Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:31
om vissa för forskning och forskarutbildning
gemensamma frågor UbU
1985/86:31
Åttonde huvudtiteln
I detta betänkande behandlar utskottet vissa för forskning och forskarutbildning
gemensamma frågor som tagits upp i motioner samt förslag som
regeringen förelagt riksdagen i proposition 1985/86:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under punkt D 15. Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete jämte
motion.
1. Vissa för forskningen gemensamma frågor m. m.
Motionerna
1985/86:Ub702 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om lönenivå och lönesystem
och deras inverkan på livsbetingelser och livslängd för arbetarna,
2. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om klassamarbetets effekter
på fackföreningsrörelsens möjligheter att hävda sina medlemmars intressen,
3. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning kring möjligheterna till
förbättring av arbetsmiljön i tider av stor arbetslöshet och ekonomisk stagnation,
4. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om den nödvändiga framtida
arbetstiden i relation till industriproduktionens och den offentliga sektorns
utveckling,
5. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om klassamarbetsideologins
långsiktiga effekter på arbetarklassens klassmedvetenhet,
6. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om maktkoncentrationens
och monopoliseringens effekter vad gäller sysselsättningssituationen, den
industriella strukturen och den inhemska marknaden,
7. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om multinationaliseringens
hämmande effekter på den politiska beslutsprocessen i Sverige och
effekter på fackets roll, verksamhet och framtida utveckling,
8. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om invandrarnas situation
på arbetsmarknaden i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning för att kartlägga det dialektiska
sambandet mellan produktionens utformning och utveckling å ena
i Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 31
sidan och de dominerande värderingar eller samhällets ideologiska över- UbU 1985/86:31
byggnad å den andra, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1985/86:Ub703 av Ingemar Konradsson (s) och Håkan Strömberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra år 1990 till ett Forskningens år.
1985/86:Ub705 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
uttalar vad som i motionen anförts om en förstärkning av den inomvetenskapligt
motiverade forskningen och att speciella hänsyn tas till att förstärka
högskolan i Luleå och universitetet i Umeå.
1985/86:Ub713 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett program för att förbättra
forskarrekryteringen i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar att ändra behörighetskraven för forskarutbildning
i enlighet med vad som i motionen anförts.
1985/86:Ub714 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det grundläggande
för inriktningen av svensk forskningspolitik.
1985/86:Ub715 av Margit Gennser m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om forskningsråden.
1985/86:Ub734 av Rune Rydén (m) och Birger Hagård (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid återbesättande av
professurer skall undvikas att genom programskrivning alltför snävt styra
tjänsternas innehåll.
1985/86:Ub802 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en granskning av förhållandet mellan högskola och näringsliv
i syfte att trygga högskolans och forskningens oberoende och integritet
i förhållande till privata vinstintressen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av en särskild beskattning av näringslivet för att
ställa ökade medel till högskolans förfogande.
1985/86:Ub807 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
5. att riksdagen beslutar att under anslaget D 1. Universitets- och högskoleämbetet
anslå 2 500 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit för att
underlätta för svenska forskare att delta i internationella forskningssymposier
samt inbjuda utländska forskare till Sverige,
7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en inventering av de
svårigheter som i dag möter svensk forskning vid internationell forskningsverksamhet,
18. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ett program
för en överföring av resurser för sektorsforskning till grundforskning i
enlighet med vad som i motionen anförts. 2
1985/86:Ub808 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till överföring av sektorsforskningsmedel
till högskolan samt i anslutning härtill förslag om avskaffande
av vissa sektorsorgan.
1985/86:Ub812 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
21. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag för att förbättra
de ekonomiska villkoren för doktorander,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om arbetsvillkoren för lärare och forskare vid högskolan,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anges
i motionen angående licentiatexamen.
1985/86:Ub820 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
4. att riksdagen beslutar inrätta ett tekniskt-vetenskapligt forskningsråd i
enlighet med vad som i motionen anförts och till detta beslutar anslå 70 milj.
kr.
1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fördelning av medel ur den s. k. rörliga resursen för
forskning.
Utskottet
Riksdagen beslutade år 1982 resp. år 1984 om riktlinjer för forskningspolitiken
under de närmaste budgetåren (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37,
rskr. 1981/82:397 samt prop. 1983/84:107, UbU 1983/84:28, rskr. 1983/
84:401). Följande områden skall enligt dessa beslut prioriteras, nämligen
i första hand
o forskning som är en förutsättning för den starka nationella satsningen på
teknisk utveckling och sådan forskning som är en konsekvens av denna
satsning,
o forskning som avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet,
o forskning som kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar
dessa,
o insatser för en allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhällsvetenskapliga
och humanistiska området,
o forskning som avser den offentliga sektorn och dess styrning, ekonomi
och förändring
samt därefter
o forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor i övrigt med strävan
efter samlade större forskningssatsningar,
o forskning som avser livsmedelsområdet och
o jämställdhetsforskning.
UbU 1985/86:31
3
1 * Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 31
Nästa forskningsproposition är planerad att läggas fram för riksdagen vå- UbU 1985/86:31
ren 1987. I årets budgetproposition redovisas att regeringen som ett led i
förberedelsearbetet givit vissa uppdrag till universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) och andra myndigheter (prop. 1985/86:100, bil. 10 s. 291—292).
I ett antal motioner tas upp frågor som rör olika principer för forskningspolitiken,
t. ex. prioritering av vissa områden, samverkan med näringslivet,
sektorsforskning, forskarutbildning och forskarrekrytering m. m.
1 motion 1985/86:Ub702 (vpk) hemställs att riksdagen skall uttala sig för
ökad forskning inom en rad områden med anknytning till förhållandena på
arbetsmarknaden och till det politiska livet i landet. Dessa specificerade
önskemål om prioritering av forskningsområden gäller bl. a. forskning om
lönesystemet, fackföreningsrörelsen, arbetsmiljön, arbetslöshet, industriproduktionens
och den offentliga sektorns utveckling, maktkoncentrationen
och multinationella företags inflytande, den politiska beslutsprocessen,
invandrarnas situation, m. m. 1 motion 1985/86:Ub802 (vpk) yrkande
1 hemställs om en granskning av samverkan meitan högskolan och näringslivet
i syfte att trygga högskolans och forskningens oberoende och integritet.
Enligt motionen bör en särskild skatt på näringslivet tas ut i syfte att
kunna ställa ökade medel till högskolans förfogande (yrkande 2).
Som redovisats har riksdagen i samband med besluten om forskningspolitiken
(senast prop. 1983/84:107, UbU 1983/84:28, rskr. 1983/84:401) godkänt
att vissa forskningsområden har prioritet under den innevarande treårsperioden.
Riksdagen styr inriktningen av forskning även i det årliga
budgetarbetet, t. ex. genom bemyndiganden att inrätta ordinarie tjänster
som professor. Riksdagen gör emellertid inte uttalanden av den detaljeringsgrad
som yrkas i motion 1985/86:Ub702. Forskning om förhållandena
på arbetsmarknaden och om den politiska beslutsprocessen stöds med medel
under anslagen till fakulteterna och forskningsråden under utbildningsdepartementets
område samt till sektorsforskning inom socialdepartementets
och arbetsmarknadsdepartementets områden. Betydande belopp till
samhällsvetenskaplig forskning utgår även från Riksbankens jubileumsfond.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra uttalanden av den art som
yrkas i motion 1985/86:Ub702 varför riksdagen bör avslå motionen.
Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen haft att behandla frågor om
högskoleforskningens förhållande till näringslivet. 1 samband med den senaste
forskningspropositionen våren 1984 (UbU 1983/84:28 s. 36—38) instämde
utskottet med vad som anförts i propositionen om betydelsen av
samverkan mellan högskolans forskning och det svenska näringslivet. Högskolan
borde utöver sin uppgift att utföra den inomvetenskapligt motiverade
forskningen även i viss mån tillgodose industrins behov av långsiktig
kunskapsuppbyggnad och industriell forskning. Utskottet uttalade också
att det är oavvisligen nödvändigt att negativa effekter på högskolans centrala
och långsiktiga uppgifter beträffande den inomvetenskapligt motiverade
forskningen undviks. Det ankommer ytterst på berörda lokala högskolemyndigheter
att svara för de avvägningar som erfordras för att en rimlig
balans mellan högskolans uppgifter skall kunna uppnås. En utvärdering av
de hittillsvarande samverkansformerna mellan högskolan och näringslivet 4
skall göras inför nästa forskningsproposition år 1987. Utskottet har haft
anledning att i viss mån även behandla dessa frågor tidigare under inneva- UbU 1985/86:31
rande riksmöte i samband med regeringens förslag om uppdragsutbildning
(UbU 1985/86:5) och om högskoleforskares rätt att inneha bisysslor (UbU
1985/86:7). Utskottet anförde i det sistnämnda betänkandet att det ankommer
på berörda högskolemyndigheter att verka för att bisysslor får en sådan
karaktär, utformning och omfattning att de inte medför men för verksamheten
inom högskolan. Ytterst vilar ansvaret för detta på högskolestyrelsen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1985/86:Ub802.
1 tre motioner tas upp frågan om överföring av medel avsedda för sektorsforskning
till högskolan i syfte att förstärka de fasta resurserna för forskning,
främst grundforskning inom högskolan. I motionerna 1985/
86:Ub807 (fp) yrkande 18 och 1985/86:Ub808 (m) yrkande 8 begärs att
regeringen lägger fram ett program för hur denna överföring skall genomföras.
1 den senare motionen yrkas även att detta program skall åtföljas av
förslag om avskaffande av vissa sektorsorgan. Enligt motion 1985/
86:Ub705 (fp) bör vid överföringen av resurser från sektorsforskningen till
högskolan speciella hänsyn tas till behoven av att förstärka forskningen vid
universitetet i Umeå och högskolan i Luleå.
Utskottet har behandlat motionsyrkanden om överföring av resurser från
sektorsforskningen till högskolan vid varje riksmöte under de senaste fem
åren. Vid riksmötet 1984/85 (UbU 1984/85:32 s. 9 — 10) anförde utskottet
bl. a. att utskottet delade motionärernas uppfattning så långt att det föreligger
ett behov av att stärka den grundläggande och långsiktiga forskningen
inom högskolan i förhållande till kortsiktigt inriktad sektorsforskning. Ett
sätt att tillgodose detta behov är att öka de resurser som går direkt till
högskolan och forskningsråden. Utskottet erinrar om att huvuddelen av de
nytillkommande resurser som föreslogs i forskningspropositionen vid riksmötet
1983/84 avsåg grundläggande forskning inom utbildnings- och jordbruksdepartementens
områden. Vidare angavs i propositionen att någon
besparing enligt huvudförslaget inte skulle göras för budgetåren 1984/85 —
1986/87. Utskottet konstaterade vid föregående riksmöte att ett annat sätt
att förändra balansen mellan den grundläggande forskningen inom högskolan
och sektorsforskningen är att föra över medel från denna till högskolan.
Detta är en komplicerad process som kräver tid. Den del av sektorsorganens
verksamhet som avser utvecklings- och utredningsarbete bör däremot
bedrivas inom berörda myndigheter i nära kontakt med högskoleforskare
snarare än inom högskolan. I forskningspropositionen år 1984 konstaterades
att sektorsorganens ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
varierar och att överläggningar bör tas upp med sektorsorganen
om en ökning av detta ansvar. Resultaten av dessa överläggningar kommer
att redovisas i forskningspropositionen våren 1987.
Då endast ett år återstår till dess att nästa forskningsproposition föreläggs
riksdagen anser utskottet att riksdagen inte nu bör göra något uttalande
i fråga om sektorsforskningen, varför motionerna 1985/86:Ub807 yrkande
18 och 1985/86:Ub808 yrkande 8 bör avslås av riksdagen. Utskottet
anser även att frågan om fördelning av eventuellt nytillkommande rersurser
mellan universiteten och högskolorna bör ses i detta större sammanhang, ^
varför även motion 1985/86:Ub705 bör avslås.
I tre motioner tas upp frågor som gäller forskningens kvalitet och frågor UbU 1985/86:31
som har betydelse för rekryteringen av forskare, nämligen 1985/86:Ub713
(m), 1985/86:Ub714 (s) och 1985/86:Ub8!2 (c) yrkandena 21, 22 och 23. 1
samtliga tre motioner betonas vikten av att de forskarstuderande får bättre
ekonomiska förhållanden. Motionärerna anser att den nu förhärskande
studiefinansieringen genom utbildningsbidrag måste ersättas med
doktorandtjänster. Enligt motion 1985/86:Ub714 kan kostnaderna för detta
uppskattas till ca 200 milj. kr. Motionärerna anser också att forskarutbildningen
måste förstärkas genom förbättringar av undervisningen, metod-
och teknikträningen samt handledningen. Även arbetsmiljön för forskarstuderande,
forskare och lärare måste uppmärksammas, t. ex. tillgången
till arbetsrum, utrustning och goda bibliotek. Rekryteringen till forskarutbildning
påverkas även av vad de studerande kan vänta sig efter studierna.
Därför anser motionärerna att uppmärksamhet måste ägnas åt forskarutbildningens
meritvärde, lönesättningen för forskare och tillgången på
tjänster, bl. a. meriteringstjänster. Även urvalet till forskarutbildning tas
upp. I motion 1985/86:Ub713 hemställs om skärpta behörighetskrav för
forskarstudier. Enligt motion 1985/86:Ub714 bör det på ett tidigt stadium
av forskarutbildningen prövas om den studerande har förutsättningar för
fortsatta studier. I denna motion stryks också under vikten av att fler kvinnliga
studerande rekryteras till områden där de ännu är få. I motion 1985/
86:Ub713 yrkas att graderade betyg i doktorsexamen skall införas. Den låga
examinationsfrekvensen inom vissa områden uppmärksammas i motion
1985/86:Ub812. Motionärerna anser att införande av en mera allmän form
av licentiatexamen skulle medföra att flera forskarstuderande avslutar sina
studier med en examen. UHÄ bör därför få i uppdrag att lägga fram förslag
i frågan.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Frågor om forskningens kvalitet och om rekrytering till forskarutbildning
har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under gångna
riksmöten, senast i betänkande UbU 1984/85:32. Riksdagen godkände därvid
att doktorandtjänster kan inrättas reguljärt vid högskoleenhet. Utskottet
betraktade den föreslagna åtgärden som ett viktigt steg i riktning mot ett
system där studiefinansieringen i huvudsak sker med hjälp av doktorandtjänster.
Detta kräver emellertid en ökad medelstilldelning för studiefinansieringen
inom forskarutbildningen. Med hänsyn till det statsfinansiella
läget är det inte möjligt att tillmötesgå kravet i motion 1985/86:Ub714 om
en mycket snabb omvandling av utbildningsbidragen till doktorandtjänster.
Utskottet återkommer i ett senare betänkande (UbU 1985/86:32) till
frågan om en förstärkning av studiefinansieringen inom forskarutbildningen
för budgetåret 1986/87.
Som ett led i förberedelserna inför forskningspropositionen våren 1987
har regeringen den 28 mars 1985 uppdragit åt UHÄ att göra en samlad
översyn av problemen inom forskarutbildningen. UHÄ skall senast den 1
september 1986 redovisa sina förslag till förbättringar. Översynen skall inriktas
på frågor som rör rekrytering och antagning, bl. a. i vilken utsträckning
en bedömning hittills gjorts av de sökandes förmåga att genomföra
utbildningen, frågor som rör planering och genomförande av studierna, 6
bl. a. handledning, handledarutbildning och jämställdhetsproblem, samt UbU 1985/86:31
frågor om etappavgångar ur forskarutbildningen och meritvärdet av forskarutbildningen.
Översynen kommer således att avse så gott som alla de
delfrågor som tagits upp i de tre nu aktuella motionerna.
Forskarutbildning skall anordnas i etapper om det är ändamålsenligt och
möjligt. Etapperna bör enligt riksdagens beslut vid riksmötet 1978/79 (UbU
1978/79:44, rskr. 1978/79:391) dels utgöra naturliga avslutade moment
inom forskarutbildningen, dels ge en utbildning som svarar mot ett arbetsmarknadsbehov.
UHÄ har meddelat bestämmelser om etappavgångar (licentiatexamen).
I uppdraget till UHÄ att göra en översyn av forskarutbildningen
ingår att redovisa och sammanfatta de erfarenheter som finns av
tillämpningen av bestämmelserna om etappavgångar.
Utskottet anser att en förstärkning av forskarutbildningens meritvärde
måste anses vara till fördel från samhällets synpunkt. Utskottet har redan i
tidigare sammanhang uttryckt att en mycket viktig förutsättning för rekrytering
av forskarstuderande är att de efter forskarutbildningen har tillgång
till arbetsuppgifter även utanför högskolan där forskarutbildningen värdesätts
och kommer till nytta. Vid riksmötet 1983/84 hade riksdagen inget att
erinra mot att fullgjord forskarutbildning får tillgodoräknas med fyra år när
det gäller befordringsgrunden förtjänst vid tillsättning av statligt reglerade
tjänster (prop. 1983/84:107, UbU 1983/84:28, rskr. 1983/84:401). Vidare
har regeringen genom beslut den 24 oktober 1985 uppdragit åt statens arbetsgivarverk
att informera myndigheterna om betydelsen av forskarutbildning
och annan forskarerfarenhet vid värderingen av skickligheten inför
tillsättning av statligt reglerade tjänster. I uppdraget till UHÄ att göra en
översyn av problemen inom forskarutbildningen ingår även frågan om meritvärdet
av forskarutbildning. UHÄ skall kartlägga och söka utvärdera
vilken betydelse en genomgången forskarutbildning har haft vid tillsättning
av tjänster inom olika samhällssektorer under senare år.
Med hänvisning till dels det uppdrag beträffande forskarutbildning som
UHÄ skall redovisa under år 1986, dels vad utskottet i övrigt har anfört
anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1985/86:Ub713, 1985/
86:Ub714 och 1985/86:Ub812 yrkandena 21, 22 och 23.
I samband med beslutet om en ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i
högskolan fr. o. m. den 1 juli 1986 godkände riksdagen att det skall finnas en
rörlig resursförforskning\\d varje fakultet och högskoleregion (prop. 1984/
85:57, UbU 1984/85:9, rskr. 1984/85:115). Resursen skall användas till att
bereda vetenskapligt kompetenta innehavare av lärartjänster tid för forskning.
I årets budgetproposition (bil. 10, s. 292) anför föredragande statsrådet
att det ännu saknas underlag för en bedömning av hur de resurser som i dag
anvisas för högskolelektorers m. fl. forskning skall kunna fördelas mellan
fakulteter och högskoleenheter/regioner. Därför beräknas medel även för
nästa budgetår för detta ändamål under en särskild post under anslaget
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Statsrådet räknar med att
inför 1987 års forskningsproposition återkomma beträffande en fördelning
av dessa medel på fakulteter och högskoleenheter/regioner. Statsrådet är ^
inte heller beredd att inför budgetåret 1986/87 centralt ”öronmärka” en viss
del av varje fakultetsanslag som en rörlig resurs för sådan forskning som i UbU 1985/86:31
dag utförs av forskarassistenter och docenter.
1 motion 1985/86:Ub838 (m) uttrycks med anledning av budgetpropositionen
farhågor för att den rörliga resursen för forskning, som är av begränsad
omfattning, fördelas på alltför många av universitetslärarna. I stället
bör medlen fördelas så att de mest kompetenta sökandena efter noggrann
vetenskaplig prövning får möjlighet att under längre tid odelat ägna sig åt
forskning (yrkande 34).
Utskottet anförde vid behandlingen av proposition 1984/85:57 följande.
Utskottet delar föredragande statsrådets upfattning att det är viktigt att man
i det nya systemet söker bevara fördelarna med de nuvarande docenttjänsternas
funktion. Dessa tjänster har gjort det möjligt för de mest kvalificerade
forskarna att koncentrera sig på forskning under flera år i följd.
Även i det nya systemet bör självfallet enligt utskottet tjänster utlysas i
vilka forskning är den huvudsakliga arbetsuppgiften för en period omfattande
tre eller sex år.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att berörda medel inte
splittras genom att fördelas i alltför små poster. I enlighet med vad som
anförs i propositionen bör medel för forskning endast i undantagsfall anvisas
i mindre omfattning än att de täcker minst halvtidstjänstgöring under ett
par läsår. Självklart skall endast vetenskapligt kompetenta högskolelektorer
och högskoleadjunkter med doktorsexamen eller motsvarande kompetens,
vilka förväntas göra kvalificerade forskningsinsatser, kunna komma i
fråga för erhållande av medel för tid för forskning.
Utskottet utgår från att medlen fördelas efter en bedömning av den vetenskapliga
kapaciteten hos varje enskild sökande och inte genom någon form
av proportionell fördelning. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1985/86:Ub838 yrkande 34.
Enligt motion 1985/86:Ub734 (m) bör tjänster som professor inte styras
alltför snävt genom programskrivning vid återbesättandet tjänsterna. Den
differentiering som kan behövas inom ett ämnesområde bör i stället ske när
mellantjänster inrättas och tillsätts.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inom många områden,
särskilt där tjänsterna som professor är få, är viktigt att benämning och, i
den mån det förekommer, ämnesbeskrivning anger att innehavaren av
tjänsten skall ha bredd och överblick. Utskottet har inhämtat att principerna
för ämnesbeskrivning av ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor
aktualiserats av UHÄ i en skrivelse den 14 juni 1985 till universitet
och högskolor med fasta forskningsresurser. I skrivelsen betonar UHÄ att
ämnesbeskrivningar inte får ändra tjänstens ämnesinnehåll. Vidare anser
UHÄ att man bör vara restriktiv i fråga om användningen av ämnesbeskrivningar.
Något uttalande i frågan från riksdagens sida anser utskottet inte
nödvändigt, varför motion 1985/86:Ub734 bör avslås av riksdagen.
Särskilda medel bör enligt motion 1985/86:Ub807 (fp) yrkande 5 avsättas
för att underlätta för svenska forskare att delta i internationella forskningssymposier
och för svenska universitet att stå som värdar för utländska forskare.
En ökad forskningssamverkan med andra länder behövs av flera olika
skäl. Det är enligt motionärernas mening inte enbart resursbrist som försvå- °
rar internationell samverkan inom forskningen. Även andra faktorer, såsom UbU 1985/86:31
beskattningsregler, motverkar internationaliseringen. Därför bör enligt yrkande
7 i motionen en inventering göras av de svårigheter som i dag möter
svensk forskning vid internationell forskningsverksamhet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av stort intresse för
svensk forskning att kontakter med andra länder kan vidmakthållas och
stimuleras. Utskottet erinrar om att särskilda medel för forskarutbytet mellan
Sverige och andra länder anvisas under anslaget Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål. Innevarande budgetår finns 4 730 000 kr. för ändamålet.
I budgetpropositionen föreslås en ökning med 331 000 kr. Medlen
disponeras av Svenska institutet och används till stipendier till unga forskare
och forskarstuderande för vistelser utomlands och i mindre utsträckning
till gästforskare från utlandet för vistelser i Sverige. Utskottet, som inte
finner det påkallat att nu föreslå riksdagen att därutöver anvisa extra medel
för internationalisering inom forskningen, hemställer att riksdagen avslår
yrkande 5 i motion 1985/86:Ub807. Som föredragande statsrådet anför i
budgetpropositionens inledande avsnitt beträffande forskning och forskarutbildning
inom högskolan (s. 293 — 294) bör ansvariga organ inom berörda
högskolor finna former för att stödja sådan verksamhet inom ramen för de
resurser som står till deras förfogande. Utskottet förutsätter vidare att ansvariga
myndigheter söker undanröja sådana faktorer som kan försvåra
internationaliseringen. Utskottet erinrar även om att riksdagen beslutat om
ändringar av skattereglerna i syfte att bl. a. underlätta internationell forskningssamverkan
(prop. 1984/85:76, SkU 1984/85:22, rskr. 1984/85:70).
Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå även yrkande 7 i motion
1985/86:Ub807.
Riksdagen bör enligt motion 1985/86:Ub820 (m) yrkande 4 besluta att inrätta
ett tekniskt forskningsråd. Till rådets förfogande skall 70 milj. kr. ställas,
vilka medel skall överföras från styrelsen för teknisk utveckling (STU).
Utskottet har vid tidigare riksmöten haft att yttra sig till näringsutskottet
över motsvarande motionsyrkanden (1983/84:3 y och 1984/85:4 y). Vid
föregående riksmöte ansåg utbildningsutskottet att den i budgetpropositionen
då föreslagna forskningsrådsfunktionen inom STU borde prövas innan
ställning tas till frågan huruvida ett helt fristående forskningsråd för den
tekniska forskningen skall inrättas.
Denna konstruktion har prövats under mindre än ett budgetår. I årets
budgetproposition förordas att 254 milj. kr. skall anvisas till STU för kunskapsutveckling.
Därav avser 20 milj. kr. medel som disponeras av det tekniska
forskningsrådet inom STU. Denna anslagsfråga bereds av näringsutskottet.
Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att riksdagen
bör avslå motion 1985/86:Ub820 yrkande 4.
Enligt motion 1985/86:Ub715 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om forskningsråden, nämligen
att de inte bör vara stationära utan med tre till sex års mellanrum flyttas
mellan universitetsorterna.
Utskottet erinrar om att de tre forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde består av en ordförande och tio andra ledamö- 9
Rättelse: S. 11 rad 4 nedifrån Står: och Rättat till: samt
ter. För ledamöterna finns personliga suppleanter. Ordföranden och tre av UbU 1985/86:31
ledamöterna samt deras suppleanter utses av regeringen (5 § förordningen
1977:34 med instruktion för forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde). Övriga ledamöter och suppleanter utses av elektorsförsamlingar,
en för varje forskningsråd. Fakultetskollegierna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde samt veterinärmedicinska,
lantbruksvetenskapliga och skogsvetenskapliga fakulteterna vid Sveriges
lantbruksuniversitet väljer elektorer (förordningen 1979:728 om elektorsförsamling
vid forskningsråd). Med hänvisning till att lärosätena på detta
sätt har inflytande över forskningsrådens sammansättning avstyrker utskottet
motion 1985/86:Ub715.
1 motion 1985/86:Ub703 (s) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att år 1990 skall göras till ett forskningens år. Motionärerna
vill på detta sätt bl. a. uppmärksamma att Riksbankens jubileumsfond
då har funnits i 25 år.
Utskottet erinrar om att år med vissa teman har förekommit i internationella
sammanhang med bl. a. Förenta Nationerna som initiativtagare. I
andra sammanhang har organisationer och andra intressenter använt denna
form av manifestation för att uppmärksamma olika frågor. Det ankommer
självfallet på Riksbanken och Riksbankens jubileumsfond att besluta
om frågor som har att göra med jubileumsfondens verksamhet. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/
86:Ub703.
Utskottet hemställer
1. beträffande vissa prioriteringar av forskningsområden
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub702,
2. beträffande samverkan mellan högskolan och näringslivet m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub802,
3. beträffande sektorsforskning m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub705, 1985/86:Ub807 yrkande
18 och 1985/86:Ub808 yrkande 8,
4. beträffande forskarutbildning m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub713,1985/86:Ub714och
1985/86:Ub812 yrkandena 21, 22 och 23,
5. beträffande den rörliga resursen för forskning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub838 yrkande 34,
6. beträffande återbesättande av tjänst som professor m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub734,
7. beträffande internationalisering
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub807 yrkandena 5 och 7,
8. beträffande ett tekniskt forskningsråd
att riksdagen avslår motion 1985/86 :Ub820 yrkande 4,
9. beträffande lokalisering av forskningsråden
att riksdagen avslår motion l985/86:Ub715,
10. beträffande ett forskningens år
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub703.
10
2. Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete
Regeringen har under punkt D 15 (s. 294—295) föreslagit riksdagen att till
Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 17 121 000 kr.
Motionen
1985/86:Ub707 av Bo Forslund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om medel till
forskningsanknytning vid de mindre högskolorna.
Utskottet
Från detta anslag bestrids kostnader för dels olika åtgärder för forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt utvecklingsarbete
m. m. De båda posterna för forskningsanknytning resp.
konstnärligt utvecklingsarbete föreslås räknas upp med löne- och prisomräkning
i enlighet med universitets- och högskoleämbetets (UHÄts) förslag.
Innevarande budgetår utgår medel under anslaget till musikskolan i Edsberg.
För nästa budgetår beräknas medel för denna skola under anslaget
Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar de av regeringen begärda medlen.
Enligt motion 1985/86:Ub707 (s) är medlen som står till förfogande för
forskningsanknytning vid de mindre högskolorna otillräckliga. Erfarenheterna
av den verksamhet som bekostats med medlen har varit så goda att
efterfrågan på medel ökat kraftigt. Forskningsanknytningen har stor betydelse
för kvaliteten på utbildningen vid de mindre högskolorna och ger
dessa högskolor bättre möjlighet att utvecklas i samma takt som de större
högskolorna och universiteten.
Utskottet instämmer med motionären i att medlen till forskningsanknytning
har stor betydelse för utbildningen vid högskolor utan fasta forskningsresurser.
Utskottet är emellertid inte berett att göra något uttalande
om en sådan ökning av resurserna för detta ändamål som begärs i motionen.
Utskottet anser att dessa krav på ökad medelstilldelning får vägas mot
andra krav beträffande forskning i ett större sammanhang när riksdagen
vid nästa riksmöte behandlar den aviserade forskningspropositionen. Utskottet
avstyrker därmed motion 1985/86:Ub707.
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 17 121 000 kr.,
2. beträffande uttalande om medel till forskningsanknytning m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub707.
UbU 1985/86:31
11
Stockholm den 15 maj 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Georg Andersson
UbU 1985/86:31
Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Margareta
Hemmingsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Marita
Bengtsson (s), Birger Hagård (m), Lennart Alsén (fp), Rune Rydén (m) och
Swante Allgulander (m).
Reservationer
1. Vissa prioriteringar av forskningsområden samt
samverkan mellan högskolan och näringslivet m. m.
(punkt 1, mom. 1 och 2)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Sorn redovisats”
och på s. 5 slutar ”motion 1985/86:Ub802” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den forskningsinriktning som hittills dominerat beträffande
arbetsmarknadspolitiska frågor inte ifrågasatt den nuvarande
ekonomiska maktstrukturen och dess negativa effekter på samhällsutvecklingen.
Den har i stället strävat efter att stimulera och befästa denna maktstruktur.
De framtida forskningsinsatserna bör enligt utskottets uppfattning
få en helt annan inriktning och omfattning för att resultaten i form av
ökad kunskap skall kunna bidra till att öka sysselsättningen och minska
arbetslösheten. Som ett led i kampen för arbete, drägliga arbetsvillkor, bättre
arbetsmiljö och ett människovärdigt liv måste de arbetande och deras
fackliga organisationer ges stor möjlighet att få ange problemen och forskningsinriktningen.
Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör
bifalla motion 1985/86:Ub702 och som sin mening ge regeringen till känna
att ökade forskningsinsatser skall göras inom alla de områden som redovisas
i motionens yrkanden 1—9.
Utskottet anser att de allt allvarligare tendenserna till att de privata näringslivsintressena
växer samman med den högre utbildningen och forskningen
gör en kartläggning av dessa förhållanden nödvändig. Ett ökat beroende
inom högskolan av externa medel innebär en anpassning till marknadsmässiga
och kommersiella bedömningar. En viss samverkan med näringslivet
kommer alltid att behövas, men det är ett allvarligt hot mot kvaliteten
om institutionerna blir beroende av uppdragsmedel för sin
basorganisation och om det inte finns ekonomiska incitament för en långsiktig
och kanske obekväm forskning. I syfte att tillförsäkra högskolan öka- 12
de medel för en forskning där frihet råder och integriteten inte är hotad bör UbU 1985/86:31
en särskild beskattning av näringslivet prövas i syfte att tillföra högskolan
ökade medel som ett alternativ till den ökade uppdragsforskningen. Riksdagen
bör således bifalla motion 1985/86:Ub802.
dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:
1. beträffande vissa prioriteringar av forskningsområden
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub702 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande samverkan mellan högskolan och näringslivet m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub802 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Sektorsforskning m. m. (punkt 1, mom. 3)
Pär Granstedt (c), Lars Leijonborg (fp), Larz Johansson (c), Birger Hagård
(m), Lennart Alsén (fp), Rune Rydén (m) och Swante Allgulander (m) anser
delsdM den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning finns det anledning till oro över obalansen
— särskilt inom vissa områden — mellan den grundläggande forskning
som finansieras via fakultets- och forskningsrådsanslag och den forskning
som finansieras av sektorsorgan. Åtgärder för att komma till rätta med
obalansen finner utskottet angelägna.
Utskottet anser att det i nästa forskningsproposition måste presenteras
konkreta förslag i syfte att stärka den inomvetenskapligt motiverade forskningen
inom högskolan och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Riksdagen
bör därför ge regeringen i uppdrag att upprätta en plan för överförande
av forskningsresurser och forskningsansvar från sektorsorganen till
högskolan och forskningsråden. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall
till motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 18 och 1985/86:Ub808 yrkande 8
samt med anledning av motion 1985/86:Ub705 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande sektorsforskning m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 18
och 1985/86:Ub808 yrkande 8 samt med anledning av motion 1985/
86:Ub705 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Forskarutbildning m. m. (punkt 1, mom. 4)
Birger Hagård, Rune Rydén och Swante Allgulander (alla m) anser
dets att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Frågor om” och på
s. 7 slutar ”yrkandena 21, 22 och 23” bort ha följande lydelse:
Vårt lands välstånd och kulturella vitalitet bygger på en kunskapsutveckling
där universiteten och högskolorna av tradition spelar en betydelsefull 13
roll. Sverige har kunnat utvecklas med stöd av en forskning av internatio- UbU 1985/86:31
nellt hög kvalitet. Nu hotas denna kvalitet. Genom förändringar i högskolesystemet
har kreativiteten mattats. Som en följd härav, men också som ett
resultat av otillfredsställande arbetsvillkor i övrigt och en otillräcklig värdering
av forskarutbildningen som merit, är det i dag svårt att rekrytera tillräckligt
många framstående studerande till forskarutbildning.
En hög kvalitet på svensk forskning kräver att rätt personer rekryteras till
forskarutbildningen. Därför bör åtgärder vidtas för att förbättra forskarrekryteringen.
Regeringen bör i forskningspropositionen våren 1987 förelägga riksdagen
förslag i dessa frågor. Förslagen bör i enlighet med vad som anförts i
motion 1985/86:Ub713 avse följande åtgärder.
Utbildningsbidragen bör successivt ersättas med doktorandtjänster.
Forskarutbildningen bör göras effektivare. Riktlinjer bör utarbetas för
handledningens omfattning och för uppläggningen av individuella studieplaner.
Graderade betyg på doktorsavhandlingar bör införas. Avhandlingen
bör betygsättas med underkänd, godkänd eller väl godkänd. Fakultetsopponent
och betygsnämndens ledamöter bör ha rätt att till protokollet
anmäla avvikande mening samt skälen för sina ställningstaganden. Vidare
är en fast reglering av meritvärdet av forskarutbildning nödvändig. Regeringen
bör därför uppdra åt berörda myndigheter att göra en inventering av
för vilka tjänster doktorsexamen bör vara behörighetsvillkor. Möjligheterna
till fortsatt karriär efter doktorsexamen måste förbättras. Särskilda meriteringstjänster
bör inrättas för nydisputerade forskare.
Utskottet anser att förkunskapskraven för att antas till forskarutbildning
är för lågt satta. Forskarutbildning kräver nämligen ämnesfördjupning,
bredd och utblick över besläktade ämnen. Inom det förutvarande filosofiska
fakultetsområdet bör förkunskapskraven utgöras av en fullständig
grundexamen om minst 120 poäng med minst 60 poäng i aktuellt ämne.
Inom t. ex. medicinsk och teknisk fakultet uppfylls kravet på ämnesfördjupning
på annat sätt. För studerande från de utbildningslinjer som inte
omfattar 120 poäng bör det nu befintliga utbudet av överbryggande kurser
utökas så att motsvarande nivå kan uppnås. Den nuvarande uppdelningen
av behörighetskraven i allmän resp. särskild behörighet fyller ingen funktion
när ett system införs med förkunskapskrav i enlighet med motion 1985/
86:Ub713. Därför bör bestämmelserna om allmän behörighet avskaffas.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande forskarutbildning m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub713 samt med anledning
av motionerna 1985/86:Ub714 och 1985/86:Ub812 yrkandena
21, 22 och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Forskarutbildning m. m. (punkt 1, mom. 4)
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets hemställan som på s. 6 börjar "Frågor om” och
på s. 7 slutar ”yrkandena 21, 22 och 23” bort ha följande lydelse:
14
Det är enligt utskottets uppfattning av mycket stor betydelse för forsk- UbU 1985/86:31
ningens kvalitet att de som är verksamma inom högskolan som doktorander,
lärare och forskare får sådana ekonomiska och andra villkor att högt
kvalificerade sökande kan rekryteras. Inrättandet av särskilda doktorandtjänster
var en viktig åtgärd för att skapa rimliga ekonomiska villkor för den
som genomgår doktorandutbildningen. Fortfarande hänvisas dock många
doktorander till utbildningsbidrag som för närvarande ger sämre ersättning
än vad som utgår inom arbetslöshetsförsäkringen. Situationen är därför
långt ifrån tillfredsställande. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om förbättrade ekonomiska villkor för doktorander. Det är också
nödvändigt med åtgärder som förbättrar arbetsvillkoren för högskolans
forskare och innehavare av lärartjänster, särskilt inom vissa fakulteter.
Forskarutbildningens meritvärde har stor betydelse för intresset för forskarutbildningen.
Många statliga befattningar är t. ex. av en sådan art att det
är ett stort värde om de besätts med vetenskapligt skolad personal. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder för att förbättra
forskarutbildningens meritvärde.
Den nya lärartjänstordning för högskolan som träder i kraft den 1 juli
1986 innebär ökade möjligheter att kombinera undervisning och forskning
på alla tjänster inom högskolan. Detta är betydelsefullt inte minst för de
mindre högskolorna. Utskottet återkommer i ett senare betänkande till frågan
om en förstärkning under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
i syfte att öka möjligheterna till forskning för lärare vid högskolor
utan fasta forskningsresurser.
I UHÄ:s verksamhetsberättelse för högskolan 1983/84 redovisas klart
otillfredsställande resultat beträffande examinationen inom forskarutbildningen.
Inom humanistisk och samhällsvetenskaplig sektor skulle resultaten
tyda på en mycket lång medelstudietid. Inom medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig
fakultet är examinationsresultatet bättre men ändå
oroande. Samtidigt redovisar UHÄ en kraftig uppgång i examinationsfrekvensen
vid teknisk fakultet efter inrättandet av licentiatexamen där år
1982. Den möjlighet att inrätta sådan examen som nu Finns inom de olika
fakulteterna har utnyttjats i begränsad omfattning. En mera allmän form av
licentiatexamen, som anknyter till den internationellt förekommande
masterutbildningen, skulle troligen innebära att flera forskarstuderande
skulle nå fram till en examen. En sådan examen bör vara utformad så att
den kan utvidgas till en doktorsexamen. UHÄ bör få i uppdrag att framlägga
förslag i enlighet med de riktlinjer som dras upp i motion 1985/
86:Ub812.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1985/
86:Ub812 yrkandena 21,22 och 23 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande forskarutbildning m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkandena 21, 22
och 23 samtmed anledning av motionerna 1985/86:Ub713 och 1985/
86:Ub714 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Återbesättande av tjänst som professor m. m. (punkt 1, UbU 1985/86:31
mom. 6)
Birger Hagård, Rune Rydén och Swante Allgulander (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen inte bör försöka styra innehållet i tjänst
som professor i samband med återbesättande av tjänsten. Det är enligt
utskottets mening angeläget att det i stället i eventuella ämnesbeskrivningar
ställs krav på bredd och överblick inom aktuellt ämnesområde. Som framhålls
i motion 1985/86:Ub734 kan önskad differentiering inom ämnesområdet
åstadkommas vid inrättande och tillsättande av mellantjänster. Detta
är enligt utskottets mening ett lämpligare sätt att nå viss profilering mellan
institutioner och lärosäten. Riksdagen bör därför bifalla motion 1985/
86:Ub734.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande återbesättande av tjänst som professor m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub734 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Internationalisering (punkt 1, mom. 7)
Lars Leijonborg (fp) och Lennart Alsén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”motion 1985/86Ub807” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförts i motion 1985/86:Ub807 om
betydelsen av internationalisering inom forskningen. Samverkan med andra
länder är nödvändig för att vi skall kunna hämta in och tillgodogöra oss
de nya kunskaper som forskningen utomlands leder fram till. Vidare måste
Sverige delta i sådan forskning som kräver så dyrbar utrustning att samverkan
mellan flera länder är nödvändig. Genom forskningssamverkan med
andra länder kan Sverige också bidra med sådana kunskaper som behövs
för lösningen av globala problem och u-landsproblem. Ett extra resurstillskott,
utöver de medel som disponeras av Svenska institutet, är därför nödvändigt.
Riksdagen bör med bifall till yrkande 5 i motion 1985/86:Ub807
under anslaget Universitets- och högskoleämbetet anvisa 2 500 000 kr. utöver
vad riksdagen tidigare anvisat för budgetåret 1986/87. Utskottet anser
vidare att det är nödvändigt att kartlägga de förhållanden, utöver resursknappheten,
som försvårar internationaliseringsarbetet. Riksdagen bör
med bifall till motion 1985/86:Ub807 yrkande 7 som sin mening ge regeringen
till känna att UHÄ bör få i uppdrag att göra en sådan kartläggning.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med de förslag till förändringar
som resultaten av kartläggningen föranleder.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande internationalisering
a) att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet med bifall till ^
motion 1985/86:Ub807 yrkande 5 för budgetåret 1986/87, utöver
vad som föreslagits i UbU 1985/86:20, under åttonde huvudtiteln UbU 1985/86:31
anvisar ytterligare förslagsanslag av 2 500 000 kr.,
b) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub807 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Ett tekniskt forskningsråd (punkt 1, mom. 8)
Birger Hagård, Rune Rydén och Swante Algullander (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är nödvändigt att förstärka den tekniska kompetensen
i landet om Sverige skall kunna hävda sin position som framstående
industriell nation. Till de åtgärder som bör vidtas hör inrättandet av ett
tekniskt forskningsråd. Rådets uppgift bör vara att, såsom övriga forskningsråd,
stödja kunskapsuppbyggnad av grundläggande karaktär. Forskningsrådet
bör ha en sammansättning som motsvarar de övriga forskningsrådens,
dvs. med en stark representation för forskarsamhället. Inomvetenskapliga
kriterier skall självfallet styra rådets beslut beträffande fördelningen
av tillgängliga medel. Det tekniska forskningsrådet bör inrättas den 1 juli
1986 och budgetåret 1986/87 disponera 70 milj. kr. av de medel som riksdagen
redan anvisat till styrelsen för teknisk utveckling inom programmet för
kunskapsutveckling. Riksdagen bör således bifalla motion 1985/86:Ub820
yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande ett tekniskt forskningsråd
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub820 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört dels om att
ett tekniskt forskningsråd skall inrättas den 1 juli 1986, dels om att
70 000 000 kr. skall ställas till det tekniska forskningsrådets disposition
budgetåret 1986/87 från de medel som anvisats under tolfte huvudtiteln
under reservationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling,
17