Motion till riksdagen
1985/86:Kr284

Alexander Chrisopoulos och Viola Claesson (vpk)
Göteborgs etnografiska museum

I Sverige finns två specialmuseer för etnografi. Det är dels Etnografiska
museet i Stockholm, som är ett av många statliga museer, dels Göteborgs
etnografiska museum, som är ett av museerna under Göteborgs museinämnds
verksamhetsområde.

Göteborgs etnografiska museum har en lång historia. Redan före 1850
nämns de etnografiska samlingarna inom naturhistoriska museet. Det har
tillkommit och byggts upp genom gåvor från handelsresande och senare
från missionärer som besökt främmande länder.

År 1891 fick Göteborgs etnografiska museum en särskild avdelning, och
från och med år 1912, då Erland Nordenskiöld blev dess chef, startades ett
vetenskapligt aktivt insamlingsarbete, som pågick i många år och i mån av
resurser pågår än i dag. Antalet föremål, som är väldokumenterade, har
genom åren ökat från 4 000 år 1912 till omkring 100 000 i dag. Museets
samlingar härrör till två tredjedelar från Nya världen, Amerika (främst
Sydamerika), Afrika och Asien.

Den drivande kraften bakom det stora materialet från Sydamerika var
Nordenskiöld själv, som genom sina forskningsresor insamlade material
från Bolivia, Brasilien, Peru, Colombia och Panama. Enskilda forskare har
också bidragit till samlingarna. Många av dessa är helt unika. Som exempel
kan nämnas en 2 500 år gammal textil samling från Paracas samt keramik
från Nazca, båda från Peru. I museet finns också ett unikt heltäckande
material från Bolivias lågland och unika kompletta samlingar från olika
folkgrupper i Brasiliens inre delar. Totalt finns 220 indianfolks kulturer
representerade.

Experter har uttalat att man aldrig sett så fina och kompletta samlingar av
indiantextilier som i Göteborgs etnografiska museum.

Ur materialet från Asien är samlingarna från Bolaang-mongondoufolket
på Celebes, bergsfolkens kulturer i Burma, samlingar från Inden representerande
Mundafolken Saora och Gadaba helt utan motsvarighet i Sverige
och av stort intresse internationellt.

Som exempel på de afrikanska samlingarna kan nämnas en från Kongo
med världsunika föremål som t. ex. kungaregalier. Denna samling tillkom
1884 och speglar livet i Kongo före den europeiska ockupationen.

Museets chefer har genom åren bidragit med mycken kunskap och aktivt
insamlingsarbete ända in i våra dagar.

Göteborgs etnografiska museum är inte bara en angelägenhet för Göteborg.
Det är en riksangelägenhet av stora mått, för att inte säga en internationell
angelägenhet.

Men av museets 100 000 föremål kan bara ca 4 % visas för allmänheten.

Resten måste förvaras i magasin. För att få plats att magasinera tvingades
museet t. o. m. att ta utställningsytor i anspråk.

En liten jämförelse med Etnografiska museet i Stockholm visar följande
fakta:

	Etnografiska museet i Stockholm	Etnografiska museet i Stockholm
Omsättning 1985	13 735 milj. kr.	4 084 milj. kr. brutto1
Årsanställda 1985	26	15,72
Föremål	145 000	100 000 drygt
Hyllyta kvm	6 000 exkl. textilmagasin	800 exkl. textilmagasin
Utställningsyta	3 000 — 4 000 kvm i två plan i nybyggt hus	1 250 kvm i tre plan

(1) varav 46 000 för samlingsinköp och 172 000 för material.

(2) varav 8 är lönebidragsanställda.

Etnografiska museet i Stockholm har olika klimatanläggningar för de olika
materialen, vilket helt saknas i Göteborg.

Magasinen i Göteborg är uppdelade på 7 lokaler på olika ställen i kommunen.
Biblioteket, som innehåller 28 000 titlar, har 135 kvm i 9 olika lokaler.

Göteborgs museer, 9 st. totalt, fick 5 885 milj. kr. i statsbidrag 1985. Detta
skall ses i förhållande till det kommunala anslaget som uppgick till 43 776
milj. kr. samma år.

Inom Göteborgs museer finns flera avdelningar och delar av museer, som
kan betraktas om en angelägenhet för hela riket. Men Göteborgs etnografiska
museum är, i detta sammanhang, unikt så till vida att så mycket av
samlingarna har en internationellt sett stor betydelse.

1 dag tvingas Göteborgs etnografiska museum dela lokaler med två andra
museer, och utvecklingsmöjligheterna är små, även om ambitionerna och
behoven av ökade ytor för magasin med klimatanläggningar, utställningar
och annan verksamhet är stora.

Museet har också akut behov av experthjälp, främst i vad gäller utarbetande
av handlingsprogram för vården av de 1 000 st. 2 500-åriga textilierna
från Sydamerika, som nu hotas av skador på grund av dels dåliga förvaringsutrymmen
dels brister i huset som byggdes 1750 för Ostindiska Kompaniets
behov.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Göteborgs etnografiska museums samlingar
som ett riksintresse jämställt med det statliga Etnografiska museets
samlingar,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur statens
ansvar ekonomiskt skall utformas och hur lokalbehoven för museets
framtida verksamhet i Göteborg skall tillfredsställas med bibehållande
av organisatorisk tillhörighet till Göteborgs museum.

Stockholm den 27 januari 1986

Mot. 1985/86
Kr284

3

A lexander Chrisopoulos (vpk)

Viola Claesson (vpk)