Motion till riksdagen
1985/86:Jo778

Karl Erik Olsson m. fl. (c)
Återanvändning av råvaror, m. m.

Sammanfattning

Trots de ansträngningar som gjorts ökar avfallsmängderna. Centerpartiet
föreslår att man går två vägar dels att minska resursförstöringen och minimera
avfallet, dels effektivare utnyttja det avfall som blir.

Centerpartiet föreslår att
o en återvinningslag utarbetas,

o ett forskningsprogram tas fram för resurseffektivisering och avfallshantering,

o 5 milj. kr. anslås till forskning och teknikutveckling för budgetåret 1986/

87,

o en utredning får i uppdrag att lägga förslag om ekonomiska incitament
och stimulanser, jämte ovan nämnda uppgifter,
o den tekniska utbildningen ses över så att ”en kompetent civilingenjör
också blir kompetent på att minimera avfall och miljöförstöringar”.

Inledning

Tanken var att industrisamhället skulle i ökande takt omvandla naturresurser
till nyttigheter för människan. Målet var att skapa nyttigheter, men efter
hand har allt fler nyttigheter blivit skadligheter och efter hand uppkommer
skadligheter, när man producerar nyttigheter.

Med industrisamhällets utveckling minskas det återbruk och den återvinning
som i århundraden varit en naturlig del av vardagen för de flesta
hushåll. Stora system undandrar möjligheten för hushåll att hantera vissa
avfallstyper. Ett exempel är det organiska avfallet i hushållsavloppen, som
efter förorening med kadmium blir olämpligt att återföra till åkrarna som
rötslam.

Långt fram på 1900-talet dominerades avfallet av organiskt material,
men i ökande takt har det alltmer kommit att omfatta produkter som blivit
alltmer sammansatta och svåra att föra tillbaka i naturens kretslopp.

Forskning och utveckling rörande avfall och dess omhändertagande har i
vårt land präglats av grundsynen att ”avfall är en resurs som i största möjliga
utsträckning skall användas på nytt” (Ds Jo 1974:10) (Prop. 1975:32).

Denna grundsyn har format de senaste tio årens händelseutveckling, vilken
mycket kort kan beskrivas som följer:

o Ca 15 anläggningar för sönderdelning, separering, materialåtervinnning

och kompostering har uppförts. Samtliga dessa anläggningar har idag, i 1

Mot.
1985/86
Jo778 —785

1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr Jo778— 785

den mån de fortfarande är i drift, betydande svårigheter att få avsättning
för det utseparerade materialet,
o Närmare hälften av allt hushållsavfall är föremål för förbränning med
värmeåtervinning. Olika emissionsproblem i anslutning till denna behandling,
liksom konkurrensen från andra värmekällor, har emellertid
stoppat utbyggnaden tills vidare,
o Återvinning genom omfattande källsortering förutsätter kostbara och genomgripande
organisatoriska och tekniska förändringar i avfallshanteringssystemen.
Aktiviteterna är trots det endast i begränsad omfattning
anpassningsbara till befintlig köksstandard, flerbostadshus och glesbygdsområden.
Avfallets heterogena sammansättning, samt konsumenternas
varierande inställning till att delta, är ytterligare faktorer som visat
sig begränsande för möjligheterna att uppnå en återvinningsgrad överstigande
10—15%. Punktvis har däremot uppsamling av papper och glas
visat sig vara framgångsrik.

Centerpartiet har i motioner tidigare uppmärksammat behovet av insamling
av batterier. Vi avvaktar nu de förhandlingar som pågår mellan regeringen
och branschorganisationerna om ett system för insamling.

Trots de ansträngningar som gjorts kan man idag på intet sätt påstå att
våra avfallsproblem är lösta. Tiden måste vara mogen för en grundlig genomgång
av problematiken på området. En sådan genomgång bör syfta till
att lägga grunden för en avfallspolitik där avfallet minimeras och där det
återstående avfallet i största möjliga utsträckning används på nytt. 1 Danmark
har nyligen införts en återvinningslag. En sådan lag i Sverige bör ge
grunden för en ny avfallspolitik.

En ny avfallspolitik

Avfall kan undvikas genom en ökad styrning av de produktionsprocesser
och de konsumtionsmönster som utgör själva källan till problemen. Samhället
måste i högre grad än hittills hävda producentens ansvar för det avfall
som är ett resultat av själva produktionsprocessen, liksom för de produkter
som släpps ut på marknaden.

Tyngdpunkten för fortsatt forskning och utveckling inom avfallsområdet
bör därför förskjutas från traditionell filter- och återvinningsteknik mot
förebyggande lösningar på verksamhetsnivå. Detta skulle innebära en prioritetsförskjutning
mot det som internationellt kallas Low and Non-Waste
Technologies eller Clean Technologies.

Oavsett vilken beteckning som väljs kan det övergripande begreppet
sägas stå för: Teknik som, på verksamhetsnivå, använder färre resurser
samt frambringar avfall och föroreningar i ett mindre omfång, eller mindre
miljöfarlig karaktär, än hittills använd teknik.

Detta inbegriper således aktiviteter, vilka
o sparar råvaror eller gör det möjligt att använda mindre förorenade råvaror,

o minskar mängden restprodukter eller gör dessa mindre förorenade,
o möjliggör återvinning eller återanvändning genom t. ex. ändrad produktdesign.

Mot. 1985/86

Jo778

2

Synsättet är alltså förebyggande till sin karaktär, och angriper avfallsproblemen
redan vid källan, vid ritborden och ute i de primära produktionsprocesserna.

Sverige är, och har länge varit, ett föregångsland beträffande miljövård,
avfallshantering och återvinning. En förutsättning för ett fortsatt framåtskridande
i dessa avseenden är emellertid att de som i grunden är ansvariga
för avfallets kvalitet och sammansättning, dvs. producenter och konsumenter,
också ges incitament och möjligheter att påverka detta. En ökad forskning,
utveckling och förmedling av ”elean technologies” kan på så sätt
bidra till minskade miljöstörningar samt underlätta en alltmer utvecklad
återvinningsaktivitet.

Det är viktigt att svenska företag blir observanta på den besparings- och
rationaliseringspotential som ligger i ett aktivt förebyggande miljöskyddsarbete.

Inom exempelvis det amerikanska företaget 3M har man utvecklat icke
förorenande återvinningsbara produkter, förändrat produktionsprocesser
och återvinning av avfallsprodukter. Detta har skett på ett för företaget
gynnsamt företagsekonomiskt sätt.

Vi anser att en utredning om avfallshanteringen bör tillsättas. Utredningen
bör få i uppdrag att
o utarbeta en återanvändningslag,

o ta fram ett samlat forskningsprogram för resurseffektivisering och avfallshantering,
o studera möjligheter och hinder genom branschstudier,
o ta fram ekonomiskt stöd till forskning — teknikutveckling. Ett sådant
bidrag utgick så sent som för ett år sedan men avvecklades av regeringen.
Vi anser att utredningen bör studera om en miljöavgift kan uttas för att
finansiera forskningen. Under en övergångstid föreslår vi att 5 milj. kr.
används ur energiforskningsmedlen. Vid fördelning av medlen bör projekt
som innebär såväl energi- som råvarueffektivisering prioriteras,
o förmedling av information genom byggande av mönsteranläggningar,
upprättande av databaser samt gängse informationsverksamhet,
o utredningen bör också uppmärksamma inriktningen på den tekniska utbildningen,

o utredningen bör undersöka vilka ekonomiska incitament som behövs för
omställning till ovan skisserade inriktning.

Erfarenheterna av källsortering av olika typer av avfall bör också utvärderas.
Utredningen bör ta fasta på det intresse som finns bland allmänheten
att insamla hushållsavfall som papper och glas och se på olika möjligheter
att utveckla detta.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en utredning om
resurseffektivisering och avfallshantering i enlighet med motionen,
[2. att riksdagen beslutar anslå 5 milj. kr. till forskning och teknik

Mot. 1985/86

Jo778

3

1 * Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr Jo 778- 785

utveckling angående resurseffektivisering och avfallshantering från
anslaget energiforskning.1]

Stockholm den 24 januari 1986
Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c) Kerstin Göthberg (c)

Bertil Jonasson (c)

Mot. 1985/86

Jo778

' 1985/86:N448.