Utrikesutskottets betänkande
1985/86:18

om svenska företags verksamhet i Sydafrika
(skrivelse 1985/86:81) samt motioner om Sydafrika
och Namibia

I föreliggande betänkande behandlas dels regeringens skrivelse 1985/86:81 i
vilken lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och
Namibia, dels också motionerna 1985/86:U502 och 1985/86:U511 om åtgärder
mot Sydafrika. (Yrkande 4 i motion U511 har behandlats i UU
1985/86:15.)

Skrivelser!

I skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i
Sydafrika och Namibia under verksamhetsåret 1984. Vidare redovisas för
perioden 1 april-1 juni 1985 för första gången sådana uppgifter som svenska
juridiska personer enligt lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia skall lämna om överlåtelser av patent och tillverkningsrätter
och om indirekta företagsförvärv.

Skyldighet att lämna årsredovisning till kommerskollegium gäller moderföretaget
i en svenskstyrd koncern med egen rörelse eller dotterbolag i
Sydafrika eller Namibia.

Inom utrikesdepartementet har, i likhet med vad som skett under de
närmast föregående åren, utarbetats en redogörelse för de berörda företagens
verksamhet i dessa länder. Redogörelsen bygger i allt väsentligt på
uppgifter som kommerskollegium har lämnat.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium.

Företag	Verksamhetsår
1. Alfa Laval AB	1984
2. Atlas Copco AB	1984
3. AB Bahco	1984
4. Esselte AB	1984
5. Fagersta AB	1984
6. A. Johnson & Co HAB	1984
7. Sandvik AB	1984
8. SAS	1983-10-01-1984-09-30
9. AB SKF	1984
10. SKEGA AB	1984
11. Rederi AB Transatlantic	1984

Antalet svenska företag med redovisningsskyldighet för dotterbolag i
Sydafrika och Namibia uppgick under år 1984, liksom vid utgången av år
1983, till elva.

1985/86:18

1 Riksdagen 1985186. 9 sami. Nr 18

AB Bahco har efter utgången av år 1984 avyttrat sin sydafrikanska rörelse.

För de svenska företag som har dotterbolag i Sydafrika och Namibia
lämnas följande totaluppgifter.

De svenska dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett aktiekapital
som sammanlagt uppgår till ca 9,5 milj. rand (ca 43 milj. kr.). Bolagens
sammanlagda egna kapital ökade under år 1984 och uppgår till ca 81 milj.
rand (ca 369 milj. kr.). Ökningen förklaras av att vinstmedel balanserats och
att det i vissa fall har tillämpats en annan lagervärderingsprincip.

Omsättningen hos de rörelsedrivande företagen uppgick år 1984 till
omkring 315 milj. rand (ca 1 436 milj. kr.) vilket innebär en ökning med ca
18 % jämfört med föregående verksamhetsperiod. Om hänsyn tas till
inflationen i Sydafrika som under år 1984 låg på 13,25 %, har omsättningen
ökat med 4 %.

Det totala värdet av bolagens tillgångar ökade under perioden från ca 164
milj. rand till ca 198 milj. rand (ca 902 milj. kr.). Denna ökning förklaras,
liksom vad gäller det egna kapitalet, bl. a. av att vissa företag övergått till en
annan lagervärderingsprincip. Anläggningstillgångarnas värde uppgick oförändrat
till ca 25 milj. rand (ca 114 milj. kr.).

Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till drygt 14 milj. rand (ca
63 milj. kr.) vilket innebär en ökning jämfört med föregående år. Även i
detta fall förklaras en del av resultatökningen av de ändrade lagervärderingsprinciperna
samt i ett fall av att en fastighet försålts. Ett par av företagen
redovisade förlust.

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen minskade under perioden
från 2 880 till 2 705 personer.

Under år 1984 har regeringen inte medgett några undantag från investeringsförbudet.

Av kommerskollegiums redogörelse framgår att uppgift om tekniköverföring
lämnats av ett företag, Uddeholms AB. Uppgifterna avser ett under år
1985 ingått avtal om upplåtelse av licens mellan Uddeholm International AB
och ett sydafrikanskt företag, SA Manganese Amcor Ltd. Upplåtelsen ger
det sydafrikanska företaget en icke exklusiv rätt att utnyttja en patenterad
metod att göra granuler av smält metall.

Regeringen hemställer att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som
anförs i skrivelsen.

Motionerna

I motion 1985/86:U502 av Pär Granstedt (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att förbjuda handeln med varor från Namibia,

2. att riksdagen beslutar att uttala sig för att Sveriges internationella arbete
för bindande beslut om bojkottåtgärder mot Sydafrika fortsätter och
intensifieras.

I motion 1985/86:U511 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen inom FN aktivt arbetar för ett
undanröjande av vetona i säkerhetsrådet mot totala sanktioner mot Sydafrika,

UU 1985/86:18

2. att riksdagen beslutar om en total isolering och bojkott av Sydafrika från
svensk sida,

3. att riksdagen beslutar att dispenser för svenska företags verksamhet i
Sydafrika inte längre bör beviljas.

Utskottet

Riksdagen uttalade sig om situationen i Sydafrika så sent som i december
förra året i samband med behandlingen av regeringens proposition om
förbud mot införsel av jordbruksvaror m.m. Det konstaterades då att
Sydafrika är ett samhälle i begynnande söderfall. De uppmjukningar av
apartheidsystemet och förespeglingar om ytterligare förändringar av samhället
som kunde noteras i Sydafrika betecknades av utskottet som uttryck för
det tvångsläge den sydafrikanska regeringen befann sig i (UU 1985/86:12).

Denna bedömning står sig i ännu högre grad i dag. Tillståndet i landet har
inte förbättrats. Det finns inte många tecken som tyder på en vilja hos de
styrande till en verklig demokratisering av Sydafrika.

Den svenska sydafrikalagstiftningen har, som det uttrycks i skrivelsen, till
syfte att genom en begränsning av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och
Namibia öka det politiska trycket på regimen och därigenom medverka till en
förändring av Sydafrikas samhällssystem och till ett avskaffande av apartheid.
Lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika ger goda möjligheter för
en noggrann kontroll av svenska företags investeringar och dispositioner i
övrigt i Sydafrika. Denna kontroll kommer fr. o. m. verksamhetsåret 1985 att
utvidgas ytterligare.

Utskottet, som tagit del av regeringens skrivelse, föreslår att den läggs till
handlingarna.

I de båda motionerna föreslås att regeringen fortsatt skall verka för att
FN:s säkerhetsråd fattar ett bindande beslut om sanktioner mot Sydafrika.

Hittills har FN:s säkerhetsråd endast fattat ett bindande beslut som avser
handel med Sydafrika, nämligen år 1977 då rådet beslutade om ett
vapenembargo. Den internationella opinionen mot regimen i Sydafrika har
emellertid på sistone snabbt vuxit i styrka. Många länder har fattat beslut om
påtryckningsåtgärder som bara för något år sedan framstod som osannolika.
Under sommaren 1985 antog säkerhetsrådet två resolutioner som kan
betecknas som steg i riktning mot beslut om sanktioner. Enligt utskottets
mening finns det nu skäl för Sverige att i nära samråd med övriga nordiska
länder med ökad kraft verka för att säkerhetsrådet fattar bindande beslut
även avseende annan handel än vapenhandel. Med hänvisning härtill får
yrkande 2 i motion U502 (c) och yrkande 1 i motion U511 (vpk) anses
besvarade.

I yrkande 2 i motion U511 (vpk) föreslås att riksdagen beslutar om en total
isolering och bojkott av Sydafrika från svensk sida. Detta krav stöds sedan år
1962 av en överväldigande majoritet bland FN:s medlemsländer, heter det i
motionen.

Utskottet har, som det tidigare framhållit, förståelse för att kraven på en
handelsbojkott växer sig starkare. Det är emellertid fortfarande utskottets
uppfattning att ekonomiska sanktioner mot Sydafrika bör vara förenliga med

UU 1985/86:18

våra internationella åtaganden. Endast ett beslut av FN:s säkerhetsråd kan
enligt vår mening upphäva sådana åtaganden på denna punkt. Det ligger inte
i Sveriges intresse att för vår del hävda en annan åsikt. Därtill kommer den
viktiga omständigheten att endast internationellt överenskomna sanktioner
torde få en omfattning som gör dem effektiva.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda yrkande 2 i motion
U511 om svenska bojkottåtgärder.

I motion U502 (c) föreslås att handel med varor från Namibia skall
förbjudas. Motionären hänvisar bl. a. till att FN:s Namibiadekret av år 1972
gör handel med Namibia olaglig. Det erinras också i motionen om att
Namibia inte är medlem av GATT.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

Namibiadekretet är enligt svensk uppfattning inte juridiskt bindande för
FN:s medlemsländer så länge säkerhetsrådet inte fattat ett beslut av
motsvarande innebörd. Möjligheten att i Sverige lagstifta om åtgärder som
svarar mot dekretet har utretts av regeringen som emellertid funnit att sådan
lagstiftning skulle stöta på juridiska och praktiska problem. I realiteten
uppfyller emellertid Sverige i huvudsak kraven i Namibiadekretet.

Eftersom Namibia inte är medlem av GATT skulle ett handelsförbud
formellt inte strida mot våra internationella åtaganden. Sveriges direkthandel
med Namibia är emellertid så obetydlig att ett importförbud skulle sakna
praktisk betydelse.

Mot ovan angivna bakgrund finner utskottet inte att tillräckliga skäl
föreligger för att nu föreslå ett förbud mot handel med Namibia. Yrkande 1 i
motion U502 avstyrks därför.

Utskottet vill i sammanhanget tillägga att de svenska företagen av
regeringen har uppmanats minska sin handel med Sydafrika. Om syftet med
regeringens rekommendation inte skulle nås kommer regeringen att överväga
en licensiering i övervakningssyfte för handel med Sydafrika.

Under hösten 1985 beviljades inga dispenser från lagen om förbud mot
investeringar i Sydafrika och Namibia av regeringen. I december uttalade
riksdagen att dispenser inte borde beviljas så länge undantagstillstånd rådde i
Sydafrika (UU 1985/86:12, s. 15). Så har inte heller skett.

Undantagstillståndet har nu formellt hävts i Sydafrika. Den exceptionella
situationen består emellertid och polismyndigheterna har fortfarande
långtgående befogenheter. Utskottet förutsätter därför att regeringen inte -utom i undantagsfall då t. ex. uppenbara sociala eller humanitära motiv
föreligger - kommer att medge dispenser från det gällande investeringsförbudet
eller sådan rätt till särskilda åtaganden som stadgas i Sydafrikalagens
åttonde paragraf. Yrkande 3 i motion U511 (vpk) får därmed anses besvarat.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1985/86:81 om svenska
företags verksamhet i Sydafrika och Namibia till handlingarna,

2. att riksdagen förklarar motion 1985/86:U502, yrkande 2, och
motion 1985/86:U511, yrkande 1, besvarade med vad utskottet anfört
om beslut av säkerhetsrådet,

3. att riksdagen avslår motion 1985/86:U511, yrkande 2, om svensk
bojkott av Sydafrika,

UU 1985/86:18

res. 1 (vpk)

4. att riksdagen avslår motion 1985/86:U502, yrkande 1, om förbud
mot handel med Namibia,

5. att riksdagen förklarar motion 1985/86:U511, yrkande 3, besvarat
med vad utskottet anfört om dispenser.

Stockholm den 10 april 1986

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Carl Bildt (m),
Axel Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Erik
Svartberg (s), Rune Ångström (fp), Sten Sture Paterson (m), Nils T Svensson
(s), Gunnel Jonäng (c), Gerd Engman (s), Viola Furubjelke (s), Maria
Leissner (fp), Oswald Söderqvist (vpk) och Görel Thurdin (c).

Reservationer

1. Ekonomisk bojkott av Sydafrika
Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 4 slutar med ”svenska bojkottåtgärder.” bort ha följande lydelse:
Sverige bör mot bakgrund av det senaste årets utveckling i Sydafrika gå
från ord till handling och ställa sig bakom dessa krav. En svensk ekonomisk
bojkott av Sydafrika är ett naturligt nästa steg i den svenska Sydafrikapolitiken.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 2 i motion U511 om svenska
bojkottåtgärder.

dels att utskottets hemställan i moment 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:U511, yrkande 2, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om total
svensk bojkott av Sydafrika,

2. Dispensreglerna

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas och Sten Sture Paterson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Undantagstillståndet
har” och slutar med ”anses besvarat.” bort ha följande lydelse:
Undantagstillståndet har nu hävts i Sydafrika. Om riksdagen, som föreslås
i motionen, skall uttala att inga dispenser (enligt 6 eller 8 §§) bör beviljas bör
ett sådant beslut enligt utskottets mening meddelas genom att gällande lag
ändras. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå en ändring av lagregler
som så nyligen setts över. Ingen prövning har hittills ägt rum av ansökningar
enligt nya förfarandet.

Utskottet erinrar om att regeringen inte är skyldig att medge några

UU 1985/86:18

res. 2 (m)

undantag från lagen. När ett tillstånd enligt 8 § meddelas kan strikta villkor
och tidsgränser uppställas.

dels att utskottets hemställan i moment 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med avslag på motion 1985/86:U511, yrkande 3, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om möjlighet att bevilja
dispens från lagen om investeringsförbud.

UU 1985/86:18