Motion till riksdagen
1985/86:Sk566

Olof Johansson (c)
Mervärdeskatten

Moms och byggnadsverksamhet

Den 1 januari 1969 ändrades konsumtionsbeskattningen. Den tidigare
omsättningsskatten ersattes av en mervärdeskatt, moms. Några krav som
ställdes på det nya systemet var

- att det inte skulle höja kostnaderna för bostadsproduktionen

- att skatten skulle vara konkurrensneutral

- att den skulle vara administrativt enkel för näringslivet

Tidigare gällde att skatt på byggnads- och anläggningsverksamhet togs ut
på materialdelen, medan arbetet var skattefritt. Vid övergången till moms
sökte man en formel för beskattning av de delar i ett byggnads- och
anläggningsprojekt som skulle momsbeläggas. Man ville också ha en
likvärdig och konkurrensneutral beskattning, så att t. ex. inte valet mellan
egen regi och entreprenad för kommunerna skulle påverkas av momsreglerna.

Av praktiska skäl fastställdes schabloner för beräkningen av momsen. För
byggnadsverksamheten antas beskattningsvärdet, dvs. egentligen materialandelen,
utgöra 60 % av den totala kostnaden. För anläggningsverksamhet
skall enligt reglerna 20 % av totala kostnaden beskattas. På grundval av
denna kostnadsfördelning räknas en reducerad moms fram för byggnads- och
anläggningsarbete. Med nuvarande storlek på momsen, 10 % av beskattningsvärdet,
vilket motsvarar ett pålägg av 23,46 % av priset före skatt, blir
det reducerade momspålägget 12,87 % på byggnadsarbete och 3,98 % på
anläggningsverksamhet.

Om materialandelen vore konstant och schablonen därigenom överensstämde
med verkligheten, skulle detta system vara aceptabelt. Det finns
emellertid anledning att tro att så inte är fallet. En mycket stor del av
byggverksamheten framöver kommer att röra ombyggnader av äldre bostadshus.
Vid ombyggnader består kostnaden till en större del av arbete och
till mindre del av material. Schablonen medverkar därmed till att höja
kostnaden för bostäder tvärtemot den målsättning som man hade vid
införandet av mervärdeskatten.

En målsättning för upprustningen av äldre stadsdelar och äldre hus är att
den skall ske med varsamhet. Spegeldörrar, paneler, väggmålningar och
takornament är inredningsdetaljer, som de boende ofta vill ha kvar men som
blir dyra att renovera - det blir billigare att riva ut inredningen och sätta dit
nytt material. Material tenderar att ersätta arbete. Om momsen åter utgick

på verklig materialkostnad medan arbetet inte belastades med moms skulle
varsam uppustning uppmuntras.

När en kommun väljer mellan att utföra ett nybyggnadsprojekt i egen regi
eller på entreprenad kan sättet att ta ut moms bli avgörande. I ett projekt
med låg materialandel tenderar egen regi att bli billigare. I projekt med högre
materialandel än 60 % blir entreprenad billigare. Detta blir följden av att
kommunen vid egen regi betalar full moms på materialdelen, medan
entreprenören betalar reducerad moms på material och arbete. Det kan inte
vara rimligt att reglerna för momsbeskattning skall vara så utformade att de
styr valet mellan egen regi och entreprenad. Detta strider också mot
målsättningen för momsbeskattningen.

Likformig moms tåg - flyg

Järnvägen och flyget konkurrerar om persontransporterna. För flygplan,
delar och tillbehör gäller enligt mervärdeskatteförordningen s.k. teknisk
skattskyldighet. Det betyder att avdrag också får göras för ingående skatt.

För personvagnar och lok i tågtrafik utgår däremot moms utan avdragsrätt.
Kostnaden för momsen stannar därför i företaget och inkalkyleras i
biljettpriset för passagerarna. En likformig behandling tåg-flyg borde vara
naturlig, eftersom trafikpolitikens mål är likvärdiga konkurrensförutsättningar.
Därför bör även mervärdeskatteförordningen fungera så att den
medverkar till att främja detta mål. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av skattereglerna att
moms vid byggverksamhet och anläggningsverksamhet belastar den
verkliga materialkostnaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om likabehandling av tåg- och flygmaterial enligt
mervärdeskatteförordningen.

Stockholm den 27 januari 1986
Olof Johansson (c)

Mot. 1985/86
Sk566

7