Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:1

om vissa grundskolefrågor m. m.

Motionerna

1984/85:307 av Kerstin Anér (fp) vari - med hänvisning till vad som anförts i
den till jordbruksutskottet remitterade motionen 1984/85:306 - yrkas att
riksdagen beslutar att uttala att skolans biologiundervisning skall inriktas på
att studera djurens behov och livsvillkor och att eleverna inom ramen för
undervisningen inte bör utföra djurdissektioner.

1984/85:323 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
4. att riksdagen beslutar att bestämmelserna ändras så att alla elever ges
rätt att utan tidsbegränsning komplettera sina slutbetyg från grundskolan.

1984/85:518 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att uttala sig för att undervisning om människans
ansvar för djuren måste ingå i ungdomsskolans utbildning,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om åtgärder för att
säkerställa att ingen elev med etiskt grundade betänkligheter behöver delta i
undervisningsmoment som kan innebära plåga för djur eller som förutsätter
att djur avlivas för ändamålet.

1984/85:617 av Rolf Rämgård m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna att förutsättningarna för ett
införande av obligatorisk utbildning i ABC (första hjälpen vid olycka) i
skolorna inom kommunerna utreds.

1984/85:618 av Karin Söder (c) och Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag som möjliggör för kommunerna att ta initiativ
till försöksverksamhet med sänkt skolpliktsålder.

1984/85:727 av Gunnel Liljegren (m) och Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Läroplan för
grundskolan skall ändras i enlighet med motionens förslag.

1984/85:728 av Hagar Normark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om modern
sällskapsdans.

1984/85:731 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamhet med skolkonferensen som beslutsfattande
organ,

1985/86:1

1 Riksdagen 1985186.14 sami Nr 1

4. att riksdagen beslutar att skolpliktsåldern skall inträda vid sex års ålder,
6. att riksdagen som sin mening uttalar att eleverna vid resp. skola själva
bör avgöra vem som skall representera dem i skolkonferenserna,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag bör
kunna utgå till fristående skolor med finska som undervisningsspråk om de i
övrigt uppfyller gällande kvalitetskrav.

1984/85:1023 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Stina Gustavsson (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att
arbeta vidare med skollunch som pedagogisk resurs.

1984/85:1311 av Olle Aulin (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att statsbidrag skall utgå till Bladins skola i Malmö.

1984/85:1356 av Jörgen Ullenhag (fp) m. fl. vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om pedagogiska
frizoner.

1984/85:1508 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) - med hänvisning till vad som
anförs i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen 1984/85:1505 -såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om fristående skolor.

1984/85:1840 av Elis Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att stimulera
teckenspråksundervisning i grundskolan,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att stimulera
teckenspråksundervisning inom bildningsorganisationerna,

3. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder i syfte att delge
anställda i offentlig verksamhet grundkunskaper i teckenspråket.

1984/85:1848 av Görel Bohlin (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fortbildning/
kurser i ämnet barndans bör erbjudas redan verksamma förskollärare och att
dans gärna knuten till musikskolans verksamhet är önskvärt och värdefullt.

1984/85:1860 av Elisabeth Fleetwood (m) och Ann-Cathrine Haglund (m)
vari yrkas att riksdagen beslutar att undervisning i teckenspråk som
hemspråk skall vara statsbidragsberättigat.

1984/85:1861 av Elisabeth Fleetwood (m) och Ann-Cathrine Haglund (m)
vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att stimulerande åtgärder skall vidtas i syfte att åstadkomma en tillväxt för
den vertikala skolformen, dvs. för inrättandet av grundskola och gymnasium
i samma skolenhet.

1984/85:1865 av Ivar Franzén (c) och Rune Torwald (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar ansluta sig till de riktlinjer för effektivisering av
trafikutbildningen i skolan som redovisas i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär initiativ och åtgärder som främjar en
utveckling av trafikutbildningen i skolan enligt de riktlinjer som redovisas i
motionen.

UbU 1985/86:1

2

1984/85:1868 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att ett program för att stärka språkens
ställning i det svenska skolväsendet bör utarbetas i enlighet med vad i
motionen anförts.

1984/85:1870 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolan aktivare skall uppmärksamma flickornas studie- och
yrkesval, upplysa om att egenföretagande kan vara ett framtida arbete och ge
dem en positiv syn på den nya teknikens möjligheter att ge arbete och
arbetsuppgifter.

1984/85:1905 av Tore Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om allmän utbildning i skogsvård
i skolan.

1984/85:1906 av Tore Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär utredning om grundskolans undervisning i etik.

1984/85:1916 av Sylvia Pettersson m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en plan för hur jämställdhetsarbetet
ytterligare skall främjas och en sned könsrekrytering till olika utbildningslinjer
skall motverkas.

1984/85:1924 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om en sådan förändring av läroplan och skolförordning
att hemuppgifter ej längre skall tillåtas i den obligatoriska skolan.

1984/85:1937 av Ulla Tillander (c) och Stig Josefson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en fördjupad kunskapsinhämtning som ett viktigt mål för
undervisningen.

1984/85:1943 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening uttalar att religiösa inslag i undervisningen av det slag som här
exemplifieras är oförenliga med läroplan och övriga bestämmelser som
reglerar skolans verksamhet.

1984/85:2175 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1984/
85:2172 - såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen att på
försök anordna särskilda enkönade kurser i teknik och data,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om yrkesorientering
och sommarkurser för arbetslösa flickor som slutar skolan.

1984/85:2316 av Karin Andersson m. fl. (c) vari-med hänvisning till vad som
anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1984/
85:2312 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen och
universitets- och högskoleämbetet att göra en utvärdering av hur skolans mål
om jämställdhet omsätts i praktisk handling och hur man vid de olika

UbU 1985/86:1

3

1* Riksdagen 1985186.14 sami. Nr 1

lärarhögskolorna tacklat jämställdhetsfrågorna,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om försöksverksamhet med systematiskt bedriven
yrkesvägledning,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen sagts om jämn könsfördelning i de lokala planeringsråden
(SSA-råden).

1984/85:2501 av Hans Göran Franck (s) och Mona Sahlin (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn med syfte att i praktiken
genomföra åtgärder för att förbättra forskning, undervisning och information
om mänskliga rättigheter enligt vad som anförts i motionen.

1984/85:2510 av Inger Josefsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
ungdomars yrkesval och om behovet av information till föräldrar och
skolpersonal.

1984/85:2527 av Birgitta Rydle (m) och Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att de i motionen exemplifierade
oklara formuleringarna i Lgr 80 skall förtydligas så att det klart
framgår att betyg skall sättas i vart och ett av de ämnen som ingår i det
samhälls- resp. naturorienterande blocket.

1984/85:2530 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att alla elever skall ha rätt att genom
kompletterande studier förbättra sina betyg och få tillgodoräkna sig dessa
betyg i merithänseende.

1984/85:2531 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att allmän och särskild kurs i tyska och
franska skall återinföras på grundskolans högstadium.

1984/85:2547 av Inger Wickzén (m) och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utökning av ämnet
hemkunskap från fyra veckotimmar till sex veckotimmar i grundskolans
högstadium,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ämnet
hemkunskap i fortsättningen skall kallas konsumentkunskap.

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kunskapsmålet
måste ges prioritet framför andra uppgifter som pålagts skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande generellt sänkt
skolstartsålder till sex år i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av matematikämnets
innehåll i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läroplanen och
timplanen i grundskolan i syfte att uppnå en koncentration av grundskolans
arbete i enlighet med vad som i motionen anförts,

UbU 1985/86:1

4

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om komplettering av betyg,

9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läroplan och timplaner
för grundskolan i syfte att uppnå ökade valmöjligheter i högstadiet i enlighet
med vad som i motionen anförts,

10. att riksdagen beslutar avskaffa nuvarande tidsbegränsning för nivågruppering
på grundskolans högstadium,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om s.k. blockundervisning,

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya statsbidragsbestämmelser
för fristående skolor i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

De motioner som utskottet behandlar i det följande har väckts under
allmänna motionstiden riksmötet 1984/85 och tar upp en rad skilda frågor
rörande den obligatoriska skolan m.m.

Skolstart

Enligt skollagen inträder skolplikt med början höstterminen det kalenderår
då barnet fyller sju år och upphör, om den inte fullgjorts dessförinnan, med
utgången av vårterminen det kalenderår, då barnet fyller sexton år. Barn som
inte uppnått skolpliktsåldern men som befinnes ha för skolgång erforderlig
mognad får dock enligt skollagens 32 § tillåtas att börja skolgång i grundskolan
det kalenderår, då barnet fyller sex år. Har skolpliktigt barn inte nått den
mognad som fordras för att delta i undervisning i grundskolan, får dess
skolgång med föräldrarnas medgivande uppskjutas ett år. Barn vars skolgång
uppskjutits skall delta i förskola. Skyldigheten att delta i förskola skall
omfatta högst 525 timmar.

Enligt motion 1984/85:731 (fp) yrkande 4 börjar barnen i de flesta länder
som är jämförbara med Sverige skolan tidigare än här. Det innebär enligt
motionärerna att dessa barn jämfört med svenska barn i samma ålder får ett
eller två års extra träning i att läsa, skriva eller räkna. Motionärerna anser att
riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att skolstarten bör
tidigareläggas med ett år med hänsyn till att barnen behöver ett års extra
träning av basfärdigheterna. Denna extra basfärdighetsträning anses viktig i
ett samhälle som vårt, där en ständigt pågående utveckling kräver en allt
längre och mer gedigen utbildning av medborgarna. I motion 1984/85:2818
(m) yrkande 2 behandlas också frågan om skolstarten. Motionärerna begär
förslag om en till sex år sänkt skolstartsålder med möjlighet för barn att få
starta senare än vid sex års ålder om föräldrar och barn känner att så bör ske.
Enligt motion 1984/85:618 (c) bör de kommuner som så önskar få möjlighet
att starta försöksverksamhet med en tidigarelagd skolstart. Motionärerna
anser att man vid en skolstart vid sex års ålder bättre än f. n. skulle ta till vara
den tidsperiod i barnens liv då de är särskilt receptiva.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

UbU 1985/86:1

5

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn aviseras att socialstyrelsen
skall få i uppdrag att utarbeta pedagogiska program för olika delar av
barnomsorgen. Barnomsorgen för alla barn avses vara fullt utbyggd senast år
1991 i form av förskola (daghem, deltidsgrupp och öppen förskola) och
familjedaghem.

En särskild kommitté lade sommaren 1985 fram betänkandet Förskola -skola (SOU 1985:22), i vilket formerna för arbetet i förskola och skola
diskuteras. Även tidpunkten för skolstarten behandlas i betänkandet.
Kommittén presenterar tre alternativa utvecklingslinjer för barnomsorgen
och skolan i framtiden. Det första alternativet innebär att nuvarande
skolpliktsålder bibehålls och att verksamheten för förskolebarnen och
barnen på lågstadiet samplaneras. Det andra utvecklingsalternativet innebär
en sänkning av skolpliktsåldern med ett år kombinerad med nio eller tio års
skolplikt. I sin analys utgår kommittén från att sänkt skolpliktsålder
förutsätter tioårig skolgång och att lågstadiet därvid blir fyraårigt. Det tredje
utvecklingsalternativet innebär en successiv skolstart, antingen intagningar
vid höst- och vårterminens början eller individuellt under läsåret. Anordningarna
med terminsintagning är lättast att genomföra vid stora skolenheter.
I områden där man redan nu har svårt att få tillräckligt många nybörjare
för en klass per år räcker dock inte elevantalet till för att bilda en klass på
hösten och en på våren. Om en successiv avslutning av skolgången också skall
införas för att skolgången skall omfatta nio år för alla elever, måste dessutom
vissa organisatoriska åtgärder vidtas i anslutning till årskurs 9.

Betänkandet Förskola - skola remissbehandlas för närvarande. Remisstiden
går ut den 15 januari 1986. Med hänvisning till att frågan om tidpunkt för
skolstart kommer att beredas i regeringens kansli nästa år föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:618, 1984/85:731 yrkande 4 och
1984/85:2818 yrkande 2.

Hemuppgifter

Enligt motion 1984/85:1924 (vpk) är tiden nu inne att helt avskaffa
hemuppgifter i grundskolan. Förutsättningarna att grunda skolarbetet på
hemuppgifter anses ha minskat i en tid då antalet invandrarelever och antalet
barn med ensamstående eller heltidsyrkesarbetande föräldrar har vuxit.

Utskottet vill först erinra om vad som anförs i Lgr 80 (s. 50) om
hemuppgifter. De utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna att ta
ansvar för en uppgift avpassad efter deras individuella förmåga, är en
väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge. Om elever av
särskilda skäl inte kan utföra en given uppgift i hemmet bör det enligt Lgr 80
ingå som en naturlig del i skolans planering att i olika former hjälpa dem att
fullgöra uppgifterna i skolan.

SÖ har den 9 september 1980 på regeringens uppdrag fastställt föreskrifter
och anvisningar beträffande hemuppgifterna. Därvid stryks under att
hemuppgifterna bör anpassas till de enskilda elevernas förutsättningar.
Elever måste kunna få arbeta mot gemensamt uppställda mål på olika sätt
och på olika tid. Genom att också arbeta hemma får eleverna möjlighet att
använda så lång tid de behöver. De elever som arbetar långsamt får dock

UbU 1985/86:1

6

enligt SÖ inte rutinmässigt ges i uppgift att göra färdigt den del av dagens
arbete som de inte hunnit med i skolan för att därigenom hålla jämna steg
med kamrater som arbetar snabbare. Speciell uppmärksamhet skall ägnas de
elever som har svårigheter av olika slag. Skolan bör t. ex. samråda och
samplanera med föräldrar till barn med handikapp om deras arbetssituation.

Utskottet vill slutligen peka på regeringens förslag i 1985 års budgetproposition
om en generell möjlighet till individuell timplanejämkning för elever
i grundskolan. Utgångspunkten för denna jämkning är att vissa elever
behöver ytterligare undervisningstid i grundläggande färdighetsämnen för
att nå upp till en normal färdighetsnivå. Elever som uppvisar brister i
kunskaper och färdigheter löper nämligen stor risk att få också andra
svårigheter i skolan liksom även längre fram i livet.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1984/85:1924.

Vissa språkundervisningsfrågor

Enligt motion 1984/85:1868 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att ett program för att stärka språkens ställning i det svenska
skolväsendet bör utarbetas. Bakgrunden till yrkandet är, säger motionären,
att språkens ställning under senare år försämrats genom att timtalet för
språkundervisningen successivt minskat. För att tillgodose vårt lands behov
av människor med goda färdigheter i olika språk och med gedigna kunskaper
om andra länder bör enligt motionen bl. a. följande åtgärder övervägas,
nämligen försök med annat nybörjarspråk än engelska i grundskolan, försök
med start av det andra främmande språket från och med årskurs 6, försök
med ett tredje främmande språk på högstadiet, försök med kurser av olika
svårighetsgrad och undervisning i ett eller flera av en skolas ”läsämnen” på
ett främmande språk. Språklärare bör vidare få ökade möjligheter att delta i
utlandsförlagda språkkurser under ferietid. Lång tids vistelse i målspråkslandet
bör slutligen ses som merit vid tillsättande av språklärartjänst.

I motion 1984/85:2531 (m) begärs att allmän och särskild kurs i tyska och
franska skall återinföras för grundskolans högstadium.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Efter medgivande från regeringen pågår i Stockholms kommun sedan
läsåret 1981/82 försöksverksamhet med franska som första främmande språk
i grundskolan. Samma försöksverksamhet planeras i Danderyds kommun
och har tillstyrkts av SÖ. Regeringen prövar för närvarande ärendet.

I SÖ:s rapport till regeringen den 24 september 1984 rörande grund- och
tilläggskurser i gymnasieskolan har -SÖ lagt fram ett förslag till ett nytt
kursplanesystem för engelska i gymnasieskolan. Detta förslag, som erbjuder
eleverna tre olika ingångsnivåer att välja mellan, syftar till att bättre
tillgodose elevers skilda förutsättningar och intressen inom gymnasieskolans
engelskundervisning. Förslaget tar hänsyn till gjorda erfarenheter samt
forskning som bedrivits bl. a. vid Göteborgs universitet. En bredare försöksverksamhet
på basis av detta förslag förutsätter dock enligt SÖ först ett
relativt omfattande kursplanearbete.

Det förekommer på flera håll försöksverksamhet med engelskspråkig

UbU 1985/86:1

7

undervisning, bia. vid Norra Real i Stockholm och Ebersteinska gymnasieskolan
i Norrköping. I mindre omfattning förekommer sådan undervisning
i andra delar av landet.

Sommaren 1985 deltog 325 lärare i centralt anordnade utlandskurser, till
stor del subventionerade av andra länder. Behovet av resurser är dock
betydligt större. Sålunda var antalet förstahandssökande till erbjudna kurser
1 395 och antalet av skolstyrelserna önskade platser 660. Inom regeringskansliet
pågår en översyn av fortbildningsorganisationen för lärare. Av
direktiven för arbetet framgår att man bl. a. skall beakta möjligheterna att
tillgodose fortbildningsbehov i samarbete med andra länder.

Meritvärderingen av lärare vid tjänstetillsättning skall, som framgår av
UbU 1985/86:5, ses över. Utskottet utgår från att den i motion 1984/85:1868
aktualiserade frågan om tillgodoräknande av lång tids arbete i utlandet som
merit vid tillsättande av tjänst som språklärare tas upp i det sammanhanget.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1984/85:1868.

När riksdagen år 1979 beslöt att alternativkurserna i B-språk skulle
upphöra fr. o. m. läsåret 1982/83 gav riksdagen som sin mening regeringen till
känna att B-språk skulle garanteras samma resurser som tillkom ämnena
läsåret 1981/82 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45 rskr. 1978/79:422).
Föreskrifter om hur detta skall göras finns i SÖ-FS 1982:25. Utskottet
förutsätter att i stället för alternativkurser andra och mer flexibla elevgrupperingar
som ger eleverna en god färdighetsträning prövas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1984/85:2531.

Nivågruppering

Enligt motion 1984/85:2818 (m) yrkande 10 bör läroplanens tidsbegränsning
för s. k. nivågruppering avskaffas. Motionen berör i denna del två saker,
nämligen dels formerna för arbetet i en arbetsenhet, dels anordnande av
särskild undervisningsgrupp för specialundervisning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Som en följd av riksdagens beslut om nytt statsbidrag för grundskolan
(prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr. 1977/78:260) infördes den 1 juli
1978 begreppet arbetsenhet i grundskolan. Arbetsenheten som organisationsform
innebär att två eller flera klasser organiseras i en arbetsenhet och
att till arbetsenheten knuten personal arbetar som ett lag. En arbetsenhet
består av klasser från antingen samma årskurs eller från olika årskurser.
Arbetsenheterna ger i större utsträckning än klasser möjligheter att anordna
gruppundervisning efter elevernas behov. De ger också större möjligheter till
samarbete mellan lärarna. Det är vanligt att man inom en arbetsenhet på
schemat blocklägger undervisningen i vissa ämnen för att åstadkomma en
uppdelning av eleverna i grupper, som de får välja emellan. Detta möjliggör
en mer individualiserad undervisning.

En utveckling av skolan enligt den nya läroplanen (Lgr 80) utesluter en
statisk nivågruppering. Statsbidragets utformning och det nya arbetssättet i
skolan ger inte längre täckning för nivågruppering som organisatoriskt
begrepp. Arbetet inom en arbetsenhet är inte längre bundet till den enskilda

UbU 1985/86:1

8

klassen och inte heller till en årskurs. Arbetsgrupper bildas och upplöses när
detta kan främja arbetet och tillgodose den enskilde elevens behov. Att vid
ett sådant arbetssätt ha en tidsangivelse för gruppens bestånd är inte längre
meningsfullt.

Vad gäller elever som måste ha betydligt mer hjälp än andra behandlar
läroplanen dem i ett särskilt avsnitt (Elever med särskilda behov). För att de
skall kunna få hjälp på bästa sätt kan det enligt läroplanen vara nödvändigt
att samla dem i mindre grupper. Om en sådan gruppering blir bestående
under längre tid kan den påverka elevernas självuppfattning. Skolan måste
därför undvika att sådana grupperingar blir bestående under längre tid och
blir identiska i mer än ett ämne. För att ett individanpassat arbetssätt i skolan
skall främjas gäller i detta fall enligt läroplanen som en absolut längsta
tidsgräns en termin. Skulle eleven, trots extra stöd under så lång tid,
fortfarande ha avsevärda studiesvårigheter måste skolan samråda med elev
och föräldrar om grupperingen. Elevvårdskonferensen beslutar i sådana fall
om eleven skall få arbeta längre tid i särskild undervisningsgrupp för
specialundervisning i ett eller flera ämnen.

Med hänvisning till vad som redovisats om arbetssättet i grundskolan och
om anordnande av särskild undervisningsgrupp för specialundervisning
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 10.

Orienteringsämnena på grundskolans högstadium

I fyra motioner tas upp frågor som gäller undervisning och betygsättning i
orienteringsämnena på grundskolans högstadium.

I motion 1984/85:1937 (c) anförs att Lgr 80 varit utgångspunkten för en
pedagogisk debatt om hur långt integrationen mellan ämnena skall drivas och
om integrationen är något som ovillkorligt påbjuds eller är en möjlighet att
utnyttja, varvid ämnesstoff och pedagogisk metod slutligt får avgöra. Ordet
integration har enligt motionärerna blivit ett modeord när det tillämpas på de
samhälls- och naturorienterande ämnena. Om man granskar orienteringsämnenas
stoff enligt Lgr 80 finns det enligt motionärerna stora områden som
kan kallas ämnesspecifika. Det krävs enligt motionärerna djup förtrogenhet
med ämnesstoffet i de samhälls- och naturorienterande ämnena när man skall
göra synteser inom ämnesområdena. Vad som i motionen anförts om
behovet av fördjupade kunskaper i de enskilda skolämnena anser motionärerna
att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna.

I motion 1984/85:2818 (m) yrkande 11 framhålls att även om orienteringsämnena
är grupperade i två ämnesgrupper består dessa ändå av ett antal i
läroplanen namngivna ämnen. Motionärerna önskar att riksdagen gör ett
entydigt uttalande till förmån för att studierna i de enskilda ämnena inte får
ersättas av en totalintegrering i ämnesblock. De i gruppen ingående ämnenas
identitet får inte suddas ut. Betyg bör vidare sättas i de enskilda ämnena.

I motion 1984/85:2527 (m) erinras om att enligt uppdrag av regeringen den
25 november 1982 skall SÖ senast den 1 mars 1986 till regeringen inkomma
med en bedömning av när övergång till ett ämnesövergripande arbetssätt i
orienteringsämnen på högstadiet kommer att vara genomförd. Enligt
motionärerna har regeringen inte stöd för sitt starka och på sikt ovillkorliga

UbU 1985/86:1

9

krav på integration av orienteringsämnena, som regeringsbeslutet från år
1982 ger uttryck för, i riksdagsbeslutet år 1979 då den nya läroplanen för
grundskolan antogs (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr. 1978/79:422).
Enligt motionärerna görs en felaktig tolkning av läroplanen om man hävdar
att den innebär ett integrationstvång mellan ämnena och därmed ett tvång att
ge sammanfattande betyg. Enligt motionärerna bör betyg sättas i vart och ett
av de ämnen som ingår i de samhälls- och naturorienterande ämnesgrupperna.
Bestämmelserna om sammanfattande betyg i 6 kap. 9 § i skolförordningen
(1971:235) bör ändras i enlighet härmed.

I motion 1984/85:727 (m) ifrågasätts det rimliga i att man för undervisningen
i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen av integrationsskäl
organiserar tjänstgöring för lärare som omfattar fler ämnen än de som ingår i
lärarens kompetens. Enligt motionärerna är det en alarmerande utveckling
som pågår, motiverad med det absoluta kravet på ett ämnesövergripande
arbetssätt. Man anför att på skolor som har sina lärartjänster besatta av helt
och fullt behöriga lärare meddelas uppemot hälften av undervisningen i
orienteringsämnena av lärare som saknar behörighet genom att det görs
”arbetsbyte”. Det bör enligt motionärerna krävas ämneskompetens av
lärare som undervisar i orienteringsämnena. Två lärare behöriga i olika
ämnen inom en och samma ämnesgrupp kan samverka inom ramen för en
arbetsenhet. Motionärerna kräver att regeringen skall ändra utfärdade
bestämmelser för att det omgående skall bli en bättre ordning i nu berört
avseende.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Under föregående riksmöte fattade riksdagen beslut om en ny lärarutbildning
(prop. 1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). Föredragande
statsrådet anförde i propositionen beträffande orienteringsämnena att
uppdelningen i olika ämnen har stort värde för att förse eleverna med en
grundläggande struktur för kunskaperna. Det får enligt statsrådet varken
inom skolan eller i lärarutbildningen vara frågan om ett ”antingen eller" utan
det måste vara ett ”både och” när det gäller ämnesövergripande resp.
ämnesanknutna inslag i undervisningen.

Med anledning av nyssnämnda proposition och motion 1984/85:2892 (c)
beslöt riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna följande (rskr.
1984/85:366):

Utskottet vill för sin del ta fasta på vad föredragande statsrådet har anfört i
frågan, nämligen att förslaget i propositionen självfallet inte innebär att de
traditionella ämnena har förlorat sin betydelse. Enligt utskottets mening bör
lärarutbildningen utformas så att den ger fasta kunskaper i de enskilda
ämnena som förekommer på grundskolans läroplan. Endast med utgångspunkt
i en sådan kunskapsbas kan läraren med framgång bedriva sådan
ämnessamverkan som går under beteckningen samlad undervisning. Det är
ett krävande arbete, som förutom goda ämneskunskaper förutsätter att
läraren får utbildning i didaktik och insikt i hur man i undervisningen skall
kunna främja en ökad samverkan över de traditionella ämnesgränserna.
Kunskapsinhämtandet bör utgå från klart definierbara ämnen på ett sådant
sätt att de blivande lärarna behärskar både de enskilda ämnena och de
områden där ämnessamverkan kan förekomma samt olika sätt att välja stoff
och sammanhang för en sådan samverkan.

UbU 1985/86:1

10

Riksdagen har vidare uttalat att det är viktigt att komma till rätta med
nuvarande förhållande att lärare undervisar i ämnen i vilka de saknar
utbildning. Snarast möjligt bör göras upp en plan för hur olika fortbildningsbehov
skall kunna täckas (UbU 1984/85:31 s. 20).

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motion 1984/85:2818 slå
fast att det i Lgr 80 inte är fråga om att ersätta studierna i de enskilda
orienteringsämnena på grundskolans högstadium med en totalintegrering av
ämnena i ämnesblock. Undervisningen skall bestå av både ämnesundervisning
och ämnesövergripande undervisning. Enligt utskottets mening är det
en angelägen uppgift för den lokala skolledningen att se till att undervisningen
i orienteringsämnena på högstadiet handhas av lärare som har behörighet
för uppgiften. Förutsatt att lärarna gemensamt planerar arbetet är en ordning
med två lärare som är behöriga i olika ämnen i ämnesgruppen en fullgod
lösning av lärarfrågan. Utskottet har inhämtat att SÖ under år 1986 kommer
att färdigställa ett kommentarmaterial beträffande orienteringsämnena på
grundskolans högstadium, som kommer att innehålla bl. a. exempel på
modeller för samverkan mellan lärare inom en och samma ämnesgrupp.
Även den planerade lärarfortbildningen kommer att ta sikte på åtgärder för
att främja samverkan mellan olika lärare inom en och samma ämnesgrupp.

Frågan om betyg skall få sättas i framtiden i orienteringsämnena på
grundskolans högstadium skall regeringen behandla under våren 1986 (jfr
regeringsuppdraget till SÖ den 25 november 1982, UbU 1982/83:18 s. 6,
UbU 1984/85:4 s. 6). I avvaktan på resultatet av beredningsarbetet inom
regeringskansliet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1984/
85:727, 1984/85:1937, 1984/85:2527 och 1984/85:2818 yrkande 11.

Skolkonferenser

Enligt 2 kap. 1 § skolförordningen (1971:235) är skolkonferensen ett organ
för gemensamma diskussioner mellan rektor, personal, elever och föräldrar.
Skolkonferens kan vara en konferens för en viss skolenhet (skolenhetskonferens)
eller en konferens för alla skolenheterna under rektors ledning i hans
arbetsområde. Skolstyrelsen bestämmer beträffande varje rektor huruvida
företrädarna skall utses för varje skolenhet för sig eller gemensamt för alla
skolenheter samt till vilket antal, för vilken tid och i vilken ordning
företrädarna skall utses.

I motion 1984/85:731 (fp) yrkandena 3 och 6 föreslås att man startar
försöksverksamhet med beslutande skolkonferenser och att inte skolstyrelsen
utan eleverna skall få avgöra hur elevrepresentanter i skolkonferensen
skall utses.

Skolkonferensen är ett organ för samråd. Enligt utskottets mening finns
det inte anledning att ändra på det förhållandet. Vad gäller formerna för
utseende av elevrepresentanter i skolkonferensen vill utskottet erinra om att
en arbetsgrupp inom 1983 års demokratiberedning nyligen avlämnat betänkandet
Skola för delaktighet (SOU 1985:30). Arbetsgruppen anser att
formerna för samråd inte bör regleras centralt och att skolförordningens
bestämmelser om bl. a. skolkonferensen därför bör utgå. Beredningen av

UbU 1985/86:1

11

1 * * Riksdagen 1985186.14 sami. Nr 1

arbetsgruppens förslag pågår inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkandena 3 och 6.

Vertikalt organiserade skolenheter

Ca 10 % av landets skolenheter på grundskolenivå omfattar årskurserna 1-9
(april 1985). I sådana skolor undervisas ca 20 % av grundskoleeleverna. I ett
litet antal fall omfattar vertikalt organiserad skolenhet såväl årskurserna 7-9
av grundskolan som årskurserna 1-3 av gymnasieskolan. Sådan enhet har
som regel tillkommit före den 1 juli 1971. Full vertikalitet föreligger vid
sådana skolenheter vid vilka samtliga årskurser av grundskolan och gymnasieskolan
anordnas.

Enligt motion 1984/85:1861 (m) har den vertikalt organiserade skolenheten
vissa fördelar. En spridning av eleverna på ett stort antal årskurser vid
den vertikalt organiserade skolan ger möjlighet att motverka vissa åldersgruppers
problem och att bygga upp ett faddersystem som fungerar både från
social synpunkt och från studiesynpunkt. Äldre kamrater kan hjälpa yngre.
Även lärarnas uppgifter blir vid den vertikalt organiserade skolan mera
varierande. För såväl deras undervisande som deras elevvårdande verksamhet
blir kunskaper och erfarenheter av olika åldrars behov, förutsättningar
och problem av stort värde. Enligt motionärerna bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att stimulerande åtgärder bör vidtas i syfte att
åstadkomma en tillväxt beträffande skolenheter med såväl grundskola som
gymnasialt stadium.

Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1983 på förslag av utbildningsutskottet
som sin mening gav regeringen till känna att i de fall kommun anser
det vara av värde att anordna skolenhet som omfattar gymnasial utbildning
av viss bredd samt ett eller flera grundskolestadier bör en sådan organisationsform
inte utgöra hinder, när SÖ prövar ärende om gymnasieskolenhet
enligt 2 kap. 20 § skolförordningen (UbU 1982/83:35, rskr. 1982/83:382).

Med hänvisning till uttalandet föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1984/85:1861. Utskottet vill i sammanhanget erinra om riksdagens
beslut våren 1985 om en reformerad lärarutbildning (UbU 1984/85:31). Den
nya lärarutbildningen ger lärarna behörighet för undervisning i ett större
antal årskurser, vilket bör underlätta anordnandet av vertikalt organiserad
grundskoleenhet.

Fristående skolor m. m.

Enligt bestämmelserna i skollagen får skolplikt fullgöras i en fristående
skola, om skolan är godkänd för ändamålet. Godkännande skall meddelas,
om skolans utbildning ger kunskap och färdighet som till art och nivå
väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan
förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans
allmänna mål. Ärende om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den
kommun där skolan skall bedriva sin verksamhet.

Riksdagen beslöt hösten 1982 om ett nytt statsbidragssystem för fristående
skolor för skolpliktiga elever (prop. 1982/83:1, UbU 1982/83:10, rskr.

UbU 1985/86:1

12

1982/83:63). Med anledning av ett antal motioner i statsbidragsfrågan
anförde utskottet följande i sitt av riksdagen godkända betänkande (s.
13-14):

Utskottet ansluter sig till principen att ett godkännande av en skola som
fristående skola inte automatiskt skall medföra rätt till statsbidrag. Utskottet
vill inte på det sätt som föreslås i motionerna medverka till att det vid sidan av
det allmänna skolväsendet växer fram ett stort antal fristående skolor med
statsbidrag, vilket skulle kunna innebära att de grundläggande principerna i
skolväsendets uppbyggnad förändras. Samtidigt delar utskottet den uppfattning
som kommit till uttryck både i SEH-kommitténs1 betänkande och i
propositionen att viss verksamhet i fristående skola kan berika och vara av
värde för det allmänna skolväsendet. Det utvecklingsarbete som reguljärt
sker i grundskolan kan på ett värdefullt sätt kompletteras om, som det anförs
i propositionen, enskilda personers intresse och engagemang för praktiskpedagogisk
förnyelse också kan tas till vara genom att en fristående skola får
statsbidrag. Statsbidrag bör kunna utgå till skolor vilkas verksamhet bygger
på en alternativ pedagogik eller liknande. En fristående skola bör för att få
statsbidrag ha en prägel som gör att skolan i något avseende avviker från
grundskolan. Det kan vara fråga om såväl en verksamhet bedriven utifrån en
särskild pedagogisk helhetssyn (t. ex. Waldorfpedagogik) som en i timplanemässigt
eller kursplanemässigt avseende annorlunda upplagd verksamhet.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det i vissa fall kan uppstå
situationer där det av praktiska skäl kan visa sig svårt att utan omfattande
administrativa åtgärder inordna viss skolverksamhet inom grundskolans ram
(jfr SOU 1981:34 s. 96). SEH-kommittén har pekat på att lärares eller
föräldrars förslag till försök inte alltid vinner gehör, eftersom förslagen
bedöms alltför resurskrävande eller mindre angelägna än andra aktiviteter.

Enligt riksdagsbeslutet år 1982 skall det ankomma på regeringen att förklara
fristående skolor berättigade till statsbidrag enligt de riktlinjer som angetts
av riksdagen. Regeringen beslöt den 6 oktober 1983 om statsbidrag till ett
antal fristående skolor räknat fr. o. m. läsåret 1983/84. Beslutet avsåg dels
fyra internationella skolor, dels fem skolor på kristen grund, dels sju
waldorfskolor. En åttonde waldorfskola erhöll bidrag räknat fr. o. m. läsåret
1984/85. Beträffande en nionde waldorfskola som vid detta tillfälle ansökt
om bidrag angavs i anslutning till beslutet att skolstyrelsens bedömning av en
kursplanerevision måste avvaktas innan ett eventuellt beslut om statsbidrag
kunde fattas.

Enligt riksdagens beslut om fristående skolor på gymnasial nivå (prop.
1983/84:118, UbU 1983/84:27, rskr. 1983/84:366) skall det ankomma på
regeringen att förklara fristående skolor berättigade till statsbidrag enligt de
riktlinjer som angetts av riksdagen. Enligt beslutet bör statligt stöd främst
kunna utgå till skolor som genom utbildningsinnehåll, särskild pedagogisk
uppläggning av skolarbetet eller på annat sätt utgör ett komplement till det
allmänna skolväsendet. Regeringen har den 8 augusti 1985 fattat beslut om
statsbidrag till Rudolf Steinerskolan i Göteborg, Martinskolan i Stockholm
och Örjanskolan i Järna i vad gäller årskurs 10-12 (15 årselevplatser för varje
årskurs och skola) och den 5 september 1985 till Tyska skolan i Stockholm
och Lycée Fran$ais Saint-Louis i Stockholm i vad gäller de tre första

UbU 1985/86:1

1 Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman.

13

årskurserna av det gymnasiala stadiet (15 årselevplatser för varje årskurs och
skola).

I motion 1984/85:1508 (fp) yrkande 3 föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att regeringen bör ha en generös och välvillig syn på
förekomsten av fristående skolor med statsstöd. Välgrundade önskemål om
sådan skola från enskilda individer bör det vara ett allmänt intresse att
tillgodose.

Enligt motion 1984/85:2818 (m) yrkande 27 bör regeringen lägga fram
förslag med innebörden att varje fristående skola som uppfyller skollagens
krav för godkännande skall kunna erhålla statligt bidrag som motsvarar högst
de kostnader som staten har för elever i grundskolan. Vidare yrkas i motion
1984/85:1311 (m) att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till Bladins
skola i Malmö.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Statsrådet Göransson har i ett frågesvar den 10 oktober 1985 meddelat att i
utbildningsdepartementet bereds för närvarande ansökningar om statsbidrag
till ytterligare nio fristående skolor på grundskolenivå och att dessa kommer
att prövas med utgångspunkt i de kriterier för statsbidrag som riksdagen lade
fast hösten 1982.

Vad gäller fristående skolor på det gymnasiala stadiet har SÖ hos
regeringen i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 föreslagit att
årseievplatsramen ökas med 700 platser för att möjliggöra en reell prövning
av skolors ansökningar om bidrag utifrån de principer riksdagen antagit
våren 1984.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:1311, 1984/85:1508 yrkande 3 och 1984/85:2818
yrkande 27.

Under förutsättning att viss undervisning i svenska meddelas föreslås i
motion 1984/85:731 (fp) yrkande 9 att statsbidrag skall kunna utgå till
fristående skola med finska som undervisningsspråk om den också i övrigt
motsvarar de kvalitetskrav som nuvarande bestämmelser förutsätter.

Utskottet erinrar om skollagens bestämmelse enligt vilken skolstyrelse
under vissa villkor skall meddela godkännande av fristående skola. Beslut
har år 1985 fattats om reguljära former för undervisning på hemspråk såsom
finska i grundskolan. Motsvarande undervisningsanordningar får självfallet
förekomma även i fristående skola. Statsbidrag till sådan skola skall prövas
av regeringen med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen angav hösten
1982.

Elever som endast för kortare tid är bosatta i riket kan fullgöra skolplikt i
fristående skola med utländsk läroplan, t. ex. finsk (internationell skola), om
skolan av regeringen har godkänts för ändamålet. För godkännande krävs att
skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans.
Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt
skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska
förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i Sverige för kortare tid
bosatta eleverna behöver. Frågan om statsbidrag till skola med sådan
läroplan prövas av regeringen med utgångspunkt i de övriga utbildningsinsatser
som görs för folkgruppen i fråga.

UbU 1985/86:1

14

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1984/85:731 yrkande 9.

Pedagogiska frizoner

I motion 1984/85:1356 (fp) hävdas att utvecklingsarbete i det offentliga
skolväsendet som regel måste subventioneras kraftigt för att över huvud
taget komma till stånd. För att få ett annat utvecklingsklimat föreslår
motionärerna mot denna bakgrund inrättande av speciella pedagogiska
frizoner, t. ex. ett rektorsområde. Syftet med den pedagogiska frizonen är att
ge enskilda rektorsområden möjlighet att pröva nya undervisnings- och
organisationsformer utan hinder av ett begränsande regelsystem (läroplanens
tim- och kursplaner, regler för medinflytande för föräldrar och elever
etc.). I en sådan pedagogisk frizon skall lärare som har en gemensam
pedagogisk grundsyn verka.

För närvarande skall ett antal s. k. frikommunförsök starta. Enligt
utskottets mening bör resultatet av den försöksverksamheten avvaktas innan
nya försök påbörjas. Vidare erinrar utskottet om att det i grundskolan finns
möjlighet till lokala inititiv i fråga om alternativ pedagogik. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:1356.

Betyg

Slutbetyg från grundskolan bör enligt motionerna 1984/85:323 (c) yrkande 4,
1984/85:2530 (m) och 1984/85:2818 (m) yrkande 8 få omprövas och det nya
betyget få tillgodoräknas vid intagning till gymnasieskolutbildning. Enligt
motion 1984/85:2530 bör även avgångsbetyg från gymnasieskolan kunna
omprövas och få tillgodoräknas vid ansökan till högskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Slutbetyg avseende grundskolans högstadium får utfärdas för sådana
elever inom kommunal och statlig vuxenutbildning som tidigare fått slutbetyg
från grundskolan (motsv.) om den studerande beviljas utbildningsbidrag
enligt bestämmelserna för arbetsmarknadsutbildning för att bedriva studier
på grundskolenivå. Nytt slutbetyg får också, enligt riksdagens beslut vid
riksmötet 1978/79 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr. 1978/79:422),
utfärdas om den studerande beviljats särskilt vuxenstudiestöd för grundskolestudier
eller om det ursprungliga betyget är ofullständigt eller om minst fem
år förflutit sedan det ursprungliga slutbetyget utfärdades. Vid ändringen av
reglerna år 1979 uttalade föredragande statsrådet att den som i vuxen ålder är
beredd att satsa tid och kraft på förnyade studier på grundskolenivå som regel
har starka skäl för detta (prop. 1978/79:180 s. 100). Enligt vad som anfördes
ligger det i samhällets intresse att ta vara på detta studieintresse.

Den som tidigare fått avgångsbetyg från gymnasieskolan kan under vissa
förutsättningar erhålla ett nytt avgångsbetyg i enlighet med de bestämmelser
som finns i läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna (LVUX
82, SÖ:s publikation Läroplaner 1985:7, 1985:8, s. 46 och 51).

UbU 1985/86:1

15

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:323 yrkande 4, 1984/85:2530 och 1984/85:2818
yrkande 8.

Vissa läroplansfrågor m. m.

I ett antal motioner behandlas frågor som rör läroplanen för grundskolan
(Lgr 80). I några av dem krävs ett ökat utrymme för vissa inslag i skolans
undervisning, i andra föreslås mera detaljerade föreskrifter för inriktningen
av undervisningen i ämne eller del av ämne.

I motion 1984/85:2818 (m) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att kunskapsmålet måste ges prioritet framför andra
uppgifter som pålagts skolan (yrkande 1). Motionärerna begär också att en
översyn av läroplanen för grundskolan skall göras i syfte att dels ge
ämnesstoffet en rimlig omfattning i förhållande till timplanerna (yrkande 5),
dels uppnå ökade valmöjligheter i högstadiet (yrkande 9).

Utskottet erinrar om att motionsyrkanden av motsvarande innebörd
framställdes även vid föregående riksmöte. Utskottet, som då avstyrkte
yrkandena (UbU 1984/85:4 s.3-5), inledde med att citera skollagens första
paragraf. I den föreskrivs att den genom samhällets försorg bedrivna
undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna
kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja
elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande
samhällsmedlemmar. Utskottet erinrade också om att föredragande
statsrådet i 1983 års budgetproposition utvecklat denna syn på elevernas
skolgång. Utskottet anförde vidare bl. a. följande:

Att stärka demokratin och skapa ökad jämlikhet i samhället är grundläggande
för det svenska skolväsendet. Utbildningen spelar följaktligen en stor roll
för fördelningen av välfärd och inflytande, för den kulturella miljön och för
att förbereda människor för en aktiv samhällsverksamhet.

För att nå de uppställda målen krävs enligt utskottet en yttre organisation
av skolan som präglas av enhetlighet. Hela utbildningen under de första nio
åren är tillgänglig för alla. Därmed har man närmat sig ett av jämlikhetsmålen,
att ge alla ungdomar oberoende av bostadsort och ekonomisk bakgrund
en bred grundutbildning och lika möjligheter till fortsatt utbildning i det
frivilliga skolväsendet. Genom ett gemensamt innehåll i undervisningen har
grunden lagts till gemensamma referensramar för ungdomarna. Ett annat
uttryck för samma strävan har varit och är att ge skolklassen en allsidig social
sammansättning. På så sätt möts människor med olika social bakgrund, med
olika erfarenheter och värderingar. Därigenom kan bryggor av förtrogenhet
och respekt slås mellan grupper och individer.

Samtidigt som utbildningspolitiken har strävat mot enhetlighet när det
gäller den yttre organisationen har den strävat mot mångfald när det gäller att
utveckla det inre arbetet i skolan. Kraven på eleverna i skolan kan inte göras
enhetliga. Barnen har skiftande förutsättningar och intressen. Den stimulans
som deras hem- och fritidsmiljö kan ge är skiftande. Kraven på eleverna och
på skolan måste därför variera.

De övergripande målen om demokrati och jämlikhet kan enligt utskottet
bäst tillgodoses inom ramen för en enhetlig organisation.

UbU 1985/86:1

16

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att SÖ har fått regeringens uppdrag
att närmare precisera de grundläggande basfärdigheter och baskunskaper i
centrala ämnen som varje elev måste tillägna sig. I anslagsframställningen för
budgetåret 1986/87 (tryckta delen R 85:1 s. 26-32) har SÖ föreslagit att ett
nationellt program för målrelaterad utvärdering av kunskaper och färdigheter
skall påbörjas och bl. a. utgöra ett första steg i arbetet med detta uppdrag.

Med hänvisning till vad utskottet redovisat och till att den nya läroplanen
trätt i kraft så sent som läsåret 1982/83 föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkandena 1, 5 och 9 i motion 1984/85:2818.

I motion 1984/85:2316 (c) yrkande 1 hemställs att SÖ skall få i uppdrag att
göra en utvärdering av hur skolans mål om jämställdhet omsätts i praktisk
handling mot bakgrund av att skolan genom olika bestämmelser i läroplaner
samt genom riksdagsbesluten om studie- och yrkesorientering och om
skolforskning och personalutveckling fått ett omfattande ansvar för att driva
jämställdhetsfrågorna. SÖ bör enligt motion 1984/85:1916 (s) yrkande 3 göra
en plan för hur jämställdhetsarbetet i skolan ytterligare skall främjas och för
hur den sneda rekryteringen till olika utbildningslinjer skall motverkas.

I flera motioner betonas studie- och yrkesorienteringens roll i strävandena
att motverka könsbundna studie- och yrkesval, speciellt hos flickorna. I
motion 1984/85:2316 yrkande 2 begärs att en systematiskt bedriven försöksverksamhet
med studie- och yrkesorientering skall genomföras i enlighet
med den tidigare jämställdhetskommitténs förslag. Skolan bör enligt motion
1984/85:1870 (m) aktivare uppmärksamma flickornas studie- och yrkesval,
upplysa dem om att egenföretagande kan vara ett framtida arbete och ge dem
en positiv syn på den nya teknikens möjligheter att ge arbete och arbetsuppgifter.
I motion 1984/85:2175 (fp) hemställs dels att SÖ på försök skall
anordna särskilda enkönade kurser i teknik och data (yrkande 2), dels att den
praktiska arbetslivsorienteringen bör innefatta yrken som är typiska för det
motsatta könet samt kompletteras med sommarkurser för arbetslösa flickor
för att orientera dem om otraditionella yrkesval (yrkande 3). För att bryta de
traditionella yrkesvalen och bredda kvinnornas arbetsmarknad är det enligt
motion 1984/85:2510 (c) nödvändigt med bättre information till föräldrarna
och skolans personal.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Som påpekas i flera av motionerna har riksdagen genom läroplansbeslut
och genom beslut om studie- och yrkesorientering, personalutveckling m. m.
givit skolan ett omfattande ansvar för att verka för jämställdhet i skola och
samhälle.

I sin anslagsframställning (tryckta delen, R 85:1) har SÖ i ett särskilt
avsnitt gjort en redovisning av hur arbetet med jämställdhetsfrågor praktiskt
bedrivs och vilka planer för en vidare utveckling som finns. Situationen inom
området teknik-naturvetenskap redovisas. Bl. a. har SÖ i brev till rektorer
inom grundskolan och gymnasieskolan påpekat att flickor kunnat tillgodogöra
sig undervisningen bättre i grupper med enbart flickor men samtidigt
påpekat att sådana grupper inte får bli annat än tillfälliga stimulansinslag i
skolarbetet. Annars finns det en risk för en permanent uppdelning i pojk- och
flickteknik. SÖ erinrar om att riksdagen anvisar särskilda medel till

UbU 1985/86:1

17

sommarkurser i teknik för flickor. SÖ framhåller också att det finns behov av
mera forskning om flickorna och ämnena teknik och naturvetenskap. Vidare
redovisas att olika projekt startats inom skolan med hjälp av de medel som
anvisats via arbetsmarknadshuvudtiteln för att stimulera kvinnor till arbete
och vidareutbildning inom industrin. Erfarenheterna av dessa insatser skall
tas till vara för att användas i det fortsatta arbetet inom skolan med att
stimulera otraditionella yrkesval, t. ex. genom besök i skolan från näringslivet
och genom förbättrad information till föräldrarna. SÖ pekar avslutningsvis
på att skolan inte ensam kan klara den typ av samhällsförändring det är
fråga om.

Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att riksdagen för
närvarande inte behöver begära någon särskild utvärdering eller plan för
jämställdhetsfrågorna inom skolan. Som framgår av SÖ:s redovisning av
skolans insatser för att öka jämställdheten inom utbildning och arbetsliv har
initiativ tagits och projekt genomförts av det slag som motionärerna begär.
Riksdagen bör därför avslå motionerna 1984/85:1870, 1984/85:1916 yrkande
3,1984/85:2175 yrkandena 2 och 3,1984/85:2316 yrkandena 1 i denna del och
2 samt 1984/85:2510.

I motion 1984/85:2547 (m) yrkande 1 hemställs att tiden för ämnet
hemkunskap på grundskolans högstadium skall ökas från fyra till fem
stadieveckotimmar genom utnyttjande av den tid som disponeras för fria
aktiviteter. Motionärerna anser att människor i vår tid med anträngd
ekonomi och begränsad fritid måste få bättre kunskaper för att kunna sköta
de nödvändiga göromålen i ett hem och den privata ekonomin. Enligt
yrkande 2 i motionen bör ämnet hemkunskap i fortsättningen kallas
konsumentkunskap.

Utskottet vill först erinra om att konsumentfrågorna enligt Lgr 80 är
ämnesövergripande och inte att hänföra till endast ett ämne. I ämnet
hemkunskap är huvudmomenten kost, hygien, miljö, konsumentekonomi
och samlevnad. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening inte
lämpligt att ändra namnet på ämnet hemkunskap till konsumentkunskap.
Utskottet anser inte heller att timplanerna bör ändras på det sätt som föreslås
i motionen. De viktiga frågor som främst ingår i undervisningen i hemkunskap
kan också utgöra en naturlig del i undervisningen i andra ämnen såsom
orienteringsämnen och matematik. Utskottet vill också erinra om att den tid
som står till förfogande för fria aktiviteter numera har minskats från fem
stadieveckotimmar till tre. Bara en timme skulle återstå för fria aktiviteter
om motionärernas förslag genomfördes.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1984/85:2547.

En översyn av matematikämnets innehåll begärs i motion 1984/85:2818 (m)
yrkande 4. Enligt motionen bör färdighetsträningen ges stort utrymme i
matematikundervisningen. Varje elev skall få en säkerhet i att behandla
vanligt förekommande beräkningar. Vidare bör det matematiska ”språkets”
betydelse för utvecklingen av logiskt tänkande uppmärksammas.

Mot bakgrund bl. a. av resultaten av en internationell undersökning
(genomförd av International Association for Evaluation of Educational

UbU 1985/86:1

18

Achievement, IEA) om kunskaper och färdigheter i matematik har en
arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet tillsatts för att förutsättningslöst
pröva resultat och utformning av matematikundervisningen i grundskolan
och gymnasieskolan. Gruppen skall också granska undervisningen i matematik
inom lärarutbildningen. Även läromedelssituationen skall bedömas.
Resultat av gruppens arbete avses föreligga under våren 1986. Mot bakgrund
av att de aktualiserade frågorna numera övervägs inom den nyligen tillsatta
arbetsgruppen avstyrks yrkande 4 i motionen.

I två motioner behandlas dans i skolans undervisning. Enligt motion
1984/85:728 (s) är kunskap och färdighet i modern sällskapsdans ett viktigt
led i barns och ungdomars sociala fostran. Motionärerna refererar också
erfarenheter som visar att barn har lättare att koncentrera sig i skolarbetet
efter en danslektion. Pågående verksamhet med dans i skolan bör utvärderas
och undervisning i modern sällskapsdans införas i alla årskurser i grundskolan.
I motion 1984/85:1848 (m) redovisas flera kända psykologers och
pedagogers syn på dansens betydelse för barns utveckling. Mot denna
bakgrund anser motionären att riksdagen bör göra ett uttalande om att dans,
gärna knuten till den kommunala musikskolans verksamhet, är önskvärd och
värdefull (yrkande 2 i denna del). I motionen lämnas exempel på kommuner
där sådan verksamhet redan finns.

Utskottet har vid tidigare tillfällen med anledning av motioner redovisat
att dans enligt Lgr 80 skall ingå i skolans undervisning i både idrott och musik
(senast UbU 1984/85:4). I så måtto är således motionärernas önskemål om
dans i skolans undervisning tillgodosedda. Hur denna skolans dansundervisning
genomförs är delvis beroende av de lokala möjligheterna och förutsättningarna.
I vissa kommuner har t. ex. danspedagog anlitats för dansundervisningen.
Vad slutligen gäller den kommunala musikskolan är en utveckling av
denna till en kommunal musik- och dansskola beroende av lokala initiativ.

Något initiativ i frågan om dansundervisning i skolan är mot bakgrund av
vad som här anförts inte nödvändigt. Utskottet avstyrker därför motionerna
1984/85:728 och 1984/85:1848 yrkande 2 i denna del.

I skolans biologiundervisning bör enligt motionerna 1984/85:307 (fp) i denna
del och 1984/85:518 (c) yrkande 1 ingå undervisning om djurens behov och
livsvillkor samt om människans ansvar för djuren. I motionerna exemplifieras
hur husdjurens livsvillkor skiljer sig från de förhållanden som djuren har i
sin naturliga miljö. Det måste vara en viktig uppgift för skolan att främja en
ansvarsfull inställning till djur och markera ett avståndstagande från varje
form av djurplågeri och onödigt dödande av djur.

Utskottet erinrar om att enligt Lgr 80 (s. 114-115) skall eleverna i
undervisningen i naturorienterande ämnen ”lära känna vanliga växter och
djur och få perspektiv på hur olika former av liv utvecklats på jorden. Vidare
skall eleverna få kunskap om hur naturen fungerar, vanliga naturtypers
uppbyggnad samt hur människan tidigare och i dag påverkar naturmiljön.
Undervisningen skall visa hur kunskap om naturmiljön kan användas i
samhällsarbetet, göra eleverna medvetna om människans ansvar för sin och
kommande generationers livsmiljö och väcka deras respekt för allt levande”.
Utskottet utgår från att skolan undervisar eleverna om djurens behov och

UbU 1985/86:1

19

livsvillkor samt verkar för en ansvarsfull inställning till djur. Riksdagen bör
enligt utskottets mening inte göra något särskilt uttalande i frågan, varför
motionerna 1984/85:307 i denna del och 1984/85:518 yrkande 1 bör avslås.

Eleverna bör enligt motion 1984/85:307 i denna del inte utföra djurdissektioner.
I motion 1984/85:518 yrkande 2 hemställs om att elever med etiskt
grundade betänkligheter inte skall behöva delta i undervisningsmoment som
kan innebära plåga för djur eller som förutsätter att djur avlivas för
ändamålet.

Vid det föregående riksmötet behandlade utskottet ett motsvarande
motionsyrkande (UbU 1984/85:5 s. 7). Utskottet redovisade då vilka
bestämmelser som finns på området samt att SÖ sänt ut specialinformation i
frågan till samtliga skolor, skolstyrelser och länsskolnämnder. Utskottet
konstaterade att gällande bestämmelser är så utformade att obehagliga
upplevelser för eleverna inte skall behöva äga rum. När det gäller såväl
djurförsök som dissektion utgick utskottet från att lärarens förmåga att
bedöma elevernas reaktion i en viss situation inte leder till att elever mot sin
vilja tvingas bevittna något som de finner stötande. Utskottet ville emellertid
inte medverka till att vissa utbildningsmoment generellt skall anges som
frivilliga. Efter utskottets avstyrkande avslog riksdagen motionsyrkandet.
Utskottet har inte funnit anledning för riksdagen att nu ändra sitt tidigare
ställningstagande, varför även motionerna 1984/85:307 i denna del och
1984/85:518 yrkande 2 bör avslås av riksdagen.

Skolans trafikundervisning bör enligt motion 1984/85:1865 (c) effektiviseras
och reformeras. Trafikundervisningen skall börja redan i förskolan och
intensifieras under skoltiden. I gymnasieskolan skall trafikundervisningen
bereda eleverna möjlighet att skaffa sig kompetens för körkortsutbildning.

I Lgr 80 föreskrivs att eleverna skall få trafikträning m. m. i orienteringsämnena
i skolan. Vidare har SÖ givit ut en utförlig handledning i frågan,
Skolan och trafiken. Utskottet är av bl. a. samhällsekonomiska skäl inte
berett att föreslå att körkortsutbildning för alla elever skall rymmas inom den
reguljära skolundervisningen. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:1865.

En utredning bör enligt motion 1984/85:617 (c) göras om förutsättningarna
för att i skolan införa obligatorisk utbildning i första hjälpen vid olycka.

I Lgr 80 anges i kursplanen för de naturorienterande ämnena att eleverna
på mellanstadiet skall få undervisning om åtgärder som barnen själva kan
vidta för att förebygga och behandla sjukdomar och olycksfall. På högstadiet
skall de få undervisning om olyckor och första hjälpen vid olycksfall. Inom
ämnet idrott skall livräddningsövningar av olika slag ingå i undervisningen på
alla tre stadierna.

Enligt utskottets uppfattning är inte någon utredning om införande av
obligatorisk utbildning i olycksfallskunskap nödvändig mot bakgrund av de
föreskrifter om livräddningsövningar och om undervisning i första hjälpen
vid olyckor som redan finns. Riksdagen bör således avslå motion 1984/
85:617.

UbU 1985/86:1

20

Skolans undervisning i etik bör enligt motion 1984/85:1906 (m) utredas.
Enligt motionärens mening bör undervisning i etik införas i grundskolan och
grundas på tio Guds bud. Riksdagen bör enligt motion 1984/85:1943 (vpk)
uttala att vissa i motionen exemplifierade religiösa inslag i undervisningen,
såsom bordsbön, psalmsång, skolavslutning i kyrkor, tal i skolan av präster
m.m., inte är förenliga med läroplanen och de övriga bestämmelser som
reglerar skolans verksamhet.

Utskottet har i tidigare sammanhang redovisat vad som finns föreskrivet i
Lgr 80 om undervisningen i religionskunskap och etik och även fogat utdrag
ur Lgr 80 till ett betänkande om bl. a. dessa frågor (UbU 1982/83:4). Mot
denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör göra något uttalande
om skolans etikundervisning. Motion 1984/85:1906 bör således avslås av
riksdagen.

Även motion 1984/85:1943 är till stor del tillgodosedd med vad som finns
föreskrivet i Lgr 80 om undervisningen i religionskunskap och med att det är
klart uttalat i läroplanen att respekten för människans egenvärde och
aktningen för andra skall vara den etiska grunden för skolans arbete med
frågor i vilka människor i vårt land har skiljaktiga värderingar. Alla föräldrar
skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan förvissade om
att dessa inte blir påverkade från skolans sida till förmån för den ena eller den
andra av inbördes kämpande åskådningar och uppfattningar. I frågor där det
föreligger olika uppfattningar skall skolans undervisning därför vara saklig
och allsidig. I vad gäller de konkreta frågor som tas upp i motionen vill
utskottet påpeka att t. ex. psalmerna ingår i det kulturarv som skolan bör föra
vidare. Frågan om bordsbön har berörts i riksdagen i ett frågesvar den 3 maj
1983 (prot. 1982/83:136 s. 21-22). Vidare har justitiekanslern den 10oktober
1983 anfört att gemensam bordsbön inte strider mot läroplanens grundtankar
utan kan få förekomma om full frivillighet att delta föreligger. Det krävs
dock, enligt justitiekanslern, att bordsbönen sker under sådana former att
frivilligheten är en reell frivillighet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motion 1984/85:1943
avslås av riksdagen.

I motion 1984/85:2501 (s) hemställs om en översyn med syfte att förbättra
forskning, undervisning och information om mänskliga rättigheter. I motionen
redovisas bl. a. att UNESCO:s generalkonferens antagit en plan för åren
1981-1987 för utveckling av undervisningen om mänskliga rättigheter. En
lång rad åtgärder för att förbättra undervisningen föreslås i motionen, bl. a.
beträffande lärarutbildningen, läromedlen, personalutvecklingen och samverkan
mellan skolan och internationella organisationer. Vidare förordas att
forskning om de mänskliga rättigheterna skall prioriteras.

I Lgr 80 finns föreskrifter om undervisning om de mänskliga rättigheterna.
SÖ har hösten 1985 givit ut en skrift (S 85:13 i serien Servicematerial),
Fredsundervisning, Fred-Frihet-Utveckling-Mänskliga rättigheter. Skriften
har karaktären av kommentarmaterial till både grundskolans och gymnasieskolans
läroplaner. Enligt utbildningsplanerna för samtliga lärarutbildningslinjer
skall undervisningen främja förståelsen för andra länder och
internationella förhållanden.

UbU 1985/86:1

21

Många av de åtgärder som förordas i motionen för att förbättra undervisningen
om mänskliga rättigheter är sådana som myndigheter och skolor
själva kan besluta om. Verksamheter pågår också på många områden, vilket
bl. a. redovisats i en interpellationsdebatt i riksdagen den 2 april 1984.

Frågor om övergripande prioriteringar av olika forskningsområden tas
numera i allmänhet upp i samband med de forskningspolitiska propositionerna.
Nästa forskningspolitiska proposition väntas föreläggas riksdagen våren
1987.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkandet i motion 1984/85:2501 om en översyn av undervisning m. m. om de
mänskliga rättigheterna.

Åtgärder bör enligt motion 1984/85:1840 (c) yrkande 1 vidtas för att
stimulera teckenspråksundervisningen i skolan och därigenom vidga kretsen
av teckenspråkskunniga.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner med motsvarande
yrkanden och då avstyrkt dem därför att det skulle innebära ett alltför stort
ingrepp i läroplanen och få konsekvenser för andra ämnen om teckenspråk
infördes som ett separat ämne i grundskolan (UbU 1983/84:8 s. 5). Utskottet
vill framhålla att det även är en fråga om resurser. Brist på teckenspråkslärare
skulle t. ex. kunna vara ett hinder för en mera omfattande teckenspråksundervisning
i grundskolan. Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att
riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1984/85:1840.

I motion 1984/85:1840 hemställs också om åtgärder för att stimulera
teckenspråksundervisning inom bildningsorganisationerna (yrkande 2) och
för att fler anställda i offentlig verksamhet skall få kunskaper i teckenspråket
(yrkande 3).

Med hänvisning till vad utskottet anfört i sitt betänkande 1982/83:22 (s.
7-8) om bl. a. det fria och frivilliga folkbildningsarbetet, om möjligheterna
till tilläggsbidrag till vissa studiecirklar och om skyldigheten för myndigheter
att anlita tolk föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:1840
yrkandena 2 och 3.

I motion 1984/85:1860 (m) tas upp frågan om teckenspråk som hemspråk.
Motionärerna menar att hörande barn till döva föräldrar skall jämställas i
statsbidragshänseende med de barn i skolväsendet som har ett annat språk än
svenska som ett levande inslag i hemmet och som är berättigade till
hemspråksundervisning i skolan.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

De primära behoven beträffande språkutvecklingen hos hörande barn till
döva föräldrar kan i flertalet fall vara en mycket tidig träning i svenska
språket. Av betydelse är således tidiga insatser genom kommunens försorg,
t. ex. i form av förtur till kommunal barnomsorg.

I vad gäller barn i skolåldern erinrar utskottet om att frågan huruvida
elever i grundskolan skall ha rätt till teckenspråksundervisning i skolan om
någon i familjen (syskon eller föräldrar) är döv och teckenspråket därför
används vid kommunikation i hemmet berördes i proposition 1983/84:27 om
åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet. Föredragande
statsrådet påpekade att en möjlighet att förverkliga detta finns genom att

UbU 1985/86:1

22

teckenspråksutbildning kan anordnas som tillvalskurs om elevunderlaget är
tillräckligt. Enligt uppgift från SÖ har sådana tillvalskurser i teckenspråk
anordnats under senare år, men bristen på lärare har många gånger varit ett
hinder.

Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att särskilt statsbidrag kan
utgå till undervisning i teckenspråk som anordnas vid folkhögskola eller
specialskola för hörande syskon till döva elever. Även teckenspråksundervisning
vid folkhögskola för föräldrar till döva barn får ett
särskilt stöd. Såvitt utskottet kunnat utröna har det inte gjorts någon
framställning om att utsträcka denna undervisning även till hörande barn till
döva föräldrar. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter uppmärksammar
eventuella behov även hos denna kategori och lämnar förslag om de
åtgärder som bedöms nödvändiga. Utskottet, som inte nu har underlag för
att ta ställning till frågan huruvida teckenspråksundervisningen av hörande
barn till döva föräldrar skall jämställas i statsbidragshänseende med hemspråksundervisning
i grundskolan, föreslår att riksdagen avslår motion
1984/85:1860.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1984/85:2316 om
jämn könsfördelning i de lokala planeringsråden (SSA-råden) med hänvisning
till vad utskottet anfört i sitt betänkande 1984/85:5 (s. 6) bl. a. om SÖ:s
rekommendation om att en jämn könsfördelning i råden skall eftersträvas.

Beträffande skolans måltider som ett led i undervisningen erinrar utskottet
om vad utskottet anförde i frågan i sitt betänkande UbU 1982/83:18 s. 12.
Utskottet uttalade då bl. a. att skolan har en viktig uppgift att fylla när det
gäller att bidra till elevernas kunskaper om hur viktigt det är med goda
kostvanor. Skolmåltiden bör inte ses isolerad från skolans övriga verksamhet.
Syftet med motionärernas önskemål om skollunchen som en pedagogisk
resurs kan nås inom ramen för kommunernas möjligheter till egna initiativ.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1984/85:1023 (c).

Riksdagen bör enligt motion 1984/85:1905 (m) som sin mening ge regeringen
till känna att allmän utbildning i skogsvård skall ges alla elever i grundskolan
och att skogsvård bör vara ett särskilt ämne. Utskottet hänvisar till vad som
anfördes med anledning av ett motsvarande motionsyrkande vid riksmötet
1982/83 om betydelsen av kunskaper om skogen och om skogsstyrelsens och
skogsvårdsstyrelsens projekt Skogen i skolan (UbU 1982/83:4 s. 7). Numera
finns ett kommentarmaterial till Lgr 80, Fältstudier i undervisningen, som
har ett särskilt avsnitt Skolan i skogen, Skogen i skolan. Mot bakgrund av det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:1905.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tidigarelagd skolstart
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:618, 1984/85:731 yrkande 4
och 1984/85:2818 yrkande 2,

UbU 1985/86:1

23

2. beträffande hemuppgifter

att riksdagen avslår motion 1984/85:1924,

3. beträffande åtgärder för att stärka språkens ställning i skolan
att riksdagen avslår motion 1984/85:1868,

4. beträffande alternativkurser i tyska och franska
att riksdagen avslår motion 1984/85:2531,

5. beträffande nivågruppering

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 10,

6. beträffande undervisning och betyg i orienteringsämnena på
grundskolans högstadium

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:727, 1984/85:1937, 1984/
85:2527 och 1984/85:2818 yrkande 11,

7. beträffande skolkonferenser

att riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkandena 3 och 6,

8. beträffande vertikalt organiserade skolenheter (grundskola och
gymnasieskola)

att riksdagen avslår motion 1984/85:1861,

9. beträffande statsbidrag till fristående skolor

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1311,1984/85:1508 yrkande3
och 1984/85:2818 yrkande 27,

10. beträffande statsbidrag till fristående skola med finska som
undervisningsspräk

att riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkande 9,

11. beträffande pedagogiska frizoner
att riksdagen avslår motion 1984/85:1356,

12. beträffande komplettering av betyg

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:323 yrkande 4, 1984/85:2530
och 1984/85:2818 yrkande 8,

13. beträffande vissa prioriteringar inom skolans område
att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 1,

14. beträffande översyn av läroplanen för grundskolan

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkandena 5 och 9,

15. beträffande en utvärdering av hur skolans mål om jämställdhet
omsätts i praktisk handling

att riksdagen avslår motion 1984/85:2316 yrkande 1 i denna del,

16. beträffande en plan för jämställdhetsarbetet m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:1916 yrkande 3,

17. beträffande flickornas studie- och yrkesval m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:1870,

18. beträffande yrkesorientering och vissa kurser för flickor
att riksdagen avslår motion 1984/85:2175 yrkandena 2 och 3,

19. beträffande viss försöksverksamhet med studie-och yrkesorientering att

riksdagen avslår motion 1984/85:2316 yrkande 2,

20. beträffande yrkesval och behov av information till föräldrar och
skolpersonal

att riksdagen avslår motion 1984/85:2510,

UbU 1985/86:1

24

21. beträffande hemkunskap

att riksdagen avslår motion 1984/85:2547,

22. beträffande översyn av matematikämnet

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 4,

23. beträffande dansundervisning i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:728 och 1984/85:1848 yrkande
2 i denna del,

24. beträffande undervisning om djurens behov och livsvillkor
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:307 i denna del och 1984/
85:518 yrkande 1,

25. beträffande djurdissektioner m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:307 i denna del och 1984/
85:518 yrkande 2,

26. beträffande trafikundervisning

att riksdagen avslår motion 1984/85:1865,

27. beträffande första hjälpen vid olycka
att riksdagen avslår motion 1984/85:617,

28. beträffande etikundervisning

att riksdagen avslår motion 1984/85:1906,

29. beträffande vissa religiösa inslag i undervisningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1943,

30. beträffande undervisning m. m. om de mänskliga rättigheterna
att riksdagen avslår motion 1984/85:2501,

31. beträffande teckenspråksundervisning i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1984/85:1840 yrkande 1,

32. beträffande teckenspråksundervisning inom bildningsorganisationerna
m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:1840 yrkandena 2 och 3,

33. beträffande teckenspråk som hemspråk
att riksdagen avslår motion 1984/85:1860,

34. beträffande sammansättning av de lokala planeringsråden (SS A -råden)

att riksdagen avslår motion 1984/85:2316 yrkande 3,

35. beträffande skolans måltider som ett led i undervisningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1023,

36. beträffande skogsvård

att riksdagen avslår motion 1984/85:1905.

Stockholm den 7 november 1985
På utbildningsutskottets vägnar
Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Per Unckel (m), Helge Hagberg (s), Ylva
Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Barbro Nilsson (s),
Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Margareta Hemmingsson (s). Larz
Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Marita Bengtsson (s), Kristina
Svensson (s) och Marianne Andersson (c).

UbU 1985/86:1

25

Reservationer

UbU 1985/86:1

1. Tidigarelagd skolstart (mom. 1)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 proposition” och
slutar ”1984/85:2818 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Skolplikten inträder i Sverige med början höstterminen det kalenderår då
barnet fyller sju år. En internationell jämförelse visar att detta är förhållandevis
sent. I England börjar eleverna vid sex års ålder i ”primary school”, i
Frankrike börjar eleverna skolan, ”école primaire”, likaledes vid sex års
ålder. Samma är förhållandet i Förbundsrepubliken Tyskland och i USA.
Vid slutet av det första skolåret förutsätts eleverna kunna läsa, skriva och ha
någon färdighet i räkning. Erfarenheten från dessa och andra länder visar att
flertalet barn utan svårigheter kan börja sin skolgång redan i sexårsåldern.

En sänkning av skolpliktsåldern för Sveriges del skulle innebära att man
tar till vara barnens vilja och förmåga till en mer systematisk inlärning under
en mycket receptiv del av deras liv. Försöksverksamhet har i vårt land
bedrivits med läs- och skrivmognadsstimulerande övningar i förskolan. Den
visar att barnen är mogna för dessa övningar och visar stort intresse för
läsning och skrivning. Många sexåringar visar tecken på att tröttna på
verksamheten i förskolan. Detta problem skulle försvinna om de får börja
skolan tidigare.

Den sena skolplikten kunde vara motiverad i en tid när barnens verksamhet
i hemmet var mer inriktad på praktiska lekar och deltagande i de vuxnas
sysslor. Skolvägen var dessutom ofta lång och kommunikationerna dåliga. I
dagens läge, när barnens utveckling och orientering påverkas av bl. a.
television, radio och tryckalster men även allmänt sett av rikare kontakter
människor emellan är deras beredskap för en tidigare skolstart mycket god.
Vi har också ett utbyggt skolskjutssystem, varför de praktiska svårigheterna
att nå skolan är mindre.

Självfallet måste man vid en sänkt skolpliktsålder ta vederbörlig hänsyn till
de enskilda eleverna och vara observant på den stora spännvidden i mognad
och utveckling inom en årskull. En tidigarelagd skolstart kräver att skolans
arbetsformer anpassas till att nybörjarna är ett år yngre. Fördelen med en
sänkt skolpliktsålder är emellertid att sexåringar blir delaktiga i en verksamhet
med pedagogiskt innehåll.

Vad utskottet här har anfört om en tidigarelagd skolstart bör riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 2 och med anledning av
motionerna 1984/85:618 och 1984/85:731 yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande tidigarelagd skolstart
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1984/85:618 och 1984/85:731 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26

2. Tidigarelagdskolstart (mom. 1)

UbU 1985/86:1

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 proposition ” och
slutar ”1984/85:2818 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn aviseras att socialstyrelsen
skall få i uppdrag att utarbeta pedagogiska program för olika delar av
barnomsorgen. Enligt propositionen skall vidare alla barn ha rätt att delta i
kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder till dess de
börjar skolan.

Ett riksdagsbeslut i enlighet med denna proposition ändrar i flera
avseenden grunderna för Förskola-skola-kommitténs resonemang kring
skolstartstidpunkten.

En tidigarelagd förskolestart vid fyra eller fem års ålder innebär att allt fler
barn är väl hemmastadda i en förskola med språkliga aktiviteter, begreppsbildningsövningar
och skapande lekformer, när de kommer upp i sexårsåldern.
En utbyggnad av förskolan ger ytterligare argument för kravet att barn
skall få möjlighet att börja skolan ett år tidigare än för närvarande, dvs. att
nuvarande förskoleår för sexåringar ersätts av ett motsvarande lågstadieår.
Huruvida det blir lågstadiet eller mellanstadiet som skall utökas med ett extra
år finns det inte anledning att i dag ta ställning till. Remissinstansernas
synpunkter bör kunna ge vägledning på denna punkt. Antingen man väljer
att utöka lågstadiet eller mellanstadiet ger man genom en tidigarelagd
skolstart samtliga barn, när de är i en mycket receptiv ålder, möjlighet att få
ett års extra träning av basfärdigheter, vilket är en stor fördel. En
tidigareläggning av skolstarten förutsätter självfallet att man under hela
lågstadiet utgår från det enskilda barnets mognadsnivå, motivation, behov
och förutsättningar när kunskaper lärs in och olika färdigheter tränas. Vidare
minskar med denna ordning behovet av nybyggnation för en utbyggd
barnomsorg.

Om riksdagen fattar beslut om utbyggnad av förskolan ändras vidare en av
grunderna för den ekonomiska kalkyl som Förskola-skola-kommittén gjort
beträffande en eventuell merkostnad för en tidigarelagd skolstart. Enligt
kommittén kommer en skolstart för sexåringar att kräva en obligatorisk
förskola för femåringar, varför kommittén anser att en sänkt skolstartsålder
ger en extra kostnad för samhället avseende femåringarnas förskola (närmare
en halv miljard kronor). Denna kostnad kommer emellertid vid beslut av
riksdagen om förskola att belasta statsbudgeten och kommunernas budget
antingen man tidigarelägger skolstarten eller ej.

Strävan för framtiden bör vara att inom nuvarande kostnadsramar för
samhällsomsorgen för sexåringar dels ersätta statsbidraget till denna åldersgrupps
förskola med statsbidrag till lärarlöner för en inledande årskurs på
lågstadiet, dels låta de kommunala kostnaderna för sexåringarnas förskola i
stället avse tillsyn efter skolans slut för åldersgruppen i fråga i de fall då sådan
tillsyn önskas. Med en tidigarelagd skolstart slipper man ett system med två
huvudmän för den pedagogiska verksamheten för sexåringar och sjuåringar,
vilket riskerar leda till omfattande extra arbetsinsatser.

Vad utskottet här anfört om en tidigarelagd skolstart bör riksdagen med

bifall till motion 1984/85:731 yrkande 4 och med anledning av motionerna
1984/85:618 och 1984/85:2818 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande tidigarelagd skolstart
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 4 och med
anledning av motionerna 1984/85:618 och 1984/85:2818 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Alternativkurser i tyska och franska (moni. 4)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”När riksdagen” och
slutar ”1984/85:2531” bort ha följande lydelse:

För ett litet land som Sverige blir medborgarnas språkkunskaper av stor
betydelse. Mot denna bakgrund anser utskottet att alternativkurserna i
B-språk bör återinföras fr. o.m. läsåret 1986/87. B-språk är ett färdighetsämne,
och de olika kursalternativen har tillkommit för att förbättra
färdighetsträningen. Genom systemet med alternativkurser garanteras ämnena
på ett smidigt sätt tillräckliga resurser för undervisningen.

Vad utskottet har anfört om alternativkurserna bör riksdagen med bifall
till motion 1984/85:2531 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande alternativkurser i tyska och franska

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2531 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Nivågruppering (morn. 5)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Sorn en” och på s. 9
slutar ”1984/85:2818 yrkande 10” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de nuvarande reglerna om
tidsbegränsning för anordnande av särskilda grupper av sådana elever som
måste ha betydligt mer hjälp än andra bör tas bort. Om man i en skola finner
att eleverna gynnas av en undervisning baserad på en gruppindelning efter
individernas behov eller förmåga, bör en sådan gruppering få ske. Möjligheterna
att anpassa undervisningen till den enskilde eleven kan härigenom
bättre tas till vara. Riksdagen bör med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande
10 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande nivågruppering

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1985/86:1

28

5. Undervisning och betyg i orienteringsämnena på
grundskolans högstadium (mom. 6)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Under
föregående” och på s. 11 slutar ”1984/85:2818 yrkande 11” bort ha följande
lydelse:

Inlärning och därmed kvaliteten i undervisningen är beroende av att
ämnesgränser upprätthålls. Vårt samlade vetande är grupperat i ämnesstrukturer
som eleverna måste ges träning att orientera sig i. Utan att ämnesgränserna
upphävs finns emellertid vinster att göra genom samordning av
likartade moment inom flera ämnen.

De praktiska svårigheterna med långt driven integration av orienteringsämnena
är uppenbara. För att ett övergripande arbetssätt skall kunna
praktiseras i orienteringsämnen (de samhällsorienterande, dvs. geografi,
samhällskunskap, historia och religionskunskap resp. de naturorienterande,
dvs. biologi, fysik, kemi och teknik) på grundskolans högstadium krävs
antingen att två eller flera lärare arbetar som ett lag eller att en och samma
lärare är behörig i samtliga fyra samhällsorienterande resp. naturorienterande
ämnen.

För att komma bort från en situation med mer än en lärare för
undervisningen i samhällsorienterande resp. naturorienterande ämnen söker
man på många håll i skolväsendet att organisera tjänstgöring för lärare som
omfattar fler ämnen än de som ingår i lärarens kompetens. Ett sådant
förfarande är ett uttryck för bristande respekt för kunskap och kompetens.
På sikt innebär sådana åtgärder en sänkning av utbildningens kvalitet. Det
måste vara en självklar princip att kompetenta och behöriga lärare svarar för
undervisningen även i orienteringsämnena.

Det starka och på sikt ovillkorliga kravet på integration strider mot en av
de bärande idéerna i Lgr 80, nämligen att det är lärarens frihet att i samråd
med eleverna välja den organisation och de metoder som bäst leder till
uppsatta mål.

Mot den här angivna bakgrunden är betygsättning i varje enskilt ämne
naturlig. Blockbetyg bör alltså inte komma i fråga efter läsåret 1985/86. Ett
entydigt riksdagsbeslut av denna innebörd är enligt utskottets mening
nödvändigt också av det skälet att regeringen hittills inte velat ta hänsyn till
vad riksdagen uttalat om möjligheten att också efter 1986 ge betyg i de
enskilda orienteringsämnena.

Lgr 80 bör få en sådan utformning att det skall vara möjligt att dels
samordna studierna av likartade moment inom flera orienteringsämnen, dels
sätta betyg i varje enskilt ämne för sig. Ändringen av Lgr 80 och skolförordningens
bestämmelser om betyg bör träda i kraft den 1 juli 1986.

Vad utskottet här har anfört om undervisning och betygsättning i
orienteringsämnena på grundskolans högstadium samt om ändring av Lgr 80
m.m. bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2527 och 1984/
85:2818 yrkande 11 samt med anledning av motionerna 1984/85:727 och
1984/85:1937 som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1985/86:1

29

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande undervisning och betyg i orienteringsämnena pä
grundskolans högstadium

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2527 och 1984/85:2818
yrkande 11 och med anledning av motionerna 1984/85:727 och
1984/85:1937 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Undervisning och betyg i orienteringsämnena på
grundskolans högstadium (mom. 6)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Under
föregående” och på s. 11 slutar ”1984/85:2818 yrkande 11” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill erinra om att dåvarande statsrådet Rodhe i proposition
1978/79:180 om läroplan för grundskolan (s. 84) anförde följande om
ämnesbunden undervisning och ämnessamverkan på högstadiet: ”Det ligger
enligt min mening ett stort värde i en sådan samverkan över de traditionella
ämnesgränserna. Jag har därför föreslagit att kursplanen i orienteringsämnena
blir så utformad att den underlättar en sådan planering. Att tid avsätts för
fördjupningsstudier i form av olika teman som elever och lärare väljer
innebär dock inget krav på en sådan ämnesövergripande uppläggning.”

Föredragande statsrådet betonade således att det är på lokal nivå som
undervisningen skall planeras. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning
(UbU 1978/79:45, rskr. 1978/79:422). Utskottet vill i sammanhanget stryka
under att samverkan över de traditionella ämnesgränserna inte får innebära
att de enskilda ämnena suddas ut och förlorar sin identitet.

Ämnesgruppmålen i Lgr 80 rymmer såväl ämnesmål som olika ämnessamverkansmål.
Mot den bakgrunden anser utskottet att betyg i fortsättningen
skall sättas i varje enskilt ämne för sig. Ett ämnesövergripande arbetssätt bör
dock bedrivas så långt det är möjligt med hänsyn tagen till de förutsättningar
en betygsättning i varje enskilt ämne ger. Detta bör riksdagen med anledning
av motionerna 1984/85:727, 1984/85:1937, 1984/85:2527 och 1984/85:2818
yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande undervisning och betyg i orienteringsämnena på
grundskolans högstadium

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:727, 1984/
85:1937, 1984/85:2527 och 1984/85:2818 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1985/86:1

30

7. Skolkonferenser (mom. 7)

UbU 1985/86:1

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Skolkonferensen
är” och på s. 12 slutar ”yrkandena 3 och 6” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det skäl att starta en försöksverksamhet
med skolkonferensen som beslutande organ. I anslutning till denna försöksverksamhet
bör man söka finna former för hur elevrepresentanterna i
skolkonferensen skall utses på ett demokratiskt sätt, dvs. att eleverna vid
resp. skola skall ha rätt att själva avgöra vem som skall representera dem i
skolkonferensen. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning
av motion 1984/85:731 yrkandena 3 och 6 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande skolkonferenser

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:731 yrkandena 3 och 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Vertikalt organiserade skolenheter (mom. 8)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”organiserad grundskoleenhet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det från ett nationellt perspektiv av värde att
erfarenheter kan erhållas från den skolorganisation som den vertikala
integrationen representerar. Avvecklingen av Höglandsskolan i Stockholm
och riksdagens senare avstyrkande av statsbidrag till gymnasiedelen av
Samskolan i Göteborg innebär risk för att man inte längre kan få sådana
erfarenheter.

Den nya lärarutbildningen för grundskolan - genom vilken samspelet
mellan grundskolan och gymnasieskolan försvåras - innebär en ytterligare
komplikation för anordnande av skolenheter med full vertikalitet (enheter
med grundskoledel och gymnasiedel).

Mot denna bakgrund finns det skäl för regeringen att överväga vilka
åtgärder som kan behöva vidtas för att underlätta bildande och vidmakthållande
av vertikalt organiserade skolenheter av olika omfattning. Detta bör
riksdagen med anledning av motion 1984/85:1861 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande vertikalt organiserade skolenheter (grundskola och
gymnasieskola)

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1861 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31

9. Statsbidrag till fristående skolor (mom. 9)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Statsrådet
Göransson” och slutar ”1984/85:2818 yrkande 27” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall varje elev garanteras rätt att välja skola.
Fristående skolor är en del av de förpliktelser Sverige åtagit sig inom ramen
för internationella konventioner.

Rätten att välja skola blir illusorisk om de fristående skolorna inte
garanteras ett med den offentliga skolan likvärdigt ekonomiskt stöd. Detta
stöd skall enligt utskottets uppfattning inte vara avhängigt en av offentliga
myndigheter definierad samhällsnytta eller av fristående skolors värde för
det offentliga skolväsendet.

Utskottet kan därför inte ansluta sig till principen att ett godkännande av
en fristående skola inte automatiskt medför rätt till statsbidrag. Det är den
enskildes nytta och behov av en fristående skola som skall vara avgörande för
bedömningen av fristående skolors värde. Bidragssystemet bör utformas mot
den bakgrunden. Utskottet förordar således att den skola som uppfyller de
grundläggande kraven också skall ha rätt att få statligt och kommunalt stöd.
Endast på så sätt kan den enskildes valfrihet säkerställas.

Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört bör riksdagen begära att
regeringen lägger fram förslag med innebörden att fristående skola som
uppfyller skollagens krav för godkännande skall kunna erhålla statligt bidrag
som motsvarar högst de kostnader som staten har för elever i grundskolan.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1311 och 1984/
85:2818 yrkande 27 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande statsbidrag till fristående skolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1311 och 1984/85:2818
yrkande 27 och med anledning av motion 1984/85:1508 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Statsbidrag till fristående skolor (mom. 9)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Statsrådet
Göransson” och slutar ”1984/85:2818 yrkande 27” bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att det i större utsträckning
än vad som är fallet i dag finns möjlighet för människor - som av olika
anledning vill det - att påverka sina barns utbildning utöver vad som är
möjligt inom det offentliga skolväsendet. Ett sådant principiellt synsätt som
utskottet här förordar leder till ett ställningstagande i fråga om grund för
statsbidrag till fristående skola som är mer generöst än hittillsvarande praxis.
Regeringen bör ha en välvillig syn på förekomsten av fristående skolor. Vid
prövning av statsbidrag till fristående skola bör också ett allmänt intresse för
dess verksamhet beaktas. Utskottet vill därvid stryka under att det i sig måste
betraktas som ett allmänt intresse att tillgodose välgrundade önskemål från

UbU 1985/86:1

32

enskilda individer. Bedömningen av frågan huruvida statsbidrag skall utgå
till en fristående skola skall alltså inte, vilket regeringen synes mena,
inskränkas till att endast avse vad skolan tillför det offentliga skolsystemet.
Vad utskottet har anfört om grunder för statsbidrag till fristående skolor bör
riksdagen med bifall till motion 1984/85:1508 yrkande 3 och med anledning
av motionerna 1984/85:1311 och 1984/85:2818 yrkande 27 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande statsbidrag till fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1508 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1984/85:1311 och 1984/85:2818 yrkande 27
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Statsbidrag till fristående skola med finska som
undervisningsspråk (morn. 10)

Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg
(fp) och Göran Allmér (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet erinrar”
och på s. 15 slutar ”1984/85:731 yrkande 9” bort ha följande lydelse:
Under förutsättning att undervisning i svenska meddelas i den omfattning
som gäller för hemspråksklasser i finska i grundskolan bör statsbidrag kunna
utgå till fristående skola med finska som undervisningsspråk i övrigt.
Förutom att en sådan fristående skola tillgodoser välgrundade önskemål från
den finsktalande befolkningsgruppen kan den också enligt utskottets mening
ge erfarenheter av värde för kommunernas grundskolor och komplettera
dem i ett allmännyttigt avseende. Detta förhållande bör vägas in när
regeringen prövar frågan om statsbidrag till skolan. Riksdagen bör med bifall
till motion 1984/85:731 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande statsbidrag till fristående skola med finska som
undervisningsspråk

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Pedagogiska frizoner (morn. 11)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”För närvarande”
och slutar ”motion 1984/85:1356” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen hos regeringen begär förslag till bestämmelser
för sådana pedagogiska frizoner som redovisas i motion 1984/85:1356.
I dem skall lärare som har en gemensam pedagogisk grundsyn verka för att
pröva nya undervisnings- och organisationsformer på skolans område.

UbU 1985/86:1

33

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande pedagogiska frizoner

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1356 hos regeringen begär
förslag till bestämmelser för sådana frizoner,

13. Komplettering av betyg (mom. 12)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Slutbetyg
avseende” och på s. 16 slutar ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ifrågavarande bestämmelser bör ändras så att alla
elever ges rätt att förbättra sitt slutbetyg från grundskolan resp. sitt
avgångsbetyg från gymnasieskolan och få tillgodoräkna sig sitt nya betyg vid
ansökan till gymnasieskolan eller högskolan. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1984/85:323 yrkande 4, 1984/85:2530 och 1984/85:2818 yrkande 8
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande komplettering av betyg

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:323 yrkande 4, 1984/
85:2530 och 1984/85:2818 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

14. Vissa prioriteringar inom skolans verksamhet, översyn av
grundskolans läroplan (mom. 13 och 14)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet erinrar”
och på s. 17 slutar ”motion 1984/85:2818” bort ha följande lydelse:

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet först erinra om vad som
anfördes i reservation 1 till utskottets betänkande 1984/85:4. Däri uttalades
bl. a. att skolan under lång tid försummat sin främsta uppgift: att förmedla
kunskaper och färdigheter. Kunskapsförmedling och färdighetsträning har
fått stå tillbaka till förmån för andra uppgifter.

Med denna utgångspunkt finner utskottet det angeläget att understryka att
kunskapsmålet måste ges prioritet framför andra uppgifter som pålagts
skolan. Endast på så sätt kan eleverna ges den nödvändiga basen för fortsatt
utbildning och yrkesliv. Goda kunskaper stödjer dessutom elevernas utveckling
till harmoniska människor och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

För att skolans arbete skall ge det eftersträvade resultatet är det enligt
utskottets mening nödvändigt att skolan inte påläggs en orimlig arbetsbörda.
Sker detta riskerar den grundläggande kunskapsförmedlingen och
färdighetsträningen att bli lidande.

Skolans uppgift bör enligt utskottets mening renodlas så att skolarbetet
kan koncentreras på huvuduppgiften att ge eleverna kunskaper och färdigheter.
För flertalet skolämnen gäller att stoffmängden har ökat påtagligt. Vi
föreslår därför att en genomgång av ämnena och deras innehåll görs i syfte att

UbU 1985/86:1

34

ge ämnesstoffet en rimlig omfattning i förhållande till timplanerna. Alla
ämnen måste dessutom garanteras det timtal de förutsätts ha enligt läroplanen.
Utomståendes medverkan i skolan skall begränsas till tillfällen då denna
har anknytning till något ämne. I övrigt får sådant ske utanför timplanen.

Det är skolans uppgift att ta till vara och utveckla elevernas begåvning.
Skolan måste för att lyckas med detta vara så organiserad att den kan ta
hänsyn till elevernas anlag och intressen. Detta gäller särskilt på högstadiet.
Tonåringar med växande insikter om vad just deras intressen är har särskilt
stort behov av att skolan tar hänsyn till deras personliga egenart.

Möjligheterna till egna val på högstadiet är för små. Tiden för en
individuellt vald utbildning bör enligt utskottet utökas till att utgöra en
fjärdedel av högstadieelevernas studietid mot cirka en tiondel i dag.
Tillvalstiden bör gradvis vidgas i årskurserna 8 och 9 jämfört med årskurs 7.

Tillvalet skall ges en markerad kunskaps- och färdighetsinriktning. Till
skillnad från i dag bör tillval kunna göras också inom ämnen som finns på den
för alla obligatoriska timplanen. Möjligheter att fördjupa sina kunskaper
öppnas därmed för elever med specialintressen i t. ex. matematik och språk.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringen bör uppdra åt SÖ och
länsskolnämnderna att vidta åtgärder för att ge kunskapsmålet prioritet i
skolans verksamhet. Vidare bör riksdagen begära att regeringen föranstaltar
om åtgärder i syfte att ge ämnesstoffet en rimlig omfattning i förhållande till
timplanerna och öka tillvalsmöjligheterna i enlighet med vad som förordas i
motion 1984/85:2818. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionens yrkanden 1, 5 och 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 och 14 bort ha följande lydelse:

13. beträffande vissa prioriteringar inom skolans område

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande översyn av läroplanen för grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkandena 5 och 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Djurdissektioner m. m. (mom. 25)

Larz Johansson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Vid det” och
slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att djurförsök kan innebära
betydande samvetsproblem. Mot bakgrund härav bör regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer meddela bestämmelser om att
deltagande i lektioner med djurförsök eller djurdissektioner inom grundskolan
eller gymnasieskolan skall vara frivilligt. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1984/85:518 yrkande 2 och med anledning av motion 1984/85:307 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1985/86:1

35

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande djurdissektioner m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:518 yrkande 2 och med
anledning av motion 1984/85:307 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Hemuppgifter (mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anför:

I en tid då antalet invandrarelever är stort och då antalet barn med
ensamstående eller heltidsyrkesarbetande föräldrar har vuxit har förutsättningarna
för att grunda skolarbetet på hemuppgifter minskat. En annan
faktor som gör det svårt att ge hemuppgifter är att olika barn har olika lång
skolväg och att deras skolarbetsdag av det skälet varierar.

Skolan bör enligt min mening beakta detta när hemuppgifter planeras.

2. Vertikalt organiserade skolenheter (mom. 8)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anför:

I detta utskottsbetänkande förekommer en hänvisning till riksdagens tidigare
beslut om lärarutbildning för grundskolan (UbU 1984/85:31). Vi vill erinra
om att folkpartiet vid behandlingen av detta ärende reserverade sig till
förmån för ett annat förslag (s. 28-32) än det till vilket utskottet nu hänvisar.
Vi har i denna fråga inte intagit någon annan uppfattning än den vi då
redovisade.

UbU 1985/86:1

gotab Stockholm 1985 83490

36