Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:19 föf

om anslag till studieförbunden m. m. '

(prop. 1985/86:100) W85/86:19

Åttonde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
C 4. Bidrag till studieförbunden m.m., C 6. Bidrag till driften av
folkhögskolor m. m., C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet och C 8.
Bidrag till kontakttolkutbildning jämte motioner.

Utbildningsutskottet har från kulturutskottet inhämtat yttrande över
proposition 1985/86:100 bilaga 10, punkt C 4. Bidrag till studieförbunden
m.m. jämte motioner i de delar som rör kulturutskottets beredningsontråde.
Yttrandet (KrU 1985/86:3 y) är fogat som bilaga till detta betänkande.

1. Bidrag till studieförbunden m. m.

Regeringen har under punkt C 4 (s. 174—179) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har föreslagits beträffande statsbidrag
till idrottsrörelsens studieförbund SISU,

2. godkänna vad som i propositionen har föreslagits beträffande studiecirklar
i grundläggande datakunskap för kortutbildade budgetåren 1986/
87 och 1987/88,

3. godkänna att 89 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används till att finansiera
anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.,

4. till Bidrag till studieförbunden m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt
förslagsanslag av 948 022 000 kr.

Motionerna

1985/86:Ub402 av Hans Rosengren (s) vari yrkas att riksdagen sorn sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
dataprogram för utbildning av vuxna i datoranvändning.

1985/86:Ub404 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjligheterna
till samverkan mellan studieförbund och högskola.

1985/86: Ub407 av Hans Rosengren (s) vari yrkas att riksdagen som sin

« 1 Riksdagen 1985/86.14sami. Nr 19

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bred utbildning
med inriktning mot dataområdet.

1985/86:Ub413 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen beslutar att den av regeringen föreslagna satsningen på en
relativt omfattande datautbildning i studiecirkelform skall genomföras enligt
principer för fritt och frivilligt folkbildningsarbete och att skolöverstyrelsen
får i uppdrag att utfärda regler för verksamheten,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden
m. m. anvisa 926 072 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar att kursplanebundna universitetscirklar skall bli
berättigade till statsbidrag.

1985/86:Ub414 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande möjlighet för studieförbunden att anordna cirkelsammankomster
om fyra timmar vilket kompenseras genom att vissa
sammankomster reduceras till två timmar,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande möjlighet att godkänna en fjärde timme vid
cirkelsammankomst för det lägre schablonbidraget,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande den personkrets som skall vara berättigad att delta
i datautbildning innebärande att alla som ej nåtts av sådan utbildning i det
allmänna skolväsendet skall kunna delta och att likvärdiga ekonomiska
förutsättningar skall gälla oavsett vilket studieförbund den enskilde väljer,

4. att riksdagen som sin mening uttalar vad i motionen anförts rörande
betydelsen av att regeringen och statliga myndigheter hanterar det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet med opartiskhet och oväld.

1985/86:Ub416 av Hans Nyhage (m) och Birger Hagård (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
datautbildning inom studieförbunden.

1985/86:Ub417 av Hans Nyhage (m) och Birger Hagård (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att studieförbunden inom ramen för den tilldelade
timkvoten skall äga rätt att anordna studiecirklar med fyra timmar per
sammankomst.

1985/86:Ub803 av Karin Söder m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande vuxenutbildning.

1985/86:Ub806 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1985/86:So218 -såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vikten
av statligt stöd till studieförbundens verksamhet.

1985/86:Ub831 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - med hänvisning till vad

UbU 1985/86:19

som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1985/
86:A604 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett program för datautbildning av kvinnor.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

21. att riksdagen beslutar avskaffa tilläggsbidragen till studiecirklar i
samhällskunskap, svenska och matematik,

22. att riksdagen beslutar avskaffa den särskilda anslagsposten för bidrag
till uppsökande verksamhet i bostadsområden,

23. att riksdagen beslutar att anslagsposten för bidrag till kulturverksamhet
bestäms till 65 430 000 kr.,

24. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning med 34 160 000
kr., av bidraget till studiecirklar, samt bidrag till studieförbundens centrala
organisationskostnader,

25. att riksdagen avslår regeringens förslag att studietimmar som studieförbunden
anordnar som grundläggande bred datautbildning skall räknas in i
underlaget för en senare fördelning av högschablontimmarna,

26. att riksdagen beslutar att studieförbunden ges möjlighet att med ett
särskilt statsbidrag bedriva kursplanebundna universitetscirklar,

27. att riksdagen godkänner att 200 350 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används
för att delvis finansiera anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m.m.,

28. att riksdagen till C 4. Bidrag till studieförbunden m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 817 162 000 kr.

Utskottet

Enligt de grunder som har godtagits av riksdagen år 1981 (prop. 1980/81:127,
UbU 1980/81:36, KrU 1980/81:6 y, rskr. 1980/81:386) utgår ur detta anslag
bidrag till studiecirklar, till kulturverksamhet i studieförbunden, till studieförbundens
centrala organisation, pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete
samt verksamhet för handikappade, till Folkbildningsförbundet
och länsbildningsförbunden samt till uppsökande verksamhet i bostadsområden.
Enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m.
utgår schablonbidrag, tilläggsbidrag och bidrag till kostnader för resekostnadsersättningar
och traktamenten för vissa studiecirklar. Innevarande
budgetår utgår schablonbidrag med 90 resp. 28 kr. för varje studietimme.
Tilläggsbidrag utgår till vissa studiecirklar med 15 resp. 30 kr. per studietimme.

I budgetpropositionen förordas att antalet studietimmar med högre
schablonbidrag skall få utgå inom en ram om 6 400 000 studietimmar nästa
budgetår. Detta innebär en ökning med 100 000 studietimmar. Antalet
studietimmar som berättigar till det lägre schablonbidraget beräknas öka
med 50 000 till 2 750 000 studietimmar. Totalt beräknas studiecirkelverksamheten
omfatta 9 150 000 studietimmar.

Beloppen för schablonbidragen har varit oförändrade sedan budgetåret
1983/84. De föreslås nu höjas med 3 kr. till 93 kr. resp. med 1 kr. till 29 kr.

UbU 1985/86:19

1* Riksdagen 1985/86.14sami. Nr 19

Inom de beräknade ramarna för studietimmar samt inom föreslagna bidrag
till kulturverksamhet, studieförbundens centrala organisationskostnader,
pedagogisk verksamhet och utvecklingsarbete samt handikappverksamhet
föreslås bidrag utgå nästa budgetår till ett nytt studieförbund, nämligen den
svenska idrottsrörelsens studieförbund SISU. Sammanlagt beräknas bidragen
till detta nya studieförbund till 5 milj. kr.

Bidraget till kulturverksamhet inom studieförbunden föreslås öka med
2 940 000 kr. till sammanlagt 100 430 000 kr.

I motion 1985/86:Ub413 (fp) yrkande 5 hemställs att riksdagen inte skall
godkänna höjningen av schablonbidragen och därför anvisa 21 950 000 kr.
mindre än vad regeringen föreslagit.

I motion 1985/86:Ub838 (m) anförs att besparingar om 130 860 000 kr. bör
göras under anslaget till studieförbunden i syfte att frigöra resurser för
ungdomsskolan. Bl. a. bör antalet studietimmar inte öka och schablonbidragen
inte höjas. Vidare bör ingen uppräkning göras av bidraget till studieförbundens
centrala organisationskostnader (yrkande 24). Motionärerna föreslår
att bidragen till uppsökande verksamhet (yrkande 22) samt tilläggsbidragen
till studiecirklar i samhällskunskap, svenska och matematik skall tas bort
(yrkande 21). Detta motiveras med att bidragen inte skall styra studieförbundens
verksamhet. Bidraget till kulturverksamhet föreslås minskas med 35
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag (yrkande 23). Slutligen
hemställs att 200 350 000 kr. av vuxenutbildningsavgiftsmedlen skall användas
till att delvis finansiera anslaget (yrkande 27) och att totalt 817 162 000
kr. skall anvisas under anslaget (yrkande 28).

Utskottet föreslår att riksdagen bl. a. med hänvisning till att schablonbidragen
varit oförändrade sedan budgetåret 1983/84 godkänner att de höjs i
enlighet med vad som förordas i propositionen. Riksdagen bör således avslå
motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 5 och 1985/86:Ub838 yrkande 24 i
motsvarande delar.

Utskottet erinrar om att folkbildningsarbetet inom studieförbunden enligt
av statsmakterna fastlagda mål (prop. 1980/81:127, UbU 1980/81:36, rskr.
1980/81:386) bl. a. har till uppgift att utveckla och förverkliga de idéer och
värderingar som studieförbunden och deras medlemsorganisationer står för
samt att åt en bred allmänhet erbjuda studier av den speciella karaktär som är
kännetecknande för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Det har
därvid slagits fast att en av folkbildningens viktigaste uppgifter är att nå de
resurssvaga samt de utbildningsmässigt och kulturellt eftersatta grupperna i
samhället. I syfte att underlätta för studieförbunden att nå de kortutbildade
och resurssvaga och erbjuda dem den utbildning de behöver finns bidrag till
uppsökande verksamhet och tilläggsbidrag till vissa studiecirklar. Utskottet
kan inte acceptera en sådan nedskärning av stödet till studieförbundens
verksamhet som skulle försämra möjligheterna för de resurssvaga och
kortutbildade att t. ex. få utbildning avseende grundläggande färdigheter.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1985/86:Ub838 yrkandena 21 och 22 och vid medelsanvisningen beräknar de
belopp som begärs i budgetpropositionen.

Utskottet instämmer med vad som anförs i kulturutskottets yttrande KrU

UbU 1985/86:19

1985/86:3 y, nämligen att den i motion 1985/86:Ub838 föreslagna minskningen
av bidraget till studieförbundens kulturverksamhet skulle få icke acceptabla
effekter på den lokala kulturverksamheten. Riksdagen bör således
avslå även yrkande 23 i motion 1985/86:Ub838 och under anslaget beräkna de
medel som föredragande statsrådet förordat för kulturverksamhet i studieförbunden.

Utskottet har inget att erinra mot att anslagsberäkningen grundas på det
ökade antal studietimmar inom studiecirkelverksamheten som förordas i
propositionen. Riksdagen bör därför avslå motion 1985/86:Ub838 yrkande
24 i denna del.

Utskottet tillstyrker vidare att statsbidrag får utgå till idrottsrörelsens
studieförbund SISU i enlighet med förslaget i propositionen. Utskottet
tillstyrker även den föreslagna uppräkningen av bidraget till studieförbundens
centrala organisation. Riksdagen bör således avslå motion 1985/
86:Ub838 yrkande 24 även i dessa delar.

Kulturutskottet aktualiserar i sitt yttrande frågan om fördelningen av de
medel som ställs till förfogande för studieförbundens pedagogiska verksamhet
och utvecklingsarbete. Medel för detta ändamål disponeras av skolöverstyrelsen
(SÖ). Redan våren 1985 underströk kulturutskottet i ett yttrande
till utbildningsutskottet att avsikten med anslagsposten är att utbilda såväl
studieförbundens medarbetare som kulturarbetare och ledare för kulturgrupper
och kulturprojekt samt att framställa lämpligt studiematerial och
anskaffa pedagogiska hjälpmedel och främja verksamheten genom forskning
och utvecklingsarbete. Kulturutskottet påpekar nu att fördelningen av detta
bidrag sker enbart på grundval av antalet studietimmar. Någon hänsyn till
den kulturverksamhet som studieförbunden bedriver tas inte. I en skrivelse
från tre studieförbund till utbildningsdepartementet har påvisats att detta fått
till följd att de förbund som har en stor andel kulturverksamhet blivit
missgynnade. Från de synpunkter som kulturutskottet har att bevaka är det
viktigt att statsbidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet och
utvecklingsarbete fördelas med hänsyn till både studieförbundens studiecirkelverksamhet
och deras kulturverksamheter. Det är vidare enligt kulturutskottets
mening angeläget att fördelningen av bidragen till denna verksamhet
sker i nära samarbete mellan SÖ och kulturrådet. Utbildningsutskottet
instämmer med vad som anförs i kulturutskottets yttrande och föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad här anförts.

Mot bakgrund av att de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
är begränsade kan utskottet inte acceptera en ökad
finansiering av det nu aktuella anslaget med avgiften. Detta skulle få starkt
negativa och omfattande effekter för övriga verksamheter som finansieras
med avgiften. Riksdagen bör därför med avslag på yrkande 27 i motion
1985/86:Ub838 godkänna regeringens förslag.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna
1985/86:Ub413 yrkande 5 i denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 28
till Bidrag till studieförbunden m. m. anvisar ett förslagsanslag av
948 022 000 kr. i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.

Enligt motionerna 1985/86:Ub413 (fp) yrkande 6 och 1985/86:Ub838 (m)

UbU 1985/86:19

yrkande 26 har kursplanebundna universitetscirklar varit av stort värde för
många människor, speciellt för dem som bor på mindre orter och i glesbygd. I
motionerna yrkas därför att sådana studiecirklar åter skall bli berättigade till
statsbidrag. Även i motion 1985/86:Ub404 (s) tas frågan upp om studieförbundens
universitetscirklar. Motionärerna anför att det trots stora ansträngningar
från universitetens och högskolornas sida att öka den geografiska
tillgängligheten till högre utbildning fortfarande finns stora delar av landet
dit högskolan inte når. Begränsningen av studieförbundens universitetscirklar
till att avse endast icke kursplanebundna sådana har enligt motionen
inneburit en mycket kraftig begränsning av studieförbundens universitetscirkelverksamhet.
Den samverkan mellan universiteten och högskolorna samt
studieförbunden som hade förutsatts har inte kommit till stånd. Hindren för
att studieförbunden skall kunna anordna kursplanebunden undervisning - i
första hand kortare kurser - bör därför enligt motionärernas mening
undanröjas.

Utskottet anser att riksdagen inte bör ändra sitt beslut från år 1983 om att
studieförbunden skall inrikta sitt arbete på studier, som inte är bundna av
kursplaner och kompetenskrav. Högskoleutbildning bör ges i universitetens
och högskolornas regi och inte i form av avgiftsbelagda studiecirklar. Det
ankommer på högskolemyndigheterna att inom givna ramar disponera
resurserna så att det finns utrymme för en geografisk spridning av utbildningen.
Utskottet vill emellertid erinra om att statsbidrag fortfarande kan utgå till
studiecirklar på högskolenivå under förutsättning att de inte följer kursplaner
som gäller för universitet och högskolor. Studieförbunden skall därvid
enligt statsbidragsförordningen anlita universitets- och högskolelärare. Ett
särskilt bidrag utgår till resekostnadsersättning och traktamenten för ledare i
universitetscirklar på visst avstånd från högskoleorter. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionerna 1985/86:Ub404, 1985/86:Ub413
yrkande 6 och 1985/86:Ub838 yrkande 26.

Till grund för statsbidrag till studiecirklar får inte medräknas mer än tre
timmar per sammankomst. Någon dispensmöjlighet finns inte. Däremot
finns två undantag, nämligen att fyra studietimmar per sammankomst får
medräknas för en studiecirkel som hålls på arbetstid eller där flertalet av
deltagarna har långa resvägar. I en sådan cirkel skall antalet sammankomster
vara minst fem och den sammanlagda studietiden minst 20 studietimmar.

I motion 1985/86:Ub414 (c) yrkande 1 hemställs att det skall finnas en
möjlighet för studieförbunden att få medräkna fyra timmar vid vissa
sammankomster mot att detta kompenseras genom att endast två studietimmar
medräknas vid andra sammankomster inom samma cirkel. I andra hand
yrkas i motionen (yrkande 2) att det skall finnas en möjlighet att medräkna
fyra timmar per sammankomst om den fjärde timmen avser det lägre
schablonbidraget. Enligt motion 1985/86:Ub417 (m) bör studieförbunden få
anordna sammankomster om fyra studietimmar och medräkna alla timmarna
för statsbidrag under förutsättning att detta inte innebär någon ökning av det
totala antalet studietimmar som berättigar till det högre schablonbidraget.

UbU 1985/86:19

Utskottet anser att möjligheterna till fyratimmarssammankomster inom
studiecirkelverksamheten bör prövas. I samråd med studieförbunden bör
undersökas vilka lösningar som är möjliga och lämpliga. En förutsättning för
statsbidragsberättigade fyratimmarssammankomster bör vara att de inte
medför några merkostnader för staten, någon ökning av antalet studietimmar
totalt eller andra, icke önskvärda effekter.

Riksdagen bör med anledning av motionerna 1985/86:Ub414 yrkandena 1
och 2 samt 1985/86:Ub417 som sin mening ge regeringen till känna att en
prövning av frågan om statsbidragsberättigade fyratimmarssammankomster
bör göras i enlighet med vad utskottet anfört.

Enligt motion 1985/86:Ub806 (c) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vikten av att statligt stöd till studieförbundens
verksamhet är så utformat att studieförbunden får bidrag till merkostnader
för handikappades deltagande.

Statsbidrag till åtgärder som skall underlätta för handikappade att delta i
studiecirkelverksamhet utgår i flera olika former. Tilläggsbidrag utgår till
cirklar som har till syfte att utveckla handikappades färdigheter att meddela
sig, till cirklar som informerar om handikappade och till cirklar för
medlemmar i handikapporganisationer. Tilläggsbidrag utgår också till studiecirklar
om minst hälften av deltagarna på grund av handikapp har stora
svårigheter att kommunicera med andra människor. Vidare utgår särskilda
bidrag till studieförbundens verksamhet för handikappade, såsom till
pedagogisk verksamhet, produktion av studiematerial, tekniska och organisatoriska
stödåtgärder, utbildning av studieförbundens och medlemsorganisationernas
funktionärer för att öka deras kunskap om handikapp, assisterande
ledare i cirklar med minst fem handikappade deltagare, tolk för döva,
dövblinda, hörselskadade och talskadade samt personlig assistans. Bidraget
till studieförbundens uppsökande verksamhet i bostadsområden skall användas
bl. a. för verksamhet som riktar sig till handikappade.

Utskottet kan således konstatera att det i enlighet med de riktlinjer för
studiecirkelverksamheten som riksdagen godkänt finns ett antal bidrag till
åtgärder som skall underlätta för handikappade att dels delta i särskilt för
dem anordnade studiecirklar, dels delta i studiecirkelverksamhet i allmänhet.
Något särskilt uttalande av riksdagen i denna fråga behövs inte, varför
motion 1985/86:Ub806 yrkande 4 bör avslås av riksdagen.

I budgetpropositionen redovisas att datadelegationens betänkande (SOU
1985:50) Bred datautbildning överlämnats till utbildningsdepartementet för
handläggning. Betänkandet har även sänts ut till ett antal utbildningsanordnare
och andra intressenter för kännedom och eventuella synpunkter. Inom
utbildningsdepartementet har en arbetsgrupp tillkallats för att utarbeta ett
samlat handlingsprogram inom datautbildningsområdet. Resultatet av gruppens
arbete skall redovisas hösten 1986.

I propositionen erinras om att försöksverksamhet med datautbildning
pågår med medel under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Denna
försöksverksamhet har pågått sedan hösten 1984 och beräknas fortsätta

UbU 1985/86:19

1** Riksdagen 1985186.14sami. Nr 19

under större delen av år 1986. Verksamheten skall utvärderas av Arbetslivscentrum.

Datadelegationen menar med bred datautbildning att utbildningen vänder
sig till en bred målgrupp, i princip alla vuxna, och att innehållet i utbildningen
ger en bred översikt över området. Föredragande statsrådet lägger till att
bred datautbildning bör vara en grundläggande, orienterande utbildning som
kan utgöra första steget i en utbildningskedja. Den avgränsas därmed från
yrkesutbildning.

Föredragande statsrådet erinrar om att datautbildning, helt eller delvis
bekostad med statsmedel, bedrivs av ett flertal utbildningsanordnare. Den
enda datautbildning som i första hand vänder sig till en bred allmänhet är
enligt statsrådets mening studiecirklarna.

En satsning de närmaste två åren på en bred datautbildning är enligt
föredragande statsrådet angelägen både med tanke på näringslivets konkurrenskraft
och av jämlikhetsskäl. Studieförbunden bör under budgetåren
1986/87 och 1987/88 få möjlighet att anordna grundläggande bred datautbildning
för kortutbildade med friare regler än vad som gäller för studiecirklar.
De studietimmar som studieförbunden anordnar inom denna datautbildning
bör räknas in i underlaget för en senare fördelning av studietimmar som
berättigar till det högre schablonbidraget. Utbildningen skall kunna anordnas
dels på fritid, dels på arbetstid på arbetsplatser utan tillgång till medel
från förnyelsefonder. I de fall utbildningen anordnas på en sådan arbetsplats
kan arbetsgivaren bidra till kostnaderna så att utbildningen blir kostnadsfri
för deltagarna samt betala lön till dem under studietiden. Enligt föredragande
statsrådet kommer urvalet till utbildningen i sådana fall att bli beroende av
en förhandling mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna på
arbetsplatsen.

Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att utforma regler
för studiecirklarna för bred datautbildning.

I sammanhanget påpekas att behovet av datautbildning på arbetsplatserna
i första hand bör täckas av personalutbildning som bekostas av arbetsgivarna.
I företag eller på statliga arbetsplatser som har tillgång till medel från
förnyelsefonder bör dessa medel kunna bekosta bred datautbildning för
kortutbildade.

Den föreslagna breda datautbildningen i studiecirkelform bör enligt
motionerna 1985/86:Ub413 (fp) yrkande 4 i denna del, 1985/86:Ub414 (c)
yrkande 4, 1985/86:Ub416 (m) i denna del samt 1985/86:Ub803 (c) yrkande
10 i denna del genomföras enligt de av riksdagen fastlagda principerna om det
fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Urvalet av deltagare i utbildningen får
inte vara beroende av förhandlingar mellan arbetsgivare och fackliga
organisationer. Det måste vara den enskilde som söker sig till utbildning av
folkbildningskaraktär. Enskilda människors valfrihet i vad avser bildning och
utbildning inom folkbildningen får inte hotas.

I motionerna anförs även att datautbildning bekostad med medel från
förnyelsefonder inte får berättiga till studiecirkelbidrag. Sådan utbildning får
enligt motionerna 1985/86:Ub416 (m) i denna del och 1985/86:Ub838 (m)

UbU 1985/86:19

yrkande 25 inte ingå i beräkningsunderlaget för fördelning av studietimmar
som berättigar till det högre schablonbidraget.

Enligt motion 1985/86:Ub414 (c) yrkande 3 i denna del bör likvärdiga
ekonomiska förutsättningar gälla oavsett vilket studieförbund den enskilde
väljer.

De särskilda regler som skall gälla för den breda datautbildningen bör
enligt motion 1985/86:Ub413 (fp) yrkande 4 i denna del utformas av SÖ.

Utskottet instämmer helt med motionärerna i att den föreslagna nya
formen av studiecirklar i bred, grundläggande datakunskap inte bör skilja sig
från övriga statsbidragsberättigade studiecirklar i vad gäller tillämpningen av
principerna för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Dessa datacirklar
skall, precis som andra cirklar, kunna anordnas på fritid och på arbetstid.
Sådana datacirklar enligt särskilda regler, som anordnas på arbetstid, bör i
enlighet med förslaget i budgetpropositionen endast avse deltagare på
arbetsplatser utan tillgång till medel från förnyelsefonder. Det blir därför
aldrig fråga om att med studiecirkelbidrag stödja bred datautbildning på
arbetsplatser som har tillgång till medel från förnyelsefonder. Utskottet
tillstyrker mot denna bakgrund att den grundläggande datautbildningen kan
ske i form av cirklar med statsbidrag. Utskottet tillstyrker också att dessa
datacirklar får läggas till grund för en senare fördelning av studietimmar som
berättigar till det högre schablonbidraget. Utskottet noterar i sammanhanget
att den föreslagna utbildningen skall anordnas under två år och att SÖ skall få
i uppdrag att löpande följa och utvärdera utbildningen.

I vad gäller frågan om urval till utbildning på arbetstid har utskottet redan
erinrat om att studiecirklar på arbetstid inte är någon ny företeelse. Det finns
t. o. m. särskilda regler om längden på sammankomster i sådana allmänna
cirklar. Det bör, oavsett ämne, vara fritt och frivilligt för arbetstagarna att
besluta om de vill ha datautbildning av detta slag arrangerad av studieförbund,
att välja studieförbund och att söka sig till en sådan cirkel på arbetstid.
Frågan om möjlighet att delta i studiecirkel på arbetstid måste enligt gällande
regler bli föremål för förhandling mellan arbetsgivaren och de fackliga
organisationerna på arbetsplatsen. Aven frågan om lön under studietiden
samt eventuella bidrag från arbetsgivaren för att göra utbildningen kostnadsfri
för deltagarna blir föremål för förhandling. Det är således inte arbetsgivaren
eller de fackliga organisationerna som skall välja ut vilka som skall söka
sig till utbildningen. Däremot ankommer det på dem att förhandla om vilka
av dem som önskar utbildningen som skall få genomgå den på arbetstid och
vilka de ekonomiska villkoren för detta skall vara.

Utskottet kan inte finna att de föreslagna riktlinjerna för den särskilda,
breda datautbildningen i studiecirkelform skulle innebära annat än att
studieförbunden kan anordna den på lika ekonomiska villkor i statsbidragshänseende.
För deltagare i studiecirklar på arbetstid kan det emellertid bli
fråga om olika ekonomiska villkor beroende på vad som överenskoms vid
förhandlingar mellan arbetsgivare och fackliga organisationer.

Riksdagen godkände föregående år (UbU 1984/85:21, rskr. 1984/85:222)
att försöksverksamhet får bedrivas med studiecirklar i friare former.

UbU 1985/86:19

Bestämmelserna är intagna i en av regeringen utfärdad förordning
(1985:236). På motsvarande sätt bör regeringen få utforma regler för de
särskilda studiecirklarna inom den breda datautbildningen.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 4, 1985/86:Ub414 yrkande 3 i denna
del och yrkande 4, 1985/86:Ub416, 1985/86:Ub803 yrkande 10 i denna del
samt 1985/86:Ub838 yrkande 25 godkänner vad som förordats i propositionen
beträffande villkor för studiecirklar i grundläggande datakunskap under
budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Den breda datautbildningen i studiecirkelform enligt friare regler skall
riktas till kortutbildade. I budgetpropositionen anges att det i första hand
gäller personer som har kortare utbildning än gymnasieskola.

Enligt motion 1985/86:Ub414 (c) yrkande 3 i denna del bör alla som ej nåtts
av grundläggande datautbildning i det allmänna skolväsendet kunna delta i
den breda datautbildningen.

Utskottet instämmer med motionärerna i att alla, som inte fått grundläggande
datautbildning i skolan, har behov av att få sådan utbildning. Det är
emellertid de kortutbildade som har svårast att hävda sig på arbetsmarknaden.
De har också färre möjligheter än de som har en längre utbildning som
grund att erbjudas och nås av den datautbildning som finns i dag bl. a. i form
av personalutbildning. Enligt utskottets mening bör därför den särskilda
satsning på bred datautbildning som nu föreslås i första hand riktas till
kortutbildade. Detta utesluter givetvis inte att även andra kategorier kan få
del av utbildningen i vissa fall. Det kan t. ex. gälla arbetstagare med olika
utbildningsbakgrund men med likartade arbetsuppgifter som behöver få en
bättre allmän datakunskap för att kunna klara sådana förändringar i arbetet
som beror på den datatekniska utvecklingen. Utskottet erinrar om att det
även finns utbildning i datakunskap inom det reguljära utbudet av studiecirklar
vilka vänder sig till alla. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen
avslå motion 1985/86:Ub414 yrkande 3 i denna del och godkänna vad som
förordats i propositionen om deltagare i studiecirklar i grundläggande
datakunskap.

Enligt motion 1985/86:Ub831 (fp) yrkande 1 bör riksdagen hos regeringen
begära ett program för datautbildning av kvinnor. Motionärerna anser att ett
första steg i ett sådant program borde innebära att de friare regler som
förordas för studiecirklar i grundläggande datakunskap för kortutbildade
skall gälla även cirklar som vänder sig enbart till kvinnor. Vidare bör
programmet avse åtgärder för datautbildning av kvinnor under en treårsperiod
i syfte att stärka deras ställning och förändra könsuppdelningen på
arbetsmarknaden. Den försöksverksamhet som nu pågår med medel under
arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel bör enligt motionen ges en mera
långsiktig inriktning.

Det finns enligt utskottets uppfattning inget i de förordade principerna för
studiecirklar i grundläggande datakunskap för kortutbildade som hindrar att
sådana studiecirklar riktas enbart till kvinnor. I så måtto är motionärernas

UbU 1985/86:19

önskemål tillgodosedda. Den nu pågående försöksverksamheten med bred
datautbildning bekostad med medel under arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel har enligt en delrapport till två tredjedelar haft kvinnor som
deltagare. Försöksverksamheten utvärderas av Arbetslivscentrum. Som
utskottet tidigare redovisat pågår ett arbete inom utbildningsdepartementet
med att utarbeta ett handlingsprogram inom datautbildningsområdet.

Utskottet förutsätter att det pågående utvärderings- och utredningsarbetet
särskilt belyser kvinnors utsatta situation på arbetsmarknaden och frågor
som gäller åtgärder för att bryta de könsbundna utbildnings- och yrkesvalen.
Innan resultat av det pågående arbetet redovisats bör riksdagen inte göra
något uttalande om något specifikt datautbildningsprogram för t. ex. kvinnor.
Riksdagen bör därför avslå motion 1985/86:Ub831 yrkande 1.

I motion 1985/86:Ub407 (s) yrkas att riksdagen skall göra ett uttalande om att
de primära behoven inom den breda datautbildningen inte är datateknik utan
mera allmänt inriktad utbildning även i svenska, andra språk och matematik.
Den pågående försöksverksamheten med bred datautbildning behöver
spridas geografiskt och till företag som saknar tillgång till medel från
förnyelsefonderna.

Som utskottet redovisat i det föregående kommer den pågående försöksverksamheten
att avslutas under år 1986 och utvärderas. Dessutom kommer
mera yrkesinriktad bred datautbildning enligt förslag i årets budgetproposition
att kunna genomföras som arbetsmarknadsutbildning inom företag
(prop. 1985/86:100, bil. 12, s. 82-83). Utskottet har i det föregående
behandlat frågan om en tvåårig satsning på bred datautbildning i studiecirkelform.
Genom dessa satsningar och förslag blir motionärernas önskemål
tillgodosedda både beträffande en spridning av den breda datautbildningen
och beträffande utbildning i företag som inte har tillgång till förnyelsefondsmedel.
Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motion
1985/86 :Ub407.

I motion 1985/86:Ub402 (s) hemställs att riksdagen skall ge regeringen till
känna behovet av dataprogram för utbildning av vuxna datoranvändare.

I datadelegationens betänkande (SOU 1985:50) Bred datautbildning har
bl. a. frågor om utbildningsmaterial och utbildningsprogramvara behandlats.
Betänkandet ligger nu till grund för arbetet inom utbildningsdepartementet
med ett handlingsprogram inom datautbildningsområdet. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motion 1985/86:Ub402.

Utskottet hemställer

1. beträffande schablonbidragen till studiecirkelverksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 5 och
1985/86:Ub838 yrkande 24, båda i denna del, godkänner vad som
förordats i proposition 1985/86:100,

2. beträffande tilläggsbidragen till studiecirklar i samhällskunskap,
svenska och matematik

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub838 yrkande 21
godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

UbU 1985/86:19

3. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden
att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub838 yrkande 22
godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

4. beträffande bidrag till kulturverksamhet

att riksdagen med avslag på motion 1985/86: Ub838 yrkande 23
godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

5. beträffande antalet studietimmar

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub838 yrkande 24 i denna
del godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

6. beträffande bidrag till idrottsrörelsens studieförbund SISU

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub838 yrkande 24 i denna
del godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

7- beträffande bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet
och utvecklingsarbete

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande vuxenutbildningsavgiften

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag på
motion 1985/86:Ub838 yrkande 27 godkänner att 89 000 000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1986/87 används till att delvis finansiera anslaget Bidrag till
studieförbunden m.m.,

9. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till studieförbunden m. m. med bifall till
proposition 1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/
86:Ub413 yrkande 5 i denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 28 för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 948 022 000 kr.,

10. beträffande kursplanebundna universitetscirklar

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub404, 1985/86:Ub413 yrkande
6 och 1985/86:Ub838 yrkande 26,

11. beträffande cirkelsammankomsters längd

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub414 yrkandena
1 och 2 samt 1985/86:Ub417 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

12. beträffande handikappades deltagande i studiecirkelverksamhet
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub806 yrkande 4,

13. beträffande villkor för studiecirklar i grundläggande datakunskap
för kortutbildade under budgetåren 1986187 och 1987188

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 4,
1985/86:Ub414 yrkande 3 i denna del och yrkande 4, 1985/86:Ub416,
1985/86:Ub803 yrkande 10 i denna del samt 1985/86:Ub838 yrkande 25
godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

14. beträffande deltagare i studiecirklar i grundläggande datakunskap
för kortutbildade

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub414 yrkande 3 i denna
del godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

15. beträffande ett program för datautbildning för kvinnor
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub831 yrkande 1,

UbU 1985/86:19

16. beträffande uttalande om bred datautbildning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub407,

17. beträffande dataprogram för utbildning av vuxna i datoranvändning att

riksdagen avslår motion 1985/86:402.

2. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Regeringen har under punkt C 6 (s. 188-193) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om folkhögskolans
undervisningsvolym,

2. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar -medge att vissa kurser för arbetslös ungdom anordnas på folkhögskolor,

3. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar -enligt vad som i propositionen har förordats medge särskild beräkning av
elevveckor för studerande med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa som
genomgår folkhögskolekurs,

4. godkänna regeringens beslut beträffande Västanviks folkhögskola,

5. till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 480 570 000 kr.

Motionerna

1985/86:Ub401 av Marianne Andersson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående extra tilldelning av elevveckor för kurser för
arbetslös ungdom vid folkhögskolor.

1985/86:Ub819 av Magnus Persson m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga-yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att särskilda
kurser vid folkhögskola för arbetslös ungdom får ordnas för längre kurstid än

tio veckor.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

29. att riksdagen beslutar att fastställa koefficienten till det allmänna
bidraget till driften av folkhögskolor m. m. till 0,0034 fr. o. m. den 1 juli 1986,

30. att riksdagen beslutar att till C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 455 120 000 kr.

Utskottet

Statsbidrag till folkhögskolor utgår med bidrag per elewecka. Antalet
bidragsberättigade elevveckor får under innevarande budgetår uppgå till
högst 703 500. För nästa budgetår föreslås i budgetpropositionen en minskning
med 200 elevveckor för viss fritidsledarutbildning och en ökning med
600 elevveckor för att den nyinrättade Kvinnofolkhögskolan skall ges
möjlighet att bredda sin utbildning. Den totala undervisningsvolymen nästa
budgetår blir således 703 900 elevveckor.

UbU 1985/86:19

Rättelse: S. 14 rad 7 Står: Riksdagen begär Rättat till: Regeringen begär

Utskottet tillstyrker vad som förordats i fråga om folkhögskolans utbildningsvolym.

Utskottet föreslår även att riksdagen godkänner regeringens beslut den 12
december 1985 att Västanviks folkhögskola får planera för anskaffning av
utrustning inom en ram av högst 6 milj. kr. i samband med byggnation av
undervisnings- och administrationslokaler vid folkhögskolan.

Regeringen begär-liksom tidigare år-riksdagens bemyndigande att iden
mån arbetsmarknadsskäl så påkallar få medge att vissa kurser för arbetslös
ungdom anordnas på folkhögskolor samt att få medge särskild beräkning av
elevveckor för studerande med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa som
genomgår folkhögskolekurs. Kurser för arbetslös ungdom får omfatta högst
tio veckor per kurs. Innevarande budgetår finns en totalram om 20 000
elevveckor för sådana kurser.

Enligt motion 1985/86:Ub401 (c) och 1985/86:Ub819 (s) yrkande 4 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att särskilda kurser vid
folkhögskola för arbetslös ungdom skall få anordnas med längre studietid än
de högst tio veckor som gäller i dag. Av motionerna framgår inte om de
längre kurserna får innebära en ökad ram för detta slag av kurser.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det i vissa fall kan vara
motiverat att anordna längre kurser än tio veckor för arbetslös ungdom.
Skolöverstyrelsen (SÖ) bör därför få medge att folkhögskola får anordna
längre sådan kurs om det finns särskilda pedagogiska eller andra särskilda
skäl härför. Förlängningen skall ske inom den ram som givits för kurser av
detta slag. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 1985/86:Ub401 och 1985/86:Ub819 yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker att regeringen får de begärda bemyndigandena
beträffande kurser för arbetslös ungdom och beräkning av elevveckor för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

I motion 1985/86:Ub838 (m) hemställs att koefficienten för beräkning av det
allmänna bidraget till driften av folkhögskolor skall sänkas från 0,0036 till
0,0034 fr. o. m. nästa budgetår (yrkande 29). Med utgångspunkt häri
beräknas att medelsbehovet minskar med 25 120 000 kr. Riksdagen bör
därför anvisa 455 120 000 kr. under anslaget (yrkande 30).

Utskottet anser inte att bidragen till folkhögskolorna skall minskas på det
sätt som förordas i motion 1985/86:Ub838 varför riksdagen bör avslå
motionens yrkande 29. I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen
med avslag på yrkande 30 i motionen anvisar det i budgetpropositionen
begärda beloppet om 480 570 000 kr.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande folkhögskolans utbildningsvolym

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

2. beträffande Västanviks folkhögskola
att riksdagen godkänner regeringens beslut,

3. beträffande längden på kurser för arbetslös ungdom som anordnas
på folkhögskola

UbU 1985/86:19

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub401 och
1985/86:Ub819 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. beträffande kurser för arbetslös ungdom

att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - medge att vissa kurser för arbetslös ungdom
anordnas på folkhögskolor,

5. beträffande beräkning av elevveckor i vissa fall

att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - enligt vad som förordats i proposition 1985/86:100
medge särskild beräkning av elevveckor för studerande med särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa som genomgår folkhögskolekurs,

6. beträffande beräkningen av det allmänna bidraget till folkhögskolorna att

riksdagen avslår motion 1985/86:Ub838 yrkande 29,

7. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. med bifall
till proposition 1985/86:100 och med avslag på motion 1985/86:Ub838
yrkande 30 för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
480 570 000 kr.

3. Bidrag till viss central kursverksamhet

Regeringen har under punkt C 7 (s. 193-194) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att 36 050 000 kr. av de medel, som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87, används till att
finansiera anslaget,

2. till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa
ett anslag av 36 050 000 kr.

Motionerna

1985/86:Ub413 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget C 7. Bidrag till viss central
kursverksamhet.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

31. att riksdagen avslår regeringens förslag att 36 050 000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1986/87 används till att finansiera anslaget C 7. Bidrag till viss central
kursverksamhet,

32. att riksdagen avslår regeringens förslag att till C 7. Bidrag till viss
central kursverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av
36 050 000 kr.

UbU 1985/86:19

Utskottet

UbU 1985/86:19

Statsbidrag ges fr. o. m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna för
deras centrala kursverksamhet. Bidrag ges numera också till central kursverksamhet
inom Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund
och Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen. Anslaget
föreslås ökas med 1 050 000 kr. nästa budgetår till 36 050 000 kr. och
liksom innevarande budgetår helt finansieras med medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.

Enligt motionerna 1985/86:Ub413 (fp) yrkande 7 och 1985/86:Ub838 (m)
yrkandena 31 och 32 bör riksdagen inte anvisa några medel för löntagarorganisationernas
och de tre övriga organisationernas centrala kursverksamhet.
Enligt motion 1985/86: Ub413 är det i nuvarande statsfinansiella läge inte
längre motiverat att staten lämnar bidrag för denna kursverksamhet. I
motion 1985/86:Ub838 anförs att organisationerna själva bör svara för
kostnaderna för verksamheten.

Under riksmötet 1984/85 avstyrkte utskottet motsvarande motionsyrkanden
i sitt av riksdagen godkända betänkande UbU 1984/85:22. Därvid
erinrade utskottet om att tillkomsten av bidragen till de nämnda organisationernas
centrala kursverksamhet bl. a. var ett led i de ökade satsningarna på
utbildning för vuxna som inte fått tillräcklig utbildning i sin ungdom och som
behöver kunskaperna för sin verksamhet inom resp. organisation. Utskottet
föreslår att riksdagen vidhåller sin tidigare fattade ståndpunkt och med
avslag på motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 7 och 1985/86:Ub838 yrkandena
31 och 32 anvisar de av regeringen begärda medlen och godkänner den
föreslagna finansieringen av anslaget.

Utskottet hemställer

1. beträffande finansiering av anslaget

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag på
motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 7 i denna del och 1985/86:Ub838
yrkande 31 godkänner att 36 050 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87
används till att finansiera anslaget,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till viss central kursverksamhet med bifall till
proposition 1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/
86:Ub413 yrkande 7 i denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 32 för
budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av 36 050 000 kr.

4. Bidrag till kontakttolkutbildning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 8 (s. 194-196) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret

1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 866 000 kr.
Stockholm den 20 mars 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Per Unckel (m), Helge Hagberg (s), Ylva
Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s),
Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Margareta Hemmingsson (s), Larz
Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Birger Hagård (m), Marianne
Andersson (c) och Viola Furubjelke (s).

Reservationer

1. Schablonbidragen till studiecirkelverksamhet (punkt 1,
mom. 1)

Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg
(fp) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet föreslår”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att schablonbidragen inte bör höjas nästa budgetår.
Därigenom undgår statsbudgeten en ökad utgift om 21 950 000 kr. Riksdagen
bör således bifalla motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 5 och 1985/
86:Ub838 yrkande 24 i motsvarande delar. Till anslagsbeloppet återkommer
utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande schablonbidragen till studiecirkelverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 5 och
1985/86:Ub838 yrkande 24, båda i denna del, samt med avslag på
proposition 1985/86:100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Vissa tilläggsbidrag, uppsökande verksamhet,
kulturverksamhet, antalet studietimmar, idrottsrörelsens
studieförbund SISU, bidrag till studieförbundens pedagogiska
verksamhet och utvecklingsarbete (punkt 1, mom. 2-7)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet erinrar”
och på s. 5 slutar ”här anförts” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör en besparing göras på bidragen till vuxenutbildningen
i syfte att frigöra medel att användas till ungdomsskolan.
Riksdagen bör därför godkänna de besparingar som föreslås i motion
1985/86:Ub838 yrkandena 21, 22 samt 24 i denna del. Därigenom uppnås

UbU 1985/86:19

även att den styrning av studieförbundens verksamhet försvinner som
tilläggsbidragen till cirklar i samhällskunskap, svenska och matematik
innebär.

Bidraget till kulturverksamhet i studieförbunden har ökat kraftigt under
senare år. Enligt utskottets mening finns det även inom ramen för ett
reducerat anslag goda möjligheter att stödja verksamhet som särskilt vänder
sig till barn och ungdom samt att engagera professionellt arbetande
kulturskapare. Utbildningsutskottet tillstyrker därför förslaget i motion
1985/86:Ub838 yrkande 23 om ett med 35 milj. kr. minskat anslag. Riksdagen
bör således anvisa 65 430 000 kr. för kulturverksamhet i studieförbunden.

Av besparingsskäl bör antalet studietimmar förbli oförändrat. Inom denna
ram och inom tillgängliga resurser i övrigt bör utrymme finnas för bidrag till
idrottsrörelsens studieförbund SISU.

Utskottet tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna medelsberäkningen
beträffande bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet och
utvecklingsarbete. Utskottet har inte underlag för att föreslå riksdagen att
göra ett uttalande om ändrade fördelningsgrunder för detta bidrag, vilket
kulturutskottet förordar i sitt yttrande KrU 1985/86:3 y.

dels att utskottets hemställan under 2-7 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tilläggsbidragen till studiecirklar i samhällskunskap,
svenska och matematik

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 21 och med
avslag på proposition 1985/86:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 22 och med
avslag på proposition 1985/86:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. beträffande bidrag till kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 23 och med
avslag på proposition 1985/86:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. beträffande antalet studietimmar

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 24 i denna
del och med avslag på proposition 1985/86:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande bidrag till idrottsrörelsens studieförbund SISU

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och motion
1985/86:Ub838 yrkande 24 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet
och utvecklingsarbete

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

UbU 1985/86:19

3. Vuxenutbildningsavgiften (punkt 1, mom. 8)

UbU 1985/86:19

Per Unckel, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Mot bakgrund” och
slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att själva konstruktionen med en vuxenutbildningsavgift
ter sig alltmer tveksam. I samband med en allmän översyn av arbetsgivaravgifterna
bör en omläggning av finansieringen av vuxenutbildningen övervägas.
För budgetåret 1986/87 bör dock 200 350 000 kr. av ifrågavarande medel
användas för att delfinansiera anslaget till studieförbunden. Anslagsförändringen
innebär innehållsmässigt att ungdomsskolan och grundutbildningen
för vuxna ges prioritet framför andra i och för sig angelägna utbildningsinsatser.
Enligt utskottets mening är detta den rimligaste fördelningen av de
resurser som för närvarande kan ställas till utbildningsväsendets förfogande.
Utskottet tillstyrker alltså motion 1985/86:Ub838 yrkande 27.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande vuxenutbildningsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 27 och med
anledning av proposition 1985/86:100 godkänner att 200 350 000 kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1986/87 får användas för att delvis finansiera anslaget
Bidrag till studieförbunden m. m.

4. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m. m.
(punkt 1, mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1-3

Per Unckel, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Sammanfattningsvis
föreslår” och slutar ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat minskning resp. slopande av vissa
bidrag till studieförbunden (reservationerna 1 och 2) samt en ökad användning
av vuxenutbildningsavgiftsmedel för finansiering av anslaget (reservation
3). I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1985/86:Ub838 yrkande 28 samt med anledning av proposition
1985/86:100 och motion 1985/86:Ub413 yrkande 5 i denna del till Bidrag till
studieförbunden m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar 817 162 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till studieförbunden m. m. med bifall till
motion 1985/86:Ub838 yrkande 28 samt med anledning av proposition
1985/86:100 och motion 1985/86:Ub413 yrkande 5 i denna del för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 817 162 000 kr.,

5. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m. m.
(punkt 1, mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Sammanfattningsvis
föreslår” och slutar ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 1) förordat att schablonbidragen
till studiecirkelverksamheten inte skall höjas nästa budgetår. I enlighet
härmed föreslår utskottet att riksdagen under anslaget Bidrag till studieförbunden
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar 926 072 000 kr.,

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till studieförbunden m. m. med bifall till
motion 1985/86:Ub413 yrkande 5 i denna del samt med anledning av
proposition 1985/86:100 och motion 1985/86:Ub838 yrkande 28 för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 926 072 000 kr.,

6. Kursplanebundna universitetscirklar (punkt 1, mom. 10)

Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg
(fp) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”yrkande 26” bort ha följande lydelse:

En studiecirkelavgift för deltagande i kursplanebunden universitetscirkel
torde inte upplevas som avskräckande för de människor som annars inte får
någon undervisning alls av detta slag eller måste bekosta resor eller
eventuellt bostad på en högskoleort. Den decentraliserade högskoleutbildning
som universitet och högskolor kan erbjuda inom knappa resursramar
bör enligt utskottets mening kompletteras med kursplanebundna universitetscirklar
i studieförbundens regi. Det är av rättviseskäl starkt motiverat att
på detta sätt erbjuda människor i glesbygd och på små orter en utbildning
som annars blir förbehållen dem som bor i närheten av eller på högskoleorterna.
Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen med bifall till motionerna
1985/86:Ub413 yrkande 6 och 1985/86:Ub838 yrkande 26 samt med anledning
av motion 1985/86:404 som sin mening ge regeringen till känna att
kursplanebundna universitetscirklar fr. o. m. nästa budgetår åter skall berättiga
till statsbidrag. Bidrag skall utgå som till icke kursplanebundna
universitetscirklar.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande kursplanebundna universitetscirklar

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 6 och
1985/86:Ub838 yrkande 26 samt med anledning av motion 1985/
86:Ub404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

UbU 1985/86:19

7. Ett program för datautbildning för kvinnor (punkt 1,
mom. 15)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
förutsätter” och slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Det nu pågående utrednings- och utvärderingsarbetet bör enligt utskottets
mening bl. a. resultera i ett treårigt program för datautbildning för kvinnor. I
denna datautbildning för kvinnor bör skolor, folkhögskolor, studieförbund
och arbetsmarknadens parter engageras. Den hittillsvarande satsningen med
medel under både utbildningshuvudtiteln och arbetsmarknadshuvudtiteln på
projekt för att förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden bör enligt
utskottets mening i fortsättningen innefatta mera långsiktiga projekt som
syftar till att uppnå en jämnare könsfördelning inom databranschen. Därvid
bör särskilt uppmärksammas de deltidsarbetande kvinnorna. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub831 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande ett program för datautbildning för kvinnor
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub831 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. (punkt 2, mom. 6
och 7)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet anser
inte” och slutar ”480 570 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att koefficienten för beräkning av det allmänna bidraget
till folkhögskolorna bör sänkas från 0,0036 till 0,0034 i enlighet med vad som
förordas i motion 1985/86:Ub838 yrkande 29. Riksdagen bör således med
bifall till motionens yrkande 30 anvisa ett med 25 450 000 kr. minskat belopp
i förhållande till vad som föreslagits i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6. beträffande beräkning av det allmänna bidraget till folkhögskolorna att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 29 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till folkhögskolor m. m. med bifall till motion
1985/86:Ub838 yrkande 30 och med anledning av proposition 1985/
86:100 för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 455 120 000
kr.

UbU 1985/86:19

9. Bidrag till viss central kursverksamhet (punkt 3)

Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg
(fp) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Under riksmötet”
och slutar ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den centrala kursverksamheten inom nämnda organisationer
inte längre bör bekostas med statsmedel. Därför bör riksdagen med
bifall till motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 7 och 1985/86:Ub838 yrkandena
31 och 32 avslå regeringens förslag till medelsanvisning och finansiering på
denna punkt.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 7
och 1985/86:Ub838 yrkandena 31 och 32 samt med avslag på proposition
1985/86:100 beslutar att anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet
inte skall föras upp på riksstaten fr. o. m. budgetåret 1986/87.

UbU 1985/86:19

Kulturutskottets yttrande
1985/86:3 y

om bidrag till studieförbunden m. m. (prop. 1985/
86:100 bil. 10 delvis)

KrU

1985/86:3 y
Bil.

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 30 januari 1986 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1985/86:100 bilaga 10 punkt C 4 Bidrag
till studieförbunden m. m. i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde
jämte eventuella motioner.

Kulturutskottet får med anledning härav anföra följande.

Under anslaget Bidrag till studieförbunden m. m. beräknas medel för
bidrag till kulturverksamhet under en särskild anslagspost - Bidrag till
kulturverksamhet. Detta bidrag skall dels utgöra ett stöd till anordnande av
kulturprogram i studieförbundens egen verksamhet och i övriga föreningslivet,
dels möjliggöra förberedelser i vid mening för sådana arrangemang.
Bidraget innebär även en möjlighet för professionellt arbetande artister och
konstnärer att nå ut till nya grupper. Samtidigt skapas ökade sysselsättningsmöjligheter
för kulturarbetare. Den bidragsberättigade kulturverksamheten
är inte bunden till vissa åldersgrupper.

Denna anslagspost, liksom anslagsposten Bidrag till Folkbildningsförbundet
och länsbildningsförbunden, disponeras av statens kulturråd. Övriga sex
poster under anslaget disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ).

I propositionen föreslås att statsbidrag för budgetåret 1986/87 skall utgå till
den svenska idrottsrörelsens studieförbund (SISU). För att inte detta
statsbidrag skall minska bidragen till övriga studieförbund räknar föredraganden
med en ökning av bidragen till fem anslagsposter, däribland den post
som avser kulturverksamhet, med sammanlagt 5 milj. kr. Anslagsposten
Bidrag till kulturverksamhet föreslås höjd med 2 940 000 kr. till totalt
100 430 000 kr. Inom ramen för denna höjning har 100 000 kr. beräknats för
den kulturverksamhet som kan komma att anordnas av SISU.

I motion Ub838 (m) yrkas att bidraget till kulturverksamhet skall föras upp
med 65 430 000 kr. vilket är en minskning med 35 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag.

Då kulturutskottet våren 1985 behandlade förslag om minskning av
bidraget till kulturverksamhet uttalade utskottet att, med hänsyn till den
betydelse bidraget har för den lokala kulturverksamheten, en sådan minskning
skulle få icke acceptabla effekter. Utskottet finner inte anledning att
ändra uppfattning och anser alltså att utbildningsutskottet bör avstyrka
motion Ub838 yrkande 23.

Utbildningsutskottet bör enligt kulturutskottets mening tillstyrka rege -

ringens förslag till medelsberäkning för bidrag till kulturverksamhet samt till
Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden.

1 detta sammanhang vill utskottet även aktualisera frågan om fördelningen
av de medel som ställs till förfogande för studieförbundens pedagogiska
verksamhet och utvecklingsarbete. Medel för detta ändamål disponeras av
SÖ.

Denna fråga hade kulturutskottet våren 1985 anledning att gå in på i
yttrande till utbildningsutskottet över bidrag till studieförbunden (KrU
1984/85:2 y). I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 233)
beräknades en ökning av detta bidrag med 4 milj. kr. i syfte att ge
studieförbunden ökade möjligheter att utveckla kulturverksamheten. I sitt
yttrande framhöll kulturutskottet att avsikten med anslagsposten är att
utbilda såväl studieförbundens medarbetare som kulturarbetare och ledare
för kulturgrupper och kulturprojekt, att framställa lämpligt studiematerial
och anskaffa pedagogiska hjälpmedel samt att främja verksamheten genom
forskning och utvecklingsarbete. Kulturutskottet tillstyrkte detta förslag och
uttalade att dessa medel borde tas upp under en särskild anslagspost under
anslaget Bidrag till studieförbunden m. m. Förslaget fördes dock inte vidare
av utbildningsutskottet (UbU 1984/85:21, rskr. 1984/85:222).

Utskottet har inhämtat att fördelningen av detta bidrag sker enbart på
grundval av antalet studietimmar. Någon hänsyn till den kulturverksamhet
som studieförbunden bedriver tas inte. I en skrivelse från tre studieförbund
till utbildningsdepartementet påvisas att detta fått till följd att de förbund
som har en stor andel kulturverksamhet blivit missgynnade. I skrivelsen
förslås därför att fördelningssystemet skall ändras.

Från de synpunkter som kulturutskottet har att bevaka är det viktigt att
statsbidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete
fördelas med hänsyn till både studieförbundens studiecirkelverksamhet
och deras kulturverksamhet. Det är vidare enligt utskottets mening
angeläget att fördelningen av bidragen till denna verksamhet sker i nära
samarbete mellan SÖ och kulturrådet. Utbildningsutskottet bör föreslå
riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här
anfört.

Stockholm den 11 mars 1986
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Maja Bäckström
(s), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s),
Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki
Tammenoksa (s), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s),
Margareta Fogelberg (fp) och Jan Hyttring (c).

UbU 1985/86:19
Bil.

Avvikande meningar

1. Medelsberäkningen för kulturverksamhet m. m.

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar ”Då kulturutskottet” och
slutar ”Ub838 yrkande 23" bort ha följande lydelse:

Bidraget till kulturverksamhet i studieförbunden har ökat kraftigt under
senare år. Enligt utskottets mening finns det även inom ramen för ett
reducerat anslag goda möjligheter att stödja verksamhet som särskilt vänder
sig till barn och ungdom samt att engagera professionellt arbetande
kulturskapare. Kulturutskottet tillstyrker därför förslaget i motion Ub838
om ett med 35 milj. kr minskat anslag. Utbildningsutskottet bör föreslå
riksdagen att beräkna 65 430 000 kr. för kulturverksamhet i studieförbunden.

2. Principer för fördelning av bidraget till pedagogisk
verksamhet och utvecklingsarbete

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”1 detta” och slutar ”här
anfört” bort utgå.

UbU 1985/86:19
Bil.

gotab Stockholm 1986 10613