Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:3

om vissa högskolefrågor

1985/86:3

Motionerna

1984/85:516 av Maja Bäckström tn. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om behov av
plats för folkdans och folkmusik i musiklärar- och dansforskarutbildningen.

1984/85:521 av Jan-Erik Wikström (fp) och Karl Erik Eriksson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att universitetsoch
högskoleämbetet vid fastställande av utbildningsplan för musiklärarlinje
skall beakta de synpunkter som har framförts i denna motion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om forskarutbildning på dansens område.

1984/85:613 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen uttalar att de synpunkter som framförts i denna motion
beaktas vid fastställande av musikhögskolornas utbildningsplaner,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om ett förslag till en framtida
organisation av dansforskarutbildning,

4. att riksdagen uttalar att den svenska folkdansens behov bör beaktas i
samband med inrättandet av forskarutbildningar i enlighet med vad som
anförts i denna motion.

1984/85:1025 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att vid en
kommande översyn av utbildningsplan för förskollärarlinjen större utrymme
ägnas åt livsåskådningsfrågor.

1984/85:1323 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående ökad plats för folkmusiken i musiklärarutbildningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om dansforskarutbildning
enligt vad som anförts i motionen.

1984/85:1339 av Gullan Lindblad m. fl. (m, fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande högskolan i Karlstad om fortsatt stabil
lärarutbildning.

1 Riksdagen 1985/86.14sami. Nr3

1984/85:1848 av Görel Bohlin (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att ämnet barndans tillförs förskoleseminarierna
som särskilt ämne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fortbildning/
kurser i ämnet barndans bör erbjudas redan verksamma förskollärare och att
dans gärna knuten till musikskolans verksamhet är önskvärt och värdefullt.

1984/85:1858 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära en översyn av den nuvarande ordningen med verksamhetsberättelse
för högskolor och regionstyrelser.

1984/85:1879 av Inger Hestvik m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lärarutbildningarna
bör utvecklas enligt riktlinjerna i motionen.

1984/85:1916 av Sylvia Pettersson m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att utbildning om könsroller och jämställdhet skall vara
obligatorisk i all grundutbildning för lärare,

2. att riksdagen hos regeringen begär snara åtgärder för en förbättrad
fortbildning av lärare och övrig skolpersonal i enlighet med vad som anförts i
motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om jämställdhetsforskning.

1984/85:1922 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om avskaffande av kårobligatoriet vid
universitet och högskolor.

1984/85:1929 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om alternativa
forskarutbildningar vid de humanistiska fakulteterna.

1984/85:1935 av Ulla Tillander (c) och Olof Johansson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att införa en fri, ospärrad sektor inom högskolans
filosofiska ämnesområde.

1984/85:2175 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1984/
85:2172 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
jämställdhetsfrågoma i lärarutbildningen.

1984/85:2239 av Stig Josefson m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1984/
85:2238 - såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om satsning på utbildning
och forskning i Malmöhus län.

1984/85:2316 av Karin Andersson m. fl. (c) vari- med hänvisning till vad som
anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1984/
85:2312 - såvitt nu är i fråga yrkas

UbU 1985/86:3

2

1. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen och
universitets- och högskoleämbetet att göra en utvärdering av hur skolans mål
om jämställdhet omsätts i praktisk handling och hur man vid de olika
lärarhögskolorna tacklat jämställdhetsfrågorna.

1984/85:2765 av Christer Eirefelt (fp) och Hugo Bergdahl (fp) vari - med
hänvisning till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade
motionen 1984/85:2762 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen sägs om komplettering av utbildningssystemet.

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättandet av en mellanexamen/specialistexamen.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner vilka har väckts
under den allmänna motionstiden under riksmötet 1984/85. De avser en rad
skilda frågor som rör högskolan.

Vissa utbildningsplanefrågorm. m.

Varje år väcks motioner med synpunkter på innehållet i olika högskoleutbildningar
och med önskemål om ändringar i enskildheter i dessa utbildningar.
Vid riksmötena 1982/83 (UbU 1982/83:6 s. 5-6) och 1984/85 (UbU
1984/85:2 s. 22-23) redovisade utskottet fördelningen av ansvaret för
innehållet i utbildningslinjer inom högskolan. Av denna redovisning framgår
i korthet att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer till dessa. När en linje inrättas antar
riksdagen även riktlinjer för utbildningen på den. Riksdagen beslutar också
om att linjer och utbildningen på dem skall ändras samt att linjer skall
upphöra. Det är utifrån de av riksdagen godkända riktlinjerna som mera
detaljerade planer för innehållet i utbildningen fastställs av universitets- och
högskoleämbetet, UHÄ (i utbildningsplaner) och av berörda linjenämnder (i
lokala planer och kursplaner). Till grund för dessa mera detaljerade planer
skall givetvis också andra riksdagsbeslut ligga, när dessa berör resp.
utbildning. Av avgörande betydelse för innehållet i olika lärarutbildningar är
t. ex. riksdagsbeslut om läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan
samt beslut om riktlinjer för innehållet, såsom pedagogiskt program m. m., i
barnomsorgen.

Mot den här redovisade bakgrunden anser utskottet - liksom tidigare år -att riksdagen inte bör behandla detaljfrågor beträffande innehållet i utbildningslinjer
för vilka riksdagen tidigare antagit riktlinjer av mera övergripande
karaktär. Det ankommer på de myndigheter som har ansvaret för
utbildningsplaner, lokala planer och kursplaner och ytterst på de för
utbildningen ansvariga utbildningsledarna och lärarna att se till att riksdagens
intentioner med utbildningen fullföljs utan att riksdagen i efterhand gör
några uttalanden i detaljfrågor.Utskottet utgår vidare från att uppföljningar
och utvärderingar görs både centralt och lokalt.

UbU 1985/86:3

3

1* Riksdagen 1985186.14saml. Nr3

Vid riksmötet 1984/85 väcktes ett antal motioner som rör utbildningsplaner,
lokala planer och kursplaner för vissa allmänna utbildningslinjer inom
sektorn för utbildning för undervisningsyrken. I motionerna 1984/85:516 (s) i
denna del, 1984/85:521 (fp) yrkande 1, 1984/85:613 (vpk) yrkande 1 och
1984/85:1323 (c) yrkande 1 hemställs om ett uttalande om folkmusikens plats
i musiklärarutbildningen. Barndans bör enligt motion 1984/85:1848 (m)
yrkandena 1 samt 2 i denna del ingå i förskollärarutbildningen och i
fortbildningskurser för redan verksamma förskollärare (jfr UbU 1982/83:6
s. 15). I förskollärarutbildningen bör vidare, enligt motion 1984/85:1025 (c),
beredas större utrymme för livsåskådningsfrågor (jfr UbU 1982/83:3 samt
1982/83:6 s. 14-15). Slutligen begärs i motion 1984/85:1879 (s) yrkande 2 ett
uttalande om datakunskap i lärarutbildningen.

Med hänvisning till vad utskottet anfört inledningsvis om det i dag
tillämpade systemet beträffande ansvaret för utbildningslinjers innehåll
föreslår utskottet att riksdagen avslår de redovisade motionsyrkandena.

Vissa jämställdhetsfrågor

I tre motioner, nämligen 1984/85:1916 (s) yrkande 1, 1984/85:2175 (fp)
yrkande 1 och 1984/85:2316 (c) yrkande 1 i denna del, tas upp frågan om
utrymmet för jämställdhets- och könsrollsfrågor inom lärarutbildningen. I
motion 1984/85:1916 yrkande 2 begärs också snara åtgärder för att förbättra
fortbildningen för lärare och övrig skolpersonal i dessa frågor. Universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) bör enligt motion 1984/85:2316 yrkande 1 i
denna del göra en utvärdering av hur jämställdhetsfrågorna behandlats vid
de olika lärarhögskolorna. Slutligen begärs i motion 1984/85:1916 yrkande 5
ett uttalande om prioritering av jämställdhetsforskning i vad avser undervisningssituationen
i klassrummen, t. ex. forskning om metoder för att motverka
lärares olika behandling av pojkar och flickor.

I samtliga utbildningsplaner för linjerna inom sektorn för utbildning för
undervisningsyrken föreskrivs att de olikheter i mäns och kvinnors situation
och villkor i och utanför skolan, som påverkar studie- och yrkesvalet och de
olika rollerna i familj, arbete och samhällsliv skall uppmärksammas särskilt i
utbildningen. Det ankommer således på de lokalt ansvariga för kursplanerna
för lärarutbildningarna och på dem som svarar för undervisningen på dessa
linjer att se till att så sker.

Vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) har en undersökning
gjorts av vad som finns skrivet i de olika utbildnings- och kursplanerna om
könsroller och jämställdhet och hur sådana frågor behandlas på ett antal
utbildningslinjer. Undersökningen har redovisats i oktober 1984 i en rapport
Jämställdhetspoäng i lärarutbildningen? Undersökningen betecknas i rapporten
som det första steget i ett utvecklingsarbete som syftar till att förändra
lärarutbildningen på ett sådant sätt att de blivande lärarna bättre skall kunna
behandla jämställdhetsfrågorna enligt läroplanernas intentioner. Vidare
betonas vikten av att en diskussion i dessa frågor kommer igång bland
lärarutbildare, särskilt med tanke på datateknikens insteg i skolan och
flickornas situation därvidlag. Vidare har arbetet med jämställdhetsfrågor
vid HLS resulterat i en tvåveckors fortbildningskurs.

UbU 1985/86:3

4

I vad gäller fortbildning av lärare erinrar utskottet om att skolstyrelserna
kan bevilja ledighet med lön utan avdrag i upp till fem veckor för deltagande i
kurser i t. ex. jämställdhetsfrågor.

UHÄ antog år 1977 ett handlingsprogram för jämställdhet inom högre
utbildning och forskning. I anslagsframställningen för budgetåret 1986/87
anmäler UHÄ att detta program nu skall utvärderas och revideras.

Vid riksmötet 1981/82 antog riksdagen riktlinjer för övergripande prioriteringar
av forskningsområden. Jämställdhetsforskningen angavs därvid som
ett högt prioriterat område (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr.
1981/82:397).

Utskottet fäster i likhet med motionärerna stor vikt vid jämställdhetsfrågorna.
Mot bakgrund av det anförda anser emellertid utskottet att riksdagen
inte behöver göra några sådana uttalanden som yrkas i motionerna.
Riksdagen bör därför avslå motionerna 1984/85:1916 yrkandena 1, 2 och 5,
1984/85:2175 yrkande 1 samt 1984/85:2316 yrkande 1 i den nu aktuella delen.

Lärarutbildning i Karlstad

Högskolan i Karlstad är enligt motion 1984/85:1339 (m, fp) av stor betydelse
för Värmlands län. Motionärerna tar upp några frågor om utveckling av olika
utbildningar vid högskolan. Med hänvisning bl. a. till pågående samverkan
mellan ämneslärar- och mellanstadielärarutbildningarna yrkas att riksdagen
gör ett uttalande om att högskolan i Karlstad skall få behålla en fortsatt stabil
lärarutbildning, varmed menas en oförändrad dimensionering (yrkande 3).

Riksdagen beslöt våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundskolan
(prop. 1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). Vid detta tillfälle
fattades inga beslut om dimensionering eller lokalisering. UHÄ har fått
regeringens uppdrag att lämna förslag i dessa frågor. Uppdraget redovisas
under hösten 1986. Riksdagen får tillfälle att ta ställning till de långsiktiga
dimensioneringsfrågorna vid olika högskolor i samband med att regeringen
återkommer med förslag grundade bl. a. på UHÄ:s redovisning av sitt
uppdrag. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1984/85:1339 yrkande 3.

Småföretagarutbildning i Göteborg m. m.

I motion 1984/85:2765 (fp) begärs åtgärder i syfte att utbilda kunniga
företagsledare för småföretag. I motiveringen, som återfinns i motion
1984/85:2762, framförs att det bör ges ekonomiska möjligheter att bibehålla
och vidareutveckla den småföretagarutbildning som finns vid universitetet i
Göteborg samt annan liknande utbildning.

Under våren 1985 påpekade utskottet med anledning av en motion om
utbildning av företagsledare att sådan utbildning kan anordnas såväl inom
den kommunala eller statliga vuxenutbildningen som i form av enstaka
kurser inom högskolan i den mån resurser finns tillgängliga (UbU 1984/85:30
s. 12). Resurserna för enstaka kurser fördelas av regionstyrelserna och
disponeras av de olika högskoleenheterna. Riksdagen bör mot bakgrund av
gällande ansvarsfördelning på högskoleområdet inte göra något uttalande

UbU 1985/86:3

5

om satsning på småföretagarutbildning i form av enstaka kurser vid
universitetet i Göteborg eller någon annan högskoleenhet. Utskottet har
inhämtat att fr.o.m. höstterminen 1985 anordnas vid universitetet i Göteborg
en inriktning mot småföretagarutbildning inom ekonomlinjen. Av drygt
500 nybörjarplatser på linjen avser 40 denna inriktning. Motionärernas
önskemål om småföretagarutbildning i Göteborg, som framfördes i januari i
år, torde därmed ha tillgodosetts. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:2765.

En fri sektor

Riksdagen beslöt vid riksmötet 1978/79 att det dittillsvarande fria tillträdet
till vissa utbildningar i högskolan skulle upphöra att gälla den 1 juli 1979
(prop. 1978/79:25, UbU 1978/79:18, rskr. 1978/79:124). Ett av motiven för
riksdagens beslut var att formerna för medelsanvisningen till de utbildningar
som berördes av det fria tillträdet hade inneburit en urholkning av
utbildningens kvalitet eftersom anslagen per årsstudieplats successivt minskat.

I motion 1984/85:1935 (c) yrkas att riksdagen beslutar införa en fri,
ospärrad sektor inom högskolans filosofiska ämnesområde. Syftet med
förslaget är dels att fylla tomma platser på enstaka kurser inom detta område,
dels att ge ökade möjligheter till bildning och allmänbildning utanför de
studerandes egentliga yrkesområden.

Frågor om fritt tillträde till vissa delar av högskolan och utnyttjande av
tillgängliga utbildningsplatser inom högskolan har ett samband med frågan
om hur anslagssystemet är utformat. 1 1985 års budgetproposition aviserades
en översyn av anslagssystemet och därmed också formerna för medelstilldelning
och styrning. Utskottet har inhämtat att en sådan översyn kommer att
genomföras. Av intresse i sammanhanget är också antagningssystemet.
Tillträdesutredningen (U 1983:03) som överväger frågor om antagningen till
högskoleutbildning väntas avlämna sitt betänkande mot slutet av år 1985. I
anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 har UHÄ diskuterat vissa
möjligheter till större flexibilitet i dimensionering och planering av högskoleutbildningen.
Inom ramen för en fortsatt totaldimensionering föreslås en
större lokal frihet till omfördelning av platser mellan vissa linjer inom den
tekniska sektorn samt en ny form av individuella linjer inom den humanistiska
grundutbildningen. Anslagsframställningen bereds för närvarande inom
regeringskansliet.

Utskottet kan således konstatera att frågor om resursutnyttjande och
flexibilitet inom högskoleutbildningen aktualiserats i olika sammanhang.
Det pågående och aviserade arbetet med dessa frågor bör inte föregripas.
Motion 1984/85:1935 bör avslås av riksdagen.

Högskolornas verksamhetsberättelser

En översyn av den nuvarande ordningen med verksamhetsberättelser för
högskolor och regionstyrelser yrkas i motion 1984/85:1858 (c). Motionären
betonar att om besparingar skall göras på högskolans område bör detta
företrädesvis avse förvaltningen. Därför är det olämpligt att ålägga högskole -

UbU 1985/86:3

6

förvaltningen nya arbetsuppgifter, t. ex. verksamhetsberättelserna. Motionären
redovisar att kritik förts fram mot den nu gällande ordningen med
verksamhetsberättelser och begär att verksamheten omprövas, bl. a. beträffande
insamlingen av statistiska uppgifter.

Verksamhetsberättelser från samtliga högskolor och regionstyrelser har
funnits i sin nuvarande form endast i några år. I budgetpropositionen år 1985
uttalade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet sin tillfredsställelse
över att verksamhetsberättelser nu blivit ett reguljärt inslag i högskolemyndigheternas
arbete. Detta uttalande görs i anslutning till att en översyn
aviseras av anslagssystemet för högskolan och formerna för medelstilldelning
och styrning.

Med ett system där det finns ett lokalt inflytande över resursanvändningen
är det enligt utskottets mening också nödvändigt att det finns en återrapportering
att lägga till grund för ställningstaganden från riksdagen, regeringen
och UHÄ. I den mån en ytterligare decentralisering övervägs och införs ökar
betydelsen av en sådan återrapportering. Enligt vad utskottet inhämtat har
UHÄ inför nästa verksamhetsberättelse i vissa avseenden ändrat anvisningarna
till högskolorna med utgångspunkt bl. a. i de synpunkter på berättelserna
som kommit in från högskoleenheterna. UHÄ betonar även vikten av att
verksamhetsberättelserna inordnas som en naturlig del i det lokala planeringsarbetet.

Utskottet noterar att ett utvecklingsarbete beträffande verksamhetsberättelserna
har inletts. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte någon
anledning för riksdagen att göra ett uttalande om översyn av systemet med
verksamhetsberättelser för högskolor och regionstyrelser. Utskottet avstyrker
därmed motion 1984/85:1858.

Mellanexamen m. m.

Enligt motion 1984/85:2818 (m) yrkande 38 bör riksdagen ge regeringen till
känna att en mellanexamen/specialistexamen skall inrättas. En sådan
examen skall tillgodose vissa behov på arbetsmarknaden av personer med en
längre högskoleutbildning. Denna examen skall inte vara någon etapp inom
forskarutbildningen. I motion 1984/85:1929 (m) yrkas att en alternativ
forskarutbildning skall införas vid humanistisk fakultet som innebär att en
etapp av forskarutbildningen avslutas med filosofie licentiatexamen motsvarande
den som numera finns inom t. ex. teknisk och teologisk fakultet.

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat frågor om en etappavgång
inom forskarutbildningen och införande av en mellanexamen, senast vid
riksmötet 1983/84 (UbU 1983/84:28 s. 26-27). Utskottet redovisade då att
riksdagen vid riksmötet 1978/79 (prop. 1978/79:119 s. 49, UbU 1978/79:44,
rskr. 1978/79:391) godkände att ett system med etappavgångar ur forskarutbildningen
skulle utvecklas. Dessa etappavgångar skulle dels utgöra naturliga,
avslutade moment inom forskarutbildningen, dels ge en utbildning som
svarar mot ett arbetsmarknadsbehov. Sedermera har bestämmelser införts i
högskoleförordningen (1977:263, 8 kap. 7 a och 8 §§) om att forskarutbildning
skall anordnas så att den sker i etapper om det är ändamålsenligt och
möjligt. UHÄ kan föreskriva att en examensbenämning får knytas till ett

UbU 1985/86:3

7

utbildningsbevis avseende en sådan etapp varvid benämningen bör utformas
så att den ger en meningsfull information om utbildningens omfattning,
innehåll eller huvudsakliga inriktning.

UHÄ har den 1 februari 1982 utfärdat föreskrifter om examensbenämningen
teknisk licentiatexamen, den 21 mars 1983 om examensbenämningen
teologie licientiatexamen, den 16 maj 1983 om examensbenämningen
filosofie licentiatexamen avseende ämnen inom matematisk-naturvetenskaplig
fakultet (motsvarande), den 15 juni 1984 om examensbenämningen
juris licentiatexamen avseende ämnen inom juridisk fakultet, den 15 juni
1984 om examensbenämningen filosofie licentiatexamen respektive ekonomie
licentiatexamen avseende ämnen inom samhällsvetenskaplig fakultet
(motsvarande) samt den 10 juni 1985 om examensbenämningen filosofie
licentiatexamen avseende ämnen inom humanistisk fakultet (motsvarande).

I vad gäller längre högskoleutbildningar som inte är en etapp inom
forskarutbildningen erinrar utskottet om att det i dag finns ett antal
påbyggnadslinjer på de allmänna utbildningslinjerna. Bland UHÄ:s förslag
om nya linjer budgetåret 1986/87 finns också en s. k. specialistlinje inom den
tekniska sektorn som - om den genomförs - avses tillgodose behov på
arbetsmarknaden där det är nödvändigt att snabbt avhjälpa brist på personer
med lämplig längre högskoleutbildning, t. ex. på data- och elektronikområdet.

I 1985 års budgetproposition aviserades en samlad översyn av forskarutbildningen.
Den 28 mars fick UHÄ i uppdrag att göra en sådan översyn. En
av de frågor som skall belysas gäller etappavgångarna. UHÄ skall redovisa
och sammanfatta de erfarenheter som finns. Utskottet förutsätter att denna
översyn klargör bl. a. hur etappavgångarna motsvarat arbetsmarknadens
behov av personer med längre högskoleutbildningar och om det finns
anledning att utifrån gjorda erfarenheter göra förändringar och eventuella
kompletteringar av det hittillsvarande systemet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1984/85:1929 och 1984/85:2818 yrkande 38.

Dansforskarutbildning och folkdans

I motionerna 1984/85:516 (s) i denna del, 1984/85:521 (fp) yrkande 2,
1984/85:613 (vpk) yrkandena 2 och 4 samt 1984/85:1323 (c) yrkande 2
hemställs om förslag om dansforskarutbildning innefattande bl. a. ämnet
folkdans. I motionerna hänvisas till ett utredningsarbete utfört på uppdrag av
UHÄ (redovisat i UHÄ-rapport 1982:33) som avser dansvetenskapens
ställning inom högskoleorganisationen. Motionärerna anser att det är av
största kulturpolitiska vikt att förslagen i utredningen genomförs och att
svensk folkdans behov därvid beaktas.

Utskottet erinrar om att den utredning som gjorts på uppdrag av UHÄ och
som motionärerna hänvisar till nu har remissbehandlats och lagts till grund
för ett förslag i UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1986/87. Enligt
detta förslag bör 590 000 kr. anvisas för start av ett centrum för dansforskning
i Stockholm. I utredningen, som förslaget grundas på, finns folkdansen med
som en del av ämnesområdet. Utskottet anser att riksdagen inte nu bör ta

UbU 1985/86:3

8

ställning till motionärernas förslag då UHÄ:s anslagsäskanden beträffande
bl. a. dansforskning för närvarande bereds inom regeringskansliet. Med det
anförda avstyrks motionerna 1984/85:516 i denna del, 1984/85:521 yrkande 2,
1984/85:613 yrkandena 2 och 4 samt 1984/85:1323 yrkande 2.

Forskning i Malmöhus län

I motion 1984/85:2239 i denna del yrkas att riksdagen skall ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen om en satsning på forskning i Malmöhus
län. Motiveringen till motionen återfinns i motion 1984/85:2238. Motionärerna
anser att en sådan samverkan som nu finns mellan näringslivet och
universitetet i Lund inom forskarbyn Ideon skulle kunna förläggas även till
andra kommuner, såsom till Malmö. Vidare anser de att samverkan mellan
universitetet, näringslivet och kommunerna borde etableras inom jordbruksoch
livsmedelsområdena och lokaliseras till t. ex. Hörby.

Utskottet har vid tidigare tillfällen konstaterat att det ankommer på
universitetet i Lund att besluta om någon del av verksamheten skall
lokaliseras till annan ort och om universitetet skall samverka med t. ex.
kommuner. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1984/85:2239 i
denna del.

Kårobligatoriet

I motion 1984/85:1922 (vpk) yrkas att riksdagen skall begära förslag om
avskaffande av kårobligatoriet vid universitet och högskolor. Obligatoriet
strider enligt motionärerna mot varje människas rätt att själv avgöra vilka
föreningar han eller hon vill vara med i.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande senast vid riksmötet
1984/85. I betänkandet 1984/85:2 (s. 12-13) anfördes bl. a. att om det
obligatoriska medlemskapet skulle ersättas av ett frivilligt, skulle detta
förutsätta antingen en avsevärt sänkt ambitionsnivå i fråga om både
studerandefacklig och studiesocial service eller ett behov av betydande
statliga bidrag för verksamheten. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:1922.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande folkmusik i musiklärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:516 i denna del, 1984/85:521
yrkande 1, 1984/85:613 yrkande 1 och 1984/85:1323 yrkande 1,

2. beträffande barndans i förskollärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1984/85:1848 yrkande 1 samt yrkande 2 i
denna del,

3. beträffande livsåskådningsfrågor i förskollärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1025,

4. beträffande datakunskap i lärarutbildningarna m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:1879 yrkande 2,

UbU 1985/86:3

9

5. beträffande könsrolls- och jämställdhetsfrågor i lärarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1916 yrkande 1 och 1984/
85:2175 yrkande 1,

6. beträffande jämställdhetsfrågor i fortbildning av lärare och
skolpersonal

att riksdagen avslår motion 1984/85:1916 yrkande 2,

7. beträffande uppdrag till universitets- och högskoleämbetet beträffande
jämställdhetsfrågor

att riksdagen avslår motion 1984/85:2316 yrkande 1 i denna del,

8. beträffande jämställdhetsforskning

att riksdagen avslår motion 1984/85:1916 yrkande 5,

9. beträffande lärarutbildning i Karlstad

att riksdagen avslår motion 1984/85:1339 yrkande 3,

10. beträffande småföretagarutbildning i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1984/85:2765,

11. beträffande en fri, ospärrad sektor inom högskolan
att riksdagen avslår motion 1984/85:1935,

12. beträffande översyn av systemet med verksamhetsberättelser för
högskolor och regionstyrelser

att riksdagen avslår motion 1984/85:1858,

13. beträffande filosofie licentiatexamen avseende ämnen inom
humanistisk fakultet

att riksdagen avslår motion 1984/85:1929,

14. beträffande mellanexamen/specialistexamen

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 38,

15. beträffande dansforskning m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:516 i denna del, 1984/85:521
yrkande 2, 1984/85:613 yrkandena 2 och 4 samt 1984/85:1323 yrkande
2,

16. beträffande forskning i Malmöhus län

att riksdagen avslår motion 1984/85:2239 i denna del,

17. beträffande avskaffande av kårobligatoriet
att riksdagen avslår motion 1984/85:1922.

Stockholm den 7 november 1985

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Barbro Nilsson (s), Lars
Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Margareta Hemmingsson (s), Larz
Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Marita Bengtsson (s), Birger Hagård
(m), Kristina Svensson (s) och Marianne Andersson (c).

UbU 1985/86:3

10

Reservationer

UbU 1985/86:3

1. En fri, ospärrad sektor inom högskolan (mom. 11)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Frågor om” och
slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som instämmer i motionens syfte, vill erinra om att redan det
nuvarande systemet medger en förenklad antagning till enstaka kurser. I
praktiken borde det alltså vara möjligt att mycket snart uppnå det uppställda
målet med en fri, ospärrad sektor inom högskolans filosofiska ämnesområde.
Det arbete inom utbildningsdepartementet med en översyn av anslagssystemet
och formerna för medelstilldelning som aviserats i 1985 års budgetproposition
bör bedrivas med kraft och förslag framläggas, som gör det möjligt
för varje universitet och högskola att direkt ta ansvaret för utbildningsutbudet
inom den filosofiska sektorn. Antagningssystemet bör också formellt
utformas på ett sådant sätt, att en fri, ospärrad sektor kommer till stånd inom
det filosofiska ämnesområdet. Riksdagen bör således bifalla motion 1984/
85:1935.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande enfri, ospärrad sektor inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1935 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Enfri, ospärrad sektor inom högskolan m. m. (mom. 11)

Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Larz Johansson (c) och
Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet kan” och
slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den aviserade översynen av högskolans anslags- och
styrsystem bör utvidgas till att avse även en utvärdering av linjesystemet.
Inom vissa utbildningsområden med klart definierade yrkesmål är linjer med
ungefär nuvarande karaktär naturligt också i framtiden. Inom andra
områden kan det visa sig lämpligt att bibehålla linjens roll som stöd för den
enskilde studentens studieval, men samtidigt bör en större flexibilitet och
valfrihet eftersträvas inom systemets ram. Därvid bör även någon form av ett
friare tillträde till det filosofiska ämnesområdet övervägas. Linjernas betydelse
för administration och resursfördelning bör med ett sådant system
kunna minska. Detta skulle vara ett bidrag till strävandena att avbyråkratisera
högskolan. Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion
1984/85:1935 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet här
anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande linjesystemet och en fri, ospärrad sektor
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1935 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Mellanexamen m. m. (mom. 14)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”1 vad” och slutar
”yrkande 38” bort ha följande lydelse:

Genom det beslut som UHÄ tagit i juni 1985 om filosofie licentiatexamen
avseende ämnen inom humanistisk fakultet (motsvarande) har motion
1984/85:1929, som väcktes under den allmänna motionstiden i januari i år,
blivit tillgodosedd. Den bör därför avslås av riksdagen.

Mellan-/specialistexamen bör normalt vara ett slutmål och därför inte
utgöra en etapp inom forskarutbildningen. Den skall också vara möjlig att
erhålla vid varje fakultet och inom varje ämne. Enligt utskottets mening bör
en specialistexamen anpassas till de krav som ställs på en längre akademisk
utbildning med specialiseringar på särskilda områden för arbete som t. ex.
ingenjör, tekniker, administratör eller lärare på gymnasienivå. Detta behov
kan inte tillgodoses inom ramen för påbyggnadslinjer. Den av utskottet
förordade specialistexamen bör kunna benämnas licentiatexamen. Benämningen
anknyter då till den nivå på vilken utbildningen förutsätts ligga.
Riksdagen bör således bifalla yrkande 38 i motion 1984/85:2818.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande mellanexamen/specialistexamen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2828 yrkande 38 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Avskaffande av kårobligatoriet (mom. 17)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
behandlade” och slutar ”motion 1984/85:1922” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1984/85:1922 att
kårobligatoriet vid universitet och högskolor bör avskaffas. Studentkårer bör
vara enbart fackliga sammanslutningar. Alla övriga uppgifter som i dag åvilar
studentkårerna bör övertas av stat och kommun. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande avskaffande av kårobligatoriet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1922 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1985/86:3

gotab Stockholm 1985 83494

12