Utbildningsutskottets
betänkande
1985/86: 27
om lokalisering av grundskollärarlinjen
m.m. (prop. 1985/86: 113)
Propositionen
Regeringen har efter föredragning av statsrådet Bengt Göransson i proposition
1985/86:113 (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen har anförts i fråga om vid vilka
universitet och högskolor utbildning på grundskollärarlinjens båda grenar
skall anordnas,
2. godkänna vad som i propositionen har anförts i fråga om vid vilka
universitet och högskolor utbildning på ämneslärarlinjerna skall anordnas,
3. godkänna vad som i propositionen har anförts om riktlinjerna avseende
begränsning av antagningen till vissa lärarutbildningar inför läsåret
1987/88.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986
1985/86: Ub509 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen i enlighet med vad som anförts i motionen vidtar
åtgärder beträffande lärarutbildningen så att tillsättning av lärartjänst kan
ske på grundval främst av skickligheten för arbetsuppgifterna.
1985/86: Ub511 av Nils Nordh m. fl. (s, c) vari yrkas
1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
att högskolan i Jönköping får behålla sin basresurs i form av fortsatt
lärarutbildning,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
att högskolan i Jönköping ges möjlighet att starta uppdragsutbildning i
enlighet med vad som redovisats i motionen.
1985/86: Ub516 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett
uppdrag till universitets- och högskoleämbetet om nya metoder för urval
till lärarutbildning.
UbU
1985/86:27
1 Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 27
1985/86: Ub531 av Anders Nilsson (s) och Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas UbU 1985/86: 27
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om bevarande av klasslärarutbildningen vid högskolan i Jönköping.
1985/86: Ub546 av Alf Svensson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar uttala sig för ett bibehållande av lärarutbildningen
vid Jönköpings högskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
övrigt anförts angående utbildningssektorns regional- och arbetsmarknadspolitiska
betydelse.
1985/86: Ub551 av Marianne Andersson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att bibehålla lärarutbildningen vid högskolan i Jönköping.
1985/86: Ub561 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1985/86:Kr265
— yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det för
behörighet som ämneslärare i ämnet svenska skall krävas godkända högskolestudier
i svenska om minst 80 poäng.
1985/86:Ub576 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att med ändring av sitt tidigare beslut hos regeringen begära ett
nytt förslag till framtida lärarutbildning enligt de riktlinjer som angetts i
motionen.
1985/86: Ub581 av Carl-Johan Wilson (fp) och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anges om vikten av att bibehålla lärarutbildning
i nuvarande omfattning vid högskolan i Jönköping.
1985/86: Ub617 av Gunnel Liljegren (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att lämpliga benämningar bör fastställas
för de två nya lärarkategorierna i grundskolan.
1985/86: Ub808 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas
4. att riksdagen beslutar om en förändrad inriktning av den pågående
omstruktureringen av lärarutbildningen i enlighet med vad som i motionen
anförts.
1985/86:Ub812 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om utbildning för undervisningsyrken.
1985/86: Ub834 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen verkar för att den nya grundskollärarutbildningen
förläggs till Gävle—Sandviken.
1985/86: Ub836 av Rune Backlund (c) och Kersti Johansson (c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 2
som i motionen anförts rörande neddragningen av lärarutbildningen i landet.
1985/86: Ub837 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att stärka sambandet mellan humaniora
och ämneslärarutbildningen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86: 113
1985/86:374 av Rolf Dahlberg (m) och Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar sig för att högskolan i Gävle-Sandviken får
möjlighet att långsiktigt och medvetet bygga upp den nya företagsutbildningen
inom sådana områden som teknik, ekonomi, administration m. m.,
2. att riksdagen uttalar sig för att de medel som nu disponeras för
klasslärarutbildningen, ca 10 milj. kr., skall kunna påräknas för nya utbildningar
som högskolan håller på att planera och utveckla,
3. att riksdagen uttalar sig för att högskolan i Gävle-Sandviken också i
fortsättningen skall kunna påräkna sin skäliga andel av de forsknings- och
utbildningsmedel som riksdagen väntas anvisa till Bergslagen.
1985/86:375 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ny inriktning
av lärarutbildningen enligt de riktlinjer som angivits i motionen,
2. att riksdagen i avvaktan på nytt lärarutbildningsförslag beslutar att
lärarutbildning skall ges på de platser där den finns i dag.
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till nytt dimensionerings-
och lokaliseringssystem enligt de i motionen angivna riktlinjerna.
1985/86:376 av Gunnar Björk i Gävle (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter göra en utredning syftande till att inrätta professurer vid
statens institut för byggforskning med nära samarbete med Gävle—Sandvikens
högskola.
1985/86: 377 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar sig för att högskolan i Gävleborgs län får möjlighet
att långsiktigt och medvetet bygga upp den nya företagsutbildningen
inom sådana områden som teknik, ekonomi, administration, språk m. m.,
2. att riksdagen uttalar sig för att de medel som nu disponeras för
klasslärarutbildningen, ca 10 milj. kr., skall kunna påräknas för de nya
utbildningar som högskolan håller på att planera och utveckla,
3. att riksdagen uttalar sig för att högskolan i Gävleborgs län också i
fortsättningen skall kunna påräkna sin skäliga andel av de forsknings- och
utbildningsmedel som riksdagen väntas anvisa till Bergslagen,
4. att riksdagen uttalar sig för att högskolan framgent skall heta Gävleborgs
högskola.
1985/86:378 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att högskolan i Gävleborgs län, som kompensation
för den nedlagda klasslärarutbildningen, ges möjligheter - inte minst
UbU 1985/86:27
3
tl Riksdagen 1985/86. 14 samt. Nr 27
ekonomiskt — att långsiktigt och medvetet bygga upp nya utbildningar
inom sådana områden som teknik, ekonomi, administration, språk m. m.,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att högskolan i
Gävleborgs län också i fortsättningen skall kunna påräkna sin skäliga andel
av de forsknings- och utbildningsmedel som riksdagen anvisar till Bergslagen.
1985/86: 379 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas
1. att riksdagen, som villkor för nedläggning av klasslärarutbildningen
vid högskolan i Gävle-Sandviken, uttalar att högskolan får behålla resurser
i ”minst den omfattning” som finns i dag,
2. att riksdagen uttalar sig för att resurser som tillförs Gävleborgs län
inom ramen för ”Bergslagsprojekten” skall ses som nettotillskott och inte
anses minska behovet av kompensation för nedläggningen av klasslärarutbildningen,
3. att riksdagen i skrivelse till regeringen ställer sig bakom vad som i
motionen anförts om möjligheterna att utveckla en ”Gävleborgs högskola”
med utnyttjande av den kreativitet och flexibilitet som kan uppbringas i
länet, varvid särskilt beaktas möjligheterna att snabbt bygga ut tekniska
utbildningar.
1985/86:380 av Bertil Danielsson m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att teknikutbildning skall startas fr. o. m. läsåret
1987/88 vid högskolan i Kalmar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om att den nödvändiga neddragningen av intagningarna till
grundskollärarutbildningen sker på sådant sätt att utbildningen inte helt
läggs ned på någon av de orter som i dag bedriver lärarutbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om resurser för fortbildning av lärare vid högskolan i
Kalmar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om de humanistiska ämnenas roll vid de olika linjerna vid
högskolan i Kalmar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om projektet Datorn som pedagogiskt hjälpmedel vid högskolan
i Kalmar.
1985/86:381 av Anders G Högmark m. fl. (m, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lärare 19-utbildningen i Växjö skall få fortsätta tills vidare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att UHÄ
tillsammans med högskolan i Växjö får i uppdrag att utreda behov av
ändringar av antagningskraven till lärare 19-utbildningen och förändringar
av utbildningens längd.
1985/86: 382 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
etablering av grundskollärarlinjen vid Kalmar högskola.
UbU 1985/86: 27
4
1985/86:383 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar UbU 1985/86: 27
att med ändring av sitt tidigare beslut hos regeringen begära ett nytt förslag
till framtida lärarutbildning enligt de riktlinjer som angetts i motionen.
1985/86:384 av Bengt Kronblad (s) och Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om projekteringsuppdrag samt utbildningsutbudets omfattning och
inriktning vid högskolan i Kalmar.
1985/86:385 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lärarutbildning vid högskolorna i Gävle—Sandviken
och Kalmar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om etablering av samhällsvetenskaplig-humanistiskt inriktade
högskoleutbildningar vid högskolorna i Gävle—Sandviken och Kalmar.
1985/86: 386 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
T-grenen bör förläggas även till Kalmar och Gävle—Sandviken,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
S-grenen skall förläggas även till Växjö,
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
ämneslärarutbildningen skall bibehållas i Karlstad,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande dimensioneringen av utbildningen,
5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande successiv start av den nya utbildningen.
Utskottet
1985 års beslut om ny lärarutbildning
Riksdagen beslutade vid 1984/85 års riksmöte om en ny lärarutbildning för
grundskolan (prop. 1984/85: 122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). Utbildningen
skall organiseras som en allmän utbildningslinje inom högskolan
och kallas grundskollärarlinjen. Linjen skall ha två skilda inriktningar
(grenar). Grenen för lärare för undervisning i tidigare årskurser skall omfatta
140 poäng och innehålla fördjupade studier i matematik och naturorienterande
ämnen eller i svenska och samhällsorienterande ämnen.
Grenen för lärare för undervisning i senare årskurser skall omfatta fyra
alternativa specialiseringar, en mot samhällsorienterande ämnen om 180
poäng, en mot naturorienterande ämnen om 180 poäng, en mot svenska
och två främmande språk om 180 poäng samt en mot praktisk-estetiskt
ämne tillsammans med svenska, matematik eller språk om 140, 160 eller
180 poäng. Lärare för grundutbildning för vuxna och lärare i svenska som
andraspråk skall utbildas på en variant av grundskollärarlinjen.
I motionerna 1985/86: Ub576 (fp), 1985/86: Ub808 (m) yrkande 4, 5
1985/86:375 (m) yrkandena 1 och 2 och 1985/86:383 (fp) krävs ett nytt
förslag till framtida lärarutbildning och att lärarutbildningen i avvaktan på
detta bedrivs enligt nuvarande utbildningsplaner m. m. Skälet till kravet på
ett nytt förslag är enligt motion 1985/86:375 bl. a. att lärarutbildning för nio
skolår inte anses kunna ske på en enda linje, att ämneskunskaperna för
högstadiets lärare med den nya ordningen tunnas ut och att behovet att
samordna lågstadielärarnas utbildning med förskollärarnas inte tillgodoses
genom den nya lärarutbildningslinjen. Det behövs enligt motionärerna två
allmänna utbildningslinjer, dels en klasslärarlinje för undervisning i grundskolans
tidigare årskurser, dels en ämneslärarlinje för undervisning i
grundskolans senare årskurser och i gymnasieskolan. 1 motion 1985/86:383
anförs som motiv för avslag att regeringen med sitt förslag kommer i
konflikt med två ambitioner, den ena att ha en ”sammanhållen lärarutbildning”
och den andra att behålla en decentraliserad lärarutbildning i enlighet
med nuvarande högskolestruktur. De samordningsfördelar av både
pedagogisk och ekonomisk natur som ställdes i utsikt vid beslutet om ny
grundskollärarutbildning år 1985 kommer enligt motionärerna knappast att
kunna nås med det nu föreliggande förslaget. Om lokaliseringsfrågan skulle
ha avgjorts samtidigt med att riksdagen fattat beslut om utbildningens
uppläggning, anser motionärerna det tveksamt om det funnits majoritet för
förslaget om ny grundskollärarutbildning. Utgångspunkt för ett nytt förslag
bör enligt motionärerna vara reservation 2 i utbildningsutskottets betänkande
1984/85:31 om lärarutbildning för grundskolan. I denna reservation
föreslogs en ny lärarutbildning inom ramen för två allmänna utbildningslinjer,
dels en klasslärarlinje för undervisning i grundskolans tidigare årskurser,
dels en ämneslärarlinje för undervisning i grundskolans senare
årskurser och i gymnasieskolan. Enligt reservanterna tog regeringsförslaget
inte hänsyn till att praktiskt taget alla elever i dag går vidare från
högstadiet till gymnasieskolan och att ungdomsskolan därmed i realiteten
omfattar elva eller tolv årskurser.
Utskottet vill först erinra om vad utskottet anfört i sitt av riksdagen
godkända betänkande om lärarutbildning för grundskolan (UbU
1984/85: 31 s. 6) när det gäller utbildning inom ramen för en enda linje:
Enligt utskottets uppfattning är det i detta sammanhang nödvändigt att se
grundskolan som en helhet och låta den få framträda som en skola utformad
efter sina egna villkor. Visserligen närmar sig andelen elever i en
årskull som från grundskolan övergår till gymnasieskolan 100%, men kvar
står ändå att grundskolan är en obligatorisk skola för alla till skillnad från
gymnasieskolan som är en frivillig påbyggnad. Grundskolan har alltmer
inriktats mot att hålla eleverna samlade i odifferentierade klasser, medan i
gymnasieskolan med dess många studievägar med skilda inriktningar
(linjer och specialkurser) gruppering av eleverna mera sker efter intresse
och fallenhet. Inriktningen mot en sammanhållning av klasserna under de
första nio skolåren har gradvis förstärkts sedan grundskolan infördes och
har medfört en delvis ändrad syn på undervisningen på högstadiet. En
organisatoriskt sammanhållen lärarutbildning för låg-, mellan- och högstadierna
främjar denna inriktning, medan en linjedelad lärarutbildningsorganisation
bidrar till att bibehålla den nuvarande skillnaden i pedagogiskt
synsätt mellan främst mellanstadiets och högstadiets lärare.
UbU 1985/86:27
6
Vad som nu har anförts strider enligt utskottets mening inte mot strävandena
att åstadkomma samverkan mellan förskolan och grundskolan och
mellan grundskolan och gymnasieskolan.
Uttalandet äger alltjämt giltighet. Riksdagens beslut om lärarutbildning för
grundskolan bör enligt utskottets mening ligga fast.
Utskottet vill i sammanhanget peka på att riksdagens beslut om lärarutbildning
för grundskolans tidigare årskurser innebär en förlängning av
nuvarande utbildningstid för klasslärare med 40 poäng jämfört med nuvarande
lågstadielärarutbildning och med 20 poäng jämfört med tidigare
mellanstadielärarutbildning. Vidare innebär beslutet om lärarutbildning för
grundskolans senare årskurser en förlängning av nuvarande utbildning för
ämneslärare med 20 poäng.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1985/86: Ub576, 1985/86: Ub808 yrkande 4, 1985/86:375 yrkandena 1 och 2
och 1985/86:383.
Lokalisering av den nya lärarutbildningen fr. o. m. läsåret
1988/89
Föredragande statsrådet föreslår att utbildning pä grundskollärarlinjens
båda grenar fr. o. m. läsåret 1988/89 anordnas vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm, vid universiteten i Linköping, Lund, Göteborg och
Umeå och vid högskolan i Karlstad. Utbildning av enbart lärare förgrundskolans
tidigare årskurser föreslår statsrådet skall anordnas vid högskolorna
i Falun—Borlänge, Jönköping, Kristianstad, Växjö, Luleå och Sundsvall-Härnösand
samt utbildning av enbart lärare för grundskolans senare
årskurser vid universitetet i Uppsala. Statsrådets förslag innebär att utbildning
på grundskollärarlinjen inte kommer att anordnas vid två av de
högskolor som i dag har klasslärarutbildning, nämligen högskolorna i Gävle—Sandviken
och Kalmar.
1 motionerna 1985/86: Ub812 (c) yrkande 14 i denna del, 1985/86: 380 (m)
yrkande 2, 1985/86:385 (vpk) yrkande 1 och 1985/86:386 (c) yrkandena 1
och 4 i denna del begärs att utbildning av lärare för grundskolans tidigare
årskurser skall förläggas även till högskolorna i Gävle—Sandviken och
Kalmar. Enligt motion 1985/86: Ub834 (c) yrkande 1 bör sådan utbildning
förläggas till Gävle och enligt motion 1985/86:382 (fp) till Kalmar. I motion
1985/86:386 anförs vidare att de resurser som frigörs på grund av den
framtida elevminskningen i grundskolan bör få stanna kvar i skolan för att
storleken på klasserna skall kunna minskas. Om så blir fallet innebär det
ett ökat behov av lärare, vilket motiverar en annan och mer spridd lokalisering
av lärarutbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Regeringens förslag innebär att lärarutbildning för grundskolan skall
anordnas på 13 orter i landet, varav utbildning av lärare för grundskolans
tidigare årskurser på 12 och utbildning av lärare för grundskolans senare
årskurser på 7 orter. Detta kan redan i sig enligt föredragande statsrådet
innebära att basorganisationen på vissa orter blir svag och att kostnaden
UbU 1985/86:27
7
+2 Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 27
per årsstudieplats måste bli hög om inte kvaliteten skall äventyras. En UbU 1985/86: 27
ytterligare spridning av lärarutbildningen till fler orter skulle enligt utskottets
mening öka dessa effekter. Eftersom det är angeläget att basorganisationen
för den nya lärarutbildningen blir så stabil som möjligt, anser
utskottet att den föreslagna utbildningsorganisationen är lämpligt avvägd.
Utskottet vill erinra om vad föredragande statsrådet anfört om grundskollärarlinjens
lokalisering, nämligen att för att grundskollärarutbildningens
karaktär av en linje skall markeras bör principen vara att båda grenarna så
långt möjligt etableras vid en och samma högskoleenhet. De kan därigenom
planeras tillsammans, och kurserna kan i så stor utsträckning som
möjligt vara gemensamma. Detta bör vara en riktlinje, om det skulle bli
aktuellt att etablera någon gren av grundskollärarlinjen vid ytterligare
någon högskoleenhet.
Med anledning av vad som anförs i motion 1985/86:386 vill utskottet
peka på att riksdagen tidigare under detta riksmöte har avvisat förslag om
bibehållande av de resurser i skolan som frigörs på grund av elevminskningen
i grundskolan (UbU 1985/86: 14 s. 7, rskr. 1985/86:203).
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att klasslärarutbildningen
vid högskolan i Gävle—Sandviken avvecklas. Motionerna
1985/86: Ub812 yrkande 14 i denna del, 1985/86: Ub834 yrkande 1,
1985/86:380 yrkande 2 i denna del, 1985/86:385 yrkande 1 i denna del,
1985/86: 386 yrkandena 1 och 4, båda yrkandena i motsvarande delar, bör
avslås av riksdagen. Till frågan om annan utbildning vid högskolan återkommer
utskottet i det följande.
Likaså tillstyrker utskottet vad som förordats i proposition 1985/86: 113
om avveckling av klasslärarutbildningen i Kalmar. Riksdagen bör således
avslå även motionerna 1985/86: Ub812 yrkande 14 i denna del, 1985/86:380
yrkande 2 i denna del, 1985/86:382, 1985/86:385 yrkande 1 i denna del,
1985/86:386 yrkandena 1 och 4, båda yrkandena i motsvarande delar.
Frågan om annan utbildning vid högskolan behandlar utskottet i det följande.
I dag anordnas viss ämnesteoretisk utbildning för blivande ämneslärare i
Växjö. Enligt propositionen skall enbart utbildning av lärare för grundskolans
tidigare årskurser anordnas vid högskolan i Växjö.
Enligt motion 1985/86:386 (c) yrkande 2 och yrkande 4 i denna del bör
riksdagen besluta att lokalisera även utbildning av lärare för grundskolans
senare årskurser till Växjö.
Enligt föredragande statsrådet bör det finnas förutsättningar för att
etablera utbildning av lärare för grundskolans senare årskurser i Växjö, när
behovet av lärare av detta slag ökat. Med hänvisning till vad som anförts i
propositionen avstyrker utskottet motion 1985/86:386 yrkande 2 samt yrkande
4 i denna del.
Frågor om nya högskoleutbildningar m. m. vid högskolorna i Gävle—
Sandviken och i Kalmar tas upp i motionerna 1985/86: 374 (m), 1985/86:377
(c) yrkandena 1, 2 och 3, 1985/86:378 (s), 1985/86: 379 (fp), 1985/86:380 (m)
yrkandena 1,3, 4 och 5, 1985/86:384 (s) och 1985/86:385 (vpk) yrkande 2.
Bl. a. begärs samhällsvetenskapligt och humanistiskt inriktade högskoleutbildningar
(t. ex. ett planlagt kurspaket inom det humanistiska ämnesområ
-
det för fil.kand.-examen), utbildningar inom teknik, ekonomi och admini- UbU 1985/86: 27
stration, projektering av lokaler för bl. a. teknisk utbildning samt resurser
för fortbildning av lärare m. m. Vidare uttrycks önskemål om att de medel
som nu disponeras för klasslärarutbildning skall kunna påräknas för de nya
utbildningarna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
När det gäller högskolan i Gävle-Sandviken har riksdagen under detta
riksmöte beslutat att två nya utbildningar, nämligen bostads- och fastighetsförvaltningslinjen
och kontors- och distributionslinjen, skall etableras
vid högskolan i Gävle-Sandviken och att två allmänna utbildningslinjer,
nämligen data- och elektroniklinjen och dataingenjörslinjen, skall inrättas
där i stället för vissa lokala linjer. Arbetsmarknadsutskottet (AU
1985/86: 13) har föreslagit riksdagen att medel anvisas i ett treårsprogram
för Bergslagen. En av tyngdpunkterna i programmet är en satsning på
forskning, teknisk utveckling och utbildning inom en ram av 84 milj. kr.
Genom denna temporära satsning i Bergslagen bör det enligt utskottets
mening vara möjligt att lägga grunden för en mera varaktig satsning på en
förstärkning av utbildningen vid högskolan i Gävle-Sandviken. Utskottet
vill understryka värdet av att en satsning vid en högskola som tidigare haft
lärarutbildning sker inte bara på ekonomisk och teknisk utan även på
humanistisk och övrig samhällsvetenskaplig utbildning. Utskottet noterar
slutligen att föredragande statsrådet beträffande högskolan i Gävle-Sandviken
uttalat att målet bör vara att nya utbildningar skall etableras vid
högskolan i minst den omfattning som motsvarar nuvarande klasslärarutbildning.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
1985/86:374, 1985/86:377 yrkandena 1, 2 och 3, 1985/86:378, 1985/86:379
och 1985/86: 385 yrkande 2 i denna del.
Vid högskolan i Kalmar har i anslutning till bl. a. sjöbefälsutbildningen
byggts upp resurser och kompetens för teknisk och naturvetenskaplig
utbildning. Vidare har utbildning inom området turism och rekreation
utvecklats. Riksdagen har nyligen beslutat att utbildning på produktionsteknikerlinjen
skall anordnas där nästa budgetår. Vidare har länsstyrelsen i
Kalmar län och högskolan i Kalmar i en skrivelse till regeringen redovisat
ett utbildningsprogram för teknisk-industriell förnyelse i länet. Bl. a. redovisas
förslag till en tele- och radiokommunikationslinje, en verkstadsingenjörslinje
och en allmäningenjörslinje, samtliga om 80 poäng, samt en kemilinje
med inriktning mot medicinteknik och bioteknik om 140 poäng. Länsstyrelsen
och högskolan har hemställt att förslagen genomförs med början
budgetåret 1987/88. Utskottet utgår från att planerad utbildning till sina
huvuddelar kommer till stånd.
Utskottet vill tillägga följande. När en lärarutbildning med bl. a. humanistiska
och samhällsvetenskapliga inslag avvecklas, är en satsning vid
högskolan inte bara på ekonomi och teknik utan även på den humanistiska
och på den samhällsvetenskapliga sektom i övrigt angelägen och viktig.
Humanistiska ämnen kan även föras in i traditionell teknisk utbildning.
Utskottet konstaterar avslutningsvis att föredragande statsrådet anfört att
målet bör vara att nya utbildningar skall etableras vid högskolan i Kalmar i
minst den omfattning som motsvarar nuvarande klasslärarutbildning. Frå- 9
gor om fortbildning av grundskolans lärare kommer att behandlas under UbU 1985/86: 27
den närmaste tiden inom regeringens kansli. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1985/86:380 yrkandena 1,3,4 och 5,
1985/86: 384 och 1985/86:385 yrkande 2 i denna del.
Med hänvisning till vad som i det föregående anförts föreslår utskottet
att riksdagen i övrigt godkänner att utbildning på grundskollärarlinjen skall
anordnas vid de universitet och högskolor som förordas i proposition
1985/86:113.
Regeringens förslag om bibehållen lärarutbildning i Jönköping innebär
att de motioner som väcktes under allmänna motionstiden beträffande ett
bibehållande av lärarutbildningen i Jönköping, nämligen motionerna
1985/86: Ub511, 1985/86: Ub531, 1985/86: Ub546, 1985/86: Ub551, 1985/86:
Ub581 och 1985/86: Ub836 yrkande 1, blivit tillgodosedda. Någon riksdagens
särskilda åtgärd behövs därför inte, varför motionerna avstyrks.
Enligt motion 1985/86: Ub617 (m) bör en lämpligare benämning än ”tidigarelärare"
och ”senarelärare” fastställas för de två nya lärarkategorier i
grundskolan som är ett resultat av beslutet om ny lärarutbildning. ”Klasslärare”
resp. ”ämneslärare” nämns som lämpliga benämningar.
Enligt vad utskottet erfarit avser UHÄ att i anslutning till sitt uppdrag
om lärarutbildning för grundskolan m. m. söka finna lämpliga benämningar
på ifrågavarande lärare. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
1985/86: Ub617.
Lokalisering av ämneslärarutbildningen för gymnasieskolan
och vuxenutbildningen m. m.
Föredragande statsrådet föreslår att utbildning av lärare för gymnasieskolan
och vuxenutbildningen m.m. på ämneslärarlinjerna fr. o.m. läsåret
1988/89 även fortsättningsvis skall anordnas vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund,
Göteborg och Umeå. Det innebär att ämneslärarutbildning inte längre skall
anordnas i Karlstad.
I motionerna 1985/86: 386 (c) yrkande 3 och yrkande 4 i denna del samt
1985/86: Ub812 (c) yrkande 14 i denna del begärs att riksdagen skall besluta
att ämneslärarutbildningen skall bibehållas i Karlstad.
Utskottet vill erinra om att praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare
förlädes till Karlstad vid en tidpunkt då den årliga intagningskapaciteten
i riket var 2 300 platser. För ämneslärarlinjerna har UHÄ för de närmaste
åren redovisat vissa planeringstal, nämligen 350-400 för 1988/89-1989/90,
400-800 för 1990/91-1991/92 och 800-1000 för 1992/93-2002/03. Vidare
vill utskottet peka på att utbildning av lärare för grundskolans senare
årskurser enligt regeringens förslag skall anordnas i Karlstad.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna 1985/86:386
yrkande 3 och yrkande 4 i denna del samt 1985/86: Ub812 yrkande 14 i
denna del. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen
har anförts i fråga om vid vilka universitet och högskolor utbildning
på ämneslärarlinjerna skall anordnas. 10
I två motioner, nämligen motionerna 1985/86: Ub561 (m) och UbU 1985/86:27
1985/86: Ub837 (m) yrkande 2, behandlas utformningen av ämnesstudierna
för lärare i gymnasieskolan m.m. Enligt den förra motionen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna att det för behörighet som ämneslärare
i ämnet svenska skall krävas godkända högskolestudier i svenska
om minst 80 poäng. I den senare motionen anförs att de humanistiska
ämnena bör stärkas inom ramen för ämneslärarutbildningen. Detta anses
vara den bästa garantin för vissa humanistiska ämnens fortlevnad. Skolan
skapar också genom lektoraten en nödvändig arbetsmarknad för forskarutbildade
humanister.
Utskottet erinrar om att UHÄ och SÖ har fått regeringens uppdrag att
före den 1 september 1987 göra en översyn av utbildningen av lärare för
bl.a. gymnasieskolan. Först när denna översyn är färdig kan ställning tas
till de i motionerna upptagna frågorna om utbildningstidens längd m. m. för
vissa humanistiska ämnen inom ämneslärarutbildningen.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1985/86: Ub561 och 1985/86: Ub837 yrkande 2.
Särskilda lärarutbildningsfrågor
I motion 1985/86: Ub516 (fp) framhålls att det är viktigt att söka få de rätta
personerna till läraryrket. En olämplig lärare kan göra stor skada både för
sig själv och för generationer av elever. Enligt motionärerna bör UHÄ få i
uppdrag att ta initiativ till prövning av nya metoder för urval till lärarutbildning.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att vid urval
till lärarutbildning söka ta hänsyn till förväntad lämplighet för yrket. Tillträdesutredningen
har lagt fram förslag som gör det möjligt att för bl. a.
lärarutbildningen pröva urvalsinstrument med det syfte som anges i motionen.
Även om detta antagningsförfarande kan vara förenat med vissa
kostnader, ligger det, som utskottet ser det, ett stort värde i att man söker
främja att det till utbildningen rekryteras för läraryrket lämpade personer.
Enligt vad utskottet har erfarit har klasslärarlinjenämnden vid universitetet
i Linköping till UHÄ överlämnat ett förslag till försöksverksamhet med
lokal antagning som syftar till att förhindra att uppenbart olämpliga antas
till utbildning.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1985/86: Ub516.
Enligt regeringens nyligen fattade beslut om anställningsförordning skall
tjänstetillsättning ske på grundval främst av skickligheten för arbetsuppgifterna
i tjänsten. Meritvärdet av förtjänst (tjänstetid) får en generellt sett
minskad betydelse. Principen att skicklighet skall betonas starkare än
tjänstetid skall också gälla vid tillsättning av lärartjänster inom det statligt
lönereglerade området.
Enligt motion 1985/86: Ub509 (fp) är den nyligen beslutade betygsskalan
inom lärarutbildningen, nämligen Underkänd, Godkänd, inte tillräcklig för
att garantera en fungerande urvalsgrund när nyexaminerade lärare söker
anställning. Alla har nämligen betyget Godkänd och ingen har större H
”skicklighet” än de andra i fråga om teoretisk kunskap och förmåga att UbU 1985/86: 27
fullgöra uppgifterna. Ett enhetsbetyg av detta slag ger ingen som helst
vägledning i en urvalssituation. Väl inhämtade teoretiska kunskaper hos
lärare bör, säger motionärerna, inte nedvärderas. Det kan enligt motionärerna
inte vara rimligt att den som läser t. ex. 40 poäng i matematik på
ämneslärarlinjen enbart kan underkännas eller godkännas, medan en studerande
som läser en enstaka kurs i matematik om 40 poäng kan få
Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Ett enhetsbetyg är inte tillräckligt
för att garantera kvalitet i lärarutbildningen. Från Underkänd kan här,
menar motionärerna, bortses, eftersom detta betyg inte ger behörighet att
undervisa. Betygssystemet inom lärarutbildningen bör enligt motionärerna
vara sådant att det stimulerar de studerande att göra så goda studieprestationer
som möjligt. Riksdagen bör därför begära att regeringen vidtar
åtgärder beträffande vitsord inom lärarutbildningen så att även unga, duktiga
lärare kan komma i fråga vid tillsättning av lärartjänst på grundval
främst av skickligheten för arbetsuppgifterna.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Riksdagen har nyligen beträffande meritvärdering i statlig tjänst m.m.
beslutat att prioriteringen av skickligheten framför andra sakliga grunder
vid tillsättning av statliga tjänster m. fl. skall ges stöd i lagen (1976:600) om
offentlig anställning. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1986 (prop.
1985/86:116, AU 1985/86: 17, rskr. 1985/86:254). I fråga om lärartjänster
inom skolväsendet bör enligt proposition 1985/86:116 de nya föreskrifterna
i lagen träda i verkställighet först när ett nytt poängsystem för värdering av
meriter vid tillsättning av statligt reglerade tjänster som lärare inom skolväsendet
har börjat tillämpas.
Regeringen har uppdragit åt skolöverstyrelsen (SÖ) att föreslå ett nytt
system för värdering av meriter vid tillsättning av statligt reglerade tjänster
som lärare inom skolväsendet. SÖ skall senast den 1 november 1986 till
regeringen inkomma med förslag till nytt meritvärderingssystem. Utskottet
utgår från att regeringens bestämmelser och SÖ:s tillämpningsföreskrifter
utformas så, att även ”unga, duktiga lärare” kan komma i fråga vid
tillsättning av lärartjänst på grundval främst av skickligheten för arbetsuppgifterna.
Med hänvisning till vad utskottet här har anfört avstyrks motion
1985/86: Ub509.
Vissa övergångsfrågor
Föredragande statsrådet föreslår bl. a. med hänsyn till situationen på lärarnas
arbetsmarknad att inför läsåret 1987/88 antagning till lågstadielärarlinjen
görs vid i princip alla universitet och högskolor med sådan utbildning
men antagning till mellanstadielärarlinjen endast vid högskolorna i GävleSandviken
och Kalmar. Antagning till ämneslärarlinjerna bör göras enbart
avseende den matematisk-naturvetenskapliga linjen. Dessutom bör antagning
göras till praktisk-pedagogisk kurs om 20/40 poäng för vissa studerande
(jfr prop. 1985/86: 100 bil. 10, s. 269) och till praktisk-estetisk lärarutbildning.
*
I motion 1985/86:386 (c) yrkande 5 anförs att starten av den nya utbild- UbU 1985/86: 27
ningen bör förskjutas ett år för ett antal högskolor inom skilda regioner.
Skälet härför är att motionärerna har en annan syn än regeringen på hur
lärarutbildningen bör lokaliseras. Därför krävs en annan modell för antagning
övergångsvis för att undvika en situation där det under ett år är
omöjligt att påbörja en lärarutbildning någonstans i landet.
Utskottet, som ansluter sig till vad föredragande statsrådet anfört i
frågan, föreslår att riksdagen med avslag på motion 1985/86:386 yrkande 5
godkänner vad som i propositionen har anförts om riktlinjer avseende
begränsning av antagning till vissa lärarutbildningar inför läsåret 1987/88.
I motion 1985/86:381 (m, fp, c) anförs att utbildningen av lärare 19
(lärare i dels matematik och teknik, dels fysik eller kemi) i Växjö bör
fortsätta tills vidare och att man bör utreda frågan om antagningskrav och
längd för utbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Av riksdagsbeslutet om ny lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop.
1984/85: 122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366) framgår att frågan om
utbildning av lärare i teknik skall behandlas av UHÄ i arbetet med utbildningsplan
för grundskollärarlinjen (specialiseringen naturorienterande ämnen
för senare årskurser). Vidare framgår att även blivande slöjdlärare
skall kunna svara för delar av undervisningen i teknik (prop. 1984/85:122 s.
26).
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86: 381.
Övrigt
1 motion 1985/86: 375 (m) yrkande 3 begärs förslag till ett nytt dimensionerings-
och lokaliseringssystem för högskoleorganisationen. För att universiteten
och högskolorna inte skall låsas fast i ett en gång givet utbildningsutbud
anses de böra få möjlighet att själva inom vissa ramar omdisponera
sina resurser. På så sätt kan högskolorna stimuleras att utnyttja befintlig
kompetens på nya sätt eller att styra sina resurser mot områden där man
bedömer att utbildningsbehoven är större.
Utskottet vill erinra om att en översyn av högskolans anslags- och
styrsystem nu inletts inom utbildningsdepartementet (jfr UbU 1985/86:20,
s. 6). Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1985/86:375 yrkande 3.
I motion 1985/86:377 (c) yrkande 4 begärs att riksdagen uttalar att
benämningen på högskolan i Gävle—Sandviken skall vara Gävleborgs
högskola.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1985/86:377 yrkande 4
med hänvisning till vad utskottet tidigare under innevarande riksmöte har
anfört om högskoleenheters benämning (UbU 1985/86: 20, s. 12).
Slutligen bör riksdagen avslå motion 1985/86: 376 (c) om professurer vid
statens institut för byggforskning i Gävle. Utskottet vill erinra om att
tjänster som professor endast kan inrättas vid högskoleenheter med fast
forskningsorganisation. 13
Hemställan
UbU 1985/86:27
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande nytt förslag till framtida lärarutbildning samt lärarutbildning
tills vidare enligt nuvarande utbildningsplaner m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub576, 1985/86: Ub808 yrkande
4, 1985/86: 375 yrkandena 1 och 2 och 1985/86: 383,
2. beträffande lokalisering av grundskollärarlinjens gren för undervisning
i tidigare årskurser till högskolan i Gävle—Sandviken
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86: Ub812 yrkande 14 i
denna del, 1985/86: Ub834 yrkande 1, 1985/86: 380 yrkande 2 i denna
del, 1985/86:385 yrkande 1 i denna del och 1985/86:386 yrkandena 1
och 4, båda yrkandena i motsvarande delar, godkänner vad som
förordats i proposition 1985/86:113,
3. beträffande lokalisering av grundskollärarlinjens gren för undervisning
i tidigare årskurser till högskolan i Kalmar
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86: Ub812 yrkande 14 i
denna del, 1985/86:380 yrkande 2 i denna del, 1985/86:382,
1985/86: 385 yrkande 1 i denna del och 1985/86: 386 yrkandena 1 och
4, båda yrkandena i motsvarande delar, godkänner vad som förordats
i proposition 1985/86: 113,
4. beträffande lokalisering av grundskollärarlinjens gren för undervisning
i senare årskurser till högskolan i Växjö
att riksdagen avslår motion 1985/86:386 yrkande 2 samt yrkande 4 i
denna del,
5. beträffande etablering av nya högskoleutbildningar vid högskolan
i Gävle—Sandviken
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:374, 1985/86:377 yrkandena
1, 2 och 3, 1985/86: 378, 1985/86:379 och 1985/86:385 yrkande
2 i denna del,
6. beträffande etablering av nya högskoleutbildningar vid högskolan
i Kalmar
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:380 yrkandena 1, 3, 4 och 5,
1985/86:384 och 1985/86:385 yrkande 2 i denna del,
7. beträffande övrig lokalisering av utbildning på grundskollärarlinjens
båda grenar till universitet och högskolor
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86: Ub511,
1985/86: Ub531, 1985/86: Ub546, 1985/86: Ub551, 1985/86: Ub581
och 1985/86: Ub836 yrkande 1 godkänner vad som har anförts i
proposition 1985/86:113,
8. beträffande benämning på de två nya lärarkategorierna i
grundskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub617,
9. beträffande lokalisering av utbildning på ämne slärarlinjerna
till universitet och högskolor
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:386 yrkande 3 samt
yrkande 4 i denna del och 1985/86: Ub812 yrkande 14 i denna del
godkänner vad som har förordats i proposition 1985/86:113,
10. beträffande utformningen av ämnesstudierna för lärare för
gymnasieskolan m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub561 och 1985/86: Ub837
yrkande 2,
11. beträffande urval till lärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub516,
12. beträffande en fungerande urvalsgrund när nyexaminerade
lärare söker anställning
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub509,
13. beträffande riktlinjer avseende begränsning av antagningen
till vissa lärarutbildningar inför läsåret 1987/88 m. m.
att riksdagen med avslag på motion 1985/86:386 yrkande 5 godkänner
vad som förordats i proposition 1985/86: 113,
14. beträffande utbildning av lärare i bl. a. teknik
att riksdagen avslår motion 1985/86: 381,
15. beträffande nytt dimensionerings- och lokaliseringssystem
att riksdagen avslår motion 1985/86: 375 yrkande 3,
16. beträffande benämningen på högskolan i Gävle—Sandviken
att riksdagen avslår motion 1985/86:377 yrkande 4,
17. beträffande vissa professurer i Gävle
att riksdagen avslår motion 1985/86:376.
Stockholm den 22 maj 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Georg Andersson
Närvarande: Georg Andersson (s). Pär Granstedt (c), Lars Gustafsson (s),
Per Unckel (m). Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp). Lars Svensson
(s), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Göran Allmér (m). Margareta
Hemmingsson (s), Larz Johansson (c). Björn Samuelson (vpk), Birger
Hagård (m) och Lennart Alsén (fp).
Reservationer
1. Nytt förslag till framtida lärarutbildning m. m. (mom. 1)
Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet vill”
och som på s. 7 slutar ”1985/86:383” bort ha följande lydelse:
Riksdagsbeslutet år 1985 om ny lärarutbildning innebar att nya lärarutbildningslinjer
skall inrättas fr. o. m. den 1 juli 1988. Det finns fortfarande
möjlighet för riksdagen att med ändring av sitt tidigare beslut utforma nya
riktlinjer för lärarutbildningen. Utskottet föreslår att riksdagen utformar
nya riktlinjer i enlighet med följande.
UbU 1985/86:27
15
Lärarutbildningen för grundskolan bör anordnas på två utbildningslinjer, UbU 1985/86: 27
en klasslärarlinje och en ämneslärarlinje.
Utbildning av lärare för tidigare årskurser (klasslärare)
Klasslärarlinjen skall omfatta 140 poäng och ge behörighet för undervisning
i årskurserna 1-6. Den inledande delen av utbildningen skall ge de
blivande klasslärarna goda kunskaper i bl. a. läsinlärningens och matematikundervisningens
metodik samt i specialpedagogik. Under utbildningen
skall lärarkandidaten specialisera sig mot antingen nybörjarundervisning
eller mot mellanstadiets årskurser.
I varianten med nybörjarundervisning skall ingå moment som är gemensamma
med förskollärarutbildningen, t. ex. barns utveckling och kännedom
om förskolans metoder. Syftet med denna specialisering är att klassläraren
skall kunna samverka med förskollärare för att underlätta barnens
övergång från förskolan till skolan.
Varianten som inriktas mot mellanstadiets årskurser skall innehålla möjlighet
till fördjupning i ämnen som lärarkandidaten själv väljer. Med ytterligare
påbyggnadsutbildning skall den som så önskar kunna skaffa sig
behörighet att undervisa i ett ämne också på högstadiet.
Utbildning av lärare för senare årskurser (ämneslårare)
Ämneslärarutbildningen skall ge dels behörighet för årskurserna 7—9, dels
också under vissa förutsättningar behörighet för gymnasieskolan. Möjligheten
till dubbel behörighet skall således bibehållas.
En ämnesutbildning som ger läraren förutsättningar att ge en kvalitativt
god undervisning bör som generell regel omfatta minst 40 poäng. Vissa
ämnen kan komma att kräva mer än detta. Endast i fråga om vissa s. k.
stödämnen kan en 20-poängsutbildning accepteras. För undervisning i
gymnasieskolan bör ytterligare ämnesfördjupning krävas.
Med en total utbildning om 160 poäng ges utrymme för tre ämnen om
vardera 40 poäng samt praktisk pedagogisk utbildning omfattande 40 poäng.
Ett av de ämnen som kräver mer studietid är svenska. För behörighet att
undervisa i svenska krävs i dag 60 poäng. Det ges likväl inte tillräckligt
utrymme för vare sig litteratur- eller språkvetenskapliga studier. Dessutom
behöver blivande lärare i svenska ha bättre kunskaper i läs- och skrivinlärning.
Utskottet förordar mot denna bakgrund att studietiden för svenskämnet
utökas till att omfatta 80 poäng. Med ramen 160 poäng kan svenska
därmed kombineras med ytterligare ett ämne.
Utskottets förslag innebär i fråga om antalet ämnen - vid oförändrad
utbildningslängd — en smalare utbildning än vad regeringen förordar.
Detta är en fördel. Utskottet anser att läraren med ett mindre antal ämnen
- men i gengäld av tillräckligt djup — görs bättre skickad att upprätthålla
den faktiska kompetensen under hela sin lärarbana. En till 140 resp. 160
poäng låst utbildningstid är å andra sidan inte nödvändig. För den som så
vill bör det vara möjligt att efter ytterligare studier antingen bredda sin 16
ämneskombination eller att fördjupa sig i något ämne.
Med utskottets förslag kommer samtliga stadieövergångar att underlät- UbU 1985/86: 27
tas. Klasslärarutbildningens specialisering mot nybörjarundervisning möjliggör
en effektiv samverkan mellan förskolans och skolans lärare. De
olika inriktningarna av klasslärarutbildningen medger att lärarna efter egna
önskemål och med hänsyn till vad som är mest praktiskt avlöser varandra i
årskurs 3 eller årskurs 4. Den som har specialiserat sig mot mellanstadiets
årskurser kan med viss komplettering följa ”sin klass” ända upp på högstadiet.
Ämneslärare bör på samma sätt i något ämne kunna ”hämta upp” en
klass redan på mellanstadiet. Ämneslärare med minst 60 poäng i ett ämne
kommer också att kunna tjänstgöra såväl på högstadiet som i gymnasieskolan,
vilket underlättar elevernas övergång från grundskolan till gymnasieskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut hos
regeringen begär ett nytt förslag till framtida lärarutbildning i enlighet med
de riktlinjer som utskottet angett.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande nytt förslag till framtida lärarutbildning samt lärarutbildning
tills vidare enligt nuvarande utbildningsplaner m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub808 yrkande 4
och 1985/86:375 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna
1985/86: Ub576 och 1985/86:383 hos regeringen begär ett nytt
förslag till framtida lärarutbildning i enlighet med de riktlinjer som
utskottet angett,
2. Nytt förslag till framtida lärarutbildning m. m. (mom. 1)
Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet vill”
och som på s. 7 slutar ”1985/86: 383” bort ha följande lydelse:
Riksdagsbeslutet år 1985 om ny lärarutbildning innebar att nya lärarutbildningslinjer
skall inrättas fr. o. m. den 1 juli 1988. Det finns fortfarande
möjlighet för riksdagen att med ändring av sitt tidigare beslut utforma nya
riktlinjer för lärarutbildningen. Riksdagen bör göra det av följande skäl.
Den beslutade uppläggningen av lärarutbildningen är inte rationell. Det
är mycket sannolikt att flertalet lärare för senare årskurser mycket sällan
kommer att undervisa på mellanstadiet och att flertalet lärare för tidigare
årskurser inte ofta kommer att undervisa på högstadiet. Detta hänger
samman med grundskolans organisation i kommunerna. Endast 20% av
eleverna i grundskolan går i låg-, mellan- och högstadieskola, medan
närmare 50% går i låg- och mellanstadieskola och 18% i högstadieskola.
Den nya lärarutbildningen kräver en annan skolstruktur ute i kommunerna
än den förhandenvarande. Risken finns att den nya lärarutbildningen medverkar
till en centralisering av den kommunala skolorganisationen.
Enligt utskottets mening har vid beslutet om lärarutbildningen år 1985
inte tillräcklig hänsyn tagits till det förhållandet att praktiskt taget alla
elever i dag går vidare från högstadiet till gymnasieskolan. Vi har därmed i 17
realiteten fått en skola som omfattar inte nio årskurser utan elva eller tolv.
Detta förhållande måste enligt utskottets uppfattning ligga till grund för
utformningen av den framtida lärarutbildningen och linjesystemet för denna.
Det samband som numera finns mellan högstadiet och gymnasieskolan
får inte brytas. I stället måste övergången mellan årskurserna 9 (grundskolans
högstadium) och 10 (gymnasieskolan) underlättas.
Utskottet anser med hänvisning till vad som anförts i det föregående att
en ny lärarutbildning för grundskolan och gymnasieskolan bör utformas
inom ramen för två allmänna utbildningslinjer, nämligen dels klasslärarlinjen
för undervisning i grundskolans tidigare årskurser, dels ämneslärarlinjen.
Den senare skall ha två inriktningar, en för undervisning i grundskolans
senare årskurser och en för undervisning i gymnasieskolan.
Utbildning av lärare för tidigare årskurser (klasslärare)
Utbildningen av lärare för grundskolans tidigare årskurser bör omfatta 140
poäng. För dessa lärares undervisning på mellanstadiet bör utbildningen
innehålla två fördjupningsalternativ, nämligen antingen matematik och
naturorienterande ämnen eller svenska och samhällsorienterande ämnen.
Det är för dessa lärares undervisning på lågstadiet viktigt att utbildningen
får erforderlig bredd när det gäller själva nybörjarundervisningen. Mer än
hälften av grundskolorna i landet är låg- och mellanstadieskolor. Man bör
därför prioritera att göra lärarna väl skickade att undervisa på lågstadiet
framför att ge dem utbildning för undervisning i årskurs 7.
För att underlätta elevernas övergång till högstadiet bör klasslärare
kunna genomgå en särskild påbyggnadsutbildning i sitt fördjupningsalternativ.
Därmed kan de följa sina elever till högstadiets årskurs 7 i fördjupningsämnena.
Detta kan vara aktuellt vid låg-, mellan- och högstadieskolor.
Ämneslärare bör inom sitt ämnesområde få undervisa i årskurs 6 och
därmed hämta upp eleverna till högstadiet. Genom nämnda påbyggnadsutbildning
för klasslärare kan de båda lärarkategorierna undervisa i årskurserna
6 och 7 inom sina resp. ämnesområden. Härigenom blir det möjligt
för skolledningen vid låg-, mellan- och högstadieskolor - där ca 20% av
grundskolans elever går - att organisera undervisningen med hänsyn till
skolans behov.
Utbildning av lärare för senare årskurser (ämneslärare)
Amneslärarlinjen bör omfatta två inriktningar, en förgrundskolans högstadium
och en för gymnasieskolan.
I den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80) betonas vikten av goda
baskunskaper. I konsekvens med läroplansbeslutet bör nu också lärarnas
ämneskunskaper förbättras. Den lärarutbildning som riksdagen nu har att
ta ställning till kommer att påverka undervisningen i skolorna långt in på
2000-talet. En förändrad lärarutbildning är så till vida mer genomgripande
och betydelsefull för utbildningsväsendet än vad läroplansbeslutet har
varit.
UbU 1985/86:27
18
Ämneslärarlinjens inriktning för undervisning på grundskolans högstadium
bör ha två alternativ. Utöver praktisk-pedagogisk utbildning om 40
poäng bör det ena alternativet omfatta tre ämnen, två med 40 poäng och ett
med 60 poäng. Utbildningen i svenska skall omfatta 60 poäng. Det andra
alternativet bör i fråga om ämnesutbildningen omfatta tre ämnen om vart
och ett 40 poäng.
Lärarutbildning skall enligt högskolelagen bygga på vetenskaplig grund.
Därmed menas i första hand ämnesmässig vetenskaplighet. Om grundutbildningen
av lärare får en sådan omfattning i de olika ämnena att det blir
möjligt att hos blivande lärare skapa intresse för ämnesteoretisk forskning,
bör innehållet i skolans lärostoff kunna hållas aktuellt genom att lärarna
härigenom har blivit intresserade av utvecklingen inom ämnena. Vidare är
goda ämneskunskaper en nödvändig förutsättning för att öka de elevaktiva
arbetsformerna inom grundskolan.
I övrigt hänvisar utskottet till vad som anförts i reservation 2 i utbildningsutskottets
betänkande 1984/85:31.
Utskottet föreslår att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut hos
regeringen begär ett nytt förslag till framtida lärarutbildning i enlighet med
de riktlinjer som utskottet angett.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande nytt förslag till framtida lärarutbildning samt lärarutbildning
tills vidare enligt nuvarande utbildningsplaner m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub576 och 1985/
86: 383 och med anledning av motionerna 1985/86: Ub808 yrkande 4
och 1985/86:375 yrkandena 1 och 2 hos regeringen begär ett nytt
förslag till framtida lärarutbildning i enlighet med de riktlinjer som
utskottet angett,
3. Utbildning av lärare för undervisning i grundskolans
tidigare årskurser vid högskolan i Gävle-Sandviken
(mom. 2)
Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Regeringens
förslag” och som på s. 8 slutar ”det följande” bort ha följande lydelse:
Det finns flera skäl som talar för att också högskolan i Gävle—Sandviken
får möjlighet att erbjuda lärarutbildning. Ett skäl är att när det gäller
rekrytering av lärare har det visat sig att de färdigutbildade lärarna ofta
söker sin utkomst inom den region där de fullgjort sin utbildning. Ett annat
skäl är att det är viktigt att de mindre högskolorna inte blir ensidigt
inriktade mot lokalt anpassade teknisk-ekonomiska utbildningar. Ett tredje
skäl är utskottets uppfattning att de resurser som frigörs på grund av
elevminskningen i grundskolan bör få stanna kvar inom grundskolan,
vilket innebär ett ökat behov av lärare. Detta motiverar i sin tur en annan
och mer spridd lokalisering av lärarutbildningen än regeringens förslag.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.
UbU 1985/86:27
19
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: UbU 1985/86: 27
2. beträffande lokalisering av grundskollärarlinjens gren för undervisning
i tidigare årskurser till högskolan i Gävle - Sandviken
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub812 yrkande 14 i
denna del, 1985/86: Ub834 yrkande 1, 1985/86:380 yrkande 2 i denna
del, 1985/86:385 yrkande 1 i denna del och 1985/86: 386 yrkandena 1
och 4, båda yrkandena i motsvarande delar, samt med avslag på
proposition 1985/86: 113 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. Utbildning av lärare för undervisning i grundskolans
tidigare årskurser vid högskolan i Kalmar (mom. 3)
Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Likaså tillstyrker”
och slutar ”det följande” bort ha följande lydelse:
Det finns flera skäl som talar för att också högskolan i Kalmar får
möjlighet att erbjuda lärarutbildning. Ett skäl är att när det gäller rekrytering
av lärare har det visat sig att de färdigutbildade lärarna ofta söker sin
utkomst inom den region där de fullgjort sin utbildning. Ett annat skäl är
att det är viktigt att de mindre högskolorna inte blir ensidigt inriktade mot
lokalt anpassade teknisk-ekonomiska utbildningar. Ett tredje skäl är utskottets
uppfattning att de resurser som frigörs på grund av elevminskningen
i grundskolan bör få stanna kvar inom grundskolan, vilket innebär ett
ökat behov av lärare. Detta motiverar i sin tur en annan och mer spridd
lokalisering av lärarutbildningen än regeringens förslag. Riksdagen bör
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande lokalisering av grundskollärarlinjens gren för undervisning
i tidigare årskurser till högskolan i Kalmar
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub812 yrkande 14 i
denna del, 1985/86: 380 yrkande 2 i denna del, 1985/86: 382, 1985/
86:385 yrkande 1 i denna del och 1985/86:386 yrkandena 1 och 4,
båda yrkandena i motsvarande delar, samt med avslag på proposition
1985/86: 113 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Utbildning av lärare för undervisning i grundskolans
senare årskurser vid högskolan i Växjö (mom. 4)
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Enligt föredragande”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
I propositionen antyds att utbildning av lärare för undervisning i grundskolans
senare årskurser längre fram kan komma att förläggas till Växjö.
Enligt utskottets mening bör sådan utbildning redan i utgångsläget lokali- 20
seras till högskolan i Växjö. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lokalisering av grundskollärarlinjens gren för undervisning
i senare årskurser till högskolan i Växjö
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:386 yrkande 2 samt
yrkande 4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Etablering av nya högskoleutbildningar vid högskolan i
Gävle—Sandviken (mom. 5)
Under förutsättning av avslag pä reservation 3
Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”När det” och
slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
En satsning inom humaniora och samhällsvetenskap bör göras vid högskolan
i Gävle-Sandviken. Denna utbildningssatsning måste få minst samma
omfattning som den nuvarande lärarutbildningen i humanistiska och
samhällsvetenskapliga ämnen vid högskolan har. Ett kurspaket inom de
humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena bör planläggas,
så att studier för en fil. kand.-examen till största delen kan bedrivas i
Gävle. En sådan satsning underlättas av att befintlig lärarkompetens härigenom
tas till vara.
Högskolan i Gävle—Sandviken bör vidare erhålla en skälig andel av de
medel som riksdagen anvisat till Bergslagen med anledning av proposition
1985/86:125. Det som satsas i Sandviken bör vara ett reellt nytillskott och
inte en kompensation för indragen lärarutbildning. Det är således viktigt
att nu slå fast att länet skall få behålla högskoleresurser i minst den
omfattning som finns i dag och att Bergslagssatsningar skall ses som reella
nytillskott.
Vad utskottet anfört om etablering av nya högskoleutbildningar vid
högskolan i Gävle-Sandviken bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande etablering av nya högskoleutbildningar vid högskolan
i Gävle-Sandviken
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:374, 1985/86:377
yrkandena 1, 2 och 3, 1985/86:378, 1985/86:379 och 1985/86:385
yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
UbU 1985/86:27
21
7. Etablering av nya högskoleutbildningar vid högskolan i UbU 1985/86:27
Kalmar (mom. 6)
Under förutsättning av avslag på reservation 4
Pär Granstedt (c). Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Vid högskolan”
och som på s. 10 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
En satsning inom humaniora och samhällsvetenskap bör göras vid högskolan
i Kaimar. Denna utbildningssatsning måste få minst samma omfattning
som den nuvarande lärarutbildningen i humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnen vid högskolan har. Ett kurspaket inom de humanistiska
och samhällsvetenskapliga ämnesområdena bör planläggas, så att studier
för en fil. kand.-examen till största delen kan bedrivas i Kalmar. En sådan
satsning underlättas av att befintlig lärarkompetens härigenom tas till vara.
Länsstyrelsens och högskolans förslag till teknisk utbildning vid högskolan
i Kalmar bör genomföras. De olika utbildningarna bör starta vid tidigaste
möjliga tidpunkt och länet få behålla högskoleresurser i minst den
omfattning som finns i dag.
Vad utskottet anfört om etablering av nya högskoleutbildningar vid
högskolan i Kalmar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande etablering av nya högskoleutbildningar vid högskolan
i Kalmar
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:380 yrkandena 3 och
4, 1985/86: 385 yrkande 2 i denna del och med anledning av motionerna
1985/86:380 yrkandena 1 och 5 och 1985/86:384 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ämneslärarlinjernas lokalisering (mom. 9)
Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet vill” •
och slutar ”skall anordnas” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utbildning på ämneslärarlinjerna bör anordnas inte
bara i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå utan
även i Karlstad. Riksdagen bör godkänna en sådan utbildningsorganisation.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande lokalisering av utbildning på ämneslärarlinjerna
till universitet och högskolor
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:113 och med
bifall till motionerna 1985/86:386 yrkande 3 samt yrkande 4 i denna
del och 1985/86: Ub812 yrkande 14 i denna del godkänner vad utskottet
förordat,
22
9. Utformningen av ämnesstudierna för lärare för
gymnasieskolan m. m. (mom. 10)
Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Lennart Alsén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör de humanistiska ämnena stärkas inom
ramen för den nya ämneslärarutbildningen för gymnasieskolan. Den framtida
utbildningen för dessa lärare bör omfatta 180 poäng. Den praktiskpedagogiska
utbildningen bör utgöra en kurs om 40 poäng. För lärare i
svenska skall behörighetskravet vara 80 poäng i ämnet. Härigenom ges
utrymme för såväl litteraturstudier som språkvetenskapliga studier. Lärarutbildningen
bör normalt omfatta två ämnen men bör organiseras så att det
skall vara möjligt för lärare som så önskar att studera ett tredje ämne.
Ämnesutbildningen bör i största möjliga utsträckning samordnas med den
övriga utbildning som ges vid resp. ämnesinstitution för att tillgängliga
resurser skall utnyttjas på bästa sätt. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande utformningen av ämnesstudierna för lärare för
gymnasieskolan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub561 och med anledning
av motion 1985/86: Ub837 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
10. Urval till lärarutbildning (mom. 11)
Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Lennart Alsén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”motion 1985/86: Ub516” bort ha följande lydelse:
Resultatet av en aldrig så god lärarutbildning påverkas i mycket hög grad
av de kriterier som gäller för antagningen till utbildningen.
En lokal antagning bör kunna kartlägga den studerandes allmänna förutsättning
för att kunna genomgå utbildningen. Lärarutbildningarna har ett
mycket stort antal goda sökande. Även om betygsmeriter i huvudsak är
grunden för antagningen förhindrar dock inte systemet att uppenbart
olämpliga antas.
Kraven på viss lämplighet, viss förmåga eller erfarenhet bör också ha en
kvalitetshöjande effekt. Det är känt att uttalade krav väcker intresse hos
vissa sökandegrupper som känner att kraven överensstämmer med deras
egen förmåga. Det är mot denna bakgrund angeläget att en försöksverksamhet
med lokal antagning till lärarutbildning snarast kommer till stånd.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
UbU 1985/86:27
23
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: UbU 1985/86: 27
11. beträffande urval till lärarutbildning
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Ub516 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. En fungerande urvalsgrund när nyexaminerade lärare
söker anställning (mom. 12)
Pär Granstedt (c), Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér
(m), Larz Johansson (c), Birger Hagård (m) och Lennart Alsén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Riksdagen har”
och slutar ”motion 1985/86: Ub509" bort ha följande lydelse:
Riksdagen har hösten 1985 på regeringens förslag beslutat att vitsordet
Väl godkänd inte skall få ges inom lärarutbildningen. Samtidigt har riksdagen
våren 1986 beträffande meritvärdering i statlig tjänst beslutat att prioriteringen
av skickligheten framför andra sakliga grunder vid tillsättning av
statliga tjänster m. fl. skall ges stöd i lagen (1976: 600) om offentlig anställning.
Tjänstetillsättningen skall således ske på grundval av främst skickligheten
för arbetsuppgifterna i tjänsten. Meritvärdet av tjänstetid får en
generellt sett minskad betydelse.
Mot denna bakgrund framstår borttagandet hösten 1985 av varje slag av
vitsord inom lärarutbildningen som mycket olyckligt. Den nyligen beslutade
betygsskalan (Underkänd/Godkänd) är inte tillräcklig för att garantera
en fungerande urvalsgrund när nyexaminerade lärare söker anställning.
Alla har nämligen betyget Godkänd och ingen har större ”skicklighet” än
de andra i fråga om teoretisk kunskap och förmåga att fullgöra uppgifterna.
Ett enhetsbetyg av detta slag ger ingen som helst vägledning i en urvalssituation.
Från Underkänd kan bortses, eftersom detta betyg inte ger behörighet
att undervisa. Enligt utskottets mening får en avveckling av alla
andra betyg än Underkänd och Godkänd långtgående negativa konsekvenser
inte bara för kvaliteten i lärarutbildningen utan även för de studerande
själva.
Det har aldrig övertygande visats varför man skall ta bort betygen för
blivande lärare vid deras ämnesstudier. Vitsordet Väl godkänd bör finnas
kvar inom lärarutbildningen på samma sätt som för övrig utbildning inom
det filosofiska fakultetsområdet. Utskottet vill peka på att graderade betyg
i utbildningen av t. ex. blivande jurister och civilingenjörer inte har ifrågasatts.
Den blivande lärare som har skaffat sig goda ämneskunskaper bör
enligt utskottets mening kunna få visa det. Förutsättningarna att bli en bra
lärare är normalt större om man behärskar sina ämnen väl.
Samma synsätt kan också i tillämpliga delar gälla bedömningen av lärarskicklighet.
Förutsatt att bedömningen görs av flera oberoende metodiklektorer
bör en bedömning kunna ske med tre steg.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
24
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: UbU 1985/86: 27
12. beträffande en fungerande urvalsgrund när nyexaminerade
lärare söker anställning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub509 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Begränsning av antagningen till lärarutbildning
(mom. 13)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 4
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet som”
och slutar ”läsåret 1987/88” bort ha följande lydelse:
Utskottet, som hänvisar till vad som anförts i det föregående om anordnande
av lärarutbildning även vid högskolorna i Gävle—Sandviken och i
Kalmar, föreslår att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag
att utarbeta en plan. där starten av den nya utbildningen förskjuts ett år på
ett antal högskolor i skilda delar av landet. Motsvarande högskolor bör för
läsåret 1987/88 anordna intagning på mellanstadielärarlinjen. Det finns
goda skäl att undvika en situation där det under ett år är omöjligt att
påbörja en lärarutbildning någonstans i landet.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag till begränsning av antagningen
inför läsåret 1987/88.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande riktlinjer avseende begränsning av antagningen
till vissa lärarutbildningar inför läsåret 1987188 m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:386 yrkande 5 och med
anledning av proposition 1985/86:113 godkänner vad utskottet förordat
samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Särskilt yttrande
Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp). Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Lennart Alsén (fp) anför:
Regeringens förslag till lokalisering av lärarutbildningen hänför sig till
den modell för lärarutbildning som majoriteten tidigare fattat beslut om.
Vi har föreslagit en helt annan utbildningsmodell. För att realistiskt
kunna beräkna konsekvenser för en sådan modell i vad gäller omfattning
och lokalisering krävs en omfattande utredningsorganisation, där t. ex.
UHÄ:s kompetens är oundgänglig. Som oppositionspartier förfogar vi inte
över denna organisation. Vi har därför avstått från att ta ställning till vilka
orter som skall ha vilken typ av utbildning och i vilken omfattning.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
25
I