följs uppgjorda planer. Full ulbyggnad vänlas uppnådd under budgetåret 1985/86. Belydande delar av verksamheten överförs den Ijuli 1986 till statens räddningsverk.

Föredragandens överväganden

I mina beräkningar harjag utgått från etl huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 2, 2 och I % för resp. budgetår. Vidare har jag beräknat ytterligare medel för forskning rörande bl. a. slrälskyddsfrågor med anknytning till bildskärmsarbete och mammografi verksamhet. Jag har även beaktat atl belydande delar av verksamheten avseende beredskapsplaneringen mol kärnkraflsolyckor fr.o.m. den Ijuli 1986 överförs till räddningsverket. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1000 kr.

H 12. Bidrag till statens strålskyddsinstitut

1985/86 Anslag   19986000

1986/87 Förslag 21062000

Under anslaget anvisas medel för inslitutels myndighetsuppgifter och för viss forskningsverksamhet. Med hänvisning lill vad jag har anfört under punkten H 11 beräknar jag anslaget lill 21062000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslär riksdagen

alt lill Bidrag till statens strålskyddsinstitut för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 21062000 kr.

9    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11                                            109

H 13. Kemikalieinspektionen                             Prop. 1985/86:100

Bil. 11

1985/86 Anslag         1000

1986/87 Förslag        1000

Riksdagen fattade under vären 1985 beslul rörande den framlida kemikaliekontrollen. Riksdagens beslut innebar bl. a. all en ny myndighet, kemikalieinspektionen, skulle inrättas den Ijanuari 1986. Myndigheten skulle tillföras resurser motsvarande huvuddelen av resurserna dels vid produktkontrollbyrån vid statens naturvärds verk, dels vid enheten för toxikologisk informationsservice vid karolinska institutet. Vidare skulle en resursförstärkning motsvarande 15 årsarbetskrafter ske.

Inspektionen skulle organiseras med en styrelse, en generaldirektör saml för arbetsuppgifterna erforderliga enheler. Riksdagen beslöt ocksä atl inspektionens verksamhet skulle avgiftsfinansieras.

En särskild organisationskommitté har förberett myndighetens inrättande.

Kemikalieinspektionen inrättas den Ijanuari 1986 samtidigt som produktkontrollnämnden upphör.

Vid beräkningen av medel för inspektionens första hela budgelår har utgångspunkten varil dels resurserna vid de delar av naturvårdsverket och karolinska institutet som skall ingå i inspektionen, dels resurser molsvarande 15 årsarbetskrafter. Särskild hänsyn vid beräkningen har lagils lill inspektionens behov av medel för resor, utbildning och information. För utredningsverksamhet på kemikalieområdet har jag beräknal medel molsvarande de utredningsmedel som stod till produktkonlrollnämndens förfogande. Jag har även beräknat medel för kostnader för sekretariat m. m. för toxikologiska rådet, vilket är administrativt knutet till inspektionen. Sammantaget beräknar jag koslnaderna för inspektionens verksamhet budgetåret 1986/87 till ca 22,5 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

alt till Kemikalieinspektionen för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 1000kr.

H 14. Särskilda projekt på miljövårdens område

Nytt anslag (förslag)        14000000

Med hänvisning till vad jag anförde i prop. 1985/86:74 om jordbruksforskning, m.m. bör etl nyll anslag med namnet Särskilda projekt på miljövårdens område anvisas för budgetåret 1986/87. Anvisade medel avräknas mot ullgängliga miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Under anslaget bör sammanlagt 14milj. kr. anvisas för följande ändamål.

För att förbättra situationen för Ringsjön bör anvisas medel till länssty
relsen i Malmöhus lån för olika åtgärder i anslutning till sjösystemet.          110

Medel bör anvisas för olika försöksverksamheter av betydelse för strä-     Prop. 1985/86: 100 vandena all reducera kemikalieanvändningen. Bl. a. bör bidrag lämnas lill     Bil. 11 etl s. k. ekologiprojekl i Övertorneå kommun.

Vidare bör medel avsällas för försök med rening av handelsgödsel frän kadmium i enlighet med naturvårdsverkets förslag.

Naturvårdsverket har vidare föreslagit atl särskilda medel skall avsättas lill naturvårdsätgärder i odlingslandskapet. Även till detta ändamål bör medel från förevarande anslag disponeras.

Det bör ankomma på regeringen alt besluta om den närmare fördelningen av medlen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Särskilda projekt på miljövårdens område för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 14000000 kr.

Ill

I. Idrott, rekreation och turism                        Prop- 1985/86: lOO

Bil. 11 I 1. Stöd till idrotten

1984/85 Utgift    188615000       Reservafion            116944

1985/86 Anslag 205 500000

1986/87 Förslag        217500000

Anslaget används för bidrag lill Sveriges riksidroltsförbund för den verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisationer. Från anslaget utgår också bidrag till vissa, utanför riksidrotlsförbundel stående organisationer och till motionsverksamhet för studerande vid kårorterna. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organisaiionsslöd till idrotten (prop. 1970:79, SU 122, rskr 291). Frän anslaget lämnas vidare bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov samt bidrag till mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. Sådana bidrag lämnas enligt de riktlinjer som fastställts av riksdagen (prop. 1970:79, JoU 33, rskr 239 och prop. 1979/80: 100 bil. 13, KrU 30, rskr 377) samt vissa av regeringen angivna normer, vilka grundar sig på nämnda riktlinjer.

Sveriges riksidrottsförbund

Sveriges riksidroltsförbund (RF) framhåller i sin anslagsframställning alt idrottsrörelsen tar etl stort ansvar för att ge alll fler möjlighet till idrott i olika former.

För att parollen Idrott ät alla skall kunna förverkligas krävs alt RF, tillsammans med samhällsorgan på olika nivåer, skapar positiva förutsättningar för den lokala idrotlsverksamheten med barnen och ungdomen i centrum.

Totalt verkar ca 400000 ideellt arbetande ledare inom idrottsrörelsens 50000 organisationer. Huvuddelen av verksamheten är inriktad pä ungdomen. Ungdomsidrotten har stadigt växt i omfattning under de senaste 30 åren.

För atl idrottsrörelsen skall kunna påta sig det stora ansvar som den omfattande ungdomsverksamheten medför måste ledareutbildningen intensifieras och ges en inriklning som särskill beaktar de krav verksamhet bland barn och ungdom ställer. I allt för stor utsträckning har ungdomsidrotten blivit en kopia av de vuxnas idrottsvärld, dvs. hård och ensidig träning parad med intensivt tävlande. De unga har heller inte den psykiska mognad som krävs för ett så avancerat idrottande. Leken har mänga gånger trängts undan av allvaret.

För alt idrottsrörelsen verkligen skall lyckas nå de högt uppsatta målen vill idrottsrörelsen få till stånd en ökad samverkan med skolan och fritidssektorn vad gäller idrotlsinnehäll och inriktning i olika sammanhang bl. a. i den grundläggande ulbildningen i ungdomsidrott för lärare, fritidsledare och ungdomsidrottsledare. Del krävs vidare ökade resurser för utbildning av ledare för barn- och ungdomsidrott, med inriktning på allsidig träning och anpassade tävlingsformer. En intensifierad forskning på barn- och

ungdomsidrottens område behövs för att bättre kunna dokumentera effek-     Prop. 1985/86: 100 lerna av bedriven verksamhel och analysera läget vad gäller framtida     Bil. 11 inriktning och insatser.

Idrottsrörelsens verksamhet är slor och mångskiftande. Det är svårt att på ell sammanfattande sätt ge en rättvisande bild av de olika förbundens alla önskemål och ambitioner. De sammantagna fasta kostnadema uppgår till närmare 90% av de medel RF begär i sin anslagsframställning, vilket innebär atl utrymmet för nya satsningar är begränsat. RF framhåller atl idrottsrörelsen till skillnad från myndigheter och statliga verk inte erhåller nägon kompensation för ökade lönekostnader under budgetåret. Med hänsyn till omfatlningen av de fasta kostnaderna - som huvudsakligen utgörs av personalkostnader - framstår del enligt RF nödvändigt att erhålla sådan kompensation i anslaget. Skattefrågor, arbetsgivaransvar, anlågg-ningsfrägor, idrottsskadeproblematiken och mängder av andra specialfrågor kräver ulbildning och informalion. Inte minsl viktig är den regelkunskap och den domarutbildning som är nödvändig för att tävlingsverksamhet skall kunna bedrivas.

I årets anslagsframställning framhåller RF i övrigt följande.

-     En fortsatt utveckling av föreningsverksamheten för all förbättra idrottsföreningarnas möjlighet att bedriva verksamheten utifrån egna beslut grundade på idrottens mål, inriktning och regler.

-     En fortsatt och intensifierad anfidopingverksamhel under medverkan av förbund, föreningar, ledare och aktiva i syfte att uppnå en dopingfri svensk idrott.

-     Uppföljning av idéprogrammet Elitidrott i Sverige med inriklning på elilidrollsulövarnas och ledarnas yrkesutbildning, arbeie och sociala trygghet.

-     En strävan från Specialförbunden (SF) alt höja sin internationella standard, vilket kräver etl ökat internationellt utbyte med bl.a. höga resekostnader.

-     Ett målmedvetet arbeie från SF: s och utanför slående organisationernas sida för att ytterligare förbättra människors möjlighet till motion, rekreation och friluftsliv samt från kårortsnämndernas sida alt öka motionsidrotten vid högskolorna.

-     En fortsatt satsning på jämställd idrott, vilkel innebär en prioritering av kvinnor, handikappade och invandrare i syfte atl öka dessa gruppers dellagande i idrottsrörelsen bäde som aktiva och som ledare.

-     En metodisk satsning på rekrytering och utbildning av frivilliga ledare inom alla idrottsrörelsens organisationer. Detta är en absolut nödvändighet för idrottens utveckling.

-     Uppbyggnad av Svenska Idrottsrörelsens studieförbund (SISU) för en intensifiering av den lokala utbildningsverksamheten i studiecirkelform.

-     En ökad satsning på idrollsforskning, för alt ge forskare möjlighet att planera uppföljningsstudier och för alt ta fram populårversioner av forskningsrapporter.

RF:s anslagsframställning omfattar 239milj. kr., vilkel innebär en höj
ning av anslaget med 33,5milj. kr. Av begärda medel avser 14,5milj. kr.
anläggningsstöd fördelat med 7,5 milj. kr. till riksanläggningarna i Våläda-   113

len, Bosön och Lillsved, med 5 milj. kr. till föreningsdrivna mindre anlägg-     Prop. 1985/86: 100
ningar och 2milj. kr. för utvecklingsarbete på anläggningssektorn.          Bil. 11

Återstående 224,5 milj. kr. avser till ca 178milj. kr. stöd till idrottens specialförbund, de s.k. främjandeorganisationerna och motionsverksamhet på högskoleorter. RF: s egen verksamhet liksom för idrotten gemensamma insalser, t.ex. ekonomiförvaltning, forskning, utbildning, informalion svarar för återstoden av berörda medel.

Föredragandens överväganden

Idrottsrörelsen är genom sina tvä miljoner medlemmar en av våra största folkrörelser. Flertalet av dem som aktiveras genom idrottsrörelsen är ungdomar.

Motion och rekreafion är viktiga inslag i friskvårdsarbetel. Idrottsrörelsen skapar genom sin verksamhet på olika områden förutsättningar för alll fler alt motionera. För många är idrotten den främsta fritidssysselsättningen. Idrottsutövandet ger många delakfighet i en störte gemenskap och spelar därmed en viktig social roll.

Jag anser del av bl.a. dessa skäl angeläget att samhället på olika sått stödjer idrottsrörelsens strävan att bredda verksamheten ytterligare. Vissa grupper är i dag underrepresenterade i den verksamhet idrottsrörelsen bedriver. Del gäller främsl kvinnor, handikappade och invandrare. Det fmns därför skäl atl genomföra särskilda satsningar för att aktivera fler inom dessa grupper.

Riksidrotlsförbundel har i sin anslagsframställning särskilt understrukit behovet av insatser inom barn- och ungdomsidrotten. Jag delar riksidrottsförbundets bedömning atl det är nödvändigt med särskilda insatser för all åstadkomma bästa möjliga verksamhetsformer för barn och ungdoms idrottsutövning. Idrottsrörelsen har här ett särskilt ansvar med hänsyn till det stora antal barn och ungdomar som är verksamma inom den. För att ytterligare understryka den betydelse regeringen fäster vid verksamhet bland barn och ungdom kan jag nämna atl del under utbildningsdepartementets huvudtitel föreslås en förbättring av del lokala aklivitelsslödel. Bidraget per aktiviletslimme föresläs för näsla budgelår höjas med 1 krona till 11 kronor per aktivitet. Av det belopp som satsas på lokalt aktivitets-stöd beräknas närmare 80 milj. kr. för sådana aktiviteter som anordnas av idrottsorganisationer. Det sammanlagda statliga stödet till ungdomsidrotten kommer genom den föreslagna höjningen att uppgå till närmare 80 milj. kr.

Jag är också angelägen att understryka motionsidrottens betydelse. Det är viktigt inte minst frän folkhälsosynpunkl atl olika insalser görs för all akfivera allt fler människor. Riksidrottsförbundet bör särskill beakta denna del av verksamheten.

Elitidrotten tilldrar sig den största massmediala uppmärksamheten. 1 del
totala idroltsutbudet är delta en liten del. Som riksidrottsförbundet fram
håller i sin framställning har man utarbetat ett särskilt program med förslag
lill ätgärder för att förbättra elitidrottens villkor. Jag vill för min del gärna
understryka vikten av atl de som ägnar sig ål elitidrott ges goda förutsätt-     114

ningar för detta. Det år en fråga för riksidrotlsförbundel och dess special-     Prop. 1985/86: 100
förbund att inom ramen för sina anslag sörja för att så sker. Bil. 11

Innevarande budgetår uppgår anslaget för stöd till idrotten under denna huvudtitel till 205,5milj. kr. Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår ökas till 217,5 milj. kr. eller med 12 milj. kr.

Särskilda insalser för handikappidrottens utveckling har gjorts under senare år. Efter samråd med statsrådet Lindqvist föreslår jag att I milj. kr. tillförs Svenska handikappidrottsförbundet för insatser inom dess verksamhetsområde. Därigenom bör förutsättningar kunna skapas bl. a. för den rehabilileringsverksamhet i form av idrotts- och träningsläger för nyhandikappade personer som bedrivits framgångsrikt under senare år. Denna särskilda satsning genomförs utöver de anslag handikappidrollsförbundel i vanlig ordning erhåller. På handikappidrottens område vill jag också omnämna att under utbildningsdepartementels huvudUlel redovisas alt platser i idrottsgymnasier ställs till förfogande för handikappidrott.

Jag har för särskilda insatser inom kvinnlig idrott beräknat I milj. kr. utöver de anslag som tidigare lämnals för denna verksamhet. Jag utgår från alt riksidrotlsförbundel härigenom ytterligare kan intensifiera den påbörjade satsningen för att aktivera fler kvinnor inom idrottsrörelsen.

För särskilda projeki inom invandraridrollen beräknar jag 0,5 milj. kr.

För etl nylt elevhem vid Lillsveds folkhögskola saml för fortsalla insalser i Vålådalen beräknas 2,8 milj. kr. Det ankommer pä riksidrottsförbundet att föreslå fördelning av dessa medel.

Riksidrottsförbundet har i sin framställning särskill understrukit behovel av fortsaita kraftfulla insatser mol doping. Den särskilda satsning som påbörjades innevarande budgetär bör byggas ul i huvudsaklig överensstämmelse med RF:s förslag. Jag beräknar ytterligare 0,5 milj. kr. för denna verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till idrotten för budgelårel 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 217500000kr.

I 2. Stöd till turism och rekreation

1984/85 Utgift    75091203        Reservation         2302000

1985/86 Anslag   75 300000

1986/87 Förslag 78050000

Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet med uppgift alt som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för turism i Sverige. Turistrådet skall enligt sina stadgar dels utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning saml stödja regional utveckling, dels medverka fill all förbällra möjlighelerna för breda folkgrupper till turism och rekreation.

Från anslaget utgår medel till marknadsföring. Därutöver lämnas bidrag
till uppförande av turist- och rekreationsanläggningar av riksintresse samt 115

till utvecklings- och försöksverksamhet inom turist- och rekreationssek-     Prop. 1985/86: 100 torn efler prövning av en delegation som lyder under turistrådet. Vidare     Bil. 11 lämnas från anslaget bidrag till vissa ideella organisationer.

Sveriges turistråd har sitt huvudkontor i Stockholm och har dessutom kontor i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, London, Haag, Hamburg, Paris, Ziirich och New York. Kontoren i Haag och Ziirich drivs i samverkan med handelssekreterama pä resp. ort, medan kontoret i New York drivs i viss samverkan med lurislrädels motsvarigheter i Norden. Turistrådet är också representerat i Tokyo, Chicago, Los Angeles och Rio de Janeiro.

Sveriges turistråd

Sveriges turistråd framhåller att turismen är en av de snabbast växande näringsgrenarna internationellt och i Sverige. FramUdsbedömningarna präglas av optimism och utvecklingen pekar mot att turismen är 2000 är en av världens största näringar. Presenterade analyser av affärs- och semesterresande redovisar en beräknad tillväxt per är i reala termer som överstiger prognostiserad BNP-tillväxt. I prognoserna har stor vikt lagts vid ekonomiska faklorer som inflation, växelkurser och real inkomstuveck-ling. Därtill har beaktats en mängd andra faktorer som t.ex. disponibel familjeinkomst, andelen fritid, boendemiljö och livsstil. I flertalet fall förväntas en utveckling som gynnar turism.

Konkurrensen hårdnar om turisterna. I flertalet västeuropeiska länder ökar del samhälleliga engagemanget i anläggningar, infrastruktur och marknadsföring. Det är förståeligt eftersom denna framfidsnäring förenar intressanta effekter på bytesbalans, sysselsättning, skatteintäkter samt lokal och regional ekonomi. Hög lönsamhet och låg importandel förstärker detla intresse.

Turismen är en viktig näring för Sverige med en omsättning på ca 25 miljarder kr. och med en intäkt av ca 9 miljarder kr. från utlandet. Kostnaderna för atl försvara den turistiska hemmamarknaden och de i och för sig alltför små andelarna på utlandsmarknaderna blir allt högre. Samtidigt har Sverige goda chanser all öka sina marknadsandelar.

Riksdagen beslöt våren 1984 om riktlinjerna för turismens ulveckling. Beslutet visar på den vikt man fäster vid turismen och de förväntningar man har om framtida utveckling. Sveriges turistråd fick etl vidgat ansvar för att initiera och stimulera expansion. Organisalionen anpassades för alt klara dessa uppgifter.

Hemmamarknaden är vär viktigaste marknad. De insatser som turistrådet vill kraftsamla intressenterna kring är semestersfipendium kombinerat med sparande, semeslerspridning, kort- och veckoslutsresande samt utveckling av turistiska moltagningsmöjligheter och aktiviteter.

I första hand vill turistrådet nu prioritera utlandsmarknaderna. Turistrå
det föreslår nu elt treårigt investeringsprogram för all göra inbrytningar på
prioriterade utlandsmarknader. Investeringsmedlen avses nyttjas med 60,
90 resp. lOOmilj. kr. under vart och ett av de tre åren. Medlen är enbart
operativa och kommer inle all leda lill några bindningar för staten efter
treårsperioden.                                                                               *'"

Medlen föreslås anvisas utöver ordinarie budget som då primärt dispo-     Prop. 1985/86:100 neras för alt försvara uppnådda marknadsandelar samt för de servicein-     Bil. 11 satser som skall fullgöras mot näring, massmedia, samhälle och konsumenter. Turistrådet föreslär att dess ordinarie budget räknas upp med 4,7 milj. kr. som kompensation för prisutvecklingen.

Föredragandens överväganden

Turism och rekreation i Sverige är under snabb utveckling. Statsmakterna tog ställning till inriktningen av politiken på detta område våren 1984 (prop. 1983/84:145, KrU22, rskr353). Beslutet följdes upp med samordning av den centrala organisationen och etl flertal uppdrag lill Sveriges turistråd alt ytterligare utveckla och anpassa luristseklorn. Uppdragen gäller såväl turismens villkor inom näring och samhälle som nödvändiga administrativa ätgärder. Flertalet av de lämnade uppdragen fullföljs f. n. såväl inom Sveriges turistråd som i andra sammanhang. Uppdragen har ännu inte redovisats eller lett till ätgärder. En viktig uppgift är uppdraget att utveckla en samordnad strukturplan för turism och rekreation.

Arbete pågår vidare med bl. a. en branschsludie av turistnäringen med statens industriverk som huvudman. Översyn av turistrådets utlandsorganisation, förslag till regionalt samarbete på turistområdet samt försöksverksamhel med syfte atl öka tjänste- och serviceinsatserna inom lurist-och rekreationssektom pågår inom turistrådet på basis av givna uppdrag. Utvecklingen av etl system för datoriserad bokningsverksamhet m.m. (BOKSER) inom turism och rekreation pågår inom turislrädel. BOKSER förväntas inom kort också anslutas till internationella bokningssystem.

Inom ramen för det Nordiska ministerrådets arbete har de nordiska länderna beslutat om en gemensam marknadsföringsinsats inriktad på den västtyska marknaden. Regeringarna har förbundit sig alt anslå 15 milj. kr. under en treårsperiod förutsatt att näringslivet bidrar med molsvarande belopp. Den samlade marknadsföringsinsatsen förväntas således uppgå till 30 milj. kr.

För egen del vill jag framhålla alt turismen i Sverige befinner sig i etl intensivt skede med stora möjligheter till en positiv utveckling. Det finns i detta läge anledning alt betona viklen av koncentration och noggrann prioritering av marknadsföringsinsatser på olika turislmarknader. Turistrådets förslag till övergripande marknadsföringsinsatser kan läggas lill grund för fortsatta överväganden först efter en ytteriigare analys av bl.a. turismens samhällsekonomiska effekter.

Nuvarande anslag till Stöd lill turism och rekreation av 75,3milj. kr. föreslår jag räknas upp med 2750000 kr. till 78050000 kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 78050000 kr.

117

J. Diverse

J 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 11

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

29559166 38464000 35 384000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för internationellt samarbete inom jordbruksdepartementets verksamhelsområde.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Före-

draganden

FAO

32000000

-4000000

Väridslivsmedelsrådet

45000

Intemationella veterådet

90000

+     15 000

Internationella socker-

organisationen

40000

+    20000

FN:s miljöstyrelse

450000

_

Kommissionen enligt konven-

tionen om skydd av Östersjö-

områdets marina miljö

550000

+    50000

Kommissionen enligt konven-

tionen om förhindrande av

havsföroreningar genom

dumpning från fartyg och

luftfartyg

250000

+   100000

Internationella naturvårds-

unionen

300000

_

Inlernalionella rådet för

havsforskning

600000

+   150000

Nordostadantiska fiskeri-

kommissionen

40000

+    20 000

Nordatlantiska lax-

kommissionen

65000

+     15000

Fiskerikommissionen för

Östersjön

160000

-

Unionen för skydd av

växlförädlingsprodukter

210000

-

Europeiska växtskydds-

organisationen

130000

—

Internationella byrån i

Paris för bekämpande av

smittsamma husdjurs-

sjukdomar

170000

-

Europeiska kommissionen för

bekämpande av mul- och

klövsjuka

130000

-

Nordiska metodikkommillén för

livsmedel

54000

-

Nordiskt organ för ren-

forskning

150000

-

Finsk-svenska gränsälvs-

kommissionen

260000

—

Bilateralt samarbete

700000

+    50000

Diverse internationella

organisationer och

kongresser

2070000

+ 500000

38464000

-3 080000

118

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag efter samråd med     Prop. 1985/86: 100
statsrådet I. Carlsson alt regeringen föreslår riksdagen          Bil. 11

atl lill Bidrag tiU vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 35 384000kr.

J 2. Ersättningar för viltskador m. m.

NyU anslag (förslag)   325 000

Jag har under punkten B 11 tagit upp frågan om ersättning för rovdjursrivna renar.

Fr.o.m. budgetåret 1986/87 bör koslnaderna för ersättning för andra rovdjursrivna lamdjur än ren och ersällning för skador av kronhjort på skog och gröda inom del s. k. frireservatet i Skåne bestridas frän ett nytl anslag benämnl Ersättningar för viltskador m.m. För ersättning för andra rovdjursrivna lamdjur än ren uppskattas medelsbehovet för budgetåret 1986/87 lill 200000 kr. och för ersäUning för skador av kronhjort lill 120000 kr.

Frän anslaget bör vidare bestridas koslnaderna för dels syner och besiktningar på statens hus och byggnader, dels syneförrätlningar enligt 12 kap. vattenlagen (1983:291), dels ersättning i visst fall till förvaltare av avlyst flotlled. Koslnaderna härför beräknar jag lill 5000 kr.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar för viUskador m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 325000 kr.

119

Sid. 1

Register

Översikt

Prop. 1985/86:100 Bil. 11

16    A. Jordbruksdepartementet m.m.

16 16

17

1      Jordbruksdepartementet, förslagsanslag

2      tanthruksrkd, förslagsanslag

3      Utredningar m. m., reservalionsanslag

4      Extra utgifier, reservalionsanslag

20296000

4 306000

3 000000

500000

28102000

19

19 21

23

25

27

30

31 31

32 33

34

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

1     Lanlbruksstyrelsen,/öri/agiufzi/og

2     Lantbruksnämnderna,/öri/agiani/ag

3     Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4     Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag

5     Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag

6     Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag

7      Främjande av trädgårdsnäringen, reservalionsanslag

8      Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.. reservalionsanslag

9      Främjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag

10     Särskilt stöd ät biskötsel och växtodling. reservalionsanslag

11     Främjande av rennäringen, reservalionsanslag

39678000 220297000

40000000

1000

20000000

7000000 900000

1300000 260000

215 000 29220000

358871000

38    C. Jordbruksprisreglering

38        1    Statens jordbruksnämnd,/öri/agiflrti/flg

39                2    Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, förslagsanslag

40      3

Prisreglerande åtgärder pä jordbrukels område, förslagsanslag

42

44

46 46 47

4     Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5     Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m., förslagsanslag

6     Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag

7     Bidrag lill permanent skördeskadeskydd

8     Administralion av permanent skördeskadeskydd m. m. förslagsanslag         I

25 703 000

2548000

3 001 170000

9200000

231968000

*398900000

1000

25899000 3695389000

49    D. Skogsbruk

49 50 51

52

53 53 55 56

57

Skogsstyrelsen, förslagsanslag

Skogsvårdsstyrelserna./örf/ag.sfl«.?/ag

Skogsvårdssiyrelserna; Myndighetsuppgifter,

förslagsanslag

Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet,

förslagsanslag

Skogsvärdsstyrelserna: Investeringar, reservalionsanslag

Bidrag lill skogsvård m. m., förslagsanslag

Stöd lill byggande av skogsvägar, förslagsanslag

Främjande av skogsvärd m. m.. reservalionsanslag

Bidrag lill trygghetsförsäkring för skogsbrukare,

reservalionsanslag

29501000 1000

143 420000

1000

44 860000

290000000

50000000

10900000

20000000 588683000

Beräknat belopp.

120

58    E. Fiske

58 59 60 60 61 62 62 63

64 64

F\skeristyre\sen, förslagsanstag

Fiskenämndema, förslagsanslag

Främjande av fiskerinäringen, reservalionsanslag

Bidrag till fiskehamnar m. m., förslagsanslag

Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,/öri/agion/ag

Bidrag till fiskets ralionalisering m. m., förslagsanslag

Lån lill fiskerinäringen, reservalionsanslag

Täckande av föriuster vid statlig kreditgaranti till fiske,

förslagsanstag

9 10

Prisreglerande ålgärder på fiskets område, förslagsanslag

Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.,

förslagsanslag

65    11

Bidrag lill fiskevård m. m., reservationsanslag

35084000 8524000 2216000 4 657000 1000 9000000

35000000

1000 1000

3 000000 4970000

102454000

Prop. 1985/86:100 Bil. 11

66    F. Service och kontroll

66

1

67

2

68

3

69

4

70

5

70

6

71

7

72

8

72

9

73

10

75

11

75

12

76

13

78

14

79

15

Statens livsmedelsverk,/öri/agani/ag                     60486000

Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m.,

förslagsanslag                                                            1000

Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag                           1 000

Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt,

reservationsanslag                                               48 998 000

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.,

förslagsanslag                                                       7000000

Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                            1000

Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag        2000000

Bekämpande av växtsjukdomar,/ör/agjani/ag           250000

Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet,

reservationsanslag                                                5600000

Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                            1000

Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag    5 207000

Statens växtsortnämnd, förslagsanslag                     329000

Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:

Uppdragsverksamhet,/öw/agjanj/ag                            1 000

Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservalionsanslag       43 350000

Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård,

förslagsanslag                                                        1910000

79     16

Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder,

reservalionsanslag                                                 2577000

177712000

G. Utbildning och forskning

1

81 83

Sveriges lantbruksuniversitel, reservationsanslag 406 328000
Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,

förslagsanslag                                                  174296000

84     3    Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.,

reservationsanslag                                            23 800000

86      4    Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m. m., reservalionsanslag     28400000

94         5    Skogs-och jordbrukets forskningsråd, reiervar(onxan.?/ag           102298000

95         6    Stöd lill kollektiv forskning, re5erva//onia/!i/ag   21000000

96         7    Bidrag till växtförädling, rejervöf(oniaf!5/ag        23000000

97         8    Bidrag lill Skogs-och lantbruksakademien,/öri/agiaAii/flg 620000

779742000

121

98 99 100 101 102 103 105

106 107 107 108

109 110 110

98    H. Miljövård

Statens naturvårdsverk, förslagsanslag             100282 000

Koncessionsnämnden för mWjöskydd, förslagsanslag 9068000

Miljövårdsinformation, reservalionsanslag              4400000

Mark för naturvård, reservationsanslag                40000000

Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag 36200000

Miljövårdsforskning, reservationsanslag              68 150000
Övervakning av miljöförändringar, m. m.,

reservationsanslag                                           30 300 000

Ålgärder mot försurningen, reservalionsanslag    163000000

Bidrag till Förenta Nationemas miljöfond, förslagsanslag 16660000

Restaurering av Homborgasjön, reservationsanslag 1 600000
Statens strålskyddsinslitut: Uppdragsverksamhet,

förslagsanstag                                                          1000

Bidrag till statens strålskyddsinstilul, reservationsanslag 21 062000

Kemikalieinspektionen,/ör.s/agjani/ag                        1000
Särskilda projekt på miljövårdens område,

reservalionsanslag                                           14 000 000

504724000

Prop. 1985/86:100 Bil. 11

112    I. Idrott, rekreation och turism

112       1     Stöd till idrotten, reiervo/ionia/ii/flg

115      2    Slöd lill turism och rekreation, reierva/ionsanj/ag

217500000 78050000

295550000

118   J. Diverse

118   1    Bidrag lill vissa intemationella organisationer m. m.

förslagsanslag

119   2    Ersättningar för viltskador m. m.,/öri/agian47ag

Totalt för jordbruksdepartementet

35 384000 325000

35709000

6566936000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

122

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1986

Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 12

Översikt

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbetsliv, invandring och svenskt medborgarskap samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

Den ekonomiska politiken och sysselsättningen

Den ekonomiska politik som har bedrivits i Sverige under de senaste tre åren har förbättrat balansen gentemot omvärlden och reducerat budgetunderskottet. Industriaktiviteten har höjts vilket medfört kraftiga ökningar av såväl investeringar som produktion. Detla har möjliggjort en stark tillväxt av sysselsättningen. Ökningstakten väntas avta under år 1986 lill följd av en försvagad induslrikonjunktur.

För alt Sverige skall kunna behålla sin intemationellt unika ställning med högt arbetskraftsdeltagande och låg arbetslöshet behöver den arbetsmarknadspolitiska beredskapen hållas på en hög nivå. Sysselsättningspolitiken inriktas på en varaktig balans i ekonomin med målen full sysselsättning och fortsatt utveckling av välfärden.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Det krav på återhållsamhet med statens utgifter som har gällt för de senaste årens budgetberäkningar ligger fast och behov av utgiftsökningar på högt prioriterade områden har bara kunnat tillgodoses genom molsvarande inbesparingar på andra områden. Myndighets- och motsvarande anslag har pris- och löneomräknats och därefter räknats ned enligt det s. k. huvudförslaget.

Arbetslinjen måste även i fortsättningen vara utgångspunkten i arbetsmarknadspolitiken. En väl fungerande förmedling och framåtsyftande utbildningsinsatser är härvid nödvändiga för att kunna ge effektivt stöd ål såväl sökande som arbetsgivare.

1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Arbetsmarknad                                                           Pop. 1985/86:100

Bil. 12 Anlalet personer som tillhör arbetskraften uppgår till drygt 4,4 miljoner, vilket år den högsta siffran någonsin. Det motsvarar drygt 80% av befolkningen i åldern 16-64 år. Sverige har en internationellt sett unikt hög nivå på det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet.

Nettoinströmningen av arbetskraft till arbetsmarknaden har emellertid varit lägre under 1980-lalet än under det föregående decenniet. Två klara trendbrott finns i sysselsättningsutvecklingen. Dels har medelarbetstiden per vecka ökat från att tidigare under en följd av år ha varil sjunkande. Dels har frånvaron, som under 1970-talet kontinuerligt ökade, nu minskat och förefaller under år 1985 ha stabiliserat sig på ungefär samma nivå som under år 1984. Sammantaget innebär detta att sysselsättningen i timmar har ökat snabbare än antalet personer.

Efterfrågan på arbetskraft på den öppna arbetsmarknaden under år 1985 var mycket stark. Arbetslösheten har kunnat reduceras från 3,1 % år 1984 till 2,9% och det har gjort det möjligl alt begränsa de sysselsättningsskapande åtgärderna. Det är emellertid djupt oroande att andelen långtidsarbelslösa är väsentligt större än i motsvarande fas under förra högkonjunkturen.

Under den svagare konjunkturutveckling som kan vänlas kommer en fortsatt aktiv arbetsmarknadspolitik som sätter arbetslinjen och kampen mot arbetslösheten i centrum att föras. Arbetsförmedlingen intar en central roll i arbetsmarknadspolitiken och utgör en förutsättning för alt anpassnings- och omstäliningskraven pä arbetsmarknaden skall kunna tillgodoses. Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) arbete med atl effektivisera förmedlingen och etl plalsinriktat arbetssätt börjar redan få effekt. Arbetsförmedlingens tekniska förnyelse och den medvetna omstruktureringen till förmån för förmedlingsverksamheten utgör väsentliga hörnstenar i detta arbeie.

För en effektiv arbetsförmedling fordras atl den till sitt förfogande har stödjande instrument i form av bl.a. ulbildning och sysselsättningsskapande insatser. I den osäkra konjunklurbild som nu föreligger är det vidare nödvändigt att insatserna planeras så att en hög beredskap finns för att möta oförutsedda påfrestningar. Regeringen avser mot denna bakgrund att återkomma till riksdagen i samband med kompletteringspropositionen med en reviderad bedömning av utvecklingen och behovet av insatser.

Rekryteringsstödet som infördes den I januari 184 syftade i första hand till att förmä företag att tidigarelägga rekrytering. Vid en avmattning av konjunkturen minskar dessa möjligheter. Stödet bör därför för tillfället avvecklas. För att skapa möjligheter för långtidsarbetslösa och andra svårplacerade att få en förankring inom näringslivet bör enskilda beredskapsarbeten utnyttjas. Den tolala volymen beredskapsarbeten beräknas nu lill 6,5 miljoner sysselsättningsdagar under budgetåret 1986/87.

Antalet personer i ungdomslag ligger år 1985 väsentligt under 1984 års
nivå. Fr. o. m. innevarande budgetår finns särskilda resurser för att stödja
ungdomarna i deras arbetssökande. Arbetssökaraktiviteter är ett obligato
riskt inslag i ungdomslagen genom s. k. jobbsökarklubbar och liknande          2

aktiviteter. Elt flertal studier pågår för alt studera behovel av liksom    Prop. 1985/86: 100 effektema av insatser för 20-24-åringarna. Ungdomar under 18 år som har    Bil. 12 fullföljt gymnasieutbildning föreslås få rätt till arbete i ungdomslag.

Arbetsmarknadsutbildningen planeias för en hög nivå såväl,kvantitativt som kvalitativt och beräknas nästa budgetår omfatta totalt 115000 deltagare. Genom den nya AMU-organisationen som införs den 1 januari 1986 förbättras möjligheterna att anpassa kursernas inriktning och uppläggning lill de arbetssökande och till arbetsmarknadens behov. Anslag har beräknats så atl AMS kan upphandla särskill anordnad arbetsmarknadsutbildning till 80000 elever.

Arbetslöshetsersättningarna och utbildningsbidragen liksom traktamentena vid arbetsmarknadsutbildning föreslås höjda.

Arbetslivsfrågor

Regeringens arbetsmiljöpolilik syftar lill alt trygga människors rätl lill en i alla avseenden god arbetsmiljö. Risker för ohälsa och olycksfall måste så långt möjligt undanröjas.

Budgetförslaget för arbetarskyddsverket innebär en treårig medelsram med en real minskning av anslaget. För att en ansvarsfull fältverksamhel skall kunna upprätthållas har emellertid yrkesinspektionen i likhet med föregående år tillförts vissa medel utöver huvudförslaget.

Asbestkommissionen har överlämnat förslag till ålgärder mol asbest såväl i arbetsmiljön som i den yttre miljön. Berörda myndigheter har fått i uppdrag atl genomföra de förändringar som föreslagits.

Arbetslinjen i svensk arbetsmarknadspolitik innebär bl. a. atl handikappade först och främsl skall få hjälp till arbeie så att de kan försörja sig genom egen arbetsinkomst. Särskilt viktigt är det att unga handikappades arbetsförmåga och arbetsvilja tas till vara. Därför föreslås etl fortsatt och utvidgat försök med uppsökande verksamhet, utbildning, praktik och arbete för att hindra att unga handikappade blir förtidspensionerade.

Bidraget till arbetsbiträde åt svårt handikappade föreslås bli fördubblat och AMS bör få medel till en intensifierad satsning på avancerade hjälpmedel åt handikappade. Ett ökat antal platser med särskilt lönebidrag hos enskilda och kommunala arbetsgivare beräknas ge fler handikappade möjlighet alt få arbete inom dessa sektorer.

Förslag läggs också fram om ändrad utformning av den näringshjälp som utgår till handikappade som skall starta eget företag saml om vissa förändringar av bidragen till arbetshjälpmedel åt handikappade.

Driftbidraget till Samhällsföretag föreslås för budgetåret 1986/87 utgå med ett belopp motsvarande 116,5% av lönesumman för de anvisade anslällda. Antalet bidragsberättigade arbetstimmar fastställs till 30 miljoner.

Invandring och svenskt medborgarskap

De gmndläggande principema för svensk invandrings- och flyktingpolitik

ligger fast.                                                                                       3

Regeringen avser att under våren 1986 lägga fram en proposition med    Prop. 1985/86: 100 bl. a. förslag till en precisering av riktlinjerna för invandrarpolitiken saml    Bil. 12 med förslag till stöd lill invandrarnas riksorganisationer. Vidare föreslås inrättande av en ombudsman som genom olika åtgärder skall motverka etnisk diskriminering såväl i arbetslivet som inom andra delar av samhällslivet. Dessulom föreslås en straffskärpning för olaga diskriminering.

Antalet asylsökande har ökat kraftigt under de två senaste åren. Det har inneburit en ökad arbetsbelastning för de myndigheter som handlägger asylärenden. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att hålla nere handläggningstiderna. Bl.a. har statens invandrarverks resurser förstärkts med 18 tjänster. Dämtöver har en temporär förstärkning medgivits med fyra tjänster under innevarande budgetår. Arbetsmarknadsdepartementet förstärks långsiktigt med tio tjänster och lillfälligt med fem.

Särskilda medel bör i likhet med innevarande budgetår anvisas även under budgetåret 1986/87 för information till allmänheten och opinionspå-verkande åtgärder i flyktingfrågor.

Riksdagen fattade i december 1984 beslut om ett nytt system för svenskundervisning för vuxna invandrare som skall börja tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1986. I en proposition i november 1985 har regeringen bl. a. föreslagit riksdagen dels en lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare, dels en lag om ledighet för sådan undervisning.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande könsuppdelad. Därtill kommer att ny teknik, omstmktureringar i industrin och minskad expansion av den offentliga sektom ytterligare riskerar att försämra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden. Regeringen lade i mars 1985 fram en proposition med förslag till åtgärdsprogram för att vidga kvinnornas utbildnings- och yrkesval och för atl förbättra kvinnomas villkor på arbetsmarknaden. 1 åtgärdsprogrammet, som nu håller på att genomföras, ingår projektverksamhet som en cenlral del. Förslag läggs fram om en fortsättning av projektverksamheten.

Jämställdhet är inte enbart en fråga för kvinnor utan berör också i hög grad män. Hittills har männen i liten utsträckning utnyttjat föräldraförsäkringens möjligheter att dela ansvaret för arbetet med hem och barn. En särskild arbetsgrupp i arbetsmarknadsdepartementet har utarbetat ett idéprogram kring dessa och andra frågor som gäller männens roll i jämställdhetsarbetet. Medel har ställts till förfogande för särskild projektverksamhet.

Kvinnors representation i olika beslutande och rådgivande organ är av stor vikt i arbetet för ökad jämställdhet. En särskild utredare som skall föreslå åtgärder för att öka kvinnorepresentationen har tillsatts.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhels
område i förhållande till motsvarande anslag på statsbudgeten för budget-   4
året 1985/86 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

statsbudget Förslag   Förändring Pop. 1985/86: 100
1985/86      1986/87                              Bil. 12

A. Arbetsmarknadsdeparte
mentet m. m.

B. Arbetsmarknad m. m.

C. Arbetslivsfrågor

D. Invandring m. m.

70, 3       78,-6 ;■■ +       8,3

10 620,4 11   223,6      + 603,2

6 598,2    7 395,2      +   797,0

580,7    885,8       -I-   305,1

Totalt

17 869,6 19 583,2 + 1 713,6

Arbetsmarknadsdepartementet                 'p- '985/86: loo

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985.

Föredragande: statsrådet Leijon såvitt avser frågor rörande Arbetsmarknadsdepartementet m. m. (littera A, punkterna I -5), Arbetsmarknad m. m. (littera B) och Arbetslivsfrågor (littera C); statsrådet Gradin såvitt avser frågor rörande Arbetsmarknadsdepartementet m. m. (littera A, punkterna 6-7), Jämställdhet mellan kvinnor och män samt Invandring m. m. (littera D).

Anmälan till budgetpropositionen 1986 ARBETSMARKNAD

1 Den aktuella utvecklingen

1.1 Internationell bakgrund

Under år 1985 har det mest markanta inslaget i den internationella konjunkturbilden varit den kraftiga uppbromsningen av tillväxttakten i USA och delvis också i Japan. 1 Europa har tillväxten bibehållits på ungefär samma nivå som under år 1984. För OECD-länderna totalt innebär delta i det närmaste en halvering av BNP-ökningen jämfört med år 1984.

Avmattningen i produktionstillväxten i USA har inneburit att den tidigare mycket starka sysselsättningsökningen har brutits. Arbetslösheten låg under de tre första kvartalen 1985 på en oförändrad nivå av drygt 7%. 1 Västeuropa har produktionsuppgången varit alltför svag för atl generera någon uppgång i sysselsättningen. Arbetslösheten har ökat ytterligare till en nivå av genomsnittligt omkring 11 %.

Arbetslösheten i Europa fortsåtter således att öka. Enligt den statistik som publiceras av OECD har arbetslösheten mer än fyrdubblats sedan början av 1970-lalet.

Relativ

arbetslöshet, %

Nordamerika

Europa

OECD

Sverige

Är 1970

4,9

2,5

3,0

1.5

1975

8,2

4,1

5,2

1,6

1979

5,9

5,4

5,0

2,1

1983

9,7

10,1

8,6

3,5

1984

7,8

10,8

8,2

3,1

1985

(prognos)

7,2

11,1

8,1

2,9

Källa: OECD

Ungdomsarbetslösheten inom OECD-kretsen beräknas uppgå till närmare 17% under år 1985. Den djupt allvarliga situationen understryks ytterligare när man studerar arbetslöshetens varaktighet.

Andel av de arbetslösa som under år 1984 har varit arbetslösa längre än:

1 år

2 år

Prop. 1985/86: 100

Belgien

68 %

49 %

Bil. 12

Frankrike

42 %

22 %

Förbundsrepubli

ken

Tyskland

33 %

14 %

Italien

42 %

ingen uppgift

Nederländerna

56%

"    "   :

Spanien

54 %

32 %

Storbritannien

40 %

22 %

Sverige

12 %

ingen uppgift

Källa: OECD

Ulsiklema för år 1986 pekar enligt OECD pä ylleriigare en ökning av långtidsarbetslösheten.

1.2 Konjunkturutvecklingen

Resultaten av den ekonomiska politik som har bedrivits i Sverige de tre senaste åren är goda. Återhämtningen av ekonomin har gått snabbare än väntat. Balansen gentemot omvärlden har förbättrats väsentligt och budgetunderskottet har reducerats. En industriell expansion har inletts. Produktion och investeringar har ökat kraftigt. Sysselsättningen har vuxit starkt efter tillbakagången åren I98I och 1982.

Höjningen av industriaktivitelen har lell till att åtskilliga företag närmat sig fullt kapacitetsutnyttjande. Framför allt har detta gällt inom massa- och pappersproduktionen och inom verksladsbranschen. En viss tillbakagång kan dock noteras de två senaste kvartalen.

fULT KAPACITETSUTNmJANDE INDUSTRI to VERKSTAOSINDl£TRI

100

75

50     -

25

VERKST IND

IND TOTALT

1970

1975               1990

I970il - 1965.3 kalla. KI

1985

Den svenska induslrikonjunkturen har emellertid under loppet av år 1985 kommit in i ett mer dämpat expansionsskede. Inom den tungt vägande verkstadsindustrin ökade aktiviteten ännu under hösten, men för vissa delar av industrin förefaller uppgången ha upphört och i några fall

noteras en tillbakagång. Anlalet varsel om personalinskränkningar inom    Prop. 1985/86: 100
industrin har också ökat jämfört med fjolåret.                     Bil. 12

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometemndersökningar indikerar nu en långsammare produktionstillväxt inom industrin. Detta påverkar också utvecklingen inom näringslivet i övrigt och totalproduktionens tillväxt kan väntas bli lägre under år 1986 än under är 1985.

Regeringen anser det nödvändigt att i det perspektivet konsekvent och uthålligt hålla fasl vid den ekonomisk-politiska strategi som har drivits de tre senaste åren. Balansen i ekonomin har förbättrats på etl genomgripande sätt. Målsättningen är nu atl befästa och ytterligare förstärka dessa landvinningar. En avtagande tillväxttakt i ekonomin får efterhand konsekvenser åven på arbetsmarknaden. Den arbetsmarknadspolitiska beredskapen måste därför vara hög. Målen om full sysselsättning och en fortsatt utveckling av välfärden förutsätter emellertid varaktig balans i ekonomin och dessa aspekter inverkar självfallet också på utformningen av sysselsättningspolitiken.

1.3 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Arbetskraften

Nettoinslrömningen av arbetskraft till arbetsmarknaden har varit lägre under 1980-talet än under del föregående decenniet. Under 1970-talet ökade antalet personer i arbetskraften i genomsnitt med 45 000 personer per år. Hittills under 1980-talet har ökningen uppgått till drygt 20000 per år. Ökningen under år 1985 har dock varit större än de föregående åren.

Utvecklingen av andelen kvinnor resp. män i arbetskraften är inte likformig. Exempelvis ökade kvinnornas arbetskraftsdeltagande, medan männens fortsatte att minska under den senaste lågkonjunkturen. För niännens del inträffade en vändning under slutet av år 1984 och sedan dess har det relativa arbetskraftstalet ökat även för mån. Kvinnomas arbetskraftsdeltagande fortsätter att närma sig männens. Under de tio försia månadema år 1985 tillhörde 86% av männen och 79% av kvinnorna i åldern 16-64 år arbetskraften.

Förklaringen till den långsammare tillväxten i arbetskraften under 1980-talel är främst en kraftig minskning av andelen ungdomar under 20 år som tillhör arbetskraften. Även bland de äldre ungdomarna har arbetskraftsdeltagandet minskat. Denna minskning pågick fram till mitten av år 1984. Därefter har det relativa arbetskraftstalet ökat även för ungdoms-gmppema.

Totalt uppgick ökningen av arbetskraftsutbudet mellan åren 1983 och 1984 till ca 16000, till följd av en minskning bland män med ca 7 000 och en ökning bland kvinnor med ca 23000. Under de elva första månaderna 1985 jämfört med motsvarande period året före ökade antalet män i arbetskraften med ca 11000 och antalet kvinnor med ca 22 000 - tolalt en ökning med närmare 33 000.

Antalet personer som tillhör arbetskraften uppgår till drygt 4400000,
vilket är den högsta siffran någonsin. Det innebär exempelvis för år 1984,
som är det senaste året för vilket intemationell statistik finns att tillgå, att 8

hela 82% av befolkningen i åldern 16-64 år tillhörde arbetskraften. 1 ell    Prop. 1985/86: 100 internationellt perspektiv innebär nivån på det kvinnliga arbetskraftsdelta-    Bil. 12 gandet en särklassig topposilion.

Sysselsättningen

Den senaste konjunkturnedgången innebar sysselsättningsmässigt en unik tillbakagång. Åren 1980-1982 minskade antalet sysselsatta med drygt 10000 personer. För industrins del uppgick minskningen till ca 80000 personer. Sysselsättningsökningen inom den offentliga sektorn bromsades också upp.

Genom en kraftfull ekonomisk politik som underbyggde den långsamt begynnande konjunktumppgången under är 1983 kunde sysselsättningsminskningen brytas. Mellan åren 1983 och 1984 ökade antalet sysselsatta med 36000. De elva första månaderna 1985 uppgick ökningen till 45000 jämfört med motsvarande period året före. En fördelning mellan olika näringsgrenar visar att induslrisysselsättningen ökade med 13000 mellan åren 1983 och 1984 och med ytterligare 17000 under månaderna januari -november 1985 jämfört med motsvarande tidsperiod 1984. Förden offentliga sektom - kommunerna - uppgick ökningen mellan åren 1983 och 1984 till 27000 och mellan åren 1984 och 1985 till ytteriigare 24000.

Sysselsättningsökningen under den nu aktuella konjunktumppgången har uttryckt i personer inte varil riktigt lika stark som under den föregående i slutet av 1970-talet. Del bör emellertid noteras att ökningen i timmar varit betydligt starkare än ökningen av antalet personer. Enligt arbets-krafisundersökningarnas rätt grova mått har under den senaste konjunktumppgången ökningen av anlalet arbetade timmar varit drygt tre gånger så slor som under uppgången i slutet av 1970-talet. Detta beror på dels en förlängning av den ordinarie arbetstidens längd, dels ett ökat övertidsul-tag. Del förstnämnda innebär i praktiken ett trendbrott. Medelarbetstiden har under en följd av år varit sjunkande, och det har även gällt i konjunk-tumppgångsskeden, då övertiden normalt ökar. Sedan år 1981 har emellertid medelarbelstiden per vecka ökat från 35,9 timmar till 36,7 timmar i år.

En bakomliggande orsak är dels minskningen av deltidssysselsättningen, dels förskjutningen från kort till lång deltid. Anlalet personer som arbetar färre än 20 timmar per vecka minskar stadigt, medan antalet som arbetar mellan 20 och 35 timmar per vecka ökar. Andelen deltidssysselsatta är nu tillbaka till nivån i början av 1980-lalet.

En annan orsak och ett annat trendbrott som bör noteras är den förändring som har skett under senare år beträffande frånvaron. Under 1970-talet ökade frånvaron kontinuerligt, bl.a. som en följd av förlängd semester, rätl till ledighet för studier, vård av bam m. m. År 1983 sjönk emellertid frånvaron från i genomsnill 17,2% till 16,2%, och en ytterligare minskning noterades under år 1984. Under år 1985 förefaller frånvaron ha stabiliserats på ungefär samma nivå som under år 1984. Utvecklingen har varil hkartad för män och kvinnor.

SYSSELSHTTNINt5irrVEt3

Prop. 1985/86:100 Bil. 12

4400

1 000-tal

4300

4200

FAKTISK

RENSAD

4100

r    Illll

80         Bl          82        83         84        85

1980:1 - 1985:3 KQUo) AKU

Arbetslösheten och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

Sysselsättningstillväxten under år 1985 beror på att efterfrågan på den öppna arbetsmarknaden har varit mycket stark. De sysselsättningsskapande åtgärdema började begränsas redan under andra hälften av år 1984, och år 1985 har volymen varit väsentligt lägre än under år 1984. Antalet personer i beredskapsarbeten och ungdomslag har minskat från drygt 70000 till drygt 50000. Rekryteringsstödets omfattning har reducerats i takt med konjunkturförbättringen.

Trots minskningen av de sysselsättningsskapande åtgärdema och en ökning av arbetskraftsutbudet under år 1985, som varit den högsta på fem år, har arbetslösheten kunnat begränsas. 11985 års kompletteringsproposition gjorde regeringen bedömningen atl arbetslösheten under år 1985 skulle kunna stanna vid 2,9%. Utfallet hittills under året har legat något under den prognosen. Ingen nämnvärd skillnad har förelegat mellan könen. Antalet latent arbetssökande har dessutom minskat med 30%.

Arbetslösheten varierar mellan olika åldersgrupper. Under den nu aktuella konjunktumppgången har den reducerats kraftigast bland tonåringar, vilket skall ses i sammanhang med införandet av ungdomslagen. Arbetslösheten i åldersgruppen 16-19 år uppgick år 1982 till i genomsnitt 10,6%. Under de elva första månadema 1985 var nivån i genomsnitt ca 4,4%. Under 1970-talet och fram till år 1983 var arbetslösheten bland tonåringar regelmässigt ca 3,5 gånger större än arbetslösheten för samtliga åldrar. Åren 1984 och 1985 har avståndet begränsats till 1,5. Minskningen av arbetslösheten har varit något större bland flickor än pojkar.

För ungdomarna i åldersgmppen 20-24 år har utvecklingen emellertid varit något sämre än utvecklingen totalt. Hittills under år 1985 har arbetslösheten bland 20-24 åringar i genomsnitt varit ca 6,3 % eller drygl dubbelt så stor som i totalpopulationen. Tidigare år var nivån knappt dubbelt så Stor som den totala arbetslösheten.

10

1970:1 - 1985:3 SASCNGHENSAT

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

na-ATIV AfBETSLflSHET TOTALT OI»I POR UNeDOHAR 16-24 ta ENL AKU

10

PTOCENT

UN600MAR

" t" ■" ■■'*■*.................................. *'

........... ■■■■■ ■.■.................... .■■■■..................... .ii

TOTALT

70

72

74

76       7B        BO

1970:1 - 1985:3

SÅSONGHENSAT

82

84

Såväl nivån på som utvecklingen av ungdomsarbetslösheten avviker från utvecklingen i många andra OECD-länder. I de sju största medlemsländerna, för vilka organisationen regelbundet publicerar ett större statistiskt material, uppgår ungdomsarbetslösheten år 1985 till i genomsnitt drygt 15%. I de fyra största europeiska medlemsstaterna har ungdomsarbetslösheten överstigit 20% sedan är 1982 och beräknas uppgå till 23% år 1986.

OECD: s statistik och prognos framgår nedan:

Ungdomsarbetslöshet i %

1982

1983

1984

1985

1986

USA

17

16

13

12

12

Japan

4

5

5

5

5

Förbundsrepubliken Tyskland

10

11

10

10

9

Frankrike

20

21

26

29

31

Storbritannien

23

23

22

21

21

Italien

30

32

* 34

36

37

Canada

19

20

18

17

17

Sverige

8

8

6

5

6

Källa: OECD

I åldersgmppen 25-54 år har arbetslösheten i Sverige sjunkit med ca en halv procentenhet från lågkonjunkturens bottenläge år 1983 och till hösten 1985 då nivån låg på omkring 2 %. För de äldre, över 55 år, kom minskningen av arbetslösheten betydligt senare än för övriga åldersgmpper. Först under andra kvartalet 1985 sjönk nivån under de siffror som noterades tolv månader tidigare.

II

Den bestående höga arbetslösheten bland de äldre är delvis en funktion av förlängda arbetslöshetstider. Närmare två tredjedelar av de under hösten ca 15 000 äldre arbetslösa har varit arbetslösa sex månader eller längre. Genomsnittet för samtliga arbetslösa uppgår till knappt en Qärdedel.

Det år ett välbekant fenomen att andelen långtidsarbelslösa ökar i det försia skedet av en konjunkturuppgång. Detta sammanhänger med att ett förbättrat arbetsmarknadsläge först kommer de mer lättplacerade lill del. 1 initialskedet minskar således inflödet i arbetslöshet och utflödet frän gmppen korttidsarbetslösa ökar. Först efter omkring ett år bmkar antalet och ännu något senare andelen långtidsarbelslösa sjunka.

Utvecklingen under den senaste konjunktumppgången följer detta mönster. Under det första kvartalet 1984 understeg arbetslöshetsnivån för första gången läget ett år tidigare. Antalet långtidsarbelslösa fortsatte emellertid all öka. Först mot slutet av året var antalet långtidsarbelslösa färre än ett år tidigare, och först under sommaren 1985 var andelen lägre än året före. Det är emellertid djupt oroande att andelen långtidsarbelslösa i det nu aktuella konjunkturskedet är väsentligt större än i molsvarande fas den förra högkonjunkturen.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Arbetslösheten och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, kvartalsvis

I               II               III             IV

Arbetslöshet, %

1983

3,5

3,2

3,8

3,4

1984

3,3

2,8

3,3

2,9

1985

3,1

2,6

3,0

Arbetslöshet, 1 000-tal

1983

150

139

170

146

1984

145

123

147

129

1985

136

115

133

Beredskapsarbete, 1 000-tal

1983

68

58

35

74

1984

70

47

21

28

1985

31

28

15

Rekryter ingsstöd,

1 000-tal

1984

7

23

28

24

1985

18

14

12

Ungdomslag, 1 000-tal

1984

22

29

32

39

1985

37

29

25

Arbetsmarknadsutbildning,

1983

45

37

30

41

1 OOO-tal

1984

47

37

27

38

1985

42

32

24

2 Arbetsmarknadspolitiken våren 1986 och budgetåret 1986/87

Den kortfattade beskrivning jag inledningsvis har givit visar att läget på arbetsmarknaden har förbättrats avsevärt under år 1985. Trots en snabb ökning av arbetskraftsutbudet, och en neddragning av åtgärdema har arbetslösheten reducerats. Sverige behåller sin unika ställning med högt arbetskraftsdeltagande och låg arbetslöshet i en intemationell miljö med en sedan flera år närmast kroniskt ökande arbetslöshet.

Detta faktum får inte locka till minskade ansträngningar. Arbetslösheten har hela den senaste konjunkturcykeln legat högre än i samma fas tidigare konjunkturer. Sedan 1960-talet har arbetslösheten trots ständigt stigande sysselsättningstal i slutet av varje högkonjunktur varit högre än under den

12

föregående konjunkturtoppen. Det är en oroande utveckling, som också    Prop. 1985/86: 100 belyser svårigheterna att vid höga sysselsåttningstal ytteriigare förbättra    Bil. 12 dessa. Del år samtidigt etl ovedersägligt och starkt argument för en aktiv arbetsmarknadspolitik som sätter arbetslinjen och kampen mot arbetslösheten i centrum.

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för de ekonomiska utsikterna och för den ekonomiska politiken under det närmasle årel. Trots all politiken i stor utsträckning har varit mycket framgångsrik tar det ännu flera år innan problemen i den svenska ekonomin är övervunna.

Efler några år av snabb tillväxt väntas utvecklingen år 1986 övergå i ett lugnare skede. Produktion och sysselsättning kan väntas öka i långsammare takt. Detta leder i sin tur sannolikt till att ökningen av arbetskraftsutbudet reduceras jämfört med år 1985. Styrkan och lidsanpassningen i samvariationen mellan sysselsättning och arbelskråftsutbud blir avgörande för ulvecklingen av arbetslösheten. Alt nu med säkerhet bedöma behovet av insatser är inte möjligt. Jag avser därför att i samband med kompletteringspropositionen återkomma till regeringen med en reviderad bedömning. Jag delar AMS uppfattning att en huvudstrategi i detla planeringsarbete måste vara fortsatia offensiva satsningar för atl stärka de enskilda individerna framför allt genom utbildning. Insatser föratt via förmedlingsarbetet kunna ta tillvara de expansiva företagens efterfrågan liksom skilda former av sysselsättningsskapande insatser måste också ges en framträdande roll i den planering som sker.

Det bör i det sammanhanget också noteras atl svensk industri under de senaste åren har haft en gynnsam produktivitelsslmklur och sysselsättningsutveckling. Detla får emellertid inte tas till intäkt för att svensk industri nu har genomgått en period av tillräcklig industriell förnyelse och all problemen är över. Del är ännu för tidigt att dra precisa slutsatser om ulvecklingen i ett längre perspektiv. Industrins internationella beroende har ökat de senaste åren. Därmed har svensk industri ocksä blivit mer känslig för världsmarknadens utveckling. En nedgång i den intemationella efterfrågan kan således få större konsekvenser än tidigare. Kraven på en motståndskraftig industristruktur är därför stora.

2.1 Mål och inriktning

Det övergripande målet för sysselsättningspolitiken är "full sysselsättning" eller "arbeie åt alla". Det innebär atl alla som kan och vill arbeta skall ha möjlighet till det. Arbetsmarknadspolitiken är ett viktigt och nödvändigt led i en samlad sysselsättningspolitik, men den delar ansvaret med andra politikgrenar.

En öppen ekonomi förutsätter förändringar. Den ekonomiska politikens
och arbetsmarknadspolitikens uppgift är inte att hindra förändringar, utan
att hindra att dessa förändringar ger upphov till arbetslöshet och att bidra
till att arbetslösheten blir kortvarig om den ändå inträffar. Det gäller
således att påverka arbetsmarknaden så att omställningar kan ske så
smärtfritt som möjligt.                                                                       13

Arbetsmarknadspolitikens roll i samspelet mellan olika politikområden    Prop. 1985/86: 100 är primärt att främja en väl fungerande arbetsmarknad, atl genom olika    Bil. 12 huvudsakligen selektiva ätgärder lindra målkonflikterna mellan olika politikområden, och att främja uppfyllandet av de renodlade arbetsmarknadspolitiska målen. Platsförmedlingen är därvid det viktigasle instrumentet i varje konjunkturläge.

Arbetsmarknadspolitiken har därutöver till uppgift att stimulera utbudet av arbetskrafl, dvs. att ge stimulans och stöd till arbetssökande som behöver utbilda sig eller fortbilda sig eller kanske flytta för att komma in på arbetsmarknaden och att komma till rätt plats. Förmedlingens arbetsväg-ledning och de arbetsförberedande åtgärderna, främst utbildning, är medlen för atl lösa denna uppgift. Genom främst de utbildnings- och rörlighets-underlättande insatserna utgör arbetsmarknadspolitiken ell offensivt instmment till stöd för den generella ekonomiska politiken och industripolitiken.

Arbetsmarknadspolitiken har vidare till uppgift att komplettera och påverka efterfrågan på arbetskraft i olika konjunkturskeden och vid obalanser på den lokala arbetsmarknaden. Det sker exempelvis genom beredskapsarbelen, ungdomslag och rekryteringsstöd. Sammansättningen och utformningen av dessa åtgärder varierar beroende på konjunkturen.

Först om inga andra ålgärder är lämpliga eller har befunnits olillräckliga skall kontantstöd tillgripas. Det är ur dessa uppfattningar begreppet arbetslinjen har vuxit fram.

Arbetsmarknadspolitiken har under den senaste konjunkturuppgången lagts om i syfte att understödja expansionen av näringslivet och att främja tillväxten. Omläggningen innebär bl.a. att ett mer plalsinriktat arbetssätt har tillämpats vid förmedlingarna. Utbildning har satts in för all underlätta rekryteringen. Rekryteringsstödet har använts bl.a. för att jämka företagens krav till förmån för de långtidsarbetslösa. Stödet lill geografisk rörlighet har förbättrats. Vakanstiderna för de lediga platserna har också kunnat hållas nere på en förhållandevis låg nivå under konjunktumppgången.

Bristen på överensstämmelse mellan företagens krav och den enskildes erfarenhet, utbildning och förmåga utgör ett växande problem på arbetsmarknaden, som ställer krav på ökade insatser för att såväl stärka de arbetssökandes möjligheter som att jämka företagens krav. Arbetsmark-nadspoltiken har således också den fördelningspolitiska uppgiften atl stödja gmpper med en svag ställning på arbetsmarknaden och förbättra deras konkurrensförmåga. Det sker genom olika sysselsättningsskapande åtgärder, utbildning, praktik och yrkesinriktad rehabilitering. Insatser för arbetshandikappade tar i anspråk en stor och under senare år växande andel av de arbetsmarknadspolitiska resurserna. En annan viktig del av arbetsmarknadspolitiken är att påverka det könsmässigt bundna yrkesvalet. AMS antog år 1984 etl jämställdhetsprogram med bl.a. detta syfte och jag utgår från att AMS arbetar vidare med delta.

Erfarenheterna från 1970-talet pekar mot att i ett stabiliseringspolitiskt
perspektiv är arbetsmarknadspolitik av stor vikt. Ändå måste arbetsmark
nadspolitiken betraktas som relativt marginell i den meningen att man inte
med selektiva arbetmarknadspolitiska ingrepp kan kompensera eller lösa       14

alla problem som har konsekvenser för arbetsmarknaden. Studier utförda    Prop. 1985/86: 100
inom ramen för delegalionen för arbetsmarknadspolitisk forskning, EFA,    Bil. 12
indikerar också alt vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder vid en viss nivå
har en avtagande marginell avkastning. .   ,    ? >

Målel bör därför vara alt arbetsmarknadspolitiken utnyttjas ännu mer för all främja en väl fungerande arbetsmarknad och därmed möjlighelerna alt bedriva en aktiv närings- och generell ekonomisk politik. Därmed minskar också behovel av alt i ett tidigt skede av en lågkonjunktur använda arbetsmarknadspolitiken som ett stabiliseringspolitiskt instmment. Samspelet med utbildningspolitiken är också av stor vikt i det sammanhanget.

Beroende på konjunkturens styrka kommer selektiva efterfrågestimu-lanser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken att behöva sättas in även under en eventuell kommande lågkonjunktur. Framför allt gäller detla åtgärder lill förmån för konkurrenssvaga grupper. För alt kostnaderna och belaslningen på personalresurserna inom arbetsmarknadsverket skall kunna hållas på en från effektivitetssynpunkt rimlig nivå, måste emellertid omställningen på arbetsmarknaden sättas i förgmnden.

Innan jag utförligt behandlar de enskilda anslagen för nästa budgelår och motiveringarna för dessa övergår jag nu lill att översiktligt redovisa några av mina bakomliggande överväganden.

2.2 Medel och åtgärder

Arbetsförmedlingen

Inflödet av lediga platser varierar med konjunkturen men även när efterfrågan var som lägst under den senaste konjunkturnedgången nyanmäldes på ett år över en halv miljon platser till förmedlingarna, varav drygt hälften inom näringslivet. Det gäller därför att i varje konjunkturläge så långt möjligt utnyttja de expansiva förelagens möjligheter. Den arbetsförmedlande verksamheten är del viktigaste arbetsmarknadspolitiska instrumentet även i en konjunkluravmallning.

Inom arbetsmarknadsverket pågår etl arbeie atl frigöra personal från administrativt mtinarbele på alla nivåer för atti stället förstärka resurserna lill förmedlingsarbetet. Förändringarna innebär ett inte oväsentligt resurstillskott till förmedlingen. De nu beräknade rationaliseringsvinsterna av redan fattade, genomförda eller planerade åtgärder uppgår enligt AMS egna beräkningar till ca 500 årstjänster och ca 5 milj. kr. i övriga årliga besparingar. Av de 500 årstjänsterna är 170 en omfördelning från AMS. Sammanlagl innebär de åtgärder som genomförs inom ramen för service-programmet att under de närmaste tre åren resurser motsvarande minst 70 milj. kr. per år tillförs landets arbetsförmedlingar för att förstärka den direkta kundservicen.

Sedan etl par år tillbaka pågår utbyggnaden av ADB-hjälpmedlen inom
platsförmedlingen. Den nya tekniken innebär att förmedlingsarbetet kan
bedrivas pä etl effektivare sått. För närvarande har Stockholms och Söder
manlands län fått terminaler lill samlliga platsförmedlare. Utbyggnad på
går i Göteborgs och Bohus län saml i Malmöhus län.                                15

Som jag tidigare har framhållit utgör arbetsförmedlingen det gmndläg- Prop. 1985/86: 100 gande instmmentet inom arbetsmarknadspolitiken. En ökad effektivitet Bil. 12 hos arbetsförmedlingen minskar behovet av mer resurskrävande åtgärder för att skapa sysselsättning. Den stora mängden platser och sökande gör att även små förändringar i genomsnittliga väntetider för arbetssökande och platser får betydelsefulla samhällsekonomiska konsekvenser. För atl arbetsförmedlingen skall vara framgångsrik år det en fömtsättning att den har en hög marknadsandel och att den kan ge arbetssökande och arbetsgivare en god service.

Utvecklingsarbetet inom förmedlingen, där bl.a. ökad användning av ADB ingår, syftar också till att successivt förändra styrsystemet inom verket i riktning mot en högre grad av målstyrning. Målet är att effektivisera resursutnyttjandet och resursfördelningen. Därmed möjliggörs en fortlöpande anpassning och ändring av resursanvändningen i takt med ändrade fömtsättningar och lokala variationer.

AMS uppfattning om arbetsförmedlingens centrala roll inom arbetsmarknadspolitiken överensstämmer med min egen. Jag ser en effektiv arbetsförmedling som en förutsättning för att anpassnings- och omställningskraven på arbetsmarknaden skall kunna tillgodoses. Den enskilde förmedlaren har i detta sammanhang etl stort ansvar. Den dubbla uppgiften att tillgodose arbetsgivarnas personalefterfrågan och samtidigt tillgodose de sökandes önskemål är emellertid komplicerad. Den rymmer en inbyggd konflikt, som i den praktiska verksamheten inle kan lösas med enbart regler och direktiv. Den enskilde förmedlarens omdöme, ansvar, person- och lokalkännedom kommer alltid att vara av utomordentlig betydelse för ett gott resultat i förmedlingsarbetel.

Förmedlingens förmåga att tillgodose arbetsgivarnas och de sökandes önskemål är av avgörande betydelse för synen på verksamheten och därmed bl. a. för hur stor andel av de lediga platsema som förmedlingen kan påverka. Ett plalsinriktat arbete som syftar till att ta tillvara utbudet av lediga platser måste utgöra gmnden i förmedlingens arbete. Härigenom skapas också fömtsättningar för atl på etl effektivt sätt kunna stödja de sökande som har särskilda problem att fmna ett arbete, t. ex. arbetshandikappade.

I många sammanhang har understmkits viklen av alt insalser för arbetslösa vidtas i ett tidigt skede. Ju längre en person går utan arbeie desto svårare är det att finna en lösning. Även om del inom arbetsmarknadspolitikens ram finns en rad stödfunktioner i delta arbete - utbildning, träning, särskilda hjälpmedel, beredskapsarbete m.m. - vill jag betona förmedlingsarbetets primära roll. Atl på ett tidigt stadium tillsammans med den sökande ha en handlingsplan för vägen till ett arbete är grunden. 1 detta arbete utgör de nära kontakter med arbetsgivarna som numera har utvecklats på de flesta håll en förutsättning för framgång.

Den långsiktiga plan för arbetsmarknadsverkels förvaltningsanslag som nu gäller skapar förutsättningar för en rationell personalplanering till förmån för arbetsförmedlingarnas arbete.

16

Prop. 1985/86: 100
Arbetsmarknadsutbildning                                               0:1   12

Arbetsmarknadsutbildningen fyller flera funktioner. Den syftar dels till att förbättra den arbetssökandes möjligheter att erhålla arbete, dels allmänt förbättra produktionsfömtsättningai-ha inför en kommande' konjunkturuppgång i ekonomin och att underlätta strukturförändringar. Utbildning är investering i yrkeskunnande och kvalitet, faklorer som är avgörande för näringslivets internationella konkurrenskraft. Dessutom kan utbildningen medverka till alt minska de svårigheter som konjunkturväxlingarna medför.

Efter platsförmedlingen är arbetsmarknadsutbildningen det främsta medlet för att underlätta omställnings- och anpassningsprocessen på arbetsmarknaden. Omställningen främjas genom en nära samverkan med arbetsplatsema i ohka utbildningsfrågor och individuellt anpassad utbildningsplanering.

Den nya AMU-organisationen kommer att medföra bättre fömtsättningar för länsarbetsnämnderna att få genomslag för sina önskemål om kursernas inriktning och uppläggning. Signaler som arbetsförmedlingen i sitt dagliga arbete fångar upp om de sökandes behov av utbildning och om efterfrågan hos företagen kommer snabbare och enklare atl kunna leda till beställningar av lämpliga kurser hos AMU-gmppen eller hos andra utbildare i länet.

De positiva erfarenheterna som har vunnits under flera år av hur arbetsmarknadsutbildningen kan anpassas på etl smidigt sätt måste utnyttjas, men lärdom måste också dras av exempel pä trögheter eller andra brister.

Jag vill i sammanhanget betona vikten av all effektiva platsförmedlings-åtgärder vidtas i anslutning till utbildningen. Den möjlighet att förlänga utbildningstiden för platsförmedlande ålgärder som kommer att införas bör kunna bidra till all ytterligare förbättra placeringsresultaten. Under budgelårel 1984/85 kunde noteras de bästa placeringsresultaten någonsin efter arbetsmarknadsutbildning. Särskilt slor var förbättringen för dem som hade gått i kurser med inriktning mot tillverkningsindustrin. Hela 80% av dem som fullföljde sädan utbildning hade arbeie efter sex månader - mot knappt 60% vid bottennoteringen år 1982.

Till en del berodde denna ökning på industrikonjunkturen, men till inle ringa del hängde förbättringen samman med att kursema har förändrats och bällre svarar mot marknadens efterfrågan. Det är en uppmuntrande utveckling. Placeringsresultaten efter arbetsmarknadsutbildning är också etl tungt argument när förmedlingen skall motivera nya sökande för utbildning.

Mol denna bakgmnd finner jag det angeläget att arbetsmarknadsutbildningen planeras för en hög nivå såväl kvantitativt som kvalitativt. Jag kommer därför föreslå att utbildning planeras för 115000 deltagare även budgetåret 1986/87 med möjlighet att om så erfordras utvidga volymen. Jag förordar vidare atl utbildningsbidragen förbältras väsentligt genom höjd dagpenning och höjt traktamente.

17

2   Riksdagen 1985/86. I samt. Nr 100. Bilaga 12

c      .   « •     .        A '.     .,                                      Prop. 1985/86: 100

Sysselsättnmgsskapande åtgärder                                    .,   ,_

rill. 12

Platsförmedling och andra omslällningsfrämjande ålgärder kommer även vid en långsammare tillväxt all prioriteras i arbetsmarknadspolitiken. Det är samlidigl nödvändigl att hålla en hög beredskap för sysselsättningsskapande åtgärder som ger arbete främst åt grupper med svag förankring på arbetsmarknaden.

Rekryteringsstödet infördes den I januari 1984 när tecknen på en konjunkturuppgång säkerställts. För alt kartlägga rekryteringsstödets effekter och inriklning under år 1984 har AMS gjort en utvärdering i mindre skala. Jag återkommer strax lill denna.

För egen del gör jag bedömningen att rekryteringsstödet infördes vid rätt tidpunkt. Del tillkom i elt expansionsskede i den svenska ekonomin och del bidrog, på elt betydligt bättre sätt än tidigare stöd av liknande karaktär, till att uppnå avsedda syften om tidigareläggning och att påverka rekryteringen. Den förändring av riktlinjerna som gjordes i januari 1985 med koncentration på uppgiften att styra rekryteringen till vissa grupper har lett lill alt antalet beslut om nya stöd har minskat. Totalt hade 13000 personer arbete genom rekryteringsstödet i oktober 1985 mot 27000 årel före.

Inför perspektivet av en konjunkluravmallning kommer rekryteringsstödet att vara mindre verksamt. Mot denna bakgrund bör de sysselsättningsskapande insatserna utnyttjas för att skapa möjligheter för framför allt långtidsarbetslösa att få arbetslivserfarenhet eller förnyad kontakt med arbetslivet, och därigenom öka utsikterna för ett permanent arbete. Jag kommer därför föreslå att rekryteringsstödet för tillfället bör avvecklas fr. o. m. den I juli 1986. I stället bör enskilda beredskapsarbeten utnyttjas för all med inriklning på näringslivet söka skapa etl verksamt medel mot långtidsarbetslöshet. Svårigheterna att komma till rätta med långtidsarbetslösheten beror på atl dess orsaker varierar från individ till individ. Det gäller därför alt med aktiva förmedlings- och utbildningsinsatser i möjligaste mån förebygga alt långtidsarbetslöshet uppkommer.

Ungdomslag

Den I juli 1985 utökades tiden i ungdomslag med i genomsnitt två timmar per vecka för handledda arbetssökaraktiviteter. Antalet personer i ungdomslag har under den senaste delen av år 1985 varit betydligt lägre än under Qolåret. För all utvärdera dessa jobbsökaraktiviteter och för att komplettera bilden av ungdomslagens effekter har jag uppdragit åt AMS och riksrevisionsverket atl var för sig till den I mars 1986 lämna en redovisning av arbetsförmedlingens arbete med ungdomar i ungdomslag. Göteborgs universitet har också beviljats bidrag till en uppföljningsstudie av ungdomslagen.

Jag har i det föregående konstaterat att arbetslösheten i åldersgmppen
20-24 år har minskat i betydligt mindre utsträckning än bland tonåringar
na. Befolkningen i åldrarna 20-24 år kommer dessutom att öka fram till år
1988. AMS har därför också getts i uppdrag att till våren 1986 redovisa
bakgmndsdata och insatser för denna ålderskategori.                              18

På grundval av della malerial, del översynsarbele som görs kring den     Prop. 1985/86: 100 yrkesinriktade gymnasieutbildningen och med aktiv medverkan från ar-     Bil. 12 betsmarknadens parter bör del finnas möjligheter att ytteriigare förbättra de samlade insatserna för ungdomsgruppen.

3 Den arbetsmarknadspolitiska forskningen

Forskningen inom arbetsmarknadspolitikens område bedrivs främst inom arbetsmarknadsverkets sektorforskningsorgan delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA). Utgångspunkten för delegationens verksamhet har de senasle åren varit det forskningsprogram som utarbetades år 1980. Forskningen har bedrivits företrädesvis inom högskolan och finansierats helt eller delvis av arbetsmarknadsdepartementet.

Den av delegationen hittills initierade och sammanhållna forskningen har haft tre huvudinriktningar. Ett första forskningsområde har varil studier kring arbetsmarknadens funktionssätt och de förhållanden på arbetsmarknaden som de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna avser att påverka.

Delegationens andra forskningsområde har varit studier av effekterna av arbetsmarknadspolitiken. Sålunda har utvärderingsstudier gjorts av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I samband med dessa studier har också de teoretiska och melodologiska problem som aktualiseras vid utvärdering av arbetsmarknadspolitiken belysts.

Som etl tredje forskningsområde kan urskiljas forsknings- och utvecklingsarbete som mer direkt tar sikte på själva planerings- och genomförandeprocessen i de verkställande organen. Hit hör projekt med syfte att utveckla utvärderingsmetoder och planeringsmodeller som anknyter fill de arbetsmarknadspolitiska avvägnings- och styrproblemen såsom de framträder inom ramen för rådande organisations- och budgeteringssystem. Hit hör också studier kring hur genomförandel av arbetsmarknadspolitiska åtgärder sker.

Resultaten av delegationens verksamhet har bl.a. presenterats i betänkandet (SOU 1984: 31) Arbetsmarknadspolitik under omprövning. En sammanställning av remissvaren på betänkandet har lämnats i EFA: s rapport nr 13 Seminarium kring arbetsmarknadspolitisk forskning. Ett nytl arbetsmarknadspolitiskt forskningsprogram har därefter utarbetats av delegationen. Detla har publicerats i rapport nr 14 Ell arbetsmarknadspolitiskt forskningsprogram.

I förslaget till forskningsprogram pekar delegationen på att belydande forskningsuppgifter återstår. Utvecklingen på arbetsmarknaden, med bl. a. växande långtidsarbetslöshet och tendenser till minskad anpassningsförmåga, medför ett stort behov av forskning om arbetsmarknadens funktionssätt. Även de förändringar som sker inom arbetsmarknadspolitiken i form av tillkomsten av nya ätgärder, förändringar av beslutsformer och en ökad samverkan med kommunerna ställer krav på omfattande utvärderingsinsatser, enligt delegationen.

Allmänt sett finner jag atl förslaget till arbetsmarknadspolifiskt forsk
ningsprogram är en lämplig ulgångspunkl för delegationens fortsatta arbe
te. Jag anser det angeläget att stödja och skapa fömtsättningar för arbetet    19

med all genomföra och utveckla forskning kring arbetsmarknaden, arbels-    Prop. 1985/86: 100 marknadspolitiken och dess effekter i enlighet med de av delegationen    Bil. 12 utformade riktlinjerna.

Jag delar emellertid delegationens oro när del gäller erforderliga forskningsinsatser inom del arbetsmarknadspolitiska området. Genomförandet kommer all kräva betydande forskarresurser. Jag kommer framöver att ägna uppmärksamhet ål denna fråga.

4 Nordiskt samarbete

Vid nordiska rådels session i Reykjavik år 1985 lade finans- och arbetsmarknadsministrarna fram en nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. Inom handlingsplanens ram kommer fr.o.m. den 1 januari 1986 ell antal projeki inom bl.a. arbetsmarknads-och utbildningsområdet att starta i de nordiska länderna. 1 etl projeki kommer del att prövas nya samarbetsformer mellan arbetsmarknadens parter, ulbildningsmyndigheler och arbetsmarknadsmyndigheter i syfte atl förbällra arbelsplaceringen efler en slutförd yrkesutbildning. Elt annal projeki kommer alt pröva nya former för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och slutligen i ett tredje projekt kommer atl prövas nya ålgärder för att förhindra långtidsarbetslöshet. Projekten skall pågå i tre år och finansieras dels via nordiska medel, dels nationellt. Jag har därför under anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder beräknat 0,5 milj. kr. för den nafionella finansieringen under budgetåret 1986/87. Jag ser mycket positivt på dessa möjligheter som kommer att kunna bidra till atl nya former skapas för all komma till rätta med olika problem på arbetsmarknaden.

20

Prop. 1985/86: 100

ARBETSLIVSFRÄGOR                                     Bil. 12

Mål och inriktning

Regeringens arbetsmiljöpolilik syftar till alt irygga människors rätt till en i alla avseenden god arbetsmiljö. Risker för ohälsa och olycksfall måsle så långt möjligt undanröjas. Arbetsmiljön måste utformas så att möjligheterna till engagemang, arbetsglädje och personlig utveckling i arbetet främjas.

Del råder bred politisk enighet om de krav på arbetsmiljöns beskaffenhet, som kommer till uttryck i arbetsmiljölagen. Lagens intentioner får konkret innehåll dels genom de avtal som arbetsmarknadens parter träffar på arbelsmiljöområdet, dels genom de närmare föreskrifter som arbetarskyddsstyrelsen utfärdar med slöd av lagen. Tillsynen av arbetsmiljön och av efterlevnaden av reglerna på området är primärt en uppgift för arbetarskyddsverkel. Samtidigt är parternas insatser, inte minst på det lokala planet, av avgörande betydelse för atl arbetsmiljön skall kunna förbättras. En gmndläggande förutsättning för att målet en god arbetsmiljö ål alla skall kunna uppnås är alt arbetet med att förverkliga intentionerna i arbetsmiljölagen fullföljs. Dämtöver krävs att samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbelsmiljöarbelet fortlöpande utvecklas.

En kraftfull satsning på forskning om hur skador i arbetslivet uppkommer och hur de kan förebyggas är vidare avgörande för att sunda och säkra arbetsmiljöer skall kunna åstadkommas. Det är också en förutsättning för all samhållets tillsyn skall kunna utvecklas och beakta nya konstaterade samband mellan arbetsmiljö och ohälsa.

Regeringens mål är att nyanvändning av asbest helt skall förbjudas inom en nära framtid. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas allvarliga olycksrisker, förebyggande av belastningsskador och skador till följd av den ökade användningen av kemikalier. Även konsekvenser av ny teknik på arbetstagarnas hälsa, arbetstillfredsställelse och på deras möjligheter att själva påverka sin arbetssituation kommer att behöva uppmärksammas ytterligare.

Om vi skall nå målel arbeie ål alla måste handikappade ges möjlighet lill full delaktighet i arbetslivel. Arbetslinjen i svensk arbetsmarknadspolitik innebår bl.a. att handikappade, i stället för atl erhålla kontantstöd, skall kunna försörja sig genom eget arbete. Eftersom arbetsinkomsten i de flesta fall överstiger exempelvis förtidspension, blir arbetet del främsta medlet för alt jämna ut skillnader i standard mellan handikappade och befolkningen i övrigl. För den enskilde ger arbetet inle bara en försörjning ulan också sociala kontakter, självförtroende och ökade möjligheter att aktivt della i samhällslivet.

Jag kommer i det följande att redovisa pågående och planerat förändrings- och ulvecklingsarbele inom arbetslivsområdel.

Arbetsmiljö

Regeringens strävanden atl hålla tillbaka utgiftsökningarna och minska

underskottet i statens budget innebär att åven arbetarskyddsverkel måsle 21

vidkännas minskade anslag under de närmaste åren. Genom omfördelning- Prop. 1985/86: 100 ar inom verksamhetsområdet har emellertid den procentuella besparingen Bil. 12 kunnat begränsas i förhållande till huvudförslaget. I del följande kommer jag därför att föreslå att anslaget C I. Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning skall minskas realt med 4% under den kommande treårsperioden. De medel som därigenom tillförs arbetarskyddsverket utöver huvudförslaget är i första hand avsedda för den regionala tillsynsverksamheten. Arbetarskyddsverket föreslås vidare tillföras vissa medel som kompensation för övertagandet av den kommunala tillsynens arbetsuppgifter fr.o.m. år 1987.

För all kunna införa en samordnad lösning för informationssystemet om arbetsskador (ISA) och ett samordnat arbetsställeregisler för arbetarskyddsverkel (SARA) föreslås dessutom att vissa medel tilldelas verkel för investeringar i ISA/SARA. Till följd av samordningssträvandena kring biblioteks- och dokumentationstjänsterna vid arbetarskyddsstyrelsen, arbetslivscentmm och statens naturvårdsverk föreslås att vissa medel förs över från naturvårdsverket till arbetarskyddsstyrelsen. Dessutom kommer jag att föreslå en viss nedskärning av anslaget till följd av alt tillsynen enligt vägarbetstidslagstiftningen fr. o. m. näsla budgetår förs över från yrkesinspektionen till trafiksäkerhets verket. För att reservationsanslaget C 2. Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur skall kunna räknas upp i takt med kostnadsutvecklingen under de kommande fyra åren, kommer jag atl föreslå en viss uppräkning av detta anslag och atl medel för detla förs över från fonden för arbetsmiljöförbåttringar till statsbudgetens inkomsttitel.

1 1985 års budgetproposition lade jag fram förslag till en ny konstruktion för arbetarskyddsfondens bidragsgivning till arbetarskyddsstyrelsen. Förslaget, som antogs av riksdagen, innebär all bidraget fr.o.m. budgetåret 1985/86 utgör en fast procentuell andel av fondens årliga intäkter av arbetarskyddsavgiften. Del innebär också att medlen i fortsättningen anvisas av arbetarskyddsfondens styrelse och inle genom årliga beslul av regeringen. Syftet med den nya konstruktionen är alt underlätta statsmakternas insyn i omfattningen och fördelningen av de samlade medel som arbetarskyddsstyrelsen förfogar över.

I socialutskottets belänkande (SoU 1984/85:16) om anslag till arbetsmiljö m. m. erinrade utskottet om att bidraget från arbetarskyddsfonden inte får användas för andra ändamål än sådana som anges i 4kap. 8 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Utskottet förutsatte att regeringen vid utformandet av närmare föreskrifter för medelsanvändningen övervägde om del nya systemet bör föranleda ändring av ifrågavarande lagbestämmelse och i så fall återkom till riksdagen i den frågan.

Med stöd av riksdagens beslut har regeringen beslutat (1985:330) om
ändring i förordningen (1971:803) med instruktion för styrelsen för arbetar
skyddsfonden. Vidare har regeringen genom beslut föreskrivit att 7,8% av
fondens intäkter av arbetarskyddsavgifter åriigen skall ställas till arbetar
skyddsstyrelsens förfogande. Såväl i den ändrade inslrukfionen som i de
föreskrifter regeringen har meddelat anges att medlen i huvudsak skall
användas för sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet inom arbetar-   22

skyddsområdet som bedrivs vid arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdel-    Prop. 1985/86: 100 ning. Enligt min mening ligger den föreskrivna medelsanvändningen helt i    Bil. 12 linje med de tidigare nämnda bestämmelserna i lagen om socialavgifter. Den nya konstruktionen för arbetarskyddsfondens bidragsgivning till arbetarskyddsstyrelsen behöver därför, som jag ser det, inte föranleda någon ändring i lagen om socialavgifter.

Företagshälsovård och arbetsanpassning

Riksdagen antog våren 1985 regeringens proposifion (1984/85:89) om företagshälsovård och arbetsanpassning (SoU 1984/85:13, rskr 172). Riksdagens beslut omfattar bl. a. riktlinjer för företagshälsovårdens inriktning och utbyggnad, nya bidragsregler för företagshälsovården samt regler för att underlätta anpassnings- och rehabiliieringsverksamheten på arbetsplatserna. De nya reglerna träder i krafl den I januari 1986. Arbetsmarknadsdepartementet har under hösten 1985 tillsammans med riksförsäkringsverket, AMS, arbetarskyddsstyrelsen saml LO, PTK och SAF anordnat sex regionala informafionsmöten. Vid dessa möten har företagshälsovårdsenheter, lokala parter och myndigheter m.fl. informerats om de förändringar som följer av riksdagens beslut. Arbetsmarknadsdepartementet har också givit ut en informationsskrift om de nya reglerna om företagshälsovård och arbetsanpassning. Skriften har distribuerats till företagshälsovårdsenheter, arbetsmarknadens parter, samlliga skyddsombud m. fl.

Regional tillsyn

Riksdagen har i december 1985 godkänt regeringens proposifion (1985/86:40) om samlad tillsyn av arbetsmiljön (SoU 1985/86:6). Beslutet innebär att tillsynen av arbetsmiljön vid vissa mindre arbetsställen den 1 januari 1987 förs över från kommunerna lill yrkesinspektionen. Enligt den förhandlingsöverenskommelse som har träffals mellan staten och kommunerna och som regeringen tidigare denna dag har godkänt skall ca 20 milj. kr. årligen fr.o.m. år 1987 föras över från kommunerna lill staten som kompensation för statens vidgade åtaganden. Genom överenskommelsen förbinder sig staten vidare att erbjuda arbetstagare, som år anställda hos kommunerna och som är upptagna i en särskild förteckning som har fogals lill förhandlingsprotokollet, anställning hos yrkesinspektionen fr. o. m. den I januari 1987. Statens åtagande i denna del förutsätler atl särskilda avtal träffas mellan staten och berörda kommuner före den I april 1986.

Teknisk provning, kemikaliekontroll m. m.

Regeringen har i proposition (1985/86:27) om lag om obligatorisk kontroll
genom teknisk provning m. m. lagl fram förslag till ny provningslagsfift-
ning som skall ersätta lagen (1974:896) om riksprovplatser m. m. och lagen
(1975:494) om beslutanderätt för riksprovplats som inte är myndighet.
Förslaget gäller organisationen av den kontroll i form av teknisk provning
eller besiktning som är tvingande för enskilda. Det omfattar bl.a. den         23

provning och besiktning som föreskrivs på arbetsmiljöområdet. Syftet med    Prop. 1985/86:100

den nya kontrollorganisationen är att den skall ligga till gmnd för effektiva-    Bil. 12

re och mer flexibla kontrollsystem. Obligatorisk kontroll, som ersätter

begreppet officiell provning, skall kunna utföras även av auktoriserad

provplats.

Som närmare berörts under nionde huvudtiteln har riksdagen antagit en lag (1985:426) om kemiska produkter, som skall ersätta lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor, samt beslutat inrätta en ny myndighet för kemikaliekontroll, kemikalieinspektionen. Lagen träder i krafl och kemikalieinspektionen påbörjar sin verksamhet den 1 januari 1986. En kommitté har utarbetat förslag till organisaiion m. m. för den nya myndigheten. Regeringen har vidare med stöd av bemyndiganden i lagen om kemiska produkter utfärdat förordningar med föreskrifter till den nya lagen. Bland dessa författningar ingår den förordning om anmälningsskyldighet belräffande asbest i ventilationsanläggningar som anges under avsnittet om ålgärder mot asbest. Därvid har bl.a. föreskrivits om tillsynsansvarets fördelning mellan berörda myndigheter. Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen skall utöva tillsyn över efterlevnaden av den föreslagna lagsfiftningen inom arbetsmiljöområdet.

I juni 1985 tillkallade jag en särskild utredare (A 1985:02) med uppdrag att se över bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt på arbelsmiljöområdet. Enligt direkfiven (Dir. 1985: 32) skall utredaren framför alll klarlägga de centrala fackliga organisationemas ställning vid tillämpningen av nuvarande sekretessbestämmelser på arbetsmiljöområdet samt deras möjligheter att få tillgång till information om risker i arbetsmiljön. Utredaren skall därvid bl. a. belysa det behov som kan finnas för skyddsombud och ledamöter i skyddskommitté atl föra informalion vidare till cenlral facklig organisation. Den särskilde utredaren skall ha avslutat sitt arbete under år 1987.

Regeringen har i proposition (1985/86:23) om ändring i brottsbalken m.m. (företagsbol) föreslagil all en ny ekonomisk sanktion införs, benämnd företagsbot. Sanktionen, som föreslås bli konstruerad som en särskild rättsverkan av brott, skall kunna åläggas en näringsidkare, oberoende av om denne är fysisk eller juridisk person, för brott i verksamheten som innebär ett grovt åsidosättande av särskilda skyldigheter som åvilar näringsidkaren eller annars är av allvarligt slag. Bland författningar som skall avses innebära sådana särskilda skyldigheter nämns i propositionen arbetsmiljölagen och arbetstidslagen. Bolen skall bestämmas direkt i pengar fill minst 10000 kr. och högst 3 milj. kr.

Sedan den 1 januari 1980 finns en delegation för hybrid-DNA-frågor vid arbetarskyddsstyrelsen. Delegationen som är rådgivande skall främja säkerheten vid användning av hybrid-DNA-tekniken och sprida kunskap om utvecklingen på området. Delegationen har avlämnat en verksamhetsberättelse för tiden den I juli 1984 - den 30 juni 1985. Betänkandet (Ds A 1984:5) Behövs hybrid-DNA-kontrollen? som avlämnades under år 1984 bereds för närvarande inom regeringskansliet.

24

Prop. 1985/86:100
Frågor om asbest                                                          p-i   ,-

Riksdagen har genom skrivelse den 25 maj 1984 givit regeringen till känna (SoU 1983/84:29, rskr 350) vad socialutskottet anfört om,asbest i bromsbelägg och andra friktionsbelägg samt om medicinsk kontroll vid arbeie med asbest. Utskottet ansåg bl.a. all del kunde övervägas att införa ett generellt förbud mol alt sälja nytillverkade fordon med asbesthaltiga bromsbelägg och atl denna fråga skyndsamt borde utredas.

I fråga om medicinsk kontroll ansåg utskottet att den anknytning till minst halva arbetstiden för vissa sysselsatta som angivits som fömtsättning för rätten lill läkarkontroll enligt 26 § 2 i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:23, senast omtryckt 1984:6) om asbest var olycklig. Enligt utskottets mening borde utgångspunkten i stället vara att alla som i sitt arbete utsätts för inandning av asbest bör erbjudas läkamndersökning. När det gäller arbete av här aktuellt slag — byte av bromsbackar etc. -fanns enligt utskottels mening inle skäl att behålla det i 26 § asbestkungörelsen angivna villkoret om minsl halva arbetstiden.

Med anledning av riksdagens skrivelse uppdrog regeringen i augusti 1984 ål arbetarskyddsstyrelsen att i samråd med trafiksäkerhetsverket och produktkontrollnämnden närmare utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av atl nu införa ett generellt förbud mot att sälja nytillverkade fordon med asbesthaltiga bromsbelägg. Vidare fick styrelsen i uppdrag att i samråd med socialstyrelsen närmare utreda fömtsättningarna för och konsekvenserna av att införa en skyldighet för arbetsgivare att, utan villkor rörande viss lids arbete med asbest, ombesörja läkamndersökning av alla dem som sysselsätts i arbeie med byte eller renovering av bromsbackar och kopplingslameller med asbesthaltiga frikfionselement.

Arbetarskyddsstyrelsen redovisade uppdraget om asbest i bromsbelägg i februari 1985. Styrelsen anförde därvid att de tekniska problemen med asbestfria bromsbelägg till personbilar och motorcyklar föreföll att vara lösta eller kunna lösas inom några få år och att fr.o. m. 1987 års modeller skulle endast nio bilmärken med asbesthaltiga belägg återstå. Styrelsens bedömning var atl ett förbud mot försäljning av nytillverkade personbilar och motorcyklar med asbesthaltiga bromsbelägg skulle kunna införas tidigast den I januari 1987 samt atl ett förbud mot försäljning av sådana belägg till fordon till vilka det finns godtagbara asbestfria belägg att tillgå vore ett effekfivt komplement till asbestkungörelsen._ För tunga fordon ansåg styrelsen att de tekniska problemen med asbestfria bromsbelägg var större och atl del inte var möjligt atl bedöma när elt förbud mot försäljning av sådana fordon med asbesthaltiga bromsbelägg skulle kunna införas.

I arbetarskyddsstyrelsens yttrande den 31 januari 1985 med anledning av
uppdraget om medicinsk kontroll fann styrelsen skäl att respektera den oro
som en asbestexponerad person kan känna för sitt hälsotillstånd och att
oron i vissa fall kan vara av den grad att det kan anses medicinskt befogat
att, som elt led i sjukdomsutredningen, genomföra en lungundersökning.
Anställda borde i dessa fall erbjudas läkamndersökning. Styrelsen ansåg
vidare att om en hälsoundersökning i stor skala skulle komma att anordnas
borde man överväga att åtempprepa det i slutet av 1970-taIet genomförda     25

hälsoundersökningsprogrammet av personer som tidigare i sin anställning    Prop. 1985/86: 100
har exponerats för asbest.                                              Bil. 12

Regeringen beslutade den 21 mars 1985 atl uppdra åt kommerskollegium atl vidta notifieringsåtgärder, enligt gällande procedurer i GATT och EFTA, om förbud alt sälja nytillverkade personbilar och motorcyklar försedda med asbesthaltiga bromsbelägg. Förbudet skulle avse modeller som typgodkänns efter den 1 januari 1987.

Vidare beslutade regeringen om medel för hälsoundersökningar av personer som i sin tidigare anställning har exponerats för asbest samt om medel för information m. m. i samband med dessa undersökningar. Socialstyrelsen har sedermera fått i uppdrag alt i samråd med arbetarskyddsstyrelsen organisera och leda hälsoundersökningarna. Regeringen har i uppdraget betonat vikten av att rökningens hälsorisker särskilt belyses i samband med undersökningarna. Efter begäran från myndigheterna har regeringen även beviljat medel ur fonden för arbetsmiljöförbåttringar för alt upprätta ett register över resultaten från de hälsokontroller som genomförs.

Regeringen beslutade vid samma tillfälle dessutom all tillsätta en asbest-kommission inom regeringskansliet under min ledning. Kommissionens uppdrag var att skyndsamt utarbeta förslag till åtgärder mot asbest.

Asbestkommissionen överlämnade den 29 augusti 1985 ett förslag till handlingsprogram med åtgärder mot asbest främst inom arbelsmiljöområdet. Kommissionens förslag omfattar 28 punkter.

Regeringen har under hösten 1985 faltal följande beslut med anledning av kommissionens förslag.

-     En förordning om anmälningsskyldighet belräffande asbest i ventilationsanläggningar har utfärdats för att få lill stånd en kartläggning av asbestförekomst i ventilationsanläggningar med mekanisk Ulluftsventi-lation.

-     Sjöfartsverket har fått i uppdrag atl skyndsamt utarbeta regler för asbest i skeppsljänst.

-     Trafiksäkerhetsverket har fått i uppdrag att se över bestämmelserna om byte av säkerhetsdetalj i fordon. Översynen skall ske under beaktande av trafiksäkerhetsaspekter och syfta till att entydigt definiera villkoren så att asbestfria frikfionsmaterial skall kunna monteras i fordon utan att den enskilde fordonsägaren skall behöva registreringsbesiktiga fordonet.

-     Trafiksäkerhetsverket skall studera utvecklingen av asbestfria friktionsbelägg så att ur trafiksäkerhelssynpunkl oacceptabla risker inte uppstår.

-     Kommerskollegium har fått i uppdrag atl inleda ett notifieringsförfaran-de enligt gällande procedurer i GATT och EFTA dels avseende förbud mot försäljning även av andra nytillverkade fordon än personbilar och motorcyklar med asbesthaltiga bromsbelägg, dels avseende förbud mot försäljning av alla nytillverkade fordon med asbesthaltiga kopplingsbelägg. Förbuden avses träda i kraft snarast, dock senasi den 1 juli 1988.

-     Ur fonden för arbetsmiljöförbättringar skall till arbetarskyddsstyrelsen betalas ut högst 4,5 milj. kr. för inköp av ett kvalificerat mikroskop,

avsett att användas för analys av mycket små och tunna fibrer. Mikro- 26

skopel skall kunna användas för analys av prover i arbetsmiljön, i den    Prop. 1985/86: 100
yttre miljön, i vallen, i livsmedel m. m.                            Bil. 12

-    Arbetarskyddsstyrelsen har fåll i uppdrag atl i samråd med produktkontrollnämnden skyndsamt utreda förekomst av asbesthaltiga frikiionsbe-lägg i andra lekniska anordningar än fordon och att belysa konsekvenserna av en skärpt reglering när det gäller användning av sådana belägg.

-    Arbetarskyddsstyrelsen har fått i uppdrag att speciellt bevaka ersättningsmaterial för asbest så atl inte nya risker uppkommer.

-    Socialstyrelsen har fått i uppdrag atl utarbeta allmänna råd för kommunernas handläggning av sådana asbestfrågor som faller inom ramen för kommunernas tillsyn enligt hälsoskyddslagen.

Övriga förslag från kommissionen avser huvudsakligen åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas av berörda myndigheter m.fl. Det gäller t. ex. vissa ändringar i arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (omtryckl AFS 1984:6) om asbest som för närvarande ses över av styrelsen.

Kommissionen har vidare i december 1985 överiämnat etl förslag till handlingsprogram rörande ålgärder mot asbest i den yttre miljön, i valten-ledningsrör, vid hantering på tippar m. m. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet.

Uppföljningen av kommissionens arbete beräknas vara avslutad under första halvåret 1986.

Ny teknik m. m.

Arbelsmarknadsdepartementel anordnade den 9 april 1985 en hearing om bildskärmsarbete med etl antal inbjudna forskare. Bakgrunden var den då intensiva debatten om bildskärmsarbetets eventuella fosterskadande effekter. Elt referat från denna hearing - Forskningen om fosterskador vid bildskärmsarbete - har senare publicerats. Jag har vidare haft överläggningar med arbetsmarknadens parter angående deras planer på alt genom rekommendationer eller avtal ge kvinnor som arbelar vid bildskärm rätl lill omplacering i samband med graviditet. Fortsalla överläggningar med parterna i denna fräga planeras att genomföras inom kort.

Regeringen har givit arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag alt i samråd med statens strålskyddsinstilul och statens mät- och provråd utreda behovet av, förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa provning -frivillig eller officiell - av datorutrustning från arbetsmiljösynpunkt. Utredningsarbetet skall bedrivas med utgångspunkt i befintligt material rörande identifierade arbetsmiljörisker. Uppdraget skall redovisas lill regeringen senasi den I april 1986.

Inom ramen för datadelegationens verksamhet har under hösten 1985 genomförts en studie i syfte att belysa ulveckling och införande av nya bildskärmsteknologier i Sverige och i utlandet. Arbetsmarknadsdepartementet har ekonomiskt bidragit till studien. Resultatet har redovisats för regeringen i december 1985.

Samspelet mellan data- och teleteknik ger möjligheter till s.k. elektro
niskt distansarbete. Det finns många arbetsorganisatoriska och arbelsrätts
liga aspekter förknippade med en sådan utveckling. För att närmare belysa 27

hithörande frågor anordnade arbetsmarknadsdepartementet tillsammans     Prop. 1985/86: 100 med arbetslivscentrum den 8 maj 1985 etl seminarium om distansarbete på    Bil. 12 temat framtidsvision eller tillbakagång. Syftet med seminariet var att redovisa och diskutera utvecklingstendenser på området i USA, i Sverige och i några andra västeuropeiska länder. Seminariet skulle också stimulera lill fortsatt debatt om hur sysselsättning, arbetsorganisation, fackligt arbete m.m. kan komma att påverkas av en snabb utveckling på detta område. Etl antal forskare samt företrädare för fackföreningsrörelsen och näringslivet deltog i seminariet. Regeringen kommer även i fortsättningen att uppmärksamt följa utvecklingen på detla område. Detsamma gäller utvecklingen av andra former av arbetsorganisation, t. ex. franchising, underleve- • rantörer utan anställda osv.

Regeringen har ställt sammanlagt 10,3 milj. kr. ur fonden för arbetsmiljö-förbättringar till arbetarskyddsstyrelsens förfogande för utveckling av styrelsens ADB-verksamhet. Styrelsen har inkommit med en redogörelse för hur hittills utbetalade medel har använts. Redogörelsen omfattar också en redovisning av kostnaderna för all ADB-verksamhet inom arbetarskyddsverkel.

Forskning m. m.

Under hösten 1985 har regeringen uppdragit åt styrelsen för arbetarskyddsfonden all fördela 5 milj. kr. till löntagarorganisationerna för forskningsinitierande verksamhel. Sådant stöd utgick försia gången budgetåret 1979/80 i enlighet med riksdagens beslut (UbU 1978/79:44, rskr 190) med anledning av regeringens proposition (1978/79:119) om vissa frågor rörande forskning och forskamtbildning. Medlen skall användas för alt utarbeta forskningsprogram, kunskapsöversikter, remisser inom områden som rör vetenskapliga frågor elc. Medlen kan sålunda användas inom vitt skilda områden och är inte knutna lill arbetarskyddsfondens traditionella programområden.

Sedan början av år 1983 finns en forskningsdelegafion inrättad vid arbetarskyddsstyrelsen. Delegationen, som är ett rådgivande och beredande organ, har till uppgift att främja samordning och utveckling inom arbetsmiljöforskningen. Delegalionen har inkommit med en verksamhetsberättelse för budgetåret 1984/85.

Under år 1984 genomförde arbetarskyddsstyrelsen med bidrag från arbetsmarknadsdepartementet en utvärdering av den samlade forskningen vid styrelsens forskningsavdelning. Syftet med utvärderingen var att ge upplysning om dels forskningens kvalitet och produktivitet vid en interna-fionell jämförelse, dels forskningens relevans från vetenskaplig och samhällelig synpunkt. Utvärderingen syftade också lill att ge underlag för ställningstaganden lill forskningsverksamhetens framtida inriktning och organisation.

Forskningen vid arbetarskyddsstyrelsen är organiserad ämnesområdes
vis. Den bedrivs vid forskningsavdelningen i Solna och vid avdelningens
filial i Umeå. Vid utvärderingen, som omfattade så gott som hela avdel
ningens samlade forskning under de senaste tio åren, delades verksamhe-

ten upp på följande sju områden: medicin, dermalologi, fysiologi, loxiko- Prop. 1985/86: 100 logi, socialpsykologi, kemi samt ventilation och värme. För granskning Bil. 12 och bedömning av forskningen inom dessa ämnesområden utsågs en grupp om två sakkunniga per område. Utgångspunkten för val av sakkunniga var atl grupperna skulle bestå av kvalificerade forskare med en i förhållande till arbetarskyddsstyrelsen oberoende ställning. Tolv av de Qorton sakkunniga hämtades från övriga nordiska länder. Utvärderingen genomfördes dels genom granskning av forskningsrapporter, artiklar, abstracts etc, dels genom sammanträffanden på arbetarskyddsstyrelsen mellan de sakkunniga och företrädare för respektive ämnesområde. Varje utvärderingsgrupp gjorde därefter en gemensam bedömning av forskningen inom ämnesområdet, vilken i samtliga fall har varit enhällig. Arbetarskyddsstyrelsen har inkommit med en redovisning av resultatet av de sakkunnigas värdering.

Jag vill sammanfattningsvis framhålla att arbetsmiljöforskningen vid arbetarskyddsstyrelsen till övervägande del har fått goda omdömen av de sakkunniga, i vissa fall utomordentligt goda. I de sakkunnigas redogörelser finns emellertid också vissa kritiska synpunkter liksom konstmkfiva förslag avseende bl. a. val av forskningsinriktning inom vissa områden, publicering av forskningsresultat, forskningssamarbete m.fl. frågor. De sakkunnigas värdering har publicerats i en rapport med titeln Värdering av arbelsmiljöforskning: Framstående utomstående forskare "sätter betyg" på arbelsmiljöforskningen vid arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetarskyddsfonden som inrättades år 1972 har fill uppgift atl genom bidrag stödja sådan forskning och utveckling samt utbildning och information, som kan motverka uppkomsten av arbetsskador och annan av arbetsmiljön betingad ohälsa eller förbällra arbetsmiljön och därigenom främja hälsa och säkerhet i arbetslivet. Arbetarskyddsfonden har avlämnat en verksamhetsberättelse för budgetåret 1984/85 samt en verksamhetsplan för åren 1985/86-1987/88. Av verksamhetsplanen framgår atl drygl hälften av arbetarskyddsfondens medel lill forskning och ulveckling planeras atl fördelas på huvudområdena kemiska arbetsmiljöproblem saml psykiska och sociala aspekter i arbetslivet, arbetsorganisation och medbestämmande. Inom del senare området kommer bl. a. de arbetsorganisatoriska frågorna i samband med datoriseringen atl få ökat slöd. Vidare är forskning om psykisk belastning och ohälsa ett högprioriteral område.

Tillsynen enligt vägarbetstidslagstiftningen

Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare denna dag föresla
gil att ansvaret för tillsynen enligt vägarbetstidslagstiftningen den I juli
1986 förs över från arbetarskyddsverkel fill trafiksäkerhelsverkel. När
arbetarskyddsverkel år 1968 fick till uppgift att utöva tillsyn enligt vägar
betstidslagstiftningen motiverades detla av att ullsynen skulle äga rum på
företagen som ett led i yrkesinspektionens allmänna verksamhel och inte
greras i denna. Tanken var att den huvudsakliga kontrollen av bestämmel
semas efterlevnad skulle göras sedan färden avslutats och i anslutning fill
yrkesinspektionens tillsyn enligt arbelarskyddslagstiflningen.                     29

I prakfiken har vägarbelslidskontrollen inte integrerats i den allmänna    Prop. 1985/86: 100 inspektionsverksamheten. I stället har den bedrivits av särskilda vägtrafi-    Bil. 12 kinspektörer. Deras arbete har i huvudsak inskränkts till en körtidskontroll med stöd av uppgifter på färdskrivardiagram. Sammanlagt arbetar 14 väg-trafikinspeklörer vid sju yrkesinspektionsdistrikt. Deras tillsynsområde omfattar även övriga tolv distrikt.

Bestämmelserna i vägarbetstidslagstiftningen syftar främst fill atl öka trafiksäkerheten genom att förhindra att förare kör fordon när de är uttröttade. Tillsynen har därför nära samband med det trafiksäkerhetsarbete som bedrivs av trafiksäkerhetsverket och polisen.

Mot denna bakgmnd anser även jag det motiverat atl tillsynen enligt vägarbetstidslagstiftningen förs över från arbetarskyddsverket fill trafiksäkerhelsverkel. Jag kommer därför senare, i samband med behandlingen av anslaget C 1. Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning, att föreslå en reducering av anslaget motsvarande kostnadema för vägarbelstidstillsynen.

Åtgärder för handikappade

Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken har olika stödformer utvecklats för att erbjuda handikappade rehabilitering, tillgång till arbelshjälpmedel och annat slöd som behövs för att en funkfionsnedsätlning inte skall bli ell hinder för förvärvsEu-bete. Det är angeläget att såväl de särskilda stöden för arbetshandikappade som övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder för sysselsättning, utbildning m. m. används för att underlätta för sökande med arbelshandikapp att få arbete. Särskilt viktigt är att unga människors arbetsförmåga och arbetsvilja kan tas till vara. Från samhällsekonomisk synpunkt är detta ett väsenUigt bättre alternativ än att under decennier betala ul ersättning från socialförsäkringssystemet. Än mer betydelsefullt är värdet för den enskilde av atl ha elt arbete.

Såväl antalet som andelen förtidspensionerade ungdomar i åldrarna 16-29 år har sjunkit under en följd av år. Samtidigt visar riksförsäkringsverkets statistik över utbetalade förtidspensioner och sjukbidrag en ökning för alla övriga åldersgmpper. Av de sökande med arbelshandikapp hos arbetsförmedlingen har flertalet flera års yrkes- och arbetslivserfarenhet. Dessa förhållanden visar atl fortsatta kraftfulla insatser är nödvändiga för atl hindra utslagning från arbetslivet av anställda, som drabbas av funklionsnedsättningar.

Lagen om anställningsskydd har slor betydelse för handikappades möj
ligheter att behålla ett arbete. Genom de beslut som riksdagen har fatlat
(prop. 1984/85:89, SoU 13, rskr 172) om företagshälsovård och arbetsan
passning har ytterligcu-e ett viktigt steg tagits för att hejda utslagningen.
Genom ett tillägg i arbetsmiljölagen åläggs skyddskommittéerna atl verka
för alt en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabilite
ringsverksamhet bedrivs på arbetsplatserna. Dessutom skall elt villkor för
bidrag till företagshälsovård vara, att denna har kompetens och resurser
för anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Riksdagens beslut bör
kunna leda till att anställda, som får ett funktionshinder, i ökad omfatlning
skall kunna få sådant stöd på arbetsplatsen att de kan fortsätta förvärvsår-    30

beta.

Genom omprioritering och besparingar har utrymme skapats lill förmån    Prop. 1985/86: 100 för handikappområdet för reformer som ökar möjhghetema för personer    Bil. 12 med svårare funklionsnedsättningar att få och utföra ett arbete.

I det följande föreslås bl. a. en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet för atl ge unga handikappade, som uppbär förtidspension eller sjukbidrag, arbete, utbildning eller praktik, som kan leda till varakfigt arbete. Det har visat sig atl även personer med betydande funklionsnedsättningar kan fungera väl i ett arbete med hjälp av nya datorbaserade hjälpmedel. Det är angeläget att de möjligheter som ny teknik kan ge tas fill vara. Anslagsposten Arbetshjälpmedel åt handikappade föreslås därför tillföras 10 milj. kr. för en intensifierad satsning på avancerade hjälpmedel.

Vidare läggs förslag om en reformering av bidraget till arbetsbiträde åt synskadad eller annan svårt handikappad person. Bidraget föreslås utgå med upp till 50000 kr. per år, vilket innebär en fördubbling jämfört med nuvarande bidragsnivå.

En fortsalt utbyggnad föreslås av lönebidrag till arbetsgivare, som anställer dem, som har nedsatt arbetsförmåga och inte kan få anställning utan sådant bidrag. Vidare föresläs ändrad utformning av näringshjälp fill handikappade för att börja verksamhel som egna företagare samt vissa förändringar av bidragen fill arbetshjälpmedel åt handikappade.

För budgetåret 1986/87 föreslås Samhällsföretagsgmppen tilldelas etl driftbidrag motsvarande 116,5 % av lönekostnaden för de anvisade anställda, eller 2697 milj. kr. Som bidrag till fasfighetsfonden och som ett ägartillskott för investeringar föreslås 350 resp. 5 milj. kr. Antalet bidragsberälligade arbetstimmar föreslås bli oförändrat 30 milj. under budgetåret 1986/87.

Det skyddade arbetet hos offentliga arbetsgivare föreslås få oförändrad omfatlning under budgetåret, till en kostnad av 346 milj. kr.

Handikappkommittén

Handikappkommittén (A 1982:03) avlämnade sitt slutbetänkande (Ds A 1984:12) Vägar till arbete för handikappade i december 1984. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena återfinns som bilaga 12:1.

Kommittén har särskilt uppmärksammat frågor som rör övergången mellan skola och arbetsliv för handikappade ungdomar. Statsrådet Göransson har tidigare denna dag i samband med behandlingen av vissa anslag under åttonde huvudtiteln tagit upp frågor rörande elever med handikapp. Därvid har han behandlat förslag från handikappkommittén, bl.a. om praktisk arbetslivsorientering (prao) och om uppföljningsansvar för handikappade elever i grundskolan och gymnasieskolan. För egen del återkommer jag till frågan om biträdeshjälp och arbetshjälpmedel i samband med prao, praktik och andra arbetslivskontakter vid min behandling av anslaget C4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning.

Som statsrådet Göransson har anfört kan handikappade ungdomar, som
inle kommer in direkt i gymnasieskolan, genom syo-konsulenternas för
sorg komma i kontakt med och ta del av arbetsförmedlingens tjänster.       31

Handikappkommittén har föreslagit att handikappade ungdomar, som läm- Prop. 1985/86: 100 nar gmndskolan, obligatoriskt skall skrivas in vid arbetsförmedlingen. I Bil. 12 likhet med AMS m.fl. anserjag dock att den unges kontakt med arbetsförmedlingen skall bygga på hans eller hennes egna önskemål. Jag är således inle beredd att förorda ett obligatorium. Jag vill emellertid särskilt understryka vikten av atl skolan ger dessa ungdomar informafion om atl arbetsförmedlingen kan ge service och slöd i olika former, t. ex. genom platsförmedlande insatser och den yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbetsmarknadsinstituten samt genom att bekosta arbetsplatsanpassningar och arbetsbiträde, i förekommande fall bidrag till handikappfordon m. m. Jag har i de här behandlade frågorna samrått med statsrådet Göransson.

Insatserna för atl ordna arbete åt ungdomar, bl. a. genom arbete i ungdomslag, har inneburit att ungdomsarbetslösheten har minskat. Andelen ungdomar med handikapp i ungdomslagen har hittills varit relativt liten, trots att en högre åldersgräns - 25 år i stället för 20 - gäller för psykiskt utvecklingsstörda ungdomar. Som jag tidigare har nämnt utvärderas ungdomslagen för närvarande. I samband därmed kommer också de handikappade ungdomarnas deltagande att studeras. Jag räknar med att dessa utvärderingar kommer atl ge ett bättre underlag för alt bedöma om ungdomslagen i ökad utsträckning kan användas för all ge handikappade ungdomar arbetslivserfarenheter. Jag vill dock redan nu understryka vikten av att handikappade ungdomar får del av de ålgärder som finns generellt för ungdomar.

FränvJndelagen m. m.

Handikappkommiilén har lagl fram förslag om vissa ändringar i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande ätgärder (främjandelagen). Bl. a. har kommittén föreslagit att ansvaret för verkställigheten av främjandelagen och de uppgifter som åligger länsarbetsnämnderna i vissa fall bör kunna föras över till distriktsarbetsnämnderna (DAN). Som en följd härav borde, enligt handikappkommiilén, länsarbetsnämndema ta över del ansvar som nu åvilar AMS.

Kommitténs förslag har avstyrkts av AMS, LO, TCO och SAF med hänvisning till pågående översyner av DAN och av länsarbetsnämndernas uppgifter. AMS framhåller dessulom alt överläggningar med arbetsgivare enligt främjandelagen redan nu genomförs av arbetsförmedlingarna efter generella eller speciella förordnanden av länsarbetsnämndema. Inte heller när det gäller överföringen av befogenheter från AMS till länsarbetsnämnderna finns skäl anta att en formell lagändring skulle medföra några större förändringar i nämndernas arbete. Mot bakgmnd av vad som anförts är jag inte beredd att förorda en sådan ändring av främjandelagen som handikappkommittén har föreslagit. Jag vill däremot understryka vikten av att främjandelagen används för att i ökad omfattning ge arbeie åt handikappade och äldre.

Kommittén har också behandlat frågor rörande ett rehabiliteringsstöd
för unga handikappade, ökad utslussning från Samhällsföretag m.m. Jag
kommer i det följande att återkomma till dessa frågor i samband med att jag    32

behandlar anslagen till Yrkesinriktad rehabilitering och Bidrag till Stiftel-     Prop. 1985/86: 100
sen Samhällsföretag.                                                               Bil. 12

Arbetsförmedlingens och försäkringskassans medverkan'i anpassningsverksamheten

I propositionen (1984/85:89) om företagshälsovård och arbetsanpassning förordade jag att arbetsförmedlingen och försäkringskassan skulle filiför-säkras en rätt alt delta i överläggningar med partsorgan, som bedriver arbetsanpassnings- och rehabilileringsverksamhet, även om parterna på arbetsplatsen inte särskilt hade begärt deras medverkan. Socialutskottet framhöll (SoU 1984/85: 13) att en sådan rätt atl delta i överläggningar på en privat arbetsplats fömtsätter stöd i lag, men tillstyrkte i övrigt propositionens förslag om inriktningen av arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten för arbetshandikappade anställda och arbetssökande.

Regeringen har därefter beslutat om en ändring i arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Ändringen innebär att skyddskommitté eller dess organ för arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet kan komma överens med försäkringskassa eller arbetsförmedling om att överlägga i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsfrågor. Det är således en markering av möjligheten att etablera samverkan på frivillig basis i dessa ärenden.

Jag har övervägl om arbetsförmedlingen och försäkringskassan genom lag skall ges en rätl atl överlägga med partsorgan på arbetsplatsen, men funnit all skäl inte finns alt nu införa ytterligare lagreglering på området. Redan nu kan arbetsförmedlingen begära överläggningar med arbetsgivare med stöd i främjandelagen. Jag bedömer atl del i flertalet fall är i såväl arbetsgivares som fackliga företrädares intresse att överlägga med försäkringskassan om lämpliga rehabiliteringsålgärder för atl förkorta en sjukskrivningsperiod för en anställd och all överläggningar i sådana frågor kan komma fill stånd på frivillig väg. De nya reglerna (6 kap. 9 §) i arbetsmiljölagen (1977:1160) om arbetsanpassnings- och rehabilileringsverksamhet träder i kraft den 1 januari 1986. Samtidigt börjar nya regler (SFS 1985:326) om bidrag till företagshälsovård att gälla. Ett villkor för bidrag blir att företagshälsovården har kompetens och erforderliga resurser för anpassnings- och rehabiliteringsarbete. Jag bedömer att dessa förändringar kommer all leda till ökade insatser och ett starkare engagemang på arbetsplatserna för anpassnings- och rehabiliteringsfrågoma. Fömtsättningama för berörda myndigheter att samverka med arbetsplatserna i dessa frågor bör således komma att förbättras. Försäkringskassorna har också möjlighet att begära hos arbetsmarknadsverket att verket lar upp överläggningar med arbetsgivare enligt främjandelagen, om en anställd riskerar alt förlora sitt arbete. Också detta lalar för att en ytterligare lagreglering av myndighetemas rätt till överläggningar med organ på arbetsplatserna inte bör införas innan vi fått erfarenhet av hur samverkan i anpassnings- och rehabiliteringsfrågoma kommer att fungera utifrån dessa ändrade fömtsättningar.

33

3   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Arbetstider m. m.

Årsarbetstiden per person i befolkningen är ett mått som återspeglar arbetskraftsdeltagande, arbetslöshet, veckoarbetstid samt semester och annan frånvaro. I följande diagram visas hur årsarbetstiden har förändrats under perioden 1970-1983.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Timmar per år

1500

1000

500

2000

1970

A

Män

\

/

\

---

Kvinn

_L--.

_A

k

>

\

16-19 25-29 35-39 45-49 55-59 65-69

2000

1500

1000

500 O

1983

1--

/

*»      ■

■ •.

\

[    '

*•   *

N

\    \ \    \

\ \

\\

16-19 25-29 35-39 45-49 55-59 65-69

Skillnaderna i årsarbetstid mellan män och kvinnor har minskat successivt under perioden men kvinnorna har fortfarande betydligt kortare förvärvsarbetstid än männen.

När det gäller den åldersmässiga fördelningen är utvecklingen den motsatta. Arbetskraftsdeltagandet har koncentrerats. I åldersgmpperna 20-59 år har årsarbetstiden bibehållits i det närmaste oförändrad under perioden 1970-1983. För de yngsta och de äldre har årsarbetstiden däremot minskal under hela perioden. För 16- 19-åringarna har den gått ned med en tredjedel; för 60—64-åringarna med en fjärdedel.

Även om det har skett en utjämning av arbetstiden mellan könen har kvinnorna fortfarande i genomsnitt tio timmar kortare arbetstid än männen per vecka. I gengäld utför kvinnorna nästan 15 timmar mer än männen per vecka av arbetet med hem och barn. Kvinnorna arbetar dessutom i högre utsträckning än män på oregelbundna eller obekväma arbetstider. I skriftserien DELFA Rapport har delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor (DELFA) sökt stimulera debatten om arbetstid - hemarbete - jämställdhet. Denna och andra publikationer från delegalionen har rönt stort intresse såväl i massmedia som i form av underlag för exempelvis fackliga diskussioner.

Vi vet att önskemål om arbetstidsförkortningar har en bred förankring bland de förvärvsarbetande. Enligt en undersökning år 1984 ville 65% av de heltidsanställda ha kortare arbetstid. Det gällde då dels anslällda som var beredda att acceptera motsvarande löneminskning och dels de som väljer atl ta ut kortare arbetsfid framför högre lön.

Arbetstidsfrågorna är för närvarande föremål för debatt och överväganden inom en rad fackliga organisationer. Det gäller såväl inom LO, TCO och SACO/SR centralt som inom en rad medlemsförbund. LO har exempelvis i årets avtalsrörelse krävt en sänkning till 38 timmar av veckoarbets-

34

liden för tvåskiftsarbetare. Några organisationer utreder och diskuterar    Prop. 1985/86: 100 hur man skall kunna öka utrymmet för individuella önskemål om ledighet    Bil. 12 under livsarbetstiden.

En kommilté (A 1985:04) med uppdrag att överväga en, utjämning av skillnaderna i semesterförmåner mellan olika arbetstagargmpper har nyligen lillsatts. Kommittén skall framför allt kartlägga semeslerförmånernas variationer och graden av inflytande över dessa mellan olika arbetslagar-grupper på den svenska arbetsmarknaden, överväga kravet på en utjämning av semesterförmånerna genom lagstiftning samt finna lösningar som gör del möjligt för alla att åtnjuta sin ledighet på det sätt som 1977 års semesterreform syftade till. Vidare skall kommittén pröva om det går att sammanföra olika slag av befintliga ledighetsregler till ett mer generellt system.

Som chefen för socialdepartementet lidigare denna dag har anfört pågår arbetet inom pensionsberedningen (S 1984:03). I beredningens uppdrag ingår vissa frågor om den röriiga pensionsåldern. Det gäller kompensa-lionsnivän för delpension, vissa frågor om förtidspension samt möjligheten atl införa ett system med frivilliga avgångar för arbetstagare över 60 år. I utredningsuppdraget ingär också att finna former för en bättre kontroll av de s. k. 58,3-årspensioneringarna.

I november 1984 gick jag ut med en förfrågan till parterna på arbetsmarknaden angående tillämpningen av arbetstidslagen (1982:673). För närvarande pågår inom departementet en utvärdering av lagens övertids- och mertidsbeslämmelser. Det har nämligen visat sig alt vissa lokala avtal har träffals som innebär avsteg från intenfionerna bakom lagens övertids- och mertidsbeslämmelser. Översynen beräknas vara slutförd under år 1986.

I många västeuropeiska länder pågår en debatt om arbetsfidsförkort-ningars effekter på sysselsättning och arbetslöshet. I en studie som har ulförts på uppdrag av DELFA blir slutsatsen alt arbetstidsförkortningarna i Sverige under åren 1963-1982 inte har haft någon som helst inverkan på sysselsättningen totalt. Studien, som slutfördes under år 1985, skall nu bli föremål för en vetenskaplig bedömning av svenska och utländska forskare.

Vissa arbetsrättsliga frågor

Inom arbetsmarknadsdepartementet behandlas vissa arbetsrällsliga re
formfrågor i en särskild beredningsgmpp. Della arbete ansluter till rege
ringens ansträngningar alt, inom ramen för fastlagda ambitionsnivåer i sak,
åstadkomma förenklingar i de statliga regelsystemen med motsvarande
positiva effekter för arbetsgivares och myndigheters administration. Be
redningsgruppen har bl. a. i uppgift atl i samråd med den nyligen tillsatta
semeslerkommiltén göra en teknisk översyn av semesterlagens bestäm
melser. Vidare pågår ett arbete på styrelserepresentationslagstiflningens
område. En annan fråga av arbetsrättslig natur som för närvarande be
handlas inom departementet gäller anställningsformerna inom byggnads
branschen. Av stor vikt är också de frågor om det arbetsrällsliga systemet
under krig och beredskap som behandlas i beredskapsdelegationen (A
1983:02).                                                                                       35

INTERNATIONELLT SAMARBETE               Prop 1985/86: loo

Bil. 12 I arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet lill internationella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa ärenden rörande samarbetet med ILO finns en trepartiskt sammansatt kommitté, ILO-kommittén (SFS 1977:987).

ILO: s beslutande församling - arbetskonferensen - höll sitt sjuttioför-sta möte under juni månad 1985. Sverige deltog i mötet på sedvanligt sätt med en trepartsdelegation bestående av två regeringsombud, elt arbelsgivar- och elt arbetstagarombud saml experter. Parternas representanter utses stadgeenligt i samråd med de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna. Vart och ett av ombuden har rätt att yttra sig och rösta oberoende av varandra i konferensens plenum.

Arbetskonferensen har bl.a. till uppgift att anta ILO: s arbetsprogram och budget samt atl anla konventioner och rekommendationer. 1985 års arbelskonferens antog organisationens arbetsprogram och budgei för åren 1986-87, som lotall omspänner ca 253 milj. dollar. För Sverige innebär konferensens beslut i denna del all del årliga bidraget, som för år 1985 belöper sig till 1,63 milj. dollar, för år 1986 utgår med ca 1,66 milj. dollar.

Vid 1985 års arbelskonferens antogs dels en konvenfion och en rekom-mendafion om arbetsmarknadsstatistik, dels en konvention och en rekommendation om företagshälsovård, vilka kommer att föreläggas riksdagen.

I ILO: s styrelse återfinns på regeringssidan under innevarande treårsperiod Finland på en ordinarie plats och Norge på en suppleantplats. Sverige kan därmed komma alt kandidera till en styrelseplals år 1987.

Fr. o. m. år 1984 har ILO sammanlagt 13 industrikommitléer. Sverige är medlem i sju av dem, nämligen i kommittéerna för inlandssamfärdsel, järn-och stålindustri, byggnads-, anläggnings- och offenUiga arbeten, kemisk industri, tjänstemän och utövare av fria yrken, livsmedelsindustri samt skogs- och träindustri. Sverige har dessulom en regeringsplals i den tvåpartiska kommittén för offentlig tjänst.

I samarbete med International Social Security Association (ISSA) arrangerade ILO år 1983 den 10: e väridskongressen om förebyggande av olycksfall i arbeie. Sverige står som värd för den 11: e världskongressen år 1987. Arbetarskyddsnämnden kommer att vara huvudansvarig för kongressens planering och genomförande. En organisationskommitté har tillsatts.

Vid Nordiska rådets session år 1985 i Reykjavik anlogs dels elt reviderat program för samarbetet på arbetsmarknadsområdet, dels en plan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. Nordiska samarbetsprogram finns även på arbetsmiljöomrädel och jämställdhetsområdet. Under nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) har inrättats en kontaktgrupp för migrationsfrågor och under arbetsmiljökommittén och NAUT en gemensam kontaktgmpp för sirbetsrätt. En kartläggning av nordbors rättigheter vid bosättning och vistelse i annat nordiskt land har nyligen slutförts av Nordiska ministenådet.

Det svensk-finska migrafionssamarbetel har utvidgats och fördjupats.
Riktlinjer för det fortsatta samarbetet är under utarbetande.                     36

Arbetsmarknadsdepartementet deltar aktivt i det inlernafionella arbetet Prop. 1985/86:100 inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och ulveckling (OECD), Bil. 12 bl.a. inom arbetskrafts- och socialkommitlén och dess arbetsgmpper. Av särskild betydelse är sysselsättningsfrågorna ur perspektivet av strukturförändringar, införande av ny teknik och åtgärder för alt stödja lokala sysselsätlningsinitiativ för att skapa permanent sysselsättning. Sverige har genom sill ordförandeskap i OECD: s arbetsgmpp för migrationsfrågor tagit initiativ lill en högnivåkonferens om migrationsfrågor. Denna äger rum i febmari 1986.

Vederbörande ämbetsmannakommitléer i Europarådet förbereder för närvarande dels en arbetsministerkonferens, dels en jämställdhetsministerkonferens, båda avsedda att äga mm i början av år 1986, och dels en migrationsministerkonferens år 1987.

Som avslutning på FN: s kvinnoårtionde samlades ijuli 1985 i Nairobi, Kenya, FN: s tredje kvinnokonferens för alt granska och utvärdera resultaten av årtiondet. Konferensen lyckades, till skillnad från konferenserna i Mexico år 1975 och Köpenhamn år 1980, att enhälligt anla ett slutdokument vilket innehåller rikUinjer för FN: s fortsatia arbeie med kvinnofrågor.

En arbetsgrupp under generalförsamlingens tredje utskott har under årel inlett den andra läsningen av en FN-konvenfion om rättigheter för alla migrerande arbetare och deras familjer.

Det internationella samarbetet på del flyktingpolitiska området har utförligt redovisats i regeringens skrivelse 1984/85: 185 om flyktingpolitiken. Under året har överenskommelse träffals mellan Sverige och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) om inrättande av etl UNHCR-konlor för Norden med placering i Stockholm (prop. 1985/86:14).

För atl bevaka frågor som rör arbetsmarknads- och socialdepartementens verksamhetsområden finns arbetsmarknadsråd vid utlandsmyndighe-tema i Bonn, Bryssel, London och Washington. Inom arbetsmarknadsdepartementet har en översyn gjorts av rådens verksamhet. Översynen visar att råden vid sidan av rapporteringen lill Sverige på ett värdefullt säll sprider informalion om främsl svensk arbetsmarknadspolitik utomlands. Det har också visal sig att den ordinarie utlandsbeskickningen ofta saknar specifika kunskaper som arbetsmarknadsråden besitter. Med anledning härav finner jag för närvarande inte skäl att ändra nuvarande organisation. Rapporteringens inriktning och omfattning kommer all utvecklas i samarbete med resp. råd.

Försöksverksamheten med särskilda arbetsmiljöaltachéer i Bryssel och Washington förlängs t. o. m. den 30 juni 1988.

37

INVANDRING OCH SVENSKT MEDBORGARSKAP

Utvecklingen av invandringen

Efter att ha minskat under början av 1980-talet ökade invandringen under år 1984. Denna ökning har fortsatt under år 1985. Preliminära uppgifter för är 1985 visar att invandringen av utländska medborgare har ökat från 26000 personer år 1984 till ca 28000 år 1985. Ökningen avser främst utomnordiska medborgare medan invandringen från de nordiska länderna har varil i slort sett oförändrad. Antalet utländska medborgare som har utvandrat har minskat med ca I 000 under år 1985. Tolalt redovisas preliminärt ett invandringsöverskott på 14400 personer. I förhållande till de nordiska ländema redovisas för femte året i följd ett utvandringsöverskotl. Invandringen under den senasle fioårsperioden framgår av följande tabell.

Invandringen av utländska medborgare åren 1975—1985

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Är

Invandr

ing

Utvandr

ing

Invandringsöverskott

Totalt

Nordiska

Övriga

Totalt

Nordiska Övriga

Totalt

Nordiska

Övriga

med-

med-

med-

med-

med-

med-

borgare

borgare

borgare

borgare

borgare

borgare

1975

38

100

25 400

12 600

20

400

13 300

7

100

17

700

12

100

5 500

1976

39

700

22 200

17 600

18

700

12 200

6

500

21

000

9

900

11 100

1977

38

700

19 600

19 100

14

900

10 600

4

200

23

900

9

000

14 800

1978

31

700

15 300

16 300

15

600

10 100

5

500

16

000

5

300

10 800

1979

32

400

16 400

16 000

16

300

10 700

5

600

16

100

5

700

10 400

1980

34

400

16 300

18 200

20

800

13 600

7

200

13

700

2

600

11 000

1981

27

400

10 000

17 400

20

800

15 300

5

500

6

600

-5

300

11 900

1982

25

100

7 300

17 800

19

900

14 500

5

400

5

200

-7

200

12 400

1983

22

300

7 400

14 900

17

400

12 000

5

400

4

900

-4

600

9 500

1984

26

000

8 400

17 600

14

600

10 000

4

600

11

400

-1

600

13 000

1985(1)

28

000

8 500

19 500

13

600

9 100

4

500

14

400

-

600

15 000

(1) Preliminär beräkning

Invandringen från Finland, som minskat under de närmast föregående åren, har enligt preliminära uppgifter legat på en i slort sett oförändrad nivå, ca 4500, under år 1985.

Av den utomnordiska invandringen är det främst invandringen från Asien och Afrika som har ökat från år 1984 till år 1985 medan invandringen från övriga världsdelar har varil i stort sett oförändrad. Ca 45% av den utomnordiska invandringen under år 1985 har kommit från Asien. Av de utomnordiska invandrarna år 1985 är enligt en preliminär beräkning ca 7400 flykfingar. De största flyktinggmpperna beslår av personer från Iran och Irak. Därutöver har ca 1400 personer fått tillstånd att bosätta sig i Sverige på humanitära gmnder. Flertalet av dessa har kommit från Libanon. Antalet personer som av flyklingskäl eller på humanitära grunder har fått tillstånd att bosätta sig i Sverige har ökat sedan år 1984 då dessa grupper lillsammans omfattade ca 7600 personer. Invandringen av nära anhöriga och övriga utomnordiska medborgare har enligt preliminära beräkningar varit av i stort sett samma omfattning under år 1985 som under år 1984.

38

Preliminär fördelning av invandringen är 1985

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Antal invandrare

10000

7500

5000

2500

.

Flyktingar och

Frän

~

nordiska

Anhö-

länder

humanitära

riga

-

skäl

-

-

-

Adoptiv-

Övriga

barn

För den organiserade överföringen av flykfingar till Sverige under budgetåret 1985/86 har regeringen fastställt en kvot av samma omfattning som under de närmast föregående åren. Kvoten omfattar ca I 250 flyktingar och de nära anhöriga som kommer tillsammans med flyktingarna. Enligt regeringens beslut bör flyktingkvolen för innevarande budgetår i första hand avse flykfingar från länder i Syd- och Centralamerika och Mellanöstern. Vidare bör uttagning i viss utsträckning ske av flykfingar som vistas i läger i Europa. Jag beräknar resurser för en flyklingkvol av oförändrad omfattning under budgelårel 1986/87.

Antalet utlänningar som kommit till Sverige på egen hand och sökt asyl har under åren 1984 och 1985 varit väsentligt större än tidigare under 1980-taiet. Samma utveckling kan konstateras i stora delar av Västeuropa. Det totala antalet asylsökande under år 1984 vär ca 10700 personer inkl. medföljande barn. Underår 1985 har t. o.m. november ca 12200 utlänningar, inkl. barn, sökt asyl. Det slörsta antalet asylsökande under dessa år har kommit från Iran, Irak, Libanon, Chile och Polen.

I del följande behandlas översiktligt frågor rörande invandring och ålgärder för invandrare inom såväl arbetsmarknadsdepartementets som övriga berörda departements ansvarsområden.

Invandrings- och flyktingpolitiken m. m.

Mål och inriktning

Riksdagen fattade under år 1984 beslut om rikfiinjer för invandrings- och flyktingpolitiken (prop. 1983/84:144, SfU 30, rskr 410). Beslutet innebar i huvudsak oförändrade gmndläggande principer för invandrings- och flyktingpolitiken. Invandringspolitiken kan sammanfattningsvis sägas utgå från två gmndläggande principer, nämligen den fria rörligheten inom Nor-

39

den och en reglering av den utomnordiska invandringen. Den utomnor-    Prop. 1985/86: 100 diska invandringen beslår främst av flykfingar och nära anhöriga till perso-    Bil. 12 ner som redan vistas i Sverige. Utomnordisk arbetskraftsinvandring är tilläten endast i undantagsfall. I enlighet med de beslul som riksdagen fattade infördes vissa ändringar i utlänningslagen och utlänningsförordningen fr. o. m. den I januari 1985.

Den svenska flyktingpolitiken beslår av flera olika delar: ekonomiskl stöd till FN: s flykfingkommissarie (UNHCR) och till FN: s hjälpprogram för palestinaflyktingar (UNRWA), internationellt samarbete för att främja tillämpningen av FN: s flyktingkonvention och stärka flyktingarnas rättsliga skydd, samverkan med UNHCR och med andra stater för att åstadkomma en bättre internationell ansvarsfördelning i flyktingarbetet samt slutligen mottagande av flyktingar i vårt eget land. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen om flyktingpolitiken (1984/85: 185) i mars 1985 givit riksdagen en samlad redovisning av flykfingpolifiken och dess fillämpning med tonvikt på år 1984. En motsvarande utförlig redovisning för år 1985 kommer att lämnas fill riksdagen under våren 1986. Jag begränsar mig därför i det följande till en kortfattad redovisning av i huvudsak utvecklingen av stödet till flyktingar utanför Sverige, mottagandet av flyktingar i Sverige och handläggningen av asylärenden.

Flyktingfrågorna har under år 1985 ägnats ökad uppmärksamhet på det internationella planet. Sverige deltar aktivt i detta sammanhang, främst genom UNHCR och Europarådet samt i direkta kontakter med berörda flyktingmottagande länder, första asylländer och transitländer. Även på del nordiska planet har frågorna ägnats ökat intresse, senast vid Nordiska rådets s. k. minisession i Mariehamn i november 1985. Vidare bör nämnas alt riksdagen nyligen har godkänt ett avtal mellan Sverige och UNHCR om etl regionkontor för UNHCR i Stockholm med de fem nordiska länderna som verksamhetsområde, (prop. 1985/86:14, JuU 7, rskr 14).

Stöd till flyktingar utanför Sverige

Flyktingsituationen i världen är fortsatt myckel allvarUg. Behovel av inter
nationell samverkan för att ge flyktingar skydd har ökat under senare år.
Del stora flertalet av dagens flyktingar befinner sig i fattiga länder. Fram
för allt berörs länder i Afrika, Asien och Centralamerika. Det totala antalet
flykfingar i världen beräknas uppgå till drygt tolv miljoner. Till detta
kommer ett stort antal hemlösa som hamnat i en flyktingliknande situation
i sitt eget land på grund av bl. a. inbördesstrider. Antalet flyktingar i Afrika
uppskattas till fyra miljoner. Sudan och Somalia har tagit emot ca I milj.
resp. 700000 flyktingar från Etiopien. Även i södra Afrika har flykting
strömmarna varit av stor omfattning. I Centralamerika finns det närmare
350000 flyktingar, varav 160000 befinner sig i Mexico. Flertalet flyktingar
i regionen kommer från El Salvador. I Sydostasien finns fortfarande ca
160000 indokinesiska flyktingar som i försia hand avvaktar möjlighet lill
omplacering i tredje land. Majoriteten av dessa vistas i läger i Thailand.
Kriget i Afghanistan har medfört att Pakistan nu är det land som hyser det
största antalet flyktingar, nära tre miljoner. I Iran uppges antalet afghanska    40

flyktingar uppgå till 1,8 miljoner. Även kriget mellan Irak och Iran har gett    Prop. 1985/86: 100 upphov lill flyktingströmmar. I Mellanöstern finns nära två miljoner Påle-    Bil. 12 stinaflyktingar registrerade hos UNRWA.

I propositionen (prop. 1983/84:144) om den framtida invandrings- och flyktingpolitiken har regeringen betonat att tyngdpunkten i flyktingpolitiken även framöver bör ligga på flyktingbistånd i s.k. försia asylländer, i den niån dessa tillhör u-landskretsen. En belydande del av del svenska biståndet går lill insatser för flyktingar, främst i de fattigaste länderna. Sverige är en av de större bidragsgivarna till FN:s flyklingverksamhet. Vårt samlade bistånd fill UNHCR och UNRWA, som tidigare årligen uppgått till ca 150 milj. kr., har ökat lill ca 175 milj. kr. under år 1985. Därav har ca 110 milj. kr. gäll fill UNHCR och ca 65 milj. kr. fill UNRWA. Även inom ramen för katastrofbiståndet och det humanitära biståndet i Latinamerika och södra Afrika lämnas omfattande stöd till flyktingar och hemlösa. Detta stöd förmedlas av olika FN-organ, Röda Korset och andra frivilligorganisalioner. Även en väsentlig del av våra övriga bidrag lill andra FN-organ används lill insalser som kommer flyktingar till godo. Detta gäller även delar av del svenska bilaterala biståndet till vissa länder. Jag vill i dessa delar hänvisa till vad statsrådet Hjelm-Wallén tidigare har anfört.

Mottagningen av flyktingar i Sverige

Den I januari 1985 infördes ett nyll system för mottagande av asylsökande och flyktingar i Sverige (prop. 1983/84:124, SfU 27, rskr 295). Reformen innebär bl. a. ett ökat statligt ansvar för mottagande av asylsökande och att ansvaret för mottagande av flyktingar har förts över från AMS lill statens invandrarverk (SIV). SIV skall träffa överenskommelser med kommuner om mottagande av flyktingar och asylsökande mot statlig ersättning. Organiserat överförda flyktingar skall enligt intentionerna normalt under några veckor vistas på en statlig mottagningsförläggning. Därefter skall de erbjudas bostad i en kommun med vilken SIV träffat överenskommelse och där få svenskundervisning och annan introduktion i det svenska samhällel. Utlänningar som söker asyl i samband med inresan till Sverige tas normalt emot i en statlig utredningsförläggning medan asylärendet utreds. Därefter anvisas de bostad i en kommun som SIV har träffat överenskommelse med.

SIV övertog den I januari 1985 de flyktingförläggningar som drivits av AMS i Alvesta, Moheda och Hallstahammar. Nya permanenta utredningsförläggningar för asylsökande inrättades samtidigt i Flen och Märsta.

Det ökade antalet asylsökande under år 1985 har medfört att det har
blivit nödvändigt för invandrarverket att utöka förläggningskapaciteten
väsentligt. Samfidigt har förläggningstiderna som regel blivit avsevärt
längre än de fyra veckor som har angivits som mål, eftersom det inte har
varit möjligl all snabbt få fram del antal kommunplatser som svarar mot
det ökade behovet. Den I december 1985 hade SIV öppnat tio tillfälliga
ulredningsförläggningar. Vidare har verkel inrättat några fillfälliga sluss
förläggningar där asylsökande inkvarteras i avvaktan på att del finns plats 41

på utredningsföriäggningar. Totalt var den I december ca 2800 personer    Prop. 1985/86: 100
inkvarterade på invandrarverkets förläggningar.                  Bil. 12

Genom tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgelårel 1985/86, som nyligen har antagits av riksdagen (prop. 1985/86:25, bil 5, SfU 7, rskr 73), har ett filläggsanslag på 105 milj. kr. beviljats för driften av föriäggningar. En ny permanent ulredningsförläggning har öppnats i Landskrona. Fr. o. m. den I januari 1986 kommer inte bara utlänningar som söker asyl i direkl anslulning fill inresan att tas emot på förläggning. Även utlänningar som söker asyl hos polisen i Stockholm kommer från årsskiftet i ökad utsträckning atl anvisas plats på någon föriäggning ute i landet. Bakgrunden är bl. a. atl bostadssituationen i Stockholm är mycket besvärlig. I ett längre perspektiv är ambitionen atl i princip alla asylsökande som saknar bostad och som inle har någon mycket nära anhörig eller har andra särskilda skäl för atl bo i en viss kommun skall inkvarteras på föriäggning under den tid polisens utredning genomförs.

SIV har träffat överenskommelse med 138 kommunerom mottagande av flyktingar under år 1985. T.o.m. november har ca 13000 asylsökande och flyktingar tagits emot i dessa kommuner.

Många av de kommuner som har tagit emot flyktingar under år 1985 har
ingen tidigare erfarenhet av flyktingmottagning och kan behöva stöd. Ge
nom tilläggsbudget I har därför SIV tillförts ytterligare resurser under
innevarande budgelår för sådana särskilda bidrag som bl. a. är avsedda för
della ändamål. I del följande föreslår jag motsvarande resurslillskotl för
budgetåret 1986/87. Extra medel har också under innevarande budgetår
anvisats för information och opinionsbildande verksamhet i flyktingfrågor.
I det följande föreslås att särskilda medel avsätts för detta ändamål även
under budgetåret 1986/87.                          -

Utlänningar som anlände till Sverige före den I januari 1985 och sökte asyl i direkt anslutning Ull inresan har under år 1985 inkvarterats av AMS på förläggning tills dess atl de har fått sina ansökningar prövade. I början av år 1985 var ca 3500 personer inkvarterade på AMS förläggningar och den I december 1985 var fortfarande ca 400 personer kvar där. Av dessa har det stora flertalet fått etl utvisningsbeslul av invandrarverket och överklagat detta hos regeringen. Målsättningen är att de besvärsärenden inom regeringskansliet som gäller asylsökande som vistas på AMS-för-läggning skall vara avgjorda före den 1 mars 1986 och att föriäggningarna skall vara avvecklade till denna tidpunkt.

Handläggningen av asylärenden m, m.

Det ökade antalet asylsökande har inneburit en större arbetsbelastning för
de myndigheter som handlägger asylärenden. Regeringen har därför vidta
git en rad åtgärder för alt hålla nere handläggningsliderna. För att snabbt
komma till rätta med polisens balanser av asylärenden har jusfitieministern
tillsatt en arbetsgmpp med företrädare för berörda departement och myn
digheter med uppgift att följa de särskilda insatser som polisen nu vidtagit
för att snabbare handlägga asylärenden. Gmppen skall också lämna förslag
till hur man skall kunna undvika atl balanserna på nyll börjar växa.
Vid SIV har handläggningstiderna trots den ökade ärendemängden en-       42

dast ökat marginellt under det senaste årel och är nu i genomsnitt ca tre    Prop. 1985/86:100 månader. Detta har varit möjligl genom interna rationaliseringar och tillfäl-    Bil. 12 liga resursförstärkningar under år 1985. Arbetsmarknadsdepartementets resurser för handläggning av utlänningsärenden har också tillfälligt förstärkts under år 1985.

Genom tilläggsbudget I förstärks arbetsmarknadsdepartementet även mer långsiktigt med lio tjänster fr. o. m. den I januari 1986. Dämtöver får departementet en tillfällig förstärkning motsvarande fem tjänster fram till den 1 juli 1986 för att avarbeta den mängd ärenden som nu finns inom departementet. SIV: s fasta resurser förstärks också fr. o. m. den I januari 1986 med 18 tjänster, varav tio avser handläggning av asylärenden. Dämtöver får verket en fortsatt temporär förstärkning med fyra tjänster under innevarande budgetår för samma ändamål. För nästa budgetår beräknas medel för SIV med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag.

I detla sammanhang bör även nämnas att chefen för utrikesdepartementet tidigare denna dag har föreslagit att sammanlagt 2,8 milj. kr. anslås för alt, bl.a. genom medverkan från SIV, stärka utrikesförvaltningens resurser för handläggningen av utlänningsärenden vid utlandsmyndigheterna.

Asylutredningen (A 1984:01) har i augusti 1985 överlämnal delbetänkandet (Ds A 1985:4) Klagorätt i verkställighetsärenden enligt utlänningslagen. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet. Utredningen fortsätter nu sitt arbete med alt inom ramen för den invandrings- och flyktingpolitik som har lagts fasl i prop. 1983/84:144 bl.a. klargöra hur ufiänningslagens bestämmelser om polismyndigheternas skyldighet att i vissa fall överlämna ärenden om asylansökningar lill SIV tillämpas i praktiken och om gällande regler bör ändras. Ett slutbetänkande från utredningen kommer att överlämnas under år 1986.

Den 1 juli 1985 ändrades utlänningslagen så att möjlighet finns att omhänderta utlännings biljett för resa från Sverige för att säkerslälla all utlänningen i enlighel med stadgandet i 99 § ufiännirigslägen själv står för kostnaden för sin utresa i händelse av avvisning eller utvisning.

Efler överläggningar med Tyska Demokratiska Republiken har i början av år 1985 åstadkommits ett arrangemang som syftar till att förhindra förstöring av pass under överfarten från Sassnitz till Trelleborg.

Problemet med passförslöring har även diskuterats med bl.a. FN:s flyktingkommissarie. Frågan har vidare tagits upp av en arbetsgrupp inom European Civil Aviation Committee (ECAC). Arbetsgmppen, där Sverige innehade ordförandeskapet, avslutade sitt arbete i september 1985.

Inom regeringskansliet har upprättats en promemoria med förslag till hur eventuella bestämmelser om sanktioner mol transportföretag som tar hit resenärer utan giltiga inresehandlingar skulle kunna utformas. Promemorian remissbehandlas för närvarande.

43

Invandrarpolitiken                                                          Prop.1985/86: 100

Jag vill här inledningsvis erinra om atl kampen mol diskriminering och rasism har angetts som ett särskilt angeläget område i regeringsdeklarationen.

11985 års budgetproposition anmälde jag att invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04) under år 1984 hade avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken och att diskrimineringsutredningen (A 1978:06) hade avlämnat sitt huvudbetänkande (SOU 1984:55) I rätt riktning och de båda delbetänkandena (Ds A 1984:6) Om ufiänningars rättsliga ställning och (Ds A 1984:7) Om olaga diskriminering. Under år 1985 har diskrimineringsutredningen avslutat sitt arbete med rapporten "Invandrare i tystnadsspiralen" som redovisar en studie av massmediernas betydelse för opinionsbildningen i invandrarfrågor.

Diskrimineringsulredningens betänkanden har hittills resulterat i alt regeringen under hösten 1985 har förelagt riksdagen en proposition (1985/86:7) Om utlänningars rättsliga ställning, som nyligen har antagils av riksdagen (LU 1985/86:12, rskr 33). Riksdagsbeslutet innebär att kravet på svenskt medborgarskap i vissa sammanhang, bl.a. för vissa befattningar och offentliga uppdrag, skall slopas. Vidare har ett förslag till lag mot etnisk diskriminering och inrättande av en särskild ombudsman mot etnisk diskriminering (Ds A 1985:6) upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet och skickats på remiss. Bakgmnden till detta förslag är diskrimineringsutredningens delbetänkande (SOU 1983:18) Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet, som efter remissbehandling har beretts vidare inom regeringskansliet. Det förslag som nu har utarbetats inom regeringskansliet innebär all en av regeringen utsedd ombudsman genom olika åtgärder skall motverka etnisk diskriminering såväl i arbetslivet som inom andra områden av samhällslivet. Med etnisk diskriminering avses enligt förslaget att en person eller en gmpp av personer missgynnas i förhållande fill andra eller på annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande behandling på gmnd av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt urspmng eller trosbekännelse. Enligt det remitterade förslaget skall lagen träda i kraft den I juli 1986.

Jag avser att under våren 1986 föreslå regeringen att förelägga riksdagen
en proposition om invandrarpolitiken. Avsikten är att denna proposition
skall innehålla förslag fill lag mot etnisk diskriminering och andra åtgärder
för att bekämpa yttringar av etnisk diskriminering, främlingshat och rasism
i det svenska samhället. Vidare kommer propositionen bl. a. att innehålla
en precisering av målen och riktlinjerna för invandrarpolitiken och etl
förslag till nytt system för stöd fill invandrarnas riksorganisationer. En del
andra frågor som tagits upp av invandrarpolitiska kommittén och som inte
redan har beretts i annat sammanhang kommer också atl behandlas i
proposifionen. Jag vill i detta sammanhang nämna att statsrådet Göransson
tidigare denna dag har lagt förslag om vissa ändringar i reglema för siödet
till ungdomsorganisationer. Dessa ändringar innebär förbättrade möjlighe
ter för ungdomsverksamheten inom vissa av invandrarnas riksorganisafio-
ner.
Efter förslag av invandrarpolitiska kommittén uppdrog regeringen i siu-        44

tet av år 1984 åt en särskild utredare att se över stiftelsen Invandrartidning-    Prop. 1985/86:100
ens uppgifter inom ramen för samhällsinformationen lill invandrare (dir.    Bil. 12
1984:45). Ett förslag från den särskilda utredaren kommer inom kort att
redovisas.                      <;.,.                      .h-:

Regeringen gav i maj 1985 SIV i uppdrag att utreda förhållandena i invandrartäta områden. Bakgrunden är ett förslag från invandrarpolitiska kommittén. Kommitlén pekade på svårigheterna inom skolan och barnomsorgen när en hög andel utländska medborgare koncentreras till ett visst bostadsområde. SIV: s utredning skall vara klar i april 1986.

Invandrarnas situation på arbetsmarknaden är oroande. Under de senaste åren har inom arbetsmarknadspolitikens ram vidtagits åtgärder som är bättre anpassade till invandrares situation än tidigare. För nykomna flyktingar gäller fr. o. m. budgetåret 1983/84 att de skall kunna beviljas arbetsmarknadsutbildning även om de har ett arbete men kan anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadsutbildningen finns vidare numera olika förberedande leorefiska kurser liksom kurser där eleven kan orientera sig om olika yrken och utbildningar innan val av yrkeskurs sker. Värvning mellan t. ex. svenskundervisning och prakfiska utbildningsmoment blir allt vanligare inom arbetsmarknadsutbildningen. Möjligheten att kombinera beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning finns numera också inom den offentliga sektorn. De av riksdagen våren 1984 beslutade ändringarna inom kommunemas gmndutbildning för vuxna (gmndvux), som bl.a. innebär att delfidsstudier är den normala studieformen, ger möjligheter att kombinera gmndvux med arbete eller prakfik. Införandet av ungdomslag för arbetslösa ungdomar har också medfört en kraftig nedgång i antalet arbetslösa invandramngdomar.

Inom arbetsmarknadspolifiken finns således åtskilliga instmment som i hög grad kan underiätta invandrarnas inträde på arbetsmarknaden. Därtill kommer åtgärder som vidtagits inom utbildningsområdet. Jag vill här bl. a. nämna de reformer som riksdagen år 1984 beslutat om inom den kommunala vuxenutbildningen. Där ges numera reguljära möjligheter till ulbildning pä hemspråk för dem som har svårt atl följa en utbildning på svenska. Jag vill också särskilt understryka behovel av goda kunskaper i svenska för att klara sig på arbetsmarknaden.

Riksdagen beslutade i december 1984 (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr 77) om den framtida ulformningen av svenskundervisningen för vuxna invandrare. Enligt beslutet skall den nuvarande försöksverksamheten med svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi) ersättas med ett nytl system den 1 juli 1986. Detla innebär att sfi skall anordnas i form av grundläggande svenskundervisning (gmnd-sfi) och påbyggnadsundervisning (påbyggnads-sfi). Systemet innebär att staten kommer att få elt ramansvar för sfi. Kommunerna kommer att få elt lagstadgal ansvar för att gmnd-sfi anordnas. Undervisningen skall kunna anordnas både av kommunen själv och på kommunens uppdrag av studieförbund och folkhögskolor. Påbyggnads-sfi skall erbjudas antingen inom studieförbund eller inom arbetsmarknadsutbildningen.

I febmari 1985 tillsatte dåvarande chefen för utbildningsdepartementet
efter regeringens bemyndigande en organisafionskommitté (U 1985:02)      45

med uppgift alt närmare planera och lägga fram förslag om reformens Prop. 1985/86: 100 genomförande (dir 1985:3). På gmndval delvis av förslag från organisa- Bil. 12 tionskommittén har regeringen i november 1985 förelagt riksdagen en proposifion (1985/86:67) med vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare. I propositionen föreslås dels en lag om gmndläggande svenskundervisning för invandrare, dels en lag om ledighet för gmndläggande svenskundervisning för invandrare. Vidare redovisas förslag till statsbidragssystem för gmnd-sfi samt vissa förslag om särskilda bestämmelser för påbyggnads-sfi i studieförbund. Den nya lagstiftningen samt övriga bestämmelser föreslås träda i kraft den I juli 1986. Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare denna dag under åttonde huvudtitelns anslag C5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. redovisat vilka resurser som bör avsättas för grund-sfi och för påbyggnads-sfi i studieförbunden under budgetåret 1986/87.

Invandrarpolitiska kommittén framhöll i sitt slutbetänkande alt en bättre samordning mellan utbildningspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle leda till ett effektivare resursutnyttjande vad gäller åtgärder som syftar till att stärka invandrarnas möjligheter att få arbete. Kommittén föreslog att berörda myndigheter skulle få möjlighet atl bedriva försöksverksamhel med olika kombinationer av åtgärder i de olika systemen. Under hösten 1984 skedde på mitt initiativ samråd mellan företrädare för kommuner, arbetsmarknadsverket, företag, fackliga organisationer, invandrarorganisalioner m.fl. om möjligheterna till en sådan samordning som invandrarpolitiska kommittén förordat. Försöksverksamhet som syftar till en samordning av arbetsmarknads- och utbildningsinsatser bedrivs för närvarande i Södertälje, Malmö och Örebro kommuner med projektstöd från arbetsmarknadsdepartementet. Samarbete sker mellan respektive kommun och de lokala arbetsmarknadsmyndigheterna. Erfarenheter från projekten skall redovisas senast den 30 september 1986.

Invandrarkvinnoma möter särskilda svårigheter och kan ha behov av särskill stöd. SIV har sedan budgetåret 1980/81 bedrivit projektarbete med och bland invandrarkvinnor. Erfarenheterna t.o.m. budgetåret 1984/85 har redovisats lill regeringen hösten 1985 i rapporten "All väridens kvinnor i Sverige". Inom ramen för de medel som under budgetåret 1985/86 disponeras för projekt som syftar fill att stärka kvinnomas ställning på arbetsmarknaden har regeringen givit stöd lill vissa projekt som är särskilt riktade till invandrarkvinnor. Vid FN: s kvinnokonferens i Nairobi i juli 1985 uppmärksammades från svensk sida särskilt, invandrarkvinnornas situafion och möjligheter fill framför allt utbildning och arbete. Vid konferensen presenterade Sverige en rapport om kvinnor och migrafion som i etl europeiskt perspektiv belyser invandrarkvinnornas situation.

Som jag anmälde i 1985 års budgetproposition har frågan om anställning
av tvåspråkig personal och meritvärdet av språkkunskaper vid tillsättning
av statliga tjänster beretts inom regeringskansliet som en del i programmel
för den offenfiiga sektom. Regeringen har i huvudsaklig överensstämmelse
med meritutredningens (C 1983:01) förslag beslutat om ändringar i bl.a.
anställningsförordningen (SFS 1965:601). Ändringarna, som trädde i kraft
den I juli 1985, innebär bl. a. att meritvärderingen tydligare skall bestäm-   46

mas av de krav en statlig Ijänsl ställer på innehavaren. Även om språkkunskaper redan fidigare har kunnat beaktas vid bedömningen av skickligheten, uttalas i regeringens förordningsmoliv 1985:3 särskilt att l.ex. språkkunskaper skall vägas in vid bedömningen av skickligheten, i den mån de är relevanta för den sökta tjänslen. I proposition (1984/85:219) om den statliga personalpolitiken har regeringen bereU riksdagen tillfälle att ta del av bl. a. motiven till ändringama i anställningsförordningen.

Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare i dag lagt förslag om alt ulbildning av tvåspråkiga förskollärare med spanska som modersmål skall starta vid högskolan i Växjö.

Enligt riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition (1984/85:132) om tolk- och översättamtbildning inrättas ett tolk- och över-sättarinsfitul vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1986. Det innebär aU resurserna för högskoleutbildningen av tolkar och översättare kan användas för atl i mer flexibla former tillgodose de snabbt skiftande behoven. Den nuvarande koniaktlolkutbildningen kommer även i fortsättningen att bedrivas av studieförbund och folkhögskolor

I en proposition (1985/86:54) som i november 1985 lades fram för riksdagen har regeringen föreslagit de lagändringar av radiorällslig nalur som möjliggör försök med sändningar av finländsk TV över Slorstockholmsom rådet. Lagen är tidsbegränsad lill utgången av år 1987 i avvaktan på atl de nordiska programsamarbelet via Tele-X-satellilen skall komma i gång Televerket förbereder för närvarande installafion av sändamtruslning Nacka och det bör finnas förutsättningar för alt inleda sändningarna i februari 1986. För de finländska intressenterna återstår att lösa vissa organisatoriska och upphovsräitsliga frågor.

Regeringen har nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom civildepartementet för alt bl. a. se över reglerna om statligt slöd lill invandramas trossamfund.

År 1984 fick 21844 invandrare svenskl medborgarskap. Preliminära uppgifter tyder på att antalet utlänningar som har blivit svenska medborgare är något lägre under år 1985 än under år 1984. Regeringen lillsalte i mars 1985 en parlamentarisk kommitté (A 1985:01) för att uireda frågan om dubbla medborgarskap. Kommittén skall kartlägga fördelar och nackdelar av dubbelt medborgarskap för såvål enskilda som staten. Det gäller frågor som värnplikt, rösträtt, sociala förmåner och beskattning m.m. Kommitlén skall, om den finner övertygande skäl alt tillåta dubbla medborgarskap i större omfatlning än i dag, föreslå åtgärder för alt möjliggöra detta. De intemationella aspekterna på medborgarskapsfrågor skall också belysas av kommittén. I detta sammanhang kan nämnas all en på svenskt initiativ inom Europarådet tillsatt arbetsgmpp under år 1985 har avlämnat sin rapport om för- och nackdelar med dubbla medborgarskap. Arbelel med denna fråga kommer att fortsätta inom Europarådet.

Jag har erfarit atl chefen för finansdepartementet senare kommer att lämna förslag till regeringen om atl återinföra en avgift vid förvärv av svenskt medborgarskap.

I regeringens senaste forskningspolitiska proposifion (prop. 1983/84:107) har invandrar- och flyktingpolifiken angetts som etl angeläget och för Sverige nytt forskningsområde. Delegationen för invandrarforskning (DEIFO) har i april 1985 redovisat ett forskningspolitiskt program för

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

47

de närmaste åren. DEIFO har också lämnat en redovisning av genomförd    Prop. 1985/86: 100 och pågående forskning inom invandraromrädet. Etl finskl-svenskl samar-    Bil. 12 belsprogram vad gäller forskning om migrationen har fastställts under år 1985. Bland de nya forskningsprojekt inom invandraromrädet som har fått stöd under år 1985 kan nämnas ell projeki om förtidspensioneringarnas omfattning bland invandrare.

48

Prop. 1985/86: 100

JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH       Bil. 12

MÄN

Under delta avsnitt behandlas jämställdhetsfrågor inom såväl arbetsmarknadsdepartementets som övriga departements områden.

En viktig förutsättning för jämställdhet mellan kvinnor och män är ekonomiskt oberoende byggt på ett eget förvärvsarbete. Kvinnornas förvärvsfrekvens har ökat oavbrutet under de senaste decennierna. Under år 1985 har sysselsättningen ökat mer för kvinnor än för män och kvinnoarbetslösheten har minskat något. Arbetsmarknaden fortsätter dock att vara könsuppdelad.

Jämställdhetspolitikens mål och inriktning

Det råder i dag bred politisk enighet om jämställdhetsmålen. En rad offentliga och enskilda organ i samhällel arbelar vart och ett inom sitt område för atl förverkliga dessa mål. Fortfarande är dock kvinnors och mäns villkor i samhället alltför olika.

I arbetslivet tar sig detla, som regeringen utförligt redovisat i prop. 1984/85:130 om kvinnornas villkor på arbetsmarknaden (AU 18, rskr 346), bl.a. uttryck i atl kvinnor och män arbetar i skilda branscher och i olika yrken, med olika lång arbetsfid och olika lön. En väsentlig uppgift i jämställdhetsarbelet är därför att verka för en arbetsmarknad där kvinnor och män i stället deltar i alla delar av arbetslivet på lika villkor och med lika möjligheter. I regeringens polifik för jämställdhet utgör arbetet med alt förbättra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden en central del, vilkel också särskilt understryks i regeringsdeklarationen.

Jämställdhet handlar dock om människors totala livssammanhang. Kvinnors och mäns rått till arbete på lika villkor förutsätter bl.a. elt gemensamt ansvar för arbetet med hem och barn, liksom tillgång till en väl utbyggd barnomsorg samt möjligheter för båda föräldrarna atl vara lediga i samband med barns födelse eller sjukdom. Att vara förälder har, inte minst ur ett arbetslivsperspekfiv, olika innebörd för kvinnor och män. Kvinnor planerar i regel för att ett yrkesarbete skall gå att förena med föräldraansvar, medan män främst planerar utifrån sina möjligheter och fömtsättningar i arbetslivel.

För att målet jämställdhet skall kunna uppnås bör därför även män göra den avvägning mellan betalt och obetalt arbete, dvs. mellan förvärvsarbete och arbete med hem och barn, som kvinnor redan gjort. Att underlätta för männen att förändra sin traditionella mansroll, inte minst som förälder, är därför en annan viktig utgångspunkt i regeringens politik för jämställdhet.

Atl stärka kvinnornas ställning i beslutande och rådgivande församlingar
är av stor betydelse om jämställdheten mellan kvinnor och män skall
kunna öka. Andelen kvinnor i dessa är ännu påfallande låg. Detta gäller
inte minst inom de statliga organen. Åtgärder för att öka kvinnorepresenta
tionen i rådgivande, utredande och beslutande organ är därför nödvändiga.      49

4   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Invandrarkvinnorna möter särskilda svårigheter och kan ha behov av    Prop. 1985/86: 100 särskilt stöd. Det är därför angeläget att speciellt uppmärksamma deras    Bil. 12 situation.

Åtgärder för att förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden m.m.

Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande uppdelad i en arbetsmarknad för män och en för kvinnor. Denna uppdelning är i sig ett starkt skäl för att vidta särskilda åtgärder. Därtill kommer att datorisering och automatisering av arbetslivet medför att mänga arbeten där kvinnor finns riskerar att rationaliseras bort. Den minskande kommunala och staUiga expansionen kan leda till att antalet nyanställningar inom den offentliga sektorn inte blir lika omfattande som hillills. Omstruktureringen av industrin innebär ökade krav på teknisk utbildning av arbetskraften, vilket kan komma att ytterligare försvåra kvinnors möjligheter att bryta in på hittills mansdominerade arbets- och yrkesområden.

Del var mot denna bakgrund som regeringen under vårriksdagen år 1985 lade fram propositionen om kvinnornas villkor på arbetsmarknaden. Riksdagen anslöt sig till riktlinjema för det åtgärdsprogram som presenterades i propositionen.

I åtgärdsprogrammet ingick en satsning på projektverksamhet som föreslås fortgå även under nästa budgelår, en fortsalt satsning som för övrigl ocksä kvinnoorganisationer m. fl. framfört önskemål om. Av de 15 milj. kr. som sammanlagt fick disponeras för projektverksamhet under budgetåret 1985/86 avsåg, som statrådet Lindqvist tidigare i dag har redovisat, 3,3 milj. kr. projekt på temat teknik i förskolan över socialdepartementets medel för utvecklingsarbete inom bamomsorgen. För budgetåret 1986/87 kommer ytterligare 3,1 milj. kr. av statsbidraget fill den kommunala barnomsorgen för lokalt ulvecklingsarbele alt avdelas för projekt med inriklning på området teknik i förskolan.

Över utbildningsdepartementels huvudtitel anvisades för budgetåret 1985/86 2,7 milj. kr. för en satsning på sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet. Dessa medel har fördelats av skolöverstyrelsen (SÖ) och de kurser som genomförts under år 1985 i många kommuner har givit positiva resultat. Statsrådet Göransson har tidigare i dag föreslagit att 2,9 milj. kr. avsätts för denna verksamhet för budgetåret 1986/87.

Övriga 9 milj. kr. för projektverksamhet under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel har jag fördelat fill projekt inom både skolan och arbetslivel. Bidrag har bl.a. lämnats till länsarbetsnämnder, länsskolnämnder, utvecklingsfonder, arbetsmarknadens parter, tekniska högskolor m.fl. Redan nu kan konstateras atl den hittillsvarande satsningen mötts av ett stort gensvar samt att fortsatia åtgärder för att förbättra kvinnomas villkor i utbildning och arbetsliv är ytterst angelägna. För fortsatt projektverksamhet inom arbetsmarknadsdepartementets område föreslås därför 9 milj. kr.

50

Sammantaget skulle således 15 milj. kr. ställas till förfogande för fortsatt    Prop. 1985/86: 100 projektverksamhet under budgetåret 1986/87 för att förbättra kvinnornas    Bil. 12 villkor på arbetsmarknaden.

I den tidigare nämnda propositionen om kvinnornas ..villkor på arbetsmarknaden aviserade jag efler samråd med chefen för industridepartementet atl en särskild arbetsgmpp skulle göra en analys av kvinnornas villkor i samband med industrins fömyelse. Detta arbete har påbörjats.

I proposifionen berörde jag även frågan om en utvärdering av effekterna av den könskvolering som stadgas i reglerna för det regionalpolitiska stödet. En sådan utvärdering pågår f n. inom expertgmppen (I 79: E) för forskning om regional utveckling (ERU).

I september 1985 överlämnade delegafionen (A 1983:01) för jämställdhetsforskning (JÄMFO) rapporten Kvinnors villkor i arbetslivel, inventering av forskningsbehov. I rapporten identifieras bl. a. områden där ytterligare kunskap behövs för att förbättra kvinnornas villkor i arbetslivet. Även invandrarkvinnornas situation tas upp. Rapporten har av arbetsmarknadsdepartementet överlämnats till berörda myndigheter och forskningsintressenter.

I detta sammanhang vill jag också nämna att JÄMFO under år 1986 i en seminarieserie kommer att belysa frågor om löner, arbetsvärdering, invandrarkvinnornas villkor, kvinnor och vårdyrken m. m.

I december 1984 gav regeringen samtliga länsstyrelser i uppdrag att i samverkan med länsskolnämnder och länsarbetsnämnder söka förbättra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden och i utbildningssystemet. Syftet med uppdraget var att länsstyrelserna genom sitt samordnande planeringsansvar i ökad utsträckning skulle främja åtgärder på regional nivå för att förbättra kvinnornas villkor. Vidtagna och planerade åtgärder skulle redovisas och en analys med ett långsiktigt perspekfiv skulle genomföras. Arbetet har nu avrapporterats dels i samband med länsstyrelsernas prognos för befolknings- och sysselsättningsutveckling som avlämnades fill regeringen i mars 1985, dels i samband med den länsrapport som avlämnades lill regeringen i oktober 1985. Länsstyrelsemas rapporter sammanställs och analyseras för närvarande inom arbetsmarknads- och industridepartementen samt statens industriverk. Redan nu vill jag dock göra några reflexioner med anledning av rapporterna.

Sammanlaget kan sägas alt det inkomna materialet har breddat kunskapema och utgör ett bra underlag för det fortsatta arbetet. Samtidigt visar länsstyrelsemas rapporter att underlaget för denna typ av analyser många gånger uppvisar brister eftersom stafistiken ofta inte är uppdelad på kön. Detta gäller särskilt statisfiken på kommunnivå och industrins sysselsättningsstatistik. Det är därför önskvärt att statens industriverk i samråd med stafisfiska centralbyrån (SCB) ägnar denna fråga särskild uppmärksamhet.

Enligt min mening är det angeläget att kvinnomas villkor på arbetsmark
naden och i utbildningsväsendet forfiöpande analyseras på regional nivå.
Till följd av bl. a. det uppdrag jag tidigare nämnt har ett värdefullt samarbe
te mellan länsstyrelser, länsskolnämnder och länsarbetsnämnder utveck
lats i dessa frågor. Jag anser det angelägel att delta samarbete ytterligare
förstärks.                                                                                        51

Mannens roll i jämställdhetsarbetet                 8112'

Kvinnors möjligheter i arbetslivet och i samhällel har elt nära samband med männens beredskap att i större utsträckning dela ansvaret för arbetet med hem och barn. Föräldraförsäkringen ger kvinnor och män möjligheter att dela della ansvar. Hittills har dock endast 22% av fäderna utnyttjat någon del av försäkringen under barnels första levnadsår. De förslag lill förenklingar och förbättringar av föräldraförsäkringen som regeringen föreslagit i prop. 1984/85:78 (SfU 12, rskr 125), och som träder i kraft I januari 1986, syftar bl.a. till alt ytterligare underlätta för män att ta ut föräldraledighet.

Den särskilda arbetsgmppen (A 1983: B) om mannens roll i jämställdhetsarbelet lämnade i augusti 1985 sin slutrapport, idéprogrammet Mannen i förändring. Av idéprogrammel framgår med stor tydlighet atl jämställdhet inte enbart är en fråga för kvinnor utan också i hög grad berör män. Rapporten ulgör ett värdefullt bidrag till debatten om kvinnors och mäns villkor i samhället. Gruppens arbete har väckt ett slort intresse, både i Sverige och utomlands. För alt ytterligare stimulera till bred debatt och få underlag till åtgärder har idéprogrammet sänts ut till ett stort antal myndigheter, organisationer och studieförbund. Jag har även avsatt 500000 kr. av de tidigare nämnda projektmedlen för försöksverksamhet inom detta område.

Kvinnorepresentation

Frågan om kvinnors representation i olika beslutande och rådgivande församlingar är av yttersta vikt i arbetet för ökad jämställdhet. Kvinnor och män har många gånger olika kunskaper och erfarenheter som tillsammans är en tillgång för samhället och därför bör påverka beredningen och tillämpningen av beslut. Den kvinnliga representationen har ökat under de senasle åren, inle minst i riksdagen. I många statliga styrelser, kommittéer m.fl. är emellertid kvinnorepresentationen myckel låg. Regeringen har i prop. 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken (AU 6, rskr 48) lagt fast målsättningen att alla slalliga styrelser och kommittéer senast år 1988 skall innehålla företrädare för bägge könen. Jag har även efter regeringens bemyndigande tillsatt en särskild utredare (A 1985:03) vars uppdrag är att föreslå åtgärder för att öka kvinnorepresentationen i statliga styrelser, kommittéer, nämnder och råd m.fl. Enligt direktiven (Dir. 1985:43) skall en försia redovisning läggas fram under första halvårel 1986.

Vissa Övriga jämställdhetsåtgärder

Förekomsten av kvinnomisshandel, sexuella övergrepp samt pornografi
och prostitution är allvarliga samhällsproblem som måste bekämpas. Rege
ringen har vidtagit flera ålgärder i delta syfte. Bl. a. har rättshjälpskommit
tén (Ju 1982:01) fått i uppdrag att ta upp frågan om formerna för en
utvidgad rättshjälp åt kvinnor som utsatts för sexualbrott eller andra vålds
brott. Medel har även ställts till förfogande för informalion till och utbild-     52

ning av personal som kommer i kontakt med misshandlade kvinnor liksom Prop. 1985/86:100 lill kvinnojourerna för försöks- och utvecklingsarbete. Medel till kvinno- Bil. 12 jourerna föreslås utgå även under nästa budgetår. I samband med beredningen av yltrandefrihelsulredningens belänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten, som för närvarande pågår inom regeringskansliet, kommer frågan om en vidgad kriminalisering när det gäller spridning av våldspornografi alt övervägas.

Kvinnoorganisationemas arbete för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är omistligt. Som civilministern senare i dag kommer att redovisa föreslås för nästa budgetår ett förslagsanslag för dessa organisationers centrala verksamhet om 2,4 milj. kr., vilket innebär en uppräkning med 150000 kr. Civilministern kommer senare också alt redogöra för ålgärder på jämställdhetsområdet inom den stafiiga sektom.

Internationellt jämställdhetsarbete

Under 1985 avslutades FN:s kvinnoårtionde med en konferens i Nairobi, Kenya. Syftet med konferensen var att utvärdera vad som åstadkommits under årtiondet och utarbeta strategier för det fortsatta arbetet för jämställdhet med sikte på år 2000. Den enighet som uppnåddes om de framåtblickande strategierna utgör enligt min mening en fast gmnd atl bygga vidare på i det fortsaita arbetet för att förbättra kvinnors villkor i världen. Den svenska delegationen vid konferensen bestod av representanter för regeringen, de fem riksdagspartierna och arbetsmarknadens parter. Sverige verkade vid konferensen bl. a. för ålgärder som förbättrar u-landskvin-nomas villkor och möjliggör deras medverkan i utvecklingsprocessen. Även invandrarkvinnomas situation och möjligheter till framför allt utbildning och arbeie uppmärksammades särskilt från svensk sida liksom frågor om kvinnors medverkan i fredsprocessen. Vid konferensen presenterade Sverige två rapporter, dels Sida vid sida, en beskrivning och analys av jämställdhetens läge i Sverige år 1985, dels Kvinnor och migration, som i ett europeiskt perspektiv belyser invandrarkvinnornas situation.

I samband med FN: s kvinnokonferens hölls även ett s. k. kvinnofomm i Nairobi med deltagare från kvinnoorganisationer, folkrörelser och andra organisationer.

Arbetet med atl utvärdera erfarenheterna från Nairobi pågår för närvarande. I november år 1985 samlade jag representanter för kvinnoorganisationer m.fl. fill en svensk uppföljningskonferens. En utförlig dokumentation av FN-konferensens uppläggning, innehåll och resultat kommer inom kort att ges ut av utrikesdepartementet.

När det gäller jämställdhetssamarbetet inom Europarådet vill jag särskilt nämna att en första konferens med de europeiska jämställdhelsministrama kommer att äga mm i början av mars 1986 med temat Kvinnors deltagande i den polifiska beslutsprocessen. Sverige kommer då att presentera en rapport om kvinnorepresentation ur ett svenskt perspektiv.

Inom ramen för det nordiska jämställdhetssamarbetel kommer frågor
om kvinnors villkor i arbetslivet att prioriteras under de närmasle åren.
Nordiska ministerrådets jämställdhetsutskolt har därför beviljat medel till     53

ett flerårigt samnordiskt arbetsmarknadsprojekt. Syftet med projektet,    Prop. 1985/86:100 som startade hösten 1985, är alt inom en region eller kommun i varje    Bil. 12 nordiskt land pröva olika modeller för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. För svensk del deltar Västmanlands län i projektet.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO)

JämO: s uppgift är att se till alt lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet efterlevs och att sprida information om den.

Under budgetåret 1984/85 har sammanlagt 448 ärenden aktualiserats genom anmälan, förfrågan eller i fråga om aktiva åtgärder på ombudsmannens eget initiativ. 87 anmälningar avsåg könsdiskriminering, och 55 brisler i arbetsgivares aktiva jämställdhetsarbete. Antalet anmälningar har minskat något sedan föregående budgetår. Anmälningarna om könsdiskriminering har hksom tidigare i huvudsak avsett anställnings- och beford-ringssituationer. En ökande andel jäntfört med föregående år har emellerfid gällt diskriminering vid omplacering, permittering och omorganisation samt ledning och fördelning av arbete. I många fall har förlikning med arbetsgivaren varit möjlig. Antalet anmälningar förväntas ligga kvar på ungefär samma nivå.

JämO har under budgetåret väckt talan i arbetsdomstolen (AD) i tre fall. 1 två av dessa har ombudsmannen återkallat sin talan på gmnd av förlikning. Huvudförhandling har således hållits i ett av ombudsmannens till AD instämda mål. Även i detta mål har emellertid förlikning träffats efter det att mellandom har meddelats.

Det av JämO tidigare påbörjade projektet i Uppsala kommun med syfte att kartlägga det samlade jämställdhetsarbetet, kommer att avslutas och avrapporteras under våren 1986. Rapporten skall användas som underlag för ombudsmannens fortsatta arbete med arbetsgivarnas aktiva jämställdhetsåtgärder.

Vidare kommer undersökningen av jämställdhetsarbetet inom tidningsbranschen alt avslutas och redovisas i en rapport under år 1986. JämO kommer att fortsätta sin undersökning om de kvinnliga prästemas arbetsförhållanden inom Svenska kyrkan.

Jag vill särskilt nämna att JämO fått projektmedel för en åtgärdsinriktad branschstudie angående trakasserier på gmnd av kön på arbetsplatserna. Studien skall genomföras inom främsl mansdominerade industribranscher och syftar lill att utarbeta förslag till åtgärder för att förebygga och motarbeta trakasserier på gmnd av anmälan om könsdiskriminering.

54

Prop. 1985/86: 100

A. ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET       Bil. 12 M.M.

A1. Arbetsmarknadsdepartementet

1984/85      Utgift    24 293 112

1985/86      Anslag 24 725 00011)

1986/87       Förslag       28   170 000

(1)   Härtill konmier 2 034 000 kr.   enligt tilläggsbudget I   (AU 7),   vilket innebär ett totalt anslag om 26 759 000 kr.

Beräknad ändring
1985/86       1986/87

Personal                                           131(1)

Anslag

Förvaltningskostnader                      26 759 000      + 1 411 000

(därav lönekostnader)                   (23 947 000)        (+      813 000)

(1) Härutöver finns biträden anställda i departementet, vilka tjänstgör i kommittéväsendet. Kostnader för denna personal redovisas under anslaget A 2. Utredningar m.m.   Under budgetåret 1985/86 har departementet förstärkts med 15 personer, varav tio permanent,   för handläggning av utlänningsärenden.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgelår lill 28170000 kr. Arbetsmarknadsdepartementet har tillförts medel för fortsatia rationaliseringsåtgärder med hjälp av ADB-teknik. Min beräkning i övrigl utgår från huvudförslaget. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsdepartementet för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 28 170000 kr.

A2. Utredningar m. m.

1984/85 Utgift    19 509 745        Reservation        6 893 783 1985/86 Anslag    23 321 000 1986/87 Förslag   18 420 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av verksamheten bör anslaget uppgå till 18420000 kr. under nästa budgetår. Jag räknar med 7000000 kr. till forskning, utredning och utveckling vad avser arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor samt invandring- och jämställdhet m. m. För övrig utredningsverksamhet i kommittéer och arbetsgmpper räknar jag med ett medelsbehov av 10420000 kr. och för opinionsbildande verksamhet i flykfing-frågor m.m. 1000000 kr. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Gradin. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Utredningar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 18420000 kr.

55

A3. Extrautgifter

1984/85

Utgift

318

503

1985/86

Anslag

320

000

1986/87

Förslag

345

000

Reservation

17 525

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

För budgetåret 1986/87 förordar jag att anslaget förs upp med 345 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 345000 kr.

A 4. Internationellt samarbete

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

16 187 875

15   803 000

16   200 000

Från anslaget skall betalas kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet och för ILO- kommiltén (SFS 1977:987). Kostnader för annat internationellt samarbete inom departementets ansvarsområde betalas också från anslaget liksom kostnader för inlernalionella kongresser i Sverige för vilka Sverige ålar sig värdskapet, bl.a. inom FN-arbetet och det nordiska samarbetet. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationellt samarbete för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 16200000 kr.

A 5. Arbetsmarknadsråd

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

3   590 814

4   029 000 4 160 000

För närvarande finns fyra arbetsmarknadsråd, som är stationerade i Bonn, Bryssel, London och Washington. Deras arbetsuppgifter anges i förordningen (1977:575) med instmktion för arbetsmarknadsråd (ändrad senasi 1984:97).

För budgetåret 1986/87 förordar jag att anslaget förs upp med 4 160000 kr. Vid min beräkning harjag utgått från huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsråd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4160000 kr.

A6. Jämställdhetsombudsmannen m. m.

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2 290 095 2 090 000 2 275 000

Från anslaget betalas kostnader för jämställdhelsombudsmannen med kansli och jämställdhetsnämnden.

56

Prop. 1985/86:100
Jämställdhetsombudsmannen                                          n:i   12

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) förutser en i stort sett oförändrad verksamhet där antalet anmälningar om könsdiskriminering förväntas ligga kvar på samma nivå som under innevarande budgelår. JämO anser att det behövs ytterligare en assistent och fillgäng till ordbehandlingsutrustning samt att huvudalternativet inte bör tillämpas.

Föredragandens överväganden

Del sammanlagda medelsbehovet för JämO och jämställdhetsnämnden för budgetåret 1986/87 beräknar jag till 2275000 kr. Av detla belopp utgör 2215000 kr. koslnader för JämO, varav I 390000 kr. avser löner. Jag har beräknat 25000 kr. till ordbehandlingsutrustning föratt underlätta kontorsarbetet och förbättra servicen. Anslaget till JämO har beräknats med ulgångspunkl i huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Jämställdhetsombudsmannen m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2 275 000 kr.

A 7. Särskilda jämställdhetsåtgärder

Nytt anslag

1986/87   Förslag   9 000 000

Från anslaget skall betalas kostnaderna för projektverksamhet m.m. som syftar lill att förbättra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Särskilda jämställdhetsåtgärder för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 9000000 kr.

57

B. ARBETSMARKNAD M. M.                             Prop 1985/86:100

Bil. 12

Fr.o.m. innevarande budgetår anvisas medel till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader under elt särskilt myndighetsanslag B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, som jag strax återkommer till. Min ambition är att samla verkets samtliga förvaltningskostnader, exkl. kostnaderna för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbetsmarknadsinstituten, under det anslaget. Jag kommer i detta syfte att i det följande föreslå vissa överföringar av kostnader från andra anslag till myndighetsanslaget. Bl. a. kommer jag föreslå att andra investeringar än investeringar i teleutmstning saml kostnader för förvaltning av utrustning skall bestridas under det anslaget. I och med dessa överföringar bör enligt min mening den form av programbudgetering, som har tillämpats inom arbetsmarknadsverket sedan början av 1970-talet, frångås fr. o. m. den 1 juli 1986.

Innan jag går vidare med mina anslagsberäkningar vill jag ta upp AMS-kommitténs betänkande.

AMS-kommitténs betänkande

Kommiltén (A 1981:02) med uppdrag att utreda arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation, den s.k. AMS-kommittén, har slutfört sitt arbete. Kommittén har avlämnat slutbetänkandet (SOU 1985:7) Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde jämte bilagorna (SOU 1985:8) Beredskapsarbete i AMS-regi och (SOU 1985:9) Kulturarbelsförmedling. Betänkandet har remissbehandlats. Kommittén har tidigare avlämnat rapporten (Ds A 1985:2) Kommunema och sysselsättningspolifiken. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet.

AMS-kommittén har lämnat förslag i fråga om AMS egenregiverksam-het, kulturarbetsförmedlingen, arbelsmarknadsverket och kommunerna, ackvisition av praklikplatser, förmedling av korta och tillfälliga arbelen och sammansättningen av AMS styrelse. Kommittén har också föreslagit en översyn av arbetsförmedlingslagen.

Kommitténs förslag bereds för närvarande inom arbetsmarknadsdepartementet. Jag har för avsikt alt under våren 1986 återkomma till regeringen med förslag lill riksdagen med anledning av kommitténs förslag. En fråga harjag emellertid funnit anledning all la upp redan nu. Det gäller AMS egenregiverksamhet. Kommiltén har föreslagit att denna verksamhet skall avvecklas.

AMS egenregiverksamhet omfattar en producerande verksamhel, hu
vudsakligen inom anläggnings-, byggnads- och skogsvårdssektorerna, som
sysselsätter främst socialmedicinskt arbetshandikappade. Arbetena utförs
i form av beredskapsarbete. Den anvisade arbetskraften bor i vissa fall i av
AMS tillhandahållna föriäggningar. Den I augusti 1985 var antalet anvi
sade inom egenregin 900. Till detta kom ca 340 icke anvisade yrkesarbe
tare. Vid samma tidpunkt var ca 490 personer anställda inom AMS produk
tionsverksamhet, som hanterar egenregiverksamhelen. Dessa anställda är
fördelade på AMS centrala kansli, sju regionkontor och arbetsställen mnt-   58

om i landet. Vidare fanns ca 100 anställda vid föriäggningarna. Totalt fanns    Prop. 1985/86: 100 ca 600 personer anställda inom egenregiverksamhelen. Kostnaden för    Bil. 12 verksamheten uppgick under budgetåret 1984/85 till 99 milj. kr. exkl. kostnadema för de anvisade och produkfionskostnaderna.

AMS-kommittén föreslår, att AMS i framtiden inte skall utföra beredskapsarbeten i egen regi. Inom kommuner och hos andra offentliga arbetsgivare utförs i stor utsträckning beredskapsarbeten av samma slag som inom AMS egenregi. Alt behålla AMS egenregiverksamhet innebär därför en dubblering av verksamheten. De anvisade bör i framtiden, i den mån arbete på den öppna arbetsmarknaden inte har kunnat förmedlas, beredas sysselsättning genom skyddat arbete hos offentliga aretsgivare, anställning med lönebidrag, anställning inom Samhällsföretagsgmppen och beredskapsarbete. AMS-kommittén föreslår vidare att AMS huvudmannaskap för föriäggningarna för anvisade avvecklas. Ansvaret för boendet och social service till de boende bör helt övergå lill de kommuner som berörs.

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker en avveckling av egenregiverksamhelen. Statens vägverk har tidigare i olika sammanhang framhållit att AMS egenregiverksamhet bör avvecklas. De socialmedicinskt handikappade och de äldre, lokalt bundna arbetare som berörs är vägverket berett alt sysselsätta på motsvarande sätt som vid övriga beredskapsarbelen på vägar i vägverkets regi. Inom verket finns resurser för ledning härför. AMS anser att de beredskapsarbeten som i dag utförs i egen regi bättre passar in i kommuners och andra huvudmäns verksamhel. AMS fömtsätter dock att möjligheterna för sysselsättning av socialmedicinskt handikappade totalt sett inte minskar genom nedläggningen av egenregiverksamhelen. Styrelsen gör den bedömningen, att vid en avveckling av egenregin och vid en oförändrad medelstilldelning bör förhållandet bli det motsatta. Flera skäl talar för detta. Dagsverkskostnaden inom egenregin är av olika skäl relativt hög. Vid en förändring som innebär, atl om del av sysselsättningen kan arrangeras via en organisaiion som redan finns och alt en viss ökning av dagsverksbilligare objekt sker bör antalet anvisade kunna ökas. Tillkomsten från den 1 juli 1985 av offentlig skyddad sysselsättning bör dessutom underlätta mera varaktiga placeringar för en del av denna sökandegmpp. AMS anser atl del kan la viss tid att bygga upp denna verksamhet men atl den senare kommer atl öka. Del innebär ett ökat behov av medel för offenfiig skyddad sysselsättning. Det är också enligt AMS uppfattning viktigt, atl även del enskilda näringslivet lar ett ansvar för sysselsättning av här aktuella sökandegmpper.

AMS föreslår atl den produktion som bedrivs inom egenregin successivt trappas ned så att den upphör den 31 december 1986. Det innebär, att inga nya objekt startas där inte det praktiska arbetet beräknas vara avslutat fill detla datum. Styrelsen förutsätter, att objekt i motsvarande omfattning kommer till stånd i andra huvudmäns regi så att antalet anvisade handikappade totalt sett inte minskar.

AMS tillstyrker kommitténs förslag alt AMS huvudmannaskap för för
läggningarna avvecklas och att detla bör vara genomfört den 31 december
1986. Styrelsen vill här hänvisa till att beslut togs redan under 1970-taIet
om en avveckling av förläggningsverksamhelen.                                     59

Styrelsen är väl medveten om att personalproblem inte kan undvikas om Prop. 1985/86: 100 egenregiverksamhelen upphör. Det är emellertid fråga om kunnig och Bil. 12 engagerad personal och det bör med insatser av olika slag vara möjligt att få fram nya anställningar i andra verksamheter. Några exempel kan ges. Styrelsen fömtsätter, att den typ av arbeten, som i dag uiförs inom egenregin inte kommer att minska som en följd av överföring till nya huvudmän. Del bör medföra, att vissa behov av bl.a. arbetsledare uppstår hos kommuner, skogsvårdsstyrelser etc. AMS kommer atl verka för alt egenregi-personal i sådana fall får anställning. Anställningar kan också successivt bli aktuella hos länsarbetsnämndema, arbetsförmedlingar och arbetsmark-nadsinsfitut, som - främst via överföring av medel från AMS till fältverksamheten och via ersättningsrekrytering — får behov av att rekrytera nya medarbetare. Vidare får man givelvis inte bortse från den konfinuerliga efterfrågan som finns hos näringslivet, där bygg- och anläggningsbranschen torde vara den mest intressanta, och där nya anställningar kan bli aktuella för ett antal av de berörda.

Frågorna kring avvecklingen av den personal, som är sysselsatt inom egenregiverksamhelen, anser styrelsen vara av mycket stor vikt. Styrelsen kommer givetvis att följa trygghetsavtalets stadganden och intenfioner och - i samverkan med berörda fackliga organisationer — vidta alla ålgärder för att minimera de problem som kan förväntas uppstå. Kommittén föreslår att en särskild överförandegmpp inrättas. Dess uppgifter skulle bestå i att planera för och följa upp avvecklingen av egenregiverksamhelen. Styrelsen menar att detta kan vara en väg att underlätta lösningen av de problem som kan uppstå men att utformningen av avvecklingsverksamheten bör vara en fråga som diskuteras fram mellan AMS och de fackliga organisationema inom verket.

Den personalreducering som kommer att ske i samband med en avveckling av egenregiverksamhelen får en betydande omfattning. Vissa gmpper av tjänstemän har i detta avseende en ogynnsam ålderssammansättning och speciella insalser kan behöva göras. Särskilda kostnader kan fömtses för utbildning, praktiktjänstgöring, provtjänslgöring etc. för kortare eller längre tid. AMS fömtsätter därför att det med hänsyn till detta och de rafionaliseringsvinster som ligger i förändringen, beviljas särskilda medel för att underlätta omställningen för berörd personal.

Statskontoret pekar på den höga personaltätheten - en anställd på två
anvisade - och finner avvecklingen naturlig mot bakgmnd av hur kommu
nemas sociala ansvar har utvecklats för berörda gmpper. Skogsstyrelsen
kan inte invända mot nedläggningen av egenregiverksamhelen, men fram
håller att nedläggningen i kombination med de neddragningar som har skett
och som fortfarande sker i den skogliga beredskapsverksamheten kommer
att förvärra situationen för skogsvårdsstyrelsen beträffande personal och
ekonomi. TCO anser att den arbetsfördelning mellan stat och andra huvud
män som har vuxit fram successivt talar för en avveckling av egenregiverk
samhelen. TCO kan således ansluta sig till kommitténs förslag. TCO vill
samtidigt framhålla att avvecklingen förändrar föratsättningama för de
beredskapsarbeten som för närvarande anordnas inom skogs-, fomminnes-
och byggnadsminnesvården i samarbete med andra statliga myndigheter.    60

Avvecklingen kan också övergångsvis medföra problem i vissa kommuner Prop. 1985/86: 100 i framför alll Norrbottens och Västerbottens län. Dessa problem bör lösas Bil. 12 under avvecklingsperioden i samarbete med andra berörda statliga myndigheter och med kommunerna. TCO vill också framhålla vikten av att avvecklingen sker i ordnade former och i takl med atl de anvisade arbetslösa kan placeras i åtgärder hos annan huvudman. Vidare måste AMS faen rimlig tid på sig för atl kunna klara de övertalighetsproblem som uppstår genom omskolning och omplaceringar. TCO vill också betona vikten av all särskilda medel ställs till arbetsmarknadsverkels förfogande för dessa ändamål.

LO anser att det är nödvändigt att så långt som möjligt integrera handikappade i samhället. Utifrån delta mål stöder LO kommilléns förslag om avveckling av förläggningsverksamheten.

LO fillstyrker också kommitténs förslag om ett överförande av den producerande verksamheten på andra huvudmän. Del är dock LO: s principiella uppfattning atl samhällel även i framtiden måste ha ett ansvar för sysselsättningen för socialmedicinskt arbetshandikappade. LO fömtsätter alt möjligheterna för de socialmedicinskt handikappade att erhålla bra beredskapsarbete eller annan sysselsättning inte minskar. Del är LO:s uppfattning alt ett alternativ till beredskapsarbete i AMS regi är den nyligen beslutade formen om anordnande av skyddad sysselsättning för socialmedicinskt arbetshandikappade hos kommuner och andra offentliga arbetsgivare.

LO vill alltså understryka att om en avveckling sker av egenregiverksamhelen måsle det verkligen leda till alt de berörda arbetstagarna erhåller allernaliva arbelsuppgifter. Med hänsyn till lokaliseringen av en del av egenregiverksamheterna, förutsätter LO att särskilda medel anvisas så atl alternativ sysselsättning kan erbjudas även för den anställda personalen.

Statsanställdas Förbund anser inte att några övertygande skäl har kunnat redovisas för kommitténs förslag om att AMS beredskapsarbelen i egen regi skall föras över fill andra huvudmän. De fyller i dag en viktig funktion, och verksamheten måste garanteras att kunna fortsätta. Förbundet anser alt kommittén inte tillräckligt klart kunnat redogöra för hur detta skall fungera i praktiken. Några kontakter med tilltänkta nya huvudmän som kommuner, skogsvårdsstyrelser och vägverket finns inte heller redovisade. Det finns anledning alt ställa frågan om de nya huvudmännen har tillräckligt intresse och villighet atl ställa resurser till förfogande för alt bibehålla verksamheten på nuvarande nivå. Man har heller inte tillräckligt tydligt klargjort hur man anser alt de personalmässiga konsekvenserna inom egenregiverksamhelen skall mötas. Exempelvis när det gäller de fasl anställda inom AMS som svarar för planering och genomförande av-uppgifter som länks överförda i vägverkels regi, måste dessa garanteras molsvarande anställning inom vägverket.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet är, med etl väsentligt förbehåll,
berett tillstyrka att AMS egenregiverksamhet avvecklas. Som arbetsmark
nadspolitiskt medel kan den väl ersättas av andra former av beredskapsar
bete men naturligtvis än hellre med fasta anställningar av olika slag. Den
mer socialt inriktade delen av verksamheten hör också mer naturligt hem- 61

ma hos kommunema än hos arbetsmarknadsverket.

En nödvändig förutsättning för atl förbundet skall kunna acceptera det Prop. 1985/86: 100 lagda förslaget är atl de berörda arbetstagarna verkligen ocksä tillförsäkras Bil. 12 nya arbetsuppgifter. Konsekvenserna av avvecklingen måste därför följas med största uppmärksamhet av arbetsmarknadsverket och man måste från arbetsmarknadsmyndigheternas sida vara beredd att, om så blir nödvändigt, avsätta de extra resurser och anslå de extra medel som kan behövas för alt uppnå delta mål. Avvecklas egenregiarbetet är del enligt förbundels mening också naturligt att avveckla de särskilda AMS-förläggningarna. Med hänsyn till detta och mot bakgrund av den i många avseenden undermåliga boendemiljö dessa alltför ofta erbjuder vill förbundet tillstyrka atl avvecklingsarbetet återupptas.

Svenska kommunförbundet har inget att erinra mot förslaget att de socialmedicinskt arbetshandikappade som i dag finns i s.k. SA-arbete i AMS regi bereds sysselsättning hos i första hand kommuner, skogsvårdsstyrelser och statens vägverk enligt samma grunder som gäller för anordnande av skyddad sysselsättning hos offentliga arbetsgivare. I förbundets ställningstagande innefattas också förslaget om alt AMS huvudmannaskap för de resterande 13 förläggningarna för SA-anvisade avvecklas.

Förbundet framhåller emellertid nödvändigheten av att beslut om överförande från AMS till kommunerna fattas i så god tid att möjligheterna för dessa att lösa såväl bostadsfrågan som sysselsättningen för de tidigare SA-anvisade tillgodoses. Förbundet utgår dessulom från att det förändrade huvudmannaskapet inle innebär en kostnadsövervältring på berörda kommuner. Kommittén framhåller att de största konsekvenserna av förslaget drabbar den personal som finns anställd inom arbetsmarknadsverket för genomförande av egenregiverksamhelen. Förbundet utgår från att inga krav kommer atl riktas mot kommunerna vad gäller sysselsättning av denna personal.

Riksantikvarieämbetet avstyrker en avveckling av egenregin och påpekar att verksamheten spelar en väsentlig roll för kulturminnesvården med insats på 12000 dagsverken och att fortsatt fornminnesvård ej kan bedrivas utan ett större ordinarie anslag till myndigheten.

Skrivelser i denna fråga har också kommit in från Sveriges Arbetsledareförbund och LO-distriktet i Mellersta Norrland den 25 september resp. den 13 november 1985. Vidare har Statsanställdas Förbund, Statstjänstemannaförbundet och Sveriges Arbetsledareförbund i en gemensam skrivelse den II december 1985 hemställt om särskilda resurser fill skogsvårdsstyrelserna, statens vägverk och arbetsmarknadsverket i samband med avvecklingen av egenregiverksamhelen.

Jag övergår nu till att redovisa min bedömning.

Sedan flera år tillbaka pågår ett arbete med att befria arbetsmarknadsverket från arbetsuppgifter som inte i egentlig mening är arbetsmarknadspolitiska. Detta har bl.a. resulterat i att vapenfriverksamheten och ansvaret för flyktingförläggningar har tagits bort från verket. AMS-kommittén har haft till uppgift att bl. a. undersöka om det inom arbetsmarknadsverket finns arbetsuppgifter som helt eller delvis kan slopas eller föras över till annan huvudman.

AMS-kommitténs förslag i fråga om AMS egenregiverksamhet ligger i        62

linje med dessa strävanden alt renodla arbetsmarknadsverkets uppgifter Prop. 1985/86: 100 till direkt arbels- och anpassningsfrämjande insatser. En verksamhet som Bil. 12 egenregin passar inte in i den inriktning som arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken numera,har. Kommitténs förslag ligger också i linje med värderingarna bakom det s. k. serviceprogrammet, dvs. all koncentrera arbetsmarknadsverkets resurser till åtgärder för att skapa ökad service till arbetssökande och arbetsgivare. Sysselsättning för den grupp av arbetssökande som nu anvisas till beredskapsarbelen inom AMS egenregi anordnas numera i andra former och hos andra huvudmän, vilkel innebär alt det även i framtiden kommer atl finnas en arbetsmarknad för dessa arbetstagare.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört ansluter jag mig lill AMS-kommitténs förslag att AMS egenregiverksamhet bör avvecklas. Jag är medveten om all en avveckling av denna verksamhet är förenad med betydande svårigheter. Jag tänker då främst på atl del under en övergångsperiod måste ordnas smidiga lösningar för dem som har beredskapsarbete inom AMS egenregi, men också på den personal inom arbelsmarknadsverket som nu sysselsätts inom verksamheten. Som jag nyss har nämnt sysselsätts ca 600 personer inom verket i denna verksamhet som arbetsledare m. m. En stor del av dessa anställda har yrkeskvalifikalioner som gör dem attraktiva på andra delar av arbetsmarknaden, hos andra myndigheter, kommuner, företag m. m. Andra bör kunna omplaceras inom arbetsmarknadsverket. Jag bedömer det emellertid som ofrånkomligt att vissa omställningsproblem kommer alt uppstå och att särskilda insatser i form av ulbildning, praktiktjänstgöring m. m. kommer atl erfordras. Enligt vad jag har erfarit har man inom arbetsmarknadsverket ambifionen all lösa dessa problem i nära samarbele med berörda personalorganisationer och myndigheter inom det personalpolitiska området. Någon överförandegrupp, som kommittén har föreslagit, torde därför enligt min mening inte behövas. Mitt förslag om avveckling av egenregiverksamhelen innefattar också de förläggningar för den anvisade arbetskraften som AMS nu svarar för. Jag fömtsätter alt frågan om förläggningsverksamhelen skall kunna lösas i samverkan mellan AMS och i försia hand berörda myndigheter och kommuner.

När del gäller den anvisade personalen innebär avvecklingen av egenre
giverksamhelen inte en avveckling av ekonomiska resurser för att bereda
dessa personer arbete. Även i fortsättningen finns givetvis möjligheten atl
anvisa ell beredskapsarbete inom bl.a. de arbetsområden som egenregi
verksamhelen nu omfattar. Såväl vägverkel som skogsvårdssiyrelserna
bedriver i dag beredskapsarbeten av samma art och med samma målgmpp
som ryms inom egenregiverksamhelen. Som framgår av remissyttrande
från bl.a. vägverket är man beredd att fortsätta denna verksamhet. Arbe
ten inom skogs-, landskaps- och kulturminnesvård bedrivs i dag i bl.a.
skogsvårdsstyrelsernas regi. Jag fömtsätter atl skogsvårdsstyrelserna
även i fortsättningen är beredda att fortsätta och vid behov utöka denna
verksamhet. Jag vill också peka på möjlighelerna atl inom ramen för
Samhällsföretag, skyddat arbete hos kommuner och via lönebidrag skapa
arbetsmöjligheter för dem som i dag sysselsätts inom egenregiverksamhe- 63

ten.

AMS-kommittén har inte föreslagit någon exakt fidpunkl då avveckling- Prop. 1985/86:100 en bör vara genomförd ulan nöjer sig med atl föreslå alt den bör påbörjas Bil. 12 senast vid årsskiftet 1985-86 och därefter ske så snabbt som möjligt. AMS har i sitt remissyttrande föreslagit att den produktion som bedrivs inom egenregin successivt trappas ned så atl den upphör den 31 december 1986, vilket innebär atl inga nya projekt startas där det praktiska arbetet inte beräknas vara slutfört till detta datum. Jag ansluter mig till AMS förslag att produktionen inom egenregin bör upphöra den 31 december 1986.

Som jag tidigare har nämnt kommer avvecklingen av egenregiverksamhelen att kräva särskilda insatser till stöd för den av arbetsmarknadsverket anställda personalen. Enligt den långsiktiga besparingsplan för verkets totala förvaltningskostnader som jag strax återkommer lill, skall verkel under en fyraårsperiod minska sina förvaltningskostnader med 75,7 milj. kr. Jag anser att denna långsiktiga planering skapar sådant handlingsutrymme för verkel alt särskilda medel för omställningskoslnader inle erfordras utan får rymmas inom anvisade medel.

Sammanfattningsvis föreslår jag således att AMS egenregiverksamhet och AMS huvudmannaskap för förläggningarna för de anvisade avvecklas.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har föreslagit om avvecklingen av AMS egenregiverksamhet.

B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1985/86 Anslag 1 411 472 000(1) 1986/87 Förslag 1 537 253 000

(1) Härtill kommer 2 000 000 kr. enligt tilläggsbudget I (AU 1985/86:7).

Under anslaget betalas utgifterna för arbetsmarknadsverkets förvaltningskoslnader, exkl. koslnaderna för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbetsmarknadsinstituten. Kostnadema avser löner m. m. för verksamheten vid arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnderna och AMS. I utgifterna ingår verkets kostnader för planering av hur landets arbetskraft skall utnyttjas under beredskaps- och krigstillstånd.

AMS är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. AMS är även chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen. Chef för AMS är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare.

Under AMS svarar länsarbetsnämnderna för allmänna arbetsmarknadsfrågor och leder arbetsförmedlingen i resp. län. Arbetet hos en nämnd leds av en länsarbetsdirektör.

Lokal myndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor år arbetsförmedlingen. Landet är indelat i 84 arbetsförmedlingsdistrikl. 1 varje distrikt

finns en arbetsförmedling, som består av ett distriktskontor med en distriktsarbetsnämnd och etl antal lokalkontor. Förmedlingsarbetet i ett distrikt leds av en distriktskontorschef. Större förmedlingskontor är uppdelade i kundmottagning samt förmedlings- och utredningssektioner.

Prop. 1985/86:100 Bil. 12

AMS

1985/86 Anslag

Beräknad ändring 1986/87

Föredraganden

Personal                                       7 116

Anslag

Förvaltningskostnader 1 199 358 000(1)

(därav lönekostnader)(i 058 568 000)

Ixjkaler                             194 114 000
Handledarinsatser

för ungdomslag               18 000 000

1      411 472 000

-1

74 799 000

-H 112 529 000

(+

59 062 000)

(+ 72 838 000)

+

6 786 000

+ 12 028 000

+

5 000 000

+ 1 224 000

+

86 585 000

+ 125 781 000

(1) Härtill kommer 2 000 000 kr. enligt tilläggsbudget I (AU 1985/86:7)

Sammanställning över totala antalet tjänster, tjänstgörande, årsarbetare och lönekostnad den 1 juli 1985 finansierade dels över anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, dels över andra anslag

Placering

Antal

Antal

Antal

Löne-

tj änster

tj

änstgörande

årsarbetare

kostnad (1 000-tal kr.)

AMS

737

641

597

96 706

Länsarbets-

nämnder

1 847

1 945

1 747

252 148

Arbetsförmedling

5 320

5 387

4 897

690 676

AMU- och flykting-

förläggningar

187

185

167

23 549

Arbetsmarknads-

institut

2 346

2 485

2 138

351 816

Regionkontor

572

572

537

77 506

SUMMA

11 009

11 215

10 083

1 492 401

Fördelning av lönekostnader budgetåret 1984/85 (1 000-tal kr,)

Gemensamma förvaltningskostnader ArbetsmarknadsutbiIdning Flyktingverksarahet Beredskapsarbeten Ami-organisationen Arbetsraarknadsinformation m.fl. Anställda med lönebidrag

SUMMA

845

828

101

497

77

641

119

190

335

243

9

167

110

493

1 599

059

AMS

1.     Pris- och löneomräkning utgör 72,6 milj. kr.

2.     Lönekostnader och övriga förvaltningskostnader. AMS begär oför
ändrat anslag uppräknat med under året inträffade löne- och prisökningar.

65

5   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

3.     Lokaler. Under budgetåret 1986/87 planeras etl lokaltiUskotl med     Prop. 1985/86: 100
tolalt 1000 m fill en beräknad årshyra av 2,8 milj. kr. inkl. värmekosl-    Bil. 12

nåder. AMS planerar under budgetåret lokalförändringar på 27 orter betingade av dels kvalitativa eller kvantilafiva brister, dels förstärkning av arbetsförmedlingens kontorsorganisalion och dels omvandling av ambula-tionsverksamheten.

AMS efterlyser en anslagskonstmklion där besparingar på lokalsidan kan utnyttjas fill andra ändamål under förvaltningskostnaderna. Samtidigt är det även i framtiden angeläget att kompensation erhålles för faktiska hyreskostnadsförändringar som inträffar under budgetåret på befintliga lokaler.

Sammanlagt beräknar AMS medelsbehovet fördel tolala lokalbeståndel för AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen till 200,9 milj. kr. Den av AMS påbörjade försöksverksamheten inom arbetsförmedlingen med rörliga arbetslag i samverkan med postverket kan eventuellt komma att innebära behov av ytterligare medel för budgetåret 1986/87.

4.     Avskrivningar av fordringar. För budgetåret 1984/85 har AMS bemyn
digats att under vissa fömtsättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket
uppkomna fordringar till belopp ej överstigande 50000 kr.

Under budgetåret 1984/85 har fordringar till ell sammanlagt belopp av 4423920:01 kr. avskrivits. Avskrivningarna avser till största delen lån fill egen rörelse och till flyktingar. AMS har fått motsvarande bemyndigande för innevarande budgetår.

5.   Handledarinsatser för ungdomslag. AMS anser det angeläget att verksamheten med handledarinsatser för ungdomslag fortsätler även under budgåret 1986/87. AMS begär för detla ändamål 23 milj. kr. (+ 5 milj. kr.).

6.   Övrigt. Kostnaderna för tryckning av blanketter, AMS tryckeri och driften av tjänstebilar belastar nu anslaget B 2. Arbelsmarknadsservice. För alt få utbytbarhet med övriga förvaltningskostnader föreslår AMS att medlen för dessa utgiftsposter skall anvisas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Utgifterna för dessa ändamål beräknas till 6,4 milj. kr.

7.   Sammanfattning. Medelsbehovet för förvaltningskostnadema uppgår under budgetåret 1986/87 fill totalt 1498,1 milj. kr. {+ 86,6 milj. kr.).

Föredragandens överväganden

Innan jag går in på min medelsberäkning för budgetåret 1986/87 vill jag redovisa det fortsatta översynsarbelet av arbetsmarknadsverkets organisafion.

Fr.o.m. den 1 juli 1985 gäller en ny organisafion för AMS centrala
kansli. I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 12) har jag
redogjort för huvuddragen i den nya organisationen. Omorganisationen av
AMS centrala kansli har varil ett led i anpassningen av arbetsmarknads
verkets organisation till de värderingar som ligger till gmnd för det s. k.
serviceprogrammet. AMS har nu genomfört nästa led i detta arbete genom
en översyn av länsarbetsnämndemas organisation. I skrivelse den 25 okto- 66

ber 1985 har AMS redovisal ett förslag till ny organisation av nämnderna. Prop. 1985/86:100 Bakom förslaget ligger gmndprincipema för serviceprogrammet, dvs. en Bil. 12 förbättrad service fill arbetssökande och arbetsgivare, snabbare beslut och en ökad närhet lill beslutsfattare: Länsarbetsnämnderna' föreslås få en organisafion som är "platt", dvs. den skall innehålla så få hierarkiska nivåer som möjligt. Detta innebär korta order- och beslutsvägar. Varje länsarbetsnämnd skall under länsarbetsdirektören ha elt kansli med ell antal enheler med klarl avgränsade ansvarsområden efter kompetens och verksamhetens art. Länsarbetsdirektören och chefema för enhetema skall utgöra nämndens ledningsgrupp. AMS har hemställt att dels få genomföra omorganisationen av länsarbetsnämnderna fr. o. m. den 1 juli 1986, dels få fastställa organisationen för varje länsarbetsnämnds kansli och besluta om sådana anpassningar i den organisatoriska utformningen som kan föranledas av ändrade förhållanden samt dels att regeringen för atl underlätta omställningen anvisar 15 milj. kr. för personalinsatser och 10 milj. kr. för teknisk utmstning m. m.

Länsarbetsnämnderna har en viktig roll i genomförandet av arbetsmarknadspolitiken. De skall bl. a. ge stöd och leda fallorganisationen, medverka i den regionala planeringen och i samarbele med arbetsmarknadens parter anpassa insatserna. Jag ser därför omorganisationen av länsarbetsnämndernas kanslier som ett betydelsefullt sleg i den omvandlingsprocess som nu pågår inom arbelsmarknadsverket mot en mer serviceinriklad verksamhet. Bl. a. föreslås en sammanläggning av länskanslierna för arbetsmarknadsinstituten och de enheter på nämnderna, som svarar för väglednings-och handikappfrågor. Jag är övertygad om att en sådan förändring är positiv. Inte minst bör det underlätta strävan alt ta tillvara och utveckla den metodik och de arbetsformer, som hittills har präglat instituten och deras länskanslier. Det är angeläget att detta utvecklingsinriklade arbetssätt även i fortsättningen sätter sin prägel på arbetet med frågor rörande yrkesinriktad rehabilitering och arbetsvägledning. Inom regeringskansliet slutförs nu etl arbete med omfattande ändringar i instruktionen för arbetsmarknadsverket. I detta arbete ingår också att anpassa länsarbetsnämndernas organisation till den omorganisation av verket som inleddes den 1 juli 1985 genom omorganisationen av AMS centrala kansli. Genom dessa ändringar i instmktionen kommer det enligt min mening att bli möjligt för AMS att genomföra den föreslagna omorganisationen utan ytterligare beslut av regering eller riksdag. Jag är inte beredd.att tillstyrka AMS framställning om särskilda medel för omorganisationen. Kostnadema för denna bör täckas inom ramen för de ordinarie förvaltningskostnaderna.

I beslul den 24 januari 1985 har regeringen uppdragit åt AMS att redovi
sa hur kostnadema för arbetsmarknadsverkets förvaltning inkl. arbets
marknadsinstituten skall kunna minskas med 75,7 milj. kr. i 1985 års
prisläge under en fyraårsperiod med början budgetåret 1986/87. AMS har i
skrivelse den 25 oktober 1985 redovisat en plan för hur neddragningen
skall kunna genomföras. Enligt AMS bör verkets förvaltningskostnader
minskas med 0,7 milj. kr. under budgetåret 1986/87 och med 25 milj. kr.
under vart och ett av de följande tre budgetåren. AMS räknar härvid med
atl den s. k. egenregiverksamhelen avvecklas under perioden. AMS har i    67

skrivelsen vidare hemställt alt få disponera de medel som frigörs genom Prop. 1985/86:100 besparingarna för en forcering av åtgärder för atl förbättra arbetsförmed- Bil. 12 lingens service till företag och sökande m.m. För omställningsåtgärder inom arbetsmarknadsverket till följd av avvecklingen av egenregiverksamhelen räknar AMS med att 10 milj. kr. av medlen behöver avsättas. Vad gäller takten i neddragningen av förvaltningskostnaderna tillstyrker jag i stort AMS förslag. Jag anser dock att neddragningen under budgetåret 1986/87 bör uppgå till minst I milj. kr. med justering för detta under det sista året i perioden. Jag har tagit hänsyn fill neddragningen vid min medelsberäkning för budgetåret 1986/87. Neddragningen av förvaltningskostnadema med 75,7 milj. kr. skall ses som en mer långsiktig tillämpning av huvudförslaget och jag är därför inte beredd att tillstyrka att medlen skall återföras till arbetsmarknadsverket.

AMS-kommittén har föreslagit att AMS egenregiverksamhet skall avvecklas. Jag har tidigare anmält alt jag ansluter mig till AMS-kommitténs förslag. De kostnadsminskningar för arbetsmarknadsverket som kan uppnås genom avvecklingen av egenregiverksamhelen får med den anslagskonstmklion som nu gäller utnyttjas för att uppnå det fastställda besparingsmålet för verket. Kostnader för omställningsåtgärder får i den mån de inte täcks på annat sätt finansieras inom ramen för förvaltningskostnadsanslaget.

För lönekostnader har jag beräknat 1131,4 milj. kr. Jag har härvid beräknat 4 milj. kr. för förstärkning av länsarbetsnämndernas resurser för planering och upphandUng för arbetsmarknadsutbildning. Dessa resurser finansieras t.o.m. den 31 december 1985 över anslaget B3. Arbetsmarknadsutbildning. Enligt tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (AU 1985/86:7) skall de därefter finansieras över anslaget B I. Av lönemedlen bör 4,5 milj. kr. avsättas för tillfälliga förstärkningar av arbetsförmedlingen. Dessa medel bör stå fill regeringens disposition.

Inom ramen för flyttningsbidragen, som jag kommer alt behandla under anslaget B 2. Arbetsmarknadsservice, kan sökande beviljas resa för att besöka en tilltänkt arbetsgivare och arbetsplats på annan ort. Det har i detta sammanhang visat sig vara en effektiv åtgärd att låta arbetsförmedlare följa med grupper av sökande som reser till annan ort för att söka arbete. Arbetsförmedlarna kan stödja sökandena vid kontakterna med arbetsgivama och också underlätta för sökandena att orientera sig på den nya orten när det gäller t. ex. möjligheterna att få bostad och barnomsorgsplats. AMS har inga särskilda medel för reseersättningar och traktamenten till sådana medföljande arbetsförmedlare utan kostnaderna belastar förvaltningskostnadema. Jag förordar mot denna bakgmnd att förvaltiiings-anslaget förstärks med 2 milj. kr. för att underlätta sådana insatser från förmedlingens sida. Jag kommer att under anslaget B 2. Arbetsmarknads-service föreslå motsvarande neddragning av medlen till flyttningsbidrag.

Anskaffning och förvaltning av utmstning inom arbetsmarknadsverket
finansieras över särskilda anslag. Enligt min mening bör kostnaderna för
dessa ändamål i möjligaste mån betalas över myndighetsanslaget. När det
gäller anskaffningsansiaget är det av skäl som jag senare kommer att
redovisa inte lämpligt att nu genomföra denna ordning fullt ut. Anskaffning 68

av utmstning fill arbetsmarknadsverket avser huvudsakligen invesleringar Prop. 1985/86:100 i teleutrustning. Dessa investeringar bör även i fortsättningen finansieras Bil. 12 över ell särskilt anslag. Övrig anskaffning av utmstning, såsom tjånstebi-lar, aktaulomater m.m., bör tillsammans med förvaltningen av utmstningen finansieras över anslaget B I. För näsla budgelår har jag beräknal kostnaderna för denna övriga anskaffning till 3,2 milj. kr. Kostnaderna för förvaltning av utmstning beräknar jag skall täckas av intäkter m. m. för utmstningen. Eventuell utgående reservation per den 30 juni 1986 på det nuvarande anslaget Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning bör få utnyttjas för samma ändamål under nästa budgelår.

AMS har föreslagit atl kostnaderna för blanketter m. m., AMS tryckeri och drift av tjänstebilar, som nu finansieras över anslaget B 2. Arbelsmarknadsservice i fortsättningen skal! betalas från anslaget BI. Jag bedömer att dessa koslnader är av sådan karaktär atl de rätteligen hör hemma under myndighetsanslaget och jag fillstyrker därför AMS framställning i denna del. Jag beräknar kostnaderna för dessa utgifter till 6,3 milj. kr.

I min beräkning av medelsbehovet för förvaltningskostnader har jag också beräknat 660000 kr. för planläggnings- och övnings verksamhet för arbetsmarknadsverkets del i totalförsvaret. Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgelår, bör AMS få rätt alt beslula om ett visst lokaltillskott under nästa budgetår. Jag kommer därför alt senare föreslå regeringen att AMS under budgetåret 1986/87 får fatta beslut om ett nettolokaltillskott om högst 1 000 m. För hyror och inredning av della lokaltillskotl har jag beräknal 5,6 milj. kr. Medel för teleutrustning fill lokalerna, 1,2 milj. kr., harjag beräknat under anslaget B 8. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, som jag strax återkommer till. Jag är ej beredd att tillstyrka ett generellt bemyndigande för AMS att använda besparingar på lokalsidan för andra ändamål under förvaltningskostnaderna. Det bör så länge verket räknar med etl neltotill-skott av lokaler ankomma på regeringen att avgöra detta från fall till fall.

AMS har på uppdrag av regeringen i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 redovisat en lokalbesparingsplan för budgetåren 1986/87-1989/90. Totalt beräknar AMS att spara in ca 6000 m på styrelsens, länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas lokaler under budgetåren 1986/87 och 1987/88. För de två följande budgetåren gör AMS ingen bedömning. Jag avser att senare föreslå regeringen atl AMS i samråd med byggnadsstyrelsen skall redovisa en ny lokalbesparingsplan för budgetåren 1987/88-1990/91.

För handledarinsatser i samband med ungdomslag har AMS begärt ett medelsfillskott om 5 milj. kr. Jag kan inte tillstyrka detta och jag har endast räknat upp anvisade medel för della ändamål med under året inträffade pris- och löneökningar.

De förvaltningskostnader som jag inte närmare har berört här har jag räknat upp med under årel inträffade pris- och löneökningar.

För innevarande budgelår har AMS bemyndigats all på vissa villkor besluta om avskrivning av lånefordringar uppkomna inom arbetsmark-

69

nadsverket. Jag förordar alt AMS får motsvarande bemyndigande även för nästa budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till I 537,3 milj. kr., varav 1 131,4 milj. kr. avser löner.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.       medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret
1986/87 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom
arbelsmarknadsverket under de förutsättningar som gäller för bud
getåret 1985/86,

2.       till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budget
året 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 537253000 kr.

B 2. Arbetsmarknadsservice

1984/85    Utgift       1 499 962 000(1)
1985/86    Anslag 538 483 000

1986/87    Förslag        504 428 000

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m.   budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Under anslagsposten Arbetsmarknadsinformation betalas utgifterna för olika verksamheter som syftar till alt underlätta för arbetssökande atl finna lämpligl arbete och för arbetsgivare att finna personal. Flyttningsbidrag omfattar bidrag för att underlätta för arbetssökande att söka och anta arbeten utanför hemorten. Under anslagsposten Inlösen av egna hem m. m. betalas utgifterna för att inlösa fastigheter och bostadsrätter från arbetslösa som flyttar av arbetsmarknadsskäl.

1985/86

1986/87

Anslag

Beräknad ändring

AMS

Föredraganden

Arbets-

marknads inf ormatlon

166 357 000

-1- 63 737 000

+ 5 771 000

Flyttningsbidrag

362 126 000

+ 257 874 000

- 30 826 000

Inlösen av egna

hem m. m.

10 000 000

-

- 9 000 000

538 483 000

+ 321 611 000

- 34 055 000

Arbetsförmedlingens verksamhet kan delas upp i en informationsfunktion, en platsförmedlande funktion och en arbetsvägledande funktion. Till

70

informationsfunktionen hör alla allmänna upplysningar, muntliga, skrift-    Prop. 1985/86: 100
liga eller via andra informationsmedia, som arbetsförmedlingen lämnar.   Bil. 12

Arbetsförmedlingens platsförmedlande funktion avser den hjälp som lämnas till arbetssökande vid platsvalel och till arbetsgivare som söker arbetskraft. Denna hjälp kan lämnas under relativt enkla foriher. Hjälpen till arbetssökande kan bestå i att förmedlingen lämnar individuella förslag på lediga platser, för sökandes räkning kontaktar arbetsgivare om lediganmäld plats eller anskaffar plats som inte har anmälts till förmedlingen. För att underlätta att anställning kommer till stånd kan förmedlingen ge bidrag till flyttning eller olika slags arbetshjälpmedel. Arbetsgivama kan få individuell hjälp genom att förmedlingen föreslår viss sökande fill ledig plats, söker arbetskraft som inte finns anmäld hos förmedlingen eller ger bidrag till utbildning eller till särskilda anordningar på arbetsplatsen. Ackvisition av platser genomförs ofta i samband med besök av förmedlare på företagen. Därvid diskuteras bl.a. frågor rörande arbetstidens omfatlning, arbetsplatsernas utformning, möjligheter lill omställning för kvinnlig arbetskrafl, handikappade och äldre samt företagens personalpolifik.

Arbetsförmedlingens arbetsvägledande funktion inriktar sig på sökande som inte direkt kan få arbeie på hemorten eller annan ort. För all en anställning skall komma till stånd kan skilda ålgärder behövas. Del kan gälla yrkesbyte, flytlning, yrkesutbildning, anställning med lönebidrag eller i skyddat arbete. Bland de arbetsförberedande åtgärderna kan också ingå insatser inom ramen för arbetsmarknadsinstitutens verksamhet.

Yrkesinriktad rehabilitering och särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning behandlas under avsnittet C. Arbetslivsfrågor.

AMS

Arbetsmarknadsinformation

För att göra arbetsförmedlingens verksamhet effektivare vidtas en rad åtgärder för att skapa bättre kontakt med såväl arbetssökande som arbetsgivare. En viktig del i delta är en teknisk uppmstning av förmedlingen med bl. a. ökad användning av ADB.

Den fortsatta utbyggnaden av systemet med terminaler bör ske i snabb takt. Systemet bör under budgetåret 1986/87 byggas ut till fullständig täckning enligt modellkontorsprincipen i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Norrbotiens, Västerbottens, Jämfiands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Örebro och Värmlands län. För denna utbyggnad behövs 800 terminaler. Det lotala medelsbehovet för platsförmedlingssystemet under budgetåret 1986/87 uppgår fill 196,2 milj. kr.

Ju större marknadsandel arbetsförmedlingen har desto slörre är fömt
sättningarna för att förmedlingen skall kunna ge effekfiv service till arbets
sökande och företag. Om arbetsförmedlingen kan lämna information om en
mycket hög andel av alla vakanser, blir den också mer attraktiv för arbets
givare när det gäller att anmäla platser som i huvudsak besätts med
ombytessökande. För atl nå nya sökandegmpper och en större del av
vakanserna är bl.a. informafionsinsatserna viktiga. På följande områden
planeras därför ytterligare information.                                                71

- Genom ökad satsning på kundinriktat informationsmalerial till arbetsgi-    Prop. 1985/86: 100
vare och arbetssökande kan platsförmedlarnas arbetstid bättre utnyttjas    Bil. 12

till direkt platsförmedling än till informationsinsatser av mtinkaraktär.

-     Speciella punktinsatser av informationskaraktär för att stödja prioriterade arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

-     Kampanj för att höja arbetsförmedlingens anseende hos allmänheten och därmed skapa en god gmnd för förmedlingens fortsatta servicearbete.

-     Tryckt informafion på främmande språk om svensk arbetsmarknadspolitik.

För att få utbytbarhet med övriga förvaltningskostnader föreslår AMS att utgiftema för tryckning av blanketter m. m., AMS tryckeri och drift av tjänstebilar som nu belastar anslaget B 2. Arbetsmarknadsservice, fr. o. m. budgetåret 1986/87 skall betalas från anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

AMS framställning om medel för kostnader för informafionsmaterial, tolkservice m. m. framgår av följande tabell.

Ändamål

1985/86

1986/87

AMS

budgetering

AMS beräkning

Extern information

6

600

000

17

996

000

AF/ADB-platslistor/utveckling

141

900

000

196

247

000

Praktikplatsackvisition

2

700

000

3

716

000

Planeringsinformation,

statistik

3

100

000

4

248

000

Reseräkningar för inställelse

till arbetsförmedlingen

500

000

550

000

Läkarundersökningar

600

000

648

000

Tryckning av blanketter m. ra.

2

700

000

(2

954

000)(1)

AMS tryckeri

1

600

000

(1

750

000)(1)

Tjänstebilar, drift

1

525

000

(1

647

000)(1)

Tolkservice

3

252

000

5

415

000

övrigt

1

880

000

1

274

000

166

357

000

230

094

000

(1) Kostnadema för dessa utgiftsposter, sammanlagt 6 351 000 kr. , bör enligt AMS fr.o.m. budgetåret 1986/87 betalas från anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

De totala utgiftema för Arbetsmarknadsinformation exkl. tryckning av blanketter m.m., AMS tryckeri och drift av tjänstebilar beräknas för budgetåret 1986/87 fill 230,1 milj. kr.

Flyttningsbidrag

AMS bedömer att omfatlningen på flyttningsbidrag kommer att vara lika stor under budgetåret 1986/87 som under budgetåret 1985/86. Medelsbehovet vid oförändrade regler beräknas till 365 milj. kr.

De förslag fill ändringar av starthjälpens storlek som har förts fram i tidigare anslagsframställning kvarstår oförändrade liksom förslagen om enklare regler för flyttningsbidrag. Med dessa ändringar blir medelsbehovet 615 milj. kr.

72

Enligt AMS är den höjning av flyttningsbidragen som genomfördes den I    Prop. 1985/86:100 juli 1984 inte fillräcklig för att kompensera individen för de ofta stora    Bil. 12 kostnader som är förenade med en flyttning. Starthjälpen för ensamslående bör därför höjas från nuvarande 4000 till lOOOO kr. För flerper-sonshushållen bör bidraget höjas från nuvarande 15000 till 30000 kr. Kostnaden för höjningama beräknar AMS till 250 milj. kr.

Om detta förslag till höjning av starthjälpen inte kan genomföras nu, finner AMS det angeläget med en höjning av starthjälpen för enpersonshushåll, eftersom nuvarande belopp som regel inte täcker kostnadema vid flyttning/nyetablering. AMS föreslår därför att starthjälpen för enpersonshushåll höjs till 7 500 kr. så att dessa hushåll i relation till flerpersonshus-håll ges motsvarande ekonomisk hjälp. Kostnaden för en sådan höjning beräknas till 60 milj. kr.

Provanställning och andra korttidsanställningar har i allt större utsträckning blivit inkörsporten till fasta anställningar. Detta gäller särskilt för nytillträdande och långvarigt arbetslösa personer. Avsaknaden av ett ekonomiskl stöd till dessa gmpper leder ofta till att etableringar på annan ort omintetgörs eller försvåras. AMS föreslår att, i likhet med vad som gäller för vissa byggnadsarbetare, reducerad starthjälp med 2000 kr. får beviljas för anställning om minst tre månader. Kostnaden för förslaget beräknar AMS fill 5 milj. kr.

Inlösen av egna hem m. m.

AMS beräknar medelsbehovet för inlösen av egnahem m. m. till oförändrat 10 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Arbetsmarknadsinformation

Riksdagen tog genom prop. 1983/84:100 bil. 12, AU 21, rskr 228, ställning för atl del av AMS utvecklade ADB-systemet i platsförmedlingen bör införas i hela landet inom ett system som i huvudsak bygger på länsindelning. Genom riksdagens godkännande av årets budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 12, AU 11, rskr 188) fick AMS medel för atl bygga ut , systemet till 1000 terminaler. Riksdagen har vidare helt nyligen godkänt regeringens proposition med förslag om tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (prop. 1985/86:25 bil. 5, AU 7). I proposifionen föreslogs atl AMS skall få rätl att överskrida 1000 terminaler och anskaffa terminaler i den takt som de kan finansieras inom ramen för de av riksdagen anvisade medlen. Genom att den centrala datautrustningen har övertagits av ell särskilt bolag, AF-DATA-AB, under Statskonsult AB, har kostnadema för ADB-systemet inom platsförmedlingen kunnat sänkas, vilket möjliggör en anskaffning av ytterligare terminaler inom ramen för anvisade medel. Enligt min mening bör även under nästa budgetår gälla den principen att anskaffning av terminaler skall få ske i den takt som AMS

kan finansiera dem genom att frigöra medel genom ralionaliseringar och

73

effekfiviseringar inom ADB-systemet och platslisteproduktionen. Jag har    Prop. 1985/86:100

därför bara räknat upp medlen för ADB-systemet och platslistorna med     Bil. 12

under året inträffade pris- och löneökningar. Kostnaderna för budgetåret

1986/87 beräknar jag därför till totalt 152,1 milj. kr. Jag vill här erinra om

att upphandlingen av det nya ADB-systemet inom platsförmedlingen pågår

och att chefen för civildepartementet i samråd med mig kommer atl föreslå

regeringen vem som skall få leverera utmstningen.

Som jag tidigare i dag har anfört anser jag det utomordentligt viktigt att den tekniska uppmstningen av arbetsförmedlingen kan fortsätta. I en tid då det från skilda håll ställs allt större anspråk på arbetsförmedlingen, måste varje möjlighet alt göra verksamheten vid förmedlingen effektivare tas tillvara. En ökad användning av teknisk utmstning är ett led i denna process. Genom ADB-systemet ökas fömtsättningarna att lämna bättre information om lediga platser fill de sökande och förkorta vakansfiderna fill gagn för arbetsgivarna och ekonomin i dess helhet.

Jag vill här också upplysa om att AMS i skrivelse den 16 september 1985 har redovisat en samlad plan för administrativ utveckling och användning av ADB inom arbelsmarknadsverket. I planen redogörs bl.a. för hur genomförandet av det s. k. serviceprogrammet skall kunna underlättas och stödjas genom en effektivare administration och ökad användning av ADB-teknik inom de olika verksamheter som administreras av verket. I ett samrådsyltrande över planen anför statskontoret att den utgör en bra grund för fortsalt utredningsarbete. Statskontoret är berett att fortsätta sin medverkan tills arbetet med planen är slutfört.

Under Arbetsmarknadsinformation finansieras AMS kostnader för statisfik. Jag vill här nämna all chefen för civildepartementet i samråd med mig senare i dag kommer att föreslå att statistiska centralbyrån filiförs I milj. kr. för den nya sysselsättningsstatistiken. Detta sker genom en överföring av medel från tionde till trettonde huvudtiteln. Genom denna statistik kommer vi bl.a. bättre kunna följa sysselsättningsutvecklingen på olika orter i landet.

Jag har under anslaget B1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader tillstyrkt att utgiftema för tryckning av blanketter m.m., AMS tryckeri och drifl av tjänstebilar, som nu finansieras över anslaget B 2. Arbetsmarknadsservice, fr. o. m. budgetåret 1986/87 skall betalas från anslaget B 1. De kvarvarande utgiftsposterna har jag räknat upp med under året inträffade prisökningar.

Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet för Arbetsmarknadsinformation till 172,1 milj. kr. (-1- 5,8 milj. kr).

Flyttningsbidrag

AMS har föreslagit en rad ändringar i fråga om flyttningsbidragen. Jag är
inte beredd att tillstyrka dem. Jag vill erinra om att starthjälpen har höjts
kraftigt under de senaste åren. För närvarande genomförs en försöksverk
samhet med bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande. Denna
försöksverksamhet bör få bedrivas även under budgetåret 1986/87.
11983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 12, AU 21, rskr 228)   74

tog jag upp frågan om den försöksverksamhel med sökanderesor mellan Prop. 1985/86:100 Finland och Sverige som har bedrivits sedan den 1 febmari 1980. Jag Bil. 12 anförde att AMS och del finska arbetskraftsminisleriel hade föreslagil bl.a. förenklingar i del gällande beslutssystemet och införande av etl enhefiigt traktamenlssystem samt att jag avsåg atl senare föreslå regeringen en fortsatt försöksverksamhet med sökanderesor mellan Finland och Sverige med i huvudsak de ändringar som AMS hade föreslagit. Av olika skäl har man från finsk sida inle ansett sig kunna biträda förslaget. På den svenska regeringens uppdrag har därefter genomförts en översyn av förslaget. Jag har nu erfarit att man från finsk sida är beredd att genomföra den föreslagna ordningen fr. o. m. den 1 juli 1986. Jag har därför för avsikt att senare föreslå regeringen en fortsatt verksamhet med sökanderesor mellan Finland och Sverige fr. o. m. den 1 juli 1986 i huvudsak i enlighet med det uppdaterade förslag som nu har lämnats av AMS.

T.o.m. innevarande budgetår gäller särskilda, förmånligare villkor i fråga om flyttningsbidrag för dem i Kimna och Gällivare kommuner som har blivit övertaliga inom LKAB i Malmfallen. När dessa förmånligare villkor infördes den 1 juli 1983 var avsikten atl de skulle gälla under tre budgelår. Jag kan nu inte se någol skäl till alt denna ordning skall förlängas fill att gälla även under nästa budgetår. Vidare gäller en försöksverksamhet med s. k. månadsresor, dvs. resor till hemorten, för ungdomar som inte har fyllt 20 år och som har beviljats starthjälp. Dessa ungdomar kan nu få två fria hemresor per månad under längst sex månader. Jag är mol bakgmnd av det statsfinansiella läget nu inte beredd att föreslå en fortsättning av denna försöksverksamhet under nästa budgetår. Under vissa fömtsättningar kan bidrag lämnas till arbetstagare, som har beviljats starthjälp, för återflyttning lill hemorten inom elt år från flyttningen till anställningsorten. Detla ålerflyttningsbidrag har utnyttjats i mycket ringa omfatlning. Jag föreslår därför att bidraget avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1986. Det jag nu har förordat minskar enligt mina beräkningar behovet av medel till flyttningsbidrag med sammanlagt 33,1 milj. kr.

De personer som före den 1 juli 1986 har ansökt om de flyttningsbidrag som jag nu har förordat skall upphöra bör naturligtvis få uppbära bidragen under den tid som gäller för resp. bidrag även om denna tid infaller efter den 1 juli 1986. Detta fordrar i fråga om de särskilda bidrag som gäller i Kimna och Gällivare kommuner en ändring i lagen (1985:506) om vissa flyttningsersättningar. I lagen regleras också den särskilda flyttningsersättning som kan utgå till inskrivna vid den särskilt inrättade arbetsförmedlingen i Uddevalla kommun. Lagen upphör att gälla den 30 juni 1986. Enligt min bedömning bör den särskilda flyttningsersättningen få ulgå även under nästa budgetår, vilket fordrar en förlängning av lagen. Några ytterligare medel för denna ersättning anserjag ej behöver anvisas. Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 12.2.

I detta sammanhang vill jag nämna att AMS i skrivelse den 25 oktober 1985 har hemställt att flyttningsbidrag skall få beviljas i Uddevallaregionen för nyckelpersoner och enligt den s. k. utbytesprincipen. Jag är inle beredd att tillstyrka framställningen.

Medelsbehovet för flyttningsbidrag harjag beräknat till 331,3 milj. kr.       75

Jag har, med bortseende från de flyttningsbidrag som jag nu har föreslagit    Prop. 1985/86: 100 skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1986, räknat med en i övrigt oförändrad    Bil. 12 omfattning av bidragen. Vid min medelsberäkning harjag tagit hänsyn lill vad jag har föreslagil under anslaget B1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader i fråga om reseersättningar och traktamenten till arbetsförmedlare som följer med arbetssökande vid sökanderesa.

Inlösen av egna hem m.m.

T. o. m. innevarande budgetår gäller särskilda villkor för inlösen av egna hem för fastighetsägare som är bosatta i Kimna och Gällivare kommuner och som har blivit övertaliga inom LKAB i Malmfälten. När dessa särskilda inlösen villkor infördes den I juli 1983 var avsikten att de skulle gälla under tre budgelår. Jag kan nu inte se några skäl till alt dessa särskilda villkor bör gälla även under nästa budgetår. Jag beräknar därför medelsbehovet för inlösen av egna hem m. m. för budgetåret 1986/87 till 1 milj. kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 504,4 milj. kr. (-34,1 milj. kr.).

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

l.anta inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1985:506) om vissa flyttningsersättningar,

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om vissa flyttningsbidrag,

3. fill Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 504428000 kr.

B 3. Arbetsmarknadsutbildning

1984/85 Utgift 1 829 006 000(1)      Reservation     783 062 000(3) 1985/86 Anslag    905 083 000(2) 1986/87 Förslag 1 838 200 000

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m. budgetåret

1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarltnadsverkets

f örvaltningskos tnader.

(21 Härtill kommer 906 250 000 kr. enligt tilläggsbudget I (AU

1985/86:7).

(3) Av utgående reservation per den 30 juni 1985 får AMS ta i anspråk

198 500 000 kr. för verksamhet under budgetåret 1985/86 och 407 700 000

kr. för kvarstående utgifter.

Från anslaget betalas utgiftema för upphandling av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, bidrag för arbetsmarknadsutbildning i företag, yrkesförberedande praktik inom försvaret, elevsocial verksamhet inom AMU-gmppen samt för AMS boendeservice. Utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning finansieras dels genom arbetsgivaravgifter, dels över anslaget B 4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

76

1985/86

1986/87

Prop. 1985/86: 100

Anslag(1)

Beräknad ändring

Bil. 12

AMS

Föredraganden

Särskilt anordnad

arbetsmarknadsut-

bildning

1 585 783 000(2)

+ 214 217 000(4)

+ 48 417 000(5)

AMU i företag

146 050 000(3)

+ 93 950 000

- 23 050 000

Yrkesförberedande

praktik inom försvaret

30 000 000

-

-

Elevsocial verksamhet

inkl. Boendeservice

49 500 000

+ 7 500 000

+ 1 500 000

1 811 333 000

+ 315 667 000

+ 26 867 000

(11 Häri ingår medel beräknade i tilläggsbudget I (AU 1985/86:7)

(2)Utöver anslagna medel får 192,5 milj. kr. av utgående reservation per den 30 juni 1985 användas under budgetåret 1985/86.

(3)I beloppet ingår 120,3 milj. kr. för AMU i företag, 7 milj. kr. för utbildning inom teko-området, 2 750 000 kr. för särskilda utbildningsinsatser i Norrbottens län samt 16 milj. kr. för arbetsmarknadsutbildning inom dataområdet.

(4)Härutöver har AMS räknat med reservationsmedel om 200 milj. kr.

(5)Utöver dessa medel beräknas 200 milj. kr. av utgående reservation per den 30 juni 1986 utnyttjas för verksamhet under budgetåret 1986/87.

Anslagsposten Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning avser koslnader för sådan utbildning som länsarbetsnämnderna upphandlar från såväl AMU-gmppen som från bl. a. komvux, högskola, folkhögskola, studieförbund eller företag. Bestämmelser om särskild anordnad arbetsmarknadsutbildning inkl. elevsocial verksamhel och boendeservice finns i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368).

Anslagsposten Arbetsmarknadsutbildning i förelag avser koslnader för bidrag enligt förordningen (1984:518) om bidrag till sådan utbildning.

Försöksverksamhet med yrkesförberedande praktik inom del militära försvarel för arbetslösa ungdomar bedrivs såsom arbetsmarknadsutbildning efter särskilda föreskrifter från regeringen.

Elevsocial verksamhet avser den service som den nya AMU-organisationen anordnar och erbjuder deltagare i AMU-kurser. Den elevsociala verksamheten planeras och finansieras av AMS.

Boendeservice omfattar arbetsmarknadsmyndighetemas ansvar att ordna förläggning för personer som deltar i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning eller som uppbär utbildningsbidrag för studier inom del reguljära utbildningsväsendet och som under utbildningen inte kan bo kvar på hemorten.

Uppdelningen i anslagsposter ulgår från den ansvarsfördelning och finansiering som följer av riksdagens beslut att godkänna prop. 1984/85:59 (AU 9, rskr 101) om en ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Den skall beslå av en uppdragsmyndighet i varje län, Nordkalottens AMU-center (Nk-c) och en central myndighet, AMU-styrelsen. Den nya AMU-organisafionen, fortsättningsvis benämnd AMU-gruppen, skall enligt riksdagens beslut träda i kraft den 1 januari 1986. Enligt riksdagens beslul med anledning av tilläggsbudget 1 lill statsbudge-

77

ten för budgetåret 1985/86 (prop. 1985/86:25 bil. 5, AU 7) kommer upp- Prop. 1985/86: 100 dragsfinansieringen av verksamhetenatt starta den Ijuli 1986. AMU-grup- Bil. 12 pens kostnader och intäkter beräknas under anslaget B 10. AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet. Del driftbidrag som enligt riksdagens beslut (AU 1984/85:9) övergångsvis skall utgå lill den nya AMU-organisationen anvisas under anslaget Bil. AMU-gmppen: Bidrag till vissa driflulgifter. Kostnader för nyinvesteringar för arbetsmarknadsutbildning finansieras via lån över statsbudgeten under anslaget B 12. AMU-gmppen: Invesleringar.

AMS

För atl kunna motverka de yrkesmässiga obalanser som finns på arbetsmarknaden till följd av bl.a. den snabba tekniska utvecklingen, måste arbetsmarknadsutbildningen fortlöpande kunna anpassas dels till efterfrågan på kompetent arbetskraft, dels till behoven av yrkesutbildning hos olika gmpper av sökande.

AMS framhåller att anpassningen gäller såväl den yrkesmässiga inriktningen som utbildningens uppläggning och former. Yrkesutbildningen måste passa både gmpper med kort lidigare ulbildning och ringa arbetslivserfarenhet och gmpper med lång erfarenhet och längre utbildning. Särskilda insatser måste göras för att både lösa flaskhalsproblem inom industrin och ge individen en gmnd för en fastare förankring på arbetsmarknaden. Enligt styrelsens uppfattning måste såväl differentieringen i utbudet som volymen öka under de närmaste åren.

Utifrån dessa utgångspunkter bedömer AMS atl arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1986/87 behöver omfatta 140000 personer. AMS beräknar härvid att 1 600000 utbildningsveckor för 85000 personer behöver upphandlas. Detta kommer främst att ske från AMU-gruppen, som genom bl.a. modulindelade kursplaner kan anpassa ulbildningen till såväl varje enskild deltagares förutsättningar och behov som fill arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens.

För att ytterligare vidga utbudet av arbetsmarknadsutbildning kommer länsarbetsnämndema också atl upphandla kurser från andra utbildningsanordnare. Såväl komvux, studieförbund, högskola, gymnasieskola som företag kan komma i fråga.

Inslag av praktik bör enligt styrelsen i större utsträckning än hittills ingå i AMU-kurserna. Praktikinslag bör därför i samråd med berörda parter arbetas in i kursplanerna. Mot bakgmnd av regeringens program för informationsteknologi framhåller AMS att inslagen av datautbildning i AMU-kurserna bör kunna öka. AMS anser vidare att dataorientering bör kunna ingå i den förberedande utbildningen i allmänna ämnen, som redan finns inom arbetsmarknadsutbildningen.

Styrelsen föreslår en ändring av bestämmelserna för tillträde fill arbets
marknadsutbildningen. Högst 10% av kapaciteten vid de sårskilt anord
nade AMU-kurserna får i dag erbjudas fill personer som har anställning,
men som saknar eller har en föråldrad eller kort yrkesutbildning. Denna
möjlighet utnyttjas emellertid endast i liten utsträckning eftersom dessa     78

sökande i prakfiken endast kan erbjudas vakanta platser. AMS menar all    Prop. 1985/86: 100 denna grupp, som väljer yrkesutbildning inom AMU för att förebygga    Bil. 12 arbetslöshet, bör få söka på samma villkor som arbetslösa. AMS föreslår att detla får ske som försöksverksänihét.

Kostnaden för den utbildning som länsarbetsnämndema bedöms behöva upphandla från AMU-gmppen och andra utbildningsanordnare beräknas sammanlagt till ca 2000 milj. kr.

AMS bedömer vidare atl 25000 personer behöver få della i yrkesutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet med utbildningsbidrag. Möjligheten fill utbildningsbidrag för studier inom det reguljära utbildningsväsendet underlättar för arbetsförmedlingen att planera utbildning för vissa grupper med särskilda svårigheter, t. ex. vissa handikappade och flyktingar som ibland kan behöva en mer omfattande teoretisk förberedelse före en yrkesutbildning. Utbudet av yrkesutbildningar inom det reguljära utbildningsväsendet har också ökat under senare år. AMS anser det värdefullt atl kunna utnyttja dessa för arbetsmarknadsutbildning.

30000 personer beräknas delta i arbetsmarknadsutbildning i företag med en genomsnitfiig längd av 400 timmar. Med hänsyn dels lill arbetsmarknadsläget under budgetåret 1986/87, dels till osäkerheten om betydelsen av förnyelsefonderna menar dock AMS, att denna beräkning kan behöva revideras.

Med den omfaitning som AMU i företag bedöms få, beräknar AMS kostnadema till 240 milj. kr. Delta belopp inkluderar medel för särskild datautbildning vilken AMS anser skall utgöra en del av AMU i förelag. Likaså föreslår styrelsen att den treåriga försöksverksamheten med rekryteringsutbildning till teko-området, som avslutas under innevarande budgetår, skall kunna fa en motsvarighet inom AMU i förelag. I AMS beräkning inryms vidare försöksverksamheten med förlängd utbildningstid upp till 1840 timmar för utbildning av tekniker.

För elevsocial verksamhet och boendeservice beräknar AMS 57 milj. kr., varav 27,3 milj. kr. för den del av denna verksamhet som skall ombesörjas av AMU-gmppen. Därvid har 6 milj. kr. beräknats för en förstärkning med 36 tjänster av den kurativa verksamheten. Vid övergången till ny organisation den 1 januari 1986 kommer 44 kuratorstjänster att inrättas. AMS menar att kurativt stöd behövs på samtliga utbildningsställen och att 80 tjänster därför är ett minimum. För boendeservice och förläggningar som AMS svarar för har 29,7 milj. kr. beräknals.

Den sammanlagda kostnaden för arbetsmarknadsutbildningen beräknar AMS således fill 2297 milj. kr. Med hänsyn till ingående reservationsmedel per den 1 juli 1985 begär AMS 2097 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till arbetsmarknadsutbildningens viktiga roll både vad gäller
att underlätta stmktureUa förändringar på arbetsmarknaden och all med
verka till tryggare arbets- och inkomstmöjligheter för olika gmpper på
arbetsmarknaden, bedömer jag att omfattningen av arbetsmarknadsutbild
ningen även för budgetåret 1986/87 måste ligga på en oförändrat hög nivå.     79

Jag räknar med 115000 deltagare i olika former av arbetsmarknadsutbild- Prop. 1985/86: 100 ning. Jag fömtsätter att den nya organisalionen och verksamhetsformen Bil. 12 för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen, AMU-gmppen, skall bidra till ett väl differentierat utbud av yrkesutbildningar, vilket i sin tur underlättar anpassningen på arbetsmarknaden. Beroende på utveckUngen på arbetsmarknaden kan det bli nödvändigt för mig att återkomma lill regeringen i fråga om resurser för arbetsmarknadsutbildningen.

AMU-kurser

AMS har bedömt behovet av särskill anordnad arbetsmarknadsutbildning till 1600000 utbildningsveckor vilket skulle ge möjlighet för 85000 personer att någon period under budgetåret 1986/87 delta i arbetsmarknadsutbildning. För egen del räknar jag med etl - jämfört med innevarande budgetår - oförändrat deltagarantal, dvs. 80000 deltagare. Jag beräknar antalet utbildningsveckor till 1520000. Jag har därvid bl. a. tagit hänsyn till att gmndläggande undervisning i svenska för invandrare (sfi), fr. o. m. den 1 juli 1986 inte skall anordnas som AMU-kurs och räknat av 80000 utbildningsveckor. Däremot skall AMU-gmppen under budgetåret 1986/87 enligt de övergångsbestämmelser som föreslås i regeringens proposition 1985/86:67 med vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare, få möjlighet att anordna s.k. gmnd-sfi på uppdrag av en kommun. Överföringen av den grtmdläggande sfi-undervisningen till annan huvudman påverkar inte antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, men minskar däremot den genomsnittliga utbildningstiden med knappt en vecka.

Vid min medelsberäkning för upphandling av AMU-kurser har jag i samråd med chefen för utbildningsdepartementet räknat av 70 milj. kr. för den del av undervisningen i svenska för invandrare inom AMU som kan anses utgöra gmndläggande sfi-undervisning. Motsvarande belopp har förts upp under åttonde huvudtiteln för bidrag till gmnd-sfi.

För arbetsmarknadsverkets upphandling av AMU-kurser för 80000 deltagare beräknar jag medelsbehovet lill 1 834,2 milj. kr.

Genom beslut om proposifionen (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr 101) om ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen har riksdagen bl.a. beslutat att ett driftbidrag skall utgå för hyror av sådana lokaler som är avvecklingsbara, men som har långa kontraktstider. Jag avser att senare föreslå regeringen att AMU-styrelsen i samråd med byggnadsstyrelsen får i uppdrag att klarlägga medelsbehovet för ett sådant bidrag. Mot denna bakgmnd förordar jag att regeringen får disponera högst 14 milj. kr. av ifrågavarande anslag för överföring till AMU-gmppen när närmare besked föreligger i fråga om lokaler som bör avvecklas.

1 samband med nedläggningen av den tidigare bristyrkesutbildningen
infördes möjligheten att erbjuda utbildning till icke arbetslösa, som helt
saknar eller som endast har kortvarig eller föråldrad yrkesutbildning. Lik
som vid den tidigare bristyrkesutbildningen har arbetslösa emellertid haft
företräde vid uttagning fill utbildningen. AMS påpekar att denna tillämp
ning starkt har begränsat möjligheten att uppfylla statsmaktemas inten-    80
tioner. En generösare uttagning utan inskränkning fill vakanta platser

skulle också, enligt min uppfattning, underlätta för arbetsförmedlingen att Prop. 1985/86:100 tillsätta mindre efterfrågade lediga platser med sökande om dessa vet att de Bil. 12 vid ett senare tillfälle har möjlighet att ålerkomma lill arbetsförmedlingen för ansökan om en utbildning. På detta sätt kan vakanstiderna för de lediga platserna förkortas och rörligheten på arbetsmarknaden stimuleras samtidigt som den enskilde genom en yrkesutbildning kan ges en förbättrad ställning. Jag föreslår därför att icke arbetslösa, som saknar yrkesutbildning eller endast har kort eller föråldrad utbildning och som söker utbildning med inriktning mot sådan verksamhel inom näringslivet där efterfrågan på arbetskraft bedöms särskilt stor, får erbjudas utbildning på samma villkor som arbetslösa. Till övriga kurser anserjag att företrädet för arbetslösa bör behållas. Sammanlagt bör som fidigare högst 10% av det totala antalet platser, som länsarbetsnämnden upphandlar, få erbjudas icke arbetslösa.

Elevsocial verksamhet

I samband med riksdagens beslut om en ny organisation för arbetsmarknadsutbildningen m. m. fastlades också ansvarsfördelningen för den elevsociala verksamheten. Den innebär atl AMS dels svarar för förläggningsverksamhet och boendeservice, dels planerar och finansierar den elevsociala verksamhel — hälsovård och socialkurativ verksamhet — som skall finnas inom AMU-gruppen. Enligt riksdagens beslut om tilläggsbudget I (AU 1985/86:7) skall Nordkalottens AMU-center (Nk-c) fr. o. m. den 1 januari 1986 få ansvar för den elevsociala verksamheten vid centret. I avvaktan på ett mer detaljerat beräkningsunderlag räknar jag med att den elevsociala verksamhet som skall bedrivas inom AMU-gmppen inkl. förläggningsverksamheten vid Nk-c, under budgetåret 1986/87 kan finansieras genom att AMS efter rekvisition får föra över medel till AMU-styrelsen för dessa ändamål. Det bör få ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om detta.

AMS har i sin anslagsframställning begärt en iitökhing av den elevsociala verksamheten hos AMU-gmppen med 36 tjänster för kurativa arbetsuppgifter. Jag biträder inte AMS förslag. Behov av kuratorsslöd bör normalt kunna tillgodoses genom kommunemas försorg. Det särskilda behov av kurativa insatser som finns vid vissa AMU-center med t. ex. stort inslag av invandrare eller handikappade bör kunna täckas inom ramen för nuvarande resurser.

För den elevsociala verksamheten beräknar jag 51 milj. kr., varav 21,3 milj. kr. för elevsocial verksamhet inom AMU-gmppen och 29,7 milj. kr. för hyror och drift av AMS egna förläggningar inkl. förläggningar vid Nk-c.

Utbildning med utbildningsbidrag inom det reguljära utbildningsväsendet m.m.

Antalet personer som beviljas utbildningsbidrag för utbildning inom det
reguljära utbildningsväsendet eller hos vissa andra utbildningsanordnare
bör enligt min bedömning få uppgå till ca 20000 personer. Härigenom är     81

6   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

det möjligt för arbetsförmedlingen att dels tillgodose mer speciella utbild-    Prop. 1985/86: 100 ningsbehov, dels underlätta för dem som bor långt från ett AMU-center all    Bil. 12 få genomgå en yrkesutbildning.

För försöksverksamheten med yrkespraktik inom försvaret föreslår jag för budgetåret 1986/87 en omfattning av 2000 ungdomar fill en kostnad av 30 milj. kr. Jag är angelägen om att denna verksamhet även i fortsättningen bedrivs som en utbildning med vissa praktiska inslag.

AMU iföretag

Med hänsyn till att de s.k. fömyelsefondema får tas i anspråk under år 1986 för bl. a. utbildning av anställda harjag bedömt att AMU i företag bör begränsas till 15000 deltagare. För denna omfaitning harjag beräknat 123 milj. kr. I mina beräkningar ingår såväl ulbildning inom tekoindustrin som den särskilda datautbildningen för kortutbildade. Jag har även räknat med en fortsatt förlängning av utbildningstiden för tekniska påbyggnadsutbildningar inom AMU i företag.

Underde tre senaste budgetåren har 7 milj. kr. per budgetår anvisats för utbildning av nyanställda inom tekobranschen. Efter vad jag har erfarit har denna s.k. rekryteringsutbildning inom tekobranschen efter vissa inledningsproblem kunnat utnyttjas i enlighet med statsmakternas riktlinjer. Chefen för industridepartementet kommer senare i dag att redovisa regeringens syn på tekoindustrin. Efter en kraftig minskning finns nu möjlighet för branschen att utvecklas och förbättra sin konkurrensförmåga. I det perspektivet är utbildning ett mycket viktigt instmment. Jag föreslår därför att de nu gällande villkoren för utbildning av nyanställda inom tekobranschen får förlängas till atl gälla under ytterligare en treårsperiod. För budgetåret 1986/87 har jag beräknat sammanlagt 20 milj. kr. för denna ulbildning, varav 10 milj. kr. för utbildningskostnader under detta anslag och 10 milj. kr. för bidrag fill lönekostnader under anslaget B4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Jag räknar därvid med att ca 500 personer skall kunna anställas och genomgå utbildning anpassad för tekobranschen. De kursplaner som hittills har tagits fram bör efter eventuell anpassning kunna utnyttjas även fortsättningsvis.

Under föregående och innevarande budgetår bedrivs en särskild ulbildning för kortutbildade inom dataområdet. I en uppföljning, som genomfördes paralleUt med utbildningen under hösten och vintem 1984-85, bekräftas att målgmppen för utbildningen - de kortutbildade - har nåtts. Ca 60% av deltagarna hade genomgått högst gmndskola.

Enligt riktlinjerna för projektet skulle utbildningen läggas upp i två steg. Det första steget som avslutades i samband med budgelårsskiftet avsåg en gmndläggande introduktion i datorkunskap om högst 160 timmar. Det andra steget avsåg en mer yrkesinriktad utbildning om upp fill ca fio veckor eUer 400 timmar. Genom beslut av riksdagen (prop. 1984/85:150 bil. 2, AU 21, rskr 391) har 16 milj. kr. anslagits för genomförande av den mer yrkesinriktade utbildningsetappen under innevarande budgetår.

Chefen för utbildningsdepartementet har fidigare i dag föreslagit att
studieförbunden under budgetåren 1986/87 och 1987/88 skall få möjlighet 82

all anordna grundläggande bred datautbildning för kortutbildade med Prop. 1985/86: 100 friare regler än vad som gäller för vanliga studiecirklar. Jag förordar nu atl Bil. 12 ulbildning motsvarande den andra elappen av datautbildningsprojektet, skall få anordnas inom ramen för de beräknade kostnade:rna för AMU i företag. Enligt den försöksordning som nu gäller erfordras inte någon särskild motprestation av de företag eller förvaltningar som önskar della i verksamheten. Jag finner det emellertid rimligt all krav på en arbetsmarknadspolitisk motprestation fortsättningsvis bör ställas då statliga och kommunala myndigheter eller institutioner beviljas bidrag.

AMS har föreslagit atl kriterierna för dels den s. k. flaskhalsutbildningen, dels utbildning av strukturella skäl, enligt föreskrifter för AMU i förelag, skall vidgas till alt omfatta även anställda inom kommuner och landsting. Enligt AMS skulle därvid 10000 personer erbjudas utbildning under budgetåret 1986/87.

För egen del vill jag föreslå elt begränsat försök med vidgade kriterier för AMU i företag för anställda i kommuner och landsting. Jag avser föreslå regeringen alt försök får bedrivas inom Jämtlands och Värmlands län samt i Malmö kommun. Försöket bör samordnas med den verksamhet som de fackliga organisationerna i samarbete med arbetsförmedlingen planerar i ett antal län i syfte atl minska antalet arbetslösa. Som motprestation bör i huvudsak gälla att en arbetslös får anställning tills vidare eller som vikarie eller atl en person som fyllnadsmarkerar på förmedlingen kan erbjudas önskad arbetstid. Bidraget för utbildningskostnader bör maximeras lill 20 kr. per timme.

Sammanfattning av medelsberäkningen

För budgetåret 1986/87 räknarjag med att de totala utgifterna under anslaget kommer att uppgå till 2038,2 milj. kr., varav 1834,2 milj. kr. för upphandling av AMU-kurser, 51 milj. kr. för elevsocial verksamhet, 123 milj. kr. för AMU i förelag och 30 milj. kr. för yrkespraktik inom försvaret. Under anslaget finns för innevarande budgetår en reservation om 783 milj. kr., varav ca 600 milj. kr. är inlecknade för kvarstående utgifier och verksamhel under innevarande budgelår. Även för innevarande budgelår kan en uigående reservation förväntas. Jag avser därför senare föreslå regeringen alt 200 milj. kr. av denna får utnyttjas för att betala kostnader för verksamhet under näsla budgetår. Med hänsyn härtUl beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1986/87 fill I 838,2 milj. kr. Vidare avser jag alt föreslå regeringen alt lönekostnader för de personalgmpper inom den nuvarande organisafionen som kan förväntas bli övertaliga, men som genom avtal mellan berörda personalorganisationer och skolöverstyrelsen (SÖ) kommer atl fullgöra sina arbetsuppgifter inom AMU-gmppen, får finansieras med reservationsmedel.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1986/87 anvisa
ett reservationsanslag av 1838 200000 kr.                                     83

B 4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag    Prop, 1985/86:100

Bil. 12

1984/85 Utgift    3 106 104 000(1)

1985/86 Anslag        2 645 927 000 1986/87 Förslag      3   111 282 000

(1) Häri ingär medel för förvaltningskostnader som fr.o.m.   budgetåret
1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader.                                      |

i Från anslaget finansieras 35 % av kostnaderna för

-    ersättning till de erkända arbetslöshetskassorna,

-    statsbidrag till permitteringslöneersättning,

-    kontant arbetsmarknadsstöd,

-    UtbUdningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning,

-    UtbUdningsbidrag tiU inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut. Resterande 65% av kostnaderna finansieras med arbetsgivaravgifter

enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslag

AMS

Föredraganden

Ersättning till arbets-

löshetskassor

1 615 642

000

+ 690 508 000

+ 458 290 000

Statsbidrag till

permitteringslöneersättning

36 750

000

+ 26 250 000

-

Kontant arbetsmarknads-

stöd

151 900

000

+ 75 600 000

+ 56 000 000

Utbildningsbidrag, arbets-

marknadsutbildning

773 945

000

-t- 31 055 000

- 46 245 000

Utbildningsbidrag, arbets-

marknadsinstitut

67 690

000

- 3 990 000

2 690 000

2 645 927

000

+ 819 423 000

+ 465 355 000

Ersättning till arbetslöshetskassor avser verksamhet enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring. De erkända arbetslöshetskassorna får genom AMS statsbidrag för del av utbetalda ersättningar. Kassor med särskilt stora ersättningsutbetalningar och otillräckliga ekonomiska resurser kan genom särskilt bidrag få nödvändiga förstärkningar. Från anslagsposten bekostas även särskilda utbetalningar fill medlemmar i Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa som följd av internationella överenskommelser om fångslbegränsning.

Statsbidrag fill permitteringslöneersättning avser statsbidrag tUl arbetsgivare som har betalat permitteringslön till arbetstagare och som är ansluten liU ett permitteringslöneersättningssystem.

Kontant arbetsmarknadsstöd avser verksamhet enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Stödet utgör elt komplement till arbelslöshelsförsäkringen och ger ekonomiskt stöd för vissa grupper av nytiUkomna på arbetsmarknaden samt fill arbetslösa som inte är anslutna till arbetslöshetsförsäkringen.

Utbildningsbidrag, arbetsmarknadsutbildning och Utbildningsbidrag, arbetsmarknadsinstitut avser bidrag till personer som deltar i arbetsmark-

84

nadsutbildning eller är inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut. Utbildnings-    Prop. 1985/86:100 bidrag består av dagpenning och särskUda bidrag i form av resekoslnadser-    Bil. 12 sättning, traktamente m. m.

AMS

För budgetåret 1986/87 ulgår AMS i sina medelsberäkningar för ersättning till de erkända arbetslöshetskassorna från 7,1 ersätlningsdagar per medlem. Antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna uppskattas fill 3425000 och dagpenningen har antagUs vara oförändrad. Med dessa fömlsältningar beräknar AMS utbetalningsbehovet liU 6589 milj. kr., varav 2306,2 milj. kr. utgör anslagsmedel. För att inte värdet av det kontanta stödet skall urholkas är det enligt AMS angeläget att dagpenningen fortlöpande anpassas till den allmänna pris- och löneutvecklingen.

För statsbidrag tUl permitteringslöneersättning anser AMS att del med hänsyn fill en förväntad konjunkturförändring, är rimligt atl räkna med en högre permitteringsvolym under budgetåret 1986/87 än under innevarande budgetår. Enligt AMS är det rimligt att anta att antalet permitleringsdagar under budgetåret 1986/87 kommer att uppgå liU 600000, vilket är en ökning med 250000 dagar. Med ett oförändrat statsbidrag, i normalfallet 300 kr. per dag, blir utbelalningsbehovet 180 milj. kr., varav 63 milj. kr. utgör anslagsmedel.

1 fråga om det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) räknar AMS med sex mUjoner stöddagar. AMS föreslår atl KAS höjs från 100 fill 120 kr. per dag. Utbetalningsbehovet blir då 650 milj. kr., varav 227,5 milj. kr. utgör anslagsmedel.

AMS föreslår en viss höjning av utbildningsbidragen som ulgår liU deltagare i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering. Dagpenningen 130 kr. för ungdomar under 20 år som inte är berättigade fiU ersättning från erkänd arbetslöshetskassa bör höjas lill 140 kr. Dagpenningen för övriga som inte är berättigade lill kassaersättning bör höjas från 185 lill 210 kr. Kostnaden för dessa höjningar beräknar AMS till 73 milj. kr.

Vidare föreslår AMS atl traktamentet som kan utgå till kursdeltagare i arbetsmarknadsutbildning utanför hemorten höjs från 50 fill 75 kr. per dag. Kostnaden härför beräknas fill 24 milj. kr.

Som ett led i strävandena all mera markerat använda arbetsmarknadsutbildningen för insatser som främjar rekryteringen till industrin önskar AMS införa en stimulanspremie till deliagare i AMU- kurser med inriktning på tiUverkningsyrken inom industrin. Premien skulle betalas ut fill dem som fullföljer planerad yrkesutbUdning eller når utbildningsmålet genom att få arbete i utbildningsyrket. Kostnaden för en sfimulanspremie om 200 kr. per kursvecka tUl deltagare som fullföljer yrkesutbUdning inriktad på tUlverkningsindustrin beräknas tUl 96 milj. kr.

Utbelalningsbehovet för utbUdningsbidrag lill deltagare i arbetsmark
nadsutbildning beräknar AMS tUl 2300 milj. kr., varav 805 milj. kr. utgör
anslagsmedel. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning med utbild
ningsbidrag har beräknats fill 110000 och den genomsnittliga utbildningsti
den tiU 18 veckor. Motsvarande kostnader för utbildningsbidrag till delta-   85

gare i yrkesinriktad rehabilitering beräknas till 182 milj. kr., varav 63,7    Prop. 1985/86:100 milj. kr. utgör anslagsmedel. Antalet deltagare har beräknats fill 21000,    Bil. 12 den genomsnittliga inskrivningstiden till tolv veckor och utbildningsbidraget lill 722 kr. per vecka.

Budgetåret 1986/87, AMS förslag (kr.)

Verksamhet                                    Utbetalningsbehov     Anslagsbehov

(35 % av kol 21

Ersättning till arbets
löshetskassor                                  6 589 000 000        2 306 150 000

Statsbidrag till
permitteringslöneersättning     180 000 000                               63 000 000

Kontant arbetsmarknadsstöd       650 000 000                           227 500 000

Utbildningsbidrag, arbets
marknadsutbildning                         2 300 000 000                   805 000 000

Utbildningsbidrag, arbets
marknadsinstitut                                 182 000 000                     63 700 000

9 901 000 000               3 465 350 000

Föredragandens överväganden

Innan jag går in på mina medelsberäkningar vUl jag erinra om att en särskUd utredare nyligen har tillkaUats som skall se över vissa frågor gällande stödet vid arbetslöshet såsom ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen, medlemsavgifter, karensvillkoret, administrationen av KAS, arbetslöshetsersättning i samband med pension samt vissa finansieringsfrågor. Utredaren bör ha slutfört sitt arbeie senast den I maj 1987.

En fråga som jag finner det angeläget att kort beröra här, och som AMS har fört fram i en skrivelse den 15 augusfi 1985, är arbetslöshetsersättning i samband med studier. När den nu gällande lagstiftningen om arbetslöshetsersättning trädde i kraft den 1 januari 1974 var utgångspunkten att arbetslöshetsersättning skulle få utgå i samband med studier endasl i undantagsfall (se prop. 1973:56 s. 178 och 230). Studier skulle finansieras genom studiesocialt stöd och inte genom arbetslöshetsersättning. Utvecklingen har emellertid gått därhän, att arbetslöshetsersättningen i viss utsträckning har kommit att uppfattas som etl alternativ till studiesocialt stöd. Jag anser alt denna utveckling är otillfredsställande. Samhällel erbjuder ett flertal former av studiesocialt stöd såsom studiehjälp, studiemedel, vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och utbildningsbidrag. De två sistnämnda formerna riktar sig till arbetslösa personer och har införts mot bakgmnd bl.a. av att utbildning bör ses som elt bättre alternativ än atl den enskilde passivt skall uppbära arbetslöshetsersättning. Ur såväl samhällets som individens synvinkel är det således eftersträvansvärt att en arbetslöshetsperiod utnyttjas för utbildning, men med en studiefinansiering som inte mbbar grunderna för arbetslöshetsersättningen.

Min grundinstäUning är således att arbetslöshetsersättning skall vara ett
stöd vid arbetslöshet och inte ersätta sludiesociala stöd. Jag avser att efter
nödvändigt samråd med bl.a. arbetsmarknadens parter ålerkomma lill
regeringen i denna fråga.                                                                   86

LO, TCO, SACO/SR och Arbelslöshetskassomas Samorganisation har i Prop. 1985/86: 100 skrivelse den 18 november 1985 hemslälll alt den högsta dagpenningen i Bil. 12 arbetslöshetsförsäkringen höjs från nuvarande 315 tiU 400 kr. fr. o. m. den I juli 1986. Jag kan inte tUlstyrka;en så kraftig höjning ay dagpenningen. Jag anser det dock rimligt att den högsta dagpenningen höjs fiU 335 kr. Jag föreslår därför att denna högsta dagpenningnivå skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1986.

AMS har föreslagit en höjning av KAS till 120 kr. Jag anser också att det är rimligt med en höjning av stödet. Jag tillstyrker därför förslaget. Jag föreslår att denna stödnivå skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1986.

Jag vUl här också anmäla att jag, under fömtsättning av riksdagens godkännande av den av mig här förordade höjningen av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen, har för avsikt att senare föreslå regeringen atl höja UtbUdningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering. Utbildningsbidraget för den som är berättigad till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa bör höjas till högst 335 kr. För den som är lägst 20 år och inte har rätl till ersättning från arbetslöshetskassa bör bidraget höjas från 185 tUl 205 kr. Bidragsnivån 130 kr. som gäller för den som är under 20 år och som inte är berättigad till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa bör samtidigt höjas till 140 kr. AMS har föreslagit atl traktamentet som kan ulgå till kursdeltagare i arbetsmarknadsutbildning utanför hemorten höjs från 50 till 75 kr. per dag. Jag tillstyrker förslaget. Traktamentet har inte höjts sedan år 1978 och det är därför rimligt med en relativt kraftig höjning nu för att anpassa traktamentet fill det fakfiska pris-och löneläget. Jag beräknar i likhel med AMS kostnaden för denna höjning till 24 milj. kr. AMS förslag tUl andra reformer i fråga om utbildningsbidrag kan jag inte tillstyrka.

Jag övergår nu till mina medelsberäkningar för budgetåret 1986/87. Kostnaderna för utgifterna under anslaget kan på gmnd av osäkerheten om arbetslöshetens framtida omfattningen inte beräknas annal än överslagsmässigt. För budgetåret 1986/87 beräknar jag alt arbetslösheten bland medlemmarna i de erkända arbetslöshetskassorna kommer att motsvara 6,2 dagar per medlem och år. Med denna arbetslöshet och 3 425 000 medlemmar i arbetslöshetskassoma och en genomsnittligt fillförsäkrad dagpenning på 325 kr. beräknar jag medelsbehovet för ersättning till arbetslöshetskassorna till 5925,5 milj. kr., varav 2073,9 milj. kr. avser anslagsmedel.

För statsbidrag till permitteringslöneersättning beräknar jag 105 milj. kr., varav 36,8 milj. kr. utgör anslagsmedel. Jag har med hänsyn fill utfallet under första halvåret 1985 beräknat antalet statsbidragsberättigade permitleringsdagar till oförändrat 350000. Vidare räknar jag med oförändrade statsbidrag, dvs. 300 kr. per dag i normalfallet och 280 kr. per dag vid väderpermiltering.

Utbetalningsbehovet för KAS beräknar jag fill 594 milj. kr., varav 207,9 milj. kr. avser anslagsmedel. Jag har då uppskattat antalet stöddagar fill 5,5 miljoner.

Koslnaderna för utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbild
ning och inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut beräknar jag till 2 264,9 milj. 87

kr., varav 792,7 milj. kr. avser anslagsmedel. Antalet deltagare i arbets-    Prop. 1985/86: 100 marknadsutbUdning med utbildningsbidrag harjag då antagit uppgå tUl    Bil. 12 100000 och den genomsnitfliga utbildningsfiden fill 18 veckor. Motsvarande siffror för inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut har jag uppskattat till 21000 inskrivna och tolv veckor.

Kostnaderna för de förbättringar av arbetslöshetsersättningarna och utbildningsbidragen som jag nu har förordat beräknar jag fill 537 milj. kr. Dessa kostnader bör enligt min mening finansieras genom en höjning av den s. k. arbetsmarknadsavgiften. Jag föreslår därför all denna avgift höjs med 0,3 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1987.

Mina förslag i det föregående om en höjning av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet samt om en höjning av arbetsmarknadsavgiften föranleder ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd och lagen (1981:691) om socialavgifter. Förslagen bör fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga 12.3. Jag har i frågan om höjningen av arbetsmarknadsavgiften samrått med chefen för socialdepartementet. De föreslagna lagändringarna är av enkel beskaffenhet. Jag anser därför att lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

dels anta inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

3.      lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
dels

till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 111282000 kr.

B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder

1984/85 Utgift 5 116 483 000(1)     Reservation   2 461 184 000(2) 1985/86 Anslag 2 695 470 000(3) 1986/87 Förslag 2 687 500 000

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m. budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

(2) Reservationen består av beslutade medel till beredskapsarbeten, som skall betalas under budgetåret 1985/86.

(3) Dessutom har anslaget tillförts 187 000 000 kr. med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten.

Från anslaget betalas utgifter för de sysselsättningsskapande åtgärdema
Beredskapsarbeten, Bidrag tiU arbetslösa för att starta egen verksamhet,
Industribeställningar och Försöksverksamhet med sysselsättningsska
pande åtgärder.                                                                               88

Prop. 1985/86:100 Bil. 12

1985/86 Anslag

1986/87 Beräknad ändring

AMS         Föredraganden

Beredskapsarbeten

1 575 470 000(1)

+ 1 149 530 000 + 1 032 030 000

Rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten av icke investerings-karaktär

1 058 000 000(2)

+   67 000 000 - 1 058 000 000

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

37 000 000

-1-   23 000 000 +   13 000 000

Industribeställningar

15 000 000

-

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder

10 000 000

- +    5 000 000

2 695 470 000

+ 1 239 530 000 -    7 970 000

(1) Dessutom har 187 milj. kr. tillförts med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten.

(2) 300 milj. kr. av dessa medel har överförts till anslagsposten Beredskapsarbeten.

Beredskapsarbeten omfattar statliga beredskapsarbelen samt statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten och enskilda beredskapsarbeten. Beredskapsarbeten syftar till att motverka arbetslöshet till följd av säsong-och konjunkturnedgång eller när arbetstillgången av andra skäl är otillräcklig. Vidare ges genom beredskapsarbeten sysselsättning åt äldre, lokalt bunden eller handikappad arbetskraft, som har svårigheter att få arbete på öppna marknaden även i goda konjunkturer. Bestämmelser om beredskapsarbeten finns i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368).

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet omfattar en försöksverksamhet med bidrag tiU personer som är 20 år eller äldre för att dessa vid start av eget företag skaU klara sin försörining under etl initialskede.

Industribeställningar avser kostnader för statliga industribeställningar som läggs ut av sysselsättningsskäl.

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder omfattar statsbidrag för att bl.a. stödja utvecklingsbara projekt och sysselsättningsskapande aflarsidéer.

AMS

Beredskapsarbeten

För budgetåret 1984/85 anvisades till beredskapsarbeten 3 107,1 milj. kr. på statsbudgeten, varav 138 milj. kr. med utnyttjande av den av riksdagen anvisade finansfuUmakten. Under budgetåret 1984/85 har kostnadema för beredskapsarbeten uppgått lUl 3 611,9 milj. kr.

89

Dagsverkskostnader för olika slag av beredskapsarbeten har under senare år utvecklats på sätt som framgår av följande tabell.

Dagsverkskostnader i kr.   för olika ändamålsgrupper

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Ändamålsgrupp

1982/83

1983/84

1984/85

Stats-

stats-

stats-

Totalt

bidrag

Totalt

bidrag

Totalt

bidrag

INVESTERINGSAHBETEN

Vägar

1

727

1 439

1

968

1 548

2

252

1 821

Vatten o avlopp

2

026

621

2

266

647

2

557

758

Husbyggnad

2

415

808

2

503

800

2

643

796

Turism o fritid

1

117

450

1

585

744

2

174

841

övriga invest arb

1

370

815

1

894

1 017

1

772

935

Invest arb/snitt-

kostnad

1

896

894

2

194

952

2

378

964

Därav:

Statliga

1

610

1 432

1

862

1 566

1

957

1 611

Kommunala

2

027

615

2

266

698

2

553

742

Enskilda

2

121

726

2

771

1 005

2

280

769

ANDRA ARBETEN

skogsvård

642

478

706

542

815

594

Naturvård

565

402

553

425

669

420

Fornminnesvård

751

736

835

831

958

917

Adm 0 service

384

303

483

376

513

382

Hälso 0 sjukvård

425

306

452

334

526

331

Arb för kulturarb

584

418

605

429

611

317

övriga arbeten

449

334

466

357

565

378

437

507

Andra arb/snitt-

kostnad

Därav:

Statliga

Kommunala

Enskilda

333

574

509

416

297

378

279

391

411

588

633

569

779

648

464

335

536

344

593

467

292

276

Invest arbeten o andra arbeten/sni ttkostnad

599

395

727

465

934

518

Ej objektsbundna kostnader

10

10

11

11

15

15

Totalt

609

405

738

476

949

533

Fördelning totalt

exkl. ej objektsbundna

kostnader:

statliga

Kommunala

Enskilda

763

678

826

725

1 029

853

595

332

678

378

879

411

448

297

1 018

573

1 719

630

Av tabellen framgår att den genomsnittliga dagsverkskostnaden varierar beroende på hur beredskapsvolymen är sammansatt. Under exempelvis budgetåret 1984/85 var bidraget till investeringsarbeten mer;än dubbelt så högt per dagsverke jämfört med andra arbeten. Bidraget till statliga beredskapsarbeten utgår vanligtvis med 100% av kostnaden och för investeringsarbeten är andelen anvisade betydligt lägre än för övriga arbeten.

90

Således är såväl fördelningen på huvudmän som beredskapsarbetenas art     Prop. 1985/86: 100
helt avgörande för dagsverkskoslnaden.                            Bil. 12

Under de senaste fem åren har den genomsnUtliga bidragskoslnaden per dagsverke varit följande (löpande penningvärde kr.).

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

460

416

405

476

533

AMS redovisar två alternativ avseende behovet av sysselsättningsskapande åtgärder. I anslagsframställningen utgår styrelsen från det alternativ som bygger på förutsättningen att konjunkturavmattningen inte blir lika djup under budgetåret 1986/87 som under budgeråret 1981/82 samt atl den ekonomiska pohtiken och arbetsmarknadspolifiken får en offensiv inriktning.

Mol denna bakgmnd och under förutsättning alt stödformerna ungdomslag, rekryteringsstöd samt offentligt skyddal arbete beslår under budgetåret 1986/87 och kan bedrivas på av AMS beräknade nivåer, beräknas behovet av beredskapsarbelen lill fem miljoner dagsverken. Andelen sysselsatta i invesleringsarbeten beräknas lill ca 19%. Med denna andel sysselsatta i invesleringsarbeten beräknas den genomsnittliga dagsverkskostnaden fill 545 kr. Totalkostnaden för beredskapsarbeten blir då 2725 milj. kr.

91

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Antalet anvisade arbetslösa vid beredskapsarbeten och deras ålders- och könsfördelning under budgetåret 1984/85

Ar/Månad

Antal Totalt - män

Beredskapsarbete

Antal      Därav

%

- kvinnor

arbetslösa

18-19

20-24

25-44

45-60

61-

1984

Juli

Totalt

11 330

3,1

31,3

45,7

18,6

1,3

- män

7 977

2,1

24,4

48,4

23,4

1,7

- kvinnor

3 353

5,8

47,7

39,1

7,3

0,1

Aug

Totalt

14 175

1,2

25,9

47,8

23,1

2,0

- män

11 022

1,1

20,2

49,6

26,7

2,4

- kvinnor

3 153

2,0

45,7

41,2

10,7

0,2

Sept

Totalt

17 573

0,7

27,6

47,6

22,3

1.8

- män

12 709

0,6

21,9

48,8

26,4

2,3

- kvinnor

4 864

0,9

42,5

44,5

11,7

0,4

Okt

Totalt

23 356

0,5

29,9

47,4

20,7

1,5

- män

15 230

0,5

22,7

49,2

25,5

2,1

- kvinnor

8 126

0,5

43,6

43,9

11,6

0,4

Nov

Totalt

25 888

0,5

31,8

47,5

19,0

1,2

- män

15 824

0,4

24,1

49,6

24,0

1,9

- kvinnor

10 064

0,6

43,8

44,3

11,0

0,3

Dec

Totalt

27 533

0,5

32,0

47,4

19,0

1,1

- män

16 676

0,4

24,2

49,5

24,1

1,8

- kvinnor

10 857

0,6

43,8

44,2

11,0

0,4

1985

Jan

Totalt

27 460

0,4

31,8

47,6

19,1

1,1

- män

16 646

0,4

23,8

49,8

24,2

1,8

- kvinnor

10 814

0,3

44,0

44,1

11,2

0,4

Febr

Totalt

29 353

0,3

31,8

47,4

19,3

1,2

- män

17 660

0,3

23,7

49,7

24,5

1,8

- kvinnor

11 693

0,2

44,1

44,0

11,5

0,2

Mars

Totalt

29 538

0,5

31,2

47,9

19,1

1,3

- män

17 697

0,5

23,3

50,0

24,3

1,9

- kvinnor

11 841

0,5

43,0

44,8

11,4

0,3

Jril

Totalt

29 855

1,5

30,1

47,7

19,5

1,2

- män

18 004

1,1

22,3

50,1

24,6

1,9

- kvinnor

11 851

2,0

41,9

44,0

11,9

0,2

Maj

Totalt

29 596

0,7

30,6

47,0

20,4

1,3

- män

18 421

0,5

23,1

49,1

25,4

1,9

- kvinnor

11 175

1,0

42,9

43,6

12,1

0,4

Juni

Totalt

26 007

0,2

28,9

47,6

21,9

1,4

- män

17 075

0,3

21,8

49,6

26,3

2,0

- kvinnor

8 932

0,1

42,3

43,7

13,5

0,4

Av följande tabeU, där sysselsättning och nedlagda kostnader har fördelats på olika slag av beredskapsarbelen, framgår bl.a. alt ca 19% av sysselsättningsdagama under budgetåret 1984/85 avsåg investeringsarbeten.

92

Faktiskt utfall för beredskapsarbeten under budgetåret 1984/85 exkl. enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär

Prop. 1985/86:100 Bil. 12

Ändamålsgrupp

Sysselsättningsdagar

1 000-tal

Kostnader Totalt

Milj. kr.

Statsbidrag Milj. kr.

INVESTERINGSARBETEN

Vägar(1)                                     150   (55)        2,7        338 (126)     274 (112)

Vatten och avlopp                      122   (28)        2,2        311 (61)       92 (21)

Husbyggnad                                536   (49)        9,5     1 417 (84)     427 (42)

Turism och fritid                           61   (13)        1,1        133 (22)       51     (9)

Övriga investeringsarbeten      218   (55)        3,9        387 (93)     204 (66)

SUMMA Investeringsarbeten 1 087 (200)

Därav:

Statliga                                       274   (84)

Kommunala                                713 (104)

Enskilda                                     100   (12)

2 586 (386) 1 048 (250)

441 (159)

530 (83)

77   (8)

537 (172)

1 822 (201)

227 (13)

ANDRA ARBETEN

Skogsvård                                  575

Naturvård                                   560

Fornminnesvård                           39
Administration och service 1 851

Hälso- och sjukvård                  503

Arbeten för kulturarbetare          44

övriga 2u:beten                         967

(74) (10) (14)

(6)

10,2

10,0 0,7

32,9 8,9 0,7

17,2

468 375

38 950 265

27 546

(61)

(9)

(11)

(7)

342 235

36 708 166

14 366

(43)

(7)

(10)

(6)

(97) (6) (1)

791

1 866

12

SUMMA Andra arbeten

Därav:

statliga

Kommunala

Enskilda

4 539 (104)

1 016

3 484

39

2 669 (88) 1 867 (66)

(62) (3) (1)

(81) 659 (5) 1 197 (2)    11

SUMMA Investeringsarbeten

och andra arbeten       5 626 (304)

5 255

(474) 2 915

(316)

Ej objektsbundna kostnader

85

(45)    85

(45)

TOTALT                  5 626 (304)

5 340

(519) 3 000

(361)

Fördelning totalt exkl. ej
objektsbundna kostnader
Statliga                                    1 290 (181)

Kommunala                              4 197 (110)

Enskilda                                      139 (13)

1 328 (253) 1 100 (221)

3 688 (206) 1 727 (86)

239 (15)    88   (9)

siffrorna inom ( ) anger sysselsättning och kostnader för arbeten i AMS

regi.

(1) Inkl. skogsvägar och ej statsbidragsberättigade gator/vägar

Av tabellen framgår vidare atl arbeten inom administration och service svarar för den ojämförligt största andelen av anlalet beredskapsarbeten, nämligen 1,8 mUjoner dagar. Dessutom framgår att husbyggnad svarar för den största andelen av utförda sysselsältningsdagar i investeringsarbeten.

Beredskapsarbeten bör eniigt AMS i större utsträckning kunna utnyttjas inom ramen för individuella handlingsplaner för sökande där platsförmedling inte är ett fillräckligl instmment. Beredskapsarbeten bör t. ex. vara ell instrument för arbetspraktik efter avslutad arbetsmarknadsutbUdning eller i kombination med vägledning föregå val av yrke och ulbildning. Bered-

93

skapsarbete bör även kunna användas som elt medel atl pröva bosättning    Prop. 1985/86: 100 och arbeie på orter utanför hemorten där arbetskraftsefterfrågan väntas    Bil. 12 finnas i framtiden.

Rekryteringsstöd och enskUda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär

utvecklingen av rekryteringsstödet och enskilda beredskapsarbeten under budgetåren 1983/84 — 1986/87   (utfall och prognos)

Sysselsättningsdagar    Dagsverkskostnad   Totalkostnad
(miljoner)                  (kr.)             (milj. kr.)

1983/84

3,4

1984/85

5,2

1985/86

4,5

1986/87

4,5

266

913

225

1 175

235

1 058

250

1 125

Med en försvagad konjunktur och längre arbetslöshelstider bedömer AMS att behovet av stödformen kommer att kvarstå på samma nivå som under innevarande budgetår. Behovel beräknas fill 20000 sysselsatta per månad, vilket gör ca 4,5 miljoner dagsverken under budgetåret. Vid en bidragskostnad per dagsverke av 250 kr. beräknas kostnaden lUI totalt 1125 milj. kr.

Industribeställningar

Under budgetåret 1984/85 har hos företag som har påkallat eller avsett att påkaUa förhandlingar enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet om en sådan förändring av verksamheten som skulle kunna medföra en driftinskränkning lagts ut statliga industribestäUningar, s.k. rådmmsbesläUning-ar, fill ett värde av 8,7 milj. kr. Den sammanlagda sysselsättningseffekten beräknas till ca 3 600 sysselsättningsdagar, varav ca 500 faller på budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 beräknar AMS behovel under denna anslagspost till 15 milj. kr.

Bidrag tiU arbetslösa för att starta egen verksamhet

Under denna anslagspost anslogs 54 milj. kr. för budgetåret 1984/85, vilket beräknades ge bidrag till drygt 2000 personer. För budgetåret 1985/86 har 37 milj. kr. anslagits för ändamålet. AMS bedömer att omfattningen av bidraget under budgetåret 1986/87 kommer att ligga på samma eller något högre nivå jämfört med budgetåret 1984/85 och beräknar medelsbehovet tUl 60 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Innan jag behandlar medelsbehovet under detta anslag avser jag att ta upp
vissa frågor kring rekryteringsstödet och enskilda beredskapsarbeten av
icke investeringskaraktär.                                                                   94

Rekryteringsstödet, som infördes den I januari 1984, utformades så att Prop. 1985/86: 100 såväl tillväxtpolitiska som stabiliserings- och fördelningspolifiska effekter Bil. 12 skulle kunna uppnås. Inom AMS har en rapport (Meddelanden från utredningsenheten 1985:18) gjorts om erfarenhetema av rekryteringsstödet. Rapporten bygger dels på intervjuer med 184 företag som under år 1984 har rekryterat med hjälp av stödet, dels på en särskild genomgång av samtliga beslut om rekryteringsstöd under första kvartalet 1985 vid sex förmedlingskontor. Av rapporten framgår atl under år 1984 påbörjade totalt ca 51000 personer anställningar med rekryteringsstöd i närmare 23 000 företag. Studierna visar vidare att siödet har haft inverkan på 70% av de 500 rekryteringar som har gjorts med rekryteringsstöd i de intervjuade företagen på sådant sätt att det har påverkat tillkomsten av platserna och/eller valet av personer som har anställts. Stödet har påverkat tillkomsten av drygt hälften av rekryteringsplatsema. Ca 30% av rekryteringarna har tidigarelagts med i genomsnitt 3,2 månader och 10% av de nya platserna anses ha tillkommit tack vare stödet. Utnyttjandet av rekryteringsstödet har relativt sett varit mest omfattande i skogslänen. I exempelvis Norrbottens län har 35 % eller drygt 4200 av de nyanmälda lediga platserna inom den enskilda sektom tillsatts med rekryteringsstöd. Molsvarande siffror för Stockholms län är 3,8 % resp. drygl 1800. Av rapporten framgår också alt stödet har varit mindre verksamt för atl underlätta arbetsplace-ringar av långtidsarbetslösa.

Även jag anser att rekryteringsstödet, som infördes när konjunkturen var på väg uppåt, har utgjort ett verksamt hjälpmedel inom arbetsmarknadspolitiken under den konjunkturfas som vi nu har genomgått, främsl genom atl påverka företag att tidigarelägga sina rekryteringar eller att skapa nya arbetstillfällen.

Vi går nu in i en mer dämpad konjunktur. Fömtsättningama att uppnå en av de viktigaste målsättningarna med stödet - alt stimulera företagen att tidigarelägga rekryteringar - minskar därmed. Samtidigt kan vi konstatera alt stora gmpper på arbetsmarknaden har svårigheter att snabbi finna en anställning eller få möjlighet att pröva ett arbete. Ett tecken härpå är att antalet långtidsarbetslösa fortfarande ligger på hög nivå. Mot denna bakgmnd finns det anledning att i större utsträckning utnyttja de sysselsättningsskapande åtgärderna för att skapa möjligheter för framför allt långtidsarbelslösa att få elt arbete. Jag förordar därför att rekryteringsstödet för tillfallet avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1986 och att stödformen enskUt beredskapsarbete utnyttjas under den konjunkturfas som vi nu kan fömt-se. Härigenom finns instmment för atl inom såväl den offenfiiga som den privata sektom skapa möjligheter för framför aUt långtidsarbetslösa att få arbetslivserfarenhet och därmed också kunna göra sig gällande för mer permanenta anstäUningar.

För enskilda beredskapsarbeten bör även i fortsättningen gälla att stats
bidrag får utgå med högst 50% i upp till sex månader. De fördelar i
administrativt avseende som nu gäUer för rekryteringsstödet bör tas till
vara när det gäller enskilda beredskapsarbeten och jag fömtsätter att AMS
i samarbete med arbetsmarknadens parter kan finna lämpliga lösningar.
Likaså bör den nu gäUande nedre åldersgränsen på 18 år kvarstå.             95

Prop. 1985/86:100
Beredskapsarbeten                                                         tjm   .

Volymen beredskapsarbeten var under budgetåret 1984/85 ca 5,6 mUjoner sysselsättningsdagar, vilket skall jämföras med ca 10,1 miljoner resp. 11,6 miljoner sysselsättningsdagar under budgetåren 1983/84 och 1982/83. Eftersom rekryteringsstöd och ungdomslag infördes den I januari 1984, måste detta vägas in vid en jämförelse mellan budgetåren.

Antalet anvisade sysselsatta i beredskapsarbete var under budgetåret 1984/85 i medeltal 24300 personer per månad. Budgetåret 1983/84 var motsvarande tal 52900 personer. Andelen kvinnor i beredskapsarbeten har minskat något, från 38 % budgetåret 1981/82 fill 36,5 % budgetåret 1984/85. Andelen är således fortfarande låg med hänsyn tUl kvinnornas arbetslöshet. Kvinnomas sysselsättning i beredskapsarbete har dessutom fortfarande i huvudsak varit förlagd tUl tjänste- och vårdsektorn. Jag fömtsätter att AMS även i fortsättningen försöker att bredda kvinnomas sysselsättningsmöjligheter inom andra sektorer än traditionellt kvinnliga.

För innevarande budgetår har riksdagen med anledning av budgetpropositionen (prop. 1984/85:100 bU. 12, AU II, rskr 188) anvisat 1575,5 milj. kr. för beredskapsarbeten. Vidare har regeringen den 31 oktober 1985 med utnyttjande av den av riksdagen bevUjade finansfullmakten (prop. 1984/85:159, FiU 30, rskr 409) beslutat om ytteriigare 187 milj. kr. till beredskapsarbeten. Samtidigt har 300 milj. kr. omfördelats från rekryteringsstöd tiU beredskapsarbeten. Sammanlagt har således 2062,5 milj. kr. beslutats för beredskapsarbeten.

Behovet av beredskapsarbeten måste bedömas mot bakgmnd av framför allt den väntade konjunktumtvecklingen men också med hänsyn tUl mitt förslag att för tillfallet avveckla rekryteringsstödet. Som jag tidigare har anfört finns det anledning att räkna med all konjunkturen under budgetåret 1986/87 kommer att vara svagare än under innevarande budgetår. Del är dock för närvarande inte möjligt atl bedöma styrkan i avmattningen. Mot bakgmnd härav bedömer jag behovet av beredskapsarbeten inkl. enskilda beredskapsarbelen tiU 6,5 miljoner sysselsättningsdagar under näsla budgelår. Som jag tidigare har nämnt avser jag att i kompletteringspropositionen till våren ålerkomma med en reviderad bedömning av behovet av de sysselsättningsskapande åtgärderna. Jag fömtsätter att regeringen liksom för innevarande budgetår kommer att få disponera en finansfullmakt för eventuell förstärkning av bl. a. de sysselsättningsskapande åtgärderna. Jag räknar vidare med att beredskapsarbeten på vägar kommer att bedrivas i minst samma omfattning som under innevarande budgetår.

Handikappkommittén (A 1982:03) har föreslagit att arbetssökande, som har ett registrerat arbelshandikapp, efter sex månaders arbetslöshet skall ha rätt till ett beredskapsarbete och att detta bör kunna förlängas upp fill ett år. Statsbidrag bör, enligt kommittén, kunna utgå med 90% av lönekostnaden tUl kommunala och enskUda arbetsgivare och med 100% tiU statliga arbetsgivare.

Jag delar kommitténs uppfattning om vikten av att bryta långa passiva
arbetslöshetstider, men är inte beredd att förorda sådana ändrade regler
för beredskapsarbete som kommittén har föreslagit. I många fall är andra    96

åtgärder än en placering i beredskapsarbete mer jämpliga, t. ex. utbildning, Prop. 1985/86: 100 arbetsprövning/-träning genom ett arbetsmarknadsinstitut, anställning med Bil. 12 lönebidrag. Jag vill också erinra om att gmndbidragel fill kommunall beredskapsarbete redan nu kan utgå med 90% för personer, vilkas handikapp har klarlagts genom utredning. Del är angelägel all redan befintliga möjligheter att ge handikappade arbetslivserfarenhet genom beredskapsarbete används i de fall detta är en lämplig åtgärd. I delta sammanhang vill jag peka på del mer offensiva utnyttjandet av beredskapsarbeten som AMS förordar. Jag ser mycket positivt på beredskapsarbete som en del av en individuell handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en fast förankring på arbetsmarknaden.

I 1985 års kompletteringsproposition (prop. 1984/85:150 bU. 2 s. 13) anmälde jag att jag senare skulle föreslå regeringen atl uppdra åt AMS att i samråd med berörda intressenter på byggarbetsmarknaden uireda allema-fiva lösningar som mer långsiktigt skulle ge arbete - inom eller utanför byggnadsverksamheten - åt arbetshandikappade byggnadsarbetare. Ett sådant uppdrag har lämnats och jag har informerat mig om att AMS räknar med att kunna lämna ett förslag till regeringen i början av år 1986.

I avvaktan på den utvärdering av den uppsökande verksamheten bland arbetslösa byggnadsarbetare som AMS för närvarande genomför, är del enligt min mening nu för tidigt att ta ställning tUl en eventuell förlängning av verksamheten. Det bör emellertid ankomma på regeringen att, om verksamheten visar sig effektiv och framgångsrik, inom ramen för ifrågavarande anslag avsätta medel för en eventuell fortsatt verksamhet.

Jag har tidigare redovisat mina förslag vad gäller avveckling av AMS egenregiverksamhet och då även behandlat frågan om konsekvenserna för den anvisade arbetskraften. Det finns här anledning att ånyo understryka att beredskapsarbelen för bl. a. socialmedicinskt handikappade även i fortsättningen skaU kunna bedrivas inom nuvarande verksamhetsområden. Såväl vägarbeten som skogs-, natur- och kulturminnesvårdande arbeten skall även i fortsättningen kunna utföras som beredskapsarbeten. De ekonomiska villkor under vUka dessa arbeten bedrivs påverkas inte av atl egenregiverksamhelen avvecklas.

Svenska Skogsarbetareförbundet har i skrivelser den 8 febmari och den 15 mars 1985 mot bakgmnd av minskade anslag till beredskapsarbelen föreslagit att en del av de medel som har anvisats till offentligt skyddat arbete bör fördelas till skogsvårdsstyrelsema. LO-distriktet i Värmland och Svenska Skogsarbetareförbundels avdelning 15 i Västvärmland har i skrivelser den 8 oktober resp. den 5 november 1984 bl. a. hemstälU att en större del av de skogliga beredskapsarbetena görs till fasta anställningar hos skogsvårdsstyrelserna.

Verksamheten med skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare infördes den 1 juli 1985 varför det nu är för tidigt att bedöma effekten av stödet och således även för tidigt att ta ställning till en eventuell utvidgning av verksamheten till ytterligare sektorer. Jag kan därför inte tiUstyrka förslaget.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet har i skrivelse den 21 oktober 1985
föreslagit att beredskapsarbete skall kunna beviljas även ungdomar under
20 år som har genomgått gymnasieskolans bygg- och anläggningstekniska 97

7   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 12

linje (BA-linjen). I kompletteringsproposilionen (prop. 1984/85:150 bil. 2) Prop. 1985/86: 100 föreslog jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet atl de Bil. 12 regionala och lokala skolmyndigheterna tUlsammans med berörda parter på arbetsmarknaden skall arbeta aktivt för att en omfördelning skall ske av antalet platser vid BA-linjen i skogslänen lill förmån för övriga län. Om detta förslag förverkligas torde detta i samverkan med ökad efterfrågan på byggarbetskraft i vissa expansiva områden i landet skapa slörre möjligheter för de nyutbildade alt fa sin färdigutbildning genom anställning hos olika byggnadsförelag. Jag är av den anledningen för närvarande inte beredd att tillstyrka förslaget.

Jag beräknar medelsbehovet för beredskapsarbeten för budgetåret 1986/87 till 2607,5 milj. kr. Jag har då också räknat med 0,5 milj. kr. för de arbetsmarknadspolitiska insalserna i den nordiska handlingsplanen.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

Sedan bidraget till arbetslösa för atl starta egen verksamhel infördes den 1 juli 1984 har 2679 beslut om bidrag fattats av länsarbetsnämnderna. Regeringen har uppdragit åt dels AMS, dels högskolan i Växjö att utvärdera stödet. AMS har i dagarna presenterat sin rapport saml vissa förslag tiU förändringar. Dessa förslag har inle kunnat beaktas i budgetarbetet. Av det preliminära material som har förelegat framgår bl.a. att efterfrågan pä bidraget är stor och att länsarbetsnämnderna anser bidraget vara en bra åtgärd som komplement till övriga arbetsmarknadspoUtiska åtgärder. Av de enkätsvar som AMS har fått in från dem som har erhåUit bidrag framgår att mottagarna genomgående är mycket positiva till denna stödform. Bidragsmottagarna betonar den trygghet som stödet ger under de första månaderna vid företagsstart, eftersom man på heltid kan ägna sig åt företaget utan att behöva störa företagets uppbyggnad genom att ta ul en lön. Mot bakgmnd av de positiva bedömningar som länsarbetsnämnderna och bidragsmottagarna gör finner jag del - trots att fullständiga utvärderingar ännu inte föreligger - motiverat att utvidga verksamheten. 1 tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår kommer jag därför föreslå att ytterligare 10 milj. kr. avsätts för bidrag till starta egen verksamhet. Totalt disponeras härigenom 47 milj. kr. under innevarande budgetår. För budgetåret 1986/87 beräknar jag 50 milj. kr., vUket motsvarar bidrag tiU ca 1700 personer. Jag vUl i detta sammanhang betona att stödet avser alla företagsformer och inte enbart de traditionella formema som enskild firma m. m. utan även kooperafiva företagsformer.

Industribeställningar

Enligt regeringens anvisningar för budgetåret 1985/86 skall AMS till regeringen anmäla under budgetåret utlagda industribeställningar. AMS har anmält att rådmmsbeställningar fram t. o. m. den 30 november 1985 har lagts ut tUl tre företag för fillsammans 5 455 000 kr., varav en beställning för I milj. kr. avser medel anvisade för budgetåret 1984/85.

För industribeställningar under budgetåret 1986/87 beräknar jag oföränd- 98

rat 15 milj. kr.

Prop. 1985/86:100
Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder d ji   . j

Försöksverksamhel med sysselsättningsskapande åtgärder har pågått under ett par års tid. En del i denna verksamhet har varit den s. k. industrikampanjen. Kampanjen genomfördes i huvudsak under år 1984 i syfte atl fidigarelägga och stimulera industrins rekrytering. För kampanjen som har varit mycket framgångsrik avsattes 100 milj. kr., varav 50 milj. kr. fördelades regionalt lill särskilda samarbetsgrupper. Inom industrikampanjens ram framkom intressanta företagsinriktade projekt som har lett fill positiva resultat. Även långsiktigt kan positiva effekter påvisas som kan leda till ökad sysselsättning genom att ett större mått av samordning har kommit till stånd mellan alla intressenter.

De medel som under ifrågavarande anslag stått till regeringens förfogande under de två senaste budgetåren för en försöksverksamhet inom arbetsmarknadspolitiken har möjliggjort ett antal nyskapande försök. Som exempel kan nämnas teknikupphandling av mikrodatorer för handikappade, försöksverksamhet för invandrare i Södertälje och Malmö, försök med renodlad platsförmedling i nya former, förelagsutveckling (lokala inUiativ) i Bergslagen, kooperativt utvecklingsarbete för ungdomar, rehabiliteringsprojekt för ungdomar i Göleborg, industrimässa m. m. Idéer liknande dem som har kommit fram genom industrikampanjen och dessa medel, bör kunna stödjas med hjälp av förevarande anslagspost.

En del av medlen - 7 milj. kr. - för budgetåret 1984/85 har utnyttjats för att via barn- och ungdomsdelegafionen stödja olika projekt för arbetslösa ungdomar. För samma verksamhet avsattes också medel inom ramen för industrikampanjen under budgetåret 1983/84. Barn- och ungdomsdelegationen har i rapporten Nya vägar till arbete för ungdom redovisat sina erfarenheter av projektverksamheten. Av rapporten framgår bl. a. att över 500 projekt har erhållit stöd och atl över 5000 ungdomar har berörts. Särskilda insatser har gjorts för alt bygga upp rådgivningsverksamhet för ungdomar som vill starta företag. Både traditionella företagsformer och kooperafiva former har härvid varit aktuella.

Jag föreslår mot bakgmnd av de positiva erfarenheterna att försöksverksamheten får bedrivas även under budgetåret 1986/87 samt även uividgas något. Jag beräknar medelsbehovet till 15 milj. kr. Genom den förordade uppräkningen av anslagsposten räknar jag med att särskilda försök för att stödja arbetslösa ungdomar skall kunna möjliggöras.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 2687,5 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.       godkänna vad jag har förordal i fråga om avveckling av rekry
teringsstödet,

2.       till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1986/87

anvisa ett reservationsanslag av 2 687 500 000 kr.                         99

B 6. Statsbidrag för ungdomslag                                  Prop. 1985/86:100

Bil. 12

1984/85 Utgift 1 540 556 000 1985/86 Anslag 1 180 000 000 1986/87 Förslag 1 200 000 000

Från anslaget betalas utgiftema för verksamheten enligt lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

Riksrevisionsverket (RRV) har med skrivelse den 17 oktober 1985 till regeringen överlämnat en revisionsrapport efter genomförd förvaltningsrevision av arbetsmarknadspolitiska åtgärder mol ungdomsarbetslöshet. Rapporten har ställts till AMS som senast den 1 april 1986 skaU redovisa de åtgärder som styrelsen har vidtagit eller avser alt vidta med anledning av rapporten. Vidare har ett antal skrivelser med synpunkter på lagen om ungdomslag kommit in fill regeringen.

AMS

AMS bedömer att under nästa budgetår kommer i genomsnitt ca 25000 ungdomar per månad att sysselsättas i ungdomslag. Bakgmnden tiU denna bedömning är bl. a. alt arbetsförmedlingen har tillförts särskilda personalresurser för atl följa upp ungdomar i ungdomslag och hjälpa dem till reguljärt arbete eller utbildning. Anslagsbehovet för budgetåret 1986/87 beräknar AMS till 1 200 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Ungdomslagen har nu varit i kraft i två år. Lagens tillkomst har inneburit att alla 18-19-åringar som önskar det har kunnat erbjudas ett meningsfullt arbeie. Arbetslösheten för denna åldersgrupp, som tidigare har legal på en myckel hög nivå, har sjunkit kraftigt. Under år 1984 böriade ca 83000 ungdomar ett arbete i ungdomslag och i genomsnitt per månad fanns under året ca 34000 ungdomar i sådant arbete. Hittills i år har t.o.m. oktober månad ca 420(K) ungdomar böriat etl arbeie i ungdomslag. Detta innebär en genomsnittligt väsentligt lägre nivå än år 1984. Samtidigt har andelen ungdomar som varje månad slutar ungdomslag ökat från 13,9% i oktober 1984 fill 17,9% i oktober 1985. Vidare kan konstateras att antalet ungdomar som har varit längre fid än sex månader i ungdomslag minskat under hösten 1985 jämfört med våren samma år. Ungdomslagens införande har inneburit att arbetslinjen har kunnat hävdas inom arbetsmarknadspolitiken och jag gör den bedömningen att ungdomslagen har fungerat bra och bör kunna utvecklas ytterligare.

För att förbättra arbetsförmedlingens kontakter med ungdomama i ung
domslagen har vissa förändringar gjorts. Jag tänker i första hand på de s. k.
jobbsökaraktiviteter som har införts fr. o. m. den 1 juli 1985. Dessa aktivi
teter som är etl led i arbetsförmedlingens kontakter och uppföljning av
ungdomar i ungdomslag syftar till att öka utslussningen av ungdomarna fill
den öppna arbetsmarknaden eller stimulera ungdomar att komplettera sin
gmndutbUdning. Jag ser dessa aktiviteter och de individuella planer, som    100

förmedlingen skall upprätta för ungdomarna, som synnerligen angelägna.    Prop. 1985/86: 100 Jag räknar med att dessa akfivileler kommer alt verksamt bidra lUl alt    Bil. 12 ytterligare minska tiden för ungdomama i ungdomslag. För att bl. a. se hur detta fungerar har regeringen gett tre olika uppdrag som skall redovisas senast under mars månad 1986.

AMS har fått i uppdrag att samlal för åren 1984 och 1985 redovisa antalet ungdomar i ungdomslag, fördelning på kön och ålder samt hur gamla ungdomarna är när de lämnar ungdomslagen. Vidare skaU AMS redovisa vart ungdomarna tar vägen efter tiden i ungdomslag och om de återkommer till arbetsförmedlingen saml vad som händer med dem där. Slutligen skall AMS redovisa erfarenhetema av de s. k. jobbsökaraktivitetema och hur de extra medel som AMS har fått härför för innevarande budgetår har använts samt hur dessa aktiviteter har påverkat tiden i ungdomslag.

RRV har fått i uppdrag att belysa hur de särskilda resurserna som AMS har fått för jobbsökaraktiviteter har utnyttjats och vad detta har inneburit för förmedlingens samlade resurser för åldersgmppen 18-19-åringar. Vidare skall RRV titta på hur jobbsökaraktivitetema har påverkal rörligheten mellan ungdomslag och den öppna marknaden och vad aktiviteterna har inneburit för förmedlingens kontakter med ungdomama.

Göteborgs universitet, som tidigare har gjort studier om ungdomslagen, har fått i uppdrag alt göra två delstudier, en organisationsstudie och en ungdomsstudie. Organisationsstudien skall utföras som en intervjustudie av etl antal slumpmässigt utvalda förmedlingar och skall främsl belysa hur jobbsökaraktivitetema har organiserats. Ungdomsstudien kommer atl utföras som en enkät bland ett antal slumpmässigt utvalda ungdomar från varje förmedling som omfatlas av organisationsstudien och bl. a. innehålla ungdomslagsgmppens sammansättning, typ av arbeie i ungdomslag och vad ungdomama har gjort före fiden i ungdomslag.

Vidare pågår inom Örebro kommun en försöksverksamhet med ungdomsarbete som innebär en form av värvning av kommunala beredskapsarbeten och utbildning för åldersgmppen 20—24 år. Erfarenheten av verksamheten skall redovisas till regeringen senasi den I februari 1986.

Sedan pågående utvärderingar färdigställts kommer jag att återkomma med en redovisning och med eventuella förslag till ändringar av ungdomslagen. Jag viU emellertid redan nu föreslå en viss justering av ungdomslagen. De ungdomar som har avslutat minst en tvåårig gymnasieutbildning och som inte fyller 18 år förrän under hösten omfattas inte av ungdomslagen förrän den dag de uppnår 18 år. Jag föreslår att dessa ungdomar skall kunna erbjudas ett arbete i ungdomslag redan innan 18-årsdagen har uppnåtts. Kostnaden härför uppskattar jag tiU 10 milj. kr. Jag viU erinra om att chefen för utbildningsdepartementet fidigare denna dag har föreslagU en dimensionering av gymnasieskolan så att alla ungdomar under 20 år som så önskar skaU kunna beredas plats inom gymnasieskolan. Detla kan komma att innebära en viss minskad omfattning av ungdomslagen. Mot bakgmnd härav och med hänsyn tiU de pågående jobbsökarakfiviteterna beräknar jag i likhel med AMS kostnaderna för ungdomslagen till I 200 milj. kr., vilket innebär i genomsnitt ca 25 000 ungdomar i ungdomslag per månad. Koslna-

101

derna för handledarinsatser för ungdomslag harjag beräknat under anslå-     Prop. 1985/86: 100
get Bl. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskoslnader.            Bil. 12

Jag vill vidare erinra om alt riksdagen (prop. 1985/86:25 bil. 5, AU 7) i anslutning till det s. k. frikommunförsöket nyligen har fattat beslut om att en arbetsförmedlingsnämnd får, om den finner det angeläget, använda resurser som bl.a. har avsatts för beredskapsarbete för ändamål som möjliggör åtgärder motsvarande en utvidgning av den dagliga arbetsfiden i ungdomslag.

Som har framgått av det föregående kommer inom kort elt omfattande faktamaterial kring ungdomsinsatser all föreligga. Vidare kommer arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY) att under januari 1986 lägga fram sina förslag. Jag är medveten om atl partema på arbetsmarknaden har ett uttalat intresse av att medverka till lösningar på ungdomars arbetsmarknadsproblem. Det bör således på gmndval av det material som kommer att vara tillgängligt finnas goda möjligheter att i samråd med parterna ytterligare förbättra de samlade ungdomsinsalserna.

Mitt förslag i det föregående om ändrad åldersgräns föranleder ändring i lagen (1983: 1070) om arbeie i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. Vidare har statsmakterna genom beslut (prop. 1984/85: 176, SoU 27, rskr 386) utfärdat en ny lag (1985:568) om särskUda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Den nya lagen, som träder i krafl den I juli 1986, föranleder i huvudsak en redaktionell ändring i ungdomslagen. Ett förslag till lag om ändring i nämnda lag har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 12.4.

Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare,

2.tUl Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1200000000 kr.

B 7. Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer

1984/85      Utgift    23 210 000(1)

1985/86      Anslag   6 762 000

1986/87      Förslag        7 323 000

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m.   budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

102

Från anslaget betalas utgifter för statsbidrag till frivUliga försvarsorganisationer som är engagerade i utbildning av personal för arbete i krigstid inom totalförsvarets civUa delar. Arbetsmarknadsverkets kostnader för hur landets arbetskraft skall utnyttjas under beredskaps- och krigstillstånd och verkets krigsorganisation beräknas fr.o.m. budgetåret 1985/86 under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

AMS                                                                           Prop. 1985/86:100

Statsbidraget lill de friviUiga försvarsorganisationernas verksamhet inom "• '■ den civila sektorn bör räknas upp. Frivillig utbildning av personer som inte omfatlas av pliktlagar kommer all bli mer värdefull än hittiUs för att bl. a. minska behovet av uppskov från försvarsmakten och öka tUlgången på utbildad arbetskraft till prioriterade sektorer på krigsarbetsmarknaden. Den frivUliga personalen utgör en för arbetsförmedlingen viktig och omedelbart gripbar resurs inom totalförsvaret. TUlgången på kontrakterad personal uppgår dock främsl av ekonomiska skäl för närvarande endast till ca 60% av det önskvärda antalet. Bristen på medel leder också lUI stora svårigheter att genomföra nödvändig repetilionsutbildning. Denna kan bara genomföras för ca 70% av den personal som borde övas. Utbildningstiden är dessutom av ekonomiska skä) förkortad till hälften av den tid som skuUe behövas för att håUa de frivilliga fuUl tjänslbara. Utbildning av personal från frivUligorganisationerna för uppgifter inom försörjningsvik-figa funktioner måste därför öka både kvantitafivt och kvalitativt.

AMS föreslår mot denna bakgmnd att statsbidraget höjs tiU 9540000 kr. (-1- 2778000 kr.) och att prisregleringsmedel tiUdelas frivilligorganisafio-nema på samma grunder som för försvarmaktens motsvarande anslag (F16.).

Föredragandens överväganden

Förmånema till deltagare i frivillig försvarsverksamhel har utretts av kommittén (Fö 1982:08) om förmåner vid frivUlig försvarsverksamhet m.m. Kommiltén har nu avslutat sitt arbete och avlämnat betänkandet (SOU 1985:35) Ersättningar och förmåner inom friviUigförsvaret. Belänkandet remissbehandlas för närvarande. Jag har av chefen för försvarsdepartementet erfarit att han har för avsikt att ålerkomma till regeringen under våren 1986 med förslag till riksdagen med anledning av kommilléns förslag.

AMS har begärt en kraftig höjning av statsbidraget till frivilliga försvarsorganisationer för budgetåret 1986/87. För egen del beräknar jag medelsbehovet tiU 7323000 kr. (-)- 561 000 kr.). Den del av slalsbidragel som avser utbildningskostnader hos organisationema bör under budgetåret bli föremål för prövning av prisreglering i samma ordning som gäller för motsvarande statsbidrag från anslag under försvarsdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemstäUer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statsbidrag tiU frivilliga försvarsorganisationer för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7323000 kr.

B 8. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

1984/85 Utgift     2 604 000        Reservation        3 519 000 1985/86 Anslag     9 500 000(1) 1986/87 Förslag   24 200 000

(1) Härtill kommer 2 000 000 kr. enligt tilläggsbudget I (AU                                                              103

1985/86: 7) .

Från anslaget betalas för närvarande arbetsmarknadsverkets utgifter för    Prop. 1985/86: 100 anskaffning av utmstning med ett inköpspris överstigande 10000 kr. och     Bil. 12 med en beräknad livslängd av minst tre år. Utmstningen utgörs till största delen av teleutrustning för arbetsförmedlingen.

AMS

Under budgetåret 1986/87 beräknas sex tjänstebilar behöva ersättas fill en kostnad av 0,5 milj. kr. och totalt 32,8 milj. kr. investeras i telefonväxlar. Härav avser I milj. kr. anskaffning av teleutmstning tUl följd av lokalförändringar. Vidare avser 5,7 milj. kr. anskaffning av bl. a. aktautomater och kopiatorer samt flexutmstning.

Föredragandens överväganden

Under anslaget B I. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader harjag redogjort för min uppfattning, att investeringar inom arbetsmarknadsverket i och med inrättandet av etl särskilt förvaltningsanslag för verket i princip bör bestridas Över det anslaget. Arbetsmarknadsverket stås emellertid nu inför betydande krav på ny- och ersättningsanskaffningar av teleutrustning. Dessa investeringar är av sådan omfattning att jag anser atl de skaU finansieras över elt särskilt anslag. Andra investeringar än teleinvesteringar bör dock finansieras över förvaltningsanslaget. Jag har beräknat kostnaderna för de övriga investeringarna under anslaget B 1.

Arbetsmarknadsverket har en stor regional och lokal organisation och därmed också många myndigheter utspridda över hela landet. En mycket stor del av teleutmstningen hos dessa myndigheter måsle bytas ut fram till år 1993 på gmnd av televerkets modernisering av telenätet. Kostnaderna för arbetsmarknadsverket för ersättningsanskaffning av teleutmstning under denna period beräknar jag till 86 milj. kr. i dagens penningvärde. Jag bedömer att ersättningsanskaffningen bör ske i följande takt:

kr.

Budgetåret 1986/87

23 milj

1987/88

23 ' '

1988/89

10 ■'

1989/90

10 "

1990/91

10 ' '

1991/92

10 "

Utöver dessa investeringar harjag för budgetåret 1986/87 beräknat 1,2 milj. kr. för teleinvesteringar till följd av det lokalfillskott som jag har redovisat under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

För budgetåret 1986/87 beräknar jag således behovet av medel fiU investeringar i teleutmstning tUl 24,2 milj. kr. Jag viU betona att arbetsmarknadsverket vid investeringar i teleutmstning bör ta tUlvara alla de möjligheter som ges att samordna investeringama med andra staUiga myndigheter för att begränsa kostnaderna.

104

Vid min beräkning av medelsbehovel under anslaget Bl. Arbetsmark-    Prop. 1985/86: 100 nadsverkets förvaltningskostnader har jag beaktat de rationaliseringsef-    Bil. 12 fekter som investering i ny teleteknik kan innebära.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag ätt regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 24200000 kr.

B 9. Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde

1984/85

Utgift

500 000

Reservation

7 089 964

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

Fr.o.m. den 1 juli 1981 har byggnadsstyrelsen övertagit lokalförsörjningsansvaret för länsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten. Byggnadsstyrelsen har vidare den I juli 1982 övertagit lokalförsörjningsansvaret för arbetsmarknadsutbildningen.

Byggnadsstyrelsen

För projektering av nya projekt under budgetåret 1986/87 beräknar byggnadsslyrelsen 500000 kr.

Föredragandens överväganden

För projektering av nya projekt under budgetåret 1986/87 beräknar jag i Ukhet med byggnadsstyrelsen 500000 kr. Med hänsyn till reservationsmedlen på anslaget beräknar jag all anslaget bör föras upp med etl oförändral belopp om 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 1000 kr.

B 10. AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet

Nytt anslag

1986/87 Förslag 1 000

Den 1 januari 1986 kommer den nya organisationen för uppdragsverksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen, AMU-gmppen, att träda i kraft. Gmppen består av en AMU-myndighet i varje län, Nordkalottens AMU-center (Nk-c) samt en central myndighet, AMU-styrelsen. Chef för den centrala AMU-myndigheten är en generaldirektör. AMU-myndighe-terna i länen leds av en styrelse med bl. a. representanter för arbetsmarknadens parter. Nk~c:s styrelse betar av två representanter från vardera Finland, Norge och Sverige. Chef för myndigheterna är en direktör.

105

Ulbildningen genomförs vid utbildningsenheter, AMU-center och fi-    Prop. 1985/86: 100 lialer. Viss gemensam planering och administration inom länet är förlagd    Bil. 12 till ett särskilt kansli direkt under direktören.

AMU-styrelsen leds av en styrelse med 15 ledamöter vilka företräder arbetsmarknadens parter. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, AMS, SÖ samt två experter på förelagsledning. Chef för myndigheten är generaldirektören. AMU-styrelsen är födagd tUl Stockholm.

AMU-myndigheternas främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av arbetsmarknadsverket. Dämtöver får myndigheterna även anordna utbildning för andra uppdragsgivare t. ex. kommuner och företag. Uppdragsmyndigheterna får också sälja andra tjänster och produkter som följer av utbildningsverksamheten.

AMU-gmppens verksamhet skall finansieras genom intäkter och varje AMU-myndighet har ansvar för del ekonomiska resultatet av sin verksamhet. Enligt riksdagens beslut om ny organisation för arbetsmarknadsutbUdningen (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr 101) skall del dock under de fem försia verksamhetsåren anslås elt driftbidrag för finansiering av vissa verksamheter vUka redovisas under anslaget Bil. AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter.

En särskild utredare (A 1985:03) med uppgift att förbereda den nya organisationens ikraftirädande (AMU-kommiltén) har bl. a. haft till uppgift att utarbeta anslagsframställning för budgelårel 1986/87 saml föreslå ekonomisystem inkl. lämplig anslagskonstmklion för verksamheten och syslem för finansiering av investeringar.

AMU-kommittén

AMU-kommitténs förslag fill nytt ekonomisystem innebär en precisering och anpassning av den s.k. uppdragsmodellen. Kostnader och intäkter redovisas mot ett formellt anslag om 1000 kr. Intäkterna består huvudsakhgen av uppdragsintäkter. Vissa kostnader som föranleds av omorganisa-fionen skall dock övergångsvis finansieras med anslagsmedel. AMU-kommittén föreslår vidare alt medel anvisas över statsbudgeten för vissa investeringar, men då i form av lån som skall amorteras.

AMU-myndigheterna i länen skall fastställa priserna på sina utbUdnings-tjänster efler gmnder som utfärdas av AMU-styrelsen efter samråd med RRV.

Bokslut för AMU-gruppen skall fr.o.m. budgetåret 1986/87 upprättas enligt de krav som gäller för uppdragsmyndigheler. Genom riksdagens beslut om den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildningen bör de regionala AMU-myndigheterna få disponera viss del av eventueUt överskott enligt eget bestämmande. AMU-styrelsen skaU vidare kunna använda resterande överskott för utjämning av eventuellt underskott i andra län. AMU-kommittén rekommenderar att disposUionsrätten för AMU-myndigheterna tiU överskott bör sättas tUl i genomsnUl 50%.

AMU-kommittén framhåller att AMU-styrelsen längre fram i anslutning
tiU driftbidragets avveckling, torde få anledning att aktualisera frågan om
en systematisk fondering av överskottsmedel bl. a. för alt säkerställa möj-      106

ligheterna fill utvecklingsinsatser. Vidare påpekar AMU-kommittén att    Prop. 1985/86:100 systemet för finansiering av investeringar bör utvärderas. Kommittén har i     Bil. 12 dessa frågor biträtts av RRV.

Kommittén framhåller vidare ätt de redovisade förslagien måste betraktas som preliminära. Den främsta anledningen härtill är atl kostnader och intäkter är beroende av förhandlingar mellan AMU-myndighetema och resp. länsarbetsnämnd om verksamhetens omfattning under det kommande budgetåret. Dessa förhandlingar kommer att äga rum under våren 1986. AMU-kommittén har inle heller kunnat beräkna personalkostnaderna för AMU-gmppen eftersom resultat av förhandlingar mellan staten och de berörda personalorganisationerna inte har förelegat.

Den av AMU-kommittén redovisade preliminära beräkningen omfattar en utbildningskapacitet om 1600000 kapacitetsveckor. Av denna bör AMU-gmppen enligt AMU-kommitténs mening avsätta 10% för utbildning ål företag och förvaltningar. Det är enligt kommitténs mening angeläget atl AMU-gruppen på ett offensivt sätt söker nå en ny marknad. AMU-kommittén har i en preliminär resullatbudget beräknat såväl intäkter som koslnader fill 2022,1 milj. kr.

Enligt riksdagens beslut om den nya organisalionen för arbetsmarknadsutbildningen skall organisationsförändringen på fem år leda tUl minskade kostnader om 15% vid oförändrad verksamhetsvolym. AMU-kommittén fick i sina direktiv i uppdrag all redovisa rikfiinjer för ett besparingsprogram med denna innebörd. I AMU-kommitténs anslagsframställning redovisas ingen besparing för budgetåret 1986/87. Besparingsprogrammet föreslås få genomföras under de fyra därpå följande budgetåren. Kommittén framhåller dock att förslagen om utnyttjande av AMU:s kapacitet för utbildning åt förelag m.fl. bör kunna leda till besparingar redan under budgetåret 1986/87.

AMU-kommiltén har i sin anslagsframställning redovisat behovet av medel för de verksamheter som enligt riksdagens beslut skall finansieras med anslagsmedel. Kommittén har beräknal driftbidragets sloriek utifrån skillnaden mellan nuvarande anslagsmedel för resj). verksamhetsområde och del totala medelsbehovet.

Utvecklingsprojekt som AMU-kommittén förbereder och som anses angelägna för den nya organisationen är bl.a. utveckling av särskilda resurscenter för teknik, utarbetande av kursmoduler för yrkesanknuten ADB, ulveckling av ett datorbaserat planeringssystem samt vissa administrativa projekt inkl. ADB och organisafions- och personalutveckling. Ulvecklingskostnadema beräknas totah till 25,6 milj. kr. Av dessa beräknas ett belopp motsvarande nuvarande budget om 13,6 milj. kr finansieras genom intäkter och 12 milj. kr. via driftbidrag.

Marknadsföringsinsatser kommer under inledningsskedet att vara speci
ellt vikliga. Insatser av sådant slag bör inte enbart riktas mol direkta
kunder ulan även mot andra intressenter som arbetsmarknadens parter,
styrelseledamöter och den egna personalen. Marknadsföringen kommer
främst att åvila de regionala myndighetema. För budgetåret 1986/87 beräk
nar AMU-kommittén ett medelsbehov av 5,5 milj. kr. via driflbidrag.
Kommittén framhåller att AMU dessutom måste bygga upp en successiv    107

intäktsfinansiering av marknadsföringskostnader. För marknadsföringsin-    Prop. 1985/86:100 satser av mer löpande karaktär har kommittén tagit upp 1 milj. kr. som    Bil. 12 driftkostnad vilken finansieras via prissättningen.

För personalutbildning/utveckUng beräknar AMU-kommittén ett medelsbehov av sammanlagt 30,7 milj. kr. Behovet av driftbidrag för pedagogisk fortbUdning av utbildar-/lärarpersonalen beräknas uppgå fiU 12,4 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1986/87 och 1987/88. Bl.a. bör utbildningspersonal inom AMU som saknar formell lärarbehörighet och som får tillsvidareanställning ges möjlighet att delta i individuellt anpassad pedagogisk fortbUdning. För utvecklingsåtgärder för andra personalgmpper beräknar AMU-kommittén atl driftbidragei skaU svara för 3 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Driftbidraget för lokalkostnader skall täcka hyreskostnadema för lokaler som organisafionen avser att avveckla under femårsperioden. Syftet är atl lokaler som redan inledningsvis kan bedömas som onödiga inte ska belasta den nya organisationens ekonomiska resultat.

Inom SÖ har redan gjorts en inventering av AMU: s lokalinnehav. Denna undersökning visade på ell inte helt obetydligt lokalöverskotl. Delar av detta har avvecklats som ett led i SÖ:s besparingsarbete. Det är dock osäkert om i vilken mån resterande överytor enligt inventeringen alltjämt är avvecklingsbara. För närmare beräkningar måste de kommande länsvisa förhandhngama om utbildningens omfattning på några års sikt först klaras av. Därefter går det att bedöma vilken beredskap i form av lokaler som skall behållas.

AMU-kommittén har gjort den bedömningen att 3-5% av lokalbeståndet kommer att utgöra ett avvecklingsbart överskott under perioden. Kommittén beräknar för budgetåret 1986/87 driftbidraget för en sådan lokalsubvention fill 14 milj. kr. Detta belopp ingår i de nuvarande lokalkostna-dema. Beloppel har i anslagsframställningen räknats av från kostnaden för uppdragsverksamheten.

Föredragandens överväganden

Jag biträder AMU-kommitténs förslag tiU anslagskonstmklion, enligt vilken AMU-gmppens inläkler och kostnader skall redovisas mol ett s. k. tusenkronorsanslag. Nyinvesteringar bör, som jag strax återkommer tiU, få finansieras genom lån i form av ett reservationsanslag.

Genom riksdagens beslut om den nya AMU-organisationen skall under
verksamhetens fem första år anvisas ett särskilt driftbidrag för utvecklings
arbete, personalutbildning, marknadsföring saml för hyror av sådana lo
kaler som organisationen önskar avveckla, men där kontraktstiderna är
långa. Syftet med driftbidraget är dels att täcka ett tillkommande medels
behov till följd av omorganisationen inom områdena utvecklingsarbete,
marknadsföring och personalutbildning, dels att i samband med den nya
finansieringsformen garantera en fortsatt hög kvalitet i utbildningen.
AMU-kommittén har för det första verksamhetsåret beräknat medelsbeho
vet för dessa insatser tUl 46,9 milj. kr., varav för lokaler 14 milj. kr. Vid
min beräkning för budgetåret 1986/87 harjag kommU fram tUl 23,5 milj. kr. 108

exkl. bidrag för lokalkostnader, varav 10 milj. kr. för personalutbildnings-    Prop. 1985/86:100 insalser, 8 mUj. kr. för utveckUngsarbete och 5,5 milj. kr. för marknadsfö-     Bil. 12 ringsålgärder. För de därpå följande fyra budgetåren föreslår jag att driftbidraget för de nämnda ändamålen trappas ner med 5 milj. kr. per budgetår.

Avsikten med driftbidragei för lokalkostnader är att täcka hyreskostnader för lokaler som avses att avvecklas under den närmaste femårsperioden. Lokaler som redan inledningsvis kan bedömas obehövliga skaU inte belasta den nya organisationens ekonomiska resultat och då inte heller de priser som kunderna - främst länsarbetsnämnderna - skall betala.

Med hänsyn fill den osäkerhet som föreligger då det gäller alt bestämma vad som är avvecklingsbar överyta och vad som kan komma att behövas med hänsyn tUl de mer långsiktiga utbildningsåtgärdema som AMU-gmppen och länsarbetsnämnderna kommer att besluta om efter ikraftträdandet harjag, som jag tidigare har anfört, i avvaktan på bättre underlag i denna fråga, räknat in samtliga lokalkostnader i de medel under anslaget B 3. ArbetsmarknadsutbUdning, som genom prissättning skall finansiera AMU-gmppens kostnader.

Genom riksdagens beslut om tUläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (prop. 1985/86:25 bil. 5, AU 7) kommer Nordkalottens AMU-center alt ingå i AMU-gmppen som en självständig intäktsfinansierad myndighet. Den nuvarande modellen för prissättning av utbildningen gentemot Finland och Norge, vilken skaU gälla även framdeles, innebär dock vissa avsteg från principen atl priset på utbildning skall täcka samtliga kostnader. Det pris som Finland och Norge betalar motsvarar vad en jämförbar utbUdning kostar i resp. land, dock högst den faktiska kostnaden för utbildningen vid centret. Till följd av denna prissättningsprincip kan det komma att uppstå ett underskott i utbildningsverksamheten. Delta bör enligt min mening läckas av etl driftbidrag. För budgetåret 1986/87 harjag beräknat att 6 milj. kr. kan komma atl erfordras. Enligt riksdagens beslut skall ansvaret för den elevsociala verksamheten vid centret fr. o. m. den I januari 1986 åvila Nk-c. Som jag tidigare har redovisat harjag för budgelårel 1986/87 beräknal medel för den elevsociala verksamheten vid Nk-c under anslaget B 3. ArbetsmarknadsutbUdning.

Enligt min nyss redovisade bedömning av behovel av särskUt anordnad arbetsmarknadsutbildning kommer arbetsmarknadsverket totalt att behöva upphandla 1520000 utbildningsveckor. Jag räknar med att 1370000 av dessa kommer att fullgöras inom AMU-gmppen. Dämtöver bedömer kommittén att 150000 utbUdningsveckor kommer att kunna anordnas på uppdrag av företag m.fl. Denna volymberäkning kan dock behöva revideras under våren 1986 sedan AMU-gmppens förhandlingar med länsarbetsnämnderna lämnat säkrare underlag.

Bl.a. med hänsyn tUl de under hösten 1985 pågående förhandhngama i fråga om löner för personalen inom AMU-gmppen, har AMU-kommittén inte kunnat upprätta någon resultatbudget för budgetåret 1986/87. Jag avser därför föreslå regeringen att AMU-styrelsen ges i uppdrag att tUl regeringen redovisa en sådan så snart nödvändiga uppgifter föreligger.

PreUminärt beräknar jag AMU-gmppens kostnader tiU 2003,3 milj. kr.,
varav 1949 milj. kr. utgör driftkostnader och 54,3 mUj. kr. kapitalkost-      109

nåder. Med de planeringsfömlsättningar som har gällt, har kommittén inte Prop. 1985/86: 100 haft gmnd för någon annan beräkning av intäkterna än att dessa bör täcka Bil. 12 de totala kostnaderna. Jag gör samma bedömning. Intäkterna fördelar sig med denna fömtsättning på egenfiiga uppdragsinläkier med 1898,2 milj. kr., på kapitalintäkter med 54,3 milj. kr. och på anslagsmedel med 50,8 milj. kr. Av intäkterna beräknas 1646,7 milj. kr. hänföra sig till uppdrag för arbetsmarknadsverket. Norge och Finland beräknas svara för sammanlagt 11 milj. kr. av intäkterna.

Kommittén, som enligt sina direktiv har haft i uppgift atl behandla frågor om en rörlig kredil hos riksgäldskontoret, har föreslagit att AMU-gmppen får disponera en sädan om 150 milj. kr. Detta belopp skulle enligt kommitténs beräkningar ungefäriigen motsvara AMU-gmppens kostnader för två månader i den del dessa inte täcks av betalningar enligt långlidskontrakt med länsarbetsnämndema.

Med hänsyn tiU att Nordkalottens AMU-center fr.o.m. den 1 januari 1986 skall ingå i AMU-gmppen som en självständig uppdragsmyndighet bedömer jag att den rörliga krediten behöver ökas till 160 milj. kr.

AMU-gmppen har genom riksdagens beslut om en ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbUdningen ålagts etl besparingskrav som vid oförändrad verksamhetsvolym innebär att de fasta resurserna inom en femårsperiod skaU minska med 15%. AMU-kommittén föreslår att besparingskravet skjuts upp ett budgetår. Jag avser snarast efter den 1 januari 1986 föreslå regeringen att AMU-styrelsen ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur det fastställda besparingsmålet skall uppnås i enlighet med kommUténs förslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1.       medge att AMU-styrelen får disponera en rörlig kredit i riks
gäldskonlorei om högst 160000000 kr. för de ändamål som jag har
angett i det föregående,

2.       till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

Bil. AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter

Nytt anslag

1986/87 Förslag   29 500 000

Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut om den nya AMU-organisafionen (prop.
1984/85:59, AU 9, rskr 101) skall det övergångsvis utgå ett särskilt driftbi
drag för att finansiera vissa angivna kostnader för arbetsmarknadsutbild
ningen. Driftbidraget fömtsätts trappas av under en period om fem år.       110

Driftbidragei skall enligt riksdagens beslul läcka dels kostnader för sådant    Prop. 1985/86: 100 utvecklingsarbete, personalutbildning och marknadsföring som föranleds    Bil. 12 av omorganisationen, dels kostnader för sådana lokaler som inte behövs och som organisationen avser all avveckla och vars koslnader därför inte bör belasta den nya organisationens ekonomiska resultat.

I driftbidraget ingår även de medel som skall täcka det medelsunderskott som kommer alt uppstå vid Nk-c till följd av gällande prissättningsprincip för Finland och Norge.

Med hänvisning till vad jag nyss har anfört under anslaget B 10. AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet i fråga om driftbidrag hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till AMU-gruppen: Bidrag tiU vissa driftutgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 29500000 kr.

B 12. AMU-gruppen: Investeringar

Nytt anslag

1986/87 Förslag 15 000 000

AMU-kommittén

AMU-kommittén har bl. a. haft i uppdrag att lämna en anslagsframställning för AMU-gmppen avseende budgetåret 1986/87. En annan uppgift har varit att föreslå lämplig anslagskonstmklion och lämplig form för finansiering av invesleringar.

AMU-kommittén framhåller att det är väsentligt att finansieringen av investeringarna kan ske på sådant sätt att det främjar flexibUiteten. Beslut om investeringar bör därför fattas regionall efter särskilda investeringsplaner, som samordnas av den centrala AMU-styrelsen. Vidare bör de regionala AMU-myndighetema resp. Nordkalottens AMU-center självständigt kunna svara för återanskaffning av utrustning. AMU-kommittén menar atl detta får ske genom att återanskaffningen av utmstning - vilken utgör huvuddelen av investeringsbehovet - får ske genom att kostnaderna för planenlig avskrivning och realvärdeskydd av etl avkastningspliktigt statskapital som AMU-organisationen får disponera, kan kalkyleras in i priset. Nyanskaffning föreslås finansieras via lån genom ett reservationsanslag. Amorteringar och ränta på lånen skall inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten. Detsamma fömtsätts gälla för den del av avkastningen på statskapitalet som inte går åt för realvärdeskyddet.

Kommittén redovisar vissa preliminära beräkningar med utgångspunkt i
den utrustning som beräknas övertas från SÖ. Redovisning av anläggnings
tillgångar och kapital har inte ingått i den hittillsvarande anslagskonstmk-
tionen. Avsikten är att AMU-gmppen skall disponera ett statskapital mot
svarande värdet av den utmstning som skall övertas och redovisas som
tUlgång. Nuvärdet av denna utmstning beräknas preliminärt fill ca 220 milj.
kr. Kommittén framhåller att samarbetet med bl. a. RRV i fråga om redo
visnings- och beräkningsfrågor bör få fortsätta och redovisas fill regeringen      111

i sådan tid att erforderliga bestämmelser kan fastställas inför budgetåret     Prop. 1985/86: 100
1986/87.                                                                      Bil. 12

Kommitténs beräkningar av AMU-gmppens kapitalkostnader för budgetåret omfattar inalles 54,3 milj. kr. Härav belöper sig 46 milj. kr. på avskrivning inkl. realvärdeskydd, 3,3 milj. kr. på amorteringar och ränta på investeringslån samt 5 milj. kr. på realförränlning av statskapitalet.

Utredaren har preliminärt bedömt anskaffningsbehoven för budgetåret 1986/87 till minst 60 milj. kr., varav 15 milj. kr. för nyinvestering. Kommittén föreslår därför ett reservafionsanslag om 15 milj. kr. för nästa budgetår. Vidare föreslår AMU-kommittén att en investeringsplan bör redovisas fill regeringen innan anslaget får tas i anspråk.

Föredragandens överväganden

Jag biträder AMU-kommitténs förslag till finansieringssystem för investeringar. Det är nödvändigl atl AMU-gruppen självständigt skall kunna svara för återanskaffning i aktuella prislägen. Huvuddelen av utrustningen bör därför anskaffas för avskrivningsmedel som beräknas på ett statskapital som är baserat på den utmstning som redan finns och som tas över från SÖ.

Ramen för nyanskaffningar bör dock prövas av statsmakterna. Nyinvesteringar bör därför få finansieras genom lån över statsbudgeten. Jag förordar således att etl nytt reservationsanslag inrättas i delta syfte. Del nuvarande investeringsanslagel. Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbUdningen, bör därför upphöra i och med utgången av innevarande budgetår.

Jag delar kommitténs uppfattning att det behövs en särskild investeringsplan för AMU-gruppen. Jag avser därför att snarast ge AMU-styrelsen i uppdrag att redovisa en sådan till regeringen innan anslagsmedel i form av lån ställs till AMU-styrelsens disposition. I investeringsplanen bör fömtom de nya tekniska fömtsättningarna även beaklas de olikheter som kan finnas länen emellan i fra om utmstningsbeståndet och dess ålder. I avvaktan härpå biträder jag AMU-kommitténs anslagsberäkning.

Jag förutsätter att bygginvesteringar inom AMU får finansieras på samma sätt som i dag, dvs. i huvudsak genom anslag som byggnadsstyrelsen disponerar varvid kostnadema belastar AMU som hyra.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att fill AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 15000000 kr.

B 13. Arbetsdomstolen

1984/85 Utgift 5 128 000 1985/86 Anslag 5 654 000 1986/87 Förslag   5 810 000

Arbetsdomstolen tar upp och avgör mål rörande kollektivavtal samt
andra arbetstvister enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av tre ' 12

ordförande, tre vice ordförande samt 16 andra ledamöter. Härtill kommer ell antal ersättare i domstolen.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslag

Arbetsdomstolen

Föredraganden

Personal

22

_

_

Anslag

Förvaltningskostnader

4 793 000

+ 419 000

+ 233 000

(därav lönekostnader)

(4 203 000)

(+ 164 000)

(+ 189 000)

Lokalkostnader

861 000

- 77 000

- 77 000

5 654 000

+ 342 000

+ 156 000

Arbetsdomstolen

Sedan år 1979 har arbetsdomstolen haft en jämn måltillströmning på mellan 300 och 350 mål per år. Måltillströmningen under försia halvårel 1985 har varit högre än under molsvarande period 1984. Underlaget är dock inte tillräckligt för alt avgöra om mållillströmningen under budgetåret 1986/87 kommer all väsentligt överstiga vad som har varil normalt under den senaste femårsperioden.

Mellan månaderna juli 1984 och febmari 1985 hölls en av domstolens tre ordförandeljänster obesatt, vUket medförde en ökning av antalet inneliggande mål med 50%. För atl arbetsdomstolen skall kunna utnyttja de tre ordförandenas arbetsförmåga maximalt krävs en personalorganisation i övrigt som omfattar minsl sju och en halv sekreterartjänt samt kanslipersonal enligt befintlig kansliorganisafion.

Domstolen framhåller att en fortsatt minskning av anslaget innebär att domstolen måsle minska sin personal fill en sådan nivå att domstolen måste bedömas som underbemannad. Följdema härav skulle få mycket menliga konsekvenser för verksamheten med ökade handläggningstider, vilket medför längre väntetid för partema.

Föredragandens överväganden

En tillämpning av huvudförslaget på arbetsdomstolen under nästa budgelår skuUe innebära en minskning av förvaltningskostnadema med 106000 kr. Med hänsyn till arbetsbelastningen och för att inte skapa orimliga handläggningstider i domstolen har jag beräknat medel till förvaltningskostnadema utan tillämpning av huvudförslaget. Motsvarande belopp har finansierats genom neddragning av andra anslag.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att fiU Arbetsdomstolen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 5 810000 kr.

8   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

113

B 14. Statens förlikningsmannaexpeditlon

1984/85

Utgift

1 100 000

1985/86

Anslag

1 363 000

1986/87

Förslag

1 367 000

Prop. 1985/86: 100 BU. 12

Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det stafiiga förlikningsväsendet och leds av en styrelse. Expeditionen ansvarar vidare för statistiken över arbetsinstäUelser i riket. Chef för expeditionen är en kanslichef.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Anslag

Förliknings-

Föredraganden

mannaexpedi-

tionen

Personal

3

_

_

Anslag

Förvaltningskostnader

663 000

-K 36 000

+ 92 000

(därav lönekostnader)

(629 000)

(+ 34 000)

(+ 90 000)

Eäsättning tiil

förlikningsman

642 000

- 22 000

- 78 000

Lokalkostnader

58 000

- 10 300

- 10 000

1 363 000

+ 3 700

+ 4 000

Förlikningsmannaexpedltionen

För egen och för förlikningsmannaorganisationens del förutser förliknings-mannaexpeditionen inga slörre förändringar ur anslagssynpunkt under budgetåret 1986/87. Anslagsposten Förvaltningskostnader har under senare år reducerats betydligt genom minskning av antalet tjänster vid expeditionen från fem till tre. Utöver detta har förlikningsmannaexpedltionen reducerat anslagsposten Ersättning tUl förlikningsmän med 22000 kr. med hänsyn tiU utfallet under budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att för nästa budgetår medel till statens förlikningsmannaexpedition beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 2%.

Jag vUl här erinra om att regeringen har beslutat om ändring i fråga om ersättningsreglerna för förlikningsuppdrag som chefen för förlikningsmannaexpedltionen utför. Detta innebär en omfördelning av kostnader från anslagsposten Ersättning tUl förlikningsmän tUl löneposten med ca 50000 kr.

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1367000 kr.

114

B 15. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

1984/85

Utgift

40

000

1985/86

Anslag

40

000

1986/87

Förslag

40

000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätten tUl arbetstagares uppfinningar. Nämnden består av ordförande och sex ledamöter. Nämnden har en sekreterare som åtnjuter fast arvode. I övrigt har nämnden inte någon personal.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för budgetåret 1986/87 föras upp med oförändral 40000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 40000 kr.

B 16. Nämnden för vapenfriutbildning

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

4 733 000

4   513 000

5   138 000

Nämnden för vapenfriutbildning (NVU) administrerar fillsammans med godkända utbildningsmyndigheter och organisationer de vapenfrias utbildning, inkvartering och förmåner.

Koslnaderna för utbUdning och förmåner till de vapenfria betalas från anslaget B 17. Vapenfria tjänstepUktiga.

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Anslag

NVU

Föredraganden

Personal

22

_

_

Anslag

Förvaltningskostnader

3 993 000

-t-

790 000

+ 606 000

(därav lönekostnader)

(3 072 000)

(+

498 000)

{+    525 000)

Lokalkostnader

520 000

+

19 000

+ 19 000

4 513 000

+

809 000

+ 625 000

NVU

1.     Pris- och löneomräkning utgör 288 000 kr.

2. Huvudförslaget skulle innebära en minskning av förvaltningskostnadema med 96000 kr.

3. Löner. NVU anser att det fmns skäl att begära vissa personalförstärkningar men avstår i avvaktan på resultatet av vämpliktsutbildningskom-milténs (VK-83) arbete med hur utbUdningen av vapenfria tjänslepliktiga bör utformas och dimensioneras. Med ett oförändrat antal tjänster beräknar NVU lönekostnadema fill 3 570000 kr.

115

4.     Datorkostnader. För budgetåret 1985/86 tilldelade medel bedöms inle    Prop. 1985/86: 100
täcka nämndens behov. Ordinarie driftkostnader inkl. löpande syslemun-    Bil. 12

derhåll och utveckling för budgetåret 1986/87 beräknas till 275000 kr.

5.     Lokaler. NVU disponerar 500 m egen lokalyta i Karolinen i Karlstad.
Dessutom svarar nämnden för koslnaderna för 157 m av förvaltningsbygg
nadens gemensamma utrymmen. NVU har för budgetåret 1985/86 tiUdelats
medel för ytteriigare 80 m' lokalyta och har hos Karolinens förvaltnings
kontor gjort framstäUning om atl få tillgång till ytterligare lokaler. Totalt
beräknas för lokaler 539000 kr.

Föredragandens överväganden

En tiUämpning av huvudförslaget på NVU under näsla budgetår skulle innebära en minskning av förvaltningskostnadema med 96000 kr. Jag bedömer att det ännu inte är möjligt atl tillämpa huvudförslaget på nämnden, som inrättades så sent som den 1 januari 1983, utan att allvarUgt skada dess effektivitet. Jag har därför beräknat medel fill förvaltningskostnadema utan tiUämpning av huvudförslaget. Jag har vidare beräknal ett fillskott av medel till förvaltningskostnaderna på 19000 kr. för datorändamål. Molsvarande belopp har finansierats genom neddragning av andra anslag.

Med hänvisning lUI vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl tiU Nämnden för vapenfriutbildning för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 5138000 kr.

B 17. Vapenfria tjänstepliktiga

1984/85 Utgift 99 954 000 1985/86 Anslag 93 875 000 1986/87   Förslag 115 085 000

Från anslaget betalas utgifter för ekonomiska och sociala förmåner åt vapenfria tjänstepliktiga saml ersättningar för vissa utbildningskostnader m. m. tUl kommuner, organisationer och affärsdrivande verk som tUldelas vapenfria tjänstepliktiga.

1985/86 Anslag

Beräknad ändring 1986/87

NVU

Föredraganden

Vapenfria tjänstepliktiga Ersättning för utbildningskostnader m. m.

90 590 000

3 285 000 93 875 000(1)

-H 29 010 000

-H 2 830 000 + 31 840 000

-t- 21 090 000

-H    120 000 4- 21 210 000

(1) Regeringen har i enlighet med riksdagens bemyndigande medgivit att anslaget får överskridas med 7 200 000 kr.   för att öka antalet tjänstgöringsdagar för de vapenfria med 50 000.

116

NVU

De som har fått tiUstånd atl fullgöra vapenfri Ijänsl bör kallas tUl tjänstgöring inom två år efler vapenfrinämndens beslut. Fr. o. rh; budgetåret 1985/86 har en genomsnitfiig sänkning av gmndutbildningsfiden genomförts från 320 tUl 300 dagar. Den totala utbildningstiden är .oförändrat 420 dagar.

NVU bedömer behovet av tjänstgöringsdagar för vapenfria under budgetåret 1986/87 tiU 700000. Det innebär fullständig gmndutbildning av 2000 vapenfria och att 1 500 vapenfria kan fullgöra en kortare befattningsutbildning inom civilförsvaret, saml att erforderlig repetUionsutbUdning kan genomföras. Det är nämndens intention att en utökning av repetitionsutbildningen skall ske med början under budgetåret 1986/87. För ersättning till vapenfria inkl. familjebidrag och särskild hjälpverksamhet beräknar NVU ett medelsbehov av 119,6 milj. kr. NVU föreslår att ersättningen fill bidragsberättigade utbildningsanordnare för utbildning av vapenfria höjs från 3000 tiU 4000 kr. per vapenfri, vUket belopp för budgetåret 1986/87 fill en del kan beräknas motsvara den målsättning för verksamheten som gällde när bidraget infördes och då fastställdes till 3 000 kr. Bidragets låga nivå har fått negafiva konsekvenser. De utbildningsmyndigheter som nu bedriver vapenfriverksamhet måsle av ekonomiska skäl göra detta med en lägre ambitionsnivå utbildningsmässigt än vad som är erforderligt om målsättningen med utbUdningen skall uppfyllas. Bland bidragsberättigade myndigheter bör även ingå luftfartsverket på samma gmnder som gäller för televerket och postverket. För ersättning lill bidragsberättigade utbildningsanordnare erfordras 5,9 milj. kr. vid 700000 tjänstgöringsdagar och en ersättning på 4000 kr. per vapenfri.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Föredragandens överväganden

NVU beräknar medelsbehovet för vapenfria fiänstepliktiga för budgelårel 1986/87 tiU 125,7 milj. kr.

För egen del beräknar jag medelsbehovet fill 115,1 milj. kr., varav 3,2 milj. kr. för ersättning tiU utbildningsanordnare. Jag räknar med etl oförändrat antal tjänstgöringsdagar - 650000 - för de vapenfria och en oförändrad ersättning till utbildningsanordnama. Jag kan inte biträda förslaget att luftfartsverket blir ersättningsberättigat enligt samma gmnder som gäller för televerket och postverket.

Jag vill dock föreslå att regeringen i likhet med för innevarande budgetår inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1986/87 få öka antalet tjänstgöringsdagar med högst 50000 om det på gmnd av arbetsmarknadsläget bedöms angeläget att inkalla arbetslösa som har uttagitslill vapenfri tjänst och som annars skulle ha blivit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Kostnaden för 50(XK) dagar kan beräknas tUl 9,7 milj. kr.

Jag vill här erinra om att regeringen i tilläggsdirektiv (dir. 1984:15) till
kommitlén för översyn av vämpliktsulbildningen (Fö 1983:01) har uppdra
git åt kommittén att överväga och lämna förslag till hur utbildningen av    117

vapenfria tjänslepliktiga skall utformas och dimensioneras. Kommittén Prop. 1985/86: 100 skall vidare bl.a. överväga den totala tjänstgöringstiden för de vapenfria Bil. 12 fiänstepliktiga och fördelningen mellan grundutbildning och repetitionsutbildning, liksom en ytterligare differentiering av tjänstgöringstiderna -utöver vad NVU har fått i uppdrag att genomföra - beroende på slag av ulbildning m. m. Kommitténs arbete beräknas vara slutfört under första hälften av är 1986.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen alt

I.bemyndiga regeringen att för budgetåret 1986/87, om det på

grund av arbetsmarknadsläget bedöms angeläget, beslula om en

ökning av antalet tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänslepliktiga

med högst 50000, 2. fill Vapenfria tjänstepUktiga för budgetåret 1986/87 anvisa ett

förslagsanslag av 115 085 000 kr.

B 18. Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna

1984/85 Utgift 217 869 000 1985/86 Anslag 166 000 000 1986/87 Förslag 119 000 000

TUlfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskrafl inom tekoindustrin har för budgetåret 1984/85 beviljats 680 företag med tUlsammans 33 280 anslällda, varav 8812 var fyllda 50 men inte 65 år. Det beräknade bidragsbeloppel för perioden uppgår till ca 218milj. kr., varav 42% faller på företag i Älvsborgs län.

För innevarande budgetår har 166 milj. kr. beräknats för tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin. Enligt riksdagens beslut våren 1983 (AU 1982/83:29, rskr322) har bidraget successivt trappats ned och får för budgetåret 1985/86 beräknas på ett bidragsunderlag motsvarande högst 7% av lönekostnaderna för personal i tillverkning.

Föredragandens överväganden

Situationen för tekoindustrin har förbättrats betydligt under de senaste åren. Branschen har genomgått stora förändringar och har kunnat om-stmktureras och stärkas, bl.a. genom de branschfrämjande åtgärder som har genoinförts inom industripolitikens område och genom omfattande utbildningsinsatser inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen som nu utökas. Den påbörjade nedtrappningen av äldrestödet bör nu fortsätta. För budgetåret 1986/87 föreslår jag att bidraget får beräknas på ett bidragsunderlag motsvarande högst 5 % av lönekostnaderna för personal i tillverkning. Medelsbehovet för detta beräknar jag tiU 119 milj. kr.

För budgetåren 1987/88 och 1988/89 föreslår jag att bidraget skall få
beräknas på ett bidragsunderlag om högst 4 resp. 3 % av lönekostnaderna.     118

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen    Prop. 1985/86:100
föreslår riksdagen                                                         Bil. 12

att till TillfäUigt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 119000000 kr.

B 19. Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar

1984/85

Utgift

0

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

Anslaget har inräUats fr. o. m. budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84:150 bil. 4, AU 24, rskr 385). Från anslaget skall bekostas tidigareläggningsbidrag till affärsverksinvesteringar utanför statsbudgeten. Anslaget disponeras av regeringen.

Föredragandens överväganden

Anslaget har hittiUs under innevarande budgelår inte utnyujals. Anslaget bör föras upp med endast elt formellt belopp av 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

B 20. Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten

Nytt anslag

1986/87 Förslag   22 500 000

Föredragandens överväganden

AMS har i skrivelse den 7 november 1985 föreslagU all en försöksverksamhel påbörjas med friare användning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i östra Norrbotten. Framställningar om åtgärder har också kommit från Övertorneå och Överkalix kommuner. Definifionen på östra Norrbotten är i detla sammanhang Haparanda, Övertorneå, Överkalix och Pajala kommuner samt Karesuando och Vittangi-delarna av Kimna kommun.

En positiv utveckling har skett på arbetsmarknaden i Norrbottens län
under den senaste tiden. Arbetslösheten har kunnat pressas ned fill ca 5 %,
vilket dock väsentligt överstiger riksgenomsnittet. Alltjämt kvarstår såle
des betydande problem i östra Norrbotten med befolkningsminskning och
låg förvärvsfrekvens, hög arbetslöshet samt ett ensidigt näringsliv. Målet
med AMS förslag är atl under en femårsperiod kraftigt minska arbetslöshe
ten i denna del av Norrbotten med hjälp av bl.a. rörlighetsfrämjande,
kompetenshöjande och sysselsättningsskapande åtgärder. Försöksverk
samheten syftar till att genom offensiva insalser inom arbetsmarknadspoli
tikens ram skapa fömtsättningar för nya arbetstUlfäUen. I AMS strategi
ingår alt också andra myndigheter prioriterar regionen. Kostnaden för       119

försöksverksamheten har beräknats tUl ca 150 milj. kr. under en femårspe-    Prop. 1985/86: 100
riod.                                                                            Bil. 12

Jag delar AMS uppfattning atl särskilda insatser är nödvändiga i östra Norrbotten. Jag föreslår därför atl AMS genom länsarbetsnämnden i Norrbottens län dels skall ges möjlighet att i östra Norrbotten inom givna medelsramar fa pröva en ordning med friare disposition av de arbetsmarknadspolitiska medlen, dels tillförs särskilda medel för insatser som ligger utanför nuvarande åtgärdsarsenal. Försöksperioden i östra Norrbotten bör omfatta tre budgetår och syftet bör vara att skapa varaktiga anställningar för dem som nu är arbetslösa eller finns i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Jag föreslår att gällande regelsystem ändras så att länsarbetsnämnden ges möjlighet att förlänga tiden i beredskapsarbete till högst tolv månader. Beredskapsmedlen bör vidare - om nämnden finner det motiverat - få användas för att finansiera utbUdningsinsatser. Medlen för beredskapsarbeten bör också kunna användas på så sätt att en utvidgning av den dagliga arbetstiden i ungdomslag kan åstadkommas.

Utöver de regeländringar som jag nyss har förordat behövs särskilda resurser för att separat eller i kombination med ordinarie arbetsmarknadspolitiska insatser, skapa mer varaktiga arbeten. Dessa särskilt tUldelade medel bör få användas relativt fritt och bl. a. för att skapa fömtsättningar för permanenta året mnt-anställningar för såväl arbetslösa som säsong-eller andra korttidsanställda inom olika områden i regionen. Etl sätt all åstadkomma sådana anstäUningar är att i samarbete med kommuner och förelag lägga upp utbildningsprogram som inom ramen för en anställning kan överbrygga t. ex. säsongvariationer. En annan väg kan vara att stödja särskilda introduktionsinsatser. Ett alternafivt utnyttjande av de särskilda medlen bör kunna vara att t. ex. genom utbUdning stärka befintliga företag eller företagare i syfte att åstadkomma sysselsättningsmöjligheter för arbetslösa. Länsarbetsnämnden bör vidare kunna använda medlen för att initiera olika sysselsättningsskapande projekt och även till ren projektverksamhet. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma nödvändiga rikfiinjer härför och jag föreslår att 22,5 milj. kr. anvisas för dessa särskilda insatser av mer offensiv karaktär. AMS bör redan under våren 1986 börja planera för ifrågavarande verksamhet och det kan härvid vara lämpligt att regionalt ha en särskild ledningsgmpp.

Som jag inledningsvis antydde präglas östra Norrbotten av ett mycket
besvärligt sysselsättningsläge. Ett stort antal personer har under lång tid
varit beroende av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för sin försörjning.
Det kan uppskattas att i storleksordningen 800-1000 personer mer eller
mindre permanent har befunnit sig utanför den ordinarie arbetsmarknaden.
Hämtöver är ca 1000 personer i mer tillfälligt behov av arbetsmarknadspo
litiska åtgärder. Syftet med försöksverksamheten är att söka skapa perma
nent sysselsättning. Vid mina beräkningar harjag utgått från att insatserna
skall kunna leda till en mer varaktig reducering av arbetslösheten i stor
leksordningen 300 personer i förhållande till den genomsnittUga redovisade
arbetslösheten första, tredje och fjärde kvartalen de senaste tre budget
åren. Om AMS kan redovisa etl sådant gynnsamt resultat är jag beredd att      120

föreslå en fortsatt försöksverksamhet under ytterligare två år. En förut-    Prop. 1985/86:100 sättning härför är att de årliga kontrollstationema visar att godtagbara    Bil. 12 resultat har uppnåtts. Om så inle blir fallet bör del fa ankomma på regeringen att besluta om att avbryta hela eller delar av försöksverksamheten. Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.       godkänna vad jag har förordat om användningen av medel för
beredskapsarbete,

2.       till   Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten för budgetåret
1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 22500000 kr.

121

c. ARBETSLIVSFRÄGOR

C 1. Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning

1984/85      Utgift 286 056 000(1)

1985/86      Anslag         274 067 000

1986/87      Förslag      298 755 000

(1) Omfattar utgifter/anslag för arbetarskyddsstyrelsen octi yrkesinspektionen samt utgifter/kostnader för arbetarskyddsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet.

Arbetarskyddsverket består av arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Arbetarskyddsstyrelsen är chefsmyndighet för yrkesinspektionen.

Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetsfidsfrågor. Styrelsen är vidare landets centrala forsknings- och utbildningsinstitution inom det arbetsmedicinska området. Vid styrelsen fmns en delegation för hybrid-DNA-frågor, en forskningsdelegation och en företagshälsovårdsdelegation.

Arbetarskyddsstyrelsen leds av en styrelse. Den består av generaldirektören, överdirektören och nio andra ledamöter, varav sju representerar parterna på arbetsmarknaden och två är ledamöter av riksdagen. I verksstyrelsen ingår också två personalföreträdare. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen tillsynsavdelningen, forskningsavdelningen och administrativa avdelningen.

TUI arbetarskyddsstyrelsen är knuten en arbetstidsnämnd, som består av generaldirektören, chefen för arbetstidsbyrån, en tjänsteman som generaldirektören utser samt sex andra ledamöter som representerar partema på arbetsmarknaden.

Yrkesinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen samt - inom sitt verksamhelsområde - även efterlevnaden av lagen om kemiska produkter och i anslutning därtUl meddelade föreskrifter.

Yrkesinspektionen är indelad i 19 distrikt. I varje distrikt finns en yrkesinspektionsnämnd, vUken består av distriklschef och åtta andra ledamöter som bl.a. representerar parterna på arbetsmarknaden.

Arbetarskyddsverket tiUdelas fr.o.m. budgetåret 1985/86 anslag i programtermer. Följande programindelning gäller för verket.

1. Tillsyn

2. Forskning och utbildning

Arbetarskyddsverkeis verksamhet under programmen finansieras från etl förslagsanslag benämnt Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

122

Program

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

' Prop. 1985/86: 100

Bil. 12

Budget

Arbetarskydds-

Föredraganden

verket

1. Tillsyn

215 277

000

+ 16 744

000

+ 23 242 000

2. Forskning och

utbildning

107 990

000

+ 4 981

000

-1- 4 046 000

Summa kostnader

323 267

000

+ 21 725

000

+ 27 288 000

Avgår:

Inkomster under program 1

8 140

000

+ 1 479

000

+ 1 479 000

Inkomster under program 2

6 160

000

+ 1 121

000

+ 1 121 000

Inkomster från

arbetarskyddsfonden

34 900

000

-

-d)

Nettoutgift = anslag

274 067

000

+ 19 125

000

+ 24 688 000

(1) Beloppet kommer att justeras med hänsyn till utfallet av arbetarskyddsavgiften

Arbetarskyddsstyrelsen

Den centrala tillsynsverksamheten präglas för närvarande av ett omfattande föreskriftsarbete. Det gäller framför allt omarbetningen av äldre anvisningar m. m. lUI föreskrtfter enligt arbetsmiljölagen. Omarbetningen skall med några undantag slutföras under år 1986. Därefter kommer resurser att kunna frigöras för normeringsarbete inom andra områden. Styrelsen anger alt särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt bl. a. smitl-faror i vårdarbete, mikrobiella risker, cancerframkallande ämnen och robotanläggningar.

Efter det att omarbelningsprogrammet har slutförts kommer informationsverksamheten att ha hög prioritet. Styrelsen anser det viktigt att föra ut informalion om del nya regelsystemet. Vidare kommer styrelsen att fullfölja utvecklingsarbetet med uppföljning och utvärdering av det samlade tillsynsarbetet.

Den regionala tUlsynen kommer även i fortsättningen att inriktas på alt stärka det förebyggande arbetarskyddet. Särskild uppmärksamhet kommer all ägnas allvarliga olycksfallsrisker, belastningsskador, kemiska hälsorisker och följdema av ny teknologi. I detta arbete ligger tyngdpunkten på inspektionsverksamheten. Enligt styrelsens mening har denna kunnat behållas på en godtagbar nivå samtidigt som en kvalitativ förbättring har kunnat ske. Rationaliseringsarbetet i fråga om metoder och mtiner inom inspekfionsverksamheten fortsätter. Arbetet kommer allt mer att bedrivas i korta, koncentrerade projekt som tar sikte på förhållanden inom en ort, en bransch eUer en särskilt riskfylld hantering, maskin e.d.

Det forskningsprogram som lades fast år 1984 gäller t. o. m. budgetåret 1988/89. Det innebär att följande fem områden är prioriterade: belastningssjukdomar, lungskador på gmnd av luftföroreningar, metoder för testning av cancerframkallande ämnen och ämnen som kan skada foster eller arvsanlag, förändrade krav på människan i samband med införandet av ny teknik samt eUminationsteknik.

Styrelsen kommer liksom tidigare att rapportera resultaten av forskning
en. Under år 1984 redovisades 50 arbeten i styrelsens vetenskapliga skrift
serie Arbete och hälsa vartill kom ca 40 undersökningsrapporter. Därut-    123

över publicerades upp emot 300 vetenskapliga artiklar m.m. och bidrag    Prop. 1985/86: 100 framlagda vid vetenskapliga symposier och konferenser. Styrelsen räknar    Bil. 12 med att informationen om forskningsresultat blir av ungefär motsvarande omfatlning även i fortsättningen.

Arbetarskyddsstyrelsens utbildningsverksamhet omfattar bl. a. personal inom företagshälsovården. Trots de anslagsminskningar som hittills genomförts bör det enligt styrelsens bedömning bli möjligl att behåUa nuvarande omfattning på kursverksamheten. För att kunna fullfölja intentionerna med satsningen på företagshälsovård anser styrelsen emellertid att del krävs ökade utbildningsinsatser. Det råder särskilt stor efterfrågan på vidareutbUdning av företagssköterskor och -sjukgymnaster.

Styrelsen redovisar två budgetförslag, varav det ena är det obligatoriska huvudförslaget. Huvudförslaget innebär en real minskning av arbetarskyddsstyrelsens anslag med 5% under budgetåren 1986/87-1988/89. Minskningen, som uppgår lUI totalt 14 513000 kr. i förhållande tiU nuvarande anslag, har fördelals lika på varje budgetår enligt följande redovisning. För budgetåret 1986/87 uppgår huvudförslaget till 285 402 000 kr.

En nedskärning av denna sloriek kan enligt styrelsens mening inte genomföras utan aUvarliga konsekvenser för sakverksamheten inom de olika programmen. Besparingen drabbar främst lönekostnadema, vilket har bedömts medföra en nedskäming av personalstyrkan med ca 20 årsarbetskrafter varje år eller totalt ca 60 årsarbetskrafter för de tre budgetåren. Styrelsen bedömer att en sådan nedskärning inle kan åstadkommas inom ramen för normal personalomsättning. Därför kan övertaligheten leda till personaluppsägningar.

Enligt styrelsens uppfattning blir de redovisade effekterna så negativa atl resultatet i vissa avseenden är oacceptabelt. Styrelsen har därför kompletterat huvudförslaget med ett förändringsalternativ. Detta utgör arbetarskyddsstyrelsens budgetförslag för budgetåren 1986/87-1988/89.

Prisomräknat   Förslag
anslag 1985/86 --------

1986/87        1987/88       1988/89

Huvudförslag                              290 249 000    285 402 000    280 555 000   275 736 000

Förändringsalternativ      290 249 000    293 192 000    284 155 000   279 336 000

Arbetarskyddsstyrelsens budgetförslag innebär en uppräkning av anslaget i förhållande tiU huvudförslaget med 7790000 kr. för budgetåret 1986/87 och 3600000 kr. för vart och ett av budgetåren 1987/88 och 1988/89.

1.    Pris- och löneomräkning 16182000 kr.

2. Styrelsen begär att fillämpningen av huvudförslaget begränsas för yrkesinspekfionens del även för budgeiåren 1986/87-1988/89 och föreslår att 2300000 kr. tiUförs yrkesinspekfionen utöver huvudförslaget.

3. Fr.o.m. år 1986 utökas yrkesinspektionsnämnderna från åtta tUl tio ledamöter jämte ersättare. Styrelsen begär 300000 kr. årligen för detta.

4. Pågående utbyggnad av företagshälsovården ökar behovet av utbild-

124

ning. Styrelsen planerar att öka utbildningsinsatserna under kommande    Prop. 1985/86: 100
treårsperiod. För detta begär styrelsen I OOOOOO kr. för varje budgetår.         Bil. 12

5. Del lotala ISA/SARA-systemet beräknas tas i operaliv drift under våren 1987. Vissa kostnader inträffar före den egentliga driftsstarten. Det gäller främst den årliga avgiften till statskontoret för investeringen. Denna ulgift uppkommer i takt med upphandlingen. Behovet för budgetåret 1986/87 beräknas fill 6500000 kr., varav 4 190000 kr. utöver huvudförslaget. Kostnaderna fördelas enligt följande

a)      4000000 kr. avser den åriiga avgiften till statskontoret

b)      1400000 kr. avser underhållskostnader och teknisk service

c)      900000 kr. avser datakommunikafion

d) lOOOOO kr. avser driftkostnaden (förbrukningsmaterial, dalaband
m.m.)

e) lOOOOO kr. avser miljöanpassning (belysning etc).

Utgifter och besparingar för de två följande budgetåren kan enligt styrelsens mening inte preciseras förrän under år 1986.

Föredragandens överväganden

Arbetarskyddsverkel har under de senaste åren varit relativt ekonomiskt gynnat trots det kärva statsfinansiella läget. Genom omfördelningar inom arbetslivsområdet har resurser årligen kunnat frigöras för att tillföra verket medel ulöver huvudförslaget. När regeringen nu fortsätler sina strävanden att hålla tillbaka ökningarna av de offenthga utgifterna måsle också högt prioriterade områden vidkännas minskade anslag. Anslaget tUl arbetarskyddsverket utgör här inget undantag.

Regeringens mål är alt upprätthålla en hög ambhionsnivå i arbelsmiljöarbelet trots det kärva statsfinansiella läget. Det är emellertid inte längre möjligt alt i samma utsträckning som tidigare tillföra arbetarskyddsverket resurser genom omfördelningar inom arbetslivsområdet. Ett visst utrymme för insatser inom särskiU angelägna verksamhetsområden har emellertid även i år kunnat skapas dels genom en begränsad tillämpning av huvudförslaget, dels genom en i förhållande fiU arbetarskyddsstyrelsens förslag annorlunda fördelning av besparingen över treårsperioden. Dessa insalser har finansierats genom neddragningar på andra anslag. Jag kommer som en följd härav senare att föreslå en real minskning av arbetarskyddsverkets anslag med 4% under treårsperioden 1986/87-1988/89 i förhållande lill nuvarande anslag.

De minskade anslagen innebär atl arbetarskyddsverkel under de när
masle åren - om nuvarande ambkionsnivå i arbetet skall kunna upprätt
hållas - kommer att ställas inför ökade krav på ett effekfivt och ändamåls
enligt resursutnyttjande. Ulöver fortlöpande rationaliseringar torde även
vissa direkta nedskärningar bli nödvändiga tUl följd av de minskade ansla
gen. Givetvis bör resursema i första hand koncentreras till de områden
som är mest angelägna. Därför är det angelägel att arbetarskyddsstyrelsen
utarbetar en plan över vUka verksamheter som bör prioriteras resp. kom
mer alt beröras av besparingar. Enligt min mening bör en strävan vara att
så långt det är möjligt freda sakverksamheten från nedskärningar. De        125

nödvändiga besparingarna bör i stället i första hand drabba de adminislrali-    Prop. 1985/86: 100
va funktionerna.                                                            Bil. 12

Som jag tidigare nämnt har forskningen vid arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning utvärderats med avseende på kvalitet, produkfivitet och relevans. Den genomförda utvärderingen är enligt min mening intressant och tankeväckande. Den har inte bara givit värdefull vetenskaplig kritik utan också bidragit med konstruktiva synpunkter och förslag till förbättringar. Utvärderingen bör därför kunna utgöra en del av underlaget för StäUningstaganden till forskningsverksamhetens inriklning och utformning på sikt.

Styrelsen befinner sig i slutfasen av ett omfattande arbete med att omarbeta äldre anvisningar och meddelanden till föreskrifter enligt arbetsmiljölagen. Omarbetningen skall enligt styrelsens bedömning slutföras under år 1986. Som jag lidigare har framhållit är det angeläget att arbetet slutförs enligt planema. Därefter kan resurserna för den centrala tillsynen sättas in på områden som under några år har fått stå tillbaka. I detta sammanhang kan arbetet med att följa upp och utvärdera författningarnas betydelse för arbetsmiljön nämnas. Jag delar därför styrelsens uppfattning atl detta arbete bör få ökat utrymme fr. o. m. budgetåret 1986/87. Jag anser det också angeläget att arbetet med att utveckla och systematisera de konsekvensbeskrivningar som utarbetas i anslutning tiU författningar drivs vidare. Sådana beskrivningar är inle bara väsentliga som beslutsunderlag i samband med ställningstagande till nya eller ändrade föreskrifter. De kan också utgöra en viktig utgångspunkl vid uppföljning och ulvärdering av alt syftet med en författning har uppnåtts.

Arbetarskyddsstyrelsens budgetförslag

Som jag tidigare har framhålUt måste nu också prioriterade områden få vidkännas minskade anslag. Arbetarskyddsverkeis anslag bör därför minskas realt under en treårsperiod. Genom atl fastställa en treårig ram för verksamheten underlättas styrelsens möjligheter att långsiktigt planera rafionaliseringar, omprioriteringar och nödvändiga nedskärningar.

Mot denna bakgmnd föreslår jag atl arbetarskyddsstyrelsens anslag minskas med 4% under den närmaste treårsperioden. Detta innebär att styrelsen senast vid utgången av budgelårel 1988/89 skall ha genomfört en real minskning av utgifterna med 11,6 milj. kr. Del krav som ställs på styrelsen är således en procentenhet lägre än huvudförslaget. Utrymme för detta har kunnat skapas genom omfördelningar inom arbetslivsområdet. För alt ytterligare reducera de negaliva konsekvenser för verksamheten som en alltför snabb anslagsminskning skulle medföra, bör nedskärningen fördelas med 0,8%, 1,4% och 1,8% för första, andra resp. tredje året. Genom mitt förslag blir arbetarskyddsverkets anslag för treårsperioden 1986/87-1988/89 sammanlagt ca 9 milj. kr. högre än om styrelsens huvudförslag hade tillämpats fullt ul.

Enligt styrelsens bedömning finns inga möjligheter att vidmakthåUa nu
varande ambitionsnivå i fråga om den regionala tillsynsverksamheten om
yrkesinspektionen inte tillförs medel utöver huvudförslaget. För budget-    126

åren 1986/87-1988/89 begär styrelsen 2,3 milj. kr. åriigen för atl den    Prop. 1985/86:100
regionala tillsynsverksamheten skall kunna hållas oförändrad. Bil. 12

Den ökade medvetenheten om arbetsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande har medfört all efterfrågan på yrkesinspekfionens tjänster ökar. Det är därför enligt min mening angeläget alt yrkesinspektionen kan upprätthålla en hög och jämn kvalitet i sin regionala tillsynsverksamhet. Därtill kommer vissa nya arbetsuppgifter med anledning av dels beslutet atl föra över tUlsynen av vissa mindre arbetsställen från kommunerna fill yrkesinspektionen fr. o. m. den 1 januari 1987, dels den beslutade företagshälsovårdsreformen.

De senaste åren har arbetarskyddsstyrelsen erhållit viss kompensation i förhållande till huvudförslaget vid beräkning av anslaget lill yrkesinspektionen. Personalramen för yrkesinspektionen har därför kunnat hållas relativt oförändrad. Genom att huvudförslaget inle fillämpas fuUt ut för arbetarskyddsverkel anser jag att ambifionsnivån i inspektionsverksamheten även under den kommande treårsperioden bör kunna upprätthållas. Den av styrelsen begärda kompensationen för den regionala tillsynsverksamheten, 2,3 milj. kr., ryms inom de medel som verket årligen kommer att tillföras utöver huvudförslaget under treårsperioden. Jag avser atl senare återkomma till frågan om ekonomisk kompensation till yrkesinspektionen för övertagandet av den kommunala tillsynens uppgifter.

Styrelsen har begärt vissa budgetmedel för utökade insalser för utbildning av personal inom företagshälsovården. Det gäller två kurser för företagssköterskor och en kurs för företagssjukgymnaster årligen under den kommande treårsperioden. Styrelsen avser att förlägga kurserna till universitetet i Lund genom uppdragsutbildning. Kostnaderna beräknas till ca 1 milj. kr. årligen. Redan i dag driver arbetarskyddsstyrelsen en kurs för företagssköterskor och en kurs för företagssjukgymnasler som uppdragsutbildning vid Lunds universitet. Kurserna finansieras med medel bl.a. från arbetarskyddsfonden. Styrelsen anser det angelägel all utbildningen kan säkerställas genom en fast finansiering över statsbudgeten.

I regeringens proposition (1984/85:89) om företagshälsovård och arbetsanpassning har frågan om utbildning av företagshälsovårdens personal behandlats ingående. Jag konstaterade där att bristen på utbUdningsplatser för företagssjukgymnaster kan innebära problem för företagshälsovårdens fortsatta utbyggnad, såväl i kvantitativt som i kvalitativt avseende. Även efterfrågan på specialutbildning för företagsskölerskor är mycket stor.

Regeringen har angett som målsättning att alla anslällda skall ha tillgång
till företagshälsovård och att även ensamföretagare och deras medhjälpare
skall kunna ansluta sig. I arbetet med att utveckla och bygga ut företags
hälsovården är det av stor vikt att kvalitetsfrågorna får en framskjuten
plats. Dessa är nära förknippade med personalens utbildning och kompe
tens. Därför anserjag det angeläget att arbetarskyddsstyrelsen ökar insat
serna för utbildning av företagssköterskor och företagssjukgymnaster i
enlighet med de planer som styrelsen har redovisat. Enligt min mening bör
styrelsen genom omfördelning av befintliga medel och genom medel via
arbetarskyddsfonden kunna utöka utbildningen för personal inom företags
hälsovården enligt de redovisade planerna.                                          127

Regeringen godkände våren 1984 huvuddragen i arbetarskyddsstyrel-    Prop. 1985/86: 100 sens förslag om utformning och införande av en samordnad lösning för    Bil. 12 informationssystemet om arbetsskador (ISA) och ett samordnat arbetsställeregisler för arbetarskyddsverkel (SARA). Syftet med ISA/SARA är dels att förbättra fömtsättningama för tillsynsarbetet såväl regionalt som centralt, dels att ge bättre underlag för forskningen.

Enligt arbetarskyddsstyrelsens beräkningar kommer merkostnaderna för ISA/SARA att kunna balanseras genom en beräknad rationaliseringsvinst motsvarande ca 35 årsarbetskrafter. I 1985 års budgetproposition anmälde jag för riksdagen min avsikt att ge arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag att redovisa hur beräknade rationaliseringsvinster till följd av etl införande av ISA/SARA-systemet skaU kunna tiUgodogöras budgetmässigt. Regeringen har i november 1985 uppdragit åt arbetarskyddsstyrelsen att inkomma med en plan som visar hur beräknade besparingar i form av årsarbetskrafter skall kunna realiseras i samband med att det lotala ISA/ SARA-systemet tas i bmk. Styrelsen skall därvid ange var inom befintlig organisation besparingarna uppkommer samt när och hur de skaU genomföras. En fömtsättning skall vara att besparingarna budgetmässigt skall genomföras under femårsperioden 1987/88—1991/92. Uppdraget skall redovisas senast i samband med att arbetarskyddsstyrelsen överlämnar sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88.

Vissa kostnader för ISA/SARA inträffar före den egentliga driftstarten. Främst gäller detta den årliga avgiften tUl statskontoret för investeringen. Denna utgift uppkommer i takt med upphandlingen och erläggs för första gången under innevarande budgetår. För ändamålet har för budgetåret 1985/86 2 3 lOOOO kr. anvisats. Dessa medel ligger inom ramen för huvudal-lemativet för budgetåret 1986/87. Jag har bedömt alt arbetarskyddsstyrelsen dämtöver bör filldelas 4190000 kr. för att bestrida kostnader fill följd av ISA/SARA. Av de sammanlagda medlen avser 4 milj. kr. avgifter till statskontoret. Övriga medel avser atl täcka kostnadema för bl.a. datakommunikation, underhåll och teknisk service.

Riksdagen har, som jag inledningsvis har anfört, i december 1985 antagit regeringens proposition (1985/86:40) om samlad tillsyn av arbetsmiljön (SoU 1985/86:6). Det innebär att tUlsynen av arbetsmiljön vid vissa mindre arbetsställen den 1 januari 1987 förs över från kommunema tUl yrkesinspekfionen. Som en följd av den ändrade ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna skaU, fr.o.m. år 1987, ca 20 milj. kr. årligen föras över från kommunema till staten. För budgetåret 1986/87 bör arbetarskyddsverkel tillföras 10 milj. kr. som kompensafion för övertagandet av den kommunala tillsynens uppgifter. För budgetåren 1987/88 och 1988/89 harjag beräknat att 20113000 kr. resp. 21251000 kr. bör tillföras styrelsen.

I nämnda proposition framhöll jag att yrkesinspektionen måste kompen
seras ekonomiskt och personellt med hänsyn tiU de vidgade tiUsynsupp-
gifter som uppstår när den kommunala tillsynen avskaffas. Detta är en
fömtsättning för att yrkesinspektionen skall kunna förstärka tillsynen av
små arbetsställen i samband med omorganisationen och på längre sikt,
med bibehållen ambitionsnivå, klara fillsynen av det ökade antalet arbets- 128

ställen. Jag vill därför starkt betona vikten av alt de medel som nu tillförs Prop. 1985/86:100 arbetarskyddsverket i sin helhet används för alt klara fillsynen av tillkom- Bil. 12 mande arbetsställen. Dämtöver kommer det enligt min mening att krävas elt målmedvetet prioriterings- och effekliviseringsarbele samt en anpassning av tiUsynsorganisation och arbetsformer lill de förändrade fömtsättningama för att yrkesinspektionen skall kunna fullgöra sina vidgade fillsynsuppgifter.

Med hänsyn lill atl chefen för kommunikationsdepartementet fidigare denna dag har föreslagit atl ansvaret för tillsynen enligt vägarbetstidslagstiftningen skall föras över från yrkesinspektionen lill trafiksäkerhetsverket fr. o. m. budgelårel 1986/87 bör arbetarskyddsverkets anslag reduceras med 3,5 milj. kr. Detla motsvarar arbetarskyddsverkets kostnader för löner, resor och övriga omkostnader för de 14 vägtrafikinspektörer som i dag arbetar vid yrkesinspektionen.

Databastjänsten ARAMIS blev aUmänt tillgänglig i början av år 1985. ARAMIS är ett resultat av samordningssträvandena kring bibUoteks- och dokumentationstjänsterna vid arbetarskyddsstyrelsen, arbetsUvscentmm och statens naturvårdsverk (SNV). Syftet med ARAMIS är alt ge informalion om arbetslivs- och miljöförhållanden i etl sammanhållet och lätt fill-gängligt paket av databaser. 1 ARAMIS ingår fem olika dalabaser; ALC-DOK som produceras vid arbetslivscentmm, AMILIT som produceras vid arbetarskyddsstyrelsen, CISILO som produceras vid internationella arbetsbyrån ILO i Geneve, NIOSHTIC som produceras vid National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) i USA samt SERIX som produceras vid SNV. I databaserna registreras forskningsprojekt och forskningsresultat, utredningar och rapporter, böcker och tidskriftsartiklar, lagar och avtal m.m.

ARAMIS-samarbelet har medfört en omprövning av ansvarsfördelningen mellan styrelsen och SNV vad gäller bevakning och registrering av referenser till svensk miljöforskning. Fr. o. m. innevarande budgetår registreras därför inte längre forskningsrapporter på arbelsmiljöområdet i SNV:s dalabas SERIX. Materialet skall i fortsättningen registreras i styrelsens egen databas AMILIT. Till följd av den ändrade ansvarsfördelningen föreslår jag all styrelsen filiförs medel motsvarande en halv assislent-fiänst. Jag har beräknat denna kompensation till 65000 kr. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbmksdepartementet.

Arbetarskyddsstyrelsen har redovisat förslag tUl lokalbesparingar som kommer atl föranleda hyresreduceringar om ca 1250000 kr. under budgetåret 1986/87. Besparingarna har godkänts av byggnadsslyrelsen. Arbetarskyddsstyrelsen bör få tillgodoräkna sig denna besparing. Jag har tagU hänsyn fill detla vid min medelsberäkning.

Anslagen till arbetarskyddsverkel den kommande treårsperioden framgår av följande sammanslällning:

129

9   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Budgetår------------------------- Prop. 1985/86: 100
----------------------------------    Bil. 12

1986/87        1987/88       1988/89

Anslag (1)                                 288 000 000    284 000 000   278 570 000

Medel för ISA/SARA (2)      4 190 000 Kompensation för övertagandet av den kommunala

tillsynens uppgifter       10 000 000     20 113 000    21 251 000(3) 1/2 assistenttjänst

vid ARAMIS                                       65 000        65 000        65 000

Överföring av tillsynen enligt vägarbetstidslagen till trafiksäkerhetsverket - 3 500 000    - 3 500 000   - 3 500 000

Summa:                                      298 755 000    300 678 000   296 386 000

(1)   Samtliga anslag är beräknade i 1986/87 års priser. Anslagen för 1987/88 och 1988/89 skall prisomräknas i vanlig ordning.

(2)   Kostnaderna för budgetåren 1987/88 och 1988/89 kan inte beräknas förrän hösten 1986-

(3)   Den del av kompensationen som hänförs till budgetåret 1989/90 kommer att redovisas i 1987 års budgetproposition.

Beräkningen av det lotala medelsbehovet under detta anslag framgår av programsammanställningen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den av mig föreslagna treårsbudgeten för arbetarskyddsverket,

2. till Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 298 755 000 kr.

C 2. Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur

1985/86   Anslag    3 000 000 1986/87   Förslag   3 180 000

Från anslaget bestrids arbetarskyddsstyrelsens utgifter för anskaffning av vetenskaplig apparatur, vilkas anskaffningsvärde överstiger 80000 kr. Annan utmstning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Arbetarskyddsstyrelsen

Styrelsen beräknar medelsbehovet för anskaffning av vetenskaplig apparatur till oförändrat 3 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1986/87-1988/89.

Föredragandens överväganden

I enlighet med regeringens förslag i 1985 års budgetproposition godkände
riksdagen att 3 milj. kr. årligen under fem år skall föras över från fonden
för arbetsmiljöförbättringar tiU statens inkomstbudget och därefter anvisas 130

styrelsen över detta anslag. Det ankommer på regeringen att föranstalta    Prop. 1985/86: 100
om dessa årliga överföringar.                                           Bil. 12

Vid beräkningen av dessa medel har emellertid ingen hänsyn tagits fill behovet av prisomräkning av anslaget under femårsperioden. Detta innebär att anslagets reella värde successivt kommer att urholkas särskilt som prisutvecklingen för vetenskaplig utmstning har varit och sannolikt även i fortsättningen kommer att vara betydligt snabbare än den allmänna kostnadsutvecklingen. Tillgång till modem och väl fungerande utrustning är en fömtsättning för alt forskningsverksamheten skall kunna hålla hög kvalitet. Mot denna bakgmnd föreslår jag att ytteriigare I milj. kr. under en fyraårsperiod förs över från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statens inkomstbudgel. Medlen är avsedda all täcka prisomräkningar av anslaget under de kommande fyra åren. För budgetåret 1986/87 bör anslaget räknas upp med 180000 kr.

Med hänvisning lUl vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.       godkänna den av mig föreslagna överföringen under en fyraårs
period om sammanlagt 1 OOOOOO kr. från fonden för arbetsmiljöför
bättringar tUl statens inkomstbudget,

2.       lill Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig appa
ratur för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av
3180000 kr.

C 3. Yrkesinriktad rehabilitering

1984/85    Utgift   460 798 000(1)      Reservation            37 466 000

1985/86    Anslag 507 399 000

1986/87    Förslag 530 309 000

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m. budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Från anslaget finansieras anordnande och drift av arbetsmarknadsinstitut (Ami) samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.

1984/85       1985/86              Beräknad ändring 1986/87

Utgift            Anslag

AMS             Föredraganden

Yrkesinriktad rehabilitering   452 675 000     507 399 000 + 30 509 000       -t-   22 910 000

Förvaltningskostnader(1)       8 123 000               -               _       -

460 798 000      507 399 000                      ■¥ 30 ä09 000       +    22 910 000

(1) Förvaltningskostnaderna behandlas fr.o.m. budgetåret 1985/86 under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

AMS

Arbetsmarknadsinstitut m.m.

Fem års erfarenheter av arbetsmarknadsinstitutens arbete visar en verk-   131

samhet i ständig utveckling där arbetsformer och metoder fortlöpande

omprövas och personalen är aktivt engagerad i utvecklingen. Ända sedan     Prop. 1985/86: 100 starten har viklen av samverkan med arbetslivet betonats inom Ami-or-     Bil. 12 ganisationen. Detla har resulterat i atl de arbetsmetoder som utvecklats bl.a. innebär fortlöpande kontakter med förelag och arbetsgivare, vilkel i sin lur resulterat i etl ömsesidigt utbyle av erfarenheter mellan Ami och olika företag samt ökade kunskaper om varandras behov.

En av effekterna av delta har blivit att alll fler sökande även bland de svårt handikappade kan förlägga sin arbetsprövning inom förelagen.

För all fullfölja den arbetsmetodik som fillämpas inom arbetsmarknads-insliluten krävs atl verksamheten får minst oförändrade resurser för budgelårel 1986/87.

Antal inskrivna sökande beräknas lill 21000 och den genomsnittliga inskrivningstiden till tolv veckor.

AMS avser att lämna etl förslag till omorganisalion av Ami med särskUda resurser (Ami-S). Omorganisationen beräknas genomföras under en period av tre lill fem år. Organisationsförändringarna ställer stora krav på personalutbildning. För atl möta behovet av utbUdning beräknas ytterligare medelsbehov av ca 3 milj. kr. Nya personalkonslellafioner i den nya organisalionen behöver pröva olika vägar för att nå fram till målen för yrkesinriktad rehabilitering. För den metodutvecklingen begärs ytterligare ca 2 milj. kr.

Totah begärs under anslaget 537,9 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Sökande med arbelshandikapp behöver ofta förberedande ålgärder innan en arbetsplacering kan bli akluell. Den arbetsprövning, träning och vägledning som tillhandahålls genom arbetsmarknadsinstituten är särskilt betydelsefull för dessa sökande. Vid instituten kan också handikappade ges träning i olika tekniker för atl kompensera ett handikapp - t. ex. träning i käppteknik för synskadade - hjälp med utprovning av hjälpmedel och andra anpassningsålgärder, som kan minimera handikappet. En angelägen uppgift för instUulen är atl medverka lill alt unga handikappade kan komma ut på arbetsmarknaden i stället för atl förtidspensioneras.

För budgelårel 1986/87 beräknar jag lönekostnaderna för Ami-organisationen lill 340062000 kr. (-1- 18034000 kr.). För lokaler och värme beräknas 108775000 kr. (- I 864000 kr.). Medel fill administrations- och driftkoslnader inkl. städning beräknas till 62006000 kr. (-)- 4383000 kr.). TUI metodutveckling beräknar jag 3030000 kr. (-f 547000 kr.) och till personal-utbUdning 6436000 kr. (-(- 1160000 kr.).

Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn tUl att 9350000 kr. av för budgetåret 1985/86 anvisade medel utgjorde en engångsanvisning för att täcka kostnader för vissa lokalförändringar.

För tillfälliga förstärkningar av arbetsmarknadsinstitut på orter med större företagsnedläggelser eller personalinskränkningar bör 2,5 milj. kr. avsättas.

Jag har beräknal 10 milj. kr. fill försök med uppsökande verksamhet för
unga förtidspensionerade. Jag återkommer till detta i del följande.             132

AMS har föreslagit särskilda medel till personalutbildning och metodut-    Prop. 1985/86: 100 veckling med anledning av ändrad organisation av arbetsmarknadsinstUut    Bil. 12 med särskilda resurser för olika handikappgrupper. Förslag om ändrad organisaiion har ännu inle förelagts regeringen. Jag är därför inle beredd all nu ta ställning lill förslaget om särskilda medel till organisationsförändringar.

Sammantaget beräknar jag för budgetåret 1986/87 till anslaget Yrkesinriktad rehabilitering 530309000 kr. (4- 22910000 kr.).

Jag övergår nu till att behandla vissa förslag från handikappkommiilén med anknytning till den yrkesinriktade rehabiliteringen. 1 dessa frågor har jag samrått med chefen för socialdepartementet och statsrådet Lindqvist.

Kommitlén har betonat att det inte är meningsfullt atl dra bestämda gränser mellan social, medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering. I stället är det viktigt att på lokal nivå fläta samman rehabiliteringsinsatserna. Detta ställer stora krav på samarbele och samordning myndigheterna emellan. Kommiltén har bl.a. föreslagit att försäkringskassornas rehabili-leringsgmpper skall utgöra grunden för samarbetet meUan myndigheterna i komplicerade rehabiliteringsärenden. Jag delar kommitténs uppfattning i dessa delar. Handikappkommitténs synpunkter på samordnings- och samarbetsfrågorna stämmer väl överens med de direktiv (Dir. 1985:13) som regeringen har meddelat för rehabiliteringsberedningens (S 1985:02) arbete. Enligt direktiven skall beredningen bl.a. undersöka om del går att samordna rehabiliteringsinsatserna på ett bättre sätt än för närvarande samt klarlägga ansvarsfrågorna i rehabiliteringsarbetet. Beredningen skall också ta ställning lill om försäkringskassorna skall ges en mer aktiv och pådrivande roll.

Handikappkommittén har föreslagil att försäkringskassornas rehabilile-ringsgmpper skall ges medel för fri disposition för alt finansiera insalser i de fall regelsystemet inom oUka myndigheters ansvarsområden inte täcker behov som är klart dokumenterade, men ovanliga. Jag vill i detta sammanhang erinra om att 10 milj. kr. har avsatts för budgelårel 1985/86 för projektverksamhet inom försäkringskassorna med förändrade förmånsregler, bl.a. för atl pröva möjligheter till förenklingar i försäkrings- och bidragshandläggningen och förbättringar i servicen gentemot aUmänheten (prop. 1984/85:100 bil. 7, SfU 19, rskr 215). Chefen för socialdepartementet har lidigare denna dag behandlat frågan om medel till projektverksamhet under budgetåret 1986/87.

Genom beslul den 8 augusli 1985 har regeringen beviljat AMS 750000 kr. lill försöksverksamhet med effektivare användning av rehabiliteringsresurser i Stockholms län. Försöksverksamheten, som bedrivs i samverkan mellan arbetsmarknadsverket, socialförvaltningen, landstinget och försäkringskassan i Stockholms län saml Kommunförbundets länsavdelning ingår i de försök som bedrivs av den nyss nämnda rehabiliteringsberedningen.

Frågor som gäller organisation av rehabUiteringsinsatser och resurser för sådana insatser kommer således att få ytterligare belysning genom rehabiliteringsberedningens arbete.

Handikappkommittén har också lagt fram förslag om ett ekonomiskt        133

stöd vid rehabilitering av handikappade ungdomar. Enligt förslagen skall    Prop. 1985/86:100 åldersgränsen för vårdbidrag höjas från 16 till 18 år eller så länge gymna-    Bil. 12 siestudier pågår. För ungdomar som fyllt 18 år eller avslutat gymnasiestudier skall elt beskattat ATP-grundande grundstöd lämnas i stället för sjukbidrag eller förtidspension.

Kommitténs förslag om rehabiliteringsstöd har fått etl skiftande mottagande av remissinstanserna. Förslaget om förlängt vårdbidrag har bl.a. avstyrkts av RFV och flera handikapporganisationer. Förslaget om ett grundstöd vid rehabUitering har fått ett mer positivi mottagande, men har kritiserats för alt ersättningsnivån enligt förslaget skuUe bli lägre än för-fidspensionen. Eftersom frågan om ekonomisk ersättning vid rehabUitering har ett nära samband med de frågor som behandlas av rehabilileringsbe-redningen har regeringen överlämnal handikappkommitléns förslag i dessa delar lill beredningen.

Ökade insatser för att motverka atl handikappade ungdomar blir förlids-pensionerade är emellertid ytterst angelägna och brådskande. Bl.a. har AMS försöksverksamhel med inriklning på handikappade ungdomar visal alt det är möjligt att ge många av dessa ungdomar arbete i stället för pension. Försöksverksamheten bedrevs i fyra län under budgetåret 1983/84 och omfattade 547 personer under 35 år. Mer än hälften av dessa kunde placeras i arbete, utbUdning, praktik eller annan åtgärd, som bedömdes kunna leda till arbete. 21 % fick varaktiga arbeten under försöksperioden.

Försöksverksamheten för handikappade ungdomar, som uppbär sjukbidrag eller förtidspension, bör uividgas och omfatta hela riket. AMS bör få disponera 10 milj. kr. för försöksverksamheten, som bör påbörjas snarast. Rehabiliteringsberedningen bör fortlöpande informeras om verksamheten och erfarenhelerna av den. Försökel bör ulformas så att verksamheten efter försökstiden kan övergå i den reguljära verksamheten vid arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten. Försöksverksamheten skall utvärderas. Kostnaderna härför skall betalas av projektmedlen. En utvärdering av de samhällsekonomiska effekterna bör kunna göras inom ramen för del arbete som delegafionen (A 1981:01) för arbetsmarknadsforskning (EFA) bedriver.

För atl få tiU stånd aktiva rehabiliteringsålgärder som elt alternafiv fill sjukbidrag eUer förtidspension för handikappade ungdomar behövs också insatser från försäkringskassoma. Efter samråd med chefen för socialdepartementet vill jag understryka vikten av att försäkringskassorna noggrant prövar möjligheterna att vidta rehabiliteringsåtgärder i det enskilda fallet innan de beslutar om sjukbidrag eller pension.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

till Yrkesinriktad rehabilUering för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 530309000 kr.

134

c 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Prop. 1985/86:100 Bil. 12

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2 563 264 000(1)

2   691 714 OOÖ

3   164 994 000

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m. 1985/86 beräknas under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

budgetåret

Anslaget Särskilda ålgärder för arbetsanpassning och sysselsällning omfattar Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp och Anställning med lönebidrag.

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

Beräknad ändring 1986/87

AMS

Föredraganden

Arbetshjälpmedel åt

handikappade Näringshjälp (1) Anställning med lönebidrag Förvaltningskostnader(2)

118 488 000

2 415 766 000

29 010 000

2 563 264 000

-I- 6 455 000 + 25 600 000 + 441 225 000

140 760 000 + 24 240 000

2 550 954 000 + 399 546 000

2 691 714 000 + 423 786 000 + 473 280 000

(1)   Kostnader för Näringshjälp har tom. budgetåret 1985/86 betalats av medel som anvisats under Arbetshjälpmedel åt handikappade.

(2)   Förvaltningskostnaderna behandlas fr.o.m. budgetåret 1985/86 under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Arbetshjälpmedel åt handikappade omfattar bidrag lill arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen, speciella arbetstekniska hjälpmedel samt bidrag till motorfordon. Bidrag till arbetsbiträde skall göra del möjligl för handikappade att med hjälp av biträde kunna utföra i stort sell normala arbetsinsatser. TUl arbetsgivare som anställer handikappade utgår bidrag för särskilda anordningar på arbetsplatsen som möjliggör och underlättar arbetet för den handikappade personen. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag lämnas även för personer som har blivit handikappade sedan de anställts och tiU handikappade företagare eller fria yrkesutövare. Vidare kan bidrag lämnas i samband med praktisk arbetslivsorientering för handikappade ungdomar. Bidrag kan lämnas till handikappad för inköp av speciella och nödvändiga arbetstekniska hjälpmedel, som arbetsgivaren normalt inte tillhandahåUer. För att möjliggöra för handikappade atl få sin utkomst av arbete eller förvärva utbildning med yrkesinriktning lämnas bidrag lill anskaffning av motorfordon.

Näringshjälp i form av bidrag eller lån skall ge handikappad, medelålders, äldre eller långtidsarbelslös arbetssökande, för vilken det inte finns någon annan lämpligare ålgärd som arbetsförmedlingen kan vidta, möjlighet alt starta elt förelag, eller beträffande handikappad, atl på vissa viUkor fortsätta sådan verksamhet. Som fömtsättning gäUer atl personen i fråga inte kan erhåUa lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden men kan driva egen verksamhel och därigenom helt eller delvis få sin utkomst.

AnstäUning med lönebidrag är en stödform, som syftar fill att stimulera

135

arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappad för vilken andra    Prop. 1985/86: 100
ålgärder inte lämpligen kan vidtas för atl underlätta en arbetsplacering. Bil. 12

AMS

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

En av arbetsmarknadsverkets svåraste uppgifter när det gäller att bereda arbetshandikappade möjlighet till arbete, är att övertyga arbetsgivare om att arbetshandikappade personer är en fillgäng på arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska instmmenten är viktiga inslag i ackvireringsarbe-tet, men de är inte till någon del självbärande. De företagskontakter som etableras i aUt större utsträckning av arbetsförmedhngen och Ami är nödvändiga, men myckel tids- och personalkrävande om etl bra resultat skall uppnås.

Under senare år har olika försök genomförts med intensifierade platsförmedlings- och vägledningsinsatser för bl.a. arbetshandikappade. Resultaten från dessa försök pekar entydigt på att ökade personella och ekonomiska resurser för handikappade leder till att fler kan få arbete och att de besparingar som statskassan gör genom atl fler handikappade arbelar är betydligt större än kostnaden för de åtgärder som behövs.

Ett färskt exempel är den senaste försöksverksamheten avseende unga handikappade som uppbar förtidspension/sjukbidrag eller riskerade atl få del. Försöket omfattade 547 personer. Gjorda kalkyler tyder på alt försöksverksamheten redan del första året efter försöksperiodens slut lett till en besparing för statskassan på ca 2,5 milj. kr. i form av främst ökade skatteintäkter och arbetsgivaravgifter samt minskade utgifter för förtidspension.

Arbetshjälpmedel åt handikappade och Näringshjälp. För särskilda anordningar på arbetsplatsen och arbetstekniska hjälpmedel föreslår AMS inga regeländringar. För att möta det väntade behovet av kvalificerad teknisk utrustning fömtser AMS dock ett ökat behov av ytterligare medel. Det projekt som inletls för att ta fram förslag till organisation och former för teknikupphandling av mikrodatorer som hjälpmedel åt handikappade kommer att avrapporteras våren 1986. Kostnaderna för särskilda anordningar på arbetsplatsen och arbetstekniska hjälpmedel beräknas fill 50 milj. kr., vilket innebär en ökning av antalet bidrag med 10%.

Om företagen skall öka sin rekrytering av svårt handikappade personer behövs konsulthjälp för att kartlägga arbetsplatsen och bedöma hur den med hjälp av avancerad teknisk utmstning kan anpassas tiU den handikappades fömtsättningar och behov. En del av dessa behov bör kunna tillgodoses genom insatser från Ami-S. För en del arbetsanpassningar kommer dock extern konsulthjälp att bli nödvändig. AMS räknar med att kostnaden för extern konsulthjälp uppgår lill 3 milj. kr.

Den snabba tekniska utvecklingen ökar möjlighelerna för aUt svårare
handikappade personer att klara olika typer av arbetsuppgifter. För att
dessa svårt handikappade personer skaU kunna arbeta behöver de ofta
även annan hjälp på arbetsplatsen, t. ex. i samband med målfider. Behovet ,

av arbetsbiträde ökar ju fler svårt handikappade personer som skall bere-    Prop. 1985/86:100 das arbete. En höjning av bidraget lill arbetsbiträde skulle gynna de svårast    Bil. 12 handikappade. AMS föreslår därför att bidraget höjs från 25000 till 50000 kr. Merkostnaden beräknas tUl 15 milj. kr.

Vidare föreslår AMS att inkomstgränsen för bidrag till inköp av motorfordon skah kopplas fill basbeloppet, så att den nedre gränsen blir tre gånger basbeloppet.

Behovet av bidrag tiU näringshjälp har ökat bl. a. på gmnd av atl alll fler arbetslösa handikappade väljer alt starta eget företag för all lösa sin arbelssUuafion. Antalet personer som får näringshjälp beräknas öka med 50 till 900. Medelsbehovet beräknas fill 25 milj. kr.

Anställning med lönebidrag. Erfarenhetema har visat att slagkraftigare arbelsmarknadspolifiska instmment i kombinafion med personliga kontakter med arbetsgivarna är långt mer utslagsgivande än konjunkturläget när det gäller att öka antalet arbetshandikappade som får arbeie. Arbetsförmedlingens och arbetsmarknadsinstitutens främsta hjälpmedel vid sidan av arbetsmarknadsutbildningen är anställning med lönebidrag i kombination med anpassning av arbetsplatsen. Behovet av lönebidragsformen är mycket stort.

Introduktionsbidraget utgör ett bra slöd för att bereda arbetshandikappade personer möjlighet att få ett arbete. Antalet personer som omfattas av bidraget beräknas öka fill totah 3000 under budgetåret.

Ca två tredjedelar av de personer som anställs med introduklionsbidrag beräknas behöva övergå till anställning med särskill lönebidrag.

Beräknat behov av platser för introduktionsbidrag och särskilt lönebidrag budgetåren 1984/85 - 1986/87

1984/85       1985/86      1986/87

Introduktionsbidrag

2 000

3 000

3 000

(6 mån)

Särskilt lönebidrag (90 %)

800

1 200

2 600

(12 mån)

Särskilt lönebidrag (50 %)

1 400

1 400

2 700

Antalet personer som övergår till anställning på öppna marknaden från Samhällsföretag måste öka. Därför bör alla begränsningar som nu finns för placering med särskilt lönebidrag från skyddat arbeie tas bort. Kostnaden för förslaget beräknas till 50 milj. kr.

AMS räknar med atl ca 42000 personer kommer alt ha anställning med lönebidrag vid slutet av budgetåret.

Den särskilda ulbildningen i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsfrågor för arbetsförmedlingens personal föreslås få fortsätta under budgetåret. Medelsbehovet beräknas fiU 500000 kr.

Anslagsbehovet budgetåret 1986/87 uppgår enligt AMS fiU 3115 mUj. kr., varav 2950 milj. kr. för introduktionsbidrag/lönebidrag.

137

Föredragandens överväganden                                         ProP- 1985/86:100

Bil. 12

Arbetshjälpmedel åt handikappade

Den som har en funktionsnedsättning är mer än andra beroende av att arbetsmiljön och arbetsförhållandena i övrigt är lämpligt utformade. I många fall behövs också särskilda hjälpmedel för alt en handikappad person skall kunna utföra sitt arbete. På senare år har datatekniken fått en aUt större betydelse på hjälpmedelsområdet. Redan nu finns arbetsplatser, där mikrodatorer har försetts med utmstning för punktskrift, syntetiskt tal eUer annan utmstning som behövs för atl människor med olika handikapp skall kunna arbeta med dem.

Arbelsmarknadsverket kan lämna bidrag till anskaffning av sådana datorbaserade hjälpmedel. Det är angeläget att de möjligheter som skapas genom ny teknik tas till vara och används för att ge fler handikappade arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Jag förordar all 10 milj. kr. tUlförs de under anslagsposten Arbelshjälpmedel åt handikappade beräknade medlen för att ge arbetsmarknadsverket möjlighet atl bekosta avancerade tekniska hjälpmedel i samband med arbetsplaceringar av handikappade sökande. Härigenom bör bl.a. möjlighetema öka att få till stånd varaktiga anställningar för de unga handikappade som kommer att omfattas av den uppsökande verksamhet, som jag nyss har föreslagit. Om del finns särskUda skäl bör bidrag också kunna lämnas till sådan utmstning ål en anställd, som har blivit handikappad.

AMS har begärt 3 milj. kr. tUl extern konsulthjälp i vissa frågor rörande arbetsplalsanpassningar. Medverkan av experter i ärenden rörande datorbaserade hjälpmedel bör kunna medföra minskade kostnader genom mer rationella anskaffningar. Jag förordar därför att AMS får använda 2 milj. kr. av medel till Arbetshjälpmedel åt handikappade för sådan expertmedverkan.

De praktiska svårigheter som en funktionsnedsättning medför kan ofta minskas genom anpassningsåtgärder och tekniska hjälpmedel. I många fall behövs också ett arbetsbUräde, som kan fungera som etl "mänskligt hjälpmedel" i arbetssituationen. Del kan t. ex. behövas en teckenspråkstolk för atl hörande och döva skall kunna kommunicera, eUer läshjälp för att den som är blind eller gravt synskadad skall kunna få del av skriftlig information.

AMS har föreslagil att bidraget tiU arbetsbiträde skall höjas från 25 000 tUl 50000 kr. Jag delar styrelsens uppfattning alt detta stöd är särskUt betydelsefuUt för dem, som har svårare funklionsnedsättningar. Tillgång till ett arbetsbiträde är ofta en förutsättning för att dessa handikappade skaU kunna fungera väl i arbetssituationen. Jag tillstyrker därför AMS förslag att bidraget skall fördubblas och kunna lämnas med upp till 50000 kr. I likhet med AMS beräknar jag kostnaden till 15 milj. kr.

Genom omprioriteringar och besparingar till förmån för handikappområ
det har i budgetarbetet skapats utrymme för förbättringar av de arbels
marknadspolifiska åtgärderna för handikappade. De förslag som jag nu har
lagt fram om en uppsökande verksamhet med inriktning på unga förtids
pensionärer, en intensUierad satsning på avancerade hjälpmedel åt handi- 138

kappade saml höjt bidrag lill arbetsbiträde är exempel på sådana förbätt-    Prop. 1985/86:100 ringar. Förslagen är inriktade på att särskilt stödja dem, som har betydan-    Bil. 12 de funklionsnedsättningar. Genom all ge dem bättre förutsättningar atl fungera väl i arbelel ökar också deras möjligheter alt få ett arbete. Jag har samrått med statsrådet Lindqvist om inriklningen av dessa särskilda åtgärder på handikappområdet.

I syfte att underlätta för handikappade att förvärvsarbeta eller skaffa utbildning med yrkesinriktning lämnar samhällel stöd till handikappades bilinnehav. Den I juli 1985 genomfördes vissa förbättringar av det arbetsmarknadspolitiskt motiverade bilstödet. AMS har föreslagit att inkomstgränsen för bidrag till anskaffning av bil skaU knytas till basbeloppet och att helt bidrag, 35000 kr., skaU lämnas vid inkomster upp till tre gånger basbeloppet eller för närvarande 65 400 kr. För egen del förordar jag atl inkomstgränsen justeras uppåt, så att helt bidrag kan lämnas vid inkomster upp tUl 63 000 kr. per år. Möjligheten all erhålla bidrag lill anskaffning av motorfordon skulle därmed upphöra vid inkomster om 79000 kr. per år och däröver.

Handikappkommittén

Handikappkommittén har föreslagit att bidragen till speciella arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen skall samordnas till en bidragsform - bidrag lill arbetsanpassning - och att bidraget skall lämnas som ell engångsbidrag med högst 100000 kr. lill arbetsgivaren eller arbetstagaren. Vidare har kommittén föreslagit atl del skall vara möjligt all hyra hjälpmedel, om detla bedöms vara mer ekonomiskt förmånligt.

Nu lämnas bidrag till arbetstekniska hjälpmedel till enskilda handikappade medan bidraget till särskUda anordningar lämnas till arbetsgivare. Som hjälpmedel räknas vanligen sådan utrustning m. m., som den handikappade kan medföra vid ett byte av arbetsplats. Anordningar utgörs vanligen av ombyggnader eller ändringar av lokaler, maskiner mm., men kan också vara t.ex. hjälpmedel som används av flera handikappade anställda på arbetsplatsen. Del kan många gånger vara svårl att särskilja vad som skall anses som ett arbelslekniskt hjälpmedel resp. som en anordning på arbetsplatsen. Jag delar därför handikappkommUténs uppfattning all bidragsformerna kan slås samman, men bedömer atl reglerna i övrigl inte bör ändras. Vid anställning av en handikappad person bör således både arbetsgivaren och den handikappade personen kunna erhålla bidrag till anpassningsåtgärder. Bidragsbeloppet bör i båda fallen vara oförändrat högst 50000 kr. Sammantaget kan således upp tiU 100000 kr. betalas för anpassningsåtgärder. Möjligheten atl lämna bidrag med ett högre belopp i särskilda fall bör behållas.

1 likhel med handikappkommiilén, förordar jag att det skall vara möjligt att hyra hjälpmedel, om detta är ekonomiskt mer förmånligt.

Såväl AMS som handikappkommittén har konstaterat alt möjligheten att
lämna bidrag till arbetshjälpmedel och arbetsbiträde åt handikappade ung
domar i samband med praktisk arbetslivsorientering (prao) och praktik har 139

använts i ytterst liten omfattning. Enligt AMS har bidrag tUl arbetsbUräde    Prop. 1985/86: 100 lämnats för 271 elever under en ivåårsperiod. Av dessa var flertalet eller    Bil. 12 245 ungdomar elever vid den särskilda gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade i Örebro. Bidrag lill arbelshjälpmedel hade lämnats fiU 17 elever under tvåårsperioden.

Mot bakgmnd av att landstingens hjälpmedelscentraler svarar för hjälpmedel tiU handikappade skolelever och skolan för personlig assistans, har AMS bedömt att ansvaret för hjälpmedel m. m. vid prao och andra arbets-livskonlakter borde kunna föras över till landstingen resp. skolan. Som AMS har framhåUit kan elevema ofta ta med sig hjälpmedel till en praktik-eller prao-plats. På molsvarande säll kan en elevassistent fungera som arbetsbiträde. Jag bedömer atl så kommer atl ske också i fortsättningen. Men samtidigt finns uppenbara problem i de fall elevens behov inle kan tUlgodoses på della sätt. Exempel finns på att ungdomar inte har kunnat delta i prao, därför att arbelsbUrädes- eller hjälpmedelsfrågan inte har kunnat lösas. Dessa ungdomar har ofta slörre behov av arbetslivskon-lakler än andra. Det är således angeläget att öka deras möjligheter att få sådana erfarenheter. Arbetsmarknadsverket bör därför också fortsättningsvis kunna lämna bidrag lill arbetsbiträde och arbetshjälpmedel, om den unga handikappade inle kan få motsvarande stöd på annal sätt. Bl. a. mol bakgrund av vad skolöverstyrelsen har anfört i sitt remissyttrande över handikappkommitténs belänkande - vilket framgår av den bifogade remissammanställningen — anser jag att förändringar av huvudmannaskapet för dessa stöd till handikappade skolelever för närvarande inle bör göras.

Reglerna för bidrag till arbetsbiträde kan innebära åtskilligt krångel och rentav hindra en prao-placering. Nu lämnas bidraget enbart lill arbetsgivaren. Det förekommer dock att arbetsgivare inte kan tUlhandahålla biträdeshjälp och att det därför kan vara mer ändamålsenligt att sådan hjälp skaffas utanför företaget. 1 sådana fall bör det vara möjligt för arbetsmarknadsverket att överenskomma med skolan eller annan berörd instans om en annan ordning för ersättning av biträdeshjälpen. Det bör ankomma på AMS att utfärda närmare föreskrifter om delta. Därvid skall styrelsen bl. a. tiUse alt ersättning inte lämnas för sådana utgifier som det ankommer på annan huvudman atl svara för.

Det sammantagna medelsbehovet för Arbetshjälpmedel ål handikappade beräknar jag därmed tiU 147215000 kr. (-1- 6455000 kr.). Kostnader för näringshjälp har t. o. m. innevarande budgetår betalats av medel som anvisats till Arbetshjälpmedel åt handikappade. Jag kommer i det följande att beräkna medel till näringshjälp under en särskild anslagspost.

Näringshjälp

Handikappkommiilén har föreslagit atl personer med funklionsnedsätt
ningar skall kunna få starta-eget-bidrag och ett särskilt bidrag därutöver för
att börja verksamhet som egna företagare. Del särskilda bidraget föreslås
ersätta den nuvarande näringshjälpen och skall vara förbehåUet handikap
pade sökande. Den möjlighet som nu finns för medelålders och äldre att    140

erhålla näringshjälp skulle således upphöra. Kommitlén har föreslagU all    Prop. 1985/86: 100 det särskilda bidraget skall lämnas med upp till 45000 kr. Också nuvarande    Bil. 12 lånemöjlighel liksom bidraget till fortsatt drifl av en rörelse skulle enligt kommittén upphöra. Kommittén bedömde att ca 350-400 personer skuUe komma att omfattas årligen.

Jag delar kommitténs uppfattning på flertalet punkter. Näringshjälp till start av eget förelag bör således förbehållas handikappade sökande. Vidare bör bidraget till fortsatt drift saml möjligheten alt få lån lill start av förelag slopas. 1 stället bör bidraget - som nu kan utgå med 15000 kr. - höjas lill 30000 kr. Skälet till atl jag föreslår etl lägre belopp än kommittén är, all jag bedömer atl fler personer kommer alt omfattas. Den av kommiltén föreslagna bidragsnivån skulle därför innebära ökade kostnader för stödet. Jag återkommer strax lill frågan om stödels omfattning. 1 de fall handikappels art eller svårighetsgrad medför behov av särskild handikappanpassning av lokaler, utrustning m. m. bör sådana behov kunna tUlgodoses genom bidrag fill arbetshjälpmedel.

Handikappkommitléns bedömning av antalet personer som kan komma aft beviljas näringshjälp är grundad på tidigare erfarenheter. Under budgetåret 1984/85 skedde emellertid en kraftig ökning av antalet personer som beviljades näringshjälp tiU tolall 820 personer. Detta kan jämföras med 553 beviljade stöd under budgetåret 1983/84 och 436 under budgetåret 1982/83.

Mot bakgrund av del ökade intresset för atl starta eget företag, bedömer jag atl ca 550-600 arbetshandikappade kommer att bevUjas näringshjälp under budgetåret 1986/87. Den som uppfyller villkoren för atl erhålla starta-eget-bidrag bör dessutom kunna få sådant bidrag. Jag är däremoi inte beredd att biträda handikappkommitléns förslag om en vidgad målgrupp för slarta-eget-bidragel. Handikappade, som beviljas näringshjälp, men som inte uppfyller villkoren för slarta-eget-bidragel bör i stället kunna få etl tilläggsbelopp inom näringshjälpen med upp tUl 12000 kr.

Enligt nuvarande regler skall näringshjälp i form av bidrag återbetalas, om rörelsen läggs ner eller avyttras. Det aterbetalningspliktiga beloppel får därvid minskas med högsl en tiondel för varje helt år som förflulit sedan bidraget beviljades. Aterbetalningsskyldigheten bör föreligga också fortsättningsvis. Dock bör det återbetalningspliktiga beloppel i stället minskas med en tredjedel för varie hell år som förflutit sedan bidraget beviljades.

AMS har under en följd av år bedrivit försöksverksamhet i elt antal län med näringshjälp till långtidsarbetslösa. Ca 50 personer har omfattats årligen. Stöd till arbetslösa som vill starta eget företag kan nu lämnas genom slarta-eget-bidragel. Försöksverksamheten med näringshjälp till långtidsarbelslösa bör därför upphöra fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Med de förändringar, som jag nu har förordat, beräknar jag att kostnaderna för Näringshjälp kommer alt uppgå fill 25,6 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

AnstäUning med lönebidrag

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:122, AU 19, rskr 322)

genomfördes en viss reformering av lönebidraget den 1 juli 1984. Bl.a.       141

tillkom ett introduktionsbidrag som utgår med 90% av lönekostnaden Prop. 1985/86:100 under högst 960 timmar vid anställning av arbetshandikappade. Etl särskilt Bil. 12 lönebidrag infördes för att öka möjligheterna för sökande med svåra arbelshandikapp att få en anställning. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 gäller också att lönebidrag till statliga myndigheter och allmännyttiga organisationer, som utgår med 100 resp. 90% av lönekostnaden, skall avse anställning av personer med svårare arbelshandikapp.

Jag avser att låta genomföra en översyn av lönebidraget för att bl.a. studera effekten av dessa regeländringar för sökande med svårare arbelshandikapp.

Enligt preliminär statisfik från AMS sysselsattes 36552 personer med hjälp av lönebidrag vid utgången av budgetåret 1984/85. Av dessa var 6628 anställda hos statlig myndighet eUer därmed jämställd institution. Allmännyttiga organisationer hade 12083 anställda med lönebidrag. 8008 personer var sysselsatta hos kommuner, landsfing och affärsdrivande verk. Samtidigt fanns 9833 anställda hos enskilda företag. I dessa siffror ingår inte de, som beretts sysselsättning genom introduklionsbidrag eller särskilt lönebidrag.

AMS har föreslagit en utökning av antalet platser med särskilt lönebidrag med 2700 platser. Dämtöver bör enligt AMS särskilt lönebidrag kunna beviljas utan begränsningar för personer som övergår från Samhälls-företagsgruppen tiU den öppna arbetsmarknaden.

Lönebidragen har stor betydelse för handikappades möjligheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt AMS statistik skedde under perioden den 1 juU 1984 - den 30 juni 1985 en nettoökning av antalet anställda med lönebidrag med ca 2300 personer. Bmttoökningen, inkl. återbesättning av vakanser efter avgångar kan uppskattas vara ungefär dubbelt så stor. Som framgår av följande tabell har samtidigt kostnaderna för lönebidragen ökat betydligt.

Kostnader för Anställning med lönebidrag (utfallssiffror) för budgetåren 1980/81 - 1984/85.

1980/81

1 360,9 milj.

kr.

1981/82

1 708,2 milj.

kr.

1982/83

1 903,2 milj.

kr.

1983/84

2 144,9 milj.

kr.

1984/85

2 415,7 milj.

kr.

Utgifterna för lönebidrag under budgetåret 1984/85 fördelade sig så, att stafiiga myndigheter m.fl. med 100% bidrag erhöll knappt 674 milj. kr., allmännyttiga organisationer ca 1035 milj. kr. medan återstoden ca 707 milj. kr. gick till enskilda och kommunala arbetsgivare saml affärsverken. Den sistnämnda sektom svarar således för mindre än 30% av utgifterna, men sysselsätter nästan hälften av de anställda med lönebidrag.

Det är enligt min mening angeläget att en ökad andel av placeringar med
lönebidrag kan ske inom näringslivet och hos kommuner och landsting.
Det skulle innebära ökade möjligheter för de lönebidragsanställda att på
sikt övergå tUl anstäUningar utan särskilt stöd från arbetsmarknadsmyn
digheterna. Det skulle dessutom medföra en dämpning av kostnadsutveck
lingen, eftersom bidraget trappas ner inom dessa sektorer.                      142

Genom introduktionsbidraget och del särskUda lönebidragel har möjlig- Prop. 1985/86:100 hetema atl placera arbetshandikappade inom näringslivet samt hos kom- Bil. 12 muner och landsting ökat. Jag förordar alt anlalet platser med särskilt lönebidrag utökas med 1200 fill 3800 platser för att fler,-sökande skall kunna placeras hos dessa arbetsgivare. Dämtöver finns platser, som under budgetåret 1986/87 disponeras för särskilda insatser i Uddevalla- och Bergslagsregionerna. Vidare räknar jag med att ca 3 000 personer skall kunna omfatlas av introduktionsbidrag under budgetåret 1986/87.

Antalet'anställda med lönebidrag hos allmännyttiga organisafioner har under budgetåret 1984/85 ökat med drygl 900 personer. Sedan lönebidrags-reformen infördes år 1980 har den årliga ökningen hos organisationerna legal genomsnilfiigl omkring tusentalet personer, med undantag för budgetåret 1983/84, då ökningen begränsades till 500 personer. Den jämförelsevis höga bidragsnivån i kombination med all kommuner i icke obetydlig omfatlning täcker den lönekostnad som överstiger statens bidrag, har sannolikt medverkat tUl denna ulveckling. Som jag nyss anfört anser jag det angeläget att anställning med lönebidrag kommer till stånd inom en väsentligt bredare sektor av arbetsmarknaden. Jag förordar därför atl den fortsaita ökningen av antalet lönebidragsanslällningar hos de allmännytliga organisafionerna begränsas. Riksdagen har tidigare avvisat liknande förslag. Enligt min mening har dock situafionen förändrats genom att det särskilda lönebidraget har tillkommit. Jag har nyss föreslagit en betydande ökning av anlalet platser med sådant bidrag inom näringsliv och kommuner. En viss fortsatt expansion av platsema hos de allmännytliga organisationema bör dock kunna ske. Jag bedömer att ökningen bör kunna uppgå fill ytterligare 500 platser under budgetåret 1986/87.

För fortsatt utbildning av personalen vid arbetsförmedlingar, arbetsmarknadsinstitut m. m. med anledning av den delvis förändrade inriktningen av anpassningsverksamheten bör AMS få använda högst 425 000 kr.

För Anställning med lönebidrag beräknar jag 2992179000 kr. (-1-441225000 kr.).

Under anslaget beräknade medel för budgetåret 1986/87 uppgår därmed tiU 3 164994000 kr. (-(- 473280000 kr.).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.       godkänna vad jag har anfört om ändrade regler för bidrag tUl
Arbelshjälpmedel åt handikappade och Näringshjälp,

2.       till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3164994000 kr.

C 5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

1984/85 Utgift 2 776 072 000 1985/86 Anslag 2 822 000 000 1980/87 Förslag 3 052 000 000

143

Från anslaget ulgår bidrag fill Stiftelsen Samhällsföretag dels för läckan-    Prop. 1985/86: 100 de av underskottet i verksamheten vid verkstädema för skyddat arbeie.    Bil. 12 dels för investeringar.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Stiftelsen Samhällsföretag

Föredraganden

Driftbidrag        2 491 000 000                + 277 000 000

Bidrag till fastig
hetsfonden                    321 000 000   + 56 000 000

Ägartillskott för

investeringar       10 000 000              + 65 000 000

2 822 000 000   + 398 000 000

+ 206 000 000 + 29 000 000

5 000 000 + 230 000 000

Stiftelsen Samhällsföretag

Samhällsföretagsgmppen omfattar den centrala stiftelsen - Samhällsföretag - och 24 regionala stiftelser/företag. Företagsgmppen skall ge avlönat arbete och en trygg och meningsfuU sysselsättning åt arbetshandikappade, som inle kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen disponerar samtliga platser i skyddat arbete hos företagsgmppen och anvisar de personer som är i behov av sådant arbete.

Verksamheten inom företagsgmppen skall bedrivas affärsmässigt och vara en del av det svenska näringslivet. Det innebär att företagsgmppen skall iaktta de regler och principer som normalt tillämpas i näringslivet.

Företagsgmppen har ca 340 verkstäder i 219 kommuner. Genom sammanslagningar och omdisponeringar har antalet verkstäder efter hand minskat med 30 sedan företagsgmppens tiUkomsl år 1980. Vissa ytteriigare sammanslagningar kan fömtses under budgetåret 1986/87.

Den allmänna inriktningen av företagsgruppens utveckling följer det handlingsprogram som Samhällsföretag överlämnade till regeringen hösten 1984 i rapporten Samhällsföretagsgmppen fram t. o. m. 1988/89.

Företagsgmppen planerar för fortsalla stmktureUa förändringar, bl.a. vad gäller produktions- och marknadsslmktur, i syfte att även framgent kunna motsvara statsmakternas krav på resultatförbättringar och därmed lägre statsbidrag. Det gäller bl.a. utvecklingen av nya verksamhetsområden och nya samarbetsformer med olika företag, såsom inbyggda verkstäder och entreprenadverksamhet. Koncentration till etl mindre antal affärsområden per verkstad/företag samt intensifierad marknadsbearbetning av den offentliga sektom ingår också i åtgärdsprogrammet. Dessutom kommer företagsgmppen att arbeta för att få licenstillverkning från utländska företag samt att få andra svenska företag att lägga ut tUlverkning till Samhällsföretagsgmppen i stället för att importera från utlandet.

För att SamhäUsföretag på sikt skall kunna motsvara de ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska krav som statsmaktema ställer är det, enligt stiftelsens uppfattning, av avgörande betydelse att stmkturförändringarna kan genomföras som planerat. Detta fömtsätter atl företagsgmppen tillförs erforderliga investeringsmedel. Detta är speciellt angeläget nu eftersom

144

företagsgruppen under många år har fått begärda ägartillskott kraftigt    Prop. 1985/86:100 reducerade, vilket har medfört etl ackumulerat investeringsbehov inom    Bil. 12 företagen.

Inom personalområdel fortsältéi- arbelel med atl utveckla verkstadsplaneringen mot en integrering av sociala och affärsmässiga mål på verk-sladsnivå. Dessutom genomförs insatser för atl öka övergångarna till den reguljära arbetsmarknaden, bl.a. i form av planerad arbetsväxling, inrättande av särskilda konsulentbefaltningar och yrkesleknisk utbildning. Företagsgmppen planerar även för fortsatia åtgärder inom arbetsmiljö, teknisk anpassning, information och ledamtveckUng.

Samhällsföretag anser det nödvändigl att öka utnyttjandet av förelagsgruppens kapacitet med hänsyn lill de stora behoven av fler arbetsfilUällen för arbetshandikappade. Sfiftelsen föreslår, i samråd med AMS, en ökning av antalet arbetstillfällen med 3%. Sysselsättningen budgetåret 1986/87 mätt i antal bidragsberättigade arbetstimmar föreslås därmed ökas med 900000 tUl 30,9 miljoner (exkl. vissa särskilda insalser i bl. a. Malmfälten).

Under del kommande budgelårel beräknas företagsgmppen härigenom kunna få ca 26900 arbetshandikappade anställda och ca 5 100 direkt anställda (tjänstemän och arbetsledare m.fl.) eller sammanlagt ca 32000 anställda. Detta innebär en ökning med ca 1100 från budgetåret 1984/85. Ökningen hänför sig helt tiU arbetshandikappade. Antalet direkt anställda beräknas minska någol.

Medelsbehov

Samhällsföretag har gjort en långsiktig bedömning av företagsgmppens lägsta möjliga bidragsbehov, utan alt de sociala målen åsidosätts. Anslagsframställningen är baserad på de övergripande bedömningar som därvid har gjorts bl. a. i vad avser de framfida behoven av statliga bidrag. Bedömningen bygger på följande förutsättningar och antaganden:

-     den allmänna induslrikonjunkturen i Sverige försvagas någol

-     kostnadsökningarna för löner, insatsvaror m. m. blir lägre än under de senaste åren

-     sysselsättningsökningen under budgetåret 1986/87 blir drygt 3%

-     det pågående strukturarbetet inom företagsgmppen kan genomföras planenligt

-     den befinfiiga företagsindelningen ligger fasl.

Särskill de tre första punktema är, enligt stiftelsens mening, av gmndläggande betydelse för beräkningen av rörelseintäkter resp. -koslnader.

Då företagsgmppens behov av statliga bidrag till väsentlig del är avhängigi av affärsmässiga fömtsättningar (konjunktur, konkurrens, valutakurser m. m.) måste starkt betonas att beloppsmässigt relafivt stora avvikelser kan uppkomma enskilda år.

Drift bidrag. Behovel av driflbidrag för budgetåret 1986/87 beräknas till
116,3% av lönekostnaderna för de arbetshandikappade anställda vid 30,9
miljoner arbetstimmar. Om nuvarande volym om 30 miljoner timmar be
hålls oförändrad beräknas en procentsats av 117,5 vara nödvändig på
gmnd av sämre utnyttjande av anläggningstillgångama. Bidragsbehovel     145

10   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

utgår från ett beräknat rörelseunderskott om 2768 milj. kr. enligt följande    Prop. 1985/86: 100 specifikation. Jämförelse görs med preliminärt utfall för budgetåret 1984/85    Bil. 12 resp. budgeten för budgetåret 1985/86.

Budgetår (milj. kr.)

1984/85    1985/86   1986/87 (prel. utfall) (budget)

2

030

-

1

020

1

010

-

1

935

-

800

-

670

-

2

395

2

400

- 1

215

1

185

- 2

150

-

855

-

760

- 2

580

2

800

- 1

425

1

375

- 2

380

-

905

-

858

- 2

768

Fakturering Materialkostnader

Förädlingsvärde

Lönekostnader för arbetshandikappade Lönekostnader för direkt anställda Övriga driftkostnader (netto)

Dr i f tunder skott

Driftunderskott i procent av löne
kostnader för arbetshandikappade      123,8     120,0    116,3
Antal arbetstinmiar (miljoner)                         29,0      30,0     30,9

Beräknat driftunderskott för budgetåret 1986/87 innebär en minskning av bidragsbehovet med 7,5 procentenheter jämfört med det preliminära utfallet för budgetåret 1984/85 och med 3,7 procentenheter jämfört med budgeten för budgetåret 1985/86.

De senaste årens snabba resultatförbättringar har i hög grad underlättats av gynnsamma konjunkturfömtsättningar. Under budgetåret 1985/86 förutses en försvagning av konjunkturen, med en lägre ökningstakt för faktureringen som följd. För budgetåret 1986/87 fömtses en ytterligare konjunkturdämpning. Fakturering och förädlingsvärde fömtses därför budgetåret 1986/87 endast kunna öka med 16-17% jämfört med föregående år. Budgetåren 1983/84 och 1984/85 var motsvarande ökningstakt omkring 20%. Den avtagande ökningstakten förklaras tiU viss del också av en förväntad långsammare prisutveckling budgetåret 1986/87.

Den beräknade ökningen av fakturering och förädlingsvärde budgetåret 1986/87 fömtses primärt kunna nås genom ett successivt förbättrat produktsortiment, nya och utvidgade samarbetsavtal för underleveranser till svensk industri, fortsatt intern stmkturering samt en fortsatt produkfions-teknisk utveckling för att bättre utnyttja produktionsresursema.

Beräknad fakturering om 2800 milj. kr. budgetåret 1986/87 innebär således en ökning med 770 mUj. kr. jämfört med preliminärt utfall för budgetåret 1984/85 och 400 milj. kr. jämfört med budgeten för budgetåret 1985/86. Detta måste bedömas som en högt ställd målsättning, som kräver stora försäljningsframgångar.

I löpande priser beräknas materialkostnaderna öka med 405 mUj. kr.
jämfört med preliminärt utfall för budgetåret 1984/85 och med 210 milj. kr.
jämfört med budgeten för budgetåret 1985/86. Dessa ökningar kan helt
hänföras till ökad fakturering. För första gången i företagsgmppens histo
ria beräknas materialkostnaderna budgetåret 1985/86 endast öka i samma
takt som faktureringen. Tidigare år har materialkostnadema ökat snab-      146

bare.

ökningen av de övriga driftkostnaderna beräknas till 188 milj. kr. jäm-     Prop. 1985/86: 100 fört med preliminärt utfall för budgetåret 1984/85 och lill 98 milj. kr.     Bil. 12 jämfört med budgeten för budgetåret 1985/86. Av dessa kostnader hänförs 80 resp. 45 milj. kr. fill ökningarna äv produktionsvolymen och tUl antalet arbetshandikappade efter avdrag för positiva effekter av rationaliseringsålgärder. Resterande 108 resp. 53 milj. kr. hänförs fill prisstegringar.

Bidrag tiU fastighetsfonden. SamhäUsföretags lokaUillgångar i egna fastigheter uppgår lUI ca 800000 kvm lokalyta. Av denna yta är ca 160000 kvm förråd. Därutöver förhyrs ca 300000 kvm.

Samhällsföretag har i denna och tidigare anslagsframställningar beräknat avskrivningarna på fastighetsbeståndets återanskaffningsvärde i enlighet med de principer riksdagen har antagit vid företagsgmppens bildande (prop. 1978/79:139).

Företagsgmppen har dock tilldelats avsevärt lägre belopp än vad som motsvarar avskrivningar beräknade på fastighetsbeståndets återanskaffningsvärde. Detta innebär att företagsgmppen på sikl inte kan behålla fastighetsbeståndet vid nuvarande volym och standard. Om avskrivningarna också fortsättningsvis reduceras på detta sätt blir följden att andelen egna fastigheter måste minska till förmån för förhyrda lokaler. Detta kommer på sikt atl innebära avsevärt högre kostnader för företagsgmppen med åtföljande ökat bidragsbehov.

Stiftelsen betonar därför nödvändigheten av att avskrivningama beräknas på fastighelemas återanskaffningsvärde och atl medel tilldelas företagsgmppen i enlighet därmed.

När en föråldrad byggnad ersätts blir erfarenhetsmässigt den nya byggnaden någol slörre främst på gmnd av de krav som numera finns reglerade i lagar och bestämmelser. Vid en beräkning av återanskaffningsvärdel av del egna fastighetsbeståndet bör därför, enligt stiftelsen, hänsyn också tas lill detta större ytbehov, som lågt räknai är 10%. Det genomsnUtliga återanskaffningsvärdel, beräknat tiU 4400 kr. per kvm för verkstadsytor och till 2100 kr. per kvm för förrådsytor, blk då 3450 milj. kr.

Kostnader och intäkter för fastighetsförvaltningen beräknas för budgetåret 1986/87 enligt följande:

Milj. kr.

Avslcrivningar                                     190,6
Övriga kostnader
(externa hyror, räntor,

fastietsskatt m. m.)                             228,8

Intäkter                                             -    4,2

Summa                                                                415,2

Om avskrivningsmedel ej tilldelas företagsgmppen baserat på återanskaffningsvärdel föreslår stiftelsen en maximal reduktion med 20% av ovan angivna 190,6 milj. kr., dvs. ett lägsta tilldelat belopp om 152,5 milj. kr.

Investeringama budgetåret 1986/87 avses lånefinansieras med belopp motsvarande amorteringarna pä tidigare upptagna fastighetslån. Amorte-ringama har beräknats tUl 80 milj. kr. Låneutrymme, som eventuellt inte

tas i anspråk under budgelårel, balanseras filt efterföljande år för alt klara    Prop. 1985/86: 100
de variationer i de årliga investeringarna som av olika skäl uppstår.       Bil. 12

ÄgartUlskott för investeringar. I tidigare anslagsframställningar har Samhällsföretag begärt ägartillskott för särskilda investeringar, ulöver de investeringsmedel som ingår i driftbidraget resp. bidraget till fastighets-kostnaderna. Som motivering har anförts behov av omdisponering av arbetstillfällen inom och mellan länen, omstmkturering av verksamheten saml arbelsmiljöålgärder som inle har kunnat tUlgodoses med ordinarie investeringsmedel. Endasl en mindre del av begärda ägartillskott har beviljats.

För att Samhällsföretagsgmppens långsiktiga resultalmål skaU kunna uppnås krävs, enligt stiftelsen, fortsatta förändringar i företagsgruppens produktions- och marknadsslmktur, vilkel i sin tur ställer krav på omfattande investeringar. Dessa behov kan inle tillgodoses med ordinarie investeringsmedel, särskilt om avskrivningsmedel inte tilldelas företagsgruppen motsvarande avskrivningar på fastigheternas återanskaffningsvärde. Genom lidigare års kraftiga nedskärningar av begärda ägartillskott finns del nu också etl ackumulerat investeringsbehov, inte minst vad gäller arbetsmiljöförbätlringar.

Behovel av investeringsmedel förstärks också av atl nuvarande timbe-grånsning släUer ökade krav på omdisponering av verksladsresurser mellan olika län och mellan företag för att nå en jämnare fördelning av arbetstillfällen. Anställning av fler gravt handikappade kräver också ökade investeringar i förbättrad arbetsmiljö och teknisk anpassning. Samhällsföretag har därför i sin särskilda rapport räknat med ett ägartillskott om 75 milj. kr. per år för budgetåren 1986/87-1988/89.

För budgetåret 1986/87 begär Samhällsföretag sålunda 75 milj. kr. i form av ägartillskott.

Långtidsbedömning. Samhällsföretag hemställer om atl långsiktigt få fastställt såväl sysselsättningsnivå som ekonomiska ramar för verksamheten fram t. o. m. budgetåret 1988/89.

TUI gmnd för ell sådant långsiktigt beslut har stiftelsen gjort en långtidsbedömning av behovel av driflbidrag och bidragsberättigade timmar enligt följande:

Budgetår

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

Driftbidrag (%)          120,0 Sysselsättningsvolyra (miljoner bidragsberättigade timmar) 30,0

116,3 30,9

112,2 32,0

107,5 33,0

Stiftelsens bedömning fömtsätter ett ägartillskott om 75 milj. kr. årligen och beräkning av avskrivningarna inom fastighetsfonden på sätt som har gjorts för budgetåret 1986/87.

Samhällsföretag understryker den betydelse som statsmakternas be
dömning av företagsgruppens långsiktiga sysselsättningsvolym och bi
dragsnivå tillmäts. Verksamhetens karaktär gör uttalade långsiktiga be-     ' °

dömningar nödvändiga för att man i dag och på längre sikl skall kunna    Prop. 1985/86:100
lillgodose högt ställda sociala och ekonomiska krav.              Bil. 12

Föredragandens överväganden

Samhällsföretagsgmppen bUdades för sex år sedan. Den nya organisationen övertog en splittrad verksamhet med dålig affärsmässighet och en bekymmersam kostnadsutveckling. Verksamheten hade dessutom oklara sociala och arbetsmarknadspolitiska mål.

Sedan tiden för sin tillkomst har företagsgmppen varit föremål för flera översyner. Syftet har främst varit att mot bakgmnd av det statsfinansiella läget överväga möjlighetema att minska behovet av bidrag till företagsgruppen, översynerna har - senast genom rapporten Samhällsföretagsgmppen fram t. o. m. 1988/89 - utgjort underlag för ett omfattande effektiviserings- och rationaliseringsarbete inom företagsgmppen som medfört ell kontinuerligt minskat behov av bidrag i reala termer. Behovet av statsbidrag, uttryckt i procent av lönekostnadema för arbetshandikappade anställda, har minskat varje år sedan företagsgmppens liUkomst. Företagsgmppen har således i detta avseende svarat mot de krav som statsmaktema ställde vid företagsgmppens bildande. Den statsfinansiella situationen kommer även framledes att innebära krav på bidragsminskningar.

Direktiven för översynsarbetena har genomgående haft förbehållet att de sociala och arbetsmarknadspolitiska målen inte får äventyras. 1 debatten om Samhällsföretagsgmppens verksamhet har dock i skilda sammanhang framförts farhågor om att de ekonomiska krav som ställs på företagsgmppen ändå kan påverka möjligheten att uppfyUa dessa mål.

Regeringen har därför i febmari 1985 givit AMS i uppdrag att, i samråd med Stiftelsen Samhällsföretag, studera hur de sociala och arbetsmarknadspolitiska målen för den skyddade verksamheten inom företagsgmppen har kunnat uppfyllas. Därvid skall både den hilfillsvarande ulvecklingen och en bedömning av fömtsättningama i framtiden redovisas.

Uppdraget, som kan redovisas successivt i delområden, skall slutredovisas tiU regeringen senast den 30 juni 1986.

Handikappkommittén har i betänkandet (Ds A 1984:12) Vägar till arbete för handikappade bl.a. lagt fram förslag som rör ökad övergång från skyddat arbete liU den reguljära arbetsmarknaden.

Kommittén framhåUer inledningsvis atl den stödjer SamhäUsföretags planer på att få tiU stånd ytterligare inbyggda verkstäder med olika organi-sationsmodeUer samt att pröva entreprenörverksamhet. Härigenom borde, enligt handikappkommittén, övergång till den reguljära arbetsmarknaden kunna underlättas genom de kontakter som skapas mellan uppdragsgivarna och dem som utför entreprenaduppgiftema. För egen del betonade jag redan i 1985 års budgetproposifion min positiva inställning till verksamheten med inbyggda verkstäder och entreprenader. Utvecklingen bör, som kommitlén framhåller, kunna leda till ökad utslussning av arbetshandikappade, men också tUl kostnadsbesparingar.

Handikappkommittén föreslår att de personer som har anvisats skyddal
arbete regelbundet genomgår en reell arbetsmarknadsprövning. Redan när 149

en person anvisas skyddat arbete bör del, enligt kommittén, göras klart att    Prop. 1985/86:100 detta arbeie inte är permanent. Arbetsförmedlingen bör gemensaml med     Bil. 12 den sökande lägga upp en rehabiliteringsplan, dvs. ett program för när man på nylt skall pröva möjligheten tiU arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Kommitlén anser vidare att resurserna för den individinriklade planeringen inom SamhäUsföretagsgmppen är otiUräckliga. Kommittén föreslår därför att det inom företagsgmppen skapas utrymme för anställning av arbelskonsulenter med uppgift att della i produktionsplaneringen. Uppgiften för dessa skall vara att se tUl att fömtsättningar skapas för att de enskildas behov som fastslagUs i rehabiliteringsplanen tillgodoses. I konsulentens uppgifter bör även ingå att under en tid stödja de arbetshandikappade när de har kommU ut på den reguljära arbetsmarknaden.

SamhäUsföretag har i sitt yttrande över betänkandet anfört bl.a. följande:

"Vi ser med tillfredsställelse att ... diskussionen kring målet för det skyddade arbetet med åren blivU något mer nyanserad. Det betraktas inte längre som ett misslyckande för del skyddade arbetet, att flertalet inte kan övergå till den reguljära arbetsmarknaden. Tvärtom betonas ofta att del är fråga om en mycket påtaglig och framgångsrik rehabilitering, om en person med ett svårt handikapp kan fullgöra ett arbete inom Samhällsföretagsgmppen. Detta är en mycket viktig och grandläggande utgångspunkt för överväganden beträffande övergångarna fill den reguljära arbetsmarknaden."

Jag delar i allt väsentligt SamhäUsföretags synsätt. Av detta följer att införandet av rehabUiteringsplaner för enskilda anstäUda måste ske med utgångspunkt från bedömningar av de enskilda arbetstagarnas fömtsättningar och behov. Alt generellt införa en planering för utslussning för varie enskild arbetstagare anserjag således inte lämpligt. Det skulle kunna leda tiU en dålig arbetssituation och stress för den enskUde anställde och dessutom förorsaka avsevärt onödigt arbete.

Förslaget om anställning av arbelskonsulenter inom företagsgruppen för alt stödja arbetstagarna vid och efter övergången till den öppna arbetsmarknaden har delvis redan tUlgodosetts inom Samhällsföretag. Försöksverksamhet med arbelskonsulenter har sedan år 1984 bedrivits vid fem regionala företag.

För atl underlätta en ökad övergång tUl den öppna arbetsmarknaden föreslår kommittén att den som praktiserar utanför företagsgmppen under en tremånadersperiod skall få behåUa sin anställning med lön och andra anställningsförmåner som han eller hon har vid Samhällsföretag. Av samma skäl föreslår kommittén att den som går över tUl ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden och därvid får lägre lön skall ges en utfyllnadslön från Samhällsföretag under en övergångstid, lämpligen tolv månader.

Jag är inte beredd att biträda dessa förslag. Frågan om praktik utanför
företagsgmppen bör lösas med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Jag anser vidare, i likhet med Samhällsföretag och flera andra remissin
stanser, att lönen inte på något avgörande sätt hindrat övergångar till den
öppna arbetsmarknaden. Lönenivån inom Samhällsföretagsgmppen mot
svarar ca 87% av nivån för berörda LO-förbund i övrig industri. Det           150

faktum att del årliga antalet övergångar nära fördubblats sedan Samhälls-    Prop. 1985/86:100 företags tUlkomst tyder heller inte på att det skulle behöva införas någon    Bil. 12 form av lönegaranti för dem, som går ut på den reguljära arbetsmarknaden.

Jag kan i detta sammanhang konstatera att Samhällsföretag räknar med atl drygl 600 anställda skaU övergå till arbete utanför företagsgmppen under budgetåret 1985/86. Ökningen kan ses som ett resultat av insatserna för att sfimulera utslussning - utbildning, avtal om återanställningsrätt, ökat samarbete med arbetsförmedlingen, inskolningsbidrag till verksläder som nyanställer ersättare för utslussade, information till arbetsgivare m. m. Försök med nya arbetsformer och verksamheter underlättar också övergångar till annat arbete.

Regeringen har den 24 oktober och den 21 november 1985 uppdragU åt Samhällsföretag att utöka den skyddade verksamheten inom Bergslags-och Uddevallaområdena med 100000 resp. 60000 arbetsfimmar. Bakgmnden till detta var det svåra sysselsättningsläget i regionerna, särskUt för de arbetshandikappade. Ett motsvarande uppdrag gavs till stiftelsen år 1984 och gällde då Malmfaltsområdet.

Sttftelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 på nytl hemställt om att ett långsiktigt mål fastställs för såväl sysselsättningsnivå som ekonomi fram t.o.m. budgetåret 1988/89. Stiftelsen understryker betydelsen av en sådan långsiktig planeringsram.

Sfiftelsens bedömningar innebär att man kommer fill 107,5% i driftbi-dragsbehov för budgetåret 1988/89. Till detta kommer ett behov av ägar-fillskott om 75 milj. kr. för vart och elt av budgetåren. Enligt min mening uppfyller denna målsättning inte lUl fullo de sparmål som regeringen lagt fast för företagsgmppen. Mot bakgmnd härav och av de uttalanden som gjordes om ägartillskott då organisationen beslöts av riksdagen (prop. 1977/78:139, AU 29, rskr 293) kan jag inte biträda stiftelsens hemställan om långsiktiga planeringsramar. Jag är således inte beredd att nu föreslå utfästelser om de ekonomiska fömtsättningarna för budgetåren efter det närmast följande. Stiftelsens anslagsframställning för budgetåret 1986/87 kommer därför att behandlas på sedvanligt sätt.

Stiftelsen har hemställt om att antalet bidragsberättigade arbetstimmar skall höjas från 30 mUjoner innevarande budgetår till 30,9 miljoner budgetåret 1986/87. TUl detta kommer de 300000 arbetstimmarna avseende särskilda sysselsättningsskapande ålgärder i Malmfälten, UddevaUa och Bergslagsregionen. För egen del är jag, främst av statsfinansieUa skäl, inte beredd att förorda någon ökning av anlalet bidragsberättigade arbetstimmar. Det bör dock liksom hittUls fa ankomma på regeringen att vid behov öka antalet arbetstimmar under budgetåret. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande härtUl.

Medel för budgetåret 1986/87

Driftbidrag

Vid ett oförändrat antal bidragsberättigade arbetstimmar - 30 miljoner -
har stiftelsen begärt 117,5% av den beräknade lönesumman (inkl. lönebi
kostnader) för de arbetshandikappade anslällda.

Det statsfinansiella läget är sådant att alla möjligheter till kostnadsbe-    Prop. 1985/86:100 sparingar på statsbudgeten bör tas tiU vara. Utredningen av Samhällsföre-    Bil. 12 tagsgruppens affärsmässiga verksamhel har varit mycket positiv. Jag bedömer därför att bidragsprocenten kan nedbringas lill 116,5.

Med hänsyn till detta samt lill att mitt förslag om oförändral antal arbetstimmar bl.a. leder till mindre koslnader för inskolning m.m. bör 2697 milj. kr. anvisas för detta ändamål.

Bidrag tiU fastighetsfonden

SamhäUsföretags hela fastighetsbestånd, såväl eget som förhyrt, administreras av en tiU den centrala stiftelsen knuten fastigheisfond. Kostnadema för fonden för budgetåret 1986/87 beräknas av stiftelsen fill 415 milj. kr., efter avräkning av intäkter (4,2 milj. kr.), varav för hyror 119 milj. kr., kalkylmässiga avskrivningar på egna fastigheter för 190,6 milj. kr. samt räntor på 106 milj. kr. Stiftelsen har vid denna kalkyl använt det beräknade återanskaffningsvärdel av fastighetsbeståndet.

Om företagsgmppen inte tilldelas avskrivningsmedel baserat på återanskaffningsvärdel så bör enligt stiftelsen i stäUet avskrivningsmedlen reduceras med högst 20%. Detta skulle medföra att det redovisade behovet uppgår fill 377 milj. kr.

För egen del anser jag dock att de kalkylmässiga avskrivningarna, liksom tidigare, bör baseras på fastigheternas anskaffningsvärde. Detta medför att behovet av avskrivningsmedel uppgår fill 125,6 milj. kr. Med hänsyn härtUl föreslår jag att 350 milj. kr. tas upp som bidrag till fastighetsfonden under anslagsposten för budgetåret 1986/87. Jag återkommer vid min behandling av ägartillskott tUl företagsgmppen till frågan om hur en del av bidraget lill fastighetsfonden bör användas.

Ägartillskott för investeringar

För att möjliggöra arbetsmiljöförbättrande åtgärder och anpassning av arbetsplatser tUl de handikappades behov samt för omdisponering av arbetsplatser inom och meUan länen behövs enligt stiftelsen ett ägartillskott om 75 milj. kr.

Det äv enligt min mening endast möjligt att tiUmötesgå sfiftelsens begäran om investeringsmedel för de åtgärder som syftar fill arbetsplatsanpassning och arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Jag föreslår därför att sfiftelsen tUldelas ett ägartillskott för investeringar om 5 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Jc anser emeUertid atl de nämnda åtgärdema är av sådan vikt att även 5 milj. kr. av bidraget tUl fastighetsfonden bör användas för dessa ändamål.

Med hänvisning tUl vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. tUl driften av Samhällsföretagsgruppens verksamhet under bud
getåret 1986/87 anslå medel motsvarande 116,5% av lönesumman
för arbetstagarna i skyddat arbete (inkl. lönebikostnader) upp till       j52

högsl 30 miljoner arbetstimmar, exkl. de särskilda uppdragen i    Prop. 1985/86:100
Malmfälten m.m..                                                   Bil. 12

2. medge att regeringen vid behov får beslula om ökat antal bidragsberättigade arbelslimrnar under budgetåret 1986/87,

3. till Bidrag tiU Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3052000000 kr.

C 6. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

1985/86      Anslag 300 000 000(1)

1986/87      Förslag 346 000 000

(1) Härtill kommer 13 milj. kr.   enligt tilläggsbudget I.

Riksdagen beslutade den 17 december 1984 (prop. 1984/85:45, AU 7, rskr 100) att statsbidrag skulle utgå lUl kommuner och i vissa fall andra offentliga myndigheter för atl anordna skyddat arbeie.

I propositionen framhölls att det var nödvändigl atl vidta särskilda insatser för dem som arbetade i de s. k. Tl-arbetena. Insatsema måste av naturliga skäl vara kopplade till kommunens sociala omsorger enligt socialtjänstlagen. För de aktuella gmpperna, som ofta bestod av grava miss-bmkare, ansågs detta vara särskilt behövligt. Det ansågs således naturligt att kommunema i egen regi hade kommit att starta sysselsällning för dessa kommuninnevånare. Beredskapsarbetets form bedömdes dock vara föga relevant genom sitt kortsikfiga syfte.

I propositionen förordades därför en omläggning av statens stöd. Det innebär att kommunerna skall ges bättre möjligheter atl planera sysselsättningen för de personer som under lång tid och i flera omgångar har varit sysselsatta med beredskapsarbete i kommunal regi. Härigenom skapas även fömtsättningar för ett bättre rehabiliteringsarbete.

Riksdagsbeslutet innebär vidare att etl statsbidrag ulgår till skyddad sysselsättning som anordnas för dessa grupper. Arbetstagama kan därigenom påräkna mer varaktiga arbeten som inte måste omprövas varje halvår, samtidigt som rehabiliteringsaspekten kan ges en klarare framtoning. Den som har rehabiliterats bör så snart som möjligl kunna komma i fråga för en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Det skyddade arbetet som anordnas hos offentliga arbetsgivare är, i likhet med vad som gäller för skyddat arbete hos Samhällsföretagsgmppen, undantaget från tUlämpningen av lagen (1982:80) om anställningsskydd (I § andra stycket, fjärde punkten). Eftersom dessa arbetstagare skaU stå lill förfogande för en anställning på den öppna arbetsmarknaden är de, i likhet med arbetstagare som har beredskapsarbete eller arbete i ungdomslag även undantagna från tillämpningen av lagen (1976:600) om offenfiig anställning.

Till skillnad från vad som gäller inom Samhällsföretagsgmppen får det skyddade arbetet hos offentliga arbetsgivare inte avse industriell tillverkning.

Ett villkor för statsbidraget är att platserna i skyddat arbete tillsätts med
sökande som arbetsförmedhngen har anvisat.                                       ,5,

Statsbidraget utgår med högsl 75% av lönekostnaderna, inkl. lönebi-    Prop. 1985/86: 100 kostnader, för arbetstagare som har anvisats till den skyddade sysselsätt-    Bil. 12 ningen.

Under budgetåret 1985/86 har anvisats 300 milj. kr. för ändamålet. Medlen beräknades för ca 3800 platser och ca 5000 sysselsatta personer.

AMS

Enligt styrelsens bedömning bör verksamheten för budgetåret 1986/87 omfatta ca 6500 sysselsatta. De totala kostnadema beräknas fiU 400 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Sedan riksdagen fattat beslut om den nya verksamhetsformen skyddat arbete hos offenfiiga arbetsgivare träffades under våren 1985 koUektivavtal för verksamheten mellan berörda kommunförbund och arbetstagarorganisationer. Avtalet, som har tUlämpats sedan verksamhetens start vid ingången av budgetåret 1985/86 innebär tryggare anställningsförhållanden för berörda arbetstagare, varav flertalet är socialmedicinskt arbetshandikappade. Samtidigt får arbetsgivarna dvs. främst kommunerna ta på sig ett mer långsiktigt ansvar för de sysselsattas sociala rehabUUering.

I samband med avtalsförhandlingarna uttrycktes oro från kommunernas sida över statsbidragskonslruklionen och då främsl del förhållandel att bidrag får utgå med högst 75% av de anvisades löner inkl. lönebikostnader. Kommunernas oro gällde främst om statsbidragsgivningen för verksamheten skulle bli så långsiktig atl man kunde ta på sig ansvaret för tillsvidareanställning även av gravt socialmedicinskt handikappade. I ett cirkulär till kommunerna framhöll därför Kommunförbundet bl. a. nödvändigheten av att kommunen i samband med överläggning med länsarbetsnämnden får statsbidragets storlek fastställt. Kommunförbundet framhöll också att man under ärendets beredning hävdat att statsbidraget borde vara 75%. Bl.a. mot denna bakgmnd har länsarbetsnämnderna med så gott som samtliga berörda kommuner träffat överenskommelser om att statsbidrag skall utgå med 75 % av lönekostnadema.

För egen del harjag stor förståelse för kommunernas behov alt långsik
tigt kunna bedöma statsbidragsgivningen för de socialmedicinskt handi
kappade som anställs i verksamheten. De anvisade omfattas visserligen
inte av lagen om anställningsskydd, men är genom det träffade kollekfivav-
talet i de flesta fall tillförsäkrade tillsvidareanställning. Detta innebär som
jag lidigare framhållit också ett ansvar för de anvisades sociala rehabilite
ring. Flertalet av de berörda arbetstagarna är innevånare i den kommun
hos vilken de är sysselsatta. Verksamheten med offenfiigt skyddat arbeie
kan således också ses som en del i kommunens sociala omsorger enligt
socialtjänsfiagen. Samfidigt har arbetsförmedhngen ett uppföljningsansvar
för de anvisade när det gäller att systemafiskt pröva möjlighetema att
hjälpa dem till annat arbete. Detta ansvar överensstämmer i princip med
vad som gäller för anvisade arbetstagare inom Samhällsföretagsgmppen.    154

Samfidigt som det finns starka skäl som talar för en långsiklighet i Prop. 1985/86: 100 statsbidragsgivningen slår del klart atl behovel av skyddat arbete hos Bil. 12 offentliga arbetsgivare är stort. Förutsättningarna för staten all väsentligt kunna vidga bidragsgivningen är samiidigt slarkl begränsade på gmnd av det StatsfinansieUa lägel. Jag vill därför fästa uppmärksamheten på möjligheterna för länsarbetsnämnder och berörda offentliga arbetsgivare att träffa långsiktiga överenskommelser som innebär atl fler socialmedicinskt handikappade kan sysselsättas i verksamheten, men då med lägre statsbidrag än 75% av lönekostnaden. För den enskilde, som därigenom kan få ett arbete innebär det ökade möjligheter till rehabUitering och därmed ökad social och ekonomisk trygghet. En utökning av verksamheten kan, mot bakgmnd av vad jag lidigare framhållit, vara fördelaktig för kommunerna liksom för de arbetsmarknadspolitiska organen. Jag vUl således understryka de posifiva möjligheter, som bidragets utformning ger, att inom ramen för statsbidraget, sysselsätta fler arbetshandikappade. Samtidigt viU jag slå fasl atl arbetsgivaren — oavsett vilken bidragsprocent som har överenskommUs - med hänsyn fill att tillsvidareanställning tUlämpas, skall vara lilUörsäkrad en fast stalsbidragsprocent för de arbetstagare som omfattas av överenskommelsen och så länge de är anvisade.

Mot bakgmnd av det anförda kan jag inte biträda AMS förslag om utbyggnad av verksamheten. Riksdagen har dock i anledning av prop. 1985/86:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgelårel 1985/86 beslutat om en utökning av antalet platser med 270 att filldelas Västerbottens och Norrbottens län, tiU en beräknad årlig kostnad av 26 milj. kr. (AU 7).

Jag beräknar behovel av medel liU 346 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 346000000

kr.

155

D. INVANDRING M. M.

Prop. 1985/86:100 Bil. 12

D 1. Statens invandrarverk

1984/85 Utgift   64 984 000 1985/86 Anslag 59 328 000(1) 1986/87 Förslag 66 231 000

(1) Härtill kommer 5 617 000 kr. enligt regeringsbeslut 1985-09-05 och

1 974 000 kr. enligt prop. 1985/86:25 bil. 5, SfU 7 rskr 73.

Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån de inle ankommer på annan myndighet. Verket utövar bl.a. ledningen av utlänningskontroUen enligt

2 § utlänningslagen samt som central utlänningsmyndighet den kontroll
som regleras i medborgarskapslagstiftningen eller annan författning. Ver
ket har också huvudansvaret för överföring och mottagning av flyktingar
och för mottagning av asylsökande. Verket skall vidare fortlöpande beva
ka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder till förmån för invandra
re och språkliga minoriteter.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldireklör, som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem byråer. Dessa är tiUståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, samordningsbyrån, informationsbyrån och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslag

Invandrarverket

Föredraganden

Personal

311(1)

4- 20

Anslag

Förva1tni ngskos tnader

54

753 000(2)

+10 054 000

+ 5 464 000

(därav lönekostnader)

(43

045 000)

(+ 5 077 000)

(+ 4 138 000)

Lokalkostnader

4

175 000

-1- 451 000

-1- 175 000

Engångsanvisning

400 000(3)

59

328 000

-HO 505 000

-1- 5 639 000

(1)   18 tjänster enligt prop. 1985/86:25 bil. 5.

(2)   Härtill kommer 5 617 000 kr. enligt reg.beslut 1985-09-05 och 1 974 000 kr. enligt prop. 1985/86:25, SfU, 7 rskr 73.

(3)   Medel för efterstudie av utvecklingsarbetet med ett nytt ADB-system för utlänningsärenden.

Invandrarverket

1. Huvudförslag -I- 2320000 kr.

2. Pris- och löneomräkning -t- 3662000 kr.

Invandrarverket yrkar undanlag från tUlämpningen av huvudförslaget mol bakgrund av att arbetsbelastningen har ökat väsentligt som en följd av att antalet asylsökande utlänningar har varit väsentligt större under åren 1984 och 1985 än vad som varit vanligt tidigare under 1980-talet. En neddragning av verksamheten skulle innebära att vistelsetiden i utred-

156

ningsföriäggningarna skuUe bli längre och atl handläggningstiderna vid Prop. 1985/86:100 verkets tillståndsbyrå skulle förlängas. Verket yrkar vidare medel för ökad Bil. 12 grundbemanning med 20 ijänster saml möjlighet att tillfäUigt förslärka resurserna dels för tillståndsgivningen och dels för mottagning av flyktingar och asylsökande om tUlströmningen av asylsökande skulle öka krafligl. Vidare yrkar verket ökade medel inom förvaltningsanslaget med 3922000 kr. varav 1 milj. kr. som ett engångsbelopp för inköp av konlorsteknisk utmstning.

Föredragandens överväganden

Del ökade anlalet asylsökande under de två senasle åren har inneburit en myckel slor arbetsbelastning för invandrarverket. Handläggningstiderna för asylärenden har trots ärendemängden endast ökat marginellt under det senaste året och är nu i genomsnitt ca tre månader. Detta har varit möjligt genom interna rationaliseringar och omprioriteringar saml genom tillfälliga resursförstärkningar som regeringen har inUieral. Arbetsuppgiftema vid samordnings- och informationsbyråerna har ökat markant i synnerhet vad gäller kommunkonlakter. Vidare har arbetssituationen vid administrafiva byrån förändrats genom verkets nya ansvar för flykfingförläggningar och genom atl flera tillfälliga förläggningar har öppnats. Till de nya uppgifterna hör även statsbidragsadministralionen, som har fått en ökad omfattning.

Genom riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget I för innevarande budgetår har SIV: s organisaiion förstärkts med sammanlagt 18 Ijänster varav tio avser handläggningen av asylärenden och en avser central samordning i fråga om verkställighet av fattade utvisningsbeslul. Vidare har verkels samordningsbyrå förstärkts med två tjänster, informationsbyrån med en tjänst och administrativa byrån med fyra fiänsler. Dämtöver har tillfälliga medel motsvarande fyra tjänster anvisats som ytterligare förstärkning av tillståndsprövningen under innevarande budgelår. Verkels begäran om utökad grundbemanning bör därigenom anses vara tillgodosedd. Jag vill understryka att det är angeläget att rationaliseringsarbetel inom olika delar av verkel fortsätter för all möta de krav som den ökade flyktinginvandringen stäUer på verket och för att skapa flexibilitet i verksamheten. För nästa budgetår har anslaget beräknals med utgångspunkt i ell begränsat huvudförslag.

Den stora arbetsbelastningen ökar behovet av planering och samordning av verksamheten. Statskontoret har därför fått i uppdrag att i samråd med SIV lämna förslag liU hur verkets planeringsfunkfion skall utformas i framtiden. Vidare kommer jag senare i dag att föreslå regeringen atl SIV skall få i uppdrag alt i samråd med statskontoret utarbeta långsikliga planer för adminislraliv ulveckling och ADB-användning. Planeringsarbetet skall redovisas i anslulning till SIV: s anslagsframställning för budgetåret 1987/88. I avvaktan på resultatet av della arbeie är jag för närvarande inle beredd alt föreslå några extra resurser för inköp av konlorsteknisk utmstning.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens invandrarverk för budgetåret 1986/87 anvisa elt

157 förslagsanslag av 66231000 kr.

D2. Informationsverksamhet

Nytt anslag(l)

1986/87    Förslag    10 291 000

(1)   Anslaget upptar två anslagsposter för vilka medel tidigare har beräknats under anslaget D 3. Ätgärder för invandrare nämligen anslagsposterna Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen och Informationsverksamhet

(2)   Härtill kommer 1 125 000 kr. enligt prop. 1985/86:25 bil. 5, SfU 7, rskr 73

Från anslaget utgår bidrag tUl den stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget invandrarverkets informationsverksamhet beträffande samhällsinformation tiU invandrare och påverkans- och samordningsarbete för alt öka majoritetsbefolkningens kunskaper om invandring och invandrare. Stiftelsen Invandrartidningen och invandrarverket har kommU in med framställningar om anslag för dessa ändamål under budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86:100 Bil. 12

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Anslag

Invandrar-      Före-

verket ( 1 )       dr aganden

1. Bidrag till

stiftelsen In-

vandrartidningen

4 640 000(2)

-1- 1 410 000      + 776 000

2. Invandr arverkets

informations-

verksamhet

4 708 000(3)

-1- 1 292 000      + 1 292 000.

9 348 000

+ 2 702 000      + 2 068 000

(1) Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen

(2) Varav 125 000 kr. enligt prop. 1985/86:25, SfU 7, rskr 73.

(3) Varav 1 milj. kr. enligt prop. 1985/86:25, SfU 7, rskr 73.

Stiftelsen Invandrartidningen

Pris- och löneomräkning 385 000 kr.

Invandrartidningen ges normalt ut veckovis på sex språk, nämligen finska, serbokroatiska, grekiska, polska, spanska och lätt svenska. Under budgetåret 1984/85 har tidningen givits ut försöksvis också på engelska. Veckoeditionema utkommer med drygt 40 nummer per år. Prenumerationsavgiften är f. n. 40-50 kr. per helår beroende på språk. Tidningens upplaga uppgår till ca 44000 exemplar, varav knappl hälften avser den svenska editionen.

Invandrartidningen ges också ut i en månadsversion med fem separata editioner på tyska, italienska, franska, turkiska och arabiska.

Årligen utges vid några tUlfällen specialnummer i samverkan med centrala myndigheter, som därvid själva svarar för de merkostnader som uppstår vid utgivningen. Specialnumren distribueras tiU i princip samtliga hushåll vars huvudman är utländsk medborgare (med undantag för danska, isländska och norska medborgare). Under budgetåret 1984/85 utgavs sådana specialnummer vid fyra tillfallen.

158

1 sin bidragsansökan pekar stiftelsen på all stiftelsens verksamhet är . Prop. 1985/86:100 föremål för utredning och att yrkandena därför ulgår från oförändrad Bil. 12 verksamhet. Utöver en uppräkning av nuvarande statsbidrag begär stiftelsen medel för utveckling av tidningsverksamheten för förbättrade insatser på t.ex. arabiska och persiska (-H 150000 kr.). Stiftelsen begår också medel för att kunna vidmakthålla samarbetet med utbildningsradion i projektet "UR/IT i samverkan" vilket syftar tUl att pröva samverkan mellan olika medier för atl förbättra effekten av svenskundervisning och samhäUs-orientering för invandrare (-1- 175000 kr.). Vidare begärs medel för marknadsföring av fidningen i flykfingkommuner - och i samband med genomförandet av reformen rörande svenskundervisningen för invandrare -bland utbildningsanordnare {■¥ 100000 kr.). Medel begärs också som en engångsanvisning för anskaffning av en ny ADB-anläggning för hantering av prenumerations-, distributions- och administrafiva ärenden (-(- 600000 kr.).

Stiftelsen föreslår vidare att den försöksvis bedrivna utgivningen av den engelska veckoeditionen permanentas.

Slutligen föreslås att särskilda medel reserveras i statsbudgeten som beredskap för snabba informationsinsatser i samband med oplanerade invandringssituafioner.

Remissyttrande

Stiftelsen Invandrartidningens bidragsansökan har remitterats till statens invandrarverk.

Invandrarverket erinrar i sitt yttrande om att stiftelsens verksamhel är föremål för utredning. I avvaktan på resultatet av denna utredning avstår verket från att ha några synpunkter på verksamheten. Verkel vill dock understryka vikten av att stiftelsen - i avvaktan på utredningen - ges möjlighet att bedriva sin nuvarande verksamhet i oförändrad omfattning.

Invandrarverkets informationsverksamhet

Från denna anslagspost bekostas invandrarverkets arbete dels med sådan samhällsinformation till invandrare som inte ankommer på annan myndighet, dels påverkans- och samordningsarbete för att öka majoritetsbefolkningens kunskaper om invandring och invandrare.

Invandrarverket

Verket pekar i sin anslagsframstäUning på den förändring av verkets verk
samhet som skett genom främst omläggningen av flyktingmottagandet och
de ökade och delvis nya krav som ställs på informationsverksamheten.
Omläggningen av flyktingmottagandet innebär inte bara att ansvaret för
flyktingfrågor sprids till ett större antal kommuner, vilket medför nya
UtbUdnings- och informationsbehov hos befattningshavare i olika förvalt
ningar. Flyktingarna kommer också i nära kontakt med en större del av
befolkningen och berör människor som saknar tidigare erfarenhet av in-     159

vandrare och möten mellan skilda kulturer. Verket konstaterar med oro all Prop. 1985/86: 100 invandrarfientligheten och kritiken mot att Sverige tar emot flyktingar Bil. 12 tenderar atl öka och bedömer att verkets opinionspåverkande insatser bör förstärkas kraftigt. Verket redovisar en plan för etl treårigt projeki för förstärkt informations- och invandrarkunskapsarbete i flyktingkommuner vilkel skall inledas redan under innevarande budgetår. Mol denna bakgrund yrkar verket att ytteriigare 1 milj. kr. bevUjas för opinionspåverkande åtgärder under budgelårel 1986/87. Vidare begär verkel alt anslaget räknas upp med 292000 kr. som kompensation för prishöjningar. Dessutom föreslår verket all 500000 kr. tillförs anslaget som beredskap till informationsinsatser för nya flyktingar.

Föredragandens överväganden

Stiftelsen Invandrartidningen

Stiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom ramen för samhällsinformationen tUl invandrare är för närvarande föremål för utredning. 1 avvaktan på resultatet av denna utredning är jag inte beredd att föreslå några förändringar avseende tidningens verksamhel. Jag anser det emellertid vara angeläget alt stiftelsens begäran om medel för en ny ADB-anläggning för hantering av prenumerations-, distribufions- och administrativa ärenden bifalls eftersom den befinlliga anläggningen är starkt försliten och har otillräcklig kapacitet. En sådan investering leder på sikt till sänkta produktionskostnader. Jag föreslår därför atl stiftelsen beviljas en engångsanvisning för detta ändamål. Statsbidraget har för övrigl beräknats efler samma gmnder som andra bidragsanslag. Jag föreslår därför att anslagsposten höjs med 776000 kr.

Invandrarverkets informationsverksamhet

En viktig del av verkets informationsverksamhet utgörs av råd och stöd till kommunerna i deras arbete med flyklingmottagning. Det stora antalet asylsökande under de två senasle åren har medfört atl många kommuner som saknar erfarenhet av flyklingmottagning har engagerats i sådan verksamhet och kraven på verket har därigenom ökat väsentligt. För att göra det möjligt för verket att förstärka informationsarbetet i flyktingkommunerna och för regeringen att vidga den opinionsbildande verksamheten i flyktingfrågor har riksdagen under innevarande budgelår beviljat extra medel med I milj. kr. Jag bedömer atl det kommer alt behövas omfattande insalser även under de två följande budgetåren och beräknar därför att anslaget bör tillföras 1 milj. kr. under budgetåret 1986/87. Dämtöver har jag beräknat 292000 kr. som kompensation för prishöjningar. Jag föreslår därför att anslagsposten höjs med 1292 000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Informationsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 10291000 kr.

160

TT    !, ..   .     f..   • .                                                 Prop.   985/86: 100

D 3. Åtgärder for invandrare                             r.-, .-,

*                                                                      Bil. 12

I statsbudgeten för innevarande budgelår har lagils upp ell reservalionsanslag av 16807000 kr. Medlen under anslaget har fördelats på fyra anslagsposter:

1.    Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen               4515000

2.    Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers

verksamhet                                                  4615000

3.    Bidrag fill avgränsade projeki m. m.                   3969000

4.    Informalionsverksamhel                                   3708000 För anslagsposterna 1 och 4 beräknas fr. o. m. budgetåret 1986/87 medel

under anslaget D2. Informafionsverksamhel.

Invandrarpolitiska kommiltén har lagl fram förslag om den framtida inriktningen och omfattningen av samhällets åtgärder lill förmån för invandrare. Jag avser föreslå regeringen alt under våren för riksdagen lägga fram en proposition med förslag lill riktlinjer för invandrarpolitiken, som även innefattar förändringar av stödet till invandrarnas riksorganisationer. I avvaktan härpå bör anslagsposterna 2 och 3 föras upp med oförändral belopp. Med hänvisning härtill hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1986/87 beräkna ell reservationsanslag av 8584000 kr.

D4. Översättningsservice

1984/85

Utgift

500 000

1985/86

Anslag

400 000

1986/87

Förslag

200 000

Från anslaget bestrids de kostnader för statens invandrarverks språk-sekfions verksamhel som inle läcks av intäkter.

1985/86

1986/87

Invandrarverke t

Föredraganden

utgifter Intäkter

5 250 000

4 850 000

400 000

-

5 050 000

4 850 000

200 000

SIV

Språksektionen har till uppgift att utföra översättnings- och gransknings-uppdrag för i försia hand den offenfiiga sektorn och olika organisationer. De externa uppdragen utgör ca 70% av verksamheten. Översättning av handlingar i tiUståndsärenden svarar för mer än hälften av uppdragen inom verkel. Utöver översättnings- och granskningsuppdragen ulför sektionen också visst terminologiskt utvecklingsarbete.

11    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

161

Översättningsverksamhelen finansieras med avgifter enligt fastställd     Prop. 1985/86: 100 taxa medan den del av verksamheten som inle kan avgiftsbeläggas, finansi-    Bil. 12 eras via anslaget för översätiningsservice.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i riksdagens beslut rörande den högre tolkutbildningen med anledning av prop. 1984/85:132 om tolk- och översättamtbildning m.m. (UbU 23, rskr 312) har utbildningsministern under anslaget DI2. Utbildning för kultur- och informationsyrken under åttonde huvudtiteln beräknat resurser för elt tolk- och översättarinstitut vid universitetet i Slockholm. Därvid fömtsätts i enlighel med förslag i departementspromemorian (Ds A 1984:11) Tolk- och översätlarservice i utveckling, att institutet skall delta i det terminologiska utvecklingsarbetet på invandrarspråk, för vilket Svenska språknämnden har ett samordningsansvar. Jag bedömer att institutets arbeie på detta område medför atl invandrarverkets språksektion kan begränsa sin verksamhel ytterligare ifråga om terminologiskt utvecklingsarbete varför anslaget bör minskas med 200000 kr. Utbildningsministern har vid sin beräkning tagit upp motsvarande belopp för institutet.

Med hänvisning till sammanstäUningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Översättningsservice för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 200000 kr.

D5. Överföring och mottagning av flyktingar m. m.

1984/85 Utgift    64 627 514 1985/86 Anslag    59 200 000 (1) 1986/87 Forslag 180 500 000

(1) Härtill kommer 105 000 000 kr. enligt prop. 1985/86:25 bil. 5, SfU 7, rskr 73.

Från anslaget finansieras organiserad överföring till Sverige av flyktingar, mottagnings- och utredningsförläggningar för flykfingar och asylsökande, bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resa från Sverige för bosättning i annat land samt bidrag enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flykfingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige.

SIV skall driva permanenta föriäggningar i Alvesta, Moheda, Hallstahammar, Flen, Märsta och Landskrona med totalt 900 platser. För mottagning av organiserat överförda flyktingar används i första hand 150 platser i föriäggningen i Hallstahammar. Övriga permanenta förläggningar används i huvudsak som utredningsförläggningar för asylsökande. Vid behov får verkel också anordna och driva tillfäUiga förläggningar för flyktingar och asylsökande samt svara för annan temporär inkvartering av asylsökande i anslutning tiU inreseorterna.

I den mån det erfordras extraordinära statliga insatser utöver invandrar
verkets verksamhet vid en onormalt stor flyktinginvandring får de också    162
betalas från detta anslag.

SIV

För budgetåret 1986/87 beräknar verkel atl organiserad överföring av flyktingar skall ske i samma utsträckning som under senare år, dvs. med ca I 250 personer per år. Kostnaderna för delta beräknas till 6 niilj. kr.

Enligt verkets bedömning beräknas antalet asylsökande som ej direklav-visas bli i storieksordningen 7000 - 9000 för budgetåret 1986/87. Verket beräknar atl ca 90% av de asylsökande kommer atl las emol på utredningsförläggning. Vid ingången av budgetåret beräknar verket alt behovel av föriäggningsplatser för asylsökande är minsl 2000 och atl platsbehovet för kvotflyktingar är 150. Därefter beräknar verket att det är möjligt att successivt minska antalet platser vid tillfälliga förläggningar under förutsättning all del inle sker någon ökning av anlalet asylsökande och atl kommunema kan ta emol i den utsträckning som krävs. Koslnaderna för mottagnings- och utredningsförläggningar inkl. sjukvård vid dessa samt för mol-lagningsslussar i anslutning fill inreseorterna beräknas av verkel tiU drygl 150 milj. kr.

Koslnaderna för bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land beräknas lill 2,5 milj. kr. Verket har i en särskUd skrivelse i maj 1985 föreslagit att förordningen ändras så alt bidrag skall kunna utgå även till personer som har fått uppehåUstUlstånd i Sverige som flyktingar eUer av polilisk-humanitära skäl men som numera har blivit svenska medborgare.

Belräffande anhörigas resor lill Sverige har verkel i nämnda skrivelse från i maj 1985 föreslagil en vidgning av den personkrets som berörs till atl omfatta alla anhöriga som får uppehållstiUstånd på grund av sin anknytning tUl den som har fått tillstånd atl stanna enligt 3 § i utlänningslagen. Enligt gällande regler kan bidrag generellt lämnas till resan till Sverige för make eller maka eller ogifta barn under 20 år liU flykting som avses i 3 § utlänningslagen. Vidare kan bidrag lämnas fill resan hit för föräldrar eller syskon till en flykting som är minderårigt barn, om det med hänsyn lill barnets behov föreligger särskilda skäl för att de anhöriga kommer tUl Sverige. Verket föreslår också att medel för anhörigresor fortsättningsvis anvisas förslagsvis. Kostnaderna beräknas till 2,5 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86:100 Bil. 12

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att insatsema vad avser organiserad överföring av flyktingar till Sverige blir av samma omfatlning som under senare år. Det innebär atl beräkningsgmnden för den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige under näsla budgetår bör vara ca 1250 personer. Jag beräknar kostnadema för överföringen av dessa flyktingar till 6 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

För verksamheten vid mottagningsförläggningar för flyktingar och
utredningsförläggningar för asylsökande beräknar jag ett medelsbehov om
170 milj. kr. Jag har vid denna beräkning uigått från alt de utlänningar som
söker asyl hos polismyndighetema i storstäderna i större utsträckning än   163

hittills bör inkvarteras på föriäggning under den tid polisens utredning    Prop. 1985/86: 100 genomförs och från att del kommer att finnas ett relativt stort behov av alt    Bil. 12 utnyttja tillfälliga förläggningar även under nästa budgetår.

För bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land beräknar jag 2,5 milj. kr. Invandrarverket har föreslagU en sådan ändring av förordningen atl den skuUe komma atl omfatta även svenska medborgare som tidigare kommit liU Sverige som flyktingar. Jag är för närvarande inte beredd att tillmötesgå della förslag, bl.a. med hänsyn till den pågående beredningen inom regeringskansliet av vissa frågor rörande åler-vandringen av flyktingar frän Lafinamerika.

Jag är inte heller beredd att tillstyrka invandrarverkels förslag om vidgning av kretsen av anhöriga fiU flykfingar för vilka staten kan ge bidrag till resan lill Sverige. För bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige bör SIV få disponera 2 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Överföring och mottagning av flyktingar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 180500000 kr.

D6. Ersättning till kommunema för åtgärder för flyktingar m.m.

1984/85   Utgift 322 089 568 1985/86   Anslag 443 000 000 (1) 1986/87   Förslag 620 000 000

(1) Härtill kommer 169 000 000 kr. enligt prop. 1985/86: 25 bil. 5, SfU 7, rskr 73.

Från anslaget finansieras ersättning enligt förordningen (1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra ufiänningar.

Ersällning för ekonomiskl bistånd m.m. enligt 5-9 §§ utbetalas av länsstyrelserna kalenderårsvis i efterskott. Ersätlning lämnas för ekonomiskl bistånd lill den som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd och för ekonomiskt bistånd till flyktingar under det år de beviljas uppehållstillstånd samt ytterligare tre år. För ekonomiskl bistånd till sjuka och handikappade flyktingar och flykfingar som är över 60 år då de kommer till Sverige kan ersättning lämnas under längre tid än tre år.

TUI kommuner som har träffat överenskommelse med SIV om mottagan
de av flyktingar och vissa andra utlänningar lämnar invandrarverket scha
blonersättningar enligt bestämmelserna i 10—12 §§ förordningen
(1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa
andra utlänningar. För flyktingar som har uppehåUstUlstånd när de tas
emot i en kommun är schablonersättningen för år 1986 fastställd till 12600
kr. för den som har fyllt 16 år och 26300 kr. för barn under 16 år. För
asylsökande är ersättningen 6300 kr. för den som har fyUl 16 år och 10500
kr. för barn under 16 år. Om en asylsökande beviljas uppehåUstUlstånd får
den mottagande kommunen ytterligare 10500 kr. för den som har fyllt 16 år
och 20000 kr. för bam under 16 år. Utöver schablonersältningen får SIV
enligt 13 § lämna särskilda bidrag för vissa kostnader. Vidare lämnar SIV    164

ersätlning till sjukvårdshuvudmännen för sjukvårdskostnader och kostna-    Prop. 1985/86: 100
der för hälsoundersökningar enligt bestämmelser i 14-17 §§. Bil. 12

Enligt 24 § förordningen får SIV i särskUd ordning utge ersättning till kommuner för bl. a. kostnader för kollekfiva genomgångsbostäder för asylsökande.

SIV

Ersällning för ekonomiskt bistånd enligt nuvarande regler beräknas av verkel till 400 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Verket föreslår också alt del statliga kostnadsansvaret för ekonomiskt bistånd utvidgas liU att omfatta viss anhöriginvandring och atl medel beräknas härför med 12 milj. kr.

För schablonersältningar tUl kommuner som träffat överenskommelse med invandrarverket om mottagande av flyktingar och asylsökande beräknar verket den lotala kostnaden till 207 mUj. kr. för budgetåret 1986/87. Utgångspunkten för beräkningen är atl 1250 kvolflyktingar, varav 450 bam, och 10750 asylsökande, varav 3580 barn, tas emol av kommunerna.

Verkel yrkar 6 milj. kr. för särskilda bidrag till kommuner och 2 milj. kr. för särskilda bidrag lill landstingskommuner.

Koslnaderna för hälsoundersökningar och akut sjukvård för asylsökande som inte är inkvarterade på förläggning och för vård av vissa flyktingar med varaktigl vårdbehov beräknas fill 20 milj. kr.

För särskilda genomgångsbostäder för asylsökande beräknar verkel koslnaderna lill 20 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

För ersättning till kommunerna för ekonomiskl bistånd beräknar jag 380 milj. kr. under budgetåret 1986/87. Jag har därvid räknai med all utlänningar som söker asyl hos polismyndigheterna i storstäderna i slörre utsträckning än för närvarande las om hand på utredningsförläggning under den lid polisens ulredning genomförs. Invandrarverkets förslag om viss utökning av del statliga kostnadsansvaret kan jag inte tUlstyrka.

Koslnaderna för schablonersättningar till kommuner som träffat överenskommelse med SIV om mottagande av flyktingar beräknar jag lUl 190 milj. kr. under budgetåret 1986/87. Jag har därvid utgått från de schablonbelopp som gäller för år 1986 och en uppskattning av flyktinginvandringens storlek och fördelningen mellan bam och vuxna. Jag har härvid räknat med i stort sett samma nivå på flyktinginvandringen som under år 1985 och all andelen barn utgör ca 25%. Schablonbeloppen för år 1987 kommer senare alt fastställas av regeringen efter överläggningar med Svenska kommunförbundet.

För särskUda bidrag tiU kommuner beräknar jag 8 milj. kr. för budgetåret
1986/87. Sådana bidrag bör i första hand beviljas för de ändamål som
särskill har angetts i prop. 1983/84:124 om mottagandet av flykfingar och
asylsökande. Vidare kan del vara angeläget atl stimulera samverkanspro-
jekl mellan kommuner och frivUligorganisafioner i flyktingmotlagandet.
Ökningen av medlen jämfört med innevarande år är i första hand moti-      165

verad av alt etl flertal kommuner som tar emot flyktingar saknar erfarenhet    Prop. 1985/86: 100
och kan behöva särskill slöd.                                           Bil. 12

För ersätlning fill landsfingskommuner beräknar jag totalt 22 milj. kr. Därav avser 2 milj. kr. särskilda bidrag för speciella vårdinsatser för handikappade flyktingar och andra flyktingar med särskilda behov. 20 milj. kr. avser den mer generella ersätlning som ulgår för sjukvård ål asylsökande och vissa flyktingar samt för hälsoundersökningar. Kostnader för hälso- och sjukvård för flyktingar och asylsökande under den tid de vistas på förläggning har beräknats under anslaget D5. Överföring och mottagning av flyktingar m. m.

För ersättning i särskild ordning av bl.a. kostnader i särskUda genomgångsbostäder beräknar jag kostnaderna lill 20 milj. kr.

Med hänvisning fill vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att tiU Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 620000000 kr.

166

Underbilaga 12:1    Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds A 1984: 12) Vägar till arbete för handikappade.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), statens handikappråd, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Karolinska institutet och universiteten i Uppsala, Göleborg och Umeå, skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsdomstolen (AD), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetarskyddsstyrelsen, statens industriverk (SIND), statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN), Stiftelsen Samhällsföretag, socialberedningen, Handikappinsfitulet, riksrevisionsverket (RRV), styrelsen för vårdartjänst. Svenska kommunförbundet, skolförvaltningen i Örebro kommun. Landstingsförbundet, länshandikapprådet i Jönköpings läns landsting. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Försäk-ringsanställdas förbund. Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska Metallinduslriarbelareförbundel, Statsanställdas förbund. Svenska Träin-duslriarbetareförbundet, LO-förbundens Rättsskydd AB, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), De Handikappades Riksförbund (DHR), Handikappförbundens Centralkommitté (HCK), SHIO-Familjeförelagen, Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning. Försäkringskasseförbundet, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB), Hörselfrämjandets Riksförbund, Synskadades Riksförbund, RBU Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Riksförbundet för Döva och Hörselskadade Bam, Hörselkuratorernas Förening, Riksförbundet mot Astma-Allergi.

Allmänt

Handikappkommitténs synpunkter och förslag har i huvudsak fiUstyrkts eller lämnals ulan erinran av remissinstanserna, bl.a. AD och SIND. Övriga remissinstanser behandlar de enskilda förslagen.

Definitionsfrågor m.m.

Handikappkommitléns definUion av begreppet arbetshandikappad kom
menteras av några remissinstanser. Länshandikapprådet i Jönköpings läns
landsting framhåller skUlnaden meUan begreppet "handikappad" och "ar
betshandikappad". När man i handikapprörelsen och samhällets handi
kappomsorg lalar om personer med svåra handikapp, exempelvis gravt
fysiskt handikappade, gravt utvecklingsstörda eller gravt flerhandikap
pade, avser man nästan alltid människor, som är helt beroende av med
mänsklig och annan hjälp i primära livssituafioner. Enligt länshandikapprå
det är det orealistiskt att målsättningen "alla har rätl fill arbete" skulle
gälla också för människor med total och bestående arbetsoförmåga. När
handikappkommittén diskuterar insatser för svårt handikappade menar      167

den personer, som ur arbetsmarknadssynpunkl är svårt handikappade,     Prop. 1985/86: 100

men som med andra mått mätt snarast uppfattas som lindrigt handikappa-    Bil. 12

de.

Riksförbundet för utveckUngsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) menar atl del inom arbetsmarknadsområdet används en annan terminologi än inom området omsorger om utvecklingsstörda. Enligt arbetsmarknadsområdets definitioner torde hndrigt utvecklingsstörda inrymmas i kategorin gravt arbetshandikappade. Riksförbundet anser att begreppet "för-ståndshandikappad" snarast bör mönstras ut ur språkbruket. Begreppet "begåvningshandikappad" innefattar såväl utvecklingsstörda som behöver SärskUda omsorger enligt omsorgslagen som Undrigare former av intellektuell funkfionsnedsätlning. Riksförbundet betonar vidare atl utvecklingsstörda inle är en homogen grupp. Graden av utvecklingsstörning varierar myckel. Bilden kompliceras, enligt riksförbundet, av atl utvecklingsstörda ofta är flerhandikappade.

Också Riksförbundet för Döva och Hörselskadade Barn vänder sig mot all kommittén tycks ha betraktat ungdomar med handikapp som en relativt homogen gmpp när den talar om dessa ungdomars möjlighet att få arbete. När det gäller döva och hörselskadade är förvärvsfrekvensen förhållandevis hög. Med en god utbildning har döva och hörselskadade ungdomar troligtvis stora möjligheter att få ett arbete efter skolans slut.

Arbetshandikappade och arbetsmarknaden

Ett slorl antal remissinstanser - bl.a. socialstyrelsen, RFV, Karolinska institutet, AMS, SamhäUsföretag, socialberedningen. Handikappinstitutet, RRV, Svenska kommunförbundet, Försäkringsanställdas förbund. Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning och Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) - understryker vad handikappkommittén har anfört om arbetets värde och belydelse för individen.

I fråga om de handikappades situation på arbetsmarknaden framhåller statens handikappråd att situationen är allvariig och komplicerad och atl problemen för de svårast handikappade eller de flerhandikappade är ännu mer omfattande och svåra. HCK anför atl situationen försämrats drama-fiskt under de senaste årtiondena och all utplaceringarna på öppna arbetsmarknaden hela tiden sjunkit. Samhällsföretag bedömer all kommitténs uppfattning att handikappade har en dubbelt så hög arbetslöshet som andra snarare är tiUtagen i under- än överkant. Liknande synpunkter förs fram av Synskadades Riksförbund, som bl. a. pekar på den dolda arbetslösheten i form av förtidspensioneringar.

Några remissinstanser går in på vad som kan vara bakomliggande or
saker till handikappades svårigheter på arbetsmarknaden och den ökande
förtidspensioneringen. Så framhåller RFV atl reglerna för förtidspensione
ring och sjukbidrag innebär en direkt koppling till arbetsmarknaden. Den
försäkrades arbetsförmåga skall i första hand bedömas i relation till den
"normala arbetsmarknaden" och dess utbud av arbetsuppgifter. Med en
arbetsmarknad som stäher allt större krav på arbetstagarnas utbildning,    168

precision, uthållighet, regionala och yrkesmässiga rörlighet, blir klyftan    Prop. 1985/86:100 mellan arbetsmarknadens krav och de arbetshandikappades förutsättning-    Bil. 12 ar allt vidare. Liknande synpunkter förs fram av Svenska kommunförbundet, som framhåller strukturförändringarna och beroendet av det internationella konjunkturlägel m.m. som exempel på faktorer som påverkar sysselsättningsläget i stort och därmed även handikappades möjligheter.

Försäkringsanställdas förbund erinrar om försäkringskassornas ökade insatser i långa sjukfall. I viss mån lorde detla ha lett lill fler förtidspensioneringar, men också fill all fler långiidssjukskrivna kunnat återgå till arbete. SAMN framhåller att ingen dramatisk uppgång i sjukpensionering kunnat iakttas när det gäller statsanställda, vilkel bl. a. kan lyda på att statsanställda som regel kan rehabiliteras inom anställningens ram med hjälp av företagshälsovård och andra resurser.

Enligt statens handikappråd kan framtidens informationsteknologi medföra nya möjligheter för handikappade, både som arbetsinnehåll och som hjälpmedel/redskap. En ökad datorisering kommer dock sannolikt att leda till skärpt konkurrens om befinfiiga arbeten. Troligen räcker del därför inle med särskilda arbetsmarknadsåtgärder, utan atl det kan komma all behövas mer omfattande ingrepp i arbetsmarknadens funktionssätt vad gäller arbetsorganisation, rekryteringspolitik, arbetstid m.m. Umeå universitet föreslår en inventering av arbetsuppgifter som olika gmpper av handikappade kan utföra och pekar bl. a. på de möjligheter som den nya datatekniken kan erbjuda.

Handikappkommiilén har fört fram alt elt elappmål bör vara att halvera arbetslösheten bland handikappade. KommUlén har bedömt alt det behövs ca 20000 arbeten för all handikappade skall få samma möjligheter som arbetskraften i dess helhet. Flera remissinstanser uttalar sill stöd för denna målsättning, bl.a. kriminalvårdsstyrelsen, TCO, Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Synskadades Riksförbund. SAMN finner del angelägel att finna nya former all aktivt främja nyanstäUningar inom statsförvaltningen för atl kunna svara upp mol målsättningen alt skapa nya arbetstillfällen för arbetshandikappade. Bl. a. bör lönebidragens utformning ses över och anlalet lönebidragsplatser hos staten utökas. Samhällsföretag menar atl en utökning med 20000 arbetstillfällen på den reguljära arbetsmarknaden kräver betydande förändringar i arbetsmarknadens sätt att fungera. En årlig sysselsättningsökning med 5% inom Samhällsföretag skulle leda till fullt utnyttjande av företagsgmppens anläggningstillgångar budgetåret 1988/89 och motsvara ca 6000 nya arbetstillfällen. Kostnaderna för en utökning med 20000 arbetstUlfäUen inom företagsgmppen skuUe enligt Samhällsföretag bh mellan 1700 milj. kr. och 1950 milj. kr., vilket är väsenfiigt mindre än de 3000 milj. kr. som handikappkommiilén har angivU.

Resurser - samhällsekonomiska och finansiella

Som en utgångspunkt för sina förslag har Handikappkommittén betonat att
finansieringen av förslagen måste ses ur ett större samhällsekonomiskt och
finansiellt perspekfiv. Utifrån ett sådant större finansiellt perspektiv är det       169

väsentligt att man beaktar effekterna av olika besparingar - bl.a. på    Prop. 1985/86:100 arbetsförmedlingsinsatser — och konsekvenser av resursförstärkningar i    Bil. 12 hela systemet.

Kommitténs synsätt får stöd av etl stort antal remissinstanser, bl.a. socialstyrelsen, statens handikappråd, SamhäUsföretag, socialberedningen. Handikappinstitutet, TCO, LO och HCK. Också AMS understryker kommitténs resonemang och hänvisar till försök med intensifierade platsförmedlings- och vägledningsinsatser för arbetshandikappade, som entydigt pekar på atl ökade personella och ekonomiska resurser för handikappade leder till fler arbetsplaceringar. De besparingar som därigenom görs är betydligt slörre än de resurser som erfordras.

RRV anför att kommitténs argumentation för ökade resurser inte är helt invändningsfri, eftersom de presenterade kalkylerna endast är räkneexempel och ingen hänsyn tagits lUl undanträngningseffekter. Däremot kan det, enligt RRV, vara motiverat med både finansieUa och reala insatser av fördelningspolitiska skäl. En omfördelning av sysselsättning tUl förmån för handikappade kan ha ett eget värde.

SAF delar kommitténs uppfattning all ell samhällsekonomiskt synsätt bör sältas före del strikt budgettekniska, men framhåller samtidigt alt uppnådda besparingar inle med nödvändighet skall användas för att öka resurserna på ett annat område. Lösningar kan sökas som förbättrar verkningsgraden inom de angivna områdena och samtidigt medför en tolal besparing för statskassan.

DHR kritiserar de generella s. k. noU-direkfiven lill alla kommittéer, som innebär att utredningsförslag inte får medföra ökade utgifter, och hävdar atl kostnaderna för insatser på handikappområdet måste bedömas ur etl samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt perspektiv. HCK anser det angeläget att medel förs över från socialförsäkringssystemet till arbetsmarknadspolitiska insatser för atl främja elt självständigt och aktivt liv för handikappade.

Organisation av rehabiliteringsinsatserna

Handikappkommittén har betonat alt del inte är meningsfullt med bestämda gränsdragningar mellan social, medicinsk och yrkesinriktad rehabUitering. I stället är det vikfigl att på lokal nivå fläta samman rehabiliteringsinsatserna. Detta understryks också av socialstyrelsen, AMS, Karolinska institutet, TCO, HCK samt Synskadades Riksförbund. Riksförbundet betonar särskilt att kraven på samordning och samarbete myndigheterna emellan därigenom blir stora.

Socialstyrelsen framhåller hur vikfig kommunernas och socialtjänstens
stödinsatser är för handikappades arbetsmöjligheter. En individanpassad
social hemtjänst, färdtjänst och barnomsorg är ofta fömtsättningar för att
handikappade skall kunna arbeta. Liknande synpunkter förs fram bl. a. av
Samhällsföretag och socialberedningen. Medicinska fakullelsnämnden vid
Göteborgs universUel anser atl det är principieUt rikligt att kommunema
skall bära huvudansvaret för att den handikappade inle bara får social
service ulan också arbete och sysselsättning.                                       170

Svenska kommunförbundet instämmer i handikappkommitléns uppfatt- Prop. 1985/86:100 ning atl kommunerna skall vara en pådrivande kraft gentemot andra myn- Bil. 12 digheter i rehabiliteringsfrågor, men understryker atl staten och arbetsmarknadsmyndigheterna har ansvaret för de arbetsmarknadspolitiska han-dikappålgärderna. Della framhålls också av bl. a. HCK. Enligt Kommunförbundet har kommittén dock dragit aUtför vittgående slutsatser när den - med hänvisning till socialtjänsfiagen - säger att del ligger i kommunernas ansvar alt stäUa arbetsplatser tUl förfogande för handikappade. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) säger sig vara skeptiskt till kommunernas vilja att ta ansvar för de gmpper förbundet arbelar för och vill i stäUel alt landstingen skall vara samordnare genom alt inrätta s. k. vuxenrehabUUering. Försäkringskasseförbundet ser del som naturligare att försäkringskassorna ges en pådrivande roll och ett övergripande samordningsansvar för rehabiliteringsarbetet än alt tre ohka samhällsorgan (kommunen, försäkringskassorna och arbetsmarknadsmyndigheterna) tilldelas detta ansvar.

Handikappkommiilén har föreslagil att försäkringskassornas rehabiliteringsgrupper skall utgöra grunden för samarbetet mellan myndigheterna i komplicerade rehabihteringsärenden. Förslaget tillstyrks eller lämnas ulan erinran av bl.a. RFV, AMS, socialberedningen, SamhäUsföretag, RRV, styrelsen för vårdartjänst. Landstingsförbundet, TCO och HCK. SAF tillstyrker om den föreslagna ordningen kan leda fiU rationellare resursutnyttjande. Också RFV stöder kommitténs förslag och framhåUer all de lokala rehabilileringsgmpperna (LRG) funnits sedan mitten av 1970-talel, alt de har den sammansättning som kommittén förordat samt att den enskUde som är berörd, kallas tiU gmppen när hans ärende behandlas. RFV anser att försäkringskassan har ett särskill rehabiliteringsansvar för dem, som på grund av sjukdom eller handikapp har en nedsatt arbetsförmåga enligt lagen om allmän försäkring 2 kap. 11 §. I kassans ansvar ligger således atl initiera men också i viss mån att samordna nödvändiga rehabili-leringsålgårder som det ankommer på andra organ atl vidta. Delta ansvar åvilar kassan så länge den försäkrade är sjukskriven och upphör därmed i princip först när den försäkrade återgår i arbete eller blir förtidspensionerad. Vidare hänvisar RFV tUl de direkfiv (Dir. 1985:13) som regeringen lämnat till den kommitté som ser över sjukförsäkringens roll när det gäller förebyggande åtgärder och i samband med rehabilitering (rehabiliteringsutredningen). Också Försäkringsanställdas förbund hänvisar till de nämnda direkfiven och anser att handikappkommitléns förslag skaU underordnas bl.a. de förslag som rehabiliteringsutredningen kan komma att lämna, i den mån förslagen inte sammanfaller. Försäkringskasseförbundel tillstyrker kommitténs förslag om rehabUileringsgmppernas arbetssätt och uppgifter, men menar att gmppema redan i dag i stort sell fungerar på det sätt som kommUtén förordar.

RFV meddelar att gemensam personalutbildning för handläggare av
rehabihteringsärenden startade år 1985 och fortfarande pågår. Inom RFV
och i den s.k. RASK-gruppen - med företrädare för RFV, AMS, social
styrelsen och kommunförbunden — övervägs f. n. om utbildningsprogram
met skall utvecklas ytteriigare.                                                          171

Kriminalvårdsstyrelsen anser en samordning av olika myndigheters in-     Prop. 1985/86: 100 satser i rehabiliteringsärenden angelägen, medan skyddskonsulenten i     Bil. 12 Uppsala södra distrikt anför att försäkringskassan inte kan spela samma roll som initiativtagare och samordnare i de socialmedicinska fallen som för t. ex. sjukskrivna.

Handikappkommitténs förslag om att RFV i samarbete med andra centrala myndigheter skall följa upp rehabiliteringsgruppernas arbete under en tvåårsperiod och därefter systematiskt utvärdera verksamheten tiUstyrks av Karolinska institutet och SAF, men avstyrks av RFV med hänvisning till atl RFV under år 1985 kommer att redovisa etl projekt "Rehagmpperna - analys av verksamheten och dess resultat". AMS anser all berörda myndigheter redan nu har en uppfattning om vilka hinder som finns för etl effektivt samarbete. Genom utbildning och information skulle man kunna nå ökad effektivitet redan under den föreslagna tvåårsperioden, framhåller AMS.

RFV avstyrker också handikappkommitléns förslag om en särskild förordning, som skuUe fastställa samarbetet mellan berörda myndigheter och organ i rehabiliteringsärenden och ge ramar och riktlinjer för verksamheten. RFV överväger atl utfärda allmänna råd om arbetet med rehabilitering. Sådana allmänna råd skuUe ersätta RFV:s förordning (1979:1) om rehabiliteringsgmpper m. m. hos allmän försäkringskassa.

Också AMS, Svenska kommunförbundet och SAF avstyrker förslaget, medan däremot kriminalvårdsstyrelsen, statens handikappråd, Samhällsföretag, HCK och ett slort antal försäkringskassor tillstyrker. Det gör också Försäkringskasseförbundet, som dock anser att den nyligen tillsatta rehabUiteringsulredningen bör ges uppgiften atl lägga fram förslag till en sådan förordning. Synskadades Riksförbund framhåller att en sådan förordning måste utformas så att den inte försvårar uppbyggnaden av andra samordningsorgan, t.ex. sådana rehabUiteringslag, som riksförbundet anser skall finnas vid vae syncentral för planering av synskadades rehabilitering.

Också förslaget om att de delegationer för yrkesinriktad rehabUitering som finns inrättade inom arbetsmarknadsverket skall vara policyorgan i rehabiliteringsfrågor har fåll ett blandat mottagande. Del tillstyrks av Svenska kommunförbundet, Landsfingsförbundet och HCK, men avstyrks av RFV, AMS och Försäkringskasseförbundet. De sistnämnda remissinstanserna erinrar om att de centrala rehabilileringsgmpperna har till uppgift all dra upp riktlinjer för samverkan i de lokala rehabilileringsgmpperna. Också SAF ifrågasätter förslaget.

Handikappkommiilén har föreslagit att rehabiliteringsgmppema skall
ges medel för fri disposition i de fall regelsystemet för olika myndigheters
ansvarsområden inte täcker klart dokumenterade, men mer ovanliga be
hov. RFV bör för ändamålet filldelas 10 milj. kr. för fördelning till rehabili
leringsgmpperna. Förslaget fillstyrks av kriminalvårdsstyrelsen, statens
handikappråd. Handikappinstitutet, Kommunförbundet, Landstingsför
bundet, TCO, HCK, Försäkringskasseförbundet samt flertalet försäk
ringskassor. Försäkringskasseförbundet erinrar om förbundets förslag att
ett SärskiU rehabUiteringskonlo skaU inrättas för specifika åtgärder, t.ex. 172

anpassning av arbetsmiljö m.m., resor, speciella utredningar av andra Prop. 1985/86:100 samhäUsorgan etc. Förbundet förordar atl medlen skall tillställas försäk- Bil. 12 ringskassorna och inte de lokala rehabilileringsgmpperna. Genom alt en myndighet är medansvarig för medlen uppslår inle oklarhet om vem som beslutar om deras användning ellei" om besvärsvägarna för besluten, framhåller förbundet. RFV tUlstyrker en försöksverksamhet med särskUda medel i avvaktan på resultaten av rehabiliteringsutredningens arbete. Det föreslagna beloppet fördelal på ca 400 rehabUileringsgmpper skulle dock bli endasl ca 25000 kr. per grupp alt användas under två år. HCK finner förslaget om en rörlig resurs värdefuUt, men anser atl del föreslagna beloppet är otillräckligt.

Karolinska institutet tillstyrker i princip, men fömtsätter atl medel frigörs från någol befintUgl anslag, medan SAF anser atl medlen bör fördelas lill gmpper som begär del för all fullfölja konkreta åtgärdsplaner i vUka ingår ålgärder som inte kan genomföras inom gällande regler.

Övergången skola — arbetsliv

Statens handikappråd och HCK anser all samhällets ålgärder för unga handikappade är otillräckliga. Detla visas bl.a. av antalet som varje år förtidspensioneras samt av den låga andelen handikappade i ungdomslagen. AMS, Samhällsföretag, RRV, Svenska kommunförbundet, LO och Försäkringskasseförbundel m. fl. ansluter sig heU till kommitténs uppfattning all det är olyckligt och fel atl unga människor pensioneras utan alt deras möjligheter att delta i arbetslivel bhvit ordentligt prövade.

Socialberedningen m.fl. understryker atl del behövs krafttag för all samordna de resurser som fmns, men också resursförstärkningar i enlighel med kommUténs förslag, om man skall kunna undvika förtidspensioneringar.

Handikappkommitténs förslag om insalser för handikappade ungdomar i samband med övergången från skola lill arbetsliv stöds allmänl av bl. a. socialstyrelsen, statens handikappråd, socialberedningen, UHÄ, Samhällsföretag, Landstingsförbundet, HCK, RBU och Synskadades Riksförbund.

Vikten av att handikappade ungdomar kan ges en individuellt anpassad utbildning understryks särskUl av statens handikappråd, styrelsen för vårdartjänst. Karolinska institutet, HCK och Riksförbundet för Döva och Hörselskadade Barn. Flera remissinstanser, som företräder högskolan, bl. a. UHÄ, Uppsala universitet och Göteborgs universitet, anser atl kommittén ägnat alltför liten uppmärksamhet ål eftergymnasiala studier och betydelsen av en kvalificerad ulbildning för handikappades möjligheter till arbete. Göteborgs universUel framhåUer också folkhögskolans möjligheter att ge handikappade ungdomar lämplig kompletterande utbildning. KaroUnska instUutet framhåller att även den teoretiska utbUdningen behöver förstärkas så att rörelsehindrade ungdomar med god intellektuell kapacitet kan få arbeten på den öppna arbetsmarknaden, som motsvarar deras kapacitet.

Kriminalvårdsstyrelsen och socialstyrelsen uppmärksammar särskilt         173

gruppen socialmedicinskt handikappade. Socialstyrelsen bedömer att sty-    Prop. 1985/86: 100 relsen tillsammans med skolöverstyrelsen borde försöka finna vägar atl    Bil. 12 lidigl stödja ungdomar med socialmedicinska arbelshandikapp.

Handikappkommittén har förordat att rektor ges ett huvudansvar för de samlade insatserna för handikappade elever och att den praktiska uppgiften skall åvila syo-konsulenten, som tillsammans med annan berörd skolpersonal måste kunna avsätta erforderlig lid för individuell handledning. Umeå universitet anser det angelägel att det i skolan finns en befattningshavare som har huvudansvar för insalserna för de handikappade skolungdomarna. Kommitténs synpunkter stöds även av socialstyrelsen, statens handikappråd och Göteborgs universitet. SÖ anser alt rektor bör ha huvudansvaret för alt alla skolans resurser engageras — lärare, syo-funklionär, läkare, skolsköterska, psykolog, kurator, speciallärare m.fl. Det är enligt SÖ: s mening naturligt att syo-funktionären har ett huvudansvar för stöd tiU de handikappade eleverna vad gäller yrkesvägledning, prao (prao = praktisk arbetslivsorientering), studieplanering m. m. och de omfattande kontakterna inom och utom skolan, som behövs i samband med delta. Vad gäller studiesituationen och de anpassningar som behövs för att genomföra studierna bör ansvaret ligga på klasslärare/klassföreståndare. SÖ pekar även på den resurs som skolhälsovården utgör. Skolans personal behöver också ha tillgång till sakkunskap i form av RH-konsulenler, reselärare, hörselkonsulenler m. m.

Hörselkuratoremas Förening anser däremot att arbetsförmedlingens handikappkonsulenter borde ansvara för studie- och yrkeslivsplanering under gymnasietiden i samverkan med skola och habilitering m. m. Föreningen motiverar detta med att konsulenterna har tillgång till hjälpmedel, arbetsmarknadsinstitut m. m.

Flera remissinstanser, bl.a. AMS anser att handikappade skolelevers kontakter med arbetslivet bör ägnas ökad uppmärksamhet. AMS framhåller också att individuell ackvisition av praoplatser i flertalet fall bör kunna tillgodoses genom att skolan först ser tUl de handikappade elevernas behov innan de av arbetsförmedlingen ackvirerade platserna fördelas bland eleverna. Detsamma bör gälla för särskolans/specialskolans elever.

Enligt handikappkommittén kan handikappade elever behöva prao under längre tid än normalt. En del av praon bör därför kunna förläggas till ferier eUer efter den ordinarie skolgångens slut. Förslaget far stöd av bl. a. SÖ, styrelsen för vårdartjänst, Karolinska institutet och Göteborgs universitet. SÖ anser att altemativa lösningar bör prövas utifrån elevens behov och fömtsättningar. Längre prao-perioder under ferietid och sommararbete innebär att arbetsbördan under terminstid inte blir större än för övriga elever. Man bör dock beakta risken för att uppföljning m. m. inte kan genomföras på önskvärt sätt under ferier. Vid gymnasiestudier kan en föriängning av ulbUdningstiden inom ramen för en individuell plan ocksä ge utrymme för utökad prao.

AMS anser att begreppen prao/ao/yo bör reserveras för sådana arbets
livskontakter som regleras genom läroplanerna. Behovet av ytterligare
arbetslivskontakter bör kunna tillgodoses genom de feriearbetsplalser som
kommiltén även har föreslagit. Länshandikapprådet i Jönköpings läns         174

landsting och FUB avstyrker förslaget om prao under ferier bl.a. med    Prop. 1985/86: 100

motiveringen all också handikappade elever har behov och rätl atl själva    Bil. 12

förfoga över sina ferier. FUB framhåller alt del bör vara möjligl att få prao

förlagd till Samhällsföretag. Styrelsen för vårdartjänst pekar på atl elever

som behöver personlig assistens inte kan få detta under ferietid, eftersom

elevassistenterna inle tjänstgör då. Extra resurser behövs i så fall för att

anställa assistenter under ferietid.

Handikappkommiilén har föreslagit all kommunerna som arbetsgivare bör reservera etl visst antal feriearbetsplatser som handikappade elever skall ges förtur till. Arbetena skall anordnas som beredskapsarbeten med 90% statsbidrag. Enskilda beredskapsarbeten bör pä motsvarande sätt kunna anordnas hos privata arbetsgivare.

Förslaget får slöd bl.a. av statens handikappråd. Karolinska institutet, Göteborgs universitet. Landstingsförbundet, länshandikapprådet i Jönköpings läns landsting, FUB, Hörselkuratorernas Förening saml Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning. Den sistnämnda remissinstansen framhåller atl också särskolans elever måsle få del av ökade möjligheter till feriearbete. AMS och SAF tiUstyrker kommitténs förslag, men betonar samtidigt att andra arbetsgivare än kommunerna bör få möjlighet alt möta ungdomar med handikapp. Båda remissinstanserna säger sig tveka i fråga om den föreslagna bidragsnivån, 90%, till arbetsgivare, som erbjuder feriearbele. AMS anser alt nivån kan få arbetsgivama atl utgå från alt ungdomarnas arbetsförmåga är höggradigt nedsatt, vilkel kan medföra förväntningar om motsvarande bidrag vid en anställning efter skolan. SAF anser att bidraget bör ges enligt de vanliga reglerna vid beredskapsarbete, men atl behovel av arbetsbiträde bör bedömas öppnare. AMS anser dessutom atl bidrag lill feriearbeten för ungdomar under 18 år bör administreras av skolan.

Handikappkommitténs förslag om att ansvaret för ungdomar med handikapp bör regleras i den författning (1983:583), som reglerar rätten lill bidrag för uppföljningsprogram och administration, har inte kommenterats av remissinstanserna.

Enligt handikappkommittén skall syo-konsulenten ansvara för alt handikappade ungdomar, som inte fortsäiter i gymnasieskolan efter gmndskolan obUgatoriskt skrivs in vid arbetsförmedlingen. Förslaget tillstyrks av kriminalvårdsstyrelsen, statens handikappråd, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, HCK och Försäkringsanställdas förbund. HCK anser bl. a. att del är viktigt att ungdomarna får en personlig kontakt med en arbetsvägledare. Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning anmäler viss tveksamhet inför förslaget, medan AMS och SAF avstyrker det. AMS framhåller att skolan liksom hitfills bör behålla ansvaret för ungdomar under 18 år och att den enskilde själv bör bestämma om han önskar bli inskriven vid arbetsförmedlingen. SAF anser att skolan bör förmedla kontakten med arbetsförmedling eller lokal rehabiliteringsgmpp, så alt individen själv eller målsman kan ta del av den samhällsservice som kan erbjudas och därefter själv ta ställning.

HCK anser del värdefullt att kommitlén har förordat alt alla ungdomar
med handikapp, som anmäler sig lUI arbetsförmedlingen efler skolans slut, 175

skaU garanteras en prövnings- eller praktikplats. Statens handikappråd Prop. 1985/86: 100 och Landstingsförbundet för fram liknande synpunkter. AMS anser del Bil. 12 önskvärt att ungdomarna får prövnings- eller praklikplals, men atl del i praktiken kan vara svårt atl garantera atl lämpliga platser kan anskaffas. Synskadades Riksförbund tillstyrker kommitténs förslag, men anser atl främjandelagen kan behöva kompletteras så atl man lagstiftningsvägen kan få fram prakfikplatser för bl.a. synskadade. FUB betonar atl elever som lämnar särskolan givetvis också måste vara garanterade platser. Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning efterlyser elt klargörande av hur de föreslagna prövnings- och praktikplatserna förhåller sig till ungdoms- respektive ungdomslagsplatserna.

Enligt handikappkommittén bör utbildningen av syo-konsulenter innehålla ett väl tiUtaget avsnitt om handikappade ungdomars övergång lill arbetslivet. Bl.a. högskolan för lärarutbildning i Stockholm, HCK och RBU instämmer i detla. SÖ anser det angelägel att hela skolans personal får utbildning i dessa frågor, inle enbart syo-funkfionären. Svenska kommunförbundet understryker att kunskaper inom området måste få en vidare spridning och således inte begränsas enbart lill skolans personal.

UHÄ erinrar om att utrymmet för lokala variationer vad gäller utbildningarnas kursinnehåll är stort. Syo- och läramtbildningarna skall också behandla andra angelägna frågor, som invandrarfrågor, jämställdhet m.m., vilkel gör viss prioritering nödvändig. Vid planeringen av den nya läramtbildningen för gmndskolan kommer UHÄ att ägna uppmärksamhet ål behovel av handikappkunskap. Detsamma gäller för den översyn av fritidspedagog- och förskolläramtbUdningarna, som UHÄ f. n. genomför. UHÄ är i övrigt berett att överväga i vUken mån förändringar kan vidtas inom utbildningsplanerna för olika linjer, som innebär ökade insatser inom området handikappkunskap. UHÄ erinrar också om alt specialpedagogik är elt prioriterat område inom lärarfortbildningen.

Uppsala universitet anser atl del behövs mer tid, större engagemang och bättre kunskap hos syo-personalen, för atl bl. a. förebygga studiemisslyckandet bland handikappade elever. Resultatet av syo-insatserna på gymnasienivå för handikappade studerande är från universitetets synpunkt i flera fall dåliga. Också universitetets studievägledare behöver bättre kunskaper i handikappfrågor.

Göteborgs universitet anser att resurser måste skapas för fortbildning i handikappfrågor inte bara för skolpersonal utan också för arbelskonsulenter vid arbetsmarknadsinstituten, lärare inom arbetsmarknadsutbUdningen, prao-handledare, ledamöter i anpassningsgrupper m. fl.

HCK pekar på problem som är förknippade med mindre handikappgmpper, som omfattar relativt få ungdomar. Eftersom vaije skola kommer i kontakt med dessa elever så sällan kan syo-konsulenterna inte ha tillräckliga kunskaper om dessa elevers behov. En möjlighet är, enligt HCK, att kunskap samlas hos en cenlral eUer regional resurs, som kan tas i anspråk av syo-konsulenten.

176

Ekonomiskt stöd vid rehabilitering av ungdomar                   Prop. 1985/86: 100

Handikappkommiilén har förordal alt unga handikappade i stället för förtidspension skall erbjudas annan form av ekonomisk trygghet, som möjliggör en yrkesinriktad rehabilitering.

Flertalet remissinstanser uttrycker sitt stöd för principen bakom kommitténs förslag, men många av dem har synpunkter på den utformning som de ekonomiska stöden föreslås få.

RFV anser att etl ändrat syslem för rehabilitering av ungdomar bör gälla alla handikappade ungdomar. De förändringar som kommittén föreslagit skulle endast gälla dem som inte har arbete eller inkomst, vilket skulle innebära att elt hell nylt regelsystem skapades vid sidan av del nuvarande socialförsäkringssystemet. Detla skulle leda lill gränsdragningsproblem.

SAF anser sig inte kunna ta stäUning till belopp och villkor för stöden, men anser bl. a. alt ersättning för merkostnader föranledda av handikapp bör särskiljas vid övervägande av försörjningsnivån. Andra principer bör vara atl rehabilitering skall vara det försia alternativet bland olika stödformer, all försörjning genom arbeie skall leda lill en bättre ekonomi för individen och alt stöden skall följa kostnadsutvecklingen, beskattas och vara pensionsgrundande.

Enligt handikappkommittén bör åldersgränsen för rätt till vårdbidrag höjas från 16 till 18 år eller så länge gymnasiestudier pågår. Bidraget bör lämnas till föräldrarna lill ell handikappat barn, som studerar och bor hemma. RFV ifrågasätter om delta är rätl lösning. Vårdbidragels syfte är att föräldrar i hemmet skall kunna tillgodose barnets särskUda behov av tillsyn och vård. Bidraget är därmed inriktat på barn, där frågan om arbetsförmåga inte är aktuell. En högre åldersgräns skulle dessulom inte vara någon lösning för dem, som visserligen saknar arbels- och försörjningsförmåga, men som klarar sig utan särskild tillsyn och vård. Vårdbidragets regler kan inte jämställas med förtidspensioneringens regler och krav på nedsatt arbetsförmåga. Om handikappade ungdomar över 16 år skall omfatlas av vårdbidrag fordras så stora förändringar i reglerna, atl de inle längre kan förenas med kriterierna för vårdbidrag till yngre barn, anser RFV.

Styrelsen för vårdartjänst och högskolan för läramtbUdning i Slockholm anser del mindre lämpligt atl vårdbidrag skall kunna lämnas upp till 20-21 års ålder, i de fall gymnasiestudierna pågår så länge. Styrelsen för vårdartjänst tillstyrker en höjning av åldersgränsen till 18 år, dvs. fill myndighetsåldern. Styrelsen kan dock inte förstå varför handikappade ungdomar som inte studerar, men som exempelvis vill la ett sabbatsår, skall vara undantagna från bidraget. SÖ anser atl slödel för 16- 18-åringarna skall ges i en form som främjar deras långsikliga planering vad gäller studier och yrkesval. De bör få merkostnader som föranleds av handikappet täckta, men för övrigt bör strävan vara all jämställa deras ekonomiska situation med övriga studerandes. Också skolförvaltningen i Örebro län anser att samlliga elever - oavsett om de är handikappade eller ej - bör omfatlas av enhetliga bidragsregler för studiehjälp. Handikappades merkostnader för hjälpmedel, resor, inackordering m. m. bör dock åvila samhällel.

177

12   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

HCK anser atl man måste lösa försöriningsfrågan för ungdomar som har Prop. 1985/86: 100 så svåra handikapp atl det är orealistiskt alt länka sig någon form av arbeie Bil. 12 för dem. Del måste ske på ett sått som inte innebär försämringar jämfört med nuläget, men dessutom krävs åtgärder som ger dem elt bällre liv i övrigl. Bl. a. statens handikappråd och länshandikapprådet i Jönköpings läns landsting betonar likaledes all möjlighelerna till pension för dem som verkligen behöver det inle får försämras. HCK framhåller vidare att handikappkommitléns förslag sannolikt innebär atl ungdomarna går miste om handikappersättning under två år - upp lill 14 170 kr./år - samt atl många ungdomar som i dag får helt sjukbidrag/förtidspension med nya regler endast skulle få halvt vårdbidrag. Familjens förlust skulle i delta läge uppgå fill nära 21000 kr. bmtlo. Även om hell vårdbidrag skulle utgå, skulle familjen drabbas av ekonomiska försämringar, eftersom vårdbidraget beskallas lillsammans med föråldrainkomslen. Ungdomarna skulle dessutom förlora rällen till kommunall bostadstillägg. Också lånshandi-kapprådel i Jönköpings läns landsting och FUB pekar på ekonomiska försämringar som skulle bli följden om ett förlängt vårdbidrag ersätter sjukbidrag/förtidspension. Det gör även Försäkringskasseförbundet, som anser atl en höjning av åldersgränsen medför så många nackdelar atl förslaget inte bör utredas vidare. Vidare bör det fortsatia utredningsarbetet inriktas på en allmän rehabiliteringsersättning som gäller alla arbetshandikappade från 16 års ålder. Handikappersättning bör kunna utgå vid sidan av en sådan ersättning, anser förbundet.

Också förslaget om grundstöd efter gymnasiestudier eller vid fyllda 18 år möter invändningar från remissinstanserna. Invändningarna gäller tiU övervägande delen slödels nivå, som har föreslagits bli någol lägre än sjukbidrag/förtidspension. Ett slorl antal remissinstanser, bl.a. socialstyrelsen, RFV, statens handikappråd, UHÄ, Uppsala universitet, AMS, Samhällsföretag, socialberedningen, länshandikapprådet i Jönköpings läns landsting, TCO, DHR, HCK, FUB, Försäkringskasseförbundel och Synskadades Riksförbund anser att grundslödet därigenom minskar den enskildes motivation för rehabilitering. Många av remissinstanserna anser att stödet i stället bör lämnas med samma belopp som förtidspensionen.

UHÄ, Uppsala och Göteborgs universitet samt DHR anser all grundstöd måste kunna lämnas högre upp i åldrarna än vad handikappkommiilén har föreslagit, bl. a. därför all ell gravt handikapp ofta medför atl studietiden måsle förlängas.

Bl.a. socialstyrelsen och LO betonar atl också ungdomar som redan är förtidspensionerade måste kunna omfatlas av ett grundstöd vid yrkesinriktad rehabilitering.

RFV anser att gränsdragningsproblem kommer att kunna uppstå som en följd av de olika ersättningsnivåerna för förtidspension och gmndstöd. Del gäller t.ex. hur den skall behandlas som gör ett kortvarigt arbetsförsök med inkomst och därmed inordnas i sjukförsäkringens sjukpenningssystem, vilkel också kan medföra rätt tUl tilläggspension.

Vad gäller rätten till förtidspension/sjukbidrag till handikappade stude
rande ungdomar har försäkringsöverdomstolen fastslagit att, om den stu
derande på gmnd av sitt handikapp saknar möjlighet atl skaffa sig en        178

arbetsinkomst molsvarande minst hälften av vad en arbetsför icke utbildad Prop. 1985/86: 100 person i samma ålder kan påräkna, skall sjukbidrag utges under sådan Bil. 12 utbildning. Det är, enligt RFV, angeläget att inte begränsa stödet till vissa grupper, utan del bör omfatta alla ungdomar i denna ålder, oberoende av når handikappet har inträtt och om den handikappade tidigare arbetat. RFV avstyrker ett genomförande av förslagen om föriängl vårdbidrag och grundstöd i den utformning som de nu föreligger, men anser det angelägel att dessa frågor får en tillfredsställande lösning. Det bör, enligt RFV, övervägas alt höja åldersgränsen för sjukbidrag/förtidspension fill 21 år. Grundstöd och kompletterande slöd, l.ex. handikappersättning, bör då kunna utges till alla handikappade ungdomar, som inte kan försörja sig genom förvärvsarbete. Della fömlsäller ändring av nuvarande regler om bl. a. sjukbidrag och tilläggspension för denna åldersgrupp. Eftersom dessa frågor ligger nära rehabiliteringsutredningens uppdrag bör de kunna utredas vidare inom ramen för dess arbete, anser RFV.

I fråga om finansieringen av ett grundstöd vid rehabilitering av unga handikappade har HCK slarkl understrukit möjligheten att omfördela medel inom arbetsgivareavgiften från pensionsavgiften lill arbetsmarknadsavgiften och därigenom skapa resurser för arbetsmarknadsåtgärder.

Arbetsförmedlingsinsatser för arbetshandikappade

Handikappkommiilén har föreslagil ändringar i främjandelagen, så all distriktsarbetsnämnderna (DAN) skall kunna överlägga med arbetsgivare om rekrytering av äldre och handikappade. De uppgifter som nu åligger länsarbetsnämnden (LAN) skall överföras till distriktsarbetsnämnden. Pä molsvarande säll skall AMS uppgifter delegeras lill länsarbetsnämnden. Vidare bör det i instruktionen för arbetsmarknadsverket regleras att DAN har skyldighet alt upprätta övergripande handlingsplaner bl. a. om arbetsgivarnas rekrytering av handikappade.

Förslaget om ändringar av främjandelagen tillstyrks bl.a. av kriminalvårdsstyrelsen, socialberedningen. Handikappinstitutet, SAMN, RRV, HCK, Försäkringskasseförbundet och Synskadades Riksförbund. HCK betonar att det behövs särskilda specialister för att följa upp tillämpningen av främjandelagen. Synskadades Riksförbund anser att lagen kan behöva ses över på nytt, om inle tillämpningen förbättras.

Statens handikappråd framhåUer att det i försia hand är arbetsmarknadsverkets ansvar att skärpa lagens fillämpning, bl. a. genom föreskrifter. Om detta inte ger resultat ankommer det på regering och riksdag att markera alt lagen skall användas striktare. Också DHR betonar atl konkreta til! lämpningsföreskrifler behövs. Både främjandelagen och förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i stalligl reglerad anställning måsle, enligt DHR, aktiveras och förtydligas, om dessa skall kunna utgöra de hjälpmedel som riksdagen har avsett. Samhällsföretag förespråkar en aktivare användning av främjandelagen. Även LO understryker all AMS myndighetsutövning vad beträffar främjandelagen måste öka.

AMS avstyrker förslaget om ändring av främjandelagen. Överläggningar
enligt främjandelagen med enskilda arbetsgivare genomförs redan nu av    179

tjänstemän pä arbetsförmedhngen efter förordnande av länsarbetsnämn-    Prop. 1985/86: 100

den. Det finns inga skäl atl anla alt en formell ändring av lagen leder till    Bil. 12

bättre resultat på denna punkt. Inte heller en formell överföring av AMS

befogenheter till LAN skulle medföra några större förändringar i LAN: s

arbeie. Det är knappast avsaknaden av formella befogenheter som gör det

svårt att få ut handikappade i arbetslivet. Inom ramen för länens och

distriktens verksamhetsplanering finns möjlighet alt öka DAN:s insalser

utan ändring av främjandelagen.

Också SAF ser förslaget om en stegvis delegering av ansvaret för främjandelagens tillämpning som en anpassning tUl den praxis som utvecklats i kontaktema mellan enskUda arbetsgivare och arbetsmarknadsverket.

AMS, LO, TCO och SAF hänvisar också lill pågående översyner av DAN och LAN och framhåller atl ändringsförslagen måste ses i relation tiU dessa översyner. LO anser atl man bör avvakta med etl slufiigt ställningstagande, men bedriva försök i etl antal län med delegering till DAN enligt handikappkommitléns intentioner.

LO-förbundens Rättsskydd AB påtalar en brist på tvingande regler mot arbetsgivare, som underlåter all medverka vid rehabilitering av en redan anstäUd. En delegering tiU DAN - som bättre känner de lokala förhållandena - synes ge ökade möjligheter att tvinga fram sådana åtgärder. En fömtsättning är dock alt DAN använder sina befogenheler på elt hell annal sätt än vad LAN hittiUs har gjort, enligt LO-förbundens Rättsskydd AB.

Handikappkommittén har föreslagit atl frågan om en kvotlagstiftning åter skall tas upp, om situationen för handikappade inte förbättras. Förslaget om en senare kvotlagsltflning avstyrks av kriminalvårdsstyrelsen, AMS, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska Träin-dustriarbetareförbundet. Svenska Kommunalarbetareförbundet, SAF och Försäkringskasseförbundet. Också DHR avstyrker förslaget om en kvotlagstiftning, men förordar, i likhet med HCK och Synskadades Riksförbund i stället en försöksverksamhel med obligatorisk arbetsförmedhng i enlighel med förslag som förts fram i handikappkommittén av företrädare för handikapprörelsen.

Socialberedningen tillstyrker ett ev. nyll ställningstagande fill kvotlag-stiflning. Samhällsföretag anser atl det hade varil önskvärt med en mer ingående behandling av frågan.

HCK beklagar atl förslaget om arbetsförmedlingskontrakt har avvisats av handikappkommittén. Liknande synpunkter förs fram av Försäkringskasseförbundet. AMS delar däremot kommitténs uppfattning alt sådana kontrakt inte skulle leda till de önskade effekterna och därtUl bli administrativt betungande.

Handikappkommiuén har föreslagit förstärkningar av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Sökande med ett registrerat arbelshandikapp bör, enligt kommittén, ha rätt till elt beredskapsarbete efter sex månaders arbetslöshet. Arbetet bör kunna föriängas förslagsvis upp lill etl år. Statsbidrag bör utgå med 90% av lönekostnaden till andra arbetsgivare än staten, som bör få bidrag med hela kostnaden.

Förslaget tiUstyrks av skyddskonsulenten i Uppsala södra distrikt,
Umeå universitet, SamhäUsföretag, Landstingsförbundet, länshandikapp-   180

rådet i Jönköpings läns landsting, SAF, HCK och Svenska föreningen för    Prop. 1985/86:100 studie- och yrkesvägledning. Den sistnämnda instansen anser dock att    Bil. 12 också långtidsarbetslösa utan registrerat arbelshandikapp bör omfattas. Även AMS tillstyrker förslaget, men anser att en fömtsättning är atl medel finns lillgängliga i form av ell förslagsanslag.

Kommitténs förslag om ett särskilt lönebidrag med 90% under tre år fillstyrks av socialstyrelsen, statens handikappråd, socialberedningen, Uppsala universitet, Umeå universitet, Samhällsföretag, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, länshandikapprådet i Jönköpings läns landsting, LO, SAF och HCK. AMS och Samhällsföretag anser att platser med särskilt lönebidrag för utslussning från Samhällsföretag bör läggas utanför ordinarie tilldelning av sådana platser. Styrelsen för vårdartjänst anser all bidrag bör kunna lämnas med 100% under lång tid.

Flera remissinstanser, bl.a. socialstyrelsen, Uppsala universitet, länshandikapprådet i Jönköpings läns landsting och DHR betonar atl lönebidraget måste kunna kombineras med bidrag tid arbetsbiträde. Styrelsen för vårdartjänst understryker alt frågan om personlig assistens för de svårast handikappade, som behöver hjälp t. ex. vid måltider och toalettbesök, behöver lösas. Styrelsen anger som en möjlighet att en cenlral myndighet får som uppgift att tillhandahålla sådan assistens. Statens handikappråd instämmer i vad handikappkommiilén anför om ökad övergång från anställning med lönebidrag till reguljära tjänster.

Handikappkommittén har föreslagit att arbetshandikappade skall fa ökade möjligheter till prövning i reeU miljö genom att sådana sökande skall kunna anvisas en prövningsplats utan att dessförinnan genomgå ulredning vid ett arbetsmarknadsinstitut.

Förslaget tillstyrks av kriminalvårdsstyrelsen. Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning samt av statens handikappråd, som ser det som en möjlighet till förenkling av arbetet.

AMS anser alt delta framgångsrika instmment också bör göras tillgängligt för arbetsvägledarna på arbetsförmedlingen. Detta fömtsätter dock dels Ulbildning av arbetsvägledarna i arbetsprövningsmetodik, dels nya mtiner för direktinskrivning vid arbetsmarknadsinstituten utan att institutens ordinarie resurser tas i anspråk.

Förslaget avstyrks av Hörselfrämjandets Riksförbund, som befarar att del kan leda till att personalen vid arbetsmarknadsinstituten förs över till arbetsförmedlingen och att de handikappade går miste om en värdefull utredningsinstans. Förbundet anser också att det finns risk för att felpla-ceringama ökar med förslaget.

Försäkringskasseförbundet föreslår atl arbetsmarknadsinstitutens resurser byggs ut och atl försäkringskassoma ges möjlighet att disponera platser för redan anstäUda, som inte kan erbjudas arbetsprövning/-lräning på den ordinarie arbetsplatsen. Kostnaden bör kunna betalas av den allmänna försäkringen. Genom förkortade sjukskrivningstider skulle kassornas platser kunna bli självfinansierande, anser Försäkringskasseförbundel.

Handikappkommittén har föreslagit atl bidragen till speciella arbetstek
niska hjälpmedel resp. särskilda anordningar på arbetsplatsen skaU slås
samman fill etl bidrag tiU arbetsanpassning. Detta bidrag skulle lämnas      181

som ett engångsbidrag med upp till 100000 kr. 13   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Förslaget om hopslagning av stödformerna tillstyrks av AMS, arbetar- Prop. 1985/86: 100 skyddsslyrelsen, Samhällsföretag och SAF. AMS anser dock atl bidraget Bil. 12 vEu-ken skall vara etl engångsbidrag eller maximerat till 100000 kr. Synskadades Riksförbund avvisar förslaget om ett engångsbidrag. SAF anser atl bidraget i vissa fall skall kunna lämnas med högre belopp än lOOOOO kr. I sådana fall bör kostnaden vägas mot de alternativa samhällskostnadema för den person som skaU använda hjälpmedlet.

Handikappinstitutet understryker betydelsen av atl arbetsplatser kan anpassas så att en handikappad person dels kan komma in på arbetsplatsen och nå sitt bord eller sin maskin, dels använda arbetsverktygen i en meningsfull arbetsuppgift. För atl uppnå detta krävs ofta kvalificerade arbetsplatsanpassningar. Institutet efterlyser bättre dokumentation av arbetsplatsanpassningar och en översikt över företag och offentliga organ som kan genomföra arbetsplalsanpassningar. Vidare behövs enligt institutet resurser på arbetsförmedlingen för arbetet med kvalificerade anpassningsåtgärder saml ordnade former för utveckling av arbetshjälpmedel. Handikappinstitutet avstyrker förslaget om en hopslagning av bidragen till hjälpmedel resp. anordningar med motiveringen att det skulle innebära nedskämingar av nuvarande stöd. I stället bör nuvarande ordning med 50000 kr. per hjälpmedel bibehållas och bidraget tUl särskilda anordningar höjas tiU 100000 kr.

Också DHR och länshandikapprådet i Jönköpings läns landsting avstyrker kommilléns förslag om arbetshjälpmedel. DHR vill behålla nuvarande bidragssystem, men höja beloppen. Riksförbundet avstyrker också en överföring av huvudmannaskapet för arbelshjälpmedel till landstingen, men anser att etl kunskapsutbyte med landsfingens hjälpmedelscentraler bör ske. DHR påtalar särskill all ell kraftigt förbättrat bilslöd behövs.

Hörselfrämjandets Riksförbund anser att bidrag bör kunna lämnas liU texttelefon på arbetet, även i de faU arbetsuppgiftema i sig inte kräver tillgång till telefon.

Enligt handikappkommiilén bör arbelshjälpmedel kunna hyras, om det är ekonomiskt mer fördelaktigt. I sådana fall bör bidrag lämnas till hela eller delar av hyreskostnaden. Förslaget tiUstyrkes av AMS, Handikappinstitutet och SAF.

Kommiltén har också lagil upp fråga om arbetshjälpmedel till skolung
dom i samband med prao, praktik m.m. Den har härvid hänvisat till ett
förslag från AMS om alt skolan bör överta ansvaret för arbetshjälpmedel i
dessa fall. En del av AMS anslag liU arbelshjälpmedel bör därför föras över
till SÖ. Syo-konsulenten bör i god tid aktualisera frågan om hjälpmedel för
eleverna. SÖ delar kommitténs uppfattning att det bör vara skolans uppgift
att i god tid ta upp hjälpmedelsfrågan, men anser att ansvaret för att utmsta
arbetsplatser med sådana hjälpmedel skall ligga kvar hos AMS, som har
kunskap och erfarenhet på området. Handikappinsfitulet betonar vikten av
goda kunskaper om arbetsplatsanpassningens möjligheter, så att elevens
arbetsförmåga inte blir felbedömd. Insfitutet anser att ökade möjligheter
att låna ut hjälpmedel - bl. a. i samband med handikappade elevers fe
riearbete - bör kunna underlätta arbetsplatsanpassningar. I dessa fall bör
ett närmare samarbete med landstingens hjälpmedelscentraler kunna prö- 182

vas, anser insfitutet.

Personalresurser till arbetsförmedlingen                             Prop. 1985/86:100

Handikappkommiilén har förordat en ulbyggnad av arbetsmarknadsverkets personalresurser med ca 900 Ijänster.

Förslaget tillstyrks av bl.a. kriminalvårdsstyrelsen, statens handikappråd, högskolan för läramtbUdning i Stockholm, TCO, Statsanställdas förbund. Svenska MetaUindustriarbetareförbundet, DHR, Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning och Försäkringskasseförbundet. HCK understryker behovet av personalförstärkningar och hänvisar bl.a. till de behov av service som uppkommer till följd av utflyttningen från mentalsjukhus och vårdhem för utvecklingsstörda. Också Synskadades Riksförbund fillstyrker personalförstärkningar och betonar alt dessa måste inriktas på handikappade. LO förordar ett tiUskott om 300 arbetsvägledare samt atl den pågående omdisponeringen av tjänster inom verket inriktas mol handikappområdet.

Flera försäkringskassor påtalar behov av personalförstärkningar till kassorna för rehabilileringsärenden.

Samhällsföretag avstår från atl ta ställning lUl i vilken mån AMS bör tillföras personalförstärkningar, men framhåller atl insatserna för arbetshandikappade måsle prioriteras i förmedlingsarbetel och att särskilda personalresurser måste avdelas till detta i högre grad än för närvarande.

AMS betonar slarkl att personalförstärkningar behövs. Den omfördelning av tjänster som f n. genomförs från den cenlrala administrafionen till de län som har den tyngsta arbetsbördan ger inle utrymme för en ambilionshöjning av det slag som kommitlén har föreslagil. Styrelsen hänvisar vidare tiU den minskning med 0,8% per år av förvaltningskostnaderna, som enligt statsmakternas beslut skaU genomföras under en fyraårsperiod. AMS avser att återkomma i sin anslagsframställning för budgelårel 1986/87 till frågan om hur medel skall kunna omfördelas lill aktiva insatser för att minska förtidspensioneringar och andra passiva kontantstöd till handikappade.

AMS prioriterar förslaget om ylleriigare 40 fiänsler till insatser för unga handikappade i övergången meUan skola och arbetsliv. Även SÖ, Göteborgs universitet, HCK och RBU betonar viklen av sådana förstärkningar. Flera remissinstanser bl.a. HCK och Svenska Träindustriarbelareförbun-del förordar personalförstärkningar för överföringar från skyddat arbeie till den öppna arbetsmarknaden.

Förslaget om personalförstärkningar avstyrks av RRV, som anser att kommiltén inte helt övertygande har redovisat värdet av ytterligare reala insatser. Enligt kommittén skulle den föreslagna resursförstärkningen vara etl minimum. Mot den bakgmnden anser RRV atl andra vägar i första hand bör prövas än att slentrianmässigt öka förvaltningskostnaderna. SAF tror inte att det existerar etl enkelt samband mellan antalet förmedlare och antalet arbetsplacerade personer med handikapp. Del är, enligt SAF, snarare på utbildningsområdet än genom en ökning av förmedlingspersonalen som ytterligare insatser kan behövas.

Några remissinstanser tar upp frågan om särskilda kontaktpersoner inom arbetsmarknadsverket för olika gmpper av handikappade. Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning anser alt särskilda kontaklper-

söner/arbetsvägledare med specialisering på handikappområdet behövs på    Prop. 1985/86: 100 arbetsförmedlingen. TCO anser atl särskilda konsulenttjänster behövs för    Bil. 12 psykiski utvecklingsstörda. Hörselfrämjandets Riksförbund kräver att hörselkonsulenler skall anställas vid länsarbetsnämnderna.

Näringshjälp

Handikappkommittén har föreslagit att personer med funktionshinder förutom det allmänna slarta-eget-bidragel skall få ett särskUt bidrag om högst 45000 kr. till start av egen rörelse. Nuvarande näringshjälpslån och bidrag till fortsatt drift av en rörelse bör samtidigt upphöra.

Förslagen har lämnats utan erinringar av de remissinstanser, som kommenterat dem, AMS, socialberedningen, RRV, LO, SF, HCK och SHIO-Familjeföretagen. Den sislnämnda remissinstansen anser dock atl försöksverksamheten med starta-eget-bidrag först skall fuUföljas och utvärderas, bl.a. vad gäller bidragets eventuella konkurrenssnedvridande effekt på redan existerande företag.

AMS erinrar om att många av dem som kan komma i fråga för ett näringshjälpsbidrag inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa. Det kan därför, enligt AMS, vara motiverat att höja beloppet i dessa fall. Socialberedningen anser att bidraget bör kunna användas för start av kooperativ verksamhet.

Förslaget om en arvoderad kontaktperson för den som startar ett företag med näringshjälp tUlstyrks av AMS och SAF, medan SHIO-Familjeförelagen anser atl alla nya företagare bör få del av samhällets informations- och utbildningsinsatser.

Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning anser atl ärenden rörande näringshjälp bör behandlas av särskilda handläggare, som därigenom efter hand får bättre träning på området.

Ökad övergång från skyddat arbete till reguljära arbetsmarknaden

Kriminalvårdsstyrelsen, RRV, TCO och SHIO-FamUjeföretagen anser att utslussningen från Samhällsföretag bör öka. Den sistnämnda remissinstansen anser vidare atl elt lönebidrag som är anpassat tUl den enskildes individueUa handikapp ger bättre möjligheter tUl utslussning än etl system med automatisk avtrappning av bidraget. SHIO-Familjeföretagen framhåller också att bidraget bör vara oberoende av arbetsgivarkategori och kunna följa den handikappade vid byte av anställning.

AMS föreslår en särskUd kvot med platser för särskilt lönebidrag enbart för utplacering från skyddat arbete. Också SamhäUsföretag förordar att tilldelningen av platser med särskilt lönebidrag för utslussning bedöms mer generöst. Samtidigt konstaterar SamhäUsföretag att ca 85% av övergångama under budgetåret 1983/84 kunde ske utan lönebidrag.

LO anser att möjlighetema tiU utslussning är begränsade och atl ca 2-3 % kan vara en realistisk nivå. Svenska Träindustriarbetareförbundet gör en liknande bedömning.

184

Samhällsföretag ser med tillfredsställelse att diskussionen kring målet    Prop. 1985/86: 100 för del skyddade arbetet blivit mer nyanserad med åren. En alltför hård    Bil. 12 och ensidig betoning av utslussningsmålel riskerar lätt all undanskymma alt huvuddelen av företagsgmppens insatser trots allt måste ägnas uppgiften atl ge arbetshandikappade ell meningsfullt arbete inom företagsgmppen.

Samhällsföretag konstaterar all handikappkommittén delar förelagets uppfattning att en årlig övergång inom ramen för 2-4% av antalet arbetshandikappade anställda är ett realisfiskl mål. När man framhåller atl ökad övergång är en viktig förutsättning för atl fler och mer gravt handikappade skall få möjlighet till arbete inom företagsgmppen, är det också viktigt atl komma ihåg att den årliga personalomsättningen ligger omkring 8—9%. En faktor som har betydelse för övergångarna är att genomsnittsåldern bland de anställda är 45 år och att företagsgmppen är störsi på orter och i regioner med få alternativa arbetsmöjligheter.

För budgetåret 1984/85 räknar SamhäUsföretag med all drygt 500 anslällda skall övergå till arbeie utanför företagsgmppen. Del är en fördubbling jämfört med den tidigare organisationen i slutet av 1970-talet. Ökningen kan ses som ett resultat av insatsema för att stimulera utslussning -ulbildning, avtal om återanställningsrätt, utökat samarbete med arbetsförmedlingen, inskolningsbidrag fill verkstäder som nyanställer ersättare för anslällda som slussats ut, informalion lill arbetsgivare m. m. Planerad arbetsväxling, försök med nya arbetsformer och verksamheter bör underlätta övergångar till annal arbeie.

Handikappkommittén har förordat att ytterligare inbyggda verkstäder bör komma till stånd och all olika organisationsmodeller och entreprenadverksamhet bör prövas. Samma uppfattning förs fram av statens handikappråd, socialberedningen, HCK och SHIO-Familjeföretagen. Handikapprådet anser också att Samhällsföretag bör bredda sin verksamhel bl.a. i riktning mot servicesektorn, som är mer arbetsintensiv och mindre kostnadsbelastande än industrisektorn.

Samhällsföretag hänvisar till att företagsgmppen nyligen lagt fram riktlinjer för utvidgad försöksverksamhet med inbyggda verkstäder och entreprenader. Vidare bedömer Samhällsföretag att verksamhet utanför tillverkningsindustrin bör svara för ca 5% av arbetstiUfallena budgetåret 1988/89 mot ca 2% i dag.

Svenska Träindustriarbetareförbundet anser att viss försiktighet bör iakttas vad gäller inbyggda verkstäder. Entreprenadverksamhet far inte anordnas så, att redan anställda på den reguljära arbetsmarknaden konkurreras ut.

SAF tillstyrker handikappkommitléns förslag om individuella rehabiliteringsplaner. Sådana planer bör också innefatta praktik på reguljära arbetsplatser. Även HCK förordar att rehabUiteringsplaner upprättas och att de anställda ges möjlighet all pröva olika uppgifter inom företaget.

Handikappkommittén har föreslagit att arbelskonsulenter skall anställas
för att se till att rehabUiteringsplanerna genomförs och ge arbetstagarna
slöd efler utslussning. Samhällsföretag och LO hänvisar tUl pågående
försöksverksamhet med särskilda arbelskonsulenter. Erfarenheterna hit-    185

tills är positiva. Försöket skall nu utvidgas till ytteriigare 4-5 förelag, som    Prop. 1985/86: 100

därmed också får särskilda arbelskonsulenter för överföringar lill den    Bil. 12

öppna arbetsmarknaden. En ulvärdering av försökel får sedan visa om och

i vilken omfaitning arbelskonsulenter skall anställas inom samlliga företag.

Samhällsföretag fömtsätter att de ökade kostnader som delta kan medföra

beaklas vid prövningen av SamhäUsföretags bidragsbehov. LO vill med

hånsyn till försöksverksamheten avvakta med sitt ställningstagande.

Handikappkommitléns förslag atl anställda i Samhällsföretag skall ges möjlighet att pröva arbete på den öppna arbetsmarknaden med bibehållen anställning och lön från Samhällsföretag tillstyrks av bl.a. kriminalvårdsstyrelsen, AMS, Samhällsföretag, LO, SAF, SHIO-Familjeförelagen. Samhällsföretag förutsätter dock att företagsgmppen får ekonomisk kompensation i enlighet med kommitténs förslag. SHIO-Familjeföretagen anser atl arbetshandikappade bör kunna alternera mellan etl antal småföretag elt par månader i taget inom ett industriområde eller en verkstads-/hanl-verksby. Praktiklön och ettåriga övergångsbidrag är däremot, enligt SHIO-Familjeföretagen, inle tillräckliga incitament för småföretag att anställa handikappade.

Svenska Träindustriarbetareförbundet meddelar att praktikarbete inte är fillåiet enligt det kollekfivavtal, som förbundet har tecknat.

Förslaget om all utfyllnadslön bör kunna betalas i de fall en övergång från Samhällsföretag till den öppna arbetsmarknaden medför lägre lön avstyrks av flertalet remissinstanser, bl. a. AMS, LO, Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Samhällsföretag. Också TCO anmäler tvekan inför förslaget, eftersom det kan medföra att lika arbeie betalas med olika lön. Bl. a. Samhällsföretag anser dock atl lönefrågor inte på något avgörande sätt har hindrat övergångar. Lönenivån inom Samhällsföretag motsvarar totalt sett knappl 90% av nivån för berörda LO-förbund i övrig industri. En partssammansalt gmpp arbetar f. ö. redan med att se över lönesystemet, särskilt när det gäller att underlätta övergångar till den reguljära arbetsmarknaden.

AMS anser att praktikanställning med bibehållen lön från Samhällsföretag är etl bättre alternativ än ulfyllnadslön. Praktikperioden bör kunna förlängas, om den sökande inte har kommit upp i ett sådant löneläge att han eller hon utan förlust kan övergå till en anställning. Även kriminalvårdsstyrelsen anser att praktiktiden bör kunna förlängas.

SAF framhåller vikten av atl en anpassning sker mellan SamhäUsföretags lönesättning och kollekfivavtalen på den privata sektorn. 1 det fatal fall då en utslussning hindras av löneskillnaderna bör en löneutfyllnad kunna prövas. Förslaget om löneutfyllnad tillstyrks av socialberedningen och HCK. Socialberedningen, Samhällsföretag, TCO, SAF och HCK framhåller särskilt att den som arbetar inom Samhällsföretag skall ha lön och inte pension. Möjligheten till vUande pension bör användas också inom Samhällsföretag.

186

Underbilaga 12.2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985: 506) om vissa flyttningsersättningar

Härigenom föreskrivs all 1 § och övergångsbestämmelserna lill lagen (1985: 506) om vissa flyttningsersältningar skall ha följande lydelse.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

TUl arbetstagare som är inskrivna vid den särskill inrättade arbetsförmedlingen i Uddevalla kommun får lämnas särskild flyttningsersättning i form av traktamente vid dubbel bosättning och bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor.

Traktamente vid dubbel bosättning får lämnas även tid arbetstagare som har haft sin arbetsplats i Gällivare eller Kiruna kommun.

Denna lag' träder i kraft den I juli 1985 och gäller till utgången av juni 1986. Bestämmelserna i 5 § lillämpas vid 1984-/9S7 års laxeringar och gäller även i fråga om motsvarande traktamente och bidrag som har lämnats före ikraftträdandet enligt då gällande bestämmelser. Den som vid 1984 eller 1985 års taxering inte har fåll avdrag på gmnd av alt sådant traktamente har uppburits, får anföra besvär över taxeringen enligt 100 § taxeringslagen (1956: 623).

Denna lag' träder i kraft den I juli 1985 och gäller till utgången av juni 1987. I fråga om ansökan om traktamente eller bidrag som har gjorts före den I juli 1987 gäller dock lagen fortfarande. Bestämmelserna i 5 § tillämpas vid 1984-79*9 års taxeringar och gäller även i fråga om motsvarande traktamente och bidrag som har lämnals före ikraftlrädandel enligt då gällande bestämmelser. Den som vid 1984 eller 1985 års taxering inte har fått avdrag på grund av atl sådant traktamente har uppburits, får anföra besvär över taxeringen enligt 100 § taxeringslagen (1956:623).

Denna lag träder i kraft den I juli 1986. I fråga om arbetstagare som har haft sin arbetsplats i Gällivare eller Kimna kommun gäller äldre föreskrifter, om ansökan om traktamente har gjorts före den 1 juli 1986.

1985:506

187

Underbilaga 12.3    Prop. 1985/86:100 Bil. 12 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

17 §2

Dagpenning utges med lägst 110 Dagpenning utges med lägst 130
och högst 315 kronor om inle annat och högst 335 kronor om inle annat
följer av denna lag. Arbetslöshets- följer av denna lag. Arbetslöshets
kassan beslutar om dagpenningens kassan beslutar om dagpenningens
storlek.                                                           storlek.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

' Lagen omtryckl 1982:432.

Senaste lydelse 1985:502.                                                               188

T c-   1 „ f.n                                                   Prop- 1985/86:100

2 Forslag till                                                   g., p 2

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

§ 18

Kontant arbetsmarknadsstöd ul-   Kontant arbetsmarknadsstöd ut-

ges med 100 kronor per dag.   ges med 120 kronor per dag.

TUl den som söker deltidsarbete eller i annat fall är arbetslös under del av vecka utgår arbetsmarknadsstöd med det antal ersättningsdagar per vecka som följer av en av regeringen fastställd omräkningstabell.

Arbete som har utförts enligt lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offenfiiga arbetsgivare skall jämställas med arbete på heltid.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

Lagen omtryckt 1982:433.

Senaste lydelse 1983: 1072.                                                            189

3 Förslag till                                                   Prop. 1985/86:100

Bil. 12 Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2 kap. !§' En arbetsgivare skaU på det avgiftsunderlag som anges 13-5 §§ för varje år betala

1.   sjukförsäkringsavgift med 9,30 procent,

2.   folkpensionsavgift med 9,45 procent,

3.   tilläggspensionsavgift efler den procentsats som anges i särskild lag,

4.   delpensionsavgift med 0,50 procent,

5.   barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6.   arbetsskadeavgift med 0,60 procent,

7.   arbetsmarknadsavgift med   7. arbetsmarknadsavgift med /,5

8.   arbetarskyddsavgift med 0,35 procent,

9. vuxenutbildningsavgift med 0,264 procent samt

10.   lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skcdl dock betala endasl filläggspensionsavgift. Staten betalar inte arbetsskadeavgifl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1985:513.                                                               190

Förslag till

Underbilaga 12.4

Prop. 1985/86: 100 Bil. 12

Lag om ändring i lagen (1983:1070) om arbete i lingdomslag hos offentliga arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att I § lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1

Denna lag innehåller regler om arbete i ungdomslag hos staten, kommuner, landstingskommuner, kommunalförbund, församlingar och kyrkliga samfälligheter för arbetslösa ungdomar som har fyllt antingen arton men inte tjugo år eller, om de har fullföljt en minst tvåårig gymnasial utbildning, sjutton men inte tjugo år.

Reglerna tUlämpas också på ungdomar som inle har fyllt ljugofem år och som avses i 1 § lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt UtveckUngsstörda m.fi.

Denna lag innehåller regler om arbete i ungdomslag hos staten, kommuner, landstingskommuner, kommunalförbund, församlingar och kyrkliga samfälligheter för arbetslösa ungdomar som har fyllt arton men inte tjugo år.

Reglerna fillämpas också på ungdomar som inte har fyUt tjugofem år och som bereds eller har beretts undervisning, vård eller omsorger I övrigt enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Etl ungdomslag är en gmpp av ungdomar som deltar som biträden i arbete som utförs åt arbetsgivaren och uträttar andra nyttiga sysslor som annars inte skulle ha blivU uträttade. Syftet är alt ungdomarna skall få en meningsfuU sysselsättning och praktisk erfarenhet av arbetslivet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

191

Register Sid.

I Översikt

6 Arbetsmarknad

21 ArbetsHvsfrågor

36 Intemationellt samarbete

38 Invandring och svenskt medborgarskap

49 Jämställdhet mellan kvinnor och män

Prop. 1985/86:100 Bil. 12

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.         Anslag kr.

55   1. Arbetsmarknadsdepartementet,/t>ri/a5a«.s/ög 28170000

55      2. Vtredttingar tn.tn., reservationsanslag      18420000

56      3. Extrautgifter, reservationsanslag 345000 56 4. InternationeUt samarbete,/ö«/ag.sa/i5/ög 16200000 56   5. Arbetsmarknadsråd,/örs/agsani/ag     4160000

56 6. Jämställdhetsombudsmannen m.m.,

förslagsanslag                                        2275000

57 7. SärskildajämstäUdhetsåtgärder,

reservationsanslag                               9 000 000

78570000

B.   Arbetsmarknad m. m •

58   AMS-kommitténs betänkande

64   1. Arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader,

förslagsanslag                                       I 537 253 000

70   2. Arbetsmarknadsservice,/ör.y/agia«.f/ög    504428000

76   3. Arbetsmarknadsutbildning, re.jervfl/jon5an5/ag    1838200000

84   4. Bidrag tUl arbetslöshetsersättning och

utbildningsbidrag, förslagsanslag              3111282 000

88   5. Sysselsättningsskapande åtgärder,

reservationsanslag                                2 687 500 000

100   6. Statsbidrag för ungdomslag,/öw/agjflwi/ag        1200000000

102 7. Statsbidrag till frivUliga försvarsorganisationer,

förslagsanslag                                          1323 000

103 8. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utmstning,

reservationsanslag                                  24200000

105   9. Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets

verksamhetsområde, reservationsanslag            1000

AMU-gmppen:

105 10. Uppdragsverksamhet,/ör5/a5art5/flg            1000

110   II. Bidrag t{\\\issadnfX\iX.gtSteT, reservationsanslag 29500000

111   12. \n\est er\n g ar, reservationsanslag           15000000

112   13. Arbetsdomstolen,/ör.r/ag.jfl«5/ag             5810000

192

114      14. Statens förlikningsmannaexpedUion,

förslagsanslag

115      15. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag

115   16. Nämden för vapenfriutbildning,/örj/agjärtj/ag

116   17. Vapenfria tjänstepliktiga,/örs/agiflnj/flg

118      18. TUlfälligt sysselsättningsbidrag för textil-och

konfektionsindustrierna,/ö/-5/agja«i/ag

119      19. Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar,

förslagsanslag 119 20. Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag

Prop. 1985/86: 100 1367000    Bil. 12

40000

5138000

115085000

119000000

1000

22500000

11223629000

C. Arbetslivsfrågor

122    1. Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning, förslagsanslag

130 2. Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av

vetenskaplig apparatur, reservationsanslag

131 3. Yrkesinriktad rehabilitering, reserva//o«sanj/ag
135   4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och

sysselsättning,/örs/flgsani/flg 143   5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag,

förslagsanslag 153   6. Statsbidrag tiU skyddat arbete hos off'enlliga

arbetsgivare, reservationsanslag

298755000

3180000 530309000

3164994000

3052000000

346000000 7395238000

D. Invandring m. m.

156    1. Statens invandrarverk,/örj/agian5/ag

158   2. Informationsverksamhet, reservationsanslag

161    3. Åtgärder för inwandrare, reservationsanslag

161     4. Översätiningsservice,/örj/agsö/is/ag

162     5. Överföring och mottagning av flykfingar m.m.,

förslagsanslag 164   6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. ttt., förslagsanslag

66231000

10291000

*8 584 000

200000

180500000

620000000

Totalt för arbetsmarknadsdepartementet

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

885806000 19583243000

193

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1986

^{Bostadsdepartementet}

(elfte huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 13

Översikt

Till bostadsdepartementet hör ärenden angående bostadsförsörjning, fysisk riksplanering och bebyggelseplanering samt byggnads-, lantmåteri-och kartärenden. Departementet är organiserat på fyra sakenheter, en för bostadsförsörjningen m. m., en för byggnadsväsendel m. m., en för plan väsendet m.m. samt en för fysisk riksplanering m.m. Inom byggenhelen bereds, förutom byggärenden, också ärenden angående samlingslokaler, energihushållning i befintlig bebyggelse, hyra, förvärv och förvaltning av hyresfastigheter m. m. saml bostadsrätt. Inom enheten för fysisk riksplanering bereds, förutom ärenden om fysisk riksplanering, också ärenden angående industriutbyggnader m.m. enligt 136 a§ byggnadslagen (1947:385), ärenden om utländska förvärv av fast egendom samt fastighetsdata-, lantmäteri- och karlärenden.

1 det budgetförslag som nu presenteras har hänsyn lagits till kraven på att begränsa utgifterna på statsbudgeten.

Bostadsförsöijning m. m.

Riksdagen har nyligen beslutat om ändrade grunder för att bestämma den statliga bostadslåneräntan (prop. 1985/86:63, BoU 10, rskr 80). Regeringen ges härigenom möjlighet att för kalenderåren från och med år 1986 la hänsyn fill räntelägel i fråga om annan statlig upplåning än den som sker genom långfristiga obligationslån. För år 1986 har bostadslåneränlan bestämts till 13,4%.

Statens utgifter i form av räntebidrag beräknas öka med ca 4 miljarder kr. mellan budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Ökningen beror bl.a. på den höjning av bostadslåneräntan som nyligen har beslutats samt på de ökningar av räntebidragen som gjordes i samband med alt faslighetsskatten infördes. Statens intäkter i form av räntor på bostadslånen beräknas uppgå lill 10 miljarder kr. under budgelårel 1986/87.

1 budgetpropositionen föreslås vissa extra upptrappningar av de garanterade räntorna. Dessa minskar belastningen på statsbudgeten för helt år med nello 600 milj.kr.. sedan hänsyn har lagits till de skalleminskningar som uppkommer till följd av egnahemsägarnas möjligheter att tillgodogöra sig underskottsavdrag för ränteutgifter. Ändringarna berör statligt belånade hyres- och bosladsrättshus färdigställda åren 1958-1978 och egnahem

I    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 13

färdigställda åren 1975 - 1978. Minskningarna av räntebidragen ökar kost-     Prop. 1985/86: 100 naderna för de berörda lägenhelerna med ca 9 kr. per kvadratmeter och år.     Bil. 13 För SABO-företagens hela lägenhetsbeslånd beräknas de medföra kostnadsökningar om drygt 5 kr. per kvadratmeter och år.

Bostadsbidragen höjs den I juli 1986 och den I januari 1987. Vid båda tillfällena räknas inkomst- och hyresgränserna upp. En viss omfördelning av stödet görs till förmån för hushåll med höga bostadskostnader.

1 budgetpropositionen redovisas vissa resultat av ell utredningsarbete som pågår inom bostadsdepartementet i syfte att bl. a. förenkla reglerna i bosladsfinansieringsförordningen. Vissa förslag till regeländringar underställs riksdagens prövning.

Förbättringslångivningen avvecklas vid utgången av budgetåret 1986/87. I samband därmed ändras också reglerna för övertagande av sådana lån.

Till åtgärder i bostadsområden med oulhyrda lägenheter kan lämnas dels bidrag lill förbättring av boendemiljön (anslaget B 9.), dels ett särskih stöd till bostadsföretagen som regeringen beslutar om (anslaget B 5.). I budgetpropositionen föreslås alt de båda bidragsformerna ersätts av ett nytt bidrag för atl främja åtgärder som syftar till att minska anlalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sciciala problem. Stöd lämnas till samordnade ålgärder - både till traditionell miljöförbättring och till åtgärder som leder fill en minskning av antalet outhyrda lägenheter t.ex. genom ombyggnad till annan användning - i områden med flerbostadshus som förvallas av allmännyttiga bostadsföretag. Bidraget betalas ut från anslaget B5. Beslut om bidrag får lämnas inom en ram av 60 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Den bidragsgivning till ålgärder i bostadsområden med slor ande! outhyrda lägenheter som har samband med att staten löses från sitt ansvar enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537) begränsas inte heller i fortsättningen av någon ram. Lokallån för ombyggnad av outhyrda lägenheter föreslås få beviljas utan rambegränsning.

Ramen för tillstyrkanden av förhöjt låneunderlag och tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse föreslås bli av samma omfattning som under innevarande budgetår, dvs. 60 milj. kr. Tilläggslån för åtgärder mot radon kommer liksom lidigare alt lämnas utan rambegränsning. För till-läggslån till övriga ändamål - ålgärder för alt avhjälpa byggskador och byggfel eller att ändra lägenhetssammansättning samt för grundförstärkning - föreslås en ram om 40 milj. kr. för budgelårel 1986/87. Jämfört med innevarande år innebär delta alt ramen minskas med 20 milj.kr. Minskningen beror pä att fukt- och mögelskador på egnahem i fortsättningen kommer att avhjälpas med stöd av medel från nybildade fonder.

Energisparbidrag föreslås under budgetåret 1986/87 begränsas fill alt avse endast byggtekniska ålgärder.

Plan- och byggfrågor, fysisk riksplanering m. m.

Regeringen har till riksdagen överlämnat förslag fill en ny plan- och bygg
lag (PBL) (prop. 1985/86:1), en lag om exploateringssamverkan (prop.         2

1985/86:2) samt en lag om hushållning med naturresurser m.m. (NRL)     Prop. 1985/86: 100 (prop. 1985/86: 3). 1 departementet uiarbetas nu förslag lill de följdändring-     Bil. 13 ar i gällande lagstiftning som dessa förslag föranleder. En proposition beräknas kunna lämnas till riksdagen i början av år 1986.

Stadsbyggnad och stadsförnyelse är centrala frågor för kommunerna. I syfte alt underiätta arbetet med dessa frågor har bostadsdepartementet under hösten 1985 publicerat en sammanställning av de författningsbestämmelser som har betydelse för sladsförnyelseverksamheien: Stadsförnyelse — en inventering av regler (Ds Bo 1985:5).

Statens planverk utarbetar tillsammans med socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen ett handlingsprogram avseende sådana hälsorisker i inomhusmiljön som har samband med byggnaders utförande. Arbetet beräknas bli färdigt under våren 1986. Forsknings-och utvecklingsinsatser planeras. Dessa insalser avser dels utveckling av meloder för att avhjälpa problem som redan har uppstått i bebyggelsen, dels alt undersöka vilka hittills okända problem som kan fmnas saml att minimera dessa. Efter förhandlingar mellan regeringen och olika producentgrupper erbjuds småhusägare från år 1986 nya och starkt förbättrade finansiella och organisatoriska möjligheter alt komma till rätta med skador av fukt och mögel.

Bostadsdepartementet tar vissa initiativ till samordning och utveckling vad gäller ADB-stöd för fysisk planering och nalurresurshushållning. Bl. a. inrättas utvecklingsenheter i Kiruna för lantmäteriverket och centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

Internationella frågor

Inom ramen för samarbelel inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) och dess kommitté för bostäder, byggande och planering, kommer Sverige atl vara värd för ell seminarium om ny teknik för atl hantera markdala. Seminariet äger rum i Gävle ijanuari 1987.

FN har proklamerat 1987 som det Internationella Året för bostäder ål de hemlösa (lYSH). En svensk nationalorganisalion avses bildas. De svenska insatserna kommer atl koncentreras - förutom till information och upplysning m. m. - till konkreta projekt i u-länder.

Inom ramen för Nordiska ministerrådet bedrivs ett kontinuerligt samarbele på regerings- och myndighetsnivå som avser informationsutbyte på del bostadspolitiska området, FOU-samarbete på byggforskningsområdet och teknisk samverkan på byggnormeringens och byggstandardiseringens områden. Under året har särskilda insatser gjorts för att undanröja tekniska handelshinder och utveckla Norden som hemmamarknad.

Planverket, lantmäteriverket och CFD bedriver tjänsteexport. En redogörelse för denna verksamhet lämnas under lill. B. 1 sammanhanget anmäls atl regeringen avser all reservera vissa medel för slöd lill bl.a. utbildning och marknadsföring.

Sammanfattning

Anslagsförändringarna i förhållande lill statsbudgeten för innevarande budgelår framgår av följande sammanslällning (milj.kr.).

Prop. 1985/86: Bil. 13

100

A. Bostadsdepartementet m. m.

B. Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning Byggnadsforskning, energihushållning m.m.

C. Plan väsendet

D. Lantmäteriet

£. Fastighetsdataverksamhet

Totalt för bostadsdepartementet

Anvisat 1985/86

Förslag 1986/87

Förändring

28,4 13556,4

12816,8

30,0 17308,8

17002,8

-t-      1,6

-1-3752,4 -1-4186,0

739,6 36,4

182,1 40,2

306,0 38,0

201,9 44,6

- 433,6 -h      1,6 -(-    19,8 -1-      4,4

13843,5

17623,3

-t-3779,8

Bostadsdepartementet                                   Prop. 1985/86: lOO

Bil. 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till budgetpropositionen 1986

A. BOSTADSDEPARTEMENTET M.M.

A 1. Bostadsdepartementet

1984/85 Utgift       20682004

1985/86 Anslag     21 105000

1986/87 Förslag    22067000

1985/86        Beräknad ändring

1986/87

Personal                                              103

Anslag

Förvaltningskostnader                     21105000     -F 962000

(därav lönekostnader)                    (19204000)   (-1-1198000)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgelår fill 22067000 kr. Medelsbehovel har beräknals med utgångspunkt i en real minskning av utgiftema om 2%. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsdepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 22067000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1984/85 Utgift        6496135          Reservation            3086236

1985/86 Anslag      5 500000

1986/87 Förslag     6250000

Med hänsyn lill den beräknade omfallningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå lill 6250000 kr. under nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Utredningar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 6250000 kr.

A 3. Extra utgifter

1984/85 Utgift     287965

I98.V86 Anslag     300000

1986/87 Förslag   300000

Reservation

531594

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrat. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att lill Extra utgijter för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 300000 kr.

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m.

m.

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

431382 1481000 1341000

Reservation

2763

Från anslaget bestrids kostnader bl.a. för Sveriges bidrag fill vissa inlernalionella organisationer och svenskl deltagande i del inlernalionella samarbetet inom departementets verksamhelsområde. Jag beräknar anslaget för nästa budgelår fill 1 341 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för svenska insatser i samband med FN:s internationella år (1987) för bostäder åt de hemlösa. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl tiU Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av I 341 000 kr.

B. BOSTADSFÖRSÖRJNING M. M.                    Prop. 1985/86: 100

Bil. 13 Bostadsförsörjning

Allmänt

Samhällets mål för bostadspolitiken är sedan lång tid tillbaka att alla skall ha tillgång till en sund, rymlig, välplanerad och ändamålsenligt utrustad bostad lill rimligt pris. Detla grundläggande bostadssociala mål ligger fast. Målel måsle dock ståndigt preciseras mol bakgrund av ändrade förutsättningar och samlidigl krävs omprövning av de bostadspolitiska medlen.

1 Sverige finns i dag ca 3,8 milj. lägenheter. Mer än 60% är byggda efter år 1950. Bostäderna är till övervägande del av god kvalitet. Hushållens ulrymmesslandard har förbättrats avseväri. Mellan åren 1970 och 1980 minskade andelen omoderna och halvmoderna lägenheter från 22 till 7% och andelen trångbodda hushåll från 16 till 4%.

Folkmängden ökar inle längre. Enligt SCB:s befolkningsprognos från år 1983 kommer folkmängden i riket atl förbli i det närmaste oförändrad till år 2000. Möjlighelerna att få en god bostad som tillgodoser rimliga krav begränsas numera inte av någon allmän bostadsbrist. 1 vissa regioner och kommuner kan man emellertid notera ökade svårigheter att få en bostad.

Detta förändrade läge innebär att del nu är delvis nya frågor som aktualiseras.

Bostadskommittén (Bo 1982:02) har i ett delbetänkande (SOU 1984:34-36) pekat på tre områden som kommer att vara centrala. Enligt kommittén är det nu fråga om bostädernas fördelning, förvaltning och förnyelse. Kommiltén vänlas lämna sitt huvudbetänkande i februari 1986.

Bostädernas fördelning

Bostadskostnaden är en lung posl i familjeekonomin. Samhällets bostadsstöd har därför avgörande betydelse för olika gruppers möjlighet alt efterfråga en god bostad. Bostadsstödet skall användas så atl våra bostäder kommer lill bäst nytta med hänsyn lill olika människors behov och betalningsförmåga.

Stödet lämnas i flera olika former, såväl direkt som indirekt. Det direkta siödet lämnas dels i form av elt omfattande generellt slöd till nyproduktion och ombyggnad av bosläder genom räntegaranti (räntebidrag), dels som elt riklat stöd i form av bostadsbidrag lill barnfamiljer och pensionärer. Indirekt stöd ges i form av skatlesubvenlioner till fastighetsägare, i försia hand egnahemsägare, som vid inkomstbeskattningen kan tillgodogöra sig underskottsavdrag till följd av ränteutgifter för lån på fastigheten.

Samhällets stöd till bostadssektorn har också stor inverkan på statsbudgeten. Det direkta och indirekta bostadsstödet beräknas under år 1985 uppgå till ca 31 miljarder kr.

Statens intäkter från bostadssektorn består i huvudsak av ränteinkomster från den bostadslångivning som har finansierats via statsbudgeten. Staten tillförs också intäkter genom den allmänna faslighetsskall som tas ut fr.o.m. år 1985 (prop. 1984/85: 18, SkU 17 och 24, rskr 90). Skatten

omfattar hyres- och bostadsrältshus, kontorshus, egnahem, bostadsbygg-      Prop. 1985/86: 100 nåder på jordbruksfastigheter samt fritidshus. På längre sikt innebär detta     Bil. 13 skatteuttag för bostadssektorns del att ägare av fastigheter, för vilka statligt stöd har lämnals, kommer att återbetala en stor del av det stöd som de har fått.

Olika delar av bostadsstödet kan framöver tillåtas öka endast i den utsträckning som det är möjligt att finansiera genom omfördelningar inom bostadssektorn.

I nuvarande statsfinansiella läge är bostadssektorns belaslning på statsbudgeten alUjäml för hög. En ytterligare begränsning av belastningen på statsbudgeten är därför önskvärd. På förslag i prop. 1985/86:63 har riksdagen beslutat om ändrade grunder för att bestämma den statliga bosladslåneränlan (BoU 10, rskr 80). Regeringen får härigenom möjlighet alt la hänsyn lill ränteläget för annan statlig upplåning än den som sker genom långfristiga obligationslån. Ändringen medför all statens ränteintäkter ökar. För år 1986 har regeringen nyligen fastställt bosladslåneränlan till 13,4% (SFS 1985:1071). Statens intäkter till följd av höjd bostadslåneränta kan under år 1986 beräknas öka med ca 470 milj. kr., varav 360 milj. kr. lill följd av de ändrade grunderna. Vid beräkningen har hänsyn lagits lill skatteeffekten för egnahemsägare och lill all räntebidragen kommer all öka p. g. a. räntehöjningen.

Jag bedömer alt del är ofrånkomligt alt det därutöver sker vissa minskningar av räntebidragen. Tiil denna fråga återkommer jag under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Med hänsyn till de ökade utgifter för boendet som bl. a. de ökade räntekostnaderna leder till anserjag atl bostadsbidragen bör höjas. Jag kommer därför att föreslå alt inkomst- och hyresgränserna räknas upp och alt en viss omfördelning sker lill förmån för hushåll med höga bostadskostnader. Till den frågan återkommer jag under anslaget B 7. Bostadsbidrag m. m.

Det krävs också en fortsatt diskussion om förhållandet mellan generellt stöd till bostadsproduktionen och riktat stöd till de hushåll som har en begränsad betalningsförmåga. Överväganden på delta område måsle för barnfamiljernas del samordnas med familjepolitiken.

Bostädernas förvaltning

Inflytandet över bostäderna är olika fördelat. Den som bor i etl eget hus har alllid haft ell stort inflytande över både kostnader och kvalitetsnivå. Bosladsrättshavarna har gemensamt i sin förening möjlighet alt la det fulla ansvaret för sitt boende. Inte minsl mot bakgrund av atl koslnaderna för drifl och underhåll under senare år har ökat kraftigt anser jag atl det är nödvändigt all också hyresgästerna får etl större inflytande över såväl bostädernas ekonomi som deras förvaltning.

På många håll i landet pågår det en utveckling i syfte all förbättra de boendes inflytande. Denna utveckling är mycket posifiv. Enligt min mening bör arbelel på detla område även i fortsättningen drivas av hyresgästerna och fastighetsägarna, både de allmännyttiga och de privata, och

bestämmas av de behov och värderingar som finns lokalt. Både Sveriges     Prop. 1985/86: 100 Allmännytliga Bostadsförelag och Sveriges fastighetsägareförbund har till-     Bil. 13 sammans med Hyresgästernas riksförbund lämnat rekommendationer till sina medlemmar alt teckna s. k. boinflytandeavlal.

Inom bostadsföretagen, inte minst de allmännyttiga, pågårockså en utveckling mot mindre förvaUningsenheter. Genom att ansvaret för det dagliga arbetet läggs ut på lokala enheter kan kontakterna mellan fastighetsförvaltningen och de boende förbättras. Det är viktigt för alt de boende, sårskilt de äldre, skall känna en ökad trygghet i sin boendemiljö.

En ansvarsfull och kompetent förvaltning handlar också om ekonomi och teknik. Det behövs därför utbildning på området. På regeringens uppdrag har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) utarbetat förslag till högskoleulbildning inom faslighets- och bosladsförvallning. Enligt ämbetet bör en 4-årig utbildning anordnas som en inriktning inom lantmäterilinjen vid tekniska högskolan i Stockholm. Utbildningen är avsedd att ge breda tekniska, ekonomiska och juridiska kunskaper när det gäller förvaltning av bostäder och fastigheter. Vidare föreslås att en allmän påbyggnadslinje om 1,5 år inrättas i bostads- och fastighetsförvaltning och föriäggs till högskolan i Gävle/Sandviken. Antalet nybörjarplatser föreslås bli 30 i vardera utbildningen.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag förordal alt UHÄ:s förslag genomförs den I juli 1986.

Bostädernas förnyelse

Förvaltningen av vårt stora bostadsbestånd kommer all bli en allt viktigare fråga i framtiden. Del gäller inte endasl inflytandet över ekonomi och förvaltning ulan också frågan om all vårda bostäderna och atl åstadkomma en god energihushållning. 1 detta sammanhang måsle den äldre, ofta miljömässigt värdefulla bebyggelsen uppmärksammas särskill.

En viktig fråga är också hur livet i bostadsområdena organiseras i framtiden, t.ex. hur vi skall kunna skapa de förutsättningar för service, vård och omvårdnad som krävs för att vi på 1990-talel skall klara omsorgen om de äldre och dem som av andra skäl är i större behov än flertalet av slöd och hjälp för att kunna klara etl vanligt boende.

Del första stegel i detta arbete togs genom det tioåriga program för bostadsbeståndets förbättring (ROT-programmet), som riksdagen fastställde hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bU. 9, BoU 11, rskr 63).

Genomförandet av programmet är nu i full gång. Särskilda grupper (ROT-delegationer) har arbetat på regional nivä för att öka kunskapen om behoven och initiera samverkan mellan olika intressenter.

Bosladsförbätlringsprogrammet kommer att utvärderas. En första ulvärdering skall göras år 1986. Detta arbete har redan påbörjats. Under våren 1986 skall kommunerna göra en särskild redovisning av den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Etl uppdrag atl sammanställa detta material har lämnats till bostadsstyrelsen. Jag avser alt under hösten 1986 återkomma med en samlad redovisning av utvärderingen lill riksdagen.

Genom bosladsförbätlringsprogrammet görs nu stora insatser för en          9

förnyelse av bostadsmiljöerna. Med bra och lättillgängliga lägenheter i en     Prop. 1985/86: 100

god närmiljö ökar möjligheterna för människor med funktionshinder, av     Bil. 13

vilka många är äldre, att leva ett normalt liv och alt bo kvar i sin invanda

miljö. Av avgörande betydelse för att gamla, handikappade och långvarigt

sjuka skall ha möjlighet att leva självständigt är atl de har tillgång till den

service som de behöver i sin bostad och sitt bostadsområde. En annan

viktig förutsättning är all varken de själva eller deras anhöriga behöver

känna oro för isolering och otrygghet.

Riksdagen beslutade under våren 1985 om åtgärder för att förbättra boendeförhållandena för gamla, handikappade och sjuka (prop. 1984/85:142, BoU 24, rskr 347). Beslutet innebär bl.a. att en femårig försöksverksamhet med uppbyggnad av en integrerad boendeservice skall bedrivas och atl statsbidrag lämnas för detta ändamål under vart och elt av budgetåren 1985/86 - 1989/90. Regeringen har beslutat aU inrätta en delegation inom bostadsdepartementet för att stödja utvecklingsarbetet med integrerad boendeservice. Delegalionen skall också bereda ansökningarna om statligt bidrag tUl denna verksamhel.

I detta sammanhang anserjag, att del är det väsentligt all framhåUa, atl etl utvecklingsarbete med inriktning på de äldres behov inte får leda till att andra grupper glöms bort. Med en förbättrad service för de äldre kan bostadsområdena tvärtom tillföras kvaliteter som blir av stor belydelse också för övriga boende.

En fråga som måste ägnas sårskild uppmärksamhet de närmasle åren är ungdomarnas situation på bostadsmarknaden. Försöksverksamhet i kommunerna och bostadsföretagen rörande ungas boende skall därför stimuleras. Riksdagen har anslagit 1 milj.kr. för ändamålet (prop. 1984/85:100 bil. 13, BoU 15, rskr 232). En särskild delegation har inrättats inom bostadsdepartementet med uppgift atl informera om och uppmuntra en sådan verksamhet.

Bostadsbyggandet och bostadssektorn i samhällsekonomin

Den strukturomvandling som har pågått inom bostadssektorn sedan mitten av 1970-talet fortsätler. Den innebär att nyproduktionen minskar och ersätts av ombyggnads- och underhålls verksamhet. Nybyggandet svarade under år 1984 för knappt 34% och ombyggnad/underhåll för 66% av den totala byggproduktionen i bostadssektorn.

Under år 1985 fortsatte nybyggandet atl minska, mätt såväl i antalet färdigställda som i antalet påbörjade lägenheter. Antalet färdigställda lägenheter resp. år under perioden 1980-1985 framgår av följande tabell.

10

Färdigställda lägenheter åren

- 1980-1985.

Källa: SCB

Prop. 1985/86:100

År

Alla lägenheter

Hustyp ■    ,

—   Småhus

Bil. 13

Flerbostadshus

Småhus

1980

51450

15 900

35 550

69

1981

51600

17600

34000

66

1982

45 100

18 350

26750

59

1983

43 400

20250

23 150

53

1984

35 000

17100

17900

51

1984 1-

-3kv.'

24 700

11 750

12950

52

1985 1-

-3kv.'

23 450

11 300

12 150

52

' Preliminära uppgifter.

Minskningen av nybyggandel har under denna period i huvudsak avselt småhusen. Den procentuella andelen småhus i nyproduktionen är därför lägre under senare år. Nybyggandel utan statliga lån har praktiskt taget upphört.

År 1984 påbörjades 34000 lägenheter varav knappt hälften i flerbostadshus. Under år 1985 kan ca 30000 lägenheter beräknas bli påbörjade.

Samtidigt har moderniseringsverksamheten ökat kraftigt de senasle åren. Påbörjandet av ombyggnader i flerbostadshus ökade kraftigt — med 40% - under år 1984. Tolala antalet lägenheter i de påbörjade projekten uppgick till 31 000. Verksamheten under år 1985 har legat på samma höga nivå. I följande tabell redovisas moderniseringarna i flerbostadshus under åren 1980-1985 mätt i antal lägenheter i påbörjade projekt.

Lägenheter i moderniserade fierbostadshus före resp. efter modernisering åren 1980-1985. Påbörjade projekt. Källa: SCB.

År

Antal lägenheter

före modernisering

efter modernisering

1980

12950

8950

1981

14 600

10850

1982

19650

16000

1983

22000

19150

1984

31000

28 350

1984 1-

-3 kv.

16250

14900

1985 1-

-3kv.'

16600

15650

' Siffrorna är uppräknade med 4%, vilket är genomsnittet för eftersläpningen de senaste åren.

Av tabellen framgår att avgången av lägenheter i samband med moderniseringar har minskat betydligt de senasle åren.

Enligt SCB:s nationalräkenskaper uppgick invesleringar och underhåll i bostadssektorn år 1984 i löpande priser exkl. mervärdeskatt till 42 miljarder kr. eller 40% av landels totalkostnad för byggandet.

Som framgår av följande tabell var den lolala byggproduktionen i bostadssektorn år 1984 - mätt i fasla priser (1980 års) - av samma omfattning som i början av 1970-lalel då ca 100000 nya lägenheter färdigställdes varje år.

II

Investeringar och un

iderhåll i permanenta bostäder

åren 1972-

-1984 i 1980

Prop. 1985/86:100

års priser (milj. kr.).

Källa: SCB

Bil. 13

År

Nybyggnad

Ombyggnad inkl. energi-sparverksamhet

Summa invesleringar

Underhåll

TotaU

1972

27600

1300

28900

5400

34300

1973

26450

1550

28000

5 850

33 8.50

1974

23450

2000

25 450

6300

31750

1975

21800

3 350

25 150

6700

31850

1976

19800

3 200

23000

6950

29950

1977

19000

3 450

22450

7 500

29950

1978

20450

5 150

25600

7 900

33 500

1979

20400

5 650

26050

8200

34 250

1980

19050

5450

24 500

8 550

33050

1981

17 100

6250

23 350

9150

32 500

1982

15 600

7 350

22950

9850

32800

1983

14050

8600

22650

10300

329.50

1984

11600

12100

23 700

10800

34 500

Bostadsförbättringsprogrammet syftar främst till att uppfylla de bostads-sociala målen. Del skall också bidra lill att skapa en jämn och långsiktig efterfrågan inom byggbranschen. Sysselsättningen inom byggsektorn år f. n. god. Kapacitets- och sysselsättningsfrågorna inom denna sektor kan dock inte hanteras enbart inom ramen för bostadspolitiken. Åtgärder måste vidtas även inom andra samhällssektorer. Den av regeringen tillsalla ledningsgmppen för byggsektorfrågor följer utvecklingen i hela byggsektorn. Syftet är bl. a. atl skapa gynnsamma betingelser för sektorns långsikliga utveckling. Del finns stora behov när del gäller underhålls- och förbättringsåtgärder i kommunernas och landstingskommunernas byggnader - skolor, förvaltningsbyggnader, sjukhus och andra anläggningar, l.ex. ledningsnät. Många åtgärder är kommunalekonomiskt väl motiverade. Jag ser del som väsentligt att kommunernas insatser på detta område ökar, inte minsl med hänsyn fill atl de har slor belydelse för atl resurserna i byggsektorn skall utnyttjas effektivt.

Bostadssektorns ställning i samhällsekonomin kan även belysas genom alt man beaktar bostadsbeståndets återanskaffningsvärde (exkl. fritidshus), som i början av år 1985 beräknas ha uppgått till ca 1060 miljarder kr. i 1980 års priser. Av detla värde faller 53% på småhusen och 47% på flerbostadshusen. Bostadsförvaltningens förädlingsvärde (exkl. frifids-hus), som är elt mått på värdet av de tjänster som bostadssektorn producerar, utgjorde 7% av bruttonationalprodukten eller ca 58 miljarder kr. år 1984 i löpande priser.

Bostadsmarknadsläget

Under de senaste åren har påtagliga förändringar i bostadsmarknadslägel skett i etl slort antal kommuner. År 1984 bröts trenden med för varje år ökande bostadsöverskott i många kommuner.

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 refererar bostadsstyrel
sen resuhatet av en enkät till kommunerna om bostadsmarknadsläget i       12

början av år 1985. Enligt enkäten ansåg 108 kommuner atl det i stort sett var balans mellan utbudet av bostäder och efterfrågan vid rådande inkomster och boendekostnader. 110 kommuner redovisade att det fanns överskott på bostäder och 77 att det vai" brist på bosläder.

Drygl 100 kommuner anser alt det ganska ofta eller ofta förekommer all hushåll har svårt alt få tillgång till en bostad som överensslämmer med hushållels behov i fråga om utrymme, utrustning och geografisk belägenhet. Svårigheterna är vanligast i storstadsområdena. I praktiskt taget alla dessa kommuner gäller detta för ungdomarna men i rätt stor omfatlning även för barnfamiljer och pensionärer. För samlliga hushållstyper är den vanligaste orsaken till svårigheterna atl utbudet av bostäder av önskat slag eller önskad belägenhet är för litet. Jämfört med tidigare enkäter har denna orsak fått ökad betydelse. För höga boendekostnader som orsak till svårigheterna har däremoi minskal i betydelse.

Enlig! SCB:s undersökningar fortsäiter antalet outhyrda lägenheter i flerbostadshus att minska. Den 1 september 1985 var 2,3% eller 18507 lägenheter i det allmännytliga bostadsbeståndet lediga lill uthyrning. Jämfört med samma tidpunkt etl år lidigare är det en minskning med nästan 10000 lägenheter eller med 35%. Utvecklingen av antalet outhyrda lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag åren 1981-1985 framgår av följande diagram.

Prop. 1985/86:100 Bil. 13

TiU uthyrning lediga bostadslägenheter i aUmännyttiga bostadsföretag åren 1981-1985. Källa: SCB

40000 T

30000 -

20000 -

10000

-1---- ■ I... ■ 1 •"" I ■" "■ I.. I ■"■ i...... "I.... ■ I

810301    820301    830301    840301    850301

810901    820901    830901    840901    850901

Kommuner med färre än 75000 invånare har fortfarande den största andelen outhyrda lägenheter - 3,1 %. För kommuner med mer än 75000 invånare var andelen 2,6%. För Stor-Slockholm och Stor-Göteborg var andelen outhyrda lägenheter 0,3 resp. 2,8%.

Riksdagen beslutade hösten 1982 om vissa stödåtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112). Nya låneregler och lån har införts för att underlätta atl bostäderna byggs om och utnyttjas för andra ändamål. Vidare har medel ställts till

13

regeringens förfogande för bidrag till de värst drabbade företagen. Regeringen har även fått elt bemyndigande att i samband med bidragsgivningen avlösa statens ansvar för förvaltningsföriuster enligt 33 § bostadslänekungörelsen (1962:537) eller molsvarande äldre bestämmelser. För bostadsområden med outhyrda lägenheter kan även s. k. boendemiljöbidrag lämnas till ålgärder som förbättrar boendemiljön. Jag kommer i det följande (anslaget B 5.) att redovisa mina överväganden om fortsatta stödåtgärder. Ökningen av hyrorna var enligt SCB:s årliga bostads- och hyresundersökningar genomsnittligt sett avsevärt lägre under åren 1983 och 1984 än under de försia åren pä 80-talet. I följande tabell redovisas förändringar i hyror inkl. bränsle för hyreslägenheter från olika byggnadsperioder.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

ProcentueUa förändringar av månadshyran åren 1982 —1985 för hyreslägenheter från olika byggnadsperioder

Byggnadsperiod

Ökning av

månadshyran i %

jan 1982-

jan 1983-

jan 1984-

jan 1983

jan 1984

jan 1985

-1940

11,7

6,0

7,0

1941-1950

12,4

5,6

6,1

1951-1960

12,6

5,0

6.8

1961-1965

11,8

5,0

6,3

1966-1970

11,2

4,9

6,3

1971-1975

10,7

4,7

6,1

1976- 1980

9,3

4,2

5,6

1981-1983

-

-

5,1

Samtliga

11,6

5,2

6.4

Byggkostnadernas utveckling

Koslnaderna i bostadsbyggandet sleg kraftigt under senare delen av 1970-talel. Ökningstakten kulminerade år 1980 såväl för flerbostadshus som för gruppbyggda småhus. Därefter har ökningstakten varit väsentligt lägre. Under år 1983 ökade emellertid kostnaderna på nytl för såväl flerbostadshus som småhus. För år 1984 blev kostnadsökningen väsentligt lägre än årel innan för flerbostadshus i exploateringsområden och något lägre för de gruppbyggda småhusen. Delta framgår bl.a. av följande uppgifter från SCB: s låneobjeklsstalistik. Tabellen visar de genomsnittliga byggkostnaderna för statligt belånade flerbostadshus och gruppbyggda småhus med preliminärt beslut om bostadslån under åren 1980-1984.

14

Genomsnittliga byggkostnader åren 1980-1984. Källa:SCB

År

Genomsnittlig yta m'

Genomsnittli

ig byggkostnad

kr./m"

Ökning

BRAp

i % från föregående är

Flerbostadshus i

exploateringsområden

1980

83.3

3114

20,6

1981

81,1

3 335

7,1

1982

80,1

3 626

8.7

1983

75,8

4 194

15,7

1984

74.0

4414

5,2

Flerbostadshus i

saneringsområden

1980

78,4

3 465

18.5

1981

76,0

3 973

14,7

1982

72,9

4014

1.0

1983

71,9

4 339

8.1

1984

71,3

4 789

10,4

Gruppbyggda småhus

1980

115,4

2781

19,5

1981

108,2

3 112

11,9

1982

106,6

3 309

6,3

1983

105,6

3 746

13,2

1984

102,6

4 143

10,6

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

Även ökningstakten i faktorprisindex har avtagit. Byggkostnaderna har del senaste årel, från november 1984 lill november 1985, ökat med 6,9%. Som jämförelse kan nämnas att konsumentpriserna under samma tid ökade med 7,0%.

Regeringen beslutade i december 1983 atl uppräkningen av lidskoefficienten skulle begränsas lill högsl 4% under år 1984. Samtidigt ändrades metoden för fastställande av lidskoefficienlen. Den bestäms numera månadsvis i efterhand och återger den fakliska prisnivån under månaden. För år 1985 beslutade regeringen atl uppräkningen av lidskoefficienlen skulle begränsas lill högst 3%.

Takten i prisökningarna har såväl under år 1984 som under större delen av år 1985 varil så låg alt det av regeringen fastställda taket för tidskoefficientens uppräkning inte har utgjort någon faktisk begränsning. Mot slutet av år 1985 har koslnaderna visat tecken på att ånyo stiga. Regeringen kommer emellertid inte alt besluta om någon begränsning av tidskoefficienten för år 1986. Jag kommer dock givetvis att noga följa utvecklingen och vidta åtgärder om priserna ånyo skulle skjuta i höjden.

Byggkostnadsulredningen (Bo 1984:01), som har haft i uppdrag alt studera kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet i Stockholmsområdet, överlämnade i oktober sitt betänkande (Ds Bo 1985:4) Regional byggkosl-nadsutveckling. Belänkandet remissbehandlas f. n.

Kommittén konstaterar alt kostnadsnivån i Stockholmsområdet ligger på en högre nivå än i andra områden men att kostnadsutvecklingen för likartade projekt inte har varit starkare i Stockholmsområdet än i övriga landet. Visst malerial om byggkostnader i annat byggande tyder på en likartad kostnadsutveckling i bostadsbyggandet som i annat byggande.

15

Kommiltén har funnit att en översyn av ortskoefficienterna är befogad.     Prop. 1985/86: 100 Mot bakgrund av att bostadsobjeklen numera är små anser kommitlén att     Bil. 13 del år angelägel med en översyn av mark- och konkurrensvillkoren i bosladsfinansieringsförordningen så att det blir möjligl alt lägga samman flera projeki till upphandlingspakel och därmed förbällra förulsällningarna för rationaliseringar.

Övrigt

Hyreslagstiftning m.m.

Genom ändringar i hyreslagen (prop. 1982/83: 146, BoU 1983/84:5, rskr 26) har hyresgästerna under åren 1984-1986 fått möjlighet atl utöva ett större inflytande över underhållet i den egna lägenheten. I enlighet med riksdagens önskemål utvärderas erfarenhelerna av denna försöksverksamhet av en särskild arbetsgrupp med företrädare för de berörda intressenterna. Förslag som utvärderingen kan ge anledning till skall föreläggas riksdagen under år 1986.

Vid sin behandling av prop. 1983/84: 137 om ändringar i hyreslagstiftningen uttalade sig riksdagen för att hyreslagens regler om tjänste- och personalbostäder borde ses över (BoU 29, rskr 378). En arbetsgrupp med företrädare för parterna på arbetsmarknaden har utfört en sådan översyn och lämnat förslag i promemorian (Ds Bo 1985: 3) Tjänste- och personalbostäder. Förslagen remissbehandlas f n.

Lokalhyreskommittén (Bo 1984:02), som har till uppgift alt utreda lokalhyresgästernas ställning på hyresmarknaden, kommer att lämna sina förslag vid mitten av år 1986.

En översyn av den lagstiftning som syftar till all molverka bristfällig fastighetsförvaltning m. m. har påbörjats inom departementet.

Bostadsfinansieringen

Byggnadskreditgivningen till del statsbelånade bostadsbyggandet har fungerat tillfredsställande under år 1985. Den totala kreditgivningen under årel beräknas översliga 1984 års nivå.

Avlyft av byggnadskredher för färdigställda fasfigheter har också skett i större omfaitning än årel innan. Härigenom har den genomsnittliga tiden mellan färdigställandel och utbetalningen av bottenlån blivit något kortare än för etl år sedan. Det bör dock påpekas alt allmän placeringsplikl enligt lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel under årel har tillämpats i fråga om försäkringsbolag och allmänna pensionsfonden, såvitt avser de penningmedel som förvaltas av första, andra och tredje fondstyrelsen. Även under år 1986 kommer del atl gälla allmän placeringsplikt för försäkringsbolag och allmänna pensionsfonden.

Den I juli 1985 övertog del i enlighet med riksdagens beslut (prop.
1983/84:90, BoU 28, rskr 303) inrättade slalliga kreditakliebolaget. Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), uppgiften alt anskaffa medel för
utbetalning av bostadslån m. m. Bostadsslyrelsen redovisade i sin anslags
framställning följande preliminära beräkning av utbelalningsbehovet under    16
budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Beräknade utbetalningar

budgetåren 1985/86 och 1986/87

Prop. 1985/86:100

Beräknade

utbetalningar, milj. kr.

Bil. 13

1985/86

.1986/87

Nybyggnadslån

5 935

5 055

Ombyggnadslån

2 355 delsumma   (8290)

2550 (7 605)

Miljöbidragslån

190

165

Bostadsanpassningslån

10

10

Reparationslån

1

-

Förvärvslån

35

35

Särskilda lokallån

35

35

Energilån

350 8911

7850

Vid denna beräkning har inte beaktats atl vissa utbetalningar har tidigarelagts fill följd av ändrade amorteringsregler som trädde i kraft den 1 juli 1985. Utbetalningarna under budgetåret 1985/86 kommer därför atl bli lägre än vad som anges i sammanställningen.

Bolagels medelsanskaffning, som i alll väsentligt sker genom utgivande av prioriterade bostadsobligalioner, har fungerat tillfredsställande underår 1985.

B 1. Bostadsstyrelsen

1984/85 Utgift   53867000

1985/86 Anslag 57970000'

1986/87 Förslag 50152000

' Inkl. engångsanvisning på 11 376000 kr. enl. regleringsbrev 1985-06-13.

- Inkl. engångsanvisning på 4746000 kr. för utvidgat datorstöd. UDS. (prop.

1984/85: 136, BoU 20, rskr 321) samt för fortsatt kostnadsuppföljning.

Bostadsslyrelsen är central förvaltningsmyndighet med uppgift alt främja bostadsförsöriningen. Den är också chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna. Därutöver åligger det styrelsen att handlägga ärenden om statligt slöd lill allmänna samlingslokaler m. m.

Bostadsstyrelsen leds av en styrelse med sju ledamöter. Chef för bostadsstyrelsen är en generaldireklör, som tillika är styrelsens ordförande. Inom styrelsen finns fyra byråer, nämligen boendebyrån, byggnadsekonomibyrån, rätlsbyrån och administrativa byrån saml elt personalkontor. Vidare finns ett revisionskontor, en informationsenhet, en författningsenhet samt ett verkssekretariat vilka är direkl underställda verkschefen. Till styrelsen har knutits en samlingslokaldelegation, elt råd för belånings- och värderingsmetoder och etl bostadssocialt råd.

17

2    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Bostadsstyrelsen

Föredraganden

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

Personal'

Utgifter

Förvahningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader, förslagsvis Blanketter Revisionskonlor Ersättning till kommunerna Engångsanvisning

Summa utgifter

Inkomster

Publikationer Nettoutgift

154

36411000

4-2771000

-H 262000

23 764000

+ 1689000

+ 781000

5 329000

-(- 321000

-t- 274000

2010000

-1- 150000

+ 150000

2 374000

4- 131000

-2374 000

500000

- 500000

- 500000

11376000'

-8 130000

-6630000'

58000000

-5 257000

-7818000

30000

0

0

57 970000

-5257000

-7 818000

' Exkl. personal vid revisionskontoret och lokalvärdspersonal.

ses. 19.

' Bostadsstyrelsens kostnader för UDS samt för ändringar i datasystemet m.a.a.

beslut om nettoavisering och inrättandet av ett statligt kreditaktiebolag.

■* Bostadsstyrelsens kostnaderför UDS, 3 246000 kr., samt för kostnadsuppföljning,

1500000 kr.

Bostadsstyrelsen

Som utgångspunkter för sin argumentering om bostadsslyrelsens och länsbostadsnämndernas resursbehov under de kommande tre budgetåren framhåller styrelsen bl. a. följande.

En undersökning som statskontoret har gjort visar atl bosladsverkel har en god produktivitetsutveckling. Resultaten har enligt bostadsstyrelsens uppfattning kunnat uppnås utan onödigt stora resursinsatser och genom rationalisering av verksamheten.

Bostadsverkets verksamhet bidrar lill stora inkomster för statsverket, något som man bör ta hänsyn till vid bedömningen av bostadsverkets "lönsamhet".

Verksamhetens innehåll gör bosladsverkel sårbart. Det är etl stort ansvar atl förvalta ett lånekapital på 81 miljarder kr. och brist på kunnig personal kan leda till stora förlusler för såväl staten som låntagarna.

Bostadsstyrelsen anser att starka slatsfinansiella skäl talar för alt styrelsens resursanspråk ses i relation till effekterna för andra anslag än myndighetsanslagen. Bättre resursläge för bosladsverkel betyder bättre kundservice, bättre arbetsmiljö och stärkta statsfinanser.

Mol denna bakgrund föreslår bostadsstyrelsen bl. a. följande.

1. Lönekostnadsposten i förvaltningsanslaget beräknas enligt huvudförslaget på del sätt som styrelsen redovisat i sitt förslag till personalan-passningsplan till följd av ett utvidgat datorstöd, UDS. Minskningen, 5%' under en treårsperiod, görs sålunda i sin helhet under del sista budgetåret i treårsperioden, dvs. 1988/89. Medlen för övriga förvaltningskostnader beräknas enligt huvudförslaget. Bostadsslyrelsen föreslår utöver huvudför-

18

slaget en förstärkning lill ADB-funktionen fr.o.m. budgetåret 1986/87    Prop. 1985/86: 100 (-1- 150000 kr.). Styrelsen föreslår dessulom ökade medel för lelefonkost-    Bil. 13 nåder m. fl. expenser (-1- 260000 kr.).

2.    Pris-och löneomräkning 1082000 kr.       .     s

3.    Lokalkostnader räknas upp med 321 000 kr.

4.    Ytteriigare medel för tryckning av blanketter (-1- 150000 kr.).

5.    Engångsanvisning av medel för del fortsatia arbetet med UDS (-1- 3 246000 kr.).

6.    För forskningsverksamhet yrkas 2000000 kr. för vart och ell av budgetåren 1986/87, 1987/88 och 1988/89.

7.    Intäkterna för publikationer beräknas lill 30000 kr.

Föredragandens överväganden

Bostadsstyrelsen har föreslagit all minskningen enligt huvudförslaget, 5% under en treårsperiod, i sin helhet skall tas ut under det sista budgetåret.

Enligt min mening är del angelägel att myndigheterna så långt det är möjligl planerar sina besparingar någoriunda jämnt över planeringsperioden. Risken är annars atl de nödvändiga besparingarna inte kan genomföras fullt ut under treårsperioden. Jag kan därför inte biträda styrelsens förslag.

Den 10 januari 1985 beslutade regeringen om riktlinjerna för det fortsatta arbetet med ett utvidgat datorstöd - UDS - till verksamheten vid bosladsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. Enligt beslutet skall bostadsstyrelsen i samråd med statskontoret utarbeta ell förslag till en personalan-passningsplan. Planen skall utvisa vilka personalbesparingar som blir följden av UDS saml när och hur dessa besparingar kan realiseras.

Bostadsstyrelsen har överlämnal ett förslag lill regeringen och statskontoret har avgell ell samrådsyttrande i frågan. Eftersom det har visat sig all utgångspunkterna för bostadsslyrelsens bedömningar i förslaget delvis skiljer sig från dem som angavs i regeringens beslul, kan planen i sin nuvarande form inte läggas till grund för en bedömning av bostadsstyrelsens behov av resurser på längre sikt.

Jag har därför beräknat medel för bostadsstyrelsens verksamhet enligt ett ettårigt huvudförslag. Det innebär atl en real minskning av utgifterna med 2% skall genomföras under budgetåret. I mina beräkningar harjag tagit hänsyn till behovet av medel för ökade telefonkostnader för bostadsstyrelsen.

Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för civildepartementet senare denna dag atl redovisa att han avser ålerkomma med förslag till regeringen atl i särskild proposition föreslå riksdagen alt riksrevisionsverket från den I juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bakgrund härav harjag inle beräknat några särkostnader för revisionskonlorel vid bostadsstyrelsen.

Riksdagen har i enlighet med förslag i prop. 1984/85:136 om medel till
UDS beslulat att anvisa vissa medel för innevarande budgetår till del
pågående arbetet med atl införa UDS (BoU 20, rskr 321). I propositionen
redovisades även medelsbehovet för budgelårel 1986/87. Det angavs kom- 19

ma atl uppgå lill 3 246000 kr.

1 sin anslagsframställning hemställer bosladsstyrelsen att dessa medel     Prop. 1985/86: 100 anvisas. Beloppet avses täcka kostnaderna fördel sista ledet i utvecklings-     Bil. 13 projektet.

I skrivelse den 12 augusfi 1985 har bostadsslyrelsen vidare bl.a. hemställt om medel för en fortsatt kontroll av koslnaderna i ombyggnadsärenden. Styrelsen hänvisar därvid till de resultat som har redovisals i en rapport. Stickprovs- och specialkontroll av ombyggnadskostnader i bostadslåneärenden. Enligt bostadsslyrelsens bedömning skulle en fortsatt granskning av ombyggnadskoslnader kunna medföra belydande besparingar för staten bl.a. genom atl för myckel utbetalda lån och räntebidrag återkrävs.

Jag bedömer atl det totala medelsbehovet för ändamålet uppgår till 3 milj. kr. Hälften av detla belopp, 1,5 milj. kr., har riksdagen anvisat (prop. 1985/86:25, BoU 9, rskr 81) för innevarande budgetår och 1,5 milj. kr. bör anvisas för budgetåret 1986/87.

Jag föreslår därför atl sammanlagt 4746000 kr. anvisas för budgetåret 1986/87 i form av en engångsanvisning för de ändamål som jag nu har redogjort för.

Bostadsstyrelsens yrkande all få disponera vissa medel för forskningsändamål behandlar jag under anslaget B 12. Byggnadsforskning.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 50 152000 kr.

B 2. Länsbostadsnämnderna

1984/85 Utgift    .52171000

1985/86 Anslag   48858000

1986/87 Förslag   49646000

1 varie län utom Gotlands län finns en länsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. I Gotlands län fullgörs motsvarande uppgtfter av länsstyrelsen.

20

1985/86

■'Beräknad ändring 1986/87

Bostadsstyrelsen

Föredraganden

Personal

482

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader, förslagsvis Engångsanvisning för UDS Engångsanvisning för 2 tjänster

77427000 71683000 13 131000

+ 5 742000 + 4811000 +    969000 + 4500000

+ 3 207 000 + 2 806000 + 61000 + 3000000 + 300000

Summa utgifter

90558000

+ 11211000

+6.568000

Inkomster

Administrationsavgifter Aviseringsavgifter

13 400000 28 300000

0 +    780000

+ 5 000000 +   780000

Summa inkomster

41700000

+    780000

+ 5 780000

Nettoutgift

48858000

+ 10431000

+ 788000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

Bostadsstyrelsen

För länsbostadsnämndernas del föreslår bosladsstyrelsen bl. a. följande.

1.   Lönekostnadsposlen las för budgelårel 1986/87 upp med realt oförändrat belopp samt därutöver en förstärkning med två årsarbetskrafter vid länsbostadsnämnden i Stockholms län för budgetåret 1986/87 (+ 300000 kr.). För budgetåret 1987/88 förutsätts realt oförändrade löneresurser och för budgetåret 1988/89 avses ske en reducering enligt bostadsstyrelsens förslag lill personalanpassningsplan.

2.   Pris- och löneomräkning 581000 kr. Medlen för övriga förvaltningskoslnader behålls realt oförändrade under budgeiåren 1986/87 och 1987/88. Därutöver yrkas dels 150000 kr. för bilplalskoslnader fr.o.m. budgetåret 1986/87, dels 124000 kr. för arvoden och lokalvård för budgetåret 1988/89.

3.   Lokalkostnaderna räknas upp med 969000 kr.

4.   En ny anslagspost för hjälpmedel och informationsmalerial till länsbostadsnämndernas arbete med fastighetsjuridisk rådgivning beräknas lill 350000 kr.

5.   För registeromläggning i samband med alt UDS införs vid länsbostadsnämnderna yrkas 4500000 kr. sammanlagl för budgetåren 1986/87 och 1987/88.

6. Inkomsterna av administrationsavgiften beräknas för budgetåren
1986/87, 1987/88 och 1988/89 till 13400000 kr., 12900000 kr. resp.
12400000 kr.

7.     Aviseringsavgiflen föreslås höjd med 1 kr. för vart och etl av budget
åren 1986/87, 1987/88 och 1988/89. Inkomsterna beräknas därmed öka med
880000 kr., 2610000 kr. resp. 4310000 kr.

21

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Bostadsslyrelsen har föreslagil atl länsbostadsnämndernas lönekostnader beräknas enligt huvudförslaget med en minskning med 5% underdel sista av de tre budgetåren. När det gäller de övriga förvaltningskostnaderna har bosladsstyrelsen föreslagit elt avsteg från huvudförslaget - en minskning med ca 3 % under det sista av de tre budgetåren.

Jag kan av samma skäl som jag har anfört under anslaget B I. Bostadsslyrelsen inle biträda bostadsstyrelsens förslag. Jag förordar atl medel för länsbostadsnämndernas förvaltningskostnader för nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 2 %. Därutöver förordar jag att 300000 kr. anvisas för budgetåret 1986/87. Beloppet är avsett att utnyttjas som en tillfällig resursförstärkning vid länsbostadsnämnden i Stockholms lån.

Med anledning av försöksverksamheten i Norrbotten med en samordnad länsförvaltning kommer medel under anslaget för budgelårel 1986/87 lill den del det avser kostnader för verksamheten vid länsbostadsnämnden i Norrbotten alt disponeras av länsstyrelsen i länet.

I anslutning till all länsbostadsnämnderna, inom ramen för UDS-projek-lel, ulrustas med datorer överförs uppgifter om befinlliga lån på maskinell väg från det gamla ADB-systemet till del nya regionala systemet. För kontroll av de överförda uppgifterna saml lör komplettering med vissa nya uppgifter krävs viss extra personal vid de aktuella nämnderna. Bostadsslyrelsen har bedömt atl kostnaden per länsbostadsnämnd kommer atl uppgå till i genomsnitt 250000 kr. Regeringen har nyligen beslulat att medge alt länsbostadsnämndernas förvaltningskoslnadsanslag för innevarande budgetår får överskridas med 1,5 milj. kr. för sådan registeromläggning vid de sex första nämnderna. Jag beräknar utgifterna för registeromläggningen under nästa budgetår till 3 milj. kr.

Behovet av särskilda medel för informationsmaterial i länsbostadsnämndernas arbeie med fastighetsjuridisk rådgivning får prövas i samband med den närmare fördelningen av de medel somjag tar upp under anslaget B 18. Information och utbildning m. m.

Inkomsterna av administrationsavgiften beräknar jag till 18400000 kr. för budgetåret 1986/87 och inkomsterna av aviseringsavgifterna till 29080000 kr. Jag har därvid räknat med en höjning av sistnämnda avgift från 16 lill 17 kr. i enlighet med bostadsstyrelsens förslag. Jag kommer atl föreslå regeringen atl en sådan höjning görs med verkan från den 1 april 1986.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och tiU sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 49646000 kr.

22

B 3. Vissa lån till bostadsbyggande ''"-              Prop. 1985/86:100

Bil. 13

1984/85 Utgift       9027800000'

1985/86 Anslag        I lOOOOOOO:        . / .

1986/87 Förslag       I lOOOOOOO

' Anslaget Lån till bostadsbyggande.

Från anslaget ulbelalas räntelån, räntebärande förbätlringslån, hyresför-lustgaranlilån, bostadslån för förvärv som villkorsmässigl är kopplade till sådana bostadslån för ny- eller ombyggnad som har betalats ut före den I juli 1985 saml bostadslån för åtgärder mol radon.

Bestämmelserna om räntelån finns i räntelånekungörelsen (1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad senasi 1985:189). Räntelån lämnas för bostadshus som har uppförts eller byggts om med bostadslån beviljat enligt de bestämmelser som gällde före den I januari 1968, dock inle för hus som färdigställdes före år 1958. Räntelån lämnas dessutom för bostadshus som har uppförts ulan statligt lån, men för vilka räntebidrag förut har beviljats enligt ränlebidragskungörelsen (1962:541). Räntelånen höjer låntagarens tidigare låneskuld. En del av låneskuldens höjning avskrivs dock omedelbart. Denna avskrivning belastar anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

En redogörelse för bestämmelserna om förbättringslån enligt förbått-ringslåneförordningen (1980:261, ändrad senast 1985:284) lämnas under anslaget B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhel m. m.

Bestämmelser om hyresförlustgaranlilån finns i förordningen (1982: 1286) om statlig hyresförlustgaranti. Lån lämnas till ägare av nybyggda statsbelånade hyres- eller bostadsrältshus för vilka statsbidrag enligt förordningen (1982:1285) om statsbidrag lill hyresrabatter i bostadshus (ändrad senast 1983:1023) kan lämnas. Lån lämnas med upp lill 90% av hyresförlusterna under en tid av högst tre år räknai från dagen för husets färdigställande. Lånen är ränte- och amorteringsfria i tre år och löper därefter med ränta och amortering. Amorteringstiden är i normalfallet tio år.

Före den I juli 1985 betalades från detla anslag även ul sådana lån som numera tillhandahålls av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB). Riksdagen har medgivit att en statlig garanti uppgående till en miljard kr. ställs för SBAB:s förpliktelser (prop. 1983/84:90, BoU 28, rskr 303).

SBAB tillhandahåller fr. o. m. den I juli 1985 medel för bostadslån enligt bosiadsfinansieringsförordningen (1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad senast 1985:457). Bostadslån lämnas i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Lånels sloriek bestäms så att del ulgör en andel av elt i särskild ordning fastställt låneunderlag. Regler för bestämmande av låneunderlaget finns i förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån (omtryckl 1980:778, ändrad senasi 1985:467). Bostadslån löper med bunden ränta som fastställs med ledning av räntevillkoren för obligationslån utgivna av SBAB. Bostadslån och underliggande lån inom låneunderlagel får räntesubventioner enligt regler som redovisas under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

23

Amorteringstiden för lån till nybyggnad är 30 år om lånet avser etl     Prop. 1985/86: 100 småhus som skall bebos av låntagaren. För hyres- och bosladsrättshus     Bil. 13 börjar amorteringen efter fem år. Amorteringstiden år för lån lill nybyggnad högst 35 år och för ombyggnad högst 30 år, i vissa fall dock högst 20 år.

SBAB tillhandahåller även medel för särskilda lån för förvärv av vissa bostadsfasligheter, lån för gatukostnadsersättning i vissa fall samt vissa s.k. särskilda lokallån som är kopplade till de ålgärder vilka redovisas under anslaget B 5. Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lågenheter m. m. Vidare tillhandahåller bolaget medel för återstående utbetalningar av lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus samt - övergångsvis - energilån.

Särskilda lån för förvärv av vissa bostadsfastigheter kan lämnas för förvärv av dels sådana egnahemsfastigheter som har inlösts enligt 56 a § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) eller som har avstyckats i samband med rationalisering av jordbmk, dels sådana bostadsfastigheter för permanent bmk som säljs av en statlig myndighet enligt förordningen (1971:727) om försäljning av staten tillhörig fast egendom m.m. och dels vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868).

Bestämmelser om förvärvslån i de två första fallen finns i förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastighel i vissa fall (ändrad senasi 1985:458) resp. förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostadsfasligheter för permanent bmk (ändrad 1985:459). Lånen i dessa fall beviljas med viss andel av köpeskillingen. Lånen är inle förenade med direkta räntesubventioner. Bestämmelser om förvärvslån i det tredje fallet finns i förordningen (1984:614), om lån för förvärv av vissa fasfigheter som har förköpts enligt förköpslagen (ändrad 1985:460). Lånen lämnas för förvärv av fastigheter för permanent bruk på vilka det finns en-eller tvåbostadshus i områden där efterfrågan på fritidshus är betydande. Lånen kan bara lämnas till kommunen eller den som skall bebo fastigheten stadigvarande. Lånet får motsvara högst 25% av för området gällande toml- och grundberedningsbelopp. Lånen är dessulom förenade med räntesubventioner i samma omfaitning som bostadslån.

Lån enligt förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall lämnas till ägare av småhusfastighet för de kostnader avseende galor och andra allmänna platser som ägaren är skyldig att ersätla kommunen för enligt byggnadslagen (1947:385). Tomlrättshavare jämställs med ägare i detta fall.

Lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus (reparalionslån) har lämnats enligt förordningen (1982:644) om lån för byggnadsiekniska åtgärder i bostadshus (ändrad 1985:461). Denna lånemöjlighet upphörde vid årsskiftet 1983-1984, med undantag för projekt i Norrbottens län vilka kunde erhålla lån om de startade före årsskiftet 1985-1986.

Bostadsstyrelsen

Omfattningen av hUtillsvarande långivning

Budgetåret 1984/85 meddelades preliminära beslul om bostadslån och             -,

beslut om bostadslån i s. k. eltbeslutsärenden till etl sammanlagt belopp av

8040 milj. kr., varav 5 177 milj. kr. avsåg nybyggnad och 2863 milj. kr.    Prop. 1985/86: 100 ombyggnad. Jämfört med budgetåret 1983/84 innebär detta en ökning med    Bil. 13 ca 1405 milj. kr. Slörre delen av ökningen, ca 1160 milj. kr., avsåg ombyggnad av flerbostadshus. De.sliilligä besluten öm bostadslån under budgetåret 1984/85 omfattade sammanlagt 6 183 milj. kr.

Beslut om bostadslån budgetåren 1982/83-1984/85

Beslut om

Beviljat

lånebelopp.

bostadslån, milj.

kr.

kr./läger

ihet

Budgetår

Budgetär

1982/83

1983/84

1984/85

1982/83

1983/84

1984/85

Preliminära beslut

Nybyggnad

Flerbostadshus

2469

2 390

2 792

130400

144 100

169 300

Småhus (grupp)

1 151

1041

954

134 700

152700

165 800

Ombyggnad

Flerbostadshus

1 111

1390

2548

52900

60500

71800

Småhus med ett beslut

Nybyggnad

1711

1506

1431

131600

144000

156300

Ombyggnad

317

308

315

43 200

.'i0200

54 800

Sliuliga beslut

Nybyggnad

Flerbostadshus

2 589

3 115

3331

131600

134 500

149800

Småhus (grupp)

1530

1351

1374

116400

133400

157 100

Ombyggnad

Flerbostadshus

779

1092

1478

55400

51400

62 300

Skillnaden i genomsnittsbelopp mellan olika hustyper beror bl.a. på olikheter i lånevillkor, lägenhetsstorlekar och - beträffande ombyggnad — åtgärdernas omfaitning. För flerbostadshusen gäller dessutom atl den del av lånen som avser lokaler har fördelats på bostäderna.

Fördjupning av bostadslån, dvs. utökning av bostadslån som ersättning för uteblivna botlenlån upp till bostadslånels normala undre gräns, förekommer huvudsakligen i fråga om styckebyggda småhus och ombyggnad av småhus. Under budgetåret 1984/85 utgjorde fördjupningen ca 4 resp. 7% av de lotala lånebeloppen för dessa två typer av låneärenden. Jämfört med budgetåret 1983/84 innebär det en något minskad fördjupningsandel.

Bostadslån för miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden (miljöbidragslån och miljölån) har de tre senaste budgetåren lämnats i följande omfattning. Möjligheterna att få miljölån togs bort under budgetåret 1983/84.

Beslut om bostadslån för miljöförbättringar budgetåren 1982/83—1984/85

Beviljat belopp, milj. kr.

Budgetär

1982/83      1983/84     1984/85

Lån i kombination med bidrag

(miljöbidragslån)

128.6

229,9

Övriga lån (miljölän)

1.2

0,1

152,0

25

Bostadslån för handikappanpassning (hostadsanpasstiingsiårt) av bostä-     Prop. 1985/86: 100 der beviljades med elt belopp av 9,8 milj. kr. under budgetåret 1984/85.     Bil. 13 Lånemöjligheten infördes den I januari 1983 och under budgetåret 1983/84 beviljades lån med sammanlagl 9,5 milj. kr.

Efterfrågan på räntebärande förbättringslån har fortsalt atl minska under budgetåret 1984/85. Ytteriigare uppgifter redovisas under anslagei B 8. Viss bosladsförbätlringsverksamhel.

Lån för förvärv från staten av bostäder för permanent bruk har under budgetåret 1984/85 beviljats med sammanlagt 30,4 milj. kr.

Beslut om lån för förvärv från staten av bostadsfasligheter budgetåren 1982/83-1984/85

Budgetår

Antal lån

Antal

lägenheter

Beviljat belopp, milj. kr.

totalt

i småhus

1982/83 1983/84 1984/85

86 155 162

90

172 234

86 151 193

11,8 20.6 30,4

Medgivande för länsbostadsnämnderna atl, såsom en åtgärd i områden med en stor andel outhyrda lägenheter, lämna s. k. särskilda lokallån har under budgelårel 1984/85 utnyttjats i 23 fall med etl sammanlagl belopp om 33,5 milj. kr. Del är en ökning jämfört med föregående budgetår då medgivandena avsåg 18 fall lill etl sammanlagt belopp av 22,0 milj. kr.

Anslagsberäkning

Bosladsstyrelsen har beräknat behovel av utbetalningar av sådana lån som skall belasta anslaget B 3, under budgetåret 1986/87 till 110 milj. kr.

Beräknade utbetalningar budgetåren 1985/86 och 1986/87

Beräknade utbetalningar, milj. kr.

1985/86             1986/87

Räntebärande förbättringslån

15

Hyresförlustgaranlilån

5

Förvärvslän kopplade

till äldre bostadslän

10

Räntelån

9Ö

15 10

10

75

Totalt                                          120                    110

Föredragandens överväganden

Förtida inlösen av statUga lån

Riksdagen begärde år 1983 all regeringen skulle uireda en eventuell förtida
inlösen och avveckling av vissa typer av stafiiga lån som administreras av
bostadsverket (CU 1982/83:22, rskr 233).                                                           26

Regeringen uppdrog på grund härav i december 1983 ål bosladsstyrelsen     Prop. '985/86:100 alt kartlägga de delar av bosladsverkets låneslock som kan komma i fråga     Bil. 13 för förlida inlösen, föreslå villkor för sådan inlösen och belysa förslagens administrativa konsekvenser. Uppdraget skulle ulföi"as i samarbete med riksrevisionsverket.

Bostadsstyrelsens redovisning av uppdraget inkom till bostadsdepartementet i mitten av november 1984. Av redovisningen framgår i huvudsak följande.

Mängden lån som förvallas av länsbostadsnämnderna ökade fram lill början av 1980-lalet. Vid utgången av budgetåret 1982/83 var antalet lån drygt t 060000. Antalet har därefter minskal. Minskningen beror i huvudsak på förtida inlösen. Sådan inlösen har varil särskilt omfattande för lån med förhållandevis litet skuldbelopp och beror sannolikt på de fr. o. m. den I januari 1984 gällande bestämmelserna om amortering av paritetslån och räntelån för småhus. I annal sammanhang har bostadsstyrelsen framhållit alt även den s.k. "15000 kr.-regeln", dvs. regeln all köpare av småhus normall får överta endasl den del av bostadslånet som överstiger 15000 kr., slarkl har bidragit till ökningen av antalet inlösta lån.

Bostadsstyrelsen redovisar i rapporten sina skäl för och emot en prioritering av en verksamhet med förtida inlösen. Som skäl för pekar styrelsen förutom på riksdagens intresse för frågan, även på de statsfinansiella behoven och möjligheten att minska mångfalden av lån i bosladsverkets lånestock före införandet av del nya ADB-systemet. Som skäl mol alt prioritera verksamheten anförs att den spontana inlösenverksamheten redan är slor, atl länsbostadsnämnderna saknar resurser alt hanlera en ökad volym av inlösenärenden och alt bostadsverkets resurser inom ADB-området under de närmaste åren kommer att koncentreras på införandel av det nya ADB-systemet. Mol denna bakgrund föreslår bostadsstyrelsen atl ålgärder för alt stimulera lill en förtida inlösen skall inriktas på följande tre kategorier av lån:

1. Äldre låneformer med låg ränta (räntesatsen omkring 3,5%) och med små kvarvarande skuldbelopp där länsbostadsnämnderna kan genomföra verksamheten i direkt personlig kontakt med låntagaren utan att ADB-systemet behöver utnyttjas mer än som sker f. n.

2. Energilån utan räntebidrag där en påskyndad slutlig betalning av lånen kan minska risken för förlust på statens fordran, samtidigt som det administrativa arbetet underlättas för länsbostadsnämnderna. Energilånen löper med bosladslåneränla.

3. Lån med kommuner som låntagare och särskilt stora lånebelopp per ärende, dvs. tomträtts- och markförvärvslån. Möjligheten atl få sådana lån upphörde vid utgången av juni 1981.

För atl få en förtida inlösen lill stånd för dessa lånetyper föreslår styrelsen att lån med bosladslåneränla rabalteras med 15% av återstående kapitalskuld och atl lån med särskilt låg ränta rabatteras med 20%. 1 fråga om lomiråtls- och markförvärvslån förordas atl förhandlingar förs mellan regeringen och berörda intressenter om en lösning.

Eftersom bostadsstyrelsens rapport inte innehåller någon analys av för
slagets effekter, tillsattes en arbetsgmpp med företrädare för finans- och   27

bosiadsdepartemenlen,   bostadsstyrelsen   och   riksrevisionsverket   med     Prop. 1985/86: 100 uppgift att fortsätta övervägandena. Gruppen har bl.a. genomfört två     Bil. 13 enkäter för alt dels undersöka i vilka fall spontan förtida inlösen förekommer redan idag, dels få en uppfattning om lånlagarnas benägenhet till förtida inlösen med rabatt av en del av den kvarvarande fordran som lockmedel.

Den förstnämnda enkäten genomfördes på sex länsbostadsnämnder under två veckor våren 1985 och omfattade bara småhuslån som hade lösts in frivilligt. Undersökningen visar att ca 65% av fallen med frivillig förtida inlösen av lån görs i samband med försäljning av småhus och all "15000 kr.-regeln" i stor utsträckning bidrar till detta genom att det återstående lånet blir litet och därmed ointressant att behålla. Enkäten visar också all de vanligasle förklaringarna till spontan förtida inlösen utan samband med fastighetsförsäljning är alt man vill förenkla lånebilden, har fått erbjudande om lån i annan kreditinrättning eller sökt lån i annan kreditinrättning.

Den andra enkäten riktade sig lill småhusägare med statliga lån utan räntesubventioner. Av de 700 låntagare som har tillfrågats har endast tio svarat att de någon gång har gjort en extra amortering. Bara 42 låntagare uppgav sig ha planer på att lösa in det statliga lånet i förtid. En tredjedel av dessa uppgav som främsta anledning att de inle vill ha så många lån. Övriga angav antingen atl de hade fått del bättre ekonomiskl eller andra skål. Endasl fyra svarade atl de hade sökt eller fått erbjudande om lån med fördelaktigare villkor i bank eller annal kreditinstitut.

De som inte hade planer på förtida inlösen tillfrågades om intresset för att lösa in lånet, om de kunde få lån med längre amorteringstid från annan långivare. Av de tillfrågade var 75 intresserade.

På frågan om etl slörre lån från annan långivare kunde vara skäl för att lösa in lånet svarade 62 jakande. Så många som 369 var intresserade av att lösa lånet om en del av lånet efterskänks. Av dessa angav 167 låntagare 25 % och 93 minsl 25 % av låneskulden som erforderliga rabatter för att de skulle vara intresserade av atl lösa länel. Del är dock tveksamt om man kan dra några slutsatser av enkätresultatet i denna del.

Arbetsgruppen har konstaterat alt lån som ingår i den försia kategorin i bosladsslyrelsens förslag, dvs. åldre låneformer med låg ränta och små kvarvarande skuldbelopp, av två skäl inte är lämpliga all stimulera till förtida inlösen med hjälp av rabatter. För det första kommer lånen under alla förhållanden att vara slutamorterade inom några få år, och för det andra skulle administrationskostnaden per lån bli för slor i förhållande lill lånens storiek. Samma skäl talar enligt arbetsgruppen mol atl stimulera lill förtida inlösen av energilånen, även om den återstående amorteringstiden för dessa lån är någol längre och den aktuella fordran i genomsnitt något större än för de nämnda äldre låneformerna.

1 börian av hösten 1985 förordnades en särskild utredare för att undersöka förutsättningarna för en förtida inlösen av tomträttslånen saml att förhandla med låntagare, kreditgivare m.fl. Detla arbeie pågår.

Vad gäller andra lånetyper än de som omfatlas av bostadsslyrelsens
förslag anser arbetsgruppen all resultatet av arbetet med tomlrältslånen
bör avvaktas innan man bestämmer sig för att verka för förtida inlösen.      28

Arbetsgruppen anser dock alt man i avvaktanipå detta skall stimulera    Prop. 1985/86: 100 förtida inlösen med andra medel än rabatter. Gruppen ställer sig därför     Bil. 13 bakom ell förslag i departementspromemorian (Ds Bo 1985: I) Översyn av bostadsfinansieringsförordningeh (1974:946) m. m. söm jäg strax återkommer till och som innebär att lån som är mindre än 10000 kr. inte skall få övertas vid försäljning av småhus.

Jag gör i huvudsak samma bedömningar som arbetsgruppen beträffande lämpligheten att rabattera lånefordringar för alt få lill stånd en förtida inlösen. All använda administrativa resurser och erbjuda rabatter för atl få lill stånd en förtida inlösen av små lån med bara några års återstående amorteringslid vore inle ekonomiskl försvarbart. Vad gäller större lån anserjag det lämpligt atl avvakta erfarenheterna från arbetet med förlida inlösen av tomträttslånen innan några ålgärder vidtas.

Jag kommer i det följande (anslaget B 4. Räntebidrag m.m.) atl föreslå att del nyss nämnda promemorieförslagel om överlagande av bostadslån genomförs. Förslaget innebär att lån med en aktuell lånefordran under 25000 kr. inle får övertas av köparen. En sådan ändring kommer påtagligt att minska antalet små bostadslån som förvallas av länsbostadsnämnderna. Man bör dock om möjligl gå ett steg längre för atl minska antalet små lån. Jag avser därför atl senare föreslå regeringen att bostadsstyrelsen skall få i uppdrag atl uireda förutsättningarna för och konsekvenserna av en ordning som innebär att nya statliga län för ombyggnad inle skall kunna beviljas utan alt lånesökanden först löser in små äldre lån. Jag förordar atl regeringen begär riksdagens bemyndigande att, i den mån styrelsens utredning ger stöd för det, införa regler av denna innebörd.

Jag vill slutligen i sammanhanget framhålla att åven den nyligen beslutade höjningen av bostadslåneräntan kan komma atl medverka till atl små lån löses av lånlagarna.

Anslagsberäkning

Jag beräknar i likhel med bostadsslyrelsen anslagsbehovet för näsla budgelår till 110 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen atl som villkor för bostadslån till om
byggnad kräva att äldre små lån löses in,

2. till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1986/87 anvi
sa ett förslagsanslag av I lOOOOOOO kr.

29

B 4. Räntebidrag                                                         Prop. 1985/86: 100

Bil. 13

1984/85 Utgift       11868059000

1985/86 Anslag     10400000000 1986/87 Förslag    14600000000

Från anslaget betalas räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad senast 1985:457), bostadslånekungörelsen (1967:552, omtryckt 1973:534, ändrad senasi 1985:188), förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande ålgärder i bostadshus m. m. (upphävd 1980: 334) samt förordningen (1983:40) om räntebidrag för underhållslån i vissa fall. Dessutom belastas anslaget av eftergifter av ränlelån m.m. enligt räntelånekungörelsen (1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad senast 1985: 189) samt räntebidrag enligi 4 § förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i" bostadshus (ändrad senast 1985:461) och förordningen (1985:352) om lån m.m. för galukost-nadsersätlning i vissa fall och räntebidrag för vissa lån som har beviljats för alt anordna studentbostäder enligt bestämmelser meddelade den 24 april 1975. Vidare betalas från anslaget ut statsbidrag enligt förordningen (1982:1285) om hyresrabatter i bostadshus (ändrad senast 1983: 1023) och räntebidrag enligt förordningen (1983:974) om statligt ränteslöd vid förbättring av bostadshus (ändrad senast 1985: 1014).

Medel från anslaget används också för utbetalning av ersättning till kommunerna enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537, upphävd 1967:552) saml sådana bidrag lill åtgärder i bostadsområden med slor andel outhyrda lägenheter som regeringen har beviljat under förutsättning att kommunen avslår från sin rätt lill sådan ersättning.

Räntebidrag enligt bosladsfinansieringsförordningen lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan verklig räntekostnad för bollenlån och bostadslån inom låneunderlaget för bosläder, och en garanterad ränta för det ursprungliga beloppel av dessa lån. För vissa låntagarkategorier lämnas räntebidrag dessutom för en beräknad årlig räntekostnad med ett belopp som motsvarar 3% av låneunderlaget för bostäder. Vid ombyggnad av flerbostadshus kan räntebidrag lämnas för markkoslnader, även om de inte ingår i låneunderlagel. Den garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden kommer i fortsättningen att variera mellan 2,15 och 4,8% beroende på lånlagarkategori. Den garanterade räntan höjs åriigen på visst sätt.

Räntebidrag lämnas åven för flerbostadshus som har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt 1967 års bostadslånekungörelse eller motsvarande äldre bestämmelser om huset har blivit färdigt efter år 1957 och låntagaren inte erhåller räntelån.

Den som årligen erhåller räntelån får en molsvarande subvention genom alt ränielånet omedelbart efterges til! den del som avser ränta på bostadslån och underiiggande kredit.

Räntebidrag enligt förordningen (1983:40) om räntebidrag för under
hållslån i vissa fall lämnas till allmännytliga bostadsföretag och student-
bostadsföretag, som för år 1983 beviljades lån på den allmänna lånemark- 3q

nåden lill underhåll av bostadshus. Räntebidrägef lämnas med belopp som     Prop. 1985/86: 100 motsvarar skillnaden mellan räntekostnaden för länet, beräknad på aktuell     Bil. 13 låneskuld, och en särskild garanterad ränta. Denna garanterade ränta skall vara 7,5% för det första årel av lånetiden, och höjs för.yaije följande år med 0,5 procentenheter.

Räntebidrag enligt 4 § förordningen om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus lämnas enligt samma principer som räntebidragen för de nyssnämnda underhållslånen.

Enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse eller motsvarande äldre bestämmelser har en kommun rätt atl under vissa förutsättningar få ersätlning av statsmedel för att täcka förlust som har uppstått vid förvaltning av hus som tillhör etl allmännyttigt förelag. Ersätlningen uppgår lill fyra femtedelar av vad kommunen har eriagt för etl hus, vilket har uppförts, byggts om eller förvärvats med stöd av bostadslån.

Räntebidrag lämnas även för vissa lån till energibesparande åtgärder. Bidrag i dessa fall beräknas efler grunder liknande dem som gäller för räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen.

För vissa lån till studentbostäder betalas räntebidrag med belopp som motsvarar skillnaden mellan faslställda annuiteter och den verkliga räntekostnaden.

Statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus lämnas under vissa fömtsättningar till ägare av bostadshus med hyres- eller bostadsrättslägenheler. Villkoret är alt huset har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen och att byggnadsarbetena har påbörjats under senare delen av år 1982 eller under åren 1983 eller 1984. Maximalt bidrag under det första året av bidragstiden är 60 kr. per m för hus där byggnadsarbetena har påbörjats under åren 1982-1983 och 45 kr. per m-för hus där byggnadsarbetena har påbörjats under år 1984. Bidraget minskar med en femtedel per år. För ombyggnad av hus i Norrbotiens län gäller särskilda regler.

Del statliga ränleslödet vid förbättring av bostadshus utgörs av etl åriigl räntebidrag. Det lämnas för vissa underhålls-, reparations- och energisparåtgärder i hus med hyres- eller bostadsrättslägenheler. Bidraget beräknas utifrån en schablonmässigt bestämd kostnad för utförda ålgärder, och ulgör för schablonbeskattade fastighetsägare hälften av en räntesals som är 1,5 procentenheter högre än stalslåneräntan. För övriga fastighetsägare år bidraget två procentenheter lägre. Bidragslidens längd beror på åtgärdernas beräknade livslängd.

Bostadsstyrelsen

Ingångsvärdebelåning vid ombyggnad

Låneunderiaget vid ombyggnad skall avse koslnaderna för ombyggnaden. I de fall där lånet avser hus med lägenheter som upplåts med bostadsrätt eller hyrs ut får koslnader för mark ingå i låneunderlaget om följande fömtsättningar är uppfyllda:

I. Lånesökanden har förvärvat fastigheten genom köp eller byte eller fåll lomlräll.

31

2.    Ansökan om lån har inkommit till förmedlingsorganel inom fem år från     Prop. 1985/86: 100 dagen för förvärvet eller upplåtelsen.                                                                       Bil. 13

3.    Ombyggnaden omfattar inle endasl åtgärder som kan anses som små i förhållande till fastighetens totala pantvärde.

Kostnaderna för mark skall enligt 14 § förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderiag och pantvärde beräknas lill 25% av den godkända ombyggnadskostnaden. Beloppet får dock inte överstiga det tomt-och grundberedningsbelopp saml lägeslillägg som skulle ha beräknats för en molsvarande nybyggnad.

I delar av landel har uppmärksammats atl låntagare i vissa fall blir överkompenserade på så sätt atl ingångsvärdet överstiger de koslnader som låntagaren har haft för förvärv av fastigheten.

Styrelsen föreslår därför bl.a. alt 14 § förordningen om beräkning av låneunderlag och panlvärde ändras så att länsbostadsnämnderna bereds möjlighet att, efter framställning från kommun, fastställa elt särskiU maximibelopp för ingångsvärdet vid ombyggnad. Styrelsen menar alt maximibeloppet bör, av förenklingsskäl, uttryckas som en procentsats av det toml- och grundberedningsbelopp samt, i förekommande fall, lägeslillägg som gäller för nybyggnad.

KöpeskillingskontroU för styckebyggda småhus

I sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 föreslog bostadsstyrelsen att köpeskillingskontrollen för styckebyggda småhus skulle slopas. Styrelsen ansåg bestämmelsen obehövlig med hänsyn lill det ringa antal fall i vilka köpeskillingen inle kunde godtas. Vidare anfördes att utgångspunkten för prövningen - den i lånebeslutel fastställda produktionskostnaden - är myckel osäker för styckebyggda småhus.

Förslaget avvisades i budgetpropositionen 1983 med motiveringen alt frågan behövde övervägas ylleriigare. Således borde ställning inle tas förrän man bättre kunde överblicka bl.a. effekterna på prisutvecklingen för småhus av de då nyligen genomförda ändringarna i lånereglerna m. m. samt av den då pågående skattereformen. Jag anmälde att jag avsåg att återkomma lill frågan när förutsättningar för en mer samlad bedömning förelåg.

Bostadsstyrelsen har gjort en förnyad undersökning, som avser överlåtelser under perioden första kvartalet 1983-andra kvartalet 1985. Undersökningen avser bäde grupp- och styckebyggda småhus. Endast två av 7346 överlåtelser hade hindrats p.g.a. köpeskillingskontrollen.

Styrelsen föreslår med hänsyn till resultatet av sin undersökning och med åberopande av de skål som framfördes i anslagsframställningen för budgetåret 1983/84, atl köpeskiilingskonlroilen för styckebyggda småhus avskaffas.

Bidragsgivningens omfattning

Utgifterna under anslaget för budgetåret   1984/85 uppgick till   11868

milj. kr., vilket ar 2010 milj. kr. mer än under budgetåret 1983/84. Huvud-          32

delen av ökningen - 1363 milj.kr. - avsåg-den engångsutbetalning av    Prop. 1985/86:100 räntebidrag lill ägare av hyres- och bostadsrältshus som genomfördes i     Bil. 13 anslulning till alt fastighetsskatten infördes (prop. 1984/85:85, BoU 8 och 9, rskr 91). Utvecklingen för de olika posterna under anslaget har varil följande.

Utgifter i milj

. kr. under

budgetåret

1982/83

1983/84

1984/85

Räntebidrag Eftergift av räntelån Räntebidrag för underhållslån Räntestöd för förbättring

av bostadshus Statsbidrag till hyresrabatter Ersättning till kommuner

för förvaltningsföriuster

Totalt

8056 825

35 8916

9 351

422

1

84 9858

11414

224

26

7 38

159 11868

En del av räntebidragen avser räntor för tiden mellan husets färdigställande och utbetalningen av del statliga lånet. Delta s. k. retroaktiva räntebidrag upphörde i princip den 1 januari 1984 och ersattes av etl ränlelillägg i låneunderlaget. Under budgetåret 1984/85 ulgick ca 1 500 milj. kr. i kvarstående bidrag.

Ersättningen till kommunerna för förvaltningsföriuster har ökat kraftigt under senare år till följd av det ökade antalet oulhyrda lägenheter fram till år 1984.

Räntesubventionernas andel av bmtloränlorna var för lån enligt, bostadsfinansieringsförordningen 67% för hyres- och bostadsrättshus och 40% för ägda småhus.

Antalet lägenheter för vilka räntesubventioner lämnades för andra halvåret 1984 uppgick till ca 1465000. Då ingår inte sådana lägenheter för vilka räntebidrag lämnades enbart i samband med energisparlån. Från avisering-en för andra halvårel 1984 hade antalet lägenheter minskat med ca 30000. Av det lolala antalet lägenheter utgjorde hyres- och bostadsräitslägenhe-terna83%.

Anslagsberäkning

Bosladsstyrelsen beräknar utgifterna under budgetåret 1985/86 lill lOOOO milj.kr. för räntesubventioner och till ca 160 milj.kr. för ersättning för förvaltningsföriuster, dvs. sammanlagt 10 160 milj. kr.

För budgetåret 1986/87 beräknar bostadsstyrelsen utgifterna till 11 700 milj.kr.

Bostadsstyrelsens beräkningar utgår från en bunden ränta om 11,7%, en obunden ränta om 14,5% och en bosladslåneränla om 11,25%.

Föredragandens överväganden

Behov avförstärkningar av statsbudgeten

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag redogjort för de

ekonomiska förutsättningarna för statens stöd till olika samhällssektorer.          33

3   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Kraven på åtgärder för att minska belaslningen på statsbudgeten gäller     Prop. 1985/86: 100 även bostadssektorn. Innan jag tar upp mina förslag till ålgärder vill jag     Bil. 13 korlfallal redogöra för omfattningen och utveckUngen av statens och kommunernas slöd till denna sektor.

De största direkta stöden inom bostadspolitikens ram är bostads- och räntebidragen. Därutöver lämnas ett belydande indirekt stöd - en skatte-subvenlion - genom alt fastighetsägare, i försia hand egnahemsägare, vid inkomstbeskattningen kan tillgodogöra sig underskotlsavdrag för ränteutgifter på fastighelslån.

Bostadsbidragen är den enda av stödformerna som är behovsprövad.

Räntebidragen belastar i sin helhet statsbudgeten, medan bostadsbidragen och skatlesubvenlionerna fill egnahemsägare endasl fill viss del belastar statsbudgeten. Kommunerna svarar för resterande del.

Råntebidragssystemet är avsett att dels skapa förutsättningar för rimliga boendekostnader i ny- och ombyggda bostäder, dels jämna ul de skillnader i kapitalkostnader mellan årgångar av bosläder som uppkommer på grund av ökade produktionskostnader.

Systemet för räntebidrag är samordnal med skattesystemet på så säll att räntebidragen är lägre för egnahem än för hyres- och bostadsrättslägenheler. Del beror på att egnahemsägare, somjag nyss nämnde, även får en skaltesubvenfion. Syftet med samordningen är alt skapa en bestående ekonomisk rättvisa mellan upplålelseformerna.

Subventionerna lill bostadssektorn ökade kraftigt i slutet av 1970-talel och i början av 1980-talet. Riksdagen har vid flera tillfällen beslutat om åtgärder för atl minska ökningstakten, vilkel fillsammans med sjunkande räntenivåer har medfört att trenden med snabbi ökande bostadssubventioner har brutits.

Subventionernas utveckling under åren 1979-1985 framgår av följande tabell. I tabellen redovisas också statens intäkter av den nya fastighetsskatten och den tidigare uttagna hyreshusavgiften till den del de avser bosläder.

Åtgärderna för att minska bostadssubventionernas belastning på statsbudgeten har i stor utsträckning varit inriktade på att begränsa statens utgifier för räntebidrag, vilket har skett med hjälp av extra upptrappningar av de garanterade räntorna. För fastighetsägare med räntebidrag har detta medfört minskade bidrag och därmed ökade koslnader. I och med att råntebidragssystemet endast omfattar en del av bostadsbeståndet har de extra upptrappningarna lett tUl vissa icke önskvärda fördelningspolifiska effekter.

Genom införandet av fastighetsskatten har det varil möjligl att minska denna typ av effekter. Skatten bildar tillsammans med räntebidragen ett omfördelningssystem som innebär all i princip alla fastighetsägare bidrar till finansieringen av den nödvändiga subventioneringen.

I samband med införandet av fasfighetsskatten gjordes vissa ändringar i
ränlebidragssystemet i syfte att undvika kostnadsökningar till följd av
skatten för de låntagare som under tidigare år hade fått ökade kostnader på
grund av exlra upptrappningar av de garanterade räntorna. Under år 1985
har därför ett särskill ränlebidrag lämnats till ägare av hyres- och bostads- 34

Bostadssubventioner och intäkter av fastighetsskatt och hyreshusavgift     Prop. 1985/86: 100
åren 1979-1985. Miljarder kr., löpande priser                                Bil. 13

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

Subventioner

Bostadsbidrag' Räntebidrag' Skattesubvention till egnahemsägare'

5,0

3,7

6,3

6,0 5,0

7.9

6.0

7.2

9,9

6,3 8,9

10.3

6.8 9,9

11,2

6,9 10,5

11,5

7,1 12.1

12.2

Summa

15.0

18,9

23,1

25,5

27,9

28,9

31,4

Intäkter

Fastighetsskatt'' Hyreshusavgift''

-

-

-

-

0,4

0,6

2.5

Summa

-

-

-

-

0,4

0,6

2,5

Netto (subventioner minus intäkter)

15,0

18,9

23,1

25.5

27,5

28,3

28.9

' Innefattar såväl de statliga och de statskommunala bostadsbidragen som de kommunala bostadstilläggen till folkpension.

- Kalenderåret 1979 motsvarar budgetåret 1979/80för räntebidragsanslaget osv. Det särskilda räntebidrag som under är 1985 betalades ut till ägare av hyres- och bostadsrättshus I samband med den statliga fastighetsskattens Införande och som belastade anslaget budgetåret 1984/85 har dock förts till kalenderåret 1985. ' Uppgifterna för åren 1979-1982 bygger på riksrevisionsverkets taxeringsstatistiska undersökningar, medan beräkningar ligger till grund för uppgifterna avseende åren 1983-1985. Såväl fastigheter med överskott som fastigheter med underskott har beaktats.

'' Skatten/avgiften omfattar bäde bostadsfastigheter och vissa andra fastigheter. Här redovisas de intäkter som härrör från bostäder.

rältshus. Fr.om. år 1986 har de garanterade räntorna sänkts för dessa fasligheter och för egnahemmen.

Fr.o.m. år 1986 har också grunderna för fastställande av bosladslåneränlan ändrats (prop. 1985/86:63, BoU 10, rskr 63). Ändringen medför atl statens ränteintäkter ökar. Den av regeringen fastställda räntan för år 1986, 13,4%, leder till ökade nettointäkter för staten - med beaktande av ökade räntebidrag och skatteeffekt för egnahemsägare - med ca 360 milj. kr. jämfört med om tidigare grunder alltjämt hade tillämpats.

Somjag har nämnt har den snabba ökningen av bostadssubventionerna från slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet upphört. Subventionerna fortsätler dock att öka, vilket till viss del beror på de nyss nämnda ändringarna i räntebidragssystemet i samband med fastighetsskattens införande och i grunderna för fastställande av bostadslåneränlan.

I det statsfinansiella läge som råder är det nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder som minskar budgelbelastningen. Med hänsyn lill atl fastighetsskatten införs successivt under treårsperioden 1985-1987 anserjag atl åtgärder med verkan budgetåret 1986/87 bör vara i form av en begränsad juslering av de garanterade räntorna, i första hand för de äldre fastigheter som har byggts under en lid med lägre produktionskostnader.

Jag har vid mina överväganden om en juslering av de garanterade
räntorna utgått från följande.                                                                              35

- Belastningen på statsbudgeten, med beaktande av skatteeffekten för     Prop. 1985/86: 100
egnahemsägare, bör minskas med ca 600 milj. kr. för hell år genom en      Bil. 13

extra upptrappning av de garanterade räntorna.

-     Såväl egnahem som hyres- och bostadsrältshus bör beröras. Den sammantagna effekten av extra och normal upptrappning bör vara ungefär lika slor oavsett husets älder, med beaktande av skatteeffekten för egnahemsägare.

-     Bostäder i de senast tillkomna årgångarna bör undantas. Den normala upptrappningen är nämligen förhållandevis hög för dessa bostäder.

-     Någol undanlag bör inle göras för de hyres- och bosladsrättshus för vilka subvention inle längre beviljas. För dessa hus medför den extra upptrappningen en snabbare amortering.

-     En viss schablonisering måste accepteras vid fastställandet av storleken på den extra upptrappningen.

Med dessa utgångspunkter som grund föreslår jag följande extra upptrappningar av de garanterade räntorna den I juli 1986.

Färdigstäl-

Extra upptrappning

Beräknad genomsn

Ittlig utgifts-

landeår

Procentenheter

ökning

. kr. per kvadratmeter och är.

för res|

pektive årgångsgrupp

Hyres- och

Egnahem Hyres-

och bo-

Egnahem

bostads-

stadsrättshus

rättshus

Extra

Normal

Summa

Extra

Normal

Summa

upptr.

upptr.

upptr.

upptr.

1958-1960

2,4

_

8-12

1

9-13

_

_

_

1961-1970

1,2

-

7-11

2

9-13

-

-

-

1971-1974

0,8

-

8-10

2-3

10-13

-

-

-

1975

0,8

1.2

11

4

15

17

7

23

1976-1978

0,45

0,7

7- 9

4-5

12-14

11-16

8-12

19-28

Den extra upptrappningen medför en minskning av utgifterna för räntebidrag med ca 615 milj. kr. under ett år. Amorteringarna på statliga lån ökar med drygt 10 milj. kr. De exlra upptrappningarna för egnahem leder till ett ökat skattebortfall för staten med ca 25 milj. kr. Motsvarande effekt för kommunerna kan beräknas lill ca 35 milj. kr.

Tidigare beslutade ändringar av de garanterade räntorna år 1986 skall genomföras i normal ordning.

Regler för amortering av paritetslån och räntelån för flerbostadshus

I samband med riksdagens behandling av budgetpropositionen 1985 togs frågan om reglerna för amortering av paritetslån och räntelån för flerbostadshus upp. Bosladsulskotlet anförde bl.a. följande (BoU 1984/85:13 s. 49).

"I motion 1480 (m) ges exempel på att gällande amorteringssyslem kan innebära att ett räntelån kan komma att amorteras på mycket kort tid. Motionären föreslår att vid amortering av räntelån skall tillämpas samma återbetalningstakt som gäller för bostadslån.

36

Det finns enligt utskoltels uppfattning anlednmg all se över reglerna för     Prop. 1985/86: 100 amortering av paritetslån och räntelån för flerbostadshus. Utskottet finner    Bil. 13 del lämpligt att regeringen kartlägger den nuvarande ordningen och dess effekter och redovisar resultatet däray i riksdagen. Ulskottel förordar sålunda atl riksdagen med anledning av motion 1480 (m) som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts om en kartläggning."

Riksdagen beslöt i enlighel med utskottets förslag (rskr 230).

Gällande regler för paritetslån till flerbostadshus innebär i korthet atl låntagarens utgifier för ränta på bostadslån och botlenlån, inkl. en till I % beräknad amortering på boltenlänet, jämförs med etl belopp som beräknas med ledning av lånens ursprungliga sloriek (låneunderlaget) och en basan-nuitet (garanterad ränta). Om del beräknade beloppel är lägre än den faktiska kapitalutgiften, får låntagaren elt räntebidrag som motsvarar mellanskillnaden. Någon amortering på pariletslånet sker inte i detta fall. Är det beräknade beloppel högre än den fakliska kapitalutgiften, utgör mellanskillnaden det belopp som låntagaren skall betala som ränta och amortering på paritetslånet. I första hand betalas ränta.

Till grund för räntelånet och dess återbetalning läggs på motsvarande sått ett räntelåneunderlag. Låntagarens ränteutgifter för de lån som ingår i underlaget jämförs sedan med elt belopp, det s.k. basränlebeloppet. Beloppel beräknas på grundval av räntelåneunderlaget och en basränta (garanterad ränta). Är låntagarens ränteutgifter större än basränlebeloppet, beviljas räntelån för mellanskillnaden. Vidare läggs upplupen ränta på tidigare beviljade ränlelån till rånlelåneskulden. Någon amortering på uteslående ränlelån sker inte i detla fall. Först när basränlebeloppet är större än ränteutgifterna skall låntagaren betala ränta och amortering som motsvarar mellanskillnaden. Ränta betalas i första hand.

Räntelån och skuldökning på räntelån som avser lid efter år 1974 efterges och skrivs omedelbart av. Från avskrivning undantas dock sådana belopp som motsvarar amortering på bostadslån eller motsvarande lån, om beloppet inte är ringa.

Amorteringar för såväl paritetslånen som räntelånen är således beroende av bl. a. nivån på den garanterade räntan. Upp lill en viss nivå beviljas en subvention, för paritetslånen i form av räntebidrag och för räntelånen i form av avskrivning av lån. Så länge subventionen beviljas sker ingen amortering av pariletslån och ränlelån. Först efler det att den garanterade räntan har nått en sådan nivå att subvention inte längre beviljas, påbörjas amorteringen.

I följande tabell redovisas antalet hyres- och bostadsrättslägenheler med pariletslån och räntelån för vilka har beviljats respektive inte beviljats räntesubvention under åren 1976-1985. Uppgifterna avser förhållandena första halvåret respektive år.

37

År

Antal lägenheter, 1 000-tal,

Prop. 1985/86: 100

Bil. 13

med rän

tesubvention

utan

räntesubvention

Paritets-

Ränte-

Summa

Paritets-

Ränte-

Summa

lån

lån

lån

lån

1976

443

448

891

0

8

8

1977

454

449

903

0

7

7

1978

464

448

912

1

8

9

1979

470

447

917

0

9

9

1980

475

447

922

0

8

8

1981

462

440

902

1

15

16

1982

463

412

875

1

42

43

1983

462

328

790

1

126

127

1984

458

231

689

6

222

228

1985

430

160

590

33

291

324

Den under de senaste åren förhållandevis kraftiga ökningen av antalet lågenheter ulan räntesubvention - dvs. lägenheter för vilka amortering av pariletslån/räntelån skall påbörjas eller har påböriats — beror på de extra upptrappningar av de garanterade räntorna som gjordes åren 1983-1985. År 1986, då de garanterade räntorna dels sänks till följd av fasfighelsskat-lens införande, dels höjs om mitt förslag till extra upptrappning genomförs, torde antalet lägenheter utan subvention ändras i relativt begränsad omfatlning.

De år då man har stora upptrappningar av de garanterade räntorna, får vissa låntagare vidkännas betydande amorteringsökningar. Delta förhållande är en konsekvens av den princip som ligger till grund för amorteringen och somjag nyss redogjorde för. Även om amorteringarna ökar relativt kraftigt i förhållande till tidigare amorteringar och till lånets storlek, bör dock noteras att del normalt är fråga om relativt begränsade ökningar uttryckt i kr./m.

Den genomsnilfiiga utgiftsökningen - i form av ökad amortering och/eller minskal ränlebidrag - för olika årgångar av hyres- och bosladsrättshus till följd av den extra upptrappningen av de garanterade räntorna år 1986 som jag har föreslagit framgår av den tabell som jag redovisade i anslutning lill förslaget.

Med hänsyn till den relativt begränsade utgiftsökningen för berörda fastighetsägare och till det arbete som pågår inom bostadskommittén (Bo 1982:02) bör enligt min mening en eventuell omprövning av principen för amortering anstå i avvaktan på resultatet av kommitténs arbete.

Översyn av bostadslånereglerna

I olika sammanhang påpekas det alt bostadslånereglerna är komplicerade,
svåröverskådliga och svårtillgängliga. Till bostadslånereglerna hänför jag
bosladsfinansieringsförordningen (1974:946) (BFF) och förordningen
(1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån
(BLP) samt bosladsstyrelsens föreskrifter till förordningarna, vilka finns
intagna i bostadsslyrelsens författningssamling (BOFS). Jag anser all kriti
ken lill slor del är befogad. En översyn av BFF och BLP har därför

påbörjats inom bostadsdepartemenlel. Samtidigt med denna översyn pågår    Prop. 1985/86: 100 inom bostadsstyrelsen en översyn av föreskrifterna till förordningarna     Bil. 13 enligt de riktlinjer som anges i prop. 1983/84: 119 om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd.

För riksdagens information viU jag översiktligt redovisa inriktningen av dessa översynsarbelen.

Översynen av BFF och BLP genomförs i två etapper. I den försia elappen har en saklig granskning gjorts av gällande regler. Översynen har därvid inriktats pä

-    att utmönstra sådana regler som inte längre behövs,

-    att föreslå förtydliganden av oklara regler,

-    alt pröva om det finns regler som kan slopas eller förenklas på grund av alt del finns molsvarande regleringar i andra författningar. Resultatet av den sakliga genomgången av BFF har redovisals i en

departementspromemoria (Ds Bo 1985:1) Översyn av bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) m.m. Jag återkommer strax till förslagen i promemorian.

Del finns emellertid enligt min mening också etl stort behov av atl förbättra presentationen av bosladslånereglerna. För atl åstadkomma en enklare och mer överskådlig presentation av bestämmelserna i BFF och BLP, förefaller den lämpligaste lösningen vara all ersätta dessa båda förfallningar med ett antal nya författningar som var och en innehåller regleringen för en viss ärendetyp. Författningarnas disposition och språk bör också ses över. Arbetet med att förbättra presentationen, som utgör den andra etappen i översynen, bedrivs med sikte på alt nya författningar skall träda i kraft den 1 juli 1986.

Enligt uppgift från bostadsslyrelsen syftar översynen av föreskrifterna bl.a. fill atl onödiga föreskrifter m.m. utmönstras ur styrelsens författningssamling och all en serie med handböcker för olika ärendelyper utarbetas. Handböckerna kommer all innehålla förordningstext, bosladsslyrelsens föreskrifter och den kompletterande information som behövs för atl läsarna skall få en så långt möjligl uttömmande beskrivning av bosladslå-nereglernas innebörd. Enligt uppgift från styrelsen bedrivs arbetet med föreskrifterna och de nya handböckerna med sikte på att detta skall vara klart lill den Ijuli 1986.

Samiidigt med översynen av BFF och BLP pågår etl arbeie med att förenkla metoden vid beräkning av låneunderlag för bostadslån. Delta arbete bedrivs av en arbetsgrupp med företrädare för bostadsdepartementet, bostadsslyrelsen. Fastighetsägareförbundet, HSB, Riksbyggen, Svenska Byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.

I departementspromemorian finns etl antal förenklingsförslag som inte
kräver riksdagens medgivande för att genomföras. Bland förslagen finns
flera förtydliganden för att undanröja oklarheter i bestämmelserna. Exem
pel på detla är att markvillkorsbestämmelserna ändras så all avsikten med
villkoret — som det beskrivs i prop. 1982/83:118 — framgår, dvs. atl
kommunen med stöd av markvillkoret kan främja sina bostadspolitiska
syften på två sätt, antingen genom atl överlåta fasligheter för ny- och     39

ombyggnad till lämpliga byggherrar eller genom all ställa villkor för atl Prop. 1985/86: 100 tillstyrka dispens från markvillkoret. Vidare ingår bland förslagen att slopa Bil. 13 svensk standard som villkor för bostadslån. Förslaget motiveras av all länsbostadsnämnderna saknar reahstiska möjligheter all kontrollera om kravet är uppfyllt eller inle och alt del i första hand är en fråga för branschen alt enhetlighet iakttas. Jag återkommer senare, när jag behandlar Byggnadsforskning, energihushållning m.m. (s. 85). till frågan om svensk standard. För alt förenkla för lånesökanden och möjliggöra en rationell hantering av bostadslåneärenden föreslås vidare att ettbeslutsför-farande i stället för nuvarande ivåbeslutsförfarande skall kunna tillämpas även när det är fråga om mindre projekt som avser flerfamiljshus eller andra småhus än sådana som lånesökanden skall bo i.

Jag övergår nu lill de förslag i promemorian som förutsätter riksdagens StäUningstagande.

Det kommunala inflytandet

Del första förslaget i promemorian avser det kommunala inflytandet i bostadslåneärenden. Bestämmelsen härom finns i 3 § tredje stycket BFF och innebär all länsbostadsnämndens beslul får avvika från förmedlingsor-ganels yttrande endast om det föreligger särskilda skål. Ärenden vari kommunen själv är sökande undantas dock.

Innebörden av det kommunala inflytandet utvecklas i prop. 1977/78:93. Här anges all kommunerna skall ha elt avgörande inflytande i lämplighetsfrågor men atl länsbostadsnämnden bl. a. skall svara för produktionskostnadsfrågor och regellolkningsfrågor. Dessa och andra uttalanden i propositionen ger emellertid inte alllid tillräcklig vägledning för alt bedöma i vilka bosladslånefrågor som kommunen skall ha ett avgörande inflytande. I många sammanhang har därför uppstått osäkerhet om vilka frågor det kommunala inflytandet omfattar. För atl skapa klarhet föreslås i den förutnämnda promemorian atl regleringen i 3 § tredje stycket slopas och att det i stället i de berörda bestämmelserna uttryckUgen anges i vilka fall det kommunala inflytandet gäller. Kommunens bedömning skall enligt förslaget vara avgörande för prövningen i följande frågor med undantag för ärenden i vilka kommunen själv är sökande. Jag vill redan nu anmäla att jag ansluter mig lill förslaget i denna del.

Bostadslån för nybyggnad lämnas under fömtsättning atl det kan antas föreligga elt varaktigt behov av bostäd.erna (7 § första stycket). Bedömningen av det varaktiga behovet vid nybyggnad är en fråga i vilken kommunen bör ha ett avgörande inflytande på gmnd av sill ansvar för bostadsförsörjningen. Undantag från det kommunala inflytandet bör dock få göras för kommuner i ett område som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende. Prövningen enligt denna bestämmelse avser behovel av de aktuella bostäderna. Den ekonomiska prövningen av ett projeki görs däremoi av länsbostadsnämnden enligt bestämmelserna i 15§, som bl.a. anger att bostadslån inte lämnas om det finns en påtaglig risk för förlust på lånet.

40

Som förutsättning för bostadslån fill ombyggnad gäller bl.a. att husets Prop. 1985/86: 100 kvaliteter tas tiU vara i skälig omfattning (8 § första siycket 4). Länsbo- Bil. 13 stadsnämndens möjligheter alt i detalj bedöma kvaliteter hos elt hus före och efter en ombyggnad är begränsade, eftersom nämnden normall inte gör besiktningar. Med hänsyn härtill och lill önskemålet om att all prövning av ett projekts lekniska och funktionella utformning skall göras i ett sammanhang, bör kommunens bedömning av frågan om befinlliga kvaliteter las lill vara i skälig omfatlning vara bindande vid den forisatta prövningen av låneärendet.

Som förutsättning för bostadslån lill ombyggnad gäller vidare atl lägenheternas standard efter ombyggnaden inte får överstiga normal standard i nyproducerade lägenheter. Även detla är en fråga om projektets tekniska och funktionella kvaliteter. 1 likhel med vad som har föreslagits beträffande bedömningen av frågan om husets kvaliteter tas till vara i skälig omfatlning bör ocksä bedömningen av standarden efter ombyggnaden ankomma på kommunen.

Enligt 9 a § BFF lämnas bostadslån under förutsättning atl huset ansluts till kollektiv värmeanläggning eller lill befintligt gasnäl avselt för distribution av naturgas, om sådan anslulning är möjlig och del inle föreligger särskilda skäl mot anslutningen. Om anslutning skall krävas eller inte är en fråga som beror på kommunens energiförsörjningsplanering. Del är således en fråga som kommunen bör avgöra. Kommunen bör dock inte få ställa krav på anslulning om värmeförsörjningen med större fördel kan tillgodoses på annal sätt.

Bostadslån lämnas inte om låntagaren kan antas sakna fömtsättningar alt fullgöra de skyldigheter som följer med lånet eller atl förvalta huset tillfredsställande (15 § första stycket 1). Denna punkt i 15 § ställer krav på en prövning av lånesökandens förutsättningar alt dels fullgöra ekonomiska och andra skyldigheter som följer med själva bostadslånet, dels förvalla huset fillfredsställande. Den sislnämnda prövningen avser sökandens allmänna lämplighet i olika avseenden. Kommunen bör ha ett avgörande inflytande i denna lämplighetsfråga som inle direkl har med den ekonomiska prövningen alt göra. Kommunens prövning av lånesökandens lämplighet bör göras på samma gmnder som motsvarande prövning enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.

Samma typ av lämplighetsprövning skall göras om låntagarens fastighet övergår lill en ny ägare och denne ansöker om alt få överta bostadslånet. Det finns ingen anledning att behandla överlagandefallen på annal sätt. Även i dessa fall bör alltså kommunen ha ett avgörande inflytande vid bedömningen av den nye ägarens förutsättningar att förvalta huset tillfredsställande.

Om ansökan om bostadslån avser nybyggnad av minst lio bostadslägen
heter, skall sökanden förbinda sig alt i god lid före färdigställandet lämna
den information om bostäderna (bofakta) som de bostadssökande behöver
(52 § andra siycket). Bofakta skall utformas enligt föreskrifter som bo
stadsstyrelsen meddelar. Kravet på bofakta gäller oavsett vilken annan
informalion som finns. Onödigt dubbelarbete bör emellertid undvikas. Om
det finns annan information som motsvarar bofakta, bör således något krav     41

på bofakta inte ställas. Kommunen, som bäst känner lill om annan infor-     Prop. 1985/86: 100
mation finns, bör avgöra om krav på bofakta skall ställas eller inte.        Bil. 13

Lägsta godtagbara standard

Enligt 8 § andra stycket I BFF lämnas bostadslån för ombyggnad av bostadslägenheter under förutsättning att lågenheternas standard efter ombyggnaden inte understiger lägsia godtagbara standard enligt 2 b § bostadssaneringslagen (1973:531). Beträffande bestämmelsen i BFF har följande framförts i promemorian.

Antalet lägenheter i landet som i dag inle uppfyller kravet på lägsta godtagbara standard är ca 100000. Ombyggnader leder som regel till atl lägsta godtagbara standard uppnås oberoende av kravet i 8 § andra stycket I BFF, eftersom byggnadslov normalt förutsätter högre standard. Vidare föreskrivs det i 2§ första siycket BFF atl bostadslån får lämnas för ombyggnader som leder till fullvärdiga bosläder, vilkel innebär att lägsta godtagbara standard måste uppnås. Bestämmelsen i 8 § andra stycket I föreslås därför slopad. Om förslaget genomförs kan även vissa andra bestämmelser i BFF slopas.

Jag delar den bedömning som görs i promemorian och förordar att förslaget genomförs.

Säkerhet för bostadslån

Enligt 18 § BFF gäller alt bostadslån till bl.a. kommuner lämnas ulan säkerhet. För alla andra låntagarkategorier är huvudregeln att säkerhet för bostadslånet skall lämnas i form av pantbrev. Allmännytliga bostadsföretag kan dock alternativt lämna kommunal borgen som säkerhet. Vissa andra undantag från huvudregeln finns också.

Om en kommun har gått i borgen för ell allmännyttigt bostadsföretag, skall företaget enligt 18 § fiärde stycket förbinda sig atl inle upplåta panträtt i statslånets förmånslåge, s.k. dubbelbelåning, för annat ändamål än som säkerhet för lån för sådana kostnader för byggnadsföretaget som överstiger pantvärdel lill del belopp som lånsbostadsnämnden godkänner eller för sådana förbättringar av fastigheten som ökar dess värde. Motsvarande gäller om en landstingskommun har gått i borgen för ell bostadsföretag i vilkel landstingskommunen har elt bestämmande inflytande och som arbelar utan enskilt vinstsyfte.

1 denna fråga anförs följande i promemorian.

Kommunal borgen i stället för pantbrev som säkerhet för bostadslån
medför både alt kostnaderna för atl ta ut pantbrev försvinner och att
hanteringen för låntagaren förenklas. För lånemyndighelerna är kommunal
borgen alt föredra både ur säkerhetssynpunkt och med hänsyn till att
hanteringen är enklare. Bostadslånereglerna bör därför inte lägga hinder i
vägen för kommuner som vill lämna kommunal borgen som säkerhet för
bostadslån även till andra än allmännyttiga bostadsföretag. Därför föreslås
att huvudregeln ändras så atl säkerhet för bostadslån i fortsättningen skall
kunna lämnas anfingen i form av pantbrev i fastigheten eller i form av         42

kommunal borgen som för egen skuld. 1 de fall kommunal borgen lämnas    Prop. 1985/86:100 föreslås all förbudet i 18 § fjärde stycket mot dubbelbelåning skall gälla.     Bil. 13 Om förslaget genomförs kan 18 § andra och femte styckena slopas.

Jag ansluter mig till bedömningarna i promemorian och förordar att förslaget genomförs. Enligt min mening bör konsekvenserna av förslaget följas upp av lånemyndigheterna. Det gäller dels anlalet ärenden som blir aktuella, dels eventuell konstaterad dubbelbelåning.

Påbörjande före lånebeslutet

Enligt 20 § BFF gäller som huvudregel att bostadslån inle lämnas om arbetena har påböijats när låneansökningen prövas. Undanlag från huvudregeln kan medges, om det finns synneriiga skäl. Ombyggnader av mindre omfatlning undantas från huvudregeln, om omständigheterna i ärendet ger anledning till det. Om del finns särskilda skäl kan länsbostadsnämnden ge dispens så alt byggnadsföretaget kan påbörjas innan låneansökningen prövas.

1 promemorian anförs följande beträffande "påbörjanderegeln".

Det ursprungliga syftet med regeln var alt lånemyndighelerna i tid skulle kunna påverka etl byggnadsobjekl tekniskt och ekonomiskl. Numera har emellertid den tekniska granskningen av byggnadsobjekten helt flyttats lill byggnadsnämnderna. Ytterligare ett syfte med påbörjanderegeln har varit alt styra byggandet i liden när bostadslånen var rambegränsade.

F. n. pågår enligt en överenskommelse mellan bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen en försöksverksamhel i 14 län angående den arbetsmarknadspolitiska styrningen av bosladsbyggnadsverksamheten. Försöksverksamheten innebär att länsbostadsnämnderna i beslut om bostadslån för nybyggnad av flerfamiljshus och gruppbyggda småhus saml vissa ombyggnader av flerfamiljshus skall ange en av länsarbetsnämnden rekommenderad påbörjandelidpunkl. Försökel skall enligt uppgift utvärderas hösten 1986.

Regeln om påbörjande medför å ena sidan att möjligheterna att få bostadslån för tekniskt och ekonomiskt goda projekt kan försvinna, om arbetena har påböriats före länsbostadsnämndens prövning av låneansökan. Uteblivet bostadslån och räntebidrag får normalt allvariiga ekonomiska följder för den drabbade och uppfattas av lånesökanden som orimligt hårt. Å andra sidan medför regeln normalt att finansieringen och därmed de ekonomiska förulsällningarna för projektet klarläggs innan arbetena påböijas. Della är som nämnts regelns syfte, som får vågas mot nackdelen av all bra projekt som påbörjas för lidigl riskerar att bli utan bostadslån.

Påbörjanderegeln bör få en mer ändamålsenlig utformning. Som huvud
regel bör fortfarande gälla att bostadslån inte får lämnas om arbetena har
påböriats när låneansökningen prövas. Undanlag från huvudregeln före
slås dock kunna göras om sökanden har haft beaktansvärda skäl för all
påbörja arbetena före nämndens prövning, t.ex. genom alt en fördröjning
av påbörjandet skulle försvåra ett rationellt genomförande eller leda till
ekonomiska förluster för lånesökanden som inte är obetydliga. Vidare
föreslås att nämnden under samma förutsättning skall kunna lämna sökan- 43

den dispens atl påbörja arbetena. Någon låneansökan behöver inle ha     Prop. 1985/86: 100

inkommit lill nämnden för alt dispensbeslut skall kunna lämnas. Det är     Bil. 13

dock vikiigi alt sökanden i beskedet om dispens tydligt informeras om

risken för avslag och följderna av della. Den föreslagna ändringen ger

sökanden fördelar men innebär också all han riskerar all ell påbörjat

projeki kan bli ulan bostadslån.

Jag förordar att förslaget genomförs. Jag vill stryka under att lånemyndighelerna även med denna ordning självfallet skall pröva etl projeki enligt samma grunder vare sig det är påbörjat eller inte. Det blir därför, som framhålls i departementspromemorian, lånesökanden som har att la ställning till om han vill ta den risk som del innebär alt börja bygga innan lånemyndighelen har tagit ställning till ansökan om lån.

Fördjupning av bostadslån

Om lånesökanden inle kan erhålla underliggande kredit som uppgår till 70% av låneunderlagel, kan bostadslånet enligt 30 § första stycket BFF fördjupas. Del innebäratt bostadslånet utökas med det belopp som sökanden inte kan få som reguljärt botlenlån. Den övre gränsen för olika fall av fördjupning anges i 31 §. För nybyggnad av flerfamUjshus är den övre gränsen 10% av låneunderlagel och för ombyggnad av flerfamiljshus 70% av låneunderlaget. Bostadslån för ombyggnad får dock i sin helhet inle översliga del lån som hade kunnat lämnas för en molsvarande nybyggnad. Möjlighelerna all fördjupa vid både ny- och ombyggnad av småhus är väsentligt slörre.

Lån för ombyggnad av flerfamiljshus får fördjupas ulan prövning av sökandens möjlighet all få underliggande kredil (aulomalisk fördjupning), om låneunderlaget uppgår till högst 100000 kr.

1 promemorian anförs följande I denna fråga.

Möjligheten atl fördjupa bostadslånet för flerfamiljshus har utnyttjats i en mycket begränsad omfattning under senare år, både vid ny- och vid ombyggnad. Fördjupning vid ny- och ombyggnad av småhus är dock relativt vanlig. Under budgetåret 1983/84 förekom fördjupning vid ny- och ombyggnad av flerfamiljshus efler behovsprövning bara i Jämtlands och Västernorriands län. I Västernorrland har länsbostadsnämnden numera överenskommit med boltenlåneinslituten om all underliggande kredit skall lämnas upp till bostadslånets undre gräns vid ny- och ombyggnad av flerfamiljshus. Enligt uppgift pågår överiäggningar mellan länsbostadsnämnden i Jämtland och bottenlåneinstilulen i samma fråga. Syftet är att nå samma överenskommelse som i Västernorrland.

Mot bakgrund av det nu anförda föreslås i promemorian att möjligheten att fördjupa bostadslånet vid ny- och ombyggnad av flerfamiljshus slopas. Av administrativa skäl bör dock den automatiska fördjupningen behållas för flerfamiljshus.

Jag förordar all förslaget genomförs. Om behovet av fördjupning åter skulle bli aktuellt för flerfamiljshus, får frågan naturiigtvis tas upp fill nya överväganden.

44

övertagande av bostadslån till egnahem     v.-'            Prop. 1985/86:100

Enligt 45 § andra stycket BFF gäller vissa begränsningar i fråga om möjlig-heterna att få överta bostadslånet för den som förvärvar etl eget hem genom köp eller byte. Begränsningarna gäller dock inte för bostadslån som avser energisparåtgärder eller ålgärder för alt minska radondolterhallen. Bestämmelsen innebär att den nye ägaren inte får överta lån med en resterande skuld på 15000 kr. eller mindre. Om del utestående beloppel inte överstiger 18750 kr. får en femtedel av lånet övertas. Överstiger lånebeloppet 18750kr. får den del som överstiger 15000 kr. övertas. Om det vid förvärvstidpunklen finns flera lån som har beviljats för fastigheten, skall bestämmelserna tillämpas på det sammanlagda skuldbeloppet.

1 promemorian anförs följande.

Den nuvarande "15000 kr.-regeln" medför att den nye ägaren kan få överta mycket små lån. Om lånebeloppet vid överlätelsetillfället är exempelvis 16000 kr. kan överlagande medges med en femtedel av 16000 kr. eller med 3 200 kr. Administrativa skäl talar mot att så små lån skall kunna få överläs. Med den möjlighet som finns alt ta upp nya lån på kreditmarknaden vid fastighetsöveriålelser finns del inte något skäl atl medge övertagande av lån som efter minskningen med 15000 kr. år mindre än 10000 kr. "15000 kr.-regeln" bör därför ändras så atl övertagande inte skall medges om det kvarvarande lånebeloppet efter minskningen med 15000 kr. år mindre än 10000 kr. Om del finns flera statliga lån som har beviljats för fasligheten, bör bestämmelsen även i fortsättningen tillämpas på del sammanlagda skuldbeloppet.

Något skäl för alt undanta bostadslån som avser energisparåtgärder eller åtgärder för alt minska radondolterhallen från tillämpningen av "15000 kr.-regeln" fmns inle. Därför föreslås också atl särregleringen för dessa lånetyper slopas.

Jag förordar atl även della förslag genomförs. Förslaget leder lill atl antalet lån i bostadsverkets länestock minskar snabbare än vad som eljest skulle vara fallet. Jag vill understryka att lån av denna storlek antingen är subvenlionsfria eller att subventionen år så liten att den bara marginellt påverkar boendekostnaden.

Köpeskillingskontrollen

Jag övergår slutligen lill ett förslag om alt slopa den s. k. köpeskiilingskonlroilen.

Enligt 45 § tredje stycket BFF kan köpeskillingens storlek i vissa fall vara etl hinder för en ny ägare alt helt eller delvis få överta bostadslån för småhus som skall bebos av låntagaren.

Om den nye ägarens förvärv sker inom tre år från dagen för lånets utbetalning, krävs för övertagande förutom att kommunen har åtagit sig förlustansvar enligt 19 § BFF för lånet också att köpeskillingen anses godlagbar. Prövningen av frågan om köpeskillingen är godlagbar görs av länsbostadsnämnden. Vid prövningen beaklas dels den ursprungligen godtagna produktionskostnaden, dels försäljningskostnader, förbättringar och

45 den allmänna ökningen av nybyggnadskostnaderna.

Även om förvärvet sker efler tre år från dagen för lånets utbetalning Prop. 1985/86: 100 krävs i princip att kommunen åtar sig ansvar enligt 19 § BFF för att lånet Bil. 13 skall få överläs. Om kommunen vägrar att åta sig sådant ansvar utgör emellertid delta inte något hinder för övertagande, om denna vägran beror pä alt köpeskillingen enligt kommunens bedömning inle är godtagbar. Om den nye ägaren i elt sådant fall övertar lånet, skall räntebidraget dock normah upphöra och den återstående amorteringstiden förkortas med en tredjedel.

I promemorian anförs följande.

Regler om köpeskillingskontroll av statsbelånade gruppbyggda småhus fanns på 60-talel fram till år 1968 och återinfördes i samband med 1974 års bostadspolitiska reformer (prop. 1974: 150, CU 36, rskr 372). Reglerna om köpeskillingskontroll av statsbelånade småhus som lånesökanden skall bo i (styckebyggda småhus) infördes däremoi så sent som år 1979 (prop. 1978/79:55, CU 7, rskr 119). Detta gjordes samiidigt med atl reglerna för köpeskiilingskonlroilen skärptes.

Syftet med köpeskillingskontrollen är att förhindra oskäliga kapitalvinster och motverka spekulation.

Bostadsstyrelsen har lidigare utvärderat köpeskillingskontrollen och dess fillämpning under åren 1980 och 1981 saml första kvartalet 1982. Enligt utvärderingen motsvarade då den faktiska köpeskillingen för gruppbyggda småhus 92-94% av den köpeskilling som kan godtas enligt 45 § tredje stycket BFF. För styckebyggda småhus var motsvarande värde 90-95%. I del sammanhanget redogjorde styrelsen också för vissa problem med att fastställa en godtagbar köpeskilling för styckebyggda småhus. Mot bakgrund av de uppgifter som hade lämnats föreslog styrelsen att köpeskillingskontrollen för styckebyggda småhus skulle upphävas.

Frågan om slopande av köpeskillingskontrollen behandlades i prop. 1982/83:100 (bil. 13). 1 propositionen framhölls alt frågan borde övervägas ytterligare och all ställning inte borde las förrän man bättre kunde överblicka bl.a. effekterna på prisutvecklingen av vissa ändringar av lånereglerna m. m. samt den pågående skaltereformen.

Bostadsslyrelsen har i avsikt all belysa köpeskiUingskonlrollens nuvarande betydelse gjort en ny undersökning, som avser överiåtelser under perioden första kvartalet 1983 t. o. m. andra kvartalet 1985. Undersökningen, som har utförts som en enkät till samtliga länsbostadsnämnder, redovisas i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 och avser både gruppbyggda och styckebyggda småhus. I enkäten efterfrågades hur många överiåtelser under perioden som hade avstyrkts på grund av att köpeskillingskontrollen hade utövats och hur många överlåtelser som totalt hade prövats.

Enkäten gav vid handen atl endast två överlåtelser hade hindrats på grund av köpeskillingskontrollen och att man hade haft totalt 7 346 överlåtelser under perioden. Bostadsstyrelsen föreslår med hänsyn till resultatet av denna undersökning all köpeskillingskontrollen för styckebyggda småhus avskaffas.

Med hänsyn till att köpeskillingskontrollen inte längre synes vara nöd
vändig som ell medel för all påverka prisutvecklingen på stalligl belånade    46

småhus, föreslås i promemorian att den upphävs för både gruppbyggda och     Prop. 1985/86: 100 styckebyggda hus. En följd av delta är atl även den kommunala köpeskil-     Bil. 13 lingskonlrollen bör slopas, vilket innebär alt förordningen (1980:333) om ändrade lånevillkor vid övertagande av vissa bostadslån rh: m. kan upphävas. Denna förordning avser småhus som är belånade enligt äldre låneformer.

Jag förordar alt åven detla förslag genomförs. Om prisutvecklingen på småhus skulle motivera det, kommer jag emellertid att snabbt ta upp frågan om atl återinföra en köpeskillingskontroll.

Överlåtelser av aktier eller andelar i allmännyttiga bostadsföretag

Länsbostadsnämnden kan enligt 5 § BFF godkänna bostadsföretag som allmännyttigt under fömtsättning atl kommunen tillskjuter hela grundkapitalet och utser samtliga ledamöter i förelagets styrelse. För att elt sådant godkännande skall komma i fråga krävs dessutom att företaget är etl bolag eller en stUlelse och arbetar utan enskilt vinstsyfte. Av övergångsbestämmelserna till BFF framgår all som allmånnyttigt bostadsförelag anses även sådant företag som godkänts som allmännyttigt före den I januari 1975. Enligt de äldre bestämmelserna (5 § bostadslånekungörelsen) fick bolag eller stiftelse som arbetade utan enskilt vinstsyfte samt under samverkan med och tillsyn av kommunen, godkännas som allmännyttigt bostadsföretag. Som ytterligare förutsättning gällde att kommunen utsåg mer än halva antalet ledamöter av företagets styrelse och att övriga styrelseledamöter utsågs av personer eller förelag som var fristående i förhållande till egentliga byggnadsföretagarintressen.

I samband med granskning av översynen av BFF och BLP har frågan om varaktigheten av ett godkännande som allmännyttigt bostadsföretag uppmärksammats. Del finns inle några bestämmelser som anger hur godkännandet påverkas t. ex. av en överlåtelse av aktier eller andelar i etl allmännyttigt bostadsförelag som drivs i bolagsform eller av någon annan förändring av fömlsättningarna för godkännandet.

Vid överlåtelse av en fastighet som är statligt belånad får den nye ägaren, enligt 45 § BFF, ansöka om övertagande av statslånet. Beviljas ansökan om övertagande skall den nye ägaren betala tillbaka den del av lånet som han inle skulle ha varit berättigad till om lånet i stället hade beviljats honom (46 § BFF). Motsvarande.bestämmelser saknas för det fall alt aktier eller andelar överlåts i ett bolag som äger stadigt belånade fastigheter. Såvitt gäller stiftelser aktualiseras inle denna fråga eftersom endast fastigheterna kan överlåtas i etl företag som drivs i denna form.

Jag anser atl del är otillfredsstäUande att likartade situationer behandlas olika när det gäller allmännyttiga bostadsförelag beroende på vilken företagsform de drivs i. Jag föreslår därför atl bestämmelser införs i BFF som gör det möjligl alt återkalla godkännande av etl förelag som allmännyttigt, om aktier eller en andel i förelaget överlåts till annan än en kommun eller om de fömtsättningar som gäller för godkännande inle längre föreligger. Vidare föreslår jag alt en bestämmelse införs som gör del möjligt atl

jämställa överlåtelser av aktier eller andelar i allmännyttiga bolag med        47

överlåtelser av bolagets fasligheler när det gäller villkoren för bostads-

lånen. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1986 och gälla överlä-     Prop. 1985/86: 100
lelser som äger rum fr.o. m. den 11 januari samma år.           Bil. 13

Konsumentskydd vid nybyggnad av småhus

Sedan år 1981 gäller som villkor för bostadslån för nybyggnad av gruppbyggda småhus all köparen tillförsäkras elt med hänsyn till allmänna konsumentintressen fillfredsställande skydd i avtalsförhållandet med säljaren. Riksdagen beslutade (CU 1980:29, rskr 244) all införa villkoret efter förslag i prop. 1980/81:100 (bil. 16). I propositionen anges riktlinjerna för att villkoret skall anses uppfyllt.

I propositionen konstaterades att lånevillkoret lorde anses uppfyllt om slandardvillkoren ABS 80 (Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader, där enskild konsument är köpare) med tillhörande konlraktsformulär tillämpas med en tvåårig garantitid. Dessa standardvillkor har tillkommit efler förhandlingar mellan bostadsstyrelsen, konsumentverket och Svenska kommunförbundet saml parterna på småhusmarknaden.

Når lånevillkoret infördes fanns två konlraktsformulär utarbetade. Det ena avser fall då köpare av statligt belånade grupphus köper marken av någon annan än entreprenören, och det andra avser sådana förvärv som omfattar både tomt och hus. I propositionen angavs atl etl konlraktsformulär för småhus som skall bebos av lånesökanden (styckebyggda småhus) var under utarbetande. Därför begärdes riksdagens bemyndigande att införa det nyssnämnda lånevillkoret för styckebyggda småhus när kontrakts-formuläret var klart.

En överenskommelse om ett kontraktsformulär för styckebyggda småhus har numera träffals av de parter som enade sig om ABS 80. Enligt formuläret är delta i första hand avsett för de fall all säljaren på total- eller generalentreprenad svarar också för såväl byggnads- som installationsarbeten.

Med det nytillkomna kontraklsformuläret finns förutsättningar för all nu utvidga lånevillkoret till styckebyggda småhus där säljaren uppför huset på total- eller generalenlreprenad. Jag vill informera riksdagen om att jag kommer atl föreslå regeringen att villkoret uividgas till dessa fall, att gälla fr.o. m. den 1 juli 1986.

Bostadslån för eget arbete vid ombyggnad av fierbostadshus

Bostadslånels storlek bestäms på gmndval av etl i särskild ordning faslslälli låneunderlag. Vid ombyggnad gäller alt låneunderlagel skall motsvara den ombyggnadskostnad som länsbostadsnämnden godkänner. I den godkända ombyggnadskoslnaden ingår både malerial- och arbetskostnader. Beträffande flerbostadshus ingår arbetskostnaderna oberoende av vem som utför arbetet. 1 fråga om småhus gäller atl arbetskostnader får ingå i låneunderlagel endast om arbelel utförs av någon annan än lånesökanden.

Bosladsstyrelsen har i åtskilliga ärenden om bostadslån för ombyggnad
av flerbostadshus uppmärksammat all sökanden har motiverat stora skill-    48

nåder mellan uppgiven och verifierad kostnad med att eget arbete har    Prop. 1985/86:100 ulförts i projektet. Sökanden får på della sått ett lån till kraftigt subven-     Bil. 13 tionerad ränta som han fritt kan förfoga över för konsumtion eller investering.

Mol denna bakgrund har bostadsstyrelsen föreslagit atl eget arbete inle skall få belånas vid ombyggnad av flerbostadshus. Jag ansluter mig lill styrelsens förslag och förordar atl vid ombyggnad av flerbostadshus arbetskostnader får ingå i låneunderlaget endast om arbetet utförs av någon annan än lånesökanden i de fall denne är en privatperson eller enskild firma. Om lånesökanden är elt handels- eller kommanditbolag bör i låneunderiaget inle få räknas in sådant arbete som utförs av någon av delägarna i bolaget.

Det kommunala infiytandet i bostadsrättsföreningar

Riksdagen har som sin mening gett regeringen till känna (CU 1982/83: 25, rskr 275) alt del finns anledning att utvärdera effekterna av att kommuner, enligt lagen (1947:523) om kommunala ålgärder lill bostadsförsörjningens främjande, sedan den I juli 1982 är skyldiga all utöva insyn i vissa bostadsrättsföreningars verksamhet. Regeringen har med anledning härav gett bostadsslyrelsen i uppdrag atl, med beaktande av vad som har anförts av civilutskotlet i frågan, kartlägga och till regeringen redovisa effekterna av införandel av nämnda skyldighet. Enligt uppdraget borde karlläggningen belysa bl.a. vad den ändrade ordningen har inneburit i fråga om kommunernas möjligheter att vid bildandet av bostadsrättsföreningar ställa krav i syfte all lillgodose kommunens bostadspolitiska intentioner, och i fråga om skyddet för statens lånefordran.

Bostadsslyrelsen redovisade uppdraget i seplember 1985. Av redovisningen framgår i huvudsak följande.

Med anledning av uppdraget begärde styrelsen yllrande från fyra länsbostadsnämnder och 30 kommuner. Yttrandena borde enligt styrelsen belysa bl.a.

-     vad de nuvarande bestämmelserna har inneburit i fråga om kommunernas möjligheter alt vid bildandet av bostadsrättsföreningar ställa krav i syfte atl tillgodose kommunens bostadspolitiska intentioner,

-     bestämmelsernas inverkan på skyddei för statens lånefordran och

-     i vilken utsträckning nybildning av bostadsrättsföreningar har förekommit under de tre senaste åren dels i samband med nyproduktion, dels genom ombildning från hyresrätt lill bostadsrätt.

Svar inkom från samtliga fyra länsbostadsnämnder och från 25 av kommunerna. Dessulom inkom ett yttrande från Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC).

Av kommunernas yttranden framgick atl de nuvarande bestämmelserna i flertalet kommuner inle har haft någon negativ inverkan på kommunernas möjligheter atl ställa krav vid bildandel av bostadsrättsföreningar i syfte alt tillgodose kommunens bostadspolitiska intentioner.

När det gäller bestämmelsernas inverkan på skyddet för statens låne
fordran hade endasl sju av de tillfrågade kommunerna uttalat sig. Fem av         49

4   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

dem ansåg atl bestämmelserna inte hade haft någon negaliv inverkan i     Prop. 1985/86: 100
della avseende, medan två var av motsatt uppfattning.        Bil. 13

Endast tre av de tillfrågade kommunerna angav atl de, före den 1 juli 1982, hade vägrat bostadsrättsföreningar kommunal insyn. Tjugo kommuner angav atl de aldrig hade vägrat sådan insyn, medan två inle uttalade sig i frågan.

Belräffande anlalet nybildade bostadsrättsföreningar under de tre senasle åren hänvisar styrelsen till de lämnade svaren och anför alt det är omöjligt alt uttala sig i frågan om de nya bestämmelserna har haft någon inverkan på föreningsbildningen.

Enligt styrelsen framgår det av de avgivna svaren att tolv av kommunerna anser atl de nuvarande bestämmelserna kan behållas ulan olägenhet, medan tre kommuner anser atl man bör återgå till den gamla ordningen. Av länsbostadsnämnderna ansåg två atl de nuvarande bestämmelserna borde behållas, medan en ansåg all man borde gå tillbaka till den gamla ordningen. Slutligen ansåg SBC alt de nu gällande bestämmelserna borde behållas.

Styrelsen anser att bedömningen av kommunernas inflytande, före respektive efler den I juli 1982, i princip bör grundas på kommunernas egen uppfattning i frågan och att denna i hög grad synes vara beroende av om den kommunala insynen fidigare har använts som ett redskap för bostadspolitisk styrning eller inte. Styrelsen anför vidare alt den aktuella frågeställningen torde ha en begränsad betydelse i elt slorl antal kommuner där nyproduktionen är låg eller där den i huvudsak uiförs av de folkrörelseko-operativa riksorganisationerna. Styrelsen drar därför slutsatsen atl de gällande bestämmelserna inle upplevs som någon stark begränsning av det kommunala infiytandet. I detta sammanhang pekar styrelsen också på kommunens möjligheter att i annan ordning påverka bostadsförsörjningen genom en aktiv markpolitik och med stöd av markvillkoret.

När det gäller bestämmelsernas inverkan på skyddei för statens lånefordran, framhåller styrelsen alt underlaget för en sådan bedömning är mycket begränsat. Styrelsen konstaterar emellertid för egen del atl några förlusler på lån lill bostadsråltsföreningar efter den 1 juli 1982 inte föreligger. Detla kan emellertid inte tolkas till fördel eller nackdel för de gällande bestämmelserna. Förlusterna på lån lill bostadsrättsföreningar har generellt sell varil försumbara hittills. Några motiv för en återgång till tidigare gällande regler kan således inte utläsas ur kredilrisksynpunkl enligt styrelsen.

Sammanfattningsvis anför styrelsen att utredningen inte ger belägg för att en återgång till äldre regler skulle vara påkallad från de utgångspunkter som har angetts i regeringens uppdrag.

Jag anser för egen del att styrelsens kartläggning ger vid handen att det inle finns skäl alt ändra nuvarande bestämmelser. Jag vill i sammanhanget, liksom bosladsstyrelsen, peka på att en kommun kan använda markvillkoret som ett inslrumenl för att främja sina bostadspolitiska syften.

I detla sammanhang vill jag också la upp frågan om den lid under vilken kommunen skall utöva insyn i bostadsrättsföreningar som förvallar statsbelånade bostadshus.

Bostadslån till en bostadsrättsförening lämnas med 29% av låneunderla- 50

get under förutsättning atl

-     föreningen arbetar ulan enskill vinstsyfte,                         Prop. 1985/86: 100

-     från föreningens bildande mer än halva antalet ledamöter representerar     Bil. 13 bosladskooperativ riksorganisation eller förening som är ansluten lill en

sådan organisaiion, eller i annal fall; som är fristående i förhållande till byggintressenler,

-     minsl en av kommunen utsedd ledamot och suppleant för denne ingår i styrelsen under liden från föreningens bildande lill dess att tio år har förflutit från utbetalningen av lånet,

-     kommunen under den tid, jag har nämnt, ulser minsl en revisor och suppleant för denne.

När det gäller föreningar som ansöker om bostadslån för ombyggnad är del lillräckligl alt den kommunala insynen finns från det att låneansökan ges in.

Av bestämmelserna om kommunal insyn, vilka finns i 26 § BFF, och av bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter framgår all den kommunala insynen, efter medgivande av länsbostadsnämnden, får utövas genom s. k. rapportör i stället för genom styrelseledamot. Det framgår också alt granskningen av föreningens ekonomi och räkenskaper får göras av kommunalt organ i stället för av revisor, efter medgivande av nämnden.

Bestämmelsen om alt den kommunala insynen skall finnas under 10 år infördes den 1 juli 1978 (prop. 1977/78:93, CU 28, rskr 265). Tidigare gällde alt sådan insyn skulle finnas under lånets hela löptid. Föredragande statsrådet anförde i prop. 1977/78:93 (s. 172) att erfarenheterna visade att tiden för kommunal representation kunde begränsas ulan att man därmed eftersatte de intressen som motiverar denna insyn. Vidare anförde statsrådet alt föreningen redan under de 10 första åren med kommunal tillsyn bör ha vunnit sådan kunskap och erfarenhet av förvaltning alt en kommunal insyn inte längre är motiverad.

Stockholms stad har i en framställning till regeringen föreslagit atl kravet på kommunalt inflytande enligt bestämmelserna i BFF skall minskas lill att endast gälla under fem år från det atl bostadslånet har utbetalats. Stockholms stad upplyser att man i kommunen använder sig av rapportör och revisor. Den under senare tid snabba tillväxten av anlalet bostadsrättsföreningar med kommunal insyn har ökat arbetsbelastningen för revisorerna. Den har också ökat p. g. a. ökningen av anlalet föreningar som genomför ombyggnader. Enligt Stockholms stad skulle denna arbetsbelastning kunna minskas om den tid under vilken kommunal insyn skall utövas, minskas från lio till fem år från tiden för utbetalningen av bostadslånet. Fastighetsnämnden i kommunen anser alt denna tid bör vara tillräcklig för bevakningen av bostadsrättsföreningarnas förvaltning. Under denna tid hinner föreningarna inarbeta förvaltnings- och redovisningsrutiner som är tillfredsställande. En sådan ändring skulle slutligen innebära alt kommunernas koslnader för skyldigheten alt utöva insyn skulle minska.

Jag delar uppfattningen all fem år bör vara en lillräckligl lång tid för
bevakning av bosladsrällsföreningarnas förvaltning och för all föreningar
na skall hinna inarbeta förvaltnings- och redovisningsrutiner som är till
fredsställande. Vad bostadsslyrelsen har anfört om den ringa risken för
förluster på de slalliga lånen talar enligt min mening för all bostadsrällsför- 51

eningarna överiag sköter sin förvaltning på ell tillfredsställande sätt. Jag     Prop. 1985/86: 100 föreslår därför atl den fid under vilken kommunal insyn skall finnas i     Bil. 13 bostadsråltsföreningar för atl bostadslån med 29% av låneunderlagel skall kunna beviljas, minskas från tio till fem år. De nya reglerna bör träda i kraft den I juH 1986.

Ändrade grunder för s. k. ingångsvärdebelåning

År 1976 infördes möjligheten att vid ombyggnader av hyres- och bostadsrältshus inräkna inte bara godkänd ombyggnadskostnad utan också markvärdet i låneunderiaget för bostadslån (prop. 1975/76:144, CU 22, rskr 276). Delta värde, kallat ingångsvärde, får räknas in i låneunderlaget under förutsättning att ansökan om bostadslån för ombyggnad görs inom fem år efler del atl sökanden har förvärvat huset. Ingångsvärdet beräknas schablonmässigt som en viss andel av godkänd ombyggnadskostnad. F. n. gäller atl markvärdet får ingå i låneunderlaget med ett belopp molsvarande 25 % av godkänd ombyggnadskoslnad, dock högst med etl belopp molsvarande del för området fastställda beloppet för toml- och grundberednings-kostnad vid nybyggnad.

Närmare bestämmelser om ingångsvärdebelåningen finns i 24 § BFF och i 14 § BLP.

Syftet med ingångsvärdebelåningeii är att få bättre överensstämmelse i finansieringsförutsältningarna mellan statsbelånade ny- och ombyggnader. För att inte missgynna ombyggnader av hus som har innehafts under längre lid än fem år infördes samiidigt en möjlighet att få molsvarande värde beaktat vid beräkningen av räntebidrag. Även om ingångsvärdet i dessa fall inle får inräknas i låneunderiaget, kan låntagaren sålunda få räntebidrag även lill kostnaderna för ränta på andra fastighelslån än de som las upp för atl finansiera själva ombyggnaden. Närmare bestämmelser härom finns i 36 § BFF.

De nuvarande grunderna för beräkning av ingångsvärdet fastställdes år 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11 och 12, rskr 63 och 95). Bostadsstyrelsen har i årets anslagsframställning tagit upp frågan om begränsning av ingångsvärdets storlek. Enligt styrelsen har det nämligen på senare tid visat sig att nuvarande regler medför atl vissa låntagare i praktiken blir överkompenserade lånemässigi genom alt det schablonmässigt beräknade ingångsvärdet överstiger låntagarens faktiska kostnader för förvärvet. Styrelsen föreslår därför att länsbostadsnämnderna ges möjlighet att, efter framställning av kommunen, fastställa ett särskiU maximibelopp för ingångsvärdet vid ombyggnad.

För egen del anserjag att det är olämpligt med ett system som innebär att låntagaren kan få mer i lån och räntebidrag än vad som behövs med hänsyn lill de koslnader som denne har haft. Jag föreslår därför alt ingångsvärdebelåningen ändras så alt ingångsvärdet i låneunderlaget aldrig kan bestämmas till högre belopp än det pris som låntagaren har betalat för fastigheten. De nya reglerna bör träda i kraft den I juli 1986 och tillämpas i ärenden i vilka preliminärt beslut meddelas efler ikraftträdandet.

Vad jag nu har förordat avser enbart grunderna för beräkning av in-        52

gångsvärdel när detta skall inräknas i låneunderiaget enligt 24 § BFF. Milt     Prop. 1985/86: 100 förslag innebär således inle någon ändring av grunderna för beräkning av     Bil. 13 ingångsvärdet när detla bara får beaktas i ränlebidragssammanhang, dvs. när bostadslån avser ombyggnad av hUs som låntagaren har innehaft längre fid än fem år.

Prodiiktionskostnadsanpassad belåning

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning lagil upp frågan om den produklionskostnadsanpassade belåningens kostnadseffekter. Styrelsen föreslår mot bakgmnd av länsbostadsnämndernas erfarenheter alt del närmare utreds huruvida denna belåning har lett till sådana kostnadsökningar all den bör slopas. Frågan om den produklionskostnadsanpassade belåningens effekter har tagils upp också av byggkoslnadskommillén i betänkandet (Ds Bo 1985:4) Regional byggkoslnadsutveckling. Betänkandet remissbehandlas f. n. Jag vill för riksdagens kännedom meddela all belåningssystemets olika delar f. n. ses över inom bostadsdepartementet i syfte alt åstadkomma såväl förenklingar som ökad effektivitet. Till effektiviteten hör givetvis också systemets koslnadsdämpande förmåga. Jag avser all i annal sammanhang återkomma tUl regeringen med en redogörelse för vad översynen har lell fram lill.

Temporära hyresrabatter

Innan jag övergår till anslagsberäkningarna för nästa budgetår vill jag också ta upp frågan om en viss ändring i grunderna för statsbidrag fill temporära hyresrabatter i bostadshus. Sådant statsbidrag lämnas fill ägare av hyres- eller bostadsrältshus under förutsättning all huset uppförs eller byggs om med slöd av statliga bostadslån. Som ytterligare fömtsättning gäller bl. a. att byggnadsarbetena har påbörjats under åren 1983 eller 1984. Bidrag kan emellertid enligt av riksdagen antagna rikthnjer (prop. 1982/ 83:50 bU. 5, CU 8, rskr 112) även lämnas om byggnadsarbetena har påbörjats under år 1982 under förutsättning atl preliminärt beslut om bostadslån eller beslul om medgivande alt påbörja byggnadsarbetena före lånebeslut har meddelats efter den 19 seplember 1982 (CU 1982/83:8 s. 10).

I samband med prövningen av besvär till regeringen i fråga om sådana bidrag har i två fall fråga uppkommit om undantag från kravet alt påbörjan-demedgivandet skall ha lämnats efter nämnda lidpunkt. I båda fallen hade beslul om medgivande att påbörja byggnadsarbetena meddelats före den 19 september 1982 varför ansökningarna om bidrag avslogs. Medgivandena hade dock lämnats kort tid före den 19 september och byggnadsarbetena blev inte igångsatta förrän en lid efler della datum.

Ifrågavarande regel tillkom för atl underlätta fastställandet av tidpunk
ten för byggnadsarbetenas påbörjande. Som framgår av del föregående har
det emellertid inträffat fall där påbörjandemedgivandet har lämnats före
den föreskrivna tidpunkten men där man otvetydigt kan fastställa atl
byggnadsarbetena faktiskt påböriades efter denna tidpunkt. Om det då
finns en godtagbar förklaring fill varför byggnadsarbetena inte påböijades i       53

omedelbar anslutning till påbörjandemedgivandet anserjag att man bör     Prop. 1985/86: 100 kunna göra etl undanlag från regeln alt påbörjandemedgivandet inte får ha     Bil. 13 lämnals den 19 seplember eller fidigare. Jag förordar därför att reglerna för bidragsgivningen ändras så all regeringen i sådant fall kan medge all bidrag lämnas ulan hinder av all beslul om medgivande alt få påbörja byggnadsarbetena före lånebeslut har meddelats före den 19 september 1982.

Anslagsberäkning

Belaslningen på räntebidragsanslaget har ökat under senare år. Delta beror dels på den historiskt sett höga räntenivån, dels på att varje års tillskott av ny- och ombyggda bostäder som kommer in i råntebidragssystemet medför betydligt ökade räntebidragsutgifler. För budgetåret 1986/87 ökar utgifterna dessulom p.g.a. att garanterade räntan har sänkts i samband med införandet av fasfighetsskatten och p. g. a. ändrade beräkningsgrunder för bostadslåneräntan. De åriiga upptrappningarna av den garanterade räntan ger inle elt tillskott liU statsbudgeten som är lillräckligl stort för atl kompensera för ökade räntebidragsutgifler till följd av atl nya årgångar av bostäder kommer in i räntebidragssystemet. Det bör emellertid i sammanhanget framhållas atl intäkterna från fastighetsskatten minskar bostadssektorns belastning på statsbudgeten.

Anslagsbelastningen för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 beräknas uppgå till de belopp som framgår av följande tabell. Tabellen är uppbyggd så att de tre delsummorna och de tre sista delposterna ger den totala anslagsbelastningen. För varje delsumma anges hur olika förändringsfaktorer påverkar utgifterna i förhållande till föregående budgetårs utgift. De beräknade delsummorna för utgifter under budgetåret 1985/86 ulgör ingångsposl för beräkningen av motsvarande delsummor för budgelårel 1986/87.

Beräkningarna avseende budgetåret 1986/87 bygger på att bostadslåneräntan blir 13,4% för bostadslån utbetalda före den 1 juli 1985 och att bostadslån utbetalda därefter får en ränta av i genomsnitt ca 12%. Den obundna räntan har antagits bli i genomsnitt ca 14,5% och den bundna räntan i genomsnitt ca 11,7 %.

54

Prop. i

1985/86: 100

Bil. 13

Beräkning av anslagsbela

stningen för b

lidgetåren 1985/86 och 1986/87

Låneform

Milj. kr. 1985/86

Milj. kr. 1986/87

Anslagspäverkande faktorer

Hyres- och bostadsrätt

Egnahem

Totalt

Hyres- och bost. rätt

Egnahem

Totalt

Lån enligi bostadsfinansieringsförordningen - utgift föregående budgetår'                                        4370

(inkl. enei 3 250

rgisparlån) 7 620

5870

3 270

9140

-   ny årgång

-   konvertering bottenlån

-   normal upptrappning

-   ändring p.g.a. fast.-
skatt

-1-1630

-F50

-180

+ 410

-1-30

-370

-1-2040

-80

-550

-H8I0

-F50

-220

-1-520

+ 540 -110 -390

+ 700

+2350

-60

-610

+ 1 220

-   extra upptrappning

-   ränteändring bostadslån

:

-50

-50

-40 -t-460

-60 +400

-100 + 860

delsumma

5870

3270

9140

8450

4350

12800

Åldre låneformer

-   utgifl föregående bud
getår

-   konvertering bottenlän

-   normala upptrappningar

-   ändring p. g. a. fast.-
skatt

1060 -h90 -90

-

1060 -h90 -90

870 -h30 -90

+ 360

-

870 + 30 -90

+ 360

-   extra upptrappning'

-   ränteändring bostadslån

-190

:

-190

-220 +220

:

-220 +220

delsumma

870

-

870

1170

-

1170

Räntestöd för förbättring av

-   utgift föregående bud
gelår

-   ny årgång

bostadshus

30 -1-50

-

30 -1-50

80

+ 240

-

80

+ 240

delsumma

80

-

80

320

-

320

-   retroaktiva räntebidrag

-   bidrag t hyresrabatter

-   ersättning för förvalt
ningsföriuster

200 250

160

-

200 250

160

150 160

-

150 160

Total anslagsbelastning

7430

3270

10700

10250

4350

14600

' De exlra upptrappningarna resulterar ocksä i ökade amorteringar.

- Inkl. ränlebidrag enl förordn.(1983:40) om ränlebidrag för vissa underhållslån.

Jag beräknar således anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 till 10700 milj. kr. För budgetåret har anvisats elt anslag om 10400 milj. kr.

Anslagsbehovet för budgetåret 1986/87 beräknar jag lill 14600 milj. kr.

Anslagsbelastningen ökar jämfört med budgetåret 1985/86 främst beroende på att nya lån för bostadsbyggande och underhåll beräknas medföra ca 2,6 miljarder kr. i ökade ränlebidrag. Delta motverkas i viss mån av dels den normala upptrappningen av de garanterade räntorna vilken minskar räntebidragen med 0,7 miljarder kr., dels den exlra upptrappning somjag har föreslagit skall ske den I juli 1986 och vilken minskar räntebidragen med drygl 0,3 miljarder kr. under budgetåret 1986/87. Helårseffeklen av den extra upptrappningen blir att räntebidragen minskar med drygt 0,6 miljarder kr. Utgifterna under anslaget ökar även med knappt 1,1 miljarder

55

kr. genom den höjda räntan för bostadslån - varav 0,8 miljarder kr. beror     Prop. 1985/86: 100 på ändrade beräkningsgrunder - saml med knappt 1,6 miljarder kr. lill     Bil. 13 följd av att de garanterade räntorna har sänkts i samband med införandel av fastighetsskatten.

Jag beräknar alt cirka 70% av de lotala räntesubventionerna under budgetåret 1986/87 kommer atl lämnas lill hus med hyres- eller bostadsrättslägenheler. Cirka 90% kommer att lämnas till hus med lån enligt bostadsfinansieringsförordningen, dvs. hus som har uppförts eller byggts om efter år 1974.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att extra upptrappningar av de garanterade råntorna fär
ske i enlighet med vad jag har förordat,

2.    godkänna vad jag har förordat i fråga om förenklingar av vissa bestämmelser i bostadsfinansieringsförordningen (1974:946),

3.    godkänna vad jag har förordat i fråga om återkallande av beslut att godkänna bostadsföretag som allmännyttigt,

4.    godkänna vad jag har förordat i fråga om överiåtelser av aktier eller andelar i bolag som äger statligt belånade fastigheter,

5.    godkänna vad jag har förordat i fråga om ändrade regler för inräknande av koslnader för eget arbeie i låneunderiaget vid ombyggnad,

6.    godkänna vad jag har förordat i fråga om kommunal insyn i bostadsrättsföreningars verksamhet som förutsättning för bostadslån med 29% av låneunderlaget,

7.    medge att ingångsvårdebetäningen ändras i enlighel med vad jag har förordat,

8.    godkänna vad jag har förordat i fråga om statsbidrag till temporära hyresrabatter,

9.    till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 14600 000 000 kr.

B 5. Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m.

1984/85 Utgift    24864000

1985/86 Anslag   125000000

1986/87 Förslag 105000000

Från anslaget betalas ut bidrag tUl åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheter. Bidrag betalas ut efter beslul av regeringen i varje särskilt fall. Bidrag får beviljas inom en ram för stödverksamheten som har fastställls av riksdagen.

Från anslaget bekostas också utgifter för eftergift av hyresförlustlån
enligt   förordningen   (1976:260)   om   hyresförlustlån   (ändrad   senast 56

1982:540). Ansökningar om eftergift m.m. prövas av länsbostadsnämn-     Prop. 1985/86: 100 den. Regeringen beslutar i de fall då låntagaren gör anspråk på avvikelser     Bil. 13 från normalvillkoren. 1 vissa fall kan vidare regeringen, efler ansökan av kommunen, medge alt del lånebelopp som inte efterges får överläs av kommunen som ell särskilt hyresföriustlån.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåren 1983/84 och 1984/85 beviljades eftergift av hyresförlustlån lill etl belopp av 43 resp. 25 milj. kr. Tolalt har inlill utgången av budgetåret 1984/85 eftergifter beviljats med 692 milj. kr.

Vid utgången av budgelårel 1984/85 utestod hyresföriustlån till etl belopp av 410 milj. kr. Av detla belopp ulgör närmare 80 milj. kr. särskilda hyresföriustlån till kommuner.

Beräkningen av utgifterna för eftergifter är osäker, eftersom del är svårt all bedöma när låntagaren löser in lån p. g. a. gällande regler för ränte- och amorleringsfrihel i fem år efter utbetalningen av lånet.

Styrelsen uppskattar utgifterna lill 50 milj. kr. för vart och elt av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Föredragandens överväganden

Stödåtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter

Efler beslut av riksdagen om vissa stödåtgärder för bostadsområden med slor andel oulhyrda lägenheter (prop. 1982/83: 50 bil. 5, CU 8, rskr 112) har dels särskilda låneregler införts för all underlätta en ombyggnad av bostäderna så att de kan utnyttjas för andra ändamål, dels särskilda medel ställts lill regeringens förfogande för slöd till de värst drabbade förelagen.

De särskilda lånereglerna innebär all bostadslånet och räntebidraget får behållas även när lägenhelerna utnyttjas för etl nyll ändamål, t. ex. efter en ombyggnad. För ombyggnad lill boendeservicelokaler kan bostadslån lämnas. Vidare kan särskilda lokallån lämnas för ombyggnad till andra lokaler, l.ex. kontor, verkstäder och sjukvårdsinrättningar. Under budgetåret 1984/85 lämnade bostadsslyrelsen medgivanden till länsbostadsnämnderna all lämna lån i 23 ärenden med lånebelopp om totalt 33,5 milj. kr. En ram om 60 milj. kr. har fastställts för långivningen under budgetåret 1985/86. Från den 1 juli 1985 tillhandahåller Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag medel för utbetalning av dessa lån.

Slödel till bostadsföretagen lämnas i form av ett bidrag tUt åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Bidragels syfte är all stimulera företagen att vidta åtgärder som leder till en minskning av antalet outhyrda lägenheter och som samlidigl tillför områdena nya kvaliteter, t. ex. arbetsplatser, förbättrad service och förenings- och fritidsaktiviteter.

En förutsättning för all bidrag skall lämnas är att bostadsförelaget tillsammans med kommunen har arbetat fram ett åtgärdsprogram för hur man skall lösa problemen med outhyrda lägenheter.

Bidrag till ombyggnader liksom fill andra åtgärder lämnas till sådana     Prop. 1985/86: 100 koslnader som inle kan förräntas inom ramen för beräknade hyresintäkter.     Bil. 13 Normalt har bidrag lämnats med 50% av dessa koslnader. Som princip för bidragsgivningen gäller också all ansvaret skall delas mellan staten och kommunen. Huvudregeln har varil att kommunen skall bidra med etl minst lika slorl belopp som staten.

Under år 1983 och första halvårel 1984 lämnade regeringen bidrag eller reserverade medel för stöd till 29 allmännytliga bostadsföretag med sammanlagt nästan 65 milj. kr. För bidragsgivningen under budgetåret 1984/85 fastställde riksdagen en ram om 75 milj. kr. Outnyttjad del av ramen får användas under budgetåret 1985/86. Hittills har bidrag (inkl. reserverade medel) lämnals till 29 bostadsföretag med tolalt näslan 59 milj. kr.

För bostadsområden med oulhyrda lägenheter kan även s. k. boendemiljöbidrag lämnas till ålgärder som förbättrar boendemiljön (anslaget B 9.). En gemensam ram om 80 milj. kr. för budgetåret 1985/86 har fastställts för dessa bidrag och de ovan redovisade bidragen till åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheter. Regeringen har fördelat 60 milj. kr. av ramen till boendemiljöbidrag.

Bidragen till åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheter kan avse bl. a. anordnande av odlingslotter, koloniträdgårdar m. m. (prop. 1983/84: 145, BoU 23, rskr 264). Bidrag för dessa ändamål får beviljas inom en ram av högsl 10 milj. kr. Normalt lämnas bidrag med 40% av utgifterna för markarbeien i form av vägar och ledningar m.m. saml vissa gemensamhetsanläggningar såsom sophus, förråd, toaletter och behövliga föreningslokaler.

Regeringen har vidare sedan vären 1984 ell bemyndigande av riksdagen att i samband med atl bidrag lämnas till åtgärder i bostadsområden med slor andel oulhyrda lägenheter avlösa statens ansvar för förvaltningsförluster enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537) eller motsvarande äldre bestämmelser. Bemyndigandet ger regeringen möjlighet att, om kommunen medger del, besluta atl statens ersätlningsskyldighei skall upphöra helt eller delvis i kommunen.

Den arbetsgrupp inom bostadsdepartementet som bereder bidragsärendena för nu överläggningar med kommunerna om åtgärdsprogram för sådana områden där statens ansvar enligt 33 § gäller.

En del av regeringens bidragsgivning finansieras således genom atl statens ersättningsansvar upphör. Bidragsgivningen är i denna del inle rambe-gränsad. Hillills har bidrag enligt denna modell lämnals lill sju bostadsföretag. Del sammanlagda bidragsbeloppet uppgår till 54,7 milj. kr. Överenskommelser om atl statens ansvar enligt 33 § bosladslånekungörelsen skall upphöra har även träffals med Göteborgs och Malmö kommuner. Medel för dessa bidrag tas från anslaget B 4. Räntebidrag m. m. I sammanhanget kan också nämnas atl 159 milj. kr. har betalats ut från anslaget B 4. under budgetåret 1984/85 som ersättning enligt 33 § bosladslånekungörelsen fill kommuner för förvaltningsföriuster.

I kommunerna och bostadsföretagen har de senaste åren pågått etl
omfattande arbeie för att komma till rätta med problemen med outhyrda
lägenheter och åter få liv i de bostadsområden som har drabbats. Del är     58

intressant och stimulerande att se hur mycket idéer och nytänkande som     Prop. 1985/86: 100 det särskilda bidraget lill bostadsföretagen har fört med sig. Som exempel     Bil. 13 på åtgärder till vilka regeringen har lämnat stöd kan jag nämna

-     ombyggnad till kontorslokaler för företag och kommunala förvaltningar, turistbyrå

-     lokaler för industri och handel, elektronik- och utvecklingscentrum

-     ombyggnad och utmstning av olika typer av ungdoms- och elevbostäder, vandrarhem

-     ombyggnad fill vårdcentral, sjukhem, distriklsskölerskemottagning

-     ombyggnad till frilids- och aktivitetsanläggning, lokaler för föreningar, skollokaler

-     anläggning av närkoloni- och odlingslollsområden.

Det finns klara tecken på alt åigärderna ger resultat, både genom all bostadsområdena fungerar bättre och all antalet outhyrda lägenheter minskar. Inle minsl vikiigi är del att bosläder utnyttjas för olika verksamheter och atl arbetsplatser därigenom lokaliseras till bostadsområdena.

Enligt SCB:s redovisning av antalet outhyrda lägenheter i flerbostadshus har situationen förbättrats avsevärt i många kommuner. För landet totalt har antalet outhyrda lägenheter minskal kraftigt under åren 1984 och 1985. I hus ägda av allmännyttiga bostadsföretag minskade antalet lägenheter som är lediga till uthyrning från näslan 34000 till 18500 mellan den I september 1983 och molsvarande lidpunkt 1985.

Fortsatt statligt stöd

Erfarenheterna av den särskilda bidragsgivningen lill åtgärder i områden med stor andel outhyrda lågenheter visar alt de slalliga insatserna har stimulerat det arbeie som pågår i kommunerna och företagen. Likaså har boendemiljöbidragen under många år haft mycket stor betydelse för atl få igång förbättringar av boendemiljön. Fortfarande kvarstår dock stora problem i många kommuner och bostadsområden. Ulvecklingen inom näringslivet har inneburit all vissa orter har drabbats särskill hårt. Även de närmast kommande åren finns del därför behov av stafligt stöd till ålgärder i områden med stor andel outhyrda lägenheter.

Bidrag till ålgärder i bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem

Genom riksdagens beslut alt fastställa en gemensam ram för boendemiljöbidrag och bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter togs etl första steg mot all samordna bidragsgivningen. Eftersom båda bidragsformerna syftar till att främja åtgärder för alt minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i områden med stora uthyrningssvårigheter, finns del skäl atl nu lägga samman dessa bidragsformer.

Jag förordar därför atl boendemiljöbidragen och de särskilda bidragen
till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lågenheter den I
juli 1986 ersätts av etl nyll bidrag för alt främja ätgärder som syftar till atl          59

minska antalet oulhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i     Prop. 1985/86: 100

områden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem. Det     Bil. 13

nya bidraget bör kunna lämnas både lill traditionell miljöförbättring och till

åtgärder som leder lill en minskning av antalet outhyrda lägenheter, t. ex.

genom ombyggnad till annan användning. Bidrag bör i regel endast lämnas

för åtgärder inom sådana bostadsområden som har minst 10% outhyrda

lägenheter och/eller en årlig omflyttning på minst 30%.

Beträffande den närmare utformningen av det nya bidragsstödet vill jag anföra följande. Bidrag bör kunna lämnas för åtgärder som avser anordnande av lokaler för hobbyverksamhet och samvaro, komplettering med mindre arbetsplatser, förbättring av ofillfredsställande ulemiljöer i syfte atl fillgodose barns lekbehov, ungdomars behov av träffpunkter samt de boendes behov av rekreation, motion, samvaro eller andra fritidsaktiviteter, anordnande av odlingslotter och koloniträdgårdar och förbättring av irafiksäkerhetsförhållandena. Stöd bör också kunna lämnas för åtgärder som avser konstnärlig utsmyckning eller gestaltning, ändrad utformning av bostadshusen och ålgärder för alt begränsa buller och luftföroreningar.

1 Orter som har drabbats särskilt hårt av problem med oulhyrda lägenheter kan del finnas behov av slöd även lill andra åtgärder. Det bör därför finnas en möjlighet atl efler prövning i varje särskilt fall medge bidrag lill åtgärder ulöver dem somjag nyss nämnde. Den särskilda prövningen bör ankomma på regeringen. 1 övrigt bör bidragsgivningen, som jag strax återkommer till, handhas av bostadsstyrelsen.

Stödet bör liksom de nuvarande boendemiljöbidragen avse åtgärder i områden med flerbostadshus. Bidragsgivningen bör dock i fortsättningen vara begränsad till de allmännyttiga bostadsföretagen.

Enligt min mening är det nödvändigt atl kommunerna och bostadsföretagen tillsammans arbetar aktivt för all komma lill rätta med uthyrningssvårigheter och sociala problem i bostadsområdena. På samma sätt som gäller för det nuvarande bidraget tUl ålgärder i bostadsområden med slor andel oulhyrda lägenheter bör krav ställas på att bostadsföretaget tillsammans med kommunen har upprättat ell ålgärdsprogram. Della bör omfatta även sociala insatser. Det är också viktigt att de boende aktivt deltar i arbetet med programmet samt i planeringen och utformningen av åtgärderna. En ytteriigare förutsättning för bidrag bör därför vara all avtal om boinflytande och decentraliserad förvaltning har träffals.

I fråga om övriga bidrags villkor förordar jag följande. Bidrag bör lämnas med 50% av den godkända kostnaden för åtgärderna, dock högst med 4 500 kr. för varje lägenhet som berörs eller har nytta av åtgärderna. I de fall då bidragsfrågan enligt vad jag nyss föreslog skall prövas av regeringen bör bidragsbeloppet bestämmas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt ärende.

Bidrag lämnas endasl till sådana åtgärder som kommunen godkänner. Vidare bör, i likhet med vad som gäller för den nuvarande bidragsgivningen, ställas krav på att också kommunen lämnar ett bidrag. Det bör motsvara minsl hälften av det statliga bidraget.

De nya bidragen kan komma alt lämnas i kombination med bostadslån
eller lokallån. I sådana fall bör den godkända kostnaden för lån minskas       60

med summan av del statliga och kommunala bidraget som avser samma    Prop. 1985/86: 100
åtgärd.                                     '■ '                              Bil. 13

Jag räknar med att det av mig förordade nya bidragsstödet kommer att avse etl begränsat antal projekt med helhetslösningar. Enligt min mening bör därför verksamheten skötas av bostadsstyrelsen. Den måsle naturligtvis bedrivas i nära kontakt med berörda kommuner, bostadsföretag och lånsbostadsnämnder. Bostadsslyrelsen bör också följa genomförandet av åigärderna och utvärdera projekten. Del är dessutom viktigt atl styrelsen sprider information och kunskap om de aktuella projeklen till andra bostadsföretag och kommuner.

Jag förordar att en ram om 60 milj. kr. fastställs för den nya stödverksamheten under budgelårel 1986/87.

Avlösen av statens ansvar för förvaltningsförluster enUgt 33 §

Som jag lidigare har redovisat har överenskommelser träffats med vissa kommuner om atl statens ansvar för förvaltningsförluster enligt 33 § bostadslånekungörelsen skall upphöra. För riksdagens informalion vill jag därför anmäla alt fortsatta insatser kommer all göras för att komma överens med kommuner och bostadsföretag om åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemen med oulhyrda lägenheter och samtidigt avlösa statens ansvar för förvaltningsförluster.

Enligt min mening bör emellertid även andra utvägar sökas för att begränsa statens ersättningar. Många av de hus för vilka ersättningsansvar enligt 33 § bostadslånekungörelsen gäller kommer att byggas om under de kommande åren. Del är inte rimligt att staten även efter en ombyggnad för vilken lämnas bostadslån med räntebidrag skall vara skyldig atl ersätta förvaltningsföriuster i sådana hus. En ny lånefömtsätlning bör därför införas när det gäller bostadslån för ombyggnad. Jag förordar att som förutsättning för bostadslån skall gälla all kommunen och företaget beträffande det hus för vilkel bostadslån beviljas, medger atl ersätlning av statsmedel inte skall lämnas för sådana förlusler som avses i 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537) eller motsvarande äldre bestämmelser i de fall förlusterna uppkommer efter ombyggnaden. Den nya bestämmelsen bör gälla i sådana ärenden där preliminärt beslut om bostadslån meddelas fr. o. m. den I juli 1986.

De särskilda lokallånen

De behov som de särskilda lokallånen är avsedda att tillgodose kvarstår om än i betydligt mindre omfaitning än under lidigare år. Bosladsstyrelsen anser med hänsyn till långivningens ringa omfatlning och till att lånen inte är förenade med någon stafiig subvention att beslut om lån bör kunna lämnas utan rambegränsning. Jag delar denna bedömning.

Eftergift av hyresförlustlån

Enligt riksdagens beslut (prop.   1979/80: 100 bil. 16, CU 22, rskr 240)      61

upphörde långivningen lill hyresförluster i och med utgången av år 1980.

Bestämmelserna om eftergift av hyresföriustlån gäller emellertid fortfaran-     Prop. 1985/86: 100 de. Medel för eftergifter kommer därför all behövas under ytteriigare     Bil. 13 några år.

Anslagsberäkning

Bostadsslyrelsen har uppskattat utgifterna för eftergift av hyresföriustlån lill 50 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Medel kommer ocksä att behövas för utbetalningar av sådana bidrag lill ålgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter som har beviljats under innevarande och tidigare budgetår. Jag beräknar atl 55 milj. kr. kommer all behövas för utbetalningar av bidrag under budgetåret 1986/87.

De nya bidragen till ålgärder i bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem är avsedda all betalas ul när åtgärderna har utförts. Jag beräknar därför alt medelsbehoven blir mycket begränsade under budgetåret 1986/87.

Mot bakgrund av del nu anförda bör anslaget för budgelårel således bestämmas till 105 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om bidrag till åtgärder i
bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala
problem,

2.    medge atl beslul om sådana bidrag meddelas inom en ram om 60000000 kr. under budgetåret 1986/87,

3.    godkänna vad jag har förordal i fråga om särskild fömlsättning för bostadslån avseende sådana hus för vilka staten har ansvar för förvaltningsföriuster enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537),

4.    till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 105000000 kr.

B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.

1984/85 Utgift     23664000

1985/86 Anslag   70000000

1986/87 Förslag   87000000

Från anslaget betalas ut lån enligt bestämmelserna i kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (omtryckl 1982:428) saml i förordningen (1983:1021) om lilläggslån för ombyggnad av bostadshus m. m. (ändrad 1985:353).

Tilläggslån beviljas för ombyggnad av hus som har förklarats för eller
kan förklaras för byggnadsminne saml för åtgärder som avser alt avhjälpa    62

byggskador och byggfel, ålgärder mol radon samt för ändrad lägenhets-     Prop. 1985/86: 100 sammansättning i vissa fall och grundförstärkning av kulturhistoriskt vår-     Bil. 13 defulla hus m.m.

För ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan låneunderlaget förhöjas. Bostadslån motsvarande del förhöjda låneunderlaget betalas t. O. m. budgetåret 1984/85 ut från anslaget B 3. Lån till bostadsbyggande. Fr.o.m. budgelårel 1985/86 sker kreditanskaffningen för bostadslån med förhöjt låneunderiag via Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag.

Tillåggslånet är ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån som beviljas med etl belopp som motsvarar skillnaden mellan godkänd ombyggnadskoslnad och den kostnad som kan förräntas av fastigheten på normala villkor. Ränte- och amorleringsfrihelen för etl tilläggslån omprövas efler fem eller lio år.

Riksdagen fastställer åriigen en gemensam ram för riksantikvarieämbetets tillstyrkanden av ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån. Ramen för år 1985 har fastslällls lill 60 milj. kr. För försia halvårel 1986 har faslslällts en preliminär ram om 30 milj. kr.

Riksdagen fastställer årligen även en ram som bostadsstyrelsen fördelar på lilläggslån som avser byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansätlning och gmndförslårkning av kulturhistoriskt värdefulla hus m. m. För lilläggslån lill åtgärder mol radon gäller ingen rambegränsning.

Ramen för år 1985 har faslslållls fill 60milj. kr. För första halvårel 1986 har faslslällts en preliminär ram om 30milj.kr. Riksdagen har dessutom medgivit all 25 milj.kr. av outnylfiad ram för år 1984 fick användas för beslut under försia halvåret 1985.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att överskrida ramarna om del behövs av sysselsätlningsskäl.

Bostadsstyrelsen

Långivningens omfattning

Mol ramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har 59milj. kr. räknats av under försia halvåret 1985. Förhöjt låneunderlag har tillstyrkts för 37 milj. kr. och tilläggslån för 22milj. kr.

Mot ramen för lilläggslån för andra ålgärder har 27,6milj. kr. räknats av under första halvåret 1985, och ytterligare ca 23 milj. kr. har reserverats. Av de avräknade medlen svarar reparationer för 55%, ändrad lägenhetssammansättning för 34% och grundförstärkning för 11 %.

Rambehov

Bosladsstyrelsen konstaterar all riksanlikvarieämbetet har framhållit att
behovel av medel för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse klart överstiger
fastställda ramar. Mol bakgrund av vad ämbetet har anfört föreslår bo
stadsslyrelsen alt tillstyrkanderamen för första halvårel 1986 ökas med
50milj.kr. till 80milj.kr. För budgetåret 1986/87 föreslås en ram om
150milj. kr.

Bostadsstyrelsen anför vidare att ramen för lilläggslån till andra ålgärder Prop. 1985/86: 100 hittills har varil tillräcklig. Efterfrågan på dessa rammedel har emellertid Bil. 13 ökat. främst beroende på all vissa större grundförslårkningsprojekt har aktualiserats. Länsbostadsnämnderna har uppskattat behovet av rammedel lill ca lOOmilj.kr. förbudgeiäret 1986/87, varav ca hälften avser grundförstärkning, ca 30% reparationer och 20% ändrad lägenhetssammansätlning. För budgetåret 1986/87 föreslås en ram om lOOmilj. kr.

Anslagsberäkning

Bostadsslyrelsen bedömer atl utbetalningarna totalt kommer alt bli 50 milj. kr. under budgetåret 1985/86 och - med hänsyn lagen till av styrelsen föreslagna ramvidgningar - ca 125 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Ramar

Bostadsslyrelsen föreslår alt tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs lill 150milj. kr. för budgetåret 1986/87, vUkelären ökning med 90milj.kr. Styrelsen föreslår dessulom alt ramen för försia halvåret 1986 ökas med 50milj. kr.

Jag har inte funnU tUlräckliga skäl atl föreslå en ökning av fillstyrkande-ramen, vare sig för första halvåret 1986 eller för budgelårel 1986/87. Med hånsyn till del statsfinansiella lägel finns enligt min mening anledning alt ånyo betona vad som anfördes i budgetpropositionen 1985 (prop. 1984/85: 100 bil. 13 s. 61) om nödvändigheten av en sträng prioritering av de projekt som bör komma i fråga för statligt slöd i form av förhöjt låneunderlag och lilläggslån. Jag förordar atl ramen för försia halvårel 1986 fastställs lill 30 milj. kr. och alt ramen för budgetåret 1986/87 bestäms till 60 milj. kr.

Jag förordar vidare atl regeringen även nu begär riksdagens bemyndigande att få vidga tillstyrkanderamarna om det behövs av sysselsättningsskål.

Bostadsstyrelsen föreslår att ramen för tilläggslån för åtgärder som är avsedda att avhjälpa byggskador och byggfel saml åtgärder för ändrad lägenhetssammansältning och grundförstärkning fastställs lill 100 milj. kr. för budgetåret 1986/87, vilket skulle innebära en ökning med 40 milj. kr.

På förslag i prop. 1985/86:48 om medel till en fond för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus m. m. har riksdagen beslutat (BoU 6, rskr 62) atl bemyndiga regeringen atl vidta åtgärder för att bilda eri statlig fond för atl betala koslnader för avhjälpande av fukt- och mögelskador i vissa egnahem.

I propositionen lämnades också en redogörelse för det huvudsakliga
innehållet i de överenskommelser som avses komma all träffas mellan
staten och olika grupper av byggproducenter för att göra det lättare för
småhusägare att få fukt- och mögelskador i sina hus avhjälpta. Genom de
ålgärder som har vidtagits kommer anspråken på medel i form av lilläggs
lån för ätgärder i syfte att avhjälpa sådana skador alt minska. Med hänsyn 64

härtill har regeringen beslulal alt innehålla lOmilj.kr. av den ram som     Prop. 1985/86: 100 riksdagen har anvisat för lån lill avhjälpande av byggskador m.m. för år     Bil. 13 1985 och lika mycket av den ram som har anvisats preliminärt för försia halvåret 1986.

De ökningar av ramarna som bosladsstyrelsen har föreslagil kan jag inle tillstyrka. Jag förordar att ramen för första halvåret 1986 bestäms till 20milj. kr. och att det för budgetåret 1986/87 anvisas en ram om 40milj. kr. Som skäl för mitt förslag vill jag anföra dels de minskade anspråk som följer av att lilläggslån inte längre kommer atl lämnas för att avhjälpa mögel- och fuktskador i egnahem, dels nödvändigheten av en hård prioritering också av de projekt som kan komma i fråga för denna form av statligt slöd. Jag förordar vidare all regeringen begär riksdagens bemyndigande all få överskrida ramarna om del behövs av sysselsätlningsskäl.

Anslagsberäkning

Jag beräknar behovel av medel för utbetalning under budgetåret 1986/87 till 87 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.    medge alt ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och lilläggslån bestäms till 30000000kr. för första halvårel 1986 och till 60000000 kr. förbudgeiäret 1986/87,

2.    medge alt beslut om tilläggslån som avser åtgärder för alt avhjälpa byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansältning eller grundförstärkning får meddelas inom en ram av 20000000kr. för försia halvåret 1986 och inom en ram av 40000000 kr. för budgelårel 1986/87,

3.    medge att de under I. och 2. angivna ramarna får överskridas om del behövs av sysselsätlningsskäl,

4.    till Tilläggslån tUl ombyggnad av vissa bostadshus m.m. för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 87000000 kr.

B 7. Bostadsbidrag m. m.

1984/85 Ulgift 1549 663000 1985/86 Anslag 1457000000 1986/87 Förslag      1457000000

Från anslaget bekostas statliga bostadsbidrag till barnfamiljer samt stats
bidrag till staiskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan
barn.                                                                                             65

5   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1976:263) om statliga bo-     Prop. 1985/86: 100 stadsbidrag till barnfamiljer (ändrad senast 1985:468) och förordningen     Bil. 13 (1976:262) om slatskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. (ändrad senast 1985:469).

Bostadsbidragen till barnfamiljer består av en statlig del, som lämnas med ell visst belopp per barn, och en slatskommunal del, som är beroende på hur slor bostadskostnaden är. Det statskommunala bostadsbidraget lämnas med 80% av bostadskostnaden mellan 650kr./mån. och en övre hyresgräns, som är anpassad lill bostadsbehovet hos olika stora hushåll. För 1- och 2-barnsfamiljer är gränsen 1675 kr./mån., för 3- och 4-barnsfa-miljer 2 175 kr./mån. och för familjer med 5 eller flera barn 2625 kr./mån.

Bostadsbidraget är inkomstpröval och minskas med en viss del av den bidragsgmndande inkomsten. Bidraget reduceras med 15% av inkomsten meUan en nedre inkomstgräns, som är 37000kr. för ensamstående med barn och 45000 kr. för makar med barn, och en övre inkomstgräns, som är 67000 kr. Över denna gräns reduceras bidraget med 22% av inkomsten.

Slatskommunalt bostadsbidrag lill hushåll ulan barn upphör vid utgången av år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 13, BoU 13, rskr 230). Slatskommunalt bidrag kan dock lämnas till ensamstående och makar med s. k. um-gängesrätlsbarn. För dessa hushåll är den nedre inkomstgrånsen 26000 kr. för ensamstående och 29000 kr. för makar.

De tolala koslnaderna för statliga och statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll ulan barn beräknas under år 1985 uppgå tiU 2890milj. kr. Av kostnaderna beräknas 60milj. kr. avse bidrag till hushåll ulan barn, varav drygt hälften hushåll med s. k. umgängesrättsbarn. Statsbidragsandelen för slatskommunala bostadsbidrag är 43 %. Statens koslnader för bostadsbidrag underår 1985 beräknas till 1 520 milj. kr. Förskott till kommunerna för statliga bostadsbidrag och statsbidrag till slatskommunala bostadsbidrag lämnas inte under budgetåret 1985/86. Det innebär att utgifterna under detta budgetår endasl kommer alt avse kostnader för andra halvåret 1985.

Bostadsstyrelsen

Bidragsgivningens omfattning

Det lolala anlalet hushåll med bostadsbidrag uppgick i maj 1985 fill 322000. Antalet barnfamiljer med bostadsbidrag var 296000. Som framgår av följande tablå var antalet ensamslående med barn i bidragssystemet i stort sett oförändral sedan maj 1984, medan grupperna makar med barn och hushåll ulan barn hade minskal.

Hushåll med bostadsbidrag för maj månad

1983      1984      1985

Makar med barn                   198000     182000       161000

Ensamslående med barn     133000     133000       135000

Hushåll utan barn                  33000       30000       26000                                                66

Samtliga                              364000     344000       322000

Förslag till ändringar

('■■' 'f Om del skall bli möjligt all vidta erforderiiga ändringar av bostadsbidragen

fr.o.m. den I januari 1987 kan bostadskommitténs förslag inte avvaktas.

Bosladsstyrelsen framför därför förslag lill ändringar från denna lidpunkl.

De föreslagna ändringama innebär atl bostadsbidragen, inom ramen för

nuvarande bidragssystem, anpassas fill dagens inkomst- och hyresnivåer.

Belräffande inkomstgränserna föreslår bostadsstyrelsen följande ändringar. Den nedre inkomstgrånsen för makar med barn höjs med 14 000 kr. lill 59000 kr. och för ensamstående med barn med 6 000 lill 43 000 kr. Bostadsstyrelsen anser all reduktionsfaktorn bör vara enhetlig och föreslår all den fastställs till 18%, vilket skulle innebära en förenkling och en begränsning av marginaleffekterna för merparten av bidragstagarna.

Bostadsslyrelsen konstaterar atl närmare 73% av barnfamiljerna med bostadsbidrag i maj 1985 hade bostadsutgifter som översteg gällande övre hyresgränser.

Styrelsen vidhåller sUl tidigare framförda förslag atl bidragen bör inriktas på en hyresnivå som är vanlig i senare årgångar av hus. Bostadsstyrelsen föreslår alt bidragsgivningen inriktas på en ulrymmesslandard om tre mm och kök för hushåll med ell barn och på all utrymmet bör öka med etl rum för varje ytterligare barn. Enligt styrelsen är del samiidigt från bostadspolitisk synpunkt motiverat atl begränsa bidragens storlek för hushåll med låga bostadsutgifter i syfte att ge utrymme för en förstärkning för hushåll med högre bostadsutgifter. Detta kan åstadkommas genom en kraftig höjning av den nedre hyresgränsen.

Styrelsen föreslår alt följande hyresgränser skall gälla fr.o.m. den I januari 1987.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

Hyresgräns kr.

per månad

1985 och 1986

Förslag 1987

Nedre hyresgräns

Övre hyresgräns Hushåll med 1 barn Hushåll med 2 bam Hushåll med 3 barn Hushåll med 4 barn Hushåll med 5 eller flera barn

650

1675 1675 2 175 2175 2625

900

2200

2    500
2800

3    100
3 400

Av administrativa skäl föreslår bosladsstyrelsen att lägre belopp än 50 kr. i månaden inte skall utbetalas fr. o. m. januari 1987.

Anslagsberäkning

Utgifterna för budgelårel 1986/87 vid oförändrade bidragsvillkor har beräknals lill I 410 milj. kr. Styrelsens förslag till ändring av reglerna fr.o.m. den I januari 1987 har beräknals medföra en ökning med 300 milj. kr. för helt år. För första halvåret 1987 beräknas kostnaden lill 150 milj. kr. Med hänsyn lill att förskott till kommunerna för statliga bostadsbidrag och

67

statsbidrag lill statskommunala bostadsbidrag inte lämnas under inneva-     Prop. 1985/86: 100 rande budgelår, kommer utgifterna under budgetåret 1986/87 att även avse     Bil. 13 koslnader för försia halvårel 1986, vilka har beräknals till 730 milj. kr.

Under fömtsättning atl förskott kommer att betalas ut fr. o. m. den I juli 1986 beräknar styrelsen anslagsbehovet för budgetåret 1986/87 till 2290 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Höjning av bostadsbidragen

Några ändringar av bostadsbidragen till barnfamiljer gjordes inte under 1984/85 års riksmöle (prop. 1984/85:100 bU. 13, BoU 13, rskr 230). Samma hyres- och inkomstgränscr som tiUämpades för bidrag under år 1985 kommer därför atl gälla även under år 1986. Della innebär atl familjer, som har haft en normal inkomslulveckling, får lägre bostadsbidrag år 1986.

Bostadsutgiften år en tung post i barnfamiljernas ekonomi. För att inte barnfamiljerna skall drabbas av ytterligare försämringar anserjag att stödet i form av bostadsbidrag bör öka. Därför vill jag nu föreslå höjningar av bostadsbidragen både för år 1986 och för år 1987.

Jag tar först upp frågan om ändrade regler för år 1986.

En stor del av de barnfamUjer som nu har bostadsbidrag har bostadskostnader som överstiger de gällande hyresgränserna. Jag anser därför att de övre hyresgränserna bör räknas upp. För atl ge utrymme för en förstärkning av stödet till hushåll med höga bostadsutgifter bör även den nedre hyresgränsen höjas. Jag förordar att den nedre gränsen höjs med 150kr. fill 800 kr. saml att den övre gränsen höjs, för 1- och 2-barnsfamil-jerna med 325kr. tUl 2000kr./mån., för 3- och 4-barnsfamiljerna med 325 kr. till 2500 kr./mån. och för familjer med 5 eller flera barn med 375 kr. lill 3 000 kr./mån.

Inkomstgränsema bör också höjas. Jag förordar att den nedre inkomstgränsen höjs med 2000 kr. lill 39000 kr. för ensamslående med barn och med 4000kr. lill 49000 kr. för makar med barn. Den övre inkomstgrånsen bör samlidigl höjas med 4000 kr. lill 71 000 kr.

Bostadsbidragen till hushåll ulan barn upphör vid utgången av år 1985. HushåU med s.k. umgängesrättsbarn, som enligt de tidigare reglerna kunde få räkna med dessa bam vid bestämmande av den övre hyresgränsen, har dock möjlighet all få slatskommunalt bostadsbidrag också i fortsättningen. Även för dessa hushåll bör inkomstgränserna höjas. Jag förordar alt de nedre inkomstgränserna höjs med 2000 kr. till 28000 kr. för ensamstående och till 31000 kr. för makar samt atl den övre inkomstgränsen höjs med 4000 kr. tiU 71000 kr.

De ändrade reglerna bör tillämpas snarast möjligt. Samtidigt är del nödvändigt alt kommunerna får viss tid för förberedelser. Jag föreslår därför atl de nya reglerna tiUämpas för bidrag fr. o. m. juh 1986.

Bostadsbidragen bör höjas också för år 1987. Hyres- och inkomstgrän
serna bör räknas upp. Jag förordar all den övre hyresgränsen för I- och
2-barnsfamiljerna höjs med 75 kr. till 2075 kr./mån., för 3- och 4-barnsfa- 68

miljerna med 100 kr. till 2600 kr./mån. och'för familjer med 5 eller flera barn med 125 kr. lill 3 125 kr./mån. Vidare förordar jag atl de nedre inkomstgränsema höjs med 2000 kr. till 41000 kr. för ensamstående med barn och med 4000 kr. tUl 53000 kr. för makar med barn. För hushåll med s.k. umgängesrättsbarn bör gränserna höjas med 2000 kr. lill 30000 kr. för ensamslående och till 33000 kr. för makar. Samlidigl bör den övre inkomstgränsen höjas med 4000 kr. fill 75000 kr.

De ändringar som jag nu har förordal bör tiUämpas för bidrag fr.o.m. januari 1987.

Om ändringarna genomförs kommer de maximala bostadsbidragen för barnfamiljer atl uppgå till följande belopp.

Prop. 1985/86:100 Bil. 13

Maximalt utgående bostadsbidrag, kr. per år

enligt de regler som gäller fr. o. m. den 1 januari 1985

13020 16 200 24 180 27 360 34860

Familj med 1 bam Familj med 2 bam Familj med 3 bam Familj med 4 barn Familj med 5 barn

För varje ytteriigare bam       3 180

enligt förslaget

fr. o. m.

den

fr. 0. m den

Ijuli 1986

1 januari 1987

14700

15420

17 880

18600

25 860

26820

29040

30000

37020

38 220

3 180

3180

Vissa administrativa regler

Det lägsta belopp för bostadsbidrag som betalas ul har sedan år 1977 varil 20 kr. i månaden. Bostadsstyrelsen har av administrativa skäl föreslagit att lägre belopp än 50 kr. i månaden inte skall betalas ut fr. o. m. januari 1987. Jag delar styrelsens uppfattning. Enligt min mening bör emellertid ändringen genomföras samtidigt som de av mig förordade höjningarna av bostadsbidragen för år 1986. Jag föreslår alltså att del lägsia bidragsbelopp som betalas ut bestäms lUl 50 kr. i månaden och atl de nya bestämmelserna härom skall tillämpas fr. o. m. juli 1986.

Bostadsbidragen — både den statliga och den staiskommunala delen -betalas ut av kommunerna månadsvis. För de slalliga bostadsbidragen erhåller kommunerna ersätlning av statsmedel för kalenderår i efterskott. Likaså lämnas statsbidrag till de statskommunala bostadsbidragen för kalenderår i efterskott. Länsbostadsnämnden kan efter särskild ansökan bevUja kommunerna förskott månadsvis.

För tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986 får lånsbostadsnämnden dock inle bevUja förskott på ersättning för slalliga bostadsbidrag (SFS 1985:468) eller på statsbidrag till staiskommunala bostadsbidrag (SFS 1985:469). Jag förordar atl denna ändring permanentas. Möjligheten för länsbostadsnämnden att bevilja förskott månadsvis bör därför tas bort. Del innebär alt kommunerna i fortsättningen kan få ersätlning av statsmedel först efler kalenderårels utgång. Ändringen bör träda i kraft den I juli 1986.

69

Anslagsberäkning                                                            Prop. 1985/86: 100

Med hänsyn till mina förslag om höjningar av bostadsbidragen för åren 1986 och 1987 beräknar jag att koslnaderna under budgetåret 1986/87 ökar med ca 520 milj. kr. jämfört med om inga ändringar hade gjorts. 250 milj. kr. härav belöper på stålen.

Utgifterna under budgetåret 1986/87 kommer att avse koslnaderna för bostadsbidrag för kalenderåret 1986 under förutsättning att förskott till kommunerna inte lämnas. Endast den del av kostnaderna för höjningarna som avser andra halvåret 1986 kommer således att belasta anslaget. Medelsbehovet för nästa budgelår beräknar jag därför fill I 457 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna de ändringar i fråga om hyres- och inkomstgränserna
för bostadsbidrag fr. o.m. den Ijuli 1986 som jag har förordat,

2.    godkänna de ändringar i fråga om hyres- och inkomstgränserna för bostadsbidrag fr. o. m. den I januari 1987 somjag har förordat,

3.    godkänna vad jag har föreslagit i fråga om lägsta belopp vid utbetalning av bostadsbidrag,

4.    godkänna vad jag har förordat i fråga om förskott lill kommunerna för ersättning av statsmedel avseende statliga bostadsbidrag och statsbidrag lill slatskommunala bostadsbidrag,

5.    till Bostadsbidrag m.m. för budgelårel 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 1457000000 kr.

B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

1984/85 Utgift   346747000

1985/86 Anslag 255000000

1986/87 Förslag        329000000

Från anslaget bekostas utgifier för förbätlringslån i den mån de är rånle-och amorteringsfria, bostadsanpassningsbidrag, statsbidrag för atl återställa handikappanpassade bosläder, temporära bidrag lill ombyggnad av flerbostadshus saml bidrag för inslallation av hissar m.m. Vidare las anslaget i anspråk - efter beslut av regeringen i varje särskih fall - för bidrag till samupphandling och teknikutveckling avseende hissinstallationer, bidrag lill tillgänglighelsskapande ålgärder på kvartersmark saml bidrag för försöksverksamhel med uppbyggnad av integrerad boendeservice.

Bestämmelserna om förbättringslån finns i förbättringslåneförordningen
(1980:261, ändrad senasi 1985:284). Lånen är behovsprövade och lämnas
för förbättringar av sådana småhus som bebos av personer som har folk-    70

pension, som har fyllt 60 år eller som är handikappade. Lånen får vara     Prop. 1985/86: 100
räntefria och stående intill ett belopp av 20 000 kr. per lägenhet.      Bil. 13

Bostadsanpassningsbidrag beviljas enligt förordningen (1982:639, ändrad 1985:465) om bostadsanpassningsbidrag. Bidrag lämnas för sådana anpassningsåtgärder inom och i anslulning lill en bostadslägenhet som behövs för atl den skall vara ändamålsenlig som bostad för den handikappade. Till slandardhöjande anpassningsålgärder lämnas bidrag upp till 20000 kr. och för kostnader däröver bostadslån med räntebidrag, s. k. bostadsanpassningslån.

Statsbidrag för att återställa bostadsanpassningsåtgärder som har vidtagits i flerbostadshus och i småhus som upplåts med hyresrätt beviljas enligt förordningen (1985:489) om slaisbidrag för alt återställa handikappanpassade bostäder m. m.

Bidrag till ombyggnad av fierbostadshus har lämnals enligt två förordningar - (1981:474) om statsbidrag i vissa fall lill ombyggnad av bostadshus (ändrad senasi 1982:643) samt (1982:642) med samma namn. Bidragsgivningen som var begränsad till ombyggnader under viss lid har numera upphört.

Bidrag tiU installation av hiss m. m. enligt förordningen (1983: 1025) om statsbidrag för hissinstallalioner i bostadshus m. m. lämnas i första hand lill inslallation av hissar och andra lyftanordningar och i andra hand för andra tillgänglighetsskapande åtgärder. Bidrag lämnas med högst 30% av den av kommunen godkända kostnaden Under förulsätlning atl kommunen bidrar med minsl 20%. Bidrag lämnas endasl efler ansökan av kommunen. En ram för bidragsgivningen har fastställts för tre år. Frågan om bidrag prövas av bostadsstyrelsen.

Bidrag till samupphandling och teknikutveckling avseende hissinstaUa-tioner lämnas efter beslut av regeringen. Beslut om bidrag för detta ändamål får meddelas intill elt sammanlagt belopp av 6 milj. kr. under åren 1985 och 1986.

Bidrag för att förbättra tillgängligheten i den yttre miljön för personer vilkas rörelse- eller orienteringsförmåga är nedsatt lill följd av ålder, sjukdom eller handikapp beviljas enligi förordningen (1985:780) om statsbidrag för vissa lillgänglighelsfrämjande åtgärder på kvarlersmark. Beslut om bidrag meddelas av regeringen inom en ram av 10 milj. kr. årligen.

Bidrag för all stimulera utvecklingen av nya former för att tUlhandahål
la sådan service till de boende som förbättrar möjligheterna för äldre,
handikappade och långvarigt sjuka att bo i vanliga bostäder lämnas enligt
förordningen (1985:779) om statsbidrag lill visst utvecklingsarbete i fråga
om boendeservice. Bidragsformen kommer atl finnas under fem år fr. o. m.
budgetåret 1985/86 t.o.m. budgetåret 1989/90. En ram om 10 milj. kr.
årligen har fastställts för ändamålet. Beslut om bidrag meddelas av rege
ringen. Outnyttjade delar av ramen vid ell budgetårs utgång får disponeras
påföljande budgelår, dock längst t.o.m. budgetåret 1989/90. Förutom ra
men på 10 milj. kr. kan bidrag för verksamheten erhållas från de särskilda
projektmedel som har anvisats under socialdepartementets anslag G 1.
Bidrag till social hemhjälp för utveckling och förnyelse av hemhjälpen. I
vissa fall kan regeringen även bevilja medel ur allmänna arvsfonden.                 71

Bostadsstyrelsen

Förbättringslån

Förbättringslångivningen har under flera år minskal. Så har skett även under budgetåret 1984/85. Det genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet har dock ökat fram lill budgetåret 1983/84 men var i stort sett oförändrat mellan de tvä senasle budgeiåren.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

Beslut om förhättringslån under budgetåren 1981/82-1984/85

Budgetår

Antal

Antal

Beviljat belopp.

Genomsniltligt

beslut

lägen-

milj. kr.

länebelopp per

heter i

lägenhet.

kr.

besluten

Totalt

varav

Totalt

varav

ränte-

ränte-

fritt län

fritt län

1981/82

1045

1055

38,2

13.7

36176

12966

1982/83

722

730

26,8

9,4

36689

12924

1983/84

528

529

21.4

7,4

40460

14021

1984/85

478

479

19.3

6,9

40388

14 463

Vid övertagande av förbättringslån skall den räntefria slående delen läggas om till amorteringslån om den nye låntagaren inte uppfyUer villkoren för atl kunna få sådant lån. Olika villkor för amorteringstiden gäller beroende på om förbältringslånel består av enbart etl räntefritt stående belopp eller av en räntefri slående del och en amorteringsdel. 1 del första fallet gäller maximall 30 års amorteringslid medan amorteringstiden i det andra fallet är 10 år eller den längre lid som återstår för amorleringsdelen. Förbätlringslån med viss amorteringsdel kan därmed få väsentligt kortare amorteringstid än etl mindre men hell räntefritt stående lån, vilkel upplevs som stötande och sakligt omofiverat.

Bostadsstyrelsen föreslår alt bestämmelserna i 19 § förbättringslåneförordningen ändras så all länsbostadsnämnden, om särskilda skäl finns, kan medge längre amorteringslid vid övertagande av förbättringslån med både räntefri slående del och amorteringsdel.

Styrelsen föreslår vidare atl inkomstgränsema för förbätlringslån höjs i samma takl som folkpensionen med hänsyn lill den anknytning som finns mellan inkomstgränserna för förbållringslån och folkpensionens storlek.

Bostadsanpassningsbidrag

Antalet beslul om bostadsanpassningsbidrag har ökat under hela 1980-ta-let. Även genomsnittsbeloppet per lägenhet har ökat.

Beslut om bostadsanpassningsbidrag under budgetåren 1981/82—1984/85

Budgetår

Antal

Beviljat

Genomsnittligt

lägenheter

belopp.

bidragsbelopp

milj. kr.

per lägenhet, kr.

1981/82

9442

84,6

8964

1982/83

10644

112,5

10568

1983/84

14044

164,7

11725

1984/85

18297

219.9

12019

72

Denna ökning är en följd av den vidgning-av tillämpningsområdet för     Prop. 1985/86: 100 statens stöd till bosladsanpassning som skedde den 1 januari 1983. En del     Bil. 13 av ökningen kan också vara en effekt av den omfattande informations- och utbildningsverksamhet som bedrevs i samband härmed och av atl kommunerna tog över beslutanderätten i flertalet ärenden den 1 januari 1984.

Bostadsanpassningslån har lämnals i följande omfattning.

Beslut om bostadsanpassningslån

under budgetåren

1982/83-1984/85

Budgetår              Antal

lägenheter

Beviljat lånebelopp, milj. kr.

Genomsnittligt lånebelopp per lägenhet, kr.

1982/83                   79 1983/84                182 1984/85                 176

3,5 9,5 9,8

44100 52020 55635

Bosladsstyrelsen gör f.n. en ulvärdering av verksamheten med hänsyn fill de ändrade bidragsreglerna och till decentraliseringen till kommunerna av beslutanderätten i flertalet ärenden. Utvärderingen avses kunna redovisas vid årsskiftet 1985-1986.

Bidrag tUl ombyggnad av fierbostadshus

Under budgeiåren 1982/83 t.o.m. 1984/85 har beslul om bidrag lill ombyggnad av flerbostadshus meddelats i följande omfatlning.

Beslut om bidrag till ombyggnad av fierbostadshus under budgetåren 1982/83-1984/85

Budgelår        Antal                   Beviljat belopp,   Genomsnittligt

lägenheter           milj.kr.               bidrag per

lägenhet, kr.

1982/83         4984                    66,0                  13 230

1983/84         9 106                  146,4                  16080

1984/85         3 750                   59,2                   15 786

Dessa bidrag har kunnat beviljas till ombyggnadsföretag, som i huvudsak avslutades senast den 30 juni 1983. Först i samband med slulligl beslul om bostadslån behöver beslut om bidrag fattas och först då kan konstateras om förutsättningarna för bidrag är uppfyllda. I och med utgången av budgelårel 1984/85 torde med några få undantag alla förelag som är berättigade till bidrag ha fått beslul om della.

Hissinstallationer

Den I januari 1984 infördes en möjlighet lill statsbidrag för hissinstallalioner i bostadshus m. m. Bidrag fick under år 1984 bevUjas inom en ram av 100 milj. kr. För år 1985 gäller en ram på 94 milj. kr. och förär 1986 en ram på 100 milj. kr. Ej utnyttjade delar av ramarna för åren 1984 och 1985 får disponeras under påföljande år.

73

Bostadsslyrelsen anför atl länsbostadsnämnderna uppskattar behovel     Prop. 1985/86: 100 av medel för beslut om dessa bidrag tUl ca 70 milj.kr. under budgelårel     Bil. 13 1985/86 och ca 85 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Gällande ramar bedöms av bostadsstyrelsen vara tillräckliga. T.o.m. budgetåret 1984/85 har endast ca 20 milj. kr. beviljats i bidrag. Anlalet ansökningar om hissbidrag har emellertid ökat under år 1985. Under första halvåret 1985 lämnade bostadsslyrelsen fler hissbidrag än under hela år 1984. En fortsatt ökning kan förväntas.

Anslagsbehov

Nellobelaslningen av räntefria förbättringslån beräknas till O kr. under budgetåret 1985/86.

Utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag kommer enligt länsbostadsnämndernas beräkningar att under budgetåret 1985/86 uppgå till ca 200 milj.kr. och budgelårel 1986/87 lill ca 220 milj. kr. Återslällningsbidrag antas bli utbetalat med 5 milj. kr. under vartdera budgelårel.

Vad gäller ombyggnadsbidrag räknar bostadsstyrelsen med att sammanlagt ca 10 milj. kr. kommer att utbetalas under budgetåret 1985/86. Därmed torde samtliga bidrag ha betalats ut.

Statsbidrag till hissinstallalioner m. m. utbetalas till vederbörande kommun i samband med bidragsbeslulet. En utbetalning av 70 milj.kr. antas ske under budgetåret 1985/86 och av 85 milj. kr. under budgelårel 1986/87.

De här gjorda bedömningarna innebär att anslagsbelastningen skulle komma att uppgå fill 285 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och fill 310 milj. kr. för budgetåret 1986/87 vad gäller de ändamål som bostadsstyrelsen disponerar anslaget för.

Föredragandens överväganden

Förbättringslån

Förbätlringslån kan lämnas för ombyggnad eller annan förbättring av bostadslägenheter i en- eller tvåfamiljshus och skall i huvudsak användas för att avhjälpa svåra brister i en lägenhet, t. ex. avsaknad av anordningar för vatten och avlopp, centralvärme eller elektrisk inslallation. Lån beviljas även för åtgärder som medför atl en bostad förses med tidsenlig inredning i kök och hygienutrymmen under förutsättning alt befintlig inredning är klart undermålig. Lån kan även lämnas för energibesparande åtgärder.

Som fömtsättning för lån gäller atl låntagaren själv bor i bostaden och atl han antingen har uppnått 60 års ålder eller, om han inte har uppnått denna ålder, har folkpension eller är handikappad ulan alt ha folkpension. Som ytterligare förutsättning gäller atl lånsökandens taxerade inkomst skall undersliga ett visst belopp.

Inkomstgränsen höjdes den I juli 1985 lill 43000 kr. för ensamslående

och lill 65000 kr. för makar. Bostadsstyrelsen anser att inkomstgränsema

liksom hittills bör höjas i samma takl som folkpensionerna.

Jag delar bosladsslyrelsens uppfattning. Med hänsyn till den höjning av

o                                                                       74

folkpensionerna som har skett sedan frågan om inkomstgränsema senast

prövades, förordar jag alt gränsen för ogifta fästställs till 46000 kr. och för    Prop. 1985/86: 100
makar tUl 69000 kr. Ändringen bör ske den 1 juli 1986.          Bil. 13

Förbällringslångivningen har inneburit atl närmare 155000 lägenheter har rustats upp sedan år 1964. Antalet var som högsl under budgetåret 1965/66, då lån beviljades för förbättring av sammanlagt drygt 18000 lägenheter. Antalet har därefter sjunkit och var det senasle budgetåret knappt 500.

Bostadsstyrelsen gör i sin anslagsframställning bedömningen all förbättringslångivningen kommer atl ha samma omfatlning under åren 1985 och 1986, dvs. ca 500 lägenheter årligen.

För egen del anserjag att den begränsade efterfrågan som råder idag kan förklaras av den stora omfatlningen som långivningen hade under sextiotalet bl.a. till följd av kommunernas aktiva informationsinsatser vad gäller möjlighelerna all få förbätlringslån. Den begränsade efterfrågan kan också ha samband med de ökade möjligheterna att få bostadslån även för upp-mstningar. Därtill kommer all de som nu blir pensionärer har en högre standard. Således har många pensionärer idag sådana inkomster genom ATP-systemet alt de inte är berättigade till den finansieringsform som förbättringslånet utgör. Vidare bor de som nu blir pensionärer betydligt bättre än de som blev pensionärer för tjugo år sedan.

De möjligheter alt finansiera både ombyggnad och mer begränsade förbättringar som finns i form av bostadslån, ränlebidrag, bostadsanpassningsbidrag och individuella bostadssubventioner ger enligt min mening goda förutsättningar atl lillgodose bostadsbehoven i de flesta fall. Den ringa utsträckning i vilken förbältringslånen efterfrågas visar att sä är fallet. Tiden är nu enligt min mening mogen att avveckla förbällringslångivningen. För att inte fömtsättningarna för den kommunala verksamheten med riktad informalion till gamla och handikappade skall rubbas bör dock möjligheten all medge förbätlringslån upphöra först vid utgången av nästa budgelår.

Jag bedömer att statens besparing lill följd av mitt förslag uppgår till ca 7 milj. kr.

Jag övergår nu fill frågan om vilka regler som i fortsättningen bör gälla för övertagande av förbätlringslån.

Förbätlringslånet består antingen av ett i sin helhet råntefritt stående belopp eller av en räntebärande amorteringsdel och en räntefri stående del. Lån som avser energibesparande ålgärder är dock i sin helhet räntebärande.

Uppsägning av förbättringslånet skall normalt ske om byggnaden/lägenheten inte längre används för sill ursprungliga ändamål. Vid överlåtelse av en faslighet för vilken förbättringslån har lämnats skall den nye ägaren eller tomträltshavaren - om han vill överta länet - ansöka om detta hos länsbostadsnämnden inom en viss tid.

Om huset även i fortsättningen skall användas som årsbostad får lånets amorteringsdel övertas på oförändrade villkor.

För all hela eUer en del av del räntefria stående lånebeloppet skall få
överläs gäller samma villkor i fråga om fastighetens användning och lånta
garens förutsättningar som när förbätlringslån beviljas.                           75

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit atl bestämmel-     Prop. 1985/86: 100 serna om övertagande ändras så att länsbostadsnämnderna, om särskilda    Bil. 13 skäl finns, kan medge längre amorteringstid vid övertagande av förbålt-ringslån med både räntefri stående del och räntebärande amorteringsdel.

Jag har i det föregående föreslagit alt förbättringslångivningen skall upphöra alt gälla vid utgången av budgetåret 1986/87. Vad jag anförde som skäl härför ulgör motiv också för att ändra reglerna om övertagande av sådana lån. Efter den 30 juni 1987 bör följande regler tillämpas.

Fortsatt ränte- och amorteringsfrihet bör inle medges. Om en fastighet, för vilken förbätlringslån har lämnats, också fortsättningsvis skall användas som permanent bostad bör den nya ägaren som regel få överta lånet. Lånet bör emellertid i sin helhet göras räntebärande och amorteras. Kapi-lalkostnadsvillkoren bör därvid utformas på följande sätt.

Om förbätlringslånet beslår av såväl en räntefri som en räntebärande del, bör för den räntefria delen gälla samma villkor som för den räntebärande delen.

Förbättringslån som enbart består av etl räntefritt stående belopp bör göras räntebärande och amorteras på 10 år. Ränta och amortering bör betalas i form av annuiteter. Lånet bör löpa med en ränta som bestäms av regeringen för etl kalenderår i sänder. Ränta och amortering skall enligt gällande bestämmelser betalas från den dag dä tre månader har förflutit från överlåtelsen.

Om bostaden inte längre skaU användas som permanent bostad, bör nu gällande bestämmelser alltjämt tillämpas. Som huvudregel gäller därvid att lånet skall betalas tUlbaka omedelbart.

De nya bestämmelserna bör tiUämpas på ansökningar om övertagande som ges in efter utgången av juni månad 1987.

Statens ökade inkomster till följd av de ändrade övertagandereglerna kan beräknas uppgå till knappt 1 milj. kr. årligen fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Bidrag för tillgänglighetsfrämjande åtgärder på kvartersmark

Enligt riksdagens beslul (BoU 1984/85:24, rskr 347) med anledning av prop. 1984/85:142 om förbättrande boendeförhållanden för gamla, handikappade och långvarigt sjuka har elt stalligl bidrag införts för tillgänglighelsskapande ålgärder på kvartersmark. Beslut om bidrag meddelas av regeringen. En medelsram om 10 milj. kr. har fastställts för ändamålet för innevarande budgetår. Jag förordar atl ramen för bidrag bestäms lill 10 milj.kr. också för budgetåret 1986/87.

Anslagsbehov

Medelsbehovet för näsla budgetår beräknar jag till 329 milj. kr. Därav
avser 225 milj. kr. bostadsanpassningsbidrag och bidrag för återsläUning
och 85 milj. kr. hissbidrag m.m. i överensstämmelse med bostadsslyrel
sens bedömning. Vidare tillkommer 4 milj. kr. för bidrag till samupphand
ling och teknikutveckling av hissinstallalioner, 5 milj.kr. för bidrag till                    76

tillgänglighetsfrämjande ålgärder på kvartersmark saml 10 milj.kr. för     Prop. 1985/86:100
bidrag till visst utvecklingsarbete i fråga om boendeservice.   Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.   godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränsema för förbätlringslån somjag har förordat,

2.   godkänna vad jag har förordal i fråga om avveckling av förbålt-ringslångivingen,

3.   godkänna de ändringar i fråga om regler för övertagande av förbållringslån somjag har förordat,

4.   medge alt beslut om bidrag för lillgänglighetsfrämjande ålgärder får beviljas inlill elt belopp av 10 milj.kr. under budgetåret 1986/87,

5.   lill Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. för budgelårel 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 329000000 kr.

B 9. Bidrag till förbättring av boendemiljön

1984/85 Utgift   127587000

1985/86 Anslag 110000000

1986/87 Förslag 60000000

Från anslaget utbetalas bidrag till förbättring av boendemiljön enligt förordningen (1975: 129) om bidrag av statsmedel till förbättring av boendemiljöer (ändrad senasi 1983:328).

Bidrag kan lämnas för ålgärder som förbättrar boendemiljön i flerbo-stadshusområden, som har färdigställts före år 1975. Ytterligare fömtsättningar för bidrag är att åtgärderna behövs på grund av de sociala förhållandena i området eller avser ett bostadsområde där del finns betydande svårigheter att få avsättning för lägenhelerna. Fr.o.m. den 1 juli 1983 gäller alt om hyresgästerna i del berörda området har etl inflytande över den ekonomiska förvaltningen och om förvaltningen sker i begränsade förvaltningsenheter kan bidrag lämnas även om det inle föreligger sociala problem eller problem med oulhyrda lägenheter. Bidrag lämnas med högsl 75% av den godkända kostnaden för åtgärden, dock högsl med 4500 kr. per lägenhet. Bostadslån och räntebidrag kan lämnas för de bidragsgrundande kostnader som inte täcks av bidraget.

Från anslaget kan regeringen också bevilja medel till tävlingar och annal utvecklingsarbete.

För bidragsgivningen fastställer riksdagen ramar budgetårsvis. Rege
ringen har riksdagens bemyndigande all överskrida ramen om del behövs     77

av sysselsättningsskäl. 1 de fall ramen vidgas av sysselsätlningsskäl gäller     Prop. 1985/86: 100 för folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar elt undantag från be-     Bil. 13 stämmelserna om särskilda sociala förhållanden eller uthyrningsproblem som förutsättning för bidrag.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1984/85 lämnades bidrag till förbättring av boendemiljön i 60 områden med sammanlagt 15 800 lägenheter. Det genomsnittliga bidragsbeloppel var 3 310 kr. per lägenhet.

Vid ingången av budgelårel 1985/86 fanns inneliggande ansökningar som inte hade fått förhandsbesked motsvarande ett belopp av 130 milj. kr. Med hänsyn till atl ramen om 60 milj. kr. för beslul om bidrag redan är inlecknad måste dessa ansökningar vänta minst ett år innan bidrag kan lämnas.

Bostadsslyrelsen anser alt bidragsgivningen bör få en ny inriktning. I sina föreskrifter har styrelsen numera för nyinkomna ansökningar angivit atl en förutsättning för bidrag bör vara att bostadsområdet har minsl 10% outhyrda lägenheter och en ärlig omflyttning på minsl 30%.

Styrelsen föreslår att reglerna för bidragen ändras så att avtal om boendeinflytande och decentraliserad förvaltning blir kompletterande villkor i stället för all som nu vara ell särskill bidragsberättigande villkor. Vidare bör bidragsbeloppel per lägenhet höjas från 4 500 kr. lill 6000 kr. med hänsyn lill koslnadsstegringen och för atl bidraget skall slå i rimlig proportion lill koslnaderna för nödvändiga ålgärder.

Bosladsstyrelsen menar atl dessa ändringar och den införda prioriteringen skulle innebära att bidragsgivningens inriktning ändras från all ha gäUl ganska vanliga bostadskvarter och numera ganska vanliga miljöförbält-ringsåtgärder till kvarter/områden med exceptionella problem. Enligt styrelsen bör detta leda fill att även vissa andra ändringar görs. Nya bidragsberättigande åtgärder bör vara att tillskapa små arbetsplatser, slörre anläggningar för rekreation och kullur saml ingrepp och förändring av bostadshusens utseende och innehåll. Som förutsättning för bidrag i dessa avseenden bör dock gälla atl kommunen bidrar med etableringsstöd, driftansvar m. m.

Denna inriktning på etl fåtal utvecklingsprojekt med helhetslösningar bör också innebära atl bostadsslyrelsen blir beslutande myndighet.

Av de bidrag som beviljades under budgelårel 1984/85 räknar styrelsen med att betala ut resterande 26 milj.kr. under budgetåret 1986/87. Med hänsyn till della och lill utbetalningar av bidrag beviljade under budgetåret 1985/86 föreslår styrelsen att 60 milj.kr. anvisas anslaget för budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Under anslaget B 5. har jag föreslagit att boendemiljöbidragen och de
särskilda bidragen till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter den 1 juli 1986 ersätts av ell bidrag för all främja åtgärder som
syfiar lill alt minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala   78

miljön i områden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala pro-     Prop. 1985/86: 100 blem. Mitt förslag överensstämmer till stora delar med vad bosladsslyrel-     Bil. 13 sen har anfört om den framlida inriklningen av ett statligt slöd till helhels-lösningar i områden med stora problem.

Jag förordar att boendemiljöbidragen avvecklas vid utgången av innevarande budgelår. Delta innebär att också de särskilda lånen och räntebidragen, som kan lämnas till sådana bidragsgrundande kostnader som inle täcks av bidraget, upphör. Jag vill emellertid i sammanhanget erinra om de möjligheter som finns atl få bostadslån och räntestöd för ålgärder som vidtas för atl förbättra boendemiljön.

Utbetalningar av bidrag lill åtgärder i bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem kommer alt belasta anslaget B 5. Anslaget B 9. behövs dock under ytteriigare etl antal år för utbetalningar av redan beviljade boendemiljöbidrag och bidrag som lämnas under återstoden av innevarande budgetår.

Anslagsbehovet för utbetalningar av boendemiljöbidrag beräknar jag lill 60 milj. kr. för nästa budgelår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordal i fråga om avveckling av bidrag
till förbättring av boendemiljön,

2. lill Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 60000000 kr.

B 10. Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m.

1984/85 Utgift 114990320'

1985/86 Anslag        158000000' 1986/87 Förslag       130000000

'Anslagen Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler och Upprustnings-bidrag m. m. till allmänna samlingslokaler m. m.

Från anslaget betalas ut dels anordnings- och invenlariebidrag, upprusl
ningsbidrag saml medel för s. k. särskild eftergift och energisparbidrag lill
allmänna samlingslokaler enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973:400)
om statligt slöd lill allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad
senast 1985: 165), dels bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler.
Bidrag får även lämnas för stöd enligt förordningen (1984:703) om statsbi
drag fill vissa leaterlokaler m.m. och enligt förordningen (1982:264) om
statsbidrag lill energibesparande åtgärder i byggnader m.m. som tillhör
vissa organisationer och stiftelser (ändrad senast 1985:166). Under inneva
rande budgetår bestrids dessa kostnader av medel från anslagen B 10.
Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler resp. B 12. Upprusl
ningsbidrag m.m. lill allmänna samlingslokaler m.m. För anordnande av
allmänna samlingslokaler utbetalas åven län från anslaget B 11. Lån till
allmänna samlingslokaler.                                                                   79

Bestämmelserna om anordningsbidrag och lån för allmänna samlingslo- Prop. 1985/86: 100 kaler innebär i korthet atl bidrag och lån kan lämnas till aktiebolag. Bil. 13 föreningar eller stiftelser som är frislående i förhållande till kommunen och kommunala företag. Bidrag och lån lämnas för nybyggnad, ombyggnad eller köp av byggnader i syfte atl tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler. Första årel av låneliden är amorteringsfritt. Anordningsbidrag lämnas med högst 30% eller, när särskilda skäl föreligger, med högst 35% av låneunderlagel. Lån lämnas med högsl del belopp som tillsammans med anordningsbidraget motsvarar 50% av låneunderiaget.

Bestämmelserna om invenlariebidrag innebär all sådant bidrag kan lämnas för alt anskaffa inventarier till allmänna samlingslokaler. Inventariebidrag kan medges med högst 10% av låneunderiaget till den del delta inte överstiger 500000 kr. och med 5 % av det överskjutande beloppet. Bidraget får dock inte överstiga 400000 kr.

Bestämmelserna om uppruslningsbidrag och s. k. särskild eftergift innebär i korthet atl bidrag lämnas med högsl 50% av koslnaderna för upprustning av allmänna samhngslokaler, inkl. utbyten eller komplelteringar av inventarier i sådana lokaler och betalning av skulder. I fråga om samlingslokaler som har färdigställts efter den 30 juni 1973 lämnas bidrag endast för sådan lokalanpassning och inventarieanskaffning som avser att tillgodose de handikappades särskilda behov. För detta ändamål lämnas upprustningsbidrag med etl belopp som motsvarar utgiften för åtgärderna inlill i regel 100000 kr. För överskjutande utgifier medges bidrag med högsl 50%. Enligt kungörelsen kan vidare statligt lån enligt äldre bestämmelser under vissa fömtsättningar efterges, s.k. särskild eftergift.

Bestämmelserna om energisparbidrag för vissa lokaler m. m. är i huvudsak följande. Bidrag lämnas med högst 35% av koslnaderna för energibesparande åtgärder i byggnader m. m. som tillhör organisationer eller stiftelser som inte bedriver näringsverksamhet och som inle har landstingskommun, kommun eller svenska kyrkan som huvudman. Bidrag lämnas inle för åtgärder lill vilka statligt slöd kan lämnas i annan ordning, t. ex. om slöd kan lämnas enligt kungörelsen (1973:400) om statligt slöd fill allmänna samhngslokaler.

Bestämmelserna om statsbidrag till vissa teateriokaler m. m. innebär atl bidrag under vissa förutsättningar kan lämnas för nybyggnad, ombyggnad eller upprustning av teater-, konsert- och museilokaler som tillhör någon annan än staten. En sådan förutsättning är atl projeklel är angelägel från sysselsättningssynpunkt. Anordningsbidrag till leaterlokaler m.m. kan lämnas med högst 30% eller, när särskilda skäl föreligger, med 35% av kostnaden för anordnande av sådana lokaler. Bidrag till uppruslning lämnas på samma villkor som gäller för uppmstningsbidrag til! allmänna samlingslokaler.

För varje budgetår fastställer riksdagen ramar för beslul om stöd. Upprustningsbidrag för handikappanpassning lämnas dock ulan rambegränsning.

Ärenden om bidrag, särskilda eftergifter och lån handläggs inom bostadsstyrelsen av en samlingslokaldelegalion.

80

Bostadsstyrelsen                          .;■,,.                           Prop. 1985/86: 100

Anordningsbidrag m.m.

För beslut om anordningsbidrag och lån fastställer riksdagen för varje budgelår en gemensam ram, av vilken en viss angiven del får tas i anspråk för bidrag. Ramen för beslut om lån och anordningsbidrag under budgetåret 1984/85 fastställdes ursprungligen till 30milj.kr., varav högst 20 milj. kr. för bidrag. Genom beslut av regeringen den 23 augusli och den 6 december 1984 vidgades ramarna för anordningsbidrag m. m. och upprustningsbidrag m. m. av sysselsättningsskäl med sammanlagt 80 milj. kr. Också ramen för budgetåret 1985/86 har fastställts till 30 milj. kr., varav högst 20milj. kr. för bidrag.

Samlingslokaldelegationen hade den 1 augusti 1984 ansökningar om anordningsbidrag och lån på sammanlagl 145 milj. kr. Dessutom har delegalionen förhandsgranskal och lämnal positiva besked för projekt för vilka bidrag och lån har sökts med ca 48 milj. kr.

Bostadsslyrelsen föreslår i enlighel med yttrande från samlingslokalde-legalionen atl ramen för lån och anordningsbidrag för budgelårel 1986/87 utökas till 60milj. kr., varav högst 40milj. kr. för bidrag.

Bostadsstyrelsen beräknar behovel av medel för utbetalningar av bidrag under budgetåret 1985/86 lill lOOmilj. kr. Utbetalningarna av bidrag under budgelårel 1986/87 beräknas till 90milj. kr.

Bestämmelserna om inventariebidrag innebär alt bidraget inle får överstiga 400000 kr. Bostadsstyrelsen föreslår att denna gräns höjs lill 600000 kr.

Bostadsstyrelsen föreslår vidare att det schablonmässigt beräknade tilllägget i låneunderlaget för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning höjs från 15 till 25 kr./kvadratmeter våningsyta.

I fråga om bidraget lill riksorganisationerna föreslår styrelsen i enlighet med förslag från samlingslokaldelegalionen att bidraget räknas upp till 3,1 milj. kr. Av detta belopp bör 300000kr. avse sådant tekniskt/ekonomiskt ulrednings- och projekteringsarbete som bedrivs inom riksorganisationerna.

Upprustningsbidrag m.m.

Ramen för beslut om upprustningsbidrag m.m. under budgetåret 1985/86 faslställdes av riksdagen till 24milj. kr. För beslul om energisparbidrag till vissa lokaler m.m. fastställdes ramen lill 4,2 milj. kr.

Samlingslokaldelegationen hade den I augusti 1985 ansökningar om uppruslningsbidrag på 60milj. kr. Bostadsslyrelsen föreslår i enlighet med yttrande från samlingslokaldelegalionen att ramen för upprustningsbidrag ökas till 30milj.kr. för budgetåret 1986/87. Vidare föreslår styrelsen all ramen för energisparbidrag lill vissa lokaler m. m. fastställs lill 4,2 milj. kr. för nästa budgelår.

Bosladsstyrelsen beräknar behovet av medel för utbetalningar av bidrag
under budgelårel 1985/86 lill 65 milj. kr. Styrelsen beräknar atl det behöver
anvisas elt anslag av 40milj.kr. för utbetalningar under budgetåret     g]

1986/87.

6   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Bostadsslyrelsen föreslår att stöd som avser handikappades särskilda     Prop. 1985/86: 100 behov skall kunna lämnas även till teaterlokaler m.m. på samma villkor    Bil. 13 som gäller för lokalanpassning av allmänna samlingslokaler.

Föredragandens överväganden

I 1985 års budgetproposition aviserades en översyn i vissa avseenden av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler. Enligt vad jag har erfarit har emellertid inom riksorganisationerna för samlingslokaler initierats en diskussion om bl. a. bestämmelserna om lån och bidrag. Inom Folketshus-föreningarnas riksorganisation pågår dessutom elt utvecklingsarbete rörande samlingslokaler som innefattar bl.a. planerings-, bygg- och finansieringsfrågor. Mot denna bakgmnd har jag funnit atl del finns skäl alt avvakta resultatet av det arbete som f. n. pågår inom riksorganisationerna innan jag tar närmare ställning lill inriklningen av elt översynsarbele. Översynen kommer atl göras inom bostadsdepartementet. Organisationerna inom samlingslokalsektorn kommer i anslulning till arbetet all ges tillfälle att redovisa sina synpunkter.

Ramar m.m.

Bostadsslyrelsen redovisar en fortsalt slor efterfrågan på statligt stöd fill såväl ny- och ombyggnad som uppmstning av samlingslokaler. Mot den bakgrunden har styrelsen föreslagit en fördubbling av den gemensamma ramen för beslut om bidrag och lån för anordnande av allmänna samlingslokaler från 30 till 60 milj.kr. för budgetåret 1986/87. I fråga om upprustningsbidrag m.m. har styrelsen föreslagit alt ramen höjs till 30milj.kr. under budgetåret 1986/87.

Även om antalet inneliggande ansökningar i och för sig skulle motivera en vidgning av ramarna, kan jag i nuvarande slatsfinansiella läge inte biträda bosladsstyrelsens förslag. Jag förordar därför att ramen för beslul om anordningsbidrag m. m. och lån lill allmänna samlingslokaler under budgetåret 1986/87 fastställs till 30milj.kr., varav högst 20milj.kr. för bidrag. Jag förordar vidare att ramen för beslul om uppmstningsbidrag m. m. för budgetåret 1986/87 fastställs till oförändrat 24 milj. kr. De ordinarie ramarna bör liksom tidigare kunna frångås om sysselsättningsläget på byggarbetsmarknaden föranleder särskilda åtgärder. Regeringen bör därför begära riksdagens bemyndigande atl få överskrida ramarna för lån och anordningsbidrag resp. uppmstningsbidrag, om det behövs av sysselsätlningsskäl.

Bidrag tiU handikappanpassning av allmänna samlingslokaler bör, liksom tidigare budgetår, få medges utan rambegränsning.

1 fråga om ramen för beslul om energisparbidrag lill vissa lokaler m. m. under budgelårel 1986/87 förordar jag att den fastställs till oförändrat 4,2 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om bidragets storlek.
Enligt bestämmelserna i samlingslokalkungörelsen lämnas anordningsbi
drag med högsl 30% av låneunderiaget och lån med högsl det belopp som   82

tillsammans med anordningsbidraget motsvarar 50% av låneunderiaget. På Prop. 1985/86:100 motsvarande sätt lämnas upprustningsbidrag med högst det belopp som Bil. 13 motsvarar 50% av utgiften för åtgärderna. Jag vill peka på alt samlingslokaldelegationen har möjlighet all differentiera bidragets sloriek med hänsyn till behovet och andra faktorer som man finner angelägna att beakta i sammanhanget. Härigenom kan de knappa resurserna utnyttjas på ett effeklivt sätt.

Jag är inte beredd all la ställning till styrelsens förslag om en höjning av maximibeloppet för inventariebidrag och av tillägget för konstnärlig utsmyckning och gestaltning. Jag är inte heller beredd att biträda styrelsens förslag att bidraget lill handikappanpassning också skall gälla i fråga om teateriokaler m. m. Enligt min mening bör dessa frägor behandlas i ett sammanhang i samband med de överväganden som kan komma atl aktualiseras i den översyn av samlingslokalstödel somjag har nämnt i det föregående.

Jag vill emellertid redan nu ta upp frågan om förutsättningarna för upprustningsåtgärder. Uppruslningsbidragel avser främst sådan mindre ombyggnad, uppmstning eller reparation med slandardhöjande effekt som inle innebär några mera belydande ingrepp i byggnadens stomme. Det kan även avse anskaffning av inventarier. Bidraget — som år av engångskaraktär - kan lämnas till sådana allmänna samlingslokaler som utnyttjades som allmänna samlingslokaler den Ijuli 1973. Den omständigheten att bidraget endast kan lämnas en gång lill varje samlingslokal, bygger på principen all löpande underhåll skall klaras inom samlingslokalens budget. För egen del anserjag alt den princip som hittills varit vägledande, nämligen att löpande underhåll och förnyelse av lokaler och utrustning så långt möjligt bör kunna klaras genom avsättningar för framtida behov, bör gälla även i fortsättningen. Det ankommer alltså på de samlingslokalägande föreningarna och kommunerna alt se till alt lokalerna hålls i gott skick.

Jag har emellertid erfarit att de samlingslokalägande föreningar som erhöll bidrag under de första åren efter bidragets införande i många fall endast genomfört begränsade uppruslningsåigärder eller åtgärder som i en del fall enbart har berört delar av de aktuella byggnaderna. Lokalerna är därför i behov av ytterligare upprustning. Mot den bakgrunden förordar jag att bestämmelserna om upprustningsbidrag ändras så alt dessa föreningar skall få möjlighet alt genomföra nödvändiga uppruslningsåigärder. Del bör ankomma på regeringen atl utforma de närmare bestämmelserna för bidragsgivningen.

Anslagsberäkning

Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till I30milj.kr. Jag har därvid beräknat medel även för bidrag lill riksorganisationerna för samlingslokaler med sammanlagt 2835000 kr. Av beloppel bör 200000 kr. få användas för sådani tekniskt/ekonomiskt utrednings- och projekteringsarbete som uiförs av riksorganisationerna.

83

Hemställan                                                                    Prop. 1985/86: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att              Bi . 1J

1.    medge att beslut om anordningsbidrag m.m. och lån lill allmänna samlingslokaler under budgelårel 1986/87 meddelas inom en ram av 30000000kr., varav högsl 20000000kr. får las i anspråk för bidrag,

2.    medge att beslut om upprustningsbidrag m.m. fill allmänna samlingslokaler under budgetåret 1986/87 meddelas inom en ram av 24000000 kr.,

3.    medge att de under I. och 2. angivna ramarna får överskridas om del behövs av sysselsätlningsskäl,

4.    medge alt beslul om energisparbidrag till vissa lokaler m.m. meddelas inom en ram av 4200000kr. under budgetåret 1986/87,

5.    godkänna vad jag har förordat i fråga om upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler,

6.    lill Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 130000000 kr.

Bil. Lån till allmänna samlingslokaler

1984/85 Utgift     9292200

1985/86 Anslag   25000000

1986/87 Förslag 25000000

Från anslaget betalas ul lån till nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckl 1976:794, ändrad senast 1985:165). En redogörelse för lånebestämmelserna har lämnats under anslaget B 10. Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m.

Bostadsstyrelsen

Under budgeiåren 1983/84 och 1984/85 beviljades lån med 34,1 milj. kr. resp. 20,5 milj.kr. Med ledning härav beräknar bosladsstyrelsen utbetalningarna under budgetåret 1985/86 till ca 45 milj. kr.

Utbetalningarna för budgetåret 1986/87 kan beräknas till ca 21 milj.kr. Med hänsyn lill oregelbundenheler i utbetalningarna bör enligt styrelsens uppfattning anslaget föras upp med ett belopp av 25 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I fråga om ramen för beslut om lån till allmänna samlingslokaler hänvisar
jag till vad jag har anfört vid min anmälan av anslaget B 10. Bidrag lill
allmänna samlingslokaler m. m. Anslagsbehovet för näsla budgetår beräk
nar jag till 25 milj. kr.                                                                         84

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                Prop. 1985/86:100

att till Lån tiU aUmänna samhngslokaler för budgelårel 1986/87     Bil. 13 anvisa ett förslagsanslag av 25000000 kr.

Byggnadsforskning, energihushållning m. m.

Hälsoskydd i byggnader

Utvecklingen inom byggnads- och installationstekniken har medfört atl många lidigare problem i form av drag, kyla, fukt och bristfälliga sanitära förhållanden har eliminerals. Den förändrade tekniken har emellertid också medverkat till nya hälso- och miljöproblem.

Under senare år har hälsoproblem förorsakade främst av radon, fukt och mögel saml asbest rönt slor uppmärksamhet. Problemen har berört många människor, oron för ohälsa har varit slor och stora ekonomiska värden har stått på spel för den enskilde.

I syfte att komma till rätta med fukt- och mögelproblemen har under senare år betydande resurser satsats på insamling av erfarenheter saml på forskning och utvecklingsarbete. I den översyn av Svensk byggnorm som f n. sker kommer slor vikt all läggas vid de bestämmelser som avser atl tillförsäkra byggnader erforderiigt skydd mot fukt. Riksdagen har beslutat atl anvisa medel till en statlig fond för fukt- och mögelskador (prop. 1985/86:48, BoU 6, rskr 62). Den statliga fonden motsvaras av liknande fonder eller garantier från byggproducenternas sida. Ansökan om stöd för alt komma till rätta med dessa problem prövas av en särskild skadenämnd som inrättas den Ijanuari 1986. Till skadenämnden skall knytas tekniska experter med uppgift atl avge utlåtande till nämnden och all utvärdera orsakerna till fukt- och mögelskador i de fall som har prövats av nämnden.

De insatser som görs för att minska hälsorisker av radon i byggnader har under senare lid alll mer riklats mol förekomsten av markradon. Regeringen har i december 1985 vid sitt ställningstagande till radonutredningens (Jo 1979:01) slulliga förslag (SoU 1983:6) framhållit atl riskerna måste uppmärksammas framför allt i byggprocessens lidigare skeden, dvs. vid planläggning och vid konstruktionen av byggnaders grunder. På många håll återstår vidare alt i den befintliga bebyggelsen spåra de byggnader som har oacceptabelt höga vården, så atl åtgärder kan genomföras i dessa byggnader. Ansvaret ligger i dessa delar i första hand på kommunerna. Socialstyrelsen, statens strålskyddsinslitut, statens planverk och statens mät- och provråd har fått i uppdrag all på olika sätt stödja kommunerna och andra i della arbete.

Regeringen beslutade den 21 mars 1985 atl tillsätta en asbestkommission inom regeringskansliet. I kommissionens förslag lill handlingsprogram, som chefen för arbetsmarknadsdepartementet har redovisat under tionde huvudtiteln, ingår åtgärder som berör byggnader. Regeringen har mol bakgrund av förslaget utfärdat en förordning (SFS 1985:997) som syftar till alt en kartläggning skall göras av förekomsten av asbest i ventilationsanläggningar med mekanisk tilluftsvenlilation.

85

Vi står också inför en grupp av problem som är än svårare atl hantera     Prop. 1985/86: 100 och som uppslår i s.k. sjuka byggnader. Det har i dessa fall inte varil     Bil. 13 möjligt att härieda problemen till vissa produkter eller lill vissa ämnen i inomhusluften. De symptom som uppslår hos människorna kan vara en samlad effekt av olika faktorer i inomhusluften - evenluelll även påverkade av utomhusluften.

Man kan inte gardera sig mol risker som är okända och man kan inte mäta del okända. Om vi inte vill hämma utvecklingen på byggområdet mäste vi acceptera att. även med en ökad insikt och elt ökat ansvarstagande inom branschen, nya hälsorisker även i framtiden kan komma all uppslå. Man kan inte heller generellt ställa kravet att ofarligheten hos material, produkter och tekniska lösningar skall bevisas innan de marknadsförs eller används. När etl problem blir känt måste samhället emellertid vidta lämpliga åtgärder för atl minska hälsoriskerna. Del är därför vikiigi all del finns en beredskap för all så snabbi som möjligl komma lill rätta med problemen.

Planverket utarbetar lillsammans med arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen etl handlingsprogram för hälsoskydd i byggnader. Handlingsprogrammet skall omfatta hela kedjan från identifikation av hälsorisker och kunskap om deras samband med faktorer i den fysiska miljön till åtgärder att minimera risker och atl åtgärda skadefall. I arbetet ingår också atl se över organisatoriska frågor, såsom ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter samt behovet av informations- och utbildningsinsatser, forskning och inlernationellt samarbete. Arbetet beräknas avslutas under våren 1986.

Forskningen utgör ett mycket viktigt led i arbetet med dessa frågor. Sedan år 1977 finns vid statens råd för byggnadsforskning (BFR) en hälsoskyddsgrupp som har utarbetat forskningsprogram för området Hälsoskydd i byggnader. För närvarande prioriteras frågor om mögel, kemiska ämnen i inomhusluften samt samverkan mellan fysiska miljöfaktorer. Under innevarande år har ett experimentbyggnadsprojekl påböriats och fler planeras för kommande budgetår.

Det är också angeläget att de som arbetar inom byggsektorn får del av den kunskap som finns om hur skador till följd av hälsofarliga malerial och konslrukfioner kan avhjälpas och förebyggas. Informafions- och utbildningsinsatser på detla område bör därför ges hög prioritet. Det ankommer på bl.a. statens planverk och bostadsstyrelsen att i samverkan med branschorganisationerna inom byggsektorn och kommunerna föra ut de kunskaper som erfordras för att skador till följd av hälsofariiga malerial o. d. skall kunna undvikas i framtiden.

Tillämpning av svensk standard

Jag har tidigare angett att jag avser atl föreslå regeringen att slopa de
villkor om tUlämpningen av svensk standard som gäller för bostadslån. Jag
finner det angeläget att sälta in detta ralionaliseringsförslag i elt något
slörre sammanhang.
1 propositionen (1967:100, SU 100, rskr 265) angående riktlinjer för          86

bostadspolitiken m. m. förordade dåvarande inrikesministern att låne- och Prop. 1985/86:100 bidragsbeviljande myndigheter i den utsträckning som regeringen bestäm- Bil. 13 mer skall utfärda bestämmelser som innebär en så slark rekommendation av svensk standard alt den som söker lån eller bidrag måsle motivera avvikelser från denna standard. Regeringen utfärdade därefter kungörelsen 1967:588 (ändrad senast 1973:159) om tillämpningen av svensk standard i om viss byggnadsverksamhet.

Planverket hemställde den 14 april 1980 i samråd med bostadsstyrelsen om en ändring av dessa bestämmelser. Avsikten var främsl atl göra det möjligl all införa krav på måltsamordning i Svensk byggnorm (SBN), varefler molsvarande krav, enligt förslaget, skulle kunna mönstras ul ur bostadslånebeslämmelserna.

Förslaget har remissbehandlats. Av remissinstanserna är endasl etl fåtal negafiva till måttsamordning eller till att olika slag av byggprodukter, genom standarder utarbetade av Byggstandardiseringen, får sina mått va-riantbegränsade. Från främst Byggstandardiseringens och byggmaterialin-duslrins sida ses en tvingande samhällelig bestämmelse om måtlstandard som nödvändig för det fortsatta arbetet att med hjälp av standard variant-begränsa måtten för olika byggprodukter. De instanser som är negafiva lill krav på måtlstandard - främsl projektorer - betonar svårigheterna vid tillämpningen och menar att onödig byråkrati blir följden saml all en optimal tillämpning av måtlstandard bäst uppnås genom frivilliga överenskommelser.

Planverket har i samband med att verket den 21 november 1985 återkallat den ovan nämnda skrivelsen redovisat atl verkel avser atl i den pågående översynen av SBN på lämpligl sätt informera om fördelarna med en måttsamordning.

Enligt min mening är måttsamordning en viktig rationaliseringsåtgärd i byggandet. Den ökar friheten vid val av byggvaror och kan således medverka till kostnadsbesparingar i såväl bygg- som förvallningsskedet. Jag anser emellertid att det i första hand måste ankomma på byggbranschen själv att la ansvaret för del ralionaliseringsarbete som är nödvändigt med hänsyn lill kostnadsutvecklingen i byggandet och till den internationella handeln med byggvaror.

Som jag har nämnt anserjag alt villkor om tillämpning av svensk standard inte längre bör knytas fill bosladslångivningen. Vad jag nyss anförde innebär att jag inte heller anser del lämpligt att föra in föreskrifter om måttsamordning i SBN. En ytteriigare konsekvens är atl de statliga myndigheter som bygger för statens räkning inle bör vara skyldiga att se till att svensk standard tillämpas. Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

De statliga myndigheterna bör även fortsättningsvis verka för att svensk standard utnyttjas på elt rationellt sätt inom byggbranschen och även i övrigt stödja branschens rationaliseringsarbete. Det bör dock i fortsättningen ankomma på regeringen att bestämma i vilken omfattning myndigheterna skall främja ett rationellt byggande bl.a. genom tillämpning av svensk standard.

87

Utvärdering av byggnadsforskningsprojekt                          Prop. 1985/86:100

I den proposition om byggnadsforskning som låg till grund för riksdagsbe-slut våren 1983 (prop 1982/83:151, CU30, rskr35l) gavs BFR ansvaret för den långsiktiga forskningsplaneringen och kunskapsuppbyggnaden för sektorns behov. Jag betonade därvid viklen av att byggnadsforskningen stöder relevanta projeki och har god vetenskaplig kvalitet. Jag anvisade också vägar att förbättra verksamheten bl. a. i dessa avseenden. I delta sammanhang skall jag uppehålla mig något vid de åtgärder som rådet har vidtagit för att utvärdera den vetenskapliga kvaliteten i byggforskningsprojekten.

I propositionen stödde jag BFR:s förslag att en vetenskaplig nämnd borde inrättas. BFR:s vetenskapliga nämnd (BVN) började sin verksamhet den 1 juli 1983. Den har en fristående ställning inom rådet och är direkl underställd rådets styrelse. Regeringen ulser ordförande i nämnden. Enligt sin arbetsordning skall nämnden verka för all del FoU-arbele som sker med slöd av rådet bedrivs så att verksamheten blir trovärdig och tillförlitlig. Etl av nämndens fem program avser vetenskaplig utvärdering.

Under 1985 har nämnden redovisat sin utvärdering av fyra anslagsområden, etl från vaoe program i BFR:s verksamhetsområde. Utvärderingen, som omfattar områdena kommunal ekonomi, bostadsmarknad och bostadsförvaltning, byggnadsmaterials beständighet samt värmelagring inom det samlade energiforskningsprogranr.met, har ulförts med deltagande av internationell expertis och med metoder av samma slag som de, vUka lillämpas av naturvetenskapliga forskningsrådet.

Rådet anger i sin anslagsframställning atl utvärderingarna visar på en ganska betydande spännvidd mellan de olika projektens kvalitet, alltifrån projeki med hög inlernationell forskningskvalitet till enklare utredningar utan inslag av metod-, teori- och kunskapsutveckling. Det allmänna intrycket är en något ojämn men genomsnittligt god standard. I samtliga utvärderingar framhålls vikten av inlernalionella kontakter och internationell publicering av uppnådda resullal. I flera fall påpekas negaliva konsekvenser av en oklar gränsdragning mellan forskning, utveckling och utredning saml av osäkerheten om projektets avnämar- och läsekrets.

Ytterligare två områden är enligt rådet f. n. föremål för liknande ulvärdering inom BVN, nämligen ledningsleknik saml den forsknings- och utvecklingsverksamhet utanför högskolan som stöds med medel från BFR. Förberedelser pågår för val av utvärderingsmetoder inom den BFR-stödda arkilekturforskningen.

Jag är angelägen om att betona viklen av all etl seklorsorgan som BFR vidtar åtgärder i syfte att främja vetenskapligt oantasfiiga metoder och ansatser i den kunskapsutveckling som del stöder. Detta gäller givelvis i hela kunskapskedjan, alltså även i mer renodlade utvecklings- och utredningsarbeten. Satsningen på ramprogram vid högskoleinstitutioner är ell led i denna strävan. Det är glädjande att konstatera atl de utvärderingar som BVN har utfört i väsentliga avseenden ger den studerade BFR-stödda forskningen gott betyg.

För elt sektorsorgan är del emellertid inle tillräckligt med en hög vetenskaplig kvalitet inom de projekt som erhåller stöd. Även relevansen, dvs. forskningsområdets vikt eller frågeställningarnas arl, måste utvärderas.

Rådet har därför påbörjat en verksamhet med utvärdering av Prop. 1985/86:100 BFR-stödda projekt utifrån relevans- och effektivitetskriterier. Arbeie Bil. 13 med denna inriklning sker inom områdena värmedistribulion, värmepumpar, trafik, grönområden i städerna samt dagvallenhanlering. Rådet anger atl utvärderingarna, som delvis har olika syften, i huvudsak kommer alt vara avslutade under budgetåret 1985/86. De bör därför enligt rådet kunna ligga lill grund för rådels näsla treärsplan samt för en intern utveckling av lämpliga mål och medel för rådets egna utvärderingar. Rådet anger atl en tänkbar inriktning på sådana utvärderingar är att söka ange den nytta som byggforskningen gör inom olika branscher, både vad avser resultatens användbarhet och metoder för att sprida kunskaperna. Utvärderingsområden som närmast slår i tur är vissa experimentbyggnadsprojekt.

Inom den samfinansierade forskningens ram är det främsl de samverkande intressenterna som svarar för atl del därigenom finansierade FoU-arbetet riktas in på för avnämarna relevanta områden. Jag ser det emellertid som värdefullt atl rådet även genom de föreslagna interna utvärderingarna förvissar sig om atl den FoU-verksamhel som rådet stöder avser relevanta problem.

Tjänsteexport

Under de senaste åren har utlandsverksamheten ökat betydligt för vissa av myndigheterna under bostadsdepartemenlel. Frågor om tjänsteexport har under år 1985 varit föremål för överväganden inom bostadsdepartementet i samråd med utrikesdepartementets handelsavdelning. Vidare har överläggningar ägl rum mellan departementet och dess myndigheter. Myndigheterna har berört Ijänsleexportfrågorna i anslagsframställningarna. Mol denna bakgmnd vill jag nu samlal ta upp vissa frågor om tjänsteexporten. Jag har i delta ärende samrått med statsrådet Hellström.

Av bostadsdepartemenlels myndigheter är det främst statens lantmäteriverk, men även statens planverk och centralnämnden för fastighetsdata (CFD) som i myndighetsform bedriver verksamhet med tjänsteexport. Tolalt omsätter dessa myndigheter ca 15 milj. kr. per år, varav lantmäteriverket slår för ca 2/3. Verksamheten bygger på statsmakternas beslul år 1981 om offentlig tjänsteexport (prop. 1980/81:171, NU58, rskr426). Beslutet innebär bl.a. att vissa myndigheter, som anges i förordningen 1981:673 (ändrad senasi 1985:914) med vissa bestämmelser för statlig myndighels affärsdrivande verksamhet i utlandet, har rätl att bedriva ufiandsverksamhet på affärsmässiga villkor.'

Lantmäteriverket, planverket och CFD ligger enligt min uppfattning väl framme i sin tjänsteexporterande verksamhel jämfört med många andra offentliga organ. Deras organisation och produkter har definierats, marknadsanalyser har gjorts och marknadsstrategier utvecklats, kontaktnät har byggts upp m. m. Vidare anser jag att den strategi som myndigheterna hittills har tillämpat, med en satsning huvudsakligen på de länder i Afrika som ulgör s. k. programländer i del svenska biståndet eller på länder med expanderande ekonomier bl.a. i Sydostasien, är väl underbyggd.

89

En fortsatt positiv ulveckling av verksamheten kräver etl aktivt engage- Prop. 1985/86: 100 mang från myndigheterna. Det år därvid viktigt att myndigheterna nära Bil. 13 samarbetar i fråga om marknadsföring och marknadsbearbetning och även i övrigl samordnar sina insalser så långt möjligt. Behovel av bättre och samlade kunskaper i många länder om naturresurser, markanvändning, markvård, markägandeförhållanden osv. gör elt sådani utvecklat samarbele naturligt. Även samarbele med andra tjänsteexporterande myndigheter och med privata konsulter och förelag bör utvecklas så långt möjligt där ett sådant samarbete kan ge ömsesidiga fördelar.

Vid de överläggningar som förevarit mellan bostadsdepartementet och myndigheterna har framkommit en del önskemål om åtgärder från regeringens sida för att skapa erforderliga förutsättningar för en fortsalt positiv ulveckling av tjänsteexporten. Det har framför alll gällt behovet av stöd under en uppbyggnadsperiod för fortsalt marknadsföring och för personalutbildning.

Del är en självklar förutsättning atl tjänsteexporten bedrivs på affärsmässiga grunder och all den ger lönsamhet. En fömtsättning för all lönsamhet skall uppnås år dock i många fall att ett stöd kan utgå under ett inledande skede av verksamheten. Statsmakternas beslut år 1981 innebar också bl.a. atl särskilda medel har avsatts under tredje huvudtiteln för slöd lill marknadsföringsinsatser m.m. Vissa bidrag har utgått lill de myndigheter som nu avses. Eftersom verksamheten vid dessa myndigheter fortfarande kan sägas befinna sig i ett uppbyggnadsskede och mot bakgrund av atl utvecklingsmöjligheterna måste bedömas som goda, anserjag atl ytteriigare bidrag i lämpliga former lill främsl ulbildning och marknadsföring bör kunna komma i fråga. Under den närmasle treårsperioden bör därför tillgängliga medel inom bostadsdepartementets huvudtitel få disponeras för dessa ändamål. Jag bedömer alt en medelsram på 1,5 milj. kr. per år under treårsperioden erfordras för att möta de viktigaste behoven som myndigheterna har angett. Jag återkommer till medelsfrågan när jag behandlar anslaget B 18. Informalion, ulbildning m. m.

Kravet på affärsmässighet gör del nödvändigl med en ekonomisk särredovisning av tjänsteexportverksamheten. Lantmäteriet redovisar redan nu sin tjänsteexport i etl särskilt delprogram. Från och med näsla budgetår bör också planverket och CFD särredovisa sin molsvarande verksamhet. Jag avser all i annat sammanhang återkomma till regeringen med ett konkret förslag i frågan.

När det gäller bosladsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning och statens insfitut för byggnadsforskning är osäkerheten stor om fömtsättningarna för ett mera aktivt engagemang på utlandsmarknaden. Jag föreslår därför inte nu några särskilda åtgärder som gäller dessa myndigheter

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört i fråga om tUlämpning av svensk standard.

90

B 12. Byggnadsforskning     '"                           Prop. 1985/86:100

1984/85 Utgift   135620396       Reservation        10848987

1985/86 Anslag 162000 000

1986/87 Förslag        162000000

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom samhällsplanerings- saml byggnads- och anläggningsområdet. Medlen fördelas av statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Riksdagen beslutade våren 1983 om vissa riktlinjer för byggnadsforskningens organisation och arbetsformer (prop. 1982/83:151, CU 30, rskr351). Beslutet innebär alt BFR skall ha ansvaret för den långsiktiga forskningsplaneringen och kunskapsuppbyggnaden inom bebyggelseområdet. Tyngdpunkten i det statliga forskningsstödet förskjuls successivt mol mer långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Branschens m.fl. intressenters insatser för FoU inom byggsektorn har bedömts vara för små. Riksdagsbeslutet innebär därför all BFR åläggs all bl.a. genom samverkan med byggsektorns intressenter öka deras engagemang i FoU-verksamheten.

Enligt det forskningspolUiska beslulel våren 1982 (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397) skall FoU-verksamhelen inom byggsektorn inordnas i den samlade forskningsplaneringen samt ingå i del forskningsprogram som riksdagen vart tredje år skall beslula om.

I anslulning till sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 bifogade rådet en treårig verksamhetsplan för budgetåren 1984/85-1986/87.

Rådels verksamheter finansieras under innevarande budgelår över följande anslag på statsbudgeten.

Under bostadsdepartementets huvudtitel: B 13. Byggnadsforskning B 14. Lån till experimenlbyggande.

Under industridepartementets huvudtitel: E 12. Energiforskning.

91

1 följande sammanställning redovisas med fördelning på program och     Prop. 1985/86: 100
anslag del lotala beslutsutrymmel under budgetåret 1985/86 (milj.kr.).         Bil. 13

Beslutsramar anslagsvis I milj. kr. 1985/86
Program                         B 13.       B 14.

Totalt

E 12,

elfte

tolfte

huvud-

huvud

titeln

titeln

1.

Kommunal och statlig

resurshushållning

21,4

2,

Bebyggelsens

utformning

21,2

3,

Byggnads- och

anläggningsteknik

84,6

4,

Lokala energikällor

5.

Information

6.

Dokumentation

12.3

7.

Kansli

15,5

21,4

I 115,6

9,8

!1,0          21.0                29,8

I 6,0

12,3 15,5

Summa'                           155,0      30,8         185,8      35,8

' Rådet disponerar dessutom av det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget E 12. Energiforskning

-    dels högst 1 800000 kr. för att slutföra projekt Inom de områden som den 1 juli 1984 fördes över från rådets till statens energiverks ansvarsområde

-    dels högst 800000 kr. för att täcka vissa övergångskostnader vid rådets kansli.

Statens råd för byggnadsforskning

Budgetåret 1986/87 utgör del tredje och sista året av verksamhetsplanen för perioden 1984/85-1986/87. Utgångspunkterna för denna plan angavs i 1984 års forskningspolUiska proposifion (prop. 1983/84:107 bil. 8, BoU 31, rskr409).

Verksamhetsplanen byggde på förutsättningarna alt RQT-verksamheten får ökad betydelse, att energihushållningen och ny energiteknik ger stora byggnadsuppgifter under 1980-talet samt att planering, bostadsförsörjning och förvaltning fortsätter atl vara angelägna FoU-områden. I planen framhölls även alt byggsektorns roll och belydelse i samhällsekonomin borde belysas bättre samt atl det bl. a. genom ökade FoU-insalser finns förutsättningar atl behålla och eventuellt öka exportöverskotlet från byggsektorn.

I anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 angav rådet all verksamheten för budgetåret med vissa undantag i huvudsak följde intentionerna i verksamhetsplanen. Av den redogörelse för programområdena som lämnas i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 framgår följande avvikelser m. m. i förhållande till tidigare angivna planer.

Program I. Kommunal och statlig resurshushållning omfattar de statliga och kommunala verksamheter som ger förutsättningar för samhällsbyggandet i form av regelsystem, finansiering, planer och program för byggande samt förvaltning och förnyelse av den byggda miljön. Huvudvikten läggs, liksom lidigare, på FoU om hur stat och kommun med planer och andra styrmedel påverkar samhälls- och bebyggelseutvecklingen. Därvid prioriteras insatser som kan medverka lill bättre kostnadsstyrning och effekfivare samordning av fysisk och ekonomisk planering i en situation med

minskade resurser. Programarbete pågår dels för nyorientering inom gamla       92

FoU-områden, t. ex. bebyggelse och irafik, dels inom nya områden såsom

översiktlig planering, socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen,     Prop. 1985/86: 100
infrastruktur, naturresurshushållning och grönområden.         Bil. 13

Inom program 2. Bebyggelsens utformning, användning ochförvallning behandlas frågor om människors krav på den byggda miljön, byggnaders ombyggbarhel, funktion och förvaltning samt standardfrågor i bebyggelsen. FoU-arbetet syftar till att finna metoder och lösningar som tillgodoser höga krav på användbarhet, tillgänglighet och god social miljö med rimlig resursåtgång. Kraftsamlingen kring bostadsfrågorna i vid mening under föregående och innevarande treårsperioder har resulterat i en kunskapsöversikt som bl. a. utgjorde underlag för konferensverksamheten vid Bo 85. Den utgör också enligt rådet en avstamp för fortsatt forskning.

Program 3. Byggnads- och anläggningsteknik, produktion och energihushållning omfattar FoU om material och konstruktioner, byggsystem och energihushållning, mark- och anläggningsteknik samt byggprocessfrågor. Rådet lyfter i sin anslagsframställning fram FoU om byggprocessen, bl.a. olika samverkansmodeller mellan olika aktörer och aktiviteter. Det forcerade utvecklingsarbetet om hissar i åldre hus börjar nu ge konkreta resultat i form av billigare hisslösningar med bibehållen kvalitet. Utvecklingsverksamheten belräffande byggskador fortsäiter med målet atl finna billigare metoder för reparation av skadorna. Omorienteringen av FoU om energihushållning mol större inslag av bostadsförbättring fortsåtter.

Rådet framhåller i sammanhanget värdet av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), som enligt rådets mening verksamt bidrar till ökade FoU-aktivileter inom företagen och till ett förbättrat samarbete mellan byggföretagen och BFR.

Verksamheten inom program 4. Energianvändning för bebyggelse - nya energisystem, följer det ireårsprogram som statsmakterna har fastställt (prop. 1983/84:107 bil.9, NU45, rskr407). Insatserna inom programmet riktas in på frågor om bebyggelsens energianvändning, med särskild betoning på insatser som anknyter till byggnads- och anläggningsteknik. Verksamheten syftar bl.a. till att i enskilda byggnader och gruppcentraler utnyttja lågvärdiga naturliga energikällor saml öka effektiviteten i användningen av högvärdiga energikällor såsom el och olja. Tyngdpunkten i verksamheten kommer att ligga på värmepumpssyslem och naturvärme-leknik. Miljöfrågorna uppmärksammas i ännu högre grad än tidigare. De solvårmetekniker där Sverige internationellt sell är framstående utvecklas vidare, om ån i långsammare takt.

Utöver de fyra forskningsprogrammen omfattar verksamheten tre stödprogram. Program 5. Information, syftar till atl föra ul FoU-resultaten i praktisk tillämpning. Över program 6. Dokumentation m.m., finansieras stöd till Inslilulel för byggdokumentation (Byggdok), Byggstandardiseringen och Svensk Byggtjänsl saml sädan verksamhet som avser klassificerings- och nomenklaturfrågor (TNC). Program 7. KansU, är ett administrativt hjälpprogram som svarar mol rådels förvaltningskostnader.

Rådet redovisar de under budgetåret 1984/85 utarbetade riktlinjerna för
den internationella verksamheten som omfattar följande fyra huvud
former, nämligen forskarutbyte, vetenskapliga seminarier och konferen
ser, projektsamverkan samt exportfrämjande ålgärder. På det senare om- 93

rådet gäller BFR:s insatser enbart FoU, och näringslivet måste delta i finansieringen av dessa insatser.

Rådet redovisar atl samråd skett med humanistisk-samhällsvelenskap-liga forskningsrådet angående fördelningen av de forskningsmedel som i 1985 års budgetproposition ställdes lill HSFR:s disposition för humanistiskt och samhällsvetenskapligt FoU-arbele på byggforskningens område. Rådet konstaterar alt dess synpunkter har beaktats i delta samråd, och alt alla de projekt som har beviljats medel har en anknytning till BFR:s ansvarsområde.

Sedan den I juli 1983 finns en vetenskaplig nämnd (BVN) vid rådet. Nämnden har under år 1985 redovisat fyra rapporter om internationella utvärderingar av BFR-stödda projekt.

I utvärderingarna rekommenderas BFR bl.a. att uiforma ansökningshandlingarna så alt det klart framgår huruvida elt projekt syftar fill forskning eller utredning och att i förekommande fall överväga ett mera systematiskt sätt atl på grundval av velenskpliga kriterier bedöma inkommande projektansökningar. BFR föreslås vidare fortsätta alt stödja de utvärderade områdena med särskild satsning på den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.

I enlighet med de särskilda anvisningar för budgetarbetet som utfärdades av regeringen den 13 juni 1985 omfattar BFR:s anslagsframställning endast budgetåret 1986/87.

Rådet har i sin anslagsframslällning för budgetåret 1986/87 redovisat såväl ett huvudalternativ som ett ökningsalternativ.

Verksamhetens omfattning för budgetåret 1986/87 enligt huvudalternafivet framgår av rådels förslag lill beslulsramar (milj. kr.).

Prop. 1985/86: 100 BU. 13

Beslutsramar milj.kr. 1986/87

Program

BFR:s förslag

B 13.

B 14.

Totalt

E 12.

elfte

tolfte

huvud-

huvudtiteln

titeln

1.   Kommunal och statlig resurshushållning

2.   Bebyggelsens utformning

3.   Byggnads- och anläggningsteknik

4.   Energianvändning för bebyggelse

- nya energikällor

5.   Information

6.   Dokumentation

7.   Kansli

Summa

21.8 21,6 86,2

4,3

8.3

15,8

158,0'

> 10,0

21,4

31,4'

139,6

21.4

30.4

4,3

0.8

8.3

1,2

15.8

4.3

36,7

189,4

' Inkl. 4 milj. kr. till HSFR. - Inkl. I milj. kr. fill HSFR.

Inom huvudalternativet hemställer rådet atl beslut om bidrag till den allmänna byggforskningen för budgetåret 1986/87 skall få meddelas inom en ram av 158 milj. kr. Ökningsalternalivet innebär att ramen ökas med

94

5milj.kr., vilka läggs på program 3. Byggnads- och anläggningsteknik.     Prop. 1985/86:100 Rådet hemställer vidare alt för budgetåren 1987/88-1988/89 få göra ålagan-     Bil. 13 den inom en ram av 95 resp. 52milj. kr.

I skrivelse den 20 november 1985 lill bosiadsdepartementei har Svenska Byggnadsenlreprenörföreningen uttalat sitt slöd för ökningsalternalivet.

Rådet beräknar atl det behöver anvisas etl anslag om 162 milj. kr. för huvudalternafivet saml 167 milj. kr. för ökningsalternalivet för budgetåret 1986/87.

Bostadsstyrelsen

I sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 hemställer bostadsstyrelsen att 2 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1986/87-1988/89 skall ställas till styrelsens förfogande för finansiering av FoU-verksamhet inom dess verksamhelsområde.

Föredragandens överväganden

BFR:s verksamhetsplan ligger väl i linje med vad jag angav i den forskningspolitiska propositionen våren 1984. Med hänsyn härtill och eftersom budgetåret 1986/87 ulgör sista året i rådets treärsplan finner jag inle skäl atl gå närmare in på rådets verksamhetsplan.

Jag har redan nämnt den vikt som regeringen lägger vid hälsoskyddsaspekten på byggnader. Jag har också framhållit den belydelse som BFR:s verksamhel redan har haft på området. Del är min förhoppning att arbetet inom området hälsoskydd i byggnader åven fortsättningsvis skall bidra till atl minska riskerna och ge kunskap om de mest ändamålsenliga metoderna atl komma lill rätta med de problem som kan komma atl uppstå.

Jag noterar också med tillfredsställelse atl rådet tUlsammans med bl. a. universitetet i Umeå har startat etl omfattande ramprogram om byggsektorns roll och långsiktiga belydelse i samhällsekonomin. Delta utgör ell av de problemområden som jag särskilt betonade i den forskningspoliliska propositionen. Jag har erfarit atl dessa frågor uppmärksammas även i andra länder och i det internationella samarbelel. Enligt min uppfattning är delta problemområde av den karaktären att det är lämpligt att genom ett flerårigt ramprogram bygga upp ell mer kontinuerligt samarbete med en vetenskaplig institution i syfte alt lägga gmnden för en institulionell kunskapsbas.

Under årel har BFR:s kunskapsöversikter avseende olika aspekter på bostadsfrågan publicerats. I fyra skrifter behandlas områdena välfärd och boende, bostadspolitik och bostadsforskning, förvaltning och förnyelse saml bostadens och närmiljöns utformning. Hösten 1985 har de byggnader i Västerås invigts som blev resultatet av BFR-tävlingen på temat Den goda bostaden i 80-lalets ekonomi. Kunskapsöversikterna och erfarenheterna från tävlingen har gett värdefulla inlägg i den bostadsdebatt som har intensifierats i och med Bo 85. De bör dessutom kunna nyttiggöras inför kommande beslut i bostadsfrågan.

Rådet framhåller värdet av samarbetet med Svenska Byggbranschens     95

Utvecklingsfond (SBUF) och anser all organisationen har gynnat bygg-

forskningen i landet och även bidragU till ett förbättrat samarbete mellan Prop. 1985/86: 100 byggföretagen och BFR. Jag har tidigare framhållit vikten av kollektiv Bil. 13 forskning. Det är min förhoppning att andra intressenter, branschorgan etc. på samma sätt skall finna del värdefullt atl mer samlat satsa på branschspecifik FoU. Della kan dels ge en mer naturlig avgränsning mellan del utvecklingsarbete som branschen själv bör ta kollektivt ansvar för och den FoU-verksamhet som BFR bör stödja, dels ge en värdefull kunskapsbas för sådana kollektiva projekt som bedrivs i samarbele med BFR.

Rådet har sedan år 1981 med projektanslag stött en professur i restaureringskonst vid Konsthögskolan. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag vid sin anmälan av budgetförslaget för utbildningssektorn, efler samråd med mig, förordat att kostnaderna för denna professur fr. o. m. budgelårel 1986/87 skall belasta del under åttonde huvudlileln uppförda anslaget D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken.

Jag förordar en ram av 158 milj. kr. för beslut om stöd till den allmänna byggforskningen, exklusive experimentbyggnadsverksamheten, under budgetåret 1986/87. Ramen är beräknad med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 2 % för budgetåret 1986/87. Beloppet inkluderar även den del av kanslikostnaden som finansieras över elfte huvudtiteln.

Med hänvisning lill vad som anfördes i 1985 års budgetproposition om myndigheterna som forskningsbeställare förordar jag att liksom för innevarande budgelår 1,5milj. kr. fördelas enligt beslut av bostadsstyrelsen. Av ramen disponeras därutöver 4 milj. kr. enligt beslut av humanistisk-sam-hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). HSFR skaU vid fördelningen av dessa medel samråda med BFR. Även för näsla budgetår beräknar jag medelsbehovel för den särskilda treåriga insatsen på träområdel till 7 milj. kr.

För åtaganden som avser de två följande budgeiåren förordar jag en ram av 90 resp. 50 milj. kr. I dessa belopp inkluderas inle kanslikostnaderna hos BFR.

Anslagsbehovet förbudgeiäret 1986/87 räknarjag lill 162milj. kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge alt beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. slöd till
experimentbyggande, får meddelas inom en ram av 158000000 kr.
undel budgelårel 1986/87,

2.    medge att beslul om slöd lill byggnadsforskning, exkl. stöd till experimenlbyggande, under budgetåren 1987/88 och 1988/89 preliminärt får meddelas inom en ram av 90000000 kr. resp. 50000000 kr.,

3.    lill Byggnadsforskning för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservafionsanslag av 162000000kr.

96

B 13. Lån till experimentbyggande    v-              Prop. 1985/86:100

Bil. 13

1984/85 Utgift    29339700       Reservation        24294098

1985/86 Anslag   37000000

1986/87 Förslag 37000000

Från anslaget betalas utgifter för lån till fördyrade byggnadskostnader i samband med forskningsinriklat experimenlbyggande inom bostadsförsörjningen och inom energiområdet.

Lån till experimenlbyggande inom bostadsförsörjningen kan lämnas för alla typer av hus och anläggningar. Lånen är avsedda all göra del möjligt all genomföra byggnadsiekniska experiment- och utvecklingsprojekt som syftar till lösningar som har god möjlighet atl få en mer allmän tillämpning inom den närmasle tioårsperioden.

Lån till experimentbyggande inom energiområdet används f n. för all systemafiskt pröva ny byggnads- och inslaUationsleknik, ny energihushållningsteknik samt nya energisystem i full skala. Jämfört med tidigare sker en viss förskjutning från projekt med energihushållningsinriktning mol projekt avseende bostadsförbättring och kvalitetssäkring. Experimentbyggande kommer således alt användas till alt utveckla och demonstrera meloder för genomförande av energi- och ROT-projekt med såväl ny som känd och beprövad teknik. Experimentbyggnadsprojekten avses dessutom kunna utnyttjas som demonsirationsanläggningar då ny teknik skall introduceras för mer allmän fillämpning.

Kostnader för uppföljning och utvärdering m. m. i samband med experi-mentbyggandel betalas från de bidragsanslag som finansierar de olika forskningsprogrammen.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) beslutar om lånen. På framställning av statens energiverk får rådet bevilja lån till sådani experimenlbyggande som ingår som ell led i den forsknings- och utvecklingsverksamhet som den Ijuli 1984 fördes från rådels till statens energiverks ansvarsområde. Motsvarande gäller i fråga om sådant experimentbyggande som ingår som ett led i del humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktade FoU-arbele på byggforskningens område som humanistisk-samhällsve-tenskapliga forskningsrådet beslutar om. Lånen kan vara ränte- och amorteringsfria under en utvärderingstid på upp till tio år. Lånen skall omprövas individuellt efler genomförd utvärdering. Därvid skall också villkoren för en eventuell återbetalning fastställas.

Statens råd för byggnadsforskning

Lån till experimenlbyggande kommer f. n. lill användning i forsknings- och utvecklingsarbetet inom tre av rådels forskningsprogram, nämligen program 2 Bebyggelsens utformning, användning och förvaltning, program 3 Byggnads- och anläggningsteknik, produklion och energihushållning samt program 4 Energianvändning för bebyggelse - nya energisystem.

I sin anslagsframställning har rådet beräknal alt del för beslul om lån fill
experimentbyggande under budgelårel 1986/87 behövs elt beslutsulrymme 97

7    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

om tolall 31.4 milj. kr., varav 10.0 milj. kr. inom programmen 2 och 3 saml     Prop. 1985/86: 100 21,4 milj. kr. inom program 4, utöver vad som då ännu inte har tagits i     Bil. 13 anspråk av tidigare års ramar. Rådet hemsläller om att få göra åtaganden för budgetåren 1987/88 och 1988/89 intill belopp av 22 milj. kr. resp. 12 milj. kr.

Experiment- och demonstrationsprojekten inom program 2 inriktas på atl finna lösningar som med rimlig resursåtgång tillgodoser höga krav på användbarhet, tillgänglighet och god social miljö i bebyggelsen.

Resultaten från utvärderingen av energianvändningen i bebyggelse som rådet redovisade i rapporten ENERGI 85 har avsevärt påverkal planeringen av den fortsatta forskningen inom program 3 vad gäller energihushållning. Energihushållningen som del av bostadsförbättringen kräver enligt rådet en fortsatt kraftfull FoU och experimentbyggnadsverksamhel. Därvid pekar rådet bl. a. på viklen av experimentbyggande med ulveckling och demonstration av nya helhetslösningar.

Exempel på planerade experimentbyggnadsprojekl inom program 2 och 3 är hälsosäkra hus, experiment- och demonstrationsprojekt för hissar, ROT och energihushållning, föränderliga bostäder, ombyggnad av direkt-elvärmda hus med mål att uppnå s.k. ELAK-slandard, energisnåla och kvalitetssäkra hus för äldreboende saml alternativ planering och projeklering av förbättring av vatten- och avloppsledningar.

Verksamheten inom program 4 Energianvändning för bebyggelse - nya energisystem följer del treårsprogram som sialsmaklerna har fastställt inom ramen för energiforskningsprogrammel. Liksom i FoU-verksamheten kommer experimentbyggandet atl inriktas främsl på avancerade värmepumpsystem och på naturvärmeteknik. Exempel på experimentbyggnadsprojekt är dieseldriven värmepump saml värmepumpar med olika köldmedier. Naturvärmeprojekten avses omfatta bl. a. utnyttjandet av värmen i sjövatten och grundvatten. Värmelagringslekniker avses prövas i bergrum, gropmagasin, lera, torv samt akvifärer för olika typer av värmekällor och system för värmeproduktionen. Utvecklingen av nya solvärmecentraler med årslager för gruppcentraler kommer att fortsätta.

Rådet föreslår atl experimentbyggnadsmedel skall kunna användas vid försök i några kommuner med exploateringssamverkan enligt den föreslagna lagen om exploateringssamverkan (prop. 1985/86:2). Lagen medför vissa nya förutsättningar för planering och plangenomförande vid splittrade ägoförhällanden. Försöksverksamheten syfiar till all ge bättre planer och rimligare ekonomisk fördelning. En sådan samverkan medför dock atl kommunerna måste bekosta planulredningar på ell tidigt stadium för att klariägga förutsättningarna för genomförandet. Kostnaderna skall vid plangenomförande belasta sakägarna och eventuellt kommunen. Rådet föreslår att experimentbyggnadsmedel skall kunna användas för att i försöksprojekten täcka de normala utredningskoslnaderna för kommunen när planutredningen inte leder till genomförande.

98

Föredragandens överväganden    ■)                             Prop. 1985/86:100

Den inriklning av experimenlbyggandel som byggforskningsrådet redovi-     ""■ sar ligger väl i linje med tidigare uttalanden om denna verksamhel.

I samarbele med lantmäteriverket planerar rådet en försöksverksamhel i ell begränsat antal kommuner som rör tillämpningen av den föreslagna lagen om exploateringssamverkan (prop. 1985/86: 2).

Jag delar rådels uppfattning att det är värdefullt all på olika sätt pröva hur exploateringssamverkan bäst kan ske och förordaratt, under förutsättning att riksdagen biträder lagförslaget, högst 800000 kr. får tas i anspråk av experimentbyggnadsmedel för ändamålet. Stödet bör ges formen av en riskgaranti för kommunen. Om planerna inte genomförs på etl sådant sätt all kostnaderna kan återvinnas, bör ett belopp motsvarande högst riskgarantin betalas ul till kommunen. Beloppet bör avräknas mot beslutsramen för experimenlbyggandel. Del bör ankomma på regeringen atl utfärda de närmare föreskrifterna för denna försöksverksamhel.

Jag vill som information till riksdagen nämna följande beträffande den hillills bedrivna långivningen.

Rådet har sedan år 1977 haft möjlighet att med lån stödja experimentbyggande. Hittills har länen främst bidragit till att finansiera experiment pä energiområdet. Totalt har rådet beviljat lån lill ca 150 experimentanläggningar med ca 260 milj.kr. Regeringen har på framställning av rådet omprövat lånevillkoren i elva ärenden, i vilka rådet har beviljat ränte- och amorteringsfria lån om sammanlagt 2470000 kr. Omprövningen har lett lill alt sammanlagt I 688000 kr. av lånebeloppen har eftergivits, medan 76700 kr. har omvandlats till lån som löper med ränta och amorteras. I fråga om lån till elt sammanlagl belopp om 705 300 kr. har - med hänsyn till osäkerhet i den fastighelsekonomiska bedömningen - ränte- och amorteringsfriheten förlängts fill år 1988. Lånen i de aktuella ärendena har avsett främst solvärmeanläggningar och värmepumpar m. m. i bl. a. bostäder och badanläggningar.

För beslut om lån till experimenlbyggande under budgetåret 1986/87 förordar jag en ram om sammanlagt 31,4 milj.kr. Jag har därvid beräknat atl ca 10,0 milj. kr. skall avse experiment inom bostadsförsörjningen inkl. energihushållningen, dvs. program 2 och 3. I denna ram har jag också inräknat 800000 kr. för försöksverksamheten med exploateringssamverkan. Av ramen bör 1 milj. kr. disponeras efter beslut av humanistisk-sam-hällsvetenskapliga forskningsrådet. För rådets program 4 och för sådant experimentbyggande som utförs i anslutning till den forskning som statens energiverk stöder kan därmed disponeras en beslulsram om ca 20,4 milj. kr.

Vad gäller åtaganden för budgetåren 1987/88 och 1988/89 förordar jag preliminärt beräknade ramarom 22 milj. kr. resp. 12 milj. kr.

Jag beräknar all anslaget behöver föras upp med ett belopp av 37 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

I. godkänna vad jag har förordal om finansiering av försöksverksamhel med exploateringssamverkan i kommuner,

99

2.       medge att beslut om lån till experimentbyggande får meddelas     Prop. 1985/86: 100
infill ett belopp av 31400000kr. under budgetåret 1986/87 och atl     Bil. 13
outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret

1987/88,

3. medge att beslul om lån lill experimentbyggande under budgetår en 1987/88 och 1988/89 preliminärt får meddelas inlill ell belopp av 22000000kr. resp. 12000000 kr.,

4. till Lån till experimentbyggande för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 37000000 kr.

B 14. Statens institut för byggnadsforskning

1985/86 Anslag         I 000

1986/87 Förslag        1000

Under förevarande anslag skall redovisas samtliga in- och utbetalningar för verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning (SIB). Anslaget tas upp med ett formellt belopp och skall normalt inle få belastas. För alt täcka svängningar i likviditeten under verksamhetsåret disponerar institutet härutöver en röriig kredit.

SIB är ell seklorsforskningsinslilut inom samhällsbyggnadsområdel. Institutet svarar för den långsikliga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden för sektorn inom etl antal olika områden.

Institutets nuvarande forskningsorganisation infördes den 1 juli 1982. Forskningsenheten omfattar åtta forskningsavdelningar och en avdelning för mät- och datateknisk service. Institutet har också ett kansli och en informationsavdelning.

Till varje avdelning år knuten en rådgivande sakkunniggrupp, vars ledamöter år praktiskt verksamma inom sektorn eller forskare från universitet och högskolor. I sakkunniggrupperna prövas löpande avdelningarnas verksamhet och planer framför allt med avseende på relevansen.

Verksamheten vid SIB finansieras fr.o.m. budgetåret 1984/85 med basanslag under bostadsdepartementets huvudtitel saml med projektanslag och uppdragsmedel. Basanslaget skall användas för slöd lill sådan forskning som bidrar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad för byggsektoms behov samt för forskning inom områden som statsmakterna harangett som viktiga, men där särskilda uppdragsgivare saknas. Övrig verksamhel inom institutet finansieras via uppdragsmedel eller projektanslag.

Verksamhetens omfattning och utveckling framgår av följande sammanslällning.

100

SIB

Ekonomisk plan (I 000-tal kr.)

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Föredraganden

Prop. 1985/86:100 Bil. 13

Koslnader

1.    Förvaltning

2.    Information

3. Forskning

8 378

2495

30077

+ 256 ■¥   180

+ 3 274'

+    80 +    83 + 1287

Summa

40950

+3710'

+ 1450

Intäkter

1. Bidrag över stats
budgeten

2. Forskning och ut
veckling pä uppdrag

34 550 6400

+ 3 260' + 450

+ 1000 + 450

Summa

40950

+3710'

+1450

' Inklusive anslag för utrustning på 485 000 kr.

Därutöver har SIB hemställt om ell investeringslån på 790 000 kr. för utrustning som skall betalas via uppdragsinläkier.

Statens institut för byggnadsforskning

Forskningsverksamheten vid institutet inriktas mot områdena

-    bosladsanvändning, bostadsplanering och bostadspolitik

-    offentlig planering och styrning av byggande och markanvändning

-    byggnaders och byggnadsmaterials tekniska egenskaper

-    klimat- och installalionsfrågor saml energihushållning Forskningsområdena har valls på ell sådani sätt all de ligger centralt

inom bostads- och byggnadssektorn, atl de förväntas ha en över fiden bestående aktualitet och angelägenhet och alt de kan bli föremål för en sammanhållen bearbetning inom institutet.

I enlighet med de särskilda anvisningar för budgetarbetet som utfärdades av regeringen den 13 juni 1985 omfattar SlB:s anslagsframställning endasl budgetåret 1986/87.

För verksamheten under budgetåret 1986/87 hemsläller inslilulel alt statens bidrag i form av basanslag uppgår till 37810000 kr. SIB har därvid ulgåll från atl huvudförslaget med krav på två procents besparing inle skall tillämpas på institutet. I detta anslag ingår en engångsanvisning för utrustning på 485000 kr. Uppdragsintäklerna beräknar inslilulel till 6850000 kr. Därutöver hemställer SIB om elt investeringslån på 790000 kr. för inköp av utrustning som skall betalas via uppdragsintäkter.

Föredragandens överväganden

På samma grund som jag har anfört i fråga om rådets verksamhetsplan finner jag inle heller vad gäUer SIB anledning all gå närmare in på verksamhetens inriklning. Inslitutels verksamhetsplan ligger väl i linje med de utgångspunkter för den stafligt finansierade byggforskningen som jag redovisade i 1984 års forskningspolitiska proposition. Jag kan konstalera att BFR i sin anslagsframstäUning har gjorl samma bedömning.

101

Institutet har fått uppdrag att ansvara för bilagan om bostads- och     Prop. 1985/86: 100
byggsektorns utveckling! 1987 års långtidsutredning.            Bil. 13

Institutet har även i år hemställt all huvudallernalivel inte skall tillämpas för SIB. Det finns dock i dagens statsfinansiella situation ingen möjlighet all behandla anslaget till SIB på annat sätt än anslag lill andra myndigheter. Det innebär atl SIB även för budgetåret 1986/87 skall följa huvudalternativet.

Mot denna bakgrund beräknar jag statens bidrag för budgetåret 1986/87 till institutet till 35 550000 kr. Frågan om medel för utrustning för institutets egna behov behandlas i del följande under anslaget B 16. Statens instUut för byggnadsforskning: Utrustning.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

B 15. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning

1984/85 Utgift     34000000                           Reservation O

1985/86 Anslag   34550000

1986/87 Förslag   35 550000

Med hänvisning lill vad jag har anfört under anslaget B 14. Statens institul för byggnadsforskning hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag liU statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservafionsanslag av 35550000 kr.

B 16. Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning

1986/87 Nytt anslag (Förslag) I OOOOOO

Under detla anslag redovisas medel för utrustning till statens institut för byggnadsforskning.

Statens institut för byggnadsforskning

Vid omlokaliseringen av institutet år 1976 gjordes betydande invesleringar i laboratorieutrustning m.m. Fram till budgetåret 1982/83 ordes endast små åleranskaffningar. Budgetåret 1982/83 beviljade BFR ett engångsanslag på 200000 kr. till utrustning. Genom omdisponering av medel har vissa invesleringar kunnat göras under budgeiåren 1983/84 och 1984/85. För budgetåret 1985/86 finns inga särskilda medel avsatta till utrustning.

Med hänsyn till detta blir investeringsbehovet betydande under de när
maste åren om inte kapaciteten och kvaliteten på insliiulels verksamhet
skall försämras. Insfitutets förutsättningar att erhålla uppdrag inom den    102

tekniskl-laborativa verksamheten är helt beroende av att mät- och labora-     Prop. 1985/86: 100
lorieulruslning håller hög kvalitet.                                      Bil. 13

Institutet bedömer det lolala behovet av medel för anskaffning av utrustning under budgelårel 1986/87 lill 1275000 kr. Av beloppel avser enligt institutets bedömning 790000 kr. uppdragsverksamheten och 485000 kr. institutets egen forskningsverksamhet.

Efter samråd med RRV föreslår institutet att det skall erhålla etl lån på 790000 kr. att användas för investeringar i utrustning för uppdrag. Ränte-och amorteringskostnader för delta lån bör belasta institutets uppdragsverksamhet. Resterande del av de föreslagna utrustningsmedlen bör enligt institutet ges som en engångsanvisning under anslaget Bidrag till Statens institut för byggnadsforskning. Denna del av investeringarna bör direktavskrivas.

Föredragandens överväganden

1 samband med atl statens insfitut för byggnadsforskning år 1976 flytlade till Gävle fick det en ansenlig laboratorieutrustning. Snart lio år har gått sedan dess, och jag har förståelse för atl en slor del av denna utmstning måsle fömyas. Det är givelvis nödvändigt atl inslilulel även framgent får möjlighet alt skaffa en ändamålsenlig utrustning för att bedriva forskningsverksamheten på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt.

Jag förordar mot denna bakgrund att särskilda lånemedel ställs lill institutets förfogande för anskaffning av utrustning. Medlen bör föras.upp under ett nytt reservationsanslag, benämnt Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning. Med lanke på atl det kan vara svårt att förränta en investering i utrustning i initialskedet förordar jag alt de medel som las i anspråk skall vara ränte- och amorteringsfria under en treårsperiod. Därefter skall lånet amorteras och förräntas.

För budgetåret 1986/87 harjag beräknat medelsbehovet fill 1 OOOOOO kr. Räntor och amorteringar bör betalas främst med intäkter från uppdragsverksamheten och efter angiven ränte- och amorteringsfri period återföras till statsbudgetens inkomstsida.

Jag vill i sammanhanget erinra om vad som anfördes i budgelproposifionen för budgetåret 1985/86 (prop. 1984/85:100 bil. 13, BoU 16, rskr233) om alt insfitulet, i likhel med vad som gäller för högskolan, i sin uppdragsverksamhet bör ta ut en ersällning som ger full kostnadstäckning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens instUutför byggnadsforskning: Utrustning för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av I OOOOOO kr.

103

B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Reservation

1984/85 Ulgift

1 198585170

1985/86 Anslag

390000000

1986/87 Förslag

1000

282102134

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

Från anslaget betalas utgifter för statens ekonomiska stöd till energibesparande ålgärder i bostadshus.

Anslaget belaslas under innevarande liksom under nästa budgelår med utbetalningar som avser lidigare beslutade lån och bidrag lill kommunala och landslingskommunala byggnader. Kostnader för energibesparande åtgärder i slalliga byggnader, exkl. affärsverkens byggnader bestrids fr. o. m. innevarande budgetår från anslag under sjunde huvudtiteln.

Bestämmelserna om statligt ekonomiskt stöd till energibesparande ålgärder i bostadshus, s.k. energisparbidrag, finns i förordningen (1983: 1112, ändrad 1985: 164 och 265) om statliga energisparbidrag för vissa ålgärder i bostadshus. Bestämmelserna innebär atl ett riktat bidrag lämnas till vissa energisparålgärder. Bidrag lämnas inle lill anläggningar för tillförsel av energi. Bidraget skall under budgetåret 1985/86 i medeltal svara mot 10% av den normala kostnaden för åtgärderna.

Lån för att finansiera åtgärderna tas upp pä den oprioriterade kreditmarknaden. Kommunen förutsätts lämna en kompletterande borgen i form av fyllnadsborgen i de fall som säkerhet inte kan lämnas inom 85% av pantvärdel.

Enligt bestämmelserna i förordningen (1983:974) om statligt ränteslöd vid förbättring av bostadshus (ändrad 1985: 135) lämnas ränteslöd till kapitalkostnaderna för åtgärderna. En redogörelse för dessa bestämmelser har lämnats i det föregående under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Kommunerna, länsbostadsnämnderna och bostadsslyrelsen handhar stödet till energibesparande åtgärder enligt bestämmelserna i ränlestöds-förordningen och energibidragsförordningen.

Anslagsframställningar m. m.

Bostadsstyrelsen redovisar bl. a. följande.

Omfattningen av beslut om bidrag och lån lill energibesparande ålgärder i bostäder under de tre senaste budgetåren framgår av följande samman ställning.

Budget-

Antal

Antal lägenheter

Milj. kr.

°

beslut

Tolall

Därav i

Bidrag

Lån

Godkänd

kostnad

fler-

småhus

bostads-

hus

1982/83

34300

276900

246100

30800

71

783

1798

1983/84

51300

589511

549800

39711

187

1362

3 277

1984/85

24 329

386086

364181

21905

372

162

3604

104

Del statliga siödet till energibesparande åtgärder i bostadshus ändrades på Prop. 1985/86: 100 flera säll vid ingången av år 1984. Äldre bestämmelser gällde dock över- Bil. 13 gångsvis. Sålunda kunde energilån lämnas i ärenden där ansökan om lån hade kommit in lill förmedlingsorganen i kommunerna före den I april 1984. Under budgetåret 1984/85 beviljades sådana energilån inlill ett belopp av 162 milj. kr. Bidrag avseende värmeaniäggningar enligt förordningen (1983:1108) om statligt bidrag till installationer för uppvärmning m. m. lämnades under kalenderåret 1984. Sådant bidrag beviljades under budgetåret 1984/85 med 156 milj. kr. för drygt 42400 lägenheter varav drygt 14400 småhus.

Energisparbidrag enligt nu gällande regler har under samma tid beviljats med 208 milj.kr.

Enligt 8§ förordningen (1983:1112) om statliga energisparbidrag för vissa åtgärder i bostadshus beslutar länsbostadsnämnden om utbetalning av bidrag. Detla gäller även i de fall förmedlingsorganel beslutar om bidrag. Bostadsslyrelsen föreslår av administrativa skäl all bestämmelsen ändras så all den instans som beslutar om bidrag också skall besluta om utbetalning.

Föredragandens överväganden

Riksdagens beslut (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr362) vären 1985 om riktlinjer för energipolitiken innebär, såvitt gäller bostäder, att tidigare uppdragna riktlinjer för energianvändningen i allt väsenlligl ligger fast. Ett fortsatt sparande saml effektivare energianvändning i byggnader skall främjas även i framtiden. I propositionen konstaleras atl möjligheterna atl spara energi i bebyggelsen ännu är belydande. Dessulom finns här goda möjligheter att ersätla olja med andra energislag. Det noteras också alt den hittillsvarande utvecklingen av energianvändningen tyder på att det sparmål som lades fast år 1981 kommer all uppnås under 1980-lalet.

Fömtsättningarna för atl minska energianvändningen varierar mellan olika byggnader beroende på en rad faklorer såsom den byggnadsiekniska utformningen, byggnadens kulturhistoriska värden, uppvärmningssätl etc. Som en självklar följd av detta måste avvägningen av vilka ålgärder som skall genomföras göras av fastighetsägarna och kommunerna med den nationella energipolitiken som riktmärke.

Fr.o.m. den 1 januari 1986 skall med slöd i lagen (1977:439, ändrad 1985:47) om kommunal energiplanering i varje kommun finnas en plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen.

Energislalislik och annal planeringsunderlag behöver utvecklas för att
underiätta fastighetsägarnas och kommunernas beslutsfattande liksom för
all det skall bli möjligl all följa ulvecklingen av energianvändningen på
olika nivåer. Regeringen gav därför i augusti 1985 statens energiverk i
uppdrag att i samarbele med statens planverk, BFR m.fl. ange bl.a.
specifika energianvändningslal för bostäder och lokaler. Avsiklen är att
sådana s.k. nyckeltal skall kunna utnyttjas av kommuner och fastighets
ägare m.fl. vid bedömningar av energianvändningsnivåer och energispar-
polentialer i byggnadsbeståndet.                                                       105

Jag övergår nu till frågor beträffande del statliga energisparstödet.     Prop. 1985/86: 100

Som har framgått av det föregående uppgick de energisparåtgärder som Bil. 13 genomfördes med hjälp av statliga energisparbidrag till 3,6 miljarder kr. under budgetåret 1984/85, mätt som av länsbostadsnämnderna godkänd kostnad. Till delta belopp skall läggas de energisparåtgärder som ingår i ombyggnader, finansierade med hjälp av statliga bostadslån. Volymen för dessa kan uppskattas lill ca 1,5 miljarder kr. under kalenderåret 1985.

Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. har regeringen bemyndigande atl beslula om för vilka åtgärder och med vilka belopp som riktade energisparbidrag skall lämnas (bil. 9, BoU 11, rskr63). Beslutet innebär vidare bl. a. atl energisparbidrag normalt skall lämnas endasl för åtgärder i hyres- och bosladsrättshus. Bidragen får ulökas tillfälligt till att också avse egnahem om det år motiverat av sysselsätlningsskäl. Sislnämnda möjlighet har ännu inte använts.

Sysselsättningen inom byggsektorn är f. n. god. Inom bygghantverksom-rådet finns tendenser lill överhettning - bl. a. inom områdena VVS och el. Den höga sysselsättningen inom dessa områden kan väntas bestå. Jag avser därför alt i annal sammanhang föreslå regeringen all bidrag lill energisparålgärder med VVS-leknisk inriktning inte skall lämnas under näsla budgelår. Jag avser att samlidigl föreslå regeringen alt del riktade energisparbidraget lill byggnadstekniskt inriktade åtgärder skall förbli oförändrat under budgetåret 1986/87.

Som redovisades i budgetpropositionen för innevarande budgetår skall del riktade energisparbidraget under budgetåret 1985/86 i medeltal svara mot 10% av den normala kostnaden för åtgärderna. Samma bidragsandel bör tillämpas under budgetåret 1986/87.

Jag vill i sammanhanget framhålla atl en ändring i fråga om de åtgärder som berättigar till energisparbidrag inte medför några förändringar beträffande till vilka ålgärder ränteslöd lämnas. Bestämmelserna i 5 § förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus är således också i fortsättningen tillämpliga även för VVS-tekniska åtgärder. Ingen förändring sker heller i fråga om del villkor för räntebidrag för underhålls- och reparalionsålgärder som innebår att åtgärderna skall vara förenade med de energisparålgärder som skäligen bör komma till stånd samiidigt.

Bostadsstyrelsen har med hänvisning till administrativa skäl föreslagit all den instans som beslutar om statliga energisparbidrag för vissa ålgärder i bostadshus också skall besluta om utbetalning av bidragen. Kommunerna beslutar f n. om energisparbidrag i de fall då enbart energisparåtgärder vidtas. Länsbostadsnämnderna beslutar om utbetalning av bidragen och bostadsstyrelsen sköter utbetalningen. Jag delar bosladsstyrelsens uppfattning att kommunerna i de nu avsedda fallen - i likhet med vad som gäller för bostadsanpassningsbidrag - också skall beslula om all det statliga energisparbidraget skall utbetalas. Del ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta.

Bosladsstyrelsen har bedömt behovet av medel för utbetalningar från
anslaget under budgetåret 1985/86 till 415 milj. kr., varav 25 milj. kr. avser     106

tidigare beslutat stöd till kommunala och landstingskommunala byggnader.     Prop. 1985/86: 100 Utbetalningarna under budgelårel 1986/87 beräknar bosladsstyrelsen till     Bil. 13 180 milj. kr. Beloppet inkluderar tidigare beslutade bidrag och lån till kommunala och landstingskommunala byggnader om 15 milj. kr. Jag delar bosladsstyrelsens bedömning. Förändringen i fråga om energisparbidragen under budgelårel 1986/87 påverkar inle behovel av medel för ulbetalning under del nämnda budgetåret. Reservationen per den I juli 1986 kan bedömas uppgå till (390 + 282 - 415 = ) 257 milj. kr. Med hänsyn lill att utbetalningen bedöms till 180 milj. kr. bör anslaget för budgetåret 1986/87 föras upp med endast elt formellt belopp av 1000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av I 000 kr.

B 18. Information och utbildning m. m.

1984/85 Ulgift    184062340       Reservation        45 164786

1985/86 Anslag 116000000

1986/87 Förslag 20500000

Från delta anslag betalas utgifter för information och ulbildning m. m. som rör bl. a. genomförandet av bostadsförbättringsprogrammel och energisparprogrammet inom bostadsdepartemenlels ansvarsområde. Informations- och utbildningsverksamhel bedrivs bl. a. av bosladsstyrelsen och statens planverk. Vidare betalas utgifter för sådant utredningsarbete avseende bebyggelsefrågor som inle är inordnat i verksamhel för vilken medel anvisas i annan ordning saml för vissa speciella ulbildningsinsalser, bl. a. i samband med introduktionen av en ny plan- och bygglag m.fl. lagar. Fördelningen av lillgängliga medel anpassas fortlöpande till hur målgmppemas och verksamhetens innehåll förändras. Från anslaget betalas under innevarande budgelår även bidrag lill kommunerna m.fl. för besiktning och rådgivning m. m. som avser energibesparande åtgärder och annan bostadsförbältringsverksamhet. Stöd till kommunerna för sådan verksamhet lämnas inte för tiden efter år 1985.

Anslagsframställningar m. m.

Under budgetåret 1984/85 disponerade bostadsstyrelsen 8,2 milj.kr. för information och utbildning. För budgetåret 1985/86 har anvisats 5 milj. kr. för dessa ändamål. För näsla budgetår beräknar styrelsen medelsbehovet fill 7 milj. kr.

Statens planverk disponerar under innevarande budgelår 2,9 milj. kr. för
energiutbildning av yrkesverksamma. Planverket beräknar behovel av me
del till denna verksamhet under budgelårel 1986/87 lill 2 milj. kr. Verket
framhåller också behovet av informations- och utbildningsinsatser avseen-       107

de förbättring av bostadsbeståndet och bedömer behovet av medel till     Prop. 1985/86: 100
denna verksamhet till 2,5 milj. kr. under nästa budgelår.        Bil. 13

Föredragandens överväganden

Jag beräknar atl under budgetåret 1986/87 sammanlagt 17,5 milj. kr. behöver disponeras för sådana särskilda informations- och utredningsinsatser m.m. inom bostadsdepartementets verksamhelsområde för vilka anslaget hittills har använts. I likhet med vad som har skett under de senaste budgetåren bör medlen fördelas först sedan de aktiviteter som planeras på olika håll har samordnats och avvägts mot varandra. Jag avser därför all i annal sammanhang ålerkomma fill regeringen med förslag om den närmare fördelningen av dessa medel.

1 samband med arbetet med en ny plan- och bygglag och en lag om hushållning med naturresurser m.m. har påböriats ett programarbete belräffande ADB-stöd för fysisk planering och hushållning med naturresurser. Jag anser atl arbetet har slor belydelse för en effekliv informationsförsörjning på delta område. En utvecklings- och försöksverksamhet bör därför initieras. Medelsbehovet kan beräknas till 1,5 milj. kr. under näsla budgetår. Som jag har nämnt i det föregående behövs också särskilda medel för att på olika sätt stödja strävandena hos vissa av myndigheterna inom bostadsdepartementets ansvarsområde atl utveckla fiänsteexporten. Särskilda satsningar i fråga om ulbildning m.m. förbereds f n. Kostnaderna kan för nästa budgetår beräknas till 1,5 milj. kr. Jag beräknar således att sammanlagt 3 milj. kr. behöver tillföras anslaget för budgetåret 1986/87 för dessa båda ändamål.

Stalligl stöd till kommunerna m.fl. för besiktning och rådgivning m.m. som avser energibesparande åtgärder och annan bostadsförbättringsverksamhel har lämnals under en följd av år. Enligt riksdagens beslut upphör det stafiiga stödet fill kommunerna vid utgången av år 1985. Riksdagen har godkänt att stöd därefter i begränsad omfattning får lämnas lill de större bostadsförvallarna och deras organisationer, främsl för rådgivning och ulvecklingsarbele i syfte atl påskynda en nödvändig förbättring av bostadsbebyggelsen. Vad som budgetåret 1986/87 återstår under anslaget av de medel som tidigare har anvisats lill besiktning och rådgivning m. m. bör användas för stöd till sådan rådgivning och utvecklingsverksamhet på bebyggelseområdet som bedrivs av andra än kommunerna. Det ankommer på regeringen att meddela bestämmelser om användningen av reserverade medel.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Information och utbildning m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 20500000 kr.

108

B 19. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador    Prop. 1985/86; 100

Bil. 13

Nytt anslag (Förslag) 50 000 000

Riksdagen beslutade i december 1985 atl en slallig fond för fukt- och mögelskadade småhus skaU inrättas (prop. 1985/86:48, BoU 6, rskr62). Fonden, som finansieras över statsbudgeten, inrättas den I januari 1986. Del ankommer på regeringen all närmare reglera fondens verksamhet.

Under innevarande budgetår har på tilläggsbudget 20 milj. kr. anvisats för ändamålet.

Föredragandens överväganden

I proposifionen (prop. 1985/86:48) om medel till en fond för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus, m.m. uppskattade jag behovet av medel för den statliga fonden till sammanlagt 250 milj. kr. under den närmasle fyraårsperioden. Del ligger i sakens natur att det är svårt att med någon exakthet beräkna i vUken omfattning som medel behöver tillföras fonden för vart och etl av åren. Regeringen bör därför begära riksdagens bemyndigande att under kalenderåren 1986-1989 få ta i anspråk sammanlagt 250 milj. kr. för bidrag till fonden. Härav har för utgifter under första halvårel 1986 redan lidigare anvisats 20 milj. kr. Utbetalningarna över della anslag under budgetåret 1986/87 beräknar jag lill 50 milj. kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att under fyraårsperioden 1986-1989 la
i anspråk 250000000 kr. för bidrag lill en fond för fukt och mögels
kador,

2. till Bidrag tiU fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret
1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 50000000 kr.

109

c. PLAN VÄSENDET                                          Prop. 1985/86: 100

Bil. 13 Lagstiftningsfrågor m. m.

Regeringen har lill riksdagen överiämnal förslag till en ny plan- och bygglag (PBL) (prop. 1985/86:1), en lag om exploateringssamverkan (prop. 1985/86:2) samt en lag om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) (prop. 1985/86: 3). I bostadsdepartementet pågår arbete med förslag lill de följdändringar i gällande lagstUtning som föranleds av den nya lagstiftningen. En proposifion beräknas kunna överlämnas till riksdagen i början av år 1986.

I departementet pågår också, i samverkan med kommunikationsdepartementet, ett arbete med atl samordna bestämmelserna i lagen (1939:608) om enskilda vägar med bl.a. anläggningslagen (1973: 1149). Avsiklen är alt en promemoria med förslag i ämnet skall sändas på remiss i böoan av år 1986.

Om riksdagen antar förslagen till PBL, NRL och lag om exploateringsamverkan krävs informalion och utbildningsinsatser inför lagarnas ikraftträdande. En särskild arbetsgrupp under ledning av bostadsdepartementet och med representanter för planverket, lantmäteriverket och Svenska kommunförbundet förbereder sådana insatser.

Den fysiska riksplaneringen m. m.

Statens planverk har regeringens uppdrag all lämna förslag till hur kun-skapsförsöriningen i fråga om naturresurser och markanvändning bör organiseras centralt och regionalt. En redovisning lill regeringen av uppdraget avses ske när riksdagen har tagit ställning till förslagen till PBL och NRL. F. n. pågår hos planverket och andra berörda myndigheter förberedelsearbeten med anledning av lagförslagen.

I anslulning till kunskapsförsöoningsprojektel bedrivs inom bostadsdepartementets ansvarsområde elt ulvecklingsarbele om användning av ADB-stöd för fysisk planering och naturresurshushållning. Medelsbehovet har tagils upp under anslaget B 18. Informalion och ulbildning m. m.

På uppdrag av regeringen har länsslyrelsen i Jämtlands län studerat hur skogsbmket och andra intressen i fjällnära skogsområden bör behandlas i den fysiska planeringen. En rapport överlämnades lill bostadsdepartementet i mars 1985. Rapporten har remissbehandlats och bereds nu i regeringskansliet.

Delegalionen för samordning av havsresursverksamhelen har i samarbete med planverket och statens naturvårdsverk bedrivit försöksverksamhet i syfte all utveckla former för fysisk planering av kust- och havsområden. En redovisning av arbelel har skett till bostadsdepartemenlel. Redovisningen remissbehandlas f n.

Som ett led i arbetet med att förverkliga de energipoliliska målen (prop. 1984/85:120) har bostadsministern på regeringens uppdrag tillsatt en särskild utredare med uppgift atl föreslå lämpliga lägen för stora vindkraftsanläggningar (Dir 1985:42).

110

c 1. Statens planverk                                       Prop. 1985/86:100

Bil. 13

1984/85 Utgift    37954000

1985/86 Anslag   36379000

1986/87 Förslag 38003000

Organisation, uppgifter m. m.

Statens planverk är cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden om plan-och byggnadsväsendel. Det åligger verket särskilt att insamla och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom dess verksamhetsområde, att i anslutning lill den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet ge råd och vägledning för planväsendel samt alt meddela föreskrifter och allmänna råd för byggnadsväsendel. Planverket skall vidare verka för samordning mellan sina och andra myndigheters regler som rör plan- eller byggnadsväsendet. Dessutom skall planverket verka för samordning mellan verket och andra myndigheter när del gäller dels att samla in och bearbeta kunskaper och erfarenheter som rör hushållning med mark och vatten, dels att ge råd och vägledning belräffande fullföljandet av de riktlinjer som har beslutals för hushållningen med mark och vatten.

Planverket utfärdar typgodkännande av konstruktion eller utförande i övrigt av byggnader eller andra anordningar, om vilka bestämmelser ges i byggnadsstadgan saml biträder även i övrigt utomstående med ullålande, undersökning eller annal arbete, om del är av allmänl intresse för byggnadsväsendet.

Planverket leds av en styrelse. Chef för planverket är en generaldireklör. Verket är organiserat på två avdelningar, planavdelningen och byggnadsavdelningen. Avdelningarna är indelade i enheler. Inom verkel finns vidare en administrativ byrå samt ett verkssekretarial. Till planverket har knutits tre rådgivande organ, rådet för samhällsplanering, lekniska rådet och rådet för stål- och betongnormer.

Till statens planverk hör i administrativt hånseende statens va-nämnd. Nämnden handlägger med hela landet som verksamhetsområde mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar saml mål enligt lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar.

Anslagsförändringarna i förhållande till statsbudgeten för innevarande budgetår framgår av följande sammanslällning.

Ill

1985/86

Beräknad änd

ring 1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

Slaiens

Före-

planverk

draganden

Personal

148

±0

±0

Anslag

FörvaUningskostnader

28 122 000

+ 2 126000

+ 1221000

(därav lönekostnader)

(24 362000)'

( + 1526000)

(+1220000)

Lokalkostnader

4 801000

+   177 000

+   177000

Särskild samhälls-

Information

1008000

+     71000

+    49000

Va-nämnden

2 447000

+   165 000

+   177000

(därav lönekostnader)

(1 703 000)

(+   130000)

(+   144000)

Typgodkännande-

verksamheten'

1000

±             0

±            0

36379000

+2 539000

+ 1624000

' Beloppet innefattar inte medel för konsulter.

- Typgodkännandeverksamheten bidrar med 550000 kr. till lokalkostnaderna.

Avgifter för statens planverks trycksaker, som redovisas på statsbudgetens inkomsttitel 2533 Avgifter vid statens planverk, beräknas till 600000 kr. förbudgeiäret 1986/87.

Statens planverk

De grundläggande utgångspunkterna för planverkets verksamhet finns i byggnadslagstiftningen samt i vissa riksdags- och regeringsbeslut. Planverket får på sätt som närmare anges i 76§ byggnadsstadgan (1959:612, omtryckl 1981:873) meddela föreskrifter och de allmänna råd som behövs för tillämpningen av byggnadslagstiftningen.

Planverket överlämnade I augusti 1984 en anslagsframställning med elt budgetförslag avseende de tre budgetåren 1985/86 — 1987/88. Riksdagen beslutade våren 1985 i huvudsak enligt förslaget. För budgeiåren 1986/87 och 1987/88 innebär det att en real minskning av anslaget skall ske med I % resp. 3%. Verket anger atl den samlade besparingen under treårsperioden motsvarar ca 10 tjänster. Huvuddelen av denna besparing åstadkoms genom att uppkomna vakanser inte återbesätts annat än i yttersta undanlagsfall. Vidare mäste utrymmet för att anlita externa experter minskas.

Statens planverk föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1.    Huvudförslag 1626000 kr.

2.    Pris- och löneomräkning m. m. I 990000 kr.

3.    De besparingar som planverket har redovisat enligt huvudförslaget innebär au anslagsposten Förvaltningskostnader minskas med 347000 kr., atl anslagsposten Särskild samhäUsinformation minskas med 11 000 kr. och atl anslagsposten Va-nämnden minskas med 6000 kr. Huvuddelen av besparingen kommer alt genomföras genom att utrymmet för att anlita externa experter minskas.

4.    För lypgodkännandeverksamhelen disponeras fr.o.m. budgetåret 1981/82 en rörlig kredil hos riksgäldskonlorei på högsl 500000 kr. Den är avsedd alt tas i anspråk i den mån löpande utgifter inte kan bestridas med

112

löpande inkomster. Planverket hemställer att.en röriig kredit på samma     Prop. 1985/86: 100
belopp ställs fill förfogande även under budgetåret 1986/87. Bil. 13

5.    Planverket hemställer att anslagsposten Förvaltningskostnader även för budgetåret 1986/87 får överskridas för utgifter inom stål- och betong-verksamheten med högst del belopp som motsvarar nettoinkomsterna från försäljning av normer utgivna av statens stål- och betongkommitléer efler avdrag för övriga berörda myndigheters koslnader.

6.    Planverket hemställer att den utlandsverksamhet som verket bedriver under namnet Swedeplan instmktionsmässigt inordnas i verket och atl verket i anslutning härtill anvisas 600000 kr. för utbildning och marknadsföring.

7.    Statens va-nämnd hemsläller om en förstärkning av löneanslaget med 50000 kr. p.g.a. ökad sammanlrädesfrekvens och därmed ökade koslnader för arvoden lill ledamöterna. Nämnden hemsläller vidare om 20000 kr. för atl täcka sin andel av kostnader för betjäning av televäxeln för kvarteret Lysbomben.

8.    Planverket hemställer att få återinrätla en fiänst som chef för godkännandebyrån på verkets ordinarie löneanslag samt att anslaget Cl. Statens planverk därmed ökas med 243000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag godtar planverkets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna med 1 % för budgetåret 1986/87 enligt del treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1985/86. För budgetåret 1987/88 skall en reducering ske med 3%.

Frågan om bidrag till tjänsteexporten harjag tidigare berört under lill. B.

Under anslagsposten statens va-nämnd harjag beräknal 50000 kr. för vissa ökade arvodeskostnader saml 20000 kr. för ökade telefonkostnader.

I likhet med föregående budgetår harjag räknat med alt kostnaderna för typgodkännandeverksamheten helt skall finansieras med avgifter, samt alt en röriig kredit på högst 500000 kr. får disponeras hos riksgäldskonlorei.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens planverk för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 38003000 kr.

113

8   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 13

D.   LANTMÄTERIET                                         Prop. 1985/86:100

Bil. 13 Allmänt

Det statliga lanlmäteriets viktigaste uppgifter är all svara för fastighetsbild-ningsverksamhel och att producera allmänna kartor. Lantmäteriet bedriver också en omfattande uppdragsverksamhet i form av kartproduktion, mätningar och fastighetsvärdering m. m.

Omsättningen för den statliga lantmäteriverksamheten var 543 milj. kr. budgetåret 1984/85. Den avgiftsfinansierade verksamheten (främsl fastig-hetsbildningsförrältningar och uppdrag) svarade för 370 milj. kr. eller 68% av den totala omsättningen. Anslagen används huvudsakligen för produklion av de allmänna kartorna och för stöd åt förrätlningsverksamheten.

Lanlmäteriets uppdragsverksamhet har utvecklats positivi under de senasle åren. Del gäller för både den inrikes och den utrikes verksamheten. Betydande satsningar görs på all bredda marknaden för lanlmäteriets produkter.

Inom förrällningsverksamheten har däremot uppstått svårigheter främst till följd av nedgången i bostadsbyggandet. Lantmäteriverket har i sårskild ordning under hösten 1985 föreslagit regeringen åtgärder för att anpassa resurserna till den minskade efterfrågan på förrättningar. Verkel utarbetar också f. n. ett strategiskt program för lanlmäteriets framtida verksamhet inom. fastighetsområdel. Programarbetet beräknas bli slutfört under år 1986.

Produktionen av allmänna kartor m. m. bedrivs enligt den lO-åriga plan som riksdagen beslutade om våren 1984. Lantmäteriet har stärkt sitt kunnande inom karlområdel, bi. a. genom att man under förra året från Liber AB överlog den verksamhet som fram till dess hade bedrivits inom Liber Kartor.

Verksamheten inom lantmäteriet karaktäriseras f.n. i hög grad av den snabba ulvecklingen inom ADB-teknikens område. ADB-metoder utnyttjas således förutom inom kartframslällningen allt mer inom fastighetsbildningen och administrationen. Lantmäteriverket har på regeringens uppdrag i samverkan med statskontoret utarbetat ett förslag till en ADB-slra-legisk plan. Vidare utvecklar verket etl eget syslem för aulomalisk kart-framställning - AutoKa. F.n. pågår elt betydande arbeie för all bredda användningsområdet för detla syslem, bl.a. belräffande fysisk planering och olika kommunallekniska tillämpningsområden. 1 fråga om ulvecklingen inom del sislnämnda området har lantmäteriverket slutit etl särskill avtal med Kommundata AB. Samarbetsavtal har också slutits med Satellitbild AB inom landskapsinformationsområdet. Verket har vidare på regeringens uppdrag föreslagit att en utvecklingsenhet etableras i Kiruna med inriktning på datorstödd tematisk kartläggning. Med finansiellt stöd av länsstyrelsen i Norrbottens län har lantmäteriverket i samarbete bl.a. med statistiska centralbyrån och Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi påbörjat etl utredningsarbete om förutsättningar för produktion av en ny afias över Sverige. Avsikten är bl. a. att undersöka möjligheterna att i

Norrbotten producera en sådan allas, baserad på ADB-teknik.

114

Organisation m. m.                                          Prop. 1985/86:100

Bil. 13 Det slalliga lanlmäleriel omfattar statens lantmäteriverk, en överiantmätarmyndighet i varje län och lokala faslighetsbildningsmyndigheter.

Lantmäteriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastig-helsbildning, fastighelsbestämning, fastighetsvärdering, fastighetssamverkan och faslighetsregistrering saml för frågor om mätningsverksamhet och allmän kartläggning. Från och med den 1 juli 1985 har lantmäteriverket också samordnande uppgifter beträffande ortnamnsfrågor.

Verket leds av en styrelse. Chef för verkel är en generaldireklör. Inom verket finns fyra avdelningar, administrativa avdelningen, fastighetsavdelningen, karlavdelningen och produktionsavdelningen, samt elt planeringssekretariat.

För samråd i mera betydelsefulla frågor om riktlinjer för de allmänna kartarbelena finns ett till verkel knutet kartråd. Till verket finns också knutet ett ortnamnsråd som har till uppgift atl främja ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick i landet.

Överlantmätarmyndigheten skall leda och ha tillsyn över verksamheten vid de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna i länet, ha tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för samordning av grundläggande mätning och kartläggning.

Fastighetsbildningsmyndigheten har hand om lantmäteri- och kart verksamheten på den lokala nivån. Lantmäteridistriklet är verksamhelsområde för en fastighetsbildningsmyndighet. Landel är indelat i 86 lanlmäteridislrikt. För särskilda fastighetsbildningsuppgifler finns ylleriigare 23 statliga faslighetsbildningsmyndigheter, s. k. specialenheter.

Det statliga lantmäleriet sysselsatte den I juli 1985 ca 2 850 personer varav ca 950 vid lantmäteriverket.

Utanför den nu beskrivna statliga organisalionen men underordnad denna i lillsynshänseende finns dels 42 kommunala fastighetsbildningsmyndigheter, dels 24 statliga och 32 kommunala fastighetsregistermyndigheter. Statliga fastighetsregislermyndigheter är länsstyrelserna.

Lanlmäteriets verksamhet är indelad i fyra program, nämligen (1) Uppdragsverksamhet, (2) Plangenomförande, (3) Landskapsinformation och (4) Försvarsberedskap. Medel tas upp under anslagen D 1. Lantmäteriet. D2. Plangenomförande, D 3. Landskapsinformation, D4. Försvarsberedskap och D 5. Utrustning m. m.

D 1. Lantmäteriet

1984/85 Utgift

0

1985/86 Anvisai

1000

1986/87 Förslag

1000

Under anslaget redovisas samlliga in- och ulbelalningar för lanlmäleriels
olika verksamheter. Anslaget tas upp med etl formellt belopp och får
normalt inle belastas.                                                                                          115

Verksamheterna inom olika program beskrivs i det följande under de     Prop. 1985/86: 100 anslag varifrån medel beräknas pä statsbudgeten. Lantmåteriets uppdrags-     Bil. 13 verksamhet (program 1) finansieras emellertid helt genom avgifter. Denna verksamhel behandlas därför under förevarande anslag.

Program 1. Uppdragsverksamhet

Programmel beslår av två delprogram:

1 a. Inrikes uppdrag

Ib. Utlandsuppdrag

Delprogrammet Inrikes uppdrag omfattar uppdrag inom landel belräffande bl.a. framställning av kartor och annan landskapsinformation, tekniska och fastighetsrältsliga frågor saml fastighetsvärdering.

Delprogrammet Utlandsuppdrag omfattar alla uppdrag i utlandet. Verksamheten marknadsförs under namnet Swedsurvey. Lantmäteriverket marknadsför även produkter och Ijänster från andra myndigheter och från privata företag när det främjar lanlmäteriets utlandsverksamhet.

Både den inrikes och den ulrikes uppdragsverksamheten bedrivs på affärsmässiga grunder. Rörelsen budgeiåren 1984/85-1986/87 framgår av följande tabell (1 000-tal kr.). I kostnaderna ingår beräknal behov av avsättningar för osäkra fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstUlgångar och för alt värdesäkra statskapitalet. Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte fakturerade uppdrag.

1984/85    1985/86    1986/87

Utfall         Beräknal   Beräknal

1.56154

171729

171729

153 568

170273

170273

+ 2 586

+ 1456

+ 1456

+1 593

+ 3 049

+4 505

Intäkter' Kostnader' Resultat Balanserat resultat

' I Intäkts- och kostnadsposterna Ingår Inte transaktioner som görs vid köp och försäljning av tjänster m.m. internt inom det statliga lantmäteriet. Beloppen i tabellen kan jämföras med motsvarande belopp i 1985 ärs budgetproposition men Inte med beloppen i 1984 års budgetproposition.

Lantmäteriverket

Den del av den inrikes uppdragsverksamhelen som är knuten till nybyggnadsverksamhet har stagnerat pä en låg nivå. Detta uppvägs bl.a. av att lantmäteriverket medverkar i förberedelserna för den kommande allmänna fastighetstaxeringen. Intresset för den digitala karttekniken ökar, bl.a. från kommunernas sida.

Konkurrensen om utlandsuppdragen är hård, men de marknadsföringsinsatser som har gjorts har börjat ge viss utdelning. Den utrikes uppdragsverksamhelen har för budgetåret 1984/85 gett elt litet överskott.

116

Föredragandens överväganden                                        Prop. 1985/86:100

Uppdragsverksamheten har budgelårel 1984/85 lämnat ett överskott på ca 2,5 milj. kr. Resultatet betraktar jag som tillfredsställande. Vad gäller utlandsverksamheten harjag tidigare tagit upp frägor om bl.a. marknadsföring och utbildning samt samordnande insatser mellan vissa av myndigheterna som hör till bostadsdepartementet.

Lanlmäteriets arbete med atl utveckla ADB-stöd inom de olika verksamhetsgrenarna är enligt min mening viktigt, bl.a. för alt organisalionen skall kunna vidmaklhålla en hög teknisk kompetens och för all verksamheten skall kunna rationaliseras. Del förslag till ADB-slralegisk plan som lantmäteriverket har utarbetat i samverkan med slalskoniorei är ett led i ADB-utvecklingen inom organisationen.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all till Lantmäteriet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

D 2. Plangenomförande

1984/85 Ulgift     43648986

1985/86 Anslag   45484000

1986/87 Förslag 49099000

Under anslaget redovisas koslnader för program 2 Plangenomförande till de delar verksamheten finansieras över statsbudgeten.

Program 2. Plangenomförande

Programmel består av fyra delprogram:

2 a. Fastighetsbildning m. m.

2 b. Faslighelsregislerreformen

2 c. Utveckling

2 d. Rådgivning

Delprogram 2 a finansieras så gott som helt genom avgifter. Ersättning tas ut enligt lantmäteritaxan (1971: 1101, ändrad senasi 1985:980). Ersättningen skall i princip täcka lanlmäteriets kostnader för verksamheten. Till en liten del kan sakägarnas kostnader sättas ned med anslagsmedel i sådana fall då en förrättning medför atl fasligheter m. m. av mindre betydelse inte längre behöver redovisas i fastighelsregistret. Nedsättningen finansieras genom avgifter som las ul för fastighelsregistreringen. Resultatet av verksamheten under budgetåren 1984/85-1986/87 framgår av följande tabell (I 000-lal kr.). I koslnaderna ingår beräknade avsättningar för osäkra fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för alt värdesäkra statskapitalet. Som inläkler redovisas faklurerade belopp och värdet av utförda men inte fakturerade ärenden.

117

9    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

1984/85

1985/86

1986/87

Prop. 1985/86: 100

Utfall

Beräknat

Beräknat

Bil. 13

Intäkter

205 570

237 536

214658

Varav bidrag från anslag

10061

10100

10000

Kostnader

215 228

237 536

213 386

Resultat

-9658

0

1272

Balanserat

resultat

-2 544

-2 544

-1272

Som nyss sagts skall ersättningen enligt lantmäteritaxan för vissa fas-lighetsbildningsförrättningar sättas ned bl. a. om förrättningen medför förenklingar i fastighetsregistret. Taxebeloppen skall också sättas ned för äganderättsutredningar som länsstyrelsen förordnar om. Kostnaden för dessa nedsättningsbelopp var för budgetåret 1984/85 totalt 9685000 kr.

Övriga delprogram (2b-2d) finansieras helt under anslaget. Till en del kan ulveckling och rådgivning finansieras genom avgifter, men verksamheten redovisas dä under program 1 eller delprogram 2 a.

Lantmäteriverket

FastighetsbUdning m. m.

Efterfrågan bedöms fortsätta atl minska någol jämfört med planen för innevarande budgelår. Verket har lill regeringen redovisat etl särskilt program för anpassning av resurserna inom fastighetsbildningsområdet. En fortsatt resursanpassning planeras.

Verket framhåller att reglerna för nedsättning i lantmäteritaxan år utformade så att de i huvudsak verkar automatiskt. För budgetåret 1986/87 bedömer verket att behovel av nedsättningsmedel kommer att uppgå lill lOOOOOOOkr.

Arbetet med de återstående laga skiftena i Kopparbergs län avsluiades under budgetåret 1983/84. Lantmäteriverket reserverar sig dock alltjämt för att merarbete kan uppkomma till följd av att domstol vid eventuell överprövning kan besluta om ålerförvisning eller föreskriva ändring av beslut i förrättningarna.

Övriga delprogram

Arbetet med faslighelsdalareformen har löpt planenligt. Riksdagen fattade våren 1985 beslut om en ökning av taklen för faslighelsdalareformen (prop. 1984/85:100 bU 13, BoU 10, rskr 177). Lantmäteriverket har i enlighel med detta beslut begärt en viss resursförstärkning.

För den sista etappen av uppbyggnaden av kartvårdscentralen i Ange begär verkel ylleriigare medel i enlighel med riksdagsbeslutet med anledning av förslaget i 1984 års budgetproposilon (prop. 1983/84:100 bil. 113, BoU 18, rskr 192).

Föredragandens överväganden                                        Prop. 1985/86:100

Efterfrågan på fastighelsbildningstjänster, om den mäts i antal ärenden, har minskal med 9% under budgetåret 1984/85 jämfört med föregående budgelår. Detla har, i förening med annal, lett till en föriust på 9,7 milj. kr. efter preliminära avsättningar. Förlusten beror i huvudsak på en minskad efterfrågan på fastighelsbildningstjänsler, vilken inte i tillräcklig grad har kunnat mölas med erforderiiga omdisponeringar eller minskningar av personal och lokaler m. m. Någon ökning av faslighetsbildningsverksamhelen föruises inte av lantmäteriverket. Jag delar denna uppfattning och gör själv den bedömningen atl del snarare kan bli fråga om ytterligare minskning av verksamheten.

Lantmäteriverket har i en särskild framställning till regeringen föreslagit åtgärder i syfte att anpassa resurserna till den minskade efterfrågan. Frågan bereds f n. inom regeringskansliet.

Jag har beräknat behovel av nedsättningsmedel enligt lantmäteritaxan liU lOOOOOOO kr.

Riksdagens nyss nämnda beslul om ökad takl i faslighelsdalareformen fr.o.m. den 1 juli 1987 påverkar lanlmäteriets arbete med fastighetsbeteckningsreformen under budgelårel 1986/87. Jag har beräknat verkels merkostnader med anledning härav till 325 000 kr. I övrigt beräknar jag etl realt oförändrat anslag för delprogrammel Faslighelsregislerreformen.

Jag har vidare beräknat medel för en tredje etapp i uppbyggnaden av kartvårdscentralen i Ange. Uppbyggnaden följer den plan som har lagts fasl genom riksdagens nyss angivna beslul. Verksamheten vid kartvårdscentralen har nu kommU igång och f n. sysselsätts 12 personer, nästan uteslutande kvinnor från orten, som fåll särskild ulbildning under åren 1984 och 1985. Utbildning av ytteriigare personal pågår. Under näsla budgelår kommer 18 personer att sysselsättas vid kartvårdscentralen.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Plangenomförande för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 49099000 kr.

119

D 3. Landskapsinformation                               Prop. 1985/86:100

Bil. 13

1984/85 Ulgift    130356949       Reservation        1074992

1985/86 Anslag 126841000

1986/87 Förslag 133 843000

Under anslaget redovisas kostnader för program 3 Landskapsinformation. För verksamheten inom programmel tillförs verket budgetåret 1985/86 dessutom medel från nionde huvudtiteln, anslaget D 6. Bidrag fill skogsvård m.m.

Program 3. Landskapsinformation

Programmet består av åtta delprogram:

3 a. Geodetisk verksamhel

3 b. Ekonomiska kartor

3 c. Topografiska m.fl. kartor

3 d. Flygfoto och ortofotokartor

3 e. Försäljning av allmänna kartor

3 f. Medgivanden lill följdproduktion

3 g. Utveckling

3 h. Rådgivning

Programmel omfattar framstäUning av grundläggande landskapsinformation som skall täcka behov inom olika samhällssektorer. Huvudprodukterna utgörs av de allmänna kartorna och gmndmalerial till dessa. Verksamheten inom programmet omspänner hela kartläggningsproceduren, dvs. geodetiska, fotogrammelriska och kartografiska arbeten saml utvecklings- och rådgivningsverksamhet. 1 verksamheten ingår flygfotografering och bildframslällning såväl för den allmänna kartläggningens behov som för alt tillgodose en bred efterfrågan på flygbilder i samhällel. Vidare ingår s.k. geodetiska riksnätsarbelen och särskilda geodetiska projekt, bl.a. internationella.

I programmet ingår vidare försäljning av de allmänna kartorna och den verksamhet som hänger samman med att lantmäieriverket skall lämna medgivanden till följdproduktion från det allmänna kartmaterialet.

Med anledning av regeringens förslag i proposition 1983/84:100 (bil. 13) har riksdagen beslutat om en 10-årig plan för försörjningen med kartor och annan landskapsinformation (BoU 18, rskr 192). Planen syftar till alt åstadkomma en påtaglig volym- och kvalitetsökning i kartförsörjningen. Ekonomiska ramar för verksamheten har lagts fast.

Under anslaget reserveras också medel för en pågående översyn av Sveriges riksgräns mot Norge. Enligt planerna skall översynen vara slutförd under budgetåret 1988/89.

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket hemsläller alt medel för landskapsinformation lilldelas i

enlighet med riksdagens beslut om den lO-åriga planen för försörjning med 120

kartor och annan landskapsinformation.

Verket begär medel för det fortsatta arbetet med översyn av riksgränsen    Prop. 1985/86:100
mot Norge.                                                                   Bil. 13

Vidare begär lantmäteriverket medel för etl forsknings- och utvecklingsorgan inom landskapsinformationsområdel. F. n. finansieras ett arbete med elt forsknings- och utvecklingsprogram inom området av etl 25-tal intressenter.

Verket har också hemställt om medel för att utreda de närmare förutsättningarna för produklion av en ny, på ADB-teknik baserad nationalatlas för Sverige.

Lantmäteriverket har - efter en särskild av regeringen initierad utredning (prop. 1984/85:115 Regional ulveckling och utjämning) - föreslagit en etablering av en utvecklingsenhet i Kiruna med inriklning på datorstödd tematisk kartläggning. Förslaget innebär atl till en börian 5-6 personer kan sysselsättas med teknologiskt myckel kvalificerat utvecklingsarbete. Driftskostnaderna under ett uppbyggnadsskede på tre år avses atl finansieras med regional- och arbetsmarknadspolitiska medel. Verkets förslag innebår atl 8.5 milj. kr. behöver investeras i kvalificerad utmstning. Lantmäteriverket gör den bedömningen alt satsningen efter uppbyggnadsskedet kan ge långsiktig sysselsättning för minst 15-20 personer. Verksamheten skall då kunna finansieras helt genom intäkter. En av de tänkta produkterna vid utvecklingsenheten i Kiruna är den nyss nämnda nationalallasen för Sverige.

I anslagsframställningen föreslår lantmäteriverket också atl en friare prissättning på sikt införs för de allmänna kartorna. Till att börja med föreslås all kartavgifterna för försvarets inköp av krigskartor slopas, vilket bl. a. påverkar medelsbehovet under fjärde huvudtUeln.

Föredragandens överväganden

Jag utgår vid anslagsberäkningen från all anslaget skall lillföras medel så all den av riksdagen beslutade 10-åriga kartplanen kan fullföljas. Lantmäteriverket tillförs under budgelårel 1986/87 också 3000000 kr. för programmet Landskapsinformation från nionde huvudtitelns anslag D 6. Bidrag lill skogsvård m. m.

Jag år inte beredd att avsälla några medel för ell forsknings- och utveckhngsorgan inom landskapsinformationsområdel. Enligt min uppfattning bör en finansiering genom bidrag från intressenterna kunna ge utrymme för en tUlräcklig samordning av verksamheten. Jag vUl i sammanhanget understryka vikten av att lantmäteriverket fortsätter sina ansträngningar att stimulera främsl statliga organ lill samverkan och samordning vid uppbyggnad och drift av digitala dalabaser inom landskapsinformationsområdet.

Jag anser det inte lämpligt alt under förevarande anslag avsätta särskilda
medel för fortsatta studier av fömtsättningarna att producera en ny natio
nalatlas. Jag bedömer emellertid projektet som intressant. Med hänvisning
till vad jag anförde om ADB-stöd för fysisk planering och hushållning med
naturtesurser när jag behandlade anslaget B 18., finner jag del naturligt att
del anslaget används för de ytterligare studier som erfordras beträffande 121

en ADB-baserad nationalatlas. Under förutsättning av riksdagens bifall till     Prop. 1985/86: 100 mitt förslag vad gäller anslaget B 18., bör alltså medel från detta anslag     Bil. 13 kunna utnyttjas för det nu avsedda ändamålet.

Jag ställer mig positiv till att en utvecklingsenhet inrättas i Kiruna med den inriktning som lantmäieriverket har föreslagil. Enligt min mening kan en sådan enhet ytterligare stärka den verksamhel som redan förekommer i det s.k. Rymdhuset i Kiruna, bl.a. verksamheten vid Satellitbild AB. Enheten skulle också medföra etl sysselsättningslillskott i Kiruna inom etl verksamhelsområde som är i högsta grad framtidsinrikiat.

En förutsättning för atl enheten skall komma till stånd är all den utmstning som behövs kan finansieras med anslagsmedel och alt förmånliga avskrivningsvillkor kan erbjudas. Jag föreslår därför under anslaget D 5. Utrustning m. m. i det följande atl erforderliga medel för utrustning ställs till lantmäteriverkels förfogande.

Utvecklingsenhetens driflskoslnader avses under etl uppbyggnadsskede på tre år finansieras med regional- och arbetsmarknadspolitiska medel. Därefter skall verksamheten finansieras hell med intäkter från uppdrag m.m. Under förulsätlning av riksdagens bifall till förevarande förslag avser jag att återkomma till regeringen med elt närmare förslag om finansiering av driftskostnaderna för utvecklingsenheten under den treåriga uppbyggnadsperioden. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet.

Gällande grunder för prissättningen av de allmänna kartorna bör enligt min mening inle nu ändras. En eventuell ändring måsle bygga på etl samlal förslag som belyser olika konsekvenser av förändringar.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Landskapsinformation för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 133843000 kr.

D 4. Försvarsberedskap

1984/85 Utgift

2961616

1985/86 Anslag

2886000

1986/87 Förslag

3018000

Reservation             8212

Program 4. Försvarsberedskap

Programmel består av två delprogram:

4 a. Säkerhetsskydd

4 b. Beredskapsplanläggning

Programmet omfattar sekretessåtgärder i form av granskning av kartor
och flygbilder samt vissa administrativa åtgärder i övrigt. Programmet
omfattar dessutom sådana uppgifter som åligger lantmäleriet för att irygga
totalförsvarets behov av landskapsinformation. Uppgifterna gäller främst
beredskapsplanläggning och förberedelser för tryckning av kartor för total
försvaret under beredskap och krig.                                                    122

Lantmäteriverket                                                           Prop. 1985/86: 100

Lantmäteriverket föreslår mot bakgrund av del försvarspolitiska beslutet "''• '- våren 1982 (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr 374) att anslaget tas upp med ett belopp som är högre än huvudförslaget. I annat fall kan enligt verket bl.a. beredskapsplanläggning inte genomföras i erforderlig omfattning. Lantmäteriverket yrkar dessutom medel för atl tillgodose krav på lantmä-terikunskap vid militärområdesslaberna.

Föredragandens överväganden

Jag kan inte biträda lantmäteriverkets förslag om resursförstärkning under anslaget. Medel för program 4 bör därför beräknas med ulgångspunkl i en real minskning av utgifterna om 2%. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all fill Försvarsberedskap för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservafionsanslag av 3018000 kr.

D 5. Utrustning m. m.

1984/85 Utgift

5619313

Reservafion

1985/86 Anslag

6900000

Beräknad utgift

10679000

1986/87 Förslag

15966000

3 778356

Från anslaget finansieras anskaffning av kvalificerad utrustning för lantmäteriet, s. k. strategisk utrustning. Anskaffning av annan utrustning finansieras med avskrivningsmedel och driftsmedel. Från anslaget finansieras vid behov också tillskott av statskapital för lanlmäleriel.

Lantmäteriverket

I sitt förslag begär verket realt oförändrad nivä på anslaget, dvs. att anslaget räknas upp med kompensation för prisökningar. Verkels förslag om en utvecklingsenhet i Kiruna innebär ett ytterligare medelsbehov om 8500000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar behovel av medel för den utrustning som krävs för alt
genomföra långsiklsplanen för kartor och annan landskapsinformation till
7466000 kr. Därtill harjag räknat med 8500000 kr. för utrustning till den
utvecklingsenhet i Kiruna som jag redogjorde för under anslaget D3.
Landskapsinformation. Dessa senare medel bör ställas lill lantmäteriver
kets förfogande på följande villkor. Medlen direktavskrivs fill 60%. Reste-   123

rande medel bör vara ränte- och amorteringsfria under tre år. Därefter     Prop. 1985/86: 100 skall gälla samma ränte- och amorleringsvillkor som för anslaget i övrigt.       Bil. 13 Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 15966000 kr.

124

E. FASTIGHETSDATAVERKSAMHETEN       Prop-1985/86:100

Bil. 13 Allmänt

Faslighelsdalareformen innebär all etl nytl, för land och stad enhetligt, ADB-baserat fastighelsdatasystem byggs upp. Systemet ersätter de manuella faslighets- och inskrivningsregislren. Reformen påbörjades år 1971 genom en försöksverksamhet i Uppsala län. Verksamheten ledde till att man för länet kunde ta i drift elt faslighetsdatasystem med rättsverkan från och med den I januari 1976. Fastighetsdatareformen har sedan bedrivits i två femåriga etapper. Den andra etappen avslutas vid utgången av budgetåret 1986/87. Förra året beslöt riksdagen om en tredje femårsetapp för budgetåren 1987/88-1991/92. Beslulel innebär att den takt med vilken fastigheter förs över från de manuella registren till faslighelsdalasystemet höjs från ca 230000 lill 330000 fastigheter/år. Med denna ökade takt beräknas det nya faslighelsdalasystemet vara infört i hela landet vid mitten av 1990-talel.

Hittills har ca 1,4 miljoner fasligheler anslutits till faslighetsdatasysle-mel, vilket motsvarar drygt 35 % av landets fastighetsbestånd. Systemet är helt infört i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Skaraborgs och Gävleborgs län samt delvis i Göteborgs och Bohus län.

Organisation m. m.

Det praktiska genomförandet av fastighetsdatareformen ankommer på centralnämnden för fastighetsdata (CFD) i samverkan med främsl domstolsverket och statens lantmäteriverk. CFD leds av en styrelse. Chef för CFD är en överdirektör. Inom CFD finns sex enheter, lekniska enheten, fastighetsregisterenheten, inskrivningsregisterenheten, utvecklingsenheten, administrativa enheten och stabsenheten.

CFD skall, förutom att genomföra reformen, också svara för driften av faslighelsdalasystemet. Vidare har CFD till uppgift att utveckla syslem och meloder som gör det möjligt alt utnyttja faslighelsdalasystemet inom olika verksamhetsområden. Som ett led i den senare uppgiften har CFD nyligen lämnat elt förslag till regeringen om ett byggnadsregister baserat på faslighelsdalasystemet.

CFD bedriver också uppdragsverksamhet såväl inom som utom landet. Verksamheten har expanderat kraftigt under de senaste åren och beräknas innevarande budgelår omsätta 7 milj.kr. Som jämförelse kan nämnas atl omsättningen budgetåret 1983/84 var 2,9 milj. kr.

125

E 1. Centralnämnden för fastighetsdata

39950880 40207000 43 322000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

Anslaget E 1. är ett förslagsanslag som skall finansiera genomförandet av fastighetsdatareformen och driften av fastighelsdalasysiemel.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

CFD

Före-

draganden

Anslag

1. Förberedelser för

genomförande av beslutade reformer

7000000

+   200000

+   215 000

2. Reformgenomförande

3. Produktion

13000000 27 207000

+   500000 + 3 193 000

+   540000 + 3 360000

Summa

47207 000

+3893000

+4115000

Avgår Intäkter under anslaget

7 000000

+ 1000000

+ 1000000

Summa

40207 000

+2893000

+3115000

CFD

CFD föreslår alt faslighetsdataprojeklel under budgetåret 1986/87 drivs vidare enligt de rikfiinjer som riksdagen har faststäUt för perioden 1982/83-1986/87. Detla innebär att verksamheten koncentreras på atl säkerslälla en fortsatt stabil drift av fastighelsdalasysiemel och på reformgenomförande. Reformarbetet kommer under budgelårel 1986/87 alt pågå i Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Örebro län. Förberedelsearbete kommer alt inledas i Värmlands, Västmanlands och Västernorriands län. Antalet fasligheler anslutna till systemet beräknas efter budgetårets slut vara 1.8 mUjoner, vUket motsvarar 45% av fastighetsbeståndet. CFD beräknar medelsbehovel till 43 100000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar, med utgångspunkl i en real minskning av administrationskostnaderna med 2%, medelsbehovet för CFD för nästa budgetår tUl 43322000 kr. Detta belopp ryms inom den av riksdagen fastlagda kostnadsramen för fastighelsdalareformens andra femårsetapp.

För ADB-driften av faslighelsdalasystemet svarar datamaskincenlralen för administrativ databehandhng (DAFA). Riksdagen har nyligen beslutat att DAFA skall ombildas till aktiebolag den 1 juli 1986 (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr 89). Inför ombildningen har tUlsatts en kommitté (C 1985:03) som bl.a. har tiU uppgift att göra en genomgång av DAFA:s verksamhet. I delta arbete ingår också att ta ställning till formerna för den

126

fortsatta ADB-driften av fastighetsdatasystemet. Kommitténs övervägan-    Prop. 1985/86:100

den kan alltså komma all påverka verksamheten och medelsbehovel vid     Bil. 13

CFD.

CFD har i likhet med lantmäteriverket pä regeringens uppdrag (prop. 1984/85:115) redovisat ett förslag om etablering av en utvecklingsenhet i Kiruna med anknytning till dataområdet. Regeringen har med anledning av förslaget nyligen beslutat atl en sådan utvecklingsenhet skall etableras i Kiruna. Den första uppgiften för den nya enheten blir all slutföra arbetet med koordinalregistreringen av landels fastigheter. Verksamheten, som lokaliseras till det s. k. Rymdhuset i Kiruna, beräknas komma igång redan under första halvåret 1986 och kommer under ett inledningsskede att sysselsätta sex personer. Verksamheten finansieras t.o.m. budgetåret 1989/90 helt eller delvis med regional- och arbelsmarknadspolifiska medel och skall därefter finansieras inom CFD:s ordinarie budgei, dvs. med anslagsmedel eller med inkomsler från uppdragsverksamhet.

Jag har i det föregående behandlat frågor om fiänsleexport från vissa av bostadsdepartementets myndigheter. Jag anförde då beträffande bl.a. CFD alt jag bedömer utvecklingsmöjligheterna som goda för utlandsverksamheten. Den ökande uppdragsverksamhelen, såväl inom som utom landel, innebär också elt ökat behov av utrustning. Jag anser därför att del nu bör införas ett särskilt utruslningsanslag för att finansiera anskaffningen av sådan utrustning som behövs för uppdragsverksamheten. Jag återkommer strax lill medelsbehovel för näsla budgelår.

För funktionen som chef för CFD finns en fiänst som överdirektör. Efter riksdagens beslul med anledning av förra årets budgetproposition om ett fullständigt genomförande av fastighetsdatareformen och med hänsyn lill verksamhetens omfattning och karaktär m.m. bör enligt min mening för funktionen som chef för CFD fr.o.m. budgelårel 1986/87 i utbyle mol överdirektörsfiänsten inrättas en tjänst som generaldirektör.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt

1.    bemyndiga regeringen alt för chefen för CFD inrätta en tjänsi med beleckningen Cp,

2.    till Centralnämnden för fastighetsdata förbudgeiäret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 43 322000 kr.

E 2.   Utrustning m. m.

1986/87 Nytt anslag (Förslag)        I 300000

Som jag nyss nämnde bör CFD anvisas särskilda medel för egna investe
ringar i uppdragsverksamhelen. Endast investeringar vars värde per objeki
överstiger 10000 kr. och vars livslängd överstiger 3 år bör finansieras över
anslaget.                                                                                       127

För budgetåret 1986/87 harjag beräknat medelsbehovet till I 300000 kr.     Prop. 1985/86: 100 Koslnader för räntor och avskrivningar för dessa investeringar skall i sin    Bil. 13 helhet belasta uppdragsverksamheten och återföras till statsbudgetens inkomstsida. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av I 300000 kr.

128

Register

A     Bostadsdepartementet m. m.

1       Bostadsdepartementet,/örs/asani/tig

2       Utredningar m. m., reservationsanslag

3       Extra utgifter, reservationsanslag

4       Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag

Anslag kr.

22067000

6250000

300000

1341000 29958000

Prop. 1985/86:100 Bil. 13

B     Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1       Eostadsstyreisen, förslagsanslag                        50152000

2       Länsbostadsnämnderna,/örs/ag5-a«.s/og          49646000

3       Vissa lån till hostadshyggande, förslagsanslag 1 lOOOOOOO

4       Rätttebidragm.tn., förslagsanslag                  14600000000

5       Åtgärder i bostadsområden med slor andel

outhyrda lägenheter m. ttt., förslagsanslag          105000000

6   Tilläggslån till ombyggnad av vissa

bostadshus m. tn., förslagsanslag                         87000000

7       Bostadshidrag m.m., förslagsanslag                    1457000000

8       Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.,

förslagsanslag                                                       329000000

9   Bidrag till förbättring av boendemiljön,

förslagsanslag                                                        60000000

10 Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m.,

förslagsanslag                                                       130000000

11 Lån lill allmänna samlingslokaler,

förslagsanslag                                                        25000000

Byggnadsforskning, energihushållning m.m.

12      Byggnadsforskning, reservationsanslag                162000000

13      Lån tiW expetimenthyggande, reservationsanslag           37000000

14      Statens institut för byggnadsforskning,

förslagsanslag                                                               1000

15      Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag      35 550000

16      Statens institut för byggnadsforskning:

Utrustning, reservationsanslag                                1 OOOOOO

17 Bidrag fill energibesparande ålgärder inom

bostadsbeståndet m. m., reservationsanslag               I 000

18      Informalion och utbildning m.m., reerva/Zo/jiflni/ag          20500000

19      Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador,

förslagsanslag                                                        50000000

17308850000

129

c     Planväsendet

1      Statens pianverk. förslagsanslag

D     Lantmäteriet

38003 000 38003000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 13

Lantmäleriet, förslagsanslag Plangenomförande, förslagsanslag Landskapsinformation, reservationsanslag Försvarsberedskap, reservationsanslag Utrustning m. m., reservationsanslag

1000

49099000

133843000

3018000

15966000

201927000

E     Fastighetsdataverksamheten

1          Centralnämnden för fasfighelsdata,/örä/agsa«.r/flg         43 322000

2          Utrustning m. m., reiervarionsani/ag                       1300000

44622000 Totalt för bostadsdepartementet    17 623 360 000

130

Innehållsförteckning                                                    Prop- 1985/86:100

Sid.    Bil. 13

översikt   .......................................................................... ..... 1

A. Bostadsdepartementet m. m.

1. Bostadsdepartemenlel   .............................................. ..... 5

2.    Utredningar m.m.......................................................... ..... 5

3.    Extra utgifter   ............................................................. ..... 6

4.    Bidrag till vissa inlernalionella organisationer m. m......       6

B.   Bostadsförsörjning m.m................................................       7

Bostadsförsörjning   ....................................................       7

Allmänt   ...................................................................... ..... 7

Bostädernas fördelning    ............................................ ..... 7

Bostädernas förvaltning   ............................................ ..... 8

Bostädernas förnyelse    ............................................. ..... 9

Bostadsbyggandet och bostadssektorn i samhällsekonomin   .... 10

Bosladsmarknadslägel   .............................................. ... 12

Byggkostnadernas ulveckling   ....................................     14

Övrigt    .......................................................................     16

1. Bostadsstyrelsen   ....................................................... ... 17

2.    Länsbostadsnämnderna   ............................................ ... 20

3.    Vissa lån till bostadsbyggande    ................................. ... 23

4.    Räntebidrag m. m......................................................... ... 30

5.    Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m.m                 56

6.    Tilläggslån lill ombyggnad av vissa bostadshus m.m.... ... 62

7.    Bostadsbidrag m.m.......................................................     65

8.    Viss bostadsförbältringsverksamhet m.m.....................     70

9.    Bidrag till förbättring av boendemiljön   ....................... ... 77

10...................................................................................... Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m             79

11...................................................................................... Lån till allmänna samlingslokaler                         84

Byggnadsforskning, energihushållning m.m................. ... 85

Hälsoskydd i byggnader ............................................. ... 85

Tillämpning av svensk standard   ................................ ... 86

Ulvärdering av byggnadsforskningsprojekl    ............... ... 88

Tjänsteexport   ............................................................    89

Hemställan   ................................................................    90

12.   Byggnadsforskning   ....................................................    91

13.   Lån lill experimentbyggande ....................................... ... 97

14.   Statens insfitut för byggnadsforskning    ..................... . 100

15.   Bidrag till statens institut för byggnadsforskning    ..... . 102

16.   Statens instUul för byggnadsforskning: Utmstning .... . 102

17.   Bidrag till energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m.m                  104

18.   Information och utbildning m.m.................................... 107

19.   Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador   .............. 109

C. Planväsendet   ............................................................ 110

1.    Statens planverk   ..................................................... 111

D. Lantmäteriet   .............................................................. 114

1.   Lanlmäleriel    .............................................................. 115

2.       Plangenomförande    ................................................... 117

3.       Landskapsinformation   ............................................... 120                               '-

2.      Försvarsberedskap   ..................................... . 122     Prop. 1985/86: 100

3.      Utrustning m.m............................................. 123     Bil. 13

E.   Fastighetsdataverksamheten .......................... . 125

1.      Centralnämnden för fastighetsdata    .................. . 126

2.      Utrustning m.m................................................ . 127

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985                                132

Bilaga 14 till budgetpropositionen 1986

^{Industridepartementet}

(tolfte huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 14

Översikt

Indusirideparlementet svarar för ärenden som gäller:

-     de allmänna riktlinjerna för näringspolitiken,

-     struktur- och branschfrågor,

-     allmänna industrifrågor,

-     frågor om energitillförsel och energianvändning,

-     regional utveckling och regionalpolitiskt slöd,

-     mineralförsörjning,

-     teknisk forskning och industriell ulveckling,

-     patent- och registreringsverksamhel,

-     mätning, provning och standardisering samt

-     flertalet statsägda förelag.

Industripolitikens huvudsakliga uppgift är atl inom marknadsekonomins ram påskynda och underlätta industrins tillväxt och förnyelse, för att därigenom kunna skapa utrymme för etl forlsall ökat välstånd och en ökad sysselsällning. Insalser för alt stimulera lill nybildande av förelag, forskning och ulveckling (FoU) saml att allmänt och på alla nivåer skapa en kreativ industriell miljö ges en hög prioritet.

Genom en effektiv industripolitik skapas vidare båltre förutsättningar för all via regionalpolitiken åstadkomma en acceptabel geografisk fördelning av produklion och sysselsättning.

I regeringens proposition om industriell tillväxt och förnyelse (prop. 1983/84:135) redovisades innehållet i den nya offensiva industripolitiken, som bl. a. innehöll en uppföljning av devalveringen hösten 1982 med olika större investeringsprojekt, offensiva program för alt stimulera tillväxt och förnyelse saml insatser för all ytterligare främja en kreativ industriell miljö.

De hillills gjorda insalserna har varit framgångsrika, varför målen och huvudlinjerna i genomförandet av politiken kvarstår. Industrins villkor och möjligheter utvecklas dock oavbrutet, vilket föranleder en ständig anpassning av industripolitiken.

Den svenska ekonomin är starkt beroende av omvärlden, bl. a. genom all nära hälften av industriproduktionen exporteras. De senaste tre årens internationella högkonjunktur har också främjat svensk industri. Den gynnsamma konjunkturen i framför allt USA har dock mattats något.

1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Industriländernas genomsnittliga BNP-tillväxt kan förväntas öka med     Prop. 1985/86: 100
2,8% under både 1985 och 1986.                                      Bil. 14

En konsekvens av bl.a. detta är att den snabba tillväxten i svensk industri kommer att bromsas upp. Under år 1986 antas tillväxten bli ca 2 % alt jämföras med 7% för år 1984 och 3,8% år 1985.

Lönsamheten inom industrin fortsäiter dock att vara god, de likvida medlen ökar och soliditeten stiger. Avkastningen på lotall kapital var drygt IO % både år 1983 och år 1984. För första gången på nära ett decennium har avkastningen på arbetande kapital i industrin varit lika hög som på finansiella placeringar. Även för år 1985 väntas lönsamheten vara god.

Investeringarna i industrin fortsätler att ökat någol under år 1986, dock med undanlag för massa- och pappersindustrin som efler myckel stora investeringar under år 1985 kommer alt minska lill den nivå som gällde för åren före 1985. De utländska investeringarna i Sverige liksom svenska förelags investeringar i utlandet fortsätler att öka.

Den av staten kontrollerade förelagsgruppen har omstrukturerats och bl. a. Procordia visar nu ett förbättrat resultat. Fortfarande är lönsamheten för varven ogynnsam och prognoser för är 1986 tyder på en fortsatt svag ulveckling.

Industripolitiken

Efter tre års uppgång av export, produktion, lönsamhet, sysselsättning och investeringar finns det nu inom industrin betydande resurser för teknisk forskning och utveckling, investeringar i byggnader och maskiner och strukturanpassning.

För alt den ekonomiska politiken skall kunna fullföljas krävs det en fortsatt industriell expansion. De slörsta hindren för en sådan utveckling är de minskade men kvarvarande obalanserna i svensk ekonomi, som bl.a. yttrar sig i koslnadsstegringar och en myckel hög realränta.

För en fortsatt industriell expansion krävs en ekonomisk politik som korrigerar dessa obalanser i ekonomin. Ett betydelsefullt inslag i denna politik är alt begränsa slaiens budgetunderskott.

Mol denna bakgrund har vissa ulgiflsneddragningar inom det industripolitiska området bedömts vara möjliga. Omläggningen av industristödet från slöd till krisföretag lill slöd för ulveckling och förnyelse fortsätter. Den offensiva industripolitiken kan fullföljas, stödd av en ekonomisk politik som syfiar lill alt skapa fortsatt gynnsamma förhållanden för industriell expansion.

Insatser för att främja teknisk utveckUng ges en fortsalt hög prioritet. Härvid märks stöd till den tekniska infrastrukturen i form av t. ex. resurser för mätning, provning, palentering och standardisering. Insalser görs också inom särskilda nationella program såsom salellitprojeklen Viking och Tele-X saml del nationella mikroelektronikprogrammel. Vidare stimuleras den tekniska utvecklingen genom information, bidrag och villkorliga lån m. m. till teknisk förnyelse genom forskning och utveckling.

Ålgärder för all förbättra villkoren för atl starta och driva småföretag är

centrala i industripolitiken. Tonvikten ligger Vatt bistå företagarna med     Prop. 1985/86: 100
rådgivning, utbildning samt riskvilligt kapital.                                Bil. 14

Insatserna för att ytterligare stärka de statUgt ägda företagen fortsätter. Under våren 1986 skall Svenska Varv ÅB:s situation och utformningen av det framtida varvsslödel behandlas i en proposition.

Inom industridepartementets ansvarsområde ges de stora företagens inlernalionella ulveckling en ökad uppmärksamhet. Bl.a. skall frågor om svenska företags investeringar i utlandet och utländska investeringar i Sverige behandlas. Den fortsatta satsningen på elt svenskt stridsflygplan genom IG-JAS kan också nämnas. Under år 1986 görs särskilda insalser för atl underlätta en industriell samverkan i samband med upphandling från utlandet. Speciell uppmärksamhet kommer ocksä att riktas mot insatser för att främja etl höjt kvalilelsmedvelande i svenskl näringsliv.

Arbetet med att förenkla regler som berör näringslivet fortsätter. Den s.k. normgruppen inom industridepartementet har i uppgift all inspirera, driva på och förmedla erfarenheter av förenklingsarbelet. En betydande del av arbetet syftar till att särskilt underiätta för de mindre och medelstora företagen.

Regionalpolitiken

I maj 1985 lades de nu gällande målen för regionalpolitiken fasl.

I del regionalpolitiska arbetet ingår bl.a. atl påverka beslut, så atl regionalpolitiska hänsyn kan tas inom alla viktiga samhällsområden. Stor vikt läggs vidare vid insatser för atl åstadkomma kunskaps- och teknikspridning lill regionalpolitiskt prioriterade områden.

Åtgärder för att främja utbildning, teknikutveckling och teknikspridning betonas även i fortsättningen. I detla arbete har länsstyrelserna en viktig initierande och samordnande roll. Statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, universitets- och högskoleämbetet samt skolöverstyrelsen har fått i uppdrag att följa de teknik- och kunskapsspridningsinsatser som är relaterade till de små och medelstora företagen.

De regionalpolitiska åtgärderna för företagsutveckling, stöd i samband med nyetablering och expansion samt glesbygdsinsatser utgör cenlrala inslag i regionalpolitiken. Regionalpolitiskt stöd har också lämnats lill fler förelag under budgetåret 1984/85 än under det föregående budgetåret. Den uppnådda sysselsättningseffekten var också högre.

Sedan sommaren 1985 har länsstyrelserna fått ökade befogenheter och kan nu bl. a. använda medlen för regionala utvecklingsinsatser till företagsutveckling i form av företagsstimulerande åtgärder, regionalpolitiskt ut-vecklingskapital och förelagsserviceålgärder.

Norrbottens iän och Bergslagen är exempel på särskilda regioner som prioriteras i det regionalpolitiska arbetet. Det långsiktiga arbetet med all utveckla näringslivet inom dessa områden kräver aktiva samordnade insalser från många håll.

Åven i fortsättningen bör regeringen kunna förklara orter/regioner som
drabbas av regionalpolitiska problem som tillfälliga stödområden eller på
annal sätt ge särskilt stöd till dessa orter/regioner.                                             3

Energipolitiken                                                            Prop. 1985/86:100

Bil. 14 Rikthnjerna för energipohtiken har lagts fast genom etl riksdagsbeslut

våren 1985. Samhällets och industrins behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor. Energianvändningen och energihushållningen skall ytterligare effektiviseras. Stränga krav på säkerhet och omsorg om miljön skaU gälla för all energiteknik. Kärnkraften skall utnyttjas under en övergångsperiod. Den sista reaktorn skall tas ur drift senast år 2010.

Kärnkraften skall i försia hand ersättas genom en effektivare elanvändning och i andra hand genom en övergång tiU inhemska bränslen, solvärme, naturgas m.m. Nya elproduktionsanläggningar skall tillkomma endast i den utsträckning som behövs för alt komplettera de övriga alternativen. Avvecklingen av kärnkraften bör genomföras stegvis. Regeringen har tillkallat ett särskUt samrådsorgan, energirådet, för atl få en bred behandling av de ålgärder som behöver vidtas för att förbereda och genomföra kärnkraftsavvecklingen.

Frågor om begränsning av utsläppen av försurande och andra miljöpå-verkande ämnen från energisystemet har fått en framträdande plats i energipolitiken. Genom skärpta miljökrav har utsläppen av svaveldioxid kunnat reduceras kraftigt och en ytterligare minskning skaU åstadkommas. Även möjligheterna alt minska utsläppen av kväveoxider studeras; målet är en minskning med 30% till år 1995. Sveriges inlernationellt sett hårda miljökrav för energiteknik har visat sig ge klart positiva effekter såväl på miljön som på svensk industris utvecklingsnivå och konkurrenskraft inom delta område.

Den snabba minskningen av beroendet av olja fortsätter. Under årl985 uppgick oljeprodukternas andel av den totala energitillförseln till 48%, att jämföras med närmare 70% för år 1979. Under våren 1986 kommer ett förslag till riksdagen om vissa ålgärder för omställning av energisystemet. Bl.a. kommer att föreslås att del nuvarande stödet för oljeersättning ombildas till elt slöd för introduktion av ny teknik inom energiområdet.

Kommunernas planeringsansvar på energiområdet har vidgats genom atl det fr. o. m. den I januari 1986 i varje kommun skall finnas en av kommunfullmäktige fastställd plan för tillförsel, distribution och användning av energi.

Utredningen om el och inhemska bränslen (ELIN) kommer i början av år 1986 bl.a. att redovisa en bedömning av utvecklingen inom elanvändningsområdet samt förslag till åtgärder för att fullfölja den långsiktiga energipolitiken. Bl.a. kommer utredningen att redovisa marknadssituationen för inhemska bränslen och möjligheterna att öka exporten av elkraft.

Del nuvarande energiforskningsprogrammel löper tiU sommaren 1987. Regeringen har tillkallat en utredare, som under våren 1986 skaU lämna ell förslag till hur energiforskningen därefter skall vara uppbyggd och strukturerad.

När del gäller energianvändningens tolala nivå kan konstateras alt den

.sedan flera år är i stort oförändrad och att?/öyergången från olja fill el     Prop. 1985/86:100 fortsäiter. En tillfällig ökning av energianvändningen för uppvärmning har     Bil. 14 inträffat under år 1985 lill följd av en onormalt kall vinter.

Del mest påfallande beträffande dén lolala energitillförseln är dels den fortsatia minskningen av andelen olja, dels den ökade andelen kärnkraft i elproduktionen.

Under år 1985 har de sista kårnkraflsreaktorerna. Forsmark 3 och Oskarshamn III, tagits i drift. Underår 1985 har även ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle (CLAB) tagits i drift.

Sammanfattning

Förändringar inom industridepartementets verksamhetsområde i förhållande lill motsvarande anslag i statsbudgeten för budgelårel 1985/86 framgår av följande sammanställning. Medel på tilläggsbudget har inte tagits med. Beloppen anges i milj. kr.

Tolfte huvudtiteln

Anvisat

Förslag

Förändring

1985/86

1986/87

Industridepartementet rti. m.

53,8

64,0

+     10,2

Industri m. m.

1 860,0

1541,9*

-   318,1

Regional utveckling

1 720,3

1 604,3

-   116,0

Mineralförsörjning m. m.

120,4

123,2

+      2,7

Energi

4890,0

4 590,3*

-   299,6

Teknisk utveckling m. m.

1493,6

1 143,7*

-   349,9

Statsägda företag m. m.

750,4

793,0*

+    42,6

Totalt för industridepartementet

10888,4

9860,4

-1028,1

* I beloppet ingår vissa anslag där oförändrat belopp beräknats i avvaktan på särskilda propositioner under våren 1986.

Ökningen under Industridepartementet m.m. beror bl.a. på ett nytl anslag för bidrag lill FN:s organ för industriell ulveckling. Detta anslag har tidigare belastat tredje huvudfiteln (utrikesdepartementet). Minskningen Under Industri m. m. beror främst på minskade kostnader för exportkreditfinansiering. Minskningen under Regional utveckling beror dels på lägre utbetalningar för beslul som fattats under lidigare budgetår, dels på atl kostnaderna för nedsättning av socialavgifter i Norrbottens län beräknas bli lägre. Minskningen under Energi beror huvudsakligen på alt innevarande budgelår innehåller två större engångsanvisningar som avser anläggningskostnader för Forsmark 3 och slöd för omställning av energisystemet. Minskningen under Teknisk utveckling m. m. beror främst på att inget medelsfillskott föreslås lill Industrifonden och att kostnaderna för Tele-X-projeklel minskar. Huvuddelen av beloppet för Statsägda företag m. m. är preliminärt beräknat i avvaktan på en särskUd proposition om vissa varvsfrågor m.m.

Industridepartementet                            Prop- 1985/86: loo

Bil. 14

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985. Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till budgetpropositionen 1986 Inledning

Industridepartementet svarar för ärenden som gäller de allmänna riktlinjerna för näringspolitik, struktur- och branschfrågor, allmänna industrifrågor, frågor om energitillförsel och energianvändning, regional utveckling och regionalpolitiskt stöd, mineralförsörjning, teknisk forskning och industriell ulveckling, palent- och registreringsverksamhet, mätning, provning och standardisering saml flertalet statsägda företag.

Industridepartementet bereder således ärenden som givils hög prioritet i regeringens allmänna strategi att genom en ökad tillväxt och förnyelse inom industrin skapa utrymme för etl fortsall ökat välstånd, en förbättrad bytesbalans och en ökad sysselsättning i olika delar av landet.

Industripolitikens mål är att skapa goda förutsättningar för en långsiktig industriell tillväxt. Industripolitiken kompletterar härvid den allmänna ekonomiska politiken och verkar inom ramen för marknadsekonomin. Uppgtflen är atl undanröja hinder för tillväxt och förnyelse. Detta sker bl. a. genom att stimulera innovationsverksamhet, nybUdande av företag, satsningar på forskning och utveckling samt genom atl i övrigt på olika nivåer i samhällel underlätta kreativ industrieU verksamhet. Etl centralt inslag i industripohliken är atl stimulera en struklurulveckling som under välfärds- och fördelningspolitiskt acceptabla former lägger en god grund för den framtida industriella tillväxten. Genom en effekliv industripolitik skapas vidare bättre fömtsättningar för att via regionalpolitiken åstadkomma en acceptabel geografisk fördelning av produklion och sysselsättning. Energipolitikens huvuduppgift är att säkra samhällets och industrins behov av en billig och säker energiförsörining. Genom den förda energipohtiken har ett mer diversifieral och flexibeU energisystem skapats.

I regeringens proposition om industriell tiUväxt och förnyelse (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr 379) och i 1985 års budgetproposition redovisade chefen för industridepartementet ingående innehållet i den nya offensiva industripolitiken.

Etl försia mål var atl skapa goda gmndläggande förutsättningar för fiUväxt. Devalveringen hösten 1982 kompletterades och följdes upp med insalser för att öka den inhemska efterfrågan och teknikutvecklingen. 1 detta syfte startades omfattande infrastrukturella investeringsprogram inom bl.a. energi-, kommunikations- och byggområdena. Dessutom anvi-

sades   särskilda medel   för en utökad   malmprospektering,   särskilda     Prop. 1985/86: 100 branschprogram och rekonstruktion av vissa statliga förelag. Avsikten var     Bil. 14 all få elt bättre strukturellt utgångsläge för en gynnsam ulveckling inom olika problemsektorer.

Vidare har åtgärder vidtagits för att stimulera förnyelse av industrin. Offensiva program för alt öka forskning och ulveckling (FoU), innovationer och nyföretagande har startats liksom aktiviteter inom havsteknik, rymdforskning och teknikupphandling m. m. Här ingår också ökade insalser på småföretagsomrädet.

Som ell viktigt inslag i industripolitiken framhöll chefen för industridepartementet också behovet av insatser för att ytteriigare främja en allmänt kreativ industriell miljö. Som etl led i detta har den s. k. normgruppen inom industridepartemenlel inrättats.

De insatser som hittills gjorts inom ramen för industripolitiken har enligi min mening varit framgångsrika. Det finns därför ingen anledning att nu ändra på målen eller de övergripande formerna för genomförandet av politiken.

Efter min redovisning av den industriella utvecklingen kommer jag alt i ett särskill avsnitt om industri- och regionalpolitiska insalser redogöra för huvuddragen i politiken. Jag övergår därefter lill all redovisa ulvecklingen på energiområdet och de huvudsakliga inslagen i energipolitiken. I särskilda avsnitt följer sedan en mer detaljerad redovisning av insatserna och av anslagen. Jag vill dock redan nu betona att det statsfinansiella läget skärper kraven på de verkställande organens förmåga all effektivisera och utveckla sin verksamhel.

En mer fullständig redogörelse för industriulvecklingen kommer att presenteras under våren 1986 i industridepartementets årliga rapport. Industri och industripolitik.

Svensk industriutveckling

Den svenska ekonomin år starkt beroende av omvärlden. Nära hälften av industriproduktionen exporteras och en betydande del av industrins insats-varor importeras.

Inom OECD-området har den sammanlagda bruttonationalprodukten (BNP) vuxit med nära 10% från andra halvåret 1982 till första halvåret 1985. En stor del av uppgången beror på den positiva BNP-utvecklingen i USA. Utvecklingen i Västeuropa har dock varit betydligt svagare. Sedan mitten av år 1984 har också konjunkturen i USA mattals. Tillvåxttakten för helåret 1985 minskar jämfört med 1984 och försvagas ytterligare något under år 1986. Del blir därför svårare all öka den direkta exporten lill USA, som i dag svarar för drygl 10% av den svenska exporten. Utvecklingen i Japan är också den betydelsefull för svensk industri. Även där avlar expansionen, vilkel ger direkta och indirekta effekter på den svenska ekonomin. Ulvecklingen i USA och Japan påverkar i sin lur konjunktumtvecklingen i hela Västeuropa. BNP-fillväxten för det samlade OECD-området beräknas för år 1986 uppgå lill 2,8%, vilket är samma som för år 1985 men lägre än år 1984 då tillväxten var nära 5%.

Den svenska industriproduktionen

År 1983 nådde industriproduktionen över 1975 ärs nivå. Volymökningen har fortsall under åren 1984 och 1985 och förväntas forsälta i en mer begränsad omfattning under år 1986 (+2%; se figur I).

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Figur 1

Industriproduktionen i Sverige Procentuell förändring från föregående är

OKAR

MINSKAR

Källa: Konjunkturinstitutet

Beräkningarna av produklionen för år 1986 vilar bl. a. på antaganden om en ungefärligen oförändrad dollarkurs under år 1986 och löneökningar på

6%.

Exporten

Totalt steg exporten av bearbetade varor med ca 4,5% mellan 1984 och 1985. Exportökningen var mindre än marknadstUlväxten, vilket betyder atl de svenska marknadsandelarna för bearbetade varor minskade. Andelsförlusterna uppgick i genomsnill fill ca 2,5%, men med mycket kraftiga minskningar i OPEC-området. Del senare berodde till stor del på alt den lidigare viktiga lastbilsexporten till Mellanöstern i stort sett upphörde.

Marknadsandelsförlusterna under år 1985 antas även till en del bero på en försämrad konkurrenskraft. En annan viktig faktor är också all ca en tredjedel av industriföretagen uppgav sig arbeta med fullt kapacitetsutnyttjande. Den kraftiga ökningen av industriinvesteringarna medför att pro-duklionskapacUeten beräknas öka 1985 och 1986.

Exportmarknaden för bearbetade varor väntas öka med 5-6% under år     Prop. 1985/86:100 1986 mot ca 7% året innan. Samtidigt beräknas exporten öka med drygt      Bil. 14 4%, vilket innebär alt Sveriges marknadsandelar fortsätler att minska.

Råvaruefterfrågan har varil ovanligl svag under den senasle högkonjunkturen. Såväl priser som volymer har ökat mindre ån normall. 1 slutet av år 1984 mattades råvarukonjunkturen; efterfrågan och priser sjönk. Den svenska råvaruexporten minskade dock inte förrän under första halvåret 1985. Under andra halvåret steg råvaruexporten något, så all exporlvolymen för helåret 1985 i stort sett blev oförändrad jämfört med 1984 års volym. För år 1986 förväntas en ökning av råvamexporten på nära 2%.

Industrins lönsamhet, likviditet och soliditet

Industrins räntabilUet ökade med nära 2 procentenheter under år 1984 till ca 21 %. Utvecklingen skiljde sig dock markant åt mellan olika branscher. För t. ex. skogs- och stålkoncernerna låg ökningen mellan åren 1983 och 1984 på ca 10 procentenheter. För verkstads- och kemikoncernerna å andra sidan försämrades räntabiliteten med elt par procentenheter. Övriga grupper hade i stort sett oförändrad räntabilitet. Jämfört med den senasle "konjunklurtoppen" under år 1980 har räntabiliteten totalt sett fördubblats och i förhållande lill de myckel svaga åren under slutet av 1970-lalel är förbättringen belydande.

Avkastningen på lolall kapital uppgick lill 10,4% för både 1983 och 1984. Av avkastningen kom 3,4 resp. 3,6 procentenheter från finansiella placeringar, dvs. en ytterligare ökning av bidraget från den finansiella verksamheten. De finansiella placeringarna utgjorde 35% av det totala kapitalet år 1984 (33% år 1983).

Avkastningen var ungefär lika hög på arbetande som på finansiellt kapital både under 1983 och 1984. Det är första gången sedan åren 1973 och 1974 som det är lika lönsamt atl investera i maskiner m. m. i industrin som att t. ex. köpa aktier och/eller obligationer.

Industrins likvida medel ökade med ca 13 miljarder kronor till nära 75 miljarder år 1984.

De likviditetsindragande åtgärderna under år 1984 har dämpat likviditetsökningen. Insättningar i riksbanken på likviditetskonto, exportdeposi-tioner och särskill investeringskonlo uppgick till nära 4 miljarder kronor. Under våren 1985 har förelagen dessulom betalat in ca 7 miljarder kronor till etl särskilt investeringskonto. Åven de mycket stora friviUiga avsättningarna lill allmän investeringsfond har medfört ytterligare inbetalningar till riksbanken.

Industrins soliditet ökade under år 1984 med 0,2 procentenhet till 31 %. Sedan år 1980 har soliditeten förbättrats med 4 procentenheter. Ökningen beror på både god lönsamhet och stora nyemissioner - framför allt under år 1983.

Preliminära uppgifter som är baserade på delårsresultat för företag med
minst 200 anställda visar en någol sjunkande lönsamhet under år 1985.
Omsättningen ökade med knappt 9% och nettomarginalen sjönk med 0,9
procentenheter. Detla indikerar atl lönsamheten för år 1985 i det närmasle 9

når upp fill 1983 års nivå. Lönsamheten kan därmed fortfarande sägas vara god även om den har minskat något jämfört med år 1984.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Investeringsutvecklingen

Industriinvesteringarna ökade kraftigt under 1984 och 1985 (se figur 2). Under år 1985 svarade massa- och pappersindustrin för en myckel kraftig ökning av invesieringarna - från 4,8 miljarder kronor (i löpande priser) år 1984 lill 7,3 miljarder. Enligi SCB:s oktoberenkäl sjunker massa- och pappersindustrins investeringar för år 1986 till 4,5 miljarder kronor. Planerna för de övriga industribranscherna visar på en fortsall ökad investeringsvolym under år 1986 jämfört med år 1985.

Forsknings- och utvecklingsinvesteringarnas omfattning

Sverige hör lill etl av de mest forsknings- och utvecklingsintensiva länderna i världen med FoU-utgifter molsvarande ca 2,5% av bruttonationalprodukten. Andelen av BNP uppvisar också en konstant ökning alltsedan början av 1970-talet.

Företagssektorn svarar för mer än 60% av den totala FoU-verksamheten i landet, medan universitets- och högskolesektorn står för ca 30%.

Figur 2

Industrins investeringar 1975—1986 Utrall 1975-1984, prognos 1985-1986 1980 års priser, miljoner kronor

25000

20000

15000.

10000

MASKINER

5000

BYGGNADER

04

T------- 1------ 1----- 1--

1975       1977       1979

Källa: SCB:s okloberenkäi 1985

1981

1983

—I— 1985

10

85% av FoU-verksamheten i företagssektorn är inriktad på utvecklingsarbete, medan FoU-verksamheten i högskolesektorn till helt övervägande del avser forskning.

Företagens satsningar på FoU är i vissa branscher större än de materiella invesieringarna. För hela tillverkningsindustrin uppgick FoU-invesle-ringarna under år 1983 lill ungefår häUten av de materiella investeringarna (se figur 3). FoU-investeringarna är krafligl koncentrerade till ell antal storföretag. De lio största FoU-investerarna svarar för drygt hälften av alla satsningar.

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Figur 3

Svenska industribranschers investeringar 1983 I forskning och utveckling i jämförelse med investeringar i maskiner och byggnader, miljoner kronor

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

F

■ forskning och utveckling                                                   : K: maskiner n byggnader

■

^{1
1}

I:

1                      P

1

n

n

n

_{1
1 fin}

n

Lake-   Massa & papper Övriga medel Järn & stål

Transport-     Elektro       Maskin medel

Källa: SCB, bearbetning STU

Utlandsinvesteringar                                                       Prop. 1985/86: 100

De svenska direklinvesteringarna utomlands fortsätter att öka. Mätt i absoluta belopp uppgick del av riksbanken meddelade tillståndsbeloppet för direklinvesleringar i utlandet år 1984 till 14,9 miljarder kronor, varav 6,9 miljarder avsåg investeringar i produktionsbolag. För år 1985 (t. o. m. oktober) uppgick tillslåndsbeloppet lill 15,5 miljarder kronor. Jämfört med den motsvarande perioden föregående år innebär della en ökning med 39%. Tillstånd lill investeringar i produktionsbolag visar under motsvarande period en ökning med hela 127%. Ökningen förklaras i stor utstäckning av Elexlrolux förvärv av italienska Zanussi i slutet av år 1984. Mätt i absoluta tal har tillslåndbeloppen mer än fyrdubblats sedan år 1980.

Företagsgrupper

Jag fortsäiter nu med en kort redogörelse för de händelser och framtidsutsikter som är av särskilt stor betydelse för vissa branschers, företagsgmp-pers eller regioners utveckling. Jag återkommer senare med en presentation av de särskUda industri- och regionalpolitiska insatsema som utformats för atl påverka gmppernas och regionernas utveckling.

Statsägda företag

Flertalet av de statsägda företag som hör till industridepartemenlets verksamhetsområde är dotterbolag till Procordia AB eller Svenska Varv AB. Utanför de båda koncernerna återfinns bl.a. Luossavaara-Kimnavaara AB (LKAB), AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Norriands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb), SSAB Svenskt Stål AB, Luxor AB saml ZenU Shipping AB.

Årligen överlämnas en redogörelse för de statliga förelagen lill riksdagen. 1985 års redogörelse lämnades hösten 1985 (Skr 1985/86:20). Redogörelsen innehåller bl.a. beskrivningar av affärsverken och de nyss nämnda företagens verksamhel under verksamhetsåret 1984, alternativt budgetåret 1984/85.

Omstruktureringen och koncentrationen av Procordiagruppen fortsätter. För år 1985 beräknas vinsten efter finansiella intäkter och kostnader komma att översliga föregående års nivå (533 milj. kr.). Procordiagmppens skulder har minskat, vilkel tillsammans med det förbättrade resultatet medför en höjning av soliditeten. Medelantalet anställda har minskat någol.

Till det positiva resuUatet bidrar främst flertalet bolag inom konsument-, verkstads- och kemisektorerna. Det kraffigt försämrade resultatet i KabiVitmm och förlusterna i Eiser drar dock ned resultatet.

Omfattande förändringar har under år 1985 gjorts i Procordiagmppens sammansättning.

Som exempel på försäljningar kan Svenska AB Navigatör, Vilhelmina
Plast AB och Ulveco AB nämnas. Bland förvärven finns Pinkerton To
bacco Company, USA (med en omsättning av 100 mUjoner USD) och         12
Ahlgrens tekniska fabriker i Gävle.

Resultatet för domänverket har förbättrats linder år 1985 jämfört med år    Prop. 1985/86:100 1984. Förbättringen beror i huvudsak på höjda virkespriser. För Domän-     Bil. 14 företagen AB har dock resultatet försämrats som följd av vikande konjunktur. För hela år 1985 beräknas resultatet för domänverket före dispositioner och skatt bli ca 280 milj. kr.

Svenska Varv AB redovisar en vinst om ca 30 milj. kr. för den första lertialen 1985. För helåret år 1984 redovisades en förlust på I 045 milj. kr. Delta negativa resullal förklaras bl. a. av betydande kundföriuster, uteblivna räntebetalningar samt dessulom av reserveringar för avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet

Zenii Shipping AB fortsatte aweckUngen av bolagels fartygsinnehav under år 1985. T.o.m. oktober månad hade nio fartyg sålts. För att avvecklingen skulle kunna fullföljas, trots starkt sjunkande andrahands-priser för fartyg, träffades under våren och hösten överenskommelser om all betalningsansvaret för ca 2 800 milj. kr. av de stafligt garanterade lånen skulle övertas av riksgäldskonlorei. En motsvarande överenskommelse träffades för Uddevallavarvels farlygsinnehav.

Luxor AB, som lill 30% ägs av staten, redovisade för år 1984 en vinst om ca 48 milj. kr. före bokslutsdispositioner och skall.

LKAB-koncernen beräknas för är 1985 komma all redovisa en vinst före extra avskrivningar och avsättningar, dispositioner och skatt på ca 1 miljard kronor. Efler extra avskrivningar och avsättningar för kommande höga investeringar återstår ett resullal före dispositioner och skatt på ca 700 milj. kr. Motsvarande resullal för år 1984 uppgick liU ca 400 milj. kr. Resullalförbällringen beror bl.a. på en fortsall god konjunktur för LKAB:s produkter under året.

SSAB-koncernens resultat för år 1985 beräknas bli sämre än är 1984, då resultatet före disposifioner och skatt uppgick till 534 milj. kr. Resultatförsämringen beror på vidtagna handelspolitiska åtgärder samt på att en stagnerande stålkonsumlion medfört alt kostnadsökningar inle fullt ul har kunnat kompenseras med prishöjningar. SSAB har under årel granskats av olika myndigheter i USA med anledning av påstådda subventioner som skulle missgynna amerikanska förelag i konkurrensen med SSAB.

ASSI-koncernen har gjort bedömningen att resultatet efter finansiella intäkter och kostnader kommer att uppgå till 110 milj. kr. år 1985. Motsvarande resullal för år 1984 var 644 milj. kr.

Ncb-koncernen beräknas för år 1985 visa en vinst på 140 milj. kr. efter finansiella intäkter och kostnader. Motsvarande resuUat för år 1984 var 340 milj. kr. Resultatförsämringen i bäde ASSI och Ncb beror på den vikande skogsinduslrikonjunkturen. Resultatet förväntas bli sämre under år 1986.

Affärsverket FFV har under åren 1984-1985 fortsatt sill slmkturerings-arbete i enlighet med tidigare fastlagda strategier. Den långsikliga målsättningen är all genom en fortsall renodling av civila resp. militära affärsområden samt en förstärkt marknadsorientering uppnå en förbättrad lönsamhet.

13

Småföretagen                                                               Prop. 1985/86: 100

De små och medelstora industriföretagen har ulvecklals positivi under de ' ' senaste åren. Under åren 1983 och 1984 har den högsta lönsamheten sedan mitten av 1970-talel uppnåtts. Åven soliditeten har förbättrats. Investeringarna ökade med 20% under åren 1982-1985 efler att ha minskal åren 1979-1982 med drygl 20%. Exporten har utvecklats relativt sett gynnsaml bland de små och medelstora industriföretagen i jämförelse med storföretagen.

Det finns i dag ett stort intresse för att starta företag. Antalet nyetableringar har i slort sett fördubblats från ca 11 000 år 1982 lill ca 20 000 år 1983. Inom industrin ökade under samma period antalet nyetableringar från I 900 till 3 200.

Som en följd av bl.a. ökningen av antalet nyetableringar har dock antalet konkurser ökat under senare är. Genom beslul i seplember 1984 gav regeringen statens industriverk i uppdrag atl utreda orsakerna till förändringar av antalet företagskonkurser. Industriverket har i november 1985 redovisat uppdraget tUl regeringen. Av ulredningen framgår alt alltför många startar företag med otillräckliga kunskaper och för litet kapital, vilket ofta efter en tid resulterar i en konkurs.

Utlandsägda företag

De utlandsägda förelagen, dvs. förelag i vilka rösterna på bolagsstämman lill mer än hälften är utlandskontrollerade, svarade år 1984 för ca 6,6% av sysselsättningen inom hela näringslivet, vilket motsvarar 132 000 anställda. Inom tillverkningsindustrin år molsvarande andel 8,1 %, eller 66 000 anställda. Del utländska inflytandet i t. ex. Australien, Kanada och Frankrike är betydligt högre än i Sverige, medan t. ex. Norge och Finland har ett lägre utlandsägande (6 resp. 3%). Mellan åren 1984 och 1985 har 169 företag med 12 000 anställda fått utländska majoritetsägariniressen, vilket i jämförelse med tidigare år är en hög förvärvsfrekvens.

Inom vissa branscher är andelen högre, t. ex. inom livsmedels- saml jord- och stenindustrierna som har en ullandsandel på ca 13%. Den kemiska industrin har 17% utländskt ägande, vilket är resultatet av en kraftig ökning under de senasle åren.

De USA-ägda företagen svarar för omkring 27 % av sysselsättningen i de utlandsägda bolagen. Ungefär 20% arbelar i brittiska företag och 24% i nordiska företag. Under senare år kan en ökning av de nordiska förvärven konstateras. Totalt svarade dessa för nära 60% av antalet anställda i de uppköpta företagen under perioden 1980-1985 (t.o.m. september). Nära två tredjedelar av dessa företag fick finska ägare.

Utvecklingen i vissa branscher

Jag övergår nu till en kortfattad redogörelse för ulvecklingen i vissa branscher som är föremål för direkta industripolitiska insatser.

14

Gruvor och mineralbroti                  ■'"                               Prop. 1985/86: 100

Jag har tidigare redovisal alt LKAB-koncernen gjorl betydande vinster. Trots detta uppsving har den svenska gruvindustrin, och då särskilt järnmalmsindustrin, en svår konkurrenssituation. Gruvorna arbetar i dag med elt relativt högt kapacitetsutnyttjande och redovisar vinster. För år 1986 väntas dock en nedgång i järnmalmsefterfrågan. Andra delar av gruv- och mineralindustrin har tidvis visal dålig lönsamhet på grund av låga metallpriser. För flertalet metaller har den genomsnittliga prisnivån under år 1985 varit lägre än under år 1984.

Järn- och stålbranschen

Trots atl den internationella marknaden för järn och stål i viss utsträckning återhämtat sig under år 1985 har situationen inom branschen präglats av fortsatt överkapacitet och svag lönsamhet. Den minskande tillväxtlakten inom OECD-området har resulterat i en stagnerande konsumtion av stål. Den kraftiga obalansen mellan ulbud och efterfrågan på stål har i flera länder resulterat i olika slag av åtgärder för atl minska produktionskapaciteten och begränsa importen.

I Sverige har konsumtionen av stål under år 1985 varit i stort sett oförändrad jämfört med år 1984. Den gynnsamma utvecklingen av den svenska stålindustrins avsättning har således i viss utsträckning bromsals upp. Produklionen av råslål i Sverige under 1985 har endasl obetydligt överstigit produktionen under år 1984.

Den omstrukturering av sektorn rostfritt stål inom specialstålindustrin som påbörjades år 1984 har fortsatt under år 1985. Bl.a. har ett av fyra stålverk för rostfritt stål saml ett verk för kallvalsade band lagts ner.

Skogsindustrin

Skogsindustrins gynnsamma avsätlningssitualion under åren 1983 och 1984 har successivt försämrats under år 1985. Exportvolymen av sågade och hyvlade trävaror har minskat mellan åren 1984 och 1985 samtidigt som försäljningspriserna pressals nedåt. Det strukturarbete som inletls inom den träbaserade skivindustrin har fortsalt under 1985 med inriktning på en ytterligare minskning av produktionskapaciteten. Den svenska exporten av avsalumassa har minskat jämfört med föregående år. En ökad konkurrens från bl.a. de nordamerikanska bruken har kunnat märkas, vilket också påverkat prisutvecklingen. Även för pappersbruken har efterfrågetillväxten matlats avsevärt. Såväl exporten som de lolala leveranserna av papper och papp ökade endast måttligt under år 1985 och en viss prisökning har ägt rum mellan 1984 och 1985.

Skogsindustrins lönsamhet har krafligl försämrats och för bl. a. många sågverk är lönsamheten mycket otillfredsställande. Trots en försämrad lönsamhet har den starka invesleringsexpansionen, som bl.a. berört massa- och pappersindustrin, fortsall under år 1985. Skogsindustrins virkesbehov detta år har täckts med hjälp av en ökad volym importerad råvara, trots att produktionsvolymen minskat i jämförelse med föregående år.

Träbearbetande industri                                                  Prop. 1985/86:100

Ulvecklingen inom byggandet har medfört en fortsatt försvagning av efter-      '

frågan på de byggnadsmaterial som huvudsakligen används inom nybyggnadsverksamheten. Trähusindustrin är en av de branscher som påverkats särskill krafligl av förskjutningen från nybyggande mol reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsverksamhel. Antalet färdigställda småhus har beräknats minska med ca 16% under år 1985. Under åren 1983 och 1984 arbetade nära hälften av samlliga anslällda inom irähusindustrin i förlusl-företag. Flera konkurser och nedläggningar har skett under år 1985. Trots detla råder alltjämt en betydande överkapacitet och en fortsatt strukturanpassning kan därför förutses. För snickeriindustrins del har marknadssituationen varil svag under år 1985 och beräknas så förbli under 1986. Möbelindustrins marknadssUualion - hemma- och exportmarknaderna sammantagna - liksom kapacitetsutnyttjandet har varil tillfredsställande. Exportökningen har dock under år 1985 varit mindre än år 1984.

Tekoindustrin

Tekoindustrins situation är gynnsammare än tidigare. Textilindustrins produklion ökade under såväl 1984 som 1985. Nedgången inom trikå- och konfektionsindustriema fortsatte visserligen under åren 1984 och 1985 men i en långsammare takt än lidigare. De kraftiga sysselsällningsminskning-arna har bromsats upp. Enligt statens industriverk har sysselsättningen minskat med endast 200 personer år 1984. För år 1985 beräknas sysselsättningen minska med ca 600 personer. Exportvärdet har ökat frän ca 4,5 miljarder kronor år 1983 till ca 5 miljarder kronor år 1984. Enligt en lönsamhetsundersökning som utförts av statens industriverk väntar sig 80% av lekoföretagen en förbättrad eller oförändrad lönsamhet. Den svagaste ulvecklingen väntas inom konfektionsindustrin. Lönsamheten inom tekoindustrin är dock genomsnittligt på en lägre nivå än i praktiskt taget alla andra huvudbranscher inom svensk industri.

Regional utveckling

I regeringens regionalpolitiska proposition (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr 354) gjordes en gmndlig genomgång av den regionala problembilden belräffande bl.a. befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. Därvid redovisades också en slor del av ell omfattande faktaunderlag, som tagits fram av den regionalpolitiska utredningen. En omfattande genomgång av den regionala utvecklingen har således nyligen gjorts.

Länsstyrelserna har under våren 1985 sett över - och i vissa fall reviderat - de befolknings- och sysselsättningsprognoser m. m. för utvecklingen fram lill år 1990 som utgjorde en del av underlaget för beskrivningarna av den regionala utvecklingen.

Länsstyrelsernas senast redovisade prognoser och förändringarna i ut
vecklingen sedan den regionälpolitiska propositionen behandlades är inte     16

av den omfattningen att den regionala problembild som då presenterades    Prop. 1985/86:100 ändrats i någon väsentlig grad. Inriktningen på de regionälpolitiska insat-     Bil. 14 serna för atl åsiadkomma en balanserad utveckling bör därför ligga fasl.

Industripolitiken

Med utgångspunkt från min inledande redovisning av industripolitikens mål, huvudinriktning och genomgängen av den industriella utvecklingen övergår jag nu till en presentation av de centrala inslagen i industripolitiken.

Utvecklingen av industristödet

Innan jag går in på de områden som chefen för industridepartementet har för avsikt att särskill uppmärksamma under det kommande budgelårel vill jag kort beröra utvecklingen av nettokostnaderna för industristödet.

Det s. k. icke-permanenta stödet till krisdrabbade företag och branscher har fram t.o.m. budgelårel 1982/83 svarat för den övervägande delen av utgifterna för industripolitiken. Elt högt prioriterat mål inom industripolitiken har varil att skära ned denna typ av stöd. En kraftig minskning av koslnaderna har också skett under budgeiåren 1983/84 och 1984/85. Denna minskning fortsatte under budgetåret 1985/86 med undantag för vissa kostnader som följd av under tidigare år fattade beslut inom varvspoliliken.

Enligt de riktlinjer som kommit till uttryck i bl. a. riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse (NU 42, rskr 379) skall stor restriktivitet iakttas vid överväganden om nya statliga stödinsatser. Det sägs vidare atl konkurs i ökad utsträckning skall prövas som alternativ vid förelagskriser. Vad gäller de slalliga förelagen, till vilka betydande stöd lidigare har utgått, har en klarare ansvarsfördelning gjorts mellan ägaren och företagsledningen (prop. 1982/83:68, NU 25, rskr 181).

Sedan år 1983 har inom industridepartementet etl kontinuerligt arbeie bedrivits i syfte all systematiskt följa utvecklingen av industristödels nettokostnader.

Vidare arbetar en intern arbetsgrupp inom industridepartementet med att inom ramen för gällande riktlinjer i en mer konkret form utveckla principerna för det statliga agerandet vid företags- och branschkriser. Arbetet syftar till att formulera alternativ till det tidigare icke-permanenta slödel och all bedöma var framlida industrikriser kan uppstå.

Exportkrediter m. m.

Till följd av den sjunkande ekonomiska aktiviteten, lägre råvarupriser och
den stora skuldsättningen bland många länder har marknaden för projekt i
u-länder och statshandelsländer minskat under det senaste året. Detta har
lett till en minskad svensk export av projekt.
Export av projekt kombineras ofta med omfattande krediter lill inköpar-      17

2   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

landel. Av konkurrensskäl görs oftast betydande finansieringsåtaganden Prop. 1985/86: 100 av projekfieveranlörerna. Den sviktande marknaden har inneburit att ef- Bil. 14 terfrågan pä krediter i exportkreditsystemet samt garantier i exportkreditgarantisystemet har minskat. Samtidigt har de subventionerade räntorna i exportkredilsystemel i slort sett försvunnit. Detla har inneburit alt tyngdpunkten i exportkreditgivningen i det halvstatliga bolaget AB Svensk Exportkredit (SEK), som hanterar de staissiödda krediterna, förskjutits från staissiödda krediter lill rena marknadskrediler. Jämfört med andra länders marknadsmässiga krediter är SEK:s villkor för dessa krediter konkurrenskraftiga på grund av de goda villkor som SEK erhåller vid sin egen upplåning. Verksamheten har således delvis förskjutits mot den lyp av verksamhel som bolaget bedrev mellan 1962 och 1978 innan del stats-stödda systemet tillkom. Staissiödda krediter är dock fortfarande en förutsättning för en god konkurrenskraft vid projektexport till flertalet u-länder. Kreditgivningen lill utvecklingsländer genom beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS) ökar nu snabbt från en relativt låg nivå. Betydande möjligheter till en ylleriigare ulveckling av denna kreditgivning finns. Kredilbeslulen tas av BITS, medan Svensk Exportkredit hanterar själva kreditgivningen.

Information och samråd

Industrins betingelser förändras snabbi, vilkel ställer stora krav på atl också industripolitiken snabbt kan ställas om. Chefen för industridepartementet lägger därför slor vikt vid etl intensivt informationsutbyte med näringslivet. Vid sidan av de direkta kontaktema med företrädare för industrin och de fackliga organisationerna hålls återkommande möten inom ramen för industridepartementets rådgivande organ. Här fyller det näringspolitiska rådet, småföretagsdelegationen, det regionalpolitiska rådet, det industriella och tekniska rådet, det kooperativa rådet och rådet för handels- och distributionsfrågor en väsentlig funktion. Detla breda samråd kommer även i fortsättningen att ges en hög prioritet.

Näringspolitiska rådet är ett konsultativt organ med ledamöter från regering, cenlral statlig förvaUning, näringsliv och fackliga organisafioner. Rådet kommer under år 1986 atl analysera och diskutera övergripande och principiella frågor av långsikfig betydelse för industrin och därmed för industripolitikens inriktning.

Småföretagsdelegationen är regeringens organ för överläggningar om småförelagspoUtiken med organisationer som företräder små- och medelstora företag, fackliga organisationer, berörda myndigheter och forskare. 1 detta fomm finns möjlighet för organisationerna att låga fram sin syn på inriktningen av de statliga åtgärder som berör de små och medelstora företagen.

I rådet för handels- och distributionsfrågor ingår företrädare för han
delsföretagens organisationer, fackliga organisationer och berörda myn
digheter. Rådets huvudsakliga uppgift är att följa utvecklingen inom inri
keshandel och distribution, att samordna åtgärder inom området och att
allmänt förbättra kontakterna mellan handelsföretagen och regeringen.       18

Kooperativa rådet är regeringens samrådsorgan med företrädare för    Prop. 1985/86: 100 kooperativ verksamhet. Rådets huvudsakliga uppgift är att i samarbete     Bil. 14 med kooperationen stimulera utvecklingen av såväl befinfiig som ny kooperation. Specifik kooperativ företagsservice korrimér också alt finnas i nära anslutning lill de etablerade kooperativa organisationerna.

Det industriella och tekniska rådet är etl konsultativt organ för samråd mellan utbildnings-, forsknings- och industriintressen. För detla ändamål skall rådet låta analysera och diskutera frågor som rör industrins tekniska förnyelse, särskilt högskolans och forskningsinstitutionernas roll.

RegionalpoUtiska rådet är regeringens samrådsorgan för regionalpolifis-ka frågor. Rådet skall bl. a. bidra lill en samordning mellan den seklorsvisa planeringen och den regionalpolitiska planeringen.

Glesbygdsdelegationen har till uppgift atl förbättra glesbygdsbefolkningens levnadsförhåUanden vad gäller sysselsällning och service i olika delar av landel, men med tyngdpunkten i skogslänens inre delar och i skärgårdsområdena. Delegalionen initierar och stödjer bl.a. konkreta utvecklingsprojekt i glesbygden.

Teknisk utveckling

Modern industri utnyttjar allt snabbare och iniensivare tekniska landvinningar. I flera högteknologiska branscher är invesieringarna i kompetens och kunnande större än investeringama i maskiner och byggnader. En inhemsk forsknings- och utvecklingsverksamhet ger inte bara direkta resultat, utan även förutsättningar för att svensk industri skall kunna ta fill sig, bearbeta och tillämpa teknik som har utvecklats i andra länder.

Stimulans till teknisk forskning och utveckling är därför en av hörnstenarna i regeringens politik för industriell tillväxt och förnyelse.

Statens slöd till forskning och utveckling (FoU) avser atl förslärka och komplettera industrins egna satsningar. Staten har dessutom en viktig uppgift när det gäller att främja och samordna Sveriges deltagande i internationellt samarbete inom FoU. Detta samarbele blir allt viktigare, eftersom teknologiska framsteg kräver växande finansiella och personella insalser. Det finns starka skäl att ta fill vara de möjligheter nordiskt och europeiskt samarbete erbjuder.

Det industripohtiska siödet till teknisk ulveckling m. m. kan delas in i tre grupper:

-     stöd till teknisk infrastmktur i form av t. ex. resurser för mätnings- och provningsverksamheten, palentväsen och standardisering,

-     stimulans till teknisk förnyelse genom forskning och utveckling inom större delen av det tekniskt-induslriella fältet,

-     insatser koncentrerade lill nationella program på särskill prioriterade teknikområden, såsom t. ex. komponentteknologi i del nationella mikroelektronikprogrammet.

Genom statsmakternas beslul år 1984 om forskning (prop. 1983/84:107
bil. 9, NU 45, rskr 407) och om industriell utveckling och förnyelse (prop.
1983/84:135, NU 42, rskr 379) har en treärsplan lagts fasl för statens stöd lill   19

forskning, industriell utveckling och förnyelse. Budgelårel 1986/87 är del     Prop. 1985/86: 100 tredje och sista årel i delta program. I planeringen inför den kommande     Bil. 14 programperioden finns skäl atl överväga balansen mellan de tre grupperna och prioriteringarna inom dessa.

Teknisk infrastruktur

Den verksamhel som patent- och registreringsverket bedriver är en betydelsefull del i den polifik som syftar till att trygga den tekniska utvecklingen i landet och stärka svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft. Det inlernafionella rättsskydd som patentverkel ger, bidrar fill atl säkerställa avkastningen på samhällets och näringslivets investeringar i ny teknik och nya produkter.

Patent- och registreringsverkets verksamhet år avgiftsfinansierad. Medel för verksamheten anvisas f. n. under etl förslagsanslag på statsbudgeten och intäkterna redovisas mol en inkomsttitel.

Regeringen har givit patentverkel i uppdrag all se över sin organisaiion och ledning saml behov av leknikslöd. Målel för översynen är ell effeklivt svenskt patentverk. En rapport om översynsarbetet beräknas avges lill industridepartementet i mars 1986.

Regeringen har i prop. 1985/86: 27 om lag om obligatorisk kontroll genom teknisk provning, m. m. lagt fram förslag fill ny provningslagsfiflning, som skall ersätta lagen (1974:896) om riksprovplatser m.m. och lagen (1975:444) om beslutanderätt för riksprovplats som ej är myndighet.

Vidare bereds bl.a. förslag tiU förenkling av lagstiftningen dels om handel med ädelmetaller, dels om enklare kontroll av volym och vikt. Båda förslagen har remissbehandlats.

Stimulans tiU industriell förnyelse genom forskning och utveckling

Samhällets stöd till industriell och teknisk förnyelse kanaliseras bl.a. genom styrelsen för teknisk utveckling. Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden), statens industriverk och de regionala utvecklingsfonderna.

Styrelsen för teknisk ulveckling kommer även i fortsättningen all, i enlighet med statsmakternas beslul, särskUl att prioritera informationsteknologi, verkstadsteknik och bioteknik. Prioriteringen av långsiktig grundläggande kunskapsutveckling fortsätler. Vidare prioriteras teknikbaserade produktutvecklingsidéer från enskilda uppfinnare, småföretag och unga teknikbaserade småföretag.

Industrifonden har under det gångna året lämnat stöd till ett flertal intressanta industriella utvecklingsprojekt. Bland dessa kan nämnas utveckling av nya läkemedel, datorer för snabb behandling av bilder och utveckling av nya eleklroniksystem fill bilar. Totalt har fonden sedan starten år 1979 fattat beslul om slöd på ca 1 375 milj. kr. som är fördelat på ca 120 projekt.

För atl ytterligare sfimulera och underlätta förnyelsearbetet i de unga
teknikbaserade företagen har riksdagen under föregående budgetår fattat 20

beslut om ett mer generellt inriktat stöd till forskning och utveckling i de    Prop. 1985/86: 100 mindre företagen, s.k. forskningsbidrag lill teknikbaserade småförelag    Bil. 14 (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr 379, SFS 1984:810). Systemet Irädde i krafl den I januari 1985.

Nationella program

På förslag av regeringen beslöi riksdagen i december 1983 att genomföra ett nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130). I samband med detta beslut uttalade riksdagen all elt nationellt informa-lionsleknologiprogram borde presenteras för riksdagen under budgetåret 1984/85.

Regeringen gav i juni 1984 vissa myndigheter som är direkt berörda av informationsteknologin i uppdrag att utarbeta ett underlag lill elt svenskl informationsteknologiprogram. Styrelsen för teknisk utveckling, universitets- och högskoleämbetet och styrelsen för arbetarskyddsfonden fick i uppdrag atl gemensaml samordna arbetet. Uppdraget slutfördes i oktober 1984. Programunderlaget har därefter remissbehandlats.

Programunderlaget var uppdelat i tre block:

-     I. Mikroelektronik

-     2. Systemteknik

-     3. Informationsteknologins användning

Programunderlaget innehöll en redovisning av pågående och planerade insatser.

Då regeringen våren 1985 redovisade underlaget för elt informationstek-nologiprogram för riksdagen var målet att ett sådant skulle kunna påbörjas under budgetåret 1986/87. Med hänsyn bl.a. tiU det rådande slatsfinansiella lägel har del inle varil möjligl alt få underiag för etl samlat program. Frågan om ell svenskl informalionsleknologiprogram bör i stället behandlas i samband med alt regeringen under våren 1987 för riksdagen redovisar sina prioriteringar inom det industripolitiska och forskningspolitiska området i stort för tiden efter budgetåret 1986/87.

Den svenska rymdverksamheten är föremål för överväganden gällande inriklning, villkor och omfattning. Härav följande förslag kommer atl redovisas i särskild proposition under våren 1986.

F. n. bedrivs verksamhet med tonvikt på lelesalellitprojektet Tele-X, den vetenskapliga satelliten Viking samt fjårranalysverksamhet. Tele-X-projeklet löper i slort sell enligt plan och uppskjutningen avses ske under 1987. Viking avses sändas upp i januari 1986 tillsammans med den fransk-svenska fjärranalyssatelliten SPÖT.

De statliga företagen

Varvsnäringens problem är fortfarande mycket allvarliga. Chefen för in
dustridepartementet avser därför att senare under våren 1986 ålerkomma
till regeringen angående varvsfrågorna. Han kommer då atl behandla såväl
Svenska Varv AB:s situation som det framtida varvsstödet. Frågor om hur
del omfattande stafiiga fartygsinnehavet skall avvecklas tas också upp i    21

propositionen.

Procordiagruppens omstrukturering och koncentration lill lönsamma af-     Prop. 1985/86: 100
färsområden fortsätler under budgelårel.                            Bil. 14

Småföretagen

Riksdagen fattade år 1984 beslut om småföretagspolitikens inriktning (prop. 1983/84: 135, NU 42, rskr 379). Den pohtiken bör ligga fast.

Den allmänna ekonomiska politikens inriklning är av grundläggande betydelse för småföretagens ulveckling. Del är vikiigi all belrakla näringslivet som en helhet, där små och stora företag samverkar i affärsmässiga relationer. Del kan finnas brister i del ekonomiska systemet som hämmar småförelagens ulveckling och som därför bör undanröjas. Ell viktigt led i småförelagspoUtiken är att bevaka atl kapitalmarknaden fungerar effeklivt så all de små och medelstora företagen kan erhålla de krediter och det riskkapital som är nödvändigl för expansion. Vidare är del angelägel atl följa hur skatter och avgifter påverkar förutsättningarna för småföretagens ulveckling.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att undanröja onödiga administrativa hinder för förelagens verksamhel. Problemen berör i stor utsträckning de små och medelstora företagen. Jag återkommer fill detta i samband med redovisningen av den s. k. normgruppens arbete.

Tonvikten i de riktade småförelagsinsalserna ligger vid att bistå företagen med rådgivning och ulbildning samt med finansiering med högt risktagande. Åtgärderna inriktas på atl sfimulera tiU expansion och teknisk förnyelse. Ansvaret för genomförandel av insalserna åvilar i försia hand statens industriverk, styrelsen för teknisk ulveckling, Sveriges exportråd. Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling och de regionala utvecklingsfonderna. Det är vikfigl att insatserna prioriteras så atl de ger största samhällsekonomiska nytta.

En fråga som uppmärksammats under senare år är all familjeägda små och medelstora industriföretag av olika skäl säljs lill investmentbolag eller andra större företag. Det är f. n. oklart om antalet uppköp har ökat väsentligt. Chefen för industridepartementet avser atl senare förelägga regeringen förslag om att uppdra åt statens industriverk atl kartlägga utvecklingen av uppköp av familjeägda små och medelstora industriföretag.

Hemslöjden har en slor betydelse från såväl ekonomisk, kulturell som social synpunkt. Ekonomiskt har slöjden, ofta som kombinaiionssyssel-sältning, särskild belydelse i glesbygd. Del är elt samhällsintresse alt trygga hemslöjdens existens och utvecklingsmöjligheter.

Internationella investeringar m.m.

Försäljningen av svenska börsakfier till ufiandel har ökat kraftigt sedan år
1979. Det utländska innehavet i svenska börsaktier har uppskattats till 7-
10% av det totala börsvärdet. Utlänningars förvärv av svenska akfier har
föranlett en motion i riksdagen (1982/83:429). Våren 1983 beslöt därför
riksdagen att ge regeringen till känna att ett bättre skydd bör skapas mot 22

utländskt infiytande i svenska företag. Med anledning härav tillsattes i     Prop. 1985/86: 100
april 1984 en arbetsgrupp inom industridepartemenlel.           Bil. 14

Arbetsgruppen har nu slutfört sitt arbete. Förslagen har lämnats till regeringen i form av två rapporter: Utländskt inflytande i svenska företag (Ds 1 1985:7) saml Översyn av lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m. Rapporterna är föremål för remissbehandling under våren 1986.

Inom ramen för OECD:s kommitté för internationella investeringar och multinationella företag (CIME) forlsäller arbetet med all skapa slörre överensstämmelse mellan olika länders redovisningsprinciper för företag.

Under våren 1985 aktualiserades även frågan om att föra in miljöfrågor i den s. k. uppförandekoden (vilken innehåller riktlinjer för multinationella företag).

Branschfrågor

Regeringen uppdrog hösten 1984 åt statens industriverk att uireda utvecklingsmöjligheterna inom vissa delar av den svenska trävaruindustrin. Uppdraget har nyligen avslutats. Industriverket konstaterar atl branschen har goda förutsättningar atl utveckla sin konkurrenskraft på exportmarknaderna och alt uppnå god lönsamhet.

Ell molsvarande utredningsarbete avseende massa- och pappersindustrin har genomförts inom industridepartementet med anlitande av konsul-ler. Utredningen belyser bl.a. den svenska massa- och pappersindustrins internationella konkurrenskraft. Utvecklingsmöjligheterna bedöms som mycket goda.

Frågan om de framtida formerna för prövning av verksamhet av betydelse för hushållning med träfiberråvara behandlas f. n. inom regeringskansliet. Avsikten är atl ett förslag i denna fråga skall kunna föreläggas riksdagen senast under hösten 1986.

Statens industriverk administrerar ett program med branschfrämjande åtgärder. Detta program omfattar dels etl delprogram för den träbearbetande industrin — sågverks-, snickeri-, trähus- och möbelindustrierna, dels etl delprogram benämnt struktur- och utvecklingsprogram för övriga industrisektorer. Sågverksprogrammet är inriktat på att främja ökad vidareförädling inom branschen. Insalserna för övriga branscher inom den träbearbetande industrin syftar till all främja strukturanpassning och utveckling. Denna del av branschprogrammet för den träbearbetande industrin omfattar stöd fill utbildningsåtgärder, teknisk konsulenlverksamhet, omslällningsfrämjande åtgärder och kollektiva exportfrämjande åtgärder.

Inom ramen för struktur- och utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer genomför statens industriverk omvärldsanalyser och övriga utredningsinsatser inom vissa delbranscher av verkstadsindustrin. Insatser genomförs för bl.a. verktygsmaskinindustrin, form- och pressverklygs-branschen, sjukvårdsutrustningsbranschen, bilindustrins underleverantörer m. fl. delbranscher.

Statens industriverk ger även stöd för dokumentation och tekniksprid
ning lill förelag som uppför referensanläggningar.                                    23

Samtliga åtgärder för tekobranschen avslutas vid utgången av budget-     Prop. 1985/86: 100 årel 1985/86. Regeringen föreslår etl nytt ireårsprogram för tekoindustrin     Bil. 14 som bl.a. skall omfatta industripolitiska åtgärder vid statens industriverk. Regeringens förslag om fortsatta insatser för lekoindustrin innebär att den av riksdagen tidigare beslutade omläggningen av lekopolitiken från äldre-slöd mol effeklivitetshöjande och marknadsfrämjande åtgärder fullföljs.

Bilbranschrådet (I I979:C) fungerar som en kanal för konlakler mellan branschen och myndigheter, kommittéer m.fl. som överväger åtgärder av betydelse för bilindustrin. Inom ramen för rådets verksamhet har bl.a. bilavgasfrågan diskuterats.

För alt följa ulvecklingen inom textil- och konfektionsindustriema inrättades vid industridepartementet år 1977 det s.k. lekobranschrådet. Rådet består av represenlanler för staten, de fackliga organisationerna saml arbelsgivar- och branschorganisationerna.

Regeringen inrättade hösten 1984 ett branschråd för läkemedelsindustrin - läkemedelsindustrirådet. Rådet har haft tre sammanträden och behandlat frågor som beskattning av gästforskare, läkemedelsinformation, regelsystemet för marknadsföring och informalion, export av läkemedel och svensk läkemedelsindustri på exportmarknaderna. Regeringens avsikt med läkemedelsindustrirådel är att med branschen och de fackliga organisationerna diskutera förutsättningarna för en fortsatt gynnsam utveckling av svensk läkemedelsindustri samt behovet av samarbete och samordning inom vissa områden.

Hemslöjd

Hemslöjden har en slor betydelse från såväl ekonomisk, kulturell som social synpunkt. Ekonomiskt har slöjden, ofta som kombinalionssyssel-sättning, särskild betydelse i glesbygd. Det är elt samhällsintresse all irygga hemslöjdens existens och utvecklingsmöjligheter.

För att ge nämnden för hemslöjdsfrågor möjligheter att intensifiera sina ansträngningar för att utveckla hemslöjdsverksamheten har anslaget Främjande av hemslöjden förstärkts.

Chefen för industridepartementet har vidare i november 1985 tillkallat en utredare med uppgift att utreda vissa frågor om inhemsk odling och beredning av lin.

Mineralförsörjning m. m.

Utökad prospektering

Riksdagen beslöt hösten 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr 111) att
anvisa 300 milj. kr. för ett femårigt program för utökad prospektering
m. m. i syfte att öka livslängden hos befinlliga gruvor och mineralförelag
och skapa förutsättningar för nya sådana. Av dessa medel har regeringen
under år 1985 fattat beslut om användning av sammanlagt 66 milj. kr. Av
dessa medel har påförslag av nämnden för statens gruvegendom ca 39 milj.
kr. beviljats som stöd till ell 30-lal prospekleringsprojekt inom huvudsakli-    24

gen Norrbottens och Västerbottens län och Bergslagen. 23 milj. kr. har    Prop. 1985/86: 100 beviljats som slöd för olika projekt avseende forskning och utveckling     Bil. 14 inom mineralområdet. Under perioden 1982-1985 har beslut fatlats om användning av sammanlagl 230 milj. kr. av nyssnämnda 300 milj. kr.

Regeringen har gett nämnden i uppdrag alt svara för projektbedömning, administration och ulvärdering av programmel. Av nämndens utvärdering t.o.m. år 1984 framgår alt den svenska prospekteringsvolymen ökat -dels genom stödet direkl, dels genom atl prospektörernas egen insats i viss mån ökat. Programmet har enligt utvärderingen medverkat till att prospektering i väsentlig omfattning startat vid vissa mindre gruvor och mineralbrott. Vidare har programmet medfört ett ökat intresse att pröva nya former för samverkan bland etablerade prospektörer men också med nya intressenter.

Utredningar m. m.

Utredningen om vissa frågor inom mineralområdel (I 1982:02) har ijuli 1985 överlämnal betänkandet (Ds I 1985: 3). Ytterligare regionalisering av Sveriges geologiska undersökning samt behovet av förstärkning av bergsstalen. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Kommittén (I 1984:04), med uppgift att göra en översyn av minerallag-sliflningen, påbörjade sitt arbeie under hösten 1983. I direktiven (Dir. 1983:41) framhölls bl.a. all kommiltén bör utreda hur den nuvarande lagstiftningen, som är splittrad i etl inmutnings- och etl koncessionssystem, bör förändras för atl kunna ersättas av etl mer enhetligt rättsligt regelsystem. En utgångspunkt bör vara att de nuvarande systemen ersätts av ell nylt system som i huvudsak bygger på koncessionsprincipen, men med inmulningsrättsliga inslag. Kommiltén skall lämna förslag till ny minerallagstiftning under våren 1986.

Internationellt arbete

Under senare år har flera krav ställts på atl internationella överenskommelser skall träffas för all stabUisera råvarumarknaderna. Sådana krav har förts fram främst av utvecklingsländer, vilka för sina exportintäkter och sin ekonomiska utveckling ofta är beroende av prisutvecklingen för etl fåtal råvaror.

Sverige är medlem i det internationella tennrådel, som skall bidra lill stabilitet på lennmarknaden via buffertlagar och kvoter. Tennmarknaden har under år 1985 varil orolig med överproduktion och prisfall. Tennrådels framtida verksamhel och arbelsuppgifter diskuleras mellan medlemsstaterna.

Sverige deltar även i arbetet inom den inlernalionella bly- och zinkslu-diegmppen (ILZSG) och i organisationen för järnmalmsexporterande länder (APEF).

25

Industrigruppen JAS                                                        Prop. 1985/86:100

För att följa och bedöma effekterna av de olika industri- och regionalpoUtiska åtaganden som gjorts av Industrigruppen JAS (IG JAS) och dess underieveranlörer tillkallades år 1983 en särskild utredare (I 1983:03). Utredaren beräknas avsluta sitt arbete under våren 1986.

IG JAS har upphört med sitt engagemang i Industrikonloret JAS i och med utgången av år 1985.

I oktober månad 1985 överlämnade utredaren tiU chefen för industridepartementet en skrivelse med ell förslag om inrättande av ett kontor från årsskiftet 1985-1986 för alt underlätta industriell samverkan i samband med försvarsmaterialupphandlingar från utlandet. Regeringen beslutade i december 1985 atl inrätta etl industrikontor vid Sveriges exportråd under en försöksperiod mellan den I januari 1986 och den 30 juni 1987. Kontorets uppgift är atl underlätta industrisamverkan mellan svensk industri och i första hand General Electric

Teknikupphandling

Verksamheten med att stimulera teknikupphandling inleddes i början av budgetåret 1984/85. Den i propositionen om industriell tillväxt och förnyelse (prop. 1983/84: 135) omnämnda arbetsgruppen på industridepartemenlel med representanter från försvars-, kommunikations- och finansdepartementen från styrelsen för teknisk ulveckling, statens industriverk och Industrifonden har tagit etl slort antal kontakter med förelag, verk, myndigheter och landsting i syfte att identifiera teknikupphandlingsprojekt. Elt tiotal ansökningar om bidrag för förstudier och konsultinsatser har btfal-lits. Verksamheten med att sfimulera teknikupphandling kommer nu atl koncentreras till att initiera förstudier i ett antal konkreta teknikupphand-lingsprojekt.

Normgruppen

Jag övergår nu lill frågan om arbetet med förenkling och tillämpning av regler som riktar sig mot näringslivet. Denna fråga har anmäUs för regeringen och riksdagen i lidigare sammanhang. 1 1985 års kompletteringsproposition redovisades del särskilda program som regeringen har fastställt för arbetet på detta område. Programmet har fått formen av tilläggsbestämmelser liU den s. k. normgmppen inom industridepartementet.

Utöver vad som fidigare angetts om förenklingsarbetets inriktning vill jag understryka att huvudansvaret för atl resultat uppnås åvilar resp. departement och myndigheter. Förenklingsslrävandena måste genomsyra myndigheternas verksamhet som etl naturhgt inslag i det ordinarie arbetet. Denna grundläggande utgångspunkl för arbelel är central för att nå framgångsrika resultat.

Med detta synsätt är normgruppens uppgifter att som sammanhållande
lednings- och utredningsorgan inspirera, driva på och förmedla erfarenhe
ter av förenklingsarbetet. I uppgiften ingår även att påverka attityder,      26

t.ex. atl genom seminarieverksamhet stimulera förvaltningen lill alt höja    Prop. 1985/86: 100 sin kompetens beträffande ekonomiska konsekvensberäkningar och lill ett    Bil. 14 kontinuerligt översynsarbete i syfte all åsiadkomma enklare regler och bättre regeltillämpning.

Enligt min mening finns det nu en tämligen omfattande medvetenhet om behovel av förenklingsinsatser. En rad beslut rörande uppmjukad eller avskaffad reglering med otvetydigt positiva effekter för näringslivet har också redan fallats. Jag vill hår peka på den faktasammanställning (Förenklad reglering gentemot näringslivet) som normgruppen redovisade i oktober 1985. Redogörelsen innehåller mer än 100 åtgärder som aktualiserats de senaste två åren. Denna etappredogörelse kommer att följas av liknande sammanställningar vid senare tUlfällen.

Statens industriverk har också fått i uppdrag att genom företagsstudier uireda effekter av offentlig reglering.

Arbetet med all göra den statliga regleringen smidigare för företagen och myndigheterna återspeglas under flera avsnitt i årets budgetförslag. Jag vill som exempel peka på vad cheferna för kommunikations-, finans- och bostadsdepartementen tidigare denna dag har anfört angående åtgärder inom sina resp. ansvarsområden.

Trots atl utvecklingen således går i rätt rikining, finns det all anledning alt stäha fortsatt höga krav på nya förenklingsinilialiv.

Kvalitetsfrågor

I syfte alt stärka de svenska företagens konkurrenskraft har Rådet för utvecklingsfrågor - som är elt gemensaml organ för Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisafionen i Sverige, Privalljänstemannakartellen och industridepartementet - beslulal alt genomföra en bred kampanj för elt höjt kvalitetsmedvetande i svenskt näringsliv.

Företagens koslnader för kontroll, kassationer, omarbetningar och reklamationer uppgår ofta till 10—20% av försäljningsintäkterna. Genom bristande kvalitet försämras också kundernas förtroende för företagen, vilket på sikt leder tUl minskade marknadsandelar. En kampanj planeras för all stimulera det enskilda företaget lill atl vidta kvalilelsförbällrande ålgärder.

Ägarfrågor

Under våren 1985 tillkallades en parlamentarisk kommilté för all uireda ägar- och inflytandefrågor i svenskl näringsliv. Kommittén avser atl lämna en försia redovisning under våren 1986 av omfatlningen av del ömsesidiga eller s. k. korsvisa ägandet i näringslivet. Efter den inledande kartläggningen skaU kommiltén analysera orsaker till och effekter av det ömsesidiga ägandet. I arbetet inkluderas därefter analyser av andra vikliga förändringar i ägar- och inflytandestmkturen.

27

Intemationellt samarbete                                            Prop. 1985/86:100

Bil. 14 Sveriges förbindelser med Västeuropa på de industriella och tekniskt-vetenskapliga områdena intensifieras fortlöpande.

Sverige har deltagit i de överläggningar om del s. k. Eureka-initiativet som inleddes i juni 1985 i vilka 18 västeuropeiska stater och EG-kommissionen deltar. Vid två ministerkonferenser har Sverige biträtt deklarationer som närmare definierar ramarna för samarbetet, vilket syftar till att främja fillkomsten av framfidsinriklade industrieUa projekt med företag i två eller flera av de deltagande länderna. Vissa konkreta projekt har redan utarbetats. Huvudansvaret för finansieringen av framlida projeki kommer atl åvila näringslivet.

Industridepartementet fördjupar samtidigt kontaktema med EG-kommissionen i Bryssel. Etl ramavtal med EG om ell vidgat tekniskt-vetenskapligt samarbete godkändes av ministerrådet i november 1985 och öppnar möjligheter för Sverige till ett konkret samarbete av betydelse för svensk forskning och industri. En proposition angående avtalel kommer alt föreläggas riksdagen under år 1986.För att skapa visst utrymme för atl främja etl utvidgat europeiskt samarbete föreslås alt en ny budgetpost för europeiskt forskningssamarbete inrättas.

Ell forsknings- och utvecklingssamarbete med EG pågår sedan år 1971 inom ramen för COST; ett projektsamarbete som bedrivs av EG och sju andra västeuropeiska stater. Under år 1984 har sju projekt på teleområdet satts i gång. Projekt rörande teleinformatik och artificieU intelligens slår i tur. Sverige har sedan starten deltagit i ell 50-lal COST-projekl. Del svenska deltagandel i COST inom tele-, material- och miljöteknik har utvärderats under år 1985. Utvärderingen visar atl COST-arbelel har varil effektivt och värdefuUt för svensk forskning och resulterat i bättre resurs-utbyte och vidgade intemationella kontakter.

Ansträngningarna inom EG atl stärka den inre marknaden har intensifierats. Ell handlingsprogram inom EG vad gäller avvecklingen av fysiska, lekniska och andra handelshinder har stor industriell betydelse för svenskt vidkommande. Industridepartementet deltar aktivt i det arbete som förekommer i anslutning till dessa frågor.

Samarbetet inom ramen för inlernalionella organ tenderar alt i allt högre grad beröra frågor på del industripolitiska fältet. En aktivitet som på senare fid har tilldragit sig ett förnyat intresse inom OECD:s kommitté för vetenskaps- och teknikpolitik (CSTP) är granskning av olika medlemsstaters forsknings-, teknik- och innovationspolifik. Sverige har föreslagU en granskning av svensk vetenskaps- och teknikpolitik och har därvid ställt etl bakgmndsmaterial lill förfogande. Granskningen kommer att göras under våren 1986. Den slutliga rapporten avses ingå i underlaget för näsla forskningspolitiska proposition, som skaU föreläggas riksdagen våren 1987. Även inom OECD:s industrikomilté har Sverige ställt sig positiv till en granskning av den förda industripolitiken.

28

I OECD/CSTP, där utbildnings- och industridepartementen delar på ansvaret, har studier slutförts om öst-västfrågor, handel med högteknolo-giprodukler, leknikflöden, konkurrenskraft, sysselsättning saml patent inom biotekniken.

Arbetet i OECD:s kommitté för informations-, data- och kommunika-    Prop. 1985/86: 100 tionspolitik (ICCP) har lett lill en av ministerrådet antagen deklaration om     Bil. 14 dataflöde över gränserna saml rapporter om programvarufrågor, informationsteknologi och ekonomisk utveckling saml juridiska frågor på dataområdet.

Konventionen rörande omvandling av UNIDO, FN:s organisation för industriell ulveckling, till självständigt fackorgan irädde i krafl under år 1985. Fr.o.m. januari 1986 är UNIDO sålunda ell fackorgan med egen budgei. Sverige deltar som medlem i organisationens styrelse under de första fyra åren.

Inom området Industriellt rättsskydd svarar industridepartementet lillsammans med justitiedepartementet för den svenska representationen i FN:s fackorgan för intellektuell äganderätt - Worid Intellectual Property Organization (WIPO). Till detla arbete hör bl. a. del praktiska samarbetet inom ramen för konventionen om patenlsamarbele (PCT). Personal från patent- och registreringsverket utnyttjas ofta för samarbelel inom WIPO. Vidare deltar industridepartementet lillsammans med patentverkel i ett europeiskt samarbele inom ramen för den europeiska palenlkonvenlionen (EPC).

Bilaterala kontakter med andra länder upprätthålls bl. a. inom ramen för avtal om ekonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete med flertalet statshandelsländer och med vissa utvecklingsländer. Etl flertal möten med samarbelskommissioner har ägt rum under år 1985 och planeras förär 1986.

Den blandade kommission som upprättals i enlighel med det svensknorska avtalet från år 1981 om ekonomiskl samarbele, särskilt på industri-och energiområdena, höll sUl femte sammanträde i juni 1985. Arbetet har under årel ytterligare ulvecklals och fördjupals.

Vid etl nordiskl induslriminislermöle hösten 1985 framlades och diskuterades dels en rapport om industristöd och offentliga finansieringsordningar i Norden, dels en översikt över koncessions- och valularegler m. m. Dessa översikter kommer alt offentliggöras under år 1986.

Regionalpolitiken

Regionalpolitikens mål och inriktning

Regionalpolitiken behandlades senast av riksdagen i maj 1985 med anledning av regeringens proposUion om regional ulveckling och utjämning (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr 354). Därvid lades bl.a. målen för regionalpolitiken fasl.

Regionalpolitiken bör även framdeles inriktas på atl skapa förutsättningar för en balanserad befolkningsutveckling i landets olika delar och all ge människor tillgång till arbete, service och god miljö oavsett var de bor i landet. Glesbygdens utvecklingsmöjligheter skall las lill vara.

Det regionalpolitiska arbetet bör ha en bred inriktning så att mål och
riktlinjer kan vägas in i regionalpolitiskt betydelsefulla samhällssektorer.     29

Stor vikt bör bl.a. läggas på insatser för alt åstadkomma kunskaps- och     Prop. 1985/86: 100
teknikspridning till regionalpoliliskl prioriterade regioner.         Bil. 14

Den regionälpolitiska planeringen, seklorssamordningen och projektverksamheten, lokaliseringsstödet och investeringsbidragen, offertstödel, sysselsåltningsstödet och nedsatta socialavgifter, glesbygdsstödet saml transportstödet bör utgöra de grundläggande medlen för det regionalpolitiska arbetet och insatserna.

De regionälpolitiska insalserna bör som hittills geografiskt fördelas med hänsyn lill problemens omfatlning i skilda delar av landel. Alla län tilldelas resurser för vissa allmänl utvecklingsfrämjande insatser.

Nu gällande stödområdesindelning för det regionalpolitiska siödet bör ligga fasl liksom nuvarande geografiska avgränsning för nedsättning av socialavgifter. Regeringen bör som hittills kunna förklara orter/regioner som drabbas av regionalpolitiska problem i samband med strukturförändringar som tillfälliga stödområden eller på annat sätt ge särskilt stöd till sådana orter/regioner.

Regionalpolitikens medel

Åtgärder för att främja teknikutveckling och teknikspridning

I prop. 1984/85: 115 betonades vikten av att åstadkomma en ökad kunskaps- och teknikspridning för att höja teknisk och annan kompetens i befintliga företag saml atl stimulera nyföretagande. Bl.a. måste sådana hinder som försvårar spridningsprocessen i:de regionalpolitiskt prioriterade områdena uppmärksammas och åtgärdas.

Etl arbete bedrivs nu för att konkretisera förslagen i propositionen. Länsstyrelserna har således genom en utökad ram för projektverksamhet inom anslaget för regionala utvecklingsinsatser fått ökat utrymme för atl främja teknik- och kunskapsspridning i olika former. De medel om 16 milj. kr. som regeringen förfogar över för teknik- och kunskapsspridning i regionalpoliliskl prioriterade områden har hittills använts fill bl.a. teknik-spridningsinsatser i Väslernortlands, Jämtlands och Västerbottens län.

För att åsiadkomma samordning m.m. av de regionala insatserna för teknik- och kunskapsspridning har regeringen i juni 1985 uppdragit åt samtliga länsstyrelser att utarbeta regionala teknikspridningsprogram. Resultatet av arbetet skall redovisas tilUegeringen senast den I oktober 1986.

Regeringen har samtidigt uppdragit åt statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, universitets- och högskoleämbetet samt skolöverstyrelsen att följa de olika regionala verksamheterna med teknik- och kunskapsspridning lill små och medelstora företag samt atl la initiativ fill samverkan och informationsutbyte mellan projekt och regioner. En viktig uppgift för de centrala verkens medverkan i leknikspridningsinsalser blir att svara för samordning, rådgivning och informationsöverföring. Uppdraget skall avrapporteras fill regeringen våren 1987.

30

RegionalpoUtiska åtgärder för företagsutveckling, stöd i samband med   Prop. 1985/86: 100

nyetablering och expansion samt glesbygdsinsatser       Bil. 14

Från den 15 juli 1985 gäller delvis nya bestämmelser för det regionalpolitiska stödet. Länsstyrelsernas medel för regionala utvecklingsinsatser kan således numera användas även för företagsutveckling i form av företagsstimulerande ålgärder, regionalpolitiskt utvecklingskapilal och företagsserviceåtgärder. Vidare skedde en viss utvidgning av stödberättigad verksamhet, den maximala andelen lokaliserings- och investeringsbidrag i ett projekt sänktes, länsstyrelserna fick ökade befogenheler att falla beslut i lokaliseringsstödsärenden och en höjning av sysselsättningsstödet genomfördes. Beträffande utvidgningen av stödberättigad verksamhel vill jag -för riksdagens informalion - meddela alt regeringen vid beslul om ändring i förordningen om regionalpoliliskl slöd införde det vidare begreppet vat-lenbmk i stället för fiskodling, som användes i den av riksdagen godkända regionalpolitiska propositionen. Motivet för ändringen var alt med fiskodling snarlika verksamheter, såsom mussel- och kräftodling, också bör ha möjlighet att erhålla regionalpoliliskl stöd.

Lokaliseringsstöd kan enligt förordningen (1982:677) om regionalpolitiskt slöd lämnas till bl.a. uppförande av industrilokaler för uthyrning på mindre orter. Riksdagen har lidigare (AU 1980/81:23 s. 85) angett att regeringen bör kunna lämna stöd lill uppförande av sådana lokaler i Olof-ström trots att orten egentligen är för stor för att komma i fråga för sådani slöd. Tätorten hade vid detta tillfälle ca 9 000 invånare. För riksdagens kännedom vill jag meddela alt regeringen i januari 1985 beslöt atl lämna stöd tUl uppförande av en kommunal industrilokal för uthyrning i Kiruna tätort, som är betydligt större än Olofström. Beslutet motiverades av de särskill svåra förhållanden som råder på arbetsmarknaden i Malmfälten.

Jag kommer nu all redovisa utfallet av stödverksamheten under senare år. Följande tabell visar - i löpande priser - beviljat lokaliseringsstöd (bidrag och lån), investeringsbidrag och offertstöd, beräknad sysselsättningsökning samt subvention per nyll arbetstillfälle.

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Antal arbetsställen

293

271

266

360

497

Beviljat stöd (milj. kr.) avskrivningslän/ lokaliseringsbidrag' lokaliseringslån

298,7 516,6

375,4 401,9

410,2 176,9

365,8 300,7

467,3 195,1

Summa

815,3

777,3

587,1

666,5

662,4

Beräknad sysselsättningsökning (varav kvinnor)

1959 (809)

1706 (684)

2000 (672)

2136 (809)

3210 (1204)

Subvention per nytt arbetstillfälle'

0,119

0,131

0,169

0,151

0,135

' Inkl. investeringsbidrag och offertstöd.

1 beloppet ingår inle stöd till industrilokaler för uthyrning.

Av sammanställningen framgår att det totalt beviljade stödet under
budgetåret 1984/85 var ungefär lika stort som under 1983/84, men all       31

bidragsandelen ökat. Subventionen per nytl arbelstUlfälle sjönk dock för     Prop. 1985/86: 100 andra året i följd. Vidare har antalet förelag som fält stöd ökat kraftigt.     Bil. 14 Den beräknade sysselsättningsökningen uppgick till 3 200 personer, vilket var drygl 1 000 fler än under budgetåret 1983/84. Så höga tal har inte uppnåtts sedan mitten på 1970-talet.

Av sysselsättningsökningen svarade kvinnorna för ca 38%, vilket ligger nära målsättningen alt minsl 40% av de tillkommande arbelsplaterna skall förbehållas vartdera könet. Enligt vad jag erfarit har expertgruppen för forskning om regional utveckling påböijat en kartläggning av hur könskvo-leringsreglerna i del regionälpolitiska stödet påverkat kvinnornas möjligheter till arbete och hur kvinnornas arbetssituation ser ut i stödföretagen.

De insatser som görs för alt på olika sätt stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden måste fullföljas på flera sätt. Det arbeie som genomförts av länsstyrelserna för atl belysa kvinnornas ställning på arbertsmarknaden och de åtgärder som diskuterats i samband därmed kan bl.a. följas upp med olika konkreta insatser av vilka vissa bör kunna finansieras med de projektmedel som länsstyrelserna disponerar.

Metall- och verkstadsindustrin var liksom lidigare den bransch som under budgetåret 1984/85 fick mest slöd: 45% av företagen, 31% av bidragen och 44% av sysselsättningsökningen faller på denna bransch. Turistbranschen var den näst slörsta stödbranschen med 8 % av förelagen, 20% av bidragen och 13% av sysselsättningsökningen.

Närmare 80% av antalet stödbeslut fattades av länsstyrelserna och resten av statens industriverk och regeringen. Länsstyrelserna bevUjade slöd med totalt 300 milj. kr.

Bland slödmoltagarna under budgetåret 1984/85 var drygt vart femte (112 st.) företag nyetablerat. Andelen är densamma som föregående år. Nästan vart tredje nytt arbetstillfälle faller på de nyetablerade företagen.

Av de ca 500 företag som fick stöd återfmns två tredjedelar i de sju nordhgaste länen. Av beviljat stödbelopp gick 85% lill stödområdena.

Efterfrågan på investeringsstöd har fortsatt att vara hög under första hälften av innevarande budgetår.

Sysselsättningsstöd lämnas per kalenderår för elt år i taget under högsl sju år. För att få stöd måste förelagen öka sysselsättningen och bibehålla den. Antalet företag som hittiUs fåll sysselsättningsstöd för den uppnådda sysselsättningsökningen under 1984 uppgick fill 523. Under hösten 1985 kommer ytterligare beslut att fattas avseende år 1984.

Av följande sammanstäUning framgår beviljat sysselsältningsstöd för åren 1981-1984 fördelat på antal arbetsställen, årsarbetskrafter saml beviljat belopp.

År

1981

1982

1983

• 1984'

Antal arbetsställen Antal årsarbetskrafter Beviljat belopp (ntilj. kr.)

452 3409 59,5

532 4 355 73,3

634 5 150

84,7

523 4352 68,9

' Då ansökningstiden gick ut så sent som den 30 juni 1985 kommer ytteriigare beslut

au fattas för år 1984.                                                                        32

Glesbygdsinsatserna utgör en betydelsefull del i den samlade regional-    Prop. 1985/86:100 politiken och bör inriktas på alt ta lill vara glesbygdens resurser och     Bil. 14 utvecklingsmöjligheter. Glesbygdsstöd har under de tre senaste budgetåren lämnats med ca 130 milj. kr. per år.

Under budgetåret 1984/85 utnyttjades drygt 70 milj. kr., eller 55%, av glesbygdsstödet för atl delfinansiera företagsinvesteringar i glesbygd. Det var ca I 100 småförelag som fick denna form av slöd. Sysselsättningseffekten härav har beräknats till drygt 900 personer. Till intensifierade kommunala sysselsällningsinsatser (IKS) lämnades bidrag med drygl 30 milj. kr. Stödet fill kommersiell service uppgick till knappt 20 milj. kr. Av dessa medel utgjordes merparten av investeringsstöd lill ca 140 glesbygdsbu-liker. Stöd till samhällelig service lämnades med 7 milj. kr. Jämfört med de senasle budgetåren har stödet till sysselsättningsfrämjande företagsinves-leringar ökat, medan slödel lill kommersiell service minskat någol.

Riksdagens beslul i maj 1985 innebar vissa förbättringar av glesbygds-slödel från juli 1985, bl. a. en höjning av de maximala stödbeloppen till ell projekt.

I Jämtlands och Västerbottens län pågår en försöksverksamhel med medverkan från kommunernas sida i beredningen av ärenden som avser slöd fill företag. I prop. 1984/85: 115 angavs de fördelar och risker som kan föreligga med dessa kommunramsförsök och framfördes att en gmndlig ulvärdering av vunna erfarenheter borde göras. Regeringen har i juni 1985 uppdragit åt statskontoret att genomföra en sådan utvärdering och lämna en rapport senast i maj 1986.

Regeringen har också uppdragit åt riksrevisionsverket all utvärdera verksamheten med intensifierade kommunala sysselsällningsinsatser (IKS). Denna del av glesbygdsstödet svarar årligen för över 30 milj. kr., vilket utgör ungefär en tredjedel av det totala glesbygdsstödet i skogslänen.

Planeringstal

I prop. 1984/85:115 behandlades bl.a. planeringstalens roll i regionalpolitiken. Där konstaterades att underlag saknades för atl föreslå nya plane-ringsial för länen och att erforderligt faktaunderlag för ett ställningslagande skulle tas fram.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling har på regeringens uppdrag utvärderat planeringstalens roll i regionalpolitiken och överlämnat en rapport i november 1985. Rapporten remissbehandlas f.n. Regeringen avser att efter remissbehandlingen förelägga riksdagen förslag beträffande planeringstalen.

Statliga insatser i delar av stödområdet

Expertgruppen för forskning om regional utveckling har, som aviserades i
prop. 1984/85: 115, fåll regeringens uppdrag att genomföra en studie av
olika statliga insatser inom några delar av det regionälpolitiska stödområ
det. Syftet med studien är att kartlägga omfaitning, användning och effek-      33

3    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 14

ler av sysselsättnings- och infrastruklurpåverkande resursöverföringar till     Prop. 1985/86: 100 i första hand företag saml lill kommuner och landsting. Resultatet av     Bil. 14 studien bör ge ett förbättrat underlag för de prioriteringar som regering och riksdag svarar för.

Särskilda insatser i vissa regioner

Norrbotten, Bergslagen och Uddevallaregionen har drabbats av stora slrukturomvandlingsproblem under senare år. Slaten har därför vidtagit omfattande ätgärder i dessa områden. Dessa redovisades utföriigt i prop. 1984/85:115, varför jag här endast tar upp en del av de ytterligare insalser som gjorts sedan dess.

Regeringen har sedan våren 1985 vad gäller Norrbotten beviljat stöd till etl antal olika projekt. Bl. a. har lokaliseringsstöd lämnals lill industrihus i Kiruna och i Svappavaara liksom medel till ett centrum för glesbygdsteknik i Pajala, ett utvecklingscentrum för östra Norrbotten och marknadsföring av turismen i Malmfälten. Vidare har regeringen lämnal uppdrag till ett antal statliga organ att föriägga högteknologisk forskning, utbildning och utvecklingsverksamhet till Malmfälten. Uppdrag har bl. a. lämnals till statens lantmäteriverk, centralnämnden för fastighetsdata och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Syftet med uppdragen är atl bredda arbetsmarknaden och dra fördel av spridningseffekterna av tidigare satsningar pä bl.a. rymdomrädel. Chefen för bostadsdepartemenlel har tidigare (bil. 13) behandlat frågan om förläggande av utvecklingsenheter lill Malmfälten inom lantmäteriverket och centralnämnden för fastighetsdata. De övriga uppdragen har nyligen redovisats och frågorna bereds f. n. inom regeringskansliet. Del långsiktiga arbetet med att utveckla näringslivet i Norrbotten måste fortsätta och kräver aktiva och samordnade insatser.

Insalserna i Bergslagen har givits en fortsatt hög prioritet. Under senare år har regeringen varje år givit ett ökat utrymme för regionala utvecklingsinsatser genom kraftiga uppräkningar av berörda länsstyrelsers anslag för sådana insatser. Innevarande budgetär disponerar således länsstyrelserna i Bergslagslänen sammanlagt 139 milj. kr. för delta ändamål.

Det arbeie som bedrivs av regering, bergslagsdelegalion, statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, länsstyrelser, utvecklingsfonder, kommuner m. fl. för all långsiktigt förnya näringslivet i Bergslagen börjar ge resultat, men stmkturomvandlingen i Bergslagen har och har haft en sådan omfattning att ytterligare insatser kan komma att bli nödvändiga.

Vad gäller Uddevallaregionen så har regeringen beviljat Volvo Person
vagnar AB lokaliseringsbidrag med 240 milj. kr. för etablering av en
bilfabrik som beräknas sysselsätta 1 200 personer. Länsstyrelsen i Göte
borgs och Bohus län har beviljat regionalpolifiskl stöd tUI ett betydande
antal små och medelstora förelag. Eftersom de medel för insalser i Udde
vallaregionen som anvisades i tilläggsbudget III till statsbudgeten för bud
getåret 1984/85 (prop. 1984/85:125 bil. 9) i första hand avsåg budgetåret
1984/85, har i anmälan till tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86 (prop.
1985/86:25 bil. 7) hemställts om ytterUgare medel för lokaliseringsbidrag
och lokaliseringslån pä 125 milj. kr. resp. 25 milj. kr.                                 34

Utöver i de tre nämnda regionerna har regeringen lämnal slöd till särskil-     Prop. 1985/86: 100 da uivecklingsprojekl även i andra regioner för alt åstadkomma förnyelse     Bil. 14 av näringslivet och skapa ny sysselsällning. Som exempel kan jag nämna Blekinge, Jämtlands, Västernorriands och Västerbottens lån.

På regeringens uppdrag har statens industriverk utrett vilka åtgärder som krävs för ulveckling och förnyelse av del gotländska näringslivet. Förslag har nyligen överlämnats till regeringen och dessa bereds nu inom regeringskansliet.

Nordiskt regionalpolitiskt samarbete

Del nordiska regionalpolitiska samarbetet har utvecklats successivt. Vid
ell nordiskl minislermöle i november 1985 beslutades all lill Nordiska
rådets session år 1986 lägga fram etl förslag till reviderat samarbetspro
gram för regionalpolitiken i Norden. En viktig del av detla utgör förslagen          '
fill etl ytterligare förstärkt samarbete i gränsregioner. Samarbetet har
utvecklats starkt och givit betydande konkreta resultat. Minsterrådet har
vidare beslutat att överlämna etl förslag till Nordiska rådet om en överens
kommelse mellan de nordiska länderna om att inrätta en nordisk utveck
lingsfond för Västnorden och ett förslag till stadgar för verksamheten.

Energipolitiken

Allmänt

Riktlinjerna för energipolitiken har lagts fasl genom riksdagens beslul våren 1985 (prop. 1984/85: 120, NU 30, rskr 362). Dessa rikfiinjer innebär alt samhällets och industrins behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor. En effekliv energianvändning och en intensifierad energihushållning skall främjas. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och utveckling av all energiteknik. Kärnkraften skall utnytfias under en övergångsperiod. Senasi år 2010 skall den sista reaktorn tas ur drift.

Strategin för all förbereda och säkerställa kärnkraftens avveckling är
utformad så alt de beslut som successivt behöver fattas kan gmndas på ell
så aktuellt underlag som möjligl. Belräffande såväl hushållning och effek
tivisering som miljövänlig energiteknik går utvecklingen nu snabbi. Kärn
kraften skall ersättas i försia hand genom effektivare elanvändning och i
andra hand genom övergång lill inhemska bränslen, solvärme, naturgas,
m. m. 1 tredje hand kan nya elproduklionsanläggningar bli aktuella, dock
endasl i den utsträckning detla behövs för all komplettera de andra alter
nativen.                                                                                         35

Avvecklingen av kärnkraften bör genomföras stegvis. Vid regelbundet     Prop. 1985/86: 100 återkommande avstämningar bör riksdagen med utgångspunkt i aktuellt     Bil. 14 beslutsunderlag lägga fast de närmare riktlinjerna.

Regeringen har under hösten 1985 tillkallat etl särskilt samrådsorgan, energirådel, för fortlöpande informationsutbyte och diskussion om åtgärder som har vidtagits eller behöver vidtas för att förbereda och genomföra kärnkraftsavvecklingen.

Vid rådels första sammanträde redovisades en precisering av regeringens strategi för avvecklingen. Denna strategi innebär följande: Ar 1990 skall regering och riksdag kunna lägga fasl en plan för ulvecklingen av hushållning och alternativ energiproduktion. Ar 1995 skall regering och riksdag kunna fatta beslut om en omställningsplan som konkret visar hur de olika reaktorerna skall fasas ul och ersättas med ny teknik saml om den lagstiftning som skall reglera omställningen. Vid slutet av 1990-lalet skall omställningen inledas och sedan genomföras successivt. Ar 2010 skall kärnkraftsavvecklingen och omställningen vara avslutade.

Kommunernas planeringsansvar på det energipoliliska området har vidgats. En plan för tillförsel, distribution och användning av energi skall finnas i varie kommun fr. o. m. den 1 januari 1986.

Frågor om hur utsläppen av försurande och andra miljöpåverkande ämnen från energisystemet kan begränsas har fått en framträdande plats i energipolitiken. Genom omläggning av energiförsöijningen, minskad förbrukning och skärpta miljökrav har utsläppen av svaveldioxid kunnat minskas med drygl 70%, från 925000 ton år 1970 till 264000 lon år 1984. Målel är alt nå ned lill 200000 ton år 1990 och 180000 ton år 1995. Som etl led i detla arbeie undersöker statens energiverk bl.a. möjlighelerna all minska svavelhalten i oljor genom raffinaderilekniska åtgärder.

Vad gäller utsläpp av kväveoxider utreder naturvårdsverket och energiverket på regeringens uppdrag vilka ålgärder som krävs för att minska dessa med 30% till år 1995. De båda myndigheterna har också i uppdrag atl utreda vilka ulsläppskrav som bör gälla vid förbränning av avfall.

De skärpta miljökraven i Sverige har medfört en efterfrågan på och en inhemsk marknad för teknik som klarar sådana krav. Detta har medfört att tillverkningsindustrin har gjort stora satsningar på utveckling av denna nya teknik. De anläggningar som beställts har givit industrin erfarenheter och goda referensobjekt som skapar förutsättningar för exportframgångar.

Ulvecklingen har påskyndats genom det statliga energiforskningsprogrammet och genom statens stöd lill prototyp- och demonsirationsanläggningar. Statligt stöd genom bränslemiljöfonden har underiältal köparnas möjligheter att anskaffa anläggningar med ny miljövänlig teknik.

Sveriges strävan att ligga i främsta ledet när det gäller skärpta utsläppskrav m. m. har således visat sig få en klart positiv effekt såväl på miljön som på svensk industris internationella konkurrenskraft.

Ulredningen (I 1984:02) om el och inhemska bränslen (ELIN) har tiU
uppgift all analysera användningen av el för olika ändamål - för industri,
belysning, hushållsel, elvärme m. m. - och bedöma om utvecklingen över
ensslämmer med den långsiktiga energipolitiken och strategin för kärnkraf
tens avveckling. I uppdraget ingår också alt bedöma förutsättningarna på 36

längre sikl för användningen av inhemska bränslen och all uireda möjlighe-     Prop. 1985/86: 100 ler och hinder för att öka exporten av el. Ulredningen kommer atl lämna     Bil. 14 sitt slutbetänkande i början av år 1986.

Omställningen av energisystemet mot etl minskat beroende av olja går snabbt. Oljans andel av energiförsönningen beräknas år 1985 uppgå till 48% mol närmare 70% i sluiet av 1970-talel. Den kommande kärnkraftsavvecklingen ställer ytteriigare krav på omställning av energisystemet, bl. a. vad gäller utveckling av hushållning och alternativ energiproduktion. Jag avser därför föreslå regeringen atl i en särskild proposition våren 1986 redovisa förslag till vissa ytterligare åtgärder för omställning av energisystemet. Jag kommer därvid bl.a. all föreslå all oljeersättningsprogrammet ombildas till etl särskill leknikintroduklionsprogram inom energiområdet.

Det gällande treårsprogrammet för forskning och utveckling inom energiområdet fastställdes av riksdagen våren 1984 (prop. 1983/84: 107 bil. 9, NU 45, rskr 407). I programmet ingår fem olika program: energianvändning i industriella processer, energianvändning för transporter och samfärdsel, energianvändning för bebyggelse, energitillförsel samt övrig långsiktig forskning och grundforskning.

Inom industrin, jordbruket och trädgårdsnäringen görs stora utvecklingsinsatser för att få fram energisnål processteknik och teknik för återvinning av energi. Elt omfattande arbeie avser ulveckling av teknik och metoder för alt minska energianvändningen inom transportsektorn, bl.a. utveckling av mer effektiva och miljövänliga förbränningsmotorer och alternativa drivmedel. Vidare lämnas slöd lill utveckling av nya system för person- och godstransporter.

Når det gäller energianvändningen i bebyggelse pågår arbete inom bl. a. solvärmeteknik, värmepumpar, naturvårme, värmelagring och värmedistribution.

Vad avser forskning och ulveckling för produklion av energi görs insatser inom områdena skogsbränslen, lorvbränslen, energiodling, bränsleförädling och förbränningsanläggningar. Vidare ingår i arbetet också utveckling av ny elproduktionsleknik, t.ex. moltrycksproduktion, bränsleceller och vågenergi.

Inom forskningsprogrammet ägnas betydande resurser ål målinriktad grundforskning med sikte sårskilt på energisektorns behov av grundläggande kunskapsuppbyggnad.

Hösten 1985 träffades en överenskommelse mellan staten och kraflin-duslrin om ett nytl utvecklingsprogram för vindenergin. Krafiindustrin och slaten har åtagit sig all svara för vardera hälften av utvecklingskostnaderna. Därmed har ett sleg tagits mol en ulveckling av andra generationens vindkraftverk.

Under år 1985 tillkallades en särskild utredare (I 1985:01) med uppgift
all lämna förslag på hur del statliga siödet till energiforskningen skall vara
uppbyggt och strukturerat i fortsättningen. I uppdraget ingår också all
uireda organisations- och ansvarsfrågorna, där särskild uppmärksamhet
skall ägnas ål frågan om energiforskningsnåmndens framtida roll. Vidare
ingår all se över styrformerna och behandla frågan om behovel av en
särskUd utvärderingsfunktion för energiforskningsprogrammel. Utredaren     37

skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 maj 1986.

Energisituationen                                                           Prop. 1985/86: 100

Under det senaste decenniet har energianvändningen i väriden ökat något. ""• ' Denna utveckling år resultatet av två varandra motverkande tendenser. Medan den lotala energianvändningen under perioden 1973-1983 minskade med 5% i Förenta staterna och med 2% i Västeuropa - de två mest energikrävande områdena i världen - skedde under samma period en kraftig ökning av energianvändningen i utvecklingsländerna.

Förbrukningen av alla energislag utom olja har ökat sedan år 1973. Den snabbaste ökningen har elproduktionen i kärnkraftverk och vattenkraftanläggningar svarat för. Oljan har i de industrialiserade ländema förlorat stora delar av sin marknad för elproduktion och uppvärmning. Elt undanlag är marknaden för drivmedel som näslan helt domineras av oljeprodukter och väntas göra det under en överskådlig framfid.

Ulvecklingen i Sverige har i slort följt samma mönster som i övriga industriländer. Mellan åren 1980 och 1984 minskade den lolala slulliga energianvändningen i Sverige med ca 29 TWh (8%). Statens energiverk har gjorl en bedömning av energianvändningens ulveckling under år 1985 och dessulom en prognos för år 1986. Uppgifter om delta liksom om energianvändningens fördelning pä olika sektorer under år 1984 framgår av följande tabell.

Användarkategori

Energi i

i TWh'

1984

1985

1986

Prel.

Prognos

Industri

136

136

137

Samfärdsel

77

78

78

Bostäder, service m. m.

149

158

147

Total slutlig användning

361

372

362

Förändring från föregående år, %

+2.\

+ 3,1

-2,9

Överförings- och omvandlings-

föriuster mm.

53

59

57

Total energitillförsel

414

431

419

' TWh (terawattimme) = 1 miljard kilowattimmar Inkl. bunkring för ulrikes sjöfart Ej temperaturkorrigerat

Energianvändningen inom industrin bedöms bli i stort sett oförändrad under åren 1985 och 1986, jämfört med år 1984. En fortsatt omfördelning mellan olika energislag väntas dock ske. Användningen av olja förutses således minska, medan användningen av kol och koks saml el vänlas öka något. Industrins användning av inhemska bränslen bedöms minska något under år 1986, jämfört med år 1985, lill följd av en minskad användning av bark och lutar i massa- och pappersindustrin. Naturgas väntas svara för ca I TWh av industrins energianvändning år 1985 och för ca 2,4 TWh år 1986.

Energianvändningen inom transportsektorn har varit relativt stabil un
der den senaste tioårsperioden. Så gott som hela sektorns energianvänd
ning består av oljeprodukter (bensin och dieselolja). Energiverket förutser
en svag ökning av användningen av dieselolja till följd av den förväntade
produktionsökningen inom industrin.                                                     38

Energianvändningen i sektorn bostäder, service m. m. består främst av energi för uppvärmning av bebyggelsen; Under de senasle åren har energianvändningen för uppvärmningsändamål minskat kraftigt. Orsakerna är dels energihushållning, dels övergången från olja till el och Qärrvärme och därmed sammanhängande energieffeklivisering. Den ökning av sektorns energibehov mellan åren 1984 och 1985, som framgår av tabellen, beror enligt energiverket uteslutande på all vintern 1984-1985 var onormalt kall. Om värdena korrigeras för klimatförhållandena under de olika åren framkommer att normalårsförbrukningen har minskal med ca 2 TWh (1,5%) mellan åren 1984 och 1985. För år 1986 förutser verkel en fortsatt minskning med ca 1,5 TWh. Den utveckling som har pågått sedan sluiet av 1970-talet, med en snabbi minskande andel oljevärmda byggnader och en snabb ökning av elvärmen, bedöms enligt energiverket komma att fortsätta även under år 1986.

Sammanlaget förväntas således en fortsatt övergång från olja till framför allt elenergi, vilket framgårav följande tabell. Energianvändningens totala nivå (efter temperaturkorrigering) är sedan några år i del närmaste oförändrad. Denna bild väntas bestå även under år 1986.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Användarkategori

Energianvändning år 1984, TWh

Beräknad procentuell förändring

1984-1985

1985-1986

Bränslen   El

Bränslen

El

Bränslen

El

Industri Transporter Bostäder, service m.m.

Totalt slutlig användning

90

75

94 258

46

2

54 103

-1,5 1.0

5,4 1,7

4,2 4,0

8.4 6,4

-    1,0

-    0,2

-10.8

-    4,5

2,3 -2,0

-0.3 0,8

Hur den lotala energitillförseln fördelar sig och väntas fördela sig på primära energislag åskådliggörs i följande uppställning.

Energi i TWh'

419

Olja

Naturgas Kol, koks Inhemska bränslen Spillvärme" Värmepumpvärme Vattenkraft (brutto) Kärnkraft (brutto) Nettoimport av el

Total energitillfärsel

1984

1985

1986

Prel.

Prognos

203

207

187

0

1

3

31

34

35

58

59

60

2

2

2

1

2

3

68

72

66

51

57

64

0

-3

-1

431

414

' 11,63 TWh = 1 miljon ton oljeekvivalenter.

" Insatt i fjärrvärmeproduktionen.

■* Enbart i fjärrvärmeanläggningar exkl. drivenergi.

39

De mest påfallande dragen i ulvecklingen är dels den fortsatta minsk-     Prop. 1985/86: 100 ningen av oljeanvändningen (med undanlag för del extremi kalla årel     Bil. 14 1985), dels den ökade andelen kärnkraft i energiförsörjningen. Det senare beror på att de tvä sista reaktorerna i kärnkraftprogrammet - Forsmark 3 och Oskarshamn III som togs i kommersiell drift år 1985 - beräknas vara i full kommersiell drift under hela år 1986.

Av tabellen framgår vidare atl energiverket förutser en fortsatt svag ökning av användningen av inhemska bränslen.

Energiverket har också nyligen presenterat prognoser för energiförsörjningen under de kommande fem åren.

Den lotala slulliga energianvändningen bedöms komma all öka myckel svagt, eller med i genomsnitt 0,2% per år fram till år 1990. Den samlade slulliga användningen skulle därmed komma att uppgå till ca 365 TWh år 1990. Bakom ökningen ligger en relativt stark ökning av transportsektorns energianvändning, en svag ökning inom industrin och en fortsatt minskning av energianvändningen för sektorn bostäder, service m. m.

Energiverket räknar med en forlsall minskning av oljeanvändningen med i genomsnitt 2,1% per år fram lill år 1990. Oljeberoendet - dvs. oljeprodukternas andel av den totala energitillförseln - skulle därmed komma all uppgå till ca 40% år 1990. För samtliga övriga energislag förutses en ökad tillförsel. Främst gäller detta för de inhemska bränslena, men även produktionen av el i kärnkraft väntas öka under perioden. Också användningen av kol väntas öka under perioden. Den nivå som förutses för år 1990 ligger dock väsentligt lägre än vad som anlogs i början av 1980-ta-let. Naturgasen bedöms svara för en energitillförsel om ca 3,3 TWh är 1990.

Energihushållning

Gällande riktlinjer för energianvändningen innebär bl.a. en strävan alt energianvändningen i framtiden inte skall översliga dagens nivå. Detta föruisäller bl.a. en fortsatt energihushållning inom uppvärmningssektorn. En medveten och effektiv elanvändning skall främjas. Delta är särskilt viktigt i det längre tidsperspektivet inför kärnkraftens avveckling. De väsentligaste styrmedlen är priset på energi samt information, utbildning och rådgivning. Inom ramen för de nationella riktlinjerna förutsätts atl energihushållningen skall bedrivas utifrån de skiftande lokala förutsättningarna. Kommunerna har en viktig roll i detta sammanhang.

Inom industrisektorn har rådgivningen lill små och medelstora förelag bedrivits i oförändrad omfaitning. Som stöd för rådgivningsverksamheten har statens industriverk fortsatt att ge ut speciella energihäften för självstudier. Vidare har energisparhandböcker utarbetats för vissa branscher.

Branschvisa seminarier om energihushållning genomförs inom ramen för Nordiska ministerrådels program. Sådana seminarier har hållils för bl.a. trädgårdsnäringen, konservindustrin, massa- och pappersindustrin samt beträffande spillvärme för s. k. havsodling.

För alt ytterligare stimulera lill energihushåUning inom industrin har
statens energiverk lämnat stöd lill uppbyggnaden av en inom industrin        40

frivillig organisation. Denna organisaiion syfiar lill samordning och infor-     Prop. 1985/86: 100 mationsulbyte i energihushållningsfrågor saml till alt belysa energihushåll-     Bil. 14 ningens ekonomiska betydelse i företagen.

Inom transportsektorn är oljeberoendet oförändral högt. På kort sikt finns det små möjligheter atl minska beroendet av olja. Däremot går det alt åsiadkomma vissa effekfiviseringar av sektorns energianvändning.

Transporträdet och statens energiverk har i samråd med andra myndigheter och organisationer inom transportområdet påbörjat ell arbeie med ett program för opinionsbildning om transportsektorns energihushållningsproblem. Rådet har också bedrivit informalionsverksamhel i form av kampanjer, artiklar m. m. Bl. a. har rådet i samverkan med Svenska Lokaltrafikföreningen påbörjat ett arbete med etl informationsprogram för busstrafiken. Vidare har en utvärdering skett av genomförda utbildningsprogram för laslbilslrafiken.

På längre sikl är del angelägel att få fram alternativa drivmedel och drivsystem. Med stöd från transportforskningsberedningen pågår på flera håll i landel sådana försök inom kollektivtrafiken. Beredningen bedriver också etl stort antal andra projekt som bl. a. syftar lill en båttre transportplanering och ett effektivare fordonsval.

Inom sektorn bostäder, service m.m. minskar sedan flera år energibehovet, bl. a. till följd av en omfattande energihushållningsverksamhet. Fortfarande återstår emellertid betydande möjligheter atl med god ekonomi åstadkomma ytterligare energibesparingar genom såväl enkla som mer genomgripande ålgärder. Del är härvid angeläget att driva ulvecklingen vidare, t. ex. när det gäller syslem för lägre temperaturer och system som inte ger sådana bindningar till el atl kärnkraftsavvecklingen försvåras. För mer omfattande, främsl byggnadsiekniska, ätgärder är det angeläget att dessa samordnas med bostadsförbättringsålgärder och andra åtgärder för upprustning m. m. av byggnader.

Av statens energiverks årliga sammanställning av de största statliga myndigheternas energispararbete framgår bl.a. atl insalserna under budgelårel 1984/85 har varit avsevärt mera omfattande på byggnadssidan än pä fordonssidan. Energiverket planerar att göra en mera djupgående analys av myndigheternas energihushållningsarbete i samband med redovisningen för budgetåret 1986/87.

Som vägledning för energihushållningsverksamheten på lokal nivå behövs konkreta hjälpmedel som gör det möjligt att på ell lättfattligt sätt jämföra den egna byggnadens energianvändning med andra av samma typ. Statens energiverk har fått i uppdrag att i samarbete med bl. a. statens råd för byggnadsforskning och statens planverk uiforma etl sådant hjälpmedel i form av specifika energianvändningstal, s. k. nyckeltal, för bostäder och lokaler. Uppdraget skall redovisas senasi den 1 september 1986.

Från den 1 januari 1986 finansieras kommunernas rådgivnings- och
besiklningsverksamhel när del gäller energihushållning i byggnader hell
med kommunala medel. De överläggningar som har förts med Svenska
kommunförbundet rörande kommunernas fortsaita insalser inom energi-
hushållningsområdet har resulterat i en principöverenskommelse om all
energirådgivningen bör fortsätta och inordnas i kommunernas ordinarie       41

verksamhel.

Avsiklen är att också energirådgivningen lill näringslivet skall integreras Prop. 1985/86: 100 med annan rådgivningsverksamhet som bedrivs för atl stödja näringslivets Bil. 14 utveckling, varvid det slalliga slödel till verksamheten i nuvarande form skall kunna trappas ned. Samtidigt skall den utbildningsverksamhel som f. n. bedrivs inom ramen för industriverkets och energiverkets stödverksamhet på sikt överföras lill del reguljära utbildningssystemet. Statens energiverk har därför på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för en sådan integration vad avser såväl ulbildning som rådgivning.

Bränsleförsörjning

Den internationella oljemarknaden har även under år 1985 kännelecknats av överkapacitet. Anpassningen till en förändrad struktur på efterfrågesidan har fortsatt.

Under försia halvåret 1985 uppgick råoljeproduklionen i världen till 55,9 miljoner fal per dag (ett fat = 159 I). Det innebär en minskning med 2.6% jämfört med motsvarande period år 1984. OPEC-ländernas sammanlagda produktion minskade under jämförelseperioden med 14% och var vid halvårsskiftet 15,6 miljoner fal per dag. Speciellt kraftig var neddragningen av produktionen i Saudi Arabien. Oljeproduktionen i OECD-området uppgick vid halvårsskiftet 1985 till 16,8 miljoner fat per dag, en uppgång med 0,6 miljoner fat per dag jämfört med situationen etl år tidigare. Av råoljeproduktionen från Nordsjön, som första halvåret 1985 nådde nivån 4,4 miljoner fat per dag, kom 76% från Storbritannien och 21 % från Norge.

Under år 1985 övergavs den officiella prissättningen för produklionen från Nordsjön. 1 praktiken har det gamla systemet ersatts av etl, mellan köpare och säljare, förhandlat pris per råoljelast.

De beräkningar som det inlernalionella energiorganet lEA har gjort belräffande oljekonsumlionens ulveckling inom OECD-området mellan åren 1983 och 1984 visar på en nedgång med 2,3%. För år 1986 beräknas oljekonsumtionen stagnera på 1985 års nivå.

Den svenska försörjningsbilden har radikalt förändrats under de senaste åren. OPEC-slaterna, som tidigare dominerade tillförseln, svarar nu för endast ca 15% av vårt råoljebehov. I dag kommer merparten av råoljan från Storbritannien och Norge. År 1984 uppgick den totala råoljeimporten till 12,9 miljoner ton, varav 6,4 miljoner från Storbritannien och 3,2 miljoner från Norge.

Följande tabell visar importen av råolja och raffinerade produkter saml den värdemässiga exporten av råolja och oljeprodukter under januari -augusti 1984 och motsvarande period år 1985.

42

Jan-aug

Jan-aug

Procentuell

Prop. 1985/86: 100

1984

1985

förändring

Bil. 14

Råolja, miljoner lon

8.5

9.6

-H4

Råolja, miljarder kr.

14.7

17.5

■ +19

Raffinerade oljeprodukter,

miljoner ton

5,3

5,6

+ 5

Raffinerade oljeprodukter.

miljarder kr.

10,5

11,5

-1- 9

Totalt råolja och raffinerade

oljeprodukter, miljoner ton

13.8

15,2

+ 10

Totalt råolja och raffinerade

oljeprodukter, miljarder kr.

25,2

29,0

+ 15

./. Export, miljarder kr.

8,4

7,7

- 8

Summa nettoimport, miljarder kr.

16,8

21,3

-(-27

Hur den slutliga användningen av oljeprodukter (inkl. insats i el- och fiärrvärmeproduktion) har ulvecklals mellan åren 1984 och 1985 framgår av följande tabell. Tabellen visar också statens energiverks prognos för år 1986, uttryckt i lusental kubikmeter där inte annat särskilt anges.

1984

1985 Prel.

1986 Prognos

Bensin

5026

5 032

5061

Lättoljor

744

717

732

Diesel

2 312

2434

2 393

Eol

4429

4 570

3 826

Eo2-5

5 202

5 352

4 103

Gasol

(1000 ton)

185

191

193

Naturgas

(milj.m')

-

95

250

Källa: Statens energiverk, kortlidsprognos november 1985

Under åren 1984 och 1985 har konkurrensen om marknadsandelar varit hård mellan oljebolagen i Sverige. Följande tabell visar oljebolagens marknadsandelar år 1984 och första halvåret 1985.

Molorbensin

Dieselbrännolja

Eol

Eo2-5

l:a halv-

l:a halv-

l:a halv-

l:a halv-

Företag

1984

året 1985

1984

året 1985

1984

året 1985

1984

året 1985

ARA/JET

3,1

3,2

2.3

3,0

15.7

17,0

5,8

5,0

BP

13,5

13,6

14,8

14.3

7,7

7,8

15,4

17,0

Esso

12,3

12,7

11,5

12,7

6,4

6,9

2,9

3,4

Hydro

-

1,9

-

0,5

-

6,1

-

0,2

K PS

11,3

11,7

10,1

12.7

8,5

8,1

—

—

Mobil

4,5

3,2

1,0

0,5

1,1

-

0,2

-

OK

19,7

18,9

13,3

10,6

15,3

13,6

13,0

10,5

Shell

19,7

19,5

22,8

22,9

13,6

16,5

10,8

13,8

SP

3,0

2.7

10,2

10,5

11,9

9,3

14,1

12,8

Texaco

7,9

8,1

9,9

8,8

5,5

5,8

2,7

2,6

Övriga

5,0

4,5

4,1

3,5

14,3

8,9

35,1

34,7

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

43

Förhållandena på utbuds- och efterfrågesidan tyder på atl slrukluran-     Prop. 1985/86: 100 passningen på den svenska oljemarknaden kan förväntas fortgå. Hittills     Bil. 14 har omstruktureringen framför alll skett genom att etablerade bolag har köpts upp av nya intressenter på den svenska marknaden. Anlalet aktörer har däremot inte påtagligt förändrats.

Etl genomgående drag i de oljepolitiska målen, som riksdagen har beslulat om, är strävan all irygga en säker tillförsel av olja lill rimliga priser. Som jag ser det är del, för all dessa mål skall kunna nås, angeläget att aktörerna på oljemarknaden arbelar efter sunda affärsmässiga principer. Del är också väsentligt att anlägga ett långsiktigt perspektiv på oljefrågorna. Även om situationen i dag kan ge en känsla av säkerhet, vet vi alt läget snabbt kan ändras.

Det samgående som nu genomförs mellan det statliga Svenska Pelro-leum AB och del kooperativt ägda OK i det nya bolaget OK Petroleum AB, där även finska Nesle avses bli delägare, ligger i linje med de oljepoli-tiska målsättningarna. Enligt min uppfattning bör det nya bolaget ha myckel goda förutsättningar all fillgodose konsumenternas berättigade krav på en säker tillgång på olika oljeprodukter lill rimliga priser. Jag avser alt i en sårskild proposition i vår återkomma till de hår redovisade oljebolagsfrågorna.

Importen av ångkol, dvs. kol för energiändamål, uppgick underår 1984 lill 2,2 miljoner lon, medan förbrukningen uppgick till 1,9 miljoner. Huvuddelen förbrukades i värme- och kraftvärmeverk och inom industrin. En mindre del användes i handelsträdgårdar. Därutöver förbrukades i industriella processer 1,6 miljoner ton kokskol och 0,3 miljon ton koks.

Reintroduktionen av kol i Sverige sker med iakttagande av långtgående miljökrav och med en sådan styrning atl kolanvändningen hålls på lägsia möjliga nivå.

Ångkolanvändningen under innevarande och följande år uppskattas av energiverkel lill (miljoner ton/år):

1985                  1986                  1990

2,5                     2,7                     knappt 3

Beträffande kolanvändningens utveckling vill jag peka på alt riksdagen år 1981 förordade en kolanvändningsnivå om 4-6 miljoner ton/år mot slutet av 1980-talel. Jag ser med tUlfredsställelse atl kolanvändningen nu ser ut att kunna begränsas till knappt 3 miljoner ton år 1990. Detta är helt i linje med regeringens energipolifik.

Viss import av ångkol från Sydafrika har tidigare förekommit (ca 1 % av ängkolsimporten). Efter diskussioner mellan mig och landets kolimportörer har importörerna uttalat att kolimport från Sydafrika inte skall förekomma.

Tillgången på uran på världsmarknaden är f. n. mycket god och priserna
är låga. I synnerhet gäller detta priserna på den s. k. spotmarknaden för
uran, där priserna är nere i ca 50% av priserna enligt fasla kontrakt.
Uranköpen sker normalt till största delen enligt fasta kontrakt från främst
Kanada, Australien, Frankrike (ursprungsländer Niger och Gabon) och
Förenta staterna. Kraftföretagen försöker nu så långt möjligt utnyttja de           44

låga spotmarknadspriserna för alt få så låga kostnader för uranförsörjning-     Prop. 1985/86: 100
en som möjligt.                                                             Bil. 14

Impori av uran med ursprung från Sydafrika eller Namibia förekommer inte.

Beträffande naturgas inhämtade regeringen hösten 1983 riksdagens bemyndigande all godkänna etl konsortialavtal jämte prolokoll mellan stålen, Malmö kommun, Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft Aktiebolag angående det s. k. Sydgasprojektet (prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125). Enligt avtalet irädde staten in som hälftendelägare i Sydgas AB.

Projeklel avser dels import av upp lill 440 miljoner m' nalurgas per år från den danska delen av Nordsjön till Sverige under perioden 1985-2003, dels Iransilering av gas via del danska naturgasnätet. Ledningssystemet är dimensionerat så all en åriig överföring av 2000 miljoner m- är möjlig. Sydgasprojektet invigdes officiellt i juni 1985. Parallellt med arbetet att fullfölja uppgifterna inom Sydgasprojektet har Swedegas AB - som är helägt av statens vatténfallsverk och ansvarigt för tillförseln av naturgas i Sverige - kartlagt och analyseral nya marknader för nalurgas i Sverige. 1 första hand gäller della en utvidgning av Sydgasprojektet mot Halmslad och vidare mot Göteborgsregionen.

I en skrivelse till regeringen den 27 mars 1985 hemställde statens vatténfallsverk atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medge verket att teckna borgen för lån som Swedegas tar upp för att finansiera en utbyggnad av en stamledning från Hasslarp till Göleborg via Halmstad. Regeringen har den 28 november 1985, i avvaktan på att förhandlingar som berör projektet skall kunna slutföras, beslulat alt vattenfaUsverket får teckna borgen för ytterligare 100 milj. kr. i upplåning för Swedegas AB. Jag avser all senare ålerkomma lill regeringen i denna fråga.

En rad åtgärder av administrativ och ekonomisk karaktär har vidtagits under de senasle åren för alt öka användningen av inhemska bränslen. Motiven för dessa åtgärder har varit dels del aktuella behovet, alt Sverige snabbt skall komma ur det starka oljeberoendet, dels del mer långsiktiga intresset att omställningen av energisystemet skall ske på ell sätt som stärker bytesbalansen och ger långsiktiga industri- och regionalpohtiska effekter.

Direkl ekonomiskl stöd utgår f. n. via de särskilda investeringsstöden, stödet för oljeersättande åtgärder och det regionalpolitiska stödet. Som etl resultat av de senaste årens satsningar har användningen av torv, trädbränslen och avfall ökat stadigt. År 1984 användes 58 TWh inhemska bränslen inkl. skogsindustrins bark och lutar.

En förutsättning för att avfall skall kunna användas som energiråvara är all förbränningen kan ske på elt miljömässigt acceptabelt säll. Statens energiverk och statens naturvårdsverk utreder f. n. energitekniska fömtsättningar för förbränning av avfall saml vilka ulsläppskrav som bör gälla vid förbränningen.

Regeringen har under år 1985 lämnat oljeersättningsstöd och lokali
seringsstöd till ett torvbränsleprojekt i Härjedalen som skall leverera
bränsle till kraflvärmeverkel i Uppsala. Projektet skapar ca 200 arbetslill-    45

fallen i Härjedalen. Statligt oljeersättningsstöd har vidare lämnats till ett     Prop. 1985/86: 100 annal slörre projeki som innebär demonstration av ny lorvieknik som är     Bil. 14 mindre väderberoende än de metoder som nu används. Delta projekt genomförs i samarbete mellan statens vatténfallsverk, ASEA STAL AB. AB Hägglund & Söner och Jönköpings kommun.

Statens energiverk genomför f. n. en torvmarksinventering i syfte atl öka kunskaperna i fråga om torvmarkernas förulsäliningar för energiproduktion.

Belräffande alternativa drivmedel har genom riksdagens beslul år 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 14, NU 33, rskr 280) lagts fast en plan för alternativa drivmedel. I 1985 års energiproposition aviserades som en följd av della en särskild parlamentarisk kommitté för atl närmare studera förul-såtlningarna för ökad användning av alternativa drivmedel. Regeringen bemyndigade mig våren 1985 atl tillkalla en sådan kommilté.

Kommittén har antagit namnet motoralkoholkommitlén (I 1985:02). Kommittén skall enligt direktiven (Dir. 1985: 14) utreda dels möjligheterna till låginblandning av motoralkoholer i drivmedel, dels möjlighelerna att på längre sikl använda ett alternativt drivmedel som bränsle. Kommittén skall vidare bedöma de ekonomiska förutsättningarna för produktion av alternativa drivmedel ur inhemska råvaror. Förutsättningarna för användning av energigrödor för andra ändamål inom energiområdet ån produklion av motoralkoholer skall också övervägas av kommitlén.

Etanol ur spannmål för användning som drivmedel framställs f. n. vid en prototyp- och demonstrationsanläggning i Lidköping. Anläggningen, som logs i drift år 1983, har en produktionskapacitet av 6600 m' etanol per år. Etanolen används som inblandning i bensin som distribueras av OK inom Stockholmsområdet. För egen del anserjag att det från energi- och bered-skapspolitisk utgångspunkt är angeläget att snarast klariägga de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att framställa etanol gmndad på spannmål i en fullskaleanläggning. Mot denna bakgrund avser jag inom kort hemställa all regeringen ger motoralkoholkommitlén tilläggsdirektiv att med förtur behandla denna fråga. För alt läcka de anspråk på slaten som kommitténs förslag kan komma alt ställa har 15 milj. kr. anvisats på industridepartementets huvudtitel under anslaget E20. Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1986/87. Det torde vara av intresse för industrin och andra näringar all finansiellt medverka i en fullskaleanläggning.

Jag har i denna fråga samrått med cheferna för försvars- och jordbruksdepartementen.

Statens energiverk har i september 1985 lämnat en lägesrapport angående alternativa drivmedel. Energiverket avser att närmare redovisa arbetet med planen för alternativa drivmedel i början av år 1986.

Elförsörjning

Elproduktionen inom landet uppgick under år 1984 enligt preliminära upp
gifter fill 120 TWh (netto). Av dessa ulgjorde 67 TWh vattenkraft och nära
49 TWh kärnkraft. I moltrycksanläggningar producerades 4 TWh. Vinter-    46

halvårel 1984-1985 kännetecknades av en varm höst med omslag till en Prop. 1985/86: 100 mycket kall vinter omedelbart efter årsskiftet. Delta gav utslag i ell slarkl Bil. 14 stegrat elbehov. Tillgången på vatten i vattenmagasinen har varil mycket god med undanlag för en kort period under våren 1985, dä magasinsnivåerna sjönk djupt beroende på försenad vårflod. Stora regnmängder under sensommaren och hösten 1985 har medfört att vattenmagasinen åter är väl fyllda. Kärnkraften har fungerat väl och visat en högre tillgänglighet än vad som ingick i planeringsförutsättningarna. Två kärnkraftblock. Forsmark 3 och Oskarshamn III med en sammanlagd produktionförmåga om ca 13 TWh per år, har fasats in på nätet och tagits i kommersiell drift under år 1985.

Sammantaget innebär denna utveckling en ökad elproduktion under år 1985. Under tolvmånadersperioden fr.o.m. oktober 1984 t.o.m. seplember 1985 uppgick elproduktionen inom landet lill närmare 129 TWh. Av dessa svarade vattenkraft för 71,5 TWh, kärnkraft för drygl 51 TWh och konventionell värmekraft (huvudsakligen mottryck) för 6 TWh. Det bör noteras att vattenkraften f. n. är utbyggd så atl den under medelvatlenår kan producera närmare 63 TWh.

Från energipolitisk synpunkt är det angeläget alt förutsättningar skapas för att kunna utnyttja kraftvärme, bl.a. inför kärnkraftsavvecklingen. Planeringsfömtsättningarna för kraftvärme har emellertid ändrats avsevärt på senare tid. Delta beror på atl värmebehoven i fjärrvärmesyslemen inte ökar så myckel som tidigare har beräknals, samiidigt som värmeproduktionen blivit alltmera differentierad. Del är därför viktigt atl noga följa de potentiella mottrycksunderlagens ulveckling. Samtidigt är ny teknik för olika former av småskalig kraftvärme under utveckling.

Statens energiverk har mot denna bakgrund fått i uppdrag atl årligen redovisa utvecklingen av industriellt mottryck och kraftvärme i landet saml atl inledningsvis göra en särskild utredning av underlaget för kraft-värmeproduktion i landel. Resultatet av den särskilda utredningen skall redovisas senast den 20 februari 1986.

Även inom kraftindustrin pågår f. n. vissa undersökningar av potentialen för kraftvärmeproduklion.

Enligt riksdagens energipoliliska beslul våren 1985 kan frågan om fortsall vattenkraftsutbyggnad ses i två perspektiv. På kort sikl gäller del alt säkerslälla att gällande utbyggnadsmål om 66 TWh/år uppnås. På lång sikt gäller del atl klarlägga vattenkraftens roll i samband med kärnkraftens avveckling. I syfte atl uppnå utbyggnadsmålet har riksdagen lagt fast en plan för fortsatt vatlenkraflsutbyggnad (prop. 1983/84:160, BoU 25, rskr 364).

Riksdagens beslut med anledning av 1985 års energiproposition innebär
att det finns anledning atl ytterligare överväga frågan om vattenkraftens
långsiktiga roll i energisystemet utöver gällande utbyggnadsmål. Enligt
beslulel saknas dock skäl att genomföra studier avseende de fyra om
byggda huvudälvarna. Enligt riksdagens beslul skall de outbyggda huvud-
älvarna inte byggas ut. Några ytterligare överväganden beträffande dem
bör därför inte göras. Däremoi bör studier kunna göras beträffande övriga
enligt den fysiska riksplaneringen skyddade älvsträckor och hillills out-              47

byggda älvar. Sådana studier borde verksamt kunna bidra lill alt ytterligare     Prop. 1985/86: 100
klarhet skapas om vattenkraftens roll i energipolitiken.          Bil. 14

Som elt led i genomförandet av planen för vattenkraftsutbyggnad har överläggningar skett med berörda parter. Det gäller bl.a. myndigheter, kraftföretag och organisationer samt tillverkande företag. I anslutning härtill har en arbetsgrupp inom regeringskansliet utarbetat promemorian (Ds 1 1985:5) Genomförande av planen för valtenkraftsutbyggnad. Promemorian redovisar olika åtgärder för att genomföra en ulbyggnad i enlighel med planen. Ett av förslagen i promemorian kräver ställningstagande av riksdagen. Jag återkommer i det följande till denna fråga under rubriken Genomförande av planen för vattenkraftsutbyggnad.

När del gäller säkerheten vid landets kraftverksdammar m. m. bemyndigade regeringen mig i oktober 1985 alt tillkalla en särskild utredare för alt närmare kartlägga behovel av ätgärder för att minska risken för och effekterna av översvämningar (Dir. 1985:47). Bakgrunden till ulredningen är de översvämningar som skedde i Kopparbergs och Gävleborgs län under hösten 1985. Till utredarens uppgifter hör alt bedöma behovet av kompletterande ålgärder vid landels dammar och kraftverk saml all undersöka om det krävs ett bällre prognosmaierial för all förebygga sådana händelser. Vidare ingår atl bedöma möjlighelerna alt förhindra dammras, översvämningar elc. genom utförande av vissa kompletterande vattenanläggningar. Även förutsättningarna att bygga ul små vattenkraftverk vid äldre övergivna dammar skall studeras av utredaren. Behovet av kompletterande lagstiftning skall också övervägas. Resultatet av utredarens arbete skall redovisas senasi den 1 september 1986.

Under år 1985 har beslul fallals om nya likströmsförbindelser lill Danmark/Jylland, Finland och Golland. Förbindelserna lill Jylland och Finland ingår i den handlingsplan för ekonomisk ulveckling och full sysselsättning som fastställdes i mars 1985 av Nordiska rådet. Förbindelsen till Gotland medför att driftsäkerheten på Gotland blir jämförbar med den på fastlandet.

Sommaren 1985 gav regeringen valtenfallsverket tillstånd all bygga och driva en 400 kV-ledning från Ramsele kraftstation i Sollefteå kommun till Midskogs kraftstation i Ragunda kommun.

Frågan om eventuella hälsorisker i samband med elektriska och magnetiska fält från kraftledningar har förekommit i den allmänna debatten. Jag har därför vid två tillfällen under sommaren 1985 haft överläggningar med representanter för ett trettiotal myndigheter, institutioner och berörda fackliga organisationer för att få forskningslägel allsidigt belyst. Del framkom alt en prioritering av fortsatia forskningsinsatser är angelägen. Statens energiverk har därför fått i uppdrag att lämna förslag till lämplig fortsatt forskningsinriktning samt atl årligen särskill redovisa vad som kommit fram på della område.

Värmeförsörjning

Värmeförsörjningen har en betydelsefull roll i strategin för kärnkraftens

avveckling. Orsaken till detla är de goda förutsättningar för energihushåll- 48

ning och oljeersällning med inhemska energislag som här finns saml möj-     Prop. 1985/86: 100 ligheterna till etl effektivt energiutnyttjande genom kraftvärmeproduklion.     Bil. 14 Fjärrvärmen som är strategisk i della sammanhang har under det senasle decenniet byggts ul i snabb takt. Fjärrvärmen svarar i dag för ca 25% av uppvärmningen i landel.

Oljeersättningen inom fjärrvärmeområdet har gått mycket snabbt och år 1984 svarade oljan för endasl 34% av Qärrvärmeproduklionen mot 52% år 1983. Genom alt anlägga fjärrvärmeledningar som kopplar ihop olika delar av näten kan oljeersällningen öka samiidigt som förutsättningarna för kraft värmeproduktion förbättras. I och med 1985 års energipolitiska beslut kan direkl ekonomiskt stöd lämnas till invesleringar i sådana ledningar.

I blockcentraler, dvs. anläggningar för produktion av värme som försörjer mer än en byggnad och inte drivs som Qärrvärmerörelse, har en molsvarande oljeersättning ännu inle kommit till stånd. Statens energiverk genomför f. n. på regeringens uppdrag en utredning av värmeförsörjningssystemens situation. I uppdraget ingår bl. a. alt uireda möjlighelerna till en ökad oljeersättning i blockcentralerna.

Ett hinder i detla sammanhang är osäkerheten vid upphandling av värmeteknisk utrustning hos framför allt de mindre värmeverken och förvaltarna av byggnader. För att stärka beställarfunktionen har därför elt särskilt organ för samordnad upphandling. Svenska värmeverkens ekonomiska förening (VÄRMEK), bildats på initiativ av regeringen.

Övergången från oljeeldning lill el för enskUd uppvärmning i småhus fortsäiter. I böijan av år 1985 fanns möjlighet atl använda el för uppvärmning i ca 67% av småhusen mot endasl 55% år 1983. 1 huvudsak har olja ersatts med el och ved i kombipannor och värmepumpar.

Den tolala användningen av el för uppvärmning av småhus uppskattas för år 1984 till ca 16 TWh, varav knappt hälften utgörs av direklverkande elvärme. Ulvecklingen avseende användningen av direklverkande elvärme analyseras f. n. av utredniiin om el och inhemska bränslen.

Introduktionen av värmcpui,.,:-.i lortsäller och det lolala antalet värmepumpar för enskild uppvärmning i landel uppskattas vid slutet av år 1985 till mellan 110000 och 120000. Härigenom har en energibesparing på över 4 TWh/år uppstått.

För all på sikl även kunna möjliggöra en marknadselablering av solvärme lämnas statliga bidrag med högsl 50% fill investeringar i solvärmeanläggningar ingående i mindre syslem.

Försörjningsberedskapen

Målen för och inriklningen av försöriningsberedskapen inför kriser och
krig har lagts fast av statsmakterna i 1982 års försvarsbeslut (prop.
1981/82:102, FöU 18, rskr 374). Inom del ekonomiska försvaret skall de
åtgärder som syftar till att trygga den försörjning som år viktig för indivi
dens överlevnad och samhällets funktion i en avspärrnings- och krigssitua
tion prioriteras. Värme utgör ett av de områden för vilka försörjningsför
mågan i första hand skall säkerställas.
Försörjningsförmågan beror i allt väsenfiigl på samhällets egen förmåga      49

4    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 14

till anpassning och omställning i olika krissituationer. Redan i fred måste     Prop. 1985/86: 100 emellertid vissa kompletterande åtgärder vidtas för atl samhällsresurserna     Bil. 14 skall kunna utnytfias effeklivt i en krissituation. Det är sådana åtgärder som sammanfattas i begreppet ekonomiskt försvar.

Verksamheten inom det ekonomiska försvaret är indelad i elt antal försörjningsområden, s. k. program. Chefen för försvarsdepartementet har tidigare i dag givit en sammanfattande redogörelse för del ekonomiska försvaret. Under industridepariementets huvudtitel behandlas programmel Energi.

Nu löpande program för lagring av olja och kol reglerar de mängder olja och kol som skall hållas i lager i händelse av fredskris, avspärrning och krig t.o.m. lagringsårel 1986/87. Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift atl klarlägga hur försörjningsberedskapen inför krissituationer skall säkras under programperioden 1987/88-1991/92. Utredaren skall enligt sina direktiv (Dir. 1985:48) bl. a. göra en översyn av beredskapslagrens storiek för den kommande lagringsperioden och i samband härmed överväga olika former att upprätthålla försörjningsberedskapen på bränsle- och drivmedelsområdet, l.ex. hur omslällbarheten till inhemska bränslen och el kan beaktas när lagringsskyldigheten fastställs. Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 15 augusti 1986.

För atl säkra en uthållig försörjning med Qärrvärme har projektering för ombyggnad till inhemskt bränsle genomförls för flertalet av de fjärrvärmesystem som bedömts komma att i framliden basera värmeproduktionen på olja, kol, importbaserad spillvärme och elenergi.

Risken för bl.a. sabotage medför att ökad uppmärksamhet bör ägnas möjligheten all överföra och distribuera elkraft vid avbrott på ledningssystemen samt att öka funktionssäkerheten vid större lokala anläggningar för kommunalteknisk försörjning och värmeproducerande anläggningar. I detta syfte pågår operativa studier för kraftförsöriningen.

Överstyrelsen för ekonomiskl försvar, statens energiverk och socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag, envar inom sitt område, att bedöma behov och finansiering av reserv- och skyddsanordningar för den kommunaltekniska försörjningen, att utreda behov av åtgärder för atl förebygga elavbrott samt all genomföra en inventering av reservkraft på sjukhus.

Fr.o.m. den 1 januari 1986 skall den regularbensin som importeras till eller tillverkas i Sverige vara blyfri. I samband med detta kommer ett utbyte atl göras från blyad till blyfri bensin i beredskapslagren av bensin, de s.k. tvångslagren. Svenska Petroleum Institutet har i en skrivelse lill regeringen närmare redogjort för tillvägagångssätt och konsekvenser vid bensinbytet. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har medgivit oljeföretagen befrielse från lagringsskyldigheten för motorbensin avseende de volymer och tidsperioder som är påkallade av bytet från blyad till blyfri regularbensin.

Jag återkommer i del följande, under mbriken Försörjningsberedskapen avseende naturgas, tUl mina överväganden i dessa frågor.

50

Kärnsäkerhet                                                                Prop. 1985/86: 100

Statens kämkraffinspeklion har under år 1985 liksom fidigare år givit ut kvartalsrapporter över driften i de svenska kärnkraftverken. I rapporterna redovisas driflförhållanden, tillgänglighet och sådana driftstörningar som inspektionen har bedömt som väsentliga från främsl säkerhetssynpunkt. Inga allvarliga störningar i driften av belydelse för säkerheten har inträffat i de svenska kärntekniska anläggningarna under den senasi redovisade perioden.

För Barsebäck I och 2 har säkerhelsgranskning (ÅSAR) genomförls och redovisats för regeringen. Säkerhetsgranskning har även genomförts för Ringhals 1 och 2 under år 1985. Anläggningen för filtrerad Iryckavlaslning (FILTRA), som har uppförts vid Barsebäcks kraftstation för atl lindra konsekvenserna av svåra haverier, togs i drift under hösten 1985.

Regeringen lämnade den 17 oktober 1985 Sydsvenska Värmekrafl AB tillstånd att höja den termiska effekten vid reaktorerna Barsebäck I och Barsebäck 2 från I 700 MW till I 800 MW. För Oskarshamn II har ett motsvarande tillstånd att höja effekten lämnats under år 1982.

De lokala säkerhelsnämnderna vid de fyra kärnkraftverken, som bl.a. har till uppgift att ge lokal informalion om drifts- och säkerhetsfrågor vid kärnkraftverket på orten, har lämnat redogörelser för verksamhelsårel 1984/85 till regeringen.

Den svensk-danska kommitté, som tillsattes år 1982 för att bl.a. belysa säkerheten vid Barsebäcksverket med hänsyn till verkets läge nära Danmark och den danska huvudstaden, överlämnade sin rapport i mars 1985 till den svenska och den danska regeringen. Som etl resultat av kommilléns arbeie har ett avtal om informationsutbyte m. m. rörande Barsebäcksverket tecknats mellan de båda regeringarna.

En samrådsnämnd för kärnavfallsfrågor har inrättats gemensamt för statens slrålskyddsinslitul, statens kämkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd. Samrådsnämnden skall sörja för informationsutbyte mellan de nämnda myndigheterna i frågor om deras forskningsverksamhet rörande kärnavfallshanlering och avveckling av kärntekniska anläggningar. Vidare skall nämnden på begäran lämna råd vid myndigheternas beredning av ärenden på detta område.

Under år 1985 har del centrala lagret för använt kärnbränsle (CLAB) tagits i drifl.

Under hösten 1986 skall kraftreaklorinnehavarna lämna in ett program för forskning, utveckling och övriga åtgärder för att ta om hand använt kärnbränsle och avveckla anläggningar inom kärnkraftsprogrammel. Regeringen har den 12 december 1985 meddelat föreskrifter för granskningen av detta program. I dessa berörs även ansvars- och informationsfrågor vid genomförandet av provborrningar och platsundersökningar.

Fonden för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle om
fattade vid utgången av år 1985 ca 2,8 miljarder kronor. Jag avser att
återkomma till regeringen under våren 1986 med en proposition om vissa
ändringar i finansieringssystemet i vad avser de fonderade medlens förvalt-
mng.

Internationellt energisamarbete                                        Prop. 1985/86:100

De nordiska energiministrarna har bl.a. på svenskl initiativ under hösten 1985 utarbetat en plan för det nordiska samarbetet på energiområdet under perioden 1986-1988. Planen skall behandlas vid Nordiska rådets session i mars 1986.

Planen innebär en utvidgning och en utveckling av det hittillsvarande samarbetet. Den bygger också vidare på de nordiska finansministrarnas handlingsplan för ekonomisk ulveckling och full sysselsättning. Huvudområdena i samarbetsplanen är Norden som hemmamarknad, miljö och energi, gemensamma exportsatsningar och information.

Mot bakgrund av finansministrarnas handlingsplan planerar energiministrarna all under år 1986 utvärdera möjligheterna atl etablera Norden som hemmamarknad på energiulruslningsområdet. En undersökning om möjligheterna till ett intensifierat nordiskt samarbete om olika åtgärder för atl minska miljöproblemen på energiområdet planeras också under år 1986. Elt förstärkt nordiskt uppträdande gentemot tredje land ingår vidare i planen för samarbetet inom området miljö och energi. Ett samarbete med exportmyndigheterna om gemensamma nordiska exportanslrängningar på nya marknader har redan inletls. I detta sammanhang nämns också ett fortsatt samarbete på energibiständsområdet, särskilt vad gäller introduktion av nya och förnybara energikällor. En förstärkning av insalserna på information om såväl pågående energisamarbete och uppnådda resultat som mera generellt inriktad energiinformation planeras.

Inom energiforskningsområdet har under hösten 1985 ett program lagts fast för samarbete inom områdena oljegeologi, oljeteknologi, fasla bränslen, bioenergi och Qärrvärme. Programmet, som för år 1986 är kostnadsberäknat till ca 10 miljoner norska kronor, skall pågå i tre år med en möjlighet till förlängning i ytterligare två år.

Det pågående samarbetet inom områdena energiplanering, energihushållning, olja och gas, kol, el och förnybar energi skall enligt planen byggas ut.

Del nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA) bedriver samarbete om säkerhetsforskning inom energiproduklionsområdet, särskill vad gäller kärnenergi. Under år 1985 har ett nylt program för nordiskl projektsamarbete inom kärnsäkerhelsområdel under åren 1985-1989 inletts.

Inom det internationella energiorganet lEA höUs elt ministermöte ijuli 1985, då planerna för organisationens arbeie under de närmasle åren lades fasl. Ministrarna betonade atl det trots sjunkande oljepriser och god tUlgång på energi är angeläget att fortsätta arbetet med oljeersättning och energihushållning. Gör man inte det är risken stor att det blir en ny knapphetssituation - med ökande energipriser - under 1990-talet.

Miljöfrågorna har efler bl.a. svenskt agerande fått en mera framträdande plats än lidigare i organisationens arbetsprogram. Sverige bidrog vidare till atl frågor om energihushållning och förnybara energikällor framhävdes i diskussionerna. Vidare underströks betydelsen av atl slå vakt om lEA som en energipolitisk organisation och av atl beakta alla medlemsländers

52

ställning och fömlsältningar vid utformningen av energipolitiken. lEA     Prop. 1985/86: 100
skall slutligen intensUlera kontakterna med icke-medlemsländerna.         Bil. 14

Verksamheten inom FN:s internationella atomenergiorgan lAEA har som tidigare varil inriktad på kärnenergisamarbete inom en stor krets av länder. Organet arbetar bl.a. fram internationella riktlinjer på kärnsäkerhetsområdet och svarar för den intemationella kontrollen av klyvbart material (safeguard). Under år 1985 har Sverige bidragit med en utbildning i inspektion av bränslefabriker för IAEA:s safeguardinspektörer. Genom 1985 års konferens för granskning av tillämpningen av fördraget om ickespridning av kärnvapen har IAEA:s roll som kontrollorgan inom kärnenergiområdet förstärkts. Vid denna granskningskonferens har Sverige, liksom vid lAEA:s två senaste generalkonferenser, fört fram krav på separation mellan den civila och den militära kärnenergiverksamheten samt heltäckande kontroll av den civila kärnenergiverksamhelen inom kärnvapensla-lerna. Vissa framgångar på dessa punkter kan noteras i sluldeklaralionen från granskningskonferensen. Från svensk sida fortsätter arbelel med dessa frågor bl. a. genom aktivt arbeie i IAEA:s styrelse för att förslärka och effektivisera IAEA:s safeguardverksamhel.

Sverige deltar också i arbetet inom OECD:s kärnenergiorgan NEA som är ett forum för expertsamarbete i fråga om kärnsäkerhet, strålskydd, avfallshantering och studier av kärnbränslecykeln m.m. NEA har under hösten 1985 tillsammans med lEA hållit en konferens om kärnkraftens framtidsutsikter. Resultaten därifrån avses ligga till grund för föreslående diskussioner om resp. organs fortsalla arbelsinriktning inom kärnenergiområdel.

Även i del bilaterala samarbetet med olika länder har energi- och miljöfrågorna fåll ökad belydelse. Bl.a. har under år 1985 genomförts ell tyskt-svenskl seminarium om miljövänlig kolanvändning. Elt resullal av seminariet är att ett antal områden för närmare samarbete har preciserats.

Svenskt kunnande på energi- och miljöområdet skapar vidare goda möjligheter till export av bl.a. miljövänlig energiteknik. Stor uppmärksamhet ägnas åt exportfrämjande aktivUeter på energiområdet. Bl.a. inom ramen för regeringsavlal om ekonomiskl, industriellt och tekniskt samarbele med öststater och vissa utvecklingsländer har under senare år energifrågorna ägnats ökad uppmärksamhet. Swebex och Exportrådet ulgör vikfiga instmment på detta område.

Energifrågorna har blivit allt mer uppmärksammade också i det svenska biståndssamarbetet. Genom atl ställa svensk teknik, som är energisnål och miljövånlig, lill förfogande bidrar Sverige fill såväl en förbättrad energiförsörjning som en förbättrad miljö.

53

A. Industridepartementet m. m.               B-°V' '

A 1. Industridepartementet

1984/85 Utgift             38360000 1985/86 Anslag           36645000 1986/87 Förslag          37874000

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

171

36645 (31579)

-      3

-1-1229 (- 990)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 37874000 kr. Anslaget har beräknats med utgångspunkl i ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgiftema med 2%.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Industridepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 37874000 kr.

A 2. Industriråd/industriattaché

1984/85 Utgift

577000

1985/86 Anslag

717000

1986/87 Förslag

735000

Från anslaget bestrids kostnaderna för en tjänst som industriråd/indu-slriattaché vid Sveriges delegation hos OECD i Paris.

Industrirådet/induslriatlachén har till huvudsaklig uppgift atl följa arbetet inom OECD i industri- och energipolitiska frågor saml alt vara industridepartementets kontaktman gentemot OECD: s sekretariat.

Anslaget bör uppgå liU 735000 kr. för nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 735000 kr.

54

A 3. Utredningar m. m.                                     Prop. 1985/86:100

Bil. 14

1984/85 Utgift    23 344309       Reservation         6693 530

1985/86 Anslag   15 800000

1986/87 Förslag   19500000

Från anslaget bestrids kostnaderna för följande verksamheter:

-    vissa råd och delegationer m. m.,

-    den egentliga kommittéverksamheten,

-    särskilda utredningar, dvs. sådana utredningar i departementels verksamhet som medför behov att anlita konsuUer, revisionsbyråer eller annan expertis.

Med hänsyn liU den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten m. m. bör anslaget uppgå till 19,5 milj. kr. under näsla budgelår.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all fill Utredningar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 19500000 kr.

A 4. Extra utgifter

1984/85 Ulgift

2 129966

1985/86 Anslag

600000

1986/87 Förslag

600000

Reservation           788 585

Anslaget bör för nästa budgetår vara oförändrat.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 600000 kr.

A 5. Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling

Nytt

1986/87 Förslag    5 300000

Sveriges bidrag till FN: s organ för industriell utveckling (UNIDO) skall
fr. o. m. budgetåret 1986/87 belasta industridepartemenlets huvudtitel. Bi
draget beräknas till 0,66miljoner USD, molsvarande ca 5,3 milj. kr. Bidra
get har tidigare belastat tredje huvudfilelns littera B. Bidrag tiU vissa inter
nationeUa organisationer. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
utrikesdepartementet.                                                                       55

Hemställan                                                                    Prop. 1985/86: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU FN:s organ för industriell utveckling för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 5300000kr.

56

B. Industri m. m.                                             Prop. 1985/86:100

Verksamheten vid statens industriverk

Statens industriverk (SIND) är sedan den I juli 1983 central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri och hantverk samt för del regionälpolitiska stödet till näringslivet. Industriverket kan även la upp frågor som inle direkt hänför sig till nämnda näringar men ändå är av belydelse för dessa från industri- och regionaipolitisk synpunkt.

Industriverket utövar statens huvudmannaansvar för den regionala utvecklingsfonden i vaije län och svarar för service lill fonderna i frågor med anknytning lill statens näringspolitik.

Huvuduppgifterna för industriverket är dels atl främja industrins omvandling och lillvåxl genom utredningsverksamhet, industripolitiskt stöd och företagsulvecklande insalser dels all bidra till en balanserad regional utveckling genom regionalpolitiskt finansiellt företagsstöd och särskilda insatser i anslulning härtill.

Industriverket handlägger dessulom vissa ärenden om investeringsfonder m. m.

Vidare skall verket svara för medelsförvaltning och personaladministration samt lämna det biträde i övrigl som behövs för verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor och sprängämnesinspeklionen.

Inom energiområdet svarar industriverket, som sekloransvarig myndighet för industrins energianvändning, bl.a. för utredningar rörande industrins energianvändning saml rådgivning till små och medelstora företag i frågor rörande energihushållning.

Verkel får utföra uppdrag för annan. För uppdrag ål annan än regeringen skall ersättning tas ut.

Vid avgörandet av ärenden som gäller statligt stöd lill enskilda förelag skall industriverket beakta Sveriges internationella förpliktelser.

Industriverket leds av en styrelse. Chef för industriverket är generaldirektören. Inom verkel finns fem enheler: en för utredningsverksamhet, en för industriell omvandling och tillväxt, en för regional utveckling och finansiellt slöd, en för småföretagsutveckling och en för administration. Inom verket finns också ett planerings- och informationssekretariat. En regionaipolitisk nämnd är knuten lill verkel.

Verksamheten vid industriverket är indelad i huvudprogrammen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt. Regional utveckling och Småföretagsutveckling.

Ram för vissa anslag vid statens industriverk

För atl underlätta verksamhetsplaneringen vid industriverket för treårs
perioden 1984/85-1986/87 har en ram faslslållls för vissa anslag för verk
samheten under treårsperioden. Av ramen återstår för budgetåret 1986/87
228 milj. kr. utöver de medel som inte har disponerats under budgeiåren
1984/85 och 1985/86 (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr 379) och omfattar
följande anslag:                                                                                                    57

-B   1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader                       Prop. 1985/86:100

-B   2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet                       Bil. 14

-Bil. Branschfrämjande åtgärder - B 12. Småföretagsutveckling.

Jag kommer vid min anmälan av anslagen B II. Branschfrämjande åtgärder och B 12. Småföretagsutveckling atl föreslå en minskning av anslagen. Detla kommer atl innebära en nedskärning av ramen för budgetåret 1986/87 med 16 milj. kr. från 228 milj. kr. lill 212 milj. kr.

Den närmare fördelningen av rambeloppel för budgetåret 1986/87 på de olika anslagen framgår av följande tabell.

Fördelningen av ramen på berörda anslag

Anslag                                                                     Förslag 1986/87

(1 000-lal kr.)

Statens industriverk: Förvaltningskostnader         47 587

Statens industriverk: Utredningsverksamhet          4 500

Branschfrämjande ätgärder                                    16638

Småföretagsutveckling                                        143 275

Summa       212000

B 1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader

1984/85 Utgift       46402988

1985/86 Anslag     46040000

1986/87 Förslag    47587000

Anslaget fördelas fr. o. m. budgetåret 1984/85 på fyra program, nämligen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt. Regional utveckling samt Småföretagsutveckling. I följande tabell anges för riksdagens information en uppskattning av hur förvaltningskostnaderna kan komma all fördelas mellan de olika programmen för budgelårel 1986/87:

Huvudprogram                                                         Förslag 1986/87

(1 000-lal kr.)

1. Utredningsverksamhet                                     11 563

2.   Industriell omvandling och tillväxt                      15704

3.   Regional utveckling                                           14 324

4.   Småföretagsutveckling                                        5996

Summa       47 587

Anslagsberäkningen framgår av sammanställningen.

58

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

SIND

Före-

draganden

Personal

176

-

-

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

38783000

-1-2014000

-1-1528000

(därav lönekostnader)

(31861000)

(-1-1388000)

(-1-1 194000)

Lokalkostnader

7 757000

-

-   131000

Engångsanvisning

-

-Hl 280000

-

46 540000

-1-3294000

H-l 397 000

Inkomster

Medel som tillförs anslaget från anslaget E4. Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi

Nettoutgift kr.

500000

- 500000

-   150000

500000

- 500000

-   150000

46040000

-1-3794000

-1-1547000

Statens industriverk

Statens industriverk föreslår i sin anslagsframslällning bl. a. följande:

1. Huvudförslag 48 304000 kr.

2.    Pris- och löneomräkning -f 2500000 kr.

3.    Industriverket fick hösten 1983 ansvaret för drtflen och ulvecklingen av länsplaneringens prognos- och informationssystem (UMDAC-syste-met). Verket beräknar en ökning av medelsbehovet för budgetåret 1986/87 med 250000 kr. Ökningen hänförs till underhåll och utveckling av systemet.

4.    Regeringen beslutade i juni 1985 atl ett ADB-system för stödformer inom statens industriverks ansvarsområde skall införas. Industriverket beräknar kostnaderna för systemutformningen liU 1 280000 kr. för budgetåret 1986/87. Driftstarten beräknas ske den 1 november 1986.

Föredragandens överväganden

För statens industriverk bör medel beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 1,5 % för nästa budgetår och 3,5 % åren därefter.

Chefen för industridepartementet kommer vid etl senare tillfälle, då en säkrare kostnadsberäkning föreligger, att behandla frågan belräffande medel lill del av regeringen beslutade ADB-systemet för stödformer inom statens industriverks ansvarsområde.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 47587000 kr.

59

B 2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet ™P; ''- '00

Bil. 14

1984/85 Utgift

2665195

1985/86 Anslag

4500000

1986/87 Förslag

4500000

Reservation          1834 804

Från anslaget bestrids kostnader för experter och lillfällig personal, reseersättningar saml övriga koslnader som hänger samman med utredningsverksamheten inom statens industriverks arbetsområde.

Utredningsanslaget ingår under budgetåret 1986/87 i den föreslagna ramen på 212 milj. kr. för vissa av industriverkets anslag.

I prop. 1983/84: 135 om industriell tillväxt och förnyelse beskrivs den allmänna inriktningen av utredningsverksamheten vid statens industriverk.

Utredningsverksamheten bedrivs bl.a. enligt de riktlinjer som regeringen fastställer i en årlig ulredningsplan. Ulredningsplanen, som utformas efter förslag från industriverket, bör inle binda samlliga verkels utredningsresurser ulan göra del möjligl att vissa utredningsbehov som uppkommer under året kan lillgodoses.

För innevarande budgelår gäller riktlinjer enligt regeringsbeslut den 27 juni 1985. Utredningsplanen omfattar bl. a. en grupp projeki som syftar fill att bygga upp och vidmakthålla baskunskap om industriutvecklingen såsom bransch- och storföretagsbevakning, SindData, analysinstmment och viss internationell bevakning. Vidare omfattar utredningsplanen projeki som behandlar olika aspekter av industrins funktionssätt med syfte att analysera och bedöma viktiga förändringar inom industrin saml att ge underlag för den fortsatta industripolitiken. De projeki som skall bedrivas inom detta område under budgetåret 1985/86 berör byggmaterialindustrin, sågverksindustrin, induslrinära fiänsler, verkstadsindustrin, riskkapital-frågor samt internafionaliseringsmönsler/slrategier. Slutligen omfattar utredningsplanen projekt, vilka syftar lill atl bedöma effekter och erfarenheter av den förda industri- och regionalpolitiken såsom teknikspridning, industri- och regionalpolitiskt stöd, lokal näringspolitik och statlig reglering.

Industriverket har under innevarande budgelår även fått i uppdrag all bl. a. genom företagsstudier utreda effekter av offentUg reglering.

Industriverket skall till regeringen lämna underlag fiU en ulredningsplan för budgetåret 1986/87 senasi den 15 maj 1986.

Statens industriverk

Industriverket föreslår en uppräkning med 3 % av anslaget till 4635000 kr. förbudgeiäret 1986/87, dvs. en ökning med 135000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn lill ramen för treårsperioden finns inte utrymme för någon

höjning av anslaget. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp för       60

budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 4500000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

B 3. Sprängämnesinspektionen

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1000 1000 1000

Sprängämnesinspekfionen är sedan den I juli 1981 cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden som rör explosiva och brandfariiga varor. Inspektionen skall såväl meddela föreskrifter och anvisningar beträffande sådana varor som utöva tillsyn och handlägga därmed sammanhängande ärenden.

Det övergripande syftet med inspektionens verksamhel är alt förebygga all personer och egendom kommer lill skada vid tUlverkning, förvaring och annan hantering av explosiva och brandfariiga varor.

Sprängämnesinspeklionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är sprängämnesinspeklören. Inspektionen är organiserad på fyra sektioner:

-     en sektion för föreskrifter m. m., på vilken sektion även administrativa ärenden handläggs,

-     en sektion för civila ärenden rörande explosiva varor och brandfarliga gaser,

-     en sektion för civila ärenden rörande brandfarliga välskor och

-     en sektion för militära ärenden.

Statens industriverk skall svara för sprängämnesinspeklionens medelsförvaltning och personaladministration samt lämna inspektionen det biträde i övrigl som behövs för dess verksamhel.

Inspektionens verksamhel är avgiftsfinansierad. Avgift tas ul av den som tillverkar eller importerar explosiv eller brandfarlig vara (mängdavgift) eller i vissa fall av den som projekterar eller uppför anläggning för explosiv eller brandfarlig vara (projektavgift).

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Sprängämnesinspektionen

Föredraganden

Personal

26

-

-

Stat

Utgifter

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

5629000

(4720000)

554000

-1-619000

(-F 424 000)

-1- 14000

-1-227000

(-f-227 000)

-1- 14000

Summa

6183000

-1-633000

-1-241000

Inkomsler    ■

Tillsynsverksamhet m. m.

6182000

-1-633 000

-F 241000

Nettoutgift

1000

-

-

61

Sprängämnesinspektionen                                                Prop. 1985/86: 100

Sprängämnesinspekfionen har anförtrotts viktiga uppgifter. Omfattningen av hanteringen av explosiva och brandfarliga varor är slor. Del är enligt inspektionen lillräckligl all erinra om marknaden för bensin och eldningsoljor och om försvarels hantering om sprängämnen, drivmedel m. m.

Del är därför ell angelägel samhällsintresse alt inspektionen ges sådana resurser för fortsatta insatser, alt riskerna för olyckor med person- och sakskador som följd kan minska vid hanteringen av sådana varor som del här gäller.

1. Pris- och löneomräkning saml förändringar på grund av statsmakternas
beslut m. m. uppgår enligt inspektionen till 4-347000 kr.

2.    I enlighet med regeringens besparingsdirektiv redovisar inspektionen en minskning av utgifterna med 90000 kr. under budgetåret 1986/87. Inspektionen befarar atl del gynnsamma lägel beträffande olyckor med explosiva och brandfarliga varor kan försämras om inspektionens resurser minskar. Konsekvenserna av att genomföra besparingsalternati-vel — både i etl kortare och i ell längre lidsperspektiv - är därför oacceptabla med hänsyn till de många människor som i sitt yrke dagligen måste hantera brandfarliga och explosiva varor och därmed utsätta sig för risken all komma till skada. Mol denna bakgrund hemställer inspektionen all förslaget inle skall genomföras.

3.    För atl inom rimlig lid kunna genomföra en angelägen och nödvändig översyn av gällande bestämmelser för explosiva och brandfarliga varor anser inspektionen atl det är nödvändigt alt medel anvisas för att återbesätta en vakanlsall tjänst som handläggare vid sektionen för föreskrifter m. m. (-f 200000 kr.).

4.    För att inspektionen skall kunna genomföra en tillsynsverksamhet på fältet som svarar mol de personella resurserna krävs en ökning av expensmedlen (-t-86000 kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår bör medel för sprängämnesinspektionens verksamhet beräknas med utgångspunkt i etl reducerat treårigt huvudförslag om 3%.

För all genomföra översynen av gällande bestämmelser för hantering av explosiva och brandfarliga varor har chefen för industridepartementet den 7 november 1985 fått regeringens bemyndigande all tillkalla en särskild utredare. Med utgångspunkt i sprängämnesinspektionens promemoria Brandskapande varor och de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen av denna rapport, skall utredaren i anslutning lill översynsarbetet även utarbeta regler för hanteringen av sådana ämnen som utvecklar gas vid kontakt med vatten och sådana oxiderande eller självanländande ämnen som kan medföra brand- eller explosionsrisk. Resultatet av utredarens arbete kommer att redovisas under hösten 1986.

Tjänsten som sprängämnesinspektör och chef för sprängämnesinspektionen har f.n. beteckningen e. Detta innebär alt tjänsten tUlsätts med

förordnande t. v. I likhel med vad som gäller för de flesta övriga verks-

62

chefstjänster vid centrala ämbetsverk bör äveii tjänslen som sprängämnes-     Prop. 1985/86: 100 inspektör och chef för sprängämnesinspektionen vara en ordinarie tjänst     Bil. 14 som tillsätts med förordnande för bestämd tid, dvs. med beteckningen p. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande atl inrätta en sådan Ijänsl i utbyte mot den befintliga tjänslen som sprängämnesinspeklör.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag kostnaderna för sprängämnesinspeklionens verksamhel lill 6424000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

1.   all bemyndiga regeringen all vid sprängämnesinspeklionen i utbyte mol den befintliga tjänslen som sprängämnesinspektör inrätta en ordinarie tjänsi med beleckningen p,

2.   all lill Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

B 4. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling

1984/85 Ulgift     18000000       Reservation

1985/86 Anslag   16000000

1986/87 Förslag 12000000

Från anslagei betalas bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU), som bedriver fortbildning inom främst lekniska och ekonomiska ämnen. Genom SIFU:s verksamhel sprids praktisk kunskap till mellan 22000 och 25000 förelagsledare och andra personer i bl. a. små och medelstora företag varje år.

Huvuddelen av SIFU:s administration och viss kursverksamhet är förlagd fiU Borås. En belydande del av kurserna bedrivs dock på andra platser i landel, främsl i Stockholm dit även hela elektronikavdelningen är förlagd. I båda Orterna hyr SIFU lokaler i fastigheter som förvallas av byggnadsslyrelsen.

SIFU har de senaste åren rationaliserat sin verksamhet. Antalet anstäUda har minskat med 25 % under den senaste treårsperioden. Genom fortlöpande kostnadsminskningar, en successiv ökning av antalet kursdeltagare - speciellt från större organisationer - och en marknadsanpassning av kursavgifterna har SIFU successivt höjt sin självfinansieringsgrad.

Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling

SIFU föreslår i sin anslagsframställning dels all etl stiftelsekapital tillförs
SIFU genom all fastigheten i Stockholm förs över i sfiftelsens ägo, dels att
bidrag lämnas lill verksamheten under budgetåret 1986/87 med totalt 23,5
milj. kr. Bidraget avses läcka koslnader som hänger samman med stiftel
sens speciella näringspolitiska uppgifter (7 milj. kr.), den dubbla lokalise-    63

ringen lill Stockholm och Borås m. m. (12 milj. kr.) samt kostnader för två     Prop. 1985/86: 100

uivecklingsprojekl (4,5 milj. kr.). SIFU har i olika sammanhang pekat på     Bil. 14

de negativa verkningarna av den höga hyran för Boråslokalerna, vilken

enligt stiftelsen klart överstiger marknadsnivån för likvärdiga lokaler i

Boråsregionen. Vidare framhåller SIFU vikten av all stiftelsen även i

framtiden kan disponera över Ijänstebrevsrälten för atl kunna fullgöra sin

näringspolitiska informalionsuppgifl gentemot de små företagen.

Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket (RRV) lämnade den 10 oktober 1985 en rapport över sin granskning av SIFU. RRV tar upp frågor om bl.a. SlFU:s verksamhetsinriktning, organisation och ekonomi.

Rapporten remissbehandlas f. n. Chefen för industridepartementet avser alt vid etl senare tillfälle lämna en redogörelse för rapporten och utfallet av remissbehandlingen.

Föredragandens överväganden

Det är enligt min mening positivi all SIFU har kunnat rationalisera sin verksamhel och visa ett ekonomiskl överskott av verksamheten för det senaste verksamhetsåret. Det år dock för tidigt att redan inför budgetåret 1986/87 besluta om eventuella slörre förändringar i SIFU:s organisaiion och verksamhet. RRV:s rapport och remissvaren på rapporten bör kompletteras med annat beslutsunderlag rörande företagens utbildningsbehov, de regionala utvecklingsfondernas utbildningsverksamhet m. m. Jag är inle heller beredd att nu ta ställning till SIFU:s begäran all erhålla Stockholms-fastigheten som stiftelsekapUal.

SIFU har lokaler i Borås i en fastighet som förvaltas av byggnadsstyrelsen. Hyresnivån i statliga lokaler skall om möjligt bestämmas efter marknadsmässiga villkor, men hänsyn tas också till resp. faslighels investeringskostnad. Hyran i SIFU:s lokaler i Borås ligger - bl. a. beroende på de speciallokaler som SIFU förfogar över - f. n. över den genomsnittliga hyresnivån i Boråsområdet och motsvarar i dag en belydande del av SIFU:s fasla koslnader. SIFU bör enligt min mening få förhandla om sill lokalbehov och hyran med byggnadsstyrelsen och andra tänkbara hyresvärdar i Borås. Jag räknar med att detta bör kunna leda lill lägre hyreskostnader för SIFU och därmed mindre behov av statsbidrag i framtiden. Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

Med hänsyn lill bl.a. SIFU:s möjligheter atl minska sina koslnader för lokaler m. m. förordar jag atl anslaget lUl SIFU beräknas till 12 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag tUl Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling för
budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 12000000 kr.    64

3 5. Främjande av hemslöjden

4528000 4713000 5 886000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Nämnden för hemslöjdsfrågor, som inrättades den I juli 1981, skall ta initiativ lill, planera, samordna och göra insalser för alt främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inle ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet.

Nämnden består av högst nio ledamöter. Föredragande i nämnden är förste hemslöjdskonsulenten. Statens industriverk skall svara för nämndens medelsförvaltning och personaladministration samt lämna nämnden det biträde i övrigl som behövs för dess verksamhel.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Nämnden för        Före-

hemslöjds-            draganden

frågor

Anslag

Konsulentverksamhet

3 328000

- 3 377 000           -   180000

Svenska Hemslöjdsföreningars

Riksförbund

540000

-1- 875000            -t-     16000

Övrig verksamhel

400000

-t 900000            -1- 954000

Nämnden för hemslöjdsfrägor

445000

-t-   155000            -1-    23000

Summa

4 713 000

-(-5307000             H-l 173000

Nämnden för hemslöjdsfrågor

1. Pris- och löneomräkning saml förändringar på grund av statsmakternas
beslut m. m. uppgår enligt nämnden lill 296000 kr.

2.    I enlighet med regeringens besparingsdirektiv redovisar nämnden en minskning av utgifterna med 81 000 kr. under budgetåret 1986/87. Med den länsvisa uppbyggnaden av konsulentverksamheten och med nämndens minimala administration är några rationaliseringar omöjliga atl föreslå. Neddragningen av nämndens bidragsanslag skulle enligt nämnden medföra beslående och oreparabla skador på vitala delar av hemslöjden. Besparingen bör därför inte genomföras.

3.    För att göra del möjligl alt bygga ul konsulenlverksamhelen i enlighel med riksdagens beslut från 1981 föreslår nämnden att medel ställs lill nämndens förfogande för projektanställningar av en konsulent per län saml en sameslöjdskonsulent under en treårsperiod (-1-3 146000 kr.).

4.    För att samordna konsulenternas arbete och ge tillfälle lill erfarenhels-och informationsutbyte begär nämnden medel för en årlig konferens för konsulenterna (-h50000 kr.).

5.    Det ökade antalet slöjdare och del ökade behovel av service, stöd och rådgivning till såväl gamla som nya slöjdföreningar, innebär att Svenska

65

5   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Hemslöjdsföreningars Riksförbund måste intensifiera sin verksamhet.     Prop. 1985/86: 100

Nämnden föreslår en uppräkning av bidraget till förbundet med 825 000     Bil. 14

kr.

6.    Kraftfulla punktinsatser måsle göras för all på olika sätt utveckla slöjden. Råvaruförsöijningen och sysselsättning i glesbygd är exempel på speciellt vikliga insatsområden. Del ökade medelsbehovet beräknar nämnden till 860000 kr.

7.    För att minska den kraftigt ökade arbetsbelastningen på nämndens kansli och för atl möjliggöra en bättre kontakt med slöjdare och slöjdverksamhet ute i landel, begär nämnden en uppräkning av medlen för nämndens egen verksamhet med 130000 kr.

Föredragandens överväganden

För näsla budgelår bör medel för främjande av hemslöjden beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5% på tre år med fördelningen 1,66% vartdera året i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Den föreslagna ulbyggnaden av konsulenlverksamhelen bör f. n. inte genomföras.

Under anslagsposten Övrig verksamhel har medel beräknats för alt nämnden skall kunna intensifiera sina insatser för att på olika sätt utveckla hemslöjdsverksamhelen. Dessa medel har genom omprioriteringar från annan verksamhet kunnat tilUöras hemslöjdsverksamheten.

Riksdagen har i beslut (mot. 1984/85:1395, JoU 36, rskr 404) ansett det önskvärt att regeringen låter utreda vad som behövs för all linodlingen skall återupptas i industriell skala i vårt land. För att uireda denna fråga har chefen för industridepartementet tillkallat en utredare. Resultatet av utredarens arbete kommer att redovisas under hösten 1986.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 5 886000 kr.

B 6. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

1984/85 Ulgift    865996911

1985/86 Anslag 860000000

1986/87 Förslag        570000000

Medel för atl täcka statens koslnader för de staissiödda exportkredi
terna anvisas över tre anslag, nämligen B 6. Kostnader för staissiödda
exportkrediter genom AB Svensk Exportkredit, B 7. Kostnader för stats-     66

stödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. samt B 8.     Prop. 1985/86: 100
Ersätlning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning lill u-länder.     Bil. 14

Från anslaget B 6. bestrids utgifter för kostnadstäckning till AB Svensk Exportkredit (SEK) för skillnad mellan ut- och upplåningsi-ähtor saml för kursföriust inom ramen för systemet med staissiödda exportkrediter som SEK lämnar enligt riksdagens beslul år 1978 (1977/78:155 bU. 3, NU 73, rskr 379 och prop. 1978/79:49, NU 17, rskr 115) saml år 1981 (prop. 1980/81:130, NU 58, rskr426). Systemet innebäratt SEK hargivUs möjlighet atl finansiera exportkrediter till råntor som ligger under upplåningskostnaderna. SEK kan redan på offertsladiel lämna en utfästelse om slatsslödd kredit. Etl förelag kan därigenom redan i samband med offert-givningen erbjuda fast ränta för finansieringen av en exportaffär. Staten läcker skillnaden mellan utlåningsränla och upplåningskostnad samt den kursföriust som kan uppkomma vid ul- och upplåningen.

Reglerna för kreditgivningen återfinns i förordningen (1981:665) om exportkredilfinansiering med stalligl slöd (ändrad senasi 1984:688). Enligt förordningen skall vUlkoren för krediterna stå i överensstämmelse med de överenskommelser om rikthnjer för begränsning av statligt stöd vid exportkreditgivning som Sverige har biträtt, främst den s. k. consensusöver-enskommelsen, saml med tillämpningen av överenskommelserna. För finansiering av fartygsexport gäller en särskild OECD-överenskommelse. För all molverka en fortsatt expansion av de kraftiga subventionerna ligger sedan några år de svenska räntorna för staissiödda krediter över de överenskomna minimiräntorna. Till minimiränlorna läggs ell påslag på 0,5% i samtliga fall samt ett extra påslag på 1,5% på krediter i svenska kronor. Del ankommer på regeringen alt besluta om dessa påslag. Hämtöver fillkommer SEK:s s.k. kostnadsmarginal på f.n. lägst 0,25%. Resultatet blir räntor som ligger 0,75-2,25 procentenheter över de minimiränlor som tillämpas av flertalet andra länder.

Minimiräntorna i den nämnda consensusöverenskommelsen relateras sedan oktober 1983 till etl vägt genomsnitt av räntorna för statsobligationer i de valutor som ingår i Inlernafionella valutafondens Special Drawing Rights (SDR). Förändringar sker automatiskt om detta genomsnitt ändrats med mer än 0,5 procentenhet i jämförelse med det värde som gällde vid det senaste ändringsfillfällel. Justeringar görs halvårsvis. Överenskommelsen innebär all risken för ökningar i koslnaderna för framtida exportkreditstöd har undanröjts. I normalfallet blir f.n. det statliga stödet i krediter till rikare u-länder litet, särskilt om de extra svenska påslagen beaktas. För krediter till i-länder innebär vUlkoren marknadsmässiga räntenivåer eller högre. För de fattigaste u-länderna är minimiråntan 9.85 % i december 1985 oräknat de svenska påslagen, för medelinkomstländer 10,7—11,20% och för i-länder högre. Fartygsränlorna ligger dock kvar på en låg nivå, 8%, enligt den särskilda överenskommelsen. Inom ramen för den s. k. consensusöverenskommelsen finns en sårskild överenskommelse om villkor för exportkrediter i samband med export av kärnkraflsanläggningar. En särskild överenskommelse förbereds beträffande exportkrediter för flygplan.

På grund av anpassningen till marknadsmässiga räntor för de staissiödda
krediterna minskar statens kostnader nu snabbi för nya krediter. Tillsam-   67

mans med en ökad effektivitet i upplåningen och minskade kursförluster     Prop. 1985/86: 100 innebär det att belastningen på anslaget, enligt SEK:s beräkningar, mins-     Bil. 14 kar drastiskt. För de närmaste åren förutses en minskning på 100—200 milj. kr. per år lill en avsevärt lägre nivå i början av 1990-lalet.

Ersättningen tUl SEK betalas ut kvartalsvis i efterskott. Under år 1985 har utbetalningen förskjutils så att ersättningen för första och andra kvartalen betalas först i december. Detla har medfört en mindre belastning än väntal på anslagen för budgetåret 1984/85, men kommer att leda fill en högre belastning under innevarande år. Förskjutningen mellan budgetåren är för de tre anslagen tillsammans ca 419 milj. kr. TUI detla kommer minskade ränteinkomster som tillförs avräkningskontol med staten.

Föredragandens överväganden

SEK-syslemel för statsstöd till finansiering av kapiialvaruexporten infördes för att möta andra länders kraftiga subventioner av deras kapitalvaruexport genom exportkrediter. Den internationella konkurrensen med krediter lill u-länder har nu förskjutits lill atl avse ännu förmånligare krediter, i första hand s. k. u-krediter via u-landsbiståndet. De internationella förhandlingarna om gemensamma miniminivåer för räntorna har också fokuserat reglerna för u-krediter med syfte alt öka kontrollmöjligheterna. Anpassningen av minimiräntesatserna i de internationella överenskommelserna för vanliga exportkrediter lill marknadsräntorna innebär alt subven-lionsinslagel har minskal. Den minskningen forlsäller nu.

Efterfrågan på projekt och kapitalvaror har minskat krafligl i de traditionella köpariänderna, u-länderna och statshandelsländerna. Orsaken är problem med alltför hög skuldsättning i kombinalion med svagare efterfrågeutveckling för dessa länders exportvaror och det höga räntelägel. Samtidigt har efterfrågan på kapitalvaror i i-länderna hållits väl uppe men är främst inriktade på enstaka komponenter. Behovet av finansiering har ändrat karaktär. SEK har därför i allt högre grad inriktat sig på atl erbjuda krediter utan statsstöd genom atl åter expandera den ursprungliga marknadsmässiga verksamheten.

Möjhghetema atl lämna staissiödda krediter för export till kapitalimpor-terande länder är fortfarande i många fall utslagsgivande för de svenska företagens möjligheter all erhålla order på projekt och kapitalvaror i en allt hårdare marknad. Det minskande antalet kredilvärdiga marknader har inneburit en hårdnande konkurrens. För den långsiktiga utvecklingen av den svenska kvalificerade verkstadsindustrin och inom internationellt byggande är exportfinansieringsmöjlighelerna av stor betydelse. Mot denna bakgrund förordar jag att SEK-systemel bibehåUs under budgetåret 1986/87.

SEK har redovisal bedömningar av de framlida koslnaderna för den staissiödda kreditgivningen. Koslnaderna sjunker nu snabbi vilkel är fillfredsställande. Beräkningen av koslnaderna är dock osäker, bl. a. är valutakursutvecklingen svårbedömd. Jag beräknar anslagsbehovet för budgelårel 1986/87 fill 570 milj. kr.

68

Hemställan                                                    Prop. 1985/86:100

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk ExportkredU för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 570000000 kr.

B 7. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell förslagsanslag av 450000000 kr. Chefen för industridepartementet avser atl i en särskild proposition våren 1986 la upp vissa varvsfrågor m. m. och därvid också behandla denna anslagsfråga. Anslaget bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändral belopp för näsla budgetär.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kostnaderför statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. för budgetåret 1986/87 beräkna ett förslagsanslag av 450000000 kr.

B 8. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder

1984/85 Utgift    32290651

1985/86 Anslag   90000000

1986/87 Förslag        135000000

Under delta anslag redovisas extra koslnader som uppkommer för förmånliga krediter fill u-länderna. Dessa krediter ges lill villkor som år fördelaktigare för köparen än andra exportkrediter och kostnaden belastar delvis biståndsanslagen. Kostnadsberäkningen bygger på den bedömning som AB Svensk Exportkredit har redovisat.

Etl nylt system för s.k. u-krediter infördes fr.o.m. den 1 januari 1985 (prop. 1983/84:100 bil. 5 punkt C 8, UU 15, rskr 334). Delta anslag kommer därför endast all belastas av kostnader för åtaganden som har gjorts infill utgången av år 1984. Jag beräknar kostnaderna för budgetåret 1986/87 till 135 milj. kr.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kredUgivning
tiU u-länder för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
135000000 kr.                                                                          69

B 9. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges    ""P- '' '00

Investeringsbank AB                                        ''- '"

1984/85 Utgift     27611 164

1985/86 Anslag   25000000

1986/87 Förslag   15000000

Från anslaget bestrids utgifter för kostnadstäckning lill Sveriges Investeringsbank AB för skillnad mellan ut- och upplåningsräntor samt i särskilt fall för kursförlust när det gäller vissa krediter till svenskt företags försäljning inom landet som Investeringsbanken lämnat. Regler om detta finns i förordningen (1981:666) om statligt stöd för kredit vid försäljning inom landet i vissa fall.

Del slöd som hittills har lämnats (s. k. matchning) har ofta varit föranlett av kreditkonkurrens från förelag i nordiska länder. Koslnaderna för budgetåret 1986/87 beräknas fill 15 milj. kr. och avser tidigare gjorda åtaganden.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl fill Kostnaderför viss kredUgivning hos Sveriges Investeringshank AB för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 15000000 kr.

B 10. Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin

1984/85 Utgift     71573238       Reservation        72476839

1985/86 Anslag    96 300000

1986/87 Förslag   92000000

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk (SIND), bestrids
koslnaderna för branschfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsin
dustrin. Våren 1983 förelades riksdagen förslag om ändrad stödprofil vad
gäller åtgärderna för tekoindustrin. Förslagen innebar ökade industri- och-
försörjningsberedskapspoliliska insatser under en treårsperiod parallellt
med minskade arbetsmarknadspolitiska ålgärder (det s.k. äldrestödet).
Riksdagen beslutade om en minskning av de arbelsmarknadspolifiska åt
gärderna under en treårsperiod men begränsade sina beslut rörande övriga
åtgärder att avse budgetåret 1983/84 (prop. 1982/83:130 bil. 1, NU 42, rskr
321). Våren 1985 konstaterade riksdagen alt omfallningen av åtgärder för
lekoindustrin i regeringens förslag enligt prop. 1982/83:130 överensstäm
mer med det förslag som förelades riksdagen våren 1983. Riksdagen beslu
tade således anvisa ett reservationsanslag av 96,3 milj. kr. tUl Industripoli
tiska åtgärder för tekoindustrin (prop. 1984/85:100 bil. 14, NU 25, rskr
279).                                                                                              70

Branschutvecklingen                                                       Prop. 1985/86: 100

Tekoindustrins situation är gynnsammare än tidigare. Textilindustrins produktion ökade under såväl år 1983 som år 1984 och bedöms enligt statens industriverk öka även underår 1985. Nedgången i trikå- och konfektionsindustriernas produktion fortsatte visserligen under år 1984 men i långsammare takt än lidigare.

De kraftiga sysselsätlningsminskningarna har bromsats upp. Enligt SIND:s rapport Teko 85 (SIND PM 1985: 3) uppgick sysselsättningen är 1983 till totalt 27900 årssysselsatta. Under år 1984 har sysselsättningen minskat med totalt 200 årssysselsatta från föregående år. Åren 1985 och 1986 beräknas sysselsättningen komma all minska med ca 600 årssysselsatta per år, bl. a. på grund av fortsatta rationaliseringsålgärder.

Exportvärdet för teko inkl. reexport ökade från ca 4,5 miljarder kronor år 1983 lill ca 5 miljarder år 1984. Exporten av svensktillverkade varor ökade från 3,2 miljarder kronor år 1983 lill 3,8 miljarder år 1984. Den fakliska exporten för år 1984 har av statens industriverk beräknats motsvara nära 50% av produktionsvolym inom textilindustrin och drygt 30% inom tillverkningen av trikå- och konfektionsplagg. Dessa relationstal är oförändrade från föregående år. I början av 1970-talel var exportandelen ca 20% av produktionsvärdet. År 1983 uppgick exportandelen till över 40%.

Industriverket har i rapporten Teko 85 gjort en lönsamhetsundersökning hos elt urval företag representerande samtliga delbranscher inom tekoindustrin. För åren 1985 och 1986 väntar sig ca 80% av företagen förbättrad eller oförändrad lönsamhet. Den svagaste ulvecklingen väntas inom konfektionsindustrin. Mer än häUten av förelagen väntar ungefär oförändrad soliditet såväl under år 1985 som under år 1986. Av övriga företag räknar de flesta med förbättrad soliditet. Lönsamheten inom tekoindustrin ligger emellertid enligt SIND genomsnittligt på en lägre nivå än i praktiskt laget alla andra huvudbranscher inom svensk industri.

År 1975 fanns ca I 000 arbetsställen i branschen och år 1981 fanns 650. Därefter har antalet varil i slort sell konstant. År 1981 hade 20 arbetsställen fler än 200 anställda, medan motsvarande siffra för år 1985 var 25 arbetsställen.

Branschprogram Teko vid statens industriverk

Branschprogrammet för tekoindustrin startade budgetåret 1970/71. Syftet med programmet är f. n. atl del vad avser textilindustrin skall bidra fill att befästa ställningen på hemmamarknaden och öka exporten. Vad avser konfektionsindustrin skall del dämpa nedgångarna i produktionsvolymer och exportmarknadsandelar samt medverka lill alt nuvarande exportvolymer bibehålls. För budgetåret 1985/86 har riksdagen anslagit 96,3 milj. kr.

De hitfills vidtagna åigärderna har bidragit till atl stabilisera utveckling
en i den svenska lekoindustrin. Genom insatserna har drastiska nedgångar
i produktion och sysselsättning kunnat motverkas samtidigt som utveck-    71

lingen av långsiktigt mera livskraftiga delar av branschen har kunnat stöd-     Prop. 1985/86: 100 jas. Åtgärderna har riktals mol de förelag som bedömts som progressiva     Bil. 14 och utvecklingsbara. Sammanlagt har under perioden:

-     300 företag erhållit stöd i form av avskrivningslån,

-    omfattande program avseende teknisk utveckling och ulbildning genomförts,

-    ca 300 företag erhållit stöd för konsultinsatser som i olika avseenden varit avsedda alt stärka konkurrenskraften,

-    betydande individuella exportstöd utgått till mellan 150 och 200 förelag. Ell slorl program av kollektiva exporlakliviteter är etablerat. Inbrytningar på nya exportmarknader har gjorts,

-    omvärids- och konkurrenskraftsanalyser utförts för mer än 25 olika delbranscher,

-    ca 50 av de främsta konfeklionsföretagen beretts tillfälle atl della i olika samverkansaktiviteter med syfte alt stärka positionerna på hemmamarknaden.

Åtgärderna inom exporiprogrammet med stöd till individuella och kollekliva aktiviteter saml rådgivning har bidragit till all föra ul svenska tekoprodukter på världsmarknaden. Exportmedvetenhelen och exportkunnandet har ökat och många förelag som lidigare endast arbetade på hemmamarknaden har startat exportverksamhet.

Även SIND:s åtgärder på teknikområdet, t.ex. utvecklingen och genomförandel av den nya daiorbaserade tekniken, har varil vikliga och har medverkat tUl att höja den tekniska nivån inom svensk konfektionsindustri.

SIND:s möjligheter att ge bidrag till konsultkostnader har sfimulerat förelagen all använda ulomstående konsulter. Därigenom har en kompetent kår av framför allt lekniska konsulter vuxit fram. Dessa konsulter kan nu erbjuda företagen kvalificerade tjänster.

Utbildningsverksamheten, bidrag till Svenska Moderådel och lill olika samverkansgrupper är andra exempel på ålgärder som i olika avseenden hjälpt till alt stärka den svenska tekoindustrins internationella konkurrenskraft.

Statens industriverk

Statens industriverk föreslår atl elt nylt treårsprogram fastställs för branschprogram Teko fr. o. m. budgetåret 1986/87 och att verksamheten åriigen anvisas 87, 83 resp. 80 milj. kr. för budgeiåren 1986/87, 1987/88 resp. 1988/89. Av de angivna beloppen beräknas 20 milj. kr. årligen för lån till ralionaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin.

SIND konstaterar att tekobranschen under den fid branschprogrammet funnits genomgått mycket stora förändringar. Branschen har kunnat om-stmklureras och stärkas bl. a. genom de åtgärder SIND hitfills har vidtagit inom ramen för programmet.

Branschen står nu enligt SIND inför en strukturutveckling som på sikt
kan förväntas bli relativt lugn, såvida den aUmänna kostnadsutvecklingen i
Sverige inte avviker från den i omvärlden. Fortsatta insatser för atl konso- 72

lidera branschens hemmamarknadsposition och stärka utvecklingen på     Prop. 1985/86: 100 exportmarknaden bör enligt verkel göras främst hos de företag som visar     Bil. 14 tillväxtpotential och utvecklingsfömtsältningar men som har begränsade möjligheter all finansiera sådana satsningar. Mot denna bakgrund föreslär SIND ett nytt ireårsprogram som dock kan avtrappas stegvis och avvecklas efter programperiodens slut.

Verkel föreslår all vissa slag av insalser skall fortsätta efter budgetåret 1988/89. Det gäller slöd lill kollekliva exportsatsningar, design, teknisk ulveckling och teknikspridning samt ralionaliseringslån lill konfektionsindustrin.

Synpunkter och förslag i fråga om slalliga ålgärder på tekoområdel har lämnals av Sveriges textil- och konfeklionsinduslriförbund. Beklädnadsarbetarnas förbund Avd. 7, Textilimportörerna samt Konfektionsindustrins driflsledareförening.

Föredragandens överväganden

De åtgärder inom handels-, försörjningsberedskaps-, arbetsmarknads- och industripolitikens områden som beslutades av riksdagen våren 1983 har förbättrat tekobranschens konkurrensförutsättningar. Den devalvering som genomfördes hösten 1982 har också haft gynnsamma effekter för tekoindustrin.

Verksamheten vid statens industriverk

Jag delar industriverkets uppfattning atl tekobranschen nu har en stabilare stmktur än tidigare. Tekoindustrin står inför en långsiktigt lugnare utveckling, fömtsatt att den allmänna kostnadsutvecklingen i Sverige inle avviker från omväridens. Branschen har dock fortfarande genomsniltligt svagare lönsamhet än övriga industribranscher i landel. För stora delar av branschen finns möjligheter att ytterligare stärka marknadsposUionerna. Jag anser - liksom industriverket - att branschprogrammet bör inriktas på sådana insatser som stödjer de förelag som visar lillväxlpolential och utvecklingsfömtsältningar. Industripolitiska insatser är härvid alltjämt nödvändiga för alt bromsa produktions- och sysselsältningsnedgångar vid den fortsaita omställningen av branschstrukturen.

Mol denna bakgmnd föreslår jag ett nytl Ireårsprogram vid SIND. I enlighel med vad jag sagt lidigare om branschens gynnsammare situation föreslår jag en stegvis minskad omfattning av insalserna.

Enligt tekoslruktumlredningen (SIND PM 1984:4), som innehåller en
bedömning av tekoindustrins utveckling på lång sikl, kan ulvecklingen mot
en mer konkurrenskraftig svensk lekoindustri påskyndas genom en huvud-
orientering av insalserna till områdena teknik och teknikspridning, pro-
duklionsrationaliseringar, marknadsföring och samverkan industri-han
del. SIND har anfört atl sådana insalser bör göras av företagen medan
konjunkturen fortfarande är god. Del är också enligt verket nödvändigl alt
företagen i allt högre grad inriktar sina ansträngningar mol marknadsseg
ment där svenska varor har god konkurrenskraft. Jag delar dessa åsikter.   73

Riksdagens beslut våren 1983 om lekopoliliken innebår, atl kraftiga     Prop. 1985/86: 100 satsningar bör göras på effeklivilelsfrämjande och marknadsslödjande åt-     Bil. 14 gärder samtidigt som del s. k. äldrestödet successivt dras ned. Jag anser att denna politik bör fullföljas. Andelen offensiva insalser bör därför öka inom ramen för det totala tekostödel.

Jag beräknar därför 87 milj. kr. för budgetåret 1986/87 saml 78 resp. 70 milj. kr. för budgeiåren 1987/88 och 1988/89 för åtgärder inom ramen för branschprogram Teko vid SIND.

Chefen för industridepartementet har uppdragit ål statens pris- och kartellnämnd att göra en översyn av bl.a. de industripohtiska åtgärderna för tekoindustrin. ResuUaten av översynen skall redovisas under våren 1986. Dessa kan utgöra ett underiag för hur tyngdpunkterna bör läggas fortsättningsvis inom programmet.

Produktionstekniskt utvecklingscentrum för teko

Mer än hälften av Sveriges tekoindustrier finns i Sjuhäradsbygden. Det har i många sammanhang betonats att bygden har fömtsättningar att vara ett centmm för branschen även i framtiden. Den branschkunskap som finns i tekoförelagen och bland de anslällda utgör en viktig resurs all bygga en framlida ulveckling på.

Företag som tUlverkar maskiner för tekoindustrin är mycket utveck-lingsorienterade och beroende av alt ha nära relationer till sina kunder, bl.a. för atl pröva sina produkter och för all få impulser lill teknisk utveckling. Tekotillverkarna har stort behov av produktionsteknisk förnyelse för att bibehålla och stärka konkurrenskraften. I dessa sammanhang bör maskinleverantörerna kunna utnyttjas i ännu högre grad än vad som sker i dag.

Mol denna bakgrund har den regionala utvecklingsfonden i Älvsborgs län efter diskussioner med Älvsborgs läns landsting och i samverkan med bl.a. länsstyrelsen i Älvsborgs län tagit initiativ till att inrätta ett produktionstekniskt utvecklingscentmm för tekoindustrin. Centret skall lokaliseras till Borås.

I ett sådani centrum kommer tekoföretagen atl få möjligheter till praktisk ulbildning och rådgivning när det gäller dalaslyrda produktionsmaskiner och robotteknik. Genom praktiska prov i centret kommer företagen att konkret kunna skaffa sig en uppfattning om den nya teknikens möjligheter för den egna tillverkningen. Företagen skall också kunna anlita centret vid upphandling av maskinutmstning och för personalutbildning. I anslutning till centret avses även annan service rörande ny teknik för tekoförelagen kunna tiUhandahållas.

Avsikten är att arbetet med genomförandet av ett produktionstekniskt
utvecklingscentrum för teko skall påbörjas under hösten 1986. Verksamhe
ten skall bedrivas affärsmässigt och driften skall täckas av intäkter från
kundföretagen. För att inle debileringen skall bli så hög att de mindre
företagen avskräcks från att anlita tjänsterna av kostnadsskäl, har i centret
berörda intressenter framhållit att gmndinvesleringen och inkörningspe
rioden bör täckas av offentliga medel.                                                  74

Jag fmner del angeläget att centret redan från böijan når ul lill alla     Prop. 1985/86: 100 tekoföretag. Inom ramen för delta anslag bör därför 5 milj. kr. resp. 2 milj.     Bil. 14 kr. anvisas under budgetåren 1986/87 resp. 1987/88 för ett produktionstekniskt utvecklingscentmm för teko med den inriktning som nyss beskrivits.

Övriga statliga stödåtgärder

Vad gäller utrikeshandelspolitiken på tekoområdet löper multifiberavtalet (MFA) ul den 31 juli 1986. Om förhandlingar av avtalet har påbörjats. Vidare kommer Portugal att bli EG-medlem den I januari 1986. Båda dessa förhållanden kan komma alt medföra förändrade fömtsättningar för den svenska handelspolUiken i rikining mot en mer selektivt inriktad politik på de vamgrupper där behovet av skydd är mest angeläget. Därför har man inom utrikesdepartementets handelsavdelning bl. a. uppdragit ål kommerskollegium all uireda en framtida mera selekfiv importbegränsning.

Chefen för försvarsdepartementet har lidigare i dag ( bU. 6) redovisat förslag till försörjningsberedskapspolitiska åtgärder som innebär en me-delslUldelning budgelårel 1986/87 inom främst spinneri- och väveriområ-dena om ca 25 milj. kr. Della innebär en minskning jämfört med lidigare budgelår men bör inle tolkas som en avtrappning i egentlig mening. Orsaken lill detta jämfört med lidigare budgetårs relativt låga belopp är ojämnhet i betalningsutfall för gällande flerärsavtal mellan överstyrelsen för ekonomiskt försvar och tekoföretag.

För anskaffning av utmstning för lekoutbildning vid högskolan i Borås har chefen för utbildningsdepartementet i dag (bU. 10) föreslagil all riksdagen anvisar totalt 4 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. bör få disponeras under budgetåret 1986/87 och resterande del under budgetåret 1987/88.

I enlighet med att omläggningen av tekopolUiken med kraftiga satsningar på marknadsslödjande och effeklivilelsfrämjande åtgärder och en successiv neddragning av det s. k. äldrestödet fullföljs har chefen för arbetsmarknadsdepartementet tidigare i dag (bil. 12) föreslagit att äldrestödet under de närmast följande tre budgetåren, räknat från 1986/87, bör uppgå fill högst 5%, 4% resp. 3% av lönekostnaderna för produktionspersonal. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har även föreslagit alt riksdagen anvisar medel för särskilt stöd om 20 milj. kr. per år till utbildning inom tekoindustrin för ytterligare en treårsperiod.

De lolala satsningar på ulbildning som föreslås ske bidrar således till att de offensiva andelarna inom del lotala tekostödel ökar.

Mål och riktmärken i tekopolUiken

Riksdagen har vid olika tillfällen behandlat frågor rörande mål och riktmärken för den statliga lekopoliliken. De ambitioner som därvid kommU lill uttryck grundas enligt uttalanden i propositioner och utskottsbetänkanden på bl.a. försörjningsberedskaps-, regional- och sysselsättningspolitiska motiv.

När del gäller försörjningsberedskapen beslöt riksdagen år 1977 om
förutsättningar för beredskapsplaneringen avseende försörjningsulhål-    75

lighet och försöijningsstandard (prop. 1977/78:42, FöU 5, rskr 81). Sedan     Prop. 1985/86: 100

år 1981 gäller vidare på försörjningsberedskapsområdet att ett upprätthål-     Bil. 14

lande av den produktionskapacitet i fråga om olika tekovaror som enligt

gällande planeringsnormer erfordras av försörjningsberedskapsskäl skall

betraktas som ett riktmärke för den fortsatta försöijningsberedskapspolili-

ken(prop. 1980/81: 100 bU. 14, NU 47, rskr 279).

Näringsutskollet uttalade i betänkandet NU 1978/79:48 atl ett långsiktigt mål för den statliga tekopolitiken bör vara att svensk tekoindustri skall svara för 30% eller mer av den tolala tillförseln av tekovaror. Någon formell låsning på denna nivå bör dock enligt utskottet inte komma i fråga.

Riksdagen beslöt våren 1981 atl ett upprätthållande av 1978 års produktionsvolym bör utgöra etl riktmärke för den fortsatia lekopoliliken (prop. 1980/81:100 bil. 14, NU 47, rskr 279). Produktionsvolymen var år 1982 ca 15% lägre än år 1978.

I prop. 1982/83: 130 (NU 42, rskr 362) om åtgärder för tekoindustrin m.m. anfördes att lekopolitiken även fortsättningsvis skulle baseras på riktmärket om 1978 års produktionsvolym och målet om 30% självförsörjning. Utskottet delade denna uppfattning.

Enligt SIND:s rapport Teko 85 var de inhemska marknadsandelarna år 1983 för textilvaror 36% och för beklädnadsvaror 23%. Marknadsandelarna 1984 var för lexlUvaror 34% och för beklädnadsvaror 22%. Jag konstaterar alt målet således överträffals för textilbranschen men inle uppnåtts för konfektionsbranschen.

Produktionsvolymerna låg enligt rapporten år 1984 för texfilindustrin ca 11 % lägre, för trikåindustrin ca 16% lägre och för konfekfionsinduslrin ca 26% lägre än 1978 års produktionsvolymer. Avståndet lill 1978 års produktionsvolym kommer enligt SIND:s tekoslmktumtredning (SIND PM 1984:4) att om tio år vara något större än i dag.

När chefen för arbetsmarknadsdepartementet och jag nu lägger fram förslag om ytterligare ålgärder för lekoindustrin inom våra ansvarsområden vill jag efler samråd med arbetsmarknadsministern betona att åtgärderna utformats med utgångspunkl i arbetsmarknads- och industripolitiska motiv.

Den arbetsmarknadspolitiska målsättningen med det s.k. äldrestödet var att hålla tillbaka utslagningen av hela företag eller delar av företag med hög andel äldre arbetskraft. Åtgärden, som skulle vara tillfällig, skall ses mot bakgrund av att såväl sysselsättning som produktionsvolymer minskade kraftigt under åren 1977 och 1978. Antalet årsanställda minskade under dessa år med 10000 personer och produktionsvolymen sjönk med 25%.

Den industripolitiska målsättningen med branschprogrammet vid SIND
är att det skall bidra fill att texfilindustrin befäster ställningen på hemma
marknaden och ökar exporten. Vidare skaU det bidra tUl atl konfeklionsin-
duslrins nedgångar i produktionsvolymer och exportmarknadsandelar
dämpas samt att nuvarande export volymer bibehålls. Som jag har sagt
tidigare har de hittills vidtagna åtgärderna vid verket bidragit lill att stabili
sera utvecklingen i den svenska tekoindustrin. De drastiska nedgångarna i
produktion och sysselsättning har kunnat motverkas och de mer livskrafti
ga delarna av branschen har kunnat stödjas.                                         76

Jag vill framhålla att såväl det s. k. 30-procentiga målel som riktmärket Prop. 1985/86: 100 att upprätthålla 1978 års produktionsvolym enligt regeringens uppfattning i Bil. 14 första hand har motiverats av försörjningsberedsskapsskäl. Avsikten är alt riksdagen våren 1987 skall ta ställning till lolalförsvarels ulveckling under perioden 1987/88-1991/92. I samband härmed avser chefen för industridepartementet atl föreslå regeringen atl återkomma till frågan om hur ambitionen för den statliga lekopoliliken skall uttryckas.

Slutsatser och förslag

Mol bakgrund av den situation som jag nu har beskrivit - nämligen all svensk tekoindustri fortfarande har en svag ulveckling men alt den hastiga krympning branschen varil utsatt för under de senaste decennierna nu har bromsats upp betydligt - bör 92, 80 resp. 70 milj. kr. anvisas under en treårsperiod räknat fr. o. m. budgetåret 1986/87 för fortsalla ålgärder på del industripolitiska området. Av dessa medel bör jag 62, 58 resp. 55 milj. kr. anvisas för branschfrämjande ålgärder, 25, 20 resp. 15 milj. kr. anvisas för fortsatt verksamhel med lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin samt 5 resp. 2 milj. kr. anvisas under budgetåren 1986/87 resp. 1987/88 för ett produktionstekniskt utvecklingscentmm.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all till Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 92000000 kr.

Bil. Branschfrämjande åtgärder

1984/85 Utgift    19 174 027      Reservation       30 945 818

1985/86 Anslag   21 167 000

1986/87 Förslag 16 638 000

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostnaderna för branschfrämjande åtgärder för vissa branscher. Åtgärderna omfattar utbildningsåtgärder, teknisk konsulenlverksamhet, omställningsfrämjande och exportfrämjande ålgärder enligt av statsmakterna fastställda tidsbegränsade program. F.n. omfattar verksamheten med branschfrämjande åtgärder dels ett program för den träbearbetande industrin, dels ett program för branscher som inle avgränsats i förväg.

Programmel för den träbearbetande industrin har förlängts lill att omfat
ta budgeiåren 1984/85-1986/87 (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr 379).
Fr.o.m. budgelårel 1983/84 omfattas sågverksindustrin av programmet
(prop. 1982/83:100 bil. 14, NU 34, rskr 373). Sedan tidigare omfattar
programmet möbel-, snickeri- och trähusindustrierna. Programmet för inte
i förväg avgränsade branscher eller delbranscher har införts fr. o. m. bud
getåret 1983/84 (prop. 1982/83:100 bU. 14, NU 34, rskr 373). Fr.o.m.    77

budgetåret 1984/85 benämns programmel struktur- och uivecklingspro-     Prop. 1985/86: 100 gram för övriga industrisektorer. Della program omfattar enbart omvärlds-     Bil. 14 analyser och andra ulredningsinsalser.

Statens industriverk

Industriverket pekar på all verkel i lidigare framställningar framhållit behovel av ökade insalser inom ramen för branschprogrammet för den träbearbetande industrin. Insatserna skulle i första hand inriktas på trähus- och snickeriindustrierna. Förslaget för budgetåret 1986/87 grundas på att nedgången i den inhemska byggnationen under år 1984 har varil större än vad som fömtsetts. Della har medfört elt behov av ökade resurser för alt bygga upp företagens exportförmåga.

I fråga om möbelindustrin bör, enligt industriverket, branschens självständiga produktförnyelseförmåga stärkas, eftersom denna är utslagsgivande på en internationell marknad.

Statens industriverk framhåller att sågverksprogrammel har fått en snabb acceplans. Inom detla program bör insatserna inriktade på kvalitetsstyrning, samverkan med senare förädlingsled och marknadsföring därför förslärkas.

Med hänvisning lill behovel av ökade insatser inom sågverks-, trähus-och snickeriindustrierna föreslår industriverket alt anslaget ökas med 3 milj. kr. Detta belopp fördelas med 1 milj kr. på resp. delbransch. Totalt beräknar således industriverket anslagsposten för branschprogram trä liU 17468000kr. förbudgeiäret 1986/87

Vad gäller struktur- och utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer pekar industriverket på all en intern översyn visar att ett stort antal nya sektorer är i behov av programinsatser. Industriverket hänvisar vidare till atl verkel i en skrivelse till regeringen i december 1984 föreslagit alt medel skulle anslås för att genomföra utvecklingsinsatser för små och medelstora företag inom energiutrustningsindustrin. I samband med planeringen av programmen för havsinduslrieU kompetensutveckling har önskemål framställts om insatser utanför de områden som omfatlas av programmet. Med hänvisning till detta föreslår statens industriverk att delposten för struktur- och utvecklingsprogrammet förutom kostnadsuppräkning ökas med 6,3 milj. kr. Härav skulle 2 milj. kr. användas för ökade utredningsinsatser och 4,3 milj. kr. för energiutrustningsindustrin. Anslagsramen för detla delprogram skulle således enligt verkets förslag under budgetåret 1986/87 uppgå lill 13634000 kr.

Totalt föreslår verket att anslaget mellan budgetåret 1985/86 och 1986/87 utöver kostnadsuppräkningen - 635000 kr. - ökas med 9,3 milj. kr. Anslaget för budgetåret 1986/87 skulle således uppgå till lolall 31102000 kr. Den föreslagna ökningen föreslås finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget för industripolitiska åtgärder för tekoindustrin.

78

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Chefen för industridepartemenlel har i juni 1985 uppdragit åt statens pris-och kartellnämnd att göra en översyn av bl.a. de branschfrämjande åtgärderna. Resultaten av översynen skall redovisas under våren 1986. Dessa kan vara ett underlag för beslut om den framlida ulformningen av verksamheten med branschfrämjande ätgärder.

Anslaget Branschfrämjande åtgärder ingår bland de anslag, för vilka riksdagen har faslslälli en gemensam ram t.o.m. budgetåret 1986/87. Ramen skulle medge en uppräkning av anslaget mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 med ca 2%, dvs. till 21 638000 kr. Med hänsyn till det statsfinansiella läget förordar jag dock att anslaget beräknas lill 16638000 kr. Del bör ankomma på regeringen att besluta om fördelningen av anslaget på programmet för den träbearbetande industrin resp. på struktur- och utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 16638000 kr.

B 12. Småföretagsutveckling

1984/85 Utgift    III 431510        Reservation        92914155

1985/86 Anslag 151250000

1986/87 Förslag 143 275000

Från anslaget betalas kostnader för:

1.    de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och administration m. m.,

2.    strategisk förelagsutveckling,

3.    övergripande insatser inom småföretagsområdet,

4.    nyetableringsinsatser,

5.    ulbildningsinsalser inom småföretagsområdet.

Statens industriverk

SIND föreslår all anslaget beräknas lill 155750000 milj. kr. för budgetåret
1986/87. Det innebär en ökning med ca 3% jämfört med innevarande
budgetår. Därutöver föreslår SIND alt 10 milj. kr. anvisas för liknande
ändamål under elt nylt anslag för budgetåret 1986/87, Adminislrationsfill-
skott till regionala utvecklingsfonder. SIND betonar bl.a. vikten av att
fonderna får kompensation för koslnadsstegringar, så all de kan fullgöra
sina uppgifter inom industripolitiken.                                                     79

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Anslaget Småföretagsutveckling ingår i den grupp av anslag, för vilken riksdagen har fastställt en ram t.o.m. budgetåret 1986/87. Denna ram skulle medge en uppräkning av anslaget Småföretagsutveckling med ca 2%, dvs. till 154275000 kr. Med hänsyn lill behovel av besparingar på statsbudgeten förordar jag dock att anslaget beräknas lill 143 275000 kr.

Utvecklingsfonderna, främsl i stödomrädeslänen, har möjligheter att erhålla medel för företagsutveckling även via resp. länsstyrelse från anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m.m. Därutöver bör enligt min mening över det sistnämnda anslaget för budgetåret 1986/8710 milj. kr. anvisas för särskilda bidrag till utvecklingsfonder i stödområdeslänen. På så sätt kan de statliga bidragen till fonderna och lill småföretagsutveckling i övrigt hållas på i stort sett den nivå som har förutsatts i riksdagens rambeslut. Jag återkommer till denna fråga vid min anmälan av anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m.

Jag är inte beredd atl förorda alt medel anvisas enligt SIND:s förslag om elt nytl anslag till Administralionslillskolt till regionala utvecklingsfonder.

Jag kommer strax att redogöra för min syn på hur stödet lill arbelskoo-peration bör inriktas. Jag vill för riksdagens informalion nämna att chefen för industridepartementet avser att senare föreslå regeringen att det för detta ändamål las upp en särskild anslagspost under anslaget Småföretagsutveckling, vilken bör stå till regeringens förfogande. Anslagsposten bör beräknas till högst 2,5 milj. kr.

Avtalen om de regionala utvecklingsfonderna m. m.

Jag vill för riksdagens information redogöra för läget då del gäller avtalen om de regionala utvecklingsfonderna, fondernas styrelser m. m. Riksdagen beslutade våren 1985 atl de regionala huvudmännen för fonderna - landslingen och vissa kommuner - åven i fortsättningen skulle utse fondernas styrelser (prop. 1984/85:100 bil. 14, NU 22, rskr 241). Samfidigt uttalade näringsutskottet atl del är önskvärt dels att synpunkter från näringslivsorganisationerna och de fackliga organisationerna beaklas i ökad utsträckning inför valet av styrelser (NU 22), dels all intresset av en rimligare fördelning mellan kvinnor och män i styrelserna beaktas (NU 23).

Vidare beslutade riksdagen atl som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet hade anfört om kvinnor som företagare (NU 23, rskr 242). Med slöd av regeringens bemyndigande den 14 november 1985 har den ansvarige statssekreteraren i industridepartementet dels återkallat den uppsägning av avtalen som hade gjorts i december 1984, dels erinrat om riksdagens olika uttalanden om fonderna. Vad gäller frågan om kvinnor som företagare har överläggningar skett mellan departementet och Landstingsförbundet. Förbundet har i en skrivelse till sina medlemmar den 14 november 1985 gett synpunkter på hur arbetet med denna fråga bör kunna bedrivas.

De nu förlängda avtalen om utvecklingsfonderna löper t.o.m. år 1988.

De regionala huvudmännen har nyligen utsett styrelser för tiden 1986—

80

1988. Det är ännu för tidigt att bedöma i vilken utsträckning riksdagens     Prop. 1985/86:100
uttalanden har påverkat de senaste styrelsevalen.               Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Småföretagsutveckling för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 143275000 kr.

B 13. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m.

1984/85 Ulgift     95759048

1985/86 Anslag   75000000

1986/87 Förslag   50000000

Medel från anslaget används för att:

1.    infria statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m.,

2.    infria statlig garanti som har beviljats enligt brev (handelsdepartementet) den 30 juni 1965 till kommerskoUegium och fullmäktige i riksbanken angående föreskrifter i fråga om statlig garanti för lån till turisthotell,

3.    infria statlig garanti som har lämnats enligt förordningen (1977:387) om investeringsgaranti (upphävd 1980:442),

4.    infria statlig garanti som har lämnats enligt förordningen (1977:1123) om statligt stöd till strukturåtgärder inom specialstålinduslrin m.m. (upphävd 1979:1180),

5.    efter prövning av regeringen i vaije särskUt fall infria garanti som har lämnals för lån till skogsindustrin enligt föreskrifter senast i regleringsbrev den 14 juni 1979 (1979/80 XIV B 18),

6.    infria statliga struklurgaranfier, särskilda strukturgarantier för lextil-och konfektionsindustriema samt särskilda stmkturgarantier för manuell glasinduslri som har lämnals enligt förordningen (1981:661) om strukturgarantier m. m. (ändrad 1983:642 och 1984:433, upphävd 1985:434),

7.    infria garantier som har lämnats till Tillväxlinvestbolag m. m. enligt föreskrifter som regeringen meddelar,

8.    bekosta bidrag fill regionala utvecklingsfonder för atl till viss del täcka förlusler i anledning av sådana garantier — enligt förordningen (1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond (omtryckt 1984:556, ändrad 1984:1051 och 1985:638) - som fonderna har beslulal om t. o. m. år 1983 (jfr prop. 1983/84:40 bil. 10, NU 8, rskr 94),

9.    bekosta bidrag för räntebefrielse i samband med lån med sårskild strukturgaranli lill förelag inom manuell glasinduslri, varom beslut har fattals t. o. m. budgetåret 1983/84.

Av den lolala belastningen på anslaget — 95,6 milj. kr. - svarade
infrianden av garantier enligt punkt I för 82,1 milj. kr. Riksdagen har
beslutat att garantier av delta slag får beviljas i en sådan omfattning, att del   81

6    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

sammanlagda beloppet för uteslående garantier uppgår till högsl 1050 milj.     Prop. 1985/86: 100 kr. Denna engagemangsram skall dock räknas ned med hänsyn lill de     Bil. 14 nettoförlusler som drabbar verksamheten (prop. 1983/84:135 s. 137, NU 42, rskr 379). Den disponibla ramen uppgick per den 30 juni 1985 tUl ca 970 milj. kr. Vid samma fidpunkl fanns utestående garanfier fill ett sammanlagt värde av 483 milj. kr.

Statens industriverk

SIND föreslår all 75 milj. kr. anvisas på anslaget för budgelårel 1986/87.

Föredragandens överväganden

Summan av de utestående garantiema har sjunkit under senare år. Samtidigt har företagen över lag haft en gynnsam utveckling. Detta bör medföra atl allt färre garantier infrias. Jag beräknar del lolala medelsbehovet under anslaget lill 50 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 50000000 kr.

Stiftelsen Norrlandsfonden

Bakgrund

Stiftelsen Norrlandsfonden, som bildades år 1961 (prop. 1961:77, SU 89, rskr 233), har till uppgift alt främja näringslivets utveckling främst i de fyra nordligaste länen. SärskUd uppmärksamhet skaU ägnas Norrbottens län och inlandskommunerna. Stiftelsen skall ta initiativ tiU och stödja industriellt utvecklingsarbete, utredningar, inventeringar och forskning av betydelse för näringslivet inom stiftelsens verksamhetsområde. Vidare kan sfiftelsen stödja industriell etablering och ulbyggnad.

Stiftelsen kan della i finansieringen av industriellt utvecklingsarbete i form av lån med eller utan villkorlig återbetalningsskyldighel, lånegaranti eller förlustgaranti och i finansieringen av industriell etablering och ulbyggnad i form av lån och lånegaranti. Forskning och utredningsverksamhet kan stödjas med bidrag eller lån med viUkorlig återbelalningsskyldighet.

Riksdagen beslutade år 1980 (prop. 1980/81:51, NU 22, rskr 131) om
fondens fortsatta verksamhel under perioden 1981-1985 och fastställde en
ram om 150 milj. kr. för statens bidrag till fonden under budgetåren
1981/82-1985/86. Beslutet innebär bl.a. att fondens verksamhel i ökad
utsträckning skall inriktas mot industriellt ulvecklingsarbele. Riksdagen
beslutade senare att minska ramen till 130 milj. kr. (prop. 1983/84:40 bil.
10, NU 8, rskr 94).                                                                            82

Verksamhetens inriktning                                                Prop. 1985/86:100

Norriandsfonden lade hösten 1984 fram ell förslag lill verksamhetsplan för perioden 1986-1990. Förslaget har remissbehandlats.

De nuvarande riktlinjerna för Norrlandsfondens verksamhel bör enligt fonden gälla även under kommande verksamhetsperiod. Norrlandsfondens verksamhet bör således vara inriktad på att främja näringslivels ulveckling i de fyra nordligaste länen med särskild uppmärksamhet på Norrbollens län och inlandskommunerna. Norrlandsfonden bör vara en extraordinär industri- och regionalpolifisk resurs.

Enligt Norrlandsfonden bör stor vikt läggas vid utveckling av affärsidéer, nya marknader och ny teknik. Andra viktiga områden är medverkan i kompelens- och effekfiviletshöjande insalser i företag. Vidare bör fonden medverka till undersökning och insiktsfull exploatering av t. ex. malm, skog och torv i regionen. Norrlandsfonden bör så långt som möjligt tillämpa ell affärsmässigt synsätt.

Av de remissinstanser som avgetl svar anser nästan samtliga all Norrlandsfondens verksamhel är värdefull och alt den nuvarande verksamhels-inriktningen är lämplig.

Norrlandsfonden anser att utlåning, anslagsgivning och kostnader för egna projekt vid periodens böijan bör uppgå fill minsl 100 milj. kr. per år och därefter öka med 10 milj. kr. per år t. o. m. år 1990. Vidare bör fonden ha en likviditetsreserv på 50 milj. kr. som ökar med 5% per år. Med dessa fömtsättningar och med utgångspunkl i alt fondens egna kapital skall hållas realt intakt vid 5% ärlig penningvärdesförsämring, beräknar Norrlandsfonden att del erfordras elt medelslillskotl på 220 milj. kr., vilket innebär 44 milj. kr. i genomsnitt per år t.o.m. år 1990. Flertalet av de remissinstanser som behandlat frågan om medelstillskoit fillstyrker fondens förslag.

Föredragandens överväganden

Regeringen har i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 14, NU 22, rskr 241) hksom i propositionen (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr 354) om regional ulveckling och utjämning redovisat sin avsikt alt under 1985/86 års riksmöte förelägga riksdagen förslag om Norrlandsfondens verksamhet efler utgången av år 1985. Jag skall nu ta upp denna fråga.

I likhet med så gott som samfiiga remissinstanser anser jag att Norrlandsfonden fyller en viktig uppgift i utvecklingen av näringslivet i de fyra nordligaste länen. Den nuvarande verksamhetsinriktningen bör ligga fast. Liksom hitlUls bör fonden således della i finansiering av industriellt ulvecklingsarbele och industriell etablering och utbyggnad.

Fondmedlen bör förvaltas så att krav på god avkastning, långsiktighet och riskspridning lillgodoses. Det är nödvändigl att Norrlandsfonden i sin verksamhel arbetar affärsmässigt. Del innebär bl. a. alt projeklen måste prövas noggrant vad avser deras kommersiella fömtsättningar och all projektens genomförande följs upp.

Del ankommer på regeringen alt beslula om den närmare utformningen
av Norrlandsfondens verksamhel.                                                        83

Norrlandsfondens egna kapital har ökat realt under perioden 1981-      Prop. 1985/86: 100 1984. Vid ingången av år 1985 uppgick del egna kapitalel fill 256 milj. kr.      Bil. 14 och balansomslutningen till 500 milj. kr. De likvida medlen uppgår f. n. till ca 210 milj. kr.

Med hänsyn lill Norrlandsfondens goda ekonomiska ställning finner jag att fonden har tillräckliga resurser för atl fullgöra sin uppgift och alt det därför inte är mofiverat alt föreslå något medelstUlskott lill Nortlandsfon-den för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om Stiftelsen Norrlandsfonden.

Centrum för småföretagsutveckling

Verksamhetens inriktning

Riksdagen beslutade år 1982 (prop. 1981/82:118 bU. 4, NU 51, rskr417) att anvisa medel fill en tvåårig försöksverksamhet vid ett centrum för småföretagsutveckling vid högskolan i Växjö. Verksamheten skuUe enligt riksdagens beslut inriktas på en långsiktig kunskapsuppbyggnad avseende småföretag och utbildning av personer som arbetar med småföretag. Vidare skulle centrumet inifiera och främja forskning om småförelag vid andra högskoleenheter. Sammanlagt anvisades 1350000 kr. för försöksverksamheten. Senare har regeringen beviljat högskolan vissa bidrag för särskilda projeki som bedrivits vid Centmm för småföretagsutveckling.

Efler försöksperioden skuUe verksamheten utvärderas. Visade utvärderingen att verksamheten borde fortsätta skulle medel kunna anvisas inom ramen för de samlade forskningsresurserna.

Högskolan i Växjö lämnade i december 1984 en översiktlig rapport över verksamheten vid centmmet, som då omfattade utredningsarbete om bl. a. kommunala näringslivsprogram, småföretagens export, löntagarägda företag och småföretag i utveckUngsländer.

Högskolan har senare redovisat att verksamheten vid centrumet planerats atl omfatta bl. a. utveckhng av metoder för spridning av ny teknik till småföretagen och för att stimulera småföretagens export saml nyföretagande. I detta sammanhang angavs ett behov av statligt slöd för verksamheten om 500000 kr. per år.

En utvärdering av verksamheten vid Centrum för småföretagsutveckling har genomförts i regeringskansliet. Utvärderingen visar att verksamheten har haft belydelse för näringslivet i Smålandslänen. Bl. a. har centmmet på uppdrag av vissa kommuner utarbetat näringspolitiska program som legal till grund för insatser för att stimulera nyföretagandet. Den utredningsverksamhet som bedrivits har kunnat bidra till kunskapsuppbyggnaden om småföretagsutveckling.

84

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86: 100

Jag anser att utvärderingen leder fram lill slutsatsen att Centrum för småföretagsutveckling skall ses som en regional ulrednings- och forskningsresurs vars verksamhet kan bidra lill att stimulera de små och medelstora företagens utveckling främst i Smålandslänen. Centrumet kan vidare åta sig utredningsuppdrag från cenlrala myndigheter samt organisationer. De kunskaper som utredningsarbetet ger centrumels utredare kan ligga till grund för forskningsverksamhet inom ramen för högskolans kompetens.

Del är däremot inle motiverat alt Centrum för småföretagsutveckling initierar forskning vid andra högskolor. Erforderiig samordning lorde komma till stånd genom ordinarie kontakter mellan de högskolor som har fasla forskningsresurser.

Genom att Centrum för småföretagsutveckling är att betrakta som en regional resurs bör verksamheten i försia hand finansieras med projektmedel som kan beviljas av regionala och lokala organ. Del kan även bli aktuellt att centrala organ finansierar projeki vid centrumet. Vidare kan ordinarie forskningsmedel komma i fråga för olika projeki. Ell tUlfälligl bidrag lill finansieringen bör dock lämnas. Chefen för industridepartementet kommer senare all förelägga regeringen förslag om alt etl bidrag på högsl 200000 kr. lämnas under budgelårel 1986/87 från anslaget B 12. Småföretagsutveckling. Efler budgetåret 1986/87 finns del inle anledning all i statsbudgeten uppta medel för Centmm för småföretagsutveckling.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen fillfälle

att ta del av vad jag har anfört om Centrum för Småföretagsutveckling.

Arbetskooperation

Bakgrund

Frågan om arbetskooperation har behandlats av riksdagen vid flera fillfällen. Efler förslag i regeringens proposition år 1979 om rikfiinjer för indu-stripolifiken (prop. 1978/79:123, NU 59, rskr 415) anvisades medel för en försöksverksamhet inom de regionala utvecklingsfonderna. Syftet var att med fördjupade insatser av företagsservicekaraktär underiätta alt perso-nalägda företag bUdades. Verksamheten skulle bedrivas av statens industriverk, de regionala utvecklingsfonderna och kooperationsutredningen gemensamt samt begränsas lUl fyra län.

Våren 1981 beslutade riksdagen att utvidga försöksverksamheten till
hela landet under en femårsperiod (prop. 1980/81:130, NU 64, rskr 425).
Samtidigt inrättades en särskild delegation för arbetskooperation med upp
gift att tillsammans med statens industriverk driva försöksverksamheten.
Enligt de riktlinjer som angavs i proposhionen borde försöksverksamheten
inle ges alltför snäva gränser i fråga om val av företagsform. Således borde
även personalägda företag, som drivs i aktiebolagsform, kunna inrymmas i 85

försöksverksamheten.

I regeringens proposition om kooperationens kapitalförsörjning m.m. Prop. 1985/86: 100 (prop. 1983/84:84, NU 24, rskr 241) informerades riksdagen om regering- Bil. 14 ens beslut att inrätta ett kooperativt råd. Rådets uppgifter kom delvis att sammanfalla med uppgifterna för delegationen för arbetskooperation. Delegationens uppgifter kom därför all integreras i kooperativa rådels verksamhet. 1 propositionen lämnades också en redogörelse för vissa frågor om arbetskooperation och personalägda företag.

Försöksverksamheten

Enligt riksdagens beslul bedrivs sedan den I juli 1981 en särskild försöksverksamhel i hela landel med slöd till personalägda företag. Med ett personalägt företag avses i försöksverksamheten elt företag med minsl fem anslällda, som också är delägare, och där minst hälften av de anställda äger minst hälften av aktie/insatskapitalet. Ägandet skall dessutom vara jämnt fördelat mellan de anställda delägarna.

Försöksverksamhetens syfte är främsl alt med särskilda förelagsservi-ceinsatser stödja bildandel av personalägda företag. Avsikten är alt försöksverksamheten skall ge ett underlag för atl kunna bedöma för- och nackdelar med personalägda företag saml kartlägga speciella problem i samband med att personalägda företag bildas och utvecklas.

Statens industriverk (SIND) och de regionala utvecklingsfonderna har tiUsammans med kooperativa rådet (11983:G) ansvaret för verksamheten. SIND svarar för informations- och utbildningsfrågorna samt beslutar i de enskilda stödärendena. De regionala utvecklingsfonderna handlägger de enskilda ärendena och ansvarar för att besluten genomförs.

Sammanlagt kan bidrag med 100000 kr. bevUjas tiU etl enskill projekt. Företagen förutsälls bekosta en viss del av insalserna med egna medel. Insatserna rör i huvudsak juridiska problem som t. ex. val av företagsform, vissa avtalsfrågor m. m. Även vissa utbUdningsinsatser kan bU aktuella.

För verksamheten får högsl 2,5 milj. kr./år tas i anspråk från anslaget Småföretagsutveckling. Anslaget disponeras av SIND.

Statens industriverk

Statens industriverk har i en skrivelse till regeringen den 1 oktober 1985 framfört synpunkter på försöksverksamheten. Enligt SIND har ungefär 50 av de ca 140 företagen som ingått i försöksverksamheten etablerats som personalägda. Det huvudsakliga motivet till att företagen bildats har enligt SIND varit att rädda arbelsfillfallen i krisdrabbade förelag. Utvecklingsfondernas insatser har haft en företagsekonomisk inriktning och legat inom fondernas normala kompetensområde. På gmnd av det ringa antalet personalägda företag har fonderna haft svårigheter atl bygga upp och bevara speciell kompetens om sådana företag. SIND anser därför atl försöksverksamheten inte bör förlängas.

86

Kooperativa rådet                                                          Prop. 1985/86: 100

Kooperativa rådets huvuduppgift är att i samarbete med kooperationen stimulera utvecklingen av såväl befintlig som ny kooperation.

Rådet har diskuterat olika frågor rörande villkoren för kooperativ etablering och utveckling. I en skrivelse fill industridepartementet den 8 oktober 1985 har kooperativa rådet hemslälll om medel för alt främja kooperativ förelagsutveckling.

De åtgärder som har vidtagits har enligt rådet inte lett lill några påtagliga effekter när det gäller att utveckla arbetskooperativ. Det gäller både insatser som riktats fill småföretag i allmänhet och effekter av försöksverksamheten med slöd lill arbetskooperation och personalägda företag. Rådels erfarenhet är att insalserna för den kooperativa företagsformen inte kan ges tUlräckligt utrymme inom den befintliga näringspolitiska organisationen.

För atl kooperativa företag skall få likvärdiga etablerings- och ulveck-lingsvillkor jämfört med andra förelagsformer föreslår rådet atf särskilda resurser åtminstone för en tid direkl riktas till kooperativa organ. På så sätt kan en kompetensutveckling och kanske även en attitydförändring åstadkommas som på sikt kan förbättra även andra näringspolitiska organs möjligheter all medverka också i kooperativa företags utveckling..

Rådet föreslår att ett särskilt program för utveckling av ny kooperafion skapas. Huvuddelarna i ett sådant program bör vara atl utveckla etl basprogram samt en lokal och regional organisation för kooperativa förelag, kooperativ förelagsservice samt kooperativ riskfinansiering. I detta sammanhang anser rådet atl del är lämpligt all kooperationen själv lar elt avgörande ansvar för atl bygga upp och utveckla systemet. Rådet finner del angelägel atl resurser tillförs programmel under en femårsperiod och all insalserna till lika delar finansieras av slaten och kooperationen.

Mol den bakgrunden hemställer rådet att högst 2,5 milj. kr. ställs lill förfogande för vart och ett av budgetåren 1986/87-1991/92 för att finansiera uppbyggnaden av etl kooperativt utvecklingssystem. Medlen bör betalas ul efter förslag av kooperativa rådet, som också bör få i uppgift att följa upp och utvärdera verksamheten.

Föredragandens överväganden

Ulvecklingen av såväl befintlig som ny kooperativ verksamhet är betydelsefull ur allmän näringspolUisk synpunkt. I den tidigare nämnda proposifionen om kooperationens kapitalförsörjning slogs del fasl all del är av elt väsentligt allmänt intresse att de kooperafiva föreningarna kan utvecklas som ell alternativ till andra företagsformer. Kooperativ verksamhet kan emellertid aldrig skapas utifrån. Den måste initieras och byggas upp av dem som har intresse och behov av den kommande kooperativa verksamheten. Samhällets uppgift bör därför vara att skapa sådana villkor för en kooperativ verksamhet att denna kan bli ett reeUt alternativ till andra verksamhetsformer.

Den ekonomiska föreningen som förelagsform ulgör fortfarande etl be
gränsat inslag i ekonomin. Intresset för förelagsformen ökar emellertid.      87

Inte minst bland ungdomar har den ekonomiska föreningen visal sig vara     Prop. 1985/86: 100
ett bra alternativ för all starta näringsverksamhet.               Bil. 14

Försöksverksamheten med slöd lill personalägda företag visar att de kooperativa inslagen i de förelag som har omfattats av försöksverksamheten har ökat. Fortfarande är dock anlalet ekonomiska föreningar myckel litet.

Jag anser liksom kooperativa rådet att utvecklingsarbetet måsle knytas närmare kooperationen när det gäller kooperativ företagsverksamhet. Specifik kooperativ förelagsservice måste kunna erbjudas tidigt i etablerings-processen. Medel bör därför i fortsättningen anvisas för kooperativ ulveckling i nära anslutning till kooperationen och kooperativa rådets verksamhet. Det program för kooperativ utveckling som rådet har utarbetat bör ligga till grund för del fortsaita utvecklingsarbetet. Erfarenheterna av den ungdomskooperaliva verksamheten bör härvid tas till vara inom ramen för det samlade utvecklingsarbetet. Jag utgår ifrån alt kooperativa rådet noga följer verksamheten och rapporterar erfarenheter till regeringen. Jag viU också särskill poänglera vad statsrådet Gradin anförde i prop. 1984/85:130 om kvinnornas villkor på arbetsmarknaden angående den kooperativa företagsformen och kvinnor som egna företagare. Jag förutsätter atl kooperativa rådet ägnar dessa frågor särskild uppmärksamhet.

Statens koslnader för verksamheten bör liksom hittills uppgå lill högst 2,5 milj. kr. per budgetår och bör enligt vad jag anfört under anslaget Småföretagsutveckling betalas med medel från detta anslag. Jag fömtsätter att kooperationen själv bidrar med motsvarande belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tUlfälle

atl ta del av vad jag har anfört om Arbetskooperation.

c. Regional utveckling

Jag föreslår att medel för regional utveckling för budgetåret 1986/87 ställs lill regeringens förfogande över följande anslag och lill nämnda huvudändamål.

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Anslag

C I. Visst regionalpolitiskt stöd C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

C 3. Lokaliseringslån

C 4. Regionala utvecklingsinsatser m.m.

C 5. Täckande av förluster p.g.a. kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.

C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

C 7. Sysselsättningsstöd

C 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

Huvudändamål

Äldre lokaliseringsbidrag/avskrivningslån Äldre offertstöd

Lokaliseringsbidrag (centrala beslut)

Offertstöd

Lån lill regionala investmentbolag

Lokaliseringslån

Lokaliseringsbidrag (länsstyrelsebeslut)

Investeringsbidrag

Företagsutveckling

Glesbygdsstöd

Regional projektverksamhet

Teknikspridning m. m.

Centrala konsult- och utredningsinsatser

Infriande av garantier

Täckande av bortfall av socialavgifter i Norrbottens län

Sysselsältningsstöd

Initiering och genomförande av regionaipolitisk forskning m. m.

C 1. Visst regionalpolitiskt stöd

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

303056512' 86000000 20000000

' Avser anslaget C 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet.

Över anslaget anvisas fr. o. m. budgetåret 1985/86 medel endast för vissa former av regionalpolifiskl stöd som beslutats före detla budgetår. De ändamål vartill medel anvisas är:

-     lokaliseringsbidrag/avskrivningslån som beviljats av länsstyrelse före den I juli 1982 samt av regeringen eller central myndighet före den I juli 1984,

-     offertstöd som beviljats före den I juli 1985,

-     vissa ännu inte utbetalade lån till privata regionala investmentbolag,

-     ulbildningsstöd,

-     infriande av garantier för lån i lokaliseringssyfte fill rörelsekapital och marknadsföringsinsatser.

Tidigare har redogjorts för utfallet av stödverksamheten under de senaste budgetåren. För de ändamål vartill medel beviljats över detla anslag kan följande nämnas beträffande ulfallet under budgetåret 1984/85.

89

Utbetalningar av lokaliseringsbidrag/avskrivningslån uppgick liU 181,5     Prop. 1985/86: 100
milj.kr.                                                                         Bil. 14

16 företag har under budgetåret 1984/85 beviljats offertstöd med sammanlagl 21,6 milj. kr. Utbetalningarna uppgick till 13,2 milj. kr.

Som lån lill privata regionala investmentbolag har utbetalats 16 milj. kr.

Ulbildningsstöd har numera avskaffats som särskild stödform. Utbetalningarna på tidigare beviljat stöd uppgick lill 2,4 milj. kr.

Uteslående garanterad kapitalskuld på lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital och marknadsföringsåtgärder som beviljats enligt den numera upphävda förordningen (1970:180) om stadigt regionalpolitiskt stöd uppgår tiU 0,1 milj. kr. Under året har en garanti på 100000kr. infriats.

Medel för sysselsättningsstöd anvisades t. o. m. budgetåret 1984/85 över detla anslag. Utbetalningarna under detta budgetår uppgick till 98,9 milj.kr.

Av medel för centrala konsult- och utredningsinsatser, som åven de anvisades över detta anslag t.o.m. budgetåret 1984/85, har statens industriverk utnyttjat 6,9 milj. kr. under nämnda budgetår.

Ersätlning fill banker för deras administration av beviljat regionalpoliliskl slöd uppgick under budgelårel 1984/85 lill 4,9 milj. kr. Medel för detta anvisas numera över anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

Statens industriverk

För all täcka resterande utbetalningar lUI de ändamål vartUI medel numera anvisas över anslaget beräknar statens industriverk ett medelsbehov av 20 mUj.kr.

Föredragandens överväganden

I likhel med industriverket beräknar jag medelsbehovet under detta anslag tiU20milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Visst regionalpoUtiskt stöd för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 20000000 kr.

C 2. Lokaliseringsbidrag m.m.

1984/85 Utgift 79899000'    Reservafion   184101000'-

1985/86 Anslag 362000000'

1986/87 Förslag        362000000

' Avser anslaget C 2. Regionalpolitiskt slöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m. De medel som vid budgelårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslul uppgick lill 3,3 milj. kr.

' Ytterligare 100 milj. kr. föreslås på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budget
året 1985/86.                                                                                  90

F. n. anvisas medel till följande ändamål över detla anslag: Prop. 1985/86: 100

-     lokaliseringsbidrag beviljade av statens industriverk eller regeringen     Bil. 14 efter den Ijuli 1984,

-     offertstöd beviljade efter den Ijuli 1985,

-     lån till privata regionala investmentbolag beviljade efter den Ijuli 1984,

-     kapitalfillskott m. m. till Stiftelsen Industricentra,

-     viss administration av regionalpoUtiskt stöd,

-     eventuella medel för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i Kimna.

Beslut om lokaliseringsbidrag har av statens industriverk och regeringen under budgetåret 1984/85 fattats för 256,1 milj. kr. Lån till privata regionala investmentbolag har beviljats med 8,0 milj. kr. Dessutom har beslut fattals om 13,0 milj. kr. i kapitalfillskott m.m. fill Stiftelsen Industricentra.

Statens industriverk

Statens industriverk uppskattar atl behovel av bidragsmedel för beslul av regeringen och verket under budgetåret 1986/87 kommer atl uppgå liU ca 330 milj. kr. Verkel föreslår alt nuvarande begränsning av offertstödel till en ram av 40 milj. kr. slopas.

Föredragandens överväganden

I prop. 1984/85: 115 om regional ulveckling och utjämning anmälde chefen för industridepartementet att stödverksamheten för att kunna planeras långsiktigt bör bedrivas med samma inriktning och i samma omfattning under fyraårsperioden 1985/86-1988/89. Efterfrågan på lokaliseringsbidrag har hittills under budgetåret varit hög. Eftersom del är angelägel atl utnyttja det goda konjunkturläget för atl skapa varaktig sysselsättning i de delar av landet som har de största sysselsättningsproblemen har regeringen i dag beslutat föreslå riksdagen att till Lokaliseringsbidrag m. m. på tillläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ytteriigare lOOmilj.kr.

Med hänvisning till vad jag anfört beräknar jag ett sammanlagl medelsbehov för de ändamål vartill medel anvisas över detla anslag av 362 milj.kr. för budgetåret 1986/87. Härav beräknar jag att offertstöd under budgetåret 1986/87 kommer atl lämnas fill ett belopp av högst 40 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 362000000 kr.

91

c 3. Lokaliseringslån                                                     ProP- '85/86:100

Bil. 14

1984/85 Utgift   267620200        Reservation       186000000'

1985/86 Anslag 300000000

1986/87 Förslag        300000000

' Avser anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslän. Tidigare reservationsmedel har - med undantag av medel för beslut fattade före den Ijuli 1985 - förts bort från anslaget.

Över anslaget anvisas medel för lokaliseringslån. Till skillnad mot lokaliseringsstöd i form av lokaliseringsbidrag belaslas della anslag även med utgifter för lokaliseringslån som beviljas av länsstyrelse.

Jag har lidigare redogjort för utfallet av stödverksamheten under de senaste budgeiåren.

Under budgetåret 1984/85 har beslut om lokaliseringslån fattats för 195,9 milj. kr. Lånetiden för lokaliseringslån fastställdes fill i genomsnitt 10,2 år. Avbetalningsanstånd har medgivits med genomsnittligt 1,5 år. Ett fåtal företag har bevUjats ränteanstånd. Någon subvention i samband med långivningen förekommer inte längre.

Under budgetåret 1984/85 har utbetalats 268 milj. kr. i lokaliseringslån. I räntor och avbetalningar har under budgelårel inbetalats 294,6 milj.kr. resp. 340,7 milj.kr. Uteslående vid låntagares konkurs var 26,2 milj. kr. Eftergivet belopp i samband med företagsrekonstmktioner uppgick till 254,7 milj. kr. Av sistnämnda belopp avser 148,1 milj.kr. lån fiU Avesta AB och 73,7 milj.kr. lån till Nyby Uddeholm AB. Utestående fordringar på lokaliseringslån uppgick den 30 juni 1985 fill 3210 milj. kr.

Statens industriverk

Under budgetåret 1986/87 räknar statens industriverk med att beslul om lokaliseringslån kommer att fattas för 270 milj.kr. Verket räknar med att även utbetalningarna kommer att uppgå till 270 milj.kr. under detla budgelår.

Föredragandens överväganden

För lokaliseringslån under budgetåret 1986/87 beräknar jag - med hänsyn bl. a. tiU atl stödverksamheten, somjag tidigare nämnt, bör kunna planeras långsiktigt under fyraårsperioden 1985/86-1988/89 - medelsbehovet till 300 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lUl Lokaliseringslån för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 300000000 kr.

92

c 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m.            Prop. 1985/86:100

,     Bil. 14
1984/85 Ulgift     292759745         Reservation        370024271'

1985/86 Anslag   488000000

1986/87 Förslag        488000000

' De medel som vid budgetärsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till ca 21 milj. kr.

Från anslaget bestrids utgifterna för av länsstyrelserna beslutade lokaliserings- och investeringsbidrag. Vidare bestrids från anslaget utgifterna för stöd i glesbygder lill förelag, kommersiell service, intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) samt samhällelig service. Utgifterna för företagsutveckling (nytt ändamål fr.o.m. innevarande budgetår) och regional projektverksamhet bestrids också från detta anslag.

Innevarande budgetår disponerar länsstyrelserna 457 milj.kr. för nämnda ändamål, varav högsl 80 milj. kr. får användas till regional projektverksamhet.

Från anslaget bestrids vidare utgifterna för teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitiskt prioriterade regioner saml för cenlrala konsult- och ulredningsinsalser. För dessa ändamål har 31 milj. kr. avsatts.

Under budgetåret 1984/85 fattade länsstyrelserna beslut om sammanlagt 392,1 milj. kr. med följande fördelning mellan de då gällande ändamålen:

-     lokaliseringsbidrag                                                          170,2

-     investeringsbidrag                                                            29,6

-     glesbygdsstöd                                                                 129,5

-     regionalt utvecklingsarbete                                              62,8

Länsstyrelserna

Samtliga länsstyrelser har inkommit med anslagsframställningar för budgetåret 1986/87. Sammanlagt beräknar länsstyrelserna medelsbehovel för regionala utvecklingsinsatser till 595,4 milj. kr.

Statens industriverk

Verket begär en ökning av medel för centrala konsult- och utredningsinsatser från 12 till 20 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Genom riksdagens beslul om regionalpolitiken (prop. 1984/85: 115, AU 13, rskr 354) har länsstyrelserna möjlighet att inom en given medelsram använda medlen till följande ändamål:

-    lokaliseringsbidrag/invesleringsbidrag

-    företagsutveckling

-    glesbygdsstöd

-    regional projektverksamhet

Länsstyrelsernas rätt att beslula i lokaliseringsstödsärenden har utökats      93

till investeringar med elt beräknat totalt kapitalbehov på högst 9 milj. kr.

De verksamheter som bedrivs med medel från anslaget bör ha i huvud- Prop. 1985/86: 100 sak samma inriktning som innevarande budgelår. Jag vUl dock anmäla alt Bil. 14 chefen för industridepartementet, i enlighet med vad jag anförde under anslaget B 12. Småföretagsutveckling, avser att föreslå regeringen att 10 milj.kr. av anslaget används för särskilda bidrag tiU de regionala utvecklingsfonderna i stödområdeslänen. Således bör regeringen disponera 41 milj.kr. av anslaget för teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitiskt prioriterade regioner, för centrala konsult- och utredningsinsatser samt för särskilda bidrag till utvecklingsfonderna i stödområdeslänen. Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet lill oförändral 488 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 488000000kr.

C 5. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.

1984/85 Ulgift

I62I6I2

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Från anslaget bestrids kostnaderna för att infria statliga garantier för lån till förelag i glesbygder och för lån lill kommersiell service enligt förordningen (1985:619) om glesbygdsstöd. Vidare bestrids från detta anslag koslnaderna för all infria garantier för lån som har lämnals enligt förordningen (1979:638) om stalligl stöd till glesbygd (upphävd 1985:619), enligt förordningen (1973:608) om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd (upphävd 1980:877) saml enligt förordningen (1976:208) om statligt stöd till skärgårdsföretag och förordningen (1978:465) om särskilt stöd till lant-bmksföretag i vissa glesbygder (upphävda 1979:638).

Länsstyrelserna

Samfiiga länsstyrelser utom länsstyrelsema i Kristianstads och Malmöhus län har lämnat anslagsframställningar. Sammanlagt föreslår länsstyrelserna en engagemangsram t. o. m. budgetåret 1986/87 på 116 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Den I juli 1985 skedde en övergång till engagemangsram i stället för åriiga
beslulsramar för kreditgarantier till förelag i glesbygder m. m. (prop.
1984/85:115, AU 13, rskr 354). Engagemangsramen skall successivt byg
gas upp lills den uppgår till 290 milj. kr. Länsstyrelsernas utrymme för ny     94

kreditgivning skapas i fortsättningen dels genom amorteringar av lån med     Prop. 1985/86: 100 statliga kreditgarantier som beslutats efter den Ijuli 1985, dels genom den     Bil. 14 successiva uppbyggnaden. Förluster till följd av infriade garantier, som beviljats efter den 1 juli 1985, ger inle utrymme för ny garantigivning.

För budgetåret 1985/86 fastställdes engagemangsramen till 52 milj.kr. För tiden fram t. o. m. budgetåret 1986/87 bör ramen utökas lill 100 milj. kr.

Anslaget bör för näsla budgetår tas upp med oförändrat belopp, 1000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge atl statlig kreditgaranti för lån fill förelag i glesbygder
och för lån lill kommersiell service får beviljas i sådan omfatlning atl
det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats
efter den 1 juli 1985 uppgår till högst lOOOOOOOO kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till före
tag i glesbygder m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsan
slag av 1000 kr.

C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1984/85 Ulgift      254658000

1985/86 Anslag   360000000

1986/87 Förslag        310000000

Från anslaget, som disponeras av riksförsäkringsverkel, täcks bortfall av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och aUmän löneavgift i Norrbottens län.

Enligt denna lag skall den procentsats efter vUken arbetsgivaravgifter resp. egenavgifter sammanlagt utgår enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare sättas ned med tio procentenheter för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i Norrbottens län. För nedsättning av egenavgifter gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Berörda näringsgrenar är gmvverksamhel, tillverkning, pro-duktionsvaminriklad partihandel, uppdragsverksamhet och hotell-, pensionals- och campingverksamhel. Ell särskill bidrag lill kostnaden för arbetsgivaravgifterna lämnas vid ökning av sysselsättningen. Utgifter för della bidrag belastar anslaget C 7. Sysselsättningsstöd.

Verksamheter inom nämnda näringsgrenar som bedrivs i Svappavaara samhälle är befriade från socialavgifter och allmän löneavgift under liden den Ijanuari l984-den3l december 1993.

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar med utgångspunkt från utfallet under första halvåret 1985
kostnaderna för innevarande budgetår lill 280 milj.kr. för ersättning för
nedsättning av socialavgifter. Verket räknar med i stort samma volym för •        95

nästa budgetår. Med en löneuppräkning på 5% per år beräknar verket   ' Prop. 1985/86: 100
medelsbehovet tiU 310 milj. kr. för budgetåret 1986/87.        Bil. 14

Föredragandens överväganden

Jag beräknar bortfallet av avgiftsinkomster genom nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbotiens län lill 310 milj. kr. under näsla budgetår.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all tiU Ersällningför nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag om 310000000kr.

C 7. Sysselsättningsstöd

1985/86 Anslag 120000000

1986/87 Förslag        120000000

Över anslaget anvisas fr.o.m. budgetåret 1985/86 medel för sysselsältningsstöd. Även det bidrag lill kostnaden för arbetsgivaravgifterna som under vissa fömtsättningar lämnas vid verksamheter i Norrbottens län belastar detta anslag.

Jag har tidigare redogjort för utfallet av verksamheten med sysselsältningsstöd under de senaste åren. Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken vären 1985 höjdes sysselsättningsstödel i samlliga stödområden fr.o.m. år 1985.

Statens industriverk

Statens industriverk beräknar medelsbehovel för de ändamål vartUI medel beviljas över anslaget lill 120 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar i likhel med industriverket det totala medelsbehovet under budgetåret 1986/87 fill 120 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Sysselsättningsstöd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 120000000kr.

96

c 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling    Prop- 1985/86:100

Bil. 14

1985/86 Anslag     4 300000

1986/87 Förslag    4300000

Från anslaget bestrids koslnaderna för expertgmppens för forskning om regional utveckling (ERU) verksamhel.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling

ERU beräknar medelsbehovel lill 4745000 kr.

Föredragandens överväganden

I prop. 1984/85:115 om regional ulveckling och utjämning redovisas behovet av forskning som kan bidra till att förbättra kunskapsunderlaget för regionalpolitiken och det angelägna i all synsätt och resultat från forskningen får en bred spridning till olika användargmpper. Den roU som ERU bör ha i dessa avseenden som länk mellan forskningen och användare av forskningens resultat redovisas också. För budgetåret 1986/87 bör anslaget las upp till oförändrat 4,3 milj. kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Expertgruppen för forskning om regional utveckling för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservafionsanslag av 4300000 kr.

97 7    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

D. Mineralförsörjning m. m.                    BiM4 ' '

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. SGU skall:

-     utföra allmän geologisk kartering,

-     bedriva prognos-, informations- och dokumentationsverksamhet på mineralområdet,

-     följa den svenska och internationella utvecklingen inom mineralområdet,

-     handlägga ärenden enligt minerallagstiftningen, lagsfiftningen om kontinentalsockeln samt lagstiftningen om utländska förvärv av fasl egendom m. m. vad avser gmvrälligheter.

Verksamheten skall bedrivas på etl sådant sätt atl insamlat material snabbt pubhceras och i praktiska former görs lättillgängligt. SGU skall i övrigt på bästa säll söka främja all landels mineralresurser utnyttjas. SGU åtar sig utrednings- och undersökningsuppdrag. Uppdragsverksamhelen skall ge full kostnadsläckning.

SGU leds av en styrelse. Chef för SGU är en generaldireklör. Inom SGU finns fyra enheter: två för kartering och dokumentation, en för myndighets- och utredningsuppgifter samt information och en för administration. Inom SGU finns också elt planeringssekretariat. Till SGU är knutet etl kartråd, ett mineralresursråd och etl prospekleringsråd.

SGU är chefsmyndighet för bergsstaten.

Vid SGU finns 267 tjänster.

SGU är lokaliserad lill Uppsala med filialkontor i Lund och Göleborg. Vid SGU tillämpas programbudgetering med följande programindelning:

1.    Geologisk kartering och dokumentation.

2.    Myndighetsuppgifter och information.

3.    Uppdragsverksamhet.

Verksamheten under programmen 1 och 2 finansieras från reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning:Geologisk kartering m.m. Verksamheten under programmet 3 finansieras genom direkt ersättning från konsumenterna.

Investeringar i utmstning finansieras från reservationsanslagel Sveriges geologiska undersökning: Utrustning.

98

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m. m.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

68563516 68650000 69236000

Reservation

4466170

Anslaget är uppdelat på tre program, nämligen:

1.    Geologisk kartering och dokumentation.

2.    Myndighetsuppgifter och information.

3.    Uppdragsverksamhet.

Utgifier och inkomsler för dessa program redovisas under anslaget.

Program 1. Geologisk kartering och dokumentation omfattar den verksamhel som syftar till atl ta fram och i form av kartor i reguljära serier tillhandahålla beslutsunderlag för samhällsplanering rörande utnyttjande av landskapet, berggrund, jordlager och grundvatten. Vidare omfattar programmet den verksamhet som syftar lill alt genom insamling, bearbetning och bevarande av uppgifter om geologiska förhållanden på annal sått än genom den reguljära karteringen fillgodose allmänna och enskilda behov av geologisk information.

Program 2. Myndighetsuppgifter och information omfattar vissa myndighels- och utredningsuppgifter på mineralområdet saml den verksamhet som syfiar lill att informera såväl internt som externt i frågor inom det geovelenskapliga området.

Program 3. Uppdragsverksamhet omfattar den verksamhel som finansieras genom direkl ersätlning från konsumenterna. Uppdragen skall ha nära samband med karterings- och dokumentafionsverksamhelen eller ulrednings- och informationsverksamheten.

Av följande sammanställning framgår hur kostnader och intäkter för verksamheten fördelar sig på olika program:

Program 1 000-tal kr.

1985/86 Budget

1986/87 beräknar

SGU

Föredraganden

Program 1. Geologisk karlering och dokumentation Avgår 1 inkomster

59845 -120

62640 -125

59423 -125

59 725

62765

59548

Program 2. Myndighetsuppgifter och informalion Avgår i inkomster

9225 -300

9942 -295

9393 -295

8925

10237

9688

Program 3. Uppdragsverksamhet Avgår i inkomster

5 800 5 800

7064 7064

7064 7064

0

0

0

Verksamhet utanför programindelningen

_

300

_

Medelsbehov

68650

73302

69 236

99

Sveriges geologiska undersökning                                      Prop. 1985/86:100

Under de olika delprogrammen redovisar SGU — ulöver medel i enlighel med huvudförslaget för pågående verksamhet — medel för förändring av verksamheten enligt följande. Rationaliseringsålgärderna är främsl förenklingar i produklionen och utökad ADB-användning.

Program 1. Geologisk kartering och dokumentation

Jordartsgeologi

SGU förfogar över ell omfattande kvartärgeologiskt basmaterial från de inre delarna av Norrbottens län. Genom relativt begränsade karteringsin-satser skulle det vara möjligt att komplettera detta material för att sammanställa och trycka kvartärgeologiska kartor i skala 1:250000 över Lapplandsdelen av Norrbottens län. Den totala kostnaden för att ta fram dessa kartor är ca 3,5 milj. kr. För de inledande arbetena begär SGU 350000kr. under en treårsperiod.

Program 2. Myndighetsuppgifter och information

SGU begär 200000 kr. som etl engångsbelopp för att informera kommuner och länsstyrelser om gällande gmv- och mineralrältigheter i samband med införandel av lagen om hushållning av naturresurser m.m.och nya plan-och bygglagen.

De tre råd som finns knutna lill SGU — kartrådet, prospekteringsrådel och mineralresursrådet - består av sakkunniga representanter för användarna av SGU: s produkter. Råden lämnar värdefulla synpunkter på SGU:s verksamhet och långtidsplaner. Några särskilda medel har inte anvisats för rådens verksamhet. SGU begär 100000 kr. för att rådens kompetens skall kunna utnyttjas pä ett optimalt sätt.

För att avveckla SGU: s museum som fram till hösten 1984 var inrymt i Naturhistoriska riksmuseet, begär SGU ett engångsbelopp av 250000kr.

Verksamhet utanför programindelning

Under hösten 1986 kommer Western European Geological Surveys (WEGS) att föriägga sin årliga sammankomst till Uppsala. SGU blir värd för detta sammanträde. För atl läcka kostnaderna för denna sammankomst begär SGU 200000 kr.

The International Association on the Genesis of Ore Deposils (lAGOD) kommer att under hösten 1986 hålla ett symposium i Sverige. Därvid kommer det vid SGU pågående Nordkalottprojektet atl avrapporleras. SGU begär för della ändamål ett engångsbelopp om 100000kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för SGU:s verksamhel beräknas med ul
gångspunkl i en real minskning av utgifterna om 5% på tre år med fördel-   100

ningen 1,5%, 1,5% och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret. En     Prop. 1985/86:100
omfördelning av medel lill anslaget D 3. Bergsstaten har också gjorts.      Bil. 14

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. för budgelårel 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 69236000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

1984/85 Ulgift      2307955        Reservation           442544

1985/86 Anslag      700000

1986/87 Förslag     900000

Anslaget är avsett all finansiera SGU: s investeringar i mer kostnadskrävande utmstning. Ränta och avskrivning på utmslningskapilalel belastar de program inom vilka utrustningen används. Utrustning som anskaffas med anlitande av anslaget tillförs SGU:s ulmslningskapilal. Medel molsvarande avskrivning och förräntning av utmslningskapilalel omförs lill sårskild inkomstlUel på statsbudgeten.

Sveriges geologiska undersökning

Anslaget bör för budgetåret 1986/87 uppgå till 1981000 kr. Investeringsbehovet omfattar ersällning av avskriven och utrangerad utmstning saml nyanskaffningar för rationaUseringar och kvalitetshöjning av pågående verksamhel.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1986/87 beräknar jag anslaget tiU 900000kr. Av beloppel avser 175000kr. ersättning av äldre försliten utmstning. För nyanskaffning för rationalisering och kvalitetshöjning av pågående verksamhel har jag beräknal 725000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 900000 kr.

101

D 3. Bergsstaten                                                        Prop. 1985/86: 100

Bil. 14

1984/85 Utgift      2565 530

1985/86 Anslag    2 873 000

1986/87 Förslag    2969000

Bergsstatens verksamhet styrs i stort av den gruvrättsliga lagstiftningen, framför allt gmvlagen (1974: 342) och gruvförordningen (1974: 344). Bergsstatens myndighels- och kansliuppgifler omfattar i huvudsak ärenden om förvärv och försvar av gmvrättigheler. Vidare skall bergsstaten anvisa områden för gruvdrift och undersökningsverksamhet.

Genom den omorganisation som skett på mineralområdet är SGU fr.o.m.den Ijuli 1982 chefsmyndighet för bergsstaten. Bergsstaten är organiserad på ett nordligt och ett sydligt distrikt med expedition i resp. Luleå och Falun. Chef för varje distrikt är en bergmästare.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

SGU

Föredraganden

Personal

13

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Kungörelsekostnader Engångsanvisning

2131

418

288

36

-H63

-(- 32 ■+ 22 -    5

-1-124

-     39
+ 16

-     5

2873

+212

-t- 96

Med stöd av minerallagstiftningen och motsvarande äldre lagstiftning tas genom bergsstalens försorg ut vissa avgifter på det gmvrättsliga området. Vidare skall enligt förordningen (1966: 351) angående tillämpningen av kontinentalsockeUagen (1966: 314) avgUt eriäggas till SGU för tillstånd till sand-, grus- eller stentäkl på kontinentalsockeln. Samtliga dessa avgifter redovisas på statsbudgetens inkomstsida under fiteln 2528 Avgifter vid bergsstalen. Avgifterna uppgick under budgelårel 1984/85 lill 3,9milj.kr. och beräknas för budgetåret 1985/86 till 3,6 milj. kr.

Sveriges geologiska undersökning

SGU föreslår i anslagsframstäUningen för bergsstaten bl.a.:

1.    Pris- och löneomräkning m.m. 217000kr.

2.    SGU anser att huvudförslaget inle bör fillämpas på bergsstalen. Enligt SGU har organisationen kontinuerligt minskats och anpassals till förändrade förhållanden så att ett ringa antal anställda kvarstår medan arbetsbelastningen ökat starkt. Marginaler för ytterligare nedskärningar saknas därför.

3.    En engångsanvisning om 31000 kr. för övriga expenser.

102

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

För näsla budgelår bör medel för bergsstatens verksamhel beräknas enligt elt ettårigt huvudförslag med en reduktion om 1 %. Därutöver harjag för expenser beräknat en engångsanvisning om 31000 kr. Vissa medel har tillförts anslaget genom en överföring från anslaget DI. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m. m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bergsstaten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2969000kr.

Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom

Statens gruvegendom förvaltas sedan den Ijuli 1973 av nämnden för statens gruvegendom (NSG). Från atl tidigare ha avsett i huvudsak endast gruvrättigheter enligt gruvlagen (1974: 342) och dess föregångare omfattar nu nämndens förvaltning även andra typer av mineralfyndigheter, bl.a. induslrimineral. Nämnden, som beslutar i frågor om upplåtelse av gmv-egendomen, svarar för att egendomen tas till vara på bästa säll och — där så är lämpligl - utökas. Utökningen sker huvudsakligen genom prospektering. Nämnden skall särskill följa ulvecklingen inom sill verksamhelsområde och la initiativ till ålgärder atl förbällra del ekonomiska utbytet av gruvegendomen.

Riksdagen beslöt hösten 1982 (prop. 1982/83: 50 bU. 6, NU 18, rskr 111) all anvisa 300milj.kr. för ell femårigt program för utökad prospektering. Nämden har av regeringen fått i uppdrag atl svara för administrafion av programmet och uppföljning av de projekt som beviljas medel. Nämnden skall också lämna förslag på hur det femåriga programmel skall fortsätta.

Nämnden leds av en styrelse på högst sju ledamöter. Inom nämnden finns två enheler; en för prospektering, minerallekniska undersökningar och ekonomisk utvärdering samt en för ekonomi och förvaltning. Antalet anställda den Ijuli 1985 var 16.

D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m. m.

1984/85 Utgift    40072836        Reservation        29254865

1985/86 Anslag   39946000

1986/87 Förslag 41744000

Från anslaget bestrids kostnaderna för prospekleringsverksamhet och brytvärdhetsundersökningar.

103

Nämnden för statens gruvegendom                                   Prop. 1985/86:100

Inför budgetåret 1984/85 genomfördes en nedskärning av anslaget med 25 milj.kr., eller närmare 40%, jämfört med föregående budgelår. Effekten på verksamhelsvolymen har dock kunnat begränsas genom atl nämnden erhållit kompletterande finansiering från det särskilda femåriga programmel för utökad prospektering som beslutades år 1982. Mol denna bakgmnd avser nämnden alt genomföra en planmässig anpassning av prospekleringen till en ny lägre verksamhetsnivå. Detta genomförs stegvis med hjälp av reserverade medel från lidigare budgetår. Prospekteringsvolymen för budgetåret 1985/86 kan därigenom upprätthållas även för budgetåret 1986/87 utan någon real ökning av anslaget. Nämnden föreslår därför ett oförändrat anslag för budgetåret 1986/87, dvs. huvudalternativet bör inte tillämpas. För budgetåret 1987/88 föreslår nämnden en ökning av anslaget med 1 milj. kr. saml en ökning på lOmilj. kr. budgetåret 1988/89 för alt kompensera tidigare kompletterande finansiering genom programmet för utökad prospektering, vilket upphör budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör för nämndens prospekleringsverksamhet ett reducerat huvudalternativ tillämpas. Jag beräknar anslaget till 41 744000 kr.

Med hänsyn till behovet av en långsiktig planering av nämdens verksamhet bör, liksom vad gäller för innevarande budgetår, ett bemyndigande ges att göra fleråriga åtaganden. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl under budgetåren 1986/87-1989/90 fatta beslut om prospektering som innebär åtaganden om högst 27mUj.kr. för budgetåret 1987/88, 18milj. kr.för budgetåret 1988/89 och 12mUj.kr.för budgetåret 1989/90.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen all under budgetåren 1986/87-1989/90 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämdens för statens gmvegendom verksamhet som innebär åtaganden om högst 27000000kr.för budgetåret 1987/88, 18000000kr. för budgetåret 1988/89 och 12000000 kr. för budgelårel 1989/90,

2.    tiU Statens gruvegendom:Prospektering m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 41 744000 kr.

104

D 5. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m. m.

1984/85 Utgift

6519043

1985/86 Anslag

5828000

1986/87 Förslag

5798000

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Från anslaget bestrids kostnaderna för nämndens för statens gruvegendom kansli samt för förvaltning av statens gmvegendom.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

NSG

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Inmutningskostnader Utmålsläggningar

16

4110000 318000

1000000 400000

5828000

-)-         1

-1-449000 - 22000 -200000 -t- 50000

-1-277000

-Hl 43 000

-     23000
-200000
-1- 50000

-     30000

Nämnden för statens gruvegendom

Nämnden föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1.   Pris-och löneomräkning 402000 kr.

2.    I enlighet med regeringens direktiv föreslår nämnden en besparing om 5% över tre budgelår med fördelningen 2%, 2% och 1% för första, andra resp. tredje budgetåret. För budgetåret 1986/87 motsvarar detta en besparing om 125000 kr.

3.    I samband med att nämnden år 1982 blev en självständig myndighet tillkom en rad nya uppgifter inom bl. a. ekonomi- och personaladministration. Arbetsbelastningen inom enheten för ekonomi och förvaltning har därefter ökat ytterligare, främst som en följd av nämndens engagemang i statsmakternas satsningar att sfimulera och effektivisera prospekleringen i landet. Nämnden begär mol denna bakgrund 147000 kr. för en byråsekreterarfiänst vid enheten för ekonomi och förvaUning.

Föredragandens överväganden

Jag godlar nämndens huvudförslag för tre år med en lotal real minskning av utgifterna om 5% med fördelningen 2%, 2% och 1% för försia, andra resp. tredje budgetåret.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens gruvegendom:EgendomsförvaUning m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 5798000kr.

105

D 6. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

1984/85 Utgift

2278650

1985/86 Anslag

2442000

1986/87 Förslag

2524000

Reservation

129487

Delegalionen för samordning av havsresursverksamheten skall enligt sin instruktion (1979: 34, ändrad 1981: 593 och 1984: 612) verka för samordning av svensk verksamhel som innefattar nyttjande, skydd eller utforskande av havet eller som annars har anknytning lill havet. Delegationen skall också verka för att havsresursverksamheten såväl vid myndigheter som organisationer främjas och stöds. Det åligger delegationen särskilt atl utarbeta etl förslag lill program för svensk havsresursverksamhet samt lämna underlag för regeringens och myndigheternas ställningstaganden i frågor som rör utnyttjande och skydd av havet. I delegafionen ingår representanter för samhällsintressena och olika fackområden. Hos delegationen finns ett kansli, som är förlagt till Göteborg.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Delegationen

Föredraganden

Personal

6

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

U tredningskostnader

1666000 166000 610000

-1-lOOOOO H-    9000 - 25000

4-80000 4- 9000 - 7000

2442000

-1- 84000

4-82000

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

Delegalionen föreslår bl. a. följande:

1.    Huvudförslag 2526000kr. Delegalionen saknar som liten myndighet, möjlighet all genom rationaliseringsålgärder genomföra en årlig minskning av förvaltnings- och lokalkostnaderna. Ett genomförande av huvudförslaget innebär därför en nedskärning av delegationens utredningsverksamhet. Delegationen föreslår att angslaget fastställs endast för budgetåret 1986/87 och att ett huvudalternativ med en 1-procentig besparing lillämpas.

2.    Pris- och löneomräkning 109000kr.

Föredragandens överväganden

Medel för delegationens verksamhet bör beräknas enligt ett treårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % pä tre år med fördelningen I % för budgetåret 1986/87 och 2% för vart och ett av de följande budgetåren.

106

HemstäUan                                                                                 Prop. 1985/86: 100

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Delegationen jör samordning av havsresursverksamheten för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 2524000 kr.

107

F    Fnrrri                                                                    Prop- 1985/86: 100

-   "'S'                                                                        Bil. 14

El. Statens energiverk: Förvaltningskostnader

1984/85 Nettoutgift    22203 370
1985/86 Anslag   20018000

1986/87 Förslag   31655000

Statens energiverk är sedan den 1 juli 1983 den centrala förvaUnings-myndighelen för frågor om energiförsörjning. Det åligger verkel - i den mån det inte ankommer på någon annan myndighet - atl verka för en rationell tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi, atl bevaka säkerhetsfrågor på energiområdet saml all följa den internationella ulvecklingen i fråga om energUörhållanden. Verkel är chefsmyndighet för statens elektriska inspektion.

Riksdagen har beslutat att överstyrelsens för ekonomiskt försvar (ÖEF) nuvarande ansvar för funktionen energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret fr.o.m. den I juli 1986 skall åvila energiverket (prop. 1984/85:160, FöU II, rskr 388).

Energiverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verket är organiserat på fyra avdelningar - en för bränslen, en för el och värme, en för ledningskoncession och elsäkerhet och en för energianvändning - saml en administrativ byrå och elt planeringskansli.

Inom verket finns fyra nämnder. De är utvecklingsnåmnden - som har i uppgift att besluta om stöd till forskning och utveckling inom energilillför-selområdel, lill oljeersällning och fill åtgärder för atl minska utsläppen av svavel- och kväveoxider vid förbränning av kol m.m. - saml prisregleringsnämnden för elektrisk ström, nämnden för värdering av eldistributionsanläggningar m. m. och krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.

Som rådgivande organ till verket finns ett eldistributionsråd och ell energihushållningsråd.

108

Föredraganden

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens energiverk

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Personal

169

+            11

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

34677000

4- 5 552000

4- 4 204000

(därav lönekostnader)

(27884000)

(4- 3 384000)

(-■ 3674000)

Lokalkostnader

4234000

4-    368000

4-    449000

38911000

-1- 5920000

-1- 4653000

Inkomsler

Medel som tillförs anslaget från

1) anslaget E 4. Utbildning och

rådgivning m. m. för att spara

energi

975000

-    975 000

-

b) anslaget E 12. Energiforsk-

ning

6734000

- 6734000

-

c) anslaget E 17. Stöd för olje-

ersättande åtgärder, m. m.

6734000

- 6734000

- 6734000

Avgifter för handläggning av

ärenden enligt lagen (1981; 1354)

om allmänna värmesystem

250000

-    250000

-    250000

Avgifter för koncessions- och

behörighetsärenden

4200000

-

-

18893000

-14693000

- 6984000

NeUoutgift

20018000

4-20613000

4-11637000

Statens energiverk

Statens energiverk bedömer att verksamhetens omfattning under budgetåret 1986/87 kommer alt vara i stort oförändrad i förhållande till budgetåret 1985/86. Stora delar av utvecklingsverksamheten, som ulgör en väsentlig och viktig del av verksamheten, är fastlagd för treårsperioden 1984/85 — 1986/87. Mot bakgrund härav lämnar energiverkel inget treårigt huvudförslag. Verket begär för budgetåret 1986/87 ett löne- och prisomräknat anslag minskat med 2 %.

Härutöver begär verket resurser motsvarande ca 15 årsarbetskrafter för de delar av ÖEF som den 1 juli 1986 skall föras över till verket. För lönekostnader, övriga förvaltningskostnader och lokalkostnader för denna personal begär verkel sammanlagt 5036000 kr., varav 1 150000 kr. avser engångskostnader för utmstning av kontorsmm och för datomtrustning.

Energiverket redovisar i en skrivelse den 31 oktober 1985 förslag till detaljorganisation m.m. för de uppgifter som den 1 juh 1985 skall föras över från ÖEF lill energiverkel.

Energiverkel föreslår i enlighet med riksdagens uttalande (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr 388) att en särskUd byrå för beredskapsfrågor organiseras och alt den skall ingå i avdelningen för energianvändning.

Energiverkel lämnar också förslag fill reglering av samarbetet med överstyrelsen för civil beredskap vad beträffar upphandling av lagringsljänster.

Till skrivelsen har fogats vissa synpunkter från ÖEF på energiverkels förslag.

109

De inkomster verket räknar med under budgetåret 1986/87 härrör från     Prop. 1985/86: 100 kraflledningskoncessionerochbehörighelsärenden. Inkomsterna från des-     Bil. 14 sa täcker i princip kostnaderna för handläggningen och beräknas budgetåret 1986/87 uppgå lill 3,9 milj. kr.

Verkel föreslår hämtöver en ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar i syfte atl möjliggöra uttag av kostnadstäckande avgifter för rörledningskoncessioner. Inkomsterna för budgelårel 1986/87 för rörledningskoncessioner beräknas därvid lill ca 300000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen har i propositionen om ledningen av de civila delarna av totalförsvaret m. m. (prop. 1984/85:160) bl.a. föreslagit atl ÖEF ombUdas lill överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) den 1 juli 1986. Härvid har föreslagits att ÖEF:s nuvarande ansvar för funktionen energiförsöijning läggs på statens energiverk. Förslaget innebär vidare att ansvaret för planläggningsavdelningen vid Drivmedelscenlralen AB (DMC) och för bränslenämnden förs från ÖEF lill energiverkel. Riksdagen har godkänt förslaget och givit regeringen lill känna vad försvarsutskottet anfört om ställning och resurser för en särskild enhet för beredskapsfrågor inom statens energiverk (FöU 11, rskr 388).

I enlighel härmed och mol bakgrund av energiverkets förslag bör en särskild beredskapsbyrå inrättas vid energiverket den 1 juli 1986. Jag har beräknat resurser motsvarande 15 årsarbetskrafter eller i praktiken 16 tjänster som förs över till energiverket från ÖEF.

Till ÖEF är f. n. knutet ett energiberedskapsråd. Rådet bislår ÖEF med de upplysningar och synpunkter som kan vara av belydelse för planeringen och beredningen av viktigare ärenden inom sakområdet. Detta energiberedskapsråd bör fr. o. m. den I juli 1986 knytas lill energiverkel.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om dessa organisationsfrågor.

I det föregående harjag anmält att jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition redovisa förslag till vissa åtgärder för omställning av energisystemet. Jag kommer därvid att föreslå bl. a. vissa förändringar av oljeersättningsprogrammet. Vad gäller inkomstposten avseende medel som överförs från anslaget EI7. Stöd för oljeersättande åtgärder, m.m. förordar jag dock redan nu att den bör upphöra från nästa budgetår.

Statens energiverk ingår bland de myndigheter som har fått särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 avseende treårig budgetram. Energiverkets uppgifter vad gäller ekonomiska stöd kommer aU förändras enligt vad jag nyss har nämnt. Jag har därför för avsikt att inom kort återkomma till regeringen med förslag om tilläggsuppdrag till de nämnda direktiven avseende bl.a. redovisning av de åtgärder som energiverkel planerar att vidta redan under nästa budgetår och förslag om hur de administrafiva uppgifterna under kommande fyraårsperiod skall utvecklas.

Jag föreslår att medel för energiverkets förvaltningskostnader för nästa
budgetår beräknas med utgångspunkt i etl ettårigt huvudförslag med en
real minskning av utgifterna om 2%. HärtUl kommer resurser för de 110

uppgifter som den I juli 1986 skall föras frän ÖEF lill statens energiverk.     Prop. 1985/86:100 Vad gäller utrustning av tiUkommande kontorsmm m. m. räknarjag med -     Bil. 14 efter samråd med chefen för försvarsdepartementet - att befintlig utrustning vid statens brandnämnd kan utnyttjas.

För de tillkommande uppgifterna avseende funktionen energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret krävs vidare viss specialutrustning, bl.a. säkerhetsskåp och ADB-utrustning. Koslnaderna härför är bl.a. beroende av i vilka lokaler verksamheten kommer alt bedrivas och vilken lösning som väljs för ADB-utrustningen. Utmstningen behöver vidare anskaffas före budgetåret 1986/87. Jag räknar därför med atl återkomma tiU regeringen med förslag om överskridande av innevarande budgetårs anslag för denna typ av engångskostnader.

Jag biträder energiverkels förslag om att avgifter som läcker koslnaderna för rörledningskoncessioner bör tas ut. Som inkomst av sådana avgifter harjag beräknal 300000 kr. Jag avser alt senare återkomma till regeringen med förslag om att uppdra till energiverket att i samråd med riksrevisionsverket redovisa etl förslag till avgiftssystem som skall kunna träda i kraft den 1 juli 1986.

Inkomsterna under anslaget beräknar jag enligt sammanställningen till sammanlagt 11909000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om inordnandet i statens energiverk av funktionen energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret,

dels föreslår riksdagen all till Statens energiverk: FörvaUningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 31655000 kr.

E 2. Statens energiverk: Utredningar m. m. och information

1984/85 Nettoutgift      5 354671                        Reservation   14036525

1985/86 Anslag   10929000

1986/87 Förslag   15547000

Från detla anslag bekostas utredningsverksamhet m. m. inom energiområdet och energiinriktad information inom statens energiverks verksamhetsområde. Anslaget tillförs medel som flyter in dels vid försäljning av publikationer och annat material som bekostas från anslaget, dels som ersättning för utredningar och informationsuppdrag som utförs åt annan.

III

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Statens energiverk

Föredraganden

Utgifter

1. Utredningar m. m.

2. Energiinriktad information
m. m.

9173000 12225000

4-    545000 4-    726000

-      929000

-      800000

21398000

4- 1271000

-1729000

Inkomster

3. Medei som tillförs anslaget
från anslaget E 12. Energi
forskning

4. Medel som tillförs anslaget
från anslaget E 17. Stöd
för oljeersättande åtgär
der, m.m.

4 122000 6347000

-    4 122000

-    6 347000

-6347000

10469000

-10469000

-6347000

Nettoutgift

10929000

4-11740000

4-4618000

Statens energiverk

Statens energiverks utredningsverksamhet styrs i hög grad av uppdrag från regeringen. Verkel planerar därutöver atl fortsätta och fördjupa analysen av de internationella energimarknaderna och fömtsättningarna för inhemska bränslen. Därtill kommer andra utredningar på eget inifiativ - inom bl. a. ulredningsområdena elmarknader, energihushåUning, beredskapsfrågor och energiskatter - samt prognosframtagning, metod- och statistikutveckling saml utredningsslöd i utvecklingsverksamheten.

Staten satsar betydande resurser på olika utvecklingsinsatser i syfte att stimulera bl.a. den lekniska ulvecklingen inom energiområdet. Information om pågående verksamhel och om resultaten från forsknings- och demonstrationsprojekt är enligt energiverket ett viktigt inslag i utvecklingsverksamheten för att göra ny teknik känd på marknaden.

Energiverket föreslår för utrednings- och informationsverksamheten ett prisomräknat anslag minskat med 2 %. Detta innebär en real minskning med ca 500000 kr.

Föredragandens överväganden

Energiverkets uppgifter vad gäller utredningsverksamheten är angelägna för atl få fram underiag för energipoliliska beslut på kort och lång sikt. Förändringen av de statliga energipolifiska styrmedlen från direkta ekonomiska stöd liU att genom bl. a. information påverka olika beslutsfattare att vidta energihushållningsåtgärder har ökat betydelsen av energiverkets informationsinsatser. Med hänsyn tUl bl.a. reservationen under anslaget räknarjag dock med en viss minskning av medlen under anslaget för nästa budgetår. Jag räknar med den huvudsakliga fördelning av anslaget som framgår av sammanställningen, dvs. för utredningar 8244000 kr. och för energiinriktad informafion 11425000 kr.

112

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens energiverk: Utredningar m. m. och informalion för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av 15 547000 kr.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

E 3. Statens elektriska inspektion

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

8826061 9156000 9600000

Elektriska inspektionens verksamhet avser att främja säkerhet i samband med framställning, överföring och användning av elektrisk ström. Enligt sin instruktion (1983:592) är inspektionen den lokala statliga organisationen för ärenden om tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och därmed sammanhängande frågor. Inspektionen ansvarar härigenom för den statliga tillsynen av hur den elektriska speciallagstiftningen efterlevs.

Elektriska inspektionen är organiserad på fem distrikt med kontor i Hässleholm, Kristinehamn, Slockholm, Hudiksvall och Skellefteå. Chef för varje distrikt är en överinspektör. Statens energiverk är chefsmyndighet för inspektionen.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Statens energiverk

Föredraganden

Personal

43

-

-

Anslag

Förvaltningskoslnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

8 145 000

(6900000)

1011000

9156000

4-487 000

(4-386000)

4- 89000

4-576000

4-349000

(4-345000)

4- 95 000

4-444000

Statens energiverk

I rapporten Statens elektriska inspektion — uppgifter, organisation och resurser (juni 1984) konstaterades bl. a. all anslagsnivån under budgelårel 1984/85 motsvarade ett minimibehov av personella och andra resurser. Anslaget för budgetåret 1985/86 motsvarar föregående budgetårs anslag löne- och prisomräknat.

Energiverket finner främst mol bakgrund av alt myndigheten är liten och uppdelad på fem regionala kontor alt del finns särskilda skäl alt frångå regeringens direktiv att redovisa en besparing om 2 %. För statens elektriska inspektion föreslås för budgetåret 1986/87 atl elt förslagsanslag om 9732000 kr. anvisas, vilket motsvarar föregående budgetårs anslag efler löne- och prisomräkning.

113

8    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86:100

Med den organisatoriska uppbyggnad som den elektriska inspektionen har år det svårt atl genomföra långtgående rationaliseringar ulan all äventyra verksamheten. Jag förutsätter att energiverket i samråd med inspekfionen fortsätter atl systematiskt studera vilka möjligheter till ralionaliseringar som kan skapas genom alt förändra inspektionens arbetssätt och organisation och därvid särskilt överväga lokalmässig och administrativ samordning med annan statlig verksamhel. I kostnadsbesparande syfte harjag för näsla budgelår beräknal medel för inspektionens verksamhet så att anslaget efter löne- och prisomräkning minskas med 1 %.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 9600000 kr.

E 4. Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi

1984/85 Nettoinkomst 5936039 Reservation         27234618

1985/86 Anslag        1000

1986/87 Förslag 11330000

Från detta anslag bekostas statligt stöd till dels utbildningsåtgärder i syfte att minska energianvändningen vid uppvärmning och ventilation samt att förbättra energihushållningen i industriella processer, dels energirådgivning m. m. Statens energiverk disponerar medlen till utbildningsåtgärder och statens industriverk disponerar medlen lill energirådgivning.

Riktlinjer för verksamheten har angivits i riksdagens energipolitiska beslut våren 1985 (prop. 1984/85: 120 s. 52-102, 260-262, NU 30, rskr 362).

Verksamheten finansieras f. n. med medel från anslagen E 17. Stöd för oljeersättande åtgärder, m. m. och E22. Vissa åtgärder för omställning av energisystemet. Anslaget har därför förts upp med ell formelll belopp av 1000 kr. för budgetåret 1985/86.

114

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Statens energi-

Före-

verk, statens

draganden

industriverk

Utgifter

1. Utbildningsåtgärder i syfte atl

minska energianvändningen

vid lokal uppvärmning och

inom olika industriprocesser

13 330000'

- 6000000

- 7000000

2. Rådgivningsverksamhet i

energifrågor m. m.

13 000000

- 9000000

- 9000000

3. Till regeringens förfogande

-

-

4- 1000000

26330000

-15000000

-15000000

Inkomster

4. Medel som tillförs från ansla-

get E 17. Stöd för oljeersät-

tande åtgärder, m. m.

21 330000

-21330000

-21330000

5. Medel som tillförs från ansla-

get E 22. Vissa åtgärder

för omställning av energi-

systemet

5000000

- 5000000

- 5 000000

26330000

-26330000

-26330000

Anslag

1000

4-11329000

4-11329000

' Härutöver disponerar statens energiverk 2100000 kr. under elfte huvudtitelns anslag B 18. Information och utbildning m. m.

Statens energiverk

Statens energiverk föreslår i sin anslagsframställning atl - mot bakgrund av vad som har angivits i prop. 1984/85:120 - II 330000kr. anvisas nästa budgetår för utbildnings- och rådgivningsinsatser.

Energiverket har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till integrering av utbildnings- och rådgivningsverksamheten i reguljär verksamhet, m. m. Verket har redovisat uppdraget i rapporten Utbildning för effektivare energianvändning - Förslag till framlida inriktning av energiutbildning och energirådgivning till industrin.

Enligt rapporten har omställningen av energiutbildningen, från att ha etablerats med stöd av stafiiga bidrag till all bli en reguljär verksamhel, redan inletts. Omställningen innebär enligt rapporten:

-     atl den förelags/organisationsinterna utbildningen fortsäiter i något mindre omfattning men i former som stämmer väl överens med de allmänna intentionerna från statsmakterna,

-     all del kommersiella utbudet också fortsäiter, och kommer alt efterfrågas också när ulbildningen fullt ut måste avgUtsfinansieras, även om det också här kommer atl ske en viss volymminskning och en successiv koncenlrafion till vissa ämnen,

-     all den statliga och kommunala vuxenutbildningen, med stöd av skolöverstyrelsen och vissa lokala skolmyndigheter, finner former för att tillgodose behovet av kursinsatser på områden där elt mer allmänt kursutbud kan efterfrågas, l.ex. inom fastighetsskötsel,

-     att berörda energimyndigheter - statens energiverk lillsammans med

115

seklormyndigheter- medvetet inriktar sig på atl underlätta en erfaren-     Prop. 1985/86: 100

hetsåterföring och ge allmänna stödinsatser av informationskaraktär.     Bil. 14

bl. a. för atl stödja rekryteringen till olika kurser.

Vad gäller den statliga och kommunala vuxenutbildningen framhåller energiverkel bl.a. alt det - för att kunna fortsätta och utvidga energiutbildningen - är angeläget atl en person under tre år arbelar med planerings- och samordningsuppgifter inom vuxenutbildningens egen organisation. I detla sammanhang pekas också på behovel av lärarfortbildning.

Energiverkets sammanfattande gmndsyn är att inriktningen bör vara att uttrycka en efterfrågan på utbildning som har sin grund i de enskilda fastighetsförvaltningarnas och andra berörda företags/organisationers analyser av sina utbUdningsbehov som ell led i ansträngningarna atl skapa god effeklivitel i sin energianvändning. De måste därvid ange kraven på utbildning genom all analysera arbelsuppgtfler och möjliga förändringar i dessa för tillgänglig personal. Det finns redan i dag en omfattande "utbildningsmarknad", med elt slort antal kursarrangörer av olika slag, som med största sannolikhet kan möta efterfrågan. Statens energiverk ser del som en viktig uppgift att under hela omställningsskedel noga följa vad som sker och ha en beredskap atl påtala förhållanden som inle är tillfredsställande.

Energiverket har vidare enligt direktiven prövat frågan om särskilda behörighetsbevis för eller auktorisation av driftpersonal kan vara en väg att underlätta rekrytering eller höja aktiviteten i verksamheten. Verkel anser atl dagens kursutbud väl fyller de kunskapskrav som kan ställas på gruppen "driflpersonal". Utfärdande av behörighetsbevis skulle dels kräva en specificering av behörighetskrav, dels erfordra en administrativ hantering som kan bli omfattande. Redan ganska översiktliga försök all precisera behörighetskrav visar att detta medför risker för godtycklighet och atl det blir svårl alt jämföra ohka verksamheter.

Energiverket avstyrker mol denna bakgrund att frågan om särskild behörighet för energihushållningsarbele förs vidare.

Omslällningsarbetel vad gäller den energirådgivningsverksamhet som är riktad mot i första hand små och medelstora företag innebär enligt energiverkets rapport bl. a. alt utvecklingsfonderna skall kunna informera företagsledningarna om vUka energieffektiviseringsmöjligheter som mer generellt finns i olika typer av företag. Vid individuella kontakter kan vidare energikostnaderna identifieras och deras betydelse för rörelseresultatet analyseras. Kontakt skall också kunna förmedlas med olika privata konsultföretag. Utvecklingsfonderna bör söka samarbete med förelag som kan erbjuda energitjänster av lämpligt slag. Utvecklingsfondernas kompetens och kapacitel i dessa frågor skulle då kunna förslärkas på ett sätt som svarar mot kraven på annan finansiering än statsbidrag.

I utvecklingsfondernas allmänna rådgivningsarbete bör man också ta
upp energisparmöjligheterna och utnyttja gjorda erfarenheter för atl stimu
lera företag att undersöka den ekonomiska rimligheten i konkreta energi
sparåtgärder. Del är angelägel all fonderna uppmärksammar denna möjlig
het, all statens industriverk även i fortsättningen stödjer elt sådant arbete
och all lämpliga arbetsformer för detla utvecklas under den tid som bidrag
ännu utgår. Däremot bör den nuvarande verksamheten med ren konsult-   116

verksamhet i form av flera dagars genomgångar ay enskilda företags ener-     Prop. 1985/86:100
gianvändning inle bekostas från statsbidraget.                    Bil. 14

I riksdagsbeslutet i juni 1985 framhölls all såväl ulbildningen som rådgivningen skulle integreras i del allmänna utbildningsväsendet och i utvecklingsfondernas aUmänna företagsservice. Budgellekniskt innebär det atl verksamheten delvis kommer all återfinnas under andra anslagsposter, men där inle särredovisas. Detla bör beaklas vid beräkningen av medel fill vuxenutbildningen, så atl kurser med ett förstärkt inslag av energUeknik ryms bland de lekniska utbildningslinjerna. Vidare bör stödet till utvecklingsfondernas allmänna service lill företag beräknas så all det medger lämpliga insatser för energihushållning. Minskningen av anslaget för utbildning och rådgivning m.m. för att spara energi bör utnyttjas för att finansiera dessa andra förstärkningar inom statsbudgeten. Storleken av dessa förstärkningar måsle bedömas av skolöverstyrelsen resp. industriverket.

Statens industriverk

Statens industriverk konstaterar i sin anslagsframställning all för budgetåret 1986/87 är del - med hänsyn till riktlinjerna i prop. 1984/85: 120 -nödvändigt att skapa fömtsättningar för att ta till vara vunna erfarenheter och delvis, med en annan ambitionsnivå, fortsätta rådgivningsverksamheten i främst mindre och medelstora företag. Industriverket planerar en serie insatser i syfte atl säkerställa ett fortsalt energibesparingsarbete i små och medelstora förelag utan fortsatt siafiigl slöd. Mol bakgrund av den ram för verksamheten som har angetts i prop. 1984/85:120 uppskattar industriverket medelsbehovet för rådgivningsverksamheten lill 4 milj.kr. under budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Statens energiverk har enligt min mening i sin rapport visat atl möjligheterna är goda atl med minskade direkta slalliga bidrag även i fortsättningen bedriva energiinriktad utbildning för olika kategorier yrkesverksamma. Med en viss förändring av den energirådgivning som sker via utvecklingsfonderna bör del också vara möjligt att integrera energihushållningsaspekterna som en del i fondernas allmänna rådgivningsverksamhet. Detta kräver enligt energiverkels uppfattning — som jag också delar — att bl. a. energiverkel kan ge allmänna stödinsatser av informationskaraktär.

I enlighel med mina beräkningar i proposifionen om rikfiinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120 s. 261-262) beräknar jag sammanlagl 11330000 kr. för slöd lill utbildning och rådgivning inom energiområdet under budgetåret 1986/87. Medlen bör fördelas i huvudsak enligt vad jag har angett i sammanställningen.

Utgifterna under anslaget för nästa budgetår bör i sin helhet tas upp på statsbudgeten.

117

Hemställan                                                                    Prop. 1985/86: 100

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Utbildning och rådgivning m.m. för att spara energi för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 11 330000kr.

E 5. Främjande av landsbygdens elektrifiering

Reservafion         5741751

1984/85 Utgift

2369958

1985/86 Anslag

2500000

1986/87 Förslag

2500000

Från anslaget betalas utgifter för stöd enligt förordningen (1959:369) om statligt stöd ål landsbygdens elförsörjning (omtryckt 1977:348, ändrad 1983:546). Stöd kan beviljas till nyanläggning, bl.a. för elektrifiering av äldre helårsbebodda fastigheter i glesbygd, och lill uppruslning av elektriska distributionsnät på landsbygden, inbegripel anläggningar för lokala elverk såsom vattenkraftverk och dieselaggregat vid avsides belägna fastigheter. Stöd kan beslå av bidrag och lånegarantier. Beslul om slöd fattas av statens energiverk.

Från anslaget betalas också kostnader för arvoden lill ledamöter i rådet för eldistributionsfrågor, liksom ersättning för resor m. m. för rådets ledamöter samt övrig expertis i elkraftsfrägor. Även andra ulredningskostnader i samband med energiverkets verksamhet på området betalas från anslaget.

Riksdagen fastställde våren 1976 riktlinjer för stmkturomvandlingen på eldistributionsområdet (prop. 1975/76:100 bU. 15 s. 150-176, NU 45, rskr 263). Riktlinjerna innebär bl. a. att rationaliseringen av eldistributionen bör bedrivas så all de enskilda elkonsumenterna tillförsäkras gynnsamma distributionsförhållanden.

Riksdagen godtog våren 1979 nya riktlinjer för den fortsaita stödverksamheten (prop. 1978/79:115 bil. I s. 245-250, NU 60 s. 53-60, rskr 429). Dessa riktlinjer innebär bl. a. att även nyetableringar på äldre fastigheter undanlagsvis skall omfattas av bidragssystemet och all stafiiga bidrag tUl uppmstning av nedsUlna och oräntabla elnät i vissa speciella fall skall kunna lämnas även i fortsättningen. Så skaU kunna ske i glesbygdsområden som saknar inslag av tätare bebyggelse och där huvudsakligen mindre, ekonomiskt svaga dislribufionsföretag är verksamma. Bidrag avses kunna lämnas till svaga lokala och kommunala förelag som tagU över eller står i begrepp att ta över andra svaga företag.

Riksdagen beslutade våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 223-224, NU 36 s. 7-9, rskr 248) om stödverksamhetens omfattning för en tioårsperiod. Stöd skulle lämnas för uppmstning med 2 milj. kr. per år under fem år (t. o. m. budgetåret 1984/85) och för nyanläggningar med 2,5 milj. kr. per år under tio år (t. o. m. budgetåret 1989/90).

Sedan energiverket anmält etl fortsatt behov av medel för att kunna
fullfölja redan påbörjade uppmslningar beslöt riksdagen våren 1985 på       118

regeringens förslag (prop. 1984/85:120 s. 262-264, NU 30 s. 86-88, rskr    Prop. 1985/86:100 362) att medelsramen 2,5 milj. kr./år för nyanläggningar skulle få användas     Bil. 14 även för upprustningsändamäl.

Statens energiverk

Statens energiverk föreslär att det, i enlighet med gällande tioårsplan, för budgetåret 1986/87 anvisas 2,5 milj. kr. för nyanläggningar och återstående upprustningsändamäl.

Föredragandens överväganden

I enlighel med riksdagens lidigare nämnda beslul våren 1980 alt stöd för nyanläggningar bör lämnas med 2,5 milj. kr./år under perioden 1985/86-1989/90 och riksdagens beslut våren 1985 all denna medelsram fortsättningsvis får användas även för all fullfölja redan påbörjade uppmslningar av distributionsnät m.m., beräknar jag anslaget för näsla budgelår till 2,5 milj.kr.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 2500000kr.

E 6. Ersättning för försenad idrifttagning av kämreaktorer

1984/85 Utgift   604082843

1985/86 Anslag 685000000

1986/87 Förslag        180000000

Från delta anslag utbetalar statens energiverk, enligt regler som godkänts av riksdagen, ersätlning fill Forsmarks Kraftgrupp AB och statens vatténfallsverk för försenad idrifttagning av kärnreaktorerna Forsmark 1 och Forsmark 2 resp. Ringhals 3 och Ringhals 4 (prop. 1980/81:25 bil. 9, NU 23, rskr 112) saml Forsmark 3 (prop. 1982/83:100 bil. 14, NU 33, rskr 280).

Ersättningen — som avser ersätlning för förluster genom minskad elpro
duktion som uppstått som en följd av all idrifllagningen av kärnreakto
rerna försenats - har utbetalats sedan budgetåret 1979/80. Den minskade
elproduktionen beräknas i efterhand som skillnaden mellan den energi som
hade varit möjlig atl producera utan försening och den energi som har
producerats med försening. För reaktorerna Forsmark 1, Forsmark 2,
Ringhals 3 och Ringhals 4 har denna skillnad upphört under budgetåret
1984/85. För reaktorn Forsmark 3 kommer skillnaden all bestå t.o.m.
budgetåret 1987/88. Ersättningen för budgelårel 1986/87 beräknas av sta
tens energiverk i anslagsframställningen preliminärt till 180 mUj.kr. Det      119

verkliga ulfallet beror bl.a. på utvecklingen av priserna för olja och kol,     Prop. 1985/86: 100 vattenmagasinens fyllnadsgrad och elbehovet. Del senare påverkas bl.a.     Bil. 14 av hur hård vintern blir.

Ulfallet för budgetåret 1984/85 blev drygt 604 milj. kr. mot i statsbudgeten anvisade 290 milj. kr. Orsaken till denna stora skillnad var det kraftigt ökade utnyttjandet av dyrare kraft i kraftsystemet som föjd av att dels vintern 1984- 1985 var ovanligt kall, dels vårfloden 1985 var försenad.

I anslaget för budgetåret 1985/86 om 685 milj.kr. ingår förutom ersätlningen för förlorad elproduktion även en avtalsenlig ersättning av annat slag, nämligen ersätlning för ökade anläggningskostnader för Forsmark 3. Denna ersätlning ingår i anslaget för budgelårel 1985/86 med 550 milj. kr. Delta är etl engångsbelopp, vilkel är baserat på uppskattningar. Det definitiva beloppet fastställs efter att de förhandlingar som pågår har avslutats.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all fill Ersättning för försenad idrifttagning av kämreaktorer för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag om 180000000 kr.

E 7. Visst internationellt energisamarbete

1984/85 Ulgift

12871707

1985/86 Anslag

16528000

1986/87 Förslag

15028000

Från anslaget bestrids koslnader för deltagande i internationellt samarbele på kärnenergiområdet såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergiorganet (lAEA) samt bidraget lill IAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund, kostnader för deltagande i IAEA:s dokumentationssystem INIS, kostnader i samband med deltagande i det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA) — dock inte projektkostnader, kostnader i samband med internationellt kärnenergisamarbete samt kostnader för delegationen (I 1982:08) för IAEA-frågor.

Jag beräknar medelsbehovel för näsla budgelår under detta anslag till 15028000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att   till   Visst   internationeUt energisamarbete för   budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 15028000 kr.

120

E 8. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

1984/85 Utgift

25042000

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Statens kämkraftinspektion (SKI) skall enligt sin instruktion (1974:427, ändrad senast 1985:882) som central förvaltningsmyndighet bl.a följa utvecklingen på kärnenergiområdel särskilt beträffande säkerhetsfrågor, utreda frägor om och ta initiativ lill åtgärder för atl höja säkerheten hos kärntekniska anläggningar, pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhel saml handha sådana uppgifter med avseende på kontroll av kärnämne och kärnteknisk utrustning som bl.a. följer av Sveriges internationella åtaganden. Inspektionen skall vidare la initiativ till sådan forskning och ulveckling som rör säkerheten hos kärnkraftverk eller andra kärntekniska anläggningar, säkerheten vid transporter och säkerheten hos metoder för hantering och förvaring av kärnavfall samt bidra fill atl ge allmänheten insyn i och information om kärnsäkerhetsarbetet i landel.

Inspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Till inspektionen är f. n. tre rådgivande nämnder knutna: reaklorså-kerhetsnämnden, safeguardnämnden och forskningsnämnden. Inspekfionen är organiserad på två tekniska huvudenheter — för tillsyn resp. för ulredning — samt en administrativ enhet och etl informationssekretariat.

Inspektionens verksamhel finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421) om vissa avgifter fill statens kärnkraflsinspektion (ändrad 1984: 16). Avgifterna avses medföra full kostnadstäckning för såväl förvaltningskostnader som kärnsäkerhetsforskning. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av I 000 kr.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Inspektionen

Föredraganden

Personal

85

4-              1

-

stat

Utgifier

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader lAEA

25 441000

(16477 000)

2 229000

4-2660000

(4-1333000)

-h   325 000

4-2148000

(4-1020000)

-   168000

4-1000000

27670000

4-2985000

+ 2980000

Inkomsler

Tillsyn av atomenergi-anläggningar m. m.

27669000

4-2985000

4-2980000

Nettoutgift

1000

-

-

121

statens kärnkraftinspektion                                              Prop. 1985/86: 100

1 SKI:s gransknings- och tillsynsverksamhet ingår bl.a. säkerhetsgranskningar av nya anläggningar, tillsyn och löpande granskningar av anläggningar i drift, uppföljning och analys av drifterfarenheler och tillbud saml återkommande säkerhetsgranskning av anläggningar. Härtill kommer uppföljning av ulvecklingen inom olika säkerhelslekniska områden för såväl kärnkraftsanläggningar som för anläggningar och meloder för förvaring av kärnavfall.

Under den närmasle perioden förväntas alla tolv kärnkraflblocken vara i full drift. Drift- och underhållsrelaterade säkerhetsfrågor träder därmed i förgrunden, både som en följd av uppmärksammade problem och som etl led i ett fortsatt tekniskt utvecklingsarbete för atl optimalt kunna utnyttja anläggningar och kärnbränsle. Etl stort antal tekniska förbättringar och moderniseringar genomförs löpande vid kärnkraflblocken. Nya bränsle-typer införs successivt vid verken och kriterierna för härddriften ses över i anslutning härtill.

Ansökningar om effekthöjningar för Barsebäck 1 och 2 och Forsmark I och 2 har prövats under år 1985. Under den närmaste perioden kan prövning av ansökningar om höjning av effekten vid ytterligare några block aktualiseras.

Centrallagret för använt kärnbränsle (CLAB) har tagits i drift under år 1985. Byggnads- och inredningsarbete pågår för slutförvaret för reaktoravfall (SFR). SFR beräknas vara färdigställt under år 1987, då slutlig säkerhetsredovisning och ansökan om drifttillslånd lämnas in.

På kärnavfallssidan måste SKI med god framförhåUning bygga upp granskningskompetens mot bakgrund av all begränsade internationella erfarenheter finns inom detta område. Vid övriga kärntekniska anläggningar förutses i huvudsak oförändrad verksamhet.

Inspektionens förslag till förvahningskostnader för budgetåret 1986/87 innebär i korthet följande:

4-1990000

4-

20000

4-

250000

4-

125000

4-

500000

4-

100000

1.    Pris-och löneomräkning

2.    Telekommunikationer för beredskapsändamål

3.    Ny tjänst inom avfaUsområdet

4.    Komplettering av ADB-utrustning

5.    Utökad datorkapacitet för beräkningar i samband med säkerhetsgranskningar

6.    Ytterligare medel för utrikes resor

Föredragandens överväganden

Tillsynen av kärnkraftverken och det långsiktiga arbetet med att höja säkerheten, som SKI ansvarar för, kräver hög teknisk kompetens inom etl flertal områden såsom hållfasthet, korrosion, elsystem, tillförlitlighet och operalörsarbete. För arbeten med metoder för hantering och förvaring av kärnavfall krävs dessutom teknisk kompetens med inriktning på geokemi, hydrologi och geologi.

För den tekniska sidan har SKI i sin anslagsframslällning redovisat en
analys över personalbehovet inom olika områden för en treårsperiod.         122

Därvid anges att förstärkningar under denna period är nödvändiga inom     Prop. 1985/86: 100 avfallsområdet, på lillsynssidan saml inom området för transientanalyser.     Bil. 14 SKI har samtidigt redovisat att rationaliseringar är möjliga att genomföra inom administrationen. Jag anser alt erforderiiga förstärkningar för budgetåret 1986/87 i första hand bör göras genom utnyttjande av ralionaliseringar och förordar därför ell pris- och löneomräknal anslag.

SKI har inom ramen för kärnsäkerhetsforskningsprogrammet utvecklat och anpassat etl flertal datorprogram för olika typer av säkerhelsgransk-ningar. Jag anser all det är väsentligt alt SKI har tillgång lill från kraflföre-tagen oberoende utvärderingsmetoder och att dessa fortsättningsvis tillämpas av SKI i de säkerhetsgranskningar som uiförs. Jag förordar därför att SKI tillförs 625000 kr. för utökad datakapacitet, m.m. Jag har under anslaget även beräknat medel för komplettering av ADB-system i samband med redovisning av klyvbart material och för telekommunikation för beredskapsändamål.

I en skrivelse till regeringen har SKI redovisat elt förslag lill stödprogram för lAEA inom safeguardområdet. Sverige har spelat en aktiv och pådrivande roll under de senasle åren när det gäller att utvidga IAEA:s kontroll av klyvbart material inom kärnvapenstaterna. Enligt min mening bör Sverige även engagera sig i utvecklingen inom detta område för atl bidra till alt kontrollen kan bedrivas på ett säkert och effektivt sätt. Jag förordar därför att ett femärsprogram upprättas för slöd lill lAEA:s safeguardverksamhel. Programmel bör handhas av SKI. Jag har beräknal kostnaden för programmet till 5 milj. kr., varav förslagsvis I milj.kr. för budgetåret 1986/87.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag utgifterna för inspektionen under della anslag till 30650000 kr. Anslaget tiUförs medel genom avgifter enligt förordningen (1975:421) om vissa avgifter lill statens kärnkraflinspeklion (ändrat senasi 1984:16). Anslaget bör därför, liksom för innevarande budgetår, föras upp med ell formelll belopp av 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens kärnkraftinspektion: FörvaUningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 1000 kr.

E 9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

1984/85 Ulgift

43 630000

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Statens kärnkraftinspektion (SKI) skall enligt sin instruktion (1974:427,
ändrad senasi 1985:882) ta initiativ till sådan forskning och utveckling som
rör säkerheten hos kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar för
vilka fillstånd beviljats eller ansökan om tillstånd ingivils, säkerheten vid    123

transporter av kärnämne och kärnavfall samt säkerheten hos sådana metoder för hantering och förvaring av kärnavfall som används eller kan komma atl användas i den mån sådana uppgifter inte ankommer på någon annan myndighet.

Verksamheten finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421) om vissa avgifter lill statens kärnkraftinspektion (ändrad 1984: 16). Anslaget förs därför upp med etl formelll belopp av 1 000 kr.

Förslag till förändringar för budgelårel 1986/87 framgårav följande sammanslällning:

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Utgifter

Kärnsäkerhetsforskning m. m. Lokala säkerhetsnämnder

Inkomsler

Avgifter för kärnsäkerhetsforskning Nettoutgift

Inspektionen

Föredraganden

44006000

4 124 000

4-1752000

800000

~

4-    40000

44 805000

-H4 124000

4-1792000

1000

-

—

Statens kärnkraftinspektion

Den kärnsäkerhetsforskning som SKI initierar är avsedd för att dels underbygga den egna tillsyns- och granskningsverksamhelen, dels direkl bidra till säkerhetsarbetet i svensk kärnteknisk verksamhet.

Forskningsprogrammet spelar dessulom en roll genom att del medverkar till atl kompetens byggs upp, underhålls och hålls tUlgänglig inom områden av väsenilig belydelse för SKI:s granskningsuppgifler.

Forskningsinsatserna är fördelade på följande områden: människa-maskin, malerial, lermohydraulik, kärnbränsle, systemanalys, övervakningssystem och kärnavfall.

Inom forskningsprogrammet planeras ökade insatser inom främst kärn-avfallsområdel, människa-maskinområdet och inom materialområdet, medan insatserna minskar inom termohydraulikområdet.

Inom anslaget kärnsäkerhetsforskning finansieras del svenska deltagandet i OECD:s s. k. Haldenprojekl och forskning inom ramen för det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA). Vidare finansieras dels en professur i reaktorsäkerhet vid tekniska högskolan i Stockholm, dels verksamheten vid de lokala säkerhelsnämnderna vid de fyra kärnkraftverken från detla anslag.

SKI föreslår att anslaget räknas upp med 8 %, vilket motsvarar beräknade kostnadsökningar.

Föredragandens överväganden

Kärnkraflinspektionens tillsyns- och granskningsverksamhel ger goda möjligheter alt överblicka behovet av forskning inom kärnsäkerhetsområ-

124

det. Det ger samtidigt underiag för atl insatserna skall kunna prioriteras     Prop. 1985/86: 100
inom området.                                                               Bil. 14

För det långsiktiga arbelel med att höja säkerheten spelar insatsema inom människa—maskinområdel en slor roll genom en ökad kunskap om faklorer och förhållanden som har avgörande belydelse för den mänskliga lillförlitligheten och därmed säkerheten i kärnkraftverken. Med ökande ålder på anläggningarna förväntas malerialproblemen öka. Del är angeläget atl klarlägga vilken påverkan på säkerheten som materialproblemen kan ha samt all klarlägga hur säkerhetskraven kan tillgodoses och förbättras i dessa avseenden.

I internationell jämförelse har Sverige kommit myckel långt när det gäller metoder för slutförvaring av kärnavfall. Lång tid återstår till den lidpunkl då slutlig ställning måsle tas i dessa frågor. Del är emellertid väsentligt att kunskap och kompetens för oberoende säkerhetsgranskning under liden byggs upp för dessa frågor. Jag delar därför inspektionens bedömning av hur resurserna inom kärnsäkerhetsforskningen bör disponeras.

Med hänsyn till de omprioriteringar som är möjliga att genomföra inom forskningsprogrammet beräknar jag medelsbehovet för kärnsäkerhets-forskningen till 45758000 kr. för nästa budgetår.

För de lokala säkerhetsnämnderna beräknar jag för nästa budgetår ett medelsbehov av sammanlagt 840000 kr.

De slällningslaganden somjag har redovisal innebär sammanfattningsvis att jag för den verksamhet som finansieras över anslaget under budgetåret 1986/87 beräknar 46598000 kr. Anslaget tillförs medel genom avgifter från dem som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhel alt uppföra, inneha eller driva en kärnkraflsreaklor. Del bör därför, liksom för innevarande budgetår, föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kärnkraftinspekton: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av 1000 kr.

E 10. Statens kärnbränslenämnd

1984/85' Ulgift      7492000        Reservation           158611

1985/86   Anslag       1000

1986/87   Förslag      1000

' Anslaget Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall.

Statens kärnbränslenämnd är enligt sin instruktion (1981:672, ändrad
senast 1985:881) en central förvaltningsmyndighet med uppgift alt dels
övervaka genomförandel av del program för hantering av använt kärn
bränsle och avveckling av kärntekniska anläggningar, varom stadgas i 12 §       125

lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet, dels handlägga vissa finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet. Deluppgifter för nämnden år (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr 362) alt svara för avgiftsuttag och medelsredovisning och att betala ul ersättningar, granska kostnadsuppskattningar för sluthanteringen, bedöma olika hanleringsmeloder för att utröna i vad mån de bör ingå i kraftreaktorinnehavarnas forsknings- och utvecklingsprogram samt följa upp kraftreaktorinnehavarnas åtgärder för sluthanlering av använt kärnbränsle och avveckling av anläggningar. Vidare har nämnden fill uppgift atl verka för information till allmänheten om arbetet vad gäller använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta samt avveckling och rivning av reaktoranläggningar.

Kärnbränslenämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden aren överdirektör.

Nämndens verksamhet finansieras i enlighel med lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m., den s.k. finansieringslagen, med avgifter från elproduktionen från kärnkraftverk. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

Förslagen i nämndens anslagsframslällning liksom milt förslag till förändringar för budgetåret 1986/87 framgår av den följande sammanställningen:

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

1985/86

Beräknad ändrinj

; 1986/87

Nämnden

Föredraganden

Personal

stat

Förvaltningskoslnader därav

-   (lönekostnader)

-   (engångskostnad)
Lokalkostnader
Projektmedel

8

3041000

(1931000)

311000 5 578000

8930000

-V            2

4-1038000

(4-   480000)

(4-   500000)

4-    27 000

4-   222000

4-1287 000

4-              1

4- 798000

(4- 265 000)

(4-   500000)

+    27000

4-   222000

4-1047000

Statens kärnbränslenämnd

Egen verksamhet

Genom den nya lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet saml riksdags-beslulel våren 1985 om riktlinjer för energipolitiken har förutsättningarna för kärnbränslenämndens verksamhel inom teknik och forskning ändrats i viss utsträckning i förhållande till vad som hittills gällt. För budgetåret 1986/87 har nämnden vid sin beräkning av medelsbehovet utgått från att ytteriigare en tjänst med arbetsuppgifter på området teknik och forskning kommer att tillföras nämnden samt en tjänst för uppgifter på finansieringssidan.

Enligt lagen om kärnteknisk verksamhet skall kraftreaklorinnehavarna upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs för att på ett säkert sätt kunna avveckla kärnkraflsanlägg-ningarna och slulförvara det använda kärnbränslet och övrigt radioaktivt

126

avfall. Ett sådant program skall vart tredje år, med början år 1986, över-     Prop. 1985/86: 100
lämnas till nämnden för granskning och utvärdering.              Bil. 14

Finansieringsfrågor

Nämndens verksamhel avseende finansiering omfattar bl.a. att svara för att förvalta enligt finansieringslagen inbetalade avgifter och utbetala ersättningar till reaklorägarna. Under budgetåret 1984/85 uppgick avgifterna till 927,2 milj. kr. och ränteintäklerna fiU 165,1 milj. kr., totalt I 092,3 milj. kr. I ersättningar har under samma fid 828,7 milj. kr. utbetalats.

Per den 30 juni 1985 uppgick nämndens fordran på riksbanken till 577,8 milj.kr. Upplupna räntor har beräknats till 99,3 milj.kr. Med återlån och fordringar uppgick de fonderade medlen till 1797,8 milj. kr.

De under budgetåret 1984/85 utbetalade ersättningarna har disponerats för forsknings- och utvecklingsarbeten avseende metoder för slutförvar, förskottsbetalningar avseende kontrakierade upparbetningstjänster lill Cogema, transportutruslningen för använt kärnbränsle, färdigställande av centrallagret för använt kärnbränsle (CLAB) samt utbyggnad av slutförvaret för reakloravfall (SFR).

Av de fonderade avgiftsmedlen har under budgetåret 1984/85 lån till reaklorägarna beviljats om sammanlagl 360 milj. kr. Den totala lånesumman lill reaklorägarna uppgår därmed lill 1 085 milj. kr.

Nämnden har under budgetåret 1984/85 förbrukat 7,5 milj.kr. för sin egen verksamhet, varav 5,8 milj. kr. för projektstudier.

SKN Plan 85 och förslag tiU avgift för år 1986

Nämnden har i oktober 1985 överiämnat SKN Plan 85 och förslag till avgift för år 1986. Nämnden har föreslagit 1,9 öre per kilowattimme som levereras från kärnkraftverk. Nämnden har utformat sitt förslag mot bakgrund av väntad produktion av elkraft i kärnkraftverken, en antagen real avkastning av förvaltade medel och väntade framtida utbetalningar. Regeringen beslutade den 12 december 1985 atl avgiften under år 1986 skall utgå i enlighel med nämndens förslag med 1,9 öre per kilowattimme.

Föredragandens överväganden

Jag avser att under våren 1986 föreslå regeringen att till riksdagen lägga fram förslag om förändringar rörande de fonderade avgiftsmedlens förvaltning, m. m.

För nämndens verksamhet under budgetåret 1986/87 beräknar jag medel för inrättande av ylleriigare en Ijänsl vid nämndens kansli. Vidare bör 500000 kr. beräknas för nämndens utgifter för granskning av den plan som under nämnda budgetår lämnas in lill nämnden från reaklorägarna enligt 12 § lagen om kärnteknisk verksamhel. En sådan plan skall upprättas vart tredje år med början år 1986.

Jag har i övrigt beräknat utgifterna med utgångspunkt i huvudförslaget.
Jag beräknar utgifterna för kärnbränslenämnden under detta anslag till      127

9977000 kr., varav 500000 kr. som ett engångsbelopp. Anslaget tillförs     Prop. 1985/86: 100 medel genom avgifter från elproduktionen från kärnkraftverk enligt den     Bil. 14 s.k. finansieringslagen (1981:669). Det bör därför, liksom för innevarande år, föras upp med ell formelll belopp av I 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 1000 kr.

Statens vattenfallsverk

Statens vatténfallsverk inrättades som affärsdrivande verk år 1909 och fick sin nuvarande organisation år 1982 (prop. 1981/82: 125 bil 9, NU 53, rskr 405).

Vattenfallsverkel handhar enligt sin instruktion (1982:705) statens krafl-verksrörelse och därmed sammanhängande verksamhet, handhar kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk, verkar för en rationell elenergiförsörjning inom riket, uppför och driver självt eller i samverkan med andra anläggningar för el- eller värmeförsörjning, bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet för energiförsörjning samt ulför demonstrationsanläggningar. Verket ombesörjer beredskapsplanläggning av rikets elenergiförsörjning.

Valtenfallsverket beslutar om leverans av elenergi från verkels anläggningar och fastställer avgifter för sådan leverans. Anläggningar och byggnader som behövs för verksamheten uppförs av verket.

Utgifterna för vattenfallsverkets investeringar finansieras f. n. dels från reservationsanslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m., dels genom medel som har anvisats över finansfuUmakten under lidigare budgetår.

Vattenfallsverkel förvallar statens aktier i elproduktionsbolagen Baslu-sels Kraft AB, Bergeforsens Kraft AB, AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, Bodums Kraflaktiebolag, Bråvallakrafl AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, Fyriskrafl AB, AB Grytforsen, AB Kattstmpeforsen, Korsselbränna AB, Ljusfors Kraft AB, Rebnis Kraft AB, Stockholms Kraftgrupp AB, Söderfors Krafl AB och AB Umeforsen.

Valtenfallsverket förvahar dessulom statens aktier i eldistributionsbola-gen Björkö-Arholma Elektriska AB, AB Färgelanda Elverk, Grundsunda Elektriska AB, Kolbäcks Belysnings AB, RoslagsEnergi AB, Rönninge Elektriska AB, AB Saltsjöbadens Elverk, Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB), Umeå Elektriska Distributions AB, Valbo Kraft AB och Vikbo-landels Elektriska Krafl AB. Valtenfallsverket förvahar också statens andelar i Skaflölandels elektriska distributionsförening. Valboåns Krafl-verksförening och Öja-Västermo elektriska distributionsförening.

Härutöver har vattenfallsverket aktier i Benglsfors Krafl & Industri AB,
Bodens Torvvärme AB, Fagersta Energiproduktion AB, Gölakrafi AB,
Haparanda Värmeverk AB, Jokkmokks Värmeverk AB, Kalix Värmeverk         128

AB, AB Kärnkraftutbildning, Lilla Edets Fjärrvärme AB, Pajala Värme-     Prop. 1985/86:100 verk AB, Svensk Kärnbränslehantering AB, Svenskt Kolkonsortium AB,     Bil. 14 Swedegas AB, SwedPower AB, Tierps Fjärrvärme AB, Älvkarleby Fjärrvärme AB, Överkalix Värmeverk AB och Övertorneå Värmeverk AB.

Via del nyss nämnda förvaltningsbolagel Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB), förvaltas aktierna i eldistribulionsdotlerbolagen AB Boxholms Elverk, Domneåns Krafl AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Kalix Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, AB SkUlingaryds Elverk, Vingåkers Elverk AB, Viskans Krafl AB, AB Värmdö Elverk, Väster-bergslagens Energi AB och AB Ange Elverk samt i de s. k. intressebolagen Bodens Energiverk AB, Luleå Energiverk AB, Piteortens Eldistributions AB, AB Stenungsunds Elverk och Östhammars Energiverk AB i vilka bolag SEAB äger minoritetsandelar.

Ekonomisk översikt m.m.

Tillgångarna inom kraftverksrörelsen uppgick den 31 december 1984 lill sammanlagl ca 39099 milj.kr., varav ca 33 228 milj.kr. hänförde sig lill anläggningstillgångar och 5871 milj. kr. lill omsättningstillgångar. Del disponerade statskapitalet var 19134 milj. kr.

Kraftverksrörelsens resultat för budgetåren 1982/83 och 1983/84 och för liden juli-december 1984 framgår av följande sammanslällning (milj. kr):

1982/83

1983/84

jull-dec 1984

Rörelseintäkter

9753

11504

6079

(därav energiförsäljning)

(6747)

(8231)

(4262)

(därav detaljförsäljning)

(948)

(1043)

(548)

(därav transitering)

(439)

(473)

(251)

Rörelsekostnader

-6605

-7 498

-3 890

Rörelseresultat före avskrivningar

3148

4006

2189

Kalkylmässiga avskrivningar

-1679

-1811

- 968

Finansiella Intäkter och

kostnader

438

373

233

Extraordinära Intäkter och

kostnader

48

5

-   316

Avsättning till lagerreserv

-   193

-   404

-    75

Upplösning av lagerreserv

79

38

27

Skatt

-    98

-    80

-    66

Ränta på statskapital

-1677

-1879

-1024

Årets resultat

66

248

0

Fr.o.m. år 1985 skall vattenfallsverket enligt beslut av regeringen till-lämpa kalenderår som räkenskapsår. Med anledning härav omfattar bokslutet närmast före år 1985 endasl liden juli-december 1984.

I såväl rörelseintäkter som rörelsekostnader ingick för tiden juli-december 1984 arbeten åt utomstående med 870 milj. kr. Arbeten åt utomstående omfattar i huvudsak verkets bygg- och driftentreprenad för Forsmarks Kraftgrupp AB.

Till statsbudgeten inlevererades kalkylmässiga avskrivningar, vilka är
beräknade med utgångspunkl i anläggningarnas återanskaffningsvärde,
och ränta på disponerat statskapital. Räntan på disponerat statskapital
motsvarade fastställt förräntningskrav, dvs. 13 % på det i medeltal dispo- 129

9   Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 14

nerade förräntningspliktiga statskapitalet. För budgetåret 1985/86 är statens avkastningsränla 12,25 %.

Vid utgången av år 1984 uppgick antalet anställda inom verkets kraftverksrörelse till II 192 personer. Detta innebar en minskning med 216 personer under tiden juli-december 1984.

Av följande sammanställning framgår hur den totala elkonsumtionen (inkl. överföringsförluster) har utvecklat sig under den senaste tioårsperioden inom vattenfallsverkets avsättningsområde:

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Budgetår

Fasta

Tillfälliga

Totala

Leveranser

exkl.

leveranser

leveranser

leveranser

tillfällig export

Export

Övrigt

Årsvärde

Förändring

frän före-

gående år

GWh

GWh

GWh

GWh

GWh

GWh

1975/76

41914

2513

1283

45710

43 197

2 824

1976/77

43 181

2 347

1 191

46719

44 372

1 175

1977/78

41244

2261

790

44295

42034

-2 338

1978/79

44 227

1691

880

46797

45107

3073

1979/80

44 888

2697

1057

48642

45945

838

1980/81

44702

3 282

1 185

49169

45887

-58

1981/82

47 674

3 291

2462

53427

50136

4249

1982/83

50247

2140

2969

55 356

53 216

3 080

1983/84

55 395

4708

5797

65 900

61 192

7976

1984/85

60755

3519

5 109

69383

65 864

4672

Den hell dominerande delen av vattenfallsverkets elleveranser utgörs av s.k. fasta leveranser enligt långsikliga kontrakt. Verkels andel av den svenska marknaden för fasl kraftförsäljning (inkl. överföringsförluster) var 50,0 % år 1984. Leveranserna till ålerdislributörer, som är den dominerande kategorin, ökade med 11,4% mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Leveranserna inom vattenfallsverkets egna delaljdistributionsområden ökade med 12,5 %.

Vattenfallsverkets produktion av elenergi, inkl. andels- och ersätt-ningskrafl, uppgick budgetåret 1984/85 lill 63,3 TWh, vilket motsvararade 51,3% av landets totala elproduktion. Valtenkraflproduktionen uppgick till 34,7 TWh, produklionen i kärnkraftverken lill 28,4 TWh och produktionen av el i egna fossileldade anläggningar fill 0,3 TWh. Kraftutbylet med de övriga nordiska länderna resulterade för vattenfallsverkets del i en nettoimport av 0,5 TWh.

Intäkterna i kanalrörelsen uppgick under liden juli-december 1984 fill 24,9 milj.kr., som fördelade sig på kanalverkets egna intäkter med 5,0 milj. kr. och på ersättning från staten med 19,9 milj. kr. Fraklvolymen var 1,9 miljoner ton under tiden juli-december 1984. Antalet anställda inom kanalrörelsen var 177 personer vid utgången av år 1984.

130

Ell. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Prop. 1985/86:100

Bil. 14

1984/85 Ulgift 2863030647        Reservation      1042 380216

1985/86 Anslag       2453000000 . 1986/87 Förslag      2910000000

Statens vattenfallsverk

Allmänna energifrågor

Statens vatténfallsverk bedömer att elkonsumtionen, som ökat krafligl under de senasle åren, kommer alt utvecklas i lugnare takl under de närmaste åren. För år 1985 beräknas den svenska eleflerfrågan motsvara ca 120 TWh vid normala temperatur- och konjunkturförhållanden. För år 1990 och år 1995 beräknas efterfrågan uppgå lill ca 130 TWh resp. ca 135 TWh. Inom vatlenfallsverkels avsättningsområden beräknas efterfrågan år 1985 motsvara ca 60 TWh vid normala förhållanden. För åren 1990 och 1995 beräknas efterfrågan lill ca 66 TWh resp. 68 TWh.

Eleflerfrågan i landet beräknas av valtenfallsverket under åtskilliga år framöver kunna lillgodoses med vattenkraft, kärnkraft och moltryckskraft baserad på fasla bränslen.

Valtenfallsverket bedömer det möjligt alt hålla realt oförändrade elpriser fill omkring mitten av 1990-talet.

Vattenfallsverkel anser del vara av intresse för elproducenterna all stimulera lill elhushållningsätgärder eller styra över elkonsumtion till andra energiformer innan ny elproduktionskapacitet byggs ut, eftersom ulbyggnad medför betydligt högre kostnader än dem som dagens eltariffnivå baseras på.

Verket har sedan några år medvetet marknadsfört el för sådana ändamål där elenergin senare kan ersättas med andra energiformer. Exempel på sådan användning är avkopplingsbara och avbrytbara leveranser. Ökade insalser kommer nu all ägnas ål åtgärder för elhushållning och konvertering till andra energiformer. Syftet är att begränsa elanvändningen innan ny, dyr elproduklionskapacitet erfordras. Kravet på rationell energianvändning kan dock leda lill alt el ersätter annan energi inom vissa områden.

En utredning som görs gemensaml av Svenska Värmeverksföreningen och kraflförelagen visar preliminärt alt potentialen för kraft värme verk, dvs. anläggningar för samtidig produktion av el ocb värme, är mindre än enligt tidigare bedömningar. Vattenfallsverket vill i samverkan med berörda kommuner medverka lill att den tillgångliga potentialen för framtida utbyggnad av kraflvärmeverk utnyttjas i den utsträckning detta är ekonomiskl mofiverat.

Forskning, ulveckling och demonstration (FUD) är vikliga medel för att nå vattenfallsverkets övergripande verksamhetsmål. Målet för FUD-insat-serna är atl förbättra anläggnings- och driftekonomin på elområdel. Dämlöver utvecklas ny energiteknik, varvid teknik som bedöms kunna bli lönsam inom en tioårsperiod prioriteras.

Valtenfallsverket anmäler atl en översyn av organisalionen pågår. Över- 131

synen är i försia hand inriktad mol ökad decentralisering. Till grund för     Prop. 1985/86: organisationsutvecklingen kommer bl.a. erfarenheterna och riktlinjerna     Bil. 14 från verksledningskommitténs arbeie att utnyttjas. En analys av vatlenfallsverkels effektivitet har också påbörjats.

100

Utbyggnadsplanering

Beslut om nya produktionsanläggningar behöver enligt valtenfallsverket inle las under innevarande budgelår för atl elförsörjningen inom verkels avsättningsområde skall kunna klaras under 1980-lalel. Ytteriigare vat-lenkraftprojekt, som är önskvärda i ett längre perspektiv, aktualiseras dock.

De av riksdagen åren 1984 och 1985 fattade besluten om ulbyggnad av vattenkraft ger riktlinjer för de närmasle fio årens vatlenkraflsutbyggnad. För vatlenfallsverkels del innebär besluten projeki med en möjlig produklion av ca 0,7 TWh av lolall 3,8 TWh. Vattenfallsverkel avser att närmare undersöka projektens ekonomiska förutsättningar i de fall verket äger mer än hälften av fallrållen. Verkel är ocksä inriktat på att undersöka i vilken utsträckning del är möjligt alt utöka anlalet projekt för den egna byggnadsorganisalionen genom överenskommelser med andra fallhöjdsägare. Avsikten är att skapa sådan sysselsättning atl verkets kompetens inom vat-lenbyggnadsområdel bibehålls.

Inför framtida ställningstaganden om utbyggnad av ny elproduktion bör konsekvenserna av olika byggnadsalternativ belysas. Goda vallenkraft-projekt är enligt vattenfallsverket det ekonomiskl och miljömässigt bästa allernalivel för ytterligare elproduktion. Verkel har lidigare föreslagil atl förstudier skall genomföras för att få fram ett allsidigt beslulsunderiag. Vatlenfallsverkels uppfattning om behovel härav är oförändrad.

Vattenfallsverkets utbyggnadsplan för produktionsanläggningar föreslås omfatta följande projekt:

Utbyggnadsprojekt

Planerad idrifttagning budgetår

Redovisad 1 proposition

Vattenkraft

Tidigare beslutade

Sädva

Skellefteälven

1985/86

1981/82; 100 bil.

17

Stornorrsfors

Umeälven

1985/86

1980/81:90   bil.

1

VIetas, tunnel

Luleälven

1985/86

1979/80:33

Laxede 3

Luleälven

1986/87

1982/83: 100 bil.

14

Sillre, ombyggnad

Indalsälven

Vargfors 2

Skellefteälven

1987/88

1984/85: 120

Porsi 3

Luleälven

1987/88

1982/83:100 bil.

14

Skärblacka

Motala ström

1987/88

1984/85; 120

Gallejaur 2

Skellefteälven

1988/89

1984/85: 120

Älvkarieby,

ombyggnad

Dalälven

1986-93

1984/85: 120

Nu föreslaget

Vargön 3 m. m.

Göta älv

1988/89

Projeklreserv

Stadsforsen 4

Indalsälven

1989/90

1982/83:25   bil.

7

132

Utbyggnadsprojekt

Planerad

Redovisad i

idrift-

proposition

tagnmg

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Värmekraft

Tidigare beslutade

Forsmark 3 Uppsala kraftvärmeverk, ombyggnad Ringshals 2, ånggeneratorbyte

1985/86

1975/76; 100 bil. 15

1985/86

1989/90

1984/85: 120

De föreslagna åigärderna i Vargöns kraflslalion avser inslallation av etl tredje aggregat, utförande av en tunnel under Huvudnäsön och rensningar i älven. Därigenom erhålls en effektökning på 11 MW och minskade fallför-lusler mellan Vänerns utlopp och Vargöns kraftstation. Normalårsproduktionen ökar med 38GWh. Nyttan vinns huvudsakligen genom all en större mängd vatten kan tillgodogöras i kraftstationen och genom en ökad genomsnittlig verkningsgrad. Åtgärdema beräknas ge arbete åt i genomsnitt 130 personer under knappt tre år.

Härutöver redovisas i anslagsframställningen två vattenkraftprojekt som är mindre än 8 MW, nämligen ombyggnad av Gollne kraftstation i Moälven och utbyggnad av Älvas kraftstation i Motala ström. Ombyggnaden av Gollne kraftstation medför att medelårsproduktionen ökar med ca 13 GWh lill tolall l8GWh. Effekten kommeratt uppgå lill 5 MW. Älvas kraftstation får fullt utbyggd en effekt på 1,7 MW och producerar 11 GWh.

Projektet tillbyggnad av Sladsforsens kraftstation i Indalsälven föreslås kvarstå i projektreserven, eftersom situationen vad gäller utbyggnaderna i nedre Indalsälven fortfarande är oklar. Om situationen förändras avser valtenfallsverket alt återkomma till regeringen i sårskild skrivelse med begäran om medel för tillbyggnaden. Projekteringen inriktas t. v. på alt byggstart skall vara möjlig under våren 1987.

Beträffande utbyggnad av överförings- och distributionsanläggningar anför vattenfallsverkel att mellan Indalsälven och Mälardalen finns det i dag fyra 220 kV-ledningar och sju 400 kV-ledningar som ägs av valtenfallsverket samt två 220 kV-ledningar som tillhör Krångede AB. Under senare år har omfattande uppruslningsbehov aktualiserats för de sex 220 kV-led-ningarna.

Fem av de sex 220 kV-ledningarna kan ersällas med ivå 400 kV-ledning-ar. Den sjätte 220 kV-ledningen måste behållas för dislributionsändmål. Projeklel föreslås genomfört i två etapper, vardera omfattande en 400 kV-ledning med tillhörande staiionsanläggningar. Kostnaderna beräknas lill totalt ca 2 miljarder kronor i 1984 års prisnivå. Den försia etappen, med byggstart år 1985 och drifllagning år 1991, kostar ca 1000 milj.kr. Den andra elappen planeras las i drift år 1996. Den första elappen innebär atl stamnätets förluster minskar med ca 200 GWh per år, medan den andra elappen innebär att föriuslema minskar med ytteriigare ca 150 GWh per år.

133

Med hänsyn tagen till detta och till att ca 800 milj. kr. under alla omständig-    Prop. 1985/86: 100 heter mäste reinvesleras i 220 kV-nälet mellan Indalsälven och Mälardalen     Bil. 14 uppvisar projektet totalt en real förräntning som uppgår till 6-7%. Ombyggnaden ökar stamnätets överföringsförmäga med 500-700MW. Genom ombyggnaden kan omkring 80 mil ledningsgalor återlämnas till markägarna.

Vattenfallsverket pekar på behovel av reinvesteringsåtgärder och anför all de äldsta delarna av del svenska stamnätet närmar sig en ålder av 50 år. Detla medför behov av successiva reinvesteringar för att förnya gamla ledningar och stationer så att driftsäkerheten och driftpersonalens säkerhet kan behållas på en hög nivå. Ett flertal sådana projekt pågår f. n.

Utbyggnaden av driftövervakningsanläggningar medför fortsatta investeringar under de närmaste åren. Till följd av den successiva utbyggnaden av produktionssystem, storkraftnät och distributionsnät har den operativa driften blivit alltmer komplicerad. Äldre, utfiänta QärrkonlroUsyslem behöver ersättas. Under budgetåret 1986/87 kommer driftcentralen i Luleå atl färdigställas. Moderniseringen av de befintliga driftcentralerna inom Region Mellersta Norrland kommer till slörre delen att vara färdig under samma budgetår. I Råcksta pågår förnyelseåtgärder inom Kraflkontrolls informationssystem som bl. a. innebär datorbyle.

De regionala näten omfattar dislribulionsanläggningar inom spänningsområdet 130-20 kV. Förväntade belastningsökningar medför behov av förstärkningar för att normal leveranssäkerhet skall kunna bibehållas. Detta kräver att investeringarna under budgetåret 1986/87 är i del närmaste lika stora som investeringama under budgetåret 1985/86.

Inom de lokala näten räknas med ell något lägre investeringsbehov under budgetåret 1986/87 än under innevarande budgetår.

Valtenfallsverket har under budgetåret 1984/85 köpt AB Färgelanda Elverk och Bogstaortens Elektriska Distributionsförening.

Vä rm eför sörjn ing

Vatlenfallsverkels samarbete med kommuner inom värmeförsöijningsom-rådet fortsätter och syfiar fill atl föra in värmepumpar och inhemska bränslen i det svenska energisystemet.

Under år 1985 har avtal slutits med Älvkarleby och Tierps kommuner om att bilda bolag för fjärrvärmeförsörining.

Ett projekt som syftar tiU att få fram ett torvbränsle med låg fuklhaU har projekterats tillsammans med ASEA STAL AB och AB Hägglund & Söner. Vattenfallsverket har träffat en preliminär överenskommelse med dessa företag och Jönköpings kommun om samverkan för alt producera sådani torvbränsle.

Vatlenfallsverkels program för värmepumpar har hittills varit inriktat på
atl i samarbete med de tillverkande industriföretagen utveckla och driva
ett stort antal värmepumpar av olika typ. Introduktionen av värmepumpar
har varit framgångsrik och nått en sådan omfattning att det inle behövs fler
demonstrationsanläggningar. Verket anmäler all dess fortsalla arbeie är      134

inriktat på att medverka fill standardisering av värmepumparna och att förbättra ulbildningen av servicetekniker.

Vattenfallsverkel anser all naturgasen kommer atl spela en roll i Sveriges energiförsörjning, bl. a. vid avvecklingen av kärnkraften. Handlingsfrihet och gynnsammast möjliga förutsättningar bör skapas för all på längre sikl kunna utveckla en betydande naturgasförsörjning i landet. VattenfaUsverket har hos regeringen begärt atl få teckna borgen för lån som Swedegas AB behöver för att finansiera en förlängning längs västkusten till Göteborg av den befinfiiga slamledningen i Skåne.

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Medelsbehov

För budgetåret 1986/87 har vattenfalls verket beräknat behov av en investeringsram om 3 370,1 milj. kr. Behovet har beräknals utifrån fömtsättningen all den årliga inflationen kan begränsas till 3 %.

Investeringarna ligger under budgetåret 1986/87 på en något högre nivä än under innevarande budgetår. I första hand är det investeringar i val-tenkraflanläggningar och överförings- och distributionsanläggningar som ökar.

Följande sammanställning visar medelsförbmkningen i milj. kr. under de två senast förflutna budgetåren saml av vattenfaUsverket beräknad förbrukning för innevarande och näsla budgetår. Beloppen är i miljoner kronor och inkluderar såväl medelsförbmkning inom ordinarie investeringsram som medel anvisade med stöd av finansfuUmakten.

Verklig medelsför-

Beräknad medelsför-

brukning

brukning

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Vattenkraftanläggningar

682,9

564,0

864,5

1 075,7

Kärnkraftanläggnlngar

601,9

561,7

333,2

326,4

Övriga värmekraftanlägg-

ningar

2,5

2,0

17,1

18,7

Värmeproduktionsanlägg-

ningar

13,3

36,3

51,5

63,1

Överförings- och distribu-

tionsanläggningar

1704,7

1 547,9

1 677,2

1795,4

Övriga ändamå!

224,0

56,2

116,7

90,8

Summa

3229,3

2768,1

3060,2

3370,1

135

För vattenkraftanläggningar föreslär valtenfallsverket följande inves-     Prop. 1985/86: 100
teringsprogram (milj. kr.):                                                              Bil. 14

1985/86        1986/87

Vietas tilloppstunnel                           98,4                  0,4
Stornorrfors kraftstation, aggregat 4 80,1                  2,0
Laxede kraftstation, aggregat 3 m. m. 83.0               99,4
Porsl kraftstation, aggregat 3 m. m.   54,2              103,6
Vargfors kraftstation, aggregat 2       24,0                76,2
Gallejaur kraftstation, aggregat 2      30,0                77,3
Sillre kraftstation, ombyggnad              8.4                28,8
Älvkarieby kraftstation, ombyggnad   42,2                53,3
Vargöns kraftstation, aggregat 3 m. m.    -                61.9
Kapitaltillskott till Ljusfors Kraft AB     57,9              130,9
Kraftverk mindre än 8 MW                        -                35,7
Kompletteringar                                237,2              282,3
Anläggningsmedel till regleringsföretag 13,2                4,4
Efterarbeten och skaderegleringar     39,7                  4,0
Förvärv och finansiering av vattenkraft
stationer, fallrätter och nya vattenkraftbolag            80,0       100,0
Projekteringsplan                               16,2                11.4
Tillkommande anläggningar                  4,1

Summa medelsbehov                          864,5             1075,7

Del ökade medelsbehovel jämfört med budgetåret 1985/86 beror på en ökad omfattning av effektutbyggnader, till- och ombyggnader i äldre anläggningar samt reinvesteringar i befintUga kraftstationer. Vidare beräknas medel för etl nytl ulbyggnadsprojekl, nämligen fillbyggnad av Vargöns kraftstation. I medelsbehovet för kraftverk mindre än 8MW ingår bl.a. medel för Gollne kraftstation. KapilaUillskott till Ljusfors Krafl AB omfattar delägariån från vattenfallsverkel för alt finansiera utbyggnader av kraftstationerna Skärblacka och Älvas i Motala ström.

För kärnkraftanläggningar beräknas ett medelsbehov om 326,4 milj. kr. För färdigställandet av Ringhals kraftstation inkl. erforderliga efterarbeten och kompletteringar har 226,4 milj. kr. beräknals. 1 medelsbehovel för kärnkrafianläggningar har också inräknats 75 milj. kr. avseende förberedelser för byte av ånggeneratorerna i Ringhals 2. För kapitalfiUskott till AB Kämkraftutbildning har 25 milj. kr. beräknats. KapitaltiUskollel avser delägariån från vattenfallsverket för att finansiera byte av simuleringsdatorer för Barsebäck I och Ringhals 3.

För övriga värmekraftanläggningar beräknas medelsbehovet till 18,7 milj. kr. Kompletleringsarbeten svarar för 15,8 milj. kr. härav och omfattar medel för ell flertal kvaUtelsförbältrande åtgärder i anläggningar som har lagits i drift. För projekteringsarbeten beräknas 2,9 milj. kr.

Medelsbehovel för värmeproduktionsanläggningar har beräknals lill
63,1 milj. kr. Häri ingår medel för anskaffning och installation av elpannor,
värmepumpar och andra värmeprodukfionsanläggningar med 37,1 milj. kr.
Medelsbehovet motiveras av att investeringar i oljeersättande anläggning
ar av denna lyp, specieUt inom industrin, annars inte skulle komma tUl
stånd. Vissa användare har nämligen svårigheter alt göra riskbedömningar
och föredrar att använda disponibelt kapUal för satsningar inom egna
verksamhetsområden. För kapilaltillskott till värmeproduklionsbolag be-            .,,

räknas 25 milj. kr. För projekteringsarbeten beräknas 1,0 milj. kr.

För överförings- och distributionsanläggningar föreslår vattenfallsverkel följande investeringsprogram (milj. kr.):

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Medelsbehov för tidigare redovisade arbeten

Medelsbehov för tidigare ej redovisade arbeten

Medelsbehov totalt

1985/86

1986/87

1985/86

1986/87

1985/86

1986/87

Driftövervaknings-

anläggningar

155,3

173,0

-

-

155,3

173,0

Storkraftnät

502,8

616,0

46,1

51,2

.548.9

667,2

Regionala nät

602,4

578,4

57,5

62,8

659,9

641.2

Detaljnät

288,5

150,6

7,5

150,4

296,0

301,0

Övriga distributionsan-

läggningar

17,1

13,0

-

-

17,1

13,0

Summa medelsbehov

1566,1

1531,0

111,1

264,4

1677,2

1795,4

Medelsbehovet för överförings- och dislribulionsanläggningar ökar någol jämfört med fidigare år. I medelsbehovel för budgetåret 1986/87 ingår likslrömsförbindelser till Jylland, Finland och Golland med 86 milj.kr., 152 milj.kr. resp. 108,2 milj.kr. Förbindelsen lill Jylland redovisades i prop. 1984/85:120, medan förbindelsema lill Finland och Golland redovisades i prop. 1985/86:25 bil. 7.

Medelsbehovet för lidigare inte redovisade anläggningar i storkraflnälel framgår av följande sammanslällning (milj. kr.):

Beräknad totalkostnad

Medelsbehov 1986/87

Djurmo, ombyggnad och serlekondensator Hamra, omb5'ggnad av 400 kV ställverk m. m. Morgårdshammar, 400/130 kV transformering MIdskog-Ånge, ombyggnad av befintlig 220 kV ledning till 400 kV Ånge-Ljusdal, ombyggnad av befintlig 220 kV

ledning till 400 kV Gustafs-Morgårdshammar, ombyggnad av

benntllg ledning Ull 400 kV Morgärdshammar-Örebro, ombyggnad av

befintlig 220 kV ledning till 400 kV Morgårdshammar, provisoriskt 400 kV påstlck Örebro, dubbelt 400 kV påstlck

36,5

100,0

32,0

20,0 1,0

151,0

•0,3

127,5

1,4

64,0

0,2

170,0 11,0

27,5

25,6 2,6 0,1

Medelsbehovel för övriga ändamål beräknas till 90,8 milj. kr. I beloppet ingår medel för inköp och komplettering av fastigheter med 56,7 milj. kr., medel för förvärv och finansiering av eldistribulionsföretag med 30 milj. kr. samt medel för invesleringar i kanalanläggningar med 4,1 milj. kr.

Regeringen har bemyndigats atl beslula alt bilda aktiebolag eller förvärva akfier i sådant bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande statsrådet anförde i prop. 1981/82:125 bil. 9 (NU 53, rskr 405). För andra typer av bolag än eldistributionsbolag begränsades därvid bemyndigandet intill ett sammanlagt belopp som skulle fastställas för varje år. Delta belopp är 75 milj. kr. för budgelårel 1985/86 (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr 362). Vattenfallsverkel föreslår i anslagsframställningen atl beloppel skaU uppgå lill 75 milj.kr. också för budgelårel 1986/87.

137

Borgen                                                                         Prop. 1985/86: 100

Riksdagen har bemyndigat regeringen all teckna borgen för lån lill bolag i vilka stålens vatténfallsverk förvallar statens aktier intill ett sammanlagl belopp av 13888 milj.kr., varav högst 545 milj.kr. för lån till eldistribulionsföretag (prop. 1984/85: 120, NU 30, rskr 362).

Av ramen har 11982 milj.kr. motiverats av behov av borgensteckning för län på allmänna kapitalmarknaden fill Forsmarks Kraftgrupp AB. Verkets borgensleckning för detta bolag utgjorde 10632 milj.kr. per den 30 juni 1985, varav 6330 milj.kr. avsåg block 3. Block 3 är nu färdigstäUt, varför ytteriigare delägariån framöver inte är aktuella. Borgen för lån i utländsk valuta har räknats efler den vid lidpunkten för borgensåtagandet gällande säljkursen för valutan.

Behov av ökad borgensteckning för Forsmarks Kraftgrupp AB finns i framtiden endast i samband med refinansiering av gamla utländska län. I syfte alt reducera kapilalkoslnaderna söker Forsmarks Kraftgrupp AB successivt att ersätta vissa gamla utländska lån med nya utländska lån som i slort har samma amorteringstid som de gamla lånen. Sådana omplaceringar medför etl ökat utnyttjande av borgensramen om valutakursen nu är sämre än den som gällde vid tidpunkten för del ursprungliga borgensåtagandet. För del innevarande budgetåret beräknar vattenfalls verket att utnyttjandet av borgensramen ökar med 927 milj. kr. För budgetåret 1986/87 föreslår verket atl ramen för borgensteckning för Forsmarks Kraftgrupp AB höjs med 250 milj. kr.

Verksamheten inom verkels eldislributionsbolag skall i försia hand finansieras med bolagens egna medel och - i den mån dessa medel inte räcker för erforderliga invesleringsarbeten - med upplåning på allmänna kapitalmarknaden. För bolag som bedriver verksamhel inom expansiva områden och för bolag med omfattande upprustning av distributionsanläggningar blir upplåning ofrånkomlig.

Flertalet av verkels aktieposter i eldislributionsbolag har överförts till Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB). Vid upplåning på allmänna kapitalmarknaden krävs oftast borgen av bolagels ägare som säkerhet för lånen. SEAB:s borgensram för företagens dotter- och intressebolag ingår i valten-fallsverkels borgensram fr.o.m. budgelårel 1982/83.

Ramen för vallenfallsverkets borgensåtaganden gentemot eldislributionsbolag är 545 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Den utnyttjade delen av ramen var 325 milj. kr. den 30 juni 1985. Tillkommande borgensåtaganden under innevarande budgelår beräknas uppgå till 197,5 milj. kr. Vattenfalls-verket föreslår för budgetåret 1986/87 en ökning av borgensramen med 50 milj. kr.

Av den nu gällande borgensramen har 1 361 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för upplåning på allmänna kapitalmarknaden lill andra bolag än Forsmarks Kraftgmpp AB och eldislributionsbolag. Den utnyttjade delen av ramen var 1099 milj. kr. den 30 juni 1985. Vatlenfallsverkels störte borgensåtaganden var 338 milj.kr. för Swedegas AB, 328 milj.kr. för Bastusels Kraft AB, 130 milj.kr. för AB Kämkraftutbildning, 95 milj. kr. för Fyriskraft AB, 66 milj. kr. för AB Kattstmpeforsen, 45 milj. kr. för Bråvalla Kraft AB och 35 milj. kr. för Fagersta Energiproduktion AB.

Vattenfallsverket beräknar att tillkommande borgensåtaganden för and-    Prop. 1985/86: 100 ra bolag än Forsmarks Kraftgrupp AB och eldislributionsbolag kommer all     Bil. 14 uppgå till 71 milj. kr. under innevarande budgetår. För budgetåret 1986/87 föreslår verket en ökning av borgehsramen med 100 milj. kr.

Enligt gällande regler (prop. 1972:1 bil. 15, NU 15, rskr 90) får återgående borgensåtaganden inte utnyttjas för ny borgensleckning. Delta gäller dock inle den del av borgensramen som avser borgensåtaganden gentemot eldislributionsbolag. Under budgetåret 1984/85 återgick borgensåtaganden om 4 milj. kr. för andra bolag än Forsmarks Kraflgrupp AB och eldislribu-fionsbolag genom slutlig återbetalning av lån. Borgensramen för budgetåret 1986/87 bör minskas med hänsyn lill detta.

Remissyttranden

Yttranden över vallenfallsverkets anslagsframslällning har avgetts av statens energiverk och statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN).

Statens energiverk redovisar alt dess bedömningar om den framlida eleflerfrågan i slort sell sammanfaller med vatlenfallsverkels. Verket delar också vallenfallsverkets uppfattning att elpriserna är det förnämsta styrmedlet för elkonsumtionens fördelning. Elproducenternas ambition att styra över elkonsumtion lill andra energiformer innan dyrare kraflformer behöver tas i anspråk, är enligt energiverkel lovvärd.

Energiverket betonar atl prognoser har en viktig funktion atl fylla vid ulbyggnadsplanering. Effektiviteten i planeringsprocessen skulle enligt energiverket öka om kraftbolagen motiverade sina förslag till utbyggnad mer konkret med hänvisning till utvecklingen på elmarknaden. Investeringsfrågorna kommer enligt verkel att få aUt större betydelse framöver.

Energiverket anser atl om vattenfallsverkel och andra kraftbolag vill etablera sig på den s. k. EM-marknaden (energy management = försäljning av energi- och energihushållningspakel) bör detta lämpligen ske genom etablering av separata bolag eller andra ålgärder som medför möjlighet till insyn och ökad konkurrens.

Belräffande de utbyggnader av storkraflnälel som las upp i anslagsframställningen konstaterar energiverkel all de är nödvändiga för all upprätthålla en god kraftförsörjning. Ombyggnaderna på avsnitten Indalsälven — Mälardalen frigör dessutom 800 km kraftledningsgator för annan markanvändning och löser de i många år diskuterade problemen med besvärande ledningsintrång, bl.a. i centrala Ljusdal.

SAMN anför alt vattenfallsverkel har och kommer atl få ell betydande personalöverskott tUl följd av stmktureUa förändringar i verksamheten. Samtidigt med personalöverskottet har vattenfallsverkel behov av att rekrytera teknisk personal för atl bevara och utveckla verkets lekniska kompetens.

SAMN menar att det är en riklig väg atl vattenfallsverkel före extern
rekrytering noga prövar möjligheterna atl via personalutveckling och in
tern rekrytering söka tillgodose behovet av ny kompelens. Vattenfallsver
kel bör enligt SAMN satsa ytterligare resurser för all på della sätt söka
minska övertalighelsrisken. Den långsiktighet vattenfallsverket har i pla-    139

neringen av personalbehovet är en god förutsättning för att interna perso-     Prop. 1985/86: 100
nalutvecklingsinsalser skall kunna ge önskade resultat.          Bil. 14

Föredragandens överväganden

I sin anslagsframställning redovisar vattenfallsverket sin syn på vissa allmänna energifrågor som bakgrund till och förutsättning för den egna verksamheten.

Vattenfallsverket bedömer atl elkonsumtionen kommer alt utvecklas i lugnare takl under de närmaste åren efler all ha ökat kraftigt under de senaste åren. Verket redovisar att ökade insalser nu kommer all ägnas åt åtgärder för elhushållning och konvertering till andra energiformer i syfte att begränsa elanvändningen innan ny dyr elproduktionskapacilel erfordras. Verkel framhåller dock all el kan komma alt ersätta annan energi inom vissa områden.

Vattenfallsverkel redovisar vidare en vilja alt i samverkan med berörda kommuner medverka lill att den tillgängliga potentialen för framtida utbyggnad av kraftvärmeverk utnytfias i den utsträckning della är ekonomiskt motiverat.

Verkel anmäler alt en översyn av organisationen pågår.

Jag finner atl de utgångspunkter för den egna verksamheten som verket har redovisal i sin anslagsframställning ligger väl i linje med de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen lidigare i år har beslutat (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr 362). I riktlinjerna betonas att vi genom målmedvetna insatser för en effektivare elanvändning i betydande utsträckning bör kunna minska behovel av ersättande elproduktion när kärnkraften skall avvecklas. I riktlinjerna ingår också som en viktig del all vi skall ta vara på möjlighelerna alt utnyttja mottryckskraft i industrin och inom kommunerna.

Mot bakgrund av de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen bar beslutat och den omställning av energisystemet som nu pågår är del enligt min mening naturligt att vattenfallsverkel har påbörial en översyn av den egna organisationen. Under de närmaste åren är del viktigt atl vi utnytfiar vår goda kraftbalans så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Detla förutsätter en effektiv produktion, överföring och distribution av el. Vidare måste kompetens vidmakthållas och ny teknik utvecklas för all vi på elt effektivt och miljövänligl säll skall kunna bygga de nya produktionsanläggningar som vi kommer atl behöva när kärnkraften skall avvecklas. För vattenfaUsverket är det också angelägel att öka marknadsorienteringen och atl ha kompetens inom hela energiområdet, inkl. energihushållningsfrågor. När erforderligt underlag föreligger avser jag att återkomma till regeringen med förslag i fråga om vallenfallsverkets organisation m. m.

Jag går nu över till att behandla frågor om vatlenfallsverkels ulbygg-nadsprogram, medelsbehov m.m.

För innevarande budgelår har 2 453 milj. kr. anvisats under reservafions-
anslagel Ell. Statens vatténfallsverk: Kraftstationer m.m. Anslaget är
beräknat med beaktande av atl en marginal bör finnas för att möjliggöra en
sådan ökning av vatlenfallsverkels invesleringar under löpande budgelår     , ,„

som kan påkallas från kraftförsörjningssynpunkt.

För budgetåret 1986/87 förordar jag en investeringsram av 3 220 milj. kr. Ramen är beräknad med beaktande av sådana kostnadsförändringar som erfarenhetsmässigt kan beräknas ske lill det nya budgetårets början.

Av följande sammanställning framgår hur jag beräknar atl vattenfalls verkets medelsförbmkning i huvudsak kommer atl fördela sig på olika objektsgrupper under budgetåret 1986/87. Som jämförelse redovisas utfallet för budgetåret 1984/85 och av verkel beräknad medelsförbrukning för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 (milj.kr.).

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Vattenkraftanläggningar Kärnkraftanläggningar Övriga värmekraftanläggningar Värmeprodukllonsanlägg-

n I ngar Överförings- och distributionsanläggningar Övriga ändamål

Summa

1984/85

1985/86

Beräknat utfall

1986/87

Utfall

Verket

Föredraganden

564,0 561,7

864,5 333,2

1 075,7 326,4

1 020,7 326,4

2,0

17,1

18,7

8,7

36,3

51,5

63,1

43,0

1 547,9 56,2

1677.2 116,7

1 795,4 90,8

1 745,4 75,8

2768,1

3220,0

3370,1

3060,2

Jag vill särskill framhålla all del förhållandel att jag har beräknal medel för etl visst utbyggnadsprojekt eller en viss gmpp av utbyggnadsprojekt inte innebär någol föregripande av den prövning som skall ske enligt vattenlagen (1983:291), enligt lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen) eller enligt annan tilllämplig lagstiftning.

För vattenkraftanläggningar beräknar jag medelsbehovet lill I 020,7 milj.kr. Medlen är beräknade så att lidigare beslutade utbyggnads- och ombyggnadsarbeten vid Vietas, Laxede och Porsi i Luleälven, Gallejaur och Vargfors i Skellefteälven, Stornorrfors i Umeälven, Sillre i Indalsälven saml Älvkarleby i Dalälven skall kunna fortsätta planenligt. För dessa arbeten harjag beräknat 441 milj. kr. Jag har också beräknat 61,9 milj. kr. för nu föreslagen ulbyggnad av Vargön i Göta Älv. Jag har vidare beräknat 120,9 milj.kr. för kapitaUUlskott fill Ljusfors Kraft AB, 35,7 milj.kr. för kraftverk mindre än 8 MW, 257,3 milj. kr. för kompletteringar, 4,4 milj. kr. för anläggningsmedel till regleringsförelag, 4,0 milj.kr. för efterarbeten och skaderegleringar, 80 milj.kr. för förvärv och finansiering av vatten-kraftstationer, fallrätter och nya vattenkraftbolag, 11,4 milj. kr. för projekteringsplan samt 4,1 milj. kr. för tillkommande anläggningar.

För kärnkraftanläggningar hat jag för näsla budgelår tagit upp 326,4 milj. kr. För fårdigsläilandel av Ringhals kraftstation inkl. erforderliga efterarbeten och kompletteringar harjag beräknat 226,4 milj.kr. Jag har ocksä beräknat 25 milj. kr. för kapitaltillskott lill AB Kämkraftutbildning. Vidare harjag preliminärt beräknal 75 milj. kr. avseende förberedelser för byte av ånggeneratorer i Ringhals 2. 1 skrivelse den 13 november 1985 har statens vatténfallsverk hemslälll om regeringens medgivande alt upphandla ånggeneratorer för delta byte. Skrivelsen remissbehandlas f. n.

141

Medelsbehovet för övriga vårmekraftanläggningar beräknar jag lill 8,7     Prop. 1985/86: 100
milj.kr.                                                                         Bil. 14

För värmeproduktionsanläggningar har jag beräknat sammanlagt 43 milj. kr. I detla belopp ingår 17 milj. kr. för anskaffning och installation av elpannor, värmepumpar och andra värmeproduktionsanläggningar, 25 milj.kr. för kapitalfillskott till värmeproduktionsbolag samt 1,0 milj. kr. för projekteringsarbeten.

Medelsbehovet för överförings- och distributionsanläggningar har jag beräknat tUl sammanlagt 1 745,4 milj. kr.

Medelsbehovet för övriga ändamål beräknar jag till 75,8 milj. kr. I detla belopp ingår 56,7 milj.kr. för inköp och komplettering av fastigheter, 15 milj.kr. för förvärv och finansiering av dislribufionsföretag samt 4,1 milj. kr. för investeringar inom kanalrörelsen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag all reservationsanslaget Statens vatténfallsverk: Kraftstationer m. m. för budgetåret 1986/87 tas upp med 2 910 milj. kr. Beloppet har beräknats med beaktande av att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för atl göra det möjligt att öka vatlenfallsverkels invesleringar under löpande budgelår om detta skulle vara påkallat från kraftförsörjningssynpunkt. Investeringar i sysselsällningsfrämjande syfte bör även i fortsättningen finansieras över finansfuUmakten. Med del belopp som jag har förordal kan medelsreserven, med beaktande av att ingående behållning på anslaget kan beräknas till ca 470 milj. kr. i början av näsla budgetår, beräknas uppgå till ca 160 milj. kr.

Valtenfallsverket bedömer i anslagsframställningen atl del totala anlalet egna anslällda inom verkets samtliga verksamhetsområden kommer alt minska med ca 1000 personer under perioden 1985-1989. Verket framför att det finns risk för övertalighel för ca 750 personer under perioden 1985-1988. Av dessa är ca 400 byggnadsarbetare, ca 150 löneplansanställda fiänstemän och ca 200 tjänstemän som är anställda enligt specialavtal.

Den av verket i årets anslagsframställning redovisade risken för övertalighet är lägre än vad som redovisades i förra årets anslagsframställning. Delta beror delvis på att verkets utbyggnadsplan har tillförts nya projekt under det senasle årel. Situationen är dock fortsall allvariig. Del år viktigt alt verket fortsätter atl planera och vidta personaladministrativa ålgärder för atl lindra konsekvenserna av den minskade byggnadsverksamheten. Det är också viktigt med en omsorgsfull planering av byggnadsverksamheten i syfte alt åstadkomma en jämnare minskning av antalet anslällda och en uthållig anläggningsorganisation.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta alt bilda aktiebolag eller förvärva aktier i sådant bolag inom statens vattenfailsverks verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört i prop. 1981/82:125 bU. 9 (NU 53, rskr 405). För andra typer av bolag än eldislributionsbolag begränsades bemyndigandet intill elt sammanlagt belopp som skulle fastställas för varje år. Jag anser i likhet med verket att beloppel bör uppgå lill 75 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Regeringen har bemyndigande atl teckna borgen för lån lill bolag i vilka    .2

vattenfallsverkel förvallar statens aktier intill f.n. sammanlagt 13888

milj.kr., varav högst 545 milj.kr. för lån tUl eldistributionsföretag (prop.     Prop. 1985/86: 100
1984/85:120, NU 30, rskr 362).                                        Bil. 14

Av den tolala borgensramen har 11 982 milj. kr. beräknals för Forsmarks Kraflgrupp AB:s uppläningsbehov. För budgetåret 1986/87 föreslår verket all ramen för borgensleckning för Forsmarks Kraftgrupp AB höjs med 250 milj. kr. Jag är inle beredd alt nu tillstyrka detla förslag.

Valtenfallsverket föreslår atl ramen för borgensåtaganden gentemot eldistribulionsföretag höjs med 50 milj.kr. lill 595 milj.kr. Jag tillstyrker delta förslag.

Av den nu gällande borgensramen har I 361 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för upplåning på allmänna kapitalmarknaden till andra bolag än Forsmarks Kraftgmpp AB och eldislributionsbolag. Borgensramen bör minskas med 4 milj.kr. med hänsyn till att under budgetåret 1984/85 återgick borgensåtaganden med delta belopp genom slutlig återbetalning av lån. För budgetåret 1986/87 föreslår verkel en höjning med 100 milj. kr. Jag tillstyrker detla förslag.

I enlighet med vad jag här har anfört förordar jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all teckna borgen för lån intill sammanlagt (13 8884-504-100-4=) 14034 milj.kr., varav högsl 595 milj.kr. för lån fill eldistribulionsföretag.

Riksdagen har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskonlorei atl efler hemställan av regeringen i varje enskilt fall teckna borgen för lån som Forsmarks Kraflgrupp AB lar upp utomlands inom den av riksdagen faslställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens vatténfallsverk förvaltar statens aktier (prop. 1979/80: 33, NU 25, rskr 134 och 135).

Upplåning utomlands kan fömtom för Forsmarks Kraftgrupp AB komma atl aktualiseras även för andra bolag i vilka statens vattenfaUsverk förvallar statens aktier. När del gäller slallig borgen för upplåning utomlands finns del ell intresse av ell enhetligt och inbördes samordnal uppträdande från den svenska statens sida på de internationella kapitalmarknaderna. Jag förordar mol denna bakgrund all regeringen föreslår riksdagen alt bemyndiga fuUmäktige i riksgäldskonlorei all, efler hemställan av regeringen i varje enskill fall och inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån lill bolag i vilka statens vattenfaUsverk förvaltar statens aktier, teckna borgen för upplåning utomlands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvallar statens aktier.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka
statens vatténfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagl
14034000000 kr., varav högsl 595000000 kr. för lån till eldistribu
lionsföretag,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonlorei alt, efler hemställan
av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksdagen fast
ställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens

vatténfallsverk förvallar statens aktier, teckna borgen för upplåning 143

utomlands lill bolag i vilka statens vatténfallsverk förvaltar statens     Prop. 1985/86: 100
aktier.                                                                  Bil. 14

3. lill Statens vattenfaUsverk: Kraftstationer m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 2910000000 kr.

E 12. Energiforskning

1984/85 Utgift   379155185       Reservation       45447716'

1985/86 Anslag 405000000

1986/87 Förslag        305000000

' Härutöver disponeras frän energiforskningsfonden ca 300 milj. kr.

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till forskning och ulveckling på energiområdet inom ramen för det särskilda energiforskningsprogrammet.

Ett fjärde treårsprogram för forskning och utveckhng på energiområdet beslöts av riksdagen våren 1984 (prop. 1983/84:107 bil. 9, NU 45, rskr 407). Beslutet innebär alt riktlinjer för omfatlning, inriktning och genomförande av verksamheten inom energiforskningsprogrammet under budgetåren 1984/85-1986/87 lades fast. Vidare medgavs att 1191,5 milj.kr., utöver under budgetåret 1983/84 ej disponerade medel, får användas för huvudprogrammet under samma period. Riksdagen har därefter beslulat (prop. 1984/85: 100 bil. 5, UU 8, rskr 168) atl 42 milj.kr. anvisas för forskningssamarbete med EG. För att finansiera delar av detta anslag har en neddragning skett för energiforskningsprogrammet med totalt 10 milj.kr. för perioden 1985/86-1986/87.

Regeringen tUlkallade under år 1985 en särskild utredningsman (I 1985:01) med uppgift atl utreda energiforskningens framtida inriktning, omfattning och inplacering i del lotala statliga forskningsprogrammet samt därmed sammanhängande organisationsfrågor. Utredningen, som antog namnet energiforskningsulredningen, planerar alt lägga fram sitt belänkande under våren 1986.

Energiforskningsprogrammel är indelat i fem program. Dessa är i sin tur uppdelade på delprogram. En utförlig redovisning av mål och medelsramar m.m. återfinns i prop. 1983/84:107 bil. 9 (s. 31 f.). Min framställning i det följande är därför kortfattad på dessa punkter.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU), transportforskningsberedningen (TFB), statens råd för byggnadsforskning (BFR), statens energiverk, energiforskningsnämnden (Efn), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och Studsvik Energiteknik AB har inkommh med anslagsframställningar avseende anslaget Energiforskning för budgetåret 1986/87. Föreslagna belopp framgår av följande sammanslällning (1000-lal kr.).

144

Medel för forskning och utveckling inom energiområdet (1000-tal kr.!

Program (programansvarigt organ)

Anvisat

Programorganen

1985/86

1986/87

1. Energianvändning i industriella

processer m. m. (STU)

66000

68500

2. Energianvändning för transporter

och samfärdsel.

24000

36300

varav    - TFB

4 000

4 300

- STU

20000

32000

3. Energianvändning för bebyggelse (BFR)

35 800

36700

4. Energitillförsel,

183944

184400

varav   - statens energiverk

170644

151000

- Efn

13 300

33400'

5. Övrig långsiktig forskning och

grundforskning.

35 500

36781

varav   - NFR

12500

12781

- STU

8 500

9500

- Studsvik Energiteknik AB

6000

7000

- Efn

8 500

7 500

6. Förvaltningskostnader m. m. vid

energiforskningsnämnden

7 252

7713

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

' Inkl. 20200 för fusionsenergi.

På gmndval av erfarenheter frän tidigare ireårsprogram har programorganen föreslagit att få göra fleråriga åtaganden och atl sådana bemyndiganden under budgetåret 1986/87 beräknas till 198,4 milj.kr. för budgelårel 1987/88, 89,7 milj.kr. för budgetåret 1988/89, 51 milj.kr. för budgelårel 1989/90 och 22 milj. kr. för budgetåret 1990/91.

Föredragandens överväganden

Verksamheten med stöd till forskning och utveckling bör under näsla budgelår fortsätta i huvudsak enligt de tidigare fastlagda riktlinjerna. Den närmare fördelningen av medel mellan olika program och delar därav, liksom den närmare programindelningen, fastställs av regeringen.

Med hänvisning lill det statsfinansiella läget behöver en neddragning ske av utgifterna. Jag beräknar därför medelsbehovet för budgetåret 1986/87 till 305 milj. kr. utöver tidigare ej disponerade medel.

De programansvariga organen har för sin planering och organisation av insatserna inom huvudprogrammet behov av atl kunna göra fleråriga åtaganden. Alltsedan energiforskningsprogrammel startades har regeringen haft bemyndigande atf i samband med stöd till energiforskning göra åtaganden även för flera år efter del aktuella budgetåret och efler del beslutade Ireårsprogrammels slut. Sådana bemyndiganden bör få lämnas även under budgetåret 1986/87 för att möjliggöra kontinuitet och långsiklighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Detla är av särskild vikt för insalser inom bl. a. grundforskningen.

Jag beräknar, mot bakgrund av bl.a. anslagsframställningarna från programansvariga organ, behovel härav fill 160 milj. kr. för åtaganden avseende budgetåret 1987/88, 70 milj.kr. för åtaganden avseende budgetåret 1988/89, 30 milj.kr. för åtaganden avseende budgelårel 1989/90 och 10 milj. kr. för åtaganden avseende budgetåret 1990/91. Jag förordar atl rege-

145

10   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

ringen inhämtar dessa bemyndiganden av riksdagen. Lämnas bemyndi-     Prop. 1985/86: 100 gande ankommer del på regeringen atl meddela de närmare föreskrifter     Bil. 14 som erfordras.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att under budgetåret 1986/87 ikläda slaten ekonomisk förpliktelse i samband med slöd till forskning och ulveckling inom energiområdet som, inberäknal redan fattade beslul, innebär åtaganden om högst 160000000kr. för budgetåret 1987/88, högst 70000000 kr. för budgetåret 1988/89, högsl 30000000kr. för budgetåret 1989/90 och högsl lOOOOOOOkr. för budgetåret 1990/91,

2.   fill Energiforskning för budgetåret 1986/87 anvisa étl reservationsanslag av 305000000 kr.

Verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

Bakgrund

Inom Studsvikskoncernen finns i dag ca 1 100 anställda varav ca 920 i Studsvik. Koncernen består av moderbolaget Studsvik Energiteknik AB saml dotterbolag.

Koncernen är verksam inom forskning, utveckling och teknikdemonstration på flera energiområden. Den är fr. o. m. den 1 januari 1986 organiserad i fyra divisioner, nämligen Energiteknik, Kärnteknik, Alnor AB samt Metal Process Conlrol AB (MPC). Därtill kommer två servicedivisioner, som fungerar som självständiga resultatenheter: Industricentmm och Managementservice.

Inom division Energiteknik finns resurser för forskning och utveckling avseende bl.a. fasta bränslen, brånslekaraklärisering, miljöpåverkan, förbränning, förgasning, fjärr- och värmeteknik saml solteknologi. Pilotanläggningar för förbränning i s. k. snabb fluidiserande bädd och för förgasning av biomassa har uppförts. Dessa anläggningar utnyttjas för avsedd provdrift. Inom divisionen finns även ett provningslaboratorium för material inom energiområdet. Till divisionen hör bl.a. dotterbolagen Fjärrvärmebyrån AB, Miljökonsullerna i Studsvik AB och Svensk Drivmedelsteknik AB.

Kärnkraftsdivisionen har specialiserat sig på områden som säker reak
tordrift, avfallshantering och avancerade tiUämpningar av beslrålningstek-
nik för industriell användning. Säkerhetsexperimenl utförs i internafionellt
samarbele i Marviken. Intressanta uppdrag har erhållits på avfalls- och
dekontamineringsområdet. Forskningsreaklorn, som togs i drift år 1960, är
i huvudsak en materialprovningsreaktor. Den utnyttjas också för bl.a.
industriell neutronbestrålning och som neutronkälla för allmänna forsk
ningsändamål. I Studsvik finns också ett avancerat bränslelaboratorium,
som medger arbete med myckel starkt radioaktiva prov. Division Kärniek-   146

nik förvaltar minoriletsandelar i Ranstad Skiffer AB, Slensand AB och     Prop. 1985/86: 100
Pacific Nuclear Systems Inc. i USA.                                                 Bil. 14

Inom MPC-divisionen har Studsvik samlat ulveckling, lUIverkning och försäljning av mäl- och slyrmeloder för slålinduslrin. Till grund för verksamheten ligger ett eget patent. En särskild produktionsanläggning för ändamålet har etablerats i Studsvik.

Alnordivisionen omfattar moderbolaget Alnor AB med dotterbolag och arbelar med instrument för mätning av radioaktiv strålning, temperatur, luftfuktighet och luftflöden.

Studsvikskoncernen ansvarar för förvaltningen av Sludsvikområdel. Förvaltningen handhas organisatoriskt av division Industricentrum. För statens räkning hålls vidare kompelens och resurser för speciella uppgifter, bl.a. behandling och mellanförvaring av radioaktivt avfall, avveckling av utfiänta forskningsanläggningar m. m.

Division Managementservice samordnar de redovisnings- och personal-administrativa tjänsterna i koncernen.

Studsvik begär medel dels för forskning som bedrivs kontinuerligt, dels för vissa extraordinära insatser med anledning av tidigare verksamhet som har bedrivits som ett led i uppbyggnaden av det svenska kärnkraftprogram-met.

Av följande tablå framgår de anslagna medlen för budgetåren 1984/85-1985/86 saml bolagets beräkning av medelsbehovel för budgetåret 1986/87 (milj.kr.):

Anslagsbenämning                      1984/85    1985/86    1986/87

E 13. Bidrag till verksamheten

vid Studsvik Energiteknik AB

42,635

38,6:

E 14. Avveckling av forsk-

ningsreaktorer, m. m.

9,9

12,8

E 15. Anläggningar för radio-

aktivt avfall i Studsvik,m. m.

72,7

19,0

E 16. Verksamheten 1 Ranstad

1,5

1,1

78,95 17,15

2,339

E 13. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

1984/85 Utgift       42635000          Reservation

1985/86 Anslag     38635000

1986/87 Förslag    57410000

Från anslaget lämnas statens bidrag till verksamheten inom Studsvik Energiteknik AB.

Studsvik Energiteknik AB

I anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 konstaterar bolaget all

verksamheten har utvecklats enligt de strategiska målsättningen. Koncer-       147

nen har fortsall sina ansträngningar för atl etablera sig på viktiga utlands-     Prop. 1985/86: 100
marknader.                                                                   Bil. 14

Studsvik eftersträvar i sin affärsmässiga verksamhet en god avkastning på arbetande kapital och en hög soliditet. Koncernen vidareutvecklar sin affärsmässiga inriktning; ett viktigt inslag därvid är en fortlöpande anpassning av koncernens produkter och tjänster för att tillgodose marknadens efterfrågan.

Moderbolaget bedriver målstyrd forskning samt utveckling och demonstration med inriktning på energi- och miljöteknik. I sin verksamhet vill bolaget både kunna tillgodose behovet av forsknings- och utvecklingstjänster på uppdragsbasis samt forsknings- och utvecklingsinsatser för atl Irygga koncernens framtida utveckling. Det är därför naturligt att det sker elt nära samarbete med universitet och högskolor där så är praktiskt möjligl. Härigenom kan i forskningsarbetet också uppnås både en önskvärd arbetsfördelning och specialisering gentemot högskolan.

Bolaget begär under anslaget Bidrag lill verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB 78950000 kr. för budgetåret 1986/87. Av följande tablå framgår anslagna medel för budgelårel 1985/86 saml bolagels beräkning av medelsbehovel för budgetåret 1986/87 (milj. kr.):

1985/86

1986/87

FoU-verksamhet

a) R2-reaktorn

b) Biblioteket

c) Egen och branschrelaterad forskning

13,6 5,035 18.0

17,5

5,5

20,0

36,635

43,0

Övrigt

d) Lokaliseringsbetingade kostnader

2,0

35,95

38,635

78,95

Forskning och utveckling

Av de äskade medlen avser 43 milj. kr. resurser för forskning och ulveckling samt därmed sammanhängande verksamhel.

R2-reaktorn. Ulöver den kommersieUa verksamheten utnyttjas R2-reak-lorn också för naturvetenskaplig grundforskning. Naturvetenskapliga forskningsrådet samt universitet och högskolor har tUlgång lill reaktorn. Bolaget har beräknat 17,5 milj. kr. för att upplåta reaktorn för grundforskning.

Studsviksbiblioteket. Biblioteket i Studsvik fyller rollen som specialbibliotek för energiseklorn och för rapportlitleralur inom del vidare området teknik/naturvetenskap. Bolaget hemsläller om 5,5 milj.kr. fill drifl av Studsviksbiblioteket.

Egen och branschrelaterad forskning och utveckling. Bolaget disponerar för egen och branschrelaterad forskning 18 milj. kr. i statsbidrag under budgetåret 1985/86. Bolaget hemsläller om en ökning av anslaget till 20 milj. kr. för det kommande budgetåret.

Bolagets långsikliga överlevnad förutsätter en stark samordning mellan
forskning och ulveckling, produktutveckling och marknadsföring. Bola-        148

gets forskningsprogram samordnas i moderbolaget i form av program. Prop. 1985/86: 100 Insatserna pä energirelaterad grundforskning, egen forskning och bransch- Bil. 14 relaterad forskning och utveckling innebär ett samspel mellan egna forskningsansträngningar och branschanknutet samarbete. Det senare är i regel uppbyggt omkring ramavtal med industrin och organisafioner som företräder industrin. Den långsiktiga kunskapsuppbyggnad som kan ske på detta sätt är viktig för utvecklingen av den svenska kompetensen på det energitekniska området. Dessutom bidrar delta forskningsarbete i väsenilig grad lill utnyttjandet av Studsviks tunga laboratorieresurser.

Övrigt

Lokaliseringsbetingade kostnader. Studsviksområdet projekterades i mitten på 1950-lalet och byggdes på 1950- och 1960-talen ul för en omfattande statsfinansierad forskningsverksamhet. Lokaliseringen innebar att man kom att hamna på ett slort avstånd från den kommunala servicen.

Studsvik har i en skrivelse den 25 november 1985 hemstäUt om alt för budgetåret 1986/87 erhålla 31,6 milj.kr. i aktieägarfillskolt för avveckling av underskott på lokaliseringsbelingad verksamhel samt 4350000 kr. för täckande av kostnader för personaltransporler budgetåret 1986/87.

Anläggningen dimensionerades för en betydligt större verksamhet än den som bedrivs i Studsvik i dag. Försörjningsnätet för vatten, avlopp och värme är l.ex. dimensionerat för en 50-procenlig expansion som inle har kunnat förverkligas. Dessa stora kostnader kan inle läckas med det bidrag som den löpande verksamheten ger, varför stora underskott på dessa anläggningar uppstår varje år.

För värmeförsörjningen kan underskottet enligt bolaget avvecklas genom alt anläggningens restvärde, 11,2 milj. kr., skrivs ned.

För vattenförsörjningen kan en reduktion av underskottet uppnås genom en nedskrivning av anläggningens restvärde med 1,9 milj. kr.

För hotell- och restaurangrörelsen är problematiken likartad. Den åriiga rörelseförlusten kan reduceras genom en nedskrivning av anläggningen med 8 milj. kr. vilkel motsvarar restvärdet på denna.

Bolaget begär vidare ytterligare 10,5 milj.kr. i aktieägartillskott, vilket motsvarar det kapitaliserade värdet av den framlida resterande resultatbelastningen av lokaliseringsbetingade koslnader.

Sammanlagt hemsläller bolaget därmed om 31,6 milj.kr. i aktieägartillskott.

Därtill begärs 4350000kr. för läckande av koslnader för personaltransporter under budgetåret 1986/87. FörhandUngar har inletts med Nyköpings kommun om att överföra dessa transporter lill lokaltrafiken. Dessa förhandlingar har ännu inte slutförts.

Föredragandens överväganden

Studsvik (dåvarande AB Atomenergi) byggdes upp under utvecklingen av
det svenska kärnkraftsprogrammet. Under loppet av några år har bolaget
utvecklats till att i dag vara ett mångsidigt högleknologiföretag inom en-   149

ergisektorn. Den profil företaget kan uppvisa innehåller både ell tillvarata-     Prop. 1985/86: 100 gande av och en vidareutveckling av förelagels kompelens på kärnener-     Bil. 14 giområdet och en betydande kompetens när del gäller ny energiteknik. De personella och lekniska resurser som härigenom har byggts upp utgör en viktig bas för uppdragsverksamhelen inom energiområdet och för medverkan i de stafiiga programorganens utvecklingsprogram.

Inom Studsvik finns kompetens och internafionellt erkänd expertis på områden som förbrännings- och förgasningsteknik, kolleknik, teknik för fjärrvärme och för förnybara energikällor. Vidare finns en bred kompetens på det kärntekniska fältet. Tidigare har denna kompetensuppbyggnad varit i slort sell hell anslagsfinansierad. I dag kan vissa projekt och utvecklingsinsatser finansieras med hjälp av medel genererade från den affärsdrivande delen av företagel. I min medelsberäkning har jag för forsknings- och utvecklingsverksamheten därför utgått ifrån ett i stort sett oförändrat medelsbehov. För forskningsverksamheten vid R2-reaklorn har jag för budgetåret 1986/87 beräknal 14150000kr., föregen och branschrelaterad forskning 18 milj. kr. och för drift av Studsviksbiblioteket 5 260000 kr.

För alt avveckla de lokaliseringsbefingade koslnaderna harjag för budgetåret 1986/87 beräknat 20 milj. kr.

Detta aktieägartiUskotl utgör en engångsersättning för nedskrivning av anläggningarna för värme- och vattenförsörjningen saml hotell- och restaurangrörelsen. Därmed kan huvuddelen av de underskoltskällor som ligger i dessa anläggningar slulligl elimineras. Inga särskilda medel har beräknals för personaltransporlerna. Jag förutsätler atl bolaget kan träffa en uppgörelse med kommunen som innebär all också den frågan slulligl kan lösas.

Anslaget bör föras upp med 57410000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 57410000 kr.

E 14. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m.

1984/85 Utgift    11870000       Reservafion          4000000

1985/86 Anslag   12800000

1986/87 Förslag   17150000

Studsvik EnergUeknik AB har under detta anslag för budgetåren 1981/82-1985/86 beviljats medel för avveckling av forskningsreaktorerna RO, Rl och Kritz saml för vissa andra avvecklingsåtgärder.

150

Studsvik Energiteknik AB                                                  Prop. 1985/86:100

p.   .     o, .. ,                                                              Bil. 14

Rl vningsatgarder

I prop. 1984/85: 120 (s. 304 ff.) lämnades en utförlig redovisning av hillills ulförda och pågående rivningsålgärder. Programmel för nedläggning av äldre reaktorer och laboratorier är nu inne i sin slutfas. Den tidigare Rl-reaktorn är helt avvecklad och arbetet har slulrapporterats. Statens strålskyddsinsfitut (SSI) har efter omfattande kontroller meddelat alt utrymmena kan friklassas och utnyttjas för icke radiologisk verksamhet. Även de tidigare forskningsreaktorerna RO och Kritz är helt avvecklade och utrymmena friklassade. Vidare har laboratoriet för studium av belongtankar byggts om för annan verksamhel. Alfalaboratoriel, som tidigare har utnyttiats för lindersökningar på akfivt konstmktionsmaterial, har rengjorts och utrymts och byggnadskroppen har rivits. Anläggningen för regenerering av jonbytarmassor från Ågeslareaklorn är planenligt inne i sin nedläggningsfas under budgetåret 1985/86.

Tekniskt har arbetena också kunnat genomföras i stort sett enligt planerna och utan oförutsedda slrålskyddsproblem. Fömtom rengöring och omhändertagande av radioaktivt material har nedläggningsprojeklen emellertid inneburit arbete med asbest, vilket krävt extra insatser. Återstående dekonlaminering vid tungvattenjonbytarreaktorn kan behöva uividgas för atl reducera volymen avfall för slutlig förvaring. Avvecklingen av en del äldre boxar för arbeie med alfaslrålande material planeras delvis ske under budgetåret 1985/86. Dessa avslutande rivningsålgärder beräknas kosta 1,5 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Ågesta

Ågeslareaklorn förvaltas gemensamt av Vattenfall och Studsvik. Under detla anslag begär bolaget 200000 kr. för sin andel i arrendet och underhåll samt 450000 kr. för förvaring i Studsvik av Ägeslabränslel.

Behandling och förvaring av avfall

Regeringen har lidigare godkänt ett avtal mellan Studsvik och Svensk Kärnbränsleförsörjning (SKB) belräffande engångsersättning till SKB för alll låg- och medelaktivt avfall som tas om hand i Studsvik fram fill år 2010 och som är av sådan art all staten eller kärnkraftindustrin, eller båda tillsammans, accepterat ett ekonomiskt ansvar för slutförvaring och transport från Studsvik lill slutförvaret för reakloravfall (SFR). Avtalet fömtsätter alt detta avfall mellanförvaras i Studsvik och förpackas på etl sådani säll och i en sådan form all myndigheterna kan godkänna del för slutförvaring.

Slutkonditionering av SFR-avfall har påböijats. I och med all mellan-lagrel i Studsvik nu är färdigt kommer insatserna för atl la hand om delta äldre avfall atl öka. För budgelårel 1986/87 begär bolaget 10,5 milj. kr. för behandlingen av sådani SFR-avfall.

Bolaget begär också medel för vissa inledande insatser när del gäller de 151

bränslerester som efler mellanförvaring i Studsvik skall förvaras i SFL     Prop. 1985/86: 100 (Slutförvar för långlivat avfall) och medel för åtgärder avseende rivnings-     Bil. 14 avfall. Vidare begär bolaget medel för lagring av fissill material från 1960-taleis försöksverksamhet med s.k. moxbränsle. Sammanlagt begärs för dessa senare insatser 4,5 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Under detta anslag i statsbudgeten har Studsvik under budgeiåren 1981/82-1985/86 anvisats sammanlagt 59,3 milj.kr. för avveckling av forskningsreaktorerna RO, Rl och Kritz samt för vissa andra avvecklings-åtgärder.

Rivningen av de gamla forskningsreaktorerna har bedrivits enligt planerna och är nu inne i sitt slutskede. Nedläggningen av forskningsreaktorn Rl har avslutats och resultatet avrapporterades lill regeringen i maj 1985. Av rapporten framgår alt rivningsarbetet kunde slutföras enligt planerna. Rivningsarbetet har stått under fortlöpande kontroll av strålskyddsinstitulet. Insfitutet svarade också för den slutUga friklassningen av området, i februari 1985.

Bolaget har för budgetåret 1986/87 begärt 1,5 milj. kr. för de avslutande arbetena med rivning av forskningsreaktorer och laboratorier. Vidare har bolaget hemstäUt om sammanlagt 15650000 kr. för budgetåret 1986/87 avseende förvaring, behandling och konditionering av avfall.

1 och med atl dessa avslutande rivningsåtgärder blir genomförda kvarstår endast sådana anläggningar som är nödvändiga för den verksamhet som Studsvik bedriver i dag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Avveckling av forskningsreaktorer, m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 17 150000 kr.

E 15. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m.

1984/85 Utgift    72700000        Reservation

1985/86 Anslag   19000000

1986/87 Förslag        1000

Under detta anslag i statsbudgeten har under budgeiåren 1981/82-1985/86 anvisats sammanlagt 163 milj.kr. till Studsvik Energiteknik AB avseende kostnader för projektet AMOS (anläggningar för hantering och förvaring av låg- och medelaktivt avfall i Studsvik).

Riksdagen har beslutat att bemyndiga regeringen att besluta om eftergift
av de lån som har beviljats inom ramen för detla anslag (prop. 1984/85:120
s. 307, NU 30, rskr 362).                                                                   152

Vissa arbeten återstår atl utföra innan anläggningarna är kompletta. Prop. 1985/86: 100 Bl.a. återstår byggande av en hamn vars avslutande projeklering och Bil. 14 upphandling planeras ske under budgetåret 1987/88. Byggnadsarbetet planeras utföras budgetåret 1988/89. Vidare återstår vissa arbelen på lank-och silobyggnader i behandlingsanläggningen. Kostnader för tank- och silobyggnader täcks av de anslag som har beviljats för projektet t.o.m. budgetåret 1985/86.

Studsvik begär inga ytteriigare medel för projektet för budgetåret 1986/87. Däremoi kommer medel avseende hamnbyggnaden alt begäras för budgetåret 1987/88.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anläggningar jör radioaktivt avfall i Studsvik, m.m. för budgelårel 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 1000 kr.

E 16. Verksamheten i Ranstad

Reservation         1500000

1984/85 Utgift

1500000

1985/86 Anslag

1 100000

1986/87 Förslag

2 339000

Enligt ell konsortialavtal den 24 oktober 1978 mellan Siudvsik Energiteknik AB (Studsvik), LKAB och Boliden AB har Studsvik för statens räkning åtagit sig alt ensamt svara för de ekonomiska förpliktelserna för ålerslällningsarbetena vid en eventuell nedläggning av verksamheten vid Ranstadsverket.

Under delta anslag i statsbudgeten har tidigare sammanlagl 2,6 milj. kr. anslagits (prop. 1984/85:101 bU. 7, NU 15, rskr 176 och prop. 1984/85:120, NU 30, rskr 362) för den nämnda verksamheten i Ranstad.

Studsvik Energiteknik AB

Koncessionen för brytning av alunskiffer löpte ut vid utgången av år 1984 och Studsvik har tagit initiativ lill atl påbörja arbetet med alt la fram underlag för del fortsatta ålerställningsarbetel. Anslag erhölls för ell inledande arbete (programskede) enligt prop. 1984/85: 101 bil. 7 (NU 15, rskr 176). Bolaget har redovisat resultatet av programskedet och lämnat förslag på vilka ålgärder som bör vidtas i näsla fas.

För del fortlöpande arbetet med rening av vallen från lakreslområde,
länshållning i dagbrott och under jord saml vallenkontrollprogram har
medel anvisats för budgetåren 1984/85 (1 milj.kr.) och 1985/86 (1,1
milj.kr.). För delta ändamål begär bolaget 1,3 milj.kr. för budgelårel
1986/87.                                                                                       153

Under del försia halvårel 1984 avslutades planenligt utvecklingsarbetet Prop. 1985/86: 100 med utvinning av skifferns energiinnehåll i form av synlesgas. I samband Bil. 14 med att detla arbeie avslutades sades personalen upp enligt gällande regler. Resultatet för Ranstad Skiffer AB har under år 1984 belastats med avvecklingskostnader i form av reserveringar för pensionsåtaganden, avgångsvederlag samt föriuster vid försäljningar av maskiner, del av byggnader och fastigheter.

För atl eliminera årets förlust har ägarbolagen lämnal bidrag för år 1984 med 5 195000 kr.; Studsviks andel har varit I 039000 kr. Kostnaden är en följd av bolagets övriga åtaganden för statens räkning. Bolaget hemstäUer om en ersätlning med 1 039000 kr. under budgetåret 1986/87 för atl reglera skulden.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har lidigare (prop. 1984/85:101 bU. 7, NU 15, rskr 176 och prop. 1984/85:120, NU 30, rskr 362) anslagit vissa medel för läckande av Studsviks kostnader för verksamheten i Ranstad.

För arbetet med en programplan för återställning av området har särskilda medel anslagits.

Innan slutlig ställning kan las lill hur återställningen av Ransladsområdel skall göras i delalj återstår ett betydande utredningsarbete. Del är angelägel atl det, i avvaktan på resultatet av della arbete, fortlöpande sker etl arbete med att rena vattnet från lakrestområdet och med alt hålla dagbrott och anläggningar under jord fria från vatten. Jag har för detla ändamål beräknal 1,3 milj.kr. för budgetåret 1986/87.

Jag har också beräknat I 039000 kr. under budgetåret 1986/87 för reglering av Studsviks skuld för bolagets del i avvecklingskoslnaderna för Ranstad Skiffer AB.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att tiU Verksamheten i Ranstad för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 2339000 kr.

E 17. Stöd för oljeersättande åtgärder, m. m.

E 18. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m. m.

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under dessa anslagsmbriker
anvisats ell reservationsanslag av 169.6 milj. kr. resp. ett förslagsanslag av
20 milj. kr.                                                                                                            154

Jag avser föreslå regeringen alt i en särskild proposition våren 1986 redovisa förslag till vissa ålgärder för omställning av energisystemet. Anslagen bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp för nästa budgetår.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1986/87 beräkna

1.    till Stöd för oljeersättande åtgärder, m.m. ett reservafionsanslag av 169600000 kr,

2.    fill Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m.m. ett förslagsanslag av 20000000 kr.

E 19. Drift av beredskapslager

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

809118000 655419000 669630000

Från anslaget bestrids driftkostnader för beredskapslagring av bränslen och drivmedel, exkl. inlagringskostnader. Anslaget omfattar också personal- och kapitalkostnader för beredskapslagringen saml hyreskostnader för lagnngsanläggningar.

1985/86

Beräknad ändring

! 1986/87

ÖEF

Föredraganden

Utgifter

Personalkostnader Övriga driftkostnader Kapitalkostnader

5 208000

46592000

609 119000

4-     191000 4-      40000 4- 5888000

4- 3472000 -    641000 4- 5 880000

660919000

4- 6111000

4- 8711000

Inkomsler

Extem uthyrning

5 500000 5500000

-    5 500000

-    5500000

-    5 500000

-     5500000

Nettoutgift

655 419 000

4-11611000

4-14211000

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) redovisade i fjolårets anslagsframställning en besparingsplan som sammanlaget för anslagen H 1. Överstyrelsen för ekonomiskl försvar: Förvaltningskostnader och H 2. Drift av beredskapslager under försvarsdepartementets verksamhelsområde samt anslaget E 19. Drift av beredskapslager under industridepartementets verksamhetsområde för treårsperioden 1985/86-1987/88 uppgick till mer

155

än 5 % i besparing. Besparingsplanen ligger fill grund även för årets an- Prop. 1985/86: 100 slagsframställning. För anslaget E 19 gäller emellertid så ändrade fömtsatt- Bil. 14 ningar lill följd av riksdagens beslul om nyll oljelagringsprogram (prop. 1984/85:53, FöU 6, rskr 94) att en direkl uppföljning av besparingsplanen inle har varit möjlig med undanlag av personalsidan, där besparingarna planeras atl genomföras enligt planen. ÖEF har vidare brutlobudgeteral anslaget mol bakgrund av osäkerheten i prognoserna över hyresinkomsterna.

ÖEF har, i enlighel med direktiven i regleringsbrevet för budgetåret 1985/86, den 31 oktober 1985 inkommit med en lägesrapport över iordning-stäUande av de lagringsutrymmen som krävs för att genomföra omstruktureringen av statens lager enligt prop. 1984/85:53 (FöU 6, rskr 94). ÖEF anmäler i skrivelsen atl möjlighelerna att hyra anläggningar för inlagringen av oljeprodukter har visal sig vara bättre än tidigare beräknat. Hyreskostnaderna ökar härigenom med drygt 10 milj. kr. Samlidigl minskar emellertid koslnaderna för olika tekniska åtgärder för alt ställa i ordning utrymmena med drygt 15 milj.kr.

1 skrivelse den 19 november 1985 har ÖEF bl. a. redovisal slufiig belal-ningsplan för hyra av gasolanläggning. Enligt denna biir hyreskostnaden 5 milj. kr. lägre för budgetåret 1986/87 än vad som angetts i skrivelsen av den 31 oktober 1985 eller totalt 9milj.kr. Sammantaget innebär della att medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1986/87 beräknas bli totalt 9881000 kr. lägre än vad som angivits i anslagsframställningen.

ÖEF:s förslag lill anslag för anslaget Drift av beredskapslager innebär sammanfattningsvis följande:

1.    Pris-och löneomräkning                               4-4078000kr.

2.    Koslnader för lagringsanläggningar såsom hyror, bränslen, tiUsyn, tekniska åtgärder och iordningsställande av befintliga anläggningar saml omsättningskostnader. 1 posten ingår också kostnader för repetilionsutbildning av vapenfria fiänstgöringspliktiga saml vissa konsultkostnader                                       -3775000kr.

3.    KapUalkostnader för vamlager och anläggningar 4-5880000kr.

4.    Besparing                                                 -    72000kr.

5.    Hyresinkomsterna från uthyrning av anläggningar beräknas uppgå till 6100000 kr. (4-600000kr.). ÖEF föreslår att anslaget bruttobudgeteras och att inkomsterna inlevereras direkt lill en inkomsttitel på statsbudgeten

Statens energiverk har i en skrivelse den 31 oktober 1985 bl.a. lämnat förslag om reglering av samarbetet med överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) vad beträffar upphandling av lagringsljänster.

156

Föredragandens överväganden         -'

I enlighel med riksdagens beslul (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr 388) kommer förevarande anslag all föras över från ÖEF fill statens energiverk den I juli 1986. Från samma lidpunkl skall den nya myndigheten överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) på uppdrag av energiverket ulföra de ålgärder som hänför sig liU anskaffning och lagringsverksamhel av bränslen och drivmedel m. m.

Med beaktande av möjliga besparingar under anslaget beräknar jag delta till 669630000 kr., varav 614999000 kr. utgörs av kapitalkostnader. Vidare harjag som tillkommande personalkostnader beräknat 2995 000 kr. för den uppdragsverksamhet som för energiverkels räkning kommer atl utföras av personal vid de cenlrala delarna av ÖCB:s affärs- och anläggningsbyråer. För resor med särskild teknisk tillsyn i samband med uppdragsverksamhelen harjag beräknal ell medelstillskoit om 12000kr.

Prop. 1985/86: Bil. 14

100

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Drift av beredskapslager för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 669630000 kr.

E 20. Beredskapslagring och industriella åtgärder

10592000

71200000

173460000

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Reservafion      1033856000

Anslaget omfattar samtliga kostnader i samband med lagringsverksamheten samt olika former av industriella åtgärder. Under anslaget beräknas också medel för förrådskostnader samt för handlingsberedskap.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

ÖEF

Före-

draganden

Utgifter

Lagring

-

4-172400000

4-158100000

Förrådsanläggningar

53000000

- 53000000

- 53000000

Industriella åtgärder

18805000'

4- 23195000

- 17735000

Handlingsberedskap

395000

115 000

-      105000

Till regeringens disposition

-

-

-H 15000000

72200000

4-142480000

4-102260000

Inkomsler

Clearingfonden

1000000

4- lOOOOOOO

—

1000000

4- lOOOOOOO

-

Nettoutgift

71200000

4-132480000

4-102260000

' Varav 15000000 kr. står till regeringens disposition.

157

överstyrelsen för ekonomiskt försvar                                 Prop. 1985/86:100

Regeringen har för hela det ekonomiska försvaret anvisai en medelsram om tolalt 274 500000 kr. för investeringar m. m. för budgelårel 1986/87. Av denna begär överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) 31 280000 kr. för delprogrammel Bränslen och drivmedel m. m. Förslaget grundar sig på del förslag till planeringsförutsättningar som har presenterats av ÖEF i Perspektivstudierna, fas B. ÖEF anser atl resultatet av denna översyn bör slå igenom redan nu. Särskilda medel över statsbudgeten begärs i enlighet med gällande regler för de delar av anslaget som hänför sig lill beredskapslagringen.

Av medlen ur medelsramen äskar ÖEF 1 milj. kr. för fortsatt arbeie med utveckling av gengasberedskapen saml 280000kr. för förstärkning av handlingsberedskapen, bl.a. genom utbildning i ransonerings- och regleringssystem samt övning med bränslenämnden. Resterande 30milj.kr. föreslås för fortsatt versamhet inom området kommunalleknisk försörjning. ÖEF äskar vidare att för samma ändamål få ta i anspråk kvarvarande saldo om 11 milj.kr. på clearingfonden. ÖEF föreslår att medel avsätts i form av ramar för åtgärder av materialanskaffningskaraktär för såväl rå-kraftförsöriningen, den kommunaltekniska försörjningen som den lokala beredskapen. ÖEF redogör i programplanen och perspektivsludien närmare för hur arbetet bör bedrivas.

ÖEF framhåller att belydande ålgärder behövs för all möjliggöra start och drifl av råkraftförsörjningen i mindre delsystem. Föratt minska sannolikheten för utslagning och för atl säkra minimiförsörjningen m. m. bör skydds- och reservanordningar planeras och anskaffas. Aktuella åtgärder bör behandlas i ett sammanhang för atl undvika onödiga koslnader.

ÖEF begär i anslagsframstäUningen särskilda medel över statsbudgeten om 291 milj. kr. för inlagring av 180000 m' motorbensin under budgetåret 1986/87. I den under anslaget E 19 nämnda skrivelsen med lägesrapport saml medelsbehov för den utökade statliga lagringen framgår all ÖEF, genom att utnyttja befintliga cislernutrymmen i större omfattning än som lidigare bedömdes vara möjligl, kommer atl kunna inlagra 80000 mav motorbensinen under innevarande budgetår. Detla inköp fömlsätts kunna finansieras med medel som inflyter till följd av försäljning av råolja. ÖEF beräknar resursbehovet för inlagring av resterande lOOOOO m-' under budgelårel 1986/87 tiU 172,4milj. kr.

ÖEF:s förslag till anslag för anslaget Beredskapslagring och industriella åtgärder innebär sammanfattningsvis följande:

1.    Prisomräkning av medelsramen                      1845000 kr.

2.    Lagring av molorbensin                              172400000kr.

3.    Gengasverksamhet                                     1000000kr.

4.    Handlingsberedskap                                     280000 kr.

5.    Kommunalleknisk försörjning                        41000000kr.'

' Varav 11 000000 kr. från clearingfonden.

158

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1985/86: 100

Av den av regeringen för hela del ekonomiska försvaret anvisade medels-ramen för investeringar m.m. för budgetåret 1986/87 beräknar jag under anslaget I 360000 kr. inkl. prisomräkning. Härav beräknas 1070000 kr. för fortsall utvecklingsarbete av gengasberedskapen samt 290000 kr. för att stärka handlingsberedskapen, bl.a. genom fortsatt utbildning av personal inom krisorganisalionen.

Det utredningsarbele som har påbörjats om den kommunallekniska försörjningen m. m. är av stor vikt från försörjningsberedskapssynpunkt. Del är därför angelägel atl delta arbete fortgår intensivt så att ett vidgat underiag kommer fram som gör del möjligl alt la närmare ställning lill inriktningen av åtgärderna. 1 avvaktan härpå har jag inte anvisat några ytterligare medel förändamålel.

Jag uppskattar medelsbehovel för inlagring av lOOOOO m" molorbensin ,, liU 158,1 milj. kr.

Med hänvisning lill vad jag inledningsvis har anfört om tilläggsdirektiv till motoralkoholkommitlén all pröva fömtsättningarna för en fullskaleanläggning för framställning av etanol gmndad på spannmål har jag vidare avsatt 15 milj. kr. lill regeringens disposition. Dessa koslnader skall läckas med medel från avgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 173460000 kr.

E 21. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m. m.

1984/85 Ulgift

0

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Anslaget står till regeringens disposition för täckande av oförutsedda koslnader under reservationsanslagel E 20. Beredskapslagring och industriella åtgärder i samband med lagringsverksamhelen av olja, molorbensin, m.m.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

ÖEF föreslår atl anslaget kvarstår oförändrat.

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl anslaget kvarstår oförändral.                                       159

Hemställan                                                                   Prop. 1985/86: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                   ""•

alt till Särskilda kostnaderför lagring av olja, motorbensin, m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 22. Oljekrisnämnden

Nytt

1986/87 Förslag       10000

Oljekrisnämnden

Nämnden föreslår oförändrade resurser - lOOOOkr. - för arvoden, expenser m. m.

Föredragandens överväganden

I del fall Sverige i enlighet med International Energy Agency's (lEA) krisfördelningssystem skall fullgöra s. k. tilldelningsskyldighel av olja får regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, besluta att ägare eller innehavare av olja skall avstå denna fill staten eller annan. Den ersättning som skall utgå för vad som tas i anspråk bestäms av oljekris-nämnden.

Oljekrisnämnden ligger f. n. under försvarsdepartementels verksamhetsområde. Medel för nämnden anvisas under anslaget A 2. Vissa nämnder m.m. inom totalförsvaret. Jag förordar, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, att nämnden den 1 juli 1986 förs lill industridepartementels verksamhelsområde. Detta ligger i linje med att departementet redan nu svarar för energiberedskapsfrågorna, inkl. kontakterna med lEA, och alt, somjag har anfört i det föregående (anslagei E 1), ansvaret för funktionen energiförsörjning vid samma tidpunkt förs över från överstyrelsen för ekonomiskt försvar till statens energiverk. För ändamålet bör därför elt nytl förslagsanslag föras upp.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

atl till Oljekrisnämnden för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 10000 kr.

Försörjningsberedskapen avseende naturgas

Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder för nalurgaskonsumenter enligt
lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet gäller
fr.o.m. lagringsårel 1986/87 (prop. 1984/85:172, FöU 13, rskr 390). Den    160

försörjningsberedskap som härigenom kommer att finnas från den I juli    Prop. 1985/86: 100 1986 kommer atl avse nalurgaskonsumenterna inom del s.k. Sydgaspro-     Bil. 14 jektel. Lagen är emellertid så generelll ulformad alt den skall kunna lillämpas också vid en forlsall utbyggnad av naturgasnäiel.

I enlighet med mitt förslag i prop. 1984/85: 172 om försörjningsberedskap på nalurgasområdet reglerar lagen endasl beredskapen för storförbrukarna saml för uppvärmning av bostadsområden. Således är mindre och medelstor industri, för vilka tekniskt-ekonomiskt rimliga lösningar inte föreligger, undantagna. I propositionen anförde jag emellertid all det är angelägel alt så snart som möjligt finna lösningar för samlliga nalurgaskonsumenter. Jag anförde också alt del pågick elt utredningsarbele i syfte att utarbeta permanenta lösningar av beredskapslagringsfrågan. Vidare påpekade jag att frågan om kostnaderna för beredskapen borde övervägas ytterligare då dessa, lill följd av atl vissa konsumenter undantogs från beredskapsåtgärder, lill viss del inte slår igenom förrän senare.

Mot bakgrund av mina överväganden i propositionen har dels frågan om en långsiktig permanent lösning av beredskapslagringen, dels kostnadsaspekten utretts vidare inom industridepartemenlel. I anslutning härtill har Swedegas AB inkommit med en rapport som behandlar den långsikliga beredskapen på gasenergiområdel. I rapporten lämnas en ingående redovisning av olika tekniska lösningar med kostnadsberäkningar.

Swedegas föreslår vid en samlad bedömning av de olika undersökta alternativen atl arbelel för alt finna en långsikfig lösning av frågan om nalurgaslagring fullföljs med sikle på lagring av nalurgas i bergrum. Swedegas förordar närmasl att vissa praktiska prov utförs för alt få erforderligt underlag för ett slutligt ställningstagande. Resultatet av dessa ger enligt Swedegas också möjlighet all precisera kostnaderna för de olika alternativen.

Enligt min mening innebär den utredning som Swedegas har presenterat etl betydelsefullt steg mol en permanent lösning av frågan hur beredskaps-lagringsåtgärderna för naturgaskonsumenterna kan komma alt ulformas. Innan ett definitivt beslut om lagringsfrågan kan fallas krävs emellertid ytterligare beredning. Genom etl remissförfarande får därför sakkunniga myndigheter och organisationer närmare bedöma den utredning som har presenterats. Detta förfarande innefattar - förutom de tekniska utredningsresultaten — också kostnadsnivåer och beredskapsnivå. Jag vill här endast erinra om atl del av utredningen bl. a. framgår atl bergrumslagring av gas lorde vara mer än dubbelt så kostsam som motsvarande oljelagring.

I avvaktan på en lösning av de långsiktiga beredskapsfrågorna harjag inle funnit anledning att nu föreslå någon ändring i gällande beredskapsordning på gasområdet.

Vad gäller kostnadsaspekten till följd av att vissa naturgaskonsumenter
t. v. undantas från beredskapskraven vill jag peka på att prissättningen på
gasen f.n. är sådan att priset på gas sätts med ulgångspunkl i kundens
allernativkostnad. De skilda beredskapskraven leder därför inte till någon
skillnad i kostnader mellan olika förbmkargmpper. Av detta skäl harjag
valt att inte ta upp den av riksdagen i våras (FöU 1984/85: 13, rskr 390)
behandlade frågan om åtgärder för alt ufiämna kostnaderna mellan olika     '61

11    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

grupper av förbrukare innan ställning kan tas till en permanent lösning i     Prop. 1985/86: 100
frågan om försörjningsberedskap avseende nalurgas.            Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen ger riksdagen till känna vad jag har anfört om försörjningsberedskapen avseende naturgas.

Genomförande av planen för vattenkraftsutbyggnad

Riksdagen har lagt fasl en plan för ulbyggnad av vattenkraften (prop. 1983/84:160, BoU 30, rskr 388) för atl en utbyggnad till 66 TWh/år skall kunna uppnås.

Det kommer enligt vad jag anförde i energipropositionen (prop. 1984/85:120 s. 133) alt ställas stora krav på bl. a. kraflförelagen, myndigheterna, vatlendomslolarna och kommunerna för att del skall bli möjligl att fullfölja vattenkraftsulbyggnaden i enlighet med riksdagens beslut och av kraftföretagen redovisade utbyggnadsplaner. De överläggningar som har förts och kommer all föras med kraftföretagen, berörda fackliga organisationer etc. har bl.a. till syfte alt följa upp genomförandet av planen. I propositionen redovisade jag också min avsikt atl föreslå regeringen att ge statens energiverk i uppdrag atl följa den fortsatia vattenkraftsulbyggnaden och redovisa till regeringen hur planen genomförs. Riksdagen anförde inga invändningar mol regeringens förslag när det gäller genomförandel av planen för valtenkraftsutbyggnad (NU 30, rskr 362).

Statsmakternas riktlinjer för genomförande av gällande ulbyggnadsmål för vattenkraften innebär bl.a. att slor hänsyn skall las till olika motstående intressen samt berörda kommuners och lokala intressens synpunkter. Av detla skäl kan vissa projeki behöva modifieras vid den slutliga utformningen. Ett genomförande av projekten kräver att de prövas och befinns lillåtliga enligt vattenlagen. Om projekten befinns möjliga att genomföra med hänsyn lill prövningen enligt vattenlagen skall de i tiden inplaneras så all de skapar bästa möjliga sysselsättningseffekt i berörda regioner.

1 syfte att kartlägga problem och förutsättningar för att genomföra planen och redovisa konkreta förslag som kan underlätta atl gällande utbyggnadsmål uppnås utarbetade en arbetsgrupp inom regeringskansliet promemorian (Ds I 1985:5) Genomförande av planen för valtenkraftsutbyggnad. Promemorian har remissbehandlats. Promemorian och en remissammanställning över denna återfinns i bilaga 14.1.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till arbetsgmppens över
väganden och förslag. Elt av arbetsgmppens förslag bör dock underställas
riksdagen för beslut. Arbetsgruppen föreslår nämligen att 11 kap. 8§
vattenlagen (1983:291) kompletteras så att statens energiverk allfid skall
underrättas om större projeki som skall prövas (s. k. förberedelseförfaran
de). Syftet med den föreslagna kompletteringen är atl ge energiverkel en
möjlighet att la del av aktuella utbyggnadsprojekt redan på ell tidigt stadi- 162

um på samma sätt som statens naturvårdsverk, statens planverk m.fl.     Prop. 1985/86: 100
slalliga myndigheter.                                                      Bil. 14

Promemorians förslag atl komplettera 11 kap. 8 § vallenlagen med statens energiverk har inle mött några erinringar från remissinstanserna. Jag förordar därför all förslaget genomförs. Med hänsyn lill detta föreslår jag all 11 kap. 8 § vallenlagen kompletteras så all statens energiverk alllid skall underrättas i god lid innan närmare undersökning påbörjas av sådana förelag som skall prövas av regeringen (s. k. förberedelseförfarande). Upprättat lagförslag återfinns i bilaga 14.2.

I enlighet med vad jag nu har anfört har efter samråd med chefen för justitiedepartementet inom induslrideparlemenlet upprättats förslag lill lag om ändring i vattenlagen (1983:291). Ändringen bör träda i kraft den I juli 1986.

Lagrådels hörande av förslaget skulle uppenbarligen sakna betydelse.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all anla förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983: 291).

163

F. Teknisk utveckling m. m.                            Prop. 1985/86: lOO

Bil. 14 Regeringens politik för industriell tillväxt och förnyelse innehåller som centralt inslag ålgärder för att stödja och höja den tekniska nivån i svensk industri. Åtgärderna kan delas in i tre grupper: Stöd till teknisk infrastruktur vari ingår anslag lill verksamheter vid;

-     delegationen   för   vetenskaplig   och   teknisk   informationsförsörjning (DFI),

-     stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga allachéverksamhet (STATT),

-     palent- och registreringsverket (PRV),

-     granskningsnämnden för försvarsuppfinningar,

-     statens provningsanstalt (SP),

-     statens mät- och provråd (MPR),

-     ingenjörsvelenskapsakademien (IVA),

-     standardiseringskommissionen (SIS).

Dessa verksamheter bildar sammantaget en teknisk infrastruktur, som i sin produktion av tjänster utgör en nationell resurs för alt vidareutveckla den industriella tekniken.

Stimulans till teknisk förnyelse genom forskning och utveckling omfattande verksamheter vid:

-     styrelsen för teknisk ulveckling (STU),

-     stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden),

-     statens delegation för rymdverksamhet (DFR).

Stimulansen beslår bl.a. av ekonomiskl slöd till projekt inom etl tekniskt brett spektrum. Enskilda stödprogram är inriktade på prioriterade teknikområden, särskUt intressanta typer av projeki eller ulvaida grupper av idégivare, initiativtagare och aktörer. För atl uppnå eftersträvade effekter måsle insalserna vara långsiktiga och uthålliga.

Insatser koncentrerade till nationella program eller stora projeki på särskilt prioriterade teknikområden, till vilka i nuläget hör:

- telesatellilprojeklel Tele-X,

- det nafionella mikroelektronikprogrammel (NMP).

Dessa insatser utmärks av högt ställda och väl definierade tekniska mål saml av hård styrning inom vid starten tillmätta lids- och resursramar. De innebär för svenska förhållanden betydande salsningar av statliga medel.

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

Slyrelsen för teknisk utveckling (STU) är central förvaltningsmyndighet för statens initiativ och stöd Ull samt planläggning och rådgivning rörande teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete om sådana uppgifter inle ankommer på annan statlig myndighet.

STU:s insatser för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete sker i form av stöd till:

-     Grundläggande och långsiktig kompetens- och kunskapsuppbyggnad, bl.a. i form av ramprogram för kunskapsutveckling.

-     Samlade leknikutvecklingsprogram av brett intresse för svensk industri, 164 bl.a. i form av insatsområden.

-     Program för kollektiv forskning.                                      Prop. 1985/86; 100

-     Enskilda forsknings-och utvecklingsprojekt.                      Bil. 14

-     Service- och rådgivningsverksamhet.

STU leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en generaldirektör. Inom STU finns fem projeklenheler, en planeringsenhel, en internationell enhet, en serviceenhel och en administrativ enhet.

Den 1 juli 1985 var 271 personer anslällda vid STU. Av dessa var 164 handläggare.

Vid STU lillämpas programbudgetering med följande programindelning:

1.   Industriellt och samhällsinriktal tekniskt utvecklingsarbete.

2.   Kunskapsutveckling.

3.   Internationell kontaktverksamhet.

4.   Teknikupphandling.

Programmet Industriellt och samhällsinriktal utvecklingsarbete indelas i följande delprogram: la. Insatsområden. Ib. Teknikområden, le. Industriservice. Id. Arbetstagarprojekt.

STU:s verksamhel underprogrammen 1—4 finansieras under innevarande budgetår från reservationsanslaget F 1. Slyrelsen för teknisk ulveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Stöd till forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet lämnas under särskilda program från anslaget E 12. Energiforskning.

Kostnader för STU:s förvaltnings- och medelsfördelande verksamhet finansieras under innevarande budgetår från förslagsanslaget F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader.

För finansiering av investeringar i utmstning anvisas medel för innevarande budgelår över reservationsanslaget F 3. Slyrelsen för teknisk ulveckling: Utrustning.

Från anslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling finansieras dessutom viss rymdverksamhet, informations-försörjningsverksamhet samt statens bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga allachéverksamhet (STATT). STU har dock inget programansvar för dessa verksamheter.

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

1984/85 Utgift 520744572'       Reservation ,    298673792

1985/86 Anslag        643952000

1986/87 Förslag       672545000

' Exkl. utgifter motsvarande ränteintäkter från riksgäldskontoret. Inkluderas de senare blir utgiften 586644572 kr. Disponerat 689384000 kr. Odisponerat 20716000 kr.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten
under detta anslag (milj. kr.):                                                           165

Ekonomisk översikt av verksamheten under anslaget F 1. Styrelsen rör teknisk utveck-      Prop. 1985/86: 100
ling: Teknisk forskning och utveckling                                                dji    i

Belopp i milj. kr.

1984/85 Utfall'

1985/86 Budget-

1986/87 beräknar

STU m.n.

Föredraganden

Ko.stnader

Program 1

Industriellt och samhällsinriktal tekniskt utvecklingsarbete

377,9

362,3 (379.3)

385,7

385,0

Program 2 Kunskapsutveckling

237,5

238,7 (240,4)

255,2

254,645

Program 3

Internationell kontaktverksamhet

8,3

9,2 (11,0)

9,7

9.7

Program 4 Teknikupphandling

12,9

14,0 (14.2)

15.2

15.2

Rymdverksamhet

15,8

16,4

19,3

17,1

Informatlonsförsörinings-verksamhet

8,5

8,8

11,6

9,2

Allachéverksamhet

18,5

21,5

28,1

24.7

Ofördelade medel Summa kostnader

10.0 689,4

15,0 685,9 (706,6)

724,8

715,545

Avgår finansiering utöver anslag och ränteintäkter från riksgäldskontoret

Återbetalade projektmedel Ej utnyttjade projektmedel Minskning av reservation

23,3

30,0

8,6

25,0

17,0

(20,7)'

27,0 16,0

27,0 16,0

Summa medelsbehov

627,5

643,9

681,8

672,545

Avgår övrigt

Ränteintäkter från riksgäldskontoret

75,3

_   4

_

Summa F I.

552,2

643,9

681,8

672,545

' Verksamhetsvolym, dvs. beviljade anslagsmedel samt utbetalda administrationskostnader.

Belopp Inom parentes inkluderar balanserade medel från budgetåret 1984/85. ' Avser balanserade medel från budgetåret 1984/85. '' Försöksverksamheten med ränteincitamenl upphör budgetåret 1985/86.

Styrelsen för teknisk utveckling m. fl.

Riksdagen beslutade våren 1984 om ett treårigt program för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling under budgeiåren 1984/85-1986/87.

STU:s förslag för budgetåret 1986/87 innebär ett fullföljande av detta treårsprogram.

Det innebär en fortsatt prioritering av:

-    områdena informationsteknologi, verkstadsteknik och bioteknik,

-    teknikbaserade produktutvecklingsidéer från enskilda uppfinnare, småförelag och unga teknikbaserade företag samt

166

- långsiktig grundläggande kunskapsutveckling.            Prop. 1985/86:100

Den omfördelning av resurser mot dessa områden som STU föreslår för     Bil. 14 budgetåret 1986/87 leder till atl andra viktiga insatser måsle få minskade resurser. Det medför bl.a. att STU inle har utrymme för ökade insalser inom del miljötekniska området, för vilket STU fåll del samlade ansvaret.

STU föreslår all anslaget F 3. Styrelsen för teknisk ulveckling: Utrustning upphör saml all resterande medel under anslaget förs över lill anslaget F I. Slyrelsen för teknisk ulveckling: Teknisk forskning och ulveckling.

1 anslagsframställningen betonar STU slarkl behovel av atl den svenska staten på olika sätt måsle öka sina forsknings- och utvecklingsinsatser (FoU). inte minst inom högskolan. STU pekar särskilt på behovel av all kraftigt förstärka basresurserna vid universitet och högskolor inom det informationsteknologiska området.

STU kommer i augusti 1986 all redovisa elt förslag till ireårsprogram för budgetåren 1987/88-1989/90. Huvudinriktningen i arbetet med en plan redovisas i anslagsframställningen.

Speciellt inom områdena informationsteknologi, bioteknik, miljöteknik, energiforskning samt teknisk ulveckling som instrument för regional utveckling avser STU att redovisa förslag som bygger på en samordning av industripolitiskl motiverade FoU-insalser med andra statliga FoU-insalser. Härvid skall även möjligheter lill samverkan med svensk industri i genomförande och finansiering utnyttjas.

Inom delprogrammet la. Insatsområden genomförs f.n. stora, konkret målinriktade, fleråriga men tidsbegränsade utvecklingsinsatser inom nio områden. Två nya insatsområden har påbörjats under innevarande år. STU:s förslag för budgetåret 1986/87 innehåller inte något nytl insatsområde.

Statens delegation för rymdverksamhet, som under anslagsposten Rymdverksamhet disponerar 16,4 milj. kr. under innevarande budgetår för nationell rymdverksamhet, föreslår en uppräkning av detla belopp till 19340000 kr. för budgetåret 1986/87. Medlen finansierar verksamheten på tre av delegationens delprogram; Rymdforskning, Fjärranalys och Induslriulveckling.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) disponerar under anslagsposten Informationsförsörjningsverksamhet 8,8 milj. kr. för teknisk forskning, utvecklingsarbete och viss serviceverksamhet inom området vetenskaplig och teknisk information och dokumentation under innevarande budgetår. DFI föreslår all delta belopp höjs till 11639000 kr. för budgetåret 1986/87. Under anslaget Delegalionen för vetenskaplig och teknisk informalionsförsörjningsverksamhet under utbUdningsdepartementets huvudtitel disponerar DFI under innevarande år 8774000 kr.

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT)
är en organisaiion för teknikbevakning utomlands. STATT leds av en
styrelse som beslår av representanter för utrikes- och industridepartemen
ten. Ingenjörsvetenskapsakademien, STU och näringslivet. F. n. finns fält
kontor i Washington, Los Angeles, San Francisco, Tokyo, Beijing,                 167

Moskva, Bonn, Paris och London. Elt hemmakonior i Stockholm leder     Prop. 1985/86: 100 och samordnar verksamheten. Under innevarande budgetår disponerar     Bil. 14 stiftelsen 21,5 milj. kr. under anslagsposten Altachéverksamhet. STATT föreslår en ökad ambitionsnivå och att anslaget höjs till 28070000 kr. En oförändrad ambitionsnivå medför enligt STATT en höjning av anslaget till 25470000 kr.

Föredragandens överväganden

Teknisk forskning och utveckling (FoU) är av grundläggande betydelse för industriell utveckling och förnyelse. En stor del av statens stöd fill sådan verksamhet kanaliseras genom STU, som härigenom utgör etl vikiigi industripolitiskt instrument i del medellånga och längre tidsperspektivet.

Genom riksdagens beslul våren 1984 (prop. 1983/84:107, NU 45, rskr 407) har ett treårsprogram och en treårig medelsram för STU lagts fast. För den verksamhet som finansieras över anslagen F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ulveckling samt F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskoslnader har det sammanlagda medelsbehovet beräknats lUI 2145 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/87. För budgeiåren 1984/85 och 1985/86 har sammanlagl 1 391 milj. kr. anvisats för anslagen Fl och F2. För budgetåret 1986/87 har jag beräknat det sammanlagda medelsbehovet till 743,0 milj. kr. Della innebär alt, med hänsyn lill det statsfinansiella läget, verksamhetsvolymen minskas med 11 milj. kr. i förhällande lill treårsprogrammet.

Inom delprogrammet la. Insatsområden harjag för budgetåret 1986/87, utöver medel för fullföljande av redan pågående verksamhet, inte beräknat några medel för alt påbörja nya insatsområden. Insatsområdena Sjukvårdsmiljö saml Grundläggningsteknik i tätort har avslutals planenligt.

STU:s medelsramar under budgetåret 1986/87 medger att påbörjade insatsområden fullföljs, men i vissa fall långsammare än vad som var planerat. Under budgetåret 1986/87 beräknas verksamhel pågå inom sammanlagt nio insatsområden.

Huvuddelen av STU:s finansiella slöd fill teknisk forskning och utveck
ling lämnas inom delprogrammel Ib. Teknikområden och program 2. Kun
skapsutveckling. Insalserna inom programmel Kunskapsutveckling har
tyngdpunkten på forskning, medan insatserna inom delprogrammet Tek
nikområden i huvudsak avser industriellt utvecklingsarbete. I det Ireårs
program som riksdagen har lagt fast för STU, framhålls att en koncentra
tion av insatserna mol elt begränsat antal prioriterade områden skall göras.
Detla arbete bör fortsätta även nästa budgetår. Jag förordar således en
fortsatt ökning av satsningarna inom områdena verkstadsteknik, informa
tionsteknologi och bioteknik. Jag förordar vidare att insatserna bibehålls
på en hög och i stort sell oförändrad nivå inom områdena malerialleknik -
nya malerial, massa- och pappersteknik, träteknik, kemiteknik samt tek
nik för hälso- och sjukvård. Liksom tidigare år blir konsekvensen av della
att satsningarna inom många icke-prioriterade områden måste begränsas.
Inom dessa områden måsle därför ett större ansvar för stöd lill forskning
och ulveckling läggas på seklorsorganen inom resp. område.                     168

Jag vill i detta sammanhang la upp frågan om del fortsatta stödet lill Prop. 1985/86: 100 ulveckling och utprovning av ny teknik inom miljövårdsområdet. STU Bil. 14 övertog under innevarande budgelår del samlade ansvaret för det statliga stödet inom det miljötekniska området. STU:s ansvar omfattar de delar av miljöskyddsområdet som är av teknisk nalur och är inriktad mol utveckling av processer, produkter, utrustningar och reningstekniker fram lill prototyp- och demonstrationsanläggningar. Ansvaret för övriga miljöskyddsåtgärder ligger på andra sektorsorgan, bl.a. statens energiverk inom bränsleområden men med huvudansvaret på statens naturvårdsverk. Jag kan konstalera att arbetet inför näsla Ireårsprogram har inletls. En planeringsgrupp med representanter för STU, naturvårdsverket, energiverket och statens råd för byggnadsforskning har tillsalts. I planeringsgruppen ska även representanter för statens råd för skogs- och jordbmksforskning och transportforskningsberedningen ingå. Gruppens uppgift är all utifrån de olika organens förslag utarbeta ell femårigt program för en samlad satsning rörande miljövården i Sverige, "Miljö 90".

STU stöder miljövårdsteknisk forskning och ulveckling på flera sätt: dels inom teknikområdet Avfallsvattenbehandling och återvinning, dels genom miljövårdstekniska insalser i utvecklingsprojekt inom andra teknikområden. Del senare gäller särskill för områdena Verkstadsteknik, Kemiteknik, Massa- och pappersteknik samt inom STU:s energiforskningsprogram inom vilket resurser avsätts för bearbetning av miljöproblem.

Mot bakgmnd av de omfattande insatser som STU bidrar med i dag inom det miljövårdslekniska området och med hänsyn till STU:s disponibla resursram anser jag inte att det finns utrymme för en ökning av STU:s satsningar på miljövårdslekniskl motiverad forskning och ulveckling under budgetåret 1986/87.

Jag har erfarit att STU i sill förslag fill treärsplan för budgetåren 1987/88-1989/90 kommer alt inarbeta de delar av programförslaget "Miljö 90" som faller inom STU:s ansvarsområde.

Inom program 2. Kunskapsutveckling har åven för budgetåret 1986/87 avdelats 20 milj. kr. för STU:s tekniska forskningsråd, iag konstaterar alt etl slort intresse har visats för denna stödform. Ingel teknikområde hade i förväg prioriterats framför något annat, utan antalet ansökningar inom resp. område och vetenskapliga kvalitetskriterier har avgjort vilka projektförslag som fiUdelats medel.

Jag har även med tilUredsställelse kunnat konstalera atl den nya stödformen näringsbidrag för innovatörer, som infördes den 1 januari 1985, har rönt ell mycket stort intresse bland kvalificerade uppfinnare, innovativa grupper och småföretag. Även för budgetåret 1986/87 har jag beräknat högsl 5 milj. kr. för detla långsiktiga, ej projektbundna stöd.

Den kollektiva forskningen är sedan länge en utnyttjad modell för före
tag alt tillgodose gemensamma behov av forsknings- och utvecklingsin
satser. Etl kollektivt forskningprogram baseras på avtal mellan staten
(företrädd av STU), en grupp intressenter från industrin och, i de flesta
fall, ett forskningsinstitut. Programmet finansieras av STU och intressent-
gruppen gemensamt. Chefen för industridepartementet anförde i prop.
1983/84:107 (bil. 9 s. 22) alt, med tanke på den allmänna förstärkning av 169

industrins finansiella resurser som har skett och beräknas ske, STU skulle     Prop. 1985/86: 100 sträva efler alt minska statens finansieringsandel för kollektiv forskning till     Bil. 14 40%. Till min tillfredsställelse harjag kunnat konstatera att industrin, i de nya avtal som har ingåtts, har ökat sin finansieringsandel. Min uppfattning är att huvudregeln även i fortsättningen bör vara atl statens finansierings-andel skall uppgå till 40%.

Inom delprogrammet le. Industriservice räknarjag med all verksamhe-len fortsätter på en något ökad ambitionsnivå. Verksamheten bör i ökad utsträckning inriktas mot långsiktiga regionala verksamheter utöver de redan tidigare fasl etablerade.

Delprogrammet Id. Arbetstagarinitierade projekt syftar till att få i gång tekniskt industriellt ulvecklingsarbele grundat på idéer eller iniliafiv från anställda som har andra huvudarbetsuppgifler än forskning och utveckling. Verksamheten har lett till goda resultat och jag har beräknat medel för en fortsatt hög ambitionsnivå.

Under program 3. InternationeUt samarbete planeras och stöds STU:s internationella kontaklverksamhet saml viss projektsamverkan. Vidare biträds departementet och andra myndigheter vid förhandlingar med främmande länder och internationella organisationer. Jag har beräknal medel för en fortsalt verksamhet inom programmet på högst oförändrad nivå.

Program 4. Teknikupphandling inbegriper STU:s olika aktiviteter lill stöd för teknikupphandling. Syftet med dessa aktiviteter är atl underlätta fillämpningen av ny teknik främst inom den offentliga sektorn. Etl påtagligt intresse från utlandet har visals för produkter som lagUs fram genom teknikupphandling, t.ex. den nya skoldalorn och de nya räddningstjänst-fordonen och produkter inom oljesaneringsprogrammel. Jag har beräknal medel för en fortsatt verksamhet inom programmet på en någol högre ambitionsnivå än för innevarande budgelår.

Under anslagsposten Rymdverksamhet anvisas medel för viss nationell rymdverksamhet vid delegalionen för rymdverksamhet. Delegationen föreslår bl.a. en förstärkning av fiärranalysprogrammel med 1,5 milj. kr. utöver pris- och löneomräkning. Jag har under anslagsposten Rymdverksamhet beräknat medel för en fortsatt verksamhel i oförändrad omfattning.

Under anslagsposten Informationsverksamhet har medel beräknats för den del av verksamheten vid delegalionen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning som gäller teknisk forskning, utvecklingsarbete och viss serviceverksamhet inom området vetenskaplig och teknisk information och dokumentation. Jag har under denna anslagspost beräknat medel för fortsalt verksamhet på en i stort sett oförändrad nivå.

Under anslagsposten Attachéverksamhet lämnas slöd lill Sfiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet. Huvuddelen av verksamheten finansieras genom bidrag under detla anslag, medan återstoden finansieras genom uppdragsinläkier. Jag har under denna anslagspost beräknat medel för en fortsalt verksamhel på i slort sett oförändrad nivä.

För budgetåret 1985/86 har regeringen i likhet med lidigare budgetår av
riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut rörande stöd till
teknisk forskning och industrieUt ulvecklingsarbele m. m. som innebär
åtaganden   för   budgetåren   1987/88-1989/90.   Även   under   budgetåret   '"/O

1986/87 bör STU ha möjlighet alt för delar av sin verksamhet göra ekono-     Prop. 1985/86: 100

miska åtaganden under en femårig planeringsperiod. Jag förordar därför     Bil. 14

all regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande alt under budgetåret

1986/87 få fatta beslut om slöd lill nämnda ändamål som, inberäknat

löpande avtal och beslul, innebär ålaganden om högsl 310 milj. kr. under

budgetåret 1987/88, högst 260 milj. kr. under budgelårel 1988/89, högsl 240

milj. kr. under budgelårel 1989/90 och högst 190 milj. kr under budgetåret

1990/91. Lämnas bemyndigande ankommer del på regeringen att meddela

de närmare föreskrifter som behövs.

Jag beräknar alltså medelsbehovet för bl.a. STU:s verksamhet under anslagen Fl och F2 för budgelårel 1986/87 lill 743,0 milj. kr. Jag har vidare beräknal förvaltningskoslnader m. m. för STU:s verksamhel till 70455000 kr. Eftersom förvaltningskostnaderna tas upp under anslaget F2 bör anslaget Fl för budgetåret 1986/87 uppgå till 672545000 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.    bemyndiga regeringen atl under budgetåret 1986/87, i enlighet med vad jag har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt ulvecklingsarbele m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högsl 310000000 kr. under budgetåret 1987/88, högst 260000000 kr. under budgetåret 1988/89, högst 240000000 kr. under budgetåret 1989/90 och högsl 190000000 kr. under budgetåret 1990/91,

2.    till Styrelsen för teknisk utveckUng: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 672545000 kr.

F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader

1984/85 Utgift    68364 598

1985/86 Anslag   68148000

1986/87 Förslag 70455000

Från anslaget bestrids kostnader för styrelsens för teknisk utveckling (STU) förvaltning och medelsförvaltande verksamhel. Följande sammanslällning ger en ekonomisk översikt av verksamheten under della anslag (1 000-tal kr.):

171

1984/85 Utfall

1985/86 Budget

1986/87 beräknar

"    Prop. 1985/86: 100 Bil   14

STU

Föredraganden

Koslnader

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

69533

(42 578) 6 543

69232

(43 301)

6952

72 596 7128

71755

(45 123)

6985

Summa kostnader

76098

76184

79724

78 740

Avgår finansiering från

annat anslag

Medel från anslaget E 12.

Energiforskning

7733

8036

8427

8 285

Summa anslag

68365

68148

71297

70455

Medel för all läcka denna nettokostnad anvisades för budgetåret 1984/85 över anslaget F I. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Styrelsen för teknisk utveckling

STU föreslår att anslaget ska uppgå till 71297000 kr. under budgetåret 1986/87. Anslaget har pris- och löneomräknats varefter 2% har fråndragits i enlighet med huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår alt för näsla budgelår medel för att finansiera STU:s förvaltning och medelsförvaltande verksamhel beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 2%.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 70455 000 kr.

F 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

13744936'

17900000

1000

Reservation

23614198

' Disponerat 23 173000 kr. Odisponerat 9096 198 kr.

Över anslaget anvisas medel för anskaffning av dyrare utmstning för teknisk forskning och industrieUt utvecklingsarbete. Nytfiare av utrustning som har anskaffats med medel från anslaget belastas med kostnader för

172

avskrivningar och förräntning. Medel som motsvarar dessa kostnader omförs till en särskild inkomsttitel på statsbudgeten. Drygt hälften av anslaget utnylljas av högskoleinstitulioner och resten av kollektiva forskningsinstitut, industriförelag m.fl.

Följande sammanslällning ger en ekonomisk översikt av verksamheten under delta anslag (I 000 kr.):

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

1984/85

1985/86

1986/87 Beräknar

Budget

Utfall

Budget

STU'

Föredraganden

Kostnader'

17200

23173

17900

—

1

Avgår

Beviljade men ej utnyttjade projektmedel

727

Summa medelsbehov

17 200

22445

17900

-

1

Avgår övrigl Ränteintäkter från riksgäldskontoret'

3 200

3908

Summa anslag

14000

18537

17900

-

1

' STU föreslär att anslaget upphör och att reservationen från budgetåret 1985/86

överförs lill anslaget F 1.

- Kostnader avser av STU beviljade belopp.

' Försöksverksamheten med ränteincitament upphör budgetåret 1985/86.

Styrelsen för teknisk utveckling

STU föreslår alt ätersloden av anslaget samt amorteringar och räntor från utestående ulrustningslån förs över lill anslaget F I. Slyrelsen för teknisk ulveckling: Teknisk forskning och utveckling. Samtidigt föreslås all villkoren för medlen förändras så atl de sammanfaller med de villkor som gäller för medel inom anslaget F 1.

Föredragandens överväganden

Budgelårel 1986/87 är del sista i STU:s nuvarande ireårsprogram där även detla anslag ingår. Jag är inte beredd att nu föreslå någon ändring av anslagskonstruklionen.

Reservationen på anslaget vid utgången av budgetåret 1984/85 uppgår lill 23614 198 kr. Härav ulgör 14518000 kr. skuld till anslagsmotlagare, dvs. belopp som är beviljade men ännu inle utbetalda. Den odisponerade delen av reservationen uppgår således lill 9096 198 kr.

För anskaffning av mer koslnadskråvande uirusining harjag, med beaktande av den ingående reservationen, beräknat ett medelsbehov av 1 000 kr.

173

Hemställan                                                                   Prop. 1985/86: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 1 000 kr.

F 4. Europeiskt rymdsamarbete m. m.

1984/85 Utfall    148736258

1985/86 Anslag   135423 000

1986/87 Förslag 135423000

Till Europeiskt rymdsamarbete m. m. har riksdagen för budgetåret 1985/86 anvisat ett anslag av 135423000 kr.

Chefen för industridepartementet avser atl föreslå regeringen atl i en särskild proposition under våren 1986 lämna förslag till nya riktlinjer för de industripolitiskt motiverade insalserna pä rymdområdet.

Detta anslag bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp med ett oförändral belopp för nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, lill Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1986/87 beräkna elt förslagsanslag av 135423000 kr.

F 5. Bidrag till Tele-X-projektet

1984/85 Ulfall     479610587

1985/86 Anslag 218200000

1986/87 Förslag   49000000

De nu gällande riktlinjerna för Tele-X-projektet lades fast genom beslut av statsmakterna år 1983 (prop. 1982/83:168, NU 53, rskr 390). Medel för bidrag till Tele-X-projektel anvisas fr.o.m. budgetåret 1983/84 över detta anslag.

Genom avtal med Norge (benämnl Överenskommelse mellan Sverige och Norge om samarbele på telesatellilområdet) och Finland (benämnt Överenskommelse mellan republiken Finlands regering och Konungariket Sveriges regering vid genomförande av Telesatellilprojeklel Tele-X) har Sverige gjort vissa belalningsåtaganden.

Statens delegation för rymdverksamhet har i sin anslagsframställning
anmält att den svenska andelen av kostnaderna för projektet beräknas till
149 milj. kr. I detta belopp ingår 100 milj. kr. för atl betala koslnader för
den försäkring som enligt gäUande avtal skall tecknas för uppskjutningen   174

av satelliten. Då del f. n. råder stor osäkerhet på marknaden för satellitför-     Prop. 1985/86: 100 säkringar, bl.a. beträffande premienivån, bör anslaget föras upp med 49     Bil. 14 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag tiU Tele-X-projektet för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 49000000 kr.

Patent- och registreringsverksamhel

Patent- och registreringsverket handlägger ärenden angående patent, varumärken, mönster, utgivningsbevis för periodisk skrift, namn och kommunala vapen samt ärenden angående aktiebolag. Patentverkel leds av en styrelse. Chef för patentverkel är en generaldireklör. Inom patentverkel finns en patentavdelning, en varumärkesbyrå, en mönsterseklion, en namnseklion, en bolagsbyrå samt en administrativ byrå.

Patentbesvärsrätten, som är en förvaltningsdomstol, har sitt kansli i patentverket. Patentbesvärsråtlen tar upp besvär mot beslut av patentverkel angående palent, varumärken, namn och utgivningsbevis. En proposition om reformering av patentprocessen kommer inom kort atl överlämnas till riksdagen. Frågan har beretts inom justitiedepartementet. Ell syfte med reformen är alt inom den nuvarande domslolsorganisalionens ram effektivisera patenlprocessen i de allmänna domstolarna och stärka patentinnehavarens ställning i patentmål. Beträffande de besvärsmål som patenlbe-svärsrälten tar upp, föreslås atl det i fortsättningen skall krävas prövningstillstånd vid överklagande av etl avgörande av patentbesvärsrätten till regeringsrätten.

Regeringen har givit patentverket i uppdrag att se över sin organisation och ledning samt behovel av leknikslöd. Målel för översynen är etl effek-tivl svenskt palentverk. En rapport över den slutförda översynen skall lämnas lill industridepartementet senasi den 24 mars 1986.

Patentbesvärsrätten ingår inle i översynen.

Den 1 juli 1985 var personalstyrkan vid patentverkel omräknat till årsarbetskrafter 574, medan personalstyrkan vid patentbesvärsrätten var 20 årsarbetskrafter.

Vid patentverkel tillämpas programbudgetering. Verksamheten har delats upp i följande huvudprogram:

1.    Patentärenden

2.    Varumärkes- och mönslerärenden

3.    Namnärenden

4.    Bolagsärenden

5.    Uppdragsverksamhel

Palentbesvärsrätten redovisas under ett eget program.

Kostnaderna för verksamheten vid patentverket och patentbesvärsrät
ten täcks av avgifter. Regeringen fastställer avgifterna för myndighetsupp
gifterna, medan avgifterna för ulförda uppdrag under programmet Upp-     175
dragsverksamhel faslslälls av verket.

Medel för verksamheten vid patentverkel och patentbesvärsrätten anvisas under förslagsanslaget Patent- och registreringsverket m.m. Programmet Uppdragsverksamhet redovisas över en anslagspost med ett formellt belopp på 1 000 kr. Kostnader och intäkter för patentverkets uppdragsverksamhet redovisas under denna posl, som inte får belaslas. Föratt lösa fillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för atl lillgodose behovet av rörelsekapital disponerar patentverkel en rörlig kredil i riksgäldskonlorei på lOOOOO kr.

Inkomster - exkl. intäkterna av uppdragsverksamhelen - redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsltheln 2529 Avgifter vid patenl-och regislreringsväsendet.

Prop. 1985/86: 100 BU. 14

F 6. Patent- och registreringsverket m.m.

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

116072210 100980000 105 309000

Under detta anslag redovisas utgifter och inkomster för verksamheten vid patent- och registreringsverket och palentbesvärsrätten. Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten (milj. kr.):

1984/85 Utfall

1985/86 Beräknar

1986/87

Patentverket och patentbesvärsrätten

Föredraganden

program 1

Patentärenden Inkomster Utgifter Resultat

68,1 60,4

+ 7,7

78.7

62,8

+ 15,9

80,0

76.5

+ 3,5

program 2

Varumärkes- och mönsterärenden

Inkomster

Utgifter

Resultat

11.5

11,2

-h 0.3

11,9

10,4

+ 1,5

12,3

12,5

- 0,2

program 3

Jvlamnärenden Inkomster Utgifter Resultat

1.3

2,4

- 1,1

1,3

2,3

- 1.0

1.3

2,5 - 1.2

program 4

Bolagsärenden Inkomsler Utgifter Resultat

64,0

35.2

-1-28,8

62.0

35,9

+ 26,1

63,0

38.8

+ 24,2

program 1-4

Summa inkomster Summa utgifter Resultat

144,9 109,2

4-35,7

153,9 111,4

+42,5

156,6 130,3 + 26.3

99,2

176

1984/85 Utfall

1985/86 Beräknar

1986/87

■    Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Patentverket och patentbesvärsrätten

Föredraganden

Program 5

Uppdragsverksamhet Inkomster Utgifter Resultat

38,0

34,7

+ 3,3

41,6

35,5 + 6,1

43,4

36,4

+ 7,0

Program 1-5

Summa Inkomster Summa utgifter Resultat

182,9 143,9 + 39,0

195,5 146,9 +48,6

200,0 166,7 + 33,3

Palenlbesvärsrätlen

Inkomster

Utgifter

Resultat

0,4

5,8

- 5,4

0,4 5,8

- 5,4

0,4 6,1

- 5,7

6,1

Organisationsöversyn

Utgifter

1,5

0,4

-

Resultat

-t-33,1

+42,8

+27,6

Patent- och registreringsverket samt patentbesvärsrätten

Verksamheten vid patentverkel och patentbesvärsrätten är helt avgiftsfinansierad och nellobelaslar följaktligen inle statsbudgeten.

Verksamheten inom olika program är i väsenlliga delar eflerfrågeslyrd. Kundkraven måste därför ligga lill grund för målsällningarna i fråga om kvalitet och kvantitet i verkets produklion.

Regeringen uppdrog den 4 oktober 1984 ål patentverkel alt göra en översyn av verkets organisaiion och ledning saml av behovet av teknikstöd. Palenlbesvärsrätlen ingår inte i översynen.

1 den rapport i översynsfrågan som verket lämnade i juni 1985 fastläggs operativa mål för patentverkel. Dessa mål återspeglar, enligt patentverket, kundernas krav på de olika verksamheterna. De återspeglar också de intentioner rörande patentverkels roll och verksamhet som regeringen givit uttryck för.

De på ovanstående gmnder formulerade målen kan inte, enligt verkel, uppnås enligt huvudförslaget.

Patentverkel förordar därför att ett målrelaterat förslag läggs till grund för verksamhetens genomförande.

Palentbesvärsrätten gjorde under budgetåret 1984/85 en 10-procenlig besparing. Patentbesvårsrälten förutsätter därför alt elt undanlag från tillämpningen av huvudförslaget görs och att rätlen skall kunna arbeta med oförändrade resurser under de tre följande budgetåren.

Patentverkel föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

I. I syfte att snabbare än hittills kunna anpassa resurserna efter variafionerna i efterfrågan föreslås atl den nuvarande anslagskonstruktionen änd-

177

12    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

ras så att hela verksamheten, med undanlag av patentbesvärsrätten och     Prop. 1985/86: 100
programmel Namnärenden, får bedrivas under ett I 000-kronorsanslag.   Bil. 14

2.    Det målrelalerade förslaget läggs till grund för verksamhetens genomförande.

3.    Pris- och löneomräkning m. m. 6099000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen har givit patentverkel i uppdrag att göra en översyn av verkets organisation och ledning samt av behovet av leknikslöd. Uppdraget skall redovisas till regeringen senasi den 24 mars 1986.

Med anledning av atl resultatet av översynen ännu inte föreligger är jag inte beredd att nu föreslå någon ändring av formerna för atl anvisa medel till palent- och registreringsverket. Av samma anledning beräknar jag medel till verksamheten under nästa budgetår utgående från huvudförslaget. Även om beloppet är osäkert, då översynsarbetet ännu inte är avslutat, bör med dessa utgångspunkter anslaget för budgetåret 1986/87 uppgå tiU 105 309000 kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill   Patent- och registreringsverket m.m. för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 105 309000 kr.

F 7. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar

1984/85 Utgift        48932

1985/86 Anslag       50000

1986/87 Förslag       52000

Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar skall enligt sin instmktion (1971: 1080) bl.a. fatta beslut i fråga huruvida uppfinning skall hållas hemlig i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar (ändrad senast 1980:211).

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår fill 52000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 52000 kr.

Verksamheten vid statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt (SP) är expertmyndighet för teknisk ulvärdering

av malerial, produkter, konstruktioner och syslem.                                 178

På uppdrag av myndigheter, förelag och enskilda ulför provningsanslal-     Prop. 1985/86: 100 len provningar och undersökningar av malerial och konstruktioner saml     Bil. 14 därmed förenad verksamhel.

Provningsansialten meddelar föreskrifter i anslutning lill och övervakar efterlevnaden av lagen (1974:283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina och av lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt. Bägge lagstiftningsområdena bereds f.n. av industridepartementet efter förslag från den s.k. normgruppen inom regeringskansliet. 1 betänkandet ÄdelmetallkonlroU? (Ds I 1984: 11) har ett förslag lämnals fill förenkling av lagstiftningen om handel med ädelmetaller och i betänkandet Enklare kontroll av volym och vikt (Ds I 1985:4) har elt förslag tiU översyn av lagstiftningen om volym och vikt lämnats. Båda förslagen har remissbehandlats.

Provningsansialten bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhelsområde, medverkar som teknisk rådgivare ål regering och myndigheter samt arbetar som expert i nationellt och internationellt standardiseringsarbele m.m.

Provningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldireklör. Verksledningen beslår, förutom av generaldirektören, av en planeringsdirektör (marknadsdireklör) och en teknisk direktör. Till sitt förfogande har verksledningen en gemensam utredningsresurs, verksledningssekretariatet. Provningsanstalten är organiserad i sex lekniska enheter och en administrativ enhet.

Personalstyrkan vid provningsansialten omräknat till helårsfiänsler var 459 den 30 juni 1985. Härtill kommer ett sextiotal ädelmelallkonlroUanter och konlrollslämplingsförrättare över hela landel.

Vid provningsansialten tillämpas programbudgetering med verksamheten uppdelad i produktionsområden. Fr. o. m. budgetåret 1985/86 har antalet produktionsområden reducerats från fem till tre. Produktionsområdet Riksmätplalsuppgifter ingår numera i produktionsområde 1. Externa uppdrag. Det tidigare produktionsområdet Övriga myndighetsuppgifter har överförts till produktionsområde 3. Rådgivning till myndigheter m. m.

Produktionsområde I, Externa uppdrag, omfattar uppdrag från näringsliv, förvaltning och enskilda avseende teknisk utvärdering. 1 produktionsområdet ingår även riksmätplalsuppgifter.

Produktionsområde 2, Forskning och utveckUng, omfattar den verksamhet som syftar dels lill utveckling av nya meloder för teknisk utvärdering och provning, dels atl upprätthåUa och utveckla provningsanstallens kompetens. I produktionsområdet ingår också externt finansierade forskningsuppdrag inom provningsanstallens kompetensområde.

Produktionsområde 3, Rådgivning tiU myndigheter m.m., omfattar det arbeie som hänför sig liU provningsanstallens ställning som expertorgan inom materialprovningens och mätteknikens område, dvs. konsultinsatser och utredningar av teknisk natur åt regeringen eller föreskrivande myndigheter, utarbetande av remisser, dellagande i nationellt eller internationellt standardiserings- och kommittéarbete m.m. I produktionsområdet ingår även uppgifter som föreskrivande myndighet inom vissa områden.

Provningsanstallens verksamhel finansieras dels genom intäkter av upp- 179

dragsverksamhet och utvecklingsarbete för forskningsråd m.fl., dels ge-     Prop. 1985/86: 100 nom anslag över statsbudgeten. Produktionsområde I. skall i princip finan-     Bil. 14 sieras med uppdragsintäkter.

Medel för verksamheten anvisas under följande anslag: F   8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhel. F   9. Bidrag fill statens provningsanstalt. F 10. Statens provningsanstalt: Utrustning.

Anslaget F 8. är eu förslagsanslag, som tas upp med ett formellt belopp på I 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och ianspråktagna medel från anslaget F 9. Medel som svarar mot avskrivning och förräntning av delar av ulruslningskapitalel omförs fill en särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Anslaget F 9. är elt reservationsanslag, över vilket statens bidrag utgår i första hand lill produktionsområdena 2. och 3. men även till atl täcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslaget F 10. är etl reservalionsanslag, som skall finansiera invesleringar i kostnadskrävande utrustning.

Anslaget F 8. fär i princip inle belastas. För alt lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten och för atl tillgodose behovel av rörelsekapital bör provningsanstalten få disponera en rörlig kredil i riksgäldskonlorei på lOmilj. kr. Detla är en ökning med 5 milj. kr. jämfört med tidigare år.

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1984/85 Ulgift

1000

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Under della anslag redovisas samlliga utgifter och inkomster av provningsverksamheten m. m. vid statens provningsanstalt.

År 1982 anslog riksdagen 21,2 milj. kr. för att läcka koslnaderna i samband med avvecklingen av provningsanstallens regionala och lokala organisaiion (prop. 1981/82:121, NU 44, rskr 408). Denna verksamhel redovisas nu inom provningsansialten som en egen resultatenhet. I sammanställningen vad avser budgeiåren 1984/85 och 1985/86 redovisas endast den verksamhet som efter genomförd avveckling kommer alt finnas kvar. Redovisningen är indelad i produktionsområden enligt den stmktur som jag nyss redogjort för.

Statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt har i sin anslagsframställning för budgetåret
1986/87 som huvudalternativ hemstäUt om ett bidragsanslag av 33348000
kr.                                                                                                180

Följande sammanslällning ger en ekonomisk översikt av den verksamhet som omfattas av programbudgeteringen (1 000-tal kr.). Siffrorna för budgetåret 1984/85 har omräknats för att motsvara den nya programbudgeteringen:

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

1984/85 Utfall

1985/86 Beräknar

1986/87

Provningsansialten          Föredraganden

Produktionsområde 1

Externa uppdrag Intäkter Kostnader Resultat

91976 63582 28 394

100283 61993 38290

106260 65 800 40460

Produktionsområde 2

Forskning och utveckling

Intäkter

Kostnader

Resultat

7 326

17 562

-10236

12984

22 308

- 9324

13 377

22 295

- 8918

Produktionsområde 3

Rådgivning till myndigheter

m.fl. Intäkter Kostnader Resultat

1054

9103

- 8049

663

8871

- 8208

663

8693

- 8030

Indirekta koslnader och intäkter

Intäkter

Kostnader

Resultat

13 122

56768

-43 646

8 146

61748

-53 602

8 180

63 883 -55 703

Total nettokostnad

Bidragsanslag

Resultat före avsättningar

-33 537

33112

-     425

-32 844

32 849

5

-32 191 33 348          33410 1 157

Föredragandens överväganden

Provningsanstalten omorganiserades under budgetåret 1983/84. I den nya organisafionen har den strategiska planeringen betonats i verksledningens arbeie och del direkta operativa ansvaret och resultatansvaret finns hos enheterna.

Ekonomin förbättrades under budgetåret 1984/85. Denna resultatförbättring beror huvudsakligen på atl uppdragsverksamhelen expanderal och all produktiviteten samlidigl förbättrats. Detla har åsladkommils dels genom målmedvetna marknadsinsalser, dels genom ell långsiktigt ulvecklingsarbele inom forsknings- och utvecklings- samt rådgivningsprogrammen.

Ytterligare faktorer som bidragit till den positiva ekonomiska utvecklingen är de förändringar som genomförls i den regionala verksamheten samt den ekonomiska rekonstrukfionen under budgetåret 1981/82.

Den avveckling av vissa delar av provningsanstallens regionala verksamhel som beslöts av riksdagen våren 1982 (prop. 1981/82:121, NU 44, rskr 408) genomförs f.n. och beräknas vara avslutad under budgelårel

181

1987/88. Som ett led i omställningen av verksamheten i Slockholm har en Prop. 1985/86: 100 genomgripande ombyggnad av de lokaler som verksamheten skall bedrivas Bil. 14 i ägt rum och lokalerna har tagils i bruk under hösten 1985. Detta har medfört att verksamheten i Stockholm har påverkats krafligl. Verksamheten har trots detla kunnat drivas inom budgeterade ekonomiska ramar. Arbetet med marknadsutveckling samt viss komplettering av personal och utrustning har dock fått senareläggas. Insatser inom dessa områden görs under budgetåret 1985/86.

För budgetåret 1986/87 harjag med utgångspunkl i provningsanstaltens huvudförslag beräknat ett förslagsanslag av 1000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt

1984/85 Utgift    31440000        Reservation         8900000

1985/86 Anslag   32849000

1986/87 Förslag 33410000

Som har framgått av min redogörelse under anslaget till uppdragsverksamhet föreslår statens provningsanstalt atl bidragsanslaget skall utgå med 33 348000 kr. I enlighet med vad jag nyss har anfört bör bidragsanslaget för nästa budgetår beräknas enligt etl treårigt huvudförslag med en real minskning för budgetåret 1986/87 om 2% och med 1,5 % under vardera av de två påföljande budgetåren. Bidragsanslaget bör uppgå lill 33410000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag tiU statens provningsanstaU för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 33410000 kr.

F 10. Statens provningsanstalt: Utrustning

1984/85 Utgift      7000000        Reservation        16296462

1985/86 Anslag    7000000

1986/87 Förslag   7000000

Under detla anslag anvisas medel för utrustning fill statens provningsan
staU (SP).                                                                                     182

Statens provningsanstalt                                                Prop. 1985/86:100

Investeringarna för budgeiåren 1984/85 och 1985/86 har delvis finansierals med reservationer. Utgående reservation för år 1985/86 beräknas till 11601 000 kr. 1 detta belopp ingår 946000 kr. avsedda för Industriellt Utvecklingscentrum (lUC) i Skellefteå.

SP har i anslagsframställningen för 1985/86 lämnal elt förslag till hur finansieringsfrågorna skulle kunna lösas. Förslaget innebär bl. a. atl nuvarande ulrustningslån omvandlas till etl amorteringsfritt verkskapital och att hela utmstningsanslagel avvecklas. Delta är i enlighet med en av de modeller som riksrevisionsverket (RRV) rekommenderar.

Vid remissbehandling har RRV givit förslaget sitt slöd. I budgelproposifionen (prop. 1984/85:100 bil. 14 s. 110) logs emeUertid ingen ställning fiU förslaget. Det fömtskickades dock "all del kan bli aktuellt med en översyn av finansieringsformerna för provningsanstalten".

SP bedömer del vara av största vikt all finansieringsformerna för SP:s investeringar behandlas före sommaren 1986. Målsättningen bör vara att en optimal lösning skall kunna tillämpas fr. o. m. budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden

Jag delar provningsanstaltens uppfattning att finansieringsformerna för invesleringar vid SP bör ses över.

För budgelårel 1986/87 föreslår jag etl oförändral anslag av 7 milj. kr. Av reservationen på 16,3 milj. kr. utgörs 10 milj. kr. av etl lidigare anvisat rörelsekapital. Jag föreslår nu att dessa medel får användas för investeringsändamål.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.   godkänna vad jag anfört om användningen av reservationen på anslaget Statens provningsanstalt: Utrustning,

2.    till   Statens   provningsanstalt:   Utrustning   för   budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 7000000 kr.

Fil. Statens mät- och provråd

1984/85 Utgift     1594075        Reservation         5673440'

1985/86 Anslag    3 301000

1986/87 Förslag   3401000

' 4 167 515 kr. avser rådets egen verksamhet. 1505925 kr. avser anslag för riksmätplatserna varav 866000 kr. enligt rådet är disponibla.

Under detta anslag redovisas samlliga inkomster och utgifier vid statens mät- och provråd (MPR).

Vidare anvisas, som en särskild anslagspost under anslaget, medel för
bidrag lill riksmätplatser (jfr prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 282).                183

Statens mät- och provråd är sedan den I juli 1983 central förvaltningsmyndighet för provning och mätteknik.

Rådet leds av en styrelse. Styrelsens ordförande är chef för myndigheten. Verksamheten ärorganiserad i två enheter, mätcentrum och provcentrum, samt ett kansli. Vid myndigheten finns två nämnder, mätnämnden och provnämnden. Dessa får inom sina fackområden falla beslut i styrelsens ställe.

Verksamheten finansieras dels med en avgift, f.n. motsvarande0,8%av omsättningen i den officiella provningen vid riksprovplatserna, dels med avgtfter från auktoriserade mäl- och provplaiser, dels med övriga uppdragsinläkier.

Utgifier och inkomster i rådets egen verksamhel framgår av följande sammanslällning:

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

MPR

Före-

draganden

Utgifter

Myndighetsverksamhet

6320000

+ 340000

+ 145000

(därav lönekostnader)

(2929000)'

(+101000)

Uppdragsverksamhet

2728000

+202000

Resultat

-11000

+ 11000

Summa

9037 000

553000

Inkomsler

Avgifter från riksprov-

platserna

5 693 000

+ 607 000

LJppdragsintäkter

2 716000

+214000

Övriga intäkter

627000

-268000

Anslag

1000

-

Suinma

9037000

553000

' Enligt regleringsbrev högst 3 092 000 kr. Skillnaden beror pä vakanser vid myndigheten.

Statens mät och provråd

Statens mäl- och provråd (MPR) beräknar behovel av medel till myndighetsuppgifter för budgelårel 1986/87 lill 6660000 kr.

Medel för verksamheten vid riksmätplatserna anvisas över en särskild anslagspost under della anslag. Innevarande budgetår uppgår anslagsposten fill 3,3 milj. kr.

Rådet har i skrivelse den 17 april 1985 till industridepartementet och i anslagsframställningen anmält behov av åriiga ökade medel för riksmätplatsverksamheten. Ökningen avser huvudsakligen finansiering av anskaffning av utrustning lill riksmätplatserna.

För nästa budgetår föreslår MPR atl 5,2 milj. kr. anvisas för detta ändamål. Förslaget innebär en ökning av anslagsposten med 1,9 milj. kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör medel för mät- och provrådets myndighetsverksamhet beräknas med utgångspunkl i rådets förslag. Med hänvisning till

184

sammanställningen beräknar jag koslnaderna för denna verksamhel till     Prop. 1985/86: 100
6465000 kr.                                                                   Bil. 14

Verksamheten finansieras med en omsällningsavgift från riksprovplatserna. Storleken på denna avgift, för innevarande budgelår 0,8% av riks-provplatsernas omsättning, fastställs av regeringen. Under detla anslag bör medel för myndighetsverksamheten vid rådet således endast anvisas som en formell anslagspost av 1000 kr.

Riksmätplatsernas verksamhet finansieras genom bidragsanslaget, kali-breringsintäkter hos riksmätplatserna samt genom riksmätplatsernas egna bidrag. Storieken av riksmätplatsernas egna bidrag ulgör skillnaden mellan koslnaderna för verksamheten och bidragsanslaget samt kalibreringsinläk-terna. F.n. svarar resp. finansieringskälla för ca 1/3 av de totala koslnaderna vid riksmätplatserna. MPR:s förslag innebär en förändring i nuvarande finansieringsstruktur. Jag är inte nu beredd att biträda förslaget. Del finns dock anledning att närmare klariägga den tUlämpade finansieringsmodellens bärkraft.

Medelsbehovel för bidrag lill verksamheten vid riksmätplatserna beräknar jag liU 3,4 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Statens mät- och provråd för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 3401 000 kr.

F 12. Bidrag till vissa internationella organisationer

1984/85 Ulgift        834371

1985/86 Anslag      528000

1986/87 Förslag    2854000

Från delta anslag bestrids kostnaderna för Sveriges bidrag lill Internationella byrån för mått och vikt samt Inlernalionella organisationen för legal metrologi.

Statens mät- och provråd beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 564000 kr.

Jag ansluter mig till rådets beräkning.

Fr. o. m. budgetåret 1986/87 bestrids även kostnader för Sveriges bidrag till Organisationen för intellektuell äganderätt, internationella byrån (WIPO/BIRPI) från detla anslag. Kostnaderna för bidrag till WIPO har lidigare belastat handelsdepartementets huvudfitel och meUan budgetåren 1983/ 84-1985/86 utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget B6. Byråer för handels- och råvamfrågor m. m.

Jag beräknar medelsbehovel för bidrag tiU WIPO under nästa budgetår
liU 2290000 kr.                                                                               185

Hemställan                                                                    Prop. 1985/86: 100

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU vissa internationella organisationer för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 2854000 kr.

F 13. Bidrag till Ingenjörsvelenskapsakademien

1984/85 Ulgift

4400000

1985/86 Anslag

4532000

1986/87 Förslag

4668000

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ell samfund av invalda ledamöter som är verksamma inom teknisk vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s syfte är att till samhällets gagn främja ingenjörsvelen-skap och näringsliv. Verksamheten inriktas på all följa, analysera och informera om den lekniska ulvecklingen saml att skapa kontakter och initiera samverkan inom och mellan olika teknikområden. Bidraget, som i sin nuvarande form utgått sedan budgetåret 1968/69 (jfr prop. 1968:68 s. 57, SU 131, rskr 304), ulgör statens stöd till IV A: s grundläggande verksamhet. Denna verksamhet omfattar IVA:s ledningsfunktion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och bibliotek, delar av IVA:s utrednings- och framtidsstudieverksamhet, IVA:s utlandssekretariat samt den utlands-orienterade kontakt- och informationsverksamheten.

Ingenjörsvetenskapsakademien

Akademien beräknar alt en oförändrad ambitionsnivå för anslaget kräver en uppräkning med 788000 kr. Därutöver har akademien dels hemställt om en ökning av bidraget med 1,3 milj. kr. som kompensation för den vid ingången av budgetåret 1982/83 avskaffade Ijänstebrevsrälten, dels om en ökning av den statliga andelen av IVA:s finansiering med 1550000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har för nästa budgetår beräknat en höjning av statsbidraget till IVA med 136000 kr. Anslaget bör således räknas upp till 4668000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 4668000 kr.

186

F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen   Prop. 1985/86:100

Bil. 14

984/85 Utgift

II 921 000

985/86 Anslag

II 471 000

986/87 Förslag

13 393000

SIS-Slandardiseringskommissionen i Sverige år centralorgan för den nationella siandardiseringsverksamhelen. Kommissionen utarbetar och fastställer svensk standard samt verkar för alt denna används inom såväl offentlig verksamhet som i näringslivet.

Kostnaden för verksamheten bestrids genom statsbidrag, kontantbidrag från näringslivet, ersätlning från ställiga verk m. fl. samt genom försäljning av standardpublikalioner. Sedan budgetåret 1982/83 motsvarar statsbidraget för nästa budgelår 60 % av näringslivels kontantbidrag under innevarande budgelår (jft prop. 1982/83: 100 bil. 14 s. 244, NU 34, rskr 373).

Näringslivels kontantbidrag lill SIS och dess fackorgan under budgetåret 1985/86 har budgeterats till 22723 000 kr. Etl statsanslag till verksamheten budgetåret 1986/87 motsvarar 60 % av delta belopp, avrundat 13634000 kr.

Vid beräkningen av statsanslaget för budgetåret 1986/87 skall hånsyn också las lill det verkliga utfallet av näringslivsbidragen under budgelårel 1984/85 jämfört med de preliminärt beräknade bidragen från näringslivet. Dessa bidrag låg lill grund för beräkningen av statsanslaget för budgetåret 1985/86.

Näringslivets bidrag lill siandardiseringsverksamhelen uppgick för budgetåret 1984/85 till 20 119000 kr. Della belopp undersliger det budgeterade beloppet (20520000 kr.) med 401000 kr. Del i prop. 1984/85:100 bil. 14 preliminärt beräknade statsanslaget överstiger således med 60 % av 401000 kr., dvs. 241000 kr., del belopp som näringslivels bidrag ger underlag för.

SIS föreslår mol denna bakgrund atl bidraget för budgetåret 1986/87 skall uppgå lill (13634000-241000=) 13 393000 kr.

Vidare föreslår SIS att ytterligare 500000 kr. anvisas för budgetåret 1986/87. Dessa medel avser SIS att använda dels för särskilda insatser inom området informationsteknologi, dels för att nöjaktigt kunna genomföra bilateralt exportfrämjande slandardiseringssamarbete med de sovjetiska och kinesiska standardiseringsorganisationerna GOST resp. CAS, vilket SIS åtagit sig inom ramen för regeringens avtal med vederbörande länder om industriellt och tekniskt samarbele.

Totalt yrkar således SIS om elt anslag för budgetåret 1986/87 av 13893000 kr.

Föredragandes överväganden

För nästa budgetår harjag beräknat bidragsanslaget till 13 393000 kr. i

enlighet med de tillämpade principerna för beräkning av bidraget till SIS.

Därvid har frånräknats 241 000 kr., en reglering i efterhand av bidraget för

budgetåret 1985/86. Motsvarande efterhandsjustering kan bli aktuell även     ]g7

för det nu föreslagna bidraget.

Hemställan                                                                                     Prop. 1985/86: 100

Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen

atl lill Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1986/87 anvisa ell anslag av 13 393000 kr.

F 15. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

Nytt

1986/87 Förslag      I OOOOOO

Ett nyll reservationsanslag bör föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1986/87. Under detta nya anslag bör medel anvisas för att främja forsknings- och utvecklingssamarbete inom ramen för Eureka-iniliativet och med Europeiska Gemenskaperna (EG).

Föredragandens överväganden

Vid två ministerkonferenser under år 1985 antogs deklarationer om skapandet av Eureka som ram för forsknings- och utvecklingssamarbete i Västeuropa, främsl inom högteknologi. Sverige anslöt sig lill deklarationerna.

Koslnader i samband med projektsamarbete inom Eureka förutses i första hand bäras av medverkande företag. Här kan förnyelsefonderna erbjuda möjligheter. När det gäller eventuellt statligt finansiellt stöd lill genomförandet av projekt förutsätts existerande kanaler såsom Industrifonden kunna utnyttjas.

I november 1985 godkände EG:s råd ett ramavtal mellan Sverige och EG om etl breddat forsknings- och utvecklingssamarbete. Avsikten med avtalet är för Sveriges del att skapa förutsättningar för ett breddat forsknings-och utvecklingssamarbete med EG på områden som är attraktiva för båda parter.

För att projektsamarbete inom ramen för Eureka resp. enligt ramavtalet mellan Sverige och EG skall komma till stånd krävs del ett avsevärt sonderings- och förberedelsearbete samt kontaktskapande aktiviteter och resor. Jag beräknar medelsbehovel för denna verksamhet till 1 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

HemstäUan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 1 OOOOOO kr.

188

F 16. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag JiA

Bli. 14

1984/85 Utgift       19571057         Reservation              428943

1985/86 Anslag     20800000

1986/87 Förslag    21700000

Från anslaget, som disponeras av slyrelsen för teknisk utveckling (STU), bestrids kostnader för bidrag som utgår enligt förordningen (1984:810) om forskningsbidrag fill teknikbaserade småföretag. Bidraget utgör ett icke projektbundet stöd för att främja forskning och utveckling inom mindre förelag som i hög grad är beroende av teknisk kompetens inom förelaget, s.k. teknikbaserade småförelag. Bidraget utbetalas efter ansökan i förskott och bidragets sloriek baseras på de lönekostnader som företagel budgeterat för forsknings- och utvecklingsarbete för den period bidragsansökan avser. Bidraget är maximerat till lio basbelopp.

Riksdagen har för budgetåren 1985/86-1986/87 fastställt en ram för systemet med forskningsbidrag till teknikbaserade småförelag om 42,5 milj. kr. (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr 379, SFS 1984:810). För budgetåret 1985/86 anvisades 20,8 milj. kr. och det återstår således 21,7 milj. kr. av den beslutade ramen.

Anslaget för budgetåret 1986/87 avser bidrag för kalenderåret 1987.

Styrelsen för teknisk utveckling

STU konstaterar i sin anslagsframställning att efterfrågan på bidrag för år 1985, i form av ansökningar som uppfyllde förordningens bestämmelser, var ca fem gånger större än tillgängliga anslag. STU föreslår därför att förordningen ändras så att stödets inriktning på FoU-expansiva småföretag betonas starkare.

Föredragandens överväganden

I enlighet med den plan för forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag som riksdagen har godkänt beräknar jag anslaget för budgetåret 1986/87 till 21,7 milj. kr. En utvärdering av systemet med forskningsbidrag lill teknikbaserade småföretag skall lämnas till industridepartementet senast den I september 1986. Jag är inte beredd att föreslå någon ändring av förordningen innan utvärderingen är klar.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Forskningsbidrag tiU teknikbaserade småföretag för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av 21 700000 kr.

189

F 17. Industriell utveckling inom mikroelektroniken Prop 1985/86:100

Bd. 14

1984/85 Utgift    39423 399       Reservafion         20308863

1985/86 Anslag   26500000

1986/87 Förslag 21500000

Under detta anslag anvisas medel för bidrag i anslutning lill delprogram 4. Industriell utveckling inom mikroelektronikprogrammel (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130 och prop. 198.3/84: 135, NU 42, rskr 379).

Regeringen inrättade den 15 mars 1984 etl programråd för industriell utveckling inom mikroelektroniken. Rådets uppgift är alt med utgångspunkt i de riktlinjer som har fastställts för mikroelektronikprogrammet av regering och riksdag (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130 och prop. 1983/84:135, NU 42, rskr 379) främja utvecklingen inom mikroelektronikområdet. Rådets främsta uppgift är atl se till atl avtal tecknas för teknikupphandling och kollektivforskning inom mikroelektronikområdel och att följa upp dessa avtal.

Riksdagen har för budgetåren 1985/86 och 1986/87 medgivit all, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 53 milj. kr. får användas för slöd lill industriell utveckling inom mikroelektroniken. Medlen disponeras av programrådet för industriell utveckling inom mikroelektroniken.

1 prop. 1983/84:8 om elt nationellt mikroelektronikprogram angavs all programmel avsågs bli femårigt och omfatta budgetåren 1983/84-1987/88. Den tolala ramen för de fem åren för detta delprogram sattes till 165 milj. kr. Riksdagen har för de fyra första åren anvisai 113,5 milj. kr. över delta anslag. Till dessa medel skall läggas de medel som de medverkande myndigheterna bidrar med. För de fem åren beräknas della bli 33 milj. kr. (prop. 1983/84: 135 s. 91, NU 42, rskr 379). Kvar att fördela från den ursprungliga ramen på 165 milj. kr. är 18,5 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Programrådet har hemställt om ett bemyndigande all teckna avtal för budgetåret 1987/88 om 7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Sedan riksdagens beslut i december 1983 har det nu gått drygl två år. Innan jag går in på mina överväganden vill jag kort redovisa vad som hillills har uppnåtts inoip detla delprogram.

Rådels uppgifter innebär ansvar för atl projeki specificeras, all avtal tecknas saml att genomförandet av projeklen följs upp.

Tre s. k. resursskapande projekt har ingått i programmet:

-     Processteknologi i kisel

-     Höghaslighetsprojekt

-     Metallisering av grindmatriser saml utvecklingssystem

Projekt "Processleknologi i kisel" är en sammanslagning av de lidigare
två projekten "Tillverkningsresurs optimerad för små serier och kort ge
nomloppstid" saml "VLSI-teknologi för kretsar med mindre än en nano
sekunds stegfördröjning". Avtal för projektet har tecknats.                      190

Avtal för höghastighetsprojeklet tecknades med elektronikförelaget AB     Prop. 1985/86: 100 RIFA och godkändes av regeringen i september 1984. Verksamheten har     Bil. 14 dock aldrig kommit i gång i avsedd omfattning. RIFA har begärt all bli löst från avtalel. Programrådet har godkänt detla och analyserar nu konsekvenserna och undersöker möjlighelerna lill atl få projektet lill stånd.

För projektet "Metallisering av grindmalriser samt utvecklingssystem" har en förstudie genomförls. Förhandlingar med anbudsgivare pågår avseende genomförande av projeklel.

Tre s. k. metoduppbyggande projekt har ingått i programmel:

-     Byggteknik för system med klockfrekvenser upp lill 100 MHz

-     Meloder för kvalitetssäkring av VLSI-kretsar

-     Konstmktionssystem för VLSI

Avtal om byggleknikprojektel godkändes av regeringen i oktober 1984. Arbetet fortlöper planenligt med etl starkt engagemang från indu-striintressenternas sida.

För kvalitetssäkringsprojektel har under våren 1985 tecknats avtal med ett industrikonsortium.

Konstmktionssystemprojeklets planläggning har visal sig bli mycket komplicerad och utdragen i tiden. Projektets omfatlning i förhållande lill de resurser som står till förfogande är stor. Därför har stora ansträngningar gjorts atl få till stånd ell samarbele med och upphandling av vissa delar från molsvarande verksamheter i utlandet. Detla har tyvärr stött på stora svårigheter och något avtal med utländska intressenter, vilket skulle kunnat utgöra grund för verksamheten inom projektet, har inte kunnat träffas. Projektets resurser kommer därför att främst inriktas på att ta fram elt bassystem. Delta skall lillsammans med de insalser som görs både inom industrin och framför alll vid högskolor bilda grunden för elt konstruktionssystem för VLSI-kretsar. Etl avtal för tiden den 1 juni 1985-den 30 juni 1987 har träffats. Verksamheten i projektet är planerad i etl ramprogram fram lill den 31 december 1985. I kommande tilläggsavtal kommer verksamheten att regleras för tiden fram lill den 30 juni 1987.

En förstudie till etl tillämpningsprojekt på området datasäkerhet startades i april 1985. Fem utvecklingsföretag och institutioner med nära anknytning till högskolorna i Linköping och Lund medverkar. Förstudien planeras ta sex månader i anspråk. Arbeie med alt formulera ytterligare tillämpningsprojekt pågår.

Jag övergår nu till att närmare behandla anslagsfrågorna.

Med hänsyn till del statsfinansiella läget är jag inte beredd atl förorda atl hela den ram för treårsperioden 1984/85-1986/87 som beslutats av riksdagen ställs tUl programrådets förfogande.

I samband med att riksdagen behandlade anslaget Utbildning för tek
niska yrken under utbildningsdepartementets huvudtitel våren 1985 utta
lade riksdagen att ökade resurser behövdes utöver de förslag som hade
redovisats i budgetproposUionen (prop. 1984/85: 100 bil. 10, UbU 25, rskr
331). Den I april 1985 tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdeparte
mentet en arbetsgrupp för åtgärder avseende den tekniska ulbildningen
och forskningens försörjning med lärare. I denna gmpp diskuterades beho
vel av omedelbara åtgärder för att förstärka civilingenjörsutbUdningen       191

samt för att behålla och rekrytera lärare och assistenter. Gruppens arbete Prop. 1985/86: 100 ledde till etl förslag all ulöver lidigare beslutade medel ge elt extra fillskott Bil. 14 på 10 milj. kr. Regeringen ställde sig bakom detla förslag och föreslog lill riksdagen att ytterligare 10 milj. kr. skulle anvisas till anslaget Utbildning för tekniska yrken. Medlen skulle bl. a. användas för atl behålla och rekrytera lärare och assistenter inom i första hand data- och elektronikområdet (prop. 1985/86:25 bil. 4). För atl finansiera denna uppräkning av anslaget beslöt regeringen att t. v. inte fördela hela den ram som av riksdagen hade anvisats till anslaget IndustrieU utveckUng inom mikroelektroniken. Av de beslutade 26,5 milj. kr. har hittills endast 16,5 milj. kr. fördelats till programrådet. Jag förordar atl resterande 10 milj. kr. inte används till industriell utveckling inom mikroelektroniken.

För budgetåret 1986/87 återstår av den beslutade ramen 26,5 milj. kr. att fördela. Jag är inte heller för detta budgetår beredd atl förorda atl hela del disponibla beloppel skall användas. Jag förordar därför alt 21,5 milj. kr. anvisas till industriell ulveckling inom mikroelektroniken.

Programrådet har hemställt om elt bemyndigande för budgetåret 1986/87 att ikläda staten ekonomiska förpliktelser under budgetåret 1987/88 med 7 milj. kr. Rådet har ansett alt del finns etl stort behov av att redan nu kunna teckna avtal för det femte och sista programrådet. Jag delar denna bedömning och förordar alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1986/87 få fatta beslut om stöd till nämnda ändamål som utöver löpande avtal och besked innebår åtaganden om högsl 7 milj. kr. under budgetåret 1987/88 lill 7 milj. kr.

Efler samråd med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen beräknar jag anslaget för nästa budgelår lill 21,5 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att

1. regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har
anfört om användningen av anslaget Industriell utveckling inom
mikroelektroniken under innevarande budgetår,

2.   regeringen föreslår riksdagen all bemyndiga regeringen all under budgelårel 1986/87, i enlighet med vad jag har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till industriell utveckling inom mikroelektroniken som utöver löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 7000000 kr. under budgetåret 1987/88,

3.   regeringen föreslår riksdagen atl till Industriell utveckling inom mikroelektroniken för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 21 500000 kr.

192

F 18. Vidareutbildning och kunskapsspridning inom Prop. 1985/86:100

mikroelektroniken

Reservation          1925 400

1984/85 Ulgift

1413900

1985/86 Anslag

2000000

1986/87 Förslag

2000000

Under detta anslag anvisas medel för vissa insatser i anslulning lill delprogram 1. Utbildning inom ramen fördel nafionella mikroelektronikprogrammel (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130 och prop. 1983/84:135, NU 42, rskr 379). Huvuddelen av insalserna inom detta delprogram finansieras över anslag inom åttonde huvudtUeln. Universitets- och högskoleämbetet har under budgetåren 1983/84-1985/86 fördelat 13 milj. kr. till mikroelektronikutbildningen.

Riksdagen har medgivit atl för budgetåren 1985/86 och 1986/87, ulöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 4 milj. kr. får användas för slöd till vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken.

Föredragandens överväganden

En stor andel av de anslällda inom verkstadsindustrin är verksamma inom de små och medelstora förelagen. För de elektronikbaserade förelagen år avancerade produkter av slor vikt. Avsikten med delta delprogram är atl sprida kunskap om hur man konstmerar kretsar så att de passar det egna företagels speciella behov. Spridningen av denna kunskap är av myckel slort värde för dessa företags vidareutveckling och för uppbyggnaden av kompetens hos de anslällda. Tekniken bör också föras in i gymnasieskolan så alt vissa av de studerande vid de lekniska linjerna tidigt blir bekanta med den nya tekniken.

Medlen har fördelats av slyrelsen för teknisk ulveckling dels lill kurser i eleklrönikkonstmkfion vid Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, dels lill kurser som har genomförts vid universitetet i Linköping (mikro-eleklronikcentrum) samt vid tekniska högskolan i Stockholm i samarbete med ASEA-HAFO. Vid dessa kurser har lärare från gymnasieskolan och eleklronikkonstruktörer gemensaml utvecklat nya kretsar, av vilka flera har blivit kommersiellt användbara. Utfallet av kurserna har varit mycket gott. Dämlöver har stöd lämnals fill svensk medverkan i etl gemensaml nordiskt projekt för tillverkning av integrerade kretsar, NORCHIP. Jag förordar att 2 milj. kr. anvisas till en fortsättning av dessa insatser under budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken för budgelårel 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 2000000 kr.

13    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

193

Stöd till industriellt utvecklingsarbete                 !'-''.\,''

Bil. 14

Genom del stöd som lämnas av slyrelsen för teknisk utveckling (STU) till teknisk forskning och ulveckling söker staten bidra till all bl.a. skapa fömtsättningar för nya produkter och processer inom industrin. 1 många fall, särskilt för större projeki, gäller emellertid alt betydande lekniska och marknadsmässiga risker kan kvarstå även sedan projeklen har passerat den del i utvecklingskedjan där stöd från STU kan komma i fråga. För alt möjliggöra statligt slöd även i detla senare utvecklingsskede inrättades den I juli 1979 stiftelsen Fonden för industrieUt utvecklingsarbete - Industrifonden (prop. 1978/79:123 bil. I, NU 59, rskr415).

Fonden har till ändamål atl genom slöd enligt förordningen (1979:630) om stöd genom Fonden för industriellt utvecklingsarbete (omtryckt 1980:470, ändrad 1983:174, 1984:610) stödja ulveckling av nya produkter, processer och syslem för industriell produklion (industriellt utvecklingsarbete). Fonden avger på begäran av regeringen yttranden i andra ärenden rörande siafiigl slöd lill industriellt utvecklingsarbete. Vidare skall fonden la emot ansökningar om slöd enligt förordningen (1981:923) om stöd genom Fonden för svensk-norskt industrieUt samarbete och bereda ärenden ål denna fond (jfr prop. 1980/81: 189). Industrifondens praktiska verksamhel inleddes i slutet av år 1979.

Riksdagen medgav våren 1984 att 200 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och tillsammans 400 milj. kr. för budgetåren 1985/86- 1986/87 fick användas lill medellillskotl liU Industrifonden (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr 379). Av dessa lotall 600 milj. kr. har hillills 200 milj. kr. anvisats till fonden för budgetåret 1984/85. För budgetåret 1985/86 står t. v. 200 milj. kr. lill regeringens disposition.

Industrifonden

Industrifonden har t.o.m. budgelårel 1984/85 faltal beslut om lån eller bidrag tUl ca 120 projeki Del sammanlagda åtagandet uppgår tUl ca I 060 milj. kr. Fondens styrelse har under del gångna budgetåret fatlat beslul om stöd för sammanlagt ca 267 milj. kr.

Utöver de medel som inle tagils i anspråk för slöd under föregående budgetår har beslut kunnat återtas om stöd med sammanlagt ca 130 milj. kr. och projeki som haft slöd för ca 20 milj. kr. har slutförts under året, varvid avtalen upphört all gälla. Vissa återbetalningar har också erhållits i pågående projekt. Härtill kommer att ränteintäkterna (efter avdrag för administrationskostnader) under föregående budgelår uppgick till ca 140 milj. kr. mot beräknade 75 milj. kr.

Sammantaget innebär de redovisade omständigheterna atl den ram som Industrifonden disponerade för stöd vid ingången av innevarande budgetår uppgick till ca 325 milj. kr. Härtill kommer de ränteintäkter som inflyter t.o.m. den 30 juni 1986 och som har beräknals uppgå fill ca 125 milj. kr.

Mot denna bakgmnd har en jämfört med föregående års anslagsfram
ställning reviderad plan utarbetats för innevarande och nästa budgelår.
Denna reviderade plan innebär en viss höjning av ambitionsnivån jämfört    194

med nu pågående verksamhel och förutsätter all de medel som har anvi-     Prop. 1985/86: 100 sals för innevarande budgetår, men som nu disponeras av regeringen.     Bil. 14 utbetalas senare under budgetåret. För budgetåret 1986/87 beräknar fonden atl det inte behövs något ytterligare kapitaltillskott och hemsläller därför att del kapUaltillskolt som lidigare beräknals för budgetåret 1986/87 inte anvisas till Industrifonden. Fonden redovisar också en alternativ plan med oförändrad ambitionsnivå, som innebär att de medel som står lill regeringens disposition för budgetåret 1985/86 inte behöver tas i anspråk. Enligt Industrifonden går det inte att nu dra slutsatser om fondens ekonomiska ställning på längre sikt. Svårigheterna att förutse vilka projektförluster som kommer att drabba fonden år alltför stora. Under perioden fram lUI år 1990 kommer del kommersiella resultatet av flera stora projektengagemang att utfalla, vilket avgör om medelsfillskott erfordras vid den tidpunkten.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn lill del slatsfinansiella läget och lill fondens f. n. goda ekonomiska situation är jag inle beredd att nu förorda all de medel som står till regeringens förfogande för budgetåret 1985/86 ställs lill fondens förfogande. Jag anser del inle heller motiverat atl föreslå någol medelstillskoit till fonden förbudgeiäret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

all ta del av vad jag har anfört om stöd till industriellt ulvecklingsarbele.

195

G. Statsägda förtag m.m.                               Prop. 1985/86: lOO

                                                                   Bil. 14

Under denna rubrik redovisas anslag för vissa delar av den slalliga företagssektorn, främsl affärsverket FFV och domänverket. De flesta statsägda företagen är aktiebolag och finansieras på annal sätt än genom anslag över statsbudgeten.

Domänverket

De grundläggande riktlinjerna för domänverkets verksamhel faslställdes genom beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 103. JoU 32, rskr 269).

Verkel skall driva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed sammanhängande verksamhel, förvalta den fasla egendomen och andra tillgångar som hör till domänverkets fond samt förvalta och öva tillsyn över vissa andra allmänna skogar.

Målet för verksamheten vid domänverket är att gemensaml med AB Statens Skogsindustrier (ASSI) på lång sikt åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyle och därvid prestera etl från förelagsekonomisk synpunkt tillfredsställande årsresultat.

Domänverkets skogsmarksinnehav uppgår i runda tal till 4 miljoner hektar produktiv skogsmark och del ulgör därmed närmare en femtedel av landels produktiva skogsmark. Taxeringsvärdet för verkels skogs- och jordbruksfastigheter uppgick år 1984 lill ca 7200 milj. kr.

Domänverket förvaltar aktierna i ett förvaltningsbolag, Domänförelagen AB, som finansiellt och administrativt samordnar verksamheten i ett antal dotterbolag inom huvudsakligen träförädlingsbranschen. Vidare förvaltar verket akfier i några andra aktiebolag. Domänverket erhåller inle några investeringsmedel över statsbudgeten. Verkets medelsbehov tillgodoses främsl genom disposifion av tillgängliga vinst- och fondmedel, men verkel har också tillgång till en röriig kredit om 500 milj. kr. i riksgäldskontoret.

På grundval av en av domänverket upprättad femårsplan för verket har regeringen den 27 juni 1985 bestämt den inbetalning av vinst till slaten som verket årligen skall fullgöra för åren 1985—1989. Kravet innebär att verket för år 1985 skall leverera in 30milj. kr. plus 51% av årsvinsten: dock sammanlagt lägst 75 milj. kr. År 1984 levererades 47,7 milj. kr. in till staten. För åren 1986-1989 skall verket leverera in 40milj.kr. plus 51% av årsvinsten; dock minst 85milj. kr. Fr.o.m. inkomståret 1985 har inkomstbeskattningen av stat och kommun slopats. Enligt prop. 1984/85: 70 (SkU 23, rskr. 110) får den fördel i konkurrenshänseende som skattelättnaden kan innebära beaktas vid fastställande av avkastningskravet för offentlig verksamhet. Jämfört med tidigare krav för inleverans för domänverket har därför beloppen höjts motsvarande den skatt som skulle utgått om verket hade varit skattepliktigt enligt tidigare gällande regler, dock att disposUio-ner enligt skattelagstiftningens bestämmelser inte längre får göras.

Eftersom domänverket självt finansierar sin verksamhet redovisas endast anslag fill verket av speciell nalur på statsbudgeten.

Jag viU nu ta upp frågan om anslag enligt 1933 års riksdagsbeslut om
ersätlning till domänverkels fond för utgifier för övertalig personal.           196

Fr.o.m. budgelårel 1984/85 har någol anslag för detta ändamål inte     Prop. 1985/86:100 uppförts på statsbudgeten. Verket föreslår att så inle heller skall ske för     Bil. 14 budgetåret 1986/87, men att ersättningen från kyrkofonden till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal kvarstår och för år 1985 skall utgå med 28000 kr. enligt sedvanliga beräkningsgrunder. Jag ansluter mig till domänverkets förslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att besluta att kyrkofonden för år 1985 skall ersätla domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 28000 kr.

G 1. Kostnader för kronotorp

1984/85 Utgift

2100000

1985/86 Anslag

2000000

1986/87 Förslag

1900000

Anslaget avses för bidrag till investeringar i byggnader m. m. på krono-lorp, till flyttningsbidrag och avlrådesersättning åt innehavare av kronotorp samt för att betala vissa andra utgifter för torpen.

Genom riksdagens beslut år 1980 (prop. 1979/80:74, NU 64, rskr 414) om upplåtelsevillkor m. m. för kronolorp infördes ökade möjligheter för arrendatorer av kronotorp all förvärva torpen. Beslulel innebar även generösare beräkning av avträdesersätlningarnas storlek. Detla kan bl.a. medföra atl avlrädesersältningarna blir höga under år då många arrendeavtal löper ut. Antalet torp uppgick totalt till 218 vid 1985 års ingång. Del lidigare stora intresset för atl friköpa kronotorp har dock avtagit.

Inför en ny arrendeperiod gör domänverket avräkning med arrendatorn. I vissa fall kan den ersällning som lillkommer arrendatorn uppgå till betydande belopp.

När arrendatorn flyttar från torpet är denne berättigad lill flyttningsbidrag.

Domänverket uppträder restriktivt när del gäller underhåll och investeringar på torpen. I och för sig nödvändiga underhållsarbeten kan i viss utsträckning förskjutas i liden. Denna möjlighet utnyttjas så långt det är försvarbart. I vissa fall uppkommer skador som måste avhjälpas snarast möjligt, t. ex. på värmepannor, spisar, vatten- och avloppsledningar m. m. I ell antal onormalt kalla bostäder sker tilläggsisolering.

Sammanlagt beräknar domänverket anslagsförbrukningen för budgetåret 1986/87 tiU 1,9 milj. kr.

197

Föredragandens överväganden

Jag förordar - i enlighet med domänverkets förslag - att anslaget för budgetåret 1986/87 tas upp med 1,9milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för kronotorp för budgelårel 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 1900000 kr.

Affärsverket FFV

Allmänt

Affärsverket FFV inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och fick huvuddragen av sin nuvarande organisaiion och verksamhetsinriktning efler riksdagens beslul våren 1976 (prop. 1975/76: 122, NU 62, rskr 420). Den Ijuli 1983 ändrades det tidigare namnet förenade fabriksverken lill affärsverket FFV (SFS 1983: 347).

FFV är en industrikoncern med huvudinriktning på marknadsföring, ulveckling, tiUverkning och underhåll av försvarsmateriel för främsl svenska försvarel men även för export. Dessulom bedrivs utveckling, marknadsföring och tillverkning av varor samt fiänsler inom civila områden där kompetens och erfarenhet finns. Den civila delen av verksamheten har under senare år ökat i betydelse och har i flertalet fall nära anknytning till den kompetens och erfarenhet som finns inom försvarsdelen.

FFV-koncernen består dels av affärsverket med koncernledning och koncemstaber saml fem sektorer med verksamhetsområden inom försvarsmateriel, underhåll, materialteknik, koncernservice och marklele-kommunikation, dels av förvaltningsbolagel FFV Företagen AB, som omfattar 13 rörelsedrivande bolag i såväl Sverige som i utlandet. Den fakturerade försäljningen och resultat före bokslutsdispositioner och skatt för bolagsgmppen uppgick år 1984 till 1 172 milj. kr. resp. 63 milj. kr. Tolalt sysselsatte bolagsgruppen ca 2 300 personer.

Ekonomisk översikt m. m.

Resultaträkningarna för de senaste verksamhetsåren för affarsverksdelen inom FFV-koncernen framgår av följande sammanställning (milj. kr.):

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

1983

1984

Rörelseintäkter

1879

1921

Rörelseresultat efter avskrivningar

66

56

Rörelseresultat före bokslutsdisposUioner och skatt

84

57

Bokslutsdisposifioner

-27

9

Kommunalskatt

- 2

-1

Nettoresultat

55

65

Den tolala faktureringen vid affarsverksdelen inom FFV-koncernen uppgick under år 1984 tiU 1913 milj.kr.jämfört med 1863 milj.kr.för år

198

1983. Av faktureringen hänför sig 928 milj. kr. fill sektorn för försvarsma-     Prop. 1985/86:100 leriel, 964 milj. kr. till sektorn för underhåll samt l8mUj.kr. till sektorerna     Bil. 14 för koncernservice och materialteknik. Resterande 3 milj. kr. utgör gemensam fakturering. Faktureringen av varor och tjänster på den svenska marknaden ökade under år 1984 med 33 milj. kr. lill 1347 milj. kr. och ex-portfaklureringen ökade med 23 milj. kr. lill 566milj. kr.

Den totala orderingången för de två sektorerna för försvarsmateriel och underhåll uppgick under år 1984 fill 2159 milj. kr.jämfört med 1878 milj. kr. året innan. Beställningarna från den svenska marknaden minskade med 83milj.kr.tiU 1347 milj.kr. Exportbeställningama ökade med 370 milj. kr. liU 812 milj. kr. Vid utgången av år 1984 uppgick orderslocken totalt lUI 2423 milj. kr., varav 1519 milj. kr. avsåg sektom för försvarsmateriel och 903 milj. kr. sektorn för underhåll. Antalet anställda inom affärsverket var vid utgången av år 1984 ca 5 500.

FFV: s invesleringsanslag och medelsförbmkning för invesleringar de senasle budgetåren (för budgetåret 1985/86 anges beräknad medelsförbrukning och uigående behållning) redovisas i följande sammanstäUning (milj. kr., löpande priser):

Ingående      Anslag           Medels-         Uigående

behållning                          förbrukning   behållning

1982/83                    55,3              65,0               66,1            54,2

1983/84                    54,2              68,3               71,0            51,5

1984/85                    51,5              46,4               66,2            31,7

1985/86                    31,7            110,9               142,7          -0,1

Enligt regeringens fastställda driftslater skaU affärsverket FFV till staten för åren 1984 och 1985 inleverera 65,2 milj. kr. resp. 73,2 milj. kr.

AUmänna frågor

FFV är i dag en industrikoncern som i sin verksamhet hanterar avancerad
teknik inom flertalet av de intressantaste framtidsområdena. FFV är dock i
gmnden atl betrakta som en försvarsindustri och är därmed mycket bero
ende av beställningar från det svenska försvarel. FFV har sedan lång fid
tillbaka fåll del av försvarets anskaffningsplaner vad gäller planerade be
ställningar inom FFV: s materielområde. Planema har under första delen
av 1970-lalet visal en stabil beslällningsnivå år för år. Under de senasle
åren har planema däremot inneburit kraftiga nedskärningar av bestäUning
arna. Under år 1983 inträffade specieUt nedskärningar vad gäller beställ
ningar av flygplansunderhäU. FFV har därför under senare år genomfört
stora satsningar i produktutveckling, produktförnyelse och marknadsfö
ring. Det tidigare stora beroendet som FFV haft av del svenska försvaret
har i dag, främst genom ökad diversifiering, kunnat sänkas fill 45%. En
god lönsamhet har därmed kunnat upprätthållas under verksamhetsåret
1984. Koncernens resultat minskade dock från I79milj.kr. år 1983 lill
112 milj. kr. år 1984. För år 1985 kan etl förbättrat resuUat fömtses inom
såväl affärsverket som bolagsgruppen.                                                               199

I en situation med minskade beställningar från det svenska försvaret är     Prop. 1985/86: 100 det nödvändigl för FFV atl satsa på försvarsmaterielexport och utveckling     Bil. 14 av den civila verksamheten. FFV har därför valt atl inför framtiden så långt som möjligt renodla militär och civil verksamhet för att därigenom skapa de förutsättningar som bäst svarar mol de speciella krav resp. verksamhet ställs inför.

Under åren 1980-1981 genomfördes en gallring av civila projekt och vidare markerades en starkare renodling rent organisatoriskt gentemot militärt inriktad produktion. Under åren 1983-1985 har en fortsatt översyn av civila produktområden lett till att vissa civila produkter avvecklats eller organisatoriskt bättre anpassats för att möta rådande marknadssituation. FFV-koncernens huvudlinjer inför framliden är att inrikta sig på produklion av sådan försvarsmateriel där FFV: s kompelens och etablerade marknadssituation ger möjligheter till långsiktig konkurrenskraft även internationellt saml atl initiera sig på produktion av civila produkter och då i första hand inom etablerade bärkraftiga områden där FFV: s kunnande inom elektronik och mekanik kan utgöra basen.

FFV-koncernens verksamhetsområden är starkt konkurrensutsatta. FFV framhåller därför i sin årsredovisning för 1984 all speciellt affärsverksdelen inom koncernen måsle ta hänsyn tUl de speciella regler, som i vissa avseenden försvårar arbetet på den kommersiella marknad som koncernen arbetar inom.

Verksledningskommitlén har under hösten 1985 till regeringen överlämnat sitt betänkande (SOU 1985:41) Affärsverken och deras företag. Sedan betänkandet har remissbehandlats kommer ställning att tas lill förslagen i betänkandet.

Många av de påpekanden om villkoren för affärsverket som FFV gör i sin årsredovisning för 1984 har anknytning till de uppgifter som verksledningskommittén belyst. I betänkandet redovisas vissa överväganden som direkt berör affärsverket FFV.

Investeringsprogram

1 de riktlinjer som utarbetats inom FFV angående invesleringsplacering och -bedömning och som gäller från den Ijanuari 1982 har föreskrivits att det för varie investeringsprojekt skaU finnas ett dokumenterat beslulsunderiag inkl. lönsamhetsbedömning. Huvudprincipen är alt varje enskilt investeringsprojekt skall uppfylla det lönsamhetskrav som uppställts. F. n. är den tillämpade kalkylräntan 20% för etablerade områden och 30% för nya områden. Vad beträffar strategiska investeringar avgörs kalkylränlan frän fall till fall.

De planerade investeringsprojekten utgör ett led i den långsikfiga ut
vecklingen inom FFV, som också innefattas av investeringar i produkt-
och marknadsutveckling. Med investeringar i anläggningar avses uppfö
rande eller förvärv av byggnader, förvärv av mark samt anskaffning av
maskiner och utrustning. I följande sammanställning lämnas uppgifter om
faktisk och av FFV beräknad medelsanvändning budgetåren 1984/85—
1986/87 (milj. kr.):                                                                          200

Faktisk

utgift

1984/85

Beräknad

ulgift

1985/86

Beräknad

utgift

1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Försvarsmateriel

Underhäll

Reinvesteringar i utrustning

Materialteknik

Totalt FFV

10,5 6,9

48,8

66,2

55.4

7,5

79,8

142,7

27,9

27,7

71.3

0,5

127,4

Investeringsbehovet uppgår för budgelårel 1986/87 fill 127,4 milj.kr., varav 119,7 milj. kr. avser invesleringar för militär produktion och datorutrustning och 7,7milj. kr. investeringar för civil produktion. För att kompensera de minskade beställningarna av försvarsmateriel kommer FFV att inom ramen för koncernens kompetens öka den civila verksamheten inom bärkraftiga områden. Vidare försöker FFV alt stärka sin konkurrenskraft internationellt. De vikande försvarsbeslällningarna har bl. a. påverkal produklionen vid Gevärsfaktoriet, där en övergång delvis har skett lill civil produklion i form av främst underleveransåtaganden. Långsiktiga avtal avseende sådan produktion har ingåtts med flera kunder, bl.a. Telra-Pak AB avseende montering och leveranser av maskinutmstning. Under budgelårel 1986/87 kommer invesleringar all göras för den egenulvecklade universalknulen för styrsystem till både personbilar och lastvagnar, som med framgång marknadsintroducerats under år 1985.

FFV:s behov av invesleringsmedel för budgetåret 1986/87 framgår av följande sammanställning (milj. kr.):

Objekt

Beräknad

Beräknad

Beräknad

kostnad

utgift

utgift

1986/87

1987/88

Sektorn för försvarsmateriel

Pågående Investeringar

1. FMS-anläggnIng (Z)'

41,5

3,6

5,4

2. FAS-anläggning (Z, Vå)

21,0

1,7

4,3

3. Utrustning för civil produktlon

(GF)

-

6,0

7,3

Nyinvesteringar

4. Tillbyggnad för ytbehandling (Z)

5,0

4,5

0,5

5. Utbyggnad av teknikkontor

(CTV)

3,0

3,0

-

6. Mlljö-skydd-säkerhet

-

2,3

3,4

7. Energi

17,3

6,8

4,7

Sektom för underhåll Pågående Investeringar

8. Underhållshjälpmedel för JAS

Nyinvesteringar

9. Byggnader

10.    Civilt apparat-/motorunderhåll

Sektorn för materialteknik

11.    Byggnader

Hela verket

12.    Reinvesteringar I maskiner och
utrustning

Totalt för budgetåret 1986/87

31,5

35,0 16,7

12,5

7,0

19,0 1,7

0,5

71,3 127,4

6,0

6,0 5,0

201

Flexible Manufacloring Syslem. Flexible Assembly System.

FFV har under senare delen av 1970-talet genomfört ett omfattande Prop. 1985/86: 100 moderniseringsprogram, framför allt på byggnads- och anläggningssidan. Bil. 14 Den totala investeringsvolymen har också kunnat sänkas. Investeringama under anslagsframställningens planeringsperiod kommeratt öka i jämförelse med föregående framställnings planeringsperiod både vad gäller investeringar i militär produktion och investeringar i civil produktion och är inriktade mot rationaliseringar och moderniseringar av maskiner och utrustning. Investeringarnas inriktning och volym bedöms vara nödvändig dels för atl kunna bibehålla konkurrenskraften inom nuvarande verksamheter, dels för att successivt kunna omstrukturera resurserna för en inriktning mot och satsning på nya produkter och affärsområden. De planerade invesieringarna är elt led i den långsikliga utvecklingen av FFV.

G 2. Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning

1984/85 Utgift    66902672        Reservation         30818944

1985/86 Anslag 110900000

1986/87 Förslag        128600000

Anslaget avses för investeringar i byggnader och utrustning. Med investeringar i anläggningar avses uppförande eller förvärv av byggnader, förvärv av mark samt anskaffning av maskiner och utmstning.

Föredragandens överväganden

FFV har för budgetåret 1986/87 begärt 127,4 milj.kr.till invesleringar i byggnader och utmstning, varav för sektorn för försvarsmateriel 27,9milj. kr. (häri inräknade 6milj. kr. för civil produktion), för sektorn för underhåU 27,7 milj. kr. och för sektor malerialleknik 0,5 milj. kr. För reinvesteringar i utmstning har FFV beräknat 71,3 milj. kr.

Med hänsyn till den osäkerhet som råder om den framtida efterfrågan på FFV: s produkter och fiänsler är det av vikt att investeringarna tillgodoser långsiktiga behov. De projekt som FFV redovisat är enligt min mening så gott som helt av denna karaktär och är ell led i den långsiktiga ulvecklingen av FFV. Investeringarna är inriktade mol ralionalisering och modernisering av maskiner och utrustning.

För att FFV skall ha fömtsättningar att genomföra en omstrukturering i
nämnda rikining fordras atl verket i största möjliga utsträckning erhåller
investeringsmedel för detta ändamål. Jag är dock inte beredd att tillstyrka
alla av FFV begärda invesleringsmedel. Del bör åligga FFV att mot bak
grund av erhållna investeringsmedel prioritera mellan olika i anslagsfram
stäUningen redovisade investeringsobjekt. Jag beräknar nu 122,4 milj.kr.
för investeringar inom FFV för budgetåret 1986/87. Vid beräkning av
erforderligt anslagsbelopp bör emellertid hänsyn tas till den behållning på
anslaget som fanns vid ingången av innevarande budgetår (—0,1 milj. kr.).
Vidare bör anslagsbeloppet beräknas med en marginal av 5 % (6,1 milj. kr.)      202

utöver investeringarna för atl möjliggöra en eventuellt påkallad ökning av     Prop. 1985/86:100 medelsanvändningen. Det erforderiiga anslaget för budgetåret 1986/87 blir     Bil. 14 således (122,4+6,1+0,1=) 128,6 milj. kr.

Jag vill också i della sammanhang anmäla all FFV under budgetåret 1985/86 tagit i anspråk 30,0 milj. kr. av tidigare beviljade men inle utnyttjade reinvesteringsmedel för att påbörja vissa nödvändiga investeringar.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 128600000kr.

G 3. Nämnden för fartygskreditgarantier

G 4. Räntestöd m. m. till varvsindustrin

G 5. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg

G 6. Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB

I statsbudgeten för innevarande budgelår har under dessa anslagsmbriker anvisats förslagsanslag av 4335000 kr., 300000000 kr., 30000000 kr. resp. 212150000 kr.

Chefen för industridepartemenlel avser alt i en särskUd proposition våren 1986 ta upp vissa varvsfrågor m. m. och därvid också behandla dessa anslagsfrågor. Anslagen bör i avvaktan pä en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp för näsla budgelår.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposifion i ämnet, för budgetåret 1986/87 beräkna

1.    till Nämnden för fartygskreditgarantier ell förslagsanslag av 4335000 kr.,

2.    till Räntestöd m.m. tdl varvsindustrin elt förslagsanslag av 300000000 kr.,

3.    till Förlusttäckning tiU följd av statliga garantier tiU svensk varvsindustri och beställare av fartyg etl förslagsanslag av 30000000 kr.,

4.   till Ränta och amortering på skuldebrev tiU Svenska Varv AB

ell förslagsanslag av 212150000 kr.                                             203

G 7. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB       rTm

Svenskt Stål AB                                                 '

1984/85 Ulgift     38788000

1985/86 Anslag   37700000

1986/87 Förslag 58200000

SSAB Svenskl Stål AB bildades år 1978 i enlighet med beslut av riksdagen (prop. 1977/78:87, NU 45, rskr 198). SSAB:s ägarkapUal är numera fördelat med 75 % på staten och med 25 % på Gränges AB.

Riksdagens beslut innebar bl.a.atl fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigades atl utfärda skuldebrev till det nya handelsstålbolaget pä högst 350 milj. kr.

Med slöd av bemyndigandet har fullmäktige i riksgäldskonlorei utfärdat elt skuldebrev lill SSAB Svenskl Slål AB på 343,3 milj.kr. Staten skall betala skulden genom årliga amorteringar under tolv år enligt en upprättad betalningsplan. På den vid vaije tidpunkt uteslående kapitalskulden utgår en fast årlig ränta av 8,25%.

Kostnaden för amortering och ränta för skuldebrevet har under budgetåret 1984/85 uppgått fill 38,8 milj. kr. och beräknas under budgetåret 1985/86 bU 37,7 milj. kr.

Under budgelårel 1986/87 beräknas kostnaderna för amortering och ränta bli 58,2 milj. kr. Anslaget bör därför föras upp med 58,2 milj. kr. för näsla budgelår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 58200000 kr.

G 8. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB

1984/85 Utgift    54500000

1985/86 Anslag   53 325000

1986/87 Förslag 57825000

I enlighel med riksdagens beslut med anledning av rekonstruktion av Slatsföretagsgmppen (prop. 1982/83:68, NU 25, rskr 181) övertog staten per den 31 december 1982 aktierna i Norrbottens Järnverk AB (NJA) från Statsföretag AB. KöpeskUling skuUe erläggas genom all slaten från Statsföretag övertog betalningsansvar för ett skuldbelopp till NJA på 450 milj.kr. På regeringens uppdrag utfärdade kammarkollegiet en skuldförbindelse på 450 milj. kr. fill NJA den 24 mars 1983.

Enligt skuldförbindelsen utgår ränta på skulden med en räntesats som
med 2,35 procentenheter överstiger del av riksbanken fastsläUda och vid 204

varje tidpunkt gällande diskontot. Ränta skall enligt skuldförbindelsen     Prop. 1985/86:100 eriäggas varje 30 juni och 30 december. Det är inte aktuellt att göra någon     Bil. 14 amortering av skuldbeloppet.

Räntekostnaderna uppgick under budgetåret 1984/85 till 54,5 milj.kr. Under innevarande budgetår beräknas koslnaderna bli 57,8 milj. kr.jämfört med anslagna 53,3 milj. kr. Ökningen beror på den ändring av diskontot som skett. Prognosen förutsätter att nuvarande diskonto på 10,5% inte ändras.

Räntekostnaderna beräknas för budgetåret 1986/87 bli 57825000 kr. Beräkningen förutsätter oförändrat diskonto. Jag förordar därför att regeringen föreslår riksdagen alt för nästa budgelår anvisa 57 825 000 kr. för att betala ränta på statens skuld lill NJA.

NJA lämnar regelbundet utdelning till staten. För verksamhetsåret 1984 gav NJA 50 milj. kr. i utdelning.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 57825000 kr.

205

Bilaga 14.1

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Justitiedepartementet            PM

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet 1985-09-30

Bostadsdepartementet Industridepartementet

Genomförande av planen för vattenkraftsutbyggnad

Förord   ............................................................ 207

1 Bakgmnd   ....................................................... 207

1.1................................................................. Planen för vatlenkraflsutbyggnad                  207

1.2................................................................. Fömtsättningama för genomförandel av planen              210

1.2.1    Riktlinjerna för energipolifiken .................. 210

1.2.2    Vattenlagen   ....................................... 211

1.2.3    Rikfiinjer för hushållning med mark och vatten             213

2 Överväganden och förslag .................................. 216

2.1    Utgångspunkter   ......................................... 216

2.2    Samlat myndighetsansvar för genomförande av planen för valtenkraftsutbyggnad                     218

2.3    Utvecklat samråd inför prövningen enligt VL   .... 219

2.4    Förenklad vatlenlagsprövning ......................... 223

2.5                                                                  Organisatoriska frågor             224

Bilaga 1 Förslag till Lag om ändring av VL ................ 226

Bilaga 2 Planen för vatlenkraflsutbyggnad   .............. 227

Bilaga 3 Remissammanställning ............................... 230

206

Förord                                                           Prop. 1985/86:100

Bil. 14 Riksdagen har i olika sammanhang beslutat att vattenkraften skall byggas ul till 66 TWh/år. För atl ge säkrare utgångspunkter för en sådan vatlenkraflsutbyggnad har riksdagen på förslag av regeringen beslulal om en plan för utbyggnad av projekt som totalt omfattar 3,8 TWh/år som syftar liU att säkerslälla en utbyggnad av minsl 2,5 TWh/år fill mitten av 1990-lalel (prop 1983/84:160, BoU 30, rskr 388). Planen innebär självfallet inget hinder mot att andra projekt än de som finns med i planen genomförs och förutsätter att aktualiserade projekt prövas enligt VL. Vid utformningen av planen har en gmndläggande utgångspunkt varit att den skall innebära minsta möjliga miljöpåverkan. Riksdagen har betonat vikten av att planen genomförs på ell sådani sätt att man uppnår en geografiskt samlad och i liden utsträckt sysselsättning. I 1985 års energiproposUion (prop 1984/85:120) angav föredragande statsrådet atl del kommeratt ställas stora krav på bl. a. kraftföretagen, myndigheterna, vattendomstolarna och kommunerna för att del skall bli möjligl att fullfölja vattenkraftsutbyggnaden i enlighet med riksdagens beslut och de planer kraftbolagen redovisal.

Statsrådet avsåg vidare enligt propositionen att genom överläggningar med berörda parter följa upp genomförandet av planen. Sådana överläggningar med berörda parter har skett kontinueriigl, senast i juni 1985. Mot bakgrund av dessa överläggningar har nu förevarande promemoria utarbetats med syftet att kartlägga problem och förutsättningar för atl genomföra planen och redovisa konkreta förslag som kan underlätta all gällande utbyggnadsmål uppnås. Promemorian har utarbetats av en arbetsgrupp med represenlanler för justitie-, jordbruks-, arbetsmarknads-, bostads-och industridepartementen. Samråd har under arbetets gång skett med berörda myndigheter och företrädare för krafiindustrin. Synpunkter har vidare inhämtats från f d vattenrättsdomaren Lennart af Klintberg.

1 Bakgrund

1.1 Planen för vattenkraftsutbyggnad

Riksdagen har lagl fasl en plan för ulbyggnad av vattenkraften (prop 1983/84:160, BoU 30, rskr 388) för atl en utbyggnad lill 66 TWh/år skall kunna uppnås. Planen omfattar 3,8 TWh/år i syfte att säkerslälla en utbyggnad av vattenkraft om minst 2,5 TWh/år till mUten av 1990-lalet. I sitt beslut våren 1984 log riksdagen ställning till konkreta projekt molsvarande ca 2,8 TWh/år. I regeringens energiproposition år 1985 (prop 1984/85: 120) föreslogs vilka projeki m.m. som bör komplettera planen. Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med regeringens förslag lill komplettering av planen (BoU 1984/85:25, rskr 364). Utöver regeringens förslag har därvid riksdagen fört Edänge i Mellanljusnan fill planen. De projekt som ingår i den av riksdagen antagna planen redovisas i bilaga 2.

När del gäller planens syfte anförde föredragande statsrådet i prop
1983/84:160 att det är viktigt att en valtenkraftsutbyggnad i fiUräcklig    207

omfattning kan påbörjas för alt tillföra landel viktig elproduklionskapacitet Prop. 1985/86: 100 i den omfattning som statsmakterna lidigare har angivit. Därigenom kan Bil. 14 också kunnandet inom såväl de byggande kraftföretagen som den tillverkande industrin bevaras, vilket ger handlingsfrihet inför de energipolitiska beslut som senare behöver fattas med anledning av riksdagens beslut atl avveckla kärnkraften. En fortsatt valtenkraftsutbyggnad bidrar också enligt proposifionen till att i vart fall under utbyggnadsskedet lindra den allvarliga arbetslösheten i de regioner där vattenkraftsutbyggnader kan bli aktuella.

De utbyggnadsprojekt som redovisades i proposifionen grundades på de förslag som vatlenkraftberedningen i betänkandet (SOU 1983:49) Vattenkraft med Slor politisk enighet kom fram till. Den noggranna avvägning mellan olika intressen som vattenkraftberedningen hade orl medförde enligt propositionen att beredningens förslag utgjorde elt lämpligt underlag för kommande beslut om den fortsatta vattenkraftsulbyggnaden. Förslagen till tänkbara ulbyggnadsprojekl ger arbeie i regioner med hög arbetslöshet och bidrar till att bevara kompetens för vatlenkraflsutbyggnad i kraftföretagen och i den tillverkande industrin.

Planen innehåller en förhandsbedömning av hur olika utbyggnadsprojekt skall ses från övergripande utgångspunkter. Det bör alltså framhållas all den omständigheten att ett visst projekt finns med i planen inle innebär att det är klarl all projektet skall genomföras. Innan projekten kan komma till stånd måste de bedömas vara ekonomiskt genomförbara av fallrätlsägarna saml prövas enligt vattenlagen (1983:291; VL).

Planen innebär inget hinder mot all aktualisera projekt som inte är uppptagna i planen. Nya projekt kan tUlkomma och projekt som vid propositionens avgivande inle bedömdes ekonomiskt intressanta kan modifieras så alt de blir genomförbara från ekonomisk synpunkt.

Atl ell projeki ingår i den plan som förelades riksdagen innebär enligt propositionen självfallet inte att tillstånd automatiskt meddelas enligt VL. Enligt propositionen innebar det dock en markering av den betydelse som regeringen och riksdagen fäster vid dessa projekt för alt planen för vatlenkraflsutbyggnad kan genomföras i enlighet med de riktlinjer som riksdagen i olika sammanhang hade uttalat sig för.

Enligt propositionen borde planen utformas med största möjliga hänsyn tagen till miljön och lill möjlighelerna atl uppnå en bred politisk förankring. Viktiga utgångspunkter är de bedömningar som har gjorts och de riktlinjer som har beslutats i den fysiska riksplaneringen. Dessa skäl talar för att elt begränsat tillskott från vattenkraften bör uppnås, i första hand bland projeki som kan genomföras utan hinder av tidigare riksdagsbeslut. En stor del av projekten var om- och tUlbyggnader av befinUiga kraftverk.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen våren 1984 konstaterade
bostadsutskottet (BoU 1983/84:30) att det tillvägagångssätt som valts i
propositionen fick anses vara en rimlig ordning för att tillgodose riksda
gens begäran om en plan för fortsatt vatlenkraflsutbyggnad. Vidare slogs
fasl alt en plan med den förordade omfattningen bör utformas så all slörsta
möjliga hänsyn tas tUl miljöaspekterna och fill de lokala sysselsättningsef
fekterna. Bl.a. ansåg riksdagen det vikfigt att utbyggnaderna planeras så 208

all förhållandevis varaktig sysselsättning skapasVDel förhållandel alt rege-     Prop. 1985/86: 100 ringen för riksdagen redovisat en plan innebär enligt riksdagsbeslutet ingen     Bil. 14 förändring i prövningssystemet och dess grunder. Vattendomstolens prövning och en eventuell regeringsprövning enligt VL har således inte förändrats vare sig genom regeringens förslag eller med anledning av riksdagsbehandlingen.

I regeringens energipoliliska proposition (prop 1984/85:120) våren 1985 behandlades vissa vallenkraflfrågor. Energiministern redovisade i samband med en redogörelse för Ammeråns överledning (s 135-136) arten och inriktningen av regeringens och riksdagens bedömningar av frågan om ett visst projekt bör ingå i planen eller inte. När det gäller miljöundersökningar som har genomförts och kommer atl genomföras konstaterade föredraganden att regering och riksdag vid ställningstagandet lill frågan om ett projekt borde ingå i planen för valtenkraftsutbyggnad endast har gjort en översiktlig bedömning av fömtsättningarna för atl genomföra projektet. Det är först i samband med prövningen enligt VL som det är möjligt att slutligt la ställning lill elt projekts fillåtlighel och därmed möjligheterna att genomföra det. Ett mer detaljerat underlag för ställningstagande lill ett visst projekt utarbetas vanligen först i samband med VL-prövningen. Skälet till detta är bl. a. att kostnaderna för sädana undersökningar ofta kan vara belydande.

I energipropositionen konstaterades att det genom beslutet om planen för vatlenkraflsutbyggnad har uppnåtts bred enighet om fortsatt valtenkraftsutbyggnad inom ramen för den ulbyggnadsnivå som riksdagen har beslutat om. Regering och riksdag har därigenom klarlagt fömtsättningarna för fortsalt vatlenkraflsutbyggnad under de närmasle åren.

För all del skall vara möjligl all genomföra planen krävs dock enligt propositionen att kraftföretagen också vidtar de åtgärder som krävs för all kunna genomföra de redovisade projeklen. Hit hör bl.a. all få till stånd prövning i vattendomstol. Genom den ökade aktivitet när det gäller utbyggnad av vattenkraften som kan fömtses under de närmasle åren kommer antalet VL-ärenden atl öka krafligl. Del kommer därför att ställas stora krav på bl.a. kraflförelagen, myndigheterna, vattendomstolarna och kommunerna för all del skall bli möjligl all fullfölja vattenkraftsulbyggnaden i enlighet med riksdagens beslul och av kraflförelagen redovisade utbyggnadsplaner. De överläggningar som har förts och kommer alt föras med kraftföretagen, berörda fackliga organisationer elc har bl.a. lill syfte atl följa upp genomförandel av planen.

I propositionen redovisade också statsrådet Dahl atl hon avsåg alt föreslå regeringen alt ge statens energiverk i uppdrag atl, på samma sätt som gäller på kolområdet, följa den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden och redovisa till regeringen hur planen genomförs. Riksdagen anförde inga invändningar mot regeringens förslag när det gäller genomförandet av planen för vatlenkraflsutbyggnad (NU 30, BoU 25, rskr 362 och 364).

209

14   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

1.2 Förutsättningarna för genomförandet av planen för     Prop. 1985/86:100

vattenkraftsutbyggnad                                      Bil. 14

1.2.1 Riktlinjerna för energipolitiken

Enligt energipropositionen (prop 1984/85:120) kan frågan om fortsatt valtenkraftsutbyggnad ses i två perspekfiv. På kort sikt gäller del att komplettera den av riksdagen antagna planen för atl uppnå den av riksdagen angivna produklionsnivån om 66 TWh/år.

På lång sikl gäller det att klariägga vattenkraftens roll i samband med kämkraftens avveckling. Av detta skäl bör genomföras studier för atl närmare utreda vattenkraftens roll i del framtida energisystemet. Ett syfte med sådana studier bör vara att genom sammanställning av befintligt underlagsmaterial och vissa kompletterande inventeringar av tänkbara utbyggnadsprojekt få fram ett underlag för ställningstaganden till hur vår långsiktiga elproduklionskapacitet bör utformas.

I energiproposifionen redovisades också förslag för att främja tillkomsten av små vattenkraftverk. Ett 15-procentigl investeringsstöd och ett 50-procentigt projekteringsbidrag föreslogs liksom vissa justeringar av vattenkraftsskatten.

Vid riksdagsbehandlingen av regeringens proposition (NU 1984/85:30, rskr 362) avstyrkte riksdagen att förstudier skall ske beträffande de fyra huvudälvama. Däremot fann inte riksdagen hinder mot att studera andra älvar och älvsträckor. Sådana studier borde enligt riksdagens beslut verksamt kunna bidra till alt ytterligare klarhet skapas om vattenkraftens roll i energipolitiken. När det gäller små vattenkraftverk beslöt riksdagen i enlighel med regeringens förslag.

Utvecklad kommunal energiplanering

Genom beslutet om utvecklad kommunal energiplanering (prop 1984/85:5, BoU 6, rskr 82) har instmment tillskapats för kommunernas energiplanering. Genom en ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering föreskrivs att det i varje kommun skall finnas en akluell plan för tUlförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Lagen är vidare ett vikfigt medel för att uppnå en bättre energihushållning. Avsikten är att den kommunala energiplaneringen skall integreras i den kommunala planeringen i dess helhet. Det gäller bl. a. den fysiska planeringen. Energiplaneringen i kommunen bör enligt proposifionen utformas och bedrivas utifrån de lokala förhållandena samtidigt som de nafionella målen och riktlinjerna för energipolifiken utgör utgångspunkten för planeringen.

Statens energiverk har ansvaret för att följa arbetet med den kommunala energiplaneringen. Enligt förordningen (1977:440) om kommunal energiplanering ges statens energiverk vidare möjlighet att efter beslul av regeringen i varje enskill fall inhämta information om hur kommunerna fullgör sina uppgifter enligt lagen.

210

1.2.2 Vattenlagen                       ''"'''                               Prop. 1985/86: 100

Den I januari 1984 irädde den nya VL i kraft. Lagen innebär atl den tidigare gällande VL har förenklats och moderniserats, främsl genom all gemensamma bestämmelser så långt det är möjligt har införts för de olika slags vattenföretag på vilka lagen är tillämplig. Den tidigare gällande vattenlagens tillållighetsregler har ersatts med mer allmänl hållna regler, som skall möjliggöra en samlad bedömning av etl valtenförelags lämplighet från bl.a. allmänna planeringssynpunkter och samhällsekonomiska synpunkter.

Enligt VL har vattendomstolen som första instans att pröva ett vatten-kraflsförelags tillåtlighet. Allmänl gäller enligt 3 kap 1 och 2 §§ VL all elt vattenföretag inle får komma till stånd om del med hänsyn lill valet av plats eller på någol annal sätt möter hinder från allmänna planeringssyn-punkler eller fastställd plan. I fråga om större och mer ingripande vallenförelag har tillållighelsprövningen lagts på regeringen. Handläggningen av sådana mål sker dock vid vattendomstolen.

I 11 kap finns särskilda bestämmelser om större vattenföretag m. m. I kapitlet föreskrivs alt regeringen skall pröva tillåtligheten av vissa slag av vattenföretag som räknas upp i I §. Det rör sig om störte vattenkraftverk, vatlenregleringar samt vattenöverledningar eller andra vattenbortledning-ar. Regeringen skall också pröva mindre vattenkraftverk och andra vattenregleringar eller vallenöverledningar för vallenkrafländamål, om de avser sådana älvar och älvsträckor som omfatlas av riktlinjer i den fysiska riksplaneringen.

Enligt 11 kap 3 § kan regeringen förbehålla sig prövningen av vatten-företag som är av belydande omfatlning eller ingripande beskaffenhet och som inte omfatlas av den obligatoriska regeringsprövningen.

Samma prövningsgrunder skaU numera gälla för regeringens och vattendomstolarnas tillståndsprövning. Detta innebär all prövningen i vattendomstolen har vidgats i jämförelse med 1918 års VL. 1 3 kap vattenlagen föreskrivs vilka allmänna förutsättningar som gäller för genomförandet av ell vissl vallenförelag.

I förarbetena lill den nya vallenlagen (prop 1981/82:130 med förslag lill ny vallenlag, m m) redovisas skälen lill utvidgningen av vattendomstolarnas lillåtlighetsprövning. Där framhålls bl. a. alt planmässiga bedömningar liksom lämplighelsavvägningar av l.ex. ekonomisk, teknisk och social nalur även bör kunna göras av vattendomstolarna. Den omständigheten att tillåtlighetsfrågorna i allmänhet skall prövas av vattendomstol enligt den nya lagen bör alltså inle spela någon avgörande roll när del gäller den närmare utformningen av lillåtlighetsreglerna.

När del gäller inriklningen och omfattningen av de bedömningar som prövningsmyndighelerna skall göra uttalade dåvarande chefen för justitiedepartementet bl.a. följande.

"Frågan om tillkomsten av ett valtenföretag kräver somjag lidigare har
framhållit en allsidig bedömning. Lämpligheten av etl lillämnat valtenföre
tag måste bedömas med ulgångspunkl i behovel all långsiktigt hushålla
med landets samlade mark- och vattentillgångar. Detla gäller särskilt vat- 211

lenföretag av slörre omfaitning eller annars ingripande beskaffenhet. Vissa Prop. 1985/86: 100 riktlinjer för en sådan hushållning har slällls upp av statsmakterna inom Bil. 14 ramen för den fysiska riksplaneringen. Sålunda innebär riktlinjerna för vattendrag i norra Svealand och Norrland samt rikthnjerna för de s.k. obmtna Qällområdena atl vissa älvar och älvsträckor undantas från fortsalt vattenkraftutbyggnad. Beslutade riktlinjer för hushållning med mark och vatten ger även i andra områden utgångspunkter för bedömningen av vattenföretags tillåtlighet. I bedömningen, särskill av de slörre valtenföre-tagen, behöver hänsyn tas även lill andra långsiktiga samhällsintressen, såsom energipoliliska, näringspolitiska, arbetsmarknadspolitiska, regionalpolitiska, trafikpolitiska och försvarspolitiska intressen. I de norra delarna av vårt land ger dessulom rennäringen särskilda utgångspunkter för prövningen av etl valtenföretag."

Belräffande det valda utlryckssätlet, nämligen att företag skall prövas utifrån "allmänna planeringssynpunkter", uttalades i propositionen följande.

"Uttrycket 'allmänna planeringssynpunkler' kan väl sägas sakna en i och för sig önskvärd pregnans. Del har emellertid som nyss nämnts godtagits för gällande VL: s del och någon risk för misstolkning eller missförstånd är enligt min mening inte att befara. Enligt gällande VL är del endast regeringen som har att, vid sidan av de vanliga tillåtlighetsreglerna, beakta planeringsintressena. De allmänna planeringssynpunklerna kommer naturligtvis också att få sin största belydelse i fråga om de större och mera ingripande förelagen, som även enligt den nya lagen skall tillåtlighetsprö-vas av regeringen. Jag anser emellertid att några avgörande skäl inte talar mot att denna tillåtlighetsgrund också tillämpas av övriga vallenrätlsliga prövningsmyndigheler, dvs enligt vad jag tidigare förordat vattendomstolar och förrättningsmän. Dessa bör sålunda kunna göra sådana bedömningar på gmndval av de yttranden som normall skaU inhämtas från berörda slalliga sektorsmyndigheier samt från kammarkollegiet, länsstyrelsen och berörda kommuner. Detta gäller såväl sådana fall då vattendomstolen eller förrätlningsmannen skall yttra sig till regeringen i fråga om tillåtligheten av större vattenförelag som de fall då de själva har alt pröva tillåtligheten av mindre och medelstora företag."

Mot denna bakgrund förordade departementschefen att man i den nya lagen skulle använda uttrycket allmänna planeringssynpunkter när man anger de mera långsiktiga bedömningar som skall göras när tillåtligheten av ett vattenföretag skall prövas. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen (JoU 1982/83:30) diskuterades utformningen av prövningssystemei mot bakgmnd av att regeringen föreslog att vattendomstolarna även fortsättningsvis skulle vara prövningsmyndighet enligt VL. I vatlenlagsulred-ningen föreslogs att prövningen skulle överföras på koncessionsnämnden för miljöskydd och länsstyrelserna (SOU 1977:27 Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag). I utskottsbetänkandet (s 40) anfördes bl.a. följande.

"Utskottet kan instämma i föredragandens bedömning att del finns
många skäl för att bibehålla det nuvarande prövningssystemei. Det finns
emellertid också starka skäl som talar för en övergång till etl administrativt     212

prövningssystem i enlighet med utredningens »förslag. Genom ett sådant Prop. 1985/86:100 prövningssystem skulle t. ex. de ölägenheter som är förenade med atl vissa Bil 14 valtenföretag omfattas av miljö- och naturvårdslagstiftningen resp planlag-stiflningen bli mindre framträdande. Utskottet delar härvidlag den i civilul-skollels yllrande framförda uppfattningen all regeringsförslaget från samhällsplaneringens allmänna utgångspunkter kan framkalla vissa betänkligheter belräffande den avsedda samlade bedömningen av vattenförelagens lämplighet och deras inpassande i samhällsplaneringen i stort. Ulskottel skulle därför föredra ett administrativt prövningssyslem för vattenföretagen. Utskottet anser sig dock inte ha underlag för atl nu föreslå etl så långtgående och tidsödande ingrepp i lagförslaget som en ändring av prövningssystemet skulle innebära. Frågan om ett administrativt prövningssystem bör därför göras lill föremål för ytterligare överväganden av regeringen. Med hänsyn fill att regeringens förslag inle innebär några förändringar av det nuvarande prövningssystemei och då förslaget innehåller åtskilliga angelägna reformer bör lagstiftningen genomföras utan hinder av atl prövningssystemei övervägs ytterligare."

Detla blev också riksdagens beslul (rskr 1982/83:274).

1.2.3 Riktlinjer för hushållning med mark och vatten

År 1977 lade riksdagen fasl riktlinjer för valtenkraftsutbyggnad i norra Svealand och Norrland (prop 1977/78:57, CU 9, rskr 100). Riktlinjerna omfattar ett stort antal älvar och älvsträckor. Av den ekonomiskt byggnadsvärda vattenkraften är ungefär 25 TWh/år undantagna från utbyggnad genom rikfiinjerna. Om ett vattenkraftsprojekt berör någon av de älvar eller älvsträckor som omfatlas av riktlinjerna, skaU regeringen pröva förelagets lillåfiighet enligt VL.

I regeringens proposifion 1985/86:3 med förslag tiU lag om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) föreslås atl huvuddelen av den fysiska riksplaneringens riktlinjer för hushållning med mark och vatten skall lagregleras. Förslaget innebär att riktlinjerna för valtenkraftsutbyggnad förs in i naturresurslagen. Bostadsminislern anförde följande i propositionen (s 108).

"Trots den osäkerhet som även fortsättningsvis kommer att råda beträffande vattenkraftens roll i energiproduktionssystemet på längre sikt i samband med avvecklingen av kämkraften, anserjag att en uppräkning av de älvar och älvsträckor som bör undantas från vatlenkraflsutbyggnad bör ske i NRL. Detla föregriper självfallet inle kommande riksdagsbeslut om vattenkraftens roll i den svenska energiförsörjningen. Riksdagen är nämligen när som helst, t. ex. när man nästa gång tar stäUning till energipolitiken, oförhindrad att ompröva fidigare beslut. Jag kan inte heller se att det skulle innebära någon praktisk skillnad att göra en ändring i NRL jämfört med att ändra riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen och i vattenlagen så som skett i fråga om Bure älv och Edänge i Mellanljusnan."

De älvar och älvsträckor som enligt de föreslagna bestämmelserna i NRL är undantagna från vatlenkraflsutbyggnad och som ingår i kap 3 Särskilda hushållningsbeslämmelser för vissa områden i landel är identiska

med de älvar och älvsträckor som omfattas av gällande riktlinjer och är Prop. 1985/86: 100 angivna i VL (11 kap 4 § fiärde stycket). I propositionen sker vissa Bil. 14 preciseringar av hur riktlinjerna bör tolkas avseende bl. a. små vattenkraftverk. I lagrådsremissen med förslag till följdlagstiftning lill den nya plan-och bygglagen och lagen om hushållning med naturresurser som beslutades den 13 juni 1985 föreslås att bestämmelsen i VL om obligatorisk regeringsprövning av projeki i vattendrag som omfattas av riktlinjer i den fysiska riksplaneringen skall las bort. Regeringens prövningsrätt skulle således kvarstå när del gäller vissa större valtenkraflsutbyggnadsföretag och annars efter beslul i varje enskilt fall (förbehållsbeslut). Motivet till borttagandet av regeringsprövningen i dessa fall är all det i 3 kap I § VL föreslås en bestämmelse med innebörden att vattendomstolen vid prövning enligt VL även skall tillämpa NRL.

1 kap 2 Grundläggande hushållningsbestämmelser i NRL återfinns allmänna bestämmelser för planeringen av olika verksamheter. Bestämmelserna i 2 kap 8 § har betydelse när det gäller valtenkraftsutbyggnad:

8 §. Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produkfion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsöijning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tUlkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.

Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Paragrafen är i huvudsak identisk med den som föreslogs i promemorian med förslag lill NRL (Ds Bo 1984:3). I remissyttrandena över promemorians förslag framfördes viss kritik från företrädare för kraftindustrin. Bl.a. statens vatténfallsverk ansåg atl del bör klart uttalas i motiven alt vallenkraftanläggningar hör till de energiproduklionsanläggningar som omfattas av lagbestämmelsen. Svenska kraftverksföreningen pekade på all förslaget inle ger någon ledning vid avgränsningen mellan lokala och nationella intressen. Föreningen ansåg bl. a. atl det uttryckligen bör fastslås att utbyggnad av elt enskilt vattenkraftprojekt - även om del är litet - skall anses ha nationellt intresse, om projektet ingår i den gmpp av utbyggnader som enligt beslut av statsmakterna erfordras för att det energipolitiska målet skall uppnås.

Bostadsministern gjorde i propositionen (s 76) följande uttalande med anledning av promemorians förslag och remissinstansernas synpunkter:

"Med anledning av de redovisade remissynpunkterna vill jag framhålla att vattenkraftsanläggningar naturiigtvis är sådana anläggningar för energiproduktion som omfatlas av den av mig föreslagna bestämmelsen. Jag anser del också vara självklart all fallsträckor, som enligt riksdagens beslut bör få byggas ut för att landets energitillförsel skall tillgodoses i enlighet med besluten om energipolitiken, skall omfattas av det särskilda skydd som enligt mUt förslag omfattar områden av riksintresse."

214

I vissa fall kan konflikter uppstå mellan sinsemellan motstående riksin- Prop. 1985/86:100 tressen i samband med att utbyggnad av vattenkraft aktualiseras. Det kan B'l- 14 bl.a. gälla konflikter gentemot naturvårdens och friluftslivets intressen etc. Vidare kan det inträffa att konflikter uppstår med de bestämmelser som återfinns i kap 3 i NRL som anger särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet. 1 2 kap 10 § anges på vilket sätt dessa konflikter bör hanleras.

10 §. Om etl område enligt 5-8 §§ är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushåUning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller en del av detta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde.

Beslul med slöd av första stycket får inte strida mot hushållningsbestämmelserna i 3 kap.

Enligt specialmotiveringen (s 169) kan det i sådana faU röra sig om intressen med olika lidsperspektiv. I ett sådant fall skall den användning ges företräde som på lämpligaste sätt främjar en hushållning med naturresurserna i ett långsiktigt perspektiv. En sådan bedömning innefattar enligt 1 kap 1 § ekologiska, sociala och samhällsekonomiska hänsynstaganden.

Bedömningar som görs i samband med den kommunala planeringen av vad som i elt vissl faU är en från allmän synpunkt lämplig användning av marken och vattnet är enligt specialmotiveringen naturligtvis av stort intresse också när det gäller att göra avvägningar meUan olika intressen, som ytterst skaU hävdas av staten. Det är kvaliteten i det beslutsunderlag som prövningsmyndighelen sammantaget förfogar över och styrkan i argu mentationen om vad som på lång sikl kan anses vara lämpligast från allmän synpunkt, som bör avgöra vUket av de nationella intressena som i etl visst fall skall prioriteras.

I förekommande fall torde denna typ av bedömningar komma atl aktualiseras i samband med kommunemas fysiska planering samt i samband med prövning enligt VL och naturvårdslagen. Enligt NRL ankommer det på länsstyrelserna och berörda sektorsmyndigheter (i detta fall statens energiverk) atl beakta alt för landet väsenfiiga markanvändningsintressen från energisynpunkt kan beaktas vid planering och prövning.

I regeringens förslag tUl ny plan- och bygglag (PBL) (prop 1985/86:1) föreslås att kommunema i en s.k. översiktsplan skall ange gmnddragen i mark- och vattenanvändningen i hela kommunen. Planen bör samordnas med andra planer och program som anger kommunens avsedda utveckling. I översiktsplanen skall kommunen vidare ange hur man avser att tillgodose riksintressen enligt NRL. När det gäUer samordningen mellan fysisk planering och energiplanering anförs följande (s 117).

"Självfallet bör PBL innehålla sådana bestämmelser att bebyggelse- och
energiplaneringen kan samordnas. Att kommunerna i sin planläggning
skall reservera mark för energianläggningar av olika slag följer av de
allmänna utgångspunkterna för planläggning och bygglovprövning, somjag
lidigare redogjort för. Det gäller exempelvis mark för olika typer av ener-   215
giomvandlingsanläggningar, tänkbara lägen för vindkraftverk och vatten
kraftverk liksom mark för ledningar etc.                                               "

Översiklplanerna skall enligt förslaget till PBL antas av kommunfull-     Prop. 1985/86: 100 mäktige men däremoi krävs inle någon slallig fastställelseprövning. Sam-     Bil. 14 råden mellan kommunen och länsstyrelsen inför kommunens antagande har därför blivit det viktigaste tillfället alt beakta statliga intressen. 1 proposhionen (s 138-139) anför bostadsminislern bl. a. följande.

"Utöver vad jag anförde i lagrådsremissen vill jag efter samråd med statsrådet Dahl anföra följande när det gäller energifrågornas behandling i översiktsplanen. Riksdagen kommer inom kort att ta ställning till riktlinjer för energipolitiken och en strategi för avvecklingen av kärnkraften (prop 1984/85:120). Rikfiinjerna bygger bl. a. på fömtsättningen alt kommunerna genom den fysiska planeringen medverkar till atl energipolitikens mål skall kunna genomföras. Det bör ske i nära samverkan med den kommunala energiplaneringen.

TUI skillnad mol vad som gäller för naturvård, miljöskydd, försvar m.m. har länsstyrelsen och till länsstyrelserna knutna länsexperter inget direkt ansvar för energiförsörjningsfrågor. Delta skapar en speciell situation vid samråden när översiktsplanen skaU upprättas eller ändras som bör uppmärksammas särskill. Som exempel på energiförsörjningsfrågor av nationell karaktär som kan komma atl påverkas av översiktsplanen märks överväganden angående vattenkraftverk samt lägen för större kraftverk, i första hand kraftvärmeverk. Dämtöver kan nämnas att mer omfattande lorvförekomsler och ledningskorridorer för kraftledningar och rörledningar kan vara av riksintresse från energiförsörjningssynpunkl.

Detta gör atl det ställs .speciella krav på länsstyrelserna vid bedömningar av energiförsörjningsfrågor i samband med samråden med kommunerna. Jag fömtsätter att del i många fall torde erfordras samråd med statens energiverk för att det skall vara möjligt att från energiförsörjningssynpunkl bedöma konsekvenserna av översiktsplanerna. Vid mina fortsaita överväganden avseende informationsförsörjningen för tiUämpningen av PBL och NRL avser jag därför atl sårskilt uppmärksamma dessa frågor."

2 Överväganden och förslag 2.1 Utgångspunkter

I det föregående har fömtsättningarna i olika avseenden för att fullfölja gällande rikfiinjer för ulbyggnaden av vattenkraften redovisats. Den plan riksdagen fattat beslul om innehåller som lidigare konstaterats inga styrmedel för genomförandet. Det fömtsätts atl kraftföretagen planerar, låter tillståndspröva och sedan genomför olika projeki. I energiproposifionen framhöll statsrådet Dahl alt hon på olika sätt avser att följa genomförandet av planen.

Det förtjänar inledningsvis att konstateras aU planen i jämförelse med andra alternativa utbyggnadsmöjligheter torde innebära en god avvägning mellan å ena sidan önskemålet om projeki med minsta möjliga miljöpåverkan och konflikter med andra motstående intressen och å den andra sidan sådana projekt som har realistiska fömtsättningar att genomföras med hänsyn tiU sin ekonomi. Det borde med andra ord finnas ett betydande

värde för såväl kraftföretagen som de myndigheter och organisationer som

216 företräder olika skyddsintressen atl elt förverkligande av riksdagens mål

för vattenkraftens utbyggnad kan ske med-sådana projekt som ingår i    Prop. 1985/86:100
planen.                                                                        Bil. 14

Det kan konstaleras atl NRL/PBL skapar fömlsältningar att på ett systematiskt sätt tidigt väga in valténkraflsfrågorna i kommunernas fysiska planering. Ell omfattande arbeie pågår redan nu i bostadsdepartemenlel och statens planverk för att förbereda lagens ikraftträdande. Statens vatténfallsverk och Svenska kraftverksföreningen har slartal ell arbeie som syftar lill att ge underlag för kommunernas fysiska planering när del gäller älvar och älvsträckor, ulöver de s. k. huvudälvarna, som man bedömer kan bli aktuella för ulbyggnad. Del får fömtsättas att projeki som ingår i planen för vatlenkraflsutbyggnad kan inarbetas i kommunernas fysiska planering i enlighel med vad som anfördes i propositionen.

Vid överiäggningar med företrädare för kraftföretagen, berörda departement, myndigheter, organisafioner elc rörande genomförandet av planen för vatlenkraflsutbyggnad som skedde i juni under ledning av statsrådet Dahl kom sammanfattningsvis följande synpunkter fram gällande prövningssyslem elc.

Kraflförelagen framförde alt prövningen enligt VL blir myckel tungrodd i de fall prövning sker i såväl vattendomstol som regering. Genom alt del nu finns en plan för fortsatt vatlenkraflsutbyggnad framhöll kraflförelagen all den särskilda regeringsprövningen borde kunna slopas för de projeki som ingår i planen. Visserligen har fömtsättningarna för all genomföra olika vattenkraflsprojekl blivit generellt säll bättre genom planen, men fortfarande kvarstår slor osäkerhet. Vidare framhölls att vissa myndigheters krav på särskilda utredningar, ofta framförda i etl sent skede av prövningsprocessen, negativt påverkat tidsplanen för genomförandel av olika projeki. Del förefaller mot denna bakgrund osäkert om del överhuvudtaget går atl fram fill mitten av 1990-lalet genomföra en ulbyggnad i enlighel med planen och därmed uppnå målen för valtenkraftsutbyggnad.

Företrädarna för bevarandeinlressena pekade på angelägenheten av tidiga samråd inför prövningen enligt VL. Därigenom kan de problem kraflförelagen pekade på avseende osäkerheten all bedöma fömtsättningarna för genomförandel av olika projeki minskas. Del gäller i försia hand fiskels och kulturminnesvårdens intressen. Etl ytterligare skäl för tidiga samråd är att det då ges tid atl vid behov genomföra kompletterande studier och sammanställa underlagsmaterial. I sammanhanget pekades vidare på att frågor om vatlenkraflsutbyggnad borde beaktas i kommunemas fysiska planering för atl därigenom klarlägga fömlsättningarna för genomförande av olika projekt.

Även arbetsmarknadsmyndigheterna underströk att del är angeläget all noggrant och i tid planera genomförandel av olika vattenkraflsprojekl. Endasl därigenom skapas fömtsättningar att genomföra en utbyggnad i enlighet med de av riksdagen angivna riktlinjema.

Det kan således konstateras all det vid överläggningarna förelåg en
betydande enighet från olika utgångspunkter om behovel av atl tidigt
aktualisera och förbereda genomförandel av olika vattenkraflsprojekl. Det
gäller bl. a. all efter samråd med berörda myndigheter belysa allmänna
planeringssynpunkler och behovet av särskilda utredningar. Därigenom      217

kan förutsättningarna för genomförandet lidigare bedömas vilkel är vä-     Prop. 1985/86: 100

senfiigt för efterföljande tUlståndsprövning. Vidare skapas fömtsättningar     Bil. 14

atl kunna inpassa olika vallenkraftsprojekl i ett regionalt perspektiv, vilkel

kan förbällra möjlighelerna lill en jämn och stadigvarande sysselsättning i

regionen.

Arbetsgruppen har övervägt olika åtgärder för atl få till stånd en mer effektiv prövningsprocess inom ramen för gällande vatlenlagsliftning. Övervägandena och förslagen är i försia hand inriktade på följande områden.

1.    Samlat myndighetsansvar för genomförande av planen för vattenkraftsutbyggnad — statens energiverk ges i uppdrag alt i samråd med berörda myndigheter etc följa genomförandet av planen för fortsatt valtenkraftsutbyggnad.

2.    Utvecklat samråd inför prövningen enligt VL — underlätta samråd tidigt under prövningsprocessen för att lösa konflikter mellan olika intressen.

3.    Förenklad vattenlagsprövning - åtgärder för att rationalisera VL-prövningen i vattendomstolen och i regeringen.

4.    Organisatoriska frågor — åtgärder för att underlätta och snabba upp prövningen i vattendomstolarna och av regeringen.

2.2 Samlat myndighetsansvar för genomförande av planen för vattenkraftsutbyggnad

Genom atl statsmakterna lagt fast en plan för fortsatt vattenkraftsutbyggnad har del energipoliliska intresset av fortsatt vatlenkraflsutbyggnad blivit konkretiserat. Det är angeläget att den centrala myndigheten på energiområdet - statens energiverk - får ett uttalat ansvar att fortlöpande följa genomförandel av planen för vattenkraftsutbyggnad. I det uppdrag till statens energiverk som aviserades i energipropositionen kommer statens energiverk atl få ett särskilt ansvar för att följa den fortsatta vattenkraftsulbyggnaden och redovisa till regeringen hur planen genomförs. Det får fömtsättas att verket tar erforderliga kontakter med kraftföretagen, kommunerna, vallendomslolama, andra ansvariga myndigheter etc för att följa planens genomförande.

Mot bakgmnd av statens energiverks ansvar för energUrågor får det fömtsättas att verket ansvarar för att underlag rörande vattenkreiftsfrågor som kan utnyttjas i kommunens fysiska planering kan tillställas berörda myndigheter och kommuner. Denna fråga belystes närmare i avsnitt 1.2.3. Det vore självfaUet av värde om kommunema fömtom att ta hänsyn tUl älvar och älvsträckor som ingår i planen i den fysiska planeringen även kunde bibehålla handUngsfriheten för utbyggnad av vattenkraften utöver de projekt som ingår i planen men inle ligger i undantagna älvar och älvsträckor. Arbetsgmppen utgår vidare från att statens energiverk mot bakgmnd av planen belyser de energipolitiska aspekterna i remissyttranden till prövningsmyndigheterna över projekt som aktualiseras.

Arbetsgmppen konkretiserar i följande avsnitt vilka uppgifter statens
energiverk i övrigt bör ha i samband med genomförande av planen för       218

vattenkraftsutbyggnad.

2.3 Utvecklat samråd inför prövningéii enligt VL Prop. 1985/86:100

Bil. 14

Vid överläggningarna som skedde i juni i industridepartementet framkom ell slarkl behov av tidiga samråd för atl bedöma olika projekt inför prövningen enligt VL. Arbetsgruppen anser därför atl det är angeläget att finna former för att på ett tidigt stadium bedöma olika projekt från utbyggnads-synpunkt. Det är en fördel om sådana bedömningar kan samordnas med den prövning som sker enligt VL.

Tidiga samråd bör främst syfta till all klariägga de planmässiga förulsällningarna för alt genomföra projekt som ingår i planen för vattenkraftsutbyggnad men kan självfallet även omfatta andra projekt som bedöms lämpliga och möjliga alt genomföra. Exempel på sådana planmässiga fömtsättningar är fysisk planering, energipoUtik, sysselsättningsfrågor etc (jfr avsnitt 1.2.2). Eftersom denna typ av frågor numera skall beaklas vid vattendomstolarnas tillåtlighetsprövning skulle fidiga bedömningar av denna typ underlätta domstolarnas prövning enligt VL. En sådan ålgärd skuhe vidare ligga i linje med riksdagens uttalande om behovel av atl inpassa VL-prövningen i samhällsplaneringen.

Vidare skulle samråden kunna medverka lill att klarlägga vilka kompletterande studier, undersökningar etc som erfordras för alt bedöma och pröva genomförandet av ett visst projekt. Del kan gälla kompletterande fiskeundersökningar, natumndersökningar osv. Genomförandel av denna typ av studier kan därigenom inUieras tidigt i syfte all tillföra VL-prövningen erforderligt underlagsmaterial. Del ställs således vissa krav på del underlag som finns vid samrådet och på de myndigheter elc som medverkar. Härvid är de ställningstaganden som sker i kommunernas planering av särskild betydelse. I föregående avsnitt har bl.a. den kommunala energiplaneringen och PBL/NRL beskrivits närmare.

Del är en fördel om man mer samlal kan bedöma fömtsättningarna för genomförandet av vatlenkraftföretag i en viss region, etl visst vallendrag etc. Samråd inför VL-prövningen skulle vidare kunna leda lill all en lurordning tillskapades så att de projeki som, med i andra avseenden lika förutsättningar, är mindre kontroversiella genomförs först. Tidiga samråd skuUe därigenom skapa fid för alt diskutera och analysera komplicerade utbyggnadsärenden. Därigenom skulle man kunna undvika all i onödan överväga genomförandel av myckel kontroversiella projeki. I första hand bör samråd ske med berörda statliga myndigheter, länsstyrelsen och kommunen. Det vore även en fördel om arbetsmarknadsmyndigheterna kunde delta vid samråden.

Det vore en fördel om denna typ av samråd kunde ske inom ramen för gällande regelsystem, dvs VL. Om kontakter vid samråden sker med vattendomstolen skulle dess verksamhetsplanering underlättas. Om det fömtses etl mycket stort antal VL-ansökningar till en viss domstol skulle också omflyttningar kunna övervägas meUan olika vattendomstolar (jfr avsnitt 2.5).

Arbetsgruppen har funnit att det finns två olika möjligheter atl inom
ramen för VL genomföra denna lyp av mer utvecklade samråd. Del ena
alternativet är ett utvecklat förberedelseförfarande enligt 11 kap och del 219

andra alternativet är sakkunnigförordnande enligt 22 kap 5 § VL. I det     Prop. 1985/86: 100
följande redovisas dessa frågor var för sig.                         Bil. 14

I 11 kap. VL finns föreskrivet att vattenmål som avser mer omfattande vattenkraflsprojekl skall föregås av ett s.k. förberedelseförfarande. Det gäller bl.a. projekt över 20 MW och sådana projekt där en kommande regeringsprövning skaU ske. Fömtom berörda länsstyrelser och kommuner omfattas centrala myndigheter som statens naturvårdsverk, fiskeristyrelsen och statens planverk av förberedelseförfarandel. Förberedelseförfa-randet syftar i försia hand lill alt för mer omfattande ulbyggnadsprojekl klarlägga olika planfrågor och förelagets verkningar i övrigt på motstående intressen inför prövningen. Det kan gälla hur projektet kan komma alt påverka gäUande översikts- och detaljplaner, konflikter gentemot motstående intressen, elc. I samband med förberedelseförfarandel skaU berörda statliga myndigheter kunna ställa krav på särskilda ulredningsinsalser inför prövningen. En särskild sammankomst med ortsbefolkningen skall enligt VL ordnas om länsslyrelsen i berört län påkallar del.

Vid överläggningama i juni diskuterades om vattendomstolarna skuUe kunna spela en mer aktiv roll i förberedelseförfarandet. Delta bedömdes dock inte lämpligt. Om arbetet skulle ledas av vattenrättsdomaren eller annan ledamot av berörd vattendomstol, kan det svårligen undvikas alt dennes opartiskhet vid den slutliga tillståndsprövningen skulle riskera atl bli ifrågasatt. Detta gäller särskill om i förberedelseförfarandet ingår upprättande av en sådan regional turordning som omnämnts i det föregående och bedömningar av vilket underlagsmaterial som erfordras för prövningen enligt VL.

Arbetsgruppen har vid sina fortsatta överväganden närmare bedömt möjlighelerna all i stället låta statens energiverk spela en mer aktiv roll inom ramen för förberedelseförfarandet. Därigenom skulle verket på etl tidigt stadium kunna initiera den typ av övergripande bedömningar-samråd som föreslås i det föregående.

En möjlighet vore alt statens energiverk fanns med bland de myndigheter som i 11 kap 8 § skaU underrättas om ett visst projeki. Del skuUe lämpUgen kunna ske genom ett tillägg i första meningen i lagmmmet. Genom tUlägget skulle energiverket alltid underrättas i det fall slörre vattenkraftsprojekt berörs. Det gäller både projekt som omfatlas av planen för vattenkraftsutbyggnad och sådana som inte gör det.

Vidare skulle 11 kap 10 § kompletteras så att även statens energiverk skulle kunna initiera tidiga bedömningar av de allmänna fömtsättningarna för genomförandet av ett visst projekt. Detta skulle i enlighet med paragrafen kunna bekostas av kraftföretaget.

122 kap VL återfinns stadganden som innebär att det kan skapas fömtsättningar att på ett tidigt stadium få fill stånd överväganden om fömtsättningarna att genomföra olika projekt. 22 kap 5 § VL innehåller sålunda ett stadgande om sakkunnigundersökningar. Paragrafen har följande lydelse:

5 §. På begäran av någon som vill utföra ett vattenföretag men som ännu
inte har ansökt om liUstånd får vattendomstolen förordna en sakkunnig att
på förelagarens bekostnad göra nödvändiga undersökningar. Om under-    220

sökningarna avser företagets inverkan på det allmänna fiskeintresset, skall     Prop. 1985/86: 100
som sakkunnig förordnas den som fiskeristyrelsen föreslår.     Bj]   ]4

Paragrafen gör det möjligt att på ett förberedande stadium utverka förordnande av vattendomstolen av sakkunniga. Ett ärende enligt denna paragraf kan handläggas av vattendomstolens ordförande ensam.

22 kap 5 § lorde hitlUls, liksom sin föregångare (14 kap 5 § 2 mom i 1918 års vattenlag), ha använts huvudsakligen för alt initiera fiskeundersökningar, men något hinder för en mer vidsträckt tillämpning av paragrafen fmns inte.

VL: s tUlåfiighetsregler, särskilt 3 kap 1 och 2 §§, innebär alt vattendomstolen vid sin tillståndsprövning skall tillämpa planbeslämmelser, riktlinjer för den fysiska riksplaneringen och kommunala markanvändningsplaner m m. För alt underlätta prövningen kan del övervägas atl på ett tidigt stadium, med tillämpning av 22 kap 5 § VL tillsälla en sakkunnig med uppgift all undersöka i vad mån allmänna planeringssynpunkter och fastställda planer enligt byggnadslagen kan utgöra hinder för etl aktuellt ulbyggnadsprojekl. Detta kan aUtså ske på elt tidigare stadium än då det är dags för de underrättelser som avses i 11 kap. 8 §. Den sakkunnige skulle även belysa sysselsättningsfrågor så atl riksdagens intentioner med vat-lenkraftsuibyggnadsplanen kan lillgodoses. För all så skall kunna ske bör begäran om sakkunnigförordnande enligt 22 kap 5 § kunna gälla samtliga projeki i ett vissl vattendrag eller i en viss region. I försia hand gäller del projeki som ingår i planen för valtenkraftsutbyggnad.

Den sakkunniges undersökning bör i försia hand utföras genom samråd med de kommuner och myndigheter som kan komma att beröras av etl genomförande av olika projeki. Förutom vid underhandskontakter med varje berörd kommun elc, bör den sakkunnige vid elt gemensaml, av honom lett sammanträde kunna gå igenom ulbyggnadsprojekten i syfte att sålla bort företag som från övergripande synpunkter visar sig vara svåra eller t. o. m. omöjliga alt genomföra och få fram en turordning för projeki som bedöms vara genomförbara.

Ett sakkunnigförordnande med nu angiven inriktning lorde ge den sakkunnige möjlighet att effekfivt förbereda vattendomstolens kommande prövning enligt 3 kap 1 och 2 §§ VL mot bakgmnd av planen för valtenkraftsutbyggnad. Till sakkunniga bör utses personer som bl.a. äger god insikt i planfrågor. Sakkunnigförordnandena lorde med fördel göras tidsbegränsade.

I likhet med vad som anfördes i del föregående bör den sakkunniges arbete syfta till all belysa s. k. allmänna planeringssynpunkter och behovel av särskilda undersökningar avseende exempelvis fisket. Genomförandet av denna typ av undersökningar torde för slörre projekt vara etl alternativ till förberedelseförfarande med stöd av 11 kap VL. Tillämpningen av 22 kap 5 § innebär dock att flera projeki skuUe kunna bedömas eftersom förberedelseförfarandet enligt 11 kap begränsas till att avse projekt av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet.

Formuleringen i 22 kap 5 § antyder att man avser en sakkunnig. Ingen
ting hindrar dock all fler än en sakkunnig studerar fömtsättningarna för     221

valtenkraftsutbyggnad i ell vissl vattendrag. Genom den inriktning arbelel Prop. 1985/86: 100 har på all klarlägga de planmässiga förulsätlningarna lorde inte den sårskil- Bil. 14 da föreskriften avseende fiskesakkunnig bli tillämplig på del nu aktuella förordnandet. Däremot kan självfallet fiskeristyrelsen ställa krav på atl vissa fiskeriundersökningar genomförs. Geografiskt bör undersökningarna avse en eller möjligen flera älvsyslem, beroende på i vilken utsträckning det exempelvis finns geografiska förutsättningar för en närmare samordning från sysselsättningssynpunkt.

Arbetsgruppen har ingående bedömt dessa båda alternativ och kommit till följande slutsatser.

Ett utvecklande av 11 kapitlets föreskrifter om förberedelseförfarande skulle innebära fördelar, eftersom man därigenom direkt i lagen skulle kunna ge statens energiverk en roll och även reglera hur denna typ av undersökningar skall finansieras. Nackdelen är dock all förberedelseförfarandet endast omfattar en mindre del av de projekt som finns med i planen för vatlenkraflsutbyggnad. Vidare strider del mot intentionerna med planen alt införa bestämmelser som från energipolifiska utgångspunkter tvingar fram slällningslaganden och underlagsmaterial från kraflförelagen. Avsikten är ju att kraflförelagen skall finna dessa samråd fördelaktiga och därför frivilligt bistå med underiagsmalerial etc. Arbetsgmppen förordar därför inte denna lösning. Arbetsgruppen anser dock att 11 kap 8 § VL bör ändras så alt statens energiverk omfattas av förberedelseförfarandel enligt VL. Förslag fill ändring av lagen återfinns i bilaga 1.

Arbetsgruppen finner det i stället lämpligt och ändamålsenligt att genom fillämpning av 22 kap 5 § VL initiera samråd i enlighel med vad som redovisats i det föregående. En nackdel vid fillämpningen av detta lagrum är atl statens energiverks roll inle ges någol konkret uttryck i lagen. Arbetsgruppen finner dock att det bör ligga i kraftförelagens eget intresse alt få lill stånd denna lyp av sakkunnigundersökningar. Vid sidan om atl lidigl kunna bedöma förutsättningarna för genomförandel av olika projeki bör del även kunna underlätta kraftföretagens ulbyggnadsplanering. Energiverkets roll i sammanhanget bör vara att mol bakgmnd av riktlinjerna för fortsalt vatlenkraflsutbyggnad ta upp överläggningar med kraflförelagen i syfte att få dessa att hos berörd vattendomstol initiera tillsättandet av en sakkunnig. Det vore enligt arbetsgmppen lämpligt att regeringen i uppdraget till statens energiverk angående planen för valtenkraftsutbyggnad föreskriver att sådant samråd med kraftföretagen bör ske.

Som ett komplement till den lyp av regionala samråd som föreslagits i det föregående kan det eventuellt visa sig vara angeläget att för slörre regioner eller för landet som helhet få till stånd samråd rörande flera projekt. Syftet kan därvid vara att samlat överblicka och bedöma fömtsättningarna för att genomföra olika projekt i planen. Denna typ av mer omfattande samråd ligger helt utanför VL och kan genomföras av statens energiverk på initiativ av exempelvis kraftföretagen.

222

2.4 Förenklad vattenlagsprövning    - <              Prop. 1985/86:100

Bil. 14 Vid de överläggningar som skedde i juni framförde kraftföretagen som

fidigare nämnts önskemål om att regeringsprövningen i vissa mål skulle slopas. Motivet för alt ta bort den särskilda regeringsprövningen var alt statsmakterna tagit ställning fill de projekt som ingår i planen och därigenom gjort en bedömning av förutsättningarna för dessas genomförande.

De som företrädde bevarandeinlressen delade inte kraftinduslrins önskemål om alt regeringens prövning i vissa mål kunde undvaras. Däremot framkom inga principiella invändningar mot atl begränsa remisshanteringen i regeringskansliet. Från en länsstyrelse framfördes praktiska problem som kunde bli följden av en begränsad remisshantering. Från en vallendomstols sida framfördes osäkerhet om vilka remissinstanser som bör höras vid tillämpningen av den nya vattenlagen, särskill i de fall regeringen har att fatta det slutliga beslutet.

Arbetsgmppen har övervägt förslaget atl hell slopa regeringens prövning enligt VL av de projeki som omfatlas av planen och funnit starka argument mol en sådan åtgärd. Motivet är i försia hand att regering och riksdag vid ställningstagandet till alt etl visst projekt bör föras lill planen inte gjort någon tillåtlighetsprövning enligt VL. Det saknas därför förutsättningar för etl genomförande av förslaget.

I sammanhanget förtjänar erinras om atl regeringen i en lagrådsremiss med förslag till viss följdlagstiftning med anledning av förslaget till NRL föreslår all den särskilda regeringsprövningen av kraflverksförelag i älvar och älvsträckor som enligt NRL föreslås undantagna från valtenkraftsutbyggnad slopas i samband med att lagen träder i kraft den 1 januari 1987. En bestämmelse all vattendomstolarna skulle tillämpa även NRL vid VL-prövningen föreslås införd i 3 kap I § VL. Ett genomförande av della förslag skulle innebära en betydande förenkling vid prövning av denna lyp av ärenden.

Del bör dock finnas förutsättningar all förenkla prövningen i de fall särskild regeringsprövning skall ske genom alt begränsa remisshanteringen i regeringskansliet.

Den nya VL innebär, som konstaterats i del föregående, all vallendom
stolen skall ta ställning till lämpligheten av elt projeki mol bakgrund av
dess allmänna planeringsförutsättningar, som FRP, energi- och regionalpo
litik, etc. Därvid skall självfallet planen för vatlenkraflsutbyggnad beaklas.
Den i förhållande till den gamla VL vidgade tillåtlighetsprövningen innebår
att vattendomstolarna skall göra en bred och allsidig lillåtlighetsprövning.
Även i de fall domstolen skall överiämna ett ärende till regeringens pröv
ning skall en sådan "bred bedömning" göras. Härigenom ges möjligheter
all minska beredningstiden i regeringskansliet. Tidsvinsten torde i vissa
fall kunna bli betydande under förutsättning att samråden utvecklas inför
VL-prövningen i enlighet med vad som anfördes i föregående avsnitt. Del
lorde finnas goda förutsättningar för berörda myndigheter atl redan vid
vattendomstolens prövning få belyst och övervägt behovet av särskilda
villkor. Arbetsgruppen förutsätter att vattendomstolarna i sitt yllrande till
regeringen tar ställning till och föreslår särskilda villkor som enligt domsto- 293

lens bedömning bör fogas lill regeringens beslul. Ingenting hindrar heller     Prop. 1985/86: 100 vattendomstolarna att belysa frågan om särskilda villkorsmedel. Arbels-     Bil. 14 gruppen förutsätter därför atl de remissinstanser som hittills sammanlaget har hörts av vattendomstol och regering samtliga hörs redan i samband med vallendomstolsbehandlingen.

Arbetsgruppen har övervägt att i VL reglera vilka remissinstanser som bör höras av vattendomstolarna för att hanteringen i regeringskansliet skall kunna förenklas. Arbetsgruppen har funnit atl en reglering i lag av denna fråga inle är lämplig. För del första strider del mol VL: s nuvarande utformning och systemalik atl i låg reglera vilka remissinstanser som skall höras i ell vissl ärende. Molsvarande regler för andra ärendelyper finns inle i VL. För del andra år del svårt att i lagen på etl uttömmande sätt ange vilka remissinstanser som skall höras av vattendomstolarna för all möjliggöra en allsidig prövning. Denna bedömning bör lämpligen ske från fall till fall når konkreta ärenden aktualiseras. Del är dock angelägel all en för landel gemensam praxis kan skapas för urval av remissinstanser vid prövningen i vattendomstolen. Önskemål om sådan praxis framfördes, som lidigare nämnts, av en vattendomstol vid de lidigare nämnda överläggningarna i juni. Förslag lill hur dessa praktiska problem bör kunna lösas redovisas i avsnitt 2.5.

Del ankommer på regeringen atl, mot bakgrund av vattendomstolens yttrande, bedöma behovet av remiss i regeringsärendet. 1 de faU remissinstanserna är överens eller domstolen lyckats jämka samman motstående intressen på ell tUlfredsstäUande sålt bör det vara möjligl för regeringen att fatta beslul direkl, ulan remisshantering. Förekommer skiljaktiga bedömningar i lillåtlighetsfrågan får behovet av särskild remittering till berörda remissinstanser bedömas från fall lill fall.

För att ändå garantera remissinstanserna möjligheten alt yttra sig direkt lill regeringen bör dock dessa regelmässigt få del av vattendomstolens yttrande i samband med att det översänds lill regeringen.

2.5 Organisatoriska frågor

Ett flertal departement är inblandade i beredningen av ärenden enligt VL. För att skapa förutsättningar för en snabb hantering i regeringskansliet av kontroversiella vattenmålsårenden bör arbetet med att genomföra planen för valtenkraftsutbyggnad följas av en interdepartemental arbetsgrupp beslående av företrädare för jordbruks-, arbetsmarknads-, bostads- och industridepartementen. Även andra berörda departement bör vid behov kunna engageras.

Vid överiäggningarna pekade vattendomstolarna på all arbetsbelastningen vid vattendomstolarna är mycket ojämn och svår att förutse. Samtidigt framhöll företrädare för domstolarna att viss överföring av resurser redan nu sker mellan vattendomstolarna.

Det kan konstateras atl planen för vattenkraftsutbyggnad i vissa fall kan
leda till en ökad tillströmning av ärenden i vatlendomslolarna. Del är
därför angeläget att bl.a. planera in domstolsbehandlingen i tiden samt
överväga tillfällig överföring av resurser mellan vattendomstolarna. Ar-     224

betsgmppen anser att planeringen av domstolsarbetet i väsentlig utsträck-    Prop. 1985/86: 100 ning bör kunna underlättas av de samråd och utredningar som föreslås ske     Bil. 14 med stöd av 22 kap 5 § VL.

1 föregående avsnUtel pekades på att vissa praktiska frågor rörande VL-prövningen bör övervägas ytterligare. Det kan även finnas anledning all mer samlat diskutera andra frågor som sammanhänger med VL-prövningen. Det gäller t. ex. praktiska frågor som sammanhänger med alt beslul enligt NRL delegeras lill VL-prövningen i vatlendomslolarna. De vatten-rällskonferenser som lidigare anordnades med jämna mellanmm kan vid sidan av fortsatta överläggningar om genomförande av planen för vatlenkraflsutbyggnad vara elt lämpligt sätt att diskutera gemensamma problem. Arbetsgruppen finner det lämpligl atl domstolsverket tar iniliafiv fill och genomför sådana överläggningar i samråd med bl.a. statens energiverk. Del kan också finnas behov av medverkan från andra verk och myndigheter vid dessa konferenser.

225

15    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Bilaga 1 till PM 1985-09-30    Prop. 1985/86: 100

Bil. 14

Förslag till Lag om ändring av vattenlagen (1983: 291)

Härigenom föreskrivs att II kap. 8 § vattenlagen (1983:291) skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse II kap. 8 § 1 god tid innan närmare undersökningar för företaget påbörjas skall förelagaren underrätta kammarkollegiet, statens naturvårdsverk, statens planverk och riksantikvarieämbetet och statens historiska museer samt de länsstyrelser och kommuner som berörs av företagel. Samiidigt skall sjöfartsverket och fiskeristyrelsen underrättas, om deras verksamhel berörs. Lanlbruksstyrelsen skall underrättas, om ren- eller jordbruksmark av större omfattning berörs. Företagaren skall därefter på begäran eller när anledning annars föreligger lämna dessa myndigheter och kommuner upplysningar om företaget.

Föreslagen lydelse

11 kap. 8 § 1 god lid innan närmare undersökningar för företagel påbörjas skall företagaren underrätta kammarkollegiet, statens naturvårdsverk, statens planverk, statens energiverk, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer saml de länsstyrelser och kommuner som berörs av företaget. Samtidigt skall sjöfartsverkel och fiskeristyrelsen underrättas, om deras verksamhet berörs. Lantbruksstyrelsen skall underrättas, om rennäringen eller jordbruksmark av större omfattning berörs. Företagaren skall därefter på begäran eller när anledning annars föreligger lämna dessa myndigheter och kommuner upplysningar om företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

226

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Bilaga 2 tiU PM 1985-09-30

Planen för utbyggnad av vattenkraften

Produk-

Anläggnli

ngs-

Syssel-

Ägare

Älv

Projekt

Effekt

tion GWh/år

kostnad

sättning,

Arsvprkpn

IVl 1

If

milj. kr.

kr./KWh. är

dl o v ti nt 11

Råneälven

Muorka Randaträsk-

9

25

70

2,8

300

Vattenfall

Mårdselet

56

220

475

2,2

650

Båkab, Vattenfall

Korpforsen

3

16

25

1,6

75

Vattenfall

Lassbyforsen

3

12

23

1,9

55

Båkab

Luleälven

Kaltisjokk Randi

-

6 -h 13

17

2,8

15

Vattenfall Vattenfall

Flarkån

12

43

100

2,3

150

Svanö AB

Piteälven

Sikfors

-1-

34

-1-140

235

1,7

300

Båkab

Skellefte-

Bergnäs

8

28

90

3.3

80

Vattenfall

älven

Slagnäs

8

30

100

3,3

100

Skell.Kraftm.fi.

Gallejaur

-1-100

—

170

-

160

Vattenfall

Vargfors

-1-

60

-

100

-

45

Vattenfall

Bureälven

Lappkvarns-

forsen

0,6

4

12

4,0

20

Skell. Kraftv.

Mjödvalten-

forsen

0,6

3

12

4,0

20

Skell. Kraftv.

Falmarksforsen

0,7

4

16

4,0

25

Skell. Kraftv.

Sirömsholm

1,6

9

36

4,0

50

Skell. Kraftv.

RIckleån

Bygdsiljum

-1-

1,1

-1-    5

15

3,0

20

Skell. Kraftv.

Umeälven

Abelvattsån

3

11

25

2,3

35

Vattenfall

Klippen

22

95

280

3,0

460

Vattenfall

Gardikfors G2

+

8

-h 20

140

-

90

Vattenfall

Gldeälven

Skinnmuddselet

49

60

1.2

55

Granlngeverken

Stennäs

6

27

55

2.1

Granlngeverken

Uppströms

Björnafallet

25

100

200

2,0

110

Granlngeverken

Gideå

16

74

120

1,7

60

Granlngeverken

Gideåbacka

+

5

-(-   15

45

3,0

30

Granlngeverken

Moävlen

Gottne

-1-

3

-(-    9

30

3,4

65

Vattenfall

Nätraän

HInnsjöån

3

14

30

2,1

30

Granlngeverken m.fl.

Brynge

-1-

2

-1- 12

33

1,3

75

Granlngeverken

Nyfors

1

6

12

2,0

40

Granlngeverken

Fors

-1-

2

-H    7

20

2,0

40

Granlngeverken

Hällafors

1

4

12

<3,0

40

Granlngeverken

Ångerman-

Vojmå

32

139

360

2,6

550

Vattenfall

älven

Sjougden

2

7

20

2,9

25

Korsselbränna AB

Korpå

6

11

32

2,9

40

Korsselbränna AB

Lillå

2

9

23

2,6

25

Korsselbränna AB

Flåsjöån

7

24

62

2,6

100

Svanö AB

Meåforsen

8

42

95

2,3

160

Granlngeverken

Indalsälven

Belne

5

11

24

1,6

25

Skand. Elverk

Storsjötunneln

30

100

3,3

180

Indalslävens Vattenregi. företag

Korsvattenån

13

35

120

3,4

240

Vattenfall

Yttre OIdsjön

5

15

39

2,6

80

Båkab

Rönnöforsen

4

14

36

2,6

65

Båkab

227

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Bilaga 2

Planen för utbyggnad av vattenkraften

Produk-

Anläggnings-

Syssel-

Ågare

Älv

Projekt

Effekt

MW

tlon GWh/är

kostnad

sättning,

IVI

milj. kr.

kr ./KWh, år

Hotagsströmmen

9

40

70      :

1,8

200

Indalsälvens Vattenregi. företag

Edsoxsforsen

18

73

125      '

1,7

125

Båkab

Högfors

12

50

90

1,8

200

Jämtlandskraft AB

Ammeråns över-

ledning

-

136

55

0,3

90

Båkab

Krängede-

Gammelänge

-H44

-M07

400

3,3"

Krångede AB

Hammarforsen

-(-

5

■i- 17

22

1,3

Båkab

'

(två ålgärder)

-t-

41

-t- 29

140

4,1

Båkab

Svarthåls-

900

forsen

-h

22

-h 13

90

4,7

Svarthålsforsen

Stadsforsen G4

+

61

-t- 45

255

5,1

Vattenfall

Sillre

+    2

55

1,9 J

Vattenfall

Ljungan

Ljunga

-

-t-    1

0,5

0,5

15

Sydkraft

Ljusnan

Edänge

22

119

150

1,3

300

Hälsingekraft

Lottefors

-h

3,5

+    4

10

2,5

20

Korsnäs Marma

Ljusne-

strömmar

-1- 10

15

1,5

10

Stora Kopparberg-Bergvik

Hamre

2

11

12

1,1

10

Stora Kopparberg-Bergvik

Hamresjön

~

46

57

1,2

130

Ljusnans regleringsföretag

Smedjemorasjön

15

15

1,0

40

Ljusnans regleringsföretag

Kvarnforsen

4-

4

-1- 13

21

1,6

50

Härieäns KAB

Härieåsjön

"

10

10

1,0

20

Ljusnans regleringsföretag

Runemo

5

26

52

2,0

130

Skand. Elverk

Losbron

2

10

<3,0

Korsnäs-Marma

Ångra

2

7

<3,0

Korsnäs-Marma

Gavleån

Abyfors

2

13

19

1,5

15

Gävle kommun

Prästforsen

2

13

18

1,4

15

Gävle kommun

Mackmyra

~

H-    8

<3,0

Stora Kopparberg-Bergvik

Dalälven

Bmnnsberg

14

65

100

1,5

350

Älvdalens jordägare

Noppikoski

4

16

40

2,5

110

Korsnäs-Marma

m.fl.

Stora Koppar-

Slackmora övre

2

9

21

2,3

berg, Orsa kom-

mun

Stackmora nedre

2

13

23

1,8

Stora Kopparberg, Orsa kommun

Borgärdet

-1-

1

-1-    4

25

2,0

20

Stora Kopparberg

Eldforsen

-1-

8

+ 20

56

1,6

170

Korsnäs-Marma

Skiffsforsen

-H 35

<3,0

Stora Kopparberg m.fl.

228

Prop. 1985/86:100 Bil. 14

Bilaga 2

Planen för utbyggnad av vattenkraften

Produk-

Anläggni

ngs-

Syssel-

Ägare

Älv

Projekt

Effekt

tion

kostnad

sättning,

MW

nWh/år

rare \i fr\r or»

Ki VV H/dl

milj. kr.

kr./KWh år

dl NVCI Kel

1

Mockfjärd

+

10

- 15

60

1,3

20

Västerdalsälvens kraft AB

Johannisholm

1

7

12

1,7

10

Stora Kopparberg m.fl.

Van

2

5

15

3,0

10

Enskilda jordägare

Forshuvud

-h

20

-1- 58

110

1,9

90

Slora Kopparberg

Bullerforsen

4-

20

4- 73

140

1,9

120

Stora Kopparberg

Näs

-

11

28

2,6

Vattenfall

Söderfors

-

+ 11

Vattenfall

Älvkarieby

-t-

30

+ 50

180

3,6

280

Vattenfall

Älvkarleby

(rensn.)

-

+ 15

<3,0

10

Vattenfall

Kolbäcksån

VIrsbo

1,5

-)-    5

10

2,0

20

Bulten-Kanthal

Seglingsberg

1,5

+    6

10

1,8

20

Bulten-Kanthal

Hallstahammar

Stora

-1- 25

2,0

Vattenfallm.fi.

Motala

Borensberg

+

3

4-    5

28

-

25

Vattenfall

ström

Skärblacka

-(-

10

-F 20

120

2,4

190

Vattenfall

Fiskeby

-1-

3

+   8

50

3,3

75

Vattenfall

Bergsbron-

Havel

-h

7

-h 28

125

1,0

125

Holmen

Botorps-

Svarteström

-1-

1

-h    3

10

1,7

20

Sydkraft

strömmen

Emån

Fllseryd

+

9

4- 39

100

2,0

150

Sydkraft

Alsterån

Hornsö

+

1

4-     5

20

2,0

30

Sydkraft

Ronnebyån

Krokfjorden

2

6

17

2,8

25

Olofströms KAB

Kallinge

-1-

1

4-      1

9

1,8

15

Sydkraft

Mörrumsän

Fridafors

-1-

5

4-   17

45

1.8

75

Södra Skogsägarna

Hemsjö

4- 20

100

2,3

150

Sydkraft

Rönneån

Forsmölla

-1-

1

4-     4

9

1,8

15

Sydkraft

Nissan

Hylte-Rydö

-\-

13

-h 50

200

2,2

300

Sydkraft

Göta älv-

Edsforsen

14

14

1,0

Sv. Personal-

Klarälven

Edsforsen

Skoga

Krakerud

Forshult

Skymnäs

Munkfors

Dejefors

Forshaga

■

27

1,7

Pensionskassan

Uddeholm-Bil lerud

Värsjö

42

103

270

2,6

450

.,        ,,

Mangen-Vlggen

15

41

140

3,5

300

,,        ,,

Frykfors

-1-

4

-h    9

25

1,0

,,        ,,

Upperud

3

11

23

2,1

45

Vattenfall

Vargön G3 m. m

7

ca    40

185

-

270

Vattenfall

Ändrade vatten-

Olika ägare

hushållningsbe-

stämmelser

30

"        "

Minikraftverk

ca   400

"

Effektinveste-

ringar och för-

nyelse av äldre

vattenkraftverk

ca 300-400

"

Summa

3800

BUaga 3 tiU PM 1985-09-30    Prop. 1985/86: 100

Bil. 14

Remissammanställning

Promemorian har remissbehandlats och remissvar har inkommit från följande remissinstanser. Svea hovrätt med vattenöverdomstolen, domstolsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, riksanlikvarieämbetet, fiskeristyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, Sveriges geologiska undersökning, statens energiverk, statens vatténfallsverk, kammarkollegiet, länsstyrelsernas organisationsnämnd, länsstyrelsen i Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands och Norrbottens län. vattendomstolen i Östersund, Umeå och Luleå, Svenska kraftverksföreningen. Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen och Älvräddarnas samorganisation.

Flertalet remissinstanser delar eller har inga erinringar mot promemorians allmänna inriktning. Statens energiverk konstaterar att det är nödvändigl att en miniminivå av valtenkraftprojekt genomförs annars finns del risk för att de energipolitiska målen ej kan uppnås. En viktig uppgift för myndigheterna är att inom ramen för de av riksdagen fattade besluten samverka så att uppoffringarna vid genomförande av planen minimeras. Ell underlag av denna typ borde underlätta ställningstagandet vid tillåfiig-hetsgivningen. Det är viktigt inför prövningen i vattendomstol att lokala önskemål vägs mol övergripande mål. Enligt energiverket kan kommunernas intressen komma i konflikt med möjligheterna att i framtiden genomföra valtenkraftprojekt. Det måste enligt energiverket ankomma på länsstyrelserna atl bevaka atl så ej sker. En central myndighet bör i dessa frågor endast undantagsvis gripa in.

Kritiska synpunkter av mer generell art mol promemorian lämnas av statens vatténfallsverk, kammarkollegiet och Älvräddarnas samorganisation. Statens vattenfaUsverk framhåller att man inte kan finna all de i promemorian föreslagna åtgärderna skulle medföra en mer effektiv prövningsprocess. Vattenfallsverket anser alt prövningsprocessen skall ske inför vattendomstol enligt gällande vattenlag och alt regeringen bör tillmäta planen stor vikt i de fall där den kommer att pröva tillåtligheten. Det finns enligt kammarkoUegiet anledning understryka att planens antagande inte innebär någon ändring av vattenlagens regler för tillåtlighelsprövning-en. Vidare måste framhållas att den prövning som föregått slalsmaklernas beslut om planen är grundad på etl preliminärt utredningsmaterial varför planen inte bör tUlmätas avgörande belydelse för den slulliga prövningen enligt vattenlagen. Synpunkter av liknande art framförs av Älvräddarnas samorganisation.

Promemorians förslag att komplettera II kap. 8 § VL med statens energiverk tillstyrks eller lämnas utan erinran av samlliga remissinstanser.

Förslaget all ge statens energiverk ett samlat myndighetsansvar för
genomförande av planen för valtenkraftsutbyggnad möter inga erinringar
från flertalet remissinstanser. Statens vattenfaUsverk pekar dock på atl det
kan uppstå visst dubbelarbete om både verkel och energiverkel skall               230

redovisa de stafiiga vattenkraftsliilgångarna. Vidare pekas på all bristande     Prop. 1985/86: 100 resurser kan medföra lidsuldräkl vid genomförandel av uppdrager Även     Bil. 14 länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller alt bristen på resurser hos energiverket kan innebära problem.

Fiskeristyrelsen ifrågasätter om statens energiverk - som företräder etl seklorsinlresse - bör ha annal ansvar än rena energifrågor. Det förefaller enligt fiskeristyrelsens uppfattning ligga närmare till hands att statens planverk ges det övergripande ansvaret för uppföljning genom kopplingen lill fysisk riksplanering, naturresurslag, plan- och bygglag och allmänna planeringssynpunkter.

Förslagen om utvecklat samråd inför prövningen i enlighet med arbetsgruppens förslag tillstyrks av domstolsverket, riksantikvarieämbetet, fiskeristyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsverk, AMS, statens planverk, statens energiverk samt länsstyrelsen i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Naturvårdsverket anser att det finns starka skäl för att etl utvecklat samråd sker före tillståndsprövningen enligt vallenlagen. Eftersom planen avser atl säkerslälla en ulbyggnad av 2,5 TWh/år är en slor mängd av projekten således ej erforderliga för all målet skall nås. De måsle med hänsyn fill bevarandeinlressena vart för sig reduceras fill omfattningen eller bortfalla vid domstolsprövning eller utgå genom all de inle alls aktualiseras av fallägaren. Bland viktiga samrådsfrågor av övergripande art som arbetsgmppen lar upp är en prövning som leder fram fill turordning för utbyggnadernas genomförande så alt de som bedöms vara minst kontroversiella byggs ut först. Med den beslutande målsättningen att utbyggnaden skall genomföras under närmaste 10-årsperioden finner verket att det i många fall brådskar med atl få fram etl lillråckligt utförligt underlag för alt inverkan på miljön skall kunna bedömas. Verkel delar därför arbetsgruppens mening all fidiga samråd måsle ske för bl. a. en sådan bedömning. Inventering och värdering av naturvårdens intressen kan vara tidskrävande inte minst för att tillgången på kvalificerade invenlerare år begränsad. Av ekonomiska skäl måste initiativet för sådana undersökningar komma ifrån vatlenkraftsföretagen eller den samordnande myndigheten, varvid företagel bör svara för de uppkommande kostnaderna. Även riksantikvarieämbetet och fiskeristyrelsen är positiva till utvecklat samråd i syfte att tidigt bedöma konflikter gentemot kulturminnesvårdens resp. fiskels intressen.

Statens planverk understryker viklen av alt de sakkunniga äger god insikt i planfrågor, dvs. god förmåga alt sammanväga samtliga de faklorer i form av oförenliga anspråk som riktas mot aktuella mark- och vattenområden. Det är lämpligt att de sakkunniga hai en någorlunda gemensam grunduppfattning när det gäller vilka av projeklen i planen som är kontroversiella och vUka som bör kunna rekommenderas för ulbyggnad. En bra utgångspunkt kunde vara all gruppera projeklen i planen utifrån deras inverkan på motstående intressen.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller att tidiga samråd mellan
länsslyrelsen, kommunen och företagel visat sig ge goda resultat ifråga om
flera mindre vatlenkraftsföretag. Enligt NRL och PBL har länsstyrelsen
fåll vikliga samordningsuppgifter inom länet. I vUket skede och hur den av       231

vattendomstolen utsedde sakkunnige skall påverka det nu redovisade pla-     Prop. 1985/86: 100 neringsarbetel har inte närmare utvecklats i promemorian. Della skulle ha     Bil. 14 varil värdefullt. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Västernorrlands län. Även länssr\'relsen i Norrbottens län pekar på alt del förekommer etl omfattande arbete inom ramen för NRL/PBL som kan komma att beröra den sakkunniges arbeie.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet framhåller atl klarare regler måsle utformas vad gäller tidpunkten för, och omfattningen av, samrådet. Med arbetsgruppens förslag kvarstår bl. a. en stor osäkerhet om vem som skall avgöra vilka parter som skall höras, vilka utredningar som skall göras och när detta skall ske. Om del beslutade ulbyggnadsmålet för planen skall kunna uppnås så måste möjlighelerna till en fastare reglering av tidsgränserna för besvärsförfarandel prövas.

Kritik mol arbetsgruppens förslag att en sakkunnig skall tillsältas av berörda vatlenkraftsföretag framförs av Svea hovrätt med vattenöverdomstolen, kammarkollegiet, länsstyrelsen i Gävleborgs län, flera vattendomstolar och Svenska naturskyddsföreningen. Remissinstanserna motsätter sig inte tidiga samråd, men är kritiska mot arbetsgruppens förslag atl tillämpa 22 kap. 5 § VL eftersom del avses föregripa efterföljande prövning enligt VL.

Svea hovrätt med vattenöverdomstolen framhåller att samråden närmast synes böra ankomma på statlig myndighet. För etl genomförande av de intentioner, som promemorian i nu ifrågavarande hänseende ger uttryck för, skulle det därför enligt hovrättens mening ligga närmare till hands atl genom en lagändring tillskapa klara förutsättningar för den eftersträvade verksamheten än att söka nå detta mål genom en underhandsutvidgning av sakkunniginstitutet. Inte minst med hänsyn till den fördröjning av handläggningen vid vattendomstol, som ett sakkunnigförordnande enligt promemorian skulle medföra, avstyrker hovrätten förslaget i denna del.

Svenska naturskyddsföreningen föreslog en någol mindre omfattande
utbyggnadsplan som i praktiken innebär att en turordningslista redan är
upprättad. Oavsett om sakkunniga skall tillsältas i enlighet med prome
morians förslag eller inte måste det klargöras atl naturvårdens och fis-
keintressels sålunda upprättade turordningslista utgör ett dokument som
måste tUlmätas mycket slor tyngd vid bedömningen av vilka utbyggnads-
projekt som strider mol allmänna planeringssynpunkter. När del gäller
tUlsältandel av en sakkunnig enligt 22 kap. 5 § anser föreningen atl förut
sättningama för flertalet vattenkraftprojekt är sådana atl de anfingen är
tämligen okonlroversiella eller också är exploaterings- och bevaran
deintressena oförenliga. Föreningen vill också peka på att begreppet "all
männa planeringssynpunkter" inrymmer ell helt spektrum av så vitt skilda
synpunkter att ingen person kan sägas vara sakkunnig inom hela detta
stora område. Vad som enligt föreningens mening fordras för att förbättra
prövningsprocessen vid vattendomstolarna är ett väsentligt förbättrat be
slulsunderiag vad gäller vattenkraftprojeklens inverkan på motstridiga
intressen. Kunde det bli regel att en fullgod miljökonsekvensbeskrivning
upprättades genom sökandens försorg och på hans bekostnad skulle för
handlingen inför vattendomstolen förenklas väsentligt samtidigt som san-        232

nolikheten skulle öka för atl det fattade beslutet framstår som riktigt även i    Prop. 1985/86:100
ett vidare samhällsperspektiv och långt tidsperspektiv.         Bil. 14

Statens vatténfallsverk och Älvräddarnas samorganisation motsätter sig av principiella skäl alt samråd sker före VL-prövningen. Statens vattenfallsverk kan inte se nyttan av ett utvecklat samrådsförfarande inför prövningen enligt VL. Arbete i samråd före prövningen enligt VL förekommer redan i de fall där man kan förutse starka motsättningar mellan kraftinlres-set och motstående intressen. Detta samråd initieras som regel av kraftintressenterna. I de allra flesta fallen informeras kommunerna först av alla om företagens planer och enighet uppnås om fortsatt samråd och om att projekteringen bör kunna fortsätta. Den av riksdagen antagna planen för forlsall valtenkraftsutbyggnad är dessutom väl känd för berörda kommuner. Ytteriigare behandling av särskilt tillsatta sakkunniga är enbart ägnat alt försena handläggningen av valtenkraftprojekten och motverkar vad arbetsgruppen säger sig vilja åsiadkomma. Handläggningstiden för vissa valtenmål bör kunna avkortas. Della gäller speciellt den lid som åtgår för myndigheter atl utföra utredningar utöver med vattendomstolen överenskommen tidplan. Regeringen bör kunna utfärda direktiv som motverkar onödig tidsutdräkt härvidlag.

Älvräddarnas samorganisation anser atl promemorian innebår en sådan styrning av tillståndsprövningen som riksdagen ansett vara felaktig. Det år ganska självklart att en vattendomstol kommer att påverkas av den sakkunniges bedömningar. Någon anledning atl utse en särskild sakkunnig för att bedöma de allmänna planeringssynpunkterna finns inte enligt samorganisationen. En domstol har lika lätt som en sakkunnig att bedöma om ell projekt strider mot faslställda planer. När den sakkunnige gör sina bedömningar och samråder med myndigheterna har dessa inte tillgång till ell lika omfattande material som under domstolsbehandlingen. Den sakkunniges samråd med myndigheterna skulle också innebära all dessa tvingades till ell ställningslagande långt innan elt fullständigt material föreligger. Arbetsgruppens förslag alt använda den sakkunnige för att sortera fram de projekt i vattenkraflplanen som är minsl kontroversiella är onödigt eftersom de olika projektens värden redan är väl kända genom tidigare utredningar. Del torde vidare enligt samorganisationen vara mycket svårt att få fram en opartisk sakkunnig. Ett samrådsförfarande skulle inte heller på långt når få den öppenhet och insyn som etl domstolsförfarande. Det kan också ifrågasättas om det finns stöd i vattenlagen för atl tillsätta en sådan sakkunnig som arbetsgruppen föreslår.

Förslaget atl förenkla prövningen enligt VL tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Svenska naturskyddsföreningen accepterar förslaget under förulsätlning atl följande tre förutsättningar uppfylls:

För det första måsle alla de parter, myndigheter och organisationer som normalt tillfrågas i regeringens remissomgång nu i stället bli tillfrågade av vattendomstolen i alla de ärenden som skall föras vidare till regeringen för avgörande. Remissinstanserna bör därvid ges samma möjligheter att ställa frågor, framföra förslag, lämna information samt yrka på beslul m. m. som i den praxis som koncessionsnämnden för miljöskydd utvecklat i bl.a.

233

ärenden enligt 136 a § byggnadslagen. För det andra måste remissinslan- Prop. 1985/86: 100 serna ges minsl samma svarslid som de nu erhåller vid regeringens remiss- Bil. 14 omgång. För det tredje måste inhämtade yttranden i sin helhet följa ärendehandlingarna och således bli tillgängliga för regeringen vid dess prövning av ärendet. Föreningen ulgår också från atl det under alla förhållanden kommer atl finnas möjlighet för remissinstanserna all på eget initiativ skriva direkt lill regeringen.

Vissa remissinstanser är kritiska eller tveksamma lill förslaget. Till dessa hör statens naturvårdsverk, statens planverk, kammarkoUegiet, länsstyrelsen i Jämtlands och Norrbottens län. Svenska kraftverksföreningen och Älvräddarnas samorganisation.

Statens naturvårdsverk framhåller vikten av all de remissinstanser som deltagit vid vattendomstolens utredning av tillåtligheten, både med hänsyn till aUmänna planeringsaspekter och i övrigt, också ges fillfälle atl yttra sig direkl fill regeringen.

Svenska Kraftverksföreningen vidhåller sin tidigare uppfattning att regeringsprövning inle erfordras för projekt som ingår i planen för vatlenkraflsutbyggnad.

De remissinstanser som yttrat sig i frågan delar promemorians uppfattning att samtliga remissinstanser som nu hörs såvål av vattendomstol och regering skall höras redan vid vattendomstolens prövning. Prakfiska problem rörande remisshantering m.m. kommenteras av bl.a. länsstyrelsen i Kopparbergs län och vattendomstolen i Luleå.

Promemorians förslag angående organisatoriska frågor kommenteras närmare av bl.a. Svea hovrätt med vattenöverdomstolen, domstolsverket och statens vattenfallsverk. Med anledning av vad som anförts i promemorian belräffande överföring av resurser mellan vatlendomslolarna framhåller Svea hovrätt med vattenöverdomstolen att den är medveten om att arbetsbelastningen liksom personalbesättningens storlek växlar mellan olika vattendomstolar. Med visst fog kan också hävdas att personalfördelningen inte återspeglar den nuvarande fördelningen av arbetsbelastningen mellan vattendomstolarna. I första hand bör en sådan resursöverföring bestå i överflyttning av mål mellan vattendomstolarna. Som en åtgärd på längre sikt bör även i frågakomma överflyttning av personal. Slutligen fillstyrks förslaget om alt återuppliva vatlenrätlskonferenserna. Domstolsverket framhåller i yttrandet all man efler kontakt med energiverket är berett att anordna vattenrättskonferenser där gemensamma problem kan diskuteras.

Statens vattenfallsverk anser att resurserna vid vattendomstolarna är en
fråga av stor vikt och med stor aktualitet, varför den bör ges hög prioritet.
Om inte domstolama ges de resurser, som erfordras för att avdöma målen
inom rimlig handläggningstid, spelar nu föreslagna åtgärder i syfte att
underlätta genomförandel av planen för vatlenkraftsutbyggnad mindre, om
ens någon roll. De föreslagna valtenrättskonferenserna kan möjligen fun
gera som ett instrument för klarläggande av situationen på de ohka dom
stolarna och en omfördelning av resurserna. Detta torde dock icke vara
tillräckligt, utan säkerligen erfordras tillskapande av nya resurser för att
problemen heU skall försvinna.                                                            234

Svenska naturskyddsföreningen anser atl ärenden inle av arbetsutjäm-     Prop. 1985/86: 100 ningsskäl skall kunna flyttas från en vattendomstol till en annan. Den     Bil. 14 lokalkännedom som vattendomstolarna har om de olika vattendragen inom sitt verksamhetsområde är enligt föreningen en viktig förutsättning för prövningen, som skulle gå förlorad om ärenden kunde flyttas mellan de olika vattendomstolarna.

235

Bilaga 14.2    Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

Förslag till Lag om ändring i vattenlagen (1983: 291)

Härigenom föreskrivs att II kap. 8 § vattenlagen' (1983:291) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

II kap.

8 § I god lid innan närmare undersökningar för företagel påbörjas skall förelagaren underrätta kammarkollegiet, statens naturvårdsverk, statens planverk och riksantikvarieämbeiei och statens historiska museer samt de länsstyrelser och kommuner som berörs av företaget. Samiidigt skall sjöfartsverket och fiskeristyrelsen underrättas, om deras verksamhet berörs. Lanlbruksstyrelsen skall underrättas, om rennäringen eller jordbruksmark av större omfaitning berörs. Företagaren skall därefter på begäran eller när anledning annars föreligger lämna dessa myndigheter och kommuner upplysningar om företagel.

8 § I god lid innan närmare undersökningar för företagel påbörjas skall företagaren underrätta kammarkollegiet, statens naturvårdsverk, statens planverk, stålens energiverk, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer saml de länsstyrelser och kommuner som berörs av företaget. Samtidigt skall sjöfartsverket och fiskeristyrelsen underrättas, om deras verksamhet berörs. Lanlbruksstyrelsen skall underrättas, om rennäringen eller jordbruksmark av större omfattning berörs. Företagaren skall därefter på begäran eller när anledning annars föreligger lämna dessa myndigheter och kommuner upplysningar om företagel.

Denna lag träder i krafl den I juli 1986.

Senaste lydelse 1985:621

236

Register

Sid.

54 A

54   1

54       2

55       3 55          4 55      5

Prop. 1985/86:100

Bil. 14

Industridepartementet m. m.

Industridepartementet

37874000

Industriråd/industriattaché

735 000

Utredningar m. m.

19500000

Extra utgifter

600000

Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling

5 300000 64009000

57   B

58 60 61 63 65 66

69

69     8

70

70

10

77

11

79

12

81

13

89

C

89

1

90

2

92

3

93

4

94

5

95

6

96

7

97

8

Industri m. m.

Statens industriverk:

Förvaltningskostnader                                     47 587000

Utredningsverksamhet                                       4500000

Sprängämnesinspeklionen                                          1000

Bidrag till Stiftelsen Institutet för företagsutveckling 12000000

Främjande av hemslöjden                                     5886000
Kostnader för statsstödd exportkreditgivning

genom AB Svensk Exportkredit                          570000000
Kostnader för statsstödd exportkreditgivning

avseende export av fartyg m. m.                     *450000000
Ersättning för extra kostnader för förmånlig

kreditgivning till u-länder                                 135 000 000
Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges

Investeringsbank AB                                        15 000 000

Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin            92000000

Branschfrämjande åtgärder                                 16638000

Småföretagsutveckling                                      143275000

Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. 50000000

1541887000

Regional utveckling

Visst regionalpolitiskt stöd                                   20000000

Lokaliseringsbidrag m. m.                                  362000000

Lokaliseringslån                                                300000000

Regionala utvecklingsinsatser m.m.                    488000000
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier

till företag I glesbygder m. m.                                    I 000

Ersättning för nedsättning av socialavgifter         310000000

SysselsäUningsslöd                                           120000000

Expertgruppen för forskning om regional utveckling 4000000

1604301000

98   D

99

1

101

2

102

3

103

4

105

5

106

6

Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk kartering m. m.

Utrustning Bergsstaten Statens gruvegendom:

Prospektering m. m.

Egendomsförvaltning m. m. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

69236000

900000

2969000

41744000 5798000

2524000 123171000

* Beräknat belopp

237

Sid. 108   E

108

1

111

2

113

3

114

4

118

5

119

6

120

7

121

8

123

9

125

10

131

11

144

12

147

13

150

14

152

15

153

16

154

17

154

18

155

19

157

20

159   21

160   22

Energi

Statens energiverk:

Förvaltningskostnader                                 31 655 000
Utredningar m.m. och information                 15 547000
Statens elektriska Inspektion                        9 600 000
Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi 11 330000
Främjande av landsbygdens elektrifiering      2 500 000
Ersättning för försenad idrifttagning av kämreaktorer 180000000
Visst internationellt energisamarbete            15028000
Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader                                           1000
Kärnsäkerhetsforskning                                         1000
Statens kärnbränslenämnd                                   1 000
Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. 2910000000
Energiforskning                                            305000000
Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energi
teknik AB                                                        57410000
Avveckling av forskningsreaktorer, m. m.      17 150000
Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m. 1 000
Verksamheten i Ranstad                                2 339 000
Stöd för oljeersättande åtgärder, m. m.     *169600000
Täckande av föriuster i anledning av statliga garan
tier för oljeersättande ätgärder, m. m.         *20000000
Drift av beredskapslager                              669630000
Beredskapslagring och Industriella ätgärder 173460000
Särskilda kostnader för lagring av olja, motor
bensin, m. m.                                                          1000
Oljekrisnämnden                                                 IO 000

4590264000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 14

164   F

165

1

171

2

172

3

174

4

174

5

176

6

178

7

180

8

182

9

182

10

183

11

185

12

186

13

187

14

188

15

189

16

190

17

193

18

Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling              672 545 000

Förvaltningskostnader                                 70455000

Utmstning                                                            1000

Europeiskt rymdsamarbete m. m.            * 135 423 000

Bidrag till Tele-X-projektet                            49 000 000

Patent- och registreringsverket m. m.         105 309000

Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar   52 000

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet 1 000

Bidrag till statens provningsanstalt                33410000

Statens provningsanstalt: Utrustning               7000000

Statens mäl- och provråd                                3 401000

Bidrag till vissa intemationella organisationer 2854000

Bidrag till Ingenjörs vetenskapsakademien    4 668 000

Bidrag till Standardiseringskommissionen    13 393 000

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 1 OOOOOO

Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag 21 700000

Industriell utveckling inom mikroelektroniken 21 500000
Vidareutbildning och kunskapsspridning Inom

mikroelektroniken                                             2000000

1143712000

196

G

197

1

202

2

203

3

203

4

203

5

203

Statsägda företag m. m.

Kostnader för kronotorp Affärsverket FFV: Byggnader och utmstning Nämnden för fartygskreditgaraniier Räntestöd m. m. till varvsindustrin Förlustiäckning lill följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB

1900000

128600000

*4 335 000

»300000000

*30000000

*212 150000

* Beräknat belopp

238

Sid.                                                                            Prop. 1985/86:100

204    7   Ränta och amortering på statens skuld till                   Bil. 14

SSAB Svenskt Stål AB                                           58200000

204    8   Ränta på statens skuld till Norrbottens Jämverk AB        57 825 000

793010000
Totalt för industridepartementet                              9 860 354 000

1 Översikt

6 Inledning

82 Stiftelsen Norrlandsfonden

84    Centrum för småföretagsutveckling

85    Arbetskooperation

160     Försörjningsberedskapen avseende naturgas

162      Genomförande av planen för vattenkraftsutbyggnad

194      Stöd till industriellt utvecklingsarbete

196      Domänverket

206   Bilaga 14.1 PM 1985-09-30, Genomförande av planen för vattenkraftsutbyggnad 236   Bilaga 14.2 Förslag till Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985                                                                                                                    239

Bilaga 15 till budgetpropositionen 1986

^{Civildepartementet}

(trettonde huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 15

Översikt

Civildepartementet är den offentliga sektorns departement.

Olika mått på den offentliga sektorns storlek år 1984 redovisas i bilaga 1.1 till budgelproposifionen. Av statistiska centralbyråns rapport (maj 1985) Offentliga sektorn framgår även antalet sysselsatta.

Den offentliga sektorns sloriek uttryckt i % av BNP år 1984

Anlalet sysselsalla inom den offentliga sektorn i % av antalet sysselsatta i Sverige år 1983

62

64

36

31

28

21

Pro-

Konsum-

Konsum-

Inkom-

Ut-

Syssel-

duk-

tion

tion och

ster

gifter

sättning

tion

Invesleringar

Den offentliga sektorns utgifter, som gäller konsumtion, investeringar, räntor och transfereringar, uppgick lill 507 miljarder kr. Inkomsterna beslår av skatter, socialförsäkringsavgifter, ränteinkomster m.m.om totalt 489 miljarder kr. Den offentliga sektorns andel av de varor och fiänsler som framställs var 21 procent.

Den offentliga sektorn sysselsatte år 1983 1,5 milj. personer, vilkel motsvarar en tredjedel av den lotala sysselsättningen i landel.

1    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Civildeparlemenlet svarar inom regeringskansliet - efler en den 1 de- Prop. 1985/86: 100 cember 1985 genomförd ändring av departemenisorganisationen - för Bil. 15 beredning av regeringsärenden bl. a. om rationalisering och revision inom statsförvaltningen, om allmänna frågor som rör användningen av ADB-teknik i den offentliga förvaltningen, om statistik, om samhällsinformation och om statlig lokalförsörjning inom vissa områden. Civildepartementet handlägger vidare sådana ärenden om arbels- och anställningsvillkor i offentliga anställningar som inte rör avlönings- och pensionsförmåner. Vidare hör till deparlemenlel medbestämmandefrågor och frågor om jåm-ställdhel mellan kvinnor och män när det gäller offentliga anställningar, personaladministraiiva frågor inom det statligt reglerade förvaltningsområdet samt arbelsmiljöfrågor inom statsförvaltningen. Till civildepartementets ansvarsområde hör också ärenden om länsstyrelserna, svenska kyrkan och andra trossamfund samt vissa frågorom kommunerna, landstingskommunerna, kommunalförbunden, folkrörelserna och allmänna arvsfonden. Departementet handlägger dessulom frågor om de kungl. hov- och slotts-staterna (se bilaga 3 lill budgetpropositionen).

Till civildepartementet hör kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket, datamaskincenlralen för administrativ databehandling och statistiska cenlralbyrån samt statens löne- och pensionsverk, statens institut för personalutveckling, statens arbetsmarknadsnämnd och andra personaladministrativa myndigheter. Andra myndigheter som hör till departementet är länsstyrelsernas organisationsnämnd och länsstyrelserna samt stiftsmyndigheterna och vissa andra kyrkliga myndigheter. Till departementet hör också regeringskansliets förvaltningskontor och revisionskontoret i regeringskansliet.

Utgifterna under civildepartementets huvudtitel under budgetåret 1986/87 har beräknats till 3999,8 milj. kr. Det innebär en ökning med 330,4 milj. kr. jämfört med 1985/86. Hänsyn har då tagits till alt basen i jämförelsen har minskals med 2026,0 milj.kr.för uppgifter som den I december 1985 har förts över från civildepartementet till finansdepartementet.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

De förslag till anslag inom civildepartementets område som läggs fram för budgetåret 1986/87 är ett uttryck för regeringens ansträngningar att genom god hushållning med resurserna effektivera den offentliga sektorn. Arbetet med omprioriteringar och satsningar på ett effektivt utnyttjande av resurserna för ralionalisering och effektivering av statsverksamheten forlsäller. Del omfattande regelförenklingsarbete som nu är i gång i departementen och ute i myndigheterna utgör viktiga led i förverkligandet av regeringens löfte om en moderniserad och effektiv offentlig seklor som skall kunna ge bällre service lill medborgarna.

Statlig rationalisering och revision

ADB-utmstning är ett av de viktigasle rationaliseringsinstrumenten. In
riktningen är att styra investeringarna lill de områden som bäst främjar en    2

effekfivering av statsförvaltningen. Särskiidäjnsatser görs för att stimulera    Prop. 1985/86: 100 myndigheterna att   utnyttja   småskalig   ADB-ulruslning.   Anslaget   till     Bil. 15 ADB-utrustning ökas med 35 milj. kr. till 310 milj. kr.

Statistik

Vissa lyngdpunktsförskjulningar i staiistikprodukiionen sker för all bättre belysa aktuella områden som samhällsekonomin och utbildningsområdet.

Stafiig lokalförsörjning

För budgetåret 1986/87 har för byggnadsarbeten m. m.för statlig förvaltning beräknals ett anslag på 202 milj. kr. I investeringsplanen har förts upp bl. a. en kosinadsram för en ny förvaltningsbyggnad på Liljeholmen i Stockholm.

Statlig personalpolitik m. m.

Etl anslag om 100 milj. kr. föreslås lill bidrag lill förnyelsefonder på del statligt reglerade området. Fondernas ändamål är - enligt avtal mellan staten och de statsanställdas huvudorganisationer - bl.a. alt bereda utvecklingsmöjligheter för personalgrupper som har bristande utbildningsbakgrund och som befinner sig i eller riskerar att komma i överialighelssi-luationer.

Medel föreslås för utbildningssatsningar inom viktiga områden. Det gäller bl.a. utbildning om en ny förvaltningslag, chefsutbildning för bl.a. kvinnor och fortsatt satsning på ulveckling av statsförvaltningens service.

Förslagsverksamheten stimuleras som ett led i förnyelse- och ralionaliseringsarbelet. Medel har därför beräknats för en ny förslagsprislävling inom statsförvaltningen.

De myndigheter som är anslutna lill stiftelsen Statshälsan föreslås bidra till finansieringen av verksamheten.

För särskilda ålgärder inom jämställdhelsområdel har beräknats I milj. kr.

Länsstyrelserna m. m.

Mot bakgrund av atl den regionala statsförvaltningen kommer atl förändras betydligt föreslås elt begränsat ettårigt huvudförslag för länsslyrelseorganisationen. Skatteavdelningarna och de administrativa funktionerna undantas från utgiftsminskningar, medan utgifterna för övriga verksamheter hos länsstyrelserna minskas med ca I %.

Kyrkliga ändamål

Reformerna på det kyrkliga riksplanet följs upp genom det reformarbete som pågår på stifts- och församlingsnivå.

Besparingar om sammanlagt 41,6 milj. kr. föreslås i fråga om anslagen lill kyrkliga ändamål.

Sammanfattning

Förändringarna inom civildepartementets område i förhållande till budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning (beloppen i milj. kr.).

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

Statsbudget'

Förslag

Förändring

1985/86

1986/87

A.

Civildepartementet m. m.

220,9'

231,0

-t- 10,1

B.

Statlig ralionalisering och

revision, statistik, m. m.

737,7

790,6

-1- 52,9

C.

Statlig lokalförsöijning

174,5

209,5

-t- 35.0

D.

Statlig personalpolitik m. m.

398,9'

515,3

-1-116,4

E.

Länsstyrelsema m. m.

1985,5

2 147,0

-H61,5

F.

Kyrkliga ändamål

149,6

104,0

- 45.6

G.

Övriga ändamål Totalt för civildeparte-

2,3

2,4

+   0,1

mentet

3669,4

3999,8

-1-330,4

' Med hänsyn till ändringen i uppgiftsfördelningen mellan finans- och civildepartementen har under A statsbudgetens belopp 222,7 milj. kr. minskats till 220,9 milj. kr. och under D statsbudgetens belopp 2423,1 milj. kr. minskats till 398,9 milj. kr.

Civildepartementet             prop. wsm: loo

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till budgetpropositionen 1986 Inledning

I april 1985 lade regeringen fram etl samlat program för den offentliga sektorns förnyelse (skr 1984/85:202, FiU 35, rskr. 47). Detta program utgör grunden för arbetet med atl utveckla och förnya den offentliga sektorn när della nu i ökad utsträckning inriktas på etl praktiskt genomförande.

På vissa områden har propositioner redan lagts fram i syfte atl förverkliga regeringens förnyelseprogram. Det gäller bl. a. statsförvaltningens användning av ADB m. m. (prop. 1984/85:225) och den statliga personalpoli-fiken(prop. 1984/85:219).

Genom utredningsarbeten under den gångna mandatperioden finns underlag för ytterligare propositioner under den kommande mandatperioden. Så är t. ex. betänkanden från demokratiberedningen och verkslednings-kommittén för närvarande på remiss.

Regeringen har dessutom under den gångna mandatperioden satl i gång försöksverksamhel på en rad områden. En försöksverksamhel med ökad kommunal självstyrelse - frikommunförsöket - har påbörjats (prop. 1983/84: 152, KU 32, rskr. 368). I Östergötlands och Västernorriands läns landstingskommuner pågår försök med ökad valfrihet inom hälso- och sjukvården. I Norrbottens län förbereds etl försök med en samordnad länsförvaltning (prop. 1985/86:5, BoU 3, rskr. 64). En försöksverksamhel med treåriga budgetramar har inletls vid några slalliga myndigheter.

Inom utvalda kommuner, landstingskommuner och statliga myndigheter pågår särskilda satsningar som syfiar till att utveckla och förbättra servicen till allmänheten. Försök med kommundelsnämnder pågår i ett 20-tal kommuner. Dessulom har några kommuner och landstingskommuner tagit initiativ lill ökat personalansvar genom delegering av vissa budgetbeslut.

Förnyelsearbetet pågår alltså i belydande utsträckning redan nu. Huvudlinjerna i det fortsatta arbelel med all förnya den offentliga sektorn redovisades i regeringsförklaringen:

"Det svenska välfärdssamhället skall utvecklas - brisler och köer angripas. För välfärdspolitiken är den gemensamma sektorn en viktig grund. Den skall fiäna människorna efler deras önskemål och behov.

De riktlinjer för förnyelsen av den offentliga sektorn som arbetats fram under den föregående mandatperioden skall nu omsättas i praktisk handling. Möjligheterna för den enskilde all påverka innehållet i den offentliga verksamheten bör ökas, liksom möjlighelerna all inom den offentliga sek-

torn välja l.ex.daghem, skola och läkare. Kampen mot byråkrati och     Prop. 1985/86: 100 krångel skall drivas vidare, service och effektivitet främjas. Ansvar och     Bil. 15 befogenheter skall delegeras och decentraliseras. Kooperativa alternativ, folkrörelsealternativ och ideella alternativ stimulerar utvecklingen av den offentliga verksamheten".

Jag avser att successivt återkomma till regeringen med redovisningar av försöksverksamheternas resultat och med ytterligare förslag till åtgärder. 1 delta sammanhang lämnas en kort redovisning främsl av sådana särskilda frågor som regeringen tidigare har tagit upp med riksdagen.

1 Kommunal självstyrelse och demokrati

1983 års demokratiberedning

I etl stort antal kommuner och landstingskommuner pågår etl aktivt förändringsarbete. Syftet är atl stärka medborgarinflytandet, förbättra verksamhetens kvalitet och utnytfia resurserna effektivare. Staten kan genom olika åtgärder skapa förutsättningar för och stimulera förnyelsearbetet. Ett vikiigi underlag för sådana ställningstaganden utgör det material som har redovisats av 1983 års demokraliberedning i tre betänkanden som lades fram i augusti 1985.

I huvudbelänkandel (SOU 1985:28) Aktivt folkstyre i kommuner och landsting behandlas bl. a. partiernas, de förtroendevaldas och de anställdas roll i förändringsarbetet, brukarnas inflytande över den kommunala verksamheten och folkrörelsernas arbeie. Förslag läggs fram som ger kommunerna vidgade möjligheter atl sprida ansvaret och inflytandet för sin verksamhet. Betänkandet remissbehandlas f. n.

I betänkandet (SOU 1985: 29) Principer för ny kommunallag har demo-kraliberedningen redovisat en principskiss till hur reglerna om kommuner och landstingskommuner i framtiden bör systematiseras och utformas i kommunallagen efler den utveckling som redovisas i huvudbelänkandel. I betänkandet (SOU 1985:30) Skola för delaktighet behandlas frågor som särskilt rör elevernas och föräldrarnas medverkan, delaktighet och ansvar i skolan. Båda betänkandena remissbehandlas f.n.

Kommunala avgifter

Stat-kommunberedningen har lagt fram betänkandet (DsC 1984:6) Avgifter inom kommunal verksamhet. Beredningen föreslår att det slås fast att avgifter får las ut för alla prestationer på de områden som inte redovisas i specialförfattning. Ett förslag läggs fram om ändring av kommunallagen så all del av lagtexten framgår atl avgifter är en av kommunernas och landstingskommunernas inkomstkällor. Stat-kommunberedningen föreslår också atl del nuvarande regelsystemet ses över så att avgiftsfinansiering av obligatoriska verksamheter blir möjlig om det inte uttryckligen förbjuds i lag eller annan författning. Beredningen avser också att närmare klargöra

innebörden av självkostnadsprincipen som grund för uttag av kommunala     Prop. 1985/86; 100

avgifter. Belänkandei har remissbehandlats och bereds f.n. i regerings-     Bil. 15

kansliet.

Kommunala företag

Ell omfattande utredningsarbete har bedrivits om de kommunala förelagens ställning och organisation. Stat-kommunberedningen har lagt fram betänkandet (DsC 1985:13) Kommunala företag. I detla föreslås ändringar i kommunallagen för att öka det lokala inflytandet. Beredningen anser atl fullmäktige bör välja styrelse och följa verksamheten genom en årlig ekonomisk översikt. I fråga om helägda kommunala företag åläggs fullmäktige alt beslula om regler för handlingars offentlighet. Vidare vidgas rätten all väcka ärende i fullmäktige och ställa interpellation eller fråga. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Forskningsdelegationen

I civildepartementets förnyelsearbete är samverkan med forskningen av slor betydelse. Delegalionen för forskning om den offentliga sektorn har lill uppgift att vara etl organ för ömsesidigt informationsutbyte mellan i första hand politiker och forskare. I sitt praktiska arbeie skall delegationen på olika sätt dokumentera och informera om akluell forskning. En informationsbroschyr har utarbetats. Vidare har ett nummer av en tidskrift som behandlar frågor om kommunal ekonomi getts ut. Delegalionen skall.stimulera till nya forskningsinsatser. Prioriterade forskningsområden är kommunal ekonomi, landstingskommunal verksamhet samt lednings- och styrningsfrågor.

Frikommunförsöket

Riksdagen har beslutat alt en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse skall bedrivas till och med utgången av år 1988 (prop. 1983/84:152, KU 32, rskr. 368). Regeringen har utsett de kommuner och landstingskommuner (de s.k.frikommunerna) som skall ingå i försöket. Dessa är Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborgs, Varbergs, Ale, Örebro, Sandvikens och Bräcke kommuner samt Göteborgs och Bohus, Örebro och Jämtlands läns landstingskommuner.

Avsikten med försöksverksamheten är atl de deltagande kommunerna och landstingskommunerna skall kunna få dispens från slalliga regler som verkar onödigt styrande på den kommunala verksamheten. Försöksverksamheten kan också gälla atl utveckla former för en bättre samverkan mellan kommunerna och landstingskommunerna liksom mellan kommunala och statliga organ.

Under våren och sommaren 1985 har frikommunerna presenterat huvud
delen av sina dispensönskemål. Beredningen av det omfattande dispens
materialet har lett fram till en rad regeringsbeslut om avsteg från gällande
författningar. I några fall har förslag om lagändringar förelagts riksdagen.    7

Huvuddelen av de ca 250 dispensönskemälen har behandlats positivi, helt     Prop. 1985/86: 100
eller delvis.                                                                   Bil. 15

Regeringens ställningstaganden omfattar hela det kommunala verksamhetsfältet. Det gäller plan- och byggområdet, bostadssektorn, skolan, kommunikationerna, miljöskyddet och naturvården, hälso- och sjukvården, den sociala omsorgen, arbetsmarknadsområdet, civilförsvaret saml kom-munallagstiftningen.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med den redovisning av frikommunförsöket som riksdagen har begärt.

2 Folkrörelser m. m.

Civildepartementet ansvarar inom regeringskansliet för samordningen av folkrörelsefrågorna. En referensgrupp för folkrörelsefrågor är knuten till departementet. I gruppen finns representanter för fiertalet av landets mera belydande folkrörelseorganisalioner.

Samverkan mellan kommuner och föreningsliv är en viktig del i del kommunala förnyelsearbetet. 1983 års demokratiberedning har i sill huvudbetänkande bl.a. pekat på möjligheten all använda föreningsformen som komplement eller alternativ till kommunal verksamhet. Beredningen har också framhållit alt administrafionen av statens stöd lill folkrörelserna bör kunna förenklas och dessulom samordnas på elt effektivare sätt.

I detta sammanhang kan nämnas att regeringen nyligen har tillsatt en arbetsgrupp inom civildepartementet för att bl.a. se över reglerna om statligt slöd till invandrarnas trossamfund.

3 Den statliga förvaltningens effektivitet

Myndigheternas ledning

Verksledningskommittén avlämnade sina förslag i september 1985. Kommiltén hade till uppgift att se över myndigheternas ledning och regeringens styrning av myndigheterna i syfte atl göra den statliga förvaltningen effektivare.

Kommitlén föreslär i betänkandet (SOU 1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning alt de nuvarande verksledningarna anfingen ersätts av en ansvarig styrelse med en särskild styrelseordförande eller av en ensam ansvarig verkschef med eller ulan ett råd vid sin sida.

För att möta kraven på verkschefen bör rekryteringen till verkschefstjänster breddas och röriigheten förbättras. Bl. a. föreslås flexiblare förordnanden för verkschefer. Samlliga verkschefer bör också få förflyttnings-skyldighet.

Regeringen bör vidare enligt verksledningskommilténs mening utkräva ansvar antingen av slyrelsen eller av verkschefen, beroende pä vem som har ansvaret, om verksamheten inte följer givna riktlinjer eller bedrivs ineffektivt.

1 verksledningskommilténs betänkande (SOU 1985:41) Affärsverken    Prop. 1985/86:100 och deras företag behandlas speciellt styrelsernas roll i affärsverkens led-     Bil. 15 ning. Enligt förslaget skall styrelsen i egenskap av koncernslyrelse inför regeringen svara för alt verksamheten följer de riktlinjer som sialsmaklerna fastställer.

Verksledningskommilténs förslag syfiar lill all göra ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkschefen klarare.

Verksledningskommilténs förslag remissbehandlas f. n.

Försök med treåriga budgetramar

För atl få praktiska erfarenheter av ett system med treåriga budgetramar, grundade på fördjupade anslagsframställningar, har en försöksverksamhel inletts vid sex myndigheter, nämligen statistiska centralbyrån, statens löne- och pensionsverk, tullverket, statens energiverk, centrala studie-slödsnämnden och lanlbruksstyrelsen. Enligi regeringens särskilda myn-dighetsanpassade budgetdirektiv skall myndigheterna ta fram ell fördjupat underlag inför arbetet med 1987 års budgetproposition. Med stöd av delta är avsikten att lägga fast riktlinjer för verksamhetens inriklning och budgetramar för resp. myndighet för perioden 1987/88-1989/90. Chefen för finansdepartementet har lidigare denna dag (bil. I, avsnittet Särskilda frågor) närmare redogjort för försöket.

Utvärdering

Ökad uppmärksamhet ägnas åt uppföljning och utvärdering av den offentliga verksamheten.

Etl fortlöpande arbeie pågår för atl förbättra myndigheternas redovisning till regeringen vad gäller verksamhetens resultat. I försöket med treåriga budgetramar är denna stråvan etl viktigt inslag. Såväl verksledningskommittén som riksrevisionsverket (RRV) har lämnal förslag som syftar till en förbättrad resultatredovisning och återföring till regeringen.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), statskontoret och RRV har utvecklat meloder för produktivitets- och effektivitetsmätningar. ESO: s produktiviteisstudier har gällt utvecklingen inom sjukvården, sociaUjånsten, barnomsorgen, den statliga civila fiänsteproduktionen, försvaret, utbildningsväsendet, vägsektom och folkbiblioteken. Produklivi-tetsmätningarna i den civila statsförvaltningen har utförts av statskontoret på uppdrag av ESO. I dessa analyser har prestationer som avklarade arbelssökandeärenden, låneansökningar och brottmål ställts i relalion lill insatta resurser. Genom jämförelser över liden kan dessa uppgifter ge indikationer på produktivitetsutvecklingen vid verken.

Genom ESO: s och statskontorets studier har värdefulla kunskaper vunnits om förutsättningarna för atl genomföra produktiviteisstudier.

Servicemätningar ger en annan form av mått. Servicemälningar som ger
tydliga bilder av avnämarnas åsikter, kunskaper och beteenden skapar
engagemang inom myndigheten i arbetet med atl förbättra servicen och
förnya verksamheten.                                                                        9

Den "servicebarometer" som genomförs av statens institul för perso- Prop. 1985/86: 100 nalutveckling (SIPU) är exempel på en allmän servicemätning. Den är en Bil. 15 rikstäckande attitydundersökning om allmänhetens inställning till den offentliga sektorn. Undersökningen genomförs vid upprepade tillfällen varje år och omfattar sammanlagt 10000 intervjuer årligen. Sådana allmänna studier kan kompletteras med mer detaljerade undersökningar för enskilda myndigheter. De kan då ge direkt vägledning i utvecklingsarbetet.

Inom RRV: s förvaltningsrevision har de senaste åren tyngdpunkten lagts på projekt som undersöker den offentliga verksamhetens samlade påverkan på etl samhällsområde. Denna s. k. sysiemorientering av förvaltningsrevisionen innebär alt en samlad analys sker av de organ, de ekonomiska resurser och den reglering som tillsammans påverkar produktionen inom en samhällssektor. Hittills har sex rapporter publicerats. De gäller bl. a. den offentliga livsmedelskontrollen, det statliga företagsstödet och beredskapsarbetena.

Utredning om revisionskontoren

RRV svarar i dag för tillsynen av de slalliga revisionskonloren och meddelar föreskrifter för redovisningsrevisionen. RRV skall vidare tillse atl redovisningsrevisionen bedrivs ändamålsenligt och i betryggande former.

I etl revisionskontors granskningsområde ingår vissa myndigheter efter beslul av regeringen. Kontoret är administrativt knutet lill en av dessa myndigheter, den s.k. värdmyndigheten, som utövar arbetsgivarfunktionen gentemot kontorets personal. Chefen för kontoret utses av RRV i samråd med värdmyndigheten.

I regeringens skrivelse om den offentliga sektorns förnyelse uttalas att det knappast är rationellt att ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen år splittrat på nuvarande sätt. Belydande fördelar skulle stä att vinna om det samlade ansvaret för denna verksamhel i stället lades på RRV. Verksledningskommitlén har uttalat atl redovisningen kan effektiviseras om en sådan organisationsförändring genomförs. Kommittén föreslår därtor att revisionskonloren inordnas i RRV fr. o. m. den I juli 1986.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att föreslå de ålgärder som erfordras för att RRV den I juli 1986 skall kunna överta hela ansvaret för den statliga redovisningen (Dir 1985:53). Jag avser att ålerkomma till regeringen med ett förslag om atl frågan anmäls för riksdagen i en särskild proposition under våren 1986.

Decentralisering av den statliga verksamheten

Civildepartementets arbetsgrupp för decentralisering har utarbetat en rap
port, (Ds C 1985:11) Decentralisering av statlig verksamhet. I rapporten
behandlas decenlraliseringsmöjligheter vid ett femlontal cenlrala verk och
inom affärsverken. Arbetsgruppen har ocksä behandlat möjliga decenlrali-
senngseffekter av ny teknik inom tele- och datakommunikationsområdet.
Bland de ålgärder som vidtagits med anledning av gruppens arbete kan
nämnas att regeringen givit televerket och några andra myndigheter i         10

uppdrag att utreda förutsättningarna för företag och myndigheter att i    Prop. 1985/86: 100 decentraliseringssyfle utnyttja den nya kommunikationstekniken. Bered-     Bil. 15 ningen av gruppens rapport i övrigt pågår i berörda departement.

Ny organisationsstruktur för den regionala statsförvaltningen

Inom den regionala förvaltningen pågår elt omfattande reformarbete. Skatteavdelningarna vid länsstyrelserna skall den I januari 1987 brytas ut från länsstyrelserna (prop. 1985/86:55). I varje län bildas då en frislående länsskattemyndighet. 1 Norrbottens län förbereds en försöksverksamhet (prop. 1985/86:5) med samordnad länsförvaltning. Förslagen har lagts fram mol bakgrund av regeringens uppfattning om behovet av en samlad länsförvaltning i frägor som rör länels utveckling och framlid. Försöksverksamheten avses ge etl mer detaljerat underlag till förslag om den regionala statsförvaltningens organisationsstruktur. Utvärderingen av försöken skall göras så att en proposition kan läggas fram för riksdagen i god tid före den Ijuh 1989.

Datafrågor

Riksdagen har beslutat alt datamaskincenlralen för adminislraliv databehandling (DAFA) skall ombildas till aktiebolag den I juli 1986 (prop. 1984/85: 225, FiU 1985/86:4, rskr. 89). Regeringen har tillsatt en organisationskommitté (C 1985:03) med uppgift att klargöra de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen samt förbereda och genomföra denna (Dir 1985:44).

Genom ombildningen tas DAFA: s nuvarande myndighetsuppgifter över av andra myndigheter. DAFA: s övriga verksamhel bedrivs i framliden i aktiebolagsform.

Statskontoret har utrett myndigheters innehav och användning av dala-och telekommunikationsutrustning. Televerket har presenterat en avvecklingsplan för elektromekaniska växlar. Den innebär att ca I 250 telefonväxlar i statsförvaltningen skulle behöva bytas ut senast budgetåret 1993/94 lill en kostnad av ca 800 milj.kr.inklusive följdinvesteringar. Frågan bereds f. n. i regeringskansliet.

Den statliga personalpolitiken m. m.

Redan i förra årets budgetproposition framhöll jag atl den statliga personalpolitiken spelar en nyckelroll i arbetet med atl omvandla och utveckla den statliga delen av den offentliga sektorn. Personalpolitiken skall bidra lill en effekliv statsförvaltning, medverka till samhällsekonomisk balans och främja ett demokratiskt arbetsliv.

Jag har senare i prop. 1984/85:219 (AU 1985/86:6, rskr. 48, UbU 1985/
86:5, rskr. 50) om den statliga personalpolitiken vidareutvecklat och kon
kretiserat dessa övergripande mål. För den närmasle tiden är huvudinrikt
ningen att genomföra de ålgärder och förslag som jag har redovisal i
propositionen.                                                                                 ''

Vissa av de åtgärder som jag då behandlade har redan genomförts. Prop. 1985/86: 100 Exempelvis har SIPU nu utarbetat en handledning för myndigheterna inför Bil. 15 det lokala arbetet med det nya jämställdhetsavlalel. Den parlsammansalla ledningsgruppen för den fortsatia utvecklingen av jämställdhelsarbelel har tillsatts. Gruppen behandlar frågor om bl.a. urval av myndigheter för intensivsatsningar på jämställdhelsområdel, åtgärder för fler kvinnliga chefer i statsförvaltningen samt effekter av datoriseringen på kvinnors arbetsmarknad. Vidare kommer SIPU att på regeringens uppdrag utarbeta en särskild chefsutbildning för kvinnor.

Jag avser att senare återkomma lill regeringen med förslag om en proposition om ett samlal chefsförsörjningsprogram. Jag har beräknat medel för della i budgetpropositionen.

I delta sammanhang vill jag också peka på att statens arbetsmiljönämnd (SAN) nyligen har gett ut regler rörande kvinnliga arbetstagare som regelbundet utför bildskärmsarbete och som i samband med graviditet önskar ändrade arbetsuppgifter (SAVFS 1985:6 om graviditet och bildskärmsarbete). En sådan omplacering bör enligt föreskriften beviljas inom ramen för anställningen, om myndighetens verksamhet medger det. Avslår myndigheten en begäran om sådan omplacering skall myndigheten mofivera detla och anmäla det till SAN.

Jag vill också nämna att SAN bedriver elt projekt för att aktivera och stimulera de statliga myndigheterna atl med förebyggande insalser minska riskerna för missbruk och utslagning på slatliga arbetsplatser.

I vissa avseenden anger staten förutsåtlningarna för kommunernas personalpolitik. Det gäller bl. a. ramarna för de kommunalanställdas medverkan i nämndarbelel. Riksdagen har fattat beslul (KU 1985/86: 3, rskr. 6) i anledning av prop. 1984/85:200 om närvarorätt för personalförelrädare i kommunala nämnder. Tillämpningen av de nya reglerna kommer alt följas upp och utvärderas av en fristående forskningsinstitution.

4 Service och kvalitet

Statsmyndigheternas servicearbete

I likhet med föregående budgetår har regeringen uppmanat myndigheterna atl i sina anslagsframställningar kortfattat redovisa åtgärder i syfte alt förbättra servicen till allmänhet, kommuner, landstingskommuner, förelag och organisationer. I de nu aktuella anslagsframställningarna har redovisningen gjorts i följande kategorier:

1. Åtgärder för att förbättra fillgänglighet, information och bemötande.

2.    Förenklingar av administrativa och andra regler som kan bidra lill smidigare och snabbare handläggning och i övrigt bättre service.

3.    Förändringar av verksamhetens innehåll för att anpassa den till medborgarnas behov och önskemål.

Redovisningarna, som har sammanställts av civildepartementet, visaren
betydande ökning av myndigheternas arbete med servicefrågorna mellan    12

budgetåren 1984/85 och 1985/86. Särskilt markant är ökningen när det    Prop. 1985/86:100
gäller området avregleringar.                                            Bil. 15

De redovisade åtgärderna fördelar sig med en tredjedel på förbättrad tillgänglighet, bemötande och information och en tredjedel på åtgärder som syftar lill effektivare handläggning, t. ex. delegering, decentralisering, samverkan mellan myndigheter och ökat utnyttjande av ADB-stöd. Den återstående tredjedelen avser regelförändringar. Del gäller både sådana som myndigheterna själva kan genomföra och sådana som kräver medverkan av riksdagen eller regeringen.

I föregående års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 15 s. 9) anmäldejag att regeringen uppdragit åt SIPU att i särskilda s. k. intensivpro-jekl biträda några statliga myndigheter i planering, genomförande och uppföljning av handlingsprogram för praktiska förbättringar i deras service lill allmänhet, kommuner, förelag och organisafioner. Följande sju myndigheter har medverkat, nämligen arbetsmarknadsverket, riksförsäkringsverket med försäkringskassorna, länsstyrelserna i Malmöhus län och Örebro län, Eksjö tingsrätt, Slockholms polisdistrikt (juridiska avdelningen) samt patent- och registreringsverket (bolagsbyrån).

SIPU har den 29 augusti 1985 lämnat en rapport lill regeringen med anledning av uppdraget. De genomförda projekten har enligt SIPU:s bedömning utgjort etl värdefullt bidrag lill ulvecklingen av slallig service. Jag avser atl i annal sammanhang föreslå regeringen alt ge riksdagen en utförligare redovisning av de resultat som har uppnåtts.

Jag vill här också framhålla betydelsen av att förslagsverksamheten inom myndigheterna bättre än för närvarande tas tillvara i förnyelse- och rationaliseringsarbetel. Förslagsverksamheten är elt viktigt instrument för atl stimulera de anslällda att även utom sina fiänsleuppdrag verka för förbättringar i myndighetemas verksamhel. Jag återkommer till denna fråga vid min föredragning av anslaget Viss förslagsverksamhet m. m.

Servicearbetet i kommunerna

Allt fler kommuner satsar särskilda resurser på atl bättre anpassa sina fiänsler lill medborgarnas behov. 1983 års demokratiberedning har i sitt slutbetänkande visat hur bra tjänster kan bli bättre. Som redan har nämnts remissbehandlas betänkandet f. n.

SIPU:s erfarenheter och kunskaper från stafiiga myndigheters arbeie med service har på civildepartemenlets initiativ fåll spridning i kommuner och landstingskommuner.

Samhällsinformationen

Folkstyrets utveckling mol ökat regionalt och lokalt självstyre medför nya krav på samhällsinformationen. Det regel- och delaljslyrda samhället förändras till etl samhälle där information och kunskaper styr ulvecklingen.

Informationsdelegationens belänkande (SOU 1984:68) Samordnad sam
hällsinformation har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskans
liet.                                                                                               13

Vissa åtgärder lill följd av informalionsdelegalionens förslag har redan     Prop. 1985/86: 100 vidtagits. SIPU har fått regeringens uppdrag att utveckla en vidareutbild-     Bil. 15 ning för statliga informatörer och alt utveckla instrument för att göra myndigheternas informalion mer tillgänglig och begriplig för medborgarna. Särskild vikt har därvid lagts vid sambandet mellan informalion och service.

Ett annal viktigt led i strävandena att förbättra servicen fill medborgarna är atl förbättra de offentliga myndigheternas språk. Språkvårdsutredningen (C 1983:05) föreslär i sin rapport (Ds C 1985:3) "Klarspråk - en grund för god offentlig service" en rad åtgärder. Rapporten har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

5 Regelförenkling och avreglering

En förenkling av de statliga reglerna är en mycket viktig del i förnyelsearbetet. Ett omfattande arbete pågår på detta område. Det syftar fill att förenkla regelsystemet i förhållande till: -allmänheten,

-    näringslivet,

-    kommunerna,

-    de slalliga myndigheterna.

Jag avser att i annal sammanhang redovisa det pågående arbelel. I underbilaga 2.1 lill bil. 2 i budgetpropositionen har jag mera utförligt behandlat de regelförenklingar som civildepartementet arbetar med och de resultat som hittills nåtts. Jag vill därför här endast anmäla några mera väsentliga utredningsuppdrag som behandlar frågor om enklare regler.

Verksförordningsutredningen (C 1985:02) har hösten 1985 påböijat sill arbete med en översyn av del administrativa regelsystemet.

Jag vill också erinra om atl jag i propositionen om den statliga personalpolitiken lämnade en utförlig redovisning för ell uppdrag som regeringen den 14 februari 1985 lämnat till statens arbetsgivarverk (SAV). Uppdraget gick ut på att utarbeta ett förenklingsprogram för de statliga kollektivavtalen. Jag avser all i annal sammanhang ålerkomma lill regeringen med en redovisning av resullalel.

Kyrkoförfattningsutredningen (Kn 1982:06) som har kartlagt del kyrkliga regelbeslåndet arbelar nu vidare med alt sammanställa de kyrkliga författningar som bör finnas kvar lill en enhetlig kyrkolagstiftning, en ny kyrkolag. Kyrkoförfattningsutredningens slutbetänkande beräknas kunna överlämnas omkring årsskiftet 1986/87.

Vid sidan av detla övergripande arbete pågår på olika delar av kyrkans
område också annat arbete som bl. a. syfiar fill en regelförenkling. I depar
tementspromemorian (DsC 1984:13) Översyn av bestämmelserna om
kyrklig jord m. m. föreslås atl vissa regler om förvaltningen av den kyrkliga
jorden skall förenklas. Promemorian har remissbehandlats. Jag avser att
under år 1986 föreslå regeringen att lägga fram förslag om sådana förenk
lingar. Vidare pågår inom kyrkobyggnadsulredningen (C 1984:01) en över
syn av bestämmelserna om den statliga tillsynen över kyrkobyggnader och 14

begravningsplatser. Inom civildepartementet sker också i en arbetsgrupp    Prop. 1985/86:100 (C 1983: A) en fullständig översyn av begravningslagstiftningen. Resultatet     Bil. 15 av de båda sislnämnda utredningarna vänlas kunna presenteras under våren 1986.

6 Det kyrkliga området

Under de senaste åren har väsenlliga reformer genomförls i fråga om svenska kyrkans organisaiion på riksplanel. Kyrkomötet har fått en betydelsefull roll när det gäller normgivningen på det kyrkliga området. Ell nytt system för inomkyrklig koslnadsufiåmning över kyrkofonden har genomförts och prövats under några år. Reformarbetet forlsäller nu med inriktning på en förnyelse av kyrkans lokala och regionala organisation och verksamhel.

1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05) väntas inom kort avlämna sitt betänkande med förslag belräffande svenska kyrkans struktur på lokalplanet, den prästerliga tjänsteorganisationen och tillsättningen av prästtjänster. Förslagen berör också stiftsorganisalionen i svenska kyrkan. En utvärdering av systemet för kostnadsutjämning inom kyrkan har skett inom kommittén, som kommer all lägga fram förslag om systemels framlida utformning.

Vidare har kyrkomusikemlredningen avslutat sitt arbeie och lagl fram betänkandet (SOU 1985:55) Musiken i svenska kyrkan - framtida organisation och utbildning. Utredningen föreslår bl. a. att den statliga regleringen av kyrkomusikerfiänsterna slopas.

Dessa förslag skall nu remissbehandlas. Reformer på grundval av förslagen kan genomföras fr. o. m. år 1989.

15

A. Civildepartementet m. m.

A 1. Civildepartementet

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

262.38186 27031000 26561000

1985/86

Beräknad .Indnng 1986/87

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Kostnader för statsrådsbilar Revisionskontoret - särkostnader

Summa

131,5

24 948000

(22.505 000)

553 000

-2 143000

(-2207 000»

-1-1607000

1 530000

4- 66000

27031000

- 470000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgelår fill 26561 000 kr.

Jag har därvid beaktat att medel motsvarande åtta tjänster har förts över från civildepartementet till finansdepartementet i samband med den ändrade arbetsfördelningen mellan civil- och finansdepartementen den 1 december 1985.

Jag har även beräknat medel för ytteriigare en fiänst som bilförare samt fört över lönekostnaderna avseende körcenlralen för slatsrådsbilar från anslagsposten Förvaltningskostnader till anslagsposten Kostnader för slatsrådsbilar.

Med undantag för anslagsposterna Kostnader för statsrådsbilar och Revisionskontoret har medelsbehovet beräknals med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5% på tre år med fördelning 2, 2 och I % för försia, andra resp. tredje budgelårel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Civildepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 26561000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

16284610

9300000

lOOOOOOO

Reservation

1818005

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 10000 000 kr. under nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 10000 000 kr.

16

A 3. Extra utgifter

1984/85 Utgift         347621

1985/86 Anslag       385000

1986/87 Förslag      418000

Reservation

15022

Prop. 1985/86:100

Bil. 15

Anslagsbeloppet bör under näsla budgelår uppgå lill 418000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 418 000 kr.

A 4. Regeringskansliets förvaltningskontor

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

177144976 185953000 194010000

Regeringskansliels förvaltningskontor (FK) år ett gemensamt förvaltnings- och arbetsgivarorgan för frågor som enbart rör statsrådsberedningen, departementen, utrikesrepresenlalionen eller kommittéerna.

Förvaltningskontoret leds av en styrelse. Chef för förvaltningskontoret är en förvaltningsdirektör.

(1 000-tal kr.)

Beräknad ändring 1986/87

1985/86    Förvalt-     Före-

nings-        draganden

kontoret

Anslag

Förvaltningskostnader

60933

-(-10051

-t-3 242

(därav lönekostnader)

(32 196)

(+ 3 743)

(-1-1543)

Sjukvårdskostnader

675

-    675

-   675

Lokalkostnader

124000

+ 7000

-1-5 475

Personalpolitiskt ul-

345

-1-      20

4-     15

vecklingsarbele mm.

Tekniskt utvecklings-

-

-f    500

-

arbete m.m.

Summa

185 953

-1-16 896

H-8057

Förvaltningskontoret

Förvaltningskontoret föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1.    Huvudförslag budgetåret 1986/87 196626000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod, med fördelningen 2, 2 och 1 % för första, andra respektive tredje budgelårel.

2.    Pris-och löneomräkning m. m. 12722000 kr.

3.    Förvaltningskontoret föreslår atl för regeringskansliet gemensamma förvaltningskostnader förs samman till en särskild anslagspost.

4.    Underhåll och service av del tekniska bevakningssystemet i Södra

2   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Klara-områdel kommer fr.o. m. 1986-07-01 atl överläs av förvaltningskon-     Prop. 1985/86: 100 toret. Dessa kostnader täcks f. n. av byggkostnaderna för Södra Klara och     Bil. 15 träffade garanliavlal mellan byggnadsstyrelsen och berörda entreprenörer (H-l 915000 kr.).

5.    Förvallningskonlorel föreslår all medel anvisas för budgelårel 1986/87 för vissa beredskapsändamål och ökade bevakningskoslnader, m.m.

6.    Anslagsposten Sjukvårdskostnader föreslås utgå fr. o.m. budgetåret 1986/87 och i stället fördelas på resp. departement/motsv. (-675000 kr.).

7.    Förvaltningskontoret föreslår en särskild anslagspost för administra-fivt och tekniskt utvecklingsarbete (-(-500000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag godtar FKs huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2, 2 ocb 1 % för försia, andra resp. tredje budgetåret med undantag för koslnaderna under lokalkoslnadspos-ten. Jag har därvid för budgetåret 1986/87 under anslagsposten Förvall-nigskostnader engångsvis beräknal medel för vissa beredskapsändamål.

Anslagsposten Sjukvårdskostnader bör utgå fr. o. m. budgetåret 1986/87 och kostnaderna för sjukvård i slållel redovisas under respektive departe-ments/motsv. förvaltningskoslnadsanslag.

Ulöver här upptagna medelsbehov räknarjag med ytterligare medel för underhåll och service av del lekniska bevakningssystemet i Södra Klaraområdet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Regeringskansliets förvaltningskontor   för   budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 194010000 kr.

B. Statlig rationalisering och revision, statistik     Prop-1985/86:100

Vissa datafrågor

1 prop. 1984/85:225 (FiU 1985/86:4, rskr. 89) om statsförvaltningens användning av ADB m.m.föreslås riktlinjer för alt ombilda datamaskincenlralen för administrativ databehandling (DAFA) lill ett aktiebolag. Förslaget innebär i korthet atl DAFA: s nuvarande myndighetsuppgifter tas över av andra myndigheter och all DAFA: s övriga verksamheter i framtiden bedrivs i aktiebolagsform.

Regeringen har tillsatt en organisationskommitté med uppgift att klargöra de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen samt förbereda och genomföra bolagsbildningen.

Jag avser all ålerkomma lill regeringen med förslag till en proposition om slutlig reglering av DAFA:s ombildning till aktiebolag. I avvaktan på detla bör anslaget till Datamaskincentralen för administrativ databehandling inte föras upp i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

B 1. Statskontoret

1984/85 Utgift    64926442

1985/86 Anslag   67339000

1986/87 Förslag 70520000

Statskontoret är central förvaltningssmyndighel för rationalisering, administrativ ulveckling och ADB i den civila delen av statsförvaltningen saml ansvarig för anskaffning av ADB-utrustning.

Statskontoret tillämpar programbudgetering och lilldelas anslag i pro-gramlermer. Följande programindelning gäller

1.    Ralionaliseringsutredningar

2.    Effektiviteisstödjande verksamhet

3.    Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning

19

(1000-talkr.)

Prop. 1985 Bil. 15

/86: 100

Program

1984/85

1985/86

1986/87

Utgift

Budget

Beräknar

-

Stats-

Föredrag-

kontoret

ande

-

Rationaliserings-

40707

40000

41600

41820

utredningar

Effektivitets-

24 222

28 389

29 600

29700

stödjande verksam-

hel

Anskaffning och

10493

11000

11 400

11400

förvaltning av

ADB-utrustning

Summa kostnader

75422

79389

82600

82920

Avgår:

Ersättning för

10493

11000

11400

11400

anskaffning och

förvaltning av

ADB-utrustning

Ersällning från

3

50

SIPU

Inkomster från

1000

1000

1000

vissa avgifts-

belagda

verksamheter

Nettoutgift

64926

67339

70200

70520

Statskontoret

Statskontoret föreslår i sin anslagsframslällning bl. a. följande.

1.    Huvudförslag budgetåret 1986/87 70200000 kr. Utgiftsminskningen följer del treåriga huvudförslag som fastställdes inför budgetåret 1985/86 och som budgetåret 1986/87 uppgår fill I %.

2.    Pris- och löneomräkning m. m. 4004 000 kr.

3.    Verksamheten under programmet Ralionaliseringsutredningar ulgår liksom hittills från utredningsuppdrag som lämnas av främst regeringen och kommittéer.

4.    Inom programmel Effektiviietsslödjande verksamhet kommer stor vikt alt ges ål frågor om besparingsverksamhet vid myndigheterna och om organisation, ledningsulveckling och rationell kontorsdrift saml åt fortsatt stöd fill myndigheternas ADB-verksamhet.

5.    Ett belopp på 1 000 000 kr. som inkomst från avgiftsbelagd verksamhet.

6.    Statskontoret beräknar att anlalet årsarbetskrafter under 1986/87 kommer att vara ca 275, vilkel är fem färre än 1985/86.

Föredragandens överväganden

Jag godlar statskontorets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna med I % budgelårel 1986/87 enligt det treåriga huvudförslag som faslställdes inför budgetåret 1985/86.

Jag godtar också i övrigt statskontorets förslag till inriktning av verksamheten under budgetåret 1986/87. Min beräkning av medelsbehovet framgår av programsammanslällningen.

20

VerksledningskommiUén (C 1984:04) har i sitt betänkande (SOU     Prop. 1985/86:100 1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning behand-     Bil. 15 lat vissa stabsmyndigheters verksamhel vilket kan komma att innebära nya eller ändrade arbetsuppgifter för statskontoret. Verksledningskommitténs betänkande remissbehandlas f. n. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statskontoret för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 70520 000 kr.

B 2. Anskaffning av ADB-utrustning

1984/85 Utgift 248198230        Reservation         13706532

1985/86 Anslag        275000000' 1986/87 Förslag       310000000

' Dessulom har på tilläggsbudget 1 (prop. 1985/86: 25) anvisats 5000000 kr. för teknikupphandling av programvaror.

Över detla reservationsanslag finansieras och redovisas dels generellt användbar ADB-utrustning som anskaffas inom den civila statsförvaltningen för andra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken, dels teknikupphandling av programvara för lokala datorer, lyp basdatorer. Anslaget omfattar också ADB-utrustning vid flygtekniska försöksanstalten.

Anskaffningar som har etl köpvärde överstigande 2 milj. kr. prövas av regeringen. Övriga anskaffningar beslutas av statskontoret. Regeringen har den 19 juni 1985 gett statskontoret särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 saml riktlinjer för prioritering vid beslul om anskaffning av ADB-utrustning. Enligt riktlinjerna skall medel i första hand avsättas för nödvändiga ersättnings- och kompletteringsanskaffningar, invesleringar som är direkta följder av beslut av regeringen eller riksdagen eller som kan finansieras genom omprioriteringar samt sådana anskaffningar som beräknas ge stora rationaliseringseffekter och som leder till realiserbara besparingar.

Från anslaget betalas ADB-utrustning och andra utgifter av investerings-karaktär i samband med anskaffning, installation och igångkörning av köpt eller hyrd ADB-utmstning. För utrustning som redovisas över anslaget betalar driflansvariga myndigheter årliga avgifter lill slalskoniorei. Förutom avskrivningar m. m. täcker avgifterna även statskontorets koslnader för upphandling och förvaltning av utrustningen.

Statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1986/87

De myndigheter som omfattas av den samordnade anskaffningen anmäler
sina behov av ADB-utrustning lill statskontoret. Statskontoret lämnar en
samlad anslagsframslällning fill regeringen för ADB-utrustning som bör
anskaffas via reservationsanslaget.                                                     21

1 det följande redovisas en sammanslällning över myndigheternas resp.      Prop. 1985/86: 100 statskontorets   bedömningar   av   investeringsbehoven   för   budgetåret      Bil. 15 1986/87.

Totala investeringsbehov ADB-utrustning 1986/87, milj.kr.

Huvu

dlilel

Myndigheterna

Statskonlotet

11

Justitie

100,8

76,3

111

Utrikes

1.6

-

IV

Försvar

1.6

1.5

v

Social

49.5

47.6

VI

Kommunikation

117,4

112.4

vn

Finans

81.3

51.6

vill

Utbildning

89,8

41.2

IX

Jordbruk

12.7

9,1

X

Arbetsmarknad

72.8

32.1

XI

Bostad

33.3

33.3

XII

Industri

28,0

20.2

Xlll

Civil

35.5

19.2

Summa (hvra-l-köp)

624,3

444,5

-d

ärav hyra/

-11.3

Summa köp

433,2

Myndigheterna har till statskontoret anmält behov av ADB-utrustning till ett sammanlagt värde av ca 624,3 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Molsvarande anskaffningsbehov för innevarande budgelår var 497 milj. kr.

Statskontoret beräknar anskaffningsbehovet till ca 444,5 milj. kr. eller 29% lägre ån myndigheternas anspråk. Statskontoret har vid prövningen tillämpat de lidigare nämnda riktlinjerna för prioriteringar vilkel i vissa fall medfört atl anskaffningar inte medräknats på grund av alt de inte uppfyllt de ställda kraven. Andra orsaker till skillnaden är att statskontoret i vissa fall bedömt investeringskostnaderna vara lägre än de som myndigheterna angivit eller all anskaffningen av någon anledning beräknas bli senarelagd.

Av det tolall beräknade anskaffningsbehovet under 1986/87 avser ca 90,7 milj.kr. (20%) ersättningar och 98,7 milj.kr. (22%) kompletteringar av befintlig ADB-utrustning. Anskaffningar som är direkt beroende av beslut av regeringen eller riksdagen uppgår till ca 102 milj. kr. (23%). 153,1 milj.kr. (35%) avser anskaffningar som syfiar lill rationaliseringar och besparingar i myndigheternas verksamhet. Av rationaliseringsanskaffningarna är det i särklass största projektet vägverkets nya ADB-struktur som beräknas kosla ca 83 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Bland större enskilda anskaffningar som är medräknade i underiaget märks ersättnings-, kompletterings- eller nyanskaffningar för polisväsendet, domstolsväsendet, den allmänna försäkringen, vägväsendet, centrala bilregistret, skatteadministrationen, universitet och högskolor, skogsstyrelsen, arbetsmarknadsverket, arbetarskyddsverkel, bosladsverkel, lantmäteriverket, del centrala faslighetsregistret, patent- och registreringsverket, statens industriverk och statistiska centralbyrån.

Av det anskaffningsbehov som statskontoret beräknat för 1986/87 avser 433,2 milj. kr. köp av utrustning och 11,3 milj. kr. värdet av den utrustning som planeras att hyras.

Erfarenhetsmässigt inträffar justeringar i beredningen inför anskaff-         22

ningsbeslutet samt förskjutningar av leveranser och betalningar, vilket    Prop. 1985/86: 100 leder till alt medelsförbrukningen på anslaget blir lägre än preliminärt     Bil. 15 beräknat. För budgetåret 1986/87 beräknar statskontoret nettoeffekten av dessa justeringar till 80,7 milj. kr. Medelsbehovet reduceras därigenom till 352.5 milj kr.

Regeringen har innehållit 27,5 milj. kr. av anslaget för 1985/86 till följd av prop. 1984/85:217 om vissa ekonomiskl politiska åtgärder. Statskontoret har räknat med atl dessa medel - i form av en reservation på anslaget - får disponeras under 1986/87. Statskontoret beräknar därför att anslaget för budgetåret 1986/87 bör uppgå lill 325 milj. kr.

Anskaffning av ADB-utrustning medför mänga gånger långa leveranstider. Under budgetåret 1986/87 förutses beställningar ske även av en stor del av den utrustning som planeras bli installerad under 1987/88. Av de bemyndiganden för beställningar som riksdagen fidigare lämnal återstår ca 371 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1985/86. Köpvärdet för den ytterligare utrustning som beräknas bli beställd för installafion under 1985/86, 1986/87 och 1987/88 uppgår till sammanlagt ca 671 milj.kr. Statskontoret bedömer att ell kompletterande bemyndigande på 300 milj. kr. behövs.

Föredragandens överväganden

Det i prop. 1984/85:225 beskrivna arbelel med att utveckla den nya småskaliga ADB-miljön har vidareförts. Investeringar i persondatorer, fier-funktionsterminaler och basdatorer, ger enligt min bedömning möjligheter till en utveckling av ADB-stöd som i många fall bättre uppfyller verksamhetens och användarnas krav och önskemål på datorstöd. Tillgång dels till bra programprodukter anpassade för småskalig ADB-verksamhet i statsförvaltningen, dels till enkla och effektiva systemutvecklingshjälpmedel gör det möjligt för myndigheterna atl tillgodogöra sig ett ändamålsenligt datorstöd lill rimliga kostnader.

I lilläggsbudgel I för innevarande budgetår har anvisats 5 milj. kr. för framiagning av tillämpningar till basdatorer, främst inom det ekonomi- och personaladministraiiva området. Det bör ankomma på regeringen atl inom ramen för anvisade medel för budgetåret 1986/87 avsätta högsl 5 milj.kr. för atl genom teknikupphandling stimulera en fortsatt framtagning av programprodukter för den småskaliga ADB-miljön.

När det gäller de stora centrala systemen är det självklart nödvändigt alt på kort sikt vidta de åtgärder som krävs för att inte driftsäkerheten skall sättas i fara. Del är således enligt min mening viktigt alt upprätthålla god kvalitet i driften av dessa syslem samtidigt som möjligheterna till kostnads-sänkande åtgärder inom ramen för befintlig systemlösning måste beaktas.

Det är dock väsenlligl alt befintliga större systemlösningar liksom de materiella bestämmelserna inom skilda sakområden samt den egentliga verksamheten med jämna mellanmm omprövas i syfte att sänka kostnadsnivån och erhålla en anpassning lill förändrade krav och önskemål från olika intressenter.

Myndigheternas anmälningar till statskontoret visar växande anspråk på
medel för ADB-ulruslning. Del statsfinansiella läget medger dock inte att           23

dessalillgodosesfullt ut. Medel bör i första hand avsättas för anskaffningar     Prop. 1985/86: 100 som följer de av regeringen i juni 1985 utfärdade riktlinjerna. Detta innebär     Bil. 15 att ambitionsnivåhöjningar som t.ex. förtätning av antalet terminaler är svåra att tillgodose.

Persondatorer och skrivautomater får enligt gällande regler upphandlas och finansieras av myndigheterna själva, utom i de fall investeringen avser syslem som beslår av ett större antal utrustningar som anskaffas vid etl och samma tillfälle. Jag anser all som elt led i arbetet med att stimulera utnyttjandet av småskalig ADB-utrustning, bör myndigheterna inom sitt förvaltningsanslag få direktfinansiera enklare basdatorsyslem och persondatorer ihopkopplade i lokala nåt om del rör sig om enslaka anskaffningsbehov. Della bör ske efler slalskontorels bedömande och avse utrustning för vilken slalskoniorei tecknat avtal. Etl villkor är också all regeringens prioriteringsdirektiv tillämpas. Sådan finansiering vid sidan av förevarande anslag bör beslutas av slalskoniorei från fall till fall. Jag avser all ge statskontoret i uppdrag att redovisa en sammanställning över sådana anskaffningar som direktfinansierats av myndigheterna själva.

Jag räknar inle med all statskontoret skall få disponera de medel om 27.5 milj. kr. som innehållits av anslaget för 1985/86.

Jag har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 310 milj.kr. Regeringens bemyndigande bör därutöver inhämtas alt beställa ADB-utrustning till ett värde av 260 milj.kr. utöver lidigare lämnade bemyndiganden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen dels

1.    att lill Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 310000000 kr.

2.    atl medge alt datorutrustning beställs — utöver tidigare medgivet belopp - till etl värde av högst 260000000 kr.

dels                                                               ,

3. bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag anfört om teknik
upphandling av programvara till småskalig ADB-utrustning samt
finansiering av sådan utrustning.

B 3. Riksrevisionsverket

I statsbudgeten för innevarande budgelår har anslaget lill Riksrevisionsverkel förts upp med 65 142000 kr.

Till de statliga revisionskonloren har, med undanlag av revisionskontoret i regeringskansliet och revisionsbyrån vid försvarets civilförvaltning, under varje s. k. värdmyndighels anslag förts upp sammanlagl 25546000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag avser att föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1986
redovisa förslag om bl.a.den statliga redovisningsrevisionen inkl. revi-
sionskontorsorganisationen.                                                               24

VerksledningskommiUén (C 1984:04) har i sitt betänkande (SOU    Prop. 1985/86:100

1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning föreslå-      Bil. 15 git atl riksrevisionsverket övertar hela ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen.

Regeringen har nyligen givit en särskild utredare i uppdrag alt föreslå de åtgärder som erfordras för atl riksrevisionsverket fr.o. m.den 1 juli 1986 skall kunna överta hela ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen och hur omorganisationen skall genomföras. Med anledning härav har anslagen för revisionskontorens särkostnader brutits ut ur varje s. k. värdmyndighels anslag och redovisas under detta anslag.

Anslagen för riksrevisionsverket och de slalliga revisionskontoren, med undanlag av revisionskonlorel i regeringskansliet och revisionsbyrån vid försvarets civilförvaltning, bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp under förevarande anslag med oförändrade belopp för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i avvaktan på en särskild proposition i ämnet för budgelårel 1986/87 beräkna lill Riksrevisionsverket ett förslagsanslag av 90688000 kr.

B 4. Kammarkollegiet

1984/85 Ulgift     19785616

1985/86 Anslag    17549000

1986/87 Förslag   15406000

Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor rörande statlig och kyrklig egendom, rikets indelning och den prästerliga organisationen, handha medels- och fondförvaltning samt i vissa ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen. Vidare ingår i kollegiet en redovisningscentral med uppgift att för ett antal myndigheter svara för kassagöromål, bokföring och redovisning. Kollegiet är dessulom värdmyndighel för elt revisionskonlor saml fullgör kansligöromålen för kyrkofondens styrelse, fideikommissnämnden och stiftsnämndskonferen-sen.

Chef för kollegiet är en generaldirektör. Kollegiet år organiserat på sex enheter, nämligen en allmän avdelning, elt advokatfiskalskontor, en fondbyrå, en redovisningscentral, ett revisionskonlor och en administrativ sektion. Vid kollegiet finns som rådgivande organ elt expertråd för medels-placeringsfrågor. En översyn av kollegiets organisation har förberetts under år 1985.

25

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Kammar-

Före-

kollegiet

draganden

Personal

170

4-             3

0

Anslag

Förvalmingskostnader

19964000

4-2 022000

-t-   651000

(därav lönekostnader)

(17933000)

(-H 734 000)

(-(-   561000)

Lokalkostnader

3 291000

-1- 491000

-h   492000

Revisionskonlor

särkostnader

2 774000

+   245 000

-2 774 000

Kostnader för data-

maskintid

1 330000

-h   110000

-(-    27 000

Kostnader för stans-

utrustning

204000

+     17000

-1-      4000

Summa utgifter

27 563 000

-1-2 885 000

-1600000

Avgår;

Ersätlning för redo-

visningscentralens

tjänster

6369000

-H 467 000

+ 221000

Ersätlning för all-

männa arvsfondens

fondförvaltning

2 282000

+ 434000

+ 400000

Ersättning för kyrko-

fondens förvaltning

603 000

+    40000

+    32000

Ersäuning för övrig

fondförvaltning

760000

0

-   110000

Summa anslag

17.549000

-1-1944 000

-2143000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet föreslår i sin anslagsframslällning bl. a. följande:

1. Huvudförslag 18473000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m. m. 2 114000 kr.

3. Myndigheten bör undantas från tillämpning av det s.k. huvudförslaget, d.v.s. pris- och löneomräknal anslag reducerat med 5 % över en period om tre budgetår. Konsekvenserna av huvudförslaget är svårighet atl utföra de arbetsuppgifter som ålagts kollegiet. Bristande resurser leder också bl. a. till sämre hushållning med statens kapital.

4. Kollegiet framhåller att inom vissa av myndighetens verksamhetsområden ger marginella resurstillskott direkta inkomster i statskassan eller minskar utgifterna i den. Hit hör skatlegranskningen. Kollegiet föreslår alt ytteriigare en handläggarfiänst inrättas för granskning av arvs- och gåvoskall (-(- 156558kr.). Etl annal sådant område är förvaltningen av bidrag. I syfte att möjliggöra en effektivare bidragsadministration och bättre kassahushållning av statliga medel föreslår kollegiet att en handläggartjänst inrättas ( + 1438l5kr.).

5. Tjänsten som chef för kammarkollegiets fastighetsrältsliga arkiv är vakant på grund av pensionsavgång. Kollegiet begär medel för att kunna återbesätta denna tjänst (4-185982 kr.).

6. För renovering av antika möbler, anskaffning av inventarier och kontorsmaskiner samt för omkostnader med anledning av föreslagna nya tjänster begår kammarkollegiet 285635 kr.

26

Föredragandens överväganden        . Ii- '.                          Prop. 1985/86:100

Med hänsyn bl.a. lill pågående utredningsverksamhet föreslår jag att me-       ' ' del till kammarkollegiet för nästa budgetår beräknas enligt etl ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna med 2%. Kollegiets konsekvensbeskrivningar tyder inle på annat än att huvudförslaget kan genomföras ulan påtagliga följder för verksamheten.

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget till kammarkollegiet till 15406000 kr.

Jag avser återkomma med förslag lill regeringen alt i särskild proposition föreslå riksdagen atl riksrevisionsverket från den I juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bakgrund härav harjag inte beräknat medel för särkostnader för revisionskontoret vid kammarkollegiet.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Kamm.arkollegiet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 15406000 kr.

B 5. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet

1984/85 Utgift

3 152982

1985/86 Anslag

1 000 000

1986/87 Förslag

1 000 000

Från anslaget bedrivs utgifter för rationaliseringsprojekt, administrativt utvecklingsarbete eller försöksverksamhet, som bedrivs i rationaliseringssyfle. Anslaget tas i anspråk efler beslut av regeringen i varje särskill fall.

Under budgelårel 1986/87 kommer flera av de förslag som presenterats i regeringens skrivelse (skr 1984/85: 202, FiU 35, rskr 407) om den offentliga sektorns förnyelse atl påbörjas eller genomföras. Jag bedömer det som nödvändigt att särskilda konsultinsatser m. m. i vissa fall kommer att behövas, bl.a. som stöd ål vissa myndigheter i deras effektiviserings- och utvecklingsarbete.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att fill Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av I 000 000 kr.

Statistik

1. Statistiska centralbyrån

Statistiska cenlralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen och ansvarar för huvuddelen av denna.

Medel lill SCB:s verksamhel anvisas under anslagen B 6. Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser, B 7. Statistiska central
byrån: Uppdragsverksamhel och B 8. Folk- och bostadsräkningar.             27

SCB tillämpar programbudgetering och tilldelas anslag i programiermer.     Prop. 1985/86: 100
Följande huvudprogramindelning gäller för SCB.                    Bil. 15

I      Statistik, register och prognoser.

II    Uppdragsverksamhel

Huvudprogrammen är indelade i femlon delprogram. Ulvecklingen inom huvudprogrammet Statistik, register och prognoser redovisas under anslaget B 6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser nedan.

2. Särskilda direktiv för SCB för budgetperioden 1987/88-1989/90

I regeringens skrivelse (skr 1984/85:202, FiU 35, rskr 407) om den offentliga sektorns förnyelse uttalas att en viktig förutsättning för atl myndighetema skall kunna uppfylla de krav som ställs på dem bl. a. i effektivitets-och servicehänseende är atl de får möjlighet till framförhållning i sin verksamhet.

Därtor bör statsmakterna lägga fasl de ekonomiska förutsättningarna för myndigheternas förvallningsverksamhel för mer än elt budgetär i sänder.

Verksledningskommitlén (C 1983:04) har i sitt betänkande (SOU 1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning lämnat förslag om hur ett syslem med treåriga budgetramar kan utformas för alt uppnå en ökad långsiklighet i budgetarbetet. Betänkandet remissbehandlas f.n.

För att vinna erfarenhet av ett system med treåriga budgetramar har en försöksverksamhet inletts i vilken bl.a. SCB ingår. Som ett led i delta försök har SCB getts särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 inför budgetperioden 1987/88-1989/90.

Syftet är att med utgångspunkt i det fördjupade underlag, som SCB har fått i uppdrag att ta fram, fastställa en treårig budgetram samt verksamhetsinriktningen för åren 1987/88-1989/90 för SCB.

Enligt direktiven skall SCB bl. a. lämna förslag om en ny delprogramindelning, som i huvudsak överensstämmer med departementens ansvarsområden, och därvid redovisa fill vilket område olika statistikprodukter bör hänföras. Utgångspunkten är härvid del förslag till en ny beslutsordning som har redovisals i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 15, s. 20). Vidare skall SCB bl.a. se över uppdragsverksamhetens förutsättningar och utforma en ADB-plan för perioden.

B 6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

1984/85 Ulgift    284707586

1985/86 Anslag 274697000

1986/87 Förslag        276411000

Från anslaget bestrids utgifter för huvudprogrammet Statistik, register
och prognoser, som avser statistikproduktion, samordning av den statliga   28

stafistiken, förande av vissa register, prognos oeh utvecklingsarbete inom     Prop. 1985/86: 100
statistikens område, m. m.                                              Bil. 15

Utvecklingen av detla huvudprogram och tillhörande delprogram framgår av följande sammanställning.

(1000-tal kr.)

Delprogram

1984/85

1985/86

1986/87

Utgifl

Budgei

Beräknar

SCB

Föredrag-

anden

1. Extern samordning

2 646

2679

2 834

2812

2. Jordbruk och och

skördeskadeskydd

15 972

14603

16103

15971

3. Industriverksamhet

19875

18064

18969

18 797

4. Handel, service-

näringar och priser

22 292

22937

23 767

23 382

5. Bosläder, byggnader

och andra fastighetei

• 15 202

16926

17491

17.382

6. Samhällsekonomi

och offentlig för-

valtning

36013

35 254

37 204

36898

7. Arbetsmarknad

42 263

39005

44 500

390.59

8. Befolkning och

hushåll

38046

35405

30235

30031

9. Rätts- och social-

väsende

14 298

14 240

14 870

14902

10. Utbildning, forsk-

ning och kultur

20669

20494

21379

22 271

11. Befolknings-, yrkes-

och utbildnings-

prognoser

8614

8654

8844

8779

12. Bibliotek och in-

formation m. m.

11934

10905

11575

11453

13. Arkiv och gemen-

samma databaser

m. m.

13 753

12608

13233

13112

14. Standardisering och

gemensam metod-

utveckling

20970

20763

21743

21562

15. Folk- och bostads-

räkning

12700

36317

20750

25 949

Ofördelade kostnader

2 160

2160

-

-

Summa kostnader

297407

311014

303497

302360

Avgår

12 700'

36317'

20750'

25 949'

Totalt för anslaget B 6.

284707

274697

282747

276411

Avser anslaget för Folk- och bostadsräkningar.

Statistiska centralbyrån

SCB föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Ettårigt huvudförslag 282747000 kr. varav 5,3 milj. kr. avser sysselsätl-
ningsregislret (se anslaget B 8.)

Minskningen av utgifterna beräknas till 2% för budgetåret 1986/87.

2.   Pris- och löneomräkning 17675 000 kr.

3.   Intermittenta undersökningar

Medlen för intermittenta undersökningar och övriga inlermiltenla varia-

29

tioner beräknas minska med 18,1 milj.kr. Förändringen förklaras främst     Prop. 1985/86: 100
med att                                                                                          Bil. 15

-      medelsbehovet för folk- och bostadsräkningar minskar med 12,9 milj.kr. när stora externa utgifter för bl. a. porto och blanketter bortfaller (se anslaget B 8.)

-      medelsbehovet minskar för statistik avseende vald 1985 med 2,4 milj. kr. och för undersökningen om hushällens utgifier med 3,7 milj. kr,

-      medelsbehovel ökar för undersökningen av jordbrukarnas tillgångar och skulder samt drivmedelsundersökningen.

4. Automatiska förändringar p. g. a. riksdagsbeslut m. m.
SCB föreslår att

-      medel beviljas för vidmakthållande av del cenlrala företagsregistrets kvalitet vad gäller arbetsställen saml ocksä för omläggning av ulrikes-handelsstatisliken till en ny varunomenklalur.

-      engångsanslag pä 2,1 milj.kr. för kostnader för en ny telefonväxel i Stockholm bortfaller och att anslaget för arbetskraftsundersökningarna minskar med 1,4 milj.kr. som en följd av tidigare beslutad urvalsneddragning.

5. Omprioriteringar

Enligt vad som uttalas i 1985 års budgetproposifion genomförs under budgetåret 1985/86 vissa av de förslag som har lämnats av stalistikutred-ningen. Vissa andra omprioriteringar tas upp bland de förslag avseende den löpande slafistikproduktion på sammanlagt 1,7 milj. kr. som SCB redovisar i anslagsframställningen.

Föredragandens överväganden

Jag föreslär att medel för statistiska centralbyrån för nästa budgetår beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna med 2%. Med undanlag av de ändringar som redovisas nedan delar jag statistiska centralbyråns bedömning om inriktningen av verksamheten för budgetåret 1986/87.

Statistiska cenlralbyrån föreslår en nedläggning av nyelableringsstatisti-ken och den statistik som berör utlandsägda förelag m. m. Enligt min bedömning bör nägon sådan nedläggning inte ske. Jag har samrått med cheferna för finans- och industridepartementen i dessa frågor.

Av statistiska centralbyråns förslag till omprioriteringar återstår ca 1,2 milj. kr. som slår lill förfogande för utbyggnader av vissa slatislikpro-dukter. Av de utbyggnader som statistiska centralbyrån föreslagit bör enligt min mening i första hand följande finansieras ur della belopp, nämligen omläggningen av indusiristatistiken, utbyggnaderna av statistiken över servicenäringar och producentprisindex saml förändringen av nationalräkenskaperna vad avser den del som omfattar byte av basår.

Statistiska centralbyrån begär ytterligare 250000 kr. för de kostnadssökningar som beräknas ske i samband med omläggningen av utrikeshandelsstatistiken. Dessa kostnader anserjag bör finansieras genom omprioriteringar i statistiska centralbyråns budgei.

Vidare föreslår jag all 1,2 milj. kr. lillförs statistiska centralbyråns bud-            30

get genom överföring av medel från andra huvudtitlar. Av detla belopp    Prop. 1985/86:100 skall 600000 kr. finansiera ett individregisler för avgångna från grundsko-     Bil. 15 lans årskurs 9, varav 200000 kr. utgör en engångsanvisning för vissa extra koslnader under det försia året, 20Ö000 kr.en åriig statistik vad gäller elever med annat hemspråk än svenska i grund- och gymnasieskolan, och 250000 kr. en personalslalislik för högskolan. Vidare skall 150000 kr.finansiera en statistik över domar i narkotikamål. Jag har samrått med cheferna för utbildnings- och jusliliedepartemenlen i dessa frågor. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 276411 000kr.

B 7. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

1984/85 Utgift

-

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för huvudprogrammet Uppdragsverksamhet.

Statistiska centralbyrån

1.    SCB föreslår att anslaget förs upp i statsbudgeten med etl oförändrat belopp om I 000 kr

2.    Omsättningen   för   uppdragsverksamheten   beräknas   uppgå   till   73 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

3.    SCB föreslår att den rörliga krediten i riksgäldskonlorei höjs från 12 milj.kr. till 18 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag biträder statistiska centralbyråns förslag atl anslaget för uppdragsverksamheten för nästa budgetår förs upp i statsbudgeten med etl formellt belopp om I 000 kr. och att en viss höjning av den rörliga krediten bör ske. Mot bakgrund av den hittillsvarande belaslningen på krediten bör enligt min bedömning en sådan höjning till 15 milj. kr. vara tillräcklig tills vidare. Jag avser atl återkomma till regeringen med ett sådant förslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

31

B 8. Folk-och bostadsräkningar                                   Prop. 1985/86: 100

Bil. 15

1984/85 Utgift      12 700432

198.5/86 Anslag   36317000'

1986/87 Förslag   25949000

' Dessutom kommer ylleriigare 3 000000 kr. att föreslås på tilläggsbudget 11.

Under anslaget redovisas utgifter för delprogrammet Folk- och bostadsräkningar under huvudprogrammet Statistik, register och prognoser.

Statistiska centralbyrån

SCB föreslår bl. a. följande.

1.   SCB beräknar medelsbehovet under anslaget lill 20750000 kr. Minskningen föranleds främst av alt stora externa utgifter för bl. a. porto och blanketlryck bortfaller.

2.   De nya kostnadskalkyler som SCB tagit fram visar en medelsbrist för sysselsältningsregislret, som beräknas till 1 milj. kr.

3.   Medlen för sysselsätlningsregistret föreslås blir överförda lill anslaget B 6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser eftersom verksamheten är löpande och efter 1985 inle har någon koppling till folk- och bostadsräkningen. Budgeten beräknas till totalt 5,3 milj. kr.

4.   SCB föreslår atl 0,5 milj.kr.får disponeras för förberedelsearbete för folk- och bostadsräkningen år 1990.

Föredragandens överväganden

FOB 85 har genomförts under hösten 1985. Statistiska centralbyrån har startat en viss bearbetning av materialet främst vad gäller registrering av bostads- och hushållsdata.

Under budgetåret 1986/87 avses denna registrering bli avslutad samtidigt som dataregislrering och kodning av yrkesuppgifter påbörjas. Vidare genomförs en redovisning av hushålls- och bostadsdala, vilkel sker i form av dels tabeller, dels publikationer. Huvuddelen av publikationerna beräknas dock bli utgivna först 1987/88. Viss publicering av sysselsällningsdata sker också under 1986/87.

Under budgetåret 1986/87 beräknas utgifterna under anslaget minska i förhållande lill innevarande budgetär med anledning av att kostnaderna för bl.a. blanketlryck, porlo och informationsmalerial faller bort.

Stafisfiska centralbyrån ulgår i sin planering ifrån atl det kan bli aktuellt atl genomföra en ny folk- och bostadsräkning år 1990 saml begär all 500000 kr anslås för visst utredningsarbete härför. I avvaktan på atl ställning tas till en sådan folk- och bostadsräkning bör enligt min mening dessa medel tills vidare disponeras av regeringen. Jag återkommer till regeringen med etl sådani förslag.

Statistiska centralbyrån hemställer att ytterligare I milj. kr. lillförs verk
samheten för sysselsättningsregistret. Vidare föreslås atl medlen för detta        32

register, totalt 5,3 milj. kr., förs upp under anslaget B 6. Statistiska central-     Prop. 1985/86: 100 byrån: Statistik, register och prognoser eftersom arbetet är av löpande     Bil. 15 karaktär och efter 1985 saknar koppling lill folk och bostadsräkningen.

Som tidigare redovisats har statistiska centralbyrån fått i uppdrag att bl. a. föreslå en ny programindelning för hela verksamheten inför budgetperioden 1987/88-1989/90.Enligi min bedömning bör den föreslagna överföringen av medlen för sysselsåtlningsregistrel prövas när ställning tas till statistiska centralbyråns förslag om en ny delprogramindelning. Jag år därför inte beredd alt nu tillmötesgå statistiska centralbyråns förslag i detla avseende.

Däremot biträder jag statistiska centralbyråns uppfattning atl ytterligare I milj.kr.bör anslås för sysselsätlningsregistret. Delta bör ske genom en omprioritering av medel från tionde huvudtiteln. Jag har samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet i denna fråga.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 25949000 kr.

B 9. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

1984/85 Utgift

640000

1985/86 Anslag

659000

1986/87 Förslag

679000

Institutet för storhushållens rationalisering har till huvudsaklig uppgift att främja och samordna sådan ralionaliserings- och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan bidra till atl höja produktiviteten inom storhushållen. Insfitulel skall dessulom bedriva informations- och utbildningsverksamhel inom sill område.

Institutet år organiserat som ett fristående organ, som bedrivs gemensamt av slaten och en för ändamålet bildad stiftelse med företrädare för Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och restaurangnäringen. Verksamheten vid institutet regleras genom avtal, som har slutits med stiftelsen. Avtalet gäller t.o.m. budgetåret 1990/91 efter en förlängning fr.o. m.den 1 juli 1986.

Institutet för storhushållens rationalisering föreslår för budgetåret 1986/87 ett statsbidrag av 691 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar ett bidrag av 679000 kr. till institutet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag tUl InstUutet för storhushåUens rationalisering för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 679000 kr.

33

3    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 15

c. Statlig lokalförsörjning                                Prop- 1985/86: lOO

Bil. 15 c 1. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

1984/85            194648859       Reservation        55225729

1985/86            171000000

1986/87           202000000

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig verksamhel och för vilka medel inte har anvisats under annat anslag.

I det följande redovisas inte närmare sådana objekt som lidigare har redovisals för riksdagen och för vilka byggnadsstyrelsen har föreslagit sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller ramhöjningar som föranleds av enbart den allmänna byggnadskostnadsstegringen. För tiden den 1 januari 1984 till den I januari 1985 beräknar byggnadsstyrelsen denna koslnadsstegring lill 6%. Regeringen har tidigare under budgetåret 1984/85 med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1983/84: 150, bil. I, FiU 40, rskr 420) uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra vissa sysselsättningsskapande åtgärder. En redogörelse härom lämnas i det följande.

Byggnadsstyrelsen

Stockholm. Kv. Rosteriet på Liljeholmen. Lokaler för statlig förvaltning, etapp 2

Byggnadsstyrelsen harar 1982 hemställt om ett projekteringsuppdrag för en nybyggnad i kv. Rosteriet, etapp 2. Denna etapp är planerad för ca 300 kontorsarbetsplatser.

Kostnaden beräknas till preliminärt 53 milj.kr. i prisläget den I januari 1985 och byggtiden beräknas fill 18 mån.

Visby. Ombyggnad inom A 7-området

Byggnadsstyrelsen har projekterat en ombyggnad inom A 7-området i Visby.

Kostnaden för ombyggnaden beräknas till 17,8 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1985 och byggtiden beräknas till 12 månader.

Umeå. Om- och tiUbyggnad i kv. Kronboden

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1983/84:150, bil. 1, FiU 40, rskr 420) uppdragit ål byggnadsstyrelsen atl utföra en om-och fillbyggnad i kv. Kronboden inom en kostnadsram av 12,8 milj.kr.i prisläget den I januari 1985.

Diverse objekt

Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen för 1986/87 skrivs upp med

den allmänna byggkostnadsökningen till 171 milj. kr. i prislägel den I janu- 34

ari 1985.

övrigt

Byggnadsslyrelsen föreslår atl bemyndigandegränserna för Diverse objekt höjs till 4 resp. 10 milj.kr.från nuvarande 2 (prop. 1980/81:100 bil. 11, FiU 22, rskr 204) resp. 4 milj. kr. (prop. 1984/85: 100 bil. 15, FiU 15, rskr 193).

Prop. 1985/86:100 Bil. 15

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl de av byggnadsslyrelsen föreslagna kostnadsramarna för nybyggnaden i kv. Rosteriet och ombyggnaden inom A 7-området i Visby förs upp i invesleringsplanen.

Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag vad gäller en uppskrivning av kostnadsramen för Diverse objekt.

I avvaktan på att ställning tas till lokalförsörjningsutredningens (C 1984:03) kommande förslag anserjag att en höjning av bemyndigandegränserna enligt byggnadsstyrelsens förslag inte bör ske.

Under innevarande budgelår har 10 milj. kr. genom ell särskill regeringsbeslut satts till regeringens disposition. Jag räknar med att dessa medel under nästa budgetår får disponeras av byggnadsstyrelsen.

Jag förordar att medel för nästa budgelår anvisas enligt följande investeringsplan.

Investeringsplan (I 000-tal kr.

Kostnadsram

Projekt

Medelsförbrukning

1984-01-01 1985-01-01 Faktisk     Beräknad för
t.o.m.      ----------

1985-06-301985/86      1986/87

Bygg-        Färdig
start      släll-

år-mån    ande

år-mån

Projekt färdigställda före 1984-07-01 men ännu ej slutredovisade

Stockholm

Nybyggnad i kv. Ölbryggaren, etapp 2

Försöriningsåtgärder m. m i Södra Klara

Ombyggnad i kv. Grönlandet Norra

Ombyggnad i kv. Brunkhalsen

Om- och nybyggnad i kv. Brunkhuvudet

Södra Klara. Försörjningsåtgärder, etapp 2

Nybyggnad i kv. Rosteriet, etapp 2

25 577

14600

619230      621960     578849

80 100

70000

24279

27000

10000

84-12

86-09

53 100

54700

26702

10000

10000

77-05

succ

31800

37000

13171

15 000

5000

84-08

86-03

19400

22 100

8847

10000

3000

84-11

86-01

05000

110000

5140

18000

32000

85-10

88-06

!65000

68700

2936

13000

20000

85-10

88-06

53000'

0

4000

13000

86-11

88-08

35

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

Projeki

Kostnadsram       Medelsförbrukning

Bygg-   Färdig

-----------------     --------------------------      start    ställ-

1984-01-01 1985-01-01 Faktisk      Beräknad för      år-mån          ande

t.o.m.      ----------------                år-män

1985-06-301985/86      1986/87

Täby

Försöriningsåtgärder i Hägernäs, etapp 2

SBL. Bygge av transformator, etapp 1

SBL. Brandskyddsåtgärder, etapp 1 och :

Nyköping

Om- och tillbyggnad i kv. Residenset

Visby

Ombyggnad inom A7-området

Karlskrona

Om- och nybyggnad i kv. Adlersten och kv. Waltrang

Halmstad

Tillbyggnad i kv. Svartmunken/Källsprånget

Mariestad

Nybyggnad för länsförvaltningen, etapp 2

Karlstad

Ny- och ombyggnad i kv. Mätaren och kv. Rättvisan

Umeå

Om- och tillbyggnad i kv. Kronboden

Kiruna

Nybyggnad för tull och polis i Riksgränsen

Diverse objekt

Projektering

Summa

Avrundat

26800     5 800      1527     3700        500     8.5-03   85-11

1165      1200      1370                              84-11    8.5-09

1485      1485      1000       400          85     83-05    85-02

4 900     5200        143    4 000      1000     85-09    86-06

16000    17800          59     2000    11000     86-07    87-06

44 600 45 500    40741     1000        500     83-04    85-08

20600    18000    15476     1000        200     83-12    85-02

19000   19600   15 645     2000      2000     83-12    85-03

33 000   34800    10080    10000    10000     84-11    87-02

12 100 12800           O     6000      4000     8.5-12   86-10

83-12

84-11

7300         7300         3831          2700 500

161000      170000       76588       60000 70000

20511          5000 5000

1301580    1376945      846 895      220377   212385

216000 211000

Preliminär kosinadsram

36

Anslagsöversikt (1 000-lal kr.)

Prop. 1985/86: 100

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Bil. 15

Behållning      1985-07-01 Anslag             1985/86 Anslag             1986/87

55000 171000 202 000

427 000

1985/86                      216000 1986/87                       211000

427 000

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt bemyndiga regeringen all beslula om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som har förordats i del föregående

att till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 202000000 kr.

C 2. Inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m.

1984/85 Utgift

3966805

1985/86 Anslag

3500000

1986/87 Förslag

7450000

Reservation         3700028

Från anslaget bestrids utgifter för inredning och viss utmstning av byggnader för statlig förvaltning eller annan slallig verksamhet.

Som tidigare har redogjorts under femte huvudtiteln bestrids från anslaget fr.o.m. budgetåret 1986/87 också vissa utgifter för inredning och utrustning för Nordiska hälsovårdshögskolan.

Nordiska hälsovårdshögskolan

Nordiska hälsovårdshögskolan inrättades år 1952. Avtal om verksamheten m.m. har träffals mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige (prop 1962:1 bil. 13, SU 13, rskr 11 och prop. 1965 bil. 7, SU 5, rskr 5). Sverige har enligi avtalet förpliktigat sig all tillse all erforderliga lokaler slår till förfogande för verksamheten.

Hälsovårdshögskolan fick år 1970 sina nuvarande lokaler i en nybyggnad för den hygieniska institutionen vid universitetet i Göteborg. Sverige svarade då för koslnaderna för inredning och utmstning (prop. 1969:1 bil. 7, SU 5, rskr 5).

Den nordiska socialpolitiska ämbetsmannakommitlén har gett slyrelsen för Nordiska hälsovårdshögskolan i uppdrag atl föreslå ett utbyggnadsalternativ för verksamheten, som bl. a. innebär all anlalet huvudkurser fördubblas under en period om fem år. Förslaget innebär ett ökat lokalbehov för skolan och därav följande behov av ylleriigare inredning och utrustning.

37

Byggnadsstyrelsen                                                                      Prop. 1985/86: 100

Stockholm. Inredning av om- och tillbyggda lokaler för regeringskansliet i Södra Klara

Byggnadsslyrelsen föreslår att den nuvarande inredningsramen på 41,5 milj. kr. höjs till 56,2 milj. kr. och att den nuvarande ulruslningsramen på 10,5 milj. kr. höjs till 17,1 milj. kr. Byggnadsstyrelsen föreslår vidare att de nya ramarna förs upp i inredningsplanen för 1986/87.

Till byggnadsstyrelsens disposition

Byggnadsstyrelsen föreslår att en oförändrad ram om 1,4 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

Diverse objekt

Byggnadsstyrelsen föreslår att en oförändrad ram om 2 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

Föredragandens överväganden

Vad gäller Nordiska hälsovårdshögskolan anserjag att Sverige på samma sätt som när skolan fick sina nuvarande lokaler (prop. 1969: 1 bil. 7, SU 5, rskr 5) bör betala kostnaderna för inredning och utrustning i samband med att nya lokaler anskaffas. Jag beräknar kostnaderna till 2,9 milj.kr. i prisläget den 1 januari 1985 och föreslår all kostnadsramar för inredning och utrustning för Nordiska hälsovårdshögskolan förs upp i inredningsplanen.

Med utgångspunkl i vad jag har sagt ovan och i de förslag, som byggnadsstyrelsen har redovisat, förordar jag atl följande inredningsplan läggs fill grund för medelsberäkningen för nästa budgetår.

38

Inredningsplan (I 000-tal kr.)

Prop. 1985/86:100 Bil. 15

Inredningsprojekt

Förordad ram eller förord-

Kostnadsram

Medelsförbrukning

ad ändring av

definitiv

t.o.m.      beräknad beräknad

tidigare ram

ram         delram

art*

1985-06-301985/86    1986/87

Inredning

Stockholm

Inredning av om-

och tillbyggda

lokaler för rege-

ringskansliet i

Södra Klara

-1-14 750

56 250

2b

37912

Inredning av för-

vallninglokaler i

kv. Rosieriet

4 850

1

4453

Inredning och ut-

rustning av lokaler

i kv. Garnisonen

2.500

1

1945

Borås

Inredning av ny-

byggnad i k v.

Balder

14 000

1

11429

Göleborg

Inredning för

Nordiska hälso-

vårdshögskolan

-1- 1850

1850

3

Utrustning

Stockholm

Om- och nybyggda

lokaler för rege-

ringskansliet i

Södra klara

Telefonväxlar m. m.

5 289

1634

Övrig gemensam ut-

rustning

-1- 6 600

17 127

2a

9268

Göteborg

Utrustning för

Nordiska hälso-

vårdshögskolan

4- 1 100

1 100

3

Övrigt

Till byggnads-

styrelsens

disposition

1400

1

Diverse objekt

2000

1

867

Summa

-1-24300

43766      62600

67 508        7 300       7450

*   Art av kostnadsram

1   Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram

2a Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv ram)

2b Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram)

3   Förslag till ny kostnadsram

Jag beräknar medelsförbrukningen för inredning och utrustning för nästa budgetår lill 7,4 milj. kr. Jag förordar att anslaget förs upp i statsbudgeten med della belopp. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Inredning av byggnader för statlig förvaltning m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 7450 000 kr.

39

D. Statlig personalpolitik m. m. D 1. Statens löne- och pensionsverk

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

50219129 49547 000 45542000

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den statliga personalpensioneringen och därmed sammanhängande frågor och för ärenden som rör de centrala personaladministraiiva ADB-systemen hos staten, i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Vidare handlägger SPV ärenden om sådan grupplivförsäkring som meddelas av staten, i den mån det inte ankommer på statens grupplivnämnd.

SPV leds av en styrelse. Chef för SPV åren generaldirektör. Inom SPV finns en pensionsavdelning, lönebyrå och en adminislraliv byrå. Dessutom finns övergångsvis inrättad en enhet i Stockholm för aktualisering av ijänstematriklar. Huvuddelen av lönebyråns verksamhet finansieras genom avgifter och redovisas under ett särskilt anslag (D 2. Statlig personaladministrativ informationsbehandling).

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

SPV

Före-

draganden

Personal

276

—

—

Anslag

Förvaltningskostn.

37538000

-3 610000

-4 331000

(därav lönekostn.)

(359.56000)

(-1-1933000)

(-1-1416000)

Lokalkostnader

7 763 000

-)-    24000

-H 421000

Konverteringskostnad

2145000

-2145000

-2145000

Kostnader för MAREG

-1-4 lOOOOO

-t-4 lOOOOO

Översyn av utbe-

talningssystemel

4-3 520000

—

Datorkraftutred-

ning

H-   500000

-

Viss aktualiserings-

verksamhet

1000

-

-

Till regeringens disp.

2 100000

-

-2100000

Avlöningar till per-

sonal på indragnings-

stal

-t-    50000

49547000

-1- 289000

-4005000

Statens löne- och pensionsverk

Statens löne- och pensionsverk (SPV) föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1.   Huvudförslag budgetåret 1986/87 52331000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över tre årsperioder med fördelningen 2, I och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

2.   Pris- och löneomräkning m. m. 3 852 000.

40

3.    SPV har begärt särskilda medel för ökade ADB-kostnader p.g.a.    Prop. 1985/86:100 utbyte av RFV:s maskinpark saml p.g.a. volymökningar med 622000kr.      Bil. 15 budgetåret 1986/87, 813000 kr. budgetåret 1987/88 samt 130000 kr. budgetåret 1988/89.

4.    SPV har vidare begärt medel motsvarande en tjänst inom pensionsavdelningen för matrikelföring av viss icke-statligt anställd personal (130000 kr.).

5.    SPV har därutöver begärt atl verket tillförs medel i form av engångsanvisningar för översyn av SPV:s pensionsutbelalningssyslem budgetåret 1986/87 3520000kr., budgetåret 1987/88 2680000kr. och budgetåret 1988/89 2 380000 kr.

6.    SPV har dessutom begärt alt verket lillförs medel i form av engångsanvisningar för alt fullfölja införandet av malrikelregistrel (MAREG) för budgetåret 1986/87 4 100000kr., budgetåret 1987/88 2600000kr. och budgetåret 1988/89 1300000 kr.

7.    SPV har dessutom begärt att verket tillförs medel i form av engångsanvisning för budgetåret 1986/87 för etablering och långsiktiga datorkraftlösningar med 500000 kr.

Föredragandens överväganden

Statens löne- och pensionsverk (SPV) medverkar, som jag tidigare har anfört, i de pågående försöken med fleråriga planeringsramar. SPV har således fåll särskilda direktiv av regeringen för sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 inför perioden 1987/88-1989/90. Jag föreslår med hänsyn härtill alt medel för nästa budgetår för SPV:s verksamhel beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna med 2 procent. Jag har därvid beaktat lokalbesparingar om 256000 kr. Anslaget har därutöver reducerats med 6 milj. kr. med hänsyn till beräknade MAREG-intäkter.

Jag har vidare bedömt alt vissa av de utvecklingsfrågor som SPV har aktualiserat inom AU/ADB-området lämpligen bör anstå till dess alt verkel inom ramen för försöksverksamheten har redovisat sin samlade, långsikliga bedömning av utvecklingen inom löne- och pensionsområdet. Det gäller framför allt utvecklingen av SLÖR-systemet och pensionsutbelal-ningssystemel.

Mot denna bakgrund harjag under anslaget beräknat medel för ökade kostnader till följd av riksförsäkringsverkets utbyte av ADB-utrustning och medel för fullföljande av MAREG-syslemet. Medlen för MAREG har beräknals engångsvis. Jag har vidare beräknal medel (50000 kr.) för avlöningar fill personal på indragningssial som för innevarande budgetår har beräknats under etl särskill anslag.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

atl till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 45 542000 kr.

41

D 2. Statlig personaladministrativ informationsbehandling

1000 1000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

Från anslaget betalas utgifter för drift, underhäll och central administralion av de personaladministraiiva informationssystemen SLOR, Pl och MAREG. De myndigheter som är anslutna till systemen eriägger avgift härför enligt principen om full kostnadstäckning. Under anslaget redovisas även inkomsterna från uppdragsverksamheten. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statlig personaladministrativ informationsbehandling för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

D 3. Statens arbetsmarknadsnämnd

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

20798686 22 356000 22367000

Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) är cenlral förvaltningsmyndighet för arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen och efter särskilt beslut av regeringen för frågor som rör statligt reglerade anställningar i övrigt, allt i den mån detla inte ankommer på annan myndighet. SAMN får inom sill verksamhelsområde även bistå riksdagen och dess myndigheter.

SAMN har vidare till uppgift atl verka för att arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen handläggs på etl ändamålsenligt och planmässigt sätt. SAMN skall därvid följa förhållandena inom hela arbetsmarknaden.

Chef för SAMN är en generaldirektör. Inom SAMN finns en arbels-marknadsenhet, en utredningsenhet och en administrativ enhet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

SAMN

Föredraganden

Personal Anslag

Förvahningskostn.

(därav lönekostn.) Lokalkostnader

88

18891000

(15 366000)

3465 000

22356000

4-1097

(-f890)

-510

-t-587

4-563 (+411)

-552

-t- 11

Statens arbetsmarknadsnämnd

Huvudförslag budgetåret 1986/87 22943000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen O, 2 och 3% för första, andra resp. tredje budgetåret.

42

Föredragandens överväganden                                    Prop. 1985/86:100

Jag godlar nämndens huvudförslag om en real minskning av utgifterna om 5% på tre år. Enligt min mening bör dock den lolala reala minskningen fördelas 2, 1 och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret. Jag har därvid för nästa budgetår beaktat lokalbesparingar om 41 000 kr.

Under innevarande budgetår disponerar SAMN särskilda medel (1 miij. kr.) för sådana koslnader för jämställdhetsarbeie som normall inle kan anses ingå i myndigheternas verksamhet och som de saknar medel för. Jag har även för nästa budgelår beräknat I milj. kr. för detla ändamål.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och fill sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens arbetsmarknadsnämnd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 22 367000 kr.

D 4. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering

1984/85 Utgift       42357 720

1985/86 Anslag     40000000

1986/87 Förslag    43000000

Anslaget får användas till koslnader för avlöningsförmåner, utbildning m. m. när det gäller ätgärder för att bereda arbetshandikappade hos staten anställning och undvika sjukpensionering.

Anslaget kan även användas när en arbetstagare på grund av atl statlig verksamhel omlokaliseras inte kan beredas lämplig anställning inom gällande organisation, om inte omskolning eller andra särkskilda åtgärder vidtas.

Anslaget får användas endast övergångsvis lill dess att frågan om anställning har lösts på ett mer slutgiltigt sålt. Därefter skall egna medel utnyttjas.

Bestämmelser i ämnet återfinns i förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning m.m. (ändrad senasi 1982: 112) och i omplaceringsförordningen (1984: 110, ändrad senast 1985:956).

Härutöver får anslaget i vissa fall användas till kostnader i samband med omslällningsulbildning enligt trygghetsavtalet (TrA) (jfr prop. 1983/84:42, AU 10, rskr 103).

Riksdagen har nyligen beslutat om en bredare användning av anslaget (prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, UbU 1985/86:5, rskr. 48 resp. 50) i syfte att underlätta för myndigheterna att anställa och behålla arbetshandikappade i fiänst. Jag avser därför atl inom kort återkomma lill regeringen med förslag till erforderliga författningsändringar.

Statens arbetsmarknadsnämnd

Belaslningen på anslaget för budgetåret 1984/85 är slörre än anslaget för
budgelårel 1985/86. Enligt SAMN: s mening bör därför anslaget höjas med
5 milj. kr.                                                                                                               43

Föredragandandens överväganden                                               Prop. 1985/86:100

Jag har på basis av koslnadsulfallet för budgetåret 1984/85 beräknat me-   '    "

delsbehovet för budgetåret 1986/87 till 43 milj. kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för budgetåret 1986/87 an vi.sa ett förslagsanslag av 43000 000 kr.

D 5. Vissa trygghetsåtgärder för lärare

Reservation            9948232

1984/85 Utgift

51768

1985/86 Anslag

4000000

1986/87 Förslag

4000000

I 1983 års avtal om löner för slatsljånslemän m.fl. (ALS 1983) har parlema avräknat 4 milj. kr. årligen med början år 1983 för särskilda trygghetsåtgärder - utöver de åtgärder som följer av trygghetsavtalet (TrA) - för lärare som inle har kunnat omplaceras till annan lärartjänst.

Anslaget får användas lill kostnader för åtgärder som underlättar för uppsagda lärare atl få ny sysselsättning. Medlen skall i första hand användas för åtgärder som sätts in efler reservlärartidens utgång, men de kan också användas under pågående anställning.

Anslaget disponeras av irygghelsnämnden. Den reservation som redovisas på anslaget skall stå lill parternas förfogande. (Jfr prop. 1982/83:42, AU 10, rskr 103).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa trygghetsåtgärder för lärare för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 4000000 kr.

D 6. Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter

1984/85 Utgift

9023 510

1985/86 Anslag

8474000

1986/87 Förslag

9548000

Statens institut för personalutveckling (SIPU) är cenlral servicemyndighet för personalutvecklng inom statsverksamheten. Inslilulel får inom sitt verksamhetsområde biträda andra offenfiiga eller privata organ

SIPU leds av en styrelse. Chef för SIPU är en generaldirektör.

Statens institut för personalutveckling

1.    Bidraget uppräknat med fem procent (424000 kr.).

2.    Särskild besparing 600000 kr. fill följd av ralionaliseringar.                               44

3.    Medel för anskaffning av ny telefonväxel (1900000kr.).

Föredragandens överväganden                                        Prop. 1985/86:100

I föregående års budgetproposition (prop. 1984/85: 100. bil 15 s. 76) redovi- ""■ '-sade jag min uppfattning alt SIPU har möjligheter lill rationaliseringar under förutsättning att SIPU får tillräcklig lid att genomföra dessa. Jag räknade sålunda med att SIPU - utöver en särskild besparing för innevarande budgetär - skulle kunna genomföra ytterligare besparingar för budgetåren 1986/87 och 1987/88. Efter en beräkning av anslaget enligt sedvanliga grunder för bidragsanslag har jag därför beräknat en besparing om 618000kr. förbudgeiäret 1986/87.

Jag har för näsla budgetär även beräknat 1,9 milj. kr. för anskaffning av en ny telefonväxel. Jag har samlidigl beräknal en minskning av anslaget med 462000 kr. för femårsperioden 1986/87-1990/91 molsvarande avskrivning och ränta på investeringsbeloppet.

Med hånvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 9548000 kr.

D 7. Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet

1984/85 Utgift

-

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för produktion och distribution m.m. av generell statlig personalutbildning, personaladministrativ konsullalion, utvecklingsarbete som bedrivs på uppdrag av annan myndighet, bokningsservice och bistånd till myndigheterna vid planering och utformning av deras personalutbildning saml driften av statens kursgård Sjudarhöjden. I uppdragsverksamheten ingåräven internationell konsult- och utbildningsverksamhet. Omslutningen beräknas komma att uppgå till 56700000 kr. under budgetåret 1985/86 och 58700000 kr. under budgetåret 1986/87.

I bokslutet för budgetåret 1984/85 redovisar SIPU etl överskott med 309024kr. vilket är en resultalförbätlning med 676993kr. jämfört med budgetåret 1983/84. Kursverksamheten har fortsatt att minska någol medan konsultation och myndighetsanpassad utbildning ökar.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 1000 kr.

45

D 8. Bidrag till särskilda personalutbildningsåtgärder m. m.      Prop. 1985/86:100

Bil. 15
1984/85 Utgift        9967149

1985/86 Anslag     13 000000

1986/87 Förslag    13 000000

Från anslaget betalas utgifter för särskilda personalutbildningsålgärder som genomförs av bl.a. stålens institut för personalutveckling (SIPU). Åtgärderna omfattar bl.a. uppdrag från regeringen inom personalutbildningsområdet, utvecklingsarbete i form av t. ex. förstudier som inte år ett direkt led i SIPU:s avgiftsfinansierade verksamhet. Anslaget avses också bekosta genomförande av cenlral utbildnings- och konferensverksamhet för högre chefer i myndigheter och departement.

Jag har räknat medel bl. a. för en fortsatt utveckling av statsförvaltningens service t. ex.genom nya serviceprojekt där flera myndigheter kan samverka. I samband med alt den nya förvaltningslagen träder i kraft bör, som jag tidigare har nämnt, en särskild utbildningssatsning göras inom statsförvaltningen. I denna fråga harjag samrått med chefen för justitiedepartementet

Jag har även räknat medel för chefsutbildning bl. a. för kvinnor och för särskilda intensivsalsningar på jämställdhetsområdet (jfr prop. 1984/85:219 s. 34). Jag har också beaktat atl medel bör kunna avsättas för särskilt angelägna konsultations- och utbildningsinsatser vid vissa små myndigheter.

Jag har beräknat medelsbehovet på anslaget fill 13 milj.kr. för nästa budgelår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till särskilda personalutbildningsåtgärder ni. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 13000000 kr.

D 9. Statens arbetsmiljönämnd

1984/85 Ulgift

1019750

1985/86 Anslag

1033000

1986/87 Förslag

1077000

Statens arbetsmiljönämnd (SAN) skall, i den mån det inie ankommer på nägon annan myndighet inom statsförvaltningen, bl. a. främja utvecklingen av arbelsmiljöverksamhel, ge ut information samt meddela föreskrifter och råd som rör arbelsmiljöverksamhelen. Nämnden skall vidare vara fackan-svarigt organ för innehållet i den partsgemensamma utbildningen inom arbetsmiljöområdet och på begäran av arbetarskyddsfonden yttra sig över myndigheternas och arbetstagarorganisationernas ansökningar till fonden om medel för arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljöforskning.

Nämnden består av sex ledamöter. De förordnas av regeringen, tre av
dem efter förslag av de statsanställdas huvudorganisationer. För beslul hos
nämnden krävs atl samlliga ledamöter är ense.                                                   46

Hos nämnden finns ett kansli.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

SAN

Föredraganden

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

Personal Anslag

Förvaltningskostn.

(därav lönekostn.) Lokalkostnader

946000

(477000)

87 000

1033000

+ 88000

( + 57 000)

-16000

+72000

+60 000

( + 59000)

-16000

+44000

Statens arbetsmiljönämnd

Nämnden beräknar sitt anslagsbehov för 1986/87 fill I 105000 kr. Ett fullständigt huvudförslag är inte möjligl eftersom lönekostnaderna inte kan reduceras. De tre tjänsterna vid kansliet är elt minimum av vad som erfordras för atl en meningsfull verksamhet skall kunna upprätthållas.

Föredragandens överväganden

Jag biträder SAN:s uppfattning om alt en tillämpning av huvudförslaget skulle innebära svårigheter för kansliet att fungera effektivt. Jag har därför inte beräknat någon reduktion enligt huvudförslaget för nämnden. Medel för styrelsearvoden ingår i beräkningen av lönekostnader.

Allmänt sett är en så liten, fristående kanslifunktion organisatoriskt sårbar, framför allt när verksamheten skall bedrivas i myndighetsform. Det är därför viktigt att samverkansformerna vidareutvecklas gentemot organisationer med näraliggande verksamhet.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Statens arbelsmiljönämnd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1077000 kr.

D 10. Kostnader för vissa nämnder m. m.

1984/85 Utgift

720792

1985/86 Anslag

800000

1986/87 Förslag

215000

Frän anslaget betalas kostnader - i regel arvoden till ledamöter och ersättare m. m. — för slatsfiånstenämnden (såvitt avser statsverkets andel), statens tjänstebostadsnämnd, irygghelsnämnden. skiljenämnden i vissa irygghetsfrågor, skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, nämnden för vissa omplaceringsfrågor, statens ansvarsnämnd. Offentliga sektorns särskilda nämnd, statsförvaltningens centrala förslagsnämnd samt ansvarsnämnden för biskopar.

47

Föredragandens överväganden                                                    Prop. 1985/86:100

Jag har vid beräkningen av anslaget tagit hänsyn till att kostnaderna för kontraktsdelegationen. Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd. slaiens grupplivnänind. statens tjänstepensionsnämnd, statens utiandslönenämnd. nämnden för lokalanställda, statens chefslönenämnd och stalsrådslönenämnden har förts upp under sjunde huvudtiteln. Jag har vidare beaktat all verksamheten vid nämnden för vissa omplaceringsfrågor har övertagits av irygghelsnämnden. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Kostnaderför vissa nämnder m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanstag av 215000kr.

Dll. Bidrag till stiftelsen Statshälsan

1984/85 Utgift     23057)000

1985/86 Anslag   254000000

1986/87 Förslag        270000000

Från anslaget betalas bidrag till stiftelsen Statshälsan i enlighet med kollektivavtal mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om statlig företagshälsovård m. m. För budgetåret 1986/87 skall enligi avtalet betalas 144000000 kr. Beloppet skall i samband med utbetalningen räknas om med förändringar i konsumentprisindex från januari 1979. Jag har för innevarande budgetår beräknat förändringen i konsumentprisindex till tre procent.

Enligt min uppfattning bör de myndigheter som är anslutna till Statshälsan också bidra lill dess finansiering. Jag har därvid beaktat all Stalshäl-sans hälsocentraler kan avlasta myndigheterna uppgifter inom arbetsmiljöområdet. Avgiftsfinansieringen bör ske genom atl ell belopp per anställd betalas till en inkomsttitel på statsbudgeten. Jag har beräknat del belopp som bör omfördelas på detta sålt lill 38400000 kr.

Av anslagsbeloppel står 21000000 kr. lill regeringens disposition i avvaktan på en slutlig avräkning med hänsyn till intäkter från den allmänna försäkringen.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag tUl stiftel.ien Statshälsan för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 270000000 kr.

48

D 12. Viss förslagsverksamhet m. m.        Prop. 1985/86:100

Bil. 15

1984/85 Utgift

300742

1985/86 Anslag

150000

1986/87 Förslag

250000

Från anslaget betalas utgifter för ersättning i förslagsverksamheten i den utsträckning beslut härom meddelas av statsförvaltningens cenlrala för-slagsnåmnd. Statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer har den 29 april 1981 slutit avtal om förslagsverksamhet hos statliga myndigheter.

Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd

Nämnden beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1986/87 till 295000 kr. Nämnden begär härutöver särskilda medel (250000 kr) för en förslagspristävling.

Föredragandens överväganden

Förslagsverksamheten är, som jag redan inledningsvis har framhållit, etl viktigt instrument för att stimulera de anställda all även utom sina ijänsteuppdrag verka för förbättringar i myndigheternas verksamhet. Förslagsverksamheten bör därför mer aktivt än f. n. utnytfias i myndigheternas strävanden att rationalisera, minska byråkratin och förbättra servicen till medborgarna. Förslagsverksamheten bidrar till att öka effektiviteten i vid bemärkelse genom atl de anställdas erfarenheter, kunskaper och idéer bättre tas tillvara.

Jag stöder mol denna bakgrund nämndens uppfattning att en förslags-pristävling bör anordnas under budgelårel 1986/87. Jag har därför beräknal medel för koslnader för tävlingskampanj och priser. Förslagspristävlingen bör fortsåttningsvis bedrivas med ca tre års mellanrum. Nästa pristävling bör således planeras för budgetåret 1989/90.

Enligt nuvarande ordning skall kostnadema för ersättningar i förslagsverksamheten betalas efter beslul av myndigheten eller - i myndighetens ställe - av lokal eller central förslagskommitté med medel som myndigheterna själva disponerar. Dock atl förslag, där ersättning med högre belopp än 5000kr. kan komma i fråga, skall överiämnas till statsförvaltningens centrala förslagsnämnd för beslut. Affärsverken och vissa andra myndigheter år undantagna från denna regel. Kostnaderna för beslut om ersättning som fattas av nämnden betalas med medel från förevarande anslag.

Jag anser att nuvarande regler bör ändras så att besluten om ersättningar och belöningar delegeras till förslagskommittéerna och betalas med medel som myndigheterna själva disponerar.

Den nuvarande ordningen är reglerad i kollektivavtal. En ändring med
den inriktning som jag förordar förutsätter därför en överenskommelse
mellan parterna på den statliga sektorn. Jag har för avsikt atl i annal
sammanhang återkomma till regeringen med förslag om uppdrag lill statens      49

4    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

arbetgivarverk att föra de förhandlingar som behövs med de slaisanställ-     Prop. 1985/86: 100 das huvudorganisationer. Utgångspunkl för förhandlingarna bör vara all     Bil. 15 åstadkomma en ny ordning baserad på följande principer:

-     att besluten och därmed utbetalningen av ersättningarna, normalt bör ligga på myndighetsnivå

-     att den centrala förslagsnämnden ges cn mer entydigt rådgivande och övervakande roll, särskilt i fall där högre ersättningsbelopp kan bli aktuella

-     alt de lokala parterna får möjlighet alt vända sig lill den cenlrala nämnden också i de fall då oenighet råder mellan dem i en sådan fråga som enligt dagens ordning avgörs av den centrala förslagsnämnden.

1 vissa fall kan elt förslag vara av värde för slora delar av statsförvaltningen. Det är då inte rimligt all förslagsställarens anställningsmyndighet ensam skall svara för hela utgiften för ersättningen. Frågan om lämplig hanteringsordning i dessa fall bör behandlas i förhandlingarna.

Jag hemställer med hänvisning lill vad jag nu har anfört att regeringen föreslår riksdagen

atttill Viss förslagsverksamhet m.m. förbudgeiäret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 250000 kr.

D 13. Vissa skadeersättningar m. m.

1984/85 Utgift

-

1985/86 Anslag

lOOOOO

1986/87 Förslag

lOOOOO

Från anslaget betalas bl. a. ersättningar som staten skall betala på grund av skadeståndsskyldighet och som avser fall där förmånstagaren inte har eller har haft statligt reglerad anställning. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Vissa skadeersättningar in. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOO kr.

D 14. Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån

1984/85 Utgift

315453

1985/86 Anslag

1000

1986/87 Förslag

1000

Enligt förordningen (1973:499) om bostadsanskaffningslån med statlig
garanti lill statsfiänstemän m.fi. kan under vissa förutsättningar lån med
statlig garanti medges för förvärv av bostadsrätt eller för kontantinsats vid
villaköp. Lån får beviljas med högst del belopp som svarar mot den
kontantinsats som behövs för förvärv av bostaden. Högsta lånebelopp är          50

30000 kr. och längsta amorteringstid 10 år. Lån beviljas av PK-banken    Prop. 1985/86:100

efter tillstyrkan frän anslällningsmyndighelen. Lån kan medges den som i     Bil. 15 samband med ändring av fiänslgöringsorl har fått eller kunnat fä anstånd med omstationering.

Syftet med kreditgarantin är tvåfaldig. En anställd som omplaceras kan med hjälp av lånet lättare lösa bostadsfrågan på den nya orten.

Härigenom minskar kostnaderna för traktamenten i samband med omplaceringen.

Från anslaget betalas de kostnader som kan uppkomma till följd av att den statliga garantin behöver las i anspråk. Anslaget disponeras av kammarkollegiet.

I avvaktan på all ytterligare erfarenheter har vunnits av anslagsutvecklingen förordar jag atl anslaget även för budgetåret 1986/87 förs upp endasl med ett formellt belopp om 1 000 kr.

Jag hernställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 15. Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området

1985/86'

1986/87 Förslag   lOOOOOOOO

' För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 50 milj. kr. till förevarande anslag pä tilläggsbudget 1 till statsbudgeten.

I avtal den 5 juni 1985 mellan staten och de statsanställdas huvudorganisationer har parterna satl av medel för inrättande av förnyelsefonder på det statligt reglerade området. Fondernas ändamål är enligt avtalet att i samband med förnyelse av arbeie och verksamhel tillföra särskilda resurser för att bereda utvecklingsmöjligheter och tryggad anställning för arbetstagare med bristande utbildningsbakgrund och för personalgrupper som lill följd av siruklurförändringar befinner sig i eller riskerar att komma i övertalig-hetssitualioner.

För budgeiåren 1985/861, o. m. 1988/89 har parterna enats om alt fondernas sloriek skall vara 50 resp. 100, 100 och 50 milj. kr. Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegalion och regeringen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av lOOOOOOOOkr.

51

D 16. Externa arbetstagarkonsulter                             Prop. 1985/86: 100

1984/85 Ulgift         3 257 950                                                          ' '

1985/86 Anslag      5 962 000

1986/87 Förslag     6160000

Frän anslaget betalas utgifter för konsulter som personalorganisationerna anlitar i rationaliséringsfrågor med stöd av medbestämmandeavtal som har godkänts av regeringen. Anslaget disponeras av statens arbetsgivarverk.

Jag har med ledning av träffade medbestämmandeavtal för budgetåret 1985/86 beräknat medelsbehovel för budgetåret 1986/87 till 6 160000 kr.

1 likhet med föregående år ställs medlen lill förfogande i avvaktan på att ylleriigare erfarenheter har vunnits.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 6 160000 kr.

52

E. Länsstyrelserna m. m.                        P'"0P- 985/86:100

Bil. 15 El. Länsstyrelserna m. m.

1984/85 Ulgift 1972560736

1985/86 Anslag       1985 527000 1986/87 Förslag      2 146966000

Allmän översikt

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna svarar för den slalliga förvaltningen i länen i den mån detta inte ankommer på andra myndigheter. Länsstyrelserna skall främja länens utveckling och befolkningens bästa saml verka för all statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhel samordnas och anpassas lill de regionalpolitiska målen och till riktlinjerna för hushållning med mark och vatten. Länsstyrelsernas verksamhet är mångskiftande. Arbetsuppgifterna berör bl.a. samhällsutbyggnaden i vid mening, beskattningsväsendet, totalförsvaret, social omvårdnad och räddningstjänst. Länsstyrelserna är högsta polisorgan i länen saml huvudmän för priskonlorsverksamheten.

Länsstyrelserna är i sitt arbete direkt underställda regeringen. Samiidigt fungerar de i en del frågor som regionala organ åt vissa cenlrala ämbetsverk.

Varje länsstyrelse leds av en styrelse. Landshövdingen är styrelsens ordförande. Styrelsen består därutöver av 14 ledamöter, som utses av landstinget.

Länsstyrelserna är, med undantag för Stockholms län, organiserade i två avdelningar — planeringsavdelningen och skatteavdelningen - samt en allmän och en administrativ enhet. Länsstyrelsen i Stockholms län är indelad i fyra avdelningar; planeringsavdelningen, förvaltningsavdelningen, taxeringsavdelningen och administrativa avdelningen.

Landshövdingarna är chefer för länsstyrelsema. Länsråden är avdelningschefer. Stållföreträdare för landshövding är, med undantag av Stockholms län, ett av länsråden. I Stockholms län är länsöverdirektören landshövdingens ställföreträdare.

I Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län finns en länspolismästare som är ansvarig för polisfrågor inom länsstyrelsen och samfidigt polischef vid en polismyndighet. I övriga län utom i Gotlands län finns en lånspolischefsexpedition.

I Gofiands län fullgör länsstyrelsen de uppgifter som i andra län ankommer på länsbostadsnämnderna.

Under länsstyrelserna lyder i olika avseenden de lokala skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna, polisväsendet och civilförsvaret.

Antalet av regeringen inrättade tjänster vid länsstyrelserna uppgår lill ca 9500. Därtill kommer tjänster som länsstyrelserna själva har inrättat. Hit hör bl. a. fiänsler för drygl 1 300 lokalvårdare.

Enligt beslul av riksdagen med anledning av propositionen om samman
hållen skatteförvaltning m.m. (prop. 1985/86:55, BoU II, rskr 82) skall
skatteavdelningarna brytas ul från länsstyrelserna och bilda självständiga 53

skatteverk. Omorganisationen skall enligt beslutet äga rum den I januari     Prop. 1985/86: 100
1987.                                                                          Bil. 15

I Norrbotiens län förbereds i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1985/ 86:5, BoU 3, rskr 64) en försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning. Försöksverksamheten avses pågå under tiden den Ijuli 1986 t.o.m. den 30 juni 1989.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd

Länsslyrelsernas organisationsnämnd (LON) är ett gemensamt rationalise
rings-, samordnings- och utbildningsorgan för länsstyrelserna. Nämnden
bistår länsstyrelserna i frågor som rör personal- och ekonomiadministra
tion, rationalisering och administrativ ulveckling. Nämnden fastställer for
mulär till vissa blankeller för länsstyrelserna. 1 samråd med länsstyrelser
na planlägger och anordnar nämnden ulbildning och konferenser för läns
sty relsepersonal. På regeringens uppdrag genomför LON utredningar som
rör länsslyrelseorganisationen. En redovisningscentral för länsstyrelserna
är knuten till nämnden.                             i

LON leds av en styrelse som beslår av ordförande, vice ordförande och
sex andra ledamöter. Nämndens chef ingår i styrelsen.! Anlalet anslällda
hos nämnden är ca 25.                             I

Anslagsframställningarna Länsstyrelsernas anslagsframställningar

Lånsstyrelserna begär - med ell undantag - atl huvudförslagel inte till-lämpas för budgetåret 1986/87. Anledningarna härtill är flera. Pågående eller nyligen avslutade utredningar berör olika delar av länsslyrelsernas verksamhet i en omfattning som nu är svår atl överblicka. Länsstyrelserna har begränsade möjligheter att själva bestämma inriktningen av sin verksamhet. Redan i dag bedöms många enheter vara underbemannade. Medlen för bl. a. resor och utbildning är olillräckliga.

Länsstyrelserna anser alt statsmakterna mäste ange inom vilka områden fortsatta besparingar skall ske. Därvid krävs lag- eller författningsändringar som medför att arbetsbelastningen vid länsstyrelserna minskar. Alternativt måste statsmakterna precisera inom vilka områden ambitionerna kan sänkas.

Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar själva redovisat ett slort antal förenklings- och avregleringsförslag. De flesta förslagen kan genomföras endast med statsmakternas medverkan.

Länsstyrelserna yrkar medel för nya ijänster vid framför allt skatte- och
planeringsavdelningarna. Under hänvisning till atl medlen för ulbildning,
resor, avgifter för ADB-utmstning m. m. är otillräckliga anhåller flertalet
länsstyrelser om en beslående uppräkning av förvaltningsanslaget. Några
länsstyrelser yrkar särskilda medel för sådan nalur- och fornvård som
lidigare finansierals med beredskapsmedel. Vidare yrkar länsstyrelserna
medel för engångsutgifter. Det gäller inköp av telefonväxlar, ordbehand-     54

lingsutrustning, persondatorer, skyltar och mycket annat. En mer utförlig redogörelse för länsstyrelsernas yrkanden lämnas i anslulning till anslagsberäkningen för varje län.

Prop. 1985/86:100

Bil. 15

Anslagsframställning från länsstyrelsernas organisationsnämnd

Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) har i sin anslagsframslällning uigått från det obligatoriska huvudförslaget. LON föreslår att den sammanlagda utgiftsminskningen läggs ul med I % under budgetåret 1986/87, 1% under budgelårel 1987/88 och 3% under budgelårel 1988/89. LON ifrågasätter dock om huvudförslaget bör tillämpas på en liten myndighet som LON, eftersom en successiv minskning av resurserna kan äventyra syftet med verksamheten.

Remissyttranden

Följande myndigheter har yttrat sig över länsslyrelsernas anslagsframställningar

beträffande regionalekonomiska enheterna

beträffande naturvårdsenheterna

-      statens industriverk

-      statens naturvårdsverk

-      statens planverk    belräffande planenheterna

-      lantmäteriverket    belräffande lantmäterienheterna

-      civilförsvars-      beträffande försvarsenheierna slyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar

riksanlikvarieämbetet Och statens historiska museer

statens pris- och karteUnämnd riksskatteverket

belräffande länsantikvarierna

beträffande priskontoren

rikspolisstyrelsen socialstyrelsen

beträffande laxeringsavdelningen, administrativa avdelningens uppbördsenhet och dataenhet i Stockholms län samt skatteavdelningarna och vägtrafikskatte-konlrollen hos länsstyrelserna

beträffande länspolischefsexpedilionerna

beträffande länsslyrelsernas uppgifter enligt lagen (1977: 293) om handel med drycker och enligt sociaUjänsllagstiflningen

belräffande bil- och körkorlsregislren

- irafiksäkerhetsverket

Statens industriverk menar att statsmakterna har tilldelat länsstyrelserna en nyckelroll i det regionälpolitiska utvecklingsarbetet. Verket instämmer i

55

länsstyrelsernas bedömningar atl ytterligare minskningar av personalstyr-     Prop. 1985/86: 100 kan på de regionalekonomiska enheterna allvarligl skulle äventyra de     Bil. 15 regionalpolitiska insatserna. En förstärkning bör ske med tjänster främst i stödlänen.

Statens naturvårdsverk påtalar naturvårdsenheternas slora svårigheter all klara sina uppgifter, särskill vad gäller tillsynsverksamheten. En ökad samverkan med länsnämnderna eller mellan länsstyrelser kan enligt verkets uppfattning vara elt sätt att utnytfia kunskaper och erfarenheter som bara finns vid vissa länsstyrelser. Gemensamma projektgrupper bör också kunna tillsättas för speciella problem.

Naturvårdsverket framhåller atl medlen till vård av nalurreserval är olillräckliga.

Lånsstyrelserna har inle resurser för en aktiv tillsyn av valtenanläggningar. Den avgift som tas ut av den som får tillstånd för vattenföretag bör enligt naturvårdsverkets mening även kunna användas för att förslärka tillsynen.

Statens planverk poängterar alt planenhelerna allmänl sell är hårt ansträngda. Särskilt vid de mindre planenhelema finns del anledning till oro beträffande arbetssituationen.

Under år 1986 kommer en betydande arbetsinsats att krävas av planenhelerna, då plan- och bygglagen och naturresurslagen skall inlroduceras. Konflikten mellan kraven på ärendehantering och rollen som initiativtagande och samordnande organ blir då alltmer påtaglig inom länsstyrelsen.

Länsstyrelserna har inle längre fri tillgång till underlagsmaterial som behövs för den fysiska planeringen. Planverket finner del nödvändigl att sialsmaklerna anslår medel för inköp av kartor, flygbilder, uppgifter om hydrologi, fastigheter m.m. Planverket stöder ocksä de planenheter som försöker utveckla ADB-användning i fysisk planering.

Lantmäteriverket menar att lantmäterienheterna måste få en resursförstärkning för atl kunna följa lagar och bestämmelser och uppfylla krav från kommuner, andra myndigheter och allmänheten. Resurserna bör också planenligt omfördelas mellan länen.

Län där förhållandena påkallar mer genomgripande fastighetsreglering bör tilldelas särskilda medel. Införandel av mikrografi bör stödjas. Även behovel av arkivvårdande ålgärder är stort hos de flesta lantmälerienheter. Däremoi anser lantmäteriverket inte alt del finns ett allmänt behov av extra medel för registerkartuppmstning.

Lantmäteriverket framhåller vikten av personalförstärkning på lantmäterienhelen på Golland. Det bedöms också som mycket angeläget att Skaraborgs, Värmlands och Kopparbergs län lilldelas medel för en mer genomgripande fastighetsreglering.

Civilförsvarsstyrelsen konstaterar att försvarsenheternas verksamhet i vad avser civilförsvarets planläggning kommer att ändra karaktär. Uppgifterna kommer att avse övergripande planering, tillsyn, rådgivning och samordning. Ökade insatser för utbildning och övning kommer att behövas. Försvarsenheternas kompetens behöver anpassas lill de nya uppgifterna.

Teknisk kompetens för att hantera frågor om skyddsrum samt alarme-            56

rings- och sambandssystem måste upprätthållas även sedan ansvaret för    Prop. 1985/86:100

att genomföra skyddsrumsbesiklning m. m. överförts lill kommunerna.           Bil. 15

tivjlförsvarsstyrelsen bedömer alt en översyn av försvarsenhelernas lesursbehov för civilförsvarsverksamhet är nödvändig.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) menar atl arbetsläget vid lånsstyrelsernas försvarsenheter karaktäriseras av en fortsatt och tilltagande obalans mellan uppgifter och resurser. Ytteriigare resursminskningar medför att myckel angelägna arbetsuppgifter blir åsidosatta. ÖEF anser att försvarsenheterna bör undantas från fortsatta besparingar.

Riksantikvarieämbetet stöder framställningarna om förstärkningar av länsstyrelserna i Stockholms, Örebro och Gävleborgs län med handläggartjänster. Ämbetet anser också atl förstärkning behövs i Östergötlands och Norrbollens iän.

Ämbelei hemställer alt särskilda medel anvisas över tretionde huvudtiteln för arbetet med de regionala kulturminnesvårdsprogrammen under budgetåret 1986/87. I den mån medel för nya fiänsler inle beviljas, bör resp. län med hög prioritet tilldelas medel för alt utarbeta program för kulturminnesvård.

Ämbetet förutsätter vidare att länsstyrelsernas bedömningar och yrkanden vad avser ordinarie medel för vård av fornlämningar beaktas i den pågående översynen av formerna för fornvårdens finansiering och atl därav föranledda förslag framläggs i budgetpropositionen för budgetåret 1986/87.

Statens pris- och karteUnämnd (SPK) anser atl kraven på besparingar vid länsstyrelserna har drabbat priskontorens verksamhet onormalt hårt. Nämnden motsätter sig förslag till neddragningar av priskonlorens personal som inte utgår från en samlad bedömning av SPK:s fältorganistion. I den översyn av nämndens organisation som har aktualiserats av SPK bör även relationerna mellan SPK och priskontoren behandlas.

Nämnden önskar få ett avgörande inflytande över tillsättningen av handläggare pä priskontoren. Möjligheterna att tillfälligt omplacera handläggare från ett priskonlor lill elt annat för att därigenom ufiämna variationer i arbetsbelastningen behöver också förbättras, anser nämnden.

Riksskatteverket (RSV) anmäler att verket kommer att göra en översyn av personalförsörjningen i skatteförvaltningen. Översynen skall bl.a. omfatta kompetens- och behörighetskrav, karriär- och befordringsvägar samt lönesystem och lönestruktur.

Skatteförvaltningens behov av resurser bör enligt RSV:s mening bedömas med beaktande av de omfattande förändringar som följer av beslutade och planerade reformer. Verket förordar för nästa budgelår i princip oförändrade resurser lill skatteförvaltningen. En någol större uppräkning än normalt av förvaltningens resekostnader bör dock ske.

Beträffande länsstyrelsernas skatteavdelningar förutsätter RSV att de medel för särskilda arbetsuppgifter — t.ex. den reformerade inkomstbeskattningen - som utgått tidigare år anvisas även för budgetåret 1986/87.

RSV tillstyrker yrkandet om nya fiänsler lill taxerings-, revisions- och
uppbördsverksamhelen i Stockholms län. Motsvarande yrkanden från öv
riga länsstyrelser bör enligt verkels uppfattning anstå. Detsamma gäller           57
yrkanden om fiänsler till mervärdeskatteenheterna.

För alt ärendebalanserna vid besvärsenheterna skall kunna nedbringas     Prop. 1985/86: 100 till en rimlig nivå bör enheterna tillföras sammanlagt 5 milj. kr. att fördelas      Bil. 15 av RSV till de besvärsenheter som har de största balanserna. RSV föreslär vidare atl regeringen anvisar I milj. kr. för kontroll av väglrafikskatl. Beloppet bör tillställas RSV och fördelas på länsstyrelser av verket.

Rikspolisstyrelsen har i avvaktan på regeringens ställningslagande lill polisberedningens förslag avstått från alt lämna synpunkter på länsstyrelsernas anslagsframställningar.

Socialstyrelsen framhåller att flera länsstyrelser på ett oacceptabelt sätt tvingats sänka ambitionsnivån när del gäller den regionala tillsynen över sociaUjånsten. En resursförstärkning bedöms som mycket angelägen. Styrelsen föreslår en översyn av de sociala funktionernas arbetssätt, där förhållandet till länsrällerna särskill sluderas.

Någon minskning av resurserna för att fullgöra uppgifterna enligt lagen om handel med drycker bör enligt socialslyrelsens mening inle ske förrän ell ställningstagande till aktuella utredningsförslag föreligger.

Trafiksäkerhelsverkel (TSV) påpekar att schablonmässiga besparingar under senare år har medfört att körkortsinnehavarna betalar för en allt sämre service frän länsstyrelserna. Enligt TSV:s uppfattning kan elt I 000-kronorsanslag för länsstyrelsernas bil- och körkortsregisler vara ett sätt att komma till rätta med detla problem.

Verket tillstyrker yrkanden från länsstyrelserna i Jönköpings, Blekinge och Västernorrlands län om medel för nya tjänster.

Föreidragandens överväganden

Den framtida länsförvaltningen

Som en följd av riksdagens beslut kommer belydande förändringar av den regionala förvaltningen atl genomföras under de närmaste åren.

Skatteavdelningarna och motsvarande enheter vid länsstyrelsen i Stockholms län bryts ut från länsstyrelserna och bildar den 1 januari 1987 egna myndigheter, en i varje län.

I Norrbollens län förbereds en försöksverksamhel med samordnad länsförvaltning. Försöksverksamheten, som inleds den I juli 1986, avses ge mer detaljerade kunskaper och erfarenheter om hur den framtida statliga länsförvaltningen skall utformas. Försöket skall utvärderas så att en proposition kan föreläggas riksdagen i god tid före den 1 juli 1989.

Reformerna kommer atl inverka på länsstyrelsernas arbete under de närmaste budgetåren. Särskill påverkas skatteförvaltningen och länsstyrelsernas administrativa enheler. Utbrytningen av skatteavdelningarna och molsvarande enheter innebår all medel för denna verksamhet efter den I januari 1987 inte längre skall disponeras av länsstyrelserna. Jag har i det följande beräknat medel för länsstyrelserna för hela budgetåret 1986/ 87. En uppdelning av medlen kommer därför atl bli nödvändig. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 kommer medel för skatteförvaltningen att i sin helhet budgeteras under sjunde huvudtiteln.

Inom övriga delar av länsstyrelsen är - vilkel jag också anförde i min               58

anmälan lill förra årets budgetproposition - verksamheten mångskiftande.    Prop. 1985/86:100

Den berör ell flertal samhällsområden. Länsstyrelserna har begränsad     Bil. 15 frihel all själva fastställa omfattningen av sina insalser och att prioritera mellan olika verksamhetsområden.

Vid mina beräkningar av anslaget till länsstyrelserna för budgetåret 1986/87 harjag därför strävat efter att så långt möjligt ange inom vilka områden eller på vilka punkter jag har bedömt att utgiftsminskningar kan genomföras. Jag redogör i det följande närmare för mina ställningstaganden. I frågor som rör skatteavdelningarna harjag samrått med chefen för finansdepartementet.

Förenkling och avreglering

Länsstyrelserna har begränsade möjligheter att själva rationalisera sina arbetsuppgifter bl.a. fill följd av att dessa i många fall inte kan förändras ulan riksdagens eller regeringens medverkan.

Regeringen gav i våras statskontoret i uppdrag alt i nära samarbete med LON undersöka möjligheterna att förenkla eller slopa vissa arbetsuppgifter vid länsstyrelserna. Statskontoret kommer inom kort att redovisa resultatet av sin undersökning.

I detta sammanhang vill jag också nämna att länsstyrelsen i Örebro län, som elt led i del s.k. serviceprojektet vid länsstyrelsen, lämnal åtskilliga förslag till förenklingar till regeringen. Flera andra länsstyrelser har i sina anslagsframställningar tagit upp liknande frägor.

Förslagen bereds f. n. i regeringskansliet.

Översyn av länsstyrelsernas planeringsavdelningar

En arbetsgrupp i civildeparlemenlet har genomfört en översyn av organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar.

Arbetsgruppens förslag, som redovisas i betänkandet Länsslyrelsernas planeringsavdelningar - organisaiion och arbetssätt (Ds C 1984:14). har remissbehandlats under våren 1985.

Gruppen har bl.a. föreslagil att länsstyrelserna ges ökade befogenheter vad gäller planeringsavdelningarnas inre organisaiion. Vidare har man pekat på länsslyrelsernas möjligheter alt själva vid behov omplacera sin personal. I sammanhanget har bl.a. juridiska funktionerna och de s.k. fåmansenheterna ägnats uppmärksamhet.

Arbetsgruppen har angivit olika möjligheter för att åstadkomma en bättre samverkan mellan olika verksamheter inom länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna och länsnämnderna. Synpunkter på länsstyrelsernas ekonomiadministrativa syslem har även redovisats.

Remissinstanserna har lill helt övervägande del slälll sig positiva till arbetsgruppens förslag.

Arbetsgruppens genomgång av de regler som har betydelse för länssty
relsernas organisation visar att länsstyrelserna redan i dag har stor frihet
att besluta om förändringar i sin organisaiion. Enligt min mening kan
denna genomgång vara till god hjälp för länsstyrelserna i deras arbete med     59

att anpassa sin organisation och sitt arbetssätt till ändrade förutsättningar     Prop. 1985/86: 100 bl. a. ifråga om varierande arbetsbelastning inom och mellan olika funklio-      Bil. 15 ner. Del gäller både de större enheterna och fåmansenheterna.

Länsstyrelserna bör enligt arbetsgruppen ges vidgade befogenheter när det gäller planeringsavdelningens inre organisaiion. Förslaget behöver övervägas ytterligare. Del gäller bl.a. hur de olika sektorintressena skall definieras, tillvaratas och avvägas mol varandra och hur en uppföljning av verksamheten skall ulformas.

Regeringen avser - som framgår av propositionen om sammanhållen skatteförvaltning m.m. - att i god tid före den I juli 1989 förelägga riksdagen en proposition om den framlida regionala förvaltningen. Jag anser därför inte att nägon generell förändring av länsstyrelsernas planeringsavdelningar bör genomföras nu. Jag ser del emellertid som mycket angeläget att länsstyrelserna själva fortsätter det förnyelsearbete som redan har inletls på många håll. Jag kommer därför även fortsättningsvis att i positiv anda pröva förslag från enskilda länsstyrelser om alt förändra sin organisafion av besparings- eller rationaliseringsskäl.

Arbetsgruppens förslag om ett förändrat anslagssystem för lantmäterienheterna och - som en förutsättning härför - en överföring av fastighelsregistreringen lill överiantmätarmyndigheterna har sä gott som enhälligt avstyrkts av remissinstanserna. Enligt min mening bör någon förändring enligt arbetsgruppens förslag inte aktualiseras nu.

Arbetsgruppen anser att det regeringsbeslul som reglerar försvarsenheternas inre organisation bör upphävas. Försvarets rationaliseringsinstitut undersöker f. n. försvarsenheternas organisation och uppgifter. Utredningen genomförs tillsammans med några länsstyrelser. Innan utredningsresultatet föreligger är jag inte beredd att föreslå några åtgärder med anledning av arbetsgruppens förslag.

Arbetsgruppens förslag om en ökad frihet för länssstyrelserna att fördela sina ärenden studeras f.n. av LON. Jag avvaktar i denna fråga resultatet av LON:s utredning.

Inom det ekonomiadminislrativa området har arbetsgruppen bl.a. framhållit att länsstyrelsernas verksamhet skulle kunna effektiviseras, om länsstyrelserna fick möjlighet atl disponera tilldelade medel pä ett friare sätt och under flera är.

Riksrevisionsverkel har fåll regeringens uppdrag att utreda möjlighelerna atl i mer systematiska former överföra medel mellan budgetår. Verket kommer inom kort att redovisa resultatet av utredningen till regeringen. Jag vill i avvaktan härpå inte föreslå någon förändring av länsstyrelsernas anslaeskonstruktioner.

Anslagsfrågor

Utbrytningen av skatteavdelningarna från länsstyrelserna kommer under
nästa budgetär att särskilt påverka arbelel vid länsstyrelsernas administra
tiva enheter. Jag har därför funnit det riktigt att undanta dessa enheter från
det allmänna kravet på utgiftsminskningar. Beträffande skalleförvaltning
en har chefen för finansdepartementet tidigare anfört att denna övergångs-      60

vis bör undantas från besparingar enligt huvudförslaget. Som följd av    Prop. 1985/86:100

beslutet att höja beloppsgränsen för redovisningsskyldighet lill mervärde-     Bil. 15 skatt (prop. 1985/86:47, SkU 17, rskr 92) kommer arbetsbelastningen vid mervärdeskalteenheterna att minska. Detta bör beaktas av riksskatteverket i det översynsarbele som chefen för finansdepartementet lidigare har föreslagil.

För övriga delar av länsstyrelseanslaget harjag räknat med ett begränsat ettårigt huvudförslag, som innebår en utgiftsminskning efler pris- och löneomräkning med i storieksordningen I %.

Koslnader för kungörelseannonsering har lidigare belastat en särskild, förslagsvis betecknad anslagspost. Belaslningen på anslagsposten har krafligl överstigit anvisade medel, trots all ålgärder vidtagits för atl begränsa länsslyrelsernas utgifier. Del är angelägel alt kostnader för denna form av kungörelser begränsas och all annonseringen effektiviseras. Jag föreslår därför atl den särskilda anslagsposten slopas och alt länsstyrelsernas förvaltningsanslag i stället tillförs sammanlagt 14 milj.kr. I förhållande till uppskattade kostnader för näsla budgelår innebär detla en minskning av anslagsbelastningen med ca 1,5 milj. kr. Jag avser att i samband med regleringsbrevet återkomma till regeringen om hur medlen skall fördelas på län.

Efter samråd med chefen för justitiedepartemenlet föreslår jag all det särskilda anslaget för medborgarvitinen slopas från och med nästa budgetår. För innevarande budgetår är kostnaderna för statsbidraget beräknade till 600000 kr.

Bortfall av vissa personliga fiänsler och personalminskningar fill följd av chefens för justitiedepartementet förslag atl systemet med länspolismästare skall införas även i Blekinge, Malmöhus och Värmlands län leder till en sammanlagd utgiftsminskning på 2,9 milj. kr.

Jag har vidare räknat med rationaliseringseffekter av vissa typer av investeringar, som tillsammans kan ge en minskning av utgifterna med ca 200000 kr.

För länsstyrelsernas organisalionsnämnd och för anslagsposten Samhällsinformation leder del begränsade huvudförslaget till en utgiftsminskning på omkring 150000 kr.

Som ett resultat av en utredning vid lantmäteriverket har medlen till lantmäterienheterna för innevarande budgetår omfördelats mellan lånen. Jag föreslår att omfördelningen som planerat fortsätter även nästa budgelår. Efler samråd med chefen för bostadsdepartementet föreslår jag nu en förstärkning av lantmäterienheterna i Gotlands, Älvsborgs, Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län. Anslaget lill lantmäterienheterna har i övrigt beräknats efter ett reducerat ettårigt huvudalternativ. Utgiftsminskningen har lotall beräknats lill 350000 kr. Jag har därvid räknat även med rationaliseringseffekter av vissa typer av invesleringar motsvarande ca 200000 kr.

Sammantaget innebär mitt förslag alt länsstyrelseanslaget utöver ovan redovisade minskningar reducerats med omkring 2,4 milj. kr. Detla belopp har fördelats proportionellt på lånsstyrelserna.

För innevarande budgetär har 3.9 milj. kr. fördelats till länsstyrelser som        61

har särskilda svårigheter alt rekrytera handläggare lill sina skalteavdel-     Prop. 1985/86: 100 ningar. Länsstyrelserna har till regeringen redovisat hur medlen har utnytt-     Bil. 15 jals. Jag föreslår att beloppel för budgetåret 1986/87 fördelas på samma sätt som under innevarande budgetår. 1,1 milj. kr. bör liksom i år ställas till regeringens dispositon för att användas till särskilda åtgärder inom skatteområdet, däribland skalleulbildning.

Jag har tidigare nämnt försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning i Norrbottens län. Under försöksperioden som avses pågå under tiden den I juli 1986 t.o.m. den 30 juni 1989 skall länsstyrelsen bl.a. fullgöra de uppgifter som f. n. ankommer på länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden, fiskenämnden och länsbostadsnämnden. Medel för dessa nämnders verksamhet anvisas nu under skilda huvudtitlar. Medlen disponeras i flertalet fall av berörd central myndighet. För nästa budgetår skall medlen i stället disponeras av länsstyrelsen i Norrbotiens län. Det har av olika skäl inle varil möjligl att under resp. huvudtitel direkt ange hur mycket länsstyrelsen skall disponera. Berörda departementschefer har tidigare idag lämnat förslag till anslagstilldelning inom sina områden. För egen del föreslår jag att länsslyrelsen anvisas 600000 kr. för särskilda utbildnings- och informationsinsatser i anslutning till försöksverksamheten.

I följande sammanställningar och kommentarer finns en mer utförlig redovisning av mina ställningstaganden.

62

Sammanställning

(1 000 kronor)

Prop. 1985/86:100

Bil. 15

El. Länsstyrelserna m. m.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelserna

draganden

Kostnader

Förvaltningskostnader

1518012

+ 139144

+ 98713

Därav

lönekostnader

1 361 823

93 699

87 580

engångsutgifter

-

23 471

-

Lokalkostnader

262078

+ 18085

+ 21 110

Samhällsinformation

3 440

+    2169

-      242

Kungörelseannonsering

7900

+    2039

-    7 900'

Lantmäterienhelen

73 105

+ 16 023

+    4 280

Lokalvårdsorganisation

24

-

-

Diverse ändamål

138717

+    9458

-1- 47 100

Summa kostnader

2003276

+ 186918

+ 163545

Intakter

Ersällning från all-

männa pensionsfonden

11749

1606

1606

Ersällning för uppdrag

vid dalaenheterna

6000

500

500

Summa intäkter

17749

2106

2106

Nettoutgift

1985527

4-184812

+ 161439

' Medel för kungörelseannonsering har beräknats under Diverse ändamål.

63

Stockholms län

Prop. 1985/86: 100

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Bil. 15

Anslagsposter

Läns-

Före-

slyrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

243 553

+ 32 976

+ 17405

Därav

lönekostnader

223 117

21806

16018

engångsutgifter

-

10410

-

Lokalkostnader

46105

-H0 744

+ 10004

Samhällsinformaiion

401

+       20

+       28

Kungörelseannonsering

1543

+       77

+

Lantmäterienhelen

6676

+     569

+     109

Lokalvårdsorganisalion

1

-

-

298 279

-i-44 386

+27 546

Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframslällning redovisar länsslyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslagel innebär en ökning av anslaget med 26391 000 kr.

2.    Länsstyrelsen anser inte att huvudförslagel kan genomföras utan allvarliga konsekvenser för verksamheten inom flera områden.

3.    Länsstyrelsen yrkar medel för att kunna tillsätta vakanta fiänsler:

-    150000 kr. för miljöskydd och vattenvård

-    150000 kr. för ärenden om kulturhistoriskt värdefulla byggnader

-    150000 kr. för registrering av fastighetsmäklare

-    300000kr. för utredningar enligt lagen om vård av missbrukare

-    300000kr. för handläggning av lönegarantiärenden. Till skatteavdelningen yrkas medel för

-     10 förste taxeringsinspektörer

-     11 länsrevisorer (10 försie byråsekrelerare dras in)

-     5 handläggare till besvärsenheten

-     7 förste byråsekreterare/byrådirektörer

-     11 biträden.

4.    Länsslyrelsen anhåller om elt särskilt anslag på 6 milj. kr. för natur-och fornminnesvård.

5.    För flyttning och inredning yrkas 10,2 milj. kr.

6.    För ledningsövning yrkas 210000 kr.

7.    Lantmäterienhelen:huvudförslag + 234000 kr., länsstyrelsen yrkar 4- 569000 kr. I beloppet ingår bl.a. medel för kopiering av säkerhetsfilm och för vissa inventarier.

8.    Länsstyrelsen anser att - om skatteadministrationen skall särredovisas - detta bör ske genom en fullständig uppdelning av medlen inkl. internadministraliva kostnader.

En gemensam "pott" för rekrytering till skalleadminislrationen bör fördelas tidigt. Eventuellt överskott skall kunna överföras lill följande budgelår.

Finansieringen av ADB-utmstning behöver förenklas. Länsstyrelsen skall inte debiteras för utrustning som den inte själv beslulat om.

64

Anslagskonstruktionen bör ändras så att myndigheter med höga lokal-    Prop. 1985/86:100

vårdskostnader under löpande budgetår kan få kompensation för lönehöj-     Bil. 15 ningar inom lokalvårdsområdel.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsenlligl av sammanställningen. För löner till taxeringsavdelningen och uppbörds- och dataenheterna har jag beräknat 152 380000 kr.

Under posten Till regeringens disposition harjag preliminärt beräknat 6,7 milj. kr. för omflyttningar inom skatteavdelningen saml för inredning av nya lokaler.

Anslaget för lantmäterienhelen har minskats med 85000 kr. som en följd av tidigare beslutad omfördelning inom lantmäteriorganisationen.

65 5    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Uppsala län

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Anslagsposter

Länsstyrelsen

Föredraganden

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader

43 169 38613

+ 1 115 875

+ 3008 2490

engångsulgifler Lokalkostnader Samhällsinformation

9452 106

-    92 +      6

+     67 +      8

Kungörelseannonsering

Lantmälerienhelen

Lokalvårdsorganisalion

68 1704

1

+       4 4

*

+    84

54500

+ 1029

-1-3167

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslagel innebär en ökning av anslaget med I 029000 kr.

2.    Länsslyrelsen yrkar medel för perioden 1986/87-1988/89 enligt huvudförslagel, men menar samlidigl att det med minskande resurser blir mycket svårl alt leva upp till uppställda mål.

3.    Lantmälerienhelen: länsstyrelsen yrkar enligt huvudförslaget: -4000 kr.

4.    Länsslyrelsen anmäler att en tillämpning av trygghetsavtalet sannolikt blir nödvändig inom en snar framtid.

5.    Länsstyrelsen önskar atl resurstilldelningen till länsstyrelserna görs på ett sådant sätt alt dessa får likvärdiga förutsättningar alt fullgöra sina uppgifter.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 19420000 kr. Jag har i anslagsposten Förvaltningskostnader räknat in kompensation för genomförda lokalbesparingar.

66

Södermanlands län

Prop. 1985

Bil. 15

/86:100

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

47 494

+ 2.586

+ 3026

Därav

lönekostnader

42 171

1486

2662

engångsutgifter

-

355

-

Lokalkostnader

6216

+     10

+   138

Samhällsinformation

122

+     10

+      9

Kungörelseannonsering

344

+    26

*

Lanlmäterienheten

1636

+ 1443

+    54

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

55813

-1-4075

-1-3227

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskoslnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframslällning redovisar länsstyrelsen bl.a. följande.

1.    Huvudförslaget innebären ökning av anslaget med 2007000 kr.

2.    Länsstyrelsen anser inte att huvudförslaget bör tillämpas. Med hänsyn lill pågående utredningsarbete bör länsslyrelsen tilldelas medel endast förbudgeiäret 1986/87.

3.    Sammanlagl 330000 kr. yrkas för ADB-ulruslning, konsultinsatser inom ADB-området saml hyra av terminaler.

4.    För ledningsövning yrkas 355000 kr.

5.    Medel för funktionen som kontaktman vid den allmänna fastighetstaxeringen yrkas även för 1986/87.

6.    Lantmäterienhelen: huvudförslag +60000 kr. Länsslyrelsen yrkar + 1443000 kr. I beloppel ingår mikrografi- och ADB-utrustning för drygl 600000 kr. samt ökade kostnader för nya lokaler, närmare 750000 kr. Lantmäterienhelen bör också tillföras medel enligt lantmåteriverkets förslag.

7.    Länsstyrelsen anser att civildepartementet bör genomföra noggranna studier av personalbehovet vid planering-savdelningarna i olika län.

Reglerings- och regeringsbrev bör utformas så att begränsningar och restriktioner minimeras.

Besparingarna bör kombineras med ett förenklat regelsystem. Författningsändringar på ett område får inle leda lill större besparingar eller personalinskränkningar än vad som motiveras av ändringarna.

Kraftfulla åtgärder behövs, om skatteförvaltningen skall kunna behålla kvalificerade handläggare.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 20330000 kr.

För inredning och utrustning av nya lokaler för lantmälerienhelen har
jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat 700000 kr.         67

För mikrografiutmslning till lantmälerienheten harjag preliminärt beräknal 180000 kr. Medel har även beräknats för ledningsövning.

Östergötlands län

Prop. 1985/86:100

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Bil. 15

Anslagsposter

Läns-

Före-

slyrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

62 381

+6972

+4085

Därav

lönekostnader

56438

2 375

3 673

engångsutgifter

-

4000

-

Lokalkostnader

9145

—

-   170

Samhällsinformation

133

+      8

+     10

Kungörclseannonsering

280

+   280

*

Lantmäterienhelen

2090

+   120

+    45

Lokalvårdsorganisalion

1

-

~

74030

+7380

+3970

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframslällning redovisar länsslyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 2944000 kr.

2.    Länsstyrelsen begär att huvudförslaget inle skall tillämpas.

3.    Medel yrkas för en fiänst som byråinspektör eller försie byråinspeklör vid naturvårdsenhelen.

4.    För ny telefonväxel yrkas 4 milj. kr.

5.    För drifl-, avskrivnings-, ränte-och underhållskostnader för basdator yrkas 200000 kr.

6.    För ulbildning och resor vid krigslänssiyrelsen yrkas 50000 kr.

7.    Anslaget för kungörelseannonsering behöver fördubblas för all anpassas till den fakliska belaslningen.

8.    Lanlmäterienheten: huvudförslagel +70000 kr., länsslyrelsen yrkar + 120000kr., vilket enligt länsstyrelsens mening skulle medföra en mera rättvis medelsfördelning mellan länen.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i alll väsentligt av sammanställningen. För löner fill skatteavdelningen harjag beräknat 30960000 kr.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har jag preliminärt avsatt 4,0 milj. kr. för inköp av ny telefonväxel för lånsförvaltningen.

68

Jönköpings län

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

53 529

+ 4 969

+ 3471

Därav

lönekostnader

48192

4 377

3131

engångsutgifter

-

165

-

Lokalkostnader

6828

+   683

+   666

Samhällsinformation

131

+     10

+     10

Kungörelseannonsering

244

+    20

*

Lantmäterienhelen

2241

+ 468

+   165

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

62974

+6150

+4312

Prop. 1985/86:100 Bil. 15

Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskoslnader,

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsslyrelsen bl.a. följande. Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 3091 000 kr.

2.    Någon generell besparing bör enligt länsstyrelsens mening inte ske. Huvudförslaget bör inte tillämpas.

3.    Länsstyrelsen yrkar medel för fiänsler enligt följande

-     600000kr. för planeringsavdelningen exkl. lantmäterienhelen

-     410000kr. för allmänna enheten

-     65000 kr. för länspolischefens expedition

-     150000 kr. för administrativa enheten

-     60000kr. för bilregistrets kontroll av vägtrafikskalt.

4.    För inköp av text- och ordbehandlingsutrustning yrkas 140000 kr.

5.    För ledningsövning yrkas 25000 kr.

6.    Lanlmäterienheten: huvudförslaget -i-157000kr., länsslyrelsen yrkar +468000kr. I beloppet ingår bl.a medel för produktion av storskaliga registerkartor och för arbete med den ekonomiska kartan.

7.    Länsstyrelsen vill atl regeringen omprövar grunderna för resurstilldelningen till länsstyrelserna.

De besparings- och avregleringsförslag som länsslyrelsen redovisal bör prövas av regeringen.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i alll väsentligt av sammanställningen. För löner lill skatteavdelningen harjag beräknat 27 110000 kr.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har jag preliminärt beräknal 120000 kr. för inköp av ord- och textbehandlingsulmstning. Medel har åven beräknats för ledningsövning.

69

Kronobergs län

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

39605

+ 2 657

+2 525

Därav

lönekostnader

35 504

1600

2 261

engångsutgifter

-

768

-

Lokalkostnader

6459

+   124

+   168

Samhällsinformation

104

+       8

+      7

Kungörelseannonsering

154

+   162

*

Lantmäterienhelen

2801

+   311

-      8

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

49124

+3262

+2692

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 1 944000 kr.

2.    För 1986/87 lämnas yrkanden om ytterligare medel på sammanlagt 1318 000 kr. Mot bakgrund av det utredningsarbete som pågår bör resurser fastställas endasl för etl budgetår.

3.    Medel yrkas för inrättande av en tjänst som informationssekreterare.

4.    För ökade lönekostnader för lokal vårdarna yrkas 90000 kr.

5.    För att anvisade medel för kungörelseannonsering båttre skall över-' ensstämma med de faktiska utgifterna yrkas 150000 kr.

6.    För ledningsövning yrkas 768000 kr.

7.    Lantmäterienhelen: huvudförslaget -f-161 000 kr. Länsstyrelsen yrkar + 311 000 kr. 150000 kr. yrkas för ADB-utrustning för digital behandling av registerkartor.

8.    Regeringen bör ta ställning lill länsstyrelsens förslag till förenklingar och besparingar.

Full kostnadstäckning bör eftersträvas belräffande länsstyrelsens tiUståndsärenden. De avgifter för ärendehandläggning som redovisas till länsstyrelsen bör få användas för att finansiera verksamheten.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner lill skalleavdelningen harjag beräknat 17730000 kr.

Under anslagsposten Till regeringens disposition harjag beräknat medel för ledningsövning.

Omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har inneburit alt anslaget för lantmälerienheten minskals med 95000 kr.

70

Kalmar län

Prop. 1985 Bil. 15

/86:100

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskoslnader

50281

+ 3 783

+ 3232

Därav

lönekostnader

44 790

2 316

2916

engångsutgifter

-

184

-

Lokalkostnader

10227

+   102

+    32

Samhällsinformation

127

+     10

+      9

Kungörelseannonsering

255

+    26

■A:

Lantmälerienheten

3 151

+   189

+   151

Lokalvårdsorganisalion

1

-

-

64042

+4110

+3424

Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframslällning redovisar länsslyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 2 761 000kr.

2.    Länsslyrelsen begär att huvudförslagel inle tillämpas.

3.    För lönekostnader yrkar länsslyrelsen utöver löneomräkning en ökning på sammanlagt 331 000 kr. Därav avser 55000 kr. en halv biträdes-fiänst hos länsveterinären.

4.    För konsultinsatser m. m. inom ADB-området yrkas 350000 kr.

5.    För resekostnader yrkas en ökning av förvaltningsanslaget på 180000 kr.

6.    Inventarier yrkas för sammanlagl 232000 kr.

7.    För utbildning yrkas 80000 kr. Kompensation för ändringar i fiänsle-brevsförordningen yrkas med 52000 kr.

8.    För ledningsövning yrkas 124000 kr.

9.    Lantmäterienhelen: länsstyrelsen yrkar enligt huvudförslaget + 189000 kr.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknal 23 340000 kr.

71

Gotlands län

Prop. 1985/86: 100

Bil. 15

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskoslnader

20515

+ 1309

+ 1336

Därav

lönekostnader

18391

1067

1 130

engångsutgifter

-

-

-

Lokalkostnader

1903

+   259

+   229

Samhällsinformaiion

54

+    55

+      3

Kungörelseannonsering

35

+      4

+

Lantmäterienhelen

959

+   209

+   180

Lokalvårdsorganisalion

1

-

-

23467

1836

4-1748

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskoslnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 1 105 000 kr.

2.    Länsstyrelsen saknar besparingsmöjligheter och kan inle redovisa några förslag lill besparingar under de närmasle tre åren.

3.    För resor inom naturvårdsenheten yrkas 30000 kr.

4.    Medel för kvalificerad skatte- och arbetsgivarkontroll yrkas även för näsla budgetår.

5.    För samhällsinformation begär länsslyrelsen ylleriigare 55000 kr.

6.    Lanlmäterienheten: huvudförslaget +39000 kr. Länsstyrelsen yrkar +209000 kr., varav 150000 kr. innebär en förstärkning för all förkorta handläggningstiderna hos fastighetsregistermyndighelen.

7.    Regeringen bör medverka till alt en servicefunktion i bilregisterfrågor inrättas vid länsstyrelsen. Även frågan om en gemensam telefonväxel för de civila slatliga myndigheterna i Visby bör beredas av regeringen.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i alll väsenlligl av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 8530000 kr.

Med hänsyn lill lantmäterienhetens besväriiga arbetssituation harjag vid omfördelningen inom lantmäteriorganisationen räknat med en förstärkning för Gotlands län på omkring 125000 kr.

72

Blekinge län

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

slyrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

.34 216

+ 4 487

+ 1669

Därav

lönekostnader

30 783

3459

1451

engångsutgifter

-

-

-

Lokalkostnader

8702

+   829

+   816

Samhällsinformation

113

+    98

+      8

Kungörelseannonsering

129

+   133

+

Lantmälerienheten

1658

+ 1098

+    96

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

44819

+6645

4-2 589

Prop. 1985/86:100

Bil. 15

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvallningskoslnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslagel innebär en ökning av anslaget med 2 767000 kr.

2.    Länsslyrelsen anhåller om atl besparingar får anstå lill dess regering och riksdag beslutat om en ev. begränsning av länsstyrelsens verksamhet.

3.    Länsslyrelsen begär medel för nya fiänsler vid planeringsavdelningen och allmänna enheten; sammanlagt 1942000 kr. Medel begärs bl.a. för bilrådande överiantmäiare, två förste byråsekreterare, husfru och informationssekreterare.

4.    För drift och hyra av ADB-utrustning samt programmeringskostnader begärs 298000 kr.

5.    För ökade resekostnader, tryckning av rapporter, ökade portokoslnader, bevakning och tillsyn begärs sammanlagt 275 000 kr.

6.    För drifl av naturvårdsenhetens laboratorium saml inköp av bilder för att upprätta en vegetationskarta begär länsstyrelsen 150000 kr.

7.    Anslaget för samhällsinformation behöver enligt länsstyrelsens uppfattning räknas upp med 98000 kr.

8.    Belräffande kungörelseannonsering föreslås en uppräkning av anslaget så all anslag och belaslning bättre överensslämmer.

9.    Lantmäterienhelen: huvudförslaget +92000 kr. Länsstyrelsen yrkar + 1098000 kr.i beloppel ingår bl.a. medel för en biträdande överiantmäiare, en assistent och en kartlagare. Vidare ingår medel för nyanskaffning av utrustning saml mikrofilmning.

10.   Länsstyrelsen anhåller om all regeringen tillgodoser behovel av
skölselmedel för naturreservat och kulturminnesvård.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner lill skatteavdelningen harjag beräknat 13970000 kr. Med anledning av att länspolismästaralternalivet från och med nästa

73

budgelår föreslås för Blekinge län har länsstyrelsens löneanslag minskats     Prop. 1985/86: 100
med 300000 kr.                                                             Bil. 15

Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 90000 kr. för upprättande av en vegetationskarta över länet. För utmstning till lantmälerienheten harjag preliminärt avsatt 360000 kr.

74

Kristianstads län

Prop. 1985/86:100

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Bil. 15

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

55 760

+ 2 236

+ 3617

Därav

lönekostnader

50043

1904

3 242

engångsutgifter

-

-

-

Lokalkostnader

12273

+   149

+   149

Samhällsinformation

127

+     10

+      9

Kungörelseannonsering

335

+    27

+

Lanlmäterienheten

2983

+   528

+   141

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

71479

+2950

+3916

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskoslnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframslällning redovisar länsslyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslagel innebär en ökning av anslaget med 2600000 kr.

2.    Länsslyrelsen begär ulöver huvudförslaget medel för engångsutgifter vid lanlmäterienheten; 350000 kr.

3.    Lantmäterienhelen: huvudförslaget +178000 kr. Länsstyrelsen yrkar +528000 kr.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i alll väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 28480000 kr.

Omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har inneburit all anslagsposten för lanlmäterienheten minskats med 100000 kr. För tälpack-syslem m. m. vid lantmälerienheten harjag under anslagsposten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 270000 kr.

75

Malmöhus län

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

121293

+ 7118

+ 7 826

Därav

lönekostnader

108 590

6127

6916

engångsutgifter

-

-

-

Lokalkostnader

20649

+   915

+1 355

Samhällsinformation

215

+     17

+     15

Kungörelseannonsering

908

+     71

+

Lantmälerienheten

3 480

+   41?

+   161

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

146546

+8534

+9 357

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslagel innebär en ökning av anslaget med 6945000 kr.

2.    Länsstyrelsen anser inte att resursramar bör läggas fast för mer än etl budgelår. Besparingsåtgärderna bör vara selektiva. Varje läns speciella problem bör beaktas.

3.    Länsslyrelsen yrkar medel för nya fiänsler; sammanlagt I 374000 kr. Medel yrkas bl.a. för informationssekreterare till planeringskansliet, en förste byråinspektör lill naturvårdsenhelen saml sex årsarbetskrafter till skatteavdelningens besvärsenhet.

4.    Lanlmäterienheten: huvudförslaget -M98000kr. Länsslyrelsen yrkar 4-413000 kr. I beloppet ingår särskilda medel för fastighetsregistrering samt medel för fortsatt ADB-verksamhet vid landskapsinformalionscen-Iralen i Malmö.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsenlligl av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 69840000 kr. Med anledning av att länspolismästaralternativet frän och med nästa budgetår föreslås för Malmöhus län har länsstyrelsens löneanslag minskats med 600000 kr.

Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 12,2 milj.kr. för ny telefonväxel för länsförvaltningen. Preliminärt 130000 kr. har beräknats för inköp av kontorsutrustning samt för byte av länsstyrelsens tjänstebil.

Omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har fått till följd all lantmäterienhetens anslag minskats med lOOOOO kr.

76

Hallands län

Prop. 1985/86:100

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Bil. 15

Anslagsposter

Läns-

Före-

slyrelsen

draganden

Förvaltningskoslnader

48 124

+4 587

+ 3 048

Därav

lönekostnader

42 796

3 669

2679

engångsutgifter

-

709

-

Lokalkostnader

8 769

+ 254

+ 1316

Samhällsinformation

105

+      3

+      7

Kungörelseannonsering

93

+      3

+

Lantmäterienhelen

2 734

+   204

+    83

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

59826

+5051

-1-4454

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 2 351 000 kr.

2.    Med hänsyn till pågående utredningsarbete anser länsstyrelsen all det inte är lämpligl alt resursramar läggs fast för tre budgelår.

3.    För lönekostnader yrkas utöver huvudförslaget 1841000 kr. Medel yrkas bl. a. för planering av naturreservat, landskapsvård och fornvård, för utbildning av personal som ingår i länsstyrelsens krigsorganisation saml för konsulter inom naturvårdsenhelens. försvarsenhetens och kulturminnesvårdens verksamhetsområden. Länsstyrelsen anhåller om att inga besparingar görs inom skatteavdelningen. För rekrytering av handläggande personal behövs ytteriigare medel. De medel som länsstyrelsen för innevarande budgetår tilldelats med anledning av den reformerade inkomstbeskattningen bedöms vara erforderliga åven i fortsättningen. Extra fiänsler har inrättats för de medel länsslyrelsen fåll till intensifierade insatser vad gäller kvalificerad revision och kontrollverksamhet på skatteområdet. Länsstyrelsen anser del angeläget att dessa fiänsler kan omvandlas till extra ordinarie fiänsler.

4.    För resor yrkar länsstyrelsen en ökning av förvaltningsanslaget med 55000 kr.

5.    För utbildning, utbildningsmateriel och andra tryckningskostnader yrkas sammanlagt 250000 kr.

6.    För kostnader för datautrustning begärs 250000 kr.

7.    För inventarier begärs tolalt 209000 kr.

8.    Lantmälerienheten: huvudförslag +109000 kr. Länsstyrelsen yrkar 204000 kr. Särskilda medel yrkas för framställning av arbetskopior av arkivkartor.

77

Föredraganden                                                              Prop. 1985/86: 100

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 23 300000 kr.

Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 140000 kr. för utrustning lill naturvårdsenhelens laboratorium och till länsstyrelsens reprocentral.

Till följd av omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har lantmäterienhetens anslag minskats med lOOOOO kr.

78

Göteborgs och Bohus län                                                         Prop. 1985/86:100

Bil. 15

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

slyrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

120941

+ 5410

+ 8012

Därav

lönekostnader

108097

4 289

7 179

engångsulgifler

-

120

-

Lokalkostnader

17 092

+   560

+   443

Samhällsinformation

212

+     16

+     15

Kungörelseannonsering

831

+    65

*

Lantmälerienheten

4 847

+   198

+   184

Lokalvårdsorganisalion

1

-

-

143924

+6249

+8654

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskoslnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar lånsstyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslagel innebår en ökning av anslaget med 6 129000 kr.

2.    För skalleavdelningen bör resurserna enligt lånsstyrelsens mening endast låggas fast för budgetåret 1986/87.

3.    Utöver huvudförslaget yrkar länsstyrelsen medel för byte av fiänste-bil, 120000 kr.

4.    Lanlmäterienheten: huvudförslag -1-198000 kr. överensstämmer med länsstyrelsens yrkande.

5.    Länsslyrelsen anhåller om atl en översyn görs av resursbehoven för dels allmänna ombudet i körkortsfrågor, dels den sociala funktionen vid länsstyrelsen.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 68 320000 kr.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har jag preliminärt beräknat 120000 kr. för utbyle av länsstyrelsens fiänstebil.

Omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har inneburit alt lantmäterienhetens anslag minskals med 100000 kr.

79

Älvsborgs län

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

72 849

+ 5 302

+4511

Därav

lönekostnader

64 942

3 887

3 995

engångsutgifter

-

-

-

Lokalkostnader

11488

+   678

+   670

Samhällsinformation

198

+    20

+     14

Kungörelseannonsering

464

+    46

+

Lanlmäterienheten

3118

+   978

+ 220

Lokalvårdsorganisalion

1

-

-

88118

+7024

+5415

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframslällning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 3775000 kr.

2.    Länsstyrelsen anhåller om att bli undantagen från generell besparing. Resursramar bör låggas fast endast för ett budgetår.

3.    För drift av ADB-system yrkar länsslyrelsen 550000 kr.

4.    För utbildning av krigsorganisationens personal yrkas 74000 kr.

5.    Lanlmäterienheten: huvudförslag +161000 kr. Länsslyrelsen yrkar +978000 kr., bl.a. för fortsatt planmässig upprustning av registerkartor och en mer rättvis fördelning av resurserna mellan länen.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknal 36570000 kr.

Omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har inneburit all lanlmäterienheten tillförts 60000 kr.

80

Skaraborgs län

Prop. 1985/86:100

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Bil. 15

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskoslnader

51978

+ 9 790

+ 3 222

Därav

lönekostnader

46986

2 351

2 853

engångsutgifter

-

1047

-

Lokalkostnader

9722

+    365

+    364

Samhällsinformation

121

+    832

+        9

Kungörelseannonsering

243

+       14

*

Lantmälerienhelen

3 648

+     436

+     188

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

65713

4-11437

-1- 3783

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframslällning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 2561 000 kr.

2.    Länsstyrelsen anser inte atl det är lämpligl atl nu lägga fasl resursramar för mer än ett budgelår. Utöver huvudallernalivel begär länsstyrelsen medel för nya fiänsler och övriga förvaltningskoslnader.

3.    Medel yrkas för en byrådirektör till regionalekonomiska enheten, en försie byråinspektör till naturvårdsenheten och en assistent till lånspolischefens expedition. Länsstyrelsen vill också omvandla en exlra fiänst på planenheten till extra ordinarie. Gemensaml för länsslyrelsen yrkas medel för ADB-samordning.

4.    För konsulter inom naturvårdsområdet och kulturminnesvårdens område yrkar länsstyrelsen 460000 kr.

5.    För driftkoslnader och anslutningsavgifter för ADB-system yrkas sammanlagt 106000 kr.

6.    För inköp av flygbilder över länel yrkas 60000 kr.

7.    För inköp av datorer och datorutrustning yrkas 146000 kr., för inköp av kopiatorer 140000 kr.

8.    För samhällsinformation yrkas utöver huvudalternativet sammanlagt 825000 kr.

9.    Medel för ledningsövningar yrkas med 235000 kr.

10.   Länsslyrelsen anhåller om 3 milj. kr. för vård av länets fornminnes-miljöer samt 3 milj. kr. för ålgärder inom naturvårdsobjekt.

11.   Lantmäterienhelen:huvudalternafiv +221 000 kr. Länsstyrelsen yrkar +436000 kr. För en satsning på skogsstrukturfrågor yrkas 180000 kr., för inventarier 35 000 kr.

6   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Föredraganden                                                              Prop. 1985/86: 100

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 25740000 kr.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har jag preliminärt beräknat 150000 kr. för inköp av kontorsutrustning samt för inköp av flygbilder över länet. För länsstyrelsens arbete med skogsstruklurfrågor har preliminärt avsatts 150000 kr. Medel har även beräknats för ledningsövning.

82

Värmlands län                                                             Prop. 1985/86:100

Bil. 15

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

slyrelsen

draganden

Förvallningskoslnader

51653

+ 3634

+ 2773

Därav

lönekostnader

46 284

2976

2422

engångsulgifler

-

121

-

Lokalkostnader

8136

+   424

+   424

Samhällsinformation

136

+      14

+     10

Kungörelseannonsering

317

+    32

*

Lanlmäterienheten

2859

+ 1389

+   320

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

63102

-t-5 493

-1-3527

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

1 sin anslagsframslällning redovisar länsslyrelsen bl. a. följande.

1. Huvudförslagel innebär en ökning av anslaget med 2 655 000 kr.

2.    Länsstyrelsen anhåller om atl anslag anvisas ulan generell eller riktad besparing. Resursramen bör läggas fast endast för elt budgetår.

3.    För en fiänst som informationssekreterare yrkar länsstyrelsen 157000 kr.

4.    För ledningsövning yrkas 121000 kr.

5.    Lantmäterienhelen: huvudförslag -I-110000 kr. Länsstyrelsen yrkar +1 389000 kr. Däri ingår ökade kostnader för nya lokaler, omfördelning av resurser mellan länen samt speciella insatser för strukturrationalisering av skogsmark.

6.    Länsslyrelsen önskar fä räkna de merkostnader som uppkommer genom automatiska uppflytlningar i fiänstetidsklass som legalt överskridande utöver sedvanlig löneomräkning.

Reglerna för arbetsgivarinträde bör enligt lånsstyrelsens mening ändras så alt myndigheternas löneanslag tillförs de sjukersättningar som utbetalas från allmän försäkringskassa.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i alll väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 23 780000 kr. Med anledning av all länspolismästaralternalivet från och med näsla budgelår föreslås för Värmlands län har länsstyrelsens löneanslag minskats med 300000 kr.

Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition preliminärt avsatt lOOOOO kr. för länsstyrelsens arbete med stmkturrationalisering av skogsmark. Medel har även beräknats för ledningsövning. Omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har medfört atl lanlmälerienhelens anslag ökats med 160000 kr.

83

Örebro län

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

slyrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

51691

+4 080

+ 3 182

Därav

lönekostnader

46472

2458

2 827

engångsulgifler

-

1215

-

Lokalkostnader

8518

+    98

+     47

Samhällsinformaiion

126

+   160

+      9

Kungörelseannonsering

352

+     27

*

Lantmälerienheten

2059

+   200

+   216

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

62747

+4565

+3454

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskoslnader.

Länsslyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsslyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslaget innebären ökning av anslaget med 2715000 kr.

2.    Länsstyrelsen begär utöver huvudförslaget medel för nya ijänster och utgifter av engångskaraktär. Resursbehovet redovisas endasl för budgetåret 1986/87. Om huvudalternativet tillämpas, anhåller länsstyrelsen om att regeringen anger inom vilka områden en ambilionssänkning skall ske.

3.    Medel yrkas för en handläggare på sociala funktionen och en biträdande länsantikvarie.

4.    För utvidgad utbildningsverksamhet yrkas sammanlagt 660000 kr.

5.    För studier och utredningar inom miljöskyddsområdet yrkas 180000 kr.

6.    För ökade driftkostnader för ADB-utrustning yrkar länsslyrelsen 75000 kr.

7.    Medel yrkas för skyltar och annan inredning; sammanlagl 300000 kr.

8.    För utvidgad extern informalion yrkas 150000 kr.

9.    Lantmäterienhelen:huvudförslag +83000 kr. Länsslyrelsen yrkar +200000 kr. Av beloppet avser 92000 kr. lokaler för kartlagning, förråd och lokalvård.

10.   Länsstyrelsen önskar all regeringen uppdrar ål byggnadsslyrelsen
alt utreda möjligheterna alt samla länsstyrelsen i gemensamma lokaler.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 22950000 kr.

Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 150000 kr. för inköp av skyltar m. m. fill länsstyrelsen.

84

Västmanlands län

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

47 470

+ 2612

+ 2 724

Därav

lönekostnader

42 681

2088

2384

engångsulgifler

-

60

-

Lokalkostnader

8 234

+    80

-    28

Samhällsinformation

126

+   245

+      9

Kungörelseannonsering

137

+ 229

*

Lantmäterienhelen

1824

+   223

+    92

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

57 792

+3389

-1-2797

Prop. 1985/86:100

Bil. 15

Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvallningskoslnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 2 202 000 kr.

2.    Länsstyrelsen anhåller om atl resursramen fastställs för endasl ett budgetår. Medel yrkas för nya tjänster och för ökade förvaltningskostnader.

3.    Tre nya ijänster yrkas till naturvårdsenhelen, revisionsenhelen resp. uppbördsenheten. För arbetet med den reformerade inkomstbeskattningen yrkas medel även för näsla budgetär.

4.    För hyra av terminalutrustning yrkas 40000kr., för resor och utbildning ytterligare 50000 kr.

5.    För vissa engångsulgifler, bl.a. en ny expeditionsdisk lill bil- och körkortsregistrel, yrkar länsstyrelsen sammanlagl 60000kr.

6.    Lanlmäterienheten: huvudförslag 4-73 000kr. Länsslyrelsen yrkar +223 000 kr. Länsstyrelsen önskar få förstärka lantmälerienheten med i faslighetsregistrering kunnig personal.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 20570000 kr.

Under anslagsposten Till regeringens dispositon harjag preliminärt avsatt 40000 kr. för inköp av ny disk till lånsstyrelsens bil- och körkortsregister.

85

Kopparbergs län

Prop. 1985/86: 100

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Bil. 15

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

53 942

+ 5751

+ 3 532

Därav

lönekostnader

47 389

2880

3 089

engångsulgifler

-

1494

-

Lokalkostnader

10550

+1 030

+ 459

Samhällsinformation

157

+   213

+     II

Kungörelseannonsering

292

+   173

*

Lantmälerienheten

5 002

+   832

+   707

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

69944

4-7 999

+4 709

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskoslnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 3 794000 kr.

2.    Länsstyrelsen anhåller om att löneanslagel inte minskas. Resursramar bör läggas fast endast för etl budgetår.

3.    Länsslyrelsen anhåller om medel för kontorsmaskiner: totalt 444000 kr.

4.    För drift av ADB-system yrkas 308000 kr.

5.    För inventarier lill laxeringsinspektörsgruppen i Mora begär länsslyrelsen 60000 kr.

6.    För informations- och hänvisningssystem till länsstyrelsens telefonväxel yrkas 370000 kr. Den löpande underhållskostnaden beräknas till 17000 kr. per år.

7.    För övriga expenser, bl.a. inköp av litteratur, utvidgad utbildningsverksamhet, ökade porto- och resekostnader, begär länsslyrelsen sammanlagl .585000 kr.

8.    Länsstyrelsen yrkar att anslaget för samhällsinformation räknas upp med 200000 kr.

9.    Anslaget för kungörelseannonsering bör anpassas lill belaslningen och räknas upp med 150000 kr.

10.   För ledningsövning begär länsstyrelsen 120000 kr.

11.   Lantmälerienheten:huvudförslag +386000 kr. Länsstyrelsen yrkar 4-832000 kr. I ökningen ingår fortsalt omfördelning av resurserna mellan länen, fortsall upprustning av registerkartor samt inköp av ordbehandlingsutrustning.

12.   För särskilda åtgärder med anledning av fastighetsstrukturen inom jord- och skogsbruket yrkar länsslyrelsen 500000 kr.

86

Föredraganden                                                          Prop. 1985/86:100

Mina slällningslaganden framgår i alll väsenlligl av sammanslällningen.     ""• ' För löner till skatteavdelningen harjag beräknal 24 520000 kr.

Jag har under anslagsposten Till regeringens disposifion preliminärt beräknat 300000 kr. för kontorsutrustning samt för flyttning och inredning för taxeringsinspektörsgruppen i Mora. För länsstyrelsens arbeie med anledning av fastighetsstrukturen inom jord- och skogsbruket har 400000 kr. beräknats och för fortsalt upprustning av registerkartor 150000 kr.

Omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har inneburit en ökning av anslaget för lantmälerienhelen med 235000 kr.

87

Gävleborgs län

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

Anslagsposter

Länsstyrelsen

Föredraganden

Förvaltningskostnader Därav

lönekostnader

engångsutgifter Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering Lanlmäterienheten Lokalvårdsorganisation

51025

45 723

12026

125

196

3 203

1

66 576

+ 3 3.34

2 721

+ 349

+ 225

+ 220

+ 600

+4 728

+ 3 232

2 891

+ 3753 +      9

*

+   209 +7 203

Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskoslnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsslyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 2795000 kr.

2.    Utöver huvudförslaget begär länsstyrelsen medel för nya fiänsler och övriga förvaltningskoslnader.

3.    Medel för nya fiänsler begärs enligt följande

- till naturvårdsenheten en förste byråinspektör

—fill länsanlikvarien en biträdande länsantikvarie

—lill regionalekonomiska enheten en byrådirektör

- fill skatteavdelningen och övriga länsstyrelsen medel för rekrylerings-
fiänster, sammanlagl 415000 kr. Medlen bör ställas direkt till länsstyrel
sens förfogande.

4.    För amortering till datamaskinfonden och fortsatt försöksverksamhel med löneregistrering via terminal begärs sammanlagt 200000 kr.

5.    Länsstyrelsen yrkar att anslaget för samhällsinformation räknas upp med 225000 kr.

6.    Anslaget för kungörelseannonsering bör enligt länsstyrelsen räknas upp med 220000 kr. till beräknad fakfisk utgift.

7.    Lantmälerienheten:huvudförslag +185000 kr. Länsslyrelsen yrkar +600000 kr. I beloppel ingår medel för förbättring av fastighetsregistret, för uppdatering av ekonomiska kartan samt för lagning och konservering av äldre kartor och handlingar.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner lill skalleavdelningen harjag beräknat 22690000 kr.

88

Västernorrlands län

Prop. 1985/86:100

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

53 063

+ 6 526

+ 3 611

Därav

lönekostnader

46964

5 355

3117

engångsutgifter

-

1204

-

Lokalkostnader

8451

+   122

+   210

Samtiällsinformalion

140

+   129

+      9

Kungörelseannonsering

228

+    20

*

Lantmälerienheten

3 886

+   744

+   137

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

65769

4-7541

+3967

Bil. 15

Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskoslnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframslällning redovisar länsstyrelsen bl.a. följande.

1.    Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 3 163000 kr.

2.    Utöver huvudförslaget yrkar länsslyrelsen medel för nya fiänsler och övriga förvaltningskostnader.

3.    Medel för nya fiänsler yrkas enligt följande

-     till regionalekonomiska enheten tre byrådirektörer, en assistenl/kansliskrivare

-     till naturvårdsenheten en byrådirektör, en assistenl/kansliskrivare

-     till allmänna enheten en förste byråsekreterare, en assistent

-     till administrativa enheten en byrådirektör.

4.    För speciella insalser inom områdena regionalpolitik och miljöskydd yrkas ell engångsbelopp på 750000 kr.

5.    För alt utveckla och modernisera kommissionärsverksamheten yrkar länsstyrelsen 200000 kr. under två år.

6.    För speciella projekt yrkas totalt 280000 kr. Medlen skall användas till utredningar inom miljöskydds- och naturvårdsområdena, för att utarbeta underiagsmalerial för fysisk planering samt för inventeringar på kulturminnesvårdens område.

7.    Som kompensation för onormalt höga kostnader för sjuklön och havandeskapsledigheter yrkar länsstyrelsen 500000 kr.

8.    För utvidgad rese- och utbildningsverksamhel yrkas 198000 kr.

9.    För kostnader för drift och underhäll av ADB-system yrkas 50000 kr.

10.   Medel yrkas för mätutrustning, offselpress, personalkonsulent saml inventarier, sammanlagl 364000 kr.

11.   Anslaget för samhällsinformation bör enligt länsstyrelsens uppfattning räknas upp med 129000 kr.

12.   För ledningsövning yrkas 90000 kr.

13.   Lantmäterienhelen: huvudförslag +178000 kr. Länsslyrelsen yrkar +744000 kr. I beloppel ingår bl.a. kostnader för atl ta fram underlag för planregistrel. inköp av rullfilm och läsapparater samt köp av kartlagnings-fiänster.

89

14. Länsstyrelsen anser all bl.a. länets svåra arbetsmarknadssituation     Prop. 1985/86: 100
motiverar alt länsstyrelsen särbehandlas i budgetarbetet.      Bil. 15

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i allt väsenlligl av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 21 780000 kr.

Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 230000 kr. för kontorsutrustning saml för inventarier.

Till följd av omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har lantmäterienhetens anslag minskats med 85000 kr.

90

Jämtlands län

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvaltningskostnader

35618

+ 2497

+ 2312

Därav

lönekostnader

31349

1728

2012

engångsutgifter

-

92

-

Lokalkostnader

5 755

+   173

-   112

Samhällsinformaiion

92

+      9

+      6

Kungörelseannonsering

146

+     15

+

Lanlmäterienheten

2 745

+ 1221

+ 292

Lokalvårdsorganisation

1

-

~

44357

+3915

+2498

Prop. 1985/86:100

Bil. 15

* Medlen skall inräknas i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsslyrelsen bl. a. följande.

1. Huvudförslagel innebär en ökning av anslaget med I 528000 kr.

2.    Länsslyrelsen framhåller angelägenheten av alt skatteavdelningen undantas från besparingar. Planeringsavdeiningen och allmänna enheten bör tillföras ytteriigare medel. Resurser bör lilldelas länsstyrelsen endasl förbudgeiäret 1986/87.

3.    Länsstyrelsen anhåller om medel för

-    en kvalificerad fiänst till regionalekonomiska enheten

-    en länsgeolog till planeringsavdelningen

-    en socialkonsulenl fill allmänna enheten.

4.    För offset- och kopieringsutrustning yrkas 250000 kr.

5.    För ledningsövning yrkas 92000 kr.

6.    Lantmälerienheten: huvudförslag +91000 kr. Länsslyrelsen yrkar + 1 221 000 kr. 1 beloppel ingår fortsatt omfördelning av resurserna mellan länen samt medel för all upprätta registerkartor.

Föredraganden

Mina ställningstaganden framgår i alll väsentligt av sammanställningen. För löner lill skatteavdelningen harjag beräknat 14800000 kr. Jag har i förvaltningsanslaget räknai in viss kompensation för genomförda lokalbesparingar.

För kontorsutrustning har jag under anslagsposten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 230000 kr.

Omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har medfört all lanlmälerienhelens anslag har ökats med närmare 160000 kr.

91

Västerbottens län

Prop. 1985/86: 100

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Bil. 15

.Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvallningskoslnader

49384

+ 10851

+ 3 385

Därav

lönekostnader

43 822

8 796

2908

engångsulgifler

-

1303

-

Lokalkostnader

7918

+       77

+     77

Samhällsinformation

129

+       41

+      9

Kungörelseannonsering

147

+     353

»

Lantmälerienhelen

3056

+ 3 293

+   219

Lokalvårdsorganisalion

1

-

-

60635

4-14615

4-3690

Medlen skall inräknas i anslagsposlen Förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframslällning redovisar länsslyrelsen bl. a. följande.

1.    Huvudförslaget innebären ökning av anslaget med 3 216000 kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar utöver huvudalternativet medel för nya fiänsler och övriga förvaltningskostnader.

3.    Medel för lönekostnader yrkas med sammanlagt 721 000 kr.

-    lill naturvårdsenhelen en försie byråinspektör, medel för vikarier

-    till administrativa enheten en organisationsutvecklare, en personalkonsulent saml medel för praktikplatser för handikappade.

4.    För natur- och fornvård yrkas 6 milj. kr.

5.    Länsstyrelsen anser att länsstyrelsens anslag i samband med över-exekulorsreformen reducerats med 196000 kr. för mycket. Dessa medel yrkas nu åler.

6.    Länsslyrelsen yrkar atl förvaltningsanslaget räknas upp med sammanlagt 550000 kr. för ökade resekostnader och ökade koslnader för ulbildning.

7.    För maskiner, inventarier och utrustning yrkas sammanlagl 923 000 kr.

8.    Anslaget för kungörelseannonsering bör enligt länsstyrelsen räknas upp med 341000 kr. utöver huvudalternativet för att motsvara förväntad belaslning.

9.    För ledningsövning yrkar länsslyrelsen 130000 kr.

10. Lantmälerienheten: huvudalternafiv 4-785000 kr. Länsslyrelsen yr
kar 4-3 293000 kr. I beloppet ingår ytteriigare medel för rese- och trakta
mentskostnader, utrustning och inredning för nya lokaler samt medel för
mikrofilmning av förrältningsarkivet.

92

Föredraganden                                                           Prop. 1985/86:100

Mina ställningstaganden framgår i allt väsentligt av sammanslällningen.     " För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 21 380000 kr.

Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 400000 kr. för inköp av konlorsulmslning. Medel har även beräknats för ledningsövning. Preliminärt 390000 kr. har avsatts för mikrofilmning av arkiv m.m. vid lantmäterienhelen. 1,0 milj. kr. har beräknats för flyttning och ny inredning för enheten.

93

Norrbottens län

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslagsposter

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Förvallningskoslnader

58478

+4 562

+ 3969

Därav

lönekostnader

51686

3 109

3 334

engångsutgifter

-

224

-

Lokalkostnader

7 460

+   152

+     33

Samhällsinformaiion

140

+     10

+      9

Kungörelseannonsering

159

+     12

*

Lantmäterienhelen

4 745

+   361

+   235

Lokalvårdsorganisation

1

-

-

70 983

+5 097

+4 246

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

* Medlen skall inräknas i anslagposlen Förvallningskoslnader.

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl.a. följande.

1. Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 2 775 000 kr.

2.    Länsstyrelsen anhåller om att länsstyrelsen undantas frän huvudförslagets besparingskrav och atl medel tilldelas länsslyrelsen endast för budgetåret 1986/87.

3.    För resor och expenser yrkar länsstyrelsen ylleriigare 550000 kr.

4.    För ledningsövning yrkas 224000 kr.

5.    Lantmäterienhelen: huvudförslag +212000 kr. Länsslyrelsen yrkar + 361 000 kr. Yrkandet innebär dels att någon besparing på länsstyrelseanslagel inte görs. dels atl 50000 kr. omfördelas lill länsstyrelsen.

6.    Länsstyrelsen anhåller om kompensation för de lokalbesparingar som gjorts under fidigare budgetår.

Föredraganden

Mina slällningslaganden framgår i allt väsentligt av sammanställningen. För löner till skatteavdelningen harjag beräknat 24420000 kr.

Jag har i anslagsposten Förvaltningskostnader räknat in kompensation för genomförda lokalbesparingar.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har jag preliminärt avsatt 600000 kr. för informalion och ulbildning i anslulning lill försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning.

Omfördelningen inom lantmäteriorganisationen har fått till följd alt lantmäterienhetens anslag minskats med lOOOOO kr.

94

Diverse ändamål, 1000 kr.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Anslagsposter

Myndig-

Före-

heterna

draganden

Maskinhyra för dalaenheterna

99416

+ 8.560

+ 8560

Utrustning för dataenheterna

4 043

-   277

-    277

Länsslyrelsernas organi-

sationsnämnd

10252

+ 705

+    478

Landshövdingarnas tjänsle-

bostäder

260

-

-

Koslnader vid anstånd med

omstationering m. m.

1 175

-

-

Blanketter

1310

+ 470

+    430

Bidrag till kostnader för faslig-

helsbildningsförrättningar

m. m.

300

-

-

Till regeringens disposition

21961

-

+ 37909

138717

+9458

+47 100

Prop. 1985/86:100

Bil. 15

Föredraganden

Maskinhyra för dataenhelerna beräknas öka med 8,6 milj. kr.jämfört med innevarande budgetår. I anslagsposten ingår underhälls- och driftkostnader för befintlig utrustning samt beräknade avgifter till statskontoret och underhålls- och driftkostnader för lillkommande utrustning.

Eftersom någon ny- eller ersättningsanskaffning av eflerbehandlings-maskiner inte föreslås för budgetåret 1986/87, kan anslagsposlen Utrustning för dalaenheterna minskas med närmare 300000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

För länsstyrelsernas organistionsnämnd har jag räknat med ett ettårigt huvudförslag, som innebär att anslaget efler pris- och löneomräkning har minskals med 1 %.

Anslagsposlen Blankeller har prisomräknals med utgångspunkt från faktisk medelsförbrukning under budgetåret 1984/85.

Under anslagsposlen Till regeringens disposition harjag beräknat medel för inventarier och utrustning vid länsstyrelserna inkl. lantmäterienheterna. Dessa beräknas fill betydande del kunna ge rationaliseringseffekter som medger utgiftsminskningar. I beloppel ingår även medel för vissa koslnader för länsstyrelsernas ledningsövningar, medel för vissa göromålsförordnanden eller molsvarande, medel för särskild kontroll av vägtrafikr skaller och medel för geoleknisk experthjälp, damminventeringar samt flödes- och varningsprognoser. Jag har även preliminärt avsatt medel för vissa växelanskaffningar saml särskilda insalser på ADB-området, såväl för viss utrustning som för konsultarbete.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag på 2 146966000 kr.

95

F. Kyrkliga än(jamål                                       pp- '985/86: lOO

Bil. 15 .Allmän översikt

I delta avsniu behandlas anslag lill svenska kyrkan och andra trossamfund. Medel för dessa ändamål anvisas under fem olika anslag.

Del försia anslaget avser förvaltningskostnader för domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. Ersättningar till kyrkofonden redovisas under ett annal anslag. Anslag lill kurser för utbildande av kyrkomusiker och till ekumenisk verksamhet tas upp under anslaget Bidrag fill vissa övriga kyrkliga ändamål. Verksamhetsbidrag lill de fria svenska trossamfunden och till andra trossamfund, vilka till stor del befiänar invandrare, utgår ur anslaget Bidrag till trossamfund. Medel för restaurering av äldre domkyrkor och till anskaffande av lokaler för fria trossamfund anvisas under anslaget Byggnadsbidrag på del kyrkliga området.

F 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.

1984/85 Utgift       13328289

1985/86 Anslag     12709000

1986/87 Förslag    13417000

Från detta anslag bestrids de koslnader för domkapitlen, siiflsnämn-derna, ärkebiskopsämbetet och kyrkoherdarna för döva som framgår av sammanställningen i det följande.

I varje stift finns elt domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter inom stiftet. De grundläggande bestämmelserna härom finns i lagen (1936:567) om domkapitel (ändrad senasi 1982:944). I varje stift utom i Stockholms stift finns också en stiftsnämnd. Stiftsnämnderna handlägger ärenden som främsl rör kyrklig jord. De viktigaste bestämmelserna härom finns i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord (ändrad 1975:1322 och 1983:402). Enligt denna lag ankommer på stiftsnämnderna dels vissa myndighetsfunktioner, dels förvaltningen av präsllönefondsfaslighelerna och skogen på löneboställena i stiften. I Stockholms stift fördelas dessa uppgifter mellan stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs.

I andra stift än Stockholms fördelas kostnaderna för domkapitlen och stiftsnämnderna mellan slaten, kyrkofonden och de olika stiftens förvaltning av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog. På kyrkofonden och nämnda förvaltning faller enligt nuvarande fördelningsprinciper hälften av de under II. Övriga domkapitel beräknade kostnaderna. Dessutom faller på kyrkofonden och förvaltningen de beräknade koslnaderna under IV. Stiftsnämndema. Den andra hälften av de kostnader som har beräknats under II. Övriga domkapitel saml de beräknade kostnaderna för tillfällig personal betalas av staten. Denna fördelning grundar sig på uppfattningen att kostnaderna för stiftsnämnderna helt skall betalas av kyrkofonden eller, om kostnaderna avser förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog, av inkomsterna frän denna förvaltning.

Förvaltningen av den kyrkliga jorden kan uppdras åt dels för domkapit
let och sliftsnämnden gemensam kanslipersonal, dels sliftsjägmästare och        '

viss annan skoglig personal hos nämnden, dels för förvaltningen särskilt    Prop. 1985/86:100

anställd personal. Även i den sist nämnda gruppen kan ingå kansliper-     Bil. 15

sonal.

De anslag till förvaltningskostnader som beräknas i del följande avser samlliga koslnader för den gemensamma kanslipersonalen saml för slifls-jägmästarna och den förut nämnda skogliga personalen hos stiftsnämnderna. I den mån dessa båda personalgrupper anlitas för förvaltningen av prästlönefondsfastigheler eller boslällsskog skall däremot svarande lönekostnader las upp som uppbördsmedel. Dessa uppbördsmedel skall beräknas av stiftsnämnderna. Detta kan ske först efter utgången av budgetåret 1986/87. Med hänsyn härtill kan i delta sammanhang uppbördsmedlen endast beräknas preliminärt. Det belopp som kan antas bli aktuellt uppskattar jag till minsl 1,4milj. kr. för budgetåret 1986/87. I detla sammanhang har jag inte belastat förvaltningen med koslnader för arvoden m.m.till sliflsnämndsledamöler. Tilläggas bör all jag inte tar upp något anslag till lön åt den personal för vilken lönen helt skall bestridas ur inkomsterna från förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog.

Vad jag i del föregående har sagt om lönekostnader gäller också för stiflsnämndernas övriga koslnader. Det belopp som på denna punkl bör tas upp som uppbördsmedel för förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog beräknar jag preliminärt till 250000 kr. för budgetåret 1986/87.

I fråga om domkapitlet i Stockholm faller kostnaderna helt på slaten. Koslnaderna för ärkebiskopsämbetet och kyrkoherdarna för döva faller helt på kyrkofonden.

Kyrkofondens bidrag las upp som uppbördsmedel.

Utöver de belopp som redovisas i följande sammanställning bestrids ur kyrkofonden kostnaderna för handläggare av personaladministrativa ärenden. Sådana särskilda fiänsler finns inrättade vid samtliga domkapitel och vid ärkebiskopsämbetet.

97

7    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Domkapitlen

Föredraganden

Prop. 1985/86:100 Bil. 15

Personal

171

uf

Anslag

Utgifier

I. Domkapitlet i Stockholm

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

776000 299000

+ +

277 000 21000

+ +

44000 21000

II. Övriga domkapitel Förvallningskoslnader Lokalkostnader

19766000 3 043 000

+ 2 +

492 300 150500

+ 1 104000 +   156000

III. Tillfällig personal hos domkapitlen

m. m. enligt regeringens bestämmande

230000

+

15 000

+

13 000

IV. Stiftsnämnderna

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

8970000 278000

+ +

884 100 15 500

+ +

545 000 16000

V. Ärkebiskopsämbetet

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

753000 38000

+ +

48000 3000

+ +

28000 3000

VI. Kyrkoherdar för döva Förvallningskoslnader

1768000

+

33000

+

86000

Uppbördsmedel Bidrag från kyrkofonden Från förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog

21562000 1650000

+:

'. 305 000

+ 1308000

Nettoutgift kr.

12709000

+ 1634400

+

708000

Domkapitlen

1. Pris- och löneomräkning m. m. +1 612250kr., varav statsverkels andel 934250kr.

2. En fillämpning av huvudförslaget skulle för domkapitlen leda till personalinskränkningar och beträffande stiftsnämndema lill minskad reseverksamhel. Domkapitlen framhåller all ell genomförande av förslaget skulle medföra slora svårigheter för stiftsmyndigheterna att fullgöra sina åligganden.

3. Domkapitlet i Härnösand anhåller om en ny handläggarfiänst. Vidare anhåller domkapitlet i Skara om en halv juristtjänst och domkapitlet i Luleå att en halvtidsfiänst som stiftsnotarie ändras till heltidsfiänst. Dom-kapitlet i Göteborg föreslår att en ny assistentfiänsl inrättas vid domkapitlet. Domkapitlet i Uppsala föreslår att en halvtidstjänst som stiftsnotarie inrättas vid sliftsnämnden i Uppsala och domkapitlet i Växjö all en halvtidstjänst som assistent vid sliftsnämnden i Växjö ändras till heltidsfiänst. Domkapitlet i Stockholm vill ha en ny halvtidsfiänst som vaktmästare och byta ut en halvtidstjänst som kanslibiträde mot en heltidstjänst. Domkapitlen begär vidare ökade anslag lill vikarier, expenser, resor, fortbildningskurser m. m.

4. Domkapitlen svarar för utbetalning av löner till bl. a.de präster och    Prop. 1985/86:100

vikarier på prästtjänster som avlönas ur kyrkofonden. Utbetalningarna     Bil. 15 sker genom del slalliga löneutbetalningssystemel SLÖR. Vissa dalorkostnader uppkommer därvid. Domkapitlet i Linköping föreslår att dessa datorkostnader skall betalas ur kyrkofonden.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13417000 kr.

Jag har därvid inte beräknal medel för några nya fiänsler.

På grund av stiftskansliernas ringa storlek och begränsade resurser har jag inte funnit det möjligt alt göra nägon besparing enligt huvudallernalivel för budgetåret 1986/87. Jag räknar emellertid med alt de förslag, som 1982 års kyrkokommitté kommer atl lägga fram i vår, skall leda till atl domkapitlen avlastas vissa arbelsuppgifter fr. o. m. den I januari 1989. En besparing om minst fem procent bör därför vara möjlig fr. o. m. budgelårel 1988/89.

Vissa prästlöner och ersättningar till vikarier på prästfiänster betalas ur kyrkofonden. Som exempel kan nämnas löner till biskopar, stifts- och kontraklsadjunkter samt pastoralsadjunkter. De datorkostnader som uppkommer för utbetalning av dessa löner bör, i enlighet med vad som föreslagits av domkapitlet i Linköping, betalas ur kyrkofonden.

Uppbördsmedlen från förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog har som jag redan anfört tagils upp endast med preliminärt beräknade belopp. Skulle det vid den slutliga beräkningen av bidragen frän denna förvaltning - vilken beräkning kan ske först under andra halvåret 1987 - visa sig atl förvaltningen bör belastas med andra belopp än jag har antagit, bör regeringen äga rätt att besluta om den ändring av kyrkofondens bidrag som föranleds av den ändrade beräkningen.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.    lill Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 13417000kr.,

2.    bemyndiga regeringen att besluta om ändring av kyrkofondens bidrag enligt vad jag nyss har anfört,

3.    medge att ur kyrkofonden får betalas datorkostnader för ulbetalning av prästlöner m. m. enligt vad jag nyss har anfört.

F 2. Vissa ersättningar till kyrkofonden

1984/85 Utgift    49300000

1985/86 Anslag   85 851000

1986/87 Förslag 38350000

Ur anslaget utgår ersättning till kyrkofonden med 5050737 kr. för präs
terskapets till statsverket indragna tionde m.m. Ersättningen utgår enligt
föreskrift   i   5 §   lagen   (1970:940)   om   kyrkliga   kostnader   (omtryckl    99

1982:379. ändrad senast 1985:418). Ersättningen beräknas för kalenderår     Prop. 1985/86: 100
och betalas ut i januari.                                                                  Bil. 15

Vidare utgår ersättning lill kyrkofonden för inkonislbortfall fill följd av avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer. Enligt riksdagens beslut ( prop. 1983/84: 133, bil. 2, FiU 39, rskr 422) skall kompensation för detta inkomstbortfall utgå med 85 milj. kr. för helt år. För försia halvårel 1985 har anvisats hälften av della belopp. För år 1986 skall kompensationen reduceras med 12 milj. kr. enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i prop. 1984/85: 150 (bil. 3 s. 2, KrU 23, rskr 408). Hälften av denna minskning faller på budgetåret 1985/86 och hälften på budgetåret 1986/87. För budgelårel 1985/86 har därför anvisats 79 milj. kr. varav 36,5 milj.kr., avser ersättning för första hälften av kalenderåret 1986. Resterande del. d. v. s. 36,5 milj. kr., av den beslutade ersättningen för kalenderårel 1986 betalas ut under hösten 1986.

Ur anslaget utgår också bidrag till kyrkomötet. Kostnaderna för kyrkomötet skall enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1981/82:192 om ett reformerat kyrkomöte (KU 1982/83:2, rskr 2) i princip betalas ur kyrkofonden. Statsbidrag har emellertid ansetts böra utgå med belopp som motsvarar de kostnader för allmänt kyrkomöte som fidigare har belastat statsbudgeten. Bidraget till kyrkomötet uppgår innevarande budgetår till 1800000 kr.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1986/87 räknarjag med ett medelsbehov av 36,5 milj. kr. för kompensation till kyrkofonden för andra halvåret 1986 för slopandet av den kommunala företagsbeskattningen.

Med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet tidigare i dag anfört angående det statsfinansiella läget och nedskärningar av statsbidragen till de borgeriiga kommunerna föreslår jag att denna kompensation därefter reduceras. Sammanlagt bör ersättning utgå till kyrkofonden för prästerskapets till statsverket indragna tionde m.m. och för inkomstbortfallet till följd av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen med 36.5 milj. kr. fr.o.m. år 1987. Utbetalningen av ifrågavarande ersättning till kyrkofonden bör fr.o.m. år 1987 ske under andra hälften av kalenderåret.

Förslaget om att utbetalningen lill kyrkofonden skall senareläggas kräver en ändring i 5 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader som innebär att ordet januari byts mol juli. Ändringen är inle av det slag atl den enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna lill regeringsformen kräver kyrkomötets yttrande. Ett förslag till lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader har upprättats inom civildeparlemenlet och bör fogas lill detta protokoll som bilaga 15.1.

1982 års kyrkokommitté har fåll i uppdrag all utarbeta förslag om hur kompensationsbeloppet skall användas. Enligt vad jag har inhämtat kommer kommittén atl föreslå att kompensationen används för att finansiera mera omfattande restaureringsarbeten på äldre kyrkor. Jag räknar med alt

den av mig föreslagna ersättningen skall vara tillräcklig för ifrågavarande         100

ändamål.

Den föreslagna besparingen bör i viss utsträckning kunna kompenseras genom en förbättrad avkastning av den kyrkliga egendomen. Avkastningen av denna egendom är i dag ofta otillfredsställande. Avsevärda belopp finns insatta på bankkonton med låg ränta. Stora tillgångar finns också placerade i olönsamma fasligheter. Jag har för avsikt alt utreda möjlighelerna alt öka avkastningen av kyrkans egendom.

Bidraget till kyrkomötet bör med hänsyn lill kostnadsökningarna räknas upp med 50000 kr. till I 850000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.    anta ett inom civildepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga koslnader.

2.    till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgelårel 1986/87 anvisa etl anslag av 38 350000 kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 15

F 3. Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål

1984/85 Ulgift

2616008

1985/86 Anslag

1659000

1986/87 Förslag

2033000

Sammanställning

(1 000-tal kronor)

iker

Anslag 1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndigheterna

Föredraganden

1. Kurser för utbil
dande av kyrkomus

2. Bidrag till ekume
nisk verksamhet

1259 400

+ 265 + 60

+ 47 + 327

Summa

1659

+325

+374

1. Kurser för utbildande av kyrkomusiker

För utbildning av kantorer anordnas varje år särskilda sommarkurser, som i första hand är avsedda för elever vid lärarhögskolans lågstadie- och mellanstadielärarlinjer och för lärare som genomgått utbildning vid dessa linjer. Vaije kurs får omfatta högst 24 deliagare. I anslutning lill kurserna förrättas organist- och kantorsexamen, som utgör del kyrkomusikaliska behörighetsvillkoret för anställning som kantor.

För behörighet till kyrkokantorsfiånst krävs utöver den kyrkomusikaliska behörigheten en sårskild pedagogisk examen för kyrkokantorer. För avläggande av denna examen anordnas särskilda kurser, vilka utgörs av brevkurser i musikhistoria och pedagogik samt sommarkurser i metodik jämte övningsundervisning.

lOl

Från anslaget bestrids kostnader för arvoden, resekostnadsersättningar     Prop. 1985/86: 100 och traktamenten till kursledare, examinatorer och censorer saml andra     Bil. 15 utgifier i samband med kurserna och examina. För innevarande budgetår har vidare under detta anslag beräknats 202000kr. som bidrag till kurser för orgelspelare. Beslut om bidrag meddelas av Musikaliska akademiens styrelse, som har tillsyn över kurserna.

Musikaliska akademiens styrelse

Pris-och löneomräkning                                             + 73 167 kr.

Förstärkning av kyrkokantorsut-

bildningen                                                                  + 79700 kr.

Ökat bidrag till kurser för

orgelspelare                                                              +112002 kr.

Föredragandens överväganden

Anslagsposten till kurser för utbildande av kyrkomusiker bör räknas upp med 47000 kr.

2. Bidrag till ekumenisk verksamhet

1985/86     Beräknad ändring 1986/87

Arkebiskopen       Före-
m.fl.                draganden

Svenska ekumeniska nämnden 360000       +50000     + 10000

Nordiska ekumeniska institutet 40000         +10000        +2 000

Sveriges kristna ungdomsråd                                       +315000

Summa                                 400000           +60000    +327 000

Föredragandens överväganden

Med hån visning till sammanställningen föreslår jag att bidraget till ekumenisk verksamhet räknas upp med 327000 kr. Jag har samrått med chefen för utbildningsdepartementet angående frågan om statsbidrag till Sveriges kristna ungdomsråd.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 2033000 kr.

102

F 4. Bidrag till trossamfund                              Prop. 1985/86:100

Bil. 15

1984/85 Ulgift     33900000        Reservafion            55000

1985/86 Anslag   36350000

1986/87 Förslag 39347000

Från delta reservalionsanslag utgår bidrag lill religiös verksamhet (verksamhetsbidrag) enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund (ändrad senast 1983:820). Verksamhetsbidrag utgår till församling som I.tillhör annal kristet trossamfund än svenska kyrkan eller ingår i grupp av samverkande kristna församlingar utanför svenska kyrkan, 2. är anslutet lill Sveriges frikyrkoråd eller på annat sätt samverkar med rådet och 3. tillhör sådant samfund eller ingår i sådan grupp av församlingar som befiänar minst 3000 personer i Sverige. Till församling som inte uppfyller villkoren under 1 och 2 utgår bidrag om regeringen har förklarat all det trossamfund församlingen tillhör kan komma i fråga för statsbidrag enligt nämnda förordning. Sådana beslut föreligger beträffande anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de förenade islamiska församlingarna, de judiska församlingarna, katolska kyrkan, de ortodoxa och österländska kyrkorna, svenska ortodoxa kyrkan, Sveriges muslimska förbund och ungerska protestantiska församlingen.

Frågan om bidrag prövas av en samarbetsnämnd, vari ingår företrädare för alla samfund eller grupper av församlingar som är anslutna till eller samverkar med Sveriges frikyrkoråd. I ärende om statsbidrag fill församling inom samfund, som inte är anslutet lill frikyrkorådet, skall samarbetsnämnden inhämta yttrande från en till nämnden knuten delegation. I denna delegation ingår bl. a. företrädare för de trossamfund som inte är representerade i samarbetsnämnden men som enligt regeringens beslut kan komma i fråga till statsbidrag. Ledamöterna i nämnden och i delegationen utses av regeringen.

Ur anslaget utgår vidare sammanträdesarvoden och reseersättningar åt ledamöter och suppleanter i samarbetsnämnden och i delegalionen samt ersällning till frikyrkorådet för informafion och administrativt arbete.

Av del för innevarande budgelår anvisade anslaget utgår 32,4 milj. kr. som allmänl verksamhetsbidrag, 3 milj. kr. som bidrag till andlig vård vid sjukhus m.m.och 500000kr.till centrala stödinsatser för invandrarnas trossamfund. Vidare står 450000kr. till regeringens disposition.

Samarbetsnämnden för statsbidrag tiU trossamfund

Samarbetsnämnden framhålleratt verksamhetsbidraget sedan 1978/79 ge
nomgått en kraftig realvärdeminskning. Samiidigt har det tillkommit fler
samfund med rätt att göra anspråk på bidrag ur den minskade kakan. 1980
gjordes en analys som visade att 5% av samfundens utgifter finansierades
genom bidraget till trossamfund. Redan denna siffra var enligt samarbets
nämndens egna analyser för hög. Sedan dess har bidragets reala värde
minskat med en tredjedel samtidigt som antalet medlemmar i de bidrags
berättigade samfunden ökat med ca 70000 eller 13-14%.                       103

Inför budgetåret 1985/86 fick samarbetsnämnden gehör för sitt krav på Prop. 1985/86: 100 räntekompensation för ändrade utbelalningsregler. Genom framför alll Bil. 15 invandrarsamfundens tillväxt har dock den lill synes stora höjningen på 7,5% jämfört med föregående år för de enskilda samfunden inte betytt mer än en ökning med 3%, räknai per medlem. Den reala urholkningen av bidraget har därmed fortsatt. Samtidigt har det ekonomiska trycket på församlingarna ökat.

För budgetåret 1986/87 anhåller samarbetsnämnden att verksamhetsbidraget räknas upp med 4,1 milj.kr.till 36,5 milj.kr. Samarbetsnämnden anhåller vidare alt bidraget tiil andlig vård vid sjukhus m.m.räknas upp med 0,5 milj. kr. till 3,5 milj. kr. Bidrag till centrala stödinsatser för invandrarnas trossamfund föreslås utgå med ett oförändrat belopp av 500000 kr.

Föredragandens överväganden

Invandrarpolitiska kommitlén (1980:04 IPOK) har i sill slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken lämnat vissa förslag beträffande trossamfunden. Betänkandet har remissbehandlats. Med anledning av kommitténs förslag har en arbetsgrupp tillkallats för översyn av bestämmelserna om statsbidrag till trossamfunden.

Införandel av anslagen till de fria trossamfunden och utvecklingen av stålens stöd lill dessa trossamfund har bl.a. motiverats med jämförelser som gjorts med statens slöd lill svenska kyrkan.

Vid beräkningen av de senaste årens verksamhetsbidrag har jämförelser gjorts med de bidrag som utgår lill folkrörelserna.

Anslaget bör med hänsyn lill de ökade kostnaderna räknas upp med 1 090000 kr. Med hänsyn till bl. a. behovet av ökat stöd till invandrarsamfunden föreslår jag atl anslaget räknas upp med ytterligare 700000 kr.

Under utbildningsdepartementets huvudtitel har för innevarande budgelår under anslaget D 12. Utbildning för kullur- och informationsyrken anvisats I 172000 kr. som statsbidrag till de fria trossamfundens teologiska seminarier. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet föreslår jag att statsbidrag till dessa seminarier fr. o. m. nästa budgetår anvisas ur förevarande anslag. Medelsbehovel för ifrågavarande ändamål beräknar jag för budgetåret 1986/87 till I 207000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservafionsanslag av 39347000 kr.

104

F 5. Byggnadsbidrag på det kyrkliga området

30796173 13075 000 10915000

Reservation

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2 116322

Prop. 1985/86:100 Bil. 15

Sammanställning

(1 000-tal kronor)

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Myndig-

Före-

heterna

draganden

1. Bidrag lill restau-

rering av äldre dom-

kyrkor

2075

+   1320

-1460

2. Bidrag till anskaf-

fande av lokaler för

trossamfund

11 000

+ 16000

-   700

Summa

13 075

+ 17320

-2 160

1. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m. m.

(1 000-lal kronor)

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Domkapitlen

Föredraganden

Skara domkyrka Strängnäs domkyrka Uppsala domkyrka Vreta kloster

Summa

396 1679

2075

-   396 + 1 101 +   265 +   350

+ 1320

- 396 -1679 + 265 +   350

-1460

För yttre restaurering av Strängnäs domkyrka har för budgeiåren 1979/80-1985/86 anvisats sammanlagt 5 604 000 kr. Vidare har domkapitlet i Strängnäs fått tillstånd atl av fondmedel använda högsl 2,5 milj.kr.för alt förskollera högsl tre fiärdedelar av kostnaderna för yttre reslaureringsarbeten på domkyrkan. Den kyrkliga samfällighelen mellan Strängnäs domkyrkoförsamling och Aspö församling svarar för en Qärdedel av koslnaderna för ifrågavarande arbeten.

Domkapitlet i Strängnäs räknar med atl del för alt slutföra den yttre restaureringen krävs ytterligare 1,8 milj. kr. Domkapitlet anhåller om statsbidrag motsvarande 75 procent av dessa kostnader eller I 350000 kr.

Domkapitlet i Strängnäs har vidare anmält att en restaurering av domkyrkans valv och väggar förbereds. Den första etappen av domkyrkans inre restaurering skulle huvudsakligen omfatta en rengöring av ytskikten i högkoret.

Kostnaderna för den del av den inre restaureringen som avser domkyrkans monumentala delar beräknas till ca 5,7 milj.kr., varav staten skulle

105

betala ca 4,3 milj. kr. Restaureringsarbelet kommer atl ske i etapper och     Prop. 1985/86: 100
koslnaderna kan därför fördelas på tre år.                                    Bil. 15

Riksantikvarieämbetet tillstyrker ansökningen om slaisbidrag.

Domkapitlet i Uppsala har anmält atl vissa delar av takel på Uppsala domkyrka behöver läggas om. Vid besiktning av kopparplåtsläckningen på mittskeppet och sido- och tvärskeppen har konstaterats skador. Kostnaderna för erforderlig omläggning av taket beräknas lill ca 5,3 milj.kr. Koslnaderna kan fördelas på fyra år.

Domkapitlet anhåller om statsbidrag med belopp motsvarande 20% av de beräknade kostnaderna för omläggning av takel. För budgetåret 1986/87 blir medelsbehovet ca 265000 kr.

Vreia kloster, som är ell av de få från medeltiden bevarade husen i Sverige, ägs av staten. Vreta klosters församling har åtagit sig atl svara för löpande underhåll av klosterbyggnaden men inte för större reparationer.

Taket på klosterbyggnaden är i mycket dåligt skick och måste låggas om föratt inte klosterhuset skall skadas allvarligl.

Vreta klosters kyrkliga samfällighet har anhållit om statliga medel till ny takbeläggning på klosterhuset. Kostnaderna för omläggning av taket beräknas till 350000 kr.

Föredragandens överväganden

I prop. 1984/85:100 (bil. 15 s. 143) föreslog jag alt medel skulle anvisas för resterande yttre reslaureringsarbeten på Strängnäs domkyrka. Jag är inte beredd alt nu föreslå ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.

Frågan om statsbidrag till inre restaurering av Strängnäs domkyrka får prövas när den yttre restaureringen avslutats.

Statsbidrag bör ulgå med belopp molsvarande 20% av koslnaderna för reparation av taket på Uppsala domkyrka. Detla innebär för nästa budgelår etl medelsbehov av 265 000 kr.

Jag beräknar vidare medel för omläggning av taket på Vreta kloster.

Med hänvisning till sammanslällningen räknarjag med elt medelsbehov av 615000 kr. för bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m. m.

Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund

Från denna anslagspost utgår särskilt bidrag lill lokaler för religiös verksamhet (lokalbidrag) enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag fill vissa trossamfund (ändrad senasi 1983:820). Lokalbidrag får ulgå till församling som enligt bestämmelserna i förordningen kan få verksamhetsbidrag (se reservationsanslaget F 4).

Lokalbidrag får utgå för 1. anordnande av lokal genom nybyggnad, ombyggnad eller köp, 2. genomgripande uppruslning av befintlig lokal och 3. anskaffande av inventarier i samband med anordnande av lokal. Lokalbidrag utgår dock inle för lokaler eller inventarier för vilka statligt stöd utgår enligt kungörelsen (1973:400) om statligt slöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad senast 1983:326).

Fråga om lokalbidrag prövas på samma sätt och i samma ordning som           106

verksamhetsbidragen.

Av anslaget för innevarande budgetår utgår högst 10 miij. kr. som lokal-    Prop. 1985/86: 100 bidrag och minst I milj.kr. som bidrag till handikappanpassning av lokaler     Bil. 15 för trossamfund.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Under budgetåren 1983/84 och 1984/85 har av sysselsättningsskäl anvisats extra statsbidrag om sammanlagt 29 milj. kr.

Samarbetsnämnden framhåller all slalsbidragen dessa år täckt ca 11 % av produktionskostnaderna. Statsbidrag har i regel uigått med lägre belopp än vad författningen medger. Sysselsättningseffekterna av statsbidraget är alltså stora. Detla gäller oavsett om bidragel ges som särskilt sysselsättningsanslag eller ej.

Samarbetsnämnden upprepar sin föregående år framförda begäran att del ordinarie anslaget och sysselsältningslillägget bakas samman till etl höjt ordinarie anslag. En sådan sammanslagning skulle underlätta planeringen och därmed leda till en effektivare resursanvändning.

63 församlingar har för budgetåret 1985/86 anhållit om statsbidrag till anskaffande av lokaler med en total byggnadskostnad om ca 100 milj.kr. Medelsbehovel för statsbidrag till dessa byggnadsarbeten uppgår till 24,5 milj.kr. vid maximala bidrag. Samarbetsnämnden anhåller för budgetåret 1986/87 alt statsbidraget till anskaffande av lokaler för trossamfund räknas upp med 16 milj. kr. lill 27 milj.kr., varav 4 milj.kr. för bidrag lill handikappanpassning.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanslällningen föreslär jag att statsbidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund för näsla budgetår får utgå med ett belopp av 10300000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Byggnadsbidrag på det kyrkliga området för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 10915000 kr.

107

G. Övriga än(Jamål                                           Pop. 1985/86: lOO

Bil. 15 G 1. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

1984/85 Utgift

2 116370

1985/86 Anslag

2 2.50000

1986/87 Förslag

2400000

Från anslaget utgår bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Medlen disponeras av civildepartementet efter särskilda beslut av regeringen enligt de riktlinjer som anges i prop. 1981/82:155 och AU 1981/82:24.

Förjältniiig

Förordning (1982:865) om statsbidrag lill kvinnoorganisalionernas cenlrala verksamhet.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för organisationer med fler än 3000 medlemmar i form av rörligt bidrag.

För kvinnoorganisation med fler än I 500 men högst 3000 medlemmar utgör grundbidraget 62500 kr. För organisation med fler än 3000 medlemmar utgör grundbidraget 125000 kr. Det röriiga bidraget ulgår för anlalet medlemmar över 3000 med 5 kr. För antalet medlemmar över 60000 utgår intnågol rörligt bidrag.

Föredragandens överväganden

Grundbidraget och det rörliga bidraget har inte höjts sedan bidraget inrättades 1982. Med hänsyn till detta förordar jag därför alt grundbidraget höjs med 5 000 kr.till 130000 kr. Detta innebäratt grundbidraget för kvinnoorganisation med fler än 1500 men högst 3000 medlemmar blir 65000 kr. dvs. halva beloppel. Vidare förordar jag en höjning av del rörliga bidraget med 0,50 kr. till 5,50 kr. för medlem.

Med hänsyn lill höjningen av grundbidragel och del rörliga bidraget samt att någon ny organisaiion kan komma all uppfylla bidragsvillkoren förordar jag all anslagsbeloppet räknas upp med 150000 kr. under näsla budgetår. Utbetalningen av bidragen skall ske fyra gånger per år.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2400000 kr.

108

Bilaga 15.1                                                    Prop. 1985/86: 100

Bil. 15

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader

Härigenom föreskrivs atl 5§ lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

5S Till kyrkofonden betalas

1.    allmän och särskild kyrkoavgift enligi I2-14§§,

2.    ersättning av slaten för präs- ersätlning av staten för präsler-terskapets indragna tionde m.m. skåpets indragna tionde m. m. med med 5050737 kronor ijanuari mä-        5050737 kronor i juli månad varje nad vatje år samt             år saml

3.    statsbidrag som beviljas för ändamålet.

Kyrkofonden lillförs även avkastning av kyrkofondsfastighel samt ränta och vinst på fondens tillgångar och på andra kapitaltillgångar enligt regeringens bestämmande.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1987.

Lagen omtryckt 1982:379.                                                              109

Register

I   översikt 5   Inledning 16 A. Civildepartementet m. m.

16 Civildepartementet

16    Utredningar m. m.

17    Extra utgifter

17 Regeringskansliets förvaltningskontor

26561000

lOOOOOOO

418 000

194010000

230989000

Prop. 1985/86: 100 Bil. 15

19 B. Statlig rationalisering och revision, statistik m. m.

19 Statskontoret                                                      70520000

21   Anskaffning av ADB-utrustning                        310000000

24    Riksrevisionsverket                                           *90688000

25    Kammarkollegiet                                                  15406000

27    Viss rationaliserings-och utvecklingsverksamhet 1000000

28    Slafistiska cenlralbyrån:

28      Statistik, register och prognoser                  276411000

31    Uppdragsverksamhet                                               1000

32    Folk-och bostadsräkningar                                  25949000

33    Bidrag fill Institutet för storhushållens rationalisering 679000

790654000

34 C. Statlig lokalförsörjning

34 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 37 Inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m.

202000000

7450000 209450000

40 D. Statlig personalpolitik m. m.

40 Statens löne-och pensionsverk                           45542000
42 Slallig personaladministrativ informationsbehand
ling                                                                                    1000

42    Statens arbetsmarknadsnämnd                          22367000

43    Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering 43000000

44 Vissa trygghetsåtgärder för lärare                           4000000
44 Statens institut för personalutveckling:

44          Bidrag fill myndighetsuppgifter                              9548000

45          Uppdragsverksamhel                                                  1 QOO

46 Bidrag till särskilda personalutbildningsålgärder     13000000
* Beräknat belopp.

110

46    Statens arbetsmiljönämnd

47    Koslnader för vissa nämnder m. m.

48    Bidrag fill stiftelsen Statshälsan

49    Viss förslagsverksamhet m.m.

50    Vissa skadeersättningar

50    Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån

51    Bidrag till förnyelsefonder på det statligt

reglerade området

52 Externa arbetstagarkonsulter

1077000

215000

270000000

250000

lOOOOO

1000

lOOOOOOOO 6160000

515262000

Prop. 1985/86:100 Bil. 15

53 E. Länsstyrelserna m. m.

53 Länstyrelserna m. m.

2146966000 2146966000

96       F. Kyrkliga ändamål

96       Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.

99       Vissa ersättningar till kyrkofonden

101      Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål

103      Bidrag lill trossamfund

105      Byggnadsbidrag på del kyrkliga området

13417000 38350000 2033000 39347000 10915000

104062000

108 G. Övriga ändamål

108 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

Tolalt för civildepartementet

2400000

2400000

3999783000

109 Underbilaga 15:1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

111

Bilaga 16 till budgetpropositionen 1986

Riksdagen och dess myndigheter m.m. Prop.

(fjortondehuvudtiteln)                           „.. ,.'

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985. Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 såvitt avser riksdagen och dess myndigheter m. m.

Riksdagens förvaltningskontor och riksgäldskontoret har den 4 december resp. den 28 november 1985 överlämnat förslag till de anslag som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess myndigheter m.m. för budgetåret 1986/87. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sammanställning av förslagen, vilken bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 16.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt pröva de förslag till anslag som har avgetts av riksdagens förvaltningskontor och riksgäldskonlorei.

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100 Bd. 16

Riksdagen och dess myndigheter m. m.           Prop. 1985/86:lOO

Bil. 16 Sammanställning

av

Förslag till medelsanvisning m.m.

Sammanställning

Förändringarna inom riksdagen och dess myndigheters område i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning

Anvisat         Förslag          Förändring

1985/86       1986/87

A. Riksdagen                    293 104 000 318 026 000 -t-24 922 000

B. Riksdagens myndigheter                  137 806 000 151 825 000       -I- 14 019 000

430 910 000                   469 851 000    -l- 38 941 000

Anslagen                                                       Prop. 1935/86: lOO

A. Riksdagen

A 1. Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m.

1984/85 Utgift                  115 563 1)5

1985/86 Anslag                135 329 000

1986/87 Förslag               147 377 000

Från anslaget finansieras arvoden och kostnadsersättningar till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter, pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl., reseersättningar vid resor inom Sverige, representation saml kostnader för riksdagsledamöternas deltagande i Europarådets verksamhet och för parlamentariska delegationer.

Arvodena fill riksdagens ledamöter skall enligt riksdagens beslut motsvara lönen för byråchefer m. fl. i statlig tjänst (förs. 1983/84:9, KU 15, rskr. 109). Riksdagens förvaltningsstyrelse har bestämt att arvodet från den 1 oktober 1985 skall motsvara lönen enligt lönegrad N 27:8 i del slatliga löneavtalet.

Med hänsyn till vad ovan sagts och beräknade prisökningar bör anslaget föras upp med 147 377 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att lill Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m. för budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 147 377 000 kr.

A 2. Riksdagsutskottens resor utom Sverige

1984/85 Utgift

2 102 653

1985/86 Anslag

700 000

1986/87 Förslag

4 320 000

Från anslaget finansieras utskottens studieresor utom Sverige.

Förutom nordiska resor beräknas varje utskott företa en utlandsresa under valperioden. Resorna beräknas äga rum 1986 och 1987. För budgetåret 1986/87 och det därpå följande budgetåret bör anvisas sammanlagt 6 milj. kr. varav 600 000 bör reserveras för resor inom Norden. För budgetåret 1986/87 beräknas en medelsförbrukning på 4 320 000 kr. varav 300 000 kr. för resor inom Norden.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 4 320 000 kr.

A 3. Bidrag till studieresor

1984/85 Utgift                  344 925     Reservation   20 891

1985/86 Anslag                280 000

1986/87 Förslag               325 000

Från delta anslag ges bidrag i form av stipendier till riksdagsledamöternas enskilda studieresor. Stipendier beviljas med högst två tredjedelar av resekostnaden. Stipendium beviljas av talmanskonferensen som den 20 november 1985 har fastslållt nya maximibelopp som kan ulgå för studieresa. För en resa inom Europa höjs beloppet med 1 000 kr. till 7 000 kr. och för en

resa utanför Europa med 1 500 kr. fill 10 500 kr.                           Prop. 1985/86:100

Med utgångspunkt härifrån beräknas medelsbehovet till 325 000 kr.          Bil. 16

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag liU studieresor för budgetåret 1986/87 anvisas ett reservationsanslag av 325 000 kr.

A 4. Bidrag till viss verksamhet

1984/85 Utgift

501 454

1985/86 Anslag

762 000

1986/87 Förslag

887 000

Från anslaget finansieras bidrag till nedanstående verksamheter.

Riksdagens interparlamentariska grupp

Medelsbehovet för den interparlamentariska gruppen kan för budgetåret 1986/87 beräknas till 644 000 kr. Kostnadsökningen på ca 100 000 kr. är i huvudsak hänförlig till ökade kostnader för Inlerpariamentariska unionens (IPU) gemensamma kansli.

Sällskapet Riksdagsmän och forskare (RIFO)

RIFO år ett forum för kontakt och information mellan riksdagsmän och forskare. Bl.a. aktualiseras sådana frågor som på grund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen blir betydelsefulla i riksdagens arbete. Medelsbehovel kan för budgetåret 1986/87 beräknas till 200 000 kr.

Utrikespolitisk informationsverksamhet

Bidraget är avsett för kostnader avseende informations- och studieverksamhet inom riksdagen i utrikespolitiska frågor. Medelsbehovet kan för budgetåret 1986/87 beräknas lill 43 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

alt till Bidrag tid viss verksamhet för budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 887 000 kr.

A 5. Bidrag till partigrupper

1984/85 Utgift                 11 947 724

1985/86 Anslag               12 176 000

1986/87 Förslag              12 490 000

Från anslaget finansieras kontorshjälp lill riksdagens ledamöter och stöd till riksdagspartiernas kanslier.

Medelsbehovet kan för budgetåret 1986/87 beräknas till 12 490 000 kr. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

atl lill Bidrag tiU partigrupper för budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 12 490 000 kr.

131 403 071 143 407 000 152 177 000

A 6. Förvaltningskostnader

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Prop. 1985/86:100 Bil. 16

1985/86

Ändring 1986/87

Personal

377

-t-2

Anslag

1985/86

Förslag

1986/87

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa kostnader

Avgår Intäkter under anslaget

Summa

135 397 000 145 086 000

(66 083 000) (74 126 000)

16 730 000      16 200 000

152 127 000

8 720 000

161 286 000

9 109 000

143 407 000     152 177 000

Från anslaget betalas kostnaderna för riksdagsförvaltningen. Kostnaderna avser bl.a. löner, lokaler, riksdagstryck, informationsverksamhet samt Tidningen Från Riksdag & Departement.

Förvaltningskontoret har funnit att arbetsbelastningen vid socialförsäkringsutskottei moliverar förstärkning med en föredragandeljänst. Vidare bör en tjänst inrättas för en kvalificerad tekniker, som bör svara bl. a. för underhållet och servicen på den under de senasle åren markant ökade ADB-utrustningen.

I enlighet med ovan bör såvål en föredragandetjänst vid utskottsorganisationen som en kvalificerad dalateknikerljänst vid förvaltningskontoret inrättas.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 152 177 000 kr.

A 7. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

111 177   Reservation 835 422 450 000 450 000

Från anslaget bekostas utgivningen av otryckta ståndsprotokoll.

Fr.o.m. budgetåret 1984/85 förändrades arbetet med protokollen från ståndsriksdagarna och började då bedrivas bl.a. med hjälp av ordbehandlingsutrustning. Detta beräknas påskynda takten i utgivningen av de tryckta protokollen. Med hänsyn härtill bör anslaget uppföras med oförändrat belopp. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Utgivande av otryckta ståndsprotokoU för budgetåret 1986/87 anvisas ett reservalionsanslag av 450 000 kr.

B. Riksdagens myndigheter                               Prop. 1985/86:100

Bil. 16 B 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

1984/85 Utgifl                    43 600 942

198.5/86 Anslag                 45 480 000

1986/87 Förslag                 47 581 000

1985/86     Beräknad ändring

1986/87
Kr.             Kr.

Förvaltnineskostnader                         37 893 000 + 1 799 000

Lokalkostnader                                    7 466 000 -I-    310 000

Extraordinära utgifier                              500 000                O

Uppdragsverksamhet                                  1 000                O

Summa                                                45 860 000       + 2 109 000

Inkomster                                                 380 000      -t-       8 000

Summa                                                45 480 000       -1-2 101 000

Riksgäldskonlorels huvuduppgift är alt till staten la upp lån inom och utom landet samt atl förvalta statens skuld. Vidare har kontoret bl. a. till uppgift att utfärda statliga kreditgarantier.

För upplåningsplaneringen under 1986/87 har riksgäldskonlorei utgått från att underskottet i statens budget kommer att uppgå till 64 miljarder kronor. Vidare kalkyleras i upplåningsplaneringen med en statlig neltoupplåning utomlands på 1,4 miljarder kronor under 1986/87. Under detta budgelår förfaller lån inom landel på 157,5 miljarder kronor varav ca 122 miljarder kronor i statsskuidväxlar. Det medför ett totalt bmlloupplånings-behov inom landet på 220 miljarder kronor, vilkel är ca 3,5 gånger större än det kalkylerade budgetunderskottet.

De statsskuldpolitiska mål som gällt under senare år har förutsatts vara oförändrade under budgetåret 1986/87. Huvuddelen av upplåningen inom landet på 220 miljarder kronor kommer liksom tidigare att ske på penning-och obligationsmarknaderna.

Utvecklingen på penning- och obligationsmarknaderna fortsäiter i snabb takt. Del senaste ledet i denna utveckling var öppnandet av en terminshandel i statsskuldväxlar och riksobligationer under november månad.

Emissionsverksamheten återupptogs vad avser riksobligationer under juli månad efler ett årslångt uppehåll. Emissionsprogrammet har fått en alllmer standardiserad utformning med emission av statsskuldväxlar var 14:e dag och riksobligationer för närvarande var sjätte vecka, vilket mottagils positivt av marknaden. Erfarenheterna av anbudsförfarandet såsom försåljningsteknik är också mycket goda.

Med hänsyn till statens ökade upplåningsbehov och för att minimera kostnaderna för denna typ av upplåning krävs en ytterligare breddning av marknaden främsl vad avser antal placerare.

Statsskuldväxlar, riksobligalioner och numera även prioriterade rånteobli-gaiioner är föremål för en allt aktivare handel, vilket medför hanteringsmäs-siga problem framför allt utanför riksgäldskonlorei. Som en följd härav har

på initiativ av Bankföreningen bildats en gemensärii penningmarknadscen-     Pron 1985/86'100
trål, PmC.                                                                                      Bil. 16

Belräffande hushållsmarknaden uttalade riksdagen senasi i våras sin oro över det låga hushållssparandet. En spardelegalion har därför tillsatts i syfte att stimulera ett ökat lotall hushållssparande. Vidare har regeringen tillkännagivit all den avser att tillsatta en särskild arbetsgrupp för att se över hushållens roll i stalsupplåningen.

Allemanssparkontona svarar för mer än hälften av den slalliga netloupplåningen från hushållssektorn. Genom förslaget om en engångsinsättning på högsl 5 000 kr. i allemanssparandet under första kvartalet 1986 torde denna andel öka kraftigt under innevarande budgetår.

Upplåningen mol premieobligationer har under 1984/85 minskat jämfört med tidigare år på grund av det höga ränteläget och ökad konkurrens från andra sparalternativ såsom miljon- och vinstsparkonion. I början av 1986 kommer därför vissa förändringar i premieobligationens konstruktion atl genomföras.

En översyn av sparobligalionsinstmmenlet pågår samtidigt som även andra former för upplåning diskuteras. Avsikten år att åstadkomma mer lätthanterliga instrument för hushållens kapitalsparande.

Under hösten 1985 har riksgäldskonlorei påbörjat en översyn av låneförvaltningen, sårskilt vad gäller premie- och sparobligationer. De ökade volymerna gör det nödvändigt att ytterligare rafionalisera förvaltningsarbetet, bl. a. genom ökad ADB-användning.

Omfattningen av den statliga utlandsupplåningen är beroende av såväl bytesbalansens utveckling som de icke-statliga kapitalrörelserna. Aktuella kalkyler för budgetåret 1986/87 förutsätter att den statliga nettoupplåningen skall ligga nära noll. Omfattningen påverkas också av behovet av atl refinansiera förfallande statliga utlandslån. Vidare erbjuder flertalet lån möjligheter till utnyttjande av alternativa ålerbetalningslidpunkter, vilket under vissa förhållanden kan leda till betydande besparingar.

Riksgäldskontorets garantiåtagande inom varvsslödel uppgick per den 30 juni 1985 till 23 120 milj. kr. inkl. ränta. Övrig garantiverksamhet omfattar ett femtiotal olika områden för vilka garantiåtagandet per den 30 juni 1985 uppgick till 28 530 milj. kr. Av särskilt intresse är här garantierna inom energiområdet.

Mot bakgrund av att flera av kontorets verksamhetsområden för närvarande utreds har fullmäktige valt alt lägga elt ettårigt budgetförslag.

För förvaltningskostnadsanslaget redovisas ett huvudförslag för 1986/87 som innebär atl anslaget för 1985/86 efter pris- och löneomräkning minskats med 2 %. Anslaget har dessulom minskats med 570 000 kr. avseende hyra som inle längre behöver betalas för viss ADB-utrustning. Huvudförslagel uppgår till 46 721 000 kr.

För att rymma utgifterna för kontorets verksamhet inom huvudförslagets ram beräknas besparingar på 936 000 kr., varav 461 000 kr. avseende lönekostnader, kunna genomföras under 1986/87.

Fullmäktige har dock bedömt alt ylleriigare medel måste anvisas för 1986/87 utöver huvudförslagel.

Detta gäller dels invesleringar som är nödvändiga för att rationalisera den      7

inhemska låneförvaltningen, dels volymberoende kostnadsökningar.            Prop. 1985/86:100

Den pågående översynen av låneförvaltningen av främst premie- och      Bil. 16 sparobligationer visar på flera möjligheter att rationalisera verksamheten och därmed uppnå besparingar saml möta ökade lånevolymer.

Vissa investeringar i utrustning (t. ex. kuverteringsmaskin, optisk läsare) och systemutveckling kommer att behöva göras innan besparingarna blir möjliga.

Fullmäktige föreslår därför att 450 000 kr., vilket är cirka hälften av den 2-procentiga besparingen, omfördelas för att bekosta dessa investeringar.

Vissa av utgifterna under förvaltningskostnadsanslagel är direkl volymberoende. Del gäller dels externa datorbearbetningar för kontroll av inlösta premieobligationsvinster och för kontroll av allemanssparandet, dels förstöring av inlösta premieobligationer.

Under 1986/87 beräknas dessa volymberoende kostnaderöka med410 000 kr.

Utöver huvudförslagel föreslår fullmäktige således all budgetramen utökas med 860 000 kr. Fullmäktige vill därvid erinra om att anslaget för 1986/87 redan minskats med 570 000 kr. motsvarande den hyra för viss datorutrustning som riksgäldskontoret inte längre behöver betala.

I staten för anslaget B 1. Riksgäldskonlorei: Förvaltningskostnader togs i anslagsframställningen för 1985/86 upp en anslagspost för uppdragsverksamhet med ett formelll belopp på 1 000 kr. Under posten skall intäkter och kostnader för uppdragsverksamheten redovisas.

Riksgäldskontoret bedriver för närvarande uppdragsverksamhet inom två områden. Det gäller dels service till banker som bedriver det nya vinstsparandet i egen regi, dels kreditgivning till vissa affärsverk. För dessa verksamheter kommer bokslut att redovisas per den 30 juni 1986.

Budgetförslaget för förvaltningskostnadsanslaget uppgår till 47 581 000 kr. och består av ett huvudförslag på 46 721 000 kr. samt tilläggsförslag på 450 000 kr. för invesleringar och 410 000 kr. för volymberoende kostnadsökningar. Realt sett är budgetförslaget 646 000 kr. lägre än innevarande års anslag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Förvalmingskostnader föt budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 47 581 000 kr.

B 2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av   Prop. 1985/86:100

statslån m. m.                                                Bil. 16

1984/85 Utgift                 60 100 810

1985/86 Anslag               57 400 000

1986/87 Förslag              68 300 000

1985/86    Beräknad ändring

1986/87
Kr.             Kr.

Lån inom landel

1. Obligationspapper                        2 000 000    - 700 000

2. Värdepapperstryck                        8 600 000    -I- 1 400 000

3. Reklam, m.m.                               29 000 000    + 2 000 000

39 600 000      + 2 700 000

Lån utom landel

1. Obligationer                                      4 000 000            O

2. Prospekt och annonsering                8 500 000 + 6 500 000

3. Avtal                                                  5 300 000 -I- 1 700 000

17 800 000      -1-8 200 000
Summa                                               57 400 000      -I-10 900 000

Anslaget avser vissa av de rörliga externa kostnaderna för kontorets upplåningsverksamhet nämligen obligationspapper och värdepapperstryck både inom och utom landet, reklam och annonseringskostnader inom landet, prospekt och annonser samt anlitande av advokatbyråer och konsulter för utlandsupplåningen.

Vad gäller inriklning och omfatlning av den aktuella verksamheten hänvisas till redogörelsen i anslutning till anslaget B 1. Förvaltningskostnader.

För 1986/87 beräknas utgifterna fill 68,3 milj. kr. varav 42,3 milj. kr. för upplåning inom landet och 26 milj. kr. för upplåning utom landet. Jämfört med 1985/86 innebär detta en ökning med 10,9 milj. kr.

För den inhemska upplåningen beräknas en ökning av kostnaderna med 2,7 milj. kr. jämfört med 1985/86 vilket huvudsakligen utgör prisomräkning.

1 enlighel med den hittillsvarande statsskuldpoliliken har finansieringen av det statliga lånebehovet i ökad utsträckning skett utanför banksystemet. Detla har kunnat ske bl.a. genom en mer aktiv marknadsföring av olika upplåningsinstrument för såväl hushållssektorn som på penning- och obligationsmarknaderna. För att åven framdeles kunna upprällhålla den uppnådda finansieringsnivån är det nödvändigt atl marknadsföringsinsatser av liknande slag fullföljs under kommande budgetår.

Om förändringar sker i existerande upplåningsformer eller om upplåningsvolymerna blir större än beräknat kan detta komma att påverka kostnaderna för detta anslag.

Kostnadsberäkningarna för emission av statslån utom landet är baserade på en brutloupplåning om ca 25 miljarder kronor fördelat på olika marknader och olika låneformer. Den verkliga marknadsutvecklingen kan dock komma att bli sådan att det slufiigen genomförda upplåningsprogrammet avsevärt awiker från vad som här har antagits.

Kostnadsutfallet är också i hög grad beroende av faktureringstidpunkt. En     Prop. 1985/86:100 beräkningsteknisk förutsättning är dessutom att nuvarande valutakurser blir     Bil. 16 bestående. Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m. för budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 68 300 000 kr.

B 3. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

1984/85 Utgift                 15 874 810

1985/86 Anslag               14 887 000

1986/87 Förslag              16 000 000

Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagsfiftningen avhjälps.

Ändring
1985/86    1986/87

Justitieombudsmännen                        4

Personal                                             57             -1

61

-1

Anslag

1985/86

Förslag 1986/87

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

13 438 000
(12 131 000)

1 449 000

14   887 000

16 000 000

Riksdagens ombudsmän erinrar i sin anslagsframställning om att i betänkandet JO-ämbetet - En översyn (SOU 1985:26) - föreslås en genomgripande förändring når det gäller organisationen. Utredningen förutsatte ett successivt införande av en ny organisation med början under andra halvåret 1986. Då det inte är möjligt att förutse vilka ekonomiska konsekvenser en ny organisation kan få grundar sig anslagsberäkningen på oförändrad organisafion för budgetåret 1986/87.

Riksdagens förvaltningskontor

Beredningen av ärendet om JO-ämbelels organisafion och verksamhel pågår för närvarande inom riksdagen. Del går därför inle att med säkerhet ange medelsbehovet för budgetåret 1986/87. Anslagsfrågan får tas upp till ny bedömning sedan ställning lagits till det aktuella organisationsförslagel. Med hänsyn härtill föreslås att anslaget uppförs med elt beräknat belopp. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

atl lill Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen för budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 16 000 000 kr.

10

B 4. Riksdagens revisorer och deras kansli          Prop. 1985/86:100

Bil. 16

1984/85 Utgift

6 121 930

1985/86 Anslag

6 964 000

1986/87 Förslag

7 314 000

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska den slalliga verksamheten.

1985/86

Ändring 1986/87

Personal

21

-

Anslag

1985/86

Förslag 1986/87

Förvaltningskostnader                   6 187 000        6 506 000

(därav lönekostnader)                   (4 921 000)     (4 909 000)

Lokalkostnader                              777 000   808 000

Summa kostnader                         6 964 000        7 314 000

Revisorerna begärde redan i anslagsframställningen för föregående år resurser enligt ett treårigt huvudförslag och redovisade där hur nedskärningarna skulle fördelas mellan budgetåren. Det nu redovisade medelsbehovet har framräknats med utgångspunkt i detta.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot revisorernas medelsberåkning. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

atl fill Riksdagens revisorer och deras kansU för budgelårel 1986/87 anvisas ell förslagsanslag av 7 314 000 kr.

B 5. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

1984/85 Utgift

4 688 754

1985/86 Anslag

5 061 000

1986/87 Förslag

5 279 000

Nordiska rådets verksamhet regleras i samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet) 1962 med ändringar 1971, 1974, 1983 och 1985. Rådet år ett samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet tar initiativ i nordiska samarbetsfrågor och är etl rådgivande och kontrollerande organ i frågor som rör samverkan mellan några eller alla de fem nordiska länderna inkl. de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Rådet avger rekommendationer och yttranden fill Nordiska ministerrådet och fill de nordiska ländernas regeringar.

11

1985/86

Ändring 1986/87

Personal

15

-

Anslag

1985/86

Förslag 1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil. 16

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

4 461 000   4 674 000 (2 570 000) (2 657 000) 600 000    605 000

5 279 000

5 061 000

Beräkning av medelsbehovet har skett med utgångspunkt i huvudförsla-

get.

Riksdagens förvaltningskontor

I anslagsframställningen aviseras att det kan bli ökade kostnader beroende på all den i dag gemensamma utgivningen av två skrifter kommer att övertas av Nordiska ministerrådet. Della kan medföra ökade koslnader för de nationella delegationerna. Vidare undersöker delegafionen om användning av ADB m. m. kan medföra en effektivisering av verksamheten. Om anskaffning sker kan detta medföra ökade kostnader. Om det blir några ökade kostnader förutsätts att delegationen återkommer med ett preciserat förslag så att riksdagen kan ta ställning till detta.

Riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot delegationens medelsberäkning.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 5 279 000 kr.

B 6. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

Utgift

10 222 728

Anslag

6 891000

Förslag

7 351 000

Rådets presidium har för 1986 antagit en preliminär budget om 19 760 (KX) kr. Sveriges andel av rådets budgei är 37,2 % från den 1 januari 1986.

Riksdagens förvaltningskontor

I anslagsframställningen aviseras att det kan bli ökade kostnader beroende på ändring av organisafionen och arbetsformerna för det nordiska samarbetet. Om det blir några ökade kostnader förutsätts att delegationen återkommer med preciserat förslag så att riksdagen kan ta ställning till detta. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1986/87 anvisas etl förslagsanslag av 7 351 000 kr.

12

Register                                                                       Prop. 1985/86:100

Bil. 16 Sid.     Fjortonde huvudtiteln

2     INLEDNING

Anslag

147 377 000

4 320 000

325 000

887 000

12 490 000

152 177 000

450 000

318 026 000

47 581 000

68 300 000

115 881 000

16 000 000

7 314 000

5 279 000

7 351 000

A     Riksdagen

3     Al     Ersättningartill riksdagens ledamöter m. m.
3     A 2   Riksdagsutskottens resor utom Sverige

3            A 3   Bidrag till studieresor

4            A 4   Bidrag till viss verksamhet

4      A 5   Bidrag till partigrupper

5     A 6   Förvaltningskostnader
5     A 7   Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

B        Riksdagens myndigheter

B 1-2 Riksgäldskontoret
6        1     Förvaltningskostnader

9        2     Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.

10           B 3     Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

11           B 4     Riksdagens revisorer och deras kansli

11           B 5     Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

12           B 6     Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

Summa kronor    469 851 000

13

goub   Stockholm 1985 83802

Bilaga 17 till budgetpropositionen 1986

m

^{Räntor på statsskulden, m. m.}

(femtonde huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 17

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1986 Räntor på statsskulden, m. m.

Med skrivelse den 28 november 1985 har fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnat förslag lill räntor på statsskulden m. m. för budgetåret 1986/87. Skrivelsen bör fogas lill protokollet i delta ärende (bilaga 17.1). Beräkningen av räntorna m. m. på statskulden under del kommande budgetåret och därmed av det anslag som förs upp i statsbudgeten för att täcka underskottet i den inkomst- och utgiftsstat rörande statsskuldräntorna som riksdagen godkänner, är av naturiiga skäl mycket svår att göra. Riksgäldskontorets nu ingivna beräkningar bygger på antaganden som gjorts under hösten 1985. Med tanke på atl sedan dess har skett både förändringar i ränteläget oich belräffande budgetsaldot och att det ännu återstår mer än sex månader innan ulbetalning skall ske förordar jag - efter samråd med riksgälds-kontoret - atl i detta sammanhang endasl ett preliminärt belopp förs upp i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Jag vill erinra om alt under senare år har förslaget i budgetpropositionerna reviderats i kompletteringspropositionen. Jag avser därför atl på grundval av förnyade beräkningar från riksgäldskontoret återkomma till riksdagen i komplelleringspropositionen med förslag till beräkning av anslag för statsskuldränlorna. I avvaktan härpå föreslår jag, mot bakgmnd av statsbudgetförslagel i övrigt, att anslaget Räntor på statsskulden, m. m. förs upp med 71 miljarder kr. i det nu aktuella statsbudgetförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på slufiigt förslag i ämnet, till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1986/87 beräkna ell förslagsanslag av 71000000000 kr.

1    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Bilaga 17.1     Prop. 1985/86: 100 Bil. 17

RIKSGALDSKONTORET                     1985-11-28

Beräkningar för anslaget räntor på statsskulden, m.m.

Inledning

Riksgäldskontoret lämnade i anslutning till beräkningarna av anslaget Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1985/86 en beskrivning som syftade lill alt belysa utvecklingen och beräkningarna. Kontoret har -eftersom della bedöms fylla elt informationsbehov - vall all upprepa denna beskrivning kompletterad med uppgifter rörande utvecklingen sedan förra året. Dessulom har vissa kompletteringar gjorts belräffande siffermaterialet för tidigare budgetår. Sålunda redovisas både det totala kassamässiga budgetunderskottet och budgetunderskottet exklusive räntor och valutaförluster.

Redovisningsprinciper och beråkningssvårigheter

Riksgäldskontorets redovisning gentemot statsbudgeten sker i huvudsak enligt den s. k. kassaprincipen. En ränteutgift redovisas således i sin helhet vid utbetalningslidpunkten oavsett om utgiften avser en kostnad hänförlig till också annan redovisningsperiod än den då utgiften skedde. Som följd av den kassamässiga redovisningen blir fördelningen mellan olika upplåningsförmer mycket betydelsefull vid beräkning och redovisning av statsskuldräntan. Vid vissa upplåningsformer såsom statsskuidväxlar och skattkammarväxlar belaslas statsbudgeten med hela räntebeloppet för lånet samma år som upplåning sker, medan däremot upplåning mot obligationer - som i allmänhet har helårskupong - räntebelastar budgeten första gången året efter det atl upplåning skett och sedan år för år under lånets löplid. Dessa förhållanden medför att en förändring i andelarna av olika upplåningsformer mellan tvä budgetår kan ha stora effekter på de redovisade ränteutgifternas fördelning budgetåren emellan. De leder naturligtvis också till alt osäkerheten i beräkningarna av framtida ränteutgifter ökar eftersom inte bara del totala upplåningsbehovet och den genomsnittliga räntesatsen utan också upplåningens fördelning på låneinslmment påverkar ränteutgifterna.

Etl annat förhållande som bidrar till osäkerheten i beräkningarna hänger samman med riksgäldskontorets metod för värdering av den utländska statsskulden. De utländska länen redovisas nämligen till de värden de hade i svenska kronor när de togs upp. Det ursprungligt bokförda värdet på ett utlandslån bibehålls tills lånet betalas tillbaka. Om värdet i svenska kronor vid återbetalning avviker från det bokförda värdet belastar eller gottgörs skillnaden statsbudgeten. Redovisningsiekniskl sker detta genom alt en post avseende valutaföriuster resp. valutavinster förs upp på huvudtitdeln Räntor på statsskulden, m. m. Emellertid kan bokföringen av valulaförlus-

ter som en belastning på statsbudgeten diskuteras utifrån redovisningsprin-    Prop. 1985/86:100 cipiella utgångspunkter. Valutaförlusterna vid omsättning av utlandslån     Bil. 17 kan snarare betraktas som en förändring i statens finansiella förmögenhet än som en kassamässig utgift för staten.

Utöver den osäkerhet som följer av de tillämpade redovisningsprinciperna innebår den stora rörligheten i valutakurserna och de internationella räntorna under de senaste åren, särskilt för USD, att ränte- och valutaförlustkalkylerna för utlandsskulden har en stor osäkerhetsmarginal. För en bedömning av densamma hänvisas till avsnittet om känslighetsanalyser.

Statsskuldens utveckling 1976/77-1984/85

Sedan millen av 1970-talet har stora och ökande budgetunderskott medfört alt en stor statsskuld ackumulerats. Under de två senast förflutna budgetåren (1983/84, 1984/85) har dock budgetunderskotten minskat.

Den bokförda statsskuldens förändring motsvarar i stort statsbudgetens kassamässiga utfall. Från en nivå på nära II miljarder kronor budgetåret 1976/77 ökade det kassamässiga budgetunderskotlet år från år till nära 88 miljarder kronor för budgetåret 1982/83. Budgelårel 1983/84 bröts denna trend med ett underskott på 75,3 miljarder kronor och 1984/85 minskade det kassamässiga budgetunderskottet ytterligare till 72,1 miljarder kronor.

I del kassamässiga budgetunderskottet ingår utgifterna för räntor på statsskulden och även realiserade valutaförluster och valutavinster (jfr. vad som tidigare sagts i avsnittet om redovisningsprinciper). I tabell I visas budgetunderskottet exkl. räntor på statsskulden och realiserade valutaförluster. Statsskuldräntorna och valutaförlusterna har en högre grad av aulomafik än andra utgifter. Det budgetunderskott som fås exkl. dessa poster ger därmed en god avspegling av utvecklingen av de utgifter och inkomster som statsmakterna direkt kan påverka.

Budgetunderskottet exkl. slalsskuldräntor och valutaförluster ökade krafligl under slutet av 1970-lalet för atl i början av 1980-talel uppgå till inemot 40 miljarder kronor. Mellan budgeiåren 1982/83 och 1983/84 sjönk underskottet med nära 25 miljarder kronor för alt uppgå till ca 15 miljarder kronor. Denna utveckling fortsatte under .1984/85 och medförde ett budgetöverskott delta budgetår på ca 3 miljarder kronor.

I tabell 1 redovisas också statens kassaförändringar m. m. Under budgetåret 1984/85 ökade kassorna med 4,7 miljarder kronor. Orsaken härtill var en omfattande utlandsupplåning under första halvåret 1985, som tillsammans med den inhemska upplåningen översteg finansieringsbehovet, dvs. budgetunderskott och förfallande lån. Därigenom blev statens netto-upplåning - statsskuldökningen - större än budgetunderskotlet.

-I-1    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Tabell 1. Kassamässigt budgetunderskott, statsskuldens förändring, m.m., budgetåren 1976/77-1984/85. MiUarder kronor

Kassa-

Räntor

Reali-

Kassamässigt

Stats-

Kassaför-

mässigt

på stats-

serade

budgetunder-

skuldens

ändring

budget-

skulden

valuta-

skott exkl.

föränd-

m. m.

under-

m.m.

föriuster

räntor pä

ring

skott

(netto)

statsskulden och realiserade valutaförluster

1976/77

10,8

5,4

_

5,4

13.6

2,8

1977/78

25,6

6,9

-

18,7

22,9

-2,7

1978/79

35,5

8,8

0,0

26.7

33,8

-1,7

1979/80

52,8

14,5

0,0

38,3

53,0

0,2

1980/81

61,0

22,9

0,9

37,2

60.9

-0,1

1981/82

66,7

26,3

1,4

39,0

66,7

-

1982/83

87,7

43,9

4,3

39,5

87,6

-0,1

1983/84

75,3

52,8

7,6

14,9

75.3

-

1984/85

72,1

60,7

14,5

-3.1

76,8

4,7

Prop. 1985/86: 100 Bil. 17

Den 30 juni 1985 uppgick den bokförda statsskulden till 559,5 miljarder kronor. Därav utgjorde utlandsskulden, som praktiskt taget i sin helhet tillkommit sedan 1977, 139,1 miljarder kronor.

Av tabell 2 framgår statsskulden uttryckt som andel av BNP. I tabellen anges vidare utlandsskuldens storlek värderad både till de valutakurser som rådde då lånen togs upp och fill de som rådde vid slutet av resp. budgetår. De viktigaste orsakerna till alt utlandsskulden är väsenfiigt större vid värdering till akluell kurs än fill upplåningskurs är krondevalvering-arna åren 1981 och 1982 samt den kraftiga uppgången av dollarkursen åren 1983 och 1984.

Tabell 2. Statsskulden vid slutet av budgetåren 1976/77-1984/85. Miljarder kronor

Lån inom

Lån i utlandet

Totalt

landet

I bokför-

I aktuella

I bok-

Iproc

1 aktuella

1 proc

da värden

värden

förda värden

av BNP

värden

av BNP

1976/77

77,2

5,1

5,1

82,3

23

82,3

23

1977/78

94,0

11,2

11,7

105,2

27

105,7

27

1978/79

124,2

14,9

14,9

139,1

32

139,1

32

1979/80

160,0

32,1

31,9

192,1

39

191,9

39

1980/81

206,3

46,7

50,9

253,0

46

257,2

47

1981/82

257,2

62,5

75,0

319,7

53

332,2

55

1982/83

325,9

81,4

111,7

407,3

62

437,6

66

1983/84

379,7

102,9

128,8

482,6

64

508,5

68

1984/85

420,4

139,1

157,5

559,5

68

577,9

70

Statsskuldens kostnader 1981/82-1984/85

I takt med statsskuldens ökning har dess kostnader sfigil dramatiskt sedan ingången av 1980-talet. Från att ha uppgått till ca 8% av de tolala statsutgifterna budgetåret 1979/80 ökade andelen till ca 23 % budgetåret 1984/85. Den ojämföriigt största kostnadsposten på anslaget Räntor på statsskulden, m. m. utgörs av räntekostnaderna. En annan kostnadspost som under

senare år ökat markant är redovisade valutaförluster, vilka är hänförliga Prop. 1985/86:100 fill devalveringar och stigande dollarkurs. För budgetåret 1984/85 var Bil. 17 valutaförlusterna t.o.m. slörre än räntebetalningarna på utlandslånen. Förutom kostnader för räntor och valutaföriuster förs på nämnda anslag också koslnader för provisioner och avgifter m. m. Vidare redovisas även vissa inkomster, främst ränteinkomster från riksgäldskontorets ullåningsverksamhet. I tabell 3 belyses utvecklingen för stalsskuldräntorna m. m.

Till dessa utgifter för statsskulden och dess hantering kommer utgifter som finansieras genom andra anslag på statsbudgeten, bl. a. riksgäldskontorets förvaltningskostnader och vissa emissionskostnader (jfr. riksgäldskonlorels verksamhetsberättelse för budgetåret 1984/85).

Tabell 3. Räntor på statsskulden, m. m. Miljarder kronor

Budgelår                     1981/82        1982/83     1983/84        1984/85

19,3

34,0

39,9

45,7

7,2

9,7

12,2

14,0

1,4

4,3

7,6

14,5

0,3

0.6

0,8

1,1

-0,5

-0,4

-0,1

-0,1

Räntor på inhemska lån Räntor på utländska lån Valutaföriuster (netto) Provisioner Inkomsträntor m. m.

Summa                        27,7      48,2      60,4      75,2

Ränteutgifterna för den inhemska upplåningen ökade med nära 6 miljarder kronor budgetåret 1984/85. Orsaken fill denna ökning är dels en växande statsskuld och dels en genomsnittligt högre räntenivå. Den högre räntenivån beror inte endast på alt ränteläget höjts utan också på all upplåningen i större utsträckning har varit kortfristig, dvs. skett mot statsskuld växlar för vilka ränteläget varit högre än för mera långfristiga lån. Ränteutgifterna för den utländska upplåningen blev 14,0 miljarder kronor, en ökning med 1,8 miljarder kronor från föregående budgelår.

Ökningen av utgifterna har inle skett i en jämn takt. Speciellt slor är ökningen mellan 1981/82 och 1982/83, främsl beroende på all ränteutgifterna på inhemska lån ökade från 19,3 lill 34,0 miljarder kronor. Delta sammanhänger dels med att stora obligationslån emitterades under hösten 1981 med tillhörande första ränteutbetalning under hösten 1982, dels med atl en ny upplåningsform, statsskuidväxlar, introducerades ijuli 1982. För dessa sker räntebelaslningen på statsbudgeten vid upplåningstillfället oavsett löptiden, som kan vara upp fill 2 år. Statsskuldväxlarna inbringade slora lånebelopp till relativt höga räntesatser och medförde därmed stora räntekostnader budgetåret 1982/83. Den stora ökningen av redovisade valutaförluster budgetåret 1984/85 är en följd av omfattande förtida återbetalningar av utlandslån och refinansiering mot nya lån med lägre lånekostnader. Då de äldre lånen varil bokförda lill upplåningskurser och refinansiering skett till högre kurs har stora valutaföriuster uppkommit i bokföringen, vilka redovisals över statsbudgeten.

Detta är lydliga exempel på de ulgiftseffekter som redovisningsprinciperna kan leda fill. Genom att periodisera ränteutgifterna till de perioder som de kostnadsmässigt tillhör kan dessa effekter elimineras. Detta har skett i tabell 4. De realiserade valutaförlusterna för inlösta lån har fördelats över lånens löptid i proportion fill valutakursernas ulveckling. Provisioner

och inkomsträntor m. m. har med hänsyn till deras begränsade storiek inte     Prop. 1985/86: 100 periodiserats. I stället har de i föregående tabell redovisade beloppen     Bil. 17 summerats och medtagits även i tabell 4 under mbriken Övrigl för att totalbeloppen i de båda tabellema skall vara jämförbara.

Tabell 4. Räntor på statsskulden, m. m., periodiserade belopp. Miljarder kronor

Budgetår                           1981/82 1982/83 1983/84        1984/85

Räntor på inhemska lån   26,5       32,6         39,6       46,6

Räntor på utländska lån    8,0       10,4         12,1       13,7

Valutaföriuster (netto)       6,7       12,8           4,3         2,8

Övrigt                                -0,2         0,2           0,7         1,0

Summa                              41,0       56,0        56,7        64,1

Redovisad utgift Qfr. tabell 3)         27,7____ 48,2        60,4   75,2

En jämförelse mellan de båda tabellerna visar god överensstämmelse mellan de bokförda och de periodiserade ränteutgifterna för de utländska lånen. Detta är också fallet för de inhemska lånen med undantag för budgetåret 1981/82 då de periodiserade utgifterna är 7,2 miljarder kronor större än de redovisade utgifterna. Den viktigaste orsaken härtill är den tidigare nämnda omfattande emissionen av obligationer budgetåret 1981/ 82. Med detta undantag är det alltså främsl valutaförlusterna som svarar för periodiseringseffekterna. Orsaken till att så stor del av de realiserade valutaförlusterna efter periodisering faller på budgetåren 1981/82 och 1982/ 83 är devalveringarna av kronan 1981 och 1982.

Räntekostnader m. m. 1985/86 och 1986/87

Anslaget Räntor på statsskulden, m. m. har i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 upptagits lill 77,4 miljarder kronor.

Tabell 5. Räntor på statsskulden. Miljarder kronor

Budgetår                             1985/86                     1986/87

Enl. stats-       Reviderad       Beräkn. enl. AF budgeten        beräkning       för 1986/87

56,9

51.9

58,6

14,1

14,0

13,0

6,4

5,6

1,4

Räntor på inhemska lån, m. m. Räntor på utländska lån Valutaförluster

Summa                                77,4          71,5          73,0

Budgetåret 1985/86

En fömyad beräkning av räntor på statsskulden visar att utgifterna för budgetåret 1985/86 torde bli ca 5,9 miljarder kronor lägre än vad som togs upp i statsbudgeten.

Vad beträffar räntor på inhemska lån m. m. beräknas dessa minska med 5,0 miljarder kronor. Denna minskning är föranledd av olika faklorer. I förhållande till beräkningama till statsbudgeten baseras nuvarande kalkyl på ett något lägre inhemskt upplåningsbehov, vilket minskar räntekostnaderna. En viktigare faktor är emellertid att fördelningen av bmlloupplå-

ningen under 1985/86 mellan olika upplåningsformer ändrats. Således be- Prop. 1985/86:100 räknas upplåningen mot statsskuidväxlar under 1985/86 bli mindre och mot Bil. 17 riksobligationer större än vad som antogs vid ränteberäkningarna under vären 1985. Detta medför all räntekostnaderna minskar under 1985/86 på gmnd av det lidigare nämnda förhållandet atl lidpunkten för redovisning av ränteutgifterna skiljer sig åt för dessa båda upplåningsformer. Slutligen beräknas ränteutgifterna också minska genom att räntenivån sjunkit sedan våren (maj) 1985. Speciellt gäller detta räntesatseina för statsskuldväxlar. Vad beträffar räntorna för den utländska upplåningen beräknas dessa nu minska från 14,1 miljarder kronor till 14,0 miljarder kronor. Som framgår av tabellen beräknas även valutaförlusterna minska, från 6,4 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Dessa förändringar beror huvudsakligen på att dollarkursen sjunkit från 8,96 kronor per dollar vid beräkningen i maj 1985 fill 7,97 kronor per dollar i den nuvarande beräkningen. Se även avsnittet om känslighetsanalyser.

Budgetåret 1986/87

För budgetåret 1986/87 beräknas kostnaderna för räntor på statsskulden m.m. lill 73,0 miljarder kronor, dvs. en ökning i förhållande till 1985/86 med 1,5 miljarder kronor.

Ränlekoslnaderna för den inhemska upplåningen beräknas öka med 6,7 miljarder kronor. Som beräkningsteknisk förutsättning för räntekalkyle-ringen ligger ett antaget budgetunderskott på ca 55 miljarder kronor för budgetåret 1985/86 och ca 64 miljarder kronor 1986/87. Härtill kommer under 1986/87 förfallande lån - varav räntelöpande obligationslån 9,5 miljarder kronor, riksobligationslån 12,0 miljarder kronor, premielån 4,8 miljarder kronor, sparobligalionslån ca 8,9 miljarder kronor, statsskuldväxlar ca 120 miljarder kronor - vilket ger ett inhemskt bmttoupplånings-behov i storleksordningen 220 miljarder kronor budgetåret 1986/87.

Som förutsättning för kalkylen har kontoret vidare utgått från att de nuvarande statsskuldspolitiska målen - upplåning utanför bankerna och ökad konsolidering av statskulden - bibehålls budgetåret 1986/87. Sålunda beräknas nettoupplåningen mot premie- och sparobligationer fortsätta atl öka 1986/87. Allemanssparandet beräknas också växa något under 1986/87 även om den extrainsältning som regeringen föreslår skall bli möjlig att göra under första kvartalet 1986 frånräknas. Som ett led i strävan atl konsolidera statsskulden bedöms finansieringen med riksobligationer öka 1986/87, samtidigt som upplåningen mol statsskuldväxlar kan förväntas bli mer underordnad. Upplåningen mot prioriterade obligationer torde komma att bestämmas inom ;amarna för den kreditpolifiska lagsfiftningen med avseende på de placeringsplikler som gäller för försäkringsbolagen och AP-fonderna.

Räntekostnadema för utländska lån beräknas mellan budgetåren 1985/86
och 1986/87 minska med 1,0 miljarder kronor. Detta beror främst på den
lägre dollarkursen men även på lägre räntesatser. Under 1986/87 beräknas
de realiserade valutaförlusterna komma atl uppgå till 1,4 miljarder kronor
medan molsvarande förluster för budgetåret 1985/86 beräknas bli 5,6 mil-   7

jarder kronor. Minskningen med 4,2 miljarder kronor beror huvudsakligen     Prop. 1985/86: 100
på en lägre återbetalningsvolym samt lägre dollarkurs.          Bil. 17

Känslighetsanalyser

Statssskuldräntornas storlek är självfallet i hög grad beroende av räntenivån. Kalkyleringen av ränteutgifterna avseende såväl budgetåret 1985/86 som budgetåret 1986/87 har skett ufifrån räntenivån i slutet av oktober 1985.

För att beslysa känsligheten i beräkningarna kan det vara av intresse att något närmare redovisa effekterna av ändrade antaganden om räntenivå m.m. En förändring i räntenivån slår givetvis inte omedelbart igenom på hela statsskulden, utan endasl på låneformer med rörlig ränta och på nyupplåningen. Efler hand får den effekt på upplåning som sker för att omsätta fört"allande lån med bunden ränta och på obligationslån med s.k. ränlejusleringsklausul allteftersom dessa konverteras att löpa med ny räntesats.

En förändring av räntenivån med I procentenhet från I januari 1986 skulle för inhemska lån betyda en förändring av ränteutgifterna för budgelårel 1986/87 - under i övrigt oförändrade förhållanden vad gäller upplåningens sloriek och dess inriklning på olika låneinstrument - med ett belopp i storleksordningen 1,8 miljarder kronor. Inträffar motsvarande förändring i räntenivån först vid ingången av budgetåret 1986/87 förändras ränteutgifterna samma budgetår med etl belopp i storleksordningen 1,3 miljarder kronor.

Vad beträffat räntor m. m. för de utländska lånen skulle en ränteförändring med I procentenhet från 1 januari och ytterligare 1 procentenhet från I juli 1986 leda till att ränteutgifterna, under i övrigl oförändrade förhållanden, förändras med 1,2 miljarder kronor för budgetåret 1986/87. Valutakursernas utveckling har betydelse både för ränteutgifter och för realiserade valutaförluster och valutavinster. En förändring av dollarkursen med 10 öre från beräkningsantagandet om 7,97 kronor per dollar påverkar ränteutgifterna med ca 90 milj. kr. och valutaförlusterna med ca 15 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Bilaga 17.2   Prop. 1985/86:100 Bil. 17 Bilaga

fill huvudtiteln Råntor på statsskulden, m.m. Förslag till räntor på statsskulden, m. m., budgetåret 1986/87

Utgifter

A     Räntor på statsskulden
a    Räntor på upplåning inom landet                               Kr.

1. Ränta på ränlelöpande obligationslån,

förslagsvis    ......................................................... 19700000000

2.     Ränta på riksobligationer,/ö/-5/agiv(5   ............... 6315000000

3.     Vinster på premieobligationslån,/öw/ag5v/s    .... .. 2452000000

4.     Ränta på statsskuldförbindelser,/ö/-.?/ag.yv/5    ...... 29000000

5.     Ränta på sparobligationer,/ö/-5/agsv/J    ............ .. 5730000000

6.     Ränta på av staten övertagna lån,/ö/-s/ag5v/5                          40000

7.     Ränta på lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

förslagsvis    .........................................................        1050000000

8.     Ränta på allemanssparandet,/örs/agsvis    .........       2850000000

9.     Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv. Lejonet i

Stockholm    .........................................................               90000

10. Ränta på Konung Cari XIII:s hemgiftskapital    ....                8000

11. Ränta på kortfristig upplåning hos banker m. f\., förslagsvis        lOOOOOOOO

12.    Ränta på skattkammarväxlar,/ör5/agjv('5   .........         800000000

13.    Ränta på statsskuidväxlar,/öw/agjv/j    ...............     12 125000000    51151138000

b    Ränta på upplåning i utlandet, förslagsvis   .......                            9800000000

c    Ränta på beräknad ny upplåning inom landet, förslagsvis              6 674 714 000

d   Ränta på beräknad ny upplåning utom landet, förslagsvis              3 200000000

B     KapUalrabatter, kursförluster m.m.......................

1. Kapitalrabatter, förslagsvis   ................................                 I 000

2.     Kursföriuster,/ör5/ag5Vi5    .................................                 1000

3.     ValtxtaförXnstet,förslagsvis   ...............................      1400000000      1400002000

C   Diverse utgifter

1.     Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis   ......... I 150000000

2.     Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis     ..........     188000000

3.     Kostnad för börsnolering av obligationslån,/örs/flgjv/5 13200000

4.     Officiella dragningslistor för premielånen,/ö/-5/agjv/j                  7400000

5.     Särskilda dragningslistor för premielånens 100-brev,

förslagsvis    .........................................................              350000

6    Övriga diverse utgifter,/ö«/fl5v/j    ......................              lOOOOO        135905000

Summa        73584904000

Anm. Valutaomvandling har skett fill medelvärdet av valutakurserna under tiden 27.9-18.10 1985.

Inkomster

A   Räntor

1. Ränta på uppköpta obligationer   .....

2.      Ränta på rörliga krediter   ..............

3.      Ränta på krediter till vissa affärsverk

4.      Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken    ...

5.      Ränta på övriga utlånade medel    ...

B   Uppgäld, kursvinster m.m.

1. Uppgäld     ..................................

2.      Kursvinster    ..............................

3.      Valutavinster   .............................

C   Diverse inkomster

1. Preskriberade obligationer och kuponger m.m.

2.     Officiella dragningslistor för premielånen

3.     Övriga diverse inkomster ...............

Underskott att föras av på statsbudgeten

Prop

K 1985/86:100

Bil.

17

80000000

300000000

150000000

1000

1000000

531001000

1000

1000

1000

3000

44000000

9800000

100000

53900000

Summa

584904000

73000000000

Summa

73584904000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

10

Bilaga 18 till budgetpropositionen 1986

Oförutsedda utgifter

(sextonde huvudtiteln)

Prop.

1985/86:100 Bil. 18

Finansdepartementet

Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1986 Oförutsedda utgifter

För bestridande av oförutsedda utgifter finns i statsbudgeten vid sidan av de anslag som finns uppförda under resp. departement etl särskill förslagsanslag. Anslaget är i statsbudgeten för innevarande budgelår uppfört med I milj. kr. Det tas i anspråk efter beslut av regeringen för varje särskilt fall. Jag får först ge en redovisning för de utgifter som under år 1985 har anvisats från detla anslag.

Utrikesdepartementet:

Ersällning för skadegörelse på utländska ambassader                192076

Utbetalning enligt dom av den europeiska domstolen för de

mänskliga rättigheterna   .............................        I 105 278

Utbetalning efter förlikning enligt den europeiska konven
tionen angående mänskliga rättigheter m. m..... ........ I 800

Försvarsdepartementet:

Ersättningar för skador i samband med översvämningar vid

sjön Roxen   ..............................................        130000

Ersättning för skador vid översvämningar i Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län   ....     15965000

Utbildningsdepartementet:

Ersätlning av förstörd utrustning ..................       360000

Jordbruksdepartementet:

Medel till rennäringens katastrofskadeskydd .....        6300000

Bidrag på grund av skador på trädgårdsodlingar m. m       368000

Kostnader till följd av trafikolycka   ................       539293

Summa kr.        24961447

1    Riksdagen 1985/86. I samt. Nr 100. Bilaga 18

Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera medel för tackan- Prop. 1985/86: 100 de av utgiftsbehov som inte kan överblickas vid statsbudgetens faststäl- Bil. 18 lande. Jag förordar sålunda att för nästa budgetår ett anslag förs upp för ändamålet. Anslaget bör i princip få disponeras endasl för utgifter som är av så brådskande art att resp. ärende inte hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra medel som står till regeringens förfogande. Härmed avses även att anslaget inte får tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 § tredje stycket regeringsformen.

Beträffande gränsdragningen mellan utnytfiandel av detta anslag och de under de olika departementshuvudlillarna uppförda reservaiionsanslagen till extra utgifter bör gälla att anslaget till oförutsedda utgifter huvudsakligen skall användas för större utgifter. Denna gränsdragning bör emellertid inte tolkas alltför snävt, utan regeringen bör ges den handlingsfrihet som omständigheterna kräver.

Härutöver bör följande speciella ändamål få lillgodoses av anslaget till oförutsedda utgifter.

Under en följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen atl, under förutsättning atl andra medel inte står fill förfogande för ändamålet, från delta anslag utbetala belopp, som staten genom lagakraflvunnen dom har ålagts att betala. Detla bemyndigande har med verkan fr. o. m. budgetåret 1961/62 utvidgats fill att omfatta också belopp som staten lill följd av skada i samband med slallig verksamhel efler uppgörelse har åtagit sig atl ersätta. Motsvarande bemyndigande bör inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1948: 282 medgav riksdagen (SU 1948:207, rskr 406) att från anslaget lill oförutsedda utgifter skulle t. v. under budgetåret 1948/49 få ulgå ersättning för förlust av eller skada på egendom utom riket lill personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikets fiänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga fiänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under budgetåren 1943/44-1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena (prop. 1944:183, SU 147, rskr 329). För budgetåren 1949/50-1985/86 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande att på samma villkor betala ul ersällning för skador av ifrågavarande nalur bör inhämtas för nästa budgelår.

Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (SU 1951:42, rskr 63) att från anslaget lill oförutsedda utgifter skulle t. v. under budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53-1985/86 har riksdagen lämnal motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom minsprängning, fortfarande kan tänkas förekomma, bör riksdagens bemyndigande inhämtas till att även under nästa budgetår på oförändrade villkor betala ul krigsskadeersättningar.

Det bör slufiigen ankomma på regeringen atl anmäla till riksdagen de utgifier som under del senaste året anvisats från anslaget till oförutsedda utgifter.

Mot bakgmnd av vad jag nu har anfört anserjag att anslaget till oförutsedda utgifter, i likhet med innevarande budgetår, bör tas upp med I milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                Prop. 1985/86:100

att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett för-     Bil. 18 slagsanslag av 1000000 kr. att slå fill regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor jag har förordat i det föregående.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1985

Bilaga 19 till budgetpropositionen 1986

Beredskapsbudget för totalförsvaret

Prop.

1985/86: 100 Bil. 19

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande: statsrådet Roine Carlsson

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 såvitt avser beredskapsbudget för totalförsvaret

Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering för närmast följande budgelår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar.

Utgifter för förstärkning av försvarsberedskapen kan täckas på principiellt fyra olika säll.

Utgifterna kan täckas genom all förslagsanslag på statsbudgeten överskrids. Della gäller dock inte utgifter för åtgärder som skall belasta sådana anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vad gäller försvarsmakten och civilförsvaret fordras vidare att regeringen får riksdagens bemyndigande atl av beredskapsskäl överskrida de utgifts- och bemyndigandera-mar som riksdagen har fastställt.

Regeringen kan vidare i proposition hemställa att riksdagen beviljar särskilda medel på filläggsbudgel. Detla fömtsätter atl riksmöle pågår och atl regeringen bedömer all del finns tid för en normal budgelbehandling

Regeringen kan också la i anspråk medel som har anvisats på beredskapsbudgeten, om förutsättningarna härför - krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden - föreligger. Regeringen beslutar om detla.

Slutligen kan utgifter för beredskapsförstärkningar läckas på atmal säll ån från anslag på beredskapsbudgeten eller förslagsanslag på statsbudgeten. Regeringen har sålunda bemyndigats atl vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret om högst 50 milj. kr. för jordbmksde-

1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 19

partementets och högst 1000 milj. kr. för dåvarande handelsdeparlemen-     Prop. 1985/86: 100 tets verksamhelsområde (prop. 1970:1 bil. II, JoU 3, rskr 125, prop.      Bil. 19 1970:1 bil. 12, SU 10, rskr 10, prop. 1973:1 bil. 12, FöU 9, rskr 63 och prop. 1974:8, FöU 8, rskr 34).

Det åligger regeringen att anvisa hur utgifter för höjningar av försvarsberedskapen skall täckas. Avgörande för vilka medel som skall tas i anspråk är omfattningen och arten av de åtgärder som man avser atl vidta och hur snabbt ålgärdema måste genomföras. Beredskapsbudgelen skall säkerslälla att nödvändiga beredskapshöjningar inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar erforderliga betalningsmedel.

Den beredskapsbudget för totalförsvaret som gäller för innevarande budgetår (prop. 1984/85:100 bil. 19, FöU 8, rskr 132) lar upp anslag om sammanlagt II 164 milj. kr.

Anslagen på beredskapsbudgeten är beräknade för de utgifter för civila ändamål som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av försvarsberedskapen med undantag för sådana utgifter som inte skall belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen är beräknade för en lid av tretfio dagar av högsta försvarsberedskap. Under år 1984 har de ändamål för vilka medel bör tas upp pä beredskapsbudgeten setts över.

För budgetåret 1986/87 bör på beredskapsbudgeten föras upp oförändrat anslag om sammanlagl 11 164 milj. kr. Anslagen bör fördelas på huvudtifiar enligt bilaga 19.1.

Alla anslag på beredskapsbudgeten bör vara förslagsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna förslaget till Beredskapsbudget för totalförsvaret för budgetåret 1986/87 (bilaga 19.1).

Bilaga 19.1    Prop. 1985/86:100 Bil. 19

Förslag till beredskapsbudget för totalförsvaret för budgetåret 1986/87

IV. Försvarsdepartementet

309500000

1500000000

6145000000 7645000000

1758400000

770000000

60200000

118400000

265000000

237500000 11164000000

Utgifter för totalförsvarets civila delat, förslagsvis

V. Socialdepartementet

a)    Krigshjälp, förslagsvis

b)    Den civila hälso- och sjukvårdens utmstning och verksamhet, förslagsvis

VI. Kommunikationsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila delar, förslagsvis

VII. Finansdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila delar, förslagsvis

VIII. Utbildningsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila delar, förslagsvis

IX. Jordbruksdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila delar, förslagvis

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila delar,/örs/ag.yv/.j

XII. Industridepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila delar, förslagsvis

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1985

100	100	94	88	93	94
100	102	90	76	80	82
100	101	93	85	90	91
100	101	94	87	91	92
100	100	100	102	102	101

C		u u
c		■a TJ
0		c c
i/3 3		ntor im la im la
II		dräi ino ute
J2 0	CO 01	1 3 2 2
E —	'C	"S c c
t-l —	>
iSHO		rt««

		55

s
o	V5
.X	cO
it
"3
9
u	C
(A
C	«
OJ
«..
it	O
et	13
TS	CO
a	■a
,a	c
«	3
5	Ul >
	C
rJ	g.
SS	a
ii .Q	0

		Vi
	1	OJ 0 j
	Ec	ra CO .m BO 00-S =
	CO 0	ra CO .m BO 00-S =
	Vi .Z > cn	terin rerin kuld ushå:
u	Vi .Z > cn	Vi nj Vi i-.
9i	3	Vi nj Vi i-.
■3»	3	Inv råns stat Till
p	Vl	H

	Andel (%) av de	ADB-kostnader
	totala ADB-kost-	i milj. kr.
	naderna i resp.	budgetåret
	sektor	1984/85
Civila statsförvaltningen
- Administration inom polis-
väsendet (rikspolisstyrelsen)	5	68
- Administration av allmän för-
säkring (riksförsäkringsverket)	8	118
- Projektering och planering
av vägar (vägverket)	3	46
- Bil- och körkortsregistrering
(trafiksäkerhetsverket)	3	39
- Administration av skatter, folk-
bokföring samt exekutionsväsendet
(riksskatteverket)	18	253'
- Administration av arbetsförmed-
lingsverksamhet (arbetsmarknads-
styrelsen)	10	136
- Fastighetsregistrering och
inskrivning (centralnämnden för
fastighetsdata)	3	46
- Ekonomisk redovisning (riks-
revisionsverket)	2	27
- Statistikproduktion (statis-
tiska centralbyrån)	6	85
- Löneuträkning m. m. (statens löne-
och pensionsverk)	3	46
- Övriga	39	543
Totalt	100	1407
Affärsverken
- Postverket	28	246
- Televerket	54	482
- Statens jämvägar	12	102
- Luftfartsverket	1	5
- Domänverket	2	21
- FFV	3	25
Totalt	100	881"
Försvaret
- Operativ ledning (överbe-
fälhavaren)	14	26
- Personal- och ekonomiadmini-
stration (försvarets civilförvaltning)	5	9
- Materieladministration
(försvarets materielverk)	27	52
- Övriga	54	103
Totalt	100	190

Användningsområde	Civila myndigheter	Affärsverken	Försvaret	Totalt
	%	%	%	%
Kalkylering	64	81	70	72
Ord- och textbehandling	63	86	79	75
Terminalanslutning till andra
datorsystem	49	76	49	60
Registerhantering	50	78	80	66
Utbildning av personalen	58	61	63	60

	1980/81		1	1981/82		' 1982/83		1	1983/84	1	1984/85	1	1985/86-		1986/87
	milj.	kr.	%	milj.	kr.	% milj.	kr.	%	milj. kr.	%	milj.kr.	%	milj. kr.	%	milj.kr. %
ADB-drift
inkl.
underhåll	572		71	681		77 704		77	836	80	971	76	1024	75	1 159 76
Systemut-
veckling	198		25	181		20 185		20	170	16	217	17	245	18	256 17
Ej för-
delade	36		4	25		3 26		3	41	4	98	7	98	7	102 7
Totalt	806		100	887		100 915		100	1047	100	1286	100	1367	100	1517 100

	1980/81		1	1981/82'	1	1982/83'	1	1983/84'	1	1984/85	1	1985/86'	i	1986/87'
	milj.	kr.	%	milj. kr.	%	milj.kr.	%	milj. kr.	%	milj. kr.	%	milj.kr.	%	milj.kr. %
Personal	429		46	462	45	486	45	502	40	566	40	622	40	662 39
ADB-ut-
rustning''	274		30	282	27	300	27	338	26	596	42	675	44	794 47
Övrigt'	175		19	160	16	216	20	261	21	245	18	239	16	247 14
Ej för-
delade	48		5	119	12	88	8	166	13
Totalt	926		100	1023	100	1090	100	1267	100	1407	100	1536'	100	*1703 100**

		1980/81'		z	1981/82=		(	1982/83'		i	1983/84-			1984/85"	3	1985/86"		1	1986/87'	i
		milj.	kr.	%	milj.	kr.	%	milj.	kr.	%	milj.	kr.	%	milj. kr.	%	milj.	kr.	%	milj.kr.	%
ADB-drift	inkl
underhåll		85		66	97		64	93		63	88		67	39'	21	125		49	128	48
Systemut-
veckling		43		34	55		36	54		37	44		33	53'	28	104		40	98	36
Ej för-
delade														98'	51	29		11	43	16
Totalt		128		100	152		100	147		100	132		100	190	100	258		100	269	100

Tabell 10. ADB-kostnader för försvaret'		' fördelade på olika kostnadsslag		Prop. 1985/86: 100
				Bil. 2
	1980/81	1981/82' 1982/83''	1983/84=
	milj.kr. %	milj.kr. % milj.kr. %	milj.kr. %
Datorkraft	43 38	47 34 48 35	70 54
Personal (egen, annan
myndighet)	26 23	41" 29 33 24	24* 19
Konsulter	18 16	20' 14 20' 15	16' 12
Övrigt (lokaler,
expenser m. m.)	7 6	9 7 8 6	4 3
Ej fördelade	19 17	22 16 27 20	16 12
Totalt	113 100	139 100 136 100	130 100

100	100	94	88	93	94
100	102	90	76	80	82
100	101	93	85	90	91
100	101	94	87	91	92
100	100	100	102	102	101

Datacentral	Personal-	Utrust-	Övriga	Total-
	kostna-	nings-	kostna-	kostna-
	der	kostna-der	der	der'
	%	%	%	milj. kr.
Stockholms datorcentral (QZ)	34	57	9	60,1
Uppsala datacentral (UDAC)	50	31	19	50,9
Göteborgs datacentral (GD)	33	41	26	32,4
Umeå högskoleregions
datorcentral (UMDAC)	36	43	21	15,8
Lunds datacentral (LDC)	35	51	14	18,6
Universitetets i Linköping
datacentral (LIDAC)	22	68	10	9,2
Totalt universitetsdata-
centralema	38	46	16	187,0
Datamaskincentralen för
administrativ databehand-
ling (DAFA)	41	37	22	182,7
Försvarets datacentral		•
(FDC)	50	35	15	97,2

	Civila	Universitet	Affärsverken	Försvaret	Totalt
	myndigheter	och högskolor'
Antal persondatorer	1786	1828	1672	713	5999
Skrivautomater
- totalt antal arbetsplatser	1093	264	678	375	2410
Terminal- och data-
registreringsutrustning
- antal dataskärms-
terminaler och skriv-
maskinsterminaler	9151	3917	14223'	2857	30148

Tabell 15. Anskaffning	av ADB-utrustningar under budgetåret 1984/85				Prop. 1985/86: 100
	Civila	Affärsverken	Försvaret	Totalt	— Bil. 2
	myndigheter'
Antal anskaffade
utrustningar under budgetåret 1984/85 - persondatorer - arbetsplatser för skrivautomater	678 281	822 134	157 66	1657 481
- dataskärmster-
minaler och skriv-
maskinsterminaler	1517	2519	499	4535
Antal anskaffade
utmstningar under budgetåret 1984/85 i procent av totala antalet 30 juni 1985
- persondatorer - arbetsplatser för skrivautomater	38 26	49 20	22 18	40 22
- dataskärmstermi-
naler och skriv-
maskinsterminaler	17	18	17	17

Tabell 16, Totala köpvärdet (inkl. mervärdeskatt) för			ADB-utrustning anskaffad av				Prop. 1985/86:100
statsförvaltningen							Bil. 2
	Budgetår Köpvärdet'		Köpvärdet'		Totalt
	för person-		för annan
	datorer och		ADB-ut
	skrivautoma-		rustning
	ter
	milj. kr.	%	milj. kr.	%	milj. kr.	%
Civila myndighe-	1979/80 15	7	194	93	209	100
ter, universitet	1980/81 19	8	208	92	227	100
och högskolor	1981/82 43	16	233	84	276	100
och försvaret	1982/83 71	22	247	78	318	100
	1983/84 106	22	372	78	478	100
	1984/85 117'	21	440	79	557	100
Affärsverken	1982/83 28	15	154	85	182	100
	1983/84 40	17	201	83	241	100
	1984/85 55	15	323	85	378	100

Digital Equipment	64	14
Ericsson	57	13
Honeywell Bull	26	6
IBM	64	14
NCR	25'	6
Nokia	7	2
Norsk Data	17	4
Sperry	64	14
Övriga	127	27

Fabrikat	Civila		Universitet		Affärsverken		Försvaret		Totalt
	myndigheter		och hög-
			skolor'
	antal	%	antal	%	antal	%	antal	%	antal	%
Apple	61	4	141	10	35	2	16	2	253	5
Ericsson	221	13	132	9	116	7	21	3	490	9
Hewlett
Packard	75	4	82	5	52	3	36	5	245	4
IBM	261	16	114	8	229	14	45	7	649	12
Luxor	437	26	539	36	521	32	446	67	1943	36
Nokia	106	6	23	2	179	11	0	0	308	6
Övriga	514	31	445	30	491	31	105	16	1555	28
Totalt'	1675	100	1476	100	1623	100	669	100	5443	100

3
73
p	£
Ul a	(/}	1
	00
tn	,s	2
	'C
«J	(1>	Vi
	Ul	'c
1/}		'c
	CA
&0	'ci	'e
C	(U "O
■c		a
OJ		■g o
"C	..	c
05	g	o
	,o	Jrf
Q		(U

X
.:	rt
o
O	3
w	oJ3
•o	00
'>	c
k. i	CL C
o	O 00
it ■fe	■u.S "13	o o
3	11	*r-i**
ca	11	T3 cd C
E	*'Bl* Vi "t Vi -	O
cn	*'Bl* Vi "t Vi -	te
u cd c	-.3 :0l "o ="	•c 00
	._ ■
	x: ja o o	oi
T3	o o	r

vo r- o (- CN — — vo —	SS	cn oo O (N	t-.
— VO	00	»n	vo
— f* o o vo o m r-- —'	3	2?	90
VD	5§	0 rJ
— o oo vo o vo Cv OV	?)	S8 r* OO	g
m f*	f-	OO —	o

100	100	94	88	93	94
100	102	90	76	80	82
100	101	93	85	90	91
100	101	94	87	91	92
100	100	100	102	102	101

trt 3 C C e	c "C c
atio ono atio	c "C c
trt . v	cd
C " trt	X
orga nal-, mini	c
	•L)
	E
trt o -o	3
00 trt cd	Jii

	O Q

c	a 1
's	(U tu CJ X
•o	cd 00
Cd
Cd	■S '-o
'e	•a c
f§	•o g'

>
cd
oo
c
	cd
■p tu	•u
x>	s
Ul cd	E
ii	cn
X	OO
.:	B
Crt	■p
■	00
trt	ocd
S	•e
—	;P

p O	E
S	o Crt ri
'a	J£
3 . E	Vi
E E	•c
3 O	Jlä
■c-	:Cd !rt
O -3	1-
w Cd	i2
rt j«!	i2
	■a '>
- J	X
•mCO	p

•g-a	"S
tu'>	g
	CJ
S h
£: 4>	OÖ
c «	B
u ■&	'c
iS S ts P	Vi
iS S ts P	5
.v
J2 M	3
O u	trt
P P	00
P.P	P

o
§	6 2
•1>	Ti	3
B	X
Crt	1	trt
(U		C
00
'C	cd	cd
u	J J>S
>	trt	Crt

c/3	•a 00

	OJ		P
	>		O

	3		s
03	X CJ		3 13
Q	o	e	O
< Vi 'p	11 te "»		1 (rt ri
."	o	:Cd
HPu		> CO

cd	a
	■q
u	tu trt tu Ui
	Q.
> cd	X
	O
00	o
P	00
•u u	,c
w	'c
tu	iA
a	5
E	u
o	X
.:	I-I
	:0
	tM
E	00
tu	c

o o	o	OV — Tt	•«
(N O	fS	IO —	r-
<3 O	CTV	to	vt
— fn	■»

cd		u,
c Sä		:0
P E		cIh
'«>-		C
D trt		C
•- >.	g	'p
- cn	g
*a >-*	u	crt
2	u	3
i: S		Ul
i: S	IU
PT3 81	u, >. trt	3 "a G
u ■*-•	trt	.3
B	G	E
cn "U	Md	t:
s "	j	t>