Utbildningsutskottets
betänkande

1985/86:37

om statsbidrag till lärarlöner i
gymnasieskolan (prop. 1985/86:97)

Propositionen

I proposition 1985/86:97 (utbildningsdepartementet) har regeringen efter
föredragning av statsrådet Bodström föreslagit riksdagen att

1. godkänna att timtilldelningen i gymnasieskolan schabloniseras genom
grundresurser och tilläggsresurser enligt de allmänna principer som har
förordats i propositionen,

2. godkänna att grund- och tilläggsresursema beräknas för hela kommunen
och ges som en samlad resurs till skolhuvudmannen,

3. godkänna vad i propositionen har förordats om timreduktioner i
förhållande till timplanernas timtal,

4. godkänna vad i propositionen har förordats om användningen av den
samlade resursen,

5. godkänna vad i propositionen har förordats i fråga om högsta antal
elever i klass eller grupp,

6. godkänna att ett system med timbelopp och arvodesgrupper införs i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

7. godkänna att ett förskotts- och slutregleringsförfarande införs i enlighet
med vad som har förordats i propositionen,

8. godkänna vad i propositionen har förordats om särskilda timresurser
och bidrag för viss undervisning,

9. godkänna vad i propositionen har förordats om särskilda lönekostnadsbidrag,

10. godkänna vad i propositionen har förordats om genomförande och
garantiresurs,

11. godkänna vad i propositionen har förordats i fråga om uppdragsutbildning
samt

12. godkänna vad i propositionen har förordats i fråga om följdändringar
för korrespondensundervisning på gymnasial nivå och för riksinternatskolor
och andra fristående skolor med regelsystem som liknar gymnasieskolans.

UbU

1985/86:37

1 Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 37

Motionerna

UbU 1985/86:37

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:97

1985/86:449 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om statsbidrag till lärarlöner i
gymnasieskolan och hos regeringen begär ett nytt förslag som beaktar de
förslag som anförts i motionen,

2. att riksdagen - vid avslag på yrkande 1 - beslutar att

a) som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
resursgarantisystem för mindre gymnasieskolor,

b) som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
borttagande av timreduktioner för vissa ämnen i gymnasieskolan samt

c) som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
överinskrivning.

1985/86:450 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen i
avvaktan på en samlad bedömning av gymnasieskolan beslutar avslå proposition
1985/86:97.

1985/86:451 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1985/86:97,

2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 beslutar

a) att hos regeringen begära en kostnadsneutral justering av schablonerna
för resurstilldelning så att bestämmelserna om timreduktioner kan
tas bort samt

b) att avslå förslaget om kommunalt tillstånd för överinskrivning vid
intagning till gymnasieskolan.

1985/86:452 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår proposition
1985/86:97 i dess helhet.

Motion väckt under allmänna motionstiden

1985/86:Ub225 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om förutsättningarna för ändrade bestämmelser
beträffande tilldelning av statsbidrag för gymnasiala utbildningar.

Utskottet

Sorn bakgrund till det av regeringen framlagda förslaget om statsbidrag till
lärarlöner i gymnasieskolan vill utskottet inledningsvis i korthet ange huvuddragen
av det nuvarande statsbidragssystemet (jfrprop. s. 43—50).

Statsbidraget till driftkostnader för gymnasieskolan regleras till största
delen genom förordningen (1966:115, omtryckt 1977:490, ändrad senast
1985:1095) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning.

Statsbidrag lämnas enligt denna förordning till faktiska lönekostnader för
skolledare och lärare för utbildning enligt gällande bestämmelser. Kommunerna
får rekvirera statsbidraget för löner månadsvis. Kommunens rekvisi- 2

tion av statsbidragsbelopp baseras på en för kommunen fastställd skolor- . UbU 1985/86:37
ganisation. Vilka studievägar som får förekomma i en kommun bestäms i
gällande organisationsbeslut. Någon egentlig granskning av kommunens
rekvisition av bidragsbelopp i relation till den fastställda skolorganisationen
sker inte, vare sig hos länsskolnämnden eller hos skolöverstyrelsen
(SÖ). Huvudansvaret för revision av statsbidrag till gymnasieskolan åvilar
kommunens revisorer.

Storleken på det resursbehov som föreligger vid en viss given skolorganisation
bestäms huvudsakligen av de olika studievägarnas timplaner och
vissa särskilda bestämmelser i anslutning till dessa. Resursbehovet är
vidare beroende av elevernas val och den planering av undervisningen i
organisatoriskt avseende som görs med utgångspunkt häri på de enskilda
skolenheterna. Behovet av undervisningsgrupper och därmed lärartimmar
vid en viss organisation varierar år från år mellan studievägar och årskurser.

Till grund för tilldelningen av statsbidrag till den lärarledda undervisningen
låg fram t. o. m. läsåret 1981/82 antalet elever, undervisningsgrupper
och veckotimmar, som redovisades i den s.k. höstrapporten. Den i
höstrapporten upptagna organisationen tillämpades under läsåret, och man
kunde där exakt avläsa hur undervisningen var organiserad. Sedermera
har ett system med friare resursanvändning införts. Bindningen mellan
medgiven organisation och resursanvändning har därmed börjat lösas upp.

Enligt SÖ:s utvärdering har denna utveckling ännu inte fullt ut gagnat vad
statsmakterna upprepade gånger har uttalat vara det viktigaste målet för
den friare resursanvändningen, nämligen ett ökat stöd till de elever som
har störst behov av sådant i sitt skolarbete.

Läsåret 1984/85 infördes ett utvidgat system med timtalsreduktioner
intervallvis i ämnen med delningstalet 30, dvs. där klassen kan omfatta 30
elever. Successivt ökande timreduktioner tillämpas, när elevantalet i undervisningsgrupperna
understiger 24, 18 resp. 12.

Efter riksdagsbeslut med anledning av förslag i 1985 års budgetproposition
gäller sedan den 1 juli 1985 ett system med avstämning mitt i läsåret
för statsbidragsgrundande timunderlag (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU
1984/85: 18, rskr. 1984/85:272).

Det av regeringen nu framlagda förslaget innebär i huvudsak följande.

I propositionen föreslås en övergång till en schabloniserad tilldelning av
lärartimmar och statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan. Statsbidraget
bör i stor utsträckning ges i förhållande till antalet elever.

Med en schablonisering skall skolhuvudmännen och de enskilda skolorna
få större frihet att fördela gymnasieskolans resurser och använda resurserna
där de behövs mest. Schabloniseringen avses också ge en förenklad
lokal och regional skoladministration i och med att en rad nuvarande
specialresurser skall ingå i schablonerna. Förändringen bör enligt föredragande
statsrådet kunna stimulera till ett effektivare utnyttjande av tillgängliga
utbildningsplatser. Vidare skall konsekvenser av olika förändringar,
som kan komma att beslutas, kunna överblickas och följas upp bättre än
hittills.

tl Riksdagen 1985186. 14 sami. Nr 37

I stället för det nuvarande systemet med timreduktioner föreslås att det UbU 1985/86:37
skall finnas en allmän regel om att de aktuella timtalen i timplanen skall
kunna reduceras i viss högsta omfattning. Reduktionsmöjligheterna bör i
princip motsvara vad som gäller i dag. Vidare föreslås att länsskolnämndens
medgivande inte längre skall krävas för att vid behov överskrida
högsta elevantal om 30 eller 16 för klass eller grupp med två resp. en elev.

Vissa garantiregler föreslås för att säkra tillgång till likvärdig utbildning i
olika delar av landet, t. ex. i glesbygd.

Schabloniseringen avser både tilldelningen av lärartimmar och bidragsbeloppen
för dessa. Lärartimmar skall enligt förslaget tilldelas enligt resursschabloner
som fastställs utifrån aktuella timplaner och, i ett ingångsskede,
utifrån senast kända resursuttag. I och med att resurstilldelningen
beräknas på detta sätt skall förändringen i vad avser de statliga kostnaderna
generellt sett bli neutral, under förutsättning av i övrigt oförändrade
förhållanden. För lärartimmama på olika studievägar skall särskilda timbelopp
fastställas. Därvid skall hänsyn kunna tas till olika lönenivåer hos
kommunerna.

En strävan skall vara att minimera de förändringar för enskilda skolhuvudmän
som är oundvikliga vid vaije schablonisering. En viss garantiresurs
skall enligt förslaget övergångsvis (tre år) beräknas för användning i
sådana fall där schabloniseringen leder till en kraftigt minskad statsbidragstäckning
för en skolhuvudman.

De nya reglerna föreslås gälla fr.o.m. den 1 juli 1987. Gymnasieskolan
får då vid samma tidpunkt för sina lärarresurser en motsvarighet till det
mer flexibla system för skolledarresurserna som redan tidigare har beslutats
(prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 1984/85:18, rskr. 1984/85:272).

Regeringens förslag om nytt statsbidragssystem avses inte ersätta den i
princip elevantalsrelaterade resurstilldelning som redan görs för årskurs 4
av fyraårig teknisk linje samt alla de tre- och fyraåriga linjerna jämte den
sociala linjen vid de sju glesbygdsskolor som tillämpar s.k. samordnade
timplaner (f. d. SSG-B).

I ett antal motioner yrkas avslag på propositionen.

Enligt motion 1985/86:449 (c) innebär det av regeringen framlagda förslaget
ingen förenkling av statsbidragsgivningen. Motionärerna menar att
det i ett demokratiskt samhälle är angeläget att såväl förtroendevalda som
skolans administrativa personal och andra har rimliga förutsättningar att
sätta sig in i systemet. Föräldrar och elever bör har möjlighet att uppfatta
huvuddragen i systemet för att en vital skoldebatt skall kunna utvecklas.

Enligt motionärerna är det vidare omöjligt att få en uppfattning om det
föreslagna systemets ekonomiska effekter för skolhuvudmännen. Motionärerna
hemställer att riksdagen avslår förslaget och hos regeringen begär
ett nytt förslag. Vid beredningen av detta bör en samordning möjligen ske
med arbetet som följer på dels de förslag som arbetsgruppen för översyn av
den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY) har lagt fram, dels en i den
senaste budgetpropositionen aviserad utredning om styrsystemet i skolan
(yrkande I). Vid avslag på detta yrkande bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen har anförts om ett resursgarantisystem

för mindre skolor (yrkande 2 a). Ett framtida statsbidragssystem bör in- UbU 1985/86:37
rymma ett varaktigt resursgarantisystem för mindre gymnasieskolor. Vidare
bör enligt yrkande 2 b i motionen det nuvarande systemet med
timreduktioner inte byggas in i ett nytt system på det sätt som skett i
regeringens förslag. Slutligen motsätter sig motionärerna den föreslagna
ordningen med möjlighet att ha fler än 30 resp. 16 elever i en klass (yrkande
2 c).

I motion 1985/86:450 (vpk) erinras om att gymnasieskolan i stor utsträckning
har dimensionerats för att kunna ta emot så gott som alla
ungdomar upp till 20 år. Viss försöksverksamhet pågår för att finna nya
former och metoder för att möta de nya krav som ställs, när allt fler
ungdomar hänvisas till skolan. Motionärerna pekar också på den nyligen
gjorda översynen av den yrkesinriktade gymnasieutbildningen. Med hänvisning
till den radikala omdaning man enligt motionärerna måste inse att
gymnasieskolan står inför, anser motionärerna att frågan om förändringar
av systemet för statsbidragen till lärarlöner bör prövas i ett vidare sammanhang.
Man bör vänta med förändringar till dess att större erfarenheter
vunnits av olika försöksprojekt inom gymnasieskolan. Likaså bör den
aviserade översynen av styrsystemet för skolväsendet avvaktas. Motionärerna
ser även problem i att bygga in det nuvarande systemet med timreduktioner
i det nya systemet för statsbidrag och att möjliggöra en viss
överintagning. Motionärerna berör slutligen frågan om kompensation åt
kommuner som förlorar i resurshänseende genom en övergång till det
föreslagna systemet samt frågan om samordning mellan gymnasieskolan
och verksamheten med kommunalt uppföljningsansvar och ungdomslag.

Motionärerna hemställer avslutningsvis att propositionen avslås i avvaktan
på en samlad bedömning av de i motionen berörda frågorna om gymnasieskolan.

Liksom är fallet med motion 1985/86:449 ifrågasätts även i motion
1985/86:451 (fp) enkelheten i det av regeringen föreslagna statsbidragssystemet.
Man befarar att det kommer att kräva ökade insatser i den kommunala
administrationen och därmed medföra ökade kommunala kostnader.

Motionärerna anser det också vara ytterligt tveksamt att redan nu besluta
om ett nytt statsbidragssystem, när många osäkra faktorer är för handen
beträffande gymnasieskolans organisation. I motionen erinras om en omfattande
försöksverksamhet och om utredningsförslag rörande förändringar
i den gymnasiala yrkesutbildningen. Vidare åberopas en översyn av
statens förhållande till kommunerna avseende skolan samt Svenska kommunförbundets
synpunkter, bl. a. beträffande osäkerheten om förslagets
ekonomiska konsekvenser. Motionärerna hemställer att riksdagen avslår
propositionen (yrkande 1). Vid avslag på detta yrkande föreslås i andra
hand att riksdagen beslutar att av regeringen begära en ”kostnadsneutral
justering” av schablonerna för resurstilldelning så att bestämmelserna om
timreduktioner kan tas bort (yrkande 2 a). Vidare bör riksdagen - vid
avslag på motionärernas förstahandsyrkande - avslå förslaget om möjlighet
för kommunerna att ta in fler än 30 resp. 16 elever i en klass (yrkande 2

b).

Även i motion 1985/86:452 (m) yrkas avslag på propositionen. Motionä- 5

rerna hänvisar till det regelsystem som för närvarande finns inbyggt i UbU 1985/86:37
statsbidragsgivningen. Denna statens styrning av utbildningsväsendet är
av tradition stark. Såväl i fråga om skolan som i fråga om stat-kommunrelationerna
i stort har utvecklingen gått i riktning mot ett större mått av
målstyrning. Vad gäller skolan har regeringen i årets budgetproposition
aviserat sin avsikt att närmare studera vilka frågor staten bör besluta om
och vad kommunerna bör anförtros att bedöma på egen hand. I motionen
anförs att regeringens förslag om ett mer schabloniserat statsbidrag för
lärarlönerna i gymnasieskolan inte kan ses isolerat. Motionärerna påminner
om överväganden om statsbidragsgivningen till kommunerna i stort.

Vad gäller skolan är frågan om vilket mått av styrning som bör byggas in i
själva statsbidragsgivningen ytterst beroende av vilka övriga styrmedel
staten i framtiden avser att använda i syfte att garantera alla barn och
ungdomar i vårt land en god utbildning. Bl. a. läroplaner är andra delar av
statens styrsystem som har betydelse för synen på statsbidragen. Den
aviserade översynen av förhållandena mellan staten och kommunerna på
skolområdet bör inväntas, innan nya statsbidragsbestämmelser beslutas.

Motionärerna ser i förslaget slutligen en risk för att den professionella
skolpersonalens inflytande försvagas genom att alla resurser tilldelas skolhuvudmannen.
Även i den nu redovisade motionen fästs uppmärksamheten
på ÖGY:s förslag och de förändringar i det nu föreslagna statsbidragssystemet
som ett förverkligande av utredningens idéer skulle kräva.

Utskottet, som längre fram i det följande kommer att ta ställning till de
olika delarna av regeringens förslag, behandlar först de i motionerna framställda
avslagsyrkandena.

Utskottet konstaterar att föreliggande proposition inte innehåller förslag
som medför att grundvalarna för det nuvarande statsbidragssystemet rubbas.
Det innebär bl. a. att timplanernas bestämmelser som underlag för
lärartjänstgöring fortfarande skall ligga till grund för statsbidrag.

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att åstadkomma en schablonisering
av resurstilldelningen, som ger antalet elever och förändringar i
detta antal en större betydelse vid statsbidragsgivningen än i dag. Enligt
utskottets uppfattning ger det av regeringen nu framlagda förslaget bättre
förutsättningar för en ytterligare minskning av detaljregleringen av undervisningens
organisation från statens sida. Samtidigt berörs endast i mycket
ringa grad principerna för styrningen av gymnasieskolan. Läroplanens
(Lgy 70) mål, riktlinjer och allmänna anvisningar berörs inte. Vidare anser
utskottet att den förslagna ordningen bör kunna främja en behovsorienterad
resursanvändning.

Till skillnad mot vad som anförs i ett par av motionerna anser utskottet
att det föreliggande förslaget i flertalet fall innebär en förenkling jämfört
med den nuvarande ordningen för lärarlönebidrag till kommunerna. Utskottet
vill erinra om att skolorna i det nuvarande systemet för beräkning
av resurstilldelningen till gymnasieskolan har att för vaije årskurs, studieväg
och ämne årligen redovisa antalet elever, undervisningsgrupper och
lärartimmar enligt gällande timplaner. För denna rapportering finns ett 30-tal olika blanketter. Beträffande det tänkta nya rapporteringssystemet

hänvisar utskottet till s. 95-96 i propositionen. En uttalad avsikt med UbU 1985/86:37
förändringarna är att förenkla den administrativa hanteringen av resurstilldelning
och statsbidragsfrågor i allmänhet. Exempelvis kan en rad nuvarande
särskilda resursbestämmelser tas bort till följd av att de ”löses in” i
schablonformlerna (prop. s. 37). Av propositionen framgår att diskussioner
har inletts mellan SÖ och företrädare för skolhuvudmännen om hur
information och utbildning kan läggas upp i vad gäller det nya bidragssystemets
konsekvenser för en ökad kommunal frihet att hantera gymnasieskolans
resurser.

Beträffande motionärernas uppfattning att en förändring av statsbidragssystemet
bör anstå till dess att klarhet har nåtts om vilka förändringar av
gymnasieskolan som kan följa såväl av visst pågående utvecklingsarbete
som av ÖGY:s förslag vill utskottet anföra följande.

Utskottet utgår från att förslaget om nytt statsbidragssystem innebär
sådana tekniska förändringar av de statliga lönebidragen att det skapas nya
och bättre förutsättningar för riktig budgetering och uppföljning från statens
sida. Enligt vad utskottet har kunnat finna ges härmed möjligheter att
närmare ange kostnaderna för såväl de reguljära utbildningarna som försöksverksamheter
av skilda slag. Det föreslagna bidragssystemet bör bl.a.
kunna medföra att regeringen och berörda myndigheter bättre kan överblicka
kostnaderna för pågående och planerad försöksverksamhet. Det blir
också lättare att jämföra de statliga kostnaderna för t. ex. kommunernas
uppföljningsansvar med kostnaderna för utbildningar inom gymnasieskolan.
Med en i enlighet med propositionen genomförd förändring av det
nuvarande sättet att beräkna statsbidraget till kommunerna för driften av
gymnasieskolan ges enligt utskottets mening bättre förutsättningar för
fortsatt utvecklingsarbete i gymnasieskolan.

I förevarande sammanhang vill utskottet även peka på att ett i enlighet
med propositionen ändrat bidragssystem medför en i huvudsak oförändrad
total resursåtgång jämfört med nuvarande system, förutsatt att villkoren
för verksamheten i övrigt är desamma som i dag. För enskilda kommuner
kan vissa skillnader uppkomma. Utskottet återkommer till detta i det
följande. Enligt vad utskottet har inhämtat är effekterna för varje enskild
skolhuvudman klarlagda. Generellt kan konstateras att det föreslagna bidragssystemet
bör stimulera kommunerna till att nyttja resurserna effektivare.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning inte ha något att erinra
häremot.

Slutligen vill utskottet erinra om att förslag och önskemål om ett mer
schablonmässigt bidragssystem har framförts alltsedan gymnasieskolans
kommunalisering under 1960-talet. Så var fallet med 1960 års gymnasieutrednings
förslag (SOU 1963:42), utredningen om skolan, staten och kommunerna
(SSK-utredningens betänkande, SOU 1976:10, Skolans ekonomi)
samt den skoladministrativa kommitténs (SAK) betänkande (SOU
1980:5) Förenklad skoladministration.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1985/86:449 yrkande 1, 1985/86:450,

1985/86:451 yrkande 1 och 1985/86:452.

Utskottet övergår nu till att behandla de olika delarna av propositionen. UbU 1985/86:37

I propositionen föreslås ett system för schabloniserad resurstilldelning
som i princip men inte fullt ut bygger på antalet elever. Ett system där
antalet lärartimmar är direkt proportionellt mot antalet elever skulle, heter
det i propositionen, generellt gynna stora skolenheter och kommuner
samtidigt som det kan skapa svårigheter för de mindre. Därför bör alltid en
viss grundresurs utgå, som anges i lärarveckotimmar och som inte relateras
till elevantalet. Antalet timmar i grundresursen varierar alltefter vilka
utbildningar som avses. Jämte grundresursen bör finnas en tilläggsresurs,
vilken beräknas utifrån antalet elever i utbildningen och viss fastställd
koefficient för antalet lärarveckotimmar per elev.

Av propositionen framgår t. ex. att det genomsnittliga antalet lärarveckotimmar
per elev i årskurserna 1 - 3 på tre- och fyraåriga linjer (reguljära
timplaner) enligt 1985/86 års höstrapporter är 1,30, 1,33 resp. 1,37. För
samma årskurser enligt alternativa timplaner är antalet lärarveckotimmar
per elev 1,40, 1,49 resp 1,53 (prop. s. 80 resp. 82).

Med det system för schabloniserad resurstilldelning som nu föreslås
ökar bl.a. möjligheterna att lokalt anpassa undervisningens organisation
och resursanvändningen till hjälp för de svaga eleverna. Med hänsyn härtill
och till skolhuvudmännens skyldighet att stödja elever med svårigheter
anser föredragande statsrådet det inte längre nödvändigt att avskilja en
särskild stödresurs. Hittills utgående resurser för stöd- och samordnad
specialundervisning bör alltså enligt propositionen och enligt vad bl.a. SÖ
och Svenska kommunförbundet har förordat ingå i tilläggsresurserna.

Vid konstruktionen av schabloner bör enligt propositionen hänsyn tas
till studievägens art (tre- och fyraåriga linjer, tvååriga linjer), timplanetyp
(reguljära resp. alternativa timplaner på de tre- och fyraåriga linjerna),
ämneskaraktär (gemensamma resp. linjespecifika ämnen på de tvååriga
linjerna) samt klasstorlek (16 resp. 30 elever på tvååriga linjer). I huvudsak
tänks schablonerna bli konstruerade enligt följande.

För utbildningar där undervisningen förutsätts ske i grupper med delningstalet
30 beräknas den allra största delen av resurserna i form av
tilläggsresurs. För årskurserna 1—3 av de tre- och fyraåriga linjerna beräknas
en för varje årskurs gemensam tilläggsresurs. Likaså beräknas för
gemensamma ämnen (t. ex. svenska och engelska) på tvååriga linjer en för
varje årskurs gemensam tilläggsresurs. För linjespecifika ämnen på tvååriga
linjer med delningstalet 30 beräknas för de timmar under vilka eleverna
förutsätts läsa i helklass en tilläggsresurs för varje linje och årskurs. I syfte
att kompensera mindre kommuner beräknas dessutom, såsom redan
nämnts, för varje kommun en grundresurs som för de tre- och fyraåriga
linjerna är ca 51 lärarveckotimmar (reguljära timplaner) eller drygt 45
lärarveckotimmar (alternativa timplaner) resp. 24 lärarveckotimmar för
gemensamma ämnen på tvååriga linjer.

För utbildningar i linjespecifika ämnen på tvååriga linjer, där undervisningen
sker i klasser med delningstalet 16 (yrkestekniska ämnen), beräknas
i princip för varje klass som schablonresurs (grundresurs) hela det
antal veckotimmar som anges i timplanen. Någon elevrelaterad tilläggsresurs
beräknas härvid inte. Vidare föreslås för linjespecifika ämnen på 8

tvååriga linjer med delningstalet 30 att man för de timmar, under vilka UbU 1985/86:37

eleverna förutsätts läsa i grupp som grundresurs för varje klass beräknar
det antal timmar som anges i timplanen.

För vaije påbyggnadsutbildning och annan specialkurs föreslås att principer
skall fastställas för beräkning av grundresurs — i vissa fall även
tilläggsresurs - efter mönster av vad som avses gälla för linjerna.

Enligt föredragande statsrådet bör schabloner för resurstilldelning i princip
beslutas av den myndighet som fastställer resp. timplan.

Föredragande statsrådet föreslår att resurser för vissa verksamheter bör
beräknas i särskild ordning. Det gäller kombination av gymnasieskolstudier
och specialidrott, undervisning i fackteori i s.k. B-klasser och undervisning
i specialklasser. Vidare bör den nuvarande extra resursen för
svenska i årskurs 2 av vissa tvååriga linjer räknas in i formlerna för
linjespecifika ämnen på de tolv berörda linjerna. Ämnena grekiska, finska,
italienska, kinesiska, portugisiska och ryska har i dag regelmässigt ett litet
elevunderlag. För att dessa lågfrekventa språk av resursskäl inte skall
behöva riskera att minska i omfattning bör en särskild resurs avsättas för
tilldelning av timmar i dessa ämnen. Slutligen bör hälften av den nuvarande
särskilda återföringsresursen, som totalt omfattar 1900 veckotimmar,
fördelas jämnt mellan de kommuner som har gymnasieskola med alternativa
timplaner som ett särskilt tillskott till grundresurserna för resp. årskurs
av de berörda studievägarna.

Utskottet konstaterar att resurstilldelningen enligt förslaget i propositionen
har beräknats utifrån det senast kända resursuttaget. Den föreslagna
förändringen är, under i övrigt oförändrade förhållanden, totalt sett kostnadsneutral.
Utskottet har vid sina överväganden funnit att det för de
enskilda kommunerna i huvudsak endast blir fråga om marginella förändringar.
Utskottet återkommer i det följande till frågan om en garantiresurs
för de skolhuvudmän, för vilka de föreslagna resursmodellerna visar sig
leda till en kraftigt minskad statsbidragstäckning. Av propositionen (s. 116)
framgår att bland de 184 aktuella kommunerna med gymnasieskola har i
dag endast 9 ett resursuttag som med 5% eller mer överstiger den mängd
resurser de skulle få med det föreslagna systemet.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att kommunerna i
större utsträckning bör ha möjlighet att styra resurserna till områden där
behoven är störst. Förslaget bygger på förutsättningen att kommunerna
med den ökade friheten kommer att tillgodose behoven hos elever med
svårigheter. Utskottet, som i det följande tar upp frågan om en uppföljning
av reformen, anser i likhet med föredragande statsrådet att frågan om
specialdestinering av resurser för sådana elever bör tas upp på nytt, om
erfarenheterna av den nya ordningen blir negativa.

Utskottet har med det anförda inget att erinra möt vad i propositionen
har anförts om en schabloniserad resurstilldelning. Riksdagen bör med
hänvisning härtill godkänna att timtilldelningen i gymnasieskolan schabloniseras
genom grundresurser och tilläggsresurser enligt de allmänna principer
som har förordats i propositionen.

9

Enligt nuvarande system tilldelas resurser per skolenhet. Endast resursen UbU 1985/86:37
för frivillig undervisning beräknas på elevantalet i kommunen. Dessutom
disponerar skolstyrelsen de resurser som framräknas inom varje skolenhet
för studietekniska övningar, timmar till förfogande (ttf) samt stöd- och
samordnad specialundervisning. Skolstyrelsen förutsätts här göra erforderliga
omfördelningar mellan skolenheterna.

I propositionen föreslås nu att grund- och tilläggsresurserna beräknas för
hela kommunen och ges som en samlad resurs till skolhuvudmannen.

Utskottet tillstyrker vad i propositionen har förordats om en samlad
kommunresurs, som skall fördelas av skolstyrelsen. Utskottet finnér liksom
föredragande statsrådet det positivt att skolstyrelsens engagemang för
gymnasieskolan och dess resursfrågor genom den nya ordningen bör kunna
öka. Som framgår av det föregående har diskussioner inletts mellan SÖ
och företrädare för skolhuvudmännen om hur information och utbildning
om den nya ordningen kan läggas upp.

För närvarande gäller att timplanernas veckotimtal för eleverna i vissa fall
skall minskas beroende på elevantalet (jfr förordning 1984:41 om timreduktioner
i gymnasieskolan i förhållande till elevantal). Föredragande
statsrådet föreslår att de nuvarande bestämmelserna skall ersättas av en
allmän regel om att de aktuella timtalen i timplanen skall kunna reduceras i
viss högsta omfattning. Reduktionsmöjligheterna bör i princip motsvara
vad som gäller i dag. Regeringen begär riksdagens godkännande av vad i
propositionen har förordats om timreduktioner i förhållande till timplanernas
timtal.

Som framgår av det föregående (s. 5) föreslås i motionerna 1985/86:449
och 1985/86:451 att det nuvarande systemet med timreduktioner inte skall
arbetas in i ett nytt statsbidragssystem.

Utskottet vill med anledning av vad i propositionen och motionerna har
förordats om det nuvarande systemet med timreduktioner anföra följande.

Utskottet delar uppfattningen som har framförts i motionerna att ett
bibehållande av de nuvarande timreduktionerna är ett negativt inslag i det
föreslagna schabloniseringssystemet i bl. a. pedagogiskt hänseende. Utskottet
konstaterar att det främst drabbar undervisningen i allmänna ämnen
och utbildningar som inte är klart yrkesinriktade.

De i propositionen beräknade resursschablonerna bygger på de timtal
som enligt höstrapporterna för läsåret 1985/86 har erhållits sedan timreduktionerna
har dragits från de timplanegrundade basresurserna. Härtill har
sedan lagts timmar för delning av klass eller grupp enligt bestämmelser i
timplanen.

Utskottet föreslår att en resurs motsvarande den nettobesparing som
gjordes vid införandet av de nuvarande timreduktionerna skall återföras till
gymnasieskolan samtidigt som det nya systemet för resursberäkning genomförs.
Sålunda bör i det nya resurssystemet schablonerna grundas på de
för läsåret 1985/86 aktuella elevantalen och de för läsåret uttagna timplanebaserade
basresurserna jämte tillägg för delning av klass eller grupp. Det
bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm -

10

mer att tekniskt genomföra den av utskottet förordade resursåterföringen UbU 1985/86:37
på ett för olika kommuner så rättvist sätt som möjligt.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av motionerna 1985/86:449 yrkande 2 b och 1985/86:451 yrkande
2 a samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om det nuvarande
systemet med timreduktioner i förhållande till timplanernas timtal.

Regeringen föreslår att den samlade resurs som skolhuvudmannen får skall
täcka både basändamål (elevernas timmar i ämnena enligt timplanerna)
och förstärkningsändamål (delning av klass, stödundervisning m.m.).

Timmarna bör enligt propositionen kunna samordnas inom en och samma
schablon för berörd årskurs och/eller studieväg. Vid beslut om användning
av den samlade resursen skall självfallet undervisning och verksamhet
enligt timplanen först tillgodoses. I princip innebär detta, anför föredragande
statsrådet, att timvolymen för förstärkningsändamål bör bestå av de
timresurser som återstår, sedan behovet av basresurser enligt gällande
timplaner har tillgodosetts.

Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen har förordats om
användningen av den samlade resursen. Med den nya ordningen lämnas
större utrymme än vad nu är fallet att lokalt avgöra hur tillgängliga resurser
för delning av klass skall användas med hänsyn till elevantal, ämnets art,
undervisningens uppläggning, elevernas behov och förutsättningar samt
lokaler och utrustning. Många detaljregler, som numera egentligen endast
har betydelse för resursberäkningen men visat sig fortfarande styra användningen
av resurserna, bör kunna slopas. Utskottet vill emellertid även
i detta sammanhang erinra om det förtroende för kommunerna som ligger i
regeringens förslag, nämligen att de genom den förordade användningen av
den samlade resursen skall få ökade möjligheter att fördela resurser till
hjälp för elever med svårigheter.

I propositionen föreslås att länsskolnämndens medgivande inte längre skall
krävas för att vid behov överskrida högsta elevantal om 30 eller 16 för
klass eller grupp med två elever resp. en elev. Föredragande statsrådet
menar att i ett i huvudsak elevantalsrelaterat statsbidragssystem med
avstämningsdag mitt i läsåret måste ett erfarenhetsmässigt normalt bortfall
av elever fram till avstämningsdagen kunna accepteras. Mot bakgrund
härav anser statsrådet att en skolhuvudman utan tillstånd från länsskolnämnden
vid intagning bör få överskrida det högsta elevantalet för klass i
nämnda omfattning.

Enligt utskottets uppfattning bör den nuvarande ordningen med beslut
av länsskolnämnden om överskridande av antalet 30 resp. 16 elever i en
klass bestå. Utskottet delar den oro i berört hänseende som har kommit till
uttryck i motionerna 1985/86:449, 1985/86:450 och 1985/86:451 och menar
att ett bibehållande av den nu gällande ordningen garanterar en önskvärd,
mer generell bedömning av s.k. överintag av elever. Vad utskottet har
anfört om högsta antal elever i klass eller grupp bör riksdagen med bifall till
motion 1985/86:451 yrkande 2 b, med anledning av motion 1985/86:449

11

yrkande 2 c och med avslag på propositionen i motsvarande del som sin UbU 1985/86:37
mening ge regeringen till känna.

1 det föregående har utskottet behandlat principerna för tilldelningen av
resurser i timmar. Timmarna är underlag för statsbidraget. I propositionen
framläggs även förslag om beräkningen av bidragsbeloppen. I och med att
det nya systemet bygger direkt på timtilldelning bör för själva bidragsberäkningen
timbelopp fastställas. Detta bör göras på grundval av den genomsnittliga
lönekostnaden för lärare av olika kategorier. Mot bakgrund
av variationerna i lönehänseende är det enligt föredragande statsrådet
nödvändigt att — liksom fallet är med grundskolan — även för gymnasieskolans
del ha ett antal arvode sgrupper för kommuner med olika lärarlönenivåer.

Utskottet tillstyrker vad i propositionen har förordats om ett system
med timbelopp och arvodesgrupper. Utskottet har ej heller något att erinra
mot att ett förskotts- och slutregleringsförfarande införs i enlighet med vad
föredragande statsrådet har förordat.

För hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk föreslås i
propositionen att en särskild timresurs ges enligt i huvudsak nuvarande
regler. För extra undervisning i svenska bör också ges en särskild timresurs,
som tekniskt utformas på samma sätt som hemspråksresursen. Beträffande
särskild undervisning (jfr 8 kap. 45 och 46 §§ skolförordningen)
bör enligt propositionen de nuvarande reglerna om timresursernas storlek
gälla i huvudsak oförändrade. När det gäller själva statsbidragsreglerna
bör ett visst veckotimpris fastställas årligen och bidragen utbetalas i efterhand
på grundval av rekvisition från huvudmannen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen har förordats
om särskilda timresurser och bidrag för viss undervisning. Riksdagen
bör även bifalla vad i propositionen har förordats om särskilda lönekostnadsbidrag
i fråga om sådana till undervisning hänförliga lönekostnader
som för närvarande är bidragsgrundande men inte täcks av de nya, allmänna
reglerna.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen att ändringarna
i statsbidragssystemet bör genomföras den 1 juli 1987. Det bör ankomma
på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att
avgöra vilka övergångsregler som kan behövas.

Utskottet behandlar i detta sammanhang den i propositionen föreslagna
garantiresursen.

Som utskottet redan i det föregående har påpekat avses kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun förbli i det väsentliga oförändrad i det nya
systemet. Beträffande det samlade kommunala utfallet redovisas beräkningar
i propositionen (s. 38, ss. 115 och 116). Härav framgår bl. a. — vilket
utskottet redan i det föregående haft anledning att redovisa - att bland de
184 aktuella kommunerna med gymnasieskola har i dag endast 9 ett resursuttag
som med 5% eller mer överstiger den resursmängd de skulle få med
det föreslagna systemet. Enligt föredragande statsrådets mening bör under

12

en treårig övergångstid en garantiresurs kunna erbjudas selektivt till så- UbU 1985/86:37
dana huvudmän, för vilka de föreslagna resursmodellerna visar sig leda till
en kraftigt minskad statsbidragstäckning. Statsrådet ämnar återkomma till
regeringen med närmare förslag om garantiresursen inför 1987 års budgetproposition.

Utskottet, som erinrar om den osäkerhet beträffande innebörden av
förslaget om en garantiresurs som kommit till uttryck i motionerna
1985/86:449 (yrkande 2 a) och 1985/86:450, anser att en bestämd tidsgräns
för ifrågavarande resurs inte bör sättas, innan erfarenheter har vunnits av
den nya ordningen. Utskottet har inget att erinra mot att regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om hur garantiresursen
skall fördelas. Emellertid vill utskottet förorda att en särskild resurs skall
kunna utgå även efter det tredje året från reformens genomförande som
kompensation för kommuner som drabbats av kraftigt minskad statsbidragstäckning
till följd av det ändrade statsbidragssystemet. Detta bör
riksdagen med anledning av propositionen och motion 1985/86:449 yrkande
2 a som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet vill i sammanhanget ta upp frågan om en uppföljning av den av
utskottet nu tillstyrkta reformen.

Utskottet utgår från att regeringen och berörda myndigheter på skilda
nivåer uppmärksamt följer utvecklingen i vad avser tillämpningen av det
nya statsbidragssystemet. Enligt utskottets uppfattning bör ordningen för
den statliga bidragsgivningen inte betraktas isolerat från gymnasieskolans
egentliga verksamhet. Utskottet fäster härvid inte minst avseende vid den
försöksverksamhet och det utvecklingsarbete som i stor omfattning för
närvarande pågår i gymnasieskolan och vill även erinra om den diskussion
som inletts om styrningen av skolväsendet. Mot bakgrund av det nu
tillstyrkta förslaget kan viss osäkerhet uppstå beträffande kommunernas
organisation av gymnasieskolan och deras strävan därvidlag att i rimlig
utsträckning tillmötesgå elevernas val av studieväg eller val av ämne på
viss studieväg. Utskottet vill exempelvis peka på att det i remissbehandlingen
av den departementspromemoria (Ds U 1985:4), som ligger till
grund för propositionen, har uttryckts vissa farhågor för att resurser skulle
komma att styras mot verksamheter med hög elevfrekvens och att man vid
ett delvis elevantalsrelaterat bidragssystem skulle komma att vara försiktig
med utläggning av undervisningsgrupper i lågfrekventa språk. För att söka
hejda en sådan utveckling har särskilda åtgärder föreslagits (jfr s. 9 i det
föregående).

Med hänvisning till det anförda finner utskottet det angeläget att det vid
sidan av myndigheternas reguljära uppföljningsarbete ges utrymme för en
särskild uppföljning av reformen. 1 detta syfte bör regeringen ta initiativ till
en parlamentariskt sammansatt referensgrupp. Denna bör vara verksam
under förslagsvis tre år efter det att det nu aktuella statsbidragssystemet
har införts. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen
detta till känna. Utskottet vill peka på möjligheten för gruppen att t. ex. dra
nytta av det utvärderingsarbete avseende gymnasieskolans resursan -

13

vändning som sedan år 1982 pågår inom SÖ. Gruppen bör självfallet också UbU 1985/86:37
kunna ta initiativ till kompletterande utvärdering.

Föredragande statsrådet tar i propositionen avslutningsvis upp vissa frågor
av teknisk art som avser dels hur de föreslagna ändringarna i systemet för
resurser för den reguljära utbildningen i gymnasieskolan påverkar utformningen
av föreskrifterna om förhållandet mellan uppdragsutbildningen i
anslutning till gymnasieskolan och gymnasieskolans reguljära verksamhet,
dels följdändringar som kan komma i fråga för korrespondensundervisning
på gymnasial nivå och för riksinternatskolor och vissa andra fristående
skolor. Utskottet har inget att erinra mot vad i dessa hänseenden har
förordats i propositionen.

Utskottet tar slutligen upp till behandling motion 1985/86: Ub225 (c) som
har väckts under den allmänna motionstiden och vari begärs en utredning
om förutsättningarna för ändrade bestämmelser vad beträffar tilldelning av
statsbidrag för gymnasiala utbildningar. En förändring av nu gällande
statsbidragsbestämmelser skulle enligt motionären bl. a. syfta till att göra
det möjligt för kommuner att om så befinns lämpligt kunna förlägga vissa
utbildningar utanför de nuvarande gymnasieorterna. Får en enskild kommun
själv möjlighet att bestämma storleken på en gymnasieklass, skulle
sannolikt enligt motionären olika former av exempelvis företagsanpassad
utbildning komma till stånd i större utsträckning än hittills och en större
flexibilitet kunna ernås.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt vad i proposition 1985/86:97 har
föreslagits om en schablonisering av timtilldelningen i gymnasieskolan. Ett
genomförande av förslaget innebär större frihet för kommunerna att anpassa
användningen av resurserna efter lokala behov. I vad gäller de yrkesinriktade
utbildningarna erinrar utskottet om att ÖGY nyligen har framlagt
sina förslag (SOU 1986:2 och 3) och att dessa för närvarande remissbehandlas.

Riksdagen beslutade våren 1982 i frågan om större spridning av den
yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan och godkände därvid vad i
proposition 1981/82:157 hade förordats om vissa möjligheter att anordna
yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan i form av filialutbildning i annan
kommun (UbU 1981/82:36, rskr. 1981/82:445).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet

1. beträffande avslag på proposition 1985/86:97

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:449 yrkande 1, 1985/

86:450, 1985/86:451 yrkande 1 och 1985/86:452,

2. beträffande schabloniserad resurstilldelning

att riksdagen godkänner att timtilldelningen i gymnasieskolan schabloniseras
genom grundresurser och tilläggsresurser enligt de allmänna
principer som har förordats i proposition 1985/86:97,

3. beträffande en samlad kommunresurs UbU 1985/86:37

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:97 godkänner att

grund- och tilläggsresurserna beräknas för hela kommunen och ges
som en samlad resurs till skolhuvudmannen,

4. beträffande det nuvarande systemet med timreduktioner i
förhållande till timplanernas timtal

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:449 yrkande 2 b
och 1985/86:451 yrkande 2 a samt med avslag på proposition
1985/86:97 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

5. beträffande användningen av den samlade resursen

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:97,

6. beträffande högsta antal elever i klass eller grupp

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:451 yrkande 2 b, med
anledning av motion 1985/86:449 yrkande 2 c och med avslag på
proposition 1985/86:97 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

7. beträffande beräkning av bidragsbelopp

att riksdagen godkänner att ett system med timbelopp och arvodesgrupper
införs i enlighet med vad som har förordats i proposition
1985/86:97,

8. beträffande utbetalningar

att riksdagen godkänner att ett förskotts- och slutregleringsförfarande
införs i enlighet med vad som har förordats i proposition
1985/86:97,

9. beträffande särskilda timresurser och bidrag för viss undervisning att

riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:97,

10. beträffande särskilda lönekostnadsbidrag

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:97,

11. beträffande genomförande

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:97,

12. beträffande garantiresurs

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:97 och motion
1985/86:449 yrkande 2 a som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

13. beträffande uppföljning av reformen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

14. beträffande uppdragsutbildning

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:97,

15

15. beträffande följdändringar för korrespondensundervisning på UbU 1985/86:0
gymnasial nivå och för riksinternatskolor och vissa andra fristående

skolor

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:97,

16. beträffande lokalisering av vissa utbildningar, m.m.
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub225.

Stockholm den 22 maj 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c). Lars Gustafsson (s),

Per Unckel (m). Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp). Lars Svensson
(s), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Göran Allmér (m), Larz
Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Marita Bengtsson (s), Birger Hagård
(m) och Lennart Alsén (fp).

Reservationer

1. Avslag på proposition 1985/86:97 (mom. 1)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c) och Lennart
Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet, som”
och på s. 7 slutar ”och 1985/86:452” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad i motionerna 1985/86:449 och 1985/86:451
har anförts om att den av regeringen föreslagna ändringen av systemet för
beräkning av statsbidraget till kommunerna för lärarlöner i gymnasieskolan
inte bör genomföras. Motionärerna redovisar sin positiva inställning till
en förenkling av statsbidragsgivningen men anser inte att det föreliggande
förslaget tillfredsställer detta krav. Man hänvisar också till det reformarbete
som pågår i gymnasieskolan och som kan komma att få betydelse för
statsbidragsgivningens utformning. I motionerna hänvisas också till att de
samlade ekonomiska konsekvenserna för skolhuvudmännen är oklara.

Utskottet anser därför att riksdagen av regeringen bör begära ett nytt
förslag. Detta bör läggas fram, när klarhet nåtts om gymnasieskolans
framtida utformning, vilket bl. a. innebär att ställningstaganden bör ha
gjorts till ÖGY:s förslag, vilka för närvarande remissbehandlas. Som riktlinjer
för utarbetande av ett nytt förslag bör gälla att ett nytt statsbidragssystem
bör vara enkelt och att det föreligger full kännedom om de ekonomiska
konsekvenserna för alla kommuner. Vid beredningen av förslaget
bör de förslag och synpunkter beaktas som kan komma fram ur det plane -

rade arbetet med översyn av statens förhållande till kommunerna beträf- UbU 1985/86:37

fande skolan (”styrfrågorna”). Vidare bör i enlighet med motionerna det

nuvarande systemet med timreduktioner avvecklas. Möjlighet bör inte ges

för kommunerna att besluta att ta in flera än 30 resp. 16 elever i klass eller

grupp.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna 1985/86:449 yrkande 1 och 1985/86:451 yrkande 1
samt med anledning av motionerna 1985/86:450 och 1985/86:452 avslår
propositionen. Därjämte bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet har anfört om ett nytt förslag om statsbidrag till
lärarlöner i gymnasieskolan.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 1985/86:97
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:449 yrkande 1 och
1985/86:451 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1985/

86:450 och 1985/86:452 dels avslår regeringens förslag om statsbidrag
till lärarlöner i gymnasieskolan, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om ett nytt förslag om
statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan,

2. Avslag på proposition 1985/86:97 (mom. 1)

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet, som”
och på s. 7 slutar ”och 1985/86:452” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad i motion 1985/86:452 har anförts om skäl
för riksdagen att inte biträda det av regeringen framlagda förslaget om
ändring i systemet för beräkning av statsbidraget till kommunerna för
lärarlöner i gymnasieskolan. Utskottet fäster härvid särskilt avseende vid
vad motionärerna framhåller beträffande statsbidragsgivningen till kommunerna
i stort. Skulle överväganden härom leda till att merparten av
statens bidrag till kommunerna föreslås bli sammanförda till ett enda
bidrag i anslutning till skatteutjämningssystemet framstår ett schabloniserat
bidrag till lärarlönerna i gymnasieskolan av det slag som regeringen
nu föreslår såsom inaktuellt. Vidare bör statens styrning i framtiden av
utbildningsväsendet - vilken, såsom framhålls i motionen, är traditionellt
stark — bli föremål för ytterligare överväganden före eventuella förändringar
i statsbidragssystemet. Även om utskottet ser vissa fördelar i en
utveckling av statsbidragsgivningen i den riktning som regeringen eftersträvar,
vill utskottet ifrågasätta det lämpliga i att nu göra om reglerna för
statsbidragen till just lärarlönerna, medan andra mer speciella statsbidrag
till skolan inte behandlas. Utskottet vill även i likhet med motionärerna
peka på de risker för en försvagning av den professionella skolpersonalens
inflytande som ligger i den tyngdpunktsförskjutning från skolenheten till
skolstyrelsen som förslaget i propositionen innebär.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med

bifall till motionerna 1985/86:451 yrkande 1 och 1985/86:452 samt med UbU 1985/86:37

anledning av motionerna 1985/86:449 yrkande 1 och 1985/86:450 avslår

propositionen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 1985/86:97
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:451 yrkande 1 och
1985/86:452 samt med anledning av motionerna 1985/86:449 yrkande
1 och 1985/86:450 avslår förslaget om statsbidrag till lärarlöner
i gymnasieskolan,

Särskilt yttrande

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har med den motivering som framgår av reservation
2 yrkat avslag på proposition 1985/86:97. Då det vid utskottsbehandlingen
framkommit att majoritet för detta yrkande inte stått att
vinna i utskottet, har vi inte medverkat i de övriga moment som betänkandet
omfattar.

Beträffande det nuvarande systemet med timreduktioner i förhållande
till timplanernas timtal vill vi hänvisa till vad som anförts i reservation 28
fogad till utbildningsutskottets betänkande 1985/86:16 om anslag till gymnasieskolor,
m.m.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

18

i -J ^ -> i

yjtiSk:*' r:

.<<r,‘ -/r • :

.